Prop. 2017/18:130

Regeringens skrivelse 2017/18:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet

Skr.

t.o.m. 2017

2017/18:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 maj 2018

Stefan Löfven

Per Bolund

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2017. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2017 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni.

Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga avkastningen har varit 6,2 procent per år sedan nuvarande system infördes 2001. Under samma period har inkomstindex ökat med 3,0 procent per år. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensions- systemet, vilket var avsikten när det nuvarande AP-fondssystemet infördes. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Låga räntor och en god global tillväxt har bidragit till börsuppgångar under en längre tid. Buffertfondernas ackumulerade resultat efter finanskrisen 2008 står för 90 procent av det ackumulerade resultatet sedan 2001. Vid utgången av 2017 uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 412 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som vid slutet av 2008 trots att buffertfonderna under samma tid betalat ut 183 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet.

1

Skr. 2017/18:130

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Detta innebär att inbetalda pensionsavgifter från dagens yrkesaktiva finansierar utbetal- ningarna till dagens pensionärer. När pensionsutbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från buffertkapitalet och vid överskott förs medlen till buffertkapitalet. Under 2017 överfördes sammanlagt 30 mil- jarder kronor från Första–Fjärde AP-fonderna till inkomst-pensionssyste- met. Vid slutet av året utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 utgjorde buffertkapitalet 10 procent av tillgångarna i inkomstpensions- systemet.

Respektive buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkast- ningsmålet för fonden. Av utvärderingen framgår att Första–Fjärde AP- fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål. Det förklaras delvis av den övergripande tillgångsallokeringen med en fortsatt hög andel aktier. Den ökade andelen alternativa tillgångar har också genererat en god avkastning och kan förväntas bidra till en dämpande effekt på resultatnedgången vid en negativ utveckling på aktiemarknaden. En analys, som genomförts av McKinsey & Company på uppdrag av rege- ringen, visar att buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek.

Fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. För att stärka Första–Fjärde AP- fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss om ändrade place- ringsregler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvalt- ningen. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för vissa ytter- ligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna. Förslag till sådana ändringar kommer att lämnas efter det att de frågorna har utretts.

Sjätte AP-fondens uppdrag skiljer sig från de övriga buffertfonderna genom att fonden är stängd, dvs. saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet samt att den är betydligt mindre. Uppdraget för Sjätte AP-fonden är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Det strategiskifte som fonden genomfört sedan 2011 (ökade investeringar i mogna bolag) bedöms fortsatt som välgrundat. Resultatet för 2017 uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 12,3 procent. Den genomsnittliga avkastningen har uppgått till 5,4 pro-

2

cent sedan fonden bildades 1996. Vid utgången av 2017 uppgick fond- kapitalet i Sjätte AP-fonden till 31,6 miljarder kronor.

Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 754 miljo- ner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent jämfört med föregående år. I föregående skrivelse gjordes en fördjupad extern analys av Första–Fjärde AP-fondernas kostnader. Analysen visade att fonderna är kostnadseffektiva jämfört med ett urval utländska pensionsfonder med liknande uppdrag och storlek. För AP-fonderna, liksom för övrig verksamhet i offentlig regi, är det dock viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet.

Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Den genomsnittliga avkastningen för AP7 Såfa under 2017 uppgick till 16,5 procent, vilket kan jämföras med 9,6 procent som var den genomsnittliga avkastningen för de närmare 850 privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genom- snittliga årsavkastning uppgår till 7,0 procent sedan 2001, medan mot- svarande avkastning för de privata fonderna i premiepensionssystemet uppgått till 4,1 procent. De senaste två åren har risken i förvalsalterna- tivet sänkts genom att hävstången, som innebär ökad aktieexponering, sänkts från 150 till 124 procent.

Skr. 2017/18:130

3

Skr. 2017/18:130

Innehållsförteckning

1

Inledning ...........................................................................................

5

2 AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet .............................

6

2.1

Inkomstpensionssystemet ...................................................

7

2.2

Premiepensionssystemet...................................................

10

3

Buffertfondernas samlade resultat...................................................

13

3.1

Rollen som buffert för hantering av över- och

underskott .........................................................................

13

3.2

Rollen som långsiktig finansiär ........................................

14

3.3

Avkastning i jämförelse med utländska

pensionsfonder .................................................................

20

3.4

Tillgångsallokering...........................................................

21

3.5

Utvecklingen på finansmarknaderna ................................

22

4

Buffertfondernas samlade kostnader...............................................

24

5 Redovisning och utvärdering av respektive AP-fond......................

29

5.1

Första AP-fonden .............................................................

29

5.2

Andra AP-fonden .............................................................

36

5.3

Tredje AP-fonden .............................................................

42

5.4

Fjärde AP-fonden .............................................................

50

5.5

Sjätte AP-fonden ..............................................................

57

5.6

Sjunde AP-fonden ............................................................

64

6

Övriga förvaltningsfrågor ...............................................................

70

6.1

Hållbarhet och ägarstyrning .............................................

70

6.2

Översyn av placeringsreglerna .........................................

71

6.3

Process för prövning av sidouppdrag för

styrelseledamöter..............................................................

72

6.4

Samarbete mellan AP-fonderna........................................

73

6.5

Sammanfattning från revision ..........................................

74

Bilaga 1

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna........

77

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

verksamhet i sammandrag ................................................

86

Bilaga 3

Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden ...............

89

Bilaga 4

Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden .............

110

Bilaga 5

Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden.............

130

Bilaga 6

Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden .............

148

Bilaga 7

Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden ..............

169

Bilaga 8

Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden ............

185

Bilaga 9

Underlag från McKinsey & Company............................

209

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 maj 2018.........

288

4

1

Inledning

Skr. 2017/18:130

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reforme- ringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Innehållsöversikt

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte AP- fondernas betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffert- fonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jäm- förelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader. Avsnitt 5 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respek- tive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 6 behandlar övriga förvalt- ningsfrågor såsom gemensamma hållbarhets- och ägarstyrningsfrågor, översyn av placeringsreglerna, process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfatt- ning av revisionen.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP- fonderna. I bilaga 2 finns Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Båda bilagorna är oförändrade sedan föregående år. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8 . Årsredovis- ningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 inne- håller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017. Den externa utvärderingen har genomförts av McKinsey & Company och innehåller detta år endast en grundläggande granskning. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Pricewaterhouse- Coopers AB.

5

Skr. 2017/18:130

2

AP-fonderna och det allmänna

pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Tjänste- pensionen bygger på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbets- tagare (ofta i form av kollektivavtal), medan privat pensionssparande är frivilligt. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling inom ramen för det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som genomfördes i januari 1999. Pensionsreformen var ett resultat av en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna 1 . Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, den s.k. automatiska balanseringen. Den avgiftsbaserade inkomst- och premiepensionen ersatte tidigare förmånsbestämda ATP och folkpension. För de som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för de som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension. Garantipension är ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten.

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att in- betalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensions- utbetalningar. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensions- avgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond, men denna fond är stängd. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen, vilken också är en del av det allmänna pensionssyste- met.

1 Sedan den 26 december 2014 medverkar även Miljöpartiet i pensionsgruppens arbete.

6

2.1

Inkomstpensionssystemet

Skr. 2017/18:130

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procent sätts av till inkomst- pensionen och resterande 2,5 procent till premiepensionen. 2 Förutom lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som inkom- ster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår) och studier. 3 De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet. Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt från inkomstindex. Inkoms- tindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbe- tar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska faktorer genom det s.k. balans- talet 4 .

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna. De kan därför sägas vara buffertfonder inom inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 mil- jarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder etablerades samtidigt ett gemensamt regelverk i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i vilken även regler avseende Sjunde AP-fonden ingår.

Enligt lagen är fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god risk- spridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Rege- ringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvalt- ningen.

Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Av det skälet är fonderna ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomisk-politiska mål.

2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande.

3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst.

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och buffertfondens värde.

7

Skr. 2017/18:130

8

Sjätte AP-fonden är också en del av buffertfondssystemet men regleras i en egen lag, lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är stängd, vilket innebär att den inte har betalningsflöden gentemot pensions- systemet. Fondens uppdrag skiljer sig även från de andra buffertfonderna genom att medlen ska placeras på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP- fonden har sitt ursprung i Sjätte fondstyrelsen, vilken inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med pensionsreformen. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i pensionsöverenskommelsen, vilket inneburit att fonden har verkat med väsentligen oförändrade förutsättningar sedan 1996. De tidigare gällande reglerna avseende Sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från nämnda fonder.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering. Om buffertfonderna har högre avkastning än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige bidrar fonderna positivt till pensionssystemets långsiktiga finansiering vilket minskar risken för att den s.k. automatiska balanseringen ska aktiveras.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark kopp- ling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffertkapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna (pensionsskulden) upp med inkomst- index. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionsskulden räk- nas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställ- ning stärks. Balanseringen beräknas genom att systemets tillgångar divi- deras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 är balanse- ringen negativ och pensionsrätterna räknas då upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta fastställs balanstalet. Vid 2017 års slut uppgick tillgångarna i inkomstpensions- systemet till 9 396 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 7 984 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 412 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 9 080 miljarder kronor (tabell 2.1).

Från 2008 till 2014 beräknades buffertfondens värde i balanstalet som medelvärdet av fondens marknadsvärde vid utgången av de tre senaste

åren. Sedan 2015 används inte längre något medelvärde utan det är Skr. 2017/18:130 fondernas marknadsvärde per den 31 december som ingår i ett dämpat

balanstal. Balanstalet för 2019, som baseras på 2017 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,0347 och det dämpade balanstalet till 1,0116. Att balanstalet överstiger ett beror på att avgiftstillgången höjts och att fondvärdet har ökat. Systemets balanstal för 2018 är sedan tidigare fastställt till 1,0395 och det dämpade balanstalet till 1,0132. De nya beräkningsreglerna minskar pensionernas volatilitet genom införandet av ett dämpat balanstal och ett mer aktuellt inkomstindex. Det dämpade balanstalet begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen. 5 I tabell 2.1 redovisas årets och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

1 Tillgångar och skulder beräknade enligt de nya beräkningsreglerna.

2 Från 2008 till 2014 är balanstalet beräknat enligt andra beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2017, s 83.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balans- talet) av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffert- fondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demo- grafiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

I figur 2.2 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomst- pensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (85 procent vid 2017 års slut). Längst ner i diagrammet framgår att buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet har ökat från 10 procent vid 2001 års slut till 15 procent vid 2017 års slut.

5 De nya reglerna för hur inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder ska beräknas beskrivs i detalj i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av

inkomstpensionerna.

9

Skr. 2017/18:130

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Skulder 2

Buffertfonderna

Avgiftstillgångar 1

% Buffertfondernas andel av tillgångarna, %

Tillgångar 1 /skulder 2

SEK tusen miljarder

Balanstal 3

12

1,033

1,037

1,040 4

1,035

1,011

1,010

1,015

1,020

1,020 4

11

1,001

1,005

1,003

1,002

1,004

0,984

1,00

0,983

10

9.1 9.4

9

8.5 8.7 8.7

9.1

0,955

8.1 8.2 8.1

8.6

1.4

8

7.4 7.5 7.5 7.7

8.0 7.9

1.2

1.2

1.3

7.0 7.0

7.4

7.2

7.5

7.2

1.0

1.1

6.7 6.8

0.9

7

5.4

6.2 6.3

6.5 6.5

0.7

0.8

0.9

6.0 6.0

0.9

0.9

6

5.7 5.8

0.8

5.6

0.6

0.6

0.6

0.5

5

4

7.1

7.4

7.5

7.7

8.0

6.5

6.6

6.8

6.9

3

5.9

6.1

6.4

5.5

5.6

5.7

5.0

5.3

2

1

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

10,1

8,4

9,5

10,3

11,8

12,6

12,8

9,8

11,3

12,0

11,3

12,2

12,9

13,8

14,2

14,6

15,0

1

Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt

2

Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt

3

Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare

4

Sedan 2015 har sättet att beräkna balanstal ändrats, bland annat har ett dämpat balanstal införts som uppgick till 1,007 för 2015, 1,013 för 2016 samt 1,012 för 2017

Not: Uträkningen för balanstal ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Uträkningen ändras igen i proposition 2014/15:125 genom att ta bort tidigare införda utjämningar och införa ett dämpat balanstal som begränsar balanseringen till en tredjedel, vilket medför mindre svängningar av pensionsbeloppen

KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys

2.2 Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Inom systemet kan var och en själv

välja hur 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras.

Det fanns vid slutet av 2017 närmare 850 fonder att välja mellan på

Pensionsmyndighetens fondtorg. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt

fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i

fondandelarnas värden.

Premiepension kan antingen tas ut som traditionell försäkring eller som

fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att pensionen beräknas

som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går

bra erhålls ett tilläggsbelopp. Den försäkrades fondandelar säljs och

Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Fondförsäkring inne-

bär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valfria premiepensions-

fonderna. I fondförsäkringen räknas pensions-utbetalningarnas storlek

årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december.

Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den

beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre

andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Regeringen gav, med stöd av Pensionsgruppen, i december 2016

Pensionsmyndigheten i uppdrag att analysera och klargöra de risker som

kan uppstå när fondförvaltare verksamma på Pensionsmyndighetens

fondtorg brister i att följa reglerna. Myndigheten fick även i uppdrag att

föreslå åtgärder för att reducera dessa risker. Pensionsmyndigheten

slutredovisade uppdraget i juni 2017 i promemorian Stärkt konsument-

10

skydd inom premiepensionen (dnr Fi2016/04460/FPM). Med utgångs-

punkt i bl.a. dessa förslag har promemorian Ett tryggt och mer hållbart Skr. 2017/18:130 premiepensionssystem upprättats inom Finansdepartementet. Den 26 april

2018 beslutade regeringen om proposition Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem som i huvudsak behandlar promemorians förslag. Pensionsgruppen, med företrädare för de partier som står bakom pen- sionsöverenskommelsen, har ställt sig bakom propositionens förslag.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden har som uppgift att förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension. Medel placeras då i systemets förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsför- valtningsalternativ) där risken förändras med spararnas ålder. Det är även möjligt att välja någon av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Målet för fondens uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i place- ringarna. I avsnitt 5.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resul- tat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2017 omfattade premiepensionssystemet 7,4 miljoner individer, varav 5,9 miljoner pensionssparare och 1,5 miljoner pensio- närer. Pensionsmyndigheten uppskattar att när premiepensionssystemet är helt infasat år 2060 kommer det att omfatta 13 miljoner pensions- sparare och pensionärer och kapitalet kommer att uppgå till 6 000 miljar- der kronor. Framför allt kommer antalet pensionärer att öka allt eftersom premiepensionssystemet fasas in. Totalt förvaltat kapital under 2017 uppgick 1 141 miljarder kronor varav 1 110 miljarder kronor i fondför- säkring och 31 miljarder kronor i traditionell försäkring. Det totala marknadsvärdet på premiepensionskapitalet (fondförsäkringen) uppgick vid samma tidpunkt till 1 141 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen blev under 2017 12,6 procent (tidsviktat 6 ). Drygt 80 procent av kapitalet i fondrörelsen är placerat i aktier och uttryckt i kronor var värdeutvecklingen 120 miljarder kronor. Värdeutveckling i fondrörelsen sedan start (2000-12-13) har nominellt varit 123 procent vilket ger en årlig värdeutveckling på 4,8 procent. Real årlig värdeutveckling har varit 3,6 procent.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premie- pensionssystemet. Av pensionsspararna har 52 procent sina pensions- medel placerade i AP7 Såfa och deras fondkapital motsvarar 33 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet. Vid 2017 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 431 miljarder kronor, varav 396 miljar- der kronor i AP7 Aktiefond och 35 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2017 hade den genomsnittlige Såfa-spararen en avkastning på 16,5 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensions- fonderna i genomsnitt gav en avkastning på 9,6 procent. Risken (mätt

6 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på

perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

11

Skr. 2017/18:130 som standardavvikelse under den senaste 24 månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 9,9 procent jämfört med 7,0 procent för de privata premiepensionsfonderna. Den högre risken i AP7 Såfa beror både på hävstången (se avsnitt 5.6) och på att andelen sparare över 55 år fort- farande är liten (vilket minskar andelen i AP7 Räntefond). I takt med att spararna i premiepensionssystemet blir äldre förväntas andelen AP7 Räntefond att öka.

I slutet av 2017 förvaltade Sjunde AP-fonden 39 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.3. Av figuren framgår att Sjunde AP- fondens andel av det totala kapitalet har växt från 27 procent 2010 till cirka 39 procent 2017. Ökningen beror dels på inflödet av nya sparare, dels på att utflödet till andra fonder minskat. Ökningen kommer även till viss del av Sjunde AP-fondens högre avkastning.

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2001–2017

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december 3

Procent; 100 % = SEK miljarder

AP7 Aktiefond (PSF) AP7 Räntefond (PVF)

Övriga fonder

Förändring

2016–17,

100% = 65

59

94

125

192

267

308

230

340

346 5

408

393

471

602

759

839

960

1.110

p.e.

Premiespar

AP7

Fonden

27,2

26,4

25,5 3

25,5

25,0

25,2

28,1

29,3

31,5

31,8

32,2

30,2

29,5

28,4

Aktiefond

31,1

31,1

32,8

35,7

(PSF)

2,9

Premievals-

1,0

0,9

0,9

0,9

0,7

0,7

0,7 3

AP7 Ränte-

1,5

1,7

1,9

2,1

Fonden

1,0

1,0

1,0

fond

2,3

2,6

2,9

0,2

(PVF)

3,1

Övriga

69,7

67,5

67,2

66,9

68,9

69,6

70,8

72,1

72,9

73,8

Övriga fonder

73,0

73,3

72,9

69,8

66,6

66,2

fonder 1

64,3

61,2

-3,1

Kostnader

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

2010 5

Kostnader

2010 4

11

12

13

14

15

16

2017

Baspunkter

Baspunkter

Premie-

FK 2

17

16

16

15

15

15

15

15

15

n/a

AP7

15

15

15

14

12

12

11

11

sparfonden

Aktiefond

Premie

FK 2

27

25

25

32

30

29

18

15

15

n/a

AP7

9

9

9

8

5

5

4

4

valsfonden

Räntefond

Faktisk

N/A

15

11

10

8

8

6

5

kostnad AP7 6 ,

baspunkter

Kostnad PPM-fonderrna

exkl. AP7 7 , 30 baspunkter

1 ~840 valbara fonder per 31 december 2017,

2 FK: förvaltningskostnader; 3 För 2010: 21 maj 2010

4 31 december 2010; 5 31 maj 2010; 6 Rörelsekostnader och courtage för aktiefonden och räntefonden i förhållande till totalt kapital; 7 Kostnad för premiepensionssystemet exkl. AP7, efter rabatter, i förhållande till kapital

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP -fonden, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensions- myndighetens årsredovisning 2017.

12

3

Buffertfondernas samlade resultat

Skr. 2017/18:130

Buffertfonderna har två olika roller:

• att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensions- systemet och

• att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1 Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning : Rollen som buffert finns efter- som de löpande inbetalda pensions-avgifterna inte är lika stora som utbetalda pensionsbelopp till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från nämnda fonder när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot pensionssyste- met. I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensions- systemet och AP-fonderna (Första–Fjärde AP-fonderna) efter administra- tionskostnader.

Miljarder kronor

20

11

9

10

7

7

6

6

3

3

0

-10

-6

-20

-16 -17

-16

-21 -21

-30

-28

-27

-29 -31 -32 -31 -32

-40

-30

-50

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Källa: Pensionsmyndigheten

13

Skr. 2017/18:130 Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större

än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna samman- lagt 51 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under

åren 2009‒2017 användes sammanlagt 183 miljarder kronor från AP- fonderna för att finansiera pensionsutbetalningar. För hela perioden

2001‒2017 har nettoutflödet från AP-fonderna till inkomstpensions- systemet uppgått till 132 miljarder kronor. En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid. Under 2018 beräknas överföringen uppgå till 29 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2019–2022 beräknas över- föringen vara mellan 31 och 32 miljarder kronor per år. För hela perioden 2018–2022 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 155 miljarder kronor.

3.2 Rollen som långsiktig finansiär

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulden i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga avkastning efter kostnader till 6,2 procent per år medan inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden, i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

Avkastningen följer utvecklingen på kapitalmarknaden vilket gör att den kan variera kraftigt mellan åren. Sedan finanskrisen 2008 har marknadsutvecklingen varit stark. Av det ackumulerade resultatet på 950 miljarder kronor sedan 2001 står åren efter finanskrisen för mer än 90 procent. För att stärka robustheten i buffertkapitalet har Första–Fjärde AP-fonderna successivt ökat andelen alternativa tillgångar samtidigt som andelarna aktier och räntebärande tillgångar minskat. De senaste årens låga räntor har varit en av drivkrafterna bakom omallokeringen. För att ytterligare stärka fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen pågår arbete med att ändra placeringsreglerna.

Buffertfondernas samlade resultat under 2017 uppgick till 121 miljar- der kronor. Detta motsvarar 9,2 procent efter kostnader, vilket kan jäm- föras med inkomstindex som steg med 3,7 procent. Vid slutet av 2017 uppgick det samlade buffertkapitalet till 1 412 miljarder kronor. Som

14

andel av inkomstpensionssystemets tillgångar har buffertkapitalet ökat från 10 till 15 procent från slutet av 2001 till slutet av 2017.

Buffertfondernas lagfästa mål och uppdrag

AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. För- valtningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i place- ringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner och nödvändig betalningsberedskap ska upprätthållas.

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument, inhemska såväl som utländska. Fonderna har också möjlighet att investera i onoterade fastighetsaktier samt en mindre del i riskkapital- bolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Övergripande styrs investeringarna av de placeringsregler som riksdagen fastställt i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), se bilaga 2. Med place- ringsreglerna som yttre ram ska styrelsen för respektive AP-fond fast- ställa mål och riktlinjer för investeringsverksamheten. Vid valet av nivå på risktagandet ska fonderna sträva efter neutralitet mellan olika genera- tioners intressen (prop. 1999/2000:46 s. 79).

De nuvarande placeringsreglerna grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i slutet av 1990-talet. Seden dess har både de makroekonomiska och de tekniska förutsättningarna förändrats. För att stärka Första–Fjärde AP-fondernas förutsättningar att uppnå målet för förvaltningen, att långsiktigt maximera avkastningen, pågår ett arbete vid Finansdepartementet med att ta fram förslag till ändrade placerings- regler och moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen (se även avsnitt 6.2). Behovet av att se över placeringsreglerna har också lyfts fram i McKinseys utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de senaste åren.

Resultatuppföljning

Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader. Vid 2017 års slut uppgick det ackumulerade resultatet till 950 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001. Åren efter finanskrisen 2008 står för mer än 90 procent av det ackumulerade resul- tatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter har präglats av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt har detta bidragit till börsupp- gången.

På samma sätt som de senaste årens starka börsutveckling bidragit till buffertfondernas positiva resultat fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002 och 2008 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resul- tat i miljarder kronor och i procent redovisas i figurerna 3.2 och 3.3.

Skr. 2017/18:130

15

Skr. 2017/18:130

Miljarder kronor

200

135

128

147

118 121

150

113

80

82

84

101

100

63

65

36

50

0

-50

-27

-17

-100

-85

-150

-200

-194

-250

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. För 2017 uppgick resultatet (avkastningen) till 9,2 pro- cent. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga årliga avkastningen är 6,2 procent sedan 2001. Det enskilda året med högst avkastning var 2009, då avkastningen uppgick till 19,4 procent. Resultatet speglar bl.a. den uppgång som världens börser uppvisade efter de kraftiga börsfallen i samband med den globala finanskrisens utbrott året innan. Under finans- krisåret 2008 visade buffertfonderna sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent.

Procent

30,0

16,4

17,5

19,4

20,0

14,1

11,0

10,7

10,2

11,6

13,5

9,7

9,2

10,0

5,5

4,3

0,0

-10,0

-4,9

-1,9

-20,0

-15,0

-21,6

-30,0

2006

2009

2001

2002

2003

2004

2005

2007

2008

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1‒AP4 och AP6)

Buffertkapitalets utveckling

Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

16

1 412 miljarder kronor, vilket var 91 miljarder kronor mer än vid före-

gående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med 834 miljarder kronor. Under samma period har buffertfonderna betalat ut 132 miljarder kronor för att täcka underskott i inkomstpensionssystemet. I figur 3.3 redovisas buffertkapitalets utveck- ling sedan 2001.

Miljarder kronor

1 600

1 412

Inkomstindex

1 400

1 322

1 230

Buffertkapital

1 185

1 200

1 058

1 000

858 899

895

958

873

769

827

707

800

646

579 565

577

600

488

400

200

0

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Källa: Regeringskansliets egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Vid 2017 års slut utgjorde buffertfondernas andel av tillgångarna i inkomst- pensionssystemet 15 procent. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och reste- rande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av fram- tida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

Buffertfondernas resultat jämfört med inkomstindex

Buffertfondernas avkastning utvärderas i relation till inkomstindex. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomst- pensionssystemet. För 2017 var buffertfondernas resultat 9,2 procent efter kostnader vilket vida översteg inkomstindex som var 3,7 procent. Under perioden 2001–2017 uppgick buffertfondernas genomsnittliga av- kastning efter kostnader till 6,2 procent per år jämfört med inkomstindex som i genomsnitt ökade med 3,0 procent per år under samma period.

