Beredningskedjan
- behandlas i Bet. 2018/19:FiU30 Årsredovisning för staten 2018
Årsredovisning för staten 2018
2019-04-15 · 368 sidor, varav 350 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 350 av 368 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2018/19:101, Årsredovisning för staten 2018
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse
2018/19:101
Årsredovisning för staten 2018
opaginerad Regeringens skrivelse Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse
2018/19:101
Årsredovisning för staten 2018
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 11 april 2019
Stefan Löfven
Per Bolund (Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2018. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
s. 5 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ...............................................................................................................
8
Diagramförteckning ........................................................................................................
12
Sammanfattning ...............................................................................................................
15
Inledning
..........................................................................................................................
21
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen ............................................................
27
1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande........................................
27
1.2
Utgiftstaket för 2018 .............................................................................
30
2
Utfallet för statens budget....................................................................................
35
2.1
Saldot i statens budget 2018 ..................................................................
35
2.2
Inkomster i statens budget 2018 ...........................................................
38
2.2.1
Prognosförutsättningar ..........................................................
38
2.2.2
Totala skatteintäkter...............................................................
40
2.2.3
Övriga inkomster....................................................................
45
2.3
Utgifter i statens budget 2018...............................................................
51
2.4
Utfall per utgiftsområde ........................................................................
60
2.4.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ............................................
61
2.4.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...
63
2.4.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution............................
67
2.4.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .............................................
69
2.4.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ...........................
72
2.4.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ......
73
2.4.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...............................
77
2.4.8
Utgiftsområde 8 Migration ....................................................
81
2.4.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ....
83
2.4.10
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning..............................................................
86
2.4.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .........
91
2.4.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och
barn ..........................................................................................
93
2.4.13
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering.................................................................................
96
2.4.14
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ..................
98
2.4.15
Utgiftsområde 15 Studiestöd ...............................................
103
2.4.16
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ..
105
2.4.17
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 111
2.4.18
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik ................................
114
5
s. 6 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.19
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ......................................
117
2.4.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård..................
119
2.4.21
Utgiftsområde 21 Energi ......................................................
123
2.4.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer ..................................
125
2.4.23
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel ................................................................................
130
2.4.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv................................................
133
2.4.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ............
136
2.4.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m............................
138
2.4.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen...........
141
2.4.28
Förändring av anslagsbehållningar .......................................
142
2.4.29
Riksgäldskontorets nettoutlåning ........................................
143
2.4.30
Kassamässig korrigering........................................................
147
2.4.31
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget..........
148
2.5
Underliggande saldo och engångseffekter ..........................................
151
2.6
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ....................
154
2.7
Beställningsbemyndiganden.................................................................
160
2.8
Inomstatliga lån ....................................................................................
161
2.9
Övriga krediter......................................................................................
161
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ...................................
165
3.1
Resultaträkning.....................................................................................
165
3.2
Balansräkning ........................................................................................
172
3.3
Finansieringsanalys...............................................................................
175
3.4
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................
178
3.4.1
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ...........
178
3.4.2
Redovisningsprinciper för statens budget ...........................
188
3.4.3
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget.....
188
3.5
Noter
.....................................................................................................
190
3.5.1
Noter till resultaträkningen ..................................................
190
3.5.2
Noter till balansräkningen ....................................................
212
3.5.3
Noter till finansieringsanalysen............................................
244
4
Utvecklingen av statsskulden ..............................................................................
251
4.1
Definition av statsskulden....................................................................
251
4.2
Statsskuldens fördelning och löptid ....................................................
252
4.3
Statsskuldens kostnader .......................................................................
254
5
Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning ..........................
259
5.1
Statliga garantier ...................................................................................
259
5.2
Statlig utlåning med kreditrisk.............................................................
272
5.3
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier 277
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU...............................
283
6.1
Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska
statsförvaltningen .................................................................................
283
6.1.1
Innehållet i regeringens nationella intygande avseende
EU-medel...............................................................................
283
6.1.2
Ramverket för intern styrning och kontroll........................
284
6.1.3
Omfattningen av regeringens nationella intygande ............
284
6.2
Räkenskapssammanställning av EU-medel.........................................
286
6.3
Ansvariga myndigheters bedömningar................................................
291
6
s. 7 6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
6.3.1
Myndighetsledningens intygande i årsredovisningen.........
291
6.3.2
Myndigheternas förvaltningsförklaringar ...........................
292
6.3.3
Uppskattad felnivå i EU-programmen 2015–2018.............
295
6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas
årsredovisningar och ledningens förvaltning ......................
297
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande
av EU-medel .........................................................................................
297
6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet.. 298
6.5.1
Revisionsrättens iakttagelser för budgetåret 2017..............
298
6.5.2
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ....................
299
6.5.3
Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende
revisionsrättens iakttagelser .................................................
299
6.6
Redovisning av samtliga EU-medel ....................................................
299
Bilagor
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3
Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 5
Tabellsamling
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 7
Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019
7
s. 8 Tabellförteckning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabellförteckning
Tabell 1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande ........................................
28
Tabell 1.2
Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2018, offentliga
sektorns finanser ......................................................................................
28
Tabell 1.3
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för
avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella
sparande...................................................................................................
29
Tabell 1.4
Utgiftstaket.............................................................................................
30
Tabell 1.5
Takbegränsade utgifter ...........................................................................
30
Tabell 1.6
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå .............................................
31
Tabell 1.7
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av
utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018..............................................
31
Tabell 2.1
Utfallet för statens budget 2018 ............................................................
36
Tabell 2.2
Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens
budget......................................................................................................
36
Tabell 2.3
Utfallet för statens budget 2017 och 2018 ............................................
37
Tabell 2.4
Utgifter för statens budget 2017 och 2018 ...........................................
37
Tabell 2.5
Skattereformer 2018 i statens budget för 2018 och i propositionen
Vårändringsbudget för 2018...................................................................
38
Tabell 2.6
Antaganden i 2019 års ekonomiska vårproposition jämfört med
budgetpropositionen för 2018 ...............................................................
39
Tabell 2.7
Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu
saknar utfall för 2018 ..............................................................................
39
Tabell 2.8
Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredo-
visningen för staten och slutligt utfall 2013–2016 ................................
40
Tabell 2.9
Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört
med statens budget för 2018 och 2017 ..................................................
41
Tabell 2.10
Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................
45
Tabell 2.11
Inkomster av statens verksamhet, översikt ...........................................
45
Tabell 2.12
Rörelseöverskott.....................................................................................
46
Tabell 2.13
Ränteinkomster.......................................................................................
46
Tabell 2.14
Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017 .....................................................
47
Tabell 2.15
Inkomster av försåld egendom ..............................................................
48
Tabell 2.16
Återbetalning av lån................................................................................
48
Tabell 2.17
Kalkylmässiga inkomster........................................................................
48
Tabell 2.18
Statliga pensionsavgifter.........................................................................
49
Tabell 2.19
Bidrag m.m. från EU ..............................................................................
49
Tabell 2.20
Bidrag från EU:s jordbruksfonder.........................................................
49
Tabell 2.21
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ...............................
50
Tabell 2.22
Utgifter i statens budget 2018 ...............................................................
52
Tabell 2.23
Utfallet för statens budget för 2017-2018.............................................
54
Tabell 2.24
Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget
för 2018 ...................................................................................................
56
8
s. 9 Tabell 2.25 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.25
Makroekonomiska förutsättningar för 2018 ........................................
56
Tabell 2.26
Indragningar 2018 ..................................................................................
57
Tabell 2.27
Medgivna överskridanden 2018.............................................................
58
Tabell 2.28
Icke medgivna överskridanden 2018 .....................................................
59
Tabell 2.29
UO 1 Anslag...........................................................................................
61
Tabell 2.30
UO 1 Beställningsbemyndiganden .......................................................
62
Tabell 2.31
UO 1 Garantier ......................................................................................
62
Tabell 2.32
UO 1 Inomstatliga lån ...........................................................................
62
Tabell 2.33
UO 2 Anslag...........................................................................................
63
Tabell 2.34
UO 2 Beställningsbemyndiganden .......................................................
63
Tabell 2.35
UO 2 Utlåning .......................................................................................
64
Tabell 2.36
UO 2 Garantier ......................................................................................
64
Tabell 2.37
UO 2 Inomstatliga lån ...........................................................................
64
Tabell 2.38
UO 2 Övriga krediter ............................................................................
65
Tabell 2.39
UO 3 Anslag...........................................................................................
67
Tabell 2.40
UO 4 Anslag...........................................................................................
69
Tabell 2.41
UO 4 Beställningsbemyndiganden .......................................................
70
Tabell 2.42
UO 5 Anslag...........................................................................................
72
Tabell 2.43
UO 5 Beställningsbemyndiganden .......................................................
72
Tabell 2.44
UO 6 Anslag...........................................................................................
73
Tabell 2.45
UO 6 Beställningsbemyndiganden .......................................................
74
Tabell 2.46
UO 6 Garantier ......................................................................................
74
Tabell 2.47
UO 6 Inomstatliga lån ...........................................................................
74
Tabell 2.48
UO 6 Övriga krediter ............................................................................
75
Tabell 2.49
UO 7 Anslag...........................................................................................
77
Tabell 2.50
Utfall för bistånd 2008–2018.................................................................
78
Tabell 2.51
Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i bistånds-
ramen.......................................................................................................
79
Tabell 2.52
UO 7 Beställningsbemyndiganden .......................................................
79
Tabell 2.53
UO 7 Garantier ......................................................................................
80
Tabell 2.54
UO 7 Övriga krediter ............................................................................
80
Tabell 2.55
UO 8 Anslag...........................................................................................
81
Tabell 2.56
Asylsökande m.m. 2018 .........................................................................
82
Tabell 2.57
UO 9 Anslag...........................................................................................
83
Tabell 2.58
UO 9 Beställningsbemyndiganden .......................................................
85
Tabell 2.59
UO 9 Inkomststatliga lån......................................................................
85
Tabell 2.60
UO 10 Anslag.........................................................................................
86
Tabell 2.61
Statistik över sjukpenning och sjuktal ..................................................
87
Tabell 2.62
Ohälsomått .............................................................................................
88
Tabell 2.63
UO 10 Beställningsbemyndiganden .....................................................
89
Tabell 2.64
Övriga krediter .......................................................................................
89
Tabell 2.65
UO 11 Anslag.........................................................................................
91
Tabell 2.66
Övriga krediter .......................................................................................
92
Tabell 2.67
UO 12 Anslag.........................................................................................
93
Tabell 2.68
UO 13 Anslag.........................................................................................
96
Tabell 2.69
Kommunmottagna m.m. 2018...............................................................
97
Tabell 2.70
Beställningsbemyndiganden ..................................................................
97
Tabell 2.71
UO 14 Anslag.........................................................................................
98
Tabell 2.72
Arbetslöshet ...........................................................................................
99
Tabell 2.73
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser.................................
100
Tabell 2.74
UO 14 Beställningsbemyndiganden ...................................................
101
9
s. 10 Tabell 2.75 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.75
UO 15 Anslag .......................................................................................
103
Tabell 2.76
UO 15 Beställningsbemyndiganden....................................................
104
Tabell 2.77
UO 15 Utlåning....................................................................................
104
Tabell 2.78
UO 16 Anslag .......................................................................................
105
Tabell 2.79
UO 16 Beställningsbemyndiganden....................................................
107
Tabell 2.80
UO 16 Garantier...................................................................................
108
Tabell 2.81
UO 17 Anslag .......................................................................................
111
Tabell 2.82
UO 17 Beställningsbemyndiganden....................................................
112
Tabell 2.83
UO 17 Utlåning....................................................................................
113
Tabell 2.84
UO 18 Anslag .......................................................................................
114
Tabell 2.85
UO 18 Beställningsbemyndiganden....................................................
116
Tabell 2.86
UO 18 Garantier...................................................................................
116
Tabell 2.87
UO 19 Anslag .......................................................................................
117
Tabell 2.88
UO 19 Beställningsbemyndiganden....................................................
117
Tabell 2.89
UO 20 Anslag .......................................................................................
119
Tabell 2.90
UO 20 Beställningsbemyndiganden....................................................
121
Tabell 2.91
UO 21 Anslag .......................................................................................
123
Tabell 2.92
UO 21 Beställningsbemyndiganden....................................................
123
Tabell 2.93
UO 21 Utlåning....................................................................................
124
Tabell 2.94
UO 21 Inomstatliga lån........................................................................
124
Tabell 2.95
UO 22 Anslag .......................................................................................
125
Tabell 2.96
Utveckling av statens transportinfrastruktur .....................................
126
Tabell 2.97
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ............................
127
Tabell 2.98
UO 22 Beställningsbemyndiganden....................................................
127
Tabell 2.99
UO 22 Utlåning....................................................................................
128
Tabell 2.100
UO 22 Garantier...................................................................................
128
Tabell 2.101
UO 22 Inomstatliga lån........................................................................
129
Tabell 2.102
UO 23 Anslag .......................................................................................
130
Tabell 2.103
UO 23 Beställningsbemyndiganden....................................................
131
Tabell 2.104
UO 23 Övriga krediter.........................................................................
132
Tabell 2.105
UO 24 Anslag .......................................................................................
133
Tabell 2.106
UO 24 Beställningsbemyndiganden....................................................
134
Tabell 2.107
UO 24 Utlåning....................................................................................
134
Tabell 2.108
UO 24 Garantier...................................................................................
134
Tabell 2.109
UO 25 Anslag .......................................................................................
136
Tabell 2.110
UO 26 Anslag .......................................................................................
138
Tabell 2.111
Räntor och valutakurser 2014–2018 årsgenomsnitt ...........................
138
Tabell 2.112
Räntor på statsskulden 2014–2018, fördelning på anslagets
komponenter.........................................................................................
139
Tabell 2.113
UO 27 Anslag .......................................................................................
141
Tabell 2.114
Förändringar av anslagsbehållningar 2014–2018.................................
142
Tabell 2.115
Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslags-
krediter över 1 000 miljoner kronor ....................................................
143
Tabell 2.116
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018 ..............................................
144
Tabell 2.117
Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton .......
145
Tabell 2.118
Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret ..................................
146
Tabell 2.119
Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret.............................
146
Tabell 2.120
Kassamässig korrigering .......................................................................
147
Tabell 2.121
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .........................
150
Tabell 2.122
Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och under-
liggande saldo åren 2014–2018.............................................................
152
10
s. 11 Tabell 2.123 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.123
Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2018
och 2017................................................................................................
153
Tabell 2.124
Realekonomisk fördelning av statens budget 2017–2018..................
155
Tabell 2.125
Beställningsbemyndiganden 2018 .......................................................
160
Tabell 2.126
Inomstatliga lån....................................................................................
161
Tabell 2.127
Övriga krediter i Riksgäldskontoret ...................................................
161
Tabell 3.1
Resultaträkning ....................................................................................
166
Tabell 3.2
Balansräkning .......................................................................................
172
Tabell 3.3
Finansieringsanalys ..............................................................................
176
Tabell 3.4
Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2018 ...
177
Tabell 3.5
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget ..................
189
Tabell 4.1
Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången
av 2018 ..................................................................................................
251
Tabell 4.2
Regeringens riktlinjer för 2018............................................................
252
Tabell 4.3
Statsskuldens utveckling och sammansättning ..................................
253
Tabell 4.4
Nominella lån i svenska kronor...........................................................
253
Tabell 4.5
Statsskuldens kostnader.......................................................................
255
Tabell 5.1
Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31 ........................
261
Tabell 5.2
Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31.............................
263
Tabell 5.3
Avsättning för garantiförluster 2018-12-31........................................
268
Tabell 5.4
Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31.....................................
269
Tabell 5.5
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och
tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31......................................
270
Tabell 5.6
Flöden i garantiverksamheten .............................................................
271
Tabell 5.7
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2018 ..................
271
Tabell 5.8
Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2018 .....
272
Tabell 5.9
Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31.......................................
274
Tabell 5.10
CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori
2018-12-31 ............................................................................................
275
Tabell 5.11
Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten
2018-12-31 ............................................................................................
277
Tabell 5.12
Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2018...........
277
Tabell 5.13
Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2018.. 277
Tabell 5.14
Riskbedömningar för garantier och lån till företag,
privatpersoner och stater 2018-12-31 .................................................
278
Tabell 6.1
Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007–2013......................
287
Tabell 6.2
Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020......................
287
Tabell 6.3
Balansräkning för fleråriga budgetramen
2007–2013........................
288
Tabell 6.4
Balansräkning för fleråriga budgetramen
2014–2020........................
288
Tabell 6.5
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
2007–2013 (exkl. TEN-bidrag) ...........................................................
289
Tabell 6.6
Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen
2014–2020 (exkl. TEN-bidrag) ...........................................................
290
Tabell 6.7
Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2015–2018) ..
296
Tabell 6.8
Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)................................
301
Tabell 6.9
Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen
2014–2020 .............................................................................................
302
11
s. 12 Diagramförteckning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Diagramförteckning
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo ......................................
151
Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade......................
154
Diagram 3.1
Statens intäkter .....................................................................................
166
Diagram 3.2
Statens kostnader..................................................................................
167
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor ....................................................................
167
Diagram 5.1
Garantiåtaganden 2014–2018 ...............................................................
261
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar
samt saldot för betalningsflödet 2014- ................................................
272
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust......
273
12
s. 15 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2018
Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- skott som uppgick till 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. Jämfört med 2017 försvaga- des det finansiella sparandet med ca 30 miljarder kronor.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 80 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med 2017.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 106 miljarder kronor. Jämfört med 2017 försäm- rades resultatet med 24 miljarder kronor.
Statsskulden minskade med 68 miljarder kro- nor till 1 197 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som andel av BNP minskade statsskulden från 27,6 procent 2017 till 25,0 procent 2018.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2018 jämfört med 2017.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Procent
Procent
2018
av BNP 1
2017
av BNP 2
Den offentliga sektorns
finansiella sparande
32
0,7
65
1,4
Statens
budgetsaldo
80
1,7
62
1,4
Utgiftstak
1 337
27,9
1 274
27,8
Takbegränsade
utgifter
1 282
26,8
1 229
26,8
Statens nettoförmögenhet
-18
-0,4
-114
-2,5
Statsskuld
1 197
25,0
1 265
27,6
Årets överskott
i resultaträkningen
106
2,2
131
2,9
Utlåning 3
466
9,7
438
9,6
Garantiåtaganden 4
2 658
55,5
2 046
44,7
1 Prel. BNP för 2018 uppgår till 4 791 miljarder kronor (löpande priser).
2 Rev. BNP för 2017 uppgår till 4 579 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken.
4 Exkl. ej beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade.
15
s. 16 Regeringen anser att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2018
2017
Inkomster
2 370
2 280
Skatter och avgifter
2 093
2 025
Övriga inkomster
277
255
Utgifter
2 338
2 215
Finansiellt sparande
32
65
Varav staten
61
75
Varav ålderspensionssystemet
6
0
Varav kommunala sektorn
-35
-10
Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- skott som uppgick till ca 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 försvagades den offentliga sektorns finansiella sparande 2018 med ca 30 miljarder kronor.
Regeringen anser att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet.
Utgiftstaket för staten
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
2018
2017
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 332
1 210
Tekniska justeringar
5
12
Finanspolitiskt motiverad ändring
52
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 337
1 274
Takbegränsade utgifter
1 282
1 229
Budgeteringsmarginal
55
45
Budgeteringsmarginal, procent av takbe-
gränsade utgifter
4,3
3,6
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2018 uppgick till 1 337 miljarder kronor. En- ligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 282 miljarder kronor, dvs. 55 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
Utfallet för statens budget
Utfallet för statens budget
Miljarder kronor
Statens
budget
2018 1
2018
2017
Totala inkomster
1 043
1 072
1 001
Statens skatteinkomster
1 085
1 120
1 050
Övriga inkomster
-42
-48
-49
Totala utgifter m.m.
999
992
940
Utgiftsområden exkl. statsskuldsrän-
tor m.m.
989
975
930
Statsskuldsräntor m.m.
11
14
11
Förändring av anslagsbehållningar
-8
Riksgäldskontorets nettoutlåning
7
2
-3
Kassamässig korrigering
0
2
2
Budgetsaldo
44
80
62
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2017.
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än be- räknat. Det är främst inkomsterna från skatt på kapital och periodiseringar som blivit högre. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än enligt den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2018 och att kompensationen för mervärdesskatt till kommu- nerna blev högre.
Utgifterna i statens budget uppgick till 992 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 18 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 24 miljarder kro- nor lägre.
Statens budgetsaldo blev därmed 80 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 36 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet och 18 miljarder kronor högre än 2017.
16
s. 17 Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat jämfört med 2017. Kontrollera mot PDF
Resultaträkning
Resultaträkning
Miljarder kronor
2018
2017
Intäkter
Skatteintäkter
1 363
1 317
Övriga intäkter
117
114
Summa intäkter
1 480
1 431
Kostnader
Transfereringar m.m.
-1 112
-1 064
Statens egen verksamhet
-280
-263
Summa kostnader
-1 392
-1 327
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag
33
33
Finansiella intäkter och kostnader, netto
-14
-5
Årets överskott
106
131
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 106 miljarder kronor och innebär en försämring med 24 miljarder kronor jämfört med 2017.
Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kro- nor. Skatteintäkterna uppgick till 1 363 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 112 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 48 miljarder kronor jämfört med 2017.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 280 miljarder kronor. Det är en ök- ning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat jämfört med 2017.
Finansiella intäkter och kostnader, netto upp- gick till knappt -14 miljarder kronor, vilket är en försämring med 8 miljarder kronor jämfört med 2017. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 20 miljarder kronor, vilket är en försämring med 9 miljarder kronor jämfört med 2017.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Balansräkning
Balansräkning
Miljarder kronor
2018
2017
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
10
9
Materiella anläggningstillgångar
593
572
Finansiella anläggningstillgångar
405
383
Utlåning
466
438
Varulager m.m.
3
3
Fordringar
171
139
Periodavgränsningsposter
282
283
Kortfristiga placeringar
46
90
Kassa och bank
9
10
Summa tillgångar
1 984
1 925
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet
-18
-114
Fonder
192
179
Avsättning för pensioner m.m.
306
286
Statsskulden
1 197
1 265
Skulder m.m.
220
223
Periodavgränsningsposter
87
85
Summa kapital och skulder
1 984
1 925
Garantiförbindelser
4
4
Övriga ansvarsförbindelser
53
42
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -18 miljarder kronor vid utgången av 2018. I förhållande till 2017 för- bättrades nettoförmögenheten med 96 miljarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 68 miljarder kronor till 1 197 miljarder kro- nor vid utgången av 2018. Lån i svenska kronor minskade med 69 miljarder kronor och lån i ut- ländsk valuta ökade med 1 miljard kronor.
17
s. 18 Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 33 miljarder kronor och är oförändrat jämfört med 2017. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Statliga garantier
Statliga garantiåtaganden
Miljarder kronor
2018
2017
Insättningsgarantin
2 280
1 689
Investerarskyddet
Kreditgarantier
224
210
Garantier om tillförsel av kapital
146
138
Pensionsgarantier
8
8
Totalt
2 658
2 046
Statliga garantiåtaganden ökade med 612 mil- jarder kronor jämfört med 2017 och uppgick till 2 658 miljarder kronor vid utgången av 2018. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagan- dena till 55,5 procent.
Insättningsgarantin uppgick till 2 280 miljard- er kronor, vilket är en ökning med 591 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras i huvudsak av Nordeas filialisering av nordiska dotterbolag.
Kreditgarantierna inklusive exportkreditgaran- tier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 14 miljarder kronor i förhållande till 2017. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 146 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2017.
Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insätt- ningsgarantin.
Statlig utlåning
Statens utlåning
Miljarder kronor
Lån/ändamål
2018
2017
Lån till Riksbanken
259
238
CSN:s utlåning
199
192
Övriga lån
8
8
Summa
466
438
Statens utlåning uppgick till 466 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och Centrala studiestödsnämndens studielån utgör huvud- delen av statens utlåning.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intygan- den och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
2018
2017
Betalningar till EU
35
24
Betalningar från EU
12
10
Nettoflöde från statens budget till EU
23
14
Sveriges avgift till EU uppgick till 35 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 mil- jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 23 miljarder kronor, vilket är en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med 2017.
Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor jämfört med 2017. Det beror på att mer- värdesskattebaserade och BNI-baserade avgifter 2017 nedsattes retroaktivt för 2014–2016.
18
opaginerad Inledning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Inledning
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2018 har upp- rättats i enlighet med bestämmelserna i budget- lagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekono- miska resultatet och ställningen samt förvalt- ningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsredo- visningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har komplett- erande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redo- visnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och
förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redo- visningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2018 redovisas i balans- räkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2018 i resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalys och noter med utfallet för 2017.
Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2018 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2018, dels med utfallet för 2017.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2019/00590/BATOT).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräken- skaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.
21
opaginerad Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskaps- systemet i europeiska unionen. Nationalräken- skapernas avgränsning skiljer sig från årsredovis- ningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvudsak- ligen på underlag som har lämnats av Ekonomi- styrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- räkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning. Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av de budget- politiska målen. Stora delar av skatteintäkterna för 2018 bygger fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisning- en för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetproposit- ioner. När det gäller uppföljningen av överskotts- målet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp över- skottsmålet i budgetpropositionen och den eko- nomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredo- visningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsled- ningarnas intygande om att respektive myndig- hets årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med
ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella in- formation överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motparts- avstämning av mellanhavanden mellan myndig- heter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolide- ringsarbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2018
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 225 myndigheters årsredo- visningar för 2018.
Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ända- målsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande. Myndigheten uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och års- redovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild. En revisionsberättelse med reser- vation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- bevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.
För 2018 har Riksrevisionen lämnat revisions- berättelse med reservation för följande 20 myn- digheter: Bokföringsnämnden, E-hälsomyndig- heten, Fastighetsmäklarinspektionen, Folke Bernadotteakademin, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Göteborgs universitet, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Moderna museet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nationalmuseum, Patent- och registrerings- verket, Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndig- heten, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll samt Trafikverket.
22
opaginerad Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Av myndigheterna har 14 fått en revisions- berättelse med upplysning.
De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2014– 2018. Antalet har varierat något under perioden med en ökning för 2018. Myndigheternas års- redovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2014–2018
2014
2015
2016
2017
2018
Summa
15
13
15
13
20
23
opaginerad Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2018 Kontrollera mot PDF
1
Uppföljning av de
budgetpolitiska målen
s. 1 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på tre år, ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2007 fastställde riksdagen efter en teknisk justering att målet skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunk- turcykel i stället för 2 procent (bet. 2006/2007:FiU20).
Från och med 2019 ändras nivån på över- skottsmålet till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Uppföljningen av det finansiella sparandet förstärks och ram- verket kompletteras med ett skuldankare enligt den överenskommelse som nåddes i samband med Överskottsmålskommitténs arbete (prop. 2016/17:100, bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349 och prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 20174/18:54).
Definitioner av finansiellt sparande och målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.
Att målet för den offentliga sektorns finansi- ella sparande är formulerat som ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för
varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att det årliga målet nås. Finans- politiken skulle då förstärka konjunktur- försvagningen i stället för att stabilisera den. Det finns således goda skäl för att formulera ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från den målsatta nivån ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas (NR) definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företags- sektorn.
Det finansiella sparandet 2018
Den offentliga sektorn redovisade 2018 ett över- skott och det finansiella sparandet uppgick till ca 32 miljarder kronor eller 0,7 procent av BNP. I förhållande till 2017 försvagades det finansiella sparandet 2018 med ca 30 miljarder kronor (se tabell 1.2). Försvagningen kan hänföras både till staten och kommunsektorn. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 42 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca 10 miljarder kronor lägre än beräknat.
27
s. 2 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor om annat inte anges
2018
Utfall -
Beslutad
2018
beslutad
2017
budget
utfall
budget
utfall
Inkomster
2 358
2 370
13
2 280
Skatter och avgifter
2 091
2 093
2
2 025
Kapitalinkomster
70
75
5
64
Övriga inkomster
197
202
5
191
Utgifter
2 315
2 338
23
2 215
Transfereringar 1
829
826
-3
786
Konsumtion
1 247
1 252
5
1 196
Räntor 2
29
32
4
29
Investeringar
210
227
17
205
Finansiellt sparande
42
32
-10
65
procent av BNP
0,9
0,7
-0,2
1,4
Stat
57
61
4
75
Ålderspensionssystem
0
6
6
0
Kommunsektor
-15
-35
-20
-10
1 Inklusive ofördelade utgifter.
2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Jämfört med utfallet 2018 underskattades in- komsterna enligt NR med ca 13 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2018. Inkomster från skatter blev något högre än förväntat, det är framför allt bolagsskatterna som blev högre. Kapitalinkomsterna blev ca 5 miljarder kronor högre än förväntat. Främst var det räntebetal- ningar och utdelningar till ålderspensions- systemet som blev högre än prognostiserat. Bland övriga inkomster blev transfereringar från den privata sektorn och utlandet sektorer till staten och kommunsektorn högre än beräknat. Slutligen blev även den bruttoförda posten kapitalförslit- ning högre än beräknat (denna post redovisas både på inkomst- och utgiftssidan och är neutral för det finansiella sparandet).
Även utgifterna underskattades, och avvikel- sen uppgick till ca 23 miljarder kronor. I huvud- sak var det investeringarna som underskattades i budgetpropositionen för 2018. Likaså blev kon- sumtionsutgifterna samt räntebetalningarna högre än beräknat. Underskattningen av räntebe- talningarna beror bl.a. på att definitionen av hur ränteutgifter ska redovisas har ändrats i NR. I den tidigare redovisningen har vid återköp av obligat- ioner kvarvarande bokförd över- eller underkurs påverkat utgiftsräntorna för hela den återstående löptiden vid tidpunkten för återköpet. Enligt den nya redovisningen påverkar dessa återköp inte ränteutgifterna vid beräkningen av det finansiella
sparandet. Sammantaget medför detta att det fi- nansiella sparandet i den offentliga sektorn 2018 överskattades med ca 10 miljarder kronor i bud- getpropositionen för 2018. Vad gäller de enskilda sektorerna svarade kommunsektorn för över- skattningen av det finansiella sparandet medan sparandet i både staten och ålderspensionssyste- met underskattades något.
Åtgärder i form av tidigare- eller senarelägg- ning av utgifter samt ändringsbeslut i vår- resp. höständringsbudgetarna medförde totalt en för- svagning av det finansiella sparandet på ca 13 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor lägre än utgiftseffekten på statens budget som summerar till 18 miljarder kronor. Detta beror framför allt på att de ändringar som omfattade Migrationsverkets utbetalningar endast rör betal- ningsflöden till kommuner, och att denna effekt periodiseras i NR. Inte heller de utgiftsökningar som rör ersättningar från EU påverkade den offentliga sektorns finansiella sparande.
Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen 2018, offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor
Skillnad mot
Beslutad
Ändrings-
beslutad
budget
budget
Utfall
budget
Inkomster
2 358
0
2 370
13
Utgifter
2 315
18
2 338
23
Finansiellt sparande
42
13
32
-10
Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Det nya ramverket för finanspolitiken tillämpas fr.o.m. 2019. För 2018 används därför de uppföljningsmetoder som angavs i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). Regeringen använder ett antal indikatorer för att följa upp måluppfyllelsen.
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2009–2018. Syftet med denna
28
s. 3 Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Finansiellt sparande
-0,7
0,0
-0,2
-1,0
-1,4
-1,6
0,0
1,0
1,4
0,7
Varav staten
-0,7
-0,4
-0,4
-1,0
-1,1
-1,2
0,2
1,5
1,6
1,3
Varav
ålderspensionssystemet
0,2
0,2
0,5
0,3
-0,1
0,1
0,2
0,1
0,0
0,1
Varav kommunala sektorn
-0,2
0,2
-0,3
-0,2
-0,1
-0,4
-0,3
-0,6
-0,2
-0,7
Bakåtblickande tioårssnitt
1,1
0,8
0,6
0,6
0,6
0,4
0,3
0,1
0,0
-0,2
Strukturellt sparande 1
1,4
0,9
0,4
0,3
-0,5
-0,5
-0,1
0,4
0,7
0,1
BNP-gap 2
-5,4
-1,4
-0,3
-1,9
-2,6
-2,0
-0,1
0,3
0,6
1,2
1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP -gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalning en av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014 –
2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetal ning från en internationell koncern.
2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
bakåtblickande redovisning är att bedöma om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att målet nås i framtiden.
För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns finansiella sparande använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2018
Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet försämrades mellan 2009 och 2014 (se tabell 1.3). Minskningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som minskade från -0,7 till -1,2 procent av BNP och sparandet i kommunsektorn som minskade något. Sedan 2014 har sparandet förstärkts. Det största bidraget härrör från staten där sparandet mellan 2014 och 2018 förstärktes med 2,5 procent av BNP och uppgick 2018 till 1,3 procent av BNP.
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2009–2018 (bakåtblickande tioårssnitt) uppgick till -0,2 procent av BNP, varav sparandet i ålderspensionssystemet uppgick till drygt 0,2 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i
kommunsektorn uppgick till -0,3 procent av BNP i genomsnitt. Sparandet i staten var i genomsnitt i balans över tidsperioden. Samtidigt var resursutnyttjandet lägre än normalt och BNP- gapet bedöms i genomsnitt ha uppgått till
- 1,2 procent av potentiell BNP under den aktuella tidsperioden. Det strukturella sparandet försvagades mellan 2017 och 2018.
Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet
Det bakåtblickande genomsnittet av det finans- iella sparandet för 2009–2018 låg under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Det strukturella sparandet försvagades mellan 2017 och 2018, men regeringen anser att den finanspolitiska inriktningen från 2018 och framåt innebär en lämplig övergång till det nya över- skottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Regeringen anser att både det finansiella och det strukturella sparandet för 2018 låg i linje med överskottsmålet.
29
s. 4 1.2 Utgiftstaket för 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
1.2 Utgiftstaket för 2018
Tabell 1.4 Utgiftstaket
Miljarder kronor
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
989
1 018
1 050
1 074
1 093
1 103
1 123
1 167
1 210
1 332
Tekniska justeringar
0
6
13
10
2
4
2
7
12
5
Reella justeringar 1
33
41
52
Utgiftstak, slutligt fastställt
989
1 024
1 063
1 084
1 095
1 107
1 158
1 215
1 274
1 337
Takbegränsade utgifter
965
986
989
1 022
1 067
1 096
1 135
1 184
1 229
1 282
Budgeteringsmarginal
24
38
74
62
28
11
23
31
45
55
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade
utgifter
2,5
3,9
7,5
6,0
2,6
1,0
2,0
2,6
3,6
4,3
1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets ni vå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisning för staten 2009.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned-perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budget- processen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgif- ter. I och med detta begränsas också möjlighet- erna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftsta- ket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits.
Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åta- gande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Ut- giftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt.
De takbegränsade utgifterna är summan av ut- gifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndig- heternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade
takbegränsade utgifterna kallas budgeterings- marginalen.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna
Enligt utfallet för statens budget 2018 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 282,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 54,7 miljarder kronor (se tabell 1.5) .
Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018 1
2018
2018
2017
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor 2
980,7
974,9
-5,8
930,2
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statens budget
308,7
307,4
-1,3
299,1
Takbegränsade utgifter
1 289,4
1 282,3
-7,1
1 229,3
Budgeteringsmarginal
47,6
54,7
7,1
44,7
Utgiftstak
1 337
1 337
1 274
1 Den av riksdagen i december 2017 fastställda budgeten för 2018, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2018.
2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
De takbegränsade utgifterna blev 7,1 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2018. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exklusive statsskulds- räntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 307,4 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än enligt beräk- ningen i budgeten för 2018. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.
30
opaginerad 1.2 Utgiftstaket för 2018 Kontrollera mot PDF
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2018 fastställdes av riksdagen i december 2015 till 1 332 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.
Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Miljarder kronor
2018
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i
budgetpropositionen för 2016
1 332
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2017
Utjämning LSS, ökad omslutning
0,18
Neutralisering kommunerna sänkt reseavdrag
-0,31
PRV från avgiftsfinansiering till anslagsfinansiering
0,31
Ny nivå i budgetpropositionen för 2017
1 332
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018
Utjämning LSS, ökad omslutning
0,18
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt
för personer över 65
4,39
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark
0,19
Ny nivå i budgetpropositionen för 2018
1 337
Tekniska justeringar i den beslutade budgeten för 2019
Utjämning LSS, ökad omslutning
0,02
Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1
1 337
Slutligt utgiftstak
1 337
Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.
Sammantaget har nivån på utgiftstaket 2018 höjts med 5 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
försämras, vilket föranlett en höjning av stats- bidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.
Budgeteringsmarginalens användning
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen.
I tabell 1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2018, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2018 i december 2015, fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroeko- nomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfererings- system (volymförändringar) och övriga faktorer. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens sam- lade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på mot- svarande redovisning för 2018 i de budget- propositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2018 fastställdes.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2018 till utfallet för 2018
Miljarder kronor
2018
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 1
58,7
Reformer
-54,3
Reviderad pris- och löneomräkning
-1,0
Övriga makroekonomiska förändringar
14,7
Volymförändringar
19,3
Övrigt 2
17,3
Total förändring av budgeteringsmarginalen
-4,0
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2018
54,7
1 Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51.
2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeterings - marginalen, dvs. högre utgifter.
När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2018 uppgick budgeteringsmarginalen till 58,7 miljarder kronor. I utfallet för 2018 uppgick marginalen till 54,7 miljarder kronor. Det betyder
31
opaginerad att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 mil- jarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 fastställdes. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 mil- jarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 fastställdes.
Sammantaget har 54,3 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I budgetpropositionen för 2017 föreslog regeringen bl.a. höjda stats- bidrag till kommuner (prop. 2016/17:1). I bud- getpropositionen för 2018 föreslog regeringen bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyn- digheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barn- bidraget samt en utökning av antalet utbildnings- platser och möjlighet till studiemedel för dessa (prop. 2017/18:1).
Reviderade bedömningar av de makro- ekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 14,7 miljarder kro- nor större. Bland annat har utgifterna i ålders- pensionssystemet vid sidan av stats-budgeten blivit ca 9 miljarder kronor lägre till följd av att inkomstindex successivt har reviderats ned. Vidare har utgifterna inom arbetsmarknads- området blivit lägre, bl.a. till följd av att färre personer ingått i arbetsmarknadspolitiska pro- gram och i subventionerade anställningar än vad som låg till grund för utgiftsberäkningarna för 2018 när utgiftstaket fastställdes.
Reviderade bedömningar av volymen i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 19,3 miljarder kro- nor större. Begreppet volym innefattar utgifts- förändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makro- ekonomiska utvecklingen. Antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har i prognoserna för 2018 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2018 till 224 000, vilket är 16 procent mindre än enligt bedöm- ningen i budgetpropositionen för 2016. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2018 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpro- positionen för 2016. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och funktionsnedsättning ca 17 mil- jarder kronor lägre för 2018 än i budgetpropo- sitionen för 2016 till följd av volymförändringar. Antalet personer med assistansersättning under 2018 var ca 11 procent mindre än vad som bedömdes för 2018 i budgetpropositionen för 2016, vilket är en bidragande orsak till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 4 miljarder kronor lägre för 2018 till följd av volym- förändringar. Däremot blev de volymrelaterade utgifterna för migration och etablering på utgiftsområdena 8 Migration och 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samman- taget högre. Det beror på att fler personer var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 2018 än vad som bedömdes när utgiftstaket fastställdes. De högre utgifterna på utgiftsområde 8 Migration motverkades dock delvis av att antalet nyanlända som kommunerna får ersätt- ning för av staten, inklusive deltagande i etable- ringsåtgärder, var färre 2018 än vad som ursprungligen bedömdes, vilket medförde att utgifterna på utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering sammantaget blev lägre.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, juste- ringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regel-ändringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgete- ringsmarginalen blivit 17,3 miljarder kronor större. Utfallet för 2018 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2018. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgifts- områdena 8, 12, 14, 15, 16, 18, 23 och 27.
32
opaginerad att budgeteringsmarginalen har blivit 4,0 mil- jarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2018 fastställdes. Kontrollera mot PDF
2
Utfallet för statens
budget
s. 35 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2 Utfallet för statens budget
I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som rege- ringen har fått från riksdagen.
Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovis- ningen av skatteinkomster består både av skatte- inkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkoms- terna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redo- visningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovis- ning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassa- mässig korrigering samt förändringen av anslags- behållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo inne- bär att staten behöver låna medel.
Med statens budget avses den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2018 (bet. 2017/18:FiU10). Med totalt anvisade medel avses däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner:
– Vårändringsbudget för 2018 (prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435),
– Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252, bet. 2017/18:FiU49, rskr. 2017/18:358),
– Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av
torkan 2018 (prop. 2017/18:301, bet. 2018/19:FiU8, rskr. 2018/19:8), och
– Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:63).
En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1 Saldot i statens budget 2018
Saldot i statens budget 2018 blev 80 miljarder kronor 2018 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 44 miljarder kronor. Saldot blev således 36 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 29 miljarder kronor högre och utgifterna blev 7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
35
s. 36 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2018
Miljoner kronor
Skillnad
mot
Statens
Ändrings-
Statens
budget
budget
Utfall 2018
budget
Totala inkomster
1 042 901
1 072 106
29 204
Statens
skatteinkomster
1 085 230
1 119 945
34 716
Övriga inkomster
-42 328
-47 840
-5 511
Totala utgifter
m.m.
998 584
17 916
992 056
-6 528
Utgiftsområden
exkl. statsskulds-
räntor m.m.
989 160
15 611
974 924
-14 235
Statsskuldsräntor
m.m.
11 355
2 305
13 603
2 247
Förändring av
anslags-
behållningar
-8 479
8 479
Riksgäldskontor-
ets nettoutlåning
6 548
1 978
-4 571
Kassamässig
korrigering
0
1 552
1 552
Budgetsaldo
44 317
80 049
35 732
Statens skatteinkomster blev 35 miljarder kronor högre än beräknat
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 043 miljarder kronor. Utfallet blev 1 072 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kronor högre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 35 miljarder kronor högre än beräk- nat. Avvikelsen beror främst på att inkomsterna från skatt på kapital blev högre än beräknat, och att periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på skattekonto och debi- terade skatter, blev större än beräknat. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom genomfördes under 2018 och att kompensationen för mervärdeskatt till kom- munerna blev högre än beräknat.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. med skillnader som överstiger 1 miljard kronor mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor mot statens budget
Miljoner kronor
Skillnad
mot
Statens
Ändrings-
statens
Utgiftsområde
budget
budget
Utfall
budget
8 Migration
15 748
6 540
19 624
3 875
10
Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
funktionsnedsättning
102 615
62
99 681
-2 934
13
Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering
25 600
604
22 217
-3 383
15
Studiestöd
24 353
128
21 118
-3 234
16
Utbildning och
universitetsforskning
77 966
145
76 002
-1 964
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
6 952
110
4 616
-2 336
26 Statsskuldsräntor
m.m.
11 355
2 305
13 603
2 247
27 Avgiften till
Europeiska unionen
39 511
34 960
-4 551
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
6 548
1 978
-4 571
Kassamässig
korrigering
0
1 552
1 552
Övriga utgifter
687 936
8 023
696 707
8 771
Summa utgifter m.m. i
statens budget
998 584
17 916
992 056
-6 528
Utgifterna blev lägre än budgeterat
Utgifterna i statens budget uppgick till 992 mil- jarder kronor. Det är nästan 7 miljarder kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och drygt 24 miljarder kronor (2,4 procent) lägre än totalt anvisade medel. För 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. För utgiftsområdena 8 Migration och 26 Statsskuldsräntor blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget.
Utfallet för statens budget 2018 jämfört med 2017
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2018 och 2017. Utfallet för statens budget visar för 2018 ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder kronor högre än för 2017.
36
s. 37 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2017 och 2018
Miljoner kronor
Skillnad mot
Utfall 2018
Utfall 2017
2017
Totala inkomster
1 072 106
1 001 394
70 712
Statens skatteinkomster
1 119 945
1 050 134
69 811
Övriga inkomster
-47 840
-48 740
900
Totala utgifter m.m.
992 056
939 619
52 438
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
974 924
930 181
44 744
Statsskuldsräntor m.m.
13 603
10 569
3 034
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
1 978
-2 945
4 923
Kassamässig korrigering
1 552
1 814
-263
Budgetsaldo
80 049
61 775
18 274
Statens inkomster ökade 2018 med 71 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens skatteinkom- ster ökade med 70 miljarder kronor (7 procent) och övriga inkomster med knappt 1 miljard kronor. De högre skatteinkomsterna beror på att statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter för 2018, beräknas ha ökat med 42 miljarder kronor (4 procent). Det beror främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter och mervärdes- skatt. Periodiseringarna, dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, ökade med knappt 28 miljarder kronor. De högre periodiseringarna förklaras framför allt av att uppbördsförskjut- ningar för hushållen ökat, dvs. skillnader mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Ökningen av övriga inkomster förklaras främst av att utdelningarna från statens aktier ökade.
Utgifterna ökade med 5,5 procent
Utgifterna i statens budget ökade med 52 miljarder kronor (5,5 procent) mellan 2017 och 2018.
Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 11 miljarder kronor. Det beror framför allt på många olika satsningar inom vården, men även på att assistansersättningen blev högre på grund av betalningsförskjutningar. Antalet personer som fick assistansersättning minskade dock 2018.
Avgiften till Europeiska unionen ökade med
11 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på att utfallet för 2017 var ovanligt lågt eftersom EU återbetalade tidigare inbetalda avgifter under detta år. År 2018 var det främst den avgift som baseras på BNI som blev högre än 2017.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Utgifterna för ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med knappt 7 miljarder kronor. Det allmänna barnbidraget höjdes under 2018, vilket bidrog till en ökning av utgifterna med drygt 4 miljarder kronor.
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2017 och 2018.
Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2017 och 2018
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad
Utgiftsområde
2018
2017
mot 2017
6 Försvar och samhällets
krisberedskap
53 487
50 383
3 104
7 Internationellt bistånd
42 813
36 707
6 107
8 Migration
19 624
40 034
-20 410
9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
78 418
67 411
11 007
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
99 681
101 868
-2 187
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
95 208
88 660
6 548
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
73 861
71 559
2 302
16
Utbildning och
universitetsforskning
76 002
71 098
4 904
20
Allmän miljö- och naturvård
10 438
7 780
2 658
22
Kommunikationer
56 594
53 223
3 371
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
19 597
17 225
2 372
25
Allmänna bidrag till kommuner
111 409
105 566
5 843
26
Statsskuldsräntor m.m.
13 603
10 569
3 034
27
Avgiften till Europeiska unionen
34 960
24 224
10 736
Riksgäldskontorets nettoutlåning
1 978
-2 945
4 923
Övriga utgifter
204 383
196 256
8 127
Summa utgifter m.m. i statens
budget
992 056
939 619
52 438
37
s. 38 2.2 Inkomster i statens budget 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.2 Inkomster i statens budget 2018
I inkomsterna i statens budget ingår de kassa- mässiga skatteinkomsterna samt övriga inkoms- ter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2018 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till betydande del utgörs av prognoser och blir definitiva först i april två år efter budgetårets utgång. Detta gäller exempelvis de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
2.2.1 Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2018 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 7,8 mil- jarder kronor, medan propositionen Våränd- ringsbudget för 2018 innehöll reformer som enbart påverkade marginellt, se tabell 2.5.
Tabell 2.5 Skattereformer 2018 i statens budget för 2018 och i propositionen Vårändringsbudget för 2018
Miljarder kronor
Beslut som påverkade de totala skatteintäkterna
SB18
VÄB18
Totalt
Skatt på arbete
-9,2
-9,2
Skatt på kapital
0,7
0,0
0,7
Skatt på konsumtion och
insatsvaror
0,6
0,6
Övriga skatter
0,1
0,1
Summa skattebeslut
-7,8
0,0
-7,9
De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2018 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2018 är sänkt skatt för personer över 65 år. Skatt på konsumtion påverkades av flest regeländringar, men effekterna var ganska små och tog i stor utsträckning ut varandra. En regeländring som
påverkade skatt på konsumtion var införandet av flygskatten.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I Tabell 2.6 redovisas några av de makro- ekonomiska förutsättningar som påverkar skatte- intäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2019 års ekonomiska Vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2018.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i eko- nomin som 2018 blev 0,6 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2018.
Konsumentprisindex (KPI) påverkar normalt skatteintäkterna då skiktgränserna för statlig in- komstskatt styrs av detta index. Om lönerna ökar med mer än KPI-utvecklingen plus 2 procent- enheter hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatte- intäkter. År 2018 blev KPI något högre än väntat, 2,1 procent i stället för 1,8 procent. Det medförde att en något lägre andel av inkomsterna hamnade över skiktgränserna än vad som prognostiserats i statens budget för 2018. KPI används även till att omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi.
Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2018 blev 0,2 procentenheter starkare än vad som förväntades i statens budget för 2018. En bidra- gande förklaring till detta är en stark utveckling av utrikeshandeln i slutet på 2018.
38
s. 39 BNP, marknadspris 1 Kontrollera mot PDF
Tabell 2.6 Antaganden i 2019 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2018
Procentuell utveckling om inget annat anges
2018
2017
BNP, marknadspris 1
4,6
4,4
Diff. BP18
0,2
-1,1
Arbetade timmar 2
2,7
2,3
Diff. BP18
1,4
0,3
Timlön 3
2,2
2,5
Diff. BP18
-0,8
-0,5
Utbetald lönesumma, skatteunderlag
4,9
4,7
Diff. BP18
0,6
-0,4
Arbetslöshet 4
6,3
6,7
Diff. BP18
0,4
0,1
Hushållens konsumtionsutgifter 1
3,5
4,0
Diff. BP18
-1,2
-0,1
Kommunal medelskattesats 6
32,1
32,1
Diff. BP18
0,0
0,0
Statslåneränta 6
0,6
0,5
Diff. BP18
-0,8
-0,1
KPI juni-juni
2,1
1,7
Diff. BP18
0,2
0,0
Inkomstbasbelopp 7
62,5
61,5
Diff. BP18
0,0
0,0
Prisbasbelopp 7
45,5
44,8
Diff. BP18
0,0
0,0
Inkomstindex
170,7
168,2
Diff. BP18
-0,3
0,0
Skiktgräns 8
455,3
438,9
Diff. BP18
0,0
0,0
Övre skiktgräns 8
662,3
638,5
Diff. BP18
0,0
0,0
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Kalenderkorrigerat, anställda.
3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.
4 Arbetslöshet 15–74 år.
5 Procent av arbetskraften.
6 Medelvärde under året, procent.
7 Tusental kronor.
8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2018
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
för 2018 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.
I tabellen nedan redovisas berörda inkomst- titelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2018
1100
Direkta skatter på arbete
1110
Inkomstskatter
dec 19
1120
Allmän pensionsavgift
dec 19
1140
Skattereduktioner
dec 19
1200
Indirekta skatter på arbete
1210
Arbetsgivaravgifter, 1218
aug 19
1240
Egenavgifter
dec 19
1270
Särskild löneskatt, 1274
dec 19
1280
Nedsättningar, 1283–1284
dec 19
1300
Skatt på kapital
1310
Skatt på kapital, hushåll
dec 19
1320
Skatt på företagsvinster
dec 19
1340
Avkastningsskatt, 1341–1342
dec 19
1350
Fastighetsskatt
dec 19
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410
Mervärdesskatt, 1411
sep 19
1431
Skatt på elektrisk kraft
mar 19
1600
Restförda och övriga skatter
1620
Övriga skatter, hushåll
april 20
1630
Övriga skatter, företag
april 20
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810
Skatter till andra sektorer
dec 19
1900
Periodiseringar
1910
Uppbördsförskjutningar
april 20
1920
Betalningsförskjutningar
dec 19
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2018.
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2018, vilken blir känd i december 2019.
För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i april 2020, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsför- skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2017 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.
39
s. 40 2.2.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna
I Tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt utfall för skatteintäkterna för 2013–2016. Skill- naden mellan budget och utfall har varierat
mellan -0,3 och 2,1 procent av utfallet för statens skatteintäkter under perioden. Likt tidigare år förklaras skillnaden 2016 främst av avvikelser på skatt på kapital, som är det mest volatila och svårbedömda skatteslaget
Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutlig t utfall 2013–2016
Miljarder kronor om annat ej anges
2013
2014
2015
2016
Skatt på arbete
-5,6
-5,2
-1,7
-3,2
Skatt på kapital
3,8
8,4
18,3
23,5
Skatt på konsumtion och insatsvaror
-2,4
1,3
-0,7
0,1
Restförda och övriga skatter
0,1
-1,8
-1,0
0,5
Totala skatteintäkter
-4,1
2,8
14,8
21,0
Avgår: EU-skatter
0,0
2,5
0,0
0,0
Offentliga sektorns skatteintäkter
-4,1
0,3
14,8
21,0
Avgår: Kommunal inkomstskatt
-1,6
2,5
-0,6
-0,4
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
0,2
0,1
0,3
0,2
Statens skatteintäkter
-2,6
-2,3
15,2
21,2
Procent av slutgiltigt utfall
-0,3
-0,3
1,6
2,1
2.2.2 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna beräknas 2018 ha uppgått till 2 111 miljarder kronor. Det är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatte- intäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas ha uppgått till drygt 1 101 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter beräknas därmed bli 9 miljarder kronor högre än enligt den beslutade budgeten för 2018. De förväntade intäkterna för arbete och kapital är högre i för- hållande till statens budget. Den beloppsmässigt största positiva avvikelsen är skatteintäkter på kapital. Intäkterna för skatt på konsumtion och insatsvaror 2018 beräknas bli lägre än enligt statens budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I Tabell 2.9 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2018, dvs. en betydande del av skatteintäkterna 2018 är fort- farande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler
som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatte- intäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensions- systemet och staten.
40
s. 41 2.2.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2018 och 2017
Miljarder kronor
Beräknat utfall
Utfall 1
Skillnad mot statens
Skillnad mot statens
budget
budget
Inkomstår
2018
2017
2018
2017
Skatt på arbete
1 243,2
1 194,1
4,1
-9,8
Direkta skatter
657,9
635,3
0,8
-9,3
Kommunal skatt
727,9
700,1
1,8
-6,1
Statlig skatt
60,0
58,5
-0,8
-2,6
Jobbskatteavdrag
-113,3
-109,1
-0,7
-0,5
Husavdrag
-14,5
-13,8
0,6
-0,2
Övrigt
-2,1
-0,3
0,0
0,0
Indirekta skatter
585,3
558,8
3,3
-0,5
Arbetsgivaravgifter
566,4
540,5
1,6
-1,3
Egenavgifter
12,3
11,9
-0,5
-1,4
Särskild löneskatt
48,2
46,0
-0,5
1,4
Nedsättningar
-3,4
-3,2
2,7
0,7
Skatt på tjänstegruppliv
0,6
0,5
0,1
0,0
Avgifter till premiepensionssystemet
-38,8
-36,9
-0,1
0,3
Skatt på kapital
268,5
263,1
12,9
34,5
Skatt på kapital, hushåll
71,9
80,4
2,5
19,4
Skatt på företagsvinster
137,6
127,1
8,0
13,4
Avkastningsskatt
5,1
4,2
0,7
0,5
Fastighetsskatt
33,4
32,9
0,7
0,5
Stämpelskatt
12,1
12,1
-0,2
-0,6
Kupongskatt m.m.
8,5
6,4
1,3
1,3
Skatt på konsumtion och insatsvaror
583,1
560,7
-4,6
11,6
Mervärdesskatt
446,1
427,2
-4,4
13,4
Skatt på tobak och alkohol
27,3
26,3
0,8
0,1
Energiskatt
50,0
46,6
2,4
-0,3
Koldioxidskatt
23,0
23,5
-0,3
-0,1
Övriga skatter på energi och miljö
3,7
4,1
-0,6
-0,4
Skatt på vägtrafik
19,8
19,9
-1,5
-0,7
Skatt på import
6,5
6,3
-0,3
-0,3
Övriga skatter
6,6
6,9
-0,5
-0,2
Restförda och övriga skatter
16,2
12,2
0,9
0,9
Restförda skatter
-4,7
-5,8
0,0
-1,5
Övriga skatter
20,9
18,1
0,9
2,4
Totala skatteintäkter
2 111,0
2 030,4
13,3
37,4
Avgår, EU-skatter
-6,5
-6,3
0,3
0,3
Offentliga sektorns skatteintäkter
2 104,5
2 024,2
13,7
37,7
Avgår, kommunala inkomstskatter
-746,2
-717,0
-2,1
5,9
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-257,0
-245,0
-2,5
0,1
Statens skatteintäkter
1 101,3
1 062,1
9,1
43,7
Periodiseringar
18,7
-12,0
25,7
-17,3
Statens skatteinkomster
1 119,9
1 050,1
34,7
26,4
Övriga inkomster
-47,8
-48,7
-5,5
-4,8
Inkomster på statens budget
1 072,1
1 001,4
29,2
21,7
1 Fullständigt utfall i april 2019
41
s. 42 Kommunal inkomstskatt Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och in- direkta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs i december 2019 och uppgifterna för 2018 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2018 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 243 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har intäkterna reviderats upp med drygt 4 miljarder kronor. Det är främst de indirekta skatterna som har reviderats upp, medan de direkta skatterna ligger i linje med budgeten för 2018.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner.
År 2018 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till knappt 658 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2018 har de direkta skatterna 2018 reviderats upp med nästan 1 miljard kronor, vilket främst beror på en något uppreviderad lönesumma.
Kommunal inkomstskatt
År 2018 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten ha uppgått till 728 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäk- terna för 2018 reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 60 miljarder kronor 2018. I jämförelse med statens budget för 2018 har den statliga inkomstskatten reviderats ned med knappt 1 miljard kronor.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteunder- laget för direkta skatter. Utfallet för 2018 beräk- nas bli knappt 124 miljarder kronor, vilket är i nivå med vad som beräknades i statens budget för 2018.
Skattereduktioner
Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2018 beräknas de totala skattereduktionerna ha uppgått till knappt 242 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete beräknas 2018 ha uppgått till 585 miljarder kronor och utgjorde 47 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålders- pensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifterna uppgick 2018 till drygt 566 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något högre lönesumma. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden.
Särskild löneskatt
År 2018 beräknas den särskilda löneskatten ha uppgått till 48 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned något.
Nedsättningar
År 2018 beräknas nedsättningarna av indirekta skatter ha uppgått till drygt 3 miljarder kronor. Det är knappt 3 miljarder kronor lägre än enligt statens budget, vilket främst förklaras av ett lägre utfall för nedsättningar för den först anställda än förväntat i budgeten.
42
s. 43 Skatt på hushållens kapital Kontrollera mot PDF
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på före- tagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från skatt på kapital.
Intäkterna från skatt på hushållens kapital- inkomster och intäkterna från skatt på företags- vinster är de skatteintäkter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten är störst.
Intäkterna från beskattning av kapital fastställs till stor del i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2018 till stor del fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av intäkterna från kapital- skatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsin- komster, ränteinkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras.
Intäkterna från beskattningen av hushållens kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 mil- jarder kronor 2018. Det är 2 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms bli högre, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt avseende 2018. Hushållens utdelningsinkomster väntas däremot enligt kontrolluppgifterna för 2018 bli något lägre än tidigare.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokförings-
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- ringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten.
Intäkterna från skatt på företagsvinster be- döms uppgå till 138 miljarder kronor 2018 vilket är 8 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018. Det förklaras av en mer gynnsam vinstutveckling samt högre utfall avseende beskattningsår 2017.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapital- försäkringen beror avkastningsskatten på utveck- lingen av statslåneräntan året före beskattnings- året. År 2018 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapital- försäkringar.
Intäkterna från avkastningsskatten väntas bli 5 miljarder kronor 2018. Jämfört med prognosen i statens budget 2018 har det beräknade utfallet reviderats upp något, dels på grund av starkare utfall 2017 dels en något starkare utveckling av livbolagens tillgångar än vad som tidigare prognostiserats.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastig- hetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2018 till 7 812 kronor, dock högst 0,75 procent av tax- eringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i hyreshus uppgick till 1 337 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighets- avgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha uppgått till drygt 33 miljarder kronor 2018, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än väntat.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2018 blev 12 miljarder kronor, vilket är i nivå med året innan och endast 0,2 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2018.
Kupongskatt
Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder.
43
s. 44 Mervärdesskatt Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Skatten betalas av personer som är bosatta utom- lands och som fått utdelning från svenska aktie- bolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till 8,5 miljarder kronor 2018, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2018.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Konsumtion och insatsvaror beskattas genom mervärdesskatt, punktskatt och skatt på import. År 2018 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ha uppgått till 583 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2018.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas van- ligtvis främst av hushållens konsumtion. Efter- som olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.
Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 446 miljarder kronor 2018, vilket är 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2018. Att intäkterna från mervärdesskatt blev lägre än väntat beror på en inbromsning i bostads- investeringarna. De görs till stor del av hushåll som inte kan dra av ingående mervärdesskatt.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumt- ion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbe- skattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.
År 2018 uppgick intäkterna från punkt- skatterna till totalt 137 miljarder kronor, vilket endast är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som
beräknades i statens budget. Avvikelsen från statens budget var störst för intäkterna från energiskatt och skatt på vägtrafik, där utfallet var högre respektive lägre än beräknat. Övriga punkt- skatter har reviderats i relativt liten omfattning.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och ompröv- ningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis
insättningsgarantiavgifter, resolutionsavgifter och avgifter till kärnavfallsfonden m.fl.
Restförda och övriga skatter uppgick till
16 miljarder kronor 2018, vilket är 1 miljard kronor högre än beräknat i statens budget för 2018. Det beror på högre intäkter för ompröv- ningar från hushåll och på anstånd till företag.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skatte- konton och debiterade skatter.
Uppbörds- och betalningsförskjutningar beräknas 2018 ha uppgått till 19 miljarder kronor, vilket är 26 miljarder kronor högre än beräk- ningen i statens budget för 2018. I första hand rör det sig om betalningsförskjutningar i förhållande till företag och hushåll. Det förklaras till stor del av att kapitalplaceringar på skattekonton fortsatte öka under året. I prognosen i statens budget väntades i stället att kapitalplaceringarna totalt skulle minska under 2018.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av
44
s. 45 2.2.3 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF
en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade eko- nomiska värdeminskningen (överavskrivningar).
De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ytter- ligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa åter- föringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2018 uppgick till -47 840 miljoner kronor och blev därmed 5 511 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten och 900 miljoner kronor högre än föregående år.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Inkomster av statens
verksamhet
30 834
32 771
1 937
27 380
Inkomster av försåld
egendom
5 000
1 808
-3 192
8
Återbetalning av lån
766
738
-28
764
Kalkylmässiga inkomster
11 873
12 169
296
11 427
Bidrag m.m. från EU
12 910
12 367
-544
10 476
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-103 712
-107 693
-3 981
-98 796
Övriga inkomster
-42 328
-47 840
-5 511
-48 740
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöver- skott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdel- ningar från bolag med statligt ägande, offentlig- rättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.
Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Rörelseöverskott
2 203
3 238
1 035
3 637
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
273
227
-46
362
Ränteinkomster
1 352
2 349
997
2 379
Inkomster av statens
aktier
15 200
14 628
-572
8 558
Offentligrättsliga avgifter
9 909
9 902
-6
10 095
Försäljningsinkomster
62
73
11
93
Böter m.m.
1 135
1 118
-17
1 101
Övriga inkomster av
statens verksamhet
700
1 236
536
1 155
Inkomster av statens
verksamhet
30 834
32 771
1 937
27 380
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 32 771 miljoner kronor, vilket är 1 937 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 5 391 miljoner kronor (19,7 procent) högre.
Lägre rörelseöverskott än föregående år Rörelseöverskotten uppgick till 3 238 miljoner kronor, vilket är 1 035 miljoner kronor högre än
45
s. 46 Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev rörelseöverskotten 399 miljoner kronor (11,0 procent) lägre. För år 2017 redo- visade Affärsverket svenska kraftnät 203 miljoner kronor i resultat. Det är 349 miljoner kronor lägre än året innan. Av Svenska kraftnäts utdelnings- policy framgår att 65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Den utbetalda utdelningen till staten uppgår till 132 miljoner kronor 2018. Det är 227 miljoner kronor (63,2 procent) lägre än 2017. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Före- gående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2017 till 125 miljoner kronor och inlevererades 2018. Det inlevererade överskottet 2018 är 110 miljoner kronor (46,9 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2017. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 2 300 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor lägre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2013–2017, uppgår Riksbankens genom- snittliga resultat till 2 832 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på 3 926 miljoner kronor för 2017. Efter justeringar och återföringar av bokslutsdispositioner, vilka omfattar en prisförlust om 2 317 miljoner kronor, redovisades ett positivt resultat på 1 272 miljoner kronor.
Tabell 2.12 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Luftfartsverkets inlevererade
överskott
13
-13
17
Affärsverket Svenska
kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av
motsvarighet till statlig skatt
211
132
-79
359
Sjöfartsverkets inlevererade
överskott
0
0
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
29
52
23
39
Inlevererat överskott av
statsstödd exportkredit
0
125
125
235
Inlevererat överskott från
övriga myndigheter
350
629
279
487
Riksbankens inlevererade
överskott
1 600
2 300
700
2 500
Rörelseöverskott
2 203
3 238
1 035
3 637
Liten ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning
Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick 2018 till 227 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor (37,3 procent) lägre än före- gående år. Överskottet från Statens fastighets- verk var 124 miljoner kronor. Överskottet bestod dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2017 på 28 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 på 82 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 102 miljoner kronor. Även detta bestod av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2017 på 4 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2018 på 98 miljoner kronor.
Intäktsränta på skattekontot högre än 2017 Ränteinkomster uppgick till 2 349 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än föregående år.
Tabell 2.13 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Räntor på näringslån
-1
0
1
0
Räntor på studielån
38
33
-5
36
Övriga ränteinkomster
1 315
2 316
1 001
2 343
Ränteinkomster
1 352
2 349
997
2 379
46
s. 47 Högre inkomster från böter Kontrollera mot PDF
Räntor på skattekonto uppgick till 2 274 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än 2017. Minskningen beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 61 miljoner kronor lägre. Inkomsterna från intäktsräntan vid överskott på skattekonto blev 19 miljoner kronor högre.
Högre inkomster av statens aktier under 2018 Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 14 628 miljoner kronor, vilket är 6 070 miljoner kronor (70,9 procent) högre än föregående år.
Tabell 2.14 Aktieutdelning m.m. 2018 och 2017
Miljoner kronor
Utfall 2018
Utfall 2017
Skillnad
Akademiska hus
1 630
1 393
237
Apoteket
300
300
0
Bostadsgaranti
0
32
-32
Infranord
67
84
-17
Jernhusen
179
178
1
Lernia
21
14
7
Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB)
2 882
0
2 882
Metria
4
2
2
Nordiska
investeringsbanken
196
186
10
PostNord
0
0
0
Saminvest AB
200
0
200
SBAB
684
628
56
SJ
269
260
9
Specialfastigheter
560
497
63
Sveaskog
900
800
100
Svensk Bilprovning
29
67
-38
Svensk Exportkredit
232
234
-2
Svevia
299
299
0
Swedavia
122
143
-21
Sweden House
1
2
-1
Telia Company AB
3 714
3 229
485
Teracom Group
214
210
4
Vasallen
125
0
125
Vattenfall AB
2 000
0
2 000
Totalt
14 628
8 558
6 070
Utdelningen från LKAB blev 2 882 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av 2017 års
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Utdel- ningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av 2017 års vinst. Under 2017 gavs ingen utdelning. Telia Company AB delade ut 3 714 miljoner kronor, vilket är 485 miljoner kronor mer än föregående år.
Inkomster från offentligrättsliga avgifter lägre 2018 Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter upp- gick till 9 902 miljoner kronor, vilket är 193 mil- joner kronor (1,9 procent) lägre än föregående år. Inkomsterna från finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 494 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (1,6 procent) högre än 2017. Inkomsterna från avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till 395 miljoner kronor. Det är en ökning med 7 miljoner kronor (1,9 procent) jämfört med föregående år.
Högre inkomster från böter
Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 118 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (1,5 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel från Polismyndigheten blev 38 miljoner kronor högre än föregående år.
Förskottsbetalning av lokalradioavgifter till och med 2026
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 236 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av att lokalradioavgifter från Myndigheten för press, radio och tv blev 68 miljoner kronor högre. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 mil- joner kronor till Myndigheten för press, radio och tv för tillstånd att sända markbunden analog kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Avgifterna betalades i förskott och kommer därför att periodiseras kvartalsvis mot statens budget för hela perioden för att ge en rättvisande bild av intäkterna.
Inkomster av försåld egendom
Under inkomsttypen inkomster av försåld egendom redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.
47
s. 48 Högre inkomster av försåld egendom 2018 jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Inkomster av försåld
egendom
5 000
1 808
-3 192
8
Högre inkomster av försåld egendom 2018 jämfört med 2017
Inkomster av försåld egendom uppgick 2018 till 1 808 miljoner kronor, vilket är 3 192 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 1 800 miljoner kronor högre. Inkomsterna 2018 består främst av försäljning av statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB.
Den 28 november 2017 skrev regeringen avtal med Euroapotheca UAB om att sälja statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB för 1 694 miljoner kronor. Efter att Konkurrensverket godkänt försäljningen avsluta- des affären i februari 2018. Överskottet från försäljningen blev, efter avdrag för försäljnings- omkostnader, 1 683 miljoner kronor.
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter uppgick till 99 miljoner kronor under året.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.
Tabell 2.16 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Återbetalning av
näringslån
0
0
0
1
Återbetalning av
studielån
493
472
-21
521
Återbetalning av övriga
lån
273
266
-7
243
Återbetalning av lån
766
738
-28
764
Återbetalning av lån oförändrat jämfört med föregående år
Utfallet på inkomsttypen uppgick till 738 mil- joner kronor, vilket är 28 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört
med föregående år är utfallet 26 miljoner kronor (3,4 procent) lägre. Återbetalningen av studielån, som bl.a. avser studiemedel, blev 49 miljoner kronor lägre än 2017. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare av studiemedel minskade med 8 373. Återbetalningen av övriga lån blev 7 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 26 miljoner kronor lägre.
Övriga lån avser bl.a. hemutrustningslån som blev 30 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att antalet personer som åter- betalar hemutrustningslån ökat på grund av den senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån 2018 uppgick till 70 200, vilket är en minskning med 1 700 lån jämfört med 2017. Antalet lån har minskat eftersom att återbetalningarna har ökat. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.
Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Avskrivningar och
amorteringar
87
84
-3
96
Statliga pensionsavgifter
11 786
12 085
299
11 331
Kalkylmässiga inkomster
11 873
12 169
296
11 427
Inkomsterna uppgick till 12 169 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget.
De statliga pensionsavgifterna ökade
Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 12 085 miljoner kronor under 2018. Inkomsterna från avgifterna för statlig tjänste- pensionering uppgick till 9 821 miljoner kronor, medan inkomsterna från den särskilda löneskat- ten på pensionskostnader uppgick till 2 295 mil- joner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 190 mil- joner kronor. Inkomsterna från de statliga pensionsavgifterna blev 299 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med
48
s. 49 2017 har inkomsterna från de statliga pensions- avgifterna ökat med 754 miljoner kronor (6,7 procent). Kontrollera mot PDF
2017 har inkomsterna från de statliga pensions- avgifterna ökat med 754 miljoner kronor (6,7 procent).
Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Statlig
tjänstepensionering
9 821
9 257
Särskild löneskatt på
pensionskostnader
2 295
2 126
Statlig grupplivförsäkring
53
50
Premieskatt, gruppliv
41
39
Statlig
personskadeförsäkring
79
54
Avdrag för
administrationskostnader
-190
-185
Administration,
personskadeförsäkring
-13
-11
Statliga pensionsavgifter
11 786
12 085
299
11 331
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jord- bruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikat- ioner samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder
10 039
8 886
-1 154
7 779
Bidrag från EU till
fiskenäringen
200
237
37
15
Bidrag från Europeiska
regionala
utvecklingsfonden
1 408
1 557
149
1 213
Bidrag från Europeiska
socialfonden
956
1 312
356
578
Bidrag till
transeuropeiska nätverk
71
104
33
215
Övriga bidrag från EU
236
272
36
675
Bidrag m.m. från EU
12 910
12 367
-544
10 476
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Inkomsterna uppgick till 12 367 miljoner kronor under 2018 och är 544 miljoner kronor (4,2 pro- cent) lägre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med 2017 blev inkomsterna 1 891 miljoner kronor (18,1 procent) högre.
Tabell 2.20 Bidrag från EU:s jordbruksfonder
Miljoner kronor
Utfall-
SB
Utfall
SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
7 642
6 962
-680
6 775
Gårdsstöd
7 500
6 613
-887
6 698
Övriga interventioner
138
109
-29
117
Övriga bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket
4
240
236
-40
Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen
2 397
1 923
-474
1 004
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007–
2013
-7
-9
-2
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014–
2020
2 404
1 933
-472
1 004
Bidrag från EU:s
jordbruksfonder
10 039
8 886
-1 154
7 779
Bidragen från EU:s jordbruksfonder lägre än budget
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 886 miljoner kronor 2018, vilket är 1 154 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det är framför allt utbetalningarna av gårdsstöd som blivit lägre (886 miljoner kronor), vilket beror på att en större del av gårdsstödet, jämfört med 2017, kommer att betalas av EU först under 2019. Sammantaget innebär det att Jordbruksverkets fordringar på EU:s landsbygdsfond ökat med 681 miljoner kronor, vilket kommer att redovisas som ett bidrag från EU på statens budget först under 2019. Övriga bidrag från Europeiska garanti- fonden för jordbruket blev däremot 236 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruks- fonder (garanti- och landsbygd). Det högre utfallet beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har varit betydligt svagare under 2018 än vad regeringen beräknade i budgeten. Kursvinsterna för 2018 uppgick till 221 miljoner kronor. Bidragen från den
49
s. 50 Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev högre än beräknat Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
europeiska fonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 blev 474 miljoner kronor lägre. Det beror på att utbetalningstakten till projekt inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 blev lägre än beräknat och därmed även bidragen från EU.
Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev högre än beräknat
Bidragen från Europeiska regionala utvecklings- fonden blev 149 miljoner kronor högre än beräknat. Orsaken är att en större andel bidrag avseende tidigare år betalades ut under 2018 jämfört med 2017. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 356 miljoner kronor högre än beräknat. Det beror främst på att EU under 2018 betalat ut bidrag avseende en tidigare program- period, vilket inte hade beaktats vid framtagandet av budgetpropositionen för 2018.
Bidragen från EU ökade med 18 procent 2018 Jämfört med 2017 ökade bidragen från EU med 1 891 miljoner kronor (18,1 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program 2014–2020 ökar generellt mot slutet av programperioden efter- som allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader i takt med att programperioden fortskrider. Sammanlagt har dessa bidrag ökat med 2 230 miljarder kronor jämfört med 2017. Samtidigt minskade Övriga bidrag från EU med 403 miljoner kronor. Det är främst bidragen från asyl-, migrations- och integrationsfonden som minskat som en följd av det minskade flykting- mottagandet.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (kostnader med anledning av lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som dels avser intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
Tabell 2.21 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Tillkommande
skatter
10 457
10 575
118
10 198
EU-skatter
6 792
6 481
-311
6 296
Tullmedel
6 755
6 481
-274
6 262
Jordbrukstullar och
sockeravgifter
37
0
-37
34
Kommunala
utjämningsavgifter
3 664
4 094
430
3 902
Utjämningsavgift för
LSS-kostnader
3 664
4 094
430
3 902
Avräkningar
-114 168
-118 268
-4 100
-108 994
Intäkter som förs till
fonder
-14 938
-14 701
236
-12 496
Kompensation för
mervärdesskatt
-99 231
-103 567
-4 336
-96 498
Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter
-32 988
-32 585
403
-30 936
Kompensation för
mervärdesskatt,
kommuner
-66 243
-70 982
-4 739
-65 561
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-103 712
-107 693
-3 981
-98 796
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå
till -103 712 miljoner kronor. Utfallet blev -107 693 miljoner kronor. Skillnaden mot
beräkningen i statens budget blev alltså -3 981 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kom- munerna blev 4 739 miljoner kronor högre och beror på att kommunernas konsumtion blev högre än väntat.
Jämfört med 2017 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 8 897 miljoner kronor. Kommunernas kompensation för mer- värdesskatt ökade med 5 421 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder ökade med 2 205 miljoner kronor, vilket beror på att resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018.
50
s. 51 2.3 Utgifter i statens budget 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.3 Utgifter i statens budget 2018
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds- kontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungli- gen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
51
s. 52 Ersättningar till kommunerna för asylmottagandet högre än den ursprungliga budgeten, men lägre än totalt anvisat Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2018
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall –
Statens
Ändrings-
Totalt
statens
totalt
Utgiftsområde
budget
budget
anvisat
Utfall
budget
anvisat
1
Rikets styrelse
14 531
51
14 582
14 288
-243
-294
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
16 286
71
16 356
15 992
-294
-364
3
Skatt, tull och exekution
11 399
79
11 478
11 446
47
-33
4
Rättsväsendet
45 777
477
46 254
45 937
160
-317
5
Internationell samverkan
2 009
30
2 039
1 893
-116
-146
6
Försvar och samhällets krisberedskap
53 836
533
54 368
53 487
-348
-881
7
Internationellt bistånd
42 985
-237
42 748
42 813
-172
65
8
Migration
15 748
6 540
22 288
19 624
3 875
-2 665
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
77 696
2 145
79 841
78 418
722
-1 422
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
102 615
62
102 677
99 681
-2 934
-2 996
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 636
-1
34 635
34 771
136
136
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
94 586
1 284
95 870
95 208
622
-662
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
25 600
604
26 204
22 217
-3 383
-3 987
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
74 084
2 255
76 338
73 861
-223
-2 477
15
Studiestöd
24 353
128
24 481
21 118
-3 234
-3 362
16
Utbildning och universitetsforskning
77 966
145
78 110
76 002
-1 964
-2 108
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
15 880
186
16 065
16 008
128
-57
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik
6 952
110
7 062
4 616
-2 336
-2 446
19
Regional tillväxt
3 922
20
3 942
3 576
-345
-365
20
Allmän miljö- och naturvård
10 773
55
10 828
10 438
-335
-390
21
Energi
3 588
173
3 761
3 504
-85
-257
22
Kommunikationer
56 419
27
56 445
56 594
175
149
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
19 254
853
20 107
19 597
343
-510
24
Näringsliv
7 371
7 371
7 464
94
94
25
Allmänna bidrag till kommuner
111 385
24
111 409
111 409
24
0
26
Statsskuldsräntor m.m.
11 355
2 305
13 660
13 603
2 247
-58
27
Avgiften till Europeiska unionen
39 511
39 511
34 960
-4 551
-4 551
Förändring av anslagsbehållningar
-8 479
-8 479
8 479
8 479
Summa
992 036
17 916
1 009 951
988 527
-3 509
-21 424
Riksgäldskontorets nettoutlåning
6 548
6 548
1 978
-4 571
-4 571
Kassamässig korrigering
0
0
1 552
1 552
1 552
Summa utgifter m.m. i statens budget
998 584
17 916
1 016 500
992 056
-6 528
-24 443
Utgifterna i statens budget uppgick 2018 till 992 056 miljoner kronor. Det är 6 528 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 24 443 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 8 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre eller högre än vad som anvisades i statens budget.
Ersättningar till kommunerna för asylmottagandet högre än den ursprungliga budgeten, men lägre än totalt anvisat
Utfallet för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 19 624 miljoner kronor, vilket är 3 875 mil- joner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 2 665 miljoner kronor lägre än vad som totalt anvisades. Det
52
s. 53 Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat Kontrollera mot PDF
beror framför allt på att bidrag till kommunerna för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande ensamkommande barn och unga blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten.
Lägre utgifter för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar än beräknat
För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- terna 99 681 miljoner kronor, vilket är 2 934 mil- joner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det beror dels på att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning blev lägre än beräknat, dels på att antalet personer som fick aktivitets- eller sjuk- ersättning blev lägre än beräknat.
Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 22 217 mil- joner kronor. Det är 3 383 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet ensamkommande barn och unga som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat. Det beror också på att utgifterna för ersättning till kommuner och landsting för mottagandet av ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre än förväntat. Vidare blev utgifterna för etable- ringsersättning till nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser lägre än beräknat.
Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 21 118 miljoner kronor, vilket är 3 234 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slut- betyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat och på att antalet studerande med studiemedel och studiestartsstöd blev lägre än beräknat.
Lägre utnyttjande av medel än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning uppgick utgifterna till 76 002 mil- joner kronor. Det är 1 964 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnytt- jades fullt ut.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder lägre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu- mentpolitik uppgick till 4 616 miljoner kronor och blev därmed 2 336 miljoner kronor lägre än vad som anvisats. Det beror främst på att investe- ringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande blev 1 759 miljoner kronor lägre än beräknat.
Högre kursförluster än beräknat
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. uppgick till 13 603 miljoner kronor, vilket är 2 247 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på högre kurs- och valutaförluster än beräknat.
EU återbetalade nästan 4 miljarder kronor Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 34 960 miljoner kronor och är därmed 4 551 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige om 3 700 miljoner kronor för den avgift som baseras på bruttonational- inkomsten.
Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret
Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till 1 978 miljoner kronor, vilket är 4 571 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror bl.a. på att Exportkredit- nämnden överförde garantimedel från bank- konton till konton i Riksgäldskontoret, vilket minskade nettoutlåningen.
53
s. 54 Mer bidrag till sjukvården – lägre utgifter för Migration Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.23 Utfallet för statens budget för 2017-2018
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad
Utgiftsområde
2018
2017
mot 2017
1
Rikets styrelse
14 288
13 324
964
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
15 992
15 335
657
3
Skatt, tull och exekution
11 446
11 011
435
4
Rättsväsendet
45 937
44 064
1 873
5
Internationell samverkan
1 893
1 953
-60
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
53 487
50 383
3 104
7
Internationellt bistånd
42 813
36 707
6 107
8
Migration
19 624
40 034
-20 410
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
78 418
67 411
11 007
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
99 681
101 868
-2 187
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 771
34 658
114
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
95 208
88 660
6 548
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
22 217
23 931
-1 714
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
73 861
71 559
2 302
15
Studiestöd
21 118
19 671
1 448
16
Utbildning och
universitetsforskning
76 002
71 098
4 904
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
16 008
14 475
1 533
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
4 616
3 803
813
19
Regional tillväxt
3 576
2 808
768
20
Allmän miljö- och naturvård
10 438
7 780
2 658
21
Energi
3 504
2 992
512
22
Kommunikationer
56 594
53 223
3 371
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
19 597
17 225
2 372
24
Näringsliv
7 464
6 416
1 049
25
Allmänna bidrag till kommuner
111 409
105 566
5 843
26
Statsskuldsräntor m.m.
13 603
10 569
3 034
27
Avgiften till Europeiska unionen
34 960
24 224
10 736
Summa
988 527
940 749
47 778
Riksgäldskontorets nettoutlåning
1 978
-2 945
4 923
Kassamässig korrigering
1 552
1 814
-263
Summa utgifter m.m. i statens
budget
992 056
939 619
52 438
Mer bidrag till sjukvården – lägre utgifter för Migration
Utgifterna i statens budget ökade med 52 438 miljoner kronor (5,6 procent) mellan 2017 och 2018. Den största utgiftsökningen i statens budget för 2018 skedde inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, som ökade med 11 007 miljoner kronor (16,3 pro- cent). Utgifterna för de flesta andra utgiftsom- råden ökade också. Utgiftsområde 8 Migration minskade samtidigt med 20 410 miljoner kronor (51,0 procent).
Ökade anslag för att stärka totalförsvaret
Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade utgifterna med 3 104 mil- joner kronor (6,2 procent). Det beror på ökade satsningar på totalförsvaret och på högre utgifter med anledning av sommarens bränder.
Färre asylsökande till Sverige leder till ökat bistånd till andra länder
Utgifterna för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för asyl- mottagande som ingår i biståndsramen beräk- nades minska. För att nå upp till målet om att biståndsramen ska uppgå till en procent av BNI höjdes därför anslaget med ca 6 000 miljoner kronor 2018.
Utgifterna för asylsökande minskade
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre. Ersättningarna till kommunerna minskade med 18 876 miljoner kronor (61,7 procent), vilket främst beror på att antalet barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskade.
Ökade bidrag till vården
Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 11 007 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 2017. Det beror bl.a. på personalsatsningar inom vården, insatser för att korta vårdköerna och satsningar på förlossningsvård och kvinnors hälsa.
Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än 2017. Det beror på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning och att antalet
54
s. 55 Mer bidrag till sjukvården – lägre utgifter för Migration Kontrollera mot PDF
utbetalda nettodagar för sjukpenning och rehabiliteringspenning blev lägre än beräknat.
Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 6 548 miljoner kronor (7,4 procent). Utgifterna för barnbidrag ökade med 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) eftersom barnbidraget höjdes den 1 mars 2018. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 2 076 miljoner kronor (5,0 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning minskade svagt, men antalet dagar med den högsta ersättningsnivån ökade, bl.a. på grund av att fler män tog ut föräldrapenning.
Ändrad anslagsstruktur medför högre utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv ökade med 2 302 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror till största delen på att vissa utgifter har överförts till detta utgiftsområde från utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Stöd för vuxenutbildning, stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning ökade utgifterna med 4 904 mil- joner kronor (6,9 procent). Det beror på flera olika insatser inom utbildningsområdet. Utgif- terna för statligt stöd till vuxenutbildning och statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskaps- utveckling ökade med sammanlagt 1 977 miljoner kronor.
Satsningar inom miljöområdet medför ökade utgifter
Olika satsningar inom miljöområdet medförde att utgifterna för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ökade med 2 658 miljoner kronor (34,2 procent). Knappt hälften av ökningen beror på satsningen Klimatklivet som stöder åtgärder för utsläppsminskning. Utgifterna för elfordons- premien, som infördes 2018, uppgick till 422 mil- joner kronor.
Ökade utgifter för drift och underhåll av vägar och järnvägar
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 pro- cent). Det är framför allt utgifterna för drift,
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
underhåll och trafikledning för vägar och järn- vägar som tillsammans ökade med 1 913 miljoner kronor.
Utgifter för EU-stödda åtgärder ökar
Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökade utgifterna med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningar till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar mot slutet av programperioden.
Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre bidrag till kommuner och landsting
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 5 843 miljoner kronor (5,5 procent). Det beror framför allt på att kom- munerna och landstingen kompenserades med totalt 4 387 miljoner kronor för det intäkts- bortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför.
Ökade utgifter för statsskuldsräntor beror på flera orsaker
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 3 034 miljoner kronor (28,7 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. blev valutakursförluster 2 710 miljoner kronor högre än 2017.
Högre BNI-avgift och lägre återbetalningar Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 10 736 miljoner kronor (44,3 procent) högre än 2017. Det beror dels på att den avgift som baseras på bruttonational- inkomsten (BNI-avgiften) blev högre, dels på att EU återbetalade ca 4 100 miljoner kronor mindre avgifter än 2017.
Irlands återbetalning av lån 2017 påverkar jämförelsen mellan åren
Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 4 923 miljoner kronor högre 2018 jämfört med 2017. Det beror bl.a. på att Irland betalade tillbaka sitt lån till Sverige 2017, vilket påverkar jämförelsen med 2018. Lånet uppgick till 5 243 miljoner kronor.
Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget
Utgifterna i statens budget blev 6,5 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen
55
s. 56 m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.24 och kommenteras därefter. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyse- ras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroeko- nomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfererings- system (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgifts- områden exklusive räntor, Statsskuldsräntor
m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.24 och kommenteras därefter.
Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2018
Miljarder kronor
Totalt
Volym 3
Makro 4
Beslut
Övrigt 5
Utgiftsområden,
exklusive räntor 1
-5,8
-2,9
1,6
5,8
-10,3
Statsskuldsräntor m.m.
2,3
0,0
2,1
0,0
0,2
Riksgäldskontorets
nettoutlåning 2
-3,0
0,0
2,1
0,0
-5,1
Budgetens utgifter m.m.
-6,5
-2,9
5,8
5,8
-15,2
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.
4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar .
5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Det beror bl.a. på att färre personer än beräknat i statens budget fick sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2018. Det medförde att utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev ca 2,5 miljarder kronor lägre än i den beslutade budgeten.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att budgetens totala utgifter blev 5,8 miljarder kronor högre än i statens budget.
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 1,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade makroekonomiska förutsätt- ningar. Det beror bl.a. på att utgifterna inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev högre till följd av en högre eurokurs för gårdsstöd m.m. än beräknat.
Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 2,1 miljarder kronor högre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror främst på större valutakursförluster till följd av en svagare krona.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,1 mil- jarder kronor högre än i statens budget beroende på makroutvecklingen. Även denna differens förklaras av en svagare krona. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräk- nat när enskilda lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs för euron och dollarn.
Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar för 2018
Skillnad
utfall
SB
Utfall
2018-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Procentuell förändring från
föregående år:
BNP (fp)
2,5
2,3
-0,2
2,1
KPI (årsgenomsnitt)
1,7
2,0
0,3
1,8
Antal sysselsatta, 15–74 år
1,2
1,8
0,6
2,3
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74 år,
procent av arbetskraften
5,9
6,3
0,4
6,7
Personer i arb.markn.pol.
program, procent av
arbetskraften
4,2
3,4
-0,8
3,5
SEK/Euro
9,3
10,3
1,0
9,6
SEK/USD
8,3
8,7
0,4
8,5
6-mån ränta, årsgenomsnitt
-0,4
-0,7
-0,3
-0,7
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt
0,6
0,1
-0,5
-0,1
fp = fasta priser
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 0,5 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen.
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,8 miljarder kronor högre till följd av att riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Sammantaget uppgick de
56
s. 57 Skillnader till följd av övriga orsaker Kontrollera mot PDF
senare till 17,9 miljarder kronor. Av dessa be- döms ca 5,8 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 12,1 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfererings- anslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propo- sitionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda transfereringsanslag, se 2018 års ekonomiska vårproposition (prop. 2017/18:100 tabell 7.9) och budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 tabell 8.17).
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 15,2 miljarder kronor lägre än i statens budget. Riksgälds- kontorets nettoutlåning (inklusive kassamässig korrigering) och statsskuldsräntor blev något högre medan utgiftsområdenas utgifter (exklu- sive statsskuldsräntor) blev 10,3 miljarder kronor lägre.
Inom framför allt följande sju områden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker:
– Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,
– Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,
– Utgiftsområde 15 Studiestöd,
– Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
– Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik,
– Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel,
– Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning, inklusive kassamässig korrigering blev 5,1 miljarder kronor lägre. Det berodde på att Exportkreditnämnden under 2018, med anledning av ändringar i för- ordningen (2011:211) om utlåning och garantier,
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
förde över garantimedel i utländsk valuta från bankkonton till konto i Riksgäldskontoret.
Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2018 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 50 428 miljoner kro- nor, främst avseende anslagssparanden från 2017. Det är 4 359 miljoner kronor mer än 2017. De 48 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 95 procent av totalbeloppet under 2018. I tabell 2.26 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande
Den största indragningen, som uppgick till 6 466 miljoner kronor, avsåg kommunersätt- ningar vid flyktingmottagande. Den näst största indragningen gjordes av räntor på statsskulden och uppgick till 5 808 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande.
Tabell 2.26 Indragningar 2018
Miljoner kronor
UO Anslag
Indragning
5
1:1
Avgifter till internationella organisationer
147
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
302
8
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
103
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
114
9
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
105
9
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
2 621
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet
142
9
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
108
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
4 065
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1 005
10
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
189
11
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
112
12
1:3
Underhållsstöd
106
12
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
120
12
1:8
Bostadsbidrag
476
13
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
6 466
13
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända
invandrare
1 073
13
1:4
Hemutrustningslån
104
57
s. 58 Medgivna överskridanden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
13
1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända
(2017)
invandrare
1 084
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
696
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
1 722
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
1 211
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020
172
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
279
14
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
184
15
1:2
Studiemedel
2 232
15
1:7
Studiestartsstöd
424
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
478
16
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
155
16
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
326
16
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
127
16
1:15
Upprustning av skollokaler och utemiljöer
198
16
1:19
Bidrag till lärarlöner
389
18
1:7
Energieffektivisering och renovering av
flerbostadshus och utomhusmiljöer
591
18
1:9
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för studerande
2 238
19
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
113
19
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
622
20
1:4
Sanering och återställning av förorenade
områden
185
20
1:8
Supermiljöbilspremie
209
20
1:16
Klimatinvesteringar
381
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
4 603
22
1:15
Sjöfartsstöd
150
23 1:10
Gårdsstöd m.m.
224
23
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
fiske och vattenbruk
160
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
350
23
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
109
26
1:1
Räntor på statsskulden
5 808
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
5 362
Övriga indragningar
2 290
Summa
50 428
Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, mot- svarande högst 10 procent av det anvisade
anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om fyra medgivna överskridanden för 2018.
Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2018
Miljoner kronor
Utnyttjat
Medgivet
medgivet
UO Anslag
Anslagsnamn
överskridande
överskridande
8
1:6
Offentligt biträde i
utlänningsärenden
218
0
14
1:2
Bidrag till
arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
2 217
0
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
31
31
26
1:2
Oförutsedda utgifter
0
0
Summa
2 466
31
I statens budget anvisades 305 miljoner kronor för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden inom utgiftsområde 8 Migration. Rege- ringen medgav i beslut den 21 mars 2018 att anslaget fick överskridas med 218 miljoner kronor (Ju2018/01631/SIM). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018.
I statens budget anvisades 22 700 miljoner kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen medgav i beslut den 11 oktober 2018 att anslaget fick överskridas med 2 217 miljoner kronor (A2018/01756/A). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018.
I statens budget anvisades 6 695 miljoner kronor för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel. Regeringen medgav i beslut den 7 februari 2019 att anslaget fick överskridas med 31 miljoner kronor (N2019/00299/SUN). Hela
58
s. 59 Icke medgivna överskridanden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
anslagskrediten på 670 miljoner kronor utnyttja- des och nästan hela det medgivna överskridandet.
I statens budget anvisades 10 miljoner kronor för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Rege- ringen medgav i beslut den 6 december 2018 att anslaget fick överskridas med 300 000 kronor (Fi2018/03747/BATOT). Det medgivna över- skridandet utnyttjades inte, då riksdagen anvisade ytterligare medel för anslaget i enlighet med Höständringsbudget för 2018.
Icke medgivna överskridanden
Under 2018 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna anslagskreditgränsen och utan med- givande från regeringen (se tabell 2.28).
Totalt disponibelt belopp inklusive anslags- kredit för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning har överskridits med 0,31 miljoner kronor. Det beror på att myndighetens kostnader för pensionspremier varit högre än beräknat.
Tabell 2.28 Icke medgivna överskridanden 2018
Miljoner kronor
Årets
tilldelning
Ingående
enl.
Totalt
Utgående
överförings-
reglerings-
Medgivet
tilldelade
Anslags-
överförings
Icke medgivet
UO
Anslag
Anslagsnamn
belopp
brev
överskridande
medel
Utgifter
kredit
belopp
överskridande
2
1:13
Bokförings-
nämnden
1,08
10,13
-0,78
10,43
11,05
0,30
-0,62
-0,31
Summa icke medgivet
överskridande
-0,31
59
s. 60 2.4 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respek- tive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga bud- get med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och änd- ringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2018 med utfallet 2017. I de fall för- klaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgifts- område, hur regeringen har utnyttjat beställ- ningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapital- tillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2018 eller i beslut om ändring i bud- geten för detta år. Om däremot ett bemyn- digande har lämnats före 2018 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområ- dena följer en redogörelse för posterna Föränd- ring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.4.28), Riks- gäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida.
Avslutningsvis redovisas även Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.4.31).
60
s. 61 2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.29 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
905
916
11
1,2
873
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
814
816
1
0,1
779
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
120
97
-23
-19,0
83
4:1
Regeringskansliet m.m.
7 779
40
7 654
-125
-1,6
7 482
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 979
11
2 967
-12
-0,4
2 744
6:1
Allmänna val och demokrati
556
536
-20
-3,5
89
8:1
Presstöd
567
492
-75
-13,2
541
Övriga anslag
811
810
-1
-0,1
733
Summa
14 531
51
14 288
-243
-1,7
13 324
Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Läns- styrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.
Utfallet uppgick till 14 288 miljoner kronor, vilket är 243 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 964 miljoner kronor (7,2 procent).
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- anslag blev 97 miljoner kronor, vilket är 23 mil- joner kronor (19,0 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Att utfallet blev lägre än beräknat beror på att planerat underhåll av interiörer har skjutits fram i tid på grund av hög arbetsbelastning och att avsatta medel för oförutsedda åtgärder inte har utnyttjats.
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m . blev 7 654 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. I enlighet med propositionen Våränd- ringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytter- ligare 40 miljoner kronor för att finansiera högre kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser.
Ökat anslag till följd av sommarens skogsbränder Skogsbränderna under sommaren 2018 medförde ökade kostnader, främst för personal vid Läns- styrelsen i Gävleborgs län. För att finansiera detta tillfördes anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.
11 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018.
Valår gav ökade utgifter för Allmänna val och demokrati
Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demo- krati blev 447 miljoner kronor högre än 2017 vilket förklaras av att val till riksdag och kommun- och landstingsfullmäktige hölls under 2018.
Utgifterna för presstöd lägre än beräknat och lägre än föregående år
Utfallet för anslaget 8:1 Presstöd uppgick till 492 miljoner kronor. Det är 75 miljoner kronor (13,2 procent) lägre än anvisat i statens budget och 49 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på lägre stöd till flera tidningar som en följd av sjunkande upplagor och att en tidningskoncern lade ned sina lokala tidningar. Presstödet består av driftstöd, distributionsstöd och utvecklingsstöd. Minsk- ningen mellan åren beror främst på att utbetalt driftstöd blev 51 miljoner kronor lägre. Under året har driftstöd betalats ut till 73 dagstidningar jämfört med 89 föregående år.
61
s. 62 Länsstyrelsen i Kalmar län Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.30 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
6:5
Stöd till politiska partier
172
125
8:1
Presstöd
70
18
Summa
242
143
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 242 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 143 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandet och de utestående åtagandena uppgick till 99 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.31 UO 1 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
garantier
Utestående
inklusive
åtaganden
bundna
Garantier
Garantiram
2018-12-31
utfästelser
Kreditgarantier till UD-
anställda 1
50
0
0
Summa
50
0
0
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P -AV).
Inomstatliga lån
Tabell 2.32 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2018-12-31
Riksdagsförvaltningens investeringar
som används i verksamheten
100
66
Riksdagsförvaltningens investeringar i
fastigheter och tekniska anläggningar
550
457
Summa
650
523
Riksdagen har beslutat om låneramar på 650 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2018 var 523 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar län har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I årsredovisningen som lämnades till rege- ringen den 22 februari 2019 saknas samtliga noter till balansräkningen som krävs enligt 2 kap. 4 § samt 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Värmlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Länsstyrelsen i Värmlands läns årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från myndighetschefen. Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag, med tillhörande föreskrifter från Ekonomi- styrningsverket, ska årsredovisningen innehålla undertecknande och underskriftsmening. Detta innebär att årsredovisningen inte är fullständig.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:13 Skyddet mot oegentligheter inom
Migrationsverksamheten vid utlands- myndigheterna
Riksrevisionen har granskat skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndig- heterna (skr. 2018/19:15) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller som avses vidtas med anled- ning av granskningsrapporten. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:KU15, rskr. 2018/19:155).
62
s. 63 Länsstyrelsen i Kalmar län Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.33 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
1
-1
-53,4
1
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
13 227
13 018
-209
-1,6
12 641
1:9
Statistiska centralbyrån
557
551
-6
-1,1
546
1:11
Finansinspektionen
603
3
598
-5
-0,8
533
1:12
Riksgäldskontoret
328
277
-51
-15,5
263
1:15
Riksrevisionen
330
335
6
1,7
330
1:16
Finansmarknadsforskning
30
60
88
58
194,6
31
1:18
Myndigheten för digital förvaltning
177
3
136
-41
-23,4
73
Övriga anslag
1 032
4
987
-44
-4,3
917
Summa
16 286
71
15 992
-294
-1,8
15 335
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighets- förvaltning.
Utfallet uppgick till 15 992 miljoner kronor, vilket är 294 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 657 miljoner kronor (4,3 procent) högre.
Lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat, men högre än 2017
Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner
m.m. blev 209 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget är regelstyrt och justeras utifrån ändrad makro- ekonomisk utveckling liksom ändrade volymer.
Lägre utgifter för Riksgäldskontoret än anvisat
I statens budget anvisades 328 miljoner kronor för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret. Utfallet blev 51 miljoner kronor (15,5 procent) lägre än budgeterat. Det beror främst på att personal- kostnaderna blev lägre.
Högre utgifter för forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet
Utfallet för anslaget 1:16 Finansmarknadsforsk- ning blev 88 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (194,6 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018
anvisade riksdagen ytterligare 60 miljoner kronor som betalades till Stiftelsen Riksbankens Jubile- umsfond för att finansiera forskning inriktad på Riksbankens kärnområden penningpolitik och finansiell stabilitet. Detta förklarar även skill- naden i utfall mellan åren.
Lägre utgifter för digitaliseringsprojekt än anvisat Utfallet för anslaget 1:18 M yndigheten för digital förvaltning blev 136 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor (23,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på att bidrag till projekt för att finansiera digi- talisering av offentlig sektor och den nationella digitala infrastrukturen inte har betalats ut i den utsträckning som beräknats.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.34 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:10
Bidragsfastigheter
50
13
1:16
Finansmarknadsforskning
60
38
Summa
110
51
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 110 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 51 miljoner kronor.
63
s. 64 Utlåning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Utlåning
Tabell 2.35 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2018-12-31
Riksbanken 1
258 511
Summa
258 511
1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, utan valuta- omvärdering.
I ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs. Jämfört med 2017 ökade utlåningen till Riksbanken med 20 379 mil- joner kronor.
Garantier
Tabell 2.36 UO 2 Garantier
Miljoner kronor
Ute-
stående
Utfärdade
åtag-
garantier
Utestående
anden
inklusive
åtaganden
utländsk
bundna
Garantier
Garantiram
2018-12-31
valuta
utfästelser
Insättnings-
garantin 1
Obegränsad
2 280 000
2 280 000
Garanti till
insättare i
utländska
instituts filialer
i Sverige 2
Obegränsad
Investerar-
skyddet 3
Obegränsad
Garantikapital i
Europeiska
investerings-
banken (EIB) 4
EUR 6 565
67 454
6 565
67 454
Garantikapital i
Nordiska
investerings-
banken (NIB)
EUR 1 978
20 326
1 978
20 326
Nordiska
investerings-
banken, projekt-
investeringslån
EUR 622
2 248
219
2 248
Garantikapital i
Europeiska
utvecklings-
banken (EBRD) 5
EUR 542
5 565
542
5 565
Garantikapital
till Europa-
rådets
utvecklingsbank
(CEB) 6
EUR 124
1 271
124
1 271
Pensionsgaranti
(inkl. efter-
borgen)
Akademiska
Hus 7
Obegränsad
62
Garantiram
stabilitets-
fonden
750 000
Garantiram
resolutions-
fonden
200 000
Garantikapital
Asiatiska
banken för
infrastruktur-
investeringar
(AIIB) 8
USD 504
4 521
504
4 521
Summa
2 381 448
2 381 386
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2017.
2 Om vissa villkor i lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4 prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.
5 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
6 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk bes lutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2014.
8 prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rksr. 2015/16:311.
Inomstatliga lån
Tabell 2.37 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2018-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
15 200
12 995
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing 1)
2 915
847
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler
14 200
12 567
Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används i
verksamheten
15
6
Summa
32 330
26 415
1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135 .
Riksdagen
har
beslutat
om
låneramar
på
32 330 miljoner
kronor
inom
utgiftsområdet.
Utestående
lån
vid utgången
av 2018
var
26 415 miljoner kronor.
64
s. 65 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom- rådet, bl.a. för insättningsgarantin och investerar- skyddet. Kontrollera mot PDF
Övriga krediter
Tabell 2.38 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2018-12-31
Insättningsgarantin 1)
Obegränsad
0
Investerarskyddet 2)
Obegränsad
0
Kredit för infriande av kapitalgarantier
Obegränsad
0
till internationella finansiella
institutioner 3)
Kredit för infriande av
Obegränsad
0
Riksgäldskontorets garantier (ordinarie
garantireserv) 4)
För Riksgäldskontorets
Obegränsad
0
utlåningsverksamhet 5)
Kammarkollegiets behov av likviditet
250
0
för inrättande av nya myndigheter
Statens tjänstepensionsverk - behov av
100
0
likviditet i pensionshanteringen
Kammarkollegiets kredit för statliga
100
0
försäkringssystemet 6)
Resolutionsreserven kreditram
100 000
0
Stabilitetsfonden kreditram
50 000
0
Summa
0
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 .
4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
5 Budgetlagen (2011:203), förordning (2011:211) om utlåning och garantier .
6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom- rådet, bl.a. för insättningsgarantin och investerar- skyddet.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Kammarkollegiet redovisar ingångna åtagan- den utöver tilldelad ram för två beställnings- bemyndiganden. För anslaget 1:15 ap. 6 Övriga åtgärder inom konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 har ingångna åtaganden gjorts med 99 miljoner kronor utöver tilldelad ram. För anslag 1:5 ap. 1 Näringslivsutveckling under utgiftsområde 24 har åtaganden gjorts med 245 miljoner kronor utöver tilldelad ram. Åtagandena har ingåtts av regeringen, men anslagsposterna disponeras av myndigheten.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Myndigheten har beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.
Bokföringsnämnden
Bokföringsnämnden har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Bokföringsnämnden har överskridit den av regeringen beslutade anslagskrediten för anslaget 1:13 Bokföringsnämnden under utgiftsområde 2 med 0,3 miljoner kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsför- ordningen (2011:223). Överskridandet framgår av årsredovisningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:2 Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt?
Riksrevisionen har granskat hur makrotillsynen genomförs och hur berörda myndigheter sam- verkar i frågor som rör makrotillsynen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om finansiell stabilitet (skr. 2017/18:255) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU12, rskr. 2018/19:36).
RiR 2018:18 Riksgäldskontorets användning av ränteswappar – motiv, resultat och redovisning Riksrevisionen har granskat hur användningen av ränteswappar svarar mot det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen och om redovis- ningen av resultatet är tillfredsställande.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av ränteswappar (skr. 2018/19:22) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU32, rskr. 2018/19:144).
RiR 2018:20 Staten som inköpare av konsulttjänster – tänk först och handla sen Riksrevisionen har granskat statliga myndig- heters inköp av konsulttjänster. Regeringen har i
65
s. 66 Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsom- rådet, bl.a. för insättningsgarantin och investerar- skyddet. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
skrivelsen Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster (skr. 2018/19:24) redovisat vilka åtgärder som vidtagit eller avses vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagens har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU31, rskr. 2018/19:143).
RiR 2018:7 Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga?
Riksrevisionen har granskat om staten har skapat förutsättningar för kommuner att redovisa OH- kostnader så att räkenskapssammandraget blir ett tillförlitligt underlag för kommunjämförelser.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser (skr. 2017/18:293) en annan bedömning än Riksrevis- ionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).
RiR 2018:23 Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig? Riksrevisionen har granskat om staten har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att resultat- och balansräkningen i räkenskaps- sammandraget är tillförlitlig.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om räkenskapssammandragets tillförlit- lighet (skr. 2018/19:20) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU41, rskr. 2018/19:175).
66
s. 67 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.39 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Skatteverket
7 591
7
7 634
43
0,6
7 375
1:2
Tullverket
1 862
72
1 896
34
1,8
1 722
1:3
Kronofogdemyndigheten
1 947
1 916
-30
-1,5
1 915
Summa
11 399
79
11 446
47
0,4
11 011
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatte- verket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive om- råde.
Utfallet uppgick till 11 446 miljoner kronor och blev därmed 47 miljoner kronor (0,4 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 435 mil- joner kronor (3,9 procent).
Ökade utgifter inom beskattningsverksamheten Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 7 634 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. De förändrade reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå infördes stegvist från den 1 juli 2018. Systemet togs då i bruk av företag med krav på personalliggare med fler än 15 anställda och en majoritet av dessa företag upplevde att systemet fungerat bra.
Sedan den 1 juli 2018 måste fler verksamheter än tidigare föra en elektronisk personalliggare över vilka som är verksamma på arbetsplatsen, bl.a. omfattas nu även fordonsservicebranschen. För att Skatteverket skulle kunna genomföra fler oanmälda kontrollbesök för de nya verksam- heterna tillfördes medel i enlighet med propo- sitionen Vårändringsbudget för 2018. Skatte- verket genomförde totalt 32 316 kontrollbesök, vilket är en ökning med 24,5 procent jämfört med 2017. I besöksstatistiken ingår förutom kontroll av personalliggare även tillsynsbesök och kontrollbesök för kassaregister.
I enlighet med propositionen Höständrings- budget för 2018 anvisades anslaget 1:1 Skatte- verket ytterligare 4 miljoner kronor bl.a. för att ta
fram informationsmaterial och utveckla it-system för den individuella public serviceavgiften som ersätter den tidigare radio- och tv-avgiften fr.o.m. den 1 januari 2019.
Ökade utgifter för Tullverkets kontrollverksamhet Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 1 896 miljoner kronor. Det är 34 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 1:2 Tullverket ytter- ligare 72 miljoner kronor för att dels finansiera modernare teknisk spaningsutrustning för att förbättra förutsättningarna att arbeta mot den organiserade brottsligheten, dels öka kontrol- lerna av privatimporten av varor i postförsänd- elser som ökat kraftigt. Antalet kontrollerade tulldeklarationer jämfört med 2017 ökade med 6,5 procent och innefattar alla typer av importer. Att utgifterna blev lägre än totalt anvisat beror bl.a. på att vissa inköp av teknisk utrustning har försenats eftersom upphandlingar har över- klagats.
Under 2018 tydliggjorde Tullverket att mer- värdesskatt ska betalas för postorderförsändelser som kommer från tredjeland till privatpersoner, vilket har lett till nya rutiner som innebar att mervärdesskatten betalas i förväg innan tull- klarering sker.
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:2 Tullverket 174 miljoner kronor (10,1 procent) högre med anledning av den ökade kontrollverksamheten.
Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndig- heten uppgick till 1 916 miljoner kronor. Det är 30 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget och i nivå med föregående år.
67
s. 68 2.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:19 Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem Riksrevisionen har granskat sparformen investeringssparkonto.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto (skr. 2018/19:30) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU7, rskr. 2018/19:162).
RiR 2018:25 Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnads- effektivitet
Riksrevisionen har granskat den nedsatta mom- sen på livsmedel med avseende på dess priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel (skr. 2018/19:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SkU8, rskr. 2018/19:163).
68
s. 69 2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.40 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Polismyndigheten
24 516
200
23 767
-749
-3,1
22 912
1:2
Säkerhetspolisen
1 493
1 472
-20
-1,4
1 358
1:3
Åklagarmyndigheten
1 519
1 506
-13
-0,9
1 505
1:5
Sveriges Domstolar
5 601
10
5 765
163
2,9
5 508
1:6
Kriminalvården
8 649
8 961
312
3,6
8 624
1:11
Ersättning för skador på grund av brott
122
91
-31
-25,2
91
1:12
Rättsliga biträden m.m.
2 355
200
2 849
495
21,0
2 648
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
40
41
84
44
109,3
64
Övriga anslag
1 482
25
1 442
-40
-2,7
1 355
Summa
45 777
477
45 937
160
0,4
44 064
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessu- tom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brotts- förebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.
Utfallet uppgick till 45 937 miljoner kronor och blev därmed 160 miljoner kronor (0,4 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 873 miljoner kronor (4,3 procent) högre.
Ersättnings- och nyrekryteringar har tagit längre tid än beräknat
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten upp- gick till 23 767 miljoner kronor, vilket är 749 mil- joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att fler anställda har slutat och att rekryteringar har tagit längre tid än beräknat.
I enlighet med propositionen Vårändrings- budget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget för att bl.a. öka Polismyndighetens förmåga att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism. Den skyddsutrustning som Polismyndigheten har anskaffat kunde inte omgående avräknas anslaget utan skrivs av över flera år. Det bidrog till att anslagsutfallet blev lägre än beräknat.
Utbildningsinsatser i samband med förändringar i sexualbrottslagstiftningen
Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 765 miljoner kronor. Det är 163 miljoner kronor (2,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.
Från och med den 1 juli 2018 bygger den nya sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt, den s.k. samtyckeslagen. Därför anvisade riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 ytterligare 10 mil- joner kronor för att Domstolsverket ska kunna bistå Brottsoffermyndigheten i informations- och utbildningsinsatser riktade mot rättsväsendet om förändringarna i sexualbrottslagstiftningen. Bland annat anordnade Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket temadagar om sexualbrott för ca 500 domare, domstolsjurister, åklagare, poliser och advokater.
Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre än beräknat och högre än 2017
Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. blev 2 849 miljoner kronor, vilket är 495 miljoner kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisa- des i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 200 miljoner kronor till anslaget med anledning av en ökad måltillströmning till dom- stolarna som medfört en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden.
Jämfört med föregående år blev utfallet 201 miljoner kronor (7,6 procent) högre. Det
69
s. 70 beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade.
Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än föregående år
Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 84 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (109,3 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 41 mil- joner kronor på grund av ett ökat antal ärenden, främst kopplade till frihetsberövanden. Anslaget används bl.a. för ersättning vid frihetsinskränk- ningar, frihetsberövanden och andra tvångsåt- gärder. Det används också till skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighets- utövning. Det är framför allt utgifterna för ersättning vid frihetsberövanden som blev högre än beräknat. Dessa utgifter ökade med 23 mil- joner kronor (38,5 procent) 2018.
Under 2018 avgjordes 1 754 ärenden där ersätt- ning betalades ut, vilket är en ökning med 19,1 procent jämfört med 2017. Det högsta belopp som under året har beslutats i ett ärende är 12,6 miljoner kronor där sökande genom del- beslut beviljades en utbetalning om 5,5 miljoner kronor redan under 2017. Totalt utbetalt belopp blev 83 miljoner kronor. Andelen ärenden där ersättning för frihetsinskränkning beviljats upp- gick till 90 procent.
Högre utgifter för Polismyndigheten jämfört med 2017
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 855 miljoner kronor (3,7 procent) högre än före- gående år. Det beror främst på ökade personal- kostnader till följd av löneökningar men också på att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyn- digheten med 177 (0,7 procent). Vid slutet av 2018 uppgick antalet årsarbetskrafter till 26 414. Av dessa är 66,4 procent poliser och 33,6 procent civilanställda. Antalet sökande till polisutbild- ningen har ökat med 4 639 personer (32,4 pro- cent) vilket har lett till att utgifterna för antag- ningsprocessen har ökat jämfört med 2017. Antalet antagna på polisutbildningen har däremot minskat med 61 personer (4,8 procent), vilket innebär att 25 procent av de 1 600 utbildnings- platserna inte har fyllts.
Fler inkomna mål ledde till högre utgifter jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 765 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (4,7 procent) högre än 2017. Det beror främst på att antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål ökat jämfört med föregående år. Balanserade mål är antalet mål som finns kvar vid årets utgång och de uppgick till 163 055, vilket är en ökning med 10,1 procent. Balansökningen är störst vid kammarrätterna som blev 58,6 procent högre än 2017 och beror framför allt på ökning av mål gällande behandling av extrem svettning, s.k. hyperhidros.
Fler anställda inom häktes- och transportverksamheten inom Kriminalvården Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 8 961 miljoner kronor, vilket är 337 miljoner kronor (3,9 procent) högre än 2017. Under 2018 har antalet häktesplatser ökat. Kriminalvården har också tagit över viss transportverksamhet från Polismyndigheten.
Antalet årsarbetskrafter uppgick vid slutet av 2018 till 9 993, vilket är en ökning med 202 (2,1 procent).
Tabell 2.41 UO 4 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:18
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre
säkerhet
170
164
Summa
170
164
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 170 miljoner kro- nor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter med 164 mil- joner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:3 För säkerhets skull – utbytet av
underrättelseinformation mellan Polis- myndigheten och Säkerhetspolisen Riksrevisionen har granskat om Polismyndig- heten och Säkerhetspolisen har ett ändamåls- enligt utbyte av underrättelseinformation för att
70
s. 71 beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
förebygga och förhindra våldsbejakande extrem- ism och terrorism. Iakttagelserna från gransk- ningen avser Polismyndigheten och Säkerhets- polisen.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevision- ens rapport om utbytet av underrättelseinformat- ion mellan Polismyndigheten och Säkerhets- polisen (skr. 2017/18:258). Granskningsrappor- ten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:JuU4, rskr. 2018/19:29).
71
s. 72 beror bl.a. på att utgifterna för offentlig för- svarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.42 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 329
1 208
-120
-9,1
1 378
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
192
187
-5
-2,7
139
1:3
Nordiskt samarbete
16
30
44
28
179,8
13
Övriga anslag
473
454
-18
-3,9
423
Summa
2 009
30
1 893
-116
-5,8
1 953
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisat- ioner.
Utfallet uppgick till 1 893 miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 60 miljoner kronor (3,1 procent) lägre.
Lägre avgift till FN:s budget
Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 208 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är att FN:s budget för fredsbevarande operationer för perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018 blev lägre än väntat. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 170 miljoner kronor (12,3 procent) lägre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 160 miljoner kronor lägre än 2017. Dessa avgifter uppgick till 394 miljoner kronor 2018.
Anslaget får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisat- ioner, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med tilldelade medel kan bero på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i USD. Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbe- varande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror även främst på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna
betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.
Högre utgifter för nordiskt samarbete
Utfallet för anslaget 1:3 Nordiskt samarbete blev 28 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det beror på att riksdagen i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 beslutade att under 2018 inrätta tre jubileums- fonder om 10 miljoner kronor vardera för att främja ett brett mellanfolkligt utbyte mellan Sverige och de baltiska länderna.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.43 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Freds- och
säkerhetsfrämjande
verksamhet
50
14
1:11
Samarbete inom
Östersjöregionen
214
83
Summa
264
97
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 264 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 97 miljoner kronor.
72
s. 73 2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.44 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
34 941
103
34 459
-482
-1,4
33 147
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1 147
1 037
-110
-9,6
1 040
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
10 816
10 728
-88
-0,8
10 062
1:6
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
169
172
3
2,0
25
1:8
Försvarets radioanstalt
1 106
1 059
-47
-4,3
1 017
1:11
Internationella materielsamarbeten, industrifrågor
m.m.
92
82
-10
-10,7
71
2:1
Kustbevakningen
1 143
1 204
62
5,4
1 169
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
21
300
353
332
1 574,9
13
2:4
Krisberedskap
1 286
88
1 251
-35
-2,7
1 145
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 169
42
1 224
55
4,7
1 094
Övriga anslag
1 945
1 917
-28
-1,4
1 599
Summa
53 836
533
53 487
-348
-0,6
50 383
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
Utfallet uppgick till 53 487 miljoner kronor och blev därmed 348 miljoner kronor (0,6 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 3 104 miljoner kronor (6,2 procent) högre. Det beror på förstärkningar till totalförsvaret. Enligt Försvars- överenskommelsen från 2017 ökades utgifts- området med 2 550 miljoner kronor för 2018.
Ökade anslag för att stärka det militära försvaret Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 34 459 miljoner kronor, vilket är 482 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 103 miljoner kronor för att förstärka cyberförsvarsförmågan. Under året har Försvars- makten deltagit i övningar kopplade till cyber- försvar. Försvarsmakten har också etablerat en digital testmiljö för att kunna öva i cyberförsvar. Under 2018 genomfördes åtta större övningar, bland annat Nato-övningen Trident Juncture. Under året genomfördes också en omfattande beredskapsövning för Hemvärnet och en åter- etablering av Gotlands regemente.
Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 037 miljoner
kronor, vilket är 110 miljoner kronor (9,6 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2018 beslutade regeringen att förlänga det svenska deltagande i insatsen i Mali (Minusma), vilket har skett varje år sedan insatsen inleddes 2014. Utgifterna för detta blev dock lägre än beräknat med anledning av att åtgärder kopplade till Försvarsmaktens camp i landet inte kunde genomföras på grund av säkerhetsläget.
