Beredningskedjan
- behandlas i Bet. 2015/16:FiU28 Årsredovisning för staten 2015
Årsredovisning för staten 2015
2016-04-13 · 363 sidor, varav 349 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 349 av 363 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2015/16:101, Årsredovisning för staten 2015
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2015/16:101
Årsredovisning för staten 2015
opaginerad Regeringens skrivelse 2015/16:101 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2015/16:101
Årsredovisning för staten 2015
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 7 april 2016
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2015. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
s. 5 Regeringens skrivelse 2015/16:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ...................................................................................................................
9
Diagramförteckning ............................................................................................................
13
Sammanfattning ...................................................................................................................
17
Årsredovisning för staten 2015...........................................................................................
23
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen ................................................................
29
1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................
29
1.2
Utgiftstaket för 2015 .................................................................................
32
2
Utfallet för statens budget........................................................................................
39
2.1
Saldot i statens budget 2015 ......................................................................
39
2.1.1
Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat
budgetförslag än budgetpropositionen .....................................
41
2.2
Inkomster i statens budget 2015 ...............................................................
47
2.2.1
Prognosförutsättningar ..............................................................
47
2.2.2
Totala skatteintäkter...................................................................
49
2.2.3
Övriga inkomster........................................................................
54
2.3
Utgifter i statens budget 2015...................................................................
61
2.3.1
Utgifter i statens budget – sammanfattning .............................
61
2.3.2
Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ...............
67
2.3.3
Indragningar................................................................................
69
2.3.4
Överskridanden ..........................................................................
70
2.4
Utfall per utgiftsområde ............................................................................
71
2.4.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................
72
2.4.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.......
75
2.4.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................
78
2.4.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .................................................
79
2.4.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan...............................
82
2.4.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ..........
83
2.4.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...................................
86
2.4.8
Utgiftsområde 8 Migration ........................................................
89
2.4.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........
92
2.4.10
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning..................................................................
95
2.4.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .............
98
2.4.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och
barn............................................................................................
100
2.4.13
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet .....................
102
2.4.14
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ....................
104
5
s. 6 Skr. 2015/16:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.15
Utgiftsområde 15 Studiestöd ....................................................
109
2.4.16
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .......
111
2.4.17
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .....
117
2.4.18
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik .....................................
119
2.4.19
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ..........................................
121
2.4.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård ......................
123
2.4.21
Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................
126
2.4.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................
128
2.4.23
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel ....................................................................................
132
2.4.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................
134
2.4.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner .................
137
2.4.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................
139
2.4.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............
142
2.4.28
Förändring av anslagsbehållningar ...........................................
143
2.4.29
Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................
144
2.4.30
Kassamässig korrigering ............................................................
148
2.4.31
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............
149
2.5
Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................
151
2.6
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ........................
154
2.7
Beställningsbemyndiganden.....................................................................
158
2.8
Inomstatliga lån ........................................................................................
159
2.9
Övriga krediter..........................................................................................
160
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................
163
3.1
Resultaträkning.........................................................................................
163
3.1.1
Intäkter ......................................................................................
164
3.1.2
Kostnader ...................................................................................
165
3.1.3
Transfereringar ..........................................................................
166
3.1.4
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade ....................
169
3.1.5
Försämrat resultat i statliga företag .........................................
170
3.1.6
Nettokostnaden för statsskulden minskade ............................
170
3.2
Balansräkning............................................................................................
170
3.2.1
Nettoförmögenheten minskade ...............................................
172
3.2.2
Övriga förändringar i balansräkningen ....................................
172
3.3
Finansieringsanalys...................................................................................
174
3.3.1
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde .............................
175
3.3.2
Investeringarna blev något lägre ...............................................
175
3.3.3
Statens nettoutlåning var högre än 2014 ..................................
175
3.3.4
Kassaflödet från finansiella aktiviteter försvagades .................
176
3.3.5
Statens lån ökade .......................................................................
176
3.3.6
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens
budget .........................................................................................
176
3.3.7
Justeringar som är hänförliga till statsskulden ........................
177
3.4
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................
177
3.4.1
Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............
177
3.4.2
Redovisningsprinciper för statens budget ...............................
186
3.4.3
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........
187
3.5
Noter
.........................................................................................................
188
3.5.1 ......................................................
Noter till resultaträkningen
188
6
s. 7 Statsskuldens fördelning och löptid........................................................ Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
3.5.2
Noter till balansräkningen .......................................................
211
3.5.3
Noter till finansieringsanalysen ...............................................
243
4
Utvecklingen av statsskulden .................................................................................
249
4.1
Definition av statsskulden .......................................................................
249
4.2
Statsskuldens fördelning och löptid........................................................
250
4.3
Statsskuldens kostnader...........................................................................
252
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning..............................
257
5.1
Statliga garantier.......................................................................................
257
5.1.1
Garantiportföljens sammansättning ........................................
257
5.1.2
De olika garantityperna ............................................................
260
5.1.3
Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj...........
264
5.1.4
Tillgångar i garantiverksamheten.............................................
265
5.1.5
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster
och tillgångar i garantiverksamheten.......................................
266
5.1.6
Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på
statens finanser..........................................................................
266
5.2
Statlig utlåning med kreditrisk ................................................................
268
5.2.1
Utlåningsportföljens sammansättning ....................................
269
5.2.2
De olika lånen med kreditrisk..................................................
270
5.3
Stabilitetsfonden ......................................................................................
272
5.4
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier ...
272
5.4.1
Den ordinarie portföljen ..........................................................
272
5.4.2
Insättningsgarantin...................................................................
274
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU..................................
279
6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska
statsförvaltningen.....................................................................................
279
6.1.1
Innehållet i regeringens nationella intygande
avseende EU-medel ..................................................................
279
6.1.2
Ramverket för intern styrning och kontroll ...........................
280
6.1.3
Omfattningen av regeringens nationella intygande................
280
6.2
Räkenskapssammanställning av EU-medel ............................................
283
6.2.1
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen.....
283
6.2.2
Resultaträkning.........................................................................
284
6.2.3
Balansräkning............................................................................
285
6.2.4
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ....
286
6.3
Ansvariga myndigheters bedömningar ...................................................
287
6.3.1
Intygande av räkenskaper och bedömning av intern
styrning och kontroll................................................................
287
6.3.2
Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ....................................
288
6.3.3
Förvaltningsförklaringar ..........................................................
289
6.3.4
Riksrevisionens granskning av myndigheternas
årsredovisningar och ledningens förvaltning ..........................
290
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande
av EU-medel.............................................................................................
290
6.5
Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet......
291
6.5.1
Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2014 ............................
291
6.5.2
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ........................
291
6.5.3
Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende
revisionsrättens iakttagelser .....................................................
292
7
s. 8 Statsskuldens fördelning och löptid........................................................ Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
6.6
Redovisning av samtliga EU-medel.........................................................
292
6.6.1
Avgiften till EU.........................................................................
292
6.6.2
Redovisningen i och vid sidan om statens budget...................
293
6.6.3
Redovisning i resultaträkningen...............................................
295
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 5 Tabellsamling
Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 7 Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016
8
s. 9 Tabell 1.1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabellförteckning
Tabell 1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande .........................................................
30
Tabell 1.2
Det finansiella sparandet i delsektorerna ............................................................
30
Tabell 1.3
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
avstämning mot målet för den offentliga sektorns
finansiella sparande...............................................................................................
31
Tabell 1.4
Utgiftstaket...........................................................................................................
32
Tabell 1.5
Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av
utgiftstakets nivå för 2015 ...................................................................................
33
Tabell 1.6
Takbegränsade utgifter .........................................................................................
33
Tabell 1.7
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av
utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015 ...........................................................
34
Tabell 2.1
Utfall för statens budget 2015.............................................................................
39
Tabell 2.2
Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget ............
40
Tabell 2.3
Utfallet för statens budget 2015 och 2014..........................................................
40
Tabell 2.4
Utgifter .................................................................................................................
41
Tabell 2.5
Statens budget för 2015........................................................................................
42
Tabell 2.6
Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i
propositionen Vårändringsbudget för 2015........................................................
44
Tabell 2.7
Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens
budget för 2015.....................................................................................................
46
Tabell 2.8
Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015 och i propositionen
Vårändringsbudget för 2015 ................................................................................
47
Tabell 2.9
Antaganden i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2015.............................................................................
48
Tabell 2.10
Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar
utfall för 2015 .......................................................................................................
48
Tabell 2.11
Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i
årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009–2013 .................................
49
Tabell 2.12
Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört
med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015 ..............................
50
Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning.....................................................................
55
Tabell 2.14
Inkomster av statens verksamhet, översikt.........................................................
55
Tabell 2.15
Rörelseöverskott ..................................................................................................
55
Tabell 2.16
Ränteinkomster ....................................................................................................
56
Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014.............................................................................
57
Tabell 2.18
Inkomster av försåld egendom ............................................................................
58
Tabell 2.19 Återbetalning av lån .............................................................................................
58
Tabell 2.20
Kalkylmässiga inkomster .....................................................................................
59
Tabell 2.21
Statliga pensionsavgifter ......................................................................................
59
Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU ............................................................................................
59
Tabell 2.23
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet.............................................
60
Tabell 2.24
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ................................
61
9
s. 10 Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 .......................................................... Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015..............................................................................
62
Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014 ..........................................................
65
Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2015.............
67
Tabell 2.28
Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................
68
Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av utgifter 2015 ...................................
69
Tabell 2.30
Indragningar 2015 .................................................................................................
69
Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015............................................................................
70
Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015....................................................................
71
Tabell 2.33
UO 1 Anslag .........................................................................................................
72
Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
72
Tabell 2.35 UO 1 Garantier.....................................................................................................
73
Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån..........................................................................................
73
Tabell 2.37
UO 2 Anslag .........................................................................................................
75
Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
75
Tabell 2.39 UO 2 Utlåning......................................................................................................
75
Tabell 2.40 UO 2 Garantier.....................................................................................................
76
Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån..........................................................................................
76
Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter...........................................................................................
77
Tabell 2.43
UO 3 Anslag .........................................................................................................
78
Tabell 2.44
UO 4 Anslag .........................................................................................................
79
Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
80
Tabell 2.46
UO 5 Anslag .........................................................................................................
82
Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
82
Tabell 2.48
UO 6 Anslag .........................................................................................................
83
Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
84
Tabell 2.50 UO 6 Garantier.....................................................................................................
84
Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån..........................................................................................
84
Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter...........................................................................................
84
Tabell 2.53
UO 7 Anslag .........................................................................................................
86
Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006–2015................................................................................
87
Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
87
Tabell 2.56 UO 7 Garantier.....................................................................................................
87
Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter...........................................................................................
88
Tabell 2.58
UO 8 Anslag .........................................................................................................
89
Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015........................................................................................
90
Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
91
Tabell 2.61
UO 9 Anslag .........................................................................................................
92
Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden ......................................................................
93
Tabell 2.63
UO 9 Inomstatliga lån.........................................................................................
94
Tabell 2.64 UO 10 Anslag .......................................................................................................
95
Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått...............................................................................................
96
Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden ....................................................................
97
Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter.........................................................................................
97
Tabell 2.68 UO 11 Anslag .......................................................................................................
98
Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter.........................................................................................
99
Tabell 2.70 UO 12 Anslag .....................................................................................................
100
Tabell 2.71 UO 13 Anslag .....................................................................................................
102
Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015 ...........................................................................
102
Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden ..................................................................
103
Tabell 2.74 UO 14 Anslag .....................................................................................................
104
Tabell 2.75
Arbetslöshet ........................................................................................................
105
10
s. 11 Tabell 2.76 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.76
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser...............................................
106
Tabell 2.77
Bidrag till lönegarantiersättning ........................................................................
107
Tabell 2.78
UO 14 Beställningsbemyndiganden..................................................................
107
Tabell 2.79
UO 15 Anslag.....................................................................................................
109
Tabell 2.80
UO 15 Beställningsbemyndiganden..................................................................
110
Tabell 2.81
UO 15 Utlåning .................................................................................................
110
Tabell 2.82
UO 16 Anslag.....................................................................................................
111
Tabell 2.83
UO 16 Beställningsbemyndiganden..................................................................
114
Tabell 2.84
UO 16 Garantier ................................................................................................
114
Tabell 2.85
UO 17 Anslag.....................................................................................................
117
Tabell 2.86
UO 17 Beställningsbemyndiganden..................................................................
118
Tabell 2.87
UO 17 Utlåning .................................................................................................
118
Tabell 2.88
UO 18 Anslag.....................................................................................................
119
Tabell 2.89
UO 18 Beställningsbemyndiganden..................................................................
120
Tabell 2.90
UO 18 Garantier ................................................................................................
120
Tabell 2.91
UO 18 Övriga krediter ......................................................................................
120
Tabell 2.92
UO 19 Anslag.....................................................................................................
121
Tabell 2.93
UO 19 Beställningsbemyndiganden..................................................................
121
Tabell 2.94
UO 20 Anslag.....................................................................................................
123
Tabell 2.95
UO 20 Beställningsbemyndiganden..................................................................
124
Tabell 2.96
UO 21 Anslag.....................................................................................................
126
Tabell 2.97
UO 21 Beställningsbemyndigande....................................................................
126
Tabell 2.98
UO 21 Utlåning .................................................................................................
127
Tabell 2.99
UO 21 Inomstatliga lån .....................................................................................
127
Tabell 2.100
UO 22 Anslag.....................................................................................................
128
Tabell 2.101
Utveckling av statens transportinfrastruktur ...................................................
129
Tabell 2.102
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur..........................................
130
Tabell 2.103
UO 22 Beställningsbemyndiganden..................................................................
130
Tabell 2.104
UO 22 Utlåning .................................................................................................
131
Tabell 2.105
UO 22 Inomstatliga lån .....................................................................................
131
Tabell 2.106
UO 22 Garantier ................................................................................................
131
Tabell 2.107
UO 23 Anslag.....................................................................................................
132
Tabell 2.108
UO 23 Beställningsbemyndiganden..................................................................
133
Tabell 2.109
UO 23 Garantier ................................................................................................
133
Tabell 2.110
UO 23 Övriga krediter ......................................................................................
133
Tabell 2.111
UO 24 Anslag.....................................................................................................
134
Tabell 2.112
UO 24 Beställningsbemyndigande....................................................................
135
Tabell 2.113
UO 24 Garantier ................................................................................................
135
Tabell 2.114
UO 24 Utlåning .................................................................................................
135
Tabell 2.115
UO 24 Övriga krediter ......................................................................................
136
Tabell 2.116
UO 25 Anslag.....................................................................................................
137
Tabell 2.117
UO 26 Anslag.....................................................................................................
139
Tabell 2.118
Räntor på statsskulden 2011–2015, fördelning på anslagets
komponenter ......................................................................................................
140
Tabell 2.119
Räntor och valutakurser 2011–2015 årsgenomsnitt .........................................
140
Tabell 2.120
Avgiften till Europeiska unionen.......................................................................
142
Tabell 2.121
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor
m.m. 2011–2015..................................................................................................
143
Tabell 2.122
Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande
anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor......................................................
144
Tabell 2.123
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2015 ............................................................
145
11
s. 12 Tabell 2.76 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.124
Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto ................................
146
Tabell 2.125
Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret...................................................
147
Tabell 2.126
Kassamässig korrigering .....................................................................................
148
Tabell 2.127
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget........................................
150
Tabell 2.128
Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och
underliggande saldo åren 2010–2015 .................................................................
152
Tabell 2.129
Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo
2015 och 2014......................................................................................................
153
Tabell 2.130
Realekonomisk fördelning av statens budget....................................................
155
Tabell 2.131
Beställningsbemyndiganden 2015 ......................................................................
159
Tabell 2.132
Inomstatliga lån...................................................................................................
159
Tabell 2.133
Övriga krediter....................................................................................................
160
Tabell 3.1
Resultaträkning ...................................................................................................
164
Tabell 3.2
Balansräkning ......................................................................................................
171
Tabell 3.3
Finansieringsanalys .............................................................................................
175
Tabell 3.4
Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2015........................
176
Tabell 3.5
Utbetalningar av vissa transfereringar ...............................................................
185
Tabell 3.6
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget .................................
187
Tabell 4.1
Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2015...............
249
Tabell 4.2
Regeringens riktlinjer för 2015 ..........................................................................
250
Tabell 4.3
Statsskuldens utveckling och sammansättning .................................................
251
Tabell 4.4
Nominella lån i svenska kronor .........................................................................
251
Tabell 4.5
Statsskuldens kostnader .....................................................................................
253
Tabell 5.1
Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31.......................................
258
Tabell 5.2
Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 .........................
260
Tabell 5.3
Avsättningar för förväntade förluster (exklusive insättningsgarantin,
investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 2015-12-31...................
264
Tabell 5.4
Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden)
den 31 december 2015.........................................................................................
265
Tabell 5.5
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i
garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet,
bankgarantier och garantikapital) den 31 december 2015 ................................
266
Tabell 5.6
Flöden i garantiverksamheten under 2015 ........................................................
267
Tabell 5.7
Intäkter och kostnader för administration........................................................
267
Tabell 5.8
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2015 .................................
268
Tabell 5.9
Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2015 ...................................
269
Tabell 5.10
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2015.....
270
Tabell 5.11
Riskfaktorer och riskbedömningar för garantier och lån till företag,
privatpersoner och stater....................................................................................
273
Tabell 6.1
Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013...........................
284
Tabell 6.2
Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2014–2020...........................
284
Tabell 6.3
Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013..............................
285
Tabell 6.4
Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2014–2020..............................
285
Tabell 6.5
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
2007–2013 (exkl. TEN-bidrag) ..........................................................................
286
Tabell 6.6
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
2014–2020 (exkl. TEN-bidrag) ..........................................................................
286
Tabell 6.7
Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)...............................................
294
Tabell 6.8
Anslag finansierade med EU-medel för flerårigabudgetramen 2007–2013.....
295
Tabell 6.9
Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014–2020....
295
12
s. 13 Tabell 2.76 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2015...............
151
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2015,
realekonomiskt fördelade ........................................................................
154
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori
2015...........................................................................................................
157
Diagram 3.1
Statens intäkter.........................................................................................
164
Diagram 3.2
Statens kostnader .....................................................................................
165
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor .......................................................................
166
Diagram 5.1
Garantiåtaganden 2011–2015 ..................................................................
259
Diagram 5.2 Återvinningar, T3
statliga subventioner, avgifter, infrianden och
administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet
2011–2015.................................................................................................
268
Diagram 5.3
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
2011–2015.................................................................................................
270
13
s. 17 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2015
Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna för 2015. Det innebär att de offentliga finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,3 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört med 2014.
Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 10 miljarder kronor. Jämfört med 2014 förbättrades resultatet med 57 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP minskade statsskulden från 34,4 procent 2014 till 32,5 procent 2015.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2015 jämfört med 2014.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Procent
Procent
2015
av BNP 1
2014
av BNP 2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande
0
0,0
-61
-1,6
Statens
budgetsaldo
-33
-0,8
-72
-1,8
Utgiftstak
1 158
27,9
1 107
28,3
Takbegränsade
utgifter
1 135
27,3
1 096
28,0
Statens nettoförmögenhet
-422
-10,2
-418
-10,7
Statsskuld
1 352
32,5
1 347
34,4
Årets underskott
i resultaträkningen
-10
-0,2
-67
-1,7
Utlåning 3
434
10,4
415
10,6
Garantiförbindelser 4
1 876
45,2
1 727
44,1
1 Prel. BNP för 2015 uppgår till 4 155 miljarder kronor (löpande priser).
2 Rev. BNP för 2014 uppgår till 3 915 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken.
4 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
17
s. 18 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2015
2014
Inkomster
2 033
1 904
Skatter och avgifter
1 792
1 672
Övriga inkomster
241
231
Utgifter
2 033
1 965
Finansiellt sparande
0
-61
varav staten
-4
-49
varav ålderspensionssystemet
8
4
varav kommunala sektorn
-4
-16
Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna för 2015 Det innebär att de offentliga finanserna kraftigt förstärktes jämfört med 2014.
Det genomsnittliga finansiella sparandet 2006–2015 uppgick till 0,3 procent av BNP. En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen genomförde.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
2015
2014
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 123
1 103
Tekniska justeringar
2
4
Finanspolitiskt motiverad ändring
33
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 158
1 107
Takbegränsade utgifter
1 135
1 096
Budgeteringsmarginal
23
11
Budgeteringsmarginal, procent av
takbegränsade utgifter
2,0
1,0
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2015 uppgick till 1 158 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 135 miljarder kronor, dvs. 23 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget 2015 och 2014
Miljarder kronor
Statens
budget
2015 1
2015
2014
Totala inkomster
837
860
790
Statens
skatteinkomster
859
894
802
Övriga inkomster
-22
-35
-12
Totala utgifter m.m.
870
892
862
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.
853
867
838
Statsskuldsräntor
m.m.
21
22
3
Förändring av
anslagsbehållningar
-5
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
0
10
22
Kassamässig
korrigering
0
-7
0
Budgetsaldo
-33
-33
-72
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2014.
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 837 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på kapital som blivit högre än beräknat. Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2015.
Utgifter m.m. i statens budget uppgick till 892 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 36 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 14 miljarder kronor lägre.
Statens budgetsaldo blev därmed -33 miljarder kronor, vilket är lika med det budgeterade beloppet.
18
s. 19 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
2015
2014
Intäkter
Skatteintäkter
1 138
1 031
Övriga intäkter
98
101
Summa intäkter
1 236
1 132
Kostnader
Transfereringar m.m.
-968
-944
Statens egen verksamhet
-259
-252
Summa kostnader
-1 227
-1 196
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag
-4
12
Finansiella intäkter och kostnader,
netto
-16
-15
Årets underskott
-10
-67
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 10 miljarder kronor och innebär en förbättring med 57 miljarder kronor jämfört med 2014. Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2014.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 259 miljarder kronor, vilket mot- svarar en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2014.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till -4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 miljarder kronor jämfört med 2014.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -16 miljarder kronor, vilket är en försämring med 1 miljard kronor jämfört med 2014. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med 2014.
Skr. 2015/16:101
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
2015
2014
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
8
8
Materiella anläggningstillgångar
535
519
Finansiella anläggningstillgångar
376
396
Utlåning
434
415
Varulager m.m.
3
3
Fordringar
177
146
Periodavgränsningsposter
67
28
Kortfristiga placeringar
3
19
Kassa och bank
7
7
Summa tillgångar
1 610
1 540
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet
-422
-418
Fonder
153
147
Avsättning för pensioner m.m.
243
232
Statsskulden
1 352
1 347
Skulder m.m.
201
150
Periodavgränsningsposter
82
82
Summa kapital och skulder
1 610
1 540
Garantiförbindelser
1 623
1 513
Övriga ansvarsförbindelser
49
41
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -422 miljarder kronor vid utgången av 2015, vilket motsvarar 10,2 procent av BNP. I förhållande till 2014 försämrades nettoförmögenheten med 4 mil- jarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden ökade med 5 miljarder kronor till 1 352 miljarder kronor vid utgången av 2015. Lån i svenska kronor ökade med 17 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 11 miljarder kronor.
19
s. 20 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
2015
2014
Insättningsgarantin
1 501
1 389
Investerarskyddet
Kreditgarantier
244
206
Garantier om tillförsel av kapital
122
122
Pensionsgarantier
9
8
Övriga garantier
1
2
Totalt
1 876
1 727
Statliga garantiåtaganden ökade med 149 mil- jarder kronor jämfört med 2014 och uppgick till 1 876 miljarder kronor vid utgången av 2015. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på drygt 45 procent. Insättnings- garantin uppgick till 1 501 miljarder kronor, vilket är en ökning med 112 miljarder kronor jämfört med 2014. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 244 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 38 mil- jarder kronor i förhållande till 2014. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 122 miljarder kronor och är oförändrade jämfört med 2014.
Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.
Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för vilka avsättning görs i balansräkningen.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
lån/ändamål
2015
2014
Lån till Riksbanken
241
227
Studielån
179
174
Lån till andra stater
6
6
Övriga lån
8
8
Summa
434
415
Statens utlåning uppgick till 434 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestöds nämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
2015
2014
Betalningar till EU
44
42
Betalningar från EU
10
12
Nettoflöde från statens budget till EU
34
30
Sveriges avgift till EU uppgick till 44 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 10 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 34 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2014. Ökningen jämfört med 2014 förklaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015. År 2014 och 2015 betalade Sverige in en högre EU-avgift än vanligt eftersom den rabatt som Sverige erhåller på mervärdesskatte- och BNI-avgiften fr.o.m. 2014 försenats till följd av att ratificeringen av Rådets beslut om Unionens egna medel ännu inte avslutats.
20
opaginerad Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Årsredovisning för staten 2015
s. 23 Årsredovisning för staten 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Årsredovisning för staten 2015
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2015 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- visningssed. Regeringen bedömer att års- redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Under- laget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndig- heterna, framför allt beräkningar av skatte- intäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i
avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2015 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2015 i resultat- och balans- räkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2014.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2015 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2015, dels med utfallet för 2014.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2016/00751/BATOT).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman-
23
s. 24 Årsredovisning för staten 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
ställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU nr 549/2013) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av över- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för 2015 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovis- ningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpro- positioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur upp- följningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-
ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2015
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 229 myndigheters årsredo- visningar för 2015.
Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
För 2015 har Riksrevisionen lämnat revisions- berättelse med reservation för tretton myndig- heter: Försvarets materielverk, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Regionala etikpröv- ningsnämnden i Umeå, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens va-nämnd, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Tillväxtverket och Uppsala universitetet.
24
s. 25 Årsredovisning för staten 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Femton myndigheter har erhållit revisions- berättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2011–2015. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2015 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2011–2015
2011
2012
2013
2014
2015
Summa
4
4
7
15
13
25
opaginerad Årsredovisning för staten 2015 Kontrollera mot PDF
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
s. 29 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2015, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2016 års ekonomiska vårproposition.
1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliserings-
politiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finans- politiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunkturförsvagningen istället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Det finansiella sparandet 2015
Den offentliga sektorn uppvisade balans i finanserna 2015. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett underskott på 46 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således högre med motsvarande belopp. I huvudsak blev inkomsterna från skatter och avgifter högre än i beräkningarna i budgeten för 2015. Detta förklaras dels av en engångsvis inbetalning av bolagsskatt som ökade inkomsterna med 15 miljarder kronor mer än beräknat, dels av att skatteinkomsterna från hushållens kapitalvinster och konsumtion underskattades. Även transfer-
29
s. 30 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
eringar till offentliga sektorn underskattades till följd av en återbetalning på ca 5 miljarder kronor från AFA Försäkring. Till viss del vägdes underskattningen av inkomsterna upp av att även utgifterna underskattades i prognosen i budgeten. Avvikelsen för utgifterna rör i första hand kommunsektorns konsumtionsutgifter. Utfallet för 2015 innebär att den offentliga sektorns finanser kraftigt förstärktes jämfört med 2014, se tabell 1.1.
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2015
2015
Utfall-
2014
Beslutad
Utfall
Beslutad
Utfall
budget
budget
Inkomster
1 976
2 033
57
1 904
Skatter och avgifter 1
1 740
1 792
52
1 672
Övriga inkomster
236
241
5
231
Utgifter
2 022
2 033
11
1 965
Finansiellt sparande
-46
0
46
-61
Procent av BNP
-1,1
0,0
1,1
-1,6
1 Ca 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2015 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Både staten och kommunsektorn redovisade underskott medan ålderspensionssystemet uppvisade ett överskott 2015. Jämfört med prognosen i den beslutade budgeten för 2015, blev utfallet för det finansiella sparandet högre än beräknat för samtliga sektorer. Beräkningen för statens finansiella sparande svarade för merparten av prognosavvikelsen, vilket förklaras av de högre skatteinkomsterna som nämns ovan samt att ränteutgifterna blev lägre än förväntat. Jämfört med 2014 förstärktes det finansiella sparandet för samtliga delsektorer, se tabell 1.2.
Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
2015
2015
Utfall-
2014
Beslutad
Utfall
Beslutad
Utfall
budget
budget
Staten
-44
-4
39
-49
Ålderspensionssystemet
3
8
5
4
Kommunsektorn
-6
-4
2
-16
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är
transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2006–2015. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.
För att beakta vilken påverkan konjunktur- läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.
Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i skrivelsen Årsredo- visning för staten. Indikatorn redovisas emeller- tid i 2016 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen.
Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restriktioner ställs mot varandra.
30
s. 31 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Finansiellt sparande
1,8
2,2
3,3
2,0
-0,7
0,0
-0,1
-0,9
-1,4
-1,6
0,0
Varav staten
0,4
1,0
2,1
1,1
-0,7
-0,4
-0,3
-1,1
-1,2
-1,3
-0,1
Varav ålderspensions-
1,0
1,0
1,1
0,9
0,2
0,2
0,5
0,3
-0,1
0,1
0,2
systemet
Varav kommunala
0,4
0,1
0,1
-0,1
-0,2
0,2
-0,3
-0,1
-0,1
-0,4
-0,1
sektorn
Bakåtblickande
0,3
tioårssnitt
Strukturellt sparande 1
2,4
1,7
1,9
2,4
1,5
1,7
0,9
0,3
-0,8
-1,0
0,2
BNP-gap 2
-1,5
1,0
2,7
0,4
-6,6
-2,8
-1,4
-2,4
-2,5
-2,0
-0,9
1 Procent av potentiell BNP.
2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2015
Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet försämrades märkbart mellan 2006 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 1,0 till 1,3 procent av BNP. Sparandet i ålderspensions- systemet minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Mellan 2014 och 2015 förstärktes dock den offentliga sektorns finansiella sparande avsevärt. Det största bidraget kom från staten, vars sparande ökade med 1,2 procent av BNP.
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2006–2015 uppgick till 0,3 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,4 procent av BNP i genomsnitt och sparandet i såväl staten som i kommunsektorn uppgick till -0,1 procent av BNP i genomsnitt. Samtidigt var resurs- utnyttjandet lägre än normalt och BNP-gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet bedöms ännu inte ha varit balanserat 2015.
Det strukturella sparandet stärktes med 1,2 procent av potentiell BNP mellan 2014 och 2015, men understeg den målsatta nivån med 0,8 procent av potentiell BNP.
En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2015 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån, trots den betydande förbättringen av det finansiella
sparandet jämfört med 2014. Det förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, delvis av de ofinansierade åtgärder som den förra regeringen genomförde. I den ekonomiska vårpropositionen för 2016 redovisar regeringen sin bedömning av hur en återgång till målet ska ske.
31
s. 32 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
1.2 Utgiftstaket för 2015
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå
894
931
949
971
989
1 018
1 050
1 074
1 093
1 103
1 123
Tekniska justeringar
-24
-24
0
-14
0
6
13
10
2
4
2
Reella justeringar 1
-11
33
Utgiftstak, slutligt fastställt
870
907
938
957
989
1 024
1 063
1 084
1 095
1 107
1 158
Takbegränsade utgifter
864
895
910
943
965
986
989
1 022
1 067
1 096
1 135
Budgeteringsmarginal
6
12
28
14
24
38
74
62
28
11
23
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter
0,7
1,3
3,1
1,4
2,5
3,9
7,5
6,0
2,6
1,0
2,0
1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 höjdes med 33 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Anm.: För åren 1997–2004 se Årsredovisning för staten 2009.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgifts- taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspek- tivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna och kan bidra till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna
utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnytt- jande av ingående anslagssparande och anslags- kredit ingår i de takbegränsade utgifterna.
I budgetpropositionen för 2012 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2015 skulle uppgå till 1 123 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå 2015 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslog i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgifts- takets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2015 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i
32
s. 33 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Den finanspolitiskt motiverade höj- ningen av utgiftstakets nivå föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99).
Tabell 1.5 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå för 2015
Miljarder kronor
2015
Ursprungligt fastställt utgiftstak (Budgetpropositionen för
2012)
1 123
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2013
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad
fastighetsavgift
0,55
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,20
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark
0,13
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer
1,10
Ny nivå i budgetpropositionen för 2013
1 125
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2014
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer
2,43
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,16
Ändrade principer för förlusthantering på studielån
-0,80
Ny nivå i budgetpropositionen för 2014
1 127
Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,25
Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat
avdrag för privat pensionsspanade
-2,27
Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1
1 125
Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen
Vårändringsbudget för 2015
Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval
33
Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015
1 158
Slutligt utgiftstak
1 158
Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2015 höjts med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.
Skr. 2015/16:101
Nivån på
utgiftstaket
2015
har höjts med
33 miljarder
kronor
av
finanspolitiskt
motiverade skäl.
Enligt utfallet för statens budget 2015 uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- begränsade utgifterna, till 1 134,9 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 23,1 miljarder kronor (se tabell 1.6).
De takbegränsade utgifterna blev 18,3 mil- jarder kronor högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2015. Detta förklaras främst av högre utgifter inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (10,6 miljarder kronor), utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (4,1 miljarder kronor) och utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (3,1 miljarder kronor).
Inom några utgiftsområden blev utgifterna lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2015, bl.a. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (2,8 miljarder kronor), utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (2,3 miljarder kronor) och utgiftsområde 22 Kommunikationer (1,6 miljarder kronor).
I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo- visas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015 1
2015
2015
2014
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor 2
848,7
867,4
18,7
837,5
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens
budget
267,8
267,5
-0,4
258,0
Takbegränsade utgifter
1 116,6
1 134,9
18,3
1 095,5
Budgeteringsmarginal
41,4
23,1
- 18,3
11,5
Utgiftstak
1 158
1 158
0
1 107
1 Den av riksdagen i december 2014 fastställda budgeten för 2015, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2015.
2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 267,5 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2015.
33
s. 34 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Budgeteringsmarginalens användning
Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2015 på den nivå som regeringen föreslog i budget- propositionen för 2012. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 57,2 miljarder kronor. I utfallet för 2015 uppgick budgeteringsmarginalen till 23,1 miljarder kronor. Det betyder att budgete- ringsmarginalen har blivit 34,1 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2015 fastställdes.
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till och nivån bör fastställas så att den stödjer målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.
I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makro- ekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar), öv- riga faktorer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.8 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2015 i de vårpropositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2015 föreslogs.
Sammantaget har 43,5 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (netto, med hänsyn tagen till beslut om finansie- ring genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, migration, arbetsmarknads- politiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, arbetsmarknadspolitiken samt inom forskning och utbildning (prop. 2013/14:1). I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbildnings- och infrastrukturområdena
(prop. 2014/15:99). Slutligen föreslog regeringen i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2105/16:47) ytterligare medel till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2015 till utfallet för 2015
Miljarder kronor
2015
Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2012
57,2
Reformer
-43,5
Reviderad pris- och löneomräkning
8,1
Övriga makroekonomiska förändringar
6,9
Volymförändringar
-41,8
Övrigt 1
3,1
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket
33,0
Total förändring av budgeteringsmarginalen
-34,1
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2015
23,1
1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.
Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 6,9 miljarder kronor större. Det beror bl.a. på lägre utgifter för studiemedelsräntor till följd av lägre marknadsräntor, lägre utgifter för ekonomisk trygghet vid ålderdom till följd av att prisbasbeloppet successivt har reviderats ner sedan budgetpropositionen för 2012 och lägre utgifter i ålderspensionssystemet vid sidan av statbudgeten till följd av att inkomstindex och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Ändrade makroekonomiska förutsättningar har vidare medfört högre utgifter inom vissa områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. I 2013 års ekonomiska vårproposition bedömdes utvecklingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, med högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och de arbets- marknadspolitiska garantiprogrammen under de därpå följande åren.
Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfere- ringssystem (volymförändringar) har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 41,8 miljarder kronor mindre. Det är i första hand antalet personer i systemet för sjuk- och rehabili- teringspenning som i prognoserna för 2015 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårs- ekvivalenter uppgick antalet ersättnings-
34
s. 35 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
mottagare 2015
till
ca 220 000,
vilket är
ca 55 procent fler
än
bedömningen
i budget-
propositionen för 2012. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet personer fler 2015 än vad som bedömdes för 2015 i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 22,0 miljarder kronor högre för 2015 än i budgetpropositionen för 2012 till följd av volymförändringar. Vidare var antalet inskrivna asylsökande i migrations- verkets mottagningssystem samt antalet personer i etableringsinsatser under 2015 väsentligt fler än bedömningen för 2015 i budgetpropositionen för 2012. Det gäller även exklusive den stora ökning av antalet asylsökande som inträffade i slutet av 2015. I budgetpropositionen för 2016, när antalet asylsökande under ca halva året 2015 var känt, bedömdes antalet asylsökande för 2015 uppgå till ca 85 000, vilket är ca 150 procent fler än bedömningen för samma år i budgetproposit- ionen för 2012. På motsvarande sätt bedömdes i budgetpropositionen för 2016 att antalet personer i etableringsinsatser för 2015 skulle uppgå till ca 48 000, vilket är ca 180 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för 2012. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet (inklusive avräkning av kostna- der för asylmottagande från biståndsutgifterna under utgiftsområde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s definition) har blivit ca 12 miljarder kronor högre 2015 till följd av volymförändringar jämfört med budget- propositionen för 2012.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 3,1 miljarder kronor större, vilket är en effekt av att förändringar på olika områden delvis tar ut varandra. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2015 blev högre av övriga orsaker än i bedömningen för 2015 i budget- propositionen för 2012 (se avsnitt 2.3.2). Det motverkas bl.a. av lägre utgifter under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd
Skr. 2015/16:101
och livsmedel med ca 2,1 miljarder kronor, till följd av förseningar med anledning av att EU- kommissionen inte beslutat om programmen inom fonderna, vilket medförde att dessa inte kunde påbörjas som planerat under 2015. Vidare har utfallet för 2015 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anvisade medel för 2015. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 14, 16, 22, 23 och 27.
35
opaginerad 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
2
Utfallet för statens budget
s. 39 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2 Utfallet för statens budget
Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2014 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1 Saldot i statens budget 2015
Budgetsaldot blev -33 miljarder kronor 2015 (tabell 2.1). I den av riksdagen beslutade budgeten beräknades saldot till -33 miljarder kronor. Saldot blev därmed i princip samma som beräknat. Inkomsterna blev 23 miljarder kronor högre och även utgifterna blev 23 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget.
Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2015
Miljoner kronor
Skillnad
Statens
Ändrings
Utfall
mot statens
budget
-budget
2015
budget
Totala inkomster
837 017
859 529
22 512
Statens
skatteinkomster
859 116
894 127
35 011
Övriga inkomster
-22 099
-34 597
-12 498
Totala utgifter m.m.
869 586
35 565
892 179
22 594
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.
853 331
26 765
867 409
14 078
Statsskuldsräntor
m.m.
20 526
8 800
21 936
1 410
Förändring av
anslagsbehållningar
-4 593
4 593
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
322
10 094
9 773
Kassamässig
korrigering
0
-7 260
-7 260
Budgetsaldo
-32 569
-32 650
-81
Höga inkomster från skatt på företagsvinster 2015
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 837 miljarder kronor. Utfallet blev 860 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev 12 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på kapital som blivit högre än beräknat. Det beror främst på högre inkomster från skatt på företagsvinster än väntat.
Övriga inkomster blev drygt 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2015. Det beror främst på att inga större försäljningar av egendom gjordes under 2015. Beräkningstekniskt antogs inkomster från
39
s. 40 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder kronor i statens budget för 2015.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
Skillnad
Statens
Ändrings
Utfall
mot statens
Utgiftsområde
budget
budget
2105
budget
7 Internationellt
bistånd
29 509
-229
32 213
2 704
8 Migration
17 433
1 440
18 725
1 292
9 Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg
61 898
2 870
64 979
3 080
10
Ekonomisk
trygghet vid
sjukdom och
funktionsned-
sättning
100 474
2 561
102 603
2 129
13 Integration och
jämställdhet
16 747
14
15 362
-1 385
14
Arbetsmarknad
och arbetsliv
67 783
1 531
64 971
-2 812
15
Studiestöd
20 302
664
19 216
-1 086
22
Kommunikationer
48 871
579
47 242
-1 629
23
Areella näringar,
landsbygd och
livsmedel
15 656
25
13 398
-2 258
25
Allmänna bidrag
till kommuner
91 441
10 663
102 037
10 596
26
Statsskulds-
räntor m.m.
20 526
8 800
21 936
1 410
27
Avgiften till
Europeiska unionen
40 126
3 728
44 232
4 105
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
322
10 094
9 773
Kassamässig
korrigering
0
-7 260
-7 260
Övriga utgifter
338 497
2 918
342 431
3 935
Summa utgifter m.m.
i statens budget
869 586
35 565
892 179
22 594
Flyktingsituationen och förtida betalningar medförde att de totala utgifterna blev högre än anvisat
Utgifterna i statens budget uppgick till 892 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till kommunerna blev 11 miljarder kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen blev 4 miljarder kronor högre och utgifterna för Hälsovård,
sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder kronor högre än anvisat. Även utgifterna för Internationellt bistånd blev 3 miljarder kronor högre och tillsammans blev utfallet för dessa utgiftsområden 20 miljarder kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Detta förklaras till största delen av ökade bidrag till kommunsektorn till följd av flyktingsituationen och att förtida utbetalningar gjordes 2015 inom vissa områden för att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2016.
I förhållande till det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 13 miljarder kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet och utfall är utgifterna för statsskuldsräntor m.m. som blev 7 miljarder kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.
Statens budget 2015 och 2014
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2014. Statens budget visar för 2015 ett underskott på 33 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 72 miljarder kronor 2014, vilket är en förbättring med nästan 40 miljarder kronor.
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2015 och 2014
Miljoner kronor
Skillnad
Utfall 2015
Utfall 2014
mot 2014
Totala inkomster
859 529
790 210
69 320
Statens skatteinkomster
894 127
801 952
92 175
Övriga inkomster
-34 597
-11 743
-22 854
Totala utgifter m.m.
892 179
862 404
29 776
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
867 409
837 546
29 863
Statsskuldsräntor m.m.
21 936
3 325
18 610
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10 094
22 023
-11 929
Kassamässig
korrigering
-7 260
-491
-6 768
Budgetsaldo
-32 650
-72 194
39 544
Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade
Statens inkomster ökade med 69 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Statens
40
s. 41 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
skatteinkomster ökade med 92 miljarder kronor (11,5 procent).
Statens
skatteintäkter, dvs. periodiserade
skatter för
2015, beräknas öka med drygt
82 miljarder
kronor (9,9 procent). Direkta
skatter på arbete beräknas öka med 31 miljarder kronor (5,9 procent) och indirekta skatter på arbete beräknas öka med 35 miljarder kronor (7,6 procent). Skatt på kapital beräknas ha ökat med 26 miljarder kronor (12,7 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 33 miljarder kronor (7,0 procent). Vid beräkning av statens skatteintäkter avgår kommunala inkomstskatter, som ökade med
34 miljarder
kronor,
och
avgifter
till
ålderspensionssystemet,
som
ökade
med
10 miljarder kronor.
Övriga inkomster minskade
med knappt
23 miljarder kronor jämfört med 2014. Orsaken är främst att avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet och utgifter som redovisas som krediteringar på skattekontot ökat 2015.
Utgifterna ökade bl.a. på grund av ökat antal asylsökande
Utgifterna i statens budget ökade med nästan 30 miljarder kronor (3,5 procent) mellan 2014 och 2015. Utgifterna för Statsskuldsräntorna m.m. ökade med nästan 19 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdena Migration samt Integration och jämställdhet ökade tillsammans med drygt 9 miljarder kronor (37,6 procent). Även de allmänna bidragen till kommunerna ökade sammanlagt med drygt 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med nästan 10 miljarder kronor (9,0 procent) med anledning av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med nästan 12 miljarder kronor (4,6 procent) jämfört med föregående år framför allt med anledning av ändrade redovisnings- principer för studielån 2014.
Tabell 2.4 visar de poster på budgetens utgiftssida som hade störst förändringar av utfallet mellan 2014 och 2015.
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.4 Utgifter
Miljoner kronor
Skillnad
Utgiftsområde
Utfall 2015
Utfall 2014
mot 2014
7 Internationellt bistånd
32 213
31 027
1 186
8 Migration
18 725
12 551
6 174
9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
64 979
61 589
3 390
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och
funktionsnedsättning
102 603
99 036
3 567
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
82 931
80 809
2 121
13 Integration och
jämställdhet
15 362
12 225
3 138
14
Arbetsmarknad och
arbetsliv
64 971
66 901
-1 930
16
Utbildning och
universitetsforskning
62 954
59 419
3 535
22
Kommunikationer
47 242
45 962
1 281
23
Areella näringar,
landsbygd och livsmedel
13 398
16 203
-2 805
25
Allmänna bidrag till
kommuner
102 037
93 599
8 438
26
Statsskuldsräntor m.m.
21 936
3 325
18 610
27
Avgiften till Europeiska
unionen
44 232
41 553
2 679
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10 094
22 023
-11 929
Kassamässig korrigering
-7 260
-491
-6 768
Övriga utgifter
215 763
216 673
-909
Summa utgifter m.m.
i statens budget
892 179
862 404
29 776
2.1.1 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen
Vid riksdagens behandling av budgetpropositionen för 2015 frångicks den praxis som tidigare tillämpats vid budgetomröstningar, vilket fick till följd att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än regeringens. Förutom ekonomiska och politiska konsekvenser har riksdagens beslut även fått konsekvenser för analysen av utfallet för statens budget. På inkomstsidan av statens budget är oppositionspartiernas budgetalternativ som regel beräknade på en mer aggregerad nivå än inkomstberäkningen i budgetpropositionen. Detta innebär att den beslutade inkomstberäkningen är mer aggregerad än normalt och att redovisningen och analysen av
41
s. 42 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
skillnaden mellan statens budget och utfall är mindre detaljerad än normalt.
På utgiftssidan har riksdagens beslut fått konsekvensen att anvisade medel i statens budget till flertalet utgiftsområden skiljer sig från budgetpropositionen. Skillnaderna beror framför allt på att fördelningen av medel på befintliga anslag skiljer sig åt, men även på skillnader i vilka anslag som fördes upp på budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets sammanställning av riksdagens beslut om statens budget för 2015 redovisas avvikelsen mellan regeringens förslag och riksdagens beslut per anslag (bet. 2014/15:FiU10).
En ytterligare omständighet som har försvårat analysen på både inkomst- och utgiftssidan är att det inte finns några detaljerade beräknings- underlag till den budget som riksdagen beslutade. Riksdagens budgetbeslut grundar sig dock på samma makroförutsättningar som låg till grund för budgetpropositionen, vilket innebär att det är möjligt att förklara skillnaden mellan den beslutade budgeten och det beräknade utfallet för 2015 på en övergripande nivå.
De största skillnaderna mellan beslutad budget och budgetpropositionen
Inkomster
Inkomstsidan domineras av en stor skillnad mellan den beslutade budgeten och budget- propositionen. I budgetpropositionen föreslog regeringen att nedsättningen av socialavgifter för unga skulle trappas av. Förslaget fanns inte med i den beslutade budgeten. Nedtrappningen av nedsättningen beräknades tillföra staten ytterligare 14 000 miljoner kronor i inkomster i form av arbetsgivaravgifter.
Tabell 2.5 Statens budget för 2015
Miljoner kronor
Riksdagens
Avikelser
beslut
från BP
2015
2015
1000
Statens skatteinkomster
859 116
-17 057
1100
Direkta skatter på arbete
566 190
1111
Statlig inkomstskatt
51 381
-1 810
1115
Kommunal inkomstskatt
637 637
3 680
1120
Allmän pensionsavgift
109 241
1130
Artistskatt
-1
1140
Skattereduktioner
-232 069
-1 679
1200
Indirekta skatter på arbete
486 102
1210
Arbetsgivaravgifter
478 343 1
-14 000
1240
Egenavgifter
13 697
1260
Avgifter till
premiepensionssystemet
-33 813
-1
1270
Särskild löneskatt
42 565
1280
Nedsättningar
-15 365
1290
Tjänstegrupp liv
675
1300
Skatt på kapital
190 422
1310
Skatt på kapital. Hushåll
41 042
-130
1320
Skatt på företagsvinster
95 119
990
1330
Kupongskatt
4 351
1340
Avkastningsskatt
9 143
1350
Fastighetsskatt
31 492
1360
Stämpelskatt
9 275
1380
Arvsskatt
0
1400
Skatt på konsumtion och
insatsvaror
493 874
1410
Mervärdeskatt
371 046
400
1420
Skatt på alkohol och tobak
24 940
1430
Energiskatt
41 757
-360
1440
Koldioxidskatt
25 057
1450
Övriga skatter på energi och
miljö
5 034
-667
1470
Skatt på vägtrafik
19 037
1480
Övriga skatter
7 004
1500
Skatt på import
5 956
1600
Restförda och övriga skatter
3 407
1700
Avgående poster, skatter till EU
-5 956
1800
Avgående poster, skatter till
andra sektorer
-877 921
-3 682
1900
Periodiseringar
-2 957
201
2000
Inkomster av statens
verksamhet
33 650
3000
Inkomster av försåld egendom
15 000
4000
Återbetalning av lån
876
5000
Kalkylmässiga inkomster
9 998
6000
Bidrag m.m. från EU
10 333
7000
Avräkningar m.m. i anslutning
till skattesystemet
-83 524
8000
Utgifter som redovisas som
krediteringar på skattekonto
-8 432
Inkomster i statens budget
(kassamässigt)
837 017
-17 057
Källa: Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU10.
1 I beslutad budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla ned- sättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 redovisas nedsättningen under inkomstgrupp 1280.
42
s. 43 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Utgifter
Budgetpropositionen
innehöll
sammanlagt
förslag om
utgifter
som
uppgick till
17 043 miljoner
kronor
mer än
den beslutade
budgeten. De utgiftsområden där skillnaderna var störst är 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg,
14 Arbetsmarknad
och arbetsliv,
20 Allmän
miljö-
och
naturvård,
22 Kommunikationer och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Skillnaderna mellan beslutad budget och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.7.
I budgetpropositionen föreslog regeringen att utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg skulle anvisas 64 441 miljoner kronor, vilket var 2 543 miljoner kronor mer än vad som beslutades av riksdagen. Skillnaden beror framför allt på två anslag. Regeringen föreslog i budgetpropositionen 1 000 miljoner kronor för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Dessa medel skulle tillföras anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård . På samma anslag föreslogs även ytterligare 400 miljoner kronor till insatser som rör barnmorskor, förlossnings- vård och för att stärka kvinnors hälsa. Förslagen fanns inte med i den beslutade budgeten. Regeringen ville också genomföra en satsning på ökad bemanning och kvalitet i äldrevården. Därför föreslog regeringen att anslaget 4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken skulle tillföras 2 000 miljoner kronor. Riksdagen beslutade om andra åtgärder under anslaget som
beräknades
kosta
947 miljoner
kronor, dvs.
1 053 miljoner kronor
mindre
än förslagen i
budgetpropositionen.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen ett
flertal nya
insatser
under
utgiftsområde
14 Arbetsmarknad
och
arbetsliv. Sammanlagt
uppgick skillnaden mellan regeringens förslag och den beslutade budgeten till 4 063 miljoner kronor. Regeringen föreslog bl.a. att en 90- dagarsgaranti för arbetslösa unga skulle införas. Som en del av 90-dagarsgaratin ämnade regeringen introducera traineejobb som skulle innehålla både utbildning och arbete. Totalt beräknades 90-dagarsgarantin inklusive traineejobben kosta 787 miljoner kronor under 2015. Förslaget fanns inte med i den beslutade budgeten för utgiftsområdet. Skillnaden mellan av riksdagen beslutad budget och budgetpropositionen beror även på att regeringen föreslog en höjning av ersättnings- nivåerna i A-kassan. Den höjda ersättningen
Skr. 2015/16:101
beräknades kosta 1 870 miljoner kronor under 2015. I budgetpropositionen föreslogs även att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag skulle höjas med 898 miljoner kronor. Det var 414 miljoner kronor mer än riksdagens beslut.
I budgetpropositionen ingick förslag om flera höjningar av anslagen på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Totalt uppgick skillnaden mellan budgetpropositionen och av riksdagen beslutad budget till 1 540 miljoner kronor. I budgetpropositionen föreslog regeringen att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur skulle anvisas ytterligare 640 miljoner kronor för att öka skyddet av värdefulla områden. Regeringen föreslog även att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur skulle anvisas ytterligare 350 miljoner kronor och att ett nytt anslag skulle uppföras på budgeten, under utgiftsområdet. Anslaget skulle ha benämnts Klimatinvesteringar i kommuner och regioner och anvisats 200 miljoner kronor. Den beslutade budgeten var sammantaget på samma nivåer som tidigare år för utgiftsområdet, förutom medel till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie där riksdagen beslutade anvisa ytterligare 115 miljoner kronor jämfört med både föregående år och regeringens förslag.
För utgiftsområde 22 Kommunikationer beror nästan hela skillnaden på 1 207 miljoner kronor mellan budgetpropositionen och den beslutade budgeten på olikheter i förslagen för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur . Regerinen föreslog att en satsning om 1 240 miljoner kronor skulle göras för förstärkt underhåll av järnvägen, vilken inte ingick i riksdagens beslut.
Utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner påverkas av olika förslag som finns i budgetpropositionen respektive i av riksdagen beslutad budget, då kommunerna och landstingen bl.a. kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt och av förslag som aktualiserar den kommunala finansieringsprincipen. I budgetpropositionen fanns ett förslag om att ta bort den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Därför föreslog regeringen att kommunerna och landstingen skulle kompenseras med 1 500 miljoner kronor under 2015, då de har anställda som omfattas av nedsättningen. Regeringen ville också införa ett förhöjt grundavdrag för personer äldre än 65 år. Det skulle ha lett till minskade skatteintäkter i kommunerna och därför skulle de ha
43
s. 44 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
kompenserats med 1 913 miljoner kronor under 2015. Totalt uppgick skillnaden mellan budgetpropositionen och riksdagens beslut till 3 050 miljoner kronor.
Beslutad budget och ändringarna i statens budget under 2015
Till följd av den unika situation som uppkom vid riksdagens beslut om statens budget för 2015 lämnade regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) förslag till mer omfattande ändringar av budgeten än normalt. Utgångspunkten för
Inkomster
merparten av dessa förslag var den inriktning av den ekonomiska politiken som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015.
I samband med budgetpropositionen för 2016 lämnade regeringen i vanlig ordning även en höständringsbudget (prop. 2015/16:2). Därefter lämnade regeringen även propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) med ytterligare förslag till ändringar i statens budget till följd av den uppkomna flyktingsituationen under hösten.
I det följande redovisas översiktligt ändringarna av den beslutade budgeten.
Tabell 2.6 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2015 i propositionen Vårändringsbudget för 2015
Miljoner kronor
Bruttoeffekt av
Förändring
åtgärder på
Inkomsttitel
Statens budget 2015
vårändringsbudget
Ny beräkning
inkomstsidan
1140
Skattereduktioner
-232 069
-980
-233 048
20
1154
Husavdrag
-20 329
20
1280
Nedsättningar
-15 365 *
-5 280
-20 645
6 615
1410
Mervärdesskatt
371 046
-4 170
366 876
-400
1411
Mervärdesskatt
-
-
366 876
-400
1440
Koldioxidskatt
-302
24 755
5
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
-
-
15 386
5
1450
Övriga skatter på energi och miljö
5 034
-349
4 685
282
1454
Skatt på bekämpningsmedel och gödsel
-
-
114
4
1455
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
3 957
267
1458
Övriga skatter
-
-
131
11
2000
Inkomster av statens verksamhet
33 650
6 436
40 086
121
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
-
-
2 898
121
6000
Bidrag m.m. från EU
10 333
-1 171
9 162
67
6414
Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020
-
-
211
50
6911
Övriga bidrag från EU
-
-
200
17
I statens ursprungliga budget för 2015 redovisas inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga under inkomstgrupp Arbetsgivaravgifter 1210 och inte under inkomstgrupp Nedsättningar 1280. Eftersom effekten av förslaget att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i ny beräkning i vårändringsbudget blir inkomstgrupp Nedsättningar 1280 i den ursprungliga budgeten och i vårändringsbudgeten inte helt jämförbara med varandra. För att dessa skulle ha varit jämförbara borde inkomstförändringen ha redovisats på inkomstgrupp 1280 även i den ursprungliga budgeten. Därmed skulle det ha redovisats ett belopp på ca -27 miljarder kronor i stället för nuvarande 15,4 miljarder kronor, dvs. ytterligare ca 12 miljarder kronor vilket motsvarar effekten av att inte trappa ned nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 2015.
Tabell 2.6 visar den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Beräkningarna påverkas förutom av regeländringar även av en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och andra ekonomiska förutsättningar.
Den regeländring som haft störst påverkan på utfallet för statens budget är beslutet att minska
nedsättningen av socialavgifter för unga fr.o.m. den 1 augusti 2015 (inkomsttitel 1280 Nedsättningar).
Övriga regeländringar till följd av ändringar i statens budget under 2015 har inte beaktats i analysen av inkomstsidan eftersom de inte har haft någon väsentlig betydelse för utfallet 2015.
Bruttoeffekten av regeländringarna beräknades till 6,7 miljarder kronor och
44
s. 45 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
nettoeffekten, inklusive indirekta effekter, beräknades till 5,4 miljarder kronor.
Utgifter
För utgiftssidan lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 förslag om ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag inom 24 av de 27 utgiftsområdena. Undantagna förändring var utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Förändringarna innebar att anvisade medel ökade med 19 050 miljoner kronor netto.
Störst skillnad jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten blev det på utgiftsområdena
9 Hälsovård,
sjukvård
och
social omsorg,
10 Ekonomisk
trygghet
vid
sjukdom
och
funktionsnedsättning, 14
Arbetsmarknad
och
arbetsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 26 Statsskuldsräntor m.m.
De budgeterade utgifterna inom utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 922 miljoner kronor. Den största delen av dessa medel, 1 690 miljoner kronor, avsåg bidrag för läkemedelsförmånerna med anledning av en ny överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting och introduktionen av nya läkemedel under slutet av 2014. Vidare ingick en satsning på 200 miljoner kronor för insatser för barnmorskor, förlossningsvården och kvinnors hälsa. I budgetpropositionen beräknades helårseffekten för denna satsning till 400 miljoner kronor. Även satsningen på ökad bemanning inom äldrevården presenterades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med en halvårseffekt på 1 000 miljoner kronor. Satsningen finansierades framför allt genom omprioriteringar från andra satsningar inom utgiftsområdet.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökades med 2 561 miljoner kronor. Ökningen var framför allt hänförlig till ökade kostnader för sjukpenning och rehabilitering.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 1 531 miljoner kronor. Bland annat tillfördes medel till traineejobb, utbildningskontrakt, extratjänster och förändringar av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. motsvarande de förslag som lämnats i budgetpropositionen.
Skr. 2015/16:101
Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner kompenserades kommunerna med 863 miljoner kronor till följd av utfasningen av nedsättningen av socialavgifter för unga.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. tillfördes 8 800 miljoner kronor, i huvudsak för att hantera valutakursförluster.
Propositionen Höständringsbudget för 2015 innebar att anvisade medel ökade med 5 554 miljoner kronor netto. Framför allt ökade anvisade medel på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 27 Avgiften till Europeiska unionen. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisade riksdagen 948 miljoner kronor till kostnader för statlig assistansersättning. Inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade anvisade medel med 3 728 miljoner kronor, vilket motsvarade den utnyttjade anslagskrediten för anslaget 2014.
Med anledning av flyktingsituationen under
hösten 2015
beslutade
riksdagen
den
10 december
2015 att
anvisa
ytterligare
10 961 miljoner
kronor i statens
budget
efter
förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:94). Medlen avsåg ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med 9 800 miljoner kronor, 961 miljoner kronor för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande samt 200 miljoner kronor för stöd till det civila samhällets insatser för asylsökande.
45
s. 46 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015
Miljoner kronor
Skillnad
HÄB 4
EÄB 5
Totalt ÄB
Utgiftsområde
BP¹
SB²
SB-BP
VÄB³
1
Rikets styrelse
12 413
12 199
-215
104
104
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
14 590
14 600
10
0
2
2
3
Skatt, tull och exekution
10 581
10 574
-7
4
Rättsväsendet
40 758
40 758
0
17
30
47
5
Internationell samverkan
1 899
1 919
20
50
50
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
48 589
48 451
-137
-4
-4
7
Internationellt bistånd
30 009
29 509
-500
-229
-229
8
Migration
17 433
17 433
0
479
961
1 440
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
64 441
61 898
-2 543
1 922
948
2 870
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och
funktionsnedsättning
101 016
100 474
-542
2 561
0
2 561
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
38 166
38 015
-151
133
462
595
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
83 909
83 125
-784
172
223
395
13
Integration och jämställdhet
16 807
16 747
-60
-2
16
14
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
71 846
67 783
-4 063
1 531
1 531
15
Studiestöd
21 177
20 302
-875
664
664
16
Utbildning och
universitetsforskning
64 153
63 636
-517
336
336
17
Kultur, medier, trossamfund
och fritid
13 151
12 785
-366
351 3
200
551
18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
1 509
1 208
-301
15
1
16
19
Regional tillväxt
2 701
2 701
0
20
Allmän miljö- och naturvård
6 881
5 341
-1 540
572
134
706
21
Energi
2 496
2 470
-26
-87
-87
22
Kommunikationer
50 078
48 871
-1 207
579
579
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
15 787
15 656
-131
25
25
24
Näringsliv
5 366
5 309
-57
197
10
207
25
Allmänna bidrag till kommuner
94 491
91 441
-3 050
863
9 800
10 663
26
Statsskuldsräntor m.m.
20 526
20 526
0
8 800
8 800
27
Avgiften till Europeiska unionen
40 126
40 126
0
3 728
3 728
Totalt
890 900
873 857
-17 043
19 050 3
5 554
10 961
35 565
1 Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1).
² Statens budget för 2015 (bet. 2014/15:FiU10, rskr. 2014/15:29).
³ Propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15: 255). Regeringen lämnade förslag om anslagsförändringar om 18,8 miljarder kronor. Utöver regeringens förslag anvisade ytterligare 200 miljoner kronor för insatser till ideella organisationer inom utgiftsområde 17.
⁴ Propositionen H ö st ä ndringsbudget f ö r 2015 (prop.2015/16:2, bet. 2015/16:FiU11, rskr. 2015/16: 19.
⁵ Propositionen Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93).
46
s. 47 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.2 Inkomster i statens budget 2015 nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg
I inkomsterna i statens budget ingår de kassa- mässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2015 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
2.2.1 Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.
Beslutad budget för 2015 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med 6 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2015 innehöll reformer som bedömdes höja skatteintäkterna med 7 miljarder kronor.
Tabell 2.8 Skattereformer 2015 i beslutad budget för 2015 och i propositionen Vårändringsbudget för 2015
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
BB15
VÄB15
Total
Skatt på arbete
3
7
10
Skatt på kapital
-
-
-
Skatt på konsumtion
och insatsvaror
3
0
3
Övriga skatter
-
-
-
och sänkt avdrag för pensionssparande.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroe- konomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2016 års eko- nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för beslutad budget för 2015, dvs. de makroförutsättningar som redovisades i budgetpropositionen för 2015.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2015 blev 0,1 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2015.
Konsumentprisindex, KPI, påverkar skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter, hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Peri- oden juni 2014–juni 2015 var KPI-utvecklingen betydligt svagare än vad som förväntades i beslutad budget för 2015. I stället för en uppgång om 0,7 procent var KPI- utvecklingen -0,4 procent.
BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2015 blev 1,1 procentenheter starkare än vad som förväntades i beslutad budget för 2015. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som påverkar i sin tur intäkterna från mervärdeskatt.
Summa skattebeslut
6
7
13
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källa: Egna beräkningar.
De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2015 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De nämnvärda regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2015 är slopad
47
s. 48 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.9 Antaganden i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2015
Procentuell utveckling om inget annat anges
2014
2015
BNP, marknadspris 1
3,9
6,0
Diff. BP15
0,4
1,1
Arbetade timmar
1,9
1,2
Diff. BP15
0,5
-0,1
Timlön 2
1,7
3,3
Diff. BP15
-0,9
0,3
Utbetald lönesumma, skatteunderlag
3,7
4,3
Diff. BP15
-0,3
-0,1
Arbetslöshet 3
7,9
7,4
Diff. BP15
0,0
0,1
Arbetsmarknadspolitiska program 4
3,7
3,7
Diff. BP15
-0,1
-0,1
Hushållens konsumtionsutgifter 1
3,0
3,7
Diff. BP15
-0,7
-1,1
Kommunal medelutdebitering 5
31,9
32,0
Diff. BP15
0,0
0,1
Statslåneränta 5
1,6
0,6
Diff. BP15
-0,2
-1,1
KPI juni-juni 6
0,2
-0,4
Diff. BP15
0,0
-1,1
Inkomstbasbelopp 7
56,9
58,1
Diff. BP15
0,0
0,0
Prisbasbelopp 7
44,4
44,5
Diff. BP15
0,0
0,0
Inkomstindex
155,6
158,9
Diff. BP15
0,0
0,0
Skiktgräns 8
420,8
430,2
Diff. BB15
0,0
0,0
Övre skiktgräns 9
602,6
616,1
Diff. BP15
0,0
0,0
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Enligt nationalräkenskapernas definition.
3 Arbetslöshet 15–74 år.
4 Procent av arbetskraften.
5 Medelvärde under året, procent.
6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.
7 Tusental kronor.
8 Här redovisas skiktgränsen som gäller enligt beslutad budget för 2015, då den skiljer sig från det förslag som låg i budgetpropositionen för 2015. Tusental kronor.
9 Tusental kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2015
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet
för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2015 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2015
1100
Direkta skatter på arbete
1110
Inkomstskatter
dec 16
1120
Allmänpensionsavgift
dec 16
1140
Skattereduktioner
dec 16
1200
Indirekta skatter på arbete
1210
Arbetsgivaravgifter, 1218
aug 16
1240
Egenavgifter
dec 16
1270
Särskild löneskatt, 1274
dec 16
1280
Nedsättningar, 1283-1284
dec 16
1300
Skatt på kapital
1310
Skatt på kapital, hushåll
dec 16
1320
Skatt på företagsvinster
dec 16
1340
Avkastningsskatt, 1341-1342
dec 16
1350
Fastighetsskatt
dec 16
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410
Mervärdesskatt, 1411
sep 16
1600
Restförda och övriga skatter
1620
Övriga skatter, hushåll
maj 17
1630
Övriga skatter, företag
maj 17
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810
Skatter till andrasektorer
nov 16
1900
Periodiseringar
1910
Uppbördsförskjutningar
maj 17
1920
Betalningsförskjutningar
nov 16
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2015.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2015, vilken blir känd i december 2016.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2016 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2016.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2017, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbörds-
48
s. 49 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2014 och 2015 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I tabell 2.11 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2009–2013. Skillnaden mellan
budget och utfall har varierat mellan 0,4 och 1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatterna.
Tabell 2.11 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2009–2013
Miljarder kronor
Inkomstår
2009
2010
2011
2012
2013
Skatt på arbete
-0,5
-0,8
-3,6
1,7
-5,6
Skatt på kapital
11,4
10,6
-3,5
-2,8
3,8
Skatt på konsumtion och insatsvaror
-0,8
0,2
-1,3
-2,5
-2,4
Restförda och övriga skatter
-0,6
-1,2
-1,2
-1,2
-0,2
Totala skatteintäkter
9,5
8,8
-9,5
-5,1
-4,4
Avgår: EU-skatter
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter
9,2
8,8
-9,5
-5,1
-4,4
Avgår: Kommunal inkomstskatt
0,8
-2,6
-3,0
0,9
-1,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
0,5
-0,3
-0,2
0,6
0,2
Statens skatteintäkter
7,9
11,6
-6,2
-6,6
-3,0
Procent av slutgiltigt utfall
1,1
1,5
0,8
0,9
0,4
2.2.2 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2015 beräknas uppgå till knappt 1 795 miljarder kronor. Detta är knappt 49 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 912 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed 50 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Förväntade intäkter 2015 för såväl skatt på kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till beslutad budget, medan förväntade intäkter från skatt på arbete var i linje med beslutad budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i beslutad budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital och det förklaras av en engångshändelse. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 2.12 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2015, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2015 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- ling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregeler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålders- pensionssystemet och staten.
49
s. 50 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.12 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2014 och beslutad budget för 2015
Miljarder kronor
Skillnad mot
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall
beslutad budget
statens budget
Inkomstår
2015
2014
2015
2014
Skatt på arbete
1 051,5
985,7
-0,8
-6,6
Direkta skatter
561,4
530,3
-4,8
-1,1
Kommunal inkomstskatt
636,2
602,7
-1,4
-0,3
Statlig inkomstskatt
51,5
47,4
0,1
2,0
Allmän pensionsavgift
108,3
104,0
-1,0
-0,3
Artistskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
Skattereduktioner m.m.
-234,6
-223,8
-2,5
-2,5
Indirekta skatter
490,1
455,4
4,0
-5,5
Arbetsgivaravgifter
491,7
471,7
13,3
1,2
Egenavgifter
13,0
11,8
-0,7
-2,3
Särskild löneskatt
38,5
37,0
-4,1
-3,2
Nedsättningar
-19,9
-33,9
-4,5
-1,3
Skatt på tjänstegruppliv
0,5
0,7
-0,2
-0,2
Avgifter till premiepensionssystemet
-33,6
-31,9
0,2
0,2
Skatt på kapital
226,7
200,2
36,2
14,9
Skatt på kapital, hushåll
50,6
48,0
9,6
13,6
Skatt på företagsvinster
119,2
96,5
24,1
-0,7
Avkastningsskatt
8,7
10,2
-0,4
0,3
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32,6
32,0
1,1
1,0
Stämpelskatt
10,9
9,3
1,6
0,9
Kupongskatt m.m.
4,6
4,2
0,3
-0,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror
508,6
475,3
8,8
-3,2
Mervärdesskatt
381,0
355,0
9,9
2,4
Skatt på tobak och alkohol
25,6
24,2
0,6
-0,5
Energiskatt
40,7
39,0
-1,1
-2,6
Koldioxidskatt
24,6
23,3
-0,5
-0,8
Övriga skatter på energi och miljö
4,8
4,4
-0,2
-1,6
Skatt på vägtrafik
18,8
16,8
-0,3
-0,2
Skatt på import
6,3
5,8
0,3
0,6
Övriga skatter
6,9
6,8
-0,1
-0,5
Restförda och övriga skatter
7,8
8,8
4,4
3,2
Restförda skatter
-4,3
-5,9
0,4
Övriga skatter
12,1
14,7
2,8
Totala skatteintäkter
1 794,6
1 670,0
48,6
8,2
Avgår, EU-skatter
-6,3
-8,4
-0,3
-0,6
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 788,3
1 661,6
48,3
7,7
Avgår, kommunala inkomstskatter
-652,3
-618,3
0,2
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-223,8
-213,7
0,1
Statens skatteintäkter
912,1
829,6
50,0
7,9
Periodiseringar
-18,0
-27,6
-15,0
-17,8
Statens skatteinkomster
894,1
802,0
35,0
-9,9
Övriga inkomster
-34,6
-11,7
-12,5
-24,1
Inkomster i statens budget
859,5
790,2
22,5
-34,0
50
s. 51 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs 2016 och uppgifterna för 2015 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2015 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 051 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget för 2015 har intäkterna reviderats ned marginellt med knappt 1 miljard kronor. De direkta skatterna har reviderats ned bl.a. till följd av lägre lönesumma. Samtidigt har de indirekta skatterna reviderats upp till följd av att nedsättningen av socialavgifter för unga reducerades den 1 augusti 2015, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99). Skattereduktionerna blev också högre än beräknat i beslutad budget, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av in- komstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2014 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 530 miljarder kronor. År 2015 beräknas de direkta skatterna uppgå till drygt 561 miljarder kronor.
Jämfört med beslutad budget för 2015 har de direkta skatterna 2015 reviderats ned med knappt 5 miljarder kronor, vilket dels beror på att den kommunala inkomstskatten blev lägre, dels på att skattereduktionerna blev högre än förväntat i beslutad budget för 2015.
Skr. 2015/16:101
Kommunal inkomstskatt
År 2015 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till drygt 636 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget har intäkterna för 2015 reviderats ned med drygt 1 miljard kronor. Det förklaras framför allt av att lönesumman blev lägre än vad som bedömdes i beslutad budget.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 51,5 miljarder kronor 2015. I jämfö- relse med beslutad budget för 2015 har den stat- liga inkomstskatten reviderats upp endast mar- ginellt. Skiktgränserna för 2015 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2015.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Utfallet för 2015 beräknas bli drygt 108 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än beräknat i beslutad budget för 2015.
Skattereduktioner
År 2015 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 235 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Avvikelsen beror främst på ett högre beräknat utfall för ROT-avdraget, som är en del av husavdraget. En lägre subventionsgrad för ROT- avdraget har införts fr.o.m. 2016, vilket troligen kan förklara att ROT-avdraget ökade kraftigt under slutet av 2015.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2015 ha uppgått till drygt 490 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För 2015 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2015 uppgick till knappt 492 miljarder kronor. En jämförelse
51
s. 52 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
mellan beräknat utfall och beslutad budget försvåras av att inkomstförsvagningen av att behålla nedsättningen av socialavgifter för unga redovisas under inkomstgrupp Arbetsgivar- avgifter i den beslutade budgeten. Medan effekten av förslaget om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99), redovisas under inkomstgrupp Nedsättningar i beräknat utfall. För att dessa skulle vara jämförbara med varandra skulle inkomst- förändringen i beslutad budget ha bokförts under posten Nedsättningar.
Särskild löneskatt
År 2015 beräknas den särskilda löneskatten bli 38,5 miljarder kronor. Jämfört med beslutad budget har intäkterna reviderats ned med drygt 4 miljarder kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på att företagens kostnader för pensionsförmåner till de anställda har reviderats ned.
Nedsättningar
Jämfört med beslutad budget för 2015 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 20 miljarder kronor. Beslut om att slopa nedsättningen av socialavgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna har reviderats ned.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2015 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12,6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2015 fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.
Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 51 miljarder kronor 2015. Det är nästan 10 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre jämfört med tidigare bedömning. Utfallet för 2014 avseende hushållens kapitalvinster kom in betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam utveckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen i beräknat utfall för 2015.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 119 miljarder kronor 2015 och detta är drygt 24 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 visade på högre företagsskatteintäkter än förväntat. Detta föranledde ett nivåskifte uppåt för de framtida förväntade intäkterna från företagsbeskattningen. Men den främsta förklaringen är att en enskild koncern gjorde oväntade stora vinster 2015 som togs upp till beskattningen 2015.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen 2015 är 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.
Intäkten från avkastningsskatten blir knappt 9 miljarder kronor 2015, en minskning från drygt 10 miljarder kronor året innan. Detta kan i
52
s. 53 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
all väsentlighet knytas till en nedgång i statslåneräntan under 2014.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2015 till 7 262 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 243 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2015. Jämfört med prognosen i beräknad budget för 2015 har prognosen reviderats upp med drygt en miljard kronor.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2015 blev knappt 11 miljarder kronor, vilket är knappt 2 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.
Kupongskatten uppgick till knappt 5 miljarder kronor 2015, vilket är marginellt högre än beräknat i budgeten för 2015.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2015 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 509 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2015.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna
Skr. 2015/16:101
både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pri- sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha uppgått till 381 miljarder kronor 2015, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i beslutad budget för 2015. Att intäkterna blev så mycket högre beror på att återhämtningen i den svenska konjunkturen blev starkare än väntat. Dessutom var sammansättningen i hushållens konsumtion gynnsam för mervärdesskatteintäkterna eftersom konsumtionen av bilar och sällan- köpsvaror var särskilt hög.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.
Intäkterna från punktskatterna sammantaget uppgick 2015 till 128 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än i beslutad budget för 2015. Inom punktskatterna har utfallen emellertid kommit in både högre och lägre än väntat.
Utfallet för intäkterna från skatt på tobak och alkohol blev högre än väntat och har sin förklaring i skattehöjningar.
Intäkterna från skatt på energi uppgick 2015 till 41 miljarder kronor och det är 1 miljard kronor lägre än väntat. Det är framför allt användningen av el i bostadssektorn som blivit betydligt lägre än väntat och som förklarar de lägre intäkterna från skatt på energi.
53
s. 54 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till knappt 8 miljarder kronor 2015. Restförda skatter är 4 miljarder kronor lägre än beräknat medan övriga skatter är 12 miljarder kronor högre än väntat i beslutad budget för 2015.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- pande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.
Periodiseringarna väntas 2015 ha uppgått till -18 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor lägre än väntat.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspens- ionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).
De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen
påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- fordran vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2015 uppgick till -34 513 miljoner kronor och var därmed 12 414 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 22 770 miljoner kronor lägre jämfört med 2014.
54
s. 55 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.13 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Inkomster av
statens
verksamhet
33 650
38 970
5 320
41 712
Inkomster av
försåld egendom
15 000
134
-14 866
182
Återbetalning av
lån
876
912
36
945
Kalkylmässiga
inkomster
9 998
9 748
-250
9 868
Bidrag m.m. från
EU
10 333
9 733
-600
11 864
Avräkningar m.m.
i anslutning till
skattesystemet
-83 524
-85 855
-2 331
-76 313
Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto
-8 432
-8 155
277
0
Övriga inkomster
-22 099
-34 513
-12 414
-11 743
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- delningar från bolag med statligt ägande, offent- ligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.
Tabell 2.14 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Rörelseöverskott
6 983
4 149
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
260
488
Ränteinkomster
1 345
2 074
Inkomster av statens
aktier
19 521
12 436
Offentligrättsliga
avgifter
8 490
8 308
Försäljningsinkomster
68
62
Böter m.m.
1 243
1 130
Övriga inkomster av
statens verksamhet
1 060
13 065
Inkomster av statens
verksamhet
33 650
38 970
5 320
41 712
Skr. 2015/16:101
Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 38 970 miljoner kronor, vilket är 5 320 miljoner
kronor
(15,8 procent)
högre än
beräknat
i
statens budget för 2015.
Inkomsterna
av statens
verksamhet
blev
2 742 miljoner
kronor
(6,6 procent) lägre
än
2014.
Utfallet
för
Rörelseöverskott
blev
2 834 miljoner
kronor
högre
än
2014.
Även
Inkomster av statens aktier blev 7 085 miljoner kronor högre än föregående år. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2014 är att utfallet för Övriga inkomster av statens verksamhet blev 12 005 miljoner kronor lägre än 2014. Det beror på införandet av en ny kreditmodell för
studielånen
2014
vilket
medförde
en
engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor.
Högre rörelseöverskott
Rörelseöverskotten uppgick
till
6 983 miljoner
kronor, vilket är
2 834 miljoner
kronor
(68,3 procent) högre än 2014.
Tabell 2.15 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2015
2015
SB 2015
2014
Affärsverket svenska
kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt
475
553
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
18
42
Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit
100
254
Inlevererat överskott
från övriga myndigheter
2 290
Riksbankens
inlevererade överskott
4 100
3 300
Rörelseöverskott
6 983
4 149
Affärsverket svenska kraftnät redovisade 2014 681 miljoner kronor i resultat efter finansiella poster, vilket är en försämring med 169 miljoner kronor jämfört med året innan. Av affärsverkens utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Detta innebär att affärsverken levererade in 475 miljoner kronor i utdelning till staten under 2015. Utdelningen var 78 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än 2014.
Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter.
55
s. 56 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2014 till 100 miljoner kronor och inlevererades 2015. Det inlevererade överskottet 2015 är 154 miljoner kronor (60,6 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2014.
I propositionen Vårändringsbudget för 2015 tillkom inkomsttiteln 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter . År 2014 gjorde Exportkreditnämnden en analys av verksamhetens kapitalkrav och fann att kapitalet kunde minskas. Under 2015 levererade Exportkreditnämnden in 2 288 miljoner kronor till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från
övriga myndigheter . Av
beloppet
hämtades
1 791 miljoner
kronor
från
kontot
i
Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för statens budget endast påverkades med resterande del på 497 miljoner kronor.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 100 miljoner kronor, vilket är 800 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 267 miljoner
kronor för 2014. Efter justeringar
och
återföringar
av
bokslutsdispositioner uppgick
resultatet
till
9 019 miljoner kronor.
Att
resultatet blev så högt förklarar till stor del skillnaden på det inlevererade överskottet jämfört med 2014.
Lägre överskott av statens fastighetsförvaltning
Överskotten
av statens
fastighetsförvaltning
uppgick till
260 miljoner
kronor,
vilket
är
228 miljoner
kronor (46,6 procent)
lägre
än
föregående år.
Överskottet från Statens fastighetsverk var 224 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 110 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 114 miljoner kronor. Fortifikations- verket levererade ett överskott på 36 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2014 på 11 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2015 på 25 miljoner kronor.
Lägre kostnadsräntor på skattekontot
Ränteinkomster uppgick till 1 345 miljoner kronor, vilket är 729 miljoner kronor (35,1 procent) lägre än föregående år.
Tabell 2.16 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2015
2015
SB 2015
2014
Räntor på näringslån
-1
-1
Räntor på studielån
40
37
Övriga ränteinkomster
1 306
2 038
Ränteinkomster
1 345
2 074
Övriga
ränteinkomster
uppgick
till
1 306 miljoner kronor, vilket
är 729 miljoner
kronor (35,1 procent) lägre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga ränteinkomster och utgör 95,5 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 1 415 miljoner kronor, vilket är 554 miljoner kronor lägre än föregående år.
Flera extraordinära inkomster av statens aktier under hösten 2015
Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 19 521 miljoner kronor, vilket är 7 085 miljoner kronor (57,0 procent) högre än föregående år. Under hösten har extraordinära inkomster inkommit från Akademiska hus AB, SJ AB och Specialfastigheter AB.
56
s. 57 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.17 Aktieutdelning 2015 och 2014
Miljoner kronor
Utfall 2015
Utfall 2014
Skillnad
Akademiska hus AB
5 945
1 374
4 571
Apoteket AB
158
150
8
Apoteket Produktion &
Laboratie AB
3
-3
Apoteksgruppen i
Sverige Holding AB
4
-4
AB Bostadsgaranti
138
9
129
Ersättningsmark i
Sverige AB
113
-113
Fouriertransform
100
100
Inlandsinnovation
100
100
Jernhusen AB
113
100
13
Lernia AB
235
58
177
Luossavaara-
Kiirunavaara AB
(LKAB)
139
3 500
-3 361
Metria
3
3
Nordiska
investeringsbanken
193
190
3
PostNord AB
78
-78
SBAB
502
502
SJ AB
1 930
73
1 857
Specialfastigheter AB
3 000
481
2 519
Sveaskog AB
800
450
350
Svensk bilprovning AB
48
290
-242
Svensk exportkredit AB
378
327
51
Svenska
Rymdaktiebolaget
10
3
7
Svevia
120
120
Swedavia
231
231
Teliasonera
4 844
4 844
0
Teracom Group AB
235
290
-55
Vasallen AB
300
100
200
Totalt
19 521
12 436
7 085
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en utdelningspolicy som innebär att utdelning till ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas till en genomsnittlig resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB koncernens resultat efter skatt uppgick för 2014 till 347 miljoner
kronor, vilket
är
5 685 miljoner
kronor
(94,2 procent)
lägre
än 2013 års
resultat.
Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt
139 miljoner
kronor
2015,
vilket
är
3 361 miljoner kronor lägre än 2014.
Skr. 2015/16:101
Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 4 844 miljoner, vilket är identiskt med 2014. Resultatet för koncernen uppgick 2014 till 15 599 miljoner kronor, vilket är 1 168 miljoner kronor (7,0 procent) lägre än 2013.
Inlandsinnovation AB beslutade under 2014 om en utdelning på 100 miljoner kronor. Beloppet betalades ut under 2015.
Under hösten 2015 inkom extraordinära inkomster från tre bolag. Specialfastigheter AB:s årsstämma beslutade i april att återbetala aktiekapital till den enda aktieägaren, Svenska staten. Totalt innebar det att 2 071 miljoner kronor återbetalades utöver den ordinarie utdelningen på 929 miljoner kronor. SJ AB beslutade på en extrastämma i september om en efterutdelning på 1 700 miljoner kronor till staten. Det innebär att aktieutdelningarna från SJ AB totalt uppgick till 1 930 miljoner kronor 2015. Även Akademiska hus AB beslutade om en extrautdelning. Totalt beslutade bolaget på
extrastämman
i oktober
att
dela
ut
6 500 miljoner
kronor,
varav
4 500 miljoner
betalades
ut
under
2015.
Resterande
2 000 miljoner
kronor avser bolaget betala
ut
under 2016. Sammanlagt uppgick utdelningarna från Akademiska hus AB till 5 945 miljoner kronor under 2015. Inkomster från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 miljoner kronor 2015.
Högre inkomster från offentligrättsliga avgifter än 2014
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter var 8 490 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor (2,2 procent) högre än föregående år.
Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 2 997 miljoner kronor, vilket är 149 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2014. Taket för den inkomstrelaterade ersättning i A-kassan höjdes i september 2015. Det medförde att finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar till staten ökade.
Högre inkomster av felparkeringsavgifter
Statens försäljningsinkomster uppgick till 68 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (8,7 procent) högre än föregående år. I inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar ökningen i inkomstgruppens utfall.
57
s. 58 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Högre inkomster från Böter m.m. på grund av ersättning för oljeutsläppet vid Tjörn 2011
Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 243 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (10,0 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att utfallet för inkomsttiteln 2713 Vattenförorenings- avgifter m.m. blev 89 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror på att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog emot ersättning med anledning av att rättegångs- processen mot den som orsakade oljeutsläppet utanför Tjörn 2011 avslutades.
Införandet av kreditmodell för studielånen 2014 försvårar jämförelsen mellan åren
De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 1 060 miljoner kronor, vilket är 12 005 miljoner kronor lägre än 2014.
Den stora skillnaden mellan åren förklaras av en engångsinbetalning på 11 700 miljoner kronor från Centrala studiestödsnämnden i januari 2014 med anledning av att de införde en kreditmodell för studielån, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bl.a. att kapitaliserad ränta fr.o.m. 2014 lånefinansieras. En engångseffekt uppstod eftersom Centrala studiestödsnämnden tog upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvarades av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte påverkades.
Inkomster från försäljning av egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.
Tabell 2.18 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Inkomster av försåld
egendom
15 000
134
-14 866
182
Låga inkomster av försåld egendom 2015
Inkomsterna av försåld egendom uppgick till 134 miljoner kronor, vilket är 14 866 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 49 miljoner kronor lägre än 2014. Det beräknade
beloppet utgör en beräkningsteknisk schablon på 15 000 miljoner kronor.
Inkomsterna för 2015 avser andelar av intäkter på de exportaffärer som Försvars- exportmyndigheten förvaltar (Gripenkontrakt- et) och överskott från försäljningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel.
Tabell 2.19 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Återbetalning av
näringslån
1
1
Återbetalning av
studielån
711
818
Återbetalning av
övriga lån
200
127
Återbetalning av lån
876
912
36
945
Återbetalning av lån lägre än föregående år
Utfallet på
inkomsttypen
uppgick till
912 miljoner
kronor, vilket
är 36 miljoner
kronor (4,2 procent) högre än beräknat i statens budget och 33 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än 2014.
Återbetalningen av studiemedel blev 106 miljoner kronor lägre än 2014. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studiemedel har minskat eftersom antalet återbetalningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt färre. Återbetalningen av övriga lån blev 73 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. återbetalning av lån för svenska FN- styrkor.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions- avgifter.
58
s. 59 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.20 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Avskrivningar och
amorteringar
154
541
Avskrivningar på
fastigheter
154
541
Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader
Statliga
pensionsavgifter
9 594
9 327
Kalkylmässiga inkomster
9 998
9 748
-250
9 868
Inkomsterna uppgick till 9 748 miljoner kronor, vilket är 250 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2015.
De statliga pensionsavgifterna ökade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 594 miljoner kronor under 2015. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 7 831 miljoner kronor, medan den
särskilda
löneskatten
på
pensionskostnader
uppgick
till
1 826 miljoner
kronor.
Administrationskostnaderna
för
det
statliga
tjänstepensionssystemet
blev
188 miljoner
kronor.
Jämfört
med
föregående
år har
avgifterna
ökat
med
267 miljoner
kronor
(2,9 procent).