Buffertfondernas faktiska värdeutveckling kan också jämföras med en simulerad värdeutveckling utifrån antagandet om att buffertkapitalet utvecklats i takt med inkomstindex. En sådan jämförelse visar att buffert- fondernas värde vid 2017 års slut överstiger uppräkningen enligt inkomst- index med 565 miljarder kronor. Variationen i den faktiska värdeutveck- lingen är dock betydligt större än då värdeutvecklingen antas följa inkomstindex. De kraftiga börsfallen 2001–2002 innebar att det ackumu-

Skr. 2017/18:130

17

Skr. 2017/18:130 lerade resultatet understeg inkomstindex fram till 2004. Åren 2005–2007 var bidraget från buffertfonderna positivt, men i samband med finans- krisens mer akuta skede 2008 vände utvecklingen för att återigen bli lägre än inkomstindex. Från och med 2010 har buffertfondernas kapital varit högre än om det skulle ha utvecklats i takt med inkomstindex (se figur 3.4).

Resultat i jämförelse med fondernas målsättning

Det övergripande avkastningsmålet för respektive buffertfond fastställs av dess styrelse. Över tiden har fondernas mål ändrats utifrån nya mark- nadsförutsättningar och strategier. Från 2015 uttrycker alla fyra fonderna det långsiktiga avkastningsmålet i reala termer. Målet för Första och Tredje AP-fonderna är 4,0 procent per år och för Andra och Fjärde AP- fonderna är det 4,5 procent per år. Inom ramen för de lagstadgade place- ringsbestämmelserna väljer varje fond hur dess tillgångar ska allokeras (bilaga 2).

Av utvärderingen som redovisas i figur 3.5 framgår att Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål sedan starten 2001 samt under den senaste fem- och tioårsperioden. För att underlätta en jämförelse har fondernas avkastningsmål i figuren räknats om från reala till nominella.

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna

AP1 AP3

AP2 AP4

Uppnått avkastningsmål

Genomsnittlig årlig

1

Nominellt långsiktigt

2

Avkastning jämfört

1 –

2

Riskjusterad

med avkastningsmål 4

avkastning

avkastning efter kostnader

avkastningsmål 2

Period

Procent

Procent

Procentenheter

(sharpekvot 3 )

AP1

6,0

5,4

0,6

0,5

Sedan start

AP2

6,3

5,9

0,4

0,6

(2001 1 -2017)

AP3

6,2

5,2

1,0

0,6

AP4

6,5

5,7

0,7

0,6

AP1

6,0

5,4

0,6

0,6

10 år

AP2

6,0

5,8

0,6

0,2

(2008-2017)

AP3

6,1

5,0

1,1

0,6

AP4

7,3

5,5

1,9

0,8

AP1

9,7

5,3

4,3

1,5

5 år

AP2

9,8

5,4

4,4

1,7

(2013-2017)

AP3

10,5

4,7

5,8

1,8

AP4

11,5

5,2

6,3

1,8

AP1

9,6

5,8

3,8

2,9

1 år

AP2

9,0

6,3

2,7

2,9

(2017)

AP3

8,8

5,8

3,0

2,8

AP4

9,1

6,3

2,8

2,3

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna

1

1 juli 2001

2

AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 % sedan 2015, mellan 2001-14 var målsättningen 5.5 %

nominellt. AP2 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 % sedan 2015, mellan 2001-04 var målsättningen 4 % realt, 2005-14 5 % realt. Mellan 2001-2008 omfattade

målsättningen den noterade andelen (96 %) av portföljen för AP2. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.0 %. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4.5 %.

3

Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot

4

Vissa av differenserna nedan summerar inte med avkastning och avkastningsmål på grund av avrundningar

KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

Högst genomsnittlig årlig avkastning sedan starten 2001 har Fjärde AP- fonden haft (6,5 procent). Detta gäller även den senaste tioårsperioden (7,3 procent) och den senaste femårsperioden (11,5 procent). Lägst avkast- ning sedan 2001 har Första AP-fonden haft (6,0 procent). Under det senaste året hade dock Första AP-fonden högst avkastning (9,6 procent).

18

Resultat i jämförelse med fondernas risk

Skr. 2017/18:130

Olika tillgångsallokering gör att Första–Fjärde AP-fonderna har olika

exponering mot marknadsrisk 7 . En fond med hög marknadsrisk ökar

generellt mer i värde än en fond med låg marknadsrisk när marknaden

stiger och vice versa. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av

fondernas resultat med hänsyn till marknadsrisk utvärderas fondernas

avkastning med två olika riskmått.

Det första måttet sharpekvot visar erhållen avkastning utöver riskfri

ränta dividerat med volatiliteten i avkastningen. När avkastningen

varierar mycket (volatiliteten är hög) försämras sharpekvoten. I den

högra delen av figur 3.5 framgår att sharpekvoten 8 varit högre under den

senaste femårsperioden än under den senaste tioårsperioden för samtliga

fonder. Marknadsutvecklingen har varit god och fondernas resultat har

utvecklats starkt och stabilt. Tioårsperioden inkluderar både 2008 och

2009 då fondvärdena först föll kraftigt och sedan steg. Av siffrorna i

figuren framgår att fondernas sharpekvot är densamma för perioden

2001‒2017. Detta visar att risknivån har haft betydelse för resultatet. För

tioårsperioden (2008‒2017) visar Fjärde AP-fonden en bättre sharpekvot

än de övriga fonderna (0,8 jämfört med 0,6).

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent

Indikerar

2008-2017

önskvärd

2013-2017

Totalportfölj

Likvidportfölj

position

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

Genomsnittlig årlig nominell avkastning före kostnader

12

13

AP4

11

12

AP3

11

10

AP2

AP1

AP4

10

9

AP2

9

8

AP3

7

AP4

8

AP1

AP4

AP2

7

6

AP3

AP1

6

AP2

5

5

AP3

AP1

4

4

3

3

2

2

1

1

0

0

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 % sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4)

7 Marknadsrisk är förlustrisken kopplad till ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna, t.ex. för räntor, aktier och valutor.

8 Sharpekvoterna kan avvika från fondernas egna redovisade värden då samma definition av riskfri ränta använts för samtliga fonder över hela tidsperioden. Historiskt har fonderna använt olika definitioner av riskfri ränta, men fr.o.m. 2014 använder Första–Fjärde AP- fonderna samma definition för riskfri ränta.

19

Skr. 2017/18:130 Det andra riskmåttet som tillgångsförvaltning utvärderas med är Value- at-Risk (VaR). Detta mått visar den maximala förlust som en portfölj med en viss sannolikhet riskerar under en viss tidsperiod baserad på historiska utfall. I figur 3.6 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas VaR för både totalportföljen och likvidportföljen. Eftersom totalportföljen innehåller onoterade tillgångar (där marknadsvärden uppskattas med relativt låg frekvens) redovisas även likvidportföljen separat (likvidport- följen innehåller inte onoterade tillgångar). Den högre avkastning i total- portföljen för Fjärde AP-fonden har till viss del skapats genom ett högre VaR. Skillnaden är dock relativt liten mellan fonderna, särskilt för likvidportföljerna. Den huvudsakliga förklaringen till att VaR (liksom sharpekvoten) är lägre de senaste fem åren är att tioårsperioden inklu- derar finanskrisen 2008 då volatiliteten var hög. Även om VaR och vola- tilitet är etablerade mått bör det samtidigt lyftas fram att det finns en debatt om huruvida måtten är relevanta för en pensionsfond med lång tidshorisont utan solvenskrav.

3.3 Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Buffertfondernas avkastning är i nivå med ett urval av utländska pensionsfonder.

Skälen för regeringens bedömning : Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i res- pektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, place- ringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och mark- nadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Som framgår av figur 3.7 visar McKinseys jämförelse att de svenska buffertfonderna har haft en bättre avkastning än utländska pensionsfonder under den senaste femårsperioden (10,4 jäm- fört med 9,7 procent) men marginellt sämre under den senaste tioårs- perioden (6,3 jämfört med 6,5 procent). För 2017 var buffertfondernas avkastning högre än genomsnittet för de jämförda fonderna (9,2 jämfört med 8,9 procent). Denna jämförelse bör dock tolkas särskilt försiktigt på grund av skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet.

20

Skr. 2017/18:130

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Aktier

Förvaltat

Rapporterad årlig nominell

kapital

avkastning 2

2017

Procent (lokal valuta)

SEK

Tillgångsallokering 7

1 år 7

miljarder

5år

10 år

Procent (lokal valuta)

Buffertfonder-

1 412

9,2

10,4

6,3

45

32

23

na (Sverige)

SPU

8 891

13,7

9,3

6,2

67

31

3

(Norge)

ABP (Neder-

4 055

7,6

8,0

7,0

35

37

28

länderna)

CalPERS

2 605 3

11,2 3

8,8 3

4,4 3

48

19

32

(USA)

CPP IB

2 144

9,0

12,1

7,4

37

22

40

(Kanada) 4

CDPQ

1 899

9,3

10,2

5,7

37

29

34

(Kanada)

ATP 5

1 023

2,5

10,1

8,1

44

32

24

(Danmark)

Ø 8,9 6

Ø 9,7 6

Ø 6,5 6

Räntor

Alt tillgångar 1

Medelvärde 6

Beskrivning/uppdrag

▪ Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem

▪ Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer

▪ Förvalta pensionen för holländska medborgare anställda inom offentlig

sektor och utbildningssektorn

▪ Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien

▪ Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner

▪ Buffertfond i det statliga

pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

▪ Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet

1

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, derivat, samt övrigt

2

Per 31 december 2017 om ej annat anges; 3 Per 30 juni 2017

4

CPP IB använder hävstång för att öka sin exponering, 2017 uppgick hävstången till 120 %.

5

Redovisad avkastning till Danska Finanstilsyn, inkluderar både investeringsportföljen och hedgeportföljen, allokering avser enbart investeringsportföljen vilken uppgick till cirka SEK 365

miljarder. Resterande delar av kapitalet (SEK 658 miljarder) var investerat i hedgeportföljen som till en majoritet består av räntebärande värdepapper

6

Aritmetiskt medelvärde exklusive buffertfonderna

7

Baserat på senast tillgängliga data kring innehav och/eller exponering från årsredovisningar eller kvartalsrapporter

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från årsredovisningar och Oanda)

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.7 framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. Här bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar. Buffert- fondernas andel aktier ligger ungefär i mitten jämfört med de utländska pensionsfonderna, liksom deras andel i aktier på hemmamarknaden.

3.4 Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler. Andelen svenska aktier har successivt minskat, medan andelen alternativa investeringar och aktier i tillväxtmarknader ökat.

Skälen för regeringens bedömning : Buffertfondernas självständighet gör att fonderna utvecklat sina egna förvaltningsmodeller och att fon- derna allokerar sina tillgångar olika. Nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001, då de nuvarande placeringsreglerna trädde i kraft (se bilaga 2 ). Som framgår av figur 3.8 var andelarna relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar sam- tidigt som andelen aktier och räntor minskades. Ungefär vid samma tid- punkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i till-

växtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel sven-

21

Skr. 2017/18:130 ska aktier. Andelen svenska aktier är dock större än dess vikt på den globala aktiemarknaden (s.k. home bias).

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

Genomsnittlig total tillgångsallokering 1 för AP1-4

100% = 529

469

557

627

750

839

881

691

809

875

854

938 1,036 1,161 1,217 1,225 1,337

Övrigt (TAA etc) 2

3 0

4 0

3 1

3 1

3 0

4 1

5 1

2

1

1

1

2

1

0

1

1

1

Alt tillgångar 3

8

9

10

11

14

16

16

19

21

21

Räntor

38

39

38

39

38

39

38

38

35

34

37

35

32

33

33

32

32

Aktier i tillväxt-

1

2

2

2

marknader

2

3

5

6

7

4

7

7

8

7

7

7

Utländska aktier

8

(exkl. tillväxt-

38

39

39

39

40

37

marknader)

37

33

31

35

29

30

30

29

28

26

24

Svenska aktier

19

16

17

17

17

17

15

14

16

17

14

13

14

13

13

13

13

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15 5

16

2017

Övrigt

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar Aktier

Tillgångsallokering för AP1-AP4 31 dec 2017

333

346

345

357

0

0

5

0

10

24

31

~20

31

33

~30

31

5

~6

11

35

14

~26

11

22

13

~13

18

9

AP1

AP2

AP3 4

AP4

1

Årlig genomsnittlig tillgångsallokering; 2 Overlaymandat, TAA, etc.

3

Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur mm.

4

Tillgångsallokeringen för AP3 2010-17 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

5

Tillgångsklassen ”Övrigt” inkluderar ränteterminer motsvarande 1,7 % av totala tillgångar under 2015. Enligt AP2s definition inkluderas dessa i tillgångsklassen ”Räntor”

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från AP1–AP4

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings- horisonten är lång och investeringsprocessen mer komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, private equity och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna har låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

3.5 Utvecklingen på finansmarknaderna

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börs- uppgångar sedan finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas resultat.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Knappt hälften av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier. Utvecklingen på världens aktiemarknader har därför stor betydelse för fondernas resultat. Det- samma gäller för Sjunde AP-fonden där förvalsalternativet Såfa (inom premiepensionssystemet) har en hög exponering mot aktier. Med undan-

22

tag för 2011 har merparten av världens aktiebörser stigit varje år sedan Skr. 2017/18:130 de kraftiga börsnedgångarna i samband med finanskrisen 2008.

De fallande marknadsräntorna sedan i början av 2000-talet har haft en positiv inverkan på AP-fondernas resultat. De mer direkta effekterna påverkar den tredjedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan faller stiger värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar minskar. De lägre räntorna har även haft en positiv inverkan på värderingen av aktiebörserna, liksom på värderingen av alternativa tillgångar.

Drygt en femtedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och hedgefonder m.m.). Resultatet från dessa tillgångar påverkas inte lika mycket av marknadssvängningar som resultatet från aktier och räntor. För Sjätte AP-fonden blir detta särskilt tydligt eftersom fondens uppdrag är avgrän- sat till att investera i onoterade tillgångar. Utvecklingen på finansmark- naderna har dock stor betydelse för den långsiktiga resultatutvecklingen även för dessa tillgångsslag. I figur 3.10 redovisas buffertfondernas allokering och utveckling på de underliggande marknaderna.

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

Buffertfondernas 1 kapitalallokering 31 december 2017

100 % = SEK miljarder

1 412

Svenska

13

aktier

Globala

23

aktier

Tillväxt-

9

marknader

Räntor

32

Alternativa

23

tillgångar 4

Övrigt 5

0

2017

Utveckling på underliggande marknader 2001 2 -2017 7

Index = 100 år 2001 2

Tillväxtmarknadsaktier 3

Svenska aktier 3

Svenska statsobligationer 3

Genomsnittlig årlig avkastning

Globala aktier 3

US statsobligationer 3

SEK

USD

500

Tillväxtmarknads-

2001-

2001-

2017 2

2017

2017 2

2017

aktier

450

9.7 %

26.3 %

10.4 %

39.0 %

400

350

Svenska aktier

7.7 %

10.8 %

300

250

5.0 %

11.2 %

5.8 %

22.3 %

Globala aktier

200

Svenska

4.2 %

0.1 %

statsobligationer

US stats-

4.1 %

0.7 %

obligationer

150

100

50

0

1 AP 1-4 och AP6; 2 1 jan 2001; 3 Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year Government bonds) i SEK, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK; 4 Inkluderar AP6

5 Overlaymandat, TAA, etc; 7 Total indexutveckling inklusive utdelning

KÄLLA: Datastream; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Datastream)

23

Skr. 2017/18:130

4

Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas åtgärder de senaste åren för att begränsa kostnaderna har haft avsedd effekt. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till netto- avkastningen och till allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet. Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas lång- siktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnads- besparingarna ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsut- vecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringar- nas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Jämfört med föregående år var detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. De externa förvaltningskostnaderna minskade medan de interna förvaltningskostnaderna ökade. Detta berodde till stor del på att andelen externt förvaltat kapital minskade från 25 till 20 procent medan andelen internt förvaltat kapital ökade i motsvarande grad. Som andel av fondkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt

10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent. Kostnadsutvecklingen i ett längre perspektiv ska ses i ljuset av att buffertkapitalet ökat med mer än 500 miljarder kronor sedan slutet av 2011. Detta har framför allt påverkat de externa förvaltningskostnaderna eftersom ersättningen i huvudsak utgår i form av en andel av det förvaltade kapitalets storlek. Placering- arnas inriktning mot en gradvis ökad andel alternativa tillgångar och motsvarande mindre andel aktier och räntebärande tillgångar har också bidragit till högre kostnader.

Det är dock viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoav- kastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets lång- siktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. Tidigare nämnda omallokering har bidragit positivt till buffertfondernas nettoavkastning och till lägre risk genom ökad diversifiering. AP- fonderna bör dock liksom övrig verksamhet i offentlig regi ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten.

24

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förval- tar. 9 Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen enligt reglerna. De interna förvaltnings- kostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnads- utvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

1 Exklusive prestationsbaserade arvoden

2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Under 2017 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader till sammanlagt 1 754 miljoner kronor. I förhållande till före- gående år är detta en ökning med 17 miljoner kronor eller 1,0 procent. Kostnadernas andel av buffertkapitalet minskade från 0,136 procent till 0,129 procent. 10 Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades 80 procent internt vid 2017 års slut, jämfört med 70 procent vid 2012 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning ökar kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informations- och datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Efter personalkostnader är informations- och datatjänster den största kostnadsposten. Priset på dessa tjänster sätts vanligtvis i dollar och den starka dollarkursen har bidragit till att kostnaderna varit högre de senaste åren.

9 Kostnader för revision och externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder [AP-fonder]).

10 Enligt de redovisningsregler och den praxis för kostnadsredovisning som tillämpas i AP-fondernas årsredovisningar. En sammanställning av Första–Fjärde AP-fondernas kostnadsutveckling brutto redovisas i figur 4.2 samt i bilaga 9 avsnitt 12.

Skr. 2017/18:130

25

Skr. 2017/18:130

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställa påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltats internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

285

41

280

antal anställda

andel kvinnor (%, höger axel)

40

40

275

270

269

39

270

265

38

260

260

256

37

37

255

252

37

37

250

36

245

240

35

35

235

34

2013

2014

2015

2016

2017

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Vid 2017 års slut var 269 personer anställda vid buffertfonderna, vilket är en minskning med 1 person jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Under året har andelen kvinnor ökat från 37 till 40 procent.

Tre av buffertfonderna använder rörliga ersättningsprogram för med- arbetare. Som framgår av tabell 4.3 har summan av de rörliga ersätt- ningarna varit på en liknande nivå de senaste fem åren.

26

Skr. 2017/18:130

Källa: AP-fondernas årsredovisningar (AP1–AP4 och AP6)

Av regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare i AP-fonderna framgår att den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1 ). I samband med den årliga bok- slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Gransk- ningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. De mindre avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger och härstammar från tiden före det att rikt- linjerna inrättades. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktör. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden)

Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till par- ter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis utgår ersätt- ningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onote- rade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier men har historiskt genererat en högre avkastning. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och säkerhets- administration (kollateral), vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna ökade relativt kraftigt under åren 2013–2015. De två huvudsakliga anledningar- na till detta är att volymen externt förvaltat kapital har ökat och att alternativa investeringar har ökat. Förvaltningskostnaderna är högre för alternativa investeringar men tillgångsslaget har samtidigt levererat en högre avkastning. Under 2016 och 2017 minskade de externa förvalt- ningskostnaderna. De lägre kostnaderna beror som nämnts ovan på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Under 2017 minskade andelen externt för- valtat kapital från 25 till 20 procent.

27

Skr. 2017/18:130

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

1 Exklusive prestationsbaserade arvoden

2 Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltar- arvoden för onoterade tillgångar där arvoden återbetalas.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över mål ökar netto- avkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultat- räkning redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.4 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fyra åren.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden, därefter sker en vinst- delning. Detta innebär implicit att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid, återbetalas i sin helhet (förutsatt att ut- rymme inom upparbetade vinster finns). I skrivelse 2015/16:130 änd- rades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kate- gorin av arvoden och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.5 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2017 var de erlagda arvodena 200 miljoner kronor högre än de återbetalda.

28

Skr. 2017/18:130

Not: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter att fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redo- visas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Regeringen anser liksom föregående år att AP-fonderna gemensamt bör fortsätta att förbättra transparensen kring vinstdelning i redovisningen. Detta är inte minst viktigt eftersom andelen kapital med denna avtalskonstruktion ökat på senare år. Jämfört med föregående år har det erlagda beloppet ökat från -25 till 200 miljoner kronor.

5 Redovisning och utvärdering av respektive AP-fond

5.1 Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Första AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomst-

pensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under-

skott som uppstår när volymen inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från

utbetalda pensioner. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till

33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets

långsiktiga finansiering. Fondens avkastning efter kostnader 2017 var

29

Skr. 2017/18:130 9,6 procent, jämfört med 9,3 procent år 2016. Fondens genomsnittliga avkastning sedan 2001 uppgår till 6,0 procent, vilket överstiger inkomst- index som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På håll- barhetsområdet har fonden bl.a. bedrivit samarbete med andra investerare och Sida om Agenda 2030 och FN:s 17 utvecklingsmål.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 29,3 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 pro- cent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensions- systemet. Fondkapitalet ökade med 22,5 miljarder kronor för att uppgå till 332,5 miljarder kronor vid årets slut.

I figur 5.1 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kost- nader sedan 2001. För hela perioden 2001–2017 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgått till 6,0 procent per år. Detta kan jämföras med inkomstindex som under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år.

30

Skr. 2017/18:130

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

AP1

##

Kostnad 3

Inkomstindex 7

##

Sharpekvot

för likvidportfölj 4

AP1 målsättning 2

Avkastning 2001 1 –2017 per år

17,4

20,1

16,4

14,6

11,3

11,3

9,6

10,2

11,2

9,3

9,6

4,6

4,0

-3,4

-1,9

2017

0,14

-14,0

-21,9

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 –2017 per år

3,5

2,6

2,9

1,7

1,7

2,0

1,9

1,9 6

1,5

1,3

1,2

0,0

0,5

neg

neg

neg

neg

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

2,8

Genomsnittlig avkastning

6,0 3,0 5,4

6,0 3,0 5,4

9,7

2,4 5,3

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,15

0,15

0,16

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,5

0,6

0,6

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,5

0,5

1,1

1 1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

2 Första AP-fondens målsättning sedan 2015 är att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på 4,0 % efter kostnader mätt över rullande tioårsperiod. Målsättning 2001-14: Nominell avkastning på 5,5 % efter kostnader, mätt över rullande tioårsperiod

3 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 4 Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl, aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa

5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10, 2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar

6 Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen då fonden använt en annan metod 7 Inkomstindex från första januari 2001

Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen) KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden och Försäkringskassan)

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,7 procent före kost- nader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,6 procentenheter, var- av svenska aktier 1,6 procentenheter, globala aktier i utvecklade mark- nader 1,3 procentenheter och tillväxtmarknadsaktier 2,7 procentenheter), fastigheter (2,0 procentenheter) och riskkapitalfonder (0,8 procentenheter).

Av nedre delen av figur 5.1 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,5 under femårsperioden 2013–2017 och 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är efter- strävansvärt.

Aktiv förvaltning

Första AP-fonden har under de senaste femton åren använt sig av olika definitioner av aktiv avkastning. Sedan 2015 använder Första AP-fonden en definition av aktiv avkastning som visar portföljens totala avkastning inklusive alternativa tillgångar.

McKinsey använder i sin utvärdering definitionen från 2010 som inne- bär att avkastningen redovisas per mandat kopplade till index (inom rän- tor, svenska aktier, aktier i tillväxtmarknader, övriga utländska aktier, valutor samt övriga strategier). Detta möjliggör en historisk jämförelse relativt den definition som Första AP-fonden använder sedan 2015 som är bredare och dessutom mäter aktiv avkastning på total portföljnivå mot jämförelseindex. Det innebär att de resultat som McKinsey redovisar i sin utvärdering skiljer sig från de resultat som Första AP-fonden kom- municerar i sin årsrapport.

31

Skr. 2017/18:130 Figur 5.2 visar att under 2001–2017 var den genomsnittliga årliga aktiva avkastningen före kostnader 0,5 procent av likvidportföljen. Under 2017 var den 1,2 procent, vilket motsvarar 3,4 miljarder kronor. Inklu- derar man alternativa tillgångar i den aktiva avkastningen uppgick den till 1,2 procent, eller motsvarande 3,3 miljarder under 2017.

