Beredningskedjan
- behandlas i Bet. 2016/17:FiU34 Årsredovisning för staten 2016
Årsredovisning för staten 2016
2017-04-18 · 369 sidor, varav 355 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 355 av 369 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2016/17:101, Årsredovisning för staten 2016
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2016/17:101
Årsredovisning för staten 2016
opaginerad Regeringens skrivelse 2016/17:101 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2016/17:101
Årsredovisning för staten 2016
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 6 april 2017
Stefan Löfven
Magdalena Andersson
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2016. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
s. 5 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ...................................................................................................................
9
Diagramförteckning ............................................................................................................
13
Sammanfattning ...................................................................................................................
17
Årsredovisning för staten 2016...........................................................................................
23
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen ................................................................
29
1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................
29
1.2
Utgiftstaket för 2016 .................................................................................
32
2
Utfallet för statens budget........................................................................................
39
2.1
Saldot i statens budget 2016 ......................................................................
39
2.2
Inkomster i statens budget 2016 ...............................................................
41
2.2.1
Prognosförutsättningar ..............................................................
42
2.2.2
Totala skatteintäkter...................................................................
45
2.2.3
Övriga inkomster........................................................................
50
2.3
Utgifter i statens budget 2016...................................................................
57
2.3.1
Utgifter i statens budget – sammanfattning .............................
57
2.3.2
Förklarande faktorer till avvikelserna mot budgeten ...............
63
2.3.3
Indragningar................................................................................
65
2.3.4
Överskridanden ..........................................................................
66
2.4
Utfall per utgiftsområde ............................................................................
67
2.4.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ................................................
68
2.4.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.......
70
2.4.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................
76
2.4.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .................................................
77
2.4.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ...............................
80
2.4.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ..........
81
2.4.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...................................
84
2.4.8
Utgiftsområde 8 Migration ........................................................
87
2.4.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ........
90
2.4.10
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning..................................................................
93
2.4.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .............
97
2.4.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 99
2.4.13
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering...................................................................................
101
2.4.14
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ....................
103
2.4.15
Utgiftsområde 15 Studiestöd ...................................................
107
2.4.16
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ......
109
5
s. 6 S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.17
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .....
115
2.4.18
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik .....................................
117
2.4.19
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ..........................................
120
2.4.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö - och naturvård ......................
122
2.4.21
Utgiftsområde 21 Energi ..........................................................
125
2.4.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer ......................................
127
2.4.23
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel ....................................................................................
133
2.4.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv ....................................................
136
2.4.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ................
139
2.4.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m . ...............................
141
2.4.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ...............
144
2.4.28
Förändring av anslagsbehållningar ...........................................
145
2.4.29
Riksgäldskontorets nettoutlåning ............................................
146
2.4.30
Kassamässig korrigering ............................................................
150
2.4.31
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ..............
152
2.5
Underliggande saldo och engångseffekter ..............................................
154
2.6
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ........................
157
2.7
Beställningsbemyndiganden.....................................................................
161
2.8
Inomstatliga lån ........................................................................................
162
2.9
Övriga krediter..........................................................................................
163
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .......................................
167
3.1
Resultaträkning.........................................................................................
167
3.1.1
Intäkter ......................................................................................
168
3.1.2
Kostnader ...................................................................................
170
3.1.3
Transfereringar ..........................................................................
170
3.1.4
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade ....................
174
3.1.5
Försämrat resultat i statliga företag .........................................
174
3.1.6
Oförändrad nettokostnad för statsskulden .............................
175
3.2
Balansräkning ............................................................................................
175
3.2.1
Nettoförmögenheten förbättrades ...........................................
177
3.2.2
Övriga förändringar i balansräkningen ....................................
177
3.3
Finansieringsanalys...................................................................................
179
3.3.1
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde .............................
180
3.3.2
Finansiella investeringar blev högre .........................................
180
3.3.3
Statens nettoutlåning var högre än 2015 ..................................
180
3.3.4
Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades ................
180
3.3.5
Statens lån minskade .................................................................
181
3.3.6
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens
budget ........................................................................................
181
3.3.7
Justeringar som är hänförliga till statsskulden ........................
181
3.4
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ....................................
182
3.4.1
Redovisningsprinciper, resultat - och balansräkning ...............
182
3.4.2
Redovisningsprinciper för statens budget ...............................
191
3.4.3
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .........
192
3.5
Noter
.........................................................................................................
193
3.5.1 ......................................................
Noter till resultaträkningen
193
3.5.2 ........................................................
Noter till balansräkningen
219
3.5.3 ................................................
Noter till finansieringsanalysen
252
6
s. 7 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
4
Utvecklingen av statsskulden .................................................................................
259
4.1
Definition av statsskulden .......................................................................
259
4.2
Statsskulden fördelning och löptid .........................................................
260
4.3
Statsskuldens kostnader...........................................................................
262
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning..............................
267
5.1
Statliga garantier.......................................................................................
267
5.1.1
Garantiportföljens sammansättning ........................................
267
5.1.2
De olika garantityperna ............................................................
271
5.1.3
Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj...........
274
5.1.4
Tillgångar i garantiverksamheten.............................................
275
5.1.5
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster
och tillgångar i garantiverksamheten .......................................
276
5.1.6
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på
statens finanser..........................................................................
277
5.2
Statlig utlåning med kreditrisk ................................................................
278
5.2.1
Utlåningsportföljens sammansättning ....................................
279
5.2.2
De olika lånen med kreditrisk..................................................
280
5.3
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier ...
282
5.3.1
Den ordinarie portföljen ..........................................................
282
5.3.2
Insättningsgarantin ...................................................................
284
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU ..................................
287
6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska
statsförvaltningen.....................................................................................
287
6.1.1
Innehållet i regeringens nationella intygande
avseende EU-medel ..................................................................
287
6.1.2
Ramverket för intern styrning och kontroll ...........................
288
6.1.3
Omfattningen av regeringens nationella intygande................
288
6.2
Räkenskapssammanställning av EU-medel ............................................
291
6.2.1
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ....
291
6.2.2
Resultaträkning.........................................................................
291
6.2.3
Balansräkning ............................................................................
293
6.2.4
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ....
294
6.3
Ansvariga myndigheters bedömningar ...................................................
295
6.3.1
Intygande av räkenskaper och bedömning av intern
styrning och kontroll................................................................
296
6.3.2
Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar .........................
297
6.3.3
Ekonomistyrningsverkets uttalanden om fonder för
programperioden 2007–2013....................................................
300
6.3.4
Riksrevisionens granskning av myndigheternas
årsredovisningar och ledningens förvaltning ..........................
300
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande
av EU-medel .............................................................................................
301
6.5
Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet......
301
6.5.1
Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2015 ............................
302
6.5.2
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ........................
302
6.5.3
Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende
revisionsrättens iakttagelser .....................................................
302
6.6
Redovisning av samtliga EU-medel ........................................................
302
6.6.1
Avgiften till EU ........................................................................
303
7
s. 8 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
6.6.2
Redovisningen i och vid sidan av statens budget.....................
303
6.6.3
Redovisning i resultaträkningen ...............................................
306
8
s. 9 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabellförteckning
Tabell 1.1
Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016 ...........................
30
Tabell 1.2
Den offentliga sektorns finansiella sparande............................................
30
Tabell 1.3
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning
mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.....................
31
Tabell 1.4
Utgiftstaket ................................................................................................
32
Tabell 1.5
Takbegränsade utgifter...............................................................................
32
Tabell 1.6
Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av
utgiftstakets nivå ........................................................................................
33
Tabell 1.7
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av
utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016 .................................................
34
Tabell 2.1
Utfallet för statens budget 2016................................................................
39
Tabell 2.2
Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget ..
40
Tabell 2.3
Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ...............................................
41
Tabell 2.4
Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016 ...............
41
Tabell 2.5
Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen
Vårändringsbudget för 2016 ......................................................................
42
Tabell 2.6
Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2016...................................................................
43
Tabell 2.7
Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar
utfall för 2016 .............................................................................................
43
Tabell 2.8
Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i
årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010–2014 .......................
45
Tabell 2.9
Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med
statens budget för 2015 och 2016..............................................................
46
Tabell 2.10
Övriga inkomster, sammanfattning ..........................................................
51
Tabell 2.11
Inkomster av statens verksamhet, översikt ..............................................
51
Tabell 2.12
Rörelseöverskott ........................................................................................
51
Tabell 2.13
Ränteinkomster ..........................................................................................
52
Tabell 2.14
Aktieutdelning 2016 och 2015 ..................................................................
53
Tabell 2.15
Inkomster av försåld egendom..................................................................
54
Tabell 2.16
Återbetalning av lån ...................................................................................
54
Tabell 2.17
Kalkylmässiga inkomster ...........................................................................
54
Tabell 2.18
Statliga pensionsavgifter ............................................................................
55
Tabell 2.19
Bidrag m.m. från EU..................................................................................
55
Tabell 2.20
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet...................................
56
Tabell 2.21
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ......................
57
Tabell 2.22
Utgifter i statens budget 2016...................................................................
58
Tabell 2.23
Utfallet för statens budget 2016 och 2015 ...............................................
61
Tabell 2.24
Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016..
63
Tabell 2.25
Makroekonomiska förutsättningar ...........................................................
64
Tabell 2.26
Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016..
65
Tabell 2.27
Indragningar 2016 ......................................................................................
66
9
s. 10 Tabell 2.28 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.28
Medgivna överskridanden 2016 .................................................................
66
Tabell 2.29
UO 1 Anslag ...............................................................................................
68
Tabell 2.30
UO 1 Beställningsbemyndiganden............................................................
68
Tabell 2.31
UO 1 Garantier...........................................................................................
69
Tabell 2.32
UO 1 Inomstatliga lån................................................................................
69
Tabell 2.33
UO 2 Anslag ...............................................................................................
70
Tabell 2.34
UO 2 Beställningsbemyndiganden............................................................
70
Tabell 2.35
UO 2 Utlåning............................................................................................
71
Tabell 2.36
UO 2 Garantier...........................................................................................
71
Tabell 2.37
UO 2 Inomstatliga lån................................................................................
72
Tabell 2.38
UO 2 Övriga krediter.................................................................................
72
Tabell 2.39
UO 3 Anslag ...............................................................................................
76
Tabell 2.40
UO 4 Anslag ...............................................................................................
77
Tabell 2.41
UO 4 Beställningsbemyndiganden............................................................
78
Tabell 2.42
UO 5 Anslag ...............................................................................................
80
Tabell 2.43
UO 5 Beställningsbemyndiganden............................................................
80
Tabell 2.44
UO 6 Anslag ...............................................................................................
81
Tabell 2.45
UO 6 Beställningsbemyndiganden............................................................
82
Tabell 2.46
UO 6 Garantier...........................................................................................
82
Tabell 2.47
UO 6 Inomstatliga lån................................................................................
82
Tabell 2.48
UO 6 Övriga krediter.................................................................................
82
Tabell 2.49
UO 7 Anslag ...............................................................................................
84
Tabell 2.50
Utfall för bistånd 2006–2016 .....................................................................
85
Tabell 2.51
UO 7 Beställningsbemyndiganden............................................................
85
Tabell 2.52
UO 7 Garantier...........................................................................................
86
Tabell 2.53
UO 7 Övriga krediter.................................................................................
86
Tabell 2.54
UO 8 Anslag ...............................................................................................
87
Tabell 2.55
Asylsökande m.m. 2016..............................................................................
88
Tabell 2.56
UO 8 Beställningsbemyndiganden............................................................
89
Tabell 2.57
UO 9 Anslag ...............................................................................................
90
Tabell 2.58
UO 9 Beställningsbemyndiganden............................................................
91
Tabell 2.59
UO 9 Inomstatliga lån................................................................................
91
Tabell 2.60
UO 10 Anslag .............................................................................................
93
Tabell 2.61
Statistik över sjukpenning och sjukfall......................................................
94
Tabell 2.62
Ohälsomått .................................................................................................
95
Tabell 2.63
UO 10 Beställningsbemyndiganden..........................................................
95
Tabell 2.64
UO 10 Övriga krediter...............................................................................
95
Tabell 2.65
UO 11 Anslag .............................................................................................
97
Tabell 2.66
UO 11 Övriga krediter...............................................................................
98
Tabell 2.67
UO 12 Anslag .............................................................................................
99
Tabell 2.68
UO 13 Anslag ...........................................................................................
101
Tabell 2.69
Kommunmottagna m.m. 2016 .................................................................
101
Tabell 2.70
UO 13 Beställningsbemyndiganden........................................................
102
Tabell 2.71
UO 14 Anslag ...........................................................................................
103
Tabell 2.72
Arbetslöshet ..............................................................................................
104
Tabell 2.73
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser .....................................
105
Tabell 2.74
Bidrag till lönegarantiersättning ..............................................................
106
Tabell 2.75
UO 14 Beställningsbemyndiganden........................................................
106
Tabell 2.76
UO 15 Anslag ...........................................................................................
107
Tabell 2.77
UO 15 Beställningsbemyndiganden........................................................
108
Tabell 2.78
UO 15 Utlåning........................................................................................
108
10
s. 11 Tabell 2.79 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.79
UO 16 Anslag...........................................................................................
109
Tabell 2.80
UO 16 Beställningsbemyndiganden .......................................................
112
Tabell 2.81
UO 16 Garantier ......................................................................................
112
Tabell 2.82
UO 17 Anslag...........................................................................................
115
Tabell 2.83
UO 17 Beställningsbemyndiganden .......................................................
116
Tabell 2.84
UO 17 Utlåning .......................................................................................
116
Tabell 2.85
UO 18 Anslag...........................................................................................
117
Tabell 2.86
UO 18 Beställningsbemyndiganden .......................................................
118
Tabell 2.87
UO 18 Garantier ......................................................................................
119
Tabell 2.88
UO 18 Övriga krediter ............................................................................
119
Tabell 2.89
UO 19 Anslag...........................................................................................
120
Tabell 2.90
UO 19 Beställningsbemyndiganden .......................................................
120
Tabell 2.91
UO 20 Anslag...........................................................................................
122
Tabell 2.92
UO 20 Beställningsbemyndiganden .......................................................
123
Tabell 2.93
UO 21 Anslag...........................................................................................
125
Tabell 2.94
UO 21 Beställningsbemyndiganden .......................................................
125
Tabell 2.95
UO 21 Utlåning .......................................................................................
126
Tabell 2.96
UO 21 Inomstatliga lån ...........................................................................
126
Tabell 2.97
UO 22 Anslag...........................................................................................
127
Tabell 2.98
Utveckling av statens transportinfrastruktur.........................................
128
Tabell 2.99
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ...............................
129
Tabell 2.100
UO 22 Beställningsbemyndiganden .......................................................
130
Tabell 2.101
UO 22 Utlåning .......................................................................................
130
Tabell 2.102
UO 22 Garantier ......................................................................................
131
Tabell 2.103
UO 22 Inomstatliga lån ...........................................................................
131
Tabell 2.104
UO 23 Anslag...........................................................................................
133
Tabell 2.105
UO 23 Beställningsbemyndiganden .......................................................
134
Tabell 2.106
UO 23 Garantier ......................................................................................
135
Tabell 2.107
UO 24 Anslag...........................................................................................
136
Tabell 2.108
UO 24 Beställningsbemyndiganden .......................................................
137
Tabell 2.109
UO 24 Utlåning .......................................................................................
137
Tabell 2.110
UO 24 Garantier ......................................................................................
137
Tabell 2.111
UO 24 Inomstatliga lån ...........................................................................
137
Tabell 2.112
UO 24 Övriga krediter ............................................................................
138
Tabell 2.113
UO 25 Anslag...........................................................................................
139
Tabell 2.114
UO 26 Anslag...........................................................................................
141
Tabell 2.115
Räntor på statsskulden 2012–2016, fördelning på anslagets
komponenter ............................................................................................
142
Tabell 2.116
Räntor och valutakurser 2012–2016 årsgenomsnitt...............................
142
Tabell 2.117
Avgiften till Europeiska unionen ............................................................
144
Tabell 2.118
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor
m.m. 2012–2016 .......................................................................................
145
Tabell 2.119
Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter
över 1 000 miljoner kronor......................................................................
146
Tabell 2.120
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2016..................................................
147
Tabell 2.121
Förändring av nettobelåningar på myndigheters räntekonton..............
148
Tabell 2.122
Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ........................................
149
Tabell 2.123
Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret ................................
149
Tabell 2.124
Kassamässig korrigering ..........................................................................
150
Tabell 2.125
Kassamässiga korrigeringar till följd av EU-avgiften.............................
151
Tabell 2.126
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.............................
153
11
s. 12 Tabell 2.127 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.127
Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande
saldo åren 2012–2016................................................................................
156
Tabell 2.128
Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2016 och
2015............................................................................................................
156
Tabell 2.129
Realekonomisk fördelning av statens budget 2015–2016 ......................
158
Tabell 2.130
Beställningsbemyndiganden 2016............................................................
162
Tabell 2.131
Inomstatliga lån ........................................................................................
162
Tabell 2.132
Övriga krediter..........................................................................................
163
Tabell 3.1
Resultaträkning.........................................................................................
168
Tabell 3.2
Balansräkning ............................................................................................
176
Tabell 3.3
Finansieringsanalys ...................................................................................
180
Tabell 3.4
Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2016 ........
181
Tabell 3.5
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget .......................
192
Tabell 4.1
Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016.....
259
Tabell 4.2
Regeringens riktlinjer för 2016 ................................................................
260
Tabell 4.3
Statsskuldens utveckling och sammansättning .......................................
261
Tabell 4.4
Nominella lån i svenska kronor ...............................................................
261
Tabell 4.5
Statsskuldens kostnader ...........................................................................
262
Tabell 5.1
Statliga garantiåtaganden och utfästelser ................................................
268
Tabell 5.2
Garantiramar och utfärdade garantier .....................................................
270
Tabell 5.3
Avsättningar för förväntade garantiförluster ..........................................
274
Tabell 5.4
Tillgångar i garantiverksamheten .............................................................
276
Tabell 5.5
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och
tillgångar i garantiverksamheten ..............................................................
276
Tabell 5.6
Flöden i garantiverksamheten ..................................................................
277
Tabell 5.7
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet................................
278
Tabell 5.8
Statens utlåning med kreditrisk ...............................................................
279
Tabell 5.9
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori .................................
280
Tabell 5.10
Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner
och stater ...................................................................................................
282
Tabell 6.1
Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013 ..........................
292
Tabell 6.2
Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 ..........................
292
Tabell 6.3
Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013 .............................
293
Tabell 6.4
Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 .............................
294
Tabell 6.5
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
2007–2013 (exkl. TEN-bidrag)................................................................
294
Tabell 6.6
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)................................................................
295
Tabell 6.7
Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) ....................................
305
Tabell 6.8
Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen
2007–2013..................................................................................................
306
Tabell 6.9
Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen
2014–2020..................................................................................................
306
12
s. 13 Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2016...............
154
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2016,
realekonomisk fördelade..........................................................................
157
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori
2016 ...........................................................................................................
160
Diagram 3.1
Statens intäkter.........................................................................................
168
Diagram 3.2
Statens kostnader .....................................................................................
170
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor........................................................................
170
Diagram 5.1
Garantiåtagenden 2012–2016 ..................................................................
269
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden samt saldot
för betalningsflödet 2012–2016...............................................................
278
Diagram 5.3
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning 2012–2016 ............
279
13
s. 1 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2016
Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,9 procent av BNP.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 27,1 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor jämfört med 2015.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 27 miljarder kronor. Jämfört med 2015 förbätt- rades resultatet med 38 miljarder kronor. Stats- skulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP minskade statsskulden från 32,5 procent 2015 till 29,5 procent 2016.
I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2016 jämfört med 2015.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
2016
Procent
2015
Procent
av BNP 1
av BNP 2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande
40
0,9
11
0,3
Statens
budgetsaldo
85
1,9
-33
-0,8
Utgiftstak
1 215
27,7
1 158
27,8
Takbegränsade
utgifter
1 184
27,1
1 135
27,3
Statens nettoförmögenhet
-405
-9,2
-422
-10,1
Statsskuld
1 292
29,5
1 352
32,5
Årets över-/underskott
i resultaträkningen
27
0,6
-10
-0,2
Utlåning 3
456
10,4
434
10,4
Garantiåtaganden 4
2 043
46,7
1 930
46,4
1 Prel. BNP för 2016 uppgår till 4 379 miljarder kronor (löpande priser).
2 Rev. BNP för 2015 uppgår till 4 159 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken.
4 Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
17
s. 2 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2016
2015
Inkomster
2 163
2 048
Skatter och avgifter
1 914
1 804
Övriga inkomster
249
243
Utgifter
2 123
2 037
Finansiellt sparande
40
11
Varav staten
49
12
Varav ålderspensionssystemet
3
8
Varav kommunala sektorn
-13
-10
Den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 uppgick till 40 miljarder kronor, en förstärkning med ca 30 miljarder kronor jämfört med 2015. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framför allt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2016 låg i linje med överskottsmålet.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
2016
2015
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 167
1 123
Tekniska justeringar
7
2
Finanspolitiskt motiverad ändring
41
33
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 215
1 158
Takbegränsade utgifter
1 184
1 135
Budgeteringsmarginal
31
23
Budgeteringsmarginal, procent av
takbegränsade utgifter
2,6
2,0
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2016 uppgick till 1 215 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 184 miljarder kronor, dvs. 31 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljarder kronor
Statens
budget
2016 1
2016
2015
Totala inkomster
924
1 003
860
Statens skatteinkomster
953
1 044
894
Övriga inkomster
-28
-41
-34
Totala utgifter m.m.
934
917
892
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
915
899
867
Statsskuldsräntor m.m.
11
2
22
Förändring av anslagsbehållningar
-3
Riksgäldskontorets nettoutlåning
11
15
10
Kassamässig korrigering
0
2
-7
Budgetsaldo
-10
85
-33
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015.
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå
till 924 miljarder kronor. Utfallet
blev knappt
1 003 miljarder kronor, vilket är
78 miljarder
kronor högre än beräknat i statens budget. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital som blivit högre. Övriga inkomster blev knappt 13 mil- jarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av högre avräkningar m.m. i
anslutning till skattesystemet.
Utgifterna
i statens
budget
uppgick till
917 miljarder
kronor,
vilket är
16 miljarder
kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 33 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 50 miljarder kronor lägre.
Statens budgetsaldo blev därmed 85 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 95 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet.
18
s. 2 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
2016
2015
Intäkter
Skatteintäkter
1 236
1 138
Övriga intäkter
110
98
Summa intäkter
1 346
1 236
Kostnader
Transfereringar m.m.
-1 028
-969
Statens egen verksamhet
-270
-259
Summa kostnader
-1 298
-1 228
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag
-11
-4
Finansiella intäkter och kostnader, netto
-10
-15
Årets underskott
27
-10
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 27 miljarder kronor och innebär en förbättring med 38 miljarder kronor jämfört med 2015. Skatteintäkterna ökade med 97 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till 1 236 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 1 013 miljar- der kronor, en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2015.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 270 miljarder kronor. Det är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med 2015.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2015.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till knappt -10 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2015. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 21 miljarder kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2015.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
2016
2015
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
9
8
Materiella anläggningstillgångar
552
535
Finansiella anläggningstillgångar
352
376
Utlåning
456
434
Varulager m.m.
3
3
Fordringar
121
121
Periodavgränsningsposter
77
67
Kortfristiga placeringar
22
3
Kassa och bank
10
7
Summa tillgångar
1 602
1 555
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet
-405
-422
Fonder
168
154
Avsättning för pensioner m.m.
250
243
Statsskulden
1 292
1 352
Skulder m.m.
202
146
Periodavgränsningsposter
95
81
Summa kapital och skulder
1 602
1 555
Garantiförbindelser
1 800
1 677
Övriga ansvarsförbindelser
47
21
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -405 miljarder kronor vid utgången av 2016, vilket motsvarar 9,2 procent av BNP. I förhållande till 2015 förbättrades nettoförmögenheten med 17 mil- jarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 60 miljarder kronor till 1 292 miljarder kronor vid utgången av 2016. Lån i svenska kronor minskade med knappt 63 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med drygt 2 miljarder kronor.
19
s. 3 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
2016
2015
Insättningsgarantin
1 666
1 555
Investerarskyddet
Kreditgarantier
233
244
Garantier om tillförsel av kapital
134
122
Pensionsgarantier
9
9
Övriga garantier
0
1
Totalt
2 043
1 930
Statliga garantiåtaganden ökade med 113 mil- jarder kronor jämfört med 2015 och uppgick till 2 043 miljarder kronor vid utgången av 2016. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- åtagandena på ca 47 procent. Insättningsgarantin uppgick till 1 666 miljarder kronor, vilket är en ökning med 111 miljarder kronor jämfört med 2015. Kreditgarantier inklusive exportgarantier uppgick till 233 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 11 miljarder kronor i förhållande till 2015. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 136 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2015.
Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
Lån/ändamål
2016
2015
Lån till Riksbanken
257
241
Studielån
185
179
Lån till andra stater
6
6
Övriga lån
8
8
Summa
456
434
Statens utlåning uppgick till 456 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
2016
2015
Betalningar till EU
30
44
Betalningar från EU
11
10
Nettoflöde från statens budget till EU
19
34
Sveriges avgift till EU uppgick till 30 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2015. Minskningen för- klaras främst av tidigareläggning av delar av 2016 års avgift till 2015 samt försening av den rabatt som Sverige erhåller i den nya budgetramen för perioden 2014 2020 på den mervärdesskatte- baserade avgiften och BNI-avgiften.
20
s. 4 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Årsredovisning för staten 2016
s. 5 Årsredovisning för staten 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Årsredovisning för staten 2016
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2016 har upp- rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Under- laget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndig- heterna, framför allt beräkningar av skatte- intäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i
avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2016 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2016 i resultat- och balans- räkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2015.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2016 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprung- liga budgeten för 2016, dels med utfallet för 2015.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2017/00617/BATOT).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk samman-
23
s. 6 ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvud- sakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndi- ganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansierings- analys, statsskuldens utveckling samt redovis- ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovis- ning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- rats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- intäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2016 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighets-
ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsoliderings- arbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt doku- menterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2016
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 225 myndigheters årsredo- visningar för 2016. Granskningen av Patent- ombudsnämnden är inte slutfört då myndig- heten inte har lämnat in årsredovisningen inom utsatt tid.
Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
För 2016 har Riksrevisionen avstått från att uttala sig om Statens fastighetsverks årsredo- visning och lämnat ett uttalande med avvikande mening för Tillväxtverket. Därutöver har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tolv myndigheter: Folke Bernadotteakademin, Försäkringskassan, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet,
24
s. 7 ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Örebro län, Migrationsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Post- och telestyrelsen, Sametinget, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statistiska centralbyrån.
Elva myndigheter har fått revisionsberättelse med upplysning. De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2012–2016. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Ökningen för 2014–2016 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndig- heternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2012–2016
2012
2013
2014
2015
2016
Summa
4
7
15
13
14
25
opaginerad ledningarnas intygande om att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild. Kontrollera mot PDF
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
s. 29 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av de tre budgetpolitiska målen för 2016, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2017 års ekonomiska vår- proposition.
1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeför- ändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansi- ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om
målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans- politiken skulle då förstärka konjunktur- försvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR:s) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.
Det finansiella sparandet 2016
Den offentliga sektorn redovisade ett överskott
som uppgick
till 40 miljarder kronor
eller
0,9 procent av
BNP. I förhållande till
2015
förstärktes den offentliga sektorns finansiella sparande 2016 med ca 30 miljarder kronor (se tabell 1.2) . Förstärkningen kan helt och hållet hänföras till staten. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades i stället ett underskott på 40 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP, det finansiella sparandet blev således ca 80 miljarder kronor högre än beräknat.
29
s. 30 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Åtgärder i form av tidigare-/senareläggning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. höständ- ringsbudgetarna medförde totalt en mindre förstärkning av det finansiella sparandet på ca 5 miljarder kronor.
Tabell 1.1 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2016
Miljarder kronor
Beslutad
Flytt av
VÄB
HÄB
Summa
budget
utgifter
ändringar
Inkomster
2 094
0
Utgifter
2 134
-12
-2
8
5
Finansiellt
sparande
-40
12
2
-8
5
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Inkomsterna enligt NR underskattades med ca
69 miljarder
kronor
2016. Merparten,
ca
63 miljarder
kronor,
rör inkomsterna
från
skatter och avgifter som blev högre än i prognosen i budgetpropositionen för 2016. Detta förklaras huvudsakligen av högre intäkter från skatt på produktion (ca 36 miljarder kronor), kapitalvinster (ca 15 miljarder kronor) samt omprövningar och anstånd (ca 9 miljarder kronor).
Utgifterna överskattades däremot samman- taget med ca 12 miljarder kronor. Detta trots att utgifterna för asylsökande blev ca 22 miljarder kronor högre än beräknat. Offentliga sektorns övriga utgifter överskattades således med ca 34 miljarder kronor.
Staten svarade uteslutande för avvikelsen av det finansiella sparandet. Av ovanstående diffe- renser avseende skatteintäkter rör merparten, 60 miljarder kronor, statens intäkter. Statens utgifter, med undantag för utgifter direkt kopplade till asylsökande, blev över 40 miljarder kronor lägre än förväntat. Sparandet i ålders- pensionssystemet underskattades också i budgetpropositionen för 2016 medan sparandet i kommunsektorn blev något lägre än beräknat.
Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2016
2016
Utfall-
2015
Beslutad
Utfall
Beslutad
Utfall
budget
budget
Inkomster
2 094
2 163
69
2 048
Skatter och avgifter
1 851
1 914
63
1 804
Kapitalinkomster
64
66
1
62
Övriga inkomster
179
183
4
181
Utgifter
2 134
2 123
-12
2 037
varav migration
32
54
22
25
övriga utgifter
2 103
2 069
-34
2012
Transfereringar
787
762
-24
748
Konsumtion
1 123
1 144
21
1 086
Räntor
33
25
-8
26
Investeringar
191
192
1
180
Finansiellt sparande
-40
40
81
11
procent av BNP
-0,9
0,9
1,9
0,3
Stat
-31
49
80
12
Ålderspensionssystem
0
3
3
8
Kommunsektor
-10
-13
-3
-10
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är trans- parent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Regeringen använder därför ett antal indikatorer för att följa upp målupp- fyllelsen.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet för det finansiella sparandet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2007–2016. Syftet med denna bakåt- blickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.
För att beakta vilken påverkan konjunktur- läget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunktur- läget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt.
30
s. 31 Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Finansiellt sparande
3,3
1,9
-0,7
-0,1
-0,2
-1,0
-1,4
-1,6
0,3
0,9
Varav staten
2,1
1,1
-0,7
-0,4
-0,4
-1,1
-1,2
-1,3
0,3
1,1
Varav ålderspensionssystemet
1,0
1,0
0,2
0,2
0,5
0,3
-0,1
0,1
0,2
0,1
Varav kommunala sektorn
0,1
-0,1
-0,2
0,2
-0,3
-0,2
-0,1
-0,4
-0,2
-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt
0,2
Strukturellt sparande 1
1,7
2,2
1,7
1,5
0,8
0,2
-0,7
-0,8
0,2
1,0
BNP-gap 2
2,9
0,7
-6,5
-2,5
-1,2
-2,4
-2,8
-2,2
-1,0
-0,1
1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP -gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2017 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av fö rsäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014– 2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.
2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.
Den s.k. sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisningen för staten. Indikatorn redovisas emellertid i 2017 års ekonomiska vårproposition, som en del i den framåtblickande uppföljningen.
Det är samtidigt viktigt att dessa indikatorer inte tillämpas allt för mekaniskt eftersom finanspolitiken då riskerar att bl.a. förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Regeringens utgångspunkt är därför att inriktningen på finanspolitiken ska bedömas med en bred ansats där olika mål och restrikt- ioner ställs mot varandra.
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2016
Såväl det finansiella sparandet som det struktu- rella sparandet försämrades märkbart mellan 2007 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från 2,1 till -1,3 procent av BNP och sparandet i ålderspensionssystemet, som minskade från 1,0 till 0,1 procent av BNP, medan kommunsektorns sparande varierade kring noll procent av BNP under dessa år. Sedan 2014 har sparandet förstärkts betydligt. Mellan 2015 och 2016 stärktes sparandet med 0,7 procent av BNP. Det största bidraget kom från staten.
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2007–2016 (bakåtblickande tio-
årssnitt) uppgick till 0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparan- det i kommunsektorn uppgick till -0,2 procent av BNP och sparandet i staten uppvisade balans i genomsnitt över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till -1,5 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Resursutnyttjandet be- döms i stort sett vara balanserat 2016.
Det strukturella sparandet stärktes med 0,8 procent av potentiell BNP mellan 2015 och 2016, och var 2016 i linje med överskottsmålet på 1 procent av potentiell BNP.
Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet
Regeringens strama finanspolitik, i kombination med en betydande tillväxt, har gjort det möjligt att vända det stora underskottet från 2014 till överskott. Enligt de senaste beräkningarna uppvisar de offentliga finanserna överskott för 2015 och 2016. Det genomsnittliga finansiella sparandet var 0,2 procent av BNP 2007–2016. Den låga nivån förklaras delvis av den utdragna lågkonjunkturens effekter på de offentliga finanserna, men också av de ofinansierade åtgärder, framförallt skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde. Regeringen bedömer att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2016 låg i linje med överskottsmålet.
31
s. 32 1.2 Utgiftstaket för 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
1.2 Utgiftstaket för 2016
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Utgiftstaket, ursprungligt
fastställd nivå
931
949
971
989
1 018
1 050
1 074
1 093
1 103
1 123
1 167
Tekniska justeringar
-24
-14
6
13
10
2
4
2
7
Reella justeringar 1
-11
33
41
Utgiftstak, slutligt fastställt
907
938
957
989
1 024
1 063
1 084
1 095
1 107
1 158
1 215
Takbegränsade utgifter
895
910
943
965
986
989
1 022
1 067
1 096
1 135
1 184
Budgeteringsmarginal
12
28
14
24
38
74
62
28
11
23
31
Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter
1,3
3,1
1,4
2,5
3,9
7,5
6,0
2,6
1,0
2,0
2,6
1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor efter förslag i BP07 och utgiftstaket för 2015 och 2016 höjdes med 33 miljarder kronor respektive 41 miljarder kronor efter förslag i VÄB15. Dessa är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiv erade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Anm.: För åren 1997–2005 se Årsredovisning för staten 2009.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av priorite- ringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångs- punkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.
De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av
utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade, takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna
Enligt utfallet för statens budget 2016 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 184,5 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 30,5 miljarder kronor (se tabell 1.5) .
Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016 1
2016
2016
2015
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor 2
912,4
899,1
-13,3
867,4
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statens budget
285,5
285,4
-0,2
267,5
Takbegränsade utgifter
1 197,9
1 184,5
-13,4
1 134,9
Budgeteringsmarginal
17,1
30,5
13,4
23,1
Utgiftstak
1 215
1 215
0
1 158
1 Den av riksdagen i december 2015 fastställda budgeten för 2016, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2016.
2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
De takbegränsade utgifterna blev 13,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2016. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv (7,2 miljarder kronor), utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (5,9 miljarder kronor) och utgifts-
32
s. 33 1.2 Utgiftstaket för 2016 Kontrollera mot PDF
område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (4,3 miljarder kronor).
Inom utgiftsområde 8 Migration blev ut- gifterna högre än i den av riksdagen antagna budgeten för 2016 (21,8 miljarder kronor). I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 285,4 mil- jarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än beräkningen i budgeten för 2016.
Tekniska och reella justeringar av utgiftstakets nivå
I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2016 skulle uppgå till 1 167 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de för- ändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2016 höjts med 7 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetför- ändringar som föranlett justering av stats- bidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grund- avdraget för pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket har föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en teknisk justering av utgiftstaket.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 1.6 Tekniska justeringar samt finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
2016
Ursprungligt fastställt utgiftstak (budgetpropositionen för
2014)
1 167
Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2015
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
0,25
Reglering kommunalekonomisk utjämning: stegvis slopat
avdrag för privat pensionssparande
-3,77
Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1
1 163
Finanspolitiskt motiverad ändring i propositionen
Vårändringsbudget för 2015
Förändrad inriktning på finanspolitiken efter riksdagsval
41
Ny nivå i propositionen Vårändringsbudget för 2015
1 204
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2016
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för
personer över 65
1,85
Finansiering av CSN med anslag istället för avgifter
0,67
Budgetering av vissa stöd på utgiftssidan istället för
inkomstsidan
8,93
Ny nivå i budgetpropositionen för 2016
1 215
Slutligt utgiftstak
1 215
Utöver de tekniska justeringarna har utgifts- takets nivå 2016 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den föränd- ring av finanspolitikens inriktning som regeringen angav i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell för- ändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå före- slogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) och uppgick till 41 miljarder kronor.
Budgeteringsmarginalens användning
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst kan uppgå till. Efter att utgiftstakets nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utveck- lingen.
I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekono-
33
s. 34 1.2 Utgiftstaket för 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
miska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfere- ringssystem (volymförändringar), övriga fak- torer samt den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2016 i de vår- propositioner och budgetpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2016 föreslogs.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2016 till utfallet för 2016
Miljarder kronor
2016
Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2014
43,5
Reformer
-47,7
Reviderad pris- och löneomräkning
2,8
Övriga makroekonomiska förändringar
10,1
Volymförändringar
-40,6
Övrigt 1
21,5
Finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstaket
41,0
Total förändring av budgeteringsmarginalen
-12,9
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2016
30,5
1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, dvs. högre utgifter.
När Riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2016, efter förslag i budgetpropositionen för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till 43,5 miljarder kronor. I utfallet för 2016 uppgick budgeteringsmarginalen till 30,5 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 12,9 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2016 fastställdes, vilket inklude- rar den finanspolitiskt motiverade höjningen av utgiftstakets nivå.
Sammantaget har 47,7 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer (nettoeffekt på budgetens utgiftssida, med hänsyn tagen till beslut om finansiering genom minskade utgifter) som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fast- ställdes. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, samt inom utbild- nings- och infrastrukturområdena (prop. 2014/15:99). I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen åtgärder inom bl.a.
utbildningsområdet, miljöområdet, bostads- området och åtgärder inom området för mottagning och etablering (prop. 2015/16:1).
Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 10,1 miljarder kronor större. Bland annat har utgifterna i Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten blivit lägre till följd av att inkomst- index och balansindex successivt har reviderats ner sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Vidare har utgifter inom arbets- marknadsområdet blivit lägre, främst till följd av att antalet subventionerade anställningar, t.ex. traineejobb och extratjänster, inte ökat i den omfattning som budgeterats. Även utgifterna för 2016 för ekonomisk trygghet vid ålderdom och ekonomisk trygghet för familjer och barn har blivit lägre, främst till följd av att prisbasbeloppet successivt reviderats ner sedan budgetproposit- ionen för 2014.
Reviderade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymförändringar) har med- fört att budgeteringsmarginalen blivit 40,6 milj- arder kronor mindre. I första hand beror det på det stora antalet asylsökande under hösten 2015 som på ett betydande sätt förändrade förut- sättningarna för utgiftsberäkningarna för 2016, främst avseende utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. I budgetpropositionen för 2014 baserades utgiftsberäkningarna på att 38 000 personer i genomsnitt skulle vara inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2016. I budgetpropositionen för 2016, redan innan det stora inflödet till Sverige av asylsökande i slutet av 2015 hade inträffat, bedömdes att i stort sett dubbelt så många, ca 78 000 personer, skulle vara inskrivna i mottagningssystemet 2016. Det stora inflödet av asylsökande under slutet av 2015 medförde ytterligare en kraftig förändring av antalet inskriva 2016 och det slutliga utfallet blev ca 157 000 personer, dvs. ca 120 000, eller 137 procent, fler än i den ursprungliga bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2014. Som en följd av denna utveckling blev också antalet personer i etableringsinsatser under 2016 väsentligt fler än bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Räknat som helårsekvivalenter deltog ca 60 000 personer i etableringsinsatser 2016, vilket är ca 30 procent mer än bedömningen i budgetpropositionen för
34
s. 35 1.2 Utgiftstaket för 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2014. Sammantaget bedöms att utgifterna under utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställd- het och nyanlända invandrares etablering (inklusive avräkning av kostnader för asylmotta- gande från biståndsutgifterna under utgiftsom- råde 7 Bistånd i enlighet med OECD:s bistånds- kommitté DAC:s definition) har blivit ca 35 miljarder kronor högre 2016 till följd av volymförändringar jämfört med bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Vidare har antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning i prognoserna för 2016 successivt bedömts vara fler. Mätt som helårs- ekvivalenter uppgick antalet ersättningsmot- tagare 2016 till 229 000, vilket är 14 procent fler än bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Även inom sjuk- och aktivitetsersätt- ningen var antalet personer fler 2016 än vad som bedömdes för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Sammantaget blev utgifterna för utgifts- område 10 Trygghet vid sjukdom och handikapp ca 8 miljarder kronor högre för 2016 än i budgetpropositionen för 2014 till följd av volymförändringar. Inom vissa områden har utgifterna blivit lägre som en följd av volym- förändringar. Det gäller framför allt utgifts- område 15 Studiestöd och beror främst på att en lägre andel av de studerande fick studiemedel.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel- ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför förändringar till följd av övriga faktorer att budgeteringsmarginalen blivit 21,5 miljarder kronor större. Förskottsbetalningar av vissa utgifter 2015 i stället för 2016, bl.a. EU-avgiften, bidrar till att utgifterna för 2016 blev lägre av övriga orsaker än i bedömningen för 2016 i budgetpropositionen för 2014 (se avsnitt 2.3.2). Vidare har utfallet för 2016 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2016. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 7, 9, 16, 18, 22, 23 och 27.
35
opaginerad 1.2 Utgiftstaket för 2016 Kontrollera mot PDF
2
Utfallet för statens budget
s. 39 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2 Utfallet för statens budget
Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar, anslag och statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som saldot i statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.
Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2015 (bet. 2015/16:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1 Saldot i statens budget 2016
Budgetsaldot blev 85 miljarder
kronor
2016
(tabell 2.1). I budgeten
beräknades
saldot
till -10 miljarder kronor.
Saldot
blev därmed
95 miljarder kronor bättre än beräknat. Inkoms- terna blev 78 miljarder kronor högre och utgifterna blev drygt 16 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2016
Miljoner kronor
Skillnad
mot
Statens
Ändrings-
Utfall
statens
budget
budget
2016
budget
Totala inkomster
924 261
1 002 697
78 436
Statens
skatteinkomster
952 602
1 043 795
91 193
Övriga inkomster
-28 341
-41 098
-12 757
Totala utgifter m.m.
933 875
33 074
917 396
-16 479
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor
m.m.
915 481
33 074
899 096
-16 385
Statsskuldsräntor
m.m.
10 769
1 743
-9 026
Förändring av
anslagsbehållningar
-3 143
3 143
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10 768
14 764
3 996
Kassamässig
korrigering
0
1 792
1 792
Budgetsaldo
-9 614
85 301
94 915
Stora kapitalplaceringar på skattekonto under 2016
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 924 miljarder kronor. Utfallet blev 1 003 mil- jarder kronor, vilket är drygt 78 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 91 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster blev ca 13 miljarder kronor lägre än beräknat. Det är främst skatt på konsumtion och skatt på kapital samt periodise- ringar som blivit högre. De högre periodisering- arna beror bl.a. på tillfälliga effekter så som kapitalplaceringar på skattekonto som är en följd av den fördelaktiga räntan på skattekontot.
Övriga inkomster blev knappt 13 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Det beror främst på att inga
39
s. 40 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
större försäljningar av egendom gjordes under 2016 och att avräkningarna m.m. i anslutning till skattesystemet blev högre. Det sistnämnda beror främst på att den nya resolutionsavgiften inte budgeterades i statens budget för 2016.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
Skillnad
mot
Statens
Ändrings-
Utfall
statens
Utgiftsområde
budget
budget
2016
budget
8 Migration
19 420
24 443
41 251
21 832
9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg
69 238
1 905
63 371
-5 866
10
Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
funktionsnedsättning
109 868
480
105 614
-4 255
12
Ekonomisk trygghet
för familjer och barn
87 129
86 106
-1 023
13
Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering
21 070
227
19 200
-1 870
14
Arbetsmarknad och
arbetsliv
79 681
-704
72 531
-7 151
15
Studiestöd
21 708
5
19 486
-2 222
16
Utbildning och
universitetsforskning
69 452
-907
66 120
-3 333
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
7 064
-500
3 119
-3 945
22
Kommunikationer
54 122
-448
50 087
-4 035
23
Areella näringar,
landsbygd och
livsmedel
18 920
6
15 898
-3 021
26
Statsskuldsräntor
m.m.
10 769
1 743
-9 026
27
Avgiften till
Europeiska unionen
31 827
4 500
30 350
-1 477
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10 768
14 764
3 996
Kassamässig
korrigering
0
1 792
1 792
Övriga utgifter
322 838
4 067
325 963
3 125
Summa utgifter m.m. i
statens budget
933 875
33 074
917 396
-16 479
Lägre utgifter än anvisat resulterar i högre anslagsbehållningar
Utgifterna i statens budget uppgick till 917 miljarder kronor. Det är 16 miljarder kronor
(1,8 procent) lägre än vad som anvisats i den ursprungliga budgeten och 50 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än totalt anvisat. Det resulterade i att anslagsbehållningarna (exkl. Statsskuldsräntor m.m.) ökade med nästan 34 miljarder kronor. I statens budget beräknades anslagsbehållningarna öka med 3 miljarder kronor.
Utgifterna för Migration högre än anvisat
Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än statens budget Utgifterna för Migration blev däremot 22 miljarder kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 24 miljarder kronor till Migration och utgifterna blev därmed 3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Om man räknar bort ökningarna för Migration blev utgifterna 38 miljarder kronor lägre än den ursprungliga budgeten och 47 miljarder kronor lägre än totalt anvisat.
De flesta utgifterna blev lägre än budgeterat
Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 9 miljarder kronor lägre än anvisat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 miljarder kronor lägre, för Hälsovård, sjukvård och social omsorg 6 miljarder kronor lägre, och för Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning 4 miljarder kronor lägre. Även utgifterna för Kommunikationer blev 4 miljarder kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Tillsammans blev utgifterna under dessa utgiftsområden 30 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Statens budget 2016 och 2015
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2015 och 2016. Utfallet för statens budget visar för 2016 ett överskott på 85 miljarder kronor, jämfört med ett underskott på 33 miljarder kronor 2015, vilket är en förbättring med 118 miljarder kronor.
40
s. 41 Statens inkomster Kontrollera mot PDF
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljoner kronor
Skillnad
Utfall 2016 Utfall 2015
mot 2015
Totala inkomster
1 002 697
859 529
143 168
Statens skatteinkomster
1 043 795
893 942
149 853
Övriga inkomster
-41 098
-34 413
-6 685
Totala utgifter m.m.
917 396
892 179
25 216
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
899 096
867 409
31 687
Statsskuldsräntor m.m.
1 743
21 936
-20 193
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
14 764
10 094
4 670
Kassamässig korrigering
1 792
-7 260
9 052
Budgetsaldo
85 301
-32 650
117 951
Skatteinkomsterna ökade men statens övriga
inkomster minskade
Statens inkomster
ökade med
143 miljarder
kronor mellan 2015 och 2016. Statens skatte-
inkomster ökade med
150 miljarder
kronor
(16,8 procent).
Det högre utfallet
beror på att
statens
skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2016, beräknas ha ökat med drygt 63 miljarder kronor (6,8 procent) och att periodiseringarna ökat med 87 miljarder kronor. De högre skatte- intäkterna beror främst på högre intäkter från indirekta skatter och skatt på konsumtion och insatsvaror. Den stora förändringen av perio- diseringarna förklaras dels av betalnings- och uppbördsförskjutningar mellan åren men till stor del även av kapitalplaceringar på skattekonto. Till skillnad från periodiseringar, som beror på att betalningen av skatten sker året efter, så har kapitalplaceringar ingen koppling till uppbörden av skatt men påverkar ändå tillfälligt statens inkomster.
Övriga inkomster minskade med knappt 7 miljarder kronor jämfört med 2015. Orsaken är främst att inkomster av statens verksamhet minskat och avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ökat. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto har minskat med drygt 8 miljarder kronor, vilket beror på att samtliga stöd och subventioner fr.o.m. 2016 redovisas på utgiftssidan i statens budget.
Utgifterna för Migration ökade mest
Utgifterna i statens budget ökade med 25 miljarder kronor (2,8 procent) mellan 2015 och 2016. Utgifterna för Migration ökade med nästan 23 miljarder kronor (120,3 procent). Det
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
är framför allt ersättningar till kommunerna för placering av ensamkommande barn och unga som ökade med drygt 19 miljarder kronor. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med knappt 8 miljarder kronor (11,6 pro- cent). Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Samtidigt minskade utgifterna för andra utgiftsområden. Utgifterna för stats- skuldsräntor m.m. minskade med drygt 20 miljarder kronor (92,1 procent).
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden inkl. posterna Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering som hade störst förändringar av utfallet mellan 2015 och 2016.
Tabell 2.4 Utgiftsområden med störst förändring mellan 2015 och 2016
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad
Utgiftsområde
2016
2015
mot 2015
8 Migration
41 251
18 725
22 526
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
105 614
102 603
3 011
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
35 928
38 136
-2 208
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
86 106
82 931
3 176
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
19 200
15 362
3 838
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
72 531
64 971
7 560
16
Utbildning och
universitetsforskning
66 120
62 954
3 166
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
3 119
1 074
2 045
22
Kommunikationer
50 087
47 242
2 845
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
15 898
13 398
2 501
25
Allmänna bidrag till kommuner
93 350
102 037
-8 687
26
Statsskuldsräntor m.m.
1 743
21 936
-20 193
27
Avgiften till Europeiska unionen
30 350
44 232
-13 882
Riksgäldskontorets nettoutlåning
14 764
10 094
4 670
Kassamässig korrigering
1 792
-7 260
9 052
Övriga utgifter
279 543
273 745
5 798
Summa utgifter m.m. i statens
budget
917 396
892 179
25 216
2.2 Inkomster i statens budget 2016
I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster
41
s. 42 2.2.1 Prognosförutsättningar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2016 är ett slutligt utfall medan skatteintäkterna till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
2.2.1 Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2016 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes höja skatteintäkterna med drygt 16,5 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2016 innehöll reformer som bedömdes sänka skatteintäkterna med en halv miljard kronor.
Tabell 2.5 Skattereformer 2016 i statens budget för 2016 och i propositionen Vårändringsbudget för 2016
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
SB16
VÄB16
Total
Skatt på arbete
11,0
-0,3
10,6
Skatt på kapital
2,1
–
2,1
Skatt på konsumtion och insatsvaror
3,6
-0,2
3,5
Övriga skatter
–
–
–
Summa skattebeslut
16,6
-0,5
16,2
Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.
Källa: Egna beräkningar.
De ökade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om för 2016 påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De regelförändringar som påverkar inkomster från skatt på arbete 2016 är bl.a. avtrappning av jobbskatteavdraget, förändringar i husavdraget och införandet av en särskild löneskatt för äldre.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utveckl- ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2017 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de antaganden som låg till grund för statens budget för 2016, dvs. de makroförutsätt- ningar som redovisades i budgetpropositionen för 2016.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekono- min. Lönesumman 2016 blev 0,2 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2016.
Konsumentprisindex, KPI, påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig inkomstskatt styrs av KPI. Om lönerna i samhället ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procentenheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2016 gjordes ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen till följd av beslut om att frångå den automtiska uppräkningen för 2016. Det medförde sålunda att en större andel av inkomsterna hamnade över den nedre skiktgränsen jämfört med om skikt- gränsen hade justerats med den automatiska uppräkningen. KPI används även till att omräkna skattesatserna för skatt på energi. Perioden juni 2015–juni 2016 var KPI-utvecklingen starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. I stället för en uppgång om 0,8 procent var KPI- utvecklingen 1,0 procent.
BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i ekonomin. Utfallet för den nominella BNP- tillväxten 2016 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2016. En bidragande förklaring är en stark utveckling av de fasta bruttoinvesteringarna, som i sin tur påverkar intäkterna från mervärdeskatt.
42
s. 43 2.2.1 Prognosförutsättningar Kontrollera mot PDF
Tabell 2.6 Antaganden i 2017 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2016
Procentuell utveckling om inget annat anges
2015
2016
BNP, marknadspris 1
6,2
4,7
Diff. BP16
1,6
0,2
Arbetade timmar 2
1,2
2,3
Diff. BP16
0,0
0,8
Timlön 3
3,2
2,6
Diff. BP16
0,2
-0,4
Utbetald lönesumma, skatteunderlag
4,3
4,7
Diff. BP16
0,0
0,2
Arbetslöshet 4
7,4
6,9
Diff. BP16
-0,2
-0,2
Arbetsmarknadspolitiska program 5
3,7
3,5
Diff. BP16
-0,1
-0,4
Hushållens konsumtionsutgifter 1
3,7
3,3
Diff. BP16
0,7
-0,7
Kommunal medelskattesats 6
31,99
32,10
Diff. BP16
0,0
0,1
Statslåneränta 6
0,6
0,3
Diff. BP16
0,0
-1,0
KPI juni-juni
-0,4
1,0
Diff. BP16
0,0
0,2
Inkomstbasbelopp 7
58,1
59,3
Diff. BP16
0,0
0,0
Prisbasbelopp 7
44,5
44,3
Diff. BP16
0,0
0,0
Inkomstindex
158,9
162,1
Diff. BP16
0,0
0,0
Skiktgräns 8
430,2
430,2
Diff. BP16
0,0
0,0
Övre skiktgräns 8
616,1
625,8
Diff. BP16
0,0
0,0
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Kalenderkorrigerat, anställda.
3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.
4 Arbetslöshet 15–74 år.
5 Procent av arbetskraften.
6 Medelvärde under året, procent.
7 Tusental kronor.
8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2016
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster,
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ett fastställt utfall för 2016 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomst- titelgruppen.
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2016
1100
Direkta skatter på arbete
1110
Inkomstskatter
dec 17
1120
Allmänpensionsavgift
dec 17
1140
Skattereduktioner
dec 17
1200
Indirekta skatter på arbete
1210
Arbetsgivaravgifter, 1218
aug 17
1240
Egenavgifter
dec 17
1270
Särskild löneskatt, 1274
dec 17
1280
Nedsättningar, 1283-1284
dec 17
1300
Skatt på kapital
1310
Skatt på kapital, hushåll
dec 17
1320
Skatt på företagsvinster
dec 17
1340
Avkastningsskatt, 1341-1342
dec 17
1350
Fastighetsskatt
dec 17
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410
Mervärdesskatt, 1411
sep 17
1600
Restförda och övriga skatter
1620
Övriga skatter, hushåll
maj 18
1630
Övriga skatter, företag
maj 18
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810
Skatter till andra sektorer
dec 17
1900
Periodiseringar
1910
Uppbördsförskjutningar
maj 18
1920
Betalningsförskjutningar
dec 17
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2016.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2016, vilken blir känd i december 2017.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2017 när skatte- deklarationerna för juli blir kända. För mer- värdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2017.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2018, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsför-
43
s. 44 2.2.1 Prognosförutsättningar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2015 vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för åren 2010–2014. Skillnaden mellan budget och utfall har varierat mellan 0,3 och 1,4 procent av utfallet för statens skatteintäkter. Vanligtvis förklaras skillnaden av avvikelser på skatt på kapital, som är den mest volatila och svårbedömda av alla skatter.
44
s. 45 2.2.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 2010 –2014
Miljarder kronor om annat ej anges
2010
2011
2012
2013
2014
Skatt på arbete
-0,8
-3,6
1,7
-5,6
-5,2
Skatt på kapital
10,6
-3,5
-2,8
3,8
8,4
Skatt på konsumtion och insatsvaror
-0,1
-1,3
-2,5
-2,4
1,3
Restförda och övriga skatter
-1,2
-1,2
-1,2
0,1
-1,8
Totala skatteintäkter
8,5
-9,5
-5,1
-4,1
2,8
Avgår: EU-skatter
0,0
0,0
0,0
0,0
2,5
Offentliga sektorns skatteintäkter
8,5
-9,4
-5,1
-4,1
0,3
Avgår: Kommunal inkomstskatt
-2,6
-3,0
0,9
-1,6
2,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
-0,3
-0,2
0,6
0,2
0,1
Statens skatteintäkter
11,4
-6,2
-6,6
-2,6
-2,3
Procent av slutgiltigt utfall
1,4
-0,8
-0,9
-0,3
-0,3
2.2.2 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna 2016 beräknas uppgå till drygt 1 917 miljarder kronor. Detta är knappt 61 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till drygt 991 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter är därmed nästan 59 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Förväntade intäkter 2016 för såväl skatt på arbete, kapital och konsumtion inklusive insatsvaror är högre i förhållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens budget, återfinns inom skatteintäkter på kapital samt på konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot beslutad budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2016, dvs. en stor del av skatteintäkterna 2016 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatteintäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera
avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspens- ionssystemet och staten.
45
s. 46 2.2.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2015 och 2016
Miljarder kronor
Beräknat utfall
Utfall
Skillnad mot
Skillnad mot
statens budget
beslutad budget
Inkomstår
2016
2015
2016
2015
Skatt på arbete
1 140,3
1 049,8
6,6
-2,5
Direkta skatter
608,1
558,3
1,6
-7,9
Kommunal inkomstskatt
670,0
635,7
1,6
-1,9
Statlig inkomstskatt
56,6
50,8
-0,8
-0,6
Allmän pensionsavgift
113,1
108,4
0,0
-0,9
Artistskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
Skattereduktioner m.m.
-231,6
-236,6
0,8
-4,5
Indirekta skatter
532,3
491,5
5,1
5,4
Arbetsgivaravgifter
515,6
491,6
3,2
13,3
Egenavgifter
13,1
11,8
-0,5
-1,9
Särskild löneskatt
44,5
40,3
1,1
-2,3
Nedsättningar
-5,9
-19,1
1,9
-3,8
Skatt på tjänstegruppliv
0,5
0,5
-0,2
-0,2
Avgifter till premiepensionssystemet
-35,6
-33,6
-0,4
0,2
Skatt på kapital
222,4
245,0
22,2
54,6
Skatt på kapital, hushåll
61,6
69,1
14,8
28,0
Skatt på företagsvinster
106,4
119,6
5,1
24,5
Avkastningsskatt
3,5
8,4
-1,6
-0,8
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32,9
32,4
0,2
0,9
Stämpelskatt
12,3
10,9
2,8
1,6
Kupongskatt m.m.
5,7
4,6
0,8
0,3
Skatt på konsumtion och insatsvaror
538,9
507,9
22,0
8,0
Mervärdesskatt
406,4
380,3
21,2
9,3
Skatt på tobak och alkohol
25,8
25,6
0,7
0,6
Energiskatt
44,6
40,7
-0,4
-1,1
Koldioxidskatt
24,1
24,6
1,3
-0,5
Övriga skatter på energi och miljö
5,2
4,8
-0,3
-0,2
Skatt på vägtrafik
19,7
18,8
-0,4
-0,3
Skatt på import
6,1
6,3
-0,4
0,3
Övriga skatter
7,0
6,8
0,3
-0,2
Restförda och övriga skatter
15,9
7,6
10,1
4,2
Restförda skatter
-4,7
-4,3
1,2
Övriga skatter
20,6
11,9
8,9
Totala skatteintäkter
1 917,5
1 810,2
60,9
64,2
Avgår, EU-skatter
-6,1
-6,3
0,4
-0,3
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 911,4
1 803,9
61,3
63,9
Avgår, kommunala inkomstskatter
-686,3
-651,7
-1,7
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-233,7
-224,1
-0,8
Statens skatteintäkter
991,4
928,1
58,8
66,0
Periodiseringar
52,4
-34,1
32,4
-31,2
Statens skatteinkomster
1 043,8
893,9
91,2
34,8
Övriga inkomster
-41,1
-34,4
-12,8
-12,3
Inkomster i statens budget
1 002,7
859,5
78,4
22,5
Anm.: I den högra delen av tabellen ovan görs jämförelsen av utfallet för 2015 mot den beslutade budgeten för 2015. Där finns inte samma detaljeringsgrad varför några celler är tomma. Dessutom försvåras jämförelsen av att i beslutad budget för 2015 redovis as förslaget om avskaffad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättningar i utfallet för 2015.
46
s. 47 Posterna under direkta skatter fastställs 2017 och uppgifterna för 2016 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos. Kontrollera mot PDF
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveckling- en av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs 2017 och uppgifterna för 2016 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2016 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 140 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2016 har intäkterna reviderats upp med knappt 7 miljarder kronor. Både de direkta och indirekta skatterna har reviderats upp bl.a. till följd av högre lönesumma.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2015 blev utfallet för de direkta skatterna drygt 558 miljarder kronor. År 2016 beräknas de direkta skatterna uppgå till drygt 608 miljarder kronor.
Jämfört med statens budget för 2016 har de direkta skatterna 2016 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev högre.
Kommunal inkomstskatt
År 2016 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till ca 670 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2016 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är bl.a. en upp- reviderad prognos för lönesummans utveckling. En annan förklaring är en högre kommunal medelskattesats än vad som antogs i statens budget.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 56,6 miljarder kronor 2016. I jämförelse med statens budget för 2016 har den statliga inkomstskatten reviderats ned endast marginellt. Skiktgränserna för 2016 är fastställda och har inte ändrats efter beslutad budget för 2016.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften ut- görs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatte- underlaget för direkta skatter. Utfallet för 2016 beräknas bli drygt 113 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2016.
Skattereduktioner
År 2016 beräknas den totala skattereduktionen uppgå till knappt 232 miljarder kronor, vilket är marginellt lägre än i statens budget.
Från och med 2016 påverkas skattereduktion- erna av vissa regeländringar. Reglerna för husav- draget har ändrats. Bland annat har subventions- graden för ROT-avdraget sänkts och taket för RUT-avdraget har halverats för personer under 65 år. Dessutom har jobbskatteavdraget trappats ned för personer med inkomster över ca 50 000 kronor per månad.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgjorde 47 procent av skatt på arbete och beräknas 2016 ha uppgått till ca 532 miljarder kronor. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. För 2016 är utfallet nästan fullständigt. Arbetsgivaravgifterna uppgick 2016 till knappt 516 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 3 miljarder kronor. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden.
47
s. 48 Särskild löneskatt Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Särskild löneskatt
År 2016 beräknas den särskilda löneskatten bli 44,5 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med drygt 1 miljard kronor. Upprevideringen beror huvud- sakligen på att företagens kostnader för pens- ionsförmåner till de anställda har ökat.
Nedsättningar
År 2016 beräknas nedsättningarna uppgå till knappt 6 miljarder kronor, vilket är ca 2 milj- arder kronor lägre än i statens budget för 2016. Beslut om att slopa nedsättningen av social- avgifter för unga i två steg fr.o.m. den 1 augusti, i enlighet med vad regeringen föreslog i proposit- ionen Vårändringsbudget för 2015, innebär att nedsättningarna är betydligt lägre 2016 jämfört med 2015.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2016 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skatte- intäkterna. Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fast- ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2016 till stor del fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, räntein- komster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraf- tigt mellan åren, vilket leder till att även hushål- lens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas stor- lek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt på när de ackumulerade vinsterna realiseras.
Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till knappt 62 miljarder kronor 2016. Det är nästan 15 miljarder kronor högre än i beslutad budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli betydligt högre. Utfallet för 2015 avseende hushållens kapital- vinster blev betydligt högre än förväntat. Detta i kombination med en fortsatt gynnsam ut- veckling på bostads- och aktiemarknaden ligger bakom bedömningen för 2016. Även hushållens utdelningsinkomster väntas bli högre än tidigare bedömning.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings- mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till drygt 106 miljarder kronor 2016 och detta är drygt 5 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016. Den slutgiltiga taxeringen för 2014 och 2015 visade på högre företagsskattein- täkter än förväntat. Detta föranledde ett nivå- skifte uppåt för de framtida förväntade intäk- terna från företagsbeskattningen och det är den främsta förklaringen för skillnaden mot progno- sen i statens budget för 2016.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. 2016 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 pro- cent på kapitalförsäkringar.
Intäkten från avkastningsskatten blir 3,5 milj-
arder kronor 2016, en
minskning från
drygt
8 miljarder kronor året
innan. Detta kan
i all
väsentlighet knytas till en nedgång i statslåne- räntan under 2015. Jämfört med prognosen i statens budget 2016 har det beräknade utfallet reviderats ned med drygt 1,5 miljarder kronor, givet lägre statslåneräntor och mindre liv- bolagens tillgångar än tidigare prognosticerat.
48
s. 49 Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt Kontrollera mot PDF
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighets- skatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick 2016 till 7 412 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 268 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas uppgå till knappt 33 miljarder kronor 2016, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2016.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2016 blev drygt 12 miljarder kronor, vilket är knappt 3 miljarder kronor högre än i beslutad budget för 2016.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag.
Kupongskatten uppgick till knappt 6 miljarder kronor 2016, vilket är något högre än beräknat i budgeten för 2016.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter och skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2016 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 539 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i både privata företag och offentlig sektor, dvs. verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är avdragsgill.
Intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha uppgått till 406 miljarder kronor 2016, vilket är 21 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016. Att intäkterna blev så mycket högre beror på att tillväxten i den svenska ekonomin blev starkare än väntat. Särskilt investeringarna ökade betydligt mer än vad som förväntades i budgeten. Dessutom var sammansättningen i hushållens konsumtion gynnsam för mervärdes- skatteintäkterna i och med att konsumtionen av bilar var särskilt hög.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med för- brukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som anses skadligt.
Intäkterna från punktskatterna uppgick sammantaget 2016 till 133 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor högre än i statens budget. Inom punktskatterna har utfallen emellertid blivit både högre och lägre än väntat. Intäkterna från tobak och alkohol blev något högre till följd av att konsumtionen av dessa varor blev högre än förväntat. Intäkterna från koldioxidskatt blev högre än beräknat i statens budget, vilket förklaras av att industri- konjunkturen utvecklades starkare än väntat och därmed medförde mer användning av olika energislag. Å andra sidan har utfallet för intäkterna från både fordonsskatt och skatt på import blivit något lägre än väntat.
49
s. 50 2.2.3 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt diverse inkomster som exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Tillsammans uppgick restförda och övriga skatter till knappt 16 miljarder kronor 2016. Restförda skatter blev drygt en miljard kronor högre än beräknat medan övriga skatter blev 9 miljarder kronor högre än väntat i statens budget för 2016. Det beror främst på högre återbetalade anstånd från hushåll och företag samt högre resolutionsavgifter.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade in- täkten. Betalningsförskjutningar består av skill- naden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- liga skattekonton och debiterade skatter.
Periodiseringarna väntas 2016 ha uppgått till drygt 52 miljarder kronor, vilket är drygt 32 miljarder kronor högre än väntat. Det beror främst på uppbördsförskjutningar hänförliga till juridiska personer och betalningsförskjutningar i förhållande till den privata sektorn. Det förklaras i sin tur av en enskild koncerns stora inbetalning av skatt under 2016 som avsåg inkomstår 2015, respektive höga inbetalningar på skattekonton från hushåll och företag till följd av en attraktiv intäktsränta.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser
emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, och framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (överavskrivningar).
De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offent- liga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskatt- ningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skatte- fordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiserings- fonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäk- terna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2016 uppgick till -41 099 miljoner kronor och var därmed 12 758 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 6 686 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.
50
s. 51 2.2.3 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Inkomster av statens
verksamhet
31 149
31 256
107
38 970
Inkomster av försåld
egendom
5 000
231
-4 769
134
Återbetalning av lån
761
784
23
912
Kalkylmässiga inkomster
10 719
10 775
56
9 748
Bidrag m.m. från EU
12 706
10 980
-1 726
9 733
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-88 675
-95 124
-6 449
-85 754
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto
0
0
-8 155
Övriga inkomster
-28 341
-41 099
-12 758
-34 412
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- överskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieut- delningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksam- het.
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Rörelseöverskott
3 433
4 235
802
6 983
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
239
286
47
260
Ränteinkomster
1 996
1 960
-36
1 345
Inkomster av statens
aktier
14 000
12 588
-1 412
19 521
Offentligrättsliga avgifter
9 564
10 361
797
8 490
Försäljningsinkomster
59
68
9
68
Böter m.m.
1 188
1 072
-116
1 243
Övriga inkomster av
statens verksamhet
670
686
16
1 060
Inkomster av statens
verksamhet
31 149
31 256
107
38 970
Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till 31 256 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget.
Inkomsterna av statens verksamhet blev 7 714 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2015. Dock blev utfallet för Offentligrättsliga avgifter 1 871 miljoner kronor högre än 2015. Även Ränteinkomster blev 615 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet för Rörelse- överskott blev 2 748 miljoner kronor lägre än 2015. Den huvudsakliga anledningen till att utfallet för inkomsttypen blev lägre än 2015 är att utfallet för Inkomster av statens aktier blev 6 933 miljoner kronor lägre.
Rörelseöverskott
Rörelseöverskotten uppgick till 4 235 miljoner kronor, vilket är 2 748 miljoner kronor (39,4 procent) lägre än 2015.
Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Luftfartsverkets
inlevererade överskott
12
-12
Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans
av motsvarighet till
statlig skatt
495
729
234
475
Sjöfartsverkets
inlevererade överskott
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
50
26
-24
18
Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit
100
164
64
100
Inlevererat överskott från
övriga myndigheter
76
515
439
2 290
Riksbankens inlevererade
överskott
2 700
2 800
100
4 100
Rörelseöverskott
3 433
4 235
802
6 983
År 2015 redovisade Affärsverket Svenska kraftnät 1 121 miljoner kronor i resultat. Det är 390 miljoner kronor högre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelningspolicy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 729 miljoner kronor 2016. Det är 254 miljoner kronor (53,5 procent) högre än 2015.
Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2015 till 164 miljoner kronor och inlevererades 2016. Det inlevererade överskottet 2016 är 64 miljoner
51
s. 52 kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015.
Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 800 miljoner kronor, vilket är 1 300 milj- oner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdisposit- ioner m.m. För de senaste fem åren, 2011 till 2015, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 3 476 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 1 954 miljoner kronor för 2015. Efter justeringar och åter- föringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 720 miljoner kronor, redo- visades ett negativt resultat på 1 588 miljoner kronor för 2016. Att resultatet blev så lågt förklarar till stor del skillnaden på det inlevere- rade överskottet jämfört med 2015.
Överskott av statens fastighetsförvaltning
Överskotten
av statens
fastighetsförvaltning
uppgick till
286 miljoner
kronor,
vilket
är
26 miljoner
kronor (10,2 procent)
högre
än
föregående år.
Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 188 miljoner kronor. Överskottet består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 38 miljoner kronor, dels av en preliminär
inleverans av avkastningskrav för
2016 på
105 miljoner kronor. Utöver detta
levererade
SFV in 45 miljoner kronor som avsåg överskott från fastighetsförsäljningar under 2015. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 98 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2015 på 9 miljoner kronor, dels en preliminär inleve- rans av avkastningskrav för 2016 på 89 miljoner kronor.
Ränteinkomster
Ränteinkomster uppgick till 1 960 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (45,7 pro- cent) högre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Räntor på näringslån
-1
-1
0
-1
Räntor på studielån
36
36
0
40
Övriga ränteinkomster
1 961
1 925
-36
1 306
Ränteinkomster
1 996
1 960
-36
1 345
Övriga ränteinkomster uppgick till 1 925 milj- oner kronor, vilket är 619 miljoner kronor (47,4 procent) högre än föregående år. Räntor på skattekonto sorterar under övriga räntein- komster och utgör 96,9 procent av utfallet för dessa inkomster. Skillnaden jämfört med före- gående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsräntor vid underskott på skattekontot uppgick till 2 183 miljoner kronor. Kostnads- räntan är den ränta som den skatteskyldige ska betala vid underskott på skattekontot. Kostnads- räntan påförs varje dag och har flera olika nivåer bl.a. beroende på underskottets storlek.
Inkomster av statens aktier
Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 12 588 miljoner kronor, vilket är 6 933 miljoner kronor (35,5 procent) lägre än föregående år.
52
s. 53 kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015. Kontrollera mot PDF
Tabell 2.14 Aktieutdelning 2016 och 2015
Miljoner kronor
Utfall 2016
Utfall 2015
Skillnad
Akademiska hus AB
3 290
5 945
-2 655
Apoteket AB
1 100
158
942
AB Bostadsgaranti
2
138
-136
Dom Shvetsii A/O
2
0
2
Fouriertransform
0
100
-100
Inlandsinnovation
0
100
-100
Jernhusen AB
500
113
387
Lernia AB
50
235
-185
Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB)
0
139
-139
Metria
8
3
5
Nordiska
investeringsbanken
195
193
2
PostNord AB
0
0
0
SBAB
0
502
-502
SJ AB
188
1 930
-1 741
Specialfastigheter AB
446
3 000
-2 554
Sveaskog AB
800
800
0
Svensk bilprovning AB
56
48
8
Svensk exportkredit AB
356
378
-22
Svenska Rymdaktiebolaget
0
10
-10
Svevia
150
120
30
Swedavia
232
231
1
Telia Company AB
4 844
4 844
0
Teracom Group AB
285
235
50
Vasallen AB
85
300
-215
Totalt
12 588
19 521
-6 933
Utdelningen från Apoteket AB uppgick till
sammanlagt
1 100 miljoner
kronor, vilket
är
942 miljoner
kronor högre
än föregående
år.
Apoteket har även använt balanserade vinst- medel från tidigare år till årets utdelning.
Utdelningen från Telia Company AB uppgick till 4 844 miljoner kronor, vilket är lika mycket som 2015. Resultatet för koncernen uppgick
2015 till 10 205 miljoner kronor,
vilket
är
5 394 miljoner kronor (34,6 procent)
lägre
än
2014.
Jernhusen AB delade ut 500 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor mer än föregående år. Jernhusets bättre resultat under 2015 berodde framför allt på att värdet för bolagets förvaltningsfastigheter ökade.
Specialfastigheter AB, SJ AB och Akademiska hus AB beslutade om extrautdelningar under 2015. Inkomster från statens aktier utöver
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ordinarie aktieutdelningar uppgick till 8 271 milj- oner kronor 2015. Av Akademiska hus AB:s extrautdelning på 6 500 miljoner kronor delades 2 000 miljoner kronor ut under 2016. Utöver det har inga liknande beslut fattats under innevarande år. Därför är utdelningarna från dessa bolag betydligt lägre och således även inkomsterna från statens aktier utöver ordinarie aktieutdelningar.
Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 361 miljoner kronor, vilket är 1 871 miljoner kronor (22,0 procent) högre än föregående år.
År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Från och med 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter . Utfallet på inkomsttiteln blev 1 342 miljoner kronor vilket till stor del förklarar skillnaden mot föregående år. Inkomsterna som är redovisade mot inkomsttitel är 717 miljoner kronor högre än de avgifter som är inbetalda. Därför uppstår en negativ kassamässig korrige- ringspost (se även avsnitt 2.4.30 Kassamässig korrigering). Korrigeringsposten för 2016 består dels av en övergångseffekt, dels av en årlig effekt. Huvuddelen 2016 består av en övergångseffekt.
Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor
uppgick till
3 365 miljoner kronor,
vilket
är
368 miljoner
kronor (12,3 procent)
högre
än
2015. Det beror på att både dagpenningnivån och medlemsantalen i arbetslöshetskassorna har ökat.
Böter m.m.
Inkomsterna
från Böter m.m.
uppgick till
1 072 miljoner
kronor, vilket är
171 miljoner
kronor (13,7 procent) lägre än föregående år. Det lägre utfallet beror framför allt på att utfallet
för inkomsttiteln
2712
Bötesmedel
blev
110 miljoner kronor
lägre
än föregående
år.
Vilket i sin tur i huvudsak förklaras av lägre sanktionsavgifter från Finansinspektionen.
Övriga inkomster av statens verksamhet
De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 686 miljoner kronor, vilket är 374 miljoner kronor lägre än 2015.
53
s. 54 kronor (64,0 procent) högre än det överskott som inlevererades 2015. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkoms- ter av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegen- dom och aktier.
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Inkomster av försåld
egendom
5 000
231
-4 769
134
Låga inkomster av försåld egendom 2016
Inkomster av försåld egendom uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 4 769 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 97 miljoner kronor högre än 2015. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Under 2016 uppgick inkomsterna från försäljning av statens aktier i SAS AB (publ) till 210 miljoner kronor. Överskott från försälj- ningar av fastigheter som Fortifikationsverket genomfört uppgick till 20 miljoner kronor.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Återbetalning av
näringslån
1
1
1
1
Återbetalning av
studielån
613
579
-34
711
Återbetalning av övriga
lån
147
203
56
200
Återbetalning av lån
761
784
23
912
Återbetalning av lån lägre än föregående år
Utfallet på inkomsttypen Återbetalning av lån uppgick till 784 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (3,0 procent) högre än be- räknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 128 miljoner kronor (14,0 procent) lägre.
Återbetalningen av studielån blev 132 milj- oner kronor lägre än 2015. Förändringen mellan åren beror till största delen på att amorteringarna för studielån har minskat. Antalet återbetal- ningsskyldiga för denna lånetyp, som avser lån upptagna före 1989, blir allt lägre. Återbetal- ningen av övriga lån blev 3 miljoner kronor högre än föregående år och avser bl.a. åter- betalning av lån för svenska FN-styrkor.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av avskrivningar och statliga pensionsavgifter.
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Avskrivningar och
amorteringar
107
107
0
154
varav Avskrivningar på
fastigheter
107
107
0
154
Statliga pensionsavgifter
10 612
10 668
56
9 594
Kalkylmässiga inkomster
10 719
10 775
56
9 748
Inkomsterna
uppgick till
10 775 miljoner
kronor, vilket
är 56 miljoner
kronor (0,5 pro-
cent) högre än beräknat i statens budget för 2016.
De statliga pensionsavgifterna ökade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 10 668 miljoner kronor under 2016. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 8 723 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 999 miljoner kronor. Administ- rationskostnaderna för det statliga tjänste- pensionssystemet blev 184 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 1 074 miljoner kronor (11,2 procent).
54
s. 55 Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2015 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Statlig
tjänstepensionering
8 723
7 831
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
1 999
1 826
Statlig grupplivförsäkring
52
49
Premieskatt, gruppliv
40
38
Statlig
personskadeförsäkring
52
50
Avdrag för
administrationskostnader
-184
-188
Administration,
personskadeförsäkring
-14
-12
Statliga pensionsavgifter
10 612
10 668
56
9 594
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklings- fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommuni- kationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder
10 253
8 852
-1 401
8 221
varav Gårdsstöd
6 808
6 345
-463
6 272
varav Övriga
interventioner
126
127
1
122
varav Djurbidrag
0
0
0
varav Offentlig lagring
10
-10
varav Övriga bidrag från
Europeiska garantifonden
för jordbruket
8
7
-1
206
Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen
3 301
2 372
-929
1 621
Bidrag från EU till
fiskenäringen
130
58
-72
103
Bidrag från Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
986
721
-265
509
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Bidrag från Europeiska
socialfonden
648
324
-324
524
Bidrag till
transeuropeiska nätverk
450
383
-67
123
Övriga bidrag från EU
238
642
404
253
Bidrag m.m. från EU
12 706
10 980
-1 726
9 733
Inkomsterna uppgick till 10 980 miljoner kronor 2016 och är 1 726 miljoner kronor (13,6 pro- cent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2015 blev inkomsterna 1 247 miljoner kronor (12,8 procent) högre. Det högre utfallet jämfört med föregående år beror på att de flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för 2014–2020 fortfarande var i en uppstartsfas under 2015.
Bidragen från EU:s jordbruksfonder ökade jämfört med 2015
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 852 miljoner kronor 2016. Jämfört med 2015 ökade bidragen från EU:s jordbruksfonder med 631 miljoner kronor. Inkomsterna för gårds- stödet uppgick till 6 345 miljoner kronor och var 73 miljoner kronor högre än 2015.
Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 2 372 miljoner kronor. Utfallet avser den nya programperioden 2014–2020. Jämfört med 2015 ökade bidragen med 751 miljoner kronor. Det beror främst på att EU betalat ut bidrag motsvarande 3 procent av det totala bidraget för landsbygdsprogrammet 2014–2020 i förskott. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av program- perioden tidigast under 2023.
Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden men lägre från socialfonden än 2015
Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 721 miljoner kronor. Jämfört med 2015 ökade inkomsterna med 212 miljoner kronor (41,7 procent). Det beror på att pro- gramperioden 2014–2020 startat upp i högre omfattning jämfört med 2015. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 324 miljoner kronor, vilket är en minskning med 200 miljoner kronor (38,2 procent) jämfört med 2015. Projekt inom ramen för den nya program- perioden 2014–2020 har fortfarande varit i en uppstartsfas, vilket innebär att ersättningar från EU inte rekvirerats i någon stor utsträckning.
55
s. 56 Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Bidragen till transeuropeiska nätverk var lägre
Bidragen till transeuropeiska nätverk blev 260 miljoner kronor (211,4 procent) högre än 2015 och uppgick till 383 miljoner kronor. Bidrag från EU har bl.a. utbetalats för att finansiera färdigställande av järnvägstunneln i Hallandsåsen. Bland projekt som fick bidrag i mindre omfattning finns bl.a. vägtunneln Norra länken och byggande av bangården Rosersbergs kombiterminal.
Högre inkomster från övriga bidrag från EU
Övriga bidrag från EU ökade med 389 miljoner kronor (153,8 procent) jämfört med 2015 och uppgick till 642 miljoner kronor. Det beror främst på högre bidrag från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och Fonden för inre säkerhet.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för sådana LSS- kostnader som följer av lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Tillkommande skatter
9 887
9 716
-171
9 872
EU-skatter
6 422
6 051
-370
6 226
Tullmedel
6 344
6 018
-326
6 194
Jordbrukstullar och
sockeravgifter
77
33
-44
32
Kommunala
utjämningsavgifter
3 465
3 664
199
3 646
Utjämningsavgift för
LSS-kostnader
3 465
3 664
199
3 646
Avräkningar
-98 562
-104 840
-6 278
-95 626
Intäkter som förs till
fonder
-7 992
-12 613
-4 620
-9 034
Kompensation för
mervärdesskatt
-90 570
-92 227
-1 657
-86 592
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter
-30 585
-30 094
491
-29 211
Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner
-59 985
-62 133
-2 148
-57 381
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-88 675
-95 124
-6 449
-85 754
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå
till
-88 675 miljoner
kronor.
Utfallet
blev
-95 124 miljoner kronor. Skillnaden mot
beräkningen
i
statens
budget
blev
alltså -6 449 miljoner kronor. Orsaken, som även beskrivs under stycket om Restförda och övriga skatter , är främst att resolutionsavgifter inte budgeterades i den ursprungliga budgeten för 2016. I enlighet med propositionen Vårändrings- budget för 2016 beslutade riksdagen att intäk- terna från resolutionsavgifter ska redovisas på inkomstsidan i statens budget.
Avräkningarna för kompensation för mer- värdesskatt till kommunerna blev 2 148 miljoner kronor högre och beror på att den kommunala konsumtionen ökade mer än väntat.
Jämfört med 2015 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 370 miljoner kronor. Det beror dels på att intäkter som förs till fonder blivit 3 578 miljoner kronor högre på grund av att intäkten från resolutionsavgifter redovisas för första gången 2016. Dels har avräkningarna för kompensation för mervärdes- skatt till kommunerna ökat med 4 752 miljoner kronor, vilket beror på att den kommunala konsumtionen har ökat.
56
s. 57 2.3 Utgifter i statens budget 2016 Kontrollera mot PDF
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. Från och med 2016 redovisas samtliga stöd och subventioner på utgiftssidan i statens budget, vilket förklarar skillnaden mellan 2015 och 2016. Sjöfartsstödet redovisas under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Nystartsjobb och Stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisas under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Tabell 2.21 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
SB 2016
Utfall
Utfall-
Utfall
2016
SB 2016
2015
Anställningsstöd
0
Jämställdhetsbonus
0
Sjöfartsstöd
-1 426
Nystartsjobb
-6 670
Stöd till yrkesintroduktions-
anställning
-56
Korttidsarbete
0
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
-2
Utgifter som redovisas som
krediteringar på skattekonto
-8 155
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.3 Utgifter i statens budget 2016
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverk- ar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
2.3.1 Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprung- ligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
57
s. 58 2.3 Utgifter i statens budget 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2016
Miljoner kronor
Ändrings-
Utfall-Totalt
Utgiftsområde
SB
budget
Totalt anvisat
Utfall
Utfall-SB
anvisat
01
Rikets styrelse
12 717
71
12 788
12 672
-46
-117
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
14 812
215
15 027
15 035
223
8
03
Skatt, tull och exekution
10 783
10 783
10 840
57
57
04
Rättsväsendet
41 574
706
42 280
42 289
715
9
05
Internationell samverkan
1 905
143
2 049
2 070
165
22
06
Försvar och samhällets krisberedskap
48 827
301
49 128
49 366
539
238
07
Internationellt bistånd
32 357
2 321
34 679
31 971
-387
-2 708
08
Migration
19 420
24 443
43 863
41 251
21 832
-2 612
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
69 238
1 905
71 143
63 371
-5 866
-7 772
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
109 868
480
110 348
105 614
-4 255
-4 735
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
36 184
36 184
35 928
-256
-256
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
87 129
87 129
86 106
-1 023
-1 023
Jämställdhet och nyanlända
13
invandrares etablering
21 070
227
21 297
19 200
-1 870
-2 097
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
79 681
-704
78 977
72 531
-7 151
-6 447
15
Studiestöd
21 708
5
21 712
19 486
-2 222
-2 226
16
Utbildning och universitetsforskning
69 452
-907
68 545
66 120
-3 333
-2 426
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
13 695
233
13 928
13 918
224
-9
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
7 064
-500
6 564
3 119
-3 945
-3 445
19
Regional tillväxt
3 256
5
3 261
2 614
-642
-647
20
Allmän miljö- och naturvård
7 662
177
7 839
7 299
-363
-540
21
Energi
2 812
2 812
2 721
-91
-91
22
Kommunikationer
54 122
-448
53 675
50 087
-4 035
-3 588
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
18 920
6
18 926
15 898
-3 021
-3 027
24
Näringsliv
5 998
-106
5 892
5 891
-107
-1
25
Allmänna bidrag till kommuner
93 398
93 398
93 350
-49
-49
26
Statsskuldsräntor m.m.
10 769
10 769
1 743
-9 026
-9 026
27
Avgiften till Europeiska unionen
31 827
4 500
36 327
30 350
-1 477
-5 977
Förändringar av anslagsbehållningar
-3 143
-3 143
3 143
3 143
Summa
923 107
33 074
956 181
900 839
-22 268
-55 342
Riksgäldskontorets nettoutlåning
10 768
10 768
14 764
3 996
3 996
Kassamässig korrigering
0
0
1 792
1 792
1 792
Summa utgifter i statens budget
933 875
33 074
966 949
917 396
-16 479
-49 553
58
s. 59 2.3 Utgifter i statens budget 2016 Kontrollera mot PDF
Utgifterna blev lägre än budgeterat trots att utgifterna för migration blev högre
Utgifterna i statens budget uppgick till 917 396 miljoner kronor. Det är 16 479 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 49 553 miljoner
kronor (5,1 procent) lägre än totalt
anvisat. I
budgeten beräknades
anslagsbehållningarna
(exkl. Statsskuldsräntor
m.m.)
öka
med
3 117 miljoner kronor, i
stället ökade de
med
33 653 miljoner kronor.
Utgifterna för de allra flesta utgiftsområdena blev lägre än anvisat. Utgifterna för utgifts- område 8 Migration blev däremot 21 832 milj- oner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 2 612 miljoner kronor lägre än det totalt anvisade beloppet, dvs. den ursprung- liga budgeten och de ändringar i budgeten som riksdagen beslutat om.
Under 2015 beslutade regeringen om tidigareläggning av utgifter inom flera utgifts- områden. Dessa tidigareläggningar påverkar både jämförelsen med anvisade medel och med föregående år.
Anvisat 2016 finansierar tidigarelagd utbetalning 2015
Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgick utgifterna till 31 971 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2 708 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. De medel som anvisades i statens budget för 2016 användes också för att finansiera det underskott som uppstod till följd av den tidigarelagda biståndsutbetalningen om 2 498 miljoner kronor 2015.
Utgifterna för migration 22 miljarder kronor högre än beräknat
Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgif- terna till 41 251 miljoner kronor, vilket är 21 832 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten för 2016. Anledningen är att det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 inte var känt när budgeten beräknades. I ändringsbudget anvisades 24 443 miljoner kronor utöver vad som anvisats i budget- propositionen för 2016.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Efterskottsbetalningar av assistansersättningen medförde lägre utgifter än budgeterat
För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 5 866 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i den ur- sprungliga budgeten och 7 772 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror framför allt på att kostnaderna för assistansersättning blev 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget på grund av att Försäkringskassan införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på ändringsbudget. Dessa medel användes för att täcka tidigare års underskott på anslaget. Skillnaden mellan utfallet och totalt anvisade medel på anslaget uppgick till 1 927 miljoner kronor 2016.
Lägre utgifter för sjukpenning är beräknat
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgifterna 105 614 miljoner kronor, vilket är 4 255 miljoner kronor lägre än riksdagen anvisade. Det beror på att färre personer fick sjukpenning och rehabiliteringspenning än beräknat i statens budget.
Lägre utgifter för föräldrapenning och bostadsbidrag än anvisat
För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev utfallet 86 106 miljoner kronor, vilket är 1 023 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror framför allt på att utgifterna för föräldrapenning och bostadsbidrag blev lägre än beräknat.
Färre kommunmottagna nyanlända än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 1 870 milj- oner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kommunerna har tagit emot färre nyanlända personer än beräknat. Även etableringsinsatserna för nyanlända blev lägre än beräknat.
Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter än anvisat
Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 72 531 miljoner kronor, vilket är 7 151 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2016. Det beror på att volymerna för de nya insatserna extratjänster och traineejobb blev lägre än
59
s. 60 Färre studiemedelstagare än beräknat Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
beräknat. Det beror också på att färre personer än beräknat blev arbetslösa och att antalet beslut om lönebidrag blev lägre än beräknat.
Färre studiemedelstagare än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 19 486 miljoner kronor, vilket är 2 222 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att antalet studie- medelstagare blev lägre än beräknat.
Lägre utgifter för Utbildning och universitetsforskning än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning uppgick utgifterna till 66 120 milj- oner kronor. Det är 3 333 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror dels på att satsningar inom skolområdet inte kommit igång så fort som beräknat, dels på att medel omfördelats för att finansiera ökade utgifter inom andra områden och senarelagts.
Inga investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder och studentlägenheter har betalats ut
Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu- mentpolitik uppgick till 3 119 miljoner kronor och blev därmed 3 945 miljoner kronor lägre än anvisat. Det beror på att inga bidrag för investe- ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande samt renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden har betalats ut
Lågt ränteläge, senareläggningar och överklaganden medför lägre utgifter för Kommunikationer
Utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer uppgick till 50 087 miljoner kronor, vilket är 4 035 miljoner kronor lägre än anvisat. En orsak till de lägre utgifterna är det låga ränteläget som ledde till lägre räntekostnader på infrastrukturlån med 907 miljoner kronor. Andra orsaker till att utfallet blev lägre är ersätt- ningar från medfinansiärer, senareläggningar i investeringsverksamheten och förseningar på grund av överklaganden av vägplaner och upp- handlingar med för få anbud. Även utgifterna för kollektivtrafiksatsningen Stadsmiljöavtal blev 404 miljoner kronor lägre än beräknat.
Förseningar medförde lägre utgifter för gårdsstöd och EU-program för landsbygden
Utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 15 898 miljoner kronor. Det är 3 021 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på olika förseningar för utbetalningar av gårdsstöd och inom vissa delar av landsbygds- programmet.
Överkurser vid emission gav lägre räntekostnader
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 1 743 miljoner kronor, vilket är 9 026 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror på flera faktorer, men den största enskilda orsaken är att överkurser vid emission blev högre än beräknat i statens budget.
EU-avgiften lägre än anvisat eftersom EU:s utgifter blev lägre
Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 30 350 miljoner kronor och är därmed 1 477 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 4 500 miljoner kronor för att betala Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Utgifterna för EU-avgiften blev dock lägre än beräknat. Det beror på att EU inte behövde rekvirera så höga belopp från medlemsländerna eftersom utgifterna för EU blev lägre än väntat.
60
s. 61 Färre studiemedelstagare än beräknat Kontrollera mot PDF
Utfall för 2016 och 2015
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2016 och 2015
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad
Utgiftsområde
2016
2015
mot 2015
1
Rikets styrelse
12 672
12 281
391
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
15 035
14 442
594
3
Skatt, tull och exekution
10 840
10 754
86
4
Rättsväsendet
42 289
40 429
1 860
5
Internationell samverkan
2 070
1 934
136
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
49 366
48 271
1 096
7
Internationellt bistånd
31 971
32 213
-242
8
Migration
41 251
18 725
22 526
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
63 371
64 979
-1 607
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
105 614
102 603
3 011
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
35 928
38 136
-2 208
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
86 106
82 931
3 176
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
19 200
15 362
3 838
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
72 531
64 971
7 560
15
Studiestöd
19 486
19 216
270
16
Utbildning och
universitetsforskning
66 120
62 954
3 166
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
13 918
13 281
638
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
3 119
1 074
2 045
19
Regional tillväxt
2 614
2 243
371
20
Allmän miljö- och naturvård
7 299
5 938
1 360
21
Energi
2 721
2 291
431
22
Kommunikationer
50 087
47 242
2 845
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
15 898
13 398
2 501
24
Näringsliv
5 891
5 475
416
25
Allmänna bidrag till kommuner
93 350
102 037
-8 687
26
Statsskuldsräntor m.m.