Tabell 2.21 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Statlig
tjänstepensionering
7 831
7 654
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 826
1 747
Statlig
grupplivförsäkring
49
49
Premieskatt, gruppliv
38
38
Statlig
personskadeförsäkring
50
49
Avdrag för
administrations-
kostnader
-188
-197
Administration,
personskadeförsäkring
-12
-12
Statliga pensionsavgifter
9 594
9 327
Skr. 2015/16:101
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Tabell 2.22 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder
8 221
8 110
Gårdsstöd
6 272
5 859
Övriga interventioner
122
124
Djurbidrag
0
0
Övriga bidrag från
Europeiska
garantifonden för
jordbruket
206
181
Bidrag från EU till
landsbygdsutveckling
en
1 621
1 945
Bidrag från EU till
fiskenäringen
103
38
Bidrag från
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
509
1 395
Bidrag från
Europeiska
socialfonden
524
1 982
Bidrag till
transeuropeiska
nätverk
123
294
Övriga bidrag från EU
253
45
Bidrag m.m. från EU
10333
9733
-600
11864
Inkomsterna uppgick till 9 733 miljoner kronor och är 600 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2015. Jämfört med 2014 blev inkomsterna 2 131 miljoner kronor (18,0 procent) lägre.
De flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014–2020 var fortfarande i en uppstartsfas under 2015.
59
s. 60 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2014
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 221 miljoner kronor 2015. Jämfört med 2014 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med
111 miljoner kronor.
Inkomsterna
för gårdsstödet
uppgick till
6 272 miljoner
kronor och var
413 miljoner
kronor högre än 2014. Ökningen beror till största delen på kursdifferenser mellan åren. Större del av stöden betalades ut i december 2014 och kom sedan in på inkomsttiteln i början av 2015.
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket var 206 miljoner kronor, vilket är 13,7 procent högre än 2014. Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- fonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. År 2015 uppgår kursvinsten för de belopp som EU betalade till Sverige till ca 202 miljoner kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2014 utbetalats med kursen 9,15 kronor per euro samtidigt som den svenska kronan har stärkts i värde mot euron under vintern/våren 2015 när inbetalningar inkom från EU för förskotterade stöd.
Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 621 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden 2014–2020. Jämfört med 2014 minskade bidragen med 324 miljoner kronor. Utfallet 2014 avsåg programperioden 2007–2013.
Lägre inkomster från regionala utvecklingsfonden och socialfonden än 2014
Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 509 miljoner kronor. Jämfört med 2014 minskade inkomsterna med 886 miljoner kronor (63,5 procent).
Bidragen från Europeiska socialfonden blev 524 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 458 miljoner kronor (73,6 procent) jämfört med 2014.
Orsaken till de lägre utfallen är framför allt att projekt inom ramen för den nya program- perioden 2014–2020 varit i en uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning.
Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre
Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 170 miljoner kronor (58,1 procent) lägre än 2014
och uppgick till 123 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för finansiering av projekten NEXT-ITS-North European Cross- Border ITS, The Bergslagen Freight Line (utbyggnad till dubbelspår) samt Baltic Link, Karlskrona-Gdynia (upprustning Emmaboda- Karlskrona).
Högre inkomster från övriga bidrag från EU
Övriga bidrag från EU ökade med 208 miljoner kronor jämfört med 2014. Det beror bl.a. på bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), inkomster från Europeiska flyktingfonden III samt Europeiska fonden för integration av tredjelands- medborgare.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Tillkommande skatter
9 872
14 511
EU-skatter
6 226
11 045
Momsbaserad EU-
avgift
0
5 252
Tullmedel
6 194
5 724
Jordbrukstullar och
sockeravgifter
32
70
Avgifter till EU:s
omstruktureringsfond
för sockersektorn
0
0
Kommunala
utjämningsavgifter
3 646
3 465
Utjämningsavgift för
LSS-kostnader
3 646
3 465
Avräkningar
-95 726
-90 824
Intäkter som förs till
fonder
-9 034
-7 655
Kompensation för
mervärdesskatt
-86 692
-83 169
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter
-29 312
-28 712
60
s. 61 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner
-57 381
-54 458
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-83 524
-85 855
-2 331
-76 313
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå
till
-83 524 miljoner
kronor.
Utfallet
blev
- 85 855 miljoner
kronor. Skillnaden mot
beräkningen i statens budget blev
-2 331 miljoner kronor.
Jämfört med 2014 ökade Avräkningar m.m. i
anslutning
till
skattesystemet
med
9 542 miljoner kronor, vilket dels beror på att de tillkommande skatterna från EU blivit 4 639 miljoner kronor lägre. Orsaken är att den momsbaserade EU-avgiften inte längre redovisas som en EU-skatt. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna ökade med 2 923 miljoner kronor, vilket också bidrog till att minska inkomsterna på denna inkomsttyp.
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skattekonto hade innan 2015 upphört eller flyttats till utgiftssidan i statens budget. För 2015 flyttades dock ett antal nedsättningar från indirekta skatter (se 1200 Indirekta skatter) till utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto, bl.a. Sjöfartsstöd och Nystartsjobb. Detta är orsaken till varför krediteringarna ökat med 8 156 miljoner kronor jämfört med 2014. Från och med 2016 redovisas dessa stöd på utgiftssidan i statens budget.
Tabell 2.24 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Anställningsstöd
0
0
Jämställdhetsbonus
0
0
Sjöfartsstöd
-1 426
0
Nystartsjobb
-6 670
0
Stöd till
yrkesintroduktionsanstä
llning
-56
0
Skr. 2015/16:101
Korttidsarbete
0
0
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
-2
0
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto
-8 432
-8 155
277
0
2.3 Utgifter i statens budget 2015
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
2.3.1 Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
61
s. 62 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.25 Utgifter i statens budget 2015
Miljoner kronor
Statens
Ändrings-
Utfall-Statens
Utfall-Totalt
Utgiftsområde
budget
budget
Totalt anvisat
Utfall
budget
anvisat
1
Rikets styrelse
12 199
104
12 303
12 281
82
-22
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
14 600
2
14 601
14 442
-158
-160
3
Skatt, tull och exekution
10 574
10 574
10 754
180
180
4
Rättsväsendet
40 758
47
40 805
40 429
-329
-376
5
Internationell samverkan
1 919
50
1 969
1 934
15
-35
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
48 451
-4
48 447
48 271
-181
-177
7
Internationellt bistånd
29 509
-229
29 280
32 213
2 704
2 933
8
Migration
17 433
1 440
18 873
18 725
1 292
-148
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
61 898
2 870
64 768
64 979
3 080
210
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
100 474
2 561
103 035
102 603
2 129
-432
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
38 015
595
38 611
38 136
120
-475
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
83 125
395
83 519
82 931
-194
-589
13
Integration och jämställdhet
16 747
14
16 761
15 362
-1 385
-1 399
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
67 783
1 531
69 314
64 971
-2 812
-4 343
15
Studiestöd
20 302
664
20 967
19 216
-1 086
-1 750
16
Utbildning och universitetsforskning
63 636
336
63 972
62 954
-682
-1 018
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
12 785
551
13 336
13 281
495
-56
18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
1 208
16
1 224
1 074
-134
-150
19
Regional tillväxt
2 701
2 701
2 243
-458
-458
20
Allmän miljö- och naturvård
5 341
706
6 047
5 938
597
-109
21
Energi
2 470
-87
2 383
2 291
-179
-92
22
Kommunikationer
48 871
579
49 450
47 242
-1 629
-2 208
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
15 656
25
15 681
13 398
-2 258
-2 283
24
Näringsliv
5 309
207
5 516
5 475
166
-41
25
Allmänna bidrag till kommuner
91 441
10 663
102 104
102 037
10 596
-67
26
Statsskuldsräntor m.m.
20 526
8 800
29 326
21 936
1 410
-7 390
27
Avgiften till Europeiska unionen
40 126
3 728
43 855
44 232
4 105
377
Förändring av anslagsbehållningar
-4 593
-4 593
4 593
4 593
Summa
869 264
35 565
904 829
889 345
20 081
-15 484
Riksgäldskontorets nettoutlåning
322
322
10 094
9 773
9 773
Kassamässig korrigering
0
0
-7 260
-7 260
-7 260
Summa utgifter i statens budget
869 586
35 565
905 150
892 179
22 594
-12 971
62
s. 63 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Flyktingsituationen och förtida betalningar medförde att de totala utgifterna blev högre än statens budget
Utgifterna i statens budget uppgick till 892 179 miljoner kronor. Det är 22 594 miljoner kronor (2,6 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. De allmänna bidragen till kommunerna blev 10 596 miljoner kronor högre, Avgiften till Europeiska unionen blev 4 105 miljoner kronor högre och utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev
3 080 miljoner
kronor högre än anvisat. Även
utgifterna för
Internationellt
bistånd
blev
2 704 miljoner
kronor högre och tillsammans
blev utfallet
för
dessa
utgiftsområden
20 485 miljoner
kronor
högre
än vad
som
anvisades i den ursprungliga budgeten. De ökade bidragen till kommunerna var en följd av flyktingsituationen hösten 2015 medan övriga avvikelser till största delen förklaras med de förtida betalningar som gjordes inom dessa områden 2015 för att säkra tillräckliga marginaler under utgiftstaket 2016.
I förhållande till det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprungliga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om, blev utgifterna 12 971 miljoner kronor lägre. Den största skillnaden mellan det totalt anvisade beloppet och utfall är utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. som blev 7 390 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 4 343 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.
Förtida betalning till FN medförde högre utgifter
Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 32 213 miljoner kronor, vilket är 2 704 miljoner kronor högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att regeringen i december 2015 beslutade att betala ut delar av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Förtida betalningar har framför allt skett till humanitära aktörer inom FN-systemet.
Fler asylsökande medförde högre utgifter
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 18 725 miljoner kronor, vilket är 1 292 miljoner kronor (8,2 procent) högre än i statens budget för 2015. Det beror framför allt på att antalet asylsökande ökade mer än beräknat. I ändringsbudget anvisades ytterligare 1 440 miljoner kronor.
Skr. 2015/16:101
Nya och dyrare läkemedel, assistansersättningar och förtida betalningar ger högre utgifter
För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 3 080 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på att nya och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) omfattades av en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar under 2014 betalats ut till landstingen 2015, men även på att regeringen
beslutade
att
förtida
betalningar
på
1 819 miljoner
kronor skulle göras 2015. I
ändringsbudget
anvisades
utgiftsområdet
ytterligare
2 870 miljoner kronor. Av
detta
anvisades
bl.a.
1 690 miljoner kronor
för
läkemedelsförmånerna och 948 miljoner kronor till kostnader för statlig assistansersättning.
Fler sjuka än beräknat
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 102 603 miljoner kronor, vilket är 2 129 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning än beräknat i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 2 561 miljoner kronor.
Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet blev 1 385 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på längre handläggningstider för asylsökande hos Migrationsverket och därmed att färre nyanlända invandrare än beräknat blev kommunmottagna.
Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2015. Detta trots att grundbeloppet och taket i a- kassan höjdes fr.o.m. september. Det beror dels på att antalet arbetslösa blev färre än beräknat, dels på att färre har varit berättigade till arbetslöshetsersättning än beräknat. Det beror också på att antalet beslut om lönebidrag och lönegarantiersättning blev lägre än beräknat i statens budget.
63
s. 64 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Färre studerande än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 216 miljoner kronor, vilket är 1 086 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att antalet studerande blev färre än beräknat.
Lågt ränteläge medför lägre utgifter för Kommunikationer än anvisat
Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer uppgick till 47 242 miljoner kronor, vilket är 1 629 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 803 miljoner kronor.
Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd och EU-program för landsbygden.
Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 13 398 miljoner kronor. Det är 2 258 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på olika förseningar för utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygdsprogrammet.
Ökning av antal asylsökande medförde högre bidrag till kommunerna
För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- muner uppgick utgifterna till 102 037 miljoner kronor, vilket är 10 596 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Skillna- den mot ursprunglig budget förklaras av två beslut. Riksdagen beslutade att nedsättningen av socialavgifterna för unga skulle trappas av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Eftersom kommunerna har många unga anställda kompenserades de med totalt 863 miljoner kronor för detta i samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015. I en extra ändringsbudget i november beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 9 800 miljoner kronor i ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen under hösten 2015.
Valutakursförluster medförde högre räntor på statsskulden än beräknat, trots låga räntor
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 21 936 miljoner kronor, vilket är 1 410 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Valuta- kursförlusterna och kursförlusterna blev högre än beräknat. Åt motsatt håll verkade lägre räntor på lån i svenska kronor och överkurser vid
emission eftersom marknadsräntorna blev lägre än beräknat. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 8 800 miljoner kronor med anledning av de stora valuta- kursförluster som berodde på kronans för- svagning mot den amerikanska dollarn och schweizerfrancen.
EU-avgiften högre än anvisat - förtidsbetalning för 2016
Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 44 232 miljoner kronor, vilket är 4 105 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisat. I höständringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 3 728 miljoner kronor. Det högre utfallet för anslaget beror framför allt på att regeringen beslutade att belasta anslaget med en förtida betalning av EU–avgiften för 2016 om 6 700 miljoner kronor. Hela beloppet belastar statens budget 2015. Eftersom förtida betalningen inte rekvirerades 2015 utan kvarstod på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret över årsskiftet påverkas den Kassamässiga korrigeringsposten åt motsatt håll.
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån
Utfallet på posten Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 9 773 miljoner kronor högre än anvisat. Det beror bl.a. på att lånen till Riksbanken ökade med 9 966 miljoner kronor när de refinansierades. Eftersom lånen är upptagna i US-dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.
64
s. 65 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Utfall för 2015 och 2014
Tabell 2.26 Utfallet för statens budget 2015 och 2014
Miljoner kronor
Skillnad
Utgiftsområde
Utfall 2015
Utfall 2014
mot 2014
1 Rikets styrelse
12 281
12 902
-622
2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
14 442
14 122
320
3 Skatt, tull och exekution
10 754
10 384
370
4 Rättsväsendet
40 429
40 194
235
5 Internationell samverkan
1 934
1 662
272
6 Försvar och samhällets
krisberedskap
48 271
47 978
293
7 Internationellt bistånd
32 213
31 027
1 186
8 Migration
18 725
12 551
6 174
9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
64 979
61 589
3 390
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktions-
nedsättning
102 603
99 036
3 567
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
38 136
39 313
-1 177
12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
82 931
80 809
2 121
13 Integration och
jämställdhet
15 362
12 225
3 138
14
Arbetsmarknad och
arbetsliv
64 971
66 901
-1 930
15
Studiestöd
19 216
19 953
-737
16
Utbildning och
universitetsforskning
62 954
59 419
3 535
17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
13 281
12 827
453
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
1 074
1 076
-2
19
Regional tillväxt
2 243
2 879
-636
20
Allmän miljö- och
naturvård
5 938
5 085
853
21
Energi
2 291
2 858
-568
22
Kommunikationer
47 242
45 962
1 281
23
Areella näringar,
landsbygd och livsmedel
13 398
16 203
-2 805
24
Näringsliv
5 475
5 439
36
25
Allmänna bidrag till
kommuner
102 037
93 599
8 438
26
Statsskuldsräntor m.m.
21 936
3 325
18 610
27
Avgiften till Europeiska
unionen
44 232
41 553
2 679
Summa
889 345
840 872
48 473
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10 094
22 023
-11 929
Kassamässig korrigering
-7 260
-491
-6 768
Summa utgifter m.m.
på statens budget
892 179
862 404
29 776
Högre utgifter för statsskuldsräntorna
Utgifterna i
statens
budget
ökade
med
29 776 miljoner
kronor
(3,5 procent)
mellan
2014 och 2015. Utgifterna för utgiftsområde 26
Statsskuldräntor m.m.
blev 18 610 miljoner
kronor (559,6 procent)
högre än 2014.
Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 11 929 miljoner kronor (54,2 procent), till stor del beroende på engångseffekter under 2014.
Förtida betalningar av bistånd medför högre utgifter 2015
Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) högre än 2014. Orsaken är att regeringen beslutade att betala ut 2 498 miljoner kronor av det svenska kärnstödet för 2016 inklusive del av utbetalningen till Europeiska utvecklingsfonden i förtid.
Antalet asylsökande ökade
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna högre än 2014. Ökningen uppgår till 6 174 mil- joner kronor (49,2 procent) och beror på att antalet asylsökande till Sverige har ökat.
Bidrag till läkemedelsförmånerna och statliga assistansersättningar ökade
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 3 390 miljoner kronor (5,5 procent). Bidrag till läkemedelsförmånerna ökade med 2 922 mil- joner kronor (13,6 procent). Det beror dels på nya dyrare läkemedel och behandlingsmetoder, dels på att bidrag för Hepatit C-behandlingar för 2014 har betalats ut och även på förtida betalningar. Kostnaderna för statlig assistans- ersättning ökade med 1 096 miljoner kronor (4,6 procent) på grund av fler utnyttjade timmar.
Ökade utgifter för sjukpenning
Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev högre än 2014. Utgifterna inom utgiftsområdet ökade med 3 567 miljoner kronor (3,6 procent). Ökningen beror bl.a. på att fler har erhållit sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid.
65
s. 66 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 121 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 973 miljoner kronor (2,6 procent), eftersom både ersätt- ningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än 2014. Utgifterna för barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) då antalet barn som är berättigade till barnbidrag ökade.
Fler kommunmottagna ger högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 3 138 miljoner kronor (25,7 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2015 jämfört med föregående år.
Förbättrad arbetsmarknad medför färre arbetslösa och lägre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än 2014, vilket framför allt beror på att antalet arbetslösa minskade till följd av en förbättrad arbetsmarknad.
Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 535 miljoner kronor (5,9 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det s.k. Lågstadielyftet. Utgifterna för den nya satsningen uppgick till 1 987 miljarder kronor 2015. Anslaget som finansierar utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökade med 653 miljoner kronor (29,7 procent). Av dessa utgifter användes bl.a. 200 miljoner kronor till kommuner som tagit emot en stor andel asylsökande eller kommunplacerade barn och ungdomar. Även utgifterna för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade.
Järnvägsinvesteringarna ökade
Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikat- tioner ökade med 1 281 miljoner kronor (2,8 procent). Det var framför allt utgifter för utvecklingen av statens infrastruktur som ökade. Dessa utgifter ökade med 1 172 miljoner kronor (6,4 procent).
Förseningar ger lägre utgifter för gårdsstöd och landsbygden
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskade utgifterna med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent). Det beror till största delen beror på förseningar i projekt, men även på problem med det nya it– system som ska betala ut gårdsstöd, vilket innebar att utbetalningarna blev försenade.
Bidrag till kommunerna ökade med drygt 8 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Det beror dels på att kommu- nerna kompenserades med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015, dels på att kommunerna kompenserades med 863 miljoner kronor på grund av nedsättningen av socialavgifterna för unga trappades av fr.o.m. den 1 augusti 2015. Åt motsatt håll verkade att avdragsrätten för pensionssparande begränsades. Detta medförde att kommunerna fick ökade skatteinkomster, vilket reducerade bidragen till kommunerna med 2 571 miljoner kronor.
Valutakursförluster bidrog till högre räntor på statsskulden
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 18 610 miljoner kronor (559,6 procent). Det högre utfallet beror främst på höga valutakursförluster och höga kurs- förluster som påverkar anslaget räntor på statsskulden. I motsatt riktning påverkades statsskuldsräntorna av låga marknadsräntor. Utgifterna 2014 var historiskt låga.
Förtida betalning av EU-avgiften medför högre utgifter
Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 679 miljoner kronor (6,4 procent) högre än 2014. Det beror främst på att Sverige gjorde en förtida betalning till EU- kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor i december 2015, som avser del av BNI-avgiften för 2016.
Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 11 929 miljoner kronor (54,2 procent) lägre 2015 jämfört med 2014. Det beror bl.a. på att den nya kreditmodellen för studielån engångsvis
66
s. 67 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
ökade nettoutlåningen för 2014. Åt motsatt håll verkade refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen 2015.
Förtida betalning till EU ökade posten Kassa- mässig korrigering
Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 6 768 miljoner kronor lägre 2015 än 2014. Det beror till största delen på den förtida betalningen till EU kommissionens konto i Riksgäldskontoret.
2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten
Utgifterna i statens budget blev 22,6 miljarder kronor högre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningar, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i följande tabell och kommenteras därefter.
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.27 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2015
Miljarder kronor
Makro-
Volym 1
förutsätt
Övrigt 2
Totalt
ningar
Beslut
Utgiftsområden,
exklusive räntor 3
18,7
5,6
-4,3
17,9
-0,4
Statsskuldsräntor
m.m.
1,4
0,0
1,4
0,0
0,0
Riksgäldskontorets
nettoutlåning 4
2,5
0,0
10,5
0,0
-7,9
Summa utgifter
22,6
5,6
7,6
17,9
-8,3
1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl. a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makroekonomiska förutsättningarna.
2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget
3 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
4 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
Skillnader till följd av reviderade bedömningar av volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 5,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer), vilket i första hand förklaras av utvecklingen inom två utgiftsområden.
Fler personer än beräknat i statens budget erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2015. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,1 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.
Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl- sökande personer i Migrationsverkets mot- tagande uppgick till ca 100 000 personer 2015, vilket är ca 17 000 fler än beräknat. Det är den huvudsakliga förklaringen till att utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev 1,2 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 7,6 miljarder kronor högre än i statens budget.
Den största skillnaden återfinns på utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning som blev
67
s. 68 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
10,5 miljarder kronor högre än i statens budget. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medfört att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret blev 10,0 miljarder kronor högre när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs.
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,8 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av lägre arbetslöshet än beräknat.
Anslaget för statsskuldsräntor blev 1,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror främst på att valutakursförlusterna (netto) blev 10,2 miljarder kronor högre än i budgeten. Orsaken var att kronan försvagades kraftigt framför allt jämfört med dollarn. En bidragande orsak var även valutakursförluster i schweizerfranc på 5 miljarder kronor till följd av det oväntade beslutet av Schweiz centralbank att överge kopplingen till euron i januari 2015. Åt motsatt håll bidrog däremot marknadsräntorna som blev markant lägre än i budgeten. Ränteanslaget påverkas av många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna klassificeras som makroberoende, utom den del som är en följd av ett annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad, som för 2015 endast var marginell, redovisas under kategorin Övrigt.
Tabell 2.28 Makroekonomiska förutsättningar
Skillnad
Utfall
SB
Utfall
utfall
2015-
2014
2015
2015
SB 2015
Procentuell förändring
från föregående år:
BNP (fasta priser) 1
2,3
3,0
4,1
1,1
KPI (årsgenomsnitt) 1
-0,2
0,9
0,0
-0,9
Antal sysselsatta,
15–74 år 1
1,4
1,4
1,4
0,0
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74
år, procent av arbets-
kraften 1, 2
7,9
7,3
7,4
0,1
SEK/Euro 3
9,10
9,00
9,36
0,36
SEK/USD 3
6,86
6,65
8,43
1,78
6-mån ränta,
årsgenomsnitt 3
0,4
0,4
-0,3
-0,7
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt 3
0,9
1,0
0,1
-0,9
1 Källa: Statistiska centralbyrån.
2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
3 Källa: Riksbanken.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 17,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken.
Utfallet för samtliga utgiftsområden, exklu- sive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 17,9 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vårändringsbudget för 2015 och Extra ändringsbudget för 2015. Förslagen i vårändringsbudgeten har medfört högre utgifter på ett flertal av budgetens utgifts- områden. Sammantaget anvisade riksdagen anslags-förändringar om 19,0 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 7,7 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anlagsförändringarna, ca 11,3 miljarder kronor, utgjordes av medel som i propositionen föreslogs tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås.
Förslagen i Extra ändringsbudget för 2015 har i första hand medfört högre utgifter under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
68
s. 69 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
kommuner
i form av
ett
tillfälligt stöd
på
9,8 miljarder
kronor
till
kommuner
och
landsting med anledning av det stora antalet asylsökande. Det utbetalades i december 2015 men väntas i huvudsak användas under 2016.
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 8,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 0,4 miljarder kronor lägre än anvisade medel, vilket är ett netto av flera motverkande faktorer. Utgifterna blev ca 12 miljarder kronor högre som en följd av de tidigareläggningar av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen genomförde i slutet av 2015, med avsikten att skapa tillräckliga marginaler under utgiftstaket 2016.
Tabell 2.29 Regeringsbeslut om förtida betalningar av utgifter 2015
Miljarder kronor
Förtida betalning
7
Internationellt bistånd
2,5
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1,8
16
Utbildning och universitetsforskning
1,0
27
Avgiften till Europeiska unionen
6,7
Totalt
12.0
Det motverkas delvis av att utgifterna inom flera utgiftsområden blev lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden:
– 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
– 16 Utbildning och universitetsforskning.
– 22 Kommunikationer.
– 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
– 27 Avgiften till Europeiska unionen.
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten blev samman- lagt 7,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Det förklaras i första hand av att den
Skr. 2015/16:101
kassamässiga korrigeringsposten blev 6,7 mil- jarder kronor lägre till följd av tidigareläggningen av en del av EU-avgiften för 2016 till 2015. Det motverkas delvis av att en inleverans av myndighetskapital från Exportkreditnämnden, som till stor del finansierades från nämndens kontobehållning i Riksgäldskontoret, medförde att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre.
2.3.3 Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2015 har regeringen beslutat om indrag- ning av anslagsmedel om totalt 31 036 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2014. Det är 9 577 miljoner kronor mer än 2014. De 27 största indragningarna, som översteg 100 miljoner kronor, svarar för 92 procent av totalbeloppet under 2015. I tabell 2.30 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande
Den största indragningen, som uppgick till 18 729 miljoner kronor, avser räntor på statsskulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och uppgick till 2 067 miljoner kronor. Båda är indragning av anslagssparande.
Tabell 2.30 Indragningar 2015
Miljoner kronor
UO Anslag
5 1:1
Avgifter till internationella organisationer
325
6 1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
256
6 2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
135
8 1:2
Ersättningar och bostadskostnader
709
9 1:4
Tandvårdsförmåner
459
9 1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
104
9 1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
169
9 4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
140
9 4:8
Ersättning för vanvård i den sociala barn-
och ungdomsvården
123
10 1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
251
69
s. 70 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
12
1:2
Föräldraförsäkring
509
13
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
473
13
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända
invandrare
108
13
1:4
Ersättning till etableringslotsar och
insatser för vissa nyanlända invandrare
148
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
2 067
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
597
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
282
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
265
15
1:2
Studiemedel
1 044
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
510
16
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
133
16
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
122
16
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor
108
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
350
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur
246
24
1:5
Näringslivsutveckling
152
16
1:1
Räntor på statsskulden
18 729
Övriga indragningar
2 522
Summa
31 036
2.3.4 Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet överskridande för 2015.
Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2015
Miljoner kronor
Medgivet
Utnyttjat
överskridande
medgivet
UO Anslag
överskridande
4 1:13
Kostnader för vissa
skaderegleringar
m.m.
3
2
I statens budget anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. som ligger under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 40 miljoner kronor på anslaget. Regeringen medgav i beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick överskridas med 2,5 miljoner kronor (Ju2016/00417). Hela anslagskrediten på 8 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 2,1 miljoner kronor.
Icke medgivna överskridanden
Under 2015 har ett anslag överskridits utan medgivande och utöver den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent. Tabell 2.32 visar detta anslagsöverskridande.
70
s. 71 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.32 Icke medgivna överskridanden 2015
Miljoner kronor
Ingående
Icke
Årets tilldel-
Medgivet
Totalt
Utgående
medgivet
UO Anslag
Anslagsnamn
verförings-
ning enl.
över-
tilldelade
Anslags-
överförings
över-
belopp
reg.brev
skridande
medel
Utgifter
kredit
belopp
skridande
16 1:4
Sameskolstyrelsen
-0,31
34,08
33,78
40,97
3,41
-7,19
-3,78
Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit för anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning har överskridits med 3,78 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2015 om en höjd anslagskredit för Sameskolstyrelsen motsvarande 10 procent, som uppgick till 3,41 miljoner kronor.
Överskridandet beror på flera faktorer bl.a. ökade personalkostnader samt att Sameskol- styrelsens intäkter från kommuner är svåra att beräkna och under 2015 har intäkterna blivit lägre än budgeterat.
2.4 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Under 2015 har ovanligt många anslag påverkats av ändringsbudgetar (se avsnitt 2.1.1). Med anledning av detta visar tabellerna också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen för 2015 (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2015 med utfallet 2014. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under utgiftsområdet. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndi- ganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndi- ganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2015 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2015 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
71
s. 72 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.33 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
852
876
24
2,8
837
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
706
701
-5
-0,6
703
4:1
Regeringskansliet m.m.
6 699
93
6 834
135
2,0
6 926
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 534
2 543
8
0,3
2 529
6:1
Allmänna val och demokrati
48
14
53
4
9,1
630
8:2
Presstöd
567
487
-80
-14,2
519
Övriga anslag
792
-3
787
-5
-0,6
759
Summa
12 199
104
12 281
82
0,7
12 902
Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 12 281 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 622 miljoner kronor (4,8 procent).
Regeringskansliets utgifter minskade
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 834 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2014 blev utfallet 92 miljoner kronor lägre. Skillnaden mot föregående år beror på minskade personalkostnader 2015. På grund av regeringsskiftet 2014 belastades anslaget med avgångsvederlag 2014, vilket bidrog till tillfälligt högre personalkostnader än 2015.
Utgifterna för presstöd minskar då upplagorna fortsätter sjunka
Utfallet för anslaget 8:2 Presstöd uppgick till 487 miljoner kronor för 2015. Det är 80 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna för presstödet 32 miljoner kronor lägre. Presstödet omfattar driftsstöd och distributionsstöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för såväl driftsstödet som distributionsstödet minskade jämfört med 2014. I juli avvecklades Presstödsnämnden och verksamheten fördes över till Myndigheten för press, radio och tv.
Tillsammans betalade Presstödsnämnden och Myndigheten för press, radio och tv under 2015 ut driftsstöd om 436 miljoner kronor (464 miljoner kronor föregående år) till 87 (88 föregående år) tidningar. De lägre utgifterna för driftsstödet 2015 förklaras främst av att driftsstödet till storstadstidningar successivt minskar på grund av ändringar i presstöds- förordningen (1990:524) som infördes 2011. Dessutom sjönk upplagorna för många tidningar. Under 2015 fick 137 tidningar distri- butionsstöd. Sammanlagt betalades distribut- ionsstöd om 51 miljoner kronor ut, vilket är ca 4 miljoner kronor mindre än 2014. Denna minskning förklaras framför allt av att tidningarnas upplagor fortsätter att sjunka.
Valen 2014 påverkar jämförelsen mellan åren
Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 53 miljoner kronor, vilket är 577 miljoner kronor lägre än 2014. År 2014 inföll val till såväl Europaparlamentet som till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige vilket förklarar den stora skillnaden mellan åren.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.34 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
6:6
Stöd till politiska partier
171
129
72
s. 73 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 171 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 129 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till 42 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.35 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2015-12-31
Kreditgarantier till
UD-anställda 1
50
0
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).
Inomstatliga lån
Tabell 2.36 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram Lån 2015-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten
100
53
Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
500
398
Summa
600
451
Riksdagen har beslutat
om låneramar
på
600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2015 var 451 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar i resultaträkningen Intäkter av bidrag till ett för lågt belopp om 13 665 tkr och Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag med motsvarande för högt belopp. Redovisningen innebär att verksamhetsutfallet samt saldot i transfereringsavsnittet också är
Skr. 2015/16:101
felaktiga med samma belopp. Årets kapital- förändring påverkas inte av felet.
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län har fått en revisionsberättelse med reservation och upplysning av särskild betydelse avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Länsstyrelsen i Västmanlands län har per den 31 december 2015 belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. , ap 15 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse med förskottsbetalningar om 1 328 tkr som avser länsstyrelsegemensamma utvecklingsprojekt. Enligt 12 § 2 st. anslags- förordningen (2011:223) ska förvaltningsutgifter redovisas mot anslag under det budgetår som kostnaderna hänför sig till. Effekten av den felaktiga anslagsbelastningen är att 1 306 tkr inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Länsstyrelsen i Västmanlands län i sin årsredo- visning redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djur- skyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Länsstyrelsen i Västernorrlands län i sin årsredo- visning redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djur- skyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Sametinget
Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015.
73
s. 74 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Sametinget borde ha belastat anslaget 1:23
Främjande av rennäringen m.m. , ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2015 med ytterligare 1 700 tkr. Myndigheten borde ha utbetalat 1 133 tkr i rovdjursersättning till stödmottagare under 2015 och då ha avräknat anslagsposten. 567 tkr avseende foderersättning borde ha avräknats anslagsposten när slutlig rekvisition erhölls från stödmottagare under 2015. Myndigheten har delvis beskrivit förhållandet avseende rovdjurs- ersättningen i not 28 på s. 73 i årsredovisningen.
Sametinget anger i not till anslagsredo- visningen att myndigheten inte har gjort några åtaganden med stöd av 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) för anslaget 1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete , ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr.
Om utbetalningar och avräkning av anslag hade skett i rätt tid, skulle Sametinget ha överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget, 1:23 Främjande av rennäringen m.m., ap. 2, under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 1 311 tkr.
Sametinget har enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) rätt att ingå åtaganden för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ap. 5, under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam- fund och fritid om ca 1 440 tkr. Sametinget har under 2015 fattat beslut om bidrag som ska finansieras med 2016 års tilldelade medel på anslagsposten till ett värde av 13 592 tkr. Myndigheten har därmed ingått åtaganden utöver det generella bemyndigandet med 12 152 tkr.
74
s. 75 Tabell 2.7 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.37 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
12 221
12 135
-86
-0,7
11 857
1:9
Statistiska centralbyrån
545
545
0
0,0
541
1:12
Riksgäldskontoret
304
258
-47
-15,4
253
Övriga anslag
1 529
2
1 504
-25
-1,6
1 471
Summa
14 600
2
14 442
-158
-1,1
14 122
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighets- förvaltning.
Utfallet uppgick till 14 442 miljoner kronor och blev därmed 158 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 320 miljoner kronor (2,3 procent) högre.
Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än budgeterat men högre än 2014
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 12 135 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än budgeterat. Det beror på att kostnaderna för förmåner kopplade till statlig grupplivförsäkring och statlig personskadeförsäkring blev lägre än väntat. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 278 miljoner kronor (2,3 procent). Det beror på att förmånsbeloppen ökade överlag som följd av att de indexeras upp med prisbasbeloppets utveckling. Dessutom tillkommer fler individer och nivån på de nytillkomnas förmåner är dessutom generellt sett högre då deras löner varit högre.
Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret blev 258 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på det extraordi- närt låga ränteläget, vilket i sin tur medfört att mycket begränsade marknadsföringsinsatser har gjorts i samband med emission av premielån. Dessutom har lägre it-kostnader avseende hårdvara, licenser och it-konsulter medfört lägre kostnader 2015 än beräknat.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.38 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:10
Bidragsfastigheter
30
0
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 30 miljoner kronor. Bemyndigandet har inte utnyttjats 2015.
Utlåning
Tabell 2.39 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utlåning
Låneram
Lån 2015-12-31
Kredit till Irland 1
EUR 600
5 519
Riksbanken 2
241 089
Summa
246 608
1 Prop. 2011/12:119, bet. 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209.
2 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 519 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 208 491 miljoner kronor, utan valutaom- värdering. Jämfört med 2014 ökade utlåningen till Riksbanken med 9 966 miljoner kronor. I
75
s. 76 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs.
Garantier
Tabell 2.40 UO 2 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
Utestående
åtaganden
åtaganden
utländsk
Garanti
Garantiram
2015-12-31
valuta
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
1 500 736
Garanti till insättare i
utländska instituts
filialer i Sverige 2
Obegränsad
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Garantier till banker
m.m. för skuld-
förbindelser 4
Obegränsad
0
Garantikapital i
Europeiska investerings-
banken (EIB) 5
EUR 6 565
59 969
EUR 6 565
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken
(NIB) 6
EUR 1 963
17 935
EUR 1 963
Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån 7
EUR 671
5 566
EUR 609
Garantikapital i
Europeiska utvecklings-
banken (EBRD) 8
EUR 542
4 947
EUR 542
Garantikapital till
Europarådets
utvecklingsbank (CEB) 9
EUR 124
1 130
EUR 124
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akademiska
Hus 10
Obegränsad
74
A/O Dom Shvetsii 11
100
1
Summa
1 590 358
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2014.
2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
5 Prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200.
6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
7 Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.
8 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
9 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den
31 december 2014.
11 Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015.
EUR=9,135
Inomstatliga lån
Tabell 2.41 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2015-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
13 600
11 946
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler
11 700
10 233
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing
2 915
1 158
Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten
15
8
Sjunde AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används
i verksamheten
5
0
Summa
28 235
23 345
Riksdagen
har
beslutat om
låneramar
på
28 235 miljoner
kronor inom
utgiftsområdet.
Utestående
lån
vid utgången
av 2015
var
23 345 miljoner kronor.
76
s. 77 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Övriga krediter
Tabell 2.42 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
Investerarskyddet 2
Obegränsad
119
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3
Obegränsad
0
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 4
Obegränsad
0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 5
Obegränsad
0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6
Obegränsad
0
7 AP-fondens kredit på räntekonto
40
0
Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av nya
myndigheter
355
0
Statens tjänstepensionsverk -
behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
15
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 7
100
0
Summa
135
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
6 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.
7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
Riksdagen har beviljat krediter inom utgifts- området, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:3 Den officiella statistiken – en rättvisande bild av samhällsutvecklingen?
Riksrevisionen har granskat om systemet för den officiella statistiken används ändamålsenligt i förhållande till de syften som ligger till grund för denna statistiks särställning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken (skr. 2014/15:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Skr. 2015/16:101
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU8, rskr. 2015/16:15).
RiR 2015:9 Transparensen i Årsredovisning för staten 2014
Riksrevisionen har granskat Årsredovisningen för staten 2014.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Transparensen i Årsredovisning för staten 2014 (skr. 2015/16:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU12, rskr. 2015/16:146).
RiR 2015:16 Statens finansiella tillgångar – något att räkna med?
Riksrevisionen har granskat hur regeringen och Statistiska centralbyrån redovisar statens finansiella tillgångar och skulder. Granskningen har undersökt om redovisningen uppfyller rimliga krav på transparens och om värderingen är relevant samt håller god kvalitet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens finansiella tillgångar (skr. 2015/16:61) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FiU16, rskr. 2015/16:147).
77
s. 78 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.43 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Skatteverket
7 086
7 193
106
1,5
6 970
1:2
Kronofogdemyndigheten
1 806
1 787
-19
-1,0
1 763
1:3
Tullverket
1 681
1 774
92
5,5
1 651
Summa
10 574
10 754
180
1,7
10 384
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 10 754 miljoner kronor och blev därmed 180 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgif- terna med 370 miljoner kronor (3,6 procent).
Skatteverket och Tullverket utnyttjade
anslagssparande 2015
Utfallet för
anslaget
1:1 Skatteverket blev
7 193 miljoner
kronor,
vilket är 106 miljoner
kronor högre än anvisat i statens budget och 223 miljoner kronor högre än föregående år. Skatteverket har under året förbrukat anslagsparande från tidigare år. Anslagssparandet har bl.a. använts till att upprätthålla nivån i kontrollverksamheten.
Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 787 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 24 miljoner kronor högre än föregående år.
Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till
1 774 miljoner
kronor. Det
är 92 miljoner
kronor högre
än anvisat
i budgeten och
123 miljoner kronor högre än föregående år. Tullverket inledde året med ett anslagssparande på 90 miljoner kronor. Anslagssparandet har under året förbrukats för fortsatt arbete med införandet av unionstullkodexen och utveckling av ett nytt tulldatasystem.
78
s. 79 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.44 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Polismyndigheten
21 160
2
20 758
-401
-1,9
21 079
1:2
Säkerhetspolisen
1 142
1 147
4
0,4
1 106
1:3
Åklagarmyndigheten
1 396
1 356
-40
-2,9
1 310
1:5
Sveriges Domstolar
5 371
5 325
-46
-0,9
5 226
1:6
Kriminalvården
7 884
-42
7 974
89
1,1
7 744
1:11
Ersättning för skador på grund av brott
122
98
-25
-20,2
111
1:12
Rättsliga biträden m.m.
2 469
30
2 544
76
3,1
2 432
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
40
40
90
50
124,3
67
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet
17
1
1
0,0
Övriga anslag
1 174
1 136
-38
-3,2
1 118
Summa
40 758
47
40 429
-329
-0,8
40 194
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.
Utfallet uppgick till 40 429 miljoner kronor och blev därmed 329 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 235 miljoner kronor (0,6 procent) högre.
Färre anställda vid polisen
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 20 758 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (1,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten uppgick till 25 055 personer 2015. Det är en minskning med 593 personer (2,3 procent). Under 2015 har avgångarna varit högre än föregående år och Polismyndigheten har inte hunnit rekrytera i motsvarande omfattning.
Antalet platser i kriminalvården ökade
Utfallet för anslaget 1:6
Kriminalvården blev
7 974 miljoner kronor.
Det är 89 miljoner
kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 230 miljoner kronor (3,0 procent) högre än 2014. En stor del av det högre utfallet 2015 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom anstaltsverksamheten. Medelbelägg- ningen på anstalter och häkten minskade från 84 till 79 procent, vilket beror på att antalet platser ökade.
Färre avgjorda brottsskademål medförde lägre brottsskadeersättning
Utfallet för anslaget 1:11 Ersättning för skador på grund av brott blev 98 miljoner kronor vilket är 25 miljoner kronor (20,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet blev 13 miljoner kronor (11,7 procent) lägre än föregående år vilket beror på att antalet avgjorda ärenden minskade med 741 stycken (7,5 pro- cent). Under 2015 avgjordes 9 055 ärenden. Samtidigt har ärendebalansen, där ärenden under beredning och ärenden färdiga för avgörande, ökat med 1036 ärenden till 2 900 stycken 2015. Även den längre handläggningstiden förklarar det lägre utfallet. En ansökan om brottsskade- ersättning tog i genomsnitt 86 dagar (81 dagar) att handlägga.
Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än anvisat och högre än 2014
Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 544 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner
79
s. 80 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 112 miljoner kronor (4,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på att tim- kostnadsnormen för rättsliga biträden höjdes. Utgifterna för offentligt försvar, målsäganden och förvaltararvoden i konkurser stod för den största delen av ökningen på anslaget.
Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 90 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (124,3 procent) högre än ursprungligen anvisade medel. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsins- kränkningar, frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det används också till skade- stånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Det är framför allt utgifterna för ersättning vid frihetsinskränkning som ökat under året. Under 2015 avgjordes 2 201 ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebär en ökning med 14,8 procent jämfört med 2014. Andelen ärenden där ersättning för frihetsinskränkning beviljats har de senaste tre åren varit ca 90 procent. Regeringen medgav i beslut den 4 februari 2016 att anslaget fick
överskridas
med
2,5 miljoner
kronor
(Ju2016/00417).
Hela
anslagskrediten
på
8 miljoner kronor
utnyttjades och av
det
medgivna
överskridandet
utnyttjades
2,1 miljoner kronor.
Europeiska fonden för inre säkerhet
Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 1 miljon kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i proposit- ionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget är nytt för 2015 och ska användas för utgifter för verksamhet som bedrivs inom ramen för inre säkerhet och administration av fonden. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga budgetram 2014– 2020 och har inte kommit igång än. Under 2015 har Polismyndigheten arbetat med att ta fram system för förvaltning och kontroll av fondens medel.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.45 UO 4 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:18
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre
säkerhet
20
0
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 20 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Under 2015 har arbetet med att ta fram ett system för förvaltning och kontroll av fondens medel påbörjats. Inga åtaganden som medför framtida utgifter har gjorts under 2015.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kriminalvården
Kriminalvården har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I Kriminalvårdens årsredovisning saknas ledningens intygande om att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning i enlighet med 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Polismyndigheten
Polismyndigheten har fått en revisonsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Övrig upplysning
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Polismyndigheten i sin årsredovisning redovisar stora underskott i vissa offentligrättsliga verksamheter. På grund av att det råder osäker- het kring vilka ekonomiska mål som gäller för verksamheterna har Polismyndigheten inte getts möjlighet att efterleva det övergripande målet om full kostnadstäckning i avgiftsbelagd verksamhet.
80
s. 81 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:4 Återfall i brott - hur kan samhällets samlade resurser användas bättre?
Riksrevisionen har granskat vilka insatser som Kriminalvården och övriga myndigheter har genomfört inför frigivning och under över- vakning efter villkorlig frigivning i syfte att minska risker för återfall i brott.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återfall i brott (skr. 2015/16:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:JuU8, rskr. 2015/16:34).
RiR 2015:21 It-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare
Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har beredskap för att ändamålsenligt och effektivt handlägga och utreda it-relaterade brott. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
81
s. 82 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.46 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 329
87
1 398
70
5,3
1 104
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
158
-24
133
-25
-16,0
155
Övriga anslag
432
-13
403
-30
-6,9
404
Summa
1 919
50
1 934
15
0,8
1 662
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.
Utfallet uppgick till 1 934 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 272 miljoner kronor (16,3 procent) högre.
Försvagad krona medför högre avgifter till FN och andra internationella organisationer
Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till
internationella
organisationer
uppgick till
1 398 miljoner
kronor, vilket
är 70 miljoner
kronor (5,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD.
Riksdagen beslutade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle anvisas ytterligare 87 miljoner kronor med anledning av att den försvagade kronkursen ledde till högre avgifter än vad regeringen tidigare hade bedömt.
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 295 miljoner kronor (26,7 procent)
högre. Det beror främst på att
avgifterna till
FN:s
fredsbevarande
operationer
blev
216 miljoner kronor högre än
2014.
Dessa
avgifter uppgick till 611 miljoner kronor 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.47 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:11
Samarbete inom
Östersjöregionen
160
199
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 160 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 199 miljoner kronor, vilket innebar att bemyndigandet överskreds.
Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision
RiR 2015:8 Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar
Riksrevisionen har redovisat sammanfattande iakttagelser och rekommendationer till regeringen när det gäller organisation, finansiering, prioriteringar av projekt, implementering av rekommendationer och internationella avtal inom Arktiska rådet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport Arktiska rådet - vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar (skr. 2015/16:34) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:UU11, rskr. 2015/16:151).
82
s. 83 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.48 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
24 364
24 885
521
2,1
23 483
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 879
923
-956
-50,9
972
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
9 777
9 845
68
0,7
10 864
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
och anläggningar
6 547
6 745
198
3,0
6 564
1:8
Försvarets radioanstalt
864
882
18
2,1
852
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
21
11
-10
-49,1
128
Övriga anslag
4 999
-4
4 979
-20
-0,4
5 115
Summa
48 451
-4
48 271
-181
-0,4
47 978
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar,
samhällets
krisberedskap,
strålsäkerhet och
elsäkerhet.
Utfallet
uppgick till
48
271 miljoner
kronor
och blev
därmed
181 miljoner
kronor
(0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 293 miljoner kronor (0,6 procent) högre.
Utökad utbildnings- och övningsverksamhet
Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och
beredskap
uppgick till 24 885 miljoner kronor,
vilket
är
521 miljoner
kronor
(2,1 procent)
högre
än
vad som anvisades i budgeten
och
1 402 miljoner
kronor
(6,0 procent) högre
än
föregående år.
Försvarsmakten
disponerade
inför 2015 ett anslagsparande på 248 miljoner kronor på anslaget. Att utgifterna ökade beror framför allt på att utgifterna för materiel- underhåll ökade som en följd av den mer omfattande utbildnings- och övningsverksam- heten.
Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 923 miljoner kronor, vilket är 956 miljoner kronor (50,9 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och 49 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande till budgeten beror i huvudsak på att regeringen valt att reservera 900 miljoner kronor av anslaget för en eventuell insats med Nordic Battlegroup 15 (NBG 15). NBG 15 är en av EU:s snabb- insatsstyrkor som ska kunna vara på plats i ett krisområde inom 10 dagar efter ett EU-beslut.
Då ingen insats genomfördes under året användes inte heller de anvisade 900 miljoner kronorna.
Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar
Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 9 845 miljoner kronor. Det är 68 miljoner kronor (0,7 procent) högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. leveranser av modifierad korvett Visby, JAS 39 C/D, radarjaktrobot Meteor, mörkerstridsutrustning samt bandvagn 410. Under året har anslaget även använts till att hantera leveransförseningar. Detta är den främsta orsaken till att utfallet blev högre än anvisat.
Utfallet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 745 miljoner kronor, vilket är 198 miljoner kronor (3,0 procent) högre än anvisat. Utfallet följer Försvarsmaktens långsiktiga plan för vidmakthållandet av materielet.
Inga större katastrofer 2015 medförde låga ersättningar till kommunerna för räddningstjänst
Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m . uppgick till 11 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (49,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslagets utfall är beroende av vilka händelser som inträffar och som ger rätt till ersättning. Under 2015 har kommunerna inte genomfört några större insatser som faller inom ramen för anslaget. Utfallet för anslaget är
83
s. 84 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
117 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror på att kommunerna kompenserades för de utgifter som uppstod i samband med skogsbranden i Västmanland under 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.49 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:3
Anskaffning av materiel
och anläggningar
66 000
63 848
1:4
Vidmakthållande,
avveckling m.m. av
materiel och
anläggningar
19 500
16 756
2:2
Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra
naturolyckor
30
21
2:4
Krisberedskap
712
634
3:1
Strålsäkerhets-
myndigheten
55
46
Summa
86 297
81 305
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 86 297 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
81 305 miljoner
kronor. Skillnaden mellan
bemyndiganden
och utestående
åtaganden
uppgick till 4 992 miljoner kronor
och är
huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar .
För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat
bemyndigande
och utestående åtaganden
2 152 miljoner
kronor.
Försvarsmaktens
planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det är även ett stort antal åtaganden som ska infrias, varför det kan bli variationer i utfallet för de utestående åtagandena i förhållande till bemyndigandet.
För anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 2 744 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning, på grund av den pågående förändringen av försvarslogistiken.
Garantier
Tabell 2.50 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2015-12-31
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1
24
9
1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.
Inomstatliga lån
Tabell 2.51 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram Lån 2015-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps
verksamhet
300
0
Summa
300
0
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
Riksdagen
har beslutat
om låneramar
på
300 miljoner
kronor för
inomstatliga
lån,
exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns inga utestående lån vid utgången av 2015.
Övriga krediter
Tabell 2.52 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital
12 000
4216
Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital
7 000
46
Summa
19 000
4262
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2015 uppgick till 4 262 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för
84
s. 85 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Försvarets materielverk har redovisat erhållna royalty, viten och skadeersättningar om 650 miljoner kronor som förutbetalda intäkter i balansräkningen istället för att redovisa dem som intäkt av avgifter i resultaträkningen. Om redovisningen gjorts korrekt skulle årets över- /underskott i resultaträkningen ökat med 50 miljoner kronor, och balanserat över-/under- skott i balansräkningen ökat med 600 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:2 Kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten
Riksrevisionen har granskat kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om kontroll av försvarsunderrättelse- verksamheten (skr. 2014/15:142) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU2, rskr. 2015/16:30 ).
RiR 2015:11 Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SOS Alarm.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm (skr. 2015/16:50) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:FöU4, rskr. 2015/16: 189).
RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete - skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar
Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskaps- arbete (skr. 2015/16:88) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
85
s. 86 ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.53 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Biståndsverksamhet
28 337
-237
31 009
2 672
9,4
29 856
1:2
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)
1 003
8
1 032
29
2,9
973
Övriga anslag
169
172
3
2,0
198
Summa
29 509
-229
32 213
2 704
9,2
31 027
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.
Utfallet blev 32 213 miljoner kronor, vilket är 2 704 miljoner kronor (9,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 186 miljoner kronor (3,8 procent) högre.
Förtida betalningar medför högre utgifter 2015
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
uppgick
till
31 009 miljoner kronor,
vilket är
2 672 miljoner
kronor
(9,4 procent)
högre
än
anvisat
i
den ursprungliga budgeten
och
1 153 miljoner
kronor
(3,9 procent)
högre
än
2014. Orsaken till det högre utfallet är att regeringen i december 2015 beslutade att Sida skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av bl.a. Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid. Det har främst betalats ut till humanitära aktörer inom FN-systemet som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) men även till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).
Höjd biståndsram 2015
Anslagen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserade på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). Bistånds- ramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen för 2015 var 1,0 procent av BNI enligt ENS1995 eller 0,96 procent av BNI enligt ENS2010. ENS2010 infördes 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budget- propositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den totala svenska bistånds-
ramen under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, som klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande från biståndsländer (utgiftsområde 8 Migration), administration av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära
budget.
Biståndsramen
för
2015
uppgår till
40 445 miljoner
kronor,
vilket
motsvarar
en procent av BNI enligt ENS1995. I tabell 2.54 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2006– 2015. Det preliminära utfallet för 2015 är 1,40 procent av BNI enligt ENS2010 i enlighet med DAC:s redovisningsprinciper.
86
s. 87 Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006–2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.54 Utfall för bistånd 2006–2015
Miljoner kronor
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Totalt utbetalt
bistånd
29 161
29 320
31 607
34 713
32 651
35 360
35 468
37 954
42 756
59 780
Totalt bistånd i
procent av BNI 1
1,02
0.93
0,98
1,12
0,97
1,02
0,97
1,01
1,09
1,40
1 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.55 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:1
Biståndsverksamhet
71 071
56 190
1:5
Riksrevisionen:
Internationellt
utvecklingssamarbete
25
21
Summa
71 096
56 211
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 71 096 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 56 211 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 14 885 miljoner kronor och var huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet . De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Globala insatser för socialt hållbar utveckling samt Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
Garantier
Tabell 2.56 UO 7 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
åtaganden
utländsk
2015-12-31
valuta
Garantikapital,
Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken
(IBRD) 1
USD 2 247
17 977
USD 2 152
Garantikapital,
Afrikanska
utvecklingsbanken
(AfDB) 2
SDR 971
10 850
SDR 937
Garantikapital,
Interamerikanska
utvecklingsbanken
(IDB) 3
USD 538
4 123
USD 494
Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken
(AsDB) 4
SDR 343
4 151
USD 497
Garantier inom
biståndsverksamheten
10 000
3 739
EIB-lån inom ramen för
Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet 5
EUR 152
247
EUR 27
Nordiska
Investeringsbankens
miljöinvesteringslån 6
EUR 104
194
EUR 21
Garantikapital
Multilaterala
investeringsorganet
MIGA 7
USD 16
135
USD 16
Summa
41 416
1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).
3 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
4 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.
5 prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.
6 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
7 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,58 den 30 december 2015.
Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2015. USD=8,3524.
EUR=9,135.
SDR=11,5836.
87
s. 88 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Övriga krediter
Tabell 2.57 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 1
Obegränsad
0
Kredit för infriande av Sidas
garantier 2
Obegränsad
0
Summa
0
1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida)
Sida har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Sida har per den 31 december 2015 överskridit den av regeringen beslutade bemyndigande- ramen för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen , ap 3, under utgiftsområde 5 Internationell samverkan med 42 531 tkr. Överskridandet redovisas inte i bemyndiganderedovisningen eftersom myndigheten i årsredovisningen har tagit hänsyn till omförhandlingar av avtal som har gjorts i februari 2016, dvs. efter räkenskapsårets slut.
88
s. 89 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.58 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Migrationsverket
4 539
4 719
180
4,0
3 608
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
10 861
1 438
12 405
1 544
14,2
7 315
1:5
Kostnader vid domstolsprövning i
utlänningsärenden
161
99
-62
-38,3
121
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
382
254
-128
-33,5
245
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
305
237
-69
-22,5
242
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
205
47
-159
-77,3
87
Övriga anslag
980
2
965
-15
-1,5
933
Summa
17 433
1 440
18 725
1 292
7,4
12 551
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande.
Utfallet
uppgick
till 18 725 miljoner
kronor
och är
därmed
1 292 miljoner
kronor
(7,4 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2014
blev
utgifterna
6 174 miljoner
kronor
(49,2 procent) högre.
Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket ökade med 28 procent
Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 4 719 miljoner kronor 2015, vilket är 180 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 1 111 miljoner kronor högre (30,8 procent) än 2014. Orsaken till att utgifterna ökat mellan åren är främst att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövnings- verksamheten vid Migrationsverket för att möta det kraftigt ökade antalet asylsökande. Jämfört med 2014 ökade personalkostnaderna med drygt
697 miljoner
kronor
(29 procent)
till
3 131 miljoner
kronor.
Antalet årsarbetskrafter
ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent) i slutet av året.
Fler asylsökande medför högre ersättningar och bostadskostnader än anvisat
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 12 405 miljoner kronor. Det är 1 544 miljoner kronor (14,2 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget.
Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagandesystem uppgick till 100 166 personer, vilket är 16 866 fler än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen om ändringar i statens budget under våren och hösten 2015 och anvisade sammantaget ytterligare 1 438 miljoner kronor. Det stora antalet asylsökande under hösten, särskilt antalet ensamkommande barn och unga, har medfört ökade utgifter på anslaget. Många ansökningar om ersättningar från kommunerna har ännu inte behandlats, samtidigt som vissa ersättningar söks i efterskott, och kommer därför att belasta anslaget först 2016.
89
s. 90 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.59 Asylsökande m.m. 2015
Antal personer
2015
2014
Förändring
Förändring
Antal asylsökande
jan-dec
162 877
81 301
81 576
100,3%
- varav kvinnor
48 149
26 484
21 665
81,8%
- varav män
114 728
54 817
59 911
109,3%
- varav ens. barn
och ungdomar
35 369
7 049
28 320
401,8%
- varav flickor
2 847
1 363
1 484
108,9%
- varav pojkar
32 522
5 686
26 836
472,0%
Avgjorda
asylärenden
58 802
53 503
5 299
9,9%
-varav bifall
32 631
31 220
1 411
4,5%
-bifallsandel
55%
58%
Beviljade
uppehållstillstånd
till
flyktinganhöriga
16 251
13 100
3 151
24,1%
December
December
Föränd-
Föränd-
2015
2014
ring
ring %
Boende i
Migrationsverkets
mottagningssyste
m 1
181 890
79 387
102 503
129,1%
- varav med
uppehållstillstånd
13 937
12 460
1 477
11,9%
- varav ens. barn
och ungdomar
33 634
5 055
28 579
565,4%
Anläggnings-
boende (ABO)
101 120
52 674
48 446
92,0%
Eget boende
47 724
24 179
23 545
97,4%
Övrigt boende
33 046
2 534
30 512
1204,1%
1 Sammanställningen över 2015 och 2014 utgår från situationen den sista december respektive år.
Källa: Migrationsverket.
Antalet ensamkommande barn och unga ökade med över 400 procent
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökade med 5 090 miljoner kronor (69,6 procent) jämfört med 2014. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och
landsting
ökade
med 3 269 miljoner
kronor
(65,4 procent)
och
utgifterna
för
anläggningsboende
ökade
med
1 821 miljoner
kronor
(78,7 procent).
Antalet
inskrivna
i
mottagningssystemet uppgick i slutet av året till 181 890 personer. Det är en ökning med 102 503 personer jämfört med 2014. Antalet personer i anläggningsboende ökade med över 90 procent från cirka 53 000 år 2014 till drygt 101 000 i
slutet av 2015. Den stora ökningen av antalet asylsökande har inneburit att Migrationsverket har behövt upphandla ett stort antal boendeplatser som har varit dyrare än Migrationsverkets basbestånd.
År 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 81 576 (100,3 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska medborgare fortsatt den största gruppen med
51 338 ansökningar, vilket är en ökning
med
67,9 procent. Antalet asylansökningar
från
Afghanska medborgare uppgår till 41 564, vilket är en ökning med 1 239,0 procent. Antalet ansökningar från ensamkommande barn och unga ökade från 7 049 till 35 369, vilket är en ökning med 401,8 procent jämfört med föregående år. Majoriteten (66,4 procent) av de
ensamkommande
barnen
kommer
från
Afghanistan.
År 2015
avgjorde Migrationsverket
58 802
asylansökningar
varav
32 631
beviljades
uppehållstillstånd
(55,0 procent).
År
2014
avgjorde
Migrationsverket
53 503
asylansökningar
varav
31 220
beviljades
uppehållstillstånd
(58,0 procent). Sökande från
Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2015.
År 2015 beviljades 43 414 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med 2014. Ökningen avser främst uppehållstillstånd för anhöriga till asylsökande som ökat med 3 151 (24,1 procent). Kategorin med familjeanknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som 2015
beviljades uppehållstillstånd.
Migrationsverket
beviljade
13 313 personer
arbetstillstånd
2015,
vilket är
en ökning
med
1 268 personer
(10,1 procent)
jämfört
med
föregående år.
EU-finansierade insatser för asylsökande och flyktingar lägre än budget
Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 128 miljoner kronor lägre än statens budget. Orsaken är att färre asylansökningar avgjordes än beräknat på grund av den ansträngda situationen under hösten.
Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 69 miljoner kronor lägre än väntat. Antalet utresor ökade dock 2015 från 8 006 till 10 663.
90
s. 91 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Utgifterna för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar blev 159 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är att det tagit längre tid än väntat att uppfylla ett antal villkor som krävdes innan regeringen formellt kunde utse Migrationsverket till ansvarig myndighet för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Ett av villkoren för att kunna betala ut medel från AMIF var att det nationella programmet för Sverige skulle vara antaget av EU kommissionen., vilket skedde först i augusti 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.60 UO 8 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och
flyktingar
198
1
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 198 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor. Arbetet med bidragsansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) har inte startat under året. Då ingen utlysning av medel har kunnat genomföras under 2015 har inga nya utestående åtaganden uppstått. De utestående åtaganden som finns rör EU:s tidigare ramprogram Solidaritet om hantering av flyktingströmmar och beräknas infrias under 2016.
91
s. 92 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.61 UO 9 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:4
Tandvårdsförmåner
5 786
5 271
-514
-8,9
5 226
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
20 960
1 690
24 469
3 509
16,7
21 546
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
1 245
198
1 257
12
1,0
1 625
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
612
457
-155
-25,3
489
1:12
E-hälsomyndigheten
114
78
-36
-31,5
54
2:2
Insatser för vaccinberedskap
85
1
-84
-98,3
0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
24 421
948
24 890
469
1,9
23 794
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
1 360
60
1 360
0
0,0
1 605
4:7
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m.
487
-30
394
-93
-19,2
451
Övriga anslag
6 829
3
6 802
-27
-0,4
6 800
Summa
61 898
2 870
64 979
3 080
5,0
61 589
Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik, funktionshinderspolitik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik.
Utfallet
uppgick
till 64 979 miljoner
kronor
och är
därmed
3 080 miljoner
kronor
(5,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade
utgifterna
med
3 390 miljoner
kronor
(5,5 procent).
Högre utfall än budgeterat för läkemedels- förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 5 271 miljoner kronor, vilket är 514 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet påverkas framför allt av hur många som utnyttjar tandvårdsstödet, vilket är svårt att prognostisera. Utgifterna påverkades även av att referenspriserna för tandvårdsstödet ändrades i september 2014 (TLVFS 2014:1), vilket sammantaget ledde till lägre utgifter för staten. Att utgifterna blivit lägre än anvisat beror också på en senareläggning av de nya referenspriserna från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Uppdateringen av föreskriften (TLVFS 2015:1) trädde i kraft först den 15 januari 2016. Den nya föreskriften
beräknas leda till högre utgifter 2016 för tandvårdsförmånerna på grund av justerade referenspriser.
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 24 469 miljoner kronor, vilket är 3 509 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 2015 den första överenskommelsen om bidragen för läkemedelsförmånernas kostnader sedan 2011. Skillnaden mot den ursprungliga budgeten beror på att nya och dyrare läkemedel och behandlingsmetoder (t.ex. för Hepatit C) omfattats av den nya överenskommelsen, att landstingen fick 657 miljoner kronor i bidrag för Hepatit C-behandlingar utförda 2014 samt att bidraget för läkemedelsförmånerna för både oktober och november 2015, i enlighet med regeringens beslut, betalades ut i december 2015. Det innebär att bidrag har betalats ut för sammanlagt 13 månader under 2015, i stället för de 12 månader som var planerade vid budgeteringen. Den extra utbetalningen uppgick till 1 819 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i interna- tionella förhållanden uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Den lagstiftning som reglerar kostnader för sjukvård inom andra EES-länder, lagen (2013:514) om
92
s. 93 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet (kostnadsansvarslagen) och lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ersättningslagen), har fått större effekt tidigare än beräknat, vilket har lett till lägre kostnader än budgeterat. Turistvård står för den största minskningen på grund av att kostnadsansvarslagen innebär att landsting och kommuner fått kostnadsansvar för denna vård. En del av de utgifter som tidigare belastade anslaget belastar nu landstingen, vilket ersätts genom det generella statsbidraget. Ersättningslagen innebär att kostnader för planerad sjukvård inom andra EES-länder ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den hade getts i Sverige. Före den 1 oktober 2013 ersattes de faktiska vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivå.
Arbetet med HälsaFörMig kom igång under andra halvåret 2015
Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten uppgick till 78 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet kan till stor del förklaras av att upphandlingen av internethälsoplattformen HälsaFörMig försenats. Arbetet med plattformen påbörjades först under andra halvåret 2015.
Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap uppgick till 1 miljon kronor, vilket är 84 miljoner kronor (98,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget har endast använts till förberedelser för att ingå avtal med vaccinproducenter om pandemivaccin.
Utgifterna för assistansersättningen fortsätter att öka
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig
assistansersättning
uppgick
till 24 890 miljoner
kronor.
Det
är
469 miljoner
kronor
(1,9 procent) högre än
budgeterat.
Anslaget
tillfördes
medel
i
propositionen
Vårändringsbudget för 2015 då anslagskrediten var belastad och utgifterna beräknades bli högre än anvisade medel i budgeten.
Under december 2015 hade 16 142 personer assistansersättning, vilket är en marginell minskning (16 personer) mot december föregående år. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka och person fortsatte dock att öka. Det genomsnittliga antalet
Skr. 2015/16:101
beviljade timmar ökade från 123,9 timmar per vecka i december 2014 till 127,1 timmar per vecka i december 2015.
Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2015 var schablonbeloppet 284 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2015 var 287 kronor. Schablonbeloppet för 2014 var 280 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 314 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2014 var 283 kronor.
Utfallet för stimulansbidrag lägre än 2014
Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbetet m.m . blev 394 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än anvisat i statens budget.
Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 245 miljoner kronor lägre än 2014. Även utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev lägre (368 miljoner kronor) 2015 än 2014. Från båda anslagen betalades prestationsbaserad ersättning ut till kommunerna och landstingen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en satsning på sammanhållen vård av de mest sjuka äldre. Satsningen var tidsbegränsad mellan 2010–2014. År 2014 betalades sammanlagt ca 1 000 miljoner kronor ut uppdelat på de två anslagen med anledning av överenskommelsen.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.62 UO 9 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:8
Bidrag till psykiatri
21
17
2:2
Insatser för
vaccinberedskap
510
0
4:5
Stimulansbidrag och
åtgärder inom
äldrepolitiken
500
430
4:7
Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
50
50
7:2
Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och
välfärd: Forskning
961
934
Summa
2 043
1 431
93
s. 94 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 2 043 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 431 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 612 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap . Orsaken är att det pågående uppdraget till Folkhälsomyndigheten att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en pandemi inte är avslutat och att avtal med ett vaccinföretag inte har slutits under 2015
Inomstatliga lån
Tabell 2.63 UO 9 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Inomstatliga lån
Kredit
2015-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för
Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
58
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
350
1
Summa
700
59
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
SBU har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
SBU har felaktigt avräknat anslaget 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering , ap 1, under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med ett för högt belopp om 256 tkr som borde ha finansierats med bidrag. Då myndighetens utgående anslagssparande överstiger 3 procent innebär effekten av den felaktiga redovisningen också att motsvarande belopp inte har förts bort som en indragning i enlighet med 7 § anslagsförordningen (2011:233).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:12 Patientsäkerhet – har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet?
Riksrevisionen har granskat om staten har gett vårdgivarna tillräckliga förutsättningar att främja en hög patientsäkerhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet (skr. 2015/16:53) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SoU9, rskr. 2015/16:163).
94
s. 95 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.64 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
34 611
2 482
36 635
2 024
5,8
32 300
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50 027
60
50 550
523
1,0
50 828
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
3 358
3 397
39
1,1
3 610
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
3 142
-128
2 747
-395
-12,6
3 056
2:1
Försäkringskassan
7 883
147
7 824
-59
-0,7
7 811
Övriga anslag
1 453
1 451
-2
-0,2
1 432
Summa
100 474
2 561
102 603
2 129
2,1
99 036
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan
och Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick
till
102 603 miljoner
kronor och
blev
därmed
2 129 miljoner kronor (2,1 procent)
högre
än
vad som anvisades i statens budget. Jämfört med
2014 blev
utfallet 3 567 miljoner
kronor
(3,6 procent)
högre. Det
beror främst
på att
utgifterna för sjukpenning
ökade.
Utgifterna för sjukpenning ökade
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . blev 36 635 miljoner kronor, vilket är 2 024 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 2 482 miljoner kronor då utgifterna för sjukpenning har ökat mer än beräknat främst på grund av ett ökat antal sjukfall.
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och
sjukersättningar
m.m .
blev 50 550 miljoner
kronor.
Det
är
523 miljoner
kronor
(1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I vårändringsbudgeten anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då beräkningen av antagandeinkomst för sjuk- och aktivitetsersättning beräknades öka.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
blev
2 747 miljoner
kronor.
Det
är
395 miljoner
kronor
(12,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 309 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än 2014. Det lägre utfallet beror främst på att endast 21 miljoner kronor av 308 miljoner kronor betalades ut till landstingen avseende den rörliga delen i överenskommelsen mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014–2015.
Fortsatt ökade utgifter för sjukpenning jämfört med föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . 4 335 miljoner kronor (13,4 procent) högre. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av sjukfall och en ökad varaktighet. Inflödet uppvisar ett likartat mönster för kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser. Även sjukfallens varaktighet hänger samman med ett ökat inflöde av psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet av samtliga sjukfall. Ökningen i inflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 43 procent i september 2015.
Under året startade i genomsnitt 32 000 sjukfall per månad för kvinnor och 18 000 för män. I juli år 2015 var varaktigheten i genomsnitt 54 dagar, en ökning med nästan 3 dagar för kvinnor och 2 dagar för män.
Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 202 000 i december 2014 till 220 000 personer för samma månad 2015, vilket är en
95
s. 96 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
ökning med 7 procent för män och 10 procent för kvinnor. Den största ökningen gäller sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år. Där har antalet personer ökat med 18 procent sedan december 2014.
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 278 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än för 2014. Det beror i huvudsak på en minskning i antalet personer som uppbär sjukersättning. Sjukersättning beviljas till personer som är mellan 30 och 64 år och har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De flesta har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och går i pension, vilket innebär att det är inflödet till förmånen som är intressant. Under 2015 fick 11 700 personer sjukersättning för första gången. Det är en minskning jämfört med 2014, då 13 100 nybeviljades ersättning. Minskningen beror till stor del på ett lägre antal övergångar från sjukpenning till sjukersättning.
Antalet personer med aktivitetsersättning ökade däremot under motsvarande period. Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna 19–29 år vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga.
Under 2015 har 8 700 personer, 4 100 kvinnor och 4 600 män, beviljats aktivitetsersättning. Det kan jämföras med 8 400 personer för år 2014. Den vanligaste orsaken till att aktivitetsersättning beviljas är nedsatt arbetsförmåga. Det är också den kategorin som ökar mest.
I december 2015 uppgick antalet personer som erhöll aktivitets- och sjukersättning till 345 045, varav 201 133 var kvinnor och 143 912 var män. Jämfört med december 2014 minskade antalet kvinnor med 3,0 procent och antalet män med 2,4 procent.
I november 2015 uppgick antalet pågående
sjukfall till
193 372
personer,
vilket
är
9,7 procent
högre än
i november
2014
då
motsvarande siffra var 176 293 personer. Utfallet för pågående sjukfall sker med tre månaders eftersläpning.
Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade-
ersättningar m.m.
uppgick till
3 397 miljoner
kronor, vilket
är
213 miljoner kronor
(5,9 procent) lägre
än
2014.
Utgifterna för
egenlivräntorna enligt nuvarande lagstiftning står för ca 85 procent av de totala utgifterna. Utgifterna minskade från 2,8 miljarder kronor 2014 till 2,6 miljarder kronor 2015. Egenlivräntorna enligt äldre regelverk står för ca 11 procent av utgifterna. Även dessa
minskade med knappt 9 procent mellan 2014 och 2015. Minskningen förklaras med att personer i denna grupp når pensionsålder och då fasas ut från förmånen. År 2015 var antalet personer med egenlivränta enligt äldre regelverk 26 142, vilket innebär en minskning med drygt 7 procent jämfört med 2014. Bland de övriga arbetsskadeersättningarna, som utgör 4 procent av utgifterna, står efterlevandelivräntorna för den största delen. De övriga utgifterna uppgick till 129 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent.
Sjukpenningtalet för kvinnor ökar mer än för män
Tabell 2.65 UO 10 Ohälsomått
År 2015
År 2014
Ohälsotalet
28,0
27,3
därav kvinnor
33,8
32,8
därav män
22,4
22,1
Sjukpenningtalet
10,5
9,4
därav kvinnor
13,7
12,2
därav män
7,3
6,7
Källa: Försäkringskassan.
Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen inom hela sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. I december 2015 var ohälsotalet 28,0 dagar per försäkrad, vilket är en ökning från 27,3 dagar 2014.
Ohälsotalet är något högre för kvinnor, och skillnaden har blivit större under det senaste året. Ohälsotalet för kvinnor har ökat med 3 procent de senaste tolv månaderna medan män under samma period har ökat med 2 procent.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2015 var sjukpenningtalet 10,5 dagar, vilket är en ökning med 12 procent sedan december 2014. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (13,7) än män (7,3). Ökningen är störst bland kvinnor och gäller
96
s. 97 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
framför allt psykiatriska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i pågående sjukfall, både för kvinnor och män.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:6
Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
3 250
2 951
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 3 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 951 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 299 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
kredit
2015-12-31
Försäkringskassans behov av
likviditet i utbetalning av ersättning
för vård i andra länder
100
77
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:7 Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet?
Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning (skr. 2015/16:37) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:SfU9, rskr. 2015/16:126).
Skr. 2015/16:101
RiR 2015:19 Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner
Riksrevisionen har granskat vad det är i utformningen och genomförandet av rehabiliteringsgarantin som hindrar att målet om arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa uppfylls.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin (skr. 2015/16:109) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
97
s. 98 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.68 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Garantipension till ålderspension
15 879
15 761
-118
-0,7
16 539
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
12 460
12 427
-32
-0,3
13 035
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
8 338
588
8 589
251
3,0
8 493
1:4
Äldreförsörjningsstöd
805
7
803
-2
-0,2
724
2:1
Pensionsmyndigheten
534
555
21
4,0
522
Summa
38 015
595
38 136
120
0,3
39 313
Utgiftsområdet
omfattar
ersättning
vid
ålderdom
(garantipension,
bostadstillägg
till
pensionärer
samt
äldreförsörjningsstöd)
och
ersättning
vid
dödsfall
(omställningspension,
änkepension och
särskild
efterlevandepension
samt garantipension till dessa förmåner).
Inkomstrelaterad ålderspension
redovisas
under avsnittet
2.4.31 Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens budget.
Utfallet
för
utgiftsområdet
uppgick
till
38 136 miljoner
kronor
och
blev
därmed
120 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 1 172 miljoner kronor (3,0 procent).
Höjd inkomstpension medför lägre utgifter för garantipension
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till
ålderspension uppgick
till 15 761 miljoner
kronor, vilket är
118 miljoner kronor
(0,7 procent) lägre än det anvisade beloppet. Det beror framför allt på att antalet förmånstagare blev lägre än beräknat. Utgifterna blev även 778 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomstpensionen har höjts mer än prisbasbeloppet. Garantipension avräknas mot höjd inkomstpension.
Ungefär 770 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2015, vilket är 17 000 färre än föregående år. Den genom- snittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 200 kronor 2015, en minskning med 600 kronor jämfört med 2014.
Höjda ersättningar och fler pensionärer som är berättigade till bostadstillägg
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 589 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på ökade ersättnings- nivåer, dels på att fler pensionärer än beräknat fått bostadstillägg. Anslaget anvisades ytterligare 126 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av att den del av bostadskostnaden som ersätts via bostadstillägg höjdes från 93 procent till 95 procent, upp till ett tak på 5 000 kronor och månad fr.o.m. den 1 september 2015. I propositionen Höständringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 462 miljoner kronor till följd av att antalet pensionärer med bostadstillägg ökade mer än beräknat.
Utgifterna för anslaget blev 96 miljoner kronor (1,1 procent) högre än 2014. Ökningen beror huvudsakligen på att bostadstillägget höjdes, men också på att fler pensionärer får bostadstillägg. En annan förklaring till ökningen är högre boendekostnader för pensionärerna.
Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2015 till 291 000 personer, en ökning med 5 000 personer jämfört med 2014. För 2015 var det genomsnittliga årsbeloppet 29 500 kronor, en ökning med 500 kronor eller 1,7 procent jämfört med 2014.
98
s. 99 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Lägre utgifter då färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 12 427 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2014 och 2015 minskade de med ca 11 000 personer, till 276 000 personer, vilket medför att de totala utgifterna för anslaget minskade.
Ökat antal personer med äldreförsörjningsstöd medför högre utgifter
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet
för anslaget
1:4
Äldreförsörjningsstöd är
803 miljoner
kronor,
vilket är 79 miljoner
kronor (10,9 procent) högre än föregående år. Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 9,5 procent jämfört med 2014 och uppgick till 20 800 personer 2015. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 1,6 procent och uppgick till 39 100 kronor 2015. Ökningen beror på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asylinvandring.
Övriga krediter
Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Pensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar
8 000
0
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2015 var 1 267 miljoner kronor.
Skr. 2015/16:101
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Särskild upplysning
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att avsnitt 8 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Riksrevisionens granskning har omfattat redovisade utfall och beräkningar från Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.
99
s. 100 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.70 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
SB procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Barnbidrag
25 840
25 764
-76
-0,3
25 220
1:2
Föräldraförsäkring
39 004
-35
38 627
-377
-1,0
37 654
1:3
Underhållsstöd
2 064
207
2 256
192
9,3
2 060
1:4
Adoptionsbidrag
36
-1
15
-21
-58,5
14
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
905
905
0
0,0
876
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
3 409
223
3 548
139
4,1
3 295
1:7
Pensionsrätt för barnår
6 876
6 876
0
0,0
6 732
1:8
Bostadsbidrag
4 992
4 940
-52
-1,0
4 958
Summa
83 125
395
82 931
-194
-0,2
80 809
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 82 931 miljoner kronor. Det är 194 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 2 121 miljoner kronor (2,6 procent) högre.
Utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning lägre än beräknat men högre än 2014
Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 38 627 miljoner kronor, vilket är 377 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning blev lägre än beräknat.
Utgifterna ökade dock med 973 miljoner kronor (2,6 procent) jämfört med 2014. Utgifterna för föräldrapenningen, som utgjorde 72,6 procent av utgifterna för anslaget, ökade med 675 miljoner kronor. Ökningen beror dels på att det betalades ut drygt 1 miljon fler föräldrapenningdagar, dels på att den totala medelersättningen ökade med 0,5 procent. Den totala genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade från 527 kronor 2014 till 530 kronor 2015. År 2015 var den genomsnittliga medelersättningen för kvinnor 491 kronor per dag och för män 652 kronor per dag. Skillnaden förklaras dels av inkomst- skillnader mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan tre gånger fler lägstanivådagar
och nästan tio gånger fler grundnivådagar än män. Under 2015 betalades föräldrapenning för 52,9 miljoner dagar ut, vilket är 2 procent fler än 2014. Ökningen i antal föräldrapenningdagar är främst en följd av att antalet födda barn har stigit de senaste åren.
Även utgifterna för den tillfälliga föräldra- penningen ökade, med 265 miljoner kronor jämfört med 2014. Av nettodagarna för tillfällig föräldrapenning 2015 avsåg 88 procent delförmånen vård av barn. Rekordmånga nettodagar betalades ut i delförmånen under mars 2015. Flera faktorer påverkar utnyttjandet av förmånen. Antal barn i befolkningen har ökat, influensaaktiviteten var hög under första kvartalet 2015 och föräldrars benägenhet att använda förmånen har ökat i samband med att förenklingar i att begära ersättning genomfördes 2013.
Underhållsstödet och vårdbidraget blev högre än anvisat och högre än 2014
Utfallet för anslaget
1:3 Underhållsstöd blev
2 256 miljoner kronor,
vilket är 192 miljoner
kronor (9,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror till största delen på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades därför anslaget ytterligare 207 miljoner kronor.
Jämfört med föregående år ökade utgifterna
med 196 miljoner
kronor
(9,5 procent).
Ökningen beror
till stor
del på att
100
s. 101 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
underhållsstödet höjdes. Antalet barn som berättigar till underhållsstöd ligger kvar på samma nivå som förra året.
Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (58,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att antalet barn som adopteras har minskat över tid och att antalet beviljade adoptionsbidrag därmed är färre.
Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funk- tionshindrade barn blev 3 548 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 223 miljoner kronor eftersom utgifterna för vårdbidrag för barn i åldern 10–19 år ökade.
Utgifterna ökade med 254 miljoner kronor (7,7 procent) jämfört med 2014. Antalet barn med vårdbidrag fortsatte att öka under 2015 till ungefär 59 900. Sedan höjningen av åldergränsen från 16 till 19 år genomfördes 2003 har ökningen varit störst i den äldsta åldersgruppen och uppgick i december 2015 till ungefär 17 000 barn. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper. Det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10–14 år. Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat sedan 2009. År 2015 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till ca 10 900 och den vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar och syndrom. Av de föräldrar som får vårdbidrag är 84 procent kvinnor.
Utgifterna för barnbidrag ökade jämfört med 2014
Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag ökade med 544 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år. Ökningen beror på att antalet barn i åldrar berättigade till barnbidrag har ökat.
Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår ökade med 143 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2014. Ökningen beror bl.a. på löneökningar och att antalet födda barn har ökat.
Skr. 2015/16:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?
Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.
Regeringen har redovisat vissa vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Årsredovisning för staten under åren 2010– 2014.
Betänkandet SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar
– om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 12) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Regeringen lämnade i september 2015 propositionen Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet (prop. 2014/15:145) till riksdagen. De föreslagna bestämmelserna, som till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekommendationer träder i kraft den 1 april 2016 (bet. 2015/16:SfU7, rskr. 2015/16:40).
I sammanhanget bör även nämnas den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär att kommuner ska vara skyldiga att bereda föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp frågor som gäller barnets försörjning om föräldrarna så önskar.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen om ytterligare åtgärder.
101
s. 102 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Anslag
Tabell 2.71 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
SB procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Integrationsåtgärder
44
30
73
29
66,4
245
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
9 451
60
8 967
-483
-5,1
6 968
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända
invandrare
4 029
3 687
-342
-8,5
2 685
1:4
Ersättning till etableringslotsar och
insatser för vissa nyanlända invandrare
2 710
-117
2 131
-579
-21,4
1 743
1:5
Hemutrustningslån
217
16
197
-21
-9,6
171
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
138
25
152
15
10,8
244
Övriga anslag
159
155
-4
-2,3
168
Summa
16 747
14
15 362
-1 385
-8,3
12 225
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.
Utgifterna uppgick till 15 362 miljoner kronor och är därmed 1 385 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 138 miljoner kronor (25,7 procent).
Färre kommunmottagna än beräknat för 2015 men fler än 2014
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 8 967 miljoner kronor, vilket är 483 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Kommunerna tog under 2015 emot 51 197 personer 1 , vilket är ca 8 000 personer färre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2014 blev kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 999 miljoner kronor högre (28,7 procent). Det högre utfallet beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2015 jämfört med föregående år. Antalet kommunmottagna
ökade med 4 693 från 46 504 personer 2014 till 51 197 personer 2015. Antalet barn och unga ökade från 18 310 till 20 549, varav ensamkommande barn och unga ökade från 3 396 till 3 794.
Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2015
Antal personer
Anslag
2015
2014
Förändring
Förändring
Antal
kommunmottagna
jan-dec
51 197
46 504
4 693
10,1%
-varav män
29 671
27 078
2 593
9,6%
-varav kvinnor
21 526
19 426
2 100
10,8%
Antal
kommunmottagna
under 18 år
20 549
18 310
2 239
12,2%
-varav pojkar
11 556
10 173
1 383
13,6%
-varav flickor
8 993
8 173
820
10,0%
Antal
ensamkommande
barn och unga
3 794
3 396
398
11,7%
-varav pojkar
2 948
2 643
305
11,5%
-varav flickor
846
753
92
12,4%
1 Under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet redovisas enbart de som Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Statens utgifter för de som inte beviljats uppehållstillstånd eller inte tagits emot av en kommun redovisas under utgiftsområde 8 Migration.
Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än förra året
Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 342 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens
102
s. 103 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
budget. Orsaken är ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. Detta förklaras bl.a. av att antalet uppehållstillstånd blev lägre än väntat på grund av ökade handläggningstider hos Migrationsverket. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 1 002 miljoner kronor (37,3 pro- cent). Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015.
Tjänsten etableringslots avslutades 2015
Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare blev 579 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2015. Orsaken är främst att tjänsten etableringslots avslutades under 2015. Jämfört med 2014 har dock utgifterna ökat med 388 miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:4
Ersättning till
etableringslotsar och
insatser för vissa
nyanlända invandrare
3 500
468
3:1
Särskilda
jämställdhetsåtgärder
27
11
Summa
3 527
479
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 527 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 479 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 048 miljoner kronor. Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare . Anledningen är att tjänsten etableringslots har avslutats under året och större delen av bemyndigandet var avsett för den tjänsten.
Skr. 2015/16:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:13 Regeringens jämställdhetssatsning – tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar?
Riksrevisionen har granskat regeringens satsning på särskilda jämställdhetsåtgärder under perioden 2007–2014.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning (skr. 2015/16:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2015:17 Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?
Riksrevisionen har granskat om statens insatser är effektiva för att undanröja hinder och skapa förutsättningar för en snabb och ändamålsenlig etablering för nyanlända invandrare. Rapporten är en slutgranskning och bygger på nio tidigare granskningar och intervjuer med bl.a. Regeringskansliet och berörda myndigheter.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för etablering av nyanlända (skr. 2015/16:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU6, rskr. 2015/16:172).
103
s. 104 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.74 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 236
210
7 467
231
3,2
6 919
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
30 411
880
28 988
-1 423
-4,7
30 067
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
och insatser
9 276
354
8 891
-385
-4,2
8 662
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
17 712
17 160
-552
-3,1
17 549
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020
186
50
85
-101
-54,5
9
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 775
1 231
-544
-30,6
1 587
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2007–2013 1
160
112
-48
-29,9
1 132
Övriga anslag
1 028
37
1 037
9
0,9
974
Summa
67 783
1 531
64 971
-2 812
-4,1
66 901
1 Inkl. den svenska medfinansieringen.
Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 64 971 miljoner kronor, vilket är 2 812 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 1 930 miljoner kronor (2,9 procent) lägre.
Antalet arbetslösa minskade med cirka 25 000
Tabell 2.75 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2015 och 2014.
104
s. 105 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.75 Arbetslöshet
Antal
2015
Antal
2014
personer
Procent
Kvinnor
Män
personer
Procent
Kvinnor
Män
Antal arbetslösa, 15–74 år
386 100
180 300
205 800
411 000
188 800
222 300
- varav heltidsstuderande
125 600
32,5
62 300
63 300
135 300
32,9
65 900
69 400
- varav personer med utomnordiskt ursprung
153 100
39,7
73 200
80 000
145 900
35,5
69 300
76 500
- varav långtidsarbetslösa
109 700
29,8
46 300
63 400
116 700
28,4
49 800
67 000
- varav långtidsarbetslösa personer med
utomnordiskt ursprung
55 200
14,3
24 500
30 700
53 600
13,0
24 400
29 200
- varav ungdomar, 15–24 år
132 100
34,2
62 700
69 400
152 600
37,1
70 200
82 400
Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som
andel av arbetskraften)
7,4
7,2
7,5
7,9
7,7
8,2
Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa
ungdomar som andel av samtliga ungdomar i
arbetskraften)
20,3
19,4
21,2
22,9
21,5
24,3
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15–74 år enligt AKU minskade med 24 900 personer mellan 2014 och 2015. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 9 700 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 7 000 personer jämfört med 2014. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 7 200 personer och antalet personer med utom- nordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade med 1 600 personer jämfört med 2014. Ungdomar 15–24 år utgör 34,2 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 20 500 personer mellan åren, varav antalet män minskat mer än antalet kvinnor.