FÖRSTA AP-FONDEN

Första AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017, %

Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

0,7

1,5

0,8

1,1

1,2

0,7

0,8 5

0,7

1,2

Historisk

0

0,6

0,4

0,2

utveckling av

den aktiva

-0,6

-0,3

-0,8

-0,2

avkastningen

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

0,5

0,6

0,7

2001 1 -17 2008-17 2013-17

0,7 neg, neg, neg, 3,8 1,3 0,8 neg, 1,1 1,9 n/a n/a n/a n/a n/a n/a n/a

n/a

n/a

n/a

Informationskvot 4

Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017, %

1,2

0,5

0,4

0

0,3

0,7

Definition och

0,1

nedbrytning

Räntor

Svenska

Aktier I

Utländska

Valutor

Allokering

Total aktiv

av aktiv

aktier

tillväxt-

aktier (exkl.

och absolut-

avkastning

avkastning

marknader

tillväxt-

avkastande

marknader)

strategier

~1,4

~1,2

~0,1

~-1,0

~-0,4

~2,1

~3.4 7

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning

2001 1 -09:

▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

▪ Avkastning från overlaymandat

▪ Allokeringseffekter

2010-14:

▪ Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara 6

Sedan 2015 använder fonden en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå mot jämförelseindex

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas

3

Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen

4

Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar, Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens

aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett, Informationskvoten redovisas ej 2011-17 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder, 2001-

10 var informationskvoten 0,4

5

Fonden använder sen 2015 en bredare definition av aktiv avkastning och mäter den på total portföljnivå (inklusive alternativa tillgångar) vilket uppgick till 1,2 % 2017

6 Fondens mått av aktiv avkastning inkluderar även alternativa tillgångar (aktiv avkastning om -0,0 % av totalt kapital 2017)

7

Aktiv avkastning (SEK 3,4 miljarder) skiljer från årsredovisningens rapporterade om SEK ~3.5 miljarder, drivet av att McKinsey beräknat daglig avkastning och fonden beräknat månatlig

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Första AP -fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Det är Första AP-fondens styrelse som fattar beslut om nivån på avkastningsmålet. Styrelsen har beslutat att avkastningsmålet ska vara 4,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperiodmål. Under 2013 och 2014 var avkastnings- målet för Första AP-fonden en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder. Dessförinnan var målet formu- lerat över en femårsperiod.

Av den högra delen av figur 5.1 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,7 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,0 pro- cent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Första AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en över- gripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar.

Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikel-

32

ser, samt ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören Skr. 2017/18:130 definierar, med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investerings-

övertygelser och riktlinjer i övrigt ett strategiskt benchmark för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning, utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också ledord. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på tre till fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Portföljen

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 38 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 31 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 0,4 procent- enheter, andelen räntor minskat med 0,6 procentenheter och andelen alternativa tillgångar ökat med 0,2 procentenheter. Årets förändringar följer trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxt- marknader) står för den största minskningen.

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 -2017

% av totala tillgångar Första AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder

Övrigt

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

Aktier

Differens

Procentenheter

100% = 131

117

139

157

187

207

219

172

202

219

214

234

253

284

290

311

333

2001 1 –17

2016–17

Övrigt

3 0

3 0

2 0

2 0

2 0

3 0

3 0

0

5

0

0

0

1

1

0

0

0

0

+0,2

+0,1

exkl kassa

5

8

9

16

22

Alt. tillgångar

25

29 5

30

31

+27,2

+0,2

Räntor 3

39

43

41

40

38

40

39

42

37

34

41

37

30

29

Aktier i tillväxt-

6

5

5

5

5

6

32

-7,6

-0,6

marknader

8

10

32

31

5

6

9

10

10

Utländska

10

aktier (exkl,

41

39

40

41

39

39

36

32

8

9

+8.5

+5,0

tillväxt-

38

14

36

marknader)

28

25

25

25

19

16

11

-29,6

-5,2

Svenska

12

11

12

12

12

13

13

10

14

16

12

11

12

11

12

12

13

+0,8

+0,6

aktier

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16 5

2017

1

1 juli 2001

2

Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3

Inklusive kassa, TAA och SAA.

4

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj, Riskparitetsportföljen infördes under 2013, En riskparitetsportfölj är en

portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

5

Allokering skiljer sig från redovisad allokering i årsredovisningen på grund av skillnader i angreppssätt (McKinsey utvärderar utgående marknadsvärde och AP1 redovisar exponering) samt

klassificering av tillgångsslag

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskju- tande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till mark- nadsförhållandena. Under 2015 och 2016 överskred Första AP-fonden femprocentsgränsen i placeringsreglerna för innehav i onoterade aktier.

För att minska innehavet under 2016 avyttrades i slutet av året en portfölj

33

Skr. 2017/18:130 av nordamerikanska riskkapitalfonder. Försäljningen bidrog till att ande- len onoterade investeringar i fondens totala portfölj begränsades till 4,8 procent per den 31 december 2016. Under 2017 har Första AP- fonden fortsatt att avyttra delar sina innehav i onoterade bolag för att skapa en buffert med avseende på placeringsreglerna.

Kostnader

Första AP-fonden har en fortsatt ambition att säkerställa att kostnads- andelen för totala förvaltningskostnader (rörelse- och provisionskost- nader) i förhållande till förvaltat kapital inte överstiger 0,15 procent. Kostnadsandelen har sjunkit två år i rad, från 0,17 procent 2015 till 0,15 procent för 2016 och till 0,14 procent för 2017.

Första AP-fondens interna (rörelsens) kostnader har under perioden 2013–2017 ökat med cirka 48 miljoner kronor. Den största ökningen, 22 miljoner kronor, skedde mellan åren 2016 och 2017. Kostnads- ökningen ligger framför allt på personalkostnader, köpta tjänster samt informations- och datakostnader.

Ökningen av personalkostnader är en helårseffekt av anställningar under 2016, då personalstyrkan ökade från 55 till 61 samt ersätt- ningsrekryteringar under 2017 med mer senior specialistkompetens. Ökningen har framför allt skett inom kapitalförvaltningen. Ökningen inom köpta tjänster och informations- och datakostnader förklaras av införande av ett mer modernt risk- och avkastningssystem med där tillhörande konsultkostnader.

Under 2017 har Första AP-fonden fortsatt omstruktureringen inom de externa förvaltningsmandaten med ambition att sänka kostnaderna. De externa (provisionskostnader) för 2017 uppgick till 236 miljoner kronor, det var en minskning för tredje året i rad. Minskningen jämfört med 2016 uppgick till 35 miljoner kronor.

34

Skr. 2017/18:130

Källa: Första AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägaransvar

Första AP-fonden fortsatte under 2017 sitt arbete med att integrera håll- barhet som en utvärderingsaspekt bl.a.. Under året vidareutbildades fon- dens medarbetare om bland annat Agenda 2030 och hur dessa utveckl- ingsmål kan användas som styrinstrument i verksamheten.

Tillsammans med Andra–Fjärde AP-fonderna genomfördes också en intressentdialog, där representanter från olika målgrupper bjöds in till diskussion kring vilka hållbarhetsfrågor som AP-fonderna bör fokusera på.

En viktig aspekt i hållbarhetsarbetet är ägaransvarsfrågorna. Under 2017 deltog fonden i 28 svenska och 629 utländska stämmor. Första AP- fonden är relativt stor ägare i allt fler mindre bolag och sitter samman- taget i tretton valberedningar inför stämmorna 2018. En av de frågor som fonden jobbade särskilt med under 2017 var vikten av att styrelserna säkerställer att VD och ledning har huvudfokus på sina operativa, dagliga uppdrag. Arbetet med att driva frågan om affärsbaserade incitaments- program för bolagsledningar fortsatte också liksom arbetet för ökad mångfald i styrelserna.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens riskhantering och kontroll följer den s.k. principen om tre försvarslinjer vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som äger risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för över- vakning, kontroll och regelefterlevnad (risk/middle office och compli-

11 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

12 Vid årets slut.

13, 14 Varav två projektanställda.

35

Skr. 2017/18:130 ance) och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Inom andra försvarslinjen ansvarar risk/middle office för att följa upp att fondens riskramverk följs och compliance ansvarar för att kontrollera regelefterlevnad. Den tredje försvarslinjen, internrevisionen, upphandlas externt.

5.2 Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpen- sionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med håll- barhetsfrågor. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Andra AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Andra AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsik- tiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,8 mil- jarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,0 procent. Den genom- snittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,3 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har Andra AP-fonden imple- menterat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget glo- bala aktier i den kvantitativa förvaltningen. Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlighet med Task force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. Under 2016 beslutade fonden att göra gröna obligationer till ett eget tillgångsslag och därmed till en del av den övergripande investeringsstrategin.

36

Skr. 2017/18:130

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 28,8 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,0 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman- taget ökade fondkapitalet med 21,4 miljarder kronor till 345,9 miljarder kronor.

I figur 5.4 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kost- nader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,3 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

Andra AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017

AP2

##

Kostnad 5

Inkomstindex

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

##

AP2 målsättning 2

3

Sharpekvot

för likvidportfölj

Avkastning 2001 1 –2017 per år

17,6

18,5

20,4

11,4

12,8

11,0

13,3

12,7

13,1

10,3

9,0

4,0

4,0

-1,5

-2,1

2017

0,15

-15,5

-24,1

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 4 ) 2001 1 –2017 per år

3,7

2,5 7

2,9

2,0

2,3 6

1,8

1,7

1,8

1,7 8

1,5

1,3

0,1

0,5

0,1

neg.

neg.

neg.

2001 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

2,5

Genomsnittlig avkastning

6,3 3,0 5,9

6,0 3,0 5,8

9,8

2,4 5,4

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,17

0,17

0,16

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,7

0,6

0,6

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,5

0,5

1,4

1

1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

2 Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2006-2014 var målsättningen 5 % i real avkastning. Från och med 2015 sänktes målsättningen till 4.5 % i real avkastning.

3

Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat

4

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17, samt antagande om 260 handelsdagar

5

Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

6

Avviker från redovisad sharpekvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta

7

Avviker från redovisad sharpekvot på 2,6 för totalportfölj

8

Avviker från redovisad sharpekvot på 1,9 för totalportfölj då McKinsey endast tagit hänsyn till veckodagar vid beräkning av standardavvikelse

KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; SCB; McKinsey-analys

Under 2017 uppgick fondens totala avkastning till 9,0 procent efter

kostnader. Störst bidrag till avkastningen gav aktier (5,7 procentenheter,

37

Skr. 2017/18:130 varav svenska aktier 1,1, globala aktier i utvecklade marknader 2,4 och tillväxtmarknadsaktier 2,2) och alternativa investeringar (2,2 procent- enheter).

I nedre delen av figur 5.4 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,7 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,9 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Andra AP-fonden har under perioden 2001–2017 ändrat definitionen av aktiv avkastning flera gånger. Mellan 2001 och 2008 definierades den som aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exklusive alternativa investe- ringar), avkastning från overlaymandat, och allokeringseffekter (inklu- sive implementeringseffekter). År 2009 ändrades definitionen och alloke- ringseffekter exkluderades från den aktiva avkastningen.

Med ovanstående förutsättningar i åtanke har fondens aktiva avkast- ning före kostnader uppgått till 0,2 procent av likvidportföljen per år mellan 2001 och 2017. Det innebär att målet om en aktiv avkastning om 0,5 procent per år inte uppnåddes. Målet nåddes inte heller under 2013–2017 då den aktiva avkastningen var 0,4 procent per år. Bidra- gande orsaker till den svaga avkastningen under 2017 var framför allt utländska statsobligationer (-0,1 procentenheter), utländska krediter (-0,2 procentenheter) och absolutavkastande (-0,1 procentenheter).

Andra AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017

Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,7

1,2

0,8

1,2

1,0

0,5

0,5

0,3

0,4

0,2

0,2

0,2

0,2

Historisk

utveckling av

-0,4

-0,5

-0,6

-0,4

-0,2

-0,3

den aktiva

avkastningen

-1,8

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,1

neg.

neg.

neg.

0,4

0,3

neg.

neg.

1,3

2,7

neg.

4,2

1,6

1,7

2,4

neg.

0,2

0,5

1,0

1,0

Informationskvot 5

Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017

Definition av aktiv avkastning AP2

0,1

0

2001-08:

▪

0,2

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0,1

0,1

0,1

(exkl. alternativa investeringar)

Definition

0,1

▪

Avkastning från overlaymandat

och

▪

Allokeringseffekter (inkl.

nedbrytning

Svenska aktier

Utländska

Räntor

GTAA

Aktiv

Implem-

Relativ

implementeringseffekter)

av aktiv

aktier

avkastning

enterings-

avkastning 6

avkastning

effekter

2009-17:

▪

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

0,2

0,3

0,0

-0,1

0,4

-0,2

0,2

(exkl. alternativa investeringar)

▪

Avkastning från overlaymandat

Miljarder SEK

1 1 juli 2001

2 Beräknas mot likvidportföljen som bas

3 Medelvärde (aritmetiskt) av den årliga aktiva avkastningen

4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)

5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden)

38

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Styrelsens avkastningsmål är att fonden i genomsnitt ska uppnå en årlig real avkastning på minst 4,5 procent på lång sikt. Före 2015 var den lång- siktiga målsättningen 5,0 procent realt per år. Ändringen gjordes mot bakgrund av förväntat lägre globala räntor på lång sikt. Efter ändringen är Andra AP-fondens målsättning mer i linje med övriga AP-fonder.

Av den högra delen av figur 5.4 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 9,8 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,0 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,3 pro- cent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Andra AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. För denna period hade dock Andra AP-fonden ett högre avkast- ningsmål än de övriga buffertfonderna. Fondens avkastning efter kost- nader har varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till grund för strategin ligger ett antal principer, s.k. Investment Beliefs. Dessa beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning.

Den strategiska portföljen tas fram med stöd av en internt utvecklad Asset-Liability-Model (ALM), där hänsyn tas till den förväntade lång- siktiga utvecklingen i pensionssystemet och på de finansiella markna- derna. Det innebär att fondens strategiska portfölj utgörs av en samman- sättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa genera- tionsneutrala och långsiktiga tillväxten för framtida pensioner. Valet av index ses som en del av den strategiska placeringsprocessen, där index utgör utgångspunkten för den interna och externa förvaltningen. Fonden har i stor utsträckning ersatt traditionella breda kapitalvägda index med mer specialiserade index som på ett mer riskeffektivt sätt förväntas bidra till den framtida avkastningen. Under året har ESG-faktorer integrerats i konstruktionen av index för globala aktier.

Portföljen

Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 42 procent aktier, 33 procent räntebärande tillgångar och 24 procent alternativa tillgångar. Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier minskat med 0,3 procentenheter, alternativa tillgångar ökat med 0,3 procentenheter, medan andelen räntebärande tillgångar varit oförändrad (figur 5.6). Årets förändringar följer i huvudsak trenden från tidigare år. Utländska aktier (exklusive tillväxtmarknader) står för den största minskningen.

Skr. 2017/18:130

39

Skr. 2017/18:130

Övrigt

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2017

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

% av totala tillgångar Andra AP-fonden 2,3 ; 100 % = SEK miljarder

Aktier

Differens

Procentenheter

2001 1 –17 2016–17

100% = 134

117

140

158

191

217

228

173

204

223

217

242

265

294

301

325

346

+0.0

+0.0

4 0

4 0

3 0

4 0

5 0

5 0

0

0

Övrigt

3 1

2

2

2

2

4

2

2

(TAA etc.)

10

10

11

12

16

19

Alt. tillgångar 4

15

24

24

+20.7

+0.3

24

Räntor

35

36

36

36

37

39

35

35

34

33

35

31

33

Aktier i tillväxt-

33

0

marknader

1

2

3

4

30

33

33

-1.8

+0.0

5

5

4

6

5

Utländska

9

9

aktier

9

10

40

39

(exkl. tillväxt-

39

36

34

10

31

34

11

11

+11.1

+0.6

marknader)

28

33

29

28

28

30

28

24

22

22

-18.1

+0.1

Svenska aktier

21

19

20

21

21

20

20

16

18

20

14

11

11

10

10

10

9

-12.0

-1.0

-1

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

1 Avser 1 juli 2001; 2 Faktisk allokering den 31 december varje år

3 Tillgångsfördelning 2001-2015 kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden, för 2016

är terminer allokerade över resterande tillgångsklasser

4 I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Andra AP -fonden)

Uppföljning av de kvantitativa placeringsreglerna

Under året överskred Andra AP-fonden femprocentsgränsen i placerings- reglerna för innehav i onoterade aktier. För att minska innehavet har fem fondinvesteringar avyttrats så att andelen onoterade aktier av fondens totala kapital minskades till 4,74 procent per den 31 december 2017. Enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska en fond som överskrider de kvantitativa placeringsreglerna avveckla den överskju- tande delen av innehavet så snart det är lämpligt med hänsyn till mark- nadsförhållandena.

Kostnader

Andra AP-fondens främsta kostnadspåverkande faktorer under de senaste fem åren, på total nivå, är ökningen av förvaltat kapital, valutakurseffek- ter samt engångskostnader i samband med den genomförda internalise- ringen. Ökning av förvaltat kapital är den största faktorn till kostnadsök- ningen i absoluta tal då framför allt externa förvaltararvoden och depå- kostnader är korrelerade till storlek på förvaltat kapital. Under perioden 2012–2015 har fonden genomfört en internalisering för att på ett kost- nadseffektivt sätt förvalta den väldiversifierade portfölj som krävs för att nå en hög riskjusterad avkastning. Den positiva effekten av internalise- ringsarbetet i form av lägre kostnader redovisades år 2016 då förvalt- ningskostnadsandelen för totala kostnader minskade väsentligt och sjönk från 0,18 procent till 0,15 procent – en nivå som bibehållits under 2017.

Fondens kvantförvaltning är långt utvecklad och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av den interna kvantavdelningen till jäm- förelsevis låga kostnader. Denna typ av förvaltning kräver dock en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med

40

annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens kostnads- Skr. 2017/18:130 massa.

Ett av årets fokus har därför varit att effektivisera användande av, och reducera kostnaden för, marknadsinformation, vilket slår igenom i sin helhet under 2018. Fonden noterar höjda priser i leverantörsledet, bland annat till följd av en pågående konsolidering bland många av de viktigaste leverantörerna.

Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Under året har arbetet inom hållbarhetsområdet fortsatt att utvecklas och intensifieras ytterligare. Andra AP-fonden har arbetat för att integrera hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Bland annat har Andra AP-fonden inkluderat ESG-faktorer i konstruktionen av index för tillgångsslaget globala aktier. Det innebär att fonden nu har ESG-exponering på allt internt förvaltat kapital inom tillgångsslaget utländska aktier, totalt cirka 99 miljarder kronor.

Andra AP-fonden är bland de första investerarna att rapportera i enlig- het med Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommendationer. TCFD syftar till att öka företagens transparens för att ge investerare den information som behövs för att bedöma bolags klimatrisker och möjligheter. Andra AP-fonden har också skrivit under Climate Action 100+, ett femårigt, globalt samarbetsinitiativ. Initiativet är kopplat till Parisavtalet och syftar till att få bolag att kommunicera hur de tänker vara i linje med Parisavtalet och hur de planerar för att sänka sitt CO2-avtryck, i enlighet med TCFD.

15 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

16 Vid årets slut.

41

Skr. 2017/18:130 Under 2017 skrev fonden under initiativet ”Stockholm Declaration”.

Genom initiativet tillkännagav både svenska och internationella investe- rare att FN:s mål för hållbar utveckling ska utgöra ett centralt ramverk att arbeta efter gällande investeringar mot 2030. Andra AP-fonden skickade under hösten 2016 ett brev till styrelseordförandena i cirka 40 svenska bolag, där fonden uppmanade dem att relatera sin verksamhet till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och senast vid årets bolagsstämma redogöra för sitt förhållningssätt gentemot målen. I dialog med bolagen har fonden följt upp detta, både inför och på 2017 års stämmor. Under året har Andra AP-fonden investerat i riskkapitalfonden The Rise Fund, vilket är den största s.k. impactfonden som etablerats. Samtliga investe- ringar i fonden ska ha positiv påverkan på åtminstone ett av FN:s globala hållbarhetsmål.

Andra AP-fonden har under året arbetat vidare med att implementera FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och styrelsen beslutade om en policy för mänskliga rättigheter.

Fonden har under 2017 röstat i cirka 50 svenska bolag samt cirka 770 utländska. Därutöver står fonden bakom en mängd initiativ och dialoger med såväl bolag som lagstiftare för att utveckla och förbättra bolags- styrning i både specifika fall och mer generellt. För att identifiera de viktigaste hållbarhetsfrågorna har Första, Andra, Tredje och Fjärde AP- fonden under 2017 gemensamt genomfört en intressentdialog och väsent- lighetsanalys.

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2017 har fondens arbete fortgått med att beskriva och utveckla arbetet med intern styrning och kontroll, vilket bygger på principen om tre försvarslinjer och ramverket COSO. Detta har resulterat i en policy för intern styrning och kontroll som tagits av styrelsen och implemen- teringen av policyn i verksamheten har påbörjats. En kommitté för intern styrning och kontroll har inrättats på fonden för att ge ökat fokus till dessa frågor. Parallellt med detta har en internrevisionskonsult utvärderat fondens pågående arbete kring strukturen för och dokumentation av intern styrning och kontroll samt utvärderat processen för internt arbete med operativa risker. Utvärderingen avslutas under våren 2018 och avrapporteras till styrelsen.

5.3 Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat rege- ringens förväntningar på fonden.

42

Skälen för regeringens bedömning

Skr. 2017/18:130

Sammanfattning

Under 2017 överförde Tredje AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Tredje AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsik- tiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 28,2 mil- jarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 8,8 procent. Den genom- snittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,2 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har bl.a. en väsentlighetsanalys och intressentdialoger genomförts under året. Syftet har varit att vidare- utveckla hållbarhetsarbetet och tydliggöra kommunikationen kring detta.

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 28,2 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 8,8 procent efter kostnader. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman- taget ökade fondkapitalet med 20,8 miljarder kronor till 345,2 miljarder kronor.

I figur 5.7 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostna- der sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genom- snittliga avkastningen efter kostnader till 6,2 procent per år under perio- den 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

43

Skr. 2017/18:130

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017

AP3

##

Kostnad 3

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

Inkomstindex 8

##

4

AP3 målsättning 2

Sharpekvot

för likvidportfölj

Avkastning 2001 1 –2017 per år

Genomsnittlig avkastning 5

16,2

17,7

16,3

14,1

13,7

11,2

10,7

9,5

9,0

9,4

8,8

10,5

6,8

5,0

6,2 3,0 5,2

6,1 3,0 5,0

2,4 4,7

-2,1

-2,5

2017

2001 1 -17

2008-17

2013-17

-12,6

0,10

0,14

0,13

0,12

-19,8

Genomsnittlig riskjusterad avkastning

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 6 ) 2001–2017 per år

(sharpekvot)

3,7

2,6 7

2,8

2,8

1,7

1,8

2,0

1,9

1,6

1,8

1,2

1,2

1,0

0,3

0,6

0,6

neg. neg.

neg.

neg.

2001 1 02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

2001 1 -17

2008-2017

2013-17

2,2

0,5

0,5

1,5

1

1 juli 2001,

2 Målsättning på 4,0 % i real avkastning, Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-15 har varit ~1,2 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB

3

Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro

5

Nominell avkastning sedan fondens start (2001-2017), senaste tio åren (2008-2017) samt senaste fem åren (2013-2017)

6

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-16 samt antagande om 260 handelsdagar

7

Beräknad sharpekvot avviker från redovisat värde på 2,8 för totalportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta

8

Inkomstindex från första januari 2001

KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP -fonden, Riksbanken och SCB)

Under 2017 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 8,9 procent före kost- nader. Tredje AP-fonden redovisar avkastningen per riskklass (före kost- nader). De olika riskklasserna bidrog till den totala avkastningen enligt följande: aktier 7,8 procentenheter, valuta -1,0 procentenheter, inflation 2,3 procentenheter, räntor -0,1 procentenheter, krediter -0,2 procenten- heter och absolutavkastande strategier 0,1 procentenheter. Riskklassen valuta består av fondens exponering för förändringar i valutakurser mot svenska kronor. Exponeringarna härrör från de investeringar i utländska tillgångar som inte säkrats till svenska kronor samt från direkta valuta- positioner. Valutapositioner tas både i syfte att öka avkastningen och minska risken i totalportföljen. Till riskklassen Inflation hör investeringar i skog, fastigheter och realobligationer.

Av nedre delen av figur 5.7 framgår att totalportföljens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k. sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,6 under tioårsperioden 2008–2017, 1,8 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,8 under 2017. Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i förhållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Tredje AP-fonden har under åren utvecklat sin förvaltningsmodell och har till följd av det även ändrat sin definition av aktiv förvaltning. I syfte att underlätta en jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare defi- nitioner har dessa justerats i McKinseys rapport. Det innebär exempelvis att definitionen från 2016 ändrats så att den tar hänsyn till riskskillnader mellan fonden och den långsiktiga statiska portföljen (LSP) som utgör jämförelsemåttet för den aktiva förvaltningen.

44

Med hänsyn till ovanstående förutsättningar har Tredje AP-fondens Skr. 2017/18:130 aktiva årliga avkastning i genomsnitt varit 0,5 procent av likvidportföljen

under 2001–2017 och 1,1 procent under 2013–2017. Under 2017 uppgick den aktiva avkastningen till 2,2 procent. En bakomliggande orsak till resultatet var riskklassen inflation som bidrog med 2,1 procentenheter.

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Under perioden 2010-2015 använde

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017 4

fonden en bredare definition av aktiv

avkastning och mäter den på total

portföljnivå (uppgick till 4,4 % 7 2015)

2,2

2,3

2,2

Historisk

0,5

1,3

0,9

0,4

utveckling av

0,2

0,4

0,4

0,2

0,0

den aktiva

-0,0

-0,0

-0,2

-0,3

avkastningen

-1,3

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

0,1

0,5.

neg.

neg.

