Prop. 2017/18:278

Regeringens skrivelse 2017/18:278

Nationell planering för transportinfrastrukturen
Skr.

2018–2029
2017/18:278

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 14 juni 2018

Stefan Löfven

Tomas Eneroth (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för planeringsarbetet och sitt beslut om

fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period. Vidare lämnas i skrivelsen en redogörelse för hur de tillkännagivanden som riksdagen riktade till regeringen med anledning av regeringens proposition Infrastruktur för framtiden –innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling har omhändertagits.

1

Skr. 2017/18:278

2

Innehållsförteckning

1
Infrastruktur för framtiden ................................................................
3

1.1
Inledning ............................................................................
3

1.2
Infrastrukturen bidrar till att bygga Sverige .......................
3

2
Bakgrund, utgångspunkter och ekonomiska ramar ...........................
5

2.1
Utgångspunkter för regeringens beslut...............................
6

2.2
Ekonomiska ramar och finansiering ...................................
6

3
Nationell plan 2018–2029.................................................................
7

3.1 Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och

hållbar utveckling ...............................................................
7

3.2
Krisberedskap och civilt försvar.........................................
8

3.3
Vidmakthållande ................................................................
8

3.3.1
Vidmakthållande av järnväg ..............................
8

3.3.2
Vidmakthållande av vägar .................................
9

3.4
Utveckling av transportsystemet ........................................
9

3.4.1
Trimnings- och miljöåtgärder............................
9

3.4.2
Större infrastrukturinvesteringar, s.k.

namngivna investeringar .................................
10

3.4.3
Stadsmiljöavtal ................................................
11

3.4.4
Räntor och amorteringar ..................................
12

3.4.5
Övrig utveckling..............................................
12

3.4.6
Effekter av regeringens satsningar på

utveckling ........................................................
13

4
Definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande

länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen 2018–

2029
................................................................................................
15

5
Uppföljning .....................................................................................
16

6
Riksdagens tillkännagivanden med anledning av

infrastrukturpropositionen...............................................................
18

6.1
Sårbarhet i transportsystemet ...........................................
18

6.2
Införandet av ERTMS ......................................................
18

6.3
Vissa frågor om upphandling av infrastruktur..................
19

Bilaga
Större investeringar och utpekade bristanalyser ...............
21

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2018...........
34

Skr. 2017/18:278

1 Infrastruktur för framtiden

1.1 Inledning

Regeringen fastställde genom beslut den 31 maj 2018 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastruktur för perioden 2018–2029 och definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för 2018–2029. I denna skrivelse redogör regeringen för planeringsarbetet och innehållet i regeringens beslut.

1.2 Infrastrukturen bidrar till att bygga Sverige

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela Sverige. Den trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 bidrar till att uppfylla målen och till att bygga Sverige starkt och hållbart för nuvarande och kommande generationer. Sverige ska ha en robust, miljöanpassad och pålitlig transportinfrastruktur som ligger i framkant när det gäller innovativa och effektiva lösningar.

För att åstadkomma detta har riksdagen efter förslag från regeringen ökat resurserna till transportinfrastrukturen med 107,5 miljarder kronor till totalt 622,5 miljarder kronor för åren 2018–2029 jämfört med föregående plan (prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101). Väl fungerande transporter i hela landet är viktiga för kvinnors och mäns, flickors och pojkars möjligheter att ta sig till jobb och skola samt för effektiva transporter av industrins varor. Den nya nationella planen är en viktig del av detta samhällsbygge. Planen ska bland annat bidra till Sveriges omställning till världens första fossilfria välfärdsland, ett ökat bostadsbyggande, förbättrade förutsättningar för näringslivet, ökad sysselsättning, digitalisering samt ett inkluderande samhälle. Regeringen bedömer att planen innebär en nödvändig ambitionshöjning i strävan att nå ett långsiktigt hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem. Regeringens investeringar bidrar till att inkludera fler människor i vidgade bostads- och arbetsmarknader och ger förutsättningar för ökat bostadsbyggande och arbetspendling. Utvecklingen av infrastruktur skapar även förutsättningar för ökad sysselsättning. Satsningar på infrastrukturen skapar i sig jobb i de direkt berörda bygg- och anläggningsbranscherna, men det ger framför allt bättre förutsättningar för företag och näringsliv. Enligt Trafikverkets bedömning kommer åtgärderna i den nya nationella trafikslagsövergripande planen att uppskattningsvis ge cirka 235 000 direkta årsarbeten för perioden 2018– 2029.

3

Skr. 2017/18:278 Regeringen bedömer att det är avgörande att värna en fortsatt hög tillgänglighet, tillförlitlighet och kapacitet i både väg- och järnvägsnätet. Det ska vara enklare och säkrare att gå, cykla och resa kollektivt.

Underhåll av infrastrukturen är avgörande för att värna nyttan av redan genomförda investeringar. Både vägar och järnvägar behöver vara välfungerande, tillförlitliga och ändamålsenligt skötta. Regeringen har därför under den kommande planperioden utökat medlen till drift, underhåll och reinvesteringar när det gäller de statliga vägarna och järnvägsnätet.

Det är också viktigt att stärka ett aktivt miljö- och säkerhetsarbete i transportsystemet. Regeringens ambition är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och att de nationella miljökvalitetsmålen ska nås. Utvecklingen av transportsystemet ska bidra till det.

En omställning av transportsektorn för att bryta fossilberoendet och minska utsläppen är nödvändig. För att klara klimatmålen behövs en aktiv politik och löpande uppföljning och utveckling av styrmedlen inom transportområdet. Regeringens handlingsplan för fossilfria transporter och elektrifiering står på tre ben: ett transporteffektivt samhälle, energieffektiva och fossilfria fordon samt förnybara drivmedel. Regeringen vill fortsatt främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.

Transportinfrastrukturen ska planeras med hänsyn till landskapets natur- och kulturvärden och landskapets olika funktioner. Insatser görs också för att minska hälsopåverkan av buller, vibrationer och partiklar,

vattenresurser skyddas och förorenade områden saneras. Transportinfrastrukturen behöver fortsatt bli säkrare och kunskapen om trafiksäkert beteende öka. Den nya nationella planen bidrar till Nollvisionen och till att regeringens etappmål för minskat antal omkomna och allvarligt skadade i trafiken ska nås.

Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där tillgänglighet värnas och där transportsystemet likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Genom satsningar i den nationella planen för transportsystemet, tillsammans med regeringens kommande godstransportstrategi, skapas förutsättningar för effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter.

Den nationella planen kommer att bidra till regeringens samhällsbygge genom att värna kvaliteten i den befintliga infrastrukturen och möta framtidens behov av ett modernt, hållbart och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem. Regeringens ambition är att hela landet ska växa. Transportinfrastruktur knyter ihop landet genom att ge en grundläggande tillgänglighet. Sammantaget bedömer regeringen att åtgärderna i planen har en utjämnande effekt på tillgängligheten i Sverige.

4

Skr. 2017/18:278

2 Bakgrund, utgångspunkter och ekonomiska ramar

Riksdagen har fattat beslut i enlighet med regeringens förslag i propositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101) och budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg. omr. 22, bet. 2016/17:TU1, rskr. 2016/17:100). Regeringens propositioner och riksdagens beslut angav tillsammans med regeringens planeringsdirektiv som beslutades den 23 mars 2017 (dnr N2017/02312/TIF) förutsättningarna för Trafikverkets och länsplaneupprättarnas arbete i åtgärdsplaneringen.

Den 31 augusti 2017 inkom Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018–2029 (dnr N2017/05430/TIF). Samma dag skickades förslaget på remiss. Den 30 oktober 2017 överlämnade Trafikverket en samlad effektbedömning av förslaget till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018–2029 (dnr N2017/06662/TIF). Den 31 januari 2018 lämnade Trafikverket en ny version av den samlade effektbedömningen som även kompletterats med en systemanalys (dnr 2017/06662/TIF). Systemanalysen beskriver effekterna av planförslaget och länsplaneförslagen på transportsystemet som helhet.

Under remissförfarandet kom 2 715 yttranden (dnr N2017/05430/TIF) in. Av dessa var 2 241 yttranden från privatpersoner och avsåg alla ett enskilt objekt i planförslaget. Inkomna remisser har sammanställts. Yttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Den 6 juni 2017 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att kvalitetsgranska Trafikverkets förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018–2029 och de regionalt utvecklingsansvariga aktörernas förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period. Trafikanalys delrapporterade uppdraget den 30 november 2017 (dnr N2018/01058/TIF) och slutrapporten inkom till Regeringskansliet den 15 februari 2018 (dnr N2018/01058/TIF).

Trafikverkets förslag samt övriga underlag i form av tillhörande miljökonsekvensbeskrivning m.m. samt remissyttrandena utgör underlag för regeringens beslut om fastställelse av nationell plan för perioden 2018– 2029 samt för vilka objekt som Trafikverket får byggstarta under perioden

2018–2020, vilka objekt som får förberedas för byggstart under perioden 2021–2023 och vilka utpekade bristanalyser som bör genomföras inför nästa planeringsomgång och planrevidering.

