Prop. 2017/18:114

Regeringens skrivelse

Strategisk exportkontroll 2017 – krigsmateriel Skr. och produkter med dubbla användningsområden

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Linköping den 15 mars 2018

Stefan Löfven

Morgan Johansson

(Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2017. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

1

Skr.

Innehållsförteckning

1

Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll .........................

3

2

Krigsmateriel ....................................................................................

6

2.1

Bakgrund och regelverk .....................................................

6

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt

perspektiv ...........................................................................

9

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel.....................................................................

12

2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll

av krigsmateriel ................................................................

16

3 Produkter med dubbla användningsområden ..................................

20

3.1

Bakgrund och regelverk ...................................................

20

3.2 Samarbete inom de internationella

exportkontrollregimerna...................................................

23

3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla

användningsområden........................................................

26

3.3.1

FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och

Proliferation Security Initiative (PSI)..............

29

4

Ansvariga myndigheter...................................................................

29

4.1

Inspektionen för strategiska produkter .............................

29

4.2

Strålsäkerhetsmyndigheten...............................................

33

5

Statistik och begrepp.......................................................................

35

Bilaga 1

Export av krigsmateriel ....................................................

38

Bilaga 2

Export av produkter med dubbla

användningsområden........................................................

58

Bilaga 3

Regelverk i urval ..............................................................

93

Bilaga 4

Förklaringar....................................................................

100

Bilaga 5

Förkortningar..................................................................

102

Bilaga 6

Vägledning till andra källor............................................

104

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018.......

105

2

Skr.

1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den

strategiska exportkontrollen under år 2017 – dvs. exportkontrollen av

krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla

både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden,

och att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige gör det enligt

fastställt exportkontrollregelverk. Krigsmateriel får enligt 1 §, andra

stycket, krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns

säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot

Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de

svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma

ståndpunkt

om

vapenexport

samt

Förenta

nationernas

vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT ).

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke-

spridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det

internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana

vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla

användningsområden (PDA), vilken främst handlar om teknik som kan

användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen

motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av

detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll.

Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda

stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-

spridningsområdet.

Detta är trettiofjärde gången som regeringen i en skrivelse till

riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första

skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige

var då bland de första i Europa med att redovisa det gångna årets

aktiviteter på området.

Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad

sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande

redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska

uppgifter

kan

i

dag

lämnas

tack

vare

bättre

informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med

den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000

gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen

eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges

exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en

bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av

krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen

består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den

andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla

användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga

3

Skr.

4

myndigheter på området. Därefter följer bilagor där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramen för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar icke- spridningsarbetet förbättras därigenom.

I oktober 2017 överlämnade regeringen en proposition (prop. 2017/18:23) till riksdagen med förslag om en rad skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Propositionen genomför i stort de förslag som den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) lade fram i sitt slutbetänkande (SOU 2015:72). Det nya regelverket föreslås träda i kraft 15 april 2018.

I oktober beslutade regeringen också att uppdra åt ISP att utreda och lämna förslag till ett system för efterkontroller i utlandet av krigsmateriel, med syftet att få ytterligare verktyg för att säkerställa att krigsmateriel som förs ut ur Sverige går till avsedda mottagare och således förhindra avledning.

För att ytterligare tydliggöra de nationella och internationella exportkontrollregelverken, fick i oktober dessutom en utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att sammanföra de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport med bestämmelserna i EU:s gemensamma ståndpunkt och FN:s vapenhandelsfördrag.

Verksamheten under FN:s vapenhandelsfördrag konsoliderades ytterligare under 2017. Sverige fortsatte under större delen av 2017 att ansvara för samordningen av vapenhandelsfördragets rapporterings- och transparensarbete, som ordförande för en av arbetsgrupperna. Sverige har också fortsatt att delta aktivt i arbetet för att stödja statsparternas genomförande av fördraget och för att främja en ytterligare anslutning till fördraget, bl.a. genom frivilliga bidrag till de fonder som används för stöd till genomförandet i olika länder. Vid slutet av 2017 hade fördraget 93 statsparter.

Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA-frågor, WPDU (eng.

Working Party on Dual-use Goods ), dominerades av fortsatta förhandlingar om kommissionens förslag till omarbetning av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (den s.k. PDA- förordningen).

Riksrevisionen redovisade sin granskning av exportkontrollen av krigsmateriel i rapporten RiR 2017:2. Regeringen redogjorde i skr. 2016/17:160 för sina bedömningar och åtgärder med anledning av iakttagelserna och rekommendationerna i RiR-rapporten, som avsåg

skriftliga rutiner för handläggning, dokumentation av ärenden, tillgång Skr. till information och riskanalys avseende korruption. Regeringen har inlett

en diskussion med ISP inom ramen för den löpande myndighetsdialogen. I ISP:s regleringsbrev för 2018 har myndigheten även fått i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens granskning.

Sammanfattning av det statistiska underlaget

I två bilagor till denna skrivelse redovisas en samlad statistik över

tillståndsgivningen samt svensk export av krigsmateriel respektive

produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Redovisningen av krigsmaterielexporten 2017 görs i bilaga 1. Som

jämförelse visas även statistik från två år dessförinnan. En mer

rättvisande bild ges om exporten visas över tid, eftersom enstaka

försäljningar respektive leveranser av större system kan orsaka kraftiga

svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på

tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering

från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år

2017. Materialet har sammanställts av ISP.

Under år 2017 tog 62 länder samt FN emot leveranser av svensk

krigsmateriel. I tio fall mottogs enbart jakt- och sportskyttemateriel

(Andorra, Chile, Grönland, Mauritius, Namibia, Portugal, Rumänien,

Ungern, Uruguay och Zambia). Värdet av de faktiska exportleveranserna

av krigsmateriel uppgick under år 2017 till drygt 11 miljarder kronor.

Exporten ökade därmed med drygt 2 procent jämfört med föregående år.

Det i särklass största mottagarlandet för svensk krigsmateriel år 2017

var, liksom föregående år, Brasilien (knappt 3,5 miljarder kronor).

Värdet utgjordes i huvudsak av fortsatta leveranser inom ramen för JAS

Gripen-projektet. Vid sidan av Brasilien var Indien (1,4 miljarder

kronor), USA (813 miljoner kronor), Norge (621 miljoner kronor) och

Tyskland (615 miljoner kronor) de mest betydande mottagarländerna.

Till Indien och USA bestod exporten till stor del av pansarvärnsvapen

och tillhörande ammunition. Till USA levererades också bland annat

marina artillerisystem. Till Norge fortsatte leveranser av stridsfordon och

till Tyskland levererades främst komponenter till robotsystem. Drygt 80

procent av exporten gick fortsatt till för Sverige etablerade

mottagarländer. Nederländerna, Kanada, Frankrike, Storbritannien och

Sydafrika var andra betydande mottagare av svensk krigsmateriel under

2017.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden under år 2017 uppgick till

drygt 8,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 87 procent

jämfört med år 2016 då värdet av de meddelade tillstånden uppgick till

61,9 miljarder kronor. Den ojämförligt största delen av tillståndsvärdet

2016 avsåg försäljningen av JAS Gripen till Brasilien, en försäljning som

kommer att ge utslag i exportstatistiken under många år framöver. Att

värdet nu minskat med 87 procent jämfört med 2016 understryker

enskilda större affärers påverkan på statistiken.

Att Sverige anges som det största mottagarlandet vad gäller beviljade

tillstånd 2017 förklaras av en försäljning av delsystem från Sverige till

Frankrike. I Frankrike ska delsystemen integreras på helikoptrar för

5

Skr.

6

slutlig leverans till den svenska försvarsmakten. Vid sidan av Sverige har det största tillståndsvärdet avsett Pakistan, USA, Tyskland och Danmark.

I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten.

Antal ärenden rörande PDA var i stort sett detsamma som under 2017. Ärenden som rör finansiella transaktioner kopplade till sanktioner upphörde den 16 januari 2016, med anledning av antagandet av en ny Iran-förordning (se tabell 17 i bilaga 2).

2 Krigsmateriel

2.1 Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige, och tekniskt bistånd som lämnas, gör det enligt fastställt exportkontrollregelverk . Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas, inbegripet rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, samt de kriterier som ställs upp i FN:s vapenhandelsfördrag.

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, så när som på tre nationella tillägg: kärnladdningar

och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa Skr. kemiska stridsmedel.

Genom förordningen (2017:516) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv (EU) 2017/433, vilket trädde i kraft den 15 mars 2017.

Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.

Proposition om skärpt exportkontroll av krigsmateriel

I oktober 2017 överlämnade regeringen en proposition (prop. 2017/18:23) till riksdagen med förslag om en rad skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Propositionen genomför i stort de förslag som den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) lade fram i sitt slutbetänkande (SOU 2015:72). I propositionen föreslås bland annat att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme för att tillstånd ska beviljas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status, utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska det också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Dessutom klargörs principerna för följdleveranser och internationella samarbeten. Det föreslås vidare en stärkt tillsyn, sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket, samt ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten. Det nya regelverket föreslås träda i kraft 15 april 2018.

Exportkontroll och politiken för global utveckling

Ett av regeringens uttalade mål har varit att stärka arbetet med politiken för global utveckling (PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). En nystart av politiken för global utveckling har genomförts i ljuset av att Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs på internationell nivå 2015. Regeringen överlämnade skrivelsen Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 (skr. 2015/16: 182) till riksdagen i maj 2016. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål. Genomförandet av den nya agendan kräver att samstämmigheten mellan olika politikområden stärks i syfte att öka den samlade politikens bidrag till en rättvis och hållbar utveckling. Målkonflikter bör tydliggöras och bli föremål för medvetna och övervägda val. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar.

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling. Ytterligare centrala utgångspunkter är rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv på utveckling.

7

Skr.

8

Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska belysas i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden.

Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.

Exportkontroll och feministisk utrikespolitik

Genom att bedriva en feministisk utrikespolitik arbetar regeringen systematiskt med att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger mycket stor vikt vid att förebygga och motverka könsrelaterat och sexuellt våld i konflikt och i samhällen generellt. En viktig del i detta arbete är den strikta kontroll som utövas över export av krigsmateriel från Sverige.

Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen och förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel.

I linje med ovanstående verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel – som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige – att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar, allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot kvinnor eller mot barn.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

I arbetet under 2017 att utforma ett nytt regelverk för krigsmateriel beaktades bl.a. dessa frågor. Regeringskansliet verkar löpande för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att kunna inkludera jämställdhetsaspekter och risker för könsrelaterat och sexuellt våld i bedömningar som gäller mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget.

Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta görs bland annat genom stöd till en stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som dessa har på kvinnor och män, flickor och pojkar.

Exportkontroll och hållbart företagande

Skr.

Regeringen har utarbetat en ny och ambitiös politik för hållbart företagande. I december 2015 överlämnades en skrivelse till riksdagen med regeringens syn på ett flertal frågor inom ramen för hållbart företagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn (Politik för hållbart företagande, skr. 2015/16:69). En nationell handlingsplan har också tagits fram för företagande och mänskliga rättigheter. Från regeringens sida finns en tydlig förväntan att svenska företag ska agera hållbart och ansvarsfullt samt ha de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att driva på och stödja företagen i deras hållbarhetsarbete. Bland annat har det införts ny lagstiftning om hållbarhetsrapportering för stora företag, tydligare kriterier för hållbarhet i lagen om offentlig upphandling, samt starkare lagskydd för visselblåsare.

Antikorruption är en central fråga inom regeringens mer ambitiösa politik för hållbart företagande. Såväl givande av muta (tidigare ”bestickning”) som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Utöver vad som regleras genom bl.a. svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.

Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden.

Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner ska tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden, FN:s konvention mot korruption och Europarådets civilrättsliga respektive straffrättsliga konventioner på området. Regeringen har tidigare välkomnat det initiativ som togs av europeiska tillverkare av krigsmateriel genom branschorganisationen Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD) och dess amerikanska motsvarighet, för en internationell uppförandekod med nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer krav på att företag för att få vara medlemmar undertecknar och följer en uppförandekod. Uppförandekoden syftar till en hög affärsetik. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild e-utbildning om antikorruption som har tagits fram gemensamt av SOFF och Försvarets materielverk (FMV). Hittills har drygt 4 500 personer genomgått utbildningen.

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla

kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra

9

Skr.

världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en

stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara

oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en

viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel,

som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att

utveckla och producera materiel anpassad till den svenska

försvarsmaktens behov.

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det

svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett

växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar.

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både

Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser

av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra

länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.

Regeringen bekräftade i maj 2015 i propositionen Försvarspolitisk

inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) att Sveriges

säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred

och säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder

och organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas

tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska

staterna samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och

säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska

länken.

Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra

utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till

praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och

organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem

kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att

den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många

fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det

ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt

och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella

samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som

import av krigsmateriel.

I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller

regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EU-

medlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i

materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet

och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor.

Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör

därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att

tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den

gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att

upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.

Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala

materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa

förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.

I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs

tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra

företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till

10

försvarssektorn.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Skr. Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU

men även i ett bredare internationellt sammanhang.

Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 bekräftades åter vikten av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Särskilt betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Vid Europeiska rådets sammanträde i december 2016 fastställdes en ny ambitionsnivå för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Rådet välkomnade kommissionens förslag om en europeisk handlingsplan på försvarsområdet som dess bidrag till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Under 2017 etablerades inom EU ett permanent strukturerat försvarssamarbete, benämnt Pesco (eng. Permanent Structured Cooperation ), en testrunda av den europeiska årliga samordnade försvarsöversikten, CARD (eng.

Coordinated Annual Review on Defence ), och förhandlingarna om en ny europeisk försvarsfond, EDF (eng. European Defence Fund ) och dess försvarsindustriprogram, EDIDP (eng. European Defence Industrial Development Programme ) fortsatte.

Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för ett mer effektivt forskningssamarbete.

Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarsindustristaterna i Europa (eng. Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

• stridsflygplan,

• ytfartyg och ubåtar,

• stridsfordon, bandvagnar,

• vapensystem med kort respektive lång räckvidd: mark- och

sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler,

11

Skr.

•

fin- och grovkalibrig ammunition,

•

intelligent artilleriammunition,

• mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,

• telekrigssystem: passiva och aktiva,

•

telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,

•

ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,

• system för övning och utbildning,

• signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),

•

system för samhällssäkerhet,

•

kryptoutrustning,

•

torpeder,

• vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,

• krut och annat pyrotekniskt material,

•

tjänster och konsultverksamhet,

• stödsystem för drift och underhåll.

2.3

Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel som tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Makedonien, Montenegro och Norge).

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land.

Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden ska respekteras, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen.

Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den

12

krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller Skr. hävda ett territoriellt krav med våld.

Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära

teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna

landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders

försvars- och säkerhetsintressen.

Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det

internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och

respekt för internationell rätt.

Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller

krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom

köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den

tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i

mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som

föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma

ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av

kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram

en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens

överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska

genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas.

Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska

medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om

exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd

för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras

innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även

meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser

om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att

exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan

medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn

på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar

varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar

bevekelsegrunderna till detta, minskas också risken för att något annat

medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om

svenska avslag och genomför konsultationer.

Under 2017 tog Sverige emot 329 underrättelser om avslag från övriga

medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 18 underrättelser om avslag.

Dessa gällde Armenien, Bangladesh, Bosnien och Hercegovina,

Förenade Arabemiraten, Indien, Saudiarabien (2), Taiwan, Thailand (3)

Turkiet (4) och Ukraina (3). Det faktum att export till ett visst

mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i

fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen

tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor

över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild

utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen

fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s gemensamma ståndpunkt

13

Skr. om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Arbetet inom Coarm

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna avseende tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna.

Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum, såsom ATT.

Inom ramen för Coarm bedriver EU vidare en aktiv politik för dialog med tredjeland om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under 2017 utbyten med Norge, Ukraina och USA.

En annan aspekt på arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram ( outreach ) som EU har för att förbättra exportkontrollen i fråga om krigsmateriel, och för att främja genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag, för de länder som väljer att ansluta sig till fördraget. Inom ramen för ett sådant stödprogram deltog Sverige under 2017 på plats i Moldavien och Kosovo.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICT- direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2017 genomförde kommittén inga sammanträden.

Samtidigt fortsatte kommissionen under 2017 översynen av direktivet i enlighet med dess artikel 17. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för att ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört sex arbetsmöten med

företrädare för EU:s medlemsstater.

14

Kontroll av vapenförmedling

Skr.

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare.

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte

på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på

helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner,

skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de

offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som

ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m.,

skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och

replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även,

med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till

krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets

förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den

gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30

september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen

finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar

till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden

enligt EU-förordningen. Under 2017 kom det in 308 ärenden och 310

beslut om utförsel utfärdades.

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)

genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med

dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med

15

Skr.

16

enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Eritrea, Irak, Iran, Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Venezuela, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder.

2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för

nedrustningsfrågor ( United Nations Office for Disarmament Affairs, Skr. Unoda ).

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier:

stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan,

attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Definitionerna

av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem

ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta

vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW ). Särskild vikt läggs

numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defence

Systems, MANPADS ) som sedan år 2003 ingår i kategorin

robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter

om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna

försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP

sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet

med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer

och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med

tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad.

I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister

för år 2017 redovisas export till Norge (stridsfordon 90) och till Brasilien

(robotsystem 70). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta

vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget avseende

export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till

FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av

undergrupper, och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta

vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera

enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan

lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna

uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av

vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras

två gånger per år.

FN:s vapenhandelsfördrag

FN:s generalförsamling antog i april 2013 genom omröstning ett

internationellt vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT ).

Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med

krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över

den internationella handeln med försvarsmateriel samt normer för vad

denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av

detta fördrag är a) ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt

producerar och exporterar krigsmateriel; b) en minskning av den

oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig

och inför kontroller över handeln; c) förbättrade möjligheter att motverka

den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll

och genom förbättrat samarbete dem emellan.

Sverige och övriga EU-länder var under förhandlingarna om ett fördrag

aktiva förespråkare för instrumentet. Samtliga EU-länder har sedermera

ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. Fördraget

17

Skr.

trädde i kraft 2014. I slutet av 2017 hade 130 länder undertecknat och 93

länder formellt anslutit sig till fördraget.

Under 2017 hölls det tredje statspartsmötet. Ett permanent sekretariat

har satts upp i Geneve och tre arbetsgrupper har inrättats för

fördragsarbete mellan statspartsmötena. Arbetsgrupperna kommer att

fokusera på genomförande av fördraget, fördragets universalisering samt

transparens- och rapporteringsfrågor. Slutligen har en frivilligfond

instiftats för stöd till de statsparter som behöver hjälp med att förbättra

sina kontroller över den internationella vapenhandeln.

Sverige samordnade 2014–17 arbetet på rapporteringsområdet. Sverige

har också varit en av två ordförande för den arbetsgrupp som fokuserar

på transparens och rapportering samt deltar i övriga arbetsgrupper och i

styrgruppen för frivilligfonden.

EU:s medlemsstater fortsatte under 2017 att samordna sitt agerande i

fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande

ansträngningar görs också för att främja en universell anslutning till

fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders

genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att

tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills

genomförts i mer än tio länder och i ett antal regionala sammanhang.

Sverige bidrog under 2017 för fjärde gången till den FN-fond som

inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till

stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett

tiotal länder som har bidragit till denna fond. Sverige har också bidragit

till den frivilligfond som upprättats inom vapenhandelsfördraget. De två

fonderna kompletterar varandra i det att de är inriktade på olika

stödkanaler. Unscar verkar genom internationella organisationer och

civilsamhällesorganisationer

medan

FN:s

vapenhandelsfördrags

frivilligfond vänder sig direkt till statsparter. Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av FN:s vapenhandelsfördrag. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet.

18

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel Skr. med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att

FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen.

Under 2017 bidrog Sverige aktivt till detta bl.a. genom förberedelsearbetet inför den tredje översynskonferensen av FN:s handlingsprogram som äger rum 2018.

Vid OSSE:s årliga ministermöte antogs en deklaration om organisationens verksamhet inom SALW-området, inklusive säker lagerhållning av konventionella vapen.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet ( Letter of Intent, LoI )

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (eng. Framework Agreement ). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll.

Under år 2017 fortsatte den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor, under franskt ordförandeskap, att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG) i nära samverkan med kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICT- kommittén. Arbetet inom sexnationsinitiativet har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånd som medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet. Ett arbete har även inletts med att ta fram en gemensam definition i EU:s gemensamma militära förteckning av begreppet ”särskilt utformad för militär användning”.

19

Skr.

3 Produkter med dubbla användningsområden

3.1 Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framför allt legat på att förhindra att ytterligare stater skaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland även radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelsevapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera icke-spridningsarbetet.

Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDA- förordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete.

EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats

kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda

20

tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver Skr. program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtalen. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta

sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidragit till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har på senare år ytterligare understrukits med anledning av terroristhotet.

Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.

Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all , och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna.

En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet (s.k. outreach ), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av de sålda produkterna går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005 och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att

21

Skr.

underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till

tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första exporten ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen

krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för

företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter.

Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt

exportkontrollagstiftningen. Ett företag

är

däremot skyldigt att

avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter

som omfattas av ISP:s tillsyn. Hit räknas försäljning både inom och utom

Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget i

fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I

till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till

massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP.

Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att

inte ge tillstånd för exporten ( catch-all ).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den

dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller

kryptering

samt

värmekameror

som

kontrolleras

inom

exportkontrollregimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber

liksom frekvensomvandlare till mejeri-/livsmedelsindustrin utgör en

betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är

värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG).

Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade

luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle , UAV) och utrustning

relaterad till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men

kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen.

Embargo på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut, som

genomförts och utvidgats av EU, mot Nordkorea. Detta embargo är

genom EU-beslut fullständigt, dvs. omfattar alla produkter på EU:s

kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo.

Detsamma är fallet vad gäller de embargon som EU har infört med

anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran, vilka dock är

kopplade till olika typer av tillståndsförfaranden. Likaså har EU, mot

bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva

åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela

EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning

eller militär slutanvändare. Export av vissa PDA-produkter är enligt EU-

beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande

till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan

Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU

om Irans kärntekniska program ( Joint Comprehensive Plan of Action ,

JCPoA) förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot

Iran kommer att lyftas när Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan

bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Som en del av

genomförandet av JCPoA, och efter verifiering från IAEA avseende

Irans åtaganden, ändrade EU den 16 januari 2016 de ekonomiska och

finansiella sanktioner som införts med anledning av Irans

kärnteknikprogram. Tillståndsförfaranden gäller numera för de PDA-

produkter som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte

22

de produkter som omfattas av Missilteknologikontrollregimen (MTCR).

3.2

Samarbete inom de internationella

Skr.

exportkontrollregimerna

Internationella avtal

När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke- spridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 och SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

På samma sätt föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt får överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden.

De internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missil- teknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som står under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de

23

Skr. folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterade till icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.4). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDA- produkter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.13/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.10/Part 2).

Under 2017 fortsatte NSG:s tekniska expertgrupp (TEG) under svenskt ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Bern under schweiziskt ordförandeskap. Där fördes bl.a. diskussioner om de tekniska, rättsliga och politiska aspekterna av deltagande i NSG av stater som inte är parter till NPT.

Australiengruppen

Australiengruppen (AG) bildades 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Vid 2017 års plenarmöte i Paris enades gruppens medlemmar om att stärka arbetet för icke-spridning av biologiska och kemiska vapen genom ett fortsatt fokus på omdanande teknologier och att förhindra terrorism där dessa vapen används, samt utökade kontakter med länder utanför Australiengruppen.

24

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.

Under 2017 fortsatte arbetet inom MTCR med att se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter och utbyta information om känslig spridning av missilteknologi inklusive kunskapsöverföring. Det årliga plenarmötet hölls i Dublin under delat ordförandeskap mellan Irland och Island. Medlemsfrågor fortsatte att diskuteras. Ett flertal EU-länder står alltjämt utanför regimen. Andra frågor som diskuterades under plenarmötet var Unmanned Aerial Vehicles (UAV), tillämpningen av ” catch all ”-kontroller, regional spridning av känslig teknologi samt strategisk utåtriktad verksamhet.

Sverige avslutade sitt ordförandeskap för MTCR:s tekniska arbetsgrupp vid detta plenarmöte.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (CoCom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare. Sedan Indien i slutet av 2017 välkomnades som ny medlem har WA 42 deltagande stater. Bland dessa återfinns flertalet stora producenter och teknologi-innehavare på de berörda områdena.

Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

En viktig funktion som Wassenaar-arrangemanget upprätthåller är att samla den tekniska expertisen från de deltagande staterna för att uppdatera de gemensamma kontrollistor som garanterar att ”glapp” inte förekommer mellan olika länders kontroll av de berörda produkterna. Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument; Munitions List , omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies , omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som

Skr.

25

Skr. inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

Wassenaar-arrangemanget håller årliga plenarmöten i Wien på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av det löpande tekniska arbetet under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av olika vapentyper och bakomliggande teknologier.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna, som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2017 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete.

3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla

användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete

som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen

närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (eng. Council Working Group on

Non-proliferation ), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i

WPDU (eng. Working Party on Dual-use Goods ) som bl.a. arbetar med

policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller

under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det

följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska

medlemsstaterna arbeta för att EU ska vara en ledande samarbetspartner

när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s

ståndpunkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla

EU:s

medlemsstater

ska

erbjudas

medlemskap

i

alla

exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för

alla EU-länder harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll

baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och

informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam

26

marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden.

Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Därmed är Skr. EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även

av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australiengruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien, Slovakien och Slovenien. För Wassenaar-arrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna, samt gjort följdändringar i bilaga IIa-IIg och bilaga IV. Ändringarna trädde i kraft den 16 december 2017.

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA-frågor (WPDU) under 2017 dominerades av fortsatta förhandlingar om kommissionens förslag till omarbetning av PDA-förordningen, vilket offentliggjordes hösten 2016. Det rör sig om en omfattande revidering av nuvarande förordning. Syftet är enligt kommissionen att modernisera reglerna med hänsyn till den tekniska och politiska utvecklingen samt att effektivisera förfarandet. Kommissionen föreslår bl.a. att EU:s exportkontrollsystem ska utvidgas till att omfatta ett nytt koncept, mänsklig säkerhet, som föreslås innefatta både mänskliga rättigheter och säkerhet för EU och dess medlemsstater. Kommissionen riktar särskilt in sig på teknik som kan användas för it- övervakning och dataintrång. Det handlar bland annat om utrustning för avlyssning av mobil telekommunikation, intrångsprogram, övervakningscentraler och digital forensisk teknik. Produktlistan (bilaga I) till förordningen, som i sin helhet utgörs av regimernas kontrollistor, ska enligt förslaget kompletteras med en ny EU-autonom lista (bilaga IB i förslaget) med ovan nämnda produkter, som alltså framgent ska omfattas av tillståndskrav för export. Kommissionen ber också om mandat för att i nära samråd med medlemsstaterna och de berörda parterna utarbeta riktlinjer för att stödja den praktiska tillämpningen av exportkontrollen av sådan teknik för att ”skydda den allmänna säkerheten och moralen”.

Kommissionen föreslår en utvidgning av generalklausulen ( catch-all - bestämmelsen) som innebär att tillstånd ska krävas för export från EU för samtliga produkter med dubbla användningsområden – även sådana som inte har listats – om exportören har fått information om att de kan befaras komma att användas av personer som medverkar till att begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt

eller bidrar till ett inre förtryck i det slutliga bestämmelselandet. För

27

Skr.

28

bestämmelsens tillämpning krävs vidare bevis för att den avsedda slutanvändaren använder produkten eller liknande produkter för sådana kränkningar.

Bland de föreslagna förenklingarna finns införande av nya generella EU-exporttillstånd avseende bl. a. kryptering, leveranser av lågt värde och företagsintern överföring av programvara och teknik. Med anledning av förslaget lämnade regeringen den 2 november 2016 en faktapromemoria (2016/17:FPM22) till riksdagen. I promemorian redovisades de huvudsakliga delarna i förslaget och regeringens preliminära ståndpunkt. Regeringen anförde att den delade kommissionens ambition att verka för ett strikt, effektivt och modernt exportkontrollsystem inom EU och bland medlemsstaterna. Regeringen var även ense med kommissionen om att minska riskerna för att it- övervakningsteknologi används på ett skadligt sätt som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. När det gäller aspekten om mänskliga rättigheter i det nya förslaget konstaterades att mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga för Sverige och EU och att det ligger i vårt intresse att bidra aktivt till att integrera mänskliga rättigheter i de externa aspekterna av EU:s politik. Det poängterades även som viktigt att mekanismer som införs för att stärka mänskliga rättigheter och påverka repressiva stater är ändamålsenliga, precisa och effektiva. Detta gäller särskilt om åtgärderna rör hinder i internationella handelsflöden vilka är grundläggande för såväl EU:s som tredjelands fortsatta välstånd.

Regeringen framförde som sin utgångspunkt att de multilaterala exportkontrollregimerna (t.ex. NSG och WA) fortsatt borde utgöra grunden för EU:s produktlista då dessa kontrollregimer är väl etablerade, har bredare anslutning än EU-kretsen och inrymmer den höga tekniska kompetens som krävs. Regeringen ställde sig tveksam till att – som kommissionens förslag syftar till – bygga upp en dubblerande EU- kompetens i förhållande till kontrollregimerna då det kan leda till en divergerande EU-autonom exportkontroll. I detta sammanhang framhölls de kostnadsdrivande effekterna för kommissionen och medlemsstaterna, liksom att Sverige och EU i tider av ökat ömsesidigt beroende i första hand bör sträva efter så globala och enhetliga regler som möjligt. Avslutningsvis betonade regeringen vikten av en noggrann och bred analys av förslaget och dess följdverkningar.

I februari 2017 anordnade Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) ett uppföljande intressentmöte där Sipri gav en presentation av förslaget och företrädare för svenskt näringsliv och civilsamhället deltog. Parallellt med behandlingen i rådet skedde även beredning av förslaget i Europaparlamentet. Förslaget behöver godkännas av såväl rådet som parlamentet.

Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG)

Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (eng. Dual-use Coordination Group ) syftar till att samordna tillämpningen av PDA- förordningen. Under året har gruppen bl.a. lämnat stöd i arbetet med att uppdatera den EU-gemensamma kontrollistan, tagit fram statistikunderlag till kommissionens årliga rapport om exportkontroll, utbytt erfarenheter och information om nationellt genomförande av PDA-

regelverket samt bistått i utvecklingen av det elektroniska Skr. informationssystemet (DUeS).

3.3.1 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och

Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén löper till april 2021.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI) som 105 länder anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter.

Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Sverige deltog i en regional PSI-övning med flera östersjöstater under estniskt värdskap i juni.

4 Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära

underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och

29

Skr.

30

FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse.

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen framgår bland annat att ISP varje år före den 15 februari ska lämna regeringen dels en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll.

Under 2015 och 2016 genomförde Riksrevisionen en granskning av exportkontrollen av krigsmateriel. ISP var behjälplig i arbetet. Syftet var att undersöka om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Resultatet redovisades i en granskningsrapport (RiR 2017:2) som publicerades i januari 2017. Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser ISP och regeringen. I rapporten konstateras att ISP har ett fungerande arbetssätt. Samtidigt rekommenderas vissa åtgärder avseende skriftliga rutiner för handläggning, dokumentation av ärenden, tillgång till information och riskanalys avseende korruption. Regeringen besvarade Riksrevisionens rapport i en skrivelse till riksdagen (skr. 2016/17:160) i maj 2017.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast

fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, Skr. eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera

om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från det som gäller krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA- produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA- förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDA-produkt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2017 genomförde ISP 32 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgifts- finansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2017 genomfördes ingen tjänsteexport.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under

år 2017 finns nedan.

31

Skr.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till

föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan

förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören

samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för

dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om

kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt

bistånd.

Vid

EKR:s

sammanträden

redovisar

Utrikesdepartementet

bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet

medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse.

Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är

att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de

svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden.

Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende

export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt

meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 har ISP även redovisat

samtliga utförselbeslut avseende export av produkter med dubbla

användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en

god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för

parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell

jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i

förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en

bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den

förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder,

behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en

konkret affär genomförs. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt

för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit

till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som

görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som

regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden

om. Under 2017 höll Exportkontrollrådet sju sammanträden.

År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att

vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut

vid utgången av 2018:

riksdagsledamoten Jan R Andersson (M)

riksdagsledamoten Annicka Engblom (M)

riksdagsledamoten Stig Henriksson (V)

riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD)

riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C)

riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S)

riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP)*

riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD)

riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson (S)

tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S)

tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L)

32

tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M)

Skr.

*Entledigad genom regeringsbeslut den 13 december 2017.

Samverkansrådet

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet sammanträdde en gång under 2017.

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå ISP:s generaldirektör i beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2017 tre möten.

4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning.

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till rådets förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor,

framför allt ISP. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens

33

Skr.

34

från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd, men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran om att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men det hade under 2017 ännu inte trätt i kraft.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera Skr. utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM

om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Under år 2017 hanterade SSM 73 inkomna exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär en tredjedel utgjordes av teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2017

finns i bilaga 2, tabell 21 .

SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2017 genomfördes tre tillsynsbesök.

5 Statistik och begrepp

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2017 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.

Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet

Tillverkning och tillhandahållande

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands.

Under 2017 omfattades 184 företag och två myndigheter av redovisningsskyldigheten. 57 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året.

35

Skr.

36

Beviljad utförsel och faktisk export

Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat.

Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Ett tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2017 (Storbritannien).

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd.

Kategorier av krigsmateriel

Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel).

Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt

krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg Skr. (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel

som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin.

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt

ISP beviljade under 2017 sex tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Danmark, Indien, Japan, Lettland, Polen och Republiken Korea.

Under 2017 beviljade ISP 22 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Indien, Italien, Kanada, Malaysia, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Republiken Korea, Saudiarabien, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

ISP beviljade under 2017 sju tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Estland, Norge, Pakistan och Tyskland. Övriga tre tillstånd har avsett Europeiska försvarsbyrån, EDA.

Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2017 redovisade nio företag och en statlig myndighet 110 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 25 länder.

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2017 redovisade sex företag ägande i 76 utländska rättssubjekt i 37 länder.

37

Skr.

Bilaga 1

38

Export av krigsmateriel

Tabell 1 Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel

Ärendetyp

2015

2016

2017

Förhandsbesked

37

47

39

Anbudsärenden

294

267

275

Utförseltillstånd

1 123

1 059

1 104

Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Tabell 2 Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2013- 2017 uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

År

Värde i löpande priser, mnkr

Förändring i procent

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

2013

9829

6339

3490

+24

+23

+25

2014

4481

1349

3132

-54

-78

-10

2015

4949

2790

2159

+10

+107

-31

2016

61879

47790

14089

+1150

+1613

+553

2017

8138

4122

4016

-87

-91

-71

Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16.

Tabell 3

Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på

Skr.

krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

Bilaga 1

2013–2017 (mnkr)

70000

60000

50000

40000

ÖK

30000

KS

20000

10000

0

2013

2014

2015

2016

2017

Tabell 4

Faktisk krigsmaterielexport 2013–2017 jämförd med total

varuexport

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

totala varu-

export

Andel av

Löpande

Förändring i

(löpande

varu-

priser, mnkr

procent

priser) mnkr

exp. %

Total

KS

ÖK

Total

KS

ÖK

2013

1 090 800

1,09

11942

5554

6388

+22

+48

+6

2014

1 127 000

0,71

7958

3258

4700

-33

-41

-26

2015

1 180 600

0,64

7603 1

3560

4043

-4

+9

-14

2016

1 192 700

0,92

10989

4410

6579

+45

+24

+63

2017

1 306 900

0,86

11251

6697

4554

+2

+52

-30

1 Varav 143 mkr avser export av civila skjutvapen samt ammunition till dessa.

39

Skr.

Bilaga 1

Tabell 5 Faktisk krigsmaterielexport 2013–2017 (mnkr)

Tabell 6

Kategorier av krigsmateriel

EU

KS-klassade produkter

Omfattning

ML

(övriga är ÖK)

1

ML 1 a utom revolvrar och

Slätborrade vapen med en kaliber som

pistoler samt vapen utformade

understiger 20 mm, andra vapen och

för jakt och sportskytte.

automatvapen med en kaliber på högst 12,7

mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt

Slutstycken, eldrör (pipor),

utformade komponenter för dessa vapen.

mantlar och lådor.

ML 1c

2

ML 2 a utom signaturdämpande

Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20

anordningar.

mm, andra vapen eller utrustning med en

kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum),

Eldrör, mekanismer, markplattor

kastare samt tillbehör liksom särskilt

och rekylhäminrättningar.

utformade komponenter för dessa vapen.

ML 2d

3

ML 3 a utom rök, lys och

Ammunition och temperingsdon samt särskilt

övningsammunition samt

utformade komponenter för sådana.

ammunition med expanderande

kula av typ som används för jakt

eller sportskytte.

Projektiler, granatkroppar,

målsökare och stridsdelar.

40

4 ML 4 a utom rökbehållare, patroner och simulatorer.

Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, motorer, styrsystem, eldrör och lavetter.

ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, läggning, detonering samt avlossning av KS definierad utrustning.

5 ML 5 a)

ML 5 b endast målfångnings, målangivnings- samt målföljningssystem.

6 ML 6 a med begränsning till not 1 a) och b)

7 ML 7 a), b) och e)

8 ML 8 a), b) och c)

9 ML 9 a) 1, 2a) och b)

Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt utformade komponenter för sådana.

Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa.

Markfordon och komponenter.

Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravall-hantering", radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material.

"Energetiska material", och besläktade substanser.

Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg.

10

ML 10 a) stridsflygplan samt c)

"Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster",

UAV med beväpning

”obemannade luftfartyg” (”UAV”), flyg-motorer

och utrustning för ”luftfartyg”, tillhörande

utrustning samt komponenter som särskilt

utformats för militär användning.

11

Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och

komponenter som inte anges på något annat

ställe i EU:s gemensamma militära

förteckning.

12

ML 12 a)

Höghastighetsvapen med kinetisk energi och

tillhörande utrustning samt komponenter som

utformats särskilt för dessa vapen.

13

Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner

och komponenter.

14

"Specialiserad utrustning för militär

utbildning" eller för simulering av militära

scenarion, simulatorer som särskilt utformats

för att träna användningen av skjutvapen eller

vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.

