Prop. 2016/17:71

Regeringens skrivelse 2016/17:71

ILO:s rekommendation om övergången från den Skr.

informella till den formella ekonomin
2016/17:71

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 december 2016

Stefan Löfven

Ylva Johansson

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendation (nr 204) om övergången från den informella till den formella ekonomin, i enlighet med vad som föreskrivs i ILO:s stadga.

Innehållsförteckning

1 Ärendet och dess beredning ..............................................................
3

2 ILO och Sveriges förhållande till ILO ..............................................
3

3 Rekommendation om övergången från den informella till den

formella ekonomin
............................................................................
4

3.1
Bakgrund ............................................................................

4

3.2
Rekommendationens ......................huvudsakliga innehåll
5

3.2.1 ....................
Vad består rekommendationen av?
5

3.2.2 ...........................
Syfte och tillämpningsområde
6

3.2.3 ........................................
Vägledande principer
6

3.2.4 .............................
Rättsliga och politiska ramar
7

3.2.5 ........................................
Sysselsättningspolitik
8

3.2.6 ..........................
Rättigheter och social trygghet
9

3.2.7 .........
Incitament, efterlevnad och verkställighet
9

3.2.8
Föreningsfrihet, social dialog och

arbetsgivar - och

.....................
arbetstagarorganisationernas roll
10

3.2.9 .........
Insamling av uppgifter och övervakning
10

3.2.10 .................................................
Genomförande
11

3.3
Regeringens ...............................................överväganden
11

Bilaga 1
Bilaga ...............................................................................

15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december

2016 .......................................................................................

39

2

Skr. 2016/17:71

1 Ärendet och dess beredning

Vid den Internationella arbetskonferensens hundrafjärde möte, som ägde rum i Genève mellan den 1 juni och 13 juni 2015, antogs den 12 juni rekommendation (nr 204) om övergången från den informella till den formella ekonomin. Rekommendationen antogs med 484 röster för, 1 emot och 5 nedlagda röster. Av de svenska ombuden röstade regerings-, arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanterna för rekommendationen.

Rekommendationen på svenska och engelska återges i bilagan. Rekommendationen har enligt bestämmelserna i ILO-konventionen om

samråd på trepartsbasis för att främja ILO:s normer (nr 144) remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat remissyttranden.

2 ILO och Sveriges förhållande till ILO

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Genom sin anslutning till Nationernas förbund 1920 inträdde Sverige som medlem av ILO. Organisationen har för närvarande 187 medlemsländer.

ILO leds av en verkställande styrelse, som sammanträder tre gånger per år och är trepartiskt sammansatt med företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. Ledamöterna väljs för en treårig mandatperiod.

ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen, sammanträder i regel en gång per år. Som ett resultat av de diskussioner som förs under Internationella arbetskonferensen kan konferensen med stöd av ILO:s stadga anta konventioner eller rekommendationer. Internationella arbetskonferensen kan även anta resolutioner och deklarationer.

En konvention är avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar och blir därmed juridiskt bindande. En rekommendation kan tjäna som en riktlinje för nationell lagstiftning, men saknar den juridiskt bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Inte heller resolutioner eller deklarationer är juridiskt bindande.

Inom högst arton månader efter Internationella arbetskonferensens session är medlemsstaterna enligt artikel 19 i ILO:s stadga skyldiga att för landets lagstiftande församling lägga fram antagna konventioner eller rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder. Enligt stadgan innebär denna skyldighet i de fall de rör en konvention ett ställningstagande i fråga om ratifikation. Medlemsstaterna har ingen formell skyldighet att till den lagstiftande församlingen kommunicera konferensbeslut i form av resolutioner eller deklarationer.

ILO har antagit 189 konventioner och 204 rekommendationer, men ungefär hälften av konventionerna är inte längre gällande. 8 konventioner har identifierats som s.k. kärnkonventioner och berör grundläggande

principer och rättigheter i arbetslivet, föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar, diskriminering i arbetslivet och avskaffande av barnarbete och tvångsarbete. Sverige har ratificerat 93 konventioner av vilka 66 är i kraft, däribland de åtta grundläggande konventionerna och de särskilt prioriterade konventionerna.

3 Rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin

3.1 Bakgrund

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till arbete och skydd mot arbetslöshet. Rätten till arbete skyddas även av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den europeiska sociala stadgan och av första kapitlet i regeringsformen. Denna rättighet innebär att människor har rätt till gynnsamma och rättvisa arbetsvillkor, bland annat en ersättning som är skälig och tillräcklig för att ge familjen en godtagbar tillvaro, samt lika lön för lika arbete. Dessutom ska alla ha trygga och sunda arbetsförhållanden och möjlighet till befordran. Rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar är avgörande för rätten till arbete.

Uppgifter från ILO visar att en stor andel människor befinner sig inom den informella ekonomin, det vill säga all ekonomisk verksamhet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av lagstiftning eller annan likvärdig reglering, med högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. Enligt ILO karakteriseras arbete inom den informella ekonomin av farliga och ohälsosamma arbetsvillkor, låga och oregelbundna inkomster, långa arbetsdagar och avsaknad av förhandlingsrätt, information och kompetensutveckling samt i hög utsträckning av underordning och sårbarhet. Personer inom den informella ekonomin är ofta även exkluderade från sociala skyddsnät, såsom hälso- och sjukvård eller socialförsäkringar.

Enligt uppgifter från ILO som baseras på statistik för 47 länder, varierar andelen personer som befinner sig i den informella ekonomin stort och är i vissa länder över 80 procent. Omfattningen av den informella ekonomin är dock svårbedömd och statistiken över antalet anställda inom den informella ekonomin är osäker. I många länder saknas uppgifter om utbredningen av landets informella ekonomi.

I flertalet länder med tillgängliga data är andelen kvinnor i den informella ekonomin högre än andelen män. Vidare konstaterar ILO att människor ofta befinner sig i den informella ekonomin för sin ekonomiska överlevnad och att det många gånger är de mest utsatta grupperna som hamnar inom den informella ekonomin. Arbete inom den

4

informella ekonomin förekommer inom alla ekonomiska sektorer, både Skr. 2016/17:71 offentliga och privata.

Förhållandena varierar stort inom den informella ekonomin och de som arbetar där är inte en enhetlig grupp. Många människor pendlar också mellan att befinna sig i den formella respektive informella ekonomin. ILO konstaterar att en utbredd informell ekonomi inte går att förena med substantiella framsteg i arbetet med att skapa anständiga arbetsvillkor, långsiktig ekonomisk tillväxt eller full och produktiv sysselsättning för alla.

3.2 Rekommendationens huvudsakliga innehåll

3.2.1 Vad består rekommendationen av?

Rekommendationen anger riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att se till att arbetstagare och ekonomiska enheter, däribland egenföretagare utan anställda, arbetsgivare, och medlemmar i kooperativ och enheter i den sociala och solidariska ekonomin, kan övergå från den informella till den formella ekonomin, och att de samtidigt kan bibehålla och förbättra befintliga försörjningsmöjligheter under övergångsperioden.

Rekommendationen består av en ingress, nio avsnitt samt en bilaga. I ingressen framhålls ett antal principer och ställningstaganden som ligger till grund för rekommendationen. Av dessa framgår bland annat att utbredningen av den informella ekonomin utgör en utmaning både när det gäller arbetstagarnas rättigheter och när det gäller socialt skydd, anständiga arbetsvillkor, inkluderande utveckling och rättsäkerhet, och att den påverkar utvecklingen av hållbara företag, offentliga inkomster och regeringarnas handlingsutrymme negativt. I ingressen slås även fast att de flesta människor befinner sig i den informella ekonomin på grund av att de saknar möjligheter i den formella ekonomin och inte har några andra försörjningsmöjligheter. Vidare konstateras att förvägrandet av rättigheter i arbetslivet, avsaknaden av tillräckliga möjligheter till kvalitativ sysselsättning, socialt skydd och social dialog är mest uttalad i den informella ekonomin. För att åstadkomma en inkluderande utveckling av anständiga arbetsvillkor för alla är en övergång från den informella till den formella ekonomin nödvändig. Enligt rekommendationen spelar vidare arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer en viktig och aktiv roll när det gäller övergången från den informella till den formella ekonomin.

Av ingressen kan också utläsas att FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, Philadelphiadeklarationen från 1944, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och dess uppföljning från 1988, ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering från 2008, samt resolutionen och slutsatserna om anständigt arbete och den informella ekonomin som antogs av Internationella arbetskonferensen 2002, legat till grund för rekommendationen.

3.2.2 Syfte och tillämpningsområde

Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning i hur de kan underlätta för arbetstagare och ekonomiska enheter att övergå från en informell till en formell ekonomi och samtidigt respektera arbetstagarnas grundläggande rättigheter och se till att det finns möjligheter till inkomsttrygghet. Vidare är syftet att verka för att skapa och bevara hållbara företag och främja anständigt arbete i den formella ekonomin, genom en sammanhållen makroekonomisk politik, sysselsättningspolitik, politik om social trygghet och annan socialpolitik, samt att förhindra att arbetstillfällen i den formella ekonomin övergår i arbetstillfällen i den informella ekonomin.

Med begreppet informell ekonomi avses i rekommendationen all ekonomisk verksamhet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av lagstiftning eller annan likvärdig reglering. Definitionen omfattar inte olaglig verksamhet, särskilt inte tillhandahållande av tjänster eller produktion, försäljning, innehav eller användning av varor som är förbjudna enligt lag (däribland olaglig tillverkning och handel med narkotika, olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, människohandel, och penningtvätt, enligt definitionen i tillämpliga internationella fördrag).

Med begreppet ekonomiska enheter i den informella ekonomin avses i rekommendationen enheter som använder hyrd arbetskraft, enheter som ägs av enskilda personer som arbetar för egen räkning, antingen ensamma eller tillsammans med medhjälpande familjemedlemmar, och kooperativ och enheter i den sociala ekonomin.

Rekommendationen är avsedd att gälla för alla arbetare och ekonomiska enheter, inklusive företag, företagare och hushåll, i den informella ekonomin.

Eftersom den informella ekonomin ser olika ut i ILO:s medlemsstater, bör enligt rekommendationen varje medlemsstats behöriga myndighet fastställa den informella ekonomins art och omfattning, samt dess förhållande till den formella ekonomin. Den behöriga myndigheten bör använda sig av trepartsmekanismer och i enlighet med nationell praxis inkludera företrädare för medlemsorganisationer som företräder arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin.

3.2.3 Vägledande principer

Av rekommendationen framgår tolv vägledande principer som medlemsstaterna bör beakta i sitt arbete med att utarbeta sammanhängande och integrerade strategier för att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin. Exempelvis bör det beaktas att arbetstagarna och de ekonomiska enheterna i den informella ekonomin är olika med olika förhållanden och behov, likaväl som att medlemsstaterna har olika nationella förhållanden, och att det krävs skräddarsydda lösningar för respektive medlemsstat. Vidare framhålls det att samstämmighet och samordning mellan olika politikområden krävs för att underlätta övergången till den formella ekonomin.

6

Bland principerna anges även främjande och skydd av mänskliga Skr. 2016/17:71 rättigheter, respekt för grundläggande principer och rättigheter i

arbetslivet, främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män och av icke-diskriminering. Särskild hänsyn ska visas dem som drabbas hårdast av bristen på anständiga arbetsvillkor i den informella ekonomin, däribland kvinnor, ungdomar, migranter, äldre, urbefolkning och stamfolk, personer som har eller påverkas av hiv eller aids, personer med funktionsnedsättning, hushållsarbetare och självhushållande jordbrukare.

Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna också under övergången till den formella ekonomin bevara och öka arbetstagarnas och de ekonomiska enheternas möjligheter till företagande, kreativitet, dynamik, färdigheter och innovativ kapacitet i den informella ekonomin.

