Prop. 2016/17:1

Skatt, tull och
3

exekution

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förslag till statens budget för 2017

Skatt, tull och exekution

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...................................................................................................................

5

Diagramförteckning ..............................................................................................................

6

1
Förslag till riksdagsbeslut ...........................................................................................
7

2
Skatt, tull och exekution .............................................................................................
9

2.1
Omfattning ...................................................................................................
9

2.2
Utgiftsutveckling .........................................................................................
9

2.3
Mål för utgiftsområdet ...............................................................................
11

2.4
Resultatredovisning ....................................................................................
11

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.................
11

Resultat........................................................................................
11

Analys och slutsatser ..................................................................
11

2.5
Politikens inriktning ..................................................................................
12

3
Skatt

13

3.1
Mål för skatt ...............................................................................................
13

3.2
Resultatredovisning ....................................................................................
13

Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.................
13

Resultat........................................................................................
14

Analys och slutsatser ..................................................................
21

3.3
Politikens inriktning ..................................................................................
22

3.4
Budgetförslag ..............................................................................................
24

1:1 Skatteverket...........................................................................
24

4
Tull..............................................................................................................................

27

4.1 ..................................................................................................
Mål för tull
27

4.2 ....................................................................................
Resultatredovisning
27

.................
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
27

........................................................................................
Resultat
28

..................................................................
Analys och slutsatser
32

4.3 ..................................................................................
Politikens inriktning
33

4.4 ..............................................................................................
Budgetförslag
34

..............................................................................
1:2 Tullverket
34

5
Exekution...................................................................................................................

35

5.1 .......................................................................................
Mål för exekution
35

3

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.2
Resultatredovisning ....................................................................................
35

5.2.1
Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .................
35

5.2.2
Resultat ........................................................................................
36

5.2.3
Analys och slutsatser...................................................................
39

5.3
Politikens inriktning...................................................................................
39

5.4
Budgetförslag ..............................................................................................
40

5.4.1
1:3 Kronofogdemyndigheten .....................................................
40

4

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabellförteckning

Tabell 1.1
Anslagsbelopp ..............................................................................................
7

Tabell 2.1
Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution..........
9

Tabell 2.2
Härledning av ramnivån 2017–2020. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och

exekution ....................................................................................................
10

Tabell 2.3
Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull

och exekution .............................................................................................
11

Tabell 3.1
Eftersträvade skatteintäkter och avgifter säkerställs................................
14

Tabell 3.2
Användning av e-tjänster och enkelt att göra rätt....................................
15

Tabell 3.3
Kontroll, rättssäkerhet och enhetlighet....................................................
16

Tabell 3.4
Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet....................
17

Tabell 3.5
Förtroende för Skatteverkets verksamhet ................................................
19

Tabell 3.6
Resursanvändning ......................................................................................
20

Tabell 3.7
Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket ..........................................................
24

Tabell 3.8
Offentligrättslig verksamhet Skatteverket ...............................................
24

Tabell 3.9
Uppdragsverksamhet Skatteverket ...........................................................
24

Tabell 3.10
Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:1 Skatteverket ..................
24

Tabell 4.1
Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs.......................
28

Tabell 4.2
Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet ........................
29

Tabell 4.3
Förtroende för Tullverkets verksamhet ....................................................
31

Tabell 4.4
Resursanvändning ......................................................................................
31

Tabell 4.5
Anslagsutveckling 1:2 Tullverket ..............................................................
34

Tabell 4.6
Offentligrättslig verksamhet Tullverket ...................................................
34

Tabell 4.7
Uppdragsverksamhet .................................................................................
34

Tabell 4.8
Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:2 Tullverket.......................
34

Tabell 5.1
Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning....
36

Tabell 5.2
Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet ..........................
37

Tabell 5.3
Resursanvändning ......................................................................................
38

Tabell 5.4
Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten.....................................
40

Tabell 5.5
Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten..........................
40

Tabell 5.6
Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten......................................
40

Tabell 5.7
Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för

1:3 Kronofogdemyndigheten ....................................................................
40

5

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Diagramförteckning

Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitlar ...........................................................
14

Diagram 3.2 Ärendevolym i folkbokföringsverksamheten ...........................................
18

Diagram 3.3
Totala utgifter fördelat på verksamhet ......................................................
20

Diagram 4.1
Samhällsnytta av beslagtagen narkotika ....................................................
29

Diagram 5.1
Inkomna ansökningar om skuldsanering ..................................................
37

6

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. för budgetåret 2017 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1:1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1
Skatteverket
7 357 366

1:2
Tullverket
1 743 925

1:3
Kronofogdemyndigheten
1 884 273

Summa

10 985 564

7

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

2 Skatt, tull och exekution

2.1 Omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerade med huvuduppgifterna finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer arbetet med huvuduppgifterna exempelvis folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, bouppteckningar,

2.2 Utgiftsutveckling

gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet bedrivs även brottsbekämpning. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter för respektive huvuduppgift. Kustbevakningen bedriver viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att medverka i övervaknings- och kontrollverksamheten och ansvara för tullkontrollen till sjöss.

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

Utfall
Budget
Prognos
Förslag
Beräknat
Beräknat
Beräknat

2015
2016 1
2016
2017
2018
2019
2020

1:1 Skatteverket
7 193
7 194
7 192
7 357
7 526
7 689
7 856

1:2 Tullverket
1 774
1 727
1 693
1 744
1 745
1 782
1 821

1:3 Kronofogdemyndigheten
1 787
1 861
1 866
1 884
1 923
1 953
1 997

Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
10 754
10 783
10 751
10 986
11 194
11 424
11 673

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2016 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

9

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2017–2020. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

2017
2018
2019
2020

Anvisat 2016 1
10 783
10 783
10 783
10 783

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
156
377
615
864

Beslut
47
35
26
27

Överföring

till/från andra

utgifts-

områden

Övrigt
0
0
0
0

Ny ramnivå
10 986
11 194
11 424
11 673

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

I budgetpropositionen för 2016 beräknades utgiftsområdet att öka med 145 000 000 kronor. Nu föreslås utgiftsområdet öka med 203 000 000 kronor. Huvudskälen till att utgiftsområdet ökar med 58 000 000 kronor mer än vad som tidigare beräknats är dels nya förslag om ca 40 000 000 kronor, dels att pris- och löneuppräkningen nu är 19 000 000 kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2016. Pris- och löneomräkningen för 2017 uppgår till sammanlagt 156 000 000 kronor.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

Regeringen föreslår att arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden intensifieras. Skatteverkets anslag ökas därför tillfälligt med 15 000 000 kronor 2017, 30 000 000 kronor 2018, 2019 respektive 2020.

Regeringen föreslår i utg. omr. 22 avsnitt 4.5.1 en reform som innebär att vissa nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata ska finansieras gemensamt i staten. Därför minskas utgiftsområdets anslag varaktigt med ca 30 000 000 kronor. Skatteverket ansvarar för den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden och därför föreslås att myndighetens anslag ökas varaktigt med 38 900 000 kronor från 2017. Från 2018 beräknas anslaget ökas varaktigt med ytterligare 4 100 000 kronor. Skatteverket ansvarar även för viss nationell digital grunddata (t.ex. databasen Navet med folkbokföringsuppgifter). Regeringen föreslår

därför att anslaget ökas varaktigt med ytterligare 5 600 000 kronor från 2017 för att tillhandahålla grunddata åt andra statliga myndigheter.

Regeringen föreslår i propositionen En ny lag om personnamn (prop. 2015/16:180) att Skatteverket ska bli ensam namnmyndighet. För att finansiera kostnader för bl.a. utveckling av it-system föreslår regeringen att 10 000 000 kronor överförs engångsvis 2017 till anslaget från utg.omr. 4 Rättsväsendet, anslag 1:6 Kriminalvården .

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2016 tillfördes Skatteverket en förstärkning för att bl.a. förstärka arbetet med att skydda den svenska skattebasen.

För
2017
tillförs
anslaget
planenligt

10 000 000 kronor varaktigt. Vidare
återförs

ca 5 000 000 kronor till anslaget som under 2016 tillfälligt finansierade viss verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten och Bokföringsnämnden.

Kronofogdemyndigheten föreslogs i budgetpropositionen för 2016 en varaktig ökning till följd av bl.a. ändrade skuldsaneringsregler för

enskilda. För 2017 uppgår dessa
medel till

10 000 000 kronor. För arbete mot
överskuld-

sättning för företagare tillförs anslaget planenligt en tillfällig ökning under tre år. För 2017 uppgår dessa medel till 10 000 000 kronor.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för arbete med införande av unionstullkodexen. För 2017 minskas dessa medel med 8 000 000 kronor och uppgår därmed till 26 000 000 kronor. I budget-

propositionen för
2013
tillfördes Tullverket

5 000 000 kronor
årligen
under fem
år
för

avskrivningskostnader för
anskaffning
av
nya

mobila scanners. Efter 2017 upphör dessa tillfälliga medel.

10

Tabell 2.3 Ramnivå 2017 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

2017

Transfereringar 1
56

Verksamhetsutgifter 2
10 899

Investeringar 3
31

Summa ramnivå
10 986

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2015 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgiftsområdets utgifter utgörs i huvudsak av verksamhetsutgifter.

2.3 Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SkU1, rskr. 2008/09:87).

2.4 Resultatredovisning

En övergripande resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån målet för utgiftsområdet och bygger på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. Stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning, utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. En detaljerad resultatredovisning och bedömning följer under delområdena skatt, tull respektive exekution.

2.4.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

En utgångspunkt är att bedömningsgrunder snarare än resultatindikatorer har använts för att analysera och bedöma utvecklingen. Detta då det är förknippat med stora osäkerheter att isolera enskilda företeelser som förklaringar till en förändring. Även om indikatorerna inte ger någon

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

fullständig bild av utgiftsområdets i många fall komplexa verksamhet tillför de relevant information för att göra en bedömning av hur utgiftsområdet har utvecklats. På grund av myndigheternas olika karaktär och verksamheternas omfattning presenteras indikatorerna och bedömningsgrunderna i sitt sammanhang för respektive delområde.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som används för samlad analys och slutsatser för utgiftsområdet är

– total uppbörd och indrivet belopp,

– uppbördsförlustens storlek,

– skattefelets utveckling,

– brottsbekämpande insatser,

– samhällsnyttovärde,

– enkelt att nå myndigheterna,

– svenskt kvalitetsindex ranking, och

– uttalande från Riksrevisionen.

2.4.2 Resultat

Resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna presenteras i sitt sammanhang under delområdena skatt, tull respektive exekution. Där återfinns en mer detaljerad resultatredovisning, analys och bedömning av resultatet.

2.4.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att samtliga myndigheters måluppfyllelse är god och att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Respektive myndighet har tagit in skatt, tull och avgifter samt drivit in skulder till staten på ett för samhället effektivt sätt.

De informations- och kunskapsinsatser samt kontrollåtgärder som har genomförts av myndigheterna under 2015 bedöms ha bidragit till att minimera eller begränsa skattefelet dvs. skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Det är dock otillfredsställande att skattefelets utveckling och storlek inte kan bedömas tydligare.

Inom utgiftsområdet är användningen av digitala lösningar hög, vilket har bidragit till ökad enhetlighet, kvalitet och effektivitet. Vidare innebär användning av digitala lösningar att det

11

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

blir enklare för medborgare och företag att fullfölja sina skyldigheter.

Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är fokus på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. Regeringens bedömning är att verksamheten inom utgiftsområdet har bidragit till arbetet mot att samhällssystemen utnyttjas på icke avsett sätt.

Samtliga myndigheter deltar utifrån sina respektive ansvarsområden i arbetet mot organiserad brottslighet. Under 2015 har Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bidragit i det gemensamma samverkansarbetet bl.a. genom att återta brottsvinster utifrån den strategi som togs fram 2014. Regeringens samlade bedömning är att insatserna för att bekämpa brottslighet är av stor betydelse och att det bidrar till ett välfungerande samhälle.

Regelbundna undersökningar visar att medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna sammantaget är högt. Regeringen gör bedömningen att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheterna.

Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar och dessa har bedömts som i allt väsentligt rättvisande.

2.5 Politikens inriktning

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Regeringen understryker vikten av att de som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheterna. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i allt arbete som bedrivs i myndigheterna i syfte att bidra till att jämställdhetspolitikens mål uppnås.

Regeringen anser att de regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. För att stärka legitimiteten ska dessa vara möjliga att förstå och inte leda till onödigt stora administrativa kostnader för dem som ska tillämpa reglerna. Nyttan av förenklingar ska dock alltid vägas mot behovet av att säkerställa uppbörden och intäkterna samt motverka fel och fusk. Myndigheterna ska bidra med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken, med beaktande av behovet av kontrollmöjligheter.

Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Regeringen betonar att det är viktigt att arbeta mot att samhällsystemen utnyttjas på icke avsett sätt. Myndigheterna ska utifrån sina respektive kompetensområden fortsätta att delta i arbetet mot organiserad brottslighet.

Regeringen bedömer att fortsatta förändringar och effektiviseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av digitala tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Myndigheternas utveckling ska förbättra servicen till medborgare och företag och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.