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade 2015
Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 467 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (3,2 procent) högre än anvisade medel i statens budget och 547 miljoner kronor högre än 2014. Riksdagen beslutade i propositionen Vårändringsbudget för 2015 om en ökning av anslaget med 210 miljoner kronor med anledning av satsningarna på traineejobb, utbildningskontrakt och extra- tjänster samt för etableringsuppdraget. Till följd av förstärkningen bedrev Arbetsförmedlingen under 2015 ett rekryteringsarbete. Antalet årsarbetskrafter ökade med 885 och uppgick vid utgången av 2015 till 12 337 årsarbetskrafter.
Lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd blev 28 988 mil- joner kronor, vilket är 1 423 miljoner kronor (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade även om en ökning av anslaget med 880 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 med anledning av ett flertal reformer inom arbetsmarknadsområdet. Det lägre utfallet beror framför allt på att färre har varit berättigade till arbetslöshetsersättning. Grundbeloppet och taket i a-kassan höjdes fr.o.m. september 2015 men färre personer fick arbetslöshetsersättning. Antalet personer som fick arbetslöshets- ersättning har minskat med 7,4 procent jämfört med 2014. En orsak till det lägre utfallet för aktivitetsstöd är att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har minskat bl.a. till följd av en förbättrad arbetsmarknad.
Utgifterna för anslaget minskade med 1 079 miljoner kronor jämfört med 2014. Det är en minskning av utgifterna för främst arbetslöshetsersättningen men även för aktivitetsstödet. Andelen av de öppet arbetslösa som fick ersättning uppgick under perioden oktober 2014–september 2015 till ca 41 procent. Motsvarande period året innan var andelen 43 procent.
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser lägre än budget men högre än 2014
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 8 891 miljoner kronor, vilket är 385 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas
105
s. 106 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2015
2014
Antal personer
Kvinnor
Män
Antal personer
Kvinnor
Män
Sökande i program totalt med aktivitetsstöd
176 495
80 103
96 392
176 624
81 030
95 594
varav utrikesfödda
78 868
36 179
42 689
70 582
32 464
38 118
Jobb- och utvecklingsgarantin
103 282
46 565
56 716
103 026
47 219
55 807
varav utrikesfödda i jobb- och
utvecklingsgarantin
47 413
22 256
25 157
42 763
20 025
22 738
antal personer i sysselsättningsfasen
36 885
16 939
19 946
34 386
16 158
18 228
varav utrikesfödda i sysselsättningsfasen
14 972
6 971
8 001
12 703
5 892
6 811
Jobbgaranti för ungdomar
27 011
10 686
16 325
33 199
13 453
19 746
varav utrikesfödda
5 850
2 377
3 473
6 183
2 508
3 675
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2014 respektive 2015 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens Månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.
främst av omfattningen av de arbetsmarknads-
politiska
programmen.
I
propositionen
Vårändringsbudget
för
2015
anvisades
354 miljoner kronor
med
anledning
av nya
reformer. Det lägre utfallet beror bl.a. på att antalet subventionerade anställningar inte ökat i samma omfattning som beräknat. Dessutom har införandet av de nya formerna av anställnings- stöd, extratjänster och traineejobb, tagit längre tid än förväntat. Utgifterna för anslaget ökade dock med 230 miljoner kronor jämfört med 2014.
I tabell 2.76 visas statistik om deltagandet i
arbetsmarknadspolitiska
program.
Av de
inskrivna
arbetslösa
deltog i
genomsnitt
48 procent
i arbetsmarknadspolitiska program
under 2015. Det är en något högre andel än 2014. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 11,7 procent jämfört med 2014.
Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 59 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i genomsnitt 66 396 personer, vilket är en minskning med 3,3 procent jämfört med 2014. Andelen kvinnor var 45 procent och andelen män 55 procent. År 2015 ingick i genomsnitt 36 885 arbetssökande per månad i sysselsättningsfasen, vilket är en ökning med 7,3 procent jämfört 2014.
Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 27 011 personer. Det är en minskning med 18,6 procent jämfört med 2014.
Färre i anställning med lönebidrag jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 160 miljoner kronor, vilket är 552 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror främst på att antalet beslut om lönebidrag blev färre än vad som bedömdes vid budgetberäkningen. Antalet deltagare med lönebidrag har minskat samtidigt som den totala ersättningen till arbetsgivare har minskat.
Utgifterna för anslaget minskade med 389 miljoner kronor jämfört med föregående år. De särskilda subventionerade anställningarna för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete, minskade sammantaget för 2015. Minskningen avser antalet anställningar med lönebidrag, offentligt skyddat arbete och utvecklingsanställningar. En ökning har dock skett av antalet trygghetsanställningar.
Färre företagskonkurser under 2015
Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick 2015 till 1 231 miljoner kronor, vilket är 544 miljoner kronor (30,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Antalet personer som omfattades av lönegarantin minskade 2015.
I tabell 2.77 visas omfattningen av löne- garantiersättningen och antalet konkurser och rekonstruktioner.
106
s. 107 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Tabell 2.77 Bidrag till lönegarantiersättning
2015
2014
Antal personer med lönegarantiersättning
19 728
23 708
Antal företagskonkurser och
företagsrekonstruktioner
2 704
3 080
Genomsnittligt antal dagar
60
63
Genomsnittlig ersättning per person
72 837
74 473
Källa: Kammarkollegiet.
Utgifterna
för
anslaget
minskade
med
356 miljoner kronor mellan åren 2014 och 2015. Antalet personer som fick lönegarantiersättning 2015 var 19 728, en minskning med 16,8 procent. Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut minskade till 60 dagar. Den
genomsnittliga
ersättningen
per
person
minskade med
2,2 procent och
uppgick
till
72 837 kronor.
Antalet företagskonkurser
och
företagsrekonstruktioner var färre än 2014 och minskade med 12,2 procent till 2 704 stycken.
Lägre utgifter för Europeiska socialfonden
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m . för perioden 2014–2020 blev 101 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 85 miljoner kronor. Anslaget anvisades även ytterligare medel i propositionen Vårändringsbudget för 2015 för att påskynda genomförandet av EU:s sysselsättningsinitiativ för unga och det nationella socialfondsprogrammet i övrigt. Det lägre utfallet beror på att systemet för ärendehandläggning inte kunnat färdigställas enligt plan och att tillräcklig volym därför inte har kunnat nås.
Utfallet för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m . för perioden 2007–2013 blev 48 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 112 miljoner kronor. År 2015 fanns ett negativt ingående överföringsbelopp på ca 30 miljoner kronor. En förklaring till det lägre utfallet är att beviljade bidrag inte har använts fullt ut.
Jämfört med 2014 blev utgifterna 75 miljoner kronor högre för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 men 1 020 miljoner kronor lägre för anslaget 1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007– 2013.
Skr. 2015/16:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.78 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:3
Kostnader för arbets-
marknadspolitiska
program och insatser
7 010
4 112
1:4
Lönebidrag och
Samhall m.m.
13 000
11 751
1:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden
2014–2020
2 000
1 865
1:7
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
9
7
1:10
Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten
33
33
2:1
Arbetsmiljöverket
18
18
Summa
22 071
17 787
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 22 071 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
17 787 miljoner
kronor.
Skillnaden mellan
bemyndiganden
och utestående
åtaganden
uppgick till 4 284 miljoner
kronor.
Skillnaden
för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser beror på att bemyndigandet ökade med 2 000 miljoner kronor för 2015 för att täcka åtagande för regeringens reformer, t.ex. traineejob för arbetslösa ungdomar. Reformerna infördes dock först under hösten, vilket ledde till att de utestående åtagandena inte hunnit öka i samma takt som bemyndigandet var avsett. Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:1 Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete?
Riksrevisionen har granskat effekterna av det arbetsmarknadspolitiska projektet Volvo Cars och dess underleverantörer. Projektet riktade sig till personer som varslades vid Volvo med underleverantörer 2008 och 2009 och genom-
107
s. 108 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
fördes av Arbetsförmedlingen, Skolverket och Svenska ESF-rådet med stöd från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF).
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars (skr. 2014/15:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:AU3, rskr. 2015/16:1).
RiR 2015:22 Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning – vilka hänsyn tas till arbetsmarknadens behov?
Riksrevisionen har granskat om arbetsmarknads- utbildningen regionalt och lokalt används för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare genom att möta arbetsmarknadens behov.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning (skr. 2015/16:154) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
108
s. 109 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.79 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Studiehjälp
3 405
-91
3 324
-81
-2,4
3 365
1:2
Studiemedel
14 290
400
13 037
-1 252
-8,8
13 037
1:3
Avsättning för kreditförluster
1 372
419
1 767
395
28,8
1 569
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
886
1
803
-83
-9,4
1 620
1:7
Examenspremie
60
-60
-60
0,0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
189
-5
193
4
2,3
288
Övriga anslag
102
93
-9
-9,1
76
Summa
20 302
664
19 216
-1 086
-5,3
19 953
Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärendehanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 19 216 miljoner kronor och blev därmed 1 086 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 737 miljoner kronor (3,7 procent) lägre.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 037 miljoner kronor, vilket är 1 252 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisade riksdagen ytterligare 400 miljoner kronor som en följd av ett flertal satsningar inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå där bidragsdelen utgör ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen utgör ca 70 procent av total- beloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än beräknat. Inom denna grupp är det huvudsakligen utgifterna för studier på
grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än beräknat. Antalet studerande blev färre än det antal studerande som anslaget beräknades för, vilket är den främsta förklaringen till det lägre utfallet. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att rekryteringen av studerande med utbildningskontrakt inte kommit igång som planerat.
Högre avsättningar för kreditförluster
Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster blev 395 miljoner kronor (28,8 procent) högre än i statens budget och
uppgick
till
1 767 miljoner
kronor.
I
propositionen
Vårändringsbudget
för 2015
anvisade
riksdagen ytterligare
419 miljoner
kronor. Det var framför allt hänförligt till att det budgeterade förslaget om slopad ålders- avskrivning för studieskulder inte skulle genomföras. Åldersavskrivningen av studielån sker därmed alltjämt vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.
Avsättning görs för konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 och för förväntade förluster på utlåning fr.o.m. 2014. Den årliga avsättningen för förväntade förluster motsvarar 7,3 procent av utlånade medel. Utlåningen av studiemedel ökade med 15 procent jämfört med 2014, vilket bl.a. förklaras av att möjligheterna att ta lån blev fler och att beloppen höjdes.
109
s. 110 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Små förändringar för studiehjälp och studiemedel jämfört med 2014
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 41 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgick till 3 324 miljoner kronor. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp under 2015 var 398 162 stycken. Det är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2014. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det utbetalda beloppet har minskat med 1 procent. Orsaken till att utbetalat belopp inte har minskat i motsvarande omfattning som antal studerande är att fler studerande har beviljats extra tillägg och lärlingsersättning jämfört med 2014.
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel motsvarar utfallet föregående år. Det totala antalet studerande som fick studiemedel under 2015 var 475 863 stycken. Det är en minskning med 1,3 procent, jämfört med 2014. Minskningen av antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå är den främsta förklaringen till att det totala antalet studerande med studiemedel minskade under 2015. Utbetalade bidrag minskade som en följd av färre studerande med studiemedel. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas framför allt av antalet studerande med studiebidrag och tilläggsbidrag men även av andra faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes studietakt och studietid samt den allmänna prisutvecklingen i samhället genom att studiebidraget och tilläggsbidraget är indexerade med prisbasbeloppet.
Lägre utgifter med anledning av förändringar
Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 803 miljoner kronor, vilket är 817 miljoner kronor lägre än 2014. Skillnaden förklaras främst av en förändrad
hantering av studielånen 2014. Det uppstod en övergångseffekt vid betalning av ränta till Riksgäldskontoret på ca 600 miljoner kronor då bl.a. bruttoredovisningen av studiemedelsräntor avskaffades.
Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestöds- nämnden blev 95 miljoner kronor (32,9 procent) lägre än 2014. De anvisade medlen minskade 2015 med 155 miljoner kronor med anledning av att vissa administrationsavgifter för studielån höjdes. Inkomsterna disponerades av myndigheten under 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.80 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:6
Bidrag till vissa
studiesociala ändamål
4
3
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.81 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2015-12-31
Studielån
206 000
204 810
Låneramen
för
studielån
uppgick
till
206 000 miljoner
kronor. Utestående
lån
vid
utgången av 2015 var 204 810 miljoner kronor.
110
s. 111 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.82 UO 16 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
3 711
-152
2 851
-860
-23,2
2 198
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
468
415
-53
-11,4
415
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
4 055
25
3 934
-121
-3,0
3 689
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
355
-61
287
-69
-19,3
265
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
2 396
301
2 568
173
7,2
2 786
1:18
Lågstadielyftet
1 987
1 987
0
0,0
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 559
-1
1 557
-1
-0,1
1 523
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 984
1 984
0
0,0
1 969
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 848
22
1 870
22
1,2
1 840
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
2 043
2 143
100
4,9
2 008
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 905
-4
1 916
11
0,6
1 872
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 455
1 455
0
0,0
1 463
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 600
-20
1 580
-20
-1,2
1 629
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 531
1 531
0
0,0
1 520
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 250
2
1 252
2
0,1
1 236
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 047
1 047
0
0,0
1 035
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 382
-3
1 379
-3
-0,2
1 354
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 458
1 458
0
0,0
1 460
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 055
5
1 063
8
0,8
1 058
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 388
1 388
0
0,0
1 371
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
2 930
14
2 963
33
1,1
2 889
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
574
-14
501
-73
-12,6
525
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
680
125
786
106
15,6
592
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 397
2 391
-6
-0,2
2 315
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
5 617
2
5 620
3
0,1
5 750
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella org.
280
46
340
60
21,4
274
Övriga anslag
16 682
49
16 687
5
0,0
16 383
Summa
63 636
336
62 954
-682
-1,1
59 419
111
s. 112 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskole- utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Utfallet uppgick till 62 954 miljoner kronor och blev därmed 682 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 3 535 miljoner kronor (5,9 procent).
För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 2 851 miljoner kronor, vilket är 860 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering av uppdrag och satsningar, utredningar samt statsbidrag och stipendier.
Det lägre utfallet jämfört med anvisade medel i statens budget förklaras bl.a. av att huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skolväsendet) har rekvirerat statsbidrag i mindre omfattning än planerat för karriärsteg för lärare, statsbidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov och försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan. Även statsbidrag för behörighets- givande utbildning för lärare i yrkesämnen, fortbildning av matematiklärare och för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år har rekvirerats i en mindre omfattning. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att flera uppdrag inte kom igång som planerat. Vidare beslutade riksdagen med anledning av propositionen Vårändringsbudget för 2015 att anslaget skulle minskas med 152 miljoner
kronor. Minskningen omfattade ett flertal olika insatser.
Utfallet för anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet blev 415 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (11,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktions- nedsättning och för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov. En orsak till det lägre utfallet är att elevantalet sjunkit över tid, vilket har lett till att nyttjandegraden på anslaget har minskat.
Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet , m.m.
blev
3 934 miljoner
kronor,
vilket
är
121 miljoner
kronor
lägre än
anvisat,
men
245 miljoner
kronor
(6,6 procent) högre än
2014. Skillnaderna avser främst statsbidrag till huvudmän i förskolan för insatser som syftar till att minska barngruppernas storlek. Anslaget anvisades medel för detta ändamål 2015. Det lägre utfallet jämfört med anvisat i statens budget förklaras av att huvudmännen ansökt om bidrag i lägre grad än beräknat.
Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 287 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor (19,3 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 minskades anslaget med 61 miljoner kronor, bl.a. med anledning av en indragen satsning på vidareutbildning av förskolelärare i syfte att ge behörighet att undervisa i årskurs 1–3.
Högre utgifter för vuxenutbildning jämfört med budget men lägre än 2014
Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 568 miljoner kronor. Det är 173 miljoner kronor (7,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade vid behandlingen av propositionen Vårändrings- budget för 2015 om en ökning av anslaget med 301 miljoner kronor för att bl.a. bidra till en ökad volym av utbildningsplatser i komvux och satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxen- utbildning (yrkesvux) och för att möjliggöra studier inom ramen för utbildningskontrakt. Utfallet för anslaget blev 218 miljoner kronor lägre än föregående år.
År 2015 betalades 1 680 miljoner kronor ut i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar.
112
s. 113 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 27 014 årsplatser, vilket är en ökning med 1 674 årsplatser jämfört med föregående år. Statens skolverk betalade ut 412 miljoner kronor som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och statsbidrag för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Från anslaget betalades även medel ut för bl.a. statsbidrag för lärlings- utbildning för vuxna, statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb och för satsningen på utbildningskontrakt. För satsningen på utbildningskontrakt blev utfallet lägre än beräknat på grund av att endast ett fåtal kommuner hade kommit i gång med satsningen.
En miljard till forskningsanläggningen European Spallation Source
Utfallet för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå blev 100 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Under 2015 överfördes 512 miljoner kronor från anslaget till European Spallation Source ESS AB 2015. Av dessa medel var 100 miljoner kronor ett ingående överföringsbelopp 2015 på anslagsposten Internationell forskningsanläggning. Medel till ESS utbetalades även från anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information med 468 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 501 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser bl.a. medel för integrationssatsningar.
Utfallet för anslaget 2:65 Särskilda medel till
universitet
och
högskolor
blev 786 miljoner
kronor.
Det
är
106 miljoner
kronor
(15,6 procent)
högre
än
anvisat
i den
ursprungliga budgeten och 194 miljoner kronor (32,7 procent) högre än föregående år. Riksdagen anvisade ytterligare 125 miljoner kronor på anslaget vid behandlingen av propositionen Vårändringsbudget för 2015 för en kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar.
Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring
Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 340 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner
Skr. 2015/16:101
kronor (21,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkades av BNP-utvecklingen och valutakurser. Riksdagen anvisade ytterligare 46 miljoner kronor vid behandlingen av propositionen Vårändrings- budget för 2015 med anledning av att åtagandena bedömdes bli högre än enligt tidigare beräkningar till följd av en förstärkning av schweizerfrancens valutakurs gentemot den svenska kronan.
Fler anställda i lågstadiet gav en ökning av utgif- terna med 2 miljarder kronor jämfört med 2014
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 653 miljoner kronor (29,7 procent) högre än 2014. Ökningen jämfört med föregående år avser bl.a. utgifter för karriärsteg för lärare, gymnasial lärlingsutbildning och medel till de kommuner som tagit emot en stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar. Till de kommuner som under 2015 tagit emot en stor andel asylsökande och kommunplacerade barn och ungdomar i åldern 1–19 år utbetalades 200 miljoner kronor från anslaget. Medlen betalades ut 2015, men avses täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016.
Utfallet för det nya anslaget 1:18 Lågstadielyftet blev 1 987 miljoner kronor. Anslaget används främst för utgifter för att öka antalet anställda i förskoleklassen och lågstadiet. Utbetalningarna av statsbidrag till huvudmän för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer gällde för ansökningar som avsåg bidragsåret 2015/16.
113
s. 114 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.83 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:5
Utveckling av
skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
2 716
1 771
1:6
Särskilda insatser inom
skolområdet
34
31
1:7
Maxtaxa i förskola,
fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet
m.m.
415
270
1:10
Fortbildning av lärare
och förskolepersonal
266
74
1:14
Statligt stöd till
vuxenutbildning
3 725
3 712
1:17
Skolforskningsinstitutet
5
0
1:18
Lågstadielyftet
2 000
0
2:64
Särskilda utgifter inom
universitet och
högskolor
60
42
3:1
Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation
20 084
16 762
3:2
Vetenskapsrådet:
Avgifter till
internationella
organisationer
1 835
1 634
3:4
Rymdforskning och
rymdverksamhet
1 600
1 218
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter
till internationella
organisationer
2 000
1 775
4:1
Internationella program
153
90
Summa
34 893
27 380
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 34 893 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 380 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 513 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet , anslaget 1:18 Lågstadielyftet och anslaget 3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information .
För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden på 945 miljoner kronor framför allt på uppdraget Samverkan för bästa skola. Bemyndigandet uppgick för uppdraget till
920 miljoner kronor. Av detta har endast
7 miljoner kronor utnyttjats då Skolverket ännu inte har haft behov av mer.
Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:18 Lågstadielyftet uppgick till 2 000 miljoner kronor. Skolverket betalade i december ut bidrag för alla ansökningar som avser bidragsåret 2015/16. Därför har det inte funnits något behov av beställningsbemyndigandet under året.
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 3 322 miljoner kronor bl.a. på att utrymmet för att bevilja bidrag till internationella toppforskare blev mindre än vad som förutsågs vid beräkningen av bemyndigandet. Även en annan hantering av rådsprofessorsprogrammet och register för forskning bidrog till att bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut.
Garantier
Tabell 2.84 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
Utestående åtaganden
Garanti
Garantiram
2015-12-31
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Chalmers
Tekniska Högskola AB 1
Obegränsad
378
1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Uppsala universitet
Uppsala universitet har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Uppsala universitets årsredovisning, inlämnad till regeringen den 22 februari 2016, saknar namn på en av styrelsens ledamöter på underskriftssidan, vilket krävs enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Före avgivande av revisionsberättelsen har Riksrevisionen dock erhållit revisionsbevis för att samtliga styrelseledamöter har tagit ansvar för årsredovisningen, genom att samtliga styrelseledamöter har undertecknat arkiv- exemplaret av årsredovisningen.
114
s. 115 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Sameskolstyrelsen
Sameskolstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Sameskolstyrelsen har inte i resultatredo- visningen redovisat totala anslagsintäkter uppdelat på verksamhetsområden, i enlighet med kraven i 3 kap 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Detta gör att myndigheten redovisar felaktiga intäkter, kostnader och utfall på samtliga verksamhets- områden i resultatredovisningen.
Sameskolstyrelsen har överskridit av regeringen beslutad anslagskredit med 3 781 tkr avseende anslag 1:4 Sameskolstyrelsen , ap 1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Myndigheten har beskrivit förhållandet i årsredovisningen, orsakerna till överskridandet beskrivs i not 23.
Statens skolverk
Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Övrig upplysning
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Statens skolverk i årsredovisningen redovisar ett underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten som avser handläggning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verk- samheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten,
Skr. 2015/16:101
på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala etikprövningsnämnden i Lund
Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Lund i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verk- samheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med reservation och upplysning avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten med 79 tkr. Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Umeå i årsredovisningen redovisar ett väsentligt
115
s. 116 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Linköping i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala i årsredovisningen redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
116
s. 117 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.85 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 279
20
1 297
18
1,4
1 313
12:2
Bidrag till nationell och internationell
260
259
-1
-0,4
259
ungdomsverksamhet
13:1
Stöd till idrotten
1 706
52
1 758
52
3,1
1 705
13:6
Insatser för den ideella sektorn
25
305
329
304
1 226,9
25
14:1
Bidrag till folkbildningen
3 581
45
3 626
45
1,3
3 625
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
105
105
105
0,0
Övriga anslag
5 934
24
5 906
-28
-0,5
5 901
Summa
12 785
551
13 281
495
3,9
12 827
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.
Utfallet uppgick till 13 281 miljoner kronor och blev därmed 495 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade
utgifterna
med
453 miljoner
kronor
(3,5 procent).
Extra medel tillförda med anledning av migrationen
Riksdagen beslutade att anvisa anslagen 13:1
Stöd till idrotten , 13:6 Insatser för den ideella sektorn och, det i propositionen Vårändrings- budget för 2015 nya anslaget, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen extra medel om totalt 262 miljoner kronor för att stödja insatser för asylsökande och nyanlända som bor kvar i anläggningsboende. I den extra ändrings- budgeten anvisades 200 miljoner kronor fördelat på de tre anslagen. Bidragen betalades till organisationerna och avräknades anslagen under december 2015 men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Resterande 62 miljoner kronor fördelades om från anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.
Anslaget 13:1 Stöd till idrotten anvisades 20 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att ge asylsökande i Sverige förutsättningar att engagera sig i idrottsrörelsen.
Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn anvisades 105 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att underlätta organisationers insatser för asylsökande och deras arbete med etableringen av nyanlända. Utbetalningar har gjorts till bl.a. Svenska Röda korset, Svenska kyrkan, Rädda barnen och statsbidragsberättigade trossamfund.
Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen anvisades 75 miljoner kronor i den extra ändringsbudgeten för att studieförbunden ska kunna stärka sina insatser för asylsökande och nyanlända boende på anläggningsboenden.
Bidrag till folkhögskolor och studieförbund m.m. fick extra medel
Utfallet för anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen blev 3 626 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget anvisades motsvarande ökning på utfallet i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som är tänkt att gå till fler utbildnings- platser i folkhögskolan. Bidrag har betalats ut till Folkbildningsrådet som i sin tur beslutar om bidrag till folkhögskolor, studieförbund m.m.
117
s. 118 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.86 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:3
Skapande skola
100
0
1:5
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
9
7
2:2
Bidrag till vissa teater-,
dans- och
musikändamål
137
102
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
25
20
5:2
Ersättningar och bidrag
till konstnärer
136
96
7:2
Bidrag till
kulturmiljövård
80
72
12:2
Bidrag till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet
100
100
13:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
32
28
13:3
Bidrag för kvinnors
organisering
29
20
13:5
Bidrag till
riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
15
15
14:1
Bidrag till
folkbildningen
13
0
14:2
Bidrag till
kontakttolkutbildning
30
20
Summa
706
480
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 706 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 480 miljoner kronor, vilket är 226 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Bidragen för höstterminen 2015 och vårterminen 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola beslutades våren 2015, vilket innebär att insatserna kunde påbörjas under 2015. Det i sin tur betyder att bemyndigandet inte behövde utnyttjas.
Utlåning
Tabell 2.87 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2015-12-31
Stiftelsen Nordiska museet
20
20
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 20 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven. Utestående lån vid utgången av 2015 var 20 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor har utan medgivande överskridit anslaget 1:1 Integrationsåtgärder , ap 13, under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet med 34 tkr.
Statens historiska museer
Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten i sin årsredovisning redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs för de åtgärder som vidtagits för att vända de negativa resultaten och därmed på sikt arbeta bort de negativa ackumulerade resultaten.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:5 Digitalradio – varför och för vem?
Riksrevisionen har granskat om staten har bidragit till en effektiv övergång till marksänd digitalradio.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om digitalradio (skr. 2015/16:25) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:KU6, rskr. 2015/16:138).
118
s. 119 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.88 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
100
6
-93
-93,9
14
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
bostad
43
1
-42
-98,7
1
1:5
Boverket
225
234
9
4,2
230
1:8
Lantmäteriet
503
509
6
1,3
495
1:10
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
2
4
2
80,3
4
1:13
Upprustning av skollokaler
15
3
3
0,0
Övriga anslag
336
1
317
-18
-9,3
332
Summa
1 208
16
1 074
-134
-11,1
1 076
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Utfallet uppgick till 1 074 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (11,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 2 miljoner kronor (0,2 procent).
Låg tillströmning av ansökningar till olika stödprogram
Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 93 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostads- företag eller för att på annat sätt minska bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2015 tecknades inga nya avtal. Vid utgången av 2015 återstår tre aktiva avtal, ett med Ånge, ett med Hagfors och ett med Sorsele.
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Boverket har under 2015 beviljat 110 garantier till 14 kommuner, jämfört med 179 garantier till 16 kommuner för 2014. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för
enskilda hushålls räkning. Garantierna ges som ett stöd när ett hushåll har ekonomisk förmåga att klara av ett eget boende, men ändå har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden.
Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande utveckling i strandnära lägen uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (80,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Eftersom det vid årets början fanns ett anslagsparande på 6,6 miljoner kronor, behövde inte anslagets kredit utnyttjas. Kommuner, länsstyrelser, kommunala samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att klarlägga om det finns lämpliga områden för att utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Antalet ansökningar uppgick till 5 under 2015 och totalt rörde det sig om 2 miljoner kronor i bidrag. Det har dock inte funnits tillräckligt med medel på anslaget för att kunna bevilja stöd till någon av de ansökningar som kom in 2015. Flera kommuner har efter kontakt med Boverket valt att avstå från att ansöka.
Anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler fördes upp i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Totalt anvisades anslaget 15 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor förbrukades 2015. Sammanlagt inkom 24 ansökningar om bidrag varav Boverket beviljade 3 stycken.
119
s. 120 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.89 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:2
Omstrukturering av
kommunala
bostadsföretag
60
11
1:4
Innovativt byggande
10
6
1:10
Stöd gällande utveckling
i strandnära lägen
2
0
1:11
Utvecklingsprojekt för
jämställda offentliga
rum
10
6
1:13
Upprustning av
skollokaler
150
4
Summa
232
27
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 232 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 27 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 205 miljoner kronor. Den största skillnaden är på anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler och beror främst på att förordningen trädde i kraft den 1 november 2015, vilket medförde att få beslut om framtida åtaganden hann fattas.
Garantier
Tabell 2.90 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Garanti
Garantiram
åtaganden
2015-12-31
Kreditgarantier för ny- och
ombyggnad av bostäder m.m.
10 000
1 489
Kreditgarantier för förvärv
av bostad
5 000
0
Summa
15 000
1 489
Övriga krediter
Tabell 2.91 UO 18 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Kredit för infriande av
Boverkets garantier 1
Obegränsad
0
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statens va-nämnd
Statens va-nämnd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Årsredovisningen för Statens va-nämnd inkom till regeringen den 23 februari 2016. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningens villkor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:14 Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser?
Riksrevisionen har granskat effektiviteten i skuldsaneringssystemet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta (skr. 2015/16:66) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:CU17, rskr. 2015/16:167).
120
s. 121 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.92 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
1 470
1 410
-60
-4,1
1 543
1:2
Transportbidrag
401
354
-47
-11,6
369
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2007–2013
589
385
-204
-34,7
966
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
241
93
-148
-61,3
Summa
2 701
2 243
-458
-17,0
2 879
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 2 243 miljoner kronor, vilket är 458 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utgifterna 636 miljoner kronor (22,1 procent) lägre.
Färre beviljade transportbidrag
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder blev 1 410 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget.
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag
uppgick till
354 miljoner kronor,
vilket är
47 miljoner
kronor
lägre
än
anvisat.
Transportbidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv. Orsaken till utfallet var bl.a. förseningar av utbetalningar.
Lägre utfall för 2015 då regionalfonden är mellan olika programperioder
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev 385 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och 966 miljoner kronor lägre än föregående års utfall. Det beror på att programperioden avslutats.
Utbetalningar från anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
är fortfarande i uppstartsfasen vilket förklarar
det relativt låga utfallet på 93 miljoner kronor som är 148 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.93 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:1
Regionala
tillväxtåtgärder
2 895
1 934
1:4
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
3 550
3 164
Summa
6 445
5 098
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 6 445 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 098 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 347 miljoner kronor.
Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalnings takt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
Verksamheten inom regionalfondsprogram- men, som finansieras av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ,
121
s. 122 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Beslut om projekt inom ramen för framför allt det nationella regionalfondsprogrammet har blivit försenade vilket förklarar att behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
122
s. 123 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.94 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Naturvårdsverket
378
15
397
19
5,0
386
1:2
Miljöövervakning m.m.
281
25
303
21
7,6
292
1:3
Åtgärder för värdefull natur
650
110
738
88
13,6
639
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
420
446
26
6,1
387
1:7
Avgifter till Internationella organisationer
183
7
203
20
10,8
157
1:8
Supermiljöbilspremie
215
132
347
132
61,4
117
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
667
20
687
20
3,0
668
1:14
Internationellt miljösamarbete
34
22
53
19
55,0
24
1:15
Hållbara städer
80
-6
-86
-107,5
6
1:16
Skydd av värdefull natur
715
245
955
240
33,6
811
1:18
Klimatinvesteringar i kommuner och regioner
125
99
99
0,0
Övriga anslag
1 718
5
1 718
-1
-0,1
1 598
Summa
5 341
706
5 938
597
11,2
5 085
Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik och miljöforskning. Området miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick till
5 938 miljoner
kronor och
är därmed
597 miljoner kronor (11,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 853 miljoner kronor (16,8 procent) högre.
Medel som tillförts i vårändringsbudgeten möjliggör fler beslut om bidrag
Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 738 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (13,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 110 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Det medförde att Naturvårdsverket kunde öka antalet beslut om bidrag till länsstyrelserna, stiftelser och en lokal förvaltningsorganisation. Av de extra medlen som anvisades i vårändringsbudgeten fördelades 87 miljoner kronor till länsstyrelserna för bl. a. skötsel av naturreservat och underhåll av Naturvårdsverkets byggnader.
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 446 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor (6,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om åtgärder för att återställa och sanera förorenade områden 2015 jämfört med 40 beslut 2014. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har under året arbetat med att minska de oförbrukade bidragen för efterbehandlingen. De har 2015 fördelat 99 procent av tillgängliga medel att jämföra med 92 procent 2014.
Utfallet för anslaget 1:7 Avgifter till internationella organisationer blev 203 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (10,8 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. De flesta avgifterna är angivna i andra valutor än svenska kronor. Den relativt svaga kronkursen bidrog till att utfallet blev högre än beräknat.
Fortsatt ökning av efterfrågan på Supermiljöbils- premien
Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 347 miljoner kronor vilket är 132 miljoner kronor (61,4 procent) högre än anvisat i statens budget och 230 miljoner kronor högre än 2014. År 2014 förbrukades medlen innan året var slut. Genom ändring i förordningen (2011:1590) om supermiljöbildpremie möjliggjorde regeringen utbetalning av bidrag 2015 avseende
123
s. 124 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
bidragsberättigade bilar som ställts på efter augusti 2014. Även 2015 visade sig efterfrågan på supermiljöbilspremien öka, vilket resulterade i att anslaget anvisades ytterligare 132 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Supermiljöbils- premien uppgick till maximalt 40 000 kronor per fordon under 2015.
Utfallet för Hållbara städer negativt
Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev -6 miljoner kronor vilket innebär att staten har haft högre inkomster på anslaget än utgifter. Inkomsterna under anslaget beror på att återkrav av tidigare utbetalade bidrag översteg utbetalade bidrag under 2015. Den vanligaste orsaken till återkrav är att bidragstagaren inte har fullgjort de åtaganden som utgjorde grunden för rätten till bidrag. Anslaget utnyttjades inte för nya ansökningar under 2015.
Utfallet för anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur uppgick till 955 miljoner kronor, vilket är 240 miljoner kronor mer än budgeterat. Anslaget tillfördes 245 miljoner kronor i propositionen
Vårändringsbudget för 2015.
Totalt har ca
25 000 hektar mark säkrats
för naturvårds-
ändamål 2015, vilket är ca 10 000 hektar mer än 2014.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.95 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:2
Miljöövervakning m.m.
100
60
1:3
Åtgärder för värdefull natur
350
226
1:4
Sanering och återställning av
förorenade områden
1 040
840
1:5
Miljöforskning
102
100
1:10
Klimatanpassning
50
1
1:12
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
215
199
1:13
Insatser för internationella
klimatinvesteringar
1 700
1 385
1:14
Internationellt
miljösamarbete
23
3
1:16
Skydd av värdefull natur
45
41
1:18
Klimatinvesteringar i
kommuner och regioner
300
187
2:2
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning
1 600
1 071
Summa
5 525
4 113
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 525 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 113 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 412 miljoner kronor.
Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande :
Forskning var den enskilt största. Anledningen är att vid tidpunkten för budgeteringen är en betydande andel av utlysningarna av forsknings- medel för de kommande åren ännu inte planerade. Detta medför svårigheter att fullt ut förutse kommande åtaganden, framför allt för den senare delen av perioden.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Naturvårdsverket år 2013 överskred befogen- heten avseende åtaganden för anslaget 1:2
Miljöövervakning m.m. , ap. 6, under utgifts- område 20 Allmän miljö och naturvård. Vid utgången av år 2015 är effekten av detta att bemyndiganderamen enligt undantagsregeln i 17 § andra stycket anslagsförordningen (2011:223) har överskridits med ca 5,1 miljoner kronor.
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Kemikalieinspektionen i sin årsredovisning redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Det finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedels- avgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultat- områden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.
124
s. 125 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Riksrevisionens iakttagelser -effektivitetsrevision
RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter.
Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet. Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten gett regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för beslut.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81), i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) samt i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg. omr. 20)
Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regerings- beslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering den 3 november 2015. Hur Sveriges innehav av kyotoenheter från klimatprojekt utomlands ska hanteras har ännu inte underställts riksdagen för beslut.
Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev uppdrag till Statens energimyndighet att utreda hur de utsläppsminskningsenheter som har erhållits och erhålls genom programmet för internationella klimatinsatser bör bokföras och redovisas inom staten. I utredningen ingår att analysera värdet på enheterna så att ett värde kan fastställas per den 31 december 2016. Uppdraget ska genomföras i dialog med Ekonomi- styrningsverket och ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energi- departementet) senast den 15 september 2016.
Skr. 2015/16:101
RiR 2015:10 Transporter av farligt avfall – fungerar tillsynen?
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de ansvariga myndigheterna har överblick och en effektiv tillsyn över gränsöverskridande och nationella transporter av farligt avfall.
Regeringen har i skrivelsen om tillsyn över transporter av farligt avfall (skr. 2015/16:45) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:MJU7, rskr. 2015/16:45).
125
s. 126 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.96 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Statens energimyndighet
274
-12
265
-9
-3,4
279
1:2
Insatser för energieffektivisering
243
195
-48
-19,7
113
1:4
Energiforskning
1 193
1 140
-52
-4,4
1 401
1:11
Laddinfrastruktur
75
-75
-75
0,0
1:10
Energieffektiviseringsprogram
(2014)
0
0,0
258
Övriga anslag
685
690
5
0,8
807
Summa
2 470
-87
2 291
-179
-7,2
2 858
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsin- spektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.
Utfallet uppgick till 2 291 miljoner kronor och blev därmed 179 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna med 568 miljoner kronor (19,9 procent).
Lägre utfall inom insatser för energieffektivisering
Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering blev 195 miljoner kronor, vilket är 48 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är framför allt att medfinansiering av det nationella regionalfondsprogrammet blev 25 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av förseningar. Medfinansieringen uppgick till 15 miljoner kronor 2015.
Lägre utfall för forskningsprojekt 2015
Utfallet för anslaget 1:4 Energiforskning blev 1 140 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror delvis på hög arbetsbelastning kopplat till det nationella regionfondsprogrammet.
Utfallet för anslaget blev 261 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror framför allt på att utfallet 2014 belastades med utgifter gällande forskningsprojekt för 2013.
Omfördelning av anslag i statens budget
Anslaget 1: 11 Laddinfrastruktur minskades med 75 miljoner kronor i propositionen Vårändrings- budget för 2015, vilket var samma belopp som anvisades i den ursprungliga budgeten. Satsningen genomfördes i stället inom ramen för det nya anslaget, 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.97 UO 21 Beställningsbemyndigande
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:2
Insatser för
energieffektivisering
384
115
1:3
Stöd för
marknadsintroduktion av
vindkraft
8
4
1:4
Energiforskning
3 500
1 902
1:8
Energiteknik
140
130
1:9
Elberedskap
330
159
1:10
Avgifter till Internationella
organisationer
30
28
1:12
Laddinfrastruktur
150
0
Summa
4 542
2 338
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 542 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 338 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden
126
s. 127 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
uppgick till 2 204 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning . Skillnaden på 1 598 miljoner kronor för detta anslag beror till stor del på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några större sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2015.
Utlåning
Tabell 2.98 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2015-12-31
Delägarlån till bolag i vilka
Svenska Kraftnät förvaltar
statens aktier
300
0
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Låneramen utnyttjades inte 2015.
Inomstatliga lån
Tabell 2.99 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2015-12-31
Affärsverket svenska kraftnäts lån i
och utanför Riksgäldskontoret
10 300
5 087
Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 10 300 miljoner kronor för Svenska kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2015 var 5 087 miljoner kronor.
127
s. 128 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.100 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
21 719
19 491
-2 228
-10,3
17 935
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
19 582
620
20 706
1 124
5,7
19 716
1:3
Trafikverket
1 283
1 287
4
0,3
1 361
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
162
89
-74
-45,4
162
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
349
123
-225
-64,7
309
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 005
1 007
2
0,2
435
1:14
Trängselskatt i Göteborg
889
825
-64
-7,2
897
1:1
Väghållning
(2013)
0
0,0
1 615
Övriga anslag
3 883
-41
3 716
-168
-4,3
3 531
Summa
48 871
579
47 242
-1 629
-3,3
45 962
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 47 242 miljoner kronor och är därmed 1 629 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade utgifterna med 1 281 miljoner kronor (2,8 procent).
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag.
Från och med 2014 redovisas den största delen av utgiftsområdet på två trafikslags- överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.
Lågt ränteläge medför lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner
kronor, vilket är 2 228 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Räntekostnaderna blev 803 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget på grund av det låga ränteläget under 2015. År 2014 utnyttjades en anslagskredit på 906 miljoner kronor under anslaget, 2015 blev i stället utgående överföringsbelopp ett anslagssparande på 1 321 miljoner kronor. Båda dessa faktorer medför att utfallet blev lägre än anvisat i statens budget.
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner kronor, vilket är 1 124 miljoner kronor (5,7 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades ytterligare 620 miljoner kronor för att förstärka underhållet av järnvägen. Utgifterna för transportinfrastruktur förskjuts ofta mellan åren.
Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss kanal- och slussinfrastruktur uppgick till 89 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor lägre än anvisat. Utgifterna avser statsbidrag för att täcka underskott vid drift av Trollhätte kanal och Säffle kanaler. Under 2015 har Sjöfartsverket återbetalat en del av anslagsmedlen, eftersom alla utgifter inte fick finansieras med anslag. Detta förklarar skillnaden mellan utfallet och anvisat i statens budget. Det förklarar också skillnaderna i utfall mellan 2015 och 2014.
128
s. 129 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
TEN-T bidrag
Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det trans- europeiska transportnätverket (TEN-T). Bidrag- en från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Trans- europeiska nätverk . Bidragen från EU är med- finansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 123 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor (64,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev lägre än budgeterat beror främst på att färre projekt beviljats bidrag i utlysningen för 2014. Utfallet minskade med 186 miljoner kronor (60,2 procent) jämfört med 2014.
Trängselskatt i Stockholm
Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 825 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholms- överenskommelsen. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet förväntas bli. Det största objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Arbetsplanen vann laga kraft under senvåren 2014. I oktober 2014 beslutade regeringen att frysa produktionen. Frysningen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015 och produktionen återupptogs.
Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i
Göteborg blev 825 miljoner kronor,
vilket
är
64 miljoner kronor (7,2 procent)
lägre
än
anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslags- konstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm.
Svårt att göra jämförelser mellan åren
Eftersom underindelningen av anslagen förändrats mellan åren är det svårt att göra jämförelser mellan åren på lägre nivå än anslagsnivå. I tabell 2.101 och tabell 2.102 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med motsvarande anslags- och eller delposter för 2014. I flera fall är det omöjligt att jämföra posterna med varandra, i dessa fall redovisas de på olika rader i tabellerna.
Tabell 2.101 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2015
2014
Investeringar i regional plan
2 958
2 404
Räntor och återbetalning av lån
för järnvägar
1 452
1 412
Räntor och återbetalning av lån
för vägar
306
307
Bidrag till Inlandsbanan och
Öresundsbrokonsortiet
476
431
Delsumma
5 192
4 554
Större järnvägsinvesteringar
enligt nationell plan
8 269
Större väginvesteringar enligt
nationell plan
2 368
Trimning och effektivisering samt
miljöinvesteringar
1 998
Planering, stöd och
myndighetsutövning
1 010
Järnvägsinvesteringar i nationell
plan
7 207
Väginvesteringar i nationell plan
5 584
Övrigt
654
590
Delsumma
14 299
13 381
Summa anslag, utveckling av
statens transportinfrastruktur
19 491
17 935
Äldre anslag
385
Summa
18 319
Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 19 491 miljoner kronor. Under 2014 användes även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning till viss del för utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för utveckling av transportinfrastrukturen ökade med 1 172 mil- joner kronor (6,4 procent).
De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan. Dessa
129
s. 130 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
utgifter uppgick till 8 269 miljoner kronor, eller 42 procent av utgifterna under anslaget. Stora banprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är:
– Citybanan i Stockholm, en 6 kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm, med två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. Dessutom byggs en 1,4 kilometer lång järnvägsbro i Årsta.
– Tunneln genom Hallandsåsen.
– Dubbelspår på hamnbanan i Göteborg. I dag har järnvägslänken mellan Göteborgs hamn och övriga Sverige enkelspår på den nästan 10 kilometer långa banan.
– Södra Marieholmsbron, en ny bro över Göta älv med gång- och cykelbana samt spår.
– Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad.
Större väginvesteringar enligt nationell plan upp- gick till 2 368 miljoner kronor eller 12 procent av anslaget. Stora vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2015 är:
– E4 Förbifart Stockholm.
– Riksväg 40 Ulricehamn (Rångedala - Hester).
– E4 Sundsvall.
– Bättre vägar för tyngre trafik mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Till följd av att brytningen av järnmalm har minskat har förutsättningarna för vägprojekten ändrats och förbifarterna är avbrutna. Övriga byggnationer som har påbörjats längs sträckan färdigställs.
– Riksväg 56 Stingtorpet-Tärnsjö.
Tabell 2.102 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2015
2014
Drift och underhåll av vägar
10 333
9 333
Bärighet och tjälsäkring av vägar
1 787
1 767
Drift, underhåll och trafikledning
på järnväg
7 346
7 511
Bidrag för drift av enskild väg
1 093
1 105
Forskning och innovation
146
Delsumma
20 706
19 716
Äldre anslag
828
Summa
20 543
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 706 miljoner
kronor. Under 2014 användes även en del av det under 2013 års budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det att utgifterna för vidmakthållande ökade med 163 miljoner kronor (0,8 procent).
Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 10 333 miljoner kronor, vilket är 1 000 miljoner kronor (10,7 procent) högre än 2014. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg minskade med 165 miljoner kronor (2,2 procent) och uppgick till 7 346 miljoner kronor 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.103 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
94 800
84 906
1:2
Vidmakthållande av
statens
transportinfrastruktur
18 008
17 464
1:7
Trafikavtal
7 500
6 408
1:11
Trängselskatt i Stockholm
12 500
10 929
1:14
Trängselskatt i Göteborg
4 000
2 540
2:2
Ersättning för särskilda
tjänster till
funktionshindrade
170
167
2:3
Grundläggande
betaltjänster
36
33
2:5
Driftsäker och tillgänglig
elektronisk kommunikation
110
71
Summa
137 124
122 518
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 137 124 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
122 518 miljoner
kronor.
Skillnaden
mellan
bemyndiganden
och utestående
åtaganden
uppgick till
14 606 miljoner kronor
och är
huvudsakligen
hänförlig
till
anslaget
1:1 Utveckling
av
statens transportinfrastruktur ,
1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Göteborg .
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 9 894 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att
130
s. 131 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.
För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg beror skillnaden på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat.
Utlåning
Tabell 2.104 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2015-12-31
A-train AB 1
1 000
1 000
Svedab AB 2
5 800
5 396
Summa
6 800
6 396
1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2015 var 6 396 miljoner kronor.
Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2015 till 5 396 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 752 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2015. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 311 miljoner kronor i 2009 års priser.
Inomstatliga lån
Tabell 2.105 UO 22 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2015-12-31
Vissa infrastrukturprojekt
43 000
41 507
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga
lån i eller utanför Riksgäldskontoret
835
0
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
1 500
0
Summa
45 335
41 507
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 45 335 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 41 507 miljoner kronor.
Skr. 2015/16:101
Garantier
Tabell 2.106 UO 22 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2015-12-31
Kreditgaranti till
Öresundsbro Konsortiets
upplåning 1
Obegränsad
18 512
Kapitaltäckningsgaranti
Arlandabanan
Infrastructure AB 2
Kapitaltäckningsgaranti
SVEDAB AB 3
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen), Posten AB
(inkl. Posten Logistik AB,
Posten Meddelande AB) 4
Obegränsad
6 033
Garantikapital Eurofima 5
CHF 42
354
Kreditgaranti Eurofima
CHF 52
438
Summa
24 983
1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2 Prop. 1995/96:65, bet. 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.
3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om
8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2015. CHF=8,428701.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2015.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att Transportstyrelsen inte har någon bemyndiganderam kopplad till anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie , ap 1, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Det framgår av årsredovisningen att det vid årsskiftet fanns 1 479 fordon som var berättigande till supermiljöbilspremie 2015 men som inte hade fått den. Dessa utestående premier uppgår till maximalt 58 771 tkr och belastar 2016 års anslag. Eftersom grunden för premien regleras av en förordning har Transportstyrelsen ingen möjlighet att påverka hur många fordon som blir berättigade till stöd.
131
s. 132 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.107 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:10
Gårdsstöd m.m.
6 097
5 607
-490
-8,0
6 149
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
129
112
-17
-13,3
131
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m.
143
51
-92
-64,2
66
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 741
1 789
-951
-34,7
3 075
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
2 084
1 427
-657
-31,5
2 340
1:24
Sveriges lantbruksuniversitet
1 716
7
1 723
7
0,4
1 706
Övriga anslag
2 746
18
2 688
-58
-2,1
2 736
Summa
15 656
25
13 398
-2 258
-14,4
16 203
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor.
Utfallet uppgick till 13 398 miljoner kronor och är därmed 2 258 miljoner kronor (14,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 minskade utgifterna inom området med 2 805 miljoner kronor (17,3 procent).
Lägre utgifter för gårdsstöd
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev 5 607 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor (8,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 542 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det lägre utfallet förklaras främst av att utbetalningarna blev försenade på grund av att it- system för kontroll och handläggning av ansökningar ännu inte var i full funktion. Även kursdifferenser påverkar anslaget. Den försvagade kronkursen ledde till högre utgifter 2015, vilket påverkade utfallet åt motsatt håll.
Försenad start av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020
Utfallet för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. blev 51 miljoner kronor. Det är 92 miljoner kronor (64,2 procent) lägre än anvisat. Orsaken till det lägre utfallet är att programstarten dröjde fram till hösten 2015.
Förseningar i program för landsbygden
Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 789 miljoner kronor. Det är 951 miljoner kronor (34,7 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 286 miljoner kronor (41,8 procent) lägre än föregående år. Anslaget används främst för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för perioderna 2007–2013 och 2014– 2020. Det låga utfallet beror i huvudsak på förseningar inom vissa delar av programmet för perioden 2014–2020.
Utgifterna för anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 427 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (31,5 procent) lägre än anvisat. Anledningen till minskningen är förseningar inom vissa delar i programmet för programperioden 2014–2020. Utfallet blev 913 miljoner kronor (39,0 procent) lägre än 2014.
132
s. 133 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Beställningsbemyndiganden
Garantier
Tabell 2.108 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:2
Insatser för skogsbruket
120
46
1:11
Intervention för
jordbruksprodukter m.m.
102
68
1:13
Strukturstöd till
fisket m.m.
194
0
1:14
Från EU-budgeten
finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
915
0
1:18
Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur
13 306
418
1:19
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur
9 682
286
1:20
Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket
175
115
1:25
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
samfinansierad forskning
1 400
733
Summa
25 894
1 665
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 25 894 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 665 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 24 229 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur . Huvudelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014– 2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror dels på att de avser hela programperioden dels på att vissa beslut blivit försenade.
Tabell 2.109 UO 23 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2015-12-31
Programgarantier
1
Kreditgarantier för
mjölkföretag
500
0
Summa
500
1
Övriga krediter
Tabell 2.110 UO 23 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret
5
0
133
s. 134 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.111 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
2 449
-30
2 443
-6
-0,2
2 413
1:5
Näringslivsutveckling
292
50
345
53
18,1
575
1:7
Turistfrämjande
110
30
140
30
27,3
120
1:15
Konkurrensverket
215
-28
175
-40
-18,6
140
1:21
Finansiering av rättegångskostnader
18
2
-16
-87,6
1
1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
198
71
269
71
35,9
260
1:23
Upphandlingsmyndigheten
28
23
23
0,0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
244
69
308
64
26,2
243
Övriga anslag
1 784
17
1 771
-13
-0,7
1 687
Summa
5 309
207
5 475
166
3,1
5 439
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.
Utfallet uppgick till 5 475 miljoner kronor, vilket är 166 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 blev utfallet 36 miljoner kronor (0,7 procent) högre.
Regeringen genomförde satsningar för att stärka Sveriges konkurrenskraft
År 2015 uppgick utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling till 345 miljoner kronor. Det är 53 miljoner kronor mer än vad riksdagen anvisade i den ursprungliga budgeten. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Hela beloppet betaldes ut som bidrag till insatser som syftar till att stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft. Från anslaget har 30 miljoner kronor betalats ut i bidrag till Almi Företagspartner AB (Almi) för
förlusttäckning
för
innovationslån
och
44 miljoner
kronor
till
Verket
för
innovationssystem
(Vinnova)
för
två
digitaliseringsprojekt samt diverse mindre övriga bidrag.
Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande uppgick till 140 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Ytterligare 30 miljoner
kronor anvisades i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Anslaget användes för bidrag till V.S. VisitSweden AB och 2015 har hela det anvisade beloppet rekvirerats. V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att marknadsföra Sverige som resmål och hjälpa till att bygga varumärket Sverige internationellt.
Utfallet för anslaget 1:15 Konkurrensverket
uppgick till
175 miljoner
kronor vilket
är
40 miljoner
kronor lägre
än anvisat i
den
ursprungliga budgeten. I september bildades Upphandlingsmyndigheten. Upphandlingsstödet utfördes innan dess av
Konkurrensverket.
I
vår-
och
höständringsbudgeten
flyttades
sammanlagt
28 miljoner kronor
från Konkurrensverkets
förvaltningsanslag till det nya anslaget 1:23
Upphandlingsmyndigheten , då pengarna bedömdes höra till funktionen för upphandlingsstöd. Det förklarar till stor del varför anslagsutfallet blev lägre än ursprungligen budgeterat.
Kostnaderna för finansiering av rättegångskostnader lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader uppgick till 2 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor (87,6 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Föregående år uppgick utfallet för anslaget till 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget
134
s. 135 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
beror på utgången i olika domstolsförhandlingar och är därför svårt att beräkna i förväg.
Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation uppgick till 269 miljoner kronor. Det är 71 miljoner kronor mer än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget användes för att lämna bidrag till Almi. Anslaget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 i syfte att säkerställa utrymme för nya uppgifter och att Almis verksamhet fortsatt kan fokuseras till tidiga skeden av företags utveckling. Av beloppet skulle 20 miljoner kronor användas för Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund.
Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet uppgick till 308 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Den största delen av anslaget, 265 miljoner kronor, betalades ut i bidrag till Sveriges export- och investeringsråd. Pengarna används bl.a. till att identifiera små och medelstora svenska företag med exportpotential och erbjuda dessa företag rådgivning och komptensutveckling i syfte att förbereda dem för internationalisering av sin verksamhet. Anslaget anvisades ytterligare 69 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2015 som ett led i regeringens exportoffensiv.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.112 UO 24 Beställningsbemyndigande
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2015-12-31
1:2
Verket för
innovationssystem:
Forskning och utveckling
2 100
2 070
1:5
Näringslivsutveckling m.m.
241
91
1:9
Sveriges geologiska
undersökning:
Geovetenskaplig forskning
5
5
Summa
2 346
2 165
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 346 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 165 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 181 miljoner kronor.
Skr. 2015/16:101
Garantier
Tabell 2.113 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2015-12-31
Exportkreditgarantier
500 000
259 497
Investeringsgarantier
10 000
4 6 33
Grundfondsförbindelse
Svenska
skeppshypotekskassan 1
350
350
Grundfondsförbindelse Fonden
för den mindre skeppsfarten 2
55
55
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Sveaskog AB 3
Obegränsad
560
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Vattenfall AB 3
Obegränsad
1 254
Pensionsgaranti (inkl
efterborgen), Nordea AB (f.d
Postgirot) 3
Obegränsad
231
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Svenska
Skogsplantor 3
Obegränsad
22
Pensionsgaranti SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut 3
Obegränsad
18
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Teracom 3
Obegränsad
2
Pensionsgaranti Svensk
Maskinprovning AB 3
Obegränsad
4
Summa
266 626
1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.
3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150,
bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2013.
Utlåning
Tabell 2.114 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2015-12-31
AB Svensk Exportkredit
80 000
0
Civila flygutvecklingsprojekt 1
1 110
225
SAS 2
749
0
Summa
81 859
225
1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.
2 Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 81 859 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2015 var 225 miljoner kronor.
Riksdagen har beslutat om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen på 749 miljoner kronor för 2012-2015. Genom beslutet
135
s. 136 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
har svenska staten deltagit i ett lånelöfte till SAS tillsammans med andra aktörer som uppgått till totalt 3,5 miljarder kronor. Statens andel om 749 miljoner kronor eller 21,4 procent, motsvarade statens ägarandel i SAS. Lånelöftet avslutades på SAS begäran i mars 2014. SAS utnyttjade aldrig lånelöftet .
Övriga krediter
Tabell 2.115 UO 24 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret
för skadeutbetalning 1
Obegränsad
0
1 har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Tillväxtverket
Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2015. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Tillväxtverket har överskridit bemyndigande- ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder , ap 24.11, under utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Bemyndiganderamen uppgår till 14 000 tkr och utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 25 065 tkr. Myndigheten har inte beskrivit orsaken till överskridandet i årsredovisningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2015:15 Regeringens hantering av risker i statliga bolag
Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av risker i bolagen med statligt ägande.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (skr. 2015/16:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2015:6 Vattenfall – konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen?
Riksrevisionen har granskat om Vattenfall utformat och regeringen styrt mot ändamålsenliga miljörelaterade hållbarhetsmål samt om Vattenfall planerar och genomför åtgärder och regeringen styr mot att uppdrag och hållbarhetsmål uppnås.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen (skr. 2015/16:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2015/16:NU7, rskr. 2015/16:140).
RiR 2015:20 Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten
Riksrevisionen har granskat om det nuvarande systemet med ekonomiska säkerheter för gruvverksamhet minimerar risken för att staten ska behöva bekosta efterbehandling av nedlagda gruvverksamheter.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
136
s. 137 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.116 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
87 723
87 723
0
0,0
90 128
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
3 713
3 646
-67
-1,8
3 465
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
5
5
0
0,0
5
1:4
Stöd till kommuner och landsting
863
863
863
0,0
1:5
Tillfälligt stöd till kommuner och landsting
9 800
9 800
9 800
0,0
Summa
91 441
10 663
102 037
10 596
11,6
93 599
Utgiftsområdet omfattar knappt två tredjedelar av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5, Transfereringar till kommuner 2011–2015).
Utfallet uppgick till 102 037 miljoner kronor och blev därmed 10 596 miljoner kronor (11,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2014 ökade
utgifterna
med
8 438 miljoner
kronor
(9,0 procent).
Begränsad avdragsrätt för pensionssparande medför lägre bidrag till kommunerna
Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunal- ekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunal- ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 87 723 miljoner kronor, vilket är 2 405 miljoner kronor mindre än 2014. Anslaget minskades med 2 571 miljoner kronor. Det förklaras i huvudsak av begränsningar i avdragsrätten för pensionssparande. Avdrags- rätten för pensionssparande begränsades 2015 till 1 800 kronor per år och det beräknades medföra att skatteinkomsterna för kommunerna skulle öka med 1 662 miljoner kronor och för landstingen med 909 miljoner kronor. Därför minskades anslaget med motsvarande belopp. Bidragen till kommunerna uppgick till
62 707 miljoner kronor, en minskning med
1 524 miljoner kronor (2,4 procent). Bidragen till landstingen uppgick till 25 016 miljoner kronor, en minskning med 881 miljoner kronor (4,4 procent).
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kom- muner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS- kostnader).
I propositionen Vårändringsbudget för 2015 uppfördes ett nytt anslag i statens budget. Anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting ger kommunerna kompensation för de ökade kostnader som kommunerna och landstingen fick då nedsättningen av socialavgifterna för unga gradvis minskades fr.o.m. den 1 augusti 2015 (se även avsnitt 2.1.1). Eftersom många unga är anställda i kommunsektorn anvisades 863 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna på det nya anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting . Av beloppet fördelades
734 miljoner
kronor
till kommunerna och
129 miljoner
kronor
till landstingen. Anslaget
1:1 Kommunalekonomisk utjämning är inte möjligt att ändra under pågående budgetår. Från och med 2016 kompenseras kommuner och landsting för de ökade kostnaderna som uppstår via anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning .
Extra ändringsbudget täcker även utgifter för 2016
I en extra ändringsbudget i december 2015 beslutade riksdagen om att uppföra ytterligare
137
s. 138 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
ett nytt anslag inom utgiftsområdet (prop. 2015/16:47 utg.omr. 25, bet. 2015/16:FiU18, rskr. 2015/16:93). Anslaget 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting anvisades 9 800 miljoner kronor med anledning av flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet betalades ut till kommuner och landsting 2015, men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Av beloppet betalades 8 330 miljoner kronor till kommuner och 1 470 miljoner kronor till landstingen.
138
s. 139 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.117 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Räntor på statsskulden
20 371
8 800
21 797
1 426
7,0
3 200
1:2
Oförutsedda utgifter
10
-100
0,0
10
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
139
-6
-4,3
115
Summa
20 526
8 800
21 936
1 410
6,9
3 325
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet ingår inte under
utgiftstaket för staten.
Regeringen
får, enligt
3 kap. 9 § budgetlagen
(2011:203),
besluta att
anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick
till
21 936 miljoner
kronor och
är
därmed
1 410 miljoner
kronor (6,9 procent)
högre
än
vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för utgiftsområdet blev 18 610 miljoner kronor (559,6 procent) högre än 2014.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettout- låning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.
Valutakursförluster och kursförluster högre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 21 797 miljoner kronor, vilket är 1 426 mil- joner kronor (7,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I propositionen Vårändrings- budget för 2015 anvisades anslaget ytterligare 8 800 miljoner kronor i huvudsak på grund av valutakursförluster. Valutakursförlusterna be- rodde på kronans försvagning mot den amerikanska dollarn och euron samt försvagningar mot schweizerfrancen till följd av den schweiziska centralbankens oväntade beslut att överge kopplingen till euron i januari 2015.
139
s. 140 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.118 Räntor på statsskulden 2011–2015, fördelning på anslagets komponenter
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall-SB
2011
2012
2013
2014
SB 2015
2015
2015
Räntor på lån i svenska kronor
29,3
28,9
22,7
24,6
27,9
23,0
-4,9
Räntor på lån i utländsk valuta 1
3,2
2,9
1,5
1,9
1,0
1,9
0,9
Över- (-)/underkurser (+) vid emission
-6,0
-9,5
0,8
-16,7
-7,0
-18,9
-11,9
Summa räntor
26,6
22,3
25,1
9,9
21,9
6,0
-15,9
Räntor på in- och utlåning 1
-5,7
-4,7
-4,2
-5,2
-3,5
-5,9
-2,4
Valutakursförluster (+)/vinster (-)
3,7
-2,9
-10,2
-5,0
0,0
10,2
10,2
Kursförluster (+)/vinster (-)
9,8
12,5
6,1
3,6
2,0
11,4
9,4
Summa ränteutgifter
34,4
27,3
16,7
3,2
20,4
21,8
1,4
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (2,0 miljarder kronor 2015) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.
Tabell 2.119 Räntor och valutakurser 2011–2015 årsgenomsnitt
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2011
2012
2013
2014
2015
2015
Ränta
5 år %
2,31
1,14
1,56
0,92
1,05
0,15
Ränta
6 mån %
1,69
1,21
0,91
0,43
0,44
-0,30
KIX-
index 1
108
106
103
107
106
113
SEK/EUR
9,03
8,71
8,65
9,10
9,00
9,36
SEK/USD
6,50
6,78
6,51
6,86
6,65
8,43
1 Växelkurs, kronindex KIX.
Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 4 948 miljoner kronor lägre än beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 928 miljoner kronor högre än beräknat. Den största skillnaden från beräkningen i budgeten är inkomster av överkurser vid emission som beräknades uppgå till 7 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 867 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 11 867 miljoner kronor. De stora inkomsterna av överkurserna vid emission beror i sin tur på de lägre marknadsräntorna. Överkurser uppstår då Riksgäldskontoret emitterar i obligationer med kupongräntor som överstiger de aktuella marknadsräntorna. I stället blir ränteutgifterna högre de kommande åren. Sett över en längre tidsperiod påverkas inte ränteutgifterna.
Valutakursförlusterna (netto) blev 10 221 mil- joner kronor högre än beräknat. Hur stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Dessutom påverkas posten av Riksgäldskontorets derivataffärer. Derivat- affärerna gör Riksgäldskontoret för att anpassa
sin sammansättning i valutaskulden till det gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor. Kursförlusterna (netto) blev 9 413 miljoner kronor högre än budgeterat. Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i förtid, om lånen har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköps- tillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre årliga räntebetalningar. Sett över en längre tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.
Stora valutakursförluster bidrog till högre räntor på statsskulden jämfört med 2014
Utgifterna på utgiftsområdet blev 18 610 mil- joner kronor (559,6 procent) högre än 2014. Det beror främst på att utgifterna på anslaget 1:1
Räntor på statsskulden blev 18 597 miljoner kronor (581,2 procent) högre. Det högre utfallet beror främst på höga valutakursförluster och höga kursförluster. Bland annat bidrog valuta- kursförluster i schweizerfranc med omkring 5 miljarder kronor på grund av den schweiziska centralbankens beslut att överge kopplingen till euron i januari 2015. Dessutom realiserade Riksgäldskontoret valutakursförluster mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet under första halvåret 2015. Ränteutgifterna påverkades också av att Riksgäldskontoret betalade upplupen inflationskompensation på ca 5 miljarder kronor då en realobligation (SGB IL 3105) förföll i december 2015. Trots ökningen mellan 2014 och 2015 har låga marknadsräntor till följd av Riksbankens räntesänkningar och den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin successivt bidragit till att sänka statens
140
s. 141 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
ränteutgifter. Det sker bl.a. genom att gamla lån som gavs ut i ett högre ränteläge gradvis ersätts av nya, där räntan bestäms av det nuvarande ränteläget.
Den okonsoliderade statsskulden ökade under 2015 med 9 100 miljoner kronor till 1 403 414 miljoner kronor medan budgetunder- skottet uppgick till 32 650 miljoner kronor.
Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 0 miljoner kronor. I statens budget anvisades 10 miljoner kronor för 2015. Utfallet föregående år uppgick till 10 miljoner kronor.
Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.
141
s. 142 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.120 Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2015
2015
2015
2015
2015
2014
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
40 126
3 728
44 232
4 105
10,2
41 553
Summa
40 126
3 728
44 232
4 105
10,2
41 553
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.
EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- staterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.
Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revide- ringar av medlemsstaternas bruttonational- inkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Högt utfall för EU-avgiften på grund av förtida betalning
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 44 232 miljoner kronor och är därmed 4 105 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det ingående överföringsbeloppet var negativt till följd av ett kreditutnyttjande 2014. Med anledning av detta anvisade riksdagen ytterligare 3 728 miljoner kronor i höständringsbudgeten.
I december 2015 belastades anslaget 1:1
Avgiften till Europeiska unionen med en förtida betalning för 2016 på 6 700 miljoner. Betal- ningen fördes till EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret. Förskottsbetalningen avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten (se även avsnitt 6.30 Kassamässig korrigering). Åt motsatt håll verkade beslut om ändringsbudgetar på unionsnivå, som fattades i slutet av 2014, som medförde att betalningarna till EU blev lägre 2015.
Högre EU-avgift än 2014
Jämfört med 2014 ökade avgiften till EU med 2 679 miljoner kronor (6,4 procent). Det högre utfallet förklaras främst av ovan nämnda förtida betalning, men också av utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen av avgiften uppgick till 34 478 miljoner kronor, vilket var 2 415 miljoner kronor högre än föregående år, och beror framför allt på den förtida betalningen för 2016. Utfallet i jämförelse med 2014 påverkades utöver förskottsbetalningen även av dels en tilläggsbetalning i slutet av 2014, dels beslut om ändringsbudgetar som medförde lägre betalningar 2015.
Utfallet för den del som avser tullavgiften var 525 miljoner kronor högre än 2014 och uppgick till 4 711 miljoner kronor. Den mervärdeskatte- baserade avgiften var däremot 233 miljoner kronor lägre än 2014 och uppgick till 5 019 miljoner kronor.
Högre EU-avgift 2014 och 2015 i avvaktan på rabatt
Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften var 2014 högre än året dessförinnan beroende på att kommissionen gjort ett högre avgiftsuttag i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för 2014. När Europeiska unionens rådsbeslut om systemet för egna medel, för perioden 2014–2020, har trätt ikraft kommer Sverige att ha en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift och en reduktion av den BNI-baserade avgiften. Detta kommer att hanteras retroaktivt.
Mer om engångseffekter och EU-avgiftens effekt på budgetsaldot
EU-avgiften påverkades 2015 av stora engångs- effekter vilka redovisas särskilt i avsnitt 2.5 Underliggande saldo och engångseffekter. Sveriges avgift till EU redovisas även i avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.
142
s. 143 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.121 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2011–2015
Miljoner kronor
2011
2012
2013
2014
2015
Ingående ramöverföringsbelopp
47 421
27 571
20 465
18 499
10 310
Anvisat i statens budget (UO 1–27 exkl. UO 26)
784 476
794 788
812 303
834 674
853 331
Ändringsbudget
1 734
4 848
10 897
10 480
26 765
Utnyttjade medgivna överskridanden
235
351
0
273
2
Indragningar
-39 330
-23 386
-14 541
-16 065
-12 277
Utfall
766 987
783 706
810 614
837 546
867 409
Utgående ramöverföringsbelopp
27 550
20 465
18 510
10 313
10 721
Förändring av anslagsbehållningar
-19 871
-7 106
-1 955
-8 186
412
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.
Ramanslag kan både sparas och överskridas
Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -4 593 miljoner kronor i budgeten för 2015. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- ningarna under utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. öka med 6 miljoner kronor. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket. Netto- summan av förändringen av anslagsbehållningar 2015, exklusive utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m., framgår av tabell 2.121.
Anslagsbehållningarna ökade med 412 miljoner kronor
Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, ökade under 2015 från 10 310 miljoner kronor vid ingången av året till 10 721 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 412 miljoner kronor, att jämföra med den ökning på 4 587 miljoner kronor som beräknades i budgeten. I budgeten beräknades
anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 öka med 6 miljoner kronor.
Indragningarna minskade med 4 miljarder kronor
Indragningar
av
anslagsmedel uppgick
till
12 277 miljoner kronor under året. Det är
en
minskning
med
3 788 miljoner
kronor
(23,6 procent) jämfört med 2014.
I tabell 2.122 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2011–2015.
143
s. 144 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.122 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
UO Anslag
2011
2012
2013
2014
2015
6 1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
690
811
1 066
256
956
7 1:1
Biståndsverksamhet
1 117
479
510
343
-2 596
9 1:4
Tandvårdsförmåner
1 729
505
1 007
459
514
9 1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
643
399
1 375
-316
-2 135
9 4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
300
-399
-582
-1 141
-662
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
-1 958
-2 331
-73
-13
194
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-311
-452
-1 375
-178
-642
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
5 934
3 517
2 913
2 067
2 303
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
623
1 222
235
620
763
15
1:2
Studiemedel
1 535
1 159
1 840
997
1 606
21
1:4
Energiforskning
1 071
552
193
11
59
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
-906
1 321
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
424
933
1 120
1 559
1 557
22
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1 217
713
22
1:1
Väghållning
2 041
1 544
1 620
0
0
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur
1 106
812
843
256
667
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-685
-846
-142
-3 728
-4 105
Anslagsbehållningen för Biståndsverksamhet minskade med 2,9 miljarder kronor
Det anslag där anslagsbehållningen förändrades mest 2015 är anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) minskade med 2 939 miljoner kronor och 2015 utnyttjades anslagskrediten med 2 596 miljoner kronor.
Anslagsbehållningen för Utveckling av statens transportinfrastruktur ökade mest
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade anslagsbehållningarna med 2 227 miljoner kronor. Anslaget hade ett negativt överföringsbelopp 2014 då anslagskrediten hade utnyttjats med 906 miljoner kronor. Vid utgången av 2015 var anslagsbehållningen 1 321 miljoner kronor.
Avgiften till EU högsta utnyttjade anslagskrediten
– Bidrag till arbetslöshetsersättning högsta anslagssparandet
Den högsta anslagsbehållningen 2015 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Behållningen uppgår till 2 303 miljoner kronor, en ökning med 235 miljoner kronor jämfört med 2014.
Den högsta anslagskrediten 2015 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska
unionen.
Anslagskrediten
uppgick
till
4 105 miljoner
kronor,
vilket
innebär
att
anslagets
utnyttjade
kredit
ökade
med
377 miljoner
kronor 2015. Det betyder
att
anslagsbehållningen på anslaget minskade.
2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 10 094 miljoner kronor under 2015, vilket var 9 773 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.123 specificeras nettoutlåningens största poster. Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2014 var nettoutlåningen 22 023 miljoner kronor.
144
s. 145 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Tabell 2.123 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2015
Miljoner kronor
SB 1
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2015
2015
2015
2014
Premiepensions-
avgifter, inbetalning
-37 000
-37 336
-336
-35 334
Premiepensionsmedel,
utbetalning
37 000
36 716
-284
35 650
Övrig förvaltning av
premiepensionsmedel
i Riksgäldskontoret
1 464
1 464
-1 074
Myndigheters
räntekonton
(se separat tabell)
-1 000
-798
202
-224
CSN, studielån
3 000
6 266
3 266
15 922
CSN, kreditreserv
-1 109
-1 109
-1 139
CSN, servicekonto för
räntebetalningar
-41
-41
232
Investeringslån
myndigheter
1 000
-119
-1 119
1 169
Kärnavfallsfonden
314
314
4 636
Stabilitetsfonden
(se separat tabell)
-4 000
-3 389
611
-3 492
Insättningsgarantifonden
-289
-289
-68
Batterifonden,
Naturvårdsverket
139
139
111
Fortifikationsverket,
investeringslån för
fastigheter
214
214
453
Trafikverket,
infrastrukturlån
1 000
-638
-1 638
904
Exportkreditnämnden,
placering av
verksamhetsöverskott
796
796
-1 773
Försvarets
materielverk, lån till
rörelsekapital
-539
-539
1 716
Statliga bolag m.m.
Radiotjänst i Kiruna
AB, rundradiokontot
171
171
253
Lån till Svensk-
Danska
Broförbindelsen AB
50
50
155
Övriga statliga
bolag m.m.
-62
-62
219
Affärsverk
Affärsverket svenska
kraftnät
-1 115
-1 115
2 427
Sjöfartsverket
45
45
64
Övrigt
Lån till Riksbanken
9 966
9 966
4 467
Lån till Irland
Lån till Island
-1 939
Övrigt, netto
-612
-1 312
Summa
322
10 094
9 773
22 023
Skr. 2015/16:101
Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen
Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 37 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 37 336 miljoner kronor, dvs. 336 miljoner kronor högre än i budgeten.
Utbetalningarna
av
premiepensionsmedel
blev
36 716 miljoner
kronor, dvs.
284 miljoner
kronor lägre
än
budgetens
beräkning
på
37 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga förvaltningens, blev en ökning med 844 miljoner kronor 2015. I statens budget för 2015 beräknades inbetalningarna av premie- pensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. År 2014 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 758 miljoner kronor.
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade
Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda
räntebelagda
konton
ökade
2015 med
798 miljoner
kronor,
vilket
minskade
nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna öka med 1 000 miljoner kronor. I tabell 2.124 redovisas de största förändringarna.
145
s. 146 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.124 Förändring av behållningar på myndigheters räntekonto
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
2015
2014
Arbetsförmedlingen
54
-302
Domstolsverket
-155
10
Försvarets materielverk
-40
2 331
Försvarsexportmyndigheten
-10
-302
Försvarsmakten
2 286
-3 577
Försäkringskassan
-173
-139
Göteborgs universitet
-203
-170
Karolinska institutet
-19
-417
Kriminalvården
-307
-78
Lunds universitet
766
305
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
-56
-117
Regeringskansliet
223
-60
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv
-104
-156
Polismyndigheten
-708
293
Skatteverket
142
-174
Statens fastighetsverk
65
435
Statens institutionsstyrelse
134
-45
Sveriges lantbruksuniversitet
-108
-14
Trafikverket
-2 587
1 569
Transportstyrelsen
-124
207
Uppsala universitet
166
-74
Övriga räntekonton
-40
251
Summa förändrade behållningar på
myndigheters räntekonton (omvänt tecken)
-798
-224
Studielånen m.m. blev 2 miljarder kronor högre än i budgeten.
Studielånen som redovisas av Centrala
studiestödsnämnden (CSN) ökade
med
6 266 miljoner kronor.
CSN:s medel i
kreditreserven
ökade
med
1 109 miljoner
kronor, vilket
minskade
nettoutlåningen. Statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret som används för att återbetala upptagna lån i Riksgäldskontoret.
CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 41 miljoner kronor 2015. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent
lägre än den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor i statens budget och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.
Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 5 116 miljoner kronor, vilket är 2 116 miljoner kronor (70,5 procent) högre än vad som beräknades i budgeten.
Investeringslånen minskade något
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån minskade med 119 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med
1 000 miljoner kronor.
Det
innebär
att
skillnaden mellan utfall
och
budget
blev
1 119 miljoner kronor.
Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret
Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2015 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 314 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.
Stabilitetsavgifter minskar nettoutlåningen
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden ökade behållningen på sitt konto med 3 389 miljoner kronor 2015, vilket minskade nettoutlåningen. Det är 611 miljoner kronor mindre än vad som beräknats i statens budget. Fonden finansieras framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Inkomsterna från avgiften uppgick 2015 till 3 489 miljoner kronor, vilket är 327 miljoner kronor högre än 2014.
De institut som deltog i bankgaranti- programmet betalade bankgarantiavgifter som
146
s. 147 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
fördes till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 5 miljoner kronor 2015, vilket är 55 miljoner kronor lägre än 2014. De lägre avgifterna beror på att omfattningen av Riksgäldskontorets åtaganden inom bankgarantiprogrammet minskat i takt med att de garanterade lånen förfallit. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förföll under 2015.
I Stabilitetsfondens ökade behållning ingår även 42 miljoner kronor i nettoinbetalningar avseende Carnegie.
Under 2015 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 135 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. År 2014 ökade fondens behållning med 235 miljoner kronor till följd av ränteintäkter.
Fondens konto belastades med administrativa kostnader m.m. på 10 miljoner kronor.
Tabell 2.125 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2015
Utfall 2014
Stabilitetsavgifter
-3 489
-3 162
Bankgarantiavgifter
-5
-60
Carnegie
-42
-49
Ränteinkomster m.m.
135
-235
Administrativa kostnader m.m.
10
14
Summa kontoförändring
-3 391
-3 492
Trafikverkets infrastrukturlån minskade
I statens budget beräknades en ökning av lån till infrastrukturinvesteringar med 1 000 miljoner kronor. Utfallet blev i stället en minskning med 638 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 1 638 miljoner kronor jämfört med beräknat.
Exportkreditnämnden minskade placeringarna i Riksgäldskontoret
Exportkreditnämnden placerar överskottet i sin verksamhet på konto i Riksgäldskontoret. Kontobehållningen minskade 2015 med 796 miljoner kronor, vilket ökade årets netto- utlåning. Under 2015 levererade Exportkredit- nämnden in 2 288 miljoner kronor till staten i form av myndighetskapital på inkomsttitel 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter. Av beloppet finansierades 1 791 miljoner kronor från kontot i Riksgäldskontoret. Det betyder att saldot för statens budget endast påverkades med resterande del på 497 miljoner kronor.
Skr. 2015/16:101
Försvarets materielverk minskade sina lån
Försvarets materielverk tar upp lån i Riksgäldskontoret för att finansiera myndig- hetens behov av rörelsekapital. Myndigheten minskade lånet med 539 miljoner kronor under 2015.
Statliga bolag m.m. ökade sina lån
I posten övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 171 miljoner kronor till 525 miljoner kronor under 2015. Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB ökade med 50 miljoner kronor till 5 396 miljoner kronor. Även Riksgäldskontorets utlåning till GKN Aerospace Sweden AB ingår i posten. Denna utlåning minskade med 58 miljoner kronor och uppgick till 225 miljoner kronor vid utgången av 2015.
Svenska kraftnät minskade sina lån
Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Riksgäldskontoret med 1 115 miljoner kronor 2015. Det berodde på att de i högre grad än föregående år har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2015 till 5 087 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investerings- volymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån
Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valuta- reserven med anledning av den finansiella krisen. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken uppgick den 31 december till 208 491 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valuta- kurser då enskilda lån refinansieras. Under 2015 ökade lånen med 9 966 miljoner kronor med anledning av högre dollar och eurokurser än de ursprungliga.
147
s. 148 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Oförändrat lån till Irland
Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner kronor. Under 2014 och 2015 är lånet oförändrat och påverkar därmed inte Riksgäldskontorets nettoutlåning.
Ny kreditmodell för studielån påverkar jämförelsen mellan åren
År 2015 blev Riksgäldskontorets nettoutlåning 11 929 miljoner kronor lägre än 2014. Den enskilt största förändringen 2014 var att en ny kreditmodell för studielån infördes detta år. En engångseffekt på 11 676 miljoner kronor uppstod då CSN tog upp lån i Riksgäldskontoret för den ingående skuldstocken av kapitaliserade räntor. Denna ökade upplåning inbetalades på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster och påverkade därmed inte budgetsaldot.
2.4.30 Kassamässig korrigering
Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.
För 2015 blev utfallet för kassamässig korrigering -7 260 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 0.
Tabell 2.126 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-
Utfall
2015
2015
SB 2015
2014
EU-betalningar, avgift
-8 010
-8 010
-1 427
Förskjutningar av
betalningar och redovisning
mot räntebärande anslag vid
Trafikverket
2 254
2 254
-1 205
Förskjutningar av
betalningar och redovisning
mot räntebärande anslag vid
Försvarsmakten
-780
-780
588
Ränteperiodisering
-159
-159
-2
Räntor: skillnad
affärsdag/likviddag
-60
-60
-7
Övrigt
-505
-505
1 562
Summa
0
-7 260
-7 260
-491
Regeringen tidigarelade betalning till EU med 6,7 miljarder kronor
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret, samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot i Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2015 en kassamässig korrigering på -8 010 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. Av detta beror -6 700 miljoner kronor på att en del av 2016 års EU-avgift betalades i förtid till kontot i Riksgäldskontoret (se även avsnitt 6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen).
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar skapar kassamässiga korrigeringar
Trafikverket disponerar omfattande anslags- medel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick under 2015 till 2 254 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag, än vad som tillförts Trafikverkets räntekonto.
Även Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheten har en omfattande investerings- verksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens
148
s. 149 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
räntebärande betalningsflöde uppgick under 2015 till -780 miljoner kronor. Det betyder att anslagsmedel som tillförts Försvarsmaktens räntekonto är lägre än vad de redovisat mot anslag.
Redovisningen mot anslaget för stats- skuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -219 miljoner kronor för 2015. Av detta avser -159 miljoner kronor periodiserings- skillnaden för studielånen och -60 miljoner kronor skillnaden mellan affärsdag och likviddag. Enskilda månader kan det uppstå stora korrigeringsposter med anledning av detta.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till -505 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag och inkomsttitlar i förhållande till tidpunkten för betalning hos andra myndigheter än Trafikverket och Försvarsmakten.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen för 2015 blev 6 769 miljoner kronor mer negativ än 2014. Den främsta förklaringen avser korrigeringen för EU- avgiften som blev 6 583 miljoner kronor mer negativ. Trafikverkets kassamässiga korrigering gick från negativ 2014 till positiv 2015, med en skillnad på 3 459 miljoner. Försvarsmaktens kassamässiga korrigering förändrades åt motsatt håll med en skillnad på 1 368 miljoner kronor.
2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Skr. 2015/16:101
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i national- räkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten
Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som arbetsgivarna betalar in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanserings- mekanism. Mekanismen aktiveras om till- gångarna i systemet är lägre än skulderna.
Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanseringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger 1, då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.
Pensionssystemet befinner sig i en balanseringsperiod
Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. När balanserings-
149
s. 150 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
mekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både att höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som fastställer både inkomst- och balansindex.
Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 1,0040 för 2015. För 2014 var balanstalet 0,9837. Trots att balanstalet för 2015 översteg 1 befinner sig pensionssystemet i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna
Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- systemet och statens budget. Pensions- myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- avgifterna mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen
Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938– 1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att de även administrerar premiepensionssystemet.
Tabell 2.127 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
2015
2015
2015
2015
2014
AP-fonderna,
pensionsutgifter
265 098
264 577
-521
-0,2
255 111
Administrations-
utgifter
2 733
2 890
157
5,7
2 877
varav
Pensionsmyndigheten
m.fl. myndigheter
704
895
AP-fonderna, rörelsens
kostnader
913
865
AP-fonderna,
provisionskostnader
927
828
AP-fonderna,
prestationsbaserade
avgifter
346
289
267 831
267 466
-365
-0,1
257 988
AP-fonderna finansieras via ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisions- kostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP- fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.
Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.127. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltnings- kostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.
Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat medan administrationskostnaderna blev högre
I budgetpropositionen för 2015 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions-
150
s. 151 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 267 831 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 267 466 miljoner kronor och är därmed 365 miljoner kronor lägre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna
uppgick till
264 577 miljoner
kronor,
vilket är
521 miljoner
kronor
lägre
än
beräknat.
Pensionsutbetalningarna
består
av
inkomstpension med
90 390 miljoner kronor
och tilläggspension
med
174 175 miljoner
kronor. Utöver dessa utbetalningar överfördes 11,8 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP fonderna.
Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 890 miljoner kronor, vilket är 157 miljoner kronor högre än beräknat.
Pensionsmyndigheten,
Skatteverket
och
Kronofogdemyndigheten
fick
tillsammans
704 miljoner
kronor
i
ersättning
för
administration från AP fonderna (enligt regeringsbeslut om Ersättning från Första- Fjärde AP-fonderna och premiepensions- systemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2015 den 18 december 2014 (S2014/04473, S2014/08955/SF)).
Indexregler medförde att pensionerna räknades upp med 0,9 procent
Jämfört med 2014 blev utfallet för Ålders-
pensionssystemet vid
sidan av budgeten
9 478 miljoner kronor
(3,7 procent) högre.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 9 466 miljoner kronor (3,7 procent). Ökningen beror främst på att antal ålders- pensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökade. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 uppbar 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, en ökning med 44 105 personer jämfört med december 2014.
Skr. 2015/16:101
2.5 Underliggande saldo och engångseffekter
Underliggande saldo 1990–2015
Det faktiska utfallet för statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av sådana poster försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling, det s.k. underliggande saldot. Större poster av engångskaraktär för 2015 och 2014 redovisas i tabell 2.128. De största posterna för 2015 kommenteras.
I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2015. I början av perioden har justeringar även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2015
150
150
100
100
50
50
0
0
-50
-50
-100
-100
-150
-150
-200
-200
-250
-250
-300
-300
1990
1995
2000
2005
2010
2015
Underliggande saldo
Faktiskt saldo
År 2015 uppgick det faktiska underskottet i budgeten till 33 miljarder kronor medan det underliggande underskottet var 16 miljarder kronor. Negativa engångseffekter bidrog alltså till att försämra saldot. Framför allt ökade Riksbankens lån i Riksgäldskontoret med 10 miljarder kronor och nästan lika mycket utbetalades till kommunerna med anledning av flyktingsituationen, för utgifter främst under 2016. År 2014 var det faktiska budgetunderskottet 72 miljarder kronor, dvs. mer än dubbelt så stort som 2015. Saldot påverkades även då av negativa engångseffekter, bl.a. var EU-avgiften extra hög och Riksbankens lån ökade även då. De negativa engångseffekterna 2014 var något mindre än 2015, vilket innebär att det underliggande saldot
151
s. 152 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.128 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2010–2015
Miljoner kronor
2015
2014
2013
2012
2011
2010
Faktiskt saldo
-32 650
-72 194
-130 873
-24 907
67 801
-1 052
Engångseffekter m.m.