Skr.

Bilaga 1

41

Skr.

Bilaga 1

42

15

Bild- eller motmedelsutrustning som utformats

särskilt för militär användning, och särskilt

utformade komponenter och tillbehör för

denna.

16

Smidesstycken, gjutstycken och andra

obearbetade produkter vars användning i en

produkt som omfattas av förteckningen går att

identifiera genom materialets beståndsdelar,

form eller funktion, och som utformats särskilt

för någon produkt som omfattas av ML1–4,

ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19.

17

Övrig utrustning, material och "bibliotek samt

komponenter som utformats särskilt för dessa.

18

Utrustning och komponenter för framställning

av produkter.

19

ML 19 a), b), c) och f)

Vapensystem baserade på riktad energi (DEW),

därtill hörande utrustning eller motmedels-

utrustning och testmodeller och särskilt

utformade komponenter för dessa.

20

Kryogen och "supraledande" utrustning och

särskilt utformade komponenter och tillbehör

för sådan.

21

"Programvara".

22

"Teknik".

Tabell 7 Utförseltillstånd och faktisk export under år 2017 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr)

Beviljade exporttillstånd av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 16. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga.

Beviljade utförseltillstånd

Faktisk export

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Region/land

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

EU

Belgien

14

1,3,5,8,11,17,21,22

41 926 035

1,3,5,8,13

11 449 749

Bulgarien

4

3,8,17

18 012 000

3,8

49 630 778

1,2,3,5,6,8,11,17,21

1,2,3,5,6,8,9,11,14,

Danmark

30

,22

442 427 869

17,21,22

213 601 768

Estland

6

1,2,3,6,17,21,22

0

3,5,6,13,14,17,22

71 665 497

Finland

42

1,2,3,4,5,6,8,14,17,

41 062 284

1,2,3,5,6,8,10,13,14

239 898 119

21,22

,15,17,21,22

1,3,4,5,6,8,10,11,14

1,3,5,6,8,9,11,13,14

Frankrike

38

,17,18,21,22

107 013 954

,17,21,22

293 369 742

Grekland

3

4,17,22

21 855 000

Irland

1

17

0

3,4,14,17

26 524 070

3,4,5,6,8,11,13,17,2

Italien

21

3,4,5,6,8,17,22

198 212 658

2

91 472 449

Kroatien

4

3,17

2 850 000

3

2 101 412

Lettland

15

1,3,4,15,17,18

47 810 687

1,3,4,15,18

32 776 517

Litauen

12

2,3,4,14,17,21,22

105 830 762

2,3,14,17

19 421 473

Luxemburg

3

5,11,17,21,22

700 000

4,5,14,21

119 465 270

Nederländer

na

10

5,6,7,8,17,22

90 555 671

5,6,7,13,14,17

498 666 236

2,3,4,5,6,8,10,13,14

Polen

18

2,3,5,6,8,17,22

94 401 000

,17,22

139 849 770

Portugal

2

3,17

0

3

1 203 967

Rumänien

2

17,22

9 900 000

3

665 000

Slovakien

4

3,8,17

332 300

2,3,8,13

2 833 949

Slovenien

2

3,17

0

3,13,14

233 036

1,3,4,6,8,11,17,21,2

Spanien

16

2

23 031 234

3,8,11,13,17,21

50 288 222

Storbritannie

1,3,4,8,10,11,14,17,

1,3,4,5,6,8,9,10,11,

n

40

21,22

62 638 585

13,14,17,18,21,22

285 360 531

1 521 855

Sverige

4

4,5,18,21,22

000

Tjeckien

7

4,8,17,21

1 781 490

3,4,8,10,13,17,21

28 365 459

1,2,3,4,5,6,7,8,9,11,

1,2,3,4,5,6,7,8,9,11,

Tyskland

96

17,18,21,22

546 539 298

13,17,21,22

615 013 499

Ungern

4

3,8,17

3 645 900

3

4 143 541

3,4,8,10,13,14,17,2

Österrike

10

2,3,4,8,17

14 689 700

2

132 762 475

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,

11,14,15,17,18,21,2

3 397 071

11,13,14,15,17,18,2

Total

408

2

427

1,22

2 930 762 529

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

Övriga

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Europa

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Andorra

3

273 771

Grönland

1

100 207

Island

4

17

0

1,3,8,17

1 780 548

1,2,3,4,5,6,8,17,21,

1,2,3,4,5,6,8,9,10,1

Norge

41

22

184 205 352

3,14,17,21,22

620 629 765

2,3,5,6,8,10,11,13,1

Schweiz

19

1,2,3,5,6,8,17,21,22

130 320 670

7,22

169 974 677

Turkiet

5

7,8,11,14,21,22

58 835 527

8,13,22

70 831 883

1,2,3,4,5,6,7,8,11,1

1,2,3,4,5,6,8,9,10,1

Total

69

4,17,21,22

373 361 549

1,13,14,17,21,22

863 590 851

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Nordamerika

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

2,3,5,8,15,17,18,21,

Kanada

14

22

92 987 849

2,3,5,8,13,17,21,22

321 728 879

2,3,4,5,6,8,11,14,17

1 236 876

2,3,4,5,6,8,9,10,11,

USA

77

,18,21,22

120

13,14,17,18,21,22

812 676 032

Skr.

Bilaga 1

43

Skr.

Bilaga 1

44

2,3,4,5,6,8,11,14,15

1 329 863

2,3,4,5,6,8,9,10,11,

Total

91

,17,18,21,22

969

13,14,17,18,21,22

1 134 404 911

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

Centralameri

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

ka/Karibien

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Mexiko

1

2,22

64 000 000

2,3,5,22

67 864 700

Total

1

2,22

64 000 000

2,3,5,22

67 864 700

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Sydamerika

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Argentina

1

2,3,14

14 304 000

2,3

7 780 800

2,3,4,5,14,17,18,21,

Brasilien

9

22

196 318 501

2,3,4,10,13,14

3 467 396 033

Chile

3

225 545

Ecuador

5

374 255

Peru

1

8

1 685 000

Uruguay

3

101 604

2,3,4,5,8,14,17,18,2

Total

11

1,22

212 307 501

2,3,4,5,10,13,14

3 475 878 237

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Nordostasien

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Japan

21

2,3,4,5,8,14,22

302 095 966

2,3,4,8,14

25 506 773

Republiken

Korea

16

5,8,9,15,21,22

148 460 947

4,5,8,9,13,21,22

152 427 391

2,3,4,5,8,9,14,15,21

2,3,4,5,8,9,13,14,21

Total

37

,22

450 556 913

,22

177 934 164

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Sydostasien

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Brunei

2

52 040 196

Filippinerna

1

5,21,22

48 529 000

Indonesien

1

10

279 000

10

279 000

Malaysia

2

5,11,21,22

0

2,5,21,22

16 851 310

Singapore

15

4,5,9,11,14,21,22

310 245 509

2,4,5,9,11,13,14,22

214 938 684

Thailand

6

2,5,9,10,11,21,22

4 530 534

2,5,9,10,21,22

51 805 919

2,4,5,9,10,11,14,21,

2,4,5,9,10,11,13,14,

Total

25

22

363 584 043

21,22

335 915 109

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Sydasien

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Bangladesh

1

3

21 000 000

3

21 000 000

2,3,4,5,8,9,17,18,21

Indien

27

,22

416 762 531

2,3,5,9,13,22

1 365 850 737

4,5,10,11,15,16,17,

1 350 000

Pakistan

2

21,22

000

4,5,10,11,21,22

110 383 336

2,3,4,5,8,9,10,11,15

1 787 762

2,3,4,5,9,10,11,13,2

Total

30

,16,17,18,21,22

531

1,22

1 497 234 073

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Mellanöstern

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Bahrain

22

140 000

Förenade

6

3,4,5,10,11,15,16,1

106 600 000

2,3,5,17,21,22

149 256 219

Arabemirate

7,21,22

n

Jordanien

1

13

21 100 000

13

9 170 670

Kuwait

2

4,22

51 691 066

Qatar

17

6 344 508

Saudiarabie

n

4

4,5,10,11,21,22

0

4,5,10,22

6 568 539

3,4,5,10,11,13,15,1

2,3,4,5,10,13,17,21,

Total

13

6,17,21,22

179 391 066

22

171 479 936

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Nordafrika

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Algeriet

1

5,21,22

0

5,17

9 211 980

Tunisien

5

369 420

Total

1

5,21,22

0

5,17

9 581 400

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

Afrika söder

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

om Sahara

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

Botswana

2,3

38 275 911

Mauritius

2

3

0

3

36 606

Namibia

3

124 324

2,3,4,5,8,10,17,21,2

1,3,4,8,10,13,17,21,

Sydafrika

15

2

47 787 986

22

276 574 892

Zambia

3

124 660

2,3,4,5,8,10,17,21,2

1,2,3,4,8,10,13,17,2

Total

17

2

47 787 986

1,22

315 136 393

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

Oceanien

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

2,4,5,8,11,14,17,21,

2,3,4,5,10,11,13,14,

Australien

15

22

90 913 438

15,17,22

258 462 421

Nya Zeeland

2

14,17

4 184 880

1,2,3,14,17,22

12 234 694

2,4,5,8,11,14,17,21,

1,2,3,4,5,10,11,13,1

Total

17

22

95 098 318

4,15,17,22

270 697 115

Internationel

la

Antal

Huvudkategori av

Huvudkategori av

organisation

beviljade

beviljat materiel

Värdet av

exporterad materiel

Värdet av

er

tillstånd

(EU-ML)

tillstånden

(EU-ML)

exporten

FN

2

17,21,22

1 170 000

17,22

809 431

Total

2

17,21,22

1 170 000

17,22

809 431

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,

Totalt

11,13,14,15,16,17,1

8 138 298

11,13,14,15,17,18,2

11 251 288

722

8,21,22

807

1,22

849

Skr.

Bilaga 1

Tabell 8a Faktisk export av krigsmateriel 2017 fördelad på länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr)

Region/land

Värde KS

Värde ÖK

Värde totalt

EU

Belgien

7 889 307

3 560 442

11 449 749

Bulgarien

49 242 310

388 468

49 630 778

Danmark

2 433 506

211 168 262

213 601 768

Estland

107 246

71 558 251

71 665 497

45

Skr.

Bilaga 1

46

Finland

16 795 781

223 102 338

239 898 119

Frankrike

15 620 553

277 749 189

293 369 742

Irland

18 458 090

8 065 980

26 524 070

Italien

51 467 044

40 005 405

91 472 449

Kroatien

1 790 463

310 949

2 101 412

Lettland

31 019 598

1 756 919

32 776 517

Litauen

23 120

19 398 353

19 421 473

Luxemburg

118 720 000

745 270

119 465 270

Nederländerna

0

498 666 236

498 666 236

Polen

109 512 082

30 337 688

139 849 770

Portugal

0

1 203 967

1 203 967

Rumänien

0

665 000

665 000

Slovakien

1 048 271

1 785 678

2 833 949

Slovenien

2 400

230 636

233 036

Spanien

8 361 197

41 927 025

50 288 222

Storbritannien

105 867 154

179 493 377

285 360 531

Tjeckien

25 411 499

2 953 960

28 365 459

Tyskland

312 343 636

302 669 863

615 013 499

Ungern

0

4 143 541

4 143 541

Österrike

57 502 355

75 260 120

132 762 475

Total

933 615 612

1 997 146 917

2 930 762 529

Övriga Europa

Andorra

0

273 771

273 771

Grönland

0

100 207

100 207

Island

45 724

1 734 824

1 780 548

Norge

510 599 469

110 030 296

620 629 765

Schweiz

2 358 279

167 616 398

169 974 677

Turkiet

55 932

70 775 951

70 831 883

Total

513 059 404

350 531 447

863 590 851

Nordamerika

Kanada

47 374 715

274 354 164

321 728 879

USA

417 461 803

395 214 229

812 676 032

Total

464 836 518

669 568 393

1 134 404 911

Centralamerika/Karibien

Mexiko

65 489 700

2 375 000

67 864 700

Total

65 489 700

2 375 000

67 864 700

Sydamerika

Argentina

0

7 780 800

7 780 800

Brasilien

3 461 654 869

5 741 164

3 467 396 033

Chile

0

225 545

225 545

Ecuador

0

374 255

374 255

Uruguay

0

101 604

101 604

Total

3 461 654 869

14 223 368

3 475 878 237

Nordostasien

Japan

9 952 670

15 554 103

25 506 773

Republiken Korea

1 287 944

151 139 447

152 427 391

Total

11 240 614

166 693 550

177 934 164

Sydostasien

Brunei

51 627 894

412 302

52 040 196

Indonesien

0

279 000

279 000

Malaysia

0

16 851 310

16 851 310

Singapore

259 899

214 678 785

214 938 684

Thailand

25 942 405

25 863 514

51 805 919

Total

77 830 198

258 084 911

335 915 109

Sydasien

Bangladesh

21 000 000

0

21 000 000

Indien

923 514 886

442 335 851

1 365 850 737

Pakistan

86 184 000

24 199 336

110 383 336

Skr.

