Prop. 2015/16:140

Regeringens skrivelse 2015/16:140

2016 års redogörelse för bolag med statligt

Skr.

ägande

2015/16:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 juni 2016

Stefan Löfven

Mikael

Damberg

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en

redogörelse för

förvaltningen av

statens

bolagsägande

och

för

verksamheten

i

de

bolag

som

Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2015/16. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs av Svenska skeppshypotekskassan, stiftelsen Industrifonden och stiftelsen Norrlandsfonden.

1

Skr. 2015/16:140

Innehållsförteckning

Inledning...................................................................................................

3

Bilaga Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2015...........

5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2016.........

111

2

Skr. 2015/16:140

Inledning

Riksdagen har beslutat om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse

för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29,

rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form

och till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolags-

ägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande. Verk-

samhetsberättelsen för bolag med statligt ägande utgör regeringens årliga

redogörelse (se bilagan). Verksamhetsberättelsen finns i likhet med del-

årsrapporterna för bolagen med statligt ägande även på regeringens

webbplats: www.regeringen.se.

I verksamhetsberättelsen som bifogas denna skrivelse redovisas hur

förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2015 och fram

t.o.m. den 1 maj 2016. I redovisningen ingår dels information om aktie-

bolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om

organisationerna

Svenska

skeppshypotekskassan,

Stiftelsen

Industri-

fonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I

verksamhetsberättelsen

redogör regeringen även för statens ägar-

policy och riktlinjer för företag med statligt ägande samt för hur för-

valtningen och bolagen utvecklats under året. Statens ägarpolicy är

oförändrad sedan 2015 års redogörelse för företag med statligt ägande

(skr. 2014/15:140). Regeringen avser att revidera

statens

ägarpolicy

under 2016 och fatta beslut om statens ägarpolicy i särskild ordning mot

slutet av året. En redogörelse för beslutet kommer att lämnas i näst-

kommande redogörelse för företag med statligt ägande. Regeringen avser

att även framledes tillämpa nämnda reviderade ordning.

Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde

och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsupp-

dragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge

bolagen

förutsättningar

och möjligheter att utvecklas och fortsätta

konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, pro-

fessionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. Regeringen ser

ständigt över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt

ägande, men också som ett led i att överväga bolagens olika uppdrag och

inriktningar.

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning av regeringens hantering

av risker i statliga bolag (RiR 2015:15), och som ett led i regeringens

utveckling av regeringens informationsgivning till riksdagen i syfte att

förse riksdagen med en samlad bild av riskerna i den statligt ägda

bolagsportföljen, återfinns

i verksamhetsberättelsen i år en beskrivning

av omvärldsfaktorer, men även branschspecifika riskfaktorer, som kan få

inverkan på den statligt ägda bolagsportföljen.

I verksamhetsberättelsen finns vidare information om statens för-

valtningskostnader,

bl.a.

interna kostnader och kostnader för köpta

tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också

processen

för

att

nominera styrelseledamöter. I ett avsnitt beskrivs regeringens riktlinjer

för

anställningsvillkor

för ledande befattningshavare i företag

med

statligt

ägande. I

andra

avsnitt behandlas bolagens

ekonomiska

mål.

I

3

Skr. 2015/16:140

verksamhetsberättelsen

beskrivs

även

hållbarhetsarbetet

i bolagen

med

statligt ägande och en återrapportering görs av Vattenfalls utveckling i

förhållande till de så kallade 2020-målen. I ett avsnitt redogörs för

Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de

särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik finns för styrelse, VD och ledningsgrupp. En

sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga

arvoden som utbetalats till revisonsbolag presenteras också. Vidare redo-

visas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns också en

sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar från och anslag

till bolag med statligt ägande.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen

företagspresenta-

tioner som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presenta-

tion av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I syfte att

tydliggöra motiven till att staten äger bolaget inleds varje företags-

presentation med en

ingress

som

ger en översiktlig

bild av

bolagets

uppdrag och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns en förteckning över de förslag som regeringen lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. I företagspresentationen finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. I presen- tationen redovisas också om bolaget redovisar enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) eller lämnar en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative).

4

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag

PHG VWDWOLJW ¦JDQGH ΅ ΄Έ

5

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Portföljöversikt

6WDWHQV ERODJVSRUWI¸OM EHVW§U DY Έ ERODJ RFK KDU VLQ W\QJGSXQNW LQRP

EDVLQGXVWUL HQHUJL 'H ȵHVWD ERODJ ¦U YLQVWGULYDQGH 2PNULQJ K¦OIWHQ KDU

V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ

Sektorfördelning, % av portföljens värde

Uppskattat värde på statens bolagsportfölj, mdkr

7UDQVSRUW Ά

ΈΊ

ΖQIUDVWUXNWXU Έ

%DVLQGXVWUL

Έ

.RQVXPHQW Ή

(QHUJL Ά΅

·Ή

·Ά

)LQDQV ΄

)DVWLJKHW ΄Ά

7HOHNRP ΄Ή

7M¦QVW ΄·

Utdelning, mdkr

Antal anställda

Balanserad könsfördelning 2

Antal styrelseledamöter

6W\UHOVHOHGDP¸WHU DQGHO NYLQQRU

6W\UHOVHRUGI¸UDQGH DQGHO NYLQQRU

49 %

46 %

274

Nettoomsättning, mdkr

5HVXOWDWHIWHUVNDWWMDQ GHF %RODJPHGVW¸UVWUHVXOWDWS§YHUNDQ mnkr

346

Vattenfall

LKAB

Svenska Spel

$NDGHPLVND +XV

7HOLD &RPSDQ\

Resultat efter skatt, mdkr

Sveaskog

Swedavia

Övriga

Totalt

%RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH LQNOXVLYH LQWUHVVHERODJ .¸QVI¸UGHOQLQJHQ DYVHU GH VWDWOLJW KHO¦JGD ERODJHQ

6

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6MX ERODJ VW§U I¸U SURFHQW DY QHWWRRPV¦WWQLQJHQ LQNOXVLYH LQWUHVVHERODJ

Omsättnings-

Antal

Nettoomsättning, mnkr

Rörelseresultat, mnkr

Bolag (ägarandel, %)

fördelning 1 , %

anställda

-DQȂGHF

-DQȂGHF

9DWWHQIDOO

b

b

3RVW1RUG

b

7HOLD&RPSDQ\

b

b

6\VWHPERODJHW

b

179

$SRWHNHW

b

464

/.$%

4 463

b

b

6-

4 232

b

$QGHO DY QHWWRRPV¦WWQLQJHQ LQNOXVLYH LQWUHVVHERODJ PLOMDUGHU NURQRU

Nettoomsättning,

Rörelseresultat,

Bolag (ägarandel, %)

mnkr

mnkr

MDQ GHF

MDQ GHF

$NDGHPLVND+XV

b

b

$OPL)¸UHWDJVSDUWQHU

$3/$SRWHN3URGXNWLRQ

9

/DERUDWRULHU

b

$SRWHNVJUXSSHQ

-19

Arlandabanan Infra-

VWUXFWXUH

%LOSURYQLQJHQ

72

%RVWDGVJDUDQWL

'UDPDWHQ

273

2

(66(XURSHDQ6SDOODWLRQ

6RXUFH

)RXULHUWUDQVIRUP

72

-76

*UHHQ&DUJR

b

*¸WDNDQDOERODJ

62

-3

ΖQIUDQRUG

b

ΖQODQGVLQQRYDWLRQ

3

-HUQKXVHQ

b

/HUQLD

b

0HWULD

431

24

Miljömärkning Sverige

-3

2SHUDQ

-6

2ULR

5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHV

b

RI6ZHGHQ

Nettoomsättning,

Rörelseresultat,

Bolag (ägarandel, %)

mnkr

mnkr

MDQ GHF

MDQ GHF

6DPKDOO

b

6$6

b

b

6%$%

b

b

6(.

b

b

626$ODUP

1

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

b

b

66&6YHQVND

U\PGDNWLHERODJHW

Statens Bostads-

-14

RPYDQGOLQJ

6YHDVNRJ

b

b

6YHGDE

6

336

6ZHGDYLD

b

b

6ZHGHVXUYH\

6ZHGIXQGΖQWHUQDWLRQDO

6YHQVND6NHSSVK\SRWHN

163

6YHQVND6SHO

b

b

6YHYLD

b

7HUDFRP%R[HU*URXS

b

9DVDOOHQ

47

14

9LVLW6ZHGHQ

9

9RNVHQ§VHQ

47

-1

7

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Innehåll

΅ )¸URUG

· 8WYHFNOLQJ ΅ ΄Έ

Ή 9¦UGHULQJ DY SRUWI¸OMHQ

0§QJGLPHQVLRQHOOW Y¦UGHVNDSDQGH

΄ $NWLYW ¦JDQGH VNDSDU O§QJVLNWLJW Y¦UGH

΄· (NRQRPLVND P§O I¸U H HNWLYW UHVXUVXWQ\WWMDQGH

΄Ή +§OOEDUKHWVP§O W\GOLJJ¸U DQVYDUVIXOOW företagande

΄ 8SSGUDJVP§O V¦NUDU VDPK¦OOVQ\WWDQ

΅ 0§OXSSI¸OMQLQJ

΅Ά 5HVXOWDWU¦NQLQJ RFK EDODQVU¦NQLQJ

΅· .DVVDȵ¸GHVDQDO\V

΅Έ 8WGHOQLQJDU RFK DQVODJ

΅Ή +XU VWDWHQV ȴQDQVHU S§YHUNDV DY I¸UV¦OMQLQJDU RFK XWGHOQLQJDU

΅Ί 5LVNKDQWHULQJ

΅Ό

%RODJV¸YHUVLNWHU

˜ YULJD ERODJ RFK YHUNVDPKHWHU

΄

$YYHFNODGH ERODJ

΄

8QGHU DYYHFNOLQJ

Ά

˜ YULJW

·

6WDWOLJW ¦JDQGH L PRGHUQ WLG

Ί

5HGRYLVQLQJVSULQFLSHU

3URSRVLWLRQVI¸UWHFNQLQJ

Ό

+§OOEDUD O¸QHQLY§HU RFK DQVW¦OOQLQJVYLOONRU

Ό΄

%RODJHQV UDSSRUWGDWXP

Ό΅

6WDWHQV ¦JDUSROLF\ ΅ ΄ΈȂ΅ ΄Ή

ΌΉ

5LNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ

Ό

5LNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

ΌΌ

$ GUHVVUHJLVWHU

΄

'HȴQLWLRQHU RFK I¸UNRUWQLQJDU

8

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6WDWHQ ¦U HQ EHW\GDQGH ERODJV¦JDUH L 6YHULJH Ζ GHQ VWDWOLJD ERODJVSRUWI¸OMHQ ȴQQV Έ KHO RFK GHO¦JGD ERODJ YDUDY WY§ ¦U E¸UVQRWHUDGH 6WDWHQ KDU HWW VWRUW DQVYDU DWW YDUD HQ DNWLY RFK SURIHVVLRQHOO ¦JDUH 'HW ¸YHUJULSDQGH målet för regeringen är att bolagen

VND VNDSD Y¦UGH RFK L I¸UHNRPPDQGH IDOO VH WLOO DWW GH V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJHQ XWI¸UV Y¦O

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

9

Skr. 2015/16:140

Bilaga

3URIHVVLRQHOO I¸UYDOWQLQJ RFK DNWLY ¦JDUVW\UQLQJ I¸U O§QJVLNWLJW K§OOEDU Y¦UGHXWYHFNOLQJ

Under de senaste åren har världsekonomin genomgått mycket stora förändringar och allt mer fokuserats kring utvecklingen på tillväxtmarknaderna. Svensk ekonomi är en av världens mest exportberoende och svenska företag konkurrerar på en global marknad. Det svenska näringslivet behöver ständigt utveck- las för att kunna behålla sin position och stärka sin konkurrens- kraft, i synnerhet inom innovation, digitalisering och hållbar- het. Det gäller såväl privata som statligt ägda företag.

År 2015 var ett utmanande år för några av de största bolagen i den statliga bolagsportföljen. Samtidigt visar några av de min- dre bolagen fna resultat. Sammantaget blev dock portföljens resultat negativt.

De senaste åren har präglats av kraftig nedgång av såväl råvarupriser som elpriser vilket påverkar statens största inne-

”Som ägaransvarig minister har jag varit

W\GOLJ PHG DWW K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH ¦U HQ D ¦UVVWUDWHJLVN IU§JD RFK DWW GHQ NRPPHU IRUWV¦WWD DWW YDUD FHQWUDO L GHQQD UHJHULQJV ¦JDUVW\UQLQJ ȋ

hav, Vattenfall och LKAB, negativt. Vattenfalls nedskrivningar för kärnkraft i Sverige och brunkol i Tyskland och LKAB:s ned- skrivningar för järnmalmsverksamheten i Kiruna, Malmberget och Svappavaara bidrog också i hög grad till portföljens svaga resultat.

Bolagen ägs gemensamt av det svenska folket och en av bolagsstyrelsernas viktigaste uppgifter är att säkerställa allmän- hetens förtroende för bolagen. Tydlig kommunikation med kunder, omvärld och ägare är avgörande för att skapa förtro- ende. Ledord för förvaltningen av bolagen med statligt ägande är öppenhet, aktivt ägande, professionalitet samt ordning och reda. Professionell redovisning är också viktigt för att få all- mänhetens förtroende. Bolagen med statligt ägande ska, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, presentera årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskom- muniké enligt samma regler som noterade bolag. Denna verk- samhetsberättelse och skrivelsen till riksdagen är en viktig del i vår transparens som ägare.

Jag är övertygad om att hållbart företagande är en förutsätt- ning för att de statligt ägda bolagen ska vara framgångsrika, moderna och innovativa företag som ligger i framkant. År 2015 var ett viktigt år då världens ledare enades kring ett nytt klima- tavtal med ett skärpt temperaturmål för den globala uppvärm-

2

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

10

Skr. 2015/16:140

Bilaga

ningen. Därtill antog världssamfundet en gemensam agenda för hållbar utveckling med bland annat 1 nya globala mål som gäl- ler fram till 20 0. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop – de beslut som fattas i dag måste vägledas av en tanke om bolagets framtida position i en hållbar värld. Vikten av att syste- matiskt integrera hållbart företagande i verksamheten ökar och det är nu dags att lämna separata hållbarhetsstrategier för att i stället etablera hållbara strategier.

Som ägaransvarig minister har jag varit tydlig med att håll- bart företagande är en a ärsstrategisk fråga och att den kommer fortsätta att vara central i denna regerings ägarstyrning.

De ekonomiska målen, uppdragsmålen och hållbarhetsmålen är viktiga redskap i ägarstyrningen och tydliggör ägarens för- väntningar på bolagen. Ett av de viktigaste uppdragen i förvalt- ningen av det statliga ägandet är att fastställa och följa upp mål för bolagen. Merparten av bolagen har ekonomiska mål som ses över regelbundet. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag har uppdragsmål som ligger till grund för att utvärdera hur

väl samhällsuppdragen utförs. Sedan 2015 görs även hållbarhets- analyser som kopplas till de ekonomiska målen och uppdrags- målen. De belyser relevanta risker och möjligheter inom hållbart företagande som klimatpåverkan, jämställdhet, anti-korrup- tion, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

ȋ9L VND YDUD W\GOLJD L Y§U ¦JDUUROO E§GH JHQWHPRW ERODJHQ RFK L VDPK¦OOHW L VWRUW ȋ

Som närings- och innovationsminister och ansvarig för ägar- frågor i bolag med statligt ägande är en av mina viktigaste upp- gifter att säkerställa att staten är en aktiv ägare, professionell för- valtare och att bolagen genererar en god avkastning till svenska folket med ett balanserat risktagande. Vi ska vara tydliga i vår ägarroll, både gentemot bolagen och i samhället i stort. På så sätt skapar vi förutsättningar för en långsiktigt hållbar värdeutveck- ling för våra statligt ägda bolag.

Stockholm i juni 201

Mikael Damberg

Närings- och innovationsminister

in ister för bolag med statligt ägan

3

11

Skr. 2015/16:140

Bilaga

8WYHFNOLQJ΅ ΄Έ

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande sjönk under 2015 med 1 procent jämfört med föregående år och uppgick till
,1 ( 50,1) miljarder kronor. Vattenfall är fortsatt det enskilt största innehavet och svarar för ( ) pro- cent av omsättningen i den statliga bolagsportföljen. Vattenfalls omsättning 2015 sjönk med 1, miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på lägre elpriser.

LKAB:s omsättning 2015 minskade till följd av framför allt fortsatt fallande järnmalmspriser med , miljarder kronor jämfört med föregående år. Omsättningen i Systembolaget och Apoteket ökade med 1,2 respektive 1,0 miljarder kronor.

Omsättningen i Telia Company
, som redovisas som intresse- bolag,ökade under året med 5, miljarder kronor. Svenska staten äger ,2 procent av aktierna i Telia Company, vilket ger en omsättningspåverkan om 2,0 ( 0,0) miljarder kronor.

Nettomsättning, exklusive intressebolag

Mnkr

b

b

b

b

2PV¦WWQLQJVI¸UGHOQLQJ MDQȂGHF LQNOXVLYH LQWUHVVHERODJ

˜ YULJD ΅ Ά

6- ΅ Ά

9DWWHQIDOO ·΅ Έ

/.$% · ΅

$SRWHNHW Έ ΄

΄ %RODJHW ¦QGUDGH QDPQ IU§Q 7HOLD6RQHUD WLOO 7HOLD &RPSDQ\

6\VWHPERODJHW Ί ΄

YLG ERODJVVW¦PPDQ GHQ ΄΅ DSULO ΅ ΄Ή

7HOLD &RPSDQ\ Ά

3RVW1RUG ΄ ΅

Resultat och utdelning

Det konsoliderade resultatet efter skatt för bolagen med statligt ägande uppgick till -1, (1
,5) miljarder kronor 2015. Resultat- försämringen förklaras framför allt av att resultatet 2015 belas- tas av Vattenfalls nedskrivningar för främst kärnkraft i Sverige och brunkol i Tyskland på
, (2 , ) miljarder kronor. Vatten- falls resultat efter skatt 2015 var -1 , miljarder kronor vilket var 11,5 miljarder lägre än 201 . Det lägre konsoliderade resultatet förklaras också till stor del av nedskrivningen av LKAB:s järn- malmsverksamhet i Kiruna, Malmberget och Svappavaara på ,1 miljarder kronor. LKAB:s resultat efter skatt 2015 minskade med
miljarder kronor till -5, miljarder kronor. Statens andel av Telia Companys resultat minskade med 0, miljarder kronor till 1, miljarder kronor. I Akademiska Hus minskade resulta-

tet med 0, miljarder som en följd av lägre positiva värdeföränd- ringar i fastigheter. Resultatet i Swedavia ökade med 0,5 miljar- der kronor främst till följd av realisationsvinst från försäljning av en fastighetsportfölj.

Kassa ödet från den löpande verksamheten stärktes under året i Vattenfall med 0, miljarder kronor till 0, miljarder kronor. Kassa ödet i Vattenfall motsvarar drygt 0 procent av hela portföljens kassa öde.

Under 2015 mottog staten 2
,0 (1 , ) miljarder kronor i utdel- ningar från de statligt ägda bolagen. Störst utdelning kom från Akademiska Hus, , miljarder kronor.

5HVXOWDW HIWHU VNDWW PLQVNDGH WLOO PGNU

5HVXOWDW HIWHU VNDWW MDQȂGHF

Mnkr

Bolag med störst resultatpåverkan, mnkr

Vattenfall

LKAB

Svenska Spel

$NDGHPLVND +XV

7HOLD &RPSDQ\

Sveaskog

Swedavia

Övriga

Totalt

4

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

12

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bruttoinvesteringar

Mnkr

%UXWWRLQYHVWHULQJDUQD ¸NDGH PHG ΄ SURFHQW

XQGHU ΅ ΄Έ WLOO · ΅ ·Ί Ό PLOMDUGHU NURQRU

'H WRWDOD LQYHVWHULQJDUQD GRPLQHUDGHV DY 9DWWHQIDOOV LQYHVWHULQJDU S§ ΅ Ί PLOMDUGHU NURQRU HQ PLQVNQLQJ PHG ΄ SURFHQW IU§Q ΅ ΄·

Avkastning på eget kapital

%

4,0

0,4

$YNDVWQLQJHQ S§ HJHW NDSLWDO VM¸QN XQGHU ΅ ΄Έ

WLOO · · SURFHQW

Utdelningar

Mnkr

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag

WLOO VWDWVNDVVDQ 8QGHU ΅ ΄Έ PRWWRJ VWDWHQ ΅Ή PLOMDUGHU NURQRU L XWGHOQLQJDU 'HW ¦U HQ ¸NQLQJ IU§Q ΄ · PLOMDUGHU NURQRU ΅ ΄·

Bolag med statligt ägande, totalt

Mdkr

2014

Nettoomsättning

1HWWRRPV¦WWQLQJ LQNO LQWUHVVHERODJ

5HVXOWDW I¸UH Y¦UGHI¸U¦QGULQJDU

Värdeförändringar

5¸UHOVHUHVXOWDW (%Ζ7

5HVXOWDW I¸UH VNDWW

5HVXOWDW HIWHU VNDWW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU

.DVVDȵ¸GH IU§Q O¸SDQGH YHUNVDPKHW H[NO 6(. RFK 6%$%

6XPPD HJHW NDSLWDO

%DODQVRPVOXWQLQJ

b

b

$QWDO DQVW¦OOGD LQNO LQWUHVVHERODJ WXVHQWDO

163

8WGHOQLQJ

8SSVNDWWDW Y¦UGH

$YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO

(UK§OOHQ XWGHOQLQJ UHGRYLVDV S§ GHW §U EHVOXW IDWWDV RP

6ROLGLWHW

XWGHOQLQJ VH ERODJHQV UHGRYLVQLQJ DY I¸U¦QGULQJ DY

HJHW NDSLWDO RFK NDVVDȵ¸GHVUHGRYLVQLQJ

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

13

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Värdering av portföljen

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, fnans, konsu- ment, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn följt av telekom, tjänst och fastighet. Portföljen är därmed konjunkturkänslig och värdet på portföl- jen påverkas till stor del av världsmarknadspriset på järnmalm samt elpriset på de marknader där Vattenfall verkar.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och värdeutvecklingen redogörs här för med fem och ett års histo- rik. Ambitionen i värderingsarbetet är att ta fram en marknadvär- dering av bolagen och på portföljen. Majoriteten av bolagen vär- deras med utgångspunkt i beräkningar av framtida diskonterade kassa öden, kompletterat med relativvärderingar, där nyckeltal sätts i relation till jämförbara bolag. Fastighetsbolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Värdeutveckling i den statliga bolagsportföljen

Mdkr

%DVLQGXVWUL

Energi

Telekom

Tjänst

Fastighet

Finans

.RQVXPHQW

ΖQIUDVWUXNWXU

Transport

.¦OOD 1¦ULQJVGHSDUWHPHQWHW

9¦UGHXWYHFNOLQJ ΅ ΄΄ WLOO ΅ ΄Έ

Vid utgången av 2015 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 0 miljarder kronor. Det är en minskning om cirka 150 miljarder kronor sedan 2011 då portföljen värdera- des till cirka 5 0 miljarder kronor. Värdeminskningen beror till del på de avyttringar som gjorts under perioden men också på minskat värde av befntlig verksamhet. Transaktionsnettot från försäljningar för perioden uppgår till cirka 0 miljarder kronor, varav försäljningen av innehavet i Nordea 201 utgör merparten. Justerat för försäljningar har portföljens värde under perioden minskat med cirka 110 miljarder kronor, eller knappt 20 procent. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka
5 procent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsen är utvecklingen dock inte helt jämförbar.

Portföljens värdeminskning, rensat för försäljningar, om 110 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall och LKAB ingår.

Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten

har minskat under den senaste femårsperioden. Sedan 2011 har innehaven i sektorn basindustri/energi minskat i värde med cirka 150 miljarder kronor, från cirka 2 0 miljarder kronor till cirka 1 0 miljarder kronor. Som andel av den totala statliga bolagsportföljen har denna sektor gått från att ha utgjort cirka hälften av portföljens värde 2011 till cirka en tredjedel av värdet vid utgången av 2015.

Värdet för den statliga bolagsportföljen exklusive sektorn bas- industri/energi har under samma period ökat i värde med cirka 0 miljarder kronor, från cirka 2 0 miljarder kronor till cirka 0 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genom- snitt procent per år. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 1 procent per år.

Sektorer i den statliga bolagsportföljen som har utvecklats väl sedan 2011 är framför allt konsument-, fnans- och fastighets- sektorn. Ökningen inom sektorn konsument beror främst på en god värdeutveckling i Apoteket vars underliggande resultat för- bättrats. Ökningen i sektorn fnans beror framför allt på SBAB, som gynnats av utvecklingen på den svenska bostadsmarkna-

Långsiktigt hållbart skogsbruk

6YHDVNRJ I¸UYDOWDU Ά ΄ PLOMRQHU KHNWDU SURGXNWLY VNRJVPDUN YLONHW XWJ¸U ΄· SURFHQW DY 6YHULJHV VNRJVPDUN %RODJHW EHGULYHU HWW O§QJVLNWLJW K§OOEDUW VNRJVEUXN EODQG DQQDW JHQRP DWW DYV¦WWD ΅ SURFHQW DY GHQ SURGXNWLYD VNRJVPDUNHQ VRP QDWXUY§UGVDUHDO RFK HWDEOHULQJ DY WRWDOW ΆΊ HNRSDUNHU

6

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

14

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6- V VQDEEW§J I§U DOOW ȵHU DWW UHVD PLOM¸ULNWLJW

6- V VQDEEW§JVVDWVQLQJ PHOODQ *¸WHERUJ RFK 0DOP¸ ORFNDGH XQGHU PDM ΅ ΄Έ ¸YHU ΉΈ UHVHQ¦UHU 'HW YDU Q\WW UHNRUG RFK HQ ¸NQLQJ PHG ΅Έ SURFHQW M¦PI¸UW PHG PRWVYDUDQGH P§QDG I¸UHJ§HQGH §U 6QDEEDVWH UHVWLGHQ PHOODQ *¸WHERUJ RFK 0DOP¸ ¦U ΅ ΅Ό WLPPDU

den. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybygg- nationer inom Akademiska Hus.

9¦UGHXWYHFNOLQJ΅ ΄Έ

Under 2015 sjönk värdet på den statliga bolagsportföljen med cirka 0 miljarder kronor, eller knappt procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse steg Stockholmsbörsen 1 under samma period med cirka
procent. Utdelningar till staten under 2015 uppgick till cirka 2
miljarder kronor, vilket mot- svarar en direktavkastning på knappt
procent. Som jämförelse var Stockholmsbörsens direktavkastning drygt procent.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod sektorerna tjänst, telekom och basin- dustri/energi för.

Innehaven i sektorn tjänst värderades vid utgången av 2015 till cirka
0 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 20 miljarder kronor, eller cirka 25 procent, jämfört med föregå- ende år. Minskningen av det beräknade värdet beror framför allt på en diskontering av en eventuell framtida indragning av undantaget av spel- och bolagsskatt för Svenska Spel 2, .

Vid utgången av 2015 uppgick värdet i sektorn telekom till cirka
miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1 miljarder kronor, eller cirka 1
procent, jämfört med före-

gående år. Minskningen i värde förklaras av utvecklingen i Telia Companys aktiekurs.

Värdet i sektorn basindustri/energi uppskattades vid utgången av 2015 till cirka 1 0 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka miljarder kronor, eller cirka procent, jämfört med föregående år. Den negativa värdeutvecklingen beror framför allt på låga råvarupriser.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskatta- des vid utgången av 2015 till cirka 1
0 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 10 miljarder kronor, eller cirka procent, jämfört med föregående år.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2015 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 1
procent medan det ökade med
1 procent för SAS. Sammanta- get minskade värdet på de börsnoterade innehaven med 15 procent eller 12,
miljarder kronor. Samtidigt ökade Stockholmsbörsen med 10 procent under året.

20; 6WRFNKROP ΖQGH[ +¦GDQHIWHU DYVHU K¦QYLVQLQJDU WLOO 6WRFNKROPVE¸UVHQ GHWWD LQGH[

ΖQW¦NWHUQD WLOO VWDWVNDVVDQ NRPPHU YLG HQ IUDPWLGD VSHO RFK ERODJVVNDWW I¸U 6YHQVND 6SHO DWW XWJ¸UDV DY XWGHOQLQJ RFK VNDWW LVW¦OOHW I¸U VRP QX HQGDVW DY XWGHOQLQJ 9¦UGHULQJV WHNQLVNW I§U GRFN ERODJHW HQ O¦JUH Y¦UGHULQJ YLG GHWWD VFHQDULR

† YHQ RP GHW U§GHU VWRU RV¦NHUKHW NULQJ XWIDOOHW DY XWUHGQLQJHQ WDV VNDWWHQ LQ L Y¦UGHULQJHQ

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2015 minskade värdet på innehavet i Telia Company med 1
procent. Värdet på innehavet i SAS ökade med med
1 procent. Sammantaget minskade värdet på de börsnoterade

innehaven med 15 procent eller 12,
miljarder kronor. Samtidigt ökade Stockholmsbörsen med 10 procent under året.

Börsvärde statens noterade aktieinnehav

GHF

GHF

IHE

Aktiernas andel

Kursför-

Kursför-

Statens

av statens totala

ändring

ändring

innehav,

Ägarandel

bolagsportfölj

Marknads-

Marknads-

jämfört med

Marknads-

jämfört med

Bolag

antal aktier

i bolaget, %

Y¦UGH mdkr), %

värde, mnkr

värde, mnkr

GHF

värde, mnkr

GHF

7HOLD &RPSDQ\

-16%

63 676

-7%

SAS

61%

-7%

Totalt

$QGHO DY U¸VWHU L 6$6 ¦U SURFHQW RFK DQGHO DY NDSLWDO SURFHQW

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

7

15

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Mångdimensionellt värdeskapande

%RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH OLJJHU L IUDPNDQW LQRP K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH 8W¸YHU O§QJVLNWLJD HNRQRPLVND Y¦UGHQ ELGUDU GH WLOO Y¦UGHVNDSDQGH RFNV§ XU HWW VRFLDOW RFK PLOM¸P¦VVLJW SHUVSHNWLY

Swed av ia å vä g mo t no ll fo ss il a ko ld io xi du tslä pp i

HJ J QD Y HU NV DPKH WH Q΅ ΅

S wedav ia har länge arbet at med en erg i- o ch kl ima tfrågor och min ska de under peri

RGH Q ΅ Έ Ȃ΅ ΄Έ NROGLR[LGXWV O¦S SHQ IU§Q GHQ HJ QD YHUNVDPKHWHQ PH G G U\J W Ί Ά SUR cen t. Min skningen är i linje m ed bol age ts öve rgripa nde miljömål at t h a n oll fo ssila

NRO GLR [LGXWV O¦S S IU§Q GHQ H JQD YH UNV DP KHW HQ ΅ ΅ 8QG HU ΅ ΄ Έ PLQVNDGH XWVO¦S SHQ IR VVL O N ROG LR [LG IU§ Q G HQ HJQ D Y HUN V DP KHW HQ WLOO Ά W RQ YL ONH W ¦U V QDE EDU H ¦Q SOD QHU DW 0L QVN QLQJHQ ΅ ΄Έ EHU RGG H fra mfö r a llt på de n ökad e a nvä ndn ing en av

I¸U Q\E DUD EU ¦QV OHQ LQRP IRU GR Q VȵR WWDQ

Swedavias mål är att biobränslen hel t ska

HUV ¦WWD IRVVLOD EU¦QVOHQ ΅ ΅ 6D WVQLQJHQ ¦U båd e m ilj ömä ssi gt och ek ono mis kt hål lba r.

)¸UXWRP PLQV NDGH NROG LR[LGXWVO ¦SSLQQH bär sk iftet min ska de bränsleko stnade r o ch

HQ VWDQGD UGL VHU DG IRUGRQVȵRWWD PH G O¦JU H und erh ållskostnader.

Apoteket, Samhall och Swedfund prisade inom hållbart företagande

Bolag med statligt ägande ligger i framkant

YDG J¦OOHU K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH 'HW bekräftades senast av Apoteket som

XWV§JV WLOO 6YHULJHV PHVW K§OOEDUD I¸UHWDJ ΅ ΄Ή $SRWHNHW ¦U E¦VW S§ PLOM¸W¦QNDQGH RFK VRFLDOW DQVYDUVWDJDQGH HQOLJW 6XVWDLQDEOH %UDQG ΖQVLJKWV XQGHUV¸NQLQJ EODQG ΄ NRQVXPHQWHU <WWHUOLJDUH två bolag som belönats är Samhall

VRP XWV§JV WLOO (XURSDV PHVW K§OOEDUD I¸UHWDJ S§ (XURSHDQ %XVLQHVV $ZDUGV (XURSDV VW¸UVWD RFK PHVW SUHVWLJHI\OOGD I¸UHWDJVSULV RFK 6ZHGIXQG VRP YDQQ SULV för bästa redovisning i klassen för små-

RFK PHGHOVWRUD IRQGHU S§ 5HVSRQVLEOH ΖQYHVWRUV 5HSRUWLQJ $ZDUGV 6DPKDOO KDU HQ XQLN I¸UP§JD DWW EU\WD XWDQI¸UVNDS RFK VH WLOO DWW DOOD VRP YLOO YDUD PHG RFK ELGUD WLOO VDPK¦OOHW I§U GHW 8SSI¸OMQLQJ RFK UDSSRUWHULQJ ¦U HQ LQWHJUHUDG GHO DY 6ZHGIXQG VRP VWU¦YDU HIWHU DWW DOOWLG ligga före övriga marknaden inom lönsam

K§OOEDUKHW

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

16

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vattenfall och AMF blev strategiska partner inom vindkraft

9DWWHQIDOO RFK SHQVLRQVERODJHW $0) XQGHUWHFNQDGH L GHFHPEHU ΅ ΄Έ HQ ¸YHUHQVNRPPHOVH RP DWW $0) WDU HQ ·Ό SURFHQWLJ DQGHO L 9DWWHQIDOOV KDYVEDVH- UDGH YLQGNUDIWSDUN L 2UPRQGH L QRUGY¦VWUD 6WRUEUL- WDQQLHQ .¸SHVNLOOLQJHQ XSSJLFN WLOO FLUND ΅ΆΊ PLOMRQHU SXQG PRWVYDUDQGH FLUND Ά PLOMDUGHU NURQRU 9DWWHQ- IDOO NRPPHU HIWHU D ¦UHQ DWW IRUWV¦WWD DWW GULYD YLQG- NUDIWSDUNHQ L 2UPRQGH VRP PDMRULWHWV¦JDUH

Överenskommelsen var ett steg i genomförandet av Vattenfalls partnerskapsstrategi som presente-

UDGHV ΅ ΄· 6\IWHW PHG VWUDWHJLQ ¦U DWW VDPOD LQ PHGHO I¸U DWW VW¸GMD WLOOY¦[W I¸U YLONHQ YLQGNUDIWHQ KDU KDU VWRU EHW\GHOVH $ ¦UHQ ¦U RFNV§ HQ YLNWLJ GHO L 9DWWHQIDOOV VWUDWHJL DWW VW¦OOD RP SURGXNWLRQHQ PRW PHU I¸UQ\EDUW )UDP WLOO §U ΅ ΅ SODQHUDU 9DWWHQIDOO DWW LQYHVWHUD FLUND Έ PLOMDUGHU NURQRU L Q\ YLQGNUDIW- SURGXNWLRQ

9LQGNUDIWSDUNHQ L 2UPRQGH EHVW§U DY Ά VW\FNHQ Έ0: WXUELQHU VRP SURGXFHUDU WLOOU¦FNOLJW PHG I¸U- Q\EDU HO I¸U DWW W¦FND EHKRYHW KRV ΄΅Ή KXVK§OO 2UPRQGH ¦U HQ DY I\UD KDYVEDVHUDGH YLQGNUDIWSDU- NHU VRP 9DWWHQIDOO GULYHU L 6WRUEULWDQQLHQ

Lernias nya satsningar för en

H HNWLYDUHDUEHWVPDUNQDG

Lernia har genom sin ledande position inom

XWELOGQLQJ RFK EHPDQQLQJ JRG N¦QQHGRP RP YLOND KLQGHU RFK P¸MOLJKHWHU VRP ȴQQV S§ GHQ VYHQVND DUEHWVPDUNQDGHQ *HQRP LQLWLDWLY VRP UHNU\WHULQJVPRGHOOHQ -2Ζ1 RFK UDGLRSUR- JUDPPHW -DOOD YLOO /HUQLD YLVD KXU Q\D LG«HU NDQ J¸UD DUEHWVPDUNQDGHQ L 6YHULJH H HNWLYDUH -2Ζ1 VW§U I¸U MREE RFK LQWHJUDWLRQ L Q¦ULQJVOLYHW RFK ULNWDU VLJ WLOO I¸UHWDJ VRP YLOO ¸ND VLQ P§QJ- IDOG -DOOD ¦U HWW UDGLRSURJUDP S§ DUDELVND RFK O¦WW VYHQVND VRP VND JH ȵHU P¦QQLVNRU HQ FKDQV DWW ¸YD XSS VLQ VYHQVND 5DGLRSURJUDP- PHW SURGXFHUDV PHG GHQ DUDELVND Q\KHWVND- QDOHQ $O .RPSLV RFK /HUQLDV 6ȴ O¦UDUH

SEK och EKN bistår Vol vo inom regeringen s expo rtsats ning Team Sweden

Vo lvokoncernen är ett exemp el på ett företag som m bistås a v de olika organisationerna o ch för eta gen in om Tea m Sweden.

6YHQVN ([SRUWNUHGLW 6( ( . O §QD GH WLO O H[HPSHO XQ GHU ΅ ΄Έ XW SHQJDU WLOO 9ROYRNRQFH U Q H Q I ¸U DWW ȴ QDQ VLHUD YHUNVDPKH WHQ L

Kanada oc ch Mexi ko . Ut lån ing en gen omf örd es i l oka la val uto r, kan ade nsi ska dollar o ch me exika nska p eso s. Ett an nat ex em

SHO S§ XW O§QLQJ WLOO 9 R OY RN RQF HUQ HQ YDU Q¦ U 6 (. ΅ ΄ ΅ W RJ XSS HWWO§ § Q L GH Q NLQH V L V ND YDO XWD Q 50% I ¸U O§QJIULVW LJ ȴQDQVL H ULQ J D Y N RQFH UQ HQV YH UNV DPKHW L . LQD 1 ¦U 6(.ȴF N W LOO VW§ QG DWW O §QD XWGHP L .LQD Y DU GHW RF NV§ HQ PL OVW ROS H L ȴQDQV LH

rin gen av sven s ka exp ort för eta g, som dä ä ref t er få tt til l gång ti ll

NRQ NXU U HQVNU DIW LJ ȴQDQ VLHU L QJ L 5 0% ( [ S RU WNU HGL L WQ¦ PQGHQ

EKN , för säk rar år lig en bet aln ing sri ske r f ör vi s sa av Vol vok on

FHU QH Q V D ¦U HU Ζ HQ Q KHO GH O D Y G GHVV D D ¦U HU PHG YHU ND U E§GH

SEK och E KN . Det g örs oc kså se e dvanli ga hål lba rhe tsp pröv v

QLQ JDU DY DO OD D ¦ UHU

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

9

17

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Aktivt ägande skapar långsiktigt värde

'H VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ VRP \WWHUVW ¦JV DY VYHQVND IRONHW XWJ¸U HQ EHW\GDQGH GHO DY VYHQVNW Q¦ULQJVOLY 6WDWHQ KDU G¦UI¸U HQ YLNWLJW XSSJLIW DWW DNWLYW I¸UYDOWD VWDWHQV ¦JDQGH L ERODJHQ V§ DWW GHQ O§QJVLNWLJD Y¦UGHXWYHFNOLQJ EOLU GHQ E¦VWD P¸MOLJD 5DPYHUNHW I¸U ERODJVVW\UQLQJHQ XWJ¸UV DY VWDWHQV ¦JDUSROLF\

Regeringen har i uppdrag av riksdagen att – i enlighet med statens ägarpolicy – förvalta statens tillgångar, däribland aktierna i bola- gen med statligt ägande. Statens aktieportfölj består av 1 helägda och nio delägda bolag. Det uppskattade sammanlagda värdet på aktierna var per den 1 december 2015 cirka 0 miljarder kronor. Utöver detta förvaltas två verksamhetsstiftelser.

De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsätter tillsam- mans cirka 121 000 personer och cirka 15 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Bland bolagen med statligt ägande åter- fnns många starka varumärken. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska samhället då många av dem startat som a ärsverk,

a ärsverksamhet inom myndighet eller som statliga monopol. I dag verkar de esta av bolagen på fullt ut konkurrensutsatta marknader.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Inriktningen på många av bola- gens verksamhet och samhällsuppdrag medför att staten även framgent förväntas vara en stor bolagsägare. Regeringen anser att bolagen ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, med långsiktig värdeutveckling som ett övergripande mål, samt i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsupp- dragen utförs väl. Detta innebär att bolagen ska agera långsik- tigt, e ektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området håll- bart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter

o entligt förtroende.

Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i stort sett OECD:s riktlinjer för styrning av statligt ägda bolag som Sverige deltagit i att utveckla.

Statens ägarstyrningsmodell

Ramverket för den statliga bolagsförvaltningen återges i sta- tens ägarpolicy. Här klargör regeringen sin inställning i viktiga principfrågor kring ägarstyrning och bolagsförvaltning, såsom

ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och bolagsledning. Ägar- policyn tillämpas i statens helägda bolag och i de bolag där staten är delägare verkar regeringen för att ägarpolicyn tillämpas.

Bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag av aktiebolagslagen som kompletteras av svensk kod för bolagsstyrning (näringslivets normer för god bolagsstyrning). Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa fnansiella rapporteringskrav som börsbolag. Kravet på transparens i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet.

En aktiv förvaltning av de olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Mål och uppföljning

Målen är viktiga redskap för att tydligt kommunicera statens förväntningar som ägare. Genom att bolagens prestation regel- bundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I det fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta.

Statliga ägarstyrningen – mål och uppföljning

Ansvar

Beslutsmandat

5LNVGDJ RFK UHJHULQJ

Ägaren

%RODJVVW\UHOVH

Uppdrag

Ekonomiska mål

Uppdragsmål

Hållbarhetsmål

Ägaren +

Ägardialog

%RODJVVW\UHOVH RFK OHGQLQJ

Beskrivning

5LNVGDJHQ EHVOXWDU RP ERODJHQV ¸YHUJULSDQGH XSSGUDJ 5HJHULQJHQ

återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verk- samhetsberättelsen för bolag med

VWDWOLJW ¦JDQGH ¦U HQ ELODJD

(NRQRPLVND P§O XSSGUDJVP§O RFK K§OOEDUKHWVP§O V\IWDU WLOO DWW W\GOLJ- J¸UD ERODJHWV XSSGUDJ DWW YHUN- VDPKHWHQ EHGULYV H HNWLYW RFK K§OOEDUW VDPW XQGHUO¦WWD XSS- I¸OMQLQJ 9LG IDVWVW¦OODQGHW DY GH ROLND W\SHUQD DY P§OHQ EHDNWDV DWW GHVVD NRPSOHWWHUDU RFK KDUPRQL- VHUDU PHG YDUDQGUD

I ägardialogen följer staten som

¦JDUH XSS DWW ERODJHQ I¸OMHU XSS- GUDJHW RFK GH EHVOXWDQGH P§OHQ

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

18

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande

Börsnoterade bolag

Myndighet

Rättsligt ramverk

Aktiebolagslagen

Aktiebolagslagen

0\QGLJKHWVI¸URUGQLQJHQ

6WDWHQV ¦JDUSROLF\

Noteringsavtal

)¸URUGQLQJ PHG LQVWUXNWLRQ

Noteringsavtal ΄

I¸U P\QGLJKHWHU

Verksamhet och uppdrag

Bolagsordningens

Bolagsordningens

Regleringsbrev

verksamhetsparagraf

verksamhetsparagraf

6¦UVNLOGD UHJHULQJVEHVOXW

Ägaranvisning ΅

RP XSSGUDJ

Högsta beslutande organ

Bolagsstämma

Bolagsstämma

0\QGLJKHWVFKHI VW\UHOVH

eller nämnd

*¦OOHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ Ʌ

)¸UHNRPPHU L KXYXGVDN I¸U ERODJ PHG V¦UVNLOW EHVOXWDW VDPK¦OOVXSSGUDJ

Aktivt ägande

(WW DNWLYW ¦JDQGH LQRP UDPHQ I¸U VWDWHQV ¦JDUSROLF\

Bolagsgrupper för varje enskilt innehav

Transparenskrav

Arbete i

bolagsstyrelserna

Aktivt ägande

Ägarmöten,

Nominering

löpande dialog

av styrelser

Mål och

utvärdering

Förvaltningen fokuserar bland annat på ekonomiska mål, upp- dragsmål och hållbarhetsmål. De ekonomiska målen ger möjlig- het att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, e ektivitet och risknivå. Uppdragsmål sätts för de bolag som har särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, framför allt för att utvärdera hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs. För att på ett tyd- ligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets a ärsstrategi har ägaren uppdragit till bolagsstyrelserna att fastställa strate- giska hållbarhetsmål. Dessa mål följer ägaren därefter upp. Håll- barhetsmålen fastställs för de mest relevanta områdena för res- pektive bolag inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, anti-korruption och a ärsetik samt jämställdhet och mångfald.