-16 374
-14 092
-73 802
7 977
36 274
23 425
Underliggande saldo
-16 276
-58 102
-57 071
-32 884
31 527
-24 477
förbättrades något mer mellan åren än det faktiska saldot. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar de negativa engångseffekterna. Under perioden 1990–2015 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till 16 miljarder kronor per år.
Engångseffekter 2015
Engångseffekterna 2015 försämrade saldot med drygt 16 miljarder kronor. Större poster under 2015 kommenteras i detta avsnitt. De kommenteras även under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 4 och 6).
Anslag
EU-avgiften påverkades 2015 av tre stora engångseffekter, varav två negativa och en positiv. De medförde sammanlagt att avgiften blev 9,0 miljarder kronor högre. Den första engångseffekten avser en försenad rabatt på EU- avgiften. Förseningen innebar negativa effekter för saldot såväl 2014 som 2015, på 3,2 respektive 3,4 miljarder kronor. En positiv effekt på 6,6 miljarder kronor uppstår 2016 när rabatterna betalas ut retroaktivt i form av en sänkt EU- avgift. Den andra engångseffekten beror på att den årliga revideringen av tidigare års avgiftsbaser var ovanligt stor 2014. En korrigering av BNI-avgiften medförde en högre
avgift 2014 men också en
återbetalning på
1,2 miljarder kronor 2015.
En resterande
återbetalning gjordes i början av 2016. Den tredje och största engångseffekten, på 6,7 miljarder kronor, beror på regeringens beslut om en förtida betalning i december 2015 av en del av 2016 års avgift. Detta beslut innebär en tidigareläggning av belastningen av anslaget och av de takbegränsade utgifterna från 2016 till 2015. Budgetsaldot påverkas dock inte av beslutet. Saldot belastas först när EU- kommissionen tar ut medlen från Sveriges EU- konto i början av 2016.
I slutet av 2015 tog regeringen även beslut om tidigareläggningar av andra utgifter från 2016 till
2015, vilket sammanlagt medförde negativa effekter för 2015 på 5,3 miljarder kronor. Det gällde biståndsutbetalningar (2,5 miljarder kronor), utbetalningar av läkemedelsförmåner (1,8 miljarder kronor) och bidrag till kommuner för det s.k. lågstadielyftet (1,0 miljoner kronor).
Dessutom utbetalades 9,8 miljarder kronor i december 2015 som ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Av detta har 1,0 miljard kronor redovisats som en intäkt 2015. Av intäkten på 1,0 miljard kronor avsåg 0,9 miljarder kronor kommunerna och 0,1 miljarder kronor landstingen.
152
s. 153 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Tabell 2.129 Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2015 och 2014
Miljoner kronor
2015
2014
Anslag
-24 072
-5 789
EU-avgift, försenad rabatt
-3 438
-3 214
EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-
korrigering
1 177
-2 575
EU-avgift, förskott för 2016
-6 700
Biståndsverksamhet, tidigarelagda
bidragsutbetalningar
-2 498
Läkemedelsförmånerna, tidigarelagd
utbetalning
-1 819
Lågstadielyftet, tidigarelagd
bidragsutbetalning
-994
Tillfälligt stöd till kommuner för
flyktingkostnader, främst för 2016
-9 800
Inkomsttitlar
10 879
11 975
Exportkreditnämnden, inleverans av
myndighetskapital
2 288
Specialfastigheter, återföring av kapital
2 071
Akademiska Hus, extrautdelning
4 500
SJ AB, extrautdelning
1352
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti,
extrautdelning
138
Lernia, extrautdelning
123
Fouriertransform, extrautdelning
100
Inlandsinnovation, extrautdelning
100
Vasallen, extrautdelning
207
47
Svensk Bilprovning, extrautdelning
252
CSN-lån i Riksgäldskontoret för
kapitaliserade räntor
11 676
Kassamässig korrigering
6 700
0
EU-avgift, förskott för 2016
6 700
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-9 880
-20 278
Lån till Riksbanken
-9 966
-4 467
Lån till Island
1 939
Lån till Affärsverket svenska kraftnät
1 115
-2 427
Kärnavfallsfonden
-314
-4 636
Insättningsgarantifonden
289
68
Carnegie (stabilitetsfonden)
42
49
Exportkreditnämnden
-796
1 773
Premiepensionsavgifter, inbetalning
37 336
35 334
Premiepensionsmedel, utbetalning
-36 716
-35 650
Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i
Riksgäldskontoret
-1 464
1 074
Lån till CSN för kapitaliserade räntor, till
inkomsttitel
-11 676
Övrigt, netto
594
-1 659
Totalt
-16 374
-14 092
Skr. 2015/16:101
Inkomsttitlar
Under 2015 gjorde Exportkreditnämnden och åtta statliga bolag inleverans av myndig- hetskapital, extrautdelningar och återföring av kapital till staten på totalt 10,9 miljarder kronor, vilka betraktas som engångsvisa inkomster. De största beloppen avser inleverans av kapital från Exportkreditnämnden (2,3 miljarder kronor), extrautdelning från Akademiska Hus (4,5 miljarder kronor), SJ AB (1,4 miljarder kronor) samt återföring av kapital från Specialfastigheter (2,1 miljarder kronor). Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna).
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Under Riksgäldskontorets nettoutlåning uppstod 2015 såväl positiva som negativa engångseffekter. De negativa effekterna dominerade, främst som en följd av att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade. Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt cirka 200 miljarder kronor i dollar och euro för att stärka valutareserven. Det totala lånet ökade under 2015 med 10,0 miljarder kronor som en följd av att enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs än när de togs.
Affärsverket Svenska kraftverk gör för närvarande stora investeringar i det svenska stamnätet och finanserar dessa delvis med lån i Riksgäldskontoret. Under 2015 minskade de sina lån med 1,1 miljarder kronor, vilket berodde på att de i högre grad än föregående år har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter.
Exportkreditnämnden minskade behållningen på sitt konto i Riksgäldskontoret med 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror i stor utsträckning på den ovan nämnda inleveransen av myndighetskapital till staten.
Inbetalningar av premiepensionsavgifter uppgick 2015 till 37,3 miljarder kronor och utbetalningar av premiepensionsmedel till 36,7 miljarder kronor. En del av ålderspensions- avgiften inbetalas som premiepensionsavgift till
Pensionsmyndighetens
konto
i
Riksgäldskontoret.
Inflödet
inkluderar
regleringar för tidigare år, vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten
153
s. 154 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
fastställts. Från kontot betalar Pensionsmyndigheten en gång per år ut premiepensionsmedel (inklusive avkastning) – i december månad året efter intjänandeåret – till de fonder som pensionsspararna valt. Myndighetens övriga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 1,5 miljard kronor.
Under posten Övrigt, netto (0,6 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk.
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2015, realekonomiskt fördelade
Transfereringar 68,1 %
Konsumtion 24,9 %
Investeringar 3,2 %
Räntor 2,6 %
Övrigt finansiellt 1,1 %
2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.
154
s. 155 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 2.130 Realekonomisk fördelning av statens budget
Miljoner kronor
Förändring
Procentuell förändring
Utfall 2015
Utfall 2014
2014–2015
2014–2015
Transfereringar
605 756
581 692
24 064
4,1
varav till
0
Hushållssektorn
304 050
299 582
4 468
1,5
Kommunala sektorn
164 760
148 986
15 774
10,6
Företagssektorn
34 036
36 981
-2 945
-8,0
Ålderspensionssystemet
22 459
21 399
1 059
5,0
Statliga ideella organisationer
4 583
4 408
175
4,0
Internationell verksamhet
75 869
70 336
5 533
7,9
varav till EU-institutioner
44 232
41 553
2 679
6,4
Konsumtionsutgifter
221 450
214 320
7 129
3,3
varav
0
Löner inklusive sociala avgifter
122 043
119 927
2 116
1,8
Omkostnader för konsumtion
67 164
64 193
2 971
4,6
Lokaler
17 436
17 142
294
1,7
Utgifter för försvarsändamål
0
Sociala naturaförmåner
14 807
13 058
1 749
13,4
Investeringsverksamhet
28 766
28 978
-212
-0,7
Räntor
23 294
5 589
17 705
316,8
varav
0
Räntor på statsskulden
21 797
3 200
18 597
581,2
Finansiella transaktioner
10 079
10 293
-214
-2,1
Summa utgiftsområden
889 345
840 872
48 473
5,8
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringarna utgjorde 68,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2015.
Transfereringarna till hushåll ökade med 1,1 procent
Hushållen fick 50,2 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med 4 468 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2014. Det beror framför allt på att transfereringarna till hushållen för anslaget 1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m. under
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade med 4 208 miljoner kronor till 29 573 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av fler sjukfall och av att sjukfallen blev längre än tidigare år (se avsnitt 6.10).
Transfereringarna till hushållen för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade jämfört med 2014. Ökningen uppgick till 1 195 miljoner kronor. Orsaken var att antalet utnyttjade timmar fortsatte att öka. Kommunerna är delvis med och finansierar assistansersättningen. Deras del av bidragen uppgick 2015 till 4 894 miljoner kronor. Kommunernas medfinansiering innebär att utfallet för anslaget är lägre än transfereringen till hushållen i den realekonomiska fördelningen av anslagen.
Även transfereringarna till hushållen för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade jämfört med 2014. För år 2015 uppgick transfereringarna till
155
s. 156 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
hushållen till 3 687 miljoner kronor vilket är 1 002 miljoner kronor högre än 2014. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i snitt 36 478 deltagare 2014 till 48 358 deltagare 2015.
Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning omfattar de största transfereringarna till hushållen. Transfereringarna till hushållen för anslaget minskade 2015 med 633 miljoner kronor till 44 436 miljoner kronor. Under de senaste åren har transfereringarna för anslaget kontinuerligt minskat. De lägre transfereringarna beror framför allt på ett minskat inflöde av nya personer.
Även transfereringarna till hushållen för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv minskade jämfört med 2014. Minskningen blev 1 257 miljoner kronor. Det berodde på att den öppna arbetslösheten minskade 2015, vilket medförde att färre fick arbetslöshetsersättning.
Redovisningen av dagersättning till asylsökande har ändrats 2015. I stället för att redovisas som transferering till hushållen redovisas det som transferering till utlandet. Förändringen är gjord med anledning av att nationalräkenskapernas definitioner har ändrats. Dagersättningen belastar anslaget 1:2 Ersätt- ningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration och uppgick 2015 till 1 662 miljoner kronor, vilket är 604 miljoner kronor högre än föregående år. Beloppen i tabell 2.130 har justerats retroaktivt.
Ökade transfereringar till kommuner med anledning av det stora antalet asylsökande och nyanlända
Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2015 fick kommunsektorn 27,2 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2015.
Transfereringarna till kommunsektorn ökade med 15 774 miljoner kronor (10,6 procent) jämfört med 2014. Ökningen berodde framför allt på utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, för vilket utfallet ökade med sammanlagt 8 438 miljoner kronor (9,0 procent). Utgiftsområdet anvisades 9 800 miljoner kronor
i den extra ändringsbudgeten som beslutades av riksdagen i december. Pengarna var ett tillfälligt stöd till kommunerna och landstingen med anledning av att antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten. Det ökande antalet asylsökande är även orsaken till att transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration har ökat med 2 606 miljoner kronor jämfört med 2014.
Även utgifterna för anslaget 1:2 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade och blev 1 995 miljoner kronor högre (28,6 procent) jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tog emot fler nyanlända 2015 än 2014.
Från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna under utgiftsområde 9 Hälsovård sjukvård och social omsorg betalas bidrag ut till landstingen för läkemedelsförmånernas kostnader. De högre transfereringarna 2015 beror dels på att landstingen fick bidrag för Hepatit C behandlingar som utförts under 2014, dels på att regeringen beslutade att bidrag för totalt 13 månader skulle betalas ut 2015 i stället för 12 månader, vilket normalt är fallet.
Förtida betalningar medförde ökade transfereringar till utlandet
Transfereringarna till utlandet ökade med sammanlagt 8 212 miljoner kronor 2015. Det högre utfallet beror framför allt på förtida betalningar av Sveriges kärnstöd (en del av Sveriges bistånd) och EU-avgiften. Regeringen beslutade i december 2015 att Sida skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av Sveriges kärnstöd för 2016 i förtid (se avsnitt 6.7). Regeringen beslutade även i december 2015 att Sverige skulle göra en förtida betalning av EU-avgiften för 2016 på 6 700 miljoner kronor (se avsnitt 6.27). Både beloppen belastar budgeten i sin helhet 2015.
156
s. 157 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2015
Hushåll 50,2 %
Företag 5,6 %
Kommuner 27,2 %
Organisationer 0,8 %
Ålderspensionssystemet 3,7 %
Internationell verksamhet 12,5 %
Konsumtion
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tand- läkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2015 till 24,9 procent av utgifterna inom
budgetens utgiftsområden.
Utgiftsområdena
4 Rättsväsendet, 6 Försvar
och samhällets
krisberedskap, 16 Utbildning och universitets- forskning samt 22 Kommunikationer hade de största utgifterna för konsumtion 2015.
Drygt hälften av utgifterna för konsumtion var löner inklusive sociala avgifter. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 1,8 procent 2015. Utgifterna för lön inklusive sociala avgifter ökade med 713 miljoner kronor (30,9 procent) för anslaget 1:1 Migrationsverket under utgiftsområde 8 Migration. På grund av den stora mängden asylsökande under hösten 2015, rekryterade Migrationsverket ny personal. Antalet årsarbetskrafter ökade från 4 174 till 5 330 (27,7 procent).
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 4,6 procent 2015. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslaget 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Skr. 2015/16:101
under utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Redovisningen av boendekostnader för asylsökande har ändrats 2015. I stället för att redovisas som Lokalkostnader redovisas det nu som Sociala naturaförmåner. Förändringen är gjord i enlighet med förändringar i national- räkenskapernas definitioner. Boendekostnaderna belastar anslaget 1:2 Ersättningar och bostads- kostnader på utgiftsområde 8 Migration och uppgick 2015 till 2 781 miljoner kronor, vilket är 1 200 miljoner kronor högre än föregående år. Beloppen i tabell 2.130 har justerats retroaktivt.
Investeringar
Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,2 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (19 349 miljoner kronor eller 67,3 procent). Ett ytterligare utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 8 594 miljoner för utgiftsområde 6, vilket är 28,8 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte under utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheter- nas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.130.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex.
157
s. 158 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna uppgick till 2,6 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2015. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget svarade för 93,6 procent av de totala ränteutgifterna.
De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2015 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunika-tioner och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster under utgiftsområde 15 Studiestöd.
hållbar utveckling samt Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp
och utestående
åtaganden
till 14 606 miljoner
kronor. Skillnaden var
störst för anslaget
1:1 Utveckling
av statens
transportinfrastruktur
och berodde framför allt på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar,
landsbygd
och
livsmedel uppgick
skillnaden
mellan beslutat
bemyndigande och
utestående
åtaganden
till
24 229 miljoner kronor.
Huvudelen av de beslutade bemyndigandena för utgiftsområdet avser ekonomiska åtaganden som
2.7 Beställningsbemyndiganden planeras inom ramen för Landsbygdsprogram
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2015 var 406 573 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2015 uppgick till 326 281 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena blev 80 292 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.
De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden återfanns på utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 22 Kommunikationer samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick skillnaden till 14 885 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Afrika, Asien, Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, Globala insatser för socialt
för Sverige 2014–2020. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror på att de avser beslut för hela programperioden.
De utestående åtagandena för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppgick den sista december till 199 miljoner kronor, vilket innebar att bemyndigandet överskreds.
En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2015 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgiftsområdena. Stora skillnader mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigande- tabellen i respektive avsnitt.
158
s. 159 2.8 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF
Tabell 2.131 Beställningsbemyndiganden 2015
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Utgiftsområde
bemyndiganden
2015-12-31
1
Rikets styrelse
171
129
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
30
0
4
Rättsväsendet
20
0
5
Internationell samverkan
160
199
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
86 297
81 305
7
Internationellt bistånd
71 096
56 211
8
Migration
198
1
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
2 043
1 431
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
3 250
2 951
13
Integration och jämställdhet
3 527
479
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
22 071
17 787
15
Studiestöd
4
3
16
Utbildning och
universitetsforskning
34 893
27 380
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
706
480
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
232
27
19
Regional tillväxt
6 445
5 098
20
Allmän miljö- och naturvård
5 525
4 113
21
Energi
4 542
2 338
22
Kommunikationer
137 124
122 518
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
25 894
1 665
24
Näringsliv
2 346
2 165
Summa utgiftsområden
406 573
326 281
Skr. 2015/16:101
2.8 Inomstatliga lån
Tabell 2.132 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Lån
UO
Inomstatliga lån
Låneram
2015-12-31
1 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i
verksamheten
100
53
1
Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
500
398
2
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
13 600
11 946
2
Statens järnvägars långfristiga
lån exkl. finansiell leasing 1
2 915
1 158
2
Fortifikationsverkets investeringar
i mark, anläggningar och lokaler
11 700
10 233
2 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som
används i verksamheten
15
8
2 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som
används i verksamheten
5
0
6
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskapsverksamhet
300
0
6
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
9
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
350
1
9
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
58
21 Affärsverket svenska kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
10 300
5 087
22
Vissa infrastrukturprojekt
43 000
41 507
22
Sjöfartsverkets lång- och
kortfristiga lån i eller utanför
Riksgäldskontoret
835
0
22
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
1 500
0
Summa
125 470
70 449
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.
159
s. 160 2.9 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
2.9 Övriga krediter
Tabell 2.133 Övriga krediter
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Övriga krediter i
Utnyttjad kredit
UO
Riksgäldskontoret
Kredit
2015-12-31
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
2
Investerarskyddet 2
Obegränsad
119
2
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3
Obegränsad
0
2 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella
institutioner 4
Obegränsad
0
2 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 5
Obegränsad
0
2
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6
Obegränsad
0
2
7 AP-fondens kredit på
räntekonto
40
0
2
Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av
nya myndigheter
355
0
2
Statens tjänstepensionsverk
- behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
15
2
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 7
100
0
6
Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital
12 000
4 216
6
Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital
7 000
46
7 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella
institutioner 8
Obegränsad
0
7
Kredit för infriande av Sidas
garantier 10
Obegränsad
0
10
Försäkringskassans behov av
likviditet i utbetalning av
ersättning för vård i andra
länder
100
77
11
Pensionsmyndighetens behov
av likviditet i handeln med
fondandelar
8 000
0
18
Kredit för infriande av
Boverkets garantier 11
Obegränsad
0
23
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret
5
0
24
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för
skadeutbetalning 12
Obegränsad
0
Summa
4 474
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4 Prop. 2001/02:1 , bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203)
6 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.
7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
8 Prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
10 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
11 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
12 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
160
opaginerad 2.9 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
s. 163 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1 Resultaträkning
Bättre resultat
Resultaträkningen för 2015 visar ett underskott på 10,3 miljarder kronor, vilket är 57,2 miljarder kronor bättre jämfört med 2014.
163
s. 164 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 3.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2015
2014
Intäkter
Skatteintäkter
1
1 138 437
1 030 782
Intäkter av avgifter och andra
2
51 043
52 226
ersättningar
Intäkter av bidrag
3
46 561
49 193
Summa intäkter
1 236 041
1 132 201
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-605 513
-588 976
Transfereringar till företag
4
-47 249
-49 875
Transfereringar till kommuner
4
-239 732
-222 307
Transfereringar till utlandet
4
-69 564
-67 940
Avsättningar till/upplösning av
5
-6 040
-14 770
fonder
Summa transfereringar m.m.
-968 098
-943 868
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-122 831
-120 094
Kostnader för lokaler
7
-21 105
-19 597
Vissa garanti- och kreditkost-
8
-1 997
-423
nader
Övriga driftkostnader
9
-85 193
-85 411
Avskrivningar och nedskriv-
10
-27 840
-26 821
ningar
Summa statens egen verksam-
-258 966
-252 346
het
Summa kostnader
-1 227 064
-1 196 214
Saldo före resultat från andelar
8 977
-64 013
och finansiella poster
Resultat från andelar i hel-
11
-3 735
11 571
och delägda företag
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden
12
-21 550
-32 074
Övriga finansiella intäkter
13
10 549
18 313
Övriga finansiella kostnader
14
-4 581
-1 212
Summa finansiella poster
-15 582
-14 973
ÅRETS UNDERSKOTT
-10 340
-67 415
Skatteintäkter ökade
Det bättre resultatet beror på flera faktorer. Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor och transfereringskostnaderna ökade med 33 miljarder kronor (se not 4).
Nettokostnaden för statsskulden minskade med 10,5 miljarder kronor till följd av orealiserade och realiserade valutakurs- förändringar. Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 15 miljarder kronor främst på grund av LKAB:s och Vattenfalls försämrade resultat. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 6,6 miljarder kronor.
3.1.1 Intäkter
Diagram 3.1 Statens intäkter
Finansiella
Intäkter av
Intäkter av
intäkter
bidrag
1%
4%
avgifter och
andra
ersättningar
4%
Skatteintäkter
91%
108 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna uppgick till 1 138 miljarder kronor vilket utgjorde 91 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 108 miljarder kronor (10,4 procent) jämfört med 2014. Skatteintäkterna specificeras närmare i not 1.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
Inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor jämfört med 2014, en ökning med 5,8 procent. Förändringen förklaras till viss del av att lönesumman ökade med 4,4 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,1 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 10,8 miljarder kronor varav jobbskatteavdraget ökade med 3,3 miljarder kronor och reduktion för allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 4,3 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster) ökade med 3,2 miljarder kronor. Husavdraget uppgick till 22 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT-tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor motsvarande 5,8 procent.
164
s. 165 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. Att avgifterna ökar mer än lönesumman förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har börjat trappas av. 2015 var nedsättningen drygt 7 miljarder kronor lägre än förra året. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inom-statliga och har eliminerats vid beräkning av de totala skatteintäkterna.
Ökade företagsvinster gav högre intäkter från skatt på kapital
Jämfört med 2014 ökade skatt på kapital med 26 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och låg kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börs- uppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster ökade med 23 miljarder kronor eller 23,5 procent. Större delen av ökningen förklaras av betalningar från bolag i en koncern. Aktiviteten i ekonomin var hög 2015 jämfört med förra året, vilket medförde att företagens vinster ökade. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkades positivt av försvagningen av kronan.
Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 33 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 7,3 procent. Detta förklaras främst av en kraftig ökning av bostadsinvesteringarna som steg med 18 procent under 2015. Utvecklingen förklaras också av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,7 procent. I beloppet mervärdesskatt, 381 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 29 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Ökade intäkter från skatt på alkohol och tobak
Skatt på alkohol
och tobak
ökade med
1,4 miljarder kronor.
Skatten på
vin och öl
höjdes med 9 procent och skatten på starksprit med 2 procent 2015. Skatten på cigaretter höjdes med 7 procent och skatten på snus med 12 procent 2015.
Skr. 2015/16:101
Ökade intäkter från skatt på energi och miljö
Skatt på energi och miljö ökade med 3,4 miljarder kronor. Det beror på högre skatt på bensin och diesel. Dieselförsäljningen ökade något under 2015. Bensinförsäljningen minskade med 3,4 procent.
Även skatt på vägtrafik ökade
Skatt på vägtrafik ökade med 1,9 miljarder kronor. Fordonsskatten höjdes 2015 samtidigt som antalet nyregistrerade bilar blev fler.
Intäkter av andra ersättningar minskade
Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 1,2 miljarder kronor. Naturvårds- verkets intäkter minskade med 2,4 miljarder kronor. Minskningen följer en kraftig ökning 2014 på grund av realisationsvinster som uppstod vid försäljning av mark. Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter ökade med 0,8 miljarder kronor vilket främst beror på ökade intäkter för flygtrafik en route, s.k. under- vägsavgifter.
Intäkterna från EU-bidrag minskade
Bidragsintäkter från EU minskade med 2,6 miljarder kronor. Intäkter av EU-medel visar på återflödet från EU-budgeten och dessa har minskat med 3,1 miljarder kronor vilket främst beror på att programperioden 2007–2013 går mot sitt slut och att programperioden 2014– 2020 inte har påbörjats i särskilt hög grad.
3.1.2 Kostnader
Diagram 3.2 Statens kostnader
Kostnader för
Finansiella
kostnader
statens egen
2%
verksamhet
21%
Transfereringar
77%
Av statens kostnader var 77 procent transfere- ringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet var 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent.
165
s. 166 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Kostnaderna för statens egen verksamhet hålls tillbaka i den konsoliderade redovisningen genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras.
3.1.3 Transfereringar
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till utlandet 7%
Transfereringar till kommuner 25%
Transfereringar till hushåll 63%
Transfereringar till företag 5%
Diagrammet ovan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskap- ernas indelning. Hushållssektorn är den domine- rande mottagaren och tar emot 63 procent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll är bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldra- penning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning. Även bidrag till ideella organisationer, t.ex. inom biståndsområdet, räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 25 procent av transfere- ringarna i olika former av statsbidrag, företags- sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 962 miljarder kronor, vilket är en ökning med 33 miljarder kronor jämfört med 2014
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 9,5 miljarder kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna till personer över 65 år upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 fick 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är 44 105 personer fler än i december 2014.
Utbetalningarna av premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 27 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondels- infasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. Fler förklaringar är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2014, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk, vilket medförde kursvinster. Detta påverkade uppräkningen av många premiepensioner 2015.
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,8 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostads- tillägget ökade med 0,1 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget höjdes i september 2015 från 93 till 95 procent av boendekostnaderna. Dessutom blev boende- kostnaderna högre och antalet pensionärer med bostadstillägg något fler.
Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken
Kostnaden för sjukpenning ökade med 4,2 miljarder kronor (14 procent). År 2015 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av 2014. Sjukpenningtalet i december 2015 var 10,5 dagar, vilket var en ökning med 1,1 dag eller 12 procent sedan december 2014. Liksom tidigare år har kvinnor ett högre sjukpenningtal än män, 13,7 dagar för kvinnor och 7,3 dagar för män. Ökningen är störst bland kvinnor och gäller framför allt psykiska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro både för kvinnor och män. Sjukpenningen ökar mest för sjukfall längre än
ett år. Där har
antalet personer
ökat
med
18 procent sedan
december 2014.
De
långa
sjukfallen ökade starkast bland män vilket beror på att antalet sjukfall med psykisk diagnos nu ökar snabbare bland män än bland kvinnor. Under november månad 2015 fick 193 372 personer sjukpenning, vilket är 17 000 fler än ett år tidigare. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.
166
s. 167 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Färre får aktivitets- och sjukersättning
Aktivitets och sjukersättningen minskade med 0,7 miljarder kronor (1,6 procent). Sjukersätt- ning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 307 446 personer i december 2015. Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2014. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjuk- ersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 37 599 personer i december 2015. Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december 2014. För nybeviljade aktivitets- ersättningar ökar andelen med psykiatriska diagnoser något. Det gäller främst huvud- diagnoserna genomgripande utvecklingsstör- ningar och hyperaktivitetsstörningar. Fler män än kvinnor får aktivitetsersättning.
Fler assistanstimmar
Assistansersättning inkluderar även kommuner- nas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaden ökade med 1,2 miljarder kronor (4,0 procent). I december 2015 hade 16 142 per- soner assistansersättning vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Det genom- snittliga antalet timmar ökade liksom schablon- beloppet per timme.
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,0 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medel- ersättningen stiger. Männen tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 26 procent sedan år 2000.
Skr. 2015/16:101
Arbetslöshetsersättningen minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 1,6 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. I genomsnitt under 2015 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2014 var genomsnittet 7,9 procent. I slutet på december 2015 var 381 146 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december 2014. Av de inskrivna var 200 590 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. Kostnaderna för arbets- marknadspolitiska program och insatser ökade med 0,4 miljarder kronor.
Lönegarantiersättningen minskade
Lönegarantiersättningen minskade med 0,4 mil- jarder kronor jämfört med 2014. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då kon- junkturen förbättrats.
Ökad ersättning till etableringslotsar
Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,3 miljarder kronor. Det ökade antalet kommunplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Etableringsersättning till vissa nyanlända invand- rare ökade med 1 miljard kronor. Antalet personer med etableringsersättning följer, med viss eftersläpning, flyktingströmmarna till Sverige. Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också.
31 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
167
s. 168 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som överförts till premiepensions- systemet, med avdrag för utbetalda premie- pensioner (2,2 miljarder kronor).
Transfereringar till företag minskade
Transfereringar till företag minskade med 2,6 miljarder kronor. Transfereringar finansi- erade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygds- åtgärder m.m. minskade med 2,7 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner ökade
Bidragen till kommuner ökade liksom de två närmast föregående åren och ökningen har tilltagit under 2015.
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 17 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 12 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därför har statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mer- värdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redo- visas på inkomsttitel, vilket minskar kommun- bidragen och skatteintäkterna på statens budget med över 57 miljarder kronor. I resultaträk- ningen har den kommunalekonomiska utjäm- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 70 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.
Ökad kommunmoms men minskad kommunalekonomisk utjämning
Kommunernas ersättning för ingående mer- värdesskatt ökade med 2,9 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting minskade med 0,9 miljarder kronor respektive 0,8 miljarder kronor. Minskningen
beror på att avdragsrätten för pensionssparande i huvudsak togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i mot- svarande grad.
Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga
Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under 2015. Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under på- gående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Kompensationen till kommuner och landsting blev 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder kronor.
Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen
Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015 men avser även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. I statens resultat- räkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på 2015.
Kommunersättning för flyktingmottagande ökade
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 6,0 mil- jarder kronor. Det totala antalet asylsökande blev 162 877 under 2015. Under 2014 ansökte totalt 81 301 om asyl. Flest sökande kommer från Syrien och därefter Afghanistan.
Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2,6 miljarder kronor. Det totala antalet kom- munmottagna enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar uppgick under 2015 till 51 197. Under 2014 var antalet kommunmottagna 46 504. Under 2015 har totalt 109 235 uppehålls- tillstånd beviljats. Under 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd.
Ersättningar till kommuner vid flykting- mottagande ökade med 3,4 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 1,0 miljard kronor. Det kom 35 369 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl 2015. Antalet kommunmottagna barn under 2015 var 3 794. Antalet ensamkommande barn 2014 var 7 049 varav 3 396 blev kommun-
168
s. 169 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
mottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. De ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompense- rats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen.
Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet
Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren. För 2015 redovisas 0,9 miljarder kronor i stats- bidrag till primärkommuner för lågstadielyftet.
Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har ökat med drygt 0,2 miljarder kronor. Kommunerna fick också 0,2 miljarder kronor mer för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,3 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,7 miljarder kronor. Den BNI- baserade avgiften ökade med 0,8 miljarder kronor och den mervärdesskattebaserade av- giften ökade med 0,3 miljarder kronor. Tullavgiften ökade 0,5 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.
Kostnaden för bistånd och andra internation- ella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskade med 1,0 miljard kronor.
Migrationsverkets utbetalning av dag- ersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget
Skr. 2015/16:101
Ersättningar och bostadskostnader, anslags- posten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter ut- redning beslutat att person utan uppehålls- tillstånd ska anses representera ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Dessa ersättningar ökade med 0,6 miljarder kronor.
Marknadsvärdering gav minskade avsättningar
Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade kraftigt jämfört med 2014, beroende på mark- nadsvärderingen av tillgångar. Även avsättningen till Insättningsgarantifonden minskade kraftigt eftersom effekten av marknadsvärdeförändringar är betydligt mindre än för 2014.
3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade
Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 259 miljarder kronor 2015. Det är en ökning med 6,6 miljarder kronor jämfört med 2014.
Lönekostnaderna ökade med 3,1 procent
Statens
personalkostnader
ökade
med
2,7 miljarder
kronor. Lönekostnader inklusive
lagstadgade
arbetsgivaravgifter
ökade
med
3,8 miljarder
kronor
eller
3,1 procent.
Polismyndigheten och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Migrationsverkets lönekostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på många nyanställningar och ökat över- tidsuttag på grund av en mycket kraftig ökning av antalet asylsökande. Arbetsförmedlingens lönekostnader ökade med 8,3 procent, vilket beror på nyrekrytering främst inom ramen för etableringsuppdraget som syftar till att få nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har också sagt upp avtalen med externt upphandlade etableringslotsar och ersatt dessa med egna anställda medarbetare, s.k. etableringsresurser.
Lokalkostnaderna ökade
Statens lokalkostnader ökade med 1,5 miljarder kronor. Migrationsverket har de största lokal- kostnaderna och de ökade med 1,1 miljarder
169
s. 170 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
kronor. Efterfrågan på platser i anläggnings- boende för asylsökande överstiger antalet avtalade platser och därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare.
Övriga driftkostnader
Övriga driftkostnader minskade med 0,2 mil- jarder kronor. Bland annat minskade kostna- derna för det militära försvaret. Försvarsmaktens driftkostnader har minskat vilket bl.a. förklaras av att reservdelar och utbytesenheter från utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager.
Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 1,6 miljarder kronor. Exportkreditnämndens (EKN) totala kostnader i garantiverksamheten ökade med 1,3 miljarder kronor främst på grund av ökat behov av reservering för framtida skador som följd av ett ökat utestående engagemang. Ökningen av utestående garantier beror i huvudsak på garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB. Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 1,1 miljarder kronor.
3.1.5 Försämrat resultat i statliga företag
Resultatet från andelar i hel- och delägda företag minskade med 15 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.
Resultatet för LKAB försämrades med 6,0 miljarder kronor. Lägre priser och lägre sålda volymer järnmalm påverkade resultatet negativt. Försämringen inkluderar en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar på 6,1 miljarder kronor. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än föregående år.
Vattenfalls resultat försämrades med 8,5 miljarder kronor. Resultatet belastades med
nedskrivningar på
36,8 miljarder
kronor,
en
ökning
med
13,0 miljarder kronor
från före-
gående
år.
Årets
avsättningar
uppgår
till
6,0 miljarder kronor och avser främst kärnkraft, gruvverksamhet och vattenkraft i Tyskland. Föregående år gjordes avsättningar på 5,7 mil- jarder kronor. Lägre elpriser har påverkat resultatet negativt med 4,6 miljarder kronor.
Resultatet påverkas gynnsamt av en positiv skatteffekt på 8,4 miljarder kronor.
3.1.6 Nettokostnaden för statsskulden minskade
År 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden till 22 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 11 miljarder kronor. Orsaken var främst att positiva orealiserade valutakursförändringar ökade med 24 miljarder kronor medan de negativa realiserade valutakursförändringarna ökade med 14 miljarder kronor. Den positiva effekten uppstår när kronan stärks mot lånevalutan under lånets löptid.
Finansiella intäkter minskade
Övriga finansiella intäkter minskade med 7,8 miljarder kronor, främst beroende på att föregående års belopp innehöll marknadsvärde- ökningar för obligationer på ca 6 miljarder kronor.
3.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2015.
170
s. 171 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 3.2 Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Not
2015-12-31
2014-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för
utveckling
15
7 459
7 210
Rättigheter och andra
immateriella
anläggningstillgångar
16
923
876
Förskott avseende
immateriella
anläggningstillgångar
17
0
1
Summa immateriella
anläggningstillgångar
8 382
8 087
Materiella
anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar
18
136 232
116 093
Statliga
järnvägsanläggningar
19
143 287
129 445
Byggnader, mark och annan
fast egendom
20
39 723
39 274
Förbättringsutgifter på
annans fastighet
21
4 898
4 605
Maskiner, inventarier,
installationer m.m.
22
32 533
29 692
Pågående nyanläggningar
23
78 472
101 196
Beredskapstillgångar
24
95 280
93 155
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
25
4 965
5 363
Summa materiella
anläggningstillgångar
535 390
518 823
Finansiella anläggningstillgångar
Fordringar
Kundfordringar
34
9 218
6 177
Övriga kortfristiga fordringar
35
167 441
139 814
Summa fordringar
176 659
145 991
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
36
20 165
13 016
Upplupna bidragsintäkter
37
2 511
2 609
Övriga upplupna intäkter
38
44 315
12 222
Summa
periodavgränsningsposter
66 991
27 847
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
39
2 800
18 546
Summa kortfristiga
placeringar
2 800
18 546
Kassa och bank
40
7 298
7 083
SUMMA TILLGÅNGAR
1 610 097
1 539 783
KAPITAL OCH
SKULDER
Not
Nettoförmögenhet
41
-421 804
-417 816
Fonder
42
153 044
147 004
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
43
227 871
221 144
Övriga avsättningar
44
15 108
10 541
Summa avsättningar
242 979
231 685
Statsskulden
Lån i svenska kronor
45
941 501
924 378
Lån i utländsk valuta
45
410 791
422 258
Summa statsskulden
1 352 292
1 346 636
Andelar i hel- och delägda
Skulder m.m.
företag
26
328 528
350 113
Långfristiga skulder
46
3 349
3 060
Andra långfristiga
Leverantörsskulder
47
19 135
17 556
värdepappersinnehav
27
42 989
42 864
Långfristiga fordringar
28
4 749
3 177
Övriga kortfristiga skulder
48
177 402
127 786
Summa finansiella
Depositioner
49
1 241
1 286
anläggningstillgångar
376 266
396 154
Förskott från uppdragsgivare
Summa
och kunder
50
162
125
anläggningstillgångar
920 038
923 064
Summa skulder m.m.
201 289
149 813
Periodavgränsningsposter
Utlåning
29
433 805
414 718
Upplupna kostnader
51
32 146
29 573
Oförbrukade bidrag
52
10 189
9 551
Varulager m.m.
Övriga förutbetalda intäkter
53
39 962
43 337
Varulager och förråd
30
1 676
1 703
Summa periodavgränsnings-
Pågående arbeten
31
637
621
poster
82 297
82 461
Fastigheter
32
163
161
SUMMA KAPITAL OCH
Förskott till leverantörer
33
30
49
SKULDER
1 610 097
1 539 783
Summa varulager m.m.
2 506
2 534
Garantiförbindelser
54
1 623 153
1 512 846
Övriga ansvarsförbindelser
55
48 749
41 448
171
s. 172 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
3.2.1 Nettoförmögenheten minskade
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa netto- förmögenheten och motsvarar i huvudsak statsbudgetens ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2015 var nettoför- mögenheten -422 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld. Det är en försämring med 4 miljarder kronor jämfört med 2014 då nettoförmögenheten var -418 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:
Mdkr
Ökning av tillgångar
70
Ökning av skulder
-57
Ökningar av avsättningar
-11
Ökning av fonder
-6
Summa
-4
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Mdkr
Årets underskott enligt resultat-
räkningen
-10
Värdeförändringar av aktier och andelar
+3
Utjämningspost vid eliminering av
statspapper
+3
Summa
-4
Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i resultaträkningen på 10 miljarder kronor, dels av påverkan av enstaka transaktioner som förändrar tillgång- ars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2015 uppgick dessa effekter till +3 miljarder kronor. Vi eliminering av myndigheters inne- hav av inomstatliga värdepapper värderade till marknadsvärde mot Riksgäldskontorets mot- svarande skuld förs mellanskillnaden till netto- förmögenheten. För 2015 uppgick föränd- ringen av mellanskillnaden till +3 miljarder kronor.
3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2015 ökade de totala tillgångarna med drygt 70 miljarder kronor till 1 610 miljarder kronor.
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 17 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara 2015 var 25 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under 2015 var E20 Norra Länken, E4 Sundsvall, E18 Hjulsta–Kista och Riksväg 70 Ulricehamn.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2015 var 18 miljarder kronor. Större projekt som färdigställdes 2015 var tunneln genom Hallandsåsen och Pågatågen i nordösta Skåne och södra Småland. I färdigställda investeringar ingår också arbeten för ökad kapacitet och framkomlighet, som på sträckan Gävle– Sundsvall, och upprustningar, som på sträckan Laxå–Falköping och Mjölby–Nässjö.
Stora pågående nyanläggningar har färdigställts 2015
Pågående nyanläggningar hos Trafikverket minskade. Trafikverkets investeringar uppgår till 21 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet och Citybanan. Under 2015 har Trafikverket färdigställt projekt värda 44 miljarder kronor.
Nya helikoptrar
Värdet av maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade under 2015. Av årets totala investeringar på 4,8 miljarder kronor står Polismyndigheten för 0,7 miljarder kronor. Det förklaras främst av de helikoptrar som har anskaffats.
Invärdering av beredskapslager
Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 8,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,8 miljarder kronor under 2015. Anskaffningen innefattar bl.a. bandvagnar, terrängbilar, JAS 39 C/D och mörkerstridsutrustning. Under året genomförde Försvarsmakten utrangeringar för 2,9 miljarder kronor. Utrangeringarna avsåg främst JAS 39 A/B. Beredskapslagrets värde ökade med 4,1 miljarder kronor under året. Ökningen beror på att reservdelar och utbytesenheter för
172
s. 173 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager till ett bokfört värde om 3,6 miljarder kronor.
Värdet på Vattenfall, LKAB och TeliaSonera AB minskade
De finansiella anläggningstillgångarna minskade
med 20 miljarder
kronor. Andelar i hel- och
delägda företag
minskade med 22 miljarder
kronor.
Minskningen
av
andelsvärdet
för
Vattenfall AB uppgick till 11,3 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 16,7 miljarder kronor. Kassaflödes-
säkring medförde en
positiv påverkan med
6,0 miljarder kronor.
Därutöver medförde
omvärdering av förmånsbestämda pensions- planer en positiv påverkan med 2,7 miljarder kronor. Skatt relaterat till poster som påverkade eget kapital vid sidan av resultatet uppgick till 2,4 miljarder kronor. En tilläggsköpeskilling avseende tidigare förvärv av aktier påverkade andelsvärdet negativt med 0,9 miljarder kronor. LKAB minskade i värde med 5,6 miljarder kronor vilket främst beror på periodens förlust
på 5,7 miljarder
kronor
samt
utdelning
av
0,1 miljarder kronor.
Statens
andel
i
TeliaSonera AB
är
37,3 procent.
Andelen minskade
i värde
med
5,0 miljarder kronor, vilket till en del beror på andelen av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser och skatter samt positiv påverkan av omvärdering av pensionsplaner och kassaflödessäkring har netto påverkat andelsvärdet negativt med 3,4 miljarder kronor vid sidan av resultatet. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 68,1 miljarder kronor.
Luftfartverkets långfristiga fordringar ökade
Långfristiga fordringar ökade med 1,6 miljarder kronor. Luftfartsverkets fordringar på Eurocontrol avseende terminal- och undervägs- avgifter ökade med 0,8 miljarder kronor, främst på grund av omklassificeringar och till- kommande poster vid övergång till brutto- redovisning av återvinningsbara under- och överskott som fordran och skuld.
Statens lån till Riksbanken ökade
Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 14 miljarder kronor. Riksgälds- kontoret redovisar 253 miljarder kronor eller
Skr. 2015/16:101
58 procent av statens utlåningsfordringar och de består huvudsakligen av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med 14 miljarder kronor eftersom kronan för- svagades mot dollarn.
CSN:s fordringar ökade
CSN:s utlåningsfordran ökade med 5,3 miljarder kronor och uppgick till 180 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av lånefordran beror främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och att det tillkommit många nya låntagare som ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.
Ökade kundfordringar hos Exportkreditnämnden
EKN:s fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar som gäller efterskottspremier ökade med nära 3 miljarder kronor efter justering för risk och nuvärdes- beräkning. Det beror på att premieinkomsterna ökade så att de under året var de högsta i EKN:s historia. Ökningen förklaras till största delen av garantin för Gripenplan till Brasilien. Premierna för den affären kommer att betalas löpande i efterskott och detta ökar EKN:s premie- fordringar kraftigt.
Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar ökade med 28 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33 miljarder kronor. Vid affärsdags- redovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuat- ioner i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper.
Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slutavräkning av kommunalskatt som minskade jämfört med 2014. Skatteverket gör slut- avräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära
173
s. 174 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
medel som Skatteverket betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret.
Förutbetald EU-avgift och läkemedelsförmån
Kammarkollegiet har enligt regeringens beslut betalat 6,7 miljarder kronor av 2016 års EU- avgift till EU-kommissionens konto i slutet av 2015. Dessutom har 1,8 miljarder kronor för läkemedelsförmåner betalats till landstingen en månad tidigare än enligt ordinarie betalnings- plan.
Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter
Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av upplupna intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket redovisat. En upplupen intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är högre än de betalda skatterna. Upplupna skatteintäkter ökade med nära 34 miljarder kronor och posten upplupna intäkter totalt ökade med 32 miljarder kronor.
Värdepapper och andelar minskade
Värdepapper och andelar minskade med 16 miljarder kronor och minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten.
Fonderna ökade
Fonder ökade med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2014. Under året har Stabilitetsfondens behållning ökat med 3,4 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 1,4 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,2 miljarder kronor under året.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 6,7 miljarder kronor. Avsättningen på- verkades mest av att räntan i beräknings- grunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 6,0 miljarder kronor.
Övriga avsättningar ökade med 4,6 miljarder kronor. EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang ökade med 4,5 miljarder kronor. Reserveringar har gjorts för förväntad
förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2015 uppgick till 10 miljarder kronor, vilket är en ökning med 80 procent. Den stora ökningen hänger samman med garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB under året. Det var EKN:s största affär någonsin och garantin uppgick till drygt 50 miljarder kronor.
Statsskulden ökade
Statsskulden
ökade
med
5,6 miljarder
kronor
och
uppgick
vid
2015
års
utgång till
1 352 miljarder kronor. Lån
i svenska
kronor
ökade
med
17 miljarder
kronor
och
lån i
utländsk
valuta
minskade
med
11 miljarder
kronor.
Statens
budgetsaldo
för
2015
var -36 miljarder kronor.
Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder ökade med 50 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper. Skatteverkets kontoöverskott på skattekontot har ökat med 17 miljarder kronor.
Migrationsverkets upplupna kostnader ökade
Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 3,4 miljarder kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 1,2 miljarder kronor.
3.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
174
s. 175 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Tabell 3.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2015
2014
Statens verksamhet
Skatter
56
1 108 686
1 021 614
Avgifter och andra
ersättningar
57
70 136
62 035
Intäkter av bidrag
46 561
49 193
Summa justerade intäkter
1 225 383
1 132 842
Transfereringar
58
-970 445
-930 905
Statens egen verksamhet
59
-216 825
-217 346
Summa justerade kostnader
-1 187 270
-1 148 251
Justeringar till betalningar
60
29 408
1 524
Saldo statens verksamhet
67 521
-13 885
Investeringar
61
Finansiella investeringar
-3 398
-3 191
Materiella investeringar
-42 415
-45 783
Immateriella investeringar
-2 848
-2 699
Summa investeringsutgifter
-48 661
-51 673
Försäljning av
anläggningstillgångar
684
3 172
Summa
investeringsverksamhet
-47 977
-48 501
Utlåning
62
Nyutlåning
-28 532
-21 028
Amorteringar
12 150
13 338
Summa nettoutlåning
-16 382
-7 690
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
63
-27 531
-14 177
Övrigt finansiellt netto
64
9 184
10 645
Justeringar till betalningar
65
7 566
10 524
Summa finansiella
aktiviteter
-10 781
6 992
Totalt
-7 619
-63 084
Statens nettoupplånin g
Förändring av statsskulden
5 657
110 218
Orealiserade
valutakursförändringar
1 962
-47 134
Totalt
7 619
63 084
3.3.1 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat-
Skr. 2015/16:101
räkningen, var positivt med 68 miljarder kronor 2015, vilket netto är 81 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden beror främst på att skatteinbetalningarna var 87 miljarder kronor högre. Utbetalningarna av transfereringar ökade med 40 miljarder kronor. Inbetalningar från avgifter och andra ersättningar ökade beroende på högre utdelningar från statliga bolag. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar har netto påverkat kassaflödet positivt med 28 miljarder kronor mer än föregående år vilket beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning vid handel med finansiella instrument.
3.3.2 Investeringarna blev något lägre
Kassaflödet i investeringsverksamhet var nega- tivt med 48 miljarder kronor vilket är något mindre än föregående år. Investeringsutgifterna under 2015 uppgick till 49 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3 miljarder kronor hänförligt till framför allt materiella anläggnings- tillgångar. Samtidigt minskade kassaflödet från försäljning av anläggningstillgångar med 2,5 mil- jarder kronor.
Bland de materiella investeringarna har inve- steringar i beredskapstillgångar ökat 1 miljard kronor. Investeringar i väganläggningar har minskat medan investeringar i järnvägsanlägg- ningar har ökat. Investeringar i fastigheter och markanläggningar har minskat med 2,5 miljarder kronor beroende på att Naturvårdsverket gjorde stora investeringar under 2014. Övriga investeringar uppgår till 6 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,6 miljarder kronor. Det är framför allt Svenska kraftnäts nätinvesteringar som har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 61).
3.3.3 Statens nettoutlåning var högre än 2014
Statens nettoutlåning, skillnaden mellan årets nyutlåning och årets erhållna amorteringar, uppgick till drygt 16 miljarder kronor vilket är en ökning med knappt 9 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens (CSN) utlåning har ökat med 2 miljarder kronor och Riksgäldskontorets nyutlåning till Riksbanken
175
s. 176 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
uppgick till 10 miljarder kronor som berodde på valutakursförändringar. Amorteringarna har minskat med 1,2 miljarder kronor beroende på att lån till Island amorterades 2014 med 1,9 miljarder kronor.
3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter försvagades
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2015 var negativt med 11 miljarder kronor, en försvagning med 18 miljarder kronor. Framför allt har realiserade kursdifferenser och valutakursförändringar påverkat posten negativt.
3.3.5 Statens lån ökade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning 2015 uppgick till 7,6 miljarder kronor, dvs. staten har ökat sina lån. Statsskulden ökade med knappt 5,7 miljarder kronor medan orealiserade negativa valutakursförändringar i upplåningsverksamheten innebar att upplånings- behovet var 2 miljarder kronor högre än förändringen av statsskulden.
3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget 2015. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningens statens budgetsaldo 2015
Miljoner kronor
Resultaträkningens underskott
-10 340
Justeringar för poster som ej medför
betalningar
50 236
Justeringar för förändringar av
fordringar och skulder
-2 249
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar
-45 266
Finansieringsanalysens saldo
-7 619
Justeringar hänförbara till
statsskulden
-25 031
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar
-17 386
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster
-7 645
Statens budgetsaldo
-32 650
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 50 miljarder kronor och består av avskrivningar och ned- skrivningar med 29 miljarder kronor och avsätt- ningar och fondering med 17 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag uppgår till 4 miljarder kronor, marknads- värdesförändringar på värdepapper uppgår till 3 miljarder kronor samt realisationsvinster m.m. 3 miljarder kronor. Från detta avgår orealiserade valutakursförändringar med -6 miljarder kronor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Nettofordringarna för skatter har ökat med ca 30 miljarder kronor beroende på att inbetalda skatter är lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Även fordringar för transfereringar har ökat med drygt 9 miljarder kronor beroende på att flera bidrag för 2016 betalades ut i slutet av 2015. Hos Riksgäldskontoret har fordringarna minskat och skulderna ökat i statsskuldförvaltningen, vilket ger en positiv påverkan med nästan 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar och skulder ger en positiv påverkan på likvida medel med 29 miljarder kronor. Den samman- lagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder blir därmed -2,2 miljarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är främst investeringar som gav ett utflöde av likvida medel på 48 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med drygt 16 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på
176
s. 177 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
19 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var -45 miljarder kronor.
budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om årsredo-
3.3.7 Justeringar som är hänförliga till visning och budgetunderlag reglerar grund-
statsskulden
Finansieringsanalysens saldo var negativt med knappt 8 miljarder kronor, vilket är 25 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var negativt med 33 miljarder kronor. Att netto- upplåningen är positiv innebär att staten ökat sina lån. Skillnaden mellan statens netto- upplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.
Riksgäldskontoret har minskat sina kort- fristiga placeringar med 17 miljarder kronor. Skillnaden i övrigt beror bl.a. på poster som har påverkat lånebehovet men inte statsskulden, bl.a. gäller det förändring av myndigheters innehav av statspapper och skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med nära 8 miljarder kronor. Myndigheternas innehav av statspapper har ökat med drygt 3 miljarder kronor vilket är en viktig del av detta.
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203), och grundas på de statliga myndig- heternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
läggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisnings- principerna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklas- sificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga. Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisnings- standarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden
3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden
balansräkning
periodiseras endast när den tydligt går att
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och
hänföra till ett visst år.
intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.
Skatter
Den konsoliderade resultat- och balans-
räkningen och finansieringsanalysen är upp-
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade,
ställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§
dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom
177
s. 178 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartemen- tet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräknings- metod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomst- skatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i
resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- ningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i årsredovisningen för staten.
Avgränsning av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansie- ringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupp- låning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP- fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
178
s. 179 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredo- visningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansierings-analysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksam- hetens särart, genom dispens, särskilt regerings- beslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används åter- anskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljnings- värdet.
Skr. 2015/16:101
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägs- anläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider.
För statliga väganläggningar tillämpas scha- blonmässigt linjär avskrivning på 40 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differen- tierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- inventarier. För övriga beredskapsvaror – beredskapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.
Utlåning
Lånefordringar värderas till upplupet anskaff- ningsvärde med tillämpning av effektivränte- metoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och som inte har en marknadsmässig ränta värderas till nuvärdet av framtida betalningar.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
179
s. 180 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Omklassificeringar av poster
–
som resultatandelar från hel- och delägda
företag
(Systembolagets
inlevererade
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
överskott som Kammarkollegiet redovisar),
årsredovisningen för staten jämfört med
eller
myndigheternas
redovisning. Anledningen
till
–
enbart
i
balansräkningen
(inleverans
av
omklassificeringen
är
att
transaktionerna
ur
överskott
från
Svenska
Spel
AB
som
statens perspektiv har en annan innebörd än för
Kammarkollegiet redovisar).
den enskilda myndigheten. De fall som bedömts
påverka
årsredovisningen för
staten
i
väsentlig
Finansiella
korrigeringar
som
rör
EU-medel
mening beskrivs nedan.
redovisas
vanligen
som kostnader
i myndig-
Kostnaderna
för
tjänstepensioner
till statligt
hetens
resultaträkning
(främst
Statens
anställda redovisas i statens resultaträkning bland
jordbruksverk),
eftersom
de
redovisas
som
personalkostnader,
medan
Statens
tjänste-
utgifter
på
anslag
i
statens
budget.
I
den
pensionsverk redovisar kostnaderna för tjänste-
konsoliderade resultaträkningen omklassificeras
pensionsrörelsen
i
ett
eget
avsnitt
i
resultat-
de
finansiella
korrigeringarna
i
stället
till
räkningen.
Se
vidare
nedan
under
rubriken
intäktreduktioner, eftersom de är återbetalningar
Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett
av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
enhetligt sätt.
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför
allt i Försvarets materielverk) och motsvarande
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
förutbetalda intäkter läggs samman med militära
beredskapstillgångar, eftersom
de
till
över-
För 2015 har finansiella instrument som primärt
vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens
innehas för att generera avkastning eller värde-
räkning.
stegringar
värderats
till
verkligt
värde.
Ett
För myndigheter med en uppställningsform
finansiellt instrument är varje form av avtal som
för balans- och resultaträkning som avviker från
ger upphov till en finansiell tillgång hos en part
den
generellt föreskrivna,
hänförs
respektive
och
en
finansiell skuld eller
egetkapitalinstru-
post i resultat- och balansräkningen i årsredo-
ment hos
en annan
part. Det
verkliga
värdet
visningen för staten så som de hade gjort om
bestäms på grundval av instrumentets marknads-
myndigheten i
fråga
hade
följt
de
generella
värde.
De
nya
bestämmelserna
påverkar
uppställningsformerna.
Det
gäller
främst
värderingen av vissa obligationer och aktier, till
Exportkreditnämnden,
affärsverken,
Statens
exempel
Kärnavfallsfondens
och
Insättnings-
tjänstepensionsverk
och Statens
fastighetsverk.
garantifondens placeringar i obligationer. Andra
Vanligen
görs
det
direkt
genom
de
inrap-
exempel
är
Försäkringskassans
och
Pensions-
porteringskoder som används vid rapportering
myndighetens innehav av obligationer och vissa
till statsredovisningen.
universitet och högskolors innehav av aktier och
Ett antal intäktsposter klassificeras om med
obligationer. Finansiella instrument som innehas
utgångspunkten
att
posten
Skatteintäkter
till
förfall
eller
används
för
valuta-
eller
avgränsas i enlighet med den definition av skatter
prissäkring
värderas
dock
inte
till
marknads-
som
gäller i statens
budget
och
i
national-
värde. De ändrade principerna har medfört att
räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatte-
jämförelsetalen
för
posten
Övriga
finansiella
intäkter
i
den konsoliderade
resultaträkningen
intäkter har ökat med 6 370 miljoner kronor och
men i flera fall redovisar berörda myndigheter
posten Avsättning till/upplösning av fonder har
intäkterna på annat sätt, exempelvis:
minskat med 6 395 miljoner kronor jämfört med
–
som
avgifter
eller
andra
ersättningar
2014.
Balansposterna
Andra
långfristiga
(exempelvis vissa socker- och jordbruks-
värdepappersinnehav och Fonder har på
avgifter vid Statens jordbruksverk eller
motsvarande sätt justerats till följd av
lokalradioavgift vid Myndigheten för radio
förändringen.
och tv),
I och med det nya regelverket för national-
–
som
medel
för
finansiering
av
bidrag
räkenskaperna, ENS 2010, ska nystartsjobb och
sjöfartsstöd
bruttoredovisas. Tidigare togs
de
(exempelvis avgifter för insättningsgarantin
upp
som
skattereduktioner
men
fr.o.m.
2015
vid
Riksgäldskontoret
och
Kärnavfalls-
redovisas
dessa
stöd
som
transfereringar
med
fondens avgifter),
180
s. 181 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
motsvarande ökning av skatteintäkterna. Jäm- förelsetalen har justerats med 7 950 miljoner kronor mellan posterna Skatteintäkter och Transfereringar till företag respektive kom- muner. Saldot i resultaträkningen påverkas inte av bruttoredovisningen.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredo- visningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upp- lysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny inform- ation tillkommit eller andra korrigeringar.
Jämförelsetalen för Övriga kortfristiga fordringar och Övriga kortfristiga skulder har förändrats med 3 887 miljoner kronor då Riksgäldskontoret fr.o.m. 2015 bruttoredovisar avräkningskonton för transaktioner med affärs- dagsredovisning som ännu inte reglerats med likvid.
Jämförelsetalen för Övriga kortfristiga skulder har justerats med 384 miljoner kronor jämfört med årsredovisningen för staten 2014. Även posterna Förskott från uppdragsgivare och kunder samt Oförbrukade bidrag har justerats med 634 miljoner kronor respektive 1 018 mil- joner kronor. Orsaken till justeringen är en omklassificering från skuld till oförbrukat bidrag hos Affärsverket Svenska kraftnät.
Slutligen har anpassning gjorts till ändrad princip för redovisning av ansvarsförbindelser hos Exportkreditnämnden (EKN) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). EKN tar numera upp en ansvarsförbindelse för s.k. bundna offerter i garantiverksamheten som är bindande för EKN. Sida tar upp en ansvarsförbindelse för s.k. beslutade garantier där villkoren inte helt ligger inom Sidas kontroll. Varken bundna offerter eller beslutade garantier ingår i underlaget för beräkning av avsättning för
Skr. 2015/16:101
förväntade förluster i garantiverksamheten och inte heller i sammanställningen av garanti- förbindelser i not 54. Jämförelsetalet för övriga ansvarsförbindelser har justerats.
Förändringar av jämförelsetal som påverkat resultaträkningens saldo för 2014
Utöver de nämnda förändringarna har Intäkter av avgifter och andra ersättningar justerats med 323 miljoner kronor p.g.a. avstämningsfel vid eliminering av premiepensionssystemets intäkter och kostnader. Posten Övriga finansiella kostnader har justerats med 59 miljoner kronor till följd av att Riksgäldskontoret har ändrat redovisningsprincip för periodisering av intäkter för garantiavgifter.
De ändrade jämförelsetalen sammanfattas nedan:
Miljoner kronor
Årets underskott i resultaträkningen i Årsredovisningen
för staten 2014
-67 772
Ändrad redovisningsprincip, Övriga finansiella intäkter
6 370
Ändrad redovisningsprincip, Avsättning till/upplösning
av fonder
-6 395
Justering ENS 2010, Skatteintäkter
7 950
Justering ENS 2010, Transfereringar
-7 950
Justering, Intäkter av avgifter och andra ersättningar
323
Ändrad redovisningsprincip, Övriga finansiella
kostnader
59
Årets underskott i resultaträkningen enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten 2015
-67 415
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastig-
181
s. 182 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
heterna inte betraktas som en anläggnings- tillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- visningen för staten redovisas den konsoliderade
statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).
Momskompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomst- pensionssystemet redovisas brutto på inkomst- titlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med mot- svarande belopp i statens budget tydliggjorts.
182
s. 183 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Överföringar till och från pensionssystemet
AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredo- visningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensions- systemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensions- systemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellan- skillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsskulden som Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av
Skr. 2015/16:101
bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- rörelsen för anställda i de konsoliderade myndig- heterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.
Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder.
SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). Tidigare hade SPV låtit ränte- förändringar i Finansinspektionens tryggande- grunder slå igenom med högst 0,2 procent- enheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensionsavsättningen. Sedan 2013 låter SPV Finansinspektionens räntesänkning slå fullt ut även i SPV:s beräkningsgrunder. Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkastnings- modell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tekniska lösning med vissa statsinterna transaktioner som SPV tillämpar i sin redovisning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt.
I årsredovisningen för staten skulle det dock bli en stor resultatpåverkan och stora fluktuationer mellan åren om samma grundränta som Finansinspektionens tryggandegrunder tillämpades, eftersom de statsinterna transakt- ionerna elimineras. I avvaktan på utveckling av nya internationella redovisningsstandarder om redovisning av tjänstepensionsskulder har Ekonomistyrningsverket tagit ställning till att fortsätta tillåta högst 0,2 procentenheter av förändringen i antagandet om grundränta slå igenom per år. Detta bedöms ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensions- åtagande och därmed tillämpas samma principer som de senaste åren i årsredovisningen för
183
s. 184 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
staten. Detta medför att pensionsskulden 2015 är 3,1 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. De beräkningsgrunder som SPV:s styrelse fastställer för affärsverken och de grunder som Riksdagsförvaltningen tillämpar skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för statens pensions- rörelse. I årsredovisningen för staten har därför affärsverkens och Riksdagsförvaltningens pensionsskuld räknats om enligt principen ovan, dvs. att högst 0,2 procentenheter av föränd- ringen i antagande om grundränta får slå igenom per år. Detta medför att den totala pensionsskulden för Riksdagsförvaltningen och affärsverken är 1,7 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i myndigheternas egna årsredovisningar. Vid beräkning av pensionsskulden för tjänstepensionsförmåner (livförsäkringsavsättningar) har följande antaganden beslutats av SPV:s styrelse.
– Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande- grunder. Per den 31 december 2015 är
bruttoräntan 0,80 procent
(0,50 procent
2014). I årsredovisningen
för staten an-
vänds emellertid bruttoräntan 0,90 procent (1,1 procent 2014) med hänvisning till resonemanget ovan.
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om
driftkostnad på ca 0,1 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkast- ningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Anta- ganden om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön.
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar
CSN värderar utestående lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa lånetyper. Beräkningsmodellen
innehåller också uppsagda lån för de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av osäkerheten i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
– Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar.
– Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning.
– Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall.
Den första värderingsprincipen utgår från lån- tagarens dokumenterade bristande betalnings- benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsför- mågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer ska i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att
184
s. 185 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. År 2015 har fonden ökat och vid årsskiftet uppgick den till 56 miljarder kronor.
Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rundradiorörelsen på 525 miljoner kronor för distributionsmedel. Rundradiorörelsens redo- visning ingår dock inte i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.
Utbetalningar av vissa transfereringar
I slutet av 2015 beslutade regeringen om utbetalningar av ett antal transfereringar. I nedanstående tabell visas utbetalningarna och hur de har hanterats i årsredovisningen för staten 2015.
Tabell 3.5 Utbetalningar av vissa transfereringar
Miljarder kronor
Utbetalt
Kostnad
Periodiserad
2015
2015
kostnad 2016
Tillfälligt stöd till
9,8
9,8
kommuner och landsting
Del av EU-avgift
6,7
6,7
Del av internationellt
2,5
2,5
bistånd
Lågstadielyftet för
2,0
1,0
1,0
läsåret 2015/2016
Bidrag för
1,8
1,8
läkemedelsförmåner för
november
I de fall det tydligt framgår av regleringsbrevet att bidraget avser en viss period och där det är tydligt att det handlar om en tidigareläggning av hur man normalt betalar ut en viss typ av bidrag har vi periodiserat beloppen.
Tillfälligt stöd till kommuner och landsting betalades ut 2015 men avser att täcka kostnader som kan förväntas uppstå både 2015 och 2016 enligt regleringsbrev. Då det inte går att med rimlig säkerhet bestämma hur stor del av kostnaderna som är hänförbara till 2016 kostnadsförs de i sin helhet på 2015. Del av EU- avgift, del av internationellt bistånd och bidrag för läkemedelsförmåner som har betalats för en trettonde månad är tidigareläggningar där transfereringarna har bedömts tydligt hänförbara till 2016 och därför periodiserats till 2016. Lågstadielyftet avser läsåret 2015/2016 och har
Skr. 2015/16:101
därför till 50 procent kostnadsförts 2015 och resterande belopp har periodiserats till 2016.
Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto- redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredo- visningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatte- intäkter och transfereringar är högre i resultat- räkningen än i statens budget (se not 1 och 4).
Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen
Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella in- täkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.
I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balans- räkningen däremot, elimineras det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.
185
s. 186 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Kapitaltillskott till internationella investerings- och utvecklingsbanker
Under 2015 liksom tidigare år, har Sverige betalat ut medel till internationella investerings- och utvecklingsbanker, varav en del är att betrakta som kapitaltillskott som ökat Sveriges ägarandel. I huvudsak tas andelar i investerings- banker upp som tillgång, medan andel i utvecklingsbanker inte gör det. Under 2015 har ESV på regeringens uppdrag genomfört en utredning som syftar till en mer konsekvent tillämpning av gällande principer. Resultatet av utredningen är att andelar i internationella utvecklingsbanker som tidigare inte tagits upp som tillgång ska tas upp som tillgång. Dessutom kommer värdet att behöva justeras på vissa andelar i både utvecklingsbanker och investe- ringsbanker.
Det justerade värdet av Sveriges andelar har ännu inte kunnat fastställas eftersom det består av ett relativt stort antal tillskott under flera årtionden. Regeringen har gett ESV i uppdrag att under 2016 ta fram underlag om historiska kapitaltillskott till investerings- och utvecklings- banker. Underlaget kommer användas till att redovisa statens andelar i investerings- och utvecklingsbanker på ett enhetligt sätt i årsredovisningen för staten 2016.
Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet
Parter med kvantitativa åtaganden i klimat- konventionens Kyotoprotokoll har tilldelats utsläppsutrymme (assigned amount) för perioden 2008–2012. Parterna ska se till att de sammanlagda antropogena utsläppen av de växthusgaser som är angivna i protokollets bilaga A inte överstiger deras tilldelade mängder. För den första åtagandeperioden 2008–2012 fick Sverige 375 864 317 tilldelade utsläppsenheter (AAU) dvs. motsvarande 104 procent av 1990 års utsläpp för vart och ett av åren 2008–2012. För att Sverige skulle kunna uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008–2012 fick de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna hade justerats i enlighet med protokollets artikel 3.
Regeringen redovisade i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) att Sveriges
avsikt var att uppfylla åtagandet under den första åtagandeperioden med endast AAU och att inte använda någon annan typ av utsläppsenheter. Den del av Sveriges utsläpp som kommer från anläggningar som ingår i EU:s utsläpps- handelssystem har dock redan uppfyllts årligen av företagen med olika typer av utsläppsenheter. Regeringen begärde vidare i Budget- propositionen för 2015 (prop. 2014/15:01) riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som Sverige förfogade över och som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Detta bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Sverige uppfyllde sitt åtagande i slutet av 2015 och annullerade samtidigt överskottet av tilldelade utsläppsenheter om sammanlagt ca 51,6 miljoner AAU.
3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.
Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balans- räkningarna, där olika redovisnings-metoder och
186
s. 187 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomst- titlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovis- ningen för staten.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigeringspost. Riksgälds-kontorets nettoutlåning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.
I tabellen sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
Tabell 3.6 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
Resultaträkningen
Statens budget
Skatt
Intäkt
Intäkt/
betalning
Offentligrättsliga av-
Intäkt
Intäkt
gifter och vissa andra
Skr. 2015/16:101
avgifter m.m. på
inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur
Intäkt
Kostnadsreduk-
eller mindre omfattning
tion på anslag
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan
på anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som
Intäkt
Ingen påverkan
används i verksamheten
på anslag eller
inkomsttitlar
Transfereringar (läm-
Kostnad
Utbetalning
nade bidrag m.m.)
Avsättningar för fram-
Kostnad
Kostnad/
tida åtaganden
betalning
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Kostnad
Andel av företags-
Intäkt/kostnad en-
Inkomst vid
vinst/förlust
ligt kapitalandels-
utdelning
metoden
Orealiserad valuta-
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-
på anslag eller
lupen ränta
inkomsttitlar
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat-räk- ningen är däremot indelad i intäkts- och kost- nadsslag. Jämförelser av poster i resultaträk- ningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot, nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalning- arna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
187
s. 188 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
3.5 Noter
3.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2015
2014
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
687 713
650 088
Skattereduktioner m.m.
-234 575
-223 791
Övriga direkta skatter på arbete
108 253
103 955
Summa Direkta skatter på arbete
561 391
530 252
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
474 002
447 995
Övriga indirekta skatter på arbete
49 757
47 319
Avgifter till premiepensionssystemet
-33 645
-31 876
Summa Indirekta skatter på arbete
490 114
463 438
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
50 611
47 979
Skatt på företagsvinster
119 245
96 534
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32 569
31 983
Övriga skatter på kapital
24 226
23 720
Summa Skatt på kapital
226 650
200 217
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
380 986
354 984
varav kommunmoms
57 381
54 458
Skatt på alkohol och tobak
25 582
24 174
Skatt på energi och miljö
70 117
66 760
Skatt på vägtrafik
18 752
16 807
Inlevererat överskott från AB Svenska
4 834
4 762
Spel
Skatt på import
6 275
5 807
Övriga skatter på konsumtion och
2 075
2 042
insatsvaror
Summa Skatt på konsumtion och
508 622
475 337
insatsvaror
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
-1 254
1 120
Intäkter som förs till fonder
9 034
7 655
Summa Restförda och övriga skatter
7 780
8 775
summa Totala skatteintäkter före
1 678 018
justering
Justering till belopp enligt ÅRS 2014
-12 483
Totala skatteintäkter
1 794 557
1 665 535
Avgår: Kommunala inkomstskatter
-652 348
-618 350
Avgår: Avgifter till
-223 845
-213 657
ålderspensionssystemet
(inkomstpension)
Avgår: EU-skatter
-6 275
-8 395
Summa Statens skatteintäkter före
825 133
justering
Justering till belopp enligt ÅRS 2014
2 782
Statens skatteintäkter enligt
912 088
827 915
statsbudgetavgränsning
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2014
9 849
-2 996
varav 2013
-713
-2 287
Avgifter till ålderspensionssystemet
223 845
213 657
Avgifter till premiepensionssystemet
33 645
31 876
EU-skatter
6 275
8 395
Kommunala utjämningsavgifter LSS
3 646
3 465
Inkomstutjämningsavgift,
13 033
12 301
kostnadsutjämningsavgift
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
-29 396
-28 712
avräknade moms
Eliminering av statens
-29 985
-28 827
arbetsgivaravgifter
Eliminering av särskild löneskatt på
-3 723
-3 589
pensionskostnader
Eliminering av myndigheters skatter
-127
-269
m.m.
Summa Total före justering
1 138 437
1 030 929
Justering till belopp enligt ÅRS 2014
-148
Total summa
1 138 437
1 030 782
108 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna ökade med 108 miljarder kronor (10,4 procent) jämfört med 2014. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
Inkomstskatter ökade med 38 miljarder kronor jämfört med 2014, en ökning med 5,8 procent. Förändringen förklaras till viss del av att
188
s. 189 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
lönesumman ökade med 4,4 procent. Timlönen ökade med 3,3 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,1 procent mellan åren. Ökningen av timmarna kan jämföras med sysselsättningen, som ökade med 1,4 procent. Skattereduktionerna ökade med 10,8 miljarder kronor varav jobbskatteavdraget ökade med 3,3 miljarder kronor och allmän pensionsavgift som är direkt kopplad till lönesumman ökade med 4,3 miljarder kronor. Husavdraget (ROT- och RUT-tjänster; ROT-avdrag ges för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad och
RUT-avdrag
för
hemtjänster)
ökade
3,2 miljarder
kronor.
Husavdraget uppgick till
22 miljarder kronor och huvuddelen avsåg ROT- tjänster. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor eller motsvarande 5,8 pro- cent. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen gånger lönesumman. Att avgifterna ökar mer än lönesumman förklaras av att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga har börjat trappas av. I år var nedsättningen drygt 7 miljarder kronor lägre än förra året. De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.
Ökade företagsvinster gav högre intäkter från skatt på kapital
Jämfört med 2014 ökade skatt på kapital med 26 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Skatt på företagsvinster ökade med 23 miljarder kronor eller 23,5 procent. Större delen av ökningen förklaras av betalningar från bolag i en koncern. Aktiviteten i ekonomin var hög 2015 jämfört med förra året, vilket medförde att företagens vinster ökade. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkats positivt av försvagningen av kronan.
Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 33 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 7,3 procent. Detta förklaras främst av en kraftig ökning av bostadsinvesteringarna som steg med 18 procent under 2015. Utvecklingen
Skr. 2015/16:101
förklaras också av att hushållens konsumtion i löpande priser steg med 3,7 procent. I beloppet mervärdesskatt, 381 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 29 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Ökade intäkter från skatt på alkohol och tobak
Skatt på alkohol
och tobak
ökade med
1,4 miljarder kronor.
Skatten på
vin och öl
höjdes med 9 procent och skatten på starksprit med 2 procent 2015. Skatten på cigaretter höjdes med 7 procent och skatten på snus med 12 procent 2015.
Ökade intäkter från skatt på energi och miljö
Skatt på energi och miljö ökade med 3,4 miljarder kronor. Det beror på högre skatt på bensin och diesel. Dieselförsäljningen ökade något under 2015. Bensinförsäljningen minskade med 3,4 procent.
Även skatt på vägtrafik ökade
Skatt på vägtrafik ökade med 1,9 miljarder kronor. Fordonsskatten höjdes 2015 samtidigt som antalet nyregistrerade bilar blev fler.
Minskade restförda skatter
Restförda skatter minskade med 2,4 miljarder kronor
Mer till fonder
Intäkter som
förs till
fonder ökade
med
1,4 miljarder
kronor.
Avgifter
till
Kärnavfallsfonden redovisas här och de ökade med 1 miljard kronor. Avgifterna betalas av reaktorinnehavarna i förhållande till levererad energi.
Kommunal inkomstskatt ökade
Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 34 miljarder kronor medan ålderspensions- systemets avgifter ökade med 10 miljarder kronor.
Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats
Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensions- systemet utbetalar staten löpande för att sedan
189
s. 190 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
slutreglera när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträk- ningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatte- intäkter ingår också mervärdesskatt med över 57 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 70 miljarder kronor högre än i statens budget för 2014.
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2014 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2014 som beräknats under våren 2016 efter det att beskattningen av 2014 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2014 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2014.
Skatteintäkterna 2014 blev högre
Skatteintäkterna 2014 blev 9,8 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2014 års skatt som gjordes våren 2015. Inkomstskatter och skattereduktioner blev 3,8 respektive 0,6 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014. Övriga indirekta skatter på arbete blev 1,8 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2014. Den minskningen beror främst på särskild löneskatt på pensionskostnader för företag som fastställs först vid beskattningsutfallet och blev lägre än beräknat. Skatt på kapital för hushåll blev 7,4 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2014 till följd av börsuppgång och stigande
bostadspriser. Skatt på
företagsvinster
blev
1 miljard kronor högre.
Mervärdesskatt
blev
1,2 miljarder kronor högre än beräkningen våren
2014. De kommunala inkomstskatterna som går till kommunerna blev 2,6 miljarder kronor högre.
Nedsättningar bruttoredovisas
Nedsättningar för nystartjobb och sjöfartsstöd m.m. uppgick 2015 till 8 miljarder kronor. Från och med 2015 bruttoredovisas nedsättningarna i statens resultaträkning och ökar då skatter och transfereringar. Redovisningen överensstämmer därmed med regelverket för Nationalräkenskaper (ENS 2010) och är neutralt för årets resultat.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2015
2014
Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen
2 357
2 429
Trafikverket
2 007
1 753
Kronofogdemyndigheten
1 430
1 495
Centrala studiestödsnämnden
891
532
Lantmäteriet
835
854
Polismyndigheten
763
722
Läkemedelsverket
572
556
Finansinspektionen
532
521
Bolagsverket
458
417
Strålsäkerhetsmyndigheten
339
356
Elsäkerhetsverket
322
321
Patent- och registreringsverket
295
288
190
s. 191 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Affärsverk
Luftfartsverket
2 158
1 324
Sjöfartsverket
1 404
1 399
Svenska kraftnät
0
15
Övriga
1 845
1 754
Summa offentligrättslig verksamhet
16 208
14 734
Uppdragsverksamhet
Trafikverket
4 047
4 204
Statens institutionsstyrelse
1 680
1 587
Exportkreditnämnden
1 515
1 476
Statens fastighetsverk
655
625
Pensionsmyndigheten
647
815
Lunds universitet
552
533
Skatteverket
536
534
Statens jordbruksverk
457
450
Lantmäteriet
402
370
Sveriges lantbruksuniversitet
377
374
Uppsala universitet
372
371
Kungl. Tekniska högskolan
304
265
Affärsverk
Svenska kraftnät
8 198
8 814
Luftfartsverket
888
943
Sjöfartsverket
257
170
Övriga
6 423
6 350
Summa uppdragsverksamhet
27 310
27 881
Andra ersättningar
Inspektionen för
2 997
2 848
arbetslöshetsförsäkringen
Polismyndigheten
719
808
Trafikverket
362
154
Exportkreditnämnden
307
163
Försäkringskassan
274
9
Karolinska institutet
261
268
Naturvårdsverket
227
2 669
Centrala studiestödsnämnden
226
206
Transportstyrelsen
175
160
Statens skolverk
170
199
Affärsverk
Svenska kraftnät
196
158
Sjöfartsverket
9
11
Luftfartsverket
7
20
Övriga
1 594
1 937
Skr. 2015/16:101
Summa andra ersättningar
7 525
9 611
Total summa
51 043
52 226
Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskade med 1,2 miljarder kronor eller 2 procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1,5 miljarder kronor och utgör ca en tredjedel, 32 procent, av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade med 0,6 miljarder kronor och utgör drygt hälften, 54 procent, av posten. Andra ersättningar minskade med 2,1 miljarder kronor och utgör 15 procent av posten.
Intäkterna är klassificerade antingen som avgifter i offentligrättslig verksamhet eller upp- dragsverksamhet, eller som andra ersättningar. Staten erhåller avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften erhåller därmed en motprestation. Avgifterna specificeras mellan de avgifter som är offentlig- rättsliga respektive avgifter för uppdrags- verksamhet.
Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.
Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga, i regel försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) som innebär att myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut avgifter för vissa varor och tjänster.
Den tredje typen av intäkter är andra ersättningar som staten erhåller, som inte betraktas som avgifter eftersom att den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift.
Offentligrättsliga avgifter ökade
Ökningen av intäkter av offentligrättsliga avgifter är främst hänförlig till ett affärsverk och två andra myndigheter. Luftfartsverkets offent- ligrättsliga avgifter ökade med 833 miljoner kronor och berodde i huvudsak på ökade intäkter för flygtrafik en route, s.k. undervägsavgifter. Avgifterna fastställs av Europakommissionen och ökningen beror främst på Luftfartsverkets pensionsskulds- förändring som innebar ökade kostnader till följd av pensionsskuldsökningen.
191
s. 192 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
CSN tar huvudsakligen ut avgifter för administration av återbetalning av studielån och för att bevilja studiemedel. Avgifterna ökade med 358 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att CSN:s expeditionsavgift och påminnelseavgift höjdes från och med 2015.
Trafikverkets avgifter ökade med 254 miljoner varav banavgifter ökade med 169 miljoner kronor. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Från den 1 februari 2015 tar Transportstyrelsen ut infrastrukturavgifter för passage på broarna på riksväg 50 i Motala och E4 i Sundsvall, varav Trafikverket erhöll broavgifter som uppgick till 67 miljoner kronor. Trafikverkets offentlig- rättsliga avgifter omfattar även bl.a. förarprovs- avgifter.
Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter
Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, som tas ut i en mängd olika verksamheter.
Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet avser bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet avser avgifterna även gemensam avgift för säkerhets- kontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafik- ledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route).
Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Polismyndigheten tar ut offentligrättsliga avgifter för s.k. stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till sina egenskaper eller användnings- områden står läkemedel nära.
Finansinspektionens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar,
exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under myndighetens tillsyn eller är registrerade hos myndigheten.
Bolagsverket tar ut avgifter för att registrera företag.
Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke- joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning.
Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar t.ex. elsäkerhetsavgifter, elberedskaps- avgifter och nätövervakningsavgifter.
Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för bl.a. patent- och varumärkesregistreringar.
Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet minskade
Minskningen med 571 miljoner kronor av intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet beror främst på ett affärsverk och två andra myndigheter som sammantaget minskade med 943 miljoner kronor, medan avgiftsintäkterna hos övriga myndigheter och affärsverk totalt sett ökade.
Svenska kraftnäts intäkter minskade med 616 miljoner kronor, främst för balans- och frekvensregleringen till stor del beroende på det låga elpriset. Volymen köpt balanskraft ökade jämfört med föregående år men då genom- snittspriset minskade blev intäkterna lägre. Såväl intäkter som kostnader påverkas bruttomässigt av marknadspriset på el och volymen balanskraft i respektive elområde och det kan därför vara stora skillnader mellan åren. I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga åtagit sig att planera sin elproduktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av
192
s. 193 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
obalanserna och redovisar köpt respektive såld balanskraft i sin resultaträkning.
Pensionsmyndighetens avgifter minskade med 169 miljoner kronor på grund av att intäkterna från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet minskade medan avgift för administration av premiepensions- systemet ökade något.
Avgifterna i Trafikverkets uppdrags- verksamhet minskade med 158 miljoner kronor, vilket främst beror på minskad volym av investeringsprojekt där kommuners anlägg- ningar byggs samtidigt som Trafikverkets. Trafikverkets uppdragsverksamhet består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.
Största ökningen av avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet hade Statens institutions- styrelse. Vårdavgifter för vård och behandling ökade med 94 miljoner kronor på grund av hög efterfrågan på vårddygn inom både ungdoms- och missbruksvården.
Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet
Totalt redovisar omkring 180 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet.
Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda exportkredit- och investeringsgarantier. Avgifterna avser premie- intäkter som ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster, och premiens storlek beror på risken i varje affär.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet.
Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.
Skatteverkets uppdragsintäkter är ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensions- avgifter m.m.
Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet är i huvudsak deras distriktsveterinärorgani- sation.
Skr. 2015/16:101
Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
Sveriges lantbruksuniversitets uppdrags- intäkter kommer från djursjukvård, forsknings- uppdrag och övriga konsulttjänster, hyres- intäkter samt jordbruksprodukter.
Luftfartsverkets intäkter avser i huvudsak konsulttjänster.
Sjöfartsverkets intäkter avser bl.a. försäljning av sjökort och konsultuppdrag.
Intäkter av andra ersättningar minskade
Den avgörande anledningen till minskningen av intäkter av andra ersättningar är att Naturvårdsverkets ersättningar minskade med 2 442 miljoner kronor. Minskningen följer efter en kraftig ökning 2014 på grund av realisationsvinster som uppstod vid försäljning av mark. Marken övertogs 2013 till bokfört värde från Ersättningsmark i Sverige AB. Omfattningen av försäljningen var lägre 2015 men det är realisationsvinster från den fortsatta försäljningen av marken som även 2015 utgör majoriteten av Naturvårdsverkets andra ersätt- ningar. Totalt minskade intäkter av andra ersättningar bara med 2 086 miljoner kronor eftersom att de ökade totalt sett exklusive Naturvårdsverket.
Försäkringskassans andra ersättningar ökade med 266 miljoner kronor vilket huvudsakligen beror på att ersättningen för pensionärsvården inom EU ökade då fler pensionärer från länder inom EU tillbringade mer tid i Sverige och den genomsnittliga kostnaden per månad för vården därmed ökade.
Trafikverkets andra ersättningar ökade med 208 miljoner kronor på grund av att viten var ovanligt låga 2014 till följd av krediteringar av tidigare utställda vitesfakturor samt att skadeersättningar och kvalitetsavgifter ökade. Trafikverket redovisar bl.a. viten, intäkter från försäkringsbolag för skadeersättningar på väganläggningar och kvalitetsavgifter kopplat till banavgifterna som andra ersättningar.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar ökade med 149 miljoner kronor och är främst finansieringsavgifter som arbetslöshetskassorna betalar. Ökningen berodde på att flera arbetslöshetskassor höjde medlemsavgifterna eftersom att taket för den inkomstrelaterade ersättningen höjdes 2015, vilket även orsakade en höjning av den
193
s. 194 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
finansieringsavgift som arbetslöshetskassorna betalar.
Exportkreditnämnden redovisar återvunna skadebelopp som andra ersättningar. Åter- vinningarna ökade med 144 miljoner kronor, främst på grund av ett multilateralt avtal om betalning av Kubas skulder.
Övrigt om intäkter av andra ersättningar
Totalt redovisade omkring 100 myndigheter intäkter av andra ersättningar.
Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och löne- kostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.
CSN redovisar återkravsintäkter från återkrav som uppstår om en studerande t.ex. avbrutit studierna utan att meddela CSN.
Transportstyrelsen redovisar bl.a. felparker- ingsavgifter som andra ersättningar.
Andra ersättningar hos Statens skolverk är bl.a. återbetalda statsbidrag.
Svenska kraftnät redovisar investeringsbidrag som andra ersättningar.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2015
2014
AP-fondsmedel
18 929
19 705
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
EU:s garantifond för jordbruket
5 515
6 314
EU:s landsbygdsfond
1 436
2 188
EU:s fiskefonder
51
67
Summa Statens jordbruksverk
7 001
8 569
Tillväxtverket
Bidrag från Europeiska regionala
541
978
utvecklingsfonden
Rådet för Europeiska Socialfonden i
Sverige
Bidrag från Europeiska socialfonden
199
966
Bidrag från fonden för integration av
17
24
tredjelandsmedborgare
Migrationsverket
Bidrag från Europeiska flykting- och
-35
108
återvändandefonden
Polismyndigheten
Bidrag från Fonden för inre säkerhet
1
-
Interregionala bidrag (Interreg)
233
260
Trafikverket
Bidrag till transeuropeiska nätverk
123
311
Övriga EU-bidrag
Universitet och högskolor
1 074
1 140
Övriga myndigheter
640
587
Summa EU-bidrag
9 795
12 943
Erhållna bidrag vid universitet och
7 829
7 263
högskolor (exklusive bidrag från EU)
Försäkringskassan
- assistansersättning
4 894
4 795
- underhållsstöd
1 236
1 198
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)
1 777
1 090
Statens tjänstepensionsverk
562
601
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
(exklusive bidrag från EU)
1 540
1 598
Total summa
46 561
49 193
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har totalt sett minskat med 2,6 miljarder kronor.
AP-fondsmedel
Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetal- ning av ålderspensioner och de ålderspensions- avgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.
För 2015 ökade utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonden med 9 miljarder kronor medan avgifterna som tillförs AP- fonderna ökade med 10 miljarder kronor. Det innebär att AP-fondens nettobidrag till staten minskade med knappt 1 miljard kronor.