1 743
21 936
-20 193
27
Avgiften till Europeiska unionen
30 350
44 232
-13 882
Summa
900 839
889 345
11 494
Riksgäldskontorets nettoutlåning
14 764
10 094
4 670
Kassamässig korrigering
1 792
-7 260
9 052
Summa utgifter i statens budget
917 396
892 179
25 216
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Högre utgifter för migration, men lägre utgifter för
statsskuldsräntorna
Utgifterna i
statens
budget
ökade
med
25 216 miljoner kronor
(2,8 procent)
mellan
2015 och 2016. Utgifterna för
utgiftsområde
8 Migration
blev 22 526 miljoner
kronor
(120,3 procent) högre än 2015. Utgifterna för flera andra utgiftsområden ökade också. Sam- tidigt minskade utgifterna för andra utgifts- områden. Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m. minskade med 20 193 milj- oner kronor (92,1 procent).
Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade med 353 procent
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 41 251 miljoner kronor. Ökningen uppgår till 22 526 miljoner kronor (120,3 procent) och beror framför allt på att ersättningar och bostadskostnader till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 20 804 miljoner kronor (167,7 procent). Det är till största delen ersätt- ningar till kommunerna för placering av ensam- kommande barn och unga som ökade. De ökade med 19 198 miljoner kronor (353,2 procent). Även förvaltningsutgifterna för Migrations- verket ökade. De ökade med 1 257 miljoner kronor (27,2 procent).
Ökade utgifter för sjukpenning
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 3 011 miljoner kronor (2,9 procent) högre än 2015. Ökningen beror bl.a. på att fler har fått sjukpenning och att fler har fått sjukpenning under en längre tid under 2016.
Utgifterna för garantipension och änkepension minskade
Utgifterna för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev 2 208 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 2015. Utgifterna för Garantipension till ålderspension blev 1 649 miljoner kronor (10,5 procent) lägre efter- som antalet pensionärer som fick garantipension blev lägre. Dessutom blev Efterlevandepensioner till vuxna 508 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än föregående år.
Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 3 176 miljoner kronor (3,8 procent). Utgifterna
61
s. 62 Färre studiemedelstagare än beräknat Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
för föräldraförsäkringen ökade med 1 906 milj- oner kronor (4,6 procent), eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev högre än 2015. Utgifterna för barnbidrag ökade med 585 miljoner kronor (2,3 procent) eftersom antalet barn ökade.
Fler kommunmottagna ger högre utgifter
Utgifterna för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 3 046 miljoner kronor (34,0 procent), vilket beror på att kommunerna tagit emot fler nyanlända 2016 jämfört med föregående år.
Ändrade redovisningsprinciper visar högre utgifter men också högra inkomster
Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 7 560 miljoner kronor (11,6 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att Nystartsjobb och stöd för yrkes- introduktionsanställningar fr.o.m. 2016 redo- visas som utgifter i stället för minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Dessa utgifter uppgick 2016 till 6 402 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade med 687 miljoner kronor (9,2 procent). En stor del av detta beror på arbete med etableringsuppdraget för personer som är nya i Sverige. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 417 miljoner kronor (1,4 procent) eftersom antalet personer som fick arbetslöshetsersättning minskade.
Satsningar inom utbildningsområdet medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 3 166 miljoner kronor (5,0 procent). Den enskilt största orsaken till det högre utfallet är det nya anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner – under vilket medel bl.a. finns för satsningen Lärarlönelyftet som inleddes hösten 2016 där utgifterna uppgick till 2 581 miljoner kronor. Hela detta belopp kan inte hänföras som förändring mellan åren då det skett förändringar i anslagsstrukturen. Ut- gifterna under anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
ökade med 675 miljoner kronor (17,2 procent).
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande bidrog till högre utgifter
Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 045 miljoner
kronor (190,4 procent) högre än 2015. Det beror framför allt på att staten har lämnat stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande med 1 850 miljoner kronor.
Väginvesteringarna ökade
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 845 miljoner kronor (6,0 procent). Av ökningen beror 1 486 miljoner kronor på att Sjöfartsstöd fr.o.m. 2016 redovisas som utgifter i stället för som minskade inkomster på budgetens inkomstsida. Större väginvesteringar enligt nationell plan ökade med 1 101 miljoner kronor (46,5 procent) medan de större järnvägsinvesteringarna enligt nationell plan minskade med 607 miljoner kronor (7,3 procent). Utfallet för anslagen Trängselskatt i Stockholm och Göteborg ökade tillsammans med 418 miljoner kronor (31,0 procent).
Uppsnabbad process för utbetalning av EU-stöd
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel ökade utgifterna 2 501 milj- oner kronor (18,7 procent). Det beror dels på att utbetalningarna inom landsbygdsprogrammet för programperioden 2014–2020 kommit i gång, men också på att processen för att betala ut EU- stöd har snabbats upp.
Bidrag till kommunerna minskade med knappt 9 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 8 687 miljoner kronor (8,5 procent). Det beror framför allt på att kommunerna i december 2015 fick ett till- fälligt stöd med 9 800 miljoner kronor till följd av det ökade antalet asylsökande under hösten 2015. Dessa medel avsågs även täcka kostnader under 2016.
Räntor på statsskulden knappt två miljarder kronor
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade utgifterna med 20 193 miljoner kronor (92,1 procent). Det beror på flera faktorer. Valutakursvinster bidrog till lägre utgifter med 12 722 miljoner kronor och räntor på lån i svenska kronor blev 8 626 miljoner kronor lägre än 2015.
Förtida betalning av EU-avgiften 2015 påverkar jämförelsen mellan åren
Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 13 882 miljoner kronor
62
s. 63 Refinansiering av lånen till Riksbanken medför ökade utgifter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
(31,4 procent) lägre än 2015. Under 2015 gjorde Sverige en förtida betalning till Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret på 6 700 miljoner kronor, som avsåg del av BNI- avgiften för 2016. Detta påverkar jämförelsen mellan åren med 13 400 miljoner kronor.
Refinansiering av lånen till Riksbanken medför ökade utgifter
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 670 miljoner kronor (46,3 procent) högre 2016 jämfört med 2015. Det beror bl.a. på refinansieringen av lånen till Riksbanken som ökade nettoutlåningen med 4 207 miljoner kronor 2016.
Förtida betalning till EU ökade posten Kassamässig korrigering
Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten blev 9 052 miljoner kronor högre 2016 än 2015. Det beror till största delen på att tidpunkten för redovisning mot anslaget för Avgiften till Europeiska unionen skiljer sig från tidpunkten då kommissionen rekvirerar medel från kommissionens konto i Riksgäldskontoret.
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2016
Miljarder kronor
Volym 1
Makro-
Övrigt 2
Totalt
förutsättningar
Beslut
Utgiftsområden,
exklusive räntor 3
-13,3
8,0
-5,3
5,1
-21,2
Statsskuldsräntor
m.m.
-9,0
0,0
-9,0
0,0
0,0
Riksgäldskontorets
nettoutlåning 4
5,8
0,0
5,0
0,0
0,8
Summa utgifter
-16,5
8,0
-9,3
5,1
-20,4
1 Begreppet volym innefattar ett antal olika förklaringar till utgiftsförändringar, bl.a. antal personer i vissa transfereringssystem, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styck - kostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till de makro - ekonomiska förutsättningarna.
2 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
4 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 8,0 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det förklaras av att antalet asylsökande oväntat blev
2.3.2 Förklarande faktorer till avvikelserna mycket stort under slutet av 2015. Det medförde
mot budgeten
Utgifterna i statens budget blev 16,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som beror på reviderade bedömningar dels av de makroekonomiska förutsättningarna, dels av antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskuldsräntor m.m. och Riksgälds- kontorets nettoutlåning. Resultatet samman- fattas i följande tabell och kommenteras därefter.
i sin tur att det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande i Migrationsverkets mottagnings- system 2016 uppgick till ca 157 000 vilket är ca 79 000 fler än vad som beräknades i budgeten för 2016. Av den anledningen blev utgifterna under utgiftsområde 8 Migration ca 21,3 milj- arder kronor högre än i den beslutade budgeten till följd av volymförändringar.
De högre utgifterna för migration motverkas av lägre volymrelaterade utgifter på andra områden. Färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitets- ersättning 2016, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 4,4 miljarder kronor lägre till följd av volym än i den beslutade budgeten. Från den 1 oktober 2016 infördes efterskottsbetalning av assistansersättningen, vilket är den huvudsakliga förklaringen till lägre utgifter under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg med ca 4,6 miljarder kronor under denna kategori. Vidare fick en lägre andel av de studerande studiemedel, vilket medförde att utgifterna under utgiftsområde 15
63
s. 64 Refinansiering av lånen till Riksbanken medför ökade utgifter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Studiestöd blev ca 2,2 miljarder kronor lägre än i budgeten till följd av volymförändringar.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska
förutsättningar medförde
att utgifterna blev
9,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Den största skillnaden återfinns på anslaget
för statsskuldsräntor som
blev 9,0 miljarder
kronor lägre till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror främst på betydligt lägre räntor jämfört med budgeten (framför allt långa) samt valutakursvinster som påverkade ränteanslaget i samma riktning.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 5,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Det beror främst på att en svagare krona än beräknat medförde att Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret ökade 4,8 miljarder kronor mer än beräknat när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- respektive eurokurs.
Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,3 miljarder kronor lägre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Den viktigaste förklaringen är att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv blev 5,3 miljarder kronor lägre, bl.a. till följd av att antalet personer i de arbetsmarknadspolitiska insatserna extratjänster och traineejobb inte blivit så många som budgeterades, samt att färre personer var arbets- lösa.
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar
Skillnad
utfall
Utfall
SB
Utfall
2016-
2015
2016
2016
SB 2016
Procentuell förändring från
föregående år:
BNP (fasta priser)
4,1
2,8
3,3
0,5
KPI (årsgenomsnitt) 1
0,0
1,0
1,0
0,0
Antal sysselsatta, 15–74 år 1
1,4
1,5
1,5
0,0
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74 år,
procent av arbetskraften 1,2
7,4
7,1
6,9
-0,2
SEK/Euro, årsgenomsnitt 3
9,36
9,30
9,46
0,16
SEK/USD, årsgenomsnitt 3
8,43
8,20
8,56
0,36
6-mån ränta, årsgenomsnitt 3
-0,3
0,4
-0,6
-1,0
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt 3
0,1
1,0
-0,2
-1,2
1 Källa: Statistiska centralbyrån.
2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande.
3 Källa: Riksbanken.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 5,1 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen eller Riksbanken, vilket i sin helhet följer av beslut som avser utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
De högre utgifterna följer av att riksdagen har beslutat om högre anslagsnivåer som en följd av regeringens förslag i propositionerna Vår- ändringsbudget för 2016 och Höständrings- budget för 2016. Sammantaget uppgår anslags- förändringarna till 33,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 5,1 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Reste- rande del av anlagsförändringarna, ca 27,9 milj- arder kronor, utgjordes av medel som i ändringsbudget föreslogs tillföras främst regel- styrda transfereringsanslag till följd av för- ändrade volymer (antaganden om antal personer i olika transfereringssystem) eller makro- ekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. För mer information om vilka förslag i ändringsbudgetarna som bedöms vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2016 års ekonomiska vårproposition (prop. 2015/16:100 tabell 6.10) och Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 tabell 8.15).
64
s. 65 Av övriga orsaker blev utgifterna 20,4 miljarder kronor lägre än i statens budget. Kontrollera mot PDF
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 20,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna på budgetens utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntor) blev sammantaget 21,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Av dessa är 12,0 miljarder kronor en följd av den tidigareläggning av utgifter från 2016 till 2015 som regeringen beslutade om i slutet av 2015.
Tabell 2.26 Regeringsbeslut om tidigareläggning av utgifter 2015 som avsåg 2016
Miljarder kronor
Tidigareläggning 2015
7
Internationellt bistånd
2,5
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1,8
16
Utbildning och universitetsforskning
1,0
27
Avgiften till Europeiska unionen
6,7
Totalt
12,0
Vidare blev utgifterna inom flera utgiftsområden lägre än anvisat i statens budget till följd av övriga orsaker. Det gäller i första hand följande utgiftsområden:
– 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
– 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
– 16 Utbildning och universitetsforskning
–
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
– 22 Kommunikationer
– 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassa- mässig korrigering) blev 0,8 miljarder kronor högre av övriga orsaker. Det innefattar bl.a. att den kassamässiga korrigeringsposten för EU- avgiften påverkades av två beslut som verkade åt olika håll. Den blev 6,7 miljarder kronor högre till följd av tidigareläggningen i slutet av 2015 av en del av EU-avgiften för 2016. Den kassa- mässiga korrigeringen blev 7,0 miljarder kronor lägre som följd av hanteringen av den retroaktiva återbetalningen av avgiftsrabatter för perioden 2014–2016. Återbetalningen tillfördes anslaget i
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
början av 2017 medan den till stor del resulterade i ett lägre lånebehov redan i slutet av 2016 till följd av att kommissionen då minskade sina uttag från kontot för EU-avgiften. Sammantaget blev den kassamässiga korrigeringsposten för EU-avgiften 0,3 miljarder kronor lägre. Totalt blev den kassamässiga korrigeringsposten 0,3 miljarder kronor högre.
2.3.3 Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2016 har regeringen beslutat om indrag- ning av anslagsmedel om totalt 23 342 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2015. Det är 7 694 miljoner kronor mindre än 2015. De 30 största indragningarna, som över- steg 100 miljoner kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet under 2016. I tabell 2.27 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör
anslagssparande
Den största
indragningen,
som uppgick till
7 374 miljoner
kronor, avser
räntor på stats-
skulden. Den näst största indragningen gjordes av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-
ersättning och
aktivitetsstöd
och uppgick
till
2 303 miljoner
kronor. Båda
är indragning
av
anslagssparande.
65
s. 66 2.3.4 Överskridanden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.27 Indragningar 2016
Miljoner kronor
UO Anslag
Indragning
6
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
899
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
118
8
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
128
8
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
159
9
1:4
Tandvårdsförmåner
514
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
189
9
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
155
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
267
10
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
124
12
1:2
Föräldraförsäkring
300
13
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
533
13
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända
invandrare
342
13
1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända
invandrare
462
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
2 303
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
763
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
552
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020
159
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
544
15
1:2
Studiemedel
1 610
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
717
16
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet, m.m.
145
16
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
129
16
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor
104
19
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden
(2015)
perioden 2007–2013
199
19 1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
153
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
170
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
103
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
931
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
667
26
1:1
Räntor på statsskulden
7 374
Övriga indragningar
2 529
Summa
23 342
2.3.4 Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag till- fälligt överskridas genom att en kredit, mot- svarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om sex medgivna överskridanden för 2016. Av dessa utnyttjades fyra.
Tabell 2.28 Medgivna överskridanden 2016
Miljoner kronor
Utnyttjat
Medgivet
medgivet
UO Anslag
överskridande
överskridande
4
1:12
Rättsliga biträden m.m.
20
4
1:13
Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m.
12
8
1:6
Offentligt biträde i
utlänningsärenden
118
102
23
1:6
Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
24
12
23
1:12
Finansiella korrigeringar
m.m.
31
31
24
1:21
Finansiering av
rättegångskostnader
0
0
Summa
205
146
I statens budget anvisades 128 miljoner kronor på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Regeringen medgav i beslut den 22 december 2016 att anslaget fick överskridas med 118 mil- joner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslags- krediten på 43,4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 102,3 miljoner kronor.
I statens budget anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 1:6 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017
66
s. 67 2.3.4 Överskridanden Kontrollera mot PDF
att anslaget fick överskridas med 23,6 miljoner
kronor
(N2016/07879/SUN,
N2017/00416/SUN och
N2017/00825/SUN).
Hela anslagskrediten på
7,2 miljoner kronor
utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 12,2 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet och anslagskrediten användes för särskilda undersökningar för bl.a. zoonoser dvs. sjukdomar eller smittämnen som kan spridas mellan djur och människor.
I statens budget anvisades 75,5 miljoner kronor på anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 75 miljoner kronor. Utgifterna för finansiella korrigeringar blev högre än beräknat efter kommissionens revision av Sveriges nyttjande av EU:s jord- bruksfonder och EU:s fiskefond, bl.a. revision av arealstöd. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017 att anslaget fick överskridas med
31,2 miljoner kronor
(N2016/07879/SUN,
N2017/00416/SUN och
N2017/00825/SUN)
och av det medgivna överskridandet utnyttjades 31,1 miljoner kronor.
I statens budget anvisades 18 miljoner kronor på anslaget 1:21 Finansiering av rättegångs- kostnader som ligger inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 8 december 2016 att anslaget fick överskridas med 0,445 miljoner kronor (N2016/07479). Anslaget hade ingen anslagskredit och av det medgivna överskridandet utnyttjades 0,445 mil- joner kronor.
2.4 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ur- sprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringsbudgetarna) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan ursprunglig budget och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2016 med utfallet 2015. I de fall förklaringarna samman- faller görs analysen samlat, under utgifts- området. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndi- ganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. I redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndi- ganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2016 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2016 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgifts- områdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
67
s. 68 2.3.4 Överskridanden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.29 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
867
-
869
1
0,2
876
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
715
-
721
5
0,8
701
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
100
-
68
-32
-31,8
87
4:1
Regeringskansliet m.m.
7 099
6
7 091
-8
-0,1
6 834
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 595
43
2 615
20
0,8
2 543
6:1
Allmänna val och demokrati
58
19
76
18
30,7
53
8:1
Presstöd
567
-
519
-48
-8,5
487
Övriga anslag
715
3
713
-2
-0,3
700
Summa
12 717
71
12 672
-46
-0,4
12 281
Utfallet uppgick till 12 672 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 391 miljoner kronor (3,2 procent).
Regeringskansliets utgifter ökade
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 091 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Jämfört med 2015 blev utfallet 257 miljoner kronor högre.
Utgifterna för presstöd lägre än anvisat i statens budget, utvecklingsstöd nytt för året
Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 519 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och på ändrade bestämmelser i presstödsförordningen (1990:524) om nedtrappning av stöd till stor- stadstidningar. Under en tioårsperiod har antalet dagstidningar med distributionsstöd varit relativt konstant.
Jämfört med 2015 blev utgifterna för anslaget 8:1 Presstöd 32 miljoner kronor (6,6 procent) högre. Ökningen beror främst på den höjning av stödbeloppen för hög- och medelfrekventa tidningar som infördes vid årsskiftet och införandet av ett nytt utvecklingsstöd.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
6:6
Stöd till politiska partier
171
129
8:1
Presstöd
70
3
Summa
241
132
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 241 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 132 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandet och de utestående åtagandena uppgick till 109 miljoner kronor.
68
s. 69 Sametinget Kontrollera mot PDF
Garantier
Tabell 2.31 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2016-12-31
Kreditgarantier till UD-anställda 1)
50
1
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).
Inomstatliga lån
Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten
100
64
Riksdagsförvaltningens investeringar
i fastigheter och tekniska
anläggningar
500
386
Summa
600
450
Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2016 var 450 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Sametinget
Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Sametinget har betalat mötesersättningar till nämndledamöter vid annan myndighet och till styrelseledamöter i annan organisation. Utbe- talningarna om totalt ca 150 000 kronor har belastat anslaget 3.1 Sametinget , ap. 1, under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och är inte i överensstämmelse med Sametingets instruktion och regleringsbrevets villkor för anslaget. Sametinget har därigenom inte använt anslag i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter.
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Örebro län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Myndigheten har felaktigt belastat anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m ., ap. 14, under utgifts- område 1 Rikets styrelse med kostnader om 2 200 000 kronor avseende ombyggnation och renoveringsarbeten i en fastighet som myndig- heten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisats som förbättrings- utgifter på annans fastighet och finansierats via lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår där- med till 2 160 000 kronor. Eftersom myndig- heten har ett anslagssparande på 3 procent skulle beloppet ha återbetalats och en indragning av anslagsmedel skulle ha gjorts 2017.
69
s. 70 2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.33 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
12 426
12 475
49
0,4
12 135
1:9
Statistiska centralbyrån
552
571
18
3,3
545
1:11
Finansinspektionen
491
493
2
0,4
445
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
2
213
211
208
8 794,6
2
Övriga anslag
1 340
2
1 286
-55
-4,1
1 314
Summa
14 812
215
15 035
223
1,5
14 442
Utfallet uppgick till 15 035 miljoner kronor och blev därmed 223 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 593 miljoner kronor (4,1 procent) högre.
Utfallet för statliga tjänstepensioner något högre än budgeterat och högre än 2015
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m . blev 12 475 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Under 2016 har utbetalningarna kopplade till de statliga tjänstepensionsavtalen PA 16 och PA 03 varit högre än beräknat och högre än föregående år. Tjänstepensionsavtalet PA 16 ersätter det förra avtalet PA 03 som reglerar ålderspension, sjukpension och efter- levandepension. Även utgifterna för premie- befrielse blev högre till följd av effekterna av arbetet med efterskydd. Under våren 2016 togs ett nytt systemstöd i drift som möjliggjorde att rätt till efterskydd kunde tillämpas både löpande och retroaktivt. Även detta ledde till högre utfall 2016.
Utfallet för vissa garanti- och medlemsavgifter högre med anledning av kapitaltillskott till AIIB
Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och jämfört med föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 213 miljoner kronor med anledning av beslut om kapitaltillskott till Asiatiska banken
för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Kapital- tillskottet uppgick till 209 miljoner kronor. Tillskottet sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Det betalas in genom fem lika stora årliga utbetalningar. Sverige med- verkade 2015 i förhandlingarna om bildandet av AIIB tillsammans med 56 andra länder.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:10
Bidragsfastigheter
30
45
1:16
Finansmarknads-
forskning
76
35
Summa
106
80
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 106 miljoner kronor. Totalt har 80 miljoner kronor utnyttjats 2016. Bemyndigandet för anslag 1:10 Bidrags- fastigheter har överskridits med 15 miljoner kronor. Det avser åtaganden för projektstart av Stockholms slotts fasader, för vilka Statens fastighetsverk inte har begärt ett utökat bemyndigande.
70
s. 71 Utlåning Kontrollera mot PDF
Utlåning
Tabell 2.35 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2016-12-31
Riksbanken 1
257 104
Kredit till Irland 2
EUR 600
5 749
Summa
262 853
1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
2 prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209 och prop. 2014/15:9, bet. 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8.
Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket som IMF och EU gett, på villkor att Irland genomför ett ekonomiskt reformprogram. Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar efter att IMF och EU godkänt landets framsteg under reformprogrammet. De första två delarna betalades ut under 2012 och de andra två under 2013. Lånet på motsvarande 5 749 miljoner kronor ska vara återbetalt senast 2022.
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 222 664 miljoner kronor, utan valutaom- värdering vid utgången av 2016. Jämfört med 2015 ökade utlåningen till Riksbanken med 16 050 miljoner kronor. Lånet till Riksbanken skiljer sig även från redovisat belopp i avsnitt 3 not 29. Det beror på att lånet till Riksbanken redovisas till nominellt värde i tabell 2.35, dvs. statspapperets återbetalningsvärde till aktuell växelkurs, medan lånet i avsnitt 3 not 29 redovisas till anskaffningsvärde till aktuell växelkurs.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.36 UO 2 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Utestående
åtaganden
åtaganden
utländsk
Garanti
Garantiram
2016-12-31
valuta
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
1 665 945
Garanti till insättare i
utländska instituts filialer i
Sverige 2
Obegränsad
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Garantier till banker m.m.
för skuldförbindelser 4
Obegränsad
Garantikapital i Europeiska
investeringsbanken (EIB) 5
EUR 6 565
62 804
6 565
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken (NIB) 6
EUR 1 963
18 783
1 963
Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån 7
EUR 671
4 636
485
Garantikapital i Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD) 8
EUR 542
5 181
542
Garantikapital till
Europarådets ut-
vecklingsbank (CEB) 9
EUR 124
1 184
124
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen) Akademiska
Hus 10
Obegränsad
66
A/O Dom Shvetsii 11
100
0
0
Garantiram
stabilitetsfonden
750 000
Garantiram
resolutionsfonden
200 000
Garantikapital Asiatiska
banken för infra-
strukturinvesteringar
USD 504
4 585
Summa
1 763 183
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2016.
2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Upphävd 2016.
5 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200 .
6 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
7 Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.
8 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139 .
9 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104 .
10 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade ri ksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.
11 Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75 .
Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016.
EUR=9,5669
71
s. 72 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Inomstatliga lån
Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
14 300
12 497
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing 1
2 915
1 060
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler
11 700
10 753
Riksrevisionen – anläggnings-
tillgångar som används i
verksamheten
15
7
7 AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten
2 500
0
Summa
31 430
24 317
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135 .
Riksdagen
har
beslutat
om
låneramar
på
31 430 miljoner
kronor
inom
utgiftsområdet.
Utestående
lån
vid utgången
av 2016
var
24 317 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
Investerarskyddet 2
Obegränsad
0
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3
Obegränsad
0
Kredit för infriande av kapitalgarantier
till internationella finansiella
institutioner 4
Obegränsad
0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier (ordinarie
garantireserv) 5
Obegränsad
0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6
Obegränsad
0
7 AP-fondens kredit på räntekonto
40
0
Kammarkollegiets behov av likviditet
för inrättande av nya myndigheter
250
0
Statens tjänstepensionsverk - behov av
likviditet i pensionshanteringen
100
0
Kammarkollegiets kredit för statliga
försäkringssystemet 7
100
0
Stabilitetsfonden
50 000
0
Resolutionsreserven
100 000
0
Summa
0
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
6 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier.
7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191 .
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Normeringen avseende redovisning av An- delar i hel- och delägda bolag ger inte tillräckliga förutsättningar för att, i rimlig tid innan avlämnande av revisionsberättelsen, säkerställa tillräckliga och ändamålsenliga underlag för att redovisningen ska kunna bedömas om denna överensstämmer med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och tillämpliga föreskrifter samt ger en rättvisande bild per den 31 december.
Kammarkollegiet har vid beaktande av preferensaktier, emitterade under perioden 2013
72
s. 73 Statens fastighetsverk Kontrollera mot PDF
och 2014 justerat innehavet i SAS AB med ett för lågt belopp om 149 000 000 kronor. Efter att innehavet omvärderats från kapitalandels- metoden till anskaffningsvärde upptaget till rådande marknadsvärde för innehavet får detta som effekt att de finansiella intäkter som redovisas i resultaträkningen borde ha varit 149 000 000 kronor högre.
I årsredovisningen som lämnades till rege- ringen den 22 februari 2017 saknas en komplett anslagsredovisning enligt 2 kap. 4 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag.
Statens fastighetsverk
Riksrevisionen har dragit slutsatsen att det råder flera osäkerhetsfaktorer som tillsammans gör att de inte har kunnat bilda sig en uppfattning om årsredovisningen avseende 2016 innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.
Riksrevisionens ansvar är att uttala sig om årsredovisningen. Vid tidpunkt för avlämnande av revisionsberättelsen är myndighetens före detta generaldirektör och en fastighetsdirektör föremål för utredning för misstanke om grov trolöshet mot huvudman. Misstankarna avser brott som utreds som grovt brott. När revisorn har betydande tvivel avseende myndighets- ledningens eller styrelsens kompetens eller hederlighet behöver revisorn överväga att avgå från revisionsuppdraget. Riksrevisionen kan inte avgå från ett revisionsuppdrag. Det är inte Riksrevisionens uppgift att utreda eventuella oegentligheter som uppdagats. Revisions- berättelsen ska dessutom enligt lag avlämnas vid ett tillfälle när det fortfarande inte finns tillräckliga revisionsbevis för att det inte förekommit väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter under 2016. Det råder även osäkerhet om före detta generaldirektören har utövat erforderlig tillsyn över myndigheten för att förhindra väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller fel.
Till följd av ovanstående bedömer Riksrevisionen att de inte kan förlita sig på den före detta generaldirektörens förmåga i detta fall. Sammantaget medför dessa osäkerhetsfaktorer att Riksrevisionen inte har kunnat bilda sig en uppfattning om huruvida årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. När Riksrevisionen avstår från att uttala sig om
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
årsredovisningen avstår de även från att uttala sig om ledningens efterlevnad av tillämpliga före- skrifter för användning av anslag och inkomster och bedömning av intern styrning och kontroll.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statistiska centralbyrån redovisar i årsredo- visningen en omsättning för avgiftsområdet Officiell statistik på 129 200 000 kronor under
2016 och ett
ackumulerat
underskott
om
48 400 000 kronor per den 31 december 2016.
För Övriga uppdrag redovisar Statistiska
centralbyrån
en
omsättning
på
314 300 000 kronor
under
2016 och
ett
ackumulerat överskott på 81 800 000 kronor.
Det ekonomiska målet för dessa avgifts- verksamheter är enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnads- täckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Statistiska centralbyrån har under flera års tid byggt upp de ackumulerade under- och överskotten vilka avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i 5 § avgiftsförordningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:1 Transparensen i budgetpropositi- onen för 2016 – Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket
Riksrevisionen har granskat budgetproposition- en för 2016.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budget- propositionen för 2016 (skr. 2015/16:179) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49).
73
s. 74 Statens fastighetsverk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
RiR 2016:5 Nationella samordnare som statligt styrmedel
Riksrevisionen har granskat användningen av nationella samordnare som statligt styrmedel.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel (skr. 2016/17:23) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet 2016/17:KU13, rskr. 2016/17:136).
RiR 2016:6 Granskning av Årsredovisning för staten 2015
Riksrevisionen har granskat Årsredovisning för staten 2015.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskningen av skrivelsen Årsredo- visning för staten 2015 (skr. 2016/17:36) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapport- en. Granskningsrapporten är därmed slut- behandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU15, rskr. 2016/17:147).
RiR 2016:7 Skyddet för pensionssparare – och pensionsbolagens investeringar i säkerställda obligationer
Riksrevisionen har granskat om regeringens och Finansinspektionens agerande har svarat mot målet om att upprätthålla ett starkt konsument- skydd. Granskaningen avser pensionsbolag som utlovar garanterade pensioner och banker som ger ut säkerställda obligationer.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare (skr. 2016/17:40)redovisat vad som gjorts och vilka insatser som avses att vidtas inom området. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU16, rskr. 2016/17:148).
RiR 2016:16 Behövs myndigheternas delårs- rapporter? – Nytta och kostnader
Riksrevisionen har granskat om nyttan av myndigheternas delårsrapporter uppväger kost- naderna för att upprätta och granska dem i form
av tid och resurser för berörda myndigheter och Riksrevisionen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter (skr. 2016/17:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen i kommande årsredovisning för staten.
RiR 2016:19 Statens servicecenter – Har administrationen blivit effektivare?
Riksrevisionen har granskat Statens service- center (SSC) och om SSC bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från anslutna myndigheter.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens servicecenter (skr. 2016/17:77) redovisat sina åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU37 rskr. 2016/17:174).
RiR 2016:24 Internationella jämförelser av inkomstskillnader – Sveriges möjligheter att bidra med statistik
Riksrevisionen har granskat de rättsliga förut- sättningarna för Statistiska centralbyrån (SCB) att lämna ut uppgifter till en organisation i Luxemburg för att de ska ingå i en statistikdatabas.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader (skr. 2016/17:65) meddelat att den avser utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att ge SCB rättsliga förutsättningar för att leverera uppgifter till organisationen. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17FiU:39, rskr. 2016/17: 202).
RiR 2016:27 Granskning av budgetpropositi- onen för 2017
Riksrevisionen har granskat budgetproposition- en för 2017.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017 (skr. 2016/17:138) redovisat vilka
74
s. 75 Statens fastighetsverk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2016:33 Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omröstningen
Riksrevisionen har granskat om de myndigheter med ansvar för att värna om den finansiella stabiliteten vidtog förberedelser i rimlig om- fattning inför folkomröstningen i Storbritannien och Nordirland om EU-medlemskapet i juni 2016.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexitomröstningen (skr. 2016/17:168) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehand- lad.
75
s. 76 Statens fastighetsverk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.39 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Skatteverket
7 194
7 222
27
0,4
7 193
1:2
Kronofogdemyndigheten
1 861
1 903
41
2,2
1 787
1:3
Tullverket
1 727
1 715
-12
-0,7
1 774
Summa
10 783
10 840
57
0,5
10 754
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- myndigheter för respektive område. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 10 840 miljoner kronor och blev därmed 57 miljoner kronor (0,5 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 86 miljoner kronor (0,8 procent).
Skatteverket och Kronofogdemyndigheten använde anslagssparande 2016
Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 7 222 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 29 miljoner kronor högre än föregående år. Skatteverket har under året förbrukat anslags- sparande från tidigare år för att upprätthålla nivån i kontrollverksamheten.
Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 903 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 116 miljoner kronor högre än föregående år. Kronofogdemyndig- heten har förbrukat anslagssparande från tidigare år för att kunna avsluta fler skuldsanerings- ärenden och arbeta med angelägen it-utveckling. Antalet ansökningar om skuldsanering har fortsatt att öka under året. Från den 1 november finns en ny lagstiftning om skuldsanering med bl.a. möjlighet till skuldsanering även för företagare.
Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till 1 715 miljoner kronor. Det är 12 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten och 58 milj- oner kronor lägre än föregående år. Skillnaden mot 2015 förklaras främst av en engångsvis höjning av anslaget med 75 miljoner kronor 2015 för fortsatt arbete med införandet av unions- tullkodexen och utveckling av ett nytt tulldata- system.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:20 Att hantera ett komplicerat skattesystem – Arbetet med att förenkla för företag
Riksrevisionen har granskat hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera några delar av den komplexitet som finns i det svenska skattesystemet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skatte- system (skr. 2016/17:81) redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser samt de åtgärder som vidtagits. Regeringen anser därmed att gransknings- rapporten är slutbehandlad.
76
s. 77 Statens fastighetsverk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.40 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Polismyndigheten
21 561
278
21 885
324
1,5
20 758
1:2
Säkerhetspolisen
1 191
10
1 198
6
0,5
1 147
1:3
Åklagarmyndigheten
1 451
1 438
-12
-0,9
1 356
1:5
Sveriges Domstolar
5 415
5 396
-19
-0,4
5 325
1:6
Kriminalvården
8 120
8 196
76
0,9
7 974
1:8
Rättsmedicinalverket
401
5
394
-7
-1,7
362
1:12
Rättsliga biträden m.m.
2 339
370
2 747
409
17,5
2 544
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
40
43
63
23
58,0
90
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s
inre säkerhet
85
19
-66
-77,5
1
Övriga anslag
972
953
-19
-2,0
872
Summa
41 574
706
42 289
715
1,7
40 429
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda samt mellan enskilda och det allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- myndigheten.
Utfallet uppgick till 42 289 miljoner kronor och blev därmed 715 miljoner kronor (1,7 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utgifterna 1 860 miljoner kronor (4,6 procent) högre.
Fler civilanställda vid polisen
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 21 885 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 1 127 milj- oner kronor (5,4 procent) högre än föregående år. I enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 278 miljoner kronor. Under 2016 ökade antalet årsarbetskrafter med 242 (1,0 procent) och uppgick vid slutet av 2016 till 25 297 årsarbetskrafter. Det är den främsta orsaken till att utfallet blev högre än anvisat. De
civilanställda som har anställts har framför allt förstärkt verksamheten för utredning och lagföring, polisens kontaktcenter och region- ledningscentralerna.
Fler anställda i Kriminalvården
Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 8 196 miljoner kronor. Det är 76 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 222 miljoner kronor (2,8 procent) högre än 2015. En stor del av det högre utfallet 2016 beror på ökade personalkostnader, framför allt inom administrations- och transportverk- samheten. Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av 2016 till 9 536, vilket är en ökning med 212 (2,3 procent).
Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än anvisat och högre än 2015
Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 747 miljoner kronor, vilket är 409 milj- oner kronor (17,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 370 milj- oner kronor.
Jämfört med 2015 blev utgifterna 203 miljoner kronor (8,0 procent) högre. Utgifter för offentligt försvar stod för 85 miljoner kronor av
77
s. 78 Europeiska fonden för inre säkerhet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
ökningen och utgifter för bevisning, tolkar och parter för 60 miljoner kronor, en ökning med 36 procent. Jämfört med föregående år ökade antalet debiterade timmar per förordnande för offentligt försvar med nästan 9 procent, mål- sägandebiträde med drygt 10 procent och offentligt biträde med nästan 18 procent. Detta hänger samman med en utveckling mot större mål, med flera tilltalade och målsäganden i ett och samma mål. De ökade utgifterna beror också på att timkostnadsnormen för rättsliga biträden räknades upp med 1,61 procent.
Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 63 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (58,0 procent) högre än ursprungligen anvisade medel. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränk- ningar, frihetsberövanden och andra tvångs- åtgärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighets- utövning. Det är framför allt utgifterna för ersättning vid frihetsinskränkning som minskat under året. Under 2016 avgjordes 1 685 ärenden där ersättning utbetalades, vilket är en minskning med 23,4 procent jämfört med 2015. Andelen ärenden där ersättning för frihetsinskränkning beviljats har under året har varit ca 90 procent.
Europeiska fonden för inre säkerhet
Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 19 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016. Fonden är fortfarande under uppbyggnad vilket är anledningen till att utfallet blev lägre än anvisat. Fonden är kopplad till EU:s fleråriga budgetram 2014–2020 som tilldelats ca 300 milj- oner kronor och anslaget var nytt 2015. Under 2016 utvecklades arbetssätt kring förvaltning och kontroll av fondens medel. Polismyndigheten beviljade tio projekt medel under andra halvåret 2016 för aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet, bl.a. för förebyggande arbete mot allvarliga händelser och terrorism samt utbildningsinsatser på det brottsbekämpande området.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:18
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre
säkerhet
200
42
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 200 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 42 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Polismyndigheten
Polismyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Övrig upplysning
Polismyndigheten redovisar i sin årsredovisning (s. 86) ett stort underskott i den offentlig- rättsliga verksamheten Tillståndsgivning. Under 2016 har det rått osäkerhet kring det ekonomiska målet för denna verksamhet och Bevakning av Riksbankens penningtransporter. Regeringen har i regleringsbrev för 2017 tagit bort kraven på redovisning av kostnader och ackumulerat underskott för dessa verksamheter. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:2 Tillsyn över brottsbekämpande myndigheter – En granskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Säkerhets- och integritetsskydds- nämndens tillsyn över brottsbekämpande myndigheter (skr. 2015/16:188) redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser samt att dessa inte föranleder
78
s. 79 Europeiska fonden för inre säkerhet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
några åtgärder från regeringens sida. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:JuU3, rskr. 2016/17: 24).
RiR 2016:26 Upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns
Riksrevisionen har granskat Polismyndig- hetens upprättande av tillfälliga gränskontrol- ler vid inre gräns. Iakttagelserna från gransk- ningen avser huvudsakligen Polismyndigheten och regeringen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gräns- kontroller vid inre gräns (skr. 2016/17:118) redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser samt att dessa inte kommer att föranleda några åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är där- med slutbehandlad.
79
s. 80 Europeiska fonden för inre säkerhet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.42 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 329
144
1 512
184
13,8
1 398
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
140
-4
126
-14
-10,1
133
Övriga anslag
437
3
432
-4
-1,0
403
Summa
1 905
143
2 070
165
8,7
1 934
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisat- ioner.
Utfallet uppgick till 2 070 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (8,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 136 miljoner kronor (7,1 procent) högre.
Försvagad krona medför högre avgifter till FN och andra internationella organisationer
Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till inter- nationella organisationer uppgick till 1 512 miljo- ner kronor, vilket är 184 miljoner kronor (13,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget får användas för utgifter för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Riksdagen beslutade i enlighet med proposit- ionen Vårändringsbudget för 2016 att anslaget skulle anvisas ytterligare 144 miljoner kronor med anledning av att den försvagade kronkursen ledde till högre avgifter än vad regeringen tidigare hade bedömt.
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 114 miljoner kronor (8,1 procent) högre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 113 milj- oner kronor högre än 2014. Dessa avgifter uppgick till 724 miljoner kronor 2016.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:11
Samarbete inom
Östersjöregionen
214
159
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 214 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den 31 december till 159 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:13 Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap
Riksrevisionen har granskat den konsulära krisberedskapen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap (skr. 2016/17:53) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:UU12, rskr. 2016/17:190).
80
s. 81 Europeiska fonden för inre säkerhet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.44 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
26 305
26 194
-111
-0,4
24 885
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 125
-99
996
-129
-11,5
923
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
8 416
450
9 298
882
10,5
9 845
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar
6 878
6 900
22
0,3
6 745
1:8
Försvarets radioanstalt
925
916
-9
-0,9
882
1:11
Internationella materielsamarbeten, industrifrågor
m.m.
109
89
-20
-18,1
62
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
75
-50
25
-50
-66,8
25
Övriga anslag
4 995
4 948
-47
-0,9
4 903
Summa
48 827
301
49 366
539
1,1
48 271
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
Utfallet uppgick till 49 366 miljoner kronor och blev därmed 539 miljoner kronor (1,1 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 1 096 miljoner kronor (2,3 procent) högre.
Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 996 miljoner kronor, vilket är 129 miljoner kronor (11,5 pro- cent) lägre än vad som anvisades i budgeten. I budgeten reserverades medel för den europeiska stridsgruppen (EU BG) som inte har utnyttjats 2016.
Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar
Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 9 298 miljoner kronor. Det är 882 miljoner kronor (10,5 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 450 miljoner kronor för att anskaffa även Norges andel av artillerisystemet Archer. Norge avbröt under 2016 samarbetet med Sverige om anskaffning av detta system. Under året har Försvarets materielverk (FMV) levererat materiel och tjänster i högre omfattning än vad som
beräknades i budgeten. Jämfört med föregående år ökade antalet genomförda leveranser av FMV med 23 stycken och uppgick till totalt 751 stycken.
Utfallet för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 900 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor (0,3 procent) högre än anvisat. Utfallet följer Försvarsmaktens långsiktiga plan för vidmakthållandet av materiel.
Satsning på förebyggande åtgärder flyttas fram
Utfallet för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor uppgick till 25 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (66,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att satsningen på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor flyttades fram ett år. Anvisade medel för anslaget minskades med 50 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vår- ändringsbudget för 2016.
Första året i innevarande inriktningsbeslutsperiod medför högre utgifter
Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 26 194 miljoner kronor, vilket är 1 309 miljoner kronor (5,3 procent) högre än föregående år. Det beror på att Försvarsmakten har utvecklat den operativa
81
s. 82 Europeiska fonden för inre säkerhet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förmågan i linje med innevarande inriktnings- beslut, bl.a. i form av omfattande övnings- verksamhet och beredskapskontroller. Utöver detta har utgifterna för underhåll av materiel ökat.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
Anskaffning av materiel
1:3
och anläggningar
70 900
64 208
Vidmakthållande,
avveckling m.m. av
materiel och
1:4
anläggningar
23 000
19 483
Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra
2:2
naturolyckor
80
24
2:4
Krisberedskap
712
683
Strålsäkerhetsmyndig-
3:1
heten
60
54
Summa
94 752
84 451
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 94 752 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 84 451 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 10 301 miljoner kronor och är huvud- sakligen hänförlig till anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakt- hållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar .
För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat
bemyndigande
och utestående åtaganden
6 692 miljoner
kronor.
Försvarsmaktens
planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det är även ett stort antal åtaganden som ska infrias, varför det kan bli variationer i utfallet för de utestående åtagandena i förhållande till bemyndigandet.
För anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 3 517 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.
Garantier
Tabell 2.46 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2016-12-31
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1
24
9
1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74 .
Inomstatliga lån
Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen
för Myndigheten för samhällsskydd
och beredskapsverksamhet
300
107
Summa
300
107
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
Riksdagen har beslutat om låneramar på 300 mil- joner kronor för inomstatliga lån, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns utestående lån om 107 miljoner kronor vid utgången av 2016.
Övriga krediter
Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital
19 000
6 040
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2016 uppgick till 6 040 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kustbevakningen
Kustbevakningen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har genom att använda anslags- medel för att finansiera sitt deltagande i av EU
82
s. 83 Strålsäkerhetsmyndigheten Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
genomförda räddningsaktioner i Medelhavet överskridit sina befogenheter. I regeringsbeslutet skrivs att insatserna ska finansieras av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Även om Frontex finansierat den största delen av insatserna har förvaltnings- anslaget i strid mot regeringsbeslut Ju2015/03890/SSK belastats med kostnader om minst 8 miljoner kronor.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredo- visning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Utan att det påverkar Riksrevisionens uttalande ovan vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 8 i årsredovisningen, där myndigheten redo- visar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 3 i myndighetens årsredovisning finns ett stort ackumulerat överskott för kärnteknisk verksamhet respektive ett stort ackumulerat underskott för icke kärnteknisk verksamhet. I anslutning till tabellen redogörs för åtgärder myndigheten vidtagit för att komma i balans. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:8 Informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter – En andra granskning av informationssäkerhet i staten
Riksrevisionen har granskat hur nio myndig- heter arbetar med sin informationssäkerhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter (skr. 2016/17:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FöU8, rskr. 2016/17:145).
83
s. 84 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.49 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Biståndsverksamhet
31 121
2 280
30 723
-398
-1,3
31 009
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1 050
42
1 071
21
2,0
1 032
Övriga anslag
186
177
-10
-5,1
172
Summa
32 357
2 321
31 971
-387
-1,2
32 213
Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete.
Utfallet blev 31 971 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 242 miljoner kronor (0,8 pro- cent) lägre.
Förtida betalningar 2015 medför lägre utgifter 2016
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 30 723 miljoner kronor, vilket är 398 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än an- visat i den ursprungliga budgeten och 286 milj- oner kronor (0,9 procent) lägre än 2015. Utfallet blev lägre eftersom regeringen i december 2015 beslutade att Sida redan under 2015 skulle betala ut 2 498 miljoner kronor av biståndsmedel som avsåg 2016.
I enlighet med propositionen Vårändrings- budget för 2016 beslutade riksdagen att minska anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med 4 122 mil- joner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration samt en valutakurskompensation till 1.2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) under utgiftsområde 7 på 21 miljoner kronor.
Antalet asylsökande minskade därefter kraftigt, vilket innebar att riksdagen i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 beslutade att anslaget för ersättningar och bostadskostnader skulle minskas med 6 402 milj- oner kronor och anslaget för biståndsverksam- het höjas med motsvarande belopp. Förutom att delvis återföra medel till sådan verksamhet som
blev föremål för neddragningar med anledning av Vårändringsbudgeten för 2016, tilldelade regeringen ytterligare 761 miljoner kronor till multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt skuldavskrivningar, 1 455 miljoner kronor till multilaterala och internationella organisationer samt 401 miljoner kronor till strategiskt in- riktade bidrag. Regeringen ökade även under året
tilldelningen
för humanitära insatser
med
542 miljoner
kronor. Sammantaget
blev
budgeten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 33 400 miljoner kronor, vilket är 2 677 miljoner kronor högre än utfallet för 2016.
Höjd biståndsram 2016
Ramen för utgiftsområdet är baserad på bruttonationalinkomstens (BNI) utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskaps- systemet (ENS). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Biståndsramen för 2016 var 0,98 procent av BNI enligt ENS 2010 eller 1,02 procent av BNI enligt ENS 1995 eller. ENS 2010 infördes 2014. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa medlems- ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostna- der under andra utgiftsområden än
84
s. 85 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2006–2016
Miljoner kronor
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Totalt utbetalt
bistånd
29 161
29 320
31 607
34 713
32 651
35 360
35 468
37 954
42 756
59 758
41 701
Totalt bistånd i
procent av BNI 1
1,02
0,93
0,98
1,12
0,97
1,02
0,97
1,01
1,09
1,40
0,94
1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, som klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom andra utgiftsom- råden avser huvudsakligen kostnader för asyl- sökande från utvecklingsländer (utgiftsområde 8 Migration), administration av bistånd inom Utrikesförvaltningen samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget.
Den budgeterade biståndsramen för 2016 uppgår till 43 366 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,98 procent av vid budgeterings- tillfället beräknad BNI enligt ENS 2010. Det preliminära utfallet för 2016 är 41 701 miljoner kronor eller 0,94 procent av BNI enligt ENS 2010 i enlighet med DAC:s redovisnings- principer.
De asylkostnader som rapporterades till DAC för 2016 (7 029 miljoner kronor) skiljer sig från det som budgeterades i budget- propositionen 2016 (8 173 miljoner kronor). Det berodde framförallt på att antalet asyl- sökande minskade från prognostiserade 73 000 till ett utfall på 28 939. Samtidigt ökade dygn- kostnaden från 499 till 739 kronor och den genomsnittliga vistelsetiden i mottagnings- systemet ökade från 221 till 326 dygn. Dygns- kostnaden ökade bl.a. till följd av att antalet ensamkommande barn och unga i mot- tagningssystemet var fler än tidigare beräknat. Den längre vistelsetiden förklarades av att många av de asylsökande som kom under hösten 2015, liksom de som kom 2016, fick vänta på asylbeslut då Migrationsverkets prövningskapacitet inte var anpassad för att hantera den stora mängden ärenden som inkom 2015. Både det rapporterade utfallet till DAC och de budgeterade avräkningarna inkluderade kostnader för mottagande av personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. kvotflyktingar, varav de budgeterade kostna- der uppgick till 209 miljoner kronor medan utfallet till DAC var 206 miljoner kronor. Vidare ingick kostnader för självmant åter- vändande, varav 38 miljoner kronor ingick i
budget och 32 miljoner kronor rapporterades till DAC. Från och med propositionen Höst- ändringsbudget för 2016 ingår inte dessa kostnader i biståndet och det lägre utfallet till DAC speglar det. I budget ingick även kostnader om 10 miljoner kronor för en planerad kartläggning av ensamkommande barns boenden, men dessa kostnader belastade aldrig 2016 och ingick därför inte i det rapporterade utfallet till DAC. Av det totala antalet asylsökande kom knappt beräknades, i budget, 98,3 procent komma från låg- och medelinkomstländer enligt OECD/DAC:s klassificering och det är endast kostnader för dessa personer under deras första år i Sverige, som ingår i biståndet. Motsvarande andel för utfallet som rapporterades till DAC var 97,5 procent.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.51 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:1
Biståndsverksamhet
77 000
55 426
Riksrevisionen:
Internationellt
1:5
utvecklingssamarbete
20
0
Summa
77 020
55 426
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 77 020 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 55 426 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 21 594 miljoner kronor och var huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverksamhet . De största beloppsmässiga skillnaderna inom området avsåg Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivning- ar, Afrika, Forskningssamarbete, Reformsam- arbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt Asien.
85
s. 86 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.52 UO 7 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utestående
Utestående
åtaganden
åtaganden
utländsk
Garanti
Garantiram
2016-12-31
valuta
Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD) 1
USD 2 247
20 336
2 235
Garantikapital, Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB) 2
SDR 971
11 654
953
Garantikapital, Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB) 3
USD 538
4 897
538
Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB) 4
SDR 343
4 196
343
Garantier inom
biståndsverksamheten
10 000
5 008
Nordiska Investeringsbankens
miljöinvesteringslån 5
EUR 104
109
11
Garantikapital Multilaterala
investeringsorganet MIGA 6
USD 16
147
16
Summa
46 347
1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
2 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).
3 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.
5 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,2295 den 30/12 2016.
Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016. USD=9,0971
EUR=9,5669
CHF=8,9111
SDR=12,2295
Anm.: I Sidas utestående åtaganden för garantier inom biståndsverksamheten ingår utöver utfärdade garantier även utfästelser.
Krediter
Tabell 2.53 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till internationella
finansiella institutioner 1
Obegränsad
0
Kredit för infriande av Sidas
garantier 2
Obegränsad
0
Summa
-
0
1 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Folke Bernadotteakademin
Folke Bernadotteakademin har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I årsredovisningen som lämnades till regeringen den 22 februari 2017 saknas samman- ställning över väsentliga uppgifter enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:17 Ett förutsägbart bistånd – trots en osäker finansiering
Riksrevisionen har granskat om regeringen, Utrikesdepartementet och Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida) planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet (skr. 2016/17:64) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/2017:UU8 rskr. 2016/2017: 194).
86
s. 87 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.54 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Migrationsverket
4 699
2 184
5 976
1 278
27,2
4 719
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
12 635
22 239
33 209
20 574
162,8
12 405
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i
utlänningsmål
161
133
-28
-17,2
99
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
434
580
146
33,6
254
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
315
20
259
-56
-17,9
237
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
186
57
-130
-69,6
47
Övriga anslag
990
1 037
48
4,8
965
Summa
19 420
24 443
41 251
21 832
112,4
18 725
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande.
Utfallet uppgick till 41 251 miljoner kronor och är därmed 21 832 miljoner kronor (112,4 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2015
blev
utgifterna
22 526 miljoner
kronor
(120,3 procent) högre.
Antalet årsarbetskrafter vid Migrationsverket ökade med 32 procent
Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 5 976 miljoner kronor 2016, vilket är 1 278 miljoner kronor (27,2 procent) högre än vad som ursprungligen anvisades i budgeten och 1 257 miljoner kronor (26,6 procent) högre än 2015. Orsaken till att utgifterna ökade mer än beräknat är främst kapacitetsutbyggnaden inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket till följd av det kraftigt ökade antalet asylsökande under hösten 2015. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Vår- ändringsbudget för 2016 om ändringar i statens budget och anvisade ytterligare 2 184 miljoner kronor. Jämfört med 2015 ökade personal- kostnaderna med drygt 1 000 miljoner kronor (32,2 procent) till 4 140 miljoner kronor. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 330 år 2015 till 7 015 (31,6 procent) under 2016. Medelantalet
anställda ökade med 1 934 personer till 8 199 (30,9 procent) jämfört med 2015.
Det stora antalet asylsökande under hösten 2015 medförde högre ersättningar och bostadskostnader än anvisat 2016
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 33 209 miljoner kronor. Det är 20 574 miljoner kronor (162,8 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2016 om ändringar i statens budget och anvisade sammantaget ytterligare 22 239 miljoner kronor. Orsaken till det högre utfallet är att det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagandesystem ökat kraftigt på grund det stora antalet asylsökande under hösten 2015. Särskilt det stora antalet ensamkommande barn och unga har medfört att utgifterna på anslaget ökat. Det genomsnittliga antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande upp- gick under 2016 till 157 376 personer (varav 29 322 ensamkommande barn och unga), vilket är 79 726 fler än vad som regeringen ursprungli- gen beräknade (101,5 procent).
87
s. 88 Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade kraftigt Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.55 Asylsökande m.m. 2016
Antal personer
Föränd-
2016
2015
Förändring
ring %
Antal asylsökande
28 939
162 877
-133 938
-82,20%
varav män
17 352
114 728
-97 376
-84,90%
varav kvinnor
11 587
48 149
-36 562
-75,90%
varav ens. barn
och unga
2 199
35 369
-33 170
-93,80%
varav pojkar
1 764
32 522
-30 758
-94,6%
varav flickor
435
2 847
-2 412
-84,70%
Avgjorda
asylärenden 2016
111 979
58 802
53 177
90,40%
varav bifall
67 258
32 631
34 637
106,10%
bifallsandel
60%
55%
Beviljade
uppehållstillstånd
till flyktingars
anhöriga
15 148
16 251
-1 103
-6,80%
Föränd-
Föränd-
2016-12-31
2015-12-31
ring
ring %
Boende i
Migrationsverkets
mottagnings-
system
122 708
181 890
-59 182
-32,5%
varav med
uppehålls-
tillstånd
28 128
13 937
14 191
101,8%
varav ens. barn
och unga
23 676
33 634
-9 958
-29,6%
anläggnings-
boende (ABO)
63 063
101 120
-38 057
-37,6%
eget boende (EBO)
35 449
47 724
-12 275
-25,7%
övrigt boende
24 196
33 046
-8 850
-26,8%
Källa: Migrationsverket.
Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade kraftigt
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökade med 20 804 miljoner kronor (167,7 procent) jämfört med 2015. Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting ökade med 17 982 miljoner kronor (217,4 procent) och utgifterna för anläggnings- boende ökade med 2 822 miljoner kronor (68,2 procent) och beror på att det genom- snittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagande ökade från 100 166 personer 2015 till 157 376 personer 2016. Det genomsnittliga antalet inskrivna ensamkommande barn och unga ökade från 10 600 personer 2015 till 29 322 under 2016. Ersättningarna för ensamkommande barn och unga enligt förordningen (2002:1118)
om statlig ersättning för asylsökande m.fl. ökade
med
19 197 miljoner
kronor
(353,2 procent),
från
5 436 miljoner
kronor
under
2015 till
24 634 miljoner kronor för
2016.
Ensam-
kommande barn och unga kräver mer resurser än övriga asylsökande och blir därför betydligt dyrare per individ.
Antalet inskrivna i Migrationsverkets mot- tagande i slutet av året har dock minskat med 59 182 personer jämfört med 2015. Antalet per- soner i anläggningsboende minskade med över 60 procent från 101 120 år 2015 till 63 063 i slutet av 2016. Kategorin övrigt boende, som främst består av ensamkommande barn i kom- munalt boende, har minskat från 33 046 i slutet av 2015 till 24 196 personer i slutet av 2016.
År 2016 ansökte 28 939 personer om asyl i Sverige, vilket är en minskning med 133 938 (82,2 procent) jämfört med föregående år. Regeringen vidtog under 2015 och 2016 ett antal åtgärder för att minska antalet asylsökande. Åtgärderna har tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjort att betydligt färre personer har sökt asyl i Sverige. Ansökningar från syriska medborgare har minskat med 89,4 procent men de är fortfarande den största gruppen med 5 459 ansökningar. Antalet asylansökningar från afghanska medborgare uppgick till 2 969, vilket är en minskning med 92,9 procent. Antalet ansökningar från ensamkommande barn har minskat med 33 170 (93,8 procent) och uppgick 2016 till 2 199. Den största andelen ensam- kommande (30,2 procent) är även 2016 från Afghanistan, men har minskat jämfört med 2015.
År 2016 avgjorde Migrationsverket 111 979 asylansökningar varav 67 258 beviljades uppe- hållstillstånd (60,0 procent). År 2015 avgjorde Migrationsverket 58 802 asylansökningar varav 32 631 beviljades uppehållstillstånd (55,0 pro- cent). Sökande från Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2016.
År 2016 beviljades 50 269 personer arbets- och uppehållstillstånd på grund av familjean- knytning. Anhöriga till arbetskraftsinvandrare har minskat med 1 395 (13,9 procent). Under 2016 föddes 7 283 barn till föräldrar med permanent uppehållstillstånd, vilket är en ökning 2 042 (39 procent).
Migrationsverket beviljade 12 526 personer arbetstillstånd 2016, vilket är en minskning med
88
s. 89 Utgifterna för ensamkommande barn och unga ökade kraftigt Kontrollera mot PDF
787 personer (5,9 procent) jämfört med föregående år.
Utgifterna för offentligt biträde högre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 146 miljoner kronor högre än statens budget. Orsaken är framför allt att ett större antal asylansökningar avgjordes än beräknat på grund av det stora antalet asyl- sökande under hösten 2015. Regeringen medgav i beslut den 22 december 2016 att anslaget fick överskridas med 118 miljoner kronor (Ju2016/08462/LP). Hela anslagskrediten på 43,4 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 102,3 mil- joner kronor.
Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 56 miljoner kronor lägre än väntat men 22 miljoner kronor högre än 2015. Antalet utresor med hjälp av Migrations- verket ökade dock från 10 663 under 2015 till 16 414 under 2016.
Utgifterna för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar blev 130 miljoner kronor lägre än beräknat. Orsaken är att det tagit längre tid än väntat att uppfylla ett antal villkor som krävdes innan regeringen formellt kunde utse Migrationsverket till ansvarig myndighet för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Ett av villkoren för att kunna betala ut medel från AMIF var att det nationella programmet för Sverige skulle vara antaget av EU kommissionen, vilket skedde först i augusti 2015. Den första öppna utlys- ningen från AMIF hölls under våren 2016 och många projekt påbörjades först under det tredje kvartalet 2016. Projekten är i många fall fleråriga och sträcker sig mellan 2016–2021.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.56 UO 8 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
185
234
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 185 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
234 miljoner kronor, vilket innebär ett över- skridande med 49 miljoner kronor.
Åtagandena gäller det nationella programmet Arbetet med bidragsansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Ingående åtagande inför året gällande SOLID-fonderna (program Solidaritet om hantering av flyktingströmmar) har infriats och avslutats under året.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Migrationsverket
Migrationsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har under året vid ett flertal tillfällen överskridit av regeringen beslutad räntekontokredit. Det maximala överskridandet uppgick till 351 600 000 kronor. Myndigheten har beskrivit förhållandet bl.a. på s. 120 i års- redovisningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:10 Asylboenden - Migrationsverkets arbete med att ordna boenden åt asylsökande
Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets uppdrag att ordna asylboenden samt de förut- sättningar regeringen har gett Migrationsverket.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna boenden till asylsökande (skr. 2016/17:63) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:SfU9, rskr. 2016/17:143)
RiR 2016:32 Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring
Riksrevisionen har granskat systemet för arbetskraftsinvandring.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring – Systemet för arbetskraftsinvandring (skr. 2016/17:176) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
89
s. 90 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.57 UO 9 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:4
Tandvårdsförmåner
5 617
5 528
-89
-1,6
5 271
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
22 174
1 824
22 071
-102
-0,5
24 469
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
3 753
3 562
-191
-5,1
1 257
1:8
Bidrag till psykiatri
1 081
985
-96
-8,9
819
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet
530
504
-26
-4,8
295
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
267
61
288
21
8,0
280
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
26 344
21 511
-4 833
-18,3
24 890
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
2 765
2 411
-354
-12,8
1 360
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
789
-15
709
-80
-10,2
394
4:8
Ersättning för vanvård i den sociala barn- och
ungdomsvården
32
11
-20
-64,7
180
4:9
Ersättningsnämnden
7
14
8
114,8
40
8:1
Socialstyrelsen
596
10
570
-26
-4,4
477
Övriga anslag
5 283
25
5 205
-79
-1,5
5 248
Summa
69 238
1 905
63 371
-5 866
-8,5
64 979
Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- politik, folkhälsopolitik, funktionshinders- politik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt barnrättspolitik.
Utfallet uppgick till 63 371 miljoner kronor och blev därmed 5 866 miljoner kronor (8,5 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att kostnaderna för assistansersättning blev 4 833 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget på grund av att Försäkringskassan införde efterskottsbetalningar per den 1 oktober 2016. Anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna anvisades ytterligare 1 824 miljoner kronor på ändringsbudget. Dessa medel användes för att täcka tidigare års underskott på anslaget och medför en skillnad mot totalt anvisade medel om 1 927 miljoner kronor 2016.
Utgifterna för läkemedelsförmånerna översteg överenskommet belopp 2015
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna uppgick till 22 071 miljoner kronor.
I avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsför- måner m.m. för 2015 ingick en vinst- och förlustdelningsmodell. Utgifterna för 2015 innebar att staten enligt modellen skulle ersätta landstingen med ytterligare 304 miljoner kronor. Denna utgift belastade anslaget för 2016. Den 9 juni 2016 ingick staten och SKL en ny överenskommelse för 2016. På grund av de resterande utgifterna för 2015 och att de prognostiserade utgifterna för 2016 inte bedömdes rymmas inom anslaget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 824 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2016. Kammarkollegiet ansvarar för utbetal- ningar av bidrag för läkemedelsförmånerna. Bidraget betalas normalt ut med två månaders eftersläpning. Om utbetalningarna justeras för förskottsbetalningen om 1 819 miljoner kronor som gjordes redan 2015 blir utbetalningarna 23 890 miljoner kronor. De utbetalda bidragen har då ökat med 1 240 miljoner kronor jämfört med föregående år.
90
s. 91 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
Kostnader för assistansersättning lägre än statens budget på grund av nya regler
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 21 511 miljoner kronor. Det är 4 833 miljoner kronor (18,3 pro- cent) lägre än budgeterat. Minskningen är huvudförklaringen till att utfallet för utgifts- området totalt blev 5 866 miljoner kronor lägre än statens budget. Jämfört med föregående år minskade utgifterna med 3 378 miljoner kronor. Den 1 oktober 2016 övergick Försäkringskassan från förskottsbetalning till efterskottsbetalning för huvuddelen av assistansersättningen. De innebär att assistansersättningen betalas ut i efterskott till ca 90 procent av de assistans- berättigade. På grund av detta uppstod en engångseffekt som påverkade utfallet genom lägre utgifter.
Under 2016 hade 16 591 personer assistans- ersättning, varav 45,8 procent var kvinnor och 54,2 procent var män. Antalet personer med assistansersättning har minskat med 2,3 procent jämfört med föregående år. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per person ökade från 127,1 timmar per vecka i december 2015 till 127,5 timmar per vecka i december 2016.
Schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje timme utförd assistans ökar varje år, detsamma gäller det högsta möjliga timbeloppet. För 2016 var schablonbeloppet 288 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 323 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2016 var 291 kronor. Schablonbeloppet för 2015 var 284 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 318 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2015 var 287 kronor.
Ersättningsnämnden upphörde, verksamheten överförs till Socialstyrelsen
Utfallet för anslaget 4:9 Ersättningsnämnden blev 14 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (114,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Myndigheten upphörde den 30 juni 2016 och kvarvarande verksamhet, en förteckning över vilka som erhållit ersättning, fördes över till Socialstyrelsen.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:8
Bidrag till psykiatri
18
13
2:2
Insatser för
vaccinberedskap
510
283
4:5
Stimulansbidrag och
åtgärder inom
äldrepolitiken
653
52
7:2
Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och
välfärd: Forskning
1 000
929
Summa
2 181
1 277
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 2 181 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 277 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 904 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken .
Inomstatliga lån
Tabell 2.59 UO 9 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
34
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
100
1,3
Summa
450
35,3
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- stöd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I årsredovisningen som lämnades till regeringen den 22 februari 2017 saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen
91
s. 92 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
(2000:605) om årsredovisning och budget- underlag.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har felaktigt belastat förvalt- ningsanslaget med kostnader om 829 000 kronor avseende ombyggnation i den fastighet som myndigheten hyr. Dessa kostnader borde enligt 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag redovisats som förbättringsutgifter på annans fastighet och finansierats via lån i Riksgäldskontoret i enlighet med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Den felaktiga anslagsbelastningen uppgår därmed till 714 000 kronor. Eftersom myndigheten har ett anslagssparande på 5,3 pro- cent skulle beloppet ha återbetalats genom in- dragning av anslagsmedel 2017. Om anläggning- arna lånefinansierats hade låneramen överskridits med 244 000 kronor per den 31 december 2016.
Riksrevisionens iakttagelser - effektivitetsrevision
RiR 2016:9 Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande?
Riksrevisionen har granskat hur staten hanterar läkemedelsindustrins inflytande över statlig läkemedelskontroll och kunskapsstyrning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel (skr. 2016/17:39) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17: SoU12, rskr. 2016/17:171).
RiR 2016:29 Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Riksrevisionen har granskat statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade
statsbidrag inom hälso- och sjukvården (skr. 2016/17:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
92
s. 93 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.60 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
43 503
39 653
-3 850
-8,9
36 635
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50 334
49 424
-910
-1,8
50 550
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
3 121
3 119
-2
-0,1
3 397
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
2 907
2 914
7
0,2
2 747
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
360
450
799
439
122,0
2:1
Försäkringskassan
8 172
30
8 265
93
1,1
7 824
Övriga anslag
1 471
1 440
-31
-2,1
1 451
Summa
109 868
480
105 614
-4 255
-3,9
102 603
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar
även myndigheterna Försäkringskassan
och
Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick
till
105 614 miljoner
kronor och
blev därmed
4 255 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 3 011 miljoner kronor (2,9 procent) högre.
Utgifter för sjukpenning lägre än beräknat i budget
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . blev 39 653 miljoner kronor, vilket är 3 850 miljoner kronor (8,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror främst på att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning blev 9,6 procent lägre än beräknat. Under 2016 utbetalades sjukpenning för 59,2 miljoner nettodagar, vilket är 6,3 miljoner nettodagar lägre än beräknat. Även utgifterna för rehabiliteringspenning blev lägre än beräknat. Under året utbetalades rehabiliteringspenning för 2,5 miljoner netto- dagar vilket är 0,8 miljoner nettodagar lägre än beräknat.
Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och
sjukersättningar
m.m. blev
49 424 miljoner
kronor. Det är
910 miljoner
kronor (1,8 pro-
cent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 1 126 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än 2015. Det beror i huvudsak på att antalet personer som beviljades sjukersättning blivit lägre jämfört med vad som antogs i beräkningen till statens budget och jämfört med 2015. Sjukersättning beviljas till personer som är mellan 30 och 64 år och har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. De flesta har kvar ersättningen tills de fyller 65 år och går i pension. Under 2016 fick 8 900 personer sjukersättning för första gången. Det är en minskning med 2 800 personer jämfört med 2015. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2016 till 293 000, vilket är en minskning med 15 000 personer (4,8 procent) jämfört med december 2015. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjuk- ersättningar har varit lägre. Av 293 000 personer (avrundat) som hade sjukersättning i december var 174 339 kvinnor och 118 202 män.
Antalet personer med aktivitetsersättning ökade dock under 2016. Aktivitetsersättning ges till personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. I december uppgick
93
s. 94 aktivitetsersättning till Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
antalet personer
med
aktivitetsersättning till
ca 39 000 vilket
var en
ökning med ca 1 000
personer (2,9 procent) jämfört med december 2015. Under 2016 har ca 8 100 personer (3 700 kvinnor och 4 400 män) nybeviljats aktivitets- ersättning. Det är 600 personer färre än 2015.
I december 2016 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning till ca 331 000 personer. Det är en minskning med 4 procent från föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 192 000 personer, en minskning med 4,3 procent jämfört med december 2015. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 139 000 personer, vilket är en minskning med 3,5 procent jämfört med december 2015.
Ersättning för höga sjuklönekostnader blev högre jämfört med budget
Utfallet för det nya anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 799 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (122,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än beräknat. I enlighet med proposit- ionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen därför ytterligare 340 miljoner kronor. I enlighet med propositionen Höständrings- budget 2016 anvisade riksdagen ytterligare 110 miljoner kronor.
Utgifterna för sjukpenning ökade jämfört med 2015
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
3 018 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det är utgifterna för sjukpenning som blev högre än 2015.
Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjukfall
Förändring
2016
2015
i procent
Antal personer som fick
sjukpenning i december månad
224 953
220 033
2,2
varav kvinnor
149 611
145 888
2,6
varav män
75 342
74 145
1,6
varav kvinnor med sjukpenning
på normalnivå
96 605
103 340
-6,5
varav män med sjukpenning på
normalnivå
50 251
53 463
-6,0
varav kvinnor med sjukpenning
på fortsättningsnivå
48 676
37 629
29,4
varav män med sjukpenning på
fortsättningsnivå
21 938
17 224
27,4
Antal startade sjukfall,
genomsnitt per månad under
första halvåret
50 000
50 000
0,0
varav kvinnor
32 000
32 000
0,0
varav män
18 000
18 000
0,0
Antal ersättningsdagar med
sjukpenning, netto
(miljoner dagar)
59,2
56,7
4,4
Andel pågående sjukfall med
psykiatriska diagnoser, procent,
september månad
45
43
Källa: Försäkringskassan.
Antalet nettodagar
för
sjukpenning
blev
2,5 miljoner (4,4 procent)
högre jämfört med
2015. Inflödet av nya sjukfall har dock stabiliserats och ligger på samma nivå som föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning ökade från ca 220 000 i december 2015 till ca 225 000 personer för samma månad 2016, vilket motsvarar en ökning med 1,6 pro- cent för män och 2,6 procent för kvinnor. Antalet personer med sjukpenning på normal- nivå minskade med ca 10 000 (6,3 procent). Samtidigt ökade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med ca 16 000 (28,7 procent). Ökningen beror delvis på att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffades den 1 februari 2016. Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 45 procent i september 2016, att jämföra med 43 procent i september 2015. Andelen växer på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser och den långa varaktig- heten som dessa sjukfall har.
94
s. 95 Försäkringskassans förvaltningsutgifter ökade jämfört med föregående år Kontrollera mot PDF
Ersättning för höga sjuklönekostnader redovisades på budgetens inkomstsida 2015
Utfallet för det nya anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 799 miljoner kronor. År 2015 infördes en ny ersättning för arbets- givare som har höga sjuklönekostnader. Anslags- utfallet avser i huvudsak ersättning som utbetalas i efterskott baserad på arbetsgivares sjuklöne- kostnader för 2015.
År 2015 budgeterades och redovisades motsvarande utgifter på budgetens inkomstsida under inkomsttypen 8000 Utgifter som redo- visas som krediteringar på skattekonto. Endast den ersättning som betalades ut i förskott redovisades på inkomsttitel 8128 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2015 och uppgick till 2 miljoner kronor.
Försäkringskassans förvaltningsutgifter ökade jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 265 miljoner kronor. Det är 441 miljoner kronor (5,6 procent) högre än 2015. Den ökade anslagsbelastningen jämfört med år 2015 beror främst på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Försäkringskassan ökade med 624 och uppgick till 12 618 årsarbetskrafter i december 2016.
Ohälsotalet minskade jämfört med föregående år men sjukpenningtalet ökade
Tabell 2.62 Ohälsomått
2016
2015
Ohälsotalet
27,8
28,0
varav kvinnor
33,6
33,8
varav män
22,1
22,4
Sjukpenningtalet
10,8
10,5
varav kvinnor
14,3
13,7
varav män
7,5
7,3
Källa: Försäkringskassan.
Ohälsotalet är ett mått som fångar utvecklingen inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbets- skadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- ersättning och aktivitetsersättning per registre- rad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräk- nade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. I december 2016 var ohälsotalet 27,8 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 28,0 dagar 2015. Ohälsotalet har
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
sedan december 2015 minskat med 0,7 procent för kvinnor och med 1,5 procent för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2016 var sjukpenningtalet 10,8 dagar, vilket är en ökning med 3,5 procent sedan december 2015. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (14,3) än män (7,5).
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:6
Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
4 257
4 192
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 4 257 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till
4 192 miljoner
kronor.
Skillnaden
mellan
bemyndiganden
och
utestående
åtaganden
uppgick till 65 miljoner kronor.
Enligt Riksrevisionens uttalande
i
revisions-
berättelsen för Försäkringskassan har myndig-
heten
överskridit
bemyndigandet
med
ca 152 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.64 UO 10 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Försäkringskassans behov av likviditet i
utbetalning av ersättning för vård i andra
länder
140
96
95
s. 96 Försäkringskassan Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Försäkringskassan
Försäkringskassan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har per den 31 december 2016 överskridit det av regeringen beslutade bemyndi- gandet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskriv- ningsprocessen, ap. 9, under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funkt- ionsnedsättning med ca 207 500 000 kronor. Bemyndigandet uppgår till 312 500 000 kronor och utestående åtaganden uppgår uppskattnings- vis till 520 000 000 kronor. Myndigheten redo- visar i årsredovisningen ett felaktigt utestående belopp i bemyndiganderedovisningen om 303 928 000 kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen – Försäkringskassans kontrollverksamhet
Riksrevisionen har granskat regeringens och Försäkringskassans arbete med att motverka felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen (skr. 2016/17:51) redogjort för det arbete som pågår för att minska felaktiga utbetalningar och att inga ytterligare åtgärder för närvarande planeras till följd av Riksrevisionens rapport. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse gett tillkänna att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar samt har i övrigt lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:SfU10, rskr. 2016/17:51). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillsätta Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet som bl.a. har i uppdrag att genomföra en omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar (dir. 2016:60, Fi 2016:07).
RiR 2016:31 Är sjukskrivning bra för hälsan?
Riksrevisionen har granskat effekterna av att nekas sjukpenning med avseende på individens hälsa, sysselsättning och framtida användning av sjukförsäkringen.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
96
s. 97 Försäkringskassan Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.65 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Garantipension till ålderspension
14 344
14 112
-231
-1,6
15 761
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
11 916
11 920
4
0,0
12 427
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
8 499
8 466
-34
-0,4
8 589
1:4
Äldreförsörjningsstöd
897
895
-2
-0,3
803
2:1
Pensionsmyndigheten
528
536
8
1,4
555
Summa
36 184
35 928
-256
-0,7
38 136
Utgiftsområdet
omfattar
ersättning
vid
ålderdom
(garantipension,
bostadstillägg
till
pensionärer
samt
äldreförsörjningsstöd)
och
ersättning
vid
dödsfall
(omställningspension,
änkepension och
särskild
efterlevandepension
samt garantipension till dessa förmåner).
Inkomstrelaterad ålderspension
redovisas
under avsnittet
2.4.31 Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens budget.
Utfallet
för
utgiftsområdet
uppgick
till
35 928 miljoner
kronor
och
blev
därmed
256 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 minskade utgifterna med 2 208 miljoner kronor (5,8 procent).
Antalet pensionärer som fick garantipension blev lägre än beräknat och lägre än föregående år
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 14 112 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (1,6 pro- cent) lägre än det anvisade beloppet. Det beror framför allt på att antalet förmånstagare blev
lägre än beräknat.
Utgifterna blev även
1 649 miljoner kronor
(10,5 procent) lägre än
föregående år. Minskningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen har höjts, medan prisbasbeloppet sänktes något. Garantipension avräknas mot höjd inkomstpension. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- pensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon
inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.
Ungefär 698 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2016, vilket är 72 000 färre än föregående år. Den genom- snittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 000 kronor per år 2016, en minskning med 200 kronor jämfört med 2015.
Färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 11 920 miljoner kronor, vilket är 508 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än föregående år. Änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet personer med änkepension successivt. Mellan 2015 och 2016 minskade det med ca 11 000 personer, till 265 000 personer, vilket medför att de totala utgifterna för anslaget minskade.
Höjd inkomstpension leder till lägre bostadstillägg
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 8 466 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än 2015. Minskningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen höjdes 2016.
Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2016 till ca 291 000 personer, vilket är lika många som 2015. För 2016 var det genomsnittliga årsbeloppet 28 300 kronor, en minskning med 1 200 kronor eller 4,1 procent jämfört med 2015.
97
s. 98 joner kronor, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Ökat antal personer med äldreförsörjningsstöd medför högre utgifter
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är 895 mil-
joner kronor,
vilket är
92 miljoner kronor
(11,4 procent)
högre
än föregående år.
Ökningen beror till del på att det är en något större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension. En annan förklaring till ökningen är ökad asyl- invandring. Antalet personer med äldre- försörjningsstöd ökade med 7,2 procent jämfört med 2015 och uppgick till 22 300 personer 2016. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 3,6 procent och uppgick till 40 500 kronor 2016.
Övriga krediter
Tabell 2.66 UO 11 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Pensionsmyndighetens behov av likviditet
i handeln med fondandelar
8 000
0
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten utnyttjades inte vid årsskiftet.
98
s. 99 joner kronor, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.67 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Barnbidrag
26 425
26 349
-76
-0,3
25 764
1:2
Föräldraförsäkring
41 067
40 533
-534
-1,3
38 627
1:3
Underhållsstöd
2 630
2 643
13
0,5
2 256
1:4
Adoptionsbidrag
30
11
-19
-62,9
15
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1 014
910
-103
-10,2
905
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
3 689
3 760
71
1,9
3 548
1:7
Pensionsrätt för barnår
7 238
7 238
0
0,0
6 876
1:8
Bostadsbidrag
5 037
4 662
-375
-7,4
4 940
Summa
87 129
86 106
-1 023
-1,2
82 931
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 86 106 miljoner kronor. Det är 1 023 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev ut- gifterna 3 176 miljoner kronor (3,8 procent) högre.
Utgifterna för föräldrapenning lägre än budget
Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 40 533 miljoner kronor, vilket är 534 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat.
Minskade utgifter för adoptionsbidrag
Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 11 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor (62,9 procent) lägre än anvisat i statens budget och 4 miljoner kronor lägre än föregående år. Anslaget används för bidrag till kostnader för internationella adoptioner och uppgick 2016 till 40 000 kronor per adoption. Det lägre utfallet beror på att antalet internationella adoptioner minskade. År 2016 genomfördes 259 inter- nationella adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna, vilket är en minskning med 77 adoptioner.
Utgifter för barnpension och efterlevandestöd blev lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 910 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att de beviljade efterlevandestöden blev 1 100 färre än beräknat. För år 2016 uppgick antalet beviljade efterlevandestöd till 11 400.
Utfallet för
anslaget
1:8 Bostadsbidrag blev
4 662 miljoner
kronor
vilket är 375 miljoner
kronor (7,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och 278 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror på den förbättrade arbetsmarknaden, vilken leder till att färre uppfyller kraven för bostadsbidrag. Antal hushåll med bostadsbidrag var i genom- snitt 178 643 under 2016, fördelat på 146 859 barnhushåll och 31 785 ungdomshushåll. Jäm- fört med 2015 minskade antalet bidrag till barnhushåll med drygt 2 procent och antalet bidrag till ungdomshushåll med drygt 6 procent. Utbetalningarna av preliminärt bostadsbidrag
uppgick till
5 145 miljoner
kronor, vilket
är
109 miljoner
kronor lägre
än föregående
år.
Återbetalningar m.m. uppgick till 483 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor högre än 2015.
99
s. 100 Utfallet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Utgifterna för barnbidrag ökade jämfört med 2015
uppgick till 221 733, vilket är en minskning med
Utfallet
för
anslaget
1:1
Barnbidrag
blev
0,6 procent jämfört med 2015. Under 2016
585 miljoner
kronor
(2,3 procent)
högre
än
betalades 3 936 miljoner kronor ut i underhålls-
2015. Det beror på att antalet barn har ökat.
stöd vilket är en ökning med
444 miljoner
Jämfört med 2015 ökade utgifterna för
kronor
(12,7 procent)
jämfört
med
2015.
anslaget 1:2 Föräldraförsäkring med 1 906 milj-
Inbetalningar från bidragsskyldiga redovisas som
oner kronor (4,9 procent). Anslaget finansierar
inkomster under anslaget. Inbetalningarna var
förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldra-
1 293 miljoner kronor vilket är en ökning med
penning, graviditetspenning och jämställdhets-
57 miljoner kronor (4,6 procent)
jämfört
med
bonus. Utgifterna för föräldrapenningen ut-
2015.
gjorde 72,0 procent av utgifterna för anslaget.
Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för
Dessa utgifter ökade med 1 175 miljoner kronor.
barnår
ökade
med
362 miljoner
kronor
Ökningen beror dels på att
464 000
fler
(5,3 procent)
jämfört
med 2015.
Anslaget
föräldrapenningdagar betalades ut, dels på att
används för utgifter för statlig ålderspensions-
den totala
medelersättningen
ökade
med
avgift för pensionsrätt för barnår enligt lagen
3,6 procent.
Under 2016 betalades föräldra-
(1998:676)
om
statlig
ålderspensionsavgift.
penning
för
53,4 miljoner dagar
ut,
vilket
är
Ökningen beror bl.a. på löneökningar och att
0,9 procent fler dagar än 2015. Ökningen i antal
antal födda barn har ökat.
föräldrapenningdagar är främst en följd av att
antalet födda barn har stigit de senaste åren. Den
totala genomsnittliga medelersättningen per dag
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
för föräldrapenningen ökade med 19 kronor till
549 kronor 2016. År 2016 var den genomsnitt-
RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets
liga medelersättningen för kvinnor 509 kronor
bästa?
per dag och för män 656 kronor per dag.
Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet
Skillnaden beror dels på inkomstskillnader
är ett ändamålsenligt verktyg inom den
mellan könen, dels på att kvinnor använder fler
ekonomiska familjepolitiken och om systemet
lägstanivådagar och grundnivådagar än män. Av
hanteras effektivt.
de föräldrapenningdagar som kvinnor tog ut var
Regeringen har redovisat vissa vidtagna
andelen dagar på grundnivå och
lägstanivå
åtgärder med anledning av granskningsrapporten
35,6 procent. För män var motsvarande andel
i Årsredovisning för staten under åren 2010–
22,3 procent.
2015. Regeringen lämnade under 2015 förslag
Utgifterna för den tillfälliga föräldra-
om information och stöd till särlevande föräldrar
penningen ökade med 287 miljoner kronor (4,6
i frågor om underhållsskyldighet och civil-
procent) jämfört med 2015. Ökningen beror på
rättsliga
underhållsbidrag (prop.
2014/15:145
att de utbetalda nettodagarna var 252 000 fler än
Ökad reglering av barns underhåll utanför
under 2015 samt att medelersättningen per dag
underhållsstödet). De föreslagna bestämmel-
ökade med 9 kronor (1,0 procent). Antalet
serna trädde i kraft den 1 april 2016.
utbetalda nettodagar för tillfällig föräldrapenning
Regeringen har i budgetpropositionen för
uppgick till ca 7 192 000. Av nettodagarna för
2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 12, s. 32)
tillfällig föräldrapenning 2016 gällde 87,6 procent
aviserat sin avsikt att genomföra en fördelnings-
delförmånen vård av barn. Antalet uttagna dagar
politisk reform och föreslå ett nytt särskilt
för vård av barn uppgick till ca 6 301 000 under
bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor
2016, vilket är drygt 231 000 dagar fler än under
växelvis. Detta bidrag ska ersätta det nuvarande
2015. Flera faktorer påverkar utnyttjandet av
underhållsstödet vid växelvist boende.
förmånen. Under 2016 ökade antalet barn och
Ärendet bereds inom Regeringskansliet och
många drabbades av influensa.
regeringen kommer att återkomma till
Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev
Riksdagen om ytterligare åtgärder som rege-
387 miljoner kronor (17,2 procent) högre än
ringen avser att vidta med anledning av
2015. Ökningen beror framför allt på att
Riksrevisionens iakttagelser.
underhållsstödet höjdes med
300 kronor
per
barn och månad fr.o.m. september 2015. Det genomsnittliga antalet barn med underhållsstöd
100
s. 101 Utfallet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Anslag
Tabell 2.68 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Integrationsåtgärder
74
130
130
56
75,7
73
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
12 568
90
12 013
-555
-4,4
8 967
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
5 048
4 226
-822
-16,3
3 687
1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare
2 683
2 235
-448
-16,7
2 131
1:5
Hemutrustningslån
302
208
-94
-31,1
197
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
239
232
-7
-2,9
152
Övriga anslag
157
7
156
-1
-0,7
155
Summa
21 070
227
19 200
-1 870
-8,9
15 362
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhets- politik.
Utgifterna uppgick till 19 200 miljoner kronor och är därmed 1 870 miljoner kronor (8,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 3 838 miljoner kronor (25,0 procent).
Färre kommunmottagna än beräknat för 2016 men fler än 2015
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 12 013 miljoner kronor, vilket är 555 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Kommunerna tog under 2016 emot 68 761 personer 1 , vilket är ca 13 000 personer färre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 3 046 miljoner kronor högre (34,0 pro- cent). Det högre utfallet beror på att kommu- nerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2016 jämfört med föregående år. Antalet kommun- mottagna ökade med 17 564 från 51 197 personer 2015 till 68 761 personer 2016. Antalet
barn och unga ökade från 20 549 till 26 051, varav ensamkommande barn och unga ökade från 3 794 till 6 971.
Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2016
2016
2015
Förändring
Förändring
Antal
kommunmottagna
68 761
51 197
17 564
34,3%
varav män
40 646
29 671
10 975
37,0%
varav kvinnor
28 115
21 526
6 589
30,6%
andel män
59,1%
58,0%
andel kvinnor
40,9%
42,0%
Antal
kommunmottagna
under 18 år
26 051
20 549
5 502
26,8%
varav pojkar
15 033
11 556
3 477
30,1%
varav flickor
11 018
8 993
2 025
22,5%
andel pojkar
57,7%
56,2%
andel flickor
42,3%
43,8%
Antal
ensamkommande barn
och unga
6 971
3 794
3 177
83,7%
varav pojkar
5 684
2 948
2 736
92,8%
varav flickor
1 287
846
441
52,1%
andel pojkar
81,5%
77,7%
andel flickor
18,5%
22,3%
Källa: Migrationsverket.
1 Volymen avser de som Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Statens utgifter för de som inte beviljats uppehållstillstånd eller inte tagits emot av en kommun redovisas i huvudsak under utgiftsområde 8 Migration.
101
s. 102 Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än förra året Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Färre än beräknat i etableringsinsats men fler än förra året
Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 822 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst ett lägre antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat. Antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2016 till 60 291, vilket är 5 509 deltagare färre än beräknat.
Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 540 miljoner kronor (14,6 procent). Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade från i genomsnitt 48 358 deltagare 2015 till 60 291 deltagare 2016.
Utgifterna för anslaget 1:4 Ersättning för vissa insatser för vissa nyanlända invandrare blev 448 miljoner kronor (16,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att antalet deltagare i vissa program blivit lägre än beräknat. Det beror dels på att flera avtal överklagats, varför utbildningar inte använts i den omfattning som planerats, dels har det stora inflödet av nya deltagare försenat en del beslut om nya program. Jämfört med föregående år så ökade dock utgift- erna med 104 miljoner kronor (4,9 procent). Orsaken är att antalet deltagare i program ökat. Utgifterna för den avslutade tjänsten etable- ringslotsar uppgick 2015 till 439 miljoner
kronor, vilket påverkar jämförelsen med föregående år.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.70 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:4
Ersättning för insatser
för vissa nyanlända
invandrare
2 000
425
3:1
Särskilda
jämställdhetsåtgärder
100
80
Summa
2 100
504
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 100 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 504 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 1 596 miljoner kronor. Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare . Anledningen är bl.a. lägre nyttjande av tolktjänster än planerat.
102
s. 103 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.71 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 816
145
8 154
338
4,3
7 467
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
30 443
28 571
-1 872
-6,1
28 988
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
12 219
-850
9 081
-3 138
-25,7
8 891
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
18 320
17 102
-1 218
-6,6
17 160
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
998
510
-487
-48,8
85
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 800
1 588
-212
-11,8
1 231
1:12
Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktions-
anställningar
6 962
6 402
-560
-8,0
Övriga anslag
1 125
1
1 123
-2
-0,1
1 149
Summa
79 681
-704
72 531
-7 151
-9,0
64 971
Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 72 531 miljoner kronor, vilket är 7 151 kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 7 560 miljoner kronor (11,6 procent) högre.
Antalet arbetslösa minskade med cirka 20 000
Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är från helårsundersökningarna för 2016 och 2015.
103
s. 104 Utgifterna för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.72 Arbetslöshet
2016
2015
Antal
Antal
personer
Procent
Kvinnor
Män
personer
Procent
Kvinnor
Män
Antal arbetslösa, 15–74 år
366 500
164 500
202 000
386 100
180 300
205 800
varav heltidsstuderande
115 100
31,4
53 600
61 500
125 600
32,5
62 300
63 300
varav personer med utomnordiskt ursprung
159 100
43,4
71 900
87 200
153 100
39,7
73 200
80 000
varav långtidsarbetslösa
105 100
28,7
42 400
62 700
109 700
28,4
46 300
63 400
varav långtidsarbetslösa personer med utom-
nordiskt ursprung
57 700
15,7
23 200
34 700
55 200
14,3
24 500
30 700
varav ungdomar, 15–24 år
120 800
33,0
53 800
67 000
132 100
34,2
62 700
69 400
Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som andel
av arbetskraften)
6,9
6,5
7,3
7,4
7,2
7,5
Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa
ungdomar som andel av samtliga ungdomar i
arbetskraften)
18,9
17,2
20,5
20,3
19,4
21,2
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2015 respektive 2016 .
Källa: Statistiska centralbyrån.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa 15–74 år enligt AKU minskade med 19 600 personer mellan 2015 och 2016. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande minskade med 10 500 perso- ner mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, minskade med 4 600 personer jämfört med 2015. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 6 000 personer, varav antalet män ökade med 7 200 personer och antalet kvinnor minskade med 1 300 personer. Andelen arbetslösa med utom- nordiskt ursprung uppgår 2016 till 43,4 procent av samtliga arbetslösa. Antalet personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet ökade med 2 500 personer jämfört med 2015. Antalet män ökade med 4000 personer och antalet kvinnor minskade med 1 300 personer. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 33 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar minskade med 11 300 personer mellan åren, varav antalet kvinnor minskat mer än antalet män.
Utgifterna för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- hetsersättning och aktivitetsstöd blev 28 571 milj- oner kronor, vilket är 1 872 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att färre personer än beräknat blev arbetslösa och därmed berättigade till arbetslöshetsersättning.
Jämfört med 2015 blev utfallet 417 miljoner kronor (1,4 procent) lägre. Antalet personer
som fick arbetslöshetsersättning uppgick till ca 232 000 personer år 2016, vilket är en minskning med 8,0 procent jämfört med 2015.
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 9 081 miljoner kronor, vilket är 3 138 miljoner kronor (25,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknads- politiska programmen. Det lägre utfallet beror framför allt på att volymerna för de nya insatserna extratjänster och traineejobb blev lägre än beräknat. Bland annat har målgruppen för traineejobb minskat då många ungdomar får jobb utan subvention. Vidare saknar arbets- sökande som ingår i målgruppen för extra- tjänster i många fall efterfrågad kompetens för de tjänster som är aktuella hos kommuner.
104
s. 105 Lägre utgifter än budgeterat för Europeiska socialfonden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2016
2015
Antal
Antal
personer
Kvinnor
Män
personer
Kvinnor
Män
Sökande i program totalt med aktivitetsstöd
173 018
78 109
94 909
176 495
80 103
96 392
varav utrikesfödda
87 020
40 174
46 846
78 868
36 179
42 689
Jobb- och utvecklingsgarantin
101 376
45 651
55 726
103 282
46 565
56 716
varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin
51 326
24 266
27 060
47 413
22 256
25 157
antal personer i sysselsättningsfasen
23 119
10 530
12 589
36 885
16 939
19 946
varav utrikesfödda i sysselsättningsfasen
9 659
4 517
5 142
14 972
6 971
8 001
Jobbgaranti för ungdomar
19 948
7 795
12 153
27 011
10 686
16 325
varav utrikesfödda
5 193
2 115
3 078
5 850
2 377
3 473
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2015 respektive 2016 beräknad utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Källa: Arbetsförmedlingen.
I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskriv- na arbetslösa deltog i genomsnitt 48 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2016, vilket är i nivå med föregående år. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 10,3 procent jämfört med 2015. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 59 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas var i genomsnitt 23 119 personer, vilket är en minskning med 37,3 procent jämfört med 2015. Från och med år 2016 har fasindelningen i jobb- och utvecklingsgarantin upphört och sysselsätt- ningsplatserna kommer att avvecklas successivt fram till den 31 januari 2018. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 19 948 personer. Det är en minskning med 26,1 procent jämfört med 2015. Minskningen beror främst på minskade ungdomskullar och en starkare konjunktur.