Regeringen kommer att genomföra en reform för att utveckla moderna beredskapsjobb i staten (se utg.omr. 14 avsnitt 4.7). Jobb med lägre kvalifikationskrav och goda arbetsvillkor är en viktig väg in på arbetsmarknaden. De moderna beredskapsjobben kan ge arbetslivserfarenhet och därigenom möjlighet till framtida arbete. Utgiftsområdets myndigheter ska bidra genom att skapa jobb med lägre kvalifikationskrav och goda arbetsvillkor som ger arbetslivserfarenhet och lön inom sina respektive verksamheter.

12

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

3 Skatt

3.1 Mål för skatt

För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

– eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,

– brottslighet inom skatteområdet förebyggs och bekämpas, och

– medborgare och företag har förtroende för Skatteverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

3.2 Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde skatt görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Skatteverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.

3.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Ett urval av indikatorer används i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av indikatorerna har även använts för den samlade analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt tull och exekution. Dessa har markerats inom parentes (UO). De övriga indikatorerna

används specifikt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde skatt.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs på ett rättssäkert och effektivt sätt är

– total uppbörd (UO),

– uppbördsförlustens storlek (UO),

– skattefelets utveckling (UO),

– användning av digitala tjänster och enkelt att göra rätt,

– andel medborgare och företag som instämmer i att det är lätt att göra rätt för sig avseende skatter,

– antal revisioner,

– andel revisioner som resulterar i ändring,

– antal rättsliga externa ställningstaganden, och

– andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet är

– antal beslutade brottsanmälningar antal inkomna brottsutredningar,

– antal avslutade brottsutredningar, och

– antal beslag.

13

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för arbetet med god registerkvalitet för att bidra till ett väl fungerande samhälle är

– antal kontroller avseende bosättning i folkbokföringsregistret.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet är

– enkelt att nå myndigheten (UO),

– andel medborgare och företag som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket,

– svenskt kvalitetsindex ranking (UO), och

– andel medborgare och företag som instämmer i att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

– total resursförbrukning (anslag),

– antal anställda,

– andel sjukfrånvaro, och

– uttalande från Riksrevisionen (UO).

3.2.2 Resultat

Eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter som betalas i Sverige. Under 2015 betalades det in 1 736 miljarder kronor i skatt. Det är en ökning med 9,5 procent jämfört med 2014, vilket motsvarar 152 miljarder kronor. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden ca 129 miljarder kronor högre än 2014. Uppbördens sammansättning framgår av diagram 3.1.

Tabell 3.1 Eftersträvade skatteintäkter och avgifter säkerställs

2013
2014
2015

Uppbörd, brutto (mdkr)
1 536
1 584
1 736

Uppbörd, netto (mdkr)
852
882
1 011

Uppbördsförlusten (%)
0,37
0,32
0,22

Källa: Skatteverket.

Diagram 3.1 Uppbörd fördelad på inkomsttitlar

Andel i procent

Källa: Skatteverket.

Uppbördens förändring beror främst på förhållanden som ligger utanför Skatteverkets inflytande. Det handlar t.ex. om förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Störst förändring jämfört med 2014 uppvisar mervärdesskatt som ökat med ca 26 procent. Skatteverket är sedan 2015 beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import, vilket

Tullverket tidigare
var.
Detta förklarar

ca 50 miljarder kronor
av
mervärdesskattens

totala ökning om ca 70 miljarder kronor.

Uppbördsförlusten,
dvs.
fastställda skatter

som inte har betalats till Skatteverket, uppgick

2015 till 0,22 procent vilket
motsvarar

ca 3,8 miljarder kronor. Storleken
på de totala

uppbördsförlusterna beror i hög grad på konjunktursvängningar och andra externa förhållanden. Trots detta kan noteras att nivån är lägre än genomsnittet för de senaste tio åren om ca 0,36 procent och att nivån är mycket lägre än det internationella genomsnittet. I OECD:s rapport Working Smarter in Tax Debt Management 2014 var genomsnittet för de länder som deltog i undersökningen ca 3 procent. Skatteverket lyfter fram att ett framgångsrikt arbete inom borgenärsområdet och att betalningsperspektivet allmänt har förstärkts vid hantering av skatteärenden bidrar till låga uppbördsförluster.

Skattefelets utveckling

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Skatteverket bedömer att åtgärderna mot identifierade risker på ett tillfredsställande sätt har bidragit till att minska skattefelet jämfört med hur stort skattefelet skulle ha varit utan åtgärderna. Drygt hälften av myndighetens totala tid avsåg åtgärder med

14

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

fokus på att minska skattefelet. Av denna tid avsåg ca 75 procent kontroll, ca 20 procent vägledning, drygt 3 procent strukturutveckling och knappt 2 procent attitydpåverkan. Jämfört med 2014 innebär det att det har skett en liten förskjutning från kontroll till vägledning och strukturutveckling. För att begränsa skattefelet måste därutöver vissa grundläggande funktioner i myndigheten hålla hög kvalitet. Det handlar t.ex. om effektiv ärendehantering, väl fungerande it-system och god registerkvalitet.

För att få tydligare uttalanden om skattefelets utveckling har regeringen angett i Skatteverkets regleringsbrev för 2015 att myndigheten utöver beskrivning av åtgärder för att minska skattefelet årligen ska bedöma i vilken grad skattefelet har förändrats. Av Skatteverkets redovisning avseende skattefelets utveckling går att utläsa att indikatorerna som rör förutsättningarna att göra rätt i huvudsak har utvecklats i positiv riktning de senaste åren.

Det har fortsatt varit en huvudinriktning inom skatteverksamheten att förenkla och underlätta så att medborgare och företag gör

Tabell 3.2 Användning av e-tjänster och enkelt att göra rätt

Andel i procent

rätt. En ökad användning av digitala tjänster bidrar till detta. Under 2015 har myndigheten fortsatt att utveckla de digitala tjänsterna såväl inom myndigheten som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen. Det handlar både om nya tjänster och att förbättra befintliga. Samtliga indikatorer som mäter användningen av e-tjänster visar positiv utveckling och antalet rättelser av formella fel minskar.

Däremot bedömer Skatteverket, utifrån svar i attitydundersökningarna, att upplevd risk för upptäckt, motivation och social tillit var ungefär oförändrade mellan 2013 och 2015. Även felutrymmet bedöms oförändrat utifrån indikatorn andel förifyllda inkomstdeklarationer utan ändring. Skatteverket inledde vid halvårsskiftet 2015 slumpvisa skattekontroller i syfte att förbättra underlaget för bedömningen av skattefelet så att det på sikt blir möjligt att med ökad precision göra uttalanden om skattefelets utveckling. Resultat och slutsatser från de slumpvisa kontrollerna kommer att presenteras löpande från 2016. Samlade slutsatser av arbetet kommer att presenteras först 2018.

2013
2014
2015

Andel privatpersoner utan näringsverksamhet som lämnade sin inkomstdeklaration elektroniskt
77
79
81

- kvinnor
52
52
52

- män
48
48
48

Andel privatpersoner med näringsverksamhet som lämnade sin inkomstdeklaration elektroniskt
22
28
32

Andel företag som lämnade skattedeklaration (mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter) elektroniskt
75
77
82

Andel förifyllda inkomstdeklarationer utan ändring
75
75
75

Formella fel av det totala antalet grundbeslut mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter
1,3
1,4
1,1

Andel medborgare som instämmer i att det är enkelt att deklarera
83
82
82

- kvinnor
84
81
83

- män
83
83
82

Andel företag som instämmer i att det är enkelt för företag att lämna uppgifter om olika skatter
61
65
62

Källa: Skatteverket.

Beskattning och kontrollverksamheten

Ärendevolymerna inom beskattningsverksamheten ökade 2015 och främsta orsaken var fler registrerade för mervärdesskatt och arbetsgivare. Antalet inkomna ärenden för ROT- och RUT-avdrag har ökat med 500 000 ärenden, ökningen är ca 12 procent respektive ca 10 procent jämfört med 2014. Det nya lagkravet om att begäran om utbetalning enbart kan göras elektroniskt har dock inneburit väsentligt kortare genomströmningstider. Ansökan via e-tjänst hanteras på drygt en dag och pappersansökan på

nästan 4,5 dagar. Lagkravet om elektronisk ansökan har tagits väl emot av företagen och dispensreglerna har använts i liten utsträckning.

Antalet inkomna självrättelser har minskat, vilket var enligt förväntningarna om att de som har haft större belopp att redovisa redan har lämnat in självrättelser. Beslutat belopp efter självrättelser av oredovisade tillgångar och inkomster utomlands var 217 miljoner kronor. Självrättelser har därmed inneburit tillkommande skatt om ca 1,7 miljarder kronor under perioden 2011–2015.

15

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 3.3 Kontroll, rättssäkerhet och enhetlighet

2013
2014
2015

Beslutade belopp efter självrättelser av oredovisade tillgångar och inkomster utomlands (mnkr)
317
335
217

Antal revisioner
3 488
3 020
3 152

Andel revisioner som resulterar i ändring (%)
80
79
81

Antal tillfällen Skatteverket begärt information från andra länder
527
438
575

– varav tillfällen informationsutbytesavtal tillämpades
59
72
116

Rättsliga externa ställningstaganden (antal)
76
84
104

Andel överprövningsärenden i domstol som innebär ändring (%)
19
16
18

Källa: Skatteverket.

Den totala nedlagda tiden inom beskattningsområdet har ökat under 2015 och den största ökningen avsåg kontrollverksamheten. Kontrollerna ska ske mot områden där risken för skattefel är högst. Det breda arbetet mot fel och fusk i företag har varit fortsatt prioriterat under 2015. Vidare har arbetet varit inriktat mot skatteundandragande och att stoppa allvarligt fusk, vilket har innefattat även kompetens- och metodutveckling. Antalet revisioner har ökat något men är fortsatt lägre än jämfört med 2013. Kontrollverksamheten innefattar andra utredningsformer än revisioner och Skatteverket eftersträvar att använda den mest effektiva formen i det enskilda ärendet. Det har de senaste åren inneburit en förskjutning från revisioner till skrivbordskontroller och att det genomförs färre tillsynsbesök av kassaregister och personalliggare.

I regleringsbrevet för 2015 gav regeringen Skatteverket i uppdrag att kartlägga och analysera skatteplaneringen inom välfärdssektorn samt att särskilt granska företag inom välfärdssektorerna. Skatteverket har redovisat uppdraget i två rapporter (Fi2015/03932/S3, Fi2016/00810/S3). Den skatteplanering som Skatteverket har identifierat för beskattningsåret 2014 sker genom räntor på externa lån, koncernbidrag, utdelningar till fysiska personer och fysiska personers försäljningar av aktier i fåmansaktiebolag. Enligt Skatteverkets rapporter förekommer i princip inte längre skatteplanering med interna räntor sedan nya begränsningsregler för ränteavdrag infördes 2013, däremot har planeringen med externa räntor ökat. Sammantaget har dock skatteplaneringen med räntor minskat väsentligt beskattningsåret 2013 jämfört med Skatteverkets kartläggning av beskattningsåren 2009 och 2010.

I en globaliserad ekonomi är internationellt samarbete viktigt för att identifiera och utreda

internationellt skattefusk och hitta inkomster som dolts i utlandet. Skatteverket använder i allt högre utsträckning Sveriges informationsutbytesavtal och samarbetar nära med flera länder för att spåra tillgångar utomlands.

Rättssäkerhet och enhetlighet

Rättsliga ställningstaganden är ett verktyg som Skatteverket använder för att säkerställa att ärendehantering, kontroller och rättstillämpning utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. Fram t.o.m. 2015 har ca 1 500 rättsliga ställningstaganden publicerats. Under 2015 publicerades 104 ställningstaganden varav flera har haft stort genomslag eftersom de berört många medborgare och företag. Detta gäller exempelvis ställningstagandet som förtydligar gränsdragningen mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet.

Vidare är andelen överprövningsärenden i domstol som innebär ändring fortsatt låg, vilket Skatteverket anser indikerar en god kvalitet.

Under 2015 har Skatteverket inom beskattningsverksamheten genomfört kvalitetsuppföljningar på fem områden. Sammantaget konstaterar Skatteverket att en stor del av ärendehanteringen har genomförts med god kvalitet och enhetlighet. Det fanns dock brister i grundförutsättningarna för god kvalitet i vissa delområden och i andra områden faktiska kvalitetsbrister. Exempelvis bedömde Skatteverket att nästan en tredjedel av ärendena i kvalitetsuppföljningen avseende handläggning av formella fel angående mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter var förenade med brister i handläggningen. De mest frekventa bristerna var att rättelse hade gjorts och att beslut hade fattats utan föregående kommunikation med företaget. Där allvarliga brister identifierades har myndigheten påbörjat arbetet med att reducera eller eliminera dessa.

16

Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet

Skatteverkets arbete med att förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet sker dels i beskattningsverksamheten, dels i den särskilda skattebrottsenheten. Antalet brottsanmälningar från Skatteverkets kontrollverksamhet i beskattningsverksamheten har minskat, men brottsanmälningarna har blivit mer omfattande eftersom antalet brottsmisstankar ökar.