Total

1 030 698 886

466 535 187

1 497 234 073

Bilaga 1

Mellanöstern

Bahrain

0

140 000

140 000

Förenade Arabemiraten

46 512 947

102 743 272

149 256 219

Jordanien

0

9 170 670

9 170 670

Qatar

0

6 344 508

6 344 508

Saudiarabien

3 440 000

3 128 539

6 568 539

Total

49 952 947

121 526 989

171 479 936

Nordafrika

Algeriet

0

9 211 980

9 211 980

Tunisien

0

369 420

369 420

Total

0

9 581 400

9 581 400

Afrika söder om Sahara

Botswana

38 170 641

105 270

38 275 911

Mauritius

0

36 606

36 606

Namibia

0

124 324

124 324

Sydafrika

1 922 298

274 652 594

276 574 892

Zambia

0

124 660

124 660

Total

40 092 939

275 043 454

315 136 393

Oceanien

Australien

48 918 360

209 544 061

258 462 421

Nya Zeeland

0

12 234 694

12 234 694

Total

48 918 360

221 778 755

270 697 115

Internationella organisationer

FN

0

809 431

809 431

Total

0

809 431

809 431

Totalt

6 697 390 047

4 553 898 802

11 251 288 849

Tabell 8 b Faktisk export fördelad på regioner i procent av värdet år 2017

Region

Andel av den totala exporten (%)

EU

26,3

Sydasien

13,3

Mellanöstern

1,5

Sydostasien

3,0

Nordamerika

10,1

Övriga Europa

7,7

Afrika söder om Sahara

2,8

Oceanien

2,4

Nordostasien

1,6

Nordafrika

0,1

Centralamerika och Karibien

0,6

Sydamerika

30,8

Internationella organisationer

0,1

47

Skr.

Bilaga 1

Figur 8c

Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade

efter inkomst

6000

Krigsmateriel för strid (KS)

5000

Övrig krigsmateriel (ÖK)

Total export

4000

3000

2000

1000

0

Höginkomstländer

Övre medelinkomstländer

Lägre medelinkomstländer

Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 2017 följer indelningen: Höginkomstländer: Andorra, Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grönland, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Schweiz, Saudiarabien, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Uruguay, USA och Österrike. Övre medelinkomstländer: Algeriet, Argentina, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Ecuador, Kroatien, Malaysia, Mauritius, Mexiko, Namibia, Rumänien, Sydafrika, Thailand och Turkiet. Lägre medelinkomstländer: Bangladesh, Indien, Indonesien, Jordanien, Pakistan, Tunisien och Zambia. Låginkomstländer: -

48

Tabell 9

Följdleveranser år 2017 (avser länder utanför EU och OECD- Skr.

kretsen)

Bilaga 1

Land

Antal

Varav

Varav nya

Huvudkategori nya

tillstånd

följdleverans-

tillstånd

tillstånd

tillstånd

Algeriet

1

1

Argentina

1

1

ML2

Bangladesh

1

1

Brasilien

9

6

3

ML4, ML5, ML17, ML18

Filippinerna

1

1

ML5

Förenade

6

5

1

ML17

Arabemiraten

Indien

27

9

18

ML1, ML4, ML5, ML8,

ML9,ML22

Indonesien

1

1

ML5

Jordanien

1

1

ML13

Kuwait

2

2

ML10

Malaysia

2

2

Mauritius

2

2

ML3

Pakistan

2

2

Peru

1

1

ML8

Saudiarabien

4

4

Singapore

15

7

8

ML4, ML5, ML8, ML9,

ML17, ML22

Sydafrika

15

9

6

ML2, ML5, ML8, ML21,

ML22

Thailand

6

6

Totalt

97

52

45

Tabell 10 Faktisk export av små och lätta vapen år 2017 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Kategori enligt FN:s vapenregister

Små vapen

1.

Revolvrar och automatpistoler

Ingen export

2.

Gevär och karbiner

Ingen export

3.

Kulsprutepistoler

Ingen export

49

Skr.

Bilaga 1

50

4. Automatkarbiner

Ingen export

5.

Lätta kulsprutor

Ingen export

6.

Övrigt

Finkalibrig ammunition har exporterats till

Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,

Japan, Litauen, Norge, Tyskland, Schweiz,

Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sydafrika,

USA samt Österrike.

Lätta vapen

1.

Tunga kulsprutor (12,7 mm)

Ingen export

2.

Granattillsats för montering på

Granater till Danmark

vapen (40 mm)

3.

Bärbara pansarvärnspjäser

Ingen export

4.

Rekylfria vapen

Granatgevär har exporterats till Indien samt

(granatgevärssystem)

Slovakien

Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och

ammunition till granatgevär har exporterats till

Australien, Danmark, Indien, Japan, Kanada,

Litauen, Nya Zeeland, Polen, USA samt Österrike.

5.

Bärbara pansarvapen

Pansarvapen har exporterats till Luxemburg samt

USA.

Reservdelar, övningsvapen och komponenter till

pansarvärnsvapen har exporterats till Argentina,

Brasilien, Danmark, Irland, Litauen, Norge, USA

samt Österrike.

6.

Granatkastare med kaliber mindre

Ingen export

än 75 mm

7.

Övrigt

Ingen export

Denna rapportering redovisar inte export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen.

Tabell 11 Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2017 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. till MANPADS har exporterats till Australien, Brasilien, Irland, Lettland, Pakistan, Singapore och Tjeckien till ett sammanlagt värde av 230 767 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Brasilien.

Tabell 12

Godkända vidareexport under 2017 av materiel som

Skr.

ursprungligen exporterats från Sverige

Bilaga 1

Från

Antal

Avser materiel

Destination

ärenden

Australien

1

Reservdelar till radarsystem

Sverige

Belgien

1

Militära lastbilar

Finland

Belgien

2

Explosivämnen

Italien

Kanada

1

Reservdelar till radarsystem

Kanada

Kanada

1

Reservdelar till radarsystem

Sverige

Lettland

1

Kulsprutepistoler

Lettland

Norge

1

Stridsfordon

Estland

Spanien

1

Delsystem till ubåtar

Indien

Tyskland

1

Simulatorutrustning

Irak

Tyskland

1

Krut

Schweiz

Tyskland

1

Krut

Ungern

USA

2

Explosivämnen, projektiler

Sverige

Tabell 13 Exporterande företag och myndigheter år 2017

Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag

KS

ÖK

Totalt

Saab AB, Aeronautics

3 479 520 547

231 030 856

3 710 551 403

BAE Systems Hägglunds AB

448 296 065

1 017 033 288

1 465 329 353

FFV Ordnance AB

923 514 886

428 000 431

1 351 515 317

Saab Dynamics AB

929 245 359

333 176 942

1 262 422 301

Saab AB, Surveillance

119 345 233

982 361 826

1 101 707 059

BAE Systems Bofors AB

322 548 345

345 783 851

668 332 196

EURENCO Bofors AB

277 254 032

234 270

277 488 302

Norma Precision AB

10 809 097

238 437 787

249 246 884

Saab Kockums AB

0

203 301 867

203 301 867

SSAB EMEA AB

0

169 766 665

169 766 665

Nammo Sweden AB, Karlsborg

117 091 096

0

117 091 096

Saab Barracuda AB

0

104 640 574

104 640 574

Saab AB, Training &

Simulation

0

77 329 041

77 329 041

Scania CV AB

0

76 582 255

76 582 255

Saab AB, Industrial Products

and Services

0

67 651 122

67 651 122

Nammo Sweden AB, Lindesberg

26 328 624

18 461 431

44 790 055

Aimpoint AB

43 083 212

400 222

43 483 434

51

Skr.

Bilaga 1

52

Företag

KS

ÖK

Totalt

GKN Aerospace Sweden AB

0

41 648 031

41 648 031

Patria Helicopters AB

0

37 446 812

37 446 812

FOI, Totalförsvarets

forskningsinstitut

0

30 783 000

30 783 000

Taiga AB

0

25 069 036

25 069 036

FLIR Systems AB

24 974 672

0

24 974 672

FMV, Försvarets materielverk

0

23 199 023

23 199 023

Strömsholmen AB

0

16 613 856

16 613 856

Saab Underwater Systems AB

0

11 552 465

11 552 465

Air Target Sweden AB

0

11 506 153

11 506 153

Följande företag exporterade krigsmateriel till ett värde av mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2017:

Deform AB, Saab AB, Support and Services, Airsafe Sweden AB, Schill,

Reglerteknik AB, SSPA Sweden AB, Saab Bofors Test Center AB, Stalon AB, Polyamp AB, Befyraem Technologies AB (B4M), Ex & Plose AB, Carmenta AB, BAE Systems SWS Defence AB, Comtri AB, AimSport Sweden AB, James Fisher Defence Sweden AB (JFDS), GKN Aerospace Applied Composites AB

Följande företag exporterade krigsmateriel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2017:

ECAPS AB, Rolls-Royce AB, Waltreco AB, Sepson AB, Lars-Gunnar

Svensson, Ekenäs Mekaniska AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Exensor Technology AB, SKF Motion Technologies AB, AB Röa, VMAC AB, AmmoTech Sweden AB, SKF Sverige AB, Equipnor AB, ArmaTech AB, Spuhr i Dalby AB, Swedish Ordnance i Stockholm AB

Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållande tillstånd under 2017 genomförde 57 företag enbart försäljning inom Sverige. 73 företag genomförde ingen försäljning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd under 2017.

Tabell 14

Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under 2017 2

Skr.

Bilaga 1

Från land

Till land

Antal

ML-

Materiel

kategori

Australien

Thailand

1

ML 5

System för målinvisning

Danmark

Afghanistan

1

ML 13

Skyddshjälmar

Thailand

2

ML 4

Avfyrningssystem

Frankrike

Norge

3

ML 4,

Missilkomponenter

ML 6

Fordonskomponenter

Italien

Filippinerna

1

ML 2

Reservdelar till

fartygskanon

Kanada

Danmark

1

ML 1

Komponenter till

handeldvapen

ML 3

Ammunitionskomponenter

Lettland

Danmark

1

ML 17

Dykutrustning

Irland

1

ML 17

Dykutrustning

Lettland

1

ML 17

Dykutrustning

Litauen

1

ML 17

Dykutrustning

Nederländerna

1

ML 17

Dykutrustning

Litauen

Finland

2

ML 6

Lastbilschassin,

fordonskomponenter

Irland

1

ML 6

Mörkläggningsbelysning

Nederländerna

Finland

1

ML 6

Fordonschassin

Irland

1

ML 6

Fordonschassin

Nederländerna

1

ML 6

Fordonskomponenter

Polen

Sydafrika

1

ML 3

Ammunitionskomponenter

Spanien

Frankrike

1

ML 5

Sensorsystem

Storbritannien

Storbritannien

1

ML 13

Pansarplåt

Tyskland

1

ML4

Missilkomponenter

Tyskland

Tyskland

1

ML 13

Pansarplåt

Danmark

1

ML 1

Handeldvapen

USA

Thailand

1

ML 11

Signalspaningssystem

USA

2

ML 13

Pansarplåt

Totalt

29

2 Enskilda tillhandahållandetillstånd utfärdas för svenska företag, myndigheter och privatpersoner vid förmedling av krigsmaterielaffärer mellan två utländska entiteter. Antalet utfärdade enskilda tillhandahållandetillstånd har ökat markant under den senaste treårsperioden beroende på att distribution av svensktillverkad pansarplåt frekvent distribueras mellan lager i utlandet till ett stort antal kunder.

53

Skr.

Bilaga 1

Tabell 15 Generella tillstånd, certifieringar samt beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2017

Generella tillstånd

ISP har tidigare beslutat att införa fem typer av generella tillstånd. Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

TFS

Omfattning

2012:7

Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en

försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:8

Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en

certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES)

2012:9

Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för

demonstration, utvärdering och utställning

2012:10

Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll

eller reparation

2012:11

Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll,

reparation eller demonstration

En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används.

Under år 2017 har 3 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande:

TFS 2012:7

TFS 2012:8

TFS 2012:9

TFS 2012:10

TFS 2012:11

1

0

1

0

1

Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP första gången tillståndet används. Det sammanlagda antalet underrättelser som gjorts sedan 2012 framgår nedan.

TFS 2012:7

TFS 2012:8

TFS 2012:9

TFS 2012:10

TFS 2012:11

13

7

22

12

13

Faktisk export under 2017 inom ramen för generella tillstånd:

54

TFS

Kategori

Värde (tkr)

Mottagarland

Skr.