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 17 102 miljoner kronor, vilket är 1 218 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet beslut om lönebidrag blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Antalet deltagare med lönebidrag har minskat med 1 986 och uppgick till 38 897 år 2016.
Lägre utgifter än budgeterat för Europeiska socialfonden
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 487 miljoner kronor (48,8 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 510 miljoner kronor. Det beror på låg medelsförbrukning i de beviljade
projekten. Programmet har haft förseningar som lett till att projekten kommit igång senare och därför rekvirerat mindre medel än beräknat.
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökade jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 687 miljoner kronor (9,2 procent) högre än 2015. Ökningen beror främst på ökade förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingens arbete med etablerings- uppdraget. Det är framför allt personalkostna- derna som har ökat. Antalet årsarbetskrafter ökade med 696 och uppgår till 13 033 års- arbetskrafter 2016, vilket är en ökning med 5,6 procent.
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska social- fonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 426 miljoner kronor (503,3 procent) högre än föregående år. Utfallet för 2015 var lågt på grund av att systemet för ärendehandläggning inte färdigställdes enligt plan och därför uppnåddes inte tillräcklig volym.
Jämfört med föregående år ökade utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till Lönegarantiersättning med 357 miljoner kronor (29,0 procent). Antalet personer som fick lönegarantiersättning 2016 var 23 823, en ökning med 20,8 procent. Det genomsnittliga antalet dagar som ersättning betalades ut ökade till 69 dagar. Den genom- snittliga ersättningen per person ökade med 1,0 procent och uppgick till 73 561 kronor. Antalet företagskonkurser och företagsrekon- struktioner var lägre än 2015 och minskade med 9,6 procent till 2 444 stycken. I tabell 2.74 visas omfattningen av lönegarantiersättningen och antalet konkurser och rekonstruktioner.
105
s. 106 Ändrad redovisningsprincip påverkar jämförelsen med föregående år Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.74 Bidrag till lönegarantiersättning
2016
2015
Antal personer med lönegarantiersättning
23 823
19 728
Antal företagskonkurser och företags-
rekonstruktioner
2 444
2 704
Genomsnittligt antal dagar
69
60
Genomsnittlig ersättning per person
73 561
72 837
Källa: Kammarkollegiet.
Ändrad redovisningsprincip påverkar jämförelsen med föregående år
Utfallet för det nya anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar uppgick till 6 402 miljoner kronor. År 2015 budgeterades och redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. År 2015 uppgick stöden som redovisades på inkomsttitel 8125 Nystartsjobb och 8126 Stöd till yrkesintroduktionsanställning till sammanlagt 6 726 miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.75 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
7 010
3 637
1:4
Lönebidrag och Samhall
m.m.
13 400
11 642
1:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2014–
2020
3 254
3 034
1:7
Institutet för
arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk
utvärdering
9
8
2:1
Arbetsmiljöverket
20
19
2:5
Arbetslivspolitik
40
40
Summa
23 733
18 380
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 23 733 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 18 380 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 5 353 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser beror på att regeringens reformer, t.ex. traineejobb för arbetslösa ungdomar inte hunnit öka i samma
takt som bemyndigandet. Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:21 Förberedande och orienterande utbildning – Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning
Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedling- ens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport Förberedande och orienterande utbild- ning - Arbetsförmedlingens styrning, använd- ning och uppföljning (skr. 2016/17:87) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2016:23 En god arbetsmiljö för alla – Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet
Riksrevisionen har granskat om de statliga arbetsmiljöinsatserna på ett effektivt sätt bidrar till att en god arbetsmiljö kan uppnås.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljö- området (skr. 2016/17:82) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
106
s. 107 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.76 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Studiehjälp
3 331
3 323
-8
-0,2
3 324
1:2
Studiemedel
14 984
4
12 883
-2 101
-14,0
13 037
1:3
Avsättning för kreditförluster
1 879
0
1 839
-41
-2,2
1 767
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
617
584
-34
-5,4
803
1:8
Centrala studiestödsnämnden
794
764
-30
-3,7
193
Övriga anslag
102
93
-9
-9,1
93
Summa
21 708
5
19 486
-2 222
-10,2
19 216
Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekono- miskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Området omfattar även utgifter för att hantera studie- stöden, vilket huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även ärende- hanteringen inom Överklagandenämnden för studiestöd ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 19 486 miljoner kronor och blev därmed 2 222 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utgifterna 270 miljoner kronor (1,4 procent) högre.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 12 883 miljoner kronor, vilket är 2 101 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. I enlighet med propositionen Höständrings- budget 2016 anvisade riksdagen ytterligare 4 miljoner kronor som en följd av att antalet studerande som har antagits till polisut- bildningen ökade.
För studiebidraget finns två olika nivåer: en
generell nivå
där bidragsdelen
utgör ca
28 procent av
totalbeloppet för
studiemedel
(studiebidrag och studielån) och en högre nivå där bidragsdelen utgör ca 66 procent av total- beloppet. Det är främst utgifterna för studerande med rätt till den högre bidragsnivån som blev lägre än beräknat. Inom denna grupp är det
huvudsakligen utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än beräknat. I beräkningen av statens budget ökades anslaget med 586 miljoner kronor för ökat antal utbildningsplatser. Trots detta ökade inte antalet studiemedelstagare, vilket är den främsta förklaringen till det lägre utfallet. Antalet studerande som fick studiemedel minskade med 5 000 till 471 000. Det är framför allt antalet studerande på gymnasienivå som minskar för andra året i rad, vilket är den främsta anledningen till att det totala antalet studerande med studiemedel minskade. Under 2016 antogs 771 personer till polisutbildningen. Det är 161 fler än 2015.
Lägre avsättningar för kreditförluster
Utfallet för anslaget 1:3 Avsättning för kredit- förluster blev 41 miljoner kronor (2,2 procent) lägre än i statens budget och uppgick till 1 839 miljoner kronor.
Avsättning görs för konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013 och för förväntade förluster på utlåning fr.o.m. 2014. Den årliga avsättningen för förväntade förluster motsvarar 7,3 procent av utlånade medel. Utlåningen av studiestöd ökade med 253 miljoner kronor jämfört med 2015, vilket bl.a. förklaras av en stor ökning för merkostnadslån till följd av regelförändringar för studerande utomlands.
107
s. 108 Små förändringar för studiehjälp och studiemedel jämfört med 2015 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Små förändringar för studiehjälp och studiemedel jämfört med 2015
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 1 miljon kronor (0,0 procent) lägre jämfört med före- gående år och uppgick till 3 323 miljoner kronor. Det totala antalet studerande som fick studie- hjälp under 2016 var 397 300. Andelen manliga studerande med studiehjälp har ökat med 0,3 procent under 2016. Ökningen beror på att Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort antal flyktingar och i åldrarna 16–20 år är majoriteten av dessa män. Antalet studerande med studiehjälp har minskat under de senaste tre åren. Förändringen följer befolkningsutveck- lingen i åldern 16–20 år. Det utbetalda beloppet har däremot inte minskat. Det beror på att fler studerande har beviljats extra tillägg och lärlingsersättning jämfört med 2015.
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 154 miljoner kronor lägre än föregående år. Totalt fick 471 000 studerande studiemedel under 2016. Det är 5 000 personer färre än 2015. Det beror på att antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå minskade 2016. Studiemedlen är till övervägande del rättig- hetsstyrda. Utgifterna påverkas framför allt av antalet studerande med studiebidrag och tilläggs- bidrag. Även faktorer såsom beslut om antal platser eller ändrade belopp, de studerandes studietakt och studietid samt den allmänna prisutvecklingen i samhället påverkar. Det beror på att studiebidraget och tilläggsbidraget är indexerade med prisbasbeloppet.
Negativ reporänta och ny finansieringsmodell för CSN
Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 584 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor lägre än 2015. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling.
Utfallet för anslaget 1:8 Centrala studiestöds- nämnden blev 572 miljoner kronor (296,3 pro- cent) högre än 2015. Ökningen beror på att CSN fr.o.m. 2016 i huvudsak finansieras med anslagsmedel. Tidigare disponerade myndig- heten även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter som fr.o.m. 2016 redovisas på Inkomsttitel 2562 CSN-avgifter .
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.77 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:6
Bidrag till vissa studie-
sociala ändamål
4
3
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.78 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram Lån 2016-12-31
Studielån
211 000
210 635
Låneramen
för
studielån
uppgick
till
211 000 miljoner
kronor. Utestående lån vid
utgången av 2016 var 210 635 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:4 Statens kreditförluster på studielån
Riksrevisionen har granskat statens hantering av risken för kreditförluster på studielån.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens kreditförluster på studielån (skr. 2016/17:34) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:UbU8, rskr. 2016/17:168).
108
s. 109 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.79 UO 16 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3 485
-18
2 044
-1 441
-41,3
2 851
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
445
387
-59
-13,1
415
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
4 612
4 609
-3
-0,1
3 934
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
382
40
277
-105
-27,4
287
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
1 414
1 087
-327
-23,1
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
2 067
-35
1 969
-98
-4,7
2 568
1:16
Fler anställda i lågstadiet
1 974
-658
1 315
-659
-33,4
1:18
Lågstadielyftet
0
0,0
1 987
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 884
2 581
-303
-10,5
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 647
1 647
0
0,0
1 557
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2 036
2 036
0
0,0
1 984
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 923
1 923
0
0,0
1 870
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2 088
2 088
0
0,0
2 143
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 981
14
1 981
0
0,0
1 916
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 482
1 482
0
0,0
1 455
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 633
1 633
0
0,0
1 580
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 557
1 557
0
0,0
1 531
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1 301
1 301
0
0,0
1 252
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 066
1 066
0
0,0
1 047
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
1 435
1 435
0
0,0
1 379
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1 483
1 483
0
0,0
1 458
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 048
1 048
0
0,0
1 063
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 477
1 477
0
0,0
1 388
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
3 024
3 050
27
0,9
2 963
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
576
16
525
-52
-9,0
501
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
695
-304
391
-304
-43,7
786
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 462
2 462
0
0,0
2 391
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
5 766
-46
5 718
-48
-0,8
5 620
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
280
66
321
41
14,7
340
Övriga anslag
17 229
17
17 226
-3
0,0
16 687
Summa
69 452
-907
66 120
-3 333
-4,8
62 954
109
s. 110 eller med andra särskilda behov. Antalet elever har sjunkit över tid. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedago- gisk verksamhet, vuxenutbildning och efter- gymnasial yrkesutbildning samt högskole- utbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Utfallet uppgick till 66 120 miljoner kronor och blev därmed 3 333 miljoner kronor (4,8 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 3 166 miljoner kronor (5,0 procent).
För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslaget erhålls. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 1 441 miljoner kronor (41,3 procent) lägre än anvisat i statens budget.
Det beror bl.a. på att utgifterna blivit lägre för insatser för att stärka kvaliteten i utbildningen för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska och uppdrag om samverkan för bästa skola, för uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram och för försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan. Det beror även på att huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skolväsendet) har rekvirerat statsbidrag i mindre omfattning än beräknat för t.ex. personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser, fortbildning i specialpedagogik och sommarskola eller undervisning under andra skollov. En ytterligare förklaring till det lägre utfallet är att flera uppdrag inte kom igång som planerat.
Utfallet för anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet blev 387 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (13,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktions- nedsättning och för utgifter för statsbidrag för insatser för elever med funktionsnedsättning
eller med andra särskilda behov. Antalet elever har sjunkit över tid.
Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 277 miljoner kronor, vilket är 105 miljoner kronor (27,4 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor för att öka kompetensen för lärare inom svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Statsbidrag lämnas enligt förordningen (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Den totala bidragsbudgeten för höstterminen 2016 var 122 miljoner kronor. Totalt uppgick bidragsansökningarna från huvudmännen till 17 miljoner kronor.
Lägre utgifter för vuxenutbildning jämfört med budget
Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 1 087 miljoner kronor. Det är 327 miljoner kronor (23,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att satsningarna på utbildningskontrakt och trainee- utbildningar blev lägre än beräknat. Statens skolverk betalade ut 851 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och stats- bidrag för kommunal vuxenutbildning på gymn- asial nivå.
Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 1 969 miljoner kronor. Av det avser 1 893 miljoner kronor statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan betalade ut medel för 27 271 årsplatser, vilket är en ökning med 257 årsplatser jämfört med föregående år.
Utfallet för Fler anställda i lågstadiet lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet blev 659 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det beror på att anslaget minskades med 658 miljoner kronor i Vårändringsbudgeten för att kunna finansiera ökade anslag inom andra områden och att utbetalning av medlen i stället senarelagts. Anslaget ersatte 2016 anslag 1:18 Lågstadielyftet som upphörde 2015.
110
s. 111 eller med andra särskilda behov. Antalet elever har sjunkit över tid. Kontrollera mot PDF
Utfallet för Bidrag till lärarlöner lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner blev 303 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än anvisat och uppgick till 2 581 miljoner kronor. Skillnaden förklaras av att huvudmän inte rekvirerat medel i den omfattning som beräknades.
Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökades med 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016. Skälet till ökningen var att anslaget under 2015 belastats med utgifter som borde redovisats mot anslag 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor under 2015.
Utfallet för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor blev 391 miljoner kronor. Det är 304 miljoner kronor (43,7 pro- cent) lägre än anvisat i budgeten och 395 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än föregående år. Riksdagen minskade anslaget med 304 miljoner kronor i enlighet med proposit- ionen Vårändringsbudget för 2016 för att finansiera ökningar av anslag inom andra områden.
Högre avgifter till internationella organisationer på grund av valutakursförändring
Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 321 milj- oner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (14,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används för avgifter till internationella organisationer och avser långsiktiga åtaganden. Utfallet påverkas av BNP-utvecklingen och valutakurser. Då åtagandena blev högre än den ursprungliga beräkningen till följd av att schweizerfrancens valutakurs gentemot den svenska kronan förstärktes anvisade riksdagen ytterligare 66 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016.
Förändrad anslagsstruktur försvårar jämförelsen mellan åren
Utfallet uppgår till 66 120 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 3 166 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av de nya anslagen 1:19 Bidrag till lärarlöner och 1:13 Statligt stöd till vuxenut- bildning . Utfallet för dessa anslag uppgick till 3 668 miljoner kronor. Anslag 1:18 Lågstadie- lyftet upphörde 2015 och medlen överfördes till anslag 1:16 Fler anställda i lågstadiet .
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 807 miljoner kronor (28,3 procent) lägre än 2015. Minskningen beror till stor del på anslagsförändringar till följd av överföringar till andra anslag. Bl.a. har utgifter för karriärsteg för lärare flyttats till anslag 1:19 Bidrag till lärarlöner .
Utfallet för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. blev 675 miljoner kronor (17,2 procent) högre än 2015. Det beror främst på att statsbidrag till huvudmän i förskolan för insatser som syftar till att minska barngruppernas storlek har ökats.
111
s. 112 den framför allt på ett lågt bemyndigande- nyttjande av medel som fördelas efter beslut av regeringen. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.80 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:5
Utveckling av
skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
2 702
983
1:6
Särskilda insatser inom
skolområdet
34
32
1:7
Maxtaxa i förskola,
fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet
m.m.
665
663
1:10
Fortbildning av lärare
och förskolepersonal
453
187
1:13
Statligt stöd till vuxen-
utbildning
200
0
1:14
Statligt stöd till yrkes-
högskoleutbildning
4 400
4 166
1:16
Fler anställda i låg-
stadiet
1 974
986
1:17
Skolforskningsinstitutet
19
18
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 256
2 205
2:64
Särskilda utgifter inom
universitet och hög-
skolor
50
46
3:1
Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation
17 520
15 083
3:2
Vetenskapsrådet:
Avgifter till
internationella
organisationer
1 881
1 732
3:4
Rymdforskning och
rymdverksamhet
1 600
1 180
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter
till internationella
organisationer
3 200
2 806
4:1
Internationella program
153
90
Summa
37 107
30 177
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 37 107 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 30 177 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 6 930 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet , anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation .
För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillna-
den framför allt på ett lågt bemyndigande- nyttjande av medel som fördelas efter beslut av regeringen.
Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:16 Fler anställda i lågstadiet uppgick till 1 974 miljoner kronor. Av dessa har 986 miljoner kronor utnyttjats.
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 2 437 miljoner kronor främst på en ny process för att bevilja bidrag för infrastruktur. Konse- kvensen blir att beslut om bidrag för infra- struktur kan tas först under 2017.
Garantier
Tabell 2.81 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garantier
Garantiram
2016-12-31
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Chalmers Tekniska Högskola AB 1
Obegränsad
343
Kreditgarantier för
överbryggningslån till ESS ERIC
600
600
Summa
943
1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
112
s. 113 Upplysning av särskild betydelse Kontrollera mot PDF
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Lund
Regionala etikprövningsnämnden i Lund har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Lund redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 10 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 10 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamhet- en för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på s. 10 och 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Statens skolverk
Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2016.
Övrig upplysning
Myndigheten redovisar i årsredovisningen (tabell 8, sid 22) ett underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten som avser handläggning av lärar- legitimationer. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnadstäckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
113
s. 114 Upplysning av särskild betydelse Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning.
Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av universitet och högskolors arbete med fort- och vidareutbildning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning (skr. 2016/17:67) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
114
s. 115 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.82 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 315
1 316
2
0,1
1 297
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1 105
1 115
9
0,8
1 011
13:1
Stöd till idrotten
1 903
20
1 923
20
1,0
1 758
13:6
Insatser för den ideella sektorn
25
35
60
35
141,9
329
14:1
Bidrag till folkbildningen
3 812
3 811
-1
0,0
3 626
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
50
162
212
162
324,0
105
Övriga anslag
5 485
16
5 481
-4
-0,1
5 154
Summa
13 695
233
13 918
224
1,6
13 281
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.
Utfallet uppgick till 13 918 miljoner kronor och blev därmed 224 miljoner kronor (1,6 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 637 miljoner kronor (4,8 procent).
Införande av fri entré vid 18 statliga museer ledde till något högre utfall jämfört med 2015
Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter uppgick till 1 115 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det är 104 miljoner kronor (10,3 procent) högre än utfallet före- gående år. Det högre utfallet beror bl.a. på att fri entré har införts vid 18 statliga museer.
Utgifter för insatser med anledning av migrationen
Utfallet för anslaget 13:1 Stöd till idrotten uppgick till 1 923 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 20 miljoner kronor. Syftet var att ge idrottsrörelsen möjlig- het att erbjuda idrottsaktiviteter för asylsökande flickor, pojkar, kvinnor och män i Sverige. Utfallet för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn uppgick till 60 miljoner kronor. Det är 35 miljoner kronor (141,9 procent) högre än vad
som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 35 miljoner kronor för att genomföra politiken för det civila samhället. Utbetalningar har framför allt gjorts till organisationer inom det civila samhället som Svenska Röda Korset, Svenska kyrkan och Rädda Barnen för arbete med flyktingar.
För anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen blev utfallet 212 miljoner kronor, vilket är 162 miljoner kronor (324,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höst- ändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 162 miljoner kronor bl.a. för insatser av folkhögskolorna och studieförbunden. Insat- ser för att stärka kunskaper i svenska och för att främja deltagande i samhällslivet för asyl- sökanden och personer som fått uppehålls- tillstånd men bor kvar i anläggningsboenden.
115
s. 116 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.83 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:2
Bidrag till allmän kultur-
verksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte
och samarbete
25
0
1:3
Skapande skola
100
0
1:5
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
9
7
1:6
Bidrag till regional
kulturverksamhet
40
0
2:2
Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål
137
103
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
25
25
4:4
Bidrag till bild- och
formområdet
14
10
5:2
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
136
100
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
83
67
9:2
Stöd till trossamfund
46
14
12:2
Bidrag till nationell och
internationell ungdoms-
verksamhet
212
212
13:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
32
27
13:3
Bidrag för kvinnors
organisering
29
22
13:5
Bidrag till riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
15
15
14:2
Bidrag till
kontakttolkutbildning
60
45
Summa
963
647
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 963 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 647 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden.
till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven. Utestående lån vid utgången av 2016 var 19 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statens historiska museer
Statens historiska museer har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin års- redovisning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Utan att det påverkar vårt uttalande ovan vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 61 i årsredovisningen, där myndigheten redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndig- hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på s. 10 för de åtgärder som vidtagits för att vända de negativa resultaten och uppnå en ekonomisk balans. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Utlåning
Tabell 2.84 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning Låneram Lån 2016-12-31
Nordiska museet 1
20
19
1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 20 miljoner kronor för lån
116
s. 117 2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.85 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Bostadspolitisk utveckling
24
11
-13
-53,4
10
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
100
-1
-101
-101,5
6
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
1
-42
-98,1
1
1:5
Boverket
216
220
4
1,7
234
1:8
Lantmäteriet
510
512
3
0,5
509
1:12
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus
och utomhusmiljöer
1 000
151
-849
-84,9
1:13
Upprustning av skollokaler
830
-500
60
-770
-92,8
3
1:14
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
1 850
1 850
0
0,0
1:15
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och
bostäder för studerande
2 200
23
-2 177
-98,9
Övriga anslag
291
292
1
0,2
311
Summa
7 064
-500
3 119
-3 945
-55,8
1 074
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- planering, bostadsmarknad, byggande, lantmä- teriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Utfallet uppgick till 3 119 miljoner kronor, vilket är 3 945 miljoner kronor (55,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 2 045 miljoner kronor (190,4 procent).
Utfallet blev 3,9 miljarder kronor lägre än anvisade medel i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev -1 miljon kronor, vilket är 101 miljoner kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd för att underlätta ekonomiskt nödvändiga omstruktureringar av kommunala bostadsföretag eller för att på annat sätt minska bördorna av deras åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om statens och kommunens åtaganden har reglerats i ett avtal mellan parterna. År 2016 tecknades inga nya avtal. Vid utgången av 2016 återstår tre aktiva avtal, ett med Ånge, ett med Hagfors och ett med Sorsele. Genom ett avtal som träffades mellan Statens bostadskreditnämnd och Laxå
kommun 2004 åtog sig kommunen att avveckla eller utveckla ett visst antal lägenheter för annan användning än bostadsändamål. Boverket och kommunen har kommit överens om att några av dessa lägenheter åter får användas för bostads- ändamål. Mot bakgrund av detta återbetalade kommunen i april 2 miljoner kronor av tidigare erhållna bidrag vilket gav ett negativt anslags- utfall.
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden under 2016. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hus- hålls räkning. Garantierna ges som ett stöd när ett hushåll har ekonomisk förmåga att klara av ett eget boende, men ändå har svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Boverket har under året beviljat 166 garantier till 18 kom- muner, jämfört med 110 garantier till 14 kommuner för 2015.
Utfallet för det nya anslaget 1:12 Energi- effektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 151 miljoner kronor vilket är 849 miljoner kronor lägre än anvisat. Anslaget
117
s. 118 Utfallet för det nya anslaget 1:15 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
får delvis användas för stöd enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2016 och 17 ansökningar inkom under 2016. Boverket betalade inte ut något stöd under 2016 eftersom behandlingen av ansökningarna inte var avslutad vid årsskiftet. Anslaget får även användas för stöd enligt förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Anslags- belastningen för denna stödform uppgick till 151 miljoner kronor. Stödet betalas ut i förskott med 75 procent och med 25 procent vid färdigställandet. Under året beviljade Boverket 115 ansökningar, varav 114 stycken fick förskottsutbetalningar.
Utfallet för anslaget 1:13 Upprustning av skollokaler blev 60 miljoner kronor vilket är 270 miljoner kronor lägre än anvisat (inklusive ändringsbudget). Anslaget får användas för utgifter i enlighet med förordningen (2015:552) om statsbidrag för upprustning av skollokaler och av utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem. Under 2016 inkom 158 ansökningar om statsbidrag för att upprusta utemiljöer. Av dessa beviljade Boverket 54 ansökningar. Antalet ansökningar för upprustning av skollokaler var 264 varav Boverket beviljade 83 ansökningar. Det låga utfallet i förhållande till anvisade medel beror på att en stor del av inkomna ansökningar under 2016 var ofullständiga och att många kompletteringar måste krävas in innan beslut kan fattas.
Utfallet för det nya anslaget 1:15
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 23 miljoner kronor, vilket är 2 177 miljoner kronor lägre än anvisat. Sedan stödet trädde i kraft den 15 november 2016 har 29 ansökningar för byggande av hyresbostäder samt 6 ansökningar för byggande av studentbostäder inkommit. Något stöd betalades inte ut under 2016 eftersom behandlingen av ansökningarna inte var avslutad vid årsskiftet. Årets anslagsutfall gäller i huvud- sak medel till länsstyrelserna för finansiering av den verksamhet de bedriver i enlighet med förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande.
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande bidrog till högre utgifter
Utfallet för det nya anslaget 1:14 Stöd till
kommuner för
ökat
bostadsbyggande
blev
1 850 miljoner
kronor.
Under 2016
har
111 kommuner
fått bidrag för ökat bostads-
byggande.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.86 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:2
Omstrukturering av
kommunala
bostadsföretag
50
11
1:12
Energieffektivisering och
renovering av
flerbostadshus och
utomhusmiljöer
400
50
1:13
Upprustning av skollokaler
1 160
108
1:15
Investeringsstöd för
anordnande av
hyresbostäder och
bostäder för studerande
3 000
1
Summa
4 610
169
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 610 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 169 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 4 441 miljoner kronor. Den största skillnaden är på anslaget 1:15 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande och beror främst på att förordningen trädde i kraft den 15 november 2016, vilket medförde att få beslut om framtida åtaganden hann fattas.
118
s. 119 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.87 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garantier
Garantiram
2016-12-31
Kreditgarantier för ny- och
ombyggnad av bostäder m.m.
10 000
1 985
Kreditgarantier för förvärv av
bostad
5 000
0,1
Summa
15 000
1 985
Övriga krediter
Tabell 2.88 UO 18 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Kredit för infriande av Boverkets
garantier 1
Obegränsad
0
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
119
s. 120 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.89 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
1 518
5
1 473
-44
-2,9
1 410
1:2
Transportbidrag
376
385
9
2,5
354
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
1 362
773
-590
-43,3
93
1:3 (2015)
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2007–2013
-17
-17
0,0
385
Summa
3 256
5
2 614
-642
-19,7
2 243
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 2 614 miljoner kronor, vilket är 642 miljoner kronor (19,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utgifterna 371 miljoner kronor (16,5 procent) högre.
Utgifterna för transportbidraget blev något högre än 2015
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 385 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (2,5 procent) högre än anvisat. Trans- portbidrag är en kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska också stimulera till höjd förädlings- grad i områdets näringsliv. Det högre utfallet beror bl.a. på förseningar av utbetalningar från 2015 som i stället betalades ut 2016.
uppgick till
773 miljoner kronor,
vilket
är
590 miljoner
kronor (43,3 procent)
lägre
än
anvisat i statens budget. Uppstarten av den nya programperioden har tagit längre tid än beräknat, vilket har lett till att utbetalningstakten inom programmet blivit lägre. Jämfört med föregående år blev utfallet 680 miljoner kronor (731,2 procent) högre. Det beror på att programperioden fortfarande var i uppstarts- fasen under 2015.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.90 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:1
Regionala
tillväxtåtgärder
2 993
2 268
1:4
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
4 300
4 042
Summa
7 293
6 310
Lägre utfall för 2016 då uppstarten i den nya regionalfonden tagit längre tid än förväntat
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev -17 miljoner kronor. Att utfallet blev negativt beror på att återkrav av tidigare ut- betalningar har redovisats mot anslag. Program- perioden kommer att slutredovisas till kommissionen under våren 2017.
Utbetalningar från anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 7 293 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 310 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 983 miljoner kronor.
Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkans- projekt med många olika offentliga och privata
120
s. 121 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjlig- heter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
121
s. 122 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.91 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Naturvårdsverket
433
425
-8
-1,9
397
1:2
Miljöövervakning m.m.
333
330
-3
-1,0
303
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1 003
-50
952
-50
-5,0
738
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
815
-12
504
-311
-38,2
446
1:7
Avgifter till Internationella organisationer
141
75
215
74
52,2
203
1:8
Supermiljöbilspremie
309
180
348
39
12,6
347
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
752
733
-19
-2,5
687
1:15
Hållbara städer
3
7
4
164,3
-6
1:16
Skydd av värdefull natur
1 344
1 343
0
0,0
955
1:18
Klimatinvesteringar
600
572
-28
-4,7
99
1:19
Elbusspremie
50
1
-49
-98,9
Övriga anslag
1 880
-16
1 870
-10
-0,5
1 770
Summa
7 662
177
7 299
-363
-4,7
5 938
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 7 299 miljoner kronor och är därmed 363 milj- oner kronor (4,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 1 360 miljoner kronor (22,9 pro- cent) högre.
Senareläggning av vissa insatser
Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 952 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 minskade riksdagen anslaget med 50 miljoner kronor för att kunna finansiera anslagsökningar inom andra områden. Det medförde att vissa åtgärder för värdefull natur inte kunde genomföras i den takt som var planerat.
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev
504 miljoner kronor, vilket är 311 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än anvisat i statens budget, varav 292 miljoner kronor avser utgifter för sanering och återställning för bostads- byggande. Det beror på att det har tagit längre tid att sätta igång saneringsprojekt än beräknat.
Naturvårdsverket har fattat 58 beslut om åtgärder för att återställa och sanera förorenade områden jämfört med 51 beslut 2015.
Utfallet för anslaget 1:7 Avgifter till inter- nationella organisationer blev 215 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (52,2 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 75 miljoner kronor. Utgifterna för bidrag och medlemsavgifter har ökat, främst till följd av ökade kostnader för vädersattelitsamarbetet (EUMESAT) vars syfte är att leverera väder- och klimatrelaterade satellitdata till medlems- länderna. Dessutom är de flesta avgifterna angivna i andra valutor än svenska kronor. Den relativt svaga kronkursen bidrog därför också till högre utgifter än beräknat.
122
s. 123 Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden var den enskilt största. Kontrollera mot PDF
Fortsatt ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien
Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 348 miljoner kronor vilket är 39 miljoner kronor (12,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Under 2016 ökade efterfrågan på supermiljöbilspremien. Dessutom har anslaget använts för att betala supermiljöbilspremier för bilar där ansökan inkom i slutet av 2015. I enlighet med propositionen Höständrings- budget 2016 anvisade riksdagen därför anslaget ytterligare 180 miljoner kronor för att kunna fortsätta betala ut premien. Supermiljö- bilspremien uppgick till maximalt 40 000 kronor per fordon under 2016.
Utfallet för anslaget 1:19 Elbusspremie blev 49 miljoner kronor (98,9 procent) lägre än vad som anvisats i statens budget. Premien riktas främst mot de regionala kollektivtrafikmyndig- heterna. Orsaken till att utfallet är så lågt i förhållande till statens budget är att många kollektivtrafikmyndigheter är uppbundna i långsiktiga avtal. Dessutom betalas premien ut när elbussen levereras och leveranstiden på elbussar är 1–1,5 år.
Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökade med 214 miljoner kronor (29,0 pro- cent) jämfört med föregående år. Det med anledning av den stora satsningen på värdefull natur under 2016.
Utfallet för anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur uppgick till 1 343 miljoner kronor, vilket är en ökning med 388 miljoner kronor jämfört med föregående år. Naturvårdsverket betalar ut intrångsersättning till fastighetsägare eller bidrag till kommuner i samband med bildande av natur- reservat, biotopskyddsområde eller tecknande av naturvårdsavtal. Naturvårdsverket köper även in fastigheter för statens räkning. Totalt har ca 73 600 hektar mark säkrats för naturvårds- ändamål under 2016, det är ca 44 000 hektar mer än 2015.
Utfallet för anslag 1:18 Klimatinvesteringar ökade med 473 miljoner kronor (477,8 procent) och uppgick till 572 miljoner kronor. Jämfört med förra året har Naturvårdsverket under 2016 fördelat en större del av anslaget, 91 procent jämfört med 76 procent år 2015. Det utbetalda stödet under 2016 beräknas leda till en utsläpps- minskning om 361 094 ton koldioxid per år.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.92 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:2
Miljöövervakning m.m.
100
70
1:3
Åtgärder för värdefull
natur
350
262
1:4
Sanering och återställning
av förorenade områden
1 430
952
1:5
Miljöforskning
102
83
1:10
Klimatanpassning
20
0
1:12
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
300
256
1:14
Internationellt
miljösamarbete
14
1
1:16
Skydd av värdefull natur
42
31
1:18
Klimatinvesteringar
500
492
2:2
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning
1 600
1 276
Summa
4 458
3 423
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 458 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 423 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 1 035 miljoner kronor.
Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden var den enskilt största.
Enligt Riksrevisionens uttalande i revisions- berättelsen för Havs- och vattenmyndigheten har myndigheten överskridit slutåret för bemyndigandet avseende anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö genom att ingå åtaganden för 2021 med 3 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2020 avseende beställnings- bemyndigandet för anslaget 1:12 Åtgärder för
123
s. 124 Kemikalieinspektionen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
havs- och vattenmiljö , ap. 2, under utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård genom att ingå åtaganden på 2 959 000 kronor för 2021. För samma anslag har även det i regleringsbrevet angivna bemyndigandet för 2017 överskridits med 65 630 000 kronor. Förhållandena framgår delvis i not till bemyndiganderedovisningen.
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredo- visning för 2016.
Upplysning av särskild betydelse
Utan att det påverkar vårt uttalande ovan vill Riksrevisionen fästa uppmärksamhet på s. 97 i årsredovisningen, där Kemikalieinspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 51 i myndighetens årsredovisning finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämp- ningsmedelsavgifter. På grund av otydligheter i den ekonomiska styrningen för dessa resultat- områden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen. Riks- revisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter.
Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyoto- protokollet.
Riksdagen har med anledning av gransk- ningsrapporten givit regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för beslut. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyoto- protokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81), i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20) samt i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 20). Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202).
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) att riksdagen gav regeringen bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade utsläppsminskningsen- heter som har genererats under Kyotoproto- kollets första åtagandeperiod (2008-2012). Detta bifölls av riksdagen.
Regeringen gav i 2016 års regleringsbrev uppdrag till Statens energimyndighet att utreda hur de utsläppsminskningsenheter som har erhållits och erhålls genom programmet för internationella klimatinsatser bör bokföras och redovisas inom staten. Uppdraget genomfördes i dialog med Ekonomistyrningsverket och redo- visades till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 30 augusti 2016.
I och med redovisningen i denna årsredo- visning samt tidigare redovisningar anses därmed granskningsrapporten slutbehandlad.
RiR 2016:25 Statens förorenade områden
Riksrevisionen har granskat hanteringen av förorenade områden som ägs av staten eller har förorenats av staten.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden (skr. 2016/17:111) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
124
s. 125 Kemikalieinspektionen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.93 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Statens energimyndighet
280
278
-1
-0,5
265
1:2
Insatser för energieffektivisering
253
244
-9
-3,7
195
1:4
Energiforskning
1 349
1 342
-8
-0,6
1 140
1:8
Energiteknik
390
385
-5
-1,2
135
1:9
Elberedskap
255
197
-58
-22,8
262
Övriga anslag
285
276
-9
-3,2
294
Summa
2 812
2 721
-91
-3,2
2 291
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknads- inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.
Utfallet uppgick till 2 721 miljoner kronor och blev därmed 91 miljoner kronor (3,2 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 430 miljoner kronor (18,8 procent).
Lägre utfall för elberedskap
Utfallet för anslaget 1:9 Elberedskap blev 197 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att planerade åtgärder inte har kunnat genomföras enligt ursprunglig plan på grund av personalförändringar inom Affärsverket svenska kraftnät och förseningar hos företag där elberedskapsåtgärder utförs.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.94 UO 21 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:2
Insatser för
energieffektivisering
260
80
1:3
Stöd för marknads-
introduktion av vindkraft
12
5
1:4
Energiforskning
3 500
1 783
1:6
Planeringsstöd för vindkraft
10
3
1:8
Energiteknik
70
16
1:9
Elberedskap
330
127
1:10
Avgifter till Internationella
organisationer
30
15
1:11
Lokal och regional
kapacitetsutveckling för
klimat- och
energiomställning
25
22
Summa
4 237
2 051
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 237 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 051 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 2 186 miljoner kronor och är huvud- sakligen hänförlig till anslaget 1:4 Energi- forskning . Skillnaden på 1 717 miljoner kronor för detta anslag beror till stor del på att de projekt som sökte medel inte var så långa i tid att mer av bemyndigandet behövde nyttjas.
125
s. 126 Kemikalieinspektionen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Utlåning
Tabell 2.95 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2016-12-31
Delägarlån till bolag i vilka Svenska
Kraftnät förvaltar statens aktier
300
214
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2016 var 214 miljoner kronor.
Inomstatliga lån
Tabell 2.96 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
Svenska Kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
10 500
4 918
Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en låneram på 10 500 miljoner kronor för Svenska Kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2016 var 4 918 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:28 Förutsättningar för en säker kraftöverföring – Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energiom- läggningen
Riksrevisionen har granskat regeringens och Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska kraft- nät) styrning mot en säker kraftöverföring till samhällsekonomiskt försvarbara kostnader.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport Förutsättningar för en säker kraftöver- föring (skr. 2016/17:148) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten.
Regeringskansliet avser att följa upp Svenska kraftnäts styrelses hantering av Riksrevisionens rekommendationer. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
126
s. 127 Kemikalieinspektionen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.97 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
23 455
53
20 228
-3 227
-13,8
19 491
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
20 973
-500
20 534
-439
-2,1
20 706
1:3
Trafikverket
1 297
1 248
-49
-3,8
1 287
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
349
383
34
9,8
123
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 389
1 126
-262
-18,9
1 007
1:12
Transportstyrelsen
2 043
2 075
33
1,6
1 970
1:14
Trängselskatt i Göteborg
1 011
1 123
112
11,1
825
1:15
Sjöfartsstöd
1 604
1 486
-118
-7,3
Övriga anslag
2 003
1 884
-119
-5,9
1 834
Summa
54 122
-448
50 087
-4 035
-7,5
47 242
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 50 087 miljoner kronor och är därmed 4 035 miljoner kronor (7,5 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna med 2 845 miljoner kronor (6,0 procent), därav berodde 1 486 miljoner kronor på det nya anslaget Sjöfartsstöd som tidigare redovisades på budgetens inkomstsida.
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och tillskott de får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här är endast den verksamhet som är finansierad med anslag.
Från och med 2014 redovisas den största delen av utgiftsområdet på två trafikslags-över- skridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investe- ringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infra- strukturens funktion.
Lågt ränteläge och senareläggningar medför lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur
blev
20 228 miljoner
kronor, vilket är
3 227 miljoner kronor
(13,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständrings- budget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 53 miljoner kronor till utgifter för att ersätta transportörer för kostnader för identitets- kontroller som utförs med stöd av lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.
Räntekostnaderna blev 907 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget på grund av det låga ränteläget under 2016. Järnvägs- investeringarna blev 604 miljoner kronor lägre än beräknat då anslagsutfallet påverkades av periodiseringar av framtida ersättningar från medfinansiärer i projektet Citybanan. Väg- investeringarna blev 339 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på senareläggningar i investeringsverksamheten. Övriga investeringar blev 1 231 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket till stor del beror på förskjutningar i produktionen på grund av överklagade vägplaner och upphandlingar med för få anbud. Utöver detta har en miljöskuld omvärderats, vilket har
127
s. 128 TEN-bidrag Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
bidragit till ett lägre anslagsutfall. Av de övriga investeringarna har 96 miljoner kronor utnyttjats till stadsmiljöavtal med kommuner och landsting för att en större andel resor i städer ska ske med kollektivtrafik. Det är 404 miljoner kronor lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 534 miljoner kronor, vilket är 439 miljoner kronor (2,1 pro- cent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vår- ändringsbudget för 2016 minskade riksdagen anslaget med 500 miljoner kronor för att finansiera andra utgifter i statens budget.
TEN-bidrag
Europeiska unionen (EU) ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det trans- europeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfra- struktur. Utfallet för anslaget blev 383 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor (9,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Att utfallet blev högre än budgeterat beror på att EU har beviljat bidrag som förskjutits från tidigare år. Det största bidraget avser tunnelprojekten i Hallandsås som uppgick till
318 miljoner
kronor. Även Norra länken fick
bidrag från
EU 2016. Utfallet ökade med
260 miljoner
kronor (211,0 procent) jämfört
med 2015.
Trängselskatt
Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 1 126 miljoner kronor, vilket är 262 miljoner kronor (18,9 procent) lägre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till in- vesteringar i Förbifart Stockholm och andra väg- anknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlig- het med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget används också till medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen och finansierar även system- och administrations- kostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli. Det största
objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev lägre än anvisat beror till största delen på att utbetalningsplanen för bidrag till utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm har reviderats.
Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 1 123 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor (11,1 procent) högre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för träng- selskattesystemet i Göteborg.
Anslagskonstruktionen är densamma som för trängselskatteanslaget för Stockholm.
Väginvesteringarna ökade medan järnvägsinvesteringarna minskade
I tabell 2.98 och tabell 2.99 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med motsvarande anslags- och eller delposter för 2015.
Tabell 2.98 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2016
2015
Investeringar i regional plan
3 202
2 958
Räntor och återbetalning av lån för järnvägar
1 274
1 452
Räntor och återbetalning av lån för vägar
290
306
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet
481
476
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan
7 662
8 269
Större väginvesteringar enligt nationell plan
3 469
2 368
Trimning och effektivisering samt
miljöinvesteringar
2 236
1 998
Planering, stöd och myndighetsutövning
1 012
1 010
Övrigt
602
654
Summa anslag utveckling av statens
transportinfrastruktur
20 228
19 491
Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens
transportinfrastruktur
blev
20 228 miljoner
kronor. Det är 737 miljoner
kronor (3,8 pro-
cent) högre än 2015. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt
nationell plan.
Dessa
utgifter uppgick
till
7 662 miljoner
kronor,
en minskning
med
607 miljoner kronor (7,3 procent). Stora
ban-
128
s. 129 TEN-bidrag Kontrollera mot PDF
projekt som ingår i den nationella planen och som hade störst utgifter under 2016 är:
– Citybanan i Stockholm, en 6 kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm, med två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. Dessutom ingår en 1,4 kilometer lång järnvägsbro i Årsta. Planerad invigning för Citybanan är sommaren 2017.
– Ökad kapacitet avseende sträckan Tomteboda-Kallhäll (Mälarbanan).
– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet. Några exempel på projekt som ingår är: Södra Marieholmsbron och dubbelspår över Göta älv.
– Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastig- hetsjärnväg mellan Järna-Linköping.
– Dubbelspår på hamnbanan i Göteborg. I dag har järnvägslänken mellan Göteborgs hamn och övriga Sverige enkelspår på den nästan 10 kilometer långa banan.
– Södra Marieholmsbron, en ny bro över Göta älv med gång- och cykelbana samt spår.
– Dubbelspår mellan Strängnäs och Härad.
– Dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön.
Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 3 469 miljoner kronor, vilket är ökning med 1 101 miljoner kronor (46,5 procent). Exempel på vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2016 är:
– E4 Förbifart Stockholm.
– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet.
– E4 Tomteboda-Haga södra.
– E6 Trafikplats Spillepengen.
– E45 Falutorget-Marieholm.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.99 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2016
2015
Drift och underhåll av vägar
10 203
10 333
Bärighet och tjälsäkring av vägar
1 447
1 787
Drift, underhåll och trafikledning på
järnväg
7 604
7 346
Bidrag för drift av enskild väg
1 115
1 093
Forskning och innovation
165
146
Summa anslag vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
20 534
20 706
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 20 534 miljoner kronor, vilket är en minskning med 172 miljoner kronor (0,8 procent).
Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 10 203 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än 2015. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning
på järnväg
ökade
med 258 miljoner kronor
(3,5 procent)
och
uppgick till 7 604 miljoner
kronor 2016.
Utfallet för det nya anslaget 1:15 Sjöfartsstöd
uppgick till
1 486 miljoner kronor,
vilket
är
118 miljoner
kronor (7,3 procent)
lägre
än
anvisat. År 2015 budgeterades och redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. År 2015 uppgick stöden som redovisades på inkomsttitel 8124 Sjöfartsstöd till 1 426 miljoner kronor.
129
s. 130 Bemyndigandet för anslaget 2:3 Grund- läggande betaltjänster har överskridits med 6 mil- joner kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.100 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
91 600
79 671
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
25 000
21 047
1:7
Trafikavtal
7 500
5 866
1:11
Trängselskatt i Stockholm
27 500
17 866
1:14
Trängselskatt i Göteborg
4 200
1 488
2:2
Ersättning för särskilda
tjänster för personer med
funktionsnedsättning
190
190
2:3
Grundläggande betaltjänster
36
42
2:5
Driftsäker och tillgänglig
elektronisk kommunikation
110
80
Summa
156 136
126 249
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 156 136 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 126 249 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 29 887 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur , 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i Stockholm .
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande till 11 929 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att avtalen om medfinansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostna- derna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.
För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på att investeringar förskjutits och avtal därmed inte tecknats som planerat.
Bemyndigandet för anslaget 2:3 Grund- läggande betaltjänster har överskridits med 6 mil- joner kronor.
Utlåning
Tabell 2.101 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2016-12-31
A-train AB 1
1 000
1 000
Svedab AB 2
5 800
5 511
Summa
6 800
6 511
1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 800 miljoner kronor för utlåning.
Utestående
lån vid utgången av 2016 var
6 511 miljoner kronor.
Lånet till
Svensk-Danska Broförbindelsen
Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2016 till 5 511 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 800 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2016. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 3 481 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarade 3 119 miljoner kronor i 2009 års priser. Vid utgången av 2016 var marginalen till låneramen, exklusive mer- värdesskatt och ränta, 242 miljoner kronor i 2009 års prisnivå.
130
s. 131 Bemyndigandet för anslaget 2:3 Grund- läggande betaltjänster har överskridits med 6 mil- joner kronor. Kontrollera mot PDF
Garantier
Tabell 2.102 UO 22 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Utestående
åtaganden
åtaganden
utländsk
Garanti
Garantiram
2016-12-31
valuta
Kreditgaranti till
Öresundsbro Konsortiets
upplåning 1
Obegränsad
18 578
Kapitaltäckningsgaranti
Arlandabanan
Infrastructure AB 2
1 324
Kapitaltäckningsgaranti
Svedab AB 3
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen), Posten AB
(inkl. Posten Logistik AB,
Posten Meddelande AB) 4
Obegränsad
6 097
Garantikapital Eurofima 5
CHF 42
371
42
Kreditgaranti Eurofima 6
CHF 52
463
52
Summa
26 834
1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97 .
3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om
8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
6 Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.
Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2016.
CHF=8,9111
Inomstatliga lån
Tabell 2.103 UO 22 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
Vissa infrastrukturprojekt
42 500
40 706
Sjöfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
500
0
Trafikverket (tidigare Botniabanan
AB) för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan
16 500
14 093
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
3 750
0
Summa
63 250
54 799
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 63 250 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2016 var 54 799 miljoner kronor.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Post- och telestyrelsen
Post- och telestyrelsen har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har överskridit bemyndigandet avseende anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster, ap3, under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Bemyndigandet uppgår till 36 000 000 kronor och utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 42 079 000 kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:3 Erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan
Riksrevisionen har granskat erfarenheterna av OPS-lösningen för Arlandabanan.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan (skr. 2016/17:20) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser däremot att Riksrevisionens granskning är värdefull och kan komma att fungera som underlag inför framtida beslut om genomförandeformer för infra- strukturprojekt. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101).
RiR 2016:14 Den offentliga förvaltningens digitalisering – en enklare, öppnare och effektivare förvaltning?
Riksrevisionen har granskat den offentliga förvaltningens digitalisering.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering (skr. 2016/17:54) redovisat ett antal åtgärder som vidtagits. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:FiU17, rskr. 2016/17:187).
131
s. 132 Bemyndigandet för anslaget 2:3 Grund- läggande betaltjänster har överskridits med 6 mil- joner kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
RiR 2016:30 Statliga investeringar i allmänna farleder
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att åstadkomma effektiva investeringar i all- männa farleder.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farleder (skr. 2016/17:164) vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
132
s. 133 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.104 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:6
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
124
139
15
11,7
123
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 632
6 449
-1 183
-15,5
5 607
1:12
Finansiella korrigeringar m.m.
75
75
182
106
140,6
57
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
24
3
-21
-88,4
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m.
137
2
-135
-98,2
51
1:16
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
76
37
100
24
31,0
48
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
4 008
-113
2 797
-1 211
-30,2
1 789
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
2 231
1 603
-628
-28,1
1 427
1:24
Sveriges lantbruksuniversitet
1 802
1 802
0
0,0
1 723
Övriga anslag
2 810
7
2 822
11
0,4
2 549
Summa
18 920
6
15 898
-3 021
-16,0
13 398
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor.
Utfallet uppgick till 15 898 miljoner kronor och är därmed 3 021 miljoner kronor (16,0 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 ökade utgifterna inom området med 2 500 miljoner kronor (18,7 procent).
Lägre utgifter för gårdsstöd
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 6 449 miljoner kronor, vilket är 1 183 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att det inte har gjorts någon slututbetalning av gårdsstödet under 2016. Jämfört med 2015 blev utfallet 842 miljoner kronor (15,0 procent) högre. Det högre utfallet förklaras främst av att Statens jordbruksverk har kunnat betala ut EU:s stöd genom förskott som en ny möjlighet.
Högre utgifter för finansiella korrigeringar
Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. uppgick till 182 miljoner kronor, vilket är 106 miljoner kronor (140,6 pro- cent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet
med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 75 miljoner kronor. Utgifterna för finansiella korrigeringar blev högre än beräknat efter kommissionens revision av Sveriges nyttjande av EU:s jord- bruksfonder och EU:s fiskefond, bl.a. revision av arealstöd. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017 att anslaget fick överskridas med 31,2 miljoner kronor (dnr N2016/07879/SUN, N2017/00416/SUN och N2017/00825/SUN) och av det medgivna överskridandet utnyttjades 31,1 miljoner kronor.
Sen uppstart av Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020
Utfallet för anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. blev 3 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (88,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. blev 2 miljoner kronor. Det är 135 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än anvisat. De lägre utfallen för anslagen förklaras av den sena uppstarten av den nya program- perioden. Under året har endast ett fåtal utbetalningar handlagts och betalats ut för projekt- och företagsstöd. Utbetalda medel i
133
s. 134 förhållande Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förhållande
till
utbetalningsprognosen
är
1,2 procent.
Förseningar i Landsbygdsprogrammet 2014–2020 men högre utfall jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till 2 797 miljoner kronor. Det är 1 211 miljoner kronor (30,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:19 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 1 603 miljoner kronor, vilket är 628 miljoner kronor (28,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De lägre utfallen beror i huvudsak på förseningar inom vissa delar av programmet för program- perioden 2014–2020. De första utbetalningarna från programperioden 2014–2020 genomfördes i maj 2016. Utbetalda medel i förhållande till utbetalningsprognosen är 31,2 procent. Jämfört med 2015 är utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 008 miljoner kronor (56,3 procent) högre. Det beror på att den nya programperioden 2014–2020 under 2016 hade fler slututbetalningar och mindre för- seningar jämfört med föregående år.
Medgivet överskridande
Förutom det medgivna överskridandet på anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. beslutade regeringen om ytterligare ett medgivet överskridande inom utgiftsområdet.
Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
uppgick till
139 miljoner
kronor, vilket är
15 miljoner
kronor (11,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Regeringen medgav i beslut den 2 februari 2017 att anslaget fick överskridas med 23,6 miljoner kronor (dnr N2016/07879/SUN, N2017/00416/SUN och N2017/00825/SUN). Hela anslagskrediten på 7,2 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 12,2 miljoner kronor. Det medgivna överskridandet och anslagskrediten användes för särskilda undersökningar för bl.a. zoonoser, som är sjukdomar eller smittämnen som kan spridas mellan djur och människor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.105 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:2
Insatser för
skogsbruket
120
21
1:11
Intervention för jord-
bruksprodukter m.m.
115
87
1:13
Strukturstöd till fisket
m.m.
170
16
1:14
Från EU-budgeten
finansierade struktur-
stöd till fisket m.m.
830
47
1:16
Konkurrenskraftig
livsmedelssektor
210
0
1:18
Åtgärder för lands-
bygdens miljö och
struktur
14 205
2 311
1:19
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder
för landsbygdens
miljö och struktur
10 000
1 771
1:20
Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
180
60
1:25
Forskningsrådet för
miljö, areella näringar
och samhällsbyg-
gande: Forskning och
samfinansierad
forskning
1 400
1 039
Summa
27 230
5 351
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 27 230 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 351 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- myndiganden och utestående åtaganden uppgick till 21 879 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur . Huvuddelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014– 2020. Anslagen ska gälla för hela program- perioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror dels på att de avser hela programperioden dels på att vissa beslut blivit försenade.
134
s. 135 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.106 UO 23 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2016-12-31
Programgarantier
1
Kreditgarantier för mjölkföretag
500
0
Summa
500
1
135
s. 136 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.107 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
2 628
2 645
17
0,6
2 443
1:5
Näringslivsutveckling
519
-5
497
-22
-4,2
345
1:17
Upprustning och drift av Göta kanal
123
-50
73
-50
-40,6
25
1:21
Finansiering av rättegångskostnader
18
18
0
2,5
2
1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
327
-48
279
-48
-14,7
269
2:3
Exportfrämjande verksamhet
373
-11
357
-16
-4,2
308
Övriga anslag
2 010
8
2 020
11
0,5
2 084
Summa
5 998
-106
5 891
-107
-1,8
5 475
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.
Utfallet uppgick till 5 891 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 blev utfallet 416 miljoner kronor (7,6 procent) högre.
Lägre utfall än budget på grund av omprioriteringar i propositionen Vårändringsbudget för 2016
Utfallet för anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal blev 73 miljoner kronor vilket är 50 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2016 minskade riksdagen anslaget med 50 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av andra anslagsökningar i samma proposition.
Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader blev 18 miljoner kronor vilket är 0,4 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Regeringen medgav i beslut den 8 december 2016 att anslaget fick överskridas med 0,445 miljoner kronor (N2016/07479). Anslaget hade ingen anslags- kredit och av det medgivna överskridandet utnyttjades 0,445 miljoner kronor.
Jämfört med vad som anvisades i statens budget blev utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation 48 miljoner kronor lägre. I enlighet med propositionen
Vårändringsbudget för 2016 minskade riksdagen anslaget med 48 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av andra anslagsökningar i samma proposition.
Ökade utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovations- system: Forskning och utveckling blev 202 milj- oner kronor (8,3 procent) högre än 2015. Det beror främst på att Verket för innovations- system har utökat finansieringen av strategiska innovationsprogram under 2016.
Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 497 miljoner kronor vilket är 152 miljoner kronor (44,1 procent) högre än 2015. Anslaget finansierar bidrag till insatser som syftar till att stärka Sveriges konkurrens- och innovations- kraft. Utbetalda bidrag till Verket för innovat- ionssystem ökade med 99 miljoner kronor för bl.a. insatser gällande samverkansprogram för innovation och digitalisering. Dessutom ökade de stöd som Tillväxtverket förvaltar med 45 miljoner kronor för bl.a. uppdrag att under- lätta för nyanlända att snabbt starta företag i Sverige samt genomförandet av uppdrag inom ramen för Smart industri inom bl.a. kompetens- försörjning och ökad digitalisering.
136
s. 137 Garantier Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.108 UO 24 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2016-12-31
1:2
Verket för
innovationssystem:
Forskning och
utveckling
2 300
2 183
1:5
Näringslivsutveckling
750
631
1:9
Geovetenskaplig
forskning
5
3
Summa
3 055
2 818
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 055 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 818 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden upp- gick till 238 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.109 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning Låneram Lån 2016-12-31
Civila flygutvecklingsprojekt 1
1 110
163
1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar för utlåning på 1 110 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2016 var 163 miljoner kronor.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.110 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
åtaganden
Garanti
Garantiram
2016-12-31
Exportkreditgarantier
450 000
238 482
Investeringsgarantier
10 000
2 094
Grundfondsförbindelse Svenska
skeppshypotekskassan 1
350
350
Grundfondsförbindelse Fonden för
den mindre skeppsfarten 2
55
55
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Sveaskog AB 3
Obegränsad
580
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Vattenfall AB 3
Obegränsad
1 201
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen),
Nordea AB (f.d. Postgirot) 3
Obegränsad
207
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Svenska Skogsplantor 3
Obegränsad
Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut 3
Obegränsad
16
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Teracom 3
Obegränsad
2
Pensionsgaranti Svensk
Maskinprovning AB 3
Obegränsad
4
Summa
242 989
1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273 .
3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.
Anm.: I EKN:s utestående åtaganden för exportkreditgarantier och investeringsgarantier ingår utöver utfärdade garantier även samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna.
Inomstatliga lån
Tabell 2.111 UO 24 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2016-12-31
AB Svensk Exportkredits lån i
Riksgäldskontoret för systemet
med statsstödda exportkrediter
125 000
0
137
s. 138 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Övriga krediter
Tabell 2.112 UO 24 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
Exportkreditnämndens upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för skadeutbetalning 1
Obegränsad
0
1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Tillväxtverket
Tillväxtverket har fått en revisionsberättelse med avvikande mening avseende sin årsredovisning för 2016. Som grund för uttalande om avvikande mening anger Riksrevisionen följande.
Tillväxtverkets årsredovisning för 2016 inne- håller omfattande felaktigheter som påverkar hela den finansiella redovisningen samt ger följdfel i de finansiella uppgifterna i resultat- redovisningen.
Myndigheten har inte redovisat valutakurs- differenser som uppstått vid inbetalningar från EU i uppbördsavsnittet avseende utgifter som myndigheten har återkrävt från Europeiska strukturfonden ERUF. Härigenom har myndig- heten inte följt 2 kap. 7 § 4 p, 4 kap. 1 § och 5 kap. 12 § i förordning (2000:605) om årsredo- visning och budgetunderlag. De redovisade mellanhavandena mot EU avseende ERUF och Öresund-Kattegat-Skagerrak innehåller dessu- tom felaktigheter i form av dubbelbokningar och felaktigt värderade fordringar till väsentliga belopp. Felaktigheterna påverkar övriga upp- lupna intäkter, övriga förutbetalda intäkter, transfereringsavsnittet, uppbördsavsnittet, intäk- ter av bidrag samt årets kapitalförändring. Dessa felaktigheter ger följdfel i avsnittet ”Året i siffror” i resultatredovisningen. Avsnittet ”Kom- mentarer till utfall” innehåller även felaktigt angivna förändringar jämfört med resultat- räkningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2016:18 Teracom och marknäten – mediepolitik, monopol och krisberedskap
Riksrevisionen har granskat om verksamheten är effektiv för att stödja det bakomliggande målet att public servicebolagen med säkerhet ska kunna nå hela befolkningen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten (skr. 2016/17:74) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrappor- ten. Granskningsrapporten är därmed slut- behandlad.
RiR 2016:22 Statliga stöd till innovation och företagande
Riksrevisionen har granskat statliga stöd till innovation och företagande.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande (skr. 2016/17:79) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2016/17:NU11, rskr. 2016/17:193).
138
s. 139 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.113 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
89 680
89 680
0
0,0
87 723
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
3 713
3 664
-49
-1,3
3 646
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
5
5
5
1:4 (2015)
Stöd till kommuner och landsting
863
1:5 (2015)
Tillfälligt stöd till kommuner och landsting
9 800
Summa
93 398
93 350
-49
-0,1
102 037
Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5, Real- ekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2012–2016).
Utfallet uppgick till 93 350 miljoner kronor och blev därmed 49 miljoner kronor (0,1 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2015 minskade utgifterna med 8 687 miljoner kronor (8,5 procent).
Kommunerna kompenserades för avskaffandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunal- ekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekono- misk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 89 680 miljoner kronor, vilket är 1 957 miljoner kronor högre än 2015.
Kommunerna och landstingen kompensera- des med 2 618 miljoner kronor för avskaffandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga, eftersom många unga är anställda i kommun- sektorn. Motsvarande kompensation för 2015 gjordes på anslaget 1:4 Stöd till kommuner och landsting för att kompensera för de ökade kostnader som kommunerna och landstingen
fick då nedsättningen av socialavgifterna för unga gradvis minskades fr.o.m. den 1 augusti 2015. Att kompensationen inte gjordes på anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning beror på att det anslaget inte är möjligt att ändra under året.
Kommunerna och landstingen kompensera- des även med 1 847 miljoner kronor för att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år minskar det kommunala skatteunderlaget, vilket innebär en minskning av kommunernas och landstingens skatteintäkter.
Kommunerna kompenserades med 245 milj- oner kronor för de kostnadsökningar som den utökade undervisningstiden i matematik med- förde. Matematik i grundskolan ska utökas med motsvarande en timme i veckan för årskurserna 4–6, med början hösten 2016.
Samtidigt minskades anslaget 1:1 Kommunal- ekonomisk utjämning med 1 205 miljoner kronor med anledning av att avdragsrätten för privat pensionssparande har avskaffats helt 2016. Avskaffandet av avdragsrätten beräknades ge kommunsektorn intäkter på 1 205 miljoner kronor per år.
Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning minskades också med 961 miljoner kronor med anledning av att avgiftsnivåerna i inkomst- utjämningen återställdes till de nivåer som gällde fram t.o.m. 2013. Inkomstutjämningsavgiften sänktes den 1 januari 2014. För att kompensera de kommuner och landsting som fick lägre bidrag eller fick betala högre avgift till följd av
139
s. 140 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
sänkningen av inkomstutjämningsavgiften inför- des ett särskilt bidrag, som finansieras av staten.
Den nya gymnasiereformen som infördes 2011 beräknas leda till lägre kostnader för kommunerna. Därför minskades anslaget 1:1
Kommunalekonomisk utjämning med 470 milj- oner kronor per år fr.o.m. 2016. Anslaget minskades också med 390 miljoner kronor eftersom reformen om obligatorisk läxhjälp inte genomfördes.
Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 64 121 miljoner kronor, en minskning med 1 414 miljoner kronor (2,3 procent). Bidragen
till landstingen uppgick
till 25 559 miljoner
kronor, en ökning med
543 miljoner kronor
(2,1 procent).
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ).
Tillfälligt stöd påverkar jämförelsen med 2015
År 2015 uppfördes anslaget 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting i statens budget med anledning av flyktingsituationen. Det tillfälliga stödet betalades ut till kommuner och landsting 2015, men avsågs även täcka kostnader som förväntades uppstå 2016.
140
s. 141 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.114 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Räntor på statsskulden
10 614
1 668
-8 946
-84,3
21 797
1:2
Oförutsedda utgifter
10
0
-10
-98,9
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
75
-70
-48,5
139
Summa
10 769
1 743
-9 026
-83,8
21 936
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket för staten. Regeringen får, enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203), besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalnings- åtaganden.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 1 743 miljoner kronor och är därmed 9 026 milj- oner kronor (83,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 20 193 miljoner kronor (92,1 procent) lägre än 2015.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgälds- kontorets upplåningsverksamhet. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakurs- differenser, men inte orealiserade. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettout- låning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkoms- terna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.
Ränteutgifterna blev 8,9 miljarder kronor lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 1 668 miljoner kronor, vilket är 8 946 milj- oner kronor (84,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Tabell 2.115 visar att genom- snittsräntorna för både sexmånaders statsskuld- växlar och femåriga statsobligationer 2016 blev negativa. I budgetpropositionen för 2016 antogs genomsnittsräntorna bli högre.
Den största skillnaden från beräkningen i budgeten är inkomster av överkurser vid emission som beräknades uppgå till 5 500 milj- oner kronor. Utfallet blev 16 836 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 11 336 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonte- rade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgälds- kontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteintäkt.
I budgetpropositionen för 2016 beräknades kursförlusterna uppgå till 1 000 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust om 9 675 miljoner kronor, vilket är 8 675 miljoner kronor högre än beräknat. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköps- tillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
Ränteutgifterna för lån i svenska kronor blev 3 274 miljoner kronor lägre än beräknat.
141
s. 142 Valutakurseffekter bidrog till lägre utgifter jämfört med 2015 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.115 Räntor på statsskulden 2012–2016, fördelning på anslagets komponenter
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall-SB
2012
2013
2014
2015
SB 2016
2016
2016
Räntor på lån i svenska kronor
28 918
22 740
24 618
22 952
17 600
14 326
-3 274
Räntor på lån i utländsk valuta 1
2 922
1 548
1 932
1 928
1 000
1 913
913
Över- (-)/underkurser (+) vid emission
-9 522
806
-16 669
-18 867
-5 500
-16 836
-11 336
Summa räntor
22 318
25 094
9 882
6 014
13 100
-597
-13 697
Räntor på in- och utlåning 1
-4 661
-4 246
-5 234
-5 850
-3 000
-4 908
-1 908
Valutakursförluster (+)/vinster (-)
-2 861
-10 233
-5 028
10 220
-500
-2 502
-2 002
Kursförluster (+)/vinster (-)
12 502
6 079
3 580
11 413
1 000
9 675
8 675
Summa ränteutgifter
27 299
16 694
3 200
21 797
10 614
1 668
-8 946
Anm.: Anvisade medel på statens budget är 10 614 miljoner kronor. Budgetvärden på komponentnivå finns endast som avrundade belopp.
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (2 129 miljarder kronor 2016) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning.
Valutakursvinsterna (netto) blev 2 002 miljoner kronor högre än beräknat. Storleken på valuta- kursförluster respektive valutakursvinster beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Dessutom påverkas posten av Riksgälds- kontorets derivataffärer. Riksgäldskontoret gör derivataffärer för att anpassa sammansättningen av valutaskulden till det gällande riktvärdet och till eventuella placeringar i utländska valutor.
Tabell 2.116 Räntor och valutakurser 2012–2016 årsgenomsnitt
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2012
2013
2014
2015
2016
2016
Ränta
5 år %
1,16
1,56
0,92
0,15
1,05
-0,23
Ränta
6 mån %
1,21
0,91
0,40
-0,31
-0,22
-0,64
KIX-
index 1
106
103
107
113
112
112
SEK/EUR
8,71
8,65
9,10
9,36
9,30
9,47
SEK/USD
6,78
6,51
6,86
8,43
8,25
8,56
1 Växelkurs, kronindex KIX. Källa: Riksbanken.
Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre jämfört med budget och föregående år
Utgifterna för anslag 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 75 miljoner kronor vilket är 70 miljoner kronor (48,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev 64 miljoner kronor (46,2 procent) lägre än 2015.
Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika marknadsaktörer för att de upprätthåller infrastrukturen i marknaden genom att sälja, marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets produkter. Dessutom betalas provision till de externa förvaltare som arbetar på Riksgälds-
kontorets uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast och en rörlig provision där den senare baseras på deras resultat. De lägre utgifterna jämfört med 2015 beror framför allt på att de rörliga provisionerna till de externa förvaltarna var lägre, minskad valutaupplåning, lägre emitterade volymer av premieobligationer samt att den interna positionstagningen inte var aktiv.
Valutakurseffekter bidrog till lägre utgifter jämfört med 2015
Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 20 129 miljoner kronor (92,3 procent) lägre än 2015.
Utfallet blev 12 722 miljoner kronor lägre år 2016 på grund av valutakurseffekter. Under året gav realiserade valutakursvinster och valutakurs- förluster ett nettoöverskott om 2 502 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en nettoförlust om 10 220 miljoner kronor 2015. Valutakurs- vinsterna uppstod framför allt i euro, amerikanska dollar och brittiska pund.
Räntor på lån i svenska kronor blev 8 626 miljoner kronor lägre jämfört med 2015. Det beror till stor del på att Riksgäldskontoret under 2015 betalade upplupen inflations- kompensation på cirka 5 000 miljoner kronor i samband med förfall av realobligationen SGB IL 3105. Någon motsvarande betalning ägde inte rum år 2016. Dessutom bidrog lägre marknads- räntor till lägre ränteutgifter. Även derivataffärer i form av ränteswappar som Riksgäldskontoret ingick gav positiva kassaflöden, och gamla lån har successivt ersatts med nya där kupongräntan varit lägre.
Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2016 med 56 162 miljoner kronor till
142
s. 143 Valutakurseffekter bidrog till lägre utgifter jämfört med 2015 Kontrollera mot PDF
1 347 253 miljoner kronor medan budgetöver- skottet uppgick till 85 301 miljoner kronor.
Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter uppgick till 0 miljoner kronor. I statens budget anvisades 10 miljoner kronor. Utfallet föregående år uppgick till 0 miljoner kronor. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt dom som fått
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
laga kraft eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom mot- svarande indragning från annat anslag.
143
s. 144 Valutakurseffekter bidrog till lägre utgifter jämfört med 2015 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.117 Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2016
2016
2016
2016
2016
2015
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
31 827
4 500
30 350
-1 477
-4,6
44 232
Summa
31 827
4 500
30 350
-1 477
-4,6
44 232
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommiss- ionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.
EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- staterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.
Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget bero- ende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revide- ringar av medlemsstaternas bruttonationalin- komst (BNI), revideringar av baser för mer- värdesskatt, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Lägre utfall för EU-avgiften än väntat 2016
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick till
30 350 miljoner
kronor och
är därmed
1 477 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2016 anvisade riksdagen ytterligare 4 500 miljoner kronor för att betala Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Ut- gifterna för EU-avgiften blev dock lägre än beräknat bl.a. för att EU hade lägre utgifter än
väntat under 2016. Kommissionen rekvirerade därför mindre pengar från medlemsländerna på grund av att likviditetsbehovet minskade.
Lägre EU-avgift än 2015 på grund av förtida betalning
Jämfört med 2015 minskade avgiften till EU med 13 882 miljoner kronor (31,4 procent). Utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU- budgeten som baseras på BNI uppgick till 20 318 miljoner kronor, vilket är 14 160 miljoner kronor lägre än föregående år. Det lägre utfallet beror främst på en förtida betalning som belastade anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 2015 men som avsåg 2016. Beloppet som betalades i förtid uppgick till 6 700 miljoner kronor.
Utfallet för den del som avser tullavgiften var 101 miljoner kronor lägre än 2015 och uppgick till 4 609 miljoner kronor. Den mervärdesskatte- baserade avgiften var däremot 379 miljoner kronor högre än 2015 och uppgick till 5 398 mil- joner kronor.
Mer om EU-avgiftens effekt på budgetsaldot
Sveriges avgift till EU redovisas även i avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys.
144
s. 145 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.118 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2012–2016
Miljoner kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Ingående ramöverföringsbelopp
27 571
20 465
18 499
10 310
10 721
Anvisat i statens budget (UO 1-27 exkl. UO 26)
794 788
812 303
834 674
853 331
915 481
Ändringsbudget
4 848
10 897
10 480
26 765
33 074
Utnyttjade medgivna överskridanden
351
0
273
2
146
Indragningar
-23 386
-14 541
-16 065
-12 277
-15 952
Utfall
783 706
810 614
837 546
867 409
899 096
Utgående ramöverföringsbelopp
20 465
18 510
10 313
10 721
44 374
Förändring av anslagsbehållningar
-7 106
-1 955
-8 186
412
33 653
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.
Ramanslag kan både sparas och överskridas
Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändring av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -3 117 miljoner kronor i budgeten för 2016. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslags- krediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehåll- ningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgifts- område.
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- ningarna under utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. öka med 26 miljoner kronor. Anslagsbehållningen på utgiftsområdet ökade från 7 390 miljoner kronor vid början av året till 9 026 miljoner kronor vid utgången av året, vilket är en förändring på 1 636 miljoner kronor. Den högsta anslagsbehållningen 2016 har anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m. Behållningen uppgick till 8 946 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 572 miljoner kronor. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket.
Nettosumman av förändringen av anslags- behållningar 2016, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.118.
Anslagsbehållningarna ökade
Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, ökade under 2016 från 10 721 miljoner kronor vid ingången av året till 44 374 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 33 653 miljoner kronor, att jämföra med den ökning på 3 117 miljoner kronor som beräk- nades i budgeten.
I budgeten beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 öka med 26 miljoner kronor. Totalt ökade anslagsbehållningarna med 32 147 miljoner kronor mer än vad regeringen räknade med i budgeten.
Indragningarna ökade med 4 miljarder kronor
Indragningar av anslagsmedel, exklusive Stats- skuldsräntor m.m. uppgick till 15 952 miljoner kronor under året. Det är en ökning med 3 675 miljoner kronor (29,9 procent) jämfört med 2015.
I tabell 2.119 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2012–2016.
145
s. 146 Anslagsbehållningen för EU-avgiften ökade med 6 miljarder kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.119 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
UO Anslag
2012
2013
2014
2015
2016
6
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
811
1 066
256
956
87
7
1:1
Biståndsverksamhet
479
510
343
-2 596
-15
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
69
-254
709
-106
1 441
9
1:4
Tandvårdsförmåner
505
1 007
459
514
89
9
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
399
1 375
-316
-2 135
-208
9
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
-399
-582
-1 141
-662
4 171
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
-2 331
-73
-13
194
3 778
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-452
-1 375
-178
-642
268
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
3 517
2 913
2 067
2 303
1 872
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
1 222
235
620
763
2 288
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
572
316
282
552
1 218
15
1:2
Studiemedel
1 159
1 840
997
1 606
2 100
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
205
345
520
717
1 423
18
1:5
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för
studerande
2 177
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
-906
1 321
4 581
22
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1 217
713
652
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
933
1 120
1 559
1 557
1 819
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
661
-99
-320
170
1 183
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
557
440
298
899
1 065
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-846
-142
-3 728
-4 105
1 861
22
1:1 (2013)
Väghållning
1 544
1 620
0
0
Anslagsbehållningen för EU-avgiften ökade med 6 miljarder kronor
Det anslag där anslagsbehållningen förändrades mest 2016 är anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Anslagsbehållningen (ram- överföringsbeloppet) ökade med 5 966 miljoner kronor.
För anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistans- ersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg ökade anslagsbehåll- ningen med 4 833 miljoner kronor.
Flera anslag har höga anslagsbehållningar
Den högsta anslagsbehållningen har anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Behåll- ningen uppgår till 4 581 miljoner kronor, en ökning med 3 260 miljoner kronor jämfört med 2015.
Den högsta anslagskrediten 2016 har anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Anslagskrediten uppgick till 495 miljoner kronor, vilket innebär att anslagets
utnyttjade kredit ökade med 433 miljoner kronor 2015. Det betyder att anslagsbehåll- ningen på anslaget minskade.
2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov, med omvänt tecken, redovisas posten Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets netto- utlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för netto- utlåningen uppgick till 14 764 miljoner kronor under 2016, vilket var 3 996 miljoner kronor högre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.120 specificeras nettoutlåningens största poster.
146
s. 147 Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2015 var nettoutlåningen 10 094 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Tabell 2.120 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2016
Miljoner kronor
SB 1
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2016
2015
Premiepensionsavgifter,
inbetalning
-38 000
-39 401
-1 401
-37 336
Premiepensionsmedel,
utbetalning
37 000
37 979
979
36 716
Övrig förvaltning av
premiepensionsmedel i
Riksgäldskontoret
563
563
1 464
Myndigheters räntekonton
(se separat tabell)
0
947
947
-798
CSN, studielån
5 000
5 896
896
6 266
CSN, kreditreserv
-1 240
-1 240
-1 109
CSN, servicekonto för
räntebetalningar
-71
-71
-41
Investeringslån
myndigheter
1 000
682
-318
-119
Kärnavfallsfonden
0
197
197
314
Stabilitetsfonden (se
separat tabell)
-7 000
15 957
22 957
-3 389
Resolutionsreserven (se
separat tabell)
-22 467
-22 467
Insättningsgarantifonden
-24
-24
-289
Trafikverket,
infrastrukturlån
0
-801
-801
-638
Exportkreditnämnden,
placering av
verksamhetsöverskott
2 954
2 954
796
Statliga bolag m.m.
Radiotjänst i Kiruna AB,
rundradiokontot
163
163
171
Lån till Svensk-Danska
Broförbindelsen AB
115
115
50
Övriga statliga bolag
m.m.
-62
-62
-62
Affärsverk
Lån till Affärsverket
Svenska kraftnät
-169
-169
-1 115
Sjöfartsverket
-283
-283
45
Övrigt
Lån till Riksbanken
10 000
14 173
4 173
9 966
Lån till Irland
0
Lån till Ukraina
1 000
-1 000
Övrigt, netto
-344
-798
Summa
10 768
14 764
3 996
10 094
1 Endast vissa delposter är specificerade.
Alla dessa poster är dock inte specificerade i statens budget. År 2015 var nettoutlåningen 10 094 miljoner kronor.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen
Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 38 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 39 401 miljoner kronor, dvs. 1 401 miljoner kronor högre än i budgeten.
Utbetalningarna
av
premiepensionsmedel
blev
37 979 miljoner
kronor, dvs.
979 miljoner
kronor högre
än
budgetens
beräkning
på
37 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga förvaltningens, blev en minskning med 859 miljoner kronor 2016. År 2015 blev den samlade effekten en ökad nettoutlåning med 844 miljoner kronor. I statens budget för 2016 beräknades inbetalningarna av premiepensions- avgifter vara 1 000 miljoner kronor högre än utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 1 422 miljoner kronor högre än utbetalningarna.
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade
Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2016 med 947 miljoner kronor, vilket ökade nettout- låningen. I budgeten beräknades de samman- lagda behållningarna vara oförändrad. I tabell 2.121 redovisas de största förändringarna.
Studielånen m.m. blev 415 miljoner kronor lägre än i budgeten
Studielånen som redovisas av Centrala studie- stödsnämnden (CSN) ökade med 5 896 miljoner kronor.
CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 240 miljoner kronor, vilket minskade netto- utlåningen. Anslag belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kredit- förluster på lån i Riksgäldskontoret. Under en lång uppbyggnadsperiod kommer kreditreserven att öka.
147
s. 148 Investeringslånen ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.121 Förändring av nettobelåningar på myndigheters räntekonton
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
2016
2015
Arbetsförmedlingen
121
54
Domstolsverket
151
-155
Försvarets materielverk
1 967
-40
Försvarsmakten
-146
2 286
Försäkringskassan
59
-173
Göteborgs universitet
-96
-203
Kriminalvården
573
-307
Kronofogdemyndigheten
136
-8
Luleå tekniska universitet
127
42
Lunds universitet
-144
766
Migrationsverket
-891
-77
Pensionsmyndigheten
-175
88
Regeringskansliet
58
223
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv
24
-104
Polismyndigheten
46
-708
Skatteverket
-18
142
Statens fastighetsverk
-385
65
Statens institutionsstyrelse
37
134
Sveriges lantbruksuniversitet
-26
-108
Trafikverket
-325
-2 587
Transportstyrelsen
277
-124
Uppsala universitet
110
166
Örebro universitet
-114
-59
Övriga räntekonton
-419
-111
Summa förändrade nettobehållningar på
myndigheters räntekonton (omvänt tecken)
947
-798
CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 71 miljoner kronor 2016. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar är 30 procent lägre än den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor i statens budget och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.
Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 4 585 miljoner kronor, vilket är 415 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten.
Investeringslånen ökade
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den samman- lagda summan för sådana investeringslån ökade med 682 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 mil- joner kronor. Det innebär att skillnaden mellan utfall och budget blev 318 miljoner kronor.
Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret
Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2016 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 197 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.
19 miljarder kronor överfördes från Stabilitetsfonden till den nya Resolutionsreserven
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för banstödsåtgärder. Resolutionsavgiften beta- las in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. År 2016 var resolutionsavgiften halverad då den sista stabili- tetsavgiften samtidigt betalades in (avseende 2015). Resolutionsavgifterna uppgick till 3 393 miljoner kronor och stabilitetsavgifterna uppgick till 3 373 miljoner kronor. I tabell 2.122 och 2.123 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2016 och 2015.
I slutet av 2016 överfördes 19 093 miljoner kronor från stabilitetsfonden till den nya resolutionsreserven enligt ändringsbeslut av Riksgäldskontorets regleringsbrev den 22 juni 2016 (Fi2016/02461/RS). Eftersom både insättningen och uttaget påverkar netto- utlåningen blev det ingen nettoeffekt av över- föringen. Överföringsbeloppet utgjordes av hit-
148
s. 149 Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på 20 miljoner kronor 2016. Kontrollera mot PDF
tills inbetalade stabilitetsavgifter (18 743 milj- oner kronor), överskott från Carnegie-affären (306 miljoner kronor) samt ränta (44 miljoner kronor).
Under 2016 minskade Stabilitetsfondens kontobehållning med 15 957 miljoner kronor till 40 477 miljoner kronor, medan den nya resolut- ionsreservens konto uppgick till 22 467 miljoner kronor i slutet av året. Tillsammans ökade behållningarna med 6 510 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades stabilitetsfondens konto öka med 7 000 miljoner kronor, vilket betyder att netto- utlåningen minskade 490 miljoner kronor mindre än beräknat.
Stabilitetsfonden har finansierats framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift till och med 2016. Avgiften betalades in i efterskott så den sista inbetalningen avsåg 2015. Inkomsterna från avgiften uppgick 2016 till 3 373 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor lägre än 2015.
De institut som deltog i bankgaranti- programmet betalade bankgarantiavgifter som fördes till Stabilitetsfonden. Avgifterna uppgick till 5 miljoner kronor 2015. Möjligheten att få garantier upphörde i juni 2011 och det sista garanterade lånet förföll under 2015.
I samband med finanskrisen 2008 tog Riksgäldskontoret över banken Carnegie. Åtgär- den vidtogs för att värna den finansiella stabiliteten. Riksgäldskontoret har rätt till en del av de återvinningar som Carnegie gör från två problemdrabbade kreditportföljer. Under 2016 betalades 35 miljoner kronor, netto, in på stabilitetsfondens konto avseende Carnegie. Carnegie har hittills gett ett överskott på 341 miljoner kronor till staten.
Under 2016 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 270 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2015 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på 135 miljoner kronor.
Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på 20 miljoner kronor 2016.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.122 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2016
Utfall 2015
Ingående balans på kontot
56 404
53 015
Stabilitetsavgifter
-3 373
-3 489
Bankgarantiavgifter
-5
Carnegie
-35
-42
Uttag till resolutionsreserv
19 093
Ränteinkomster(-) /ränteutgifter (+) m.m.
270
135
Administrativa kostnader m.m.
2
12
Utgående balans på kontot 1
40 447
56 404
Summa kontoförändring
15 957
-3 389
1 Beloppen skiljer sig från redovisat belopp i avsnitt 3 not 42. Det beror på att redovisningen i denna tabell är kassamässig medan redovisningen i not 42 är periodiserad.
Tabell 2.123 Resolutionsreservens konton i
Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2016
Ingående balans på kontot
0
Resolutionsavgifter
-3 393
Överföring från stabilitetsfonden
-19 093
Ränteinkomster(-) /ränteutgifter (+) m.m.
20
Utgående balans på kontot
22 467
Summa kontoförändring
-22 467
Trafikverkets infrastrukturlån minskade
Trafikverkets infrastrukturlån minskade med 801 miljoner kronor. Det innebär att nettout- låningen minskade. I statens budget beräknades infrastrukturlånen vara oförändrade.
Exportkreditnämnden minskade placeringarna i Riksgäldskontoret
Exportkreditnämnden (EKN) placerar över- skottet i sin verksamhet på konto i Riksgälds- kontoret. Kontobehållningen minskade 2016 med 2 954 miljoner kronor, vilket ökade årets nettoutlåning. Bakgrunden till detta är ökade skadeutbetalningarna avseende några stora affärer, att en del av medlen växlats till utländska valutor samt att en inleverans till staten gjorts.
Statliga bolag m.m. ökade sina lån
I posten Övriga statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 163 miljoner kronor till 363 miljoner kronor under 2016. Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen AB ökade med 115 miljoner kronor till 5 511 miljoner kronor. Även Riksgäldskontorets utlåning till GKN Aerospace Sweden AB ingår i posten. Denna
149
s. 150 utlåning minskade med 62 miljoner kronor och uppgick till 163 miljoner kronor vid utgången av 2016. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utlåning minskade med 62 miljoner kronor och uppgick till 163 miljoner kronor vid utgången av 2016.
Svenska kraftnät minskade sina lån
Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Riksgäldskontoret med 169 miljoner kronor 2016. Under 2015 minskade lånen med 1 115 miljoner kronor. Det beror på att de har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärs- verkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2016 till 4 918 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån
Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds- kontoret för att förstärka valutareserven med anledning av den finansiella krisen. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken har till och med 2016 belastat netto- utlåningen med 222 664 miljoner kronor. Lånen är tillfälliga men det är inte klart när de kommer att återbetalas. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansie- ras. Under 2016 ökade lånen med 14 173 mil- joner kronor med anledning av högre dollar och eurokurser. Lånevolymen i dollar minskade under 2016 med drygt 100 miljoner dollar, vilket bidrog till att reducerade den totala ökningen med 680 miljoner kronor.
Oförändrat lån till Irland
Sverige har beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. År 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner kronor. Under 2015 och 2016 är lånet oförändrat och påverkar därmed inte Riksgäldskontorets nettoutlåning.
Inget lån till Ukraina
Under 2016 förberedde Riksgäldskontoret ett lån till Ukraina. Något låneavtal undertecknades inte under året, vilket förklarar skillnaden mot beräkningen i statens budget.
2.4.30 Kassamässig korrigering
Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodise- ringsskillnader, dels till följd av att det före- kommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.
För 2016 blev utfallet för kassamässig korrige- ring 1 792 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli noll.
Tabell 2.124 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
SB 2016
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2016
2016
2015
EU-avgiftsbetalningar
400
400
-8 010
Trafikverkets
räntekonto/anslag
1 596
1 596
2 254
Försvarsmaktens
räntekonto/anslag
-338
-338
-780
Migrationsverkets
räntekonto/anslag
906
906
-127
CSN-avgifter
-717
Räntor: periodisering
-242
-242
-159
Räntor: Skillnad
affärsdag/likviddag
60
60
-60
Övrigt
127
127
-378
Summa
0
1 792
1 792
-7 260
Kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisning mot anslag och rekvisition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan också ske under olika budgetår.
150
s. 151 Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande Kontrollera mot PDF
Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2016 en kassamässig korrigering på 400 miljoner kronor, eftersom kommissionen rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget 2016. År 2015 medförde betalningen av EU-avgiften en kassamässig korrigering på -8 010 miljoner kronor.
Under perioden 2015–2016 är det främst de två händelserna förskott på EU-avgiften och retroaktiv rabatt som innebär att EU-avgiften orsakar kassamässiga korrigeringar.
Tabell 2.125 Kassamässiga korrigeringar till följd av EU- avgiften
Miljoner kronor
Händelse
Utfall 2016
Utfall 2015
Förskott EU-avgift
6 700
-6 700
Retroaktiv rabatt
-7 000
Övrigt
700
-1 310
Summa
400
-8 010
Regeringen beslutade i december 2015 att betala in 6 700 miljoner kronor av 2016 års EU-avgift i förskott till kontot i Riksgäldskontoret. Förskottsbetalningen belastade anslaget men budgetsaldot påverkades inte eftersom de insatta medlen fanns kvar på kommissionens konto i Riksgäldskontoret trots att medlen inte längre tillhör staten. Anslagsutgiften balanserades därför av en negativ kassamässig korrigering. I början av 2016 rekvirerade kommissionen de medel som anslagsavräknades 2015 och en kassamässig korrigering i motsatt riktning uppstod.
Sverige ska enligt EU:s långtidsbudget 2014– 2020 betala en rabatterad avgift. Rabatten trädde ikraft först när budgeten fastställdes 2016 och rabatterna avseende 2014–2016 återfördes retro- aktivt till anslaget för EU-avgiften i januari 2017. Kassamässigt har dock ca 7 000 miljoner kronor återförts redan 2016 genom att kommissionen då minskade sina uttag från kontot för EU- avgiften. Detta resulterade i en negativ kassa- mässig korrigering på 7 000 miljoner kronor 2016 och en lika stor positiv korrigering 2017 (se även avsnitt 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen).
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde
Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en
kassamässig korrigering.
Den
kassamässiga
korrigeringen
för Trafikverkets
räntebärande
betalningsflöde
uppgick
under
2016
till
1 596 miljoner
kronor.
Det
betyder
att
Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande
betalningsflöde
uppgick
under
2016
till -338 miljoner
kronor.
Det betyder
att
Försvarsmakten redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens ränte- konto i form av anslagsmedel.
Den kassamässiga korrigeringen för Migrationsverkets räntebärande betalningsflöde uppgick till 906 miljoner kronor. Det betyder att Migrationsverket redovisat ett lägre belopp mot anslag, än vad som tillförts i anslagsmedel till Migrationsverkets räntekonto.
År 2016 infördes en ny finansieringsmodell för Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tidigare disponerade CSN förutom anslags- medel även intäkter av expeditionsavgifter, påminnelseavgifter, övriga administrativa avgifter och uppläggningsavgifter. Från och med 2016 redovisas i stället avgifterna på inkomsttitel 2562 CSN-avgifter . Inkomsterna som är redovisade mot inkomsttitel är 717 miljoner kronor högre än de avgifter som är inbetalda. Skillnaden beror på att avgifterna fr.o.m. 2016 periodiseras till den period de är hänförliga till (intäktsmässig redovisning) i stället för den period då de inbetalas (kassamässig redovisning). Det innebär att avgifter som inbetalas i efterhand periodiseras till en tidigare period. Denna periodiserings- effekt orsakar en tillfällig kassamässig korrige- ring eftersom redovisning mot inkomsttitel sker före påverkan på budgetsaldot. Korrigerings- posten för 2016 består dels av en övergångs- effekt då övergången till den nya intäktsmässiga redovisningen periodiserar kommande inbetal- ningar till en period där inbetalningar redan redovisats kassamässigt, dels av en årlig effekt. Huvuddelen 2016 är övergångseffekt.
Redovisningen mot anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomst- räntor på studielån periodiseras till det kvartal de
151
s. 152 Övriga korrigeringar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -182 miljoner kronor för 2016. Av detta avser -242 miljoner kronor periodiseringsskillnaden för studielånen och 60 miljoner kronor skillnaden mellan affärsdag och likviddag. Enskilda månader kan det uppstå stora korrigeringsposter med anledning av detta.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till -590 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redo- visning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndig- heter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Migrationsverket. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomst- titlar och betalningen.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen blev 1 792 mil- joner kronor 2016 att jämföra med utfallet 2015 på -7 260 miljoner kronor, vilket innebär en skillnad på 9 052 miljoner kronor. Huvuddelen av denna skillnad avsåg EU-avgiften.
2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garanti- pensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem, vilket betyder att kapitalet i premiepensionssystemet är avsatt för specifika personers räkning att använda till kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av den typen inte får räknas till den offentliga sektorn i national-
räkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten
Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett auto- nomt system vilket innebär att det ligger helt utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgifts- taket för staten.
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna.
Fördelningssystemets finansiella ställning mäts med balanstalet, vilket enkelt uttryckt är den kvot man får när man delar systemets tillgångar med dess skulder. Om balanstalet är större än 1,0000 är tillgångarna större än skulderna och systemet är i balans. Om balans- talet är mindre än 1,0000 har systemet en skuld som är större än tillgångarna och det leder till att balanseringsmekanismen blir aktiv. En balanse- ringsperiod inleds därmed av att balanstalet understiger 1,0000 och då minskas omräkningen av pensioner och förräntningen av skulden. Detta skedde första gången 2010.
Pensionssystemet befinner sig i en balanseringsperiod
Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex är ett index som mäter den allmänna löneutvecklingen. När balanserings- mekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet både att höja och sänka de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken.
152
s. 153 Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Kontrollera mot PDF
Balanstalet som användes för omräkning av pensionerna var 1,0375 för 2016. För 2015 var balanstalet 1,0040. Trots att balanstalet för 2016 översteg 1 befinner sig pensionssystemet i en balanseringsperiod eftersom balansindex inte nådde upp till nivån för inkomstindex.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna
Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- systemet och statens budget. Pensionsmyndig- heten fördelar de statliga ålderspensionsav- gifterna mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen
Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördel- ningssystemet (AP-fonderna). En ålderspens- ionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938– 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- pension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premie- pensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansva- rar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.
AP-fonderna finansieras via ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisions- kostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP- fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanks-arvoden. AP fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.
Tabell 2.126 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Miljoner kronor
Utfall
Utfall-SB
Utfall
-SB
Procent
Utfall
SB 2016
2016
2016
2016
2015
AP-fonderna,
pensionsutgifter
282 535
282 384
-151
-0,1
264 577
Administrations
-utgifter
2 974
2 972
-2
-0,1
2 890
varav
Pensions-
myndigheten
m.fl.
myndigheter
863
863
704
AP-fonderna,
rörelsens
kostnader
890
890
913
AP-fonderna,
provisions-
kostnader
847
847
927
AP-fonderna,
prestations-
baserade
avgifter
372
372
346
Summa
285 509
285 357
-152
-0,1
267 466
Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.126. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemen- samma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.
Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat
I budgetpropositionen för 2016 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 285 509 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 285 357 miljoner kronor och är därmed 152 miljoner kronor lägre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 282 384 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensions- utbetalningarna består av inkomstpension med 106 408 miljoner kronor och tilläggspension med 175 971 miljoner kronor. Utöver dessa
153
s. 154 Pensionerna räknades upp med 4,2 procent Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utbetalningar överfördes 5,4 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensions- system för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.
Administrationskostnaderna för inkomst- pensionen blev 2 972 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensions- myndigheten, Skatteverket och Kronofogde- myndigheten fick tillsammans 863 miljoner kronor i ersättning för administration från AP- fonderna (enligt regeringsbeslut om Ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premie- pensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2016 den 10 december 2015 (S2015/03537/SF)).
Pensionerna räknades upp med 4,2 procent
För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den s.k. bromsen, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år.
Jämfört med 2015 blev utfallet för Ålders-
pensionssystemet
vid
sidan
av budgeten
17 891 miljoner
kronor
(6,7 procent) högre.