Styrelsenominering

En betydelsefull del i statens ägarstyrning är styrelsenomine- ringarna. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi samt fattar andra viktigare strategiska beslut. För att säkerställa en så e ek- tiv kompetensförsörjning som möjligt tillämpas en strukture- rad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.

Förvaltningsorganisationen inom

Näringsdepartementet

Näringsdepartementet

$YGHOQLQJHQ I¸U LQQRYDWLRQ RFK VWDWOLJD ERODJ

Förvaltningsorganisationen

Enheten för statlig

Enheten för bolagsanalys

bolagsförvaltning

och ägarstyrning

Bolagsförvaltare som:

([SHUWHU LQRP

$UEHWDU L ERODJHQV VW\UHOVHU

ERODJVDQDO\V D ¦UVMXULGLN

VW\UHOVHUHNU\WHULQJ

XWVNRWW

K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH RFK

Sköter löpande kontakter

NRPPXQLNDWLRQ VRP

med bolagen

Ansvarar för övergripande

/HGHU ERODJVJUXSSHUQDV

¦JDUVW\UQLQJVGRNXPHQW

löpande arbete kring

P§OXSSI¸OMQLQJ

bolagsinnehaven

NRPPXQLNDWLRQ RFK

VW\UHOVHUHNU\WHULQJ

$UEHWDU L ERODJVJUXSSHUQD

Enheterna är organisatoriskt skilda från den marknadsreglerande verksamheten inom Regeringskansliet

Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och VD:s roller. Därför ska VD inte ingå i styrelsen.

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Ord- föranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs e ektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Mellan styrelsemötena håller ord- förande kontakten med VD och det är ordförande som ansvarar för den löpande dialogen med ägaren.

Dialog mellan ägare och bolag

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majoriteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har för- valtningsansvar är Finansdepartementet, Kulturdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikes-

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

19

Skr. 2015/16:140

Bilaga

departementet. De olika departementens statsråd och politiska ledning trä ar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen. Syftet med dessa ägardialoger är bland annat att utvärdera bolagens prestation mot deras upp- satta ekonomiska mål, uppdragsmål och hållbarhetsmål.

Förvaltningsorganisation

Närings- och innovationsministern ansvarar för en enhetlig, övergripande ägarpolitik avseende bolag med statligt ägande och är ansvarigt statsråd för huvuddelen av bolagen. Närings- departementet har en särskild organisation specialiserad på ägarstyrning och bolagsförvaltning för att säkra ett långsik- tigt värdeskapande i den statliga bolagsportföljen. Förvaltnings- organisationen ingår i avdelningen för innovation och statliga bolag och är uppdelad i två enheter: enheten för statlig bolags- förvaltning respektive enheten för bolagsanalys och ägarstyr- ning. Dessa verkar i nära samarbete med varandra och är orga- nisatoriskt skilda från den marknadsreglerande verksamheten inom Regeringskansliet. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagens styrelser och utskott, koor- dinerar de löpande kontakterna med bolagen och leder organi- sationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolags- grupper. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning svarar för bolagsanalys, hållbart företagande, a ärsjuridik, styrelserekry- tering, kommunikation och investerarrelationer. Enheten arbe- tar bland annat med övergripande ägarstyrningsdokument såsom statens ägarpolicy och med uppföljningen av ekonomiska mål samt uppdragsmål.

Regeringens principer för en aktiv bolagsförvaltning och ägarstyrning omfattar även bolag där förvaltningsansvaret ligger inom andra delar av Regeringskansliet.

Bolagsgrupper

För varje enskilt bolagsinnehav har Näringsdepartementet orga- niserat en bolagsgrupp vars uppgift är att säkerställa en långsik- tigt hållbar värdeutveckling i bolaget. Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys,

a ärsjuridik, rekrytering, kommunikation och hållbart före- tagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen

för bolagsgruppen. Sammansättningen bidrar till att gruppen har en god insikt i marknadens och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vilket gör att för- valtningen kan kravställa och utveckla bolagen. I bolagsgrup- pen sker analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkur- renter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning.

Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen såsom den framåtblickande strategin och förändringar i marknaden, styrelseförändringar, utdelnings- nivåer och måluppfyllelse.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisationen uppgick under 2015 till 0, ( , ) miljoner kronor vilket motsvarar 0,1 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom fnan- siell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrappor- ter för bolag med statligt ägande uppgick till 21, (12,5) miljo- ner kronor. Kostnaderna för förvaltningsorganisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Förändringar i portföljen

Under 2015 skedde inga andra förändringar i portföljen annat än att likvidationen av Ersättningsmark avslutades.

Styrelsenomineringsprocessen

Statens ägarstyrningsambition är att sätta samman välfunge- rande styrelser som har nödvändig branschkunskap och annan relevant kompetens för att utveckla det enskilda bolagets verk- samhet. Därutöver ska styrelseledamöterna ha integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Styrelserna i de statligt ägda bolagen har i regel sex till åtta ordinarie ledamöter och inga suppleanter. Det begränsade antalet ledamöter syftar till att skapa ett e ektivt styrelsearbete.

Förvaltningsansvar

Näringsdepartementet

Finansdepartementet

$NDGHPLVND +XV

LKAB

Sveaskog

Miljömärkning Sverige

Almi Företagspartner

Metria

Svedab

Kulturdepartementet

Apoteket

Norrlandsfonden

6YHQVND 6NHSSVK\SRWHN

$SRWHNVJUXSSHQ

2ULR

Svenska Spel

.XQJOLJD 'UDPDWLVND WHDWHUQ

.XQJOLJD 2SHUDQ

$UODQGDEDQDQ ΖQIDVWUXFWXUH

PostNord

Svevia

Voksenåsen

Bilprovningen

5Ζ6( 5HVHDUFK ΖQVWLWXWHV RI

Swedavia

Bostadsgaranti

Sweden

6ZHGHVXUYH\

Socialdepartementet

(852)Ζ0$

Samhall

6ZHGIXQG

$3/ $SRWHN 3URGXNWLRQ

)RXULHUWUDQVIRUP

SAS

7HOLD &RPSDQ\

Laboratorier

Green Cargo

SBAB

7HUDFRP %R[HU *URXS

6\VWHPERODJHW

Göta kanalbolag

6(. 6YHQVN ([SRUWNUHGLW

Vasallen

ΖQGXVWULIRQGHQ

SJ

Vattenfall

Utbildningsdepartementet

Infranord

626 $ODUP

VisitSweden

(66 (XURSHDQ 6SDOODWLRQ 6RXUFH

Inlandsinnovation

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

Utrikesdepartementet

-HUQKXVHQ

66& 6YHQVND U\PGDNWLHERODJHW

Lernia

Statens Bostadsomvandling

'RP 6KYHWVLL

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

20

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag

Nuvarande ägarandel, %

Bemyndigande att förändra ägandet till, %

Beslut

Bilprovningen

SURSEHW18UVNU

Bostadsgaranti

SURSEHW18UVNU

Lernia

SURSEHW18UVNU

2ULR

SURSEHW)L8UVNU

SAS

21

SURSEHW)L8UVNU

5HJHULQJHQV EHP\QGLJDQGH DWW I¸U¦QGUD VWDWHQV ¦JDUDQGHO L 6(. §WHUNDOODGHV

För ägaren är det viktigt att bolagsstyrelserna kännetecknas av mångfald och bredd vad gäller ålder, kön, etnicitet, branscher- farenheter, akademisk bakgrund och yrke. Syftet med att ta in ledamöter med varierad bakgrund är att ge styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik. För att uppnå balans avse- ende könsfördelningen är målet för bolagen med statligt ägande att andelen av vardera kön i styrelsen ska vara minst 0 procent.

Styrelsenomineringsprocessen på Näringsdepartementet sköts av en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen som analyserar kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och kommande utmaningar bolagets nuvarande styrelsesammansättning samt genomförda styrelseutvärde- ringar. Arbetsgruppen fastställer en kravprofl utifrån bolagets specifka situation och inleder rekryteringsarbetet. Bolagsansva- rigt statsråd beslutar sedan om nominering av styrelseledamöter till årsstämman som beslutar om valet av styrelse. Se fgur Styrelsenomineringsprocessen.

Styrelsearbetet i de statligt ägda bolagen utvärderas årligen. Dels ansvarar bolagens styrelseordförande för att en utvärde- ring genomförs, dels gör Regeringskansliet löpande egna utvär- deringar. I de statligt hel- och delägda bolagen informerar ord- förande ansvarigt departement om utvärderingens resultat.

I de noterade bolagen informerar ordförande valberedningen. Under 2015 bestod styrelserna i den statliga bolagsportföljen av i genomsnitt
, styrelseledamöter, vilket är i nivå med före- gående år. I bolagen med statligt ägande fnns sammanlagt 2
stämmovalda ledamöter. Varje år väljs cirka 50 nya styrelseleda- möter. I de börsnoterade bolagen SAS och Telia Company, där staten tillhör de största ägarna, har en representant från förvalt-

ningsorganisationen under året ingått i valberedningarna. De stämmovalda styrelseledamöterna till bolagen med stat-

ligt ägande utgjordes av procent kvinnor och 52 procent män den 10 maj 201
. I de statligt helägda bolagen utgjordes styrel- seledamöterna av procent kvinnor och 51 procent män. Det kan jämföras med de börsnoterade bolagens styrelser med 0

Styrelsenomineringsprocessen – årscykel

5HJHULQJVNDQVOLEHVOXW ΄ QRPLQHULQJVEHVOXW I¸URUGQDQGHLQVWUXNWLRQ IXOOPDNW

Beredning inom

Regeringskansliet

6¸NSURFHVV

Årsstämma

.RPSHWHQVDQDO\V

6W\UHOVHQVXWY¦UGHULQJ †JDUHQVXWY¦UGHULQJ

%HVOXW DY VWDWVU§G EHP\QGLJDW DY UHJHULQJHQ

procent kvinnor och 0 procent män.
I 2 av totalt bolag med statligt ägande som ingår i statistiken uppnåddes målet om en balanserad könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera kön ska vara minst 0 procent. I 1
bolag uppnåddes inte mål- sättningen. I tio av dessa bolag var det övervikt av män och i sex av dessa bolag var det övervikt av kvinnor.

Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen har ökat från procent 2010 till
procent 201
, vilket kan jämföras med
procent hos börsbolagen
. I de av staten helägda bolagen är andelen kvinnor som styrelseord- förande
procent.

(QOLJW VWLIWHOVHQ $OO%ULJKW

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

21

Skr. 2015/16:140

Bilaga

(NRQRPLVND P§O I¸U H HNWLYW UHVXUVXWQ\WWMDQGH

'H ȵHVWD ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH YHUNDU S§ NRQNXUUHQVXWVDWWD PDUNQDGHU YLONHW VW¦OOHU NUDY S§ GHUDV O¸QVDPKHW RFK H HNWLYLWHW '¦UI¸U ¦U HNRQRPLVND P§O HWW YLNWLJW YHUNW\J L ERODJVVW\UQLQJHQ 0HWRGHQ I¸U DWW IDVWVW¦OOD GHVVD LQOHGV PHG HQ DQDO\V DY NDSLWDONRVWQDGHQ GHW YLOO V¦JD ¦JDUHQV I¸UY¦QWDGH DYNDVWQLQJ $PELWL¸VD UHDOLVWLVND RFK XSSI¸OMQLQJVEDUD HNRQRPLVND P§O XWDUEHWDV G¦UHIWHU L GLDORJ PHG ERODJHQ

Ekonomiska mål i bolag med statligt ägande

Bolagen med statligt ägande verkar i de esta fall under mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det inne- bär att de har samma förutsättningar som andra aktörer på mark- naden och att de precis som dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkur- renskraft, långsiktiga värdeutveckling och e ektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så e ek- tivt resursutnyttjande som möjligt är fastställandet av ekono- miska mål. De ekonomiska målen ska vara realistiska, upp- följningsbara och ambitiösa. Staten utarbetar därför målen tillsammans med bolagen. På så vis skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig styrning samtidigt som kvaliteten och verk- lighetsförankringen i målen förbättras.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts ekonomiska mål samtidigt som uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. Hållbarhetsanalysen ingår i den fundamentala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

Syftet med ekonomiska mål

Ekonomiska mål omfattas vanligtvis av kapitalstruktur, lön- samhet och utdelning och syftar framför allt till att:

• främja såväl operationell e ektivitet som kapitale ektivitet,

• hålla fnansiell risk på en rimlig nivå,

• bidra till att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning, samt

• möjliggöra uppföljning och utvärdering.

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål byg- ger på en analys i era steg. Startpunkten utgörs av en beräkning

av bolagets kapitalkostnad. Kapitalkostnaden är den förväntade avkastning en investerare skulle kunna få för en alternativ pla- cering med samma risk och löptid. Den avgör om investeraren får en rimlig avkastning på sin investering i bolaget och det risk- tagande som den medför. En rimlig kompensation bör över tid vara lika med kapitalkostnaden. Om avkastningen på eget kapi- tal över tid överstiger kapitalkostnaden får investeraren ytterli- gare kompensation för sitt risktagande. Om avkastningen över tid däremot understiger kapitalkostnaden får investeraren inte fullt ut kompensation för sitt risktagande. Nedan beskrivs de tre huvudområdena för de ekonomiska målen samt hur kapital- kostnaden påverkar dessa.

(Q H HNWLY NDSLWDOVWUXNWXU

Kapitalstrukturmålet fastställs för att hålla risken på en rimlig nivå samtidigt som bolaget är e ektivt kapitaliserat. För att fnna en lämplig kapitalstruktur beräknas först den teoretiskt opti- mala kapitalstrukturen, det vill säga den fördelning mellan eget och lånat kapital som minimerar bolagets kapitalkostnad. Beräk- ningen kompletteras med branschjämförelser och en mer ingående analys av bolagets rörelserisk. Analysen kring bolagets rörelserisk är extra betydelsefull eftersom en lämplig kapitalstruktur bör vara fnansiellt motståndskraftig och hålla bolaget e ektivt kapitalise- rat. Detta innebär att ett bolag inte bör ha ett större eget kapital än nödvändigt. Målet för kapitalstrukturen uttrycks vanligtvis som ett intervall för nettoskuldsättningsgraden.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

Syftet med lönsamhetsmålet att se till att verksamheten bedrivs så e ektivt som möjligt, ur både ett fnansiellt och ett operativt perspektiv. Lönsamhetsmålet syftar också till att ge en rimlig kompensation för det risktagande en investering i bolaget inne- bär. Därför utgör kapitalkostnaden golvet för lönsamhetsmålet. Precis som övriga ekonomiska mål ska lönsamhetsmålet ses som

Metoden för att fastställa ekonomiska mål

.DSLWDOVWUXNWXU

Kostnad för

Lönsamhetsmål

Konsistens-

Förslag

eget kapital

bedömning

8WGHOQLQJVSROLF\

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

22

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vinnande arkitektförslag för Forum Medicum i Lund $NDGHPLVND +XV RFK /XQGV XQLYHUVLWHW XWV§J L QRYHPEHU ΅ ΄Έ DUNLWHNWE\U§Q +HQQLQJ /DUVHQ $UFKLWHFWV I¸UVODJ WLOO YLQQDUH L XSSGUDJHW DWW JHVWDOWD )RUXP 0HGLFXP YLG /XQGV XQLYHUVLWHW )RUXP 0HGLFXP ¦U HWW SURMHNW VRP VND VDPOD GHQ PHGLFLQVND IDNXOWHWHQV VWXGHQWHU XQGHU HWW RFK VDPPD WDN 'HW §VWDGNRPV L +HQQLQJ /DUVHQ $UFKLWHFWV I¸UVODJ PHG HQ Q\ KXVNURSS VRP I¸UELQGHU GH WY§ EHȴQWOLJD E\JJQDGHUQD RFK G¦U GH ¸YUH Y§QLQJVSODQHQ URWHUDV ·Έ JUDGHU L I¸UK§OODQGH WLOO ERWWHQY§QLQJHQ

ett mål som ska uppnås på sikt och inte som ett krav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Det bör således utgöra en ambi- tiös och samtidigt realistisk målbild för bolaget. Metoden för att fastställa lönsamhetsmålet omfattar en ingående analys av bolagets a ärsplan samt branschjämförelser. För de esta bolag används ett avkastningsmål (t.ex. avkastning på eget eller ope- rativt kapital). För andra bolag, som inte binder mycket kapi- tal, kan det vara mer relevant med ett marginalmål (t.ex. rörelse- marginalmål).

En anpassad utdelningspolicy

Utdelningspolicyns syfte är att se till att ägaren får en förutsäg- bar och långsiktigt hållbar utdelning. Alternativet är att bolaget får behålla kapitalet och investera det i verksamheten. Ett bolag som har attraktiva investeringsmöjligheter med en förväntad avkastning som överstiger kapitalkostnaden kan få behålla kapitalet för investeringar. I stället för utdelning kan ägare då tillgodogöra sig en värdeökning i bolaget. Utdelningspolicyn bygger därför på en grundlig analys av bolagets investeringsplan och tillväxtmöjligheter. Investeringar som inte uppnår ägarens lönsamhetsmål kan ändå vara attraktiva och ska genomföras så länge den förväntade avkastningen på investeringen motsvarar eller överstiger kapitalkostnaden. Utdelningspolicyn uttrycks vanligen som en andel av årets resultat, i de esta fall som ett intervall.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och långsik- tiga. Det betyder att de kommer att överträ as vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursväng- ningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolagets sty- relseordförande och ledning följer ägaren upp bolagets utveck- ling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärlds- faktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsför- utsättningar, budget och a ärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar stän- digt förändras behöver också de ekonomiska målen ses över med jämna mellanrum. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avytt- ringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anledning att se över målen. En revidering av målen är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

23

Skr. 2015/16:140

Bilaga

+§OOEDUKHWVP§O W\GOLJJ¸U DQVYDUVIXOOW företagande

(Q I¸U¦QGHUOLJ RPY¦UOG RFK RPJLYQLQJHQV I¸UY¦QWQLQJDU VW¦OOHU NUDY S§ ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH DWW DJHUD K§OOEDUW %RODJVVW\UHOVHUQD IDVWVW¦OOHU P§O RFK VWUDWHJLHU I¸U HWW O§QJVLNWLJW K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH 8SSI¸OMQLQJ DY ERODJHQV K§OOEDUKHWVDUEHWH VNHU GHOV PHG XSSI¸OMQLQJ DY ERODJHQV HJQD K§OOEDUKHWVP§O GHOV PHG KM¦OS DY ERODJVVSHFLȴND K§OOEDUKHWVDQDO\VHU

Ett långsiktigt värdeskapande

Hållbart företagande är en integrerad del av statens ägarstyrning. Bolagen med statligt ägande ska agera så att de åtnjuter o entligt förtroende och att en långsiktig hållbar värdetillväxt säkerställs. Hållbart företagande innebär att verksamheten anpassas till nya förväntningar och omvärldskrav, på samma sätt som den måste möta nya a ärsutmaningar som konkurrens, teknikutveckling och ändrade beteendemönster. När bolag brister i sin hantering av hållbarhetsutmaningar kan det ge upphov till a ärsrisker som kan få långtgående konsekvenser på bolagets förmåga att överleva, eller till att en a ärsmöjlighet går förlorad.

Enligt statens ägarpolicy ska bolagen med statligt ägande arbeta strategiskt för att agera föredömligt inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption,

a ärsetik, jämställdhet och mångfald. Det innebär att bolaget ska utgå från sin a är och/eller sitt särskilt beslutade samhälls- uppdrag i fastställandet av hållbarhetsmål och strategier för att nå dessa mål. Utgångspunkten är att ett proaktivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagets utveckling.

Mål- och strategiformulering

Det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategier för håll- bart företagande. Regeringen har defnierat ett antal kvalitets- krav för målen.

De ska vara:

• få och övergripande,

• relevanta för bolagets a ärsverksamhet och hållbarhets- utmaningar,

• långsiktiga och utmanande,

• uppföljningsbara (behöver inte vara kvantiferbara),

• tydliga och enkla att kommunicera, samt

• fastställda genom styrelsebeslut.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Uppföljning av de hållbarhetsmål som fastställts av bolagsstyrel- serna är en del av ägarstyrningen. Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifka hållbarhetsanalyser med vars hjälp bolagens hållbarhetsarbete kan utvärderas. Hållbarhetsanalysen utgår från en bred omvärldsanalys som beaktar globala trender, risker och möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Resultatet från hållbarhetsanalysen ligger också till grund för det aktiva ägandet i form av ägardialog och styrelsenomi- neringsprocessen. Det utgör en utgångspunkt i dialogen mel- lan ägaren och bolaget och ger förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen utgör en integrerad del i processen att ta fram ekonomiska mål för att minska risken för målkon ikt.

Processen för hållbarhetsanalys

Närings-

Land- och sektoranalys

Bolagsanalys

Jämförelse

Slutsats

departe-

Globala trender:

ΖGHQWLȴHULQJ DY

Jämförelse med

5HVXOWDWHW DQY¦QGV

mentet

ȋ%HVW SUDFWLVHȋ LQRP

L ERODJVVW\UQLQJ:

• 7HNQLNXWYHFNOLQJ

relevanta:

området

• Ägardialog

• Klimatförändring

• Möjligheter

• Ekonomiska mål

• † QGOLJD QDWXUUHVXUVHU

• Risker

• 6W\UHOVHUHNU\WHULQJ

Sektorrelaterade nyckelfrågor:

Analys av bolagets

• (WF

• Möjligheter

hantering av:

• Risker

• %RODJVVW\UQLQJ

Landrelaterade nyckelfrågor:

• Genomförande

• ([WHUQ

• Möjligheter

NRPPXQLNDWLRQ

• Risker

Bolaget/styrelsen

%RODJHWV RFK VW\UHOVHQV DUEHWH PHG K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH ¦U HQ VHSDUDW SURFHVV

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

24

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Hållbart företagande

Bolagsportföljens direkta utsläpp, kton CO 2 e

‡UOLJI¸U¦QGULQJ

Mångfald

Miljö

Lång-

$ ¦UV-

Jämställdhet

Mänskliga

siktigt

rättigheter

hållbar

modell

D ¦UV-

$ ¦UVHWLN

Arbets-

modell

villkor

Anti-

NRUUXSWLRQ

9DWWHQIDOO VWRG I¸U SURFHQW DY ERODJVSRUWI¸OMHQV GLUHNWD XWVO¦SS ([NOXVLYH

9DWWHQIDOO KDU ERODJVSRUWI¸OMHQV GLUHNWD XWVO¦SS XQGHU SHULRGHQ Ȃ

PLQVNDW PHG L JHQRPVQLWW SURFHQW SHU §U

FN:s vägledande principer för företagande

Klimatanalys visade på transparent

och mänskliga rättigheter

rapportering

5HJHULQJHQ SUHVHQWHUDGH L DXJXVWL ΅ ΄Έ HQ KDQGOLQJVSODQ I¸U JHQRPI¸UDQGH DY )1 V Y¦JOHGDQGH SULQFLSHU I¸U I¸UHWDJ RFK P¦QVN- OLJD U¦WWLJKHWHU 6WDWHQ VRP ¦JDUH KDU HQOLJW SULQFLSHUQD HWW V¦UVNLOW ansvar att säkerställa att bolagen arbetar för efterlevnad av prin-

FLSHUQD HWW NUDY VRP LQNOXGHUDGHV L VWDWHQV ¦JDUSROLF\ ΅ ΄΅ 8SS- följning av bolagens arbete görs i förvaltningsorganisationens håll-

EDUKHWVDQDO\V RFK YLG EHKRY GLVNXWHUDV LPSOHPHQWHULQJHQ DY SULQFLSHUQD L ¦JDUGLDORJ

5HJHULQJHQ YHUNDU I¸U DWW ¸ND NXQVNDSHQ NULQJ )1 V Y¦JOHGDQGH SULQFLSHU L ERODJHQ Ζ DSULO ΅ ΄Ή DYVOXWDGHV GHQ VHULH DY ZRUNVKRSV VRP I¸UYDOWQLQJVRUJDQLVDWLRQHQ JHQRPI¸UW VHGDQ ΅ ΄Έ PHG IRNXV S§ SULQFLSHUQDV JUXQGHU UDSSRUWHULQJVULNWOLQMHUQD 5$)Ζ YLVVHOEO§- VDUV\VWHP VRP HQ GHO DY NODJRP§OVPHNDQLVP VDPW NRQVHNYHQV DQDO\V 8QGHU ΅ ΄Ή GHOWRJ WM¦QVWHP¦Q IU§Q I¸UYDOWQLQJVRUJDQLVD WLRQHQ L ROLND IRUXP LQNOXVLYH )1 V )RUXP RP I¸UHWDJDQGH RFK P¦QVNOLJD U¦WWLJKHWHU L *HQªYH I¸U DWW UHGRJ¸UD I¸U VYHQVND VWDWHQV ¦JDUVW\UQLQJ RFK KXU )1 V Y¦JOHGDQGH SULQFLSHU LQNOXGHUDV L GHQ

8QGHU ΅ ΄Έ KDU VWDWHQ VRP ¦JDUH WDJLW ȵHUD VWHJ I¸U DWW EOL HQ ¦Q PHU LQLWLHUDG RFK O§QJVLNWLJ ¦JDUH LQRP NOLPDWRPU§GHW Ζ ¦JDUSROLF\Q KDU I¸UY¦QWQLQJDUQD LQRP NOLPDWRPU§GHW I¸UW\GOLJDWV \WWHUOLJDUH RFK ΅ ΄Έ JMRUGHV HQ NOLPDWDQDO\V DY GHQ VWDWOLJD ERODJVSRUWI¸OMHQ PHG IRNXV S§ WUDQVSDUHQV ERODJHQV XWVO¦SS DY NROGLR[LG RFK HQHUJLDQ- Y¦QGQLQJ $QDO\VHQ E\JJGH S§ ERODJHQV SXEOLND GDWD VRP UDSSRU- WHUDWV VHGDQ ΅ RFK YLVDGH DWW SRUWI¸OMHQ VRP KHOKHW KDU HQ JRG WUDQVSDUHQV RFK DWW ERODJHQ YLVDU IUDPVWHJ LQRP RPU§GHW )OHUD DY ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH ¦U JRGD I¸UHELOGHU RFK KDU LQQRYDWLYD klimatsmarta lösningar som bidrar i omställningen till en grön

HNRQRPL 0§QJD KDU ¦YHQ P§O VRP LQQHE¦U PLQVNDGH XWVO¦SS RFK ¸NDG HQHUJLH HNWLYLWHW Ζ VDPEDQG PHG NOLPDWP¸WHW &23΅΄ L 3DULV VNLFNDGH Q¦ULQJV RFK LQQRYDWLRQVPLQLVWHU 0LNDHO 'DPEHUJ XW HQ XSSPDQLQJ WLOO RUGI¸UDQGHQD L ERODJHQ RP DWW YDUD IRUWVDWW WUDQVSD- UHQWD RFK V\QOLJJ¸UD GHW JRGD DUEHWH VRP J¸UV S§ NOLPDWRPU§GHW VDPW DWW YDUD DPELWL¸VD RFK O§QJVLNWLJD L DUEHWHW 5HVXOWDWHW DY DQDO\VHQ WDV QX YLGDUH L ¦JDUVW\UQLQJHQ DY ERODJHQ

Policy och riktlinjer

Riktlinjerna för hållbarhetsrapporteringen för bolagen med statligt ägande harmonierar med många av de

LQWHUQDWLRQHOOD QRUPHUQD RFK EOLU V§OXQGD HQ GHO DY HQ LQWHUQDWLRQHOO VWU¦YDQ HIWHU HQ PHU K§OOEDU XWYHFNOLQJ

Några viktiga internationella normbärare:

OECD:s riktlinjer för multina-

Global Compact är ett globalt

tionella företag var ett tidigt ini-

)1 LQLWLDWLY VRP E\JJHU S§ WLR

WLDWLY ΄ΌΊΉ I¸U DWW Y¦JOHGD I¸UH-

SULQFLSHU LQRP P¦QVNOLJD U¦W-

WDJ VRP DJHUDU L HQ LQWHUQDWLRQHOO

WLJKHWHU DUEHWVU¦WW PLOM¸ RFK

PLOM¸ DWW HIWHUOHYD GH LQWHUQDWLR-

DQWL NRUUXSWLRQ VRP IRUPXOH-

nella ramverken för hållbarhet

UDWV XWLIU§Q )1 V N¦UQNRQYHQ-

RFK DQVYDUVIXOOW I¸UHWDJDQGH L

WLRQHU )¸UHWDJ VRP DQVOXWHU VLJ

DOOD GHODU DY VLQ YHUNVDPKHW

WLOO *OREDO &RPSDFW DUEHWDU I¸U

5LNWOLQMHUQD ¦U ·· UHJHULQJDUV

DWW LQWHJUHUD SULQFLSHUQD L VLQD

gemensamma rekommendatio-

HJQD YHUNVDPKHWHU 6HGDQ VWDU-

QHU WLOO PXOWLQDWLRQHOOD I¸UHWDJ

WHQ ΅ KDU DQWDOHW PHGOHPPDU

'H NODUJ¸U YLOND I¸UY¦QWQLQJDU GH

stadigt ökat varav merparten är

UHJHULQJDU VRP KDU DQVOXWLW VLJ WLOO

I¸UHWDJ )OHUD ERODJ PHG VWDWOLJW

GHP KDU S§ I¸UHWDJHQ RFK ULNW-

¦JDQGH KDU DQVOXWLW VLJ WLOO *OREDO

OLQMHUQD ¦U HQ UHIHUHQVSXQNW I¸U

&RPSDFW

I¸UHWDJHQ RFK DQGUD LQWUHVVHQWHU

FN:s vägledande principer för

Global Reporting Initiative

företag och mänskliga rättig-

(GRI) är riktlinjer för rapportering

KHWHU 3ULQFLSHQȋ6N\GGD UHV-

DY K§OOEDUKHWVDUEHWH L HWW VRFLDOW

SHNWHUD §WJ¦UGDȋ KDU WDJLWV IUDP

PLOM¸P¦VVLJW RFK HNRQRPLVNW SHU-

för att klargöra staters respek-

VSHNWLY 3§ V§ V¦WW ¦U GHW HWW VW¸G

tive företags ansvar i förhållande

RFK YHUNW\J I¸U I¸UHWDJ RFK RUJD-

WLOO VN\GGHW RFK IU¦PMDQGHW DY GH

nisationer att rapportera sitt

P¦QVNOLJD U¦WWLJKHWHUQD )¸UH-

DUEHWH XWLIU§Q WLOO H[HPSHO *OREDO

tag har ett ansvar för att respek-

&RPSDFW RFK 2(&' V ULNWOLQMHU

tera dessa rättigheter i sitt företa-

*5Ζ V\IWDU WLOO DWW ¸ND P¸MOLJKHWHQ

JDQGH RFK DWW YHUND I¸U DWW GH LQWH

DWW I¸OMD XSS RFK XWY¦UGHUD I¸UH-

medverkar till att mänskliga rät-

WDJHQV K§OOEDUKHWVDUEHWH RFK DWW

WLJKHWHU NU¦QNV

¸ND M¦PI¸UEDUKHWHQ

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

25

Skr. 2015/16:140

Bilaga

8SSGUDJVP§O V¦NUDU VDPK¦OOVQ\WWDQ

*HQRP DWW IDVWVW¦OOD XSSGUDJVP§O NDQ VWDWHQ I¸OMD XSS DWW ERODJ PHG V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ XWI¸U GHVVD Y¦O RFK ELGUDU WLOO GHQ VDPK¦OOVQ\WWD VRP YDU DYVHGG

Det här innebär ett uppdragsmål

Uppdragsmål tas fram för de bolag med statligt ägande som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget framgår av bolagsordningens beskrivning av bolagets verksamhet. Ett exempel på bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag är Samhall, vars syfte är att producera efterfrå- gade varor och tjänster för att på så vis skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionshinder.

Ett annat exempel bolag med särskilt beslutat samhällsupp- drag är Swedavia, som driver och utvecklar ygplatser i Sverige. Swedavias särskilt beslutade samhällsuppdrag är att bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande transport- politiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt e ektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ytterligare ett exempel på sett bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag Svensk Exportkredit, SEK, som arbetar för att främja svensk export. Uppdraget att administrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) utgör ett särskilt beslutat samhällsuppdrag för SEK.

Det är staten, i sin roll som ägare, som i dialog med bolagen tar fram uppdragsmålen. Uppdragsmålen fastställs därefter av ägaren på bolagsstämman.

Syfte med uppdragsmål

Tydligt satta uppdragsmål möjliggör uppföljning av hur väl bolagen uppfyller sina särskilt beslutade samhällsuppdrag. Främst handlar det om att säkerställa att bolagen genomför de särskilt beslutade samhällsuppdrag som riksdagen beslutat om, men också att tydliggöra, i termer av lönsamhet och värde, kost- naden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen. Uppdragsmålen utgör således en förutsättning för de eko- nomiska målsättningarna. Genom att arbeta med uppdragsmål blir uppföljning och rapportering till riksdag och andra intres- senter tydligare.

Uppdragsmål

•

8SSGUDJVXSSI\OOHOVH

•

8SSI¸OMQLQJ RFK GLDORJ

•

6\QOLJJ¸U NRVWQDG

•

8WJ§QJVSXQNW I¸U

ekonomiska mål

Metodik för uppdragsmål

Bolagsförvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Start- punkten är att fastställa syftet med det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget, det vill säga varför ett visst uppdrag ska utföras eller vilken samhällsnytta bolaget skapar med sin verksamhet. I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför samhällsnyttan klargöras.

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag beslutas av riksdagen och innebär att bolaget har i uppdrag att bedriva verksamhet som syftar till andra e ekter än ekonomisk avkastning. Syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är oftast beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Enhetliga uppdrags- mål tas fram genom att defniera kategorier för olika typer av syf- ten eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas standardmål fram. Ett exempel är inom infrastruktur, där standardmålen utgörs av måtten beläggningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggnings- grad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt viktiga eftersom det inte fnns något naturligt omvandlingstryck på bolaget att verka mer e ektivt.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det fnns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhälls- uppdrag och ekonomisk e ektivitet. Statens ambition som

Generell metodik i arbetet med uppdragsmål

'HȴQLHUD 9#39; ERODJHW VND J¸UD

XSSGUDJHW

'HȴQLHUD V\IWH PHG XSSGUDJHW 9$5) ˜ 5

8SSU¦WWD XSSGUDJVP§O VRP VSHJODU V\IWH

HQOLJW ERODJVRUGQLQJ RFK HOOHU

HQOLJW W H[ SURSRVLWLRQHU RFK

+85

ägaranvisning)

XWVNRWWVEHW¦QNDQGHQ

W H[ P§O I¸U EHO¦JJQLQJVJUDG YRO\PHU

H HNWLYLWHWVP§WW HOOHU DQQDW P§WW LQRP

bolagets kontroll)

6SHFLȴFHUD NRVWQDG I¸U XSSGUDJ RFK LQYHUNDQ S§ HNRQRPLVND P§O

ΖQSXW L SURFHVVHQ I¸U DWW IDVWVW¦OOD

ekonomiska mål

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

26

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Swedfunds investering i Nairobi Women’s Hospital

6ZHGIXQG VRP VND ELGUD WLOO P§OHW I¸U 6YHULJHV SROLWLN I¸U JOREDO XWYHFNOLQJ ¦U GHO¦JDUH L GHQ SULYDWD VMXN- Y§UGVDNW¸UHQ 1DLUREL :RPHQȇV +RVSLWDO 1:+ L .HQ\D 'HW ¦U HQ SULYDW Y§UGDNW¸U VRP ¦U VSHFLDOLVHUDG S§ NYLQQRUV Y§UGEHKRY JHQRP OLYHW Ȃ J\QHNRORJL P¸GUDY§UG EDUQDY§UG VH[XDOK¦OVD RFK RQNRORJL 3ULYDW VMXNY§UG ¦U HWW YLNWLJW NRPSOHPHQW WLOO GHQ R HQWOLJD VRP RIWD KDU P\FNHW EHJU¦QVDGH UHVXUVHU L GH O¦QGHU G¦U 6ZHGIXQG LQYHVWHUDU

ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så e ektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en inte- grerad process. Utförandet av det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedöm- ningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur.

Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekono- miska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas. Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får

anslag på statens budget och kostnadsberäkningen underlät- tar för regering och riksdag att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av uppdragsmålen sker löpande och utgör en stå- ende punkt vid de regelbundna ägardialogerna, det vill säga när statsrådet trä ar styrelseordförande och ledning i bolaget med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Vad är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag?

(WW V¦UVNLOW VDPK¦OOVXSSGUDJ I¸UHOLJJHU Q¦U HWW ERODJ KDU HWW XSS- GUDJ EHVOXWDW DY ULNVGDJHQ DWW EHGULYD YHUNVDPKHW VRP V\IWDU WLOO DWW JHQHUHUD DQGUD H HNWHU ¦Q HNRQRPLVN DYNDVWQLQJ I¸U ¦JDUHQ

΅Ά ERODJ PHG V¦UVNLOW EHVOXWDW VDPK¦OOVXSSGUDJ

Almi Företagspartner

SSC

APL

Sbo

$UODQGDEDQDQ ΖQIUDVWUXFWXUH

Sveaskog

.XQJOLJD 'UDPDWLVND WHDWHUQ

Svedab

ESS

Svenska Spel

Göta Kanalbolag

Swedavia

Miljömärkning Sverige

6ZHGIXQG ΖQWHUQDWLRQDO

.XQJOLJD 2SHUDQ

6\VWHPERODJHW

RISE

7HUDFRP %R[HU *URXS

Samhall

VisitSweden

SEK

Voksenåsen

626 $ODUP

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

27

Skr. 2015/16:140

Bilaga

0§OXSSI¸OMQLQJ

0§OXSSI¸OMQLQJ ¦U HQ DY JUXQGEXOWDUQD L VWDWHQV DNWLYD ERODJVI¸UYDOWQLQJ *HQRP DWW M¦PI¸UD ERODJHQV SUHVWDWLRQ PRW IDVWVW¦OOGD P§O NDQ VWDWHQ VRP ¦JDUH XWY¦UGHUD RFK ELGUD WLOO ERODJHQV XWYHFNOLQJ 8SSI¸OMQLQJHQ VNHU S§ ¦JDUP¸WHQD PHG ERODJHQV OHGQLQJ RFK VW\UHOVHRUGI¸UDQGH

Ekonomiska mål ΄ Ȃ 0§O RFK XWIDOO ΅ ΄Έ

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Beslutad utdelning

Avkastning eget kapital,

Soliditet,

EDVHUDG S§ §UV YLQVW

om inget annat anges

om inget annan anges

om inget annat anges

%

Mål

8WIDOO

Mål

8WIDOO

Mål

Utfall

$NDGHPLVND+XV

! 2

2

3

3

APL

!

!

Apoteket

3 4

4

neg

6

6

$SRWHNVJUXSSHQ

>4

neg

FD

!

Bilprovningen

! 4

4

!

Bostadsgaranti

rf+3

33

Green Cargo

2

2

Infranord

>16

>33

-HUQKXVHQ

12

33

Lernia

!

17

42

61

LKAB

>12

neg

Metria

7

7

PostNord

2

2

neg

Samhall

7

neg

!

47

SAS

!

SJ

2

2

626$ODUP

neg

27

9

9

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

3

3

SSC

6 2

2

Sveaskog

!

Svenska Spel

>22 4

4

Svevia

67

Swedavia

>7 2

2

6ZHGHVXUYH\

XWK§OOLJWSRVLWLY

neg

!

6ZHGIXQG

rf

neg

6\VWHPERODJHW

rf+7

7HOLD&RPSDQ\

A- till BBB+ 11

A- till BBB+ 11

!

7HUDFRP%R[HU*URXS

17

49

Vasallen

rf+4

!

447

Vattenfall

9 12

neg 12

0§OHQ ¦U VDWWD I¸U HQ NRQMXQNWXUF\NHO Ʌ $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO Ʌ $QGHO DY §UHWV UHVXOWDW HIWHU VNDWW HIWHU §WHUO¦JJQLQJ DY §UHWV Y¦UGHI¸U¦QGULQJDU RFK G¦UWLOO K¸UDQGH XSSVNMXWHQ VNDWW Ʌ 5¸UHOVHPDUJLQDO Ʌ 6NXOGV¦WWQLQJVJUDG Ʌ $QGHO DY §UHWV UHVXOWDW MXVWHUDW I¸U UHVXOWDW RFK VNDWW K¦QI¸UOLJ WLOO SHQVLRQVWLOOJ§QJDU RFK SHQVLRQVI¸USOLNWHOVHU (%Ζ7'$ PDUJLQDO Ʌ )LQDQVLHOO EHUHGVNDS OLNYLGD PHGHO VDPW RXWQ\WWMDGH NUHGLWIDFLOLWHWHU IDVWD NRVWQDGHU Ʌ $QGHO DY HJHW NDSLWDO Ʌ 'LUHNWDYNDVWQLQJ Ʌ .UHGLWY¦UGHULQJ S§ O§QJ VLNW Ʌ $YNDVWQLQJ S§ V\VVHOVDWW NDSLWDO

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Utdelning

Avkastning eget kapital

Kärnprimärkapitalrelation

Andel av årets vinst

%

Mål

8WIDOO

Mål

8WIDOO

Mål

8WIDOO

SBAB

!

!

SEK

>6

O¦JVW 11

11

1\WW NDSLWDOP§O EHVOXWDGHV S§ ERODJVVW¦PPDQ MDQ 6(. V WRWDOD NDSLWDOUHODWLRQ VND XQGHU QRUPDOD I¸UK§OODQGHQ XSSJ§ WLOO PHOODQ RFK SURFHQWHQKHWHU ¸YHU GHW DY )LQDQV-

LQVSHNWLRQHQ NRPPXQLFHUDGH NUDYHW

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

28

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Hållbarhetsmål

Bolagen i den statliga portföljen ska alla ha defnierade hållbar- hetsmål som är relevanta för bolagens verksamhet och hållbar- hetsutmaningar. Mål och utfall inom hållbarhet för respektive bolag presenteras i bolagsöversikterna på sidorna 0– .

Övergripande för bolag med statligt ägande är att de ska vara föredömen inom jämställdhetsarbetet och ta till vara den kom- petens och erfarenhet som både män och kvinnor besitter. De ska arbeta aktivt för en jämn könsfördelning i styrelse och led- ning. Regeringens mål är att det i varje styrelse ska vara minst

0 procent av varje kön. Per den 10 maj 201
var andelen kvin- nor procent och andelen män 52 procent i de av staten hel- och delägda bolagens styrelser. I de av staten hel- och delägda bolagens ledningsgrupper var procent kvinnor och 5 pro- cent män.

Uppdragsmål

Mål och utfall för respektive bolag presenteras i bolagsöversik- terna på sidorna 0– .

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande, %

Män

Kvinnor

Börsbolag

Könsfördelning helägda bolag – ordförande, %

Män

40

44

Kvinnor

Börsbolag

Könsfördelning hel- och delägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män

Kvinnor

Börsbolag 2

Könsfördelning helägda bolag – ordförande och ledamöter, %

Män

Kvinnor

Börsbolag 2

.¸QVI¸UGHOQLQJHQ L SURFHQW I¸U RUGI¸UDQGH L E¸UVERODJHQ Ʌ .¸QVI¸UGHOQLQJHQ L SURFHQW I¸U VDPWOLJD OHGDP¸WHU L E¸UVERODJHQ

Könsfördelning – VD och ledningsgrupp

2014

2012

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Total

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

9'

14

32

46

32

32

36

64

29

71

/HGQLQJVJUXSS

199

347

43

39

61

37

63

62

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

2014

2012

Kvinnor (K), Män (M)

K, st

M, st

Total

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

K, %

M, %

Hel- och delägda bolag

2UGI¸UDQGH

22

26

46

39

61

39

61

39

61

Ledamöter

49

47

47

46

Summa ordförande och leda-

möter utsedda av bolagsstämman

Helägda bolag

2UGI¸UDQGH

23

41

44

46

62

43

Ledamöter

123

119

242

49

49

49

Summa ordförande och ledamö-

141

142

ter utsedda av bolagsstämman

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

29

Skr. 2015/16:140

Bilaga

'HQ VWDWOLJD ERODJVSRUWI¸OMHQ EHVW§U DY Έ KHO RFK GHO¦JGD ERODJ VRP WLOOVDPPDQV RPV¦WWHU Ά·Ή PLOMDUGHU NURQRU ΖQNOXVLYH LQWUHVVHERODJ XSSJ§U RPV¦WWQLQJHQ WLOO Ά Ί PLOMDUGHU NURQRU 9DUMH §U JHU GH VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ YLNWLJD ELGUDJ WLOO VWDWVNDVVDQ 8QGHU ΅ ΄Έ XSSJLFN XWGHOQLQJDUQD WLOO ΅Ή PLOMDUGHU NURQRU 'HW VDPPDQODJGD Y¦UGHW S§ VWDWHQV ERODJVSRUWI¸OM Ȃ VRP \WWHUVW ¦JV DY VYHQVND IRONHW Ȃ EHU¦NQDV WLOO·Ά PLOMDUGHU NURQRU

22

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

30

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5HVXOWDWU¦NQLQJ RFK EDODQVU¦NQLQJ

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande sjönk under 2015 med 1 procent jämfört med föregående år och uppgick till
,1 ( 50,0) miljarder kronor. Total omsätt- ning inklusive statens ägarandel i intressebolagen sjönk under 2015 med 0, procent.