2,3

neg.

neg.

neg.

3,5

n/a

n/a.

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

0,8

1,1

0,5

2001 1 -17

2008-17

2013-17

n/a

n/a

n/a

Informationskvot 5

Informationskvot 5

Aktiv avkastning per tillgångsslag 6,7 2017

2,1 %

2,2 %

0,3 %

0,0 %

0,1 %

-0,4 %

Definition och

Aktier

Räntor

Krediter

Inflation

Valuta, absolut-

Aktiv

avkastande

avkastning

nedbrytning

strategier och

av aktiv

allokering

avkastning

-0,5

0,0

0,2

6,7

-0,2

6,2

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP3

2001-09:

▪ Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl, alternativa investeringar)

▪ Avkastning från overlaymandat

▪ Allokeringseffekter

2010-15:

▪ Resultatet från absolutavkastande strategier

▪ Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

2016-2017:

▪ Överavkastning inom riskklasser och för totalportföljen jämfört med sitt jämförelseindex LSP inklusive allokering

1 juli 2001; 2 Beräknas mot likvidportföljen som bas; 3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den årliga aktiva avkastningen; 4 För 2010-2015 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och utgående balans; 5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett; 5 Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar; 6 Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag; 7 Den aktiva avkastningen mäts genom att jämföra fondens totalavkastning med avkastningen från ett lågkostnadsindex, en långsiktig statisk portfölj (LSP), som på sikt ska avkasta 4.0 % realt.

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP -fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Tredje AP-fonden har ett långsiktigt realt avkastningsmål på 4,0 procent per år. Målet bedöms ge en bra balans mellan stabilitet i pensions- systemet på lång sikt och begränsa risken för värdefall i fondförmögen- heten på kort sikt.

Av den högra delen av figur 5.7 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 10,5 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 6,1 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,2 pro- cent under perioden 2001–2017. Av figur 5.7 framgår också att Tredje AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samt- liga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har även varit högre än inkomstindex under samtliga nämnda perioder.

Investeringsprocess och strategi

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell bygger på en investeringsfilosofi där risktagande, riskspridning, prognosförmåga och tidsdiversifiering är ledord som implementeras genom dynamisk allokering. Syftet med modellen är att öka sannolikheten för att uppnå fondens övergripande målsättning genom att minska risken för stora negativa utfall. Alloke- ringen inkluderar både lång- och medelfristiga beslut. Fokus ligger på

totalportföljens avkastning och risk. Tredje AP-fonden delar in alloke-

45

Skr. 2017/18:130 ringen i riskklasser i stället för tillgångsslag där varje riskklass represen- terar en viss underliggande risk som aktier, räntor och krediter etc.

Förvaltningsmodellens särdrag möjliggör långsiktighet och flexibelt agerande. Styrelsen fattar beslut om exponeringsintervall för olika risk- klasser. Därefter har verkställande direktör mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom de beslutade exponeringsintervallen. Implementeringen sker främst genom fondens betaportfölj och alterna- tiva investeringar.

Portföljen

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2017 års slut av 45 procent aktier, 30 procent räntebärande tillgångar och 26 pro- cent alternativa tillgångar. Motsvarande fördelning utifrån riskklasser är 47 procent aktier, 19 procent räntor, 5 procent krediter, 23 procent infla- tion och 6 procent absolutavkastande strategier. Årets förändringar följer i huvudsak trenden från de senaste åren.

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2017

Övrigt

Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder

Räntebärande tillgångar

Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag

Marknadsvärde baserad på riskklasser

100% =

133

121

143

160

192

212

225

181

207

221

214

233

258

288

303

324

345

Övrigt

3 0

0

4 0

4 0

3 0

4 0

6 3

4

1

0

3

1

3

4

5

5

(TAA etc.)

7

~14

Alt. tillgångar 8

16

~16

17

13

~17

16

19

21

20

Räntor

45

40

41

42

40

40

41

36

34

36

34

37

37

35

33

32

30

Aktier i

0

0

0

0

3

tillväxt-

0

marknader

4

6

6

6

3

6

4

Utländska

6

4

5

6

aktier

34

40

39

38

41

(exkl, tillväxt-

39

marknader)

30

36

30

29

31

33

28

30

29

26

26

Svenska

18

17

aktier

16

16

15

13

13

15

13

12

12

13

10

10

11

11

11

0

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

Differens

Procent-

enheter

207

221

214

233

258

288

303

2001 1 –17

1

1

1

5

1

3

5

13

14

+5,3

18

20

17

17

+17,1

20

13

14

11

8

13

5

31

-14,5

16

14

12

24

22

15

+5,7

-8,4

55

55

54

51

54

48

47

-5,1

Absolut- avkastande

strategier

324 345

100%

5

6

Övrig

exponering 4

22

23

Inflation 5

7

5

Krediter 6

18

19

Räntor 6

47 9 47 Aktier

2009 3

10

11

12

13

14

15

2016

2017

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell; 4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010, Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer, För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2017 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras ; 8 Alternativa investeringar (20,1 %) består av fastigheter och skog (12,6 %), private equity och infrastruktur (6,9 %) samt nya strategier (0,6 %) som i sin tur består av Life Science, Hedge, ILS, Volatilitet och Riskpremiestrategier och övrig exponering;9 Allokering till aktier 1 p.e. högre än rapporterat på grund av inkludering av valutahedge om cirka 3,4 SEK miljarder, detta påverkar således även allokering till valuta med -1 p.e.

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden)

Kostnader

Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2017 till 195 miljoner kronor. Under de senaste fem åren har de interna kost- naderna totalt ökat med 12 procent, främst som en följd av att en allt större andel av fondkapitalet förvaltats internt. Från 2013 till 2017 har den interna förvaltningen ökat från 65 procent till 75 procent av total- portföljen. För att detta ska vara möjligt har den interna kompetensen stärkts på de områden som vald förvaltningsstrategi kräver. Fondkapitalet har under samma tid ökat från 233 miljarder kronor vid ingången av

46

2013 till 345 miljarder vid utgången av 2017. Det innebär en ökning av det internt förvaltade kapitalet med drygt 70 procent.

Marknadsinformationstjänster utgör en växande del av administrations- kostnaderna, dels som en följd av ökade regleringar och rapporterings- krav på finansmarknaden och dels som en följd av bristande konkurrens inom marknadsinformationsområdet. Dessa kostnader påverkas också starkt av kronans värde i förhållande till andra valutor, främst den amerikanska dollarn. Rörelsekostnaderna för 2017 påverkas också av engångskostnader i samband med flytt till mindre lokaler för att hålla nere lokalkostnaderna på sikt. Dessa engångskostnader utgörs främst av lokalkostnader och av IT-kostnader. Sett i relation till fondkapitalet har rörelsekostnaderna minskat från 0,07 procent 2013 till 0,06 procent 2017.

De externa förvaltningskostnaderna har minskat med 2 procent under de fem senaste åren och med 16 procent sedan föregående år. Främsta anledningen till detta är att den externa förvaltningens andel minskat och att förvaltningens inriktning förändrats. Avgifterna för externa mandat är baserade på förvaltad volym men beror också på geografisk marknad och om förvaltningen är aktiv eller passiv. Externa förvaltningskostnader är också mycket känsliga för kronans värde i förhållande till utländska valu- tor. Förutom förvaltningskostnader för externa mandat innehåller externa förvaltningskostnader kostnader för bl.a. depåtjänster och hantering av säkerheter. I förhållande till totalt fondkapital uppgick de externa för- valtningskostnaderna till 0,05 procent för 2017. Under de föregående fyra åren låg den siffran på 0,06 procent.

De totala kostnaderna, dvs. externa och interna förvaltningskostnader, har ökat med 5 procent under de senaste fem åren samtidigt som fond- kapitalet ökat med 48 procent. Sett som andel av förvaltat kapital innebär detta en minskning från 0,13 procent till 0,10 procent.

Skr. 2017/18:130

47

Skr. 2017/18:130

Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar

För att hålla de administrativa kostnaderna på en låg nivå samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna genom ett särskilt samverkansråd. Rådet tillser ett gott samarbete inom områden där kostnadsfördelar kan erhållas, t.ex. gemensamma upphandlingar. Tredje AP-fonden deltar i CEM:s kostnadsbenchmarking sedan många år för att utvärdera sin kostnads- effektivitet. Undersökningen visar att Tredje AP-fonden, vid den senaste tillgängliga analysen 2016, hade 31 procent lägre kostnader än snittet för jämförelsegruppen som bestod av 18 internationella fonder med liknande uppdrag och storlek. Fonden arbetar löpande med att säkra kostnads- effektivitet genom omförhandlingar av avtal och genom att bygga kom- petens internt så att extern expertis i mindre utsträckning behöver anlitas.

Hållbarhet och ägarstyrning

Tredje AP-fonden bedömer att välskötta bolag, som hanterar såväl klimatfrågan som sociala frågor på ett ansvarsfullt sätt, över tid ger högre riskjusterad avkastning. Tredje AP-fonden är en aktiv ägare och koncentrerar ägarstyrningsarbetet till Sverige eftersom fonden har störst möjlighet att påverka där ägandet är störst. Fonden deltar i nominerings- kommittéer, röstar aktivt och engagerar sig i de flesta större ägarstyr- ningsfrågor. I det internationella ägarstyrningsarbetet samverkar AP- fonderna via Etikrådet och med andra stora kapitalförvaltare för att öka påtryckningskraften. Som en del i fondens klimatstrategi försöker fonden aktivt påverka bolagen att utveckla en egen klimatstrategi – att de ska mäta sitt koldioxidavtryck och att de ska anpassa och utveckla sin verk- samhet för att minska sin klimatpåverkan. Tredje AP-fonden fokuserar på 100 av världens ”smutsigaste” bolag, dvs. bolag med stor exponering

17 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

18 Vid årets slut.

48

mot koldioxid. Under 2017 utökades engagemanget till fler bolag och till Skr. 2017/18:130 att omfatta fler hållbarhetsfrågor som jämnare könsfördelning i bolags-

styrelser.

Hållbarhet utgör såväl risker som möjligheter och hållbarhetsanalys är väl integrerad i den löpande förvaltningsverksamheten. Tredje AP- fondens övergripande hållbarhetsstrategi är både proaktiv och reaktiv och består av tre delar: Riskdiversifiering (via portföljdiversifiering och avser ekonomisk risk), Riskbegränsning (via ägarstyrning och engagemang i fondens egen regi och via Etikrådet) och Riskeliminering (via uteslut- ning). Hållbarhetsstrategin anpassas efter tillgångsslag, förvaltnings- strategi och mandat samt storlek på ägande och exponering. Tredje AP- fonden har formaliserade processer såsom kvantitativ och kvalitativ analys respektive positiv och negativ screening.

Tredje AP-fonden beslutade 2014 att höja ambitionsnivån för fondens hållbarhetsarbete genom att sätta konkreta mål för perioden fram till och med utgången av 2018. Fokus ligger på klimatbelastningen och målen är satta för att sänka koldioxidavtrycket i portföljen, att öka investeringarna inom hållbarhetsområdet och att driva ännu mer klimatsmarta fastighets- bolag. Ambitionsnivån är hög och har varit ett effektivt sätt att driva frågorna framåt.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens risk- och kontrollverksamhet består av gruppen risk- kontroll och avkastningsanalys samt compliance officer. Riskkontroll och avkastningsanalys är oberoende i förhållande till kapitalförvalt- ningen. Gruppen, som bestod av sju medarbetare vid slutet av 2017, ansvarar för riskkontroll, limitkontroll, avkastningsanalys, värdering och fondens affärssystem. Chefen för riskkontroll och avkastningsanalys rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen utgör informationskanal för riskrapportering till ledningen och styrelsen. Fonden har även en riskkommitté (RMC) som sammanträder en gång per månad. RMC behandlar motparter, nya investeringar, instrument, mandat, incidenter, exponeringar, operativ riskanalys och bereder riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen. I RMC ingår verkställande direktör, risk- och administrationschef, chef riskkontroll, compliance officer, investeringschef samt cheferna inom kapitalförvaltningen. Riskfunktionen har även genom risk- och administrationschefen en bevakningsfunktion i fondens allokerings- kommitté. Compliance officer är en oberoende funktion som rapporterar till verkställande direktör och även till styrelsen vid behov. Som nämnts ovan kan även risk- och administrationschefen rapportera direkt till styrelsen. Fonden har som del av kontrollverksamheten en extern internrevision (sedan 2011) där styrelsens revisionsutskott årligen avropar internrevision för olika områden inom fonden.

49

Skr. 2017/18:130 5.4

Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomst- pensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regering- ens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2017 överförde Fjärde AP-fonden 7,4 miljarder kronor till inkomst- pensionssystemet. Netto uppgår fondens ackumulerade överföringar till 33,0 miljarder kronor sedan 2001.

Fjärde AP-fonden har bidragit till inkomstpensionssystemets långsik- tiga finansiering. Under 2017 uppgick fondens avkastning till 30,1 mil- jarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar 9,1 procent. Den genom- snittliga avkastningen sedan 2001 har uppgått till 6,5 procent, vilket mer än väl överstiger inkomstindex som ökat med 3,0 procent per år under samma period. På hållbarhetsområdet har fonden varit en pionjär inom lågkoldioxidstrategier sedan 2012. I syfte att sänka klimatrisken i till- gångarna var fonden även en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition (PDC).

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 30,1 miljarder kronor 2017, vilket motsvarar en avkastning på 9,1 procent. Under året överfördes 7,4 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Samman- taget ökade fondkapitalet med 22,7 miljarder kronor till 356,6 miljarder kronor. I figur 5.10 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader sedan 2001. Som framgår av figurens högra del uppgick den genomsnittliga avkastningen efter kostnader till 6,5 procent per år under perioden 2001–2017, vilket kan jämföras med inkomstindex som i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år under samma period.

50

Skr. 2017/18:130

Fjärde AP-fondens totala avkastning 2001 1 –2017

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

Avkastning 2001 1 –2017 per år

21,5

16,8

16,8

16,4

15,6

10,5

10,5

10,9

11,2

6,8

10,0

9,1

2,4

-4,4

-0,7

2017

0,10

-17,0

-20,9

Riskjusterad avkastning (sharpekvot 5 ) 2001 1 –2017 per år

3,3

2,6 6

2,5

2,3 6

1,7

1,9

1,8

1,5

1,4 6

1,2

1,3

0,8

neg

neg

0,0

neg

neg

2001

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

2,1 7

AP4

##

Kostnad 3

Inkomstindex 8

##

Sharpekvot

för likvidportfölj 4

AP4 målsättning 2

Genomsnittlig avkastning

11,5

6,5 3,0 5,7

7,3

3,0 5,5

2,4 5,2

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,12

0,10

0,11

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,8

0,6

0,8

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,5

0,6

1,5

1 1 juli 2001

2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5 % real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-17 har varit ~1.1 % baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB

3

Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde

(2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter,

samt högavkastande räntebärande tillgångar

5

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel för 2001-10,

2-årig svensk statsobligation för 2011-13, 1-årsnod på svenska staten-kurvan (YCGT0021) för 2014-17 samt antagande om 260 handelsdagar

6

Avviker från av fonden redovisad sharpekvot (2,8 för 2013, 1,5 för 2016 samt 2,5 för 2017) drivet av skillnader mellan beräkning över kalenderår respektive 260 handelsdagar

7 Avviker från av fonden redovisad sharpekvot om 2,0 för likvidportföljen

8

Inkomstindex från första januari 2001

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP -fonden, Riksbanken och SCB)

Fondens totala avkastning uppgick till 9,2 procent före kostnader under

2017. Störst bidrag till avkastningen gav aktier med 8,9 procentenheter

(varav globala aktier 7,3 och svenska aktier 1,6), valuta -1,1 procent-

enheter, fastigheter 1,4 procentenheter och räntebärande tillgångar

0,0 procentenheter. Av nedre delen av figur 5.10 framgår att totalport-

följens genomsnittliga årliga riskjusterade avkastning (mätt med en s.k.

sharpekvot) var 0,6 under perioden 2001–2017, 0,8 under tioårsperioden

2008–2017, 1,8 under femårsperioden 2013–2017 samt 2,3 under 2017.

Sharpekvoten anger hur mycket avkastning fonden genererat i för-

hållande till den risk som tagits under tidsperioden. En hög sharpekvot är

eftersträvansvärt.

Aktiv förvaltning

Fjärde AP-fonden har sedan 2001 ändrat definitionen av vad som ingår i

den aktiva avkastningen flera gånger. Mellan 2001 och 2007 ingick

förvaltning inom noterade tillgångsslag, avkastning från overlaymandat

och allokeringseffekter. Åren 2008–2011 ingick avkastningen från over-

laymandat men avkastningen från allokeringseffekter exkluderades

samtidigt som noterade tillgångsslag ingick om de hade en investerings-

horisont på 0–1 år. Sedan 2012 gäller en definition som utgår från den

taktiska förvaltningen och inkluderar förvaltning inom tillgångsslag med

en investeringshorisont på 0–3 år samt avkastning från overlaymandat.

Givet ovanstående förutsättningar har Fjärde AP-fondens aktiva årliga

avkastning före kostnader varit 0,1 procent av likvidportföljden

2001–2017 och 0,3 procent 2013–2017. Under 2017 var den aktiva

avkastningen 0,4 procent, vilket kan härledas till globala aktier som

bidrog positivt med 0,6 procentenheter och svenska aktier som bidrog

negativt med -0,1 procentenheter.

51

Skr. 2017/18:130

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 2001 1 –2017

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent 2

Utveckling aktiv avkastning per år 2001 1 – 2017

Genomsnittlig 3 aktiv avkastning

1,4

0,8

1,0

0,7

0,5

0,2

0,5

0,4

0,1

0,3

0,1

0

0,1

0,0

Historisk

utveckling av

-0,3

-0,2

-0,5

-0,5

den aktiva

-1,1

-1,2

avkastningen

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

2001 1 -17

2008-17

2013-17

0,1

neg,

neg,

neg,

0,0

neg

neg

neg,

3,0

2,6

0,5

2,3

2,0

2,9

0,2

0,1

1,9

0,1

1,1

1.3

Informationskvot 4

Informationskvot 4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2017

Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

-0,1

0

--0,1

▪

Förvaltning inom noterade

0,0

tillgångsslag

▪

Avkastning från overlaymandat 5

▪

Allokeringseffekter

Definition

0,6

2008-11 (tydligare aktiva mandat):

0,4

▪

Förvaltning inom noterade tillgångs-

och

slag med investeringshorisont 0-1 år

nedbrytning

▪

Avkastning från overlaymandat 5

av aktiv

2012-17:

avkastning

▪ Resultat från den taktiska

Globala aktier

Svenska aktier

Räntebärande

Allokering

Valuta

Totalt

förvaltningen:

1,0

-0,2

0,1

-0,1

0,0

0,7

–

Förvaltning inom tillgångsslag

med investeringshorisont upp

till 3 år

Miljarder SEK

–

Avkastning från overlaymandat 5

1 1 juli 2001

2 Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas

3 Genomsnitt (aritmetiskt medelvärde) av den dagliga aktiva avkastningen

4 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

5 Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden)

Uppföljning av styrelsens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 4,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är satt utifrån en bedömning av vad som krävs för att nuvarande pensionssystems till- gångar och skulder ska vara i balans över en fyrtioårsperiod.

Av den högra delen av figur 5.10 framgår att fondens årliga avkastning efter kostnader var 11,5 procent under den senaste femårsperioden (2013–2017), 7,3 procent under tioårsperioden (2008–2017) och 6,5 pro- cent under perioden 2001–2017. Detta innebär att Fjärde AP-fonden uppnådde styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder. Fondens avkastning efter kostnader har varit högre än inkomst- index under samtliga nämnda perioder.

Fjärde AP-fonden har inför 2018 beslutat att revidera sitt långsiktiga avkastningsmål från realt 4,5 procent per år i genomsnitt till 4 procent per år. Fonden motiverar beslutet utifrån en förväntan om låg avkastning under den kommande tioårsperioden. Fjärde AP-fonden har även beslutat att komplettera det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelsiktiga målet är lägre, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. I tillägg uppdateras målet kring aktiv avkastning till att uppgå till 1 procentenhet utvärderat över fem år mot den dynamiska normalportföljen.

Investeringsprocess och strategi

Fonden har under 2017 vidareutvecklat investeringsfilosofin och portfölj- strukturen för att stärka helhetssynen på portföljen, för ökad långsiktighet

52

och bredare risktagande i förvaltningen. Investeringsfilosofin bygger på möjligheten att vara en långsiktig investerare som kan hantera kortsiktig volatilitet och bära illikviditet när det bedöms långsiktigt gynnsamt. Fon- den integrerar hållbarhetsaspekter i förvaltningen för en bättre hantering av risker och möjligheter samt använder aktiv ägarstyrning för att trygga tillgångars värde.

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur tar tillvara möjligheten att investera med flera tidshorisonter. Över en långsiktig horisont om 40 år görs en analys av pensionssystemets åtaganden samt förväntad avkast- ning. Baserat på denna analys fastställer styrelsen ett långsiktigt avkast- ningsmål som visar vilken avkastning som krävs för att Fjärde AP-fon- den ska uppfylla uppdraget i pensionssystemet samt intervall för aktie- andel, valutaexponering och duration i ränteportföljen. Kombinationen av att inkomstpensionssystemet i dag har en mer robust finansiell ställ- ning än vid starten 2001 och en förväntan om lägre avkastning framöver gör att fonden inför 2018 har reviderat det långsiktiga målet från realt 4,5 procent per år i genomsnitt till realt 4 procent per år.

En analys av marknadsförutsättningarna i ett medelsiktigt perspektiv om tio år leder till att en referensportfölj av marknadsindex samt ett riskutrymme för förvaltningen fastställs av styrelsen. På grund av den låga förväntade avkastningen under kommande tioårsperiod har fonden kompletterat det långsiktiga målet med ett medelsiktigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden.

Tillgångsportföljen förvaltas därefter med en helhetssyn där samtliga investeringar beaktas sammantaget. Målet för förvaltningen är en avkast- ning som överstiger referensportföljen med en procent i genomsnitt per år mätt över en femårsperiod.

Portföljen

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2017 års slut av 58 procent aktier, 31 procent räntebärande tillgångar och 10 procent alternativa tillgångar (inklusive fastigheter), vilket i stort är oförändrat jämfört med föregående årsskifte.

Skr. 2017/18:130

53

Skr. 2017/18:130

Övrigt

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 2001 1 –2017

Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden 2 ; 100 % = SEK miljarder

Räntebärande tillgångar

Aktier

Marknadsvärde baserad

Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell

på ny förvaltningsmodell

Differens

Procentenheter

100% = 132

114

136

152

180

201

207

165

196

213

210

230

260

295

310

334

357

2001 1 –17

230 260

295 310 334 357

Övrigt

1

0

0

2

0

1

0

0

2

1

0

0

4

0

3

0

4

0

4

1

1

6

1

7

0

-0.2

1

1

1

0

Övrigt 5

Fastigheter

0

3

3 0

2

2

2

1

2

2

1

1

2

2

5 3

6

3

7

8

+5.2

11

3 3

3

3

2

2

22

24

Alt. till-

Strate-

+2.2

gångar

30

33

37

giska

exkl.

34

37

34

36

35

35

37

35

Invester-

36

34

34

fastig-

37

36

32

33

32

31 6

-2.7

ingar 4

heter

Räntor

0

0

0

0

0

0

3

2

5

6

4

4

4

4

5

+4.9

Aktier i

5

5

tillväxt-

marknader

38

42

88

Utländska

40

41

42

40

78

78

38

38

37

35

36

37

34

35

35

-3.3

aktier exkl.

33

32

69

67

Taktisk

tillväxt-

62

Förvalt-

marknader

ning

Svenska

24

aktier

19

20

19

20

20

19

18

18

19

18

18

19

19

18

19

18

-6.0

-2

0

-2

0

2001 1

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

2017

2012 13

14

15

16 2017

1 Avser 1 juli 2001

2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12

4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande

5 Omfattar bland annat passiv förvaltning 6 Skiljer sig från årsredovisningen (32%) då McKinsey enbart inkluderat räntebärande från den taktiska portföljen (dvs. ej inkluderat kassa) KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP -fonden)

Kostnader

De senaste fem åren har Fjärde AP-fondens kostnadsnivå, mätt som an- del av genomsnittligt förvaltat kapital, legat stabilt på 0,10–0,11 procent. En internationell kostnadsjämförelse som utförs av CEM Benchmarking visar att för 2016 var Fjärde AP-fondens kostnadsnivå 46 procent lägre än för jämförbara internationella pensionsfonder.

Under femårsperioden har kapitalet ökat med i genomsnitt 9,2 procent per år. De interna kostnaderna har ökat med 3,6 procent per år, drivet av ökade it-kostnader samt en utveckling av den interna förvaltnings- organisationen och större krav kring riskkontroll och regelefterlevnad. En effektivisering av administrationen med färre personal, en flytt under 2017 till mindre lokaler med minskade lokalkostnader om 21 procent, ökad andel intern förvaltning, minskat antal kreditvärderingsinstitut samt en översyn av indexkostnader har minskat kostnaderna. Externa förvalt- ningskostnader har ökat under perioden som ett medvetet strategival för att ytterligare bredda och förbättra portföljens avkastningspotential.