Pensionsutbetalningarna
från
AP-fonderna
ökade med 17 808 miljoner kronor (6,7 pro- cent). På grund av indexeringsreglerna räknades
inkomst-
och tilläggspensionerna
upp
med
4,2 procent
mellan 2015 och
2016.
Att
pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.
I december 2016 hade 2 100 553 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, en ökning med 42 986 personer jämfört med december 2015.
2.5 Underliggande saldo och engångseffekter
Underliggande saldo 1990–2016
Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling, det s.k. under- liggande saldot. Större poster av engångskaraktär för 2016 och 2015 redovisas i tabell 2.128. De största posterna för 2016 kommenteras.
I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2016. I början av perioden har justeringar även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för ökad jämförbarhet mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo åren 1990–2016
Miljarder kronor
Miljarder kronor
150
150
100
100
50
50
0
0
-50
-50
-100
-100
-150
-150
-200
-200
-250
-250
-300
-300
1992
1995
1998
2001
2004
2007
2010
2103
2016
Underliggande saldo
Faktiskt saldo
År 2016 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 85 miljarder kronor medan det underliggande överskottet var 26 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot kraftigt. Framför allt ökade överskottet till följd av engångsvisa och tidigarelagda skatteinbetalningar samt kapital- placeringar på skattekontot. År 2015 var det
faktiska
budgetsaldot
ett
underskott
på
33 miljarder kronor,
vilket
påverkades
av
negativa
engångseffekter på
drygt 1 miljard
kronor.
Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. Under perioden 1990–2016 uppgick engångseffekterna i genomsnitt till 18 miljarder kronor per år. De var som störst 2009 med -105 miljarder kronor. Förklaringen var då att Riksbanken – liksom 2013 – lånade ca
154
s. 155 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att stärka valutareserven.
Engångseffekter 2016
Engångseffekterna 2016 förbättrade saldot med 59 miljarder kronor. Större poster kommenteras i detta avsnitt. De kommenteras även under respektive inkomst- och utgiftsområde.
Anslag
Anslaget för EU-avgiften påverkades 2016 av tre stora engångseffekter, varav en negativ och två positiva. De medförde sammanlagt att avgiften blev 4,4 miljarder kronor lägre. Den första engångseffekten avser en försenad rabatt på EU-avgiften. Förseningen innebar negativa effekter för saldot 2014–2016 på 3–4 miljarder kronor per år. En positiv effekt på 10,5 miljarder kronor uppstår 2017 när rabatterna återförs till anslaget. Kassamässigt har emellertid 7 miljarder kronor återförts redan 2016 genom att kommissionen då minskade sina uttag från kontot för EU-avgiften, vilket resulterade i kassamässiga korrigeringsposter 2016 och 2017. Den andra engångseffekten beror på att den årliga revideringen av tidigare års avgiftsbaser var ovanligt stor 2014. En korrigering av BNI- avgiften medförde en högre avgift 2014 men också återbetalningar 2015 och 2016 på 1,2 respektive 1,6 miljarder kronor. Den tredje engångseffekten, på 6,7 miljarder kronor, beror på regeringens beslut om ett förskott i december 2015 av en del av 2016 års avgift. Detta beslut innebar en tidigareläggning av belastningen av anslaget och av de takbegränsade utgifterna från 2016 till 2015. Budgetsaldot belastades dock först när kommissionen tog ut medlen från EU- kontot i början av 2016, vilket medförde kassamässiga korrigeringsposter 2015 och 2016.
155
s. 156 Inkomsttitlar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.127 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2012–2016
Miljarder kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Faktiskt saldo
-24 907
-130 873
-72 194
-32 650
85 301
Engångseffekter m.m. 1
7 977
-73 802
-14 092
-1 374
58 956
Underliggande saldo
-32 884
-57 071
-58 102
-31 276
26 345
1 Engångseffekterna 2015 har reviderats, se avsnittet Inkomsttitlar.
Tabell 2.128 Vissa större engångsposters påverkan på budgetens saldo 2016 och 2015
Miljoner kronor
2016
2015
Anslag
22 842
-24 072
EU-avgift, försenad rabatt
-3 872
-3 438
EU-avgift, periodisering av retroaktiv BNI-
korrigering
1 612
1 177
EU-avgift, förskott för 2016
6 700
-6 700
Biståndsverksamhet, tidigarelagda
bidragsutbetalningar
2 498
-2 498
Läkemedelsförmånerna, tidigarelagd
utbetalning
1 819
-1 819
Lågstadielyftet, tidigarelagd
bidragsutbetalning
994
-994
Tillfälligt stöd till kommuner för
flyktingkostnader, främst för 2016
9 800
-9 800
Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar
-209
Assistansersättning, införande av
efterskottsbetalning
3 500
Inkomsttitlar
51 640
25 879
Engångsvisa skatteinbetalningar från två
bolag
15 000
Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag 1
30 000
10 000
Kapitalplaceringar och tidigarelagda
skatteinbetalningar, hushåll 1
5 000
5 000
Exportkreditnämnden, inleverans av
överskott
515
2 288
Akademiska Hus, extrautdelning
500
4 500
Vasallen, extrautdelning
85
207
Apoteket, extrautdelning
509
Jernhusen, extrautdelning
31
SJ AB, extrautdelning
1 352
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti,
extrautdelning
138
Lernia, extrautdelning
123
Fouriertransform, extrautdelning
100
Inlandsinnovation, extrautdelning
100
Specialfastigheter, återföring av kapital
2 071
Kassamässig korrigering
300
6 700
EU-avgift, förskott för 2016
-6 700
6 700
EU-avgift, kassamässig effekt av
rabattåterföring
7 000
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-15 826
-9 880
Lån till Riksbanken
-14 173
-9 966
Lån till affärsverket Svenska kraftnät
169
1 115
Kärnavfallsfonden
-197
-314
Insättningsgarantifonden
24
289
Carnegie (stabilitetsfonden)
35
42
Exportkreditnämnden
-2 954
-796
Premiepensionsavgifter, inbetalning
39 401
37 336
Premiepensionsmedel, utbetalning
-37 979
-36 716
Övrig förvaltning av premiepensionsmedel i
RGK
-563
-1 464
Övrigt, netto
411
594
Totalt
58 956
-1 374
1 Engångseffekterna 2015 har reviderats, se avsnittet Inkomsttitlar.
Dessutom utbetalades 9,8 miljarder kronor i december 2015 som ett tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flykting- situationen. Stödet användes i huvudsak under 2016 och ses därför som en negativ engångs- effekt för 2015 och en positiv för 2016.
Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor per år 2016–2020.
Försäkringskassan övergick från oktober 2016 till efterskottsbetalning av statlig assistans- ersättning, för en stor del av utbetalningarna. Detta reducerade tillfälligt utgifterna med ca 3,5 miljarder kronor 2016.
Inkomsttitlar
De största engångseffekterna under 2016 avser budgetens inkomstsida och utgörs av in- betalningar till skattekontot och bedöms uppgå till 50 miljarder kronor. De avser engångsvisa skatteinbetalningar avseende 2015 från två bolag i en koncern (15 miljarder kronor), kapital- placeringar på skattekontot från bolag (30 milj- arder kronor) och kapitalplaceringar och tidigarelagda fyllnadsinbetalningar av skatt från hushåll (5 miljarder kronor). De två sistnämnda posterna antas bero på en förhållandevis fördelaktig ränta på skattekontona. Även 2015
156
s. 157 nämnden (0,5 miljarder Kontrollera mot PDF
bedöms motsvarande inbetalningar på totalt 15 miljarder kronor ha gjorts till skattekontona, enligt en reviderad bedömning för detta år.
Under 2016 gjorde Exportkreditnämnden och fyra statliga bolag inleverans av överskott och extrautdelningar till staten på totalt 1,6 miljarder kronor, vilka betraktas som engångsvisa inkoms- ter. De största beloppen avser Exportkredit-
nämnden (0,5 miljarder
kronor), Akademiska
Hus (0,5 miljarder kronor)
och Apoteket
(0,5 miljarder kronor).
Som
extrautdelning
räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna).
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Under Riksgäldskontorets nettoutlåning domi- nerade de negativa engångseffekterna, främst som en följd av en ökning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.
Riksbanken lånade 2009 och 2013 totalt ca 200 miljarder kronor i US-dollar och euro för att stärka valutareserven. Det totala lånet ökade under 2016 med 14,2 miljarder kronor. Det beror på valutaeffekter på 14,9 miljarder kronor när enskilda lån refinansierades till en högre dollar- eller eurokurs än när respektive lån togs. Samtidigt har lånevolymen i dollar reducerats med drygt 100 miljoner dollar vilket medförde en minskning med 0,7 miljarder kronor.
Exportkreditnämnden minskade behållningen i Riksgäldskontoret med 3,0 miljarder kronor. Bakgrunden till detta är ökade skadeut- betalningarna avseende några stora affärer, att en del av medlen växlats till utländska valutor och den nämnda inleveransen till staten.
Inbetalningar av premiepensionsavgifter upp- gick 2015 till drygt 39 miljarder kronor och utbetalningar av premiepensionsmedel till 38 miljarder kronor. En del av ålderspensions- avgifterna inbetalas som premiepensionsavgifter till Pensionsmyndighetens konto i Riksgälds- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Från kontot betalar Pensionsmyndigheten ut premie- pensionsmedel (inkl. avkastning) en gång per år, i december månad året efter intjänandeåret, till pensionsspararnas valda fonder. Myndighetens övriga förvaltning av premiepensionsmedel
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
medförde en minskad behållning på kontot med 0,6 miljarder kronor.
Under posten Övrigt, netto (0,4 miljarder kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndig- heter, bolag och affärsverk.
2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definit- ioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska för- delning av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner. Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.
Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2016, realekonomisk fördelade
Transfereringar 69,1 %
Konsumtion 26,0 %
Investeringar 3,4 %
Räntor 0,3 %
Övrigt finansiellt 1,2 %
157
s. 158 nämnden (0,5 miljarder Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 2.129 Realekonomisk fördelning av statens budget 2015–2016
Miljoner kronor
Procentuell förändring
Realekonomisk art
Utfall 2016
Utfall 2015
Förändring 2015–2016
2015–2016
Transfereringar
622 906
605 756
17 150
2,8
varav till
Hushållssektorn
303 305
304 050
-745
-0,2
Kommunala sektorn
183 851
164 760
19 091
11,6
Företagssektorn
45 151
34 036
11 115
32,7
Ålderspensionssystemet
24 718
22 459
2 259
10,1
Statliga ideella organisationer
4 375
4 583
-208
-4,5
Internationell verksamhet
61 507
75 869
-14 362
-18,9
varav till EU-institutioner
30 350
44 232
-13 882
-31,4
Konsumtionsutgifter
233 970
221 450
12 521
5,7
varav
Löner inklusive sociala avgifter
128 529
122 043
6 487
5,3
Omkostnader för konsumtion
69 657
67 164
2 492
3,7
Lokaler
17 995
17 436
559
3,2
Sociala naturaförmåner
17 789
14 807
2 982
20,1
Investeringsverksamhet
30 456
28 766
1 690
5,9
Räntor
2 856
23 294
-20 438
-87,7
varav
Räntor på statsskulden
1 668
21 797
-20 129
-92,3
Finansiella transaktioner
10 651
10 079
571
5,7
Summa utgiftsområden
900 839
889 345
11 494
1,3
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verk- samhet. Transfereringarna utgjorde 69,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2016.
Transfereringar till hushåll minskade svagt
Hushållen fick 48,7 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll minskade med totalt 745 miljoner kronor (0,2 procent) jämfört med 2015. För enskilda anslag som används för transfereringar till hushåll finns dock större förändringar i jämförelse med föregående år.
Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4
Kostnader för statlig assistansersättning inom
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 26 344 miljoner kronor. Det är en minskning med 3 440 miljoner kronor (11,6 procent) jämfört med 2015. Minskningen beror på engångseffekter i samband med att Försäkringskassan i oktober 2016 övergick från förskottsbetalning till efterskottsbetalning för huvuddelen av assistansersättningen.
Transfereringar i form av sjukpenning och rehabiliteringspenning uppgick under året till 35 912 miljoner kronor vilket var en ökning med 2 131 miljoner kronor (6,3 procent) jämfört med 2015. Ökningen beror främst på fler utbetalda nettodagar för sjukpenning.
Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 1 434 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror i huvudsak på en minskning av antalet personer som får sjukersättning. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit lägre.
Antalet personer som fick garantipension under året minskade vilket medförde att ut-
158
s. 159 nämnden (0,5 miljarder Kontrollera mot PDF
gifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension minskade med 1 649 miljoner kronor (10,5 procent) och uppgick till 14 112 miljoner kronor 2016.
Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 1 601 miljoner kronor (4,5 procent). Det beror dels på att fler föräldrapenningdagar betalades ut, dels på att medelersättningen per dag ökade.
Migration bidrog till ökade transfereringar till kommunala sektorn
Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2016 fick kommunsektorn 29,5 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2016.
Transfereringarna
till
kommunsektorn ökade
med 19 091 miljoner
kronor
(11,6 procent)
jämfört med 2015.
Transfereringar
till
kommuner
från anslaget
1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom ut- giftsområde 8 Migration ökade med 17 212 milj- oner kronor (268,0 procent). Ökningen beror framför allt på antalet ensamkommande barn och unga i kommunalt boende, som ökat från knappt 3 000 i slutet av 2015 till drygt 24 000 personer i slutet av 2016. Det är en följd av det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten 2015.
Kommunerna tog emot fler nyanlända invandrare 2016 jämfört med föregående år. Det medförde en ökning av transfereringar till
kommuner
med
3 050 miljoner
kronor
(34,0 procent)
från
anslaget 1:2 Kommun-
ersättningar
vid
flyktingmottagande
inom
utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Anslaget 1:14 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande inom utgiftsområde 18 Sam- hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik är nytt från och med 2016. Transfereringar om 1 849 miljoner kronor betalades ut från anslaget under året.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu- ner ökade med 1 957 miljoner kronor (2,2 pro- cent). Den ökade kompensationen till kommu- nerna beror på flera faktorer som beskrivs närmare i avsnitt 2.4.25.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Med anledning av det kraftigt ökade antalet asylsökande under hösten 2015 utbetalades 9 800 miljoner kronor från anslaget 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting inom utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner. Det tillfälliga stödet betalades ut 2015, men avsågs även täcka utgifter 2016.
Ökade transfereringar till företagssektorn förklaras delvis av ändrade redovisningsprinciper
Företagssektorn fick 7,2 procent av de totala transfereringarna år 2016. Transfereringarna till företagssektorn ökade med 11 115 miljoner kronor (32,7 procent) jämfört med 2015.
Från och med år 2016 har nya anslag uppförts på budgetens utgiftssida för utgifter som tidigare budgeterades och redovisades på budgetens inkomstsida inom inkomsttypen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Under 2016 har transfereringar till företag utbetalats från de nya anslagen 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funkt- ionsnedsättning (799 miljoner kronor), 1:12
Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktions- anställningar inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv (5 395 miljoner kronor) samt 1:15 Sjöfartsstöd inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (1 486 miljoner kronor).
Transfereringar till företag från anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade med 842 miljoner kronor (15 procent). Ökningen beror främst på att Statens jordbruksverk snabbat upp processen med utbetalningarna för att kunna betala ut EU:s stöd i så tidigt skede som möjligt.
Transfereringar från anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade med 951 miljoner kronor (56,7 procent). Det beror på att den nya programperioden 2014–2020 under 2016 hade fler slututbetalningar och mindre förseningar jämfört med föregående år.
Lägre EU-avgift bidrog till minskade transfereringar till internationell verksamhet
Av de totala transfereringarna år 2016 gick 9,9 procent till internationell verksamhet.
159
s. 160 nämnden (0,5 miljarder Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Diagram 2.3 Transfereringar i statens budget, fördelade efter mottagarkategori 2016
Hushåll 48,7 %
Företag 7,2 %
Kommuner 29,5 %
Organisationer 0,7 %
Ålderspensionssystemet 4,0
%
Internationell verksamhet 9,9 %
Transfereringarna till internationell verksamhet minskade med 14 362 miljoner kronor (18,9 pro- cent) jämfört med 2015. Huvuddelen av minskningen avser anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Jämfört med 2015 minskade avgiften till EU med 13 882 mil- joner kronor (31,4 procent). Det beror främst på en förtida betalning som belastade anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 2015 men som avsåg 2016.
Konsumtion
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tand- läkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2016 till 26,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största utgifterna för konsumtion 2016 fanns under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitets- forskning samt 22 Kommunikationer hade.
Av de totala utgifterna för konsumtion var andelen löner inkl. sociala avgifter 54,9 procent. Med sociala avgifter menas främst arbets- givaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inkl. sociala avgifter ökade med 6 487 miljoner kronor (5,3 procent) jämfört med 2016.
Den största ökningen finns under anslaget 1:1 Migrationsverket inom Utgiftsområde 8 Migration. Utgifterna för löner inkl. sociala
avgifter ökade med 939 miljoner kronor (31,1 procent). Ökningen beror främst på att det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid Migrationsverket för att möta det kraftigt ökade antalet asylsökande. Medelantalet anställda ökade med 1 934 till 8 199 (30,9 procent) jämfört med 2015.
Utgifterna för löner inkl. sociala avgifter från anslag 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade med 626 miljoner kronor (4,1 procent). Under 2016 ökade antalet årsarbetskrafter med 1,0 procent. Det är framför allt civilanställda som har anställts för ökade behov i utredningsverksamheten.
Utgifterna för löner inkl. sociala avgifter från anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings- kostnader ökade med 559 miljoner kronor (9,9 procent). Ökningen beror främst på ökade personalkostnader i anslutning till Arbets- förmedlingens arbete med etableringsuppdraget. Antalet årsarbetskrafter ökade med 696 och uppgår till 13 033 årsarbetskrafter 2016, vilket är en ökning med 5,6 procent.
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 3,7 procent 2016. De största anslagen med omkostnader för konsumtion är anslaget 1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, samt anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Investeringar
Investeringar är utgifter för att anskaffa infra- struktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella till- gångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikat- ioner var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (21 835 miljoner kronor eller 71,7 procent).
160
s. 161 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Kontrollera mot PDF
Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick inve- steringar som finansierades genom anslag till 7 269 miljoner kronor för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, vilket är 23,9 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndig- heternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.129.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Rän- torna uppgick till 0,3 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2016. Anslaget 1:1
Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget stod för 58,4 procent av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget minskade med 20 129 miljoner kronor (92,3 procent) jämfört med 2015. Det beror främst på att Riksgäldskontoret realiserade valutakursvinster år 2016 i stället för valuta- kursförluster som realiserades föregående år. Minskade ränteutgifter på lån i svenska kronor bidrog också till ett lägre utfall.
De finansiella transaktionerna uppgick till 1,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2016 var anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom utgiftsområde 15 Studiestöd och anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2.7 Beställningsbemyndiganden
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2016 var 450 082 miljoner kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2016 uppgick till 342 076 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena blev 108 006 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.
De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, ut- giftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyn- digandebelopp och utestående åtaganden åter- fanns på utgiftsområde 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 7 Internationellt bistånd.
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick skillnaden mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden till 29 887 miljoner kronor. Skillnaden var störst för anslaget 1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur och beror framför allt på att avtalen om med- finansiering har ökat jämfört med tidigare beräkningar och att räntekostnaderna för upptagna lån blev lägre än väntat på grund av den låga marknadsräntan.
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 21 879 miljoner kronor. Huvud- delen av de beslutade bemyndigandena för utgiftsområdet avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020. Det låga utnyttjandet av bemyndigandena beror på att de avser beslut för hela programperioden.
Inom utgiftsområde 7 Internationell bistånd uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndi- gande och utestående åtaganden till 21 594 milj- oner kronor. De största beloppsmässiga skill- naderna inom området avsåg Multilaterala
161
s. 162 Tabell 2.130 Beställningsbemyndiganden 2016 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utvecklingsbanker, fonder och skuldav- skrivningar, Afrika, Forskningssamarbete, Reformsamarbete i Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt Asien.
En specifikation av riksdagen beslutade bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2016 per anslag redovisas i bilaga 3. Beställningsbemyndigande och utnyttjandet per anslag finns under respektive avsnitt för utgifts- områdena. Stora skillnader mellan beslutade bemyndiganden och utfall kommenteras i anslutning till bemyndigandetabellen i respektive avsnitt.
Tabell 2.130 Beställningsbemyndiganden 2016
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Utgiftsområde
bemyndiganden
2016-12-31
1
Rikets styrelse
241
132
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
106
80
4
Rättsväsendet
200
42
5
Internationell samverkan
214
159
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
94 752
84 451
7
Internationellt bistånd
77 020
55 426
8
Migration
185
234
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
2 181
1 277
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
4 257
4 192
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
2 100
504
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
23 733
18 380
15
Studiestöd
4
3
16
Utbildning och
universitetsforskning
37 107
30 177
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
963
647
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
4 610
169
19
Regional tillväxt
7 293
6 310
20
Allmän miljö- och naturvård
4 458
3 423
21
Energi
4 237
2 051
22
Kommunikationer
156 136
126 249
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
27 230
5 351
24
Näringsliv
3 055
2 818
Summa utgiftsområden
450 082
342 076
2.8 Inomstatliga lån
Tabell 2.131 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Låneram
Lån
UO
Inomstatliga lån
2016-12-31
1
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten
100
64
1 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
500
386
2
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
14 300
12 497
2
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing 1
2 915
1 060
2
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler
11 700
10 753
2
Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten
15
7
2 7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används
i verksamheten
2 500
0
6
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskapsverksamhet
300
107
6
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
9
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
100
0
9
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
34
21
Svenska Kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
10 500
4 918
22
Vissa infrastrukturprojekt
44 000
40 706
22 Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför
Riksgäldskontoret
500
0
22 Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan
16 500
14 093
22
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
3 750
0
24
AB Svensk Exportkredits lån i
Riksgäldskontoret för systemet med
statsstöda exportkrediter
125 000
0
Summa
273 030
84 625
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.
162
s. 163 2.9 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
2.9 Övriga krediter
Tabell 2.132 Övriga krediter
Miljoner kronor
Övriga krediter i
Utnyttjad kredit
UO
Riksgäldskontoret
Kredit
2016-12-31
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
2
Investerarskyddet 2
Obegränsad
0
2
Stabilitetsfonden
50 000
0
2
Resolutionsreserven
100 000
0
2
Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser 3
Obegränsad
0
2 Kredit för infriande av kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 4
Obegränsad
0
2
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 5
Obegränsad
0
2
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 6
Obegränsad
0
2
7 AP-fondens kredit på
räntekonto
40
0
2
Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av
nya myndigheter
250
0
2 Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
0
2
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 7
100
0
6
Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital
19 000
6 040
7
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 8
Obegränsad
0
7 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 9
Obegränsad
0
7
Kredit för infriande av Sidas
garantier 10
Obegränsad
0
10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra
länder
140
96
11 Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med
fondandelar
8 000
0
18
Kredit för infriande av
Boverkets garantier 11
Obegränsad
0
24
Exportkreditnämnden
upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för
skadeutbetalning 12
Obegränsad
0
Summa
6 136
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
4 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
5 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
6 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).
7 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
8 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
9 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
10 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
11 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
12 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
163
opaginerad 2.9 Övriga krediter Kontrollera mot PDF
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
s. 167 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoli- derade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
Gällande principer och förutsättningar be- skrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1 Resultaträkning
27 miljarder kronor i överskott
Resultaträkningen för 2016 visar ett överskott på 27 miljarder kronor, vilket är 38 miljarder kronor bättre än 2015.
167
s. 168 Skatteintäkter ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 3.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2016
2015
Intäkter
Skatteintäkter
1
1 235 712
1 138 437
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
2
53 279
51 043
Intäkter av bidrag
3
56 817
46 561
Summa intäkter
1 345 808
1 236 041
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-624 459
-605 513
Transfereringar till företag
4
-50 762
-47 249
Transfereringar till kommuner
4
-276 586
-239 732
Transfereringar till utlandet
4
-61 213
-69 415
Avsättningar till/upplösning av
fonder
5
-14 696
-6 833
Summa transfereringar m.m.
-1 027 716
-968 742
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-125 796
-122 831
Kostnader för lokaler
7
-23 305
-21 105
Vissa garanti- och kreditkostnader
8
-3 503
-1 997
Övriga driftkostnader
9
-89 883
-85 193
Avskrivningar och nedskrivningar
10
-27 724
-27 840
Summa statens egen verksamhet
-270 211
-258 966
Summa kostnader
-1 297 927
-1 227 708
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster
47 881
8 333
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag
11
-10 671
-3 735
Finansiella intäkter och kost-
nader
Nettokostnad för statsskulden
12
-21 253
-21 550
Övriga finansiella intäkter
13
12 686
11 342
Övriga finansiella kostnader
14
-1 237
-4 581
Summa finansiella poster
-9 804
-14 789
ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT
27 406
-10 191
Skatteintäkter ökade
Det starkare resultatet beror på flera faktorer. Skatteintäkterna ökade med 97 miljarder
kronor och bidragsintäkterna med 10 miljarder kronor.
Transfereringskostnaderna ökade med 51 miljarder kronor (se not 4). Resultatet från
andelar i hel- och delägda företag försämrades med 7 miljarder kronor främst på grund av Vattenfalls försämrade resultat. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 11 miljarder kronor.
3.1.1 Intäkter
Diagram 3.1 Statens intäkter
Intäkter av
Finansiella
Intäkter av
intäkter
bidrag
avgifter och
1%
4%
andra
ersättningar
4%
Skatteintäkter
91%
97 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna uppgick till 1 236 miljarder kronor vilket utgjorde 91 procent av statens totala intäkter (se diagram 3.1 Statens intäkter). Statens skatteintäkter ökade med 97 miljarder kronor (8,5 procent) jämfört med 2015. Skatte- intäkterna specificeras närmare i not 1.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
De direkta skatterna, inkomstskatter, ökade med 50 miljarder kronor jämfört med 2015. Statens intäkter ökade med 15 miljarder kronor. En stor del eller ca 10 miljarder kronor förklaras av att reduktionen för ROT-tjänster har sänkts från 50 till 30 procent.
De indirekta skatterna på arbete ökade med 41 miljarder kronor varav 15 miljarder kronor förklaras av att nedsättningen av arbetsgivar- avgifter för unga har avskaffats samt införandet av en särskild löneskatt på inkomster för personer äldre än 65 år. Den återstående intäkts- ökningen på 26 miljarder kronor förklaras av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 2,4 procent mellan åren.
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter utgör inomstatliga transaktioner och har elimi- nerats vid beräkning av skatteintäkterna.
168
s. 169 Lägre intäkter från skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Lägre intäkter från skatt på kapital
Jämfört med 2015 minskade skatt på kapital med 23 miljarder kronor. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och låg kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börs- uppgång och stigande bostadspriser. Men 2016 minskade skatteintäkterna från hushållens ka- pitalvinster med 7,5 miljarder kronor eller 11 procent eftersom de finansiella kapitalvinst- erna 2016 var lägre än 2015. Skatt på företags- vinster minskade med 13,2 miljarder kronor eller 11 procent. Större delen av minskningen för- klaras av en stor engångsvis skatteintäkt från bolag i en koncern 2015. Aktiviteten i ekonomin var fortsatt hög 2016, vilket medförde att företagens vinster bortsett från den tillfälliga intäkten ökat. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är exportföretagens resultat som påverkats positivt av försvagningen av den svenska kronan.
Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 31 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 6,9 procent. Det är bostadsinvesteringarna som bidrar till att den procentuella ökningen är så stor. Bostadsinvesteringarna steg med 19 pro- cent under 2016. Även intäkterna från mer- värdesskatten på konsumtion ökade mer än hushållens konsumtion i löpande priser på grund av sammansättningseffekter. Hushållens kon- sumtion i löpande priser steg med 6,6 procent. I beloppet mervärdesskatt, 406 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 30 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konso- liderade utfallet i statens resultaträkning.
Ökade intäkter från skatt på energi och miljö
Intäkterna från skatt på energi och miljö ökade med 3,8 miljarder kronor. Det beror till stor del på att energiskatterna höjdes vid årsskiftet 2016. Dieselförsäljningen ökade något under 2016. Bensinförsäljningen minskade med 5,6 procent.
Även skatt på vägtrafik ökade
Intäkterna från skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor och ökningen beror på ökad trängselskatt. Trängselskatten i Stockholm har
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
höjts i innerstaden, införts på Essingeleden och maxbeloppet har höjts.
Mer till fonder
Vissa intäkter som förs till fonder redovisas som skatteintäkter och dessa intäkter ökade med 3,6 miljarder kronor. Den nya resolutionsav- giften redovisas här och förklarar en ökning med 3,4 miljarder kronor. Avgifter till Kärnavfalls- fonden ökade med 0,3 miljarder kronor. Avgif- terna betalas av reaktorinnehavarna i förhållande till levererad energi.
Intäkter av andra ersättningar ökade
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 2,2 miljarder kronor.
Exportkreditnämndens återvunna skade- belopp ökade med 0,7 miljarder kronor, mest på grund av betalningar från Iran som i princip reglerat alla fordringar sedan sanktionerna på landet upphävdes. Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på investeringspro- jekt där kommuners anläggningar byggs sam- tidigt som Trafikverkets. Svenska kraftnäts avgifter ökade med 0,4 miljarder kronor, främst för att balans- och frekvensregleringen ökade på grund av högre genomsnittspris för balans- och reglerkraft.
Mer AP-fondsmedel till staten
Bland intäkter av bidrag ökade Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till staten med 6,9 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med nära 18 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 11 miljarder kronor, vilket ökar netto- överföringen till staten.
Intäkterna från EU-bidrag ökade
Intäkter av bidrag från EU visar på återflödet från EU-budgeten och dessa har ökat med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på att EU-programmen i den fleråriga budgetramen 2014–2020 har kommit igång.
169
s. 170 3.1.2 Kostnader Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
3.1.2 Kostnader
Diagram 3.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader 2%
Kostnaden för statens egen verksamhet 21 %
Transfer- eringar 77 %
Av statens kostnader utgjorde 77 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksam- het utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskas i den konsoliderade redo- visningen genom att socialavgifterna på stats- anställdas löner elimineras.
3.1.3 Transfereringar
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till utlandet 6%
Transfereringar till kommuner 27%
Transfereringar
Transfereringar
till hushåll
till företag
62%
5%
Diagrammet ovan visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräken- skapernas indelning. Hushållssektorn är den dominerande mottagaren och tar emot 62 pro- cent av transfereringarna. Transfereringarna till hushåll utgörs bl.a. av ålderspensioner, sjuk- penning, föräldrapenning, barnbidrag och arbets- löshetsersättning. Även bidrag till ideella organisationer, t.ex. inom biståndsområdet, räknas till hushållssektorn. Kommunerna tar emot 27 procent av transfereringarna i former av olika statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de statliga transfereringarna.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive av- sättningar till fonder, uppgick till 1 013 miljarder kronor, vilket är en ökning med 51 miljarder kronor jämfört med 2015.
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom socialförsäk- ringen ökade med 17 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 18 miljarder kronor. Ökningen beror delvis på att antal pensionärer med rätt till inkomstgrundad pension har ökat. Indexeringsreglerna innebar att inkomst- pensionerna och tilläggspensionerna till personer över 65 år räknades upp med 4,2 procent mellan 2015 och 2016. I december 2016 fick 2 100 553 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, 42 986 personer fler än i december 2015.
Premiepensionerna ökade med 1,6 miljarder kronor eller 26 procent. Ett skäl till utbetal- ningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pension- ärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Ytterligare skäl till utbetalnings- ökningen är att börskurserna steg något under 2015, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk vilket medförde kursvinster. Allt detta påverkade uppräkningen av många premiepensioner vid årsskiftet 2015/2016.
Anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 2,1 miljarder kronor. utbetalningarna avgarantipension minskade med 1,6 miljarder kronor. Minskningen beror huvud- sakligen på att inkomstpensionen höjdes medan prisbasbeloppet sänktes något. Garanti- pensionen avräknas mot en höjd inkomst- pension. Nya ålderspensionärer har inkomst- grundad pension i betydligt större utsträckning än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garanti- pension. Detta gör också att utgiften minskar något över tid. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,5 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling.
Sjukpenningtalet ökar långsammare
Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,0 miljarder kronor (6 procent). Under 2016 har ökningen av sjukpenningtalet avtagit dels på grund av att sjukfall kortare än ett år avslutas
170
s. 171 Färre får aktivitets- och sjukersättning Kontrollera mot PDF
tidigare, dels på grund av att inflödet av nya sjukfall inte ökade jämfört med 2015. Sjuk- penningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Mellan 2014 och 2015 ökade sjukpenningtalet med 12 procent. Ökningstakten har därefter minskat och i december 2016 låg sjukpenning- talet på 10,8 dagar vilket är en ökning på endast 3 procent jämfört med december 2015. Ök- ningen av sjukpenningtalet avstannade under 2016 och låg i december på samma nivå som i juli 2016. Kvinnor hade 2016 i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 14,3 jämfört med 7,5.
Antalet personer som fick någon form av sjukpenning ökade från 220 000 i december 2015 till 225 000 i december 2016, vilket motsvarar en ökning på 2 procent. Ökningen var större för kvinnor (3 procent) än för män (2 procent). Antalet personer som fick någon form av rehabi- literingspenning har minskat med 13 procent det senaste året. Den 1 februari 2016 avskaffades den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, vilket ger längre sjukperioder. Andelen psykiatriska dia- gnoser är fortsatt hög. Andelen växer på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser och den långa varaktighet som dessa sjukfall har.
Färre får aktivitets- och sjukersättning
Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1,4 miljarder kronor (3,3 procent). Sjuk- ersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 292 500 personer i december 2016. Det är en minskning med 4,8 procent jämfört med december 2015. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbets- förmågan. Sedan 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjuk- ersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 38 700 personer i december
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2016. Det är en ökning med 2,9 procent jämfört med december 2015.
Statlig assistansersättning betalas nu i efterskott
Kostnader för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Kostnaden minskade med 3,4 miljarder kronor (11,4 procent). Minsk- ningen beror främst på att assistansersättningen betalas i efterskott fr.o.m. den 1 oktober 2016. Genom att betala ut ersättning efter utfört och redovisat arbete kan Försäkringskassan i högre grad betala ut rätt ersättning från början. Minskningen beror också på att färre personer beviljas ersättning. I december 2016 hade 15 691 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,8 procent jämfört med 2015. Antalet timmar per assistansberättigad har dock fortsatt att öka men i mindre omfattning än tidigare. Schablonbeloppet per timme har också ökat.
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,2 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 0,6 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barn- bidrag beror både på att antalet barn och medel- ersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Immigrationen bidrar också till ökningen. Män tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning, men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 27 procent sedan år 2000. Andelen män som tar ut tillfällig föräldra- penning har ökat från 34 till 38 procent under samma period.
Arbetslöshetsersättningen minskade något
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 0,2 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 0,1 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. Arbetslösheten minskade från i genom- snitt 7,5 procent 2015 till 7,0 procent 2016 enligt Arbetsförmedlingens statistik.
Antalet inskrivna som arbetslösa hos Arbets- förmedlingen var 9 000 färre än i december för ett år sedan. Totalt var 372 200 personer in- skrivna som arbetslösa. Bland utrikes födda har arbetslösheten dock ökat. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda ökade med 9,3 procent jämfört med december 2015. För
171
s. 172 Färre får aktivitets- och sjukersättning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
inrikes födda var arbetslösheten 4,8 procent och för utrikes födda 15,8 procent. Fler nyanlända deltar nu i Arbetsförmedlingens etablerings- uppdrag. Under 2016 ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget med i genomsnitt 12 000 personer. Antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18–24 år, minskade med 14,3 procent i december jämfört med föregående år. Av det totala antalet inskrivna var 197 000 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år.
Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning föll från 80 procent 2006 till ca 33 procent 2016. Antalet personer som fick arbetslöshetsersättning har minskat med 8,0 procent under 2016. Andelen sjönk då många nyanlända förstärker de senaste årens trend att fler människor står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed inte uppfyller villkoren för att kunna få a-kassa.
Lönegarantiersättningen ökade
Kostnaden för Lönegarantiersättning ökade med 0,4 miljarder kronor. Det är ersättningar till följd av Stampenkoncernens rekonstruktion som förklarar ökningen.
Minskad kostnad för studiemedel
Kostnaden för studiemedel minskade med 0,2 miljarder kronor vilket beror på att antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå minskade 2016. Återföring av reservationer för förluster i utlåningsverksamheten reducerade kostnaderna med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2015.
Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Etableringsersättning till vissa nyanlända invand- rare ökade med 0,5 miljarder kronor.
Migrationsverkets bidrag till hushåll har under året ökat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlännings- ärenden ökat.
32 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföringen till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Överföringsbeloppet utgör nettot av de av- gifter som överförts till premiepensionssystemet
och de medel som hämtats från systemet för utbetalning av premiepensioner.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 3,5 mil- jarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 2,3 miljarder kronor. Arbets- förmedlingens köp av arbetsmarknadsutbildning minskade med 0,5 miljarder kronor. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning har sjunkit något under 2016 eftersom den i större utsträckning riktas till specifika målgrupper. Överprövningar av ett antal avtal om bl.a. allmänförberedande utbildningar under året har också medfört förseningar. Nystartstöd m.m. till företag ökade med 0,5 miljarder kronor. Naturvårdsverkets stöd till företag för klimat- investeringar ökade med 0,3 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner ökade
De senaste årens ökning av bidragen till kommu- ner har fortsatt.
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 37 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 1 miljard kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt och kommunalekonomisk utjämning
Kommunernas ersättning för ingående mer- värdesskatt ökade med 4,8 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 3,8 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor. Ökningen beror bl.a. på att kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år. Ned- sättning för socialavgifter för unga slopades under 2015.
Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen 2015
Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen 2015. Stödet betalades ut i december 2015 men skulle även täcka kostnader som förväntades uppstå 2016. I statens resultat- räkning redovisas stödet kassamässigt och där-
172
s. 173 Färre får aktivitets- och sjukersättning Kontrollera mot PDF
att höja kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
med i sin helhet på 2015. Det tillfälliga stödet förklarar skillnaden mellan åren.
Kommunersättning för asylmottagande ökade
Satsningar inom skolområdet
Migrationsverkets bidrag till kommuner för
Kommunerna fick 2,2 miljarder kronor i bidrag
integration och migration ökade med 24 mil-
till lärarlöner vilket var en ny satsning 2016.
jarder kronor. Totalt ansökte 28 939 om asyl
Kommunerna
fick
ytterligare
1,2 miljarder
2016. Antalet asylsökande var 162 877 under
kronor för fler anställda i lågstadiet. Statligt stöd
2015 och 81 301 under 2014. Flest sökande
för vuxenutbildning och yrkeshögskoleut-
kommer från Syrien och därefter Afghanistan
bildning ökade med 0,4 miljarder kronor. Max-
och Irak.
taxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader
verksamhet ökade med 0,6 miljarder kronor och
under utgiftsområde 8 Migration ökade med
satsningen på mindre barngrupper i förskolan
20,8 miljarder kronor jämfört med föregående
förklarar ökningen.
år. Migrationsverkets mottagande uppgick under
2016 till 157 376 personer (varav 29 322 ensam-
Mer bidrag till regional kollektivtrafik och ökat
kommande barn och unga). Under 2016 har
bostadsbyggande
111 979
asylärenden
avgjorts att
jämföra
med
Trafikverkets bidrag till primärkommuner och
58 802 under 2015.
landsting till regional kollektivtrafik ökade med
Kommunerna
får
också
kommunersättning
2,0 miljarder
kronor.
Kommunerna
fick
under två år när de tar emot nyanlända med
1,8 miljarder kronor som var ett nytt stöd 2016
uppehållstillstånd. Anslaget 13:2 Kommun-
för ökat bostadsbyggande.
ersättningar
vid
flyktingmottagande
under
utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända
Ökad bemanning inom äldreomsorgen
flyktingars etablering ökade med 3,0 miljarder
Ökad bemanning inom äldreomsorgen under
kronor.
Schablonersättningen
höjdes
den
anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom
1 januari 2016.
äldrepolitiken
ökade
med
1,0 miljard kronor.
Ersättningarna för asylsökande ensam-
Satsningen på ökad bemanning inom äldreom-
kommande barn och unga på UO 8 Migration
sorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet.
ökade med 19 miljarder kronor. Ersättning på
Lägre EU-avgift
UO 13 för ensamkommande barn och unga som
Bland
transfereringar
till
utlandet
minskade
beviljats uppehållstillstånd ökade
med
1,7 milj-
avgiften till EU med 13,1 miljarder kronor. Den
arder kronor. Under 2016 ansökte 2 199 ensam-
BNI-baserade avgiften minskade med 6,2 milj-
kommande barn om asyl. Det var betydligt färre
arder kronor då bl.a. Sveriges rabatt för 2014–
än 2015 då 35 369 ensamkommande barn kom.
2016
fastställdes och
redovisades
2016.
Den
Av
de
asylsökande
ensamkommande barnen
mervärdesskattebaserade avgiften minskade med
kom
30 procent
från Afghanistan, 19 procent
7,6 miljarder kronor. Den
lägre
avgiften
beror
från
Somalia
och 8 procent
från Syrien
2016.
också på EU:s lägre budget från 2014 som i sin
Under 2015 kom 66 procent från Afghanistan.
tur är ett resultat av rådets och parlamentets
Läkemedelsförmånerna ökade
uppgörelse om budgetramen för 2014–2020.
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med
Tullavgiften ökade med 0,7 miljarder kronor då
1,2 miljarder
kronor.
Staten
och
Sveriges
medlemsländerna nu får behålla 20 procent mot
Kommuner och Landsting (SKL) ingick 2016 en
tidigare 25 procent av tullavgiften. EU-avgiften
överenskommelse om statens bidrag till lands-
redovisas här periodiserad till skillnad mot
tingen.
redovisningen på statens budget.
Kostnaden för bistånd och andra internation-
Professionsmiljard och resursförstärkning till
ella bidrag genom Styrelsen för internationellt
landstingen
utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 3,6 mil-
Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och
jarder kronor. Sidas bidrag till humanitära
sjukvård
fick
landstingen
1 miljard kronor i
insatser ökade mest. Även vissa kostnader för
resursförstärkning
och
ytterligare
1 miljard
asylsökande räknas till biståndet.
kronor, den s.k. professionsmiljarden. Syftet är
Migrationsverkets utbetalning av dagersätt-
ning till asylsökande
redovisas i
enlighet
med
173
s. 174 Färre får aktivitets- och sjukersättning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar ökade med 0,7 miljarder kronor.
Större avsättningar till fonder
Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade med 4,0 miljarder kronor. Den steg kraftigt jämfört med 2015, då marknadsvärderingen av tillgångar påverkade fonden negativt. Avsättningen för 2016 inkluderar en värdeökning med 1,8 miljarder kronor. Avsättningen till den nya Resolutionsreserven för banksektorn innebar en ökning med 3,4 miljarder kronor.
3.1.4 Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade
Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 270 miljarder kronor 2016. Det är en ökning med 11,2 miljarder kronor jämfört med 2015.
Lönekostnaderna ökade med 4,2 procent
Statens
personalkostnader
ökade
med
3,0 miljarder
kronor. Lönekostnader inklusive
lagstadgade
arbetsgivaravgifter
ökade
med
5,3 miljarder
kronor eller 4,2 procent.
Polis-
myndigheten och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna. Migrationsverkets löne- kostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på det stora antalet asylsökande. Detta har medfört ett accelererat behov av ökade personal- resurser, särskilt inom den operativa verksam- heten. Antalet anställda ökade med 1 934 personer från föregående år. Störst ökning av antal anställda fanns hos Migrationsverket. Stockholms universitets lönekostnader ökade med 8,8 procent vilket främst beror på ett ökat antal anställda samt den årliga lönerevisionen. Ökade lönekostnaderna på Arbetsförmedlingen,
8,1 procent,
beror
på
ökade satsningar
inom
etableringsuppdraget.
Pensionskostnaderna
minskade
med
0,9 miljarder kronor
eller
3,9 procent.
Statens
tjänstepensionsåtagande
redovisas till stor del av Statens tjänste- pensionsverk (SPV). Kostnaden sjönk bl.a. till följd av basbeloppssänkning.
Lokalkostnaderna ökade
Statens lokalkostnader ökade med 2,2 miljarder kronor. Migrationsverket har de största lokal- kostnaderna och de ökade med 1,9 miljarder
kronor. Till största delen gäller ökningen lokal- hyra för asylsökandes boenden. I slutet på år 2015 och i början av år 2016 upphandlades fler tillfälliga anläggningsboenden för att klara av det stora antalet asylsökande. Dessa boenden planerar Migrationsverket att successivt avveckla i takt med att behovet minskar.
Övriga driftkostnader
Övriga driftkostnader ökade med 4,7 miljarder kronor. Driftkostnaderna vid Försvarsmaktens ökade mest och det beror på ökade kostnader för reparation och underhåll av materiel och anläggningar. Svenska kraftnäts driftkostnader ökade då den lagrade energin i vattenreservoaren minskade. Driftkostnaderna vid Trafikverket minskade däremot under året.
Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 1,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens (EKN:s) kostnader för skadeersättningar och förändring av reservering för skador ökade med drygt 2,5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets kostnader minskade däremot med knappt 1 miljard kronor.
3.1.5 Försämrat resultat i statliga företag
Resultatet från andelar i hel- och delägda företag försämrades med 6,9 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bo- lagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.
Vattenfalls resultat försämrades med 9,7 miljarder kronor till en förlust på 26 milj- arder kronor. Försämringen avser främst avvecklad verksamhet vars förlust ökat med
9,2 miljarder
kronor
till 24 miljarder kronor.
Resultatet belastades
med
nedskrivningar på
12 miljarder
kronor,
en
minskning med
9,2 miljarder kronor från föregående år och avser anläggningar i Tyskland och Nederländerna. Årets avsättningar uppgår till 8,2 miljarder kronor, varav 5,6 miljarder kronor avser kärnkraftsverksamheten i Tyskland inför den beslutade avvecklingen och 2,1 miljarder kronor avser kärnkraftsverksamheten i Sverige. Före- gående år gjordes avsättningar på 3,5 miljarder kronor.
174
s. 175 Färre får aktivitets- och sjukersättning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
3.1.6 Oförändrad nettokostnad för statsskulden
Under 2016 uppgick nettokostnaden för stats- skulden till 21 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden var nästan oförändrad jämfört med föregående år. Positiv påverkan från ökade överkurser med 1,5 miljarder kronor och
minskade
negativa
kursförändringar
med
1,7 miljarder
kronor
uppvägde den
negativa
effekten av
ökade
valutakursförluster
med
2,6 miljarder
kronor.
Den negativa
effekten
uppstår när kronan försvagas mot lånevalutan under lånets löptid.
Finansiella intäkter och kostnader
Övriga finansiella intäkter ökade med 1,3 miljarder kronor främst beroende på värde- förändring av finansiella instrument. Övriga finansiella kostnader minskade med 3,3 miljarder kronor även det främst på grund av värdeföränd- ring på finansiella instrument.
3.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2016
175
s. 176 TILLGÅNGAR Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 3.2 Balansräkning
Fordringar
Miljoner kronor
Kundfordringar
34
8 583
9 151
TILLGÅNGAR
Övriga fordringar
35
112 598
112 143
Not
2016-12-31
2015-12-31
Summa fordringar
121 181
121 294
Anläggningstillgångar
Periodavgränsningsposter
Immateriella anläggnings-
Förutbetalda kostnader
36
17 858
20 165
tillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
15
7 684
7 459
Upplupna bidragsintäkter
37
3 755
2 511
Rättigheter och andra immateriella
Övriga upplupna intäkter
38
54 911
44 215
anläggningstillgångar
16
1 332
923
Summa periodavgränsningsposter
76 524
66 891
Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar
17
-
0
Summa immateriella an-
Kortfristiga placeringar
läggningstillgångar
9 016
8 382
Värdepapper och andelar
39
22 279
2 800
Materiella anläggningstillgångar
Summa kortfristiga placeringar
22 279
2 800
Statliga väganläggningar
18
138 968
136 232
Kassa och bank
40
10 056
7 298
Statliga järnvägsanläggningar
19
146 185
143 287
SUMMA TILLGÅNGAR
1 601 514
1 554 743
Byggnader, mark och annan fast
KAPITAL OCH SKULDER
egendom
20
39 384
39 723
Not
2016-12-31
2015-12-31
Förbättringsutgifter på annans
Nettoförmögenhet
41
-405 203
-421 795
fastighet
21
5 271
4 898
Fonder
42
168 456
153 838
Maskiner, inventarier,
Avsättningar
installationer m.m.
22
35 811
32 814
Pågående nyanläggningar
23
83 985
78 191
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser
43
233 091
227 871
Beredskapstillgångar
24
97 837
95 280
Övriga avsättningar
44
16 624
15 108
Förskott avseende materiella
Summa avsättningar
249 715
242 979
anläggningstillgångar
25
4 934
4 965
Summa materiella
Statsskulden
anläggningstillgångar
552 375
535 390
Lån i svenska kronor
878 771
941 501
Finansiella
Lån i utländsk valuta
413 189
410 791
anläggningstillgångar
Summa statsskulden
45
1 291 960
1 352 292
Andelar i hel- och delägda företag
26
296 581
327 779
Andra långfristiga värdepap-
Skulder m.m.
persinnehav
27
50 595
43 849
Långfristiga skulder
46
3 365
3 349
Långfristiga fordringar
28
4 335
4 749
Leverantörsskulder
47
19 957
19 135
Summa finansiella anlägg-
Övriga kortfristiga skulder
48
176 966
122 535
ningstillgångar
351 511
376 377
Summa anläggningstillgångar
912 902
920 149
Depositioner
49
1 091
1 241
Förskott från uppdragsgivare
50
Utlåning
29
455 779
433 805
och kunder
172
162
Summa skulder m.m.
201 551
146 422
Varulager m.m.
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
51
38 624
30 856
Varulager och förråd
30
1 762
1 676
Oförbrukade bidrag
52
11 399
10 189
Pågående arbeten
31
862
637
Övriga förutbetalda intäkter
53
45 012
39 962
Fastigheter
32
160
163
Summa periodavgränsnings-
Förskott till leverantörer
33
9
30
poster
95 035
81 007
Summa varulager m.m.
2 793
2 506
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
1 601 514
1 554 743
Garantiförbindelser
54
1 799 712
1 677 079
Övriga ansvarsförbindelser
55
47 016
21 461
176
s. 177 3.2.1 Nettoförmögenheten förbättrades i beredskapslagret till ett värde av 1 miljard Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
3.2.1 Nettoförmögenheten förbättrades i beredskapslagret till ett värde av 1 miljard
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoför- mögenheten och motsvarar i huvudsak statens budgets ackumulerade underskott över åren. Vid
utgången av
2016
var
nettoförmögenhet-
en -405 miljarder kronor, dvs. staten
hade en
nettoskuld.
Det är
en
förbättring
med
17 miljarder
kronor
jämfört med
2015
då
nettoförmögenheten var -422 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på
balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:
Mdkr
Ökning av tillgångar
47
Ökning av skulder
-8
Ökning av avsättningar
-7
Ökning av fonder
-15
Summa
17
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Mdkr
Årets överskott enligt resultaträkningen
27
Värdeförändring av aktier och andelar
-10
Utjämningspost vid eliminering av statspapper
-2
Invärdering av beredskapsvaror
1
Summa
17
Förändringen av nettoförmögenheten orsakades dels av årets överskott i resultaträkningen på 27 miljarder kronor, dels från påverkan av enstaka transaktioner som förändrade tillgångars eller skulders värde utan att de redovisades över resultaträkningen. En återkommande förkla- ringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2016 uppgick dessa effekter till -10 miljarder kronor. Vid eliminering av myndigheters innehav av inomstatliga värde- papper värderade till marknadsvärde mot Riksgäldskontorets motsvarande skuld förs mellanskillnaden till nettoförmögenheten. För 2016 uppgick förändringen av mellanskillnaden till 2 miljarder kronor. Försvarsmakten in- värderade beredskapsvaror anskaffade tidigare år
kronor.
3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2016 ökade de totala till- gångarna med 47 miljarder kronor till 1 602 miljarder kronor.
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 17 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara 2016 var 7,8 miljarder kronor. Bland färdigställda projekt ingår t.ex. väg 288 Jälla–Hov, E4 Trafikplats Rosersberg, väg 395 Junosuando–Svappavaara och E4 Södertälje– Hallunda.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara 2016 var 7,4 miljarder kronor. I objekt som fär- digställts ingår bl.a. spårupprustning av sträckan Emmaboda–Karlskrona, kapacitetsförstärkning på Nynäsbanan och spårbyte på sträckan Långsele–Anundsjö.
Stora pågående nyanläggningar
Årets
investeringar
uppgick
totalt
till
27 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 22 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora järnvägs- och vägprojekt som t.ex. Citybanan, Tomteboda–Kallhäll samt E4 Förbifart Stockholm och Västsvenska väg- paket. Affärsverket Svenska kraftnät har investerat 1,3 miljarder kronor under 2016. Investeringar görs fortsatt i SydVästlänken, NordBalt och Stockholms Ström. Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt värda 16 miljarder kronor.
Maskiner, inventarier, installationer
Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 3,0 miljarder kronor. Årets investeringar var 4,3 miljarder kronor. Bland annat investerade Polismyndigheten 0,6 miljarder kronor i fordon och kommunikationsutrustning.
Beredskapslagren ökade
Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 8,8 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,2 miljarder kronor under 2016. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling av stridsflygplan JAS 39E och an- skaffning av ubåtar, helikoptrar och artilleripjäs
177
s. 178 Värdet på Vattenfall minskade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Archer. Under året utrangerade Försvarsmakten beredskapsinventarier om 0,7 miljarder kronor för bl.a. JAS 39 D och helikoptrar. Beredskaps- lagrets värde ökade med 1,7 miljarder kronor under året. Ökningen beror främst på att Försvarsmakten invärderat beredskapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lager- värdena.
Värdet på Vattenfall minskade
De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 25 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag minskade med 31 miljarder kronor medan andra långfristiga värdepappers- innehav ökade med 6,7 miljarder kronor.
Vattenfalls andelsvärde minskade med 36 milj- arder kronor, vilket främst förklaras av årets förlust på 26 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på -9,4 milj- arder kronor. Främst består posterna av negativa effekter av kassaflödessäkringar på 15 miljarder kronor, negativa omvärderingar relaterade till pensionsskulden på 1,7 miljarder kronor, positiv inkomstskatt på övriga poster om 4,5 miljarder kronor och ägarförändringar i koncernföretag med 0,9 miljarder kronor i positiv påverkan. Akademiska hus har ökat med 3,9 miljarder kronor, vilket beror på en ökning med årets resultat på 5,2 miljarder kronor och en minskning med 1,3 miljarder kronor i utdelning.
Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med 6,7 miljarder kronor vilket beror på att Kärnavfallsfonden och EKN investerat i obligationer.
Statens lån till Riksbanken ökade
Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 16 miljarder kronor. Riksgälds- kontoret redovisar 269 miljarder kronor eller 59 procent av statens utlåningsfordringar. De består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade till följd av att kronan försvagades mot både dollarn och euron.
CSN:s fordringar ökade
CSN:s utlåningsfordran ökade med 6,0 miljarder kronor och uppgick till 186 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av lånefordran beror på att ny- utlåningen var större än amorteringarna.
Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar ökade netto med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredo- visning ökade fordran med 17 miljarder kronor.
Skattekontot förklarar minskade kortfristiga fordringar
Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 15 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Mer än hälften av minskningen gäller fordran som avser rut- och rotavdrag. Föregående år fanns en fordran på kommuner och landsting för slutavräkning av kommunalskatt. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren och vid utgången av 2016 hade Skatteverket i stället en skuld till kommuner och landsting.
Lägre EU-avgift
Förutbetalda kostnader minskade med 2,3 miljarder kronor netto. Skatteverket redo- visade ökade förutbetalda kostnader då Sverige debiterats för hög mervärdesskattebaserad EU- avgift på 7,7 miljarder kronor för åren 2014– 2016. Beloppet avräknas 2017. Omvänt minskade Kammarkollegiets förutbetalda kost- nader för EU-avgifter m.m. med 5,7 miljarder kronor.
Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter
Periodisering av skatter är mellanskillnaden mellan de debiterade skatterna och de skatte- intäkter som beräknas i samband med upp- rättande av årsredovisningen för staten. När en ökning av upplupna intäkter redovisas innebär det att de periodiserade intäkterna är högre än de debiterade skatter som Skatteverket redovisat. Upplupna skatteintäkter ökade med 11 miljarder kronor och posten upplupna intäkter totalt ökade också med 11 miljarder kronor.
Värdepapper och andelar ökade
Värdepapper och andelar ökade med 19 miljarder kronor och ökningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskuldsförvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid boksluts- tidpunkten.
178
s. 179 Värdet på Vattenfall minskade Kontrollera mot PDF
Fonderna ökade
Fonder ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2015. Under året har Stabilitetsfondens behållning minskat med 16 miljarder kronor. Det beror på att medel överförts till den nya fonden Resolutionsreserven som uppgår till 22 miljarder kronor 2016. Kärnavfallsfonden ökade med 5,3 miljarder kronor och Insättnings- garantifonden med 2,9 miljarder kronor under året.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för pensioner och liknande för- pliktelser ökade med 5,2 miljarder kronor, varav avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 4,6 miljarder kronor. Ökningen är ett netto av bl.a. utbetalda pensioner, nyintjänande och förändrade antaganden.
Övriga avsättningar ökade med 1,5 miljarder kronor. EKN:s avsättningar för risker i garanti- engagemang ökade med 1,9 miljarder kronor. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2016 uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor.
Statsskulden minskade
Statsskulden minskade med 60 miljarder kronor och uppgick vid 2016 års utgång till 1 292 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 63 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 2,4 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2016 var positivt med 85 miljarder kronor.
Skattekontot och affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder ökade med 54 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets kontoöverskott på skattekontot har ökat med 30 miljarder kronor. En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kapital- placeringar på kontot och kompletterings- inbetalningar för att täcka den slutliga skatten, som avräknas först 2017.
Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- redovisning ökade de kortfristiga skulderna med 21 miljarder kronor. Motsvarande effekt före- kommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Migrationsverkets upplupna kostnader ökade
Migrationsverket redovisar en ökning av upp- lupna kostnader med 6,4 miljarder kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 5,0 miljarder kronor och skolkostnader och organiserad verksamhet med 1,4 miljarder kronor.
Ökade förutbetalda intäkter
Övriga förutbetalda intäkter ökade med 5,0 miljarder kronor. Ökningen gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid
3.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
179
s. 180 Värdet på Vattenfall minskade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 3.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2016
2015
Statens verksamhet
Skatter
56
1 271 456
1 108 686
Avgifter och andra ersättningar
57
65 567
70 136
Intäkter av bidrag
56 817
46 561
Summa justerade intäkter
1 393 840
1 225 383
Transfereringar
58
-1 013 076
-960 856
Statens egen verksamhet
59
-235 064
-216 825
Summa justerade kostnader
-1 248 140
-1 177 681
Justeringar till betalningar
60
-7 018
19 820
Saldo statens verksamhet
138 682
67 522
Investeringar
Finansiella investeringar
-6 419
-3 398
Materiella investeringar
-42 719
-42 415
Immateriella investeringar
- 2 943
- 2 848
Summa investeringsutgifter
61
-52 081
-48 661
Försäljning av anläggnings-
tillgångar
1 031
684
Summa investeringsverksamhet
-51 050
-47 977
Utlåning
62
Nyutlåning
-32 493
-28 532
Amorteringar
12 236
12 150
Summa nettoutlåning
-20 257
-16 382
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
63
-11 805
-27 531
Övrigt finansiellt netto
64
9 391
9 183
Justeringar till betalningar
65
6 747
7 566
Summa finansiella aktiviteter
4 333
-10 782
Totalt
71 708
-7 619
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden
-60 332
5 657
Orealiserade valutakurs-
förändringar
-11 376
1 962
Totalt
-71 708
7 619
skatter var 163 miljarder kronor högre, medan utbetalningarna av transfereringar ökade med 52 miljarder kronor och statens egen verksamhet med 18 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder som redovisas under posten Justeringar till betalningar har netto påverkat kassaflödet negativt med 7 miljarder kronor där den största förändringen mot före- gående år rör Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar.
3.3.2 Finansiella investeringar blev högre
Investeringsverksamheten gav ett negativt kassa- flöde med 51 miljarder kronor vilket är något mer än föregående år. Investeringsutgifterna under 2016 uppgick till 52 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 3 miljarder kronor hänförligt till framför allt finansiella investe- ringar hos Kärnavfallsfonden och EKN.
Bland de materiella investeringarna har investeringar i väganläggningar ökat med 1,7 miljarder kronor medan investeringar i järn- vägsanläggningar har minskat med 1,4 miljarder kronor.
3.3.3 Statens nettoutlåning var högre än 2015
Statens nettoutlåning, skillnaden mellan årets nyutlåning och årets erhållna amorteringar, upp- gick till drygt 20 miljarder kronor vilket är en ökning med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2015. Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken uppgick till 14 miljarder kronor som berodde på valutakursförändringar. Amortering- arna var i stort sett oförändrade.
3.3.4 Kassaflödet från finansiella aktiviteter förbättrades
3.3.1 Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksam- het, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, var positivt med 139 miljarder kronor 2016, vilket netto är 71 miljarder kronor högre än föregående år. Skillnaden beror främst på att kassaflödet från
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett positivt kassaflöde med 4 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 15 miljarder kronor. Framför allt har realiserade valutakursföränd- ringar påverkat posten positivt jämfört med 2015.
180
s. 181 3.3.5 Statens lån minskade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
3.3.5 Statens lån minskade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning har minskat med nära 72 miljarder kronor under 2016, vilket innebär att staten gjort en netto- amortering av sina lån. Statsskulden minskade däremot med 60 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar i upplåningsverksam- heten har ökat statsskulden med 11 miljarder kronor som inte påverkat statens kassaflöde.
3.3.6 Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I tabell 3.4 visas sambandet mellan resultat- räkningen och saldot i statens budget 2016. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultat- räkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsana- lysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2016
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott
27 406
Justeringar för poster som ej medför betalningar
68 023
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder
35 298
Övriga transaktioner som påverkar betalningar
-59 019
Finansieringsanalysens saldo
71 708
Justeringar hänförbara till statsskulden
13 593
varav Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga
placeringar
19 997
varav Förändring av inomstatliga innehav av värdepapper,
skuldkorrigeringar samt övriga poster
-6 404
Statens budgetsaldo
85 301
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 68 miljarder kronor och består av avskrivningar och ned- skrivningar med 28 miljarder kronor och
avsättningar och fondering med 21 miljarder kronor och till detta kommer orealiserade valutakursförändringar med 9 miljarder kronor samt realisationsförluster med knappt 1 miljard kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen negativt tillkommer med nära 11 miljarder kronor medan marknadsvärdesförändringar på värdepapper avgår med 2 miljarder kronor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Nettofordringarna för skatter har minskat med ca 36 miljarder kronor beroende på att nettot av betalda skatter är högre än skatte- intäkterna enligt resultaträkningen. Hos Riksgäldskontoret har fordringarna minskat och skulderna ökat i statsskuldsförvaltningen, vilket ger en positiv påverkan med nästan 7 miljarder kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar och skulder ger en negativ påverkan på likvida medel med 7 miljarder kronor. Den samman- lagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder gav därmed ett positivt kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med 35 mil- jarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar är främst investeringar som gav ett utflöde av likvida medel på 51 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med drygt 20 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 12 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa transaktioner var ett negativt kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med 59 mil- jarder kronor.
3.3.7 Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde med knappt 72 miljarder kronor, vilket är drygt 13 miljarder kronor mindre än saldot i statens budget som var positivt med 85 miljarder kronor. En minskad nettoupplåning innebär att staten har gjort en nettoamortering av sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transakt- ioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande
181
s. 182 perioder, t.ex. förändringar av kortfristiga placeringar. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
perioder, t.ex. förändringar av kortfristiga placeringar.
Riksgäldskontoret har ökat sina kortfristiga placeringar med 20 miljarder kronor. Skillnaden i övrigt beror bl.a. på poster som har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Det gäller bl.a. effekterna av Riksgäldskontorets affärsdags- redovisning, förändring av myndigheters innehav av statspapper samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget påverkat statsskulden med drygt 6 miljarder kronor.
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203), och grundas på de statliga myndig- heternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
internationella redovisningsstandarder för of- fentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksam- het i Sverige eller så saknas vägledning i inter- nationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden
3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden
balansräkning
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.
De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om års- redovisning och budgetunderlag reglerar grund- läggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisnings- principerna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassi- ficeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga.
Ibland redovisas nya företeelser i årsredo- visningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av
sammanfalla med utbetalningen. Kostnaden periodiseras endast när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Skatter
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskatt- ningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskatt- ningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartemen- tet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräknings- metod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
182
s. 183 perioder, t.ex. förändringar av kortfristiga placeringar. Kontrollera mot PDF
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvud- kategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- ningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i årsredovisningen för staten.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Avgränsningar av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansie- ringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupp- låning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP- fonden omfattas inte av resultat- och balans- räkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredo- visningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balans- räkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
183
s. 184 Gemensam brytdag Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksam- hetens särart, genom dispens, särskilt regerings- beslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikel- ser förekommer dock i mycket liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaff- ningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anlägg- ningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den för- väntade nyttjandeperioden för respektive till- gång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.
Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större an- läggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndig-
hetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskriv- ningstider eller komponentavskrivning.
För statliga väganläggningar tillämpas diffe- rentierade avskrivningstider på mellan 10 och 95 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flyg- plan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- inventarier. För övriga beredskapsvaror – bered- skapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.
Utlåning
Lånefordringar redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde med tillämpning av effektivränte- metoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där staten inte tar ut en ränta som mot- svarar statens kostnader, värderas till nuvärdet av framtida betalningar.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapital- andelsmetoden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde.
184
s. 185 Gemensam brytdag Kontrollera mot PDF
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten jämfört med myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan SPV redovisar kost- naderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen. Se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redo- visas på ett enhetligt sätt.
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till över- vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsred- ovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst EKN, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrappor- teringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter av- gränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i national- räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatte- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis:
– som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruks- avgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för press, radio och tv),
– som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfalls- fondens avgifter),
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
– som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade över- skott som Kammarkollegiet redovisar), eller
– enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar).
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndig- hetens resultaträkning (främst Statens jord- bruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
Från och med 2016 gäller att en anläggnings- tillgång ska delas upp på komponenter om den består av delar med väsentliga värden som förbrukas i olika takt. Varje komponent ska skrivas av utifrån sin förväntade nyttjandeperiod. Det bokförda värdet på de anläggningstillgångar som fanns i myndighetens redovisning den 31 december 2015 behöver inte delas upp på komponenter om det medför väsentliga kostnader i förhållande till mervärdet av tillämp- ningen. Detta har medfört att införande av komponentredovisning hos myndigheterna inte har lett till några förändrade jämförelsetal.
Affärer med återköpsavtal (repor) som används i Kärnavfallsfondens och Insättnings- garantifondens verksamhet nettoredovisas per motpart fr.o.m. 2016. Reporna har tidigare redovisats brutto i årsredovisningen för staten. Ekonomistyrningsverket bedömer att de repor med återköpsavtal som i dag används inte har en riskexponering som motiverar en brutto- redovisning av fordringar och skulder. Det är mer relevant att visa nettoexponeringen per motpart i balansräkningen. Med anledning av den ändrade redovisningsprincipen har jämförel- setalen för 2015 justerats. Detta har påverkat posterna Övriga kortfristiga fordringar och Övriga kortfristiga skulder som båda har minskat med 55,3 miljarder kronor.
185
s. 186 Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovis- ningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upp- lysningar, ändras jämförelsetalen även i års- redovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
Jämförelsetalen för Ansvarsförbindelser har minskat med 27,3 miljarder kronor då EKN och Sida inte längre redovisar garantiutfästelser som ansvarsförbindelser. Ändringen föranleds av att Ekonomistyrningsverket under 2016 på rege- ringens uppdrag har utrett statliga garantier och lämnat rapporten En mer överskådlig och enhetlig redovisning av garantier och utlåning (ESV 2016:60). En av slutsatserna i rapporten var att garantiutfästelser inte ska redovisas som ansvarsförbindelser, om myndigheten räknar med att kunna finansiera garantiutfästelserna med avgifter.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.
Andra justeringar av jämförelsetal
Från och med 2016 tas Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utveck- lingsbanker upp på ett mer fullständigt sätt. Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag utrett historiska anskaffningsvärden och redovisat resultatet i rapporten Värdet av ägarandelarna i investeringsbanker och utveck- lingsbanker (ESV 2016:58).
De kompletterade och rättade värdena redovisas av Kammarkollegiet och Sida. Utred- ningen ledde till att värdet på balansposten Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med netto 861 miljoner kronor per den 31 december 2015. Jämförelsetalen för 2015 har korrigerats med detta belopp. I samband med den justeringen har även jämförelsetalen korrigerats för kapitaltillskott till utvecklings- banker som gjordes under 2015. Det medför att
Transfereringar till utlandet har minskat med 149 miljoner kronor samtidigt som detta belopp ingår i ökningen av tillgångarnas värde. Under 2016 har ytterligare kapital tillskjutits till några av de berörda bankerna (se not 27).
Jämförelsetalen för Andelar i hel- och delägda företag har justerats ned med 749 miljoner kronor jämfört med årsredovisningen för staten 2015. Orsaken till justeringen är att Kammarkollegiet i sin årsredovisning 2015 inte beaktat utgivna preferensaktier vid beräkning av statens andel i SAS AB. Detta medförde att andelarna var för högt värderade.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden som redovisas av Riksgäldskontoret har rättats på grund av ett fel i marknadsvärderingen av fondens tillgångar under 2015. Jämförelsetalen för 2015 har rättats. Rättelserna innebär i balansräkningen att Upplupna kostnader har minskat med 894 miljoner kronor, Övriga upplupna intäkter har ökat med 101 miljoner kronor och Fonder har ökat med 793 miljoner kronor. I resultaträkningen har Övriga finansiella intäkter ökat med 793 miljoner kronor och Avsättning till fonder har ökat med samma belopp, vilket innebär att Årets underskott för 2015 inte har påverkats.
Övriga kortfristiga skulder har justerats upp med 431 miljoner kronor på grund av att EKN har återbetalningsskyldighet om garantitagare säger upp garantin under garantins löptid. Posten Kundfordringar har justerats ned med 67 miljoner kronor för en fordran som EKN har på staten.
Jämförelsetalen för Upplupna kostnader har justerats ned med 396 miljoner kronor vilket avser Lantmäteriets skuld att leverera in stämpelskatt till staten.
Påverkan på jämförelsetalen för årets under- skott 2015 sammanfattas nedan:
Miljoner kronor
Årets underskott i resultaträkningen i
Årsredovisningen för staten 2015
-10 340
Justering, Transfereringar till utlandet
149
Årets underskott i resultaträkningen enligt jämförelse -
kolumnen i Årsredovisningen för staten 2016
-10 191
186
s. 187 Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Kontrollera mot PDF
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastig- heterna inte betraktas som en anläggnings- tillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i års- redovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förordning nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tilläm- pas, tas upp under andra poster i balans- räkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- visningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 4 Utvecklingen av statsskulden).
Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in- gående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensions- systemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifts- intäkter som ska föras till inkomstpensions- systemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens
187
s. 188 Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
skatteintäkter. Bland utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premie- pensioner.
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydlig- gjorts.
Överföringar till och från pensionssystemet
AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredo- visningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensions- systemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensions- systemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellan- skillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar an- ställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensions- rörelsen för anställda i de konsoliderade myndig- heterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.
Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och sättas på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden.
SPV ändrade 2013 redovisningen när det gäller förändring av antaganden om ränta i de försäkringstekniska grunderna (grundränta, brutto). Vid antagande om ränta tar SPV hänsyn till Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder. Tidigare hade SPV låtit ränteförändringar i tryggandegrunderna slå igenom med högst 0,20 procentenheter per år i SPV:s grunder för beräkning av pensionsavsättningen. Sedan 2013 tillämpar inte längre SPV den begränsningen. Detta beror bl.a. på att SPV fått regeringens tillstånd att förändra försäkringsrörelsens avkastningsmodell, så att tillgångar och skulder följer varandra vid ändring av grundräntan. Den tekniska lösning med vissa statsinterna transaktioner som SPV tillämpar i sin redo- visning, som bl.a. innebär att avkastning som redovisas i försäkringsrörelsen matchas mot
188
s. 189 Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan. Kontrollera mot PDF
kostnader, medför ingen resultatpåverkan på myndighetsnivå när räntan förändras kraftigt.
I årsredovisningen för staten skulle det dock bli en stor resultatpåverkan och stora fluktuat- ioner mellan åren om samma grundränta som Finansinspektionens tryggandegrunder tillämpa- des, eftersom de statsinterna transaktionerna elimineras. I avvaktan på utveckling av nya internationella redovisningsstandarder om redovisning av tjänstepensionsskulder har Ekonomistyrningsverket tagit ställning till att fortsätta tillåta högst 0,20 procentenheter av förändringen i antagandet om grundränta slå igenom per år. Detta bedöms ge en mer rättvisande bild av statens långsiktiga pensions- åtagande och därmed tillämpas samma principer som de senaste åren i årsredovisningen för staten. Detta medför att pensionsskulden 2016 är 23,8 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i SPV:s årsredovisning. De beräkningsgrunder som SPV:s styrelse fastställer för affärsverken och de grunder som Riksdags- förvaltningen tillämpar skiljer sig från SPV:s beräkningsgrunder för statens pensionsrörelse. I årsredovisningen för staten har därför affärs- verkens och Riksdagsförvaltningens pensions- skuld räknats om enligt principen ovan, dvs. att högst 0,20 procentenheter av förändringen i antagande om grundränta får slå igenom per år. Detta medför att den totala pensionsskulden för Riksdagsförvaltningen och affärsverken är 2,2 miljarder kronor lägre i årsredovisningen för staten än i myndigheternas egna årsredo- visningar.
Vid beräkning av pensionsskulden för tjänstepensionsförmåner (livförsäkringsavsätt- ningar) har följande antaganden beslutats av SPV:s styrelse:
– Antaganden om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggande- grunder. Per den 31 december 2016 är
bruttoräntan 0,00 procent (0,80 procent 2015). I årsredovisningen för staten används emellertid bruttoräntan 0,70 pro- cent (0,90 procent 2015) med hänvisning till resonemanget ovan.
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 pro- cent för att täcka kostnader för framtida
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkast- ningsskatt görs vid beräkning av de för- säkringstekniska avsättningarna. Antagan- den om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön.
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar
Centrala studiestödsnämnden (CSN) värderar utestående lånefordringar med avdrag för reservation på grund av osäkerhet. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna osäkra fordringar för lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån samt återkrav av dessa låne- typer. Beräkningsmodellen innehåller också uppsagda lån för de tre lånetyperna samt återkrav av studiehjälp och rekryteringsbidrag. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av osäkerheten i CSN:s låne- fordringar utgår i huvudsak från en individ- baserad beräkningsmodell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
– Reservation utifrån de personer som missköter sina betalningar.
– Reservation utifrån de trygghetsregler som finns vid återbetalning.
– Reservation utifrån framtida förluster på grund av dödsfall.
Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betal- ningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsför- mågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjlig- heter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekono- miska förutsättningar och skuldens storlek. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolik- heten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och ålders- specifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
189
s. 190 Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Över- föringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer skulle i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultat- räkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutionsreserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om förebyggande statligt stöd. Fonden har minskat och uppgick vid utgången av 2016 till 40 miljarder kronor.
Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret
Från och med 2016 gäller lagen (2015:1016) om resolution som innebär att ett resolutions- förfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolut- ionsreserven uppgick vid utgången av 2016 till 22 miljarder kronor.
Skuld till Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret redovisar en skuld till Rund- radiorörelsen på 363 miljoner kronor för distributionsmedel. Riksgäldskontorets skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom den är intern i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.
Reglering av Sveriges EU-avgift för innevarande budgetram för 2014-2020
Medlemsstaternas avgifter till EU fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Efter att alla medlemsstater i september 2016 ratificerat beslutet och beslutet trätt ikraft den 1 oktober 2016 pågick EU:s budgethantering till slutet av året. Nettoeffekterna av rådets beslut avräknas först 2017 men har i årsredovisningen för staten periodiserats till 2016. Beloppet bestod av både minskningar och ökningar av avgiften och uppgick netto till 9,8 miljarder kronor. I balans- räkningen redovisas 10,7 miljarder kronor bland Förutbetalda kostnader och 0,8 miljarder kronor åt motsatt håll bland Upplupna kostnader.
Föregående år redovisades en förskottsbetal- ning av 2016 års EU-avgift med 6,7 miljarder kronor bland Förutbetalda kostnader.
Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen brutto- redovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i års- redovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatte- intäkter och transfereringar är högre i resultat- räkningen än i statens budget (se not 1 och 4).
Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen
Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt mot- svaras dessa av avsättningar till Kärnavfalls- fonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.
190
s. 191 levererade för tidiga insatser i sådana projekt innan ERU kunde utfärdas. Kontrollera mot PDF
I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balans- räkningen däremot, elimineras det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.
Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet
Sverige befinner sig för närvarande i den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013–2020). Avräkning för perioden kommer att ske efter 2020 då de totala utsläppen under perioden ska avräknas mot den tilldelade mängden utsläpp. De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD).
Enheter för den tilldelade mängden (AAU) under den andra åtagandeperioden är ännu inte utfärdade. Alla enheter tillhörande den första åtagandeperioden är sedan tidigare annullerade.
Inom ramen för Sveriges program för inter- nationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Innehavet av utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod uppgår till knappt 8 miljoner certifierade utsläppsminskningar (CER) och knappt 60 000 tillfälliga certifierade utsläppsminskningar (tCER) från projekt i utvecklingsländer. I innehavet ingår också cirka 1,25 miljoner ut- släppsminskningsenheter (ERU) från projekt i länder med kvantifierade åtaganden under Kyotoprotokollet, samt cirka 267 000 tilldelade utsläppsenheter (AAU) som Sverige fått
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
levererade för tidiga insatser i sådana projekt innan ERU kunde utfärdas.
Regeringen begärde i Budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008–2012 och förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser.
3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.
Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betal- ningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balans- räkningarna, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budget- propositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information i årsredovisningen för staten.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets netto-
191
s. 192 Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
utlåning består av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budget- saldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten, redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bok- föringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader.
I tabellen sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- räkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- räkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
Resultaträkningen
Statens budget
Skatt
Intäkt
Intäkt/Betalning
Offentligrättsliga avgifter på
Intäkt
Intäkt
inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur eller
Intäkt
Kostnadsreduk-
mindre omfattning
tion på anslag
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan
på anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som används i
Intäkt
Ingen påverkan
verksamheten
på anslag eller
inkomsttitlar
Transfereringar (lämnade
Kostnad
Utbetalning
bidrag m.m.)
Avsättningar för framtida
Kostnad
Kostnad/Utgift
förpliktelser
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Kostnad
Andel av företagsvinst/förlust
Intäkt/kostnad
Inkomst vid
enligt
utdelning
kapitalandelsmet
oden
Orealiserad valutavinst/förlust
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
och upplupen ränta
på anslag eller
inkomsttitlar
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultat- räkningen elimineras alla ekonomiska mellan- havanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot, nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet. Utbetalning- arna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
192
s. 193 3.5 Noter Kontrollera mot PDF
3.5 Noter
3.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2016
2015
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
726 559
686 525
Skattereduktioner m.m.
-231 628
-236 613
Övriga direkta skatter på arbete
113 132
108 358
Summa Direkta skatter på arbete
608 062
558 270
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
509 738
472 505
Övriga indirekta skatter på arbete
58 115
52 638
Avgifter till premiepensionssystemet
-35 586
-33 645
Summa Indirekta skatter på arbete
532 267
491 498
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
61 570
69 064
Skatt på företagsvinster
106 390
119 589
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32 927
32 425
Övriga skatter på kapital
21 562
23 900
Summa Skatt på kapital
222 450
244 977
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
406 371
380 315
varav kommunmoms
62 133
57 381
Skatt på alkohol och tobak
25 849
25 582
Skatt på energi och miljö
73 909
70 117
Skatt på vägtrafik
19 696
18 752
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
4 866
4 803
Skatt på import
6 077
6 275
Övriga skatter på konsumtion och
insatsvaror
2 118
2 017
Summa Skatt på konsumtion och
insatsvaror
538 887
507 861
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
3 241
-1 451
Intäkter som förs till fonder
12 613
9 034
Summa Restförda och övriga skatter
15 854
7 583
Summa Totala skatteintäkter före justering
1 917 520
1 810 190
Justering till belopp enligt ÅRS 2015
-15 633
Totala skatteintäkter
1 917 520
1 794 557
Avgår: Kommunala inkomstskatter
-686 348
-651 697
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
(inkomstpension)
-233 696
-224 129
Avgår: EU-skatter
-6 077
-6 275
Summa Statens skatteintäkter före justering
912 456
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Justering till belopp enligt ÅRS 2015
-368
Statens skatteintäkter enligt
avgränsningen i statens budget
991 399
912 088
Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2015
16 469
9 849
varav 2014
-1 512
-713
Avgifter till ålderspensionssystemet
233 696
224 129
Avgifter till premiepensionssystemet
35 586
33 645
EU-skatter
6 077
6 275
Kommunala utjämningsavgifter LSS
3 664
3 646
Inkomstutjämningsavgift,
kostnadsutjämningsavgift
15 937
13 033
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms
-30 094
-29 211
Eliminering av statens arbetsgivaravgifter
-31 630
-29 985
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader
-3 764
-3 723
Eliminering av myndigheters skatter m.m.
-117
-127
Summa Total före justering
1 235 712
1 138 905
Justering till belopp enligt ÅRS 2015
-468
Total summa
1 235 712
1 138 437
97 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna så som de avgränsas i resultat- räkningen ökade med 97 miljarder kronor (8,5 procent) jämfört med 2015. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
Den övergripande analysen bör utgå från totala skatteintäkter i mitten av tabellen, som beräknas till 1 918 miljarder kronor för 2016 och som ska jämföras med totalt 1 810 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2015. Det innebär att förändringen mellan 2016 och 2015 är en ökning med 107 miljarder kronor varav kommu- nernas del är 35 miljarder kronor. Med den
193
s. 194 Lägre intäkter från skatt på kapital Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
nuvarande bedömningen av skatteintäkterna avseende 2015 är ökningen av statens skatter därmed 72 miljarder kronor, varav 30 miljarder kronor förklaras av höjda skatter. Den resterande delen av ökningen på 97 miljarder kronor förklaras till stor del av att skatte- intäkterna för 2015 och 2014 blev högre än den bedömning som gjordes i årsredovisningen för 2015 med 15 miljarder kronor.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter
De direkta skatterna, inkomstskatter, ökade med 50 miljarder kronor jämfört med 2015. Statens intäkter ökade med 15 miljarder kronor. En stor del eller ca 10 miljarder kronor förklaras av att reduktionen för ROT-tjänster har sänkts från 50 till 30 procent.
De indirekta skatterna på arbete ökade med 41 miljarder kronor varav 15 miljarder kronor förklaras av att nedsättningen av arbetsgivar- avgifter för unga har avskaffats samt införandet av en särskild löneskatt på inkomster för personer äldre än 65 år. Den återstående intäktsökningen på 26 miljarder kronor förklaras av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,7 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 2,4 procent mellan åren.
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen brutto- redovisas i tabellen ovan.
Lägre intäkter från skatt på kapital
Jämfört med 2015 minskade intäkterna från skatt på kapital med 23 miljarder kronor. Hus- hållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och låg kvar på en hög nivå även 2015 till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostads- priser. Men 2016 minskade skatteintäkter från hushållens kapitalvinster med 7,5 miljarder kronor eller 11 procent eftersom de finansiella kapitalvinsterna 2016 var lägre än 2015. Skatt på företagsvinster minskade med 13,2 miljarder kronor eller 11 procent. Större delen av minskningen förklaras av en stor engångsvis skatteintäkt från bolag i en koncern 2015. Aktiviteten i ekonomin var fortsatt hög 2016, vilket medförde att företagens vinster bortsett från den tillfälliga uppbörden ökat. Bankerna redovisade också stora vinstökningar. Ytterligare en orsak till företagens ökade vinster är
exportföretagens resultat som påverkats positivt av försvagningen av kronan.
Ökade bostadsinvesteringar bidrog till mer intäkter från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 31 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 26 miljarder kronor eller 6,9 procent. Det är bostadsinvesteringarna som bidrar till att den procentuella ökningen är så stor. Bostadsinvesteringarna steg med 19 pro- cent under 2016. Även momsen avseende konsumtion ökade mer än hushållens konsumt- ion i löpande priser på grund av samman- sättningseffekter. Hushållens konsumtion i löpande priser steg med 6,6 procent. I beloppet mervärdesskatt, 406 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndig- heter med 30 miljarder kronor som ska elimineras. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Ökade intäkter från skatt på energi och miljö
Skatt på energi och miljö ökade med 3,8 miljarder kronor. Det beror till stor del på att energiskatterna höjdes vid årsskiftet 2016. Dieselförsäljningen ökade något under 2016. Bensinförsäljningen minskade med 5,6 procent.
Även skatt på vägtrafik ökade
Skatt på vägtrafik ökade med 0,9 miljarder kronor och ökningen beror på ökad trängsel- skatt. Trängselskatten i Stockholm har höjts i innerstaden, införts på Essingeleden och maxbeloppet har höjts.
Ökade intäkter vid anstånd
Restförda skatter m.m., som även innehåller omprövningar och anstånd, ökade med 4,7 mil- jarder kronor. Effekter av anstånd för företag ökade med 3,8 miljarder kronor och för hushåll med 1,0 miljard kronor.
Överföringar till fonder ökade
Intäkter som förs till fonder ökade med 3,6 milj- arder kronor. Den nya resolutionsavgiften redovisas här och förklarar en ökning med 3,4 miljarder kronor. Avgifter till Kärnavfalls- fonden ökade med 0,3 miljarder kronor. Avgifterna betalas av reaktorinnehavarna i förhållande till levererad energi.
194
s. 195 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
Kommunal inkomstskatt ökade
Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 35 miljarder kronor medan ålderspensions- systemets avgifter ökade med 10 miljarder kronor.
Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats
Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålders- pensionssystemet löpande för att sedan slut- reglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- räkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare in- delning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premie- pensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att skatter och arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 16 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk ut- jämning. Det innebär att utgifterna för stats- bidrag till kommunerna minskats med mot- svarande belopp på statens budget. I resultat- räkningens skatteintäkter ingår också mervärdes- skatt med 62 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomst- sidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne- bär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 78 miljarder kronor högre än i statens budget för 2016.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2015 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2015 som beräknats under våren 2017 efter det att beskattningen av 2015 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redo- visning av utfallet på statens budget. Jämförelse- talen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultat- räkningen för 2015 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i års- redovisningen för staten 2015.
Skatteintäkterna 2015 blev högre
Skatteintäkterna 2015 blev 16 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2015 års skatt som gjordes våren 2016. Skatt på kapital för hushåll blev 18 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2016 bl.a. till följd av lägre räntor än beräknat. Inkomstskatter och skatte- reduktioner blev 1,2 respektive 2,0 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2016. Övriga indirekta skatter på arbete blev 2,9 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2016. Den ökningen beror främst på särskild löneskatt på pensionskostnader för företag som fastställs först vid beskattningsutfallet och blev högre än beräknat. Arbetsgivaravgifter blev 1,5 miljarder kronor lägre än beräkningen våren 2016.
195
s. 196 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2016
2015
Offentligrättslig verksamhet
Trafikverket
2 251
2 007
Transportstyrelsen
2 226
2 357
Kronofogdemyndigheten
1 557
1 430
Lantmäteriet
858
835
Polismyndigheten
761
763
Centrala studiestödsnämnden
694
891
Finansinspektionen
603
532
Läkemedelsverket
577
572
Bolagsverket
489
458
Post- och telestyrelsen
373
277
Elsäkerhetsverket
344
322
Strålsäkerhetsmyndigheten
335
339
Affärsverk
Luftfartsverket
1 891
2 158
Sjöfartsverket
1 463
1 404
Övriga
1 982
1 863
Summa offentligrättslig verksamhet
16 404
16 208
Uppdragsverksamhet
Trafikverket
4 550
4 047
Statens institutionsstyrelse
1 781
1 680
Exportkreditnämnden
1 535
1 515
Pensionsmyndigheten
838
647
Statens fastighetsverk
663
655
Lunds universitet
559
552
Skatteverket
518
536
Statens jordbruksverk
470
457
Sveriges lantbruksuniversitet
416
377
Uppsala universitet
388
372
Lantmäteriet
386
402
Kungl. Tekniska högskolan
328
304
Affärsverk
Svenska kraftnät
8 633
8 198
Luftfartsverket
932
888
Sjöfartsverket
336
257
Övriga
6 637
6 423
Summa uppdragsverksamhet
28 970
27 310
Andra ersättningar
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
3 365
2 997
Exportkreditnämnden
1 053
307
Polismyndigheten
668
719
Trafikverket
399
362
Karolinska institutet
246
261
Centrala studiestödsnämnden
197
226
Transportstyrelsen
177
175
Statens skolverk
169
170
Kronofogdemyndigheten
138
154
Kammarkollegiet
75
75
Affärsverk
Svenska kraftnät
313
196
Sjöfartsverket
9
9
Luftfartsverket
2
7
Övriga
1 094
1 866
Summa andra ersättningar
7 904
7 525
Total summa
53 279
51 043
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 2,3 miljarder kronor eller drygt 4 procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 0,2 miljarder kronor och är ca en tredjedel, 31 procent, av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 1,7 miljarder kronor och utgör drygt hälften, 54 procent, av posten. Andra ersättningar ökade med 0,4 miljarder kronor och utgör 15 procent av posten.
Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för upp- dragsverksamhet.
Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.
Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förut- sättningar får ta ut enligt det generella bemyndi- gandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).
Andra ersättningar ses inte som avgifter eftersom den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift.
196
s. 197 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
Offentligrättsliga avgifter ökade
De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna rör Luftfartsverket, CSN och Transportsportstyrelsen där avgifterna har minskat medan de ökat hos Trafikverket och Kronofogdemyndigheten har ökat. Avgifterna som tas ut av resterande myndigheter har också totalt sett ökat.
Luftfartsverkets flygtrafikrelaterade luftfarts- intäkter minskade med 266 miljoner kronor, huvudsakligen de s.k. undervägsavgifterna som fastställs av Europakommissionen. Minskningen beror på att de delar av Luftfartsverkets pens- ionskostnadsökning som påverkar undervägsav- gifterna var lägre än förra året.
CSN tar främst ut avgifter för administration av återbetalning av studielån och för att bevilja studiemedel. Avgifterna minskade med 197 milj- oner kronor. Det beror i huvudsak på att avskrivningar och reservation för osäkra admi- nistrativa avgifter minskar avgiftsintäkterna i stället för att som tidigare redovisas som verk- samhetens kostnader, och följer av CSN:s nya finansieringsmodell som gäller fr.o.m. 2016. Avgifterna har utöver den förändringen minskat med 43 miljoner kronor.
Transportstyrelsens avgifter minskade med 132 miljoner kronor, huvudsakligen inom vägtrafikområdet där avgifter inom körkorts- verksamheten har sänkts. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustnings- kostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route).
Trafikverkets avgifter ökade med 243 miljoner kronor varav största delen var banavgifter som är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och där intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Trafikverkets avgifter omfattar även bl.a. förarprovsavgifter.
Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Kronofogdemyndighetens avgifter har ökat med 127 miljoner kronor vilket huvudsakligen beror på volymökning för enskilda mål.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter
Totalt redovisar omkring 125 myndigheter offentligrättsliga avgifter, som tas ut i en mängd olika verksamheter.
Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastig- hetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Polismyndigheten tar ut avgifter för s.k. stäm- ningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.
Finansinspektionen tar ut avgifter av de företag och personer som står under Finansinspektionens tillsyn samt avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar.
Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till sina egenskaper eller användnings- områden står läkemedel nära.
Bolagsverket tar ut avgifter för att registrera företag.
Post- och telestyrelsen tar främst ut avgifter för post och elektronisk kommunikation.
Elsäkerhetsverkets avgifter omfattar huvud- sakligen elsäkerhetsavgifter, elberedskaps-av- gifter och nätövervakningsavgifter.
Strålsäkerhetsmyndighetens avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke-joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning.
Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade
De största ökningarna av avgifter för uppdrags- verksamhet rör Trafikverket, Svenska kraftnät, Pensionsmyndigheten och Statens institutions- styrelse.
Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksam- het ökade med 504 miljoner kronor, vilket främst beror på investeringsprojekt där kommu- ners anläggningar byggs samtidigt som Trafikverkets. Trafikverkets uppdragsverksam- het består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.
Svenska kraftnäts avgifter ökade med 435 miljoner kronor, främst för att balans- och
197
s. 198 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
frekvensregleringen ökade med 911 miljoner kronor på grund av högre genomsnittspris för balans- och reglerkraft. Avgifterna från över- föring av el på stamnätet minskade med 478 miljoner kronor främst på grund av lägre energiintäkter som följd av sänkt energiavgift 2016. I Svenska kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag, s.k. balansansvariga, åtagit sig att planera sin el- produktion och elinköp med sin förbrukning så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna och redovisar köpt respektive såld balanskraft i sin resultaträkning. Svenska kraft- näts intäkter och kostnader påverkas brutto- mässigt av marknadspriset på el och volymen balanskraft i respektive elområde och det kan därför vara stora skillnader mellan åren.
Pensionsmyndighetens avgifter ökade med 192 miljoner kronor, främst på grund av att avgifterna från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet ökade men även avgifterna för administration av premiepensions- systemet.
Statens institutionsstyrelses vårdavgifter för ungdomsvård har ökat med 101 miljoner kronor, främst på grund fler vårddygn.
Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet
Totalt redovisar omkring 175 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet.