Resultaträkning

Mnkr

2014

1HWWRRPV¦WWQLQJLQNOHYDQVODJ

b

b

Övriga intäkter

b

b

Kostnader

b

b

5HVXOWDWIU§QDQGHODULLQWUHVVHERODJ

b

b

Värdeförändringar

b

b

Rörelseresultat (EBIT)

b

b

Finansiella intäkter

b

b

Finansiella kostnader

b

b

Resultat före skatt

b

b

Skatt

b

b

5HVXOWDWIU§QDYYHFNODGYHUNVDPKHW

Årets resultat

b

b

Hänförbart till aktieägare i moderbolaget

b

b

Hänförbart till minoritetsintressen

b

Summa

b

b

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2015 uppgick till -1, (2 ,1) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr

2014

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

b

Immateriella tillgångar

b

27 343

Finansiella tillgångar

b

b

2PV¦WWQLQJVWLOOJ§QJDU

b

b

Summa tillgångar

bb

bb

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänförbart till aktieägare

i moderbolaget

b

b

Eget kapital hänförbart till aktieägare

i minoritetsintressen

b

b

Summa eget kapital

b

b

Totala skulder och eget kapital

bb

bb

Eget kapital

Under 2015 minskade eget kapital med 22, miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av utdelningar under 2015 om -2
,0 miljarder kronor samt ett negativt resultat efter skatt 2015 om -1, miljarder kronor.

6YHQVND VWDWHQV DQGHO SURFHQW

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

23

31

Skr. 2015/16:140

Bilaga

.DVVDȵ¸GHVDQDO\V

.DVVDȵ¸GH

Mnkr

2014

.DVVDȵ¸GH IU§Q O¸SDQGH YHUNVDPKHW

b

b

.DVVDȵ¸GH IU§Q LQYHVWHULQJVYHUNVDPKHW

b

b

.DVVDȵ¸GH IU§Q ȴQDQVLHULQJVYHUNVDPKHW

b

b

Från löpande verksamhet

Kassa ödet från den löpande verksamheten sjönk med ,
pro- cent under 2015 jämfört med 201 , från
5,2 till
0, miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassa ödet från investeringsverksamheten ökade med 21,1 pro- cent under 2015 jämfört med 201 , från -2 ,2 till - 5, miljarder kronor

)U§Q ȴQDQVLHULQJVYHUNVDPKHW

Kassa ödet från fnansieringsverksamheten minskade med 1,2 procent under 2015 jämfört med 201 , från - 5, till -2 , miljar- der kronor.

9DWWHQIDOOV NDVVDȵ¸GH IU§Q GHQ O¸SDQGH YHUNVDPKHWHQ I¸UE¦WWUDGHV PHG PLOMDUGHU NURQRU WLOO · Ό PLOMDUGHU NURQRU ΅ ΄Έ

24

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

32

Skr. 2015/16:140

Bilaga

8WGHOQLQJDU RFK DQVODJ

0DMRULWHWHQ DY ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH KDU L VLQ XWGHOQLQJVSROLF\ IDVWVODJLW DWW HQ GHO DY YLQVWHQ VND EHWDODV XW WLOO ¦JDUHQ %RODJ PHG V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ NDQ HUK§OOD DQVODJ

Utdelning, statens andel

Mnkr

Ägarandel, %

1

2014 1

$NDGHPLVND+XV

b

b

Apoteket

Bilprovningen

Bostadsgaranti

9

-HUQKXVHQ

113

Lernia

LKAB

139

b

Metria

3

-

2ULR

SBAB

SEK

327

SJ

b

73

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

b

66&6YHQVNDU\PGDNWLHERODJHW

3

Sveaskog

Swedavia

232

Svenska Spel

b

b

Svevia

-

6\VWHPERODJHW

7HOLD&RPSDQ\

37

b

b

7HUDFRP%R[HU*URXS

Vasallen

Summa

b

b

(UK§OOHQ XWGHOQLQJ UHGRYLVDV S§ GHW §U EHVOXW IDWWDV RP XWGHOQLQJ VH ERODJHQV UHGRYLV- QLQJ DY I¸U¦QGULQJ DY HJHW NDSLWDO RFK NDVVDȵ¸GHVUHGRYLVQLQJ

De statliga bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomiska målen.

Av de 50 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen gav 22 bolag utdelning 2015. Totalt delade dessa bolag ut 2
,0 miljar- der kronor till staten. Störst utdelning under 2015 stod Akade- miska Hus, Svenska Spel och Telia Company för vilka, under 2015, delade de ut , , , respektive , miljarder kronor. Deras gemensamma utdelningar motsvarar
procent av de totala utdelningar staten mottog under 2015.

$QVODJ WRWDOD LQW¦NWHU I¸U ΅ ΄Έ

Andel

Totala

anslags-

Anslag

intäkter

QDQVLH -

Mnkr

ring, %

Almi Företagspartner

'UDPDWHQ

Göta kanalbolag

Miljömärkning Sverige

2SHUDQ

PostNord

5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHVRI

Sweden

Samhall

b

7229

626$ODUP

977

7HUDFRP%R[HU*URXS

3

3966

VisitSweden

Voksenåsen

14

61

Summa

b

b

Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnupp- drag vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2015 erhöll, 05 miljoner kronor, motsvarade 2 procent av statens totala anslag. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan vilka fnan- sieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fck statligt ägda bolag
151 miljoner kronor

i anslag under 2015.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

33

Skr. 2015/16:140

Bilaga

+XU VWDWHQV ȴQDQVHU S§YHUNDV DY I¸UV¦OMQLQJDU RFK XWGHOQLQJDU

8QGHU ΅ ΄· RFK ΅ ΄Έ DY\WWUDGH VWDWHQ LQJD ERODJ Ȃ YDUNHQ GHODU HOOHU L VLQ KHOKHW 6HGDQ ΅ Ί KDU ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH O¦PQDW XWGHOQLQJDU S§ ΅Ά PLOMDUGHU NURQRU

Försäljningsintäkterna, vilka främst härrör från försäljningarna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i Nordea Bank och Telia Company, har av staten använts till att amortera på statsskul- den. Amorteringarna har i sin tur bidragit till att statens ränte- utgifter minskat. Bolagsförsäljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket försäljnings- värdet normalt sett tar hänsyn till.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgif- terna därigenom sjunker.

Statens sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av fnansiella tillgångar minus fnansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar över- stiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det fnansiella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga fnansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det fnansiella spa- randet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Försäljningar påverkar heller inte det fnan- siella sparandet.

)¸UV¦OMQLQJDU L GHQ VWDWOLJD ERODJVSRUWI¸OMHQ VHGDQ ΅ Ί

Mdkr

År

Intäkt, mdkr Andel av bolaget, %

7HOLD&RPSDQ\

bbbb

20;

bbbbb

9LQ 6SULW

bbb

Vasakronan

bbbb

Nordea Bank

bbbb

$UEHWVOLYVUHVXUV

bbbb

Nordea Bank

bbbb

Nordea Bank

bbbb

7

9HFWXUD&RQVXOWLQJ

bbbbb

Totalt

bbbb

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År

Mdkr

Totalt

+XU VWDWHQV ȴQDQVHU S§YHUNDV DY I¸UV¦OMQLQJVLQNRPVWHU RFK XWGHOQLQJDU

Utdelningar motsvarande

Utdelningar överstigande

Inkomster från

årets rörelseresultat

årets rörelseresultat

försäljningar av bolag

i bolagen

i bolagen

6WDWVVNXOGHQ

Minskar

Minskar

Minskar

6WDWHQVO§QHEHKRYRFKU¦QWHXWJLIWHU

Minskar

Minskar

Minskar

Finansiellt sparande

Påverkas ej

Ökar

Påverkas ej

26

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

34

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Riskhantering

'H VWDWOLJD ERODJHQV D ¦UVYHUNVDPKHWHU JHU XSSKRY WLOO H[SRQHULQJ PRW ROLND IRUPHU DY ULVN YLOND NDQ S§YHUND Y¦UGHW VDPW P¸MOLJKHWHQ DWW O¦PQD XWGHOQLQJ L HWW HOOHU ȵHUD ERODJ L SRUWI¸OMHQ 1HGDQ EHVNULYV GH VW¸UVWD ULVNHUQD XU HWW SRUWI¸OMSHUVSHNWLY

$ ¦UVP¦VVLJD ULVNHU

Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolagsportföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde lik- som på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bola- gen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

En a ärsmässig risk som kan påverka den statliga bolagsport- följens värde och möjlighet att lämna utdelningar är försälj- ning eller uppköp av större verksamhet. Exempelvis pågår en försäljningsprocess av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tysk- land. Vidare har Telia Company kommunicerat att bolaget avser avsluta sin närvaro i Eurasien. Karaktären hos marknaderna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kom- binerat med det faktum att tillgångarna inte är helägda och att det fnns åtagande och skyldigheter i olika aktieägaravtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocess är hög med betydande osäkerheter rörande förväntat resultat.

Ytterligare en a ärsmässig risk är förknippad med de markna- der som de statliga bolagen verkar på. Ett exempel på detta är Telia Companys verksamhet i Eurasien. Att göra a ärer i Eurasien är förknippat med risk och exempelvis utreds Telia Companys tidi- gare transaktioner i Uzbekistan av myndigheter i Sverige, Neder- länderna och USA. Vidare genereras en betydande del av Telia Companys resultat i intressebolag, i synnerhet MegaFon och Turk- cell. I dessa har Telia Company inte ett bestämmande in ytande över nyckelfrågor som godkännande av a ärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Ett exempel på denna risk är de bolagsstyrningsproblem som fnns på aktieägarnivå i Turkcell.

Ett annat exempel på en a ärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot fnansiella risker.

5L5 ΅ ΄Έ ΄Έ 5HJHULQJHQV KDQWHULQJ DY ULVNHU i statliga bolag

Riksrevisionen har granskat regeringens hantering av risker i bola-

JHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 5HJHULQJHQ KDU L VNULYHOVHQ 5LNVUHYLVLRQ- HQV UDSSRUW RP UHJHULQJHQV KDQWHULQJ DY ULVNHU L VWDWOLJD ERODJ VNU ΅ ΄Έ ΄Ή Ή UHGRYLVDW YLOND §WJ¦UGHU VRP DYVHV YLGWDV PHG DQOHG- QLQJ DY JUDQVNQLQJVUDSSRUWHQ 5HJHULQJHQ DYVHU DWW XWYHFNOD LQIRU- PDWLRQVJLYQLQJHQ WLOO ULNVGDJHQ L V\IWH DWW I¸UVH ULNVGDJHQ PHG HQ VDPODG ELOG DY ULVNHUQD L GHQ VWDWOLJW ¦JGD ERODJVSRUWI¸OMHQ IU¦PVW inom ramen för regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redo-

J¸UHOVH I¸U ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 5LNVUHYLVLRQHQV JUDQVNQLQJV UDSSRUW ¦U G¦UPHG VOXWEHKDQGODG

0RW EDNJUXQG DY RYDQ RFK VRP HWW OHG L UHJHULQJHQV XWYHFNOLQJ DY LQIRUPDWLRQVJLYQLQJHQ WLOO ULNVGDJHQ §WHUȴQQV S§ GHQQD VLGD HQ EHVNULYQLQJ DY RPY¦UOGVIDNWRUHU PHQ ¦YHQ EUDQVFKVSHFLȴND ULVN- IDNWRUHU VRP NDQ I§ LQYHUNDQ S§ GHQ VWDWOLJW ¦JGD ERODJVSRUWI¸OMHQ 5HJHULQJHQ DYVHU DWW IRUWV¦WWD XWYHFNOD LQIRUPDWLRQVJLYQLQJHQ WLOO ULNVGDJHQ L V\IWH DWW I¸UVH ULNVGDJHQ PHG HQ VDPODG ELOG DY ULVNHUQD L GHQ VWDWOLJW ¦JGD ERODJVSRUWI¸OMHQ

Ett exempel på en fnansiell risk är valutarisk. Framför allt har Vattenfall och Telia Company betydande verksamhet utan- för Sverige och LKAB:s intäkter är beroende av dollarns utveck- ling. Telia Company är dessutom exponerad för risker kopplade till valutarestriktioner som bland annat kan hindra Telia Com- pany från att återföra likvida medel.

En annan fnansiell risk är elprisets framtida utveckling. Ett lågt elpris är positivt för era statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan eftersom det är av stor betydelse för Vattenfall.

På samma sätt är järnmalmsprisets framtida utveckling en fnansiell risk. Det låga priset innebar väsentligt sämre resultat för LKAB 2015 jämfört med tidigare år och bolagets värde och utdelningar har sjunkit.

Legala och regulatoriska risker

Många statliga bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark- nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company och Svenska Spel. Förändringar i regelverken kring dessa verksam- heter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

27

35

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5HJHULQJHQ KDU ULNVGDJHQV XSSGUDJ DWW DNWLYW I¸UYDOWD VWDWHQV WLOOJ§QJDU

Regeringskansliet med alla departement bistår regeringen i dess arbete

RFK VN¸WHU L GDJ VW\UQLQJHQ RFK I¸UYDOWQLQJHQ DY Έ ERODJ ·΄ KHO¦JGD RFK Ό GHO¦JGD

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

36

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bolagsöversikter

Ά $NDGHPLVND +XV

ΈΉ 6$6

Ά΄ $OPL )¸UHWDJVSDUWQHU

ΈΊ 6%$%

Ά΅

$3/ $SRWHN 3URGXNWLRQ /DERUDWRULHU

Έ

6(.

ΆΆ $SRWHNHW

ΈΌ

6-

Ά· $SRWHNVJUXSSHQ

Ή 626 $ODUP

ΆΈ $UODQGDEDQDQ ΖQIUDVWUXFWXUH

Ή΄

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

ΆΉ

%LOSURYQLQJHQ

Ή΅ 66& 6YHQVND U\PGDNWLHERODJHW

ΆΊ

%RVWDGVJDUDQWL

ΉΆ 6WDWHQV %RVWDGVRPYDQGOLQJ

Ά 'RP 6KYHWVLL

Ή·

6YHDVNRJ

ΆΌ

'UDPDWHQ

ΉΈ

6YHGDE

· (66 (XURSHDQ 6SDOODWLRQ 6RXUFH

ΉΉ 6YHQVND 6NHSSVK\SRWHN

·΄

)RXULHUWUDQVIRUP

ΉΊ 6YHQVND 6SHO

·΅ *UHHQ &DUJR

Ή

6YHYLD

·Ά *¸WD NDQDOERODJ

ΉΌ

6ZHGDYLD

··

ΖQIUDQRUG

Ί

6ZHGHVXUYH\

·Έ

ΖQODQGVLQQRYDWLRQ

Ί΄

6ZHGIXQG

·Ή -HUQKXVHQ

Ί΅

6\VWHPERODJHW

·Ί

/HUQLD

ΊΆ 7HOLD &RPSDQ\

· /.$%

Ί· 7HUDFRP %R[HU *URXS

·Ό

0HWULD

ΊΈ

9DVDOOHQ

Έ 0LOM¸P¦UNQLQJ 6YHULJH

ΊΉ

9DWWHQIDOO

Έ΄

2SHUDQ

Ί

9LVLW6ZHGHQ

Έ΅

2ULR

ΊΌ 9RNVHQ§VHQ

ΈΆ

3RVW1RUG

˜ YULJD ERODJ RFK YHUNVDPKHWHU

Έ· 5Ζ6( 5HVHDUFK ΖQVWLWXWHV RI 6ZHGHQ

΄ $YYHFNODGH ERODJ

ΈΈ

6DPKDOO

΄

8QGHU DYYHFNOLQJ

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

29

37

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$NDGHPLVND +XV

Akademiska Hus AB äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. En viktig grund för bola- gets verksamhet är att agera hållbart, a ärsmässigt och på mark- nadsmässiga villkor.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Hyresintäkterna i stort oförändrade. Driftsättningar mot- verkades av avyttringar. Stabilt driftnetto.

• Flera viktiga projekt påbörjades, bland annat Albano i Stock- holm samt era olika studentbostadsinitiativ.

• I oktober fattades beslut om en efterutdelning på
,5 miljarder kro- nor för att justera kapitalstrukturen i enlighet med soliditetsmålet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst
,5 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 0– 0 procent.

• Utdelning: 0–
0 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastningen på operativt kapital minskade till
, ( , ) pro- cent. Nedgången förklaras av ökat fastighetsvärde medan driftöverskottet i stort var oförändrat.

• Soliditeten sjönk 2015 som en följd av efterutdelningen. Posi- tiva orealiserade värdeförändringar motverkade detta något och soliditeten uppgick vid årsskiftet till 0, procent, precis över målintervallet.

• Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 50 procent av jus- terat resultat. Utöver det beslutades om en efterutdelning för att justera soliditeten i enlighet med målet. Utdelningen har ingen påverkan på bolagets möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

Hållbarhetsmål

• Samarbete med kunder kring hållbarhetsinitiativ (mål 2015: initiera 1
hållbarhetsinitiativ).

• Minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025.

• Eliminera koldioxidavtryck från drift.

• Olycksfri arbetsplats.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Samarbetsmålet uppnåddes med 1 gemensamma hållbar- hetsinitiativ 2015.

• Mängden inköpt energi minskade med , procent, i enlighet med det långsiktiga målet.

• Målområdet koldioxidavtryck är under utveckling. Arbete med en förtydligad energistrategi pågår.

• Olycksfri arbetsplats är ett långsiktigt mål, fokus 2015 har legat på inrapportering av olyckor och tillbud. Akademiska Hus har också initierat ett branschgemensamt nätverk för att jobba med arbetsmiljörelaterade utmaningar.

Uppdragsmål

Akademiska Hus saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Anitra Steen VD: Kerstin Lindberg Göransson

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Anitra Steen Led: %ULWWD %XUUHDX 2ORI (KUO«Q ΖQJHOD /LQGK *XQQDU 6YHGEHUJ RFK ΖQJHPDU =LHJOHU .ULVWLQD (NHQJUHQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή /HLI /MXQJTYLVW 3LD 6DQGYLN DYJLFN Arb rep: 7KRPDV -HQQOLQJHU $QGHUV Larsson Rev: %M¸UQ )OLQN .30*

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅Ό ΅Ί WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄· ΄ΆΈ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

'ULIW¸YHUVNRWW

3 717

Värdeförändringar

b

b

Rörelseresultat

b

b

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

˜ YHUVNRWWVJUDG

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO H[NO Y¦UGHI¸U-

¦QGULQJDU JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

b

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

38

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Almi Företagspartner

Almi Företagspartner AB:s verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling, verka för en hållbar tillväxt och med- verka till att utveckla och fnansiera små och medelstora före- tag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Almis verksamhet omfattar rådgivning, lån och ägarkapital.

Almis verksamhet ska utgöra ett komplement till den privata marknaden och vara tillgänglig i hela landet. Rådgivningen utförs av Almis egna rådgivare, av upphandlade rådgivningskonsul-

ter och av delägda IFS Rådgivning AB som riktar sig till personer med utländsk bakgrund. Låneverksamheten, vilken sker från en lånefond på cirka 5,5 miljarder kronor, ska bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt. Investeringar i ägarkapital bedrivs i den helägda organisationen Almi Invest där 0 investeringsansvariga fördelade över åtta regioner saminvesterar ägarkapital med privata investerare. Almi Invests fondkapital utgörs av kapital som till hälften består av EU:s stukturfondsmedel och till hälften fnan- siering till lika delar av Almi och de regionala ägarna.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Nyutlåningen till små och medelstora företag ökade med närmare 0 procent och var i nivå med utlåningen under fnanskrisen 200 .

• Kreditförlusterna minskade till 12 (1 5) miljoner kronor.

• Ny fond för ägarkapital, Almi Invest II, lanserades med

1 00 miljoner kronor i kapital. Samtidigt stängdes fonden Almi Invest I för nyinvesteringar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har fastställts av ägaren. Almi ska långsik- tigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt enligt prop. 1 / : 0.

Hållbarhetsmål

• Hållbarhetsfrågor ska ingå i dialogen med alla kunder.

• Almi ska vidta proaktiva insatser mot alla målgrupper.

• Almi ska ha mångfald i den egna organisationen.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Att procent av kunderna uppfattar att hållbarhet diskute- rats i kundmötet.

• Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade avse- ende insatser inom lån och rådgivning. Kvinnor är marginellt underrepresenterade avseende nyföretagarrådgivning.

• Andel kvinnliga chefer är procent, andel kvinnor i arbete mot kund procent, andel medarbetare med utländsk bakgrund 1
, procent och medelåldern är år.

Uppdragsmål

• Mål kopplat till Almis uppdrag att verka för en hållbar tillväxt.

• Mål kopplat till Almis marknadskompletterande roll.

• Mål kopplat till i vilken utsträckning Almis verksamhet som fokuserar på företag i tidiga skeden i termer av livscykel eller expansionsfaser når kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Uppföljning uppdragsmål

Uppdragsmålen fastställdes vid årsstämman 201
.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin VD: *¸UDQ /XQGZDOO

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led: $QGHUV %\VWU¸P .DWDULQD *UHHQ 1LFRODV +DVVEMHU ‡ NH +HG«Q $JQHWD 0§UGVM¸ RFK $QQD 6¸GHUEORP Arb rep: Maria ΖQHV 5LEHLUR GH 6DQ -XDQ &KULVWLQD :DKOPDQ Rev: -RQDV 6W§KOEHUJ 'HORLWWH $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄Ό ΄ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΌΈ Ό WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW

VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

120

Nettovinst

120

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

-1

1

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

221

$QVODJ PQNU

249

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

39

Skr. 2015/16:140

Bilaga

APL

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvud- saklig uppgift att tillverka och tillhandahålla extemporeläke- medel och lagerberedningar. APL levererar i dag extempore- läkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvården på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkurrensutsatt. Bolaget har ett särskilt ansvar för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Ökad nettoomsättning med 2
miljoner kronor till 1 210 mil- joner kronor, hänförlig till försäljning av läkemedel som ingår i beredningstjänsten till landstingen.

•

Positiv försäljningstillväxt inom a ärsområde Vård & Apo-

tek.

•

Minskad försäljning inom a ärsområde Life science, vilket

förklaras av upphörandet av en tidsbegränsad kontraktsa är.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande pro- cent per år.

• Kapitalstruktur: Soliditet 0–50 procent.

• Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt. Utdelning görs under förutsättning att kapitalstrukturmål efter utdelning hamnar inom målintervallet samt med beak- tande av genomförandet av koncernens strategi och investe- ringsbehov.

Uppföljning ekonomiska mål

• Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 2,2 procent och soliditeten uppgick till , procent. Detta beror på att rörel- seresultatet för perioden januari–december 2015 uppgick till ,5 miljoner kronor, vilket är
,
miljoner kronor lägre jämfört med föregående års resultat. Rörelseresultatets förändring är primärt hänförlig till en förändrad produktmix samt till registervårdsaktiviteter av engångskaraktär inför uppgra- dering av nytt a ärssystem.

• Disposition av 2015 års resultat föreslås övergå i ny räkning mot bakgrund av ökning i framtida investeringsvolym.

+§OOEDUKHWVP§O I¸U ΅ ΄Έ

• Minska energiförbrukningen med 5 procent.

• Minska koldioxidutsläpp med 5 procent inom ärrvärme, transporter och resor i tjänst.

• Utifrån APL:s jämställdhets- och mångfaldsplan kontinuer- ligt utveckla verksamheten.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Energiförbrukningen minskade med ,
procent.

• Koldioxidutsläppen minskade med 0, procent.

• Genomförd lönekartläggning och intressentdialog.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

32

Ordf: Johan Assarsson VD: Eva Sjökvist Saers

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Johan Assarsson Led: 0DOLQ )RUNPDQ %ULWW +DQVVRQ (XJHQ 6WHLQHU RFK 8OI 7RVVPDQ Arb rep: 6XVDQQ 'DQLHOVVRQ /LQGEHUJ 'DQLHOD 5HQQHU Arb suppl: $VWULG +ROGW 6¸UHQ -RKDQVVRQ Rev: 0DJQXV )DJHUVWHGW (< $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅Έ ΅Έ WNU $UYRGH WLOO

VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Ά ΄Ά WNU

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

12

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

262

Eget kapital

214

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

467

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

40

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Apoteket

Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels- och hälsoområdet. Bolaget ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. Apoteket är en a ärsmäs- sig aktör på en fullt konkurrensutsatt marknad. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom cirka 2 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel, via internethandel och genom bolagets apoteksombud. Högkvalitativ rådgivning och ökad tillgänglighet till läkemedel är en viktig del i bolagets strategi.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Försäljningsökning som en följd av dyrare receptbelagda läkemedel, ökad egenvårdsförsäljning samt återtagen franchiseverksamhet.

• Tydlig förbättring av lönsamheten som en följd av högre bruttovinst i konsumenta ären samt kostnadskontroll.

• Fortsatt ökade satsningar på hållbarhet, bland annat inom kvalitetskontroll.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal procent.

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad 0– 0 procent av pensionsjusterat eget kapital.

• Utdelning: 0–
0 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser.

Uppföljning ekonomiska mål

• Rörelsemarginalen ökade till 2, (1, ) procent.

• Skuldsättningsgraden var negativ vid utgången av 2015.

• Ordinarie utdelning uppgick till 50 (50) procent av justerat resultat. För att justera kapitalstrukturen i enlighet med målet beslutades om efterutdelning om 20 miljoner kronor utöver 1 0 miljoner kronor i ordinarie utdelning.

Hållbarhetsmål

• Hälsomålet: Minst 0 i Nöjd-kundindex (NKI).

• Sortimentsmålet: Samtliga leverantörer ska underteckna Apotekets uppförandekod.

• Miljömålet: 0 procent av kunderna lämnar in överblivna läkemedel.

• Mångfaldsmålet: Nöjd-medarbetarindex (NMI) ska uppgå till minst 2 för 2015. Mångfalden i bolaget ses som en viktig del för att kunna öka NMI.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Hälsomålet: 100 apotek utvärderade, NKI 5 ( 5).

• Sortimentsmålet: ( ) procent hade 2015 undertecknat uppförandekoden.

• Miljömålet: 2015 uppgav 5 procent att de lämnat in läke- medelsavfall.

• Mångfaldsmålet: medarbetarnas motivation ökade 2015 till ( 2) procent.

Uppdragsmål

Apoteket har enligt ägaranvisningen i uppdrag att behålla befntliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: &KULVWLDQ : -DQVVRQ VD: Ann Carlsson

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: &KULVWLDQ : -DQVVRQ Led: 0DULD &XUPDQ *HUW .DUQEHUJHU 6XVVL

.YDUW /HLI /MXQJTYLVW RFK .ULVWLQD 6FKDXPDQ Arb rep: *XQLOOD /DUVVRQ +DQQD 2WWRVVRQ Arb suppl: /LVD (NVWUDQG /HQD 5KRGLQ Rev: Ingrid +RUQEHUJ 5RP£Q .30*

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Έ ΄Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

127

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

33

41

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$SRWHNVJUXSSHQ

Apoteksgruppen Sverige Holding AB är en frivillig apotekskedja med en serviceorganisation som helägs av staten. Apoteksgrup- pen har 1
anslutna apotek, vilka ägs av cirka 1 0 egenföreta- gare. Serviceorganisationen stöder och samordnar egenföre- tagarna.

Apoteksgruppen skapar genom samverkan skalfördelar för anslutna apotek. Genom serviceorganisationen erbjuds apoteks- ägare stöd för drift av apotek. Apoteksägarna får tillgång till

ett gemensamt sortiment, Apoteksgruppens egna varumärken, inköps-, ekonomi- och personalsystem, kvalitets-, försäljnings- och etableringsstöd, gemensam marknadsföring och it- system. Apoteksmarknaden består i huvudsak av fem aktörer där Apoteksgruppen är den ärde största med en marknads- andel om cirka 10 procent.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Utvidgat e-handelserbjudande.

• Expansion i storstäderna.

• Nysatsningar bakom negativt resultat.

• VD Eva-Britt Gustafsson gick i pension 1 december 2015 och efterträddes 1 januari 201
av Tony Johansson.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten i koncernen cirka 0 procent.

• Utdelning: 0 procent av årets resultat, med beaktande av soliditetsmålet.

Uppföljning ekonomiska mål

• Räntabiliteten uppgick till -2, (-0,
) procent vilket understeg målet.

• Soliditeten 2015 överstegmålet på omkring 0 procent.

• Utdelningen uppgick till 0,0 (0,0) miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• Öka servicegraden på apotek inom Apoteksgruppen (dvs. andel receptförskrivna läkemedel som direktexpedieras).

• Öka användningen av EES (Elektroniskt expertstöd) i sam- band med receptexpedition på apotek inom Apoteksgruppen.

• Öka andelen Svanen- och Svalanmärkta produkter från Apoteks- gruppens egna varumärken av totala antalet handelsvaror.

Uppföljning av hållbarhetsmål

• Vid utgången av 2015 var servicegraden drygt procent. Ett nytt lagerstyrningssystem infördes under 201 med avsikt att det ska bidra till att höja servicegraden till 5 procent.

• För att stärka servicen ytterligare fnns det möjlighet att förbe- ställa läkemedel och i mitten av 2015 startade Apoteksgruppen e-handel med receptförskrivna läkemedel.

• Apoteksgruppen har nio leverantörer av EMV-varor (egna varumärken) och dessa står för drygt procent av kedjans omsättning avseende handelsvaror. Kraven är desamma på dessa leverantörer som på övriga leverantörer av handelsvaror. Dock genomför Apoteksgruppen för dessa en större del

av uppföljningen.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

34

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin

VD: 7RQ\ -RKDQVVRQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led: 3HGHU /DUVVRQ $QQHPD 3DXV 5LFKDUG 5HLQLXV *XQLOOD 5LWWJ§UG RFK 6DWLVK 6HQ Rev: Lena Möllerström Nording *UDQW 7KRUQWRQ

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅Έ ΅Έ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Ά ΄Ά WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

-14

0

Nettovinst

-11

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

116

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

0

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

13

11

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

42

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$UODQGDEDQDQ ΖQIUDVWUXFWXUH

Arlandabanan Infrastructure AB äger och förvaltar Arlanda- banan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda ygplats och Stockholm Central. Arlandabanan Infrastructure förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger A-Train AB rätt att utnyttja Arlandabanan Infrastructures trafkeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlanda- banan och tillhörande stationer. Nyttjanderätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda ygplats till andra järnvägsföretag.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Antalet resenärer med Arlanda Express minskade med 1, procent.

• Antalet resenärer med andra järnvägsföretag ökade med ,5 procent.

• Marknadsandelen för tåg på sträckan minskade.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Hållbarhetsmål

• Öka nyttjandet: miljoner resor per år 20 0.

• Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1, miljarder kronor i villkorslån.

• Minska utsläppen av växthusgaser: -1 2 000 ton netto till 20 0.

• Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 0 procent av vardera könet.

• Påverkan på våra grannar: Översikts- och detaljplaner.

• Motverka korruption: Noll korruption.

• Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt.

• Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

• Kundernas hälsa och säkerhet: Noll omkomna/skadade.

• Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Uppföljning hållbarhetsmål

• 5,
miljoner resor 2015.

• Prognos återbetalning från och med 201 .

• Växthusgaser - 000 ton netto till och med 2015.

• Andel kvinnor i berörda bolags styrelser 5 procent.

• Översikts- och detaljplaner delvis ok.

• Noll korruption.

• Noll ärenden anmälda avseende konkurrens.

• Inga regelöverträdelser.

• Inga skadade resenärer.

• procent andel nöjda resenärer/tågföretag, NKI = .

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dragsmål har inte utvecklats.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: -DQ 2OVRQ VD: 8OI /XQGLQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: -DQ 2OVRQ Led: /DUV (ULN )UHGULNVVRQ RFK ΖUHQH 6YHQRQLXV %ULWWD 'DOXQGH YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή .HUVWLQ +HVVLXV DYJLFN Rev: Mikael 6M¸ODQGHU (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄΄ ΄΄ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΉΉ ΉΉ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

0

0

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

0

0

Nettovinst

0

0

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

10

10

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

-10

Operativt kapital

2

0

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

1

1

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

43

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bilprovningen

AB Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi.

Bilprovningen bedriver sedan 201 en a ärsmässig verksam- het på en avreglerad marknad. Med stationer och
5 med- arbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2015 utförde Bilprovningen cirka 2 miljoner besiktningar, varav
procent utgjordes av kontroll- och registreringsbesiktningar.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Nettoomsättningen sjönk till följd av en allt intensivare konkurrens på fordonsbesiktningsmarknaden.

• Bilprovningen genomförde i november en prishöjning på i genomsnitt
procent.

• Transportstyrelsen kom med förslag till anpassning av det nya EU-direktivet som skulle innebära en utglesning av besikt- ningsintervallen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal minst procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 0– 0 procent.

• Utdelning: Minst 0 procent av årets resultat efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2015 till 10,2 ( , ) procent.

• Soliditeten uppgick till ,1 procent ( , ).

• Utdelningen för verksamhetsåret 2015 uppgår till 5
miljoner kronor, motsvarande 100 procent av årets resultat efter skatt.

Hållbarhetsmål

• Säkra fordon: Kompletterande tjänster fördubblas till 201
.

• Attraktiv arbetsgivare: Personalomsättning max procent, andel kvinnliga besiktningstekniker minst 12 procent, ande- len medarbetare med utländsk bakgrund minst 1 procent (201
).

• Miljömässig förebild: Klimatpåverkan minskas med 0 pro- cent (200
–2050) med delmål att minska med 0 procent till år 2020, energiförbrukning minskas ackumulerat med 2 procent per år (kWh/besiktning).

Uppföljning hållbarhetsmål

• Kvar på utgångsläget. Med aktiviteter under 2015–201
beräknas målet nås.

• Personalomsättning ,2 (1 ,2) procent, kvinnliga tekniker 10,1 ( ,1) procent, utländsk bakgrund 1 (1 ) procent.

• 200
–2012 nästan halverade Bilprovningen sin klimatpåver- kan och energiförbrukningen minskade med cirka 15 procent. Delmålet är redan uppnått.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Karin Strömberg

VD: %HQQ\ ˜ UQHUIRUV

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Karin Strömberg Led: +DQV .URQGDKO *XQQDU 0DOP $QQD 1LOVVRQ (KOH .ULVWLQD 3DWHN RFK +«OªQH :HVWKROP Arb rep: %HQJW /LQGEORP -RDNLP 5¸QQOXQG Arb suppl: *¸UDQ /XQG -RQDV 1LOVVRQ Rev: Jonas Ståhlberg 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄Ί ΄Ή WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Έ Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

719

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

1

2

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

96

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

0

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

19

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

636

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

36

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

44

AB Bostadsgaranti arbetar med konsumentskydd vid bostads- byggande. Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveri- ges Byggindustrier. Som ett steg i ägarnas avveckling av bola- get slutförde Bostadsgaranti i november 201 försäljningen av aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO).

I december 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti och under 201 bemyn- digades regeringen att som alternativ avveckla bolaget. Försälj- ningen av aktierna i det helägda dotterbolaget FABO under 201 utgjorde en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som hel- het. Köparen, Columbia Insurance Company, är ett helägt dot- terbolag till det amerikanska försäkrings- och investerings- bolaget Berkshire Hathaway. Efter försäljningen består den kvarvarande verksamheten i Bostadsgaranti av den pågående avvecklingen av insats- och förskottssäkerheter. Kvarvarande åtaganden beräknas vara avslutade senast 201 .

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Avveckling av tidigare ställda säkerheter fortsätter enligt plan.

• Resultatet efter skatt förklaras av upplösning av en del av bola- gets fond för täckande av garantiskador till följd av avveck- lingen av tidigare ställda säkerheter.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus procentenheter.

• Utdelning: Minst 1/ av årets resultat efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

Bolaget är under avveckling.

Hållbarhetsmål

Inga strategiska hållbarhetsmål har utarbetats för bolaget.

8SSGUDJVP§O

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Bostadsgaranti

Ordf: +DQV :LERP

VD: Kåre Eriksson

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: +DQV :LERP Led: %R $QWRQL 3HWKHU )UHGKROP RFK 5LFKDUG 5HLQLXV Rev: *XQLOOD :HUQHOLQG .30*

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΊΉ ΊΉ WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

1

Rörelseresultat

0

-12

Finansiella Intäkter

3

232

Resultat före skatt

-1

220

Nettovinst

12

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

-41

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

b

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

17

Antal anställda i medeltal

1

1

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Nej

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

37

45

Skr. 2015/16:140

Bilaga

'RP 6KYHWVLL

A/O Dom Shvetsii förvaltar ett så kallat Sverigehus i Sankt Petersburg, med o ciella, kulturella och kommersiella funk- tioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för Sveriges generalkonsulat. En stor del av resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverigeanknytning och till svenska och utländska företag.

Ett Sverigehus i centrala Sankt Petersburg sågs vid etable- ringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen fnansiell bärkraft.

Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 200 . Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till procent, svenska staten till
procent och av staden Sankt Petersburg till 15 pro- cent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till fastighetskom- plexet Sverigehuset och till marken under år.

Fastighetskomplexet innehåller cirka 500 kvm uthyrnings- bar yta. Under de närmaste åren kan andra byggprojekt i staden (bl.a. Gazproms stora nybygge) leda till att ytterligare cirka 00 000 kvadratmeter kontorsyta kommer ut på marknaden. Dessutom kan den ekonomiska utvecklingen i Ryssland bidra till en fallande fastighetsmarknad. För Sverigehuset tillkommer

det faktum att bolaget tidigare normalt har fastställt hyresbelop- pen i USD, något som till följd av den fallande rubelkursen lett till att hyresnivån i fastigheten lokalt sett blivit hög. För att bibe- hålla hyresgästerna har Dom Shvetsii till övervägande del änd- rat valutan i avtalen till rubel och även sänkt hyran för att vara

i paritet med nuvarande marknadsnivån.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Beläggningsgrad under hösten på cirka 5 procent.

• Ökad konkurrens då utbudet på kontorsyta i staden har stigit.

• Marknadshyran har sänkts med cirka 0 procent.

Uppföljning

Dom Shvetsiis verksamhet är dels beroende av hur stor efterfrå- gan på lokaler är i Sankt Petersburg, dels utvecklingen av hyres- nivån. I båda fallen förväntas framgent en svag utveckling som kommer få betydande påverkan på intäktssidan och därmed ett betydligt lägre nettoresultat.

Ordf: -DQ %RUHNXOO (WW PDQDJHPHQWERODJ VN¸WHU 9' V

åtagande

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: -DQ %RUHNXOO Led: -RKDQ 'DPQH /DUV *UXQGEHUJ 9ODGLVODY 9LORUJRYLFK .R]HOVN\ RFK /HQD :HG«Q Rev: 'LPLWU\ 0LNKD\ORY 'LPLWU\ 0LNKD\ORY &RQVXOWLQJ %XUHDX

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO 86' $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO · · 86' $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGD- PRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

13

11

Rörelseresultat

9

8

Finansiella Intäkter

1

-

Resultat före skatt

10

8

Nettovinst

8

6

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

3

2

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

23

21

Anläggningstillgångar

9

Eget kapital

19

11

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

7

4

Nettoskuld

3

10

Operativt kapital

22

21

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

71

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

43

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

37

31

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

-

-

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

4

Antal anställda i medeltal

3

3

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Nej

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Nej

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

46

Skr. 2015/16:140

Bilaga

'UDPDWHQ

Kungliga Dramatiska teatern AB, Dramaten, är Sveriges natio- nalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvali- tet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. Drama- ten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Dra- maten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Fortsatt positivt resultat och ett stärkt eget kapital.

• Antalet produktioner, besökare och beläggningsgraden befnner sig på en jämn och tillfredsställande nivå.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verksamheten.

Uppföljning ekonomiska mål

• Resultatet för 2015 uppgick till , miljoner kronor vilket inne- bär att det egna kapitalet stärktes till ,1 miljoner kronor. Anslaget från staten uppgick till 22 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• Med repertoar och övrig verksamhet förvalta, berika, utveckla och förnya konstnärlig kvalitet, tankeliv och värderingar.

• Öka andelen förstagångsbesökare.

• Öka andelen publik som nås genom digitala kanaler.

• Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upp- hovspersoner.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Repertoaren är varierad och erbjuder såväl nyskriven drama- tik som klassiska verk. Verksamheten för barn och unga har yttat tillbaka in i Dramatenhuset vid Nybroplan och före- ställningar har givits för olika åldersgrupper.

• Sammanlagt egna föreställningar spelades på teaterns scener och sågs av 2 0 personer.

• Dramaten har satsat på att öka tillgängligheten till föreställ- ningar genom att i ökad utsträckning publicera dem på web- ben, något som rönt stor uppmärksamhet.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf: 'DQLHO 6DFKV VD: (LULN 6WXEº

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 'DQLHO 6DFKV Led: 3RQWXV %UDXQHUKMHOP 6DUD 'DQLXV *XQYRU

.URQPDQ RFK 7DVVR 6WDȴOLGLV (YD +DPLOWRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή &DULQD %URUPDQ 4DLVDU 0DKPRRG DYJLFN Arb rep: 5HEHFND +HPVH .M¦OO Åkerblom Arb suppl: +DQQHV 0HLGDO 0LPPL /LQGHOO Rev: .HUVWLQ 6XQGEHUJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ή Ή WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

273

277

Rörelseresultat

2

2

Finansiella Intäkter

4

Resultat före skatt

Nettovinst

4

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

101

Anläggningstillgångar

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

11

4

$QVODJ PQNU

227

227

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

39

47

Skr. 2015/16:140

Bilaga

ESS

European Spallation Source ESS AB projekterar, konstruerar, bygger, äger och driver forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. ESS ägs gemensamt av svenska och danska staten. Svenska staten äger cirka procent och danska staten äger cirka 2
procent av aktierna.

Bolaget fortsatte under 2015 konstruktionen av forsknings- anläggningen European Spallation Source i Lund. När anlägg- ningen står klar kommer den att vara världens mest kraftfulla materialforskningsanläggning som använder neutroner för att undersöka material på atom- och molekylnivå. Detta möjliggör studier av exempelvis ett proteins struktur och funktion i för- hållanden som liknar de där molekylen verkar i sin ursprung- liga miljö.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• ESS ombildades till ett ERIC 1 -konsortium.

• Tillgångar och skulder överfördes från bolaget till ERIC:en per den 0 september 2015.

• Aktieägartillskott på 0 miljoner kronor från svenska staten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Hållbarhetsmål

Samtliga byggnader inom ESS ska utformas för miljöcertifering enligt internationellt vedertaget certiferingssystem.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dagsmål har ännu inte utvecklats.

(66 RPELOGDGHV WLOO HWW V§ NDOODW (5Ζ& NRQVRUWLXP 5LNVGDJHQ EHP\QGLJDGH L GHFHPEHU UHJHULQJHQ SURS EHW 8E8 UVNU DWW ¸YHUO§WD ERODJHWV WLOOJ§QJDU RFK VNXOGHU WLOO HWW V§GDQW NRQVRUWLXP I¸U HXURSHLVN IRUVNQLQJVLQIUDVWUXNWXU RFK OLNYLGHUD ERODJHW YLG WLOOI¦OOH VRP UHJHULQJHQ ȴQQHU O¦PSOLJ

.RPPLVVLRQHQ XSSU¦WWDGH (XURSHDQ 6SDOODWLRQ 6RXUFH (5Ζ& GHQ DXJXVWL

.RPPLVVLRQHQV EHVOXW YDQQ ODJD NUDIW GHQ DXJXVWL 7LOOJ§QJDU RFK VNXOGHU ¸YHUI¸UGHV IU§Q ERODJHW WLOO (5Ζ& HQ SHU GHQ VHSWHPEHU (66 WU¦GGH L OLNYLGD-

WLRQ PDUV

Ordf: 6YHQ /DQGHOLXV VD: -DPHV + <HFN

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 6YHQ /DQGHOLXV Led: .DWDULQD %MHONH /DUV %¸UMHVVRQ 3HU (ULNVVRQ

.LP *UDXJDDUG /HQD *XVWDIVVRQ +DQV 0¾OOHU 3HGHUVHQ RFK %R 6PLWK Arb rep: 0LFKDHO 3DODGH Rev: .HQW /LQGHQ .30*

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄ΊΈ ΄ΊΈ WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ί Ί WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW HOOHU YLG GDQVND 0LQLVWHULHW

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

1

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

136

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

0

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

129

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

246

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

48

Fouriertransform AB är ett statligt ägt riskkapitalbolag. Bola- get bildades i december 200 med ett eget kapital på cirka mil- jarder kronor. Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri, övrig svensk industri och närliggande tjänster behåller sin fram- skjutna position, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje investering genom att bidra med kvalifce- rade styrelserepresentanter, såväl egna medarbetare som perso- ner i bolagets nätverk. Bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder.

Regeringen lämnade i mars 2015 propositionen Struktur för fnansiering av innovation och hållbar tillväxt till riksdagen. Förslaget innefattar inrättande av ett nationellt utvecklingsbo- lag med uppgift att investera indirekt i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. Regeringen föreslår i propositionen att det nyinstiftade bolaget ska tillskjutas aktierna i Fouriertrans- form och Innlandsinnovation, vilka i den nya strukturen ska förvalta sina befntliga investeringar för en ordnad långsiktig avveckling.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• En avyttring (LeanNova) och en börsnotering (SciBase) genomfördes under året.

• Tre nya bolag adderades till portföljen: Lamera, TechROi Fuel Systems och OssDsign.