Länsplaneupprättarna ansvarar för att upprätta och fastställa länsplanerna i enlighet med förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsplaneupprättarna överlämnade i

januari 2018 sina förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för

5

Skr. 2017/18:278 regional transportinfrastruktur (dnr N2018/00798/TIF m.fl.). Dessa förslag till planer samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning m.m. utgör underlag för regeringens beslut om de definitiva ekonomiska ramarna för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2018–2029. Länsplaneupprättarna ska nu när regeringen har fattat beslut om definitiva ekonomiska ramar fastställa länsplanen utifrån respektive inlämnat förslag.

2.1 Utgångspunkter för regeringens beslut

Utgångspunkten för den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastruktur för perioden 2018–2029 är att planen ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och bidra inom ett antal samhällsutmaningar som regeringen har identifierat där transportsystemet spelar en stor roll, se vidare prop. 2016/17:21.

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver det övergripande målet finns ett funktionsmål – tillgänglighet, och ett hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet och hänsynsmålet är jämbördiga.

För att det övergripande transportpolitiska målet ska kunna nås måste funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Funktions- och hänsynsmålen konkretiserar delar av det övergripande målet, bl.a. flera hållbarhetsaspekter. I det ingår att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

2.2 Ekonomiska ramar och finansiering

Enligt riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21) ska den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under perioden 2018–2029 uppgå till totalt 622,5 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 107,5 miljarder kronor jämfört med föregående planperiod. Den ekonomiska ramen fördelas enligt riksdagens beslut på följande sätt (de ekonomiska ramarna är angivna i prisnivå 2017.

– 125 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga järnvägar,

– 164 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga vägar, och

– 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.

Utöver de medel som riksdagen har anslagit för planperioden tillkommer ytterligare medel. Intäkter från banavgifterna beräknas uppgå till 27,4 miljarder kronor under planperioden och används för att finansiera vidmakthållande av de statliga järnvägarna.

6

För utveckling av transportsystemet tillkommer medel genom träng- Skr. 2017/18:278 selskatt med 48,4 miljarder kronor, infrastrukturavgifter med 0,7 miljarder

kronor samt medfinansiering från kommuner och andra externa aktörer med 14 miljarder kronor. Totalt beräknas ca 63 miljarder kronor tillföras på dessa sätt under planperioden.

Sammantaget omfattar åtgärderna därmed totalt 700 miljarder kronor för planperioden 2018–2029.

3 Nationell plan 2018–2029

3.1 Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling

Sverige har många världsledande företag i transportsektorn och har en stor

potential att utveckla transportsystemet till att bli långsiktigt hållbart sam-

tidigt som svenskt näringsliv stärks. Sverige har möjlighet att bli en

permanent världsutställning för innovationer på transportområdet genom

att satsa på elektrifiering, digitalisering, fjärrstyrning och automatisering,

bl.a. uppkopplade transporter och ökad resenärsinformation. Den

nationella planen bidrar till detta med finansiering till åtgärder som gör att

infrastrukturen kan användas på ett mer hållbart sätt. Ett exempel är el-

vägar, där överföring av ström till tunga fordon under färden bidrar till

lägre koldioxidutsläpp, högre energieffektivitet i transportsystemet och

minskade transportkostnader. För att åstadkomma en snabb introduktion

av elvägar satsar regeringen medel så att en pilotsträcka med elväg kan

etableras under planperioden.

Innovativa lösningar kräver givetvis också forskning. Totalt fördelas åtta

miljarder kronor till forskning och innovation under planperioden.

Insatserna omfattar samtliga trafikslag och innebär en ökning jämfört med

föregående planperiod.

Regeringen anser att det, för att främja hållbara godstransporter och för

att stödja den svenska sjöfarten när en rad nya regler börjar gälla, är särskilt

angeläget med de insatser för ökad forskning och innovation som planeras

inom transportområdet som rör sjöfart. Regeringen bedömer även att

arbetet med forskning och innovation på transportområdet som rör järnväg

behöver samordnas och stärkas.

Digitaliseringen påverkar såväl resmönster som transporter. Det är

angeläget att Trafikverket bedriver ett arbete för att på sikt åstadkomma en

infrastruktur som är anpassad och integrerad med uppkopplade, sam-

verkande och automatiserade fordon, farkoster och system.

Särskilda satsningar på test och demonstration samt ett större fokus på

förkommersiell upphandling tillsammans med inhämtande av

internationell kunskap ska göras för att åstadkomma höjd innovationstakt

och öka tillämpningen av forskningsresultat. Detta förutsätter även policy-

utveckling.

Särskilda insatser är också angelägna för att höja kunskapsnivån om hur

transportsystemet kan utvecklas och vidmakthållas effektivt med mindre
7

Skr. 2017/18:278 negativ miljö- och hälsopåverkan. Investeringar i transportinfrastruktur och bostadsbyggande är en del i samhällsbygget. Regeringen menar att kunskapen om hur infrastrukturåtgärder och bostadsbyggande påverkar och samverkar med varandra behöver öka. Flera myndigheter berörs av ett sådant arbete, inte minst Trafikverket och Boverket.

3.2 Krisberedskap och civilt försvar

Regeringen anger i beslutet om nationell plan att Trafikverket ska bidra till att vidareutveckla krisberedskapen och det civila försvaret samt förmågan att hantera händelser och situationer i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig. Några angelägna frågor är ökad säkerhet i it- och kommunikationssystem, förbättrat skalskydd av vitala delar av transportinfrastrukturen samt förbättrad robusthet i kritisk infrastruktur och samhällsviktiga transporter inklusive förmågan att hantera exempelvis stora olyckor, naturhändelser och antagonistiska hot.

3.3 Vidmakthållande

Riksdagen har efter förslag från regeringen ökat anslaget till vidmakthållande av vägar och järnvägar med cirka 50 miljarder kronor jämfört med föregående planperiod.

3.3.1 Vidmakthållande av järnväg

Den ekonomiska ramen för drift, underhåll och trafikledning på järnväg

uppgår till 125 miljarder kronor under planperioden, varav 1,2 miljarder

kronor ska användas till forskning och innovation. Det är en ökning av

medlen för vidmakthållande av järnväg med 47 procent, eller med 40

miljarder kronor, jämfört med föregående planperiod. Utöver detta finan-

sieras vidmakthållande av järnväg även med intäkter från banavgifter.

Dessa beräknas under planperioden uppgå till 27,4 miljarder kronor.

En väl fungerande tågtrafik är viktig för att uppnå flera av regeringens

mål, såsom målen om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, en

ökad andel kvalificerad industriproduktion samt minskad klimat- och

miljöpåverkan. Sverige har under många år satsat för lite resurser på

underhåll av järnvägsnätet. Det har bidragit till den störningsproblematik

som systemet dras med i dag. Regeringen har därför genomfört en kraftig

satsning på järnvägsunderhåll. Det kommer att ge goda förutsättningar för

att rusta upp järnvägen och ta tag i de problem som finns.

Behovet av underhållsåtgärder och reinvesteringar är stort och det

kommer att krävas mycket arbete för att öka järnvägens punktlighet och

stärka robustheten. Det är en utmaning att kunna genomföra underhållet

då det är trångt på spåren. Ambitionen är att störa trafiken så lite som

möjligt, men det kommer att märkas när dessa välbehövliga arbeten ska

genomföras.

Det är inte enbart infrastrukturens tillstånd som är avgörande för en väl

8
fungerande järnvägstrafik. Det är viktigt att även övriga aktörer tar sitt

ansvar och säkerställer att deras verksamhet håller en hög standard och Skr. 2017/18:278 bidrar till den totala funktionen.

3.3.2 Vidmakthållande av vägar

Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av statliga vägar, inklusive bärighet och tjälsäkring av vägar samt bidrag för drift av enskild väg, uppgår till 164 miljarder kronor under planperioden, varav 2,2 miljarder kronor ska användas till forskning och innovation.

Av medlen för vidmakthållande av vägnätet ska 16,3 miljarder kronor användas för bärighetsåtgärder, vilket bl.a. inkluderar åtgärder för att öka delar av vägnätets bärighet till bärighetsklass BK4, åtgärder för att vägnätet ska vara tillgängligt året runt samt åtgärder för att anpassa vägsystemets robusthet i ett förändrat klimat.

Regeringen bibehåller nivån på bidraget för drift av enskild väg. Under planperioden 2018–2029 ska därför 13,4 miljarder kronor användas för detta ändamål.

Riksdagen har efter förslag från regeringen ökat anslaget till vägunderhåll med sju procent, eller med 11 miljarder kronor. Det skapar förutsättningar för att kunna bibehålla en fortsatt god funktion och hög framkomlighet i vägnätet. Under den kommande planperioden kommer nya stora komplexa väganläggningar att öppna för trafik, vilka kommer att förbättra kapacitet och framkomlighet men även kräva ett utökat underhåll.