EKN har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda exportkredit- och investeringsgarantier. Avgifterna avser premieintäkter som ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundför- luster, och premiens storlek beror på risken i varje affär.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet.
Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan redovisar intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.
Skatteverkets uppdragsintäkter är ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensions- avgifter m.m.
Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet är i huvudsak deras distriktsveterinärorganisat- ion.
Sveriges lantbruksuniversitets uppdrags- intäkter kommer från djursjukvård, forsknings- uppdrag och övriga konsulttjänster, hyresin- täkter samt jordbruksprodukter.
Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
Luftfartsverkets intäkter avser i huvudsak konsulttjänster.
Sjöfartsverkets intäkter avser bl.a. försäljning av sjökort och konsultuppdrag.
Intäkter av andra ersättningar ökade
EKN, Inspektionen för arbetslöshetsför- säkringen, Kammarkollegiet och Svenska kraft- nät redovisar de största ökningarna av andra ersättningar. Totala förändringen av andra ersättningar förklaras av att resterande myndig- heter totalt sett erhållit lägre andra ersättningar än föregående år.
Exportkreditnämndens återvunna skade- belopp ökade med 746 miljoner kronor. Mest på grund av betalningar från Iran som i princip reglerat alla fordringar sedan sanktionerna på landet upphävdes.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar är finansieringsavgifter som arbetslöshetskassorna betalar. Finansieringsav- gifterna ökade med 368 miljoner kronor efter- som både dagpenningnivån och medlemsantalen i arbetslöshetskassorna har ökat.
Svenska kraftnäts andra ersättningar ökade med 117 miljoner kronor. Det är huvudsakligen ersättning från kapacitetsavgifter och investeringsbidrag som redovisas som andra ersättningar och som förklarar huvuddelen av ökningen.
Övrigt om intäkter av andra ersättningar
Totalt redovisade omkring 170 myndigheter intäkter av andra ersättningar.
Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Trafikverket redovisar bl.a. viten, intäkter från försäkringsbolag för skadeersättningar på väganläggningar och kvalitetsavgifter kopplat till banavgifterna som andra ersättningar.
198
s. 199 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
Karolinska institutet redovisar intäkter för fakturerade pensionskostnader och löne- kostnader från Karolinska sjukhuset som andra ersättningar.
Som andra ersättningar redovisar CSN återkravsintäkter från återkrav som uppstår om en studerande t.ex. avbrutit studierna utan att meddela CSN.
Transportstyrelsen redovisar bl.a. felparke- ringsavgifter som andra ersättningar.
Andra ersättningar hos Statens skolverk är bl.a. återbetalda statsbidrag.
Kronofogdemyndigheten redovisar huvud- sakligen böter som andra ersättningar.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2016
2015
AP-fondsmedel
25 787
18 929
EU-bidrag
EU-bidrag med delat förvaltningsansvar
Statens jordbruksverk
EU:s garantifond för jordbruket
6 663
5 515
EU:s landsbygdsfond
1 608
1 436
EU:s fiskefonder
3
51
Summa Statens jordbruksverk
8 275
7 001
Tillväxtverket
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
663
541
Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige
Bidrag från Europeiska socialfonden m.m.
458
199
Bidrag från fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
1
17
Migrationsverket
Bidrag från Asyl-, migrations- och
integrationsfonden
688
-
Bidrag från Europeiska flyktingfonden och
återvändandefonden
-17
-35
Polismyndigheten
Bidrag från Fonden för inre säkerhet
19
1
Interregionala bidrag (Interreg)
79
233
Andra EU-bidrag
Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket
383
123
Universitet och högskolor
1 140
1 074
Övriga myndigheter
710
640
Summa EU-bidrag
12 398
9 795
Övriga bidrag
Erhållna bidrag vid universitet och högskolor
(exklusive bidrag från EU)
8 401
7 829
Försäkringskassan
- assistansersättning
4 832
4 894
- underhållsstöd
1 293
1 236
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)
2 388
1 777
199
s. 200 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Statens tjänstepensionsverk
568
562
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
(exklusive bidrag från EU)
1 150
1 540
Total summa
56 817
46 561
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har totalt sett ökat med 10,2 miljarder kronor.
AP-fondsmedel
Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för ut- betalning av ålderspensioner och de ålders- pensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.
För 2016 uppgick nettobidraget till 25,8 mil- jarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med nära 18 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 11 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 6,9 miljarder kronor.
Intäkter av EU-bidrag
Intäkter av EU-bidrag uppgår till 12,4 miljarder kronor och visar på återflödet från EU- budgeten. För 2016 har dessa ökat med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på att EU-programmen i den fleråriga budgetramen 2014–2020 har kommit igång.
Kommissionen betalade ut bidrag till transeuropeiska nätverk om knappt 0,4 miljarder kronor som utgör EU-stöd för investeringar och utvecklingsinsatser. Det enskilt största projektet var färdigställande av järnvägstunneln i Hallandsåsen. Bland projekt som fick bidrag i mindre omfattning finns bl.a. vägtunneln Norra länken och byggande av bangården Rosersbergs kombiterminal.
Bland EU-bidragen går en väsentlig del direkt till universitet och högskolor, som redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,1 miljarder kronor. Andra EU-bidrag direkt till myndig- heter blev 0,7 miljarder kronor.
Övriga bidrag
Andra intäkter av bidrag till universitet och högskolor tillkommer med 8,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Bidragen ska främst användas för forskning. Förutom EU, finansie- rar företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser till stor del denna forskning. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostna- den för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur. Intäkter av bidrag, exklusive bidrag från EU, ökade med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2015. De främsta orsakerna är att bidrag till investeringar för Citybanan och Förbifart Stockholm ökade under 2016.
SPV redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänstepensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisat- ioner som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen.
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor
2016
2015
Socialförsäkring
513 651
496 666
Allmänna bidrag till kommuner exkl.
tillfälligt stöd
171 414
162 645
Arbetsmarknad
60 145
60 140
Överföring till premiepensionssystemet
31 780
31 374
Avgiften till Europeiska unionen
27 294
40 376
Bistånd och andra internationella bidrag
31 104
26 739
Migration och integration
52 574
36 628
Utbildning, studiestöd
31 564
28 653
Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner
27 479
24 281
Övrigt
66 016
54 406
Summa
1 013 020
961 909
200
s. 201 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
Transfereringar
2016
2015
Transfereringar till hushåll,
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten)
Ålderspensioner vid sidan av statens budget
282 404
264 579
Premiepensioner
7 599
6 008
Ersättning vid ålderdom
(anslagsfinansierade förmåner)
35 381
37 495
Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan
och Pensionsmyndigheten)
Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning
85 539
84 941
varav sjukpenning och rehabilitering m.m.
35 457
33 445
varav aktivitets- och sjukersättning
41 974
43 405
Assistansersättning m.m.
26 632
30 064
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
(FK, PM)
76 096
73 580
Summa socialförsäkring till hushåll
513 651
496 666
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
26 231
26 612
varav Arbetsförmedlingen
12 416
12 509
varav Försäkringskassan
13 815
14 104
Arbetsmarknadspolitiska program och
insatser, Arbetsförmedlingen
4 849
4 607
Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
1 520
2 000
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
1 615
1 197
Summa arbetsmarknad till hushåll
34 215
34 417
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden
14 347
14 564
Kostnad resp. återföring av reservation för
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden
-846
225
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet
3 811
3 626
Summa utbildningspolitik till hushåll
17 312
18 415
Bistånd m.m.,
Bistånd och andra internationella bidrag
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete
3 792
3 201
Migration och integration
Migrationsverket
960
584
Integration, Etableringslotsar,
Arbetsförmedlingen
2 093
1 904
Integration, Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare, Försäkringskassan
4 226
3 687
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Insatser för den ideella sektorn,
Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor m.fl.
35
104
Särskilda insatser inom folkbildningen,
Kammarkollegiet
212
105
Summa migration och integration till
hushåll
7 526
6 384
Statens tjänstepensionsverk,
pensionskostnader ej statligt anställda
747
843
Nettoöverföring till premiepensionssystemet
31 780
31 374
Övriga transfereringar till hushåll
15 438
14 212
Summa transfereringar till hushåll
624 459
605 513
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m.,
7 743
7 681
Arbetsförmedlingen
Lönebidrag och Samhall m.m.,
4 585
4 495
Kammarkollegiet
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,
2 606
3 069
Arbetsförmedlingen
Anställningsstöd, Skatteverket
7 719
7 202
Summa arbetsmarknad till företag
22 653
22 448
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,
10 790
8 450
Statens jordbruksverk
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
2 879
2 805
utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
Räntebidrag m.m., Boverket
425
305
Forskning och utveckling m.m., Verket för
1 715
1 522
innovationssystem
Tillväxtverket
1 310
1 049
Regionala tillväxtåtgärder m.m.,
413
568
länsstyrelserna
Energiforskning m.m., Statens
766
641
Energimyndighet
Trafikupphandling, Trafikverket
723
764
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
1 098
760
Kultur, Statens kulturråd
319
306
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
1 029
967
Mynd. för yrkeshögskolan
Presstöd, Myndigheten för press, radio och
519
487
tv, Presstödsnämnden
Transportstyrelsen
849
799
Övriga transfereringar till företag
5 275
5 380
Summa transfereringar till företag
50 762
47 249
201
s. 202 Kommunal inkomstskatt ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket
62 133
57 381
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket
3 664
3 646
Allmänna bidrag till kommuner,
Regeringskansliet
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket
77 124
73 313
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket
28 493
27 442
Stöd till kommuner och landsting
0
863
Allmänna bidrag till kommuner exkl. det
tillfälliga stödet för migration och
integration
171 414
162 645
Allmänna bidrag, tillfälligt stöd för
migration och integration:
Tillfälligt stöd till kommuner, Skatteverket
0
8 330
Tillfälligt stöd till landsting, Skatteverket
0
1 470
Summa allmänna bidrag till kommuner,
tillfälligt stöd för migration och integration:
0
9 800
Summa allmänna bidrag till kommuner
171 414
172 445
Migration och integration, Migrationsverket
Ersättningar och bostadskostnader,
Migrationsverket
23 635
6 423
Ersättningar för ensamkommande barn,
Migrationsverket
6 062
4 380
Övriga kommunersättningar vid
flyktingmottagande, Migrationsverket
13 011
7 777
Summa migration och integration vid
Migrationsverket till kommuner och
landsting
42 708
18 580
Hälso- och sjukvårdspolitik
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.,
Kammarkollegiet
23 890
22 650
Tandvårdsförmåner m.m.,
Försäkringskassan
1 632
1 631
Resursförstärkning till landsting,
Kammarkollegiet
1 000
0
Professionsmiljard, Kammarkollegiet
958
0
Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till
kommuner
27 479
24 281
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
3 277
3 275
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.
2 277
2 393
Summa arbetsmarknadspolitik till
kommuner
3 277
3 275
Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning):
Maxtaxa i barnomsorgen
4 485
3 902
Bidrag till lärarlöner
2 191
0
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
1 294
1 402
Fler anställda i lågstadiet
1 200
0
Statligt stöd till vuxenutbildning och
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
1 153
713
Lågstadielyftet, del till kommuner
857
857
Övrigt, Skolverket
193
560
Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning)
11 373
7 433
Integration, del av Utveckling av
skolväsendet, Skolverket
200
Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning, Försäkringskassan
2 121
1 869
Transportpolitik, Trafikverket
3 417
1 386
Stöd till kommuner för ökat
bostadsbyggande, Boverket
1 849
0
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken, Socialstyrelsen
2 013
987
Bidrag till kultur, Statens kulturråd
1 490
1 384
Övriga transfereringar till kommuner
9 444
7 892
Summa transfereringar till kommuner
276 586
239 732
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
23 612
29 848
Mervärdesskattebaserad avgift,
Skatteverket
-2 349
5 287
Storbritanniens budgetreduktion,
Kammarkollegiet
628
506
Tullavgift, Tullverket
5 374
4 711
Sockeravgifter m.m., Statens jordbruksverk
30
24
Avgiften till Europeiska unionen
27 294
40 376
Bistånd och andra internationella bidrag,
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
27 313
23 539
Dagersättning till asylsökande m.m.,
Migrationsverket
2 340
1 664
Övriga transfereringar till utlandet
4 266
3 836
Summa transfereringar till utlandet
61 213
69 415
Total summa transfereringar
1 013 020
961 909
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvud- sak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.
202
s. 203 Transfereringar till hushåll Kontrollera mot PDF
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till området socialförsäkring räknas transfere- ringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålders- pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktions- nedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 51 miljarder kronor mellan 2015 och 2016.
Transfereringar till hushåll
Transfereringar till hushåll ökade med 19 miljarder kronor under 2016. De transfere- ringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålders- pensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensions- rätterna för bl.a. de personer som får sjuk- penning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (13,4 procent 2016) finns med bland transfereringar till hushålls- sektorn men redovisas separat. Nettoöver- föringen till premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor 2016, vilket var 0,4 miljarder kronor mer än 2015. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (socialför- säkringssektorn), se not 3.
Fler ålderspensionärer och högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom socialför- säkringen ökade med 17 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
statens budget ökade med 18 miljarder kronor. Ökningen beror delvis på att antal pensionärer med rätt till inkomstgrundad pension har ökat. Indexeringsreglerna innebar att inkomst- pensionerna och tilläggspensionerna till personer över 65 år räknades upp med 4,2 procent mellan 2015 och 2016. I december 2016 fick 2 100 553 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, 42 986 personer fler än i december 2015.
Premiepensionerna ökade med 1,6 miljarder kronor eller 26 procent. Ett skäl till utbetal- ningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Ytterligare skäl till ut- betalningsökningen är att börskurserna steg något under 2015, att många fonder gjorde valutakursvinster och att räntorna sjönk vilket medförde kursvinster. Allt detta påverkade uppräkningen av många premiepensioner vid årsskiftet 2015/2016.
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, minskade totalt
med
2,1 miljarder kronor.
Garantipension
minskade med 1,6 miljarder
kronor. Minsk-
ningen beror huvudsakligen på att inkomst- pensionen höjdes medan prisbasbeloppet sänktes något. Garantipensionen avräknas mot en höjd inkomstpension. Nya ålderspensionärer har inkomstgrundad pension i betydligt större utsträckning än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att utgiften minskar något över tid. Efter- levandepensioner till vuxna minskade med 0,5 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Bostadstillägget minskade med 0,1 miljarder kronor. Minskningen beror huvudsakligen på att inkomstpensionen höjdes relativt kraftigt 2016 och bostadstillägget är inkomstprövat.
Sjukpenningtalet ökar långsammare
Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,0 miljarder kronor (6 procent). Under 2016 har ökningen av sjukpenningtalet avtagit dels på grund av att sjukfall kortare än ett år avslutas tidigare, dels på grund av att inflödet av nya sjukfall inte ökade jämfört med 2015. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med
203
s. 204 talet på Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Mellan 2014 och 2015 ökade sjukpenningtalet med 12 procent. Ökningstakten har därefter minskat och i december 2016 låg sjukpenning-
talet på
10,8, vilket är
en ökning på
endast
3 procent
jämfört med
december 2015.
Sjuk-
penningtalet ökar inte längre utan har nu legat på samma nivå sedan juli 2016. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 14,3 jämfört med 7,5.
Antalet personer som fick någon form av sjukpenning har ökat från 220 000 i december 2015 till 225 000 i december 2016, vilket motsvarar en ökning på 2 procent. Ökningen var
större för
kvinnor
(3 procent) än för
män
(2 procent).
Antalet
personer som fick
någon
form av rehabiliteringspenning har minskat med 13 procent det senaste året. Den 1 februari 2016 avskaffades den bortre tidsgränsen i sjukför- säkringen, vilket ger längre sjukperioder. Andelen psykiatriska diagnoser är fortsatt hög. Andelen växer på grund av det historiskt höga inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser och den långa varaktighet som dessa sjukfall har.
Färre får aktivitets- och sjukersättning
Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1,4 miljarder kronor (3,3 procent). Sjukersätt- ning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 292 500 personer i december 2016. Det är en minskning med 4,8 procent jämfört med december 2015. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbets- förmågan. Sedan 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitets- ersättning betalades ut till 38 700 personer i december 2016. Det är en ökning med 2,9 pro- cent jämfört med december 2015.
Statlig assistansersättning betalas nu i efterskott
Kostnader för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för
assistansersättning. Kostnaden minskade med 3,4 miljarder kronor (11,4 procent). Minsk- ningen beror främst på att assistansersättningen betalas i efterskott fr.o.m. den 1 oktober 2016. Genom att betala ut ersättning efter utfört och redovisat arbete kan Försäkringskassan i högre grad betala ut rätt ersättning från början. Minskningen beror också på att färre personer beviljas ersättning. I december 2016 hade 15 691 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,8 procent jämfört med 2015. Antalet timmar per assistansberättigad har dock fortsatt att öka men i mindre omfattning än tidigare. Schablonbeloppet per timme har också ökat.
Ökade kostnader för föräldraförsäkringen
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldra-
försäkringen
med
1,2 miljarder
kronor.
Kostnaderna
för barnbidragen
ökade med
0,6 miljarder
kronor.
Ökningen
av
föräldra-
penning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraför- säkringen stiger. Immigrationen bidrar också till ökningen. Män tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning, men ökningen går långsamt. Andelen har ökat från 12 till 27 procent sedan år 2000. Andelen män som tar ut tillfällig föräldrapenning har ökat från 34 till 38 procent sedan år 2000.
Arbetslöshetsersättningen minskade något
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 0,2 miljarder kronor. Arbetslös- hetsersättningen minskade med 0,1 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 0,3 miljarder kronor. Arbetslösheten minskade från i genom- snitt 7,5 procent 2015 till 7,0 procent 2016 enligt
Arbetsförmedlingens
statistik. (I genomsnitt
under 2016 uppgick
arbetslösheten till
6,9 procent enligt
SCB:s
arbetskraftsunder-
sökning (AKU). Under 2015 var genomsnittet 7,4 procent.).
Antalet inskrivna som arbetslösa hos
Arbetsförmedlingen
var
9 000
färre än
i
december för
ett
år
sedan.
Totalt
var
372 200 personer
inskrivna som
arbetslösa.
Bland utrikes födda har arbetslösheten dock ökat. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda ökade med 9,3 procent jämfört med december 2015. För inrikes födda var arbetslösheten 4,8 procent och för utrikes födda
204
s. 205 talet på Kontrollera mot PDF
15,8 procent. Fler nyanlända deltar nu i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Under 2016 ökade antalet deltagare i etablerings- uppdraget med i genomsnitt 12 000 personer. Antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18–24 år, minskade med 14,3 procent i december jämfört med föregående år. Av det totala antalet inskrivna var 197 000 personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år.
Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från
80 procent 2006 till ca 33 procent 2016. Antalet personer som fick arbetslöshets- ersättning har minskat med 8,0 procent under 2016. Andelen sjunker då många nyanlända förstärker de senaste årens trend att fler människor står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed inte uppfyller villkoren för att kunna få a-kassa.
Lönegarantiersättningen ökade
Kostnaden för Lönegarantiersättning ökade med 0,4 miljarder kronor. Det är ersättningar till följd av Stampenkoncernens rekonstruktion som förklarar ökningen.
Minskad kostnad för studiemedel
Kostnaden för studiemedel minskade med 0,2 miljarder kronor vilket beror på att antalet studerande med studiemedel på gymnasial nivå minskade 2016. Återföring av reservationer för förluster i utlåningsverksamheten reducerade kostnaderna med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2015.
Mer etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade med 0,5 miljarder kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har ökat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlänningsärenden ökat.
32 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar).
Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som överförts till premiepensions-
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
systemet, med avdrag för utbetalda premie- pensioner (3,6 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 3,5 miljarder kronor. Transfereringar finansi- erade med EU-medel för gårdsstöd, lands- bygdsåtgärder m.m. ökade med 2,3 miljarder kronor. Arbetsförmedlingens köp av arbets- marknadsutbildning minskade med 0,5 miljarder kronor. Antalet deltagare i arbetsmarknads- utbildning har sjunkit något under 2016 efter- som den i större utsträckning riktas till specifika målgrupper. Överprövningar av ett antal avtal om bl.a. allmänförberedande utbildningar under året har också medfört förseningar. Nystartstöd m.m. till företag ökade med 0,5 miljarder kronor. Naturvårdsverkets stöd till företag för klimat- investeringar ökade med 0,3 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner ökade
De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt.
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 37 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner minskade med 1 miljard kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med över 57 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekono- miska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 70 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.
205
s. 206 talet på Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Ökad kommunmoms och kommunalekonomisk utjämning
Kommunernas ersättning för ingående mer- värdesskatt ökade med 4,8 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion. Den kommunal- ekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 3,8 miljarder kronor respektive 1,1 miljarder kronor. Ökningen beror bl.a. på att kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern 18–26 år. Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under 2015.
Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen 2015
Kommuner och landsting fick 9,8 miljarder kronor i tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen 2015. Stödet betalades ut i december 2015 men avsåg även täcka kostnader som förväntades uppstå 2016. I statens resultat- räkning redovisas stödet kassamässigt och därmed i sin helhet på 2015. Det tillfälliga stödet förklarar en minskning mellan åren.
Kommunersättning för asylmottagande ökade
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration ökade med 24 milj- arder kronor. Totalt ansökte 28 939 om asyl 2016. Antalet asylsökande var 162 877 under 2015 och 81 301 under 2014. Flest sökande kommer från Syrien och därefter Afghanistan och Irak.
Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 Migration ökade med 20,8 miljarder kronor jämfört med föregående år. Migrationsverkets mottagande uppgick under 2016 till 157 376 personer (varav 29 322 ensamkommande barn och unga). Under 2016 har 111 979 asylärenden avgjorts att jämföra med 58 802 under 2015.
Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Anslaget 13:2 Kommun- ersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända flyktingars etablering ökade med 3,0 miljarder kronor. Schablonersättningen höjdes den 1 januari 2016.
Ersättningarna för asylsökande ensam- kommande barn och unga på UO 8 Migration ökade med 19 miljarder kronor. Ersättning på UO 13 för ensamkommande barn och unga som beviljats uppehållstillstånd ökade med 1,7 miljarder kronor. Under 2016 ansökte 2 199
ensamkommande barn om asyl. Det var betydligt färre än 2015 då 35 369 ensam- kommande barn kom. Av de asylsökande ensamkommande barnen kom 30 procent från Afghanistan, 19 procent från Somalia och 8 procent från Syrien 2016. Under 2015 kom 66 procent från Afghanistan.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,2 miljarder kronor. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 2016 en överenskommelse om statens bidrag till landstingen.
Professionsmiljard och resursförstärkning till landstingen
Från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård har landstingen fått en miljard kronor i resursförstärkning och ytterligare en miljard kronor, den s.k. professionsmiljarden. Syftet är att höja kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården.
Satsningar inom skolområdet
Kommunerna fick 2,2 miljarder kronor i bidrag till lärarlöner vilket var en ny satsning 2016. Kommunerna fick ytterligare 1,2 miljarder kronor för fler anställda i lågstadiet. Statligt stöd för vuxenutbildning och yrkeshögskole- utbildning ökade med 0,4 miljarder kronor. Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,6 miljarder kronor och satsningen på mindre barngrupper i förskolan förklarar ökningen.
Mer bidrag till regional kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande
Trafikverkets bidrag till primärkommuner och landsting till regional kollektivtrafik ökade med 2,0 miljarder kronor. Kommunerna fick 1,8 miljarder kronor som var ett nytt stöd 2016 för ökat bostadsbyggande.
Ökad bemanning inom äldreomsorgen
Ökad bemanning inom äldreomsorgen under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ökade med 1,0 miljard kronor. Satsningen på ökad bemanning inom äldre- omsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet.
Avgiften till EU minskade
Bland transfereringar till utlandet minskade avgiften till EU med 13,1 miljarder kronor. Den
206
s. 207 talet på Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
BNI-baserade
avgiften
minskade
med
kan jämföras med att marknadsvärdet för 2015
6,2 miljarder kronor då bl.a. Sveriges rabatt för
minskade med 2 066 miljoner kronor. Avgifterna
2014–2016 fastställdes och redovisades 2016.
från reaktorinnehavarna betalas i förhållande till
Den mervärdesskattebaserade avgiften minskade
levererad energi och bestäms årligen av
med 7,6 miljarder
kronor
vilket är en
åter-
regeringen.
Dessa
ökade
med
269 miljoner
betalning. Den lägre avgiften beror på EU:s lägre
kronor. Det finansiella nettot exklusive
budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av
marknadsvärdeförändringar
försvagades
något.
rådets och parlamentets uppgörelse om
Kostnaderna för ersättningar till reaktorinne-
budgetramen för 2014–2020. Tullavgiften ökade
havarna
var
oförändrade
med
1 655 miljoner
0,7 miljarder kronor då medlemsländerna nu får
kronor.
behålla 20 procent
mot tidigare
25 procent av
Stabilitetsfonden
bildades
2008
med
avgiften. Avgiften redovisas här periodiserad till
15 000 miljoner
kronor från anslag på
statens
skillnad mot redovisningen på statens budget.
budget. Fram till 2016 har den tillförts stabili-
Kostnaden för bistånd och andra inter-
tetsavgifter och avkastning. Under 2016
nationella bidrag
genom
Sida
ökade
med
överfördes medel till den nya Resolutions-
3,6 miljarder kronor. Sidas bidrag till humanitära
reserven som därefter tillförs resolutionsavgifter
insatser ökade mest. Det internationella
medan stabilitetsavgifterna upphör fr.o.m. 2017
biståndet räknas av för kostnader för asyl-
(se not 42).
sökande.
Avsättningen
till
Insättningsgarantifonden
Migrationsverkets utbetalning av dag-
beror på det ekonomiska resultatet i garanti-
ersättning till asylsökande redovisas i enlighet
verksamheten. Avsättningarna till fonden ökade
med nationalräkenskaperna som bidrag till
eftersom
negativa
marknadsvärdeförändringar
övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget
påverkade fonden under 2015. Insättnings-
Ersättningar och bostadskostnader, anslags-
garantiavgifterna
uppgick
till
1 541 miljoner
posten Ersättningar till asylsökande. Även
kronor, vilket är en ökning med 56 miljoner
ersättningar från anslaget Utresor för avvisade
kronor.
och utvisade redovisas som bidrag till övriga
Övriga fonder i staten är numera för-
länder. Dessa ersättningar ökade med 0,7 milj-
hållandevis små och därmed även avsättningar till
arder kronor.
och upplösning av dessa fonder. Mer informat-
ion om vilka fonder som redovisas av statliga
myndigheter finns i not 42.
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2016
2015
Kärnavfallsfonden
5 334
1 384
Resolutionsreserven
3 374
-
Stabilitetsfonden
3 137
3 351
Insättningsgarantifonden
2 908
2 001
Övriga fonder
-57
97
Summa
14 696
6 833
Avsättning till fonder i staten avser främst Stabilitetsfonden, Resolutionsreserven och Insättningsgarantifonden som förvaltas av Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden steg kraftigt jämfört med 2015, då marknads- värderingen av tillgångar påverkade fonden negativt. Avsättningen för 2016 inkluderar en värdeökning med 1 759 miljoner kronor, som
207
s. 208 Not 6 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2016
2015
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Polismyndigheten
14 645
13 891
Försvarsmakten
11 076
10 762
Arbetsförmedlingen
6 530
6 043
Försäkringskassan
5 972
5 611
Skatteverket
5 211
5 195
Kriminalvården
4 817
4 566
Trafikverket
4 594
4 344
Lunds universitet
4 242
4 189
Regeringskansliet
3 949
3 736
Domstolsverket
3 848
3 724
Uppsala universitet
3 701
3 661
Migrationsverket
3 635
2 793
Göteborgs universitet
3 269
3 152
Karolinska institutet
2 935
2 844
Stockholms universitet
2 906
2 672
Kungl. Tekniska högskolan
2 269
2 260
Umeå universitet
2 229
2 236
Linköpings universitet
2 044
2 034
Försvarets materielverk
2 026
1 910
Statens institutionsstyrelse
1 859
1 746
Sveriges lantbruksuniversitet
1 677
1 667
Tullverket
1 102
1 097
Linnéuniversitetet
1 034
982
Transportstyrelsen
1 024
958
Lantmäteriet
1 017
1 000
Affärsverk
Luftfartsverket
1 007
998
Sjöfartsverket
904
839
Svenska kraftnät
325
294
Övriga myndigheter
32 480
31 767
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
132 330
126 969
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-31 630
-29 985
Summa lönekostnader efter eliminering av
arbetsgivaravgifter
100 700
96 984
Pensionskostnader
Polismyndigheten
1 953
1 833
Försvarsmakten
1 910
1 652
Trafikverket
680
624
Arbetsförmedlingen
668
586
Regeringskansliet
646
610
Försäkringskassan
635
580
Lunds universitet
628
585
Domstolsverket
592
561
Skatteverket
577
558
Uppsala universitet
499
454
Riksdagsförvaltningen
492
471
Göteborgs universitet
484
455
Karolinska institutet
429
397
Kriminalvården
399
352
Stockholms universitet
379
309
Migrationsverket
350
252
Umeå universitet
348
339
Linköpings universitet
302
278
Kungl. Tekniska högskolan
300
280
Försvarets materielverk
274
257
Sveriges lantbruksuniversitet
231
224
Åklagarmyndigheten
183
164
Statens institutionsstyrelse
161
145
Affärsverk
Luftfartsverket
589
602
Sjöfartsverket
226
86
Svenska kraftnät
107
87
Övriga myndigheter
4 664
4 402
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
10 080
9 932
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar
4 640
6 290
Eliminering av premieintäkt för statliga
tjänstepensioner m.m.
-12 551
-11 632
Summa pensionskostnader
20 875
21 733
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet
415
398
Försvarsmakten
373
360
Polismyndigheten
264
208
Arbetsförmedlingen
258
228
Trafikverket
190
186
Migrationsverket
152
83
Kriminalvården
148
153
Försäkringskassan
131
128
Skatteverket
101
103
Affärsverk
Sjöfartsverket
55
43
Svenska kraftnät
24
25
Luftfartsverket
27
26
208
s. 209 Lönerna ökade med 4,2 procent Kontrollera mot PDF
Övriga myndigheter
2083
2173
Summa övriga personalkostnader
4 221
4 114
Total summa kostnader för personal
125 796
122 831
Statens kostnader för personal ökade med ca 3 miljarder kronor eller 2,4 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med ca 4,2 procent medan pensionskostnaderna minskade med 3,9 procent och övriga personal- kostnader ökade med 2,6 procent.
Lönerna ökade med 4,2 procent
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade med 5,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 4,2 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2016 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2015. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Migrationsverkets lönekostnader ökade med 30,1 procent vilket beror på det stora antalet asylsökande. Detta har medfört ett accelererat behov av ökade personalresurser, särskilt inom den operativa verksamheten. Antalet anställda ökade med 1 934 personer från föregående år.
Stockholms universitets lönekostnader ökade med 8,75 procent vilket främst beror på ett ökat antal anställda samt den årliga lönerevisionen.
De ökade lönekostnaderna på Arbetsför- medlingen, 8,1 procent, beror på ökade anslag för etableringsuppdraget. Antalet anställda har ökat med 824 personer.
Transportstyrelsens ökade lönekostnader, ca 7 procent, beror främst på att myndigheten fått utökade uppdrag samt att man arbetat med att byta ut konsulter mot egna anställda. Antalet anställda har ökat med 101 personer.
Pensionskostnaderna minskade med 3,9 procent
SPV redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Det har påverkats av att räntan i beräknings- grunderna enligt den särskilda trögrörlighets- metoden som används i årsredovisningen för staten sänktes till 0,7 procent från 0,9 procent 2015. Sänkningen av ränteantagandet ökade tjänstepensionsskulden med 4,6 miljarder kronor. Förändringen av pensionsavsättningen påverkar resultatet med 1,6 miljarder kronor mindre i år jämfört med 2015. Detta är den största förklaringen till att statens pensions- kostnader 2016 minskar jämfört med föregående
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
år. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensions- avsättning finns i not 43. De tre affärsverken och Riksdagsförvaltningen är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensions- åtaganden. För dessa myndigheter tillämpar SPV andra försäkringstekniska grunder än de som används vid beräkningen av statens tjänste- pensionsåtagande. För 2016 har därför Luft- fartsverkets, Sjöfartsverkets, Svenska Kraftnäts och Riksdagsförvaltningens pensionsskulder räknats om enligt samma princip som tillämpas för statens tjänstepensionsskuld i årsredo- visningen för staten. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar. Från och med 2016 finns ett nytt tjänstepensionsavtal i staten, PA 16, som innebär att ålderspensionerna för anställda födda fr.o.m. 1988 är helt premie- bestämda. För anställda födda före 1988 betalar myndigheterna fortsatt premier för dels förmånsbestämda tjänstepensioner m.m., dels den individuella ålderspensionen (Iåp) och den kompletterande ålderspensionen (Kåpan) som är premiebestämda. För de förmånsbestämda tjänstepensionerna beror pensionspremiernas storlek på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. De premierna betalas till och hanteras till största delen av SPV, och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. De premiebe- stämda tjänstepensionerna är externt fonderade, och därför elimineras inte de premier som myndigheternas betalar för dessa pensions- förmåner. Motsvarande gäller för några myndig- heter som gör egna pensionsavsättningar, dvs. kostnaderna för dessa ingår i statens pensions- kostnader och elimineras inte.
På myndighetsnivån ökade Migrationsverkets pensionskostnader med 39 procent vilket beror på att myndigheten kraftigt ökat antalet anställda på grund av det stora antalet asylsökande.
Pensionskostnaderna för Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Försvarsmakten och Stockholms universitet pensionskostnader har ökat med mellan 13 och 23 procent beroende på ökat antal anställda. För Försvarsmakten beror ökningen också på det nya pensionsavtalet PA 16.
209
s. 210 Lönerna ökade med 4,2 procent Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Övriga personalkostnader ökade med 2,6 procent
Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De ökade sammantaget med 2,6 procent jämfört med föregående år.
Årsarbetskrafter
Myndighet
2016
2015
Polismyndigheten
25 297
25 055
Försvarsmakten
18 935
18 105
Arbetsförmedlingen
13 033
12 337
Försäkringskassan
12 618
11 994
Kriminalvården
9 536
9 324
Skatteverket
9 476
9 719
Migrationsverket
7 015
5 330
Lunds universitet
6 647
6 777
Trafikverket
6 555
6 336
Uppsala universitet
5 943
6 037
Domstolsverket
5 840
5 808
Göteborgs universitet
5 500
5 462
Karolinska institutet
4 820
4 694
Stockholms universitet
4 691
4 618
Regeringskansliet
4 460
4 414
Umeå universitet
3 666
3 871
Linköpings universitet
3 588
3 703
Statens institutionsstyrelse
3 585
3 472
Kungl. Tekniska högskolan
3 572
3 656
Försvarets materielverk
3 288
3 210
Sveriges lantbruksuniversitet
2 774
2 841
Kronofogdemyndigheten
2 077
2 034
Transportstyrelsen
1 902
1 801
Lantmäteriet
1 832
1 811
Tullverket
1 825
1 842
Linnéuniversitetet
1 737
1 695
Luleå tekniska universitet
1 422
1 453
Malmö högskola
1 312
1 311
Statens jordbruksverk
1 250
1 201
Åklagarmyndigheten
1 211
1 185
Statistiska centralbyrån
1 161
1 200
Örebro universitet
1 097
1 024
Pensionsmyndigheten
1 053
1 035
Sjöfartsverket
1 046
1 007
Karlstads universitet
1 024
1 024
Luftfartsverket
983
1 043
Övriga myndigheter
38 247
38 181
Totalt
220 018
215 610
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster inne- bär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2016 ökade antalet årsarbets- krafter totalt med 4 408 stycken eller med 2,0 procent.
Hos Migrationsverket ökade antal års- arbetskrafter med nästan 32 procent vilket beror på nyanställningar till följd av den kraftiga inströmningen av asylsökande under senare delen av 2015 och början av år 2016.
210
s. 211 heter som hyr sina lokaler av Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk. Kontrollera mot PDF
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2016
2015
Migrationsverket
4 861
2 969
Polismyndigheten
2 189
2 173
Försvarsmakten
2 156
2 204
Regeringskansliet
1 437
1 417
Kriminalvården
1 412
1 439
Lunds universitet
1 004
1 008
Domstolsverket
829
833
Kungl. Tekniska högskolan
808
761
Karolinska institutet
755
754
Uppsala universitet
723
719
Stockholms universitet
707
691
Arbetsförmedlingen
648
636
Göteborgs universitet
623
627
Försäkringskassan
587
602
Linköpings universitet
500
480
Skatteverket
485
481
Försvarets materielverk
469
486
Umeå universitet
408
402
Sveriges lantbruksuniversitet
404
396
Trafikverket
335
357
Statens institutionsstyrelse
320
306
Luleå tekniska universitet
216
194
Linnéuniversitetet
210
189
Malmö högskola
209
221
Örebro universitet
192
176
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
179
183
Tullverket
136
153
Affärsverk
Sjöfartsverket
46
44
Luftfartsverket
41
24
Svenska kraftnät
37
35
Övriga myndigheter
4 785
4 697
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader
-4 406
-4 552
Summa
23 305
21 105
Som kostnader för lokaler redovisas myndig- heters kostnader för hyrda lokaler. Redo- visningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndig- heter. Elimineringar av inomstatliga lokal- kostnader avser lokalkostnader för de myndig-
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
heter som hyr sina lokaler av Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk.
Migrationsverkets hyreskostnader ökade med 1 892 miljoner kronor eller 64 procent. Till största delen är ökningen hänförlig till lokalhyra för asylsökandes boenden. I slutet på år 2015 och i början av år 2016 upphandlades fler tillfälliga anläggningsboenden för att klara av det stora antalet asylsökande. Dessa boenden planerar Migrationsverket att avveckla successivt i takt med att behovet minskar.
Not 8
Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2016
2015
Exportkreditnämnden
Skadeersättningar
1 529
476
Förändring av reservering för skador
2 481
988
Summa Exportkreditnämnden
4 009
1 464
Riksgäldskontoret
Förändring av förväntad förlust för
utestående garantier
-156
-142
Förändring av regressfordringar och andra
tillgångar i garanti- och
utlåningsverksamheten
-304
678
Summa Riksgäldskontoret
-460
536
Boverket
-47
-3
Summa
3 503
1 997
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelsen. De har också en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt. Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 1,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Exportkreditnämndens (EKN:s) kostnader för skadeersättningar och förändring av reservering för skador ökade med drygt 2,5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets kostnader minskade däremot med knappt 1 miljard kronor.
Inställda betalningar i tre större och några mindre affärer har lett till ökade skade- ersättningar och reserveringar för skador för EKN. Av de tre större affärerna rör en kraft-
211
s. 212 heter som hyr sina lokaler av Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
branschen där det spanska företaget Abengoa köpt svensk utrustning och två affärer rör latinamerikanska bussoperatörer. Av EKN:s 4 miljarder kronor i kostnader är 1,5 miljarder kronor skadeersättningar, både i affärer där tidigare betalningar enligt amorteringsplanen fallerat och i affärer där problem uppstod under året. Årets förändring av reserveringen för skador innebär 2,5 miljarder kronor i kostnader. EKN förändrar reserveringen för skador i förhållande till hur risken förändras i de ute- stående affärerna. Under 2016 ökade den genomsnittliga risken i affärerna och därmed behovet av reserveringar.
Riksgäldskontorets kostnader i garanti- verksamheten är negativa, -0,5 miljarder kronor. Det beror till största delen på högre värde av tillgångar i garanti- och utlåningsverksamheten, främst fordran på Saab Automobile Tools AB där konkursen är nära avslut samt aktierna i Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB). Riksgäldskontoret tog över tillgångarna som var ställda som säkerhet för garantin vid infriandet av kreditgarantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken i samband med bolagets konkurs 2011. Resten av förklaringen är minskade förväntade förluster för utestående garantier och följer främst av förändrad statistik över låntagares historiska betalningsproblem snarare än förändringar av Riksgäldskontorets garantiåtaganden.
Boverket redovisar en kostnadsreduktion för förändringen av avsättningar för garantier. Den minskade förväntade förlusten beror på att Boverket vid årets värdering tagit hänsyn till högre marknadsvärden som har inneburit lägre avkastningskrav på fastighetsmarknaden. Garan- tierna som långivare kan teckna rör främst lån till bostadsbyggande.
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2016
2015
Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket
36 061
36 873
Försvarsmakten
16 603
14 872
Försvarets materielverk
6 195
6 921
Polismyndigheten
2 478
2 196
Statens fastighetsverk
2 211
2 073
Kärnavfallsfonden
1 677
1 672
Karolinska institutet
1 535
1 472
Naturvårdsverket
1 470
1 186
Skatteverket
1 457
1 425
Fortifikationsverket
1 291
1 387
Migrationsverket
1 267
897
Försäkringskassan
1 247
1 230
Göteborgs universitet
1 187
1 087
Lunds universitet
1 088
1 049
Arbetsförmedlingen
994
832
Statens skolverk
856
846
Umeå universitet
846
874
Regeringskansliet
789
795
Uppsala universitet
786
809
Kriminalvården
754
737
Domstolsverket
713
612
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
695
747
Pensionsmyndigheten
657
690
Övriga myndigheter
16 898
16 897
Summa tjänster
99 755
98 177
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
11 402
11 124
Trafikverket
4 092
4 070
Försvarsmakten
2 654
1 724
Migrationsverket
2 278
1 516
Polismyndigheten
1 025
814
Fortifikationsverket
529
490
Kriminalvården
445
429
Karolinska institutet
428
451
Uppsala universitet
423
365
Lunds universitet
335
339
Göteborgs universitet
257
113
Statens fastighetsverk
237
236
Stockholms universitet
220
215
Kungl. Tekniska högskolan
218
203
Skatteverket
184
204
Sveriges lantbruksuniversitet
178
189
212
s. 213 heter som hyr sina lokaler av Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk. Kontrollera mot PDF
Transportstyrelsen
160
173
Statens institutionsstyrelse
157
161
Arbetsförmedlingen
122
124
Umeå universitet
120
118
Regeringskansliet
111
123
Domstolsverket
108
102
Linköpings universitet
103
99
Övriga myndigheter
1 792
1 817
Summa varor
27 577
25 201
Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Svenska kraftnät
6 777
5 756
Sjöfartsverket
1 042
1 024
Luftfartsverket
1 015
1 167
Summa affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
8 834
7 948
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse
m.m.
Försvarsmakten
2 686
2 317
Trafikverket
713
698
Kriminalvården
321
318
Migrationsverket
278
298
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
223
243
Polismyndigheten
216
216
Arbetsförmedlingen
180
157
Försvarets materielverk
172
135
Regeringskansliet
161
163
Kustbevakningen
157
130
Lunds universitet
145
150
Uppsala universitet
131
117
Stockholms universitet
121
117
Karolinska institutet
109
115
Kungl. Tekniska högskolan
100
96
Domstolsverket
97
107
Riksdagsförvaltningen
94
105
Försäkringskassan
88
88
Umeå universitet
85
85
Skatteverket
85
84
Sveriges lantbruksuniversitet
84
95
Linköpings universitet
83
91
Göteborgs universitet
82
90
Specialpedagogiska skolmyndigheten
79
72
Svenska kraftnät
414
357
Luftfartsverket
107
103
Sjöfartsverket
71
69
Övriga myndigheter
1 255
1 260
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Summa övriga driftkostnader - reparationer,
diverse m.m.
8 337
7 877
Aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket
-21 860
-21 508
Myndigheter i försvarssektorn
-7 719
-8 866
Statens fastighetsverk
-1 149
-779
Försäkringskassan
-349
-318
Regeringskansliet
-161
-2
Transportstyrelsen
-123
-130
Polismyndigheten
-88
-64
Kustbevakningen
-85
-45
Arbetsförmedlingen
-79
-63
Skatteverket
-68
-91
Pensionsmyndigheten
-66
-52
Affärsverk
Sjöfartsverket
-216
-317
Övriga myndigheter
-635
-480
Summa aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
-32 598
-32 714
Eliminering av inomstatliga transaktioner
-22 022
-21 296
Total summa övriga driftkostnader
89 883
85 193
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 4,7 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projekte- ring. Trafikverkets övriga driftkostnader på- verkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanlägg- ningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 0,4 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggnings- tillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Kostnader för varor och tjänster minskade med nästan 0,7 miljarder kronor vilket medfört att driftkostnaderna hos
213
s. 214 heter som hyr sina lokaler av Fortifikations- verket och Statens fastighetsverk. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Trafikverket minskat totalt med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens ökade driftkostnader för- klaras huvudsakligen av ökade kostnader för reparationer och underhåll av materiel och anläggningar. Driftkostnaderna ökade också till följd av att reservdelar och utbytesenheter från utrangerade JAS 39 A/B invärderats som beredskapsvarulager 2015. Dessutom utrangera- des beredskapsinventarier under året. Samtidigt minskade kostnader för inköp av ammunition och strids- och skyddsutrustning.
Minskade kostnader för varor hos Försvarets materielverk gäller främst ledningssystem- materiel. Även kostnader för köpta tjänster av ubåtsräddningssystem för en ny generation ubåtar minskade.
Polismyndighetens driftkostnader för inköp av varor ökade jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på ökade kostnader för mobil- telefoner kopplat till Mobilitetsprojektet samt inköp av radioterminaler med gränsfunktion- alitet. Även kostnader för köpta tjänster ökade vilket förklaras främst av mer inhyrd arrest- personal och andra bevakningstjänster.
Svenska kraftnät har till uppgift att hålla effektbalansen i det svenska elkraftsystemet. Under 2016 sjönk summan av den lagrade energin i vattenreservoarer, vilket medförde att driftkostnaderna ökade.
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
9 857
9 754
Försvarsmakten
8 027
8 492
Polismyndigheten
746
737
Fortifikationsverket
740
719
Försäkringskassan
610
604
Lunds universitet
447
381
Statens fastighetsverk
433
434
Kriminalvården
323
328
Uppsala universitet
293
288
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
274
257
Skatteverket
266
248
Regeringskansliet
261
256
Affärsverk
Svenska kraftnät
792
775
Sjöfartsverket
212
180
Luftfartsverket
146
204
Övriga myndigheter
4 297
4 183
Summa
27 724
27 840
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets nedskrivningar ökade med 103 miljoner kronor. Det beror främst på att vissa påbörjade projekteringar av infrastruktur- projekt inte kommer att genomföras.
Försvarsmaktens avskrivningar minskade med 465 miljoner kronor främst beroende på minskade avskrivningar på beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar (se not 24).
214
s. 215 Not 11 Kontrollera mot PDF
Not 11
Resultat från andra andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2016
2015
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
Akademiska Hus AB
5 148
4 780
Specialfastigheter Sverige AB
1 638
1 178
SBAB Bank AB
1 570
1 162
Jernhusen AB
1 217
894
Sveaskog Holding AB
1 190
2 017
Teracom Group AB (Teracom Boxer Group)
1 005
477
AB Svensk Exportkredit
780
1 187
Swedavia AB
717
1 410
SJ AB
650
471
Apoteket AB
637
458
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)
481
223
Svevia AB
358
224
Infranord AB
167
117
Fouriertransform AB
143
-49
Almi Företagspartner AB
132
140
AB Svensk Bilprovning
67
56
RISE Holding AB
44
24
Lernia AB
28
82
Metria AB
12
16
Systembolaget AB
10
-53
Swedesurvey AB
1
-1
AB Göta Kanalbolag
0
-3
AB Svenska miljöstyrningsrådet
0
0
Apotek Produktion & Laboratorier AB
0
5
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
0
-11
Arlandabanan Infrastructure AB
0
0
Miljömärkning Sverige AB
0
1
Kungliga Operan AB
0
-7
Svenska Spel AB
-
-
European Spallation Source ESS AB
-1
-453
Voksenåsen A/S
-1
0
Vasallen AB
-13
19
Kungliga Dramatiska Teatern AB
-15
3
Svenska Rymdaktiebolaget
-18
-4
Statens Bostadsomvandling AB
-21
-12
Swedfund International AB
-43
2
Inlandsinnovation AB
-82
-15
Samhall AB
-175
-63
Green Cargo AB
-225
-27
PostNord AB
-962
168
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
-978
-5 686
Vattenfall AB
-26 324
-16 672
Övriga företag som redovisas av
Kammarkollegiet
1
4
Summa Kammarkollegiet
-12 862
-7 938
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät
Gasturbiner AB m.fl.
4
7
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB
3
4
Luftfartsverket - LFV Holding AB
2
11
Övriga myndigheter
13
33
Summa resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
-12 840
-7 883
Resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
Telia Company AB (TeliaSonera AB)
1 392
3 189
Nordiska Investeringsbanken NIB
761
740
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
22
-1
AB Bostadsgaranti
6
1
VisitSweden AB
-7
5
SAS AB
-16
205
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
11
9
Summa resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
2 169
4 148
Resultat från andelar i hel- och delägda
företag - totalt
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
-12 840
-7 883
Resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
2 169
4 148
Total summa
-10 671
-3 735
Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent.
Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat- andelarna har minskat med 6,9 miljarder kronor jämfört med 2015 och uppvisar en total förlust på nästan 11 miljarder kronor.
Akademiska hus AB visade 0,4 miljarder kronor bättre resultat än föregående år. För- bättringen är främst hänförbar till ökade positiva
215
s. 216 Not 11 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
värdeförändringar i fastigheter med 1,0 miljard kronor, delvis utjämnat av ett försämrat finansi-
ellt netto med 0,4 miljarder kronor.
Specialfastigheter
Sverige
AB
visade
0,5 miljarder kronor
bättre resultat
än före-
gående år vilket främst beror på ökad positiv värdeförändring på förvaltningsfastigheter.
SBAB Bank AB förbättrade resultatet med 0,4 miljarder kronor, vilket främst beror på ett förbättrat räntenetto med 0,4 miljarder kronor.
Jernhusen
AB förbättrade resultatet med
0,3 miljarder
kronor. Resultatet påverkades
positivt främst av minskade förluster från
intressebolag med 0,2 miljarder kronor
och
ökade värdeförändringar på fastigheter
med
0,1 miljarder kronor.
Sveaskog AB redovisade ett försämrat resultat med 0,8 miljarder kronor främst beroende på en minskad positiv värdeförändring av skog med 1,1 miljarder kronor.
Teracom Group AB förbättrade resultatet med 0,5 miljarder kronor. Avyttringen av dotterbolaget Boxer har medfört en reavinst på 0,7 miljarder kronor.
AB Svensk Exportkredit redovisade en minskad vinst med 0,4 miljarder kronor, främst beroende på ett försämrat nettoresultat av finansiella transaktioner med 0,5 miljarder kronor.
Swedavia AB försämrade resultatet med 0,7 miljarder kronor. Övriga rörelseintäkter från försäljning av anläggningstillgångar har minskat med 0,7 miljarder kronor, vilket är huvudorsak till försämringen.
SJ har förbättrat
sitt rörelseresultat med
0,2 miljarder kronor
genom ökade intäkter,
vilket är den främsta förklaringen till andelens resultatförbättring med 0,2 miljarder kronor.
Apoteket har ökat vinsten med 0,2 miljarder kronor, till största delen beroende på ökad försäljning.
Svedab:s resultat blev 0,3 miljarder kronor högre än föregående år. Huvudsakligen är det intäkterna från Öresundsbrokonsortiet som ökat, där god trafikutveckling och stärkt dansk krona förbättrat lönsamheten.
Fouriertransform AB har förbättrat resultatet med 0,2 miljarder kronor genom ökad av- kastning från investmentsbolagets portföljbolag.
Resultatandelarna från Systembolaget har reducerats med respektive års betalda utdelning på 0,2 respektive 0,3 miljarder kronor. Ut- delningen redovisas istället som skatteintäkt.
Resultatet före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder kronor bägge åren.
Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,9 miljarder kronor, vilket är något bättre än föregående år. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten. Istället redovisas utdelade belopp som skatteintäkt.
ESS AB (European Spallation Source) är under likvidation och har inte haft någon nämnvärd verksamhet under 2016.
Green Cargo AB:s resultat försämrades med 0,2 miljarder kronor till en lika stor förlust. Rörelseresultatet har försämrats beroende på ökade banavgifter och kostnader för etablering av ny verksamhet. Föregående år gynnades också av realisationsvinster vid försäljning av lok.
PostNord AB:s resultatandel har försämrats
med 1,1 miljarder kronor
till
en
förlust
på
1,0 miljard kronor. Rörelsens
intäkter
har
minskat med 1,4 miljarder
kronor.
Personal-
kostnaderna har minskat med 1,0 miljard kronor, samtidigt har dock av- och nedskrivningar ökat med 0,9 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa förändringar 0,8 miljarder kronor av resultatandelens försämring.
Resultatet för LKAB förbättrades med 4,7 miljarder kronor, men det blev ändå en förlust på 1,0 miljard kronor. Förbättringen avser främst minskade nedskrivningar av anlägg- ningstillgångar, som reducerats med 5,9 mil- jarder kronor. Både järnmalmspriser och volymer har utvecklats positivt, dock har valuta- och prissäkringar medfört en motsvarande negativ påverkan. Kostnadsbesparingar uppgick till 0,7 miljarder kronor.
Vattenfalls resultat försämrades med 9,7 mil- jarder kronor till en förlust på 26,3 miljarder kronor. Försämringen avser främst avvecklad verksamhet vars förlust ökat med 9,2 miljarder kronor till 24 miljarder kronor. Resultatet belastades med nedskrivningar på 12 miljarder kronor, en minskning med 9,2 miljarder kronor från föregående år och avser anläggningar i Tyskland och Nederländerna. Årets avsättningar
uppgår till
8,2 miljarder
kronor, varav
5,6 miljarder
kronor avser
kärnkraftsverksam-
heten i Tyskland inför den beslutade av- vecklingen och 2,1 miljarder kronor avser kärn- kraftsverksamheten i Sverige. Föregående år gjordes avsättningar på 3,5 miljarder kronor.
Telia Company AB redovisade en 1,8 mil- jarder kronor lägre resultatandel, vilket främst
216
s. 217 Not 11 Kontrollera mot PDF
avser resultat från avyttrad verksamhet där resultatandelen försämrats med 3,9 miljarder kronor. I denna inkluderas andelen av en avsättning för en eventuell finansiell sanktion på totalt 12,5 miljarder kronor i samband med korruptionsutredningar av myndigheter i Nederländerna och USA. Resultatandelen för kvarvarande verksamhet har förbättrats med 2,6 miljarder kronor, vilket till största delen avser engångsposter. Under 2016 såldes en spansk verksamhet med realisationsvinst och 2015 skrevs den danska verksamheten ned.
Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2015 till 31 augusti 2016.
Resultatet 2016 för SAS AB avser endast en del av räkenskapsåret och är därför inte jämförbart med föregående år. Efter försäljning har kvarvarande andelar i SAS förts över till Andra långfristiga värdepappersinnehav i och med att statens ägarandel nu är lägre än 20 procent.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2016
2015
Finansiella intäkter och kostnader för
förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska
kronor
14 620
15 290
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta
1 049
668
Summa ränteintäkter
15 669
15 958
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor
-27 725
-28 266
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta
-2 996
-2 417
Summa räntekostnader
-30 721
-30 683
Realiserade valutakursförändringar (netto)
2 480
-10 303
Orealiserade valutakursförändringar (netto)
-9 448
5 980
Överkurs vid emission (netto)
10 514
9 030
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.
0
1
Realiserade kursförändringar (netto)
-9 680
-11 413
Provisioner till banker m.fl.
-67
-120
Nettokostnad för förvaltning av statsskulden
-21 253
-21 550
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2016 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 21,3 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden är nästan oförändrad från föregående år. Positiv påverkan från ökade överkurser med 1,5 mil- jarder kronor och minskade negativa kursför- ändringar med 1,7 miljarder kronor har uppvägt den negativa effekten av ökade valutakurs- förluster med 2,6 miljarder kronor. Den negativa effekten uppstår när kronan försvagas mot lånevalutan under lånets löptid.
217
s. 218 Not 11 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2016
2015
Riksbankens inlevererade överskott
2 800
4 100
Skatteverket
1 865
1 242
Kärnavfallsfonden
1 777
1 703
Centrala studiestödsnämnden
1 337
2 092
Exportkreditnämnden
1 241
665
Kammarkollegiet
983
119
Riksgäldskontoret
161
90
Försäkringskassan
122
136
Trafikverket
77
21
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
77
64
Värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden
1 759
-
Riksgäldskontoret
182
793
Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan
m.fl.
78
86
Affärsverk
Sjöfartsverket
15
1
Svenska kraftnät
13
2
Luftfartsverket
7
9
Övriga myndigheter
192
219
Summa
12 686
11 342
Övriga
finansiella
intäkter
ökade
med
1,3 miljarder kronor främst beroende på värde- förändring av finansiella instrument.
Riksbanken levererade in ett överskott på 2,8 miljarder kronor.
Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar räntein- täkter för nominella placeringar och orealiserad värdeförändring på innehav av värdepapper.
CSN:s finansiella intäkter består bl.a. av räntor på studielån.
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2016
2015
Exportkreditnämnden
856
685
Trafikverket
63
107
Regeringskansliet
29
47
Kärnavfallsfonden
17
1
Göteborgs universitet
17
2
Försäkringskassan
14
15
Lunds universitet
13
7
Värdeförändring finansiella instrument
Riksgäldskontoret
70
1 150
Kammarkollegiet
52
10
Kärnavfallsfonden
-
2 066
Göteborgs universitet, Karolinska institutet
m.fl.
16
107
Affärsverk
Svenska kraftnät
5
4
Sjöfartsverket
-
7
Luftfartsverket
-
2
Övriga myndigheter
111
390
Aktivering av finansiella kostnader
-25
-20
Summa
1 237
4 581
Övriga finansiella kostnader har minskat med 3,3 miljarder kronor främst på grund av värdeförändring på finansiella instrument.
Exportkreditnämndens finansiella kostnader gäller främst beräknade och realiserade kursför- luster för premier och skadefordringar.
Trafikverkets finansiella kostnader är bl. a. valutakursförluster på fordringar och skulder.
Regeringskansliets finansiella kostnader är i huvudsak valutakursförluster.
I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anlägg- ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
218
s. 219 Not 11 Kontrollera mot PDF
3.5.2 Noter till balansräkningen
Not 15
Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
22 253
21 092
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
728
626
Årets investeringar, egen utveckling
1 786
1 846
Försäljning/utrangering
-275
-558
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
24 492
23 006
Ingående ackumulerade avskrivningar
-14 853
-13 995
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 220
-2 047
Minskning av ack avskrivningar vid
utrangering/försäljning
265
495
Utgående ackumulerade avskrivningar
-16 808
-15 547
Summa
7 684
7 459
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2016
2015
Försäkringskassan
1 453
1 421
Försvarsmakten
913
1 329
Skatteverket
461
491
Transportstyrelsen
457
479
Polismyndigheten
422
385
Affärsverk
Svenska kraftnät
249
149
Sjöfartsverket
33
33
Övriga myndigheter
3 696
3 172
Summa
7 684
7 459
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 224 miljoner kronor 2016. De största tillgångarna finns hos Försäkrings- kassan, Försvarsmakten, Skatteverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten.
Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 1 453 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäningstjänster och automatisering. Försäkringskassan har kvar it- system för pensionshantering även efter
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Pensionsmyndighetens bildande. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar på dessa tillgångar.
Försvarsmaktens del av balanserade utgifter för utveckling uppgår till 913 miljoner kronor. Det avser i huvudsak utveckling av system PRIO som lanserades i början av 2009. PRIO är ett integrerat affärsystem för ledning, HR, ekonomi och logistik som etappvis införs i verksamheten.
Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system på 461 miljoner kronor.
Transportstyrelsens balanserade utgifter upp- går till 457 miljoner kronor. Under året har nedskrivningar på 4 miljoner kronor gjorts med anledning av att projekt omvärderats och istället kostnadsförts.
Polismyndighetens balanserade utgifter för utveckling är 422 miljoner kronor, en ökning med 37 miljoner kronor jämfört med 2015. Posten har ökat med 60 miljoner kronor i befintliga och nya utvecklingsprojekt och minskat med 23 miljoner kronor på grund av utrangeringar av egenutvecklade system.
Av de totala investeringarna under 2016 på 2 510 miljoner kronor står Försäkringskassan för 498 miljoner kronor, Trafikverket för 187 mil- joner kronor och Kronofogdemyndigheten för 159 miljoner kronor.
219
s. 220 Not 11 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
4 245
3 583
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
421
373
Årets investeringar, egen utveckling
9
4
Försäljning/utrangering
-164
-340
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
4 512
3 619
Ingående ackumulerade avskrivningar
-2 939
-2 669
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-385
-363
Minskning av ack avskrivningar vid
utrangering/försäljning
145
336
Utgående ackumulerade avskrivningar
-3 179
-2 696
Summa
1 332
923
Anm.: Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2016
2015
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
182
204
Polismyndigheten
107
66
Kriminalvården
79
57
Skatteverket
54
33
Tullverket
39
17
Affärsverk
Luftfartsverket
365
33
Svenska kraftnät
100
105
Sjöfartsverket
11
6
Övriga myndigheter
394
402
Summa
1 332
923
Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 408 miljoner kronor jämfört med året innan.
Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flyg- ledningssystemet, fortsatt utbyggnad av centralen för fjärrstyrd flygtrafikledning i Sundsvall och tekniska installationer för att implementera fjärrstyrning från Sundsvall. Under året har också materiella anläggnings-
tillgångar för 81 miljoner kronor omklassifice- rats till immateriella anläggningstillgångar.
Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap (MSB) har tillgångar på 182 miljoner kronor. De avser främst investeringar i växlar och licenser för det nationella radiokom- munikationssystemet Rakel.
Polismyndighetens rättigheter uppgår till 107 miljoner kronor och ökade jämfört med 2015 med 41 miljoner kronor. Ökningen förklaras till största delen av investeringar i Nationellt it-brottscenter (NIC).
Kriminalvårdens rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar består huvud-
sakligen av kommunikationsplattform
och
säkerhetsinstallationer
och
uppgår
till
79 miljoner kronor.
Svenska kraftnäts och Sjöfartsverkets rättig- heter och andra immateriella anläggningstill- gångar uppgår till 100 miljoner kronor respektive 11 miljoner kronor. Svenska kraftnäts rättigheter består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättig- heter för optoförbindelser.
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2016
2015
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
-
0
Inga förskott redovisades under 2016.
220
s. 221 Värdet av väganläggningar som blev klara under 2016 var 7 753 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Kontrollera mot PDF
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående anskaffningsvärde
221 042
195 987
Årets anskaffning
-2
36
Årets färdigställande från pågående
investering
7 753
25 020
Försäljning/utrangering
0
-
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
228 793
221 042
Ingående ackumulerade avskrivningar
-84 810
-79 894
Årets avskrivningar
-5 014
-4 917
Utgående ackumulerade avskrivningar
-89 825
-84 810
Summa
138 968
136 232
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående anskaffningsvärde
201 899
183 462
Årets anskaffning
-13
31
Årets färdigställande från pågående
investering
7 415
18 418
Försäljning/utrangering
-13
-13
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
209 289
201 899
Ingående ackumulerade avskrivningar
-58 612
-54 017
Årets avskrivningar
-4 492
-4 595
Utgående ackumulerade avskrivningar
-63 104
-58 612
Summa
146 185
143 287
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Från och med år 2016 tillämpas komponentavskrivning för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden för dessa är mellan 10 och 95 år.
Värdet av väganläggningar som blev klara under 2016 var 7 753 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).
Det negativa värdet på årets anskaffning beror på rättelse som gjorts under 2016 för tidigare års anskaffning av mark för väganläggningar.
Bland färdigställda projekt ingår till exempel väg 288 Jälla–Hov, E4 Trafikplats Rosersberg, väg 395 Junosuando–Svappavaara och E4 Södertälje–Hallunda.
Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde för järnvägsanläggningar. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2016 var 7 415 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2016 ingår bl.a. upprustning av spåren på sträckan Emmaboda–Karlskrona, kapacitetsförstärkning på Nynäsbanan och spårbyte på sträckan Långsele–Anundsjö.
221
s. 222 Värdet av väganläggningar som blev klara under 2016 var 7 753 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
64 186
62 836
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
608
760
Årets investeringar, egen utveckling
9
14
Färdigställande av pågående
nyanläggningar
831
1 312
Försäljning/utrangering
-342
-243
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
65 291
64 677
Ingående ackumulerade avskrivningar
-24 777
-23 677
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 454
-1 460
Minskning av ack avskrivningar vid
utrangering/försäljning
244
103
Utgående ackumulerade avskrivningar
-25 988
-25 034
Ingående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Utgående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Summa
39 384
39 723
Anm.: beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2016
2015
Statens fastighetsverk
13 265
13 457
Naturvårdsverket
11 126
10 842
Fortifikationsverket
9 989
10 122
Riksdagsförvaltningen
1 132
1 148
Trafikverket
952
992
Sveriges lantbruksuniversitet
741
761
Affärsverk
Sjöfartsverket
932
995
Svenska kraftnät
615
552
Luftfartsverket
588
798
Övriga myndigheter
44
56
Summa
39 384
39 723
Ett tjugotal myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestäm- mer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna,
museerna, regeringens byggnader, lands- hövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnads- minnen.
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags- byggnaderna.
Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 39 384 miljoner kronor vilket är en minskning med 339 miljoner kronor jämfört med 2015.
Det bokförda värdet för Statens fastighets- verks byggnader, mark och annan fast egendom minskade med 192 miljoner kronor under 2016 till 13 265 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 18 740 miljoner kronor. Minskningen av bokfört värde beror främst på att årets avskrivningar och nedskrivningar är större än tillgångsredovisade projekt. Den största nedskrivningen har gjorts på en fastighet i Hanoi, som återlämnades till vietnamesiska staten då UD sade upp hyresavtalet. Ned- skrivning har också gjorts på Kungliga konst- högskolan i Stockholm på grund av att fastigheten brann under 2016. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 454 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 415 miljoner kronor. De större tillgångsredovisade projekten 2016 var renovering av residenset i Göteborg samt ombyggnad av Scenkonstmuseet.
Naturvårdsverket köpte under 2016 mark för ca 100 blivande och utvidgade naturreservat eller nationalparker. Bland de större köpen finns en privatägd fastighet inom det blivande reservatet Karatj-Råvvåive i Norrbottens län samt en samfällighet inom det blivande reservatet Degermossen i Västra Götalands län. Totalt ökade Naturvårdsverkets tillgångar för bygg- nader, mark och annan fast egendom med 284 miljoner kronor och är nu 11 126 miljoner kronor.
Fortifikationsverkets bokförda värde minskade med 133 miljoner kronor till 9 989 miljoner kronor. Det beror huvudsakligen på att avskrivningar översteg nyanskaffningar. Investeringar som avslutades under 2016 var bl.a. nytt flygledartorn i Ronneby, ny- och om-
222
s. 223 färdigställda Kontrollera mot PDF
byggnad av spol- och tvätthallar i Kungsängen samt byte av kulvertar i Berga. Värdet av
färdigställda
tillgångar
uppgick
2016
till
590 miljoner
kronor. Fortifikationsverkets
av-
och
nedskrivningar för
2016
uppgick
till
714 miljoner kronor.
Riksdagsförvaltningens byggnader, mark och
annan
fast
egendom
uppgick
2016
till
1 132 miljoner kronor.
Not 21
Förbättringsutgifter på annan fastighet
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
11 893
11 027
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 412
1 090
Årets investeringar, egen utveckling
5
36
Försäljning/utrangering
-446
-301
Utgående ackumulerade
12 864
11 852
anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
-7 101
-6 176
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-908
-1 060
Minskning av ack avskrivn vid
415
282
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-7 593
-6 954
Summa
5 271
4 898
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2016
2015
Polismyndigheten
753
772
Regeringskansliet
637
499
Lunds universitet
330
325
Kungl. Tekniska högskolan
237
215
Försvarsmakten
235
238
Domstolsverket
233
194
Försvarets materielverk
231
220
Sveriges lantbruksuniversitet
224
110
Uppsala universitet
221
162
Övriga myndigheter
2 171
2 163
Summa
5 271
4 898
Förbättringsutgifter på annans fastighet gäller sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel-
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 373 miljoner kronor 2016.
Investeringarna var störst hos Regeringskansliet med 216 miljoner kronor. Regeringskansliet har fortsatt investerat i kontorslokalerna i Stockholm. Sveriges lant- bruksuniversitets investeringar uppgick till 125 miljoner kronor och avsåg bl.a. Biotronen i Alnarp.
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
88 025
83 234
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
4 317
4 814
Årets investeringar, egen utveckling
7
32
Årets överföringar från Pågående
4 173
4 121
nyanläggningar
Försäljning/utrangering
-2 840
-4 013
Utgående ackumulerade
93 683
88 188
anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
-55 181
-53 608
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-5 583
-5 483
Minskning av ack avskrivningar vid
2 891
3 716
utrangering/försäljning
Utgående ackumulerade avskrivningar
-57 872
-55 375
Summa
35 811
32 814
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
223
s. 224 Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Miljoner kronor
2016
2015
Kustbevakningen
2 500
2 653
Lunds universitet
1 615
1 615
Polismyndigheten
1 399
1 302
Myndigheten för samhällsskydd och
1 264
1 296
beredskap
Försvarsmakten
1 138
1 283
Trafikverket
1 125
937
Affärsverk
Svenska kraftnät
14 278
11 622
Sjöfartsverket
1 499
1 510
Luftfartsverket
13
18
Övriga myndigheter
10 979
10 577
Summa
35 811
32 814
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- medel är exempel på tillgångar som myndig- heterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Affärsverket Svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontroll- anläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem.
Av årets totala investeringar på 4 317 miljoner kronor står Polismyndigheten för 576 miljoner kronor. Det förklaras främst av fordonsinköp och ökade investeringar i kommunikations- utrustning. Lunds universitet har investerat 271 miljoner kronor. Vetenskapsrådet har investerat 270 miljoner kronor vilket avser uppgradering av universitetsdatanätet.
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
77 735
101 114
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
4 753
4 559
Årets investeringar, egen utveckling
21 884
21 458
Årets överföring till färdig tillgång
-20 266
-48 816
Försäljning/utrangering
5
0
Årets nedskrivningar
-126
-124
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
83 985
78 191
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
71 092
64 976
Statens fastighetsverk
2 108
1 226
Fortifikationsverket
1 522
934
Lunds universitet
424
342
Karolinska institutet
226
110
Affärsverk
Svenska kraftnät
7 054
9 307
Sjöfartsverket
252
174
Luftfartsverket
111
238
Övriga myndigheter
1 196
884
Summa
83 985
78 191
Av det totala bokförda värdet på 84 miljarder kronor finns 71,1 miljarder kronor hos Trafikverket och 7,1 miljarder kronor hos Affärsverket Svenska kraftnät.
Årets investeringar uppgår totalt till 26,6 mil- jarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 21,5 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora järnvägs- och vägprojekt som till exempel Citybanan, Tomteboda–Kallhäll samt E4 Förbifart Stockholm och Västsvenska vägpaket. Affärsverket Svenska kraftnät har investerat 1,3 miljarder kronor. Investeringar görs fortsatt i SydVästlänken och Stockholms Ström. Därutöver har Affärsverket Svenska kraftnät också fortsatta investeringar i NordBalt som är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen för att koppla samman den nordiska elmarknaden med den baltiska.
Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov,
224
s. 225 Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov, Kontrollera mot PDF
Junosuando–Svappavaara, E4 Södertälje– Hallunda och Emmaboda–Karlskrona, Nynäsbanan, Långsele–Anundsjö samt Rosersberg–Kilenkrysset. Dessa utgör 3,5 miljarder kronor av totalt 15,5 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång.
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2016
2015
IB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier
162 829
166 274
Förändring IB på grund av omklassificering
-175
Årets anskaffning
8 829
8 683
Årets försäljningar/utrangeringar
-2 441
-12 128
UB Anskaffningsvärde
beredskapsinventarier
169 042
162 829
IB Beredskapsvaror i lager
21 337
17 178
Förändring IB på grund av omklassificering
988
Årets anskaffning
1 049
902
Årets övriga förändring
-340
3 257
UB Beredskapsvaror i lager
23 033
21 337
UB Anskaffningsvärde
beredskapstillgångar
192 075
184 166
IB Ackumulerade avskrivningar
-88 885
-90 295
Förändring IB på grund av omklassificering
105
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-7 251
-7 772
Årets försäljningar/utrangeringar
1 794
9 182
UB Ackumulerade avskrivningar (avser
beredskapsinventarier)
-94 238
-88 885
Summa
97 837
95 280
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskaps- tillgångar i beredskapsinventarier och bered- skapsvaror. Beredskapsinventarierna uppgår till 74,8 miljarder kronor och består av t.ex. flyg- plan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 23 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Samman- lagt är 97,5 miljarder kronor av det utgående
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad.
Nyanskaffning av militära beredskaps- inventarier uppgår till 8,8 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,2 miljarder kronor under 2016. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling av stridsflygplan JAS 39E och anskaffning av ubåtar, helikoptrar och artilleri- pjäs Archer. Under året har Försvarsmakten utrangerat beredskapsinventarier på 0,7 miljarder kronor för bl.a. JAS 39D och helikoptrar. Beredskapslagrets värde ökade med 1,7 miljarder kronor under året. Ökningen beror främst på att Försvarsmakten invärderat beredskapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lager- värdena.
MSB har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor.
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2016
2015
Försvarets materielverk
4 074
4 323
Trafikverket
846
619
Övriga myndigheter
14
23
Summa
4 934
4 965
Under denna post redovisas förskott som myndigheterna lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 2,4 miljarder kronor och avser huvudsakligen förskott till SAAB AB och SAAB Kockum för utveckling av JAS 39E och tillkommande projekt ubåt A26. Förskotten till utländska leverantörer uppgår till 1,7 miljarder kronor och avser främst förskott för inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i USA.
Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten är vägprojekten Marieholms- tunneln under Göta älv i Göteborg och Förbifart Stockholm samt järnvägsprojektet European
225
s. 226 Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Rail Traffic Management System (ERTMS). ERTMS är ett nytt EU-gemensamt signalsystem för järnvägen.
Not 26
Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2016
2015
Summa andelar i företag med bestämmande
250 186
278 702
statligt inflytande
Summa andelar i företag med väsentligt
45 395
48 077
statligt inflytande
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
296 581
327 779
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).
Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och av- yttringar.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytade
Miljoner kronor
Statens
2016
2015
ägarandel
Vattenfall AB
68 272
103 984
100,0%
Akademiska Hus AB
34 151
30 271
100,0%
Luossavaara-Kiirunavaara AB
30 551
32 116
100,0%
(LKAB)
Sveaskog Holding AB
20 092
19 714
100,0%
AB Svensk Exportkredit
17 136
16 828
100,0%
SBAB Bank AB
13 816
11 848
100,0%
Specialfastigheter Sverige AB
7 844
6 652
100,0%
Swedavia AB
7 351
6 863
100,0%
Almi Företagspartner AB
7 029
6 897
100,0%
Jernhusen AB
6 744
6 005
100,0%
PostNord AB
4 641
5 551
60,7%
SJ AB
4 337
3 876
100,0%
Apoteket AB
4 200
5 150
100,0%
Swedfund International AB
4 145
3 787
100,0%
Teracom Group AB (Teracom Boxer
3 322
2 602
100,0%
Group)
Fouriertransform AB
3 186
3 043
100,0%
Inlandsinnovation AB
1 853
1 903
100,0%
Systembolaget AB
1 656
1 521
100,0%
Svevia AB
1 482
1 250
100,0%
Samhall AB
1 418
1 593
100,0%
RISE Research Institutes of
916
871
100,0%
Sweden Holding AB (IRECO
Holding AB)
Svensk-Danska Broförbindelsen
855
336
100,0%
AB (SVEDAB)
Green Cargo AB
851
1 092
100,0%
Infranord AB
776
610
100,0%
Vasallen AB
528
626
100,0%
Statens Bostadsomvandling AB
494
497
100,0%
Svenska Rymdaktiebolaget
490
495
100,0%
Apoteksgruppen i Sverige Holding
385
386
100,0%
AB
Lernia AB
354
438
100,0%
Apotek Produktion & Laboratorier
219
219
100,0%
AB
AB Svensk Bilprovning
163
152
100,0%
Metria AB
115
109
100,0%
AB Göta Kanalbolag
39
39
100,0%
Kungliga Dramatiska Teatern AB
28
42
100,0%
Kungliga Operan AB
26
27
100,0%
Miljömärkning i Sverige AB
22
23
100,0%
SweRoad (Swedish National Road
17
17
100,0%
Consulting AB)
Arlandabanan Infrastructure AB
10
10
100,0%
Swedesurvey AB
7
7
100,0%
226
s. 227 Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov, Kontrollera mot PDF
Voksenåsen A/S
6
8
100,0%
Saminvest AB
5
-
100,0%
European Spallation Source ESS
3
626
73,7%
AB
Svenska Miljöstyrningsrådet AB
0
2
85,0%
Svenska Spel AB
0
0
100,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska
199
187
100,0%
Kraftnät Gasturbiner AB
Luftfartsverket - LFV Holding AB
125
123
100,0%
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket
18
15
100,0%
Holding AB
Övriga andelar
309
291
-
Summa
250 186
278 702
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande minskade med knappt 29 miljarder kronor.
Vattenfalls andelsvärde minskade med 36 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets förlust på 26 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på -9,4 miljarder kronor. Främst består posterna av negativa effekter av kassaflödessäkringar på 15 miljarder kronor, negativa omvärderingar relaterade till pensionsskulden på 1,7 miljarder kronor, positiv inkomstskatt på övriga poster om 4,5 miljarder kronor och ägarförändringar i koncernföretag med 0,9 miljarder kronor i positiv påverkan.
Akademiska hus har ökat med 3,9 miljarder kronor, vilket beror på en ökning med årets resultat på 5,2 miljarder kronor och en minskning med 1,3 miljarder kronor i utdelning.
LKAB:s andelsvärde har minskat med 1,6 miljarder kronor, vilket främst beror på årets förlust på 1,0 miljard kronor samt direkta minskningar av eget kapital med 0,6 miljarder kronor. Den direkta kapitalminskningen består
främst av
negativa
kassaflödessäkringar
på
0,9 miljarder
kronor
delvis utjämnat av
en
ökning av reserv för verkligt värde för finansiella tillgångar på 0,3 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 0, 4 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av årets resultat på 1,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,8 miljarder kronor.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Svensk Exportkredit AB ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 0,8 miljarder kronor, negativ påverkan från kassaflödessäkring med 0,1 miljarder kronor och utdelning till staten av 0,4 miljarder kronor.
SBAB Bank AB ökade i värde med 2,0 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,6 miljarder kronor samt en direkt ökning av eget kapital med 0,4 miljarder kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar.
Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en
ökning med 1,2 miljarder
kronor,
som
väsentligen består av årets
resultat
på
1,4 miljarder kronor minskat med 0,4 miljarder kronor i utdelning.
Swedavia
AB ökade andelsvärdet
med
0,5 miljarder
kronor, främst orsakat av
årets
vinst på 0,7 miljarder kronor samt 0,2 miljarder
kronor i lämnad utdelning.
Jernhusen
AB ökade
med
0,7 miljarder
kronor, vilket beror
på
årets
resultat
på
1,2 miljarder
kronor
samt utdelning
av
0,5 miljarder kronor.
Andelen i PostNord AB:s förlust uppgick till
1,0 miljard
kronor,
vilket
tillsammans
med
0,4 miljarder
kronor
i
positiva
omräknings-
differenser och en minskning med 0,3 miljarder kronor från omräkning av pensionsskulden
påverkat
kapitalandelen
negativt
med
0,9 miljarder kronor.
SJ AB ökade med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 0,6 miljarder kronor, reducerat med utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor.
Apoteket AB minskade andelsvärdet med 1,0 miljard kronor, vilket främst beror på utdelning av 1,1 miljarder kronor samt direkt kapitalminskning med 0,5 miljarder kronor vid omräkning av pensionsskulden. Årets resultat på 0,6 miljarder kronor har delvis utjämnats detta.
Swedfund International AB har ökat med knappt 0,4 miljarder kronor främst genom ett kapitaltillskott på 0,4 miljarder kronor.
Teracom AB har rapporterat en ökning av värdet med 0,7 miljarder kronor. Förändringen består av nettot av årets vinstandel på 1,0 miljard kronor och utdelningen på 0,3 miljarder kronor.
Svevia AB ökade i värde med 0,2 miljarder kronor, som en följd av årets resultat på 0,4 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,2 miljarder kronor.
227
s. 228 Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Innehavet i SVEDAB har ökat med 0,5 miljarder kronor, vilket förklaras av årets resultat.
Andelsvärdet för ESS AB (European Spallation Source) minskade med 0,6 miljarder kronor i samband med företagets pågående likvidation.
Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgick till
260 000 kronor som i
tabellen avrundats
till
noll miljoner kronor).
Resultatet uppgick
till
4,9 miljarder kronor och 4,8 miljarder kronor har utdelats till staten och i stort sett allt redovisas som skatteintäkt. Företagets egna kapital upp- gick till 4,9 miljarder kronor vid årsskiftet.
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2016
2015
ägarandel
Telia Company (TeliaSonera AB)
33 499
36 501
37,3%
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
11 614
10 722
38,1%
SAS AB
-
608
-
AB Bostadsgaranti
42
32
50,0%
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
99
76
50,0%
VisitSweden AB
10
17
50,0%
Sweden House (Dom Shvetsii)
5
5
36,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool Spot
As m.fl.
126
116
-
Summa
45 395
48 077
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande var 2,7 miljarder kronor lägre än föregående år. Andelen i Telia Company AB minskade i värde med 3,0 miljarder kronor, vilket främst beror på andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Andelen av årets resultat uppgick till 1,4 miljarder kronor. Positiva valuta- kursdifferenser och skatter samt negativ påverkan från omvärdering av pensionsplaner och kassaflödessäkring har netto påverkat andelsvärdet positivt med 0,4 miljarder kronor vid sidan av resultatet. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 59,3 miljarder kronor.
Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,9 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,8 miljarder
kronor. Utdelning på 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per den 31 augusti för respektive år.
Andelen i SAS AB redovisas fr.o.m. 2016 bland Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 27) eftersom statens ägarandel blev lägre än 20 procent efter att en del av innehavet avyttrats.
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av för- ändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och av- yttringar.
228
s. 229 Under 2016 har Trafikverket färdigställt projekt som E4 Rosersberg, Jälla–Hov, Kontrollera mot PDF
Not 27
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2016
2015
Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer
32 748
29 754
Exportkreditnämnden, obligationer
5 417
2 865
Investerings- och utvecklingsbanker,
Kammarkollegiet och Sida
Europeiska investeringsbanken, EIB
3 856
3 856
Europeiska utvecklingsbanken, EBRD
1 040
1 040
Internationella återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken, IBRD
846
796
Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB
568
506
Asiatiska banken infrastrukturinvest., AIIB
209
-
Internationella finansbolaget, IFC
181
181
Interamerikanska utvecklingsbanken, IDB
147
146
Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB
136
136
Interamerikanska investeringsbolaget, IIC
51
33
Multilaterala investeringsgarantiorganet,
MIGA
22
22
Europarådets utvecklingsbank, CEB
7
7
Summa investerings- och utvecklingsbanker
7 063
6 723
Riksgäldskontoret, obligationer
2 610
2 483
Kammarkollegiet, övrigt
SAS
791
-
Orio AB (Saab Automobile Parts AB)
679
530
Karolinska institutet, aktier, andelar och
obligationer
501
591
Affärsverk
Luftfartsverket
-
164
Övriga myndigheter
786
739
Summa
50 595
43 849
Det största innehavet av värdepapper gäller bostadsobligationer som innehas av Kärnavfalls- fonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning.
Sveriges andelar i investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas hos Kammar- kollegiet och Sida så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet (Se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Exportkreditnämndens innehav består av obligationer i utländska valutor. Som ett led i garantiverksamheten placerar EKN erhållna premier i olika finansiella tillgångar. Innehavet ska balansera nämndens åtaganden i respektive valuta.
Riksgäldskontorets innehav består till största delen nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsett finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Kammarkollegiet redovisade tidigare inne- havet i SAS under posten Andelar i hel- och delägda företag men eftersom statens ägarandel nu understiger 20 procent efter försäljning av aktier under 2016 redovisas resterande innehav som Andra långfristiga värdepappersinnehav.
Not 28
Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2016
2015
Exportkreditnämnden
- Skadefordringar
1 574
2 096
- Återförsäkrares andel av
försäkringstekniska avsättningar och
skadefordringar
334
217
Summa Exportkreditnämnden
1 908
2 313
Trafikverket
664
1 051
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
207
188
Göteborgs universitet
96
101
Affärsverk
Luftfartsverket
934
822
Svenska kraftnät
473
216
Sjöfartsverket
-
16
Övriga myndigheter
53
43
Summa
4 335
4 749
Långfristiga fordringar minskade med 414 mil- joner kronor. Fordringarna har minskat hos Exportkreditnämnden (EKN) och Trafikverket, medan de har ökat hos Luftfartsverket och Svenska kraftnät.
EKN värderar skadefordringarna till 1 574 miljoner kronor som motsvarar EKN:s
229
s. 230 Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förväntade återvinningsmöjligheter. Det är 522 miljoner kronor lägre än förra året, trots att bruttovärdet av skadefordringarna har ökat med 2 030 miljoner kronor. Skadefordringarna ökar normalt vid skadereglering när EKN tar över fordran från garantitagaren. År 2016 har också flera års dröjsmålsräntor kapitaliserats i samband med att nya återbetalningsavtal har tecknats. Den lägre värderingen av skadefordringarna beror på låga återvinningsförväntningar och avtal om stora framtida avskrivningar som är anledningen till att EKN har ökat reservering- arna för förväntade förluster på skade- fordringarna med 2 552 miljoner kronor. En utgångspunkt vid värdering av skadefordringarna är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuld- betalningar. Bedömningen kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående skadefordran. EKN:s fordran för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar har under 2016 ökat med 117 miljoner, så EKN:s långfristiga fordringar har sammantaget minskat med 405 miljoner kronor.
Trafikverkets fordringar gäller säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX och minskade med 387 miljoner kronor. Enligt regelverket hos Nasdaq/OMX måste Trafikverket ställa säkerhet för finansiella elderivatkontrakt och bidra till defaultfonden.
Sida garanterar och subventionerar U-lands- krediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten består främst av det försäkringstekniskt beräknade nettovärdet på skadefordringar inom säkerhetsreserven som är knutet till U-kredit- systemet samt premiefordringar på garantitagare inom U-kreditsystemet.
Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus.
Luftfartsverket har fordringar på Eurocontrol avseende terminal- och undervägsavgifter.
Svenska Kraftnäts fordringar består av lånefordringar samt säkerhet för finansiell handel på Nasdaq/OMX. Ökningen jämfört med föregående år rör säkerheterna.
Not 29
Utlåning
Miljoner kronor
2016
2015
Riksgäldskontoret
Riksbanken 1
256 527
240 656
Irland
5 749
5 519
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
5 282
5 104
A-train AB
990
990
Premiepensionssystemet
575
743
Volvo Aero AB
163
225
Övrigt
19
20
Summa Riksgäldskontoret
269 304
253 257
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
2001)
149 930
139 397
Studielån (beviljade mellan den 1 januari
1989 och den 30 juni 2001)
33 986
38 237
Studiemedel och äldre lån (beviljade före
1989)
1 235
1 583
Hemutrustningslån m.m.
973
926
Summa Centrala studiestödsnämnden
186 123
180 143
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
150
223
Statens energimyndighet
162
149
Övriga myndigheter
40
33
Summa
455 779
433 805
1 Lånet till Riksbanken skiljer sig från redovisat belopp i avsnitt 2 tabell 2.35. Det beror på att lånet i noten redovisas till anskaffningsvärde till aktuell växelkurs, medan redovisningen i tabell 2.35 sker till nominellt värde, dvs. statspapperets återbetalningsvärde till aktuell växelkurs.
Statens
utlåningsfordringar
ökade
med
22 miljarder kronor eller 5 procent.
Riksgäldskontoret redovisade
59 procent av
statens utlåningsfordringar och de består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som ökade med 16 miljarder kronor som en följd av att kronan försvagades mot både dollarn och euron. År 2012 fick Riksgälds- kontoret i uppdrag att ställa ut ett lån om maximalt 600 miljoner euro till den irländska staten. Riksgäldskontoret betalade ut lånet under åren 2012 och 2013. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gav Riksgäldskontoret ett lån till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). I Riksgälds- kontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet, eftersom pensions- systemets tillgångar och skulder inte konsolide- ras i årsredovisningen för staten.
230
s. 231 Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF
CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån till studenter och går under benämningen annuitetslån, studielån och studie- medel. Den andra kategorin i sammanställningen ovan är hemutrustningslån till utländska med- borgare, främst nyanlända, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köks- utrustning. CSN:s utlåningsfordringar uppgick till 186 miljarder kronor inklusive reservation för osäkra fordringar. CSN:s lån till studenter fr.o.m. 2001 benämns annuitetslån och är den största delen av CSN:s utestående lånefordran. CSN:s utlåningsfordringar ökade med 6 milj- arder kronor och utgör 41 procent av statens totala utlåningsfordringar. Ökningen av utlåningsfordran berodde främst på att nyut- låningen för lånetypen annuitetslån var större än amorteringarna. CSN:s reservering för osäkra fordringar uppgick till 28 miljarder kronor, vilket utgör 13 procent av CSN:s totala utlåning.
Sidas utlåningsfordringar består till största delen av villkorslån och till en liten del av biståndskrediter.
Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser lån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
832
653
Försvarsmakten
261
289
Polismyndigheten
136
131
Försvarets materielverk
119
113
Kriminalvården
48
52
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
42
61
Affärsverk
Sjöfartsverket
134
177
Luftfartsverket
0
1
Övriga myndigheter
190
199
Summa
1 762
1 676
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial.
Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägs- anläggningar.
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker.
Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror på att ammunitions- och vapenlagret ökat.
Varulager och förråd hos Försvarets materiel- verk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät samt av reservdelar till målrobotsystem.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst helikoptrar S76 samt drivmedel och reservdelar till räddningshelikoptrar. Minsk- ningen av posten avser en nedskrivning av värdet på helikoptrar S76.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2016
2015
Försvarets materielverk
681
432
Lantmäteriet
162
182
Statens väg- och
transportforskningsinstitut
6
10
Skogsstyrelsen
5
4
Övriga myndigheter
8
9
Summa
862
637
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten gäller upparbetade kostnader i exportaffärer, bl.a. stridsflygplanet JAS 39 till Ungern och Thailand samt försäljning av ubåtar till Singapore.
Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i huvudsak fastighetsbildning och förrättnings- verksamhet, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Minskningen av posten beror på ökad delfakturering hos Lantmäteriet.
231
s. 232 Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
2016
2015
Länsstyrelsen i Dalarnas län
140
143
Länsstyrelsen i Värmlands län
18
18
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
2
2
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
1
1
Övriga myndigheter
0
0
Summa
160
163
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings- områden i den s.k. Jordfonden. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- näringen.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
5
3
Polismyndigheten
-
25
Affärsverk
Luftfartsverket
1
0
Sjöfartsverket
2
1
Övriga myndigheter
1
1
Summa
9
30
Myndigheternas förskott till leverantörer avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt under- hållstjänster och varuleveranser.
Polismyndigheten hade föregående år lämnat förskott för polishelikoptrar.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor
2016
2015
Exportkreditnämnden
4 631
4 646
Trafikverket
946
1 027
Försvarets materielverk
300
182
Statens institutionsstyrelse
262
194
Karolinska institutet
184
154
Transportstyrelsen
138
122
Lantmäteriet
123
107
Lunds universitet
114
124
Affärsverk
Svenska kraftnät
536
600
Sjöfartsverket
149
143
Luftfartsverket
116
186
Övriga myndigheter
1 084
1 666
Summa
8 583
9 151
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
Exportkreditnämndens fordringar är premie- fordringar i garantiverksamheten, till största delen efterskottspremier. Premiefordringarna gäller till övervägande del JAS Brasilien.
232
s. 233 Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF
Not 35
Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor
2016
2015
Riksgäldskontoret
- Affärsdagsredovisning
50 597
33 225
- Säkerheter
2 002
1 832
- Regressfordringar från infriade garantier
295
97
- Övrigt
178
236
Summa Riksgäldskontoret
53 072
35 390
Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl. restförda
42 112
56 876
samt värdereglering
- Fordran på kommuner och landsting
-
727
- Övriga fordringar
32
16
Summa Skatteverket
42 144
57 619
Statens jordbruksverk
5 843
6 212
Försäkringskassan
2 694
2 497
E-hälsomyndigheten
1 852
1 707
Kronofogdemyndigheten
1 689
1 599
Centrala studiestödsnämnden
1 182
1 113
Transportstyrelsen
1 161
1 033
Kammarkollegiet
1
2 002
Affärsverk
Luftfartsverket
229
160
Sjöfartsverket
63
37
Svenska kraftnät
49
41
Övriga myndigheter
2 619
2 733
Summa
112 598
112 143
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 112,6 miljarder kronor vilket var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.
Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- redovisning ökade från 33,2 till 50,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värde- papper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärs- dagsredovisningen. Motsvarande effekt före- kommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper (se not 48).
Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 14,8 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Mer än hälften av minskningen gäller fordran som avser rut- och rotavdrag. Föregående år fanns en fordran på kommuner och landsting för slutavräkning av kommunalskatt. Skatteverket gör slutavräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot de preliminära medel som Skatteverket betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret. Posten varierar mellan åren och vid utgången av 2016 hade Skatteverket i stället en skuld till kommuner och landsting (se not 48).
Statens jordbruksverk redovisar huvudsak- ligen fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat ut inom jordbruksfonderna. Fordran på EU inom garantifonden för jordbruket ökade, medan fordringarna för landsbygdsprogrammet minskade. Det återstår nu inga fordringar för programperioden 2007–2013.
Försäkringskassans fordringar består av åter- kravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för underhållsstöd samt fordringar för vård inom EU. Postens ökning beror främst på ökning av återkravsfordringar.