Skattebrottsenhetens verksamhet består i huvudsak av att biträda åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i förundersökningar om misstanke om brott enligt skattebrottslagen (1971:69) och bokföringsbrott. Ärendeinflödet till skattebrottsenheten har fortsatt att minska och så även antalet avslutade ärenden. Antalet brottsmisstankar har dock ökat något under 2015 och då även antal brottsmisstankar per ärende. Det indikerar att ärendena har blivit mer komplicerade och att det huvudsakliga arbetet avser medelsvåra och särskilt krävande utredningar som avser kvalificerad brottslighet, är juridiskt komplicerade eller av stor omfattning.

Det faktum att ekonomisk brottslighet blir mer komplex och får fler internationella förgreningar och kopplingar till den digitala ekonomin ställer nya kompetenskrav. Skatteverket har därför under 2015 stärkt kompetensen inom internetanvändning och fortsatt arbetet och samverkan internationellt inom OECD och med övriga nordiska skatteadministrationer.

Skatteverket har vidare tillsatt en nationell samordnare för arbetet mot identitetsrelaterad brottslighet. Problemet med att äkta, falska eller manipulerade identiteter används som brottsverktyg berör flera myndigheter och samhällsfunktioner. Samordnaren ska bl.a. föreslå åtgärder inom ramen för myndighetens uppdrag men även identifiera områden där det finns behov av regelförändringar så att Skatteverket kan föra detta vidare till regeringen.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Tabell 3.4 Förebygga och motverka brottslighet inom skatteområdet

2013
2014
2015

Antal beslutade brottsanmälningar
2 802
1 880
1 785

Antal inkomna brottsutredningar
1 532
1 312
1 148

Antal avslutade brottsutredningar
1 834
1 316
1 199

Antal brottsmisstankar
17 231
19 048
19 275

Antal beslag i avslutade
547
440
440

brottsutredningar

– varav mängdärenden 1
18
13
2

– varav projekt och särskilt
529
427
438

krävande ärenden 2

1 Mindre omfattande bokföringsbrott och okomplicerade skattebrott.

2 Projektärenden avser medelsvåra ärenden, särskilt krävande ärenden avser kvalificerad brottslighet, juridiskt komplicerade ärenden och ärenden av stor omfattning.

Källa: Skatteverket.

Skatteverket är en av flera myndigheter som kraftsamlar inom ramen för den myndighetsgemensamma samverkan mot organiserad brottslighet vilken syftar till att förhindra och bekämpa organiserad och storskalig brottslighet. Skatteverket är en av de myndigheter utöver Polismyndigheten som bidrar med mest resurser i denna samverkan. Skatteverkets deltagande i förundersökningar och underrättelseärenden har minskat något resursmässigt men myndighetens skattekontroller i form av revisioner av företag med koppling till organiserad och ekonomisk brottslighet har ökat jämfört med 2014.

Skatteverket deltar även i regeringsuppdraget med att förbättra rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). För Skatteverkets del innebär det t.ex. att utveckla it-stöd för elektroniskt utbyte av information framför allt i samarbete med Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Under 2015 har myndigheten bl.a. infört bättre funktionalitet för att göra brottsanmälningar samt en ny gemensam applikation för åklagare och Skatteverket i syfte att undvika dubbelprövning i de fall detta kan vara aktuellt.

Av Skatteverkets totala kostnader
avser

ca 3 procent brottsbekämpning. Sedan
2015

styrs verksamheten samlat som en skattebrottsenhet för riket med verksamhet vid 8 orter i stället för som tidigare då verksamheten var organiserad i en skattebrottsenhet per region med verksamhet vid 15 orter. Syftet med organisationsförändringen är att säkerställa långsiktigt goda resultat och effektivitet i verksamheten bl.a. genom högre enhetlighet och kvalitet till följd av gemensam styrning och ledning.

17

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Rättvisande register för att bidra till ett väl fungerande samhälle

Målet för utgiftsområdet är bl.a. att bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv. En del i detta är att Skatteverket upprätthåller god registerkvalitet. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är inte bara en förutsättning för Skatteverkets fastställande av skatter utan även för att andra samhällsfunktioner har ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Felaktigheter i folkbokföringen kan uppkomma exempelvis när en person inte anmäler utflyttning från Sverige, men det förekommer även att felaktiga uppgifter avsiktligt lämnas till folkbokföringen i syfte att möjliggöra t.ex. bedrägeri och identitetsstöld.

På åtta år har det totala antalet avslutade ärenden inom folkbokföringsverksamheten ökat med nästan 30 procent. Antalet avslutade ärenden 2015 var över 720 000 fler än antalet avslutade ärenden 2007.

Diagram 3.2 Ärendevolym i folkbokföringsverksamheten

Antal ärenden

Källa: Skatteverket.

Ökningen sedan 2013 är ca 185 000 avslutade ärenden. De senaste åren har det även skett en förskjutning från enklare registreringsärenden till mer kvalificerade ärenden. Sedan 2014 prövar Skatteverket uppehållsrätten för EES- och EU- medborgare. Prövningen är omfattande och resurskrävande. Vidare har tidigare års analys av folkbokföringsregistret visat att det håller en god kvalitet, men att felaktigheter som uppstår främst hänförs till när en person är folkbokförd här trots att personen inte bor i Sverige.

Mot bakgrund av ökade ärendeflöden och ett identifierat behov av att öka antalet kontroller omdisponerade Skatteverket resurser från andra verksamhetsområden till folkbokföringsverk-

samheten under 2015. Antalet invandringsärenden, som ofta är komplexa, har fortsatt att öka under 2015. Resursförstärkningen har inneburit att den regionala spridningen avseende avslutade invandringsärenden har minskat under året. Antalet ärenden i bosättningskontrollen har ökat, men Skatteverkets ambition att öka andelen utredningar av externa upplysningar om felaktigheter i folkbokföringen har dock inte varit möjlig att förverkliga under 2015.

Skatteverket bedömer att de åtgärder som genomförts riktade mot bedrägligt beteende, dvs. avsiktliga fel och vilseledande uppgiftslämning, har fått genomslag. Arbetet har skett i samverkan med Migrationsverket och aktiviteterna har varit preventiva kontroller, bosättnings- och identitetsutredningar samt efterkontroller av adresser. En kvalitetsuppföljning avseende bosättningskontrollen visar att urvalsprocessen för kontroller i huvudsak har skett på ett enhetligt sätt. Urvalsarbetet är riskbaserat och områden där det är störst risk för fel prioriteras. Andelen utredningar som leder till ändring i folkbokföringsregistret är 83 procent, vilket visar att rätt ärenden valts ut för utredning.

Samverkan med bl.a. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan för att förenkla processen för nyanlända i deras myndighetskontakter har fortsatt under 2015. På fyra orter har samverkan mellan myndigheterna möjliggjort för nyanlända att träffa representanter för flera myndigheter vid samma tillfälle. Detta har enligt utvärderingen varit positivt dels genom att nyanlända upplever trygghet och kontroll över sin egen situation, dels genom att etableringsprocessen kan påbörjas snabbare (S2016/04105/SF).

Skatteverket har i promemorian Samordningsnummer till asylsökande – redovisning av uppdrag (Fi2015/04871/S3) lämnat ett förslag om hur samtliga asylsökande ska kunna tilldelas samordningsnummer. Promemorian är föremål för remissbehandling. Regeringen avser att återkomma i frågan.

På samma sätt som folkbokföringen är fastigheters taxeringsvärden av vikt för andra ändamål än skatteberäkning. Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån använder exempelvis uppgifter ur Skatteverkets fastighetstaxeringsregister. Under 2015 har Skatteverket slutfört den allmänna småhustaxeringen. Utvärderingen visar att kontroller och intag av aktuella uppgifter från fastighetsägaren i de fall där det funnits anled-

18

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

ning har bidragit till rättvisande taxeringsvärden. Förenklat ska taxeringsvärdet vara 75 procent av fastighetens sannolika marknadspris och Skatteverkets undersökning visar att spridningen mellan hur fastighetstaxeringsvärdena skiljer sig har minskat jämfört med förra gången undersökningen gjordes.

Förtroende för Skatteverkets verksamhet

Att enkelt kunna komma i kontakt med Skatteverket och få den service som efterfrågas är viktigt för förtroendet för myndighetens verksamhet. Information och service ska därför vara behovsanpassad och lättillgänglig. Ett sätt är via digitala tjänster, ett annat är service via telefon och e-post. Under 2015 har Skatteverket förbättrat webbplatsens funktioner, tjänster och innehåll för att dessa ska bli än mer lättillgängliga och motsvara användarnas behov samt minska efterfrågan i andra mer resurskrävande kanaler. Vidare lanserades ”Mina sidor” i slutet av året, där privatpersoner och företagare kan logga in för att se sina uppgifter. Antalet besök via mobiltelefon och surfplatta var ca 49 procent fler än året innan.

De fysiska mötena med medborgare sker på servicekontoren som Skatteverket har tillsammans med Försäkringskassan och Pensions-

Tabell 3.5 Förtroende för Skatteverkets verksamhet

myndigheten.
Antalet
besök minskade med

ca 12 procent
jämfört
med 2014 och ungefär

hälften av besöken rörde Skatteverkets verksamhet. Myndigheterna har i inriktningen för hur servicesamverkan behöver utvecklas konstaterat att behovet av fysiska möten kommer att finnas kvar, men över tid kommer det sannolikt att minska tack vare digitaliseringen som sker i samhället och utvecklingen av de e-tjänster som många efterfrågar eller använder redan i dag.

Skatteverkets undersökningar visar att andelen medborgare och företagare som instämmer i påståendet att det är lätt att få information av Skatteverket är i nivå med resultatet 2013. Skatteverket bedömer att det positiva resultatet 2014 var påverkat av att påståendet detta år flyttades från början till slutet av telefonintervjuerna. I attitydundersökningen 2015 placerades påståendet likt 2013 och myndigheten bedömer därför nivån till oförändrad.

Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller andel medborgare som instämmer i påståendet att det är lätt att få information av Skatteverket är inte statistiskt säkerställd. Skatteverket konstaterade dock i en analys 2014 att det fanns viss skillnad mellan kvinnor och män i bemötandet till mäns fördel. Bl.a. identifierades att män fick mer extra information i samtal med Skatteupplysningen och vid besök på Servicekontoren.

2013
2014
2015

Skatteupplysningen (antal telefonsamtal och e-post)
4 286 166
4 402 432
4 589 673

Andel medborgare som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket (%)
67 *
74 *
67

– kvinnor
65
75
64

– män
69
73
70

Andel företag som instämmer i att det är lätt att få information av Skatteverket (%)
60
70 *
61

Svenskt kvalitetsindex (indexvärde)
67,4
70,0
67,9

Andel medborgare som instämmer i att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift (%)
71 *
74 *
79*

– kvinnor
73
76
80

– män
69
71
79

Andel företag som instämmer med att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift (%)
70
77 *
69

*Skillnaden mellan året och ett viktat jämförelsetal av data från de två föregående åren är statistiskt säkerställd. Källa: Skatteverket och Svenskt kvalitetsindex.

Flera aktiviteter i Skatteverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering med bäring på bemötandet har genomförts under 2015. Exempelvis sker utbildning i jämställt bemötande som en integrerad del i den digitala bemötandeutbildningen och även genom specifika föreläsningar

och diskussioner i verksamheten. Vidare har riktlinjerna för Skatteverkets information till företagare uppdaterats i syfte att utmana bilden av vem som driver företag. Skatteverket vill på detta sätt bidra till att på sikt vidga normen så att fler kan identifiera sig som potentiella företagare.

19

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Medborgarnas och företagens förtroende för Skatteverket påverkar viljan att göra rätt för sig och efterlevnaden av skattereglerna positivt. Det är därför viktigt att ärendehantering, kontroller och rättstillämpning utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika. Skatteverkets betyg i svenskt kvalitetsindex har minskat, men ligger fortsatt på en hög nivå. Samtidigt ökade dock de flesta andra myndigheterna i mätningen sina index. Ett värde över genomsnittet (index 63,9) visar att förtroendet för Skatteverket är högt.

Även den undersökning avseende medborgare som genomförts under 2015 visar att förtroendet för Skatteverket är fortsatt högt. En större andel medborgare uppgav att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift, men vad gäller företagen är det färre som instämmer i påståendet. Det bör dock noteras att svarsfrekvensen i undersökningen har sjunkit de senaste åren. Skatteverket har därför 2015 genomfört en parallell undersökning med annan mätmetod och med denna uppnått högre svarsfrekvens. Då det inte finns något resultat bakåt i tiden att jämföra med redovisar Skatteverket utfallet först nästa år. Resultatet avseende andelen som instämde i påståendet att de har förtroende för Skatteverkets sätt att sköta sin uppgift vid användning av nya metoden var mer positivt bland företagen (76 procent) medan medborgare instämde i lägre grad (72 procent). Skatteverkets slutsats är att skillnaderna beror på tillfälligheter.

Diagram 3.3 Totala utgifter fördelat på verksamhet

Andel i procent

Källa: Skatteverket.