• Fouriertransform har sedan starten investerat cirka 1,
mil- jarder kronor, vilket jämfört med bedömt verkligt värde på befntlig portfölj samt återbetalat kapital från portföljbolagen, motsvarar en värdeökning på investerat kapital på cirka

(2) procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål

• Fouriertransform ska genomföra investeringar i bolag som har hållbara produkter och tjänster.

• Alla portföljbolag ska införa hållbarhetsmål som sedan ska

integreras i ägaragendor och a ärsplaner.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Fouriertransform söker att investera kompetens som kapital i bolag med produkter som sparar resurser och minskar negativ miljöpåverkan. Därmed samverkar bolagets mål om hållbar- het, tillväxt och lönsamhet och bidrar till att stärka konkur- renskraften för svensk industri. Det aktiva hållbarhetsarbetet sker i första hand i förvaltningen av portföljbolagen.

• Under 2015 har Fouriertransform gått från att analysera inne- havens beredskap när det gäller hållbarhetsfrågor till att öka kunskapen om deras unika utmaningar och möjligheter inom hållbarhetsområdet. Fouriertransform har intensiferat dia- logen med de bolag där investeringar gjorts för att fnna mät- bara hållbarhetsmål som kan utgöra en del av den ordinarie

a ärsverksamheten.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

)RXULHUWUDQVIRUP

Ordf: 6LJUXQ +MHOPTXLVW VD: Per Nordberg

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 6LJUXQ +MHOPTXLVW Led: -DQ %HQJWVVRQ 8OI %HUJ +DVVH -RKDQVVRQ 5LFKDUG 5HLQLXV RFK &KDUORWWH 5\GLQ Rev: %LUJLWWD /¸¸I 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Έ ΄Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

72

3

Värdeförändringar

-112

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

22

92

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

b

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

399

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

13

12

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

49

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Green Cargo

Green Cargo AB tillhandahåller järnvägslogistik. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige och med partners på tusentals orter på den europeiska kontinenten.

Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med en strategi att fokusera på e ektiv och hållbar järnvägslogistik. Det stora e ektiviseringsprogram som inleddes hösten 201 gav under 2015 tydliga resultat. Trots en svag konjunktur och pro- cent lägre transportvolymer förbättrades Green Cargos rörelse- resultat med 1
miljoner kronor under 2015.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Ett viktigt steg i Green Cargos e ektiviseringsprogram togs under första halvåret 2015. Bolagets tåg går nu med 10 pro- centenheter högre tågfyllnad och produktionen arbetar med drygt 100 lok färre, men med samma kapacitet som tidigare.

• E ektiviseringsprogrammet gav positivt resultat under andra kvartalet.

• Bolaget startade en intermodal pendel (trailers och contai- ners) mellan Skåne och Stockholm Årsta den 1 september.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent senast 201
.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad 0,
–0, ggr.

• Utdelning: 50 procent med beaktande av nettoskuldsätt- ningsgraden.

Uppföljning ekonomiska mål

• De ekonomiska målen siktar på 201
. Green Cargo nådde 2015 inte de ekonomiska målen.

• För 2015 lämnade bolaget ingen utdelning.

Hållbarhetsmål

• Lokförarna ska utbildas i ECO-driving (2020).

• Nya regler för tomgångskörning av dieselloken tas fram och samtliga förare utbildas (2015).

• Samtliga diesellok ska ha tomgångsreglage installerade (2020).

• Antalet olyckor ska halveras (2020).

• Sjukfrånvaron ska långsiktigt vara under ,5 procent (2020).

• Andelen kvinnor i ledande befattningar ska öka med 50 pro- cent (2020).

Uppföljning hållbarhetsmål

• De esta mål är långsiktiga och siktar på 2020.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Lennart Pihl VD: Jan Kilström

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Lennart Pihl Led: 0DUJDUHWD $OHVWLJ -RKQVRQ $QQ &KULVWLQH +YLWWIHOGW 'DQLHO .ULVWLDQVVRQ ΖQJYDU 1LOVVRQ /RWWD 6WDOLQ RFK 7U\JJYH Sthen Arb rep: 6WHIDQ %LHGHU 3HWHU /XQGPDUN Arb suppl: Anders *XVWDYVVRQ -HUNHU /LOMHEHUJ Rev: -HQQ\ -DQVVRQ .30*

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Έ ΄Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

-121

Finansiella Intäkter

7

11

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

163

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

42

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

50

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Göta kanalbolag

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls.

Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med cirka tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafkeras främst av fritids- och passagerarbåtar. Bolaget bedri- ver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta erhålls anslag från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogs- rörelse bolaget bedriver.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0, som är det största arbe- tet på Göta kanal sedan kanalen stod färdig 1 2, startades.

• Minskad trafkvolym på kanalen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Den totala EBT-marginalen ska uppgå till minst 0 procent, dock ska skogsrörelsens EBT-marginal uppgå till minst
procent. 1

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad ska uppgå till -10 till +50 procent.

Hållbarhetsmål

• Minst 50 alléträd per år ska planteras längs kanalen.

• Fritidsbåtskunden ska i den årliga kundundersökningen ge betyg > ,5 på en femgradig skala.

• Kanalens vattenkvalitet ska mätas på fem platser och vatten- kvaliteten ska klara de gränsvärden för badvatten som respek- tive kommun tillämpar utifrån gällande EU-direktiv.

• Bolaget ska samverka med Arbetsförmedlingen i de sju kanal- kommunerna för att senast under 201
under kanalsäsongen skapa praktikplatser/arbetsmöjligheter för ungdomar utan arbetslivserfarenhet. Delmålet för 2015 var samverkan med Arbetsförmedlingen i fyra kommuner.

Uppföljning hållbarhetsmål

• För 2015 planterades
träd tack vare att många trädfaddrar skänkt träd.

• Fritidsbåtskunden gav i den årliga kundundersökningen be- tyget ,
( , ), en minskning som kommer från insjöbåtarna.

• Vattenkvaliteten på mätplatserna klarade de relevanta gränsvärdena för badvatten.

• Samverkansmodellen med arbetsförmedlingen har införts i två kommuner. Övriga tillfrågade lokalkontor valde att inte delta.

Uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 201
för följande områden:

• Tillräcklig båttrafk för att behålla attraktionskraften

• Bevarande

• Kundnöjdhet

• Ekoturism

(%7 PDUJLQDO EHU¦NQDV VRP UHVXOWDW I¸UH VNDWW JHQRP RPV¦WWQLQJ

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Elisabeth Nilsson

VD: $QGHUV 'RQODX

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: *XQLOOD $VNHU *¸UDQ &DUOEHUJ $QQD (UQHVWDP %HQJW 2ORY *XQQDUVRQ -HQQ\ /DKULQ 8OI /DUVVRQ RFK 0LNDHO /XQGVWU¸P Arb rep: 6RȴD 5LQJ Arb suppl: .DULQ 1\EUROLQ Rev: Clas 7HJLGLXV (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ί Ή WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Έ ·΄ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW $UYRGH XWJ§U LQWH KHOOHU WLOO DUEHWVWD- JDUOHGDP¸WHU

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

62

73

Rörelseresultat

0

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

0

Nettovinst

0

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

Eget kapital

42

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

-4

Operativt kapital

42

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

11

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

37

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

43

51

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Infranord

Infranord AB är Sveriges ledande järnvägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sve- rige och Norge. Från och med januari 2015 bedrivs verksamheten i Sverige, utöver stabsfunktionerna, i två regioner, Norra och Södra, samt enheterna Maskin, Mät och Components. Framtidsutsik- terna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda. Det fnns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transpor- ter från väg till järnväg. De senaste årens förändringsarbete i Infra- nord har resulterat i en betydande resultatförbättring som stärker förutsättningarna för framtida konkurrenskraft.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Resultatförbättringar tack vare lägre kostnader och bättre projektstyrning.

• Orderstocken vid årets utgång den högsta sedan bolaget bildades.

• Fortsatt systematiskt arbete med säkerhet, a ärsmässighet, företagskultur och ledarskap.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 1
procent.

• Soliditet: Minst procent.

• Utdelning: 50– 5 procent av resultatet efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på eget kapital uppgick till 21,
( , ) procent, ägarens mål uppnås tack vare gjorda resultatförbättringar.

• Soliditeten uppgick till 1, (2 , ) procent. Resultatförbätt- ringarna bidrar till en stärkt soliditet.

• Någon utdelning har inte lämnats vilket endast är aktuellt om soliditetsmålet uppnås.

Hållbarhetsmål

• Säkerhet: Minskat antal arbetsplatsolyckor.

• Lönsamhet: Ingen negativ prognosavvikelse och Nöjd-kund- index (NKI), Produktion och leverans > .

• Etik: Minskad diskriminering/mobbning i Nöjd-medarbetarin- dex (NMI) och minst 0 procent inköp via godkända leverantörer.

• Miljö: Minskat antal miljöolyckor.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Säkerhet: Målet uppnåddes inte, antalet arbetsplatsolyckor var 100 ( 5). Bolaget arbetar systematiskt med att förbättra säkerheten och behöver fortsätta förstärka säkerhetskultu- ren. Andel av Trafkverkets arbetsplatskontroller som var utan anmärkning var 1 (2 ) procent, vilket är en förbättring.

• Lönsamhet: NKI, Produktion och leverans hamnade på och målet uppnåddes därmed. Prognosavvikelser redovisas inte o entligt.

• Etik: Diskriminering och mobbing hamnar fortsatt högt i NMI, 5 respektive ( respektive ) procent. Andel inköp via godkända leverantörer hamnade på 5 (
) procent. Utfallen visar att bola- get behöver ha fokus på dessa frågor även framåt.

• Miljö: Antalet miljöolyckor var 1 (12) stycken.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

44

Ordf: Eva Färnstrand

VD: Lars Öhman

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Eva Färnstrand Led: 0DJQXV -RQDVVRQ $JQHWD .RUHV -RKDQ 6NRJOXQG *XQLOOD 6SRQJK RFK 3HU :HVWHUEHUJ 8OULND 1RUGVWU¸P YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή -RKDQ +DOOEHUJ DYJLFN Arb rep: +§NDQ (QJOXQG -¸UJHQ /XQGVWU¸P Arb suppl: $QGHUV +¸JVWU¸P 'HQQLV /¸YJUHQ Rev: Peter (NEHUJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Ό ΄Ό WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

747

777

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

44

146

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

b

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

52

Inlandsinnovation AB är ett av staten helägt riskkapitalbolag, med en kapitalbas på cirka 2 miljarder kronor. Bolaget bildades i syfte att öka tillgången till riskkapital för att tillvarata tillväxt- potentialen och stärka den internationella konkurrenskraften hos företag i norra Sverige. Inlandsinnovations investeringar kan

variera i storlek och branscher, och görs på marknadsmässiga vill- kor i bolag som befnner sig i tidiga eller mogna expansionsske- den. Inlandsinnovation verkar som en aktiv och långsiktigt stabil ägare genom att tillföra kapital och utvecklingsresurser. Normalt är Inlandsinnovation minoritetsägare och arbetar aktivt med övriga ägare för att bygga starka bolag med syftet att avveckla ägandet inom – år.

Sedan starten 2011 fram till utgången av 2015 har Inlands- innovation investerat 2 miljoner kronor i 5 företag genom andelar, lån samt kapital som tillskjutits genom förlagsinsats.

Fem innehavsförsäljningar och en nedkapitalisering har genom- förts, samt en konkurs och ett engagemang som på annat

sätt avslutats. 2015 uppgick det nettoinvesterade kapitalet till miljoner kronor. Drygt hälften av kapitalet är investerat direkt i rörelsedrivande bolag, resten har investerats i regionala fond-i-fondbolag, så kallade tillväxtkassor, och lån till Norr- landsfonden.

I propositionen 2015/1
:110 föreslår regeringen en förändrad organisationsstruktur för statens fnansieringsinsatser från och med 1 januari 201 . Förslaget innebär att Inlandsinnovation och Fouriertransform blir dotterbolag till ett nytt nationellt utveck- lingsbolag, och att utvecklingsbolagets investeringar i privata riskkapitalfonder fnansieras med kapital från Inlandsinnova- tion och Fouriertransform.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Portföljinvesteringar om 20
(1
2) miljoner kronor i 2 (2 ) nya och befntliga företag.

• Tre positiva och två negativa innehavsförsäljningar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Inga ekonomiska mål har ännu fastställts.

Hållbarhetsmål

Skapa tillväxt och långsiktigt lönsamma företag i norra Sverige:

1. Innan nyinvestering sker i ett portföljföretag ska en genom- lysning av företaget ur ett hållbarhetsperspektiv ske.

2. Vid en portföljdag per år, anordnad av Inlandsinnovation, ska hållbarhetsfrågorna fnnas med som en punkt.

. Tillväxten i portföljföretagen ska vid var tidpunkt vara högre än tillväxten i genomsnittet av små och medelstora företag i området.

Bibehålla kapitalet intakt över tid:

. Inlandsinnovations fnansiella mål är att hålla kapitalet realt intakt över tid.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Mål 1 är ej uppfyllt, mall för hållbarhets-due dilligence är framtagen. Mål 2 och är uppfyllda. Mål utvärderas över en rullande treårsperiod med start 201
.

Uppdragsmål

• Saknar särskilt beslutet samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Inlandsinnovation

Ordf: Eva Färnstrand VD: 3HWHU *XOODQGHU

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Eva Färnstrand Led: 6LY 6YHQVVRQ .DWDULQD *UHHQ 0DWV *XOOEUDQGVVRQ /HLI %RVWU¸P RFK $QLWD -RKDQVVRQ Rev: Jonas Ståhlberg 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄΄ ΄΄ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΈΈ ΈΈ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

3

3

Värdeförändringar

-39

-34

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

-4

Nettovinst

-12

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

749

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

-240

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

neg

neg

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

neg

neg

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

neg

neg

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

166

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

7

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

53

Skr. 2015/16:140

Bilaga

-HUQKXVHQ

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stations- områden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på a ärsmässiga grunder för- valta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafken.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Jernhusen levererade ett starkt resultat och en direktavkast- ning som låg betydligt över målet för året.

• Under året har Stockholms och framför allt Malmös stationer erfarit en kraftig höjning av anländande yktingar.

• Jernhusen har stärkt sitt samarbete med kommuner, myndig- heter och frivilligorganisationer för att hantera utvecklingen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 12 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 5– 5 procent. Räntetäckningsgrad minst 2,0 ggr.

• Utdelning: Allt kapital som inte behövs i verksamheten, med beaktan av fnansiella och strategiska mål. Normalt en tredje- del av resultatet efter fnansiella poster.

Uppföljning ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital blev 1 ,2 procent och räntetäckningsgraden uppgick till
,1 ggr. Den höga nivån förklaras delvis av orealiserade värdeförändringar i fastighetsbeståndet, men också av ett starkt resultat för året. Den genomsnittliga avkastningen för den senaste 10-års- perioden uppgår till 10,
procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten var 1,1 procent.

• Utdelning: Utdelningen föreslås bli 500 miljoner kronor, vilket är cirka 1, gånger det utdelningsgrundade resultatet.

Hållbarhetsmål

• Hållbara transporter: Tillväxten i antal besökare på Jernhusens stationer ska öka med
procent årligen över en konjunktur- cykel.

• Hållbara fastigheter: Miljöklassningen i Jernhusens befntliga fastighetsbestånd ska minst uppgå till Brons.

• Hållbara fnanser: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till 12 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Hållbara transporter: Antalet besökare på Jernhusens stationer ökade med 1, procent.

• Hållbara fastigheter: Av befntliga byggnader klarade åtta kraven motsvarande Miljöbyggnads nivå Brons. Inventering och åtgärder sker kontinuerligt.

• Hållbara fnanser: Se Lönsamhet.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

46

Ordf: Kjell Hasslert VD: Kerstin Gillsbro

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Kjell Hasslert Led: .ULVWLQD (NHQJUHQ -DNRE *ULQEDXP $QGHUV

.XSVX .HUVWLQ /LQGEHUJ *¸UDQVVRQ ΖQJHJHUG 6LPRQVVRQ RFK &KULVWHO :LPDQ Arb rep: 7KRPDV )UDQ]RQ Rev: 0DJQXV )DJHUVWHGW (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅΅Έ ΅΅Έ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄΅ ΄΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Värdeförändringar

b

17

Rörelseresultat

b

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

b

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

1

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

113

Antal anställda i medeltal

222

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

54

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Lernia

Lernia AB är en ledande leverantör inom utbildning, beman- ning och omställning. Lernia tillhandahåller tjänster för att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Bolaget erbjuder utbildning, bemanning och omställ- ning. Lernia har verksamhet på över 100 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings- och omställ- ningsföretag av respektive branschorganisation. Bolagets tjäns- ter är riktade till individer, kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den o entliga sektorn. Lernias marknadsandel av den totala bemanningsmarknaden 2015 var ,2 procent, vilket gör Lernia till den ärde största aktören totalt inom bemanning i Sverige och den största inom segmentet bemanning av kollek- tivanställda yrkesarbetare. Riksdagen bemyndigade i december 2012 regeringen att avyttra statens aktier i Lernia.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Intäkterna fortsatte att öka som en följd av en ökad efter- frågan på bemanningstjänster.

• Lägre marginal på grund av mixförskjutning mot beman- ningstjänster.

• Fortsatt för yttning enligt strategin att stärka Lernias roll som kompetenspartner.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Lernias avkastning ska uppgå till minst 20 pro- cent över en konjunkturcykel.

• Kapitalstruktur: Soliditet 0–50 procent, riktvärde 0 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning minst 50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

• Rörelseresultatet om 10
(111) miljoner kronor gav en avkast- ning på eget kapital om 1 procent.

• Bolagets soliditet uppgick till 2 (5 ) procent, vilket är enligt mål respektive policy.

• Föreslagen utdelning för 2015 är 50 (25 inklusive extrautdel- ning) miljoner kronor, vilket motsvarar
1 procent av årets vinst.

Hållbarhetsmål

• Egenförsörjning: Fler individer kommer i egenförsörjning.

• A ärsetik: Ett hållbart a ärsetiskt förhållningssätt som tål full genomlysning.

• Mångfald: Ökad mångfald genom att värdesätta människors olikheter och skilda kompetenser. Minst 0 procent anställda av vardera könet.

Uppföljning hållbarhetsmål

• procent av omställningsprogramsdeltagare erhöll inom kort ett nytt arbete (målet är 0 procent).

• Bolaget rapporterade noll stycken korruptionshändelser och andelen medarbetare som har kunskap om Lernias upp- förandekod översteg målsatt nivå.

• Andelen anställda av vardera kön uppgick till
procent kvinnor och
procent män.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin

VD: Helena Skåntorp

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Birgitta Ågren Böhlin Led: 3HWHU +¦JJOXQG $QQD .OLQJVSRU 2OD 6DOP«Q RFK .DULQ 6WU¸PEHUJ -RDNLP 0¸UQHI¦OW RFK 8OULND 1RUGVWU¸P YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή -RKDQ +DOOEHUJ 3HWHU /XQGDKO DYJLFN Arb rep: 2OOH (ULNVVRQ $NEDU 6DWWDULDQ -XOLD 9LNWRUVVRQ Arb rep: Per Svärdh Rev: $QQ &KULVWLQH +¦JJOXQG 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅· ΅· WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄΅ ΄΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

111

Finansiella Intäkter

2

Resultat före skatt

112

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

197

113

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

43

22

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

b

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Nej

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Nej

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

47

55

Skr. 2015/16:140

Bilaga

LKAB

Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högtek- nologisk mineralkoncern och en världsledande producent av föräd- lade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB tillverkar och levererar förädlade järnmalmsprodukter och tjänster till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som byg- ger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvuda ären ingår också i verksamheten. LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leveran- tör som ger mest mervärde och därmed ledande inom sina utvalda marknadssegment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadse ektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Strukturellt överutbud på marknaden fortsatte att pressa världsmarknadspriset på järnmalm.

• Minskat rörelseresultat till följd av lägre järnmalmspris samt en nedskrivning av värdet på materiella anläggningstillgångar.

• Lägre leveransvolymer till följd av problem med rågodsför- sörjning från underjordgruvorna och ett byte av bärring i ett av pelletsverken i Kiruna.

• Ett besparingsprogram minskade kostnaderna med cirka 00 miljoner kronor under året. Personalneddragningar motsvarande 00 tjänster initierades och slutfördes under det första kvartalet 201
.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Produktionskostnaden ska reduceras med 20 procent mellan 2012 och 2015.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad på 0–20 procent.

• Utdelning: 0–50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastningen på eget kapital var negativ. Kostnadsutveck- lingsmålet har inte uppnåtts.

• Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 10 procent.

• Föreslagen utdelning var noll kronor.

Hållbarhetsmål

LKAB har tolv hållbarhetsmål, varav tre är:

• Årsmedelvärdet för nedfallande stoft ska minska med 10 pro- cent till år 2015 jämfört med år 2011.

• Utsläpp av svaveldioxid från samtliga befntliga pelletsverk ska minska från cirka 2 000 ton år 2011 till 1 000 ton år 2015 och 500 ton år 201 .

• Andelen anställda kvinnor i LKAB ska år 2020 uppgå till minst 25 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Målet för reduktion av nedfallande stoft har uppfyllts.

• LKAB har inte uppnått målet för utsläpp av svaveldioxid från samtliga pelletsverk.

• Andelen kvinnor i bolaget har fortsatt att öka, med goda möjligheter att uppnå det långsiktiga målet om 25 procent kvinnor i verksamheten 2020.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Under 201
kommer LKAB:s mål att revideras.

Ordf: Sten Jakobsson

VD: Jan Moström

WLOOWU¦GGH ΅ ΄Έ Ό ΄

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Sten Jakobsson Led: /HLI 'DUQHU 0DLMD /LLVD )ULPDQ (YD +DPLOWRQ /DUV ‡ NH +HOJHVVRQ RFK +DQQD /DJHUFUDQW] %MDUQH 0ROWNH +DQVHQ RFK 2OD 6DOP«Q YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή +DQV %L¸UFN /DUV 3HWWHUVVRQ DYJLFN Arb rep: 6WHIDQ )DJHUNXOO 7RPDV 6WU¸PEHUJ -DQ 7KHOLQ Arb suppl: 'DQ +DOOEHUJ 3HQWWL 5DKNRQHQ 7RPP\ :HWWDLQHQ Rev: 3HWHU (NEHUJ 'HORLWWH $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ή΄Έ ΈΊ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΅Ί ΅Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW

VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

b

Finansiella Intäkter

293

Resultat före skatt

b

Nettovinst

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

139

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

56

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Metria

Metria AB levererar tjänster och produkter inom insamling, bearbetning och tillämpningar av geografsk information och fastighetsinformation.

Metria AB bildades 2011 genom bolagisering av en division inom Lantmäteriet. Metria levererar allt från stora infrastruk- turprojekt till att utveckla och drifta tekniska system för geogra- fsk it. Kunderna återfnns inom områdena bank och försäkring, telekom, energi, infrastruktur, skog och försvar samt kommu- ner och övrig o entlig sektor. Metria har omkring 250 medarbe- tare och fnns representerade på ett 20-tal orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle. Metria har som mål att generera marknadsmässig avkastning och ha en rörelsemarginal i linje med branschen i övrigt.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Organisatoriska förändringar i kombination med viktiga rekryteringar för att fortsätta omställningen till ett mer

a ärsdrivet och e ektivt bolag.

• Ökad nettoomsättning och förbättrad rörelsemarginal.

Den positiva trenden gäller samtliga tre a ärsenheter.

• Fler a ärer med högre marginal än 201 .

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: EBITDA-marginal ska uppgå till minst 10 pro- cent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 0 procent.

• Utdelning: Minst 0 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

Metria har haft en positiv lönsamhetsutveckling under

år 2015. Samtliga ekonomiska mål förutom EBITDA-marginal uppfylldes:

• Soliditeten uppgick till ,
procent.

• EBITDA-marginalen uppgick till ,1 procent.

• Föreslagen utdelning uppgick till miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• Attraktiv arbetsgivare.

• Minskad miljöpåverkan från resor.

• Ökade intäkter från produkter och tjänster med positiv miljöpåverkan.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Employer Net promotor score visar en nedgång från -
till -1 för 2015.

• Totala koldioxidutsläpp under 2015 har minskat med
procent.

• Närmare en ärdedel av Metrias omsättning kommer från a ärer som medför positiv miljöpåverkan för kunderna. Mätning gjordes för första gången 2015 varför det inte kan konstateras någon för yttning.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Eva Gidlöf

7I9' /DUV .HYVM¸ HIWHUWU¦GGH

8UEDQ /LQGVNRJ ΅ ΄Ή Έ ΅

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Eva Gidlöf Led: .DWDULQD $[HOVVRQ /LQGJUHQ .DWDULQD %XUWRQ 3LD *LGHRQ RFK 0LFKDHO 7KRU«Q $QGHUV +XJRVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή %¸UMH %HQJWVVRQ /RWWD -DUOHU\G DYJLFN Arb rep: 3HU ‡ NH -XUHVNRJ (ULN Nilsson Arb suppl: /DUV (ULN -RKDQVVRQ 0DWV 5RVHQJUHQ Rev: -HQQLIHU 5RFN %DOH\ (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄ ΅ ΄ΊΈ WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ό΄ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

431

Rörelseresultat

24

12

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

20,4

12

Nettovinst

10

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

224

Anläggningstillgångar

71

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

0

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

3

-

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

49

57

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Miljömärkning Sverige

Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag de båda frivilliga miljömärkningarna den nordiska Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Syftet med de båda märkningarna är att underlätta för konsumenter att välja miljö- anpassade varor och tjänster och att stimulera en produktutveck- ling som tar hänsyn till miljö och klimat.

Genom arbetet med att ställa miljökrav på ett stort antal varor och tjänster samt att kontrollera och licensiera produkter som överensstämmer med dessa krav och därmed bidra till använd- ning av er miljöanpassade produkter, bidrar bolaget till en mer hållbar konsumtion. Svanen har bibehållit sin position som ett av Sveriges starkaste varumärken med en kännedom hos all- mänheten på
procent. Även kännedomen om EU-miljömärket har ökat. Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärk- ningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• För att e ektivisera arbetet bedrivs alltmer av verksamheten samnordiskt.

• Arbetet med att utveckla kriterier för att Svanenmärkta aktie- fonder har fortsatt och fullföljs under 201
.

• Kampanjen ”Rädda världen lite grann varje dag” fck stort genomslag. Kampanjen fortsätter under 201
.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst.

+§OOEDUKHWVP§O ΅ ΄·Ȃ ΅ ΄Ή

• A ären: Miljömärkningens licensintäkter, som speglar för- säljningen av miljömärkta produkter, ska öka med 10 procent. 201
ska bolaget ha ett eget kapital motsvarande procent av den totala omsättningen.

• Planeten: 1 000 licenser (företag) uppfyller och är kontrol- lerade gentemot EU Ecolabels eller Svanens reviderade och skärpta krav.

• Människan: Sociala krav (utöver lagstiftning) införs i bola- gets miljömärkningskriterier för ytterligare minst 10 produkt- grupper (branscher).

Uppföljning hållbarhetsmål:

• Licensintäkterna ökat med sammanlagt procent 201 och 2015.

• 51 licenser klarat reviderade och skärpta krav.

•
nya produktgrupper med reviderade och skärpta sociala krav.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf: &KULVWLQD /LQGE¦FN VD: 5DJQDU 8QJH

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: &KULVWLQD /LQGE¦FN Led: 0DULWD $[HOVVRQ -DQ 3HWHU %HUJNYLVW $QLWD )DONHQHN RFK *XQLOOD -DUOEUR -DQ -RKDQVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 6YDQWH / $[HOVVRQ DYJLFN Arb rep: 8OOD 6DKOEHUJ 0DULD 6XQGHVWHQ =DFKDULDV Rev: 7KRPDV /¸QQVWU¸P (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄΅Ή ΄΅ WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

4

3

Resultat före skatt

1

0

Nettovinst

1

0

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

22

Eget kapital

22

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

14

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

3

$QVODJ PQNU

3

4

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

1

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

1\ EHU¦NQLQJVPHWRG JHU O¦JUH VL UD I¸U VDPPD SHUVRQDOVW\UND VRP 9DOGD I¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

58

Skr. 2015/16:140

Bilaga

2SHUDQ

Kungliga Operan AB, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institu- tionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kva- litet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Trots ett negativt resultat för 2015 befnner sig det egna kapitalet på en acceptabel nivå.

• Publikmässigt uppvisar Operan en fortsatt framgångsrik verksamhet med fna publiksi ror och hög beläggning.

• I maj 2015 redovisade Statens fastighetsverk uppdraget att i nära samarbete med Operan ta fram en förstudie om en ombyggnad och renovering av operahuset i Stockholm.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten.

Uppföljning ekonomiska mål

• Resultatet för 2015 uppgår till -
,
miljoner kronor och inne- bär att det egna kapitalet minskar till 2
, miljoner kronor. Anslaget från staten uppgick till 52 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• Värna om mänskliga behov som kreativitet, identitet och konstnärligt uttryck samt om goda arbetsförhållanden och metoder som ger medarbetare förutsättningar att utvecklas.

• Sträva mot ett modernt resurstänkande och etiskt ansvar för människor och miljö.

• Vara öppen gentemot hela samhället och för alla åldrar. Värna om mångfald och jämställdhet.

• Värna om kulturarvet, engagera sig i sin omvärld samt spegla utmaningar i samhället.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Antalet föreställningar och besökare har ökat i förhållande till föregående år och sammanlagt sågs 1 föreställningar av 2 1 personer.

• Operans verksamhet och inte minst Kungliga baletten har rönt stor internationell uppmärksamhet och uppskattning för sin verksamhet.

• Verksamheten riktad till barn, både i skolan samt genom familjeföreställningar har fått större genomslag än tidigare.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dragsmål har ännu inte utvecklats.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: %LUJLWWD 6YHQG«Q

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: $QQD .DULQ &HOVLQJ 0LUD +HOHQLXV 0DUWLQVVRQ %DNHU .DULP /RWWD /HNYDOO RFK ˜ UMDQ :LNIRUVV 2ORY &DUOVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 0LNDHO &KULVWLDQVHQ DYJLFN Arb rep: Sara )¦OOVWU¸P *XQLOOD 0DUNVWU¸P 'DQLHO 1RUJUHQ -HQVHQ Arb suppl: Monika 0DQQHUVWU¸P 6NRJ 0DUWLQ 6¦IVWU¸P Rev: .HUVWLQ 6XQGEHUJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ή Ή WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ά Ά WNU

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

0

Finansiella Intäkter

1

Resultat före skatt

1

Nettovinst

1

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

167

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

-41

Operativt kapital

-1

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

42

93

$QVODJ PQNU

439

447

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

59

Skr. 2015/16:140

Bilaga

2ULR

Orio AB:s verksamhet är att utveckla, tillverka, förvärva och sälja reservdelar och tillbehör för motorfordon samt att utveckla och sälja logistik- och tekniktjänster.

Orio AB, tidigare Saab Automobile Parts AB, levererar reservdelar till motorfordon och är helägt av svenska staten sedan december 2012. Bolaget bildades 200 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Europeiska inves- teringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkursboet ett år efter att Saab Automobile ansökt om konkurs.

Orios huvudverksamhet är att förse de cirka 1,5 miljoner Saab-bilar, som fnns på drygt
0 marknader, med Saab origi- naldelar. USA, Sverige och Storbritannien är marknader med stor Saab-bilpark och står för större delen av bolagets försäljning av reservdelar och andra relaterade produkter.

Bolagets strategi är att utveckla befntlig verksamhet genom att bredda kundbasen och inkludera även e-handel och obero- ende verkstäder, bredda produktutbudet med reservdelar mot- svarande originaldelskvalitet vid sidan av fortsatt leverans av Saab originaldelar, samt genom att tillhandahålla teknik- och logistiktjänster.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Lansering av ny e-handelsplattform i ärde kvartalet.

• Expanderat i det oberoende nätverket. Cirka 00 nya kunder.

• Utökat produktsortimentet med cirka 15 000 nya artiklar i ärde kvartalet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål

• Bolagets totala utsläpp av koldioxid från egenupphandlade transporter, ska minska med 20 procent till år 2020, jämfört med år 201 .

• Fram till 2020 ska Orio ha en genomsnittlig årlig tillväxt om
procent.

• 2020 ska 0 procent av bolagets totala omsättning komma från nya a ärsinitiativ.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Totala utsläpp 2015 minskade med procent jämfört med 201 .

• Bolaget nådde under 2015 inte upp till sitt tillväxtmål. Utfallet var -
procent.

• Cirka 1 procent av bolagets omsättning 2015 kom från nya a ärsinitiativ.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: +§NDQ (UL[RQ VD: Jonas Tegström

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: +§NDQ (UL[RQ Led: &KDUORWWH +DQVVRQ +DQV .URQGDKO 0RQLFD /LQJHJ§UG RFK 0LFKDHO 7KRU«Q &DWULQD ΖQJHOVWDP YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή -RKDQ )RUPJUHQ DYJLFN Arb rep: -DQ -DNREVHQ ΖQJHPDU 6DQGEHUJ Rev: 0DUWLQ -RKDQVVRQ 3:&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅ ΅ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄ ΄ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

994

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

9

63

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

321

347

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

60

Skr. 2015/16:140

Bilaga

PostNord

PostNord AB erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden. Bolaget har en nettoomsättning på närmare 0 miljarder kronor och cirka 5 000 medarbetare. Moderbolaget PostNord AB, som är ägare till dotterbolagen Post Danmark A/S och PostNord Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till , procent av den danska staten och till
0, procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna.

PostNord AB är nordens största bolag inom kommunika- tions- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från öden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag han- terar PostNord cirka 2 miljoner försändelser med en världsle- dande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 0 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Ökade paketvolymer kompenserade delvis fortsatt kraftigt sjunkande brevvolymer.

• Omfattande omställningsarbete för att säkra långsiktig lönsamhet tyngde årets resultat.

• Det postregulatoriska regelverket ses över i både Danmark och Sverige.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10,5 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningen ska vara 10–50 pro- cent.

• Utdelning: 0–
0 procent av årets vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Lönsamhetsmålet uppnåddes inte under året

• Nettoskuldsättningen var nedanför målintervallet.

• PostNord gjorde ingen utdelning under 2015.

Hållbarhetsmål

• Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidut- släpp med 0 procent fram till 2020, med basår 200 .

• Koncernen har ett mål om 0 procent kvinnor i chefsbefatt- ning 2015.

• Ytterligare ett hållbarhetsmål där 0 procent av leverantörs- kedjan ska vara hållbar antogs 2015.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Bolaget bedömer att koldioxidmålet kommer nås till 2020.

• Målet om andel kvinnor i chefsbefattningar nåddes inte under året.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett upp- drag om samhällsomfattande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leveranskvalitet är

5 procent av 1:a-klassbrev ska levereras påföljande arbetsdag och procent inom tre dagar. Målet avseende leveranskvalitet för 1:a-klassbrev uppnåddes under året.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Jens Moberg

VD: +§NDQ (ULFVVRQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Jens Moberg Led: 0DWV $EUDKDPVVRQ *XQQHO 'XYHEODG &KULVWLDQ (OOHJDDUG 7RUEHQ -DQKROW 0DJQXV 6N§QLQJHU RFK $QLWUD 6WHHQ 0HWWH *UXQQHW YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 6LVVH )MHOGVWHG 5DVPXVVHQ DYJLFN Arb rep: .ULVWRIHU %M¸UNOXQG /DUV &KHQQLW] -RKDQ /DQGKROP Arb suppl: 3HGHU 0DGVHQ 8OI 6M¸GLQ 6DQGUD 6YHQVN Rev: +HOHQH :LOOEHUJ .30* $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΉΈ Ή WNU $UYRGH WLOO

VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΅ΊΈ ΅Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

21

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

2

3

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

3

4

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

61

Skr. 2015/16:140

Bilaga

RISE

Research Institutes of Sweden AB, RISE, har i uppdrag att verka för en sammanhållen svensk institutsektor och branschövergri- pande samarbeten mellan industriforskningsinstituten under RISE. RISE är ett av staten helägt bolag med uppgift att samla den svenska institutssektorn och stärka dess roll i innovations- systemet genom e ektiv bolagsstyrning och arbete med struk- tur-, e ekt- och fnansieringsfrågor. Det övergripande målet för instituten i RISE-gruppen är att de ska vara internationellt kon- kurrenskraftiga och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse.

I koncernen ingår dotterbolagen SP Sveriges Tekniska Forsk- ningsinstitut AB (100 procent) och Swedish ICT Research AB (
0 procent) samt intressebolagen Swerea AB ( 2, procent) och Innventia AB (2 procent). De samägda bolagen ägs gemensamt med näringslivet. Hösten 2015 undertecknade samtliga delägare inom SP, Swedish ICT och Innventia en avsiktsförklaring med innebörden att RISE förvärvar övriga ägares andelar i de olika underinstituten. Syftet med att därigenom ägar- och styrnings- mässigt föra samman instituten är primärt att kunna erbjuda näringslivet integrerade lösningar från olika underinstitut för att tillgodose en ökad efterfrågan på systemlösningar.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Fortsatt god tillväxt driven av det största institutet SP. RISE-gruppens omsättning har ökat 5–
procent per år under de senaste fem åren.

• Strategiprojekt för samordning av instituten fortsatte.

• Projekt för ökad tillgänglighet för RISE-gruppens test- och demonstrationsanläggningar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

RISE är varken vinstdrivande eller vinstutdelande. Instituten i RISE-gruppen (dotter- och intressebolagen) är vinstdrivande men inte vinstutdelande.

Hållbarhetsmål

• RISE-gruppens forskning och innovation är värdeskapande och erbjuder det som näringsliv och samhälle behöver och efterfrågar.

• RISE-gruppen strävar efter att bidra till hållbar tillväxt, att använda sina resurser ansvarsfullt och bidra till lösningar på de stora globala utmaningarna.

• RISE-gruppen är en attraktiv arbetsgivare som både förmår rekrytera och behålla medarbetare och samtidigt aktivt bidrar till näringslivets kunskaps- och kompetensförsörjning.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Forskning görs för att nå samhällsnytta och välfärdsutveck- ling och arbetet med forskning och innovation utgår från de globala utmaningarna. Under 2015 tydliggjorde RISE strate- giska mål för hållbarhetsarbetet och påbörjade hållbarhets- säkring av alla sina forskningsprojekt.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för upp- dragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf: Pia Sandvik

VD: 2ORI 6DQG«Q

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Pia Sandvik Led: $QQD +XOWLQ 6WLJHQEHUJ +DVVH -RKDQVVRQ 5LFKDUG 5HLQLXV 0DULH :HVWULQ )UHGULN :LQEHUJ RFK 6YHQ :LUG $QQD .DULQ 6WHQEHUJ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 8OI 6¦WKHU DYJLFN Rev: $QGHUV 0DOPHE\ .30* 2ORI (QHUE¦FN 3:&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄΅ ΄΅ WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ή Ή WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

40

Finansiella Intäkter

2

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

6

9

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

942

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

244

Operativt kapital

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

111

227

$QVODJ PQNU

371

361

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

62

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Samhall

Samhall AB ska som en del av den svenska arbetsmarknadspoliti- ken, producera varor och tjänster och genom detta skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bolaget är i dag ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktions- nedsättning. Bolaget har cirka 22 000 anställda på cirka 200 orter i Sverige. Samhall skapar arbeten enligt uppdraget genom att matcha rätt person till rätt arbete i konkurrensutsatta kunduppdrag. Bola- get har erbjudanden inom bland annat arbetsplats- och fastighetsser- vice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice. Bolaget kommer att fortsätta satsa på att leverera en hög a ärstillväxt för att därigenom ha möjlighet att kunna erbjuda ytterligare arbeten åt personer med funktionsnedsättning och samtidigt visa en långsik- tigt hållbar ekonomisk utveckling.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• God omsättningstillväxt inom prioriterade områdena Tjänster och Bemannade lösningar.

• Negativt resultat som en följd av ökade lönekostnader och samtidigt fortsatt oförändrad merkostnadsersättning.

• Större organisationsförändringar under 2015 lägger positiv grund för fortsatta arbetet med att nå uppsatta mål.

Mål och uppföljning

Ekonomiska Mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet ska uppgå till minst 0 procent.

• Utdelning: Ingen. Uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastningen på genomsnittligt eget kapital uppgick till - (5) procent.

• Soliditeten var för 2015 oförändrad på ( ) procent.

Hållbarhetsmål

• Medarbetare i arbete (MIA): Från faktor ,5 till faktor , under 2015.

• Engagerade medarbetare: Delindexet för engagemang ska öka från
till
5 procent under 2015.

• Ökad självfnansieringsgrad: Självfnansieringsgrad 2 procent 2015.

• Miljömål – Mindre koldioxidutsläpp: Öka andelen miljöbilar från 11 till 1 procent under 2015.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Medarbetare i arbete: Oförändrat på faktor ,5, det vill säga målet nåddes inte.

• Delindex steg till
5 procent och nådde därmed det uppsatta målet för engagemang.

• Självfnansieringsgraden ökade från 0 till 1 procent. Utvecklingen var positiv men målet uppnåddes inte.

• Andelen miljöbilar ökade från 11, till 12, procent.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Erik Strand VD: 0RQLFD /LQJHJ§UG

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Erik Strand Led: %HUWLO &DUOV«Q +HOHQ )DVWK *LOOVWHGW $QJHOLFD )ULWKLRI .HQQHWK -RKDQVVRQ /HLI /MXQJTYLVW RFK 0DULD 1LOVVRQ Arb rep: $QQ &KULVWLQ $QGHUVVRQ +DQV $EUDKDPVVRQ 3LD /LWER Arb suppl: Kristina -DNREVVRQ +DQV -DQHPDQ Rev: 3HWHU (NEHUJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ά΄ Ά΄ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Ά ΄Ά WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

0

Finansiella Intäkter

94

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

b

b

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

Antal anställda i medeltal

467

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

63

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SAS

SAS AB är Nordens största ygbolag med 5 procent marknads- andel på sin hemmamarknad. SAS bildades 1
då de natio- nella ygbolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga ygbolag på den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt och samlat moderbolag, SAS AB. Svenska staten äger sedan dess 21, procent av aktierna i SAS.

Under räkenskapsåret 201 /2015 ög SAS totalt 2 , miljoner passagerare till 11 destinationer. SAS ingår i nätverket Star Alli- ance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo.

SAS strategiska prioriteringar är att 1) Vinna Skandinaviens frekventa resenärer, 2) E ektivisera verksamheten, ) Säkra rätt kompetenser.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄· ΅ ΄Έ

• Resultatförbättring framför allt driven av kommersiella fram- gångar, kostnadsåtgärder och under ärde kvartalet också av lägre bränslekostnader.

• Kostnadsåtgärderna som ska ge full e ekt på 2,1 miljarder kronor 201 gav resultate ekter om knappt 1 miljard kronor.

• Som ett led i renodlingen av ygplans ottan tecknades avtal med samarbetspartners på frekvenser med mindre ygplan.

• Temporärt stabiliserad kapacitetsökning och minskad prispress under perioden. Bolaget räknar med betydligt hårdare konkurrens de kommande åren.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Kapitalstruktur: Finansiell beredskap, likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, ska överstiga 20 procent av fasta kostnader.

Uppföljning ekonomiska mål

Förbättrad fnansiell position med ökad soliditet till

21 (1 ) procent och fnansiell beredskap till 0 ( ) procent.

Hållbarhetsmål

• Reducera utsläpp från ygverksamheten med 20 procent 2020 jämfört med 2010.

• Reducera bullret vid start med 15 procent 2020 jämfört med 2010.

• Regelbundet använda förnyelsebara ygbränslen år 2020.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Koldioxidutsläppen från ygverksamheten minskade med 1, procent mellan 201 /201 och 201 /2015. Sedan 2005 har totala koldioxidutsläpp minskat med 1 procent.

• Ytan med över 5 db vid starter har minskat från 2,1 km 2 2012/201 till 1, km 2 201 /2015.

• Bolaget har anslutit sig till FGF (Fly Green Fund) som har som mål att passagerare ska kunna uppgradera sin bränsle- produktion från fossilt till förnybart.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: )ULW] + 6FKXU VD: 5LFNDUG *XVWDIVRQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: )ULW] + 6FKXU Led: 0RQLFD &DQHPDQ &DUVWHQ 'LOOLQJ /DUV -RKDQ -DUQKHLPHU 'DJ 0HMGHOO 6DQQD 6XYDQWR +DUVDDH RFK -DFRE :DOOHQEHUJ %HULW 6YHQGVHQ YDOGHV YLG VW¦PPD ΅ ΄Ή %LUJHU 0DJQXV DYJLFN Arb rep:

6YHQ &DKLHU -HQV /LSSHVWDG %R 1LHOVHQ Arb suppl: (ULN %RKOLQ .LP .DOV§V &DUOVHQ -DQQH :HJHEHUJ Rev: %R +MDOPDUVVRQ 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ·΄ ·΄ WNU WLOO I¸UVWH RFK DQGUH YLFH RUGI¸UDQGH ΅·΅ ΅·΅ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΅ Ί ΅ Ί WNU

Statens ägarandel, 21,4%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

b

Finansiella Intäkter

127

111

Resultat före skatt

b

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

17

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

27

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

64

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SBAB

SBAB Bank AB erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och bankens strategi är sedan hösten 201 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, komplette- rad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit marknadsandelar på privatsidan. I kom- bination med ökande kapitalkrav ställer tillväxten höga krav på SBAB:s kapital.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• SBAB förvärvade Booli för att stärka sitt kunderbjudande.