Kammarkollegiet hade föregående år en fordran på 2 miljarder kronor för utdelning från Akademiska Hus AB.
233
s. 234 Göteborgs universitets fordringar gäller utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 36
Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2016
2015
Periodiserad mervärdesskattebaserad EU-
avgift m.m., Skatteverket
7 937
190
Periodiserade EU-avgifter m.m.,
Kammarkollegiet
2 784
8 524
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kronor
399
1 618
- underkurser, upplåning i utländsk valuta
314
266
- underkurs, statsskulden till nominellt
belopp i utländsk valuta
15
50
- förutbetalda kostnader
10
12
- fordran ränta, Riksgäldsspar
4
8
Summa Riksgäldskontoret
742
1 954
Polismyndigheten
648
603
Kriminalvården
398
364
Migrationsverket
307
255
Trafikverket
301
351
Försäkringskassan
257
273
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
248
204
Lunds universitet
242
258
Arbetsförmedlingen
213
212
Domstolsverket
206
190
Kungl.Tekniska högskolan
190
154
Uppsala universitet
167
174
Stockholms universitet
165
135
Karolinska institutet
159
157
Göteborgs universitet
150
151
Periodiserade bidrag, Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete
-
2 498
Periodiserade bidrag, Statens skolverk
-
993
Affärsverk
Luftfartsverket
37
22
Sjöfartsverket
29
31
Svenska kraftnät
28
39
Övriga myndigheter
2 650
2 433
Summa
17 858
20 165
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att
resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
Skatteverket rapporterar en för högt debiterad mervärdesskattebaserad EU-avgift på 7 747 mil- joner kronor för åren 2014–2016 som förut- betald kostnad. Beloppet avräknas under 2017.
Kammarkollegiet redovisar 2 778 miljoner kronor i för högt debiterade EU-avgifter för åren 2014–2016 som förutbetald kostnad. Vid föregående årsskifte hade Kammarkollegiet betalat 6 700 miljoner kronor av 2016 års EU-
avgift i slutet av
2015.
Dessutom hade
1 819 miljoner kronor
betalts
för läkemedels-
förmåner till landstingen en månad tidigare än enligt ordinarie betalningsplan.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 445 miljoner kronor och andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter samt it-drift och underhåll.
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal- vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror.
Migrationsverkets förutbetalda kostnader består främst av förutbetalda hyror på 220 mil- joner kronor och dagersättning till asylsökande på 46 miljoner kronor.
I posten förutbetalda kostnader för Trafik- verket ingår bl.a. förutbetalda kostnader för it- kostnader och licenser, förutbetalda hyror, förutbetalda ersättningar för trafikavtal, förut- betalda bidrag till Inlandsbanan och andra förutbetalda bidrag.
MSB redovisar 181 miljoner kronor i förut- betalda leasingavgifter för Rakelverksamheten samt 50 miljoner kronor i förutbetalda hyror.
Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 207 miljoner kronor.
Sida hade vid föregående årsskifte betalat 2 498 miljoner kronor i stöd till vissa FN-organ som avsåg 2016 i slutet av 2015.
Skolverket hade vid föregående årsskifte betalat ut bidrag för det s.k. Lågstadielyftet till kommuner och andra utbildningsanordnare med knappt 1 987 miljoner kronor för hela läsåret 2015/16 i december 2015. Av detta belopp hänfördes hälften till vårterminen 2016 och redovisades därför som en förutbetald kostnad.
234
s. 235 Upplupna bidragsintäkter Kontrollera mot PDF
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till 3 771 miljoner kronor.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 38
Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2016 2015
Not 37
Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
881
236
Karolinska institutet
354
290
Lunds universitet
347
282
Kungl. Tekniska högskolan
319
284
Migrationsverket
309
46
Uppsala universitet
234
199
Göteborgs universitet
230
168
Stockholms universitet
203
181
Linköpings universitet
146
117
Försäkringskassan
124
143
Umeå universitet
100
99
Sveriges lantbruksuniversitet
99
105
Luleå tekniska universitet
74
66
Övriga myndigheter
336
293
Summa
3 755
2 511
Periodisering av skatter
44 680
33 627
Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor
3 713
4 342
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta
358
339
Övriga upplupna intäkter
1 414
1 250
Summa Riksgäldskontoret
5 485
5 931
Kärnavfallsfonden
1 180
2 140
Trafikverket
735
144
Försäkringskassan
380
490
Transportstyrelsen
287
206
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
283
275
Affärsverk
Svenska kraftnät
644
375
Luftfartsverket
215
161
Sjöfartsverket
97
88
Övriga myndigheter
926
778
Summa
54 911
44 215
Upplupna bidragsintäkter
är överenskommen
Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter
som upparbetats, men där myndigheten inte
ersättning för genomförd verksamhet som ännu
fakturerat eller fått betalt till och med brytdagen.
inte betalats till myndigheten.
Periodisering av skatter är mellanskillnaden
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och
mellan de skatter som betalats in och de skatte-
andra lärosäten
gäller främst pågående
forsk-
intäkter
som beräknas
i samband
med upp-
ningsprojekt.
rättande av årsredovisningen för staten. När en
Trafikverkets
upplupna
bidragsintäkter
är
ökning av upplupna intäkter redovisas innebär
främst bidrag för investeringar som till största
det att de periodiserade intäkterna är högre än de
delen finansieras
av kommuner. Ökningen
av
betalda skatterna som Skatteverket m.fl.
upplupna bidragsintäkter gäller
investeringar i
myndigheter redovisat.
järnväg, främst Citybanan.
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter
i
Migrationsverkets upplupna bidragsintäkter är
svenska
kronor och
utländsk
valuta
är
främst vidarebosättningsmedel
från
Asyl-,
ränteintäkter förknippade med statsskulden som
migrations- och integrationsfonden (AMIF).
är intjänade under året men som ännu inte är
inbetalda till Riksgäldskontoret.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i
huvudsak upplupna avgifter på 779 miljoner
kronor som reaktorinnehavarna betalar i efter-
skott. Resterande del är huvudsakligen upplupna
räntor på bostadsobligationer eller andra säker-
ställda obligationer.
235
s. 236 Upplupna bidragsintäkter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Ökningen av Trafikverkets upplupna intäkter jämfört med 2015 beror främst på intäkter för Citybanan på 555 miljoner kronor.
Försäkringskassan redovisar upplupna in- täkter för vård inom EU på 193 miljoner kronor
och upplupna ränteintäkter för återkrav
på
162 miljoner kronor.
Transportstyrelsens
upplupna intäkter
är
främst avgifter för trängselskatt.
Upplupna intäkter
hos Inspektionen
för
arbetslöshetsförsäkringen består av finansie- ringsavgifter från arbetslöshetskassor.
Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 437 miljoner kronor och upplupna nätintäkter på 181 miljoner kronor.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2016
2015
Riksgäldskontoret
20 569
572
Försäkringskassan
1 133
1 098
Pensionsmyndigheten
411
430
Affärsverk
Luftfartsverket
162
700
Övriga myndigheter
4
0
Summa
22 279
2 800
Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper inom statsskuldsförvaltningen samt kortfristiga placeringar. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.
Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga place- ringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.
Not 40
Kassa och bank
Miljoner kronor
2016
2015
Exportkreditnämnden
1 736
515
Kronofogdemyndigheten
374
494
E-hälsomyndigheten
234
0
Länsstyrelsen i Västerbottens län
218
168
Universitets- och högskolerådet
202
140
Regeringskansliet
190
173
Styrelsen för internationellt
189
251
utvecklingssamarbete
Länsstyrelsen i Norrbottens län
164
165
Karolinska institutet
146
176
Uppsala universitet
118
90
Lunds universitet
113
102
Försvarets materielverk
48
141
Affärsverk
Luftfartsverket
4 681
3 576
Sjöfartsverket
360
125
Svenska kraftnät
217
190
Övriga myndigheter
1 066
992
Summa
10 056
7 298
EKN redovisar banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet av 1 604 miljoner kronor samt banktillgodohavanden i svenska kronor på 132 miljoner kronor.
Not 41
Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2016
2015
Uppskrivningskapital
57
58
Donationskapital
968
904
Resultatandelar i hel- och delägda företag
224 540
246 404
Balanserad kapitalförändring
-658 174
-658 970
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen
27 406
-10 191
Summa
-405 203
-421 795
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens netto- förmögenhet negativ. Förändringen av netto- förmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Netto-
236
s. 237 Upplupna bidragsintäkter Kontrollera mot PDF
förmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver på- verkas nettoförmögenheten av andra transakt- ioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultat- räkningen. Under 2016 ökade nettoförmögen- heten med 16,6 miljarder kronor. Nedan redo- görs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 64 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet.
Resultatandelar i dotterbolag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- bokslut. Minskningen på 21,9 miljarder kronor under året består av föregående års resultat- andelar (-3,7 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2016 (-11 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i dotter- bolagen (-10 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor). Försäljning av företag och justeringar har medfört en ökning med 2,6 miljarder kronor.
Vattenfall AB redovisar en minskning med 9,4 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består till största delen av negativa effekter av kassa- flödessäkringar (-15 miljarder kronor) och om- värderingar relaterade till pensionskulden (-1,7 miljarder kronor) vilket delvis utjämnats av kapitalökningar från omräknings- och valuta- kurseffekter (2,1 miljarder kronor) och positiv inkomstskatt på övriga poster (4,5 miljarder kronor). Dessutom påverkar ägarförändringar i koncernföretag positivt (0,9 miljarder kronor).
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
European Spallation Source ESS AB är under likvidation och redovisar en direkt minskning av andelen eget kapital med 0,6 miljarder kronor.
LKAB minskade eget kapital med 0,6 milj- arder kronor, vilket främst avser kassaflödes- säkringar (-0,9 miljarder kronor) delvis utjämnat av en ökning av reserv för verkligt värde för finansiella tillgångar (0,3 miljarder kronor).
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalför- ändringen med 6,4 miljarder kronor.
Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med mot- svarande belopp dvs. 11 miljarder kronor.
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 mil- jarder kronor).
Försäljning av del av aktieinnehavet i SAS AB och den följande omklassificeringen har medfört en ökning med 2,6 miljarder kronor.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 1,5 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.
Försvarsmakten har invärderat beredskaps- varor anskaffade tidigare år i beredskapsvaru- lagret till ett värde av 0,9 miljarder kronor.
Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar netto- förmögenheten med 0,4 miljarder kronor.
Eliminering av inomstatliga ensidiga perio- diseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,2 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.
Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket innebär en minskning av nettoförmögenheten med 0,2 milj- arder kronor.
Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en ökning av netto- förmögenheten.
Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 3.2.1 Nettoförmögenheten.
237
s. 238 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Nettoförmögenhetens förändring
Resultat-
andelar i hel
Balanserade
Uppskrivnings-
Donations-
och delägda
kapital-
Årets över-
kapital
kapital
företag
förändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2015
58
904
247 153
-659 580
-10 340
-421 804
Invärdering av utvecklingsbanker,
Kammarkollegiet och Sida
711
149
860
Justering av värdet på aktieinnehav i SAS AB,
Kammarkollegiet
-749
-749
Ändring av redovisningsprincip för ej
förväntansriktiga premier, EKN
-499
-499
Eliminering av inomstatlig skuld för
stämpelskatt, Lantmäteriet
396
396
Övriga förändringar
2
0
1
Ingående balans 2016
58
904
246 404
-658 970
-10 191
-421 795
Föreg. års kapitalförändring
-1
-3 735
-6 455
10 191
0
Utdelning från hel- och delägda företag
-10 776
10 776
0
Förändring av eget kapital hos hel- och
delägda företag
-10 149
-10 149
Omföring av resultatandel från Systembolaget
redovisad som skatteintäkt
198
-198
0
Försäljning, likvidering och justering av
innehav i hel- och delägda företag
2 623
-2 623
0
Utjämningspost vid eliminering av statspapper
-1 538
-1 538
Invärdering av beredskapsvaror i lager,
Försvarsmakten
918
918
Eliminering av inomstatliga balansposter
avseende moms
-367
-367
Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga
periodavgränsningsposter samt diverse
fordringar och skulder
185
185
Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret
-160
-160
Saldo inomstatlig betalningsavräkning
139
139
Övriga förändringar
64
-25
119
158
Årets över-/underskott
27 406
27 406
Summa årets förändring
-1
64
-21 864
796
37 597
16 592
Utgående balans
57
968
224 540
-658 174
27 406
-405 203
238
s. 239 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens netto- förmögenhet för 2015 och 2014 jämfört med statens nettoförmögenhet beräknad i anslut- ning till nationalräkenskapernas principer. Nationalräkenskapernas (NR) beräkningar finns inte framställda för 2016 och jämförelsen görs därför för 2015.
Miljarder kronor
2015
2014
Statens nettoförmögenhet enligt
årsredovisningen för staten
-422
-418
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Affärsverkens anläggningstillgångar
-26
-24
Fordringar och skulder hos andra
myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala
studiestödsnämnden m.fl.
197
184
Värdejusteringar, Centrala
studiestödsnämnden och
Exportkreditnämnden
28
28
Tillkommande poster i Statens förmögenhet
enligt NR-principer
Uppvärdering av aktier till marknadsvärde
92
103
Pålägg av moms och indexuppräkning till
aktuell prisnivå av
anläggningstillgångar/förbruknings-
inventarier samt utökad aktivering av
forskning och utveckling
877
870
Periodiserade skattefordringar
125
115
Omvärdering av statsskuld och övriga
finansiella poster till marknadsvärde
-61
-70
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
97
108
Löneskatt på kommunsektorns
pensionsskuld
94
95
Värdepapper hos Norrlandsfonden,
Riksbankens jubileumsfond, Allmänna
arvsfonden m.fl.
30
30
Övrigt
32
29
Statens förmögenhet enligt NR-principer
1 063
1 050
Skillnaden mellan balansräkningens netto- förmögenhet vid utgången av 2015 på -422 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2017 års ekonomiska vårproposition på 1 063 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 485 mil- jarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter-
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ur- sprungligt anskaffningsvärde. Dessutom till- gångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 59 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadspris- värdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar upp en periodavgränsningspost motsvarande den ackumulerade periodiseringen av skatte- intäkterna. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär i övrigt är till största delen inte med i NR. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.
239
s. 240 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
2016
2015
Kärnavfallsfonden
64 618
59 284
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 1
40 451
56 406
Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret)
22 467
-
Insättningsgarantifonden
(Riksgäldskontoret)
38 109
35 201
Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan)
1 032
998
Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten
m.m.
477
510
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
418
415
Batterifonden (Naturvårdsverket)
357
441
Försäkringskassans övriga fonder
279
272
Övriga
248
311
Summa
168 456
153 838
1 Beloppen avviker från redovisat belopp i avsnitt 2 tabell 2.122. Det beror på att redovisningen i noten är periodiserad medan redovisningen i tabell 2.122 är kassamässig.
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- kollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2016 liksom de senaste åren. Fondmedlen är placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, i stats- papper och på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2016 avser drygt 50 procent av tillgångarnas bokförda värde säkerställda obligationer.
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inlednings- vis tillfördes 15 000 miljoner kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten har varit att fonden genom de inbetalda stabili- tetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från
banker och andra institut med avkastning, skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP.
Från 2016 gäller ny lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutions- reserven i början av 2016. Den tillfördes 19 092 miljoner kronor genom överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag har samtidigt begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om förebyggande statligt stöd. Under 2016 tillfördes fonden för sista gången stabilitets- avgifter. Från 2017 gäller enbart resolutions- avgifterna som förs till Resolutionsreserven. Stabilitetsfonden och Resolutionsreserven ökade tillsammans med 6 511 miljoner kronor under året.
Riksgäldskontoret förvaltar även Insättnings- garantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäck- ningsgrad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden ökade med 2 907 miljoner kronor under året.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.
Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kultur- fonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden samt Författarfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier.
240
s. 241 Statens pensionsåtagande vid SPV Kontrollera mot PDF
Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Åter- stående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsoffer- fonden.
Sjömanspensionsfonden som redovisades av Pensionsmyndigheten har avvecklats under året i enlighet med ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom social- försäkringsområdet. Fonden uppgick till knappt 77 miljoner kronor och värdet av tillgångarna levererades in till statens centralkonto. Avveckl- ingen redovisades direkt i balansräkningen. Av detta skäl skiljer sig förändringen av balans- posten Fonder ifrån posten Avsättning till/upp- lösning av fonder enligt not 5 med detta belopp.
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2016
2015
Statens tjänstepensionsverk
223 214
218 574
Riksdagsförvaltningen
3 222
3 003
Försvarsmakten
178
187
Polismyndigheten
54
36
Trafikverket
30
37
Lunds universitet
28
26
Försvarets materielverk
21
26
Göteborgs universitet
19
25
Affärsverk
Luftfartsverket
3 618
3 303
Sjöfartsverket
1 814
1 767
Svenska kraftnät
559
512
Övriga myndigheter
334
375
Summa
233 091
227 871
Statens pensionsåtagande vid SPV
SPV ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 4,6 miljarder kronor jämfört med 2015 då den ökade med 6,3 mil- jarder kronor. Skulden har beräknats med samma begränsning av förändring av ränte- antaganden som tillämpats i årsredovisningen för staten de närmast föregående åren (se redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar) och det innebär att den är 23,8 miljarder kronor lägre än den skuld som SPV redovisar i sin års- redovisning. I nedanstående tabell framgår förändringens viktigaste delposter enligt en skuldanalys som SPV gjort.
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor
2016
2015
Ingående skuld
218 118
211 793
Justering av ingående skuld
108
-54
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta
6 186
5 985
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt
96
Nyintjänande
7 203
7 064
Utbetald pension
-9 455
-9 342
Basbeloppsindexering
-967
470
Grundränta, brutto
1 535
1 951
Grundränta, frigjorda omkostnader
-232
-218
Antaganden om livslängd
8
55
Nya och tillfälliga sjukpensioner
91
112
Nyavsättning premiebefrielse
147
149
Nyavsättning icke aktuell, temporär
229
234
efterlevandepension
Förändring av antastbar förmån
50
-73
Nya temporära efterlevandepensioner
107
72
Utbetalning, frigjorda omkostnader
-75
-74
Aktualisering
-114
-107
Övrigt
-303
101
Summa utgående skuld 1
222 732
218 118
1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 482 miljoner kronor (456 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen i belopp i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder visar den skuld- effekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. I årsredovisningen för staten 2015 tillämpades grundräntan 0,9 pro- cent och för 2016 har den sänkts till 0,7 procent enligt den princip som innebär att en sänkning
241
s. 242 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
av räntan i beräkningsgrunderna tillåts slå igenom med högst 0,2 procentenheter. Nyin- tjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efter- levandepension/familjepension under året. Ut- betald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Basbeloppsindexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2015 och 2016 sänktes pris- basbeloppet med 0,45 procent vilket gav en minskning av skulden med 967 miljoner kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2016 var 0,7 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under perioden till exempel på grund av samordning. Under 2016 ökade inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet med 4,2 procent, vilket har lett till lägre pensionsbelopp och lägre skulder för bruttosamordnad tjänstepension.
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till tidigare och nuvarande ledamöter. Av det totala beloppet avsåg 584 miljoner kronor inkomstgarantier. Ca 64 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter. Pensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och affärsverket Svenska kraftnät har räknats om enligt den princip som tillämpas för förändring av grundräntan i årsredovisningen för staten (se redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Omräkningen innebär att sammantaget är tjänstepensionsskulderna för Riksdagsförvaltningen och affärsverken upp- tagna till 2,2 miljarder kronor lägre i årsredo- visningen för staten än i deras respektive årsredovisningar.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2016
2015
Exportkreditnämnden
12 008
10 091
Trafikverket
1 130
1 491
Riksgäldskontoret
614
766
Pensionsmyndigheten
414
418
Försvarsmakten
380
445
Styrelsen för internationellt
288
397
utvecklingssamarbete
Polismyndigheten
171
152
Migrationsverket
168
33
Affärsverk
Luftfartsverket
74
93
Svenska kraftnät
73
0
Sjöfartsverket
20
18
Övriga myndigheter
1 284
1 204
Summa
16 624
15 108
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar görs för förväntad förlustrisk i affärerna. Reserveringen vid utgången av 2016 uppgick till 12 008 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 procent jämfört med året innan. Reserveringen delas in i reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker, respektive reservering för skador. Reservering för ej intjänade premier och kvardröjande risker står för knappt 70 procent av den totala reserveringen. Ökning 2016 beror främst på förändring av reservering för skador.
Trafikverkets avsättningar gäller främst skade- ståndskostnader med 634 miljoner kronor och miljöåtgärder med 428 miljoner kronor. Avsätt- ningarna minskade med 361 miljoner kronor under året, varav avsättningarna för skadestånds- kostnader minskade med drygt 200 miljoner kronor och för miljöåtgärder med drygt 140 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster. Reserveringen gäller till största delen garantin för Öresundsbron.
Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksam- het enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga
242
s. 243 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF
premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.
Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt att minska. Minskningen gäller främst den delen av avsättningen som rör avveckling av materiel, 72 miljoner kronor. Avsättningen på 380 mil- joner kronor avser till drygt en tredjedel kompetensväxling och kompetensutveckling, en tredjedel avsättningar för sanering och resterande del rättstvister m.m.
Avsättningar för risker i engagemang hos Sida gäller dels garantier som EKN administrerar för Sidas räkning för s.k. U-krediter och fristående garantier, dels avsättningar för personal. Posten har minskat med 109 miljoner kronor, vilket beror främst på minskning av avsättning till fristående garantier med 106 miljoner kronor.
Not 45
Statsskulden
Lån i svenska kronor
Miljoner kronor
2016
2015
Nominella statsobligationer
630 007
602 746
Real skuld i svenska kronor
199 780
183 270
Statsskuldväxlar
84 385
141 337
Likviditetsförvaltningsinstrument
69 064
56 480
Privatmarknadslån
15 280
18 541
Säkerheter i svenska kronor
10 767
11 402
Valutaderivat
-75 219
-21 152
Summa
934 064
992 623
Eliminering, myndigheters innehav av
statspapper
-55 293
-51 122
Summa
878 771
941 501
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 23,0 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättnings- garantifonden var 32,0 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.
Lån i utländsk valuta
Miljoner kronor
2016
2015
Obligationer m.m. i utländsk valuta
327 840
379 302
Valutaderivat
77 366
21 743
Säkerheter i utländsk valuta
7 983
9 746
Summa
413 189
410 791
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 2,4 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2016
2015
Lån i svenska kronor
878 771
941 501
Lån i utländsk valuta
413 189
410 791
Summa
1 291 960
1 352 292
Statsskulden har totalt minskat med 60,3 miljarder kronor jämfört med 2015. Statens budgetsaldo för 2016 var ett överskott på 85,3 miljarder kronor, vilket medfört ett minskat lånebehov. Statsskuldväxlar svarar för den största förändringen, med en minskning på 57,0 miljarder kronor. Även obligationer i utländsk valuta har reducerats och minskningen uppgår till 51,5 miljarder kronor.
243
s. 244 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 46
Långfristiga skulder
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
2 716
2 650
Riksgäldskontoret
376
275
Affärsverk
Luftfartsverket
250
422
Övriga
23
2
Summa
3 365
3 349
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgälds- kontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 2 559 miljoner kronor samt därutöver innehållna garantibelopp och skulder för finansiell leasing.
Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde.
Luftfartsverket har en långfristig skuld till den europeiska organisationen Eurocontrol som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhets- frågor.
Not 47
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
6 788
6 731
Försvarets materielverk
2 436
2 317
Försvarsmakten
1 263
1 091
Polismyndigheten
730
738
Migrationsverket
499
547
Fortifikationsverket
417
301
Kriminalvården
395
704
Arbetsförmedlingen
394
310
Statens fastighetsverk
351
339
Försäkringskassan
307
376
Karolinska institutet
277
262
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
258
202
Skatteverket
250
165
Domstolsverket
203
327
Transportstyrelsen
197
125
Lunds universitet
191
177
Göteborgs universitet
184
208
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut
164
119
Statens institutionsstyrelse
158
78
Uppsala universitet
144
136
Regeringskansliet
142
148
Kungl. Tekniska högskolan
140
70
Sveriges lantbruksuniversitet
134
69
Umeå universitet
110
163
Stockholms universitet
107
105
Affärsverk
Svenska kraftnät
529
435
Luftfartsverket
163
163
Sjöfartsverket
151
119
Övriga myndigheter
2 875
2 610
Summa
19 957
19 135
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten varierar mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
244
s. 245 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF
Not 48
Övriga kortfristiga skulder
Miljoner kronor
2016
2015
Riksgäldskontoret
Skuld till premiepensionssystemet
10 932
10 073
EU-avgifter
11 273
11 673
Affärsdagsredovisning
55 004
33 558
Övrigt, Riksgäldskontoret
33
43
Summa Riksgäldskontoret
77 242
55 347
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto
72 409
42 868
Skuld till kommuner och landsting
1 591
-
Övrigt, Skatteverket
282
92
Summa Skatteverket
74 282
42 960
Pensionsmyndigheten
5 873
5 659
Försäkringskassan
3 356
3 264
E-hälsomyndigheten
2 089
1 710
Trafikverket
1 748
2 215
Exportkreditnämnden
750
943
Statens tjänstepensionsverk
621
397
Polismyndigheten
365
340
Försvarsmakten
219
220
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
109
241
Affärsverk
Svenska kraftnät
6 746
5 961
Luftfartsverket
110
85
Sjöfartsverket
27
25
Övriga myndigheter
3 429
3 168
Summa
176 966
122 535
Övriga skulder ökade med 54 miljarder kronor till 177 miljarder kronor. De största förändringarna gäller ökning av Skatteverkets kontoöverskott på skattekonto med 30 miljarder kronor och effekt av Riksgäldskontorets affärs- dagsredovisning med 21 miljarder kronor.
Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredo- visningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på kommissionens aktuella likviditetsbehov.
En del av Skatteverkets skuld för konto- överskott på skattekonto utgörs av skatte- betalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, som avräknas först 2017. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen.
Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består av skatt på sjuk- penning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldra- penning m.fl. skattepliktiga socialförsäkrings- förmåner.
E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer.
I Trafikverkets övriga kortfristiga skulder ingår i huvudsak förskotteringar av väg- och järnvägsinvesteringar med 1 047 miljoner kronor och innehållna garantibelopp med 531 miljoner kronor.
Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av skuldförda kapacitetsavgifter.
Not 49
Depositioner
Miljoner kronor
2016
2015
Kronofogdemyndigheten
599
800
Länsstyrelserna
300
303
Tullverket
157
107
Övriga myndigheter
35
31
Summa
1 091
1 241
245
s. 246 Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär hälften hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden samt av liknande kontanta säkerheter i upp- bördsverksamheten.
Not 50
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2016
2015
Sveriges lantbruksuniversitet
30
30
Kemikalieinspektionen
27
21
Patent- och registreringsverket
18
17
Bolagsverket
13
13
Högskolan i Gävle
11
18
Lantmäteriet
11
15
Affärsverk
Svenska kraftnät
48
37
Övriga myndigheter
14
11
Summa
172
162
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt och forsk- nings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning.
Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet.
Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.
Not 51
Upplupna kostnader
Miljoner kronor
2016
2015
Migrationsverket
13 958
7 577
Riksgäldskontoret
11 009
10 822
Trafikverket
1 929
2 091
Försvarsmakten
1 250
1 141
Polismyndigheten
1 031
976
Försäkringskassan
854
834
Arbetsförmedlingen
850
675
Tullverket
846
84
Försvarets materielverk
432
464
Skatteverket
369
363
Kriminalvården
284
309
Göteborgs universitet
253
258
Regeringskansliet
239
214
Transportstyrelsen
238
275
Lunds universitet
214
197
Kammarkollegiet
204
147
Domstolsverket
198
198
Statens jordbruksverk
189
255
Uppsala universitet
175
170
Stockholms universitet
149
147
Statens institutionsstyrelse
133
120
Umeå universitet
130
129
Sveriges lantbruksuniversitet
121
152
Affärsverk
Svenska kraftnät
579
298
Luftfartsverket
165
96
Sjöfartsverket
127
125
Övriga myndigheter
2 698
2 739
Summa
38 624
30 856
Upplupna kostnader redovisas för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som laverats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upp- lupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter.
Migrationsverket redovisar en ökning av upplupna kostnader med 6 381 miljoner kronor. De största ökningarna avser upplupna kostnader för placering av barn med 4 992 miljoner kronor och skolkostnader och organiserad verksamhet med 1 411 miljoner kronor.
246
s. 247 Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Kontrollera mot PDF
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut.
Trafikverkets största poster under upplupna kostnader gäller investeringar i vägar och järn- vägar med 673 miljoner kronor och för drift och underhåll av vägar och järnvägar med 258 mil- joner kronor. Andra stora poster är upplupna kostnader för markinlösen på 544 miljoner kronor och upplupna utgiftsräntor på 154 miljoner kronor.
Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft med 332 miljoner kronor vilket är en ökning med 223 miljoner kronor då fakturering avseende december senarelagts jämfört med föregående år.
Not 52
Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2016
2015
Karolinska institutet
1 961
1 984
Lunds universitet
1 562
1 379
Göteborgs universitet
1 104
1 026
Uppsala universitet
723
752
Statens jordbruksverk
599
377
Kungl. Tekniska högskolan
398
326
Umeå universitet
308
304
Stockholms universitet
293
226
Linköpings universitet
257
239
Sveriges lantbruksuniversitet
256
226
Migrationsverket
251
119
Trafikverket
181
182
Kustbevakningen
164
166
Södertörns högskola
159
158
Örebro universitet
151
137
Mälardalens högskola
122
99
Linnéuniversitetet
114
107
Luleå tekniska universitet
111
106
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 345
1 262
Luftfartsverket
121
54
Sjöfartsverket
56
44
Övriga myndigheter
1 163
919
Summa
11 399
10 189
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
Universitet och högskolor redovisar oför- brukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag.
Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruks- verk är huvudsakligen förskott från EU:s landsbygdsfond på 501 miljoner kronor.
Svenska Kraftnät redovisar bidrag från mark- ägare till investeringar, investeringsbidrag från intressenter och skuldförda kapacitetsavgifter.
Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2016
2015
Universitet och högskolor
16 937
16 312
Inomstatligt
9 020
8 912
Utomstatligt
7 917
7 400
Länsstyrelser
1 061
919
Inomstatliga
752
781
Utomstatliga
309
138
Övriga
4 913
3 903
Inomstatliga
1 740
1 252
Utomstatliga
3 173
2 651
Totala inomstatliga
11 512
10 945
Totala utomstatliga
11 399
10 189
Summa
22 911
21 134
Oförbrukade inomstatliga bidrag elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen ökade med 1,8 miljarder kronor. Det är framför allt utom- statliga oförbrukade bidrag som har ökat.
Högskolesektorn står för 77 procent av inomstatliga oförbrukade medel som vanligtvis är forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel.
Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av
247
s. 248 Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
2016. Beloppet uppgick till 2 064 miljoner kronor vilket var 23 procent av de totala inom- statliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor. Karolinska institutet redovisade 13 procent och Uppsala universitet 12 procent av det totala beloppet.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.
Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag
Miljoner kronor
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 11 512 miljoner kronor.
I tabellen nedan visas hur 93 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt- ningar om förväntad förbrukningstakt.
Förväntad förbrukningstakt inomstatliga
Mer än 3 månader
Mer än 1
år
oförbrukade bidrag
Totalt
Inom 3 månader
till ett år
till 3
år
Mer än 3 år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
förbrukningstakt)
10 718
2 628
6 573
1 301
216
varav Universitet och högskolor
8 912
2 214
5 753
875
69
varav Länsstyrelser
752
160
375
214
3
varav Övriga
1 054
253
444
212
144
Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt)
794
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag
11 512
248
s. 249 Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Kontrollera mot PDF
Not 53
Övriga förutbetala intäkter
Miljoner kronor
2016
2015
Riksgäldskontoret
41 857
37 215
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
462
565
Karolinska institutet
247
260
Kammarkollegiet
156
148
Lunds universitet
135
149
Statens fastighetsverk
124
75
Göteborgs universitet
118
113
Trafikverket
106
99
Uppsala universitet
73
113
Fortifikationsverket
56
39
Strålsäkerhetsmyndigheten
47
54
Linköpings universitet
43
37
Affärsverk
Sjöfartsverket
92
3
Svenska kraftnät
29
30
Luftfartsverket
1
8
Övriga myndigheter
1 466
1 054
Summa
45 012
39 962
Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligat- ioner och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige redovisar här medel från EU:s fonder.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgifts- eller uppdragsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 54
Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2016
2015
Garantier för vilka avsättning ej görs
(alla hos Riksgäldskontoret)
Insättningsgarantin och investerarskyddet
1 665 945
1 554 662
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital
133 767
121 217
Övriga garantier
Garantier som ställts ut av andra
-
1 200
myndigheter än Riksgäldskontoret
Summa garantiåtaganden som redovisas
inom linjen
1 799 712
1 677 079
Riksgäldskontoret, EKN, Sida och Boverket hanterar de statliga garantiåtagandena. Riksgäldskontoret beskriver garantiverksam- heten närmare i särskilt underlag.
Garantiåtagandena delas upp i två delar; garantier där myndigheterna inte gör avsättning för förluster och garantier där myndigheterna gör avsättning för förluster. Inom linjen tas de garantier som myndigheterna inte gör någon avsättning för upp. Dessa beskrivs nedan.
Insättningsgarantin skyddar sparande på konto om ett institut försätts i konkurs eller av andra skäl inte kan betala ut pengarna. Det maximala ersättningsbeloppet är 950 000 kronor per person och institut. De garanterade in- sättningarna uppgick till 1 666 miljarder kronor den 31 december 2016, vilket var en ökning med 111 miljarder kronor. Investerarskyddet om- fattar finansiella instrument och pengar som institut förfogar över i samband med att investeringstjänster utförs. Om ett institut går i konkurs och det visar sig att institutet inte kan lämna tillbaka kundernas tillgångar informerar Riksgäldskontoret och konkursförvaltaren innehavare av värdepapper och pengar som omfattas av skyddet att de har möjlighet att ansöka om ersättning. Staten ersätter upp till 250 000 kronor per kund och institut. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.
Garantikapital är medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut som består av inbetalt kapital och garantikapital. Garanti- kapitalet innebär att staten förbinder sig att
249
s. 250 Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
under vissa omständigheter skjuta till ett bestämt kapitalbelopp till instituten. Åtagandet uppgår till 134 miljarder kronor.
Statens totala garantiåtaganden
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Av- sättningarna för förluster uppgick till samman- lagt 13 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättning- arna kommenteras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättning inte görs och de åtaganden för vilka avsättning görs.
Miljoner kronor
2016
2015
Garantiåtaganden för vilka avsättning ej
görs redovisade inom linjen (enligt ovan)
1 799 712
1 677 079
Garantier för vilka avsättning görs -
redovisas ej inom linjen
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret
405
405
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, Exportkreditnämnden
201 502
214 134
U-kreditgarantier, Sida
1 081
985
Fristående krediter, Sida
3 882
2 463
Kreditgarantier
Infrastruktur, Riksgäldskontoret
18 578
18 512
Internationella åtaganden,
Riksgäldskontoret
5 808
6 200
Bostadskrediter, Boverket
1 985
1 489
Övrigt, Riksgäldskontoret
10
11
Övriga garantier
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret
8 514
8 575
Summa garantiåtaganden för vilka
avsättning görs
241 765
252 774
Total summa garantiåtaganden
2 041 477
1 929 853
Anm.: Redovisade åtaganden i noten skiljer sig från totala åtaganden i avsnitt 5, tabell 5.1. Skillnaden är hänförlig till att kapitaltäckningsgarantin för Arlanda - banan (1 324 miljoner kronor), Eurofima (371 miljoner kronor) och affärsverkens garantier (17 miljoner kronor) redovisas som Övriga ansvarsförbindelser i not 55.
Not 55
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2016
2015
Trafikverket
26 646
-
Riksgäldskontoret
13 914
14 029
Statens kulturråd
1 621
2 400
Kriminalvården
1 089
1 059
Statens tjänstepensionsverk
1 088
1 306
Södertörns högskola
965
985
Sveriges geologiska undersökning
250
300
Migrationsverket
185
-
Totalförsvarets forskningsinstitut
160
164
Arbetsförmedlingen
124
43
Göteborgs universitet
113
114
Karolinska institutet
76
84
Uppsala universitet
74
73
Domstolsverket
73
73
Affärsverk
Svenska kraftnät
115
-
Sjöfartsverket
99
50
Luftfartsverket
17
19
Övriga myndigheter
407
557
Summa
47 016
21 461
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balans- räkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga för- pliktelser, dvs. det är osäkert om det före- kommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsför- bindelser som inte är garantiförbindelser.
Trafikverket redovisar flera åtaganden som fr.o.m. 2016 redovisas med belopp, vilket saknas för föregående år. Ansvarsförbindelserna inne- fattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. Miljöbalken i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljö- garantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar. Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till svensk-danska broför-
250
s. 251 SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
bindelsen för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktie- kapitalet. Det finns även en kapitaltäcknings- garanti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garan- tireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket har också för statens räkning förbundit sig att betala resterande del av den svenska statens andel av aktiekapitalet i EUROFIMA.
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansierings- institut.
Statens kulturråd redovisar ansvarsför- bindelser för statliga utställningsgarantier. Vid utgången av 2016 fanns 20 utställda garantier.
Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, i beloppet ingår även projekte- ringsgarantier och ett skadestånd. Södertörns högskola, Migrationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Domstolsverket redo- visar också ansvarsförbindelser för hyrda lokaler.
SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser.
Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelse för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets post består av antastbara pensionsförpliktelser. Luftfartsverkets belopp är borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.
Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2022 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra till både tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.
251
s. 252 SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
3.5.3 Noter till finansieringsanalysen väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna
Not 56
Skatter
Miljoner kronor
2016
2015
Enligt resultaträkningen
1 235 712
1 138 437
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder
35 744
-29 751
Summa
1 271 456
1 108 686
Statens betalningar från skatter ökade med 163 miljarder kronor jämfört med föregående år och är 36 miljarder kronor högre än skatte- intäkterna enligt resultaträkningen. Det beror på förändringar av fordringar och skulder i både skatter som redovisas av Skatteverket och periodiseringsposter vid redovisningen av skatte- intäkter i årsredovisningen för staten. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt. Under 2016 har de periodiserade skatte- intäkterna ökat med nära 100 miljarder kronor samtidigt som överskotten på skattekontot ökat med nära 30 miljarder kronor och skatte- fordringarna har minskat. Se vidare not 1 Skatteintäkter.
Not 57 Avgifter och andra ersättningar
minskade med 7 miljarder kronor för 2016 jämfört med 2015. De lägre utdelningarna gäller främst Akademiska hus AB, SJ AB och Specialfastigheter AB. De största utdelningarna 2016 erhölls från Telia med 4,8 miljarder kronor och från Akademiska hus AB trots minskningen med 3,6 miljarder kronor.
Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar. Se vidare om intäkter av avgifter och andra ersätt- ningar i not 2.
Not 58
Transfereringar
Miljoner kronor
2016
2015
Enligt resultaträkningen
1 027 716
968 742
Avgår:
Avsättningar till fonder
-14 696
-6 833
Omvärdering och avskrivning av lån, CSN
56
-1 053
Summa
1 013 076
960 856
Utbetalningar
av transfereringar
ökade
med
52 miljarder
kronor vilket
är
mer
än
vad
kostnaderna för transfereringar ökade enligt resultaträkningen. Det beror på att avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån inte medför några betalningar.
Miljoner kronor
2016
2015
Enligt resultaträkningen
53 279
51 043
Tillkommer: Utdelningar
12 588
19 521
Avgår: realisationsvinster
-300
-428
Summa
65 567
70 136
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar minskade med 5 miljarder kronor vilket huvudsakligen beror på lägre utdelningar från hel- och delägda företag.
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och ut- delningarna därmed inte redovisas i resultat- räkningen. Statens utdelningar redovisas i allt
Not 59
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2016
2015
Enligt resultaträkningen
270 211
258 966
Avgår:
Avskrivningar
-27 724
-27 840
Avsättningar
-6 736
-11 294
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret
63
22
Realisationsförluster
-750
-3 029
Summa
235 064
216 825
Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort.
252
s. 253 SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser. Kontrollera mot PDF
Ökningen av avsättningar avser främst ökad avsättning för statens tjänstepensioner (se not 43).
Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Realisationsför- lusterna avser främst utrangeringar av bered- skapsinventarier vid Försvarsmakten.
Not 60
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2016
2015
Förändring av långfristiga fordringar
414
-1 175
Förändring av omsättningstillgångar
-37 410
-15 981
Förändring av kassa och bank
-2 758
-214
Förändring av skulder
32 736
37 190
Summa
-7 018
19 820
Justeringar till betalningar för statens verksam- het var sammantaget negativa med 7 miljarder kronor.
Förändring av omsättningstillgångar på- verkade betalningsflödet negativt genom att kortfristiga placeringar ökade med drygt 19 miljarder kronor och Riksgäldskontorets fordringar för affärsdagsredovisning ökad med 17 miljarder kronor.
Förändring av skulder påverkade betalnings- flödet positivt eftersom skulderna ökade. Där var motsvarande effekter av affärsdags- redovisningen 21 miljarder kronor.
Förändring av fordringar och skulder avse- ende skatter redovisas under not 56, poster och förändring av poster som tillhör statsskulds- förvaltningen redovisas under not 65.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 61
Investeringar
Miljoner kronor
2016
2015
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
6 419
3 398
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
9 878
9 585
Väganläggningar
9 888
8 200
Järnvägsanläggningar
11 610
12 998
Maskiner och inventarier
4 324
4 846
Fastigheter och markanläggningar
616
773
Övriga investeringar
6 403
6 013
Summa materiella investeringar
42 719
42 415
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
2 943
2 848
Summa
52 081
48 661
De finansiella investeringarna uppgick till 6,4 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 3 miljarder kronor.
Kärnavfallsfondens och Exportkredit- nämndens placeringar i obligationer står för största delen med 2,8 respektive 2,6 miljarder kronor.
I beloppet ingår även årets kapitaltillskott till utvecklings- och investeringsbanker med 0,3 miljarder kronor.
Materiella investeringar uppgick till 42,7 mil- jarder kronor vilket är en liten ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 9,9 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor från föregående år (se not 24).
Investeringar i väganläggningar uppgick till
9,9 miljarder kronor, vilket är
en
ökning med
1,7 miljarder kronor.
Investeringar i
järnvägsanläggningar uppgick
till 11,6 miljarder
kronor, en
minskning med
1,4 miljarder kronor.
Investeringar
i maskiner
och
inventarier
uppgick till 4,3 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar har minskat något till 0,6 miljarder kronor.
253
s. 254 SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Övriga investeringar uppgår till 6,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor. Här ingår Svenska kraftnäts nät- investeringar med 1,3 miljarder kronor och investeringar i förbättringsutgifter på annans fastighet med 1,4 miljarder kronor som fördelar sig på ett stort antal myndigheter.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till 2,9 milj- arder kronor vilket är något högre än föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,5 miljarder kronor och Trafikverket och Kronofogdemyndigheten med 0,2 miljarder kronor vardera.
Not 62
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2016
2015
Centrala studiestödsnämnden, studielån
och hemutrustningslån
18 121
18 087
Riksgäldskontoret
14 288
10 375
Övriga myndigheter
84
70
Summa
32 493
28 532
Amorteringar
Miljoner kronor
2016
2015
Centrala studiestödsnämnden
11 983
11 541
Riksgäldskontoret
231
557
Övriga myndigheter
22
52
Summa
12 236
12 150
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 18,1 miljarder kronor, vilket är samma nivå som 2015. Amorteringarna ökade med 0,4 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning avser framför allt omsättning av lånet till Riksbanken som ökat med 14 miljarder kronor exklusive orealiserade valutakursförändringar. Amorteringarna är låga och avser lån till premiepensionssystemet och Volvo Aero AB.
Not 63
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2016
2015
Ränteintäkter
15 669
15 958
Räntekostnader
-30 721
-30 683
Övriga poster, netto
-6 201
-6 825
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
9 448
-5 981
Summa
-11 805
-27 531
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med nära 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Räntenettot för statens upplåning är i det närmaste oförändrat jämfört med föregående år.
Den viktigaste skillnaden mellan åren är att orealiserade valutadifferenser minskade netto- kostnaden för statsskulden för 2016 med 9,5 miljarder kronor, medan de ökade kostnaden för 2015. Dessa orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning och, avgår därför och minskar det negativa beloppet. Se vidare not 12.
Not 64
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2016
2015
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen
12 686
11 342
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen
-1 237
-4 581
Marknadsvärdesförändringar
-1 883
2 454
Avgår reavinst vid försäljning av aktier
m.m.
-175
-32
Summa
9 391
9 183
Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen (se not 13 och 14).
Marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. medför inte några betalningar och tas därför bort.
Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i finansierings- analysens post Försäljning av anläggnings- tillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna.
254
s. 255 SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Not 65
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2016
2015
Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning
1 648
1 965
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning
5 099
5 601
Summa
6 747
7 566
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. För- ändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 1,6 respektive 5,1 miljarder kronor under 2016.
255
opaginerad SPV redovisar delar av utfästelserna för antastbara pensionsförmåner som ansvars- förbindelser. Kontrollera mot PDF
4
Utvecklingen av statsskulden
s. 259 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade
ett
överskott
på
85 miljarder
kronor 2016.
Det innebär
att
budgetsaldot
förbättrades
med
118 miljarder
kronor jämfört med 2015, då budgeten visade ett underskott på 33 miljarder kronor. Statens låne- behov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 352 miljarder kronor 2015 till 1 292 milj- arder kronor 2016, dvs. med 60 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet. Den försvagade kronan på- verkade skulden i motsatt riktning då valuta- skuldens värde i kronor steg.
Statsskulden i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av hanteringen av myndigheters innehav av svenska statspapper vid beräkningen av skulden. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera dessa på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsolide- rade statsskulden.
Statliga myndigheters innehav av sådana statspapper uppgick till 55,3 miljarder kronor 2016 (se tabell 4.1). Nästan hela beloppet utgörs av Insättningsgarantifondens och Kärnavfalls- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav uppgick till 0,2 miljarder kronor. Pensions- myndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet räknas inte bort i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balans- räkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 55,3 miljarder
kronor högre än vad som redovisas i balans- räkningen för staten
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2016
Miljarder kronor
Insättnings-
Kärnavfalls-
Övriga
Elimi-
garantifonden
fonden
myndig-
neras i
heter
ÅRS
Nominella
statsobligationer
32,0
7,9
0,2
40,2
Reala
statsobligationer
15,1
15,1
Total
32,0
23,0
0,2
55,3
4.1 Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflations- kompensation för realobligationer. Att stats- skulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivat- instrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2016, årets sista bankdag.
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om
259
s. 260 4.2 Statsskulden fördelning och löptid Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premie- pensionssystemet. Den skulden liksom de till- gångar och skulder i övrigt kopplade till stats- skuldsförvaltningen som blir följden av att bok- föringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.
4.2 Statsskulden fördelning och löptid
Det lagfästa övergripande målet för stats- skuldsförvaltningen är att skulden ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska också ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskulds- förvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skulds- lagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 redovisas dessa riktlinjer för 2016.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårs- perioder. En utvärdering för åren 2011–2015 lämnades i april 2016 (skr. 2015/16:104).
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2016
Belopp respektive
Löptid ska
andel ska styras mot
styras mot
Nominell skuld i kronor
med löptid upp till 12 år
2,6–3,6
år
med löptid över 12 år
70 miljarder kronor
Real skuld i kronor
20 procent
6–9
år
(andel av total statsskuld)
Minskning med högst 30
Valutaskuld
miljarder kronor per år
0-1
år
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen av dessa värdepapper utgörs av nominella stats-
obligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom utgivning av realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, för- säkringsbolag och finansiella institutioner. En mindre del av statsskulden finansieras genom sparprodukter som är riktade till privatpersoner och andra mindre placerare.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlig- het att fatta beslut om ränte- och valuta- positioner.
Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges sedan 2015 i termer av s.k. duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Analysen bygger på erfarenheten att det över tid är billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta.
Den nominella kronskuldens löptid varierar i förhållande till riktvärdet, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer variationer i statens betalningar under året. Under 2016 var durationen i genomsnitt 3,4 år för lån med en löptid under 12 år. Den var således inom riktlinjernas intervall.
Den reala kronskuldens löptid var 6,9 år i genomsnitt för 2016. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 18,4 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Andelen realskuld är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag är det inte möjligt att använda derivat- instrument för att påverka andelen realskuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder. Under 2016 emitterades 16 miljarder kronor i realobligationer, vilket blev något lägre än den planerade emissionsvolymen på 17 milj- arder kronor. Anledningen var att några emissioner inte blev fulltecknade.
Den genomsnittliga löptiden för valuta- skulden var 0,1 år under 2016. Eftersom valuta- skulden kan styras med hjälp av derivat-
260
s. 261 4.2 Statsskulden fördelning och löptid Kontrollera mot PDF
instrument, varierar löptiden inte nämnvärt över året. Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2016 minskade exponeringen med 23 miljarder kronor exklusive växelkursför- ändringar.
Sedan 2015 beräknas de olika skuldandelarna baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växel- kurs. De procentuella andelarna enligt rikt- linjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 4.3 eftersom riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklu- sive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Nominella lån i svenska
kronor
667
665
733
771
694
Reala lån i svenska
kronor
183
188
191
170
185
Nominella lån i utländsk
valuta
262
384
422
411
413
Summa konsoliderad
statsskuld
1 113
1 236
1 347
1 352
1 292
Anm.: Beloppen för nominella lån i utländsk valuta är korrigerade vad gäller säkerheter (depositioner för handel med futures för 2012 ).
Nominella lån i svenska kronor minskade med 77 miljarder kronor till 694 miljarder kronor i slutet av 2016. Den reala lånestocken uppgick till 185 miljarder kronor i slutet av 2016, vilket är en ökning med 15 miljarder kronor jämfört med 2015.
Valutaskulden ökade med 2 miljarder kronor under 2016. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret skapar även valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Nominella
statsobligationer
516
573
556
565
590
Statsskuldväxlar
105
94
88
141
84
Likviditetsförvaltnings-
instrument
48
61
60
56
69
Säkerheter i svenska
kronor
17
11
21
11
11
Privatmarknadslån
50
46
36
19
15
Valutaderivat i svenska
kronor
-69
-121
-28
-21
-75
Nominella lån i svenska
kronor
667
665
733
771
694
Total nominell upplåning i svenska kronor var 77 miljarder kronor lägre vid utgången av 2016 jämfört med föregående år. Finansieringen via nominella statsobligationer ökade med 25 milj- arder kronor under 2016. Samtidigt minskade nominell upplåning i statsskuldväxlar med 57 miljarder kronor.
I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2016 fortsatte upplåningen på privat- marknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den 1,2 procent av den konsoliderade stats- skulden. Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona förfaller i december 2020. Under 2016 gavs ett premieobligationslån ut. I december beslutade Riksgäldskontoret att inte ge ut fler premieobligationer förrän utgivningen återigen bedöms vara lönsam.
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2016 med 33,2 miljoner kronor. För femårsperioden 2012– 2016 var dock den sammanlagda kostnads- besparingen 0,3 miljarder kronor, varav premie- obligationer stod för hela besparingen.
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar s.k. aktiva positioner för att sänka statens kostnader baserat på bedöm- ningar av den framtida ränte- och växelkurs- utvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning
261
s. 262 205 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
mellan valutor kan justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma belopp.
När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgälds- kontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande aktiv förvaltning både i egen regi och med hjälp av externa för- valtare. Där tas normalt relativt små positioner. Regeringen fastställer det övergripande risk- utrymmet för positionsverksamheten i de årliga riktlinjebesluten.
Den positionstagning som externa förvaltare bedrev under 2016 gav en vinst på 43 miljoner kronor och Riksgäldskontorets egen positions- tagning gav en förlust på 1 miljon kronor. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen bidragit med ett överskott på 119 miljoner kronor. Under samma period har den interna förvaltningen gett ett underskott på
205 miljoner kronor.
Sammantaget visade
positionsverksamheten
ett underskott på
86 miljoner kronor under den senaste femårs- perioden.
4.3 Statsskuldens kostnader
Utgifterna för statsskuldsräntor m.m. uppgick till 2 miljarder kronor 2016. Jämfört med 2015 minskade ränteutgifterna med 20 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslags- belastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter som hänförs till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer sedan räntor till eller från statliga myndigheter räknats bort. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I tabell 4.5 visas
statsskuldens kostnader, vilket är en samman- fattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se avsnitt 3 not 12 Nettokostnad för statsskulden).
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Räntekostnader på lån i
svenska kronor
38
33
32
28
28
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta
5
2
3
2
3
Realiserade
valutakursdifferenser
-3
-10
-3
10
-2
Realiserade
kursdifferenser
13
6
4
11
10
Orealiserade
valutakursdifferenser
-2
3
42
-5
10
Över-/underkurs vid
emission m.m.
-9
-7
-4
-9
-11
Summa kostnader
42
27
73
38
37
Ränteintäkter i
upplåningsverksamheten
-18
-14
-17
-16
-16
Nettokostnader efter
intäkter, exklusive
skuldskötselåtgärder
24
13
56
22
22
Orealiserade
valutakursdifferenser
hänförbara till
skuldskötselinstrument
och vidareutlåning
-4
5
-24
-1
-0
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder
20
18
32
22
21
Enligt resultaträkningen för 2016 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 21 miljarder kronor, vilket är en marginell minskning jämfört med 2015.
Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av in- bördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursvinst på 2 miljarder kronor 2016.
Under 2016 minskade kostnaderna för de realiserade kursförändringarna med 1 miljard kronor, till 10 miljarder kronor. Kursförändring- arna uppstår när Riksgäldskontoret köper till- baka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
262
s. 263 kronor. Det innebär en Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Valutakursvinsterna 2015 vändes till valuta- kursförluster 2016. De orealiserade valutakurs- förlusterna uppgick för 2016 till 10 miljarder
kronor. Det innebär en
försämring med
15 miljarder kronor mellan
åren. Orealiserade
valutakursvinster hänförbara till skuldskötsel- instrument och vidareutlåning uppgick till 0,4 miljarder kronor 2016. De totala orealiserade valutakursförlusterna blev 9 miljarder kronor.
Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 11 miljarder kronor 2016.
Skillnaden mellan statsskuldens nettokostna- der inklusive skuldskötselåtgärder, på 21 milj- arder kronor, och utfallet på anslaget Räntor på statsskulden, på 2 miljarder kronor, förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakurs- differenser redovisas som nettokostnad. År 2015 var motsvarande skillnad endast marginell och avrundat var då både utgifterna på statens budget och nettokostnaderna i resultaträkningen 22 miljarder kronor.
263
opaginerad kronor. Det innebär en Kontrollera mot PDF
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
s. 267 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
5.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och ga- rantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk. Nämnda förordning gäller inte för studielån. För studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) har budgetlagens bestämmelser tillämpats från och med den 1 januari 2014.
Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtagan- den för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket före- skriver bl.a. att en garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostna- der som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna för förväntade förluster sätts in på konton i Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Garantiverk- samheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen.
Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit-
garantier och kreditgarantier för infrastruktur- projekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garanti- modellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.
5.1.1 Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj ökade med ca 113 milj- arder kronor och uppgick vid utgången av 2016
till 2 043 miljarder kronor,
jämfört
med
1 930 miljarder kronor 2015.
Näst
efter
insättningsgarantin (1 666 miljarder kronor per den 31 december 2016) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (233 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (136 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier från bl.a. affärsverken uppgick till närmare 9 miljarder kronor.
Insättningsgarantin redovisades t.o.m. 2015 med ett års eftersläppning. Åtagandet redovisas fr.o.m. i år till beräknat värde per den 31 december 2016. Värdet för 2015 har därför justerats till verkligt värde per den 31 december 2015.
267
s. 268 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser
Miljoner kronor
Garantier
Utfästelser
Utgiftsområde
Typ av garanti
2016
2015
2016
2015
2
Insättningsgarantin 1
1 665 945
1 554 662
2
Investerarskyddet 2
Kreditgarantier
232 847
243 794
63 717
73 275
2
Garantier till banker m.fl.
0
0
24
Exportkreditgarantier 3
201 502
214 134
63 672
72 984
7
U-kreditgarantier
1 081
985
0
64
7
Fristående garantier
3 882
2 463
45
227
22
Infrastruktur
18 578
18 512
18
Bostadskrediter
1 985
1 489
2, 7,16, 22
Internationella åtaganden
5 808
6 200
1, 6, 23
Övrigt
10
11
Garantier om tillförsel av kapital
135 867
121 622
22
Kapitaltäckningsgarantier 4
1 324
24
Grundfondsförbindelser
405
405
2, 7,22
Garantikapital
134 138
121 217
2, 16, 22, 24
Pensionsgarantier 5
8 514
8 575
16, 22
Övriga garantier
17
1 217
Affärsverkens garantier, m.fl.
17
1 217
Totalt
2 043 190
1 929 870
63 717
73 275
1 Åtagandet för insättningsgarantin 2016 redovisas till beräknat värde per den 31 december 2016. Värdet för 2015 har med anledning av detta justerats till verkligt värde per den 31 december 2015.
2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier.
4 Beloppet avser kapitaltäckningsgarantin för Arlandabanan Infrastructure AB. Det finns ytterligare en kapitaltäckningsgaranti för vilken inget värde uppskattats eftersom garantin är obegränsad till tid och belopp. Kapitaltäckningsgarantierna redovisas av Trafikverket.
5 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2015.
Anm.: Redovisade åtaganden i denna tabell skiljer sig från not 54 i avsnitt 3. Skilln aden är hänförlig till att kapitaltäckningsgarantin för Arlandabanan (1 324 miljoner kronor), garantikapital för Eurofima (371 miljoner kronor) och affärsverkens garantier (17 miljoner kronor) redovisas som Övriga ansvarsförbindelser i not 55 och inte som garantiförbindelser i not 54.
I ovanstående belopp avseende statens garanti- portfölj ingår inte den utestående kapital- täckningsgarantin till Svensk-Danska Broför- bindelsen SVEDAB AB, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Inte heller för investe- rarskyddet kan storleken på statens åtagande anges. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 64 miljarder
kronor. De redovisade utfästelserna omfattar såväl bundna som obundna utfästelser. 2
2 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka ett reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren. Obundna utfästelser uppstår när beslut om utfästelse fattats av regeringen eller myndigheten. Dock har för en obunden utfästelse inget underliggande avtal anmälts mellan externa parter och inget garantiavtal har heller utfärdats av regeringen eller myndigheten.
268
s. 269 Dessa består i huvudsak av exportkredit- garantier. Kontrollera mot PDF
Dessa består i huvudsak av exportkredit- garantier.
I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar med vissa justeringar de garantiförbindelser som redovisas i not 54 till balansräkningen.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garanti- kapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima redovisas av Trafikverket.
Diagram 5.1 Garantiåtagenden 2012–2016
Miljoner kronor
2 200 000
2 000 000
1 800 000
1 600 000
1 400 000
1 200 000
Insättningsgarantin
1 000 000
800 000
600 000
Övriga garantier
400 000
200 000
-
2012
2013
2014
2015
2016
År
Av riksdagen beslutade garantiramar
I tabell 5.2 finns en sammanställning av riksdagen beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier per myndighet. För EKN ingår utöver garantier även bundna och hälften av de obundna utfästelserna. Även i Sidas åtagande ingår utfästelser. Skillnaderna i total- belopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2.
Till följd av finanskrisen, med start 2008, beviljades både nya och utökade garantiramar. Regeringen beslutade om en ram på 1 500 mil- jarder kronor för garantiprogrammet till banker m.fl., som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Garanti- programmet avvecklades under 2015 i och med att sista lånet förföll till betalning. Både lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut och förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. upphävdes under året. I det fall en allvarlig störning i det finansiella systemet uppstår har en ny lag trätt i kraft, lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, vilken ersätter den tidigare stödlagen. Riksgäldskontoret har dessutom, inom ramen för sitt uppdrag som resolutions- myndighet, bemyndigats att vid behov ställa ut garantier för sådana nya skuldinstrument som företaget i resolution ger ut.
För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.
Riksdagen har beslutat om en ram på 450 miljarder kronor från den 1 januari 2016 för EKN:s garantigivning gällande exportkredit- garantier, mot tidigare 500 miljarder kronor. Det finns dessutom en särskild ram på 10 milj- arder kronor för EKN:s investeringsgarantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden uppgår till 10 miljarder kronor.
Boverket får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För Boverkets övriga verksam- hetsgrenar finns ramar på lägre belopp.
269
s. 270 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier
Miljoner kronor
Beslutade garantiramar
Utfärdade garantier
Utgifts-
2016
2015
2016
2015
område
RGK
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
Obegränsad
1 665 945
1 554 662
2
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i
Sverige 2
Obegränsad
Obegränsad
2
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Obegränsad
2
Garantier till kreditinstitut, Stabilitetsfonden 4
750 000
0
2
Garantier till företag i resolution, Resolutionsreserven 5
200 000
0
22
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning
Obegränsad
Obegränsad
18 578
18 512
2
Nordiska investeringsbanken, garantier för
projektinvesteringslån
6 417
6 127
4 636
5 566
7
Nordiska investeringsbanken, garantier för
miljöinvesteringslån
992
947
109
194
16
Kreditgaranti till European Spallation Source ERIC (ESS)
600
600
2, 16,
Pensionsgarantier
22, 24
Obegränsad
Obegränsad
8 514
8 575
1
Kreditgarantier till UD-anställda
50
50
0,6
0,5
23
Kreditgarantier för lån till mjölkproducerande företag
-
500
0
0
EKN
24
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser) 6
450 000
500 000
238 482
259 497
24
Investeringsgarantier 6
10 000
10 000
2 094
4 633
Sida
Totalram 7
10 000
10 000
7
1 081
1 049
7
3 927
2 690
Boverket
18
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 8
10 000
10 000
1 985
1 489
18
Förvärvsgarantier
5 000
5 000
0,1
0,1
Summa
1 945 952
1 856 868
1 Åtagandet för insättningsgarantin 2016 redovisas till beräknat värde per den 31 december 2016. Värdet för 2015 har med anledning av detta justerats till verkligt värde per den 31 december 2015.
2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kred itinstitut.
5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån .
6 I beloppen 238 482 och 2 094 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skilln aden mot tabell 5.1.
7 I engagemangen för Sida ingår utfästelser.
8 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
Anm.: Kreditgarantiåtagandet till Eurofima (463 miljoner kronor) ingår inte i tabell 5.2.
Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att garantikapital, grundfondsförbindelser och affärsverkens garantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
270
s. 271 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
5.1.2 De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garanti- typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution. Under 2016 infördes nya gemensamma EU- regler för insättningsgarantin i svensk lag, vilket bl.a. innebär att ersättningen ska göras tillgänglig för insättare inom sju arbetsdagar mot tidigare inom tjugo arbetsdagar. Den svenska insätt- ningsgarantin ersätter upp till 950 000 kronor per insättare och institut. Ett högre ersättnings- belopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna värderades till 1 666 miljarder kronor per den 31 december 2016 3 . De institut
3 Värderingen baserades på oreviderade inrapporterade uppgifter per den
31 december 2016 från berörda institut avseende rapporteringskrav enligt 3 kapitlet RGKFS 2016:2. Institut som utgjorde 94 procent av de garante- rade insättningarna har rapporterat in uppgifterna vid rapporterings- tillfället. De inrapporterade garanterade insättningarna för dessa institut ökade med i snitt 7,167 procent jämfört med reviderade uppgifter per den 31 december 2015. Samma ökning beräknades för återstående institut.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten.
Det inträffade inte några händelser under 2016 som utlöste insättningsgarantin.
Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättnings- garantin.
Investerarskyddet
När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värde- papper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättnings- beloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Det inträffade inte några ersättningsfall under 2016.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra lån- givare.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier, vilken efter finanskrisen minskat betydligt till följd av att företagen fått
271
s. 272 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
större tillgång till lån i banker och på obligationsmarknaderna. Årets garantigivning berodde till stor del på hög efterfrågan på svensk export gällande både tillväxtländer och högin- komstländer. EKN:s satsningar på garantier för små och medelstora företag har även under 2016 resulterat i en ökning av antalet garanterade affärer medan garantivolymen var oförändrad.
Under 2016 utfärdade EKN nya utfästelser för 52 miljarder kronor och garantier för 44 miljarder kronor. Utfästelserna minskade med 29 miljarder kronor jämfört med 2015 och garantigivningen minskade med 46 miljarder kronor.
Engagemang i form av exportgarantier och tillhörande utfästelser, bundna såväl som obundna, uppgick vid årsskiftet till 263 miljarder kronor fördelade på 142 länder. Motsvarande
engagemang
för
investeringsgarantierna
var
2 miljarder
kronor.
Till följd av förra
årets
garantigivning avseende Gripen har EKN störst exponering mot Brasilien, följt av USA. Den tidigare stora exponeringen mot svenska företag, vilken uppstod under finanskrisen då EKN tillfälligt erbjöd rörelsekreditgarantier till stora företag, har minskat betydligt och detta åtagande kommer att vara avvecklat senast 2017.
Trots en normalisering av de finansiella marknaderna och goda finansieringsmöjligheter ökade efterfrågan på garantier till höginkomst- länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) med närmare 300 procent och uppgick till 19 miljarder kronor 2016. Dessa länder stod för 44 procent av nya garantier. Ökningen förklaras främst av två stora telekom- affärer, en i USA och en i Spanien.
Utbetalningarna för infriade åtaganden ökade till 1,5 miljarder kronor för 2016, jämfört med 0,5 miljarder kronor 2015. Årets ökade utbetalningar om över 1 miljard kronor beror till största del på stora utbetalningar avseende affärer inom kraftbranschen.
EKN har under 2016 tjänat in 0,5 miljarder kronor som redovisats mot inkomsttitel och avsåg premier från de rörelsekrediter som ställdes ut till stora företag under finanskrisen samt över förväntansriktiga premier.
U-kreditgarantier
En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram till och med den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer
att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar såväl u-kreditgarantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 1 miljard kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utveckl- ingslån med garantier i enlighet med för- ordningen (2009:320) om finansiering av ut- vecklingslån och garantier för utvecklings- samarbete.
Fristående garantier
Sida har rätt att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2016 uppgick Sidas engage- mang för fristående garantier till totalt 3,9 milj- arder kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som 2016 uppgick till 18,6 miljarder kronor jämfört med 18,5 miljarder kronor 2015.
De statliga garantierna blev 2014 föremål för en granskning av den europeiska kommissionen, vars syfte var att bedöma huruvida garantierna stod i överensstämmelse med EU:s statsstöds- regler. Kommissionen fastslog att de statliga garantierna var nödvändiga för att kunna genom- föra det för europasamarbetet prioriterade broprojektet. Enligt Danmark och Sverige ska garantier utställda efter 2040 notifieras hos kommissionen. Kommissionens beslut över- klagades till EU-domstolen.
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Boverket tillhandahåller även förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillgång till finansiering för förvärv av bostad.
272
s. 273 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
Den totala garantistocken omfattade drygt 560 garantier och uppgick 2016 till 2 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 1,5 miljarder kronor 2015.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på 5,8 miljarder kronor 2016 gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinve- steringslån. Riksgäldskontorets risk i garanti- åtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har successivt minskat de senaste åren till följd av att NIB vid ett antal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.
Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC från NIB, AB Svensk Exportkredit (SEK) samt Europeiska investeringsbanken. European Spallation Source ERIC hade per den 31 december 2016 inte nyttjat denna lånefacilitet.
Övrigt
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd och rennäring men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett antal kreditgarantier inom dessa program på relativt små belopp.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag är dessa garantier obegränsade i belopp. Oftast är de även obegränsade i tid. Det gör att de är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur- området: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Trafikverket, som redovisar kapitaltäcknings- garantierna som ansvarsförbindelser, har åsatt Arlandabanan Infrastructure AB ett värde om 1 324 miljoner kronor för 2016.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapital- täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden om tillsammans 405 mil- joner kronor till Svenska Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i elva inter- nationella finansiella institutioner. 4 Medlems- åtagandet består av inbetalt kapital och garanti- kapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garanti- kapitalet. Sverige blev under året formellt medlem i den nyinrättade internationella finansiella institutionen Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB).
Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 134 miljarder kronor vid utgången av 2016.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
4 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklings- banken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen (IBRD och MIGA).
273
s. 274 Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Pensionsgarantier
I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Rege- ringen beslutade att staten genom Riksgälds- kontoret skulle garantera dessa pensions- åtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.
Merparten av pensionsåtagandena är för- säkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensions- garanti (PRI). För dessa åtaganden har Riks- gäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket. Det finns också åtaganden till individer som var anställda i bland andra Domänverket och Byggnadsstyrelsen innan de bolagiserades.
Pensionsåtagandena uppgår till 8,5 miljarder kronor. Av dessa var 5,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI.
5.1.3 Förväntade förluster i statens samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, vilka utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de
garantiåtaganden som hanteras enligt garanti- modellen. Myndigheterna gör avsättningar för de förväntade förlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin och investerarskyddet regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för den förväntade förlusten.
I tabell 5.3 redovisas avsättningar för för- väntade förluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden.
De totala avsättningarna för förväntade för- luster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade från drygt 11 miljarder kronor 2015 till 13 miljarder kronor 2016. EKN:s avsättningar ökade under året medan Riksgäldskontorets, Sidas och Boverkets avsättningar minskade. Förutom att avsättningar påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken påverkas avsättningsbehovet även av exempelvis ränte- och valutakursförändringar. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är EKN:s garantier. Under året har risken för ytterligare stora skadeut- betalningar i EKN:s problemärenden ökat kraftigt.
Tabell 5.3 Avsättningar för förväntade garantiförluster
(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital) Miljoner kronor
Garantiengagemang
Avsättning för förväntad förlust
Avsättning i relation till engagemang
Myndighet
2016
2015
2016
2015
2016
2015
Riksgäldskontoret 1
33 316
33 704
610
766
1,8%
2,3%
EKN 2
192 492
205 495
12 008
10 091
6,2%
4,9%
Sida 3
4 963
3 448
286
391
5,8%
11,3%
Boverket
1 985
1 489
28
80
1,4%
5,4%
Summa
232 756
244 135
12 932
11 328
5,6%
4,6%
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, garantier till banker m.fl., garantikapital eller andra åtaganden där av - sättningar inte görs för förväntade förluster.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsättningar för förväntade garantiförl uster med 385 miljoner kronor från
12 008 miljoner kronor till 11 623 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 201 502 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 192 492miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Av sättningsbehovet räknas på brutto 2.
3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser.
274
s. 275 5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten Kontrollera mot PDF
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade för- luster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. Dessa ansvarsförbindelser redovisas i huvudsak under not 54 i avsnitt 3, men i viss mån även under not 55.
5.1.4 Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifter för förväntade förluster placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- kontoret. Kammarkollegiet placerar inkom- mande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år alternativt i de statsobligationer som har längst löptid.
Placeringarna utgör den s.k. insättnings- garantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 38,1 miljarder kronor vid utgången av 2016. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo- verksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportkreditgarantier och u-kredit- garantier på valutakonton samt i obligationer.
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- kontoret. Även återvinningar från tidigare in- frianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för infrianden. En obegränsad kredit är kopplad till kontona.
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Kontobehållningarna i Riksgäldskontoret är således inte fonder med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upp- låning.
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden
Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds- kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 11,4 miljarder kronor vid utgången av 2016. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter nedskrivningar för denna osäkerhet upp- skattades värdet på regressfordringarna till 2,1 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.
275
s. 276 Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten
(exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor
Värdepappersinnehav
Konton hos
Kortfristiga placeringar
Regressfordringar
och långfristiga
och
Totalt
Riksgäldskontoret
(netto)
placeringar
banktillgodohavanden
Myndighet
2016
2015
2016
2015
2016
2015
2016
2015
2016
2015
Riksgäldskontoret
Insättningsgarantin 1
37 158
34 258
423
396
37 581
34 654
Riksgäldskontoret, övriga
garantier utom garantierna
till banker m.fl.
679
530
313
334
296
97
1 288
961
EKN
5 417
2 865
20 813
23 766
1 753
533
1 574
2 096
29 557
29 259
Sida
1 934
1 899
126
90
183
154
2 242
2 143
Boverket
2 252
2 235
7
12
2 259
2 246
Summa
43 254
37 652
25 734
28 629
1 879
623
2 060
2 359
72 927
69 263
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde. Totalt belopp för 2016 och 2015 skiljer sig från redovisade belopp i avsnitt 3 not 42. Skillnaden beror på att likvidkonto, repor samt upplupen ränta ingår i beloppet i not 42 men inte i denna tabell.
5.1.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade förluster och tillgångar i garantiverksamheten
(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital) Miljoner kronor
Avsättning för förväntad
Garantitillgångar enligt
Nuvärde av framtida
Garantiengagemang
förlust
tabell 5.4 1
avgifter 4
Myndighet
2016
2015
2016
2015
2016
2015
2016
2015
Riksgäldskontoret
33 316
33 704
610
766
1 288
961
32
36
EKN 2
192 492
205 495
12 008
10 091
29 557
29 259
4 631
4 645
Sida 3
4 963
3 448
286
391
2 242
2 143
34
39
Boverket
1 985
1 489
28
80
2 259
2 246
Summa
232 756
244 135
12 932
11 328
35 346
34 609
4 697
4 720
1 Summan 35 346 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 37 581 miljoner kronor.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat avsätt ningar för förväntade garantiförluster med 385 miljoner kronor från
12 008 miljoner kronor till 11 623 miljoner kronor. Differensen mellan de i tabell 5.1 redovisade 201 502 miljoner kronor (Brutto 1) och ovanstående garantiengagemang 192 492 miljoner kronor (Brutto 2) utgörs av förfallna belopp som kan antas vara betalade. Avsättningsbehovet räknas på brutto 2.
3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser.
4 Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.
För att ta fram ett resultat för garantiverk- samheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för förväntade förluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerar- skyddet, garantier till banker m.fl. samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom förväntade förluster för dessa garantier inte har värderats.
Jämförelsen visar att för den del av garanti- portföljen, som omfattas av garantimodellen
täcks avsättningarna för förväntade förluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5) . Utöver det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.
Trots att världsekonomin under flera år genomgått en besvärlig tid, vilket även påverkat svensk ekonomi, är tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Under 2016 ökade tillgångarna, men även avsättningarna.
276
s. 277 Avgifter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
5.1.6 Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten
Miljoner kronor
Avgifter förväntad
förlust
Avgifter övriga
Återvinningar
Infrianden
Summa
Myndighet
2016
2015
2016
2015
2016
2015
2016
2015
2016
2015
Riksgäldskontoret,
1 541
1 485
1 541
1 485
insättningsgarantin
Riksgäldskontoret, garantier
0
5
0
5
till banker m.fl.
Riksgäldskontoret, övriga
6
8
4
2
16
1
-45
0
-19
12
garantier
EKN
1 347
1 506
1 059
314
-1 529
-476
877
1 344
Sida
20
47
22
18
0
-1
41
64
Boverket
21
13
7
5
0
0
28
19
Summa
1 394
1 575
1 544
1 493
1103
339
-1 574
-477
2 468
2 929
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, infrianden och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.
Avgifter
Under 2016 motsvarade avgifterna för förväntad förlust samt övriga avgifter 2,9 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättnings- garantin och exportkreditgarantierna. Under 2015 uppgick avgifterna till närmare 3,1 milj- arder kronor.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 1,1 miljarder kronor. Huvuddelen av återvinningarna gällde exportkreditgarantier och av dessa var drygt hälften betalningar från Iran.
Infrianden
Utbetalningarna för infriade garantier uppgick till 1,6 miljarder kronor, främst rörande export- kreditgarantier.
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet
eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksam- heten översteg utbetalningarna med 2,5 miljarder kronor 2016.
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.
Under 2016 utbetalades 4,4 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiavgifter, ex- klusive de garantier som Sida svarar för. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u- kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier.
I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.
Posterna avgifter, infrianden och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret,
277
s. 278 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utgifts-
2016
2015
område
Anslag
Garantiåtagande
2
1:14 Vissa garanti-
A/O Dom Shvetsii
0,33
0,33
och
Vissa
medlemsavgifter
internationella
finansierings-
institut
7
1:1 Bistånds-
Garantier under
-
-
verksamhet
Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet
7
1.1 Bistånds-
U-kreditgarantier
-
-
verksamhet
7
1.1 Bistånds-
NIB
2,95
4,25
verksamhet
7
1.1 Bistånds-
NIB
1,17
1,88
verksamhet
22
1:2 Trafikverket:
Arlandabanan
-
-
Banhållning
Infrastructure AB
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garanti- avgifter, exklusive Sida, har de senaste fem åren varierat mellan drygt 4 miljoner kronor och 8 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,7 och 4 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.
Infriandena har sedan 2012 legat på en relativt konstant nivå runt 0,5 miljarder kronor fram till 2016 då infriandena ökade till 1,6 miljarder kronor. Under året gjordes ett fåtal stora infrianden gällande exportkreditgarantier inom kraftindustrin. Återvinningarna har under åren 2012 till 2014 varit stabila för att under 2015 och framför allt 2016 stiga avsevärt. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns.
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden samt saldot för betalningsflödet 2012–2016
Miljoner kronor
5000
4000
Återvinningar
3000
Subventioner
2000
Avgifter
1000
Infrianden
Flödessaldo
0
-1000
-2000
2012
2013
2014
2015
2016
5.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt via upplåning genom Riksgäldskontoret.
I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till utlåningsmodellen fr.o.m. 2014.
278
s. 279 5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning
Tabell 5.8 Statens utlåning med kreditrisk
Miljoner kronor
Utlåning och
Utgifts-
Kreditmyndighet respektive
Utlånat belopp
Nedskrivningar
nedskrivning
Utlåningsram
område
låntagare/ändamål
2016
2015
2016
2015
2016
2015
2016
2015
15
CSN, studielån 1
212 202
207 095
27 039
27 867
185 163
179 228
211 000
206 000
*
CSN, hemutrustningslån
1 536
1 498
573
580
963 2
918 2
22
Riksgäldskontoret, A-Train AB
(Arlandabanan)
1 000
1 000
10
10
990
990
1 000
1 000
22
Riksgäldskontoret, Svedab AB 3
(Öresundsbrons landförbindelser)
5 511
5 396
229
292
5 282
5 104
3 361
3 361
24
Riksgäldskontoret, Svensk
Exportkredit
0
0
125 000
80 000
2
Riksgäldskontoret, Irland 4
5 749
5 519
5 749
5 519
17, 24
Riksgäldskontoret, övriga
182
245
182
245
1 130
1 130
*
Sida, biståndskrediter
25
35
9
7
16
28
*
Sida, villkorslån
334
308
200
114
134
194
* Tillväxtverket, lokaliseringslån
m.m.
116
95
87
76
29
20
*
Energimyndigheten, villkorslån
595
568
434
419
162
149
*
Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m.
23
44
11
30
11
14
*
Kammarkollegiet, näringslån m.m.
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Summa
227 274
221 805
28 593
29 395
198 681
192 409
* Anslagsfinansierad utlåning.
1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även äldre anslagsfinansierade studielån ingår i det utlånade belo ppet.
2 Belopp för hemutrustningslån skiljer sig från redovisat belopp i avsnitt 3 not 29. Skillnaden beror på att ett skuldsaneri ngslån redovisas i denna tabell mot studielån medan motsvarande belopp i not 29 redovisas mot hemutrustningslånet.
3 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.
4 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Irland är detta belopp 600 miljoner euro.
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansr äkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden och Riksbanken, vilka uppgår till 0 miljoner kronor respektive 257 100 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammark ollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.
Statens utlåning till privatpersoner, företag, projekt och andra stater, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2016 till 227 miljarder kronor före nedskrivning, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2015. Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 212 miljarder kronor, vilket motsvarade 93 pro- cent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån om 1,5 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 12,4 miljarder kronor går till olika infrastrukturprojekt, flyg- industrin samt utlåning till Irland. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till drygt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som
förväntas inflyta. Kreditmyndigheterna upp- skattade nedskrivningarna till närmare 29 milj- arder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 27 miljarder kronor eller 95 procent av nedskrivningarna.
Utlåning efter nedskrivning har de senaste fem åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2016 till 199 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är en ökning av CSN:s utlåning gällande studielån.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning 2012–2016
Miljoner kronor
200 000
150 000
Övriga
100 000 Riksgälden
CSN
50 000
0
2012
2013
2014
2015
2016
279
s. 280 5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori
Miljoner kronor
Utlånat belopp
Nedskrivning
Utlåning efter nedskrivning
Myndighet respektive lånekategori
2016
2015
2016
2015
2016
2015
CSN
Lånefordringar
165 539
155 238
13 408
13 334
152 131
141 904
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet
48 200
53 355
14 204
15 113
33 995
38 242
Utvecklingskapital/Royalty
-3
-3
-3
-3
Delsumma
213 735
208 590
27 613
28 447
186 123
180 143
Riksgäldskontoret
Lånefordringar
11 279
10 935
229
292
11 050
10 643
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet
Utvecklingskapital/Royalty
1 163
1 225
10
10
1 153
1 215
Delsumma
12 442
12 160
239
302
12 203
11 858
Summa
226 177
220 750
27 852
28 749
198 326
192 001
Anm.: I CSN:s utlåning för 2016 ingår saldot på avräkningskontot om 3 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med motsvarande belopp för CSN i tabell 5.8. Däremot överensstämmer beloppet med posten Utlåning i balansräkningen (se not 29 till balansräkningen).
I tabell 5.9 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvisningar.
5.2.2 De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studie- stödslagen och särskilda förordningar. Omkring 1,5 miljoner personer hade vid utgången av 2016 studieskulder till CSN om sammanlagt 212 milj- arder kronor. CSN bedömde de osäkra fordring- arna till 27 miljarder kronor, vilket motsvarade 13 procent av det utlånade beloppet.
CSN administrerar flera olika typer av lån, som skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redo- visas mot inkomsttitel på statens budget.
– Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i
Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuld- växlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
Avdraget på 30 procent från räntan kompen- seras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina själv- deklarationer. Därmed blir nettoeffekten på budgetsaldot som helhet neutral.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgälds- kontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer medan förluster avse- ende lån fr.o.m. den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven.
Hemutrustningslån
Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,5 miljarder kronor varav 0,6 miljarder kronor betraktas som osäker fordran.
Hemutrustningslånen finansierades fram t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån under Utgiftsområde 13
280
s. 281 5.2.1 Utlåningsportföljens sammansättning Kontrollera mot PDF
Integration och jämställdhet. Regeringen fast- ställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid utgången av 2016 var totalt 6,5 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick 2016 till 5,5 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,2 miljarder kronor för förväntad förlust.
A-Train AB
Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 10 miljoner kronor för förväntad förlust.
Lån till exportfinansiering
Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter i Riksgäldskontoret. Den utestående låneramen har höjts från 80 miljarder kronor till 125 miljarder kronor för 2016. SEK tecknade dock inte låneramen under 2016 som Riksgäldskontoret hade fått i uppdrag av regeringen att göra tillgänglig. Låneramen har inte utnyttjats under perioden 2009–2016.
Lån som lyfts under ramen får från och med 2014 endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet).
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utveck- lingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer.
Återbetalningarna är beroende av försäljnings- intäkterna från projekten. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något nedskrivnings- behov i utlåningen.
Lån till andra stater
Under 2012 fick Riksgäldskontoret, efter bemyndigande från riksdagen, i uppdrag av regeringen att ställa ut lån om maximalt 600 miljoner euro till Irland. Lånet är ett tillägg till de lån som Internationella valutafonden (IMF) och EU ställt ut. Vid utgången av 2016 uppgick lånet till 5,7 miljarder kronor. År 2014 godkändes ett tilläggsavtal, vilket medger att Irland kan återbetala delar av sina lån från IMF i förtid, utan att samtidigt göra förskott- betalningar på lånet från Sverige.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 1 miljard kronor, vilket var oförändrat jämfört med 2015. Av utlånat belopp 2016 bedömdes 0,7 miljarder kronor som osäkra fordringar.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomst- titel.
Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 595 miljoner kronor, från vilka nedskrivningar gjordes med 434 miljoner kronor.
281
s. 282 5.3 Analys av väsentliga risker i mot koncentrationer i samma bransch eller Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
5.3 Analys av väsentliga risker i mot koncentrationer i samma bransch eller
statens utlåning och utställda garantier
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. På grund av det behöver redovisningen av förväntade förluster kompletteras med en riskanalys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (Fi2010/05311). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag, privatpersoner och stater, dels insättningsgarantin.
Risken för stora förluster bedöms sammantaget som låg, både för den ordinarie portföljen och för insättningsgarantin.
Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten ”Statens garantier och utlåning – en riskanalys” som lämnades till regeringen den 15 mars 2017 (Fi2017/01288/BATOT).
5.3.1 Den ordinarie portföljen
En central del i riskanalysen är att identifiera omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen, s.k. riskfaktorer. En sådan orsak är ett mindre antal förluster för enskilt stora garantier eller lån med anledning av förekommande namnkoncentrationer. En annan orsak är kluster av förluster som tillsammans utgör stora belopp, vilka i regel förklaras av samvariationer. Samvariationer kan vara antingen direkta eller indirekta. Direkta samvariationer förklaras av affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärerna och låntagarna. Indirekta samvariationer beror på ogynnsamma förändringar i bakgrundsfaktorer som påverkar flera garantigäldenärer och låntagare samtidigt. Det innebär en sårbarhet
geografiska region, sektorkoncentrationer. En annan förklaring till indirekta samvariationer är förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Tabell 5.10 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater
Riskbedömning
Riskfaktorer
2016
2015
Risken för enskilt stora förluster på grund
Låg
Måttlig
av namnkoncentrationer
Risken för kluster av förluster som uppgår
till stora belopp på grund av:
Strukturella kopplingar
Låg
Låg
Branschkoncentrationer
Låg
Låg
Geografiska koncentrationer
Låg
Låg
Förändringar i den allmänna ekonomiska
Låg
Låg
utvecklingen
Namnkoncentrationer
Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning.
Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör drygt 40 procent av portföljens storlek. Risken för stora förluster med anledning av detta bedöms som låg. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av lån och garantier med minimal till måttlig kreditrisk.
Direkta samvariationer
Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.
Risken för sådana samvariationer i den ordinarie portföljen bedöms vara låg. Den ordinarie portföljen innehåller endast ett fåtal engagemang med juridiska kopplingar, gemen-
282
s. 283 på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker. Kontrollera mot PDF
samt ägarintresse och koncerntillhörighet. Risken för direkta samvariationer som kan leda till stora samlade förluster bedöms därför vara låg.
Sektorkoncentrationer
Den ordinarie portföljen har en överlag god geografisk och branschmässig spridning av garantigäldenärer och låntagare. De sektor- baserade koncentrationer som likväl finns rör branschen för teleoperatörer och privatpersoner i Sverige. Båda sektorerna bedöms dock vara stabila och sannolikheten för allvarliga chocker låg. Det finns dessutom en viss motståndskraft hos garantigäldenärerna och låntagarna om negativa chocker väl sker.
Branschkoncentrationer
Med branschkoncentration avses låg diversifie- ring med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan an- tingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.
Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror till en del på sannolikheten för en kraftig eller överraskande chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.
Avseende garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekommuni- kation, specifikt teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker.
Geografiska koncentrationer
Garantigäldenärer och låntagare i samma geo- grafiska område påverkas simultant av föränd- ringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutveckling eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som leder till kluster av förluster.
Den ordinarie portföljen uppvisar en god geografisk spridning. Det finns dock en tydlig koncentration av garantier och lån i Sverige, till största delen via studielån till svenska privat- personer. En allvarlig nedgång i svensk ekonomi, med ökad arbetslöshet som följd, kan antas ge upphov till ett inkomstbortfall för många studie- låntagare samtidigt. Det skulle kunna ge upphov till förluster i form av minskade inbetalningar. Emellertid begränsas risken av att det handlar om ett stort antal små lån, varför det skulle krävas att en betydande andel av låntagarna får problem samtidigt för att det ska uppstå stora förluster. Därtill bedöms att studielåntagarna har en överlag hög utbildningsnivå som minskar risken för arbetslöshet samt att förekomsten av såväl offentliga som privata försäkringssystem dämpar inkomstbortfallet vid arbetslöshet.
Förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen
Det finns en risk för kluster av förluster på grund av samvariationer även i en perfekt diversifierad portfölj. Det följer av att omfat- tande förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen, såsom ekonomiska kriser med stor spridning, skapar samvariationer även mellan garantigäldenärer och låntagare i olika branscher eller geografiska områden. Enligt Riksgälds- kontorets bedömning skulle det krävas en mycket djup ekonomisk kris med global spridning för att sådana generella samvariationer skulle resultera i stora förluster för den ordinarie portföljen.
283
s. 284 5.3.2 Insättningsgarantin Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
5.3.2 Insättningsgarantin
Insättningsgarantin kan infrias via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs eller i särskild ordning i form av resolution.
Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.
Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom ett resolutionsingripande tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, s.k. skuld- nedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning ska i stället täckas av insättningsgarantin. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning.
Direkta infrianden
Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i de berörda instituten krävs det att flera institut fallerar samtidigt, men av oberoende orsaker, för att det ska kunna uppstå stora förluster. Vid direkta infrianden bedöms statens återvinning av utbetalda medel i genomsnitt bli relativt låg. Skillnaden i åter- vinning mellan enskilda ersättningsfall kan dock vara betydande.
Insättningsgarantins bidrag i resolution
Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution bedöms vara låg. Den beloppsbegränsning som finns för garantins maximala bidrag i resolution innebär att
åtagandet är avsevärt mindre än de redovisade insättningarna. Instituten med de största insättningarna har dessutom en god kredit- värdighet, där sannolikheten för resolutions- ingripanden är låg. Om ett ingripande ändå sker krävs det stora förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla det minimikrav som ställs på instituten. Givet att insättningsgarantin skulle tvingas bidra i resolution bedömer Riksgälds- kontoret att det är mer sannolikt att bidraget avser återkapitalisering än förlusttäckning, vilket är en positiv faktor för statens återvinning av utbetalda medel.
284
opaginerad 5.3.2 Insättningsgarantin Kontrollera mot PDF
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
s. 287 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomst- titlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs dessutom för Europeiska revisions- rättens granskningar avseende kommissionens genomförande av budgeten 2015.
Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommis- sionen och till revisionsrätten. Av den anled- ningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.
gift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och an- slag som i de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat besluts- fattandet avseende genomförandet av EU-pro- gram till förvaltningsmyndigheterna som är re- geringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den stat- liga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogen- heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndig- heterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga till- gångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. ut- fallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riks- dagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges av-
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel
Regeringens nationella intygande för 2016 avse- ende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till de fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020, även kallat programperioder. Den tidigare programperioden håller på att avslutas.
Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som för- valtas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Med- len redovisas på budgetens anslag och inkomst- titlar. Intygandet, som ingår som en del i års-
287
s. 288 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
redovisningen för staten, överlämnas till
riks-
–
förordningen
(2007:603)
om
intern
dagen, med kopia till kommissionen och revis-
styrning och kontroll, och
ionsrätten.
–
förordningen
(2000:605)
om
årsredo-
I
intygandet
bedömer
regeringen
huruvida
visning och budgetunderlag.
EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande
samt intygar att det finns ett ramverk för staten
I myndighetsförordningen fastställs att myndig-
som
syftar
till
att
säkerställa
en
betryggande
hetens ledning ansvarar för att myndighetens
intern
styrning
och kontroll
av
EU-medlen.
verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande
Räkenskaperna
som
ligger
till
grund
för
rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges
sammanställningen
är
upprättade
enligt
god
medlemskap i Europeiska unionen, att den redo-
redovisningssed och har varit föremål för Riks-
visas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt
revisionens granskning.
att myndigheten hushållar väl med statens
Regeringens intygande baseras även på ram-
medel. För ett antal myndigheter har regeringen
verket för intern styrning och kontroll. Genom
dessutom i instruktion föreskrivit att de ska
ramverket ställer regeringen krav på att ansvariga
inrätta internrevision och därmed omfattas av
myndigheter lämnar en försäkran vilken möjlig-
internrevisionsförordningen. Genom att inrätta
gör för regeringen att utfärda ett nationellt in-
internrevision på utpekade myndigheter kan
tygande.
regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om
Regeringens intygande syftar till att öka riks-
att
regelverken implementeras
ändamålsenligt
dagens insyn i
hur Sverige fullgör sitt förvalt-
och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att
ningsansvar
och hur tilldelade
EU-medel
an-
granska och lämna förslag till förbättringar av
vänds. Samtidigt medför intygandet krav på den
myndighetens process för intern styrning och
interna
styrningen
och
kontrollen
hos
de
kontroll.
myndigheter som ansvarar för att förvalta med-
Myndigheter som omfattas av internrevisions-
len. Regeringens övergripande
ambition är
att
förordningen omfattas även av förordningen om
säkerställa
ett
effektivt
förvaltnings-
och
intern styrning och kontroll samt vissa särskilda
kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med
bestämmelser i förordningen om årsredovisning
rimlig säkerhet garantera de underliggande trans-
och budgetunderlag. Bestämmelserna i förord-
aktionernas laglighet och korrekthet.
ningen om årsredovisning och budgetunderlag
innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovis-
6.1.2 Ramverket för intern styrning och
ning ska uttala sig huruvida myndighetens in-
terna styrning och kontroll har varit betrygg-
kontroll
ande.