För att värna om framkomligheten på landsbygden och det lågtrafikerade vägnätet så har regeringen avsatt totalt cirka 10 miljarder kronor under planperioden till att stärka vägnätet för att kunna öppna upp delar av det för den nya bärighetsklassen BK4 och avser att fortsatt stödja vägföreningar med statsbidrag till enskild väghållning.

3.4 Utveckling av transportsystemet

Regeringens samhällsbygge innehåller ett ökat anslag för utveckling av transportsystemet. Anslaget uppgår till totalt 333,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 20 procent eller 56 miljarder kronor jämfört med föregående planperiod.

3.4.1 Trimnings- och miljöåtgärder

Trimnings- och miljöåtgärder är åtgärder som utvecklar och förbättrar den befintliga transportinfrastrukturen och som kostar högst 100 miljoner kronor. Dessa åtgärder planeras och beslutas av Trafikverket löpande under planperioden. Regeringen har beslutat att sammanlagt

35,4 miljarder kronor under planperioden ska användas för trimnings- och miljöåtgärder, varav 9,6 miljarder kronor till miljöåtgärder.

Trafikverket ska också, inom ramen för trimningsåtgärder, fördela 1,2 miljarder kronor som i dialog med näringslivet kan användas för sådana åtgärder i den statliga järnvägsinfrastrukturen som stärker näringslivets konkurrenskraft.

9

Skr. 2017/18:278 För att stärka tillgängligheten i hela Sverige och samtidigt öka möjligheterna att nå etappmålet för trafiksäkerheten inom vägtrafiken ska Trafikverket under perioden 2019–2022 fördela upp till en miljard kronor av medlen för trimningsåtgärder för att samfinansiera länsplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Samfinansieringen ska utformas så att åtgärder som förkortar restiden på landsbygd prioriteras. Många vägar med låg säkerhetsstandard är föremål för diskussion, och i vissa fall beslut, om sänkt hastighetsgräns, med längre restider som följd. Mötesseparering av vägar med låg säkerhetsstandard ger stor trafiksäkerhetsnytta och innebär att trafikanternas tillgänglighet normalt kan bibehållas eller förbättras, vilket förkortar restider och underlättar pendling, inte minst i delar av landet som saknar järnvägsförbindelser. I reserelationer där det kan anses vara motiverat, bör möjligheten att minska barriäreffekter och att underlätta för gång- och cykeltrafikanter i samband med åtgärder för mötesseparering övervägas.

Trafikverket planerar och genomför investeringar och reinvesteringar i järnvägsnätet i nära samverkan med länsplaneupprättarna. Regeringen har i beslutet om nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen 2018–2029 uppdragit åt Trafikverket att i detta arbete ta hänsyn till regionala mål för tågtrafiken och godstransportstrategier för järnväg som respektive region beslutat om samt, kopplat till dessa, vilka sträckor i järnvägsnätet regionerna pekar ut som prioriterade för åtgärder genom avsatta medel i länsplanerna.

3.4.2 Större infrastrukturinvesteringar, s.k. namngivna investeringar

Till större infrastrukturinvesteringar över 100 miljoner kronor, s.k. namn-

givna investeringar, fördelar regeringen 193,2 miljarder kronor under

planperioden. De namngivna investeringarna finansieras även med medel

från bl.a. trängselskatt, infrastrukturavgifter samt medfinansiering från i

första hand kommuner och regioner.

De namngivna investeringar som ingår i planen anges i bilagan . I

bilagans tabell 1 framgår de pågående namngivna investeringar som ingick

i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av

transportsystemet för perioden 2014–2025 och som ännu inte är färdig-

ställda. Med pågående avses objekt för vilka byggentreprenaden är upp-

handlad och de ekonomiska medlen på så vis är uppbundna. Dessa objekt

ska enligt den nya planen färdigställas. I bilagans tabell 2 framgår de

namngivna investeringar som ingår i den nationella trafikslag-

sövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–

2029. I bilagan redovisas även utpekade bristanalyser för stråk, noder eller

motsvarande som bör vara så pass utredda att de kan övervägas i nästa

planeringsomgång och planrevidering.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdig-

ställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts

samman med moderna och hållbara kommunikationer med korta restider

som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. Byggandet

ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt.

10
Byggandet av nya stambanor och deras finansiering är ett långsiktigt

åtagande där offentliga resurser binds upp under flera mandatperioder. Skr. 2017/18:278 Därför för nu regeringen samtal om finansieringen av nya stambanor med

andra partier i riksdagen. Utbyggnaden ska utgå från var och en av de tre ändpunkterna. I den nationella planen för 2018–2029 ingår sträckorna Järna–Linköping (Ostlänken), Lund–Hässleholm och Göteborg–Borås.

Sverigeförhandlingen har under det första halvåret 2017 tecknat överenskommelser med kommuner och landsting i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län om satsningar på infrastrukturåtgärder för kollektivtrafik och cykel med statlig medfinansiering samt åtaganden om bostadsbyggande. Regeringen har för avsikt att godkänna dessa avtal, de s.k. storstadsavtalen, förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99), avseende ökade beställningsbemyndiganden för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Totalt fördelas drygt 4 miljarder kronor i nationell plan till medfinansiering av objekten i storstadsavtalen.

Sveriges och Norges regeringar är överens om att utvecklingen av de gränsöverskridande transportinfrastrukturerna ska ske i dialog mellan departementen i de båda länderna och mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land. Regeringen har för avsikt att ta initiativ till en dialog med den norska regeringen kring utvecklingen av de gränsöverskridande stråk som Trafikverket beskriver: Stockholm– Oslo, Göteborg–Oslo och Malmbanan/Ofotenbanan. Regeringen ser ett särskilt behov av att länderna gemensamt utreder hur järnvägsförbindelserna i de nämnda stråken kan stärkas.

Trafikverket kommer under planperioden att inleda reinvesteringar i och utökningar av den befintliga optoanläggningen, dvs optisk fiber för kommunikation, längs järnvägen samt längs delar av det statliga vägnätet. Den överkapacitet som uppstår kan Trafikverket komma att erbjuda andra aktörer. De anpassningar som görs bör genomföras så att det underlättar sammankoppling med annan optofiberinfrastruktur samtidigt som Trafikverkets rådighet över den egna optofiberinfrastrukturen säkerställs och behoven för det civila försvaret och totalförsvaret värnas.

3.4.3 Stadsmiljöavtal

Regeringen fattade 2015 beslut om förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Förordningen ger möjlighet för kommuner och landsting att söka stöd för investeringar i anläggningar för kollektivtrafik, anläggningar för cykeltrafik respektive anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik eller cykeltrafik. Stadsmiljöavtalen har integrerats i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 och regeringen har utökat stödet till 1 miljard kronor per år under perioden 2018–2029. För att ytterligare stimulera utvecklingen av hållbara stadsmiljöer och ta ett helhetsgrepp på urbana transporter kommer regeringen att utvidga möjligheten att använda stadsmiljöavtalen för medfinansiering av anläggningar och nya lösningar för samlastning, samordnade urbana

godstransporter och för att skapa förutsättningar för godstransporter med

11

Skr. 2017/18:278 cykel i urban miljö. Bidraget till urbana godstransporter får uppgå till maximalt 1,2 miljarder kronor under planperioden.

3.4.4 Räntor och amorteringar

Kostnaden för räntor och amorteringar för samhällsinvesteringar och investeringar i anläggningstillgångar som finansierats med lån beräknas uppgå till nära 31 miljarder kronor under planperioden.

3.4.5 Övrig utveckling

Till planering, stöd och myndighetsutövning fördelas 14,5 miljarder kronor under planperioden. Detta finansierar i huvudsak kort- och långsiktig planering av transportsystemet, stöd och deltagande i samhällsutveckling samt utveckling av metoder och tekniker för projektering och byggande och uppgifter som följer av Trafikverkets myndighetsutövning.

Regeringen anser att de områden där Trafikverket föreslagit informations- och kunskapshöjande insatser är viktiga och fördelar i beslut om nationell plan 230 miljoner kronor till dessa insatser under planperioden. Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att, i enlighet med förslaget till nationell plan, genomföra insatser som avser ”Medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken” samt ”Öppen kollektivtrafikdata”. Regeringen har också i beslut om nationell plan uppdragit åt Trafikverket att inkomma med utförligare beskrivningar gällande insatserna ”Åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet” samt ”Utveckling av mobilitet som tjänst/kombinerad mobilitet”. Utöver detta ska Trafikverket genomföra informations- och kunskapshöjande insatser om samordning av godstransporter, i enlighet med beskrivning i regeringens kommande nationella godstransportstrategi. Regeringen fördelar 33 miljoner kronor till dessa insatser under planperioden.