Rekommendationen anger även att det är viktigt att förhindra och bestraffa ett medvetet undvikande av, eller utträde ur, den formella ekonomin i syfte att undvika att betala skatt och kringgå lagsstiftning.

3.2.4 Rättsliga och politiska ramar

I avsnitt III om rättsliga och politiska ramar anges bl.a. hur medlemsstaterna inom ramen för lagstiftning, politik och genom andra åtgärder bör underlätta övergången till den formella ekonomin. Det anges att medlemsstaterna bör se över och kontrollera efterlevnaden av nationella lagar och förordningar för att säkerställa att de omfattar och skyddar alla kategorier av arbetstagare och ekonomiska enheter. Medlemsstaterna bör, enligt rekommendationen, se till att de i sina nationella utvecklingsstrategier eller utvecklingsplaner, och i sina strategier för att bekämpa fattigdom och budgetar, har en integrerad politisk ram som underlättar övergången till den formella ekonomin. Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna inom denna integrerade politiska ram vidta ett antal åtgärder för att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin. Exempelvis bör medlemsstaterna främja strategier för hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och tillväxt för alla, samt skapa anständiga arbetstillfällen i den formella ekonomin.

Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna också främja ett gynnsamt företags- och investeringsklimat, främja och genomföra grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, förbättra arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisation och representation i syfte att främja en social dialog samt främja jämlikhet och utrota alla former av diskriminering och våld på arbetsplatsen.

Andra exempel på vad medlemsstaterna, enligt rekommendationen, bör använda den integrerade politiska ramen till är främjandet av sektorspolitik, säkerställandet av tillgång till utbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling, främjandet av företagande, mikroföretag och små och medelstora företag samt andra typer av affärsmodeller och ekonomiska enheter samt säkerställandet av tillgången till finansiella tjänster. Av avsnittet framgår vidare att tillgången till företagstjänster, marknader, infrastruktur och teknik bör säkerställas av medlemsstaterna. Därtill anges att minimigränser för social trygghet bör fastställas och det sociala trygghetssystemet bör utökas, lokala utvecklingsstrategier bör

främjas och en ändamålsenlig arbetsmiljöpolitik och effektiva och ändamålsenliga yrkesinspektioner bör införas.

Det anges vidare att inkomsttryggheten, bland annat genom en lämpligt utformad minimilön, bör ökas och att det säkerställs att alla har tillgång till rättslig prövning.

Av avsnittet framgår det att medlemsstaterna i utformningen och genomförandet av en integrerad politisk ram bör säkerställa samordningen mellan olika förvaltningsnivåer samt samarbetet mellan berörda organ och myndigheter. I avsnittet uppmanas även medlemsstaterna att under övergången till den formella ekonomin lägga vikt vid att trygga arbetstagarnas och de ekonomiska enheternas inkomst.

3.2.5
Sysselsättningspolitik

Enligt avsnitt IV om sysselsättningspolitik bör medlemsstaterna som ett

led i arbetet med att skapa kvalitativa arbetstillfällen i den formella

ekonomin utarbeta och genomföra en nationell sysselsättningspolitik i

enlighet med konvention nr 122 om sysselsättningspolitik från 1964.

Medlemsstaterna bör även se till att full, anständig, produktiv och

frivillig sysselsättning är ett centralt mål i deras nationella strategier eller

planer
för utveckling och tillväxt. De bör vidare, enligt

rekommendationen, verka för att genomföra en heltäckande

sysselsättningspolitisk ram som bygger på trepartssamråd. I avsnittet

nämns nio olika beståndsdelar som kan ingå i en sysselsättningspolitisk

ram. Exempel på dessa beståndsdelar är en handels-, industri-, skatte-,

och infrastrukturpolitik som främjar sysselsättning, ökar produktiviteten

och underlättar strukturomvandling. Andra beståndsdelar kan vara en

sysselsättningsfrämjande makroekonomisk politik som främjar en

aggregerad efterfrågan, produktiva investeringar och strukturomvandling,

och som främjar hållbara företag, ökar företagens förtroende och

motverkar ojämlikhet. Den kan också bestå av en arbetsmarknadspolitik

och arbetsmarknadspolitiska institutioner som hjälper låginkomsthushåll

att ta sig ur fattigdom och att få tillgång till fritt valt arbete. Det kan t.ex.

handla om en lämpligt utformad lönepolitik (inklusive minimilön),

sociala trygghetssystem, offentliga sysselsättningsprogram och garantier.

Det kan även handla om åtgärder för att se till att arbetsförmedlingarna

når ut till personer i den informella ekonomin.

Dessutom kan det ingå en politik för arbetskraftsmigration som tar

hänsyn till arbetsmarknadens behov och som främjar anständigt arbete

och de migrerande arbetstagarnas behov.

Rekommendationen pekar också på behovet av heltäckande

aktiveringsåtgärder för att underlätta ungdomars övergång från skola till

arbete, särskilt för dem som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.

Enligt rekommendationen kan medlemsstaterna också verka för en

företagspolitik som främjar hållbara företag och framför allt, ett

gynnsamt företagsklimat. Till sin hjälp har medlemsstaterna den

resolution och de slutsatser om främjandet av hållbara företag som

antogs av Internationella arbetskonferensen år 2007. Rekommendationen

anger också att medlemsstaterna kan ge stöd till mikroföretag, små och

8
stora
företag och företagande, samt väl utformade, tydliga och

välformulerade regler som möjliggör formalisering och rättvis Skr. 2016/17:71 konkurrens.

3.2.6 Rättigheter och social trygghet

Enligt avsnitt V om rättigheter och social trygghet bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att skapa anständiga arbetstillfällen och för att respektera, främja och genomföra grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet för personer i den informella ekonomin. Som exempel anges föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar, avskaffandet av alla former av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete, faktiskt avskaffande av barnarbete, och undanröjande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. I avsnittet anges även att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att komma till rätta med osäkra och ohälsosamma arbetsvillkor, samt främja och öka skyddet när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för arbetstagare och arbetsgivare i den informella ekonomin.

Genom övergången till den formella ekonomin bör medlemsstaterna, enligt rekommendationen, se till att arbetstagare i den informella ekonomin, både enligt lagstiftning och i praktiken, omfattas av social trygghet, moderskapsskydd, anständiga arbetsvillkor och en minimilön som tar hänsyn till arbetstagarnas behov och andra relevanta faktorer.

Av avsnittet framgår även att medlemsstaterna genom övergången till den formella ekonomin successivt bör se till att alla i den informella ekonomin omfattas av socialförsäkringssystem och vid behov anpassa förvaltningsförfaranden, förmåner och bidrag efter statens förmåga.

Av avsnittet framgår vidare att medlemsstaterna bör verka för att utbud av och tillgång till bra barnomsorg och annan omsorg finns till en överkomlig kostnad i syfte att främja jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller möjligheter till företagande och sysselsättning samt för att möjliggöra övergången till den formella ekonomin.

3.2.7 Incitament, efterlevnad och verkställighet

I avsnitt VI om incitament, efterlevnad och verkställighet anges ett antal åtgärder, påföljder och incitament som medlemsstaterna bör vidta i syfte att underlätta en ändamålsenlig och snar övergång från den informella till den formella ekonomin. Alla incitament bör vara inriktade på att underlätta en ändamålsenlig och snar övergång från den informella till den formella ekonomin. Dessutom anges det att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att motarbeta att människor undviker att betala skatt och sociala avgifter samt kringgår arbetslagstiftning och arbetsnormer. Som exempel på incitament för att underlätta övergången till den formella ekonomin anges ökad tillgång till företagstjänster, finansiering, infrastruktur, marknader, teknik, utbildningsprogram och äganderätt. I avsnittet anges även att medlemsstaterna bör formalisera mikroenheter och små ekonomiska enheter. För att formalisera mikroenheter och små ekonomiska enheter bör medlemsstaterna bland annat underlätta deltagande i offentlig upphandling och förbättra tillgången till utbildning

i att driva företag och tillgången till skräddarsydda tjänster för företagsutveckling samt förbättra tillgången till social trygghet.

I avsnittet anges att medlemsstaterna för att underlätta tillgången till den formella ekonomin bör införa, eller se över, lämpliga mekanismer för att säkerställa att nationella lagar och förordningar efterlevs, exempelvis att anställningsförhållanden erkänns och upprätthålls.

Vidare anges i avsnittet att medlemsstaterna bör ha ett adekvat och lämpligt tillsynssystem, att arbetsplatser i den informella ekonomin omfattas av yrkesinspektioner och att tillsynsorganen ges vägledning, bland annat om hur arbetsvillkoren i den informella ekonomin kan förbättras.

I avsnittet framgår även att medlemsstaterna bör införa effektiva och tillgängliga klagomåls- och överklagandeförfaranden samt att de administrativa, civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som gäller vid överträdelse enligt den nationella lagstiftningen är tillräckliga och tillämpas strikt.

3.2.8 Föreningsfrihet, social dialog och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll

I avsnitt VII om föreningsfrihet, social dialog och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll anges att medlemsstaterna bör säkerställa att arbetstagare i den informella ekonomin kan utöva sina grundläggande rättigheter bland annat till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Vidare anges att medlemsstaterna bör skapa en gynnsam miljö för arbetsgivare och arbetstagare att delta i den sociala dialogen. Vid övergång till den formella ekonomin, vid utformning, genomförande och utvärdering av strategier och program som är relevanta för den informella ekonomin, inklusive dess formalisering, bör medlemmarna samråda med och främja ett aktivt deltagande av de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inklusive, enligt nationell praxis, representanter för medlemsbaserade organisationer som företräder arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin.

Vidare föreskrivs att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i förekommande fall bör erbjuda medlemskap och service för arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin. Av avsnittet framgår även att medlemsstaterna och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att underlätta övergången till den formella ekonomin kan vända sig till Internationella arbetsbyrån för att få hjälp med att bygga upp kapaciteten i representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, och i förekommande fall, i organisationer som företräder aktörer i den informella ekonomin.

3.2.9
Insamling av uppgifter och övervakning

Avsnittet VIII om insamling av uppgifter och övervakning gör gällande

att medlemsstaterna, regelbundet och i samråd med arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationer, bör samla in statistik om den informella

ekonomin samt övervaka och utvärdera hur övergången från informell till

10
formell ekonomi fortskrider. Medlemsstaterna bör i sitt arbete med att

utveckla eller omarbeta koncept, definitioner och metoder som används Skr. 2016/17:71 vid sammanställningen av uppgifter, statistik och indikatorer om den

informella ekonomin, ta hänsyn till eventuell vägledning som Internationella arbetsorganisationen tillhandahåller.

3.2.10 Genomförande

Av det avslutande avsnittet IX om hur rekommendationen ska genomföras framgår bland annat att medlemsstaterna bör genomföra rekommendationen i samråd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Dessa bör i enlighet med nationell praxis omfatta företrädare för medlemsorganisationer som företräder arbetstagare och ekonomiska enheter i den informella ekonomin. Rekommendationen bör beroende på omständigheterna genomföras med hjälp av en eller flera av följande metoder:

• nationella lagar och förordningar

• kollektivavtal

• politik och program

• ändamålsenlig samordning mellan statliga organ och andra berörda parter institutionell kapacitetsuppbyggnad och resursmobilisering

• andra åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis

3.3 Regeringens överväganden

Regeringens bedömning: Rekommendation nr 204 om övergången från den informella till den formella ekonomin föranleder inte några åtgärder.

ILO-kommittén: Rekommendation nr 204 om övergången från den informella till den formella ekonomin har remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från Business Sweden, Försäkringskassan, Kommerskollegium, Arbetsgivarverket, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Svenskt Näringsliv, Diskrimineringsombudsmannen, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Sida, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation samt Sveriges Kommuner och Landsting. ILO-kommittén anser att rekommendationens bestämmelser inte påverkar systemen på den svenska arbetsmarknaden och heller inte föranleder några författningsändringar i Sverige.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som inkommit med remissvar konstaterar att rekommendationen inte kräver några åtgärder i Sverige. Business Sweden, Försäkringskassan och Kommerskollegium har avstått från att svara.