Tabell 3.6 Resursanvändning

2013
2014
2015

Resursförbrukning 1
6 934
6 970
7 193

(mnkr)

Antal anställda
10 371
10 492
10 456

– andel kvinnor (%)
66
66
66

– andel män (%)
34
34
34

Sjukfrånvaro (%)
3,8
4,0
4,5

– kvinnor
4,6
4,9
5,5

– män
2,3
2,4
2,5

Uttalande från
rättvisande
rättvisande
rättvisande

Riksrevisionen

1 Utöver detta disponerar Skatteverket anslaget 9:2 ap.2 Stöd till trossamfund under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, anslaget 1:11 ap.2 Trängselskatt i Stockholm och anslaget 1:14 ap.3 Trängselskatt i Göteborg under utgiftsområde 22 Kommunikationer samt intäkter av avgifter.

Källa: Skatteverket.

Resursanvändning

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 7 miljarder kronor. Bidrag och avgifter uppgick till cirka en miljard kronor. Ungefär 70 procent av utgifterna utgörs av personalkostnader. Totala utgifternas fördelning per verksamhet framgår av diagram 3.3.

Den totala sjukfrånvaron var 2014 högre än genomsnittlig sjukfrånvaro i de statliga myndigheterna. Skatteverkets analys visade att den höga sjukfrånvaron var stressrelaterad och rörde vissa delar av verksamheten. Under 2015 har myndigheten därför inlett riktade insatser inom dessa verksamheter. Vidare har jämförande studier gjorts för att identifiera bakomliggande faktorer utifrån långsiktighet och hållbarhetsperspektiv. Detta arbete har fokuserat på organisation, arbetssätt, ledarskap och medarbetarskap. Trots insatserna ökade dock sjukfrånvaron ytterligare under 2015 med 0,5 procentenheter till 4,5 procent. Ökningen jämfört med 2014 är densamma som ökningen för statlig sektor totalt, men Skatteverket har högre sjukfrånvaro än genomsnittet om 3,9 procent, vilket även är den högsta sjukfrånvaron som myndigheten har noterat under den senaste tioårsperioden. Sjukfrånvaron

20

ökar mest för kvinnor som fortsatt har högre sjukfrånvaro jämfört med män och även skillnaden mellan könen ökar. Det är framför allt kvinnors långtidssjukfrånvaro som ökar vilket också är en trend de senaste åren. Långtidssjukfrånvaron för kvinnor uppgick till 3,1 procent och mäns till 1,0 procent.

Riksrevisionen har granskat Skatteverkets årsredovisning och denna har bedömts som i allt väsentligt rättvisande. I en särskild revisionsrapport avseende Skatteverkets administration av inkomstgrundande ålderspension och uppbörd av ålderspensionsavgifter uppmärksammar Riksrevisionen myndighetens ledning på vissa iakttagelser. Riksrevisionen rekommenderar Skatteverket att bl.a. förbättra dokumentation och skriftliga rutinbeskrivningar på området.

3.2.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Skatteverkets måluppfyllelse är god och att myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Regeringen delar Skatteverkets bedömning att de åtgärder som vidtagits har bidragit till att minska skattefelet jämfört med hur stort det skulle ha varit utan åtgärderna. Regeringen efterfrågar dock mer precision i uttalanden om såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek. Det är positivt att Skatteverket har inlett arbete med systematiska slumpvisa kontroller, vilket på sikt kan antas ge bättre förutsättningar för att kunna följa skattefelets utveckling över tid.

Regeringen konstaterar att införandet av krav om elektronisk begäran om utbetalning av ROT- och RUT-avdrag har fallit väl ut. En ansökan via e-tjänst hanteras mer än fyra gånger så snabbt som en pappersansökan och lagkravet har tagits väl emot av företagen. Användningen av e-tjänster generellt har fortsatt att öka. Regeringen instämmer med Skatteverket i att en ökad användning av e-tjänster bidrar till förenklingar för medborgare och företag i att fullfölja sina skyldigheter.

Det är viktigt att skattereglerna följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Att åtta av tio genomförda kontroller leder till ändring tyder på att urvalet har hög precision. Regeringen noterar att Skatteverket bedömer att felutrymmet, upplevd risk för upptäckt, motiva-

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

tion och social tillit var ungefär oförändrade 2013–2015. Ett syfte med kontroll och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer och regeringen anser därför att det är bra att kontrollverksamheten har ökat under 2015. Att upprätthålla kontrollnivåerna är av vikt för den upplevda risken att bli upptäckt vid skattefusk.

Vidare kan konstateras att Skatteverket i allt högre utsträckning använder Sveriges informationsutbytesavtal och samarbetar nära med flera länder för att spåra tillgångar utomlands som enligt regelverket ska beskattas i Sverige. Regeringen välkomnar denna positiva utveckling då internationellt samarbete är viktigt i dagens globaliserade ekonomi.

Regeringen anser att Skatteverkets registerkvalitet i huvudsak är bra, men den kan bli ännu bättre för att säkerställa ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Skatteverket har tillfört resurser till verksamhetsområdet men ännu har inte kontrollerna ökat i den omfattning som var planerat. Ökad automatisering kan möjliggöra omfördelning av resurser från manuell ärendehantering till kontrollverksamhet. Volymerna och komplexiteten i ärendena ökar, vilket också förstärker behovet av att utveckla arbetssätt och samverkan. Regeringen ser ett ökat behov av samverkan mellan myndigheter för att skapa enklare och mer effektiva processer för nyanlända. Därför har regeringen gett myndigheterna i uppdrag att fortsätta samarbetet i en omfattning som möjliggör att fler nyanlända kan möta myndigheterna på detta sätt i etableringsprocessen (A2016/01467/EXPCH).

Regeringen gör bedömningen att Skatteverket är en viktig samverkanspart i myndigheternas gemensamma satsning mot att bekämpa den organiserade brottsligheten. Vidare håller Skatteverkets leveranser och underlag inom RIF-arbetet god kvalitet. Då trenden i den brottsbekämpande verksamheten med allt mer komplexa ärenden fortsätter är det viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter tillvaratas och vidareutvecklas.

Undersökningar under 2015 visar att Skatteverket fortsatt har ett högt förtroende. Regeringen konstaterar att negativ publicitet under våren 2016 kan ha skadat förtroendet, vilket aktualiserar vikten av att fortsatt bedriva ett långsiktigt arbete med att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheten.

Regeringen ser positivt på de insatser som har gjorts för att hindra att sjukfrånvaron ökar men

21

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

anser att det krävs ytterligare ansträngningar och analyser av varför sjukfrånvaron bland kvinnor ökar.

3.3 Politikens inriktning

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan om detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254).

Arbete mot skatteundandragande

Regeringen anser att ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen. En alltmer globaliserad ekonomi gör att det finns ett stort behov av att skydda den svenska skattebasen och säkerställa ett effektivt användande av automatiska informationsutbyten. Skatteflykt och skatteundandragande innebär stora kostnader för Sverige och andra länder och det drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Skattefusk och skatteundandragande skadar såväl en fri och rättvis konkurrens som att det kan vidga klyftor och öka ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på andra grupper i samhället.

Att motverka skattefusk och aggressiv skatteplanering är en hög politisk prioritering. I syfte att intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden föreslår regeringen att medel tillförs Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket under perioden 2017–2020. Det är viktigt att samverkan mellan de båda myndigheterna är god och fortsätter att utvecklas.

Vad gäller att motverka skatteflykt och skattefusk utvecklar Skatteverket löpande arbetssätt och samverkan, bl.a. genom att ta del av andra länders erfarenheter. Regeringen följer dessa insatser noga och har för avsikt att ge Skatteverket i uppdrag att lämna en rapport till regeringen med goda exempel på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk i andra länder samt

föreslå andra relevanta åtgärder för att minska skatteflykt och skattefusk i Sverige.

Regeringen presenterade i april 2016 ett 10-punktsprogram mot skatteflykt som är styrande för det fortsatta arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Som ett led i detta arbete har regeringen i budgetpropositionen för 2016 tillfört en successiv förstärkning av Skatteverkets resurser för att myndigheten ska kunna utöka den internationella kontrollen av skattefusk och skatteupplägg. Skatteverket kommer med automatiskt informationsutbyte att få tillgång till stora mängder information från andra länders skatteadministrationer. Skatteverket ska dels förstärka ärendehandläggningen, dels utveckla it-system för informationsutbyte för att kunna använda den information som erhålls på ett effektivt sätt. Vidare ska Skatteverket enligt regeringsuppdrag uppmuntra att skattepolicyfrågor diskuteras i företagens ledning (Fi2016/02469/S3).

I 10-punktsprogrammet mot skatteflykt lyfter regeringen även fram att utvecklingsländerna drabbas hårt av det internationella skatteundandragandet. Det efterfrågestyrda arbete med kapacitetsuppbyggnad som Skatteverket bedriver i utvecklingsländer är därför av central betydelse för att möjliggöra för dessa länder att upptäcka och motverka skatteflykt samt att få in de skatter som ska betalas i enlighet med deras skattelagstiftning. Regeringen lyfter även fram vikten av kapacitetsuppbyggnad i skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16:182).

Högt förtroende för skattesystemet

En vägledande princip för skattepolitiken är att medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet och skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Skatteverket ska därför fortsätta att prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i skattesystemet. Det handlar bl.a. om rimliga handläggningstider, enhetlig rättstillämpning och rätt kontrollnivåer.

Ett högt förtroende för skattesystemet kräver åtgärder för att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden. För att öka de allmänpreventiva effekterna anser regeringen att Skatteverket ska prioritera sådana områden där

22

risken för allvarliga fel är hög och där fusk är särskilt förtroendeskadligt. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att upptäcka och åtgärda avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. Kontrollen ska ske tidigt för att öka den preventiva effekten på individnivå och ska följas upp genom återkommande kontroller i syfte att minska upprepat fel och fusk. Det är viktigt att arbetet med urvals- och riskanalyser liksom uppföljningssystem fortsätter att utvecklas.

En minskning av skattefelet kan bredda skattebaserna. Regeringen vill därför att Skatteverket kontinuerligt och med högre precision ska följa såväl skattefelets utveckling som skattefelets storlek över tid. Regeringen kommer att fortsätta följa Skatteverkets insatser för att kunna mäta skattefelets storlek.

Motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet och organiserad brottlighet

Skatteverket är en viktig samarbetspart i det arbete som regeringen har initierat för att myndigheterna ska arbeta gemensamt mot att samhällssystemen utnyttjas på ett icke avsett sätt. Samverkan mellan myndigheter är centralt eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter. Skatteverket ska t.ex. bidra i regeringens delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016:60).

Skatteverket ska även fortsatt bidra och utveckla samverkan inom ramen för arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet. Regeringen har även beslutat att Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatteverket ska vidareutveckla och förstärka sitt samarbete för att mer effektivt bekämpa finansiering av terrorism (Ju2016/03577/PO). Uppdraget är en åtgärd inom regeringens överenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna kring åtgärder mot terrorism.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

God service till privatpersoner och företag

Inom folkbokföringsområdet är det viktigt att pågående samarbete med andra myndigheter för att förbättra etableringsprocessen för enskilda fortsätter. Det är angeläget att Skatteverket kan hantera de ärendemängder som kommer av ökat antal nyanlända samtidigt som det löpande registerkvalitetsarbetet är av vikt.

Skatteverket har omfattande kontakter med medborgare och företag. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor. Därför anser regeringen att det är angeläget att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering och att använda kunskapen om hur olika företeelser t.ex. skattefusk, fördelar sig avseende kön. Arbetet omfattar t.ex. att vidareutveckla den individbaserade verksamhetsstatistiken och de slutsatser myndigheten kan dra utifrån denna. Regeringen kommer att följa arbetet noga.

Medborgarnas och företagens uppgiftslämnande ska i första hand ske genom digitala lösningar eftersom det bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Det är centralt att utvecklingen av digitala lösningar fortsätter såväl inom myndigheten som gemensamt med andra inom den statliga förvaltningen. Det är även viktigt att arbetet med att utveckla de digitala tjänsterna för företagen fortsätter utifrån förhållningssättet att uppgiftslämnandet måste anpassas till olika företags behov och förutsättningar.

Högt förtroende för myndigheten är en förutsättning för att Skatteverket effektivt ska kunna utföra sitt uppdrag och säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Därför vill regeringen betona att det är viktigt att Skatteverket aktivt arbetar med insatser för att stärka medborgarnas och företagens förtroende för myndigheten.

23

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

3.4 Budgetförslag

3.4.1 1:1 Skatteverket

Tabell 3.7 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

Anslags-

2015
Utfall
7 192 649
sparande
98 376

Utgifts-

2016
Anslag
7 194 417
prognos
7 191 661

2017
Förslag
7 357 366

2018
Beräknat
7 525 597
1

2019
Beräknat
7 688 911
1

2020
Beräknat
7 856 037
1

1 Motsvarar 7 371 467 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.8 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Offentlig-
Intäkter till
Intäkter
Kostnader
Resultat

rättslig
inkomsttitel
som får

(intäkt -

verksamhet
(som inte får
disponeras 2

kostnad)

disponeras) 1

Utfall 2015
8 367
74 040
109 161
-35 121

Prognos 2016
8 300
78 400
111 400
-33 000

Budget 2017
8 300
96 900
129 900
-33 000

1 Avser intäkter för förhandsbesked och låneförbud samt ansökningsavgift för äktenskapsregistret, gåvomottagare (t.o.m. 2015) och europeiskt arvsintyg.