54

Skr. 2017/18:130

Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar

Fjärde AP-fonden uppdaterade under 2017 sin organisation. Fyra nya enheter etablerades: strategisk allokering och kvantitativ analys, strategi och hållbarhet, it och risk samt fundamentala aktier. Fonden genomförde även ett antal större förändringar i ledningsgruppen. Bland annat rekryterades en chef för den nya avdelningen strategisk allokering och kvantitativ analys, och rekrytering inleddes för nya chefer inom alternativa investeringar samt för en ny CFO (finanschef). Fortsatt ökad andel intern förvaltning, översyn av systemstöd och informationstjänster, rationalisering av antal ratinginstitut och en pågående översyn av index- kostnader förväntas enligt fonden bidra till ytterligare stärkt kostnads- effektivitet framöver.

Hållbarhet och ägarstyrning

Fjärde AP-fonden fokuserar på att integrera hållbarhet i förvaltningen av tillgångarna för att över tid minska risker i investeringarna och fånga avkastningspotential. Fonden arbetar sedan 2012 aktivt med lågkol- dioxidstrategier för att sänka klimatrisken i tillgångarna och var också en av grundarna till Portfolio Decarbonization Coalition (PDC).

Under 2017 har fonden utvecklat en ny hållbarhetspolicy med klimat och miljö samt ägarstyrning som fokusområden. Under 2017 fortsatte fonden att minska koldioxidavtrycket och lågkoldioxidstrategier utgjorde 31 procent av den globala aktieportföljen vid slutet av året. Sedan 2013 är fonden även investerare i och aktiv för att utveckla marknaden för gröna obligationer när de möter fondens krav på lönsamhet och håll- barhet. Fonden bedriver utvecklingsarbeten kring definitionen av resurs-

19 Exklusive prestationsbaserade arvoden.

20 Vid årets slut.

55

Skr. 2017/18:130 effektivitet utöver koldioxidavtryck, klimatscenarioanalys samt tematiska hållbarhetsinvesteringar.

Fjärde AP-fonden har inte tobaksbolag i portföljen eftersom fonden bedömer att hälsorisker, samhällskostnader och ökade regleringar inne- bär investeringsrisker som är felprissatta och att tobaksbolagens värde- ringar är för höga.

Inom fokusområdet ägarstyrning arbetar Fjärde AP-fonden för att bolag ska skötas hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Ägaransvar tas bl.a. genom arbete i svenska valberedningar (31 stycken 2017) med målsättningen bästa möjliga styrelse för respektive bolag samt med fokus på ökad mångfald och fler kvinnor i styrelserna. I de valbered- ningar med stämma under 2017 där Fjärde AP-fonden deltog var 52 pro- cent av de nyvalda ledamöterna kvinnor. Ägaransvaret utövades genom att rösta på 73 svenska och 896 utländska bolagsstämmor under 2017. Första–Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet för att påverka bolag till förbättringar inom bl.a. hållbarhet. Det löpande arbetet omfattar förebyggande och reaktiva dialoger med utländska bolag, ca 200 dialoger 2017, branschprojekt, internationella samarbeten och initiativ.

Fjärde AP-fonden har arbetat länge med att ta hänsyn till hållbarhets- aspekter i investeringsarbetet och anser att hållbarhetsfrågor är viktiga för att korrekt kunna bedöma avkastningspotential och risk för olika investeringsalternativ. Fjärde AP-fonden har under 2017 fått positiv upp- märksamhet och flera utmärkelser både i Sverige och internationellt för fondens förvaltnings- och hållbarhetsarbete och för dess rapportering.

Risk- och kontrollverksamhet

Under 2017 har Fjärde AP-fonden fortsatt vidareutvecklingen av fondens risk- och kontrollverksamhet. Styrelsen har ett revisionsutskott med upp- gift att övervaka den externa finansiella rapporteringen och effektiviteten i fondens interna kontroll samt ett riskutskott som bereder, bevakar och råder styrelsen med avseende på Fjärde AP-fondens styrning, uppföljning och rapportering av verksamhetens finansiella risker. Regelefterlevnad (s.k. compliance) är separerad från den löpande verksamheten och är direkt underställd fondens vd. Compliancefunktionen granskar verksam- heten utifrån regelefterlevnad av lagar, förordningar och andra föreskrif- ter, policyer, instruktioner och interna regler inklusive etiska riktlinjer. Även riskkontrollavdelningen som löpande mäter och följer upp finansi- ella och operativa risker rapporterar till vd. Under 2017 har fonden ut- vecklat processen för operativa risker med vidare kartläggning av opera- tiva risker inom affärsprocesserna. Ny rapportering till styrelse och dess riskutskott avseende operativa risker och regelefterlevnad har tagits fram under året. Fonden har genomfört upphandling och implementering av systemstöd för uppföljning och rapportering av avkastning och mark- nadsrisk. En ny process och systemstöd för incidentrapportering imple- menterades under 2017. Ett första internrevisionsuppdrag har avropats och genomförts där området avsåg fondens it-säkerhet.

56

5.5

Sjätte AP-fonden

Skr. 2017/18:130

Regeringens bedömning: Den strategi som har gällt sedan 2011 före- faller vara välgrundad och har medfört en förbättring för fondens resultat. Fondens arbete med hållbarhetsfrågor ligger i linje med rege- ringens förväntningar. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat rege- ringens förväntningar på fonden. Utvärdering av fondens resultat görs under en längre tidsperiod varför diskussionen kring måluppfyllelsen av fondens egna mål bör fortsätta.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är en av buffertfonderna, men är till skillnad från de övriga fonderna stängd. Detta innebär att Sjätte AP-fonden inte omfattas av rollen att hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomst- pensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onote- rade riskkapitalmarknaden.

Fondens resultat har förbättrats sedan 2012. Avkastningen har över- stigit inkomstindex men inte nått upp till de av styrelsen fastställda avkastningsmålen. Den nuvarande strategin antogs av styrelsen 2011 och innebär att investeringarna fokuseras mot mogna bolag. Investeringar i tidig fas görs endast indirekt via fonder och i mer restriktiv omfattning än tidigare.

Sjätte AP-fondens arbete med hållbarhet och ägarstyrning hade under

2017 tre olika fokusområden: jämställdhet, mångfald och klimat. Inom

ramen för dessa områden har ett antal aktiviteter anordnats. Fonden har

även arbetat med analyser och vägledningar och en särskild mall har

tagits fram till stöd för analyser av fondmarknadens arbete med håll-

barhet. Sjätte AP-fonden har även tagit en aktiv roll i ägarstyrning av de

bolag som fonden investerar i.

57

Skr. 2017/18:130

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till

3,5 miljarder

kronor 2017

(1,7 miljarder kronor året innan). Detta motsvarar en nominell avkastning

på 12,3 procent (6,5 procent året innan). Sedan fonden bildades 1996 har

fondkapitalet ökat med 21,2 miljarder kronor, från 10,4 till 31,6 miljarder

kronor. Detta motsvarar en

total värdetillväxt sedan starten på

194 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 5,4 procent.

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

2017

2013-2017

2008-2017

1997-2017

AP6 total

12,3

9,3

4,9

5,4

AP6 investerings-

20,3

11,6

5,6

7,3

verksamhet

Avkastningsmål 1

16,2

18,1

9,7

12,6

Avkastningsmål

enl. tidigare

4,0

4,5

5,4

6,6

målsättning 2

Inkomstindex

3,7

2,4

3,0

2,9

Noterade svenska

16,2

12,5

9,0

10,7

mellanstora bolag 3

Externa

index

Noterade svenska

9,0

21,1

11,6

14,2

småbolag 4

PE Benchmark 5

6,6

10,5

6,4

N/A

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 2017 var reporäntan -0,50 %, under 2013-2017 var reporäntan 0,04 %, under 2008-2017 var reporäntan 0,87 % samt under 1997-2017 var reporäntan 2,11 %

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

5 Total avkastning för Burgiss PE Europe All (visar avkastningen för en medianfond i Europa inom samtliga PE-strategier, för att vara rättvisande har detta benchmark justerats för ett likviditetsbehov om 10 %, således består resultat till 90 % av utvecklingen av onoterade tillgångar och 10 % av OMRX T-Bill)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera

förändringar. År 2011 genomfördes omfattande förändringar i styrelsen,

ledningen och organisationsstrukturen. Verksamheten fick också en tyd-

ligare strategisk inriktning. Strategin innebär att AP-fondens investe-

ringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna bolag) där markna-

dens, liksom AP-fondens, historik när det gäller avkastning gör det rim-

ligt att förvänta sig en god avkastning framöver. Under 2017 fortsatte det

förändringsarbete som påbörjades 2011.

Avkastningen för 2017 uppgick till 12,3 procent. Sjätte AP-fondens

avkastningsmål sedan 2011 är att följa genomsnittsavkastningen för ett

nordiskt jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en

riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod).

Det innebär att fonden inte nått upp till styrelsens avkastningsmål under

någon av utvärderingsperioderna (se figur 5.13). Det bör dock noteras att

jämförelsen för perioden före 2012 är mindre relevant på grund av den

nya investeringsstrategin som infördes 2012.

Det bör även noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl

har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för

buffertfonderna i förhållande till inkomstpensionssystemet. Sjätte AP-

58

fonden har därmed bidragit till den långsiktiga finansieringen av till-

gångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och Skr. 2017/18:130 inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett avkastningsperspektiv en splittrad bild, eftersom avkastningen inom de olika marknadsseg- menten har varierat kraftigt. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra avkastning för perioden 1997–2017, vilket var 15,3 procent för företagsinvesteringar och 14,6 procent för fondinvesteringar. För tioårsperioden (2008‒2017) uppgick avkastningen till 8,5 procent för företagsinvesteringarna och 10,4 procent för fondinvesteringarna. För femårsperioden (2013–2017) var motsvarande siffror 10,6 respektive 13,30 procent och för 2017 var de 20,1 respektive 17,5. Företagsinveste- ringar utvecklades mycket starkt under 2017, vilket bidrog till att dessa över perioden sedan fondens start har avkastat något bättre än fond- investeringar.

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet 1

IRR (efter externa kostnader); Procent

# Andel av den totala investerings- verksamheten 2017, % 4

2017

2013-2017

2008-2017

Direktinvesteringar

Fondinvesteringar

Total fond- och direktinvesteringar

1997-2017

46

20,1

10,6

8,5

15,3

Buyout

38

17,5

13,3

10,4

14,6

84

18,9

11,6

9,2

15,0

6

27,8

8,4

-10,1

-10,0

Venture

10

28,1

13,9

-0,1

2,3

16

28,0

11,6

-4,4

-4,8

52

21,1

10,4

4,2

6,4

Total investerings-

48

19,6

13,5

8,0

8,3

verksamhet

100

20,3

11,6

5,6

7,3

Avkastningsmål 2

16,2

18,1

9,7

12,6

PE Benchmark 3

6,6

10,5

6,4

N/A

1

Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i direkt- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna

definition (noterade småbolag är ej inkluderade)

2

Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

3

Nytt benchmark sedan 2016; 90 % Burgiss PE Europe All, 10 % OMRX T-Bill

4

Exklusive kvarvarande utfäst kapital om cirka SEK 13,1 miljarder (SEK ~12,7 miljarder till Fondinvesteringar samt SEK ~0,4 miljarder till Direktinvesteringar)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

I affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har resultatet varit

negativt för i stort sett alla perioder förutom under 2016 och 2017. Under

2017 var det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 28 procent,

där direktinvesteringar hade ett resultat på 27,8 procent och fondinveste-

ringar hade ett resultat på 28,1 procent. Under perioden 2013‒2017 var

det totala resultatet för fond- och direktinvesteringar 11,6 procent. Av-

kastningen för fondinvesteringar inom venture capital var 13,9 procent

för femårsperioden 2013‒2017. Sett under en längre tidsperiod har fond-

investeringar i expansionsbolagen klarat sig generellt bättre än företags-

investeringar och är svagt positiv för tioårsperioden och svagt negativ

sedan start.

59

Skr. 2017/18:130

60

Faktaruta Värdering av onoterade aktier

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fondens placeringstillgångar mark- nadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning, och regeringens utvärde- ring av fondens onoterade portfölj, baseras på IPEV:s riktlinjer (Inter- national Private Equity & Venture Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende på vilken information som finns tillgänglig.

Den vanligaste värderingsmetoden, som också är den metod som Sjätte AP-fonden använder mest, är multipelvärdering mot s.k. ”peer groups”.

Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast noterade, som påminner om bolaget som ska värderas. De multiplar som är vanligast förekommande vid dessa värderingar är EV/Sales och EV/EBITDA.

Värdering till synlig substans är en annan metod som ofta tillämpas på mer tillgångsintensiva bolag. Vid en sådan värdering görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga. Utifrån synlig substans görs i stället en bedömning av behovet av en rabatt eller premie beroende på hur motsvarande noterade bolag (peers) värderas.

Värdering enligt senaste finansieringsrundan kan också utgöra en del i bedömningen. Riktas en materiell del av rundan utanför befintlig ägarkrets så utgör denna värdering ofta en central del i bedömningen av det verkliga värdet.

I kombination med värderingsmetoderna ovan används ofta en modell där framtida diskonterade kassaflöden blir ytterligare referenspunkt på bolagets värde.

I Sjätte AP-fondens portfölj finns enstaka innehav som är s.k. ”pre revenue-bolag”, dvs. bolagen har ännu inte någon verksamhet som gene- rerar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre. De private equity-fonder som Sjätte AP-fonden investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. Sjätte AP-fonden utvär- derar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värderingar som fonderna rapporterar kvartalsvis. När det gäller Sjätte AP-fondens noterade innehav inhämtas aktuella marknadsdata vid bok- slutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingstillfället.

Skr. 2017/18:130

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2017

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden 1 ; SEK miljarder

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition

Likviditetsportfölj

Investeringsverksamheten

19,6

19,9

20,2

19,0

0,0

18,6

18,2

18,5

16,8

17,2

2,6

-0,4

1,2

4,9

16,4

15,1

2,1

0,5

13,9

2,3

12,3

12,7

11,6

11,4

10,4

16,3

14,7

10,8

5,5

5,5

19,9

6,0

17,1

15,9

18,6

17,3

15,1

15,4

11,2

10,9

12,8

10,4

7,2

8,4

6,1

5,6

3,9

2,7

1,1

0,4

1996

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

2012

0.04

0.32

0.53

0.72

0.67

0.89

1.08

1.37

1.14

0.91

0.93

0.97

0.80

0.84

0.88

0.74

0.71

x Totala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital 2 Procent

Fondkapital 2012 -2017 enligt ny definition 3

31,6 6

28,1

26,4

9,6

Likviditets-

0

förvaltningen 4

23,6

22,1

0

7,0

11,7

20,2

0,1

6,4

7,1

Fond-

6,5

7,0

10,7

investeringar

6,3

5,9

8,9

5,7

10,8 12,4

11,5

Direkt-

8,0

9,0

7,9

investeringar

-0,3 -0,1 5

Övrigt

2012

13

14

15

16

2017

rörelsekapital

0.71

0.57

0.53

0.51

0.38

0.39

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av direktinvesteringar i onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet

2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees kostnadsförs inom det orealiserade resultatet

3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och direktinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen. Sedan 2014 ingår även hedgear i investeringsverksamheten vilka tidigare tillhört internbanken5 Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling

4 Per december 2017 förvaltades cirka 0,3 SEK miljarder i noterade småbolagsportfölj samt cirka 9,3 SEK miljarder i ränteplac eringar och kassakontot 5 SEK -0,1 miljarder i rörelsekapitalet har uppstått på grund av genomförd affär som ej gått till likvid och därför bokfört som en skuld

6 Siffror 2017 summerar ej på grund av avrundning KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP -fonden)

Styrelsens utvärdering av Sjätte AP-fonden

Sedan Sjätte AP-fondens styrelse beslutade om en ny investeringsstrategi och ett nytt mål för Sjätte AP-fonden 2011 har fondkapitalet ökat från 18,5 miljarder kronor till 31,6 miljarder kronor. Ökningen motsvarar en årlig nettoavkastning om knappt 10 procent. Enligt styrelsens utvärdering är det goda utfallet ett resultat av den valda strategin. Strategin innebär att investeringar i huvudsak görs i mogna bolag inom Private Equity (PE) och görs genom en kombination av direktinvesteringar och fondinveste- ringar. Enligt utvärderingen ska Sjätte AP-fonden fortsätta följa den beslutade strategin.

Under 2017 har Sjätte AP-fonden fortsatt arbetet med att genomföra den nya strategin. Försäljningar under tidigare år har medfört att likvidi- teten är fortsatt hög. Under 2017 har den interna kontrollen stärkts genom bl.a. en förnyad riskanalys, därtill har arbetet med att integrera hållbarhet i investeringsverksamheten utvecklats och förstärkts. Styrel- sens övergripande slutsats är att Sjätte AP-fonden har lyckats väl med att utföra sitt uppdrag under 2017, samt med att leva upp till omgivningens högt ställda förväntningar.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten kan delas in i företagsinvesteringar och i fond- investeringar.

Marknadsvärdet av företagsinvesteringarna 2017 uppgick till 11,5 mil- jarder kronor och resultatet före interna kostnader uppgick till 1,8 miljar- der kronor. I likhet med 2016 stod företag i mogen fas (buyout) för huvuddelen av marknadsvärdet med 10,1 miljarder kronor och resultatet med 1,5 miljarder kronor. Avkastningen uppgick till 20,1 procent. Av-

61

Skr. 2017/18:130

kastningen kom av en generell uppgång i portföljen samt genom ett par

realiserade försäljningar. För investeringar i tidig fas (venture capital)

uppgick marknadsvärdet till 1,3 miljarder kronor och resultatet

till

294 miljoner kronor. Avkastningen uppgick till knappt 28 procent och

kommer främst av utvecklingen inom Apotea.

Vad gäller fondinvesteringarnas marknadsvärde uppgick

de

till

10,7 miljarder kronor och resultatet till 1,7 miljarder kronor. Det största

segmentet inom fondinvesteringar var buy-out portföljen där marknads-

värderade kapitalet uppgick till 8,5 miljarder kronor och resultatet till

1,2 miljarder kronor. Detta motsvarar en avkastning på

knappt

18 procent. Inom venture uppgick det marknadsvärderade kapitalet till 2,2 miljarder kronor och resultatet till 438 miljoner kronor, vilket mots- varar en avkastning drygt 28 procent.

Likviditet

Likviditetsreserven utgör den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är sysselsatt inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditets- reserven är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Förvaltningen ska ske med tillfredställande riskspridning. Investeringarna görs i ränte- bärande värdepapper med hög likviditet. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-Bill. Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten samt vid behov upplåna kapital.

Vid årsskiftet uppgick likviditetsreserven till 9,6 miljarder kronor. Av detta var 0,3 miljarder kronor placerat i Lannebo Microcap. Fonden är dock under avveckling och kvarvarande innehav förväntas vara helt realiserade under 2018. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 107 miljoner kronor varav 133 miljoner kronor kom från småbolags- fonden. De stora realiseringar som gjordes 2016 gav en god avkastning men har medfört att likviditeten de närmaste åren kommer utgöra en betydande andel av fondkapitalet.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader har under de senaste fem åren sänkts och stabiliserats vilket är en följd av nuvarande strategi och förvaltnings- modell. Flera projekt har genomförts i syfte att sänka kostnaderna. De interna kostnaderna är till stor del fasta men har också en rörlig del som framför allt avser externt köpta tjänster inom investeringsverksamheten. Behovet av tjänsterna varierar men är en förutsättning för att genomlysa transaktionerna. I den mån det är möjligt utsätts dessa tjänster för konkurrens och i de fall det finns ramavtal görs avrop mot dessa. Fonden förväntar att övriga interna kostnader (personal, lokal och it) kommer att vara fortsatt stabila även framöver.

62

Skr. 2017/18:130

Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar

Hållbarhet och ägarstyrning

Sjätte AP-fonden genomförde under 2017 en utökad intressentdialog för att få återkoppling kring krav och förväntningar på det genomförda arbetet. Resultatet från intressentdialogen har analyserats i styrelsens hållbarhetsutskott och valda delar har integrerats i fondens rapportering och verksamhetsplan framåt.

Sjätte AP-fonden har fortsatt ett brett hållbarhetsfokus som inbegriper frågor kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö, anti-korruption och hållbar utveckling. Ansvarsfulla investeringar och hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen och i det aktiva ägarstyrningsarbetet. Påverkan och kontroll under ägarfasen utövas genom bl.a. ägarplan, ägardialog, rapportering och uppföljning.

Under året genomfördes också den årliga hållbarhetsutvärderingen av riskkapitalfonder. Ökat fokus har lagts på strukturerad återkoppling av utvärderingens resultat, vilket mottagits väl av deltagande riskkapital- fonder. Sjätte AP-fonden har under året även deltagit i ett PRI-projekt för framtagande av en vägledning för uppföljning och rapportering inom riskkapital.

De tidigare fokusområdena, jämställdhet, mångfald och klimat, har även under 2017 varit prioriterade. Utöver integrering i utvärderingen före investering och i uppföljningen under ägarfasen, har specifika pro- jekt genomförts. Under året avslutades deltagandet i integrationsprojektet RAMP i och med att Sjätte AP-fondens praktikant tog examen och där- efter fick fast anställning inom finansbranschen. RAMP drivs av Handelshögskolan i Stockholm och syftar till att med utbildning och praktik hjälpa personer som beviljats asyl att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Genomförandet av den årliga klimatanalysen av den egna investeringsportföljen, innebär att AP6 fortsätter sitt påverkans- arbete med att efterfråga klimattransparens bland onoterade bolag och riskkapitalfonder.

21 Exklusive prestationsbaserade arvoden

63

Skr. 2017/18:130 5.6

Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Avkastningen har sedan 2001 över- träffat premiepensionsindex, dvs. överstigit den genomsnittliga av- kastningen för fonderna i premiepensionssystemet. Fondens arbete med hållbarhetsfrågor ligger också i linje med regeringens förvänt- ningar. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens för- väntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning med en hävstång som innebär en ökad aktieexponering. Under 2016 sänktes normalnivån på hävstången från 150 till 135 procent samtidigt som styrelsen beslutade att minska hävstången till 125 procent. Den faktiska hävstångsnivån under 2017 låg på ca 124 procent.

Under 2017 har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om ett absolut- avkastningsmål för förvaltningen av förvalsalternativet AP7 Såfa, vilket ska komplettera det konkurrensmål som gäller sedan tidigare. Detta innebär att Sjunde AP-fondens förvaltning dels ska ge en avkastning som överstiger den genomsnittliga avkastningen för de privata fonder som

finns på fondtorget, dels att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procent enheter per år. Fondens hittillsvarande avkastning överstiger även det nya kompletterande avkastningsmålet om en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om 2–3 procentenheter per år.

Sjunde AP-fondens styrelse beslutade 2016 om vissa ändringar av AP7 Aktiefonds sammansättning. Som ett led i detta beslut har under 2017 följande åtgärder vidtagits: hävstångens normalnivå har reducerats till 135 procent, tidigare beslutade avsteg från hävstångens normalnivå om - 10 procentenheter har under året legat fast, andelen aktieinnehav på utvecklingsmarknader i basportföljen har ökats med cirka 5 procent- enheter, samtidigt som andelen innehav på utvecklade marknader har minskats i motsvarande grad.

Regeringen anser att det är positivt att Sjunde AP-fonden når sitt mål för avkastning för alla tidsperioder, förutom under 2015 enskilt, särskilt med beaktande av att fondens förvaltning under perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Dock medför kombinationen av hög aktieexponering och strategisk hävstång behov av extra tydlighet vid kommunikation kring fondens förvaltningsmodell.

Regeringen konstaterar vidare att Sjunde AP-fondens aktiva förvalt- ning 2017, jämfört med valda benchmark, var under de mål som styrel- sen har satt för denna förvaltning även om bidraget till resultatet var

positivt för både den taktiska allokeringen och för alfaförvaltningen.

64

Regeringen anser att transparensen i fråga om nyttan av den aktiva

Skr. 2017/18:130

förvaltningen fortsatt bör öka särskilt när det gäller eventuella positiva

effekter för övrig förvaltning. Dessutom ser regeringen gärna en tyd- ligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onote- rade aktier).

Sjunde AP-fonden arbetar med påverkan på hållbarhetsområdet genom olika åtgärder, t.ex. röstning, dialog och svartlistning. Vidare arbetar Sjunde AP-fonden med olika fördjupningsteman. Påverkansarbete sker bland annat inom förnyelsebar kraftgenerering och i vattenintensiva branscher där vattentillgången är knapp. Sjunde AP-fonden har även integrerat Parisavtalet i normverket. Regeringen ser positivt på fondens arbete på dessa områden.

Strategisk förvaltning

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2017 cirka 430,7 miljarder kronor (39 procent av medlen i premiepensionssystemet) för ungefär 3,7 miljoner pensionssparare. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 396,2 miljarder kronor AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond till 34,5 miljarder kronor. Målet för AP7 Såfa är att avkastningen ska vara minst lika bra som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Sedan införandet av en ny förvaltningsmodell i maj 2010 t.o.m. 2017 uppgår avkastningen i AP7 Såfa till 16,5 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 9,6 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed nästan dubbelt så hög jämfört med de privata alternativen under den här perioden. Under 2017 var dock avkastningen om 16,5 procent betydligt högre än snittet för de privata aktörerna på Pensionsmyndighetens fondtorg.