• SBAB har för andra året i rad Sveriges mest nöjda bolåne- kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex.

• SBAB har sagt upp samarbetsavtalet med Bättre Bolån och Plus Bolån.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent.

• Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalrelation minst 20 pro- cent.

• Utdelning: Lägst 0 procent av årets vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital var 10,2 procent, vilket var lägre jämfört med 201 , men den underliggande verksamhetens resultat var starkare 2015.

• Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till2 ,
procent.

• Utdelning: Stigande kapitalkrav gör att styrelsen föreslår att ingen utdelning utgår för 2015.

Hållbarhetsmål

• Sunda fnanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

• Ansvar och transparens: Delmål 1 Ansvar som kreditgivare: andel kunder som anser att SBAB har en enkel och öppen villkorsredovisning ska vara minst 5 procent och kunder som rekommenderar SBAB ska uppgå till minst 0 procent;

Delmål 2 Ansvar som arbetsgivare: Kvinnor/män i ledande positioner ska vara inom spannet 5–55 procent och 0 procent av medarbetarna ska rekommendera SBAB som arbetsgivare.

• Hållbart boende: SBAB:s marknadsandel avseende fnansie- ring av antalet nyproducerade bostäder ska uppgå till
procent. Utveckla ett hållbart erbjudande riktat till privatkunder samt ett till företag och bostadsrättsföreningar.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Sunda fnanser: Se de ekonomiska målen.

• Ansvar & Transparens: Delmål 1 Ansvar som kreditgivare: procent och procent. Delmål 2 Ansvar som arbetsgivare: /5
procent samt
1 procent.

• Hållbart boende: Finansiering av nya bostäder uppgick till

procent. En hållbar produkt riktad till företag och bostadsrätts- föreningar lanserades. Ingen hållbar produkt till privatkunder.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: %R 0DJQXVVRQ VD: .ODV 'DQLHOVVRQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: %R 0DJQXVVRQ Led: &DUO +HQULN %RUJ /DUV %¸UMHVVRQ -DNRE *ULQEDXP (EED /LQGV¸ -DQH /XQGJUHQ (ULFVVRQ RFK .DULQ 0REHUJ 'DQLHO .ULVWLDQVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή .ULVWLQD (NHQJUHQ DYJLFN Arb rep: -RKDQ (ULFVVRQ .ULVWLQD /MXQJ Rev: 3DWULFN +RQHWK 'HORLWWH $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ·Ά ·Ά WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΅΄Έ ΅΄Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW

VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Räntenetto

b

b

Provisionsnetto

1HWWRUHVXOWDW )LQDQVLHOOD 3RVWHU

1

Övriga rörelseintäkter

Totala intäkter

b

b

Rörelseresultat

b

b

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

%DODQVRPVOXWQLQJ

b

b

8WO§QLQJ WLOO DOOP¦QKHWHQ

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nyckeltal

.UHGLWI¸UOXVWQLY§

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

3ULP¦UNDSLWDOUHODWLRQ

.DSLWDOW¦FNQLQJVJUDG

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

443

437

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

65

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SEK

AB Svensk Exportkredit SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring genom att erbjuda fnansieringslösningar som direkt eller indirekt främjar svensk export. SEK ska vara en marknads- kompletterande aktör och sträva efter att samarbeta med andra stat- liga exportfrämjande aktörer samt med banker och andra fnansiella aktörer. Att administrera statens system för statsstödda exportkredi- ter (CIRR-systemet) är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Ökat samarbete inom Team Sweden i samband med lansering av regeringens exportstrategi.

• Hög nyutlåning om 10 ,
(5 ,1) miljarder kronor, som en följd av fnansieringsavtalet för Brasiliens köp av strids ygplanet Gripen från Saab på 1, miljarder kronor, den största utlå- ningsa ären någonsin för SEK.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst
procent.

• Kapitalstruktur: Kärnprimärkapitalrelation 1
procent, dock lägst 12 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning 0 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapitalstruktur, framtida kapital- behov och investeringar.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på eget kapital ,2 ( ,1) procent.

• Kärnprimärkapitalrelationen 21,
(1
, ) procent. 1

• Ordinarie utdelning 2015 enligt policy.

Hållbarhetsmål

• Hållbar fnansiering: 100 procent av kunderna ska uppleva att hållbarhetskrav ställs vid utlåningen.

• A ärsetik: 100 procent av SEK:s kunder och underleverantö- rer ska åta sig att följa SEK:s riktlinjer inom anti-korruption.

• Jämställdhet och mångfald: Kvinnor/män i chefsställning ska vara 0–
0 procent och antal anställda med utländsk bak- grund ska överstiga 25 procent.

Uppföljning hållbarhetsmål

• 1 procent upplevde att hållbarhetskrav ställts vid utlåning.

• 5 procent av kunder och underleverantörer har åtagit sig att följa SEK:s riktlinjer. Arbetet har tagit längre tid än beräknat.

• Fördelning kvinnor/män i chefsställning är /
2 och andel anställda med utländsk bakgrund 0 procent.

Uppdragsmål

Målet är att SEK:s exportkrediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förväntningar och att det svenska export- kreditsystemet är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.

Uppföljning uppdragsmål

Uppdragsmålet beslutades på årsstämma 2015.

1\WW NDSLWDOP§O EHVOXWDW S§ ERODJVVW¦PPD L MDQXDUL 6(. V WRWDOD NDSLWDOUHODWLRQ VND XQGHU QRUPDOD I¸UK§OODQGHQ XSSJ§ WLOO PHOODQ RFK SURFHQWHQKHWHU XW¸YHU GHW DY )LQDQVLQVSHNWLRQHQ NRPPXQLFHUDGH NUDYHW (QOLJW )LQDQVLQVSHNWLRQHQ VND 6(. KD HQ NDSLWDOUHODWLRQ RP SURFHQW XWIDOOHW XSSJLFN WLOO SURFHQW

Ordf: Lars Linder-Aronson VD: Catrin Fransson

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Lars Linder-Aronson Led: &HFLOLD $UGVWU¸P -DQ %HOIUDJH 6XVDQQH /LWKDQGHU /RWWD 0HOOVWU¸P 8OOD 1LOVVRQ RFK 7HSSR 7DXULDLQHQ 0DJQXV 8JJOD YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή -DQ 5R[HQGDO DYJLFN Rev: (ULN ‡ VWU¸P (< $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO · · WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄ ΄ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW

VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Räntenetto

b

b

Provisionsnetto

-6

-6

1HWWRUHVXOWDW ȴQDQVLHOOD WUDQVDNWLRQHU

Övriga rörelseintäkter

Totala intäkter

b

b

Rörelseresultat

b

b

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

%DODQVRPVOXWQLQJ

b

b

8WO§QLQJ 2

Eget kapital

b

b

- varav minoritet

Nyckeltal

.UHGLWI¸UOXVWQLY§

5H JHQRPVQLWW

.¦UQSULP¦UNDSLWDOUHODWLRQ

7RWDO NDSLWDOUHODWLRQ

8WGHOQLQJ PQNU

327

Antal anställda i medeltal

243

$YWDODGH HM XWEHWDODGH NUHGLWHU 6 V\VWHPHW

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

3

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

8WHVW§HQGH VDPW DYWDODGH HM XWEHWDODGH O§Q

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

66

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SJ

SJ AB är Sveriges ledande operatör av persontrafk på järnväg. SJ ska bedriva lönsam persontrafk på järnväg i konkurrens med andra tågoperatörer samt med bil, yg och buss. SJ är huvudsak- ligen verksamt på marknaderna för regionala resor och ärresor inom Sverige samt till Köpenhamn och Oslo. Trafken är inde- lad i två kategorier: kommersiell egentrafk och upphandlad (samhällsfnansierad) kollektivtrafk. Tågtrafken i koncernen bedrivs i moderbolaget och i dotterbolagen SJ Götalandståg, Stockholmståg och SJ Norrlandståg. Övriga dotterbolag har begränsad verksamhet med nära anknytning till tågtrafken.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Under året ökade antalet privat- och a ärsresenärer med 2 procent och Nöjd-kundindex (NKI) förbättrades till

(
).

• Bolaget inledde förberedelsearbetet inför den nya lagen om resenärers rättigheter, vilken börjar gälla 1 april 201
.

• En extra bolagsstämma beslutade om extrautdelning om 1, miljarder kronor.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst procent i genomsnitt.

• Kapitalstruktur: nettoskuldsättningsgrad på 0,5–1,0 ggr på sikt.

• Utdelning: utdelning ska långsiktigt uppgå till mellan 0 och 50 procent av årets resultat.

Uppföljning ekonomiska mål

• SJ uppnådde mål om avkastning på operativt kapital. Netto- skuldsättningsgraden var lägre än angivet målintervall och uppgick till 0,1 ggr.

• Utdelning: 1 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• Punktlighet: 5 procent till 2020.

• Leverantörs- och partnerskapsbedömningar, mål för 2015 0 procent.

• SJ Volontär – en möjlighet för medarbetarna att ägna sig åt ideellt arbete på arbetstid, 1 00 timmar för 2015.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Punktligheten för SJ:s ärrtåg förbättrades till 2 ( 1) pro- cent medan regionaltågens punktlighet var i nivå med förra året och uppgick till ( ) procent. Arbetet fortgår och den delen av punktlighetsproblematiken som SJ står för minskar, medan andelen förseningar orsakade av såväl infrastruktur som yttre händelser är fortsatt stora.

• Antalet genomförda leverantörs- och partnerskapsbedöm- ningar uppgick till 0 procent. Under 2015 genomfördes bedömningar av 00 leverantörer. Till och med 2015 har en bedömning gjorts av totalt 1 00 leverantörer.

• SJ Volontär, 25
timmar. För att öka måluppfyllelsen kommer bolaget under 201
att tydligare marknadsföra SJ Volontär internt.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: -DQ 6XQGOLQJ VD: &ULVWHU )ULW]VRQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: -DQ 6XQGOLQJ Led: 8OULND 'HOOE\ 0LNDHO 6WD DV 0LNDHO 6W¸KU 6LY 6YHQVVRQ RFK 0LFKDHO 7KRU«Q .HUVWL 6WUDQGTYLVW YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή *XQLOOD :LNPDQ DYJLFN Arb rep: 3HU +DPPDUTYLVW +DQV 3LOJDUG 6WHIDQ =HWWHUOXQG Rev: +DQV :DU«Q 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO · · WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Ή ΄Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, koncernen, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

2

49

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

b

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DUDY PLOMRQHU NURQRU YDU RUGLQDULH XWGHOQLQJ RFK PLOMRQHU NURQRU H[WUD XWGHOQLQJ

9DOGD I¸U

67

Skr. 2015/16:140

Bilaga

626 $ODUP

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av sta- ten ansvara för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och för- medla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommuner och lands- ting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår. SOS Alarm kan även fungera som sambandscentral för hjälpstyrkor och i mån av kapacitet ta emot och behandla larm från automatiska larmanläggningar.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Rörelseresultatet minskade som en följd av bland annat ökad bemanning av operativ personal och organisationsförändringar.

• Maria Khorsand utsågs till ny VD. Hon tillträdde posten i januari 201
.

• Extra ersättning om 0 miljoner kronor erhölls för 112-upp- draget för att nå kostnadstäckning.

Mål och uppföljning

Nya ekonomiska-, uppdrags- och hållbarhetsmål planeras till stämman i april 201
.

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital procent över en rullande femårsperiod.

• Kapitalstruktur: Soliditet minst 0–50 procent, justerat till minst 0 procent på grund av ändrad redovisningsprincip.

• Utdelning: 5 procent av eget kapital, med beaktande av omvärldsförändringar, verksamhetsförutsättningar samt kapitalstruktur.

Uppföljning ekonomiska mål

• De långsiktiga ekonomiska målen uppnåddes inte. Solidi- teten uppgick till 2 (2
) procent och avkastningen på eget kapital till -1,5 (1 ,5) procent.

Hållbarhetsmål

• Trygga medborgare

• Utveckla kundrelationer

• Motiverade medarbetare

• Stabil lönsamhet

• Minskad miljöbelastning

Uppföljning hållbarhetsmål

• 201
blir en nollbasmätning för förtroendeindex från allmänheten.

• Kundnöjdheten ökade under året och översteg målnivån.

• Personalomsättning och sjuktal är fortsatt utmanande för bolaget även om netto ödet av sjuksköterskor nu är positivt. Den grundläggande bemanningen har nu nått en högre nivå, vilket förväntas ge positiva e ekter kommande period.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget. Mål fnns för svarstider.

Uppföljning uppdragsmål

Uppdragsmålen om svarstider förbättrades under året men nådde ej upp till 112-avtalets nivå. Den genomsnittliga svars- tiden 2015 var 1 ,2 (15, ) sekunder.

Ordf: Eva Fernvall

VD: Maria Khorsand

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Eva Fernvall Led: $OI -¸QVVRQ ΖQJULG /HQQHUZDOG -RKQQ\ 0DJQXVVRQ 0DULD 1LOVVRQ (ZD 6W¦OOGDO RFK +§NDQ 6¸UPDQ -HQQ\ /DKULQ RFK ΖQJH /LQGEHUJ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή -RKDQ +DOOEHUJ DYJLFN Arb rep: Mats /XQGJUHQ %HQJW 1RUEHUJ Arb suppl: -RKDQ 0DJQXVVRQ 0DULD 2OVVRQ Rev: 0DJQXV )DJHUVWHGW (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄· ΄΅Έ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΊΈ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

1

Finansiella Intäkter

2

3

Resultat före skatt

2

Nettovinst

-2

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

197

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

7

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

44

$QVODJ PQNU

244

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

68

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

Specialfastigheter Sverige AB äger, utvecklar och förvaltar fastig- heter med höga säkerhetskrav i Sverige. Verksamheten bedrivs i tre a ärsområden: kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kun- derna är Kriminalvården, Polisen, Statens Institutionsstyrelse (SiS), Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Specialfastig- heters verksamhet är långsiktig och a ärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det fnansiella resultatet.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Stabila hyresintäkter och resultat.

• Fastigheternas marknadsvärde ökade med procent till 20 1 miljoner kronor.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till pro- cent, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och uppskjuten skatt.

• Kapitalstruktur: Soliditet 25– 5 procent.

• Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida investe- ringsbehov och fnansiell ställning.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på eget kapital uppgick till 12, (11, ) procent vilket överstiger målet.

• Soliditeten uppgick till 0,2 ( 1,2) procent. Förändringen beror på extrautdelning på miljarder kronor som genomförts för att anpassa kapitalstrukturen till soliditetsmålet.

• Ordinarie utdelning för 2015 lämnas enligt policy, motsva- rande
miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• Alla hyresavtal ska ha gröna bilagor.

• Ingen (0) form av korruption, givande eller tagande av muta.

• Minst 0 procent av inköp ska ske mot avtalsparter.

• E ektivisera energianvändningen – år 2020 ska energian- vändningen vara högst 1 0 kWh/kvm för fastighetsel, verk- samhetsel, värme, komfortkyla och varmvatten.

• Minst 0 procent av cheferna bör vara kvinnor.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Andel hyresavtal med gröna bilagor var 5 ( 2) procent vid utgången av 2015 vilket var en tydlig förbättring.

• Ingen form av korruption, givande eller tagande av muta har påträ ats.

• Andel inköp som skedde mot avtalsparter var ( ) procent, vilket ligger nära målet.

• Energianvändningen 2015 hamnade på 20
(21 ) kWh/ kvm. Ett systematiskt arbete pågår för att sänka energianvändningen.

• Andel kvinnliga chefer uppgick till 2 (21) procent.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(QOLJW GHI HNRQRPLVND P§O

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: %R /XQGJUHQ

VD: Åsa Hedenberg

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: %R /XQGJUHQ Led: -DQ %HUJ &DULQ *¸WEODG (YD /DQG«Q 0LNDHO /XQGVWU¸P RFK 8OULND 1RUGVWU¸P 0DM &KDUORWWH :DOOLQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή /RWWD 0HOOVWU¸P RFK 1LQD /LQDQGHU DYJLFN Arb rep: 0DVRRPHK $QWRQVVRQ 5RJHU 7¸UQJUHQ Arb suppl: 7RPDV (GVWU¸P (ULN <GUHERUJ Rev: 0LNDHO ΖNRQHQ (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅· ΅· WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄΅ ΄΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Värdeförändringar

367

669

Rörelseresultat

b

b

Finansiella Intäkter

4

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

374

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

121

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

69

Skr. 2015/16:140

Bilaga

SSC

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdba- sen Esrange Space Center, tillhandahåller avancerade rymdtjäns- ter på den globala rymdmarknaden, bedriver teknikutveckling inom rymdområdet och sköter drift och utveckling av testverk- samhet vid provplatsen Vidsel. SSC är en global koncern med cirka 500 anställda i elva länder, varav hälften i Sverige. Verksam- heten bedrivs i fyra divisioner:

• Rymdbasen Esrange som är en internationellt sett unik civil rymdbas med omfattande infrastruktur, landningsområde och luftrestriktionsområde.

• Satellite Management Services som tillhandahåller mark- stationstjänster för kommunikation med satelliter.

• Engineering Services som arbetar med ingenjörstjänster för planering och utveckling av satellitmissioner, satellitkontroll och markstationstjänster.

• Technology omfattar Aerospace Test Systems som sköter drift och utveckling av testverksamhet vid provplatsen Vidsel.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Rörelseresultatet exklusive extraordinära poster och omstruk- tureringskostnader förbättrades med
miljoner kronor jäm- fört med föregående år.

• Hög aktivitet på rymdbasen Esrange.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital minst
procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningsgrad 0, –0,5 vid stabil intjäning.

• Utdelning: Lägst 0 procent av vinst efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• SSC uppnådde inte sitt avkastningsmål, huvudsakligen på grund av omfattande omstruktureringskostnader relaterade till ett större kostnadsrationaliseringsprogram och lämnar således ingen utdelning till ägaren.

Hållbarhetsmål

• Alla anställda på SSC är utbildade, har förstått och arbetar enligt de etiska och miljömässiga normer som har fastställts av bolaget.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Hållbarhetsmålet bedöms vara uppfyllt för 2015.

Uppdragsmål

• För Science Services: 1. Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange 2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och där tillhörande tjänster.

• För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

Uppföljning uppdragsmål

• Under 2015 uppgick beläggningsgraden på rymdbasen Esrange till 110 procent, mål minst 0 procent.

• Under 2015 gjordes mätningar vid tre olika tillfällen avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om procent uppnåddes, mål minst 0 procent.

62

Ordf: 0RQLFD /LQJHJ§UG

VD: Stefan Gardefjord

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 0RQLFD /LQJHJ§UG YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή +DQV .DUODQGHU DYJLFN Led: )UHGULN %UXQHOO $QQH *\QQHUVWHGW +DQQD /DJHUFUDQW] /DUV /HLMRQERUJ -RKQ 6WXDUW +§NDQ 6\U«Q RFK )UHGULN :LOKHOPVVRQ 0DULD 3DOP YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή ‡ VD +HGLQ DYJLFN Arb rep: 0DWWLDV $EUDKDPVVRQ <OYD +RXOW] Arb suppl /HQQDUW -RQDVVRQ $OI 9DHUQHXV Rev: Camilla 6DPXHOVVRQ I¸U ERODJHQ L 6YHULJH 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅·Ή ΅· WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄΅Ά ΄΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

14

14

Resultat före skatt

41

Nettovinst

-4

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

3

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

70

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Statens Bostadsomvandling

Statens Bostadsomvandling AB, Sbo, har ett samhällsupp- drag att praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kom- mer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Sbo förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastigheter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygghets- och äldreboenden.

Bolagets verksamhet är inriktad på att hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter fnns ofta ett stort behov av bostäder som är tillgängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen skapar yttkedjor på bostadsmarknaden. När bostadsmarkna- den är i balans på orten säljer bolaget utvecklade fastigheter på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Antalet uthyrningsbara lägenheter vid årsskiftet hade ökat till 0 ( 15) stycken. Uthyrningsgraden är 100 procent.

• Tre fastigheter förvärvades under året och totalt investerades
,2 miljoner kronor under året i pågående utvecklingsprojekt.

• I juni 2015 överlämnades betänkandet EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:5 ) som bland annat berör Sbo:s verksamhet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Minst procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då projekten avslutas.

• För minst 0 procent av projekten ska omstrukturering av fastigheterna genomföras och inom åtta år ska de säljas på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

Uppföljning ekonomiska mål

• Bedömningen är att cirka
0 procent av projektkostnaderna (inkl. nedskrivningar) har återvunnits.

• Sbo har under åren 2010–2015 sålt 1 fastigheter på sex orter. Försäljningsobjekten omfattade olika typer av fastigheter. Huvuddelen av de fastigheter Sbo äger och förvaltar i dag är förvärvade år 200 eller senare.

Hållbarhetsmål

• Att 100 procent av utvecklade fastigheter är uthyrda vid färdigställandet.

• Att minst 0 procent av lägenheterna i fastigheter anpassade för äldre är uthyrda.

• Att 100 procent av fastighetens lägenheter och gemensamma ytor är tillgängliga med stöd av till exempel rullator eller rull- stol.

• Öka andelen tillgängliga och attraktiva lägenheter i orter som har tillgång till samhällsservice (t.ex. matbutik, vård, kollek- tivtrafk) inom 5–10 minuters promenadavstånd, eller 00–500 meter, från utvecklad fastighet.

Uppföljning hållbarhetsmål

Alla hållbarhetsmålen för 2015 uppnåddes.

Ordf: &KULVWHO :LPDQ

VD: Ann Eriksson

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: &KULVWHO :LPDQ Led: /HLI /MXQJTYLVW %ULWD 6D[WRQ +§NDQ 6WHLQE¾FKHO RFK %M¸UQ 6XQGVWU¸P Rev: /DUV 0DJQXVVRQ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ί· Ί WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΆΊ ΆΈ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

17

Rörelseresultat

-14

Finansiella Intäkter

6

11

Resultat före skatt

Nettovinst

-12

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

237

216

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

46

42

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

3

3

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

63

71

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Sveaskog

Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt ,1 miljoner hektar mark. Sveaskog är en oberoende aktör på virkes- marknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk. Verksamheten bedrivs på a ärsmässig grund. Sveaskog förvaltar ,1 miljoner hek- tar produktiv skogsmark, vilket utgör 1 procent av Sveriges skogs- mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Skogen är viktig som råvara för skogs- industrin och skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal och etablering av totalt ekoparker.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Operativt rörelseresultat ökade.

• Ökad försäljning av sågtimmer, medan massaved, is och biobränsle minskade.

• Positiv värdeförändring av skogsinnehavet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Direktavkastning: minst ,5 procent.

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad 0, –0,
ggr.

• Utdelning:
5– 0 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassa ödespåverkande värdeförändringar.

Uppföljning ekonomiska mål

• Direktavkastningen uppgick till , procent.

• Nettoskuldssättningsgraden minskade till 0, 1 vilket ligger nära mitten av spannet i de ekonomiska målen.

• Föreslagen utdelning på 00 miljoner kronor, motsvarande procent av resultatet.

Hållbarhetsmål

• Ökad lönsamhet

• Kundernas främsta partner

• Ledande inom innovation

• Ledande inom hållbart skogsbruk

• Attraktiv arbetsgivare

Uppföljning hållbarhetsmål

• Nästa nöjdkundmätning genomförs 201
.

• Indikatorn Hänsynsindex för hållbart skogsbruk ökade till ( ) och bolaget redovisade ett minskat koldioxidutsläpp från den egna rörelsen.

• Ökade värden för motiverade medarbetare och ledarskap.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag avseende markförsälj- ningsprogram med målet att avyttra 10 procent av den produk- tiva skogsmarken, men målet har inte utvecklats enligt proces- sen för uppdragsmål.

Uppföljning uppdragsmål

Bolaget sålde 10
1 hektar mark under 2015 inom markförsälj- ningsprogrammet. Sveaskog har nu totalt sålt knappt procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet.

64

Ordf: Helene Biström

VD: 3HU 2ORI :HGLQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: +HOHQH %LVWU¸P WLOOWU¦GGH ΅ ΄Ή Ή ΄Ή *¸UDQ 3HUVVRQ XWWU¦GGH ΅ ΄Ή Ή ΄Ή Led: +HOHQH %LVWU¸P RUGI IU§Q ΅ ΄Ή Ή ΄Ή (YD )¦UQVWUDQG 7KRPDV +DKQ RFK $QQD 6WLQD 1RUGPDUN 1LOVVRQ /HLI /MXQJTYLVW $QQLND 1RUGLQ RFK 6YHQ :LUG YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή -RKDQ +DOOEHUJ RFK %LUJLWWD -RKDQVVRQ +HGEHUJ DYJLFN Arb rep: 6RȴD *LOOLXVVRQ 6WXUH 3HUVVRQ

Arb suppl: /DUV 'MHUI 7KRPDV (VEM¸UQVVRQ Rev: +DQV :DU«Q 'HORLWWH $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XWJ§U PHG ·΅ · WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄Ή ΄Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW

VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Värdeförändringar

b

b

Rörelseresultat

b

b

Finansiella Intäkter

22

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

133

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

72

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svedab

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 1
kilometer långa avgiftsfnansierade kust-till-kustför- bindelsen som omfattar både väg- och järnvägstrafk. Svedab äger och förvaltar också de svenska landanslutningarna till bron.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• I juli slogs rekord, både i antal bilar under ett dygn och i antal per månad. I genomsnitt körde 1 00 fordon per dag över bron.

• Överskottet (före värdeförändring) steg med 11
miljoner danska kronor till miljoner danska kronor, tack vare ökade vägintäkter och minskade räntekostnader.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Svedabs lån ska vara betalda före år 20 0.

Uppföljning ekonomiska mål

• Enligt nuvarande prognos bedöms lånen vara återbetalda före 20 0.

Hållbarhetsmål

• Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion – det vill säga Svedab ska vara en möjliggörare.

• Svedab ska följa lagar, förordningar och föreskrifter för en hållbar resursanvändning.

• 100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar.

• Svedab ska på sikt minska energiförbrukningen.

• Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i Svedabs uppförandekod

• Nolltolerans mot mutor och korruption.

• Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt på Svedabs anläggning.

• Svedab är lyhört för synpunkter på skötseln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Svedab har under 2015 medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla och anpassa anläggningen efter nya behov.

• Svedab har under året följt lagar, förordningar och före- skrifter.

• 100 procent av förbrukad energi var förnybar.

• Svedab minskade energiförbrukningen med procent under året.

• Svedab har under 2015 genomfört en fördjupad enkätunder- sökning med sina största leverantörer om deras arbete med hållbart företagande.

• Svedab har inte haft några incidenter som kan kopplas till korruption under 2015.

• Ingen har omkommit eller skadats allvarligt på Svedabs anläggning under 2015.

• Från 201
fnns via Svedabs hemsida möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: %R /XQGJUHQ VD: 8OI /XQGLQ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: %R /XQGJUHQ YDOGHV YLG H[WUDVW¦PPD L PDUV ΅ ΄Ή /HQD (UL[VRQ DYJLFN Led: /DUV (ULN )UHGULNVVRQ .HUVWLQ +HVVLXV RFK -DQ 2OVRQ Rev: 0DWV ‡ NHUOXQG 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄ΆΆ ΄ΆΆ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΉΉ ΉΉ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

6

6

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

43

46

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

b

b

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

3

3

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

73

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svenska 6NHSSVK\SRWHN

Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1 2 med uppgift att underlätta fnansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handels ottans föryngring. Skepps- hypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med o entligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1 0:10 ) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypo- teks uppgift är att medverka till föryngringen och modernise- ringen av den svenska handels ottan. Skeppshypotek fnansie- rar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak lång- fristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafkverket administrerar svenskt Skeppshypo- tek också Delegationen för sjöfartsstöd.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Ökad efterfrågan på fnansiering på grund av ökad aktivitet i marknaden tillsammans med minskat utbud av bankfnan- siering.

• Nyutlåningen uppgick till 2
5 miljoner kronor vilket var det högsta någonsin.

• Beviljade lån för utbetalning uppgick till 2 0 miljoner kronor vid utgången av 2015.

• Räntenettot förbättrades trots lägre avkastning på placeringar.

• Fortsatt förbättrad kreditrisk i låneportföljen trots reserveringsbehov på 25 miljoner kronor.

Mål och uppföljning:

Ekonomiska restriktioner

Lagen (1 0:10 ) om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:

• Soliditet, lägst 10 procent.

• Total kapitalrelation, lägst 12 procent.

Uppföljning ekonomiska restriktioner

• Soliditeten uppgick till 2 , procent.

• Total kapitalrelation uppgick till 2 , procent.

Hållbarhetsmål

• Fartygsfnansiering

• A ärsetik

• Miljö

Uppföljning av hållbarhetsmål

• Fartygsfnansiering: Den aktiva dialogen avseende miljöarbe- tet inom shipping har fortsatt med fördjupade kontakter med rederier/branschorganisationer.

• A ärsetik: Samtliga av personalen har sedan tidigare genom- gått utbildning inom antikorruption och mot penningtvätt.

• Miljö: Den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan är fortsatt begränsad. Kompensation för koldioxidutsläpp sker fortsatt.

Uppdragsmål

Lagen (1 0:10 ) om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga uppdragsmål.

66

Ordf: 0LFKDHO =HOO VD: Lars Johanson

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 0LFKDHO =HOO Led: 7RPDV $EUDKDPVVRQ /DUV +¸JOXQG (OL]DEHWK

.LKOERP $QGHUV .¦OOVVRQ -DQ (ULF 1LOVVRQ RFK $QQD ˜ EHUJ Rev: Harald -DJQHU 'HORLWWH +HQULN 1LOVVRQ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄΅Έ ΄΅ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΈΈ · WNU

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

163

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

10

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

1

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

74

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svenska Spel

AB Svenska Spels uppdrag från staten är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Svenska Spels verksamhet baseras på fyra av regeringen utfärdade tillstånd för: lotterier och vadhållning på idrottstäv- lingar, spel på värdeautomater, kasinospel, samt poker på inter- net. Samhällsuppdraget handlar om att värna sociala skyddsin- tressen och tillgodose efterfrågan på spel i kontrollerade former, med andra ord verka för en sund och säker spelmarknad. Omtanken om kunden och strävan efter att minimera de nega- tiva e ekterna av spelande väger alltid tyngre än vinstintresset. Bolagets marknadsandel uppgår till cirka 2 ( ) procent på den totala kända svenska spelmarknaden och trenden är en fortsatt minskning. Svenska Spel är certiferade i enlighet med Euro- pean Lotteries (EL) och World Lottery Associations (WLA) spelansvarsstandard.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• 2015 präglades av fortsatt hård konkurrens inom framför allt online.

• Under hösten 2015 fattade regeringen beslut om att tillsätta en spellicensutredning med målet att en omreglerad spelmark- nad ska träda i kraft 201 .

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal minst 22 procent.

Uppföljning ekonomiska mål

• Rörelsemarginalen uppgick för 2015 till 22,
(22,2) procent.

Hållbarhetsmål

• Vara ledande i spelansvar och sätta standarden på marknaden.

• Ha en reell e ekt på problemspelandet.

• Synliggöra och förebygga allt oetiskt agerande, såväl internt som externt.

• Aktivt motarbeta penningtvätt, bedrägerier och annan spelrelaterad korruption.

• Eftersträva en jämn könsfördelning bland kvinnliga och manliga chefer i intervallet 5–55 procent.

• Öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Spelansvarsimage 5 (55)

• Nöjd-kundindex
( 2)

• Motivationsindex (ESI) ( 2)

• Andel kvinnliga chefer 0 ( )

• Andel medarbetare med utländsk bakgrund 2
(22)

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Erik Strand

VD: Lennart Käll

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: (ULN 6WUDQG YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή $QLWUD 6WHHQ DYJLFN Led: (YD %ULWW *XVWDIVVRQ RFK +«OªQH :HVWKROP -RKDQ 6WULG RFK )UHGULN ‡ KOEHUJ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή +DQV %HUJHQKHLP &DWDULQD )ULW] &KULVWHU ‡ EHUJ )UDQN ‡ NHUPDQ DYJLFN Arb rep: 3DWULN /LQGHOO 0DUWLQD 5DYQ -RQDV 5LQJTYLVW Arb suppl: +HQULN /DLJ§UG <YRQQH /RY«Q 0DULD 6FKXEHUW Rev: -RQDV 6W§KOEHUJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅Ό ΅Ό WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄· ΄Ά WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

b

b

Finansiella Intäkter

144

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

0

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

466

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

b

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

67

75

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Svevia

Svevia AB bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverk- samhet inom trafk-, mark-, bygg- och anläggningsområdet.

Svevias a ärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Den svenska infrastrukturmarknaden värde- ras till drygt 100 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för cirka miljarder kronor medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan

o entliga investeringar står för andra hälften.

Svevia är ledande i Sverige inom drift och underhåll av väg med en marknadsandel om cirka 0 procent av det statliga vägnätet. Inom anläggning (ny- och ombyggnad av väg) är Svevia fyra på marknaden efter Skanska, PEAB och NCC. Trafkverket är Svevias största kund och står för 5 procent av omsättningen. Därefter följer landets kommuner som står för 1 procent av omsättningen.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Fortsatt förändringsarbete med fokus på ökad lönsamhet.

• Samtliga divisioner uppvisar bättre resultat.

• VD Torbjörn Torell avgick 2 juni 2015 och efterträddes av Zdravko Markovski.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 1 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet minst 0 procent.

• Utdelning: 50– 5 procent nettoresultat efter skatt med beak- tande av soliditetsmålet.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på eget kapital uppgick till 1 ,5 procent.

• Soliditeten uppgick till knappt 0 procent.

• Utdelning om 150 miljoner lämnades, vilket är i enlighet med policy.

Hållbarhetsmål

• Säkerhet: Inga allvarliga arbetsskador på arbetsplatsen, del- mål att minska antalet arbetsskador med mer än 10 procent per år.

• Minskad miljöpåverkan: Kontinuerligt minska koldioxid- utsläpp, delmål att minska koldioxidutsläppen från egna for- don, maskiner och asfaltverk med 10 procent till år 2020.

• Korruption: Minska korruptionsrisken genom att öka ande- len inköp via centrala avtal, delmål att år 201
uppnå 100 pro- cents avtalstrohet inom utvalda avtalsområden.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Arbetsskadefrekvensen var 5, ( ,2).

• Koldioxidutsläppen från egna fordon, maskiner och asfaltverk uppgick till 2, ( 2, ) kton.

• Avtalstroheten inom utvalda avtalsområden var
( ) pro- cent.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: 2ORI (KUO«Q

VD: $QGHUV (OIQHU

WLOOWU¦GGH ΅ ΄Ή · ΅Έ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 2OOH (KUO«Q Led: 3LD *LGHRQ 0DULH +DOODQGHU /DUVVRQ 2OD 6DOP«Q RFK 0LFKDHO 7KRU«Q &KDUORWWH %HUJPDQ 3HWWHU (LNHQ RFK $QQD -HDQHWWH /DUQHOLXV YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή %¸UMH %HQJWVVRQ -RKDQ 7URXY« $QQ &DWKULQH =HWWHUGDKO DYJLFN Arb rep: 0RRG\ ΖVUDHOVVRQ 7RPP\ /RYHQHG Thomas Skoog Rev: 3HWHU (NEHUJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO · · WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΅ ΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

202

Finansiella Intäkter

24

41

Resultat före skatt

240

Nettovinst

224

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

76

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Swedavia

Swedavia AB äger, driver och utvecklar tio ygplatser i hela Sverige, vilka enligt regeringens fastställda beslut utgör basutbudet av yg- platser i Sverige. Utöver ygplatsverksamheten bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastigheter och exploaterbar mark på och omkring ygplatserna. Bolaget har dessutom ett uppdrag att inom ramen för a ärsmässig- het aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Antal passagerare ökade med 5, procent till ,
( 5, ) miljo- ner. Sju ygplatser uppnådde ”all time high”.

• Avyttring av fastighetsportfölj gav realisationsvinst om 20 miljoner kronor.

• Nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport.

• Arlanda har valts ut att få möjlighet att införa amerikansk inresekontroll så kallad US preclearance. Förhandlingar mellan svenska och amerikanska myndigheter pågår.

• Styrelsen fattade i december beslut om att entlediga Torborg Chetkovich från uppdraget som VD och koncern- chef. Till tf VD och koncernchef utsågs Karl Wistrand.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst procent.

• Skuldsättningsgrad om 1,0–1,5 gånger.

• Ordinarie utdelning ska uppgå till 0–50 procent av årets resultat exklusive realiserad vinst från fastighetsförsäljningar, värdeförändringar och hänförlig skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på operativt kapital 1 ,5 (10, ) procent.

• Skuldsättningsgraden 0, (1, ) gånger.

• Ordinarie utdelning har under 2015 lämnats enligt policy, motsvarande 2 2 miljoner kronor.

Hållbarhetsmål

• 5 procent nöjda resenärer (ASQ) 2020.

• 5 procent nöjda medarbetare (ESI) 2020.

• Avkastning på operativt kapital. Se ekonomiska mål.

• Inga (0) fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten 2020.

Uppföljning hållbarhetsmål

•
procent nöjda resenärer (ASQ) 2015.

•
procent nöjda medarbetare (ESI) 2015.

• Swedavias egna utsläpp av fossil koldioxid minskade under året till 000 ton vilket innebär att delmålen för att nå nollut- släpp 2020 fortfarande överträ as.

2014

Uppföljning uppdragsmål

1¸MGD UHVHQ¦UHU

76

$QWDO SDVVDJHUDUH LQULNHV miljoner

$QWDO SDVVDJHUDUH XWULNHV PLOMRQHU

$QWDO XWULNHVGHVWLQDWLRQHU

323

$QWDO KDYHULHU HOOHU DOOYDUOLJD WLOOEXG

4

.ROGLR[LGDYWU\FN NWRQ

$YWU\FN SHU SDVVDJHUDUH KDU PLQVNDW PHG PHG SURFHQW M¦PI¸UW PHG

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Åke Svensson

Tf VD: .DUO :LVWUDQG

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: ‡ NH 6YHQVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή ΖQJHPDU 6NRJ¸ DYJLFN Led: .DULQ $SHOPDQ /DUV %DFNHPDU $QQD (OJK $GLQH *UDWH $[«Q /RWWLH

.QXWVRQ /RWWD 0HOOVWU¸P /DUV 0\GODQG RFK /RWWLH 6YHGHQVWHGW Arb rep: /DUV $QGHUVVRQ 5REHUW 2OVVRQ Arb suppl: $JQH /LQGERP 0LFKDHO 6L¸Q¦V Rev: 0DJQXV )DJHUVWHGW (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ·· ·· WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΅΅ ΅΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

b

b

Finansiella Intäkter

4

6

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

6NXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

924

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

232

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

69

77

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6ZHGHVXUYH\

Swedesurvey AB säljer tjänster inom fastighetsadministration och geografsk informationsförsörjning på den internationella marknaden, i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäteriet, i syfte att marknadsföra Lantmäteriets tjäns- ter utomlands. Swedesurvey riktar sig i första hand mot o ent- liga organisationer i utvecklingsländer och merparten av pro- jekten har karaktären att via rådgivning och utbildning stödja dem i deras kapacitetsutveckling. Verksamheten omfattar frå-

gor som rör grundläggande politiska och juridiska förhållanden, utveckling av system för fastighetsbildning, fastighetsregistre- ring, inskrivning, värdering och geodetisk mätning. Tjänsterna fnansieras dels direkt från kund, dels genom internationella institutioner och biståndsorganisationer. Bolaget har genom ett omfattande förändringsarbete vänt den negativa trend som inleddes när de Sida-fnansierade uppdragen togs över av Lant- mäteriet. Med fortsatt kostnadskontroll och ökat fokus på marknadsföring kan verksamheten utvecklas ytterligare.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Året har präglats av ett intensivt arbete för att erhålla större projekt i framför allt Mellanöstern, Afrika och forna sovjet- republiker.

• Ett EU-fnansierat Twinning-projekt påbörjades i december i Jordanien.

Mål och uppföljning

Till och med april 201
:

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal ska vara uthålligt positiv.

• Kapitalstruktur: Soliditet ska uppgå till minst 0 procent.

Uppföljning ekonomiska mål

• Rörelsemarginalen uppgick till -2, och nådde inte målet.

Hållbarhetsmål

• Anti-korruption

• Risksäkring

• Kompetensöverföring

Uppföljning hållbarhetsmål

• Efter en intressentdialog 2015 har målet om risksäkring ändrats till ett mål för mänskliga rättigheter.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(NRQRPLVND P§O IU§Q RFK PHG DSULO ΅ ΄Ή

• Eget kapital: 10–15 miljoner kronor.

• Rörelsemarginal: 5 procent.

• Utdelningsandel: 50–100 procent.

+§OOEDUKHWVP§O IU§Q RFK PHG DSULO ΅ ΄Ή

• Anti-korruption

• Mänskliga rättigheter

• Kompetensöverföring

Ordf: Bengt Kjellson VD: )UHGULN =HWWHUTXLVW

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Bengt Kjellson Led: /DUV -DQVVRQ RFK 0RQLFD /DJHUTYLVW 1LOVVRQ Rev: 3¦U 0§QVVRQ 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ή Ή WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΆΈ ΆΈ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

12

Rörelseresultat

0

1

Finansiella Intäkter

1

Resultat före skatt

0

2

Nettovinst

0

2

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

20

22

Anläggningstillgångar

1

1

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

-11

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

6

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

78

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6ZHGIXQG

Swedfund International AB, Swedfund, är en av staten helägd utvecklingsfnansiär och en biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, etableringsstöd och kunnande för inves- teringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar till- sammans med strategiska partners bärkraftiga och a ärsmäs- sigt drivna företag genom främst direktinvesteringar i form av aktier eller lån, men även indirekt genom investeringar i fonder. Investeringar ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s def- nition kvalifcerar sig för utvecklingsfnansiering och ska bidra till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och Sveriges internationella bistånd. Vid utgången av 2015 var Swedfund verksamt i 2 länder och hade
kontrakterade enga- gemang. Drygt
0 procent av portföljen bestod av investeringar i Afrika.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Regeringsförslag om ytterligare 00 miljoner kronor i kapitaltillskott.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital före skatt ska över- stiga den genomsnittliga statsskuldräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

• Nya ekonomiska mål är under framtagande av ägaren.

Uppföljning ekonomiska mål

• Bolaget har de senaste sju åren inte uppnått avkastningsmå- let. Bolagets resultat har de senaste åren påverkats negativt av händelser i omvärlden, exempelvis försvårade säkerhetslägen i era länder på grund av krig och kon ikter, valutakollaps och ebolautbrottet i Västafrika. Dessa händelser, i kombination med bolagsspecifka utmaningar, har resulterat i nedskriv- ningar i ett antal av portföljbolagen.

Hållbarhetsmål

• Samhällsutveckling: Efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner i varje enskilt portföljbolag. Antalet jobb ska öka för varje år, räknat som ett genomsnitt för samtliga investeringar.

• Hållbarhet: Implementering av ledningssystem för hållbar- hetsfrågor i Swedfund och samtliga portföljbolag.

• Anti-korruption: Implementering av ledningssystem för korruptionsfrågor i Swedfund och portföljbolagen.

Uppföljning hållbarhetsmål

• procent av portföljbolagen följer ILO:s kärnkonventioner. Jobbtillväxten uppgick till , procent i portföljbolagen.

•
procent av portföljbolagen har hållbarhets- eller miljö- policy samt procent av bolagen har utsett en ESG-ansvarig inom företagsledningen.

• procent av portföljbolagen har en antikorruptionspolicy.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, kvantiferbara mål för uppdraget är under framtagande av ägaren.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: *¸UDQ %DUVE\ VD: $QQD 5\RWW

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: *¸UDQ %DUVE\ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή &ODHV (NVWU¸P DYJLFN Led: 3HUQLOOD %DUG %M¸UQ %¸UMHVVRQ +DQQD /DJHUFUDQW] &KDUORWWH 6DOIRUG 6WHIDQ ΖVDNVVRQ )UHGULN $US RFK .HUVWLQ %RUOLQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 5HQ«H $QGHUVVRQ %HQJW .YDUQE¦FN DYJLFN Rev: -HQQLIHU 5RFN %DLOH\ (< )UHGULN /MXQJGDKO 3:& 3HWHU 1LOVVRQ 3:& &KDUORWWH 6¸GHUOXQG (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄ · ΄ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ό΅ Ό WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

149

Värdeförändringar

-171

-116

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

9

Resultat före skatt

Nettovinst

2

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

41

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

36

39

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

79

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6\VWHPERODJHW

Systembolaget AB bedriver med ensamrätt detaljhandelsförsälj- ning av starköl, vin och spritdrycker till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att infor- mera om alkoholens risker. Syftet är att bidra till förbättrad folk- hälsa genom att begränsa alkoholens skadeverkningar. System- bolaget ska vara ett modernt, e ektivt detaljhandelsbolag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckes- kultur. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker inte säljs till personer som är under 20 år, som är märkbart påverkade eller då det fnns anled- ning anta att personen har för avsikt att langa.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Alkoholindex visar att trenden mot fortsatt måttfullhet håller i sig.

• Fortsatt starkt stöd för Systembolagets ensamrätt, procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procentenheter.

• Kapitalstruktur: Soliditet 20– 0 procent.

• Utdelning: 0–100 procent av årets resultat.