Arbetsgivarverket, Migrationsverket och Skatteverket framför inte några synpunkter. Ekobrottsmyndigheten anför att rekommendationen

ger medlemsstaterna vägledning i hur de kan arbeta strukturerat med

övergången till en formell ekonomi. Ekobrottsmyndigheten är positiv till

de delar av rekommendationen som närmast berör myndighetens

brottsförebyggande verksamhet och har ingen invändning mot övriga

delar av rekommendationen.

Arbetsmiljöverket bedömer att rekommendationen innebär att det kan

komma att ställas stora krav på Arbetsmiljöverket vad gäller tillsynen av

arbetsplatser i den informella ekonomin. Myndigheten anför att det är

viktigt att påpeka svårigheten med att över huvud taget identifiera vilka

företag som är verksamma inom den informella ekonomin, samt att en

sådan ambitionsnivå skulle komma att innebära ökade resurskrav på

myndigheten. Vidare anför Arbetsmiljöverket att det arbete som har

påbörjats internt i samarbete med ett flertal andra myndigheter dels visar

på behovet av att det vidtas åtgärder, dels att det finns relativt stora

utmaningar nationellt för att kunna nå upp till de mål som

rekommendationen anger.

Sida framför att rekommendationen har begränsad relevans för att

komma till rätta med problemen i många utvecklingsländer, särskilt i

Afrika söder om Sahara. Sida hänvisar bland annat till att den informella

ekonomin är en viktig del i ekonomin i utvecklingsländer. Att aktivt

verka för en övergång till den formella ekonomin är enligt Sidas

bedömning inte en prioriterad åtgärd i dessa länder. Sida anför vidare att

ett erkännande av och kunskap om den informella ekonomin och dess

betydelse för sysselsättning i utvecklingsländer är avgörande för ILO,

samt att en särskild försiktighet bör iakttas vid tillämpning av

rekommendationen i utvecklingsländer.

LO, TCO och Saco finner inga hinder av den art som skulle försvåra

eller förhindra ett antagande av rekommendationen. De fackliga

centralorganisationerna anser att ett antagande av rekommendationen på

ett positivt sätt kan fungera preventivt mot att den informella ekonomin

ökar. De fackliga centralorganisationerna anför att ett antagande av

rekommendationen från svensk sida ger ett välbehövligt stöd till övriga

medlemsländer att skyndsamt anta rekommendationen. De fackliga

centralorganisationerna anser att det är av stor vikt att Sverige gör en

tydlig analys av hur den informella ekonomin ser ut och vilka

riskfaktorer som kan förekomma för att ekonomin ska utvecklas mot att

bli allt mer formell. Vad gäller rekommendationens bestämmelser om

minimilöner anför de fackliga centralorganisationerna att de anser att den

nu rådande svenska lönebildningsmodellen, som är baserad på ett

autonomt partssystem, ska vara grunden för utformandet av löner i

Sverige, och det gäller även eventuella minimilöner. LO, TCO och Saco

bedömer att rekommendationens riktlinjer uppfylls inom ramen för det

nuvarande systemet. De fackliga centralorganisationerna tolkar att

rekommendationen i sin hänvisning till ”lämpligt utformad” menar

rådande välfungerande nationella lönebildnings- och sociala

skyddssystem. LO, TCO och Saco anför att kriterierna för vilken typ av

ekonomiskt stöd som avses bör förtydligas liksom under vilka

omständigheter stöd kan ges till de omnämnda organisationerna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL , anför att det inte är självklart

12
att Sverige lever upp till rekommendationen i den del som gäller att

medlemsstaterna ska se till att alla arbetstagare enligt lagstiftningen och i

praktiken har en minimilön som tar hänsyn till de faktorer som sedan Skr. 2016/17:71 räknas upp. Det finns varken någon lagreglering av minimilön eller

någon mekanism för att allmängiltigförklara kollektivavtal i Sverige. Den svenska arbetsmarknadsmodellens uppbyggnad gör att det kan finnas exempel på situationer där arbetstagare i praktiken arbetar under villkor som understiger vad som kan anses vara en miniminivå på den svenska arbetsmarknaden, utan att arbetstagaren själv har några rättsliga medel att påverka sin situation. I synnerhet införandet av en lagstadgad minimilön skulle dock innebära ett relativt långtgående ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Rekommendation nr 204 medför enligt SKL:s uppfattning inte i sig att ett sådant ingrepp är nödvändigt. Inte heller i övrigt ser SKL att rekommendationen bör föranleda några åtgärder för svensk del.

Skälen för regeringens bedömning:

Att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att rekommendationen är ett värdefullt instrument i detta arbete. Behandlingen av rekommendationen vid Internationella arbetskonferensen visade att rekommendationen har ett mycket brett trepartiskt stöd.

Den informella ekonomin frodas i en miljö av arbetslöshet, undersysselsättning, fattigdom och ojämlikhet. De som arbetar i den informella ekonomin har på många sätt sämre arbets- och livsvillkor än arbetstagare i den formella ekonomin. De kan inte hävda sina mänskliga rättigheter som exempelvis rätten till arbete och förenings- och församlingsfrihet och de befinner sig utanför de sociala trygghetssystemen och är därför extra utsatta och har svårt att hitta vägar ut ur fattigdom. Det är därför nödvändigt att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin. Det gäller för industrialiserade länder liksom för utvecklingsländer.

Tillväxt räcker emellertid inte för att skapa jobb i den formella ekonomin. Sysselsättningsskapande politik behövs också. Även under den starka ekonomiska tillväxt som många utvecklingsländer upplevt det senaste decenniet har den informella ekonomin levt kvar. Den informella ekonomins kostnader är höga för både individen och samhället. Den informella ekonomin hämmar produktivitetsutveckling och tillväxt vilket medför samhällsekonomiska kostnader samt minskar skatteunderlaget.

Därtill spelar hållbara sociala trygghetssystem en viktig roll för omställningen till formellt arbete och möjliggör ökad produktivitet. Social trygghet bidrar till ökat arbetskraftsdeltagande och därmed till att minska och hindra fattigdom, ojämlikhet, socialt utanförskap och människors sårbarhet. Särskilt betydelsefull är den för barn, kvinnor och utsatta grupper. Vidare är social trygghet en investering som ger människor möjlighet till omställning vid ändrade ekonomiska förutsättningar och bidrar till att skapa motståndskraftiga samhällen.

Svensk sysselsättningspolitik bedrivs med ambitionen att nå det nationella sysselsättningsmålet om lägst arbetslöshet i EU år 2020. Målet ska nås genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. En väl fungerande arbetsmarknad som tar tillvara människors kompetens och vilja att arbeta utgör grunden för

Sveriges välfärd. En viktig del i regeringens jobbagenda är en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Den nya arbetsmiljöstrategin, som gäller för perioden 2016–2020, innebär en ambitionshöjning på arbetsmiljöområdet. Regeringen har vidare förstärkt resurserna till arbetsmiljöområdet framför allt i syfte att stärka Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. Regeringen har också tillsatt en utredning som bland annat ska se över frågan om regionala skyddsombuds tillträdesrätt och befogenheter.

Regeringen arbetar aktivt mot osund konkurrens och berörda myndigheter samverkar samt har en dialog med arbetsmarknadens parter. Regeringen värnar vidare den svenska modellen som bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om anställningsvillkoren på arbetsmarknaden. Rekommendationens bestämmelser om inkomsttrygghet, bland annat genom en lämpligt utformad minimilön ger utrymme för tolkning utifrån de olika medlemsländernas nationella system. I Sverige finns inte någon lagstadgad minimilön, utan en modell där parterna ansvarar för lönebildningen. Detta utgör, som vissa remissinstanser anger, inte skäl för att vidta några författningsändringar eller andra åtgärder.

Regeringen driver även frågor om rättvis konkurrens för företag och om rättigheter och villkor för arbetstagare. Regeringen stödjer vidare arbetet i det nybildade europeiska forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete, där Arbetsmiljöverket representerar den svenska regeringen. Som medlemsstat i EU ansluter sig Sverige till den europeiska sysselsättningsstrategin och de gemensamma riktlinjer som etablerats för sysselsättningspolitiken för att nå de överordnade mål som preciseras i EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, Europa 2020.

Regeringen anser att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder. Regeringen bedömer vidare att rekommendationens bestämmelser inte påverkar systemen på den svenska arbetsmarknaden eller de sociala trygghetssystemen. Skrivelsen har inga budgetära konsekvenser och heller ingen påverkan på miljön.