Högre ersättningar till kommunerna till följd av sommarens skogsbränder
Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings- tjänst m.m. uppgick till 353 miljoner kronor, det är 332 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständ- ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 300 miljoner kronor för att betala ut den ersätt- ning som kommunerna är berättigade till enligt lagen om skydd mot olyckor avseende kostnader uppkomna i samband med sommarens skogs- bränder. Detta förklarar även skillnaden i utfall mellan åren.
Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 251 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 88 miljoner kronor för att
73
s. 74 täcka kostnader som uppstått som en direkt följd av sommarens skogsbränder. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
täcka kostnader som uppstått som en direkt följd av sommarens skogsbränder.
Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 224 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (4,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på ökade personalkost- nader med anledning av sommarens bränder och ökade kostnader för bevakning med skogsbrand- flyg. I enlighet med propositionen Höständrings- budget för 2018 anvisades anslaget därför ytter- ligare 35 miljoner kronor.
Återupptagning av mönstringsverksamheten Utfallet för anslaget 1:6 Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet blev 147 miljoner kronor högre än 2017. Verksamheten finansierades tidigare via avgifter men från och med 2018 finansieras den via anslag. Regeringen beslutade den 2 mars 2017 om att återinföra skyldighet att genomgå mönst- ring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. Skyldigheten att genomgå mönstring gäller från den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt från den 1 januari 2018. Antalet som har mönstrats har ökat från
2017. Totalt mönstrade/prövades 14 177 perso- ner under 2018, varav 3 299 kvinnor och 10 878 män. Av dessa har ca 3 700 totalförsvarspliktiga skrivits in till Försvarsmaktens 4 000 utbildnings- platser för grundutbildning under 2018/2019.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.45 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
17 100
13 898
1:3
Anskaffning av materiel
och anläggningar
78 000
75 368
2:2
Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra
naturolyckor
100
96
2:4
Krisberedskap
1 200
398
3:1
Strålsäkerhets-
myndigheten
70
59
Summa
96 470
89 819
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 96 470 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 89 819 miljoner kronor. Skillnaden mellan
bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 6 651 miljoner kronor och är huvud- sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverk- samhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .
För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och bered- skap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden till 3 202 mil- joner kronor. Det beror främst på att Försvars- makten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.
För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyn- digande och utestående åtaganden 2 632 miljoner kronor. Försvarsmaktens planering innehåller ett stort antal projekt som ska beställas eller omförhandlas under året. Det är även ett stort antal åtaganden som kommer att infrias, vilket medför att det kan bli variationer i utfallet för de utestående åtagandena i förhållande till bemyn- digandet.
Slutåret avseende bemyndigande för anslaget 2:4 Krisberedskap är 2023 och har överskridits. Utestående åtaganden sträcker sig till 2024.
Garantier
Tabell 2.46 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utestående
garantier
Garanti-
åtaganden
inklusive bundna
Garanti
ram
2018-12-31
utfästelser
Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum 1
24
7
7
Summa
24
7
7
1 prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74 .
Inomstatliga lån
Tabell 2.47 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram Lån 2018-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskapsverksamhet
1 550
1 304
Summa
1 550
1 304
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
Riksdagen har
beslutat
om låneramar
på
1 550 miljoner
kronor för inomstatliga
lån,
74
s. 75 täcka kostnader som uppstått som en direkt följd av sommarens skogsbränder. Kontrollera mot PDF
exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Det fanns utestående lån om 1 304 miljoner kronor vid utgången av 2018.
Övriga krediter
Tabell 2.48 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2018-12-31
Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital
18 500
10 379
Summa
18 500
10 379
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2018 uppgick till 10 379 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Strålsäkerhetsmyndigheten har redovisat ett för högt belopp på posten Avräkning med statsverket på 28 miljoner kronor. Posten Behållning räntekonto hos Riksgäldskontoret är för lågt redovisad med motsvarande belopp per balansdagen den 31 december 2018.
Dessutom har myndigheten i tabellen Intäkter och kostnader för avgifter som inte disponeras redovisat ett felaktigt värde avseende flera summeringar i tabellen. Den korrekta summe- ringen av Kärnteknisk verksamhet ska vara 81 miljoner kronor och inte 118 miljoner kronor per balansdagen den 31 december 2018.
Strålsäkerhetsmyndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende års- redovisningen för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 12 i årsredovisningen, där Strålsäkerhetsmyndig- heten redovisar resultatet av avgiftsbelagd verk- samhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 3 finns ett stort ackumulerat underskott för icke kärnteknisk verksamhet.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Myndigheten har påtalat för departementet att de vill höja avgifterna för att komma i balans.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevis- ionen följande.
Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap har överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2023) avseende beställningsbemyn- digandet för anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap under utgiftsområde 6 genom att ingå åtaganden på 2 miljoner kronor för år 2024.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 39 i årsredovisningen, där Elsäkerhetsverket redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell Avgiftsbelagd verksamhet – Offentlig- rättslig verksamhet finns ett stort överskott för Elberedskapsavgift på 92 miljoner konor. På grund av den ekonomiska styrningen för resultat- området Elberedskapsavgift har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:6 Livsmedels- och läkemedels- försörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner
Riksrevisionen har granskat samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner med inriktning mot livsmedels- och läkemedelsförsörjning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedels- försörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner (skr. 2017/18:283) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU2, rskr. 2018/19:55).
75
s. 76 Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU10, rskr. 2018/19:137). Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
RiR 2018:14 Nationellt försvar på regional nivå Riksrevisionen har granskat om Försvars- maktens regionala staber har förutsättningar att lösa sina huvuduppgifter och om arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat de rekommendat- ioner Riksrevisionen lämnar i rapporten till Försvarsmakten. Regeringen välkomnar Riks- revisionens granskning och följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FöU10, rskr. 2018/19:137).
76
s. 77 2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.49 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Biståndsverksamhet
41 606
-265
41 392
-214
-0,5
35 402
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
(Sida)
1 171
28
1 220
49
4,2
1 115
Övriga anslag
208
202
-6
-2,9
190
Summa
42 985
-237
42 813
-172
-0,4
36 707
Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete.
Utfallet blev 42 813 miljoner kronor, vilket är 172 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 6 107 miljoner kronor (16,6 procent) högre.
Högre utgifter för asylmottagande medförde något lägre utgifter för biståndsverksamheten
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 41 392 miljoner kronor, vilket är 214 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är att riksdagen i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 beslutade att minska anslaget med 222 miljoner kronor till följd av att de avräkningsbara kostnaderna för asylmottagandet ökat. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för asylmottagandet under utgiftsområde 8 Migration klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen.
Biståndsverksamheten ökade med knappt 6 miljarder kronor jämfört med 2017
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 5 991 miljoner kronor (16,9 procent) högre jämfört med 2017. Det är framför allt utbetal- ningar till multilaterala och internationella organisationer (FN), bistånd till Afrika samt humanitära insatser som ökat under 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med budget- propositionen för 2018 om att öka budgeten för biståndsverksamheten med drygt 6 000 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var främst att regeringen beräknade att de utgifter under
utgiftsområde 8 Migration för asylmottagande, och som klassificeras som bistånd och avräknas biståndsramen, skulle minska med 3 564 miljoner kronor. Resterande del av höjningen beror i huvudsak på att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2018 antogs bli högre än 2017 och att biståndsramen höjdes från 0,99 procent av BNI 2017 till 1,0 procent 2018.
Biståndsramen
Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska national- räkenskapssystemet (ENS). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budget- propositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlems- ländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgifts- områden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande från utvecklingsländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 Migration) samt kostnader för mottagandet av kvotflyk- tingar som vidarebosätts och deras resor till Sverige (utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyan- lända invandrares etablering), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget.
77
s. 78 Höjd biståndsram för 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Höjd biståndsram för 2018
Tabell 2.50 Utfall för bistånd 2008–2018
Miljoner kronor
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Totalt utbetalt
bistånd
31 607
34 713
32 651
35 360
35 468
37 954
42 756
59 758
41 701
47 549
50 769
Totalt bistånd i
procent av BNI 1
0,98
1,12
0,97
1,02
0,97
1,01
1,09
1,40
0,94
1,02
1,04
1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Biståndsramen
för
2018 budgeterades
till
48 950 miljoner
kronor,
vilket motsvarade
1,0 procent
av
den
vid
budgeteringstillfället
beräknade
BNI
enligt
ENS 2010 och
är
2 821 miljoner kronor högre än den budgeterade biståndsramen för 2017. Den del av bistånds- ramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med 6 210 miljoner kronor och den del som avser kostnader för mottagande av asylsökande minskade med 3 564 miljoner kronor jämfört med 2017. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande väntades bli något högre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2018 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Det innebar att den del av biståndsramen som avsåg utgifts- område 7 Internationellt bistånd minskade med 222 miljoner kronor och den del som avsåg kostnader för mottagande av asylsökande ökade med motsvarande belopp jämfört med den ursprungliga budgeten för 2018.
Utfallet för biståndsramen 2018 som rappor- terades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 50 769 miljoner kro- nor. Det motsvarar 1,04 procent av BNI enligt ENS 2010.
Det finns två huvudsakliga anledningar att biståndsramen skiljer sig från det preliminära utfallet som rapporterades till OECD/DAC. Dels gör OECD/DAC:s redovisningsprinciper gällande att lagda skuldsedlar ska rapporteras i sin helhet även om inga utbetalningar har skett under innevarande år. Dels blev kostnaderna för mot- tagande av asylsökande som räknas som bistånd högre. Kostnader för mottagande av asylsökande som ingår i biståndsramen i Budgetpropositionen för 2018 baserades på Migrationsverkets prognos i juli 2017. De slutliga budgeterade kostnaderna som ingick i biståndsramen uppdaterades slut- ligen i propositionen Höständringsbudget för 2018. Tabellen nedan visar dessa förändringar för 2018.
Den genomsnittliga vistelsetiden i Migrations- verkets mottagningssystem blev 329 dygn i stället för 239 dygn som ursprungligen beräknades i statens budget. Den längre vistelsetiden för- klarades bl.a. av längre handläggningstider för personer som beviljats uppehållstillstånd. Den genomsnittliga dygnskostnaden blev 585 kronor i stället för 464 kronor som ursprungligen beräk- nades i statens budget. Den högre dygnskost- naden berodde främst på ökade kostnader för skola och mottagande med anledning av att den genomsnittliga tiden i mottagningssystemet blev längre än beräknat. De kostnader som rappor- terades till OECD/DAC (4 560 miljoner kro- nor) är högre än de som ingick i slutlig höständ- ringsbudget (2 974 miljoner kronor). Detta inne- bär att regeringen avräknade ett lägre belopp från biståndsramen jämfört med det preliminära utfallet. Av det totala antalet asylsökande kom 97 procent från låg- och medelinkomstländer. Det är endast kostnader för dessa personer under deras första år i Sverige, som ingår i biståndet. Både det preliminära rapporterade utfallet till OECD/DAC och de budgeterade avräkningarna inkluderade kostnader för mottagande av personer som vidarebosattes i Sverige, s.k. kvotflyktingar, varav de budgeterade kostnader uppgick till 562 miljoner kronor medan utfallet till OECD/DAC var 538 miljoner kronor.
78
s. 79 Höjd biståndsram för 2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.51 Utveckling av budgeterade asylkostnader som ingår i biståndsramen
Budgetpropositionen 2018
HÄB18
Utfall 2018
Migrationsverkets prognos (datum)
juli 2017
juli 2018
Antal asylsökande
27 000
23 000
21 502
Genomsnittligt antal dygn
239
274
329
Genomsnittlig dygnskostnad, kronor
464 1
571
585
Kostnader för mottagande av asylsökande som
ingår i biståndsramen, miljoner kronor
2 752
2 974
4 560
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.52 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:1
Biståndsverksamhet
89 778
81 938
Summa
89 778
81 938
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 89 778 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 81 938 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 7 840 miljoner kronor. De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala och inter- nationella organisationer och fonder, Multilate- rala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskriv- ningar, stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och Hållbar utveckling.
Regeringen har ingått avtal med Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det
multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,5 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 2,0 miljarder kronor AfDf (från 2027 till 2054).
79
s. 80 Garantier Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Garantier
Tabell 2.53 UO 7 Garantier
Miljoner kronor eller annan angiven valuta
Utfärdade
Utestående
garantier
Utestående
åtaganden
inklusive
åtaganden
utländsk
bundna
Garanti
Garantiram
2018-12-31
valuta
utfästelser
Garantikapital,
Internationella
återuppbygg-
nads- och
utvecklings-
banken (IBRD)
USD 3 891
20 160
USD 2 247
20 160
Garantikapital,
Afrikanska
utvecklings-
banken (AfDB) 1
SDR 971
11 889
SDR 953
11 889
Garantikapital,
Interamerikanska
utvecklings-
banken (IDB) 2
USD 538
4 829
USD 538
4 829
Garantikapital,
Asiatiska
utvecklings-
banken (AsDB) 3
SDR 343
4 281
SDR 343
4 281
Garantier inom
bistånds-
verksamheten
12 000
5 198
6 004
EIB-lån inom
ramen för Lomé
IV Bis och
Cotonou-avtalet 4
EUR 152
1 155
1 155
Nordiska
Investerings-
bankens
miljöinvest-
eringslån 5
EUR 104
34
EUR 3
34
Garantikapital
Multilaterala
investerings-
organet MIGA 6
USD 16
145
USD 16
145
Summa
47 692
48 498
1 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
2 prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).
4 prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99.
5 prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
6 prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR.
Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018 USD= 8,971
EUR= 10,275 CHF= 9,992 SDR= 12,476
Övriga krediter
Tabell 2.54 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2018-12-31
Kredit för infriande av kapitalgarantier
till internationella finansiella
institutioner 1
Obegränsad
0
Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i
syfte att fullgöra sådana garantier som
riksdagen beslutat om, m.m.
Obegränsad
0
Summa
0
1 Prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 .
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Folke Bernadotteakademien
Folke Bernadotteakademien har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
På grund av bristande återrapportering i ett lämnat bidrag har Folke Bernadotteakademin inte betalat ut hela det beviljade bidraget under 2018. Det medför att Folke Bernadotteakademin har ett utestående åtagande på 0,8 miljoner kronor vid utgången av 2018, trots att myndigheten inte har stöd för ett sådant åtagande i 17 § anslags- förordningen (2011:223).
80
s. 81 2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.8 Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.55 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Migrationsverket
5 316
32
5 190
-126
-2,4
6 015
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
8 101
5 708
11 724
3 623
44,7
30 600
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
78
15
89
11
13,6
738
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
960
2
958
-2
-0,2
839
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
305
583
570
265
86,8
806
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
349
269
-80
-22,9
253
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
155
131
-25
-16,0
147
1:9
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga
asylsökande m. fl.
195
200
396
201
102,8
389
Övriga anslag
289
1
299
10
3,4
246
Summa
15 748
6 540
19 624
3 875
24,6
40 034
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande.
Utfallet uppgick till 19 624 miljoner kronor och är därmed 3 875 miljoner kronor (24,6 pro- cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 20 410 miljoner kronor (51,0 procent) lägre.
Ersättningar till kommunerna blev högre än statens budget 2018
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 11 724 miljoner kronor. Det är 3 623 miljoner kronor (44,7 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Det är framför allt ersättningarna till kommunerna som blivit högre än beräknat. Orsaken är att ansök- ningarna om ersättningar från kommunerna, enligt ett tidigare system om ersättning för ensamkommande barn och unga, blev högre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2018. Kommunerna hade möjlighet att ansöka om ersättning för tidigare utgifter enligt detta system t.o.m. den 31 december 2017. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständrings- budget för 2018 om ändringar i statens budget och anvisade sammantaget ytterligare 5 708 mil- joner kronor. Höjningen av anslaget täckte även utnyttjandet av anslagskrediten från 2017 på 1 401 miljoner kronor.
Utgifterna för offentliga biträden högre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 265 miljoner kronor (86,8 procent) högre än de ursprungligen anvisade medlen, men 236 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än 2017. Orsaken till det högre utfallet är att andelen ärenden som kräver offentligt biträde blev högre än beräknat. För att finansiera de högre utgifterna beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höst- ändringsbudget för 2018 om ändringar i statens budget och anvisade sammantaget ytterligare 583 miljoner kronor. Höjningen av anslaget finansierade även ett utnyttjande av anslags- krediten från 2017 på sammanlagt 145 miljoner kronor.
Antalet ärenden på Migrationsverket minskade under 2018
Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket uppgick till 5 190 miljoner kronor 2018, vilket är 825 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än 2017. Under 2018 har både antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl, både förstagångs- och förlängningsansökningar, minskat, vilket inne- burit att Migrationsverket minskat sin personal- styrka. Cirka 600 personer sades upp under 2018 och i samband med omställningen till en minskad verksamhet valde också fler än beräknat att sluta
81
s. 82 som hör till Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
på eget initiativ. Jämfört med 2017 minskade personalkostnaderna med 548 miljoner kronor (13,0 procent) till 3 667 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till 5 842 (18,0 procent) jämfört med 2017.
Utgifterna för ersättningar och bostadskostnader minskade jämfört med 2017
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskade med 18 876 miljoner kronor (61,7 procent) jämfört med 2017. Det är främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under 2018. Totalt har ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga minskat med 15 937 miljoner kronor mellan åren. Ersätt- ningarna för ensamkommande och som enbart avser innevarande år dvs. exklusive utbetalningar
som hör till
tidigare
år, minskade
med
13 955 miljoner
kronor
(86,3 procent),
från
16 169 miljoner kronor till 2 214 miljoner kronor
2018. Det genomsnittliga antalet inskrivna per- soner i mottagningssystemet, exklusive ensam- kommande barn och unga, minskade med 19 396 (24,1 procent), från 80 587 under 2017 till 61 191 inskrivna under 2018. Det lägre antalet inskrivna har medfört att Migrationsverkets utgifter för anläggningsboende minskat med 1 232 miljoner kronor (44,8 procent) under 2018 jämfört med 2017. Det medförde även att utgifterna för dag- ersättning till asylsökande liksom ersättningarna för skolkostnader minskade med 614 miljoner kronor respektive 1 998 miljoner kronor jämfört med 2017.
Fler avgjorda mål i migrationsdomstolarna Utgifterna för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 650 miljoner kronor lägre än 2017. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för vidarebosättning av kvotflyktingar redovisas på anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flykting- mottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering fr.o.m. 2018.
Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 119 miljoner kronor (14,1 procent) högre än 2017. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 16,0 procent mellan 2017 och 2018.
Tabell 2.56 Asylsökande m.m. 2018
Antal personer
2018
2017
Föränd-
Föränd-
ring
ring %
Antal asylsökande
21 502
25 666
-4 164
-16,2
varav män (inkl.
pojkar)
12 929
15 635
-2 706
-17,3
varav kvinnor (inkl.
flickor)
8 573
10 031
-1 458
-14,5
varav ens. barn och
unga
944
1 336
-392
-29,3
varav pojkar
695
1 043
-348
-33,4
varav flickor
249
293
-44
-15,0
Förlängnings-
ansökningar
7 457
18 154
-10 697
-58,9
Avgjorda asylärenden
35 512
66 301
-30 789
-46,4
varav bifall
11 217
27 205
-15 988
-58,8
Bifallsandel
32%
41%
Beviljade
uppehållstillstånd
132 696
135 529
-2 833
-2,1
varav asyl
25 114
36 531
-11 417
-31,3
varav anhöriga till
asylsökande
16 627
19 124
-2 497
-13,1
varav barn födda i
Sverige till föräldrar
med PUT
9 342
9 850
-5108
-5,2
varav arbetstagare
21 507
16 178
5 329
32,9
Övriga
60 106
53 846
6 260
11,6
December
December
Föränd-
Föränd-
2018
2017
ring
ring %
Inskrivna i
Migrationsverkets
-31,4
mottagningssystem*
52 565
76 640
-24 075
varav med
uppehållstillstånd
3 310
8 834
-5 524
-62,5
varav
ensamkommande
barn och unga
1 239
4 729
-3 490
-73,8
anläggningsboende
(ABO)
21 695
35 496
-13 801
-38,9
eget boende (EBO)
28 832
33 221
-4 389
-13,2
övrigt boende
2 038
7 923
-5 885
-74,3
Genomsnittligt
inskrivna under året
63 214
95 576
-32 362
-33,9
varav ensam-
kommande barn och
unga
2 023
14 990
-12 967
-86,5
varav övriga
61 191
80 587
-19 396
-24,1
*Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista december respektive år.
Källa: Migrationsverket
82
s. 83 2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.57 UO 9 Anslag
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:4
Tandvårdsförmåner
6 332
6 457
125
2,0
5 782
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
26 582
1 149
27 067
485
1,8
25 606
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
7 096
600
7 711
615
8,7
2 913
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
465
493
28
6,0
433
1:8
Bidrag till psykiatri
1 755
1 634
-121
-6,9
1 167
1:10
E-hälsomyndigheten
146
141
-5
-3,4
158
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
768
723
-44
-5,7
389
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
263
100
-164
-62,2
162
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
25 693
25 308
-385
-1,5
23 310
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
2 517
360
2 809
292
11,6
2 302
4:6
Statens institutionsstyrelse
1 083
1 046
-37
-3,4
994
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1 509
22
1 486
-23
-1,5
758
Övriga anslag
3 486
14
3 442
-43
-1,2
3 436
Summa
77 696
2 145
78 418
722
0,9
67 411
Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds- politik, Folkhälsopolitik, Funktionshinders- politik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.
Utfallet uppgick till 78 418 miljoner kronor och blev därmed 722 miljoner kronor (0,9 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 11 007 miljoner kronor (16,3 procent) högre.
Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer än beräknat
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- förmånerna uppgick till 27 067 miljoner kronor, vilket är 485 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Den 26 respektive 29 januari 2018 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om statens bidrag för kost- nader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2018. Överenskommelsen innebar tillsammans med återbäring för 2017 att de prognostiserade utgifterna för 2018 inte bedömdes rymmas inom anslaget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 1 149 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018.
Utfallet för 2018 blev 1 461 miljoner kronor högre än 2017. Det är bl.a. användandet av cancer- läkemedel som ökade, både till följd av nya läke- medel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Två andra områden som ökat är blodproppsförebyg- gande läkemedel samt läkemedel mot hepatit C.
Bidrag till folkhälsa och sjukvård högre än anvisat Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård uppgick till 7 711 miljoner kronor, vilket är 615 miljoner kronor (8,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anslaget anvisades ytterligare 600 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården och korta vårdköerna. Ändrings- budgeten skulle också finansiera anställningar av vårdpersonal inom bristkompetenser som är intresserade av att arbeta vidare efter 65 års ålder. Dessa medel betalades ut till landstingen 2018.
Kostnader för assistansersättning lägre än beräknat Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner kronor. Det är 385 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på
83
s. 84 att antalet brukare i ersättningen minskat i en snabbare takt än beräknat. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
att antalet brukare i ersättningen minskat i en snabbare takt än beräknat.
Extra medel för investeringar i välfärdsteknik Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 292 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Riks- dagen anvisade anslaget ytterligare 360 miljoner kronor i enlighet med propositionen Våränd- ringsbudget för 2018. Av dessa extra medel har Socialstyrelsen lämnat 356 miljoner kronor i bidrag till kommunsektorn för investeringar i väl- färdsteknik inom omsorgen, exempelvis mobila larm m.m.
Högre allmänt tandvårdsbidrag
Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner upp- gick till 6 457 miljoner kronor, det är 675 mil- joner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror på att det årliga allmänna tandvårds- bidraget höjdes för alla åldersgrupper den 15 april 2018. Höjningen innebär att personer som är mellan 30 år och 64 år får 300 kronor per år i stället för 150 kronor per år. Personer som är mellan 24 och 29 år eller över 65 år får 600 kronor per år i stället för 300 kronor.
Under året har statligt tandvårdsstöd betalats ut till ca 4 miljoner personer, varav 53,2 procent till kvinnor och 46,8 procent till män.
Nya bidrag till sjukvård medför högre utgifter Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 7 711 miljoner kronor, vilket är 4 798 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till största delen på att staten och SKL har slutit flera överenskommelser som medför olika satsningar inom vården.
Under 2018 har 2 000 miljoner kronor betalats till landstingen för en ny personalsatsning inom vården. Personalsatsningen ska bidra till att ge bättre förutsättningar för vårdens medarbetare. Även den nya s.k. patientmiljarden belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård med 1 000 miljoner kronor 2018. Patientmiljarden ska bidra till insatser för en snabbare och mer sam- ordnad vård för patienterna. Ytterligare 600 miljoner kronor betalades ut för att bidra till ökad tillgänglighet inom vården, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren. Även bidragen för förlossningsvård och kvinnors hälsa blev högre. Under 2018 betalades 1 591 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 892 miljoner kronor högre än 2017.
Av den s.k. professionsmiljarden betalades 951 miljoner kronor till landstingen under 2018 för att ge statligt stöd till bättre resursutnyttjande i sjukvården. Det är 3 miljoner kronor mer än 2017.
Utgifterna för bilstöd fortsätter att minska
För bilstödet är utgifterna betydligt lägre än anslagna medel. En av orsakerna är att antalet ansökningar har minskat. En förklaring till detta är stödets konstruktion med nya grundbidrag som beviljas var nionde år. Minskningen av antalet ansökningar antas också till viss del bero på beteendeförändringar efter införandet av ett nytt regelverk 2017. Det nya regelverket har även medfört en lägre andel beviljade ansökningar och längre handläggningstider vilket resulterar i lägre kostnader.
Betalningsförskjutningar medför ökade kostnader för assistansersättning 2018
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 25 308 miljoner kronor. Det är 1 999 miljoner kronor (8,6 pro- cent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär ersättning från kommunerna för assistansersätt- ningen i efterhand, tidigare begärdes ersättningen i förskott. Omläggningen till efterskottsbetalning medför att utfallet blir ungefär 900 miljoner kronor högre än 2017. Dessutom påverkades utgifterna av att schablonbeloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje utförd assistanstimme har höjts. Under 2018 hade 8 307 män och 6 999 kvinnor assistansersättning, totalt 15 306 personer. Det är en minskning med 4,2 procent jämfört med föregående år.
För 2018 var schablonbeloppet 295 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 330 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2018 var 298 kronor.
84
s. 85 att antalet brukare i ersättningen minskat i en snabbare takt än beräknat. Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.58 UO 9 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:6
Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
316
16
4:5
Stimulansbidrag och
åtgärder inom
äldreområdet
670
647
7:2
Forskningsrådet för hälsa,
arbetsliv och välfärd:
Forskning
1 280
1 301
Summa
2 266
1 964
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 2 266 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 964 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- diganden och utestående åtaganden uppgick till 302 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård . Bemyndigandet för detta anslag syftade i huvud- sak till att regeringen skulle kunna ingå åtaganden om den Europeiska läkemedelsmyndigheten hade omlokaliserats från Storbritannien till Sverige, vilket inte skedde.
Bemyndigandet för anslaget 7:2 Forsknings- rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning har överskridits både till belopp och slutår. Slutåret för bemyndigandet är 2022. De utestående åtagandena sträcker sig till 2025.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har ingått åtaganden på 24 miljoner kronor mot anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m. utan att det finns ett beställnings- bemyndigande för anslaget.
Inomstatliga lån
Tabell 2.59 UO 9 Inkomststatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2018-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
100
8
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
62
Summa
450
70
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Revisionens iakttagelser – årlig revision
E-hälsomyndigheten E-hälsomyndigheten har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Regeringen har i förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten speci- fikt efterfrågat återrapportering avseende grun- derna för hur myndigheten har beräknat stor- leken på avgifterna enligt 25 § lagen (1996:1156) om receptregister och 14 § lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. I årsredovisningen som lämnades den 22 februari 2019 saknas sådan information.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riks- revisionen följande.
Myndigheten har överskridit bemyndigande- ramen gällande anslag 7:2 ap.1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning under utgiftsområde 9. Bemyndiganderamen uppgår till 1 280 miljoner kronor medan utestående åtagan- den enligt årsredovisningen uppgår till 1 301 mil- joner kronor. Myndigheten har även överskridit bemyndigandets slutår 2022. Framtida åtaganden sträcker sig till 2025.
Revisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:24 Oklara effekter av investerings- stödet till byggande av särskilt boende för äldre Riksrevisionen har granskat investeringsstödet 2007–2014 till byggande av särskilt boende för äldre.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre (skr. 2018/19:34) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SoU14, rskr. 2018/19:164).
85
s. 86 att antalet brukare i ersättningen minskat i en snabbare takt än beräknat. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.60 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
38 810
37 545
-1 266
-3,3
37 673
46 909
45 806
-1 104
-2,4
47 688
2 876
2 811
-65
-2,3
3 007
33
9
39
6
17,5
37
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
2 901
2 649
-252
-8,7
2 712
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
901
56
954
53
5,9
890
2:1
Försäkringskassan
8 733
-3
8 468
-265
-3,0
8 444
Övriga anslag
1 452
1 411
-41
-2,8
1 416
Summa
102 615
62
99 681
-2 934
-2,9
101 868
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar
även myndigheterna Försäkringskassan
och
Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick
till
99 681 miljoner
kronor och
blev därmed
2 934 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 187 miljoner kronor (2,1 procent) lägre.
Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabi- litering m.m. blev 37 545 miljoner kronor, vilket är 1 266 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden beror främst på att antalet utbetalda nettodagar för sjukpenning blev 3,0 procent lägre än beräknat. Under 2018 betalades sjukpenning ut för 54,4 miljoner nettodagar, vilket är 1,7 mil- joner nettodagar färre än beräknat. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag. Även utgifterna för rehabiliteringspenning blev lägre. Under året betalades rehabiliteringspenning ut för 1,5 miljoner nettodagar, vilket är 0,6 miljoner nettodagar (26,5 procent) färre än beräknat.
Aktivitets- och sjukersättningar lägre än budget Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersätt- ningar m.m. blev 45 806 miljoner kronor. Det är 1 104 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning jämfört med vad som antogs i beräkningen till statens budget. Antalet mot- tagare av sjukersättning i december 2018 var 1,7 procent lägre än beräknat och antalet mottagare av aktivitetsersättning var 5,7 procent lägre än beräknat.
Omregistrering av livräntetagare medförde högre utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet blev 39 miljoner kro- nor. Det är 6 miljoner kronor (17,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det statliga personskadeskyddet är en försäkring som bl.a. gäller för den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller med- verkar i räddningstjänst. Den gäller också för den som är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller andra liknande institutioner. Försäkringen gäller normalt för sjukdom eller skada som inträffat i samband med tjänst i Sverige eller de nordiska länderna. Vid skada som ger bestående nedsättning av arbetsförmågan kan livränta betalas ut till den försäkrade. För att korrigera tidigare felaktigt gjorda registreringar om- registrerade Försäkringskassan under 2017 ett
86
s. 87 Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år Kontrollera mot PDF
antal livräntetagare från anslag 1:4 Arbetsskade- ersättningar m.m. till anslag 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet . Det medförde ett högre antal livräntetagare inom det statliga personskadeskyddet och att utgifterna blev högre än vad som ursprungligen beräknats i statens budget. Riksdagen anvisade därför ytterligare 9 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskriv- ningsprocessen blev 2 649 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för försäkringsmedicinska utredningar, bidrag till hälso- och sjukvården samt arbetsplatsnära stöd blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 954 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (5,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen därför ytterligare 56 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 468 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på svårigheter att rekrytera personal inom vissa verksamheter i samband med hög personal- omsättning.
Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 129 miljoner kronor (0,3 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för rehabiliterings- penning. Andelen sjukfall som får rehabiliterings- penning har minskat under 2018 och antalet utbetalda nettodagar för rehabiliteringspenning minskade med 0,4 miljoner nettodagar (19,4 pro- cent) jämfört med 2017. Minskningen beror bl.a. på en förtydligande tolkning av 31 kap. 8 § socialförsäkringsbalken. Den nya tillämpningen innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbets- livsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning vid helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.61 Statistik över sjukpenning och sjuktal
2018
2017
Förändring
i procent
Antal personer som fick
sjukpenning i december månad
198 544
203 070
-2,2%
varav kvinnor
131 355
134 630
-2,4%
varav män
67 189
68 440
-1,8%
varav kvinnor med sjukpenning
på normalnivå
81 085
83 040
-2,4%
varav män med sjukpenning på
normalnivå
43 066
43 968
-2,1%
varav kvinnor med sjukpenning
på fortsättningsnivå
46 177
47 276
-2,3%
varav män med sjukpenning på
fortsättningsnivå
21 114
21 405
-1,4%
Antal startade sjukfall,
genomsnitt per månad under
januari till september
48 300
47 200
2,3%
varav kvinnor
30 700
30 200
1,7%
varav män
17 600
17 000
3,5%
Antal ersättningsdagar med
sjukpenning, netto (miljoner
dagar)
54,4
55,8
-2,5%
Andel pågående sjukfall med
psykiatriska diagnoser, procent,
september månad
46,1
45,4
Källa: Försäkringskassan
Antalet personer som fick sjukpenning minskade från 203 070 personer i december 2017 till 198 544 personer för samma månad 2018, vilket motsvarade en minskning med 1,8 procent för män och 2,4 procent för kvinnor. Antalet per- soner med sjukpenning på normalnivå minskade med 2 857 (2,2 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättnings- nivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 390 (2,0 procent). Antalet pågående sjukfall som är längre än 2,5 år har dock ökat, vilket i huvudsak beror på att den bortre tidsgränsen i sjuk- försäkringen avskaffades den 1 februari 2016.
Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2018 uppgick till 66,2 procent.
Inflödet av nya sjukfall mäts med viss efter- släpning. I genomsnitt startade 48 300 sjukfall per månad under januari till september 2018, vilket är en ökning med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Under 2018 har sjukfallens varaktighet minskat något.
Under 2018 ökade antalet sysselsatta, vilket medförde att antalet personer som omfattas av
87
s. 88 förmånen ökade. Trots detta minskade antalet nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 pro- cent jämfört med 2017. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
förmånen ökade. Trots detta minskade antalet nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 pro- cent jämfört med 2017.
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser ökade 2018 och var 46,1 procent i september 2018, vilken kan jämföras med 45,4 procent i september 2017.
Under 2018 avslogs 3,0 procent av initiala an- sökningar om sjukpenning jämfört med 3,1 pro- cent under föregående år 1 . Andelen avslag för män minskade från 2,8 procent 2017 till 2,7 pro- cent år 2018. För kvinnor uppgick andelen avslag till 3,2 procent 2018, vilket kan jämföras med 3,3 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall minskade också. Under januari till oktober 2018 berodde 5,5 procent av de avslu- tade sjukfallen på ett avslag jämfört med 6,0 pro- cent under 2017. Andelen avslag för män minsk- ade från 5,9 procent under 2017 till 5,3 procent under januari till oktober år 2018. För kvinnor minskade andelen avslag från 6,1 procent 2017 till 5,7 procent under januari till oktober 2018.
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersätt- ningar m.m. blev 1 883 miljoner kronor (3,9 pro- cent) lägre än 2017, vilket främst beror på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning.
Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2018 till 260 967 (154 383 kvinnor och 106 584 män), vilket är en minskning med 15 715 personer (5,7 procent) jämfört med december 2017. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit lågt. Under 2018 fick 5 534 personer sjukersätt- ning för första gången. Det är en minskning med 191 personer (3,3 procent) jämfört med 2017. Andelen avslag vid ansökan om sjukersättning var 67,9 procent (70,2 procent för kvinnor och 64,8 procent för män) under 2018. Föregående år uppgick andelen avslag till 65,3 procent (67,6 procent för kvinnor och 62,3 procent för män) 2 .
1 Definitionen av avslag vid initial ansökan om sjukpenning har ändrats och jämförelsetalen för föregående år har räknats om med anledning av detta.
Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktions- nedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2018 uppgick antalet personer med aktivitets- ersättning till 31 351, vilket är en minskning med 4 944 personer (13,6 procent) jämfört med december 2017. Under 2018 har 5 505 personer (2 588 kvinnor och 2 917 män) nybeviljats aktivi- tetsersättning. Det är 966 personer (14,9 procent) färre än 2017. Andelen avslag vid olika former av ansökan om aktivitetsersättning har ökat. För 2018 uppgick andelen till 26,2 procent (26,7 pro- cent för kvinnor och 25,7 procent för män). Mot- svarande avslagsandel för 2017 var 20,4 procent (21,5 procent för kvinnor och 19,4 procent för män). Efter en lagändring i februari 2017 finns möjlighet att få sjukersättning från 19 års ålder, vilket också bidrar till att antalet personer med aktivitetsersättning minskar. Tidigare kunde man inte få sjukersättning förrän vid 30 års ålder.
I december 2018 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 292 318 personer. Det är en minskning med 6,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 168 915 personer, vilket var en minskning med 6,8 procent jämfört med december 2017. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersätt- ning uppgick till 123 403 personer, vilket är en minskning med 6,4 procent jämfört med december 2017.
Tabell 2.62 Ohälsomått
2018
2017
Ohälsotalet
24,7
26,2
varav kvinnor
29,9
31,6
varav män
19,8
20,9
Sjukpenningtalet
9,7
10,1
varav kvinnor
12,8
13,3
varav män
6,7
6,9
Källa: Försäkringskassan.
Ohälsotalet och sjukpenningtalet minskade 2018 Ohälsotalet är ett mått på utvecklingen inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod.
2 Definitionen av avslag har ändrats 2018 och jämförelsetalen för 2017 har räknats om med anledning av detta.
88
s. 89 förmånen ökade. Trots detta minskade antalet nettodagar med sjukpenning totalt med 2,5 pro- cent jämfört med 2017. Kontrollera mot PDF
Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, reha- biliteringspenning, sjukersättning och aktivitets- ersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2018 var ohälsotalet 24,7 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från 26,2 dagar 2017. Ohälsotalet har sedan december 2017 minskat med 5,5 procent för kvinnor och med 5,3 procent för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro- dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2018 var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning med 3,6 procent sedan december 2017. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,8) än män (6,7).
Lägre utfall för arbetsskadeersättningar jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar
m.m. blev 2 811 miljoner kronor, vilket är 197 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än 2017. Det beror främst på att antalet egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen minskade med knappt 9 procent jämfört med år 2017.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.63 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:6
Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
2 359
2 320
Summa
2 359
2 320
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 2 359 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 320 miljoner kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Övriga krediter
Tabell 2.64 Övriga krediter
Miljoner kronor
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
Utnyttjad kredit
2018-12-31
Försäkringskassans behov av likviditet
i utbetalning av ersättning för vård i
andra länder
170
141
Summa
170
141
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:9 Nekad sjuk- och aktivitets- ersättning – effekter på inkomst och hälsa Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett nekande av sjukersättning eller aktivitetsersätt- ning har för individens inkomster, hälsa och användning av sjukförsäkringen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivi- tetsersättning (skr 2018/2019:8) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av gransk- ningsrapporten. Granskningsrapporten är där- med slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU12, rskr. 2018/19:57).
RiR 2018:11 Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar
Riksrevisionen har granskat sjukskrivnings- processen och det stöd som ansvariga myndig- heter ger läkare i primärvården i deras försäk- ringsmedicinska uppdrag.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa (skr. 2018/19:14) anfört att Riksrevisionens rapport kan vara ett underlag i det uppdrag som den tidigare regeringen givit Socialstyrelsen och Försäkringskassan om att dessa ska verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjuk- vården förbättras när det gäller sjukskrivnings- processen och läkarintygen (S2018/00530/SF). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkrings- medicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Över- synen ska avse handläggningen vid psykiatriska
89
s. 90 diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145). Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).
RiR 2018:22 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
– ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa?
Riksrevisionen har granskat om det försäkrings- medicinska beslutsstödet har påverkat hur läkare anger sjukskrivningsdiagnoser och hur Försäk- ringskassan använt stödet i hand-läggningen av försäkringsärenden.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd (skr. 2018/19:27) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen gör en översyn av det försäkrings- medicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Över- synen ska avse handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet (bet. 2018/19:SfU13, rskr. 2018/19:145).