Bilaga 1

2012:7

ML 4

7092

Storbritannien

ML 5

2289

Frankrike, Norge, Storbritannien

ML 6

488142

Danmark, Estland, Finland, Frankrike,

Italien, Nederländerna, Storbritannien

ML 10

5554

Finland, Norge, Polen, Österrike

ML 14

63006

Estland, Finland, Nederländerna, Norge,

Polen, Slovenien, Storbritannien, Tjeckien,

Österrike

ML 15

862

Finland

ML 21

427

Finland

ML 22

53131

Estland, Norge, Tyskland, Österrike

2012:8

ML 21

3811

Frankrike

2012:9

ML 21

206

Frankrike, Tyskland

2012:10

ML 9

36767

Danmark, Frankrike, Norge, Tyskland,

ML 21

105

Danmark, Frankrike

2012:11

ML 4

177

Tyskland

ML 5

28961

Danmark, Norge, Schweiz, Tyskland

ML 6

33571

Nederländerna

ML 9

670

Storbritannien

ML 11

29575

Danmark, Estland, Finland, Nederländerna,

Storbritannien, Tyskland

ML 21

107

Tyskland

ML 22

1773

Danmark, Tyskland

Certifiering

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta viss krigsmateriel via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land.

Under år 2017 har inget nytt svenskt företag certifierats.

Till och med 2017 har totalt 56 företag inom 16 EU-medlemsstater certifierats.

Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/certider

Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder

1. 2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella.

2. 2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav

15 procent globala samt 85 procent individuella.

55

Skr.

Bilaga 1

56

3. 2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella.

4. 2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella.

5. 2016 beviljade ISP totalt 541 utförseltillstånd till EES-länder varav 22 procent globala och 78 procent individuella.

6. 2017 beviljade ISP totalt 594 utförseltillstånd till EES-länder varav 34 procent globala och 66 procent individuella.

Tabell 16 Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU

I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU 3 .

Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen

Ärendetyp

2015

2016

2017

Ansökan om exporttillstånd

342

271

308

I tabellen nedan redovisas totalsumman avseende beviljade exporttillstånd per importland avseende EU-förordningen.

Värdet av beviljade utförseltillstånd (mnkr)

Region/land

2015

2016

2017

Övriga Europa

Andorra

0,3

0,3

0,03

3 Prövningen sker både enligt en EU-förordning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition – och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta gäller dock inte export av slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen där en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

Grönland

0,6

0

0,1

Island

0,4

0,7

0,8

Montenegro

0

0

0,05

Norge

172

166

51

Nya Kaledonien

0,4

0,05

0

Schweiz

3

2

15

Total

177

169

67,3

Nordamerika

Kanada

1

2

4,8

USA

103

130

98

Total

104

132

102,8

Sydamerika

Argentina

0

0

0,7

Chile

0,4

0

0,2

Uruguay

0,1

0

0,1

Total

0,5

0

1

Nordostasien

Japan

1

0,4

1,4

Republiken

Korea

0,09

0

0

Total

1

0,4

1,4

Centralasien

Kazakstan

3

0,3

0

Total

3

0,3

0

Mellanöstern

Förenade

Arabemiraten

11

0

0,07

Total

11

0

0,07

Afrika söder

om Sahara

Botswana

0,1

0,2

0,07

Namibia

0,08

0,3

0,1

Sydafrika

14

1

5

Tanzania

0,3

0

0

Zambia

0

0,3

0

Total

14

1,8

5,2

Oceanien

Australien

3

4

1,6

Nya Zeeland

2

2

1,6

Total

5

6

3,2

TOTALT

316

310

181

Skr.

Bilaga 1

57

Skr.

Bilaga 2

58

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 17. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2015–2017

Utförselärenden

2015

2016

2017

Totalt antal utförseltillstånd,

1 467

1 662

1 675*

varav:

Wassenaar-arrangemanget

793

751

734

Missilteknologikontrollregimen

9

11

8

Nuclear Suppliers Group

149

234

244

(Part 2)

Australiengruppen

332

333

348

Sanktioner

184

333

323

Iransanktioner - finansiella ärenden

2015

2016

2017

Totalt

693

26

0

ärenden avseende överföring av tillgångar och

finansiella tjänster

Anmälan

584

17

0

Tillstånd

109

9

0

*Totalsiffran inkluderar även 18st ärenden som omfattar Catch-all.

Tabell 18. Antal avgörande förhandsbesked och förfrågningar samt icke-kontrollerade produkter avseende PDA 2015–2017

2015

2016

2017

Totalt antal avgjorda förhandsbesked

139

112

152

Varav antal förfrågningar om icke-

97

73

64

kontrollerade produkter

Tabell 19.

Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked

– kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2017

Icke-kontrollerade produkter

Kontrollerade produkter

Land

Ej anledning

”Catch-

”Catch-

Listad

Listad

att tillämpa

all”

all”

produkt,

produkt,

catch-all

negativ

positivt

avslag

Total

Afghanistan

3

3

Arabrepubliken

3

1

4

Icke-kontrollerade produkter

Kontrollerade produkter

Land

Ej anledning

”Catch-

”Catch-

Listad

Listad

att tillämpa

all”

all”

produkt,

produkt,

catch-all

negativ

positivt

avslag

Total

Syrien

Australien

1

1

Azerbajdzjan

1

1

Etiopien

1

1

Folkrepubliken

Kina

13

2

1

10

6

32

Förenade

Arabemiraten

1

1

2

Hongkong,

Kina

1

1

Indien

1

2

1

2

6

Indonesien

1

1

Iran

29

1

1

6

37

Israel

1

1

Jordanien

1

1

Kuwait

1

1

Libanon

1

1

Malaysia

1

1

Mexiko

1

1

Pakistan

2

1

2

5

Qatar

1

1

Republiken

Korea

1

1

Ryska

Federationen

6

4

1

6

7

24

Saudiarabien

1

1

Serbien

1

1

Sri Lanka

1

1

Storbritannien

1

1

Sudan

1

1

Sverige

1

1

Taiwan

2

2

1

5

Thailand

1

1

Turkiet

1

3

4

Ukraina

2

2

4

Venezuela

1

1

Vietnam

1

1

2

Vitryssland

1

1

2

Skr.

Bilaga 2

59

Skr.

Bilaga 2

60

Tabell 20. Generella tillstånd

Under år 2012 införde EU ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011.

Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.

Under år 2017 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001

EU 002

EU 003

EU 004

EU 005

EU 006

21

1

1

3

0

0

Den som utnyttjar generella tillstånd behöver endast underrätta ISP första gången tillståndet används. Det sammanlagda antalet underrättelser som gjorts sedan 2009 framgår nedan.

EU 001

EU 002

EU 003

EU 004

EU 005

EU 006

164

4

9

8

1

0

Tabell 21 Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2017 beviljades 70 tillstånd för export eller överföring inom EU

Antal

Antal

Mottagarland

globala

individuella

Produktkategori

tillstånd

tillstånd

Brasilien

1

0A001f, 0C002

Bulgarien

1

0D001, 0E001

Danmark

1

0E001

Finland

4

0A001d

Frankrike

6

0A001f, 0A001h

Japan

4

2

0A001f, 0E001

Kazakstan

1

0C002

Kina

1

0E001

Kroatien

1

0E001

Nederländerna

1

2

0E001

Norge

1

1

0A001f, 0C002

Schweiz

2

0A001h

Spanien

1

3

0A001h, 0E001

Storbritannien

1

8

0A001d, 0A001f, 0A001h, 0E001

Sverige

1

0E001

Sydafrika

1

0A001f, 0C002, 0D001, 0E001

Tjeckien

1

0A001f, 0C001

Tyskland

2

2

OA001h, 0E001

Ukraina

5

0A001d, 0A001f, 0A001h, 0C001

USA

4

12

0A001d, 0A001f, 0A001h, 0C001,

0C002, 0D001, 0E001

Skr.

Bilaga 2

61

Skr.

Bilaga 2

62

Tabell 22 Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2017

Land

ZC

NSG

AG

MTCR

WA

Argentina

x

x

x

x

x

Australien

x

x

x

x

x

Belgien

x

x

x

x

x

Brasilien

-

x

-

x

-

Bulgarien

x

x

x

x

x

Cypern

-

x

x

-

-

Danmark

x

x

x

x

x

Estland

-

x

x

-

x

Finland

x

x

x

x

x

Frankrike

x

x

x

x

x

Grekland

x

x

x

x

x

Indien

-

-

-

x

x

Irland

x

x

x

x

x

Island

-

x

x

x

-

Italien

x

x

x

x

x

Japan

x

x

x

x

x

Kanada

x

x

x

x

x

Kazakstan

x

x

-

-

-

Kina

x

x

-

-

-

Korea (Rep.)

x

x

x

x

x

Kroatien

x

x

x

-

x

Lettland

-

x

x

-

x

Litauen

-

x

x

-

x

Luxemburg

x

x

x

x

x

Malta

-

x

x

-

x

Mexiko

-

x

x

-

x

Nederländerna

x

x

x

x

x

Norge

x

x

x

x

x

Nya Zeeland

x

x

x

x

x

Polen

x

x

x

x

x

Portugal

x

x

x

x

x

Rumänien

x

x

x

-

x

Ryssland

x

x

-

x

x

Schweiz

x

x

x

x

x

Serbien

-

x

-

-

-

Slovakien

x

x

x

-

x

Slovenien

x

x

x

-

x

Spanien

x

x

x

x

x

Land

ZC

NSG

AG

MTCR

WA

Storbritannien

x

x

x

x

x

Sverige

x

x

x

x

x

Sydafrika

x

x

-

x

x

Tjeckien

x

x

x

x

x

Turkiet

x

x

x

x

x

Tyskland

x

x

x

x

x

Ukraina

x

x

x

x

x

Ungern

x

x

x

x

x

USA

x

x

x

x

x

Vitryssland

x

x

-

-

-

Österrike

x

x

x

x

x

TOTALT

39

48

41

35

42

Tabell 23.

Beviljade globala tillstånd för permanent export år 2017

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

Samtliga länder

19

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

med undantag av

5D002,

säkerhet)

embargoländer/

5E002

sanktionsländer

Afghanistan*

3

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)*

WA

5D002

Värmeväxlare

Algeriet

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Angola

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Antigua och

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Barbuda

Arabrepubliken

1

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

Syrien*

5D002

säkerhet)*

Argentina

9

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003,

Värmeväxlare

6A008,

7A002

Skr.

Bilaga 2

63

Skr.

Bilaga 2

64

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

Armenien

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Aruba

4

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

6A003

Värmeväxlare

WA

Australien

1

5A002

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

säkerhet)

Azerbajdzjan

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Bahamas

5

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

6A003

Värmeväxlare

WA

Bahrain

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Bangladesh

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Barbados

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Belize

2

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Benin

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Bermuda

1

5A002

Telekomprodukter(informations- 428/2009

WA

säkerhet)

Bhutan

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

NSG

Bolivia

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Bonaire

2

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Bosnien-

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

Hercegovina

3A225

Värmeväxlare

NSG

Botswana

2

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Värmeväxlare

NSG

5A002

WA

Brasilien

14

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A001,

IR-kamera

NSG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

WA

3E001,

säkerhet)

5A002,

Värmeväxlare

5D002,

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

6A003,

6A008

Brunei

4

2B350,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

AG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Burkina Faso

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Canada

1

5A002

Test av mobilvaror

428/2009

WA

Chile

10

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

3A225,

Frekvensomvandlare

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Colombia

9

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

6A003

säkerhet)

Värmeväxlare

Costa Rica

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Värmeväxlare

NSG

3E001,

WA

5A002,

5E001

Curacao

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Cypern

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Demokratiska

1

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

Republiken Kongo*

5D002

säkerhet)*

Dominikanska

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

republiken

3A225,

Prototyper av mobilsystem

NSG

5A002

Värmeväxlare

WA

Ecuador

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Värmeväxlare

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002

säkerhet)

Egypten

3

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

5D002

säkerhet)

El Salvador

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Elfenbenskusten

4

2B350,

Test av prototyp

428/2009

AG

5A002

Värmeväxlare

WA

Eritrea

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Skr.

Bilaga 2

65

Skr.

Bilaga 2

66

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

Falklandsöarna

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Filipinerna

10

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Prototyper av mobilsystem

WA

5D002,

Telekomprodukter(informations-

6A003,

säkerhet)

Värmeväxlare

Folkrepubliken Kina

23

2B350,

Elektroniska komponenter

428/2009

AG

3A001,

Frekvensomvandlare

NSG

3A002,

IR-kamera

WA

3E001,

Prototyper av mobilsystem

3A225,

Rörelsesensorer

4A005,

Teknologiöverföring

4D004,

Telekomprodukter(informations-

5A001,

säkerhet)

5A002,

Värmeväxlare

5D002,

5E001,

6A003,

7A002

Franska Polynesien

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Färöarna

4

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

6A003

Värmeväxlare

WA

Förenade

8

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

Arabemiraten

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003,

Värmeväxlare

6A008

Gabon

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Georgien

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Ghana

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Gibraltar

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Grönland

1

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

Guatemala

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Prototyp till mobiler

NSG

5A002

Värmeväxlare

WA

Guinea

5

2B350,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

AG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

Guyana

3

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Haiti

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Honduras

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Värmeväxlare

NSG

5A002

WA

Hongkong, Kina

9

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Prototyper av mobilsystem

WA

5D002,

Telekomprodukter(informations-

6A003

säkerhet)

Värmeväxlare

Indien

17

2B350,

Bioreaktor

428/2009

AG

3A225,

Frekvensomvandlare

NSG

3E001,

IR-kamera

WA

5A002,

Tekniköverföring

5D002,

Telekomprodukter(informations-

5E001,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Indonesien

12

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Irak

3

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

5D002

säkerhet)

Iran*

2

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

5D002

säkerhet)*

Island

7

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Israel

6

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

5A002,

Prototyper av mobilsystem

WA

5D002,

Telekomprodukter(informations-

6A003

säkerhet)

Värmeväxlare

Jamaica

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Japan

1

5A002

Prototyper av mobilsystem

428/2009

WA

Jemen

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Jordanien

8

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Radarmodul

NSG

Skr.