Trafikverket ska identifiera eventuella problem med att uppfylla regeringens ambition avseende fyrstegsprincipen, särskilt åtgärder enligt steg 1 och steg 2. Om sådana problem identifieras ska Trafikverket omgående redovisa detta till regeringen tillsammans med förslag till lösningar som säkerställer regeringens ambitioner.

Sverigeförhandlingen har föreslagit att ett fortsatt bilateralt samarbete mellan Danmark och Sverige ska ske genom att en strategisk analys för en ny fast förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör tas fram, och att regeringen ska anslå ett belopp motsvarande 5 miljoner danska kronor för genomförandet av analysen under perioden 2018–2020. Regeringen anser att en strategisk analys förbättrar kunskapsläget inför framtiden och fördelar därför totalt knappt 7 miljoner kronor, motsvarande 5 miljoner danska kronor, för ändamålet under perioden 2018–2020.

Till årliga driftbidrag till Inlandsbanan fördelas ca 1,8 miljarder kronor under planperioden och till avgiften för järnvägsdriften av den fasta förbindelsen över Öresund fördelas ca 3,7 miljarder kronor under planperioden.

12

3.4.6 Effekter av regeringens satsningar på utveckling

Sammantaget innebär regeringens beslut att kapaciteten i järnvägsnätet kommer att öka. De järnvägssatsningar som regeringen gör stärker järnvägens konkurrenskraft, vilket bidrar till att järnvägen i högre grad kan möta den tillkommande efterfrågan på transporter som väntas både inom landet och för gränsöverskridande transporter. Exempel på sådana satsningar är Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå som påbörjas under planperioden och den s.k. Sydostlänken, järnvägen mellan Älmhult och Olofström, som elektrifieras och rustas upp och byggs ut till Blekinge kustbana nära Karlshamn.

Det EU-gemensamma signalsystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS) införs i Sverige och övriga EU (samt Norge och Schweiz) för att möjliggöra effektiv gränsöverskridande tågtrafik och därmed stärka järnvägens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag. För Sveriges del är införandet av ERTMS dessutom att betrakta som ett underhålls- och reinvesteringsprojekt för järnvägens nödvändiga signalsäkerhetssystem. Ålderstigna ställverk byts ut och det befintligaskyddssystemet ersätts av ett modernt system.

Regeringens satsningar innebär också bättre möjligheter att välja kollektivtrafik i stora delar av landet. För att främja den regionala tillväxten och goda levnadsvillkor på landsbygden har regeringen alltsedan 2016 genomfört satsningar på kollektivtrafik och förbättrat vägunderhåll i landsbygd.

En utmaning i transportsystemet är att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i vägtrafiken. Regeringen ser därför ett behov av att fortsatt höja säkerhetsstandarden på vägarna. Några exempel på större investeringar för att förbättra säkerheten på det nationella vägnätet är mötesseparering av flertalet av återstående sträckor på väg E4 mellan Hudiksvall och Luleå samt på väg E20 mellan Örebro och Göteborg och även flera delsträckor på bland annat väg E10 i Norrbotten.

Regeringen ser också behov av att utveckla godstransportsystemet. Genom satsningar i den nationella planen, tillsammans med regeringens kommande nationella godstransportstrategi, skapas förutsättningar för effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter. Fokus ligger på lösningar som effektiviserar nyttjandet av godstransporter, i synnerhet sådana som tar tillvara järnvägens och sjöfartens kapacitet, liksom innovation för att skapa framtidens moderna godstransportsystem. I den nationella planen lägger regeringen förslag som bl.a. bidrar till en överflyttning från väg till järnväg och sjöfart.

Regeringen har tidigare konstaterat att samtliga mål i TEN-T- förordningen inte är tydligt definierade. I nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018–2029 finns bl.a. åtgärder för längre, tyngre och större godståg (LTS), t.ex. ska det bli möjligt att köra längre tåg på den för näringslivet viktiga ”triangeln” mellan Hallsberg, Malmö och Göteborg. Hur Sverige ska förhålla sig till målen kommer regeringen att ytterligare förtydliga i nästa infrastrukturproposition till riksdagen.

För att stärka en effektiv och hållbar godstrafik och främja överflyttning bedömer regeringen att investeringarna i sjöfartens infrastruktur behöver öka. Investeringarna i sjöfartsobjekt i den nationella planen flerdubblas jämfört med föregående plan. Regeringen avsätter medel för den viktiga

Skr. 2017/18:278

13

Skr. 2017/18:278
farledsfördjupningen in i Göteborgs hamn. Slussarna i Södertälje och far-

leden i Mälaren ska färdigställas och farleden mellan Landsort och

Södertälje förbättras. Slussarna i Trollhättan uppgraderas och kapaciteten

i farleden till Luleå utökas.

Andra åtgärder som genomförs är att höja och behålla bärigheten på

såväl vägsträckor som broar som i dag inte har BK4-standard, liksom

bangårdsförlängningar på Malmbanan för att klara tåg som är 750 meter

långa.

Regeringen anser att Sverige ska gå före på miljöområdet. Det är därför

viktigt att stärka det aktiva miljöarbetet i transportsystemet. Planförslaget

innehåller satsningar för att minska infrastrukturens och trafikens negativa

påverkan på landskapet och dess olika natur- och kulturvärden med syftet

att bibehålla och öka biologisk mångfald och kulturvärden. Landskaps-

anpassning av nya och befintliga vägar och järnvägar förbättras successivt.

Åtgärder för att minska buller, sanera förorenade områden och skydda yt-

och grundvattenförekomster som är viktiga för bl.a. dricksvatten-

försörjning genomförs under planperioden.

Regeringen vill främja cykling. Den nationella planen innehåller många

större väginvesteringar som inkluderar åtgärder för cyklister och inom de

s.k. trimnings- och miljöåtgärderna görs särskilda satsningar på cykel-

banor och vägar utmed det allmänna vägnätet som förbättrar möjligheten

till arbetspendling i större tätortsregioner samt andra typer av åtgärder för

att öka cyklisters säkerhet och tillgänglighet, t.ex. cykelportar och

parkering.

Åtgärder som omfattas av storstadsförhandlingarna, som en del av

Sverigeförhandlingen, ger också nya möjligheter och förutsättningar att

verka för hållbara stadsmiljöer genom åtgärder för bland annat kollektiv-

trafik och cykel.

Trafikverket ska utreda om, och i så fall hur, frågan om markåtkomst

utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller i genomförandet av

regionala cykelplaner och vid behov lämna förslag till regeländringar.

Sveriges Kommuner och Landsting bör involveras i arbetet. Nuvarande

indelning av väghållaransvaret ska beaktas och kvarstå oförändrad.

En åtgärd som, vid sidan av storstadsförhandlingarna, möjliggör

byggande av ett stort antal bostäder är fyrspårsutbyggnaden mellan

Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm. Andra åtgärdsförslag i järn-

vägsnätet som ska minska järnvägens markanspråk och ge möjlighet till

nya bostäder är t.ex. dubbelspår Gävle–Kringlan. Ett motsvarande

exempel på åtgärd som ger möjlighet till bostadsbyggande genom att

minska vägens markanspåk är Tvärförbindelse Södertörn.

I sammanhanget förtjänar det också att nämnas att regeringen beslutade

i januari 2017 om en nationell flygstrategi: En svensk flygstrategi – för

flygets roll i framtidens transportsystem. Flygstrategin anger ett antal

fokusområden och fungerar som en plattform för vidare initiativ och

åtgärder för flyget. Ett sådant initiativ är bildandet av Arlandarådet, vars

syfte är att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla

Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luft-

rummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men

också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen.

Det bör också poängteras att regeringen har vidtagit åtgärder för hur drift

14
och underhåll av det statliga järnvägsnätet ska organiseras. Det är centralt

att underhållsverksamheten organiseras och bedrivs så att största möjliga Skr. 2017/18:278 samhällsekonomiska nytta och kostnadseffektivitet uppnås av de medel

som tillförs till drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet. Regeringen uppdrog i januari 2017 åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhållet. Detta stärker, enligt regeringen, kunskap om anläggningens tillstånd och behov av åtgärder. Vidare har regeringen i november 2017 uppdragit åt Trafikverket att genomföra åtgärder för att säkerställa en effektiv hantering vid störningar i tågtrafiken. Åtgärderna ska bl.a. omfatta att säkerställa en tydligare ansvarsfördelning mellan parterna där verket tar en ledande roll i störningssituationer.

Regeringen har i mars 2018 beslutat att tillkalla en särskild utredare med syftet att utreda hur delar av det järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, som i dag bedrivs av Infranord AB kan överföras till Trafikverket (dir. 2018:24). Regeringen anser att det statliga ansvarstagandet inom järnvägsunderhållet ska öka på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt för att få bättre punktlighet och bättre robusthet i järnvägsnätet.