• Kostnadse ektivitet: Nytt ägarmål från 2015 med 2015 som basår.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på eget kapital uppgick till 11,
vilket översteg målet.

• Soliditeten uppgick till 2 , procent.

• Utdelningen uppgick till 1 (251) miljoner kronor.

• Kostnadse ektiviteten uppgick till ,2.

Hållbarhetsmål

• Minskad klimatpåverkan, koldioxidutsläppen ska årligen minska med 1 000 ton CO -ekvivalenter fram till 2020.

• Alkoholindex, ett mått på människors attityd till alkohol i olika situationer, årets mål

.

• Systembolaget ska kontrollera att säljaren förvissar sig om att mottagaren är minst 20 år.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Koldioxidutsläppen ökade med 2 0 1 ton CO -ekvivalenter. Ökningen förklaras av ökad försäljning av vin i engångsglas ( 5 cl).

• Alkoholindex låg på på
5 vilket är något lägre än målet på

.

• Ålderskontrollen uppgick till
, vilket även var målet för året.

Uppdragsmål

• Nöjd-kundindex (NKI) .

• Alkoholkonsumtionen i Sverige < ,2 liter alkohol/person.

• Alkoholindex, se hållbarhetsmål.

Uppföljning uppdragsmål

• NKI uppgick till .

• Alkoholkonsumtionen i Sverige uppgick till , liter, vilket var över det uppsatta målet. Systembolagets konsumtions- andel, volym som uppgick till
1 procent 1 .

• Alkoholindex, se hållbarhetsmål.

6L URU I¸U

72

Ordf: Kenneth Bengtsson

VD: Magdalena Gerger

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Kenneth Bengtsson Led: 7KRUG $QGHUVVRQ 9LYHFD %HUJVWHGW 6WHQ

3LD )DJHUVWU¸P &ULVWHU )ULW]RQ +§NDQ /HLIPDQ RFK .HUVWLQ :LJ]HOO Arb rep: %HULW 0RU«Q 0DULD 1LOVVRQ Arb suppl: .DULQ /DUVVRQ 1LOV 8QGDOO %HKUHQG

Rev: ‡ VD /XQGYDOO (< $UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅· ΅· WNU $UYRGH WLOO

VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄΄ ΄΄ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansnetto

-3

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

80

Skr. 2015/16:140

Bilaga

7HOLD &RPSDQ\

Telia Company AB 1 erbjuder telekommunikation genom fast och mobil telefoni samt internet- och datakommunikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunikationsföreta- gen i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien. På sikt kommer bolaget att koncen- trera verksamheten till Norden och Baltikum och lämna Eura- sien. För att spegla den förändrade strukturen i koncernen har Telia Company ändrat den framtida utdelningspolicyn och målet för kapitalstruktur. Bolaget avser att dela ut minst 0 pro- cent av fritt kassa öde baserat på kvarvarande verksamheter och målet är att dela ut minst 2 kronor per aktie för räkenskaps- året 201
. Bolagets kapitalstruktur ska fortsatt baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) och ha en skuld- sättningsgrad motsvarande måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA på 2 ggr plus/minus 0,5 ggr.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Den 11 september 2015 tillkännagav Telia Company och Telenor att man avbrutit arbetet med det föreslagna samgåen- det av bolagens respektive verksamheter i Danmark. Bolagen hade inte lyckats komma överens med EU-kommissionen om acceptabla villkor för att fullfölja planen.

• Den 1 september 2015 tillkännagav Telia Company att man inte är en långsiktig ägare i region Eurasien. Ett arbete påbör- jades för att minska närvaron i region Eurasien för att helt lämna den på sikt.

Mål och uppföljning

Nya mål införs 201
.

Ekonomiska mål

• Kapitalstruktur: solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+).

• Utdelning: minst 50 procent av vinsten.

Uppföljning ekonomiska mål

• Kreditvärderingen var solid (A- till BBB+) på lång sikt i enig- het med målet.

• Utdelning om kronor per aktie vilket är över 50 procent av vinsten i enighet med målet.

Hållbarhetsmål

Telia Company har prioriterade mål inom följande områden:

• Inkluderande digitalisering

• Anti-korruption

• Yttrandefrihet och integritet

• Kundintegritet

• Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

• Ansvarsfulla a ärer inom inköp

• Miljöansvar

Uppföljning hållbarhetsmål

De esta av hållbarhetsmålen är satta till 201 och utvärderas löpande.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

3§ VW¦PPDQ EHVOXWDGHV DWW QDPQHW 7HOLD6RQHUD $% VNXOOH ¦QGUDV WLOO 7HOLD &RPSDQ\ $%

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: Marie Ehrling

VD: -RKDQ 'HQQHOLQG

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Marie Ehrling Led: 2OOL 3HNND .DOODVYXR 0LNNR .RVRQHQ 1LQD /LQDQGHU RFK 0DUWLQ /RUHQW]RQ 6XVDQQD &DPSEHOO $QQD 6HWWPDQ RFK 2ODI 6ZDQWHH YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 0DWV -DQVVRQ 3HU $UQH 6DQGVWU¸P

.HUVWL 6WUDQGTYLVW DYJLFN Arb rep: $JQHWD $KOVWU¸P 6WHIDQ &DUOVVRQ 3HWHU :LNOXQG Rev: -DQ 1LOVVRQ ‡ UVUHGRYLVQLQJ +§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ 'HORLWWH 'LGULN 5RRV +§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ 'HORLWWH

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄ Ή ΄ ΈΈ YLFH RUGI¸UDQGH ΊΊΈ ΊΈ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Έ·Έ ΈΆ WNU

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

b

b

Finansiella Intäkter

b

b

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

b

b

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

b

b

Nettoskuld

b

b

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

b

Antal anställda i medeltal

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

73

81

Skr. 2015/16:140

Bilaga

7HUDFRP %R[HU *URXS

Teracom Boxer Group AB distribuerar och säljer radio och TV till hushåll i Sverige och Danmark. Efterfrågan på linjär mark- sänd TV minskar över tid i takt med bredbandsutbyggnaden, men är ännu stark och kommer att förbli så under ett antal år. Fokus för Teracom Boxer Group är att fortsätta skapa a ärer baserat på sin infrastruktur, vilket gjorts under 2015.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Teracom Danmark vann, i början av 2015, upphandlingen avseende den danska kustradion.

• Teracom i Sverige har övertagit drift, underhåll och kundstöd för det svenska nationella kommunikationsnätet Rakel.

• Boxer Sverige lanserar TV via fber.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital 1 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 0 procent.

• Utdelning: 0–
0 procent av nettoresultatet.

Uppföljning ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital var 10,2 (21,1) pro- cent. Underliggande var 2015 ett starkare år men nettoresul- tatet från fnansiella poster gick från
20 för 201 till 1 miljon kronor 2015.

• Kapitalstruktur: Soliditeten var procent.

• Utdelning: 2 5 miljoner kronor, vilket utgör
0 procent av nettoresultatet.

Hållbarhetsmål

• Ansvarsfulla a ärer: 0 procent av inköpsvolymen levereras av leverantörer som beaktar Teracom Boxer Groups hållbar- hetspolicy.

• Ansvarsfull arbetsgivare: Minst 0 procent av respektive kön.

• Ansvar för miljö och klimat: - procent årlig minskning av CO -ekvivalenter.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Ansvarsfulla a ärer: De leverantörer som har fullföljt den etablerade utvärderingsprocessen under 2015 står för 52 pro- cent (exkluderat programleverantörer) av koncernens totala inköpsvärde. Arbetet fortgår under 201
.

• Ansvarsfull arbetsgivare: Andelen kvinnor i koncernen har ökat från 2 till 25 procent och på chefsnivå från 2 till 0 pro- cent.

• Ansvar för miljö och klimat: Minskningen av CO -ekvivalen- ter 2015 uppgick till , procent genom till exempel byten till mer energisnål sändarutrustning och att färdvägar i service- verksamheten e ektiviserats.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag som omfattar verksam- heten i dotterbolaget Teracom AB. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf: .LD 2UEDFN 3HWWHUVVRQ VD: ‡ VD 6XQGEHUJ

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: .LD 2UEDFN 3HWWHUVVRQ Led: -HDQHWWH $OPEHUJ +§NDQ 'DKOVWU¸P

.ULVWLQD (NHQJUHQ )UHGULN 5\VWHGW 1LOV 3HWWHU 7HWOLH RFK 0DUWLQ 7LYHXV 0DULD &XUPDQ DYJLFN YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή Arb rep: -DQ 2ORI %ORPNYLVW -DQ 2VVIHOGW Rev: %R +MDOPDUVVRQ 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΅Έ ΅Έ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄΅Έ ΄΅Έ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

Finansiella Intäkter

19

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

724

741

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

74

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

82

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vasallen

Vasallen AB utvecklar och förädlar nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter för att sedan avyttra dessa. Vasallen har sedan start förvärvat totalt 2 fastighetsbestånd över hela Sverige. Av dessa är 20 i dag utvecklade och sålda. Efter att stora delar av fastighetsbeståndet avyttrades 2012 har utvecklingsarbetet kon- centrerats på att skapa olika typer av bostäder på de orter där Vasallen fnns kvar. På sikt är planen att avveckla bolaget.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Hyresintäkterna minskade till följd av fastighetsförsäljningar.

• Försäljningen av bostadsrättslägenheter och förädlingen av området på Rindö i Vaxholms kommun har varit framgångs- rika, med stort intresse från köpare.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastningen på det genomsnittliga egna kapitalet över en förädlingscykel ska motsvara riskfria räntan plus procentenheter.

• Kapitalstruktur: Soliditet minst 50 procent, räntetäcknings- grad över 2.

• Utdelning: 0–50 procent av resultatet efter skatt.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastningen blev 2,5 procent för 2015 och för de senaste fem åren uppgår avkastningen i genomsnitt till 2, procent vilket understiger målet med ,0 procentenheter. Att femårsmålet inte uppnåtts förklaras bland annat av att resultatet 2011 var kraftigt negativt vilket de övriga årens resultat inte förmår överbrygga. 2015 års låga resultat beror på att den kvarvarande verksamheten är beroende av försäljningsintäkter och att det skedde få försälj- ningar 2015.

• Soliditeten överstiger 50 procent. Räntetäckningsgraden upp- gick till och målet är uppfyllt.

• Utdelning: 5 miljoner kronor, vilket överstiger målet.

Hållbarhetsmål

• Nöjd-kundindex (NKI) ska vara lägst 0.

• Sjukfrånvaron ska inte överstiga procent.

• Energiförbrukningen ska vara lägre än 100 kWh/kvadrat- meter och år.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Årets NKI-undersökning gav resultatet
, vilket är över målet.

• Sjukfrånvaron uppgick till 5,1 procent, vilket gör att målet inte uppfylls. Den ökade sjukfrånvaron beror på enstaka lång- tidssjukskrivningar. Eftersom personalstyrkan är relativt liten får enstaka längre sjukfrånvaro stort genomslag.

• Energiförbrukningen för 2015 uppgick till 10 (120) kWh/ kvm, vilket är något lägre än föregående år. Målet på 100 kWh/kvm uppnåddes därmed inte. Vasallen har sedan 2011 sålt en stor del av de färdigutvecklade fastigheterna med goda energiprestanda, vilket förklarar den relativt höga energiför- brukningen i det nuvarande beståndet.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

Ordf: &KDUORWWH $[HOVVRQ VD: /HLI 5\WWHU

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: &KDUORWWH $[HOVVRQ Led: $JQHWD .RUHV 'DQLHO .ULVWLDQVVRQ %LOMDQD 3HKUVVRQ RFK 7RPDV :HUQJUHQ Arb rep: 0DWV 6XQGTYLVW Rev: *XQLOOD $QGHUVVRQ (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄· ΄Ά WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ί· ΉΌ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

47

63

Värdeförändringar

24

Rörelseresultat

14

Finansiella Intäkter

1

3

Resultat före skatt

Nettovinst

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

Anläggningstillgångar

639

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

19

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

Ȃ

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

83

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Vattenfall

Vattenfall AB är en av Europas största elproducenter med el, värme och gas som huvudprodukter. Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att a ärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

Energimarknaden genomgår ett paradigmskifte som påver- kar alla konventionella energibolag på marknaden samtidigt som elpriserna är historiskt låga. Till följd av fortsatt försäm- rade marknadsförhållanden och ökade a ärsrisker gjordes 2015 nedskrivningar av värdet på produktionstillgångar. Lägre pri- ser och lägre volymer kompenserades delvis med kostnadsbespa- ringar. Utdelning lämnas inte, i enlighet med utdelningspolicy, vid negativt resultat efter skatt.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Beslut att stänga kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 och 2 unge- fär fem år tidigare än planerat till följd av bristande lönsamhet på grund av låga elpriser och ökade kostnader.

• Nedskrivningar av tillgångsvärden med
, miljarder kronor till följd av ytterligare försämrade marknadsvillkor och ökade a ärsrisker.

• Försäljningsprocess av tyska brunkolstillgångar inleddes.

• Fortsatt satsning på utbyggnad av vindkraft samt laddningsin- frastruktur för att möjliggöra en snabbare tillväxt av elfordon.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Avkastning på sysselsatt kapital procent.

• Skuldsättningsgrad 50– 0 procent.

• Internt tillförda medel/justerad nettoskuld 22– 0 procent.

Uppföljning ekonomiska mål

• Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till - ,2 (-0, ) pro- cent, vilket beror på nedskrivningarna.

• Skuldsättningsgraden uppgick till 55, (
1, ) procent.

• Internt tillförda medel/justerad nettoskuld uppgick till 21,1 (20, ) procent.

Hållbarhetsmål

• Minska koldioxidexponeringen för bolagets portfölj till
5 miljoner ton 2020.

• Växa snabbare än marknaden inom förnybar kapacitet till 2020.

• Förbättra energie ektiviseringen genom att minska den årliga användningen av primärenergi med totalt 0 GWh.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Koldioxidexponering uppgick till , ( 2, ) miljoner ton, en ökning till följd av drifttagandet av stenkolskraftverket Moorburg i Tyskland.

• Tillväxten inom förnybar energi uppgick till 1 , (
, ) procent, vilket översteg prognosen för tillväxttakten på marknaden.

• Energie ektiviseringen uppgick till 10

( 5) GWh, vilket innebär att målet överträ ades.

Uppdragsmål

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ζ GHFHPEHU DQWRJ 9DWWHQIDOOV VW\UHOVH VH[ Q\D VWUDWHJLVND O§QJVLNWLJD P§O IRU 9DWWHQIDOO 'H WUH WLGLJDUH K§OOEDUKHWVP§OHQ NRPPHU IU§Q RFK PHG MDQXDUL DWW HUV¦WWDV DY GHVVD

76

Ordf: Lars G Nordström

VD: 0DJQXV +DOO

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: Lars G Nordström Led: )UHGULN $US 9LNWRULD %HUJPDQ +§NDQ (UL[RQ 7RPDV .§EHUJHU -HQQ\ /DKULQ ‡ VD 6¸GHUVWU¸P -HUULQJ 6WD DQ %RKPDQ +LOGH 7RQQH YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή *XQLOOD %HUJ +§NDQ %XVNKH DYJLFN Arb rep: &DUO *XVWDI $QJHOLQ -RKQQ\ %HUQKDUGVVRQ 5RQQ\ (NZDOO Arb suppl: Lennart %HQJWVVRQ &KULVWHU *XVWDIVVRQ -HDQHWWH 5HJLQ Rev: 6WD DQ /DQG«Q (<

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO Ή΅Έ Έ WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO Ά ΅ WNU $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW $UYRGH XWJ§U LQWH KHOOHU WLOO DUEHWVWDJDU- UHSUHVHQWDQWHU

Statens ägarandel, 100%

2014

Resultaträkning, mnkr

Nettoomsättning

b

b

Rörelseresultat

b

b

Finansiella Intäkter

b

b

Resultat före skatt

b

b

Nettovinst

b

b

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

b

Balansräkning, mnkr

Balansomslutning

b

b

Anläggningstillgångar

b

b

Eget kapital

b

b

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

b

b

Nettoskuld

Operativt kapital

b

b

Nyckeltal

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

b

b

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda

b

b

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

2

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Ja

9DOGD I¸U

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

84

Skr. 2015/16:140

Bilaga

9DWWHQIDOOV XWYHFNOLQJ L I¸UK§OODQGH WLOO (8 V ΅ ΅ P§O

I samband med att Vattenfalls uppdrag förtydligades 2010 ut- talade Näringsutskottet
vikten av att regeringen fortlöpande informerar riksdagen om Vattenfalls utveckling och verksam- het med EU:s 2020-mål som referenspunkt. 2015 konstaterade Riksrevisionens att regeringens återrapportering inte i tillräcklig omfattning behandlat bolagets strategier, utveckling och bidrag till EU:s 2020-mål. Återrapportering kommer därför att ske årligen i verksamhetsberättelsen.

Mål

Strategi

8WYHFNOLQJ΅ ΄Έ

Ledande inom hållbar

produktion

CO 2 -utsläpp

Förnybara

energikällor

Vision att vara klimat-

QHXWUDO ΅ Έ RFK L 1RUGHQ UHGDQ ΅ Ά

Strategiskt mål att nå

΅΄ PLOMRQHU WRQ L DEVR- OXWD XWVO¦SS WLOO ΅ ΅ 2

Vattenfalls mål att bli en

OHGDQGH XWYHFNODUH RFK operatör av vindkraft

L QRUGY¦VWUD (XURSD målet är att nå minst

΅ Ά 0: Q\ NDSDFLWHW ΅ ΄ΉȂ΅ ΅ 2

0§OHW ΅ ΅ I¸UXWV¦WWHU I¸UV¦OMQLQJ DY EUXQNROVYHUNVDPKHWHQ L 7\VNODQG VDPW H HNWLYLVHULQJV §WJ¦UGHU

• ˜ ND DQWDOHW S§J§HQGH SURMHNW

• Minska de genomsnittliga elpro-

GXNWLRQVNRVWQDGHUQD /(&

• Minska kapitalbehovet genom

ȴQDQVLHOOD SDUWQHUVNDS

• %\JJD XSS Q\ YHUNVDPKHW PHG IRNXV S§ VROFHOOVWHNQLN RFK batterilagring för integrering av

I¸UQ\EDU HOSURGXNWLRQ

9DWWHQIDOOV &2 2 - H[SRQHULQJ ¸NDGH ΅ ΄Έ S J D LGULIW- tagandet av kraft-

YHUNHW 0RRUEXUJ

CO 2 -exponering, Mton

··Έ 0: Q\ I¸U- Q\EDU NDSDFLWHW installerades totalt

XQGHU ΅ ΄Έ

Genomsnittlig tillväxt i förnybar kapacitet, %

Vattenfall genom-

0DUNQDG

VQLWW

(QHUJLH HNWLYLVHULQJ

΄ *:K EHVSDULQJ

• ([SDQGHUD IM¦UUY¦UPH

΅ ΅ M¦PI¸UW PHG ΅ ΄Έ

• Energikartläggningar

• 8WE\WH XSSJUDGHULQJ WLOO PHU

HQHUJLH HNWLYD NRPSRQHQWHU

΄ ΉΉ *:K ΅ ΄Έ WLOO VWRU GHO S J D XWE\WH DY WXUELQHU RFK JHQHUDWRUHU VDPW XWE\JJQDG av fjärrvärme-

Q¦WHQ L %HUOLQ RFK ¸YULJD 7\VNODQG

(QHUJLH HNWLYLVHULQJ

GWh primärenergi

440

5HXOWDW

Mål

5HXO W D W Mål

.¦OOD 9DWWHQIDOOV ERNVOXWVNRPPXQLN« 9DWWHQIDOO

%HW¦QNDQGH 18 1\ GHȴQLWLRQ M¦PI¸UW PHG WLGLJDUH §U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

77

85

Skr. 2015/16:140

Bilaga

VisitSweden

V.S. VisitSweden AB marknadsför Sverige internationellt, som varumärke och som destination. VisitSweden ägs till hälften av svenska staten och till hälften av Svensk Turism. Genom sin verksamhet bidrar VisitSweden till en ökad internationell kun- skap om, och efterfrågan på Sverige som resmål. Turistnäringen är en viktig arbetsgivare som skapar efterfrågan på arbetskraft runtom i landet.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Riksdagen beslutade om extra anslag om 0 miljoner kronor för marknadsföringen av Sverige utomlands.

• Det extra anslaget innebär bland annat marknadsföring för hållbar natur- och ekoturism på landsbygden, och satsningar på nya tillväxtmarknader.

• Under 2015 ökade antalet övernattningar från utlandet med 10,5 procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Inga ekonomiska mål har beslutats av bolagsstämman.

Hållbarhetsmål

• Socialt hållbarhetsmål: Bolaget ska ta fram en uppförandekod under år 2015.

• Miljömässigt hållbarhetsmål: VisitSwedens koldioxidutsläpp under 2015 ska inte överstiga 5,
ton/medarbetare och

år (samma nivå som 201 ).

• Ekonomiskt hållbarhetsmål: Ekonomi i balans med resultat enligt av styrelsen senast godkända prognos.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Socialt hållbarhetsmål: Bolaget har tagit fram en uppfö- randekod som ska hjälpa organisationen och medarbetarna att agera föredömligt, etiskt och ansvarsfullt, med värdegrun- den som en viktig utgångspunkt.

• Miljömässigt hållbarhetsmål: koldioxidutsläpp var 5, ton/ medarbetare.

• Ekonomiskt hållbarhetsmål: Årets resultat var , miljoner kronor, vilket följer senast beslutade prognos.

Uppdragsmål

VisitSweden har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och verk- samhet inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras med anslag. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Ordf: (OLVDEHWK *DXɝQ VD: 7KRPDV %U¾KO

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: (OLVDEHWK *DXɝQ Led: .ULVWLQD (NHQJUHQ $QGHUV (VODQGHU 0DWV )RUVOXQG (OLVDEHWK +DJOXQG -DUL 9LUWDQHQ RFK (YD ˜ VWOLQJ /RWWD %RPDQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή 3HWHU &ODVRQ (OLVDEHW -DQVVRQ 6WU¸PEHUJ 0DJQXV 1LOVVRQ 3DWULF 6M¸EHUJ DYJLFN Huvudansvarig rev: Ann-Christine +¦JJOXQG 3Z& VDPW 9LFWRU %UXVHZLW] 3Z&

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ΄΄ ΄΄ WNU $UYRGH WLOO VW¦P- PRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΈΈ ΈΈ WNU RFK WLOO VW¦PPRYDOG VXSSOHDQW ΅· ΅· $UYRGH XWJ§U LQWH WLOO OHGDPRW VRP ¦U DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW

6WDWHQV ¦JDUDQGHO

2014

RESULTATRÄKNING, mnkr

Nettoomsättning

Rörelseresultat

1

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

1

Nettovinst

1

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

BALANSRÄKNING, mnkr

Balansomslutning

Anläggningstillgångar

2

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

Operativt kapital

-4

-2

NYCKELTAL

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

3

$QVODJ PQNU

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

86

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Voksenåsen

Voksenåsen AS är en kurs- och konferensanläggning i Oslo. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som genom sin programverksamhet ska främja det svensk-norska samarbetet och spegla Sveriges och Norges engagemang internationellt. Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndigheter och organisationer i Norge och

Sverige samt ett varierat programutbud. Konferensanlägg- ningen ska hävda sig väl i konkurrens med liknande anlägg- ningar i Oslo-området samt uppnå god lönsamhet med bibehål- len respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Programverksamheten är varierad och innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna. Voksenåsen har stora kom- mersiella utmaningar i konferensbranschen, medan efterfrågan inom turistnäringen ökar.

Resultatet av den kommersiella verksamheten är övervägande gott vid jämförelser med de närmaste konkurrenterna på mark- naden.

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Omfattande programverksamhet.

• Ökat antal övernattningsdygn och besök.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Hållbarhetsmål

• Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs- och konferensanläggning, även sett i ett internationellt perspektiv.

• Voksenåsens unika karaktär gör institutionen särskilt lämpad att vara en god arena för utveckling, innovation, kon iktlös- ning och andra processer inom kultur, politik, näringsliv och samhällsansvar.

Uppföljning hållbarhetsmål

• Resultatet av den kommersiella verksamheten är övervägande gott vid jämförelser med de närmaste konkurrenterna inom hotell- och konferensbranschen.

• Programverksamheten är varierad med internationell prägel som innehåller teman relevanta för båda länderna.

Uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget fnansieras genom anslag på statens budget.

Ordf: Maria Larsson VD: Karl Einar Ellingsen

6W\UHOVH RFK UHYLVRUHU YDOGD I¸U ΅ ΄Ή ΅ ΄Ί

Ordf: 0DULD /DUVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ L PDM ΅ ΄Ή (YD (ULNVVRQ DYJLFN Led: -DQ $QGUHDVVRQ $]ND %DLJ ‡ VD %HUJHQKHLP 7KRPDV )¾UWK -¸UQ +ROPH 6YHUUH -HUYHOO RFK (OOHQ 0DULH 6DHWKUH 0F*XLUN +HOHQH 3RXVHWWH 1LOVVRQ YDOGHV YLG VW¦PPDQ ΅ ΄Ή &KULVWLQD 0DWWVVRQ DYJLFN Rev: 6WDWVDXWRULVHUW UHYLVRU 7ULQH $QJHOO +DQVHQ

$UYRGH WLOO VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH XSSJ§U WLOO ·· ·· WNU $UYRGH WLOO VW¦PPRYDOG OHGDPRW XSSJ§U WLOO ΄ ΄ WNU

Statens ägarandel, 100%

2014

RESULTATRÄKNING, mnkr

Nettoomsättning

47

43

Rörelseresultat

-1

-2

Finansiella Intäkter

Resultat före skatt

-1

-2

Nettovinst

0

0

Ȃ YDUDY K¦QI¸UEDUW WLOO PLQRULWHW

BALANSRÄKNING, mnkr

Balansomslutning

20

Anläggningstillgångar

13

Eget kapital

Ȃ YDUDY PLQRULWHW

Nettoskuld

2

Operativt kapital

11

10

NYCKELTAL

5¸UHOVHPDUJLQDO

5H $YNDVWQLQJ S§ HJHW NDSLWDO JHQRPVQLWW

5RS $YNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO JHQRPVQLWW

1HWWRVNXOGV¦WWQLQJVJUDG JJU

6ROLGLWHW

%UXWWRLQYHVWHULQJDU PQNU

2

3

$QVODJ PQNU

14

27

8WGHOQLQJ PQNU

Antal anställda i medeltal

$QVW¦OOGD N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

/HGQLQJVJUXSS N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

6W\UHOVH N¸QVI¸UGHOQLQJ NYLQQRU P¦Q

1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

%HVW\UNW *5Ζ UDSSRUW

Ja

Redovisar enligt IFRS

Nej

9DOGD I¸U

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

79

87

Skr. 2015/16:140

Bilaga

˜ YULJD ERODJ RFK YHUNVDPKHWHU

'HW HXURSHLVND ERODJHW (852)Ζ0$ RFK VWLIWHOVHUQD 1RUUODQGVIRQGHQ RFK ΖQGXVWULIRQGHQ I¸UYDOWDV L HQOLJKHW PHG VWDWHQV ¦JDUSROLF\ )¸UYDOWQLQJVRUJDQLVDWLRQHQ I¸U ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH ¸YHUWRJ I¸UYDOWQLQJHQ DY VWDWHQV ¦JDUDQGHO L GHVVD YHUNVDPKHWHU GHQ ΄ MDQXDUL ΅ ΄Έ

EUROFIMA

EUROFIMA erbjuder fnansiering av järnvägsfordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järnvägs- företag. Bolaget bildades 1 5
utifrån ett internationellt för- drag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess står bolaget inför ett antal utma- ningar. Genom att vidta åtgärder ökar bolagets relevans i fram- tiden. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent) SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (1 procent).

9LNWLJD K¦QGHOVHU ΅ ΄Έ

• Det extremt låga ränteläget i världen är utmanande för lön- samheten.

• Fortsatt fokus på att balansera uppdraget med ansvarsfull riskhantering.

• Andelen non-investment-grade-lån fortsätter att minska.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1
1. Fondkapitalet är till- skjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län genom att delta i fnansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt.

Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild upp- märksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommu- nerna. Dessutom är Norrlandsfonden delägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverksamhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd och Arctic Business Incubator.

Kapitalbasen i stiftelsen uppgår till drygt en miljard kronor. Norrlandsfonden har 15 medarbetare, varav åtta kvinnor och sju män. Vid utgången av 2015 hade Norrlandsfonden ett totalen- gagemang om 0
miljoner kronor till totalt 11 kunder. Under 2015 tillkom
nya kunder.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1 . Industrifon- dens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på a ärsmässig grund fnansiera små och medelstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt över- skott används för nya investeringar.

Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Inves- teringshorisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Indus- trifondens framgångsrika investeringar återfnns Arcam och CellaVision.

Industrifonden har 2 medarbetare, varav tio kvinnor och 1 män. Kapitalbasen var 0 juni 2015 cirka miljarder kronor, varav knappt hälften är investerat i ett 0-tal bolag. Under verk- samhetsåret 201 /15 investerades 50 miljoner kronor, vilket

avsåg 5 miljoner kronor i fyra nya bolag och 55 miljoner kronor följdinvesteringar i befntliga portföljbolag.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

88

Skr. 2015/16:140

Bilaga

$YYHFNODGH ERODJ

Apotekens Service

Apotekens Service AB bildades 200 och har haft till huvud- saklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av regis- ter och databaser som alla apotek behöver ha tillgång till. Sedan den 2
mars 2010 ägdes bolaget direkt av staten. År 201 över- lämnade regeringen propositionen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur (prop. 2012/1 :12 ) till riksdagen. I proposi- tionen gjorde regeringen bedömningen att en ny myndighet bör bildas och att staten i myndighetsform bör fortsätta att utföra de uppgifter som utgjort verksamheten i Apotekens Service Aktie- bolag. Förslaget innebar att Apotekens Service Aktiebolag skulle avvecklas. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens för- slag (bet. 2012/1 :SoU2
, rskr. 2012/1 :2 ). E-hälsomyndig- heten inledde sin verksamhet den 1 januari 201 . Extra bolags- stämma i Apotekens Service Aktiebolag den 1 december 201 beslutade att försätta bolaget i frivillig likvidation. Apotekens Service Aktiebolag förvaltades av en utsedd likvidator med upp- gift att genomföra avvecklingen. Likvidationen avslutades den 2 december 201 .

Ersättningsmark i Sverige

Den 2 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regering- ens förslag att Sveaskog skulle överföra 100 000 hektar produk- tiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter använ- das som ersättningsmark vid inbyte av andra fastigheter (prop. 200 /10:1
, bet. 200 /10:NU22, rskr. 200 /10: ). Överfö- ringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Årsstämman för Svea- skog AB beslutade i april 2011 att godkänna styrelsens förslag om utdelning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde 100 000 hektar produktiv skogsmark till ett bokfört värde av 5 miljoner kronor samt erhöll ett aktieägartillskott från Sveaskog AB om 100 miljoner kronor. Utdelningen verkställ- des den 2 april 2011. Naturvårdsverket ansvarade för att byta den produktiva skogsmarken mot skyddsvärd skog. Ersätt- ningsmark i Sverige AB överlät under 2012 de 100 000 hekta- ren till staten (Naturvårdsverket) som tillträdde fastigheterna den 1 december 2012. Bolaget hade därmed fullföljt sitt upp- drag. Riksdagen bemyndigade regeringen att avveckla Ersätt- ningsmark i Sverige AB genom likvidation (prop. 201 /1 :1, bet. 201 /1 :NU1, rskr. 201 /1 :10 ). Årsstämman den 10 april 201 beslutade att försätta bolaget i frivillig likvidation. Ersättnings-

mark i Sverige AB förvaltades sedan den maj 201 av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra avvecklingen. Likvidatio- nen avslutades den 10 mars 2015.

8QGHU DYYHFNOLQJ

Miljöstyrningsrådet

AB Svenska Miljöstyrningsrådet bildades 1 5 för att vara huvudman och registreringsorgan i Sverige för EU:s miljö- lednings- och miljörevisionsordning (EMAS). Verksamheten har sedan utvecklats och för att även omfatta förvaltning och utveckling av det internationella systemet för miljövarudeklara- tioner (EPD®) samt system för hållbar o entlig och annan pro- fessionell upphandling (Miljöstyrningsrådets upphandlingskri- terier). I juni 201 gav riksdagen regeringen bemyndigande att

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

överlåta delar av bolagets verksamhet till staten och att avveckla Miljöstyrningsrådet genom likvidation vid lämpligt tillfälle (prop. 201 /1 : , bet. 201 /1 :FiU:21, rskr. 201 /1 : 1
). Vid en bolagsstämma i Miljöstyrningsrådet den 11 september 201

beslutades att bolaget skulle likvideras. Miljöstyrningsrådet för- valtas sedan den 1 oktober 201 av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra avvecklingen. Likvidationen av bolaget förväntas avslutas under 201
.

89

Skr. 2015/16:140

Bilaga

%RODJVVW\UQLQJHQ XW¸YDV IU¦PVW JHQRP VW\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVVHQ S§ ERODJVVW¦PPRU HQOLJW VWDWHQV ¦JDUSROLF\ PHG ULNWOLQMHU VDPW JHQRP HQ H HNWLY NDSLWDOVWUXNWXU 8SSI¸OMQLQJ RFK XWY¦UGHULQJ DY ERODJHQ VNHU EODQG DQQDW JHQRP DQDO\VHU RFK ROLND W\SHU DY UDSSRUWHU IU§Q ERODJHQ

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

90

Skr. 2015/16:140

Bilaga

Övrigt

· 6WDWOLJW ¦JDQGH L PRGHUQ WLG

Ί 5HGRYLVQLQJVSULQFLSHU 3URSRVLWLRQVI¸UWHFNQLQJ

Ό +§OOEDUD O¸QHQLY§HU RFK DQVW¦OOQLQJVYLOONRU

Ό΄ %RODJHQV UDSSRUWGDWXP

Ό΅ 6WDWHQV ¦JDUSROLF\ ΅ ΄ΈȂ΅ ΄Ή

ΌΉ 5LNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ

Ό 5LNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

ΌΌ $GUHVVUHJLVWHU

΄ 'HȴQLWLRQHU RFK I¸UNRUWQLQJDU

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

91

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΄Ό

΄ΌΌΆ

΄Ό

΄ΌΌ΅

Statligt ägande i modern tid

)¸UYDOWQLQJHQ DY ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH KDU VHGDQ ΄ΌΉΌ KXYXGVDNOLJHQ YDULW VDPODG LQRP 5HJHULQJVNDQVOLHW 6N¦OHQ WLOO YDUI¸U ERODJ KDU ELOGDWV HOOHU I§WW HWW VWDWOLJW ¦JDQGH KDU I¸U¦QGUDWV ¸YHU WLGHQ 6DPPDQVW¦OOQLQJHQ QHGDQ V\IWDU WLOO DWW NRUW VDPPDQIDWWD GH YLNWLJDUH ERODJVK¦QGHOVHUQD L GHW VWDWOLJD ¦JDQGHW

1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av ertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemibranscherna med era. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Udde- vallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstruktu- rering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 5 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälftenandel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av stor- varven fortsätter.

1984 Nokia köper 0 procent av satellit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och Oljekonsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar

OK Petroleum, OKP, med statliga fnska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 A ärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och a ärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 2,5 pro- cent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fond- börs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebola- get Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 5 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvars-

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

92

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΅ Έ

΅

΅

΅ Ό

koncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildat till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlands- förbindelser i ett nytt a ärsverk – A ärsverket Svenska Kraft- nät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linje- yg och bildar ett helt integrerat inrikes yg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av fnanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kom- mersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 5 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röstma- joriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som sam- fnansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till
00 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penning- lotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken o entliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNordbanken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepartemen- tet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll

(bolagiserat 1 5 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avska ades) och Värdepappers- centralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 1 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 1 ,2 procent. A ärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, Tra Care och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21, pro- cent av SAS AB.

2002 Telia och fnska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Statens äger där- efter
procent av TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 5 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvär- vet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till
00 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

93

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΅ ΄

΅ ΄·

΅ ΄΄

΅ ΄Ά

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1 2 då huvudmannaskapet för hanteringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera och säljer aktier för 1 miljarder kronor. Staten äger därefter , procent i Telia- Sonera. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsvarande 1 miljar- der kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksam- het inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riksgäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den fnansiella sektorn. Aktierna avyttras under 200 .

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verk- samheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemis- sioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket.

2010 Försäljningen av
5 apotek slutförs som ett led i omreg- leringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produk- tions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över ygplatsverksamheten för tio nationellt strategiska ygplatser från Luftfartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallations- källan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpen- hamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva fnansie- ringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande yttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 1 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 1 , procent till 1 ,5 procent. Akti- erna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till

staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geogra- fsk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 1 5 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om ,5 miljarder kronor. Bilprovningen slutför delförsäljning av sta- tionsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majori- tetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprovningen och blir 100-procentig ägare till bolaget.

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för fnansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, yttas till Finans- departementet. Staten avvecklar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (1 , procent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 1 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsamhet och stärkt den fnansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 201 . Ersättnings- mark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i likvi- dation. I maj 201 beslutades vid extra stämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbolaget Bostads- garanti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostads- garanti som helhet. Regeringen fck riksdagens bemyndigande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande yttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet och ges förvalt- ningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser.

Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

94

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5HGRYLVQLQJVSULQFLSHU

Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktie- bolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. Den kon- soliderade redovisningen är en sammanställning av fnansiell information som upprättats av de berörda bolagen. I den kon- soliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftel- ser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 pro- cent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsolide- rade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebo- lag, dvs. där staten har en kapitalandel understigande 50 procent har, i det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på fnansiell information som upprättats och inrapporterats av res- pektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jäm- ställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en koncern och där- för upprättas inte heller en koncernredovisning enligt det for- mella regelverket. Sammanställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande i fnansiella termer. För att möj-

liggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gäl- lande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med stat- ligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassa- ödesanalys har dock komprimerats.

I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presenterar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovi- sats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckel- tal bolagen själva redovisat (se defnitioner nedan).

8QGHU ΅ ΄Έ I¸UYDOWDGH VWDWHQ Έ KHO RFK GHO¦JGD ERODJ VDPW WY§ VWLIWHOVHU

Helägda bolag: ·΄ +¦U LQNOXGHUDV 0LOM¸P¦UNQLQJ 6YHULJH 6YHQVND 6NHSSVK\SRWHNVNDVVDQ RFK 9RNVHQ§VHQ 0LOM¸VW\UQLQJVU§GHW $SRWHNHQV 6HUYLFH RFK (UV¦WWQLQJVPDUN LQU¦NQDV LQWH G§ GH DYYHFNODWV

Delägda bolag: Ό +¦U LQNOXGHUDV (66 VRP OLNYLGHUDGHV ΄Ή PDUV ΅ ΄Ή %RVWDGVJDUDQWL 'RP 6KYHWVLL RFK (852)Ζ50$ (852)Ζ50$ KDU WLGLJDUH LQWH LQU¦NQDWV G§ ¦JDQGHW XSSJ§U WLOO HQGDVW ΅ SURFHQW Stiftelser: ΅ 1RUUODQGVIRQGHQ RFK ΖQGXVWULIRQGHQ

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

• De bolag som ingår i sammanställningen är av olika karak- tär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upp- rättandet av sina fnansiella rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som till- lämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de fnan- siella bolagen som redovisar enligt lagen (1 5:155 ) om årsre- dovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag har under 201 övergått till att tillämpa BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K ).

• Av regeringens riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande framgår att bolagens fnansiella rapporter bör upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på note- rade bolag. Fr.o.m. 2005 ska noterade bolag inom EU upp- rätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.

• Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intressebolaget mot- svarande statens ägarandel har tagits in i den konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På motsva- rande sätt har ägarens andel i intressebolagets eget kapital till- förts den konsoliderade balansräkningen.

• Dotterbolag i vilka det fnns en minoritet har justerats i resul- taträkning och balansräkning. Justeringen innebär att mino- ritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebo- lag. Minoritetens andel i dotterbolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.

• Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvan- liga konsolideringsmetoder för koncerninterna mellanhavan- den. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bola- gen tillsammans inte utgör en koncern. Av denna anledning fnns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de rapporterande bola- gen.

• Vissa nyckeltal har inte beräknats för de fnansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de fnan- siella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jäm- fört med det stora ertalet övriga bolag.

För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

95

Skr. 2015/16:140

Bilaga

3URSRVLWLRQVI¸UWHFNQLQJ

BOLAG / Proposition

BOLAG / Proposition

Akademiska Hus

Göta kanalbolag

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

Almi Företagspartner

Infranord

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW)L8UVNU

Inlandsinnovation

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

6NUEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8UVNU

APL, Apoteket, Apoteksgruppen

Jernhusen

SURSEHW/8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW6R8UVNU

Lernia

SURSEHW18UVNU

SURSEHW$8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW8E8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW8EXUVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW$8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8

6NUEHW$8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW6R8

SURSEHW6R8

LKAB

SURSEHW6R8UVNU

SURS

SURSEHW6R8UVNU

SURS

SURSEHW6R8UVNU

SURS

SURSEHW6R8UVNU

SURS

SURSEHW6R8UVNU

SURS

Arlandabanan Infrastructure

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

Bilprovningen

SURSEHW18UVNU

SURS68EHW/8UVNU

Metria

SURSEHW18UVNU

SURSEHW&8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

Miljömärkning Sverige

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW/8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8

Bostadsgaranti

Miljöstyrningsrådet

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW-R8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW0-8UVNU

SURSEHW&8UVNU

Dom Shvetsii

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

Operan

Dramaten

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

PostNord

ESS

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW8E8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW8E8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW8E8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW8E8UVNU

SURSEHW78UVNU

EUROFIMA

EHW18UVNU

SURS

RISE Research Institutes of Sweden

SURSEHW78

SURSEHW)L8UVNU

Fouriertransform

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW8E8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW8E8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

Green Cargo

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

96

Skr. 2015/16:140

Bilaga

BOLAG / Proposition

Samhall

SURSEHW$8UVNU SURSELO EHW$8UVNU SURSEHW$8UVNU SURSEHW$8UVNU SURSEHW$8UVNU

SAS

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SBAB

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW%R8UVNU

SURS%LODJDXWJRPUEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW)L8UVNU

PRW1EHW18UVNU

SEK

SURSEHW68EHW%D8UVNU SURSEHW18UVNU SURSEHW18UVNU SURS18UVNU SURSEHW)L8UVNU SURSEHW18UVNU SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU

SJ

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW78UVNU

VNUEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SOS Alarm

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

Specialfastigheter

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

Statens Bostadsomvandling

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW%R8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

Sveaskog

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSXWJLIWVRPU§GHEHW18ΖUVNU

SURSEHW18UVNU

Svedab

SURSEHW78UVNU

SURSELOEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW78UVNU

BOLAG / Proposition

Svenska Spel

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

Svevia

SURSEHW78UVNU

Swedavia

SURSEHW78UVNU

Swedesurvey

SURSELODJDEHW%R8UVNU

Swedfund

SURSEHW88UVNU

SURSELODJDEHW88UVNU

SURSEHW88UVNU

Systembolaget

SURSEHW6N8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

SURSEHW6R8UVNU

Telia Company

SURSEHW78UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

EHW18UVNU

EHW18UVNU

Teracom Boxer Group

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.8UVNU

SURSXWJRPUEHW.U8UVNU

SURSXWJRPUEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW78UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.8UVNU

SURSEHW.8UVNU

SURSXWJRPUEHW18UVNU

SURSXWJRPUEHW18UVNU

Vasallen

SURSEHW)¸8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)¸8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

SURSEHW)¸8)¸8UVNU

SURSEHW)L8UVNU

VisitSweden

SURSELORFKSURSEHW.U8

UVNU

SURSEHW18UVNU

Vattenfall

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

SURSEHW18UVNU

Voksenåsen

SURSEHW68UVNU

SURSEHW.U8UVNU

SURSEHW.U8UVNU

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

97

Skr. 2015/16:140

Bilaga

+§OOEDUD O¸QHQLY§HU RFK anställningsvillkor

(UV¦WWQLQJDU WLOO OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH L Q¦ULQJVOLYHW ¦U HQ YLNWLJ I¸UWURHQGHIU§JD %RODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH E¸U G¦UI¸U JH VLQD FKHIHU O¸Q RFK SHQVLRQHU VRP ¦U Y¦O DYY¦JGD

En förtroendefråga

I dag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de viktigaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt. Ersätt- ningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orättvisa inom bolagen och i samhället. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på hur bolagen med statlig ägande och dess företrädare ska uppträda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.

Riktlinjer för anställningsvillkor

Den 20 april 200 beslutade regeringen om riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på sidan ). Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa rikt- linjer. I företag där staten direkt eller indirekt är en av era deläg- are bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regering- ens riktlinjer tillämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda företagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare tillämpas. Enligt ersätt- ningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löne- ledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präg- las av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara väg- ledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Uppföljning

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings- kansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare har efterföljts. Undersökningen har baserats på infor- mation från bolagen gällande anställningsvillkor och ersättningar till ledande befattningshavare. I studien undersöks hur bolagen följer riktlinjerna och dessutom jämförs ersättningsnivåer i bola- gen med marknadsdata från privatägda bolag, vilket ger relevanta benchmarks i jämförbara storlekar och branscher. Drygt
5 repre- sentativa jämförelsebolag har identiferats och ingår i undersök- ningen. Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida

Viss positiv utveckling av efterlevnad

Ζ ΅ ΄Έ §UV XSSI¸OMQLQJ DY ȋ5LNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH befattningshavare” framgår att:

• LQJHQ 9' L ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH KDU U¸UOLJ HUV¦WWQLQJ

• DQWDOHW SHUVRQHU PHG SHQVLRQV§OGHU XQGHU Ή΅ §U KDU PLQVNDW

• DQGHOHQ 9' DU PHG I¸UP§QVEHVW¦PG SHQVLRQ ¦U L KXYXGVDN RI¸U¦QGUDG VDPW

• PLQVNDW DQWDO ERODJ RFK SHUVRQHU PHG U¸UOLJ HUV¦WWQLQJ WLOO QROO L JUXSSHQ ¸YULJD OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

totalersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rör- liga ersättningar till den anställde.