Bilaga 2

67

Skr.

Bilaga 2

68

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A008

Värmeväxlare

Kambodja

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Kamerun

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Kap Verde

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Kazakstan

4

2B350,

Prototyp till mobil

428/2009

AG

5A002

Värmeväxlare

WA

Kenya

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

6A003

säkerhet)

Värmeväxlare

Kirgizistan*

1

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

5D002

säkerhet)*

Kuba

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Kuwait

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Laos Demokratiska

2

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Folkrepublik

Libanon

1

5A002

Telekomprodukter(informations- 428/2009

WA

5D002

säkerhet)

Liberia

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Macau

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Madagaskar

1

5A002

Prototyper av mobilsystem

428/2009

WA

Makedonien

1

5A002

Prototyper av mobilsystem

428/2009

WA

(FYROM)

Malaysia

13

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A002,

IR-kamera

NSG

3A225,

Prototyper av mobilsystem

WA

5A002,

Telekomprodukter(informations-

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Maldiverna

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Mali

1

5A002

Prototyper av mobilsystem

428/2009

WA

Marocko

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

6A0031

säkerhet)

Värmeväxlare

Mauretanien

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Mauritius

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Mexiko

10

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Mocambique

3

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Moldavien

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Prototyp av mobiler

NSG

5A002

Värmeväxlare

WA

Monaco

1

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Mongoliet

2

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Radarmodul

NSG

6A008

Värmeväxlare

WA

Montenegro

4

2B350,

Prototyper av mobilsystem

428/2009

AG

5A002

Värmeväxlare

WA

Myanmar (Burma)*

4

2B350,

Telekomprodukter(informations- 428/2009

AG

5A002,

säkerhet)*

WA

5D002

Värmeväxlare

Namibia

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Nepal

3

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Nicaragua

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Niger

1

5A002

Prototyp av mobilsystem

428/2009

WA

Nigeria

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Norge

1

5A002

Prototyper av mobilsystem

428/2009

WA

Nya Kaledonien

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Nya Zeeland

1

5A002

Prototyper av mobilsystem

428/2009

WA

Oman

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Telekomprodukter(informations-

NSG

säkerhet)

WA

Skr.

Bilaga 2

69

Skr.

Bilaga 2

70

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

Värmeväxlare

Panama

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Paraguay

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Peru

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Prototyp av mobil

WA

6A003

Värmeväxlare

Qatar

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informationss

NSG

5A002,

äkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Republiken Korea

11

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Rwanda

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Ryska

25

2B350,

Prototyper av mobilsystem

428/2009

AG

Federationen*

5A002,

Seperationssystem

MTCR

5D002,

Tekniskt bistånd

WA

9A117,

Telekomprodukter(informations-

9E102

säkerhet)*

Värmeväxlare

S:t Helena,

4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

Guadeloupe

3A225

Värmeväxlare

NSG

Saint Kitts och

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Nevis

Saint Lucia

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Samoa

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Saudiarabien

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Senegal

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Prototyp av mobiler

NSG

5A002

Värmeväxlare

WA

Serbien

5

2B350,

Prototyp av mobil

428/2009

AG

5A002

Telekomprodukter(informations-

WA

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

säkerhet)

Värmeväxlare

Seychellerna

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Sierra Leone

1*

5A002,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

WA

5D002

säkerhet)

Singapore

11

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Prototyp av mobil

WA

5D002,

Telekomprodukter(informations-

6A003

säkerhet)

Värmeväxlare

Sint Maarten

2

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Sri Lanka

3

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Surinam

2

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Sydafrika

11

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-detektor

NSG

5A002,

Telekomprodukter(information-

WA

5D002,

ssäkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Sydsudan*

2

5A002,

Telekomprodukter(informations- 428/2009

WA

5D002

säkerhet)*

Taiwan

12

2B350,

Elektroniska komponenter

428/2009

AG

3A225,

Frekvensomvandlare

MTCR

5A002,

Prototyp av mobil

NSG

5D002,

Rörelsesensorer

WA

6A008,

Seperationssystem

7A002,

Tekniskt bistånd

9A117

Telekomprodukter(informations-

säkerhet)

Värmeväxlare

Tanzania

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Thailand

10

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Prototyper av mobilsystem

WA

5D002,

Telekomprodukter(informations-

6A003,

säkerhet)

6A008

Värmeväxlare

Togo

1

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Trinidad och Tobago 4

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225

Värmeväxlare

NSG

Skr.

Bilaga 2

71

Skr.

Bilaga 2

72

Region/land

Civil slutanvändning

Antal

Produkt

Produkt

EUF

Regim

tillstånd

kategori

Tunisien

5

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Prototyp av mobil

NSG

5A002

Värmeväxlare

WA

Turkiet

10

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Telekomprodukter(informations-

WA

5D002,

säkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Turkmenistan

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Uganda

2

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

Ukraina

2

5A002,

IR-kamera

428/2009

WA

6A003

Prototyp av mobiler

Uruguay

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

6A003

Värmeväxlare

WA

USA

2

5A002,

IR-kamera

428/2009

WA

6A003

Telekomprodukter(informations-

säkerhet)

Uzbekistan*

4

2B350,

Telekomprodukter(informations-

428/2009

AG

5A002

säkerhet)*

WA

Värmeväxlare

Vanuatu

3

2B350

Värmeväxlare

428/2009

AG

Venezuela

6

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

5A002,

Prototyper av mobilsystem

WA

6A003

Värmeväxlare

Vietnam

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(informations-

NSG

5A002,

säkerhet)

WA

5D002

Prototyp av mobil

Värmeväxlare

Vitryssland

1

5A002

Prototyp av mobil

428/2009

WA

Zimbabwe*

2

5A002,

Telekomprodukter(informations- 428/2009

WA

5D002

säkerhet)*

Tabell 24.

Beviljade individuella tillstånd för permanent export år 2017

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Afghanistan

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002,

ssäkerhet)

8E001,

8D001

Algeriet

1

2B350,3A2

Värmeväxlare

428/2009

WA

1

5A002,

Telekomprodukter

428/2009

WA

25,5A002,

Frekvensomvandlare

5D002

(informationssäker

5D002,6A0

Telekomprodukter(information

het)

03

ssäkerhet)

IR-kamera

Angola

2

3A225

Telekomprodukter

428/2009

NSG

5D002

(informationssäkerhet)

WA

Frekvensomvandlare

Arabrepubliken

2

5A002,

Telekomprodukter

428/2009

Sanktione

Syrien

5D002

(informationssäkerhet)

36/2012

r

Värmeväxlare

WA

Argentina

9

1C002,

Värmeväxlare

428/2009

AG

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

2B352,

Telekomprodukter(information

WA

5A002

ssäkerhet)

Kolfiber

Titanpulver

Armenien

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Azerbajdzjan

5

2B350,

Telekomprodukter

428/2009

AG

5A002,

(informationssäkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Bahrain

2

2B352

Telekomprodukter

428/2009

WA

5D002,

(informationssäkerhet)

Bangladesh

2

5A002,5D0

Telekomprodukter

428/2009

AG

02

(informationssäkerhet)

WA

Värmeväxlare

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Bhutan

1

5A002

Telekomprodukter

428/2009

WA

5D002

(informationssäkerhet)

Bolivia

1

5A002

USB-adapter

428/2009

WA

Bosnien-

2

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Hercegovina

Botswana

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Brasilien

40

1C002,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

2B350,3A2

Pumpar

NSG

25, 4A005,

Telekomprodukter(information

WA

4D004,

ssäkerhet)

5A002,

Titanpulver

5D002

Värmeväxlare

Brunei

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Burkina Faso

1

5A002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

ssäkerhet)

Chile

13

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

3A225

Telekomprodukter(information

NSG

2B350,

ssäkerhet)

WA

5A002,

Kemskyddsdräkt

5D002

Colombia

5

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

1

6A003

428/2009

WA

Telekomprodukter(i

nformationssäkerhe

t)

Demokratiska

1

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

Republiken

Kongo

Djibouti

2

3A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5A002

ssäkerhet)

Dominikanska

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

republiken

Ecuador

4

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Egypten

12

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2008

AG

1

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

3A225,

Telekomprodukter(information

NSG

5A002,

ssäkerhet)

WA

5D002

Ventiler

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Värmeväxlare

El Salvador

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Elfenbenskusten

2

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Etiopien

3

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Filipinerna

4

2B350,

Centrifug

428/2009

AG

3A225,

Frekvensomvandlare

NSG

5A002,

Telekomprodukter(information

WA

5D002

ssäkerhet)

Folkrepubliken

266

1A004,

Bioreaktor

428/2009

AG

Kina

1C010,

Centrifug

MTCR

1C002,

Datainsamlingskort

NSG

1C004,

Elektroniska komponenter

WA

2B001,

Filtreringsutrustning

2B204,

Frekvensomvandlare

2B352,

IR-kamera

2B350,

Kemskyddsdräkt

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

3A002,

Kolfiber

3A225,

Pumpar

3C005,

Slipmaskiner

4D002,

Teknologiöverföring

5A002,

Telekomprodukter(information

5D002,

ssäkerhet)

6A003,

Titanpulver

6A008,

Isostatpress

Värmeväxlare

Färöarna

2

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Förenade

21

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

10

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

Arabemiraten

2B350,

IR-kamera

MTCR

3A225,

Kemskyddsdräkt

NSG

4A005,

Telekomprodukter(information

WA

5A002,

ssäkerhet)

5D002,

UAV

6A003,

Värmeväxlare

7A103,

9A012

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Georgien

1

4A005,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

4D004

ssäkerhet)

Ghana

3

5D002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5A002

ssäkerhet)

Guatemala

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Hongkong, Kina

19

1C010,

Datainsamlingskort

428/2009

NSG

3A002,

IR-kamera

WA

4A005,

IR-sensorer

5A002,

Kolfiber

5D002,

Telekomprodukter(information

6A003

ssäkerhet)

Indien

41

1A004,

Bioreaktor

428/2009

AG

2

6A008

Antenner

428/2009

WA

2B204,

Centrifug

NSG

Sändare

2B352,

Kemskyddsdräkt

WA

3A225,

Laserskärmaskiner

5A002,

Slipmaskiner

5D002

Telekomprodukter(information

ssäkerhet)

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Ventiler

Värmeväxlare

Indonesien

25

1A004,

Elektroniska komponenter

428/2009

AG

1

9A012

UAV

428/2009

WA

2B335,

Frekvensomvandlare

NSG

3A225,

Pumpar

WA

4A005,

Kemskyddsdräkt

4D004,

Telekomprodukter(information

5A002,

ssäkerhet)

5D002,

Ventiler

6A008

Värmeväxlare

Irak

8

5A002,

IR-kamera

428/2009

WA

1

5A002

Telekomprodukter(i

428/2009

WA

5D002,

Telekomprodukter(information

nformationssäkerhe

6A003

ssäkerhet)

t)

Iran

347

II.A1.003,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

II.A2.009,

Pumpar

267/2012

Sanktione

II.B.001,

r

VIIB.2,

Telekomprodukter(information

WA

2B350,

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Annex

ssäkerhet)

VIIB,

Värmeväxlare

5A002

Island

4

2B350,

Telekomprodukter(information

428/2009

AG

5A002,

ssäkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Israel

42

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

1C002,

IR-kamera

NSG

2B350,

Kemskyddsdräkt

WA

3A225,

Pumpar

5A002,

Telekomprodukter(information

5D002,

ssäkerhet)

6A003

Titanpulver

Värmeväxlare

Jemen

2

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Jordanien

2

5D002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

1

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

ssäkerhet)

Kamerun

1

5A002,

Telekommunikationsprodukter

428/2009

WA

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

(informationssäkerhet)

Kazakstan

7

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

4A005,

Telekomprodukter(information

WA

4D004,

ssäkerhet)

5A002,

Värmeväxlare

5D002

Kirgizistan

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

1

Kosovo

1

4A005,

Telekomprodukter(i

428/2009

WA

4D004

nformationssäkerhe

t)

Kroatien

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Kuwait

6

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

2

5A002,

Telekomprodukter(i

428/2009

WA

3A225,

Telekomprodukter(information

WA

5D002

nformationssäkerhe

5A002,

ssäkerhet)

t)

5D002

Värmeväxlare

Libanon

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Liberia

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Libyen

2

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Macau

1

1A004

Kemskyddsdräkt

428/2009

WA

Makedonien

2

3A225,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

5A002,

Telekomprodukter(information

WA

5D002

ssäkerhet)