2 Avser intäkter för prissättningsbesked, aviseringssystemet, ID-kort, namnärenden (fr.o.m. 2017) och kopior av allmänna handlingar.

Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet Skatteverket

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet 1
Intäkter
Kostnader
Resultat

(intäkt -

kostnad)

Utfall 2015
939 249
915 317
23 932

(varav tjänsteexport)
(35 659)
(32 307)
(3 352)

Prognos 2016
912 000
927 000
-15 000

(varav tjänsteexport)
(33 250)
(33 250)
(0)

Budget 2017
931 000
926 000
5 000

(varav tjänsteexport)
(33 250)
(33 250)
(0)

1 Avser pensionsadministration för AP-fonderna och premiepensionssystemet, resurssamordning med verksamhetsstöd till Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter (t.o.m. 2015), servicekontorsamverkan med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, tjänsteexport, SPAR, försäljning av uppgifter ur dataregister samt offentlig inköps- och resurssamordning.

Regeringens överväganden

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

2017
2018
2019
2020

Anvisat 2016 1
7 194 417
7 194 417
7 194 417
7 194 417

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
102 922
255 502
417 175
582 620

Beslut
60 027
75 677
77 319
79 000

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt

1
0
0

Förslag/

beräknat

anslag
7 357 366
7 525 597
7 688 911
7 856 037

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår att Ekobrottsmyndighetens och Skatteverkets arbete med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden intensifieras. Skatteverkets anslag ökas därför tillfälligt med 15 000 000 kronor 2017, 30 000 000 kronor 2018, 2019 respektive 2020.

Regeringen föreslår i utg. omr. 22 avsnitt 4.5.1 en reform som innebär att vissa nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata ska finansieras gemensamt i staten. Skatteverket ansvarar för den nationella digitala tjänsten Mina meddelanden och därför föreslås att anslaget ökas varaktigt med 38 900 000 kronor från 2017. Från 2018 beräknas anslaget ökas varaktigt med ytterligare 4 100 000 kronor. Vidare ansvarar Skatteverket för nationella digitala grunddata (t.ex. databasen Navet med folkbokföringsuppgifter). Regeringen föreslår att anslaget ökas varaktigt med ytterligare 5 600 000 kronor från 2017 för att tillhandahålla grunddata åt andra statliga myndigheter. Samtidigt minskas anslaget varaktigt med ca 24 600 000 kronor för att finansiera den samlade reformen. Den samlade nettoeffekten för reformen blir därmed en

varaktig förstärkning fr.o.m.
2017
om

19 900 000 kronor. Nettoeffekten
fr.o.m.
2018

beräknas till sammanlagt 24 000 000 kronor.

Regeringen föreslår i propositionen En ny lag om personnamn (prop. 2015/16:180) bl.a. att Skatteverket ska bli ensam namnmyndighet. Regeringen anser att kostnaden för den löpande hanteringen för vissa namnärenden bör avgifts-

24

finansieras. Regeringen avser att i förordning närmare föreskriva för vilka namnärenden Skatteverket ska ta ut en avgift och storleken på avgifterna. Avgifterna ska disponeras av Skatteverket. För att finansiera kostnader för bl.a. utveckling av it-system föreslås att 10 000 000 kronor överförs engångsvis 2017 till anslaget från anslag 1:6 Kriminalvården under utg.omr. 4 Rättsväsendet .

I budgetpropositionen för 2016 tillfördes Skatteverket en förstärkning för att kunna förstärka arbetet med att skydda den svenska

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

skattebasen och säkerställa effektivt användande av automatiskt informationsutbyte. Förstärkningen sker stegvis 2016–2018 och 2017 tillförs 10 000 000 kronor varaktigt. Vidare återförs ca 5 000 000 kronor till anslaget som under 2016 tillfälligt finansierade verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten och Bokföringsnämnden.

Regeringen föreslår att 7 357 366 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 7 525 597 000 kronor, 7 688 911 000 kronor respektive 7 856 037 000 kronor.

25

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4 Tull

4.1 Mål för tull

För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

– eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktioner säkerställs rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag med beaktande av behovet av enkla tullförfaranden,

– säkerhet i leveranskedjan främjas,

– brottslighet inom tullområdet förebyggs och bekämpas, och

– medborgare och företag har förtroende för Tullverkets verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

4.2 Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde tull görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Tullverkets årsredovisning, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser.

4.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

indikatorerna har även använts för den samlade analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt, tull och exekution. Dessa har markerats inom parentes (UO). De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa och fördjupa redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde tull.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs rättssäkert och kostnadseffektivt är

– total uppbörd (UO),

– uppbördsfelets storlek (UO),

– skattefelets utveckling (UO),

– andel automatklarerade ärenden,

– antal kontroller vid klarering, och

– antal kontroller i efterhand.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet är

– samhällsnyttovärde narkotikabeslag (UO),

– antal utslagna eller allvarligt störda kriminella nätverk,

– samhällsnyttovärde alkohol och tobakbeslag (UO),

– antal inledda förundersökningar avseende tullrelaterad ekonomisk brottslighet, och

– antal fysiska kontroller.

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av

27

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet är

– svenskt kvalitetsindex ranking (UO),

– enkelt att nå myndigheten (UO), och

– ranking i internationella studier.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

– total resursförbrukning,

– antal anställda,

– andel sjukfrånvaro, och

– uttalande från Riksrevisionen (UO).

4.2.2 Resultat

Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

Tabell 4.1 Eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter säkerställs

2013
2014
2015

Uppbörd (mdkr)
57
59
11

Uppbördsfelet (%)
0,18
0,18
0,19

Skattefelets utveckling
i.u.
i.u.
i.u

(bedömning)

Automatklarerade ärenden
86,1
86,5
86,8

(%)

Kontroller vid klarering
81 006
82 832
86 622

(antal)

Kontroller i efterhand (antal)
4 675
4 065
4 189

Källa: Tullverket.

Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och avgifter i samband med import och export. Den stora uppbördsminskningen förklaras av att Tullverket fr.o.m. 1 januari 2015 inte längre är beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import för mervärdesskatteregistrerade företag. I stället är Skatteverket beskattningsmyndighet för dessa deklaranter. Jämfört med föregående år har tullmedel ökat med ca 8 procent och detta förklaras främst av att värdet på importen av vissa varor med relativt höga tullsatser har ökat bl.a. på kläder, skor, maskiner och utrustning. Tullavgifter utgör s.k. traditionella egna medel och ingår i systemet för finansiering av EU- budgeten.

Fastställda belopp ska betalas i sin helhet inom utsatt tid och skillnaden, dvs. den icke influtna uppbörden av den debiterade uppbörden, är det som benämns som uppbördsfelet. Uppbördsfelet ligger ungefär på samma nivå som tidigare. Att andelen ökat något kan till största del förklaras av förändrad mervärdesskattehantering. Att få in uppbörden från mindre, icke mervärdesregistrerade företag och privatpersoner är svårare än från stora företag.

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen. Det är angeläget att följa skattefelet för att fånga upp brister av olika slag och för att kunna vidta korrigerande åtgärder. Tullverket arbetar utifrån tre områden som Tullverket kan påverka och som har betydelse för skattefelet; vägledning och attityder, strukturutveckling och kontroller. Inom respektive område har Tullverket vidtagit flera åtgärder för att stärka och upprätthålla regler eller upptäcka fel. Årets kvalitetsmätning indikerar att andelen tulldeklarationer som är riktiga och fullständiga är i nivå med tidigare år och andelen riktiga och korrekta deklarationer från uppbördssynpunkt har ökat med 10 procent jämfört med 2014 till 89 procent 2015. Eftersom Tullverket upphört att vara beskattningsmyndighet för vissa mervärdesskattefrågor är kvalitetsmätningen inte fullt ut jämförbar med tidigare år. Mätningen är dock en indikation på effekten av Tullverkets arbete för att det ska bli rätt från början. Sammantaget kan Tullverket inte kvantitativt uttala sig om i vilken grad skattefelet har påverkats, men man bedömer dock att myndighetens åtgärder har bidragit till att skattefelet är mindre än vad det skulle ha varit om inte åtgärderna vidtagits.

Syftet med klarering är att frigöra varor och säkerställa en korrekt uppbörd efter att deklarations- och uppgiftsskyldigheten enligt tullagstiftningen har uppfyllts av företagen. Automatklarering innebär att elektroniska ärenden tullklareras genom automatisk databehandling i tulldatasystemet i stället för att klareras av en tulltjänsteman. Klareringsverksamheten är beroende av näringslivets handelsmönster och val av tullförfaranden, vilket i sin tur beror på vilka tillstånd och vilken nivå av förenklingar som företagen har möjlighet att få enligt tullagstiftningen. Även om antalet klareringsärenden har ökat med 6 procent och uppgick till ca 7 miljoner 2015 har automatklareringsgraden inte ökat i samma takt, vilket

28

har medfört att flera ärenden måste hanteras manuellt. Tidsåtgången per ärende har dock minskat och det förklaras av att inflödet av komplexa ärenden har minskat liksom antalet tidskrävande varuundersökningar. Elektroniskt uppgiftslämnande ger möjlighet till minskad manuell hantering och ett effektivare resursutnyttjande i kontrollarbetet.

Efterkontroller sker i huvudsak genom tullrevisioner och eftergranskningar för att granska att rätt uppgifter har lämnats och att tull, skatt och andra avgifter har betalats på rätt sätt. Tullrevisioner är den kontrollform som mest påverkar resultatet för korrekt uppbörd. Under året har antal tullrevisioner minskat men den debiterade uppbörden till följd av Tullverkets kontroller har sammanlagt ökat med 13 procent, varav debiteringar till följd av efterkontroller ökat med 43 procent.

Unionstullkodexen gäller sedan den 1 maj 2016 och en ny tullag har beslutats. Förändringarna i unionstullkodexen syftar till att modernisera tullhanteringen bl.a. genom elektronisk tullhantering, öka säkerhetsnivån vid EU:s yttre gräns och underlätta för näringslivet. För genomförandet av unionstullkodexen har Tullverket tilldelats 92 miljoner kronor fördelat över åren 2014 t.o.m. 2017 (prop. 2013/14:1). Myndigheten har utöver det även tilldelats tillfälliga medel om 10 miljoner respektive 75 miljoner kronor vid höständringsbudgeten för 2013 respektive 2014 (prop. 2013/14:2 respektive prop. 2014/15:2). Till den 1 maj 2016 har flera grundläggande it-system driftsatts och flera ska driftsättas successivt de kommande åren. Regeringen följer arbetet noga.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

Tabell 4.2 Förebygga och motverka brottslighet inom tullområdet

2013
2014
2015

Samhällsnytta av
1 481
1 211
1 057

narkotikabeslag (mnkr)

Utslagna eller allvarligt störda
11
22
17

kriminella nätverk (antal)

Samhällsnytta av alkohol- och
109
133
155

tobakbeslag (mnkr)

Inledda förundersökningar vad
73
44
36

avser tullrelaterad ekonomisk

brottslighet (antal)

Fysiska kontroller (antal)
96 557
89 570
74 208

Källa: Tullverket.

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak enligt den modell som presenterades i betänkandet En gräns – en myndighet (SOU 1998:18). Samhällsnyttan av beslagtagen narkotika varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas, ju högre farlighetsgrad ett preparat har desto högre värde ges det. Sedan mätningen börjat är trenden svagt uppåtgående även om de senaste årens utveckling varit negativ.

Diagram 4.1 Samhällsnytta av beslagtagen narkotika

Miljoner kronor

Källa: Tullverket.