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension minskar

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension har minskat. År 2015 hade en femtedel (20 procent) av alla VD:ar och strax under hälften av ( procent) övriga ledande befattningsha- vare förmånsbestämd pension. För ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och är där- med inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 1 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte överstiga 2 månader. Samtliga ledande befattningshavare har 2 måna- der eller kortare sammanlagd uppsägningstid och avgångsveder- lag. Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i bolagen inte understiga
2 år och bör lägst vara
5 år. Tre ledande befattnings- havare i två bolag har en pensionsålder som är lägre än
2 år.

Lägre löneutveckling än marknaden för VD

Under perioden 201 Ȃ 2015 har löneökningen till VD:ar i bolag med statligt ägande i genomsnitt ökat med ,
procent vilket är lägre än marknadens ökning på 5, procent. Notera att detta inte tar i beaktning den totala ersättningen vilket kan inkludera

förmåner, pension samt långsiktiga incitament. Nivåmässigt lig- ger huvuddelen av samtliga VD:ar i större statliga bolag i när- heten av marknadens median gällande total kontantersättning, medan de mindre statliga bolagen ligger lägre än marknadens median. Detta re ekteras även för den total kontantersättning för övriga ledande befattningshavare.

Total kontantersättning, VD, median

Kr

0DUNQDG Statliga

0DUNQDG Statliga

stora stora mindre mindre bolag bolag bolag bolag

Total kontantersättning, övriga ledande befattningshavare, median

Kr

0DUNQDG Statliga

0DUNQDG Statliga

stora stora mindre mindre bolag bolag bolag bolag

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

98

Skr. 2015/16:140

Bilaga

%RODJHQV UDSSRUWGDWXP

Delårsrapport

Delårsrapport

Delårsrapport

Bokslut

Bolag

Årsstämma

jan–mars

jan–juni

jan–sep

jan–dec

$NDGHPLVND+XV

IHE

Almi Företagspartner

$3/$SRWHN3URGXNWLRQ /DERUDWRULHU

Apoteket

$SRWHNVJUXSSHQ

$UODQGDEDQDQΖQIUDVWUXFWXUH

Bilprovningen

Bostadsgaranti

'UDPDWHQ

(66(XURSHDQ6SDOODWLRQ6RXUFH

)RXULHUWUDQVIRUP

Green Cargo

Göta kanalbolag

Infranord

Inlandsinnovation

-HUQKXVHQ

Lernia

LKAB

Metria

Miljömärkning Sverige

2SHUDQ

2ULR

PostNord

5Ζ6(5HVHDUFKΖQVWLWXWHVRI6ZHGHQ

Samhall

SAS

SBAB

SEK

SJ

IHE

626$ODUP

6SHFLDOIDVWLJKHWHU

IHE

66&6YHQVNDU\PGDNWLHERODJHW

Statens Bostadsomvandling

Sveaskog

Svedab

Swedavia

6ZHGHVXUYH\

6ZHGIXQGΖQWHUQDWLRQDO

6YHQVND6NHSSVK\SRWHN

Svenska Spel

Svevia

IHE

6\VWHPERODJHW

7HOLD&RPSDQ\

7HUDFRP%R[HU*URXS

Vasallen

Vattenfall

VisitSweden

Voksenåsen

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

99

Skr. 2015/16:140

Bilaga

6WDWHQV¦JDUSROLF\΅ ΄ΈȂ΅ ΄Ή

%RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH ¦JV \WWHUVW DY VYHQVND IRONHW 5HJHULQJHQ KDU ULNVGDJHQV XSSGUDJ DWW aktivt förvalta statens ägande i bolag så att

GHQ O§QJVLNWLJD Y¦UGHXWYHFNOLQJHQ EOLU GHQ E¦VWD P¸MOLJD RFK DWW Ȃ L I¸UHNRPPDQGH IDOO Ȃ GH V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJHQ XWI¸UV Y¦O

Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen som ägs av staten förvaltas på ett aktivt

RFK SURIHVVLRQHOOW V¦WW PHG Y¦UGHVNDSDQGH VRP HWW ¸YHUJULSDQGH P§O 'HW LQQHE¦U DWW ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH VND DJHUD O§QJVLNWLJW H HNWLYW RFK O¸QVDPW VDPW JHV I¸UP§JD DWW XWYHFNODV 'HW LQQHE¦U RFNV§ DWW ERODJHQ VND DJHUD I¸UHG¸POLJW LQRP RPU§GHW K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH RFK L ¸YULJW DJHUD S§ HWW V¦WW V§ DWW GH §WQMXWHU R HQWOLJW I¸UWURHQGH (WW FHQWUDOW GRNXPHQW I¸U DWW W\GOLJ J¸UD KXU UHJHULQJHQ DQVHU DWW GHWWD VND VNH ¦U VWDWHQV ¦JDUSROLF\

Ζ VWDWHQV ¦JDUSROLF\ UHGRJ¸U UHJHULQJHQ I¸U VLQD XSSGUDJ RFK P§O WLOO¦PS- OLJD UDPYHUN RFK VLQ LQVW¦OOQLQJ L YLNWLJD SULQFLSIU§JRU DYVHHQGH VW\UQLQJHQ DY ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 6WDWHQV ¦JDUSROLF\ RPIDWWDU UHJHULQJHQV ULNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ RFK ULNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH 9LGDUH LQQHE¦U VWDWHQV ¦JDUSROLF\ DWW 6YHQVN NRG I¸U ERODJVVW\UQLQJ VND WLOO¦PSDV

6WDWHQV ¦JDUSROLF\ WLOO¦PSDV L PDMRULWHWV¦JGD ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH

I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare

I¸U DWW ¦JDUSROLF\Q VND WLOO¦PSDV %RODJ VRP I¸UYDOWDV DY DQGUD P\QGLJKHWHU ¦Q 5HJHULQJVNDQVOLHW VND S§ PRWVYDUDQGH V¦WW WLOO¦PSD VWDWHQV ¦JDUSROLF\

΄ 5DPYHUN I¸U VWDWOLJW ¦JDQGH

΄ ΄ 5HJHULQJHQV I¸UYDOWQLQJVPDQGDW

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bola-

JHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH V§ DWW GHVV O§QJVLNWLJD Y¦UGHXWYHFNOLQJ EOLU GHQ E¦VWD P¸MOLJD VDPW DWW L I¸UHNRPPDQGH IDOO GH V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OO- VXSSGUDJHQ XWI¸UV Y¦O 5HJHULQJHQ I¸UYDOWDU RFK I¸UIRJDU HQOLJW Ό NDS i UHJHULQJVIRUPHQ 5) PHG YLVVD XQGDQWDJ ¸YHU VWDWHQV WLOOJ§QJDU (QOLJW Ό NDS Ό i 5) EHVOXWDU ULNVGDJHQ RP JUXQGHUQD I¸U I¸UYDOWQLQJHQ DY RFK I¸U- IRJDQGHW ¸YHU VWDWHQV WLOOJ§QJDU %HVW¦PPHOVHU RP I¸UY¦UY RFK ¸YHUO§WHOVH DY HJHQGRP G¦ULEODQG DNWLHU RFK DQGHODU L I¸UHWDJ ȴQQV L EXGJHWODJHQ ΅ ΄΄ ΅ Ά (QOLJW NDS Ά i EXGJHWODJHQ I§U UHJHULQJHQ LQWH XWDQ ULNVGDJHQV EHP\QGLJDQGH I¸UY¦UYD DNWLHU HOOHU DQGHODU L HWW I¸UHWDJ HOOHU S§ DQQDW V¦WW ¸ND VWDWHQV U¸VW HOOHU ¦JDUDQGHO L HWW I¸UHWDJ 5HJHULQJHQ I§U KHOOHU LQWH XWDQ ULNVGDJHQV EHP\QGLJDQGH VNMXWD WLOO NDSLWDO WLOO HWW I¸UHWDJ (QOLJW NDS · i DQGUD VW\FNHW EXGJHWODJHQ I§U UHJHULQJHQ LQWH KHOOHU XWDQ ULNVGD- JHQV EHP\QGLJDQGH JHQRP I¸UV¦OMQLQJ HOOHU S§ DQQDW V¦WW PLQVND VWDWHQV

ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna

I¸U VDPWOLJD DNWLHU HOOHU DQGHODU 8W¸YHU YDG VRP IUDPJ§U DY GHVVD EHVW¦P- melser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bola-

JHQV YHUNVDPKHWVI¸UHP§O 'HWWD ¦U UDPHQ I¸U UHJHULQJHQV PDQGDW I¸U I¸U- YDOWQLQJHQ DY ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 5LNVGDJVEHVOXW NU¦YV LQWH I¸U WLOO H[HPSHO XWGHOQLQJDU HIWHUVRP GHVVD LQJ§U L GHQ O¸SDQGH I¸UYDOWQLQJHQ 6WDWVPLQLVWHUQ NDQ PHG VW¸G DY Ί NDS Έ i 5) XSSGUD WLOO DQQDW VWDWVU§G ¦Q UHVSHNWLYH GHSDUWHPHQWVFKHI DWW DQVYDUD I¸U IU§JRU VRP J¦OOHU VWDWHQV I¸UHWDJV¦JDQGH RFK VRP VW¦OOHU NUDY S§ HQ HQKHWOLJ ¦JDUSROLWLN

΄ ΅ /DJVWLIWQLQJ

'H VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ O\GHU PHG XQGDQWDJ I¸U YDG VRP DQJHV QHGDQ XQGHU VDPPD ODJDU VRP SULYDW¦JGD ERODJ WLOO H[HPSHO DNWLHERODJV §UV UHGRYLVQLQJV NRQNXUUHQV RFK ERNI¸ULQJVODJHQ VDPW LQVLGHUODJVWLIW- QLQJHQ 'HW ȴQQV LQWH Q§JUD V¦UUHJOHU I¸U ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH IU§Q- VHWW DWW 5LNVUHYLVLRQHQ KDU U¦WW DWW XWVH UHYLVRUHU L GH ERODJ VRP VWDWHQ KDU HWW EHVW¦PPDQGH LQȵ\WDQGH L RFK L ERODJ YDUV YHUNVDPKHW UHJOHUDV L I¸U-

IDWWQLQJ Ζ ERODJVRUGQLQJHQ DQJHV I¸UHP§OHW I¸U ERODJHWV YHUNVDPKHW YLONHW KDU VLQ JUXQG L GHW XSSGUDJ VRP ULNVGDJHQ KDU EHVOXWDW RP

'H VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ OLNVRP SULYDW¦JGD ERODJ VRP ¦U YHUNVDPPD LQRP HQ YLVV VHNWRU NDQ H[HPSHOYLV RFNV§ O\GD XQGHU V¦UVNLOG VHNWRUVODJ- VWLIWQLQJ WLOO H[HPSHO SRVWODJHQ ΅ ΄ ΄ ·Έ RFK ODJHQ ΅ Ά Ά Ό RP HOHN- WURQLVN NRPPXQLNDWLRQ $UEHWHW LQRP 5HJHULQJVNDQVOLHW ¦U I¸UGHODW V§ DWW ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter än Näringsdepar-

WHPHQWHWV HQKHWHU I¸U VWDWOLJ ERODJVI¸UYDOWQLQJ RFK ¦JDUVW\UQLQJ

΄ Ά (8 V EHVW¦PPHOVHU RP VWDWOLJW VW¸G

(8 V EHVW¦PPHOVHU RP VWDWOLJW VW¸G J¦OOHU I¸U DOOW VW¸G IU§Q VWDWHQ WLOO V§Y¦O VWDWOLJW ¦JGD VRP SULYDW ¦JGD I¸UHWDJ 6\IWHW PHG UHJOHUQD ¦U DWW I¸UKLQ- GUD DWW HQ PHGOHPVVWDW VQHGYULGHU NRQNXUUHQVHQ JHQRP VW¸G VRP VW¦U- NHU GHQ LQKHPVND LQGXVWULQV NRQNXUUHQVNUDIW WLOO QDFNGHO I¸U I¸UHWDJ L HQ DQQDQ PHGOHPVVWDW (QOLJW (8 V UHJHOYHUN VND GHQ V§ NDOODGH PDUNQDGV- HNRQRPLVND LQYHVWHUDUSULQFLSHQ 0(Ζ3 Ȃ 0DUNHW (FRQRP\ ΖQYHVWRU 3ULQ- FLSOH ¦YHQ NDOODW 0(2 Ȃ 0DUNHW (FRQRP\ 2SHUDWRU WLOO¦PSDV EODQG DQQDW YLG NDSLWDOWLOOVNRWW L ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 1RUPDOW ¦U 0(Ζ3 XSSI\OOG RP NDSLWDOWLOOVNRWW O¦PQDV S§ YLOONRU RFK XQGHU I¸UXWV¦WWQLQJDU VRP VNXOOH KD DFFHSWHUDWV DY HQ SULYDW LQYHVWHUDUH

΄ · 5HGRYLVQLQJ DY DOOP¦QQD PHGHO

)¸U I¸UHWDJ VRP XSSQ§U YLVV RPV¦WWQLQJ SHU §U RFK VRP PRWWDU PHGHO HOOHU DQGUD I¸UP§QHU IU§Q GHW DOOP¦QQD J¦OOHU V¦UVNLOGD UHJOHU I¸U UHGRYLVQLQJ DY ȴQDQVLHOOD I¸UELQGHOVHU 5HJOHUQD ȴQQV L GHW V§ NDOODGH WUDQVSDUHQVGLUHNWL- vet ΄ RFK KDU LQI¸UWV L VYHQVN ODJVWLIWQLQJ JHQRP ODJHQ ΅ Έ ΈΌ RP LQV\Q L YLVVD ȴQDQVLHOOD I¸UELQGHOVHU PHG PHUD 5HJOHUQD ¦U XSSVW¦OOGD I¸U DWW XQGHUO¦WWD (8 NRPPLVVLRQHQV WLOO¦PSQLQJ DY (8) I¸UGUDJHWV NRQNXUUHQV- UHJOHU DQJ§HQGH EODQG DQQDW NRUVVXEYHQWLRQHULQJ (Q ¸SSHQ UHGRYLVQLQJ VND J¦OOD I¸U YLOND PHGHO VRP WLOOI¸UWV RFK KXU GH DQY¦QGV .UDY S§ V¦UUHGR- YLVQLQJ ȴQQV RFNV§ I¸U YHUNVDPKHW VRP EHGULYV DY EODQG DQQDW PRQRSRO- I¸UHWDJ RFK DQGUD I¸UHWDJ L OLNQDQGH V¦UVW¦OOQLQJ Q¦U GHVVD ¦YHQ EHGULYHU NRQNXUUHQVXWVDWW YHUNVDPKHW

΄ Έ .RQȵLNWO¸VQLQJ YLG NRQNXUUHQVEHJU¦QVDQGH R HQWOLJ V¦OMYHUNVDPKHW

'H ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH G¦U VWDWHQ GLUHNW HOOHU LQGLUHNW KDU HWW GRPL- QHUDQGH LQȵ\WDQGH RPIDWWDV DY HQ UHJOHULQJ L NRQNXUUHQVODJHQ ΅ ΈΊΌ HQOLJW YLONHQ 6WRFNKROPV WLQJVU¦WW S§ WDODQ DY .RQNXUUHQVYHUNHW NDQ I¸U- EMXGD V§GDQW I¸UHWDJ DWW L HQ YHUNVDPKHW DY NRPPHUVLHOO HOOHU HNRQRPLVN QDWXU WLOO¦PSD HWW YLVVW I¸UIDUDQGH RP GHW VQHGYULGHU I¸UXWV¦WWQLQJDUQD I¸U HQ H HNWLY NRQNXUUHQV HOOHU RP GHW K¦PPDU I¸UHNRPVWHQ HOOHU XWYHFN- OLQJHQ DY V§GDQ NRQNXUUHQV 5HJOHULQJHQ J¦OOHU ¦YHQ ODQGVWLQJV¦JGD RFK NRPPXQ¦JGD ERODJ 'HQQD UHJOHULQJ J§U XW¸YHU GHQ VRP J¦OOHU I¸U DQGUD I¸UHWDJ HQOLJW NRQNXUUHQVODJHQ

΄ Ή 2 HQWOLJKHW RFK VHNUHWHVV

%RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH I¸UYDOWDV DY EODQG DQQDW 5HJHULQJVNDQVOLHW VRP ¦U HQ VWDWOLJ P\QGLJKHW 'HW LQQHE¦U DWW HQ KDQGOLQJ VRP I¸UYDUDV KRV RFK HQOLJW V¦UVNLOGD UHJOHU DQVHV LQNRPPHQ WLOO HOOHU XSSU¦WWDG L 5HJHULQJVNDQV- OLHW NDQ YDUD HQ DOOP¦Q KDQGOLQJ 8QGHU YLVVD I¸UXWV¦WWQLQJDU NDQ XSSJLI- WHU L HQ DOOP¦Q KDQGOLQJ RPIDWWDV DY VHNUHWHVV (Q XSSJLIW NDQ EODQG DQQDW RPIDWWDV DY VHNUHWHVV RP GHW NDQ DQWDV DWW GHW VNXOOH VNDGD GHW DOOP¦QQD HOOHU ERODJHW RP XSSJLIWHUQD VNXOOH O¦PQDV XW 6§ NDQ YDUD IDOOHW I¸U N¦QV- OLJD D ¦UVXSSJLIWHU 'HW LQQHE¦U DWW GHQ VRP YLOO WD GHO DY HQ KDQGOLQJ KRV 5HJHULQJVNDQVOLHW NDQ EHJ¦UD DWW I§ WLOOJ§QJ WLOO XSSJLIWHUQD PHQ 5HJHULQJV- NDQVOLHW KDU HQOLJW R HQWOLJKHWV RFK VHNUHWHVVODJHQ ΅ Ό · DWW J¸UD HQ VHNUHWHVVEHG¸PQLQJ LQQDQ KDQGOLQJHQ NDQ O¦PQDV XW 8SSJLIWHU NDQ QRU- PDOW O¦PQDV XW RP GHW NDQ VNH XWDQ VNDGD I¸U VWDWHQ HOOHU I¸U GH ERODJ VRP XSSJLIWHUQD U¸U

΄ Ί ΖQWHUQDWLRQHOOW VDPDUEHWH RFK ULNWOLQMHU

6YHULJH KDU DNWLYW GHOWDJLW L XWYHFNOLQJHQ DY 2(&' V *XLGHOLQHV RQ &RUSRUDWH *RYHUQDQFH RI 6WDWH 2ZQHG (QWHUSULVHV 5LNWOLQMHUQD VRP LQWH ¦U ELQGDQGH WRJV IUDP ΅ Έ RFK ¦U HWW VW¸G I¸U DWW XWYHFNOD ROLND VWDWHUV I¸UYDOWQLQJ DY ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 'HQ VYHQVND UHJHULQJHQV SULQFLSHU I¸U ERODJV- VW\UQLQJ I¸OMHU L VWRUW GHVVD ULNWOLQMHU 5LNWOLQMHUQD ȴQQV S§ ZZZ RHFG RUJ

΅ %RODJVVW\UQLQJ RFK I¸UK§OODQGHW PHOODQ ¦JDUH styrelse och ledning

΅ ΄ 7LOO¦PSQLQJ DY 6YHQVN NRG I¸U ERODJVVW\UQLQJ

Ζ VWDWOLJW PDMRULWHWV¦JGD ERODJ VND 6YHQVN NRG I¸U ERODJVVW\UQLQJ QHGDQ

.RGHQ WLOO¦PSDV Ζ ¸YULJD GHO¦JGD ERODJ YHUNDU VWDWHQ L GLDORJ PHG ¸YULJD

.RPPLVVLRQHQV GLUHNWLY ((* DY GHQ MXQL RP LQV\Q L GH ȴQDQVLHOOD I¸UELQGHOVHUQD PHOODQ PHGOHPVVWDWHUQD RFK R HQWOLJD I¸UHWDJ VDPW L YLVVD I¸UHWDJV HNRQRPLVND YHUNVDPKHW VHQDVW ¦QGUDW JHQRP GLUHNWLY (*

92

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

100

Skr. 2015/16:140

Bilaga

¦JDUH I¸U DWW .RGHQ VND WLOO¦PSDV .RGHQV ¸YHUJULSDQGH V\IWH ¦U DWW ELGUD WLOO HQ I¸UE¦WWUDG VW\UQLQJ DY VYHQVND DNWLHERODJ RFK EHKDQGODU GHW EHVOXWV- V\VWHP JHQRP YLONHW ¦JDUQD GLUHNW HOOHU LQGLUHNW VW\U ERODJHW 5HJOHUQD EHU¸U GH HQVNLOGD ERODJVRUJDQHQV RUJDQLVDWLRQ RFK DUEHWVIRUPHU VDPW VDPVSHOHW PHOODQ GHVVD .RGHQ VND WLOO¦PSDV HQOLJW SULQFLSHQ ȋI¸OM HOOHU I¸U- NODUDȋ Ζ YLVVD IU§JRU KDU UHJHULQJHQ IXQQLW VN¦O DWW L ¸YHUHQVVW¦PPHOVH PHG

.RGHQV SULQFLS ȋI¸OM HOOHU I¸UNODUDȋ PRWLYHUD YLVVD DYYLNHOVHU 1HGDQ IUDP- J§U UHJHULQJHQV PRWLYHULQJ WLOO DYYLNHOVHUQD

΅ ΅ %RODJVVW¦PPDQ

%RODJVVW¦PPDQ ¦U ERODJHWV K¸JVWD EHVOXWDQGH RUJDQ RFK GHW IRUXP G¦U DNWLH¦JDUH IRUPHOOW XW¸YDU VLWW LQȵ\WDQGH

8W¸YHU UHJOHUQD L DNWLHERODJVODJHQ RFK .RGHQ J¦OOHU I¸OMDQGH SULQFL- SHU I¸U ERODJVVW¦PPRU L ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 5LNVGDJVOHGDP¸WHU KDU U¦WW DWW Q¦UYDUD YLG ERODJVVW¦PPRU L GH ERODJ G¦U VWDWHQ ¦JHU PLQVW Έ SURFHQW DY DNWLHUQD XQGHU I¸UXWV¦WWQLQJ DWW ERODJHW HOOHU HWW U¸UHOVHGUL- YDQGH GRWWHUERODJ KDU ȵHU ¦Q Έ DQVW¦OOGD 'HW ¦U VW\UHOVHQV DQVYDU DWW VH WLOO DWW XQGHUU¦WWHOVH RP WLG RFK SODWV I¸U ERODJVVW¦PPDQ VNLFNDV WLOO ULNVGD- JHQV FHQWUDONDQVOL L DQVOXWQLQJ WLOO XWI¦UGDQGHW DY NDOOHOVHQ WLOO ERODJVVW¦P- PDQ 5LNVGDJVOHGDP¸WHUV ¸QVNDQ DWW Q¦UYDUD S§ ERODJVVW¦PPD VND L I¸U- Y¦J DQP¦ODV WLOO ERODJHW RFK DQP¦ODQ E¸U YDUD ERODJHW WLOOKDQGD VHQDVW HQ YHFND I¸UH ERODJVVW¦PPDQ

Ζ ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH E¸U DOOP¦QKHWHQ EMXGDV LQ DWW Q¦UYDUD S§ ERODJVVW¦PPDQ RFK Q¦UYDUR VND DQP¦ODV VHQDVW HQ YHFND I¸UH VW¦PPDQ

Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att

VW¦OOD IU§JRU WLOO ERODJVOHGQLQJHQ ‡ UVVW¦PPD L ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH VND ¦JD UXP I¸UH GHQ Ά DSULO RFK

HYHQWXHOO XWGHOQLQJ VND VNH VHQDVW WY§ YHFNRU HIWHU UHVSHNWLYH §UVVW¦PPD

΅ ΅ ΄ 9DO DY UHYLVRUHU 5HYLVRUHUQDV XSSGUDJ DWW REHURHQGH JUDQVND VW\UHOVHQV RFK GHQ YHUNVW¦O- ODQGH GLUHNW¸UHQV I¸UYDOWQLQJ VDPW ERODJHWV §UVUHGRYLVQLQJ RFK ERNI¸ULQJ ¦U DY FHQWUDO EHW\GHOVH I¸U VWDWHQ VRP ¦JDUH $QVYDUHW I¸U YDO DY UHYLVRUHU OLJ- JHU DOOWLG KRV ¦JDUHQ RFK YDO DY UHYLVRUHU EHVOXWDV S§ §UVVW¦PPDQ )U§Q RFK PHG ΅ ΄΄ XWVHV UHYLVRUHUQD I¸U HQ PDQGDWSHULRG RP HWW §U 'HW J¦OOHU GRFN LQWH 5LNVUHYLVLRQHQV UHYLVRUHU YDUV XSSGUDJ I¸OMHU DY ODJHQ ΅ ΅ ΄ ΅΅ RP UHYLVLRQ DY VWDWOLJ YHUNVDPKHW PHG PHUD 5LNVUHYLVLRQHQ NDQ I¸URUGQD HQ HOOHU ȵHUD UHYLVRUHU L ERODJ VRP VWDWHQ KDU EHVW¦PPDQGH LQȵ\WDQGH L 5HJHU- LQJVNDQVOLHWV KDQGO¦JJDUH I¸OMHU SURFHVVHQ I¸U XSSKDQGOLQJ DY UHYLVRUHU VRP KDQWHUDV DY ERODJHW IU§Q XSSKDQGOLQJVNULWHULHU WLOO XUYDO RFK XWY¦UGH- ULQJ )¸U GHW IDOO RPYDO DY UHYLVRUHU ¸YHUY¦JV XWY¦UGHUDV DOOWLG UHYLVRUHUQDV DUEHWH DY ¦JDUHQ

΅ Ά %RODJVRUGQLQJ

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföre-

P§O RFK YLVVD DQJLYQD UDPDU I¸U YHUNVDPKHWHQ Ζ ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH KDU YHUNVDPKHWVI¸UHP§OHW VLQ JUXQG L GHW XSSGUDJ VRP ULNVGDJHQ KDU EHVOXWDW RP 5HJHULQJVNDQVOLHW WLOO¦PSDU HQ PDOO I¸U ERODJVRUGQLQJ I¸U GH VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ 0DOOHQ XWJ§U LIU§Q DNWLHERODJVODJHQV UHJOHU I¸U PDUN- QDGVQRWHUDGH ERODJ .RGHQ RFK VWDWHQV ¦JDUSROLF\

΅ · † JDUDQYLVQLQJDU

Ζ ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH WLOO¦PSDV ¦JDUDQYLVQLQJDU L SULQFLS EDUD Q¦U ERODJ KDU V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ XSSE¦U DQVODJ EHȴQQHU VLJ L RPVWUXNWXUHULQJ HOOHU RPUHJOHULQJ VDPW YLG DYUHJOHULQJDU RFK DQGUD Y¦VHQWOLJD I¸U¦QGULQJDU † JDUDQYLVQLQJDU VND WLOO VLWW LQQHK§OO YDUD UHOHYDQWD NRQNUHWD RFK W\GOLJD VDPW IRUPDOLVHUDV JHQRP EHVOXW S§ ERODJVVW¦PPD 2P HWW XSSGUDJ O¦PQDV L HQ ¦JDUDQYLVQLQJ VND GHW L ¦JDUDQYLVQLQJHQ W\GOLJW IUDPJ§ KXU XSSGUDJHW ȴQDQVLHUDV UHGRYLVDV RFK I¸OMV XSS

΅ Έ 8SSGUDJVP§O I¸U ERODJ PHG V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ

9LVVD ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH KDU V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ (WW V¦UVNLOW EHVOXWDW VDPK¦OOVXSSGUDJ I¸UHOLJJHU Q¦U HWW ERODJ KDU HWW XSS- GUDJ EHVOXWDW DY ULNVGDJHQ DWW EHGULYD YHUNVDPKHW VRP V\IWDU WLOO DWW JHQH- UHUD DQGUD H HNWHU ¦Q HNRQRPLVN DYNDVWQLQJ I¸U ¦JDUHQ Ζ YLVVD IDOO NDQ YHUNVDPKHWHU LQRP UDPHQ I¸U HWW V¦UVNLOW EHVOXWDW VDPK¦OOVXSSGUDJ GHO- ȴQDQVLHUDV JHQRP DQVODJ S§ VWDWVEXGJHWHQ )¸U DWW NXQQD XWY¦UGHUD RFK I¸OMD XSS KXU GH V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJHQ XWI¸UV IDVWVW¦OOV L UHOHYDQWD IDOO XSSGUDJVP§O 6\IWHW PHG DWW IDVWVW¦OOD XSSGUDJVP§O I¸U EROD- gen är att

• V¦NHUVW¦OOD DWW GH V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJHQ XWI¸UV Y¦O

• W\GOLJJ¸UD NRVWQDGHQ I¸U XWI¸UDQGHW DY GH V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOV XSSGUDJHQ

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

• P¸MOLJJ¸UD XSSI¸OMQLQJ RFK UDSSRUWHULQJ WLOO ULNVGDJHQ RFK DQGUD LQWUHV- VHQWHU RFK DWW

• NODUJ¸UD I¸UXWV¦WWQLQJDUQD I¸U GH HNRQRPLVND P§OHQ

8WJ§QJVSXQNWHU I¸U IDVWVW¦OODQGH DY XSSGUDJVP§O ¦U GHOV I¸UHP§OHW I¸U ERODJHWV YHUNVDPKHW GHOV YHUNVDPKHWHQV V\IWH GHW YLOO V¦JD GH ¸QVNY¦UGD H HNWHUQD DY ERODJHWV YHUNVDPKHW

'§ HWW ERODJV P¸MOLJKHWHU DWW XWI¸UD HWW V¦UVNLOW EHVOXWDW VDPK¦OOVXSS- GUDJ RFK DWW JHQHUHUD DYNDVWQLQJ ¦U LQE¸UGHV EHURHQGH VND IUDPWDJDQGH DY XSSGUDJVP§O RFK HNRQRPLVND P§O L QRUPDOIDOOHW JHQRPI¸UDV VRP HWW VDPRUGQDW SURMHNW 0HG HWW VDPRUGQDW SURMHNW NDQ DPELWLRQVQLY§Q DYVH- HQGH XSSGUDJVP§OHQ Y¦JDV PRW GHQ NRVWQDG L WHUPHU DY S§YHUNDQ S§ ULVN RFK DYNDVWQLQJ VRP HQ YLVV QLY§ I¸U HWW XSSGUDJVP§O LQQHE¦U

8SSGUDJVP§O EHVOXWDV DY ERODJVW¦PPDQ JHQRP HQ ¦JDUDQYLVQLQJ WLOO ERODJHW 8SSI¸OMQLQJ DY XSSGUDJVP§O VNHU VDPRUGQDW PHG XSSI¸OMQLQJ DY HNRQRPLVND P§O JHQRP GLDORJ PHOODQ I¸UHWU¦GDUH I¸U ¦JDUHQ RFK VW\UHO- VHQV RUGI¸UDQGH G¦U XWIDOOHW JHQWHPRW XSSGUDJVP§OHQ RFK VW\UHOVHQV V\Q S§ GHWVDPPD GLVNXWHUDV OLNVRP HYHQWXHOOD §WJ¦UGHU VRP SODQHUDV I¸U DWW Q§ P§OHQ

΅ Ή (NRQRPLVND P§O L ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH

† JDUHQV V\IWH PHG DWW IDVWVW¦OOD HNRQRPLVND P§O ¦U DWW

• V¦NHUVW¦OOD Y¦UGHVNDSDQGH JHQRP DWW VW\UHOVH RFK I¸UHWDJVOHGQLQJ DUEHWDU PRW O§QJVLNWLJD DPELWL¸VD RFK UHDOLVWLVND P§O

• XSSQ§ NDSLWDOH HNWLYLWHW JHQRP DWW W\GOLJJ¸UD NRVWQDGHQ I¸U HJHW NDSLWDO

• K§OOD ERODJHQV ȴQDQVLHOOD ULVN S§ HQ ULPOLJ QLY§

• WLOOI¸UV¦NUD ¦JDUHQ GLUHNWDYNDVWQLQJ JHQRP K§OOEDUD RFK I¸UXWV¦JEDUD XWGHOQLQJDU PHG K¦QV\Q WDJHQ WLOO ERODJHQV IUDPWLGD NDSLWDOEHKRY RFK ȴQDQVLHOOD VW¦OOQLQJ RFK DWW

• S§ HWW VWUXNWXUHUDW V¦WW P¦WD I¸OMD XSS RFK XWY¦UGHUD ERODJHQV O¸QVDP- KHW H HNWLYLWHW RFK ULVNQLY§

'H HNRQRPLVND P§OHQ GHȴQLHUDV L KXYXGVDN LQRP I¸OMDQGH NDWHJRULHU

• /¸QVDPKHWVP§O W H[ DYNDVWQLQJ S§ RSHUDWLYW NDSLWDO DYNDVWQLQJ S§ HJHW kapital eller rörelsemarginal)

• .DSLWDOVWUXNWXUP§O W H[ VNXOGV¦WWQLQJVJUDG HOOHU VROLGLWHW

• 8WGHOQLQJVP§O W H[ DQGHO DY QHWWRYLQVW

(Q YLNWLJ XWJ§QJVSXQNW YLG IDVWVW¦OODQGHW DY GH HNRQRPLVND P§OHQ ¦U ¦JD- UHQV NRVWQDG I¸U HJHW NDSLWDO HIWHUVRP GHQQD NRVWQDG \WWHUVW DYJ¸U RP VWDWHQ VRP ¦JDUH I§U HQ ULPOLJ RFK PDUNQDGVP¦VVLJ NRPSHQVDWLRQ I¸U GHW ULVNWDJDQGH ¦JDQGHW L HWW ERODJ LQQHE¦U )¸U O¸QVDPKHWV P§OHW XWJ¸U NRVW- QDGHQ I¸U HJHW NDSLWDO HWW JROY HIWHUVRP HQ DYNDVWQLQJ VRP V\VWHPDWLVNW XQGHUVWLJHU NDSLWDONRVWQDGHQ LQQHE¦U DWW Y¦UGH I¸UVW¸UV I¸U VWDWHQ VRP ¦JDUH .RVWQDGHQ I¸U HJHW NDSLWDO S§YHUNDU ¦YHQ GHQ RSWLPDOD NDSLWDOVWUXN- WXUHQ HIWHUVRP GHQ EHURU S§ UHODWLRQHQ PHOODQ NRVWQDGHQ I¸U HJHW RFK O§QDW NDSLWDO YLG ROLND JUDGHU DY VNXOGV¦WWQLQJ .RVWQDGHQ I¸U HJHW NDSLWDO S§YHUNDU RFNV§ LQGLUHNW XWGHOQLQJVSROLF\Q G§ GHQQD NRVWQDG ¦U HQ FHQ- WUDO NRPSRQHQW L EHG¸PQLQJHQ DY HWW ERODJV IUDPWLGD LQYHVWHULQJDU 'HVVD LQYHVWHULQJDU RFK GHUDV ELGUDJ WLOO Y¦UGHVNDSDQGHW ¦U L VLQ WXU DYJ¸UDQGH I¸U KXU VWRU GHO DY GH JHQHUHUDGH YLQVWHUQD VRP E¸U §WHULQYHVWHUDV RFK G¦UPHG I¸U KXU VWRU DQGHO VRP NDQ GHODV XW

$QGUD YLNWLJD XWJ§QJVSXQNWHU VRP DQY¦QGV YLG IDVWVW¦OODQGHW DY P§O ¦U DQDO\V DY ULVNHU RFK P¸MOLJKHWHU LQRP GH VMX K§OOEDUKHWVRPU§GHQ VRP GHȴ- QLHUDV L SXQNW Ά ΄ DY GHQ PDUNQDG VRP ERODJHW YHUNDU S§ M¦PI¸UHOVHU PHG DQGUD ERODJ VDPW DQDO\V DY ERODJHWV D ¦UVSODQ RFK KLVWRULN )¸U DWW WHVWD N¦QVOLJKHWHQ L P§OHQ PHG K¦QV\Q WLOO ROLND H[WHUQD RFK LQWHUQD IDNWRUHU J¸UV VOXWOLJHQ VWUHVVWHVWHU

'H HNRQRPLVND P§OHQ EHVOXWDV DY ERODJVVW¦PPDQ RFK GRNXPHQWHUDV GLUHNW L VW¦PPRSURWRNROOHW %HVOXWDGH HNRQRPLVND P§O J¦OOHU WLOO GHVV Q\D HOOHU I¸U¦QGUDGH P§O EHVOXWDV DY ERODJVVW¦PPD 8SSI¸OMQLQJ VNHU JHQRP GLDORJ PHOODQ I¸UHWU¦GDUH I¸U ¦JDUHQ RFK VW\UHOVHQV RUGI¸UDQGH G¦U XWIDOOHW JHQWHPRW GH HNRQRPLVND P§OHQ RFK VW\UHOVHQV V\Q S§ GHWVDPPD GLVNX- WHUDV OLNVRP HYHQWXHOOD §WJ¦UGHU VRP SODQHUDV I¸U DWW Q§ P§OHQ L HWW IUDP- §WEOLFNDQGH SHUVSHNWLY 6NXOOH \WWUH I¸UXWV¦WWQLQJDU VRP WLOO H[HPSHO U¦QWH- O¦JH RFK O¸QVDPKHW S§ EUDQVFKQLY§ I¸U¦QGUDV VLJQLȴNDQW RFK YDUDNWLJW NDQ ¦YHQ EHKRYHW DY HQ UHYLVLRQ DY P§OHQ GLVNXWHUDV

΅ Ί 5LNWOLQMHU

΅ Ί ΄ ([WHUQ UDSSRUWHULQJ /HGRUG I¸U I¸UYDOWQLQJHQ DY GH VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ ¦U ¸SSHQKHW DNWLYW ¦JDQGH VDPW RUGQLQJ RFK UHGD 'H VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ ¦JV \WWHUVW

93

101

Skr. 2015/16:140

Bilaga

JHPHQVDPW DY VYHQVND IRONHW YLONHW VW¦OOHU NUDY S§ HQ ¸SSHQ RFK SURIHV- VLRQHOO LQIRUPDWLRQVJLYQLQJ 'H VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQ VND XW¸YHU J¦OODQGH UHGRYLVQLQJVODJVWLIWQLQJ RFK JRG UHGRYLVQLQJVVHG L WLOO¦PSOLJD GHODU SUH- VHQWHUD §UVUHGRYLVQLQJ NYDUWDOVUDSSRUWHU VDPW ERNVOXWVNRPPXQLN« HQOLJW GH UHJOHU VRP J¦OOHU I¸U PDUNQDGVQRWHUDGH ERODJ

5HJHULQJHQV QX J¦OODQGH ULNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ I¸U I¸UHWDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH EHVOXWDGHV GHQ ΅Ό QRYHPEHU ΅ Ί 5DSSRUWHULQJHQ VND GHOV JH HQ JRG EHVNULYQLQJ DY GH VWDWOLJW ¦JGD ERODJHQV YHUNVDPKHW GHOV XWJ¸UD XQGHUODJ I¸U NRQWLQXHUOLJ XSSI¸OMQLQJ RFK XWY¦UGHULQJ DY EROD- JHQV YHUNVDPKHW RFK XSSVDWWD P§O 5LNWOLQMHUQD LQQHK§OOHU EODQG DQQDW LQIRUPDWLRQVNUDY DYVHHQGH K§OOEDUKHWVLQIRUPDWLRQ VH QHGDQ XQGHU Ά 5HJHULQJHQ KDU K¸JW VW¦OOGD DPELWLRQHU S§ RPU§GHW H[WHUQ UDSSRUWHULQJ Ζ ULNWOLQMHUQD VW¦OOV W\GOLJD NUDY S§ UDSSRUWHULQJ RFK UHGRYLVQLQJ DY EROD- JHQV DUEHWH PHG K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH 5HJHULQJHQ VHU NUDYHW S§ K§OOEDU- KHWVUHGRYLVQLQJ VRP HWW YHUNW\J I¸U JRG WUDQVSDUHQV %RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH KDU HWW XW¸NDW LQIRUPDWLRQVNUDY I¸U K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ HQOLJW ULNWOLQMHUQD RFK VND G¦UI¸U EODQG DQQDW WLOO¦PSD *5Ζ V LQWHUQDWLRQHOOD ULNWOLQ- MHU I¸U K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ YLG SXEOLFHULQJ DY K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJHQ

΅ Ί ΅ (UV¦WWQLQJ WLOO OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH 5HJHULQJHQV QX J¦OODQGH ULNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH EHIDWW- QLQJVKDYDUH L I¸UHWDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH EHVOXWDGHV GHQ ΅ DSULO ΅ Ό 5LPOLJD HUV¦WWQLQJDU ¦U YLNWLJW I¸U I¸UWURHQGHW I¸U Q¦ULQJVOLYHW L VWRUW RFK XWJ¸U I¸U UHJHULQJHQ HQ FHQWUDO GHO L ERODJVVW\UQLQJHQ 'HW ¦U VW\UHOVHQV DQVYDU DWW IDVWVW¦OOD HUV¦WWQLQJ WLOO GHQ YHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸UHQ 'HW ¦U YLN- WLJW DWW VW\UHOVHUQD EHKDQGODU IU§JRU RP HUV¦WWQLQJ WLOO GH OHGDQGH EHIDWW- QLQJVKDYDUQD S§ HWW PHGYHWHW DQVYDUVIXOOW RFK WUDQVSDUHQW V¦WW RFK DWW VW\UHOVHUQD I¸UV¦NUDU VLJ RP DWW GHQ WRWDOD HUV¦WWQLQJHQ ¦U ULPOLJ RFK Y¦O DYY¦JG 'HQ VND ¦YHQ YDUD NRQNXUUHQVNUDIWLJ WDNEHVW¦PG RFK ¦QGDP§OV HQOLJ VDPW ELGUD WLOO HQ JRG HWLN RFK I¸UHWDJVNXOWXU (UV¦WWQLQJHQ VND LQWH YDUD O¸QHOHGDQGH L I¸UK§OODQGH WLOO M¦PI¸UEDUD ERODJ XWDQ SU¦JODV DY P§WWIXOOKHW 'HVVD HUV¦WWQLQJVSULQFLSHU VND ¦YHQ YDUD Y¦JOHGDQGH I¸U ¸YULJD DQVW¦OOGD

΅ 2P VW\UHOVHQ

΅ ΄ 6W\UHOVHQV DQVYDU 6W\UHOVHQ DQVYDUDU I¸U DWW GH ERODJ G¦U VWDWHQ KDU ¦JDULQWUHVVHQ VN¸WV I¸UH- G¸POLJW LQRP GH UDPDU VRP ODJVWLIWQLQJHQ ERODJHWV ERODJVRUGQLQJ HYHQ- WXHOOD ¦JDUDQYLVQLQJDU RFK VWDWHQV ¦JDUSROLF\ JHU (Q GHO L DUEHWHW PHG DWW V¦NHUVW¦OOD DWW YHUNVDPKHWHQ §WQMXWHU R HQWOLJW I¸UWURHQGH ¦U DWW IDVWVW¦OOD I¸U YHUNVDPKHWHQ UHOHYDQWD SROLF\GRNXPHQW V§VRP HQ XSSI¸UDQGHNRG VRP EODQG DQQDW V¦NHUVW¦OOHU DWW JRG KXVK§OOQLQJ VNHU PHG VDPWOLJD UHVXU- VHU L YHUNVDPKHWHQ RFK DWW PLVVEUXN LQWH VNHU DY GHQ V¦UVW¦OOQLQJ GHW NDQ LQQHE¦UD DWW YDUD HWW ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH RFK DWW §UOLJHQ XWY¦UGHUD J¦OODQGH SROLF\GRNXPHQW RFK WLOOK¸UDQGH SURFHVVHU I¸U XSSI¸OMQLQJ RFK UHJHOHIWHUOHYQDG

΅ ΅ 6W\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVVHQ 5HJHULQJHQV P§O ¦U DWW VW\UHOVHUQD VND KD K¸J NRPSHWHQV VRP ¦U Y¦O DQSDVVDG WLOO UHVSHNWLYH ERODJV YHUNVDPKHW VLWXDWLRQ RFK IUDPWLGD XWPD- QLQJDU /HGDP¸WHUQD I¸UY¦QWDV KD HQ K¸J JUDG DY LQWHJULWHW VRP PRWVYDUDU GH NUDY S§ JRWW RPG¸PH VRP I¸UY¦QWDV DY I¸UHWU¦GDUH I¸U VWDWHQ

För de bolag med statligt ägande som inte är marknadsnoterade ersät-

WHU GH QHGDQ DQJLYQD SULQFLSHUQD .RGHQV UHJOHU L GHQ GHO GH DYVHU EHUHG- QLQJ DY EHVOXW RP QRPLQHULQJ DY VW\UHOVHOHGDP¸WHU RFK UHYLVRUHU