14

Bilaga

Internationella
International
Labour

arbetskonferensen
Conference

REKOMMENDATION 204
REKOMMENDATION 204

REKOMMENDATION
RECOMMENDATION

OM ÖVERGÅNGEN
CONCERNING THE

FRÅN DEN
TRANSITION FROM THE

INFORMELLA TILL DEN
INFORMAL TO THE

FORMELLA EKONOMIN,
FORMAL ECONOMY,

ANTAGEN VID

KONFERENSENS ETTHUNDRAFJÄRDE MÖTE I GENÈVE DEN 12 JUNI 2015

AUTENTISK TEXT

Rekommendation 204

REKOMMENDATION OM ÖVERGÅNGEN FRÅN DEN INFORMELLA TILL DEN FORMELLA EKONOMIN

ADOPTED BY THE CONFERENCE

AT ITS ONE HUNDRED AND FOURTH SESSION, GENEVA, 12 JUNE 2015

AUTHENTIC TEXT

recommendation 204

RECOMMENDATION CONCERNING THE TRANSITION FROM THE INFORMAL TO THE FORMAL ECONOMY

Internationella
arbets-
The General Conference of the

organisationens generalkonferens,
International Labour Organization,

som
har
sammankallats
till
Having
been

convened
at

Genève av Internationella arbets-
Geneva by the Governing Body of

byråns styrelse och samlats där
the International
Labour Office,

den 1 juni 2015 till sitt 104:e
and having met in its 104th

möte,

Session on 1 June 2015, and

som anser att utbredningen av
Recognizing
that the
high

den informella ekonomin, med allt
incidence of the informal economy

vad det innebär, utgör en stor
in all its aspects is a major

utmaning, både när det gäller
challenge for the rights of

arbetstagarnas
rättigheter,
workers,
including
the

inbegripet

grundläggande
fundamental principles and rights

principer
och
rättigheter
i
at work, and for social protection,

arbetslivet, och när det gäller
decent
working
conditions,

socialt skydd, anständiga arbets-
inclusive development and the rule

villkor,
inkluderande utveckling
of law, and has a negative impact

och rättssäkerhet, och att den
on the development of sustainable

påverkar utvecklingen av hållbara
enterprises, public
revenues
and

Skr. 2016/17:71

Bilaga 1

företag, offentliga
inkomster
och
governments’
scope of
action,

statens

handlingsutrymme
particularly

with
regard
to

negativt, särskilt när det gäller
economic,

social

and

ekonomi-, social- och miljö-
environmental

policies,

the

politiken,
institutionernas
styrka
soundness of institutions and fair

och
rättvis
konkurrens
på
competition
in

national
and

nationella

och
internationella
international markets, and

marknader,

som konstaterar att de flesta
Acknowledging

that
most

människor inte ger sig in i den
people enter the informal economy

informella
ekonomin
frivilligt,
not by choice but as a

utan för att de saknar möjligheter i
consequence of a lack of

den formella ekonomin och inte
opportunities
in

the

formal

har några andra försörjnings-
economy and in the absence of

möjligheter, som påminner om att
other means of livelihood, and

bristen på anständigt arbete –
Recalling

that

decent
work

förvägrandet
av
rättigheter
i
deficits – the denial of rights at

arbetslivet,
otillräckliga
möjlig-
work, the absence of sufficient

heter
till
kvalitativ
sysselsättning,
opportunities

for

quality

otillräckligt
socialt
skydd
och
employment,
inadequate
social

avsaknaden av en social dialog –
protection and the absence of

är mest uttalad i den informella
social dialogue – are most

ekonomin,

pronounced
in

the
informal

economy, and

som konstaterar
att
ekonomins
Acknowledging that informality

informella
karaktär
har
många
has multiple
causes,
including

orsaker, bland annat styrnings-
governance
and
structural
issues,

och
strukturrelaterade
problem,
and that public policies can speed

och att det med hjälp av den
up the process of transition to the

offentliga

politiken

går
att
formal economy, in a context of

påskynda

övergången
till
den
social dialogue, and

formella
ekonomin, bland annat

genom social dialog,

som påminner om Philadelphia-
Recalling

the

Declaration
of

deklarationen
från
1944,
den
Philadelphia,
1944,
the
Universal

allmänna

förklaringen
om
de
Declaration

of
Human
Rights,

mänskliga rättigheterna från 1948,
1948, the ILO Declaration on

ILO:s deklaration om grund-
Fundamental

Principles

and

läggande principer och rättigheter
Rights at Work and its Followup,

i arbetslivet och dess uppföljning
1998, and the ILO Declaration on

från 1998 samt ILO:s deklaration
Social Justice for a Fair

om social rättvisa för en rättvis
Globalization, 2008, and

globalisering från 2008,

som bekräftar att ILO:s åtta
Reaffirming the relevance of the

grundläggande
konventioner
är
eight
ILO

fundamental

tillämpliga,

liksom

övriga
Conventions
and

other
relevant

internationella
arbetsnormer
och
international labour standards and

FN-instrument som anges i
United Nations

instruments
as

bilagan,

listed in the Annex, and

som påminner om resolutionen
Recalling

the

resolution
and

16
och
slutsatserna
om

anständigt
Conclusions
concerning
decent

arbete
och

den

informella
work and the informal economy
Skr. 2016/17:71

ekonomin som antogs vid den
adopted
by
the
International
Bilaga 1

Internationella arbetskonferensens
Labour Conference at its 90th

90:e möte (2002), samt andra
Session (2002), and other relevant

tillämpliga

resolutioner
och
resolutions
and Conclusions
as

slutsatser som anges i bilagan,
listed in the Annex, and

som
bekräftar
att
övergången
Affirming
that
the
transition

från den informella till den
from the informal to the formal

formella ekonomin är
nödvändig
economy is essential to achieve

för
att

åstadkomma
en
inclusive
development
and
to

inkluderande
utveckling
och
realize decent work for all, and

anständiga arbetsvillkor för alla,

som
anser
att
medlemsstaterna
Recognizing
the
need
for

snarast
måste
vidta
lämpliga
Members to take urgent and

åtgärder för att se till att
appropriate measures to enable the

arbetstagare
och
ekonomiska
transition

of

workers
and

enheter kan övergå från den
economic units from the informal

informella

till
den
formella
to the formal economy, while

ekonomin,
samtidigt
måste
dessa
ensuring
the
preservation
and

parters
befintliga
försörjnings-
improvement
of

existing

möjligheter bevaras och förbättras
livelihoods
during
the
transition,

under övergångsperioden,

and

som anser att arbetsgivar- och
Recognizing
that
employers’

arbetstagarorganisationer spelar en
and workers’
organizations play

viktig och aktiv roll när det gäller
an important and active role in

att underlätta övergången från den
facilitating the transition from the

informella

till
den
formella
informal to the formal economy,

ekonomin,

and

som har beslutat att anta flera
Having

decided
upon
the

förslag om övergången från den
adoption of certain proposals with

informella

till
den
formella
regard to the transition from the

ekonomin under punkt fem på
informal to the formal economy,

mötets dagordning, och

which is the fifth item on the

agenda of the session, and

som har fastställt att dessa
Having
determined
that these

förslag ska ha formen av en
proposals shall take the form of a

rekommendation,

Recommendation;

antar idag, den 12 juni 2015,
adopts this twelfth day of June

följande
rekommendation
med
of the year two thousand and

titeln 2015
års
rekommendation
fifteen

the

following

om
övergången
från
den
Recommendation,
which
may be

informella

till
den
formella
cited as the Transition from the

ekonomin.

Informal to the Formal Economy

Recommendation, 2015.

I. Objectives and scope

I. SYFTE OCH

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. Denna
rekommendation
syftar
1. This Recommendation provides

till
att

ge
medlemsstaterna
guidance to Members to:

vägledning om hur de kan

a) underlätta övergången från den
(a) facilitate
the

transition
of

informella

till
den

formella
workers and economic units from

ekonomin

för
arbetstagare
och
the informal to the formal

ekonomiska enheter och samtidigt
economy,
while

respecting

respektera

arbetstagarnas
grund-
workers’
fundamental
rights
and

läggande
rättigheter
och
erbjuda
ensuring opportunities for income

möjligheter i fråga om inkomst-
security,

livelihoods
and

trygghet,

försörjning

och
entrepreneurship;

företagande,

b) verka för att skapa och bevara
(b) promote
the

creation,

hållbara
företag
och
främja
preservation
and
sustainability of

anständigt arbete i den formella
enterprises and decent jobs in the

ekonomin

samt

politisk
formal
economy

and
the

konsekvens mellan den makro-
coherence
of
macroeconomic,

ekonomiska
politiken,
syssel-
employment, social protection and

sättningspolitiken,
socialskydds-
other social policies; and

politiken
och
socialpolitiken
i

övrigt, och

c) förhindra
att
arbetstillfällen
i
(c) prevent the informalization of

den formella ekonomin övergår i
formal economy jobs.

informella arbetstillfällen.

2. I
denna
rekommendation
2. For

the
purposes
of
this

omfattar

begreppet
informell
Recommendation,

the
term

ekonomi

“informal economy”:

a) all ekonomisk verksamhet som
(a) refers to all economic activities

bedrivs
av arbetstagare
och
by workers and economic units

ekonomiska enheter som inte i
that are – in law or in practice –

tillräcklig utsträckning omfattas av
not
covered or
insufficiently

formella ramar – antingen i
covered
by
formal
arrangements;

lagstiftningen eller i praktiken –
and

men

b) inte olaglig verksamhet, särskilt
(b) does not cover illicit activities,

inte
tillhandahållandet
av
tjänster
in particular the provision of

eller
produktion,

försäljning,
services or the production, sale,

innehav eller användning av varor
possession or use of goods

som är förbjudna enligt lag,
forbidden by law, including the

inklusive olaglig framställning av
illicit production and trafficking of

och handel med narkotika, olaglig
drugs, the illicit manufacturing of

tillverkning av och handel med
and
trafficking

in
firearms,

skjutvapen,
människohandel
samt
trafficking in persons, and money

penningtvätt, enligt definitionerna
laundering, as defined in the

i
tillämpliga
internationella
relevant international treaties.

fördrag.

18
3. I
denna
rekommendation
3. For

the
purposes
of
this

omfattar

begreppet
ekonomiska
Recommendation,
“economic
Skr. 2016/17:71

enheter i den informella ekonomin
units” in the informal economy
Bilaga 1

include:

a) enheter
som
använder inhyrd
(a) units that employ hired labour;

arbetskraft,

b) enheter
som
ägs
av
enskilda
(b) units
that

are
owned
by

personer som arbetar för egen
individuals working on their own

räkning,
antingen
ensamma
eller
account, either alone or with the

tillsammans
med

medhjälpande
help
of

contributing
family

familjemedlemmar, och

workers; and

c) kooperativ
och
enheter i
den
(c) cooperatives

and
social
and

sociala och solidariska ekonomin.
solidarity economy units.

4. Denna
rekommendation gäller
4. This Recommendation
applies

alla arbetstagare
och ekonomiska
to all workers and economic units

enheter
–
inklusive
företag,
–
including

enterprises,

företagare och hushåll – i den
entrepreneurs and households – in

informella ekonomin, särskilt

the
informal

economy,
in

particular:

a) personer inom
den informella
(a) those in the informal economy

ekonomin som äger och driver
who own and operate economic

ekonomiska enheter, däribland
units, including:

i) egenföretagare utan anställda,
(i) own-account workers;

ii) arbetsgivare, och

(ii) employers; and

iii) medlemmar
i
kooperativ
och
(iii) members of cooperatives and

enheter i den sociala och
of social and solidarity economy

solidariska ekonomin,

units;

b) medhjälpande

(b) contributing

family
workers,

familjemedlemmar, oavsett om de
irrespective of whether they work

arbetar i ekonomiska enheter i den
in economic units in the formal or

formella

eller

informella
informal economy;

ekonomin,

c) arbetstagare

som

utför
(c) employees
holding
informal

informellt arbete i eller för
jobs in or for formal enterprises,

formella företag, eller i eller för
or in or for economic units in the

ekonomiska
enheter
i
den
informal
economy, including
but

informella ekonomin, bland annat
not
limited

to
those
in

i
underleverantörs-

och
subcontracting

and
in
supply

distributionskedjor,
eller
som är
chains, or as paid domestic

anställda av hushållen för att
workers employed by households;

utföra avlönat hushållsarbete, och
and

d) arbetstagare med
icke-erkända
(d) workers
in

unrecognized
or

eller
oreglerade

anställnings-
unregulated

employment

förhållanden.

relationships.

5. Informellt
arbete
förekommer
5. Informal
work may be found

inom
alla
ekonomiska
sektorer,
across all sectors of the economy,

både i offentlig och privat sektor.
in both public and private spaces.

6. Den
informella
ekonomin ser
6. In
giving

effect
to
the

olika ut i olika medlemsstater och
provisions of Paragraphs 2 to 5

den behöriga myndigheten bör vid
above, and given the diversity of

genomförandet av punkterna
2–5
the
informal
economy
across

ovan

därför
fastställa
den
member
States,
the
competent

informella

ekonomins
art
och
authority
should

identify
the

omfattning enligt beskrivningen i
nature and extent of the informal

denna rekommendation, och dess
economy as described in this

förhållande

till
den
formella
Recommendation,

and
its

ekonomin. Här bör den behöriga
relationship
to

the
formal

myndigheten
använda

sig
av
economy. In so doing, the

trepartsmekanismer,
i
vilka de
competent authority should make

mest
representativa
arbetsgivar-
use of tripartite mechanisms with

och
arbetstagarorganisationerna
the full participation of the most

deltar fullt ut. Dessa bör i enlighet
representative
employers’
and

med
nationell
praxis
inbegripa
workers’
organizations,
which

företrädare

för

medlems-
should include in their rank,

organisationer
som

företräder
according
to
national
practice,

arbetstagare

och

ekonomiska
representatives of
membership-

enheter
i

den

informella
based representative organizations

ekonomin.

of workers and economic units in

the informal economy.