194
s. 195 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Intäkter av EU-bidrag
Intäkter av EU-medel uppgår till 9,8 miljarder kronor och visar på återflödet från EU- budgeten. För 2015 har dessa minskat med 3,1 miljarder kronor vilket främst beror på att programperioden 2007–2013 går mot sitt slut och programperioden 2014–2020 inte har påbörjats i särskilt hög grad.
Europeiska kommissionen betalade ut bidrag till transeuropeiska nätverk om drygt 0,1 miljarder kronor som utgör EU-stöd för investeringar och utvecklingsinsatser. Bland större projekt som fick bidrag 2015 märks Baltic Link Karlskrona–Gdynia (upprustning av järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona), muddring i Trelleborgs hamn samt åtgärder inom ITS-området.
Bland EU-bidragen utgör del till universitet och högskolor som huvudsakligen ska användas för forskning. EU, företag inom och utom Sverige, och olika forskningsstiftelser finansierar till stor del denna forskning. Universitet och högskolor redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,1 miljarder kronor.
Från andra finansiärer än EU förekommer
andra bidrag
direkt
till myndigheter med
0,6 miljarder
kronor.
Dessutom tillkommer
universitet och högskolor med redovisade intäkter av bidrag på 7,8 miljarder kronor vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostna- den för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Intäkter av bidrag, exklusive bidrag från EU, ökade med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2014. Den främsta orsaken är att bidrag till investeringar för Citybanan i Stockholm ökade under 2015.
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänste- pensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen.
Skr. 2015/16:101
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor
2015
2014
Socialförsäkring
496 666
480 759
Allmänna bidrag till kommuner exkl.
162 645
160 353
tillfälligt stöd
Arbetsmarknad
60 140
61 712
Överföring till premiepensionssystemet
31 374
30 589
Avgiften till Europeiska gemenskapen
40 376
38 718
Bistånd och andra internationella bidrag
26 889
27 899
Migration och integration
36 628
18 429
Utbildning, studiestöd
28 653
27 462
Övrigt
78 687
83 177
Summa
962 058
929 098
Transfereringar
2015
2014
Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten)
Ålderspensioner vid sidan av statens budget
264 579
255 103
Premiepensioner
6 008
4 739
Ersättning vid ålderdom
37 495
38 791
(anslagsfinansierade förmåner)
Övrig Socialförsäkring
(Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten)
Ersättning vid sjukdom och
84 941
81 643
funktionsnedsättning m.m.
varav sjukpenning och rehabilitering
33 445
29 263
m.m.
varav aktivitets- och sjukersättning
43 405
44 121
Stöd till personer med funktionsnedsättning
30 064
28 904
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
73 580
71 578
(FK, PM)
Summa socialförsäkring till hushåll
496 666
480 759
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
26 612
27 896
varav Arbetsförmedlingen
12 509
13 446
varav Försäkringskassan
14 104
14 450
Arbetsmarknadspolitiska program och
4 607
4 253
insatser, Arbetsförmedlingen
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
2 000
2 272
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
1 197
1 581
Summa arbetsmarknad till hushåll
34 417
36 002
195
s. 196 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden
14 564
14 776
Kostnad resp. återföring av reservation för
225
51
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
3 626
3 625
Kammarkollegiet
Summa utbildningspolitik till hushåll
18 415
18 451
Bistånd m.m.
Bistånd och andra internationella bidrag
3 201
3 241
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete
Migration och integration
Migrationsverket
584
471
Integration, Etableringslotsar,
1 904
1 643
Arbetsförmedlingen
Integration, Etableringsersättning till vissa
3 687
2 685
nyanlända invandrare, Försäkringskassan
Insatser för den ideella sektorn,
104
-
Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällefrågor m.fl.
Särskilda insatser inom folkbildningen,
105
-
Kammarkollegiet
Summa migration och integration till
6 384
4 799
hushåll
Statens pensionsverk, pensionskostnader ej
843
948
statligt anställda
Nettoöverföring till
31 374
30 589
premiepensionssystemet
Övriga transfereringar till hushåll
14 212
14 189
Summa transfereringar till hushåll
605 513
588 976
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m.,
7 681
7 722
Arbetsförmedlingen
Lönebidrag och Samhall m.m.,
4 495
4 505
Kammarkollegiet
Arbetsmarknadspolitiska program och
3 069
2 905
insatser, Arbetsförmedlingen
Anställningsstöd, Skatteverket
7 202
7 175
Summa arbetsmarknad till företag
22 448
22 307
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,
8 450
11 106
Statens jordbruksverk
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
2 805
2 687
utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
Räntebidrag m.m., Boverket
305
296
Forskning och utveckling m.m., Verket för
1 522
1 492
innovationssystem
Tillväxtverket
1 049
1 152
Regionala tillväxtåtgärder m.m.,
453
539
länsstyrelserna
Energiforskning m.m., Statens
641
955
Energimyndighet
Trafikupphandling, Trafikverket
764
796
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
760
771
Kultur, Statens kulturråd
306
289
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
967
867
Mynd för yrkeshögskolan
Mediefrågor, Presstödsnämnden
487
519
Transportstyrelsen
799
771
Övriga transfereringar till företag
5 495
5 327
Summa transfereringar till företag
47 249
49 875
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket
57 381
54 458
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
3 646
3 465
Skatteverket
Kommunalekonomisk utjämning till
73 313
74 176
kommuner, Skatteverket
Kommunalekonomisk utjämning till
27 442
28 254
landsting, Skatteverket
Stöd till kommuner och landsting
863
-
Summa allmänna bidrag till kommuner exkl det
162 645
160 353
tillfälliga stödet för migration och integration
Allmänna bidrag, tillfälligt stöd för
migration och integration:
Tillfälligt stöd till kommuner, Skatteverket
8 330
-
Tillfälligt stöd till landsting, Skatteverket
1 470
-
Summa allmänna bidrag till kommuner,
9 800
0
tillfälligt stöd för migration och integration:
Summa allmänna bidrag till kommuner
172 445
160 353
Migration och integration
Migrationsverket
Ersättningar och bostadskostnader,
6 423
3 818
Migrationsverket
Ersättningar för ensamkommande barn,
4 380
3 404
Migrationsverket
Övriga kommunersättningar vid
7 777
5 350
flyktingmottagande, Migrationsverket
Summa migration och integration vid
18 580
12 571
Migrationsverket till kommuner och
landsting
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.
22 650
21 546
(Hälso- och sjukvårdspolitik),
Kammarkollegiet
196
s. 197 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och
1 631
1 618
sjukvårdpolitik), Försäkringskassan
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
3 275
3 403
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.
2 393
2 545
Summa arbetsmarknadspolitik till
3 275
3 403
kommuner
Skolverket (Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning):
Maxtaxa i barnomsorgen
3 902
3 688
Utveckling av skolväsendet och annan
1 402
1 158
pedagogisk verksamhet
Statligt stöd till vuxenutbildning
713
1 049
Lågstadielyftet, del till kommuner
857
-
Övrigt, Skolverket
560
429
Summa Skolverket till kommuner
7 433
6 324
Integration, del av Utveckling av
200
-
skolväsendet, Skolverket
Ersättning vid sjukdom och
1 869
2 236
funktionsnedsättning, Försäkringskassan
Transportpolitik, Trafikverket
1 386
1 700
Bidrag till kultur, Statens kulturråd
1 384
1 431
Övriga transfereringar till kommuner
8 879
11 125
Summa transfereringar till kommuner
239 732
222 307
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
29 848
29 063
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket
5 287
4 983
Storbritanniens budgetreduktion,
506
463
Kammarkollegiet
Tullavgift, Tullverket
4 711
4 185
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket
24
24
Avgiften till Europeiska unionen
40 376
38 718
Bistånd och andra internationella bidrag,
23 688
24 658
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
Dagersättning till asylsökande m.m.,
1 664
1 060
Migrationsverket
Övriga transfereringar till utlandet
3 836
3 504
Summa transfereringar till utlandet
69 564
67 940
Total summa transfereringar
962 058
929 098
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvud- sak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.
Skr. 2015/16:101
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till området socialförsäkring räknas transfereringar som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålders- pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktions- nedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 33 miljarder kronor mellan 2014 och 2015.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2015. De transfere- ringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålders- pensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensions- rätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,0 procent 2015) finns med bland transfereringar till hushålls- sektorn men redovisas separat. Nettoöver- föringen till premiepensionssystemet var 31 miljarder kronor 2015, vilket var 0,8 miljarder kronor mer än 2014. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3.
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 9,5 miljarder
197
s. 198 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
kronor till följd av att antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension blir fler. På grund av indexeringsreglerna räknades inkomst- och tilläggspensionerna till personer över 65 år upp med 0,9 procent mellan 2014 och 2015. I december 2015 fick 2 057 567 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, 44 105 personer fler än i december 2014.
Premiepensioner ökade med 1,3 miljarder kronor eller 27 procent. Den ökningen beror på den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går in i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år. Fler förklaringar är att börskurserna ökade relativt kraftigt under 2014, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk vilket medförde kursvinster. Detta påver- kade uppräkningen av många premiepensioner 2015.
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 1,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Garantipension minskade med 0,8 miljarder kronor då prisbasbeloppet har sänkts. Bostads- tillägget ökade med 0,1 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget höjdes i september 2015 från 93 till 95 procent av boendekostnaderna. Dessutom var boende- kostnaderna högre och antalet pensionärer med bostadstillägg något fler.
Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken
Kostnaden för sjukpenning ökade med 4,2 miljarder kronor (14 procent). År 2015 har antalet nya sjukfall fortsatt att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av 2014. Sjukpenningtalet i december 2015 var 10,5 dagar, vilket var en ökning med 1,1 dag eller 12 procent sedan december 2014. Liksom tidigare år har kvinnor ett högre sjukpenningtal, 13,7 dagar, än män, 7,3 dagar. Ökningen är störst bland kvinnor och gäller framför allt psykiska diagnoser. Dessa är nu den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro både för kvinnor och män. Sjukpenningen ökar mest för sjukfall längre än ett år. Där har antalet personer ökat med 18 procent sedan december 2014. De långa sjukfallen ökade starkast bland män vilket
beror på att antalet sjukfall med psykisk diagnos nu ökar snabbare bland män än bland kvinnor. Under november månad 2015 fick 193 372 personer sjukpenning, vilket är 17 000 fler än ett år tidigare. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.
Men färre får aktivitets- och sjukersättning
Aktivitets och sjukersättningen minskade med 0,7 miljarder kronor (1,6 procent). Sjukersätt- ning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 307 446 personer i december 2015. Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2014. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjuk- ersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 37 599 personer i december 2015. Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december 2014. För nybeviljade aktivitets- ersättningar ökar andelen med psykiatriska diagnoser något. Det gäller främst huvud- diagnoserna genomgripande utvecklings- störningar och hyperaktivitetsstörningar. Fler män än kvinnor får aktivitetsersättning.
Fler assistanstimmar
Kostnader för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaden ökade med 1,2 miljarder kronor (4,0 procent). I december 2015 hade 16 142 personer assistansersättning vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Det genomsnittliga antalet timmar ökade liksom schablonbeloppet per timme.
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,0 miljard kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag
198
s. 199 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
beror på att både antalet barn och medel- ersättningen stiger. Männen tar succesivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 26 procent sedan år 2000.
Arbetslöshetsersättningen minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 1,6 miljarder kronor. Arbets- löshetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. I genomsnitt under 2015 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Under 2014 var genomsnittet 7,9 procent. I slutet på december 2015 var 381 146 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december 2014. Av de inskrivna var 200 590 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. Kostnaderna för arbetsmarknads- politiska program och insatser ökade med 0,4 miljarder kronor.
Lönegarantiersättningen minskade
Lönegarantiersättningen minskade med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2014. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats.
Ökad ersättning till etableringslotsar
Ersättning till etableringslotsar ökade med 0,3 miljarder kronor. Det ökade antalet kom- munplacerade asylsökande gör att fler omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 1 miljard kronor. Antalet personer med etableringsersättning följer flyktingströmmarna till Sverige. Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under kommunersättning för flyktingmottagande.
Skr. 2015/16:101
31 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
I beloppet ingår socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som överförts till premiepensions- systemet, med avdrag för utbetalda premie- pensioner (2,2 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag minskade
Transfereringar till företag minskade med 2,6 miljarder kronor. Transfereringar finansi- erade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygds- åtgärder m.m. minskade med 2,7 miljarder kronor. Utbetalningarna försenades på grund av ett fördröjt it-system.
Nedsättningar bruttoredovisas
Nedsättningar för nystartjobb och sjöfartsstöd m.m. uppgick 2015 till 8,2 miljarder kronor varav 7,2 miljarder kronor gick till företag. Från och med 2015 bruttoredovisas nedsättningarna i statens resultaträkning och ökar då skatter och transfereringar. Redovisningen överensstämmer därmed med regelverket för National- räkenskaper (ENS 2010) och är neutralt för årets resultat.
Transfereringar till kommuner ökade
Efter att ha ökat 2010 och 2011 i samband med finanskrisen minskade bidragen till kommuner 2012. Under 2013 ökade bidragen till kommuner återigen och ökningen har därefter tilltagit.
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 17 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 12 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomst- sida. Samtidigt justeras statsbidragen till kom-
199
s. 200 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
muner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med över 57 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 70 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.
Ökad kommunmoms men minskad kommunalekonomisk utjämning
Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 2,9 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting minskade med 0,9 miljarder kronor respektive 0,8 miljarder kronor. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad.
Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga
Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under 2015. Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under på- gående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Kompensationen till kommuner och landsting blev 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder kronor.
Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen
Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. Stödet betalades ut i december 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. I statens resultat- räkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på 2015.
Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också
Migrationsverkets bidrag till kommuner för
integration
och migration
ökade
med
6,0 miljarder
kronor. Det
totala
antalet
asylsökande blev 162 877 under 2015. Under 2014 ansökte totalt 81 301 om asyl. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan.
Ersättningar och bostadskostnader ökade med 2,6 miljarder kronor. Det totala antalet kom- munmottagna enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa
utlänningar uppgick
under
2015 till 51 197.
Under
2014
var antalet
kommunmottagna
46 504.
Under
2015
har totalt 109 235 uppe-
hållstillstånd beviljats. Under 2014 beviljades 110 610 uppehållstillstånd.
Ersättningar till kommuner vid flykting- mottagande ökade med 3,4 miljarder kronor. Därav ökade ersättningen för ensamkommande barn med 1,0 miljard kronor. Det kom 35 369 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl 2015. Antalet kommunmottagna under 2015 var 3 794. Antalet ensamkommande barn 2014 var 7 049 varav 3 396 blev kommunmottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. De ökade läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompenserats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen.
Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet
Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren. För 2015 redovisas 0,9 miljarder kronor i stats- bidrag till primärkommuner för lågstadielyftet.
Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedago- gisk verksamhet har ökat drygt 0,2 miljarder
200
s. 201 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
kronor. Kommunerna fick också 0,2 miljarder kronor mer för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,3 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade – högre EU- avgift
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 1,7 miljarder kronor. Den BNI- baserade avgiften ökade med 0,8 miljarder kronor och den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med 0,3 miljarder kronor. Tullavgiften ökade 0,5 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statens budget.
Kostnaden för bistånd och andra internation- ella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete minskade med 1,0 miljard kronor.
Migrationsverkets utbetalning av dag- ersättning till asylsökande redovisas i enlighet med Nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslags- posten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehålls- tillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Dessa ersättningar ökade med 0,6 miljarder kronor.
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2015
2014
Stabilitetsfonden
3 351
3 406
Insättningsgarantifonden
1 208
4 757
Kärnavfallsfonden
1 384
6 563
Övriga fonder
97
44
Summa
6 040
14 770
Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden och Insättningsgarantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden.
Skr. 2015/16:101
Stabilitetsfonden
bildades
2008
med
15 000 miljoner kronor från anslag på
statens
budget. Avsättningens storlek skiljer sig endast marginellt jämfört med 2014 och ökningen på 3 351 miljoner kronor beror i allt väsentligt på intäkter från stabilitetsavgifter med 3 488 mil- joner kronor. De finansiella intäkterna är negativa som följd av den negativa räntan på konton i Riksgäldskontoret.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garanti- verksamheten. Avsättningarna till fonden minskade kraftigt eftersom effekten av mark- nadsvärdeförändringar ledde till lägre avsättning för 2015 medan den ökade avsättningen 2014. Insättningsgarantiavgifterna uppgick till 1 485 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 85 miljoner kronor, medan de finansiella intäkterna var relativt låga.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden minskade kraftigt jämfört med 2014, beroende på marknadsvärderingen av tillgångar. Avsättningen för 2014 inkluderar en kraftig värdeökning för 2014 med 3 779 miljoner kronor, medan mark- nadsvärdet för 2015 minskat med 2 066 miljoner kronor. Avgifterna från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. Dessa ökade med 1 015 miljoner kronor. Det finansiella nettot ex- klusive marknadsvärdeförändringar förändrades endast marginellt. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinnehavarna ökade med ca 400 mil- joner kronor till 1 655 miljoner kronor.
Övriga fonder i staten är numera förhållande- vis små och därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42.
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2015
2014
Lönekostnader inklusive arbetsgivarav-
gifter
Polismyndigheten
13 891
13 916
Försvarsmakten
10 762
10 543
Arbetsförmedlingen
6 043
5 580
Försäkringskassan
5 611
5 576
Skatteverket
5 195
5 029
201
s. 202 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Kriminalvården
4 566
4 416
Trafikverket
4 344
4 159
Lunds universitet
4 189
4 110
Regeringskansliet
3 736
3 915
Domstolsverket
3 724
3 611
Uppsala universitet
3 661
3 437
Göteborgs universitet
3 152
3 010
Karolinska institutet
2 844
2 620
Migrationsverket
2 793
2 147
Stockholms universitet
2 783
2 672
Kungl Tekniska högskolan
2 260
2 188
Umeå universitet
2 236
2 165
Linköpings universitet
2 034
1 986
Försvarets materielverk
1 910
1 790
Statens institutionsstyrelse
1 746
1 577
Sveriges lantbruksuniversitet
1 667
1 672
Tullverket
1 097
1 063
Affärsverk
Luftfartsverket
998
1 004
Sjöfartsverket
839
803
Svenska kraftnät
294
238
Övriga myndigheter
34 596
33 935
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
126 969
123 162
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-29 985
-28 827
Summa lönekostnader efter eliminering
96 984
94 335
av arbetsgivaravgifter
Pensionskostnader
Polismyndigheten
1 833
1 890
Försvarsmakten
1 652
1 520
Trafikverket
624
602
Regeringskansliet
610
604
Arbetsförmedlingen
586
567
Lunds universitet
585
562
Försäkringskassan
580
594
Domstolsverket
561
520
Skatteverket
558
553
Riksdagsförvaltningen
471
276
Göteborgs universitet
455
425
Uppsala universitet
454
414
Karolinska institutet
397
364
Kriminalvården
352
374
Umeå universitet
339
315
Stockholms universitet
309
194
Kungl. Tekniska högskolan
280
269
Linköpings universitet
278
259
Försvarets materielverk
257
229
Migrationsverket
252
208
Sveriges lantbruksuniversitet
224
217
Åklagarmyndigheten
164
150
Statens institutionsstyrelse
145
132
Affärsverk
Luftfartsverket
601
727
Sjöfartsverket
86
282
Svenska kraftnät
87
90
Övriga myndigheter
4 402
4 326
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
9 932
9 689
Förändring av försäkringstekniska
6 290
6 632
avsättningar
Eliminering av premieintäkt för statliga
tjänstepensioner m.m.
-11 632
-11 177
Summa pensionskostnader
21 733
21 807
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet
398
357
Försvarsmakten
360
328
Arbetsförmedlingen
228
154
Polismyndigheten
208
227
Trafikverket
186
182
Kriminalvården
153
153
Försäkringskassan
128
124
Domstolsverket
119
122
Karolinska institutet
115
141
Styrelsen för internationellt
115
115
utvecklingssamarbete
Skatteverket
103
95
Affärsverk
Sjöfartsverket
43
25
Svenska kraftnät
25
24
Luftfartsverket
26
2
Övriga myndigheter
1908
1905
Summa övriga personalkostnader
4 114
3 952
Total summa kostnader för personal
122 831
120 094
Statens kostnader för personal ökade med ca 2,7 miljarder kronor eller 2,3 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med ca 3,1 procent medan pensionskostnaderna minskade med 0,3 procent och övriga personal- kostnader ökade med 4,1 procent.
202
s. 203 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Lönerna ökade med 3,1 procent
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 3,1 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2015 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2014. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Migrationsverkets lönekostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på en mycket kraftig ökning av antalet asylsökande. Detta har medfört ett accelererat behov av ökande personalresurser, särskilt inom den operativa verksamheten. Även övertidsuttaget har ökat kraftigt vilket påverkat lönekostnaderna. Antalet anställda ökade med 1 313 personer från december 2014.
Statens institutionsstyrelses lönekostnader ökade med 10,7 procent vilket främst beror på att myndigheten anställt mer personal då man öppnat en helt ny institution, SiS ungdomshem Tysslinge, och utökat platser på befintliga institutioner.
De ökade lönekostnaderna på Arbetsförmedlingen, 8,3 procent, beror på nyrekrytering främst inom ramen för etableringsuppdraget vilket syftar till att få nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har också sagt upp avtalen med externt upphandlade etableringslotsar och i stället ersatt dessa med egna anställda med- arbetare s.k. etableringsresurser.
Försvarets materielverks ökade lönekostna- der, 6,7 procent, beror främst på att 117 personer genom verksamhetsövergång gick över från Försvarsmakten till Försvarets materielverk.
Pensionskostnaderna är oförändrade
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Det har påverkats av att räntan i beräkningsgrunderna enligt den särskilda trögrörlighetsmetoden som används i årsredovisningen för staten sänktes till 0,9 procent från 1,1 procent 2014. Sänkningen av ränteantagandet ökade tjänstepensionsskulden med 6,3 miljarder kronor. En mer detaljerad be- skrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43. Vid sidan av SPV är det de tre affärsverken och Riksdagsförvaltningen som redovisar väsentliga
Skr. 2015/16:101
pensionsåtaganden. För dessa tillämpar SPV andra försäkringstekniska grunder än de som används vid beräkningen av statens tjänste- pensionsåtagande. För 2015 har därför Luftfartsverkets, Sjöfartverkets, Svenska Kraftnäts och Riksdagsförvaltningens pensions- skulder räknats om enligt samma princip som tillämpas för statens tjänstepensionsskuld som redovisas av SPV i årsredovisningen för staten. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Efter omräkningarna är statens pensions- kostnader i det närmaste oförändrade.
Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar, vilket utöver premien till SPV innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Pensions- premiernas storlek beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. Den kompletterande och individuella ålderspensionen fonderas däremot externt och därför elimineras inte myndig- heternas avgifter för dessa pensionsförmåner. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte.
På myndighetsnivån ökade Stockholms universitets pensionskostnader med 59 procent vilket beror på att myndigheten under 2014 fått en stor återbetalning efter en omräkning av pensionspremierna för åren 2003–2014. Årets pensionskostnad ligger i nivå med den som var 2013, 317 miljoner kronor.
Försvarets materielverks, Migrationsverkets och Statens institutionsstyrelses pensions- kostnader har ökat med mellan 10 och 20 procent beroende på ökat antal anställda.
Övriga personalkostnader ökade med 4,1 procent
Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De ökade sammantaget med 4,1 procent från föregående år.
Hos Arbetsförmedlingen har övriga personal- kostnader ökat med 48 procent vilket förklaras med ökade insatser för kompetensutveckling och ökat fokusering på arbetsmiljöarbete.
203
s. 204 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Årsarbetskrafter
I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de största statliga myndigheterna och totalt för 2015 och 2014.
Myndighet
2015
2014
Polismyndigheten
25 055
25 648
Försvarsmakten
18 105
18 678
Arbetsförmedlingen
12 337
11 452
Försäkringskassan
11 994
12 048
Skatteverket
9 719
9 589
Kriminalvården
9 324
9 163
Lunds universitet
6 777
6 908
Trafikverket
6 336
6 262
Uppsala universitet
6 037
5 907
Domstolsverket
5 808
5 811
Göteborgs universitet
5 462
5 188
Migrationsverket
5 330
4 174
Karolinska institutet
4 694
4 473
Stockholms universitet
4 618
4 527
Regeringskansliet
4 414
4 515
Umeå universitet
3 871
3 821
Linköpings universitet
3 703
3 675
Kungl. Tekniska högskolan
3 656
3 672
Statens institutionsstyrelse
3 472
3 274
Försvarets materielverk
3 210
3 053
Sveriges lantbruksuniversitet
2 841
2 909
Kronofogdemyndigheten
2 034
2 058
Tullverket
1 842
1 844
Lantmäteriet
1 811
1 868
Transportstyrelsen
1 801
1 804
Linnéuniversitetet
1 695
1698
Luleå Tekniska universitet
1 453
1 425
Malmö högskola
1 311
1 329
Statens jordbruksverk
1 201
1 206
Statistiska centralbyrån
1 200
1 206
Åklagarmyndigheten
1 185
1 166
Luftfartsverket
1 043
1 061
Pensionsmyndigheten
1 035
964
Skogsstyrelsen
1 035
1 803
Örebro universitet
1 024
1 051
Karlstads universitet
1 024
985
Sjöfartsverket
1 007
952
Övriga myndigheter
37 146
37 157
Totalt
215 610
214 319
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i
antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2015 ökade antalet årsarbets- krafter totalt med 1 291 personer eller med 0,6 procent.
Hos Migrationsverket ökade antal årsarbets- krafter med nästan 28 procent vilket beror på nyanställningar till följd av den kraftiga inströmningen av asylsökande under året.
Skogsstyrelsens årsarbetskrafter minskade med 768 personer eller 43 procent från 2014. Förklaringen till detta är att det större arbetsmarknadsprojektet tillsammans med Arbetsförmedlingen, SAFT-projektet, har avslutats under året. Därmed har antalet an- ställda som har anvisats från Arbetsförmedlingen kraftigt minskat.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2015
2014
Migrationsverket
2 969
1 880
Försvarsmakten
2 204
2 351
Polismyndigheten
2 173
2 111
Kriminalvården
1 439
1 412
Regeringskansliet
1 417
1 386
Lunds universitet
1 008
974
Domstolsverket
833
815
Kungl. Tekniska högskolan
761
738
Karolinska institutet
754
763
Uppsala universitet
719
682
Stockholms universitet
691
655
Arbetsförmedlingen
636
635
Göteborgs universitet
627
649
Försäkringskassan
602
625
Försvarets materielverk
486
488
Skatteverket
481
479
204
s. 205 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Linköpings universitet
480
469
Umeå universitet
402
402
Sveriges lantbruksuniversitet
396
367
Trafikverket
357
348
Statens institutionsstyrelse
306
304
Malmö högskola
221
176
Luleå tekniska universitet
194
182
Linnéuniversitetet
189
193
Myndigheten för samhällsskydd och
183
179
beredskap
Örebro universitet
176
173
Tullverket
153
151
Affärsverk
Sjöfartsverket
44
42
Luftfartsverket
24
44
Svenska kraftnät
35
36
Övriga myndigheter
4 697
4 449
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader
-4 552
-4 561
Summa
21 105
19 597
Som kostnader för lokaler redovisas myndig- heters kostnader för hyrda lokaler. Redovis- ningen är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 1 089 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att antalet asylsökande fortsatte att öka kraftigt. Efterfrågan på platser i anläggnings- boende överstiger antalet avtalade platser och därför hyr Migrationsverket tillfälliga platser som är betydligt dyrare än avtalade platser.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
Skadeersättningar
476
537
Förändring av reservering för skador
988
-343
Summa Exportkreditnämnden
1 464
194
Riksgäldskontoret
Förändring av förväntad förlust för
-142
103
Skr. 2015/16:101
utestående garantier
Förändring av regressfordringar och
678
132
andra tillgångar i garanti- och
utlåningsverksamheten
Summa Riksgäldskontoret
536
235
Boverket
-3
-6
Summa
1 997
423
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren, samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt. Kostnaderna ökade med 1,6 miljarder kronor vilket till 81 procent är hänförligt EKN och 19 procent är hänförligt Riksgäldskontoret.
EKN:s totala kostnader i garantiverksamheten ökade med 1 270 miljoner kronor främst på grund av ökat behov av reservering för framtida skador som följd av ett ökat utestående engage- mang. Ökningen av utestående garantier beror i huvudsak på garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB. Kostnader för skadeersättningar minskade något och de största skadeutbetalningarna avsåg redan kända skadeaffärer där reserveringar för kommande skadeutbetalningar gjorts tidigare. De största skadeutbetalningarna avsåg affärer till Iran som gjordes innan handelssanktionerna genomfördes.
Riksgäldskontorets kostnader i garanti verksamheten ökade med 301 miljoner kronor, vilket till största delen beror på lägre värde av fordran på konkursboet samt aktierna i Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB). Riksgäldskontoret erhöll tillgångarna som var ställda som säkerhet för garantin vid infriandet av kreditgarantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken i samband med bolagets konkurs 2011. Kostnaderna för förväntade förluster minskade vilket beror på att de utestående garantierna minskade, främst på grund av att kreditgarantin till Öresundsbro Konsortiet minskade till följd av konsortiets lägre skuldsättning.
Boverket redovisar en kostnadsreduktion för förändring av avsättningar för garantier som beror på att de utestående garantierna minskat och en lägre förväntad förlust. Garantierna kan
205
s. 206 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
långivare teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid köp av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2015
2014
Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket
36 873
35 115
Försvarsmakten
14 871
14 687
Försvarets materielverk
6 921
6 491
Polismyndigheten
2 196
2 161
Statens fastighetsverk
2 073
1 300
Kärnavfallsfonden
1 672
1 293
Karolinska institutet
1 472
1 415
Skatteverket
1 425
1 352
Fortifikationsverket
1 387
1 410
Försäkringskassan
1 230
1 226
Naturvårdsverket
1 186
1 029
Göteborgs universitet
1 087
1 046
Lunds universitet
1 049
1 000
Transportstyrelsen
1 008
993
Migrationsverket
897
603
Umeå universitet
874
877
Statens skolverk
846
824
Arbetsförmedlingen
832
812
Uppsala universitet
809
778
Regeringskansliet
795
784
Styrelsen för internationellt
747
634
utvecklingssamarbete
Kriminalvården
737
700
Pensionsmyndigheten
690
696
Övriga myndigheter
16 500
16 788
Summa tjänster
98 177
94 014
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
11 124
11 345
Trafikverket
4 070
5 143
Migrationsverket
1 516
785
Försvarsmakten
1 724
3 852
Polismyndigheten
814
865
Fortifikationsverket
490
495
Kriminalvården
451
387
Karolinska institutet
429
421
Uppsala universitet
365
355
Lunds universitet
339
318
Göteborgs universitet
236
205
Statens fastighetsverk
215
212
Stockholms universitet
204
221
Kungl. Tekniska högskolan
203
192
Skatteverket
189
171
Sveriges lantbruksuniversitet
173
170
Transportstyrelsen
161
160
Statens institutionsstyrelse
124
130
Arbetsförmedlingen
123
108
Umeå universitet
118
121
Regeringskansliet
113
128
Domstolsverket
109
92
Linköpings universitet
105
101
Övriga myndigheter
1 804
1 851
Summa varor
25 201
27 828
Affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
Svenska kraftnät
5 756
6 787
Sjöfartsverket
1 167
1 292
Luftfartsverket
1 024
1 107
Summa affärsverk, övrig drift – varor
7 948
9 186
och tjänster
Övriga driftkostnader - reparationer,
diverse m.m.
Försvarsmakten
2 317
1 975
Trafikverket
698
654
Kriminalvården
318
286
Migrationsverket
298
207
Myndigheten för samhällsskydd och
243
258
beredskap
Polismyndigheten
216
242
Regeringskansliet
163
212
Arbetsförmedlingen
157
145
Lunds universitet
150
150
Försvarets materielverk
135
177
Kustbevakningen
130
113
Uppsala universitet
117
115
Stockholms universitet
117
117
Karolinska institutet
115
109
Domstolsverket
107
74
Riksdagsförvaltningen
105
147
Kungl. Tekniska högskolan
96
93
Sveriges lantbruksuniversitet
95
96
Linköpings universitet
91
85
Göteborgs universitet
90
88
Försäkringskassan
88
100
Affärsverk
Svenska kraftnät
357
326
Luftfartsverket
103
95
Sjöfartsverket
69
84
206
s. 207 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter
1 502
1 552
Summa övriga driftkostnader -
reparationer, diverse m.m.
7 877
7 499
Aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket
-21 508
-21 107
Myndigheter i försvarssektorn
-8 866
-8 652
Statens fastighetsverk
-779
0
Försäkringskassan
-318
-322
Transportstyrelsen
-130
-89
Skatteverket
-91
-99
Polismyndigheten
-64
-108
Arbetsförmedlingen
-63
-32
Umeå universitet
-58
-57
Statens jordbruksverk
-53
-43
Affärsverk
Sjöfartsverket
-317
-375
Svenska kraftnät
-
-
Övriga myndigheter
-469
-552
Summa aktivering utveckling av
-32 714
-31 437
anläggningstillgångar i egen regi
Eliminering av inomstatliga
-21 296
-21 679
transaktioner
Total summa övriga driftkostnader
85 193
85 411
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader minskade med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultat räkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 0,4 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi som minskade de totala driftkostnaderna.
Skr. 2015/16:101
Dock ökade kostnader för varor och tjänster med nästan 0,7 miljarder kronor vilket medfört att driftkostnaderna hos Trafikverket ökat med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens driftkostnader har minskat vilket i huvudsak förklaras av att reservdelar och utbytesenheter från utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager (se även not 24 Beredskapstillgångar). Samtidigt minskade Försvarsmaktens aktiveringar för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi. Försvarsmaktens kostnader för köp av tjänster ökade, vilket främst beror på ökade materiel underhållskostnader.
Ökade kostnader för tjänster hos Försvarets materielverk gäller främst materiel försörjnings tjänster för en ny generation ubåtar. Även kostnader för köpta tjänster av förplägnad- och fastighetstjänster ökade.
Statens fastighetsverks driftkostnader för köpta tjänster ökade jämfört med föregående år. Det beror framför allt på förändrade redovisningsprinciper, som innebär att vissa kostnader som tidigare år redovisades som personalkostnader nu ingår i driftkostnader.
Den energi som Svenska kraftnät köper eller säljer i form av balanskraft och reglerkraft, prissätts och avräknas mot respektive balans- ansvarigt företag. Trots att volymen för köpt och såld balanskraft ökade under året medförde det lägre elpriset att Svenska kraftnäts driftkostnader minskade.
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2015
2014
Trafikverket
9 754
8 666
Försvarsmakten
8 492
8 364
Polismyndigheten
737
930
Fortifikationsverket
719
763
Försäkringskassan
604
603
Statens fastighetsverk
434
413
Lunds universitet
381
324
Kriminalvården
328
352
Uppsala universitet
288
254
Myndigheten för samhällsskydd och
257
242
beredskap
Regeringskansliet
256
263
Skatteverket
248
266
207
s. 208 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Affärsverk
Svenska kraftnät
775
953
Luftfartsverket
204
214
Sjöfartsverket
180
162
Övriga myndigheter
4 183
4052
Summa
27 840
26 821
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets avskrivningar ökade under året med 1 088 miljoner kronor främst beroende på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19).
Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 128 miljoner kronor främst beroende på avskrivningar på beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24).
Not 11
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
2015
2014
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
Akademiska Hus AB
4 780
5 215
Sveaskog Holding AB
2 017
1 691
Swedavia AB
1 410
926
AB Svensk Exportkredit
1 187
1 260
Specialfastigheter Sverige AB
1 178
1 390
SBAB Bank AB
1 162
1 256
Jernhusen AB
894
388
Teracom Boxer Group AB
477
393
SJ AB
471
460
Apoteket AB
458
371
Svevia AB
224
188
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
223
0
(SVEDAB)
PostNord AB
168
105
Almi Företagspartner AB
140
118
Infranord AB
117
17
Lernia AB
82
85
AB Svensk Bilprovning
56
63
RISE Holding AB
24
39
Vasallen AB
19
93
Metria AB
16
10
Apotek Produktion & Laboratorier AB
5
9
Kungliga Dramatiska Teatern AB
3
5
Swedfund International AB
2
-63
AB Svenska miljöstyrningsrådet
0
0
Voksenåsen A/S
0
0
Apotekens Service AB
-
-3
Ersättningsmark i Sverige AB
-
1
Svenska Spel AB
-
-
Swedesurvey AB
-1
1
AB Göta Kanalbolag
-3
0
Svenska Rymdaktiebolaget
-4
34
Kungliga Operan AB
-7
1
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
-11
-3
Statens Bostadsomvandling AB
-12
-9
Inlandsinnovation AB
-15
-12
Green Cargo AB
-27
-188
Fouriertransform AB
-49
-91
Systembolaget AB
-53
-36
Samhall AB
-63
81
European Spallation Source ESS AB
-453
-574
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
-5 686
347
Vattenfall AB
-16 672
-8 178
Övriga företag som redovisas av
5
1
Kammarkollegiet
Summa Kammarkollegiet
-7 938
5 391
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät
7
6
Gasturbiner AB m.fl.
Luftfartsverket - LFV Holding AB
11
21
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding
4
3
AB
Övriga myndigheter
33
-23
Summa resultat från andelar i företag
-7 883
5 398
med bestämmande statligt inflytande
Resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
TeliaSonera AB
3 189
5 408
Nordiska Investeringsbanken NIB
740
764
SAS AB
205
-158
AB Bostadsgaranti
1
132
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
-1
14
VisitSweden AB
5
0
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
9
13
Summa resultat från andelar i företag
4 148
6 173
med väsentligt statligt inflytande
208
s. 209 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt
Resultat från andelar i företag med
-7 883
5 398
bestämmande statligt inflytande
Resultat från andelar i företag med
4 148
6 173
väsentligt statligt inflytande
Total Summa
-3 735
11 571
Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens
ägarandel
uppgår till högst
50 och
lägst
20 procent.
Det resultat som
redovisas
ovan
baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat andelarna har minskat med 15,3 mil- jarder kronor jämfört med 2014.
Akademiska hus AB visade 0,4 miljarder kronor sämre resultat än föregående år. Minskningen är främst hänförbar till försämrade värdeförändringar i fastigheter med 0,9 miljarder kronor som delvis kompenserats av ett förbättrat finansiellt netto.
Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 0,3 miljarder kronor främst beroende på en ökad positiv värdeförändring av skog med 0,4 miljarder kronor.
Swedavia förbättrade resultatet med 0,4 mil- jarder kronor. Swedavia avyttrade under året fastighetsportföljen, vilket gav en realisations vinst på 0,8 miljarder kronor och förklarar där-
med att
övriga
rörelseintäkter ökade med
0,5 miljarder kronor.
AB Svensk Exportkredit redovisade ett
försämrat
resultat
med 0,1 miljarder kronor,
främst beroende på ett försämrat nettoresultat av
finansiella
transaktioner
med
0,1 miljarder
kronor, Specialfastigheter
Sverige
AB
visade
0,2 miljarder
kronor sämre resultat än
före-
gående år vilket främst beror på minskad positiv värdeförändring på förvaltningsfastigheter.
SBAB Bank AB försämrade resultatet med 0,1 miljarder kronor, vilket främst beror på ett försämrat nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde med 0,6 miljarder kronor, vilket delvis uppvägs av ett förbättrat räntenetto med 0,3 miljarder kronor.
Jernhusen
AB förbättrade resultatet med
0,5 miljarder
kronor. Resultatet påverkades
positivt av värdeförändringar på fastigheter med 0,7 miljarder kronor.
Skr. 2015/16:101
Svedab:s
resultat
rapporteras
som
0,2 miljarder
kronor högre än föregående år,
men det egentliga resultatet uppgick
då till
0,3 miljarder
kronor. Detta redovisades dock
inte som resultatandel eftersom det egna kapitalet hade varit negativt utan aktieägar tillskott på 0,2 miljarder kronor.
Resultatet för Infranord förbättrades med 0,1 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras med minskade kostnader inom produktion och administration.
Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,8 miljarder kronor, vilket är på oförändrad nivå. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten utan redovisas som skatteintäkt.
Green Cargo AB:s resultat ökade med 0,2 miljarder kronor. Det förbättrade resultatet är till stor del hänförligt till lägre personal- och driftkostnader samt försäljning av lok.
Resultatandelarna från Systembolaget har reducerades med respektive års betalda utdelning på 0,3 miljarder kronor. Utdelningen behandlas i stället som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,2 respektive 0,3 miljarder kronor.
Resultatandelen för EES (European Spallation Source) förbättrades med 0,1 miljarder kronor vilket förklaras med minskade personal- och konsultkostnader. Verksamheten har under året överförts till ett europeiskt konsortium European Research Infrastructure Consortium, ERIC och bolagets kostnader avser därmed inte hela året.
Resultatet för LKAB försämrades med 6,0 miljarder kronor. Lägre priser och lägre sålda volymer järnmalm påverkade resultatet negativt. I någon mån har försvagningen av den svenska kronan kompenserat för detta, men samman- taget uppgick minskningen av nettoomsätt- ningen till 4,4 miljarder kronor och brutto- resultatminskningen till 7,9 miljarder kronor. Försämringen inkluderar en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar på 6,1 miljarder kronor. Resultatet inkluderar avsättning för kostnader på 1,6 miljarder kronor relaterade till påverkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget, vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än föregående år.
Vattenfalls resultat försämrades med 8,5 miljarder kronor. Resultatet belastades med nedskrivningar på 36,8 miljarder kronor, en ökning med 13,0 miljarder kronor från
209
s. 210 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
föregående år. Årets avsättningar uppgår till 6,0 miljarder kronor och avser främst kärnkraft, gruvverksamhet och vattenkraft i Tyskland. Föregående år gjordes avsättningar på 5,7 miljarder kronor. Lägre elpriser har påverkat resultatet negativt med 4,6 miljarder kronor. Resultatet påverkas gynnsamt av en skatteffekt på 8,4 miljarder kronor.
Ersättningsmark i Sverige AB likviderades i december 2014. I januari 2014 överfördes verk- samheten i Apotekens Service till E-hälso- myndigheten. Bolaget likviderades i december 2014. Svenska miljöstyrningsrådet AB och AB Bostadsgaranti är under likvidation.
TeliaSonera AB visade ett 2,2 miljarder kronor lägre resultat, vilket främst beror på andelen i nedskrivningar på 2,7 miljarder kronor som avser verksamheten i Uzbekistan och Danmark.
Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2014 till 31 augusti 2015. Resultatet för SAS AB avser perioden 1 november 2014 till 31 oktober 2015.
SAS AB
förbättrade
sitt
resultat
med
0,4 miljarder
kronor. Minskade
kostnader
för
omstrukturering, ökade
realisationsvinster,
förbättrat finansnetto och sänkta bränslepriser har stärkt resultatet. Föregående års ändrade pensions villkor gav då en positiv engångseffekt som inte har någon motsvarighet 2015.
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2015
2014
Finansiella intäkter och kostnader för
förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
15 290
15 539
svenska kronor
Ränteintäkter avseende upplåning i
668
1 731
utländsk valuta
Summa ränteintäkter
15 958
17 270
Räntekostnader avseende upplåning i
-28 266
-32 132
svenska kronor
Räntekostnader avseende upplåning i
-2 417
-2 857
utländsk valuta
Summa räntekostnader
-30 683
-34 989
Realiserade valutakursförändringar
-10 303
3 169
(netto)
Orealiserade valutakursförändringar
5 980
-17 898
(netto)
Överkurs vid emission (netto)
9 030
4 108
Intäktsförda, preskriberade obligationer
1
-1
m.m.
Realiserade kursförändringar (netto)
-11 413
-3 587
Provisioner till banker m.fl.
-120
-146
Nettokostnad för förvaltning av
-21 550
-32 074
statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 21,5 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskade med 10,5 miljarder kronor. Orsaken var främst att positiva orealiserade valuta- kursförändringar ökade med 23,9 miljarder kronor och att de negativa realiserade valuta- kursförändringarna ökade med -13,5 miljarder kronor. Den positiva effekten uppstår när kronan stärks mot lånevalutan under lånets löptid.
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2015
2014
Riksbankens inlevererade överskott
4 100
3 300
Centrala studiestödsnämnden
2 092
2 425
Kärnavfallsfonden
1 703
1 756
Skatteverket
1 242
1 940
Exportkreditnämnden
665
1 266
Försäkringskassan
136
188
Kammarkollegiet, övrigt
119
279
Riksgäldskontoret
90
93
Värdeförändringar finansiella
instrument
Kärnavfallsfonden
-
3 772
Insättningsgarantifonden
-
2 528
Pensionsmyndigheten,
86
71
Försäkringskassan m.fl.
Affärsverk
Luftfartsverket
9
360
Svenska kraftnät
2
4
210
s. 211 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Sjöfartsverket
1
2
Övriga myndigheter
304
330
Summa
10 549
18 313
Skr. 2015/16:101
Övriga myndigheter
96
105
Aktivering av finansiella kostnader
-3
-64
Summa
4 581
1 212
Övriga finansiella intäkter minskade med 7,8 miljarder kronor beroende på att före- gående års belopp innehöll marknads värderingar för obligationer på 6,4 miljarder kronor för i första hand Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden samt mindre belopp för andra myndigheter och fonder. Under 2015 har marknadsvärdet på största delen av innehavet sjunkit (se not 14).
Riksbanken levererade in överskott på 4,1 miljarder kronor.
CSN:s finansiella intäkter består bl.a. av räntor på studielån.
Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar ränte- intäkter för nominella placeringar och värde förändringen på innehav av värdepapper.
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
685
1 021
Riksgäldskontoret
229
13
Trafikverket
107
59
Regeringskansliet
47
16
Riksdagsförvaltningen
21
13
Styrelsen för internationellt
20
8
utvecklingssamarbete
Länsstyrelsen i Jämtland
18
0
Försvarsmakten
16
16
Värdeförändringar finansiella
instrument
Kärnavfallsfonden
2 066
-
Insättningsgarantifonden
1 150
-
Pensionsmyndigheten,
117
-
Försäkringskassan m.fl.
Affärsverk
Sjöfartsverket
7
6
Svenska kraftnät
4
16
Luftfartsverket
2
2
Exportkreditnämndens finansiella kostnader gäller främst beräknade och realiserade kurs förluster för premier och skadefordringar.
Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna- der är räntekostnader för repor i insättnings- garantifonden.
Trafikverkets finansiella kostnader är bl.a. valutakursförluster på fordringar och skulder.
Regeringskansliets finansiella kostnader är i huvudsak valutakursförluster.
Under 2015 sjönk marknadsvärdet på obligationer och andra finansiella instrument i Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden samt hos vissa andra myndigheter och fonder med 3,2 miljarder kronor efter en betydande uppgång under 2014 (se not 13).
I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anlägg- ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
3.5.2 Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
21 092
19 225
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
626
615
Årets investeringar, egen utveckling
1 846
1 777
Försäljning/utrangering
-558
-329
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
23 006
21 289
Ingående ackumulerade avskrivningar
-13 995
-12 114
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 047
-2 223
Minskning av ack avskrivn vid
495
258
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-15 547
-14 079
Summa
7 549
7 210
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
211
s. 212 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Miljoner kronor
2015
2014
Försäkringskassan
1 421
1 431
Försvarsmakten
1 329
1 430
Skatteverket
491
481
Transportstyrelsen
479
520
Polismyndigheten
385
361
Affärsverk
Svenska kraftnät
149
118
Sjöfartsverket
33
25
Övriga myndigheter
3 173
2 844
Summa
7 459
7 210
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balan- serade utgifter för utveckling med 248 mil- joner kronor 2015. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Försvarsmakten, Skatteverket, Transportstyrelsen och Polis- myndigheten.
Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 1 421 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäningstjänster samt ny infrastruktur för it. Försäkringskassan har kvar it-system för pensionshantering även efter Pensionsmyndighetens bildande. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäk- ringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar avseende dessa tillgångar.
Försvarsmaktens del av balanserade utgifter för utveckling uppgår till 1 329 miljoner kronor. Det avser i huvudsak fortsatt utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009. PRIO är ett integrerat affärsystem för ledning, HR, ekonomi och logistik som etappvis införs i verksamheten.
Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 491 miljoner kronor.
Transportstyrelsens balanserade utgifter på 479 miljoner kronor avser bl. a. byte av teknisk plattform för vägtrafikregistret. Minskningen på 41 miljoner kronor jämfört med 2014 beror på lägre anskaffningar och att nedskrivningar har gjorts med anledning av att projekt omvärderats och i stället kostnadsförts.
Polismyndighetens balanserade utgifter för utveckling var 385 miljoner kronor, en ökning
med 24 miljoner kronor jämfört med 2014. Ökningen beror dels på att flera stora projekt har startat under året. Det beror också på att 2014 gjorde Polismyndigheten stora ned- skrivningar som minskade det bokförda värdet.
Av de totala investeringarna under 2015 stod Försäkringskassan för 463 miljoner kronor av årets investeringar, egen utveckling och Försvarsmakten för 283 miljoner kronor. Störst andel av de anskaffade investeringarna kommer från Transportstyrelsen med 138 miljoner kronor.
Affärsverket Svenska kraftnät och Sjöfartsverket ingår i posten med 149 miljoner kronor respektive 33 miljoner kronor.
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående ackumulerade
3 583
3 370
anskaffningsvärden
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
373
308
Årets investeringar, egen utveckling
4
0
Försäljning/utrangering
-340
-132
Utgående ackumulerade
3 619
3 546
anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
-2 669
-2 446
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-363
-340
Minskning av ack avskrivn vid
336
117
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-2 696
-2 669
Summa
923
876
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2015
2014
Myndigheten för samhällsskydd och
204
204
beredskap
Polismyndigheten
66
78
Kriminalvården
57
75
Försäkringskassan
39
52
Skatteverket
33
19
Affärsverk
Svenska kraftnät
105
70
212
s. 213 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Luftfartsverket
33
-
Sjöfartsverket
6
9
Övriga myndigheter
380
369
Summa
923
876
Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 47 miljoner kronor 2015. Av det totala bokförda värdet finns de största tillgångarna i posten hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Affärsverket Svenska kraftnät, Polismyndigheten och Kriminalvården.
Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap har tillgångar på 204 miljoner kronor. De avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radiokommunikations systemet Rakel.
Affärsverket Svenska kraftnäts rättigheter be- står främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Dessa uppgår totalt till 105 miljoner kronor och ökade med 35 miljoner kronor till följd av omklassificeringar.
Polismyndighetens rättigheter uppgår till 66 miljoner kronor 2015 och minskade jämfört med 2014 med 12 miljoner kronor. Minskningen beror främst på lägre anskaffning.
Kriminalvårdens rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar består huvud- sakligen av tele- och säkerhets installationer och uppgår 2015 till 57 miljoner kronor.
Luftfartsverkets och Sjöfartsverkets rättig- heter och andra immateriella anläggningstill- gångar uppgår till 33 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor.
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2015
2014
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
0
-
Styrelsen för internationellt
-
1
utvecklingssamarbete
Summa
0
1
Förskottet avser utvecklingskostnader
av
systemstöd.
Skr. 2015/16:101
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående anskaffningsvärde
195 987
190 351
Årets anskaffning
36
-
Årets färdigställande från pågående
25 020
5 635
investering
Försäljning/utrangering
-
-
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
221 042
195 987
Ingående ackumulerade avskrivningar
-79 894
-75 467
Årets avskrivningar
-4 917
-4 427
Försäljning/utrangering
-
-
Ackumulerad avskrivning
-84 810
-79 894
Nedskrivningar
-
-
Summa
136 232
116 093
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Avskrivningstiden för dessa är 40 år.
Värdet av väganläggningar som blev klara under 2015 var 25 020 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).
I objekt som färdigställts ingår till exempel E20 Norra Länken, E4 Sundsvall, E18 Hjulsta– Kista och Riksväg 70 Ulricehamn.
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående anskaffningsvärde
183 462
174 733
Justering av ingående
-
154
anskaffningsvärde
Årets anskaffning
31
101
Årets färdigställande från pågående
18 418
8 475
investering
Försäljning/utrangering
-13
-1
Utgående anskaffningsvärde
201 899
183 462
Ingående avskrivningar
-54 017
-50 060
Årets avskrivningar
-4 595
-3 957
Ackumulerad avskrivning
-58 612
-54 017
Nedskrivningar
-
-
Summa
143 287
129 445
213
s. 214 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2015 var 18 418 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).
I objekt som färdigställts under 2015 ingår bl.a. tunneln genom Hallandsåsen och Pågatågen i nordösta Skåne och södra Småland. I färdig- ställda investeringar ingår också arbeten för ökad kapacitet och framkomlighet, som på sträckan Gävle–Sundsvall, och upprustningar, som på sträckan Laxå–Falköping och Mjölby–Nässjö.
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående ackumulerade
62 836
58 605
anskaffningsvärden
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
760
3 265
Årets investeringar, egen utveckling
14
0
Färdigställande av pågående
1 312
1 371
nyanläggningar
Försäljning/utrangering
-243
-481
Utgående ackumulerade
64 677
62 759
anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
-23 677
-22 424
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 460
-1 552
Minskning av ack avskrivningar vid
103
409
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-25 034
-23 566
Ingående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Årets uppskrivningar
-
Minskning av ack uppskrivningar vid
-
-
försäljning
Utgående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Summa
39 723
39 274
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2015
2014
Statens fastighetsverk
13 457
13 677
Naturvårdsverket
10 842
10 415
Fortifikationsverket
10 122
9 836
Riksdagsförvaltningen
1 148
1 175
Trafikverket
992
903
Sveriges lantbruksuniversitet
761
761
Affärsverk
Sjöfartsverket
995
1 029
Luftfartsverket
798
945
Svenska Kraftnät
552
444
Övriga myndigheter
56
89
Summa
39 723
39 274
Ett tjugotal myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestäm- mer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, lands- hövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet. Fortifikations- verket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksbyggnaderna.
Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 39 723 miljoner kronor vilket är en ökning med 449 miljoner kronor jämfört med 2014.
Det bokförda värdet för Statens fastighets- verks byggnader, mark och annan fast egendom minskade med 220 miljoner kronor under 2015 till 13 457 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 18 593 miljoner kronor. Minskningen av bokfört värde beror främst på att årets avskrivningar och nedskrivningar är större än tillgångsredovisade projekt. Nedskriv- ningar gjordes i samband med att Waldemars- udde lämnades till stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde och överförda byggnader från Riksantikvarieämbetet omklassificerades till bidragsfastigheter. Av årets totala av- och
214
s. 215 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
nedskrivningarna på 1 460 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 415 miljoner kronor. De större tillgångsredovisade projekten 2015 var ombyggnad av ambassaden i Wien och energisparåtgärder på Voksenåsen i Norge.
Under 2015 köpte Naturvårdsverket ca 5 750 hektar mark av det stora brandområdet i Västmanlands län. Bytesaffärerna med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB slutfördes under 2015. Totalt ökade Naturvårds- verkets tillgångar för byggnader, mark och annan fast egendom med 427 miljoner kronor och är nu 10 842 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 10 949 miljoner kronor.
Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 286 miljoner kronor till 10 122 miljoner kronor. Under 2015 färdigställdes bl.a. byggnader i Kvarn utanför Motala, mark köptes i Boden och nybyggnationen av dykcenter i Karlskrona avslutades. Värdet av färdigställda tillgångar som förts över från pågående nyan- läggningar uppgick 2015 till 774 miljoner kro- nor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 24 545 miljoner kronor. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2015 uppgick till 623 miljoner kronor.
Riksdagsförvaltningens byggnader, mark och annan fast egendom uppgick 2015 till 1 148 miljoner kronor.
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
Skr. 2015/16:101
Miljoner kronor
2015
2014
Polismyndigheten
772
779
Regeringskansliet
499
488
Lunds universitet
325
318
Försvarsmakten
238
269
Försvarets materielverk
220
212
Övriga myndigheter
2 844
2 539
Summa
4 898
4 605
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 293 miljoner kronor 2015. Störst andel av posten härrör från Polismyndigheten 772 mil- joner kronor, Regeringskansliet 499 miljoner kronor och Lunds universitet 325 miljoner kronor.
2015 års investeringar var störst hos Polismyndigheten med 124 miljoner kronor, det avser om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Regeringskansliets investe- ringar uppgick till 84 miljoner kronor. Det har fortsatt investerat i sina lokaler i Stockholm och i nya lokaler för utlandsmyndigheterna.
2015
2014
Not 22
Ingående ackumulerade
10 769
10 059
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
anskaffningsvärden
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 090
1 124
Miljoner kronor
Årets investeringar, egen utveckling
36
17
2015
2014
Försäljning/utrangering
-301
-444
Ingående ackumulerade
82 135
79 969
Utgående ackumulerade
11 594
10 756
anskaffningsvärden
anskaffningsvärden
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
4 814
4 547
Årets investeringar, egen utveckling
32
8
Ingående ackumulerade avskrivningar
-6 176
-5 767
Årets överföringar från Pågående
3 841
2 354
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-803
-788
nyanläggingar
Minskning av ack avskrivn vid
282
404
Försäljning/utrangering
-4 013
-4 588
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade
86 809
82 292
Utgående ackumulerade avskrivningar
-6 697
-6 151
anskaffningsvärden
Summa
4 898
4 605
Ingående ackumulerade avskrivningar
-52 509
-51 996
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och
ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-5 483
-5 127
på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det
ackumulerade värdet.
Ingående ackumulerade uppskrivningar
-
-
Årets uppskrivningar
-
0
215
s. 216 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Minskning av ack uppskrivn vid
-
-
utrangering/försäljning
Minskning av ack avskrivn vid
3 716
4 523
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-54 276
-52 600
Summa
32 533
29 692
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2015
2014
Kustbevakningen
2 653
2 807
Lunds universitet
1 615
956
Polismyndigheten
1 302
1 092
Myndigheten för samhällsskydd och
1 296
1 307
beredskap
Försvarsmakten
1 283
1 407
Affärsverk
Svenska kraftnät
11 622
9 810
Sjöfartsverket
1 510
1 133
Luftfartsverket
18
17
Övriga myndigheter
11 234
11 163
Summa
32 533
29 692
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- medel är exempel på tillgångar som myndig- heterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Affärsverket Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollan- läggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem.
Störst andel av posten utgörs av Affärsverket Svenska kraftnät 11 622 miljoner kronor, Kustbevakningen 2 653 miljoner kronor, Lunds universitet 1 615 miljoner kronor, Sjöfartsverket 1 510 miljoner kronor och Polismyndigheten 1 302 miljoner kronor.
Av årets totala investeringar på 4 846 miljoner kronor står Polismyndigheten för 721 miljoner kronor. Det förklaras främst av de helikoptrar som har anskaffats. Lunds universitet har inve- sterat 427 miljoner kronor. Uppsala universitet har investerat 239 miljoner kronor vilket främst avser inredning och utrustning.
Luftfartsverket ingår i posten med bokfört värde på 18 miljoner kronor.
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående ackumulerade
101 114
91 061
anskaffningsvärden
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
4 559
7 139
Årets investeringar, egen utveckling
21 458
21 058
Årets överföring till färdig tillgång
-48 535
-17 886
Försäljning/utrangering
0
5
Årets nedskrivningar
-124
-180
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
78 472
101 196
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2015
2014
Trafikverket
64 976
87 403
Statens fastighetsverk
1 226
633
Fortifikationsverket
934
1 135
Domstolsverket
427
138
Lunds universitet
342
709
Affärsverk
Svenska kraftnät
9 307
9 659
Luftfartsverket
238
221
Sjöfartsverket
174
357
Övriga myndigheter
848
941
Summa
78 472
101 196
Av det totala bokförda värdet på 78 472 miljoner
kronor
finns
64 976 miljoner
kronor
hos
Trafikverket och 9 307 miljoner
kronor
på
Affärsverket Svenska kraftnät.
Årets
investeringar uppgår
totalt
till
26 018 miljoner
kronor.
Trafikverkets
investeringar uppgår till 21 331 miljoner kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som till exempel E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet och Citybanan. Affärsverket Svenska kraftnät har investerat 2 354 miljoner kronor. Investeringar görs fortsatt i NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska. Därutöver har Affärsverket Svenska kraftnät också fortsatta
216
s. 217 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
investeringar i SydVästlänken och Stockholms Ström.
Under 2015 har Trafikverket färdigställt projekt som E20 Norra länken och E18 Hjulsta– Kista i Stockholm, E4 Sundsvall och tunneln genom Hallandsåsen m.fl. Dessa utgör 43 724 miljoner kronor av totalt 48 535 miljoner kronor som har överförts till färdig tillgång.
I posten ingår också Luftfartsverket med 238 miljoner kronor i bokfört värde och Sjöfartsverket med 174 miljoner kronor i bokfört värde.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2015
2014
IB Anskaffningsvärde
166 274
163 027
beredskapsinventarier
Årets anskaffning
8 683
7 743
Årets försäljningar/utrangeringar
-12 128
-4 498
UB Anskaffningsvärde
162 829
166 272
beredskapsinventarier
IB Beredskapsvaror i lager
17 178
16 749
Årets anskaffning
902
779
Årets övriga förändring
3 257
-350
UB Beredskapsvaror i lager
21 337
17 178
Summa UB Anskaffningsvärde
184 166
183 450
beredskapstillgångar
IB Ackumulerade avskrivningar
-90 295
-85 736
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-7 772
-7 735
Årets försäljningar/utrangeringar
9 182
3 176
UB Ackumulerade avskrivningar (avser
-88 885
-90 295
beredskapsinventarier)
Summa
95 280
93 155
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskaps- tillgångar i beredskapsinventarier och bered- skapsvaror. Beredskapsinventarierna uppgår till 74 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och bekläd- nadsmateriel uppgår till 21 miljarder kronor. I
Skr. 2015/16:101
posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i
Försvarets
materielverk.
Sammanlagt
är
95 miljarder
kronor av
det
utgående värdet
hänförligt
till
militära
beredskapstillgångar
inklusive tillgångar under uppbyggnad.
Nyanskaffning
av
militära beredskaps-
inventarier uppgår till 8,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,8 miljarder kronor under 2015. Anskaffningen innefattar bl.a. bandvagnar, terrängbilar, JAS 39 C/D och mörkerstridsutrustning. Under året genomförde Försvarsmakten utrangeringar för 2,9 miljarder kronor. Utrangeringarna avsåg främst JAS 39 A/B. Beredskapslagrets värde ökade med 4,1 miljarder kronor under året. Ökningen beror på att reservdelar och utbytesenheter för utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager till ett bokfört värde om 3,6 miljarder kronor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varnings- signaler. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor.
Under 2015 har Socialstyrelsen överfört en stor del av sina beredskapstillgångar till Folkhälsomyndigheten. Tillgångarna består främst av läkemedel och Folkhälsomyndighetens
andel av det utgående
värdet är
knappt
0,1 miljarder kronor.
Not 25
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2015
2014
Försvarets materielverk
4 323
4 680
Trafikverket
619
594
Migrationsverket
9
-
Lunds universitet
5
20
Kustbevakningen
5
-
Polismyndigheten
2
66
Övriga myndigheter
2
3
Summa
4 965
5 363
Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
217
s. 218 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 2,7 miljarder kronor och avser främst
förskott till SAAB
för utveckling
av JAS 39
E och ubåt A 26.
Förskotten till
utländska
leverantörer uppgår till 1,6 miljarder kronor och avser främst inköp av försvarsmateriel från USA.
Trafikverkets förskott avser byggande av järnvägsanläggningar och väganläggningar. Större förskott hos myndigheten är Marieholms tunneln under Göta älv i Göteborg, Förbifart Stockholm samt järnvägsprojektet Strängnäs– Härad och vägprojektet Väg 73 trafikplats Vega.
Not 26
Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2015
2014
Summa andelar i företag med
278 702
295 544
bestämmande statligt inflytande
Summa andelar i företag med väsentligt
48 826
53 569
statligt inflytande
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
328 528
350 113
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).
Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2015
2014
ägarandel
Vattenfall AB
103 984
115 260
100,0%
Luossavaara-Kiirunavaara
32 116
37 754
100,0%
AB (LKAB)
Akademiska Hus AB
30 271
33 432
100,0%
Sveaskog Holding AB
19 714
18 463
100,0%
AB Svensk Exportkredit
16 828
16 157
100,0%
SBAB Bank AB
11 848
11 001
100,0%
Almi Företagspartner AB
6 897
6 756
100,0%
Swedavia AB
6 863
5 571
100,0%
Specialfastigheter Sverige
6 652
8 475
100,0%
AB
Jernhusen AB
6 005
5 254
100,0%
PostNord AB
5 551
4 847
60,7%
Apoteket AB
5 150
4 686
100,0%
SJ AB
3 876
5 335
100,0%
Swedfund International AB
3 787
3 785
100,0%
Fouriertransform AB
3 043
3 192
100,0%
Teracom Boxer Group AB
2 602
2 329
100,0%
Inlandsinnovation AB
1 903
1 918
100,0%
Samhall AB
1 593
1 656
100,0%
Systembolaget AB
1 521
1 574
100,0%
Svevia AB
1 250
1 176
100,0%
Green Cargo AB
1 092
1 096
100,0%
RISE Research Institutes of
871
848
100,0%
Sweden Holding AB
European Spallation Source
626
231
73,7%
ESS AB
Vasallen AB
626
907
100,0%
Infranord AB
610
479
100,0%
Statens
497
509
100,0%
Bostadsomvandling AB
Svenska Rymdaktiebolaget
495
503
100,0%
Lernia AB
438
542
100,0%
Apoteksgruppen i Sverige
386
396
100,0%
Holding AB
Svensk-Danska
336
131
100,0%
Broförbindelsen AB
(SVEDAB)
Apotek Produktion &
219
214
100,0%
Laboratorier AB
AB Svensk Bilprovning
152
144
100,0%
Metria AB
109
96
100,0%
Kungliga Dramatiska
42
39
100,0%
Teatern AB
AB Göta Kanalbolag
39
42
100,0%
Kungliga Operan AB
27
33
100,0%
Miljömärkning i Sverige AB
23
21
100,0%
SweRoad (Swedish
17
15
100,0%
National Road Consulting
AB)
Arlandabanan
10
10
100,0%
Infrastructure AB
Voksenåsen A/S
8
8
100,0%
Swedesurvey AB
7
7
100,0%
Svenska
2
2
85,0%
Miljöstyrningsrådet AB
Svenska Spel AB
0
0
100,0%
218
s. 219 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV
123
212
100,0%
Holding AB
Svenska kraftnät - Svenska
187
176
100,0%
Kraftnät Gasturbiner AB
Sjöfartsverket -
15
11
100,0%
Sjöfartsverket Holding AB
Övriga andelar
291
251
-
Summa
278 702
295 544
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med 16,8 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 11,3 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 16,7 miljarder kronor. Kassa flödessäkring medförde en positiv påverkan med
6,0 miljarder
kronor. Därutöver
medförde
omvärdering
av förmånsbestämda
pensions
planer en positiv påverkan med 2,7 miljarder kronor. Skatt relaterat till poster som påverkade eget kapital vid sidan av resultatet uppgick till 2,4 miljarder kronor. En tilläggsköpeskilling avseende tidigare förvärv av aktier påverkade andelsvärdet negativt med 0,9 miljarder kronor.
LKAB minskade i värde med 5,6 miljarder kronor vilket främst beror på periodens förlust på 5,7 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Akademiska Hus AB minskade med 3,2 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av betald utdelning på
7,9 miljarder
kronor
samt årets resultat på
4,8 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med
1,3 miljarder
kronor.
Förändringen förklaras
främst av årets resultat på 2,0 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,8 miljarder kronor.
Svensk Exportkredit AB ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,2 miljarder kronor, negativ påverkan från kassaflödessäkring med 0,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor.
SBAB Bank AB ökade i värde med 0,8 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,2 miljarder kronor reducerad med en utdelning av 0,5 miljarder kronor.
Skr. 2015/16:101
Swedavia AB ökade andelsvärdet med 1,3 miljarder kronor, främst orsakat av årets vinst på 1,4 miljarder kronor samt 0,2 miljarder kronor i lämnad utdelning.
Specialfastigheter i Sverige AB visade en
minskning
med
1,8 miljarder
kronor, främst
bestående
av
årets
resultat
på
1,4 miljarder
kronor
minskat
med
0,9 miljarder
kronor
i
utdelning
och
2,1 miljarder
kronor
i
åter-
betalning av aktiekapital.
Jernhusen
AB
ökade
med
0,8 miljarder
kronor,
vilket
beror
på
årets
resultat
på
1,0 miljard
kronor
samt
utdelning
av
0,1 miljarder kronor.
Andelen i PostNord AB:s resultat uppgick till
0,2 miljarder
kronor,
vilket
tillsammans
med
0,7 miljarder
kronor
vid
omräkning
av
pensionsskulden
påverkat
kapitalandelen
positivt.
Negativa
omräkningsdifferenser
av
koncernens egna kapital i utländska valutor påverkar med 0,2 miljarder kronor. Andelsvärdet har netto ökat med 0,7 miljarder kronor.
Apoteket AB ökade andelsvärdet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,2 miljarder kronor.
SJ AB minskade med 1,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av utdelning till staten av 1,9 miljarder kronor och årets resultat på 0,5 miljarder kronor.
Teracom AB har rapporterat en ökning av värdet med 0,3 miljarder kronor. Förändringen består av nettot av årets vinst på 0,5 miljarder kronor och utdelningen på 0,2 miljarder kronor.
Svevia AB ökade i värde med 0,1 miljarder kronor, som en följd av årets resultat på 0,2 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,1 miljarder kronor.
Andelsvärdet för EES (European Spallation Source) ökade med 0,4 miljarder kronor vilket är hänförbart till statens andel av aktieägartillskott på 0,8 miljarder kronor och årets negativa resultat på 0,5 miljarder kronor.
Vasallen AB har minskat med 0,3 miljarder kronor p.g.a. utdelning av 0,3 miljarder kronor.
Innehavet i SVEDAB har ökat med 0,2 miljarder kronor, vilket förklaras av årets resultat.
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet i form av utdelning till staten redovisas som skatteintäkt och uppgår
219
s. 220 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
till 4,8 miljarder kronor. Företagets egna kapital uppgick till 4,8 miljarder kronor vid årsskiftet.
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2015
2014
ägarandel
TeliaSonera AB
36 501
41 535
37,3%
Nordiska
10 722
10 602
38,1%
Investeringsbanken (NIB)
SAS AB
1 357
1 044
21,4%
AB Bostadsgaranti
32
169
50,0%
SOS Alarm Sverige AB
76
78
50,0%
(SOSAB)
VisitSweden AB
17
13
50,0%
Dom Shvetsii
5
0
36,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord
116
128
-
Pool Spot As m.fl.
Summa
48 826
53 569
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 4,7 miljarder kronor lägre än föregående år. Andelen i TeliaSonera AB minskade i värde med 5,0 miljarder kronor, vilket till en del beror på andelen av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser och skatter samt positiv påverkan av omvärdering av pensionsplaner och kassaflödessäkring har netto påverkat andelsvärdet negativt med 3,4 miljarder kronor vid sidan av resultatet. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 68,1 miljarder kronor.
Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,1 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,7 miljarder kronor. Utdelning på 0,2 miljarder kronor och en negativ valutaomräkningsförlust reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för respektive år.
Andelen i SAS AB ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket främst beror på periodens resultatandel på 0,2 miljarder kronor och kassaflödessäkringar som medförde en positiv effekt på 0,2 miljarder kronor. Utdelning till ägare av preferensaktier minskade andelen med 0,1 miljarder kronor Uppgifterna avser värdet per 31 oktober. Marknadsvärdet på statens aktier
i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,7 miljarder kronor.
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2015
2014
Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer
29 754
30 029
Kammarkollegiet m.fl.
Europeiska investeringsbanken EIB
4 195
4 195
Orio AB (Saab Automobile Parts AB)
530
1 212
Europeiska utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
Internationella återuppbyggnads- och
593
593
utvecklingsbanken
Europarådets utvecklingsbank CEB
34
34
Riksgäldskontoret
2 483
2 479
Exportkreditnämnden, obligationer
2 865
2 478
Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer
591
199
Affärsverk
Luftfartsverket
164
-
Övriga myndigheter
740
605
Summa
42 989
42 864
Det största innehavet av värdepapper gäller bostadsobligationer som innehas av Kärnavfallsfonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning.
Riksgäldskontorets innehav består till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Exportkreditnämndens innehav består av obli- gationer i utländska valutor. Som ett led i garan- tiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar.
220
s. 221 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta.
Sverige har även andelar i internationella utvecklingsbanker och liknande med anknytning till biståndsverksamhet utöver vad som redovisas ovan. Under 2015 har utredning gjorts om principerna för redovisning, men anskaffnings- värde för andelarna har ännu inte kunnat tas fram. De innehav som berörs är andelar i Asian Development Bank, African Development Bank och Inter-American Development Bank. Det har dessutom konstaterats att värdet för Internationella återuppbyggnads- och utveckl- ingsbanken, Europeiska utvecklings banken EBRD och Europarådets utvecklings bank CEB kan komma att behöva justeras och att Multilateral Investment Guarantee Agency (ingår i Världsbankskoncernen) kan beröras.
Utredning om historiskt tillförda medel pågår och avsikten är att andelarna och de eventuellt korrigerade värdena ska tas upp i årsredovisningen för staten för 2016.
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
- Skadefordringar
2 096
1 737
- Återförsäkrares andel av
217
206
försäkringstekniska avsättningar och
skadefordringar
Summa Exportkreditnämnden
2 313
1 943
Trafikverket
1 051
709
Styrelsen för internationellt
188
186
utvecklingssamarbete
Göteborgs universitet
101
106
Affärsverk
Luftfartsverket
822
52
Svenska kraftnät
216
106
Sjöfartsverket
16
30
Övriga myndigheter
43
45
Summa
4 749
3 177
Långfristiga fordringar ökade med 50 procent till 4 749 miljoner kronor, vilket till största delen är hänförligt Luftfartsverket, men även
Skr. 2015/16:101
Trafikverket och EKN ökade fordringarna. EKN redovisar ett försäkringstekniskt beräknat nettovärde på sina skadefordringar, och ökningen är hänförlig både en ökning av det nominella beloppet och värderingen av fordringarna. EKN övertar fordringen från garantitagaren vid skaderegleringen av garanti- åtagandet, dvs. när EKN gör skadeutbetalningen. Fordringarna ökar med avtalade kapitaliserade räntor, förfallna obetalda räntor samt upplupna, ej förfallna räntor under nya återbetalningsavtal. Fordringarna minskar när EKN erhåller räntor och amorteringar eller vid avskrivning av fordringar. Det nominella värdet före reservering för förväntade förluster på EKN:s fordringar uppgick till 6 897 miljoner kronor. Försäkrings- tekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar uppgick till 2 096 miljoner kronor. Värdet på skadefordringarna visar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter. En utgångspunkt vid värdering av fordringarna är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Bedömningen kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. EKN:s fordran för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skade- fordringar utgörs av återförsäkrares andel av skadefordringar respektive återförsäkrad andel av ej intjänade premier och kvardröjande risker samt återförsäkrad andel av reservering för skador.
Trafikverkets fordringar gäller säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX och ökade med 341 miljoner kronor. Ett nytt regelverk hos Nasdaq/OMX innebär att Trafikverket måste ställa säkerhet för finansiella elderivatkontrakt och bidra till defaultfonden.
Styrelsen för internationellt utvecklings samarbete (Sida) garanterar och subventionerar U-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U ‑ kredit- systemet samt premiefordringar på garantitagare inom U-kreditsystemet.
Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus.
Luftfartsverkets fordringar på Eurocontrol avseende terminal- och undervägsavgifter ökade
221
s. 222 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
med 770 miljoner kronor, främst på grund av omklassificeringar och tillkommande poster vid övergång till bruttoredovisning av åter vinningsbara under- och överskott som fordran och skuld.
Svenska Kraftnäts fordringar består av lånefordringar samt säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX.
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor
2015
2014
Riksgäldskontoret
Riksbanken
240 656
226 534
Irland
5 519
5 657
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
5 104
5 027
A-train AB
990
995
Premiepensionssystemet
743
898
Volvo Aero AB
225
283
Saab airbus
0
23
Övrigt
20
1
Summa Riksgäldskontoret
253 257
239 418
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
139 397
129 047
2001)
Studielån (beviljade mellan den 1
38 237
42 877
januari 1989 och den 30 juni 2001)
Studiemedel och äldre lån (beviljade
1 583
2 034
före 1989)
Hemutrustningslån m.m.
926
863
Summa Centrala studiestödsnämnden
180 143
174 821
Styrelsen för internationellt
223
292
utvecklingssamarbete
Statens energimyndighet
149
135
Övriga myndigheter
33
51
Summa
433 805
414 718
Statens
utlåningsfordringar
ökade
med
19 miljarder kronor eller
5 procent,
och
ökningen var huvudsakligen hänförlig till Riksgäldskontoret och CSN.
Riksgäldskontoret redovisar 58 procent av statens utlåningsfordringar och de består huvudsakligen av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med
14 miljarder kronor eftersom att kronan försvagades mot dollarn.
År 2012 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Riksgäldskontoret betalade ut lånet under åren 2012 och 2013. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gav Riksgäldskontoret ett lån till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet och AP-fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.
CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån till studenter och går under benämningen annuitetslån, studielån och studie- medel. Den andra kategorin i samman ställningen ovan är hemutrustningslån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning.
CSN:s utlåningsfordringar uppgick till 180 miljarder kronor inklusive reservation för osäkra fordringar. CSN:s lån till studenter från och med 2001 benämns annuitetslån och utgör största delen av CSN:s utestående lånefordran.
CSN:s
utlåningsfordringar
ökade
med
5 miljarder
kronor och utgör
42 procent av
statens totala utlåningsfordringar. Ökningen av utlåningsfordran berodde främst på att nyut- låningen var större än amorteringarna och det var framför allt för lånetypen annuitetslån som nyutlåningen ökade. CSN:s reservering för osäkra fordringar uppgick till 28 miljarder kronor, vilket utgör 14 procent av CSN:s totala utlåning.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåningsfordringar består till största delen av villkorslån och till en liten del av biståndskrediter och från och med 2015 värderas utlåningsfordringarna till nuvärdet av framtida betalningar.
Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser lån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
222
s. 223 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2015
2014
Trafikverket
653
641
Försvarsmakten
289
399
Polismyndigheten
131
136
Försvarets materielverk
113
103
Myndigheten för samhällsskydd
61
92
och beredskap
Kriminalvården
52
59
Affärsverk
Sjöfartsverket
177
101
Luftfartsverket
1
1
Övriga myndigheter
199
171
Summa
1 676
1 703
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsats- material.
Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägs- anläggningar.
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till myndighetens fordon. Varulagret består även av trycksaker.
Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt uniform och beklädnadsartiklar.
Varulager och förråd hos Försvarets materiel- verk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst helikoptrar S76 samt drivmedel och reservdelar till räddningshelikoptrar. Ökningen av posten avser anskaffning av helikoptrar S76 i samband med avslut av leasingkontrakt. Helikoptrarna innehas i avvaktan på försäljning.
Skr. 2015/16:101
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2015
2014
Försvarets materielverk
432
395
Lantmäteriet
182
192
Statens väg- och
10
14
transportforskningsinstitut
Affärsverk
Luftfartsverket
0
0
Övriga myndigheter
13
19
Summa
637
621
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk (FMV) består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten är försäljning av ubåtar till Singapore och upparbetade kostnader i och med FMV:s samarbete med sin motsvarighet i Norge gällande artillerisystemet Archer. Samarbetet bröts 2013.
Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
2015
2014
Länsstyrelsen i Dalarnas län
143
137
Länsstyrelsen i Värmlands län
18
19
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
2
4
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
1
1
Övriga länsstyrelser
0
0
Summa
163
161
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings områden i den s.k. Jordfonden. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- näringen.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
223
s. 224 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2015
2014
Polismyndigheten
25
36
Trafikverket
3
7
Affärsverk
Luftfartsverket
0
6
Sjöfartsverket
1
Övriga myndigheter
1
0
Summa
30
49
Myndigheternas förskott avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt underhållstjänster och varuleveranser. Polismyndighetens förskott gäller förskott till leverantören för framtida underhåll av polishelikoptrar. Det har minskat under året eftersom myndigheten har sålt helikoptrar.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
4 713
1 680
Trafikverket
1 027
1 007
Statens institutionsstyrelse
194
234
Försvarets materielverk
182
182
Karolinska institutet
154
145
Lunds universitet
124
98
Transportstyrelsen
122
73
Lantmäteriet
107
115
Uppsala universitet
75
63
Statistiska centrabyrån
52
51
Statens tjänstepensionsverk
46
56
Försvarsmakten
37
63
Affärsverk
Svenska kraftnät
600
583
Luftfartsverket
186
201
Sjöfartsverket
143
156
Övriga myndigheter
1 456
1 470
Summa
9 218
6 177
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
EKN:s fordringar utgörs av premiefordringar i garantiverksamheten. Fordringar som gäller efterskottspremier ökade med nära 3 miljarder kronor efter justering för risk och nuvärdes- beräkning. Det beror på att premieinkomsterna ökade så att de under året var de högsta i EKN:s historia. Ökningen förklaras till största delen av garantin för Gripenplan till Brasilien. Premierna för den affären kommer att betalas löpande i efterskott och detta ökar EKN:s premie- fordringar kraftigt.
Not 35
Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor
2015
2014
Riksgäldskontoret
- Affärsdagsredovisning
33 225
3 896
- Repor i Insättningsgarantifonden
26 728
28 256
- Säkerheter
1 832
1 756
- Regressfordringar från infriade
97
94
garantier
- Övrigt
236
296
Summa Riksgäldskontoret
62 118
34 298
Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl.
56 876
47 909
restförda samt värdereglering
- Fordran på kommuner och landsting
727
4 968
- Övriga fordringar
16
15
Summa Skatteverket
57 619
52 892
Kärnavfallsfonden
28 565
33 761
Statens jordbruksverk
6 212
6 455
Försäkringskassan
2 497
2 509
Kammarkollegiet
2 002
101
E-hälsomyndigheten
1 707
1 363
Kronofogdemyndigheten
1 599
1 582
Centrala studiestödsnämnden
1 113
961
Transportstyrelsen
1 033
871
Tullverket
248
2 498
Affärsverk
Luftfartsverket
160
83
224
s. 225 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Svenska kraftnät
41
78
Tullverkets övriga fordringar för främst
Sjöfartsverket
37
54
obetalda tullräkningar minskade efter en kraftig
ökning 2014.
Övriga myndigheter
2 490
2 308
Summa
167 441
139 814
Övriga kortfristiga
fordringar ökade
med
28 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror i första hand på att effekten
av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33,2 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdags redovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värde- papper, se not 48.
Skatteverkets fordringar på skattekontot ökade med 9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Fordran på kommuner och landsting är slut- avräkning av kommunalskatt och minskade jäm- fört med 2014. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära medel som Skatteverket betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret.
Repor för Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden innebär att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Motsvarande skuldrepor redo- visas under Övriga skulder. De utestående reporna vid årsskiftet minskade för båda fonderna jämfört med föregående år.
Statens jordbruksverk redovisar huvud- sakligen fordringar på EU för bidrag myndig- heten betalat ut inom jordbruksfonderna. Fordran på EU inom garantifonden för jordbruket minskade, medan fordringarna för landsbygdsprogrammet ökade.
Försäkringskassans fordringar består av återkravsfordringar, fordringar på bidrags- skyldiga för underhållsstöd samt fordringar för vård inom EU.
Kammarkollegiet redovisar en fordran på 2 miljarder kronor som avser beslutad utdelning från Akademiska Hus AB som ännu inte betalats.
Not 36
Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2015
2014
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska
1 618
3 498
kronor
- underkurser, upplåning i utländsk
266
479
valuta
- underkurser, statsskulden till
0
14
nominellt belopp i svenska kronor
- underkurs, statsskulden till nominellt
50
35
belopp i utländsk valuta
- förutbetalda kostnader
12
15
- fordran ränta, Riksgäldsspar
8
18
Summa Riksgäldskontoret
1 954
4 058
Periodiserade EU-avgifter m.m.,
8 524
2 581
Kammarkollegiet
Periodiserade bidrag, Styrelsen för
2 498
-
internationellt utvecklingssamarbete
Periodiserade bidrag, Statens skolverk
993
-
Polismyndigheten
603
574
Kriminalvården
364
370
Trafikverket
351
370
Försäkringskassan
273
268
Lunds universitet
258
271
Migrationsverket
255
180
Arbetsförmedlingen
212
203
Myndigheten för samhällsskydd och
204
182
beredskap
Skatteverket
190
430
Domstolsverket
190
197
Uppsala universitet
174
167
Karolinska institutet
157
162
Kungl.Tekniska högskolan
154
142
Göteborgs universitet
151
156
Stockholms universitet
135
130
Affärsverk
Sjöfartsverket
31
33
Svenska kraftnät
39
31
Luftfartsverket
22
20
Övriga myndigheter
2 433
2 490
Summa
20 165
13 016
225
s. 226 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodi- sera förutbetalda kostnader är att resultat- räkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Kammarkollegiet har enligt regeringens beslut betalat 6 700 miljoner kronor av 2016 års EU- avgift till EU-kommissionens konto i slutet av 2015. Dessutom har 1 819 miljoner kronor för läkemedelsförmåner betalats till landstingen en månad tidigare än enligt ordinarie betalnings- plan.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete har enligt regeringens beslut betalat 2 498 miljoner kronor av stöd till vissa FN-organ som avser 2016 i slutet av 2015.
Skolverket har enligt regeringens beslut betalat ut bidrag för det s.k. Lågstadielyftet till kommuner och andra utbildningsanordnare med knappt 1 987 miljoner kronor för hela läsåret 2015/16 i december 2015. Av detta belopp har hälften hänförts till vårterminen 2016 och redovisas därför som en förutbetald kostnad.
Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 452 miljoner kronor och andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter samt it-drift och underhåll.
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror.
I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda kostnader för it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror, förutbetalda ersättningar för trafikavtal, förut- betalda bidrag till Inlandsbanan och andra förutbetalda bidrag.
Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 216 miljoner kronor.
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.
Not 37
Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2015
2014
Karolinska institutet
290
212
Kungl. Tekniska högskolan
284
273
Lunds universitet
282
207
Trafikverket
236
418
Uppsala universitet
199
168
Stockholms universitet
181
155
Göteborgs universitet
168
168
Försäkringskassan
143
117
Linköpings universitet
117
102
Sveriges lantbruksuniversitet
105
105
Umeå universitet
99
87
Luleå tekniska universitet
66
65
Migrationsverket
46
203
Övriga myndigheter
293
330
Summa
2 511
2 609
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten.
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forsk- ningsprojekt.
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen finansieras av kommuner. Av dessa var 162 miljoner kronor väginvesteringar och 73 mil- joner kronor järnvägsinvesteringar under året.
Not 38
Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2015
2014
Periodisering av skatter
33 627
-
Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor
4 342
4 782
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta
339
244
Övriga upplupna intäkter
1 350
1 116
Summa Riksgäldskontoret
6 031
6 142
Kärnavfallsfonden
2 140
1 770
Försäkringskassan
490
471
226
s. 227 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Inspektionen för
275
239
Not 39
arbetslöshetsförsäkringen
Värdepapper och andelar
Transportstyrelsen
206
207
Trafikverket
144
125
Miljoner kronor
2015
2014
Affärsverk
Försäkringskassan
1 098
1 108
Svenska kraftnät
375
770
Riksgäldskontoret
572
16 430
Luftfartsverket
161
218
Pensionsmyndigheten
430
465
Sjöfartsverket
88
68
Övriga myndigheter
776
2 212
Affärsverk
Luftfartsverket
700
543
Summa
44 315
12 222
Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats, men där myndigheten inte fakturerat eller fått betalt till och med brytdagen.
Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av upplupna intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat.
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden med 1 733 miljoner kronor.
Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 320 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 152 miljoner kronor.
Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansierings avgifter från arbetslöshetskassor.
Svenska kraftnät redovisar upplupna nätin- täkter på 231 miljoner kronor och upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 144 miljoner kronor.
Övriga myndigheter
0
0
Summa
2 800
18 546
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafik- livräntefonden.
Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna är bl.a. ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.
Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen och Sjömanspensions- fonden.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
515
821
Kronofogdemyndigheten
494
458
Styrelsen för internationellt
251
151
utvecklingssamarbete
Karolinska institutet
176
109
Regeringskansliet
173
173
Länsstyrelsen i Västerbottens län
168
95
Länsstyrelsen i Norrbottens län
165
151
Försvarets materielverk
141
20
Universitets- och högskolerådet
140
102
Lunds universitet
102
77
227
s. 228 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Affärsverk
Luftfartsverket
3 576
3 312
Svenska kraftnät
190
192
Sjöfartsverket
125
119
Övriga myndigheter
1 082
1 303
Summa
7 298
7 083
Exportkreditnämnden redovisar banktillgodo- havanden i utländsk valuta till värdet av 417 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 98 miljoner kronor.
Kronofogdemyndighetens belopp klienters bankmedel som Kronofogdemyndigheten ännu inte har redovisat mot inkomsttitel.
Not 41
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2015
2014
Uppskrivningskapital
58
59
Donationskapital
904
797
Resultatandelar i hel- och delägda
247 153
253 990
företag
Balanserad kapitalförändring
-659 580
-605 247
Årets över-/underskott enligt
-10 340
-67 415
resultaträkningen
Summa
-421 804
-417 816
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens netto- förmögenhet negativ. Förändringen av nettoför- mögenheten mellan två år samvarierar i huvud- sak med statsskuldens förändring. Nettoför- mögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2015 minskade nettoförmögenheten med 4,0 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 107 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konst och likvida medel till Moderna museet och Nationalmuseet.
Resultatandelar i dotterbolag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Minskningen på 6,8 miljarder kronor under året består av föregående års result- atandelar (12 miljarder kronor), utdelningar beslutade under 2015 (-22 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (2,7 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). Likvidering av företag och justeringar har medfört en ökning med 0,1 miljarder kronor.
Vattenfall AB redovisar en ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 5,4 miljarder kronor och består till största delen av positiva effekter av kassaflödes- säkringar (6,0 miljarder kronor), omvärderingar relaterade till pensionskulden (2,7 miljarder kronor) och skatten på dessa poster (-2,4 miljarder kronor). Dessutom påverkar en tilläggsköpeskilling för tidigare förvärv av aktier (-0,9 miljarder kronor).
Postnords direkta ökning av andelen eget kapital uppgår till 0,5 miljarder kronor och består till största delen av omvärdering av pensionskulden (0,8 miljarder kronor), omräk- ningsdifferenser (-0,2 miljarder kronor) och skatt (-0,1 miljarder kronor).
Nordiska investeringsbankens redovisnings- valuta Euro försvagades gentemot svenska kronor, vilket medförde en minskning av andelen eget kapital med 0,4 miljarder kronor.
TeliaSonera AB rapporterar en direkt minskning av eget kapital med 3,4 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser
(-3,9 miljarder
kronor),
omvärdering
av
pensionsskuld
(1,4 miljarder
kronor),
228
s. 229 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
kassaflödessäkringar
(0,2 miljarder
kronor),
transaktioner
i eget
kapital i
intressebolag
(-0,4 miljarder
kronor),
förvärv av
minoritet-
intressen (-0,1 miljarder
kronor)
och skatter
(-0,5 miljarder kronor).
LKAB ökade eget kapital med främst
kassaflödessäkringar
(0,4 miljarder
kronor)
minskat med reserv för verkligt värde för finansiella tillgångar (-0,3 miljarder kronor).
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen minskade med 54 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som ej är hänför- ligt till resultatandelar har minskat kapital- förändringen med 79 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 22 miljarder kronor.
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 mil- jarder kronor).
Likvidering av företag och justeringar har medfört en minskning med 0,1 miljarder kronor.
EKN rapporterar en skuld för över förväntansriktig premieandel, vilken kommer att redovisas på inkomsttitel följande år. Skulden är till staten och skuldens förändring (-0,1 mil- jarder kronor) redovisas därför som en direkt minskning av balanserad kapitalförändring.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 3,1 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalförändring.
Eliminering av inomstatliga ensidiga perio- diseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,4 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.
Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket innebär en minskning av nettoförmögenheten med 0,2 mil- jarder kronor.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en ökning av netto- förmögenheten.
Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar netto- förmögenheten med 32 miljoner kronor.
229
s. 230 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Nettoförmögenhetens förändring
Resultat- andelar i
Uppskrivnings-
Donations-
hel och delägda
Balanserad kapital-
Årets över-
kapital
kapital
företag
förändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2014
59
797
253 990
-600 187
-67 772
-413 113
Marknadsvärdering av
-4 737
-24
-4 761
värdepapper
Periodisering av garantiavgifter
58
58
och garantiåtaganden,
Riksgäldskontoret
Pensionsmyndighetens
-323
323
0
redovisning av
premiepensionssystemet
Ingående balans 2015
59
797
253 990
-605 247
-67 415
-417 816
Föreg. års kapitalförändring
-1
11 571
-78 985
67 415
0
Utdelning från hel- och delägda
-21 681
21 681
0
företag
Förändring av eget kapital hos
2 708
2 708
hel- och delägda företag
Omföring av resultatandel från
287
-287
0
Systembolaget redovisad som
skatteintäkt
Försäljning, likvidering och
111
-111
0
justering av innehav i hel- och
delägda företag
Utjämningspost vid eliminering av
3 081
3 081
statspapper
Saldo vid eliminering av ensidiga
425
425
inomstatliga
periodavgränsningsposter samt
diverse fordringar och skulder
Nettovärdet av tillgångar och
191
191
skulder övertagna från
Affärsverket SJ, Riksgäldskontoret
Rundradiokonto m.m.,
-170
-170
Riksgäldskontoret
Exportkreditnämndens förändrade
-133
-133
skuld för över förväntansriktig
premieandel
Saldo inomstatlig
55
55
betalningsavräkning
Eliminering av inomstatliga
-32
-32
balansposter avseende moms
Övriga förändringar
107
167
-48
226
Årets över-/underskott
-10 340
-10 340
Summa årets förändring
-1
107
-6 837
-54 333
57 075
-3 988
Utgående balans
58
904
247 153
-659 580
-10 340
-421 804
Ovanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 3.2.1 Nettoförmögenheten.
230
s. 231 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens netto- förmögenhet för 2014 och 2013 jämfört med statens nettoförmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. National- räkenskapernas (NR) beräkningar finns inte framställda för 2015 och jämförelsen görs därför för 2014.
Miljarder kronor
2014
2013
Statens nettoförmögenhet enligt
årsredovisningen för staten
-418
-346
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Affärsverkens anläggningstillgångar
-24
-20
Fordringar och skulder hos andra
myndigheter än Riksgäldskontoret,
Centrala studiestödsnämnden m.fl.
182
159
Värdejusteringar, Centrala
studiestödsnämnden och
Exportkreditnämnden
28
32
Tillkommande poster i Statens
förmögenhet enligt NR-principer
Uppvärdering av aktier till
marknadsvärde
104
167
Pålägg av moms och indexuppräkning
till aktuell prisnivå av
anläggningstillgångar/förbrukningsinve
ntarier samt utökad aktivering av
forskning och utveckling
648
644
Periodiserade skattefordringar
124
111
Omvärdering av statsskuld och övriga
finansiella poster till marknadsvärde
-68
-29
Riksbankens egna kapital utöver
grundfond
108
81
Löneskatt på kommunsektorns
pensionsskuld
95
97
Värdepapper hos Norrlandsfonden,
Riksbankens jubileumsfond, Allmänna
arvsfonden m.fl.
46
30
Övrigt
30
18
Statens nettoförmögenhet enligt NR-
principer
855
944
Enligt beräkningen i 2016 års ekonomiska vårproposition som görs i anslutning till NR, uppgick statens konsoliderade nettoförmögen- het till ca 760 miljarder kronor eller 19,4 procent av BNP. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2014 på -418 miljarder kronor och den beräkningen i
2016 års
ekonomiska vårproposition på
760 miljarder
kronor innebär att NR-beräk-
ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är
Skr. 2015/16:101
1 178 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter-anskaff- ningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balans- räkningen utgår från ursprungligt anskaff- ningsvärde. Detta står för 51 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknads- prisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar upp en period- avgränsningspost motsvarande den ackumule- rade periodiseringen av skatteintäkterna. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär i övrigt är till största delen inte med i NR. Utöver ovanstående tillkommer statens fordran på kommunsektorn som NR tar upp för att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld. Statens nettoförmögenhet inklusive kommunsektorns löneskatt uppgår därmed, utifrån beräkningarna i 2016 års ekonomiska vårproposition, till 855 miljarder kronor eller 1 273 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
2015
2014
Kärnavfallsfonden
59 284
57 900
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)
56 406
53 055
Insättningsgarantifonden
34 409
33 201
(Riksgäldskontoret)
Trafiklivräntefonden
998
1 002
(Försäkringskassan)
Batterifonden (Naturvårdsverket)
441
510
Kammarkollegiet,
510
452
försäkringsverksamheten m.m.
231
s. 232 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
415
316
Försäkringskassans övriga fonder
272
279
Övriga
309
289
Total summa
153 044
147 004
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år och har även ökat under 2015. Fondmedlen är placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansierings institut, i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2015 utgörs ca 50 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer.
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inlednings- vis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, ska öka så att den inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året ökade fondens behållning med 3,4 miljarder kronor (jfr not 5).
Riksgäldskontoret förvaltar även Insättnings- garantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäcknings- grad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i omfattade kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti-
fonden ökade med 1,2 miljarder kronor under året.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.
Kammarkollegiets fonder avser kollegiets försäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårdsfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden.
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2015
2014
Statens tjänstepensionsverk
218 574
212 284
Riksdagsförvaltningen
3 003
2 709
Försvarsmakten
187
242
Trafikverket
37
65
Polismyndigheten
36
61
Försvarets materielverk
26
32
Lunds universitet
26
26
Göteborgs universitet
25
22
Affärsverk
Luftfartsverket
3 303
2 987
Sjöfartsverket
1 767
1 833
Svenska kraftnät
512
469
Övriga myndigheter
375
414
Summa
227 871
221 144
232
s. 233 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Statens pensionsåtagande vid SPV
Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtals- försäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmåns- bestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 6,3 miljarder kronor jämfört med 2014 då den ökade med 6,6 miljarder kronor. Skulden har beräknats med motsvarande ränteantaganden som de som tillämpats i års- redovisningen för staten de närmast föregående åren (se redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar) och det innebär att den är 3,1 miljarder kronor lägre än den skuld som SPV redovisar i sin årsredovisning.
I nedanstående tabell framgår förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort.
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor
2015
2014
Ingående skuld
211 793
205 149
Justering av ingående skuld
-54
-61
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta
5 985
5 692
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt
294
Nyintjänande
7 064
6 140
Utbetald pension
-9 342
-9 117
Basbeloppsindexering
470
-455
Grundränta, brutto
1 951
2 319
Grundränta, frigjorda omkostnader
-218
-212
Antaganden om livslängd
55
147
Nya och tillfälliga sjukpensioner
112
113
Nyavsättning premiebefrielse
149
68
Nyavsättning icke aktuell, temporär
234
245
efterlevandepension
Avveckling riskförmåner
4
-32
Nya pensionsersättningar och särskilda
48
30
pensionsersättningar
Förändring av antastbar förmån
-74
-41
Nya temporära efterlevandepensioner
72
110
Utbetalning, frigjorda omkostnader
-74
-73
Skr. 2015/16:101
Aktualisering
-107
-78
Övrigt
50
1 555
Summa utgående skuld 1
218 118
211 793
1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 456 miljoner kronor (491 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder visar den skuld- effekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. I årsredovisningen
för staten
2014
tillämpades grundräntan
1,1 procent
och för
2015 har den sänkts till
0,9 procent enligt den princip som innebär att en sänkning av räntan i beräkningsgrunderna tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter.
Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och komplette- rande efterlevandepension/familjepension under året.
Utbetald pension motsvarar den skuld minskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts.
Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2014 och 2015 höjdes prisbasbeloppet med 0,23 procent vilket gav en ökning av skulden med 470 miljoner kronor.
Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2015 var 0,9 procent.
I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under perioden till exempel på grund av samordning. Under 2015 ökade inkomstpensionen med 0,9 procent vilket har lett till lägre pensionsbelopp och lägre skulder för bruttosamordnad tjänstepension.
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till tidigare och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avsåg 532 miljoner kronor inkomstgarantier. Ca 70 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter.
233
s. 234 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Pensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och affärsverket Svenska kraftnät har räknats om enligt den princip som tillämpas för förändring av grundräntan i årsredovisningen för staten (se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Omräkningen innebär att sammantaget är tjänstepensionsskulderna för Riksdagsförvalt- ningen och affärsverken upptagna till 1 672 mil- joner kronor lägre i årsredovisningen för staten än i deras respektive årsredovisningar.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
10 091
5 618
Trafikverket
1 491
1 172
Riksgäldskontoret
766
850
Försvarsmakten
445
530
Pensionsmyndigheten, frivillig
413
448
pensionsförsäkring
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
397
355
Polismyndigheten
152
122
Kriminalvården
61
99
Boverket, bostadskreditgarantier
82
89
Regeringskansliet
49
142
Affärsverk
Luftfartsverket
93
165
Sjöfartsverket
18
56
Svenska kraftnät
0
0
Övriga myndigheter
1 050
895
Summa
15 108
10 541
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2015 uppgick till 10 091 miljoner kronor, vilket är en ökning med 80 procent (netto med hänsyn till återförsäkrares andel uppgår avsättningen till 9 833 miljoner kronor). Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker
står för mer än 80 procent av den totala reserveringen. Den stora ökningen hänger samman med garantin för finansieringen av Brasiliens köp av Gripenplan från SAAB under året. Det var EKN:s största affär någonsin och garantin uppgick till drygt 50 miljarder kronor.
Den ledde till att värdet av utestående garantier steg kraftigt från 174 till 214 miljarder kronor
och till att reserveringen för förluster ökade. Koncentrationsrisken i EKN:s engagemang steg och under året nedgraderades dessutom Brasilien
till en högre landriskklass.
Trafikverket
redovisar
avsättningar
som
främst gäller
skadeståndskostnader
med
838 miljoner kronor och
miljöåtgärder
med
569 miljoner kronor. Avsättningarna för miljö- åtgärder ökade under året, medan avsättningarna för skadestånd i stort sett var oförändrade.
Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster. Reserveringen gäller till största delen garantin för Öresundsbron.
Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt att minska. Minskningen gäller främst den del av avsättningen som rör avveckling av materiel. Den kvarstående avsättningen på 445 miljoner kronor avser till ca en tredjedel avsättningar för sanering, en tredjedel kompetensväxling och kompetensutveckling och en tredjedel övrigt med avveckling av materiel samt rättstvister m.m.
Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Av
avsättningen
på
413 miljoner kronor, utgör
23 miljoner kronor konsolideringsfond.
Avsättningar för risker i engagemang hos
Styrelsen
för
internationellt
utvecklings
samarbete (Sida) gäller garantier som EKN administrerar för Sidas räkning för s.k. U- krediter och fristående garantier. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser för U-krediter utfärdats under ett antal år. Engagemanget som rör U-krediter uppgick vid årsskiftet till 1 043 miljoner kronor, vilket är i det närmaste oförändrat. Engagemanget i fristående krediter ökade under året, från 2 438 till 2 690 miljoner kronor. Avsättningen för förväntade förluster
234
s. 235 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
inom U-kreditsystemet minskade från 82 till 76 miljoner kronor. Avsättningen för förluster på fristående garantier ökade däremot från 263 miljoner kronor till 315 miljoner kronor beroende på ökade åtaganden. Avsättningen hos Sida innehåller även en mindre del som gäller uppsagda lokaler och uppsagd personal.
Not 45
Statsskulden
Lån i svenska kronor
Miljoner kronor
2015
2014
Nominella statsobligationer
602 746
591 814
Statsskuldväxlar
141 337
88 140
Likviditetsförvaltningsinstrument
56 480
60 266
Säkerheter i svenska kronor
11 402
20 805
Privatmarknadslån
18 541
36 278
Valutaderivat
-21 152
-28 406
Real skuld i svenska kronor
183 270
203 158
Summa
992 623
972 056
Eliminering, myndigheters innehav av
-51 122
-47 678
statspapper
Summa
941 501
924 378
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,3 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 29,7 miljarder kronor.
Skr. 2015/16:101
Lån i utländsk valuta
Miljoner kronor
2015
2014
Obligationer m.m. i utländsk valuta
379 302
385 841
Säkerheter i utländsk valuta
9 746
13 300
Valutaderivat
21 743
23 117
Summa
410 791
422 258
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 11,5 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2015
2014
Lån i svenska kronor
941 501
924 378
Lån i utländsk valuta
410 791
422 258
Summa
1 352 292
1 346 636
Statsskulden har totalt ökat med 5,7 miljarder kronor jämfört med 2014. Statens bugetsaldo för 2015 var -32,6 miljarder kronor, vilket medfört ett ökat lånebehov. Statsskuldväxlar svarar för den största förändringen, med en ökning på 53 miljarder kronor.
Not 46
Långfristiga skulder
Miljoner kronor
2015
2014
Trafikverket
2 650
2 679
Riksgäldskontoret
275
373
Affärsverk
Luftfartsverket
422
-
Övriga
2
8
Total summa
3 349
3 060
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
235
s. 236 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
med 2 518 miljoner
kronor
samt
därutöver
Övriga myndigheter
2 587
2 867
innehållna garantibelopp och skulder avseende
Summa
19 135
17 556
finansiell leasing.
Riksgäldskontoret
redovisar skulder knutna
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer
till tillgångar
som
övertogs
från
affärsverket
vid köp
av
varor och tjänster. Posten varierar
Statens järnvägar i samband med att affärsverket
mycket
på
grund av
skuldernas kortfristiga
upphörde.
karaktär.
Luftfartsverket har en långfristig skuld till den
europeiska organisationen Eurocontrol,
som
arbetar
med
flygtrafikledning
och
flyg
Not 48
säkerhetsfrågor.
Övriga kortfristiga skulder
Not 47
Miljoner kronor
2015
2014
Leverantörsskulder
Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Repor Insättningsgarantifonden
26 727
28 255
2015
2014
Skuld till premiepensionssystemet
10 073
10 916
EU-avgifter
11 673
3 663
Trafikverket
6 731
6 105
Försvarets materielverk
2 317
2 231
Affärsdagsredovisning
33 558
3 887
Försvarsmakten
1 091
835
Övrigt, Riksgäldskontoret
44
934
Polismyndigheten
738
397
Summa Riksgäldskontoret
82 075
47 655
Kriminalvården
704
282
Migrationsverket
547
320
Skatteverket
Försäkringskassan
376
461
Kontoöverskott, skattekonto
42 868
25 511
Statens fastighetsverk
339
189
Övrigt, Skatteverket
92
89
Domstolsverket
327
167
Summa Skatteverket
42 960
25 600
Arbetsförmedlingen
310
317
Fortifikationsverket
301
384
Kärnavfallsfonden, repor
28 697
33 765
Karolinska institutet
262
293
Göteborgs universitet
208
191
Pensionsmyndigheten
5 659
9
Myndigheten för samhällsskydd och
202
253
Försäkringskassan
3 264
8 594
beredskap
Trafikverket
2 215
2 247
Lunds universitet
177
183
E-hälsomyndigheten
1 710
1 560
Skatteverket
165
216
Exportkreditnämnden
512
354
Umeå universitet
163
137
Statens tjänstepensionsverk
397
391
Regeringskansliet
148
153
Polismyndigheten
340
330
Uppsala universitet
136
150
Styrelsen för internationellt
241
101
Tullverket
133
95
utvecklingssamarbete
Transportstyrelsen
125
187
Försvarsmakten
220
200
Sveriges meteorologiska och
119
110
hydrologiska institut
Affärsverk
Luleå tekniska universitet
107
59
Svenska kraftnät
5 961
4 096
Stockholms universitet
105
109
Luftfartsverket
85
92
Sjöfartsverket
25
25
Affärsverk
Övriga myndigheter
3 041
2 767
Svenska kraftnät
435
625
Summa
177 402
127 786
Sjöfartsverket
119
94
Övriga skulder ökade med 50 miljarder kronor
Luftfartsverket
163
146
till 177 miljarder kronor.
236
s. 237 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Ökningen beror i första hand på att effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning ökade från 3,9 till 33,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredo- visningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35.
Insättningsgarantifonden förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- kontoret. I Insättningsgarantifonden ingår placeringar i repor, vilka p.g.a. förändrad placeringspolicy får placeras över årsskiftet. Tillgångssidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35.
Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Av ökningen 2015 beror största delen på att Sverige betalade in avgifter avseende 2016 under 2015, se not 36.
En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2016. En annan del utgörs av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen.
Kärnavfallsfonden får enligt fastställd placeringspolicy delta i marknaden med åter- köpstransaktioner, s.k. repor, för statsskuld- växlar och obligationer (inkl. realränte- obligationer). Tillgångssidan av dessa repor redovisas under Övriga kortfristiga fordringar, se not 35.
Pensionsmyndigheten har från och med 2015 tagit över ansvaret för redovisning av källskatten för pensionsförmåner från Försäkringskassan och redovisar därför en skuld för innehållen skatt. De kvarvarande skulderna hos
Skr. 2015/16:101
Försäkringskassan består av skatt på sjuk- penning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldra- penning m.fl. skattepliktiga socialförsäkrings- förmåner.
I Trafikverkets övriga kortfristiga skulder ingår i huvudsak förskotteringar av väg-och järnvägsinvesteringar med 1 614 miljoner kronor och innehållna garantibelopp med 464 miljoner kronor.
E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som e-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer.
Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av bidrag från markägare, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter. Ökningen med 1 865 miljoner kronor beror främst på en ökning av aktiverade investerings- bidrag och kapacitetsavgifter.
Not 49
Depositioner
Miljoner kronor
2015
2014
Kronofogdemyndigheten
800
782
Länsstyrelsen i Stockholms län
121
232
Länsstyrelser, övriga
182
146
Tullverket
107
88
Övriga myndigheter
31
38
Summa
1 241
1 286
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Tullverkets depositioner utgörs i huvudsak av ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden samt av liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten.
Not 50
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2015
2014
Sveriges lantbruksuniversitet
30
0
Kemikalieinspektionen
21
18
Högskolan i Gävle
18
5
237
s. 238 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Patent- och registreringsverket
17
19
Lantmäteriet
15
18
Bolagsverket
13
12
Affärsverk
Svenska kraftnät
37
46
Övriga myndigheter
11
7
Summa
162
125
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.
Not 51
Upplupna kostnader
Miljoner kronor
2015
2014
Riksgäldskontoret
11 716
12 106
Migrationsverket
7 577
4 164
Trafikverket
2 091
2 073
Försvarsmakten
1 141
1 268
Polismyndigheten
976
944
Försäkringskassan
834
1 082
Arbetsförmedlingen
675
668
Försvarets materielverk
464
916
Lantmäteriet
457
408
Skatteverket
363
356
Kriminalvården
309
286
Transportstyrelsen
275
238
Göteborgs universitet
258
239
Statens jordbruksverk
255
374
Regeringskansliet
214
226
Domstolsverket
198
185
Lunds universitet
197
184
Uppsala universitet
170
158
Sveriges lantbruksuniversitet
152
164
Kammarkollegiet
147
229
Stockholms universitet
147
137
Umeå universitet
129
119
Affärsverk
Svenska kraftnät
298
592
Luftfartsverket
96
131
Sjöfartsverket
125
127
Övriga myndigheter
2 882
2 198
Summa:
32 146
29 573
Upplupna kostnader redovisas för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som leverats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut.
Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 3 413 miljoner kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 1 168 miljoner kronor, ersättning för ensamkommande barn med 607 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 495 miljoner kronor samt upplupna kostnader för hyror och tolkersättningar med 430 miljoner kronor.
Trafikverkets största poster under upplupna kostnader gäller investeringar i vägar och järnvägar med 725 miljoner kronor och för drift och underhåll av vägar och järnvägar med 406 miljoner kronor. Andra stora poster är upplupna kostnader för markinlösen på 572 miljoner kronor och upplupna utgiftsräntor på 182 miljoner kronor.
Försäkringskassan redovisar bl.a. upplupna kostnader för vård inom EU, tandvård och andra försäkringskostnader på 455 miljoner kronor. Posten har minskat med 255 miljoner kronor, vilket till största delen förklaras av att vissa länder när det gäller EU-vård har övergått till att fakturera faktiska kostnader i stället för schablonbelopp.
Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft med 109 miljoner kronor vilket är en minskning med 260 miljoner kronor då fakturering avseende december tidigarelagts jämfört med föregående år.
238
s. 239 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Not 52
Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2015
2014
Karolinska institutet
1 984
1 577
Lunds universitet
1 379
1 316
Göteborgs universitet
1 026
1 041
Uppsala universitet
752
790
Statens jordbruksverk
377
539
Kungl. Tekniska högskolan
326
318
Umeå universitet
304
300
Linköpings universitet
239
257
Stockholms universitet
226
214
Sveriges lantbruksuniversitet
226
232
Trafikverket
182
141
Kustbevakningen
166
171
Södertörns högskola
158
157
Örebro universitet
137
117
Migrationsverket
119
19
Linnéuniversitetet
107
116
Luleå tekniska universitet
106
115
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 262
1 018
Luftfartsverket
54
61
Sjöfartsverket
44
22
Övriga myndigheter
1 018
1 032
Summa
10 189
9 551
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
Universitet och högskolor redovisar oförbru- kade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag.
Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk är huvudsakligen förskott från EU:s landsbygdsfond på 319 miljoner kronor.
Svenska Kraftnät redovisar bidrag från mark- ägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter.
Skr. 2015/16:101
Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2015
2014
Universitet och högskolor
16 312
15 719
Inomstatligt
8 912
8 787
Utomstatligt
7 400
6 932
Länsstyrelser
919
1 089
Inomstatliga
781
985
Utomstatliga
138
104
Övriga
3 903
3 866
Inomstatliga
1 252
1 351
Utomstatliga
2 651
2 515
Totala inomstatliga
10 945
11 123
Totala utomstatliga
10 189
9 551
Summa
21 134
20 674
Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen ökade med 460 miljoner kronor. Det är framför allt utomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat.
Högskolesektorn står för 81 procent av inomstatliga oförbrukade medel som vanligtvis är forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel.
Lunds universitet redovisade högsta oförbrukade inomstatliga bidraget vid utgången av 2015. Beloppet uppgick till 2 157 miljoner kronor vilket var 24 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor. Uppsala universitet redovisade 13 procent och Karolinska institutet 12 procent av det totala beloppet.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.
239
s. 240 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Miljoner kronor
Förbrukningstakt inomstatliga
3 månader
1
år
Mer än
oförbrukade bidrag
Totalt
Inom 3 månader
till ett år
till 3
år
3 år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
10 592
2 595
6 532
1 261
205
förbrukningstakt)
varav Universitet och högskolor
8 912
2 214
5 753
875
69
varav Länsstyrelser
781
160
375
214
32
varav Övriga
899
220
404
172
104
Övriga (utan förbrukningstakt)
353
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag
10 945
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick 2015 till totalt 10 945 miljoner kronor.
I tabellen nedan visas hur 97 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt- ningar om förväntad förbrukningstakt.
Not 53
Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
2015
2014
Riksgäldskontoret
37 215
32 224
Rådet för Europeiska socialfonden i
565
236
Sverige
Karolinska institutet
260
228
Försvarets materielverk
204
261
Lunds universitet
149
164
Kammarkollegiet
148
152
Göteborgs universitet
113
96
Uppsala universitet
113
109
Trafikverket
99
86
Tillväxtverket
38
132
Statens fastighetsverk
75
59
Periodisering av skatter
-
8 794
Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar medel från EU:s socialfond och integrationsfonden.
Försvarets materielverks förutbetalda intäkter gäller i huvudsak pågående arbeten.
Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de skatter som betalats in och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättande av årsredovisningen för staten. När en minskning av förutbetalda intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
Affärsverk
Svenska kraftnät
30
22
Luftfartsverket
8
12
Sjöfartsverket
3
31
Övriga myndigheter
942
730
Summa
39 962
43 337
240
s. 241 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Not 54
Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2015
2014
Garantier för vilka avsättning ej görs
(alla hos Riksgäldskontoret)
Insättningsgarantin och
1 500 736
1 388 869
investerarskyddet
Kreditgarantier
Bankgarantier
-
935
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital
121 217
121 513
Övriga garantier
Garantier som ställts ut av andra
1 200
1 529
myndigheter än Riksgäldskontoret
Summa garantiåtaganden som redovisas
1 623 153
1 512 846
inom linjen
Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket hanterar de statliga garanti- åtagandena. Riksgäldskontoret beskriver garanti- verksamheten närmare i särskilt underlag.
Garantiåtagandena delas upp i två delar: garantier där myndigheterna inte gör avsättning för förluster och garantier där myndigheterna gör avsättning för förluster. Inom linjen tas de garantier som myndigheterna inte gör någon avsättning för upp. Dessa beskrivs nedan.
Garantiförbindelser för insättningsgarantin redovisas per den 31 december 2014. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.
Insättningsgarantin skyddar insättningar på konto upp till ett belopp på 100 000 euro per person och institut, vilket vid årsskiftet motsvarade strax över 900 000 kronor. De garanterade insättningarna uppgick till 1 501 miljarder kronor den 31 december 2014, vilket var en ökning med 112 miljarder kronor.
Bankgarantierna är det garantiprogram som beslutades 2008 och som gav banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att träffa avtal med staten om garantier för en del av sin upplåning. Programmet stängdes för nyteckning och utestående garantier har därför minskat successivt och avslutats under 2015.
Skr. 2015/16:101
Garantikapital är medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att staten förbinder sig att under vissa omständigheter skjuta till ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet uppgår till 121 miljarder kronor.
Statens totala garantiåtaganden
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Avsättningarna för förluster uppgick till sammanlagt drygt 11 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs. Totalsumman för garantiåtaganden för 2015 och 2014 avviker från vad som redovisas i avsnitt 5, tabell 5.1, då åtaganden på 17 miljoner kronor i Luftfarts- verkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvars- förbindelser.
Miljoner kronor
2015
2014
Garantiåtaganden för vilka avsättning
1 623 153
1 512 846
ej görs redovisade inom linjen (enligt
ovan)
Garantier för vilka avsättning görs -
redovisas ej inom linjen
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser,
405
405
Riksgäldskontoret
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, Exportkreditnämnden
214 134
174 245
U-kreditgarantier, Sida
985
964
Fristående krediter, Sida
2 463
2 050
Kreditgarantier
Infrastruktur, Riksgäldskontoret
18 512
19 343
Bostadskrediter, Boverket
1 489
2 093
Internationella åtaganden,
6 200
6 734
Riksgäldskontoret
Övrigt, Riksgäldskontoret
11
12
241
s. 242 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Övriga garantier
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret
8 575
8 158
Summa garantiåtaganden för vilka
252 774
214 004
avsättning görs
Total summa garantiåtaganden
1 875 927
1 726 850
Not 55
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2015
2014
Exportkreditnämnden
26 997
22 920
Riksgäldskontoret
14 029
9 680
Statens kulturråd
2 400
2 933
Statens tjänstepensionsverk
1 306
1 682
Kriminalvården
1 059
1 084
Södertörns högskola
985
1 025
Sveriges geologiska undersökning
300
300
Styrelsen för internationellt
291
388
utvecklingssamarbete
Lunds universitet
216
216
Stockholms universitet
205
186
Totalförsvarets forskningsinstitut
164
162
Göteborgs universitet
114
111
Polismyndigheten
96
114
Karolinska institutet
84
59
Domstolsverket
73
73
Uppsala universitet
73
40
Affärsverk
Sjöfartsverket
50
232
Luftfartsverket
19
17
Övriga myndigheter
288
226
Summa
48 749
41 448
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balans- räkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvars- förbindelser som inte är garantiförbindelser.
Exportkreditnämnden (EKN) redovisar ansvarsförbindelser för bundna offerter i garantiverksamheten. Dessa är bindande för EKN då garantitagare träffat avtal med sina
motparter. Ansvarsförbindelserna tas upp vid sidan av de garantiförbindelser som redovisas i not 54 och som avser utfärdade garantier.
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansierings- institut.
Statens kulturråd redovisar ansvarsför- bindelser för statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2015 fanns 24 utställda garantier.
Statens tjänstepensionsverk redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvarsförbindelser.
Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekteringsgarantier. Södertörns högskola, Lunds universitet, Stockholms universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Domstolsverket redovisar också ansvars- förbindelser för hyrda lokaler.
Sveriges geologiska undersökning har ansvarsförbindelser som rör sanering av förorenade områden.
Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2022 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra till både tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.
Sjöfartsverkets post består av antastbara pensionsförpliktelser. Luftfartsverkets belopp är borgensåtagande till dotterföretag och pensions- åtaganden till dotter- och intresseföretag.
Trafikverket redovisar flera åtaganden som inte beräknats med belopp. Det innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. Miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så erfordras lämna villkorat aktieägartillskott till svensk-danska broförbindelsen för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Slutligen finns en kapital- täckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgälds- kontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket.
242
s. 243 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
3.5.3 Noter till finansieringsanalysen
Not 56
Skatter
Miljoner kronor
2015
2014
Enligt resultaträkningen
1 138 437
1 030 782
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder
-29 751
-9 168
Summa
1 108 686
1 021 614
Statens betalningar från skatter ökade med 87 miljarder kronor jämfört med föregående år och är 30 miljarder kronor lägre än skatte- intäkter enligt resultaträkningen. Det beror på förändringar av fordringar och skulder i både skatter som redovisas av Skatteverket och periodiseringsposter vid redovisningen av skatteintäkter i årsredovisningen för staten. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Se vidare not 1 Skatteintäkter.
Not 57
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2015
2014
Enligt resultaträkningen
51 043
52 226
Tillkommer: Utdelningar
19 521
12 708
Avgår: realisationsvinster
-427
-2 899
Summa
70 136
62 035
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 8 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på ökade utdelningar från hel- och delägda företag.
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. 2014 minskade utdelningarna kraftigt och utdel- ningarna 2015 innebär en återhämtning närmare tidigare års nivå. De största utdelningarna 2015
Skr. 2015/16:101
erhölls från Akademiska hus
AB med
nära
6 miljarder kronor,
TeliaSonera
med
4,8 mil-
jarder kronor och
Specialfastigheter
AB
med
3 miljarder kronor.
Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. Se vidare not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar.
Not 58
Transfereringar
Miljoner kronor
2015
2014
Enligt resultaträkningen
968 098
943 868
Avgår:
Avsättningar till fonder
-6 040
-14 770
Nedskrivning och avskrivning av lån,
-1 053
-768
CSN m.fl.
Förändring av fordringar och skulder
9 440
2 575
Summa
970 445
930 905
Utbetalningar av transfereringar ökade med 40 miljarder kronor vilket är mer än vad kost- nader för transfereringar ökade enligt resultat- räkningen. Det beror på att avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån inte medför några betalningar. Det beror också på förändringar av fordringar och skulder i periodiseringsposter vid redovisningen av kostnader för transfereringar i årsredovisningen för staten.
Vid periodiseringen av kostnader för transfereringar tas upplupna eller förutbetalda kostnader upp för de transfereringar som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Justeringsposten för förändringar av fordringar och skulder är större än föregående år beroende på flera tidigareläggningar av utbetal- ningar av bidrag, se vidare under redovisnings- principer och tilläggsupplysningar.
243
s. 244 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Not 59
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2015
2014
Enligt resultaträkningen
258 966
252 346
Avgår:
Avskrivningar
-27 840
-26 821
Avsättningar
-11 294
-6 814
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret
22
96
Realisationsförluster
-3 030
-1 461
Summa
216 825
217 346
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.
Ökningen av avsättningar avser i allt väsentligt Exportkreditnämndens ökade avsättningar för förväntade förluster i garantiverksamheten samt statens tjänstepensioner (se not 43 och 44).
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Realisationsförlus- terna avser främst utrangeringar av beredskaps- inventarier vid Försvarsmakten.
Not 60
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2015
2014
Förändring av långfristiga fordringar
-1 175
-2 501
Förändring av omsättningstillgångar
-6 540
-64 684
Förändring av kassa och bank
-214
-346
Förändring av skulder
37 338
69 055
Summa
29 408
1 524
Justeringar till betalningar för statens verksam- het ökade kassaflödet med ca 29 miljarder kronor. Förändringar av både omsättnings- tillgångar och skulder minskade kraftigt beroende på stora effekter av repotransaktioner för 2014. Förändringen av skulder 2015 gäller i första hand effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, se Övriga kortfristiga skulder i not 48.
Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56,
förändring som rör transfereringar i not 58 och förändring av poster som tillhör statsskulds- förvaltningen redovisas under not 65.
Not 61
Investeringar
Miljoner kronor
2015
2014
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
3 398
3 191
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
9 585
8 522
Väganläggningar
8 200
9 588
Järnvägsanläggningar
12 998
11 221
Maskiner och inventarier
4 846
4 556
Fastigheter och markanläggningar
773
3 265
Övriga investeringar
6 013
8 631
Summa materiella investeringar
42 415
45 783
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
2 848
2 699
Total summa
48 661
51 673
De finansiella investeringarna uppgick till 3,4 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 0,2 miljarder kronor.
Årets största investeringar avsåg Kärnavfalls- fondens nettoinvesteringar i bostadsobligationer med 1,4 miljarder kronor. I övrigt ingår kapitaltillskott till European Spallation Source med 1 miljard kronor samt investeringar i obligationer vid Exportkreditnämnden och Karolinska institutet.
Materiella investeringar uppgick till 42,4 miljarder kronor vilket är en minskning med 3,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 9,5 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor från föregående år (se not 24).
Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor.
Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 13 miljarder kronor, en ökning med 1,8 miljarder kronor.
244
s. 245 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,8 miljarder kronor vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.
Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar har minskat kraftigt beroende på att Naturvårdsverket gjorde stora bytesaffärer under 2014 med mark som övertagits från Ersättningsmark i Sverige AB.
Övriga investeringar uppgår till 6 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,6 miljarder kronor. Det är framför allt Svenska kraftnäts nätinvesteringar som har minskat med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 2,8 miljarder kronor vilket är något högre än föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkrings- kassan med 0,5 miljarder kronor, Försvars- makten med 0,3 miljarder kronor och Skatte- verket med 0,2 miljarder kronor.
Not 62
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2015
2014
Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån
18 087
15 993
Riksgäldskontoret
10 375
4 839
Övriga myndigheter
70
196
Summa nyutlåning
28 532
21 028
Amorteringar
Miljoner kronor
2015
2014
Centrala studiestödsnämnden
11 541
10 976
Riksgäldskontoret
557
2 335
Övriga myndigheter
52
27
Summa amorteringar
12 150
13 338
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 18 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor. Amorteringarna till CSN ökade med 0,6 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt omsättning av lånet till Riksbanken som uppgår till 10 miljarder kronor exklusive orealiserade valutaförändringar. Amorteringarna
Skr. 2015/16:101
har minskat med 1,8 miljarder kronor framför allt på grund av att lånet till Island amorterades i sin helhet 2014.
Not 63
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2015
2014
Ränteintäkter
15 958
17 270
Räntekostnader
-30 683
-34 990
Övriga poster, netto
-6 825
-14 355
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
-5 981
17 898
Summa
-27 531
-14 177
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har försämrats med drygt 13 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntenettot för statens upplåning har förbättrats med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Not 64
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2015
2014
Finansiella intäkter enligt
10 550
18 313
resultaträkningen
Finansiella kostnader enligt
-4 581
-1 212
resultaträkningen
Marknadsvärdesförändringar
3 247
-6 428
Avgår realisationsvinst vid försäljning
-32
-28
av aktier m.m.
Summa
9 184
10 645
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).
Marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. medför inte några betalningar och tas därför bort. Realisations- vinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna.
245
s. 246 med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Not 65
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2015
2014
Förändring av tillgångar hänförbara till
1 965
4 075
statens upplåning
Förändring av skulder hänförbara till
5 601
6 449
statens upplåning
Summa
7 566
10 524
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Föränd- ringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2 respektive 5,6 miljarder kronor under 2015.
246
opaginerad med 2 518 miljoner Kontrollera mot PDF
4
Utvecklingen av statsskulden
s. 249 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett underskott på 33 mil- jarder kronor 2015. Det innebär att budget- underskottet minskade med 40 miljarder kronor jämfört med 2014, då budgeten visade ett under- skott på 72 miljarder kronor. Statens lånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 347 miljarder kronor 2014 till 1 352 miljarder kronor 2015, dvs. med 5 miljarder kronor. Normalt följer förändringen av statsskulden ungefär utfallet för statens budget. Att budget- underskottet var betydligt högre än stats- skuldens förändring 2015 beror bl.a. på att placerade tillgångar var mindre vid utgången av 2015 än vid utgången av 2014.
Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar. Statsskulden från Riksgäldskontoret är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndig- heters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.
Elimineringen av statliga myndigheters inne- hav av statspapper uppgick till 51,1 miljarder kronor 2015 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfalls- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensions- systemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsolide-
rade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 51,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2015
Miljarder kronor
Övriga
Elimi-
Insättnings-
Kärnavfalls-
myndig-
neras i
garantifonden
fonden
heter
ÅRS
Nominella
statsoblig
ationer
29,7
8,0
0,2
37,9
Reala
statsoblig
ationer
13,3
13,3
Totalt
29,7
21,3
0,2
51,1
4.1 Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflations- kompensation för realobligationer. Att stats- skulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivat- instrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2015, årets sista bankdag.
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s
249
s. 250 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
förordning nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördra- get om upprättandet av Europeiska gemen- skapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen. Detsamma gäller de tillgångar och skulder som i övrigt är kopplade till stats- skuldsförvaltningen och som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas. Exempel på sådana poster är upplupna räntor som redovisas under rubriken Periodavgränsnings- poster.
4.2 Statsskuldens fördelning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för stats- skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskuldsförvalt- ningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur stats- skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 redovisas dessa riktlinjer för 2015.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårs- perioder. En utvärdering för åren 2011–2015 lämnas i april 2016.
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2015
Löptid 1 , år
Nominell skuld i kronor 2
(fr.o.m. 12 mars)
2,6–3,1
Nominell skuld i kronor 2
(t.o.m. 11 mars)
2,3–2,8
Real skuld i kronor
6–9
Valutaskuld
0,125
1 Löptid kan mätas på olika sätt. Från och med 2015 anges riktlinjerna för statsskuldens löptid i termer av duration.
2 Därutöver finns ett långsiktigt volymriktmärke för nominell kronskuld med löptider över 12 år på 70 miljarder kronor.
Sammansättningen av statsskulden ska enligt regeringens riktlinjer för 2015 bestå av en andel real kronskuld som långsiktigt ska vara 20 pro- cent. Exponeringen i utländsk valuta ska minska med högst 30 miljarder kronor per år och resterande del ska bestå av nominell kronskuld. Att fördela statsskulden på flera skuldslag är ett sätt att minska risken i förvaltningen.
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes för- delning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner.
Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges sedan 2015 i termer av duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Analysen bygger på erfarenheten att det över tid är billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta.
Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- skuldens storlek följer variationer i statens betal- ningar under året. Under 2015 var durationen i genomsnitt 2,8 år för lån med löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall.
250
s. 251 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Den reala kronskuldens löptid var 6,8 år i genomsnitt för 2015. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 18,6 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag finns det heller inga derivatinstrument som kan användas för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under 2015 emitterades 17 mil- jarder kronor i realobligationer, vilket blev något lägre än den planerade emissionsvolymen på 18 miljarder kronor. Anledningen var att några emissioner inte blev fulltecknade.
Den genomsnittliga durationen för valuta- skulden var 0,1 år under 2015. Eftersom valuta- skulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2015 minskade exponeringen med 28 miljarder kronor exklusive växelkursförändringar.
Sedan 2015 beräknas andelarna baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflations- kompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedanstående tabell då riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
2011
2012
2013
2014
2015
Nominella lån i
svenska kronor
652
667
665
733
771
Reala lån i
svenska kronor
205
183
188
191
170
Nominella lån i
utländsk valuta
262
262
384
422
411
Summa
konsoliderad
statsskuld
1 119
1 113
1 236
1 347
1 352
Anm.: Beloppen för nominella lån i utländsk valuta är korrigerade vad gäller säkerheter (depositioner för handel med futures) för 2011 och 2012.
Nominella lån i svenska kronor ökade med 38 miljarder kronor till 771 miljarder kronor i slutet av 2015. Den reala lånestocken uppgick till
Skr. 2015/16:101
170 miljarder kronor i slutet av 2015, vilket är en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2014.
Valutaskulden minskade med 11 miljarder kronor under 2015. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
2011
2012
2013
2014
2015
Nominella
statsobligationer
525
516
573
556
565
Statsskuldväxlar
72
105
94
88
141
Likviditetsförvaltnings-
instrument
79
48
61
60
56
Säkerheter i svenska
kronor
14
17
11
21
11
Privatmarknadslån
57
50
46
36
19
Valutaderivat i svenska
kronor
-95
-69
-121
-28
-21
Nominella lån i svenska
kronor
652
667
665
733
771
Anm.: Statsskulden redovisas för 2011–2014 i denna tabell enligt nya definitionen medan den tidigare definitionen använts för 2010.
Total nominell upplåning i svenska kronor var 38 miljarder kronor högre vid utgången av 2015 jämfört med föregående år. Finansieringen via nominella statsobligationer ökade med 9 mil- jarder kronor under 2015. Största ökningen i nominell upplåning var i statsskuldsväxlar.
I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2015 fortsatte upplåningen på privat- marknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den 1,4 procent av den konsoliderade stats- skulden, en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med utgången av 2014.
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2015 med 6,6 miljoner kronor. För femårsperioden 2011– 2015 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,4 miljarder kronor, varav premieobligationer stod för hela besparingen. Riksgäldsspar har avvecklats efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Skälet var att med den ökade konkurrensen på sparmarknaden bedömde Riksgäldskontoret att det inte var möjligt att
251
s. 252 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
behålla lönsamheten på sikt. Behållningen på dessa konton betalades ut till kontohavarna i slutet av 2015. Det återstår ca 120 miljoner kronor som inte har kunnat betalas ut då bl.a. mottagarkonton saknas. Konton med fast ränta är stängda för nyinsättning men löper vidare till sina ursprungliga förfallodagar.
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar aktiva positioner för att sänka statens kostnader baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursut- vecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men ränte- positioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer.
När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa förvaltare. Där tas normalt relativt små positioner. Regeringen fastställer det över- gripande riskutrymmet för positionsverksam- heten i de årliga riktlinjebesluten.
Den positionstagning som externa förvaltare bedrev gav en vinst på 44 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positionstagning gav en förlust på 47 miljoner kronor för 2015. Under den senaste femårsperioden har den externa
förvaltningen bidragit med
ett överskott
på
74 miljoner kronor. Under
samma period
har
den interna förvaltningen gett ett underskott på
116 miljoner
kronor.
Sammantaget
visade
positionsverksamheten
ett
underskott på
42 miljoner
kronor
under
den
senaste
femårsperioden.
ökade ränteutgifterna med 19 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslags- belastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.5 visas stats- skuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultat- räkningen (se not 12 till resultaträkningen, Nettokostnad för statsskulden).
Enligt resultaträkningen för 2015 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 18 miljarder kronor, vilket är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med 2014. Minskningen av kostnaderna beror främst på att de höga orealiserade valutakursförlusterna 2014 vändes till vinster 2015. De orealiserade valutakursdifferenserna minskade kostnaderna 2015 tack vare att kronan stärktes mot euron.
Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 10 miljarder kronor 2015.
Under 2015 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna till 11 miljarder kronor. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
4.3 Statsskuldens kostnader
Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. uppgick till 22 miljarder kronor 2015. Jämfört med 2014
252
s. 253 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
2011
2012
2013
2014
2015
Räntekostnader på lån i
45
38
33
32
28
svenska kronor
Räntekostnader på lån i
6
5
2
3
2
utländsk valuta
Realiserade
4
-3
-10
-3
10
valutakursdifferenser
Realiserade kursdifferenser
10
13
6
4
11
Orealiserade
2
-2
3
42
-5
valutakursdifferenser
Över-/underkurs vid emission
-9
-9
-7
-4
-9
m.m.
Summa kostnader
58
42
27
73
38
Ränteintäkter i
-19
-18
-14
-17
-16
upplåningsverksamheten
Nettokostnader efter intäkter,
exklusive
39
24
13
56
22
skuldskötselåtgärder
Orealiserade
valutakursdifferenser
hänförbara till
skuldskötselinstrument och
-4
-4
5
-24
-1
vidareutlåning
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder
35
20
18
32
22
Valutakursförlusterna 2014 vändes till valuta- kursvinster 2015. De orealiserade valutakurs- vinsterna uppgick för 2015 till 5 miljarder kronor. Det innebär en förbättring med 47 mil- jarder kronor mellan åren. Orealiserade valuta- kursvinster hänförbara till skuldskötselinstru- ment och vidareutlåning uppgick till 1 miljard kronor 2015. De totala orealiserade valutakurs- vinsterna blev 6 miljarder kronor.
Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 9 miljarder kronor 2015.
För 2015 är skillnaden mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder, på 22 miljarder kronor, och utfallet på anslaget Räntor på statsskulden, på 22 miljarder kronor, i det närmaste noll. Vanligtvis skiljer sig dessa mått åt vilket förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultat- räkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser redovisas som nettokostnad. År 2014 var motsvarande belopp 3 miljarder kronor i utgifter på statens budget, jämfört med 32 miljarder kronor i nettokostnader i resultaträkningen, dvs. en skillnad på 29 miljarder kronor.
253
opaginerad 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
s. 257 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
I detta avsnitt redovisas den statliga garanti- och utlåningsportföljen. Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla upplysningar om förväntade förluster och väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier. För att tillgodose detta kompletteras redovisningen i avsnittet med en sammanfattande riskanalys avseende den statliga garanti- och utlåningsportföljen.
5.1 Statliga garantier
Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.
Regelverket innebär bl.a. att staten ska ta ut garantiavgift motsvarande den förväntade kostnaden för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garanti- eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna för förväntade förluster sätts in på konton hos
Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värde- papper. Garantiverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen.
Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är export-kredit- garantier och kreditgarantier för infrastruktur- projekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garanti- modellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, som utgör statens största garantiåtagande, och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.
5.1.1 Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj ökade med ca 149 miljarder kronor under 2015 och uppgick vid årsskiftet till 1 876 miljarder kronor, jämfört med 1 727 miljarder kronor 2014. Näst efter insättningsgarantin (1 501 miljarder kronor per den 31 december 2014) utgörs de största åtagandena av kreditgarantier (244 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (122 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier från bl.a. affärsverken uppgår till närmare 10 miljarder kronor.
257
s. 258 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31
Miljoner kronor
Garantier P
Utfästelser
Utgiftsområde
Typ av garanti
2015
2014
2015
2014
2
1
1 500 736
1 388 869
Insättningsgarantin P
2
2
Investerarskyddet P
Kreditgarantier
243 794
206 375
73 275
126 281
2
Garantier till banker m.fl.
0
935
24
3
214 134
174 245
72 984
125 814
Exportkreditgarantier P
7
U-kreditgarantier
985
964
64
79
7
Fristående garantier
2 463
2 050
227
388
22
Infrastruktur
18 512
19 343
18
Bostadskrediter
1 489
2 093
2, 7, 22
Internationella åtaganden
6 200
6 734
1, 6, 23
Övrigt
11
12
Garantier om tillförsel av kapital
121 622
121 918
22
4
Kapitaltäckningsgarantier P
22
Grundfondsförbindelser
405
405
2, 7
Garantikapital
121 217
121 513
2, 16, 22, 24
5
8 575
8 158
Pensionsgarantier P
16, 22
Övriga garantier
1 217
1 546
Affärsverkens garantier, m.fl.
1 217
1 546
Totalt
6
6
73 275
126 281
1 875 944 P
1 726 867 P
1
Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2014.
P
P
2
För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
P
P
3
Avser såväl bundna som obundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier.
P
P
4
Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. Trafikverket redovisar
P
P
garantikapitalet för Eurofima som en ansvarsförbindelse. Garantikapitalet för Eurofima uppgår till 41,6 miljoner CHF.
5
Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2014.
P
P
6
Totalbeloppet för garantiåtaganden för 2015 och 2014 avviker från vad som redovisas i not 54 Garantiförbindelser i avsnitt 3 då åtaganden på 17 miljoner kronor i
P
Luftfartsverkets årsredovisning inte redovisats som ett garantiåtagande utan som övriga ansvarsförbindelser.
I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen. De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser. F0 2
2 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren. Obundna utfästelser uppstår när beslut om utfästelse fattats av regeringen eller myndigheten.
I ovanstående belopp avseende statens garanti- portfölj ingår inte de två utestående kapitaltäck- ningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB, eftersom dessa åtaganden inte kan belopps- bestämmas. Inte heller för investerarskyddet kan storleken på statens åtagande anges.
Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 73 miljarder
För en obunden utfästelse har dock inget underliggande avtal anmälts mellan externa parter, och inget garantiavtal har heller utfärdats av regeringen eller myndigheten.
258
s. 259 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2015-12-31 Kontrollera mot PDF
kronor. Dessa består i huvudsak av exportkredit- garantier.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkredit- nämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima redovisas av Trafikverket.
Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2011–2015
Miljoner kronor
2 000 000
1 800 000
1 600 000
1 400 000
1 200 000
Insättningsgarantin
1 000 000
Övriga garantier
800 000
600 000
400 000
200 000
‐
2011 2012 2013 2014 2015
Av riksdagen beslutade garantiramar
I tabell 5.2 finns en sammanställning av riksdagens beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN ingår, utöver garantier, även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Även i Sidas åtagande ingår utfästelser. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och tabell 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grund- fondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2.
Till följd av finanskrisen, med start 2008, beviljades både nya och utökade garantiramar. Regeringen beslutade om en ram för garanti- programmet till banker m.fl., som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till
kreditinstitut, om
1 500 miljarder
kronor.
Ramen halverades
i november
2010 till
750 miljarder kronor och programmet är sedan den 30 juni 2011 stängt för nyteckning. Sista lånet under programmet förföll under året.
För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
Riksdagen har beslutat om en ram på 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010 för EKN:s garantigivning gällande exportkredit- garantier. Beslut har fattats om att sänka denna ram till 450 miljarder kronor för 2016. Det finns
Skr. 2015/16:101
dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 10 miljarder kronor.
Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För Boverkets övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp.
Under 2015 fick Riksgäldskontoret i uppdrag att bistå Näringsdepartementet med fram- tagandet av ett statligt kreditgarantiprogram för lån till mjölkproducerande företag. I oktober meddelade regeringen att de inte skulle fortgå med kreditgarantiprogrammet. Förordningen (2015:555) om statliga kreditgarantier för lån till mjölksektorn upphävdes den 1 februari 2016.
259
s. 260 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015
Miljoner kronor
Utgifts-
Beslutade garantiramar
Utfärdade garantier
område
2015
2014
2015
2014
2
RGK
1
Obegränsad
Obegränsad
1 500 736
1 388 869
Insättningsgarantin P
2
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i
Obegränsad
Obegränsad
2
Sverige P
2
3
Obegränsad
Obegränsad
Investerarskyddet P
2
4
Obegränsad
Obegränsad
0
935
Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser P
22
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets
Obegränsad
Obegränsad
18 512
19 343
upplåning
2
Nordiska investeringsbanken, garantier för
6 127
6 383
5 566
6 077
5
projektinvesteringslån P
7
Nordiska investeringsbanken, garantier för
947
987
194
236
5
miljöinvesteringslån P
2, 16,
Pensionsgarantier
Obegränsad
Obegränsad
8 575
8 158
22, 24
1
Kreditgarantier till UD-anställda
50
50
0,5
0,5
23
Kreditgarantier för lån till mjölkproducerande företag
500
0
24
EKN
6
500 000
500 000
259 497
243 857
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser) P
24
Investeringsgarantier
10 000
10 000
4 633
4 755
7
Sida
Totalram
10 000
10 000
7
7
1 049
1 043
därav u-kreditgarantier (garantier och utfästelser) P
därav fristående garantier och utfästelser
2 690
2 438
18
Boverket
8
10 000
10 000
1 489
2 093
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder P
18
Förvärvsgarantier
5 000
5 000
0,1
0,1
Summa
1 802 942
1 677 805
1
P Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2014.
P
2
P Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
P
3
P För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
P
4 P P Garantiprogrammet till banker m.fl. uppkom som en följd av oron på de finansiella marknaderna under hösten 2008. I enlighet med förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. har regeringen begränsat statens garantier som får lämnas för detta ändamål till sammanlagt 750 miljarder kronor.
5 P P Avvikelsen från posten internationella åtaganden i tabell 5.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 1,2 miljoner kronor och Eurofima på 438 miljoner kronor. I samband med infriandet 2014 under Nordiska investeringsbankens program för miljöinvesteringslån har utestående ram begränsats till 886 miljoner kronor.
6 P P I beloppet 259 497 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 5.1. 7 P P I engagemangen för Sida ingår utfästelser.
8 P P Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
Anm.: Utöver redovisning av utfästelser i tabell 5,2 förklaras skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
5.1.2 De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garanti- typerna. Som tidigare nämnts omfattas de flesta garantier av garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insätt- ningar. Garantin regleras i särskild lagstiftning, lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och
infördes 1996. Insättningsgarantin är baserad på ett EU-direktiv, varför motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Det maximala ersättnings- beloppet för den svenska insättningsgarantin uppgår till 100 000 euro per insättare och institut. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insätt-
260
s. 261 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
ningarna uppgick till 1 501 miljarder kronor per den 31 december 2015. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten.
Inga händelser inträffade under 2015 som utlöste insättningsgarantin.
Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättnings- garantin.
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värde- papper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Inga ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med att ta ut avgifter av instituten för resterande kostnader i ett tidigare ersättningsfall – värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA).
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.
Skr. 2015/16:101
Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning
Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finans- krisen. Syftet var att underlätta bankers och bostadsinstituts upplåningsmöjligheter för att motverka risken för en kreditåtstramning med negativa effekter på den reala ekonomin som följd. Den 30 juni 2011 stängdes programmet för nyteckning av garantier och som mest uppgick utställda garantier till 354 miljarder kronor i juni 2009. Garantiprogrammet avvecklades under året i och med att sista lånet förföll till betalning.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. I samband med finanskrisen var efterfrågan på exportkreditgarantier kraftig, men under de senaste åren har efterfrågan kommit att minska. En förklaring är att företagen har fått större tillgång till lån i banker och på obligations- marknaderna. Under året har dock garanti- givningen ökat kraftigt, vilket i huvudsak beror på utställandet av en garanti om 50,6 miljarder kronor för finansiering av SAAB AB:s försälj- ning av Gripen till Brasilien. EKN:s satsningar under föregående år på små och medelstora företag har också resulterat i stora volym- ökningar för såväl garantier som för utfästelser.
Under 2015 utfärdade EKN nya utfästelser
för 81 miljarder kronor och garantier
för
90 miljarder
kronor. Utfästelserna
ökade
med
27 miljarder
kronor jämfört med
2014
och
garantigivningen ökade med 63 miljarder kronor. Engagemang i form av exportgarantier och tillhörande utfästelser, obundna såväl som bundna, uppgick vid årsskiftet till 282 miljarder kronor fördelade på 119 länder. Motsvarande
engagemang
för investeringsgarantierna var
4,6 miljarder
kronor. Till följd av garantin
avseende Gripen har EKN störst exponering mot Brasilien, följt av Sverige. Den stora exponeringen mot svenska företag uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag. De utgör fortfarande en betydande andel av exponeringen och uppgår till 20 miljarder kronor. Engage-
261
s. 262 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
manget minskar kontinuerligt och kommer att vara avvecklat senast 2017.
Med anledning av normaliseringen av de finansiella marknaderna minskade efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) med åtta procent till 5 miljarder kronor under 2015. Dessa länder står endast för sex procent av nya garantier.
Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 476 miljoner kronor för 2015, vilket till stor del beror på fortsatta skadeutbetalningar avseende Iran. Årets utbetalningar är lägre jämfört med föregående år, då de uppgick till 537 miljoner kronor.
EKN har under 2015 redovisat 2,3 miljarder kronor under inkomsttitel i statens budget. Inbetalningen avsåg avräkning av vinsten från de rörelsekrediter som ställdes ut till stora företag under finanskrisen, intjänade över förväntans- riktiga premier samt nedjustering av den administrativa reserven. Under 2015 fortsatte intjäningen under rörelsekreditgarantierna och de över förväntansriktiga premierna och det innebär att EKN 2016 kommer att redovisa 515 miljoner kronor under inkomsttitel.
U-kreditgarantier
En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes fram till och med den 1 juni 2009 ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar såväl u-kreditgarantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till drygt 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u- kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete. Ersättningar uppgående till knappt 1 miljon kronor utbetalades under 2015 avseende u-kreditgarantier.
Fristående garantier
Sida har rätt att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2015 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 2,7 miljarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 2,5 miljarder kronor samt utfästelser om 0,2 miljarder kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet uppgick till 18,5 miljarder kronor jämfört med 19,3 miljarder kronor året innan. Minskningen beror till stor del på en lägre skuldsättning i Öresundsbro Konsortiet.
De statliga garantierna blev 2014 föremål för en granskning av EU-kommissionen. Syftet med granskningen var att bedöma huruvida de statliga garantierna står i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen kom till slutsatsen att garantierna utgör en konkur- rensfördel för Öresundsbro Konsortiet, men fastslår att garantierna var nödvändiga för att kunna genomföra det för europasamarbetet prioriterade broprojektet. Danmark och Sverige har meddelat att om det behövs garantier efter 2040 kommer EU-kommissionen att notifieras. EU-kommissionens beslut har under 2015 överklagats till EU-domstolen.
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas såväl för lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket, som även tillhandahåller förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillgång till finansiering för förvärv av bostad.
Boverkets inflöde av garantier låg på ungefär samma nivå som de senaste åren, men stocken minskade till följd av att äldre garantier sades upp eller passerade slutdatum. Den totala garantistocken omfattade drygt 600 garantier och uppgick vid årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 2,1 miljarder kronor 2014. Boverket undertecknade ytterligare kreditgarantiavtal på 556 miljoner kronor avseende garantier under byggtid under slutet av 2015, som inte är inkluderade i det totala garantiåtagandet ovan då de inte registrerats i Boverkets e-tjänst för garantier. Detta åligger kreditinstituten och kommer att ske under
262
s. 263 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
början av 2016. Dessa garantier kommer därför att inkluderas i redovisningen för 2016.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på 6,2 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid fyra tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.
Övrigt
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp. Det finns även ett litet antal kreditgarantier för verksamhet inom ren- näringen. Detta program är fortfarande öppet för nyteckning.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur- området: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapital- täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i
Skr. 2015/16:101
belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 mil- joner kronor till Svenska Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i tio inter- nationella finansiella institutioner. F1 3 Medlems- åtagandet består av inbetalt kapital och garanti- kapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständligheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garanti- kapitalet. Det totala åtagandet för garantikapital uppgick till 121 miljarder kronor vid utgången av 2015. Därutöver har staten ett åtagande i form av garantikapital gentemot Eurofima om CHF 41,6 miljoner.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
Pensionsgarantier
I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.
Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen.
3 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen (IBRD och MIGA).
263
s. 264 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var
anställda i bl.a. Domänverket och Byggnads- styrelsen innan de bolagiserades.
Pensionsåtagandena uppgick till 8,6 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2014. Av dessa var 5,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI.
5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade förluster (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 2015-12-31
Miljoner kronor
Garantiengagemang
Avsättningar för
Avsättningarna som del
förväntad förlust
av engagemangen
Myndighet
2015
2014
2015
2014
2015
2014
1
33 704
34 652
766
909
2,3%
2,6%
RGK P
2
205 495
166 808
10 091
5 618
4,9%
3,4%
EKN P
3
3 448
3 481
391
344
11,3%
9,9%
Sida P
Boverket
1 489
2 093
80
87
5,4%
4,1%
Summa
244 135
207 033
11 328
6 957
4,6%
3,4%
1 P P I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2 P P EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 258 miljoner kronor från 10 091 miljoner kronor till 9 833 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 214 134 miljoner kronor och ovanstående garantiengagemang
205 495 miljoner kronor utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. 3 P P I engagemangen för Sida 2015 ingår inte utfästelser.
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, vilka utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garanti- modellen. Myndigheterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin, investerarskyddet och garantierna till banker m.fl. omfattas dock inte av budgetlagens garantimodell, utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten i dessa fall.
I tabell 5.3 redovisas avsättningar för förväntade förluster avseende de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden.
De totala avsättningarna för förväntade förluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2015 från 7 miljarder kronor till 11 miljarder kronor. EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar ökade under året medan Riksgäldskontorets
avsättningar minskade. Förutom att avsättningar påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Sidas garantier är den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till dess åtagande.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerar- skyddet och garantier till banker m.fl., liksom för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. De åtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser uppgick per årsskiftet till 1 623 miljarder kronor jämfört med 1 513 miljarder kronor året innan (se även not 54 till balansräkningen).
264
s. 265 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten (exklusive stabilitetsfonden) den 31 december 2015
Miljoner kronor
Värdepappersinnehav och
Kortfristiga placeringar
Regressfordr-
långfristiga placeringar
Konton hos RGK
och banktillgodohavanden
ingar (netto)
Totalt
Myndighet
2015
2014
2015
2014
2015
2014
2015
2014
2015
2014
1
34 258
33 185
396
112
3
33 298
RGK, insättningsgarantin P
34 654 P
RGK, övriga garantier
utom garantierna till
2
530
1 212
334
289
97
94
961
1 595
banker m.fl. P
EKN
2 865
2 478
23 766
24 560
533
842
2 096
1 737
29 259
29 616
Sida
1 899
1 821
90
76
154
149
2 143
2 046
Boverket
2 235
2 225
12
15
2 246
2 240
Summa
37 652
36 875
28 629
29 007
623
918
2 359
1 995
69 263
68 795
1
Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Jämförelsesiffrorna för insättningsgarantifonden har ändrats på grund av ändrade redovisningsprinciper.
P
P
2
Avgifterna för garantierna till banker m.fl. tillförs stabilitetsfonden. När det gäller konton hos Riksgäldskontoret ingår inte längre inkomna avgifter för administration.
P
P
3
Inklusive P
repor och upplupen ränta uppgår de totala tillgångarna till 35,2 miljarder kronor.
P
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regress- fordringar från tidigare infriade garantier. Tillgångarna i garantiverksamheten framgår av tabell 5.4.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar inkommande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år alternativt i de stats- obligationer som har längst löptid.
Placeringarna utgör den s.k. insättnings- garantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 35,2 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo- verksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton samt obligationer.
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidi- gare infrianden tillförs kontona. Från de ränte- bärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona.
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte fonder med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och bank- tillgodohavanden.
265
s. 266 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även till- gångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 9,3 miljarder
kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter nedskrivningar för denna osäkerhet upp- skattades värdet på regressfordringarna till 2,4 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.
5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) den 31 december 2015
Miljoner kronor
Avsättningar för
Garantitillgångar
Myndighet
Garantiengagemang
förväntad förlust
enligt tabell 5.4
Nuvärde av framtida avgifter
2015
2014
2015
2014
2015
2014
2015
2014
1,5
33 704
34 652
766
909
961
1 595
36
47
RGK P
2
205 495
166 808
10 091
5 618
29 259
29 616
4 645
1 613
EKN P
3
3 448
3 481
391
344
2 143
2 046
39
37
Sida P
6
1 489
2 093
80
87
2 246
2 240
Boverket P
Summa
244 135
207 033
11 328
6 957
34 609
35 497
4 720
1 696
1 P P Summan 34 609 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 34 654 miljoner kronor.
2 P P EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförluster med 258 miljoner kronor från 10 091 miljoner kronor till 9 833 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 214 134 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 205 495 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet beräknas på Brutto 2.
3 P P I engagemangen för Sida 2015 ingår inte utfästelser.
4 P P Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.
För att ta fram ett resultat för garanti- verksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för förväntade förluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerar- skyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats.
Jämförelsen visar att för den del av garanti- portföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.
Trots att världsekonomin under flera år genomgått en besvärlig tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2015 ökade avsättningarna medan tillgångarna minskade.
5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens finanser
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, infrianden och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.
Avgifter
Under 2015 motsvarade avgifterna för förväntad förlust samt övriga avgifter 3,1 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättnings- garantin och exportkreditgarantierna. Under 2014 uppgick avgifterna till drygt 2,4 miljarder kronor.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 339 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportkreditgarantier.
266
s. 267 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2015
Miljoner kronor
Myndighet
Avgifter förväntad förlust
Avgifter övriga
Återvinningar
Infrianden
Summa
2015
2014
2015
2014
2015
2014
2015
2014
2015
2014
RGK, insättnings-
1 485
1 399
1 485
1 399
garantin
1
5
40
5
40
RGK, bankgarantier P
RGK, övriga
8
72
2
1
1
0
-61
12
12
garantier
EKN
1 506
824
314
163
-476
-537
1 344
450
Sida
47
59
18
12
-1
0
64
71
Boverket
13
5
5
9
0
0
19
14
Summa
1 575
960
1 493
1 439
339
185
-477
-598
2 929
1 985
Anm.: Garantiavgifterna har per 2015 särredovisats i förväntad förlust och administration. Jämförelsesiffrorna har därför ändrats.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier var 477 miljoner kronor, främst rörande export- kreditgarantier, där den enskilt största posten avsåg fortsatta skadeutbetalningar avseende Iran.
Administration
Administrationskostnaderna uppgick till 262 miljoner kronor för 2015, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. De intäkter för administration som inkom under året uppgick till 263 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrations- kostnaden en mycket liten del, vilken varierar beroende på typ av garanti.
Tabell 5.7 Intäkter och kostnader för administration
Miljoner kronor
Intäkter
Kostnader
Myndighet
2015
2014
2015
2014
RGK, insättningsgarantin
12
17
-14
-12
1
RGK, bankgarantier P
RGK, övriga garantier
11
9
-12
-11
EKN
228
241
-222
-223
Sida
8
3
-8
-4
Boverket
4
1
-5
-5
Summa
263
272
-262
-256
Flöden i garantiverksamheten och dess betydelse för lånebehovet
Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverk- samheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov.
Däremot har flöden i den del av garanti- verksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksam- heten översteg utbetalningarna med 3 miljarder kronor 2015.
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subvention- era hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.
Under 2015 utbetalades 6,5 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter, exklu- sive Sida. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garanti- kapital, u-kreditgarantier och kapitaltäcknings- garantier.
I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.
267
s. 268 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 5.8 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2015
Miljoner kronor
Utgifts-
Utfall
Utfall
område
Anslag
Garantiåtagande
2015
2014
2
1:14 Vissa
A/O Dom Shvetsii
0,33
0,33
garanti- och
medlemsavgifter
Vissa internation-
-
-
ella finansierings-
institut
7
1:1 Bistånds-
Garantier under
-
-
verksamhet
Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet
7
1.1 Bistånds-
U-kreditgarantier
-
-
verksamhet
7
1.1 Bistånds-
Nordiska
4,25
3,59
verksamhet
investerings-
banken (NIB)
7
1.1 Bistånds-
NIB
1,88
1,91
verksamhet
16
2:10 Stockholms
Fysikhuset
-
-
universitet:
Stockholm KB
Forskning och
forskarutbildning
16
2:18 Kungl.
Fysikhuset
-
-
Tekniska
Stockholm KB
högskolan:
Forskning och
forskarutbildning
22
1:2 Trafikverket:
Arlandabanan
-
-
Banhållning
Infrastructure AB
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garanti- avgifter, exklusive Sida, har de senaste fem åren
varierat mellan knappt 1 miljon
kronor
och
8 miljoner kronor årligen. De
avgifter
som
garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,7 och 4 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna och garantierna till banker m.fl. som bidragit till variationer över tiden.
De årliga infriandena minskade från 2,5 mil- jarder kronor 2011, vilket till stor del förklaras av infriandet av garantin avseende Saab Automobile AB:s lån från EIB, till 359 miljoner kronor 2013. Under 2014 ökade infriandena till 598 miljoner kronor för att under 2015 minska till 477 mil-
joner kronor. Återvinningarna
ökade från
138 miljoner kronor 2011 till
339 miljoner
kronor 2015. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns.
Diagram 5.2 Återvinningar, T3 statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldot för betalningsflödet 2011–2015
Miljoner kronor
5000
4000
3000
Återvinningar
2000
Subventioner
1000
Avgifter
0
Adm kostn
‐1000
Infrianden
‐2000
Flödessaldo
‐3000
‐4000
2011
2012
2013
2014
2015
5.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret.
Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån.
I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad ska tas ut för lånen eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till utlåningsmodellen fr.o.m. 2014.
268
s. 269 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2015
Miljoner kronor
Nedskrivning för
Utlåning efter nedskrivning
Utgifts-
Kreditmyndighet
Utlånat belopp
osäkra fordringar
för osäkra fordringar
Utlåningsram
område
respektive låntagare/ändamål
2015
2014
2015
2014
2015
2014
2015
2014
15
1
207 095
201 611
27 867
27 641
179 228
173 970
206 000
200 205
CSN, studielån P
*
CSN, hemutrustningslån
1 498
1 438
580
585
918
854
22
RGK, A-train AB (Arlandabanan)
1 000
1 000
10
5
990
995
1 000
1 000
22 RGK, Svedab AB 2 P (Öresundsbrons P
landförbindelser)
5 396
5 346
292
319
5 104
5 027
3 361
3 361
22
RGK, Swedavia
0
0
0
24
RGK, Svensk Exportkredit
0
0
80 000
80 000
22
RGK, SAS
0
0
749
749
2
RGK, Irland
5 519
5 657
5 519
5 657
3
P
17,24
RGK, övriga
245
308
245
308
1 130
1 125
*
Sida, biståndskrediter
35
67
7
4
28
63
*
Sida, villkorslån
308
307
114
77
194
230
*
Tillväxtverket, lokaliseringslån
m.m.
95
94
76
75
20
18
*
Energimyndigheten, villkorslån
568
534
419
399
149
135
*
Länsstyrelserna, lantbrukslån
m.m.
44
49
30
16
14
33
*
Kammarkollegiet, näringslån
m.m.
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa
221 805
216 410
29 395
29 122
192 409
187 289
* Anslagsfinansierad utlåning.
1
P Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade beloppet.
P
2
P Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.
P
3
P Utlåningsramen för Irland uppgår till 600 miljoner euro.
P
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden och Riksbanken med 0 miljoner kronor respektive 240 655 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.
Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2015 till 222 miljarder kronor före nedskrivning, vilket är en ökning med drygt 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 207 miljarder kronor, vilket motsvarade 93 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,5 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 12,2 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt, flygindustrin samt utlåning till Irland. Övriga
myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna har uppskattat nedskrivningarna till 29 miljarder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,9 miljarder kronor eller 95 procent av nedskrivningarna.
269
s. 270 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2015
Miljoner kronor
Nedskrivning för
Utlåning efter nedskrivning
Myndighet respektive lånekategori
Utlånat belopp
osäkra fordringar
för osäkra fordringar
2015
2014
2015
2014
2015
2014
1
CSN P
Lånefordringar
155 238
144 466
13 334
12 521
141 904
131 945
Lånefordringar med villkorad
53 355
58 584
15 113
15 705
38 242
42 879
återbetalningsskyldighet
Utvecklingskapital/Royalty
-3
-3
-3
-3
Delsumma
208 590
203 047
28 447
28 226
180 143
174 821
RGK
Lånefordringar
10 935
11 004
292
319
10 643
10 685
Utvecklingskapital/Royalty
1 225
1 306
10
5
1 215
1 301
Delsumma
12 160
12 310
302
324
11 858
11 986
Summa
220 750
215 357
28 749
28 550
192 001
186 807
Anm.: I CSN:s utlåning för 2015 ingår saldot på avräkningskontot om 3 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 29 till balansräkningen).
Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning varit i princip oförändrad. I slutet av 2015 uppgick den till 192 miljarder kronor.
I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvisningar.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2011–2015
Miljoner kronor
200 000
150 000
Övriga
100 000
Riksgälden
50 000
CSN
0
2011
2012
2013
2014
2015
5.2.2 De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Omkring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 207 miljarder kronor.
CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redo- visas mot inkomsttitel på statens budget.
– Lån som beviljats fr.o.m. 1989 och som finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuld- växlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer.
När studielån skrivs av till följd av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med kreditmodellen i budgetlagen.
Hemutrustningslån till flyktingar
Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen
270
s. 271 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
var vid årsskiftet 1,5 miljarder
kronor
varav
0,6 miljarder kronor betraktas
som
osäker
fordran.
Hemutrustningslånen finansierades fram till 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 6,4 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Svensk-Danska Broförbindelsen (Svedab AB)
Lånet till Svedab AB, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, var vid årsskiftet 5,4 miljarder kronor. Åter- betalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,3 miljarder kronor för förväntad förlust.
A-Train AB
Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 10 miljoner kronor för förväntad förlust, vilket är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2014. Nedskrivningen beräknades utifrån det maximala belopp som Riksgälden kan erhålla, dvs. 1 miljard kronor. De framtida betalningarna till staten som helhet beräknades dock överstiga 1 miljard kronor i nominella termer.
Skr. 2015/16:101
Lån till exportfinansiering
Exportfinansiering
Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av lång- fristiga krediter i Riksgäldskontoret. Nuvarande låneramen om 80 miljarder kronor har förlängts till att gälla även under 2015. SEK har inte utnyttjat låneramen under perioden 2009–2015.
Lån som lyfts under ramen får fr.o.m. 2014 endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda export- krediter(det s.k. CIRR-systemet).
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer.
Återbetalningarna är beroende av försäljnings- intäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivnings- behov i utlåningen.
Lån till andra stater
Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som Internationella valutafonden (IMF) och EU ställt ut. Vid slutet av 2015 uppgick lånet till 5,5 miljarder kronor. 2014 godkändes ett tilläggsavtal, vilket medger att Irland kan återbetala delar av sina lån från IMF i förtid, utan att samtidigt göra förskott- betalningar på lånet från Sverige.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 1 miljard kronor vilket innebär att de sammantaget ät oförändrade jämfört med 2014. Av utlånat belopp 2015
271
s. 272 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
bedömdes 0,6 miljarder kronor som osäkra fordringar, motsvarande 61 procent av beloppet.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomst- titel.
Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 568 miljoner kronor, från vilka nedskrivningar gjordes med 419 miljoner kronor.
5.3 Stabilitetsfonden
Riksdagen beslutade 2008 att inrätta en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Syftet var att finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fyllts på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig avgift till fonden. Utöver avgiften har stabilitets- fonden också tillförts de intäkter som staten erhållit till följd av de statliga stödåtgärder som finansierats med medel ur fonden. Fondens sammanlagda behållning var 56 miljarder kronor i slutet av 2015, inklusive försäljningslikviden för de Nordeaaktier som tidigare ingick i fonden. 2
Den 1 februari 2016 infördes en ny kris- hanteringsordning i Sverige, vilken bl.a. innebär ändrade regler för stabilitetsfonden och dess användning som regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kredit- institut. 3F Dessa regler innebär att det inte längre kommer att tas ut någon stabilitetsavgift efter att avgiften för 2015 har tagits ut och att delar av fondens behållning kommer att överföras till den s.k. resolutionsreserven, ett nyinrättat finansie- ringsarrangemang som ska användas för att finansiera de åtgärder som vidtas i enlighet med lagen (2015:1016) om resolution. 4F
5.4 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som
förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver redovisningen av förväntade förluster kompletteras med en riskanalys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (Fi2010/05311). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag, privatpersoner och stater, dels insättningsgarantin.
Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen bedöms sammantaget som låg, men inte lika låg som vid det föregående årsskiftet. Den något ökade risken beror i första hand på att andelen enskilt stora garantier och lån blivit större och att kreditrisken i några av dem är högre än tidigare. Risken för stora förluster kopplade till insättningsgarantin bedöms även den som låg.
Nedan följer en sammanfattning av analysen i rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys, som lämnades till regeringen den 15 mars 2016 (Fi2016/01053/BATOT).
5.4.1 Den ordinarie portföljen
En central del i riskanalysen är att identifiera omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen, s.k. riskfaktorer. En sådan orsak är ett mindre antal förluster gällande enskilt stora garantier eller lån med anledning av förekommande s.k. namnkoncentrationer, vilka beskrivs närmare nedan. En annan orsak är kluster av förluster som tillsammans utgör stora belopp, vilka i regel förklaras av samvariationer. Samvariationer kan vara antingen direkta eller indirekta. Direkta samvariationer förklaras av affärsmässiga eller juridiska kopplingar mellan garanti- och låntagarna, vilka benämns strukturella kopplingar. Indirekta samvariationer beror på ogynnsamma förändringar i bakgrunds- faktorer som påverkar flera garanti- och låntagare samtidigt. Det innebär en sårbarhet
272
s. 273 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
mot koncentrationer med garanti- eller låntagare i samma bransch eller geografiska region, sektorkoncentrationer. En annan förklaring till indirekta samvariationer är förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Tabell 5.11 Riskfaktorer och riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater
Riskbedömning
Riskfaktorer
2015
2014
Risken för enskilt stora förluster på
Måttlig
Låg
grund av namnkoncentrationer
Risken för kluster av förluster som
uppgår till stora belopp på grund av:
Strukturella kopplingar
Mycket låg
Låg
Branschkoncentrationer
Låg
Låg
Geografiska koncentrationer
Låg
Låg
Förändringar i den allmänna
Låg
Låg
ekonomiska utvecklingen
Namnkoncentrationer
Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garanti- eller lån- tagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning.
Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar mot enskilda garanti- eller låntagare, där de femton enskilt största exponeringarna utgör drygt 40 procent av portföljens storlek. Risken för stora förluster med anledning av detta bedöms som måttlig. För några stora belopp finns en väsentlig till hög kreditrisk, där endast något eller ett par slumpmässiga fallissemang skulle kunna innebära stora förluster. De i övrigt största beloppen gäller garantikapital där de internationella finansiella institutioner som statens åtagande avser har stark kreditvärdighet.
Strukturella kopplingar
Om det föreligger omständigheter där en garanti- eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster i portföljen. Möjliga orsaker till sådana direkta samvariationer är strukturella kopplingar i form av affärsmässiga eller juridiska förbindelser. Typiska exempel är exponeringar mot garanti-
Skr. 2015/16:101
eller låntagare inom samma projekt, leverantör- skedja eller företagskoncern.
Omfattningen av strukturella kopplingar i den ordinarie portföljen bedöms vara liten, ännu mindre än vid det föregående årsskiftet. De handlar om ett fåtal juridiska kopplingar, ägarintressen och koncerntillhörighet och då främst enskilda par av garanti- eller låntagare. Risken för direkta samvariationer som kan leda till stora samlade förluster bedöms därför vara mycket låg.
Sektorkoncentrationer
Den ordinarie portföljen har en överlag god geografisk och branschmässig spridning av garanti- och låntagarna. De sektorbaserade koncentrationer som likväl finns rör branschen för teleoperatörer och privatpersoner i Sverige. Båda sektorerna bedöms dock vara stabila och sannolikheten för allvarliga chocker låg. Det finns dessutom en viss motståndskraft hos garanti- och låntagarna om negativa chocker väl sker.
Branschkoncentrationer
Med branschkoncentration avses låg diversifie- ring med hänsyn till garanti- och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.
Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror till en del på sannolikheten för en kraftig och/eller överraskande chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken beror dessutom på de specifika garanti- och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.
Avseende garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekommu- nikation, specifikt teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen inom denna bransch bedöms dock som låg. Branschen är
273
s. 274 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantitagarna är verksamma i riskfyllda länder. Garantitagarna är samtidigt generellt etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker i branschen.
Geografiska koncentrationer
Garanti- och låntagare i samma geografiska område påverkas simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutveckling eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som ger upphov till kluster av förluster.
Den ordinarie portföljen uppvisar en god geografisk spridning. Det finns dock en tydlig koncentration av garantier och lån i Sverige, till största delen via studielån till svenska privatpersoner. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi, med ökad arbetslöshet som följd, kan antas ge upphov till ett inkomstbortfall för många studielåntagare samtidigt. Detta skulle kunna ge upphov till förluster i form av minskade inbetalningar. Emellertid begränsas risken för stora förluster av att det handlar om ett stort antal små lån, varför det skulle krävas att många låntagare får problem samtidigt för att det ska uppstå stora förluster. Därtill bedöms att studielåntagarna har en överlag hög utbildnings- nivå som minskar risken för arbetslöshet samt att förekomsten av såväl offentliga som privata försäkringssystem dämpar inkomstbortfallet vid arbetslöshet.
Förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen
Det finns en risk för kluster av förluster på grund av samvariationer även i en perfekt diversifierad portfölj. Omfattande förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen, såsom ekonomiska kriser med stor spridning, kan ge upphov till samvariationer även mellan garanti-
och låntagare i olika branscher eller geografiska områden. Enligt Riksgäldens bedömning skulle det dock krävas en mycket djup ekonomisk kris med global spridning för att sådana generella samvariationer ska uppstå i den ordinarie portföljen.
5.4.2 Insättningsgarantin
Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller i särskild ordning i form av resolution.
Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.
Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom ett resolutionsförfarande tar staten över kontrollen av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. I ett sådant förfarande minskas aktieägarnas andel i institutet och långivarna kan få sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning. Garante- rade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning och konvertering. Eventuella förluster som insättarna skulle ha svarat för om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning ska i stället täckas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin får även bidra till åter- kapitalisering av institutet i den utsträckning som garanterade insättningar skulle ha konverterats till eget kapital om de inte vore undantagna från konvertering. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning.
Direkta infrianden
Risken att direkta infrianden av insättnings- garantin ska ge upphov till stora förluster bedöms vara låg. Det beror på att det krävs att flera institut får företagsspecifika problem för att
274
s. 275 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
det ska kunna uppstå stora förluster. Sannolikheten för direkta infrianden bedöms dessutom vara lägre än sannolikheten för att instituten fallerar. Vid direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms återvinningen av utbetalda medel bli relativt låg. Skillnaden i återvinning mellan enskilda ersättningsfall kan dock vara betydande.
Insättningsgarantins bidrag i resolution
Risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution bedöms vara låg. Instituten med de största insättningarna har dessutom en god kredit- värdighet, där sannolikheten för resolutions- ingripanden är låg. Om ett ingripande ändå skulle ske krävs det stora förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla det minimikrav som ställs på instituten. Givet att insättningsgarantin skulle bidra i resolution bedöms det mer sannolikt att bidraget avser återkapitalisering än förlusttäckning, vilket är en positiv faktor gällande statens återvinning av utbetalda medel.
275
opaginerad Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2015 Kontrollera mot PDF
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
s. 279 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomst- titlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs dessutom för Europeiska revisions- rättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2014.
Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommissionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.
myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltningsmyndigheterna som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balans- räkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel
Regeringens nationella intygande för 2015 avseende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till de fleråriga budgetramarna 2007– 2013 och 2014–2020, även kallat program- perioder. Den tidigare programperioden håller på att avslutas medan medel från de flesta programmen i den nya perioden ännu inte har börjat betalas ut.
Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som
279
s. 280 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten.
I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.
Regeringens intygande baseras även på ramverket för intern styrning och kontroll. Genom ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran vilken möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.
Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt medför intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll
En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter mot- verkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.
Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:
– myndighetsförordningen (2007:515),
– internrevisionsförordningen (2006:1228),
– förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, och
– förordningen (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag.
I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom i instruktion föreskrivit att de ska inrätta internrevision och därmed om- fattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta internrevision på utpekade myndig- heter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken implementeras ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.
Myndigheter som omfattas av internrevisions- förordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredo- visning ska uttala sig huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.
6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige får i form av återflöde från EU-budgeten kommer huvud- sakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskate- gorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten
280
s. 281 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
och omfattas därför inte av regeringens intygande.
Det är således enbart de medel som Sverige erhåller och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen, har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen.