90
s. 91 2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.65 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Garantipension till ålderspension
13 080
13 142
62
0,5
13 339
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
10 870
10 869
0
0,0
11 499
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
9 027
9 139
112
1,2
8 265
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1 103
1 081
-22
-2,0
1 010
2:1
Pensionsmyndigheten
556
-1
540
-16
-2,9
545
Summa
34 636
-1
34 771
136
0,4
34 658
Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställningspension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålders- pension redovisas i avsnitt 2.4.31.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick till
34 771 miljoner
kronor och
blev därmed
136 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 114 miljoner kronor (0,3 procent).
Antalet pensionärer med garantipension något lägre än föregående år
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 13 142 miljoner kronor, vilket är 197 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än föregående år. Minskningen beror bl.a. på att det är fler äldre pensionärer med garantipension som avlider i förhållande till inflödet av nya pensionärer med garantipension. Nya ålders- pensionärer har inkomstgrundad pension i större utsträckning än äldre ålderspensionärer, vilket påverkar antalet med garantipension, eftersom garantipension avräknas mot inkomstpension. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- pensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet
pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.
Ungefär 659 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2018, vilket är ca 4 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga
utbetalda garantipensionen uppgår till 20 000 kronor per år 2018, vilket är en minskning med 200 kronor 3 jämfört med 2017. Totalt 78 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 22 procent är män.
I Sverige har garantipensionen tidigare ansetts omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystem, vilket gjort att den även har betalats ut till pensionärer som bor utanför Sverige inom EU/EES och Schweiz. EU-dom- stolen klargjorde dock i en dom den 7 december 2017 att den svenska garantipensionen är en s.k. minimiförmån enligt artikel 58 i EU:s förordning 883/2004 och därmed bl.a. saknar exporträtt enligt EU-rätten. Domen medförde att det saknades författningsstöd för att fortsätta betala ut garantipension vid bosättning i annat land än i Sverige. Riksdagen beslutade dock den 24 oktober 2018 (prop.2017/18:275; 2018/19:SfU8 rskr. 2018/19:6) att utbetalningarna av garanti- pension till personer bosatta i EU/EES eller Schweiz skulle fortsätta under 2018, i avvaktan på ny svensk lagstiftning. Under 2018 betalades totalt 716 miljoner kronor till 72 000 personer utanför Sverige. Av dessa var 41 000 kvinnor och
3 Pensionsmyndigheten har ändrat beräkningsmetod för bl.a. genomsnittligt årsbelopp. Jämförelsetalen för 2017 har ändrats med anledning av detta.
91
s. 92 Färre får änkepension Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
31 000 män. I december 2018 bodde ungefär 17 300 av dessa personer i Finland, ca 5 300 personer i Tyskland och ca 5 300 personer i Norge.
Färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 10 869 miljoner kronor, vilket är 629 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveck- ling sedan 1990 och antalet personer med änke- pension minskar successivt. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet med ca 11 700 personer, till ca 241 600 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade.
Fler pensionärer får bostadstillägg
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 139 miljoner kronor, vilket är 874 miljoner kronor (10,6 procent) högre än 2017. Ökningen beror på att bostads- tillägget har höjts 2018. Både ersättningsnivån och taket för boendekostnad har höjts. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2018 till ca 291 000 personer, vilket är ca 4 000 personer fler än 2017.
För 2018 var det genomsnittliga årsbeloppet
31 200 kronor, vilket är en ökning med
2 800 kronor jämfört med 2018.
Ökad invandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 081 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (7,1 procent) högre än föregående år. Det beror, förutom på ökad invandring, på att det är en större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det krävs en bosättning på 40 år för full garantipension.
Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 2,1 procent jämfört med 2017 och uppgick till 24 000 personer 2018. Det genom- snittliga årsbeloppet ökade med 4,1 procent och uppgick till 45 700 kronor 2018.
Övriga krediter
Tabell 2.66 Övriga krediter
Miljoner kronor
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
Utnyttjad kredit
2018-12-31
Pensionsmyndighetens behov av
likviditet i handeln med fondandelar
8 000
1 847
Summa
8 000
1 847
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 1 847 miljoner kronor vid utgången av 2018.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredo- visning för 2018.
Övrig upplysning
Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:32 Förvaltningen av premie- pensionssystemet – kostnadseffektivitet för spararnas bästa?
Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av premiepensionssystemet fungerat som det är tänkt, med fokus på om systemet är kostnads- effektivt för spararnas bästa.
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensions- systemet (skr. 2018/19:80) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
92
s. 93 Färre får änkepension Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.67 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Barnbidrag
31 607
31 722
115
0,4
27 287
1:2
Föräldraförsäkring
42 959
1 284
43 914
955
2,2
41 838
1:3
Underhållsstöd
2 862
2 593
-269
-9,4
2 521
1:4
Adoptionsbidrag
23
14
-9
-38,8
16
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
978
951
-27
-2,7
928
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
4 265
4 072
-192
-4,5
3 939
1:7
Pensionsrätt för barnår
7 367
7 367
0
0,0
7 468
1:8
Bostadsbidrag
4 526
4 574
48
1,1
4 664
Summa
94 586
1 284
95 208
622
0,7
88 660
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till
95 208 miljoner kronor. Det är 622 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev ut- gifterna 6 548 miljoner kronor (7,4 procent) högre.
Utgifterna för föräldraförsäkring blev högre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 43 914 miljoner kronor, vilket är 955 miljoner kronor (2,2 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att antalet använda nettodagar för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning blev högre än vad som ursprungligen beräknades. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag. Antalet dagar med föräldrapenning blev 2,1 procent högre än beräknat. Det högre nyttjandet beror delvis på en regeländring i föräldrapenningen som infördes den 1 januari 2014. Regeländringen innebar en begränsning av antalet föräldrapenningdagar som får sparas för tid efter att barnet har fyllt fyra år. Föräldrar till barn födda 2014 och 2015 har ökat sitt uttag av föräldrapenning jämfört med föräldrar som omfattas av den tidigare lagstift- ningen, vilket har medfört högre utgifter än vad som tidigare beräknats under 2018. Dessutom blev antalet använda dagar för tillfällig föräldra- penning 5,4 procent högre än beräknat. Ökning-
en har ett samband med en utbredd influensa- period. Med anledning av de högre utgifterna för föräldraförsäkringen anvisade riksdagen ytter- ligare 1 284 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018.
Utgifter för underhållsstöd, adoptionsbidrag och vårdbidrag blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 593 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner kronor (9,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. Minskningen beror främst på att färre barn fått underhållsstöd samt ett lägre utbetal- ningsbelopp per barn och månad under 2018 än vad som beräknats. Antalet barn med underhålls- stöd uppgick i genomsnitt till 198 758 under året vilket var en minskning med 6,0 procent från 2017. Minskningen beror på att fler föräldrar sköter betalningen av underhåll för barn på egen hand, utanför underhållsstödssystemet, samt att underhållsstöd vid växelvist boende avskaffats med vissa övergångsbestämmelser.
Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev
14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor
(38,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2018 genomfördes 185 adoptioner till Sverige via de svenska adoptions- organisationerna. Året innan förmedlades 240 adoptioner.
Utfallet för anslaget 1:6 V årdbidrag för funktionshindrade barn blev 4 072 miljoner kro- nor, vilket är 192 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Vårdbidrag kan
93
s. 94 Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
betalas ut i hel eller delvis omfattning. Att utfallet blev lägre än beräknat beror bl.a. på att fler vårdbidrag med lägre omfattning betalades ut än beräknat samt fördröjningar i handläggningen.
Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört med 2017
Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 2017. Ökningen beror främst på att det allmänna barnbidraget har höjts med 200 kronor (19,0 pro- cent) till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018.
Höjd medelersättning medförde högre utgifter för föräldrapenning jämfört med föregående år Jämfört med 2017 blev utgifterna för anslaget 1:2
Föräldraförsäkring 2 076 miljoner kronor (5,0 procent) högre. Anslaget finansierar för- månerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapen- ning och graviditetspenning. Det var framför allt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 72,9 pro- cent av utgifterna för anslaget och ökade med 1 338 miljoner kronor (4,4 procent) jämfört med 2017. Antalet ersättningsdagar med föräldra- penning minskade totalt med 0,1 procent och uppgick till 55,1 miljoner dagar under 2018. Den främsta förklaringen till att utgifterna trots detta har ökat är att fler män har tagit ut föräldra- penningdagar än tidigare till följd av detta samt att antalet dagar med högsta ersättningsnivå har ökat. Den genomsnittliga medelersättningen per dag för föräldrapenningen ökade utgifterna med 3,6 procent under 2018. Den genomsnittliga medel- ersättningen var för kvinnor 535 kronor per dag och för män 679 kronor per dag. Skillnaden beror dels på inkomstskillnader mellan könen, dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och grund- nivådagar än män. Utgifterna påverkas även av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor. Under 2018 tog män ut 29,4 procent av föräldrapenningdagarna. Det är en högre andel än 2017 då männen tog ut 28,0 procent av dagarna.
Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 521 miljoner kronor (7,6 procent) högre än 2017. Det beror bl.a. på att antalet uttagna nettodagar ökade med 4,9 procent. Medelersättningen för tillfällig föräldrapenning ökade med 2,5 procent och uppgick för 2018 till 949 kronor per dag.
Fler barn med barnpension, efterlevandestöd och vårdbidrag medförde ökade utgifter 2018 Utgifterna för anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd blev 951 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor (2,5 procent) högre än föregående år. Barnpension och efterlevandestöd betalas ut till barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit. Utgiftsökningen förklaras främst av ett ökat antal barn över 12 år som får barnpension samt stor invandring av ensamkommande barn och unga under tidigare år, vilket påverkat utvecklingen av efterlevandestödet.
Jämfört med föregående år ökade utgifterna för anslaget 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn med 133 miljoner kronor (3,4 procent). I december 2018 betalades vårdbidrag ut för 21 695 flickor och 43 865 pojkar. Ökningen jämfört med 2017 var 0,3 procent för flickor och 1,2 procent för pojkar.
Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår minskade med 101 miljoner kronor (1,3 procent) jämfört med 2017. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och ränte- utvecklingen. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker av- vikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet 2018 förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med föregående år.
Färre hushåll med bostadsbidrag medförde lägre utgifter jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 4 574 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kro- nor (1,9 procent) lägre än föregående år. Jämfört med föregående år minskade antalet barnhushåll med 2,4 procent och antalet ungdomshushåll med 10,4 procent. Minskningen kan förklaras av den starka konjunkturen som innebär att behovet av bostadsbidrag minskar då fler personer blir sysselsatta på arbetsmarknaden. Antalet hushåll med bostadsbidrag var i genomsnitt 168 557 under 2018, varav 141 632 barnhushåll och 26 927 ungdomshushåll.
94
s. 95 Höjt barnbidrag medförde ökade utgifter jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:1 Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans handläggning av föräldrapenningsärenden för egenföretagare.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (skr. 2017/18:256) redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU6, rskr. 2018/19:4).
RiR 2018:4 Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans återkrav av bostadsbidrag.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag (skr. 2017/18:289) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:SfU9, rskr. 2018/19:47).
95
s. 96 2.4.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Anslag
Tabell 2.68 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
19 265
532
16 167
-3 098
-16,1
15 167
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
5 179
4 925
-255
-4,9
5 355
1:4
Hemutrustningslån
203
139
-64
-31,6
228
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
334
51
363
29
8,7
234
1:4 (2017)
Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare
0
0,0
2 536
Övriga anslag
619
21
624
5
0,8
410
Summa
25 600
604
22 217
-3 383
-13,2
23 931
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segre- gation och jämställdhetspolitik.
Utgifterna uppgick till 22 217 miljoner kronor och är därmed 3 383 miljoner kronor (13,2 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 minskade utgifterna med 1 714 miljoner kronor (7,2 procent).
Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 16 167 miljoner kronor, vilket är 3 098 miljoner kronor (16,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat bl.a. när det gäller ensam- kommande barn och unga. Det beror också på att utgifterna för ersättning till kommuner och landsting för mottagandet av ensamkommande barn och unga, både enligt det gamla och det nya ersättningssystemet, blev lägre än förväntat.
Färre än beräknat i etableringsinsats
Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev 255 miljoner kronor (4,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än väntat. Det genomsnittliga antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2018 till 62 405, vilket är 9 070 deltagare färre än beräknat. Jämfört med 2017 minskade utgifterna med 431 miljoner kronor (8,0 procent). Orsaken är att
antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etable- ringsuppdrag minskade från i genomsnitt 71 158 deltagare 2017 till 62 405 deltagare 2018.
Högre utfall än föregående år trots ett lägre antal kommunmottagna
Jämfört med 2017 blev utfallet på anslaget 1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
1 000 miljoner kronor
högre (6,6 procent).
Schablonersättningarna
för mottagandet av
nyanlända ökade med 999 miljoner kronor, vilket främst beror på att utgifter för vidarebosättning av kvotflyktingar fr.o.m. 2018 redovisas under detta anslag i stället för som tidigare under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde 8 Migration. Totalt ökade det utgifterna på anslaget med 1 006 miljoner kronor. Utgifterna för vidarebosättning ökade med 365 miljoner kronor mellan 2017 och 2018, vilket beror på att antalet vidarebosatta kvotflyktingar ökade med 1 600 personer. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet kommunmottagna med 36 pro- cent. Att utgifterna trots det inte minskade beror bl.a. på att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättning för kostnader som avsåg 2017, däribland ca 1 000 miljoner kronor till kom- munerna i ersättning för ensamkommande barn och unga.
Förändrad anslagsstruktur påverkar jämförelsen med föregående år
Utfallet för anslaget 1:4 (2017) Ersättningar för insatser för vissa nyanlända invandrare har minskat med 2 536 miljoner kronor, vilket beror på att utgifterna fr.o.m. 2018 redovisas som en anslagspost under anslaget 1:3 Kostnader för
96
s. 97 2.4.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Kontrollera mot PDF
arbetsmarknadspolitiska program och insatser , inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Tabell 2.69 Kommunmottagna m.m. 2018
2018
2017
Förändring
Förändring
%
Antal
kommun-
mottagna
43 745
68 751
-25 006
-36,4
varav män
24 059
39 392
-15 333
-38,9
varav kvinnor
19 686
29 359
-9 673
-32,9
andel män
55,0%
57,3%
andel kvinnor
45,0%
42,7%
Antal
kommun-
mottagna
under 18 år
19 056
30 711
-11 655
-38,0
varav pojkar
10 338
18 038
-7 700
-42,7
varav flickor
8 718
12 673
-3 955
-31,2
andel pojkar
54,3%
58,7%
andel flickor
45,7%
41,3%
Antal ensam-
kommande
barn och
unga
6 568
8 625
-2 057
-23,8
varav pojkar
5 953
7 511
-1 558
-20,7
varav flickor
615
1 114
-499
-44,8
andel pojkar
90,6%
87,1%
andel flickor
9,4%
12,9%
Totalt antal mottagna de senaste 24 månaderna som kommunerna får schablonersättning för
December
December
Förändring
Förändring
2018
2017
%
Totalt antal
mottagna*
112 994
138 405
-25 411
-18,4
varav män
63 785
80 611
-16 826
-20,9
varav kvinnor
49 209
57 794
-8 585
-14,9
varav
ensamkomman
de
15 407
15 861
-454
-2,9
Genomsnitt för
respektive år
131 377
133 525
-2 148
-1,6
* Sammanställningen över 2018 och 2017 utgår från situationen den sista december respektive år.
Källa: Migrationsverket
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.70 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
2:2
Åtgärder mot
diskriminering och rasism
m.m.
38
28
3:1
Särskilda
jämställdhetsåtgärder
100
99
3:3
Bidrag för kvinnors
organisering
28
22
4:1
Åtgärder mot segregation
185
6
Summa
351
155
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 351 miljoner kro- nor. De utestående åtagandena uppgick till 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandena och de utestående åtagandena uppgick till 196 miljoner kronor.
Större delen av skillnaden härrör från bemyndigandet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation . Det låga nyttjandet av bemyndi- gandet beror bl.a. på att handläggande myndighet haft behov av att ytterligare analysera hur bidraget bäst kan fördelas för att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå. Bidrag har bl.a. beviljats för att ta fram kartläggningar och behovsanalyser.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg Riksrevisionen har granskat om regeringens integrationspolitik har jämställdhetsintegrerats och därmed gett förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
97
s. 98 2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.71 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
8 402
8
8 191
-211
-2,5
8 501
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
22 700
2 217
25 367
2 667
11,8
26 791
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
13 422
500
13 043
-379
-2,8
9 554
19 197
18 228
-969
-5,0
17 194
120
110
-10
-8,2
127
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
1 524
1 294
-230
-15,1
1 009
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 700
1 480
-220
-13,0
1 296
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
5 757
-495
5 032
-725
-12,6
6 032
1:13
Lån till körkort
151
17
-134
-88,5
2:1
Arbetsmiljöverket
763
25
774
10
1,4
743
Övriga anslag
348
326
-22
-6,4
312
Summa
74 084
2 255
73 861
-223
-0,3
71 559
Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- marknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 73 861 miljoner kronor, vilket är 223 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 302 miljoner kronor (3,2 procent) högre. En betydande del av denna ökning beror på en förändrad anslagsstruktur, vilket medför högre utgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och lägre utgifter inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Antalet arbetslösa minskade med 14 400
Tabell 2.72 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2017 och 2018.
98
s. 99 Tabell 2.72 Arbetslöshet Kontrollera mot PDF
99
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.72 Arbetslöshet
2018
2017
Antal
Antal
personer
Procent
Kvinnor
Män
personer
Procent
Kvinnor
Män
Antal arbetslösa, 15–74 år
344 100
162 300
181 800
358 500
163 300
195 200
- varav heltidsstuderande
115 200
33,5%
54 300
60 900
118 700
33,1
54 700
63 900
- varav personer med utomnordiskt ursprung
179 400
52,1%
87 000
92 400
167 000
46,6
78 500
88 600
- varav långtidsarbetslösa
95 100
27,6%
39 100
56 000
99 300
27,7
39 800
59 500
- varav långtidsarbetslösa personer med
utomnordiskt ursprung
65 100
18,9%
27 800
37 400
61 100
17,0
25 400
35 600
- varav ungdomar, 15–24 år
104 400
30,3%
47 200
57 200
112 400
31,4
51 700
60 700
Arbetslösheten, 15–74 år (arbetslösa som andel
av arbetskraften)
6,3
6,3
6,4
6,7
6,4
6,9
Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år (arbetslösa
ungdomar som andel av samtliga ungdomar i
arbetskraften)
16,8
15,5
18,0
17,8
16,8
18,7
Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnad er på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–
inte lika mycket som enligt den bedömning som
74 år minskade enligt AKU med 14 400 personer
gjordes i budgetpropositionen för 2018. Vidare
mellan 2017 och 2018. Antalet arbetslösa som är
ökade andelen arbetslösa som får arbetslöshets-
heltidsstuderande minskade med 3 500 personer
ersättning. Detta medförde att antalet personer
mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs.
som har rätt till arbetslöshetsersättning blev
personer som varit arbetslösa i mer än sex
högre än enligt den bedömning som gjordes i
månader, minskade med 4 200 personer. Antalet
samband med statens budget. Riksdagen anvisade
arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung
därför ytterligare 2 217 miljoner
kronor till
ökade med 12 400 personer, varav antalet kvinnor
anslaget i enlighet med propositionen Höst-
ökade med 8 500 personer och antalet män med
ändringsbudget 2018.
3 800 personer. Andelen arbetslösa med utom-
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program
nordiskt ursprung uppgick 2018 till 52,1 procent
av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med
blev lägre än budgeterat
46,6 procent
föregående
år. Andelen
personer
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för
med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslös-
arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev
het ökade från 17,0 procent 2017 till 18,9 procent
13 043 miljoner
kronor, vilket är
379 miljoner
2018. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 30,3 pro-
kronor (2,8 procent) lägre än anvisat i statens
cent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa
budget. Utgifterna för anslagspost 5 Ersättning
ungdomar
minskade
med
8 000
personer
för insatser för vissa nyanlända invandrare blev
(7,1 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor
1 160 miljoner kronor (43,5 procent) lägre än vad
minskade med 4 500 personer och antalet män
som ursprungligen beräknades. Antalet deltagare
med 3 500 personer.
i etableringsuppdraget under 2018 var lägre än
Högre utgifter än beräknat för
beräknat, som en följd av att antalet asylsökande
minskat de senaste åren. Utfallet för anslagspost
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
1 Kostnader
för
arbetsmarknadspolitiska
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös-
program och insatser blev 811 miljoner kronor
hetsersättning och
aktivitetsstöd
blev 25 367 mil-
högre än beräknat. Detta berodde bl.a. på att
joner
kronor,
vilket är
2 667 miljoner kronor
antalet extratjänster ökade i större utsträckning
(11,8 procent) högre än vad som anvisades i
än vad som ursprungligen beräknades. Med
statens budget. Det beror främst på att utgifterna
anledning av de högre utgifterna för extratjänster
för
bidrag
till
arbetslöshetsersättning
blev
och en satsning på sommarjobb till ungdomar
2 183 miljoner
kronor
högre
än
vad
som
anvisade riksdagen
ytterligare
500 miljoner
ursprungligen
beräknats. Dessutom
blev
kronor till anslaget i enlighet med propositionen
utgifterna för aktivitetsstöd 484 miljoner kronor
Vårändringsbudget 2018.
högre än vad som ursprungligen beräknades i
statens budget. Arbetslösheten för 2018 sjönk
s. 100 lönestöd under 2018. Det är 1,0 procent färre jämfört med föregående år. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.73 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2018
2017
Antal
Antal
personer
Kvinnor
Män
personer
Kvinnor
Män
Sökande i program totalt med aktivitetsstöd
161 594
76 193
85 400
171 156
78 524
92 632
varav utrikesfödda
98 957
47 230
51 727
95 555
44 336
51 219
-Därav jobb- och utvecklingsgarantin
93 432
43 522
49 910
99 105
45 383
53 722
varav utrikesfödda i jobb- och utvecklingsgarantin
55 155
26 373
28 782
54 652
26 060
28 592
-Därav förberedande insatser
25 654
14 094
11 560
41 882
21 239
20 644
varav utrikesfödda
13 414
6 997
6 417
25 749
12 203
13 546
-Därav etableringsprogrammet
18 760
9 303
9 457
0
0
0
varav utrikesfödda
18 723
9 289
9 434
0
0
0
-Därav jobbgaranti för ungdomar
13 548
5 344
8 205
15 736
6 202
9 534
varav utrikesfödda
5 029
1 948
3 080
5 233
2 091
3 142
Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2017 respektive 2018 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik .
Källa: Arbetsförmedlingen.
I tabell 2.73 visas statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskriv- na arbetslösa deltog i genomsnitt 46,5 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2018, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Det största pro- grammet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 57,8 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med 3,6 procent jämfört med 2017. Den största ök- ningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i etableringsprogrammet som infördes den 1 januari 2018. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 25 654 personer per månad vilket var en minskning med 38,7 procent jämfört med föregående år. Det beror delvis på att Arbetsförmedlingen under 2018 har begränsat antalet beslut om aktivitetsstöd och upphandlade tjänster. Antalet deltagare minskade också då avtal för vissa upphandlade tjänster upphörde i början av år 2018 och den nya upphandlingen överklagades. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 13 548 personer. Det är en minskning med 13,9 procent jämfört med 2017. Minsk- ningen beror främst på minskade ungdomskullar och en starkare konjunktur.
Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 18 228 miljoner kronor, vilket är 969 miljoner kronor (5,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet beslut om de olika lönebidragen blev lägre än vad som ursprungligen bedömdes. I genom- snitt har 73 457 personer (29 303 kvinnor och 44 154 män) per månad haft en anställning med
lönestöd under 2018. Det är 1,0 procent färre jämfört med föregående år.
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska social- fonden m.m. för perioden 2014–2020 blev 230 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till 1 294 miljoner kronor. Det beror främst på låg medelsförbrukning i de beviljade projekten.
Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat Anslaget 1:13 Lån till körkort uppfördes på statens budget 2018. Utfallet blev 17 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (88,5 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. Kör- kortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Utlåningen sker med stöd av förordningen (2018:1118) om körkortslån. Majoriteten av de som ansökte om körkortslån fanns i ålders- gruppen 18–30 år och andelen män som ansökte om körkortslån var 66 procent. För 2018 uppgick antalet låntagare till 2 468 personer, varav 753 kvinnor och 1 715 män. Det låga anslagsutfallet beror bl.a. på att förordningen trädde i kraft den 1 september 2018. Därmed har det endast varit möjligt att ta körkortslån under fyra månader 2018. Vid utgången av 2018 uppgick utestående åtaganden för körkortslån till 66 miljoner kronor.
Omlokalisering medförde lägre utgifter än budget och jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige blev 110 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 17 miljoner kronor (13,7 procent)
100
s. 101 Minskad efterfrågan på nystartsjobb gav lägre utfall än budget och föregående år Kontrollera mot PDF
lägre. Det låga utfallet förklaras främst av tillfälligt minskade driftskostnader i samband med om- lokaliseringen av viss verksamhet vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige från Stockholm till Gävle.
Minskad efterfrågan på nystartsjobb gav lägre utfall än budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev 5 032 mil- joner kronor, vilket är 725 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 1 001 mil- joner kronor (16,6 procent) lägre. Utfallet av antalet beslut om nystartsjobb blev lägre än beräknat och föregående år, vilket beror på regel- ändringar och konkurrens från andra subvention- erade anställningar såsom extratjänster. Det genomsnittliga antalet per månad med nystarts- jobb uppgick till 32 619 personer 2018, vilket var en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år. Med hänsyn till den lägre efterfrågan på nystartsjobb minskade riksdagen anvisade medel med 495 miljoner kronor i enlig- het med propositionen Vårändringsbudget 2018.
Lägre utgifter för aktivitetsstöd jämfört med föregående år
Jämfört med 2017 blev utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 424 miljoner kronor (5,3 procent) lägre. Det är främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat till följd av färre inskrivna vid Arbetsför- medlingen.
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade jämfört med föregående år Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser blev 3 489 miljoner kronor (36,5 procent) högre än 2017. Det högre utfallet beror delvis på en ökad omfattning av subventionerade anställningar, främst i form av s.k. extratjänster. Det genom- snittliga antalet personer per månad med en extratjänst uppgick år 2018 till 15 619 vilket motsvarar en ökning med 10 419 (200,4 procent) jämfört med föregående år. Anslagsutfallet blev också 1 552 miljoner kronor högre till följd av att anslaget fr.o.m. 2018 används för utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt statsbidrag för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
invandrares etablering på arbetsmarknaden. Dessa typer av utgifter finansierades föregående år från anslaget 1:4 Ersättning till insatser för vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etable- ring och uppgick då till 2 536 miljoner kronor.
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 1 033 miljoner kronor högre (6,0 procent). Det beror bl.a. på att genomsnittskostnaden för olika former av lönebidrag har ökat efter höjningar av bidragstaket både 2016 och 2017 samt förändrade regler för handledararvode. Lönebidragsbeslut kan sträcka sig över flera år och de förändrade reglerna gäller bara nya beslut. Det finns därför en viss fördröjning innan förändringarna får effekt på utgifterna. Under 2018 har även en satsning på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB bidragit till högre utgifter.
För anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev utfallet 285 miljoner kronor (28,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet pågående projekt och rekvirerande projekt har ökat.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.74 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
9 255
7 137
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
13 400
13 157
1:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2014-2020
3 823
3 219
1:7
Institutet för arbets-mark-
nads- och utbildningspolitisk
utvärdering
9
6
1:13
Lån till körkort
114
66
2:1
Arbetsmiljöverket
20
20
Summa
26 621
23 605
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 26 621 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 23 605 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 3 016 miljoner kronor.
Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror främst på att antalet extratjänster inte ökade i lika
101
s. 102 Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU4, rskr. 2018/19:141). Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
stor utsträckning som beräknats, som ett resultat av det relativt lägre anslag som föreslogs i budget- propositionen för 2019 jämfört med tidigare beräknat anslag för 2019. Eftersom besluts- perioden för extratjänster är längst 12 månader, och därefter kan förlängas till en sammanlagd stödtid på 24 månader, anpassades nivån på extra- tjänster till det beräknade resursutrymmet för 2019. Beslutet om statens budget för 2019 inne- bar ytterligare lägre anslag 2019. Därutöver har antalet deltagare i etableringsprogrammet för nyanlända invandrare minskat snabbare än beräknat.
Det finns också en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena för utgiftsområdet då dessa bl.a. beror på längden och omfattningen av besluten om insatser och vid vilken tidpunkt som arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar bidrag.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har fått en revisionsberättelse med reservation av- seende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevis- ionen följande.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige har utan beställningsbemyndigande under år 2018 fattat beslut om framtida åtaganden om bidrag från anslag 4:7 ap. 2 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014– 2020 under utgiftsområde 9 med 20 miljoner kronor och från anslag 4:7 ap. 6 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014–2020 - nationell medfinansiering under utgiftsområde 9 med 3,5 miljoner kronor. Bidragen ska finansieras från anslaget under åren 2019–2021. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter genom att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag utan att ha ett beställningsbemyndigande.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:10 Deltagarantal i nya arbets- marknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar
Riksrevisionen har granskat om regeringens bedömningar inför nya arbetsmarknadspolitiska
insatser har varit träffsäkra och väl underbyggda avseende hur stort deltagarantalet kommer att bli.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknads- politiska insatser (skr. 2018/19:10) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU4, rskr. 2018/19:141).
RiR 2018:12 Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget
Riksrevisionen har granskat hur det går för de som deltagit i Förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget (Arbets- förmedlingens övergripande och samordnande ansvar för etableringsinsatser för nyanlända i Sverige). Riksrevisionen lämnar inga rekommen- dationer med anledning av rapporten.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i för- beredande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget (skr. 2018/19:13) kom- menterat Riksrevisionens iakttagelser. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU5, rskr. 2018/19:142).
RiR 2018:27 Arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen − mer kan göras för att främja likvärdigheten
Riksrevisionen har granskat arbetslöshetskassor- nas bedömning av de underrättelser som Arbets- förmedlingen lämnar när en arbetssökande inte uppfyller villkoren i försäkringen. Riksrevisionen har även granskat IAF:s tillsyn över arbetslös- hetskassorna och regelverket om hur försäk- ringen ska tillämpas.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen (skr. 2018/19:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
102
s. 103 2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Anslag
Tabell 2.75 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Studiehjälp
4 092
78
4 035
-56
-1,4
3 430
1:2
Studiemedel
16 358
13
13 851
-2 506
-15,3
13 061
1:3
Avsättning för kreditförluster
1 879
1 825
-54
-2,9
1 879
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
141
31
170
30
21,2
356
1:7
Studiestartsstöd
909
255
-654
-72,0
24
1:8
Centrala studiestödsnämnden
869
6
891
22
2,5
827
Övriga anslag
106
90
-15
-14,5
92
Summa
24 353
128
21 118
-3 234
-13,3
19 671
Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärendehantering inom Överklagandenämn- den för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 21 118 miljoner kronor och blev därmed 3 234 miljoner kronor (13,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 1 448 miljoner kronor (7,4 procent) högre.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 13 851 miljoner kronor, vilket är 2 506 miljoner kronor (15,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasie- utbildning blev 1 860 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror också på att antalet studenter med studiemedel blev lägre än beräknat. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- bidrag och pensionsavgifter. För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå och en högre nivå. I den generella nivån utgör bidrags- delen ca 30 procent av totalbeloppet för studie- medel (studiebidrag och studielån) och i den högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av totalbeloppet. Utgifterna för studier på grund- skolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole-
eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen med den högre nivån.
Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 654 miljoner kronor (72,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror på att antalet studerande med studiestartsstöd inte blev lika många som beräknat. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studie- startsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar.
Extra ändringsbudget på grund av uppehållstillstånd för gymnasiestudier
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp uppgick till 4 035 miljoner kronor. Det är 56 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Extra ändringsbudget – Ny
möjlighet till uppehållstillstånd (prop. 2017/18:252) anvisades anslaget 78 miljoner kronor för att hantera ett ökat antal gymnasie- lever med studiestöd. Detta på grund av lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för gymnasie- studier som ger unga asylsökande möjligheten att söka uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Därför anvisades även anslaget 1:2 Studiemedel ytterligare 13 miljoner kronor på ändringsbudget.
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 605 miljoner kronor (17,6 procent) högre än
103
s. 104 Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9 : 1 0 1
2017. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp ökade under 2018 och uppgick till 416 803, varav 219 463 män och 197 340 kvinnor. Det är en ökning med 9 078 jämfört med 2017. De ökade volymerna och att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad fr.o.m. mars 2018 är de viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år.
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 790 miljoner kronor (1,4 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studie- medlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 6 604 till 475 969 jämfört med 2017.
Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor
Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 170 miljoner kronor, vilket är 186 miljoner kronor lägre än 2017. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.76 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:6
Bidrag till vissa
studiesociala ändamål
4
1
Summa
4
1
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 miljon kronor.
Tabell 2.77 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2018-12-31
Studielån
223 000
222 415 1
Summa
223 000
222 415
1 Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran.
Låneramen för studielån uppgick till 223 000 mil- joner kronor. De utestående lånen uppgick vid utgången av 2018 till 222 415 miljoner kronor.
104
s. 105 2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.78 UO 16 Anslag
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Statens skolverk
1 124
20
1 148
23
2,1
1 031
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
3 685
40
3 304
-381
-10,3
3 168
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
297
239
-58
-19,5
226
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, m.m.
4 436
4 430
-6
-0,1
4 530
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
190
181
-10
-5,0
180
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
309
-40
154
-155
-50,1
140
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
2 570
110
2 134
-436
-17,0
1 128
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
2 205
2 193
-12
-0,5
2 034
1:15
Upprustning av skollokaler och utemiljöer
680
759
79
11,7
162
1:16
Fler anställda i lågstadiet
2 300
2 290
-10
-0,4
2 297
1:19
Bidrag till lärarlöner
4 457
4 016
-441
-9,9
4 053
1:21
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling
1 000
971
-29
-2,9
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 756
1 756
0
0,0
1 684
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
2 132
2 132
0
0,0
2 067
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
2 067
2 067
0
0,0
1 982
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
2 193
2 193
0
0,0
2 120
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
2 123
2 041
-82
-3,9
2 040
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 564
1 564
0
0,0
1 504
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
1 739
1 653
-86
-5,0
1 670
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå
1 630
1 630
0
0,0
1 580
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
1 161
1 161
0
0,0
1 082
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning
på forskarnivå
1 546
1 546
0
0,0
1 500
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
3 345
3 281
-63
-1,9
3 153
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
732
566
-166
-22,7
499
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 583
2 583
0
0,0
2 521
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
6 008
6 048
40
0,7
5 797
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
360
332
-28
-7,8
346
Övriga anslag
23 772
15
23 629
-143
-0,6
22 604
Summa
77 966
145
76 002
-1 964
-2,5
71 098
105
s. 106 Utgifter för vuxenutbildning lägre än statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa sär- skilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Utfallet uppgick till 76 002 miljoner kronor och blev 1 964 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- fört med 2017 ökade utgifterna med 4 904 mil- joner kronor (6,9 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 381 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Utfallet för fortbildning i specialpedagogik, vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år samt uppdragen att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och samverkan för bästa skola blev lägre än beräknat. Dessutom rekvirerade huvudmän (t.ex. kommuner och enskilda huvudmän inom skol- väsendet) statsbidrag i mindre omfattning än beräknat för t.ex. undervisning under skollov, trots ett högt söktryck.
Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev 239 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (19,5 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsned- sättning och antalet elever blev lägre än beräknat.
Låg nyttjandegrad av statsbidrag ger lägre utgifter Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 154 miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor (50,1 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Det beror bl.a. på att vissa statsbidrag inte sökts i den omfattning som beräknades i budgeten.
Utgifter för vuxenutbildning lägre än statens budget
Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 134 miljoner kronor. Det är 436 miljoner kronor (17,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror huvudsakligen på att statsbidragen för yrkesinriktad vuxen- utbildning blev 433 miljoner kronor lägre än beräknat. Under året betalade Statens skolverk ut 1 425 miljoner kronor i statsbidrag för yrkes- inriktad vuxenutbildning. I enlighet med propo- sitionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget 110 miljoner kronor för att ge förutsätt- ningar för fler personer att påbörja studier inom vuxenutbildningen och för att satsa på under- visningen i svenska för invandrare (sfi).
Ändrade bestämmelser för bidrag för upprustning av skollokaler och utemiljöer gav högre utgifter Utfallet för anslaget 1:15 Upprustning av skol- lokaler och utemiljöer blev 759 miljoner kronor. Bortsett från en anslagsbehållning på 120 mil- joner kronor som disponerades 2018 var detta utfall 79 miljoner kronor (11,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2017 var utfallet 597 miljoner kronor högre. Under 2018 har Boverket genomfört 782 utbetalningar av statsbidrag för att rusta upp skollokaler och utemiljöer. Genom att bestämmelserna för bidraget ändrades blev utfallet högre än beräknat. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att bidragen betalas ut i förskott, att sista datum för att färdigställa åtgärderna kopplade till bidraget har skjutits fram och att slutrapporteringen har senarelagts. Detta är också förklaringen till att utfallet blev högre än 2017.
Utgifterna för bidrag till lärarlöner blev lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:19 Bidrag till lärarlöner blev 441 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än anvisat och uppgick till 4 016 miljoner kronor. Utgifterna för Lärarlönelyftet och Karriärstegs- reformen blev lägre än beräknat. Dels eftersom alla huvudmännen inte ansöker om bidraget, dels eftersom huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats.
Nytt statsbidrag för en likvärdig skola ger högre utgifter än föregående år
Utfallet för det nya anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev 971 miljoner kronor. Anslaget ska användas för
106
s. 107 Satsningar ger högre utgifter än förra året Kontrollera mot PDF
att stärka likvärdigheten och kunskapsutveck- lingen i förskoleklassen och grundskolan.
Utfallet för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 1 006 miljoner kronor (89,2 procent) högre än 2017. Utfallet för bidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning blev 462 mil- joner kronor högre än föregående år.
Satsningar ger högre utgifter än förra året
Utfallet för utgiftsområdet uppgår till 76 002 mil- joner kronor vilket är 4 904 miljoner kronor högre än föregående år. Tillsammans ökade utgifterna för 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning och 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling med 1 977 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet : Forskning och forskningsinformation blev 6 048 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner kronor högre än 2017. Anslaget används bl.a. till att finansiera forskning, forskningsinfrastruk- turer och internationellt forskningssamarbete.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.79 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:5
Utveckling av
skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
1 495
1 028
1:6
Statligt stöd till särskild
utbildning i
gymnasieskolan
34
34
1:7
Maxtaxa i förskola,
fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet
m.m.
664
661
1:10
Fortbildning av lärare
och förskolepersonal
205
93
1:14
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
6 600
5 489
1:16
Fler anställda i
lågstadiet
1 150
985
1:18
Praktiknära
skolforskning
38
35
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 221
2 201
1:21
Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och
kunskapsutveckling
3 500
3 500
3:1
Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation
17 940
17 451
3:2
Vetenskapsrådet:
Avgifter till
internationella
organisationer
1 810
1 787
3:4
Rymdforskning och
rymdverksamhet
3 000
2 988
4:1
Internationella program
153
90
Summa
38 810
36 343
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 38 810 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 36 343 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 467 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet , anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskole- utbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation .
För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden framför allt på att bemyndigandet avser ett flertal insatser och att nyttjandet är svårberäknat.
107
s. 108 Göteborgs universitet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden bl.a. på en ändrad plan för användandet av anslaget.
Garantier
Tabell 2.80 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utfärdade
Utestående
garantier
garantier
åtaganden
inklusive
inklusive
Garanti-
2018-12-
bundna
bundna
Garantier
ram
31
utfästelser
utfästelser
Pensionsgaranti
(inkl. efterborgen)
Chalmers Tekniska
Obe-
Högskola AB 1)
gränsad
334
Kreditgarantier för
överbryggningslån
till ESS ERIC
600
600
600
Summa
934
600
1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2015.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Göteborgs universitet har bedrivit restaurang- och cateringverksamhet utan att detta tillåts enligt högskolelagen (1992:1434). Göteborgs universitet har tagit ut avgifter för denna verksamhet och för en terapimottagning i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191) som anger att myndigheter endast får ta ut avgifter för varor och tjänster som den tillhandahåller om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. Myndigheten saknar sådant stöd för att ta ut avgifter.
Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har, i strid med 10 § anslagsförordningen (2011:23), använt 2 miljoner kronor av sitt förvaltnings- anslag för att finansiera den förlust som uppstod vid försäljningen av en villafastighet som
myndigheten har disponerat utan regeringens godkännande.
Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm
Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riks- revisionen följande.
Årsredovisningen för Regionala Etikpröv- ningsnämnden i Stockholm har lämnats till regeringen den 25 februari 2019. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen har lämnats för sent och kan därmed inte anses avlämnad i enlighet med förordningen. Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende års- redovisningen för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 11 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksam- heten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping Regionala Etikprövningsnämnden i Linköping har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
108
s. 109 Upplysning av särskild betydelse Kontrollera mot PDF
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt under- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 9 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlig- het att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala Etikprövningsnämnden i Lund Regionala Etikprövningsnämnden i Lund har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 5 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala redo- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etik- prövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 10 i årsredovisningen har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Umeå har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018
Upplysning av särskild betydelse
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå redo- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser människor. Som framgår av myndighetens beskrivning på sid 8 i årsredovisningen har myndigheten, på grund
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
av den ekonomiska styrningen, inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Statens skolverk
Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Statens skolverk redovisar i årsredovisningen i tabell 7, sid 26, ett underskott i den avgifts- finansierade verksamheten som avser handlägg- ning av lärarlegitimationer. Verksamheten ska finansieras med avgifter och till full kostnads- täckning, dock har myndigheten rätt att utöver avgifterna använda anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt underskott i verksamheten. På grund av denna otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande full kostnadstäckning har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:15 Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling
Riksrevisionen har granskat lärosätenas lokalför- sörjning, regeringens styrning av lärosätenas lokalförsörjning och Akademiska Hus AB:s arbete med att tillhandahålla lokaler för läro- sätena. Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga rekommendationer till regeringen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärosätenas lokalförsörjning (skr. 2018/19:21) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:UbU6, rskr. 2018/19:139).
RiR 2018:28 Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan – från närhetsprincip till betygsprincip Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Riksrevisionen lämnar i sin granskning inga rekommendationer till regeringen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade
109
s. 110 Upplysning av särskild betydelse Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
valmöjligheter till gymnasieskolan (skr. 2018/19:57) kommenterat Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2018:35 Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse
Riksrevisionen har granskat myndighets- reformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens
rapport om myndighetsreformen då
Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades (skr. 2018/19:109) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
110
s. 111 Upplysning av särskild betydelse Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.81 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete
579
10
584
5
0,9
335
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
10
8
-2
-20,7
5
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 486
1 486
0
0,0
1 422
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
156
50
199
44
27,9
146
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1 267
1 279
12
0,9
1 121
8:3
Bidrag till vissa museer
76
76
0
0,0
58
10:1
Filmstöd
552
15
567
15
2,7
547
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
35
50
77
42
119,0
35
13:1
Stöd till idrotten
1 954
10
1 964
9
0,5
1 935
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 348
10
4 358
10
0,2
3 851
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
170
20
190
20
11,8
175
15:1
Lotteriinspektionen
51
22
60
9
17,3
48
Övriga anslag
5 196
-1
5 161
-34
-0,7
4 797
Summa
15 880
186
16 008
128
0,8
14 475
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.
Utfallet uppgick till 16 008 miljoner kronor och blev 128 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 1 533 miljoner kronor (10,6 procent).
Extra medel för läsfrämjande och fritidsgårdar Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter blev 44 miljoner kronor (27,9 procent) högre vad som anvisats i statens budget. I enlighet med propositionen Våränd- ringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för att användas till läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor. Under året har Sveriges samtliga kommuner sökt bidraget.
Utfallet för anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken blev 42 miljoner kronor (119,0 procent) högre än anvisats i statens budget. Det beror på införandet av det nya statsbidraget till fritidsgårdar m.m. för att öka tillgängligheten i fritidsverksamhet genom exempelvis utökade öppettider. I enlighet med
propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Av dem har 43 miljoner kronor fördelats.
Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folk- bildningen anvisades 20 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 för att ge asylsökande möjlighet att lära sig svenska tidigt och få en förståelse för det svenska samhället.
Utfallet för anslaget 15:1 Lotteriinspektionen blev 60 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (17,3 procent) högre än vad som anvisats i statens budget. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2018 och Höständrings- budget för 2018 anvisades ytterligare totalt 22 miljoner kronor för att finansiera ny verksamhet som bl.a. omfattar licensansökningar för aktörer som ska agera på den svenska spelmarknaden.
Nytt bidrag till biblioteksverksamhet
Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete blev 249 miljoner kronor (174,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror främst på införandet av det nya bidraget Stärkta bibliotek som uppgick till
111
s. 112 Upplysning av särskild betydelse Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
224 miljoner kronor. Det riktar sig mot kommuner och drygt 90 procent av Sveriges 290 kommuner har sökt och beviljats bidrag för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteks- verksamhet i hela landet.
Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till folk- bildningen blev 507 miljoner kronor högre än föregående år. I enlighet med budgetpropo- sitionen för 2018 ökades anslaget med 460 mil- joner kronor för bl.a. att öka antalet platser på folkhögskolan.
Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 157 miljoner kronor högre än föregående år. Den 13 oktober återinvigdes Nationalmuseum efter att haft stängt för renovering i fem år. Renoveringen medförde även en högre hyra, som 2018 uppgick till 53 miljoner kronor. Kostnaderna för renoveringen uppgick till 76 miljoner kronor för 2018.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.82 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Bidrag till allmän
kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
25
11
1:5
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
9
9
1:6
Bidrag till regional
kulturverksamhet
55
0
2:2
Bidrag till vissa teater-,
dans- och
musikändamål
167
117
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
40
4
4:4
Bidrag till bild- och
formområdet
14
12
5:2
Ersättningar och bidrag
till konstnärer
196
160
7:2
Bidrag till
kulturmiljövård
90
63
9:2
Stöd till trossamfund
46
10
12:2
Bidrag till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet
212
212
13:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
44
42
13:4
Bidrag till
riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
15
15
14:2
Bidrag till tolkutbildning
160
91
Summa
1 073
745
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 1 073 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor lägre än de beslutade bemyndigandena.
112
s. 113 Nationalmuseum Kontrollera mot PDF
Utlåning
Tabell 2.83 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2018-12-31
Kungliga Operan AB
126
96
Kungliga Dramatiska teatern AB
70
25
Nordiska museet 1)
20
16
Summa
216
137
1 prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255 .
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 216 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet och klimatanpassning av arkiven samt lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Vid utgången av 2018 uppgick de utestående lånen till 137 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Nationalmuseum
Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Myndigheten har av regeringen beviljats en låneram för verksamhetsåret 2018 på 95 miljoner kronor. I samband med upptagande av lån i november 2018 översteg myndighetens anskaf- fade anläggningstillgångar den beviljade låne- ramen med 2 miljoner kronor. Det överstigande beloppet finansierades därför inte med lån i Riksgäldskontoret, vilket är i strid med 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Vid årsskiftet översteg värdet på de anläggnings- tillgångar som myndighetens ska finansiera med lån den beviljade låneramen med cirka 11 miljoner kronor, vilket är i strid med 2 kap. 2 § kapital- försörjningsförordningen.
Moderna museet
Moderna museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Av Moderna museets årsredovisning sidan 34 framgår att myndigheten, med hänvisning till Washingtonprinciperna, beslutat om och restituerat ett konstverk med betydande värde.
Avyttring av statlig egendom ska ske enligt förordningen (1996:1191) om överlåtelse av
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
statens lösa egendom. Förordningen medger och reglerar enbart överlåtelse genom försäljning eller byte av lös egendom, varför Riksrevisionen be- dömer att Moderna museet borde haft ett särskilt medgivande från regeringen för att restituera konstverket. Sådant medgivande saknas och myndigheten har därmed agerat utanför sin befogenhet.
Statens historiska museer
Statens historiska museer har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredo- visning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sid 75 i årsredovisningen där myndigheten redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndig- hetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på sidan 11 för de åtgärder som vidtagits för att på längre sikt uppnå en ekonomisk balans.
113
s. 114 2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.84 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
95
-95
0,0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
1
-42
-98,2
1
1:4
Boverket
308
296
-12
-4,0
231
1:6
Lantmäteriet
564
560
-3
-0,6
547
1:7
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus
och utomhusmiljöer
1 000
520
-480
-48,0
409
1:8
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
1 300
95
1 395
95
7,3
1 800
1:9
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och
bostäder för studerande
3 200
15
1 441
-1 759
-55,0
462
1:10
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
34
14
-20
-57,5
Övriga anslag
408
388
-20
-4,9
352
Summa
6 952
110
4 616
-2 336
-33,6
3 803
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- planering, bostadsmarknad, byggande, lant-
mäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Utfallet uppgick till 4 616 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jäm- fört med 2017 ökade utgifterna med 813 miljoner kronor (21,4 procent).
Inget utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag
I statens budget anvisades 95 miljoner kronor för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag . Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kommuner med en svag bostads- marknad för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter och för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt eko- nomiskt intresse. Inga beslut om statsbidrag fattades under 2018, vilket medförde att det inte blev något utfall för anslaget. Det finns tidigare ingångna avtal med två kommuner. Enligt avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnader uppstår. Statens totala utestående åtaganden enligt dessa avtal uppgår till ca 11 miljoner
kronor. Inga utbetalningar för avvecklings- kostnader gjordes under 2018. Det lämnades inte heller något stöd i form av nya garantier för att ersätta kommunala borgensåtaganden under året.
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev ca 800 000 kro- nor, vilket är drygt 42 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden under 2018. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 158 garantier till 16 kommuner, jämfört med 149 garantier till 14 kommuner för 2017.
Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhus- miljöer blev 520 miljoner kronor vilket är 480 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än anvisat. Det beror främst på färre ansökningar än beräknat. Anslaget används för stöd enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden respektive förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden.
Utfallet för anslaget 1:8 S töd till kommuner för ökat bostadsbyggande blev 1 395 miljoner kronor vilket är 95 miljoner kronor (7,3 procent) högre
114
s. 115 Lägre utgifter än beräknat för bidrag till åtgärder mot radon Kontrollera mot PDF
än anvisat i statens budget. För att förstärka kommunernas arbete med bostadsförsörjnings- frågor anvisade riksdagen ytterligare 95 miljoner kronor i enlighet med propositionen Våränd- ringsbudget för 2018.
Investeringsstöd för hyresbostäder och studentbostäder blev lägre än budget
Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 1 441 miljoner kronor, vilket är 1 759 miljoner kronor (55,0 procent) lägre än anvisat. Även om utfallet blev lägre än vad som beräknades i statens budget har söktrycket varit högre än beräknat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen därför ytterligare 15 miljoner kronor för läns- styrelsernas handläggning och administration av investeringsstödet.
Lägre utgifter än beräknat för bidrag till åtgärder mot radon
Utfallet för anslaget 1:10 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder blev 14 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (57,5 procent) lägre än an- visat. Den 1 juli 2018 infördes ett nytt statligt bidrag till åtgärder mot radon genom förord- ningen (2018:158) om bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidraget lämnas till småhusägare och täcker 50 procent av skäliga kostnader upp till 25 000 kr för åtgärder som bedöms nödvändiga för att radonhalten i inomhusluften ska vara högst 200 becquerel per kubikmeter. Det låga anslags- utfallet beror på att bidraget infördes den 1 juli 2018, och då mätsäsongen för radon infaller oktober–mars.
Satsningar inom digitalisering medförde högre utgifter för Boverket jämfört med föregående år Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 296 mil- joner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (28,3 procent) högre än föregående år. Det beror bl.a. på satsningar på digital plan- och bygg- process, arkitektur och gestaltning, god inomhusmiljö samt Lantmäteriets uppdrag om digitalt kunskapslyft.
Högre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 111 miljoner kronor (27,2 procent) högre. Det beror främst på ett högre utfall för stöd som lämnas enligt
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. För denna typ av stöd blev utfallet 72 miljoner kronor (100,4 procent) högre än föregående år. Vidare ökade utfallet med 39 miljoner kronor (12,5 procent) för stöd som lämnas enligt förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden.
Samtliga anvisade medel för stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande utnyttjades
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostads- byggande 405 miljoner kronor (22,5 procent) lägre. Hela det anvisade anslagsbeloppet utnytt- jades 2018 och det lägre anslagsutfallet motsvarar minskningen av anvisade medel jämfört med föregående år.
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande högre än 2017 Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 978 miljoner kronor (211,5 pro- cent) högre än föregående år. Anslagsutfallet beror på omfattningen av färdigställda och slut- redovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och färdigställs i normalfallet två till tre år efter beviljandebeslut och de första beviljandebesluten för investeringsstödet fattades under 2017. Jämfört med föregående år ökade omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt.
115
s. 116 Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.85 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Omstrukturering av
kommunala
bostadsföretag
43
11
1:4
Boverket
30
10
1:7
Energieffektivisering
och renovering av
flerbostadshus och
utomhusmiljöer
400
334
1:9
Investeringsstöd för
anordnande av
hyresbostäder och
bostäder för studerande
4 500
4 487
1:10
Bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder
20
6
1:11
Innovativt och hållbart
byggande
75
69
Summa
5 068
4 916
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 5 068 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 916 miljoner kronor. Skillnaden mellan de beslutade bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor.
myndighetschefen. Underskriftsmening och underskrift återfinns i stället i en separat handling. Enligt 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag med tillhö- rande föreskrifter från Ekonomistyrningsverket ska undertecknandet ske i dokumentet årsredo- visning och inte i en annan handling. Detta innebär att årsredovisningen inte är fullständig.
Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 10 i årsredovisningen, där Fastighetsmäklar- inspektionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 4 finns ett stort överskott för de årliga avgifterna respektive ett stort underskott för ansökningsavgifterna. På grund av den eko- nomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.
Garantier
Tabell 2.86 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Utfärdade garantier
åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2018-12-31
utfästelser
Kreditgarantier för
ny- och ombyggnad
av bostäder m.m.
8 000
3 096
3 141
Kreditgarantier för
förvärv av bostad
5 000
0
0
Summa
13 000
3 096
3 141
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Fastighetsmäklarinspektionen Fastighetsmäklarinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Fastighetsmäklarinspektionens årsredovisning saknar underskriftsmening och underskrift från
116
s. 117 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.87 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
2 100
1 979
-121
-5,8
1 398
1:2
Transportbidrag
401
20
428
27
6,7
396
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
1 421
1 170
-251
-17,7
1 015
1:3 (2015)
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2007–2013
0
0,0
-1
Summa
3 922
20
3 576
-345
-8,8
2 808
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 3 576 miljoner kronor, vilket är 345 miljoner kronor (8,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utgifterna 768 miljoner kronor (27,4 pro- cent) högre.
Lägre utfall än beräknat för regionala tillväxtåtgärder
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 1 979 miljoner kronor, vilket är 121 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att utbetalningar för riskkapitalsatsningen fond-i-fond inte skett under året samt att utgifterna för olika former av stöd varit något lägre än beräknat.
Högre utfall än beräknat för transportbidrag Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 428 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (6,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 20 mil- joner kronor. Utgifterna ökade mer än beräknat, då bl.a. den starka konjunkturen ledde till en ökad omfattning av bidragsgrundande transporter. Dessutom har ändringar i EU:s gruppundantags- förordning nr 651/2014 (GBER) medfört utvidgade möjligheter för bl.a. livsmedelsföretag att kunna få transportbidrag.
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 uppgick till 1 170 miljoner kronor, vilket är 251 miljoner
kronor (17,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på förseningar av flera projekt i uppstartsfasen samt lägre investerings- takt än beräknat i stora infrastrukturprojekt.
Satsningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden medförde högre utgifter Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 581 miljoner kronor (41,6 procent) högre än 2017. Det beror främst på att förordningen (2018:152) om statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner trädde i kraft i mars 2018.
Högre utfall än beräknat för regionalfonden Jämfört med föregående år blev utfallet 155 mil- joner kronor (15,3 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 . Det beror på att allt fler projekt är i en genomförandefas, vilket innebär ökade utgifter.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.88 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:1
Regionala
tillväxtåtgärder
5 950
3 357
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
perioden 2014–2020
3 800
3 693
Summa
9 750
7 050
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 9 750 miljoner
117
s. 118 2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
kronor. De utestående åtagandena uppgick till 7 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandena och de utestående åtagandena uppgick till 2 700 miljoner kronor.
Skillnaden avser i huvudsak bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder . Den främsta anledningen till skillnaden är att sats- ningen på socioekonomiskt eftersatta kommuner blev mindre än beräknat.
Övervägande delen av de stöd som beslutas för bemyndigandet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
118
s. 119 2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.89 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Naturvårdsverket
591
-42
546
-45
-7,5
453
1:2
Miljöövervakning m.m.
410
399
-11
-2,7
353
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1 248
1 247
0
0,0
973
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
868
772
-96
-11,0
683
1:8
Supermiljöbilspremie
250
45
322
72
29,0
451
1:10
Klimatanpassning
214
132
-82
-38,1
106
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
950
920
-29
-3,1
775
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
235
10
198
-37
-15,8
194
1:14
Skydd av värdefull natur
1 418
1 420
2
0,1
1 268
1:16
Klimatinvesteringar
1 590
5
1 689
99
6,2
669
1:17
Elbusspremie
100
50
-50
-50,2
4
1:18
Investeringsstöd för gröna städer
100
99
-1
-1,0
1:19
Elfordonspremie
350
45
422
72
20,5
1:20
Industriklivet
300
122
-178
-59,3
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande
104
-8
87
-16
-15,8
61
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
841
841
0
0,0
702
Övriga anslag
1 205
1 170
-35
-2,9
1 088
Summa
10 773
55
10 438
-335
-3,1
7 780
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till
10 438 miljoner kronor och är därmed 335 mil- joner kronor (3,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 2 658 miljoner kronor (34,2 procent) högre.
Försenade utbetalningar för saneringsåtgärder för bostadsbyggande
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 772 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för saneringsåtgärder för bo- stadsbyggande blev lägre än budgeterat. Antalet
ansökningar har ökat, men ansökningarna behöver ofta kompletteras och det tar ofta lång tid att komma i gång med saneringsarbetet, vilket påverkar utbetalningstakten.
Ökad efterfrågan på supermiljöbilspremien första halvåret 2018
Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 322 miljoner kronor. Det är 72 miljoner kronor (29,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Höst- ändringsbudget för 2018 anvisades ytterligare 45 miljoner kronor eftersom efterfrågan av supermiljöbilspremien var högre än beräknat.
Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning upp- gick till 132 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor (38,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre ansökningar än beräknat för skredsäkring längs Göta älv och på
119
s. 120 Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
lägre utbetalningar än beräknat av bidrag till myndigheter för deras arbete med klimat- förändringar. En del medel på anslaget betalades inte ut alls. Dessa medel får betalas ut först efter beslut av regeringen och regeringen har inte fattat några beslut om dessa under 2018.
Insatser för internationella klimatinvesteringar blev lägre än anvisat, stöd för företagens klimatkompensation genomfördes inte
Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för inter- nationella klimatinvesteringar blev 198 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor (15,8 pro- cent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 10 miljoner kronor för att kunna betala ut bidrag till företag som klimatkompenserar sina växthusutsläpp. Inga bidrag betalades dock ut. Bidraget får endast betalas ut efter beslut av regeringen och regeringen har inte fattat några sådana beslut under 2018 och valde att dra tillbaka förslaget på grund av förändrade förutsättningar för att genomföra klimatkompensationen. Det lägre utfallet beror också på att Parisavtalets inter- nationella samarbetsformer var i uppbyggnadsfas samt förseningar av ingångna avtal kopplat till insatser under Kyotoprotokollet. Även långa leveranstider för elbussar medförde lägre utgifter än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick till 50 miljoner kronor. Det är 50 miljoner kronor (50,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Premien riktas mot offentliga kollektiv- trafikaktörer och privata företag. Orsaken till det lägre utfallet var främst långa leveranstider av elbussar.
Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev 422 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor (20,5 procent) lägre än anvisat. Anslaget anvisades ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 och ändrade namn från Elcykelpremie, eftersom premien i form av bidrag kom att även omfatta eldrivna utombordsmotorer förutom eldrivna cyklar, mopeder och motorcyklar. Under året har 96 869 ansökningar om bidrag till privatpersoner beviljats, varav 53,0 procent av bidragsmottagarna var män och 47,0 procent var kvinnor. Av de utbetalda bidragen var 93 procent bidrag till elcyklar, för vilka det genomsnittliga bidraget var 4 265 kronor. Den 18 oktober 2018 upphörde möjligheten att ansöka om bidraget.
Anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till 122 miljoner kronor. Det är 178 miljoner kronor (59,3 procent) lägre än anvisat. Satsningen syftar till att bidra till att minska industrins process- relaterade utsläpp av växthusgaser. Det handlar om processer som forskning, förstudier och investeringar som oftast löper över flera år. Det lägre utfallet förklaras av att verksamheten befinner sig under uppstartsfas och stödet kräver godkännande av Europeiska kommissionen som har en handläggningstid på minst sex månader.
Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017
Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 1 247 miljoner kronor, vilket är 274 miljoner kronor (28,2 procent) högre än föregående år. Anslaget anvisades 250 miljoner kronor mer för 2018 jämfört med 2017, vilket möjliggjorde högre utbetalningar av bidrag till bl.a. länsstyrelserna. Under året har fler åtgärder vidtagits för att bevara och tillgängliggöra skyddade områden. Även nya satsningar på våtmarker genomfördes.
Högre utfall för saneringsåtgärder
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 89 miljoner kronor (13,0 procent) högre än föregående år och uppgick till 772 miljoner kronor. Det beror framför allt på att utgifterna för efterbehandling av förorenade områden ökade, varav 32 procent gick till efterbehandling inför bostadsbyggande. Naturvårdsverket har fattat 51 beslut om medel till åtgärder för att återställa och sanera förorenade områden 2018 jämfört med 60 beslut 2017, där både hanteringskostnaden och de fördelade medlen har ökat.
Nytt bonus–malus-system för vissa fordon Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie blev 128 miljoner kronor (28,5 procent) lägre än 2017. Det beror på att supermiljöbilspremien upphörde den 30 juni 2018. Den 1 juli 2018 infördes i stället ett nytt s.k. bonus–malus-system för vissa fordon som ersatte supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköps- tillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.
Vid årsskiftet fanns 17 252 fordon som troligt- vis är berättigade till premien men utbetalning av bonus kan ske tidigast sex månader från köpet av
120
s. 121 Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
klimatbonusbilen. Det innebär att dessa utestående premier som maximalt uppgår till 611 miljoner kronor kommer att belasta 2019 års anslag för klimatbonus.
Ökat intresse för satsningen Klimatklivet
Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvestering uppgick till 1 689 miljoner kronor. Det är 1 019 miljoner kronor (152,2 procent) högre än föregående år.
Det högre utfallet beror främst på utgifter i samband med satsningar på det s.k. Klimatklivet, som stöder åtgärder för utsläppsminskning. Antalet beviljade ansökningar uppgick till 1 996, vilket var en ökning med 1 198 (150 procent) jämfört med föregående år.
Ett nytt ladda-hemma-stöd infördes under året i form av bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Totalt betalades 26 miljoner kronor ut till 3 336 bidragsmottagare. Andelen bidragsmottagare som var män uppgick till 87,0 procent, medan 13,0 procent var kvinnor.
Ökat intresse för elbusspremien ger högre utfall än föregående år
Utfallet för anslaget 1:17 Elbusspremie uppgick till 50 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kro- nor högre än 2017. Det beror på att fler aktörer sökt stödet under 2018. Under 2018 ändrades också förordningen (2016:836) om elbusspremie så att fler blev berättigade att söka stödet. Förändringarna i förordningen innebär också att de faktiska merkostnaderna av att bussen drivs av el täcks av premien.
Nya satsningar på gröna städer, elfordon samt minskat utsläpp
Under 2018 uppfördes tre nya anslag inom utgiftsområdet, anslaget 1:18 Investeringsstöd för gröna städer , 1:19 Elfordonspremie samt 1:20 Industriklivet , vilket påverkar jämförelsen mellan åren.
Utfallet för anslaget 1:18 Investeringsstöd för gröna städer uppgick till 99 miljoner kronor. Investeringsstödet är ett bidrag till kommuner för att utveckla städer till gröna och hälsosamma platser där det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt.
Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 841 miljoner kronor, vilket är 139 miljoner kronor (19,8 procent) högre än 2017. Det beror på fler satsningar på nationella
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
forskningsprogram och strategiska innovations- områden inom forskningsområdena miljö och hållbart samhällsbyggande.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.90 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Miljöövervakning m.m.
100
85
1:3
Åtgärder för värdefull
natur
440
322
1:4
Sanering och
återställning av
förorenade områden
1 895
1 599
1:5
Miljöforskning
102
46
1:10
Klimatanpassning
80
3
1:11
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
380
324
1:12
Insatser för
internationella
klimatinvesteringar
849
758
1:13
Internationellt
miljösamarbete
12
2
1:14
Skydd av värdefull natur
42
30
1:16
Klimatinvesteringar
2 000
1 966
1:17
Elbusspremie
80
43
1:18
Investeringsstöd för
gröna städer
150
150
1:20
Industriklivet
300
300
2:2
Forskningsrådet för
miljö, areella näringar
och samhällsbyggande:
Forskning
2 200
1 337
Summa
8 630
6 965
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 8 630 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 965 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandena och de utestående åtagandena uppgick till 1 665 miljoner kronor.
Skillnaden för bemyndigandet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 863 miljoner kronor. Detta berodde på att Formas liksom under 2017 har haft fler ettåriga utlysningar och färre fleråriga utlysningar. De kortare utlysningarna beror på en avvaktan på riktningen för kommande års forskning.
För anslaget 1:16 Klimatinvesteringar har Trafikverket tecknat avtal på 12 miljoner kronor
121
s. 122 Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
utan att ha ett bemyndigande. Dessa åtaganden ryms dock inom det av riksdagen beslutade bemyndigande.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Kemikalieinspektionen
Kemikalieinspektionen har fått en revisions- berättelse med upplysning avseende sin årsredo- visning för 2018.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 103 i årsredovisningen, där Kemikalieinspekt- ionen redovisar resultatet av avgiftsbelagd verksamhet där avgifterna inte disponeras. Som framgår av tabell 51 finns ett stort överskott för allmänkemikalieavgifter respektive ett stort underskott för bekämpningsmedel och dispens- avgifter. På grund av otydligheter i den eko- nomiska styrningen för dessa resultatområden har myndigheten inte getts möjlighet att efterleva de ekonomiska målen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:17 Skyddet av värdefull skog Riksrevisionen har granskat om statens insatser för skydd av värdefull skog på ett effektivt sätt bidrar till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om skyddet av värdefull skog (skr. 2018/19:25) redovisat sin bedömning och be- slutade insatser med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse (bet. 2018/19:MJU8, rskr. 2018/19:146 och rskr. 2018/19:147).
RiR 2018:31 Bädda för bättre tillsyn – statens vägledning av kommunal tillsyn Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynsvägledningen till kommunal tillsyn inom fyra områden: alkoholtillsyn, kemikalietillsyn, livsmedelskontroll och del av miljötillsynen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn (skr. 2018/2019:87) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av
granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
122
s. 123 Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.21 Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.91 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Statens energimyndighet
313
3
310
-3
-0,9
288
1:2
Insatser för energieffektivisering
233
214
-19
-8,4
223
1:4
Energiforskning
1 478
1 441
-37
-2,5
1 453
1:7
Energiteknik
975
170
1 034
59
6,1
620
1:8
Elberedskap
258
178
-80
-31,1
165
Övriga anslag
331
327
-4
-1,3
242
Summa
3 588
173
3 504
-85
-2,4
2 992
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- kraft och försörjningstrygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknads- inspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.
Utfallet uppgick till 3 504 miljoner kronor och blev därmed 85 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 512 miljoner kronor (17,1 procent).
Nästan 1 miljard kronor till stöd för solceller Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till 1 034 miljoner kronor. Det är 59 miljoner kronor (6,1 procent) högre än anvisat och 414 miljoner kronor (66,9 procent) högre än med föregående år. Totalt har Statens energimyndighet fördelat 967 miljoner kronor till länsstyrelserna för solcellsstödet under 2018. Föregående år uppgick beloppet till 586 miljoner kronor. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisades anslaget ytterligare 170 miljoner kronor, dels tillfördes ytterligare medel för stödet dels tillfördes länsstyrelserna ytterligare medel för att kunna ta hand om och besluta om ansökningar för solcellsstöd.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.92 UO 21 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Insatser för
energieffektivisering
355
229
1:3
Stöd för
marknadsintroduktion
av vindkraft
10
10
1:4
Energiforskning
3 450
2 337
1:5
Planeringsstöd för
vindkraft
70
6
1:7
Energiteknik
50
42
1:8
Elberedskap
250
178
1:9
Avgifter till
Internationella
organisationer
36
25
1:10
Lokal och regional
kapacitetsutveckling för
klimat- och
energiomställning
90
70
Summa
4 311
2 897
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 4 311 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 897 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 1 414 miljoner kronor.
Skillnaden är huvudsakligen hänförlig till bemyndigandet för anslaget 1:4 Energiforskning och beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden som exempelvis stor- skaliga demonstrationsanläggningar. Nyttjandet
123
s. 124 Högre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2017 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
av bemyndigandet har ökat sedan 2017 och förväntas öka kommande år.
Utlåning
Tabell 2.93 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2018-12-31
Delägarlån till bolag i vilka
Svenska kraftnät förvaltar statens
aktier
500
235
Lån till företag som bedriver
elnätsverksamhet enligt ellagen
700
110
Summa
1 200
345
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var 345 miljoner kronor.
Inomstatliga lån
Tabell 2.94 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2018-12-31
Svenska kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
7 670
3 735
Summa
7 670
3 735
124
s. 125 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.95 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
25 513
16
23 440
-2 073
-8,1
22 928
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
21 347
22 999
1 652
7,7
21 115
1:3
Trafikverket
1 387
1 418
31
2,2
1 309
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
167
79
-89
-53,1
80
1:7
Trafikavtal
930
961
31
3,3
857
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
150
104
-46
-31,0
215
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 529
2 322
793
51,9
1 430
1:12
Transportstyrelsen
2 140
4
2 120
-20
-0,9
2 077
1:14
Trängselskatt i Göteborg
900
888
-12
-1,3
1 052
1:15
Sjöfartsstöd
1 518
1 432
-86
-5,7
1 482
2:1
Post- och telestyrelsen
42
7
47
4
10,6
29
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
146
165
19
13,3
87
Övriga anslag
650
620
-29
-4,5
561
Summa
56 419
27
56 594
175
0,3
53 223
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 56 594 miljoner kronor och blev därmed 175 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 3 371 miljoner kronor (6,3 procent).
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgiftsområdet i detta avsnitt är två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transport- systemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.
Lägre investeringar och lågt ränteläge medför lägre utgifter för utveckling av statens transportinfra- struktur
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kro- nor, vilket är 2 073 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för väginvesteringar blev 780 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av att färre investeringsprojekt har genomförts. Avvikelsen mot statens budget beror också på det låga ränteläget 2018, vilket medförde att räntekostnaderna blev 452 miljoner kronor lägre än beräknat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisade riksdagen ytterligare 16 miljoner kronor till investeringar i infrastruktur för flygtrafik. Luftartsinvestering- arna blev 126 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget, vilket beror på utbetalningar av bidrag för byggandet av Sälens flygplats. Övriga investeringar blev totalt 627 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket till stor del beror på senareläggning av bidragsutbetalningar. Samman- lagt har 433 miljoner kronor utnyttjats till stads- miljöavtal med kommuner och landsting för att en större andel resor i städer ska ske med kollektivtrafik. Det är 341 miljoner kronor högre
125
s. 126 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
än 2017. Utgifterna för stadsmiljöavtal blev dock 567 miljoner kronor (57,8 procent) lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner kronor, vilket är 1 652 miljoner kronor (7,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror till stor del på vädret under 2018 som t.ex. innebar ökade kostnader för snöröjning.
TEN-bidrag
EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transport- nätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 104 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor (31,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre bidrag från EU än vad som beräknats. De största bidragen avsåg ett bidrag för utbyggnad till dubbelspår på godsstråket genom Bergslagen, som uppgick till 64 miljoner kronor och ett bidrag för åtgärder för intelligenta transport- system som uppgick till 34 miljoner kronor.
Trängselskatt
Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 2 332 miljoner kronor, vilket är 793 miljoner kronor (51,9 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverens- kommelsen. Anslaget används också till med-
finansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen och finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli. Det största projektet i Stockholms- överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm, som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat beror till största delen på att det ingående anslagssparande har förbrukats till följd av ökad produktion i projektet förbifart Stockholm.
Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 888 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektiv- trafik, järnväg och väg. Några sådana investe- ringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administ- rationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg.
Väginvesteringarna ökade och järnvägsinvesteringarna minskade
I tabell 2.96 och tabell 2.97 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transport- infrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för mot- svarande anslag 2017.
Tabell 2.96 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2018
2017
Investeringar i regional plan
3 039
2 910
Räntor och återbetalning av lån för järnvägar
1 596
1 627
Räntor och återbetalning av lån för vägar
282
285
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet
478
462
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan
7 955
8 813
Större väginvesteringar enligt nationell plan
4 644
4 091
Trimning och effektivisering samt
miljöinvesteringar
2 447
2 926
Planering, stöd och myndighetsutövning
1 205
1 014
Övrigt
1 319
800
Summa anslag utveckling av statens
transportinfrastruktur
23 440
22 928
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 23 440 miljoner kro- nor. Det är 512 miljoner kronor (2,2 procent) högre än 2017. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella planen. Dessa utgifter uppgick till 7 955 miljoner kronor, en minskning med 858 miljoner kronor (9,7 procent). Som exempel på stora banprojekt som ingår i den nationella planen kan nämnas:
– Ökad kapacitet avseende sträckan Tomteboda–Kallhäll (Mälarbanan)
– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet
– Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastig- hetsjärnväg mellan Järna och Linköping.
126
s. 127 2.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 4 644 miljoner kronor, vilket är en ökning med 553 miljoner kronor (13,5 procent). Som exempel på vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2018 kan nämnas:
– E4 Förbifart Stockholm,
– Västsvenska paketet i Göteborgsområdet,
– Väg 73 Vega trafikplats,
– Väg 267 Rotebro–Stäket och
– E22 Hurva–Linderöd.
Tabell 2.97 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2018
2017
Drift och underhåll av vägar
11 195
10 286
Bärighet och tjälsäkring av vägar
1 151
1 209
Drift, underhåll och trafikledning på
järnväg
9 316
8 312
Bidrag för drift av enskild väg
1 142
1 139
Forskning och innovation
182
170
Summa anslag vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
22 999
21 115
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev 22 999 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 884 miljoner kronor (8,9 procent). Drift och underhålls- utgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 11 195 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (8,8 pro- cent) högre än 2017. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 1 004 miljoner kronor (12,1 procent) och upp- gick till 9 316 miljoner kronor 2018.
Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 432 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än anvisat. Stödet möjliggör en nedsättning av skatt och arbets- givaravgift för anställda sjömän till noll kronor. Totalt fick 100 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 6 fler än föregående år.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.98 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
121 029
92 888
1:2
Vidmakthållande av
statens
transportinfrastruktur
28 745
22 954
1:7
Trafikavtal
5 545
5 101
1:11
Trängselskatt i
Stockholm
37 376
22 164
1:14
Trängselskatt i Göteborg
7 538
3 086
2:2
Ersättning för särskilda
tjänster för personer
med
funktionsnedsättning
200
104
2:3
Grundläggande
betaltjänster
45
39
2:5
Driftsäker och
tillgänglig elektronisk
kommunikation
250
221
Summa
200 728
146 557
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 200 728 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 146 557 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandena och de utestående åtagandena uppgick till 54 171 miljoner kronor och är huvud- sakligen hänförlig till anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur , 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och 1:11 Trängselskatt i Stockholm .
Inom anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur pågår planering i pågående och nya väg- och järnvägsprojekt vilket har fått till följd att avtal inte tecknats i den takt som tidigare planerats.
För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm beror skillnaden på att avtal inte har tecknats enligt tidigare planering avseende projekt Förbi- fart Stockholm.
127
s. 128 Utlåning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Utlåning
Tabell 2.99 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2018-12-31
A-train AB 1
1 000
911
Svedab AB 2
5 973
4 981
Summa
6 973
5 892
1 prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
2 prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för SVEDAB AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 973 miljoner kronor. De ute- stående lån uppgick vid utgången av 2018 till 5 892 miljoner kronor.
Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2018 till 4 981 miljoner kronor. Enligt Svedab uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till 1 887 mil- joner kronor i löpande priser för 2018. Den utnyttjade ramen exklusive dessa poster uppgick därmed till 2 864 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 150 miljoner kronor i 2009 års priser.
Garantier
Tabell 2.100 UO 22 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utestående
garantier
Utestående
åtaganden
inklusive
åtaganden
utländsk
bundna
Garantier
Garantiram
2018-12-31
valuta
utfästelser
Kreditgaranti
till Öresunds-
bro Konsorti-
ets upplåning 1
Obegränsad
18 314
18 314
Kapitaltäck-
ningsgaranti
Arlandabanan
Infrastructure
AB 2
1 211
1 211
Kapitaltäck-
ningsgaranti
Svedab 3
3 149
3 149
Pensionsgara
nti (inkl.
efterborgen),
PostNord AB
(inkl. Posten
Logistik AB,
Posten
Meddelande
AB) 4
Obegränsad
5 835
Garantikapital
Eurofima 5
CHF 42
379
CHF 42
379
Kreditgaranti
Eurofima 6
CHF 52
473
CHF 52
473
Summa
29 360
23 525
1 prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2 prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97 .
3 prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50 .
4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2016.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000
000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.
6 prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.
Valutakurser från Riksbanken per 28 december 2018
CHF=9,992
128
s. 129 Utlåning Kontrollera mot PDF
Inomstatliga lån
Tabell 2.101 UO 22 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2018-12-31
Vissa infrastrukturprojekt
39 300
37 887
Sjöfartsverkets lång- och
kortfristiga lån i eller utanför
Riksgäldskontoret
300
0
Trafikverket (tidigare Botniabanan
AB) för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan
16 500
13 236
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
3 850
0
Summa
59 950
51 123
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 950 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2018 var 51 123 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Trafikverket
Trafikverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Som framgår av årsredovisningen har Trafik- verket på anslaget 1:16 ap. 3 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 tecknat två avtal som innebär ekonomiska åtagande på 12,5 miljoner kronor efter 2018, trots att det saknas en bemyndiganderam kopplat till anslagsposten.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:5 Regeringens styrning av affärsverken
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av de tre kvarvarande affärsverken.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken (skr. 2017/18:297) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU13, rskr. 2018/19:37).
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
RiR 2018:16 Trafikverkets stöd till forskning och innovation – beslutsunderlag, avtal och uppföljning
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets stöd till forskning och innovation inom transport- området.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets stöd till forskning och innovation (skr. 2018/19:23) redovisat sin bedömning och beslutade insatser med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2018:30 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt?
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets arbete med att tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av investeringar i transport- infrastruktur.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
129
s. 130 2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.102 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:2
Insatser för skogsbruket
580
620
40
6,8
286
1:8
Statens jordbruksverk
621
4
625
4
0,6
603
1:10
Gårdsstöd m.m.
6 695
7 393
698
10,4
7 280
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
138
77
-61
-44,3
126
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
24
21
43
19
76,8
13
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske
och vattenbruk
194
89
257
63
32,7
19
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
163
204
41
25,3
84
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
4 357
399
3 981
-376
-8,6
3 145
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
2 458
2 109
-349
-14,2
1 919
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
80
270
347
267
334,1
72
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
1 912
1 912
0
0,0
1 820
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
107
60
159
52
48,2
Övriga anslag
1 922
10
1 869
-53
-2,8
1 859
Summa
19 254
853
19 597
343
1,8
17 225
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.
Utfallet uppgick till 19 597 miljoner kronor och är därmed 343 miljoner kronor (1,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent).
Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk blev 63 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och 238 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror på att utbetalningar av medel inom EU:s havs- och fiskeriprogram försenades under 2017 och i stället betalades ut under 2018. För att finansiera dessa under 2018 beslutade riksdagen att i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2018 anvisa anslaget ytterligare 89 miljoner kronor.
Högre utgifter för gårdsstöd och stödåtgärder för
Lägre utbetalningstakt än väntat i Landsbygds-
fiske och vattenbruk
programmet 2014–2020 och stöd till djurägare med
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev
anledning av torkan
7 393 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner
Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för lands-
kronor (10,4 procent) högre än anvisat i statens
bygdens miljö och struktur uppgick till 3 981 mil-
budget. Det högre utfallet beror på att kronans
joner kronor. Det är 376 miljoner kronor
värde i förhållande till euron var betydligt svagare
(8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget.
när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen
Det lägre utfallet beror framför allt på att utbetal-
beräknade vid framtagandet av budgeten. Stöd-
ningarna av medel inom landsbygdsprogrammet
rätternas värde är bestämda i euro men betalas ut
blev 759 miljoner lägre än ursprungligen anvisat.
i kronor. Statens Jordbruksverk utnyttjade hela
För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för
anslagskrediten på 670 miljoner kronor Dess-
lantbruket av torkan 2018 beslutade riksdagen i
utom medgav regeringen att anslaget fick över-
enlighet med propositionen Extra ändrings-
skridas med 31 miljoner kronor, vilket utnytt-
budget för 2018 – stöd till djurägare inom lant-
jades.
bruket som drabbats av torkan 2018 att anvisa
130
s. 131 Utgifterna ökade med 14 procent 2018 Kontrollera mot PDF
ytterligare 400 miljoner kronor till anslaget för ett särskilt stöd till djurägare med nötkreatur och får.
Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 2 109 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Metangasreduceringen utvidgades under 2018 Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åt- gärder i jordbruket blev 267 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att riksdagen, i enlighet med proposit- ionen Vårändringsbudget för 2018, beslutade att stöd för metangasreducering skulle omfatta fler områden än rötning (metangasbildning) av stall- gödsel. För att finansiera utvidgningen beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 270 milj- oner kronor. Det förklarar också varför utgifterna blev 275 miljoner kronor högre jämfört med 2017.
Nedsatta avgifter för den offentliga kontrollen Utfallet för anslaget 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter blev 52 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Den svåra torkan under sommaren 2018 begränsade tillgången på foder vilket fick till följd att många lantbrukare blev tvungna att ställa sina djur i kö för slakt. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Extra ändringsbudget för 2018 – Stöd till djurägare inom lantbruket som drabbats av torkan 2018, att anvisa anslaget ytterligare 60 miljoner kronor för att tillfälligt sänka avgifterna för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i Sverige.
Utgifterna ökade med 14 procent 2018
Jämfört med 2017 ökade utgifterna inom om- rådet med 2 372 miljoner kronor (13,8 procent). Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden fortskrider. Bland annat ökade utgifterna under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 836 miljoner kronor (26,6 procent) respektive 190 miljoner kronor (9,9 procent). Utfallet för anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökade med 238 miljoner kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.103 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Insatser för skogsbruket
96
24
1:11
Intervention för
jordbruksprodukter m.m.
112
52
1:12
Stödåtgärder för fiske
och vattenbruk
90
50
1:13
Från EU-budgeten
finansierade
stödåtgärder för fiske
och vattenbruk
580
199
1:15
Konkurrenskraftig
livsmedelssektor
45
144
1:17
Åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur
10 687
4 678
1:18
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö
och struktur
8 046
3 638
1:19
Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
120
120
1:24
Forskningsrådet för
miljö, areella näringar
och samhällsbyggande:
Forskning och
samfinansierad
forskning
1 700
1 017
Summa
21 477
9 921
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 21 477 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 921 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn- digandena och de utestående åtagandena uppgick till 11 556 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslagen 1:17 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur och 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur . Huvuddelen av bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygds- programmet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga nyttjandet beror dels på att bemyndigandena avser hela programperioden dels på en svårighet att förutse utbetalningstakten för nya projektstöd.
Bemyndigandet för anslaget 1:15 Konkurrens- kraftig livsmedelssektor uppgår till 45 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till
131
s. 132 Statens jordbruksverk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
144 miljoner kronor, vilket innebär att bemyn- digandet har överskridits. Den övervägande delen av bemyndigandet avser beslut för verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter.
Övriga krediter
Tabell 2.104 UO 23 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2018-12-31
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret
5
0
Summa
5
0
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statens jordbruksverk
Statens jordbruksverk har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredo- visning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Statens jordbruksverk har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslaget 1:18 ap. 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014–2020 under utgiftsområde 23. Bemyn- diganderamen uppgår till 21 miljoner kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovis- ningen uppgår till 51 miljoner kronor. Statens jordbruksverk har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2019) avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:15 ap. 1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgifts- område 23 genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för år 2020.
Myndigheten har även fått en upplysning i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för 2018.
Övrig upplysning
I revisionsberättelsen för 2017 lämnade Riks- revisionen en reservation avseende att Statens jordbruksverk tagit ut avgifter vid försäljning av djurfoder utan uttrycklig rätt att göra det vilket är i strid med 3 § avgiftsförordningen (1992:191). Regeringen har i beslut per den 21 mars 2019 gett Statens jordbruksverk ett uppdrag kring hur myndigheten säkerställer att försäljning av foder och annan försäljning som bedrivs inom ramen för Distriktsveterinärerna begränsas till det som
är nödvändigt för att fullgöra de uppgifter som myndigheten har. Uppdraget medför att Riks- revisionen bedömer att frågan är under hantering.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:26 Landsbygdsprogrammet 2014– 2020 – utformning och genomförande Riksrevisionen har granskat om Landsbygdspro- grammet 2014–2020 har utformats och genom- förts på ett effektivt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014–2020 (skr. 2018/19:52) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
132
s. 133 Statens jordbruksverk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.105 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
2 915
2 882
-33
-1,1
2 862
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
741
741
0
0,0
630
1:5
Näringslivsutveckling
1 081
866
-215
-19,8
448
1:17
Kapitalinsatser i statliga bolag
1
400
399
39 900,0
1:21
Patent- och registreringsverket
317
319
2
0,5
306
2:3
Exportfrämjande verksamhet
382
370
-13
-3,3
349
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
10
-10
0,0
Övriga anslag
1 923
1 887
-36
-1,9
1 820
Summa
7 371
7 464
94
1,3
6 416
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.
Utfallet uppgick till 7 464 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor (1,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 blev utfallet 1 049 miljoner kronor (16,3 procent) högre.
Lägre utgifter än beräknat för
Näringslivsutveckling
Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 866 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (19,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på en försening av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet, på grund av att stödet måste godkännas av Europeiska kommissionen. Test- centret syftar till att etablera en arena för forskning och utveckling av nya tekniker, främst för elektrifierade fordon.
Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning . Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget 2018 och får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt under- skott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR- systemet (Commercial Interest Reference Rate). Rörelseresultatet för CIRR-systemet innebar ett överskott och det blev därmed inte aktuellt att utbetala någon ersättning.
Kapitaltillskott till Postnord AB medförde högre utgifter än budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag blev 400 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och 400 miljoner kronor högre än föregående år. Utfallet avser i sin helhet ett kapitaltillskott till PostNord AB. Bolaget ägs gemensamt av den svenska och danska staten. De båda staterna ingick 2017 ett avtal om att båda stater ska lämna kapitaltillskott till bolaget. En del av den danska statens kapitaltillskott behövde på grund av EU:s statsstödsregler också godkännas av Europeiska kommissionen. I december 2017 bemyndigade riksdagen regeringen att besluta om kapitaltillskott till PostNord AB på högst 400 miljoner kronor, förutsatt att Europeiska kommissionen godkänner den del av danska statens kapitaltillskott som är föremål för kom- missionens prövning. Kommissionen godkände under 2018 den danska statens kapitaltillskott och därmed kunde det svenska kapitaltillskottet på 400 miljoner betalas ut. Kapitaltillskottet finansierades med anslagssparande som fick disponeras under 2018.
Satsning på industriforskningsinstitut medförde högre utgifter än föregående år
Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 741 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor (17,6 procent) högre än föregående år. Anslaget används för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten med ägande under
133
s. 134 Patent- och registreringsverket Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa omstrukturerings- utgifter för RISE-instituten. Det högre anslags- utfallet förklaras främst av en satsning fr.o.m. 2018 för att förstärka institutens verksamhet.
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling 418 miljoner kronor (93,4 procent) högre. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden samt satsningar på att skapa enklare vägar till jobb- och kompetensförsörjning i näringslivet samt utveck- ling av sociala företag. Sociala företag har som främsta syfte att försöka lösa olika samhälls- utmaningar, exempelvis lösningar för en levande landsbygd, mindre matsvinn, en bättre integration eller en inkluderande arbetsmarknad.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.106 UO 24 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2018-12-31
1:2
Verket för
innovationssystem:
Forskning och utveckling
2 500
2 409
1:5
Näringslivsutveckling
1 286
923
1:9
Geovetenskaplig
forskning
5
5
1:14
Konkurrensforskning
12
9
Summa
3 803
3 345
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 3 803 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 345 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.107 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2018-12-31
Flygutvecklingsprojekt 1
1 110
95
AB Svensk Exportkredits lån i
Riksgäldskontoret för systemet
med statsstödda exportkrediter
125 000
0
Summa
126 110
95
1 prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24 .
Garantier
Tabell 2.108 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Garantier
Utfärdade
garantier
Utestående
inklusive
åtaganden
bundna
Garantiram
2018-12-31
utfästelser
Exportkreditgarantier
450 000
192 143
222 501
Investeringsgarantier
10 000
1 152
2 563
Grundfondsförbindelse
Svenska
skeppshypotekskassan 1
350
350
350
Grundfondsförbindelse
Fonden för den mindre
skeppsfarten 2
55
55
55
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Sveaskog
AB 3
Obegränsad
480
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Vattenfall
AB 3
Obegränsad
1 070
Pensionsgaranti (inkl.
efterborgen), Nordea AB
(f.d. Postgirot) 3
Obegränsad
166
Pensionsgaranti SP
Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut 3
Obegränsad
17
Pensionsgaranti (endast
efterborgen), Teracom 3
Obegränsad
1
Pensionsgaranti Svensk
Maskinprovning AB 3
Obegränsad
4
Summa
195 438
225 469
1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2 prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273 .
3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I årsredovisningen saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det saknas även en redovisning mot de avgiftsbudgetar som regeringen styr Patent- och registreringsverket med i regleringsbrevet, vilket krävs enligt samma paragraf.
134
s. 135 Patent- och registreringsverket Kontrollera mot PDF
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2018. Som grund för uttalande om reservation anger Riks- revisionen följande.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har inte redovisat kundfordringar och övriga förutbetalda intäkter om 24 miljoner kronor som fanns på balansdagen den 31 december 2018. En myndighet ska i balansräk- ningen redovisa myndighetens samtliga tillgångar och skulder på balansdagen för att uppnå en rättvisande bild av dess finansiella ställning, vilket framgår av 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2017:34 Omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB
Riksrevisionen har granskat regeringens och LKAB:s planering av anläggningen av nya gruvnivåer som orsakar samhällsomvandlingen beaktade ansvarsfördelning och risker på ett sådant sätt att en god värdeutveckling för innehavet i LKAB kunde säkerställas och de samhällsekonomiska effekterna kunde bedömas.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget (skr. 2017/18:170) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU25, rskr. 2017/18:387).
RiR 2017:37 Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning Riksrevisionen har granskat ändamålsenligheten i regeringens styrning av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag och om möjligheter skapas för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med sam- hällsuppdrag (skr. 2017/18:172) redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer samt vilka åtgärder som
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2017/18:NU24, rskr. 2017/18:386).
RiR 2018:29 Försäljningarna av statens aktier i Nordea
Riksrevisionen har granskat dels om försälj- ningarna av statens aktier i Nordea planerades och genomfördes affärsmässigt och i övrigt i enlighet med riksdagens krav och regeringens utgångs- punkter för försäljningarna, dels om regeringen och Regeringskansliet har rapporterat försälj- ningarna till riksdagen respektive dokumenterat så att erfarenheterna kan tillvaratas inför eventuella framtida försäljningar i det statliga bolagsinnehavet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea (skr. 2018/19:49) redovisat vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
135
s. 136 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.109 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
99 808
99 808
0
0,0
94 657
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
4 070
24
4 094
24
0,6
3 902
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
7
7
0
-3,2
7
1:4
Stöd med anledning av flyktingsituationen
7 000
7 000
0
0,0
7 000
1:5
Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet
500
500
0
0,0
Summa
111 385
24
111 409
24
0,0
105 566
Utgiftsområdet omfattar hälften av statens bidrag till kommuner och landsting. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5).
Utfallet uppgick till 111 409 miljoner kronor och blev därmed 24 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2017 ökade utgifterna med 5 843 miljoner kronor (5,5 procent).
Kompensation till kommuner och landsting för sänkt skatt för pensionärer
Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och landsting. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunal- ekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick till 99 808 miljoner kronor, vilket är 5 151 mil- joner kronor högre än 2017. Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 70 339 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 3 332 mil- joner kronor (5,0 procent). Bidragen till lands- tingen uppgick till 29 470 miljoner kronor, en ökning med 1 819 miljoner kronor (6,6 procent). För att kompensera kommunerna och lands- tingen för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför tillfördes anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 387 miljoner kronor 2018. Kom- munerna fick 2 834 miljoner kronor och landstingen 1 553 miljoner kronor.
Förlängd skolplikt och Läsa-skriva-räkna-garanti Kommunerna kompenserades 2018 med totalt 205 miljoner kronor för införandet av obligatorisk skolstart vid sex års ålder och en Läsa-skriva-räkna-garanti.
Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark reglerar hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättningslandet. På grund av att inkomstskattebortfallet för kommunerna och landstingen blev totalt 191 miljoner kronor högre mellan inkomståren 2014 och 2015 beslutade riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för 2018 att kompensera kommunerna med 123 miljoner kronor och landstingen 67 miljoner kronor.
Avgiftsfri tandvård till och med 22 år Landstingen kompenserades 2018 med 141 mil- joner kronor för att åldersgränsen för avgiftsfri tandvård höjts till att gälla för unga t.o.m. det år de fyller 22 år.
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS- kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kom- muner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS- kostnader).
136
s. 137 2.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Anslag till följd av flyktingsituationen
Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flykting- situationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 5 600 miljoner kronor och landstingen 1 400 miljoner kronor i stöd under 2018. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning.
Stöd för arbete mot långtidsarbetslöshet
Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtids- arbetslöshet uppgick till 500 miljoner kronor. Bidragen fördelas främst till kommunerna och baseras på antalet personer anställda med extratjänster.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:8 Den kommunala finansierings- principen – tillämpas den ändamålsenligt? Riksrevisionen har granskat tillämpningen av kommunala finansieringsprincipen med utgångs- punkt i några statligt beslutade reformer inom skolområdet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen (skr. 2017/18:300) redo- visat vilka åtgärder som avses vidtas med anled- ning av granskningsrapporten. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:FiU17, rskr. 2018/19:174).
137
s. 138 2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.110 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Räntor på statsskulden
11 200
2 300
13 536
2 336
20,9
10 504
1:2
Oförutsedda utgifter
10
5
11
1
12,9
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
55
-90
-61,8
64
Summa
11 355
2 305
13 603
2 247
19,8
10 569
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens
betalningsåtaganden.
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick till
13 603 miljoner
kronor och
är därmed
2 247 miljoner kronor (19,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 3 034 miljoner kronor (28,7 procent) högre än 2017.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets
upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.
Ränteutgifterna blev 2,3 miljarder kronor högre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 13 536 miljoner kronor, vilket är
2 336 miljoner kronor (20,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på högre kurs- och valutaförluster, bl.a. till följd av en försvagad kronkurs gentemot euron. Utvecklingen har gjort att ränteutgifterna sammantaget blev högre än vad som ursprungligen beräknades trots att räntenivåerna har sjunkit. Mot bakgrund av denna utveckling anvisade riksdagen ytterligare 2 300 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2018.
Tabell 2.111 visar att genomsnittsräntorna för både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga statsobligationer 2018 blev lägre än vad som antogs i budgetpropositionen 2018. Vidare framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen beräknades.
Tabell 2.111 Räntor och valutakurser 2014–2018 årsgenomsnitt
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
Utfall
2014
2015
2016
2017
2018
2018
Ränta
5 år %
0,92
0,15
-0,23
-0,06
0,64
0,08
Ränta
6 mån %
0,40
-0,31
-0,64
-0,70
-0,37
-0,68
KIX-index 1
107
113
112
113
110
118
SEK/EUR
9,10
9,36
9,47
9,63
9,34
10,26
SEK/USD
6,86
8,43
8,56
8,54
8,27
8,69
1 Växelkurs, kronindex KIX.
I budgetpropositionen för 2018 beräknades kursvinsterna uppgå till 2 000 miljoner kronor, netto. Utfallet blev i stället en nettoförlust om 3 353 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 5 353 miljoner kronor mot beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån
138
s. 139 som har en högre kupongränta än mark- nadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.112 Räntor på statsskulden 2014–2018, fördelning på anslagets komponenter
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall-SB
2014
2015
2016
2017
SB 2018
2018
2018
Räntor på lån i svenska kronor
24 618
22 952
14 326
15 080
17 200
15 871
-1 329
Räntor på lån i utländsk valuta 1
1 932
1 928
1 913
1 948
500
3 105
2 605
Över- (-)/underkurser (+) vid emission
-16 669
-18 867
-16 836
-9 520
-1 500
-4 409
-2 909
Summa räntor
9 882
6 014
-597
7 508
16 200
14 567
-1 633
Räntor på in- och utlåning 1
-5 234
-5 850
-4 908
-4 578
-2 500
-5 149
-2 649
Valutakursförluster (+)/vinster (-)
-5 028
10 220
-2 502
-1 945
-500
765
1 265
Kursförluster (+)/vinster (-)
3 580
11 413
9 675
9 519
-2 000
3 353
5 353
Summa ränteutgifter
3 200
21 797
1 668
10 504
11 200
13 536
2 336
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 576 miljoner kronor 2018) är bruttoredovisade, till skillnad fr ån i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning
som har en högre kupongränta än mark- nadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
Valutakursvinster på 500 miljoner kronor netto beräknades i budgetpropositionen för 2018. Utfallet blev en nettoförlust om 765 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 265 miljoner kronor mot budgeterat belopp. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras
valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa.
Inkomster av överkurser vid emission beräk- nades uppgå till 1 500 miljoner kronor. Utfallet blev överkurser uppgående till 4 409 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 2 909 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket inne- bär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgälds- kontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst.
Räntor på lån i svenska kronor beräknades i budgetpropositionen till 17 200 miljoner kronor för år 2018. Utfallet blev 15 871 miljoner kronor, vilket är 1 329 miljoner kronor lägre än beräknat.
Högre oförutsedda utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter blev 11 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (12,9 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraft- vunnen dom eller efter uppgörelse som är så
brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag. Utfallet avsåg i huvudsak ersättningskostnader med anledning av att Högsta domstolen i en dom från 2014 (mål nr T 5628-12) fastställt att staten är ersättnings- skyldig för ekonomisk förlust till följd av fiske- förbud i Torne älvs fiskeområde. Då ersättnings- kostnaderna översteg anvisade medel beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 5 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständrings- budget för 2018.
Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än budget och föregående år
Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 55 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor (61,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev 9 miljoner kronor (13,8 procent) lägre än 2017. Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika marknadsaktörer för att upprätthålla infrastruk- turen i marknaden genom att sälja, marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets produkter. Dessutom betalas provision till de externa förvaltare som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag. De externa förvaltarna får både en fast och en rörlig provision, där den senare baseras på deras resultat. De lägre utgifterna förklaras framför allt av minskade provisioner till externa förvaltare till följd av att avtalen med dessa avvecklades fr.o.m. andra kvartalet 2018.
139
s. 140 som har en högre kupongränta än mark- nadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Svagare kronkurs bidrog till högre utgifter jämfört med 2017
Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) högre än 2017. Ökningen förklaras bl.a. av valuta- kursförluster som uppstår när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp.
Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2018 med 65 835 miljoner kronor (5,0 pro- cent) till 1 262 091 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till 80 049 miljoner kronor.
140
s. 141 2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.113 UO 27 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
Procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2018
2018
2018
2018
2018
2017
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
39 511
34 960
-4 551
-11,5
24 224
Summa
39 511
34 960
-4 551
-11,5
24 224
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kom- missionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.
EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlems- staterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträck- ning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.
Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Lägre avgift till EU än beräknat 2018
Utfallet för
utgiftsområdet
uppgick till
34 960 miljoner
kronor och
blev därmed
4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige på ca 3 700 miljoner kronor. Återbetalningen avsåg till största delen avgifter som baseras på BNI.
Avgiften till EU ökade med 44 procent
Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Den stora skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 4 100 mil- joner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på BNI blev högre jämfört med 2017.
Nettoflödet till EU ökade
Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag från EU), blev 22 593 miljoner kronor. Det är en ökning med 8 844 miljoner kronor jämfört med 2017. Av detta förklaras 4 100 miljoner kronor av lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter från EU och resterande del främst av den högre BNI-avgiften.
141
s. 142 2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.4.28 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.114 Förändringar av anslagsbehållningar 2014–2018
Miljoner kronor
2014
2015
2016
2017
2018
Ingående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26)
18 499
10 310
10 721
44 374
47 709
Anvisat i statens budget
834 674
853 331
915 481
954 701
989 160
Ändringsbudget
10 480
26 765
33 074
15 860
15 611
Utnyttjade medgivna överskridanden
273
2
146
18
31
Indragningar
-16 068
-12 277
-15 952
-37 064
-44 529
Utfall
837 546
867 409
899 096
930 181
974 924
Utgående ramöverföringsbelopp (UO 1-27 exkl. UO 26)
10 311
10 721
44 374
47 709
33 056
Förändring av anslagsbehållningar (UO 1-27 exkl. UO 26)
-8 188
412
33 653
3 335
-14 652
Förändring av anslagsbehållningar (UO 26)
13 365
-11 369
1 636
-3 127
-5 842
Förändring av anslagsbehållningar (UO 1 - 27)
5 177
-10 957
35 289
207
-20 494
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.
Ramanslag kan både sparas och överskridas Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslags- behållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -8 479 miljoner kronor i budgeten för 2018. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade
i stället anslagsbehållningarna med 20 494 mil- joner kronor. Posten utgör ett netto av anslags- behållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslags- behållningar och utnyttjande av anslagskredit i ut- gifterna för respektive anslag och utgiftsområde.
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehåll- ningarna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. öka med 10 miljoner kronor.
Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade i stället med 5 842 miljoner kronor, från 5 899 miljoner kronor vid början av året till 57 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.
Anslagsbehållningarna under utgiftstaket beräknades öka med 8 miljarder, men minskade med 15 miljarder kronor Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2018 från 47 708 miljoner kronor vid ingången av året till 33 056 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 14 652 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 8 469 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 23 121 miljoner kronor.
Indragningarna ökade med 7 miljarder kronor Indragningar av anslagsmedel, exklusive Stats- skuldsräntor m.m. uppgick till 44 529 miljoner kronor under året. Det är en ökning med 7 465 miljoner kronor (20,1 procent) jämfört med 2017.
I tabell 2.115 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2014–2018.
142
s. 143 Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick till 5 miljarder kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.115 Specifikation av anslagsbehållningar och utnyttjande anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
UO Anslag
Anslagsnamn
2014
2015
2016
2017
2018
4
1:1
Polismyndigheten
18
415
369
79
1 021
7
1:1
Biståndsverksamhet
343
-2 596
-15
36
-50
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
709
-106
1 441
-1 099
684
9
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
-316
-2 135
-208
-662
2
9
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
-1 141
-662
4 171
2 621
385
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
-13
194
3 778
4 064
1 265
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-178
-642
268
1 005
1 104
13
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
463
533
645
6 466
3 630
13
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
108
342
822
1 073
255
13
1:4 (2017)
Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare
148
462
448
1 084
0
14
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
2 067
2 303
1 872
655
-491
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
620
763
2 288
1 722
879
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
282
552
1 218
1 211
969
15
1:2
Studiemedel
997
1 606
2 100
2 232
2 519
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
520
717
1 423
478
421
18
1:9
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för
studerande
2 177
2 238
1 774
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
-906
1 321
4 581
5 775
3 261
22
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1 217
713
652
1 081
-578
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 559
1 557
1 819
1 838
1 045
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
-320
170
1 183
224
-667
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
298
899
1 065
339
764
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-3 728
-4 105
1 861
5 362
4 551
Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick till 5 miljarder kronor
Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2018 är anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Anslagsbehållningen (ramöverförings- beloppet) uppgick till 4 551 miljoner kronor.
Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2018 har anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. inom utgifts- område Areella näringar, landsbygd och livs- medel. Anslagskrediten uppgick till 667 miljoner kronor, vilket innebär att anslagsbehållningen på anslaget minskade med 891 miljoner kronor.
2.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riks- gäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och
fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till 1 978 miljoner kronor under 2018, vilket är 4 571 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget. I tabell 2.116 specificeras nettoutlåningens största poster.
143
s. 144 Anslagsbehållningen för avgiften till EU uppgick till 5 miljarder kronor Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.116 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2018
Miljoner kronor
SB 1
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2018
2018
2018
2017
Premiepensionsavgifter,
inbetalning
-42 000
-42 313
-313
-40 733
Premiepensionsmedel,
utbetalning
42 000
41 344
-656
39 543
Övrig tillfällig förvaltning
av premiepensionsmedel i
RGK
787
787
-1 471
Pensionsmyndigheten,
handel med fondandelar
inom PPS
1 867
1 867
267
Myndigheters räntekonton
(se separat tabell)
0
-2 461
-2 461
-46
CSN, studielån
4 000
6 070
2 070
5 793
CSN, kreditreserv
-1 126
-1 126
-1 274
CSN, servicekonto för
räntebetalningar
-39
-39
-44
Investeringslån
myndigheter
1 000
2 516
1 516
-596
Ny låneform för
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap
34
34
1 165
Kärnavfallsfonden
0
-1
-1
-225
Stabilitetsfonden (se
separat tabell)
208
208
201
Resolutionsreserven (se
separat tabell)
-9 000
-8 909
91
-6 379
Insättningsgarantifonden
72
72
297
Trafikverket,
infrastrukturlån
-1 000
-1 619
-619
-1 200
Exportkreditnämnden
-5 269
-5 269
-1 077
Statliga bolag m.m.
Radiotjänst i Kiruna AB,
rundradiokontot
337
337
25
Lån till Svensk-Danska
Broförbindelsen AB
-645
-645
115
Övriga statliga bolag
m.m.
53
53
-90
Affärsverk
Lån till Affärsverket
Svenska kraftnät
-388
-388
-796
Luftfartsverket
300
300
-300
Sjöfartsverket
-195
-195
-92
Övrigt
Lån till Riksbanken
9 000
11 088
2 088
9 648
Lån till Irland
0
0
-5 243
Övrigt, netto
266
-433
Summa
6 548
1 978
-4 571
-2 945
1 Endast vissa delposter är specificerade .
Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 42 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 42 313 miljoner kronor, dvs. 313 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 41 344 miljoner kronor, dvs. 656 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 42 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en minskning med 182 miljoner kronor 2018. År 2017 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 2 661 miljoner kronor. I statens budget för 2018 beräknades inbetalningarna av premiepensions- avgifter vara lika stora som utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 969 miljoner kronor högre än utbetalningarna.
I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tids- förskjutning mellan köp och försäljning av fond- andelar inom premiepensionssystemet. Pensions- myndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor 2018. År 2017 påverkades nettoutlåningen med 267 miljoner kronor med anledning av detta.
144
s. 145 Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre än i budgeten Kontrollera mot PDF
Tabell 2.117 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
2018
2017
Arbetsförmedlingen
735
-230
Fortifikationsverket
-262
-76
Försvarets materielverk
-2 015
-1 596
Försvarsmakten
1 670
993
Försäkringskassan
283
-65
Göteborgs universitet
154
125
Karolinska institutet
315
110
Kriminalvården
-337
-293
Kronofogdemyndigheten
1 142
170
Linköpings universitet
282
119
Linnéuniversitetet
102
-16
Luleå tekniska universitet
107
33
Lunds universitet
540
553
Länsstyrelsen i Stockholms län
127
158
Malmö universitet
101
43
Migrationsverket
-629
22
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
258
-16
Pensionsmyndigheten
323
225
Regeringskansliet
243
-18
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv
53
175
Polismyndigheten
530
-280
Statens fastighetsverk
226
-25
Sveriges lantbruksuniversitet
207
66
Trafikverket
-2 899
502
Transportstyrelsen
107
-268
Umeå universitet
209
115
Övriga räntekonton
887
-481
Summa förändrade nettobehållningar på
myndigheters räntekonton
2 461
46
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
-2 461
-46
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade
Den sammanlagda behållningen på myndig- heternas räntekonton och vissa särskilda ränte- belagda konton ökade 2018 med 2 461 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I bud- geten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.117 redovisas de största förändringarna.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre än i budgeten
Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2018 med 6 070 miljoner kronor.
CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 126 miljoner kronor, vilket minskade nettout- låningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditför- luster på statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgälds- kontoret. Under en lång uppbyggnadsperiod kommer kreditreserven att öka.
CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto minskade nettoutlåningen med 39 miljoner kronor 2018. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.
Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 4 905 miljoner kronor, vilket är 905 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.
Investeringslånen ökade mer än beräknat Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndig- heter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den samman- lagda summan för sådana investeringslån ökade 2018 med 2 516 miljoner kronor. Dessutom har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lån för kommunikationssystemet Rakel. Under 2017 ändrades låneformen, vilket innebär att lånen inte längre redovisas som investeringar enligt den generella låneramen utan som samhällsinvestering enligt en särskild låneram. Investeringslånen enligt den generella låneramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap minskade därför med 1 099 miljoner kronor under 2017 samtidigt som myndigheten tog upp ett särskilt lån för samhällsinvesteringar med 1 165 miljoner kronor.
145
s. 146 Studielånen m.m. blev 905 miljoner kronor högre än i budgeten Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
I statens budget beräknades investeringslånen
öka med 1 000 miljoner
kronor,
vilket är
1 516 miljoner kronor
lägre än
utfallet.
Karolinska institutet ökade sina investeringslån i Riksgäldskontoret med 426 miljoner kronor 2018, vilket förklarar en del av skillnaden. Det är nya forskningslaboratorier som har finansierats med investeringslån.
Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt re- glerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutions- avgiften betalas in till ett konto i Riksgälds- kontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2018 ökade resolutionsreservens konto i Riks- gäldskontoret med 8 909 miljoner kronor. Behållningen från resolutionsavgifterna uppgick till 9 083 miljoner kronor. I tabell 2.118 och 2.119 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2018 och 2017. Under 2018 minskade Stabilitetsfondens kontobehåll- ning med 208 miljoner kronor till 40 037 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 37 755 miljoner kronor i slutet av året. Behåll- ningen ökade med 8 909 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 9 000 miljoner kronor. Det betyder att netto- utlåningen minskade med 91 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven.
Stabilitetsfonden har finansierats framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista inbetalningen avsåg 2015. Under 2018 har fondens konto belastats med ränteutgifter på 204 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2017 var räntan negativ och kontot belastades då med ränte- utgifter på 205 miljoner kronor. Resolutions- reservens konto belastades med ränteutgifter på 174 miljoner kronor 2018 och 132 miljoner kronor 2017.
Tabell 2.118 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2018
Utfall 2017
Ingående balans på kontot
40 246
40 447
Stabilitetsavgifter
0
5
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.
-204
-205
Administrativa kostnader m.m.
-5
-2
Utgående balans på kontot
40 037
40 246
Summa kontoförändring
-208
-201
Påverkan på Riksgäldskontorets
nettoutlåning
208
201
Tabell 2.119 Resolutionsreservens konton i
Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2018
Utfall 2017
Ingående balans på kontot
28 846
22 467
Resolutionsavgifter
9 083
6 511
Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m.
-174
-132
Utgående balans på kontot
37 755
28 846
Summa kontoförändring
8 909
6 379
Påverkan på Riksgäldskontorets
nettoutlåning
-8 909
-6 379
Trafikverkets infrastrukturlån minskade mer än beräknat
Trafikverkets infrastrukturlån minskade med 1 619 miljoner kronor. Det innebär att netto- utlåningen minskade med 619 miljoner kronor mer än beräknat.
Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret
I december 2018 överfördes Exportkredit- nämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. Anledningen till överföringen var en ändring i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen placerade på valutakonto i bank. Överföringen till valutakoncernkonton påverkade nettoutlåningen med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan tidigare även andra placeringar i Riksgälds- kontoret. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kronor 2018.
Minskad utlåning till Svedab minskade nettoutlåningen
I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. inlåning från Radiotjänst i Kiruna. Denna inlåning minskade med 337 miljoner kronor under 2018.
146
s. 147 Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor till 4 981 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor till 4 981 miljoner kronor.
Svenska kraftnät minskade sina lån
Affärsverket svenska kraftnät minskade lånen i Riksgäldskontoret med 388 miljoner kronor 2018. Det beror på att myndigheten har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter samt att behovet av avsättning av medel (euro) som säkerhet för den finansiella handeln med elterminer har minskat. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2018 till 3 735 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar. Stamnätet för el har övergått från en fas av förvaltning med låga investeringsvolymer till en fas av omfattande om- och nybyggnad, bl.a. för att förnya de delar av stamnätet som snart når sin tekniska livslängd samt för att utbyggnaden av stamnätet ska följa samhällsutvecklingen med förändrade energi och klimatkrav.
Högre dollar- och eurokurs ökade Riksbankens lån Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgälds- kontoret för att förstärka valutareserven. De sammanlagda lånen från Riksgäldskontoret till Riksbanken har t.o.m. 2018 belastat nettout- låningen med 243 400 miljoner kronor. Eftersom lånen är upptagna i dollar och euro påverkas nettoutlåningen av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Under 2018 ökade lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning av högre dollar- och eurokurser.
Irland betalade tillbaka lånet 2017
Under 2012 och 2013 lånade Irland sammanlagt 5 243 miljoner kronor efter att Sverige hade beslutat att stödja Irland med lån för att motverka finanskrisens effekter. Under 2017 återbetalade Irland hela lånet i förtid, vilket minskade nettoutlåningen.
2.4.30 Kassamässig korrigering
Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
statens centralkonto som inte har sin mot- svarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.
Tabell 2.120 Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall-
SB 2018
2018
2017
SB 2018
EU-avgiftsbetalningar
2 726
4 772
2 726
Trafikverkets
räntekonto/anslag
-2 106
-1 603
-2 106
Försvarsmaktens
räntekonto/anslag
791
413
791
Räntor: periodisering
-152
-191
-152
Räntor: Skillnad
affärsdag/likviddag
1
-7
1
Myndigheten för press,
radio och tv:
Lokalradioavgifter
-1 238
Övrigt
1 530
-1 570
1 530
Summa
0
1 552
1 814
1 552
För 2018 blev utfallet för den kassamässiga korri- geringen 1 552 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli noll.
Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en kassamässig korrigering, eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.
Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2018 en kassamässig korrigering på 2 726 mil- joner kronor, eftersom kommissionen under året rekvirerade ett högre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2017 medförde betalningen av EU-avgiften en kassamässig korrigering på 4 772 miljoner kronor.
147
s. 148 Utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB minskade med 645 miljoner kronor till 4 981 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde
Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till -2 106 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde uppgick 2018 till 791 miljoner kronor. Det betyder att Försvarsmakten redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel.
Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig.
En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovis- ningen baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev -151 miljoner kronor för 2018. Av detta avser periodiseringsskillnaden för studielånen -152 miljoner kronor och skillnaden mellan affärsdag och likviddag 1 miljon kronor. Enskilda månader kan det uppstå stora korrigeringsposter med anledning av den sistnämnda skillnaden.
I juli betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndig- heten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkas negativt med 1 238 miljoner kronor 2018.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till 1 530 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redo- visning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Migrationsverket. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den
kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomst- titlar och betalningen.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen blev 1 552 mil- joner kronor 2018, vilket kan jämföras med 1 814 miljoner kronor 2017. Det är en minskning med 262 miljoner kronor.
2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garanti- pensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i systemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten Fördelningssystemet, som omfattar inkomst- pensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar
148
s. 149 Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018 Kontrollera mot PDF
och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.
Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad Omräkningen av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige.
När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanstalet först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.
Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad
När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Då får balanstalet en direkt påverkan på pensionsomräkningarna. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.
Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018
Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomst- pensionerna för 2018 förräntas med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.
Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad syssel- sättning.
En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån.
Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018, och därmed upphörde balanserings- perioden. Det innebär att inkomstpensionerna framöver kommer att indexeras med inkomst- index i stället för balansindex.
Inkomstindex för 2018 beräknades till 170,73. Det innebär en indexökning med 1,5 procent jämfört med 2017 års indextal 168,16. Beräk- ningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2016 och 2017. Den positiva balanseringen 2018 orsakas bl.a. av att sysselsättningen ökade 2016 jämfört med 2015, vilket har betydelse för avgifts- tillgången. Pensionsskulden ökade på grund av tidigare omräkning av pensioner och pensions- rätter. AP-fonderna hade 2016 en positiv utveck- ling på 7,4 procent eller 91 miljarder kronor.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna
Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP- fonderna. Ålderspensionsavgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensions- systemet och statens budget. Pensions- myndigheten fördelar de statliga ålderspensions- avgifterna mellan AP-fonderna och premie- pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.
149
s. 150 Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen Inkomstpensionssystemet består av inkomst- pension och tilläggspension och belastar fördel- ningssystemet (AP-fonderna). En ålders- pensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938– 1953 får såväl inkomstpension som tilläggs- pension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP- fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensions- myndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.
Tabell 2.121 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens
budget
Miljoner kronor
Utfall-SB
Utfall
Utfall-
Procent
Utfall
SB 2018
2018
SB 2018
2018
2017
AP-fonderna,
pensions-
utgifter
305 645
304 443
-1 202
-0,4
296 001
Administ-
rations-
utgifter
3 016
2 912
-104
-3,4
3 102
varav
Pensions-
myndigheten
m.fl.
myndigheter
865
906
AP-fonderna,
rörelsens
kostnader
956
953
AP-fonderna,
provisions-
kostnader
760
801
AP-fonderna,
prestations-
baserade
avgifter
331
442
Summa
308 661
307 356
-1 305
-0,4
299 103
AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter
AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisions- kostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP- fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare
och depåbanks-arvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.
Förvaltararvoden ingår inte i administrations- kostnaderna i tabell 2.121 Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisions- kostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.
Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat
I budgetpropositionen för 2018 beräknade regeringen att utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 308 661 miljoner kronor. Utfallet uppgick till
307 356 miljoner kronor
och
är
därmed
1 305 miljoner
kronor (0,4 procent)
lägre än
beräknat.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna
uppgick till 304 443 miljoner kronor,
vilket är
1 202 miljoner
kronor
lägre
än
beräknat.
Pensionsutbetalningarna består av inkomst- pension med 136 303 miljoner kronor och tilläggspension med 168 136 miljoner kronor.
Utöver dessa utbetalningar överfördes 4,7 miljoner kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår också i pensionsutbetalningarna från AP- fonderna. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 912 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Krono- fogdemyndigheten fick tillsammans 865 miljoner kronor i ersättning för administration från AP- fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första-Fjärde AP-fonderna och premie- pensionssystemet för administration av inkomst- grundad ålderspension 2018 den 7 december 2017 (S2017/02834/SF)).
Pensionerna räknades upp med 1,0 procent
För 2018 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 1,0 procent. Jämfört med 2017 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 8 253 miljoner kronor (2,8 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-
150
s. 151 Pensionsutbetalningarna blev något lägre än beräknat Kontrollera mot PDF
fonderna ökade med 8 442 miljoner kronor (2,9 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.