Under året har en längre nationell kontrolloperation mot post- och kurirflödet genomförts samtidigt som kontrollnivån i övriga flöden har bibehållits. Beslagen i post- och kurirflödet har i huvudsak varit läkemedel, narkotiska tabletter och dopningspreparat vilket har bidragit till att minska tillgången på detta för framförallt ungdomar. Minskningen av beslagtagen kat får

29

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

stort genomslag i sammanställningen av de
Avseende samhällsnytta av beslagtagen alkohol

beslagtagna mängderna av narkotika och dop-
och tobak utgör beslagsvärdet detsamma som

ningsmedel. Som mest beslagtogs ca 19 ton kat
skattebortfallet. Samhällsnyttan i form av

2011 och 2015 beslagtogs knappt en fjärdedel,
skattebortfall och punktskatter redovisas som en

3,5 ton. Minskningen av katbeslagen beror fram-
indikator på Tullverkets insatser för att före-

förallt på förändrade och mer restriktiva regler i
bygga och avslöja ekonomisk brottslighet och på

andra EU-länder som lett till en minskad införsel
de potentiellt undandragna avgifterna. Storskalig

av den i vikt tyngre varan färsk kat.

införsel av alkohol och tobak avser volymer i

Inom ramen för kontrollverksamheten har
transportmedel som är avsedda för kommersiella

Tullverkets riktade arbete mot kriminella nät-
transporter, medan frekvent införsel avser

verk framför allt berört narkotikasmuggling,
regelbunden införsel, oberoende av volymer och

men även alkoholsmuggling och tobakssmugg-
transportmedel. Ökningen 2015 hänförs till ett

ling har omfattats. Med kriminellt nätverk avses
stort beslag av tobak. Inom området internet-

när flera identifierade personer (minst tre)
beställd alkohol har Tullverket nått en tydlig

tillsammans ägnar sig åt brottslighet som
effekt av arbetet med kontroller på lager,

uppfyller kraven för organiserad brottslighet
påförande av transporttillägg samt samarbete

enligt EU:s elva kriterier. Med allvarligt skadat
med olika transportörer. De stora transport-

eller utslaget kriminellt nätverk menas att dess
företagen transporterar inte längre alkohol åt

verksamhet upphört eller skadats och detta anses
oseriösa leverantörer. Tullverket utfärdar straff-

ha uppnåtts när verksamheten bedöms vara
föreläggande för vissa ekobrott samt tulltillägg.

begränsad under längre tid (minst ett år) och
Det sistnämnda har även en förebyggande effekt

endast kan drivas vidare i mindre omfattning.
och används i huvudsak när företag brister vid

Detta uppnås när hälften av antalet identifierade
fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldig-

medlemmar dömts till fängelse i Sverige eller i
heten. Under
2015 utfärdades 11 straffföre-

utlandet, varav häften för grovt brott. Den tid
lägganden och 674 tulltillägg. Tulltilläggen ökade

som lagts ned på organiserad och storskalig
med 31 procent till knappt 12 miljoner kronor.

brottslighet har minskat med ca 12 procent på
Under 2015 har 36 förundersökningar inletts

grund av att myndigheten behövt prioritera att
om misstanke om tullrelaterad ekonomisk

minska ärendebalanser inom utredningsverksam-
brottslighet. Av de inledda förundersökningarna

heten.

överlämnades 10 ärenden till åklagare vid Eko-

Ett led i det brottsbekämpande arbetet är att
brottsmyndigheten som väckte åtal i fem

komma åt den ekonomiska vinningen av brott.
ärenden. Dock har åklagarna, i likhet med 2014,

Under året har Tullverket, i ett enskilt ärende,
avvisat flera ärenden då de ansett att Tullverket

medverkat till
att
egendom
motsvarande
inte har kunnat styrka grov oaktsamhet

4,4 miljoner kronor har förverkats. Under året
(vårdslös tullredovisning) eller uppsåt (tullbrott

har myndigheten medverkat till att egendom
eller grovt tullbrott). Tullverket har tagit initiativ

motsvarande 5,4 miljoner kronor har förverkats
till utökad dialog med Ekobrottsmyndigheten i

som utbyte av brott.

syfte att förbättra arbetsmetoderna och öka

Samverkan med andra myndigheter är centralt
lagföringen. Regeringen har även lämnat ett

för Tullverkets förmåga att bedriva en effektiv
uppdrag åt
Tullverket,
Polismyndigheten,

kontrollverksamhet. Tullverket samverkar både
Ekobrottsmyndigheten och
Skatteverket att

nationellt och internationellt för att förhindra
kartlägga hur arbetet med att förhindra illegal

brottslighet. Inom ramen för den myndighets-
hantering av punktskattepliktiga varor bedrivs av

gemensamma
satsningen
mot
organiserad
myndigheterna samt analysera hur samverkan

brottslighet deltog Tullverket i 13 operationer
kan förbättras (Fi 2015/05353/S3). En del-

och initierade två ärenden. Inom ramen för EU:s
redovisning ska lämnas den 1 oktober 2016 och

kontrolloperationer
deltog
myndigheten i
uppdraget ska slutredovisas den 1 oktober 2017.

20 internationella kontrolloperationer riktade
Antalet fysiska kontroller har fortsatt att

mot hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Vad
minska. Utöver att antal tjänstemän har minskat

gäller vapen deltog Tullverket i en särskild
är den främsta förklaringen att myndigheten

operation inriktad mot illegal handel med skjut-
fortsatta att prioritera insatser mot det tyngre

vapen över internet som resulterade i flera
godsflödet, men även att myndigheten under

vapenbeslag i Sverige.

2015 arbetat med att minska ärendebalanserna i

30

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

brottsutredningsverksamheten. Vidare har myndigheten även arbetat med att förbättra urvalet genom att styra urvalet kvalitativt i stället för kvantitativt. Mer tid har lagts per kontroll för att ytterligare öka kvaliteten vid genomsökning av kontrollobjekten.

I dag kontrolleras fler män än kvinnor i kontrollverksamheten. En manuell mätning under en månad i de olika trafikslagen (flyg, färja, buss, etc.) visade att ca 80 procent av de som kontrollerades var män. Fler män än kvinnor döms även för tullrelaterade brott. Statistiken av beslag av varor som misstänks ha förts in illegalt i landet visar att de flesta beslagen sker hos män. Inom ramen för myndighetens uppdrag om att jämställdhetsintegrera verksamheten, som Tullverket har sedan 1 januari 2016, arbetar Tullverket med att fördjupa analysen kring könsmönster. Regeringen avvaktar myndighetens analys enligt den tidplan som gäller för uppdraget.

Förtroende för Tullverkets verksamhet

Tabell 4.3 Förtroende för Tullverkets verksamhet

2013
2014
2015

Svenskt kvalitetsindex
73
71
i.u.

företag (indexvärde)

Tullsvar (antal e-post och
108 815
103 564
110 168

telefonsamtal)

Kurser och infoträffar
492
473
402

(antal)

Global Enabeling Trade
–
3
–

Report, tulldelen,WEF

(ranking)

Doing Business,tulldelen
–
4
4

VB (ranking)

Källa: Svenskt kvalitetsindex, Tullverket, World Economic Forum, Världsbanken.

Efterlevnaden av in- och utförselregler påverkas positivt av att medborgare och företag har ett högt förtroende för Tullverket. Därför är det viktigt att handläggningstider hålls nere, att rättstillämpningen håller hög kvalitet och att kontroller utförs korrekt och enhetligt så att alla behandlas lika.

Till Tullverkets upplysningstjänst, Tullsvar, kan företag och medborgare vända sig för att få tullinformation via telefon och e-post. Myndighetens utgångspunkt är dock att webbplatsen ska vara förstahandsvalet för att få svar på frågor bl.a. eftersom webbplatsen är tillgänglig 24 timmar om dygnet och säkerställer enhetliga

svar. För att mäta andelen nöjda frågeställare, samt bemötande, har Tullsvar ringt upp de företag som kontaktat Tullverket under oktober månad. Resultatet visar att något fler män (81 procent) var nöjda med svaret de fått jämfört med kvinnorna (77 procent). Vad gäller bemötandet upplevde 95 procent av kvinnorna att de fick ett bra bemötande medan motsvarande siffra bland männen var 86 procent.

Vikten av ett smidigt varuflöde lyfts ofta fram i internationella studier, t.ex. i Global Enabling Trade Report 2014 från World Economic Forum, som jämför hur enkelt det är för företag att bedriva handel i olika länder. I ett flertal internationella studier placeras Sverige väl, men i några studier, hamnar Sverige efter flera viktiga handelspartners. Regeringen gav därför Tullverket i uppdrag att analysera möjligheterna att inom myndighetens ansvarsområde och inom ramen för EU-regelverket förenkla för företagen (Fi2015/02621/S3 ) . Myndigheten har inte kunnat utläsa någon entydig bild av att det skett någon försämring av Sveriges placering i internationella mätningar, varken på övergripande nivå eller i underliggande index som ligger närmast Tullverkets verksamhetsområde. Myndigheten beskriver att den största utmaningen främst ligger i att behålla placeringarna och att införandet av den nya unionstullkodexen torde leda till att skillnaderna mellan EU:s medlemsländer minskar över tid. Tullverkets bedömning är även att Sverige har komparativa fördelar inom områdena service, samverkan och kundorientering.

Resursanvändning

Tabell 4.4 Resursanvändning

2013
2014
2015

Resursförbrukning
1 660
1 651
1 773

(mnkr)

Antal anställda
2 096
2 012
2 057

– kvinnor (%)
48
48
49

– män (%)
52
52
51

Sjukfrånvaro (%)
3,1
3,3
4,0

– kvinnor
3,9
4,3
5,4

– män
2,4
2,5
2,6

Uttalande från
rättvisande
rättvisande
rättvisande

Riksrevisionen

Källa: Tullverket.

31

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 1,7 miljarder kronor. Bidrag och avgifter

uppgick till
ca 10 miljoner kronor.
Ungefär

71 procent av
utgifterna utgörs av
personal-

kostnader. Av verksamhetens totala utgifter avsåg 61 procent brottsbekämpningen och 39 procent effektiv handel. Vid årets slut hade Tullverket ca 2 miljoner kronor i underskott. Under 2015 har myndigheten haft tillfällig förstärkning till följd av att Tullverket tilldelades 75 miljoner kronor i höständringsbudgeten 2014 och tillskottet har används för arbete med införandet av unionstullkodex och tillhörande it-system (prop. 2014/15:2).

Antal anställda i Tullverket uppgick vid årets slut till 2 057 och könsfördelningen är jämn mellan män och kvinnor, även om fler män arbetar inom brottsbekämpning (60 procent) och fler kvinnor (60 procent) arbetar inom effektiv handel. Sjukfrånvaron har ökat något men ligger i nivå med genomsnittet i staten. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro ( 5,4 procent) jämfört med män (2,6 procent) och jämfört med 2014 har kvinnors sjukfrånvaro ökat med ca 20 procent. Vad avser åldern har sjukfrånvaron ökat mest bland anställda över 50 år.

Myndigheten verkar i hela landet, men har personal framför allt på de tre huvudorterna Stockholm, Göteborg och Malmö samt vid gränsorter med större varuflöden där mycket trafik passerar.

Riksrevisionen har granskat Tullverkets årsredovisning och denna har bedömts som i allt väsentligt rättvisande. Europeiska kommissionen gör även löpande granskningar av medlemsstaternas tullmyndigheter i syfte att försäkra sig om att medlemsstaterna följer det gemensamma regelverket och därmed skyddar de traditionella egna medlen. Under 2015 har kommissionens granskning syftat till att granska hur Tullverket sköter förvaltningen av gemenskapens förmånsordning samt hanteringen av räkenskaperna för de traditionella egna medel som myndigheten uppbär. Kommissionens bedömning är att hanteringen överlag är tillfredställande. Vissa brister noterades dock avseende myndighetens rapportering och det konstaterades att fler efterhandskontroller av ursprungshandlingar i vissa typer av ärenden behövs. Tullverket har sett över rutinerna och vidtagit vissa förbättringsåtgärder.

4.2.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Tullverkets måluppfyllelse är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Det är viktigt att reglerna om in- och utförsel följs och att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för fel och fusk. Det är positivt att Tullverket har utvecklat modellen för skattefelet, och regeringens bedömning är att utvecklingsarbetet behöver fortsätta så att brister och områden med hög risk identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas snabbt och effektivt.

Regeringens bedömning är att den verksamhet Tullverket bedriver utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling och illegal handel med varor. Myndighetens ingripande mot kriminella aktörer och beslag av varor har gjort det svårare att få ut illegala varor på marknaden samtidigt som Tullverket har bidragit till att stärka konkurrensneutraliteten så att företag som vill bedriva legitim handel har goda förutsättningar för det.

Utvecklingen av samhällsnytta av beslagtagen narkotika visar att värdet har minskat de senaste åren, däremot är den trenden positiv över tid. Regeringens bedömning är att Tullverket har gjort flera betydelsefulla insatser bl.a. genom att samverkan med andra länder har utvecklats så att vissa beslag, som tidigare gjordes i Sverige, nu i stället görs vid andra länders gränser. Det är därför svårt att göra en bedömning av utvecklingen. Vidare ser regeringen positivt på att Tullverket arbetar med att utveckla kvaliteten i det fysiska urvalet. Samtidigt anser regeringen att minskningen av antalet utförda fysiska kontroller de senaste åren är otillfredsställande. Regeringens anser därför att det är viktigt att Tullverket följer och analyserar utvecklingen på såväl kort som lång sikt. Åtgärder och arbetssätt måste utvärderas och analyseras i förhållande till resultaten så att rätt insatser vidtas och att en hög kontrollnivå kan upprätthållas.

Tullverkets unika kunskap om varuflödet måste förvaltas och vidareutvecklas. Regeringen anser att myndighetens analys- och underrättelseverksamhet kan förbättras så att effekten av vidtagna åtgärder blir större. Regeringen ser positivt på att samverkan nationellt och internationellt med såväl myndigheter som andra aktörer utvecklas. Det är även betydelsefullt att

32

samarbetet med Polismyndigheten vad gäller vapensmuggling fortsätter att utvecklas.

Regeringens bedömning är att Tullverket arbetar med att stärka medborgarnas och näringslivets förtroende för myndigheten. Internationella jämförelser indikerar att det är enkelt för företag att bedriva gränsöverskridande handel i Sverige. Regeringen delar Tullverkets slutsats om att en stor utmaning ligger i att behålla Sveriges placering i de internationella jämförelserna.