Malaysia

30

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

2B001,

Kameror

NSG

3A225,

Kemskyddsdräkt

WA

4A005,

Pumpar

4D004,

Slipmaskin

5A002,

Telekomprodukter(information

5D002,

ssäkerhet)

6A003

Maldiverna

1

5D002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

ssäkerhet)

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Marocko

3

5A002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

ssäkerhet)

Mexiko

39

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

2B204,

Isostatpress

WA

3A225,

Kemskyddsdräkt

5A002,

Telekomprodukter(information

5D002

ssäkerhet)

Värmeväxlare

Moldavien

2

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Montenegro

3

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Myanmar

4

9A001,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5A002,

ssäkerhet)

5D002

Flygplansmotor

Namibia

1

5A002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

ssäkerhet)

Nepal

3

2B352,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

3A225,

Telekomprodukter(information

NSG

5A002,

ssäkerhet)

WA

5D002

Värmeväxlare

Nicaragua

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Nigeria

4

2B350,

IR-kamera

428/2009

AG

6A003

Pumpar

WA

Ventiler

Norge

2

1C351

Ampuller

428/2009

AG

Oman

5

2B350,

Reservdelar

428/2009

AG

5

5A002,

IR-kamera

428/2009

WA

5A002,

Telekomprodukter(information

NSG

5D002,

Telekomprodukter(i

5D002

ssäkerhet)

WA

6A003

nformationssäkerhe

Transmitter

t)

Radiobasstation

Pakistan

20

1C010,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

2B350,

Kolfiber

NSG

3A225,

Pumpar

WA

4A005,

Telekomprodukter(information

5D002,

ssäkerhet)

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Panama

4

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

1

5A002,

Telekomprodukter

428/2009

WA

2B350,

Kemskyddsdräkt

WA

5D002

5A002

Telekomprodukter(information

ssäkerhet)

Värmeväxlare

Paraguay

1

5A002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

ssäkerhet)

Peru

8

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

Telekomprodukter(information

NSG

5D002

ssäkerhet)

WA

Värmeväxlare

Qatar

8

1A004,

Kemskyddsdräkt

428/2009

AG

2

5D002,

IR-kamera

428/2009

WA

2B350,

Radiobasstation

WA

6A003

Telekomprodukter(i

5A002,

Värmeväxlare

nformationssäkerhe

t)

Republiken Korea

28

1C002,

Datainsamlingskort

428/2009

AG

6

1C239,

Ammunition

428/2009

MTCR

1C240,

Elektroniska komponenter

NSG

6A003,

Drivaxelsystem

NSG

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

2B350,

IR-kamera

WA

6A008,

IR-kamera

WA

3A002,

Pumpar

8A002

3C005,

Titanpulver

5D002,

Värmeväxlare

6A002

Rwanda

1

5A002

Telekomprodukter

428/2009

WA

Ryska

91

1A004

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

federationen

2B350,

IR-kamera

NSG

3A225,

Kemskyddsdräkt

WA

4A005,

Telekomprodukter(information

4D004,

ssäkerhet)

5A002,

Värmeväxlare

5D002,

6A003

S:t Helena,

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Guadeloupe

Saint Lucia

1

5A002

Telekomprodukter

428/2009

WA

Saudiarabien

25

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

1

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

1C010,

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

2B350,

Kemskyddsdräkt

NSG

3A225,

Kolfiber

WA

5A002,

Telekomprodukter(information

5D002,

ssäkerhet)

6A003

Värmeväxlare

Senegal

1

3A225

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

Serbien

3

3A225,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

6A003

IR-kamera

WA

Singapore

25

1A004,

Bioreaktor

428/2009

AG

4

5A002,

Telekomprodukter(i

428/2009

WA

1C010,

Kemskyddsdräkt

WA

5D002,

nformationssäkerhe

2B350,

Kolfiber

6D002,

t)

3A001,

Telekomprodukter(information

Transponder

5A002,

ssäkerhet)

Radiobasstation

5D002,

Pumpar

9A012

Värmeväxlare

Sudan

3

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Sydafrika

34

1C107,

Elektroniska komponenter

428/2009

AG

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

2B204,

Frekvensomvandlare

MTCR

2B350,

IR-kamera

NSG

3A225,

Rundstavar

WA

4A005,

Telekomprodukter(information

4D004,5A0

ssäkerhet)

02, 5D002,

Värmeväxlare

6A003

Taiwan

50

1A004,

Bioreaktor

428/2009

AG

1C010,

Centrifug

NSG

2B204,

Frekvensomvandlare

WA

2B352,

IR-kamera

2B350

Kemskyddsdräkt

3A225,

Kolfiber

3C005,

Pumpar

4D004,

Värmeväxlare

5A002,

Telekomprodukter(information

5D002,

ssäkerhet)

6A003

Thailand

33

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

1C010,

Kemskyddsdräkt

NSG

2B352,

Kolfiber

WA

2B350,

Pumpar

3A225,

Telekomprodukter(information

5A002,

ssäkerhet)

5D002

Värmeväxlare

Trinidad och

2

6A003

IR-kamera

428/2009

WA

Tobago

Tunisien

9

3A225,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

9A012

Obemannad helikopter

WA

Turkiet

29

1C002,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3

3A001,

Elektroniska

428/2009

WA

2B350,

Kamerasystem

NSG

5A002,

komponenter

2B352,

Kolfiber

WA

6D002

Telekomprodukter(i

3A001,

Titanpulver

nformationssäkerhe

3A225,

Telekomprodukter(information

t)

3C005,

Trafikövervaknings

ssäkerhet)

5A002,

Värmeväxlare

system

5D002,

6A003

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

Turkmenistan

1

5A002,

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

5D002

ssäkerhet)

Uganda

2

5A002

Telekomprodukter(information

428/2009

WA

ssäkerhet)

Ukraina

11

2B350,

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

3A225,

IR-kamera

NSG

4A005,

Kamerasystem

WA

4D004,

Värmeväxlare

5A002,

6A003

USAr

2

1C010,

Kolfiber

428/2009

AG

2B350

Värmeväxlare

WA

Uzbekistan

1

5A002

Telekomprodukter

428/2009

WA

Vietnam

12

1C010

Frekvensomvandlare

428/2009

AG

2B350,

Kemskyddsdräkt

NSG

2B352,

Kolfiber

WA

3A225,

Pumpar

5A002

Telekomprodukter(information

Region/land

Civil slutanvändning

Militär slutanvändning

Antal

Produkt-

Produkt

EUF

Regim Antal

Produkt- Produkt

EUF

Regim

till-

kategori

till-

kategori

stånd

stånd

ssäkerhet)

Vitryssland

4

1A004,

Frekvensomvandlare

428/2009

NSG

3A225,

Kemskyddsdräkt

WA

5A002,

Radiobasstation

5D002

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas.

Tillverkning definieras som framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Med tillhandahållande förstås i lagen försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling. Svenska myndigheter, svenska företag samt personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utomlands bedriva verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel eller i ett enskilt fall till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet. Även avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och avtal om att tillsammans med annan i utlandet utveckla krigsmateriel kräver tillstånd. Vidare krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.

För utförsel och lämnande av tekniskt bistånd finns tre olika sorters tillstånd; individuella, globala och generella. Individuella tillstånd avser en utförsel (som dock kan bestå av flera leveranser) till en mottagare. Ett globalt tillstånd ger en leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Ett generellt tillstånd innebär att en leverantör direkt, utan att ansöka om tillstånd, kan föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har meddelat flera olika föreskrifter om generella tillstånd. Ett generellt tillstånd är således ett normbeslut som riktar sig till samtliga leverantörer som uppfyller de villkor som anges i tillståndet.

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande.

Skr.

Bilaga 3

93

Skr.

Bilaga 3

94

Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare ärenden.

Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av ISP.

Lagen om krigsmateriel innehåller vidare ansvarsbestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna i lagen.

I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) samt vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag ( Arms Trade Treaty , ATT ), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är

fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

Ovillkorliga hinder för export

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EU- sanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.

Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel

Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexport- statistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.

För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.

Följdleveranser och ”svensk identitet”

När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".

Skr.

Bilaga 3

95

Skr.

Bilaga 3

96

När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas.

De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 1991/92:174 s. 41 f.)

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan

- bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt

- inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.

Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts

eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras

Skr.

leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.

Bilaga 3

Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig

krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad

konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i

landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga

rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.

Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid

ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad

konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis

bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om

det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och

målen för Sveriges utrikespolitik.

Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med

vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt

hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition,

som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt

att inte ge tillstånd.

Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling

eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de

angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som

följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett

samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet

till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga

har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna

för sådan export från Sverige.

Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export

från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för

samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt

försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är

en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från

samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i

övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssam-

verkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse

träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser

av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den

14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om

olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen

och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot

gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av

exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen,

delar till skjutvapen och ammunition.

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av

vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa

ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.

97

Skr.

Bilaga 3

98

Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU- stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år.

Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export.

Svensk lagstiftning

I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningar- na trädde i kraft den 1 januari 2001.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är

förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter

Skr.

med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltill-

Bilaga 3

stånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen

såsom dessa beskrivs i EU-förordningen.

För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av

produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd.

Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och

material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det

emellertid SSM som meddelar tillstånd.

Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och

av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser

om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd

kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla

användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid

utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas

för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till

rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har

informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är

eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av

massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen.

Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att

se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att

produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba

teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har

blivit informerad av svenska myndigheter om produktens

användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa

svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt

eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens

artikel 4.1–4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om

tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall

för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller

för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för

militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller

OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara,

avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel

som olovligen har exporterats.

99

Skr.

Bilaga 4

100

Förklaringar

Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna.

Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen.

Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer.

Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.

Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen. Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen.

No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika

konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt

Skr.

rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i

Bilaga 4

EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter,

företag m.fl. i exportkontrollsammanhang.

Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får

krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av

lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för

det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land.

Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som

kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en

faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade

produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett

visst år.

101

Skr.

Bilaga 5

102

Förkortningar

AG

Australia Group

ASD

AeroSpace and Defence Industries

Association of Europe

ATT

Arms Trade Treaty

BTWC

The Biological and Toxic Weapons

Convention

CARD

Coordinated Annual Review on Defence

CBW

Chemical and Biological Weapons (Kemiska

och biologiska vapen)

Coarm

Council Working Group on Conventional

Arms Export

COCOM

Coordinating Committee on Multilateral

Exports Controls

Conop

Council Working Group on Non-

Proliferation

CWC

Chemical Weapons Convention

EDA

European Defence Agency

EDF

European Defence Fund

EDIDP

European Defence Industrial Development

Programme

EG

Europeiska gemenskapen

EKR

Exportkontrollrådet

EU

Europeiska Unionen

FA

Framework agreement

FMV

Försvarets materielverk

FN

Förenta Nationerna

FOI

Totalförsvarets forskningsinstitut

FRA

Försvarets radioanstalt

FXM

Försvarsexportmyndigheten

GTRI

Global Threat Reduction Initiative

GUSP

EU:s gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitik

IAEA

Internationella atomenergiorganet

ISP

Inspektionen för strategiska produkter

JCPoA

Joint Comprehensive Plan of Action

KS

Krigsmateriel för strid

LoI

Letter of Intent

MANPADS

Man-Portable Air Defence Systems

ML

Militär lista

MTCR

Missile Technology Control Regime

Must

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Nato

North Atlantic Treaty Organization

NETTEM

New and Evolving Technologies Technical

Experts Meeting

NL

Nationella tillägg i förekommande fall

Nordefco

Nordic Defence Cooperation

NPT

Non-proliferation treaty

NSG

Nuclear Suppliers Group

Skr.

OECD

Organisation for Economic Co-operation and

Bilaga 5

Development

OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa

Pesco

Permanent Structured Cooperation

PDA

Produkter med dubbla användningsområden

PGU

Politik för global utveckling

PSI

Proliferation Security Initiative

SALW

Small arms and light weapons

SCB

Statistiska centralbyrån

Sipri

Stockholm International Peace Research

Institute

SOFF

Säkerhets- och Försvarsföretagen

SSM

Strålsäkerhetsmyndigheten

Säpo

Säkerhetspolisen

SÖ

Sveriges internationella överenskommelser

TI

Transparency International

TVR

Teknisk-vetenskapliga rådet

UNODA

United Nations Office for Disarmament

Affairs

WA

Wassenaar Arrangement

WPDU

Working Party on Dual-Use Goods

ZC

Zangger Committee

ÖK

Övrig krigsmateriel

103

Skr.

Bilaga 6

104

Vägledning till andra källor

Källhänvisning i alfabetisk ordning

Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu

Exportkontrollrådet: www.isp.se/om-isp/vara-rad/exportkontrollradet Förenta Nationerna: www.un.org

International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info

Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons: www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe: www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se

Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartementet: www.ud.se

Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

Skr.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar skrivelse 2017/18:114 Strategisk exportkontroll 2017 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Strategisk exportkontroll 2017 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

105