4 Definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen 2018–2029

Regeringen har fastställt de ekonomiska ramarna för länsplanerna till ca 36,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående planperiod. Fördelningen framgår av nedanstående tabell. Respektive läns genomsnittliga årliga nivå för planperioden ska dock justeras i förhållande till verkligt utfall av upparbetade medel för planperioden 2014–2025 vid utgången av 2017. Respektive län ska fastställa länsplanen senast den 1 oktober 2018.

I ramen för berörda län ingår medel som ska användas för medfinansiering i enlighet med de s.k. storstadsavtalen som Sverigeförhandlingen tecknat med kommuner och landsting i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län. Regeringen har för avsikt att godkänna dessa avtal, de s.k. storstadsavtalen, förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99), avseende ökade beställnings-

bemyndiganden för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Stockholms län
8 571 miljoner kronor

Uppsala län
1 657 miljoner kronor

Södermanlands län
1 001 miljoner kronor

Östergötlands län
1 465 miljoner kronor

15

Skr. 2017/18:278
Jönköpings län
1 378 miljoner kronor

Kronobergs län
768 miljoner kronor

Kalmar län
931 miljoner kronor

Gotlands län
224 miljoner kronor

Blekinge län
532 miljoner kronor

Skåne län
4 442 miljoner kronor

Hallands län
1 189 miljoner kronor

Västra Götalands län
6 398 miljoner kronor

Värmlands län
1 003 miljoner kronor

Örebro län
1 030 miljoner kronor

Västmanlands län
827 miljoner kronor

Dalarnas län
1 128 miljoner kronor

Gävleborgs län
953 miljoner kronor

Västernorrlands län
889 miljoner kronor

Jämtlands län
521 miljoner kronor

Västerbottens län
919 miljoner kronor

Norrbottens län
812 miljoner kronor

I ramen för berörda län är medel inräknade som bl.a. får användas till bidrag till kommuner som betalar ut ersättning till drift till icke statliga flygplatser, där staten inte upphandlar transportpolitiskt motiverad flygtrafik. Trafikverket har beslutat om allmän trafikplikt för flyglinjen Höga Kusten Airport–Stockholm Arlanda Airport från och med den 26 oktober 2019. Från och med detta datum bör medel från Västernorrlands länsplan motsvarande 5,5 miljoner kronor per år, som länsplaneupprättaren i nuläget avsätter till bidrag till kommuner som betalar ut ersättning till drift till Höga Kusten Airport, i stället flyttas till anslag 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

5 Uppföljning

Regeringen har för avsikt att noga följa upp genomförandet och effekterna av planen. Regeringen har i beslutet om nationell plan uppdragit åt Trafikverket att årligen i samband med årsredovisningen, på en övergripande nivå, redovisa:

– hur medlen för pågående forskning- och innovationsprojekt fördelas per trafikslag och ämnesområden, samt

– effekterna, däribland den samhällsekonomiska nyttan, av de åtgärder som genomförs för att upprätthålla kvaliteten och tillgängligheten på väg- och järnvägsnäten samt kostnaderna för åtgärderna. Detta nuläge ska jämföras med de tre senaste åren avseende leveranskvaliteterna.

Vid den årliga rapporteringen ska Trafikverket även redovisa vilka åtgärder som vidtagits under året för att effektivisera verksamheten och för att verksamheten aktivt ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås.

16

Trafikverket ska årligen redovisa genomförda trimnings- och miljö- Skr. 2017/18:278 åtgärder, kostnaderna för dessa samt vilka effekter, däribland den samhällsekonomiska nyttan, och bidraget till de transportpolitiska målen,

inklusive de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen, som åtgärderna har haft. Om målkonflikter har konstaterats, ska Trafikverket beskriva hur dessa konflikter har hanterats.

I redovisningen ska Trafikverket särskilt redogöra för hur stora medel som har avsatts till samfinansiering av trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet, vilka åtgärder som har vidtagits för dessa medel och hur de beräknas bidra till samhällsekonomisk effektivitet och transportpolitisk måluppfyllelse.

Trafikverket ska även beskriva hur arbetet fortlöper avseende prioriterade aktiviteter för genomförande av yt- och grundvattenskydd. Vidare ska Trafikverket följa upp och utvärdera hur landskapsperspektivet tillämpas.

Enligt det planeringssystem för transportinfrastruktur som infördes 2012 (se prop. 2011/12:118) har regeringen uppdragit åt Trafikverket att årligen redovisa dels vilka namngivna investeringsobjekt som är färdiga för byggstart inom den närmaste treårsperioden inklusive förslag till finansiering, dels vilka namngivna objekt som bör förberedas för byggstart under den följande treårsperioden. Regeringen får därmed en kontinuerlig uppdatering av planeringsläget för de stora investeringsobjekten. Trafikverket ska fortsätta uppföljningen av kostnader och effekter för de namngivna objekten. Av uppföljningen ska den samhällsekonomiska nyttan framgå och åtgärdernas bidrag till de transportpolitiska målen inklusive de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen redovisas. Om målkonflikter har konstaterats, ska Trafikverket beskriva hur dessa konflikter hanterats. Efterkalkyler av samhällsekonomisk lönsamhet för färdigställda objekt öppnade för trafik, där slutliga byggkostnader och realiserade effekter ligger till grund för kalkylen, ska även fortsättningsvis redovisas årligen.

Regeringen ser behov av att arbetet med ökad produktivitet och kostnadskontroll drivs vidare med hög prioritet och har därför uppdragit åt Trafikverket att i samband med årsredovisningen redogöra för marknads- och indexutveckling, större avvikelser, bedömning av risker samt framdriften av de namngivna investeringsobjekten.

Regeringen har även uppdragit åt Trafikverket att

– fortsätta att utveckla styrningen och uppföljningen av övriga investeringar i syfte att minska kostnadsavvikelser och fördyringar,

– i årsredovisningen årligen redogöra för omfattning, kostnader och effekter av åtgärder inom övrig utveckling, samt

– även fortsättningsvis årligen göra en samlad redovisning av länsplanerna för regional transportinfrastruktur, av vilken det ska framgå hur stor andel av respektive länsplan som genomförts och fördelningen totalt sett inom landet mellan olika infrastrukturåtgärder, statsbidrag och medfinansiering för olika ändamål i länsplanerna.

17

Skr. 2017/18:278

6 Riksdagens tillkännagivanden med anledning av infrastrukturpropositionen

Nedan redogörs för hur riksdagens tillkännagivanden med anledning av regeringens proposition Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU4, rskr. 2016/17:101) har omhändertagits av regeringen. Utöver de tillkännagivanden som tas upp nedan har övriga tillkännagivanden med anledning av samma proposition slutbehandlats av regeringen.

6.1 Sårbarhet i transportsystemet

Riksdagen ställde sig bakom det som utskottet anförde om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:TU4 punkt 4, rskr 2016/17:101).

I regeringens beslut om nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 ingår investeringar som syftar bl.a. till ökad robusthet för transportsystemet som helhet och därmed även för gränsöverskridande transporter. Av stor vikt för att minska sårbarheter i transportsystemet är därutöver regeringens beslut att Trafikverket fr.o.m. den 1 augusti 2017 ansvarar för övergripande samordning och planering av krisberedskap och det civila försvaret för transportområdet, genom följande tillägg i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket: ”Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att utveckla och samordna krisberedskap och planering för höjd beredskap inom transportområdet. I detta ingår att bedriva omvärldsbevakning och analys samt att stödja andra myndigheter med expertkompetens inom området.” Detta har lett till bättre förutsättningar för planering och samverkan mellan myndigheter och med näringslivet.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande att regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet är slutbehandlat.

6.2 Införandet av ERTMS

Riksdagen ställde sig bakom det som utskottet anförde om att regeringen bör verka för att införandet av ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande

18

av järnvägens totala funktionssätt och har tillkännagett detta för regeringen Skr. 2017/18:278 (bet. 2016/17:TU4 punkt 13, rskr 2016/17:101).

Regeringen tydliggjorde i uppdraget till Trafikverket att ta fram förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportinfrastrukturen och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur att Trafikverket bör verka för att införandet av det EU-gemensamma signalsystemet för tåg, European Rail Traffic Management System (ERTMS), sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt.

Trafikverket redogör i rapporten Införandetakt av ERTMS-systemet – effektbedömning och samhällsekonomisk analys (SEB ERTMS 1.0 2017- 0530) för hur kostnader och nyttor av att införa ERTMS på det svenska järnvägssystemet påverkas av i vilken takt och vid vilken tidpunkt som införandet sker.