En god intern styrning och kontroll ger myndig-
hetens ledning förutsättningar att driva
verk-
6.1.3 Omfattningen av regeringens
samheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat
nationella intygande
resultat. Inom det ekonomiadministrativa om-
rådet kan brister och ofullständigheter motver-
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska
kas i redovisningen, ekonomiska rapporter och
myndigheter olika slags medel från och till EU:s
beslutsunderlag. Med en god intern styrning och
budget. De medel som Sverige får i form av åter-
kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel
flöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen
begränsas och oegentligheter och andra former
från EU:s jordbruksfonder och EU:s struktur-
av bedrägligt beteende undvikas.
fonder. Sverige får också stöd till transeuro-
Samtliga
svenska
myndigheter
som har
ett
peiska nätverk samt forsknings- och utbildnings-
förvaltande
ansvar
för
EU-medel
omfattas av
program. För den senare bidragskategorin ligger
ramverket
för
intern
styrning och
kontroll.
dock ansvaret för att administrera och förvalta
Ramverket utgörs av flera samverkande förord-
medlen på kommissionen och andra institution-
ningar:
er inom EU, inte på medlemsstaten och de om-
–
myndighetsförordningen (2007:515),
fattas därför inte av regeringens intygande.
–
internrevisionsförordningen (2006:1228),
Det är enbart de medel som Sverige erhåller
och
förvaltar gemensamt med
kommissionen
som omfattas av regeringens intygande. Ett delat
288
s. 289 Intygandet för 2016 gäller den svenska för- valtningen av EU-medel från Kontrollera mot PDF
förvaltningsansvar innebär i korthet att kommis- sionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är an- svarig för att nationellt bygga upp ett förvalt- nings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det föreligger ett delat förvalt- ningsansvar mellan Sverige och kommissionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att för- valta medlen.
Det finns även program inom territoriellt samarbete, även kallat Interregprogram. Territo- riellt samarbete innebär att programmen genom- förs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Fem av dessa program förvaltas i Sverige av fyra myndigheter. Det är Botnia-Atlantica, Nord, Norra Periferin och Arktis, Sverige-Norge och Öresund-Kattegatt- Skagerrak som samtliga ingår i den Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Samtliga ovan nämnda program inom territ- oriellt samarbete är undantagna från brutto- redovisning på statens budget. Uppgifter från dessa program för perioden 2014–2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för den nya programperioden genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balans- räkningar särskilt för dessa medel.
Intygandet för 2016 gäller den svenska för- valtningen av EU-medel från
– Europeiska garantifonden för jordbruket,
– Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling,
– Europeiska regionala utvecklingsfonden,
– Europeiska socialfonden,
– Europeiska havs- och fiskerifonden,
– Asyl-, migrations- och integrationsfonden,
– Fonden för inre säkerhet, och
– Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Vissa fonder har samma namn och bedriver i stor utsträckning samma typ av verksamhet under programperioden 2014–2020 som under pro- gramperioden 2007–2013 medan några fonder har fått nya benämningar och ändrad inriktning. För ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (2007–2013) har avslutande redovisningar lämnats till kommissionen under 2016. ESV har uttalat sig om dessa, se avsnitt 6.3.3.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för de fonder som under 2016 finansierat åtgärder.
Europeiska garantifonden för jordbruket
Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) har under 2016 finansierat olika direktstöd till jordbrukare och interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EU har svarat för finansieringen av stödåtgärderna.
Jordbruksverket har varit ansvarigt utbetal- ningsställe och har därmed haft det yttersta an- svaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) har varit attesterande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Landsbygdsfonden) har för programperioden 2014–2020 finansierat insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har fin- ansierats gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket har varit ansvarigt utbetal- ningsställe för fonden och har därmed haft det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV har varit attes- terande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regio- nala utvecklingsfonden) har för programperi- oden 2014–2020 finansierat åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i prog- rammet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
För programperioden 2014–2020 kommer fonden att finansiera åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom terri- toriellt samarbete samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvalt- ande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt ett program inom terri- toriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skager- rak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Väs-
289
s. 290 ESV är revisionsmyndighet för samtliga pro- gram inom Regionala utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
terbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Peri- ferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sve- rige-Norge) förvaltande myndigheter för pro- gramperioden 2014–2020. Dessa myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna har även svarat för utbetalningar av fondmedel. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via Regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden är Jordbruksverket förvaltande myndighet.
ESV är revisionsmyndighet för samtliga pro- gram inom Regionala utvecklingsfonden som förvaltats i Sverige.
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (Socialfonden) har för programperioden 2014–2020 finansierat åtgärder som syftat till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella strukturfondsprogrammet och delar av program- met Lokalt ledd utveckling har finansierats ge- mensamt av Sverige och EU.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) har varit förvaltande myndighet för det berörda programmet inom Socialfonden och har därmed ansvarat för att detta genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten har även svarat för utbetal- ningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet har därutöver varit attesterande myndighet. För pro- grammet Lokalt ledd utveckling som finansieras via Regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden är Jordbruksverket förvaltande myndighet.
ESV har varit revisionsmyndighet för prog- rammen som finansieras från Socialfonden.
Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) operationaliseras i Sverige i programperioden 2014–2020 genom havs- och fiskeriprogrammet. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som understödjer dels genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken dels en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk samt närliggande verksamhet.
Jordbruksverket är förvaltande och atteste- rande myndighet för fonden. ESV är revisions- myndighet.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ersätter de tidigare tre fonderna Euro- peiska flyktingfonden, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare och Euro- peiska återvändandefonden. AMIF med prog- ramperioden 2014–2020 syftar till att bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrations- politik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invand- ringen. AMIF medfinansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvänd- ande. Åtgärderna i programmen finansieras ge- mensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för inre säkerhet
Fonden för inre säkerhet (ISF) är en EU-fond som ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet i programperioden 2014–2020. ISF består av två delar: ISF Gräns och ISF Polis. ISF Gräns omfattar gräns- kontroller och viseringar. ISF Polis handlar om polissamarbete, brottsförebyggande arbete, be- kämpning av brott och krishantering. Myndig- heter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika pro- jekt. Åtgärderna i programmen finansieras ge- mensamt av Sverige och EU.
Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) är en EU-fond som syftar till att minska fattigdom och social utslag- ning. FEAD är en ny fond inom programperio- den 2014–2020. Åtgärderna i programmen finan- sieras gemensamt av Sverige och EU.
Svenska ESF-rådet har varit förvaltande och attesterande myndighet för det operativa prog-
290
s. 291 rammet för social delaktighet för dem som har det sämst ställt. ESV har varit revisionsmyndig- het. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
rammet för social delaktighet för dem som har det sämst ställt. ESV har varit revisionsmyndig- het.
kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.
På balansräkningens tillgångssida redovisas en fordran eller periodavgränsningspost i fråga om en intäkt för vilken betalning ännu inte mottagits. För en mottagen betalning som avser
6.2 Räkenskapssammanställning av en senare period eller som bedöms behöva
EU-medel
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2016 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2007–2013 och 2014–2020 i respektive tabeller.
6.2.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Det är endast EU-medel med delat för- valtningsansvar som ingår i räkenskapssamman- ställningen. Övrig medfinansiering ingår inte. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. Från och med 2015 ingår även EU-medel med delat förvaltningsansvar som hanterats i program med territoriellt samarbete för programperioden 2014–2020. Dessa EU-medel har redovisats genom resultat- och balansräkning av de förvaltande myndigheterna som är undantagna från huvudregeln om bruttoredovisning på statens budget. Det innebär att förvaltande myndighet för Interregprogrammen inte redo- visar inkomster från EU under inkomsttyp 6000 och motsvarande utgifter på anslag.
Sammanställningen bygger på uppgifter som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndig- heters årsredovisningar. Redovisningsprinci- perna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster i statens budget. Principerna kan sammanfattas på följande sätt.
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU- medel och kostnader för EU-stöd enligt bok- föringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under den period då betalning sker, men i de fall intäkterna eller
återbetalas, redovisas en skuld eller period- avgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Skillnaden mellan fordran, skuld och period- avgränsningspost är vanligen att om anspråk på betalning har ställts redovisas en fordran respektive skuld, annars redovisas en period- avgränsningspost.
Utgifter i statens budget som finansieras från EU-budgeten avser i allt väsentligt transfere- ringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalning sker.
6.2.2 Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna använts.
291
s. 292 rammet för social delaktighet för dem som har det sämst ställt. ESV har varit revisionsmyndig- het. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2016
2015
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
-22
872
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-30
404
Europeiska socialfonden
0
115
Europeiska fiskerifonden
0
48
Europeiska flyktingfonden och Europeiska
återvändandefonden
-17
-35
Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
1
17
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
-68
1 421
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-
-34
Kostnader för lokaler
-
-1
Övriga driftkostnader
-
-24
Summa verksamhetens kostnader
-
-59
Lämnade bidrag
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
-
-871
Europeiska regionala utvecklingsfonden
16
-345
Europeiska socialfonden
0
-109
Europeiska fiskerifonden
0
-44
Europeiska flyktingfonden och Europeiska
återvändandefonden
0
-25
Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
-
-16
Summa lämnade bidrag
16
-1 411
Summa kostnader
16
-1 471
Nettokostnad
-52
-49
Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
2016
2015
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket
6 663
5 515
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
1 630
564
Europeiska regionala utvecklingsfonden
693
137
Europeiska socialfonden
455
83
Europeiska havs- och fiskerifonden
4
2
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
688
-
Inre säkerhetsfonden
19
1
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak
22
4
Interreg Sverige-Norge
7
3
Interreg Botnia-Atlantica
6
-
Interreg Nord
6
-
Interreg Norra periferin och Arktis
4
-
Fonden för europeiskt bistånd till dem
som har det sämst ställt
3
0
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
10 199
6 309
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-114
-91
Kostnader för lokaler
-5
-3
Övriga driftkostnader
-93
-74
Summa verksamhetens kostnader
-212
-168
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket
-6 594
-5 721
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
-1 560
-498
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-736
-57
Europeiska socialfonden
-413
-40
Europeiska havs- och fiskerifonden
-1
-1
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
-7
-
Inre säkerhetsfonden
-12
-
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak
-22
-
Interreg Sverige-Norge
-15
-1
Interreg Botnia-Atlantica
-10
-
Interreg Norra periferin och Arktis
-4
-
Fonden för europeiskt bistånd till dem
som har det sämst ställt
-3
-
Summa lämnade bidrag
-9 376
-6 318
Summa kostnader
-9 588
-6 486
Nettokostnad/intäkt
611
-177
292
s. 293 med 7 miljoner kronor. Sammantaget Kontrollera mot PDF
Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade
Intäkterna från EU ökade med 2 400 miljoner kronor 2016, vilket främst beror på att verksam- heten för den nya programperioden har kommit igång jämfört med 2015. För programperioden 2014–2020 har intäkterna från EU ökat med 3 890 miljoner kronor medan intäkterna för pro- gramperioden 2007–2013 är negativa. Det beror på återbetalningar som skett till EU i samband med avslut av den gamla programperioden.
Jämfört med 2015 ökade intäkterna för prog- ramperioden 2014–2020 från Regionala utveck- lingsfonden med 556 miljoner kronor och Socialfonden med 371 miljoner kronor.
För 2016 redovisade Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna på 8 275 miljoner kronor vilket är en ökning med 1 274 miljoner kronor mot föregående år. Intäkterna utgörs till största delen av medel från jordbruksfonderna för fin- ansiering av gårdsstöd och landsbygdsutveckling.
Tillväxtverket och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 663 mil- joner kronor från Regionala utvecklingsfonden, vilket är en ökning med 556 miljoner kronor. Svenska ESF-rådet redovisade intäkter på 454 miljoner kronor från Socialfonden, vilket är en ökning med 256 miljoner kronor. Migration- sverket redovisade intäkter på 688 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrations- fonden. Det är 688 miljoner kronor högre jäm- fört med 2015.
Tillväxtverket förvaltar även Interregprogram- met Öresund-Kattegatt-Skagerrak och redo- visade intäkter på 22 miljoner kronor för programmet. Länsstyrelsen i Jämtland redo- visade intäkter på 7 miljoner kronor från Inter- regprogrammet Sverige-Norge. Länsstyrelsen i Norrbotten redovisade intäkter på 6 miljoner kronor från Interregprogrammet Nord. Läns- styrelsen i Västerbotten redovisade intäkter på 6 miljoner kronor för Interregprogrammet Botnia-Atlantica och 4 miljoner kronor för Interregprogrammet Norra Periferin och Arktis. För samtliga Interregprogram har intäkterna från EU ökat med 38 miljoner kronor jämfört med 2015 då tre Interregprograms verksamhet inte hade kommit igång ännu.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade
Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med EU-medel. Av de medel Jordbruksverket läm- nade i EU-finansierade bidrag om totalt 8 155 miljoner kronor utgör 6 594 miljoner kronor medel från Garantifonden och 1 560 mil- joner kronor utgör medel från Landsbygdsfond- en. Tillväxtverket och Jordbruksverket lämnade bidrag finansierade från Regionala utvecklings- fonden med 719 miljoner kronor vilket är en ökning med 317 miljoner kronor jämfört med 2015. Ökningen beror på ökade utbetalningar inom Regionala utvecklingsfonden 2014–2020.
Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till 413 miljoner kronor. Migrationsverket redo- visade lämnade bidrag finansierade från AMIF
med 7 miljoner kronor. Sammantaget
ökade
bidrag finansierade med EU-medel
med
1 632 miljoner kronor jämfört med 2015.
6.2.3 Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten.
Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2016-12-31
2015-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
12
436
Upplupna intäkter
137
248
Summa tillgångar
149
683
Kapital
Kapital
-371
133
Skulder
Upplupna kostnader
98
72
Oförbrukade bidrag
37
47
Förutbetalda intäkter
386
432
Summa kapital och skulder
149
683
293
s. 294 med 7 miljoner kronor. Sammantaget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
2016-12-31
2015-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
5 805
5 748
Upplupna intäkter
375
42
Summa tillgångar
6 180
5 790
Kapital
Kapital
5 156
4 967
Skulder
Upplupna kostnader
28
118
Oförbrukade bidrag
875
489
Förutbetalda intäkter
120
217
Summa kapital och skulder
6 180
5 790
Fordringarna minskade något
Fordringarna består huvudsakligen av Jord- bruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som utbetalades i slutet av 2016 med sammanlagt 5 805 miljoner kronor. I övrigt redovisar Till- växtverket upplupna intäkter för program- perioden 2007–2013 med 119 miljoner kronor och 28 miljoner kronor för programperioden 2014–2020, Migrationsverket med 305 miljoner kronor för programperioden 2014–2020 och Svenska ESF-rådet med 33 miljoner kronor för programperioden 2014–2020.
Skulderna ökade
Skulderna utgörs främst av oförbrukade bidrag i form av förskott från Landsbygdsfonden för den nya programperioden på 500 miljoner kronor och AMIF på 247 miljoner kronor.
6.2.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomst- titlar avseende EU-medel som genomförs med delad förvaltning i Sverige.
Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007–2013 (exkl. TEN-bidrag)
Tusentals kronor
UO/Anslag
Utfall
Utfall
2016
2015
08 1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
8 614
41 747
13 1:6
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
integration av tredjelands-
medborgare
-
15 831
14 1:12
Europeiska socialfonden
(2015)
för perioden 2007–2013
-282
109 415
19 1:3
Europeiska regionala
(2015)
utvecklingsfonden
perioden 2007–2013
-16 059
353 908
23 1:14
Från EU-budgeten
finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
-674
46 979
23 1:19 1
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur för perioden
2007–2013
-6 467
892 060
Summa anslag
-14 869
1 459 939
Inkomsttitlar
6124
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
2007–2013
405 262
-
6213
Bidrag från Europeiska
fiskefonden 2007–2013
22 366
81 872
6313
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklings-
fonden
2007–2013
47 079
405 529
6413
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2007–2013
-
328 681
6911 2
Övriga bidrag från EU
17 234
151 369
Summa inkomsttitlar
491 941
967 451
Saldo
-506 810
492 489
1 Avser anslagspost 1:19:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU- medel.
2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks- och livsmedelsstatistik på 1 554 000 kronor har inte delad förvaltning med EU och finns därför inte med i tabellen.
294
s. 295 6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar Kontrollera mot PDF
Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)
Tusentals kronor
UO/Anslag
Utfall
Utfall
2016
2015
04 1:18
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet
19 100
1 489
08 1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
48 112
4 853
09 4:7
Fonden för europeiskt
bistånd till dem som har
det sämst ställt (FEAD)
2014–2020
3 463
483
14 1:6
Europeiska socialfonden för
perioden 2014–2020
454 406
83 460
19 1:4
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden
2014–2020
772 644
93 364
23 1:10
Gårdsstöd m.m.
6 449 235
5 607 203
23 1:11
Intervention för jordbruks-
produkter m.m.
140 800
111 905
23 1:14
Från EU-budgeten
finansierade strukturstöd
till fisket m.m.
3 138
4 165
23 1:19 3
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur för perioden 2014–
2020
1 609 595
535 063
Summa anslag
9 500 493
6 441 985
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
6 345 238
6 271 956
6113
Övriga interventioner
127 496
121 682
6115
Djurbidrag
-5
349
6119
Övriga bidrag från
Europeiska garantifonden
för jordbruket
6 911
206 129
6125
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
2014–2020
1 966 784
1 621 131
6214
Bidrag från Europeiska
havs- och fiskerifonden
2014–2020
35 945
21 410
6314
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklings-
fonden 2014–2020
673 562
103 452
6414
Bidrag från Europeiska
socialfonden 2014–2020
324 118
199 680
6911
Övriga bidrag från EU
568 023
98 955
Summa inkomsttitlar
10 048 072
8 644 744
Saldo
-547 580
-2 202 759
3 Avser anslagsposterna 1:19:2 Från EU-budgeten landsbygd - del till Jordbruksverket, EU 2014–2020 och 1:19:4 Från EU-budgeten landsbygd – Honungsprogrammet.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Utgifter i statens budget ökade
Utgifter som redovisades mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 6 449 mil- joner kronor och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 1 610 miljoner kronor för programperioden 2014–2020. Jordbruks- verket redovisade även utgifter för intervention och strukturstöd till fisket m.m.
Bland övriga utgifter redovisade Svenska ESF- rådet stöd från Socialfonden. Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionala utvecklings- fonden. Migrationsverket redovisade lämnade stöd från AMIF.
Inkomster i statens budget ökade
Inkomster av EU-medel i statens budget ökade med 928 miljoner kronor jämfört med 2015. Av årets totala inkomster från EU, utgör 84 pro- cent, dvs. 8 852 miljoner kronor, inkomster avse- ende jordbruksstöd finansierade av Garanti- fonden och Landsbygdsfonden. Dessa medel liksom övriga jordbruksstöd ovan redovisades av Jordbruksverket.
Främst Tillväxtverket redovisade bidrag från Regionala utvecklingsfonden. Svenska ESF-rådet redovisade inkomster från Socialfonden på 324 miljoner kronor. På inkomsttitel Övriga bidrag från EU redovisade Migrationsverket in- komster från AMIF och Europeiska flykting- och återvändandefonden med 548 miljoner kronor.
6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel har lämnat i sina årsredovisningar för 2016. Vidare redogörs för de förvaltnings- förklaringar som har lämnats till kommissionen i februari 2017 avseende förvaltning hos myndig- heterna under 2016.
I avsnittet återges även resultaten av de iakt- tagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort
295
s. 296 vid sina granskningar av aktuella program och fonder i respektive myndigheters årsredovisning- ar. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
vid sina granskningar av aktuella program och fonder i respektive myndigheters årsredovisning- ar.
6.3.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll
Nedan följer en sammanställning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning.
Jordbruksfonderna
I årsredovisningen för 2016 intygar Jordbruks- verkets generaldirektör att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten vara betryggande.
Regionala utvecklingsfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredo- visningen för 2016 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.
Socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar i myndighetens årsredovisning för 2016 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heterna bedöms vara betryggande.
Havs- och fiskerifonden
Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen för 2016 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostna- der, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.
Lokalt ledd utveckling
Generaldirektören för Jordbruksverket intygar att årsredovisningen för 2016 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnad- er, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2016 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnad- er, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ- ning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande.
Fonden för inre säkerhet
Generaldirektören för Polismyndigheten intygar i myndighetens årsredovisning för 2016 att års- redovisningen ger en rättvisande bild av verk- samhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Gene- raldirektören uppger att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet inty- gar i myndighetens årsredovisning för 2016 att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndig- hetens ekonomiska ställning. Den interna styr- ningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.
296
s. 297 – uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, Kontrollera mot PDF
6.3.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar
Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska för prog- ramperioden 2014–2020 årligen förse kommis- sionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsför- klaring. I förvaltningsförklaringen ska ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att
– uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta,
– utgifterna använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektors-specifika reglerna, och
– de kontrollsystem som införts ger tillräck- liga garantier för de underliggande transak- tionernas laglighet och korrekthet.
Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som implementeras i Sverige.
ESV avstår att uttala sig om lagligheten och korrektheten för utgifter i räkenskaperna för de program och fonder för vilka ansökan om betalning som skickats till kommissionen inte omfattar några transaktioner och därmed uppgår till noll euro. Detta gäller regionala struktur- fondsprogram och nationellt regionalfondsprog- ram, programmet Lokalt ledd utveckling, fonderna FEAD och EHFF samt Interreg- programmen Norra periferin och Arktis, Botnia Atlantica, Sverige-Norge, Nord, Öresund- Kattegatt-Skagerrak. I övrigt gäller följande.
Jordbruksfonderna
Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruks- verket har undertecknat en förvaltnings- förklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jord- brukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, in- begripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för till- delning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler.
Av förvaltningsförklaringen framgår också att det för närvarande inte är möjligt att ta fram kontrollstatistik för samtliga, bl.a. på grund av att 15 procent av slutbetalningarna ännu ej gjorts för Landsbygdsfondens IAKS-population 5 . Därför kan direktören inte uttala sig om transaktionernas laglighet och korrekthet för samtliga populationer.
ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under budgetåret 2015/2016 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014.
ESV anser att räkenskaperna för Garanti- fonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga av- seenden vad gäller de utgifter som belastat fond- erna. ESV anser även att de interna kontroll- rutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på gransk- ning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att de utgifter för vilka man har ansökt om er- sättning från kommissionen är lagliga och kor- rekta i alla väsentliga hänseenden.
ESV anser i sitt uttalande om förvalt- ningsförklaringen om Garantifonden och Landsbygdsfonden exkl. IAKS-population att det inte framkommit några omständigheter som ger skäl att ifrågasätta påståendena i förvaltnings-
5 IAKS står för Integrerat administrations- och kontrollsystem. Med- lemsstaterna ska upprätta och tillämpa ett integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa utbetalningar som fastställs i förordning (EU) nr 1307/2013 och i förordning (EU) nr 1305/2013.
297
s. 298 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förklaringen eller som tyder på att den inte överensstämmer med regelverket. När det gäller den del som omfattar Landsbygdsfondens IAKS-population avstår ESV från uttalande. Skälet är att Jordbruksverket inte har levererat en fullständig kontrollstatistik för populationen EJFLU-IAKS.
Regionala utvecklingsfonden
Generaldirektören för Tillväxtverket har under- tecknat förvaltningsförklaringar för följande operativa program, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet:
– Nationellt regionalfondsprogram,
– Mellersta Norrland,
– Norra Mellansverige,
– Skåne-Blekinge,
– Småland och öarna,
– Stockholm,
– Västsverige,
– Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete),
– Östra Mellansverige och
– Övre Norrland.
Detta görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemen- samma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruks- fonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen Sverige- Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra peri-
ferin och Arktis har undertecknat förvaltnings- förklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU)nr 1303/2013. Där framgår det att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvalt- ningssystem som införts för de operativa prog- rammen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och kor- rekta.
ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kont- rollsystem som inrättats fungerar tillfreds- tällande. Detta gäller såväl regionala struktur- fondsprogram som nationellt regionalfonds- program och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.
Socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, full- ständiga och korrekta, att de bokförda upp- gifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lag- liga och korrekta. Myndigheten har heller inte konstaterat några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.
ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommis- sionen är lagliga och korrekta, samt att det för- valtnings- och kontrollsystem som inrättats fun- gerar tillfredställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Lokalt ledd utveckling (LLU)
Det nationella programmet för lokalt ledd utveckling får stöd från ERUF och ESF.
298
s. 299 Förvaltande och attesterande myndighet är Jordbruksverket. Kontrollera mot PDF
Förvaltande och attesterande myndighet är Jordbruksverket.
Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 1303/2013 där det fram- går att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvalt- nings- och kontrollsystem som införts ger till- räckliga garantier för att de underliggande trans- aktionerna är lagliga och korrekta.
ESV har i egenskap av revisionsmyndighet ut- talat att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 och att det förvaltnings- och kontrollsystem som in- rättats fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
förklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontroll- system som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att fondens räkenskaper ger en rättvisande bild och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltnings- förklaringen.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD)
Generaldirektören för ESF-rådet har under- tecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Myndigheten har heller inte konstaterat några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.
ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 223/2014 ger en rättvisande bild och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar till- fredställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Havs- och fiskerifonden
Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för Havs- och fiskeri- programmet har undertecknat en förvaltnings-
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Vikarierande generaldirektör för Migrations- verket har undertecknat en förvaltningsförkla- ring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polis- samarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de har rimliga garantier för att de förvaltnings- och kontroll- system som används fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete, granskning av årsräkenskaperna samt granskning inför utnämnande inte ger fog för att betvivla påståendena i förvaltningsförkla- ringen.
299
s. 300 6.3.3 Ekonomistyrningsverkets uttalanden om fonder för programperioden 2007–2013 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Fonden för inre säkerhet
Ekonomidirektören för Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning nr 514/2014 att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de har rimliga garantier för att de förvaltnings- och kontroll- system som används fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete, granskning av årsräkenskaperna samt granskning inför utnämnande inte ger fog för att betvivla påståendena i förvaltningsförkla- ringen.
6.3.3 Ekonomistyrningsverkets uttalanden om fonder för programperioden 2007–2013
ESV ska i egenskap av nationellt revisionsorgan granska och lämna uttalanden om avslutande redovisningar av fonder för programperioden 2007-2013 som ansvariga myndigheter har läm- nat till kommissionen.
Under 2016 har fonderna i ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsström- mar avslutats. För samtliga fonder inom 2007- 2013 års ramprogram har ESV under 2016 be- dömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för de årliga programmen för 2013 har varit fören- liga med tillämpliga bestämmelser i respektive grundläggande beslut. ESV anser vidare att de slutliga utgiftsredogörelserna på ett rättvisande sätt i allt väsentligt återger de utgifter som har betalats inom ramen för det årliga programmet och att ansökan om slutbetalning av gemen- skapsbidraget till programmet är giltigt.
För de olika fonderna avses följande grund- läggande beslut:
– Gränsfonden – Europaparlamentets och rådets beslut 574/2007/EG och kommis- sionens beslut 2008/456/EG,
– Integrationsfonden – Rådets beslut 2007/435/EG och kommissionens beslut 2008/457/EG,
– Flyktingfonden – Europaparlamentets och rådets beslut 573/2007/EG och kommis- sionens beslut 2008/22/EG, och
– Återvändandefonden – Europaparlamentets och rådets beslut 575/2007/EG och kommissionens beslut 2008/458/EG.
6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvalt- ningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordning- en om årsredovisning och budgetunderlag, ins- truktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser även om myndig- heten ger en rättvisande bild av dess eko- nomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle fram- kommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
Med undantag för Tillväxtverket och Migrationsverket erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel för 2016 en standard- utformad revisionsberättelse. För Tillväxtverket har Riksrevisionen lämnat en revisionsberättelse med avvikande mening. Enligt Riksrevisionen innehåller Tillväxtverkets årsredovisning för 2016 omfattande felaktigheter som påverkar hela
300
s. 301 Regeringen lämnar följande intygande: Kontrollera mot PDF
den finansiella redovisningen samt ger följdfel i de finansiella uppgifterna i resultatredovisningen.
De enskilda felen är dock inte väsentliga i den samlade finansiella redovisningen av EU-medel som regeringen lämnar i årsredovisning för staten. Regeringen gör därför bedömningen att felen i Tillväxtverkets årsredovisning inte väsentligt påverkar den finansiella redovisningen i detta avsnitt.
Migrationsverket har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2016. Uttalandet är dock inte kopplat till myndighetens EU-medelshantering eller redovisning av EU-medel.
För övriga myndigheter lämnar Riksrevi- sionen uttalanden om att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2016 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar av- seende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens ut- talande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kon- troll. För medel som implementeras i den fler- åriga budgetramen för 2014–2020 ligger även förvaltningsförklaringar till grund för regering- ens intygande.
Regeringen noterar att, med undantag för Tillväxtverket, har samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel rapporterat rättvisande räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande till de delar som de avser EU- medelshantering. Riksrevisionen har för dessa myndigheter inte gjort något uttalande med reservation eller avvikande mening.
De enskilda felen som föranlett Riksrevision- ens avvikande mening avseende Tillväxtverkets årsredovisning har inte påverkat den totala finansiella sammanställningen väsentligt.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Regeringens nationella intygande
Regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet
I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsent- ligaste iakttagelser från årsrapporten om komm- issionens genomförande av EU:s budget för 2015.
Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, samt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att för- bättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.
Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budget- genomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillför- litlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sam- manfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår. Revisionsrättens års- rapport utgör underlag för ministerrådets ställ- ningstagande till att rekommendera Europa- parlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till re-
301
s. 302 6.5.1 Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2015 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
kommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Det är Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet.
6.5.1 Väsentliga iakttagelser för budgetåret 2015
Revisionsrätten lämnade i sin revisions- förklaring för 2015 ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av bud- geten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation.
Revisionsrättens granskning visade en felprocent på 3,8 procent för kommissionens genomförande av EU:s budget i dess helhet 2015 (jämfört med 4,4 procent för 2014). Revisions- rättens uppskattning av felprocenten är en upp- skattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom de inte använts i enlighet med tillämpliga regler. Det är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, in- effektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är betalningar för icke stödberättigande utgifter eller för inköp där reglerna för offentlig upp- handling inte har följts.
Områden med högst uppskattade felnivåer var 2015 Ekonomisk, social och territoriell samman- hållning samt Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.
6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige
Revisionsrätten har gjort två iakttagelser gällande Sverige som inte nämns i årsrapporten, men som Sverige har ombetts att kommentera.
Båda fallen handlar om feluppmätt areal för jordbruksstöd. Sverige har svarat att revisions- rättens mätningar bara gjordes på en del av an- sökningarna och att de faktiska mätningarna inte föranledde några återkrav.
6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och åter- hållsam EU-budgetpolitik och för att närhets- principen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera upp- följning och kontroll av EU-medel.
Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-för- draget) ytterst ansvarig för budgetens genom- förande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommis- sionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker.
Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2017 var att rekommendera Europa- parlamentet att bevilja kommissionen ansvars- frihet för budgetåret 2015. Sverige röstade i likhet med förra året nej till rekommendationen vid omröstningen eftersom revisionsrättens granskning visade en hög felprocent. Neder- länderna och Storbritannien röstade också nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.
6.6 Redovisning av samtliga EU- medel
I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisats mot inkomsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2016 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel under delad förvaltning oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutö- ver omnämns sådana bidrag från EU-budgeten till statliga myndigheter som inte redovisas mot
302
s. 303 statens budget, men som redovisas i resultaträkningen. Kontrollera mot PDF
statens budget, men som redovisas i resultaträkningen.
6.6.1 Avgiften till EU
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU- budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsaklig- en av egna medel i form av avgifter från med- lemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regel- verket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra komponenter.
Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster till- faller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 20 procent 6 av inkomsterna för att fin- ansiera administrativa kostnader.
Inom ramen för den gemensamma jordbruks- politiken tas en särskild produktionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller EU-budge- ten, med avdrag för finansiering av administra- tiva kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter.
Den tredje delen av avgiften, den s.k. mer- värdesskattebaserade avgiften, beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Harmonise- rad mervärdesskattebas innebär att medlems- staternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlems- staterna.
Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemssta- ternas sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och storleken fastställs för att säkra att EU-bud- getens inkomster och utgifter balanserar. Avgif- tens storlek för respektive medlemsstat beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI multi- plicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen.
6 Beslut om egna medel för perioden 2014–2020 har trätt i kraft och där uppgår behållningen till 20 procent. Detta tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2014. Tidigare var behållningen 25 procent.
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Ett antal medlemsstater har dock medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Ned- sättningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar hanteras med retroaktivitet från den 1 januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017.
6.6.2 Redovisningen i och vid sidan av statens budget
På statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som ad- ministreras av svenska myndigheter. Bruttoredo- visning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Som tidigare nämnts ingår även program inom territoriellt samarbete under delad förvaltning, men dessa redovisas vid sidan av statens budget.
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU- avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU- budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, som t.ex.:
– faktisk uppbörd av tullar och importavgif- ter,
– revideringar av medlemsstaternas BNI,
– revideringar av baser för mervärdesskatt,
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och
– ändringsbudgetar på unionsnivå.
303
s. 304 statens budget, men som redovisas i resultaträkningen. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten
Sveriges avgift
till EU
uppgick
2016 till
30 350 miljoner
kronor
och är
därmed
1 477 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Lägre avgift 2016
Jämfört med 2015 minskade avgiften till EU med 13 882 miljoner kronor (31, 4 procent ). Det lägre utfallet förklaras av den BNI-baserade avgiften varav ca 6 700 miljoner kronor avsåg en förskottsbetalning som gjordes i december 2015 som avsåg 2016. Den BNI-baserade avgiften uppgick till 19 953 miljoner kronor, vilket är 14 019 miljoner kronor lägre än föregående år. Den mervärdeskattebaserade avgiften blev 379 miljoner kronor högre än 2015 och uppgick till 5 398 miljoner kronor.
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen
Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2016 uppgick till 27 294 miljoner kronor (se avsnitt 3, not 4). Det är 3 056 miljoner kronor lägre än det kassamässiga utfallet i budgetens utfall, som uppgick till 30 350 miljoner kronor. Skillnaden förklaras främst av återbetalningar av Sveriges mervärdesskattebaserade avgift.
Återflöde från EU till statens budget ökade
Betalningarna från EU via inkomsttitlar på statens budget ökade med 1 247 miljoner kronor. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Landsbygdsfonden. I tabell 6.7 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2012–2016.
Uppgifterna i tabellen ger inte en helt full- ständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten ibland står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och
utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
304
s. 305 statens budget, men som redovisas i resultaträkningen. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 6.7 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Förändring
2016-2015
Tullavgift
4 004
3 820
4 185
4 711
4 609
-101
Sockeravgifter
46
-7
53
24
25
1
Mervärdesskattebaserad avgift
1 643
1 714
5 252
5 019
5 398
379
BNI-baserad avgift
25 461
31 478
31 600
33 972
19 953
-14 019
Storbritannien-avgift
298
407
463
506
365
-141
Summa betalningar till EU 1
31 452
37 412
41 553
44 232
30 350
-13 882
Bidrag från Europeiska utvecklings- och
garantifonden för jordbruket
-1
0
0
0
0
0
Bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
5 896
5 850
6165
6 600
6 480
-120
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
2 564
1 603
1945
1 621
2 372
751
Bidrag från EU till fiskenäringen
2
94
38
103
58
-45
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1 003
1 292
1395
509
721
212
Bidrag från Europeiska socialfonden
-1
842
1982
524
324
-200
Bidrag till transeuropeiska nätverk
212
393
294
123
383
260
Övriga bidrag från EU
107
192
45
253
642
389
Summa bidrag m.m. 2
9 782
10 266
11 864
9 733
10 980
1 247
Nettoflöde från statens budget till EU
21 670
27 146
29 689
34 498
19 370
-15 128
1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten.
Garantifonden finansieras helt genom EU- budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar. Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2016 till 9 868 miljoner kronor (tabell 6.8 och 6.9). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2016 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 10 980 miljoner kronor (tabell 6.7). Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 1 112 miljoner kronor.
Periodiseringseffekterna uppkommer efter- som EU-budgeten generellt sett ersätter utbetal- ningar av stöd i efterhand. För Garantifonden
och övriga strukturfonder förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.
305
s. 306 Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen 2007–2013 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Tabell 6.8 Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen 2007–2013
Tusental kronor
Anslagsnamn
Utfall 2016
Utfall 2015
Förändring
2016-2015
08
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
8 614
41 747
-33 133
13
1:6
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av
tredjelandsmedborgare
-
15 831
-15 831
14
1:12 (2015)
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013
-282
109 415
-109 697
19
1:3 (2015)
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013
-16 059
353 908
-369 968
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
-674
46 979
-47 653
23
1:19 1
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2007–2013
-6 467
892 060
-898 527
Summa
-14 869
1 459 940
-1 474 809
1 Avser anslagspost 1:19:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU-medel.
Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medlen för fleråriga budgetramen 2014–2020
Tusental kronor
Anslagsnamn
Utfall 2016
Utfall 2015
Förändring
2016-2015
04
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
19 100
1 489
17 611
08
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
48 112
4 853
43 259
09
4:7
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014–
2020
3 463
483
2 980
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
454 406
83 460
370 946
19
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
772 644
93 364
679 280
22
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
382 745
123 084
259 662
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
6 449 235
5 607 203
842 032
23
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
140 800
111 905
28 895
23
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
3 138
4 165
-1 027
23
1:19 2
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2014–2020
1 609 595
535 063
1 074 532
Summa
9 883 238
6 565 069
3 318 169
2 Avser anslagsposterna 1:19:2 Från EU-budgeten landsbygd - del till Jordbruksverket, EU 2014–2020 och 1:19:4 Från EU-budgeten landsbygd – Honungsprogrammet.
6.6.3 Redovisning i resultaträkningen myndigheter, inklusive universitet och hög-
I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redo- visas avgiften till EU under posten Transfere- ringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kost- naden uppstår. Det kan därför finnas skillnader i resultaträkningen och den kassamässiga redo- visningen i statens budget.
Bidrag vid sidan av statens budget
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exem- pelvis från ramprogrammen för forskning som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2016 tog statliga
skolor, emot 1 850 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart redovisades som in- täkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget (se avsnitt 3 not 3).
306
opaginerad Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
s. 3 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2016 med 2016 års inkomststruktur
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
Skatt på arbete
1 133 697 237
1 140 329 355
6 632 118
1 049 768 143
985 660 634
1100
Direkta skatter på arbete
606 496 570
608 062 324
1 565 754
558 269 800
530 251 516
1110
Inkomstskatter
725 748 771
726 558 875
810 104
686 524 847
650 087 834
1111
Statlig inkomstskatt
57 362 178
56 566 578
-795 600
50 805 949
47 435 920
1115
Kommunal inkomstskatt
668 386 593
669 992 297
1 605 704
635 718 897
602 651 914
1120
Allmän pensionsavgift
113 126 901
113 131 437
4 536
108 355 811
103 955 142
1121
Allmän pensionsavgift
113 126 901
113 131 437
4 536
108 355 811
103 955 142
1130
Artistskatt
0
341
341
1 865
0
1131
Artistskatt
0
341
341
1 865
0
1140
Skattereduktioner
-232 379 102
-231 628 328
750 774
-236 612 722
-223 791 461
1141
Allmän pensionsavgift
-113 091 740
-113 102 201
-10 461
-108 327 809
-103 926 374
1144
Fastighetsavgift
-234 900
-240 065
-5 165
-240 065
-234 984
1151
Sjöinkomst
-53 835
-54 050
-215
-54 050
-54 889
1153
Jobbskatteavdrag
-103 669 158
-104 911 699
-1 242 541
-104 000 965
-100 160 680
1154
Husavdrag
-15 312 469
-13 303 312
2 009 157
-23 694 897
-19 168 173
1155
Gåvor till ideel verksamhet
0
0
0
-283 779
-246 360
1156
Övriga skattereduktioner
-17 000
-17 000
0
-11 156
-
1200
Indirekta skatter på arbete
527 200 667
532 267 031
5 066 364
491 498 343
455 409 119
1210
Arbetsgivaravgifter
512 369 066
515 605 340
3 236 274
491 636 774
471 097 866
1211
Sjukförsäkringsavgift
69 551 422
78 539 543
8 988 121
64 332 437
60 287 318
1212
Föräldraförsäkringsavgift
41 571 065
42 107 856
536 791
38 447 831
36 037 568
1213
Arbetsskadeavgift
4 796 661
4 856 303
59 642
4 430 576
4 151 354
1214
Ålderspensionsavgift
168 854 521
170 026 375
1 171 854
161 913 267
154 990 391
1215
Efterlevandepensionsavgift
18 706 979
18 954 055
247 076
17 305 128
16 216 113
1216
Arbetsmarknadsavgift
45 938 815
41 631 773
-4 307 042
37 925 910
39 365 613
1217
Allmän löneavgift
157 970 046
156 196 960
-1 773 086
149 989 175
136 710 685
1218
Ofördelade avgifter
0
-437 864
-437 864
160 098
235 817
1219
Nedsatta avgifter
4 979 557
3 730 339
-1 249 218
17 132 354
23 103 006
1240
Egenavgifter
13 623 935
13 135 674
-488 261
11 841 439
11 634 272
1241
Sjukförsäkringsavgift
2 432
526 063
523 631
256 174
290 085
1242
Föräldraförsäkringsavgift
1 106 543
674 490
-432 053
602 839
597 441
1243
Arbetsskadeavgift
127 471
127 970
499
84 442
103 757
1244
Ålderspensionsavgift, netto
5 177 125
5 125 737
-51 388
4 606 884
4 515 855
1245
Efterlevandepensionsavgift
497 724
499 693
1 969
443 216
443 220
1246
Arbetsmarknadsavgift
20
39 070
39 050
-974
6 362
1247
Allmän löneavgift
3 959 162
4 005 958
46 796
3 849 704
3 673 171
1249
Nedsatta avgifter
2 753 458
2 136 693
-616 765
1 999 155
2 004 381
3
s. 4 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
1260
Avgifter till pensionssystemet
-35 151 360
-35 586 414
-435 054
-33 644 777
-31 875 650
1261
Avgifter till pensionssystemet
-35 151 360
-35 586 414
-435 054
-33 644 777
-31 875 650
1270
Särskild löneskatt
43 424 754
44 501 158
1 076 404
40 283 126
37 021 683
1271
Pensionskostnader, företag
34 948 325
35 779 553
831 228
34 174 191
30 957 611
1272
Pensionskostnader, staten
3 432 859
3 773 265
340 406
3 743 396
3 615 017
1273
Förvärvsinkomster
3 699 974
3 620 483
-79 491
1 590 415
1 668 568
1274
Egenföretagare
1 343 596
1 327 858
-15 738
775 123
780 487
1280
Nedsättningar
-7 733 014
-5 867 033
1 865 981
-19 131 509
-33 136 337
1281
Sjöfartsstöd
0
0
0
0
-1 414 746
1282
Arbetsgivaravgifter
-4 979 557
-3 730 339
1 249 218
-17 132 354
-23 103 006
1283
Egenavgifter, generell nedsättning
-2 670 766
-2 059 772
610 994
-1 925 480
-1 928 289
1284
Egenavgifter, regional nedsättning
-82 691
-76 921
5 770
-73 675
-76 092
1285
Nystartjobb
0
0
0
0
-6 606 838
1286
Stöd till yrkesintroduktionsanställning
0
0
0
0
-7 366
1290
Tjänstegruppliv
667 286
478 306
-188 980
513 290
667 286
1291
Tjänstegruppliv
667 286
478 306
-188 980
513 290
667 286
1300
Skatt på kapital
200 279 507
222 449 962
22 170 455
244 977 023
200 218 365
1310
Skatt på kapital, hushåll
46 721 530
61 570 477
14 848 947
69 063 871
47 978 952
1311
Skatt på kapital
59 331 206
78 378 518
19 047 312
87 167 075
69 322 366
1312
Skattereduktion kapital
-12 459 128
-16 800 622
-4 341 494
-18 096 393
-21 317 703
1313
Expansionsmedelsskatt
-150 548
-7 420
143 128
-6 811
-25 712
1320
Skatt på företagsvinster
101 302 132
106 389 988
5 087 856
119 588 846
96 534 319
1321
Skatt på företagsvinster
101 302 132
106 389 988
5 087 856
119 588 846
96 534 319
1330
Kupongskatt
4 943 554
5 732 308
788 754
4 633 702
4 209 768
1331
Kupongskatt
4 943 554
5 732 308
788 754
4 633 702
4 209 768
1340
Avkastningsskatt
5 061 051
3 498 773
-1 562 278
8 370 909
10 249 003
1341
Avkastningsskatt, hushåll
0
101 518
101 518
101 518
192 230
1342
Avkastningsskatt, företag
4 877 871
3 310 031
-1 567 840
8 007 330
9 783 121
Avkastningsskatt på individuellt
1343
pensionssparande
183 180
87 225
-95 955
262 061
273 651
1350
Fastighetsskatt
32 710 311
32 927 381
217 070
32 424 778
31 983 395
1351
Fastighetsskatt, hushåll
699 106
672 207
-26 899
669 986
671 246
1352
Fastighetsskatt, företag
15 347 988
15 412 808
64 820
15 290 309
15 223 724
1353
Kommunal fastighetsskatt, hushåll
13 431 722
13 483 899
52 177
13 179 207
12 893 810
1354
Kommunal fastighetsskatt, företag
3 231 495
3 358 468
126 973
3 285 275
3 194 614
1360
Stämpelskatt
9 540 929
12 331 034
2 790 105
10 895 050
9 261 456
1361
Stämpelskatt
9 540 929
12 331 034
2 790 105
10 895 050
9 261 456
4
s. 5 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
1380
Arvsskatt
0
0
0
-132
1 474
1381
Arvsskatt
0
0
0
-132
1 474
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
510 395 500
532 809 778
22 414 278
501 586 229
469 536 722
1410
Mervärdesskatt
385 151 674
406 371 276
21 219 602
380 315 171
354 984 075
1411
Mervärdesskatt
385 151 674
406 371 276
21 219 602
380 315 171
354 984 075
1420
Skatt på alkohol och tobak
25 140 381
25 848 763
708 382
25 581 959
24 173 926
1421
Skatt på tobak
11 448 119
11 918 007
469 888
11 825 215
11 375 777
1422
Skatt på etylalkohol
4 008 305
4 238 641
230 336
4 202 306
4 073 046
1423
Skatt på vin
5 610 347
5 577 565
-32 782
5 502 095
5 039 469
1424
Skatt på mellanklassprodukter
170 855
146 743
-24 112
151 654
157 699
1425
Skatt på öl
3 884 172
3 973 355
89 183
3 894 983
3 509 352
1426
Privatinförsel av alkohol och tobak
18 583
-5 548
-24 131
5 706
18 583
1430
Energiskatt
44 981 356
44 566 964
-414 392
40 696 293
38 988 850
1431
Skatt på elektrisk kraft
21 457 673
21 058 802
-398 871
20 394 756
19 719 457
1432
Energiskatt bensin
11 787 368
11 908 323
120 955
10 749 510
10 656 353
1433
Energiskatt oljeprodukter
11 411 309
11 304 658
-106 651
9 243 526
8 311 723
1434
Energiskatt övrigt
325 006
295 182
-29 824
308 502
301 316
1440
Koldioxidskatt
22 833 799
24 138 342
1 304 543
24 604 616
23 333 823
1441
Koldioxidskatt bensin
8 111 811
8 219 235
107 424
8 573 426
8 489 568
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
13 882 292
15 354 822
1 472 530
15 397 365
14 262 576
1443
Koldioxidskatt övrigt
839 696
564 285
-275 411
633 825
581 679
1450
Övriga skatter på energi och miljö
5 499 360
5 203 721
-295 639
4 816 287
4 444 388
1451
Svavelskatt
14 109
10 820
-3 289
12 286
10 211
1453
Särskild skatt mot försurning
49 262
51 987
2 725
53 529
49 135
1454
Skatt på bekämpningsmedel och gödsel
124 886
126 691
1 805
114 562
105 112
1455
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
4 643 878
4 252 688
-391 190
3 767 510
3 840 689
1456
Avfallsskatt
142 176
302 069
159 893
297 307
139 808
1457
Avgifter till Kemikalieinspektionen
44 400
49 348
4 948
43 717
42 655
1458
Övriga skatter
146 090
74 117
-71 973
185 377
73 779
1459
Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter
334 559
336 000
1 441
342 000
183 000
1470
Skatt på vägtrafik
20 121 879
19 696 302
-425 577
18 752 203
16 807 070
1471
Fordonsskatt
14 042 209
13 381 354
-660 855
13 289 578
11 576 354
1472
Vägavgifter
783 906
896 290
112 384
817 815
753 466
1473
Trängselskatt
2 470 100
2 578 506
108 406
1 835 907
1 675 834
1474
Skatt på trafikförsäkringspremier
2 825 664
2 840 152
14 488
2 808 903
2 801 416
1480
Övriga skatter
6 667 051
6 984 411
317 360
6 819 700
6 804 590
1481
Systembolaget AB:s överskott
261 095
201 960
-59 135
197 641
250 956
1482
Inlevererat överskott från Svenska Spel AB
4 572 750
4 866 000
293 250
4 803 119
4 762 404
1483
Skatt på spel
16 368
14 551
-1 817
15 733
15 275
1484
Lotteriskatt
1 316 300
1 440 658
124 358
1 337 074
1 304 724
5
s. 6 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
1485
Lotteriavgifter
30 500
29 742
-758
30 590
29 237
1486
Skatt på annonser och reklam
241 238
200 802
-40 436
200 069
225 130
1488
Lokalradioavgifter
118 100
124 493
6 393
130 097
115 891
1489
Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv
8 700
8 700
0
8 700
8 700
1491
Avgifter för telekommunikation
102 000
97 505
-4 495
96 677
92 273
1500
Skatt på import
6 455 282
6 076 768
-378 514
6 275 134
5 806 810
1511
Tullmedel
6 377 711
6 043 668
-334 043
6 242 954
5 737 032
1512
Sockeravgifter
77 571
33 101
-44 470
32 180
69 778
1600
Restförda och övriga skatter
5 780 139
15 853 979
10 073 840
7 583 195
7 124 754
1610
Restförda skatter
-5 874 886
-4 709 091
1 165 795
-4 321 261
-5 874 886
1611
Restförda skatter, hushåll
-1 535 108
-1 736 713
-201 605
-1 410 028
-1 535 108
1612
Restförda skatter, företag
-4 339 778
-2 972 378
1 367 400
-2 911 234
-4 339 778
1620
Övriga skatter, hushåll
3 293 693
4 155 675
861 982
3 848 940
2 815 479
1621
Omprövningar aktuellt beskattningsår
-82 591
-216 942
-134 351
-216 942
-187 740
1622
Omprövningar äldre beskattningsår
3 579 489
-105 045
-3 684 534
774 577
3 579 489
1623
Anstånd
-2 604 728
2 116 929
4 721 657
1 088 877
-2 604 728
1624
Övriga skatter
2 132 520
2 046 789
-85 731
1 888 484
1 747 181
1625
Skattetillägg
137 059
146 727
9 668
146 727
147 658
1626
Förseningsavgifter
131 944
167 218
35 274
167 218
133 620
1630
Övriga skatter, företag
369 055
3 794 643
3 425 588
-978 486
2 529 455
1631
Omprövningar aktuellt beskattningsår
-960 612
-1 237 790
-277 178
-1 237 790
-2 422 882
1632
Omprövningar äldre beskattningsår
400 000
-843 679
-1 243 679
-982 718
3 340 735
1633
Anstånd
-1 000 000
3 491 826
4 491 826
-329 016
431 786
1634
Övriga skatter
516 123
539 263
23 140
529 448
101 501
1635
Skattetillägg
1 149 360
1 505 854
356 494
812 615
840 792
1636
Förseningsavgifter
264 184
339 168
74 984
228 974
237 523
1640
Intäkter som förs till fonder
7 992 277
12 612 752
4 620 475
9 034 002
7 654 705
1641
Insättningsgarantiavgifter
4 870 771
4 914 058
43 287
4 973 178
4 533 199
1642
Avgifter till Kärnavfallsfonden
2 451 051
3 735 653
1 284 602
3 466 764
2 451 051
1644
Batteriavgifter
4 451
3 612
-839
5 041
4 451
1645
Kväveoxidavgifter
666 004
566 174
-99 830
589 019
666 004
1647
Resolutionsavgift
-
3 393 255
3 393 255
-
-
Totala skatteintäkter
1 856 607 665
1 917 519 843
60 912 178
1 810 189 723
1 668 347 285
1700
Avgående poster, skatter till EU
-6 455 282
-6 076 768
378 514
-6 275 134
-8 294 810
1710
EU-skatter
-6 455 282
-6 076 768
378 514
-6 275 134
-8 294 810
1711
EU-skatter
-6 455 282
-6 076 768
378 514
-6 275 134
-8 294 810
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
1 850 152 383
1 911 443 074
61 290 691
1 803 914 590
1 660 052 475
6
s. 7 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-917 514 503
-920 043 896
-2 529 393
-875 825 550
-831 911 401
1810
Skatter till andra sektorer
-917 514 503
-920 043 896
-2 529 393
-875 825 550
-831 911 401
1811
Kommunala inkomstskatter
-684 659 347
-686 348 313
-1 688 966
-651 697 029
-618 253 988
1812
Avgifter till AP-fonder
-232 855 156
-233 695 583
-840 427
-224 128 521
-213 657 412
Statens skatteintäkter (periodiserat)
932 637 880
991 399 178
58 761 298
928 089 040
828 141 074
1900
Periodiseringar
19 963 915
52 395 938
32 432 023
-34 147 271
-26 188 952
1910
Uppbördförskjutningar
17 742 737
30 141 308
12 398 571
-30 111 720
-7 157 137
1911
Uppbördsförskjutningar
17 742 737
30 141 308
12 398 571
-30 111 720
-7 157 137
1920
Betalningsförskjutningar
2 226 683
22 565 754
20 339 071
-3 452 770
-19 026 310
1921
Kommuner och landsting
2 363 021
-391 397
-2 754 418
7 023 183
-7 874 865
1922
Ålderpensionssystemet
1 840 742
1 610 603
-230 139
737 765
-447 694
1923
Företag och hushåll
-1 341 675
20 534 167
21 875 842
-11 354 738
-7 869 383
1924
Kyrkosamfund
-669 035
786 981
1 456 016
91 916
-83 786
1925
EU
33 630
25 400
-8 230
49 103
-2 750 583
1930
Anstånd
-5 505
-311 124
-305 619
-582 781
-5 505
1931
Anstånd
-5 505
-311 124
-305 619
-582 781
-5 505
1000
Statens skatteinkomster (kassamässigt)
952 601 795
1 043 795 116
91 193 321
893 941 769
801 952 123
2100
Rörelseöverskott
3 433 100
4 234 640
801 540
6 982 912
4 149 223
2110
Affärsverkens inlevererade överskott
506 700
729 000
222 300
475 000
553 000
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
11 700
0
-11 700
0
0
Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvarighet till
2116
statlig skatt
495 000
729 000
234 000
475 000
553 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
0
0
0
0
0
2120
Övriga myndigheters inlevererade överskott
226 400
705 640
479 240
2 407 912
296 223
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
2124
garantiverksamhet
50 000
26 454
-23 546
18 239
41 818
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
100 000
164 137
64 137
99 938
254 405
2127
Inlevererat överskott av övriga myndigheter
76 400
515 049
438 649
2 289 735
-
2130
Riksbankens inlevererade överskott
2 700 000
2 800 000
100 000
4 100 000
3 300 000
2131
Riksbankens inlevererade överskott
2 700 000
2 800 000
100 000
4 100 000
3 300 000
2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning
239 000
286 271
47 271
259 882
487 624
2210
Överskott av fastighetsförvaltning
239 000
286 271
47 271
259 882
487 624
Inlevererat överskott av statens
2215
fastighetsförvaltning
239 000
286 271
47 271
259 882
487 624
7
s. 8 Specifikation av inkomster i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
2300
Ränteinkomster
1 996 046
1 960 272
-35 774
1 345 195
2 074 436
2320
Räntor på näringslån
-954
-946
8
-874
-899
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
8
0
-8
4
10
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
0
0
0
0
0
2322
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
-1 050
-999
51
-994
-993
2323
Räntor på övriga näringslån
0
0
0
0
0
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
88
53
-35
116
84
2340
Räntor på studielån
36 000
35 807
-193
40 342
37 195
Ränteinkomster på statens lån för
2341
universitetsstudier och garantilån för studerande
0
0
0
0
0
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
36 000
35 807
-193
40 342
37 195
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988
0
0
0
0
0
2390
Övriga ränteinkomster
1 961 000
1 925 410
-35 590
1 305 727
2 038 140
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
2391
rationalisering
0
0
0
1
4
2392
Räntor på intressemedel
0
0
0
0
0
2394
Övriga ränteinkomster
60 000
58 310
-1 690
58 112
72 352
2397
Räntor på skattekonton m.m., netto
1 901 000
1 867 100
-33 900
1 247 614
1 965 784
2400
Inkomster av statens aktier
14 000 000
12 588 323
-1 411 677
19 520 615
12 435 929
2410
Inkomster av statens aktier
14 000 000
12 588 323
-1 411 677
19 520 615
12 435 929
2411
Inkomster av statens aktier
14 000 000
12 588 323
-1 411 677
19 520 615
12 435 929
2500
Offentligrättsliga avgifter
9 563 724
10 360 777
797 053
8 490 482
8 307 513
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
884 593
938 259
53 666
936 010
838 541
Fastställande av åldersgränser för framställning i
2522
film
4 000
3 549
-451
3 811
3 180
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
3 379 000
3 364 850
-14 150
2 996 674
2 848 034
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
0
0
0
0
0
Avgifter för statskontroll av
2527
krigsmaterieltillverkning
26 800
26 020
-780
26 750
28 358
2528
Avgifter vid bergsstaten
19 000
10 318
-8 682
15 641
22 857
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
105 625
114 163
8 538
105 494
82 311
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register
2 283
2 069
-214
2 220
2 164
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
1 470 000
1 567 158
97 158
1 438 460
1 501 313
2534
Avgifter för körkort och motorfordon
1 381 000
1 313 495
-67 505
1 452 694
1 516 122
2535
Avgifter för statliga garantier
0
0
0
0
0
2537
Miljöskyddsavgift
129 735
158 410
28 675
137 712
122 980
2539
Täktavgift
0
0
0
0
0
2541
Avgifter vid Tullverket
0
0
0
0
0
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
3 250
4 292
1 042
4 331
3 080
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
506 000
519 126
13 126
453 526
424 434
2551
Avgifter från kärnkraftverken
300 500
285 807
-14 693
282 886
281 307
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
468 268
488 927
20 659
406 445
424 931
8
s. 9 Inkomster av försåld egendom Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
2553
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden
17 630
17 663
33
17 316
17 323
Avgifter vid statens internbank i
2557
Riksgäldskontoret
4 808
4 049
-759
4 276
4 558
2558
Avgifter för årlig revision
146 894
153 471
6 577
156 446
139 247
2559
Avgifter för etikprövning av forskning
27 341
28 145
804
26 930
25 918
2561
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
21 997
19 345
-2 652
22 860
20 852
2562
CSN-avgifter
665 000
1 341 660
676 660
-
-
2600
Försäljningsinkomster
59 000
67 901
8 901
67 645
62 226
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
59 000
67 842
8 842
67 234
61 987
2625
Utförsäljning av beredskapslager
0
0
0
0
0
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
0
59
59
411
240
2700
Böter m.m.
1 188 000
1 072 211
-115 789
1 243 064
1 129 917
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
101 000
107 546
6 546
101 478
93 586
2712
Bötesmedel
959 000
781 278
-177 722
890 824
910 452
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
2 000
2 004
4
82 928
-5 822
2714
Sanktionsavgifter m.m.
50 000
130 662
80 662
121 400
86 388
2717
Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll
76 000
50 721
-25 279
46 434
45 314
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
670 000
685 961
15 961
1 059 909
13 065 122
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
670 000
685 961
15 961
1 059 909
13 065 122
2000
Inkomster av statens verksamhet
31 148 870
31 256 356
107 486
38 969 704
41 711 990
3100
Inkomster av försålda byggnader och maskiner
0
19 539
19 539
10 961
28 053
Statliga myndigheters inkomster av försålda
3120
byggnader och maskiner
0
19 539
19 539
10 961
28 053
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
0
19 539
19 539
10 961
28 053
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
0
0
0
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
0
0
0
3300
Övriga inkomster av försåld egendom
5 000 000
211 000
-4 789 000
122 684
154 329
3311
Inkomster av statens gruvegendom
0
0
0
0
0
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
5 000 000
211 000
-4 789 000
122 684
154 329
3000
Inkomster av försåld egendom
5 000 000
230 539
-4 769 461
133 645
182 382
4100
Återbetalning av näringslån
700
1 469
769
901
823
4120
Återbetalning av jordbrukslån
400
325
-75
311
474
9
s. 10 Återbetalning av lån Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
400
325
-75
311
474
4130
Återbetalning av övriga näringslån
300
1 144
844
590
349
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
0
0
0
0
0
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
0
0
0
0
0
Återbetalning av övriga näringslån,
4136
Kammarkollegiet
0
52
52
69
69
Återbetalning av övriga näringslån, Statens
4137
jordbruksverk
0
858
858
149
-17
Återbetalning av tidigare infriade statliga
4138
garantier
0
0
0
0
0
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
300
234
-66
371
298
4300
Återbetalning av studielån
613 100
578 857
-34 243
711 372
817 627
Återbetalning av statens lån för
4311
universitetsstudier
0
0
0
0
0
4312
Återbetalning av allmänna studielån
100
65
-35
55
51
4313
Återbetalning av studiemedel
613 000
578 792
-34 208
711 317
817 576
4500
Återbetalning av övriga lån
147 000
203 477
56 477
200 031
126 675
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
0
0
0
0
0
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
1 000
52 156
51 156
40 330
1 170
4526
Återbetalning av övriga lån
146 000
151 321
5 321
159 701
125 505
4000
Återbetalning av lån
760 800
783 803
23 003
912 305
945 125
5100
Avskrivningar och amorteringar
107 000
107 374
374
154 491
540 509
5120
Avskrivningar på fastigheter
107 000
107 374
374
154 491
540 509
5121
Amortering på statskapital
107 000
107 374
374
154 491
540 509
5130
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
0
0
0
0
0
Uppdragsmyndigheters m.fl.
5131
komplementkostnader
0
0
0
0
0
5200
Statliga pensionsavgifter
10 612 000
10 667 823
55 823
9 593 603
9 327 025
5211
Statliga pensionsavgifter
10 612 000
10 667 823
55 823
9 593 603
9 327 025
5000
Kalkylmässiga inkomster
10 719 000
10 775 197
56 197
9 748 094
9 867 534
6100
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
10 252 940
8 851 574
-1 401 366
8 221 015
8 110 209
Bidrag från Europeiska garantifonden för
6110
jordbruket
6 952 300
6 479 641
-472 659
6 600 116
6 164 880
6111
Gårdsstöd
6 808 300
6 345 238
-463 062
6 271 956
5 859 430
6113
Övriga interventioner
126 000
127 496
1 496
121 682
124 138
10
s. 11 Bidrag m.m. från EU Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
6114
Exportbidrag
0
0
0
0
0
6115
Djurbidrag
0
-5
-5
349
-7
6116
Offentlig lagring
10 000
0
-10 000
0
0
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för
6119
jordbruket
8 000
6 911
-1 089
206 129
181 319
6120
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
3 300 640
2 371 933
-928 707
1 620 899
1 945 329
Europeiska utvecklings- och garantifonden -
6123
garantisektionen 2000-2006
-500
-113
387
-232
-480
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
6124
landsbygdsutveckling 2007–2013
530 140
405 262
-124 878
0
1 945 809
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
6125
landsbygdsutveckling 2014–2020
2 771 000
1 966 784
-804 216
1 621 131
0
6200
Bidrag från EU till fiskerinäringen
130 400
58 311
-72 089
103 283
38 158
Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000–
6212
2006
0
0
0
0
-12 331
6213
Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013
54 200
22 366
-31 834
81 872
50 490
Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden
6214
2014–2020
76 200
35 945
-40 255
21 410
0
Bidrag från europeiska regionala
6300
utvecklingsfonden
986 000
720 640
-265 360
508 981
1 395 219
Bidrag från Europeiska regionala
6313
utvecklingfonden 2007–2013
114 000
47 079
-66 921
405 529
1 330 824
Bidrag från Europeiska regionala
6314
utvecklingsfonden 2014–2020
872 000
673 562
-198 438
103 452
64 395
6400
Bidrag från Europeiska socialfonden
648 000
324 118
-323 882
523 635
1 981 693
6412
Bidrag från Europeiska socialfonden 2000–2006
0
0
0
-4 725
0
6413
Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–2013
0
0
0
328 681
1 908 616
6414
Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020
648 000
324 118
-323 882
199 680
73 077
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
450 000
382 745
-67 255
123 084
293 572
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
450 000
382 745
-67 255
123 084
293 572
6900
Övriga bidrag från EU
238 400
642 406
404 006
253 076
44 744
6911
Övriga bidrag från EU
238 400
642 406
404 006
253 076
44 744
Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för
6912
sockersektorn
0
0
0
0
0
6000
Bidrag m.m. från EU
12 705 740
10 979 795
-1 725 945
9 733 073
11 863 594
11
s. 12 skattesystemet Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2015
Utfall 2014
Inkomsttitel
2016
statens budget
7100
Tillkommande skatter
9 886 981
9 715 704
-171 277
9 871 634
14 510 722
7110
EU-skatter
6 421 652
6 051 368
-370 284
6 226 031
11 045 393
7111
Momsbaserad EU-avgift
0
0
0
0
5 251 622
7112
Tullmedel
6 344 485
6 018 268
-326 217
6 193 851
5 723 993
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
77 167
33 101
-44 066
32 180
69 778
7120
Kommunala utjämningsavgifter
3 465 329
3 664 336
199 007
3 645 603
3 465 329
7121
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
3 465 329
3 664 336
199 007
3 645 603
3 465 329
7200
Avräkningar
-98 562 317
-104 839 939
-6 277 622
-95 625 840
-90 823 931
7210
Intäkter som förs till fonder
-7 992 277
-12 612 752
-4 620 475
-9 034 002
-7 654 705
7211
Intäkter som förs till fonder
-7 992 277
-12 612 752
-4 620 475
-9 034 002
-7 654 705
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-90 570 040
-92 227 187
-1 657 147
-86 591 838
-83 169 226
7221
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter
-30 584 880
-30 094 013
490 867
-29 211 233
-28 711 694
7222
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner
-59 985 160
-62 133 174
-2 148 014
-57 380 605
-54 457 532
Avräkningar m.m. i anslutning till
7000
skattesystemet
-88 675 336
-95 124 234
-6 448 898
-85 754 206
-76 313 210
Utgifter som redovisas som krediteringar på
8100
skattekonto
0
0
0
-8 154 971
-4
8111
Anställningsstöd
0
0
0
-7
-4
8112
Stöd till utbildningsvikariat
0
0
0
0
0
8114
Stöd till bredbandsinstallation
0
0
0
0
0
8118
Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
0
0
0
0
0
Stöd till utbildning av personal i vård och
8119
äldreomsorg
0
0
0
0
0
8123
Jämställdhetsbonus
0
0
0
0
0
8124
Sjöfartsstöd
0
0
0
-1 426 427
8125
Nystartsjobb
0
0
0
-6 670 237
8126
Stöd till yrkesintroduktionsanställning
0
0
0
-56 381
8127
Stöd till korttidsarbete
0
0
0
0
8128
Ersättning för höga sjuklönekostnader
0
0
0
-1 918
Utgifter som redovisas som krediteringar
8000
på skattekonto
0
0
0
-8 154 971
-4
Summa inkomster på statens budget
(kassamässigt)
924 260 869
1 002 696 572
78 435 703
859 529 412
790 209 536
12
s. 2 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
s. 3 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2016
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 1 Rikets styrelse
562 742
12 717 244
71 100
-154 159
13 196 927
12 671 659
-45 585
-116 685
-525 268
-928 726
403 458
525 268
1 Statschefen
1 094
135 378
136 472
136 378
1 000
1 000
-94
-4 156
4 062
94
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
1 094
135 378
136 472
136 378
1 000
1 000
-94
-4 156
4 062
94
2 Riksdagen samt JO m.m.
114 628
1 771 556
1 886 184
1 746 114
-25 442
-25 442
-140 070
-193 216
53 146
140 070
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
37 983
867 133
905 116
868 626
1 493
1 493
-36 490
-62 504
26 014
36 490
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
47 442
715 382
762 824
720 787
5 405
5 405
-42 037
-63 498
21 461
42 037
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
17 649
100 000
117 649
68 220
-31 780
-31 780
-49 428
-52 428
3 000
49 428
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
11 555
89 041
100 596
88 481
-560
-560
-12 115
-14 786
2 671
12 115
3 Sametinget
-1 832
40 897
39 065
38 070
-2 827
-2 827
-995
-2 222
1 227
995
3:1
Sametinget
-1 832
40 897
39 065
38 070
-2 827
-2 827
-995
-2 222
1 227
995
4 Regeringskansliet m.m.
331 506
7 098 798
6 000
-59 832
7 376 472
7 090 671
-8 127
-14 127
-285 801
-498 765
212 964
285 801
4:1
Regeringskansliet m.m.
331 506
7 098 798
6 000
-59 832
7 376 472
7 090 671
-8 127
-14 127
-285 801
-498 765
212 964
285 801
5 Länsstyrelserna
26 045
2 595 248
43 100
-1 522
2 662 871
2 615 177
19 929
-23 171
-47 694
-151 390
103 696
47 694
5:1
Länsstyrelserna m.m.
26 045
2 595 248
43 100
-1 522
2 662 871
2 615 177
19 929
-23 171
-47 694
-151 390
103 696
47 694
6 Demokratipolitik
9 522
339 319
22 000
-10 121
360 720
361 122
21 803
-197
402
-9 461
9 863
-402
6:1
Allmänna val och demokrati
9 608
58 340
19 000
-9 608
77 340
76 263
17 923
-1 077
-1 077
-1 537
460
1 077
6:2
Justitiekanslern
56
40 505
40 561
40 768
263
263
207
-1 008
1 215
-207
6:3
Datainspektionen
-240
48 689
48 449
49 907
1 218
1 218
1 458
-976
2 434
-1 458
6:4
Svensk författningssamling
194
1 300
-194
1 300
1 147
-153
-153
-153
-192
39
153
6:5
Valmyndigheten
-415
19 285
2 000
20 870
20 906
1 621
-379
36
-543
579
-36
3
s. 4 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
6:6
Stöd till politiska partier
319
171 200
1 000
-319
172 200
172 131
931
-69
-69
-5 205
5 136
69
7 Nationella minoriteter
2 062
117 417
-2 062
117 417
116 701
-716
-716
-716
-716
0
716
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
1 625
102 917
-1 625
102 917
102 511
-406
-406
-406
-406
0
406
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
436
14 500
-436
14 500
14 190
-310
-310
-310
-310
0
310
8 Mediefrågor
79 799
601 012
-80 386
600 425
551 216
-49 796
-49 796
-49 209
-67 240
18 031
49 209
8:1
Presstöd
80 386
567 119
-80 386
567 119
518 703
-48 416
-48 416
-48 416
-65 430
17 014
48 416
8:2
Myndigheten för press, radio och tv
-588
33 893
33 305
32 512
-1 381
-1 381
-792
-1 809
1 017
792
9 Sieps samt EU-information
-81
17 619
-236
17 301
16 210
-1 409
-1 409
-1 092
-1 561
469
1 092
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt
EU-information
-81
17 619
-236
17 301
16 210
-1 409
-1 409
-1 092
-1 561
469
1 092
Äldre anslag
1
0
1
-1
-1
0
1
8:1 (2015)
Presstödsnämnden
1
1
0
0
-1
-1
1
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
79 775
14 812 312
214 900
-27 807
15 079 180
15 035 218
222 906
8 006
-43 962
-763 997
720 035
43 962
1:1
Statskontoret
5 717
88 564
-3 065
91 217
85 641
-2 923
-2 923
-5 576
-8 123
2 547
5 576
1:2
Kammarkollegiet
5 509
53 334
-3 875
54 968
49 798
-3 536
-3 536
-5 170
-6 770
1 600
5 170
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s
tillsynsmyndigheter
585
12 150
-585
12 150
10 731
-1 419
-1 419
-1 419
-2 634
1 215
1 419
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
964
2 443
-964
2 443
1 327
-1 116
-1 116
-1 116
-1 127
11
1 116
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
-45 249
12 426 000
12 380 751
12 475 341
49 341
49 341
94 590
-526 710
621 300
-94 590
1:6
Finanspolitiska rådet
109
9 688
0
9 797
9 578
-110
-110
-219
-510
291
219
1:7
Konjunkturinstitutet
1 769
61 827
63 596
61 271
-556
-556
-2 324
-4 179
1 855
2 324
1:8
Ekonomistyrningsverket
4 432
163 617
1 900
-434
169 515
164 974
1 357
-543
-4 541
-9 450
4 909
4 541
1:9
Statistiska centralbyrån
16 506
552 406
-143
568 769
570 546
18 140
18 140
1 776
-14 796
16 572
-1 776
4
s. 5 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:10
Bidragsfastigheter
1 314
195 500
-1 314
195 500
191 148
-4 352
-4 352
-4 352
-10 217
5 865
4 352
1:11
Finansinspektionen
16 580
491 044
-3 094
504 530
492 848
1 804
1 804
-11 681
-36 233
24 552
11 681
1:12
Riksgäldskontoret
56 012
307 420
-8 768
354 664
281 195
-26 225
-26 225
-73 469
-82 420
8 951
73 469
1:13
Bokföringsnämnden
-181
10 519
10 338
10 357
-162
-162
19
-297
316
-19
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
365
2 370
213 000
-365
215 370
210 802
208 432
-4 568
-4 568
-21 646
17 078
4 568
1:15
Riksrevisionen
14 635
319 661
-5 202
329 094
319 696
35
35
-9 399
-18 989
9 590
9 399
1:16
Finansmarknadsforskning
710
29 919
30 629
30 553
634
634
-75
-973
898
75
1:17
Upphandlingsmyndigheten
82 850
82 850
66 412
-16 438
-16 438
-16 438
-18 923
2 485
16 438
1:18
Statens servicecenter
3 000
3 000
3 000
0
0
0
0
0
0
UO 3 Skatt, tull och exekution
162 645
10 782 946
-12 340
10 933 250
10 839 804
56 858
56 858
-93 446
-435 548
342 102
93 446
1:1
Skatteverket
98 376
7 194 417
7 292 793
7 221 757
27 340
27 340
-71 036
-286 869
215 833
71 036
1:2
Kronofogdemyndigheten
66 518
1 861 359
-12 340
1 915 537
1 902 634
41 275
41 275
-12 903
-87 357
74 454
12 903
1:3
Tullverket
-2 249
1 727 170
1 724 921
1 715 413
-11 757
-11 757
-9 508
-61 323
51 815
9 508
UO 4 Rättsväsendet
589 647
41 573 737
705 970
-86 430
42 782 924
42 288 553
714 816
8 846
-494 371
-1 940 622
1 446 251
494 371
1:1
Polismyndigheten
415 262
21 560 567
278 470
-806
22 253 493
21 884 537
323 970
45 500
-368 956
-1 014 499
645 543
368 956
1:2
Säkerhetspolisen
18 264
1 191 364
10 000
1 219 628
1 197 835
6 471
-3 529
-21 793
-57 534
35 741
21 793
1:3
Åklagarmyndigheten
46 559
1 450 500
-4 679
1 492 381
1 438 156
-12 344
-12 344
-54 225
-97 740
43 515
54 225
1:4
Ekobrottsmyndigheten
10 982
636 098
647 080
639 252
3 154
3 154
-7 828
-26 911
19 083
7 828
1:5
Sveriges Domstolar
157 099
5 415 185
-20 114
5 552 170
5 396 044
-19 141
-19 141
-156 126
-318 582
162 456
156 126
1:6
Kriminalvården
102 962
8 120 000
8 222 962
8 195 582
75 582
75 582
-27 380
-270 980
243 600
27 380
1:7
Brottsförebyggande rådet
2 904
98 281
101 185
96 018
-2 263
-2 263
-5 168
-8 116
2 948
5 168
1:8
Rättsmedicinalverket
20 321
400 612
4 500
-9 191
416 242
393 993
-6 619
-11 119
-22 249
-34 267
12 018
22 249
1:9
Gentekniknämnden
328
5 359
-170
5 518
5 145
-214
-214
-372
-533
161
372
1:10
Brottsoffermyndigheten
2 390
40 011
-1 264
41 137
41 451
1 440
1 440
315
-885
1 200
-315
1:11
Ersättning för skador på grund av brott
24 716
121 935
-24 716
121 935
112 523
-9 412
-9 412
-9 412
-13 070
3 658
9 412
5
s. 6 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:12
Rättsliga biträden m.m.
-230 049
2 338 657
370 000
0
2 478 608
2 747 468
408 811
38 811
268 860
-2 006
270 866
-268 860
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
-7 982
39 981
43 000
0
74 999
63 154
23 173
-19 827
-11 845
-15 843
3 998
11 845
1:14
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
8 004
21 374
-8 004
21 374
12 545
-8 829
-8 829
-8 829
-8 829
0
8 829
1:15
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
1
22 157
-1
22 157
21 473
-684
-684
-684
-1 349
665
684
1:16
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
2 526
18 714
-1 975
19 265
16 255
-2 459
-2 459
-3 010
-3 571
561
3 010
1:17
Domarnämnden
-151
7 942
7 791
8 023
81
81
232
-6
238
-232
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende
EU:s inre säkerhet
15 511
85 000
-15 511
85 000
19 100
-65 900
-65 900
-65 900
-65 900
0
65 900
UO 5 Internationell samverkan
36 327
1 905 203
143 450
-32 670
2 052 310
2 070 468
165 265
21 815
18 158
-125 054
143 212
-18 158
1:1
Avgifter till internationella organisationer
17 067
1 328 554
144 050
-17 067
1 472 604
1 512 419
183 865
39 815
39 815
-93 035
132 850
-39 815
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
1 330
140 072
-3 600
-1 330
136 472
125 927
-14 145
-10 545
-10 545
-14 747
4 202
10 545
1:3
Nordiskt samarbete
676
13 595
-676
13 595
12 307
-1 288
-1 288
-1 288
-1 696
408
1 288
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
diverse kostnader för rättsväsendet
1 856
3 826
-1 856
3 826
2 391
-1 435
-1 435
-1 435
-1 550
115
1 435
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
856
29 015
0
29 871
29 773
758
758
-99
-969
870
99
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
438
45 808
-438
45 808
44 215
-1 593
-1 593
-1 593
-2 954
1 361
1 593
1:7
Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
25 402
3 000
28 402
28 402
3 000
0
0
0
0
0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
16 675
16 675
16 675
0
0
0
0
0
0
1:9
Svenska institutet
5 022
98 066
-2 222
100 866
101 500
3 434
3 434
634
-2 308
2 942
-634
1:10
Information om Sverige i utlandet
208
15 475
-208
15 475
14 724
-751
-751
-751
-1 215
464
751
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
8 873
188 715
-8 873
188 715
182 134
-6 581
-6 581
-6 581
-6 581
0
6 581
UO 6 Försvar och samhällets krisberedskap
817 340
48 827 432
301 000
-949 017
48 996 755
49 366 132
538 700
237 700
369 377
-1 876 788
2 246 165
-369 377
1 Försvar
495 866
44 801 592
351 000
-924 748
44 723 710
45 413 490
611 898
260 898
689 780
-1 437 760
2 127 540
-689 780
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
-268 371
26 304 776
26 036 405
26 193 748
-111 028
-111 028
157 343
-631 801
789 144
-157 343
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
955 529
1 124 715
-99 000
-899 164
1 082 080
995 502
-129 213
-30 213
-86 578
-189 149
102 571
86 578
6
s. 7 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
-62 423
8 415 827
450 000
8 803 404
9 298 299
882 472
432 472
494 896
-334 687
829 583
-494 896
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar
-163 271
6 877 682
6 714 411
6 899 611
21 929
21 929
185 200
-158 684
343 884
-185 200
1:5
Forskning och teknikutveckling
-466
605 058
604 592
599 899
-5 159
-5 159
-4 694
-22 846
18 152
4 694
1:6
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
5 617
24 248
-4 933
24 932
24 533
285
285
-400
-1 127
727
400
1:7
Officersutbildning m.m.
5 361
209 705
215 066
198 711
-10 994
-10 994
-16 354
-22 645
6 291
16 354
1:8
Försvarets radioanstalt
-3 661
924 926
921 265
916 360
-8 566
-8 566
-4 905
-32 653
27 748
4 905
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
4 685
178 796
-68
183 413
175 313
-3 483
-3 483
-8 100
-13 464
5 364
8 100
1:10
Nämnder m.m.
324
5 801
-324
5 801
5 492
-309
-309
-309
-483
174
309
1:11
Internationella materielsamarbeten, industrifrågor
m.m.