II. VÄGLEDANDE

II. Guiding principles

PRINCIPER

7. Medlemsstaterna

bör
i
sitt
7. In
designing
coherent
and

arbete med att utarbeta samman-
integrated
strategies
to
facilitate

hängande

och

integrerade
the transition to the formal

strategier

för
att

underlätta
economy,
Members
should
take

övergången

till
den
formella
into account the following:

ekonomin fästa avseende vid

a) Att
arbetstagarna
och
de
(a) the diversity of characteristics,

ekonomiska
enheterna
i
den
circumstances
and
needs
of

informella

ekonomin
har
olika
workers and economic units in the

särdrag, förhållanden
och
behov,
informal
economy, and
the

och att det krävs skräddarsydda
necessity to address such diversity

lösningar för att ta sig an dessa
with tailored approaches;

olikheter.

b) Att
medlemsstaterna
har
olika
(b) the

specific

national

nationella

förhållanden,
lag-
circumstances,

legislation,

stiftning,
politik,

praxis
och
policies,
practices
and
priorities

prioriteringar
när

det
gäller
for the transition to the formal

övergången

till
den
formella
economy;

ekonomin.

c) Att
flera
olika
strategier
kan
(c) the
fact
that
different
and

tillämpas

för
att

underlätta
multiple strategies can be applied

övergången

till
den
formella
to facilitate the transition to the

ekonomin.

formal economy;

d) Att det behövs samstämmighet
(d) the
need
for
coherence
and

och samordning mellan en lång
coordination across a broad range

rad olika politikområden för att
of policy areas in facilitating the

underlätta
övergången
till
den
transition to the formal economy;

formella ekonomin.

e) Att effektivt främja och skydda
(e) the
effective
promotion
and

20
mänskliga rättigheter för alla som
protection of the human rights of

verkar i den informella ekonomin.
all those operating in the informal
Skr. 2016/17:71

economy;

Bilaga 1

f) Att

alla
har

anständiga
(f) the fulfilment of decent work

arbetsvillkor
genom
respekt
för
for all through respect for the

grundläggande
principer

och
fundamental principles and rights

rättigheter i arbetslivet, både enligt
at work, in law and practice;

lagstiftningen och i praktiken.

g) Att leva upp till de uppdaterade
(g ) the up-to-date international

internationella arbetsnormer
som
labour
standards

that
provide

ger
vägledning
inom
vissa
guidance in specific policy areas

specifika

politikområden
(se
(see Annex);

bilagan).

h) Att främja jämställdhet mellan
(h) the
promotion

of
gender

kvinnor och män samt icke-
equality and non-discrimination;

diskriminering.

i) Att särskild hänsyn behöver tas
(i) the
need
to

pay
special

till dem som drabbas hårdast av
attention to those who are

bristen på anständiga arbetsvillkor
especially vulnerable to the most

i den
informella

ekonomin,
serious decent work deficits in the

däribland

kvinnor,

ungdomar,
informal
economy,
including
but

migranter, äldre, ur- och stamfolk,
not limited to women, young

personer som har eller påverkas av
people,
migrants,

older
people,

hiv eller aids, personer med
indigenous
and
tribal
peoples,

funktionsnedsättning,
hushålls-
persons living with HIV or

arbetare
och
självhushållande
affected by HIV or AIDS, persons

jordbrukare.

with disabilities, domestic workers

and subsistence farmers;

j) Att under övergången till

(j) the preservation and expansion,

den formella ekonomin bevara och
during the transition to the formal

öka
arbetstagarnas
och
de
economy,
of
the
entrepreneurial

ekonomiska
enheternas
möjlig-
potential,
creativity,
dynamism,

heter
till
företagande,
kreativitet,
skills and innovative capacities of

dynamik,

färdigheter

och
workers and economic units in the

innovativ

kapacitet
i

den
informal economy;

informella ekonomin.

k) Att det behövs en väl avvägd
(k) the
need
for
a
balanced

strategi
som
både
omfattar
approach
combining
incentives

incitament och åtgärder för att
with compliance measures; and

säkerställa efterlevnad.

l) Att
det
är
nödvändigt
att
(l) the
need
to

prevent
and

förhindra

och
bestraffa
ett
sanction
deliberate
avoidance
of,

medvetet
undvikande
av,
eller
or exit from, the formal economy

utträde ur, den formella ekonomin
for the purpose of evading

för att undvika beskattning och
taxation and the application of

kringgå social- och arbets-
social and labour laws and

marknadslagstiftningen.

regulations.

III. RÄTTSLIGA OCH

III. Legal and policy

POLITISKA RAMAR

frameworks

8. Medlemsstaterna bör genomföra
8. Members
should
undertake a

en grundlig analys och bedömning
proper assessment and diagnostics

av
det
informella
arbetets
of factors,
characteristics,
causes

kännetecken, orsaker och villkor i
and circumstances
of informality

ett
nationellt
sammanhang
och
in the national context to inform

sedan använda detta som underlag
the design and implementation of

vid utformningen och genom-
laws and regulations, policies and

förandet
av

lagar

och
other measures aiming to facilitate

förordningar,
strategier och andra
the transition to the formal

åtgärder som syftar till att
economy.

underlätta
övergången
till
den

formella ekonomin.

9. Medlemsstaterna
bör
anta,
se
9. Members should adopt, review

över och kontrollera efterlevnaden
and enforce national laws and

av
nationella

lagar
och
regulations or other measures to

förordningar
eller
andra
åtgärder
ensure appropriate
coverage
and

för att se till att de på lämpligt sätt
protection of all categories of

omfattar
och

skyddar
alla
workers and economic units.

kategorier
av
arbetstagare
och

ekonomiska enheter.

10. Medlemsstaterna bör se till att
10. Members should ensure that an

de i sina nationella utvecklings-
integrated
policy framework
to

strategier
eller
utvecklingsplaner
facilitate the transition to the

och
i

sina

fattigdoms-
formal economy is included in

bekämpningsstrategier

och
national development strategies or

budgetar har en integrerad politisk
plans as well as in poverty

ram
som
underlättar
övergången
reduction
strategies
and budgets,

till den formella ekonomin och
taking
into
account,
where

som i förekommande fall tar
appropriate, the role of different

hänsyn till de olika förvaltnings-
levels of government.

nivåernas olika roller.

11. Denna
integrerade
politiska
11. This

integrated
policy

ram bör användas för att

framework should address:

a) främja
strategier
för
hållbar
(a) the promotion of strategies for

utveckling, fattigdomsbekämpning
sustainable
development,
poverty

och tillväxt för alla samt för att
eradication
and
inclusive
growth,

skapa anständiga arbetstillfällen i
and the generation of decent jobs

den formella ekonomin,

in the formal economy;

b) fastställa
lämpliga
rättsliga
(b) the
establishment
of
an

ramar och regelverk,

appropriate

legislative

and

regulatory framework;

c) främja
ett
gynnsamt
företags-
(c) the promotion of a conducive

och investeringsklimat,

business

and
investment

environment;

d) öka respekten för, samt främja
(d) respect for and promotion and

och
genomföra,
grundläggande
realization
of
the
fundamental

22
principer
och

rättigheter
i
principles and rights at work;

arbetslivet,

Skr. 2016/17:71

e) förbättra
arbetsgivarnas
och
(e) the
organization

and
Bilaga 1

arbetstagarnas
organisering
och
representation of
employers
and

representation i syfte att främja en
workers
to
promote

social

social dialog,

dialogue;

f) främja jämlikhet och utrota alla
(f) the promotion of equality and

former av diskriminering och våld
the elimination of all forms of

på
arbetsplatsen,
däribland
discrimination
and

violence,

könsrelaterat våld,

including gender-based violence,

at the workplace;

g) främja
företagande,
mikro-
(g) the

promotion

of

företag och små och medelstora
entrepreneurship, micro, small and

företag, samt andra typer av
medium-sized enterprises, and

affärsmodeller
och
ekonomiska
other forms of business models

enheter, såsom kooperativ
och
and economic units, such as

andra enheter i den sociala och
cooperatives and other social and

solidariska ekonomin,

solidarity economy units;

h) säkerställa
tillgången

till
(h) access to
education,

lifelong

utbildning,
livslångt
lärande
och
learning and skills development;

kompetensutveckling,

i) säkerställa
tillgången

till
(i) access
to
financial
services,

finansiella
tjänster,
bland
annat
including
through a
regulatory

genom ett regelverk som främjar
framework promoting an inclusive

en inkluderande finansiell sektor,
financial sector;

j) säkerställa
tillgången

till
(j) access to business services;

företagstjänster,

k) säkerställa
tillgången

till
(k) access to markets;

marknader,

l) säkerställa
tillgången

till
(l) access
to
infrastructure
and

infrastruktur och teknik,

technology;

m) främja sektorspolitik,

(m) the
promotion
of

sectoral

policies;

n) fastställa
minimigränser
för
(n) the establishment
of
social

socialt skydd, i den mån sådana
protection floors, where they do

saknas, och utöka täckningen av
not exist, and the extension of

socialförsäkringsskyddet,

social security coverage;

o) främja
lokala
utvecklings-
(o) the
promotion
of

local

strategier, både för landsbygd och
development strategies, both rural

städer,
däribland
en reglerad
and urban,
including
regulated

användning
av
offentliga
platser
access for use of public space and

och en reglerad tillgång till
regulated access to public natural

allmänna naturresurser för själv-
resources

for

subsistence

försörjning,

livelihoods;

p) införa
en
ändamålsenlig
(p) effective
occupational
safety

arbetsmiljöpolitik,

and health policies;

q) införa
effektiva

och
(q) efficient and
effective
labour

ändamålsenliga yrkesinspektioner,
inspections;

r) öka
inkomsttryggheten,
bland
(r) income
security,

including

annat genom en lämpligt utformad
appropriately
designed minimum

minimilön,

wage policies;

s) se
till
att
alla
faktiskt
har
(s) effective access to justice; and

tillgång till rättslig prövning, och

t) främja

internationella

sam-
(t) international

cooperation

arbetsmekanismer.

mechanisms.

12. Medlemsstaterna
bör

vid
12. When

formulating

and

utformningen och
genomförandet
implementing an integrated policy

av en integrerad politisk ram
framework,
Members

should

säkerställa

samordning

mellan
ensure

coordination

across

olika
förvaltningsnivåer

och
different levels of government and

samarbete
mellan
berörda
organ
cooperation
between
the
relevant

och myndigheter, t.ex. skatte-
bodies and authorities, such as tax

myndigheter,
socialförsäkrings-
authorities,
social

security

institutioner,
yrkesinspektioner,
institutions,
labour inspectorates,

tullmyndigheter,

migrations-
customs
authorities,
migration

myndigheter

och

arbets-
bodies
and employment
services,

förmedlingar,
beroende

på
among
others,

depending
on

nationella förhållanden.

national circumstances.

13. Medlemsstaterna
bör
inse
13. Members should recognize the

vikten av att trygga arbetstagarnas
importance
of
safeguarding
the

och
de
ekonomiska
enheternas
opportunities of
workers
and

inkomst under övergången till den
economic

units

for

income

formella

ekonomin.
Medlems-
security in the transition to the

staterna bör därför se till att dessa
formal economy by providing the

arbetstagare
eller
ekonomiska
means for such workers or

enheter har möjlighet att få sin
economic

units

to

obtain

nuvarande egendom erkänd och att
recognition
of

their

existing

det finns möjlighet att formalisera
property as well as by providing

rätten till egendom och tillgången
the means to formalize property

till mark.

rights and access to land.

IV. SYSSELSÄTTNINGSPOLI
IV. Employment policies

TIK

14. Medlemsstaterna
bör
som
ett
14. In
pursuing
the
objective
of

led i arbetet med att skapa
quality job creation in the formal

kvalitativa
arbetstillfällen

i
den
economy,

Members

should

formella
ekonomin utarbeta
och
formulate

and

implement
a

genomföra

en
nationell
national employment policy in line

sysselsättningspolitik
i
enlighet
with
the
Employment
Policy

med konvention nr 122 om
Convention, 1964 (No. 122), and

sysselsättningspolitik
från
1964,
make full, decent, productive and

och se till att full, produktiv och
freely
chosen
employment
a

frivillig

sysselsättning

på
central goal in their national

anständiga

villkor
utgör
ett
development
and
growth
strategy

centralt mål i sina nationella
or plan.

strategier

och
planer

för

utveckling och tillväxt.