)¸U ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH WLOO¦PSDV HQKHWOLJD RFK JHPHQVDPPD SULQFLSHU I¸U HQ VWUXNWXUHUDG VW\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVV 6\IWHW ¦U DWW V¦NHUVW¦OOD HQ H HNWLY NRPSHWHQVI¸UV¸UMQLQJ WLOO ERODJHQV VW\UHOVHU Ζ PDUN- QDGVQRWHUDGH ERODJ G¦U VWDWHQ KDU HWW EHW\GDQGH ¦JDULQWUHVVH XWVHU HOOHU QRPLQHUDU VWDWHQ HQ OHGDPRW WLOO UHVSHNWLYH YDOEHUHGQLQJ 9DOEHUHGQLQJHQ

är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nominerings-

IU§JRU 6W\UHOVHQRPLQHULQJVSURFHVVHQ LQRP 5HJHULQJVNDQVOLHW NRRUGLQHUDV DY

1¦ULQJVGHSDUWHPHQWHW )¸U YDUMH ERODJ DQDO\VHUDV NRPSHWHQVEHKRYHW XWL- IU§Q ERODJHWV YHUNVDPKHW VLWXDWLRQ RFK IUDPWLGD XWPDQLQJDU UHVSHNWLYH VW\UHOVHQV VDPPDQV¦WWQLQJ RFK JHQRPI¸UGD VW\UHOVHXWY¦UGHULQJDU '¦UHI- WHU IDVWVW¦OOV HYHQWXHOOD UHNU\WHULQJVEHKRY RFK UHNU\WHULQJVDUEHWHW LQOHGV

΅ Ά 6W\UHOVHQV VDPPDQV¦WWQLQJ 8WJ§QJVSXQNWHQ I¸U YDUMH QRPLQHULQJ DY HQ VW\UHOVHOHGDPRW VND YDUD NRP- SHWHQVEHKRYHW L UHVSHNWLYH ERODJVVW\UHOVH 'HW ¦U YLNWLJW DWW VW\UHOVHQV VDPPDQV¦WWQLQJ ¦U V§GDQ DWW VW\UHOVHQ DOOWLG KDU V§GDQ EUDQVFKNXQVNDS HOOHU DQQDQ NRPSHWHQV VRP ¦U GLUHNW UHOHYDQW I¸U ERODJHW ¦YHQ Q¦U EROD- JHW XWYHFNODV RFK RPY¦UOGHQ I¸U¦QGUDV +§OOEDUW I¸UHWDJDQGH ¦U HQ YLN- WLJ IU§JD I¸U VWDWHQ VRP ¦JDUH RFK GHW NU¦YV DWW VW\UHOVHQ KDU I¸UP§JD DWW

DUEHWD VWUDWHJLVNW LQRP RPU§GHW )¸U DWW NRPPD L IU§JD I¸U HWW VW\UHOVH- XSSGUDJ IRUGUDV HQ K¸J NRPSHWHQV LQRP UHOHYDQW O¸SDQGH D ¦UVYHUNVDP- KHW D ¦UVXWYHFNOLQJ EUDQVFKNXQVNDS ȴQDQVLHOOD IU§JRU HOOHU LQRP DQGUD UHOHYDQWD RPU§GHQ '¦UXW¸YHU NU¦YV HQ VWDUN LQWHJULWHW RFK I¸UP§JD DWW VH WLOO ERODJHWV E¦VWD 9DUMH VW\UHOVHOHGDPRW VND NXQQD J¸UD VM¦OYVW¦QGLJD EHG¸PQLQJDU DY ERODJHWV YHUNVDPKHW

)¸U DWW XSSQ§ H HNWLYD VW\UHOVHU E¸U DQWDOHW OHGDP¸WHU YDUD VH[ WLOO §WWD SHUVRQHU 5HJHULQJHQV DYVLNW ¦U DWW HQGDVW KD RUGLQDULH OHGDP¸WHU L VW\- UHOVHUQD RFK LQJD VXSSOHDQWHU 9LG EHKRY NDQ HQ YLFH VW\UHOVHRUGI¸UDQGH XWVHV DY ERODJVVW¦PPDQ 6DPPDQV¦WWQLQJHQ DY YDUMH VW\UHOVH VND RFNV§ YDUD V§GDQ DWW EDODQV XSSQ§V DYVHHQGH EDNJUXQG NRPSHWHQVRPU§GH HUIDUHQKHW RFK N¸Q 9LG VDPPDQV¦WWQLQJHQ VND ¦YHQ P§QJIDOGVDVSHNWHU V§VRP HWQLVN RFK NXOWXUHOO EDNJUXQG Y¦JDV LQ 5HJHULQJHQ HIWHUVWU¦YDU HQ M¦PQ N¸QVI¸UGHOQLQJ RFK P§OV¦WWQLQJHQ ¦U DWW DQGHOHQ NYLQQRU UHVSHNWLYH P¦Q VND YDUD PLQVW · SURFHQW

8UYDOHW DY OHGDP¸WHU J¸UV XWLIU§Q HQ EUHG UHNU\WHULQJVEDV L V\IWH DWW WD WLOO YDUD S§ NRPSHWHQVHQ KRV V§Y¦O NYLQQRU RFK P¦Q VRP KRV SHUVR- QHU PHG ROLND EDNJUXQG RFK HUIDUHQKHWHU 'LVNULPLQHULQJ VRP KDU VDP- EDQG PHG N¸Q N¸QV¸YHUVNULGDQGH LGHQWLWHW HOOHU XWWU\FN HWQLVN WLOOK¸ULJ- KHW UHOLJLRQ HOOHU DQQDQ WURVXSSIDWWQLQJ IXQNWLRQVKLQGHU VH[XHOO O¦JJQLQJ HOOHU §OGHU I§U LQWH I¸UHNRPPD 1¦U SURFHVVHQ DYVOXWDWV VND JMRUGD QRPL- QHULQJDU R HQWOLJJ¸UDV HQOLJW .RGHQ *HQRP HWW HQKHWOLJW RFK VWUXNWXUHUDW DUEHWVV¦WW WLOOI¸UV¦NUDV NYDOLWHW L KHOD QRPLQHULQJVDUEHWHW

΅ · 6W\UHOVHOHGDP¸WHUV REHURHQGH 9DG J¦OOHU VW\UHOVHOHGDP¸WHUV REHURHQGH ȴQQV HQOLJW SXQNWHQ ΅ Ά RYDQ HWW JUXQGO¦JJDQGH NUDY DWW HQ OHGDPRW VND EHVLWWD HQ K¸J JUDG DY LQWHJUL- WHW (Q OHGDPRW I§U LQWH VW§ L V§GDQW EHURHQGHI¸UK§OODQGH WLOO ERODJHW HOOHU GHVV OHGQLQJ DWW GHQQD VM¦OYVW¦QGLJKHW NDQ LIU§JDV¦WWDV (Q DYYLNHOVH L I¸U- K§OODQGH WLOO .RGHQ DYVHHQGH VW\UHOVHOHGDP¸WHUV REHURHQGH ¦U DWW VW\UHO- VHOHGDP¸WHUV REHURHQGH L I¸UK§OODQGH WLOO VWDWHQ VRP VW¸UUH ¦JDUH VDPW L I¸UK§OODQGH WLOO ERODJHW RFK ERODJVOHGQLQJHQ LQWH UHGRYLVDV .RGHQ WDU KXYXGVDNOLJHQ VLNWH S§ ERODJ PHG HWW VSULWW ¦JDQGH 6N¦OHW WLOO .RGHQV NUDY L GHWWD K¦QVHHQGH ¦U L KXYXGVDN I¸U DWW VN\GGD PLQRULWHWV¦JDUH Ζ VWDWOLJW helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl

DWW UHGRYLVD GHQQD IRUP DY REHURHQGH Ζ PDUNQDGVQRWHUDGH ERODJ G¦U VWD- WHQ KDU HWW ¦JDULQWUHVVH UHGRYLVDV GRFN VW¦PPRYDOGD VW\UHOVHOHGDP¸WHUV REHURHQGH L I¸UK§OODQGH WLOO V§Y¦O ERODJHW VRP GHO¦JDUHQ VWDWHQ

΅ Έ 6W\UHOVHQV RUGI¸UDQGH 6W\UHOVHQV RUGI¸UDQGH Y¦OMV DY ERODJVVW¦PPDQ 6W\UHOVHRUGI¸UDQGHQV V¦UVNLOGD UROO EHKDQGODV L .RGHQ RFK DNWLHERODJVODJHQ

'H V¦UVNLOGD XSSJLIWHU VRP VW\UHOVHRUGI¸UDQGHQ VND KD L VW\UHOVHDUEHWHW SUHFLVHUDV L DUEHWVRUGQLQJHQ I¸U VW\UHOVHQ (Q V§GDQ V¦UVNLOG XSSJLIW VRP §OLJJHU VW\UHOVHRUGI¸UDQGHQ ¦U GHW V§ NDOODGH VDPRUGQLQJVDQVYDUHW 1¦U ERODJHW VW§U LQI¸U V¦UVNLOW YLNWLJD DYJ¸UDQGHQ VND VW\UHOVHQ JHQRP VW\UHOVH- RUGI¸UDQGHQ VNULIWOLJHQ VDPRUGQD VLQ V\Q PHG I¸UHWU¦GDUH I¸U ¦JDUHQ 'HW ¦U VW\UHOVHQ VRP KDU DWW WD LQLWLDWLY WLOO RFK EHG¸PD L YLOND IDOO VDPRUGQLQJ VND VNH JHQRP VW\UHOVHRUGI¸UDQGHQ LQI¸U HWW YLVVW VW\UHOVHEHVOXW

΅ Ή 6W\UHOVHQV DUEHWVIRUPHU 'HW ¦U YDUMH VW\UHOVHV DQVYDU DWW EHG¸PD EHKRYHW DY DWW LQU¦WWD V¦UVNLOGD XWVNRWW Ζ GH IDOO XWVNRWW LQU¦WWDV VND .RGHQV SULQFLSHU YDUD Y¦JOHGDQGH I¸U GHVV DUEHWH † YHQ L ¸YULJW VND .RGHQV SULQFLSHU YDUD Y¦JOHGDQGH I¸U VW\UHO- VHQV DUEHWVIRUPHU Ζ ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH E¸U ȴUPDWHFNQLQJVU¦WWHQ HQEDUW XW¸YDV DY WY§ HOOHU ȵHUD SHUVRQHU L I¸UHQLQJ RFK G¦U PLQVW HQ DY ȴU- PDWHFNQDUQD ¦U VW\UHOVHOHGDPRW HOOHU YHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸U

΅ Ί 9HUNVW¦OODQGH GLUHNW¸U (Q DY VW\UHOVHQV YLNWLJDVWH XSSJLIWHU ¦U DWW XWVH XWY¦UGHUD RFK YLG EHKRY HQWOHGLJD GHQ YHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸UHQ (QOLJW .RGHQ NDQ YHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸UHQ LQJ§ L VW\UHOVHQ PHQ I§U LQWH YDUD GHVV RUGI¸UDQGH 5HJHULQJHQ DQVHU DWW GHW ¦U YLNWLJW DWW V¦UVNLOMD VW\UHOVHQV RFK YHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸- UHQV UROOHU RFK G¦UI¸U VND LQWH YHUNVW¦OODQGH GLUHNW¸UHQ YDUD OHGDPRW L VW\UHOVHQ

΅ 8WY¦UGHULQJ DY VW\UHOVHUQD 6W\UHOVHQV DUEHWH VND XWY¦UGHUDV §UOLJHQ (QOLJW .RGHQ ¦U GHW VW\UHOVHRUG- I¸UDQGHQV XSSJLIW DWW VH WLOO DWW XWY¦UGHULQJHQ JHQRPI¸UV RFK DWW YDOEHUHG- QLQJHQ LQIRUPHUDV RP XWY¦UGHULQJHQV UHVXOWDW

Ζ GH VWDWOLJW KHO¦JGD ERODJHQ VND 5HJHULQJVNDQVOLHW LQIRUPHUDV RP XWY¦U- GHULQJHQV UHVXOWDW Ζ 5HJHULQJVNDQVOLHWV DUEHWH PHG VW\UHOVHQRPLQHULQJV- SURFHVVHQ LQJ§U GHVVXWRP HQ O¸SDQGH HJHQ XWY¦UGHULQJ DY VDPWOLJD VWDW- OLJW ¦JGD ERODJV VW\UHOVHU

94

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

102

Skr. 2015/16:140

Bilaga

΅ Ό 6W\UHOVHQV DUYRGHQ 6W\UHOVHOHGDP¸WHU XSSE¦U HUV¦WWQLQJ I¸U GHQ DUEHWVLQVDWV RFK GHW DQVYDU VRP VW\UHOVHXSSGUDJHW LQQHE¦U 6W\UHOVHRUGI¸UDQGHV HYHQWXHOO YLFH VW\UHOVHRUGI¸UDQGHV RFK ¸YULJD OHGDP¸WHUV DUYRGHQ EHVOXWDV DY ERODJV- VW¦PPDQ † YHQ DUYRGHQ WLOO VW\UHOVHOHGDP¸WHU VRP DUEHWDU LQRP DY VW\UHO- VHQ V¦UVNLOW LQU¦WWDW XWVNRWW VND EHVOXWDV S§ ERODJVVW¦PPD )¸U DWW XWVNRWWV- DUYRGHULQJ VND XWJ§ VND DUEHWHW L XWVNRWWHW YDUD DY EHW\GDQGH RPIDWWQLQJ 9LG SHULRGHU DY K¸J DUEHWVEHODVWQLQJ NDQ XWVNRWWVDUYRGHULQJHQ DQSDV- VDV XQGHU EHJU¦QVDG WLG 7LOO DQVW¦OOGD L 5HJHULQJVNDQVOLHW VRP ¦U VW\UHO- VHOHGDP¸WHU L ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH XWJ§U VRP UHJHO LQJHW VW\UHOVH HOOHU XWVNRWWVDUYRGH IU§Q ERODJHW $UYRGH NDQ GRFN L XQGDQWDJVIDOO XWJ§ WLOO DQVW¦OOG L 5HJHULQJVNDQVOLHW HIWHU EHVOXW S§ ERODJVVW¦PPD

2P VW\UHOVH HOOHU XWVNRWWVDUYRGH IDNWXUHUDV DY OHGDPRW LQRP UDPHQ I¸U Q¦ULQJVYHUNVDPKHW EHGULYHQ L HQVNLOG ȴUPD PHG ) VNDWWVHGHO HOOHU ERODJ VND GHW L VDPEDQG PHG DWW VW¦PPREHVOXWHW RP DUYRGHQ EHKDQGODV XSSO\- VDV RP DWW S§ EHVOXWDGH DUYRGHQ WLOONRPPHU VRFLDOD DYJLIWHU HQOLJW ODJ VRP XWEHWDODV WLOO VW\UHOVHOHGDPRWHQV HQVNLOGD ȴUPD HOOHU ERODJ $YWDO PHG VW\- UHOVHOHGDPRWV HQVNLOGD ȴUPD PHG ) VNDWW VHGHO HOOHU ERODJ RP IDNWXUHULQJ DY VW\UHOVH RFK XWVNRWWVDUYRGH VND YDUD NRVWQDGVQHXWUDOW I¸U GHW XWEHWD- ODQGH ERODJHW

'HW VND XQGYLNDV DWW VW\UHOVHOHGDPRW HOOHU VW\UHOVHVXSSOHDQW DQOLWDV VRP NRQVXOW L ERODJHW RFK G¦UPHG HUK§OOHU NRQVXOWDUYRGH XW¸YHU VW\UHOVHDUYR- GHW 2P V§ ¦QG§ VNHU VND XSSGUDJHW SU¸YDV DY VW\UHOVHQ L YDUMH HQVNLOW IDOO YDUD NODUW DYVNLOMEDUW IU§Q GHW RUGLQDULH VW\UHOVHXSSGUDJHW DYJU¦QVDW L WLG RFK UHJOHUDW L DYWDO PHOODQ ERODJHW RFK OHGDPRWHQ 3ULQFLSHUQD I¸U NRQVXO- WDUYRGHQ VND XQGHUVW¦OODV ERODJVVW¦PPDQV EHVOXW L VW\UHOVHQV I¸UVODJ WLOO ULNWOLQMHU I¸U HUV¦WWQLQJ WLOO OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

ΖQI¸U EHVOXW S§ VW¦PPDQ RP VW\UHOVHQV DUYRGHQ VND HQ DQDO\V J¸UDV G¦U DUYRGHQDV QLY§ M¦PI¸UV PHG DUYRGHQD L DQGUD M¦PI¸UEDUD ERODJ $UYRGHQD VND YDUD NRQNXUUHQVNUDIWLJD PHQ LQWH PDUNQDGVOHGDQGH 'HW ȴQQV LQJHW VRP KLQGUDU DWW ERODJVVW¦PPDQ EHVOXWDU RP HUV¦WWQLQJ WLOO DUEHWVWDJDU- UHSUHVHQWDQWHU 3ULQ FLSHQ I¸U ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH ¦U GRFN DWW V§GDQ HUV¦WWQLQJ LQWH XWJ§U

Ά +§OOEDUW I¸UHWDJDQGH

Ά ΄ 6\IWH RFK GHȴQLWLRQ

Ζ V\IWH DWW IU¦PMD HQ O§QJVLNWLJW K§OOEDU Y¦UGHWLOOY¦[W L ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH LQWHJUHUDV K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH L ¦JDUVW\UQLQJHQ %RODJ PHG VWDW- OLJW ¦JDQGH VND DJHUD I¸UHG¸POLJW LQRP RPU§GHW K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH RFK L ¸YULJW DJHUD S§ HWW V¦WW V§ DWW GH §WQMXWHU R HQWOLJW I¸UWURHQGH 5HJHULQJHQV DUEHWH PHG K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH XWJ§U IU§Q %UXQGWODQGNRP- PLVVLRQHQV XUVSUXQJOLJD GHȴQLWLRQ DY EHJUHSSHW K§OOEDU XWYHFNOLQJ IU§Q ΄Ό Ί En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov

XWDQ DWW ¦YHQW\UD NRPPDQGH JHQHUDWLRQHUV P¸MOLJKHWHU DWW WLOOIUHGVVW¦OOD VLQD EHKRY Hållbart företagande innefattar områdena mänskliga rättighe-

WHU DUEHWVYLOONRU PLOM¸ DQWL NRUUXSWLRQ RFK D ¦UVHWLN VDPW M¦PVW¦OOGKHW RFK P§QJIDOG %RODJHQV DQVYDUVWDJDQGH LQRP RPU§GHW K§OOEDUW I¸UHWD- JDQGH ELGUDU WLOO GHUDV NRQNXUUHQVNUDIW (Q LQWHJUHULQJ DY K§OOEDUKHWVIU§JRU L YHUNVDPKHWHQ ¦U G¦UPHG HQ VM¦OYNODU GHO L HQ O§QJVLNWLJ D ¦UVVWUDWHJL RFK D ¦UVXWYHFNOLQJ 8SSI¸OMQLQJ DY ERODJHWV DUEHWH PHG K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH sker integrerat med övriga ägarfrågor genom dialog mellan företrädare för

¦JDUHQ RFK ERODJHW

Ά ΅ )¸UHG¸POLJW DJHUDQGH

Ά ΅ ΄ ΖQOHGQLQJ

Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt inom hållbart före- tagande vilket framför allt innebär att bolagen ska

• DUEHWD VWUDWHJLVNW LQWHJUHUD IU§JRUQD L VLQ D ¦UVVWUDWHJL RFK IDVWVW¦OOD VWUDWHJLVND K§OOEDUKHWVP§O

• DJHUD WUDQVSDUHQW L IU§JRU VRP U¸U Y¦VHQWOLJD ULVNHU RFK P¸MOLJKHWHU RFK I¸UD HQ DNWLY GLDORJ PHG ERODJHWV LQWUHVVHQWHU L VDPK¦OOHW

• VDPDUEHWD PHG DQGUD ERODJ RFK UHOHYDQWD RUJDQLVDWLRQHU VDPW

• HIWHUOHYD LQWHUQDWLRQHOOD ULNWOLQMHU S§ RPU§GHW

3XQNWHUQD HQOLJW RYDQ SUHFLVHUDV Q¦UPDUH L Ά ΅ ΅ȂΆ ΅ Έ

5HJHULQJHQ DQVHU DWW DUEHWHW PHG PLOM¸ RFK NOLPDW ¦U YLNWLJW RFK YHUNDU I¸U DWW GH DY ULNVGDJHQ EHVOXWDGH JHQHUDWLRQVP§OHW RFK PLOM¸NYDOLWHWVP§OHQ VND XSSQ§V %RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH VND DJHUD I¸UHG¸POLJW LQRP PLOM¸-

9(5. 6$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67$7/Ζ*7 † *$1'(

området vilket bland annat innebär att bolagen bör sträva efter minskad

NOLPDW RFK PLOM¸S§YHUNDQ JHQRP HQ K§OOEDU RFK JLIWIUL UHVXUVDQY¦QGQLQJ 'HW ¸YHUJULSDQGH P§OHW I¸U UHJHULQJHQV P§QJIDOGVDUEHWH ¦U DWW VNDSD Y¦UGH I¸U GHW VYHQVND VDPK¦OOHW JHQRP DWW WLOOYDUDWD NRPSHWHQV RFK HUID- UHQKHW IU§Q KHOD VDPK¦OOHW 'LVNULPLQHULQJ VRP KDU VDPEDQG PHG N¸Q N¸QV¸YHUVNULGDQGH LGHQWLWHW HOOHU XWWU\FN HWQLVN WLOOK¸ULJKHW UHOLJLRQ HOOHU DQQDQ WURVXSSIDWWQLQJ IXQNWLRQVKLQGHU VH[XHOO O¦JJQLQJ HOOHU §OGHU I§U LQWH I¸UHNRPPD L I¸UK§OODQGH WLOO YDUH VLJ DQVW¦OOGD D ¦UVSDUWQHUV NXQGHU RFK OHYHUDQW¸UHU HOOHU DQGUD VRP ERODJHQ NRPPHU L NRQWDNW PHG %RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH VND EHDNWD P§QJIDOGVDVSHNWHU L VLQ YHUNVDPKHW RFK

SHUVRQDO SROLWLN

Bolag med statligt ägande ska vara föredömen i jämställdhetsarbe-

WHW 5HJHULQJHQ VHU GHW VRP HQ IRUWO¸SDQGH RFK DQJHO¦JHQ XSSJLIW DWW GHQ NRPSHWHQV RFK HUIDUHQKHW VRP V§Y¦O NYLQQRU VRP P¦Q EHVLWWHU WDV WLOO YDUD 'HW J¦OOHU LQWH PLQVW YLG WLOOV¦WWQLQJDU S§ FKHIVQLY§ L ERODJHQ 5HJHU- ingen anser det vara av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande

VW¦OOQLQJ 3UHFLV VRP VWDWHQ VRP ¦JDUH DJHUDU I¸U M¦PVW¦OOGD VW\UHOVHU ¦U GHW DQJHO¦JHW DWW ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH GULYHU XWYHFNOLQJHQ PRW HQ EDODQVHUDG N¸QVI¸UGHOQLQJ S§ I¸UHWDJVOHGDQGH EHIDWWQLQJDU %RODJ PHG statligt ägande ska i övrigt arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i hela sin

YHUNVDPKHW (WW V¦WW DWW DJHUD I¸UHG¸POLJW LQRP RPU§GHQD DQWL NRUUXSWLRQ RFK D ¦UVH- WLN ¦U DWW I¸OMD DY ΖQVWLWXWHW 0RW 0XWRU IDVWVW¦OOG .RG RP J§YRU EHO¸QLQJDU RFK DQGUD I¸UP§QHU L Q¦ULQJVOLYHW

Ά ΅ ΅ $UEHWD VWUDWHJLVNW 'HW ¦U YLNWLJW DWW ERODJ XWLIU§Q VLQ EUDQVFK RFK GH PDUNQDGHU GH YHUNDU S§ LGHQWLȴHUDU RFK KDQWHUDU ULVNHU RFK D ¦UVP¸MOLJKHWHU LQRP RPU§GHW K§OO- EDUW I¸UHWDJDQGH %RODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH VND KD HQ JHQRPW¦QNW RFK I¸UDQNUDG SROLF\ RFK VWUDWHJL VDPW IDVWVW¦OOGD VWUDWHJLVND P§O LQRP RPU§- GHW K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH 0§OHQ VND YDUD I§ RFK ¸YHUJULSDQGH UHOHYDQWD I¸U ERODJHWV D ¦UVYHUNVDPKHW RFK K§OOEDUKHWVXWPDQLQJDU RFK L I¸UHNRP- PDQGH IDOO YDUD UHOHYDQWD I¸U ERODJHWV V¦UVNLOW EHVOXWDGH VDPK¦OOVXSSGUDJ 0§OHQ VND ¦YHQ YDUD O§QJVLNWLJD XWPDQDQGH XSSI¸OMQLQJVEDUD VDPW W\GOLJD RFK HQNOD DWW NRPPXQLFHUD 'HW ¦U VW\UHOVHQV DQVYDU DWW IDVWVW¦OOD P§O RFK VWUDWHJL I¸U ERODJHWV DUEHWH LQRP K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH

Ά ΅ Ά $JHUD WUDQVSDUHQW *HQRP DWW I¸UD HQ ¸SSHQ RFK NRQVWUXNWLY GLDORJ PHG VLQD YLNWLJDVWH LQWUHV- VHQWHU DJHUDU ERODJHQ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH WUDQVSDUHQW DYVHHQGH ULVNHU RFK P¸MOLJKHWHU LQRP RPU§GHW K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH VDPW KXU ERODJHW DUEHWDU I¸U DWW KDQWHUD GHVVD 9LGDUH VND ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH NRPPXQLFHUD VLWW DUEHWH PHG K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH V§Y¦O H[WHUQW VRP LQWHUQW Ζ UHJHU- LQJHQV ULNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ EHVOXWDGH ΅ Ί VW¦OOV W\GOLJD NUDY S§ UDSSRUWHULQJ RFK UHGRYLVQLQJ DY ERODJHQV DUEHWH PHG K§OOEDUW I¸UHWD- JDQGH

Ά ΅ · 6DPDUEHWD Ζ V\IWH DWW IU¦PMD NXQVNDSV¸YHUI¸ULQJ RFK H HNWLYLWHW L DUEHWHW LQRP RPU§- det hållbart företagande förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete inom området såväl i den egna verksamheten som i samar-

EHWH PHG D ¦UVSDUWQHUV NXQGHU OHYHUDQW¸UHU RFK ¸YULJD LQWUHVVHQWHU

Ά ΅ Έ (IWHUOHYD LQWHUQDWLRQHOOD ULNWOLQMHU

Bolag med statligt ägande ska arbeta för efterlevnad av internationella

ULNWOLQMHU NULQJ PLOM¸K¦QV\Q P¦QVNOLJD U¦WWLJKHWHU DUEHWVYLOONRU DQWL NRU- UXSWLRQ RFK D ¦UVHWLN 5HJHULQJHQ KDU LGHQWLȴHUDW I¸OMDQGH LQWHUQDWLR- QHOOD SULQFLSHU RFK ULNWOLQMHU VRP Y¦VHQWOLJD DWW I¸OMD I¸U ERODJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH GH WLR SULQFLSHUQD L )1 V *OREDO &RPSDFW )1 V Y¦JOHGDQGH SULQFL- SHU I¸U I¸UHWDJ RFK P¦QVNOLJD U¦WWLJKHWHU VDPW 2(&' V ULNWOLQMHU I¸U PXOWL- QDWLRQHOOD I¸UHWDJ 'HVVD SULQFLSHU RFK ULNWOLQMHU E\JJHU S§ LQWHUQDWLRQHOOD NRQYHQWLRQHU RFK DYWDO RFK KDU IRUPXOHUDWV L VDPDUEHWH PHOODQ VWDWHU I¸UHWDJ DUEHWVWDJDURUJDQLVDWLRQHU RFK DQGUD LQWUHVVHQWHU L V\IWH DWW JH Q¦ULQJVOLYHW Y¦JOHGQLQJ L KDQWHULQJ DY ULVNHU RFK D ¦UVP¸MOLJKHWHU LQRP RPU§GHW I¸U K§OOEDUW I¸UHWDJDQGH

%LODJD ΄ 5LNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ

%LODJD ΅ 5LNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

103

Skr. 2015/16:140

Bilaga

5LNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ

5HJHULQJHQ EHVOXWDGH GHQ ΅Ό QRYHPEHU ΅ Ί RP QHGDQVW§HQGH ULNWOLQMHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ I¸U I¸UHWDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 'HVVD HUV¦WWHU GH WLGL- JDUH ULNWOLQMHUQD VRP EHVOXWDGHV ΅ ΅ 5LNWOLQMHUQD KDU NRPSOHWWHUDWV PHG XW¸NDGH RFK W\GOLJDUH LQIRU- PDWLRQVNUDY DYVHHQGH K§OOEDUKHWVLQIRUPDWLRQ 'H VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ O\GHU XQGHU VDPPD ODJDU VRP SULYDW¦JGD I¸UHWDJ H[HPSHOYLV DNWLHERODJVODJHQ ERNI¸ULQJV RFK §UVUHGRYLVQLQJVODJHQ 5LNWOLQMHUQD ¦U ett komplement till gällande redovisningslagstiftning

RFK JRG UHGRYLVQLQJVVHG )¸UHWDJHQ VND VHQDVW IU§Q RFK PHG GHW U¦NHQVNDSV§U VRP LQOHGV GHQ ΄ MDQXDUL ΅ UDSSRUWHUD HQOLJW ULNWOLQMHUQD

Inledning

6WDWHQ ¦U HQ EHW\GDQGH I¸UHWDJV¦JDUH L 6YHULJH )¸UHWDJHQ UHSUHVHQWHUDU VWRUD Y¦UGHQ RFK I¸UHWDJHQ ¦JV \WWHUVW JHPHQVDPW DY VYHQVND IRONHW YLONHW VW¦OOHU NUDY S§ HQ ¸SSHQ RFK SURIHVVLRQHOO LQIRUPDWLRQVJLYQLQJ

Informationsgivning

/HGRUG I¸U UHJHULQJHQV I¸UYDOWQLQJ ¦U ¸SSHQKHW DNWLYW ¦JDQGH VDPW RUG- QLQJ RFK UHGD ˜ YHUJULSDQGH P§O PHG I¸UYDOWQLQJHQ DY I¸UHWDJHQ ¦U DWW VNDSD Y¦UGH RFK DWW L I¸UHNRPPDQGH IDOO VH WLOO DWW XWWU\FNWD VDPK¦OOVLQWUHV- VHQ LQIULDV 'H VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQV H[WHUQD UDSSRUWHULQJ VRP RPIDW- WDU §UVUHGRYLVQLQJ NYDUWDOVUDSSRUWHU ERODJVVW\UQLQJVUDSSRUW UDSSRUW RP LQWHUQ NRQWUROO RFK K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ VND YDUD OLND WUDQVSDUHQW VRP L E¸UVQRWHUDGH I¸UHWDJ 5DSSRUWHULQJHQ VND GHOV JH HQ JRG EHVNULY- QLQJ DY GH VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQV YHUNVDPKHW GHOV XWJ¸UD XQGHUODJ I¸U NRQWLQXHUOLJ XSSI¸OMQLQJ RFK XWY¦UGHULQJ DY I¸UHWDJHQV YHUNVDPKHW RFK XSSVDWWD P§O 5HJHULQJHQ NRPPHU DWW XWY¦UGHUD HIWHUOHYQDGHQ DY ULNWOLQ- MHU I¸U H[WHUQ UDSSRUWHULQJ I¸U I¸UHWDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH 8WY¦UGHULQJHQ kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om före-

WDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH (Q DQVYDUVIXOO RFK SURIHVVLRQHOO ¦JDUH E¸U EODQG DQQDW WD DQVYDU I¸U IU§JRU RP K§OOEDU XWYHFNOLQJ VRP WLOO H[HPSHO IU§JRU VRP U¸U HWLN PLOM¸ P¦QVNOLJD U¦WWLJKHWHU M¦PVW¦OOGKHW RFK P§QJIDOG 'HW ¦U DOOD I¸UHWDJV DQVYDU PHQ GH VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ VND YDUD I¸UHG¸PHQ RFK OLJJD L IUDPNDQW L DUEHWHW PHG GHWWD 5HJHULQJHQ I¸UVW¦UNHU VLQD K¸JW VW¦OOGD DPELWLRQHU S§ RPU§GHW RFK JHQRP GHVVD ULNWOLQMHU VW¦OOHU UHJHU- LQJHQ W\GOLJDUH NUDY S§ UDSSRUWHULQJ RFK UHGRYLVQLQJ Ζ VWDWHQV ¦JDUSROLF\ DQJHV DWW VW\UHOVHUQD L GH VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ DQVYDUDU I¸U IU§JRU VRP U¸U H[HPSHOYLV HWLN PLOM¸ P¦QVNOLJD U¦WWLJKHWHU M¦PVW¦OOGKHW RFK P§QJ- IDOG $WW I¸UHWDJHQ KDU HQ JHQRPW¦QNW VWUDWHJL I¸U DWW KDQWHUD GHVVD K§OO- EDUKHWVIU§JRU ¦U HQ YLNWLJ GHO DY UHJHULQJHQV ¦JDUSROLF\ $UEHWHW VND NRP- PXQLFHUDV V§Y¦O LQWHUQW VRP H[WHUQW +§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ ¦U HWW YHUNW\J I¸U DWW GULYD DUEHWHW PHG K§OOEDU XWYHFNOLQJ IUDP§W JHQRP DWW V\VWHPDWLVNW DUEHWD PHG W\GOLJ UDSSRUWHULQJ RFK XSSI¸OMQLQJ 6W\UHOVHUQD L GH VWDWOLJW

ägda företagen ansvarar för att företagen presenterar en hållbarhetsredo-

YLVQLQJ HQOLJW *OREDO 5HSRUWLQJ ΖQLWLDWLYH *5Ζ V ULNWOLQMHU VRP WLOOVDPPDQV PHG ¸YULJ ȴQDQVLHOO UDSSRUWHULQJ XWJ¸U HWW VDPODW XQGHUODJ I¸U XWY¦UGHULQJ RFK XSSI¸OMQLQJ *5Ζ V ULNWOLQMHU ¦U LQWHUQDWLRQHOOD QRUPJLYDQGH ULNWOLQMHU I¸U K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ

Riktlinjernas tillämpning

)¸UHWDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH VND WLOO¦PSD GHVVD ULNWOLQMHU Ζ GH IDOO VWDWHQ ¦U HQ DY ȵHUD ¦JDUH DYVHU UHJHULQJHQ DWW L VDPU§G PHG I¸UHWDJHW RFK ¸YULJD ¦JDUH YHUND I¸U DWW GHVVD ULNWOLQMHU WLOO¦PSDV ¦YHQ L GH GHO¦JGD I¸UHWDJHQ 5LNWOLQMHUQD E\JJHU S§ SULQFLSHQ ȋI¸OMD HOOHU I¸UNODUDȋ VRP LQQHE¦U DWW HWW I¸UHWDJ NDQ J¸UD DYYLNHOVHU IU§Q ULNWOLQMHUQD RP HQ W\GOLJ I¸UNODULQJ PHG PRWLYHULQJ WLOO DYYLNHOVHQ DQJHV 'HQ NRQVWUXNWLRQHQ J¸U ULNWOLQMHUQD WLOO- O¦PSEDUD PHG ELEHK§OOHQ UHOHYDQV EODQG DOOD I¸UHWDJ RDYVHWW VWRUOHN HOOHU EUDQVFK XWDQ DWW JH DYNDOO S§ UHGRYLVQLQJ RFK UDSSRUWHULQJHQV KXYXG- V\IWH 6W\UHOVHQ VND L §UVUHGRYLVQLQJHQ EHVNULYD RFK DQJH KXU ULNWOLQMHUQD

KDU WLOO¦PSDWV XQGHU GHW VHQDVWH U¦NHQVNDSV§UHW VDPW NRPPHQWHUD HYHQWXHOOD DYYLNHOVHU

1DPQ¦QGUDW WLOO 1$6'$4 20; 6WRFNKROP $NWLHERODJ

Ansvarsförhållanden

6W\UHOVHUQD L GH VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ DQVYDUDU I¸U DWW I¸UHWDJHQV UHGRYLV- QLQJ RFK UDSSRUWHULQJ I¸OMHU GHVVD EHVOXWDGH ULNWOLQMHU )¸UHWDJHQ VND VQD- UDVW RFK VHQDVW IU§Q RFK PHG GHW U¦NHQVNDSV§U VRP LQOHGV GHQ ΄ MDQXDUL ΅ UDSSRUWHUD HQOLJW ULNWOLQMHUQD 6W\UHOVHUQD L GH VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ DQVYD- UDU I¸U DWW I¸UHWDJHQ XW¸YHU J¦OODQGH UHGRYLVQLQJVODJVWLIWQLQJ RFK JRG UHGR- YLVQLQJVVHG L WLOO¦PSOLJD GHODU SUHVHQWHUDU §UVUHGRYLVQLQJ NYDUWDOV UDSSRUWHU VDPW ERNVOXWVNRPPXQLN« HQOLJW 20; 1RUGLF ([FKDQJH 6WRFNKROP $% V ΄ reg- OHU L QRWHULQJVDYWDO 'HW LQQHE¦U RFNV§ DWW I¸UHWDJHQ VND UHGRYLVD HQ ERODJV- VW\UQLQJVUDSSRUW RFK HQ UDSSRUW RP LQWHUQ NRQWUROO HQOLJW 6YHQVN NRG I¸U ERODJVVW\UQLQJ

)¸UHWDJHQ VND RFNV§ P¸WD GH NUDY VRP ȴQQV L ODJ ΅ Έ ΈΌ RP LQV\Q L YLVVD ȴQDQVLHOOD I¸UELQGHOVHU PHG PHUD '¦UXW¸YHU DQVYDUDU VW\UHOVHUQD för att företagen presenterar en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s rikt-

OLQMHU 'H UHJHOYHUN VRP RPJHU I¸UHWDJ I¸U¦QGUDV RFK XSSGDWHUDV O¸SDQGH ¸YHU WLGHQ 'H VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ I¸UY¦QWDV I¸OMD XWYHFNOLQJHQ RFK I¸U- ¦QGULQJDU L ODJDU QRUPHU RFK UHNRPPHQGDWLRQHU L WDNW PHG DWW GH I¸U¦QG- UDV 6W\UHOVHQ VND I¸OMD XWYHFNOLQJHQ RFK VN\QGVDPW EHVOXWD RP UHOHYDQWD §WJ¦UGHU WLOO I¸OMG DY I¸U¦QGULQJDUQD

Principer för extern rapportering och rapporteringsansvar

Årsredovisning

'H VWDWOLJW ¦JGD I¸UHWDJHQ VND L årsredovisningen enligt bland annat års- UHGRYLVQLQJVODJHQ ΄ΌΌΈ ΄ΈΈ· ‡ 5/ JH HQ U¦WWYLVDQGH ELOG DY XWYHFNOLQJHQ DY I¸UHWDJHQV YHUNVDPKHW VW¦OOQLQJ RFK UHVXOWDW L HQOLJKHW PHG ODJDU RFK SUD[LV Ζ GHWWD LQJ§U H[HPSHOYLV

• $ ¦UVLG« VWUDWHJL YHUNVDPKHW PDUNQDG NXQGHU RFK NRQNXUUHQWHU VDPW RUJDQLVDWLRQ

• 5LVNHU RFK ULVNKDQWHULQJ P¸MOLJKHWHU RFK KRW N¦QVOLJKHWV DQDO\V VRP EHVNULYHU I¸UHWDJHWV KXYXGVDNOLJD ȴQDQVLHOOD ULVNHU

• (Q EHVNULYQLQJ DY I¸UHWDJHWV Y¦VHQWOLJD LFNH ȴQDQVLHOOD ULVNHU RFK RV¦NHU- KHWVIDNWRUHU DY EHW\GHOVH I¸U DWW I¸UVW§ I¸UHWDJHWV UHVXOWDW VW¦OOQLQJ RFK IUDPWLGVXWVLNWHU

• ΖQYHVWHULQJDU I¸UY¦UY RFK Y¦VHQWOLJD K¦QGHOVHU VRP LQWU¦ DW XQGHU U¦NHQVNDSV§UHW RFK HIWHU GHVV VOXW

• )¸UHWDJHWV YHUNVDPKHW LQRP IRUVNQLQJ RFK XWYHFNOLQJ

• 6W\UHOVHQV DUEHWH RFK VDPPDQV¦WWQLQJ XQGHU §UHW

• (UV¦WWQLQJ WLOO OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH RFK EHVNULYQLQJ DY LQFLWDPHQWV- SURJUDP

Därutöver VND §UVUHGRYLVQLQJHQ LQQHK§OOD HQ UHGRYLVQLQJ DY HOOHU LQIRUPD-

tion om:

• %HVOXWDGH ȴQDQVLHOOD RFK LFNH ȴQDQVLHOOD P§O IDVWVW¦OOG XWGHOQLQJVSROLF\ YHUNVDPKHWVP§O RFK P§OXSSI\OOHOVH

• )¸UHWDJHWV HWLVND SULQFLSHU XSSI¸UDQGHNRG RFK M¦PVW¦OOGKHWVSROLF\

• )¸UHWDJHWV DUEHWH PHG K§OOEDUKHWVIU§JRU LQNOXVLYH DUEHWH PHG M¦P- VW¦OOGKHW P§QJIDOG RFK DQGUD HWLVND IU§JRU

• 5HJHULQJHQV XSSGUDJ WLOO I¸UHWDJHW P§O NRSSODGH WLOO XSS GUDJHW RFK P¦W- QLQJDU DY P§OXSSI\OOHOVH V§VRP H[HPSHOYLV NXQG XQGHUV¸NQLQJDU 'HVVD XSSGUDJ NDQ YDUD IRUPXOHUDGH S§ ROLND V¦WW I¸U ROLND I¸UHWDJ H[HPSHO- YLV L SURSRVLWLRQHU ULNVGDJVVNULYHOVHU EHW¦QNDQGHQ 628 RFK ERODJV RUGQLQJDU

• )¸UHWDJHWV DUEHWH PHG EHDNWDQGH DY UHJHULQJHQV ULNWOLQMHU RFK GH SROL- FLHV VRP EHU¸U DOOD I¸UHWDJ PHG VWDWOLJW ¦JDQGH V§VRP H[HPSHOYLV ¦JDU- SROLF\Q GHVVD ULNWOLQMHU RFK ULNWOLQMHU I¸U DQVW¦OOQLQJVYLOONRU I¸U OHGDQGH EHIDWWQLQJVKDYDUH

Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning HQOLJW *5Ζ V ULNWOLQMHU VND SXEOLFHUDV S§ UHVSHNWLYH I¸UHWDJV KHPVLGD L VDPEDQG PHG SXEOLFHULQJHQ DY I¸UHWDJHWV §UVUHGRYLV- QLQJ +§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJHQ NDQ DQWLQJHQ YDUD HQ IULVW§HQGH UDSSRUW HOOHU LQJ§ VRP HQ GHO L §UVUHGRYLVQLQJVGRNXPHQWHW

Ζ HQ K§OOEDUKHWVUHGRYLVQLQJ HQOLJW *5Ζ V ULNWOLQMHU LQJ§U H[HPSHOYLV

• 5HGRJ¸UHOVH RFK NRUW DQDO\V DY YLOND K§OOEDUKHWVIU§JRU VRP EHG¸PWV VRP YLNWLJD I¸U I¸UHWDJHW PHG PRWLYHULQJ YDUI¸U

• 7\GOLJ UHGRYLVQLQJ DY ULVNHU RFK P¸MOLJKHWHU PHG K¦QV\Q WLOO K§OOEDUKHWV- IU§JRU L V\QQHUKHW V§GDQD LFNH ȴQDQVLHOOD ULVNHU RFK P¸MOLJKHWHU VRP EHK¸YV I¸U I¸UVW§HOVHQ DY I¸UHWDJHWV XWYHFNOLQJ UHVXOWDW RFK VW¦OOQLQJ

• (Q W\GOLJ UHGRYLVQLQJ DY JHQRPI¸UG LQWUHVVHQWDQDO\V RFK LQWUHVVHQWGLDORJ L V\IWH DWW LGHQWLȴHUD RFK WD VW¦OOQLQJ WLOO Y¦VHQWOLJD ULVNHU

96

9(5. 6

$0+(76%(5 † 7 7(/6( ) ˜ 5 %2/ $* 0(' 67

$7/Ζ*7 † *$1'(

104

Skr. 2015/16:140

Bilaga

˜ YHUVLNW DY SULQFLSHU I¸U UHGRYLVQLQJ DY ȴQDQVLHOO RFK LFNH ȴQDQVLHOO LQIRUPDWLRQ

Finansiell information

ΖFNH ȴQDQVLHOO LQIRUPDWLRQ

Motiv

)¸OMD RFK EHG¸PD I¸UHWDJHQV HNRQRPLVND XWYHFNOLQJ

)¸OMD RFK EHG¸PD I¸UHWDJHQV ERODJVVW\UQLQJ K§OOEDU-

KHWVDUEHWH RFK XWI¸UDQGH DY HY VDPK¦OOVXSSGUDJ

Källa

/DJ RFK VWDQGDUG

Riktlinjer

%HVOXW DY ¦JDUH

Grundprincip

IFRS

Bolagskoden

%RODJVVW¦PPREHVOXW

GRI

5HJHULQJHQV ULNWOLQMHU

5LNVGDJVEHVOXW