Det framgår bland annat av Trafikverkets promemoria Angående

tillkännagivande
rörande
ERTMS
i
åtgärdsplaneringen

(dnr N2018/02767/TIF) att
Trafikverket
har
samarbetsavtal med

Öresundsbrokonsortiet, Banedanmark och Bane NOR när det gäller förutsättningar för kommande gränspassager med ERTMS mellan Danmark och Norge. Det framgår av Trafikverkets promemoria att verket har löpande samarbeten med tågoperatörer och fordonsägare genom bland annat branschföreningen Tågoperatörerna (BTO), Svensk kollektivtrafik och Näringslivets transportråd. Därutöver framgår det av promemorian att Trafikverket har bilaterala informationsutbyten med större aktörer inom järnvägssektorn för att stärka dialogen kring ERTMS. För att stärka och vidareutveckla järnvägens funktionssätt har Trafikverket enligt promemorian exempelvis startat upp ett program för uppgradering av järnvägsnätet.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande att regeringen bör verka för att införandet av ERTMS sker samordnat med Sveriges grannländer och i nära samråd med branschaktörerna samt med beaktande av järnvägens totala funktionssätt är slutbehandlat.

6.3 Vissa frågor om upphandling av infrastruktur

Riksdagen ställde sig bakom det som utskottet anförde om att regeringen bör se till att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detta har riksdagen tillkännagett för regeringen (bet. 2016/17:TU4 punkt 19, rskr 2016/17:101).

Regeringen tydliggjorde i uppdraget till Trafikverket att ta fram förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportinfrastrukturen och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg ska göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen. Detsamma tydliggjordes i den

19

Skr. 2017/18:278 nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för 2018–2029.

En hög produktivitet och innovation i anläggningsbranschen är en av förutsättningarna för att de medel staten tilldelar infrastrukturområdet ska användas effektivt. Med en ökad produktivitet och innovationsgrad är ambitionen att få mer infrastruktur för pengarna. Det är därför enligt planbeslutet av största vikt att Trafikverket och entreprenadbranschen fortsatt verkar för ökad produktivitet och innovationsgrad.

Regeringen uppdrog den 27 februari 2014 åt Trafikanalys att under en treårsperiod analysera och utvärdera Trafikverkets arbete för att öka produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen (dnr N2014/01057/TIF). Trafikanalys redovisade uppdraget den 31 mars 2017 i slutrapporten Trafikverkets arbete för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen (dnr N2017/02483/TIF). Trafikanalys redogör i sin rapport Trafikverkets arbete för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen för att ambitionen avseende Trafikverkets produktivitetsarbete är hög och arbetet går åt rätt håll, men att det tar tid och måste få ta tid. Regeringen avser att fortsätta att följa utvecklingen på detta område noga och uppdrog i oktober 2017 åt Trafikverket att årligen, under en treårsperiod, redovisa resultat av myndighetens arbete för ökad produktivitet (dnr N2017/06132/TIF). Uppdraget innebär att Trafikverket under en treårsperiod ska redogöra för och återrapportera till regeringen om Trafikverkets arbete för att verka för en ökad produktivitet i anläggningsbranschen samt en särskild uppföljning av entreprenadkontrakt. Trafikverkets första återrapportering av uppdraget lämnades i april 2018 (dnr N2018/02484//TIF). Trafikverket pekar i rapporten på en positiv utveckling av effekterna av genomförda strategier men för att bättre kunna ge en samlad bild över produktivitetsutvecklingen över tid behöver mätningen av produktivitet utvecklas. Detta kommer att utvecklas i kommande rapporter.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande att regeringen bör se till att Trafikverket inför beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg gör en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation i anläggningsbranschen är slutbehandlat.

20

Större investeringar och utpekade bristanalyser
Skr. 2017/18:278

Bilaga

Planens innehåll avseende investeringar och åtgärder med en kostnad över 100 miljoner kronor

Regeringens fastställelse av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 med avseende på investeringar och åtgärder med en kostnad över 100 miljoner kronor innebär ett uppdrag till Trafikverket att bedriva det planeringsarbete som krävs för ett genomförande av aktuella investeringar och åtgärder under perioden 2018–2029. De investeringar och åtgärder som planen omfattar anges i tabell 1 och tabell 2. Utöver investeringar och åtgärder som listas i tabell 1 och tabell 2 ingår dessutom de reståtgärder som Trafikverket i sitt förslag till nationell plan har listat som öppna för trafik.

I tabell 1 anges de investeringar och åtgärder som pågick när den nationella planen för 2018–2029 fastställdes. Med pågående avses att byggentreprenaden är upphandlad och medlen på så vis är uppbundna vid ingången av 2018. I tabell 2 anges de investeringar och åtgärder som regeringen beslutat om att Trafikverket får byggstarta under perioden 2018–2020, vilka investeringar och åtgärder som regeringen beslutat om får förberedas för byggstart under perioden 2021–2023 samt övriga aktuella investeringar och åtgärder som regeringen beslutat om att Trafikverket får planera för genomförande senare under planperioden. Med byggstart avses i detta sammanhang att åtgärden har en ekonomisk prioritering i enlighet med åtgärdsplanen. För ett realiserande av åtgärden krävs sedan flera efterföljande avgöranden enligt tillämpliga regelverk.

Därutöver ingår det i Trafikverkets uppdrag att genomföra bristanalyser i vissa stråk, noder eller motsvarande. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering (se vidare avsnitt 4 nedan om utpekade bristanalyser).

Tabell 1. Pågående investeringar och åtgärder

Trafik-
Järnvägsstråk /
Objekt

slag
Vägnummer

Järnväg
Dalabanan
Uppsala–Borlänge, hastighetshöjande

åtgärder och ökad kapacitet, etapp 1

Järnväg
Godsstråket
Hallsberg–Degerön, dubbelspår, etapp 1

genom Bergslagen

21

Skr. 2017/18:278 Bilaga

22

Trafik-
Järnvägsstråk /
Objekt

slag
Vägnummer

Järnväg
Godsstråket
Åstorp–Teckomatorp, etapp 2 och etapp

genom Skåne och
3 och Marieholmsbanan

Marieholmsbanan

Järnväg
Göteborg
Västsvenska paketet järnväg

Järnväg
Göteborg
Göteborgs hamnbana och

Marieholmsbron, ökad kapacitet och

dubbelspår över Göta älv

Järnväg
Hela landet
Kraftförsörjning

Järnväg
Hela landet
Nationellt tågledningssystem

Järnväg
Hela landet
ERTMS, utveckling

Järnväg
Hela landet
Fjärrstyrning av järnväg

Järnväg
Kilafors–
Söderhamn–Kilafors, ökad kapacitet,

Söderhamn
STAX 25 och lastprofil C

Järnväg
Kust till kustbanan
Skruv, mötesstation

Järnväg
Malmbanan
Luleå–Riksgränsen–(Narvik), införande

av ERTMS

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, bangårdsförlängningar

m.m.

Järnväg
Mälarbanan
Tomteboda–Kallhäll, ökad kapacitet

Järnväg
Norge/Vänerbanan
Kil–Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder

med Nordlänken

Järnväg
Norra stambanan
Kilafors–Holmsveden,

kapacitetsåtgärder

Järnväg
Ostkustbanan
Dingersjö, mötesstationer och

kapacitetsförstärkning

Järnväg
Ostkustbanan
Gävle hamn, järnvägsanslutning

Järnväg
Skånebanan
Kapacitetsåtgärder i Skåne

Järnväg
Skånebanan
Åstorp–Hässleholm, 160 km/tim

Järnväg
Stockholm
Kollektivtrafik Stockholm,

tunnelbaneutbyggnad (statlig

medfinansiering)

Järnväg
Stockholm
Tvärspårväg Ost/Saltsjöbanan (statlig

medfinansiering)

Järnväg
Stockholm
Roslagsbanan, dubbelspår etapp 1+2

(statlig medfinansiering)

Järnväg
Stockholm
Stockholm C–Sörentorp, ökad kapacitet

Älvsjö–Ulriksdal/

Sundbyberg

Järnväg
Svealandsbanan
Strängnäs–Härad, dubbelspår

Järnväg
Södra Stambanan
Flackarp–Arlöv, utbyggnad till flerspår

Järnväg
Södra Stambanan
Kardonbanan till Händelö

Järnväg
Värmlandsbanan
Kil–Laxå, mötesstationer

Järnväg
Västra Stambanan
Västra stambanan, Göteborg–Skövde,

kapacitetsförstärkning.