15. Medlemsstaterna bör verka för
15. Members should promote the

att
genomföra en
heltäckande
implementation

of

a

sysselsättningspolitik
som bygger
comprehensive

employment

på trepartssamråd. Denna kan till
policy
framework,
based
on

24
exempel bestå av följande delar:
tripartite
consultations,
that may

include the following elements:

a) En

sysselsättningsfrämjande
(a) pro-employment

makroekonomisk

politik
som
macroeconomic
policies
that

främjar en aggregerad efterfrågan,
support
aggregate
demand,

produktiva
investeringar
och
productive
investment

and

strukturomvandling,

främjar
structural transformation, promote

hållbara
företag,
ökar
företagens
sustainable
enterprises,

support

förtroende
och

motverkar
business confidence,
and
address

ojämlikhet.

inequalities;

b) En
handels-,
industri-, skatte-,
(b) trade,
industrial,
tax,

sectoral

sektors-
och
infrastrukturinriktad
and
infrastructure
policies
that

politik som främjar sysselsättning,
promote
employment,
enhance

ökar

produktiviteten
och
productivity

and

facilitate

underlättar strukturomvandling.
structural

transformation

processes;

c) En
företagspolitik
som,
med
(c) enterprise policies that promote

beaktande av den resolution och
sustainable
enterprises
and,
in

de slutsatser om främjandet av
particular, the conditions for a

hållbara företag som antogs av
conducive

environment,
taking

Internationella
arbetskonferensen
into account the resolution and

vid sitt 96:e möte (2007), främjar
Conclusions

concerning
the

hållbara
företag
och, framförallt,
promotion

of
sustainable

ett
gynnsamt

företagsklimat,
enterprises
adopted
by
the

inklusive
stöd
till
mikroföretag,
International
Labour Conference

små och medelstora företag och
at its 96th Session (2007),

företagande,
samt
väl
utformade,
including support to micro, small

överskådliga
och
väl
förmedlade
and medium-sized enterprises and

förordningar

som
möjliggör
entrepreneurship,
and

well-

formalisering

och
rättvis
designed, transparent and well-

konkurrens.

communicated
regulations
to

facilitate
formalization
and
fair

competition;

d) En
arbetsmarknadspolitik
och
(d) labour
market
policies
and

arbetsmarknadspolitiska

institutions to help low-income

institutioner

som
hjälper
households to escape poverty and

låginkomsthushåll att ta sig ur
access freely chosen employment,

fattigdom och få tillgång till fritt
such
as
appropriately
designed

valt arbete. Det kan t.ex. handla
wage policies including minimum

om en lämpligt utformad löne-
wages, social protection
schemes

politik,
inklusive

minimilön,
including
cash
transfers,
public

sociala
skyddssystem,
inklusive
employment
programmes
and

kontantöverföringar,

offentliga
guarantees, and enhanced outreach

sysselsättningsprogram

och
and
delivery
of
employment

garantier, samt åtgärder för att se
services to those in the informal

till att arbetsförmedlingarna når ut
economy;

till personer i den informella

ekonomin.

e) En
politik
för
arbetskrafts-
(e) labour
migration
policies
that

migration som tar hänsyn till
take into account labour market

arbetsmarknadens behov och som
needs and promote decent work

främjar
anständigt
arbete
och
and the rights of migrant workers;

Skr. 2016/17:71

Bilaga 1

migrerande

arbetstagares

rättigheter.

f) En utbildnings- och kompetens-
(f) education

and

skills

utvecklingspolitik
som
främjar
development policies that support

livslångt
lärande,

anpassas
till
lifelong learning, respond to the

arbetsmarknadens

föränderliga
evolving needs of the labour

behov och ny teknik, och erkänner
market and to new technologies,

tidigare
kunskaper,
t.ex.
genom
and recognize prior learning such

informella
lärlingssystem,
för att
as through informal apprenticeship

på så sätt skapa fler möjligheter
systems,
thereby
broadening

till formell sysselsättning.

options for formal employment;

g) Heltäckande

(g) comprehensive

activation

aktiveringsåtgärder
för
att
measures to facilitate the school-

underlätta för ungdomar att gå
to-work transition of young

från skola till arbete, särskilt för
people, in particular those who are

dem som har svårt att hävda sig på
disadvantaged,
such
as
youth

arbetsmarknaden,
t.ex. ungdoms-
guarantee
schemes
to
provide

garantisystem som ger tillgång till
access to training and continuing

utbildning och varaktig produktiv
productive employment;

sysselsättning.

h) Åtgärder
som
främjar
(h) measures

to
promote
the

övergången från arbetslöshet eller
transition
from
unemployment or

inaktivitet till arbete, särskilt för
inactivity to work, in particular for

långtidsarbetslösa

personer,
long-term unemployed persons,

kvinnor och andra grupper som
women and
other disadvantaged

har svårt att hävda sig på
groups; and

arbetsmarknaden.

i) Relevanta,
tillgängliga
och
(i) relevant, accessible and up-to-

uppdaterade
informationssystem
date
labour
market
information

på arbetsmarknadsområdet.

systems.

V. RÄTTIGHETER OCH

V. Rights and social protection

SOCIALT SKYDD

16. Medlemsstaterna
bör

vidta
16. Members

should

take

åtgärder för att skapa anständiga
measures to achieve decent work

arbetsförhållanden

och
för
att
and to respect, promote and realize

respektera, främja och genomföra
the
fundamental
principles
and

grundläggande
principer
och
rights at work for those in the

rättigheter
i
arbetslivet
för
informal economy, namely:

personer
i
den
informella

ekonomin, bland annat när det

gäller

a) föreningsfriheten
och
ett
(a) freedom of association and the

faktiskt erkännande av kollektiv-
effective recognition of the right

förhandlingsrätten,

to collective bargaining;

b) avskaffande av alla former av
(b) the elimination of all forms of

tvångsarbete
eller
obligatoriskt
forced or compulsory labour;

arbete,

c) ett
faktiskt
avskaffande
av
(c) the effective abolition of child

26
barnarbete, och

labour; and

d) undanröjande av diskriminering
(d) the

elimination

of

vid anställning och yrkesutövning.
discrimination
in
respect
of

employment and occupation.

17. Medlemsstaterna bör

17. Members should:

a) vidta
omedelbara
åtgärder
för
(a) take
immediate measures
to

att komma till rätta med de
address the unsafe and unhealthy

otrygga
och
ohälsosamma
working
conditions

that
often

arbetsvillkor som ofta känne-
characterize work in the informal

tecknar arbetet i den informella
economy; and

ekonomin, och

b) främja och utöka skyddet när
(b) promote

and

extend

det gäller hälsa och säkerhet på
occupational safety
and
health

arbetsplatsen för arbetsgivare och
protection
to
employers
and

arbetstagare
i
den

informella
workers in the informal economy.

ekonomin.

18. Medlemsstaterna
bör
genom
18. Through the transition to the

övergången
till
den

formella
formal economy, Members should

ekonomin successivt se till att alla
progressively extend, in law and

arbetstagare
i
den

informella
practice, to all workers in the

ekonomin, både enligt lag-
informal economy, social security,

stiftningen
och
i

praktiken,
maternity
protection,
decent

omfattas
av social
trygghet,
working

conditions

and
a

moderskapsskydd,

anständiga
minimum wage that takes into

arbetsvillkor
och
en
minimilön
account the needs of workers and

som tar hänsyn till arbetstagarnas
considers

relevant

factors,

behov
och
andra

relevanta
including but not limited to the

faktorer, bland annat levnads-
cost of living and the general level

kostnaderna
och
den
allmänna
of wages in their country.

lönenivån i landet.

19. Medlemsstaterna
bör
i
sitt
19. In building and
maintaining

arbete med att utarbeta och
national
social
protection
floors

upprätthålla
nationella

minimi-
within their social security system

regler för socialt skydd inom sina
and facilitating the transition to

socialförsäkringssystem och i sitt
the
formal
economy,
Members

arbete
med
att

underlätta
should pay particular attention to

övergången
till
den

formella
the needs and circumstances of

ekonomin ta särskild hänsyn till
those in the informal economy and

behov och
omständigheter
för
their families.

personer
i
den

informella

ekonomin och deras familjer.

20. Medlemsstaterna
bör
genom
20. Through the transition to the

övergången
till
den

formella
formal economy, Members should

ekonomin
successivt

utvidga
progressively extend the coverage

socialförsäkringsskyddet

till
of social insurance to those in the

personer
inom
den

informella
informal

economy

and,
if

ekonomin och vid behov anpassa
necessary,
adapt
administrative

förvaltningsförfaranden,
förmåner
procedures,

benefits

and

och bidrag efter deras bidrags-
contributions, taking into account

förmåga.

their contributory capacity.

21. Medlemsstaterna bör verka för
21. Members
should

encourage

att öka utbudet av och tillgången
the
provision
of
and
access
to

Skr. 2016/17:71

Bilaga 1

till god barnomsorg och annan
affordable
quality
childcare
and

omsorg av god kvalitet till en
other care services in order to

överkomlig kostnad. Syftet är att
promote
gender
equality
in

främja
jämställdhet

mellan
entrepreneurship and employment

kvinnor och män när det gäller
opportunities and to enable the

möjligheter
till

företagande
och
transition to the formal economy.

sysselsättning samt att möjliggöra

övergången
till
den
formella

ekonomin.

VI. INCITAMENT,

VI. Incentives, compliance and

EFTERLEVNAD OCH

enforcement

VERKSTÄLLIGHET

22. Medlemsstaterna
bör

vidta
22. Members

should

take

lämpliga
åtgärder,
bland

annat
appropriate
measures,

including

genom

att

kombinera
through

a

combination
of

förebyggande
åtgärder,

brotts-
preventive

measures,
law

bekämpande åtgärder och ända-
enforcement

and

effective

målsenliga
påföljder,
för
att
sanctions, to address tax evasion

förhindra

skatteflykt,

undan-
and
avoidance
of
social

dragande av sociala avgifter samt
contributions,
labour
laws
and

kringgående
av
arbetsmarknads-
regulations. Any incentives should

lagstiftning och arbetsnormer. Alla
be linked to facilitating the

incitament bör vara inriktade på
effective
and
timely

transition

att underlätta
en ändamålsenlig
from the informal to the formal

och snar övergång från den
economy.

informella
till
den
formella

ekonomin.

23. Medlemsstaterna bör där så är
23. Members

should
reduce,

lämpligt minska de hinder som
where appropriate, the barriers to

finns för övergången till den
the transition to the formal

formella
ekonomin
och

vidta
economy and take measures to

åtgärder
för

att
bekämpa
promote anticorruption efforts

korruption
och

främja

god
and good governance.

samhällsstyrning.

24. Medlemsstaterna
bör
införa
24. Members

should

provide

incitament för,
och
marknadsföra
incentives for, and promote the

fördelarna med, en ändamålsenlig
advantages of, effective transition

övergång

till

den
formella
to the formal economy, including

ekonomin, bland annat genom en
improved
access
to
business

ökad tillgång till
företagstjänster,
services,
finance,
infrastructure,

finansiering,

infrastruktur,
markets,
technology,
education

marknader,
teknik,
utbildnings-
and skills

programmes,
and

program och äganderätt.

property rights.