2001−2017 4

2008−2017

Maj 2010−2017 3

2017

7,0

8,6

15,0

16,5

4,1

5,3

8,3

9,6

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) januari 2001 − maj 2010 och SÅFA maj 2010− december 2015. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 − 31 dec 2017.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: McKinsey bilaga 9 (grunddata från Pensionsmyndigheten och AP7 Årsredovisning)

Aktiv förvaltning

Sjunde AP-fonden har under året utvecklat sin förvaltningsmodell och i

december 2016 presenterade AP7 en ny strategisk portfölj som ska

implementeras stegvis fram till år 2020. Som en följd av dessa för-

ändringar har AP7 delvis ändrat sin definition av aktiv förvaltning. I

syfte att underlätta jämförelse mellan fondens nuvarande och tidigare

definitioner har dock tidigare definitioner behållits i årets rapport från

McKinsey. Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt

förvaltade, men en mindre del av kapitalet är aktivt förvaltat. Den aktiva

65

Skr. 2017/18:130

66

avkastningen för AP7 Aktiefond var negativ 2017 och under perioden 2013 till 2017 med -36 respektive -2 baspunkter, medan den aktiva avkastningen för AP7 Räntefond var positiv för 2017 och negativ

2013‒2017 med 1 respektive -1 baspunkter.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig förvaltning (taktisk allokering), absolut- avkastande förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

Med taktisk allokering avses avsteg från den av styrelsen beslutade häv- stångsnivån. Den taktiska allokeringen bidrog med minus 386 miljoner kronor till resultatet för 2017, och den årliga genomsnittsavkastningen för perioden 2013‒2017 var minus 105 miljoner kronor. Den taktiska allokeringen har en femårig utvärderingshorisont med ett mål om 225 miljoner kronor i genomsnitt i avkastning per år.

För den absolutavkastande alfaförvaltningen är målet att ge en avkast- ning på 278 miljoner kronor per år. Utfallet för 2017 var ett bidrag om 55 miljoner kronor, och den genomsnittliga avkastningen för perioden maj 2013 till slutet av 2017 var 98 miljoner kronor.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. De årliga resul- taten för förvaltningen av onoterade aktier särredovisas dock inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning med normvärde på 96 procent globala aktier, en hävstång som innebär en strategisk inriktning på 125 procent global aktiemarknadsexponering och aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av aktiefonden förvaltas 97 procent externt. Vid 2017 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond till 396,2 miljarder kronor (314,9 miljarder kronor året innan). Enligt NAV-kursmodellen uppgick avkastningen under 2017 till 17,7 procent (16,5 procent året innan).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en lång- siktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. På den grunden har styrelsen valt följande strategi:

• Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansi- ella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).

• Använda hävstång för att öka risken och den förväntade avkastningen.

• Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar).

Basportföljen består av 96 procent globala aktier (svenska aktier ingår i globala aktier) och 4 procent riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa förvaltare. Tillgångsslaget riskkapitalplaceringar omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner. Tillämpning av hävstång i förvaltning- en gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet.

Hävstångsgraden har tidigare motsvarat normalt runt 150 procent av fondkapitalet, men uppgår sedan 2016 till 135 procent. För att skydda

fondkapitalet kan styrelsen på rekommendation från verkställande Skr. 2017/18:130 direktören reducera storleken från dess normalnivå. Den faktiska häv-

stångsnivån har under 2017 legat på 124 procent och vid utgången av 2017 motsvarade hävstångsgraden 123,7 procent av fondkapitalet.

Den aktiva förvaltningen består framför allt av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort” (s.k. ren alfaförvaltning). Förvaltningen omfattar även valutor där aktiv förvalt- ning tillämpas. Taktisk allokering innebär främst avsteg från beslutad hävstångsgrad inom intervallet ±15 procentenheter.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 17,7 procent under 2017, vilket var 0,3 procentenheter lägre jämfört med jämförelseindex (tabell 5.12). Den positiva utvecklingen under 2017 förklaras av uppgången på den globala aktiemarknaden, vilken förstärktes av hävstången och den svenska kronans försvagning.

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 34,6 miljarder kronor vid 2017 års slut (28,1 miljarder kronor året innan). Under 2017 uppgick avkastningen till -0,1 procent, vilket också var vad jämförelse- index uppgick till (tabell 5.13).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse- index, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av 2 år). Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är två år. Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2017 huvud- sakligen placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Detta innebär att placeringarna vid 2017 års slut i huvudsak utgjordes av svenska stats- obligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var 2,0 procent vid utgången av 2017, vilket var oförändrat jämfört med året innan.

67

Skr. 2017/18:130

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Resultat för verksamheten

Under 2016

uppgick

Sjunde

AP-fondens intäkter av rörelsen till

305,2 miljoner

kronor

(320,8

miljoner kronor året innan). Intäkterna

kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 167,0 miljoner kronor (180,3 miljoner kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 138,2 miljo- ner kronor (140,5 miljoner kronor året innan). Det balanserade resultatet vid 2016 års slut var 355,3 miljoner kronor (217,1 miljoner kronor året innan).

Kostnader och personal

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,11 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (0,11 respek- tive 0,04 procent året innan). Detta kan jämföras med att den genom- snittliga förvaltningsavgiften för de 840 fonder som ingick i premiepen- sionssystemet vid 2017 års slut var 0,30 procent (1,02 procent före rabatter).

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2017. Fondens bedömning är att avgifterna kommer att kunna fortsätta sänkas, men att detta kommer att ske i en något lägre takt än tidigare.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2017 tjugosju perso- ner, varav elva kvinnor.

Hållbarhet och ägarstyrning

Ägarstyrningsarbetet hos Sjunde AP-fonden präglas av perspektivet som universell ägare. Fonden investerar i hela den globala aktiemarknaden och bidrar som en aktiv ägare till lösningar på systemkritiska håll- barhetsproblem, snarare än att undvika dem. Med utgångspunkt i den normbaserade värdegrunden bedriver fonden påverkan genom röstning, bolagsdialog, svartlistning och domstolsprocesser.

Under 2017 svartlistade Sjunde AP-fonden, som första investerare, bolag direkt baserat på Parisavtalet, för att på det sättet bidra till definitionen av vad oacceptabelt klimatagerande är. Samtidigt inleddes upphandlingen av ett grönt mandat i noterade bolag som bidrar med lösningar på klimatproblem. Under året avslutade fonden också klimat- temat som inleddes 2015 och påbörjade ett nytt tema inriktat på företags klimatlobbying, som har stor betydelse för hur framgångsrik implemen- teringen av Parisavtalet blir.

68

Sjunde AP-fonden fördjupade engagemanget för Agenda 2030 i all- Skr. 2017/18:130 mänhet och SDG 6 (rent vatten och sanitet) i synnerhet inom ramen för

SIDA-initiativet SISD (Swedish Investors for Sustainable Development). Tillsammans med en mindre grupp investerare genomfördes en fallstudie för att identifiera investeringshinder i vatteninfrastruktur som sedan presenterades vid ett riksdagsseminarium. Fonden var också med och gjorde ett åtagande för förbättrad vattenhantering inför Havskonferensen i New York som Sverige och Fiji var ordförande för.

Internationellt fick den rättsprocess som AP7 framgångsrikt drev mot

Facebook stor uppmärksamhet. Även rapporten “2 degrees of separation

– Transition risk for oil and gas in a low carbon world”, som utvecklar riskerna kring s.k. strandade tillgångar ur ett framåtblickande perspektiv, väckte intresse. Rapporten togs fram av tankesmedjan Carbon Tracker på uppdrag av AP7, den danska pensionsfonden PKA, brittiska Legal&General, franska FRR, holländska PGGM och PRI.

I slutet av året inleddes också Climate Action 100+, ett femårigt sam- arbetsprojekt med 256 globala investerare, som syftar till att förmå värl- dens största utsläppsföretag att bl.a. redovisa hur de ska sänka utsläppen av växthusgaser. AP7 har engagerat sig som ”lead investor” för ett av delprojekten.

Risk- och kontrollverksamhet

Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad.

Verksamheten (första försvarslinjen) äger de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartners och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur. För frågor som rör risker i verksamheten finns en särskild riskhanteringskommitté som består av VD, regelverks- ansvarig, riskansvarig och chef administration. VD kan utse ytterligare ledamöter bland fondens anställda. I riskhanteringskommittén behandlas frågor kopplade till riskhanteringen och utvecklingen av AP7:s riskram- verk samt beredning av riskfrågor för revisionsutskottet och styrelsen.

Som tredje försvarslinje fungerar fondens internrevisorer, vilka rappor- terar till Sjunde AP-fondens styrelse. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontroll- plan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse. Vid utgången av 2017 var två personer anställda inom funktionerna risk och regelefterlevnad.

69

Skr. 2017/18:130

6

Övriga förvaltningsfrågor

6.1

Hållbarhet och ägarstyrning

Regeringens bedömning: Hållbarhet är en väsentlig aspekt av AP- fondernas verksamhet. Integreringen av hållbarhetsaspekter i förvalt- ningen bidrar både till den långsiktiga avkastningen och till en god riskhantering. Ett kvalitativt hållbarhetsarbete är även viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensions- systemet.

Under 2017 har AP-fonderna fortsatt att utveckla sitt hållbarhets- arbete. En intressentdialog har genomförts för att identifiera de viktig- aste hållbarhetsfrågorna. Flera initiativ har även tagits inom förvalt- ningen.

Frågorna är viktiga och regeringen ser positivt på det arbete som AP-fonderna och det gemensamma Etikrådet bedriver för att integrera hållbarhet i förvaltningen. Arbetet bör dock intensifieras ytterligare i ljuset av kommande hållbarhetskrav. Tydligare sådana krav i lag är en del av regeringens förslag till ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna.

Skälen för regeringens bedömning: Miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter kommer att ges ökat fokus framöver. För att uppnå en långsiktigt hög avkastning och god riskhantering är det viktigt att AP-fonderna integrerar olika hållbarhetsaspekter i förvaltningen. Detta är även av betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet.

Under året har Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans med Etikrådet genomfört intressentdialoger som syftat till att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Regeringen ser positivt på genomförandet av en sådan dialog som kan bidra till både förbättrat hållbarhetsarbete hos fonderna men också öka förståelsen och förtroendet hos allmänheten.

Under året har fonderna även vidareutvecklat sitt hållbarhetsarbete i förvaltningen genom exempelvis ökade investeringar i gröna obliga- tioner, investeringar i infrastruktur för vattenrening samt aktivt arbete för att minska koldioxidavtrycket i fondernas innehav.

Det är också glädjande att AP-fondernas hållbarhetsarbete i flera fall fått utmärkelser både i Sverige och internationellt. Ett exempel på detta är att Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans med några av Europas största pensionsfonder fått en utmärkelse för det gemensamma uttalandet om vikten av att institutionella investerare investerar i lösningar som stödjer FN:s globala mål för hållbar utveckling, UN Sustainable Development Goals (SDG).

Liksom tidigare år är frågan om investeringar i kärnvapenrelaterad industri ett område som är aktuellt att bevaka. Regeringen anser att det är en viktig fråga för AP-fonderna att beakta om deras investeringar överensstämmer med Sveriges åtagande i icke-spridningsavtalet (NPT), samt att Sverige inom ramen för NPT verkar pådrivande för kärnvapen-

nedrustning. Kommande förslag till ny AP-fondslagstiftning tydliggör att

70

Första–Fjärde AP-fondernas tolkning av en internationell konvention bör Skr. 2017/18:130 avspegla hur Sverige har valt att tillämpa den specifika konventionen.

En annan viktig fråga är efterlevnad av Parisavtalet för att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att stanna kvar vid 1,5 grader. Regeringen anser att det är viktigt att AP- fondernas investeringar är i linje med Parisavtalets mål och att arbetet utvecklas ytterligare i ljuset av kommande hållbarhetskrav i lag för AP- fonderna. Initiativ såsom rapportering enligt TCFD-rekommendationer liksom att avyttra innehav som inte förväntas leva upp till Parisavtalet och istället investera kapitalet i klimatinvesteringar välkomnas därför. Även land- och jordbruksinvesteringar är viktiga att bedöma både utifrån ett klimatperspektiv och ur socialt perspektiv. Detta gäller i synnerhet om investeringen ligger i ett område med större risk för sociala konflikter eller med potentiellt större miljöpåverkan.

Att förvaltningen av buffertkapitalet bedrivs på ett ansvarsfullt och hållbart sätt är en viktig fråga för regeringen. Som en del av förslaget till ändrade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna ingår att fonder- nas arbete med ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande ska föras in i lag. Integrering av hållbarhet i kapitalförvaltning har även stort fokus internationellt och inom EU där nya regelverk och branschinitiativ driver på utvecklingen. Regeringen förväntar sig därför att fonderna fortsätter att utveckla sitt arbete med hållbarhet men med en ökad intensitet.

En viktig fråga för att kunna bedöma hållbarhetsarbetet och upprätt- hålla trovärdigheten för pensionssystemet är transparensen i de investe- ringar som genomförts. En utmaning är investeringar i onoterade till- gångar som i regel är mindre genomlysta och som ofta görs via fonder. Regeringen förväntar sig att AP-fonderna fortsätter att sträva efter utökad transparens inom både nya och existerande investeringar. Som stora aktörer har AP-fonderna dessutom potential att påverka marknaden i en positiv riktning för en ökad transparens.

AP-fonderna har delvis valt olika strategier för hållbarhet på liknande sätt som för förvaltningen. Respektive AP-fonds viktigaste aktiviteter på hållbarhets- och ägarstyrningsområdet redovisas i avsnitt 5.

6.2

Översyn av placeringsreglerna

Sammanfattning: Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att

ta fram en lagrådsremiss om ändrade placeringsregler samt en moder-

niserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen för Första–Fjärde

AP-fonderna. Ambitionen är att de nya reglerna ska börja tillämpas 1

januari 2019.

De finansiella marknaderna har utvecklats väsentligt de senaste 15–20

åren och utbudet av investeringsmöjligheter har ökat kraftigt både på

grund av den tekniska utvecklingen och förändrade makroekonomiska

förutsättningar. Dagens placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna

grundar sig på de regelverk och finansiella modeller som användes i

slutet av 1990-talet. Behovet av att se över placeringsreglerna har lyfts

fram av McKinsey i dess utvärderingar av AP-fondernas verksamhet de

71

Skr. 2017/18:130 senaste åren. Genom att effektivisera placeringsreglerna kan AP-fonderna ges bättre förutsättningar för att uppnå målet för förvaltningen.

Under 2017 remitterades promemorian Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna. I promemorian lämnades förslag om ändrade placeringsregler och en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Förslaget innebär emellertid en fortsatt begränsad hand- lingsfrihet i jämförelse med en övergång till en s.k. aktsamhetsprincip som föreslogs i departementspromemorian Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34).

Inom Finansdepartementet pågår ett arbete med att ta fram en lagråds- remiss på det remitterade förslaget. Enligt förslag i lagrådsremissen ska de nya reglerna börja tillämpas den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för att vissa ytterligare ändringar av placeringsreg- lerna för Första–Fjärde AP-fonderna ska utredas. Det gäller frågorna om AP-fonderna ska kunna göra direktinvesteringar i onoterade infrastruk- turföretag, göra saminvesteringar i onoterade aktier, göra investeringar i illikvida krediter, behålla ett innehav som överstiger 10 procent av röster- na vid notering av företag som fonderna har investerat i före noteringen och lämna lån till företag som fonderna har investerat i. Dessa frågor kommer att utredas under hösten 2018. Avsikten är att lagändringarna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2019.

6.3 Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP- fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya upp- drag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pen- sionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda ledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fond- medlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomst- pensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste således agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar kring beslutsfattandet. Ledamöter förutsättas ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

72

I förra årets skrivelse tydliggjordes processen för prövning av sido- Skr. 2017/18:130 uppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten

på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdeparte- ment. Innan styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultat- och balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelse- ordföranden i respektive AP-fond.

6.4 Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning : Det är positivt att Första–Fjärde AP-fonderna under 2017 stärkt samarbetet mellan fonderna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet utan negativ påverkan på fondernas självständighet och diversifiering av förvalt- ningsmodellerna.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser påtalat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan mellan AP-fonderna för att ytterligare sänka kost- naderna och förbättra genomförandet i förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna. För drygt tio år sedan (2007) inrättade Första–Fjärde AP-fonderna Etikrådet vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljö- och etikområdet. Under 2017 har Etikrådet bl.a. genomfört cirka 200 bolagsdialoger samt förebyggande arbete i form av olika branschprojekt och internationella initiativ. Första–Fjärde AP- fonderna har även arrangerat en gemensam intressentdialog om omvärl- dens förväntningar och krav på fondernas hållbarhetsarbete. Intressent- dialogen genomfördes med, bl.a. representanter från Finansdepartementet och Pensionsgruppen, andra kapitalförvaltare, fondernas leverantörer och medarbetare samt samhällsrepresentanter. Dialogen syftade till att identifiera intressenternas förväntningar och prioriterade frågor när det kommer till AP-fondernas hållbarhetsarbete. Sammanfattningsvis lyftes följande tre frågor fram som särskilt viktiga: indirekt miljöpåverkan, indirekt klimatpåverkan och mänskliga rättigheter.

Samarbetet mellan AP-fonderna utanför investeringsverksamheten har utvecklats över tid och sker i dag inom nio samarbetsgrupper (se figur 6.1).

73

Skr. 2017/18:130

Samarbetsrådet

AP-fondernas Etikråd

Redovisningsgruppen

Risk och

Juristgruppen

Personalchefsgruppen

Performancegruppen

Kommunikations

Affärskontroll

IT-chefsgruppen

chefsgruppen

Källa: McKinsey, Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2017

AP-fondernas samarbete har bl.a. resulterat i gemensamma upphand- lingar och projekt kring compliancefrågor, datakällor och mätning av koldioxidavtryck. Inom ramen för Juristgruppen diskuterade fonderna bl.a. hur skattefrågor relaterade till utlandsinvesteringar bör hanteras. Samarbetet stöds av fondernas enheter för administrativa frågor, back- office, compliance, HR, it, redovisning samt risk och avkastning. Under 2017 har fonderna ytterligare formaliserat samarbetet genom bildandet av ett samarbetsråd. Samarbetsrådet består av fondernas administrativa chefer eller motsvarande. Rådet rapporterar årligen till fondernas verkställande direktörer. Samverkansrådet har bl.a. resulterat i att fonderna har infört en delad tjänst för diarieföring (Första, Tredje och Fjärde AP-fonden) och att fonderna har genomfört gemensamma upp- handlingar av rekryterings- och internrevisionstjänster samt löneadminist- ration. För att tillsammans identifiera nya samarbetsområden arrangerade Första–Fjärde AP-fonderna en samverkansdag för fondernas affärs- stödjande enheter (t.ex. Juridik, Redovisning, HR) .

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2017 och anser att de bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att implementera dem som inte äventyrar konkurrensen AP-fonderna emellan.

6.5 Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säker- ställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Det framkom inte några väsentliga iakttagelser under revisionen för 2017. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna har bra rutiner och processer kring it-miljön. De iakttagelser som gjorts påverkar inte möjligheterna för revisionen att förlita sig på systemen.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har funge- rat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om- fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, ISA och RevR 100, till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

74

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas Skr. 2017/18:130 utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har

resulterat i fokus på följde områden:

• Värdering och existens av onoterade innehav.

• Värdering och existens av noterade innehav.

• Klassificering i resultat- och balansräkningar.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna kon- staterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande. Kontroller avseende den finansiella rapporte- ringen är till övervägande del standardiserade och formaliserade.

Revisorernas granskning av kontrollmiljön visar att alla AP-fonderna har en hög ambitionsnivå samt kunskap och integritet hos styrelser och ledande befattningshavare. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 6.1). AP-fonderna bedöms ha ökat något under 2017 och fortfarande vara i kategorin standardiserad. Detta sätt att beskriva kontrollmiljön är enligt revisorerna inte något som allt för strikt ska läsas som bra eller dåligt då det beskriver mognadsgraden hos kontrollmiljön.

Källa: PwC

En avvägning bör göras mellan nivån på den kontrollerande funktionen och kostnaderna för att upprätthålla denna. För att AP-fonderna skulle förflytta sig i skalan till nivån övervakad skulle det krävas att regelbunden testning införs och utförs av t.ex. internrevisions- eller compliancefunktion och att utförda kontroller har rätt design och är effektiva. Det skulle också krävas en löpande återrapportering från kontrollfunktionerna till ledning och styrelse om hur effektivt det interna kontrollsystemet fungerar. Revisorerna konstaterar att en finansiell institution av AP-fondernas storlek bör sträva efter övervakad nivå för särskilt viktiga processer. Andra processer kan däremot vara på nivån standardiserad.

I föregående skrivelse lämnades ett antal förslag till förbättringar som innebar en förstärkning av den interna kontrollmiljön. Dessa förslag har i hög grad genomförts.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas rikt- linjer för ersättningar, i enlighet med de av regeringen fastställda Rikt-

75

Skr. 2017/18:130 linjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några andra avvikelser från riktlinjerna än de som fanns föregående år. Avvikelserna avser längre uppsägningstid än vad riktlinjerna anger. Avvikelserna beskrivs i årsredovisningarna för Första och Andra AP-fonderna och motiveras av att det skulle medföra betydande merkostnader att omförhandla avtalen.

76

Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

• utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

• utse revisorer,

• fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

• årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på

grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i

var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av

arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och

balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställ-

ning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är

revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar

AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finans-

departementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens

ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera

fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning

och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att

avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Reger-

ingen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets

åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas

som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl

kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de

styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar

konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till

att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara

oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter

offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed

relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta

sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och

förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens

samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det

kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från

gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sam-

manhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD,

utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

77

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) ( OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises , OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket lik- nar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäk- ringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för stats- ägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har impli- kationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upp- handling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regel- verket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

78

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med

Skr. 2017/18:130

undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt

Bilaga 1

lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en

kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata

tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i

alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande

principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (gover-

nance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördel-

ning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena

sidan och operativt ansvar å andra sidan ( OECD Guidelines for pension

fund governance , OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av

roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempel-

vis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det

är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att

fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta

eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direk-

tören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande för-

valtning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och

upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller,

eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvali- ficerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvud- mannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompe- tens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvalt- ningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Köns- fördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till

bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

79

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är sär- skilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det ange- läget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fond- verksamheten.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för infor- mation och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder sär- skilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvär- deras i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens gransk- ning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas

kostnadseffektivitet att föreslås.

80

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portfölj- bolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omed- vetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets per- spektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med upp- delningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operatio- naliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvär- deringen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvär- dering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärde- ringshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effek- tiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrel- sernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

81

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medels- användningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överens- stämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunika- tionen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskost- nader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till

sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-

fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas

förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav

på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i

statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr.

2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydel-

se för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör

gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och

ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de

ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent

82

sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tilläm- pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvär- deringen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riks- dagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom rikt- linjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa rikt- linjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvär- dering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med reger- ingens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå

1. hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

2. att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattnings- havare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möj- ligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

83

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

84

att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads- löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 pro- cent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmåns- bestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskost- nader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte över- stiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångs- vederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhål- lande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den upp- sägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersätt- ningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade rikt- linjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättnin g avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersätt- ningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2017/18:130

Bilaga 1

85

Skr. 2017/18:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta port- följer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värde- papper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första– Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Maximalt fem procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i onoterade värde- papper (max 30 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undan- tagna från begränsningarna avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade till- gångar får vara utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas externt.

86

Skr. 2017/18:130

Bilaga 2

87

Skr. 2017/18:130

Bilaga 2

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom place- ringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkast- ning och tillfredställande riskspridning tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte AP-fondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utom- lands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP- fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP- fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik i placerings- verksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

88

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

RaySearch arbetar med programvaror för strålbehandling av cancer och är ett exempel på fondens investeringar

i mindre bolag.

Året i korthet

Resultatet för 2017 innebär att Första AP-fondens avkastning överträffar det långsiktiga målet om en årlig real avkastning på 4,0 procent

efter kostnader över rullande tioårsperioder.

• Resultatet för 2017 uppgick till 29 349 mkr (26 965) efter kostnader. Det motsvarar en avkastning på 9,6 procent (9,3).

• I reala termer var avkastningen 7,8 procent (7,6) under 2017.

• Den genomsnittliga årliga reala avkastningen efter kostnader den senaste tioårsperioden uppgick till 5,0 procent, vilket överstiger målet om 4,0 procent.

• Förvaltningen genererade en överavkastning på 3,5 mdkr (4,2) utöver fondens strategiska benchmark (se sid 9 res- pektive sid 28). Största bidragen i absoluta kronor kom från aktier samt fastigheter.

• Första AP-fondens totala portföljvärde uppgick till 333 miljarder kronor per den 31 december 2017.