Trafik-
Järnvägsstråk /
Objekt

slag
Vägnummer

Sjöfart
Hela landet
Södertälje Sluss, Mälaren

Luftfart

Sälens flygplats, statligt investeringsstöd

till landningsbana

Väg
Cykelled
Kattegattleden

Väg
E10
E10
Kiruna inklusive Lv 870

Väg
E16
E16
Dala–Järna–Vansbro

Väg
E18
E18
Trafikplatser Roslags Näsby och

Viggbyholm

Väg
E18
E18
Norrtälje Kapellskär

Väg
E20
E20
Alingsås–Vårgårda

Väg
E20
E20
Tollered–Alingsås

Väg
E20
E20
Förbi Hova

Väg
E22
E22
Hurva–Vä etapp Linderöd–Vä;

Sätaröd–Vä och förbi Linderöd

Väg
E4
E4 Förbifart Stockholm

Väg
E4
E4 Sundsvall

Väg
E4
E4 Ullånger–Docksta

Väg
E4/E12
E4/E12 Umeå

Väg
E45
E45
Götaleden (Lilla Bommen–

Marieholm)

Väg
E6
E6.21 Göteborgs hamn/Lundbyleden

Väg
E6
E6.20 Söder/Västerleden, Sisjömotet

Väg
E6
E6 Trafikplats Flädie (Lund–Flädie)

Väg
Göteborg
Västsvenska paketet väg

Väg
Rv 26
Rv 26 Månseryd–Mullsjö

Väg
Rv 50
Rv 50 genom Ludvika,

Bergslagsdiagonalen

Väg
Rv 50
Rv 50 Askersund–Åsbro

Väg
Rv 70
Rv 70 Enköping–Simtuna

Väg
Rv 70
RV 70 Trafikplats Smedjebacksvägen

Väg
Rv 70
Rv 70 Smedjebacksvägen–

Gyllehemsvägen

Väg

Superbussar i Skåne, åtgärder i statlig

infrastruktur

Skr. 2017/18:278 Bilaga

23

Skr. 2017/18:278 Bilaga

24

Tabell 2. Investeringar och åtgärder som får byggstartas 2018–2020, investeringar och åtgärder som ska förberedas för byggstart 2021– 2023 samt övriga aktuella investeringar och åtgärder under planperioden 2018–2029

I tabellen nedan anges de investeringar och åtgärder med en kostnad över

100 miljoner kronor som Trafikverket får byggstarta 2018–2020, de investeringar och åtgärder som får förberedas för byggstart 2021–2023 samt övriga aktuella investeringar och åtgärder som Trafikverket får planera för genomförandet av under planperioden. I tabellen anges även de åtgärder som ingår i de s.k. storstadsavtalen som Sverigeförhandlingen har ingått överenskommelser om med kommuner och landsting i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län. Regeringen har för avsikt att godkänna dessa avtal förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i Vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99), avseende ökade beställningsbemyndiganden för anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslag 1:11 Trängselskatt i Stockholm inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. För dessa åtgärder är det inte regeringen som fattar beslut om byggstart.

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Järn-
Stockholm
Stockholm Central
x

väg

och Karlberg,

funktionsanpassningar

efter Citybanan

Järn-
Godsstråket
Godsstråket Storvik–
x

väg
genom
Frövi, kapacitetspaket

Bergslagen
1+2 samt Sandviken–

Kungsgården

mötesstation

Järn-
Västkustbanan
Varberg, dubbelspår
x

väg

(tunnel) inklusive

resecentrum

Järn-
Jönköpings-
Falköping–Sandhem–
x

väg
banan
Nässjö,

hastighetsanpassning

160 km/tim och ökad

kapacitet

Järn-
Kontinental-
Kontinentalbanan,
x

väg
banan
persontrafikanpass-

ning

Järn-
Kontinental-
Kontinentalbanan,
x

väg
banan
miljöskademål

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Järn-
Norrbotnia-
Norrbotniabanan
x

väg
banan
Umeå–Dåva, ny Järn-

väg

Järn-
Mittbanan
Bergsåker,
x

väg

triangelspår

Järn-
Ådalsbanan
Sundsvall,
x

väg

resecentrum, statlig

medfinansiering

Järn-
Ådalsbanan
Sundsvalls hamn,
x

väg

Tunadalsspåret,

Malandstriangeln

m.m.

Järn-
Göteborg
Olskroken,
x

väg

planskildhet

Järn-
Ostlänken
Ostlänken, nytt
x

väg

dubbelspår Järna–

Linköping

Väg
E45/Rv70
E45/Rv70 genom
x

Mora steg 1–3

Väg
E4
E4 Ljungby–Toftanäs
x

Väg
Rv 25
Rv 25 Boasjön–
x

Annerstad

Väg
Rv 25
Rv 25 Sjöatorp–
x

Alvesta V (inklusive

trafikplats)

Väg
E10
E10, Avvakko–
x

Lappeasuando

Väg
E10
E10, Morjärv–
x

Svartbyn

Väg
E4
E4 Salmis–Haparanda
x

Väg
E22
E22 Trafikplats Ideon
x

Väg
E18
E18 Danderyd–
x

Arninge

Väg
E18
E18 Statlig
x

följdinvestering,

Arninge hållplats

Väg
E4
E4/E20 Essingeleden–
x

Södra Länken

Väg
E4
E4 Djäkneboda–
x

Bygdeå

Väg
E4
E4 Sikeå–Gumboda,
x

mötesseparering

Skr. 2017/18:278 Bilaga

25

Skr. 2017/18:278 Bilaga

26

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Väg
E14
E14, Sundsvall–
x

Blåberget

Väg
Rv 56
Rv 56 Kvicksund–
x

Västjädra

Väg
E20
E20 Förbi Skara
x

Väg
E6
E6.20 Hisingsleden,
x

Södra delen

Järn-
Hela landet
Ny optoanläggning för

x

väg

ökad kapacitet i

kommunikationsnät

inklusive

vägklassifiering

Järn-
Hela landet
ERTMS, ScanMed

x

väg

etapp 1 inklusive

Katrineholm–Åby

(Korridor B)

Järn-
Hela landet
Teletransmissions–

x

väg

anläggning

Järn-
Dalabanan
Dalabanan, åtgärder

x

väg

för ökad turtäthet och

kortare restid

Järn-
Södra Stambanan
Lund (Högevall)–

x

väg

Flackarp, fyrspår

Järn-
Västkustbanan
Ängelholm–Maria,

x

väg

dubbelspårsutbyggnad

(inklusive

Romaresväg)

Järn-
Stockholm
Hagalund, bangårds-

x

väg
Älvsjö–
ombyggnad

Ulriksdal/

Sundbyberg

Järn-
Västra
Västra stambanan,

x

väg
stambanan
Flemingsberg–Järna,

upprustning tunnlar

Järn-
Värmlands–
Laxå–Arvika, ökad

x

väg
banan
kapacitet

Väg
E22
E22 Lösen–Jämjö

x

Väg
E45
E45 Vattnäs–Trunna

x

Väg
E4
E4 Kongberget–Gnarp

x

Väg
Rv 40
Rv 40 Nässjö–Eksjö

x

Väg
Rv 25
Rv 25 Österleden i

x

Växjö

Väg
E22
E22 Fjälkinge–Gualöv

x

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024
Skr. 2017/18:278

-slag
Vägnummer

–
–
–
Bilaga

2020
2023
2029

Väg
E22
E22 Trafikplats Lund

x

S

Väg
E65
E65 Svedala–Börringe

x

Väg
E4/Lv 259
E4/Lv 259

x

Tvärförbindelse

Södertörn

Väg
Rv 56
Rv 56 Katrineholm–

x

Bie

Väg
Rv 56
Väg 56 Bie–

x

St Sundby (Alberga),

Räta linjen

Väg
E18
E18 Köping–

x

Västjädra,

kapacitetsbrister

Väg
E20
E20 Förbi Mariestad

x

Väg
E20
E20 Förbi Vårgårda

x

Väg
E20
E20 Vårgårda–Vara

x

Väg
E45
E45 Tösse–Åmål

x

Väg
Rv 50
Rv 50 Medevi–

x

Brattebro (inklusive

Nykyrka)

Väg
E22
E22 Förbi

x

Söderköping

Järn-
Ostkustbanan
Ostkustbanan, etapp

x

väg

Gävle–Kringlan,

kapacitetshöjning 1

Järn-
Hela landet
Införande av FRMCS

x

väg

(Future Railway

Mobile

Communication

System)

Järn-
Hela landet
LTS (Längre, tyngre

x

väg

och större tåg);

Hallsberg–

Malmö/Göteborg,

åtgärder för långa

godståg

Järn-
Hela landet
LTS (Längre, tyngre

x

väg

och större tåg); Övrigt

stomnät, åtgärder för

långa godståg

1 Påbörjad utbyggnad till dubbelspår av Ostkustbanan med ny sträckning mellan Gävle och

Kringlan.
27

Skr. 2017/18:278 Bilaga

28

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Järn-
Hela landet
ERTMS, ScanMed

x

väg

etapp 2 (Trelleborg–

Malmö–Göteborg–

Kornsjö)

Järn-
Blekinge
Blekinge kustbana.

x

väg
kustbana
mötesspår och

hastighetshöjning

(Etapp1)