4 269
109 220
-2 603
110 886
89 497
-19 723
-19 723
-21 389
-24 666
3 277
21 389
1:13
Försvarsunderrättelsedomstolen
1 040
7 922
-806
8 156
7 476
-446
-446
-681
-919
238
681
1:14
Statens inspektion för
försvarsunderrättelseverksamheten
4 765
12 916
-4 383
13 299
9 049
-3 867
-3 867
-4 249
-4 636
387
4 249
2 Samhällets krisberedskap
318 599
3 594 218
-50 000
-24 269
3 838 548
3 514 960
-79 258
-29 258
-323 588
-429 265
105 677
323 588
2:1
Kustbevakningen
246 470
1 098 650
1 345 120
1 113 138
14 488
14 488
-231 982
-264 942
32 960
231 982
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
0
74 850
-50 000
24 850
24 850
-50 000
0
0
-2 246
2 246
0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
18 492
21 080
-18 492
21 080
11 372
-9 708
-9 708
-9 708
-11 816
2 108
9 708
2:4
Krisberedskap
35 711
1 078 646
-4 155
1 110 202
1 042 820
-35 826
-35 826
-67 382
-99 742
32 360
67 382
2:6
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmerings-
tjänst enligt avtal
224 171
224 171
224 171
0
0
0
0
0
0
2:7
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
14 993
1 052 561
1 067 554
1 052 998
437
437
-14 556
-46 133
31 577
14 556
2:8
Statens haverikommission
2 932
44 260
-1 622
45 570
45 611
1 351
1 351
40
-4 386
4 426
-40
3 Strålsäkerhet
1 605
371 909
373 514
379 506
7 597
7 597
5 992
-5 165
11 157
-5 992
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
1 605
371 909
373 514
379 506
7 597
7 597
5 992
-5 165
11 157
-5 992
7
s. 8 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
4 Elsäkerhet
1 270
59 713
60 983
58 176
-1 537
-1 537
-2 807
-4 598
1 791
2 807
4:1
Elsäkerhetsverket
1 270
59 713
60 983
58 176
-1 537
-1 537
-2 807
-4 598
1 791
2 807
Äldre anslag
12 468
0
-12 468
0
0
0
0
1:12 (2015)
Försvarsexportmyndigheten
12 468
-12 468
0
0
0
0
0
0
UO 7 Internationellt bistånd
-2 587 150
32 357 474
2 321 307
-97 289
31 994 342
31 970 706
-386 768
-2 708 075
-23 635
-2 755 246
2 731 611
23 635
1 Internationellt utvecklingssamarbete
-2 587 150
32 357 474
2 321 307
-97 289
31 994 342
31 970 706
-386 768
-2 708 075
-23 635
-2 755 246
2 731 611
23 635
1:1
Biståndsverksamhet
-2 596 035
31 120 825
2 279 585
-96 848
30 707 527
30 722 920
-397 905
-2 677 490
15 393
-2 679 607
2 695 000
-15 393
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
(Sida)
8 290
1 050 445
41 722
1 100 457
1 071 114
20 669
-21 053
-29 343
-60 856
31 513
29 343
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
12
14 464
14 476
14 060
-404
-404
-416
-850
434
416
1:4
Folke Bernadotteakademin
532
105 475
106 007
102 909
-2 566
-2 566
-3 098
-6 262
3 164
3 098
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
-842
50 000
49 158
45 790
-4 210
-4 210
-3 368
-4 868
1 500
3 368
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
894
16 265
-441
16 717
13 914
-2 351
-2 351
-2 803
-2 803
0
2 803
UO 8 Migration
241 245
19 419 719
24 443 169
-551 759
102 304
43 654 678
41 251 384
21 831 665
-2 611 504
-2 403 294
-4 252 113
1 848 819
2 403 294
1:1
Migrationsverket
-100 779
4 698 564
2 184 000
6 781 785
5 976 337
1 277 773
-906 227
-805 448
-1 275 304
469 856
805 448
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
-106 127
12 635 000
22 239 169
-118 000
34 650 042
33 209 328
20 574 328
-1 664 841
-1 440 714
-2 704 214
1 263 500
1 440 714
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
3 092
427 117
-5 486
424 723
419 710
-7 407
-7 407
-5 013
-17 826
12 813
5 013
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
28 152
562 436
-11 366
579 222
617 405
54 969
54 969
38 183
-1 188
39 371
-38 183
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i
utlänningsmål
61 625
160 800
-61 625
160 800
133 205
-27 595
-27 595
-27 595
-32 419
4 824
27 595
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
128 024
434 150
-128 024
102 304
536 454
579 854
145 704
145 704
43 400
-5
43 405
-43 400
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
68 611
315 202
20 000
-68 611
335 202
258 819
-56 383
-76 383
-76 383
-85 839
9 456
76 383
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
158 647
186 450
-158 647
186 450
56 726
-129 724
-129 724
-129 724
-135 318
5 594
129 724
8
s. 9 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
-1 548 806
69 237 676
1 905 430
-1 231 939
68 362 361
63 371 264
-5 866 412
-7 771 842
-4 991 097
-7 210 508
2 219 411
4 991 097
1 Hälso- och sjukvårdspolitik
-1 186 673
34 705 157
1 824 430
-925 740
34 417 174
34 206 088
-499 069
-2 323 499
-211 086
-975 339
764 253
211 086
1:1
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
2 568
34 000
-1 613
34 955
31 507
-2 493
-2 493
-3 448
-4 468
1 020
3 448
1:2
Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering
4 456
79 713
-2 578
81 591
77 655
-2 058
-2 058
-3 936
-6 166
2 230
3 936
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
973
139 203
140 176
137 380
-1 823
-1 823
-2 796
-6 972
4 176
2 796
1:4
Tandvårdsförmåner
514 487
5 617 003
-514 487
5 617 003
5 528 433
-88 570
-88 570
-88 570
-369 250
280 680
88 570
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
-2 134 763
22 173 558
1 824 430
21 863 225
22 071 294
-102 264
-1 926 694
208 069
-235 402
443 471
-208 069
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
200 450
3 753 019
-188 950
3 764 519
3 562 244
-190 775
-190 775
-202 275
-202 275
0
202 275
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
154 783
503 094
-154 783
503 094
478 603
-24 491
-24 491
-24 491
-49 646
25 155
24 491
1:8
Bidrag till psykiatri
23 045
1 080 893
-23 045
1 080 893
984 983
-95 910
-95 910
-95 910
-95 910
0
95 910
1:9
Bidrag för samordning och tillgänglighet
4 440
1 000 000
-4 440
1 000 000
1 000 000
0
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag för mänskliga vävnader och celler
74 000
74 000
74 000
0
0
0
0
0
0
1:11
Läkemedelsverket
3 622
131 485
135 107
134 558
3 073
3 073
-549
-4 494
3 945
549
1:12
E-hälsomyndigheten
39 267
119 189
-35 844
122 612
125 431
6 242
6 242
2 819
-757
3 576
-2 819
2 Folkhälsopolitik
88 624
640 210
-83 942
644 893
607 916
-32 294
-32 294
-36 976
-51 602
14 626
36 976
2:1
Folkhälsomyndigheten
4 683
375 043
379 726
372 136
-2 907
-2 907
-7 589
-18 749
11 160
7 589
2:2
Insatser för vaccinberedskap
83 581
85 000
-83 581
85 000
57 045
-27 955
-27 955
-27 955
-27 955
0
27 955
2:3
Bidrag till WHO
56
34 665
-56
34 665
36 829
2 164
2 164
2 164
-1 302
3 466
-2 164
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma
sjukdomar
305
145 502
-305
145 502
141 906
-3 596
-3 596
-3 596
-3 596
0
3 596
3 Funktionshinderspolitik
4 322
245 920
-2 726
247 515
245 632
-288
-288
-1 883
-3 598
1 715
1 883
3:1
Myndigheten för delaktighet
4 322
57 178
-2 726
58 773
56 890
-288
-288
-1 883
-3 598
1 715
1 883
3:2
Bidrag till handikapporganisationer
0
188 742
0
188 742
188 742
0
0
0
0
0
0
9
s. 10 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
4 Politik för sociala tjänster
-474 959
32 288 712
71 000
-189 541
31 695 211
27 017 097
-5 271 615
-5 342 615
-4 678 114
-6 082 122
1 404 008
4 678 114
4:1
Inspektionen för vård och omsorg
-5 048
638 458
10 000
643 410
598 961
-39 497
-49 497
-44 449
-63 603
19 154
44 449
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
27 523
530 014
-27 523
530 014
504 478
-25 536
-25 536
-25 536
-25 536
0
25 536
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
-12 962
266 995
61 000
315 033
288 367
21 372
-39 628
-26 666
-40 016
13 350
26 666
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
-661 957
26 344 000
25 682 043
21 511 404
-4 832 596
-4 832 596
-4 170 639
-5 487 839
1 317 200
4 170 639
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
60 575
2 765 000
-60 575
2 765 000
2 411 168
-353 832
-353 832
-353 832
-353 832
0
353 832
4:6
Statens institutionsstyrelse
6 641
893 202
15 000
-817
914 025
947 762
54 560
39 560
33 737
-19 855
53 592
-33 737
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
63 331
789 115
-15 000
-63 331
774 115
708 728
-80 387
-65 387
-65 387
-65 387
0
65 387
4:8
Ersättning för vanvård i den sociala barn- och
ungdomsvården
29 730
31 500
-29 730
31 500
11 132
-20 368
-20 368
-20 368
-20 368
0
20 368
4:9
Ersättningsnämnden
9 106
6 701
15 807
14 394
7 693
7 693
-1 413
-1 413
0
1 413
4:10
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
890
23 727
-353
24 264
20 703
-3 024
-3 024
-3 561
-4 273
712
3 561
5 Barnrättspolitik
13 150
58 050
-12 948
58 252
53 516
-4 534
-4 534
-4 736
-5 465
729
4 736
5:1
Barnombudsmannen
202
24 289
24 491
24 498
209
209
7
-722
729
-7
5:2
Insatser för att förverkliga konventionen om barnets
rättigheter i Sverige
12 948
33 761
-12 948
33 761
29 018
-4 743
-4 743
-4 743
-4 743
0
4 743
6 Alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel
15 135
163 867
-15 128
163 874
157 953
-5 914
-5 914
-5 921
-5 928
7
5 921
6:1
Alkoholsortimentsnämnden
57
238
-50
245
131
-107
-107
-114
-121
7
114
6:2
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak
samt spel
15 077
163 629
-15 077
163 629
157 822
-5 807
-5 807
-5 807
-5 807
0
5 807
7 Forskningspolitik
1 533
539 350
-1 913
538 970
512 971
-26 379
-26 379
-25 999
-42 180
16 181
25 999
7:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Förvaltning
-380
33 618
33 238
32 354
-1 264
-1 264
-884
-1 893
1 009
884
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Forskning
1 913
505 732
-1 913
505 732
480 617
-25 115
-25 115
-25 115
-40 287
15 172
25 115
10
s. 11 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
8 Socialstyrelsen
-9 938
596 410
10 000
596 472
570 090
-26 320
-36 320
-26 382
-44 274
17 892
26 382
8:1
Socialstyrelsen
-9 938
596 410
10 000
596 472
570 090
-26 320
-36 320
-26 382
-44 274
17 892
26 382
Äldre anslag
7 212
0
-7 212
0
0
0
0
4:1 (2015)
Personligt ombud
7 212
-7 212
0
0
0
0
0
0
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
-31 607
109 868 281
480 000
-395 226
109 921 447
105 613 633
-4 254 648
-4 734 648
-4 307 814
-8 952 955
4 645 141
4 307 814
1 Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning
-220 062
101 630 908
450 000
-391 672
101 469 174
97 287 308
-4 343 600
-4 793 600
-4 181 866
-8 579 886
4 398 020
4 181 866
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
194 326
43 503 000
-266 721
43 430 606
39 652 560
-3 850 440
-3 850 440
-3 778 046
-5 743 846
1 965 800
3 778 046
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-641 705
50 334 250
49 692 545
49 424 077
-910 173
-910 173
-268 468
-2 415 903
2 147 435
268 468
1:3
Handikappersättningar
-1 815
1 370 000
1 368 185
1 342 864
-27 136
-27 136
-25 321
-93 821
68 500
25 321
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
-65 352
3 121 000
3 055 648
3 118 871
-2 129
-2 129
63 223
-81 327
144 550
-63 223
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
746
35 658
-746
35 658
35 469
-189
-189
-189
-1 924
1 735
189
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
293 738
2 907 000
-124 206
3 076 533
2 914 090
7 090
7 090
-162 443
-162 443
0
162 443
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
360 000
450 000
810 000
799 377
439 377
-10 623
-10 623
-80 623
70 000
10 623
2 Myndigheter
188 455
8 237 373
30 000
-3 555
8 452 274
8 326 325
88 952
58 952
-125 948
-373 069
247 121
125 948
2:1
Försäkringskassan
182 974
8 171 906
30 000
8 384 880
8 264 985
93 079
63 079
-119 895
-365 052
245 157
119 895
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
5 481
65 467
-3 555
67 394
61 340
-4 127
-4 127
-6 053
-8 017
1 964
6 053
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
-319 590
36 184 250
-82 379
35 782 281
35 928 172
-256 078
-256 078
145 891
-1 652 761
1 798 652
-145 891
1 Ersättning vid ålderdom
-314 277
35 656 200
-82 379
35 259 543
35 392 536
-263 664
-263 664
132 992
-1 649 818
1 782 810
-132 992
1:1
Garantipension till ålderspension
-339 958
14 343 700
14 003 742
14 112 341
-231 359
-231 359
108 600
-608 585
717 185
-108 600
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
-56 698
11 915 900
11 859 202
11 919 676
3 776
3 776
60 474
-535 321
595 795
-60 474
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
76 863
8 499 300
-76 863
8 499 300
8 465 523
-33 777
-33 777
-33 777
-458 742
424 965
33 777
1:4
Äldreförsörjningsstöd
5 516
897 300
-5 516
897 300
894 996
-2 304
-2 304
-2 304
-47 169
44 865
2 304
11
s. 12 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2 Myndigheter
-5 312
528 050
522 738
535 636
7 586
7 586
12 899
-2 943
15 842
-12 899
2:1
Pensionsmyndigheten
-5 312
528 050
522 738
535 636
7 586
7 586
12 899
-2 943
15 842
-12 899
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
116 685
87 129 050
-320 380
86 925 355
86 106 093
-1 022 957
-1 022 957
-819 261
-4 672 698
3 853 437
819 261
1:1
Barnbidrag
-22 344
26 425 291
26 402 947
26 348 828
-76 463
-76 463
-54 118
-1 375 383
1 321 265
54 118
1:2
Föräldraförsäkring
299 936
41 066 513
-299 936
41 066 513
40 532 556
-533 957
-533 957
-533 957
-2 400 607
1 866 650
533 957
1:3
Underhållsstöd
-49 832
2 630 000
2 580 168
2 643 153
13 153
13 153
62 985
-121 115
184 100
-62 985
1:4
Adoptionsbidrag
20 444
29 784
-20 444
29 784
11 040
-18 744
-18 744
-18 744
-19 638
894
18 744
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
-570
1 013 800
1 013 230
910 415
-103 385
-103 385
-102 816
-163 644
60 828
102 816
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
-28 775
3 688 800
3 660 025
3 759 881
71 081
71 081
99 855
-67 995
167 850
-99 855
1:7
Pensionsrätt för barnår
7 237 862
7 237 862
7 237 862
0
0
0
0
0
0
1:8
Bostadsbidrag
-102 174
5 037 000
4 934 826
4 662 358
-374 642
-374 642
-272 467
-524 317
251 850
272 467
UO 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
1 380 315
21 070 265
227 000
-1 383 418
21 294 162
19 199 923
-1 870 342
-2 097 342
-2 094 239
-3 130 747
1 036 508
2 094 239
1 Nyanlända invandrares etablering
1 372 893
20 674 693
220 000
-1 372 427
20 895 159
18 812 363
-1 862 330
-2 082 330
-2 082 795
-3 116 049
1 033 254
2 082 795
1:1
Integrationsåtgärder
835
73 780
130 000
-869
203 746
129 648
55 868
-74 132
-74 097
-74 097
0
74 097
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
532 959
12 567 879
90 000
-532 959
12 657 879
12 013 160
-554 719
-644 719
-644 719
-1 282 363
637 644
644 719
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
342 451
5 048 000
-342 451
5 048 000
4 226 390
-821 610
-821 610
-821 610
-1 074 010
252 400
821 610
1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända
invandrare
461 770
2 682 914
-461 770
2 682 914
2 234 940
-447 974
-447 974
-447 974
-582 120
134 146
447 974
1:5
Hemutrustningslån
26 445
302 120
-26 445
302 120
208 225
-93 895
-93 895
-93 895
-102 959
9 064
93 895
2 Diskriminering
-2 777
157 033
7 000
-791
160 465
155 954
-1 079
-8 079
-4 511
-7 765
3 254
4 511
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
-3 256
109 114
-312
105 546
101 916
-7 198
-7 198
-3 630
-6 884
3 254
3 630
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
479
47 919
7 000
-479
54 919
54 038
6 119
-881
-881
-881
0
881
12
s. 13 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
3 Jämställdhet
10 199
238 539
-10 199
238 539
231 606
-6 933
-6 933
-6 933
-6 933
0
6 933
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
10 199
238 539
-10 199
238 539
231 606
-6 933
-6 933
-6 933
-6 933
0
6 933
Äldre anslag
8 433
0
-7 933
500
-500
-500
0
500
1:6 (2015)
Från EU-budgeten finansierade insatser för
integration av tredjelandsmedborgare
8 433
0
-7 933
500
0
0
-500
-500
0
500
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
4 571 936
79 681 475
-704 000
-4 371 081
79 178 330
72 530 841
-7 150 634
-6 446 634
-6 647 488
-10 129 085
3 481 597
6 647 488
1 Arbetsmarknad
4 517 330
78 840 554
-705 000
-4 335 425
78 317 458
71 690 303
-7 150 251
-6 445 251
-6 627 155
-10 088 689
3 461 534
6 627 155
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
176 679
7 815 571
145 000
8 137 250
8 153 579
338 008
193 008
16 329
-228 139
244 468
-16 329
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
2 302 647
30 442 994
-2 302 647
30 442 994
28 571 454
-1 871 540
-1 871 540
-1 871 540
-3 256 660
1 385 120
1 871 540
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
762 728
12 218 540
-850 000
-762 728
11 368 540
9 080 590
-3 137 950
-2 287 950
-2 287 950
-2 848 542
560 592
2 287 950
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
551 940
18 320 006
-551 940
18 320 006
17 102 168
-1 217 838
-1 217 838
-1 217 838
-1 904 593
686 755
1 217 838
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
1 120
116 701
117 821
116 437
-264
-264
-1 384
-4 885
3 501
1 384
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–
2020
158 918
997 600
-158 918
997 600
510 280
-487 320
-487 320
-487 320
-537 200
49 880
487 320
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering
1 581
39 360
-415
40 526
38 455
-905
-905
-2 071
-3 252
1 181
2 071
1:8
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
940
64 348
65 288
64 795
447
447
-493
-2 423
1 930
493
1:9
Bidrag till administration av grundbeloppet
54 989
54 989
54 989
0
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8 303
8 303
8 303
0
0
0
0
0
0
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
543 907
1 800 000
-543 907
1 800 000
1 587 760
-212 240
-212 240
-212 240
-392 240
180 000
212 240
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
6 962 142
6 962 142
6 401 984
-560 158
-560 158
-560 158
-908 265
348 107
560 158
2 Arbetsliv
54 606
840 921
1 000
-35 656
860 871
840 538
-383
-1 383
-20 333
-40 396
20 063
20 333
2:1
Arbetsmiljöverket
37 606
698 411
-1 000
-21 283
713 734
705 737
7 326
8 326
-7 998
-25 319
17 321
7 998
2:2
Arbetsdomstolen
3 381
32 166
-2 431
33 116
30 244
-1 922
-1 922
-2 872
-3 837
965
2 872
13
s. 14 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
3 429
32 222
2 000
-3 429
34 222
32 351
129
-1 871
-1 871
-1 904
33
1 871
2:4
Medlingsinstitutet
7 838
58 122
-6 162
59 798
52 207
-5 915
-5 915
-7 592
-9 336
1 744
7 592
2:5
Arbetslivspolitik
2 352
20 000
-2 352
20 000
19 999
-1
-1
-1
-1
0
1
Äldre anslag
16 870
0
-14 870
2 000
-490
-490
-490
-2 490
-2 490
0
2 490
1:12 (2015)
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–
2013
16 870
0
-14 870
2 000
-490
-490
-490
-2 490
-2 490
0
2 490
UO 15 Studiestöd
1 662 610
21 707 932
4 530
-1 698 126
21 676 946
19 486 111
-2 221 821
-2 226 351
-2 190 836
-3 141 784
950 948
2 190 836
1:1
Studiehjälp
-10 367
3 331 370
-18 118
3 302 885
3 323 193
-8 177
-8 177
20 309
-146 260
166 569
-20 309
1:2
Studiemedel
1 605 798
14 983 935
4 120
-1 610 206
14 983 647
12 883 282
-2 100 653
-2 104 773
-2 100 365
-2 715 393
615 028
2 100 365
1:3
Avsättning för kreditförluster
-2 564
1 879 208
410
-1 297
1 875 757
1 838 587
-40 621
-41 031
-37 170
-131 130
93 960
37 170
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
59 377
617 220
-59 377
617 220
583 697
-33 523
-33 523
-33 523
-64 384
30 861
33 523
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och
vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
9 127
61 150
-9 127
61 150
51 591
-9 559
-9 559
-9 559
-12 616
3 057
9 559
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27 000
27 000
27 751
751
751
751
-599
1 350
-751
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1 032
794 031
795 063
764 491
-29 540
-29 540
-30 572
-70 274
39 702
30 572
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
207
14 018
14 225
13 519
-499
-499
-706
-1 127
421
706
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
1 348 524
69 452 400
-907 205
-1 262 365
68 631 355
66 119 672
-3 332 728
-2 425 523
-2 511 682
-3 366 514
854 832
2 511 682
1 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
1 103 986
19 621 852
-663 500
-1 075 785
18 986 553
16 594 978
-3 026 874
-2 363 374
-2 391 575
-2 784 845
393 270
2 391 575
1:1
Statens skolverk
20 218
626 443
-4 550
642 111
619 118
-7 325
-7 325
-22 992
-41 785
18 793
22 992
1:2
Statens skolinspektion
3 910
404 182
408 092
399 387
-4 795
-4 795
-8 705
-20 830
12 125
8 705
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
14 941
701 835
716 776
689 155
-12 680
-12 680
-27 621
-48 676
21 055
27 621
1:4
Sameskolstyrelsen
-7 189
36 038
6 000
34 849
38 418
2 380
-3 620
3 570
-630
4 200
-3 570
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
717 404
3 484 525
-18 000
-717 404
3 466 525
2 043 739
-1 440 786
-1 422 786
-1 422 786
-1 527 317
104 531
1 422 786
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
53 258
445 137
-53 258
445 137
386 636
-58 501
-58 501
-58 501
-71 787
13 286
58 501
14
s. 15 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
145 055
4 612 000
-145 055
4 612 000
4 608 686
-3 314
-3 314
-3 314
-3 314
0
3 314
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
761
177 355
-761
177 355
183 143
5 788
5 788
5 788
-95
5 883
-5 788
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
3 693
93 900
-3 693
93 900
91 030
-2 870
-2 870
-2 870
-5 687
2 817
2 870
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
10 034
382 226
40 000
-10 034
422 226
277 405
-104 821
-144 821
-144 821
-156 288
11 467
144 821
1:11
Bidrag till vissa studier
2 521
19 525
-2 521
19 525
17 621
-1 904
-1 904
-1 904
-2 490
586
1 904
1:12
Myndigheten för yrkeshögskolan
692
105 629
1 000
107 321
103 818
-1 811
-2 811
-3 503
-6 672
3 169
3 503
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
1 414 050
1 414 050
1 087 339
-326 711
-326 711
-326 711
-326 711
0
326 711
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
128 588
2 066 960
-34 500
-128 588
2 032 460
1 968 795
-98 165
-63 665
-63 665
-164 802
101 137
63 665
1:15
Särskilt utbildningsstöd
-420
153 606
153 186
153 519
-87
-87
333
-4 275
4 608
-333
1:16
Fler anställda i lågstadiet
1 974 000
-658 000
1 316 000
1 315 326
-658 674
-674
-674
-674
0
674
1:17
Skolforskningsinstitutet
10 513
40 441
-9 913
41 041
30 881
-9 560
-9 560
-10 160
-10 773
613
10 160
1:18
Lågstadielyftet
9
0
-9
0
0
0
0
0
0
0
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 884 000
2 884 000
2 580 962
-303 038
-303 038
-303 038
-392 038
89 000
303 038
2 Universitet och högskolor
231 790
41 897 689
-263 605
-160 596
41 705 278
41 606 456
-291 233
-27 628
-98 822
-183 362
84 540
98 822
2:1
Universitetskanslersämbetet
3 519
135 885
139 404
134 658
-1 227
-1 227
-4 746
-8 823
4 077
4 746
2:2
Universitets- och högskolerådet
4 560
130 283
10 000
-873
143 970
138 276
7 993
-2 007
-5 693
-9 601
3 908
5 693
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 647 319
1 647 319
1 647 319
0
0
0
0
0
0
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
2 035 864
2 035 864
2 035 864
0
0
0
0
0
0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 922 512
1 922 512
1 922 512
0
0
0
0
0
0
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
2 088 022
2 088 022
2 088 022
0
0
0
0
0
0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
-14 195
1 981 236
14 195
1 981 236
1 981 236
0
-14 195
0
0
0
0
15
s. 16 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 481 746
1 481 746
1 481 746
0
0
0
0
0
0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 632 659
1 632 659
1 632 659
0
0
0
0
0
0
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 556 592
1 556 592
1 556 592
0
0
0
0
0
0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 301 247
1 301 247
1 301 247
0
0
0
0
0
0
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 066 217
1 066 217
1 066 217
0
0
0
0
0
0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 435 423
1 435 423
1 435 423
0
0
0
0
0
0
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
825 464
825 464
825 464
0
0
0
0
0
0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
673 580
673 580
673 580
0
0
0
0
0
0
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 483 297
1 483 297
1 483 297
0
0
0
0
0
0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
0
1 048 011
1 048 011
1 048 011
0
0
0
0
0
0
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning
på forskarnivå
1 477 070
1 477 070
1 477 070
0
0
0
0
0
0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
634 937
634 937
634 937
0
0
0
0
0
0
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning
på forskarnivå
363 673
363 673
363 673
0
0
0
0
0
0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
614 236
614 236
614 236
0
0
0
0
0
0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
223 706
223 706
223 706
0
0
0
0
0
0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 012 220
1 012 220
1 012 220
0
0
0
0
0
0
16
s. 17 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
318 453
318 453
318 453
0
0
0
0
0
0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
10 084
748 128
758 212
754 957
6 829
6 829
-3 255
-3 255
0
3 255
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
250 193
250 193
250 193
0
0
0
0
0
0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
518 614
518 614
518 614
0
0
0
0
0
0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
231 067
231 067
231 067
0
0
0
0
0
0
2:29
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
11 411
242 276
253 687
250 466
8 190
8 190
-3 221
-3 221
0
3 221
2:30
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning
på forskarnivå
91 134
91 134
91 134
0
0
0
0
0
0
2:31
Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
866 470
866 470
866 470
0
0
0
0
0
0
2:32
Malmö högskola: Forskning och utbildning på
forskarnivå
137 103
137 103
137 103
0
0
0
0
0
0
2:33
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
87 988
569 778
-30 424
627 342
573 660
3 882
3 882
-53 682
-53 682
0
53 682
2:34
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på
forskarnivå
103 690
103 690
103 690
0
0
0
0
0
0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
194 650
194 650
194 650
0
0
0
0
0
0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig
forskning och utbildning på forskarnivå
48 744
48 744
48 744
0
0
0
0
0
0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
-295
94 838
295
94 838
94 838
0
-295
0
0
0
0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan:Forskning och
forskarutbildning
31 509
31 509
31 509
0
0
0
0
0
0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
459 299
459 299
459 299
0
0
0
0
0
0
17
s. 18 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på
forskarnivå
66 401
66 401
66 401
0
0
0
0
0
0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
402 150
402 150
402 150
0
0
0
0
0
0
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på
forskarnivå
61 333
61 333
61 333
0
0
0
0
0
0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
425 125
425 125
425 125
0
0
0
0
0
0
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på
forskarnivå
90 963
90 963
90 963
0
0
0
0
0
0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
369 418
369 418
369 418
0
0
0
0
0
0
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på
forskarnivå
62 494
62 494
62 494
0
0
0
0
0
0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
362 953
362 953
362 953
0
0
0
0
0
0
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på
forskarnivå
52 657
52 657
52 657
0
0
0
0
0
0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
15 706
298 093
313 799
308 433
10 340
10 340
-5 366
-5 366
0
5 366
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på
forskarnivå
46 706
46 706
46 706
0
0
0
0
0
0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
4 621
333 298
337 919
337 919
4 621
4 621
0
0
0
0
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på
forskarnivå
47 538
47 538
47 538
0
0
0
0
0
0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
2 821
155 388
158 209
152 181
-3 207
-3 207
-6 028
-6 028
0
6 028
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på
forskarnivå
9 371
9 371
9 371
0
0
0
0
0
0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
61 679
61 679
61 679
0
0
0
0
0
0
18
s. 19 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och
utbildning på forskarnivå
6 010
6 010
6 010
0
0
0
0
0
0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
125 345
125 345
125 345
0
0
0
0
0
0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig
forskning och utbildning på forskarnivå
9 465
9 465
9 465
0
0
0
0
0
0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
386 119
386 119
386 119
0
0
0
0
0
0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på
forskarnivå
56 920
56 920
56 920
0
0
0
0
0
0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
24 136
24 136
24 136
0
0
0
0
0
0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på
forskarnivå
10 421
10 421
10 421
0
0
0
0
0
0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
-9 505
3 023 559
3 014 054
3 050 190
26 631
26 631
36 136
-23 864
60 000
-36 136
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
90 238
576 386
15 510
-104 425
577 709
524 706
-51 680
-67 190
-53 003
-69 558
16 555
53 003
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
19 171
694 834
-303 605
-19 207
391 193
391 229
-303 605
0
36
36
0
-36
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
5 666
2 461 782
-5 666
2 461 782
2 461 782
0
0
0
0
0
0
3 Forskning
7 494
7 786 130
19 900
-21 020
7 792 503
7 777 412
-8 718
-28 618
-15 091
-389 541
374 450
15 091
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
7 141
5 766 449
-46 300
-7 141
5 720 149
5 718 351
-48 098
-1 798
-1 798
-290 120
288 322
1 798
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
-28 006
280 061
66 200
0
318 255
321 252
41 191
-25 009
2 997
-11 006
14 003
-2 997
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
-2 010
141 109
139 099
143 052
1 943
1 943
3 953
-280
4 233
-3 953
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
-6 270
372 100
365 830
364 975
-7 125
-7 125
-855
-19 460
18 605
855
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
-136
28 162
28 026
28 803
641
641
778
-67
845
-778
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella
organisationer
-3 069
551 309
548 240
565 046
13 737
13 737
16 805
-10 760
27 565
-16 805
3:7
Institutet för rymdfysik
-43
53 695
53 652
54 026
331
331
373
-1 238
1 611
-373
19
s. 20 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
3:8
Kungl. biblioteket
8 743
350 540
359 283
350 088
-452
-452
-9 195
-19 711
10 516
9 195
3:9
Polarforskningssekretariatet
10 820
38 926
49 746
32 820
-6 106
-6 106
-16 926
-18 872
1 946
16 926
3:10
Sunet
1 382
43 646
-70
44 958
44 958
1 312
1 312
0
-2 182
2 182
0
3:11
Centrala etikprövningsnämnden
4 690
7 227
-4 413
7 504
5 124
-2 103
-2 103
-2 380
-2 597
217
2 380
3:12
Regionala etikprövningsnämnder
6 223
40 686
-5 946
40 963
35 148
-5 538
-5 538
-5 815
-6 853
1 038
5 815
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
8 028
112 220
-3 451
116 797
113 769
1 549
1 549
-3 028
-6 395
3 367
3 028
4 Vissa gemensamma ändamål
5 255
146 729
-4 964
147 021
140 826
-5 903
-5 903
-6 195
-8 767
2 572
6 195
4:1
Internationella program
641
81 589
-641
81 589
78 225
-3 364
-3 364
-3 364
-3 364
0
3 364
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
4 037
30 886
-4 037
30 886
30 691
-195
-195
-195
-1 739
1 544
195
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
91
10 093
10 184
9 704
-389
-389
-479
-782
303
479
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och
forskning
487
24 161
-286
24 362
22 205
-1 956
-1 956
-2 157
-2 882
725
2 157
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
72 427
13 694 535
233 000
-30 043
13 969 919
13 918 035
223 500
-9 500
-51 884
-227 987
176 103
51 884
1 Kulturområdesövergripande verksamhet
4 213
1 953 916
10 500
-1 763
1 966 867
1 960 415
6 499
-4 001
-6 451
-64 259
57 808
6 451
1:1
Statens kulturråd
531
43 715
44 246
43 143
-572
-572
-1 104
-2 415
1 311
1 104
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete
28
345 966
10 500
-28
356 466
356 174
10 208
-292
-292
-9 863
9 571
292
1:3
Skapande skola
-54
185 533
185 479
181 982
-3 551
-3 551
-3 497
-9 063
5 566
3 497
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
349
38 775
-142
38 982
38 826
51
51
-156
-1 318
1 162
156
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
1 591
9 851
-1 591
9 851
8 476
-1 375
-1 375
-1 375
-1 671
296
1 375
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 574
1 314 576
-2
1 316 148
1 316 381
1 805
1 805
233
-39 204
39 437
-233
1:7
Myndigheten för kulturanalys
195
15 500
15 695
15 434
-66
-66
-261
-726
465
261
2 Teater, dans och musik
2 223
1 289 220
1 291 443
1 290 155
935
935
-1 288
-10 282
8 994
1 288
2:1
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens
Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen
989 425
989 425
989 425
0
0
0
0
0
0
20
s. 21 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
-20
188 586
188 566
188 553
-33
-33
-13
-5 671
5 658
13
2:3
Statens musikverk
2 243
111 209
113 452
112 178
969
969
-1 274
-4 610
3 336
1 274
3 Litteraturen, läsandet och språket
4 994
315 774
500
-99
321 169
317 259
1 485
985
-3 910
-13 383
9 473
3 910
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
99
137 715
-99
137 715
136 682
-1 033
-1 033
-1 033
-5 164
4 131
1 033
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
3 170
119 183
500
122 853
121 082
1 899
1 399
-1 771
-5 347
3 576
1 771
3:4
Institutet för språk och folkminnen
1 725
58 876
60 601
59 496
620
620
-1 106
-2 872
1 766
1 106
4 Bildkonst, arkitektur, form och design
417
80 758
-1
81 174
81 773
1 015
1 015
599
-1 824
2 423
-599
4:1
Statens konstråd
-127
8 253
8 126
8 324
71
71
197
-51
248
-197
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
232
32 942
33 174
33 680
738
738
506
-482
988
-506
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
311
11 498
11 809
11 705
207
207
-104
-449
345
104
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
1
28 065
-1
28 065
28 065
0
0
0
-842
842
0
5 Kulturskaparnas villkor
2 949
400 970
-1 125
402 794
399 905
-1 065
-1 065
-2 890
-14 882
11 992
2 890
5:1
Konstnärsnämnden
1 717
20 105
-1 090
20 731
20 121
16
16
-610
-1 213
603
610
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
1 232
380 865
-34
382 063
379 784
-1 081
-1 081
-2 279
-13 668
11 389
2 279
6 Arkiv
10 306
375 402
385 708
381 290
5 888
5 888
-4 418
-15 680
11 262
4 418
6:1
Riksarkivet
10 306
375 402
0
385 708
381 290
5 888
5 888
-4 418
-15 680
11 262
4 418
7 Kulturmiljö
3 242
928 697
-506
931 433
932 683
3 986
3 986
1 249
-12 812
14 061
-1 249
7:1
Riksantikvarieämbetet
2 736
218 192
220 928
218 383
191
191
-2 545
-9 091
6 546
2 545
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
506
250 505
-506
250 505
254 300
3 795
3 795
3 795
-3 720
7 515
-3 795
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460 000
460 000
460 000
0
0
0
0
0
0
21
s. 22 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
8 Museer och utställningar
14 402
1 504 715
5 000
-3 308
1 520 808
1 513 313
8 598
3 598
-7 496
-54 390
46 894
7 496
8:1
Centrala museer: Myndigheter
10 379
1 105 458
-106
1 115 731
1 114 510
9 052
9 052
-1 221
-45 160
43 939
1 221
8:2
Centrala museer: Stiftelser
250 670
250 670
250 670
0
0
0
0
0
0
8:3
Bidrag till vissa museer
50 010
1 500
51 510
51 510
1 500
0
0
0
0
0
8:4
Riksutställningar
4 420
43 543
-3 122
44 841
39 476
-4 067
-4 067
-5 364
-6 670
1 306
5 364
8:5
Forum för levande historia
-477
54 954
3 500
57 977
57 147
2 193
-1 307
-830
-2 479
1 649
830
8:6
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål
80
80
-80
80
-80
-80
-80
-80
0
80
9 Trossamfund
10 735
101 731
-7 789
104 678
99 800
-1 931
-1 931
-4 878
-7 930
3 052
4 878
9:1
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
272
9 837
10 109
9 850
13
13
-258
-553
295
258
9:2
Stöd till trossamfund
10 463
91 894
-7 789
94 569
89 949
-1 945
-1 945
-4 620
-7 377
2 757
4 620
10 Film
0
334 644
334 644
334 644
0
0
0
0
10:1
Filmstöd
334 644
334 644
334 644
0
0
0
0
0
0
11 Medier
7 729
91 268
-7 610
91 388
87 404
-3 864
-3 864
-3 983
-6 007
2 024
3 983
11:1
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland
20 719
20 719
20 719
0
0
0
0
0
0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
2 703
2 703
2 703
0
0
0
0
0
0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
28
383
411
367
-16
-16
-44
-44
0
44
11:4
Statens medieråd
91
18 307
18 398
18 747
440
440
349
-200
549
-349
11:5
Stöd till taltidningar
7 610
49 156
-7 610
49 156
44 868
-4 288
-4 288
-4 288
-5 763
1 475
4 288
12 Ungdomspolitik
2 066
317 786
-1 110
318 742
316 044
-1 742
-1 742
-2 698
-3 878
1 180
2 698
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
956
39 346
40 302
39 669
323
323
-633
-1 813
1 180
633
12:2
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
1 110
278 440
-1 110
278 440
276 374
-2 066
-2 066
-2 066
-2 066
0
2 066
22
s. 23 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
13 Politik för det civila samhället
4 871
2 050 681
55 000
-3 914
2 106 638
2 104 781
54 100
-900
-1 857
-6 186
4 329
1 857
13:1
Stöd till idrotten
-43
1 902 811
20 000
1 922 768
1 922 713
19 902
-98
-55
-55
0
55
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
3 564
32 164
-3 564
32 164
31 926
-238
-238
-238
-3 133
2 895
238
13:3
Bidrag för kvinnors organisering
100
28 163
-100
28 163
27 471
-692
-692
-692
-692
0
692
13:4
Stöd till friluftsorganisationer
47 785
47 785
47 785
0
0
0
-1 434
1 434
0
13:5
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
0
15 000
0
15 000
15 000
0
0
0
0
0
0
13:6
Insatser för den ideella sektorn
1 249
24 758
35 000
-249
60 758
59 886
35 128
128
-872
-872
0
872
14 Folkbildning
288
3 899 661
162 000
-288
4 061 661
4 052 593
152 932
-9 068
-9 068
-10 200
1 132
9 068
14:1
Bidrag till folkbildningen
3 811 928
3 811 928
3 811 147
-781
-781
-781
-781
0
781
14:2
Bidrag till kontakttolkutbildning
288
37 733
-288
37 733
29 447
-8 286
-8 286
-8 286
-9 418
1 132
8 286
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
50 000
162 000
212 000
212 000
162 000
0
0
0
0
0
15 Tillsyn över spelmarknaden
3 992
49 312
-2 531
50 772
45 977
-3 335
-3 335
-4 796
-6 275
1 479
4 796
15:1
Lotteriinspektionen
3 992
49 312
-2 531
50 772
45 977
-3 335
-3 335
-4 796
-6 275
1 479
4 796
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
191 333
7 064 024
-500 000
-163 753
6 591 604
3 118 839
-3 945 185
-3 445 185
-3 472 765
-3 505 323
32 558
3 472 765
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och
lantmäteriverksamhet
189 076
6 831 899
-500 000
-163 694
6 357 282
2 889 233
-3 942 666
-3 442 666
-3 468 049
-3 491 162
23 113
3 468 049
1:1
Bostadspolitisk utveckling
6 914
24 000
-6 914
24 000
11 172
-12 828
-12 828
-12 828
-12 828
0
12 828
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
93 463
99 500
-93 463
99 500
-1 453
-100 953
-100 953
-100 953
-100 953
0
100 953
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
42 450
43 000
-42 450
43 000
815
-42 185
-42 185
-42 185
-42 185
0
42 185
1:5
Boverket
10 447
216 379
-4 401
222 424
220 033
3 654
3 654
-2 391
-8 854
6 463
2 391
1:6
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
4 199
3 000
-4 199
3 000
0
-3 000
-3 000
-3 000
-3 000
0
3 000
1:7
Statens geotekniska institut
-224
45 239
45 015
44 963
-276
-276
-51
-1 408
1 357
51
1:8
Lantmäteriet
7 909
509 781
517 690
512 374
2 593
2 593
-5 316
-20 609
15 293
5 316
1:11
Utvecklingsprojekt för jämställda offentliga rum
192
11 000
-192
11 000
10 042
-958
-958
-958
-958
0
958
23
s. 24 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:12
Energieffektivisering och renovering av
flerbostadshus och utomhusmiljöer
1 000 000
1 000 000
151 370
-848 630
-848 630
-848 630
-848 630
0
848 630
1:13
Upprustning av skollokaler
11 779
830 000
-500 000
-11 779
330 000
59 794
-770 206
-270 206
-270 206
-270 206
0
270 206
1:14
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
1 850 000
1 850 000
1 850 000
0
0
0
0
0
0
1:15
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder
och bostäder för studerande
2 200 000
2 200 000
23 177
-2 176 823
-2 176 823
-2 176 823
-2 176 823
0
2 176 823
2 Konsumentpolitik
2 256
232 125
-59
234 322
229 606
-2 519
-2 519
-4 717
-14 162
9 445
4 717
2:1
Marknadsdomstolen
163
7 413
7 576
7 192
-221
-221
-384
-384
0
384
2:2
Konsumentverket
2 514
141 749
144 263
140 434
-1 315
-1 315
-3 829
-10 916
7 087
3 829
2:3
Allmänna reklamationsnämnden
-706
42 178
41 472
41 271
-907
-907
-201
-1 466
1 265
201
2:4
Fastighetsmäklarinspektionen
226
17 952
18 178
17 909
-43
-43
-269
-808
539
269
2:5
Åtgärder på konsumentområdet
59
18 459
-59
18 459
18 425
-34
-34
-34
-588
554
34
2:6
Bidrag till miljömärkning av produkter
4 374
4 374
4 374
0
0
0
0
0
0
Äldre anslag
11 948
0
-295
11 653
6 945
6 945
6 945
-4 707
-4 707
0
4 707
1:4 (2015)
Innovativt byggande
8 659
0
8 659
4 230
4 230
4 230
-4 429
-4 429
0
4 429
1:9 (2015)
Statens va-nämnd
295
-295
0
0
0
0
0
0
1:10 (2015)
Stöd gällande utveckling i strandnära lägen
2 993
0
2 993
2 715
2 715
2 715
-278
-278
0
278
UO 19 Regional tillväxt
416 466
3 255 721
5 000
-430 858
3 246 329
2 613 844
-641 877
-646 877
-632 486
-863 638
231 152
632 486
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
4 683
1 517 637
5 000
-33 074
1 494 245
1 473 254
-44 383
-49 383
-20 991
-172 756
151 765
20 991
1:2
Transportbidrag
46 528
375 864
-46 528
375 864
385 167
9 303
9 303
9 303
-1 973
11 276
-9 303
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
152 636
1 362 220
-152 636
1 362 220
772 644
-589 576
-589 576
-589 576
-657 687
68 111
589 576
Äldre anslag
212 619
0
-198 619
14 000
-17 221
-17 221
-17 221
-31 221
-31 221
0
31 221
1:3 (2015)
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2007–2013
212 619
0
-198 619
14 000
-17 221
-17 221
-17 221
-31 221
-31 221
0
31 221
24
s. 25 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
190 149
7 661 756
177 000
-147 283
7 881 622
7 298 836
-362 920
-539 920
-582 786
-663 744
80 958
582 786
1 Miljöpolitik
176 000
6 917 299
187 000
-131 596
7 148 704
6 565 247
-352 052
-539 052
-583 456
-642 080
58 624
583 456
1:1
Naturvårdsverket
-1 282
433 435
432 153
425 313
-8 122
-8 122
-6 840
-19 843
13 003
6 840
1:2
Miljöövervakning m.m.
3 633
333 214
-3 633
333 214
329 738
-3 476
-3 476
-3 476
-9 926
6 450
3 476
1:3
Åtgärder för värdefull natur
19 518
1 002 535
-50 000
-19 518
952 535
952 100
-50 435
-435
-435
-435
0
435
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
3 950
815 018
-12 000
-3 950
803 018
504 029
-310 989
-298 989
-298 989
-298 989
0
298 989
1:5
Miljöforskning
46
80 831
-46
80 831
80 658
-173
-173
-173
-173
0
173
1:6
Kemikalieinspektionen
4 636
229 623
-1 491
232 768
235 335
5 712
5 712
2 567
-4 322
6 889
-2 567
1:7
Avgifter till Internationella organisationer
635
141 131
75 000
-635
216 131
214 810
73 679
-1 321
-1 321
-5 552
4 231
1 321
1:8
Supermiljöbilspremie
30
309 000
180 000
489 030
347 966
38 966
-141 034
-141 063
-141 063
0
141 063
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
2 577
221 781
-6 000
218 358
222 721
940
6 940
4 363
-2 290
6 653
-4 363
1:10
Klimatanpassning
-1 274
119 000
-2 072
115 654
111 211
-7 789
-7 789
-4 443
-8 013
3 570
4 443
1:11
Inspire
667
20 000
-667
20 000
19 409
-591
-591
-591
-591
0
591
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
751 565
-1
751 565
732 734
-18 831
-18 831
-18 831
-18 831
0
18 831
1:13
Insatser för internationella klimatinvesteringar
-933
205 000
-2 221
201 846
209 797
4 797
4 797
7 951
-2 174
10 125
-7 951
1:14
Internationellt miljösamarbete
3 366
33 900
-3 366
33 900
32 855
-1 045
-1 045
-1 045
-1 990
945
1 045
1:15
Hållbara städer
106 310
2 500
-91 310
17 500
6 607
4 107
4 107
-10 893
-10 893
0
10 893
1:16
Skydd av värdefull natur
2 052
1 343 500
0
-2 052
1 343 500
1 343 037
-463
-463
-463
-463
0
463
1:17
Havs- och vattenmyndigheten
6 140
225 266
231 406
224 530
-736
-736
-6 876
-13 634
6 758
6 876
1:18
Klimatinvesteringar
25 929
600 000
-633
625 295
571 854
-28 146
-28 146
-53 441
-53 441
0
53 441
1:19
Elbusspremie
50 000
50 000
543
-49 457
-49 457
-49 457
-49 457
0
49 457
2 Miljöforskning
14 149
744 457
-10 000
-15 688
732 919
733 589
-10 868
-868
670
-21 664
22 334
-670
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
-1 538
56 189
54 651
54 634
-1 555
-1 555
-16
-1 702
1 686
16
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
15 688
688 268
-10 000
-15 688
678 268
678 954
-9 314
686
686
-19 962
20 648
-686
25
s. 26 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 21 Energi
169 928
2 812 038
-166 174
2 815 792
2 721 331
-90 707
-90 707
-94 461
-190 985
96 524
94 461
1:1
Statens energimyndighet
5 820
279 727
285 547
278 330
-1 397
-1 397
-7 217
-15 609
8 392
7 217
1:2
Insatser för energieffektivisering
47 786
253 000
-47 786
253 000
243 530
-9 470
-9 470
-9 470
-22 020
12 550
9 470
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
525
10 000
-525
10 000
9 265
-735
-735
-735
-1 035
300
735
1:4
Energiforskning
58 870
1 349 376
-58 870
1 349 376
1 341 606
-7 770
-7 770
-7 770
-48 251
40 481
7 770
1:5
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av
Barsebäcksverket
-1 948
102 900
100 952
100 790
-2 110
-2 110
-162
-10 452
10 290
162
1:6
Planeringsstöd för vindkraft
608
15 000
-608
15 000
13 442
-1 558
-1 558
-1 558
-2 008
450
1 558
1:7
Energimarknadsinspektionen
14
110 707
110 721
107 430
-3 277
-3 277
-3 291
-6 612
3 321
3 291
1:8
Energiteknik
5 290
390 000
-5 290
390 000
385 281
-4 719
-4 719
-4 719
-16 419
11 700
4 719
1:9
Elberedskap
52 986
255 000
-52 986
255 000
196 902
-58 098
-58 098
-58 098
-65 748
7 650
58 098
1:10
Avgifter till internationella organisationer
-23
21 328
-109
21 196
19 642
-1 686
-1 686
-1 554
-2 194
640
1 554
1:11
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat-
och energiomställning
25 000
25 000
25 113
113
113
113
-637
750
-113
UO 22 Kommunikationer
4 544 471
54 122 036
-447 500
-224 349
57 994 659
50 086 940
-4 035 096
-3 587 596
-7 907 719
-9 494 570
1 586 851
7 907 719
1 Transportpolitik
4 517 704
53 724 917
-447 500
-197 572
57 597 549
49 725 528
-3 999 389
-3 551 889
-7 872 021
-9 449 033
1 577 012
7 872 021
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
1 320 734
23 454 645
52 500
-19 452
24 808 427
20 227 833
-3 226 812
-3 279 312
-4 580 593
-5 284 233
703 640
4 580 593
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
712 723
20 973 147
-500 000
-282
21 185 588
20 534 043
-439 104
60 896
-651 545
-1 265 739
614 194
651 545
1:3
Trafikverket
3 693
1 297 029
1 300 722
1 247 673
-49 356
-49 356
-53 049
-91 960
38 911
53 049
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
388 308
388 308
388 308
0
0
0
0
0
0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
73 757
162 284
-73 757
162 284
162 284
0
0
0
0
0
0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
2 261
82 513
-2 649
82 126
79 597
-2 916
-2 916
-2 529
-3 814
1 285
2 529
1:7
Trafikavtal
51 471
831 000
-51 471
831 000
751 695
-79 305
-79 305
-79 305
-104 235
24 930
79 305
1:8
Viss internationell verksamhet
-282
25 837
25 555
25 358
-479
-479
-197
-951
754
197
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
48 224
48 224
48 224
0
0
0
-1 447
1 447
0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
528 863
348 500
877 363
382 745
34 245
34 245
-494 618
-505 073
10 455
494 618
26
s. 27 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 557 189
1 388 536
2 945 725
1 126 384
-262 152
-262 152
-1 819 341
-1 837 447
18 106
1 819 341
1:12
Transportstyrelsen
110 560
2 042 605
-49 961
2 103 204
2 075 369
32 764
32 764
-27 835
-89 113
61 278
27 835
1:13
Trafikanalys
1 305
67 270
68 575
66 835
-435
-435
-1 740
-3 758
2 018
1 740
1:14
Trängselskatt i Göteborg
155 429
1 011 019
1 166 448
1 122 920
111 901
111 901
-43 528
-63 322
19 794
43 528
1:15
Sjöfartsstöd
1 604 000
1 604 000
1 486 259
-117 741
-117 741
-117 741
-197 941
80 200
117 741
2 Politiken för informationssamhället
26 767
397 119
-26 776
397 110
361 412
-35 707
-35 707
-35 698
-45 537
9 839
35 698
2:1
Post- och telestyrelsen
87
28 087
28 174
27 578
-509
-509
-597
-1 440
843
597
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med
funktionsnedsättning
8 068
140 278
-8 068
140 278
133 305
-6 973
-6 973
-6 973
-11 181
4 208
6 973
2:3
Grundläggande betaltjänster
12 362
35 600
-12 362
35 600
20 213
-15 387
-15 387
-15 387
-16 395
1 008
15 387
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
1 381
12 094
-1 381
12 094
11 380
-714
-714
-714
-714
0
714
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1 704
126 014
-1 800
125 918
115 392
-10 622
-10 622
-10 525
-14 305
3 780
10 525
2:6
Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk
betydelse
3 165
55 046
-3 165
55 046
53 545
-1 501
-1 501
-1 501
-1 501
0
1 501
UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1 979 916
18 919 553
6 100
-1 985 152
43 274
18 963 692
15 898 340
-3 021 213
-3 027 313
-3 065 351
-3 859 508
794 157
3 065 351
1:1
Skogsstyrelsen
8 831
413 452
422 283
419 466
6 014
6 014
-2 817
-15 221
12 404
2 817
1:2
Insatser för skogsbruket
26 692
328 206
-16 692
338 206
333 605
5 399
5 399
-4 601
-4 601
0
4 601
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
-2 812
118 572
115 760
114 543
-4 029
-4 029
-1 216
-4 773
3 557
1 216
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
104 305
104 305
104 305
0
0
0
-3 129
3 129
0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
6 319
14 933
-6 319
14 933
11 562
-3 371
-3 371
-3 371
-3 819
448
3 371
1:6
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
1 748
124 349
-2 718
12 155
135 534
138 957
14 608
14 608
3 423
-3 807
7 230
-3 423
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
2 203
57 778
-2 203
57 778
43 643
-14 135
-14 135
-14 135
-15 268
1 133
14 135
1:8
Statens jordbruksverk
11 943
530 700
5 000
547 643
538 295
7 595
2 595
-9 347
-26 329
16 982
9 347
1:9
Bekämpande av växtskadegörare
1
5 000
-1
5 000
5 000
0
0
0
-150
150
0
1:10
Gårdsstöd m.m.
170 031
7 632 000
-170 031
7 632 000
6 449 235
-1 182 765
-1 182 765
-1 182 765
-1 564 365
381 600
1 182 765
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
17 095
128 000
-17 095
128 000
140 800
12 800
12 800
12 800
0
12 800
-12 800
27
s. 28 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:12
Finansiella korrigeringar m.m.
18 647
75 472
75 000
-18 647
31 119
181 591
181 591
106 119
31 119
0
0
0
0
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
24 548
24 250
-24 548
24 250
2 809
-21 441
-21 441
-21 441
-21 441
0
21 441
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m.
103 207
137 000
-103 207
137 000
2 464
-134 536
-134 536
-134 536
-134 536
0
134 536
1:15
Livsmedelsverket
5 275
314 814
320 089
317 436
2 622
2 622
-2 653
-16 194
13 541
2 653
1:16
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
2 129
76 160
36 900
-2 129
113 060
99 772
23 612
-13 288
-13 288
-14 728
1 440
13 288
1:17
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
22
42 913
2 200
-22
45 113
45 372
2 459
259
259
-4 032
4 291
-259
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
898 885
4 007 866
-113 000
-931 375
3 862 376
2 797 250
-1 210 616
-1 097 616
-1 065 126
-1 258 963
193 837
1 065 126
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
666 663
2 230 764
-666 663
2 230 764
1 603 128
-627 636
-627 636
-627 636
-739 118
111 482
627 636
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
831
72 830
-831
72 830
69 308
-3 522
-3 522
-3 522
-5 707
2 185
3 522
1:21
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
4 116
4 116
4 116
0
0
0
-123
123
0
1:22
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
1 029
1 029
1 029
0
0
0
-103
103
0
1:23
Främjande av rennäringen m.m.
-4 988
107 915
-23
102 904
105 138
-2 777
-2 777
2 234
-8 557
10 791
-2 234
1:24
Sveriges lantbruksuniversitet
1 801 598
1 801 598
1 801 598
0
0
0
0
0
0
1:25
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
22 647
564 354
-22 647
564 354
566 741
2 387
2 387
2 387
-14 544
16 931
-2 387
1:26
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 177
1 177
1 177
0
0
0
0
0
0
UO 24 Näringsliv
111 944
5 998 273
-106 000
-69 186
445
5 935 476
5 890 930
-107 343
-1 343
-44 546
-246 191
201 645
44 546
1 Näringspolitik
103 927
5 407 419
-100 000
-62 867
445
5 348 925
5 312 538
-94 881
5 119
-36 387
-203 955
167 568
36 387
1:1
Verket för innovationssystem
6 493
218 719
225 212
221 560
2 841
2 841
-3 652
-10 214
6 562
3 652
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
902
2 628 174
-902
2 628 174
2 645 092
16 918
16 918
16 918
-61 927
78 845
-16 918
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
621 625
621 625
621 625
0
0
0
-18 649
18 649
0
1:4
Tillväxtverket
5 912
267 122
273 034
271 072
3 950
3 950
-1 962
-9 976
8 014
1 962
1:5
Näringslivsutveckling
17 701
518 772
-5 000
-20 826
510 647
497 141
-21 631
-16 631
-13 507
-38 646
25 139
13 507
28
s. 29 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
analyser
5 800
82 180
-3 355
84 625
84 163
1 983
1 983
-462
-2 927
2 465
462
1:7
Turistfrämjande
139 600
139 600
139 600
0
0
0
-4 188
4 188
0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
6 859
195 778
-126
202 511
195 926
148
148
-6 585
-12 458
5 873
6 585
1:9
Geovetenskaplig forskning
1
5 793
5 794
5 793
0
0
-1
-1
0
1
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
2 930
14 000
-2 930
14 000
13 526
-474
-474
-474
-894
420
474
1:11
Patentbesvärsrätten
1 574
13 020
14 594
14 594
1 574
1 574
0
0
0
0
1:12
Bolagsverket
3 471
24 842
-2 000
-3 471
22 842
21 171
-3 671
-1 671
-1 671
-2 913
1 242
1 671
1:13
Bidrag till terminologisk verksamhet
4 278
4 278
4 278
0
0
0
0
0
0
1:14
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
8 327
8 327
8 327
0
0
0
0
0
0
1:15
Konkurrensverket
13 322
140 919
-7 672
146 569
147 772
6 853
6 853
1 203
-3 025
4 228
-1 203
1:16
Konkurrensforskning
176
13 627
13 803
13 609
-18
-18
-194
-603
409
194
1:17
Upprustning och drift av Göta kanal
123 210
-50 000
73 210
73 210
-50 000
0
0
0
0
0
1:18
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
företag
14 349
23 200
37 549
14 470
-8 730
-8 730
-23 080
-23 776
696
23 080
1:19
Kapitalinsatser i statliga bolag
1 000
1 000
5 000
-1 000
6 000
5 000
4 000
-1 000
-1 000
-1 000
0
1 000
1:20
Avgifter till vissa internationella organisationer
2 015
17 780
-2 015
17 780
15 857
-1 923
-1 923
-1 923
-2 937
1 014
1 923
1:21
Finansiering av rättegångskostnader
15 772
18 000
-15 772
445
18 445
18 445
445
445
0
0
0
0
1:22
Bidrag till företagsutveckling och innovation
327 453
-48 000
279 453
279 453
-48 000
0
0
-9 824
9 824
0
2 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande
8 017
590 854
-6 000
-6 320
586 551
578 392
-12 462
-6 462
-8 159
-42 236
34 077
8 159
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
281
24 239
24 520
24 528
289
289
8
-719
727
-8
2:2
Kommerskollegium
1 416
84 957
0
86 373
83 017
-1 940
-1 940
-3 357
-5 906
2 549
3 357
2:3
Exportfrämjande verksamhet
5 005
372 889
-11 000
-5 005
361 889
357 167
-15 722
-4 722
-4 722
-32 779
28 057
4 722
2:4
Investeringsfrämjande
1 003
57 266
5 000
-1 003
62 266
62 266
5 000
0
0
-1 718
1 718
0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
311
20 517
-311
20 517
20 428
-89
-89
-89
-1 115
1 026
89
2:6
Bidrag till standardiseringen
30 986
30 986
30 986
0
0
0
0
0
0
29
s. 30 Specifikation av utgifter i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
Äldre anslag
5 651
0
-4 797
853
853
853
853
0
0
0
0
1:23 (2015)
Upphandlingsmyndigheten
5 651
0
-4 797
853
853
853
853
0
0
0
0
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
67 362
93 398 252
-67 362
93 398 252
93 349 623
-48 629
-48 629
-48 629
-186 922
138 293
48 629
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
0
89 679 937
0
89 679 937
89 679 937
0
0
0
-26 904
26 904
0
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
67 362
3 712 965
-67 362
3 712 965
3 664 336
-48 629
-48 629
-48 629
-160 018
111 389
48 629
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
5 350
5 350
5 350
0
0
0
0
0
0
Äldre anslag
0
0
0
0
0
0
0
1:4 (2015)
Stöd till kommuner och landsting
0
0
0
0
0
0
0
0
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
7 389 856
10 769 176
-7 389 856
10 769 176
1 742 905
-9 026 271
-9 026 271
-9 026 271
-10 102 489
1 076 218
9 026 271
1:1
Räntor på statsskulden
7 374 103
10 613 976
-7 374 103
10 613 976
1 667 948
-8 946 028
-8 946 028
-8 946 028
-10 007 426
1 061 398
8 946 028
1:2
Oförutsedda utgifter
9 568
10 000
-9 568
10 000
114
-9 886
-9 886
-9 886
-10 186
300
9 886
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
6 185
145 200
-6 185
145 200
74 843
-70 357
-70 357
-70 357
-84 877
14 520
70 357
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen
-4 105 325
31 827 167
4 499 860
-11 409
32 210 293
30 349 734
-1 477 433
-5 977 293
-1 860 560
-5 043 276
3 182 716
1 860 560
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-4 105 325
31 827 167
4 499 860
-11 409
32 210 293
30 349 734
-1 477 433
-5 977 293
-1 860 560
-5 043 276
3 182 716
1 860 560
(A) Summa Utgiftsområden (UO 1-27)
18 111 165
926 249 927
33 074 111
-23 341 808
146 023
954 239 418
900 838 992
-25 410 935
-58 485 046
-53 400 426
-89 719 780
36 319 354
53 400 426
(B) Förändring av anslagsbehållningar
-3 116 650
-3 116 650
0
3 116 650
3 116 650
3 116 650
3 116 650
-3 116 650
(C) Förändring av anslagsbehållningar UO 26
-26 100
-26 100
0
26 100
26 100
26 100
26 100
-26 100
(D) Summa utgifter (A+B+C)
18 111 165
923 107 177
33 074 111
-23 341 808
146 023
951 096 668
900 838 992
-22 268 185
-55 342 296
-50 257 676
-86 577 030
36 319 354
50 257 676
(E) Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. (A-UO
26)
10 721 309
915 480 751
33 074 111
-15 951 952
146 023
943 470 242
899 096 087
-16 384 664
-49 458 775
-44 374 155
-79 617 291
35 243 136
44 374 155
(F) Riksgäldskontorets nettoutlåning
10 768 000
10 768 000
14 764 355
3 996 355
3 996 355
3 996 355
3 996 355
(G) Kassamässig korrigering
0
0
1 792 452
1 792 452
1 792 452
1 792 452
1 792 452
30
s. 31 Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2 Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ila ga 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
Statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
(H) Budgetens utgifter m.m. (D+F+G)
18 111 165
933 875 177
33 074 111
-23 341 808
146 023
961 864 668
917 395 798
-16 479 379
-49 553 490
-44 468 869
-80 788 223
36 319 354
44 468 869
(I) Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
285 509 000
285 356 793
-152 207
(J) Takbegränsade utgifter (E+B+I)
1 197 873 101
1 184 452 879
-13 420 222
(K) Marginal till utgiftstaket
17 126 899
30 547 121
13 420 222
(L) Utgiftstak (J+K)
1 215 000 000
1 215 000 000
0
31
opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Beställnings- bemyndiganden
opaginerad Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ilaga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2016
Tusental kronor
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2016-12-31
1 Rikets styrelse
6:6
Stöd till politiska partier
171 200
129 098
8:1
Presstöd
70 000
3 061
Totalt UO 01
241 200
132 159
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:10
Bidragsfastigheter
30 000
45 000
1:16
Finansmarknadsforskning
76 000
34 839
Totalt UO 2
106 000
79 839
4 Rättsväsendet
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende
EU:s inre säkerhet
200 000
42 074
Totalt UO 4
200 000
42 074
5 Internationell samverkan
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
214 000
159 492
Totalt UO 5
214 000
159 492
6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
70 900 000
64 208 135
1:4
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar
23 000 000
19 482 653
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
80 000
23 577
2:4
Krisberedskap
712 000
683 427
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
60 000
53 643
Totalt UO 6
94 752 000
84 451 435
7 Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
77 000 000
55 425 969
1:5
Riksrevisionen: Internationellt
utvecklingssamarbete
20 000
0
Totalt UO 7
77 020 000
55 425 969
8 Migration
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
185 000
234 442
Totalt UO 8
185 000
234 442
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:8
Bidrag till psykiatri
18 450
12 950
2:2
Insatser för vaccinberedskap
510 000
283 000
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
653 000
52 000
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Forskning
1 000 000
928 677
Totalt UO 9
2 181 450
1 276 627
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
4 256 500
4 191 928
Totalt UO 10
4 256 500
4 191 928
3
s. 1 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ilaga 3
Utestående
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
åtaganden
2016-12-31
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända
etablering
invandrare
2 000 000
424 502
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
100 000
79 718
Totalt UO 13
2 100 000
504 220
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
7 010 000
3 636 840
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
13 400 000
11 641 913
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–
2020
3 254 000
3 033 574
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering
9 000
8 212
2:1
Arbetsmiljöverket
20 000
19 090
2:5
Arbetslivspolitik
40 000
40 000
Totalt UO 14
23 733 000
18 379 629
UO 15 Studiestöd
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4 000
2 772
Totalt UO 15
4 000
2 772
16 Utbildning och universitetsforskning
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
2 701 900
983 431
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
34 000
31 953
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet m.m.
665 000
663 112
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
453 200
187 067
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
200 000
0
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4 400 000
4 165 964
1:16
Fler anställda i lågstadiet
1 974 000
985 750
1:17
Skolforskningsinstitutet
19 000
17 997
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 256 000
2 204 523
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
50 000
45 887
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
17 520 000
15 082 996
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
1 881 000
1 732 308
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1 600 000
1 179 591
3:6
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella
organisationer
3 200 000
2 806 301
4:1
Internationella program
153 000
90 415
Totalt UO 16
37 107 100
30 177 295
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete
25 000
0
1:3
Skapande skola
100 000
0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 000
6 944
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
40 000
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
137 000
103 379
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
25 000
24 760
4
s. 2 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ilaga 3
Utestående
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
åtaganden
2016-12-31
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
14 000
9 655
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
136 000
99 658
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
83 000
66 561
9:2
Stöd till trossamfund
46 000
14 340
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet
212 000
212 000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
32 000
27 398
13:3
Bidrag för kvinnors organisering
29 000
22 131
13:5
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
15 000
14:2
Bidrag till kontakttolkutbildning
60 000
45 346
Totalt UO 17
963 000
647 172
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
byggande samt konsumentpolitik
50 000
10 620
1:12
Energieffektivisering och renovering av flerbostads-
hus och utomhusmiljöer
400 000
49 575
1:13
Upprustning av skollokaler
1 160 000
107 564
1:15
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder
och bostäder för studerande
3 000 000
799
Totalt UO 18
4 610 000
168 558
19 Regional tillväxt
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
2 993 000
2 268 428
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
4 300 000
4 041 837
Totalt UO 19
7 293 000
6 310 265
20 Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
100 000
69 535
1:3
Åtgärder för värdefull natur
350 000
262 463
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 430 000
952 066
1:5
Miljöforskning
102 000
83 140
1:10
Klimatanpassning
19 900
18
1:12
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
300 000
256 230
1:14
Internationellt miljösamarbete
14 000
1 052
1:16
Skydd av värdefull natur
42 000
30 623
1:18
Klimatinvesteringar
500 000
492 488
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
1 600 000
1 275 780
Totalt UO 20
4 457 900
3 423 395
21 Energi
1:2
Insatser för energieffektivisering
260 000
80 464
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
12 000
4 764
1:4
Energiforskning
3 500 000
1 783 073
1:6
Planeringsstöd för vindkraft
10 000
3 489
1:8
Energiteknik
70 000
15 669
1:9
Elberedskap
330 000
126 971
1:10
Avgifter till Internationella organisationer
30 000
14 730
5
s. 3 Beställnings- bemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr . 2 0 1 6 /1 7 : 1 01 B ilaga 3
Utestående
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
åtaganden
2016-12-31
1:11
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat-
25 000
21 611
och energiomställning
Totalt UO 21
4 237 000
2 050 771
22 Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
91 600 000
79 670 946
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
25 000 000
21 047 300
1:7
Trafikavtal
7 500 000
5 865 700
1:11
Trängselskatt i Stockholm
27 500 000
17 865 500
1:14
Trängselskatt i Göteborg
4 200 000
1 487 700
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med
190 000
189 971
funktionsbedsättning
2:3
Grundläggande betaltjänster
36 000
42 079
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
110 000
80 216
kommunikation
Totalt UO 22
156 136 000
126 249 412
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:2
Insatser för skogsbruket
120 000
21 080
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
115 000
86 867
1:13
Strukturstöd till fisket m.m.
170 000
15 547
1:14
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
830 000
46 951
fisket m.m.
1:16
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
210 000
0
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
14 205 000
2 311 048
1:19
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för lands-
10 000 000
1 771 008
bygdens miljö och struktur
1:20
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
180 000
60 000
1:25
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
1 400 000
1 038 742
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
Totalt UO 23
27 230 000
5 351 243
24 Näringsliv
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
2 300 000
2 183 344
utveckling
1:5
Näringslivsutveckling
750 000
631 073
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 300
3 357
Totalt UO 24
3 055 300
2 817 774
Totalt
450 082 450
342 076 471
6
s. 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
opaginerad Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport nr
Namn
Beslut
2009:21
Vad är Sveriges utsläppsrätter värda? Hanteringen och rapporteringen av Sveriges Kyotoenheter
Skr. 2016/17:101
2015:20
Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten
Skr. 2015/16:165
2015:21
It-relaterad brottslighet – polis och åklagare kan bli effektivare
Skr. 2015/16:164
2016:1
Transparensen i budgetpropositionen för 2016 – Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket
Skr. 2015/16:179
2016:2
Tillsyn över brottsbekämpande myndigheter – En granskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Skr. 2015/16:188
2016:3
Erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan
Skr. 2016/17:20
2016:4
Statens kreditförluster på studielån
Skr. 2016/17:34
2016:5
Nationella samordnare som statligt styrmedel
Skr. 2016/17:23
2016:6
Granskning av årsredovisning för staten
Skr. 2016/17:36
2016:7
Skyddet för pensionssparare – och pensionsbolagens investeringar i säkerställda obligationer
Skr. 2016/17:40
2016:8
Informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter – En andra granskning av informationssäkerhet i staten
Skr. 2016/17:142
2016:9
Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande?
Skr. 2016/17:39
2016:10
Asylboenden –Migrationsverkets arbete med att ordna boenden åt asylsökanden
Skr. 2016/17:63
2016:11
Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen – Försäkringskassans kontrollverksamhet
Skr. 2016/17:51
2016:13
Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap – förutsättningar för effektiv insats?
Skr. 2016/17:53
2016:14
Den offentliga förvaltningens digitalisering – en enklare, öppnare och effektivare förvaltning?
Skr. 2016/17:54
2016:15
Det livslånga lärandet inom högre utbildning
Skr. 2016/17:67
2016:17
Ett förutsägbart bistånd – trots en osäker finansiering
Skr. 2016/17:64
2016:18
Teracom och marknäten – mediepolitik, monopol och krisberedskap
Skr. 2016/17:74
2016:19
Statens servicecenter – Har administrationen blivit effektivare?
Skr. 216/17:77
2016:20
Att hantera ett komplicerat skattesystem – Arbetet med att förenkla för företag
Skr. 2016/17:81
2016:21
Förberedande och orienterande utbildning – Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning
Skr. 2016/17:87
2016:22
Statliga stöd till innovation och företagande
Skr. 2016/17:79
2016:23
En god arbetsmiljö för alla – Statliga insatser inom arbetsmiljöområdet
Skr. 2016/17:82
2016:24
Internationella jämförelser av inkomstskillnader – Sveriges möjligheter att bidra med statistik
Skr. 2016/17:65
2016:25
Statens förorenade områden
Skr. 2016/17:111
2016:26
Upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns
Skr. 2016/17:118
2016:27
Granskning av budgetpropositionen för 2017
Skr. 2016/17:138
2016:28
Förutsättningar för en säker kraftöverföring – Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av
Skr. 2016/17:148
energiomläggningen
2016:29
Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Skr. 2016/17:110
2016:30
Statliga investeringar i allmänna farleder
Skr. 2016/17:164
2016:32
Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring
Skr. 2016/17:176
2016:33
Svenska myndigheters beredskap inför Brexit-omrösningen
Skr. 2016/17:168
3
s. 3 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Utfallet för statens budget 2012–2016
Miljarder kronor
2012
2013
2014
2015
2016
Inkomster
787,6
790,5
790,2
859,5
1 002,7
Statens skatteinkomster
792,7
777,3
802,0
893,9
1 043,8
Övriga inkomster
-5,1
13,2
-11,8
-34,4
-41,1
Utgifter m.m.
812,5
921,4
862,4
892,2
917,4
UO 1–25 och 27
783,7
810,6
837,5
867,4
899,1
Statsskuldsräntor m.m. UO 26
27,4
16,8
3,3
21,9
1,7
Riksgäldskontorets nettoutlåning
1
96,2
22,0
10,1
14,8
Kassamässig korrigering
0,4
-2,2
-0,5
-7,3
1,8
Budgetsaldo
-24,9
-130,9
-72,2
-32,6
85,3
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Inkomster i statens budget 2012–2016
Miljarder kronor
Inkomstår
2012
2013
2014
2015
2016
Statens skatteintäkter
775,6
798,1
828,1
928,1
991,4
Periodiseringar
17,1
-20,8
-26,1
-34,1
52,4
Statens skatteinkomster
792,7
777,3
802,0
893,9
1 043,8
Inkomster av statens verksamhet
48,8
48,1
41,7
39,0
31,3
Inkomster av försåld egendom
0,3
20,8
0,2
0,1
0,2
Återbetalning av lån
1,3
1,1
0,9
0,9
0,8
Kalkylmässiga inkomster
9,7
9,9
9,9
9,7
10,8
Bidrag från EU
9,8
10,3
11,9
9,7
11,0
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-74,9
-77,0
-76,3
-85,8
-95,1
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot
-0,1
0,0
0,0
-8,2
0,0
Statens övriga inkomster
-5,1
13,2
-11,7
-34,4
-41,1
Inkomster i statens budget
787,6
790,5
790,2
859,5
1 002,7
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
3
s. 4 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2012–2016
Miljarder kronor
Inkomstår
2012
2013
2014
2015
2016
Skatt på arbete
937,2
964,8
985,7
1 049,8
1 140,3
Direkta skatter
505,1
523,0
530,3
558,3
608,1
Kommunal skatt
560,8
581,9
602,7
635,7
670,0
Statlig skatt
44,2
44,8
47,4
50,8
56,6
Allmän pensionsavgift
97,6
100,9
104,0
108,4
113,1
Artistskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Skattereduktion m.m.
-197,4
-204,6
-223,8
-236,6
-231,6
Indirekta skatter
432,1
441,9
455,4
491,5
532,3
Arbetsgivaravgift
442,4
454,3
471,7
491,6
515,6
Egenavgift
11,8
11,6
11,8
11,8
13,1
Särskild löneskatt
37,4
36,8
37,0
40,3
44,5
Nedsättningar
-30,4
-30,5
-33,9
-19,1
-5,9
Tjänstegruppliv
0,9
0,7
0,7
0,5
0,5
Avgifter till premiepensionssystemet
-30
-31,0
-31,9
-33,6
-35,6
Skatt på kapital
167,8
172,7
200,2
245,0
222,4
Skatt på kapital, hushåll
27,7
32,3
48,0
69,1
61,6
Skatt på företagsvinster
89,5
89,0
96,5
119,6
106,4
Avkastningsskatt
10,1
6,9
10,2
8,4
3,5
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
28,7
31,6
32,0
32,4
32,9
Stämpelskatt
8,0
8,9
9,3
10,9
12,3
Kupongskatt m.m.
3,8
4,1
4,2
4,6
5,7
Skatt på konsumtion och insatsvaror
452,5
461,1
475,3
507,9
538,9
Mervärdesskatt
330,6
339,5
355,0
380,3
406,4
Tobaksskatt
11,8
11,1
11,4
11,8
11,9
Skatt på etylalkohol
4,3
4,0
4,1
4,2
4,2
Skatt på vin m.m.
4,8
4,9
5,2
5,7
5,7
Skatt på öl
3,2
3,3
3,5
3,9
4,0
Energiskatt
40,1
40,9
39,0
40,7
44,6
Koldioxidskatt
25,2
24,0
23,3
24,6
24,1
Övriga skatter på energi och miljö
4,5
4,4
4,4
4,8
5,2
Skatt på vägtrafik
15,6
16,5
16,8
18,8
19,7
Skatt på import
5,3
5,2
5,8
6,3
6,1
Övriga skatter
7,1
7,2
6,8
6,8
7,0
Restförda och övriga skatter
2,8
11,3
8,8
7,6
15,9
Restförda skatter
-6,3
-6,6
-5,9
-4,3
-4,7
Övriga skatter
9,1
17,9
14,7
11,9
20,6
Totala skatteintäkter
1 560,4
1 609,9
1 670,0
1 810,2
1 917,5
Avgår: EU-skatter
-6,9
-6,9
-8,4
-6,3
-6,1
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 553,5
1 603,0
1 661,6
1 803,9
1 911,4
Avgår: Kommunal inkomstskatt
-576,2
-597,3
-618,3
-651,7
-686,3
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
-201,6
-207,5
-213,7
-224,1
-233,7
Statens skatteintäkter
775,6
798,1
829,6
928,1
991,4
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
4
s. 5 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Utgifter i statens budget 2012–2016
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2016. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
Utgiftsområde
2012
2013
2014
2015
2016
2012
2013
2014
2015
2016
1
Rikets styrelse
1,1
1,1
1,2
1,1
1,1
11,5
11,8
12,9
12,3
12,7
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,3
1,5
1,3
1,3
1,3
13,5
16,1
14,1
14,4
15,0
3
Skatt, tull och exekution
1,0
1,0
0,9
0,9
0,9
10,3
10,4
10,4
10,8
10,8
4
Rättsväsendet
3,7
3,7
3,7
3,6
3,6
38,2
39,3
40,2
40,4
42,3
5
Internationell samverkan
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
1,5
1,8
1,7
1,9
2,1
6
Försvar och samhällets krisberedskap
4,4
4,3
4,4
4,3
4,2
45,5
45,4
48,0
48,3
49,4
7
Internationellt bistånd
3,0
2,9
2,8
2,8
2,7
30,2
30,8
31,0
32,2
32,0
8
Migration
0,8
0,9
1,1
1,6
3,5
8,2
9,9
12,6
18,7
41,3
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
5,7
5,5
5,6
5,7
5,4
58,7
59,0
61,6
65,0
63,4
10
Ek. trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
9,3
9,0
9,0
9,0
8,9
94,9
96,4
99,0
102,6
105,6
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
4,0
3,7
3,6
3,4
3,0
41,3
40,0
39,3
38,1
35,9
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
7,4
7,4
7,4
7,3
7,3
75,6
78,5
80,8
82,9
86,1
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
0,7
0,8
1,1
1,4
1,6
6,8
8,8
12,2
15,4
19,2
13
Justerat för teknisk förändring 1
0,6
0,8
1,1
1,4
1,6
5,7
8,8
12,2
15,4
19,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
6,5
6,5
6,1
5,7
6,1
66,6
69,7
66,9
65,0
72,5
14
Justerat för teknisk förändring 1
7,1
7,1
6,7
6,3
6,1
72,5
75,8
73,2
71,5
72,5
15
Studiestöd
2,1
1,9
1,8
1,7
1,6
21,1
20,6
20,0
19,2
19,5
15
Justerat för teknisk förändring 1
2,0
1,9
1,8
1,6
1,6
20,6
20,1
19,5
18,4
18,5
16
Utbildning och universitetsforskning
5,3
5,3
5,4
5,5
5,6
53,8
56,5
59,4
63,0
66,1
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
12,3
12,7
12,8
13,3
13,9
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
0,1
0,1
0,1
0,1
0,3
1,0
1,0
1,1
1,1
3,1
19
Regional tillväxt
0,3
0,3
0,3
0,2
0,2
3,4
3,3
2,9
2,2
2,6
20
Allmän miljö- och naturvård
0,5
0,5
0,5
0,5
0,6
4,8
4,8
5,1
5,9
7,3
21
Energi
0,3
0,2
0,3
0,2
0,2
2,7
2,6
2,9
2,3
2,7
22
Kommunikationer
4,2
4,1
4,2
4,2
4,2
42,9
43,7
46,0
47,2
50,1
22
Justerat för teknisk förändring 1
4,3
4,2
4,3
4,3
4,2
44,2
45,1
47,4
48,7
50,1
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1,6
1,5
1,5
1,2
1,3
16,4
16,0
16,2
13,4
15,9
24
Näringsliv
0,6
0,5
0,5
0,5
0,5
5,9
5,2
5,4
5,5
5,9
25
Allmänna bidrag till kommuner
8,3
8,3
8,5
9,0
7,9
85,1
88,9
93,6
102,0
93,3
25
Justerat för teknisk förändring 1
8,4
8,2
8,4
8,8
7,9
86,2
88,0
92,1
100,1
93,3
26
Statsskuldsräntor m.m. 2
27,4
16,8
3,3
21,9
1,7
27
Avgiften till Europeiska unionen
3,1
3,5
3,8
3,9
2,6
31,5
37,4
41,6
44,2
30,3
Summa utgiftsområden
811,1
827,4
840,9
889,3
900,8
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens
budget
23,3
24,1
23,5
23,6
24,1
238,5
256,7
258,0
267,5
285,4
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
1022,2
1067,3
1095,5
1134,9
1184,5
Budgeteringsmarginal
6,0
2,6
1,0
2,0
2,6
61,8
27,7
11,5
23,1
30,5
Utgiftstak för staten
1084,0
1095,0
1107,0
1158,0
1215,0
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.2.
2 Ingår inte i takbegränsade utgifter.
Källa: Ekonomistyrningsverket.
5
s. 6 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning av statens budget 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
Transfereringar
622 906
605 756
581 692
562 373
541 248
17 150
2,8
varav till
Hushållssektorn
303 305
304 050
299 582
295 489
289 762
-745
-0,2
Kommunala sektorn
183 851
164 760
148 986
140 851
133 838
19 091
11,6
Företagssektorn
45 151
34 036
36 981
35 942
33 691
11 115
32,7
Ålderspensionssystemet
24 718
22 459
21 399
19 788
21 011
2 259
10,1
Statliga ideella organisationer
4 375
4 583
4 408
4 032
3 848
-208
-4,5
Internationell verksamhet
61 507
75 869
70 336
66 270
59 097
-14 362
-18,9
varav till EU-institutioner
30 350
44 232
41 553
37 412
31 452
-13 882
-31,4
Konsumtionsutgifter
233 970
221 450
214 320
208 448
201 536
12 521
5,7
varav
Löner inklusive sociala avgifter
128 529
122 043
119 927
115 936
112 341
6 487
5,3
Omkostnader för konsumtion
69 657
67 164
64 193
63 536
62 356
2 492
3,7
Lokaler
17 995
17 436
17 142
16 496
16 445
559
3,2
Sociala naturaförmåner
17 789
14 807
13 058
12 480
10 394
2 982
20,1
Investeringsverksamhet
30 456
28 766
28 978
25 150
25 843
1 690
5,9
Räntor
2 856
23 294
5 589
23 352
31 698
-20 438
-87,7
varav
Räntor på statsskulden
1 668
21 797
3 200
16 694
27 299
-20 129
-92,3
Finansiella transaktioner
10 651
10 079
10 293
8 066
10 763
571
5,7
Summa utgiftsområden
900 839
889 345
840 872
827 388
811 088
11 494
1,3
Källa: Ekonomistyrningsverket.
6
s. 7 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
01
Rikets styrelse
1 337
1 274
1 665
1 273
1 288
63
4,9
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
12 487
12 145
11 847
11 354
11 194
343
2,8
03
Skatt, tull och exekution
47
55
53
88
89
-7
-13,4
04
Rättsväsendet
182
198
226
252
220
-15
-7,7
05
Internationell samverkan
1 748
1 623
1 359
1 496
1 209
125
7,7
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
910
967
1 110
1 062
1 113
-58
-6,0
07
Internationellt bistånd
29 081
29 931
28 649
28 474
27 875
-850
-2,8
08
Migration
26 398
8 497
5 298
4 260
3 655
17 901
210,7
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
55 035
57 176
53 915
51 770
51 797
-2 141
-3,7
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
96 454
93 792
90 252
87 729
86 476
2 662
2,8
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
35 393
37 581
38 791
39 475
40 797
-2 188
-5,8
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
86 106
82 930
80 809
78 533
75 579
3 176
3,8
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
16 996
13 131
10 214
7 583
4 947
3 865
29,4
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
58 231
52 025
54 542
56 298
54 646
6 205
11,9
15
Studiestöd
16 833
16 413
16 558
16 419
16 424
420
2,6
16
Utbildning och universitetsforskning
21 710
19 147
16 129
15 255
14 053
2 564
13,4
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
11 426
10 959
10 559
10 511
10 163
467
4,3
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
2 089
75
94
54
81
2 014
2 697,2
19
Regional utveckling
2 453
2 075
2 643
3 029
3 188
378
18,2
20
Allmän miljö- och naturvård
2 195
1 806
1 125
999
784
389
21,5
21
Energi
1 512
1 218
1 410
1 434
1 527
295
24,2
22
Kommunikationer
5 452
3 755
3 818
3 407
2 583
1 696
45,2
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
11 382
9 340
12 096
11 993
12 004
2 042
21,9
24
Näringsliv
3 751
3 377
3 366
3 296
2 966
374
11,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
93 350
102 037
93 599
88 915
85 138
-8 687
-8,5
26
Statsskuldsräntor m.m.
0
10
3
1
0
27
Avgiften till Europeiska unionen
30 350
44 232
41 553
37 412
31 452
-13 882
-31,4
Summa utgiftsområden
622 906
605 756
581 692
562 373
541 248
17 150
2,8
Källa: Ekonomistyrningsverket.
7
s. 8 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
2
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
12 473
12 128
11 835
11 340
11 181
345
2,8
7
1:1
Biståndsverksamhet
3 823
3 266
3 703
3 338
3 377
557
17,0
9
4:4
Kostnader för statlig assistans-
ersättning
26 344
29 784
28 589
27 107
25 915
-3 440
-11,6
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
35 912
33 781
29 573
25 914
23 131
2 131
6,3
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
43 002
44 436
45 069
46 279
47 855
-1 434
-3,2
11
1:1
Garantipension till ålderspension
14 112
15 761
16 539
16 751
18 035
-1 649
-10,5
11
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
11 920
12 427
13 035
13 883
14 226
-508
-4,1
11
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
8 466
8 589
8 493
8 182
7 949
-123
-1,4
12
1:1
Barnbidrag
26 349
25 764
25 220
24 723
24 281
585
2,3
12
1:2
Föräldraförsäkring
37 299
35 699
34 712
33 960
31 961
1 601
4,5
12
1:3
Underhållsstöd
2 643
2 256
2 060
2 052
2 064
387
17,2
12
1:8
Bostadsbidrag
4 662
4 940
4 958
4 533
4 432
-278
-5,6
13
1:3
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
4 226
3 687
2 685
1 668
855
540
14,6
14
1:2
Bidrag till arbetslöshets-
ersättning och aktivitetsstöd
26 198
26 945
28 202
30 653
28 920
-747
-2,8
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 588
1 231
1 587
2 447
2 733
357
29,0
15
1:2
Studiemedel
10 559
10 748
10 993
10 742
10 480
-189
-1,8
Övriga anslag
33 729
32 608
32 328
31 917
32 369
1 120
3,4
Totalt
303 305
304 050
299 582
295 489
289 762
-745
-0,2
Källa: Ekonomistyrningsverket.
8
s. 9 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
8
1:2
Ersättningar och bostads-
kostnader
23 635
6 423
3 818
3 036
2 612
17 212
268,0
9
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
22 071
24 469
21 546
20 825
22 151
-2 397
-9,8
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
3 368
1 127
1 499
1 404
1 138
2 241
198,8
9
4:4
Kostnader för statlig assistans-
ersättning
-4 832
-4 894
-4 795
-4 652
-4 472
62
-1,3
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldrepolitiken
2 022
971
1 166
990
1 320
1 051
108,3
13
1:2
Kommunersättningar vid flykting-
mottagande
12 013
8 963
6 968
5 539
3 888
3 050
34,0
14
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
957
-
-
-
-
957
-
16
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
1 087
-
-
-
-
1 087
-
16
1:16
Fler anställda i lågstadiet
1 200
-
-
-
-
1 200
-
16
1:18
Lågstadielyftet
-
1 713
-
-
-
-1 713
-100,0
16
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 191
-
-
-
-
2 191
-
18
1:14
Stöd till kommuner för ökat
bostadsbyggande
1 849
-
-
-
-
1 849
-
25
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
89 680
87 723
90 128
85 603
81 975
1 957
2,2
25
1:5
Tillfälligt stöd till kommuner och
landsting
-
9 800
-
-
-
-9 800
-100,0
Övriga anslag
28 609
28 465
28 656
28 105
25 226
144
0,5
Totalt
183 851
164 760
148 986
140 851
133 838
19 091
11,6
Källa: Ekonomistyrningsverket.
9
s. 10 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
10
1:7
Ersättning för höga sjuklöne-
kostnader
799
-
-
-
-
799
100
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknads-
politiska program och insatser
2 601
3 064
2 885
2 275
1 644
-463
-15,1
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
12 282
12 145
12 203
11 702
11 113
137
1,1
14
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
5 395
-
-
-
-
5 395
100
19
1:4
Europeiska regionala utvecklings-
fonden perioden 2014–2020
459
35
-
-
-
424
1 227,7
20
1:18
Klimatinvesteringar
461
75
-
-
-
386
513,7
22
1:1
Utveckling av statens transport-
infrastruktur
508
271
200
-
-
237
87,3
22
1:15
Sjöfartsstöd
1 486
-
-
-
-
1 486
100
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
6 448
5 606
6 149
5 916
5 918
842
15,0
23
1:18
Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
2 630
1 679
2 953
3 093
2 868
951
56,7
23
1:19
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
1 511
1 362
2 243
2 309
2 540
149
10,9
24
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
1 378
1 236
1 164
1 072
921
142
11,5
Övriga anslag
9 193
8 563
9 184
9 576
8 686
630
7,4
Totalt
45 151
34 036
36 981
35 942
33 691
11 115
32,7
Källa: Ekonomistyrningsverket.
10
s. 11 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
01
Rikets styrelse
10 966
10 639
10 879
10 186
9 890
326
3,1
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
2 242
2 210
2 173
2 102
2 158
32
1,5
03
Skatt, tull och exekution
10 348
10 247
9 847
9 812
9 637
101
1,0
04
Rättsväsendet
40 294
38 556
38 065
37 191
36 203
1 737
4,5
05
Internationell samverkan
317
305
298
323
335
12
3,9
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
39 837
37 765
37 074
35 758
36 883
2 072
5,5
07
Internationellt bistånd
2 339
2 273
2 345
2 278
2 407
66
2,9
08
Migration
14 571
10 029
7 072
5 466
4 469
4 543
45,3
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
8 238
7 710
7 546
7 135
6 798
528
6,9
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
8 509
8 162
8 130
8 012
7 617
347
4,2
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
506
532
501
490
520
-26
-4,9
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
1 994
2 033
1 838
1 144
698
-39
-1,9
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
14 054
12 672
12 136
13 204
11 760
1 382
10,9
15
Studiestöd
789
740
689
680
696
49
6,7
16
Utbildning och universitetsforskning
42 418
41 362
40 798
39 507
37 414
1 056
2,6
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
2 379
2 210
2 140
2 090
2 034
169
7,6
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
992
962
947
906
813
30
3,2
19
Regional utveckling
134
143
221
216
189
-10
-6,8
20
Allmän miljö- och naturvård
4 749
3 895
3 711
3 615
3 734
855
21,9
21
Energi
1 143
1 004
1 223
1 071
1 024
139
13,8
22
Kommunikationer
20 797
22 004
20 651
21 585
20 517
-1 207
-5,5
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
4 240
3 926
4 003
3 760
3 859
314
8,0
24
Näringsliv
2 112
2 069
2 033
1 916
1 881
44
2,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
233 970
221 450
214 320
208 448
201 536
12 521
5,7
Källa: Ekonomistyrningsverket.
11
s. 12 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2012-2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
1
4:1
Regeringskansliet m.m.
4 550
4 286
4 460
4 137
3 998
264
6,2
4
1:1
Polismyndigheten
15 910
15 283
15 374
14 989
14 719
626
4,1
4
1:5
Sveriges Domstolar
3 954
3 834
3 725
3 580
3 421
120
3,1
4
1:6
Kriminalvården
5 209
4 918
4 792
4 590
4 419
291
5,9
6
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
12 644
12 004
11 697
11 375
11 177
640
5,3
8
1:1
Migrationsverket
3 957
3 019
2 306
2 005
1 684
939
31,1
10
2:1
Försäkringskassan
5 994
5 592
5 588
5 411
5 238
402
7,2
14
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
6 220
5 661
5 265
5 362
5 305
559
9,9
16
2:10
Stockholms universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
1 179
949
980
909
878
230
24,2
22
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
2 607
2 411
2 171
196
8,1
Övriga anslag
66 305
64 085
63 568
63 577
61 501
2 220
3,5
Totalt
128 529
122 043
119 927
115 936
112 341
6 487
5,3
Källa: Ekonomistyrningsverket.
12
s. 13 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
01
Rikets styrelse
32
30
23
11
15
3
9,0
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
11
8
8
4
13
3
43,2
03
Skatt, tull och exekution
24
30
29
21
19
-6
-18,9
04
Rättsväsendet
400
266
223
278
243
134
50,6
05
Internationell samverkan
1
2
1
1
1
-1
-39,9
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
7 269
8 285
8 594
7 207
6 053
-1 015
-12,3
07
Internationellt bistånd
4
1
2
4
1
3
254,1
08
Migration
76
58
35
20
24
18
31,2
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
12
15
24
18
21
-3
-18,2
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
8
13
16
17
13
-5
-41,1
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2
3
3
4
10
0
-13,4
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
0
0
0
0
0
0
106,7
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
45
46
30
29
64
-2
-3,3
15
Studiestöd
0
1
2
0
0
0
-64,3
16
Utbildning och universitetsforskning
282
421
315
257
1 003
-139
-33,0
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
20
20
25
26
18
0
0,9
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
8
9
8
11
42
-2
-17,7
19
Regional utveckling
0
1
1
0
0
0
-15,1
20
Allmän miljö- och naturvård
395
177
184
798
206
219
123,8
21
Energi
6
4
10
25
13
2
61,5
22
Kommunikationer
21 835
19 349
19 404
16 389
18 055
2 486
12,8
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
16
18
22
19
19
-2
-11,2
24
Näringsliv
6
10
18
9
7
-4
-43,3
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
30 456
28 766
28 978
25 150
25 843
1 690
5,9
Källa: Ekonomistyrningsverket.
13
s. 14 Utgifter i statens budget 2012–2016 Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2012–2016
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2016
2015
2014
2013
2012
2015–2016
2015–2016
01
Rikets styrelse
337
338
335
352
335
-1
-0,3
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
294
79
94
2 592
145
215
272,2
03
Skatt, tull och exekution
420
422
454
467
528
-2
-0,4
04
Rättsväsendet
1 413
1 409
1 680
1 577
1 547
3
0,2
05
Internationell samverkan
4
4
5
6
5
0
2,4
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
1 350
1 253
1 200
1 383
1 413
97
7,7
07
Internationellt bistånd
546
7
31
18
-85
538
7 282,4
08
Migration
206
142
145
124
99
64
45,2
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
86
78
103
72
74
8
10,3
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
643
636
638
637
748
7
1,1
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
27
20
18
17
14
7
35,6
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0
0
0
0
0
0
-21,9
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
210
198
172
108
1 108
11
5,7
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
201
227
192
190
163
-26
-11,4
15
Studiestöd
1 864
2 063
2 705
3 468
3 947
-199
-9,6
16
Utbildning och universitetsforskning
1 709
2 024
2 178
1 466
1 366
-315
-15,6
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
93
92
102
103
103
2
1,7
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
30
29
27
29
45
2
5,9
19
Regional utveckling
27
24
14
25
31
3
12,1
20
Allmän miljö- och naturvård
-41
61
65
-605
107
-102
-166,8
21
Energi
59
65
215
84
149
-5
-8,1
22
Kommunikationer
2 003
2 134
2 089
2 274
1 707
-131
-6,1
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
261
114
82
235
505
147
129,0
24
Näringsliv
22
19
22
26
1 029
3
15,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
1 743
21 936
3 315
16 771
27 380
-20 193
-92,1
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
13 507
33 373
15 882
31 418
42 462
-19 866
-59,5
Källa: Ekonomistyrningsverket.
14
s. 15 Antal statligt anställda 2012–2016, (kvinnor respektive män) Kontrollera mot PDF
Skr . 2016/17:101 Bilaga 5
Antal statligt anställda 2012–2016, (kvinnor respektive män)
Antal 1
2012
2013
2014
2015
2016
Kvinnor
115 269
117 550
119 443
121 243
124 334
Män
105 700
107 782
109 585
111 088
111 821
Summa
220 969
225 332
229 028
232 331
236 155
1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2016 utgjorde de ca 4 7 00 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 000 personer 2016.
Källa: Arbetsgivarverket.
Antal statligt anställda 2012–2016 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön
2012
2013
2014
2015
2016
–34
50 338
52 908
54 237
55 505
56 889
Kvinnor
50,7
50,2
49,7
49,5
50,8
Män
49,3
49,8
50,3
50,5
49,2
35–44
58 571
59 722
61 447
62 951
64 038
Kvinnor
54,5
54,6
54,8
55,0
55,2
Män
45,5
45,4
45,2
45,0
44,8
45–54
55 650
57 184
58 318
59 777
61 511
Kvinnor
52,3
52,3
52,6
52,7
53,1
Män
47,7
47,7
47,4
47,3
46,9
55–
56 410
55 518
55 026
54 098
53 717
Kvinnor
51,0
51,3
51,1
51,1
51,2
Män
49,0
48,7
48,9
48,9
48,8
Källa: Arbetsgivarvereket.
Antal statligt anställda 2012–2016 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Sektor och kön
2012
2013
2014
2015
2016
Affärsverk 1
9 165
9 226
9 375
9 453
9 789
Kvinnor
35,7
35,7
36,0
36,4
36,8
Män
64,3
64,3
64,0
63,6
63,2
Universitet 2
57 457
58 489
59 355
59 808
59 684
Kvinnor
53,4
53,4
53,4
53,5
53,6
Män
46,6
46,6
46,6
46,5
46,4
Försvar 3
18 662
18 614
19 331
20 100
19 222
Kvinnor
17,5
16,9
16,9
16,4
16,6
Män
82,5
83,1
83,1
83,6
83,4
Övrig verksamhet 4
135 685
139 003
140 967
142 970
147 460
Kvinnor
57,5
57,5
57,5
57,7
58,0
Män
42,5
42,5
42,5
42,3
42,0
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket.
15
opaginerad Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
s. 3 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Statliga myndigheter m.m.
I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndig- heter enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Information om andelarna framgår i not 26 medan de viktigaste fonderna framgår i not 42.
De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.
A
Affärsverket svenska kraftnät
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
B
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Skr. 2016/17:101 Bilaga 6
C
Centrala etikprövningsnämnden
Centrala studiestödsnämnden
D
Datainspektionen
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
Domstolsverket
E
E-hälsomyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen
Ersättningsnämnden (myndigheten upphörde 2016-06-30)
Exportkreditnämnden
F
Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten
Försvarsunderrättelsedomstolen
Försäkringskassan
3
s. 4 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 6
G
Gentekniknämnden
Gymnastik- och idrottshögskolan
Göteborgs universitet
H
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen
J
Justitiekanslern
K
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. biblioteket Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Kungliga slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden
L
Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Livsmedelsverket
Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län
4
s. 5 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
M
Malmö högskola Marknadsdomstolen(myndigheten upphörde 2016-08-31)
Medlingsinstitutet
Migrationsverket
Mittuniversitetet
Moderna Museet Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps- stöd (myndigheten bytte namn 2016-01-01 från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor)
Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för press, radio och tv (myndigheten bytte namn 2016-01-01 från Myndigheten för radio och tv)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillgängliga medier Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola
N
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för statligt stöd till trossamfund
P
Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten (myndigheten upphörde 2016-08-31)
Patentombudsnämnden
Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten
Post- och telestyrelsen
Skr. 2016/17:101 Bilaga 6
R
Regeringskansliet
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond
Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Riksutställningar Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
S
Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamhet
Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd
Statens kulturråd Statens maritima museer Statens medieråd
Statens museer för världskultur Statens musikverk
5
s. 6 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 6
Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfatt- ning)
Södertörns högskola
V
Valmyndigheten (fr.o.m. 2016-04-01 ingår den ekonomiska redovisningen för valmyndighetens verksamhet i Skatteverkets redovisning)
Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
T
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys
Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
U
Umeå universitet
Universitets- och högskolerådet Universitetskanslerämbetet Upphandlingsmyndigheten Uppsala universitet
6
s. 7 Ordlista Kontrollera mot PDF
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggnings- tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- varande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Anslag
Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.
Anslagsbehållningar
Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budget- året, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvars- förbindelser benämns i vissa fall eventualför- pliktelser, bl.a. i flera internationella redovis- ningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsför- bindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksam- hetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).
7
s. 8 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
Avräkning med statsverket
En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten visar de skulder och fordringar som myndigheten har mot statens budget och statens centralkonto som förs i Riksbanken. Dessa uppkommer som en följd av myndig- hetens utfall på anslag och inkomsttitlar och tillhörande betalningar.
Avräkning mot statens centralkonto
Myndigheternas betalningar från och till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.
Balansomslutning
Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bok- fört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Bruttonationalprodukten justerad för faktor- inkomster, t.ex. löner till och från utlandet.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
8
s. 9 Ordlista Kontrollera mot PDF
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller till- gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Budgetöverskott
Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Börsvärde
Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på en fondbörs.
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
CSA-avtal
En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare Skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kredit- risker använder Riksgäldskontoret CSA-avtal.
Dagslån
Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Effektivitetsrevision
Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbe- hållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i
9
s. 10 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredo- visningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens netto- upplåning, har förändrats under året. För- ändringen delas in i avsnitten statens verksam- het, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Futures
Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare Derivatinstrument.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- tillgång.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräken- skapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.
Förutbetald intäkt
Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år då prestation utförs.
10
s. 11 Ordlista Kontrollera mot PDF
God redovisningssed
Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade före- skrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisnings- reglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk före- kommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföring och redo- visning i staten ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Be- greppet används i vissa fall som ett samman- fattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
Inkomsttitel
Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balans- räkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.
Inbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, alltså när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten menas med interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Indragning
Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under
11
s. 12 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen eller minskningen redovisas som en intäkt eller kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Motsvarigheten till dotter- och intresseföretag benämns i staten hel- och delägda företag. Dessa konsolideras i årsredovisningen för staten enligt kapitalandelsmetoden med samma gräns för ägarandelen (minst 20 procent) som den som gäller för intresseföretag i en koncern. I resultaträkningen benämns intäkten resultat från andelar i hel- och delägda företag.
Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.
Konsoliderad bruttoskuld
De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.
Konsolidering
Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndig- heterna).
Kassamässig redovisning mot statens budget
Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.
Konvergenskrav
De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av EU:s valutaunion, den ekonomiska och monetära unionen (EMU).
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till ränte- kontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen.
Kostnad
Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögen- het. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
12
s. 13 Ordlista Kontrollera mot PDF
Medgivet överskridande
Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
Omsättningstillgång
Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, alltså inte avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.
Nationalräkenskaperna
Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statsskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel där ränta betalas ut i form av vinster.
Primärt budgetsaldo
Saldot i statens budget exklusive statsskuld- räntor. Se vidare Statens budgetsaldo.
13
s. 14 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Regressrätt
Rätt för den som betalat för någon annans räkning att återkräva beloppet av den som ytterst ska stå för betalningen. Exempelvis en borgens- mans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.
Realekonomiska termer
Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfere- ringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporterings- koderna (S-koderna) och ligger till grund för beräkning av den statliga sektorn i national- räkenskaperna och annan ekonomisk analys.
Realränteobligation
En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som ut- gifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Refinansieringsrisk
Den risk för högre upplåningskostnader som uppkommer när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.
Resultat före och efter skatt
Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.
Resultaträkning
Dokument i årsredovisningen som i samman- drag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultat- räkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.
Revisionsberättelse med standardutformning
Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredo- visningen ger en rättvisande bild.
Revisionsberättelse med reservation
Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
14
s. 15 Ordlista Kontrollera mot PDF
Revisionsberättelse med avvikande mening
Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredo- visningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
Räntabilitet på eget kapital
Ett företags avkastning på det kapital ägarna har satsat.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställ- ningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redo- visningssed också ger en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.
Revisionsberättelse med upplysning
Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassa- mässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgälds- kontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, till exempel från fast till rörlig ränta. Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska
15
s. 16 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
statspappersmarknaden. Se även Derivat- instrument.
Skuldskötselinstrument
Statsskulden mäts inklusive skuldskötsel- instrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.
Soliditet
Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.
Statens budget
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgälds- kontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valuta- kursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredo- visningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärs- drivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2016 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Svenska kraftnät.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
16
s. 17 Ordlista Kontrollera mot PDF
Statsobligation
Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2–17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på ränte- marknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella stats- obligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredo- visningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upp- låningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på stats- skulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokförings-
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
mässiga grunder i resultaträkningen i års- redovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valutaför- ändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.
Statsskuldväxel
En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslags- behållningar och anslagskrediter ingår.
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som kontrolleras av en redovisnings- enhet till följd av inträffade händelser och som
17
s. 18 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat- räkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet över- skridande.
Transferering
Omfördelningstransaktion som oftast känne- tecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ersättningar, oftast via statens budget.
Underliggande saldo
Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
Uppbörd
I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbörd för de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men som den inte får disponera. De utgörs för staten som helhet till allra största delen av skatter och ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets
Utfallet på statens budget
Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget.
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett
18
s. 19 Ordlista Kontrollera mot PDF
sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Skr. 2016/17:101 Bilaga 7
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balans- räkningen i noten till rubriken Nettoförmögen- het.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndig- heterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeterings- marginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
Ändringar i statens budget
Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Valutarisk
Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Överskottsmål
Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
19
opaginerad Finansdepartementet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 6 / 1 7: 1 0 1
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2017
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Wikström, Eriksson, Linde, Skog, Ekström
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar skrivelsen 2016/17:101 Årsredovisning för staten 2016