• Sedan 2009 har Första AP-fonden betalat ut 44 mdkr, varav 7,4 mdkr under 2017, för att täcka avgiftsunderskottet i inkomstpensionssystemet.

• Fondens förvaltningskostnader sjönk till 445 mkr (458), vilket motsvarar 0,14 procent (0,15) av genomsnittligt förvaltat kapital.

• Under tioårsperioden 2008 – 2017 överträffade fondens av- kastning inkomstindex med 3,0 procent i genomsnitt per år.

• Under 2017 utökade Första AP-fonden sina investeringar på tillväxtmarknader samt minskade exponeringen i dollar till förmån för svenska kronor.

• Under året var Första AP-fonden också särskilt aktiva inom fastighetsområdet med en rad direktinvesteringar t ex:

– utökat innehav av butiksfastigheter i Secore Fastigheter

– fortsatt expansion i fastighetsbolaget Willhem

– ett nytt joint venture med Elo med fokus på finska kommersiella fastigheter

4 Första AP-fonden årsredovisning 2017

89

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

ÅRET I KORTHET

Femårsöversikt i sammandrag

2017

2016

2015

2014

2013

Avkastning före kostnader, %

9,7

9,5

4,1

14,8

11,3

Förvaltningskostnadsandel, %

0,14

0,15

0,17

0,17

0,14

Avkastning efter kostnader, %

9,6

9,3

4,0

14,6

11,2

Resultat efter kostnader, mdkr

29,3

27,0

11,3

36,4

25,7

Nettoflöden, mdkr

-7,4

-6,6

-4,9

-5,1

-6,9

Fondkapital vid årets slut, mdkr

332,5

310,5

290,2

283,8

252,5

Exponering, %

Aktier

37,9

34,1

34,7

48,9

49,2

varav svenska aktier

12,9

12,3

12,3

11,6

12,0

Räntebärande värdepapper (1)

31,7

29,8

30,2

30,9

31,2

varav räntebärande inom övriga tillgångar

0,5

2,5

2,3

3,3

1,5

Fastigheter

12,8

12,6

11,5

8,8

8,8

Infrastruktur

3,4

3,0

2,9

Hedgefonder

4,0

5,0

4,8

5,9

4,9

Riskkapitalfonder

4,6

4,7

5,0

4,4

3,3

High Yield

4,5

4,5

2,9

Alternativa strategier

1,0

5,0

4,4

5,6

4,8

Systematiska strategier

3,0

4,5

5,2

Särskilda investeringar (2)

0,5

0,7

Valuta

25,3

22,1

31,3

35,1

29,2

Andel extern förvaltning, %

32,5

31,8

31,0

34,6

37,1

(1) Säkra obligationer (räntebärande inkl kassamedel på konto = 32,54% för 2017)

(2) Fr o m 2017 redovisas särskilda investeringar under Aktier

Avkastning per tillgångsslag 2017

Exponering

Avkastning

i mdkr

i mdkr

Aktier varav

16,5 %

117,4

17,1

Sverige

12,6 %

42,9

4,9

Utvecklade marknader

13,5 %

27,4

4,0

Tillväxtmarknader

23,8%

47,1

8,2

Räntebärande värdepapper

1,0 %

103,7

0,9

Fastigheter

16,7 %

42,6

6,2

Infrastruktur

11,4 %

11,4

1,0

Hedgefonder

-2,6 %

13,4

-0,4

Riskkapitalfonder

15,4

2,5

18,1 %

High Yield

6,4 %

14,9

1,0

Alternativa strategier

28,7 %

3,5

1,7

Systematiska strategier

17,0 %

9,8

2,0

Allokering, kassa, valuta

-0,7 %

-

-2,4

Första AP-fonden årsredovisning 2017 5

90

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Resultaträkning

Mkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

Rörelsens intäkter

Räntenetto

1

186

504

Erhållna utdelningar

4 897

6 086

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

16 632

5 762

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

7 457

6 900

Nettoresultat räntebärande tillgångar

278

2 347

Nettoresultat, derivatinstrument

2 830

-979

Nettoresultat, valutakursförändringar

-2 486

6 803

Provisionskostnader

4

-236

-271

Summa Rörelsens intäkter

29 558

27 152

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

5

-131

-118

Övriga förvaltningskostnader

6

-78

-69

Summa rörelsens kostnader

-209

-187

Resultat

29 349

26 965

Första AP-fonden årsredovisning 2017 33

91

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Balansräkning

Mkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

Tillgångar

Aktier och andelar, Noterade

7

138 328

126 433

Aktier och andelar, Onoterade

8

71 568

76 440

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

114 226

96 438

Derivat

10

2 753

2 960

Kassa och bankmedel

5 085

5 222

Övriga tillgångar

11

989

4 455

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

912

868

Summa tillgångar

333 861

312 816

Skulder

Derivat

10

645

478

Övriga skulder

13

666

1 762

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

41

41

Summa skulder

1 352

2 281

Fondkapital

15

Ingående fondkapital

310 535

290 207

Nettobetalningar mot pensionssystemet

-7 375

-6 637

Årets resultat

29 349

26 965

Summa fondkapital

332 509

310 535

Summa fondkapital och skulder

333 861

312 816

Poster inom linjen

16

33 433

36 502

34 Första AP-fonden årsredovisning 2017

92

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Noter

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, med säte i Stockholm, är en av buffert- fonderna inom det svenska pensionssystemet. Årsredovisning för räkenskapsåret 2017 har godkänts av styrelsen den 22 februari 2018. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångs- punkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovis- nings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill Säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valuta- kurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakurs- resultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultat- räkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterföretag/ intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russell), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade

priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras

då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transak- tioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för trans- aktioner på en andrahandsmarknad. Innehav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som användes vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SHB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instru- menten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid

eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. Värde- förändringar till följd av ränteförändringar redovisas under nettoresultatet för räntebärande tillgångar, medan värdeförändringar till följd av valutakurs- förändringar redovisas under nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitli- ga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under Nettoresultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat, derivatinstrument. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värde-

Första AP-fonden årsredovisning 2017 35

93

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträk- ningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säker- heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdel- ning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redo- visas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder netto- redovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Räntenetto

Mkr

2017

2016

Ränteintäkter

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper

1 930

1 939

Derivat

581

194

Övriga ränteintäkter

43

44

Summa ränteintäkter

2 554

2 177

Räntekostnader

Derivat

-2 336

-1 660

Övriga räntekostnader

-32

-13

Summa räntekostnader

-2 368

-1 673

Summa räntenetto

186

504

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

Mkr

2017

2016

Nettoresultat

16 704

5 838

Avgår courtage

-72

-76

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

16 632

5 762

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Mkr

2017

2016

Realisationsresultat

3 084

4 832

Orealiserade värdeändringar

4 373

2 068

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

7 457

6 900

Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal medger åter- betalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader.

Under året har totalt 164 (192) mkr erlagts i förvaltararvoden avseende onoterade tillgångar, varav 87 (79) mkr medger återbetalning enligt ovanstående princip. Under året har 0 (89) mkr återbetalts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 87 mkr.

Provisionskostnader

Mkr

2017

2016

Externa förvaltningsarvoden, noterade

tillgångar

-140

-142

Externa förvaltningsarvoden, onoterade

tillgångar

-77

-113

Övriga provisionskostnader, inkl

depåbankskostnader

-19

-16

Provisionskostnader

-236

-271

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 65 mkr (37 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisions- kostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

36 Första AP-fonden årsredovisning 2017

94

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Personal

2017

2016

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

61

38

23

59

38

21

Antal anställda vid årets utgång (1)

61

38

23

61

39

22

Antal personer i ledningsgruppen vid årets utgång

8

3

5

8

3

5

(1) Vid utgången av år 2017 var 0(2) personer projektanställda.

Löner och

Pensions-

Varav

Sociala

Personalkostnader, 2017, tkr

arvoden

kostnader

löneväxling (2)

kostnader (1)

Summa

Styrelsens ordförande

113

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

511

161

672

VD

4 058

1 185

1 562

6 805

Ledningsgrupp exkl VD

Chef Kapitalförvaltning

3 047

463

1070

4 579

Chef Ägarstyrning

1 657

755

704

3 116

Chef Kommunikation

1 363

418

530

2 311

Chef Affärsstöd

1 170

979

605

2 755

Chef Middle Office Risk

1 401

340

522

2 263

Chef Juridik och Compliance

1 087

259

404

1 751

Chef HR

1 369

776

618

2 763

Övriga anställda

57 639

19 552

22 147

99 338

Summa

73 415

24 726

28 359

126 500

Övriga personalkostnader

4 001

Summa personalkostnader

130 501

Löner och

Pensions-

Varav

Sociala

Personalkostnader, 2016, tkr

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader (1)

Summa

Styrelsens ordförande

113

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

503

158

661

VD

3 501

1 800

630

1 537

6 838

Ledningsgrupp exkl VD

Chef Kapitalförvaltning

2 883

470

1 020

4 373

Chef Ägaransvar

1 621

679

13

674

2 974

Chef Kommunikation 1608–1612

542

137

5

203

882

Chef Affärsstöd 1601–1605

643

174

244

1 061

Chef Affärsstöd 1606–1612

664

466

322

1 452

Chef Middle Office och Risk 1606–1612

781

188

291

1 260

Chef Juridik och Compliance 1611–1612

138

29

50

217

Chef HR

1 344

723

126

598

2 665

Övriga anställda

52 668

19 131

3 142

21 112

92 911

Summa

65 401

23 797

3 916

26 245

115 443

Övriga personalkostnader

2 906

Summa personalkostnader

118 349

(1) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

(2) Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla mot pension. Under 2017 var det totala löneväxlingsbeloppet 3 149 tkr.

Första AP-fonden årsredovisning 2017 37

95

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Första AP-fondens policy för ersättningar till ledande befattningshavare bygger på regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- havare och övriga anställda. Inga avvikelser från policyn eller riktlinjerna finns för 2017.

Löner och övriga förmåner

Styrelsearvodena fastställs av regeringen. I fondstyrningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställ- ningsvillkoren för VD, efter beredning i ersättningsutskottet. Samtliga anställda har individuella anställningsavtal. Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inga rörliga ersättningar. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden för VD 18 månader. För ledningsgrupp och övriga an- ställda är den mellan 2 och 6 månader. Ett fåtal avtal som ingåtts innan april 2009 innehåller avvikelser. Av kostnadsskäl omförhandlas inte dessa avtal.

Vid uppsägning från fondens sida kan avgångsvederlag utgå upp till högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget ska utgöras av enbart den fasta månads- lönen utan tillägg för förmåner. Såväl uppsägningslön som avgångsvederlag ska avräknas mot ersättning från ny anställning eller inkomst av näringsverk- samhet under utbetalningsperioden. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Pensioner och liknande förmåner

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del av lönen som ger allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent.

Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensionsplan, BTP1, för personal som nyanställts. Pensions- avtalet är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är förmånsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre belopp.

Övriga förvaltningskostnader

Tkr

2017

2016

Lokalkostnader

-13 273

-12 262

Köpta tjänster

-24 697

-18 579

Informations- och datakostnader

-34 686

-30 996

Övriga administrativa kostnader

-5 531

-7 409

Övriga förvaltningskostnader

-78 187

-69 246

I beloppet för köpta tjänster ingår ersättning till fondens revisor, PwC, fördelat på följande uppdrag:

Revisionsuppdrag

-802

-712

Noterade aktier och andelar

Verkligt värde, mkr

2017-12-31

2016-12-31

Svenska aktier

42 776

34 565

Utländska aktier

87 116

81 135

Andelar i svenska fonder

-

-

Andelar i utländska fonder

8 436

10 733

Totalt verkligt värde

138 328

126 433

Per 2017.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 1,4 mdkr (1,2 mdkr). Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 1,5 mdkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten skall uppgå till minst 102 %.

Fem största svenska aktieinnehaven

Antal

Verkligt värde

Volvo B

30 204 737

4 612

Nordea Bank

40 255 187

3 997

Autoliv INC-Swed Dep Receipt

3 051 751

3 195

Ericsson (LM) B

58 318 943

3 140

Essity B

12 205 690

2 844

Totalt verkligt värde

17 788

38 Första AP-fonden årsredovisning 2017

96

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Fem största utländska aktieinnehaven

Antal

Verkligt värde

Samsung Electronics

100 393

1 720

Tencent Holdings Ltd

4 024 881

1 711

Taiwan Semiconductor Ltd

17 652 492

1 449

Alibaba Group Holding Ltd

777 459

1 098

Pershing Square Holdings

7 500 000

839

Totalt verkligt värde

6 817

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Onoterade aktier och andelar

Verkligt värde, mkr

2017-12-31

2016-12-31

Svenska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag

30 092

25 256

Utländska onoterade aktier och andelar: Dotter- och intressebolag

2 465

2 666

Övriga onoterade aktier och andelar

39 011

48 518

Summa

71 568

76 440

Verkligt

Dotter- och intressebolag

Säte

Org.nr

Antal

Ägarandel %

Resultat Eget kapital

värde

Svenska aktier och andelar, dotter- och intressebolag

Aros Bostad IV AB

Stockholm

559032-9503

14 747

29

0,6 (1)

175

(1)

140

Ellevio AB

Stockholm

559005-2444

6 250

12,5

-239 (1)

5923

(1)

1 181

Secore Fastigheter AB

Stockholm

559018-9451

25 000

50

1,8 (1)

60

(1)

507

Vasakronan Holding AB

Stockholm

556650-4196

1 000 000

25

10 916 (1)

46 117

(1)

15 218

Willhem AB

Göteborg

556797-1295

769 880 846

100

1 692 (1)

9 078

(1)

13 046

Totalt

30 092

Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag

First Australian Farmland Pty Ltd

Australien

155 718 013

100

-26 (2)

297

(2)

230

Chapone S.à.r.l

Luxemburg

B 200297

100

-74 (2)

2 083

(2)

1 870

ASE Holdings S.à.r.l

Luxemburg

B 169327

38

113 (2)

804

(2)

222

ASE Holdings III S.à.r.l

Luxemburg

B 207618

32

-0,1 (2)

0

(2)

44

Agore Kiinteistöt KY

Finland

2834365-4

50

-

-

99

Totalt

2 465

(1) Avser siffror offentliggjorda per 2016-12-31

(2) Avser 2016-12-31 omräknat till valutakurs 2016-12-31

Fem största innehav onoterade aktier och andelar

Säte

Andel %

Anskaffningsvärde

LGT, First Hedge Fund Investments L.P

Guernsey

100

10 976

Hamilton Lane, Private Equity

USA

99

8 732

Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P.

Cayman Öarna

100

2 104

FIRST Private Equity Investments, L.P.

Guernsey

100

2 358

Triangular Fund L.P

Cayman Öarna

100

996

En fullständig förteckning över samtliga onoterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på Första AP-fondens webbplats www.ap1.se.

Första AP-fonden årsredovisning 2017 39

97

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

Verkligt värde mkr

2017-12-31

2016-12-31

Fördelning på emittenttyp

Svenska Staten

15 393

5 952

Svenska Kommuner

2 291

2 274

Svenska bostadsinstitut

5 786

9 219

Övriga svenska företag

Finansiella företag

2 750

5 102

Icke-finansiella företag

6 801

9 780

Utländska stater

46 545

38 014

Övriga utländska emittenter

34 660

26 097

Totalt

114 226

96 438

Fördelning på instrumenttyp

Realränteobligationer

27 050

22 056

Övriga obligationer

77 496

59 812

Statsskuldsväxlar

454

Certifikat

Övriga instrument

9 680

14 116

Totalt

114 226

96 438

Derivat

2017-12-31

2016-12-31

Derivatinstrument med:

Positivt

Negativt

Positivt

Negativt

Mkr

verkligt Värde

verkligt Värde

verkligt Värde

verkligt Värde

Aktierelaterade instrument

Optioner

Innehav

50

71

Utställd

-73

-61

Swappar

141

-5

203

-14

Terminer

8

-7

-6

Summa

199

-85

274

-81

Ränterelaterade instrument

Swappar

481

-175

307

-148

Terminer

Summa

481

-175

307

-148

Valutarelaterade instrument

Swappar

2 073

-382

2 379

-249

Terminer

-3

Summa

2 073

-385

2 379

-249

Summa derivatinstrument

2 753

-645

2 960

-478

Derivatpositioner med negativt värde uppgående till -159 mkr har längre löptid än 12 mån. För löptidsanalys av dessa se not 18.

40 Första AP-fonden årsredovisning 2017

98

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Övriga tillgångar

Mkr

2017-12-31

2016-12-31

Fondlikvider

483

3 465

Fordran utländska skattemyndigheter

84

128

Återinvesterad kontantsäkerhet för derivatpositioner

284

854

Övriga tillgångar

138

8

Summa övriga tillgångar

989

4 455

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr

2017-12-31

2016-12-31

Upplupna ränteintäkter

741

691

Upplupna utdelningar

156

166

Övriga förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

15

11

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

912

868

Övriga skulder

Mkr

2017-12-31

2016-12-31

Fondlikvider

364

896

Mottagen kontantsäkerhet för derivatpositioner

284

854

Övrigt

18

12

Övriga skulder

666

1 762

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Mkr

2017-12-31

2016-12-31

Upplupna förvaltararvoden

24

28

Övriga upplupna kostnader

17

13

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

41

41

Fondkapital

Mkr

2017

2016

Ingående fondkapital

310 535

290 207

Nettobetalning mot pensionssystemet

Inbetalda pensionsavgifter

66 850

64 174

Utbetalda pensionsmedel

-73 999

-70 595

Överflyttning av pensionsrätter till EG

-2

-1

Reglering av pensionsrätter

2

1

Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten

-226

-216

Summa nettobetalning mot pensionssystemet

-7 375

-6 637

Årets resultat efter kostnader

29 349

26 965

Utgående fondkapital

332 509

310 535

Första AP-fonden årsredovisning 2017 41

99

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Poster inom linjen

Mkr

2017

2016

För egen skuld ställd pant och jämförlig säkerhet

inga

inga

Utlånade värdepapper mot annan säkerhet (1)

1 429

1 104

Utlämnad säkerhet för terminsaffär

2 454

3 253

Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner (2)

158

93

Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet

4 041

4 450

Investeringsåtaganden onoterade innehav

29 392

32 052

Åtaganden

29 392

32 052

Summa poster inom linjen

33 433

36 502

(1) Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper

1 515

1 173

(2) Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner

1 217

1 396

Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysning om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonder använder sig av. Fondernas redovisnings- och värde- ringsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder

i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

Fondkapitalet värdering – marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Huvuddelen av fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor. Några fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas mindre frekvent än dagligen, exempelvis veckovis eller varannan vecka. Ett fåtal fondinnehav med noterade innehav i underliggande värdepapper värderas endast månadsvis.

För så kallade OTC-derivat baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering där

modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värdet (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar. I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fonder har vid sådana tillfällen använt en konservativ värderingsansats.

Fondkapitalet värdering – alternativa investeringar

För de tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som skulle ha fastställts vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar

i hedgefonder, riskparitetsfonder, riskkapitalfonder, fastighetsbolag och

fastighetsfonder. Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar. Investeringar i riskkapitalfonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framtida kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i riskkapitalfonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från riskkapital- fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i allmänhet på rapporter per den 30 september justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bokslutsdagen. I ett läge med stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre värdering i bokslutet än den som senare inrapporteras från riskkapitalförvaltare.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Värderingen bygger på en diskonte- ring av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknadsmässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteeffekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget. Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommen- dationer från branschorgan såsom INREV.

Verkligt värde

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

• Nivå 1: Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras med högre frekvens än en gång per vecka och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

• Nivå 2: Finansiella instrument (1) som handlas på en marknad som inte bedöms aktiv men där det finns noterade priser som används okorrigerat för avslut, eller observerbar indata som regelbundet uppdateras för indirekt värdering med allmänt vedertagna modeller.

• Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå

1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observerbara marknadsdata användas

(1) Vid klassificering till lämplig nivå i värderingshierarkin skall finansiella instrument bedömas utan genomlysning.

42 Första AP-fonden årsredovisning 2017

100

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständigheterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.

Aktiv marknad

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regel- bundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på

aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

Inaktiv marknad

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och av att handels- aktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är oftast inaktuella.

Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Finansiella tillgångar och skulder, utgående balans 2017-12-31

Nivå 1, mkr

Nivå 2, mkr

Nivå 3, mkr

Totalt

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade

136 269

-

2 060

138 329

Aktier och andelar, onoterade

-

-

71 568

71 568

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

109 471

319

4 436

114 226

Derivat

-

2 753

-

2 753

Total summa tillgångar värderade till

245 740

3 072

78 064

326 876

Finansiella skulder

Derivat

-

-645

-

-645

Total summa skulder värderade till

0

-645

0

-645

Finansiella tillgångar och skulder

245 740

2 427

78 064

326 231

Finansiella tillgångar och skulder utgående balans 2016-12-31

Nivå 1, mkr

Nivå 2, mkr

Nivå 3, mkr

Totalt

Finansiella tillgångar

Aktier och andelar, noterade

124 189

-

2 244

126 433

Aktier och andelar, onoterade

-

-

76 503

76 503

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

90 840

332

5 266

96 438

Derivat

-

2960

-

2960

Total summa tillgångar värderade till

215 029

3 292

84 013

302 334

Finansiella skulder

Derivat

-

-478

-

-478

Total summa skulder värderade till

0

-478

0

-478

Finansiella tillgångar och skulder

215 029

2 814

84 013

301 856

Första AP-fonden årsredovisning 2017 43

101

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Förändring nivå 3

2017

2016

Aktier och andelar, noterade, ingående balans

2 244

2 174

Omklassificering från nivå 2, ingående balans 2017

-

-

Köp

494

0

Sälj

-1 015

-163

Värdeändring

337

233

Förändring Aktier och andelar, noterade

-184

70

Aktier och andelar, noterade, utgående balans

2 060

2 244

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans

76 503

67 788

Omklassificering från nivå 1, ingående balans 2017

-

-

Köp

11 330

9 657

Sälj

-20 226

-12 182

Värdeändring

3 961

11 240

Förändring Aktier och andelar, onoterade

-4 935

8 715

Aktier och andelar, onoterade, utgående balans

71 568

76 503

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans

5 266

6 188

Köp

657

2 424

Sälj

-1 442

-3 464

Värdeändring

-45

118

Förändring Obligationer och andra räntebärande tillgångar

-830

-922

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans

4 436

5 266

Summa förändring nivå 3

-5 949

7 863

Av ovan redovisad värdeändring var -73 % (48 %) orealiserat per balansdagen. Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenommerade värderingskällor. Noterade aktier i nivå 3 avser noterade fondandelar, där uppdatering av pris sker mindre frekvent än var sjunde dag.

44 Första AP-fonden årsredovisning 2017

102

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Finansiella risker

Alla placeringar av finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltnings- risker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investerings- risk är marknadsrisken, vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkastningen (volatilitet), value at risk och expected shortfall.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till stora skillnader mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj. Kreditrisk uppstår vid investering i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer med sämre rating än BBB.

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden. Motpartsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC-kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diversifieras denna handel. För motparter med handel i OTC-kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA-avtal).

Prognostiserad risk

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsamman- sättning per 29 december 2017 och historiska marknadsavkastningar.

Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det

innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simulering-

arna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet Expected Shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med 5 procents sannolikhet. Expected Shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 3,8 procent i årstakt för fondens totala portfölj per den sista december. Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk. Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

Realiserad risk

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden enats om och som bygger på principen att riskberäkningen skall återspegla marknadsvärdering av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste 10 årsperioden var 8,6 procent baserat på denna beräkningsmetodik.

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året för totalport- följen och de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräk- ning av standardavvikelse används dagsdata. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 3,6 procent för totala portföljen respektive 4,2 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av port- följen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 77 procent.

Finansiella risker

Volatilitet

Value at Risk

Expected Shortfall

Value at Risk en

Expected Shortfall

årstakt %

årstakt,mkr

årstakt, mkr

dag, mkr

en dag, mkr

Känslighetsanalys Marknadsrisk per 31 december

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

Aktier

6,8

13,0

-14 425

-26 308

-19 353

-41 281

-895

-1 632

-1 200

-2 560

Räntebärande

1,1

1,3

-2 203

-2 119

-2 987

-3 034

-137

-131

-185

-188

Alternativa Investeringar

6,6

9,6

-9 336

-16 759

-11 761

-23 454

-579

-1 039

-729

-1 455

Valuta

7,0

9,4

-3 931

-5 501

-5 252

-7 388

-244

-341

-326

-458

Bidrag från Diversifiering

-1,6

-2,2

8 984

11 354

8 333

17 406

557

704

517

1 080

Likvidportföljen

4,0

7,4

-17 188

-28 142

-24 113

-39 995

-1 066

-1 745

-1 495

-2 480

Portföljen totalt

3,8

7,7

-20 911

-39 334

-31 019

-57 752

-1 297

-2 439

-1 924

-3 582

Likviditetsrisk, per 31 dec

< 1

1 < 3

3 < 5

5 < 10

> 10

Total balans mkr

Förfallostruktur, Löptid år, mkr

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

Nominellt stat

4 332

0

13 362

2 738

5 068

6 457

17 040

9 056

5 246

5 594

45 048

23 845

Nominellt kredit

4 649

242

12 164

6 767

12 043

12 498

14 151

21 044

7 440

4 773

50 446

45 324

Realt

572

0

6 854

2 471

7 366

7 450

4 274

8 826

4 105

3 400

23 170

22 147

Portföljen totalt

9 553

242

32 380

11 976

24 476

26 405

35 465

38 926

16 790

13 767

118 664

91 317

Första AP-fonden årsredovisning 2017 45

103

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Derivatpositioner med negativt verkligt värde, överstigande 12 mån löptid, per 31 dec

1 < 3

3 < 5

5 < 10

> 10

Total balans mkr

Förfallostruktur, Löptid år, mkr

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

Aktierelaterade instrument

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

Ränterelaterade instrument

0

-5

0

0

-119

-143

0

0

-119

-148

Valutarelaterade instrument

0

0

-35

0

0

0

0

0

-35

0

Totalt

-154

-148

Redovisning av förfallostruktur

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalning till pensionssystemet som prognos- tiserats.Fonden kan därmed möta de prognostiserade kraven på utbetalning till pensionssystemet.