25. För
att
formalisera

mikro-
25. With

respect

to
the

enheter
och
små
ekonomiska
formalization of micro and small

enheter bör medlemsstaterna

economic units, Members should:

a) reformera

villkoren

för
(a) undertake

business
entry

28
marknadstillträde

genom
att
reforms
by
reducing
registration

minska
registreringskostnaderna,
costs and the length of the

påskynda förfarandet
och
öka
procedure, and
by

improving

tillgången till tjänster, t.ex. genom
access to services, for example,

informations-

och
through

information

and

kommunikationsteknik,

communication technologies;

b) minska efterlevnadskostnaderna
(b) reduce
compliance
costs
by

genom att förenkla systemet för
introducing
simplified
tax
and

kontroll och betalning av skatter
contributions

assessment

and

och avgifter,

payment regimes;

c) göra
det
lättare
att
delta i
(c) promote
access

to
public

offentlig
upphandling,
i
enlighet
procurement,

consistent

with

med
nationell
lagstiftning,
national
legislation,
including

inklusive

arbetsmarknadslags-
labour
legislation,
through

tiftningen,
genom
att
anpassa
measures
such
as
adapting

upphandlingsförfaranden

och
procurement

procedures

and

upphandlingsvolymer,

till-
volumes,
providing
training
and

handahålla

utbildning

och
advice on participating in public

rådgivning om att delta i offentlig
tenders, and reserving quotas for

upphandling,
samt

reservera
these economic units;

kvoter
för

dessa
ekonomiska

enheter,

d) förbättra

tillgången

till
(d) improve
access
to inclusive

inkluderande
finansiella
tjänster,
financial services, such as credit

t.ex. lån och eget kapital,
and equity, payment and insurance

betalnings-

och
försäkrings-
services,
savings,
and
guarantee

tjänster, sparande och garanti-
schemes, tailored to the size and

system som är anpassade efter de
needs of these economic units;

ekonomiska

enheternas
storlek

och behov,

e) förbättra

tillgången

till
(e) improve

access

to

utbildning i att driva företag,
entrepreneurship
training,
skills

kompetensutveckling

och
development and tailored business

skräddarsydda
tjänster

för
development services; and

företagsutveckling, och

f) förbättra
tillgången
till social
(f) improve
access

to
social

trygghet.

security coverage.

26. Medlemsstaterna
bör
för
att
26. Members should put in place

underlätta
tillgången
till
den
appropriate mechanisms or review

formella

ekonomin

införa
existing mechanisms with a view

lämpliga mekanismer eller se över
to ensuring

compliance

with

befintliga mekanismer för att se
national
laws
and
regulations,

till att nationella lagar och
including but not limited to

förordningar efterlevs, bland annat
ensuring

recognition

and

för att se till att anställnings-
enforcement

of

employment

förhållanden

erkänns

och
relationships, so as to facilitate the

upprätthålls.

transition to the formal economy.

27. Medlemsstaterna
bör
ha
ett
27. Members

should
have
an

adekvat och lämpligt tillsyns-
adequate
and
appropriate
system

system, se till att alla arbetsplatser
of inspection, extend coverage of

i den
informella

ekonomin
labour inspection to all workplaces

omfattas av yrkesinspektioner för
in the informal economy in order

Skr. 2016/17:71

Bilaga 1

att skydda arbetstagarna och ge
to protect workers, and provide

tillsynsorganen
vägledning,
bland
guidance
for enforcement bodies,

annat om hur arbetsvillkoren i den
including on how to address

informella

ekonomin
kan
working conditions in the informal

förbättras.

economy.

28. Medlemsstaterna
bör
vidta
28. Members

should

take

åtgärder för att se till att berörda
measures to ensure the effective

aktörer
har
tillgång
till
provision

of
information,

information, får hjälp med att följa
assistance in complying with the

tillämpliga lagar och förordningar
relevant laws and regulations, and

samt kan bygga upp sin kapacitet.
capacity
building for
relevant

actors.

29. Medlemsstaterna
bör
införa
29. Members should put in place

effektiva
och
tillgängliga
efficient and accessible complaint

klagomåls- och överklagande-
and appeal procedures.

förfaranden.

30. Medlemsstaterna
bör
införa
30. Members
should
provide
for

förebyggande
åtgärder
och
preventive

and
appropriate

lämpliga korrigerande åtgärder för
corrective
measures
to
facilitate

att underlätta övergången till den
the transition to the formal

formella ekonomin och se till att
economy, and ensure that the

de
administrativa,
civilrättsliga
administrative,
civil
or penal

eller
straffrättsliga påföljder som
sanctions provided for by national

enligt den nationella lagstiftningen
laws for non-compliance are

föreskrivs för bristande efter-
adequate and strictly enforced.

levnad är tillräckliga och tillämpas

strikt.

VII. FÖRENINGSFRIHET,
VII. Freedom of association,

SOCIAL DIALOG OCH

social dialogue and role of

ARBETSGIVAR- OCH

employers’ and workers’

ARBETSTAGARORGANISAT
organizations

IONERNAS ROLL

31. Medlemsstaterna bör se till att
31. Members
should
ensure
that

personer
i
den
informella
those in the informal economy

ekonomin
åtnjuter föreningsfrihet
enjoy freedom of association and

och rätt till kollektivförhandlingar,
the right to collective bargaining,

inklusive rätt att bilda och, enligt
including the right to establish

den
berörda
organisationens
and, subject to the rules of the

regler, gå med i de organisationer,
organization concerned,
to
join

förbund och centralorganisationer
organizations,

federations
and

de vill.

confederations

of
their
own

32. Medlemsstaterna
bör
skapa
choosing.

32. Members

should
create
an

förutsättningar
för
arbetsgivare
enabling
environment
for

och arbetstagare att utöva sin rätt
employers and workers to exercise

att organisera sig, föra kollektiva
their right to organize and to

förhandlingar och delta i den
bargain
collectively
and
to

sociala dialogen vid
övergången
participate in social dialogue in

till den formella ekonomin.

the transition
to
the
formal

30

economy.

Skr. 2016/17:71

33. Arbetsgivar-
och
arbetstagar-
33. Employers’
and
workers’
Bilaga 1

organisationer bör där så är
organizations

should,

where

lämpligt se till att arbetstagare och
appropriate,
extend
membership

ekonomiska
enheter

i
den
and services to workers and

informella
ekonomin
kan
upptas
economic units in the informal

som medlemmar och ta del av
economy.

tjänster.

34. I
arbetet
med
att
utarbeta,
34. In
designing,
implementing

genomföra och
utvärdera
politik
and
evaluating policies

and

och program av betydelse för den
programmes of relevance to the

informella
ekonomin,

inbegripet
informal
economy,
including
its

dess formalisering, bör medlems-
formalization,
Members should

staterna samråda med och aktivt
consult with and promote active

involvera
de
mest
representativa
participation

of
the
most

arbetsgivar-
och

arbetstagar-
representative
employers’

and

organisationerna.
Dessa
bör i
workers’
organizations,
which

enlighet
med
nationell
praxis
should include in their rank,

omfatta företrädare för medlems-
according
to
national
practice,

organisationer

som

företräder
representatives
of
membership-

arbetstagare
och
ekonomiska
based representative organizations

enheter
i
den

informella
of workers and economic units in

ekonomin.

the informal economy.

35. För att underlätta övergången
35. Members and employers’ and

till den formella ekonomin kan
workers’
organizations
may seek

medlemsstater
och
arbetsgivar-
the assistance of the International

och
arbetstagarorganisationer
Labour Office to strengthen the

vända
sig
till
Internationella
capacity
of

the
representative

arbetsbyrån för att få hjälp med att
employers’

and

workers’

stärka

kapaciteten

bland
organizations

and,
where
they

arbetsgivar-
och

arbetstagar-
exist,
representative
organizations

organisationer

och,
i
of those in the informal economy,

förekommande fall, organisationer
to assist workers and economic

som företräder aktörer i den
units in the informal economy,

informella ekonomin när det gäller
with a view to facilitating the

att
hjälpa
arbetstagare
och
transition to the formal economy.

ekonomiska
enheter

i
den

informella ekonomin.

VIII. INSAMLING AV

VIII. Data collection and

UPPGIFTER OCH

monitoring

ÖVERVAKNING

36. Medlemsstaterna

bör
36. Members

should,

in

regelbundet och i samråd med
consultation with employers’ and

arbetsgivar-
och

arbetstagar-
workers’
organizations,
on
a

organisationer

regular basis:

a) i den mån det är möjligt och
(a) where
possible
and
as

lämpligt, samla in, analysera och
appropriate,
collect,
analyse
and

sprida statistik,
uppdelad
efter
disseminate

statistics

kön, ålder, arbetsplats
och
andra
disaggregated
by
sex,
age,

specifika

socioekonomiska
workplace,
and
other
specific

uppgifter

om
den
informella
socio-economic characteristics on

ekonomins

storlek

och
the size and composition of the

sammansättning,

däribland
informal
economy, including
the

uppgifter
om
antalet
informella
number
of

informal
economic

ekonomiska enheter och arbets-
units, the number of workers

tagare samt inom vilka sektorer de
employed and their sectors; and

är verksamma, och

b) övervaka
och
utvärdera
hur
(b) monitor

and
evaluate
the

formaliseringen fortskrider.

progress towards formalization.

37. Medlemsstaterna
bör
i
sitt
37. In developing or revising the

arbete med att utveckla eller
concepts,

definitions
and

omarbeta koncept, definitioner och
methodology

used
in
the

metoder

som
används
vid
production of data, statistics and

sammanställningen
av uppgifter,
indicators
on
the
informal

statistik och indikatorer om den
economy,
Members should
take

informella ekonomin ta hänsyn till
into
consideration
relevant

eventuell

vägledning

som
guidance
provided
by
the

Internationella

arbets-
International Labour Organization,

organisationen

tillhandahåller,
in particular and as appropriate,

särskilt och där så är lämpligt dess
the
guidelines
concerning
a

riktlinjer

om
en
statistisk
statistical
definition of
informal

definition av informell syssel-
employment adopted by the 17th

sättning som antogs av den 17:e
International

Conference
of

internationella
konferensen
för
Labour Statisticians in 2003 and

arbetsmarknadsstatistiker
år 2003
their subsequent updates.

och senare uppdateringar därav.

IX. GENOMFÖRANDE

IX. Implementation

38. Medlemsstaterna

bör
38. Members should give effect to

genomföra
bestämmelserna
i
the
provisions
of
this

denna
rekommendation i
samråd
Recommendation,
in consultation

med
de

mest
representativa
with
the
most
representative

arbetsgivar-

och

arbetstagar-
employers’

and
workers’

organisationerna.
Dessa
bör i
organizations,
which
should

enlighet
med
nationell
praxis
include in their rank, according to

omfatta företrädare för medlems-
national
practice,
representatives

baserade

organisationer
som
of

membership-based

företräder

arbetstagare

och
representative
organizations
of

ekonomiska
enheter

i
den
workers and economic units in the

informella

ekonomin.
informal economy, by one or a

Bestämmelserna bör beroende på
combination

of
the
following

omständigheterna

genomföras
means, as appropriate:

med hjälp av en eller flera av

följande metoder:

a) Nationella
lagar
och
för-
(a) national laws and regulations;

ordningar.

b) Kollektivavtal.

(b) collective agreements;

c) Politik och program.

(c) policies and programmes;

32
d) Ändamålsenlig

samordning
(d) effective
coordination among

mellan statliga organ och andra
government
bodies
and
other
Skr. 2016/17:71

berörda parter.

stakeholders;

Bilaga 1

e) Institutionell

(e) institutional
capacity
building

kapacitetsuppbyggnad och resurs-
and resource mobilization; and

mobilisering.

f) Andra åtgärder i enlighet med
(f) other measures consistent with

nationell lagstiftning och praxis.
national law and practice.

39. Medlemsstaterna

bör
regel-
39. Members should review on a

bundet, där så är lämpligt, granska
regular basis, as appropriate, the

politikens och åtgärdernas ända-
effectiveness

of
policies
and

målsenlighet när det gäller att
measures to facilitate the transition

underlätta
övergången till
den
to the formal economy, in

formella ekonomin i samråd med
consultation

with
the
most

de mest representativa arbetsgivar-
representative

employers’
and

och

arbetstagarorganisationerna.
workers’
organizations,

which

Dessa bör i enlighet med nationell
should include in their rank,

praxis
omfatta
företrädare
för
according
to

national
practice,

medlemsbaserade
organisationer
representatives
of
membership-

som
företräder arbetstagare
och
based representative organizations

ekonomiska
enheter

i
den
of workers and economic units in

informella ekonomin.

the informal economy.