Regeringen noterar att sjukfrånvaron för framförallt kvinnor har ökat. Regeringens bedömning är att utveckling behöver analyseras så att rätt åtgärder kan vidtas för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor.

4.3 Politikens inriktning

Tullverket har en viktig uppgift och ska prioritera insatser för att göra det så enkelt som möjligt för företag och medborgare att göra rätt för sig samtidigt som de skyddar medborgarna från hot mot hälsa, miljö och säkerhet.

Myndighetens kontrollverksamhet bidrar till mål inom flera olika politikområden. Det gäller t.ex. arbete mot smuggling av kulturföremål, utrotningshotade djur, kontanta medel och narkotika. Förutom att denna smuggling i sig är brottslig kan den utgöra en källa för finansiering av terrorism. Det kan även tullrelaterad ekonomisk brottslighet utgöra. Regeringen anser därför att det är viktigt att samverkan med berörda myndigheter vidareutvecklas och att Tullverket arbetar utifrån aktuella läges- och hotbilder inom samtliga restriktions- och riskområden. Regeringen anser även att det är angeläget att Tullverket intensifierar arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd för riskanalys och underrättelseverksamhet. Detta arbete är viktigt för att myndigheten ska kunna fortsätta utveckla kvaliteten på kontrollerna samtidigt som en hög kontrollnivå upprätthålls.

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

Kontroller ska genomföras i syfte att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Att förhindra smuggling av narkotika liksom att förhindra storskalig, frekvent illegal införsel av alkohol och tobak är särskilt viktigt samtidigt som detta måste balanseras mot Tullverkets ansvar inom samtliga risk- och restriktionsområden. Sådana områden rör exempelvis varor som kan användas vid terroristbrott och annan organiserad brottslighet och det kan röra t.ex. vapen och vissa kemikalier.

Regeringen vill betona vikten av att Tullverket drar fördel av det faktum att myndigheten ansvarar för hela varuflödet och bättre tillvaratar kompetenserna i myndighetens olika delar. Därigenom bedömer regeringen att Tullverket kan göra än mer riktade kontrollinsatser och samtidigt bidra till ökad konkurrensneutralitet.

Med anledning av införandet av unionstullkodexen, och de nya it-systemen som införs successivt, gör regeringen bedömningen att myndigheten måste fortsätta att anpassa organisationen och omfördela resurser så att den operativa kapaciteten säkerställs.

Tullverket har omfattande kontakter med medborgare och företag och vid dessa kontakter är det viktigt att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten har god kunskap om könsmönster och vilken betydelse de har vid t.ex. smuggling eller informationsinhämtning. Regeringen vill betona vikten av att myndigheten säkerställer tillräcklig kompetens och analysförmåga i syfte att klarlägga mönster som har betydelse för könsstrukturer och jämställdhet. Regeringen kommer att följa arbetet noga.

För att stödja regeringens satsning enligt exportstrategin ska Tullverket fortsätta bidra med bl.a. riktade kunskapshöjande åtgärder till företag för att underlätta deras långsiktiga och hållbara beslut i tullrelaterade frågor (skr. 2015/16:48).

33

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

4.4 Budgetförslag

4.4.1 1:2 Tullverket

Tabell 4.5 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket

Tusental kronor

Anslags-

2015
Utfall
1 773 827
sparande
-2 249

Utgifts-

2016
Anslag
1 727 170
prognos
1 693 194

2017
Förslag
1 743 925

2018
Beräknat
1 745 118
1

2019
Beräknat
1 781 679
1

2020
Beräknat
1 820 691
1

1 Motsvarar 1 711 867 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Tullverket

Tusental kronor

Offentlig-
Intäkter till
Intäkter
Kostnader
Resultat

rättslig
inkomsttitel
som får

(intäkt -

verksamhet
(som inte får
disponeras

kostnad)

disponeras)

Utfall 2015
4 655
81
4 736
0

Prognos 2016
1 800
125
1 925
0

Budget 2017
1 900
100
2 000
0

Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet
Intäkter

Kostnader
Resultat

(intäkt -

kostnad)

Utfall 2015
212

212
0

(varav tjänsteexport)
(17)

(17)
(0)

Prognos 2016
440

440
0

(varav tjänsteexport)
(20)

(20)
(0)

Budget 2017
418

418
0

(varav tjänsteexport)
(20)

(2 0)
(0)

Regeringens överväganden

Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:2 Tullverket

Tusental kronor

2017
2018
2019
2020

Anvisat 2016 1
1 727 170
1 727 170
1 727 170
1 727 170

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
24 976
59 010
96 432
136 362

Beslut
-8 222
-41 063
-41 923
-42 841

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt
1
1
0
0

Förslag/

beräknat

anslag
1 743 925
1 745 118
1 781 679
1 820 691

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår i denna proposition att vissa nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata tillhandahålls avgiftsfritt för statliga myndigheter (se utg.omr. 22 avsnitt 4.5.1). Därför minskas Tullverkets anslag med 354 000 kronor varaktigt från 2017.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes Tullverket tillfälliga medel t.o.m. 2017 för arbete med införande av unionstullkodexen (UCC).

För
2017
uppgår
dessa
medel
till

26 000 000 kronor. I budgetpropositionen
för

2013
tillfördes Tullverket 5 000 000 kronor

årligen under fem år för avskrivningskostnader för anskaffning av nya mobila scanners. Efter 2017 upphör dessa tillfälliga medel.

Regeringen föreslår att 1 743 925 kronor

anvisas under anslag 1:2
Tullverket för 2017. För

2018, 2019 och
2020
beräknas anslaget till

1 745 118 kronor,
1 781 679 kronor respektive

1 820 691 kronor.

34

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5 Exekution

5.1 Mål för exekution

För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att

– upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, och

– medborgare och företag har förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

5.2 Resultatredovisning

Resultatbedömning av delområde exekution görs i huvudsak utifrån målet för delområdet. Till stöd för regeringen att bedöma resultatet finns bl.a. Kronofogdemyndighetens årsredovisning, rapporter samt Riksrevisionens iakttagelser.

5.2.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

redovisningen vad gäller utvecklingen inom delområde exekution.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning är

– indrivet belopp (UO),

– antal allmänna och enskilda mål,

– antal ansökningar om betalningsförelägganden och handräckning,

– antal ansökningar om skuldsanering,

– antal inkomna konkurstillsynsärenden,

– antal timmar brottsbekämpning (UO), och

– totalt belopp avseende betalningssäkringar och kvarstad.

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder för verksamheten som syftar till att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet är

– svenskt kvalitetsindex ranking (UO), och

– enkelt att nå myndigheten (UO).

Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som syftar till god resursanvändning är

– total resursförbrukning,

Ett urval av indikatorer har använts i syfte att ge en övergripande bild av delområdet och beskriva hur det har utvecklats under året. Några av indikatorerna har även använts för den samlade analysen för utgiftsområdets utveckling i avsnitt 2 Skatt tull och exekution. Dessa har markerats inom parentes (UO). De övriga indikatorerna används specifikt för att belysa och fördjupa

– antal anställda,

– andel sjukfrånvaro, och

– uttalande från Riksrevisionen (UO).

35

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

5.2.2 Resultat

Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

Tabell 5.1 Upprätthålla en god betalningsvilja och motverka överskuldsättning

2013
2014
2015

Indrivet belopp (mdkr)
9,9
10,8
10,2

Inkomna allmänna och
2 210 059
2 225 147
2 269 013

enskilda mål (antal)

– varav allmänna
1 635 094
1 635 564
1 658 426

– varav enskilda
574 965
589 583
610 590

– avhysningsmål 1
8 490
7 071
6 684

Inkomna betalnings-
1 204 171
1 185 469
1 209 749

förelägganden och

handräckningar (antal)

Inkomna skuld-
9 208
10 083
11 263

saneringsärenden (antal)

Inkomna konkurstillsyns-
8 140
7 615
7 085

ärenden (antal)

Inkomna lönegaranti-
146
116
80

processer (antal)

Samverkan brotts-
7 819
7 976
7 100

bekämpning (timmar)

Säkrat belopp
134
153
224

betalningssäkring (mnkr)

Säkrat belopp kvarstad
50
50
48

(mnkr)

1 Avhysningsmål ingår i enskilda mål. Källa: Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in fordringar. Under 2015 drev myndigheten in ca 10 miljarder kronor varav knappt 6 miljarder kronor drevs in till staten (allmänna mål) och drygt 4 miljarder kronor till privata borgenärer (enskilda mål). Det indrivna beloppet är en minskning om 5 procent, men det beror främst på enskilda händelser 2014 som fick stor effekt på indrivet belopp. När det gäller allmänna mål är det vanligt förekommande att gäldenären betalar i nära anslutning till att målet överlämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. För enskilda mål är löneutmätning den åtgärd som genererar mest pengar till borgenärerna.

Antal gäldenärer som är restförda hos Kronofogdemyndigheten har legat på en stabil nivå runt 500 000 gäldenärer de senaste tio åren. Av

dessa utgjorde 428 000 gäldenärer fysiska personer och 66 procent var män. Flest gäldenärer fanns i åldersgruppen 45–54 år, följt av åldersgruppen 35–44 år. Antalet barn som är gäldenärer i Kronofogdemyndighetens register har ökat något och uppgick till 813 stycken, vilket är 43 fler än 2014. Sedan statistiken började följas har antalet barn i myndighetens indrivningsdatabas minskat med 82 procent från 2003 till 2015. Myndigheten driver ett aktivt arbete för att minska antalet barn med skulder i myndighetens register och de vanligaste skulderna som barn har är böter, skuld till brottsofferfonden och skadestånd.

Antalet avhysningar fortsätter att minska, både vad gäller antal inkomna ansökningar och antalet verkställda bl.a. till följd av ett långsiktigt förebyggande samarbete med kommuner och hyresvärdar. Antalet barn som berörts av verkställda avhysningar har ökat med 3 procent. Sammanlagt omfattades 472 barn och i 181 av Sveriges 290 kommuner har inga barn berörts av verkställda avhysningar.

Summarisk process är ett förenklat förfarande där myndigheten i stället för domstol i otvistiga ärenden kan besluta om exempelvis någons rätt att kräva betalning. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden, vilka utgjorde 97 procent av de inkomna ansökningarna. Grunden för ansökningarna handlade framförallt om fordringar som köpts upp av inkassobolag och fordringar för telekom och energirelaterade tjänster, ansökningar från banker och finansbolag samt obetalda trafikförsäkringar. Ansökningarna riktar sig främst mot fysiska personer och endast 12 procent hade en juridisk person som svarande. Av ansökningarna mot fysiska personer utgjorde män 57 procent och kvinnor 43 procent. Den största åldersgruppen var 45–54 år, även om det var relativt jämnt mellan de tre åldersgrupperna 26–34 år, 35–44 år och 45–54 år.

Vad avser den könsuppdelade statistiken går det inte att i nuläget säga om siffrorna kan förklaras av bristande jämställdhetsfokus, myndigheten har ännu inte gjort någon sådan analys. Kronofogdemyndigheten ingår sedan 2016 i det s.k. JIM-arbetet som syftar till att jämställdhetsintegrera verksamheten.

36

Diagram 5.1 Inkomna ansökningar om skuldsanering

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Antalet ansökningar om skuldsanering fortsätter att öka. De senaste tio åren har antalet inkomna skuldsaneringsärenden i stort sett tredubblat och vid utgången av 2015 hade ca 25 700 personer en

pågående
skuldsanering. Under
2015
kom

54 procent
av ansökningarna från
män
och

63 procent av männens ansökningar beviljades medan 72 procent av ansökningar från kvinnor beviljades. Sammantaget beviljades ca 67 procent av ansökningarna om skuldsanering.

Produktiviteten i form av antal avslutade skuldsaneringsärenden per årsarbetskraft har fortsatt att sjunka och myndigheten har bedömt att handläggningstiderna legat på en oacceptabel nivå. Därför har myndigheten fr.o.m. 2016 utökat skuldsaneringsverksamheten med ytterligare två team, omdisponerat resurser så att andra verksamhetsdelar handlägger skuldsanerings- och omprövningsärenden samt förstärkt styrningen. En ny skuldsaneringslag träder i kraft den 1 november 2016. Ambitionen är att denna lag ska förenkla skuldsaneringsförfarandet men även ge fler möjlighet att ansöka om skuldsanering. Regeringen har tilldelat Kronofogdemyndigheten ytterligare resurser för arbetet att motverka överskuldsättning hos enskilda med

10 miljoner
2016 respektive 2017
och därefter

15 miljoner
kronor varaktigt. För
arbete med

införande av den nya lagen om skuldsanering för företagare har Kronofogdemyndigheten tillförts 10 miljoner kronor per år från 2016 t.o.m. 2018 (bet. 2014/15 SkU1, rskr. 2014/15:62).

Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet i konkurser, vilket innebär att myndigheten bedriver tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. Inflödet av konkursärenden har minskat med sju procent. Av de 940 konkurser som avsåg fysiska personer stod 79 procent män bakom

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

konkurserna och den största åldersgruppen var 45–54 år. Vad avser lönegarantiprocesser har antalet inkomna ärenden fortsatt minska. Förklaringen till minskningen är troligen att ansökningsavgiften till tingsrätten höjdes från 450 kronor till 2 800 kronor 2014.