Det finns även program inom territoriellt samarbete, även kallade Interregprogram. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Fem av dessa program förvaltas i Sverige av tre myndigheter. Det är Botnia-Atlantica, Nord, Norra periferin och Arktis, Sverige-Norge och Öresund- Kattegatt-Skagerrak som samtliga ingår i den Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Samtliga program inom territoriellt samarbete är undantagna från redovisning på statens budget. Uppgifter från dessa program för perioden 2014–2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för den nya programperioden (tabell 6.2 och 6.4) genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balans- räkningar särskilt för dessa medel.
Intygandet för 2015 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från
– Europeiska garantifonden för jordbruket,
– Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling,
– Europeiska regionala utvecklingsfonden,
– Europeiska socialfonden,
– Europeiska fiskerifonden,
– Europeiska havs- och fiskerifonden,
– Europeiska flykting- och återvändande- fonden,
– Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare,
– Asyl-, migrations- och integrationsfonden
– Fonden för inre säkerhet och
– Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.
Skr. 2015/16:101
Vissa fonder har samma namn och bedriver i stor utsträckning samma typ av verksamhet under programperioden 2014–2020 som under pro- gramperioden 2007–2013 medan några fonder har fått nya benämningar och ändrad inriktning. Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för samtliga fonder.
Europeiska garantifonden för jordbruket
Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) har under 2015 finansierat olika direktstöd till jordbrukare och intervent- ioner i syfte att stabilisera jordbruks- marknaden. EU har svarat för finansieringen av stödåtgärderna.
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) har varit ansvarigt utbetalningsställe och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) har varit attesterande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) har för programperi- oderna 2007–2013 och 2014–2020 finansierat insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket har varit ansvarigt utbetal- ningsställe för fonden och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV har varit attesterande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden 4 (Regionala utvecklingsfonden) har för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020 finansierat åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i pro- grammet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
4 Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras av Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden.
281
s. 282 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
I Sverige har Regionala utvecklingsfonden för perioden 2007–2013 varit fördelad i åtta regionala program och fem program inom territoriellt samarbete. För varje program har en förvaltande myndighet, en attesterande myndig- het och en revisionsmyndighet utsetts. Det är den förvaltande myndigheten som har haft ansvaret för att det operativa programmet förvaltats och genomförts på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten har även betalat ut fondmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten har gjort en slutlig bedömning av om kostnaderna är stödberättigande och intygar därefter till kommissionen att utgiftsdeklaration- erna är korrekta.
För perioden 2014–2020 kommer fonden att vara fördelad i åtta regionala program, ett nation- ellt program och fem program inom territoriellt samarbete. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt ett program inom territoriellt samarbete (Öresund- Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia- Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande och attesterande myndigheter för programperioden 2014–2020.
ESV är revisionsmyndighet för samtliga program inom Regionala utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige.
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 5 (Socialfonden) har för programperioderna 2007–2013 och 2014– 2020 finansierat åtgärder som syftat till att främja sysselsättningen och tillträdet till arbetsmarknaden. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) har varit förvaltande myndighet för det berörda programmet inom Socialfonden och har därmed ansvarat för att detta genomförts på ett korrekt och effektivt
5 Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras av Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden.
sätt. Myndigheten har även svarat för utbetal- ningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet har därutöver varit attesterande myndighet.
ESV har varit revisionsmyndighet för pro- grammet inom Socialfonden.
Europeiska fiskerifonden
Europeiska fiskerifonden (Fiskerifonden) har för programperioden 2007–2013 främst finan- sierat åtgärder för att nå målet om att säkra bevarandet och det hållbara utnyttjandet av havets resurser. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket har varit förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV har varit revisionsmyndighet.
Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) operationaliseras i Sverige i programperioden 2014–2020 genom havs- och fiskeripro- grammet. Programmet ger möjlighet till finan- siering av åtgärder som understödjer dels genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk samt närliggande verk- samhet.
Jordbruksverket är förvaltande och attester- ande myndighet för fonden. ESV är revisions- myndighet.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) är en EU-fond som syftar till att minska fattigdom och social utslagning. FEAD är en ny fond i program- perioden 2014–2020. Åtgärderna i pro- grammen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under budgetramen 2007–2013. Den omfattar fyra olika fonder:
– Europeiska flyktingfonden (2008–2013),
282
s. 283 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
– Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013),
– Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) och
– Europeiska återvändandefonden (2008– 2013).
Fonderna har finansierat samarbetsprojekt för flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande. Åtgärderna i programmen har finansierats gemensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket har varit ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som fått stöd från Europeiska flyktingfonden (Flykting- fonden) och Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden). Svenska ESF-rådet har varit ansvarig myndighet för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (Integrationsfonden) och Polismyndigheten för Europeiska fonden för de yttre gränserna (Gränsfonden). Ansvariga myndigheter har skött uppdraget i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. ESV har varit revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ersätter de tidigare tre fonderna Flyktingfonden, Integrationsfonden och Återvändandefonden. AMIF syftar till att bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF medfinansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för inre säkerhet
Fonden för inre säkerhet (ISF) är en EU-fond som ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet i programperioden 2014–2020. ISF består av två delar: ISF Gräns och ISF Polis. ISF Gräns omfattar gräns- kontroller och viseringar. ISF Polis handlar om polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verk-
Skr. 2015/16:101
samma inom dessa områden kommer att kunna söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV är revisionsmyndighet.
6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2015 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2007–2013 och 2014–2020 i respektive tabeller.
6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Det är endast EU-medel med delat förvalt- ningsansvar som ingår i räkenskaps-samman- ställningen. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. I år ingår även EU-medel med delat förvaltningsansvar som hanterats i program med territoriellt samarbete. Dessa EU-medel har redovisats genom resultat- och balansräkning av de förvaltande myndigheterna som är undan- tagna från huvudregeln om bruttoredovisning på statens budget. Det innebär att förvaltande myndighet för de interregionala programmen i den Regionala utvecklingsfonden inte redovisar inkomster från EU mot inkomsttitel och motsvarande utgifter om anslag på statens budget.
Sammanställningen bygger på uppgifter som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndig- heters årsredovisningar. Redovisningsprinci- perna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, ford- ringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna kan sammanfattas på följande sätt.
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU- medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning.
283
s. 284 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under den period då betalning sker, men i de fall intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.
På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte mot- tagits. För en mottagen betalning som avser en senare period eller som bedöms behöva åter- betalas, redovisas en skuld eller periodavgräns- ningspost på balansräkningens skuldsida. Skillna- den mellan fordran, skuld och periodavgräns- ningspost är vanligen att om anspråk på betal- ning har ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en periodavgränsnings- post.
Utgifter på statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna på statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker.
6.2.2 Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts.
Tabell 6.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2015
2014
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket
-
6 314
Europeiska jordbruksfonden för
872
921
landsbygdsutveckling
Europeiska regionala utvecklingsfonden
404
977
Europeiska socialfonden
115
957
Europeiska fiskerifonden
48
67
Europeiska flykting- och
-35
108
återvändandefonden
Europeiska fonden för integration av
17
24
tredjelandsmedborgare
Summa intäkter av bidrag från EU m.m .
1 421
9 368
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-34
-100
Kostnader för lokaler
-1
-7
Övriga driftkostnader
-24
-64
Summa verksamhetens kostnader
-59
-171
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket
-
-6 281
Europeiska jordbruksfonden för
-871
-1 083
landsbygdsutveckling
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-345
-959
Europeiska socialfonden
-109
-944
Europeiska fiskerifonden
-44
-66
Europeiska flykting- och
-25
-44
återvändandefonden
Europeiska fonden för integration av
-16
-31
tredjelandsmedborgare
Summa lämnade bidrag
-1 411
-9 408
Summa kostnader
-1 471
-9 579
Nettokostnad
-49
-211
Tabell 6.2 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
2015
2014
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket
5 515
-
Europeiska jordbruksfonden för
564
1 267
landsbygdsutveckling
Europeiska regionala utvecklingsfonden
137
-
Europeiska socialfonden
83
9
Europeiska havs- och fiskerifonden
2
-
Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak
4
-
Interregionala Sverige-Norge
3
-
Inre säkerhetsfonden
1
-
Fonden för europeiskt bistånd till dem som
0
-
har det sämst ställt
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
6 309
1 276
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-91
-10
Kostnader för lokaler
-3
-
Övriga driftkostnader
-74
-11
Summa verksamhetens kostnader
-168
-21
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket
-5 721
-
Europeiska jordbruksfonden för
-498
-1 199
landsbygdsutveckling
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-57
-
Europeiska socialfonden
-40
-9
Europeiska havs- och fiskerifonden
-1
-
Interregionala Sverige-Norge
-1
-
Summa lämnade bidrag
-6 318
-1 208
Summa kostnader
-6 486
-1 220
Nettokostnad/intäkt
-177
56
284
s. 285 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Analysen nedan görs utifrån båda resultat- räkningarna, vilket innebär att de belopp som anges oftast är en summering.
Intäkter – återflödet från EU-budgeten minskade
Intäkterna från EU minskade 2015 med 2 803 miljoner kronor, vilket främst beror på att programperioden 2007–2013 går mot sitt slut samtidigt som verksamheten i den nya program- perioden inte har påbörjats i särskilt hög grad. Jämfört med 2014 minskade intäkterna från Regionala utvecklingsfonden med 436 miljoner kronor och från Socialfonden med 768 miljoner kronor.
För 2015 redovisade Jordbruksverket intäkter på 7 001 miljoner kronor vilket är en minskning med 1 568 miljoner kronor mot föregående år. Intäkterna utgörs till största delen av medel från jordbruksfonderna för finansiering av direktstöd och landsbygdsutveckling.
Tillväxtverket redovisade intäkter på 541 mil- joner kronor från Regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisade intäkter på 198 miljoner kronor från Socialfonden respek- tive 17 miljoner kronor från Integrationsfonden. För Flykting- och återvändandefonden har slutreglering av programår till och med 2012 skett, vilket innebar att Migrationsverket
redovisade negativa
intäkter på
35 miljoner
kronor från fonderna.
Tillväxtverket
förvaltar
även
Interregprogrammet
Öresund-Kattegatt-
Skagerrak som redovisade intäkter på 4 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Jämtland redovisade intäkter på 3 miljoner kronor från Interregprogrammet Sverige-Norge. De andra Interregprogrammen har ännu inte fått några intäkter av bidrag i den nya programperioden.
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade
Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med
EU-medel. Av de medel
Jordbruksverket
lämnade i EU-finansierade
bidrag
om
totalt
7 135 miljoner
kronor
utgör
5 721 miljoner
kronor
medel
från
Garantifonden
och
1 369 miljoner
kronor
utgör
medel
från
Landsbygdsfonden.
Tillväxtverket
lämnade
bidrag
finansierade
från
Regionala
utvecklingsfonden
med
402 miljoner kronor,
vilket är en minskning med 557 miljoner kronor jämfört med 2014. Minskningen beror på minskade utbetalningar inom Regionala
Skr. 2015/16:101
utvecklingsfonden 2007–2013 eftersom programperioden närmar sig sitt slut.
Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till 149 miljoner kronor. Migrationsverket redovi- sade lämnade bidrag finansierade från Flykting- och återvändandefonden med 25 miljoner kronor. Sammantaget minskade bidrag finansi- erade med EU-medel med 2 888 miljoner kronor jämfört med 2014.
6.2.3 Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten.
Tabell 6.3 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2015-12-31
2014-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
436
62
Upplupna intäkter
248
472
Summa tillgångar
683
534
Kapital
Kapital
133
-182
Skulder
Övriga kortfristiga skulder
-
4
Upplupna kostnader
72
-
Oförbrukade bidrag
47
712
Förutbetalda intäkter
432
-
Summa kapital och skulder
683
534
Tabell 6.4 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
2015-12-31
2014-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
5 748
6 327
Upplupna intäkter
42
1 267
Summa tillgångar
5 790
7 594
Kapital
Kapital
4 967
7 121
Skulder
Övriga kortfristiga skulder
-
34
Upplupna kostnader
118
311
Oförbrukade bidrag
489
-
Förutbetalda intäkter
217
128
Summa kapital och skulder
5 790
7 594
285
s. 286 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Fordringarna minskade
Fordringarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för direkt- stöd och landsbygdsutveckling som utbetalades i slutet av 2015 med sammanlagt 6 173 miljoner kronor. I övrigt redovisar Tillväxtverket upp- lupna intäkter för programperioden 2007–2013 med 182 miljoner kronor och 37 miljoner kronor för programperioden 2014–2020, Migrationsverket med 46 miljoner kronor för programperioden 2007–2013 och Svenska ESF- rådet med 18 miljoner kronor för program- perioden 2007–2013.
Skulderna ökade något
Skulderna utgörs främst av oförbrukade bidrag i form av förskott från Landsbygdsfonden för den nya programperioden på 319 miljoner kronor och AMIF på 99 miljoner kronor.
6.2.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende EU-medel som genom- förs med delad förvaltning i Sverige.
Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007–2013 (exkl. TEN-bidrag)
Tusental kronor
UO/Anslag
Utfall 2015
Utfall 2014
08
1:8
Från EU-budgeten
41 747
87 353
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
13
1:6
Från EU-budgeten
15 831
31 022
finansierade insatser för
integration av
tredjelandsmedborgare
14
1:12
Europeiska socialfonden
109 415
971 493
för perioden 2007–2013
19
1:3
Europeiska regionala
384 984
966 371
utvecklingsfonden
perioden 2007–2013
23
1:14
Från EU-budgeten
46 979
65 724
finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
23
1:19 1
Från EU-budgeten
892 060
1 062 381
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur för perioden
2007–2013
Summa anslag
1 491 016
3 184 344
Inkomsttitlar
6124
Bidrag från Europeiska
-
1 945 809
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007–
2013
6213
Bidrag från Europeiska
81 872
50 490
fiskefonden 2007–2013
6313
Bidrag från Europeiska
405 529
1 330 824
regionala utvecklingsfonden
2007–2013
6413
Bidrag från Europeiska
328 681
1 908 616
socialfonden 2007–2013
6911 2
Övriga bidrag från EU
151 369
64 070
Summa inkomsttitlar
967 451
5 299 809
Saldo
523 565
-2 115 465
1 Avser anslagspost 1:19:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013 EU- medel.
2 Undertitel till 6911 003 för Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter på
2 751 000 kronor har inte delad förvaltning med EU och finns därför inte med i tabellen.
Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)
Tusental kronor
UO/Anslag
Utfall 2015
Utfall 2014
04
1:18
Från EU-budgeten
1 489
-
finansierade insatser
avseende EU:s inre
säkerhet
08
1:8
Från EU-budgeten
4 853
-
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
09
4:7
Fonden för europeiskt
483
-
bistånd till dem som har
det sämst ställt (FEAD)
2014-2020
14
1:6
Europeiska socialfonden
83 460
9 372
för perioden 2014–2020
19
1:4
Europeiska regionala
93 364
-
utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
5 607 203
6 149 384
23
1:11
Intervention för
111 905
131 037
jordbruksprodukter m.m.
23
1:14
Från EU-budgeten
4 165
-
finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
23
1:19 3
Från EU-budgeten
535 063
1 277 346
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur för perioden
2014–2020
Summa anslag
6 441 985
7 567 139
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
6 271 956
5 859 430
6113
Övriga interventioner
121 682
124 138
6115
Djurbidrag
349
-7
286
s. 287 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
6119
Övriga bidrag från
206 129
181 319
Europeiska garantifonden för
jordbruket
6125
Bidrag från Europeiska
1 621 131
-
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014-
2020
6214
Bidrag från Europeiska havs-
21 410
-
och fiskerifonden 2014-2020
6314
Bidrag från Europeiska
103 452
64 395
regionala utvecklingsfonden
2014-2020
6414
Bidrag från Europeiska
199 680
73 077
socialfonden 2014-2020
6911
Övriga bidrag från EU
98 955
-
Summa inkomsttitlar
8 644 744
6 302 352
Saldo
-2 202 759
1 264 787
3 Avser anslagsposterna 1:19:2 Från EU-budgeten landsbygd – del till SJV, EU 2014–2020 och 1:19:4 Från EU-budgeten landsbygd – Honungsprogrammet.
Utgifter på statens budget minskade
Utgifter som redovisades mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 5 607 mil- joner kronor och åtgärder för landsbygds- utveckling med 892 miljoner kronor för pro- gramperioden 2007–2013 respektive 535 mil- joner kronor för programperioden 2014–2020. Jordbruksverket redovisade även utgifter för intervention och strukturstöd till fisket m.m.
Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden och Integrationsfonden. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionala utvecklingsfonden. Migrationsverket redovisade lämnade stöd från AMIF och Flykting- och återvändandefonden.
Inkomster på statens budget minskade
Inkomster av EU-medel på statens budget minskade med 1 990 miljoner kronor jämfört med 2014. Av årets totala inkomster från EU, utgör 69 procent, dvs. 6 600 miljoner kronor, inkomster avseende jordbruksstöd finansierade av Garantifonden. Dessa medel liksom övriga jordbruksstöd ovan redovisades av Jordbruksverket.
Främst Tillväxtverket redovisade bidrag från Regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisade inkomster från Socialfonden på 528 miljoner kronor. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisade Migrationsverket inkomster från AMIF och Flykting- och återvändandefonden med 215 miljoner kronor.
Skr. 2015/16:101
6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar för 2015. Vidare redogörs för de förvaltnings- förklaringar som har lämnats till kommissionen i februari 2016 avseende förvaltning hos myndig- heterna under 2015.
I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program/fonder respektive myndigheters årsredovisningar.
6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll
Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning.
Jordbruksfonderna
I årsredovisningen för 2015 intygar Jordbruksverkets generaldirektör att årsredo- visningen ger en rättvisande bild av verksam- hetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.
Regionala utvecklingsfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredo- visningen för 2015 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
Socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2015 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den
287
s. 288 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
interna styrningen och kontrollen vid myndig- heterna bedöms vara betryggande.
Fiskerifonden/Havs- och fiskerifonden
Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen för 2015 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar/Asyl-, migrations- och integrationsfonden och Fonden för inre säkerhet
Ansvariga myndighetsledningar vid Migrations- verket, Svenska ESF-rådet och Polismyndig- heten intygar att respektive årsredovisning för 2015 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndig- hetens ekonomiska ställning. Migrationsverket och Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heterna är betryggande.
Polismyndigheten anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2015 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heterna bedöms vara betryggande.
6.3.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser
Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för fonder som implementeras i Sverige. ESV granskar de EU- program och fonder där ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och genomförandet av kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisions- yttrande. I följande avsnitt redovisas de väs- entligaste iakttagelserna från respektive
program/fond. ESV:s bedömning grundar sig på genomfört revisionsarbete under gransknings- perioden.
Granskningsresultaten bedöms av kommiss- ionen som acceptabla där fel i de underliggande transaktionerna understiger en gräns på två procent.
Jordbruksfonderna
ESV har granskat årsräkenskaperna för Garanti- fonden och Landsbygdsfonden under budgetåret 2014/2015 och bedömt de interna kontroll- rutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014.
ESV anser att räkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden är rätt- visande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av Jordbruksverkets överensstäm- melse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta i alla väsentliga hänseenden.
Regionala utvecklingsfonden
ESV har genomfört system- och projektgransk- ning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för samtliga åtta operativa program inom regionalfonden som förvaltas nationellt och fem operativa program som förvaltats inom territoriellt samarbete i Sverige.
ESV har lämnat yttranden utan förbehåll med två undantag. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgifts- deklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Undantagen avser de operativa programmen Norra periferin och Botnia Atlantica. För Norra periferin har ESV identifierat en enskild oriktighet som medför ett fel motsvarande 2,17 procent. För Botnia Atlantica har oriktigheter som medför fel motsvarande 6,84 procent identifierats. Efter
288
s. 289 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
analys och åtgärder av förvaltande myndigheter anger ESV att felprocenten för de aktuella programmen har justerats till under två procent.
Socialfonden
ESV har genomfört projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemet under perioden har varit förenligt med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för det operativa program- met Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013. ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgifts- deklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Fiskerifonden
ESV bedömer att förvaltnings- och kontroll- systemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 och har fungerat tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till komm- issionen är korrekta och, som följd av detta, ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
För samtliga fonder inom ramprogramet har ESV under 2015 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen för 2012 har varit förenliga med tillämpliga bestäm- melser i respektive grundläggande beslut.
För de olika fonderna avses följande grund- läggande beslut:
– Gränsfonden – Europaparlamentets och rådets beslut 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG,
– Integrationsfonden – Rådets beslut 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG,
– Flyktingfonden – Europaparlamentets och rådets beslut 573/2007/EG och kommissionens beslut 2008/22/EG och
Skr. 2015/16:101
– Återvändandefonden – Europaparlamentets och rådets beslut 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG.
ESV bedömer för samtliga fonder att systemen fungerat tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. ESV bedömer även att utgifts- redogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för de årliga programmen och att ansökningarna om slutbetalning av gemenskaps- bidraget till de årliga programmen är giltiga.
6.3.3 Förvaltningsförklaringar
Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska i programperioden 2014–2020 lämna en förvaltningsförklaring till kommissionen i enlighet med EU:s regelverk. I förvaltnings- förklaringen ska ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att
– uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta,
– utgifterna använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna, och
– de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som implementeras i Sverige.
Då programperioden enbart har påbörjats i full utsträckning för jordbruksfonderna är det endast Jordbruksverket som i februari 2016 har lämnat en förvaltningsförklaring som avser utbetalningar av stöd avseende förvaltning under 2015.
Förvaltande myndigheter för Regionala utvecklingsfonden och de interregionala programmen, Tillväxtverket respektive Länsstyrelserna för Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län, samt AMIF, Migrations- verket, har även lämnat in förvaltnings- förklaringar vid samma tidpunkt. Då det inte har
289
s. 290 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
betalats ut något stöd till stödmottagaren under räkenskapsåret utgör dock inte dessa för- valtningsförklaringar något underlag för regeringens nationella intygande för 2015.
Jordbruksfonderna
Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat förvaltnings- förklaring enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Förklaringen ingår som en del i de räkenskaper som
Jordbruksverket
lämnar
för räkenskapsåret
(16 oktober 2014
till
15 oktober 2015) till
kommissionen, och som därefter granskas av ESV.
Av förvaltningsförklaringen framgår bl.a. att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna.
ESV har lämnat ett uttalande om att det under granskningen inte framkommit några omstän- digheter som ifrågasätter påståendena i förvaltningsförklaringen för budgetåret eller tyder på att förvaltningsförklaringen inte över- ensstämmer med regelverket.
6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande
redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räken- skapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredo- visningen enligt förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisions- berättelsen avser även om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
Med två undantag erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel för 2015 en standard- utformad revisionsberättelse. Undantagen är Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Riksrevisionens uttalande med reservation är dock inte kopplat till EU-medelshantering eller redovisning av EU-medel. Enligt Riksrevisionen ger aktuella myndigheters årsredovisningar en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2015 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens ut- talande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. För medel som implementeras i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 ligger även
290
s. 291 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
förvaltningsförklaringar till grund för regeringens intygande.
Under 2015 har ESV:s yttranden innehållit reservationer för två fonder, vilka senare har justerats. Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande till de delar som de avser EU-medelshantering. Riksrevisionen har inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening som avser EU-medel vid sin granskning av de aktuella myndigheterna.
Regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet
I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av EU:s budget för 2014.
Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, samt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.
Skr. 2015/16:101
Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budget- genomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillför- litlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för ministerrådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet.
6.5.1 Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2014
Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring för 2014 ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation.
Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 4,4 procent för kommissionens genomförande av EU:s budget i dess helhet 2014 (jämfört med 4,5 procent för 2013). Revisionsrättens uppskattning av felprocenten är en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom de inte använts i enlighet med tillämpliga regler. Det är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är betalningar för icke stödberättigande utgifter eller för inköp där reglerna för offentlig upphandling inte har följts.
Områden med högst uppskattade felnivåer var 2014 Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.
6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige
Revisionsrätten har i årsrapporten för 2014 rapporterat om brister i transportprojekt från
291
s. 292 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
granskningar i bl.a. Sverige. Det aktuella fallet rör efterlevnad av upphandlingsregler och avser kommissionens direkta förvaltning. Det rör således inte förvaltning där medlemsstaten Sverige ansvarar för förvaltningen tillsammans med kommissionen, utan det är ett av kommissionens genomförandeorgan som är ansvarigt.
Sverige nämns även i två fall som rör efterlevnad av upphandlingsregler i ett program finansierat av Regionala utvecklingsfonden. Revisionsrätten informerade Sverige i mars 2016 om sina bedömningar. Regeringen avser att analysera rapporten och vid behov vidta åtgärder.
6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budget- området. I den svenska politiken ingår även att prioritera uppföljning och kontroll av EU- medel.
Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommissionen till- sammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker.
Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2016 var att rekommendera Europa- parlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2014. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen eftersom revisionsrättens granskning visade en hög felprocent. Nederländerna och Storbritannien
röstade också nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.
6.6 Redovisning av samtliga EU- medel
I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisats mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2015 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller flerårig budgetram medlen är hänförliga. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver omnämns sådana bidrag från EU- budgeten till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen.
6.6.1 Avgiften till EU
EU:s budget upprättas med stöd av EUF- fördraget. EU-budgetens utgifter och inkomster ska vara i balans och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om system för Europeiska gemenskapernas egna medel 6 . De egna medlen består av fyra komponenter.
Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent 7 av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.
Inom ramen för den gemensamma jord- brukspolitiken tas en särskild produktionsavgift
6 Tillämpas tills dess att rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den
26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel för perioden 2014–2020 trätt i kraft.
7 När beslut om egna medel för perioden 2014–2020 trätt i kraft uppgår behållningen till 20 procent. Detta kommer att tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2014.
292
s. 293 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU- budgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procent- sats som för tullavgifter.
Den tredje delen av avgiften, den s.k. mer- värdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Harmonise- rad mervärdesskattebas innebär att medlems- staternas intäkter från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlems- staterna.
Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Avgiftens storlek beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU- budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen. Storleken på BNI-avgiften är en restpost och fastställs för att säkra att EU- budgetens inkomster och utgifter är i balans.
Ett antal medlemsstater har dock särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt- ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Med undantag för Storbritanniens avgiftsnedsättning och de nedsättningar av finansieringen av denna, som bl.a. Sverige erhåller, hanteras nedsättningar från den 1 januari 2014 retroaktivt när Europeiska unionens beslut om egna medel för 2014–2020 trätt i kraft.
6.6.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget
I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som administreras av svenska myndigheter. Brutto- redovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan de bidrags- utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Som tidigare nämnts ingår även program inom territoriellt samarbete under delad förvaltning trots att den redovisas vid sidan om statens budget.
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU- avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Skr. 2015/16:101
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU- budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, som t.ex.:
– faktisk uppbörd av tullar och import- avgifter,
– revideringar av medlemsstaternas BNI,
– revideringar av baser för mervärdesskatt,
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och
– ändringsbudgetar på unionsnivå.
Högre avgift till EU än beräknat i budgeten
Sveriges avgift till EU uppgick 2015 till 44 232 miljoner kronor och är därmed 4 106 mil- joner kronor (10,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det högre utfallet förklaras av revideringar av medlemsstaternas faktiska BNI och mervärdesskattebas för 1995– 2013 samt av sent beslutade ändringsbudgetar på EU budgeten för 2015. Beslut om ändrings- budgetar fattades i december 2015 och medför att betalningarna till EU ökar med 3 728 mil- joner kronor.
Högre avgift 2015 än 2014
Jämfört med 2014 ökade avgiften till EU med 2 679 miljoner kronor (6,4 procent). Ökningen jämfört med 2014 förklaras främst av tidigare- läggning av delar av 2016 års avgift till 2015. Åren 2014 och 2015 betalade Sverige in en högre EU-avgift än vanligt eftersom den rabatt som Sverige erhåller på mervärdesskatte- och BNI- avgiften fr.o.m. 2014 försenats till följd av att ratificeringen av rådets beslut om unionens egna medel ännu inte avslutats.
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen
Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2015 uppgick till 40 376 miljoner kronor (se avsnitt 3 not 4). Det är 3 856 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet i budgetens utfall, som uppgick till 44 232 miljoner kronor. Skillnaden förklaras främst av att hänsyn tagits till de ökade inbetalningarna av Sveriges BNI-avgift.
293
s. 294 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
2011
2012
2013
2014
2015
Förändring
2015-2014
Tullavgift
4 399
4 004
3 820
4 185
4 711
525
Sockeravgifter
24
46
-7
53
24
-29
Mervärdesskattebaserad avgift
1 564
1 643
1 714
5 252
5 019
-233
BNI-baserad avgift
24 312
25 461
31 478
31 600
33 972
2 372
Storbritannien-avgift
297
298
407
463
506
43
Summa betalningar till EU 1
30 596
31 452
37 412
41 553
44 232
2 679
Bidrag från Europeiska
-20
-1
0
0
0
0
utvecklings- och garantifonden
för jordbruket
Bidrag från Europeiska
6 170
5 896
5 850
6165
6 600
435
garantifonden för jordbruket
Bidrag från EU till
2 521
2 564
1 603
1945
1 621
-324
landsbygdsutvecklingen
Bidrag från EU till
50
2
94
38
103
65
fiskenäringen
Bidrag från Europeiska
1 842
1 003
1 292
1395
509
-886
regionala utvecklingsfonden
Bidrag från Europeiska
1 191
-1
842
1982
524
-1 458
socialfonden
Bidrag till transeuropeiska
419
212
393
294
123
-170
nätverk
Övriga bidrag från EU
155
107
192
45
253
208
Summa bidrag m.m. 2
12 328
9 782
10 266
11 864
9 733
-2 131
Nettoflöde från statens budget
18 268
21 670
27 146
29 689
34 498
4 809
till EU
1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen .
2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
Återflödet från EU minskade
Betalningarna från EU till Sverige minskade med 2 131 miljoner kronor jämfört med 2014. De medel som Sverige får som återflöde från EU- budgeten kommer huvudsakligen från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassa- mässigt) sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU budgeten och den svenska statens budget under perioden 2011–2015.
Uppgifterna i tabellen ger inte en uttöm- mande bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten ibland står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därtill finansieras över statens budget en rad andra typer av EU-relaterade
kostnader, bl.a. till följd av myndigheternas genomförande av lagstiftning som beslutats på EU-nivå.
Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten.
Garantifonden finansieras helt genom EU- budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2015 till 8 056 miljoner kronor (tabell 6.8 och 6.9 Anslag finansierade med EU-medel). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2015 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till
294
s. 295 Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2007–2013 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2007–2013
Tusental kronor
Förändring
Anslagsnamn
Utfall 2015
Utfall 2014
2015-2014
08
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
46 600
87 353
-40 753
13
1:6
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av
15 831
31 022
-15 191
tredjelandsmedborgare
14
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
109 415
971 493
-862 078
19
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013
384 984
966 371
-581 387
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
46 979
65 724
-18 745
23
1:19 1
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
892 060
1 062 381
-170 321
struktur 2007–2013
Summa
1 495 868
3 184 344
-1 688 476
1 Avser anslagspost 1:19:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013 EU-medel.
Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014–2020
Tusental kronor
Förändring
Anslagsnamn
Utfall 2015
Utfall 2014
2015-2014
04
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
1 489
-
1 489
09
4:7
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
483
-
483
2014–2020
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
83 460
9 372
74 088
19
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
93 364
-
93 364
22
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
123 084
309 037
-185 953
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
5 607 203
6 149 384
-542 181
23
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
111 905
131 037
-19 132
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
4 165
-
4 165
23
1:19 2
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
535 063
1 277 346
-742 283
struktur 2014–2020
Summa
6 560 216
7 876 176
-1 315 960
2 Avser anslagsposterna 1:19:2 Från EU-budgeten landsbygd – del till SJV, EU 2014–2020 och 1:19:4 Från EU-budgeten landsbygd – Honungsprogrammet.
9 733 miljoner kronor (tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig därför utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 1 677 miljoner kronor.
Periodiseringseffekterna uppkommer efter- som EU-budgeten generellt sett ersätter utbetal- ningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsstat tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning.
6.6.3 Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassa- mässiga redovisningen i statens budget.
Bidrag utanför statens budget
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning. Dessa redovisas inte som intäkter på statens budget, däremot redovisas de i resultat- räkningen. Under 2015 tog statliga myndigheter,
295
s. 296 Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2007–2013 Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
inklusive universitet
och
högskolor,
emot
1 714 miljoner kronor
i
bidrag från
EU-
budgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.
296
opaginerad Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
s. 3 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2015 med 2015 års inkomststruktur
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
Skatt på arbete
1 052 291 483
1 051 505 239
-786 244
985 660 634
964 847 580
1100
Direkta skatter på arbete
566 189 522
561 391 355
-4 798 167
530 251 516
522 974 629
1110
Inkomstskatter
689 018 071
687 713 145
-1 304 926
650 087 834
626 746 191
1111
Statlig inkomstskatt
51 380 860
51 523 764
142 904
47 435 920
44 812 429
1115
Kommunal inkomstskatt
637 637 211
636 189 381
-1 447 830
602 651 914
581 933 762
1120
Allmän pensionsavgift
109 240 622
108 250 976
-989 646
103 955 142
100 860 936
1121
Allmän pensionsavgift
109 240 622
108 250 976
-989 646
103 955 142
100 860 936
1130
Artistskatt
-535
1 865
2 400
0
-535
1131
Artistskatt
-535
1 865
2 400
0
-535
1140
Skattereduktioner
-232 068 636
-234 574 631
-2 505 995
-223 791 461
-204 631 964
1141
Allmän pensionsavgift
-108 221 019
-103 926 374
-100 829 588
1144
Fastighetsavgift
-234 984
-234 984
-207 743
1149
Bredband
0
0
0
1151
Sjöinkomst
-54 889
-54 889
-56 440
1152
Stormskador
0
0
0
1153
Jobbskatteavdrag
-103 465 612
-100 160 680
-85 795 434
1154
Husavdrag
-22 361 126
-19 168 173
-17 532 708
1155
Gåvor till ideell verksamhet
-220 000
-246 360
-210 050
1156
Övriga skattereduktioner
-17 000
1200
Indirekta skatter på arbete
486 101 961
490 113 884
4 011 923
455 409 119
441 872 950
1210
Arbetsgivaravgifter
478 342 548
491 671 047
13 328 499
471 691 894
454 314 191
1211
Sjukförsäkringsavgift
63 883 247
60 287 318
58 364 742
1212
Föräldraförsäkringsavgift
38 447 831
36 037 568
34 854 497
1213
Arbetsskadeavgift
4 430 576
4 151 354
4 022 490
1214
Ålderspensionsavgift
161 913 267
154 990 391
149 659 633
1215
Efterlevandepensionsavgift
17 305 128
16 216 113
15 692 806
1216
Arbetsmarknadsavgift
37 925 910
39 365 613
39 006 717
1217
Allmän löneavgift
149 989 175
136 710 685
131 670 284
1218
Ofördelade avgifter
106 513
235 817
-475 221
1219
Nedsatta avgifter
17 669 401
23 697 035
21 518 243
1240
Egenavgifter
13 696 931
13 015 366
-681 565
11 849 971
11 534 991
1241
Sjukförsäkringsavgift
45 580
290 085
550 333
1242
Föräldraförsäkringsavgift
1 077 413
597 441
960 441
1243
Arbetsskadeavgift
124 112
103 757
113 175
1244
Ålderspensionsavgift, netto
5 072 060
4 515 855
4 438 578
1245
Efterlevandepensionsavgift
484 719
443 220
441 500
1246
Arbetsmarknadsavgift
0
6 362
6 860
3
s. 4 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
1247
Allmän löneavgift
3 979 029
3 673 171
3 660 710
1248
Ofördelade avgifter
0
0
0
1249
Nedsatta avgifter
2 232 453
2 220 080
1 363 395
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
-33 812 948
-33 644 777
168 171
-31 875 650
-31 048 242
1261
Avgifter till premiepensionssystemet
-33 812 948
-33 644 777
168 171
-31 875 650
-31 048 242
1270
Särskild löneskatt
42 564 854
38 460 812
-4 104 042
37 021 683
36 832 150
1271
Pensionskostnader, företag
32 296 877
30 957 611
30 922 953
1272
Pensionskostnader, staten
3 743 396
3 615 017
3 416 368
1273
Förvärvsinkomster
1 590 415
1 668 568
1 690 421
1274
Egenföretagare
830 123
780 487
802 408
1275
Övrigt
0
0
0
1280
Nedsättningar
-15 364 917
-19 901 854
-4 536 937
-33 946 065
-30 437 665
1281
Sjöfartsstöd
0
-1 414 746
-1 482 619
1282
Arbetsgivaravgifter
-17 669 401
-23 697 035
-21 518 243
1283
Egenavgifter, generell nedsättning
-2 153 138
-2 143 988
-1 290 295
1284
Egenavgifter, regional nedsättning
-79 315
-76 092
-73 100
1285
Nystartjobb
0
-6 606 838
-6 073 407
1286
Stöd till yrkesintroduktionsanställning
0
-7 366
1290
Tjänstegruppliv
675 492
513 290
-162 202
667 286
677 525
1291
Tjänstegruppliv
675 492
513 290
-162 202
667 286
677 525
1300
Skatt på kapital
190 422 100
226 650 176
36 228 076
200 216 892
172 723 104
1310
Skatt på kapital, hushåll
41 041 512
50 610 526
9 569 014
47 978 952
32 300 885
1311
Skatt på kapital
68 372 656
69 322 366
56 128 397
1312
Skattereduktion kapital
-17 733 933
-21 317 703
-23 227 583
1313
Expansionsmedelsskatt
-28 198
-25 712
-599 929
1314
Skattereduktion riskkapital
0
0
0
1320
Skatt på företagsvinster
95 119 123
119 245 038
24 125 915
96 534 319
88 959 569
1321
Skatt på företagsvinster
95 119 123
119 245 038
24 125 915
96 534 319
88 959 569
1322
Skattereduktioner
0
0
0
0
0
1330
Kupongskatt
4 351 249
4 633 702
282 453
4 209 768
4 144 750
1331
Kupongskatt
4 351 249
4 633 702
282 453
4 209 768
4 144 750
1340
Avkastningsskatt
9 143 215
8 697 068
-446 147
10 249 003
6 850 326
1341
Avkastningsskatt hushåll
192 230
192 230
129 505
1342
Avkastningsskatt företag
8 231 186
9 783 121
6 537 640
1343
Avkastningsskatt på individuellt
pensionssparande
273 651
273 651
183 180
1350
Fastighetskatt
31 492 316
32 568 793
1 076 477
31 983 395
31 559 010
1351
Fastighetsskatt hushåll
673 591
671 246
681 625
4
s. 5 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
1352
Fastighetsskatt företag
15 345 916
15 223 724
14 985 205
1353
Kommunal fastighetsavgift hushåll
13 366 989
12 893 810
12 740 295
1354
Kommunal fastighetsavgift företag
3 182 296
3 194 614
3 151 886
1360
Stämpelskatt
9 274 685
10 895 050
1 620 365
9 261 456
8 912 902
1361
Stämpelskatt
9 274 685
10 895 050
1 620 365
9 261 456
8 912 902
1380
Arvsskatt
0
0
0
0
-4 338
1381
Arvsskatt
0
0
0
0
-4 338
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
493 874 020
502 346 894
8 472 874
469 529 722
455 845 415
1410
Mervärdesskatt
371 046 054
380 986 480
9 940 426
354 984 075
339 477 048
1411
Mervärdesskatt
371 046 054
380 986 480
9 940 426
354 984 075
339 477 048
1412
Skattelättnad för vissa byggtjänster
0
0
0
0
0
1420
Skatt på alkohol och tobak
24 940 297
25 581 959
641 662
24 173 926
23 352 779
1421
Skatt på tobak
11 825 215
11 375 777
11 135 834
1422
Skatt på etylalkohol
4 202 306
4 073 046
3 996 282
1423
Skatt på vin
5 502 095
5 039 469
4 709 227
1424
Skatt på mellanklassprodukter
151 654
157 699
177 795
1425
Skatt på öl
3 894 983
3 509 352
3 328 865
1426
Privatinförsel av alkohol och tobak
5 706
18 583
4 777
1430
Energiskatt
41 756 629
40 696 293
-1 060 336
38 988 850
40 910 722
1431
Skatt på elektrisk kraft
20 394 756
19 719 457
21 072 592
1432
Energiskatt bensin
10 749 510
10 656 353
11 099 190
1433
Energiskatt oljeprodukter
9 243 526
8 311 723
8 361 597
1434
Energiskatt övrigt
308 502
301 316
377 343
1440
Koldioxidskatt
25 056 911
24 604 616
-452 295
23 333 823
24 030 964
1441
Koldioxidskatt bensin
8 573 426
8 489 568
8 845 404
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
15 397 365
14 262 576
14 454 955
1443
Koldioxidskatt övrigt
633 825
581 679
730 605
1450
Övriga skatter på energi och miljö
5 033 962
4 816 426
-217 536
4 437 388
4 356 577
1451
Svavelskatt
12 286
10 211
14 109
1452
Skatt på råtallolja
0
0
0
1453
Särskild skatt mot försurning
53 529
49 135
57 402
1454
Skatt på bekämpningsmedel och gödsel
114 701
105 112
92 358
1455
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
3 767 510
3 840 689
4 037 578
1456
Avfallsskatt
297 307
139 808
119 320
1457
Avgifter till Kemikalieinspektionen
43 717
42 655
2 076
1458
Övriga skatter
185 377
73 779
33 733
1459
Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter
342 000
176 000
1470
Skatt på vägtrafik
19 036 612
18 752 203
-284 409
16 807 070
16 501 959
1471
Fordonsskatt
13 289 578
11 576 354
11 492 382
5
s. 6 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
1472
Vägavgifter
817 815
753 466
751 503
1473
Trängselskatt
1 835 907
1 675 834
1 492 600
1474
Skatt på trafikförsäkringspremier
2 808 903
2 801 416
2 765 474
1480
Övriga skatter
7 003 556
6 908 916
-94 640
6 804 590
7 215 366
1481
Systembolaget AB:s överskott
255 976
250 956
115 585
1482
Inlevererat överskott från Svenska Spel AB
4 834 000
4 762 404
5 268 950
1483
Skatt på spel
15 733
15 275
15 423
1484
Lotteriskatt
1 337 074
1 304 724
1 293 087
1485
Lotteriavgifter
30 590
29 237
34 069
1486
Skatt på annonser och reklam
200 069
225 130
243 761
1487
Koncessionsavgifter på televisionens område
0
0
0
1488
Lokalradioavgifter
130 097
115 891
128 211
1489
Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv
8 700
8 700
7 660
1491
Avgifter för telekommunikation
96 677
92 273
108 619
1492
Försäljningsskatt på motorfordon
0
0
0
1500
Skatt på import
5 956 256
6 275 134
318 878
5 806 810
5 220 676
1510
Skatt på import
5 956 256
6 275 134
318 878
5 806 810
5 220 676
1511
Tullmedel
6 242 954
5 737 032
4 976 399
1512
Sockeravgifter
32 180
69 778
244 277
1513
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
0
1600
Restförda och övriga skatter
3 407 314
7 779 649
4 372 335
8 775 180
11 263 788
1610
Restförda skatter
-4 321 261
-5 874 886
-6 616 613
1611
Restförda skatter, hushåll
-1 410 028
-1 535 108
-2 105 406
1612
Restförda skatter, företag
-2 911 234
-4 339 778
-4 511 207
1620
Övriga skatter, hushåll
3 752 909
3 001 078
2 930 025
1621
Omprövningar aktuellt taxeringsår
1 978
1 978
-82 587
1622
Omprövningar äldre taxeringsår
774 577
3 579 489
49 582
1623
Anstånd
1 088 877
-2 604 728
428 852
1624
Övriga skatter
1 606 199
1 743 062
2 265 175
1625
Skattetillägg
147 658
147 658
137 059
1626
Förseningsavgifter
133 620
133 620
131 944
1630
Övriga skatter, företag
-686 001
3 994 283
7 430 652
1631
Omprövningar aktuellt taxeringsår
-960 612
-960 612
-960 612
1632
Omprövningar äldre taxeringsår
-982 718
3 340 735
-298 417
1633
Anstånd
-329 016
431 786
6 903 985
1634
Övriga skatter
512 089
104 058
248 568
1635
Skattetillägg
811 684
840 792
1 353 522
1636
Förseningsavgifter
262 572
237 523
183 606
1640
Intäkter som förs till fonder
9 034 002
7 654 705
7 519 724
6
s. 7 Statens skatteinkomster Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
1641
Insättningsgarantiavgifter
4 973 178
4 533 199
4 370 250
1642
Avgifter till Kärnavfallsfonden
3 466 764
2 451 051
2 478 449
1643
Bilskrotningsavgifter
0
0
0
1644
Batteriavgifter
5 041
4 451
4 869
1645
Kväveoxidavgifter
589 019
666 004
666 156
Totala skatteintäkter
1 794 557 090
1 669 989 238
1 609 900 563
1700
Avgående poster, skatter till EU
-5 956 256
-6 275 134
-318 878
-8 394 810
-6 934 914
1710
EU-skatter
1711
EU-skatter
-5 956 256
-6 275 134
-318 878
-8 394 810
-6 934 914
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 739 994 915
1 788 281 957
48 287 042
1 661 594 428
1 602 965 649
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-877 921 410
-876 193 566
1 727 844
-832 007 288
-804 857 545
1810
Skatter till andra sektorer
-876 193 566
-832 007 288
-804 857 545
1811
Kommunala inkomstskatter
-652 348 203
-618 349 876
-597 339 591
1812
Avgifter till AP-fonder
-223 845 362
-213 657 412
-207 517 954
Statens skatteintäkter
862 073 506
912 088 391
50 014 885
829 587 140
798 108 104
1900
Periodiseringar
-2 957 224
-17 961 571
-15 004 347
-27 635 017
-20 812 645
1910
Uppbördförskjutningar
-14 421 327
-8 799 090
13 844 048
1911
Uppbördsförskjutningar
-14 421 327
-8 799 090
13 844 048
1920
Betalningsförskjutningar
-2 957 463
-18 830 423
-34 707 690
1921
Kommuner och landsting
7 674 357
-7 778 978
-15 034 920
1922
Ålderpensionssystemet
454 607
-447 694
-164 591
1923
Företag och hushåll
-11 354 738
-7 869 383
-20 173 620
1924
Kyrkosamfund
219 208
-83 786
619 654
1925
EU
49 103
-2 650 583
45 787
1930
Anstånd
-582 781
-5 505
50 997
1931
Anstånd
-582 781
-5 505
50 997
1000
Statens skatteinkomster
859 116 281
894 126 820
35 010 539
801 952 123
777 295 459
2100
Rörelseöverskott
6 982 912
4 149 223
7 602 682
2110
Affärsverkens inlevererade överskott
475 000
553 000
618 000
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
0
0
0
2116
Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvarighet till
statlig skatt
475 000
553 000
618 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
0
0
0
7
s. 8 Statens skatteinkomster Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
2120
Övriga myndigheters inlevererade överskott
2 407 912
296 223
184 682
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
18 239
41 818
56 290
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
99 938
254 405
128 392
2127
Inlevererat överskott från övriga myndigheter
2 289 735
2130
Riksbankens inlevererade överskott
4 100 000
3 300 000
6 800 000
2131
Riksbankens inlevererade överskott
4 100 000
3 300 000
6 800 000
2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning
259 882
487 624
456 538
2210
Överskott av fastighetsförvaltning
259 882
487 624
456 538
2215
Inlevererat överskott av statens
fastighetsförvaltning
259 882
487 624
456 538
2300
Ränteinkomster
1 345 195
2 074 436
6 019 926
2320
Räntor på näringslån
-874
-899
-863
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
4
10
13
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
0
0
0
2322
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
-994
-993
-997
2323
Räntor på övriga näringslån
0
0
0
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
116
84
121
2340
Räntor på studielån
40 342
37 195
3 659 788
2341
Ränteinkomster på statens lån för
universitetsstudier och garantilån för studera
0
0
0
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
40 342
37 195
39 739
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter
1988
0
0
3 620 050
2390
Övriga ränteinkomster
1 305 727
2 038 140
2 361 000
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
1
4
6
2392
Räntor på intressemedel
0
0
0
2394
Övriga ränteinkomster
58 112
72 352
66 582
2397
Räntor på skattekonton m.m., netto
1 247 614
1 965 784
2 294 412
2400
Inkomster av statens aktier
19 520 615
12 435 929
20 654 852
2410
Inkomster av statens aktier
2411
Inkomster av statens aktier
19 520 615
12 435 929
20 654 852
2500
Offentligrättsliga avgifter
8 490 482
8 307 513
11 070 343
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
936 010
838 541
800 797
2522
Fastställande av åldersgränser för
framställning i film
3 811
3 180
6 399
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
2 996 674
2 848 034
5 519 972
8
s. 9 Statens skatteinkomster Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
0
0
0
2527
Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning
26 750
28 358
26 515
2528
Avgifter vid bergsstaten
15 641
22 857
19 147
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
105 494
82 311
106 922
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl.
register
2 220
2 164
2 366
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
1 438 460
1 501 313
1 710 654
2534
Avgifter vid Transportstyrelsen
1 452 694
1 516 122
1 558 823
2535
Avgifter för statliga garantier
0
0
0
2537
Miljöskyddsavgift
137 712
122 980
124 292
2539
Täktavgift
0
0
0
2541
Avgifter vid Tullverket
0
0
0
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
4 331
3 080
3 789
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
453 526
424 434
299 702
2551
Avgifter från kärnkraftverken
282 886
281 307
285 278
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
406 445
424 931
404 710
2553
Registreringsavgift till
Fastighetsmäklarinspektionen
17 316
17 323
17 099
2557
Avgifter vid statens internbank i
Riksgäldskontoret
4 276
4 558
4 463
2558
Avgifter för årlig revision
156 446
139 247
131 742
2559
Avgifter för etikprövning av forskning
26 930
25 918
26 327
2561
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
22 860
20 852
21 347
2600
Försäljningsinkomster
67 645
62 226
53 953
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
67 234
61 987
53 880
2625
Utförsäljning av beredskapslager
0
0
0
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
411
240
73
2700
Böter m.m.
1 243 064
1 129 917
1 373 053
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
101 478
93 586
112 029
2712
Bötesmedel
890 824
910 452
1 033 976
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
82 928
-5 822
-5 969
2714
Sanktionsavgifter m.m.
121 400
86 388
184 596
2717
Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll
46 434
45 314
48 421
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 059 909
13 065 122
909 970
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 059 909
13 065 122
909 970
2000
Inkomster av statens verksamhet
33 649 944
38 969 704
5 319 760
41 711 990
48 141 316
3100
Inkomster av försålda byggnader och
maskiner
10 961
28 053
70 582
3120
Statliga myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner
10 961
28 053
70 582
9
s. 10 Inkomster av försåld egendom Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
10 961
28 053
70 582
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
0
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
0
3300
Övriga inkomster av försåld egendom
122 684
154 329
20 701 528
3311
Inkomster av statens gruvegendom
0
0
0
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
122 684
154 329
20 701 528
3000
Inkomster av försåld egendom
15 000 000
133 645
-14 866 355
182 382
20 772 110
4100
Återbetalning av näringslån
901
823
2 471
4120
Återbetalning av jordbrukslån
311
474
679
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
311
474
679
4130
Återbetalning av övriga näringslån
590
349
1 792
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
0
0
0
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
0
0
0
4136
Återbetalning av övriga näringslån,
Kammarkollegiet
69
69
38
4137
Återbetalning av övriga näringslån, Statens
jordbruksverk
149
-17
1 020
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga
garantier
0
0
0
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
371
298
734
4300
Återbetalning av studielån
711 372
817 627
968 014
4311
Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier
0
0
0
4312
Återbetalning av allmänna studielån
55
51
102
4313
Återbetalning av studiemedel
711 317
817 576
967 912
4500
Återbetalning av övriga lån
200 031
126 675
134 562
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
0
0
0
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
40 330
1 170
768
4526
Återbetalning av övriga lån
159 701
125 505
133 793
4000
Återbetalning av lån
875 900
912 305
36 405
945 125
1 105 047
5100
Avskrivningar och amorteringar
154 491
540 509
533 757
5120
Avskrivningar på fastigheter
154 491
540 509
533 757
5121
Amortering på statskapital
154 491
540 509
533 757
10
s. 11 Kalkylmässiga inkomster Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
5130
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
0
0
0
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplementkostnader
0
0
0
5200
Statliga pensionsavgifter
9 593 603
9 327 025
9 404 429
5211
Statliga pensionsavgifter
9 593 603
9 327 025
9 404 429
5000
Kalkylmässiga inkomster
9 998 000
9 748 094
-249 906
9 867 534
9 938 186
6100
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
8 221 015
8 110 209
7 452 697
6110
Bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
6 600 116
6 164 880
5 850 491
6111
Gårdsstöd
6 271 956
5 859 430
5 670 637
6112
Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999
0
0
0
6113
Övriga interventioner
121 682
124 138
98 019
6114
Exportbidrag
0
0
1
6115
Djurbidrag
349
-7
-85
6116
Offentlig lagring
0
0
8 366
6119
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
206 129
181 319
73 554
6120
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
1 620 899
1 945 329
1 602 207
6121
Europeiska utvecklings- och garantifonden -
utvecklingssektionen 1995–1999
0
0
0
6122
Europeiska utvecklings- och garantifonden -
utvecklingssektionen 2000–2006
0
0
0
6123
Europeiska utvecklings- och garantifonden -
garantisektionen 2000–2006
-232
-480
-884
6124
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007–2013
0
1 945 809
1 603 091
6125
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014–2020
1 621 131
0
0
6200
Bidrag från EU till fiskenäringen
103 283
38 158
93 520
6211
Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 1995–
1999
0
0
0
6212
Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000–
2006
0
-12 331
0
6213
Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013
81 872
50 490
93 520
6214
Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden
2014–2020
21 410
0
0
6300
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
508 981
1 395 219
1 291 714
6311
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 1995–1999
0
0
0
11
s. 12 Bidrag m.m. från EU Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
6312
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2000–2006
0
0
0
6313
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2007–2013
405 529
1 330 824
1 291 714
6314
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2014–2020
103 452
64 395
0
6400
Bidrag från Europeiska socialfonden
523 635
1 981 693
841 868
6411
Bidrag från Europeiska socialfonden 1995–1999
0
0
0
6412
Bidrag från Europeiska socialfonden 2000–2006
-4 725
0
-25 719
6413
Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–2013
328 681
1 908 616
867 588
6414
Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020
199 680
73 077
0
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
123 084
293 572
393 448
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
123 084
293 572
393 448
6900
Övriga bidrag från EU
253 076
44 744
191 769
6911
Övriga bidrag från EU
253 076
44 744
191 769
6912
Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
0
6000
Bidrag m.m. från EU
10 332 700
9 733 073
-599 627
11 863 594
10 265 016
7100
Tillkommande skatter
9 871 634
14 510 722
10 195 236
7110
EU-skatter
6 226 031
11 045 393
6 889 127
7111
Momsbaserad EU-avgift
0
5 251 622
1 714 238
7112
Tullmedel
6 193 851
5 723 993
4 908 370
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
32 180
69 778
266 519
7114
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
0
7120
Kommunala utjämningsavgifter
3 645 603
3 465 329
3 306 109
7121
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
3 645 603
3 465 329
3 306 109
7200
Avräkningar
-95 810 891
-90 823 931
-87 174 570
7210
Intäkter som förs till fonder
-9 034 002
-7 654 705
-7 519 724
7211
Intäkter som förs till fonder
-9 034 002
-7 654 705
-7 519 724
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-86 776 889
-83 169 226
-79 654 846
7221
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter
-29 396 285
-28 711 694
-28 640 599
7222
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner
-57 380 605
-54 457 532
-51 014 247
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-83 523 685
-85 939 257
-2 415 572
-76 313 210
-76 979 334
12
s. 13 på skattekonto Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Beslutad budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Beräknat utfall
Utfall 2013
Inkomsttitel
2015
beslutad budget
2014
8100
Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
-8 154 971
-4
-2 864
8111
Anställningsstöd
-7
-4
-2
8123
Jämställdhetsbonus
0
0
-2 863
8124
Sjöfartsstöd
-1 426 427
8125
Nystartsjobb
-6 670 237
8126
Stöd till yrkesintroduktionsanställning
-56 381
8127
Korttidsarbete
0
8128
Ersättning för höga sjuklönekostnader
-1 918
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar
på skattekonto
-8 431 911
-8 154 971
276 940
-4
-2 864
Summa inkomster på statens budget
(kassamässigt)
837 017 229
859 529 412
22 512 183
790 209 536
790 534 936
13
s. 2 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
s. 3 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2015
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 01 Rikets styrelse
627 457
12 198 574
104 000
-86 498
12 843 533
12 280 790
82 216
-21 784
-562 742
-952 172
389 430
562 742
1 Statschefen
956
127 522
128 478
127 384
-138
-138
-1 094
-4 920
3 826
1 094
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
956
127 522
128 478
127 384
-138
-138
-1 094
-4 920
3 826
1 094
2 Riksdagen samt JO m.m.
130 991
1 733 758
1 864 749
1 750 121
16 363
16 363
-114 628
-166 640
52 012
114 628
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
62 156
851 870
914 026
876 043
24 173
24 173
-37 983
-63 539
25 556
37 983
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
42 913
705 646
748 559
701 118
-4 528
-4 528
-47 442
-68 611
21 169
47 442
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
14 960
90 000
104 960
87 311
-2 689
-2 689
-17 649
-20 349
2 700
17 649
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
10 962
86 242
97 204
85 649
-593
-593
-11 555
-14 142
2 587
11 555
3 Sametinget
-612
38 511
37 899
39 731
1 220
1 220
1 832
-1 783
3 615
-1 832
3:1
Sametinget
-612
38 511
37 899
39 731
1 220
1 220
1 832
-1 783
3 615
-1 832
4 Regeringskansliet m.m.
373 840
6 698 871
93 000
-123
7 165 588
6 834 082
135 211
42 211
-331 506
-532 472
200 966
331 506
4:1
Regeringskansliet m.m.
373 840
6 698 871
93 000
-123
7 165 588
6 834 082
135 211
42 211
-331 506
-532 472
200 966
331 506
5 Länsstyrelserna
36 420
2 534 405
-1 907
2 568 918
2 542 873
8 468
8 468
-26 045
-127 422
101 377
26 045
5:1
Länsstyrelserna m.m.
36 420
2 534 405
-1 907
2 568 918
2 542 873
8 468
8 468
-26 045
-127 422
101 377
26 045
6 Demokratipolitik
10 654
323 835
14 000
-9 496
338 993
329 472
5 637
-8 363
-9 522
-18 247
8 725
9 522
6:1
Allmänna val och demokrati
6 219
48 340
14 000
-6 219
0
62 340
52 732
4 392
-9 608
-9 608
-10 068
460
9 608
6:2
Justitiekanslern
1 135
39 923
41 058
41 002
1 079
1 079
-56
-1 254
1 198
56
6:3
Datainspektionen
3 180
44 033
-1 867
45 347
45 587
1 554
1 554
240
-1 081
1 321
-240
6:4
Svensk författningssamling
216
1 300
-216
1 300
1 106
-194
-194
-194
-233
39
194
3
s. 4 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
6:5
Valmyndigheten
-1 290
19 039
17 749
18 163
-876
-876
415
-156
571
-415
6:6
Stöd till politiska partier
1 194
171 200
-1 194
171 200
170 881
-319
-319
-319
-5 455
5 136
319
7 Nationella minoriteter
844
119 417
-844
119 417
117 355
-2 062
-2 062
-2 062
-2 062
0
2 062
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
725
102 917
-725
102 917
101 292
-1 625
-1 625
-1 625
-1 625
0
1 625
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
119
16 500
-119
16 500
16 064
-436
-436
-436
-436
0
436
8 Mediefrågor
73 058
601 767
-73 279
601 546
521 747
-80 020
-80 020
-79 799
-97 792
17 993
79 799
8:1
Presstödsnämnden
375
6 842
-173
7 045
7 044
202
202
-1
-206
205
1
8:2
Presstöd
73 106
567 119
-73 106
567 119
486 733
-80 386
-80 386
-80 386
-97 400
17 014
80 386
8:3
Myndigheten för radio och tv
-423
27 806
27 383
27 971
165
165
588
-186
774
-588
9 Sieps samt EU-information
1 306
20 488
-3 000
-850
17 944
18 025
-2 463
537
81
-835
916
-81
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt
1 306
20 488
-3 000
-850
17 944
18 025
-2 463
537
81
-835
916
-81
EU-information
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
-795
14 599 753
1 500
-79 003
14 521 455
14 441 680
-158 073
-159 573
-79 775
-762 442
682 667
79 775
1:1
Statskontoret
7 683
88 429
5 000
-5 016
96 096
90 379
1 950
-3 050
-5 717
-8 260
2 543
5 717
1:2
Kammarkollegiet
1 382
54 459
55 841
50 332
-4 127
-4 127
-5 509
-7 143
1 634
5 509
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s
432
7 150
2 000
-432
9 150
8 565
1 415
-585
-585
-1 500
915
585
tillsynsmyndigheter
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
891
2 443
-891
2 443
1 479
-964
-964
-964
-975
11
964
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
-131 217
12 221 000
12 089 783
12 135 032
-85 968
-85 968
45 249
-565 801
611 050
-45 249
1:6
Finanspolitiska rådet
154
9 547
9 701
9 592
45
45
-109
-395
286
109
1:7
Konjunkturinstitutet
1 470
59 918
1 000
62 388
60 619
701
-299
-1 769
-3 567
1 798
1 769
1:8
Ekonomistyrningsverket
-919
158 422
-5 000
152 503
148 071
-10 351
-5 351
-4 432
-9 185
4 753
4 432
4
s. 5 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:9
Statistiska centralbyrån
16 793
545 442
-281
561 953
545 448
6
6
-16 506
-32 869
16 363
16 506
1:10
Bidragsfastigheter
-82
339 500
500
339 918
338 604
-896
-1 396
-1 314
-11 499
10 185
1 314
1:11
Finansinspektionen
11 458
452 507
-2 000
-376
461 589
445 009
-7 498
-5 498
-16 580
-30 155
13 575
16 580
1:12
Riksgäldskontoret
65 958
304 474
-56 853
313 579
257 568
-46 906
-46 906
-56 012
-64 875
8 863
56 012
1:13
Bokföringsnämnden
1 451
9 683
-1 162
9 972
10 153
470
470
181
-109
290
-181
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
427
2 370
-427
2 370
2 005
-365
-365
-365
-443
78
365
1:15
Riksrevisionen
18 595
314 446
-9 273
323 768
309 133
-5 313
-5 313
-14 635
-24 068
9 433
14 635
1:16
Finansmarknadsforskning
74
29 963
-74
29 963
29 253
-710
-710
-710
-1 600
890
710
Äldre anslag
4 656
0
-4 218
438
438
438
438
0
0
0
0
1:3 (2014)
Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen
4 656
0
-4 218
438
438
438
438
0
0
0
0
UO 3 Skatt, tull och exekution
342 462
10 573 781
10 916 243
10 753 599
179 818
179 818
-162 645
-479 859
317 214
162 645
1:1
Skatteverket
204 544
7 086 481
7 291 025
7 192 649
106 168
106 168
-98 376
-310 971
212 595
98 376
1:2
Kronofogdemyndigheten
47 701
1 805 940
1 853 641
1 787 123
-18 817
-18 817
-66 518
-120 696
54 178
66 518
1:3
Tullverket
90 217
1 681 360
1 771 577
1 773 827
92 467
92 467
2 249
-48 192
50 441
-2 249
UO 4 Rättsväsendet
317 543
40 757 864
47 000
-106 137
2 117
41 018 387
40 428 740
-329 124
-376 124
-589 647
-1 991 784
1 402 137
589 647
1:1
Polismyndigheten
18 011
21 159 726
2 000
-5 991
21 173 745
20 758 484
-401 242
-403 242
-415 262
-1 049 970
634 708
415 262
1:2
Säkerhetspolisen
22 728
1 142 065
1 164 793
1 146 529
4 464
4 464
-18 264
-52 526
34 262
18 264
1:3
Åklagarmyndigheten
6 466
1 396 032
1 402 498
1 355 938
-40 094
-40 094
-46 559
-88 440
41 881
46 559
1:4
Ekobrottsmyndigheten
-6 265
609 267
603 002
592 020
-17 247
-17 247
-10 982
-29 260
18 278
10 982
1:5
Sveriges Domstolar
113 356
5 370 755
-2 500
5 481 611
5 324 512
-46 243
-46 243
-157 099
-318 222
161 123
157 099
1:6
Kriminalvården
298 997
7 884 483
-42 000
-64 697
8 076 783
7 973 820
89 337
131 337
-102 962
-339 496
236 534
102 962
1:7
Brottsförebyggande rådet
2 650
97 107
99 757
96 853
-254
-254
-2 904
-5 817
2 913
2 904
1:8
Rättsmedicinalverket
27 463
371 005
-16 101
382 367
362 046
-8 959
-8 959
-20 321
-31 451
11 130
20 321
5
s. 6 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:9
Gentekniknämnden
46
5 287
5 333
5 004
-283
-283
-328
-487
159
328
1:10
Brottsoffermyndigheten
2 588
37 519
-1 473
38 633
36 244
-1 275
-1 275
-2 390
-3 516
1 126
2 390
1:11
Ersättning för skador på grund av brott
7 007
122 241
-7 007
122 241
97 525
-24 716
-24 716
-24 716
-28 383
3 667
24 716
1:12
Rättsliga biträden m.m.
-184 388
2 468 657
30 000
2 314 269
2 544 319
75 662
45 662
230 049
-16 817
246 866
-230 049
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
-262
40 082
40 000
2 117
81 938
89 920
49 838
9 838
7 982
0
7 982
-7 982
1:14
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
7 106
20 374
-7 106
20 374
12 370
-8 004
-8 004
-8 004
-8 004
0
8 004
1:15
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
7 157
7 157
7 156
-1
-1
-1
-216
215
1
1:16
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
1 559
18 368
-1 011
18 916
16 390
-1 978
-1 978
-2 526
-3 077
551
2 526
1:17
Domarnämnden
482
7 739
-251
7 970
8 121
382
382
151
-81
232
-151
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende
0
17 000
17 000
1 489
1 489
-15 511
-15 511
-16 021
510
15 511
EU:s inre säkerhet
UO 5 Internationell samverkan
354 109
1 919 062
50 000
-352 872
1 970 299
1 933 972
14 910
-35 090
-36 327
-88 152
51 825
36 327
1:1
Avgifter till internationella organisationer
325 154
1 328 554
87 000
-325 154
1 415 554
1 398 487
69 933
-17 067
-17 067
-59 534
42 467
17 067
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
2 718
158 287
-24 000
-2 718
134 287
132 957
-25 330
-1 330
-1 330
-4 599
3 269
1 330
1:3
Nordiskt samarbete
1 176
13 595
-1 176
13 595
12 919
-676
-676
-676
-1 084
408
676
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
1 679
3 826
-1 679
3 826
1 970
-1 856
-1 856
-1 856
-1 971
115
1 856
diverse kostnader för rättsväsendet
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
263
30 242
30 505
29 649
-593
-593
-856
-1 763
907
856
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande
-550
44 945
-1 500
-192
42 703
42 266
-2 679
-1 179
-438
-1 773
1 335
438
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
1:7
Bidrag till Stockholms internationella
24 402
24 402
24 402
0
0
0
0
0
0
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
15 675
15 675
15 675
0
0
0
0
0
0
1:9
Svenska institutet
1 715
96 346
-3 000
95 061
90 039
-6 307
-3 307
-5 022
-7 912
2 890
5 022
1:10
Information om Sverige i utlandet
217
14 475
-217
14 475
14 267
-208
-208
-208
-642
434
208
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
21 736
188 715
-8 500
-21 736
180 215
171 342
-17 373
-8 873
-8 873
-8 873
0
8 873
6
s. 7 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 6 Försvar och samhällets krisberedskap
1 143 691
48 451 160
-4 000
-502 974
49 087 877
48 270 537
-180 623
-176 623
-817 340
-2 399 184
1 581 844
817 340
1 Försvar
576 081
44 590 269
-4 000
-268 053
44 894 297
44 398 431
-191 838
-187 838
-495 866
-1 965 094
1 469 228
495 866
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
252 426
24 364 329
24 616 755
24 885 126
520 797
520 797
268 371
-462 559
730 930
-268 371
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
255 535
1 878 835
-255 535
1 878 835
923 306
-955 529
-955 529
-955 529
-1 143 413
187 884
955 529
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
6 034
9 776 522
9 782 556
9 844 979
68 457
68 457
62 423
-230 873
293 296
-62 423
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
34 980
6 547 158
6 582 138
6 745 409
198 251
198 251
163 271
-33 144
196 415
-163 271
anläggningar
1:5
Forskning och teknikutveckling
-8 228
591 440
583 212
583 678
-7 762
-7 762
466
-17 277
17 743
-466
1:6
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
3 784
22 808
-3 167
23 425
17 807
-5 001
-5 001
-5 617
-6 301
684
5 617
1:7
Officersutbildning m.m.
7 324
207 795
-1 186
213 933
208 572
777
777
-5 361
-11 595
6 234
5 361
1:8
Försvarets radioanstalt
14 263
863 999
878 262
881 923
17 924
17 924
3 661
-22 259
25 920
-3 661
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
-1 417
175 058
173 641
168 956
-6 102
-6 102
-4 685
-9 937
5 252
4 685
1:10
Nämnder m.m.
316
5 801
-316
5 801
5 477
-324
-324
-324
-498
174
324
1:11
Internationella materielsamarbeten, industrifrågor
4 903
68 131
-3 000
-3 609
66 425
62 156
-5 975
-2 975
-4 269
-6 313
2 044
4 269
m.m.
1:12
Försvarsexportmyndigheten
1 319
67 828
-1 000
68 147
55 679
-12 149
-11 149
-12 468
-14 503
2 035
12 468
1:13
Försvarsunderrättelsedomstolen
283
7 815
-54
8 044
7 004
-811
-811
-1 040
-1 274
234
1 040
1:14
Statens inspektion för
4 560
12 750
-4 185
13 125
8 359
-4 391
-4 391
-4 765
-5 148
383
4 765
försvarsunderrättelseverksamheten
2 Samhällets krisberedskap
555 456
3 445 921
-231 271
3 770 106
3 451 507
5 586
5 586
-318 599
-418 766
100 167
318 599
2:1
Kustbevakningen
263 406
1 040 213
1 303 619
1 057 149
16 936
16 936
-246 470
-277 676
31 206
246 470
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
0
24 850
24 850
24 850
0
0
0
-746
746
0
naturolyckor
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
142 985
21 080
-134 853
29 212
10 720
-10 360
-10 360
-18 492
-20 600
2 108
18 492
2:4
Krisberedskap
137 595
1 014 373
-92 527
1 059 441
1 023 729
9 356
9 356
-35 711
-66 143
30 432
35 711
7
s. 8 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:5
Gemensam radiokommunikation för skydd och
34 000
34 000
34 000
0
0
0
0
0
0
säkerhet
2:6
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
224 171
224 171
224 171
0
0
0
0
0
0
alarmeringstjänst enligt avtal
2:7
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
6 276
1 043 555
1 049 831
1 034 838
-8 717
-8 717
-14 993
-46 300
31 307
14 993
2:8
Statens haverikommission
5 193
43 679
-3 890
44 982
42 050
-1 629
-1 629
-2 932
-7 300
4 368
2 932
3 Strålsäkerhet
11 097
362 131
-3 651
369 577
367 972
5 841
5 841
-1 605
-12 469
10 864
1 605
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
11 097
362 131
-3 651
369 577
367 972
5 841
5 841
-1 605
-12 469
10 864
1 605
4 Elsäkerhet
1 058
52 839
53 897
52 628
-211
-211
-1 270
-2 855
1 585
1 270
4:1
Elsäkerhetsverket
1 058
52 839
53 897
52 628
-211
-211
-1 270
-2 855
1 585
1 270
UO 7 Internationellt bistånd
383 362
29 508 686
-229 000
-37 077
29 625 970
32 213 121
2 704 435
2 933 435
2 587 150
-274 493
2 861 643
-2 587 150
1 Internationellt utvecklingssamarbete
382 951
29 508 686
-229 000
-36 667
29 625 970
32 213 121
2 704 435
2 933 435
2 587 150
-274 493
2 861 643
-2 587 150
1:1
Biståndsverksamhet
343 412
28 336 579
-237 100
-30 381
28 412 511
31 008 546
2 671 967
2 909 067
2 596 035
-208 965
2 805 000
-2 596 035
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
30 131
1 003 023
8 100
-810
1 040 444
1 032 155
29 132
21 032
-8 290
-60 312
52 022
8 290
(Sida)
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
324
14 353
0
14 677
14 665
312
312
-12
-443
431
12
1:4
Folke Bernadotteakademin
2 236
99 651
101 887
101 355
1 704
1 704
-532
-3 522
2 990
532
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
921
40 000
40 921
41 763
1 763
1 763
842
-358
1 200
-842
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
5 927
15 080
-5 477
15 530
14 636
-444
-444
-894
-894
0
894
2 Reformsamarbete i Östeuropa
411
0
-411
0
0
0
0
8
s. 9 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
Äldre anslag
411
0
-411
0
0
0
0
2:1 (2013)
Reformsamarbete i Östeuropa
411
-411
0
0
0
0
0
0
UO 8 Migration
1 054 728
17 433 309
1 440 000
-961 426
18 966 611
18 725 366
1 292 057
-147 943
-241 245
-1 061 006
819 761
241 245
1:1
Migrationsverket
78 960
4 539 177
4 618 137
4 718 915
179 738
179 738
100 779
-35 396
136 175
-100 779
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
708 844
10 861 115
1 438 000
-708 844
12 299 115
12 405 242
1 544 127
106 127
106 127
-508 829
614 956
-106 127
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
-862
420 077
2 000
-1 672
419 543
416 451
-3 626
-5 626
-3 092
-15 694
12 602
3 092
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
65 333
559 541
-48 457
576 417
548 265
-11 276
-11 276
-28 152
-44 938
16 786
28 152
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i
38 732
160 800
-38 732
160 800
99 175
-61 625
-61 625
-61 625
-66 449
4 824
61 625
utlänningsmål
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
95 343
382 150
-95 343
382 150
254 126
-128 024
-128 024
-128 024
-147 129
19 105
128 024
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
39 275
305 202
-39 275
305 202
236 591
-68 611
-68 611
-68 611
-77 767
9 156
68 611
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
24 019
205 247
-24 019
205 247
46 600
-158 647
-158 647
-158 647
-164 804
6 157
158 647
asylsökande och flyktingar
Äldre anslag
5 084
0
-5 084
0
0
0
0
1:9 (2014)
Ramöverenskommelse om migrationspolitik
5 084
-5 084
0
0
0
0
0
0
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
63 804
61 898 497
2 869 884
-1 402 435
63 429 750
64 978 556
3 080 059
210 175
1 548 806
-2 417 917
3 966 723
-1 548 806
1 Hälso- och sjukvårdspolitik
527 505
30 987 827
1 888 454
-825 965
32 577 820
33 764 493
2 776 666
888 212
1 186 673
-1 418 983
2 605 656
-1 186 673
1:1
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
762
31 825
32 587
30 019
-1 806
-1 806
-2 568
-3 523
955
2 568
1:2
Statens beredning för medicinsk och social
335
67 887
68 222
63 766
-4 121
-4 121
-4 456
-6 334
1 878
4 456
utvärdering
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
-3 513
132 882
129 369
128 396
-4 486
-4 486
-973
-11 973
11 000
973
1:4
Tandvårdsförmåner
458 840
5 785 510
-458 840
5 785 510
5 271 023
-514 487
-514 487
-514 487
-803 593
289 106
514 487
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
-316 310
20 960 000
1 690 129
22 333 819
24 468 582
3 508 582
1 818 453
2 134 763
-130 249
2 265 012
-2 134 763
9
s. 10 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
118 767
1 244 704
198 325
-104 267
1 457 529
1 257 079
12 375
-185 950
-200 450
-200 450
0
200 450
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
169 259
611 535
-169 259
611 535
456 752
-154 783
-154 783
-154 783
-185 360
30 577
154 783
1:8
Bidrag till psykiatri
41 246
841 893
-41 246
841 893
818 848
-23 045
-23 045
-23 045
-23 045
0
23 045
1:9
Prestationsbunden vårdgaranti
1 000 000
1 000 000
995 561
-4 440
-4 440
-4 440
-4 440
0
4 440
1:10
Bidrag för mänskliga vävnader och celler
74 000
74 000
74 000
0
0
0
0
0
0
1:11
Läkemedelsverket
2 498
123 190
125 688
122 066
-1 124
-1 124
-3 622
-7 318
3 696
3 622
1:12
E-hälsomyndigheten
55 621
114 401
-52 353
117 669
78 402
-35 999
-35 999
-39 267
-42 699
3 432
39 267
2 Folkhälsopolitik
104 289
634 690
4 350
-95 424
647 905
559 281
-75 409
-79 759
-88 624
-103 099
14 475
88 624
2:1
Folkhälsomyndigheten
8 865
369 523
1 000
379 388
374 706
5 183
4 183
-4 683
-15 727
11 044
4 683
2:2
Insatser för vaccinberedskap
84 654
85 000
-84 654
85 000
1 419
-83 581
-83 581
-83 581
-83 581
0
83 581
2:3
Bidrag till WHO
4 961
34 665
3 350
-4 961
38 015
37 959
3 294
-56
-56
-3 487
3 431
56
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma
2 058
145 502
-2 058
145 502
145 197
-305
-305
-305
-305
0
305
sjukdomar
3 Funktionshinderspolitik
1 693
235 911
-517
237 087
232 765
-3 146
-3 146
-4 322
-5 917
1 595
4 322
3:1
Myndigheten för delaktighet
1 693
53 169
-517
54 345
50 023
-3 146
-3 146
-4 322
-5 917
1 595
4 322
3:2
Bidrag till handikapporganisationer
182 742
182 742
182 742
0
0
0
0
0
0
4 Politik för sociala tjänster
-654 255
28 083 778
974 080
-420 552
27 983 050
28 452 962
369 184
-604 896
469 912
-792 578
1 262 490
-469 912
4:1
Personligt ombud
8 143
104 460
-8 143
104 460
97 248
-7 212
-7 212
-7 212
-7 212
0
7 212
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
16 491
322 554
-16 491
322 554
295 031
-27 523
-27 523
-27 523
-27 523
0
27 523
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
39 204
266 995
-39 204
266 995
279 957
12 962
12 962
12 962
-388
13 350
-12 962
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
-1 141 335
24 421 000
948 000
24 227 665
24 889 622
468 622
-479 378
661 957
-559 093
1 221 050
-661 957
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
140 241
1 360 180
60 080
-140 241
1 420 260
1 359 685
-495
-60 575
-60 575
-60 575
0
60 575
4:6
Statens institutionsstyrelse
50 859
880 154
-24 446
906 567
899 926
19 772
19 772
-6 641
-33 095
26 454
6 641
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
68 675
487 215
-30 000
-68 675
457 215
393 884
-93 331
-63 331
-63 331
-63 331
0
63 331
10
s. 11 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
4:8
Ersättning för vanvård i den sociala barn- och
153 149
180 000
-123 149
210 000
180 270
270
270
-29 730
-29 730
0
29 730
ungdomsvården
4:9
Ersättningsnämnden
9 659
39 315
48 974
39 869
554
554
-9 106
-10 285
1 179
9 106
4:10
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor
658
21 905
-4 000
-203
18 360
17 470
-4 435
-435
-890
-1 347
457
890
5 Barnrättspolitik
9 873
57 671
-9 891
57 654
44 503
-13 168
-13 168
-13 150
-13 867
717
13 150
5:1
Barnombudsmannen
-17
23 910
23 893
23 691
-219
-219
-202
-919
717
202
5:2
Insatser för att förverkliga konventionen om barnets
9 891
33 761
-9 891
33 761
20 813
-12 948
-12 948
-12 948
-12 948
0
12 948
rättigheter i Sverige
6 Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel
32 708
258 863
-32 701
258 870
243 735
-15 128
-15 128
-15 135
-15 142
7
15 135
6:1
Alkoholsortimentsnämnden
189
234
-182
241
184
-50
-50
-57
-64
7
57
6:2
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak,
32 519
258 629
-32 519
258 629
243 552
-15 077
-15 077
-15 077
-15 077
0
15 077
samt spel
7 Forskningspolitik
6 599
540 109
546 708
545 175
5 066
5 066
-1 533
-17 736
16 203
1 533
7:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
-539
28 735
28 196
28 576
-159
-159
380
-482
862
-380
Förvaltning
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
7 138
511 374
518 512
516 599
5 225
5 225
-1 913
-17 254
15 341
1 913
Forskning
8 Socialstyrelsen
35 393
1 099 648
3 000
-17 385
1 120 656
1 135 641
35 993
32 993
14 985
-50 595
65 580
-14 985
8:1
Socialstyrelsen
-1 452
465 583
3 000
467 131
477 069
11 486
8 486
9 938
-36 620
46 558
-9 938
8:2
Inspektionen för vård och omsorg
36 845
634 065
-17 385
653 525
658 573
24 508
24 508
5 048
-13 974
19 022
-5 048
Äldre anslag
3 750
0
-3 750
0
0
0
0
2:3 (2014)
Bidrag till Nordic school of public health NHV
3 750
-3 750
0
0
0
0
0
0
11
s. 12 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
-128 120
100 474 087
2 561 000
-335 475
102 571 492
102 603 099
2 129 012
-431 988
31 607
-4 162 439
4 194 046
-31 607
funktionsnedsättning
1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning
-112 808
92 526 573
2 414 000
-329 898
94 497 867
94 717 929
2 191 356
-222 644
220 062
-3 735 666
3 955 728
-220 062
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
-12 964
34 610 700
2 482 000
-250 573
36 829 163
36 634 836
2 024 136
-457 864
-194 326
-1 780 761
1 586 435
194 326
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-178 076
50 026 629
60 000
-604
49 907 949
50 549 654
523 025
463 025
641 705
-1 504 573
2 146 278
-641 705
1:3
Handikappersättningar
2 233
1 351 000
-2 233
1 351 000
1 352 815
1 815
1 815
1 815
-65 735
67 550
-1 815
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
-26 752
3 358 000
3 331 248
3 396 600
38 600
38 600
65 352
-88 248
153 600
-65 352
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
960
38 244
-960
38 244
37 498
-746
-746
-746
-2 611
1 865
746
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
101 791
3 142 000
-128 000
-75 528
3 040 263
2 746 525
-395 475
-267 475
-293 738
-293 738
0
293 738
2 Myndigheter
-15 312
7 947 514
147 000
-5 577
8 073 625
7 885 170
-62 344
-209 344
-188 455
-426 773
238 318
188 455
2:1
Försäkringskassan
-22 894
7 883 295
147 000
8 007 401
7 824 427
-58 868
-205 868
-182 974
-419 365
236 391
182 974
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
7 582
64 219
-5 577
66 224
60 743
-3 476
-3 476
-5 481
-7 408
1 927
5 481
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-784 207
38 015 425
595 200
-10 089
37 816 329
38 135 919
120 494
-474 706
319 590
-1 578 023
1 897 613
-319 590
1 Ersättning vid ålderdom
-810 268
37 481 600
595 200
37 266 532
37 580 809
99 209
-495 991
314 277
-1 567 303
1 881 580
-314 277
1:1
Garantipension till ålderspension
-457 493
15 878 500
15 421 007
15 760 966
-117 534
-117 534
339 958
-453 967
793 925
-339 958
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
-89 108
12 459 900
12 370 792
12 427 490
-32 410
-32 410
56 698
-566 297
622 995
-56 698
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
-260 500
8 338 100
588 200
8 665 800
8 588 937
250 837
-337 363
-76 863
-501 268
424 405
76 863
1:4
Äldreförsörjningsstöd
-3 167
805 100
7 000
808 933
803 416
-1 684
-8 684
-5 516
-45 771
40 255
5 516
2 Myndigheter
26 061
533 825
-10 089
549 797
555 109
21 284
21 284
5 312
-10 721
16 033
-5 312
2:1
Pensionsmyndigheten
26 061
533 825
-10 089
549 797
555 109
21 284
21 284
5 312
-10 721
16 033
-5 312
12
s. 13 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
58 726
83 124 698
394 500
-530 699
83 047 225
82 930 540
-194 158
-588 658
-116 685
-3 783 185
3 666 500
116 685
1:1
Barnbidrag
-97 866
25 839 595
25 741 729
25 764 074
-75 521
-75 521
22 344
-1 269 636
1 291 980
-22 344
1:2
Föräldraförsäkring
466 499
39 003 861
-35 000
-508 835
38 926 525
38 626 589
-377 272
-342 272
-299 936
-2 079 906
1 779 970
299 936
1:3
Underhållsstöd
-64 679
2 064 000
207 000
2 206 321
2 256 153
192 153
-14 847
49 832
-84 618
134 450
-49 832
1:4
Adoptionsbidrag
21 864
35 784
-500
-21 864
35 284
14 840
-20 944
-20 444
-20 444
-21 518
1 074
20 444
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
-254
904 600
904 346
904 916
316
316
570
-53 706
54 276
-570
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
-112 724
3 409 300
223 000
3 519 576
3 548 351
139 051
-83 949
28 775
-126 375
155 150
-28 775
1:7
Pensionsrätt för barnår
6 875 558
6 875 558
6 875 558
0
0
0
0
0
0
1:8
Bostadsbidrag
-154 115
4 992 000
4 837 885
4 940 059
-51 941
-51 941
102 174
-147 426
249 600
-102 174
UO 13 Integration och jämställdhet
758 240
16 747 043
13 800
-776 659
16 742 425
15 362 110
-1 384 933
-1 398 733
-1 380 315
-2 201 412
821 097
1 380 315
1 Integration
747 073
16 473 231
-11 200
-765 573
16 443 531
15 070 638
-1 402 593
-1 391 393
-1 372 893
-2 186 227
813 334
1 372 893
1:1
Integrationsåtgärder
37 151
43 930
30 000
-37 151
73 930
73 095
29 165
-835
-835
-835
0
835
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
462 917
9 450 532
60 000
-473 211
9 500 237
8 967 279
-483 253
-543 253
-532 959
-1 004 970
472 011
532 959
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
107 507
4 029 000
-107 507
4 029 000
3 686 549
-342 451
-342 451
-342 451
-543 901
201 450
342 451
1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa
147 704
2 710 000
-117 000
-147 704
2 593 000
2 131 230
-578 770
-461 770
-461 770
-590 770
129 000
461 770
nyanlända invandrare
1:5
Hemutrustningslån
-10 169
217 469
15 800
223 100
196 655
-20 814
-36 614
-26 445
-37 318
10 873
26 445
1:6
Från EU-budgeten finansierade insatser för
1 964
22 300
24 264
15 831
-6 469
-6 469
-8 433
-8 433
0
8 433
integration av tredjelandsmedborgare
2 Diskriminering
2 042
136 273
-1 960
136 355
139 132
2 859
2 859
2 777
-4 986
7 763
-2 777
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
358
97 665
-277
97 747
101 003
3 338
3 338
3 256
-4 507
7 763
-3 256
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
1 684
38 608
-1 684
38 608
38 129
-479
-479
-479
-479
0
479
13
s. 14 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
3 Jämställdhet
9 125
137 539
25 000
-9 125
162 539
152 340
14 801
-10 199
-10 199
-10 199
0
10 199
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
9 125
137 539
25 000
-9 125
162 539
152 340
14 801
-10 199
-10 199
-10 199
0
10 199
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
3 544 785
67 783 102
1 531 000
-3 316 024
69 542 863
64 970 928
-2 812 174
-4 343 174
-4 571 936
-7 596 443
3 024 507
4 571 936
1 Arbetsmarknad
3 498 326
67 035 616
1 494 000
-3 297 115
68 730 826
64 213 497
-2 822 119
-4 316 119
-4 517 330
-7 523 395
3 006 065
4 517 330
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
249 733
7 235 571
210 000
-52 025
7 643 279
7 466 600
231 029
21 029
-176 679
-400 046
223 367
176 679
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
2 067 192
30 410 804
880 000
-2 067 192
31 290 804
28 988 157
-1 422 647
-2 302 647
-2 302 647
-3 748 389
1 445 742
2 302 647
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
620 426
9 276 180
354 000
-596 676
9 653 930
8 891 202
-384 978
-738 978
-762 728
-1 243 002
480 274
762 728
insatser
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
281 922
17 712 136
-281 922
17 712 136
17 160 196
-551 940
-551 940
-551 940
-1 212 802
660 862
551 940
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
240
115 064
115 304
114 184
-880
-880
-1 120
-4 572
3 452
1 120
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-
40 629
186 000
50 000
-33 129
243 500
84 582
-101 418
-151 418
-158 918
-170 718
11 800
158 918
2020
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och
1 982
38 850
-912
39 920
38 339
-511
-511
-1 581
-2 746
1 165
1 581
utbildningspolitisk utvärdering
1:8
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
1 919
63 418
-101
65 236
64 296
878
878
-940
-2 843
1 903
940
1:9
Bidrag till administration av grundbeloppet
54 490
54 490
54 490
0
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8 303
8 303
8 303
0
0
0
0
0
0
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
265 158
1 775 000
-265 158
1 775 000
1 231 093
-543 907
-543 907
-543 907
-721 407
177 500
543 907
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-
-30 875
159 800
128 925
112 055
-47 745
-47 745
-16 870
-16 870
0
16 870
2013
2 Arbetsliv
46 459
747 486
37 000
-18 908
812 037
757 431
9 945
-27 055
-54 606
-73 048
18 442
54 606
2:1
Arbetsmiljöverket
29 453
625 703
29 000
-4 453
679 703
642 097
16 394
-12 606
-37 606
-53 329
15 723
37 606
2:2
Arbetsdomstolen
1 611
31 683
-735
32 559
29 178
-2 505
-2 505
-3 381
-4 331
950
3 381
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
5 385
32 222
4 000
-5 385
36 222
32 793
571
-3 429
-3 429
-3 462
33
3 429
14
s. 15 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:4
Medlingsinstitutet
10 010
57 878
-2 000
-8 335
57 553
49 715
-8 163
-6 163
-7 838
-9 574
1 736
7 838
2:5
Arbetslivspolitik
0
6 000
6 000
3 648
3 648
-2 352
-2 352
-2 352
2 352
UO 15 Studiestöd
1 042 408
20 302 280
664 400
-1 130 176
20 878 912
19 216 302
-1 085 978
-1 750 378
-1 662 610
-2 548 269
885 659
1 662 610
1:1
Studiehjälp
13 345
3 404 725
-91 000
-13 345
3 313 725
3 324 092
-80 633
10 367
10 367
-159 869
170 236
-10 367
1:2
Studiemedel
997 375
14 289 611
400 000
-1 044 050
14 642 936
13 037 138
-1 252 473
-1 652 473
-1 605 798
-2 191 100
585 302
1 605 798
1:3
Avsättning för kreditförluster
-26 461
1 371 607
419 200
-73
1 764 273
1 766 837
395 230
-23 970
2 564
-66 016
68 580
-2 564
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
-17 852
885 778
1 200
-7 087
862 039
802 662
-83 116
-84 316
-59 377
-103 666
44 289
59 377
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och
8 908
61 150
-8 908
61 150
52 023
-9 127
-9 127
-9 127
-12 184
3 057
9 127
vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27 000
27 000
27 000
0
0
0
-1 350
1 350
0
1:7
Examenspremie
60 000
-60 000
0
-60 000
0
0
-3 000
3 000
0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
67 029
188 647
-5 000
-56 714
193 962
192 930
4 283
9 283
-1 032
-10 464
9 432
1 032
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
65
13 762
13 827
13 620
-142
-142
-207
-620
413
207
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
1 380 338
63 635 525
336 392
-1 049 837
64 302 418
62 953 894
-681 631
-1 018 023
-1 348 524
-2 123 608
775 084
1 348 524
1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
890 918
15 220 144
93 075
-851 361
15 352 776
14 248 791
-971 353
-1 064 428
-1 103 986
-1 441 679
337 693
1 103 986
1:1
Statens skolverk
8 283
540 257
-18 000
530 540
510 322
-29 935
-11 935
-20 218
-36 425
16 207
20 218
1:2
Statens skolinspektion
13 922
410 565
-11 900
-2 762
409 825
405 915
-4 650
7 250
-3 910
-15 870
11 960
3 910
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
3 473
693 182
696 655
681 715
-11 467
-11 467
-14 941
-35 729
20 788
14 941
1:4
Sameskolstyrelsen
-307
34 084
33 777
40 967
6 883
6 883
7 189
3 781
3 408
-7 189
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
519 590
3 710 955
-152 000
-509 990
3 568 555
2 851 151
-859 804
-707 804
-717 404
-849 200
131 796
717 404
verksamhet
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
51 121
468 358
-51 121
468 358
415 100
-53 258
-53 258
-53 258
-66 200
12 942
53 258
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
2 224
4 054 500
24 500
-2 224
4 079 000
3 933 945
-120 555
-145 055
-145 055
-145 055
0
145 055
verksamhet, m.m.