Redovisning av kreditrisk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder ratinginstitutet Standard & Poor’s © . Ratinginstitutet lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer med rating BBB, 21 951 mkr, och innehav med lägre rating än investment grade, <BBB, i investeringar i high yield, 15 369 mkr. Se tabell nedan. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

Kreditrisk, per 31 december

AAA

AA

A

BBB

<BBB

Total balans mkr

Rating mkr (1)

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

2017

2016

Nominellt stat

14 434

17 411

20 817

538

378

0

9 419

5 897

0

45 048

23 845

Nominellt kredit

11 629

15 997

6 002

3 464

8 168

10 649

9 278

6 362

15 369

8 852

50 446

45 324

Realt

9 902

16 026

9 662

3 462

352

0

3 254

2 660

0

23 170

22 147

Totalt

35 964

49 433

36 481

7 464

8 898

10 649

21 951

14 918

15 369

8 852

118 664

91 317

(1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Copyright © 2018, S&P Global Market Intelligence

Disclaimer Notice:

Reproduction of any information, data or material, including ratings (“Content”) in any form is prohibited except with the prior written permission of the relevant party. Such party, its affiliates and suppliers (“Content Providers”) do not guarantee the accuracy, adequacy, completeness, timeliness or availability of any Content and

are not responsible for any errors or omissions (negligent or otherwise), regardless of the cause, or for the results obtained from the use of such Content. In no event shall Content Providers be liable for any damages, costs, expenses, legal fees, or losses (including lost income or lost profit and opportunity costs) in connection with any use of the Content. A reference to a particular investment or security, a rating or any observation concerning an investment that is part of the Content is not a recommendation to buy, sell or hold such investment or security, does not address the suitability of an investment or security and should not be relied on as investment advice. Credit ratings are statements of opinions and are not statements of fact.

46 Första AP-fonden årsredovisning 2017

104

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Finansiella tillgångar och skulder som nettas eller lyder under kvittningsavtal

Relaterade belopp som inte kan nettas

Summa i

Nettade

Nettobelopp

belopp i

i balans-

Ramavtal om

Säkerheter

balans-

Mkr, 2017-12-31

Bruttobelopp

balansräkning

räkningen

kvittning

erhållna

Nettobelopp

Övrigt (1)

räkningen

Ej likviderade tillgångar

22

22

0

-

-

-

483

483

Derivat

-

-

2 753

638

1217

898

-

2 753

Summa tillgångar

22

22

2 753

638

1217

898

483

3 236

Skulder

Ej likviderade skulder

22

22

0

0

0

0

896

896

Derivat

-

-

638

638

0

0

7

645

Summa skulder

22

22

638

638

0

0

903

1 541

Relaterade belopp som inte kan nettas

Summa i

Nettade

Nettobelopp

belopp i

i balans-

Ramavtal om

Säkerheter

balans-

Mkr, 2016-12-31

Bruttobelopp

balansräkning

räkningen

kvittning

erhållna

Nettobelopp

Övrigt (1)

räkningen

Ej likviderade tillgångar

46

46

0

-

-

-

3 465

3 465

Derivat

-

-

2 960

472

1396

1 092

-

2 960

Summa tillgångar

46

46

2 960

472

1396

1 092

3 465

6 425

Skulder

Ej likviderade skulder

46

46

0

-

-

-

896

896

Derivat

-

-

472

472

0

0

6

478

Summa skulder

46

46

472

472

0

0

902

1 374

(1) Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under kvittningsavtal.

Tabellen ovan visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal.Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när fonden har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där fonden inte har intentionen att avveckla positionerna samtidigt.

Närstående

I tabellen redovisas Första AP-fondens transaktioner, utestående mellanhavanden samt åtaganden med närstående i enlighet med definitioner i IAS 24. Som närstående till Första AP-fonden betraktas dotter- och intressebolag där fondens ägarandel uppgår till minst 20 % samt fondens styrelseledamöter

och ledningsgrupp.

Avseende löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledningsgrupp, se not 5.

Motpart, samt ägarandel

17-12-31

16-12-31

AROS Bostadsutveckling 29 %

Ränteintäkter

-

-

Ägarlån

-

-

Aktieägartillskott under året

78

61

Investeringsåtagande

400

400

Chapone S.à.r.l 100 %

Ränteintäkter

57

18

Ägarlån

1 066

1 104

Aktieägartillskott under året

-

92

Investeringsåtagande

2 458

2 875

Första AP-fonden årsredovisning 2017 47

105

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Motpart, samt ägarandel

17-12-31

16-12-31

Secore AB, 50 %

Ränteintäkter

-

8

Ägarlån

-

205

Aktieägartillskott under året

364

-

Investeringsåtagande

636

1 000

Vasakronan Holding AB, 25 %

Lokalhyror (1)

11

11

Ränteintäkter

9

147

Ägarlån

-

-

Aktieägartillskott under året

-

3 000

Åtagande om att på Vasakronans begäran köpa företagscertifikat i bolaget

med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om:

4 500

4 500

Willhem AB, 100 %

Ränteintäkter

16

16

Ägarlån

-

-

Aktieägartillskott under året

-

-

Åtagande om att på Willhems begäran köpa företagscertifikat i bolaget

med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om:

5 500

5 500

ASE Holdings Ltd, 38 %

Ränteintäkter

27

27

Ägarlån

222

224

Aktieägartillskott under året

-

-

ASE Holdings III S.à.r.l, 32 %

Ränteintäkter

3

Ägarlån

57

Aktieägartillskott under året

57

Agore Kiinteistöt KY, 50 %

Ränteintäkter

12

Ägarlån

289

Aktieägartillskott under året

99

First Australian Farmland Pty Ltd, 100 %

Ränteintäkter

32

30

Ägarlån

435

415

Aktieägartillskott under året

-

104

(1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor

48 Första AP-fonden årsredovisning 2017

106

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Styrelsens försäkran

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överens- stämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 22 februari 2018

Urban Karlström

Annika Sundén

Ordförande

Vice ordförande

Göran Arrius

Kent Eriksson

Urban Hansson Brusewitz

Anna Hesselman

Åsa-Pia Järliden Bergström

Åsa Kullgren

Eva Redhe

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2018

Peter Nilsson

Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

Förordnad av Regeringen

Första AP-fonden årsredovisning 2017 49

107

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Revisionsberättelse

För Första AP-fonden, org.nr 802005-7538

Rapport om årsredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för år 2017. Fondens årsredovisning ingår på sidorna 28–49 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen

om allmänna pensionsfonder.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs

närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och denna återfinns på sidorna 1–27 samt 52–60. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genom- gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa- tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom utför vi följande moment:

• Vi identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis- ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisions- bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, efter- som oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• Vi skaffar oss en förståelse av den del av fondens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• Vi utvärderar lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar

i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• Vi prövar lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använ- der antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi prövar, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om fondens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten

på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om års- redovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att fonden inte längre kan fortsätta verksamheten.

• Vi utvärderar den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års- redovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av fondens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. An- tagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera fonden, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade om- fattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har även granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Första AP-fonden för 2017.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inven- teringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende

i förhållande till Första AP-fonden enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för mina våra uttalanden.

50 Första AP-fonden årsredovisning 2017

108

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsen ansvarar för Första AP-fonden organisation och förvaltningen av Första AP-fonden angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma Första AP-fondens ekonomiska situation och att tillse att Första AP-fondens organisation är utformad så att bokföringen, medels- förvaltningen och Första AP-fondens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Första AP-fondens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsför- valtningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om förvaltningen, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om det finns någon anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för räkenskaps- året 2017.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda anmärkning.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi pro- fessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs base- ras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlig- het. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för Första AP-fondens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förvaltningen.

Stockholm den 22 februari 2018

Peter Nilsson

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

Helena Kaiser de Carolis

Auktoriserad revisor

Förordnad av Regeringen

Skr. 2017/18:130

Bilaga 3

Första AP-fonden årsredovisning 2017 51

109

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

ÖVERBLICK

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga avkast- ningsantagande, vilket är 4,5 procent. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 9,0 procent och de senaste tio åren har avkastningen varit 5,0 procent. 2017 var ett starkt år främst för fondens investeringar i aktier. För nionde året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut cirka 44 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

Fondkapital

345,9 mdkr

Fondkapitalet uppgick till 345,9 (324,5) mdkr den 31 december 2017.

Kostnader

0,06 %

Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,06 (0,07) procent.

Relativ avkastning

0,1 %

Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,1 (–0,4) procent.

2 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

Resultat

28,8 mdkr

Årets resultat uppgick till 28,8 (30,5) mdkr.

Nettoutflöde till pensionssystemet

–7,4 mdkr

Nettoutflöde till pensionssystemet på –7,4 (–6,6) mdkr.

Total avkastning

9,1 %

Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 9,1 (10,5) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 9,0 (10,3) procent.

110

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

Femårsöversikt, finansiella nyckeltal

2017

2016

2015

2014

2013

Fondkapital, flöden och resultat, mnkr

Fondkapital

345 931

324 522

300 624

293 907

264 712

Nettoflöden mot pensionssystemet

–7 375

–6 637

–4 944

–5 120

–6 880

Årets resultat

28 784

30 535

11 661

34 315

30 138

Avkastning, %

Avkastning total portfölj före provisionskostnader

och rörelsens kostnader

9,1

10,5

4,1

13,3

12,8

Avkastning total portfölj efter provisionskostnader

och rörelsens kostnader

9,0

10,3

4,0

13,1

12,7

Annualiserad avkastning efter provisionskostnader

och rörelsens kostnader, 5 år

9,8

10,6

8,0

9,4

10,8

Annualiserad avkastning efter provisionskostnader

och rörelsens kostnader, 10 år

6,0

5,5

5,7

7,1

7,0

Risk, %

Standardavvikelse ex-post, totalj portfölj 1

8,9

8,7

8,7

9,1

9,3

Standardavvikelse ex-post, dagligen marknadsvärderad portfölj

3,9

7,2

8,9

5,7

5,7

Sharpekvot ex-post, dagligen marknadsvärderad (noterad) portfölj

2,5

1,4

0,3

2,2

2,1

Sharpekvot ex-post, total portfölj

2,9

1,9

0,5

2,6

2,4

Förvaltningskostnadsandel i % av förvaltat kapital

Förvaltningskostnadsandel inkl. provisionskostnader

0,15

0,15

0,18

0,17

0,17

Förvaltningskostnadsandel exkl. provisionskostnader

0,06

0,07

0,07

0,07

0,07

Valutaexponering, %

33

31

30

24

23

1 Beräknad på tio års kvartalsavkastning.

Nyckeltal hållbarhet

2017

2016

Andra AP-fondens noterade aktieportfölj

Aktieportföljens absoluta utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) (mn tCO 2 e)

2,6

2,7

Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens marknadsvärde (tCO 2 e/mnkr)

18

20

Koldioxidintensitet relaterat till ägarandel av bolagens omsättning (tCO 2 e/mnkr)

28

24

Koldioxidintensitet, viktat medeltal (tCO 2 e/mnkr)

24

Marknadsvärdet av fondens portfölj som täcks in av CO 2 e-data (mdkr, 2017-12-31)

142,4

135,4

Tjänsteresor

Andel tågresor mellan Göteborg och Stockholm, %

91

84

Koldioxidutsläpp från:

Tåg, inrikes, ton CO 2 e

0

0

Flyg inrikes, ton CO 2 e

5

9

Flyg utrikes, ton CO 2 e

172

199

Interna miljöindikatorer

El, kWh

135 000

130 000

Förnybar el, %

100

100

Kopieringspapper, inköpt (A4), kg

350

755

Antal utskrifter

159 000

228 000

Övrigt

Andel kvinnor, %

34

33

Andel kvinnor i ledande befattning, %

35

35

Andel ledare som genomgått utbildning inom arbetsmiljö, %

94

N/A

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

3

111

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

RÄKENSKAPER

Resultaträkning

Belopp i mnkr

Not

Jan–dec 2017

Jan–dec 2016

Rörelsens intäkter

Räntenetto

1

1 133

1 818

Erhållna utdelningar

5 898

6 432

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

22 967

8 139

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

4 283

3 923

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

1 249

2 179

Nettoresultat, derivatinstrument

224

–162

Nettoresultat, valutakursförändringar

–6 471

8 687

Provisionskostnader, netto

4

–281

–264

Summa rörelsens intäkter

29 002

30 752

Rörelsens kostnader

Personalkostnader

5

–134

–131

Övriga administrationskostnader

6

–84

–86

Summa rörelsens kostnader

–218

–217

ÅRETS RESULTAT

28 784

30 535

84 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

112

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

TILLGÅNGAR

Aktier och andelar

Noterade

7

155 585

147 559

Onoterade

8

55 483

54 239

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

129 978

119 424

Derivatinstrument

10

2 647

2 745

Kassa och bankmedel

2 810

2 328

Övriga tillgångar

11

267

62

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

1 763

1 802

SUMMA TILLGÅNGAR

348 533

328 159

FONDKAPITAL OCH SKULDER

Skulder

Derivatinstrument

10

1 490

3 178

Övriga skulder

13

511

17

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

601

442

Summa skulder

2 602

3 637

Fondkapital

15

Ingående fondkapital

324 522

300 624

Nettobetalningar mot pensionssystemet

–7 375

–6 637

Årets resultat

28 784

30 535

Summa fondkapital

345 931

324 522

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER

348 533

328 159

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

16

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

4 904

3 957

Åtaganden

25 785

25 453

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

85

113

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- ringsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas suc- cessivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Efter- som IFRS är under omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Andra AP-fonden uppfyller kraven för att definieras som ett investmentföretag enligt IFRS 10. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kassaflödesanalys inte upprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed ris- kerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till mot- parten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, fram- förallt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräk- ningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa trans- aktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeföränd- ringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakurs- förändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterföretag/intresseföretag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- företag/intresseföretag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän- visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 16 för infor- mation kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar, som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jus- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (Inter- national Private Equity and Venture Capital Valuation Guideli- nes) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. Inne- hav i onoterade fastighetsföretag värderas med beaktande av uppskjutna skatteskulder till det värde som används vid fastig- hetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsföretagen.

86 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

114

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara på en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- lupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränte- intäkt. Värdeförändringar till följd av ränteförändringar redovisas under Nettoresultat räntebärande tillgångar, medan värdeför- ändringar till följd av valutakursförändringar redovisas under Nettoresultat valutakursförändringar.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Värdeförändringar till följd av valu- takursförändringar redovisas i resultaträkningen under Netto- resultat valutakursförändringar medan övriga värdeförändringar redovisas som Nettoresultat derivatinstrument. Skillnaden mel- lan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avista- ledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som

ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I de fall fonden inte förfogar över säker- heten redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsför- bindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av externa kostnader för förvaltningstjänster, såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under Rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenut- vecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnads- post.

Belopp i miljoner kronor (mnkr), där inget annat anges.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

87

115

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

NOTER

Noter till resultat- och balansräkningarna

1

Belopp i mnkr

Jan–dec 2017

Jan–dec 2016

Ränteintäkter

Obligationer och andra

räntebärande tillgångar

3 097

3 262

Derivatinstrument

706

551

Övriga ränteintäkter

99

81

Summa ränteintäkter

3 902

3 894

Räntekostnader

Derivatinstrument

–2 755

–2 054

Övriga räntekostnader

–14

–22

Summa räntekostnader

–2 769

–2 076

Räntenetto

1 133

1 818

2

Belopp i mnkr

Jan–dec 2017

Jan–dec 2016

Resultat noterade aktier och andelar

23 043

8 242

avdrag courtage

–76

–103

Nettoresultat, noterade aktier

och andelar

22 967

8 139

3

Belopp i mnkr

Jan–dec 2017

Jan–dec 2016

Realisationsresultat

2 097

1 492

Orealiserade värdeförändringar

2 186

2 431

Nettoresultat, onoterade aktier

och andelar

4 283

3 923

Redovisning av externa förvaltarvoden till onoterade tillgångar sker enligt två olika principer beroende på om underliggande förvaltningsavtal med- ger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar eller ej. I fall där avtalen medger sådan återbetalning redovisas erlagda arvoden som en del av tillgångens anskaffningsvärde och belastar därmed orealiserat nettoresultat för onoterade tillgångar. Återbetald management fee påverkar följaktligen orealiserat resultat positivt. I fall där avtalet inte medger återbetalning, kostnadsförs erlagt arvode direkt under Provisionskostnader.

Under året har totalt 264 (204) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse- ende onoterade tillgångar, varav 261 (198) mnkr medger återbetalning enligt ovanstående princip. Under året har även 209 (171) mnkr återbe- talts och det orealiserade resultatet för onoterade aktier och andelar har därmed netto påverkats negativt med 52 (negativt med 27) mnkr. Erlagda arvoden, där avtal ej medger återbetalning, uppgick till 3 (6) mnkr och redovisas som provisionskostnader, se not 4, Provisionskostnader, nedan.

4

Belopp i mnkr

Jan–dec 2017

Jan–dec 2016

Externa förvaltningsarvoden,

noterade tillgångar

238

219

Externa förvaltningsarvoden,

onoterade tillgångar

3

6

Övriga provisionskostnader inklusive

depåbankskostnader

40

39

Summa provisionskostnader

281

264

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 215 (139) mnkr och reduce- rar nettoresultatet för respektive tillgångsslag.

88 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

116

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

Externa förvaltningsmandat den 31 december 2017, mnkr

Marknadsvärde

% av

Extern förvalt-

Mandat

Genomsnittligt förvaltat kapital 2017

2017-12-31*

fondkapital

ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

Aktiemandat

Aktiv förvaltning

MFS

Globala aktier

5 670

5 948

APS

Kinesiska A-aktier

2 515

2 896

Cephei

Kinesiska A-aktier

2 179

2 666

UBS

Kinesiska A-aktier

1 868

2 709

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat

12 232

14 219

4

76

Investeringar i noterade externa fonder

Aktiefonder

10 504

10 997

58

Räntefonder

13 009

12 658

81

GTAA-fonder

1 561

–

23

Totalt investeringar i noterade externa fonder

25 074

23 655

7

162

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder

och fastighetsfonder

20 077

20 425

6

3

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL

OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER

57 383

58 299

17

241

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

89

117

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

NOTER

5

2017

2016

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

66

43

23

67

44

23

Antal anställda den 31 december

67

44

23

66

44

22

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december

6

4

2

7

5

2

Sociala

kostnader inkl.

Personalkostnader i tkr, 2017

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader*

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

115

–

–

37

152

VD

3 739

–

1 454

1 546

6 739

Styrelsen exklusive ordförande

506

–

–

132

638

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef

2 912

–

984

1 175

5 071

Chef Affärsstöd

1 685

–

774

717

3 176

Chefsjurist

2 254

–

675

920

3 849

Chef Kommunikation & HR

1 771

–

679

608

3 058

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 720

–

595

685

3 000

Övriga anställda

54 201

5 603

21 202

23 591

104 597

Summa

68 903

5 603

26 363

29 411

130 280

Övriga personalkostnader

3 858

Summa personalkostnader

134 138

Sociala

kostnader inkl.

Personalkostnader i tkr, 2016

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader*

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

115

–

–

37

152

VD

3 797

–

1 500

1 559

6 856

Styrelsen exklusive ordförande

507

–

–

143

650

Ledningsgruppen exkl. VD

Kapitalförvaltningschef

3 025

–

843

1 176

5 044

Chef Affärsstöd

1 678

–

782

717

3 177

Chefstrateg

2 438

–

664

929

4 031

Chefsjurist

2 235

–

577

760

3 572

Chef Kommunikation & HR

1 785

–

642

611

3 038

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 729

–

484

661

2 874

Övriga anställda

51 663

5 447

18 788

22 385

98 283

Summa

68 972

5 447

24 280

28 978

127 677

Övriga personalkostnader

3 547

Summa personalkostnader

131 224

* I posten pensionskostnader ingår erlagda pensionspremier för löneväxling.

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för kommittéarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse- medlemmars arbete i Ersättningskommittén. För arbete i Riskkommittén har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kro- nor till ledamot. För arbete i Revisionskommittén har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 110.

VD

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger VD rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om sex månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för VD uppgår till 7 (7) tkr.

90 Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

118

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (66) tkr, Chef för Affärsstöd 0 (0) tkr, Chefstrateg – (6) tkr, Chefsjurist 1 (0) tkr, Chef Kommunikation & HR 0 (0) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (0) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestations- baserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensions- avtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För en ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställd innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller

12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Detta har inte omför- handlats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Andra AP-fondens incitamentsprogram innefattar alla medarbetare utom VD och övriga i fondledningen samt compliance- funktionen. Programmet innebär att alla som omfattas kan erhålla maxi- malt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till lång- siktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida .

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer VD:s lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Willis Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa marknadsmässiga löne- och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2017 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal privata och statliga aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF, övriga AP-fonder och Kammarkollegiet. Utgångs- punkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i Willis Towers Watsons löne- och förmånsunder- sökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på fondens hemsida .

Övrigt

I enlighet med svensk lag råder fackföreningsfrihet på Andra AP-fonden. Fonden har inga anställda under 18 år.

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

6

Belopp i mnkr

Jan–dec 2017

Jan–dec 2016

Lokalkostnader

6

5

Informations- och IT-kostnader

58

58

Köpta tjänster

10

12

Övriga kostnader

10

11

Summa övriga

administrationskostnader

84

86

Arvoden till revisorerna

Revisionsuppdrag

PwC

0,92

0,91

Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget

PwC

–

–

Summa ersättning till PwC

0,92

0,91

7

Belopp i mnkr

2017-12-31

2016-12-31

Svenska aktier

32 600

35 231

Utländska aktier

111 988

100 010

Andelar i utländska fonder*

10 997

12 318

Summa aktier och andelar, noterade

155 585

147 559

* varav andelar i blandfonder

–

1 577

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför- valtning värdepappersutlåning. Utlåningen sker till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet motsvarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde.

Under 2017 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till 30 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkast- ning och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för utlånade värdepapper redovisas i not 16.

Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska innehaven återfinns på sidorna 102 – 104.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns på fondens hemsida .

Andra AP-fondens Årsredovisning och Hållbarhetsrapport 2017

91

119

Skr. 2017/18:130

Bilaga 4

NOTER

8

Belopp i mnkr

2017-12-31

2016-12-31

Svenska aktier i intressebolag

15 218

13 771

Utländska aktier i intresse- och dotterbolag

18 687

18 744

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

0

0

Övriga onoterade utländska aktier och andelar

21 578

21 724

Summa aktier och andelar, onoterade

55 483

54 239

Vid beräkning av andelen riskkapitalfonder i förhållande till den lagstad- gade femprocentlimiten uppgick denna till 4,74 procent den 31 december 2017. Sex riskkapitalfonder innehåller mer än 50 procent noterade värde- papper och definieras därmed inte vid limituppföljning som onoterade tillgångar.

Ägarandel

2017-12-31

2016-12-31

Belopp i mnkr

Org nr

Säte

Antal aktier

kapital/röster, %

Verkligt värde

Verkligt värde

Eget kapital

Resultat

Svenska aktier i intressebolag

Vasakronan Holding AB

556650-4196

Stockholm

1 000 000

25

15 218

13 771

51 377*

9 269*

Utländska aktier i intresse- och

dotterbolag

Chaptwo S.à.r.l.

Luxemburg

100

1 918

2 050

Lewis & Clark Timberlands LLC

USA

24

1 052

1 345

Molpus Nordic Woodlands

USA

99

590

661

TIAA-CREF Global Agriculture LLC

USA

23

3 552

3 870

TIAA-CREF Global Agriculture II LLC

USA

25

2 955

2 400

U.S. Office Holdings L.P.

USA

41

4 516

5 000

U.S. Core Office APTWO L.P. **

USA

99

3 700

3 418

U.S. Office APTWO JV II L.P.***

USA

99

404

–

Summa utländska aktier i

intresse- och dotterbolag

18 687

18 744

* Avser offentliggjorda siffror per 2017-12-31.

** Holdingbolag med 41 procents ägarandel i US Core Office Holding L.P. samt minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

*** Holdingbolag med minoritetsandelar i andra fastigheter tillsammans med NPS och Tishman Speyer.

2017-12-31

2016-12-31

Ägarandel

Anskaff-

Anskaff-

Belopp i mnkr

Säte

i kapital, %

ningsvärde

ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

EQT Northern Europe KB

Stockholm