Kronofogdemyndigheten har inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet bidragit med kompetens inom tillgångsinriktad brottsbekämpning. Bland annat har en jourverksamhet etablerats för att säkerställa tillgångar som samverkande myndigheter påträffat hos gäldenärer som misstänks för, eller haft samröre med, organiserad brottslighet. Arbetstid motsvarande drygt 4 årsarbetskrafter har lagts ned på samarbetet och det har bl.a. inneburit att 20 miljoner kronor säkrats i dessa ärenden (12 miljoner kronor 2014). Samarbetet inom brottsutbytesfrågor med andra myndigheter har bidragit till att betalningssäkringar av skatt och avgifter för 224 miljoner kronor har kunnat göras vilket motsvarar 55 procent av det yrkade beloppet (49 procent 2014).

Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet

Tabell 5.2 Förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet

2013
2014
2015

Svenskt kvalitetsindex
58,1
58,3
68,8

privatpers. (indexvärde)

NKI (indexvärde)
68
i.u
66

Kundservice (antal e-post
1 414 252
1 416 159
1 456 938

och telefonsamtal)

Källa: Svenskt kvalitetsindex och Kronofogdemyndigheten.

Svenskt kvalitetsindex inom samhällsservice för 2015 indikerar en större förändring vad gäller uppfattning om bl.a. image, servicekvalitet och effektivitetet. Myndighetens egen undersökning visar dock att andelen nöjda har sjunkit jämfört med 2013 och det hänförs framförallt till frågor kopplade till tillgänglighet och effektiv handläggning. Undersökningen visar även att kvinnor är något mer nöjda (69 NKI) med Kronofogdemyndigheten än män (64 NKI).

Antalet kundkontakter har ökat något. Under 2015 har väntetiderna i kundservice ökat och tillgängligheten minskat.

Förbättrad hantering av skulder till det allmänna är ett initiativ mellan Kronofogdemyn-

37

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

digheten och de största statliga ingivarna av fordringar att tillsammans utveckla rutiner och arbetssätt som innebär att myndigheterna själva, så långt det är möjligt, driver in fordringarna. Arbetet ingår som en del i regeringens strategi mot överskuldsättning. Samarbetet har utveckats under året och myndigheterna har delat erfarenheter och kunskap mellan varandra. Det finns samsyn i att myndigheterna snabbare måste kunna erbjuda lösningar utifrån den skuldsattes situation. Det handlar t.ex. om att erbjuda avbetalningsplaner, informera om möjlighet till nedsättning eller att aktivt söka upp unga vuxna förstagångsskuldsatta för att tydliggöra konsekvenserna av utebliven betalning. För staten innebär det ökade samarbetet en effektivare ärendehantering och ett ökat förtroende för myndigheternas verksamheter.

Resursanvändning

Tabell 5.3 Resursanvändning

2013
2014
2015

Resursförbrukning
1 794
1 763
1 787

(mnkr)

Antal anställda
2 261
2 241
2 255

– kvinnor (%)
67
67
67

– män (%)
33
33
33

Sjukfrånvaro (%)
4,0
4,5
5,2

– kvinnor
4,6
5,4
6,4

– män
2,8
2,7
2,7

Uttalande från
rättvisande
rättvisande
rättvisande

Riksrevisionen

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Verksamheten finansieras i huvudsak via anslag om ca 1,8 miljarder kronor. Vid årets slut hade myndigheten ett sparande om ca 67 miljoner kronor varav 13 miljoner kronor återlämnades. Det stora sparandet är en följd av en medveten återhållsamhet i syfte att finansiera kommande byte av myndighetens stordatorsystem men även en följd av att personalomsättningen varit högre än väntat under året.

Enhetligheten i handläggningen bedöms överlag vara god men handläggningstiderna har varierat, bl.a. har de ökat kraftigt inom skuldsaneringsverksamheten. Granskningar av kvalitet visar att kvaliteten i handläggningen inom flera områden varit fortsatt bra och legat kvar på en

oförändrad nivå. Kvaliteten inom skuldsaneringen har dock minskat.

Det förebyggande arbetet utgår från att kunskap är avgörande för förmågan att kunna hantera en ekonomi i obalans. Genom olika aktiviteter, i egen regi och med andra aktörer, kan myndigheten bidra till ökad kunskap och därmed minska riskerna för överskuldsättning. Kronofogdemyndigheten har sedan 2012 haft en satsning att främja forskning inom myndighetens område. Resultaten hittills har inneburit ny kunskap exempelvis om hur myndigheten bör närma sig s.k. evighetsgäldenärer för att de ska motiveras att förändra sin situation och söka hjälp för att komma ur sin skuldproblematik.

Av antalet anställda var 67 procent kvinnor och andelen chefer som var kvinnor uppgick till 56 procent. Kronofogdemyndigheten bedriver sin verksamhet från 37 orter i landet och är indelad i tre verksamhetsområden och huvudkontor.

Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att öka och det är bland kvinnor som ökningen skett. Jämfört med staten som helhet har myndighetens sjukfrånvaro ökat mer då den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten låg på 3,9 procent 2015. För att komma till rätta med problemen har Kronofogdemyndigheten tillsammans med företagshälsovården under 2015 bl.a. gjort riktade insatser mot team med höga sjuktal. Dessutom har samtliga enheter inom ett verksamhetsområde med höga sjuktal haft personalgenomlysningar under såväl 2014 som 2015 i syfte att lära cheferna att analysera frånvaromönster och i att reflektera kring orsaker och förbättringsmöjligheter. Därefter har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron tagits fram. Trots vidtagna åtgärder och förbättringsinsatser har man inte kunnat se några effekter i form av minskad sjukfrånvaro. Myndigheten har under 2016 fortsatt arbeta med att identifiera de bakomliggande faktorerna till sjuktalen och en försöksverksamhet i mindre skala har inletts tillsammans med företagshälsovården kring sjukanmälan där medarbetaren ska sjukanmäla sig till företagshälsovården i stället för närmaste chef. Myndigheten fortsätter även att fördjupa analysen kring sjukfrånvaron.

Riksrevisionen har granskat Kronofogdemyndighetens årsredovisning och har bedömt den som i allt väsentligt rättvisande.

38

5.2.3 Analys och slutsatser

Regeringens samlade bedömning är att Kronofogdemyndighetens måluppfyllelse är god och att myndigheten bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Myndighetens handläggningstider har inom viktiga områden blivit längre och kunderna anser att tillgängligheten har minskat. Regeringen noterar att myndigheten har vidtagit kraftfulla åtgärder genom att bl.a. omfördela resurserna och utöka med ytterligare team, vilket bedöms som positivt. Regeringen har även tillfört myndigheten resurser för införandet av den nya skuldsaneringslagen och myndigheten arbetar med att förnya grundläggande it-system. På sikt bedöms detta leda till minskade handläggningstiderna inom skuldsaneringsområdet och utvecklingen av nya it-system bedöms leda till effektivare handläggning då dessa system kommer att möjliggöra utveckling av bl.a. e-tjänster.

En viktig utgångspunkt för att förebygga överskuldsättning är kunskap. Regeringens bedömning är att myndighetens stärkande och aktiverande arbetssätt är betydelsefullt för att på längre sikt minska antalet överskuldsatta i samhället. Det är vidare viktigt att myndigheten tillvaratar den kunskap som forskningen inom myndighetens verksamhetsområde leder till. Samverkan och ett helhetsperspektiv utifrån den skuldsattes situation är centralt. Det myndighetsövergripande samarbetet för att förbättra hanteringen av statliga fordringar har utvecklats på ett positivt sätt. Det bedöms som särskilt viktigt att arbetet med att identifiera att rätt ärenden överlämnas till Kronofogdemyndigheten fortsätter.

Myndighetens arbete med att förenkla för företagen genom att skapa fler elektroniska lösningar är betydelsefullt och bidrar till att effektivisera handläggningen. Det är även viktigt att myndigheten internt har ändamålsenliga it-system. Därför är det positivt att myndigheten påbörjat sitt arbete med att ersätta stordatorsystemen.

De undersökningar som har gjorts tyder på att förtroendet för myndigheten är fortsatt stabilt. Regeringen betonar vikten av att myndigheten omhändertar de förbättringsområden som har identifierats i tidigare undersökningar.

Regeringen ser positivt på de insatser som har gjorts för att hindra att sjukfrånvaron ökar men

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

anser att det krävs ytterligare ansträngningar och analyser av varför sjukfrånvaron bland kvinnor ökar.

5.3 Politikens inriktning

Kronofogdemyndigheten har en viktig funktion i arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja i samhället. Regeringen anser därför att insatser som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig ska prioriteras.

Det är viktigt att arbetet med att tidigt identifiera företeelser och fenomen som är av betydelse för att motverka långvarig överskuldsättning fortsätter och att myndigheten utifrån denna kunskap vidtar förebyggande åtgärder samt ger stöd åt parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. Regeringen understryker vikten av samverkan med andra aktörer och myndigheter i detta arbete.

Kronofogdemyndigheten har omfattande kontakter med medborgare och företag och vid dessa kontakter är det viktigt att kvinnor och män ges samma möjligheter och villkor. Därför anser regeringen att det är angeläget att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering och att använda kunskapen om hur olika företeelser t.ex. överskuldsättning, fördelar sig avseende kön. I arbetet bör behovet av att vidareutveckla den individbaserade verksamhetsstatistiken beaktas. Regeringen kommer att följa arbetet noga.

Regeringen anser att myndighetens arbete med att utveckla organisationen och arbetssätten så att verksamheten kan bedrivas mer effektivt och därmed tillgodose medborgarnas behov är positivt. I likhet med tidigare år understryker regeringen vikten av att prioritera utveckling av it-system och automatisering samt att detta arbete leder till snabbare handläggning och högre kvalitet. Det är centralt att myndigheten möjliggör för medborgare och företag att i högre grad använda digitala lösningar. De möjligheter som finns till samarbete och samverkan med andra myndigheter och aktörer för att förenkla för medborgare och företag ska tillvaratas.

Regeringen vill framhålla att Kronofogdemyndigheten är en viktig samarbetspart i myndigheternas gemensamma arbete mot att samhällssystemen utnyttjas på ett icke avsett sätt. Samverkan mellan myndigheter är centralt eftersom frågorna är komplexa och berör flera

39

PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 3

myndigheter. Myndigheten ska exempelvis bidra i regeringens delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (dir. 2016:60). Kronofogdemyndigheten ska även fortsatt bidra och utveckla samverkan inom ramen för arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten.

5.4 Budgetförslag

5.4.1 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tabell 5.4 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Anslags-

2015
Utfall
1 787 123
sparande
66 518

Utgifts-

2016
Anslag
1 861 359
prognos
1 865 656

2017
Förslag
1 884 273

2018
Beräknat
1 923 423
1

2019
Beräknat
1 953 457
2

2020
Beräknat
1 996 619
2

1 Motsvarar 1 889 133 tkr i 2017 års prisnivå.

2 Motsvarar 1 880 391 tkr i 2017 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.5 Offentligrättslig verksamhet

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Offentlig-
Intäkter till
Intäkter
Kostnader
Resultat

rättslig
inkomsttitel
som får

(intäkt -

verksamhet
(som inte får
disponeras

kostnad)

disponeras)

Utfall 2015
1 438 460
1 500
-1 500
0

Prognos 2016
1 460 000
0
0
0

Budget 2017
1 460 000
0
0
0

Tabell 5.6 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat

(intäkt -

kostnad)

Utfall 2015
17 681
-14 994
2 687

(varav tjänsteexport)
(5 339)
(-4 650)
(689)

Prognos 2016
10 761
-10 598
163

(varav tjänsteexport)
(0)
(0)
(0)

Budget 2017
10 470
-10 726
-256

(varav tjänsteexport)
(0)
(0)
(0)

Regeringens överväganden

Tabell 5.7 Härledning av anslagsnivån 2017–2020 för 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

2017
2018
2019
2020

Anvisat 2016 1
1 861 359
1 861 359
1 861 359
1 861 359

Förändring till följd av:

Pris- och löne-

omräkning 2
27 809
62 100
101 216
144 579

Beslut
-4 895
-36
-9 118
-9 319

Överföring

till/från andra

anslag

Övrigt

Förslag/

beräknat

anslag
1 884 273
1 923 423
1 953 457
1 996 619

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2016. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2018–2020 är preliminär.

Regeringen föreslår i denna proposition att vissa nationella digitala tjänster och nationella digitala grunddata tillhandahålls avgiftsfritt för statliga myndigheter (se utg.omr. 22 avsnitt 4.5.1). Därför minskas anslaget med 4 864 000 kronor varaktigt från 2017.

I budgetpropositionen för 2016 föreslogs myndigheten en varaktig ökning till följd av bl.a. ändrade skuldsaneringsregler för enskilda. För 2017 uppgår dessa medel till 10 000 000 kronor. För arbete mot överskuldsättning för företagare tillförs Kronofogdemyndigheten planenligt en tillfällig ökning under tre år. För 2017 uppgår dessa medel till 10 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 884 279 kronor anvisas under anslag 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 1 923 423 kronor, 1 953 457 kronor respektive 1 996 619 kronor.

40