40. Medlemsstaterna

bör
i
sitt
40. In
establishing,
developing,

arbete med att fastställa, utveckla,
implementing

and
periodically

genomföra
och

regelbundet
reviewing the measures taken to

granska de åtgärder som vidtas för
facilitate the transition to the

att underlätta övergången till den
formal economy, Members should

formella ekonomin ta hänsyn till
take into account the guidance

den vägledning som ges i
provided by the instruments of the

Internationella

arbets-
International Labour Organization

organisationens

och

FN:s
and the United Nations relevant to

instrument
om
den
informella
the informal economy listed in the

ekonomin som återfinns i bilagan.
Annex.

41. Ingenting

i

denna
41. Nothing

in

this

rekommendation
bör
tolkas
som
Recommendation

should
be

en inskränkning av det skydd för
construed
as

reducing
the

aktörer i den informella ekonomin
protections afforded to those in the

som ges i andra instrument från
informal
economy
by
other

Internationella

arbets-
instruments
of
the
International

organisationen.

Labour Organization.

42. Bilagan kan komma att ändras
42. The Annex may be revised by

av
Internationella
arbetsbyråns
the Governing Body of the

styrelse. En sådan ändrad bilaga
International
Labour
Office. Any

ska
efter styrelsens
godkännande
revised
Annex
so
established,

ersätta den tidigare bilagan och
once approved by the Governing

delges
Internationella
arbets-
Body, shall replace the preceding

organisationens medlemsstater.
annex and shall be communicated

to
the
Members
of
the

International Labour Organization.

Bilaga
Annex

Instrument från Internationella arbetsorganisationen och Förenta nationerna med bäring på arbetet med att underlätta övergången från den informella till den formella ekonomin

Instruments of the International Labour Organization and the United Nations relevant to facilitating the transition from the informal to the formal economy

INSTRUMENT

FRÅN
Instruments
of
the
International

INTERNATIONELLA

Labour Organization

ARBETSORGANISATIONEN

Grundläggande konventioner

Fundamental Conventions

– Konvention (nr 29) om tvångs-
– Forced
Labour
Convention,

eller
obligatoriskt
arbete, 1930,
1930 (No. 29), and Protocol of

och
protokoll
till
konventionen
2014 to the Forced Labour

angående

tvångs-
eller
Convention, 1930

obligatoriskt arbete, 2014

– Konvention

(nr

87)
om
– Freedom
of
Association and

föreningsfrihet

och
skydd
för
Protection of the Right to

organisationsrätten, 1948

Organise Convention,

– Konvention

(nr

98)
om
1948 (No. 87)

– Right to Organise and Collective

tillämpning
av

principerna
för
Bargaining Convention, 1949 (No.

organisationsrätten

och
den
98)

kollektiva
förhandlingsrätten,

1949

– Konvention (nr 100) om lika lön
– Equal

Remuneration

för män och kvinnor för arbete av
Convention, 1951 (No. 100)

lika värde, 1951

– Konvention

(nr

105)
om
– Abolition
of
Forced
Labour

avskaffande av tvångsarbete, 1957
Convention, 1957 (No. 105)

– Konvention (nr 111) om
– Discrimination

(Employment

diskriminering

i

fråga
om
and Occupation)
Convention,

anställning
och
yrkesutövning,
1958 (No. 111)

1958

– Konvention

(nr

138)
om
– Minimum
Age
Convention,

minimiålder för tillträde till arbete,
1973 (No. 138)

1973

– Konvention
(nr
182) om
de
– Worst Forms
of
Child
Labour

värsta formerna
av
barnarbete,
Convention, 1999 (No. 182)

1999

Särskilt prioriterade konventioner
Governance Conventions

– Konvention

(nr

81)
om
– Labour Inspection Convention,

arbetsinspektion, 1947

1947 (No. 81)

– Konvention

(nr

122)
om
– Employment Policy Convention,

sysselsättningspolitik, 1964

1964 (No. 122)

34
– Konvention

(nr

129)
om
– Labour Inspection (Agriculture)

yrkesinspektion (jordbruk), 1969
Convention, 1969 (No. 129)

Skr. 2016/17:71

– Konvention

(nr
144)
om
– Tripartite

Consultation
Bilaga 1

trepartssamråd
för
att
främja
(International
Labour
Standards)

genomförande
av ILO:s
normer,
Convention, 1976 (No. 144)

1976

Andra dokument

Other instruments

Föreningsfrihet, kollektiva

Freedom of association, collective

förhandlingar och förhållandet
bargaining and industrial

mellan arbetsmarknadens parter
relations

– Konvention

(nr
141)
om
– Rural
Workers’ Organisations

organisationer för arbetstagare på
Convention, 1975 (No. 141)

landsbygden, 1975

– Konvention

(nr
154)
om
– Collective

Bargaining

främjande

av
kollektiva
Convention, 1981 (No. 154)

förhandlingar, 1981

Lika möjligheter och behandling
Equality of opportunity and

treatment

– Konvention

(nr
156)
om
– Workers
with

Family

arbetstagare
med
familjeansvar,
Responsibilities Convention, 1981

1981

(No. 156)

Sysselsättningspolitik och

Employment policy and promotion

sysselsättningsfrämjande åtgärder

– Rekommendation
(nr
122)
om
– Employment

Policy

sysselsättningspolitik, 1964

Recommendation, 1964 (No. 122)

– Konvention

(nr
159)
om
– Vocational
Rehabilitation
and

yrkesinriktad

rehabilitering
och
Employment
(Disabled Persons)

arbete
(personer

med
Convention, 1983 (No. 159)

funktionsnedsättning), 1983

– Rekommendation
(nr
169)
om
– Employment

Policy

sysselsättningspolitik

(Supplementary
Provisions)

(tilläggsbestämmelser), 1984

Recommendation, 1984 (No. 169)

– Konvention (nr 181) om privat
– Private
Employment
Agencies

arbetsförmedling, 1997

Convention, 1997 (No. 181)

– Rekommendation
(nr
189)
om
– Job Creation in
Small
and

nya arbetstillfällen i små och
Medium-Sized

Enterprises

medelstora företag, 1998

Recommendation, 1998 (No. 189)

– Rekommendation
(nr
193)
om
– Promotion
of
Cooperatives

främjande av kooperativ, 2002

Recommendation, 2002 (No. 193)

– Rekommendation
(nr
198)
om
– Employment

Relationship

anställningsförhållandet, 2006

Recommendation, 2006 (No. 198)

Yrkesvägledning och

Vocational guidance and training

yrkesutbildning

– Konvention

(nr
142)
om
– Human Resources Development

utvecklingen

av
mänskliga
Convention, 1975 (No. 142)

resurser, 1975

– Rekommendation (nr 195)
om
– Human Resources Development

utveckling av
mänskligt kapital,
Recommendation, 2004 (No. 195)

2004

Löner

Wages

– Konvention
(nr
94)
och
– Labour
Clauses
(Public

rekommendation (nr 84) angående
Contracts)
Convention
(No.
94)

arbetsklausuler

(offentliga
and Recommendation

kontrakt), 1949

(No. 84), 1949

– Konvention
(nr
131)
och
– Minimum
Wage
Fixing

rekommendation (nr
135)
om
Convention
(No. 131)
and

fastställande av minimilöner, 1970
Recommendation (No. 135),

1970

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

– Konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö, 1981

– Konvention (nr 184) och rekommendation (nr 192) om

arbetarskydd i lantbruket, 2001

– Konvention (nr 187) om ett ramverk för att främja arbetsmiljö, 2006

Occupational safety and health

– Occupational Safety and Health Convention, 1981 (No. 155)

– Safety and Health in Agriculture Convention (No. 184) and Recommendation

(No. 192), 2001

– Promotional Framework for Occupational Safety and Health Convention,

2006 (No. 187)

Sociala trygghetsfrågor

– Konvention (nr 102) om minimistandard för social trygghet, 1952

– Rekommendation (nr 202) om

nationellt socialt grundskydd, 2012

Social security

– Social Security (Minimum Standards) Convention, 1952 (No. 102)

– Social Protection Floors Recommendation, 2012 (No. 202)

Moderskapsskydd

– Konvention (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd, 2000

Maternity protection

– Maternity
Protection

Convention, 2000 (No. 183)

Migrerande arbetstagare

– Konvention (nr 97) om migrerande arbetstagare (reviderad), 1949

– Konvention (nr 143) om

migrerande arbetstagare (tilläggsbestämmelser), 1975

36

Migrant workers

– Migration for Employment Convention (Revised), 1949 (No. 97)

– Migrant Workers (Supplementary Provisions) Convention, 1975 (No. 143)

Skr. 2016/17:71

Hiv och aids

HIV and AIDS
Bilaga 1

– Rekommendation
(nr 200)
om
– HIV
and
AIDS

hiv och aids och arbetslivet, 2010
Recommendation, 2010 (No. 200)

Ursprungsfolk och stamfolk

Indigenous and tribal peoples

– Konvention (nr
169)
om
– Indigenous
and Tribal
Peoples

ursprungsfolk och stamfolk, 1989
Convention, 1989 (No. 169)

Specifika kategorier av arbetstagare

– Konvention (nr 177) om hemarbete, 1996

– Konvention (nr 189) och rekommendation (nr 201) om hushållsarbetare, 2011

Specific categories of workers

– Home Work Convention, 1996 (No. 177)

– Domestic Workers Convention (No. 189) and Recommendation (No. 201), 2011

Internationella arbetskonferensens resolutioner

– Resolution och slutsatser om främjandet av hållbara företag som antogs vid Internationella arbetskonferensens 96:e möte (2007)

– Resolution och slutsatser om sysselsättningskrisen bland ungdomar som antogs vid Internationella arbetskonferensens 101:a möte (2012)

– Resolution och slutsatser om den andra återkommande debatten om sysselsättning som antogs vid Internationella arbetskonferensens 103:e möte (2014)

Resolutions of the International Labour Conference

– Resolution and Conclusions concerning the promotion of sustainable enterprises adopted by the International Labour Conference at its 96th Session (2007)

– Resolution and Conclusions concerning the youth employment crisis adopted by the International Labour Conference at its 101st Session (2012)

– Resolution and Conclusions concerning the second recurrent discussion on employment adopted by the International Labour Conference at its 103rd Session (2014)

FN-INSTRUMENT

– Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, 1948

– Internationella konventionen om

ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966

– Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966

– Internationella konventionen om

skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar,

United Nations instruments

– Universal Declaration of Human Rights, 1948

– International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, 1966

– International Covenant on Civil and Political Rights, 1966

– International Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of

1990

Ovanstående text är rekommendationens autentiska text som Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens antog vid sitt etthundrafjärde möte som hölls i Genève och förklarades avslutat den 13 juni 2015.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har vi den 13 juni 2015 undertecknat denna rekommendation:

Konferensens ordförande

IEVA JAUNZEME

Their Families, 1990

The foregoing is the authentic text of the Recommendation duly adopted by the General Conference of the International Labour Organization during its One hundred and fourth Session which was held at Geneva and declared closed the thirteenth day of June 2015.

IN FAITH WHEREOF we have appended our signatures this thirteenth day of June 2015.

The President of the Conference,

IEVA JAUNZEME

Internationella
arbetsbyråns The Director-General of the

generaldirektör
International Labour Office,

GUY RYDER

Denna rekommendation utgör i denna version en exakt kopia av den text som Internationella arbetskonferensens ordförande och Internationella arbetsbyråns generaldirektör bestyrkt med sina namnteckningar.

Fullständig bestyrkt kopia

För Internationella arbetsbyråns generaldirektör:

GUY RYDER

The text of the Recommendation as here presented is a true copy of the text authenticated by the signatures of the President of the International Labour Conference and of the Director-General of the International Labour Office.

Certified true and complete copy,

For the Director-General of the

International Labour Office:

38

Skr. 2016/17:71

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström

Föredragande: statsrådet Y Johansson

Regeringen beslutar skrivelse ILO:s rekommendation om övergången från den informella till den formella ekonomin