15
s. 16 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
20 097
181 409
-20 097
181 409
180 648
-761
-761
-761
-6 203
5 442
761
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
9 196
92 412
-6 196
95 412
91 719
-693
-693
-3 693
-6 465
2 772
3 693
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
135 471
355 226
-61 000
-132 971
296 726
286 692
-68 534
-7 534
-10 034
-24 501
14 467
10 034
1:11
Bidrag till vissa studier
-378
19 525
19 147
16 626
-2 899
-2 899
-2 521
-3 107
586
2 521
1:12
Myndigheten för yrkeshögskolan
2 226
102 257
5 000
109 483
108 791
6 534
1 534
-692
-3 760
3 068
692
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
122 270
2 395 504
301 475
-122 270
2 696 979
2 568 391
172 887
-128 588
-128 588
-237 598
109 010
128 588
1:15
Särskilt utbildningsstöd
128
154 910
-128
154 910
155 330
420
420
420
-4 227
4 647
-420
1:17
Skolforskningsinstitutet
20 000
5 000
25 000
14 487
-5 513
-10 513
-10 513
-11 113
600
10 513
1:18
Lågstadielyftet
1 987 000
1 987 000
1 986 991
-9
-9
-9
-9
9
2 Universitet och högskolor
402 364
40 641 602
195 291
-134 891
41 104 366
40 872 576
230 974
35 683
-231 790
-286 111
54 321
231 790
2:1
Universitetskanslersämbetet
7 524
136 297
-3 455
140 366
136 846
549
549
-3 519
-7 608
4 089
3 519
2:2
Universitets- och högskolerådet
384
122 889
123 273
118 712
-4 177
-4 177
-4 560
-8 247
3 687
4 560
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
1 558 642
-1 281
1 557 361
1 557 361
-1 281
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
1 984 122
1 984 122
1 984 122
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
1 848 383
21 736
1 870 119
1 870 119
21 736
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på
100 000
2 042 919
2 142 919
2 142 919
100 000
100 000
0
0
0
0
forskarnivå
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
1 904 968
-3 634
1 901 334
1 915 529
10 561
14 195
14 195
14 195
0
-14 195
avancerad nivå
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
1 455 286
1 455 286
1 455 286
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
1 600 053
-19 950
1 580 103
1 580 103
-19 950
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
1 530 801
1 530 801
1 530 801
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
16
s. 17 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och
1 250 031
1 631
1 251 662
1 251 662
1 631
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på
1 047 109
1 047 109
1 047 109
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
1 381 971
-2 510
1 379 461
1 379 461
-2 510
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på
806 309
806 309
806 309
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och
642 341
9 142
651 483
651 483
9 142
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på
1 457 867
1 457 867
1 457 867
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå
2 952
1 054 552
5 060
1 062 564
1 062 564
8 012
2 952
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning
1 387 553
1 387 553
1 387 553
0
0
0
0
0
0
på forskarnivå
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå
623 487
6 068
629 555
629 555
6 068
0
0
0
0
0
och avancerad nivå
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning
353 826
353 826
353 826
0
0
0
0
0
0
på forskarnivå
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och
597 276
-1 605
595 671
595 671
-1 605
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på
204 616
204 616
204 616
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och
993 067
191
993 258
993 258
191
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på
285 795
285 795
285 795
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och
708 944
1 608
710 552
700 468
-8 476
-10 084
-10 084
-10 084
0
10 084
avancerad nivå
17
s. 18 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på
221 253
221 253
221 253
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och
518 487
4 613
523 100
523 100
4 613
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på
207 024
207 024
207 024
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:29
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå
6 362
258 898
8 955
274 215
262 804
3 906
-5 049
-11 411
-11 411
0
11 411
och avancerad nivå
2:30
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning
84 952
84 952
84 952
0
0
0
0
0
0
på forskarnivå
2:31
Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och
826 993
496
827 489
827 489
496
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:32
Malmö högskola: Forskning och utbildning på
119 938
119 938
119 938
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:33
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och
72 522
575 041
596
-15 639
632 520
544 532
-30 509
-31 105
-87 988
-87 988
0
87 988
avancerad nivå
2:34
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på
88 917
88 917
88 917
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på
4 428
191 622
196 050
196 050
4 428
4 428
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig
48 091
48 091
48 091
0
0
0
0
0
0
forskning och utbildning på forskarnivå
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på
615
89 574
3 202
93 391
93 686
4 112
910
295
295
0
-295
grundnivå och avancerad nivå
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan:Forskning och
26 117
26 117
26 117
0
0
0
0
0
0
forskarutbildning
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och
443 104
5 497
448 601
448 601
5 497
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på
59 460
59 460
59 460
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
18
s. 19 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och
395 386
4 318
399 704
399 704
4 318
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på
55 564
55 564
55 564
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och
419 791
4 552
424 343
424 343
4 552
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på
83 865
83 865
83 865
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och
366 277
2 514
368 791
368 791
2 514
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på
55 785
55 785
55 785
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och
352 583
5 041
357 624
357 624
5 041
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på
47 003
47 003
47 003
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och
25 596
303 951
9 010
338 557
322 851
18 900
9 890
-15 706
-15 706
0
15 706
avancerad nivå
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på
41 171
41 171
41 171
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och
16 744
335 247
6 286
358 277
353 656
18 409
12 123
-4 621
-4 621
0
4 621
avancerad nivå
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på
42 006
42 006
42 006
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad
7 957
152 966
160 923
158 102
5 136
5 136
-2 821
-2 821
0
2 821
nivå
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på
8 259
8 259
8 259
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och
60 852
60 852
60 852
0
0
0
0
0
0
avancerad nivå
19
s. 20 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och
4 944
4 944
4 944
0
0
0
0
0
0
utbildning på forskarnivå
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på
122 384
313
122 697
122 697
313
0
0
0
0
0
grundnivå och avancerad nivå
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig
8 352
8 352
8 352
0
0
0
0
0
0
forskning och utbildning på forskarnivå
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och
383 000
-1 776
381 224
381 224
-1 776
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på
49 551
49 551
49 551
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och
23 731
23 731
23 731
0
0
0
0
0
0
avancerad nivå
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på
9 295
9 295
9 295
0
0
0
0
0
0
forskarnivå
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
13 548
2 929 890
14 218
-3 823
2 953 833
2 963 338
33 448
19 230
9 505
-11 186
20 691
-9 505
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
139 769
574 014
-14 000
-108 076
591 707
501 469
-72 545
-58 545
-90 238
-116 092
25 854
90 238
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
3 964
680 080
125 000
-3 898
805 146
785 975
105 895
-19 105
-19 171
-19 171
0
19 171
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 397 080
2 397 080
2 391 414
-5 666
-5 666
-5 666
-5 666
0
5 666
3 Forskning
65 829
7 643 785
48 026
-42 853
7 714 787
7 707 294
63 509
15 483
-7 494
-388 495
381 001
7 494
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
8 380
5 617 028
1 975
5 627 383
5 620 242
3 214
1 239
-7 141
-288 242
281 101
7 141
forskningsinformation
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
-14 231
280 061
46 051
0
311 881
339 887
59 826
13 775
28 006
-1
28 007
-28 006
organisationer
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
4 288
134 403
-277
138 414
140 424
6 021
6 021
2 010
-2 022
4 032
-2 010
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
8 807
349 950
358 757
365 027
15 077
15 077
6 270
-11 228
17 498
-6 270
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
793
26 780
27 573
27 709
929
929
136
-667
803
-136
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella
710
551 309
-710
551 309
554 378
3 069
3 069
3 069
-24 496
27 565
-3 069
organisationer
20
s. 21 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
3:7
Institutet för rymdfysik
540
51 410
51 950
51 993
583
583
43
-1 499
1 542
-43
3:8
Kungl. biblioteket
7 065
347 962
355 027
346 284
-1 678
-1 678
-8 743
-19 182
10 439
8 743
3:9
Polarforskningssekretariatet
3 592
38 765
42 357
31 537
-7 228
-7 228
-10 820
-12 758
1 938
10 820
3:10
Sunet
-1 570
43 742
42 172
40 790
-2 952
-2 952
-1 382
-3 569
2 187
1 382
3:11
Centrala etikprövningsnämnden
2 423
9 234
-2 145
9 511
4 821
-4 413
-4 413
-4 690
-4 967
277
4 690
3:12
Regionala etikprövningsnämnder
7 941
40 569
-7 216
41 294
35 072
-5 497
-5 497
-6 223
-7 258
1 035
6 223
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
37 092
152 572
-32 505
157 159
149 132
-3 440
-3 440
-8 028
-12 605
4 577
8 028
4 Vissa gemensamma ändamål
21 226
129 994
-20 732
130 489
125 233
-4 761
-4 761
-5 255
-7 324
2 069
5 255
4:1
Internationella program
1 926
81 589
-1 926
81 589
80 948
-641
-641
-641
-641
0
641
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
18 806
30 886
-18 806
30 886
26 849
-4 037
-4 037
-4 037
-5 581
1 544
4 037
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
264
9 181
9 445
9 355
174
174
-91
-366
275
91
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och
230
8 338
8 568
8 082
-256
-256
-487
-737
250
487
forskning
Äldre anslag
3 602
0
-3 602
0
0
0
0
1:13 (2014)
Utveckling av vuxenutbildning m.m.
3 602
0
-3 602
0
0
0
0
0
0
0
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
32 052
12 785 347
551 000
-15 470
13 352 929
13 280 502
495 155
-55 845
-72 427
-227 854
155 427
72 427
1 Kulturområdesövergripande verksamhet
7 218
1 754 159
31 250
-5 007
1 787 620
1 783 407
29 248
-2 002
-4 213
-57 392
53 179
4 213
1:1
Statens kulturråd
1 190
42 559
1 250
44 999
44 468
1 909
659
-531
-1 957
1 426
531
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
60
195 788
-67
195 781
195 754
-34
-34
-28
-5 857
5 829
28
internationellt kulturutbyte och samarbete
1:3
Skapande skola
990
173 571
10 000
-990
183 571
183 625
10 054
54
54
-5 153
5 207
-54
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
609
37 979
0
38 588
38 239
260
260
-349
-1 489
1 140
349
kulturområdet
21
s. 22 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
520
9 875
-520
9 875
8 284
-1 591
-1 591
-1 591
-1 887
296
1 591
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
-42
1 278 948
20 000
1 298 906
1 297 331
18 383
-1 617
-1 574
-40 392
38 818
1 574
1:7
Myndigheten för kulturanalys
3 891
15 439
-3 430
15 900
15 705
266
266
-195
-658
463
195
2 Teater, dans och musik
3 054
1 277 240
-163
1 280 130
1 277 908
668
668
-2 223
-11 210
8 987
2 223
2:1
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens
977 660
977 660
977 660
0
0
0
0
0
0
Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
163
189 064
-163
189 064
189 084
20
20
20
-5 652
5 672
-20
2:3
Statens musikverk
2 890
110 516
113 406
111 163
647
647
-2 243
-5 558
3 315
2 243
3 Litteraturen, läsandet och språket
2 088
314 242
-12
316 318
311 324
-2 918
-2 918
-4 994
-13 972
8 978
4 994
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
12
138 060
-12
138 060
137 961
-99
-99
-99
-3 791
3 692
99
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
470
118 189
118 659
115 489
-2 700
-2 700
-3 170
-6 716
3 546
3 170
3:4
Institutet för språk och folkminnen
1 606
57 993
59 599
57 874
-119
-119
-1 725
-3 465
1 740
1 725
4 Bildkonst, arkitektur, form och design
-591
80 753
750
-2
80 910
80 493
-260
-1 010
-417
-2 840
2 423
417
4:1
Statens konstråd
-223
8 130
750
8 657
8 783
653
-97
127
-117
244
-127
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
-461
33 025
32 564
32 332
-693
-693
-232
-1 223
991
232
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
91
11 463
11 554
11 243
-220
-220
-311
-655
344
311
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
2
28 135
-2
28 135
28 134
-1
-1
-1
-845
844
1
5 Kulturskaparnas villkor
836
398 478
-53
399 260
396 311
-2 167
-2 167
-2 949
-14 867
11 918
2 949
5:1
Konstnärsnämnden
469
24 877
0
25 346
23 629
-1 248
-1 248
-1 717
-2 463
746
1 717
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
367
373 601
-53
373 914
372 682
-919
-919
-1 232
-12 404
11 172
1 232
6 Arkiv
-4 265
370 001
365 736
355 429
-14 572
-14 572
-10 306
-21 406
11 100
10 306
22
s. 23 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
6:1
Riksarkivet
-4 265
370 001
365 736
355 429
-14 572
-14 572
-10 306
-21 406
11 100
10 306
7 Kulturmiljö
-3 852
926 955
-25
923 079
919 836
-7 119
-7 119
-3 242
-17 251
14 009
3 242
7:1
Riksantikvarieämbetet
-1 426
215 822
214 396
211 659
-4 163
-4 163
-2 736
-9 211
6 475
2 736
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
-2 425
251 133
-25
248 683
248 177
-2 956
-2 956
-506
-8 040
7 534
506
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460 000
460 000
460 000
0
0
0
0
0
0
8 Museer och utställningar
13 974
1 393 708
5 000
-3 268
1 409 415
1 395 013
1 305
-3 695
-14 402
-47 361
32 959
14 402
8:1
Centrala museer: Myndigheter
13 923
1 010 957
-3 188
1 021 692
1 011 314
357
357
-10 379
-40 708
30 329
10 379
8:2
Centrala museer: Stiftelser
245 877
245 877
245 877
0
0
0
0
0
0
8:3
Bidrag till vissa museer
49 117
49 117
49 117
0
0
0
0
0
0
8:4
Riksutställningar
905
43 261
44 166
39 746
-3 515
-3 515
-4 420
-5 718
1 298
4 420
8:5
Forum för levande historia
-933
44 416
5 000
48 483
48 960
4 544
-456
477
-855
1 332
-477
8:6
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
80
80
-80
80
-80
-80
-80
-80
0
80
kulturföremål
9 Trossamfund
4 149
94 834
7 000
-2 329
103 653
92 918
-1 916
-8 916
-10 735
-13 492
2 757
10 735
9:1
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
-424
9 742
9 318
9 047
-695
-695
-272
-564
292
272
9:2
Stöd till trossamfund
4 572
85 092
7 000
-2 329
94 335
83 871
-1 221
-8 221
-10 463
-12 928
2 465
10 463
10 Film
0
309 644
309 644
309 644
0
0
0
0
10:1
Filmstöd
309 644
309 644
309 644
0
0
0
0
0
0
11 Medier
2 505
91 062
-64
93 503
85 773
-5 289
-5 289
-7 729
-10 044
2 315
7 729
11:1
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland
21 774
21 774
21 774
0
0
0
0
0
0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
2 648
2 648
2 648
0
0
0
0
0
0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
64
383
-64
383
355
-28
-28
-28
-28
0
28
23
s. 24 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
11:4
Statens medieråd
-600
17 101
16 501
16 409
-692
-692
-91
-604
513
91
11:5
Stöd till taltidningar
3 041
49 156
52 197
44 588
-4 568
-4 568
-7 610
-9 412
1 802
7 610
12 Ungdomspolitik
2 701
293 776
-1 764
294 714
292 648
-1 128
-1 128
-2 066
-3 066
1 000
2 066
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
938
33 336
34 274
33 318
-18
-18
-956
-1 956
1 000
956
12:2
Bidrag till nationell och internationell
1 764
260 440
-1 764
260 440
259 330
-1 110
-1 110
-1 110
-1 110
0
1 110
ungdomsverksamhet
13 Politik för det civila samhället
931
1 833 621
357 000
-931
2 190 621
2 185 750
352 129
-4 871
-4 871
-8 710
3 839
4 871
13:1
Stöd till idrotten
235
1 705 751
52 000
-235
1 757 751
1 757 794
52 043
43
43
-67
110
-43
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
283
32 164
-283
32 164
28 600
-3 564
-3 564
-3 564
-6 459
2 895
3 564
13:3
Bidrag för kvinnors organisering
405
28 163
-405
28 163
28 063
-100
-100
-100
-100
0
100
13:4
Stöd till friluftsorganisationer
27 785
27 785
27 785
0
0
0
-834
834
0
13:5
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
0
15 000
0
15 000
15 000
0
0
0
0
0
0
13:6
Insatser för den ideella sektorn
8
24 758
305 000
-8
329 758
328 509
303 751
-1 249
-1 249
-1 249
0
1 249
14 Folkbildning
0
3 598 201
150 000
0
3 748 201
3 747 913
149 712
-288
-288
-791
503
288
14:1
Bidrag till folkbildningen
3 581 432
45 000
3 626 432
3 626 432
45 000
0
0
0
0
0
14:2
Bidrag till kontakttolkutbildning
0
16 769
0
16 769
16 481
-288
-288
-288
-791
503
288
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
0
105 000
105 000
105 000
105 000
0
0
0
0
15 Tillsyn över spelmarknaden
3 304
48 673
-1 851
50 126
46 134
-2 539
-2 539
-3 992
-5 452
1 460
3 992
15:1
Lotteriinspektionen
3 304
48 673
-1 851
50 126
46 134
-2 539
-2 539
-3 992
-5 452
1 460
3 992
24
s. 25 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
203 338
1 207 973
16 200
-162 062
1 265 449
1 074 116
-133 857
-150 057
-191 333
-223 958
32 625
191 333
byggande samt konsumentpolitik
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och
200 460
990 704
16 200
-161 906
1 045 457
856 381
-134 323
-150 523
-189 076
-212 580
23 504
189 076
lantmäteriverksamhet
1:1
Bostadspolitisk utveckling
6 577
17 000
-6 577
17 000
10 086
-6 914
-6 914
-6 914
-6 914
0
6 914
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
85 180
99 500
-85 180
99 500
6 037
-93 463
-93 463
-93 463
-93 463
0
93 463
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
42 105
43 000
-42 105
43 000
550
-42 450
-42 450
-42 450
-42 450
0
42 450
1:4
Innovativt byggande
918
20 000
20 918
12 258
-7 742
-7 742
-8 659
-8 659
0
8 659
1:5
Boverket
28 135
224 948
-8 341
244 742
234 295
9 347
9 347
-10 447
-17 144
6 697
10 447
1:6
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
9 184
12 000
-9 184
12 000
7 801
-4 199
-4 199
-4 199
-4 559
360
4 199
1:7
Statens geotekniska institut
-778
44 532
43 754
43 978
-554
-554
224
-1 112
1 336
-224
1:8
Lantmäteriet
14 232
502 699
516 931
509 022
6 323
6 323
-7 909
-23 020
15 111
7 909
1:9
Statens va-nämnd
-212
9 025
1 200
10 013
9 718
693
-507
-295
-295
0
295
1:10
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
14 801
2 000
-10 201
6 600
3 607
1 607
1 607
-2 993
-2 993
0
2 993
1:11
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum
318
16 000
-318
16 000
15 808
-192
-192
-192
-192
0
192
1:13
Upprustning av skollokaler
0
15 000
15 000
3 221
3 221
-11 779
-11 779
-11 779
0
11 779
2 Konsumentpolitik
2 878
217 269
-155
219 992
217 736
467
467
-2 256
-11 377
9 121
2 256
2:1
Marknadsdomstolen
161
10 979
0
11 140
10 977
-2
-2
-163
-492
329
163
2:2
Konsumentverket
2 265
135 208
137 473
134 958
-250
-250
-2 514
-9 274
6 760
2 514
2:3
Allmänna reklamationsnämnden
-102
35 524
35 422
36 128
604
604
706
-360
1 066
-706
2:4
Fastighetsmäklarinspektionen
399
16 725
0
17 124
16 897
172
172
-226
-728
502
226
2:5
Åtgärder på konsumentområdet
155
15 459
-155
15 459
15 400
-59
-59
-59
-523
464
59
2:6
Bidrag till miljömärkning av produkter
3 374
3 374
3 374
0
0
0
0
0
0
UO 19 Regional tillväxt
111 916
2 700 801
-153 502
2 659 215
2 242 749
-458 052
-458 052
-416 466
-587 410
170 944
416 466
25
s. 26 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
-11 672
1 469 637
-43 218
1 414 747
1 410 065
-59 572
-59 572
-4 683
-151 651
146 968
4 683
1:2
Transportbidrag
80 007
400 864
-80 007
400 864
354 336
-46 528
-46 528
-46 528
-58 554
12 026
46 528
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
23 581
589 300
-15 277
597 603
384 984
-204 316
-204 316
-212 619
-212 619
0
212 619
2007-2013
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
20 000
241 000
-15 000
246 000
93 364
-147 636
-147 636
-152 636
-164 586
11 950
152 636
2014-2020
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
130 114
5 341 118
706 300
-48 976
6 128 557
5 938 407
597 289
-109 011
-190 149
-263 853
73 704
190 149
1 Miljöpolitik
126 242
4 652 742
706 300
-48 976
5 436 308
5 260 308
607 566
-98 734
-176 000
-229 053
53 053
176 000
1:1
Naturvårdsverket
2 731
378 259
15 000
395 990
397 272
19 013
4 013
1 282
-10 066
11 348
-1 282
1:2
Miljöövervakning m.m.
472
281 214
25 000
-472
306 214
302 581
21 367
-3 633
-3 633
-10 323
6 690
3 633
1:3
Åtgärder för värdefull natur
-2 119
649 535
110 000
757 416
737 897
88 362
-21 638
-19 518
-19 518
0
19 518
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
30 664
420 018
-1 084
449 598
445 648
25 630
25 630
-3 950
-3 950
0
3 950
1:5
Miljöforskning
16
75 990
-16
75 990
75 944
-46
-46
-46
-46
0
46
1:6
Kemikalieinspektionen
7 237
209 052
5 000
-748
220 542
215 906
6 854
1 854
-4 636
-10 908
6 272
4 636
1:7
Avgifter till Internationella organisationer
33 701
183 131
7 000
-20 201
203 631
202 996
19 865
12 865
-635
-6 126
5 491
635
1:8
Supermiljöbilspremie
720
215 000
132 000
-720
347 000
346 970
131 970
-30
-30
-30
0
30
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
4 525
219 104
223 629
221 052
1 948
1 948
-2 577
-9 150
6 573
2 577
1:10
Klimatanpassning
15 746
115 000
-15 868
114 878
116 152
1 152
1 152
1 274
-2 176
3 450
-1 274
1:11
Inspire
1 657
20 000
-1 657
20 000
19 333
-667
-667
-667
-1 267
600
667
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
4 353
666 565
20 000
-4 353
686 565
686 564
19 999
-1
-1
-1
0
1
1:13
Insatser för internationella klimatinvesteringar
-374
183 000
-565
182 061
182 993
-7
-7
933
-4 557
5 490
-933
1:14
Internationellt miljösamarbete
2 116
33 900
22 000
-2 116
0
55 900
52 534
18 634
-3 366
-3 366
-4 266
900
3 366
1:15
Hållbara städer
20 277
80 000
100 277
-6 033
-86 033
-86 033
-106 310
-106 310
0
106 310
1:16
Skydd av värdefull natur
-2 857
715 000
245 300
957 443
955 391
240 391
-4 909
-2 052
-2 052
0
2 052
1:17
Havs- och vattenmyndigheten
7 377
207 974
-1 176
214 175
208 036
62
62
-6 140
-12 379
6 239
6 140
26
s. 27 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:18
Klimatinvesteringar i kommuner och regioner
0
125 000
125 000
99 071
99 071
-25 929
-25 929
-25 929
0
25 929
2 Miljöforskning
3 873
688 376
692 249
678 100
-10 276
-10 276
-14 149
-34 800
20 651
14 149
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
-212
55 513
55 301
56 839
1 326
1 326
1 538
-127
1 665
-1 538
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
4 085
632 863
636 948
621 260
-11 603
-11 603
-15 688
-34 674
18 986
15 688
samhällsbyggande: Forskning
UO 21 Energi
241 791
2 469 609
-87 000
-163 746
2 460 654
2 290 726
-178 883
-91 883
-169 928
-281 980
112 052
169 928
1:1
Statens energimyndighet
8 506
274 028
-12 000
-123
270 411
264 591
-9 437
2 563
-5 820
-14 041
8 221
5 820
1:2
Insatser för energieffektivisering
44 034
243 000
-44 034
243 000
195 214
-47 786
-47 786
-47 786
-59 936
12 150
47 786
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
-280
10 000
9 720
9 195
-805
-805
-525
-825
300
525
1:4
Energiforskning
10 934
1 192 536
-4 132
1 199 339
1 140 468
-52 068
-52 068
-58 870
-118 497
59 627
58 870
1:5
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av
1 075
138 600
-1 075
138 600
140 548
1 948
1 948
1 948
-11 912
13 860
-1 948
Barsebäcksverket
1:6
Planeringsstöd för vindkraft
18
15 000
-18
15 000
14 392
-608
-608
-608
-608
0
608
1:7
Energimarknadsinspektionen
5 677
105 117
-2 539
108 256
108 242
3 125
3 125
-14
-3 168
3 154
14
1:8
Energiteknik
3 860
140 000
-3 860
140 000
134 710
-5 290
-5 290
-5 290
-9 490
4 200
5 290
1:9
Elberedskap
143 877
255 000
-83 877
315 000
262 014
7 014
7 014
-52 986
-60 636
7 650
52 986
1:10
Avgifter till internationella organisationer
6 742
21 328
-6 742
21 328
21 351
23
23
23
-617
640
-23
1:11
Laddinfrastruktur
75 000
-75 000
0
-75 000
0
0
-2 250
2 250
0
Äldre anslag
17 346
0
-17 346
0
0
0
0
1:2 (2014)
Regionala och lokala insatser för
5 673
-5 673
0
0
0
0
0
0
energieffektivisering
1:10 (2014)
Energieffektiviseringsprogram
11 674
-11 674
0
0
0
0
0
0
27
s. 28 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 22 Kommunikationer
2 501 181
48 870 983
579 000
-164 316
51 786 849
47 242 377
-1 628 606
-2 207 606
-4 544 471
-7 991 686
3 447 215
4 544 471
1 Transportpolitik
2 459 523
48 441 680
620 000
-125 806
51 395 396
46 877 692
-1 563 988
-2 183 988
-4 517 704
-7 954 872
3 437 168
4 517 704
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
-906 346
21 718 542
-936
20 811 260
19 490 526
-2 228 016
-2 228 016
-1 320 734
-2 568 230
1 247 496
1 320 734
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1 216 905
19 581 798
620 000
21 418 703
20 705 980
1 124 182
504 182
-712 723
-2 722 340
2 009 617
712 723
1:3
Trafikverket
8 026
1 282 706
1 290 732
1 287 040
4 334
4 334
-3 693
-42 174
38 481
3 693
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
388 308
388 308
388 308
0
0
0
0
0
0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
162 284
162 284
88 527
-73 757
-73 757
-73 757
-73 757
0
73 757
1:6
Driftbidrag till icke statliga flygplatser
41
80 013
-41
80 013
77 752
-2 261
-2 261
-2 261
-3 649
1 388
2 261
1:7
Trafikavtal
58 233
831 000
-58 233
831 000
779 529
-51 471
-51 471
-51 471
-76 401
24 930
51 471
1:8
Viss internationell verksamhet
25 155
25 155
25 437
282
282
282
-473
755
-282
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
46 525
46 525
46 525
0
0
0
-1 396
1 396
0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
303 447
348 500
651 947
123 084
-225 416
-225 416
-528 863
-539 318
10 455
528 863
Transeuropeiska nätverk
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 558 873
1 005 058
2 563 931
1 006 742
1 684
1 684
-1 557 189
-1 575 711
18 522
1 557 189
1:12
Transportstyrelsen
122 619
2 019 977
-62 174
2 080 422
1 969 862
-50 115
-50 115
-110 560
-171 160
60 600
110 560
1:13
Trafikanalys
6 304
62 851
-4 423
64 732
63 427
576
576
-1 305
-3 191
1 886
1 305
1:14
Trängselskatt i Göteborg
91 421
888 963
980 384
824 955
-64 008
-64 008
-155 429
-177 071
21 642
155 429
2 Politiken för informationssamhället
41 659
429 303
-41 000
-38 509
391 452
364 685
-64 618
-23 618
-26 767
-36 814
10 047
26 767
2:1
Post- och telestyrelsen
537
27 487
28 024
27 937
450
450
-87
-912
825
87
2:2
Ersättning för särskilda tjänster till
7 663
138 278
-7 663
138 278
130 210
-8 068
-8 068
-8 068
-12 216
4 148
8 068
funktionshindrade
2:3
Grundläggande betaltjänster
16 305
35 500
-16 305
35 500
23 138
-12 362
-12 362
-12 362
-13 367
1 005
12 362
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
2 345
18 844
-2 345
18 844
17 463
-1 381
-1 381
-1 381
-1 666
285
1 381
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
14 167
126 144
-6 000
-11 554
122 756
121 053
-5 091
909
-1 704
-5 488
3 784
1 704
28
s. 29 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:6
Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk
642
83 050
-35 000
-642
48 050
44 885
-38 165
-3 165
-3 165
-3 165
0
3 165
betydelse
UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
385 054
15 656 027
24 935
-688 539
15 377 477
13 397 561
-2 258 466
-2 283 401
-1 979 916
-2 465 303
485 387
1 979 916
1:1
Skogsstyrelsen
7 425
399 278
1 000
407 703
398 872
-406
-1 406
-8 831
-20 809
11 978
8 831
1:2
Insatser för skogsbruket
8 211
266 373
7 000
-6 511
275 073
248 381
-17 992
-24 992
-26 692
-26 692
0
26 692
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
-1 027
115 921
114 894
117 706
1 785
1 785
2 812
-666
3 478
-2 812
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
102 074
102 074
102 074
0
0
0
-3 200
3 200
0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
4 000
13 433
17 433
11 114
-2 319
-2 319
-6 319
-6 722
403
6 319
1:6
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
7 266
124 349
-7 269
124 347
122 599
-1 750
-1 750
-1 748
-5 478
3 730
1 748
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
2 344
37 778
10 000
-2 344
47 778
45 575
7 797
-2 203
-2 203
-3 336
1 133
2 203
1:8
Statens jordbruksverk
16 530
501 086
517 616
505 673
4 587
4 587
-11 943
-27 513
15 570
11 943
1:9
Bekämpande av växtskadegörare
15
5 000
-15
5 000
4 999
-1
-1
-1
-151
150
1
1:10
Gårdsstöd m.m.
-319 637
6 097 400
-530
5 777 234
5 607 203
-490 197
-490 197
-170 031
-474 877
304 846
170 031
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
13 063
129 000
-13 063
129 000
111 905
-17 095
-17 095
-17 095
-24 835
7 740
17 095
1:12
Finansiella korrigeringar m.m.
2 170
75 472
-2 170
75 472
56 825
-18 647
-18 647
-18 647
-20 911
2 264
18 647
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
21 209
46 105
-19 674
47 640
23 092
-23 013
-23 013
-24 548
-24 548
0
24 548
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
40 796
143 051
-29 496
154 351
51 144
-91 907
-91 907
-103 207
-103 207
0
103 207
m.m.
1:15
Livsmedelsverket
5 600
303 139
308 739
303 464
325
325
-5 275
-14 369
9 094
5 275
1:16
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
3 873
50 160
-3 873
50 160
48 031
-2 129
-2 129
-2 129
-2 584
455
2 129
1:17
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
1 349
42 913
-1 349
42 913
42 891
-22
-22
-22
-1 309
1 287
22
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
297 546
2 740 505
-350 001
2 688 050
1 789 165
-951 340
-951 340
-898 885
-959 429
60 544
898 885
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
256 416
2 083 785
-246 416
2 093 785
1 427 122
-656 663
-656 663
-666 663
-703 946
37 283
666 663
landsbygdens miljö och struktur
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
5 776
32 830
-5 776
32 830
31 999
-831
-831
-831
-1 966
1 135
831
1:21
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
4 116
4 116
4 116
0
0
0
-123
123
0
29
s. 30 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:22
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
1 029
1 029
1 029
0
0
0
-103
103
0
1:23
Främjande av rennäringen m.m.
-2 150
107 915
-52
105 713
110 701
2 786
2 786
4 988
-412
5 400
-4 988
1:24
Sveriges lantbruksuniversitet
1 716 438
6 935
1 723 373
1 723 373
6 935
0
0
0
0
0
1:25
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
14 279
515 700
529 979
507 332
-8 368
-8 368
-22 647
-38 118
15 471
22 647
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
1:26
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 177
1 177
1 177
0
0
0
0
0
0
UO 24 Näringsliv
274 199
5 309 162
207 000
-203 166
5 587 194
5 475 250
166 088
-40 912
-111 944
-309 741
197 797
111 944
1 Näringspolitik
266 508
4 848 853
131 000
-199 099
5 047 262
4 943 334
94 481
-36 519
-103 927
-272 326
168 399
103 927
1:1
Verket för innovationssystem
-767
220 176
219 409
212 916
-7 260
-7 260
-6 493
-13 098
6 605
6 493
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
24 840
2 448 966
-30 000
2 443 806
2 442 904
-6 062
23 938
-902
-74 371
73 469
902
utveckling
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
615 907
615 907
615 907
0
0
0
-18 477
18 477
0
1:4
Tillväxtverket
6 117
268 960
275 077
269 165
205
205
-5 912
-13 981
8 069
5 912
1:5
Näringslivsutveckling
172 946
291 772
50 000
-152 366
362 352
344 651
52 879
2 879
-17 701
-33 540
15 839
17 701
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
2 909
81 503
-472
83 940
78 140
-3 363
-3 363
-5 800
-8 245
2 445
5 800
analyser
1:7
Turistfrämjande
109 824
30 000
139 824
139 824
30 000
0
0
-4 195
4 195
0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
7 931
224 428
-1 228
231 132
224 273
-155
-155
-6 859
-13 592
6 733
6 859
1:9
Geovetenskaplig forskning
1
5 806
5 807
5 806
0
0
-1
-1
0
1
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
1 750
14 000
-1 750
14 000
11 070
-2 930
-2 930
-2 930
-3 350
420
2 930
1:11
Patentbesvärsrätten
2 334
19 238
21 572
19 998
760
760
-1 574
-2 151
577
1 574
1:12
Bolagsverket
-651
24 842
24 191
20 719
-4 123
-4 123
-3 471
-4 713
1 242
3 471
1:13
Bidrag till terminologisk verksamhet
4 288
4 288
4 288
0
0
0
0
0
0
1:14
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
8 327
8 327
8 327
0
0
0
0
0
0
1:15
Konkurrensverket
1 711
215 192
-28 440
188 463
175 141
-40 051
-11 611
-13 322
-34 841
21 519
13 322
30
s. 31 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:16
Konkurrensforskning
103
13 657
13 760
13 584
-73
-73
-176
-586
410
176
1:17
Upprustning och drift av Göta kanal
25 210
25 210
25 210
0
0
0
0
0
0
1:18
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
26 754
22 200
10 000
-22 754
36 200
21 851
-349
-10 349
-14 349
-15 015
666
14 349
företag
1:19
Kapitalinsatser i statliga bolag
1 000
1 000
-1 000
1 000
-1 000
-1 000
-1 000
-1 000
0
1 000
1:20
Avgifter till vissa internationella organisationer
2 987
17 780
-2 987
17 780
15 765
-2 015
-2 015
-2 015
-2 015
0
2 015
1:21
Finansiering av rättegångskostnader
16 542
18 000
-16 542
18 000
2 228
-15 772
-15 772
-15 772
-17 572
1 800
15 772
1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
197 777
71 000
268 777
268 777
71 000
0
0
-5 933
5 933
0
1:23
Upphandlingsmyndigheten
0
28 440
28 440
22 789
22 789
-5 651
-5 651
-5 651
0
5 651
2 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande
7 691
460 309
76 000
-4 067
539 933
531 916
71 607
-4 393
-8 017
-37 415
29 398
8 017
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
129
23 885
24 014
23 733
-152
-152
-281
-998
717
281
Myndighetsverksamhet
2:2
Kommerskollegium
3 461
83 553
-969
86 045
84 628
1 075
1 075
-1 416
-3 923
2 507
1 416
2:3
Exportfrämjande verksamhet
1 287
243 889
69 000
-1 287
312 889
307 884
63 995
-5 005
-5 005
-27 477
22 472
5 005
2:4
Investeringsfrämjande
1 003
57 410
5 000
63 413
62 410
5 000
0
-1 003
-2 653
1 650
1 003
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
1 811
20 517
2 000
-1 811
22 517
22 206
1 689
-311
-311
-2 363
2 052
311
2:6
Bidrag till standardiseringen
31 055
31 055
31 055
0
0
0
0
0
0
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
0
91 441 002
10 663 000
0
102 104 002
102 036 640
10 595 638
-67 362
-67 362
-205 083
137 721
67 362
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
0
87 722 687
0
87 722 687
87 722 687
0
0
0
-26 332
26 332
0
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0
3 712 965
0
3 712 965
3 645 603
-67 362
-67 362
-67 362
-178 751
111 389
67 362
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
5 350
5 350
5 350
0
0
0
0
0
0
1:4
Stöd till kommuner och landsting
0
863 000
863 000
863 000
863 000
0
0
0
0
0
1:5
Tillfälligt stöd till kommuner och landsting
0
9 800 000
9 800 000
9 800 000
9 800 000
0
0
0
0
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
18 758 704
20 526 200
8 800 000
-18 759 136
29 325 768
21 935 912
1 409 712
-7 390 288
-7 389 856
-9 441 776
2 051 920
7 389 856
1:1
Räntor på statsskulden
18 729 068
20 371 000
8 800 000
-18 729 068
29 171 000
21 796 897
1 425 897
-7 374 103
-7 374 103
-9 411 203
2 037 100
7 374 103
31
s. 32 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:2
Oförutsedda utgifter
-432
10 000
9 568
-10 000
-10 000
-9 568
-9 868
300
9 568
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
30 068
145 200
-30 068
145 200
139 015
-6 185
-6 185
-6 185
-20 705
14 520
6 185
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen
-3 728 478
40 126 178
3 728 478
40 126 178
44 231 504
4 105 326
376 848
4 105 325
-280 140
4 385 465
-4 105 325
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-3 728 478
40 126 178
3 728 478
40 126 178
44 231 504
4 105 326
376 848
4 105 325
-280 140
4 385 465
-4 105 325
(A) Summa Utgiftsområden (UO 1-27)
29 068 403
873 857 246
35 564 589
-31 036 295
2 117
907 456 061
889 344 896
15 487 650
-20 076 939
-18 111 165
-56 699 172
38 588 007
18 111 165
(B) Förändring av anslagsbehållningar
-4 586 975
-4 586 975
0
4 586 975
4 586 975
4 586 975
4 586 975
-4 586 975
(C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26
-6 000
-6 000
0
6 000
6 000
6 000
6 000
-6 000
(D) Summa utgifter (A+B+C)
29 068 403
869 264 271
35 564 589
-31 036 295
2 117
902 863 086
889 344 896
20 080 625
-15 483 964
-13 518 190
-52 106 197
38 588 007
13 518 190
(E) Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. (A-UO
10 309 699
853 331 046
26 764 589
-12 277 158
2 117
878 130 293
867 408 984
14 077 938
-12 686 651
-10 721 309
-47 257 396
36 536 087
10 721 309
26)
(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning
321 629
321 629
10 094 216
9 772 587
9 772 587
9 772 587
9 772 587
(G) Kassamässig korrigering
0
0
-7 259 707
-7 259 707
-7 259 707
-7 259 707
-7 259 707
(H) Budgetens utgifter m.m. (D+F+G)
29 068 403
869 585 900
35 564 589
-31 036 295
2 117
903 184 715
892 179 406
22 593 506
-12 971 083
-11 005 309
-49 593 316
38 588 007
11 005 309
(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
267 831 000
267 466 191
-364 809
(J) Takbegränsade utgifter (E+B+I)
1 116 575 071
1 134 875 176
18 300 105
(K) Marginal till utgiftstaket
41 424 929
23 124 824
-18 300 105
(L) Utgiftstak (J+K)
1 158 000 000
1 158 000 000
0
32
opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Beställnings- bemyndiganden
s. 1 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2015
Tusental kronor
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2015-12-31
1 Rikets styrelse
6:6
Stöd till politiska partier
171 200
129 098
Totalt UO 01
171 200
129 098
2 Samhällsekonomi och
1:10
Bidragsfastigheter
30 000
0
finansförvaltning
Totalt UO 2
30 000
0
4 Rättsväsendet
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s
20 000
0
inre säkerhet
Totalt UO 4
20 000
0
5 Internationell samverkan
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
159 500
198 872
Totalt UO 5
159 500
198 872
6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
66 000 000
63 847 915
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
19 500 000
16 755 919
anläggningar
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
30 000
20 904
naturolyckor
2:4
Krisberedskap
712 000
634 056
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
55 000
46 495
Totalt UO 6
86 297 000
81 305 289
7 Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
71 071 000
56 189 923
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
25 000
21 280
Totalt UO 7
71 096 000
56 211 203
8 Migration
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
198 000
670
och flyktingar
Totalt UO 8
198 000
670
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:8
Bidrag till psykiatri
21 200
17 316
2:2
Insatser för vaccinberedskap
510 000
0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
500 000
429 928
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
50 400
49 984
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
961 000
933 965
Totalt UO 9
2 042 600
1 431 193
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
3 250 000
2 951 119
funktionsnedsättning
Totalt UO 10
3 250 000
2 951 119
13 Integration och jämställdhet
1:4
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa
3 500 000
468 059
nyanlända invandrare
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
27 239
10 500
Totalt UO 13
3 527 239
478 559
3
s. 2 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 3
Utestående
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
åtaganden
2015-12-31
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
7 010 000
4 111 790
insatser
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
13 000 000
11 750 774
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020
2 000 000
1 865 378
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
9 000
7 223
utvärdering
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
33 212
33 212
2:1
Arbetsmiljöverket
18 400
18 391
Totalt UO 14
22 070 612
17 786 768
15 Studiestöd
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4 000
2 904
Totalt UO 15
4 000
2 904
16 Utbildning och universitetsforskning
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
2 716 000
1 771 436
verksamhet
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
34 000
31 107
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
415 000
270 023
verksamhet m.m.
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
266 000
74 260
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
3 725 000
3 711 575
1:17
Skolforskningsinstitutet
5 000
0
1:18
Lågstadielyftet
2 000 000
0
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
60 000
42 478
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
20 084 000
16 762 467
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
1 835 000
1 633 565
organisationer
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1 600 000
1 217 665
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
2 000 000
1 775 483
4:1
Internationella program
153 000
90 276
Totalt UO 16
34 893 000
27 380 335
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:3
Skapande skola
100 000
0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 000
7 422
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
137 000
102 324
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
25 000
20 000
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
136 000
96 242
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
80 000
71 814
12:2
Bidrag till nationell och internationell
100 000
100 000
ungdomsverksamhet
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
32 000
27 701
13:3
Bidrag för kvinnors organisering
29 000
19 927
13:5
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
15 000
14:1
Bidrag till folkbildningen
13 000
0
14:2
Bidrag till kontakttolkutbildning
30 000
19 500
Totalt UO 17
706 000
479 930
18 Samhällsplanering,
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
60 200
10 783
bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
1:4
Innovativt byggande
10 000
6 411
4
s. 3 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 3
Utestående
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
åtaganden
2015-12-31
1:10
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
2 000
0
1:11
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum
10 000
6 223
1:13
Upprustning av skollokaler
150 000
4 017
Totalt UO 18
232 200
27 434
19 Regional tillväxt
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
2 895 000
1 934 170
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
3 550 000
3 164 000
2014–2020
Totalt UO 19
6 445 000
5 098 170
20 Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
100 000
60 307
1:3
Åtgärder för värdefull natur
350 000
225 904
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 040 000
840 171
1:5
Miljöforskning
102 000
100 363
1:10
Klimatanpassning
50 000
870
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
215 000
198 583
1:13
Insatser för internationella klimatinvesteringar
1 700 000
1 384 635
1:14
Internationellt miljösamarbete
23 000
2 732
1:16
Skydd av värdefull natur
45 000
40 940
1:18
Klimatinvesteringar i kommuner och regioner
300 000
187 077
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
1 600 000
1 071 332
samhällsbyggande: Forskning
Totalt UO 20
5 525 000
4 112 914
21 Energi
1:2
Insatser för energieffektivisering
384 000
114 737
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
7 500
3 880
1:4
Energiforskning
3 500 000
1 902 114
1:8
Energiteknik
140 000
130 315
1:9
Elberedskap
330 000
158 779
1:10
Avgifter till Internationella organisationer
30 000
28 239
1:11
Laddinfrastruktur
150 000
0
Totalt UO 21
4 541 500
2 338 064
22 Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
94 800 000
84 906 004
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
18 008 000
17 463 500
1:7
Trafikavtal
7 500 000
6 408 100
1:11
Trängselskatt i Stockholm
12 500 000
10 928 600
1:14
Trängselskatt i Göteborg
4 000 000
2 540 000
2:2
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade
170 000
167 280
2:3
Grundläggande betaltjänster
36 000
32 751
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
110 000
71 442
Totalt UO 22
137 124 000
122 517 677
23 Areella näringar, landsbygd och
1:2
Insatser för skogsbruket
120 000
45 506
livsmedel
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
102 000
67 641
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
194 000
0
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
915 000
0
m.m.
5
s. 4 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 5 /1 6 : 1 01 B ila ga 3
Utestående
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
åtaganden
2015-12-31
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
13 306 115
417 853
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
9 681 705
286 472
miljö och struktur
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
175 000
115 000
1:25
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
1 400 000
732 552
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
Totalt UO 23
25 893 820
1 665 024
24 Näringsliv
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
2 100 000
2 069 585
1:5
Näringslivsutveckling
241 000
91 250
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 000
4 525
Totalt UO 24
2 346 000
2 165 360
Totalt
406 572 671
326 280 582
6
opaginerad Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
s. 1 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport
nr
Namn
Beslut
2015:1
Utbildningsstödet till varslade vid Volvo Cars – omskolad till arbete?
Skr. 2014/15:111
2015:2
Kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten
Skr. 2014/15:142
2015:3
Den officiella statistiken – en rättvisande bild av samhällsutvecklingen?
Skr. 2014/15:141
2015:4
Återfall i brott - hur kan samhällets samlade resurser användas bättre?
Skr. 2015/16:27
2015:5
Digitalradio – varför och för vem?
Skr. 2015/16:25
2015:6
Vattenfall – konkurrenskraftigt och ledande i energiomställningen ?
Skr. 2015/16:33
2015:7
Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet?
Skr. 2015/16:37
2015:8
Arktiska rådet – vad Sverige kan göra för att möta rådets utmaningar
Skr. 2015/16:34
2015:9
Transparensen i Årsredovisning för staten 2014
Skr. 2015/16:42
2015:10
Transporter av farligt avfall – fungerar tillsynen?
Skr. 2015/16:45
2015:11
Regeringens styrning av SOS Alarm – viktigt för människors trygghet
Skr. 2015/16:50
2015:12
Patientsäkerhet – har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet?
Skr. 2015/16:53
2015:13
Regeringens jämställdhetssatsning – tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar?
Skr. 2015/16:52
2015:14
Överskuldsättning – hur fungerar samhällets stöd och insatser?
Skr. 2015/16:66
2015:15
Regeringens hantering av risker i statliga bolag
Skr. 2015/16:60
2015:16
Statens finansiella tillgångar – något att räkna med?
Skr. 2015/16:61
2015:17
Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?
Skr. 2015/16:58
2015:18
Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete – skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar
Skr. 2015/16:88
2015:19
Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner
Skr. 2015/16:109
2015:22
Regional anpassning av arbetsmarknadsutbildning – vilka hänsyn tas till arbetsmarknadens behov?
Skr. 2015/16:154
3
s. 2 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Utfall för statens budget 2011–2015
Miljarder kronor
2011
2012
2013
2014
2015
Inkomster
872,4
787,6
790,5
790,2
859,5
Statens skatteinkomster
840
792,7
777,3
802,0
894,1
Övriga inkomster
32,4
-5,1
13,2
-11,7
-34,6
Utgifter m.m.
804,6
812,5
921,4
862,4
892,2
UO 1–25 och 27
767
783,7
810,6
837,5
867,4
Statsskuldsräntor m.m. UO 26
34,5
27,4
16,8
3,3
21,9
Riksgäldskontorets nettoutlåning
1,6
1
96,2
22,0
10,1
Kassamässig korrigering
1,5
0,4
-2,2
-0,5
-7,3
Budgetsaldo
67,8
-24,9
-130,9
-72,2
-32,6
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Inkomster i statens budget 2011–2015
Miljarder kronor
Inkomstår
2011
2012
2013
2014
2015
Statens skatteintäkter
791,3
775,6
798,1
829,6
912,1
Periodiseringar
48,7
17,1
-20,8
-27,6
-18,0
Statens skatteinkomster
840,0
792,7
777,3
802,0
894,1
Inkomster av statens verksamhet
55,3
48,8
48,1
41,7
39,0
Inkomster av försåld egendom
23,1
0,3
20,8
0,2
0,1
Återbetalning av lån
1,5
1,3
1,1
0,9
0,9
Kalkylmässiga inkomster
11,1
9,7
9,9
9,9
9,7
Bidrag från EU
12,3
9,8
10,3
11,9
9,7
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-70,8
-74,9
-77,0
-76,3
-85,9
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot
-0,1
-0,1
0,0
0,0
-8,2
Statens övriga inkomster
32,4
-5,1
13,2
-11,7
-34,6
Inkomster i statens budget
872,4
787,6
790,5
790,2
859,5
Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
3
s. 3 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2011–2015
Miljarder kronor
Inkomstår
2011
2012
2013
2014
2015
Skatt på arbete
905,1
937,2
964,8
985,7
1 051,5
Direkta skatter
487,3
505,1
523,0
530,3
561,4
Kommunal skatt
538,2
560,8
581,9
602,7
636,2
Statlig skatt
44,6
44,2
44,8
47,4
51,5
Allmän pensionsavgift
93,5
97,6
100,9
104,0
108,3
Artistskatt
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
Skattereduktioner m.m.
-189,1
-197,4
-204,6
-223,8
-234,6
Indirekta skatter
417,8
432,1
441,9
455,4
490,1
Arbetsgivaravgifter
426,6
442,4
454,3
471,7
491,7
Egenavgifter
12,5
11,8
11,6
11,8
13,0
Särskild löneskatt
36,2
37,4
36,8
37,0
38,5
Nedsättningar
-29,5
-30,4
-30,5
-33,9
-19,9
Tjänstegruppliv
1,0
0,9
0,7
0,7
0,5
Avgifter till premiepensionssystemet
-28,9
-30,0
-31,0
-31,9
-33,6
Skatt på kapital
183,5
167,8
172,7
200,2
226,7
Skatt på kapital, hushåll
28,8
27,7
32,3
48,0
50,6
Skatt på företagsvinster
102,8
89,5
89,0
96,5
119,2
Avkastningsskatt
11,9
10,1
6,9
10,2
8,7
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
27,5
28,7
31,6
32,0
32,6
Stämpelskatt
8,0
8,0
8,9
9,3
10,9
Kupongskatt m.m.
4,6
3,8
4,1
4,2
4,6
Skatt på konsumtion och insatsvaror
455,0
452,5
461,1
475,3
508,6
Mervärdesskatt
332,5
330,6
339,5
355,0
381,0
Tobaksskatt
11,3
11,8
11,1
11,4
11,8
Skatt på etylalkohol
4,3
4,3
4,0
4,1
4,2
Skatt på vin m.m.
4,7
4,8
4,9
5,2
5,7
Skatt på öl
3,2
3,2
3,3
3,5
3,9
Energiskatt
40,6
40,1
40,9
39,0
40,7
Koldioxidskatt
25,4
25,2
24,0
23,3
24,6
Övriga skatter på energi och miljö
4,5
4,5
4,4
4,4
4,8
Skatt på vägtrafik
15,7
15,6
16,5
16,8
18,8
Skatt på import
5,7
5,3
5,2
5,8
6,3
Övriga skatter
7,3
7,1
7,2
6,8
6,9
Restförda och övriga skatter
2,7
2,8
11,3
8,8
7,8
Restförda skatter
-6,3
-6,3
-6,6
-5,9
-4,3
Övriga skatter
9,1
9,1
17,9
14,7
12,1
Totala skatteintäkter
1 546,4
1 560,4
1 609,9
1 670,0
1 794,6
Avgår: EU-skatter
-7,2
-6,9
-6,9
-8,4
-6,3
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 539,2
1 553,5
1 603,0
1 661,6
1 788,3
Avgår: Kommunal inkomstskatt
-552,7
-576,2
-597,3
-618,3
-652,3
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
-195,2
-201,6
-207,5
-213,7
-223,8
Statens skatteintäkter
791,3
775,6
798,1
829,6
912,1
Källa: Egna beräkningar.
4
s. 4 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Utgifter i statens budget 2011–2015
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2015. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
Utgiftsområden
2011
2012
2013
2014
2015
2011
2012
2013
2014
2015
1
Rikets styrelse
1,1
1,1
1,1
1,2
1,1
11,2
11,5
11,8
12,9
12,3
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,3
1,3
1,5
1,3
1,3
12,9
13,5
16,1
14,1
14,4
3
Skatt, tull och exekution
1,0
1,0
1,0
0,9
0,9
9,9
10,3
10,4
10,4
10,8
4
Rättsväsendet
3,8
3,7
3,7
3,7
3,6
37,2
38,2
39,3
40,2
40,4
5
Internationell samverkan
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
1,9
1,5
1,8
1,7
1,9
6
Försvar och samhällets krisberedskap
4,5
4,4
4,3
4,4
4,3
44,2
45,5
45,4
48,0
48,3
7
Internationellt bistånd
3,0
3,0
2,9
2,8
2,8
29,2
30,2
30,8
31,0
32,2
8
Migration
0,8
0,8
0,9
1,1
1,6
7,6
8,2
9,9
12,6
18,7
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
5,7
5,7
5,5
5,6
5,7
56,5
58,7
59,0
61,6
65,0
10
Ek. trygghet vid sjukdom och
9,7
9,3
9,0
9,0
9,0
95,8
94,9
96,4
99,0
102,6
funktionsnedsättning
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
4,2
4,0
3,7
3,6
3,4
41,6
41,3
40,0
39,3
38,1
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
7,3
7,4
7,4
7,4
7,3
72,0
75,6
78,5
80,8
82,9
barn
12
Justerat för teknisk förändring 1
7,3
7,4
7,4
7,4
7,3
72,2
75,6
78,5
80,8
82,9
13
Integration och jämställdhet
0,5
0,7
0,8
1,1
1,4
5,0
6,8
8,8
12,2
15,4
13
Justerat för teknisk förändring 1
0,5
0,6
0,8
1,1
1,4
5,0
5,7
8,8
12,2
15,4
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
6,4
6,5
6,5
6,1
5,7
63,3
66,6
69,7
66,9
65,0
15
Studiestöd
2,2
2,1
1,9
1,8
1,7
21,8
21,1
20,6
20,0
19,2
15
Justerat för teknisk förändring 1
2,2
2,0
1,9
1,8
1,7
21,4
20,6
20,1
20,0
19,2
16
Utbildning och universitetsforskning
5,4
5,3
5,3
5,4
5,5
53,7
53,8
56,5
59,4
63,0
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
12,0
12,3
12,7
12,8
13,3
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
1,1
1,0
1,0
1,1
1,1
och byggande samt konsumentpolitik
19
Regional tillväxt
0,3
0,3
0,3
0,3
0,2
3,2
3,4
3,3
2,9
2,2
20
Allmän miljö- och naturvård
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
5,1
4,8
4,8
5,1
6,0
21
Energi
0,3
0,3
0,2
0,3
0,2
2,9
2,7
2,6
2,9
2,3
22
Kommunikationer
3,9
4,2
4,1
4,2
4,2
38,7
42,9
43,7
46,0
47,2
22
Justerat för teknisk förändring 1
3,9
4,2
4,1
4,2
4,2
38,6
42,9
43,7
46,0
47,2
23
Areella näringar, landsbygd och
1,7
1,6
1,5
1,5
1,2
16,4
16,4
16,0
16,2
13,4
livsmedel
24
Näringsliv
0,5
0,6
0,5
0,5
0,5
5,3
5,9
5,2
5,4
5,5
25
Allmänna bidrag till kommuner
8,9
8,3
8,3
8,5
9,0
88,0
85,1
88,9
93,6
102,0
25
Justerat för teknisk förändring 1
8,7
9,1
8,5
8,4
8,5
90,8
87,8
89,7
93,8
102,0
26
Statsskuldsräntor m.m. 2
34,5
27,4
16,8
3,3
21,9
27
Avgiften till Europeiska unionen
3,1
3,1
3,5
3,8
3,9
30,6
31,5
37,4
41,6
44,2
Summa utgiftsområden
801,5
811,1
827,4
840,9
889,3
Ålderspensionssystemet vid sidan av
22,4
23,3
24,1
23,5
23,6
222,0
238,5
256,7
258,0
267,5
statens budget
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
989,0
1022,2
1067,3
1095,5
1134,9
Budgeteringsmarginal
7,5
6,0
2,6
1,0
2,0
74,0
61,8
27,7
11,5
23,1
Utgiftstak för staten
1063,0
1084,0
1095,0
1107,0
1158,0
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.4.
2 Ingår inte i takbegränsade utgifter.
Källa: Ekonomistyrningsverket.
5
s. 5 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning av anslagen 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
Transfereringar
605 756
581 692
562 373
541 248
536 217
24 064
4,1
varav
Hushållssektorn
304 050
299 582
295 489
289 762
283 197
4 468
1,5
Kommunala sektorn
164 760
148 986
140 851
133 838
136 695
15 774
10,6
Företagssektorn
34 036
36 981
35 942
33 691
33 579
-2 945
-8,0
Ålderspensionssystemet
22 459
21 399
19 788
21 011
20 771
1 059
5,0
Statliga ideella organisationer
4 583
4 408
4 032
3 848
3 745
175
4,0
Internationell verksamhet
75 869
70 336
66 270
59 097
58 229
5 533
7,9
varav EU-institutioner
44 232
41 553
37 412
31 452
30 498
2 679
6,4
Konsumtionsutgifter
221 450
214 320
208 448
201 536
193 448
7 129
3,3
varav
Löner inklusive sociala avgifter
122 043
119 927
115 936
112 341
108 421
2 116
1,8
Omkostnader för konsumtion
67 164
64 193
63 536
62 356
58 859
2 971
4,6
Lokaler
17 436
17 142
16 496
16 445
15 981
294
1,7
Sociala naturaförmåner
14 807
13 058
12 480
10 394
10 187
1 749
13,4
Investeringsverksamhet
28 766
28 978
25 150
25 843
24 078
-212
-0,7
Räntor
23 294
5 589
23 352
31 698
39 390
17 705
316,8
varav
Räntor på statsskulden
21 797
3 200
16 694
27 299
34 374
18 597
581,2
Finansiella transaktioner
10 079
10 293
8 066
10 763
8 344
-214
-2,1
Summa utgiftsområden
889 345
840 872
827 388
811 088
801 478
48 473
5,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
6
s. 6 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
01
Rikets styrelse
1 274
1 665
1 273
1 288
1 315
-391
-23,5
02
Samhällsekonomi och
12 145
11 847
11 354
11 194
10 670
298
2,5
finansförvaltning
03
Skatt, tull och exekution
55
53
88
89
127
2
3,5
04
Rättsväsendet
198
226
252
220
232
-28
-12,5
05
Internationell samverkan
1 623
1 359
1 496
1 209
1 559
264
19,4
06
Försvar samt beredskap mot
967
1 110
1 062
1 113
1 077
-143
-12,9
sårbarhet
07
Internationellt bistånd
29 931
28 649
28 474
27 875
26 962
1 282
4,5
08
Migration
8 497
5 298
4 260
3 655
3 243
3 198
60,4
09
Hälsovård, sjukvård och social
57 176
53 915
51 770
51 797
49 768
3 260
6,0
omsorg
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
93 792
90 252
87 729
86 476
87 890
3 540
3,9
och funktionsnedsättning
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
37 581
38 791
39 475
40 797
41 052
-1 210
-3,1
12
Ekonomisk trygghet för familjer
82 930
80 809
78 533
75 579
71 994
2 121
2,6
och barn
13
Integration och jämställdhet
13 131
10 214
7 583
4 947
4 640
2 917
28,6
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
52 025
54 542
56 298
54 646
52 193
-2 517
-4,6
15
Studiestöd
16 413
16 558
16 419
16 424
16 340
-145
-0,9
16
Utbildning och
19 147
16 129
15 255
14 053
14 875
3 018
18,7
universitetsforskning
17
Kultur, medier, trossamfund och
10 959
10 559
10 511
10 163
9 801
400
3,8
fritid
18
Samhällsplanering, bostads-
75
94
54
81
214
-19
-20,4
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
19
Regional utveckling
2 075
2 643
3 029
3 188
2 998
-567
-21,5
20
Allmän miljö- och naturvård
1 806
1 125
999
784
1 089
681
60,5
21
Energi
1 218
1 410
1 434
1 527
2 006
-193
-13,7
22
Kommunikationer
3 755
3 818
3 407
2 583
1 707
-63
-1,7
23
Areella näringar, landsbygd och
9 340
12 096
11 993
12 004
12 464
-2 756
-22,8
livsmedel
24
Näringsliv
3 377
3 366
3 296
2 966
3 381
11
0,3
25
Allmänna bidrag till kommuner
102 037
93 599
88 915
85 138
88 022
8 438
9,0
26
Statsskuldsräntor m.m.
10
3
1
0
-10
-100,0
27
Avgiften till Europeiska unionen
44 232
41 553
37 412
31 452
30 596
2 679
6,4
Summa utgiftsområden
605 756
581 692
562 373
541 248
536 217
24 064
4,1
Källa: Ekonomistyrningsverket.
7
s. 8 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
2
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
12 128
11 835
11 340
11 181
10 660
292
2,5
7
1:1
Biståndsverksamhet
3 266
3 703
3 338
3 377
3 093
-436
-11,8
9
4:4
Kostnader för statlig
29 784
28 589
27 107
25 915
24 286
1 195
4,2
assistansersättning
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
33 781
29 573
25 914
23 131
20 332
4 208
14,2
m.m.
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
44 436
45 069
46 279
47 855
50 893
-633
-1,4
m.m.
10
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
3 151
3 370
3 606
3 752
3 938
-219
-6,5
11
1:1
Garantipension till ålderspension
15 761
16 539
16 751
18 035
18 485
-778
-4,7
11
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
12 427
13 035
13 883
14 226
14 439
-608
-4,7
11
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
8 589
8 493
8 182
7 949
7 594
96
1,1
12
1:1
Barnbidrag
25 764
25 220
24 723
24 281
24 140
544
2,2
12
1:2
Föräldraförsäkring
35 699
34 712
33 960
31 961
30 835
987
2,8
12
1:6
Vårdbidrag för
3 285
3 061
2 920
2 777
2 632
224
7,3
funktionshindrade barn
13
1:3
Etableringsersättning till vissa
3 687
2 685
1 668
855
263
1 002
37,3
nyanlända invandrare
14
1:2
Bidrag till
26 945
28 202
30 653
28 920
28 783
-1 257
-4,5
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
15
1:2
Studiemedel
10 748
10 993
10 742
10 480
10 201
-245
-2,2
Övriga anslag
34 600
34 502
34 422
35 069
32 623
98
0,3
Totalt
304 050
299 582
295 489
289 762
283 197
4 468
1,5
Källa: Ekonomistyrningsverket.
8
s. 9 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
8
1:2
Ersättningar och
6 423
3 818
3 036
2 612
2 518
2 606
68,3
bostadskostnader
9
1:5
Bidrag för
24 469
21 546
20 825
22 151
22 557
2 922
13,6
läkemedelsförmånerna
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och
1 127
1 499
1 404
1 138
777
-372
-24,8
sjukvård
9
4:4
Kostnader för statlig
-4 894
-4 795
-4 652
-4 472
-4 425
-99
2,1
assistansersättning
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder
971
1 166
990
1 320
1 127
-195
-16,7
inom äldrepolitiken
10
1:6
Bidrag för
1 870
2 237
1 238
913
-366
-16,4
sjukskrivningsprocessen
13
1:2
Kommunersättningar vid
8 963
6 968
5 539
3 888
4 199
1 995
28,6
flyktingmottagande
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
2 393
2 549
2 552
2 445
2 332
-156
-6,1
14
1:12
Europeiska socialfonden m.m.
54
519
700
784
671
-465
-89,5
för perioden 2007-2013
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och
1 802
1 158
541
118
251
644
55,6
annan pedagogisk verksamhet
16
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem
3 902
3 688
3 669
3 657
3 655
214
5,8
och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
16
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
1 312
1 641
1 818
988
1 833
-329
-20,0
16
1:18
Lågstadielyftet
1 713
1 713
25
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
87 723
90 128
85 603
81 975
85 003
-2 406
-2,7
25
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-
3 646
3 465
3 306
3 157
3 015
180
5,2
kostnader
25
1:5
Tillfälligt stöd till kommuner och
9 800
9 800
landsting
Övriga anslag
13 485
13 399
14 281
13 165
13 182
86
0,6
Totalt
164 760
148 986
140 851
133 838
136 695
15 774
10,6
Källa: Ekonomistyrningsverket.
9
s. 10 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
1
8:2
Presstöd
487
519
518
535
565
-32
-6,2
14
1:3
Kostnader för
3 064
2 885
2 275
1 644
1 402
179
6,2
arbetsmarknadspolitiska program
och insatser
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
12 145
12 203
11 702
11 113
10 600
-58
-0,5
14
1:12
Europeiska socialfonden m.m. för
26
231
313
405
385
-206
-88,9
perioden 2007-2013
16
1:14
Statligt stöd till vuxenutbildning
950
849
794
682
771
101
11,9
19
1:3
Europeiska regionala
91
326
494
522
753
-235
-72,2
utvecklingsfonden perioden 2007-
2013
22
1:7
Trafikavtal
764
796
770
738
692
-32
-4,1
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
5 606
6 149
5 916
5 918
6 340
-542
-8,8
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö
1 679
2 953
3 093
2 868
2 834
-1 275
-43,2
och struktur
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade
1 362
2 243
2 309
2 540
2 484
-880
-39,3
åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
24
1:2
Verket för innovationssystem:
1 236
1 164
1 072
921
794
72
6,2
Forskning och utveckling
Övriga anslag
6 626
6 662
6 687
5 804
5 959
-36
-0,5
Totalt
34 036
36 981
35 942
33 691
33 579
-2 945
-8,0
Källa: Ekonomistyrningsverket.
10
s. 11 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
01
Rikets styrelse
10 639
10 879
10 186
9 890
9 543
-239
-2,2
02
Samhällsekonomi och
2 210
2 173
2 102
2 158
2 126
38
1,7
finansförvaltning
03
Skatt, tull och exekution
10 247
9 847
9 812
9 637
9 175
400
4,1
04
Rättsväsendet
38 556
38 065
37 191
36 203
35 171
491
1,3
05
Internationell samverkan
305
298
323
335
328
8
2,6
06
Försvar och samhällets
37 765
37 074
35 758
36 883
36 348
692
1,9
krisberedskap
07
Internationellt bistånd
2 273
2 345
2 278
2 407
2 207
-72
-3,1
08
Migration
10 029
7 072
5 466
4 469
4 236
2 956
41,8
09
Hälsovård, sjukvård och social
7 710
7 546
7 135
6 798
6 655
164
2,2
omsorg
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
8 162
8 130
8 012
7 617
7 116
32
0,4
och funktionsnedsättning
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
532
501
490
520
508
32
6,3
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13
Integration och jämställdhet
2 033
1 838
1 144
698
348
194
10,6
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
12 672
12 136
13 204
11 760
10 904
536
4,4
15
Studiestöd
740
689
680
696
698
51
7,5
16
Utbildning och
41 362
40 798
39 507
37 414
36 469
564
1,4
universitetsforskning
17
Kultur, medier, trossamfund och
2 210
2 140
2 090
2 034
2 023
69
3,2
fritid
18
Samhällsplanering, bostads-
962
947
906
813
815
14
1,5
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
19
Regional tillväxt
143
221
216
189
194
-77
-35,0
20
Allmän miljö- och naturvård
3 895
3 711
3 615
3 734
3 643
184
5,0
21
Energi
1 004
1 223
1 071
1 024
876
-218
-17,8
22
Kommunikationer
22 004
20 651
21 585
20 517
18 351
1 353
6,6
23
Areella näringar, landsbygd och
3 926
4 003
3 760
3 859
3 766
-78
-1,9
livsmedel
24
Näringsliv
2 069
2 033
1 916
1 881
1 947
36
1,8
25
Allmänna bidrag till kommuner
1
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
221 450
214 320
208 448
201 536
193 448
7 129
3,3
Källa: Ekonomistyrningsverket.
11
s. 12 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
UO
Anslag
Anslagsnamn
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
1
4:1
Regeringskansliet m.m.
4 286
4 460
4 137
3 998
3 752
-174
-3,9
3
1:1
Skatteverket
5 699
5 538
5 451
5 408
5 129
161
2,9
4
1:1
Polismyndigheten
15 283
15 374
14 989
14 719
14 167
-91
-0,6
4
1:2
Säkerhetspolisen
793
650
660
143
21,9
6
1:1
Förbandsverksamhet och
12 004
11 697
11 375
11 177
10 882
306
2,6
beredskap
7
1:1
Biståndsverksamhet
735
830
866
1 098
838
-94
-11,4
8
1:1
Migrationsverket
3 019
2 306
2 005
1 684
1 504
713
30,9
9
4:6
Statens institutionsstyrelse
659
1 713
1 634
1 519
1 496
-1 055
-61,6
10
2:1
Försäkringskassan
5 592
5 588
5 411
5 238
5 138
4
0,1
14
1:1
Arbetsförmedlingens
5 661
5 265
5 362
5 305
4 313
396
7,5
förvaltningskostnader
16
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
3 127
2 637
2 848
3 077
3 259
490
18,6
forskningsinformation
Övriga anslag
65 185
63 868
61 858
59 117
57 284
1 317
2,1
Totalt
122 043
119 927
115 936
112 341
108 421
2 116
1,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
12
s. 13 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
01
Rikets styrelse
30
23
11
15
19
7
29,1
02
Samhällsekonomi och
8
8
4
13
15
-1
-9,3
finansförvaltning
03
Skatt, tull och exekution
30
29
21
19
57
1
2,0
04
Rättsväsendet
266
223
278
243
208
43
19,1
05
Internationell samverkan
2
1
1
1
1
1
141,8
06
Försvar och samhällets
8 285
8 594
7 207
6 053
5 467
-309
-3,6
krisberedskap
07
Internationellt bistånd
1
2
4
1
2
0
-25,2
08
Migration
58
35
20
24
11
22
63,3
09
Hälsovård, sjukvård och social
15
24
18
21
26
-9
-35,9
omsorg
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
13
16
17
13
11
-3
-19,0
och funktionsnedsättning
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
3
3
4
10
9
0
-9,4
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13
Integration och jämställdhet
0
0
0
0
2
0
63,8
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
46
30
29
64
54
16
52,4
15
Studiestöd
1
2
0
0
0
-1
-62,0
16
Utbildning och
421
315
257
1 003
984
106
33,8
universitetsforskning
17
Kultur, medier, trossamfund och
20
25
26
18
21
-5
-21,2
fritid
18
Samhällsplanering, bostads-
9
8
11
42
26
1
17,1
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
19
Regional tillväxt
1
1
0
0
1
0
-6,6
20
Allmän miljö- och naturvård
177
184
798
206
263
-7
-4,1
21
Energi
4
10
25
13
25
-6
-61,0
22
Kommunikationer
19 349
19 404
16 389
18 055
16 844
-54
-0,3
23
Areella näringar, landsbygd och
18
22
19
19
19
-4
-16,2
livsmedel
24
Näringsliv
10
18
9
7
11
-8
-44,2
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
28 766
28 978
25 150
25 843
24 078
-212
-0,7
Källa: Ekonomistyrningsverket.
13
s. 14 Utgifter i statens budget 2011–2015 Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2011–2015
Miljoner kronor
Procentuell
Utgiftsområde
Förändring
förändring
2015
2014
2013
2012
2011
2014-2015
2014-2015
01
Rikets styrelse
338
335
352
335
312
2
0,7
02
Samhällsekonomi och
79
94
2 592
145
82
-15
-15,6
finansförvaltning
03
Skatt, tull och exekution
422
454
467
528
551
-32
-7,1
04
Rättsväsendet
1 409
1 680
1 577
1 547
1 553
-271
-16,1
05
Internationell samverkan
4
5
6
5
4
-1
-22,2
06
Försvar och samhällets
1 253
1 200
1 383
1 413
1 261
53
4,5
krisberedskap
07
Internationellt bistånd
7
31
18
-85
26
-23
-76,0
08
Migration
142
145
124
99
82
-3
-2,0
09
Hälsovård, sjukvård och social
78
103
72
74
89
-26
-25,0
omsorg
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
636
638
637
748
783
-2
-0,3
funktionsnedsättning
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
20
18
17
14
20
2
9,7
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
0
0
0
0
0
0
142,0
barn
13
Integration och jämställdhet
198
172
108
1 108
-22
27
15,4
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
227
192
190
163
134
35
18,0
15
Studiestöd
2 063
2 705
3 468
3 947
4 775
-642
-23,8
16
Utbildning och universitetsforskning
2 024
2 178
1 466
1 366
1 358
-154
-7,1
17
Kultur, medier, trossamfund och
92
102
103
103
107
-10
-10,2
fritid
18
Samhällsplanering, bostads-
29
27
29
45
55
1
4,8
försörjning och byggande samt
konsumentpolitik
19
Regional tillväxt
24
14
25
31
30
9
63,3
20
Allmän miljö- och naturvård
61
65
-605
107
73
-4
-6,4
21
Energi
65
215
84
149
11
-150
-69,9
22
Kommunikationer
2 134
2 089
2 274
1 707
1 807
45
2,2
23
Areella näringar, landsbygd och
114
82
235
505
123
32
39,6
livsmedel
24
Näringsliv
19
22
26
1 029
29
-2
-11,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
21 936
3 315
16 771
27 380
34 492
18 621
561,7
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
33 373
15 882
31 418
42 462
47 735
17 492
110,1
Källa: Ekonomistyrningsverket.
14
s. 15 Antal statligt anställda 2011–2015, kvinnor respektive män Kontrollera mot PDF
Skr . 2015/16:101 Bilaga 5
Antal statligt anställda 2011–2015, kvinnor respektive män
Antal 1
2011
2012
2013
2014
2015
Kvinnor
111 595
115 269
117 550
119 443
121 243
Män
104 797
105 700
107 782
109 585
111 088
Summa
216 392
220 969
225 332
229 028
232 331
Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2015 utgjorde de ca 4 900 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 200 personer 2015.
Källa: Arbetsgivarverket.
Antal statligt anställda 2011–2015 fördelade på åldersgrupper
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön
2011
2012
2013
2014
2015
–34
48 120
50 338
52 908
54 237
55 505
Kvinnor
49,7
50,7
50,2
49,7
49,5
Män
50,3
49,3
49,8
50,3
50,5
–35–44
57 285
58 571
59 722
61 447
62 951
Kvinnor
53,4
54,5
54,6
54,8
55,0
Män
46,6
45,5
45,4
45,2
45,0
45–54
53 905
55 650
57 184
58 318
59 777
Kvinnor
52,0
52,3
52,3
52,6
52,7
Män
48,0
47,7
47,7
47,4
47,3
55–
57 082
56 410
55 518
55 026
54 098
Kvinnor
50,9
51,0
51,3
51,1
51,1
Män
49,1
49,0
48,7
48,9
48,9
Källa: Arbetsgivarverket.
Antal statligt anställda 2011–2015 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Sektor
Kön
2011
2012
2013
2014
2015
Affärsverk 1
9 182
9 165
9 226
9 375
9 453
Kvinnor
35,4
35,7
35,7
36,0
36,4
Män
64,6
64,3
64,3
64,0
63,6
Universitet 2
56 438
57 457
58 489
59 355
59 808
Kvinnor
53,5
53,4
53,4
53,4
53,5
Män
46,5
46,6
46,6
46,6
46,5
Försvar 3
18 643
18 662
18 614
19 331
20 100
Kvinnor
17,5
17,5
16,9
16,9
16,4
Män
82,5
82,5
83,1
83,1
83,6
Övrig verksamhet 4
Kvinnor
132 129
135 685
139 003
140 967
142 970
Män
56,7
57,5
57,5
57,5
57,7
43,3
42,5
42,5
42,5
42,3
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket.
15
opaginerad Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
s. 3 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Statliga myndigheter m.m.
I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndig- heter enligt ovan. Fonderna och andelarna tas inte upp separat i denna bilaga, utan de viktigaste fonderna framgår i not 42 medan andelar i statligt ägda bolag förtecknas i främst not 26.
De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myn- digheter som de finansiella dokumenten omfat- tar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår myndigheter som har upphört och som saknar ekonomiskt utfall 2015.
A
Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket
Avvecklingsmyndigheten för vissa myndigheter inom vård- och omsorgsområdet (myndigheten upphörde 2015-08-31)
B
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Skr. 2015/16:101 Bilaga 6
C
Centrala etikprövningsnämnden
Centrala studiestödsnämnden
D
Datainspektionen
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
Domstolsverket
E
E-hälsomyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Ersättningsnämnden
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt
Försvarsexportmyndigheten (myndigheten upphörde 2015-12-31)
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Försvarsunderrättelsedomstolen
Försäkringskassan
3
s. 4 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 6
G
Gentekniknämnden
Gymnastik- och idrottshögskolan
Göteborgs universitet
H
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen
J
Justitiekanslern
K
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. biblioteket Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden
L
Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län
4
s. 5 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 6
M
Malmö högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna Museet
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för radio och tv
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (myndigheten bytte namn 2015-07-01 från Myndigheten för vårdanalys)
Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola
R
Regeringskansliet
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond
Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Riksutställningar Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
N
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
P
Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Patentombudsnämnden Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten (myndigheten bytte namn 2015-01-01 från Rikspolisstyrelsen)
Post- och telestyrelsen
Presstödsnämnden (myndigheten upphörde 2015-06-30)
S
Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen
Skolforskningsinstitutet (myndigheten startade 2015-01-01)
Socialstyrelsen
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering (myndigheten bytte namn 2015-07-01 från Statens beredning för medicinsk utvärdering) Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamhet
Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd
Statens kulturråd Statens maritima museer Statens medieråd
5
s. 6 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 6
Statens museer för världskultur Statens musikverk
Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk
Statens va-nämnd (myndigheten upphörde 2015-12-31)
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfatt- ning)
Södertörns högskola
V
Valmyndigheten
Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
T
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys
Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
U
Umeå universitet
Universitets- och högskolerådet Universitetskanslerämbetet Upphandlingsmyndigheten (myndigheten startade 2015-09-01)
Uppsala universitet
6
s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggnings- tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- varande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
behållningar för de kommande åren. Detta redo- visas under posten Minskning av anslags- behållningar.
Anslagskredit
Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Anslag
Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter.
Anslagsbehållningar
Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget- propositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslags-
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvars- förbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).
3
s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Avräkning med statsverket
En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens central- konto i Riksbanken.
beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.
Avräkning mot statens centralkonto
Myndigheternas betalningar från och till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bok- fört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.
Balansomslutning
Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Bruttonationalprodukten justerad för faktor- inkomster, t.ex. löner till och från utlandet.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller till- gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de
4
s. 5 Ordlista Kontrollera mot PDF
kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
CSA-avtal
En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare Skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kredit- risker använder Riksgäldskontoret CSA-avtal.
Dagslån
Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Budgetöverskott
Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Effektivitetsrevision
Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Börsvärde
Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på en fondbörs.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbe- hållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i
5
s. 6 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredo- visningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- tillgång.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräken- skapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens netto- upplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Futures
Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare Derivatinstrument.
Förutbetald intäkt
Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet
6
s. 7 Ordlista Kontrollera mot PDF
för att kostnadsredovisas kommande år då prestation utförs.
God redovisningssed
Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisnings- reglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk före- kommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföring och redo- visning i staten ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balans- räkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Indragning
Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
Inkomsttitel
Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.
Inbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, alltså när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten menas med interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
7
s. 8 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen eller minskningen redovisas som en intäkt eller kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Motsvarigheten till dotter- och intresseföretag benämns i staten hel- och delägda företag. Dessa konsolideras i årsredovisningen för staten enligt kapitalandelsmetoden med samma gräns för ägarandelen (minst 20 procent) som den som gäller för intresseföretag i en koncern. I resultaträkningen benämns intäkten resultat från andelar i hel- och delägda företag.
sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till ränte- kontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.
Konsoliderad bruttoskuld
De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.
Konsolidering
Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndigheterna).
Kassamässig redovisning mot statens budget
Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.
Konvergenskrav
De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av EU:s valutaunion, den ekonomiska och monetära unionen (EMU).
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte
Kostnad
Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögen- het. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller
8
s. 9 Ordlista Kontrollera mot PDF
utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.
Medgivet överskridande
Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.
Omsättningstillgång
Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, alltså inte avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.
Nationalräkenskaperna
Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel där ränta betalas ut i form av vinster.
9
s. 10 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Primärt budgetsaldo Refinansieringsrisk
Saldot i statens budget exklusive stats- skuldräntor. Se vidare Statens budgetsaldo.
Den risk för högre upplåningskostnader som uppkommer när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Regressrätt
Rätt för den som betalat för någon annans räkning att återkräva beloppet av den som ytterst ska stå för betalningen. Exempelvis en borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.
Realekonomiska termer
Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporterings- koderna (S-koderna) och ligger till grund för beräkning av den statliga sektorn i national- räkenskaperna och annan ekonomisk analys.
Realränteobligation
En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.
Resultat före och efter skatt
Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.
Resultaträkning
Dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som ut- gifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Revisionsberättelse med standardutformning
Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredo- visningen ger en rättvisande bild.
10
s. 11 Ordlista Kontrollera mot PDF
Revisionsberättelse med reservation
Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Posten ingår tillsammans med posten Kassa- mässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Revisionsberättelse med avvikande mening
Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredo- visningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.
Revisionsberättelse med upplysning
Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget.
Räntabilitet på eget kapital
Ett företags avkastning på det kapital ägarna har satsat.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställ- ningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redo- visningssed också ger en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
11
s. 12 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, till exempel från fast till rörlig ränta. Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden. Se även Derivat- instrument.
Skuldskötselinstrument
Statsskulden mäts inklusive skuldskötsel- instrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Soliditet
Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.
Statens budget
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valuta- kursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredo- visningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärs- drivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2015 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Svenska kraftnät.
12
s. 13 Ordlista Kontrollera mot PDF
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
Statsobligation
Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2–17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligations- räntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredo- visningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upp- låningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokförings- mässiga grunder i resultaträkningen i års- redovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta- förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.
Statsskuldväxel
En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslags- behållningar och anslagskrediter ingår.
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
13
s. 14 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.
upp i sin resultaträkning men som den inte får disponera. De utgörs för staten som helhet till allra största delen av skatter och ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.
Tillgång
En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat- räkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet över- skridande.
Transferering
Omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ersättningar, oftast via statens budget.
Underliggande saldo
Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
Utfallet på statens budget
Uppbörd
Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens
budget.
I allmän mening statens uppbärande av skatt. I
statlig redovisning används
beteckningen
uppbörd för de intäkter som en myndighet tar
14
s. 15 Ordlista Kontrollera mot PDF
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.
Utgiftsramar
Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeterings- marginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndig- heterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
Ändringar i statens budget
Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och
15
s. 16 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101 Bilaga 7
om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Överskottsmål
Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
16
opaginerad Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2015/16:101
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2016
Närvarande: Statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, Ygeman, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Hadzialic
Föredragande: Statsrådet Andersson
Regeringen beslutar skrivelsen 2015/16:101 Årsredovisning för staten 2015