Järn-
Bergslagsbanan
Borlänge–Falun,

x

väg

kapacitets- och

hastighetshöjande

åtgärder

Järn-
Västkustbanan
Maria–Helsingborg C,

x

väg

dubbelspår

Järn-
Godsstråket
Godsstråket,

x

väg
genom
kapacitetshöjande

Bergslagen
åtgärder

Järn-
Västkustbanan
Halmstad C/bangård

x

väg

Järn-
Jönköping
Värnamo–

x

väg
godsbangård–
Jönköping/Nässjö,

Vaggeryd
elektrifiering och höjd

hastighet

Järn-
Södra Stambanan
Alvesta, triangelspår

x

väg

Järn-
Malmbanan
Malmbanan,

x

väg

Nattavaara,

bangårdsförlängning

Järn-
Malmbanan
Malmbanan, Sikträsk,

x

väg

bangårdsförlängning

Järn-

Hässleholm–Lund,

x

väg

höghastighetsbana

Järn-
Skånebanan
Hässleholm–

x

väg

Helsingborg, förlängt

mötesspår och höjd

hastighet

Järn-
Södra Stambanan
Malmö godsbangård,

x

väg

utbyggnad av spår 58

Järn-
Stockholm
Barkarby, bytespunkt

x

väg

med anslutning till

tunnelbana

Järn-
Stockholm
Årstaberg–

x

väg

Flemingsberg,

signalåtgärder

optimering

Järn-
Västra
Högsjö västra,

x

väg
stambanan
förbigångsspår

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024
Skr. 2017/18:278

-slag
Vägnummer

–
–
–
Bilaga

2020
2023
2029

Järn-
Dalabanan
Heby, mötesspår

x

väg

Järn-
Ostkustbanan
Ostkustbanan, fyrspår

x

väg

Uppsala–länsgränsen

Uppsala/Stockholm 2

Järn-
Ostkustbanan
Uppsala,

x

väg

plankorsningar

Järn-
Norrbotniabanan
Norrbotniabanan

x

väg

(Umeå) Dåva–

Skellefteå, ny Järn-

väg

Järn-
Västra
Katrineholm,

x

väg
stambanan
förbigångsspår

Järn-
Ostkustbanan
Sundsvall C–

x

väg

Dingersjö,

dubbelspårsutbyggnad

Järn-
Ådalsbanan
Sundsvall

x

väg

resecentrum,

tillgänglighet och

plattformar m.m.

Järn-
Mittbanan
Sundsvall–Ånge,

x

väg

kapacitets- och

hastighetshöjande

åtgärder inklusive

säkerhetshöjande

åtgärder

Järn-
Mittbanan
Ånge-Östersund,

x

väg

kapacitets- och

hastighetshöjande

åtgärder

Järn-
Norge/Väner-
Norge–Vänerbanan,

x

väg
banan med
vändspår i Älvängen

Nordlänken

Järn-
Västra
Göteborg och

x

väg
stambanan
Västsverige,

omloppsnära

uppställningsspår

Järn-
Västra
Västra stambanan

x

väg
stambanan
Laxå–Alingsås, högre

kapacitet

Järn-
Bergslagsbanan
Frövi, bangårds-

x

väg

ombyggnad

Järn-
Västra
Laxå, bangårds-

x

väg
stambanan
ombyggnad

2 Inklusive nya stationslägen i Bergsbrunna respektive Alsike.

29

Skr. 2017/18:278 Bilaga

30

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Järn-
Godsstråket
Godsstråket Dunsjö–

x

väg
genom
Jakobshyttan,

Bergslagen
dubbelspår

Järn-
Godsstråket
Godsstråket

x

väg
genom
Hallsberg–Åsbro,

Bergslagen
dubbelspår

Järn-
Godsstråket
Godsstråket

x

väg
genom
Jakobshyttan–

Bergslagen
Degerön, dubbelspår

Järn-
Älmhult–
Älmhult-Olofström-

x

väg
Olofström
Blekinge Kustbana

(Sydostlänken, etapp

1 och 2), elektrifiering

och upprustning samt

ny bana

Järn-
Kust till
Göteborg-Borås

x

väg
kustbanan

Sjöfart

Luleå hamn,

x

kapacitetsåtgärd farled

Sjöfart

Farled Södertälje–

x

Landsort

Sjöfart

Vänersjöfarten,

x

Trollhätte kanal/Göta

älv

Sjöfart

Farleden i Göteborgs

x

hamn,

kapacitetsåtgärd farled

Väg
E22
E22 Ronneby Ö–

x

Nättraby

Väg
E16
E16 Borlänge–Djurås

x

Väg
E45
E45 Rengsjön–Älvros

x

Väg
E4
E4 Trafikplats

x

Ljungarum,

genomgående körfält

Väg
Rv 26
Rv 26 Hedentorp–

x

Månseryd

Väg
Rv 26
Rv 26 Mullsjö–

x

Slättäng

Väg
Rv 40
Rv 40 förbi Eksjö

x

Väg
E22
E22 Förbi Bergkvara

x

Väg
E22
E22 Gladhammar–

x

Verkebäck

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Väg
E4/E18
E4/E18 Hjulsta–

x

Jakobsberg,

kapacitetsförstärkning

till följd av Förbifart

Stockholm

Väg
E4/E20
E4/E20 Tomteboda–

x

Bredäng, ITS

Väg
E4/E20
E4/E20 Hallunda–

x

Vårby, kapacitets-

förstärkning till följd

av Förbifart

Stockholm

Väg
E4/E20
E4/E20

x

Södertäljebron,

kapacitetsförstärkning

till följd av Förbifart

Stockholm

Väg

Essingeleden,

x

riskreducerande

åtgärder upprättande

av ledverk

Väg
Rv 56
Rv 56 Sala–Heby, 2+1

x

Väg
E45
E45 Säffle–Valnäs

x

Väg
E4
E4 Broänge–

x

Daglösten,

mötesseparering

Väg
E4
E4 Daglösten–

x

Ljusvattnet,

mötesseparering

Väg
E4
E4 Gumboda–

x

Grimsmark,

mötesseparering

Väg
E20
E20 Götene–

x

Mariestad

Väg
E10
E10 Kauppinen-

x

Kiruna,

mötesseparering

Storstadsförhandling

Skåne
Malmö, stadsbusslinje
x

(EL-MEX och EL-

BUSS)

Skåne
Malmöpendeln
x

Lommabanan, etapp 2

Skåne
Malmö, cykelobjekt
x

Skr. 2017/18:278 Bilaga

31

Skr. 2017/18:278 Bilaga

32

Trafik
Järnvägsstråk /
Objekt
2018
2021
2024

-slag
Vägnummer

–
–
–

2020
2023
2029

Skåne
Helsingborg,
x

kollektivtrafik

Skåne
Helsingborg,
x

cykelobjekt

Skåne
Spårväg Lund C–ESS
x

Skåne
Lund, cykelobjekt
x

(cykelbanor och

cykelgarage)

Stockholm
Älvsjö–Fridhemsplan,

x

tunnelbana och nya

stationer

Stockholm
Stockholm, Spårväg

x

syd,

kapacitetsutökning för

kollektivtrafik

Stockholm
Roslagsbanan till

x

City, förlängning och

nya stationer

Stockholm
Hagalund,
x

tunnelbanestation

Stockholm
Stockholm,
x

cykelobjekt

Stockholm
Stockholm,

riskavsättning

storstadspaket

Göteborg
Göteborg, Spårväg
x

Norra Älvstranden,

centrala delen

Göteborg
Göteborg, Linbanan
x

Centrum

Göteborg
Göteborg, Citybuss
x

Backastråket

Göteborg
Göteborg, Citybuss

x

Norra Älvstranden

(västra delen)

Göteborg
Göteborg, cykelobjekt
x

Utpekade bristanalyser

Trafikverket bör fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.

a) Narvik–Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet,

b) Inlandsbanan – framtida funktion (överflyttning väg till järnväg samt omledning),

c) Övre Norrland Skellefteå/Bastuträsk–Boden/Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet,

d) Nedre Norrland, bristande kapacitet i järnvägssystemet – återstående delsträckor med kapacitetsproblem och långa restider, såsom Ostkustbanan inklusive Ådalsbanan, Gävle– Härnösand,

e) Bergslagen–Oxelösund, kapacitets- och bärighetsbrister Malmtransporter,

f) Stockholm–riksgränsen–Oslo, kapacitetsproblem och långa restider,

g) Storstockholm – tillgänglighets-, miljö- och kapacitetsbrister i transportsystemet,

h) Södra Stockholmsregionen, kapacitetsbrister i järnvägssystemet på längre sikt inklusive följdeffekter av nya stambanor,

i) Ostkustbanan, Stockholm–Arlanda–länsgränsen Uppsala, kapacitetsbrister,

j) Göteborg–Oslo, kapacitetsproblem och långa restider,

k) E20 genom Alingsås, kapacitet, säkerhet och miljö,

l) Storgöteborg – kapacitetsbrist i regionalt system för kollektiva persontransporter på väg och järnväg,

m) E4/E20 vägbro över Södertälje kanal – sårbarhet,

n) Kust till kustbanan, bristande kapacitet, punktlighet och robusthet,

o) Västra stambanan, bristande kapacitet, punktlighet, robusthet och säkerhet, långa restider, samt

p) Hjulstabron, passage för större fartyg till Mälarhamnarna.

Skr. 2017/18:278 Bilaga

33

Skr. 2017/18:278

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2018

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth

Föredragande: statsrådet Eneroth

Regeringen beslutar skrivelse 2017/18:278 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2018–2029

34