I december 2018 hade 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 33 918 personer jämfört med december 2017.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
62 miljarder kronor. Det påverkades av positiva engångseffekter på 10 miljarder kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. År 1990–2018 var engångseffekterna i genomsnitt 17 miljarder kronor per år.
2.5 Underliggande saldo och engångseffekter
Underliggande saldo 1990–2018
Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2018 och 2017 redovisas i tabell 2.123 De största posterna för 2018 kommenteras.
I diagrammet 2.1 visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990– 2018. I början av perioden har justering även gjorts för en ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo
Miljarder kronor
150
150
100
100
50
50
0
0
-50
-50
-100
-100
-150
-150
-200
-200
-250
-250
-300
-300
1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018
Underliggande saldo
Faktiskt saldo
År 2018 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 80 miljarder kronor, medan det underliggande överskottet var 79 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot något, framför allt till följd av kapitalplaceringar på skattekontona. År 2017 var det faktiska budgetsaldot ett överskott på
151
s. 152 Inkomsttitlar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.122 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo åren 2014–2018
Miljarder kronor
2014
2015
2016
2017
2018
Faktiskt saldo
-72 194
-32 650
85 301
61 775
80 049
Engångseffekter m.m.
-14 306
627
52 166
9 650
1 158
Underliggande saldo
-57 888
-33 276
33 134
52 125
78 892
Engångseffekter 2018
Engångseffekterna 2018 förbättrade saldot med drygt 1 miljard kronor. De positiva engångs- posterna var således marginellt större än de negativa. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst- och utgiftsområde.
Inkomsttitlar
På budgetens inkomstsida återfinns 2018 främst positiva engångseffekter. De senaste åren har budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra inbetalningar till skattekontot, framför allt från bolag. Det antas bero på en förhållandevis för- delaktig ränta på dessa konton. Räntan är sänkt till noll fr.o.m. 2017 men kapitalplaceringar på skattekontot har ändå ökat med 10 miljarder kronor under 2018. Åren 2015–2018 bedöms kapitalplaceringar på skattekontona ha stärkt budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder kronor.
Till följd av ändrad redovisningsperiod för energiskatt har det under 2018 endast betalats in skatt för elva månader, vilket har medfört en negativ engångseffekt på uppskattningsvis 2 miljarder kronor.
I början av 2018 slutförde staten en försäljning av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, vilket inbringade 1,7 miljarder kronor. Bolaget var en statligt ägd serviceorganisation för stöd och samordning av egenföretagares drift av apotek.
Under 2018 gjorde Exportkreditnämnden och två statliga bolag inleverans av överskott och extrautdelningar till staten på totalt 0,3 miljarder kronor, vilka betraktas som engångsinkomster. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av till- gångsvärden (samma definition som i national- räkenskaperna).
Anslag
Inom budgetens utgiftsområden återfinns 2018 några negativa engångsposter. I december 2018
betalade staten 0,4 miljarder kronor i kapital- tillskott till PostNord, som ägs gemensamt av svenska och danska staten. I oktober 2017 slöts avtal mellan regeringarna om tillskott till bolaget från båda staterna. Därefter har tillskotten prövats av Europeiska kommissionen.
Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor per år 2016–2020.
Under hösten 2018 genomförde Försäkrings- kassan efterhandsdebitering av kommunernas del av ansvaret för assistansersättningen. Senarelägg- ningen av inbetalningarna medförde en tillfälligt högre anslagsbelastning 2018 med ca 0,9 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Inom Riksgäldskontorets nettoutlåning är engångseffekterna sammantaget negativa 2018. Den största negativa effekten avser Riksbankens lån för förstärkning av valutareserven. Lånen är i US-dollar och euro och motsvarar drygt 240 mil- jarder kronor. Under 2018 ökade de med 11,1 miljarder kronor till följd av att enskilda lån refinansierades till en högre valutakurs än när respektive lån togs.
En relativt stor positiv engångseffekt är hänförlig till Exportkreditnämnden som ökade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 5,3 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att garantimedel i utländsk valuta flyttats från kommersiella banker till konton i Riksgälden. En annan positiv engångseffekt var att Affärsverket Svenska kraftnät minskade sitt investeringslån med 0,4 miljarder kronor.
En del av ålderspensionsavgiften inbetalas månadsvis som en premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgälds- kontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till de fonder som pensionsspararna valt.
152
s. 153 Under posten Övrigt, netto (-0,1 miljard kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndig- heter, bolag och affärsverk. Kontrollera mot PDF
Inbetalningen av premiepensionsavgifter upp- gick 2018 till 42 miljarder kronor och utbetal- ningen av premiepensionsmedel till 41 miljarder kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvalt- ning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 0,8 miljarder kronor. Det finns också ett konto för Pensions- myndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde 2018 en temporär ökning av nettoutlåningen med 1,9 miljarder kronor.
Under posten Övrigt, netto (-0,1 miljard kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndig- heter, bolag och affärsverk.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.123 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2018 och 2017
Miljoner kronor
2018
2017
Inkomsttitlar
9 967
6 556
Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag
8 000
11 000
Kapitalplaceringar och tidigarelagda
skatteinbetalningar, hushåll
2 000
-5 000
Ändrad redovisningsperiod energiskatt
-2 000
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB,
aktieförsäljning
1 683
Exportkreditnämnden, inleverans av
överskott
64
487
Vasallen, extrautdelning
125
Svevia, extrautdelning
95
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti,
extrautdelning
29
Svensk Bilprovning, extrautdelning
40
Anslag
-1 506
9 529
Kapitaltillskott till PostNord
-400
Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar
-206
-230
Assistansersättning, efterskottsinbetalning
från kommuner
-900
EU-avgift, försenad rabatt
10 524
EU-avgift, retroaktivt höjd tullavgift
-765
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-7 304
565
Lån till Riksbanken
-11 088
-9 648
Lån till affärsverket Svenska kraftnät
388
796
Lån till Irland
5 243
Exportkreditnämnden
5 269
1 077
Kärnavfallsfonden
1
225
Insättningsgarantifonden
-72
-297
Premiepensionsavgifter, inbetalning
42 313
40 733
Premiepensionsmedel, utbetalning
-41 344
-39 543
Övrig tillfällig förvaltning av
premiepensionsmedel i RGK
-787
1 471
Pensionsmyndigheten, handel med
fondandelar inom PPS
-1 867
-267
Övrigt, netto
-116
775
Kassamässig korrigering
0
-7 000
EU-avgift, kassamässig effekt av
rabattåterföring
-7 000
Totalt
1 158
9 650
153
s. 154 2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.6 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.
Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade
Transfereringar 68,9 %
Konsumtion 25,1 %
Investeringar 3,4 %
Räntor 1,4 %
Övrigt finansiellt 1,1 %
Övriga kostnader 0,0 %
154
s. 155 Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 2.124 Realekonomisk fördelning av statens budget 2017–2018
Miljoner kronor
Procentuell förändring
Realekonomisk art
Utfall 2018
Utfall 2017
Förändring 2017–2018
2017–2018
Transfereringar
681 463
647 413
34 050
5,3
varav till
Hushållssektorn
312 446
303 393
9 053
3,0
Kommunala sektorn
213 273
209 536
3 737
1,8
Företagssektorn
52 773
47 135
5 638
12,0
Ålderspensionssystemet
22 557
23 602
-1 045
-4,4
Statliga ideella organisationer
6 183
5 187
996
19,2
Internationell verksamhet
74 232
58 560
15 672
26,8
varav till EU-institutioner
34 960
24 224
10 736
44,3
Konsumtionsutgifter
248 321
238 808
9 513
4,0
varav
Löner inklusive sociala avgifter
142 561
135 387
7 174
5,3
Omkostnader för konsumtion
72 994
69 978
3 016
4,3
Lokaler
19 269
18 083
1 185
6,6
Sociala naturaförmåner
13 499
15 361
-1 862
-12,1
Investeringsverksamhet
33 591
32 021
1 570
4,9
Räntor
14 211
11 417
2 794
24,5
varav
Räntor på statsskulden
13 536
10 504
3 032
28,9
Finansiella transaktioner
10 940
11 090
-150
-1,4
Summa utgiftsområden
988 527
940 749
47 778
5,1
Den realekonomiska fördelningen av anslags- utfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.
Transfereringarna utgjorde 68,9 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2018.
Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till hushåll ökade
Hushållen fick 45,8 procent av de totala trans- fereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med totalt 9 053 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2017.
Transfereringar till hushållen från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 29 022 miljoner kronor. Det är en ökning med 1 092 miljoner kronor (3,9 procent) jämfört med 2017. Det beror bl.a. att utgifterna var lägre 2017 eftersom att utfallet då påverkades av övergången från förskotts- betalning till efterskottsbetalning. Dessutom påverkades utgifterna 2018 av att schablon- beloppet som Försäkringskassan betalar ut för varje utförd assistanstimme har höjts. Finansie- ring från kommuner redovisas som inkomster mot anslaget och reducerar utgifterna för transfereringar till kommuner.
Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskade med 1 246 mil- joner kronor (3,0 procent). Det beror i huvudsak
155
s. 156 Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning jämfört med föregående år. För sjukersättningen beror minskningen på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, samtidigt som antalet nybeviljade sjukersätt- ningar har varit lågt.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna inom utgifts- område 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskade med 629 miljoner kronor (5,5 procent). Det beror främst på att antalet personer med änkepension minskar successivt då änkepensions- systemet är under avveckling sedan 1990.
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg för pensionärer inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom medförde ökade trans- fereringar till hushåll med 874 miljoner kronor (10,6 procent). Det beror på att bostadstillägget har höjts 2018 samt att antalet pensionärer med bostadstillägg har ökat från föregående år.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 Barnbidrag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 4 435 miljoner kronor (16,3 procent) jämfört med 2017. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad fr.o.m. den 1 mars 2018.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Eko- nomisk trygghet för familjer och barn ökade med 1 886 miljoner kronor (4,9 procent). Utgifterna för föräldrapenning har framför allt ökat på grund av en högre medelersättning per dag 2018. Det beror i sin tur på att män, som har en högre medelersättning än kvinnor, tagit ut fler föräldrapenningdagar än tidigare. Dessutom har antalet uttagna dagar med högsta ersättningsnivå ökat. Transfereringarna till hushåll för tillfällig föräldrapenning ökade också på grund av fler uttagna nettodagar samt högre medelersättning än föregående år.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 1 115 miljoner kronor (4,5 procent). Det är främst utgifterna för aktivitetsstöd som minskat till följd av färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 Studiehjälp inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 604 miljoner kronor (17,6 procent). Det beror främst på att studiebidraget höjdes med 200 kronor per månad från och med mars 2018.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 813 miljoner kronor (7,6 procent). Det beror huvudsakligen på att beloppet för studiebidrag har höjts.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökade med 508 miljoner kronor (13,2 procent). Det beror främst på en satsning på fler platser till folkhögskolan.
Färre ensamkommande barn och unga fick stor påverkan på transfereringar till kommuner
Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2018 fick kommunsektorn 31,3 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar 2018. Transfere- ringarna till kommunsektorn ökade med 3 737 miljoner kronor (1,8 procent) jämfört med 2017.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 17 173 miljoner kronor (65,6 procent). Det beror främst på att det genomsnittliga antalet ensam- kommande barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 86,5 procent, från 14 990 ensamkommande under 2017 till 2 023 ensamkommande under 2018.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 461 miljoner kronor (5,7 procent). Kostnaderna för läkemedelsför- månerna fortsatte att öka 2018. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och av att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Även utgifterna för blodproppsföre- byggande läkemedel och läkemedel mot hepatit C har ökat.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:6 B idrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 630 miljoner kronor (170,4 procent). Det beror bl.a. på personalsats- ningar inom vården, insatser för att korta vård- köerna och satsningar på förlossningsvård och kvinnors hälsa.
156
s. 157 Höjt barnbidrag bidrog till att transfereringar till hushåll ökade Kontrollera mot PDF
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistans- ersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 906 miljoner kronor (19,6 procent). Finansiering från kommuner redovisas som inkomster mot anslaget och reducerar utgifterna för trans- fereringar till kommuner. Den minskade finansieringen från kommunerna år 2018 beror främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär ersättning från kommunerna för assistansersättningen i efterhand. Tidigare begärdes ersättningen i förskott.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 713 miljoner kronor (122,3 procent). Det beror främst på satsningar gällande stärkt bemanning och ökad kompetens i den sociala barn- och ungdomsvården, avgiftsfria aktiviteter för barn under skollov samt avgiftsfri simskola för barn.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökade med 962 miljoner kronor (6,3 procent). Det beror främst på att utgifterna för vidarebosättning av kvotflyktingar till Sverige fr.o.m. 2018 redovisas under anslaget i stället för som tidigare under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgiftsområde 8 Migration. Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskade därför med 684 miljoner kronor.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv ökade med 1 699 miljoner kronor (92,1 procent). Det beror framför allt på att omfattningen av subventionerade anställ- ningar i form av extratjänster ökade jämfört med 2017.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning ökade med 998 miljoner kronor (88,5 procent). Det beror främst på utbetalningar av statsbidrag för satsningar på kommunal vuxenutbildning.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:15 Upprustning av skollokaler och utemiljöer inom utgiftsområde 16 Utbildning och
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
universitetsforskning ökade med 502 miljoner kronor (400,1 procent). Det högre utfallet beror främst på att villkoren för utbetalning av statsbidrag för att rusta upp skollokaler och utemiljöer ändrades under året. De nya kraven innebar bl.a. att bidrag kunde betalas ut med upp till 100 procent i förskott.
År 2018 infördes ett nytt statligt stöd riktat till huvudmän för grundskola och förskoleklass. Det medförde att transfereringarna till kommuner från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdig- het och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 894 miljoner kronor.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt ökade med 505 miljoner kronor (168,0 procent). Det beror framför allt på en satsning med statsbidrag till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden som inleddes 2018.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 5 151 miljoner kronor (5,4 procent). Ök- ningen beror främst på att anslaget tillfördes 4 387 miljoner kronor för att kompensera kommuner och landsting för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför.
Anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppfördes på statens budget 2018. Det medförde ökade transfereringar till kommuner på 500 miljoner kronor.
Stöd för bostadsbyggande och klimatinvesteringar bidrog till ökade transfereringar till företagssektorn Företagssektorn fick 7,7 procent av de totala transfereringarna år 2018. Transfereringarna till företagssektorn ökade med 5 638 miljoner kronor (12,0 procent) jämfört med 2017.
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 922 miljoner kronor (7,4 procent). Det beror framför allt på en satsning med statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Dessutom har genomsnittskostnaden för olika former av lönebidrag ökat efter höjningar av bidragstaket samt förändrade regler för handledararvode.
157
s. 158 (10,8 procent). Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar inom utgiftsom- råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 830 miljoner kronor (16,1 procent). Det beror främst på regeländringar och konkurrens från andra subventionerade anställningar såsom extratjänster. Det genomsnittliga antalet per månad med nystartsjobb uppgick till 32 619 personer år 2018 vilket var en minskning med 8 528 personer (20,7 procent) från föregående år.
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:9 I nvesteringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning och byggande samt konsument- politik ökade med 941 miljoner kronor (216,5 procent). Det beror på att omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt ökade jämfört med föregående år.
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökade med 938 miljoner kronor (165,6 procent). Det beror främst på en satsning på förstärkning av det s.k. Klimatklivet som stödjer åtgärder för utsläpps- minskning.
Utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom att allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden fortskrider. Det har bl.a. medfört ökade transfereringar till företags- sektorn från anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade med 757 miljoner kronor (24,8 procent) respektive 200 miljoner kronor
(10,8 procent).
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökade med 400 mil- joner kronor. Utfallet avser i sin helhet ett kapitaltillskott till PostNord AB.
Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade transfereringar till internationell verksamhet.
Av de totala transfereringarna år 2018 gick 10,9 procent till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 15 672 miljoner kronor (26,8 procent) jämfört med 2017.
Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Det beror delvis på den återbetalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på bruttonational- inkomsten (BNI-avgiften) blev högre jämfört med 2017.
Jämfört med föregående år ökade transfere- ringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgifts- område 7 Internationellt bistånd med 5 311 mil- joner kronor (18,0 procent). Det är framför allt utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer (FN), bistånd till Afrika samt multilaterala utvecklingsbanker m.m. som ökat under 2018.
Transfereringarna till internationell verksam- het från anslaget 1:2 Ersättningar och bostads- kostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 441 miljoner kronor (30,0 pro- cent) jämfört med föregående år. Det beror främst på minskade utgifter för dagersättningar till asylsökande, till följd av att det genomsnittliga antalet personer i mottagningssystemet minskade under 2018. Ersättningar till asylsökande klassificeras som transfereringar till internationell verksamhet.
Konsumtion
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbets- marknadsutbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2018 till 25,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största utgifterna för
158
s. 159 (10,8 procent). Kontrollera mot PDF
konsumtion 2018 fanns under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgifts- område 6 Försvar och samhällets krisberedskap, utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsom- råde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgiftsom- råden svarade sammanlagt för 62,8 procent av utgifterna för konsumtion 2018.
Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 57,4 pro- cent. Med sociala avgifter menas främst arbets- givaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 7 174 miljoner kronor (5,3 procent) jämfört med 2017. De anslag som hade högst utgifter 2018 för löner inklusive sociala avgifter var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgifts- område 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbands- verksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 26,0 procent av utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 2018.
För anslaget 1:3 Kostnader för arbets- marknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade utgifterna för löner inklusive sociala avgifter med 768 miljoner kronor (89,6 procent). Medel från anslaget finansierar bl.a. lönekost- nader vid flera statliga myndigheter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ökningen beror främst på en ökad omfattning av subventionerade anställningar vid olika statliga myndigheter.
Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter ökade med 626 miljoner kronor (3,8 procent) för anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgifts- område 4 Rättsväsendet. Det beror både på ett ökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid Polismyndigheten.
Löner inklusive sociala avgifter finansierade från anslag 1:1 Migrationsverket inom utgifts- område 8 Migration minskade med 496 miljoner kronor (12,2 procent). Under 2018 har både antalet inkomna liksom äldre ärenden om asyl minskat, vilket inneburit att Migrationsverket minskat sin personalstyrka. Omkring 600 personer sades upp i början av 2018 och i samband med omställningen valde också fler än beräknat att sluta självmant. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 1 311 personer till 5 842 (18 procent) jämfört med 2017.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 3 016 miljoner kronor (4,3 procent) 2018. De största anslagen med omkostnader för konsumtion 2018 är anslagen 1:1 Förbands- verksamhet och beredskap samt 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 49,9 procent av utgifterna gällande omkostnader för konsumtion 2018.
Investeringar
Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion. Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investering- arna till 3,4 procent. Utgiftsområde 22 Kommu- nikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (25 887 miljoner kro- nor eller 77,1 procent).
Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 6 604 miljoner kronor för detta utgiftsområde 6, vilket är 19,7 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden. Statliga investe- ringar finansieras även med lån i Riksgälds- kontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.124.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna upp- gick till 1,4 procent av utgifterna inom budgetens
159
s. 160 2.7 Beställningsbemyndiganden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
utgiftsområden 2018. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget stod för 95,2 procent av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 3 032 miljoner kronor (28,9 procent) jämfört med 2017. Ökningen förklaras bl.a. av högre valutakursförluster som uppstått när valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp.
De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgift- sområden. De största anslagen 2018 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Dessa två anslag svarade sammanlagt för 30,2 procent av utgifterna för finansiella transaktioner 2018.
2.7 Beställningsbemyndiganden
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutat, beställa varor eller tjänster och besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser. De åtaganden som görs räknas inte som ekonomiska händelser och ska med andra ord inte redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.
Det totala bemyndigandebeloppet för 2018 var 512 284 miljoner kronor och de utestående åtagandena uppgick den 31 december 2018 till 419 000 miljoner kronor. De totala utestående åtagandena blev 93 284 miljoner kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet.
De högsta beslutade bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets kris- beredskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden fanns på utgiftsområde 22 Kommunikationer, utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. För en beskrivning av skillnad- erna, se avsnitt 2.4.
Av riksdagen beslutade beställnings- bemyndiganden och utestående åtaganden den 31 december 2018 per anslag redovisas under avsnitt
2.4. En specifikation per anslag finns även i bilaga 3.
Tabell 2.125 Beställningsbemyndiganden 2018
Miljoner kronor
Utestående
Beställningsbe-
åtaganden
Utgiftsområde
myndiganden
2018-12-31
1
Rikets styrelse
242
143
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
110
51
4
Rättsväsendet
170
164
5
Internationell samverkan
264
97
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
96 470
89 819
7
Internationellt bistånd
89 778
81 938
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
2 266
1 964
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
2 359
2 320
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
351
155
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
26 621
23 605
15
Studiestöd
4
1
16
Utbildning och
universitetsforskning
38 810
36 343
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
1 073
745
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
5 068
4 916
19
Regional tillväxt
9 750
7 050
20
Allmän miljö- och naturvård
8 630
6 965
21 Energi
4 311
2 897
22
Kommunikationer
200 728
146 557
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
21 477
9 921
24
Näringsliv
3 803
3 345
Summa utgiftsområden
512 284
419 000
Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.
160
s. 161 2.8 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF
2.8 Inomstatliga lån
Tabell 2.126 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Lån
UO
Inomstatliga lån
Låneram
2018-12-31
1
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten
100
66
1 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar
550
457
2
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter
15 200
12 995
2
Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler
14 200
12 567
2
Statens järnvägars långfristiga lån
exkl. finansiell leasing 1
2 915
847
2
Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten
15
6
6 Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskapsverksamhet
1 550
1 304
6
Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden
40 000
0
9
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
100
8
9
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
62
21
Svenska kraftnäts lån i och utanför
Riksgäldskontoret
7 670
3 735
22
Vissa infrastrukturprojekt
39 300
37 887
22
Sjöfartsverkets lång- och
kortfristiga lån i eller utanför
Riksgäldskontoret
300
0
22
Trafikverket (tidigare Botniabanan
AB) för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan 2
16 500
13 236
22
Luftfartsverkets lån i och utanför
Riksgäldskontoret
3 850
0
Summa
142 600
83 170
1 prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135 .
2 prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87 .
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
2.9 Övriga krediter
Tabell 2.127 Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Övriga krediter i
Utnyttjad kredit
UO
Riksgäldskontoret
Kredit
2018-12-31
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
2
Investerarskyddet 2
Obegränsad
0
2 Kredit för infriande av kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 3
Obegränsad
0
2
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 4
Obegränsad
0
2
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 5
Obegränsad
0
2
Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av
nya myndigheter
250
0
2
Statens tjänstepensionsverk
- behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
0
2
Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 6
100
0
2
Resolutionsreserven
kreditram
100 000
0
2
Stabilitetsfonden kreditram
50 000
0
6
Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital
18 500
10 379
7
Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 7
Obegränsad
0
7
Riksgäldens befogenhet att
ta upp lån i syfte att fullgöra
sådana garantier som
riksdagen beslutat om, mm
Obegränsad
0
10 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av
ersättning för vård i andra
länder
170
140
11
Pensionsmyndighetens behov
av likviditet i handeln med
fondandelar
8 000
1 847
23
Viltvårdsfondens kredit i
Riksgäldskontoret
5
0
Summa
12 367
1 lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203) .
5 Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).
6 prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
7 prop. 2001/02:1 (vol 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
161
opaginerad 2.8 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF
3
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
s. 165 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen.
Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
3.1 Resultaträkning
106 miljarder kronor i överskott Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är ca 24 miljarder kronor mindre än 2017 (131 miljarder kronor).
165
s. 166 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 3.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
Not
2018
2017
Intäkter
Skatteintäkter
1
1 362 744
1 316 861
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
2
57 283
52 084
Intäkter av bidrag
3
59 271
61 750
Summa intäkter
1 479 298
1 430 695
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-657 731
-641 282
Transfereringar till företag
4
-62 059
-55 430
Transfereringar till kommuner
4
-301 274
-291 161
Transfereringar till utlandet
4
-78 470
-65 209
Avsättningar till/upplösning av
fonder
5
-12 786
-10 740
Summa transfereringar m.m.
-1 112 320
-1 063 822
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-133 946
-127 348
Kostnader för lokaler
7
-21 847
-21 417
Vissa garanti- och kreditkostnader
8
-668
-342
Övriga driftkostnader
9
-94 007
-85 880
Avskrivningar och nedskrivningar
10
-29 318
-28 403
Summa statens egen verksamhet
-279 786
-263 390
Summa kostnader
-1 392 106
-1 327 212
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster
87 192
103 483
Resultat från andelar i hel- och
delägda företag
11
32 967
32 744
Finansiella intäkter och kost-
nader
Nettokostnad för statsskulden
12
-19 860
-10 815
Övriga finansiella intäkter
13
10 728
10 394
Övriga finansiella kostnader
14
-4 632
-4 919
Summa finansiella poster
-13 764
-5 340
ÅRETS ÖVERSKOTT
106 395
130 887
Skatteintäkterna ökade
Årets stora överskott beror på att skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor (se not 1). Nettokostnaden för statsskulden ökade med 9 miljarder kronor (se not 12) och
transfereringskostnaderna ökade med 46 miljarder kronor (se not 4).
Intäkter
Diagram 3.1 Statens intäkter
Finansiella
Intäkter av
intäkter
Intäkter av
bidrag
1%
4%
avgifter och
andra
ersättningar
4%
Skatteintäkter
91%
46 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Statens skatteintäkter uppgick till 1 363 miljarder kronor vilket motsvarar 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med 2017 och de specificeras närmare i not 1.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på arbete
De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt.
De indirekta skatterna på arbete ökade med
26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent, medan antalet arbetade timmar ökade med 1,8 procent mellan åren.
Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Skatteintäkter från hushållens kapitalvinster
minskade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att både hushållens
kapitalvinster och utdelningsinkomster minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent, samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört med 2017.
Högre intäkter av skatt på företagsvinster Intäkterna från skatt på företagsvinster ökade med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den inhemska efterfrågan ökade starkt och exportfö- retagen gynnades av den försvagade kronan. In- täkterna från kupongskatt och avkastningsskatt ökade med 2,6 miljarder kronor.
166
s. 167 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras av ökad konsumtion
Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till att mervärdesskatten ökat mycket. Under 2018 bromsade ökningstakten för bostadsinvesteringarna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens och offentlig sektors kon- sumtion vilket medför att ökningstakten var ungefär densamma som 2017.
Ökade intäkter av skatt på alkohol och tobak Intäkterna av skatt på alkohol och tobak ökade med 1 miljard kronor.
Ökade intäkter av skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 2,3 miljarder kronor. Intäkterna från energis- katterna ökade delvis på grund av en engångs- effekt till följd av ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis på grund av att den skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även från kemikalie- skatten som infördes 1 juli 2017 och gav full effekt 2018. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Kostnader
Diagram 3.2 Statens kostnader
Kostnader för
Finansiella
statens egen
kostnader
verksamhet
2%
20%
Transfereringar
78%
Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 2 procent. Kostnaderna för statens egen verksamhet har justerats i årsredovisningen för
staten jämfört med myndigheternas årsredovisningar genom att socialavgifterna på statsanställdas löner elimineras.
Transfereringar
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till
utlandet
7%
Transfereringar till
kommuner
Mindre AP-fondsmedel till staten
27%
Transfereringar
till hushåll
60%
Bland intäkter av bidrag minskade Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till staten med 2 miljarder kronor. De utbetalda pensionerna som finansieras från AP-fonderna ökade med 8,5 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder kronor.
Transfereringar till
företag
6%
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 miljarder kronor mellan 2017 och 2018.
Transfereringar till hushåll
Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2018. De transfere- ringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålderspens- ionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjuk- penning och är en betalning från anslag till pens- ionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga
167
s. 168 Högre pensionskostnader Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
ålderspensionsavgiften som går till premie- pensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll se även not 3 Intäkter av bidrag.
Högre pensionskostnader
Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 8,5 miljarder kronor. Dessa ökade eftersom den genom- snittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att inkomst- pensionerna och tilläggspensionerna till personer över 65 år räknades upp med 1 procent mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- pension, vilket var 33 918 personer fler än i december 2017.
Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till ökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför 2018 för personer med fondsparande. Detta påverkade uppräkningen av premiepensioner vid årsskiftet 2017/2018 negativt.
Sjukpenningtalet minskade
Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska, men det motverkades av att medelersättningen steg. Det förklarar att kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. Sjukpenningtalet minskade fram till augusti 2018, men har under hösten i stort sett legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 dagar, vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7.
Antalet personer som fick någon form av sjukpenning har minskat från 203 070 i december 2017 till 198 544 i december 2018, vilket motsvarar 2,2 procent. Antalet personer som fått
sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla delförmåner. Störst förändring har skett inom rehabiliteringspenningen, där minskningen upp- går till 19,4 procent. Även antalet personer med sjukpenning på normalnivå har minskat med 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående
sjukskrivningar. Inom de psykiatriska diagnoserna har den största ökningen skett i diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av alla nya sjukskrivningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning togs bort från 2016, vilket gett längre sjukperioder.
Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar
Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersätt- ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 261 000 personer i december 2018. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med december 2017. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt, samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Aktivitets- ersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till ca 31 400 personer i december 2018. Det är en minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017.
Statlig assistansersättning ökar
Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. De ökade med 1 miljard kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet beviljade timmar med assistansersättning har minskat något, trots att antalet timmar per assistansberättigad ökat svagt. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2018 hade 14 508 personer assistans- ersättning vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2017.
168
s. 169 Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Kontrollera mot PDF
Kostnader för föräldraförsäkringen ökar
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror främst på att både antalet barn och medel- ersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det allmänna barnbidraget höjdes även från den första mars 2018. Migration bidrar också till ökningen.
Män tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning, men ökningen är fortsatt långsam.
Utgifterna för aktivitetsstödet minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknadsom- rådet med ca 1 miljard kronor. Arbetslöshets- ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder kronor. Arbetslösheten minskade från i genomsnitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genom- snitt under 2018 uppgick arbetslösheten till 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- sökning AKU. Under 2017 var genomsnittet 6,7 procent.
Inskrivna som arbetslösa hos Arbets- förmedlingen var 21 476 färre än i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda, men den minskade i båda grupperna. För inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna kvinnor vid Arbetsförmedlingen har ökat medan antalet inskrivna män har minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget.
Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 36 procent 2018. Andelen har fallit från 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt de senaste årens trend att fler människor nyligen kommit in på arbetsmarknaden och inte hunnit tjäna in a-kassa.
Ökade kostnader för studiebidrag
Kostnaden för studiebidragen ökade med 0,9 miljarder kronor, vilket beror på att studiemedlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Dessutom trädde en höjning av studiebidraget för gymnasiestuderande i kraft den 1 juli 2018. Återföring av reserveringar för
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
förluster i utlåningsverksamheten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2017.
Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade med 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlännings- ärenden har minskat.
Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder kronor
Statens nettoöverföring till premiepensions- systemet redovisas som en transferering till hushåll, då systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4).
Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som överförts till premiepensions- systemet, med avdrag för utbetalda premie- pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag ökade Transfereringar till företag ökade med 6,6 miljarder kronor. Bidragen till privata företag och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation av laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner ökade
De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 10,1 miljarder kronor.
De allmänna bidragen till kommuner ökade med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det statliga bidraget till den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget. På statens budget sammanförs det generella statsbidraget med utjämningssystemet.
169
s. 170 Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt
Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion.
Stöd till kommuner
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom föregående år.
Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar och bostadskostnader till kommuner minskade med 16,5 miljarder kronor. Minskningen för- klaras delvis av lägre antal asylsökande och av att antalet barn och unga som söker asyl har minskat kraftigt mellan åren.
Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstill- stånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor.
Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Syriska medborgare är fortfarande den största gruppen med 2 709 ansökningar, men ansökningarna från den gruppen har minskat med 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 ansökte vidare 944 ensamkommande barn och unga om asyl. Det totala antalet kommun- mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun- mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,5 miljarder kronor.
Personalsatsning och resursförstärkning till landstingen
Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick landstingen 2,0 miljarder kronor för personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor
under 2018. Bidraget till förlossningsvård och kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året.
Arbetsmarknadspolitiska program
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor 2018. I december hade drygt 19 000 personer extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa.
Satsningar inom skolområdet
Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under 2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling . Bidraget ska användas till insatser som stärker lik- värdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenutbild- ning och Statligt stöd till yrkeshögskoleut- bildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren.
Mer bidrag till utveckling av socialt arbete
Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och simundervisning under året. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick 0,3 miljarder kronor mer i bidrag.
Transfereringar till utlandet ökade
Av transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNI- baserade avgiften ökade mest. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad, vilket innebär att utfallet här blir ett annat.
Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till multilaterala och internationella organisationer och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i bistånds- ramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten.
Det internationella biståndet räknas av för flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder
170
s. 171 Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Kontrollera mot PDF
kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 var avräkningen 9 miljarder kronor.
Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- ning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader . Även ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,4 miljarder kronor.
Avsättningar till fonder ökade Resolutionsreserven har ökat med 8,9 miljarder kronor, vilket främst avser resolutionsavgifter med 9,1 miljarder kronor. Avsättningen är 2,5 miljarder kronor högre än föregående år, vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat.
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 280 miljarder kronor 2018. Det är en ökning med 16 miljarder kronor jämfört med 2017.
Lönekostnaderna ökade med 3,9 procent
Statens personalkostnader ökade med 6,6 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor eller 3,9 procent. Polis- myndigheten och Försvarsmakten har de högsta personalkostnaderna.
Trafikverkets lönekostnader ökade med 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett ökat antal anställda för att möta ökad verksamhetsvolym under de kommande åren. Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade med 5,2 procent, vilket främst beror på att antalet anställda inom migrationsdomstolarna har ökat till följd av ökad målinströmning. Lantmäteriets lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av antalet anställda och delvis på ökade löner i samband med personal- omsättning.
På Migrationsverket minskade lönekost- naderna med 12,8 procent med anledning av personalminskningar på grund av ett minskat mottagande och minskat antal asylärenden.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Lokalkostnaderna ökade
Lokalkostnaderna ökade med 430 miljoner kronor jämfört med 2017.
Migrationsverkets lokalkostnader minskade med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. Antalet inskrivna i anläggningsboenden minskade med ca 40 procent.
Garanti- och kreditkostnader ökade
Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 327 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgälds- kontorets kostnader är högre än föregående år.
Övriga driftkostnader ökade
Totala övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Resultat i statliga företag
Resultatet från andelar i hel- och delägda företag förbättrades något. Vattenfall AB:s resultat för- bättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomst- skatter. Akademiska hus AB redovisade ett resultat som var 1,1 miljarder kronor lägre än föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor. Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat värde på innehavet av växande skog. Telia Company AB redovisade 2,4 miljarder kronor lägre resultatandel, vilket främst avser resultat från avyttrad verksamhet där resultatandelen försämrats med 3,1 miljarder kronor.
Högre nettokostnad för statsskulden
Under 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden, räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m., till 19,9 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Negativ påverkan från valutakursförändringar med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte- kostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis uppvägts av att kursförändringar förbättrats med 6,2 miljarder kronor.
171
s. 172 Kostnader för föräldraförsäkringen ökar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
3.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2018.
Tabell 3.2 Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Fordringar
Kundfordringar
34
5 624
4 364
Övriga kortfristiga fordringar
35
165 575
134 211
Summa fordringar
171 199
138 575
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
36
8 290
11 650
Upplupna bidragsintäkter
37
3 745
3 212
Övriga upplupna intäkter
38
269 603
268 049
Summa periodavgränsningsposter
281 638
282 911
Not 2018-12-31 2017-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings-
tillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
15
8 396
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
16
1 600
Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar
17
1
Summa immateriella
anläggningstillgångar
9 997
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar
18
140 582
Statliga järnvägsanläggningar
19
168 357
Byggnader, mark och annan fast
egendom
20
43 786
Förbättringsutgifter på annans
fastighet
21
5 978
Maskiner, inventarier,
installationer m.m.
22
37 887
Pågående nyanläggningar
23
89 943
Beredskapstillgångar
24
101 393
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar
25
5 220
Summa materiella
anläggningstillgångar
593 146
Finansiella
anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag
26
348 213
Andra långfristiga värdepap-
persinnehav
27
47 236
Långfristiga fordringar
28
9 103
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar
404 552
Summa anläggningstillgångar
1 007 695
Utlåning
29
465 801
Varulager m.m.
Varulager och förråd
30
2 070
Pågående arbeten
31
279
Fastigheter
32
171
Förskott till leverantörer
33
14
Summa varulager m.m.
2 534
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
39
46 029
90 342
Summa kortfristiga placeringar
46 029
90 342
7 880
Kassa och bank
40
8 898
9 540
1 417
SUMMA TILLGÅNGAR
1 983 794
1 925 342
1 KAPITAL OCH SKULDER
9 298
Not
2018-12-31
2017-12-31
Nettoförmögenhet
41
-17 662
-113 861
141 728
Fonder
42
191 983
179 197
166 373
Avsättningar
40 215
Avsättningar för pensioner och
43
290 065
270 808
liknande förpliktelser
5 676
Övriga avsättningar
44
15 717
15 624
Summa avsättningar
305 782
286 432
36 637
Statsskulden
75 701
Lån i svenska kronor
826 452
895 489
100 619
Lån i utländsk valuta
370 582
369 721
Summa statsskulden
45
1 197 034
1 265 210
5 013
571 962
Skulder m.m.
Långfristiga skulder
46
3 317
3 133
Leverantörsskulder
47
22 586
21 240
326 898
Övriga kortfristiga skulder
48
191 295
197 370
Depositioner
49
2 374
1 101
47 081
Förskott från uppdragsgivare
8 701
och kunder
50
152
143
Summa skulder m.m.
219 724
222 988
382 680
Periodavgränsningsposter
963 940
Upplupna kostnader
51
30 819
32 495
Oförbrukade bidrag
52
11 515
11 066
437 512
Övriga förutbetalda intäkter
53
44 599
41 816
Summa periodavgränsnings-
poster
86 933
85 377
1 790
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
1 983 794
1 925 342
554
Garantiförbindelser
54
4 360
4 297
168
Övriga ansvarsförbindelser
55
52 732
41 744
10
2 522
172
s. 173 Nettoförmögenheten förbättrades Kontrollera mot PDF
Nettoförmögenheten förbättrades
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och motsvarar i huvudsak statens budgets ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2018 var nettoförmögen- heten -18 miljarder kronor. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:
Miljarder
kronor
Ökning av tillgångar
+58
Ökning av skulder
+70
Ökning av avsättningar
-19
Ökning av fonder
-13
Summa
96
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Miljarder
kronor
Årets överskott enligt resultaträkningen
106
Förändrad avsättning till tjänstepensioner
-15
Förändring av upplupna skatteintäkter
1
Värdeförändring av aktier och andelar
3
Invärdering av beredskapsvaror och materiel
1
Summa
96
Förändringen av nettoförmögenheten påverkades främst av årets överskott i resultat- räkningen på 106 miljarder kronor, men också av enstaka transaktioner som förändrade tillgångars eller skulders värde utan att de redovisades över resultaträkningen. Den förbättrade netto- förmögenheten är också en effekt av förändrad metod i beräkningen av upplupna skatter och beräkning av tjänstepensionsskulder, vilket påverkade nettoförmögenhetens utgående balans 2017.
Den del av tjänstepensionsskuldens förändring som beror på försäkringstekniska omvärderingar förs direkt mot nettoförmögenheten, vilket 2018 har medfört en minskning av förmögenheten med 15 miljarder kronor. Vissa förändringar av upplupna skatteintäkter förs direkt mot nettoförmögenheten och har medfört en ökning
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
av förmögenheten med 1 miljard kronor. En återkommande förklaringspost är värdeföränd- ringar av statligt ägda företags eget kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2018 uppgick dessa effekter till 3 miljarder kronor. Försvarsmakten har invärderat bered- skapsvaror och materiel anskaffade tidigare år till ett värde av knappt 1 miljard kronor.
Immateriella anläggningstillgångar ökade
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Investeringar uppgick 2018 till 2,8 miljarder kronor. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten. Totalt ökade immateriella anläggningstillgångar med 0,7 miljarder kronor.
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 21 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara under 2018 var 4,4 miljarder kronor. Bland de färdigställda projekten ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2018 var 7,2 miljarder kronor. Som exempel på objekt som färdigställts under 2018 kan nämnas bl. a. dubbelspår på sträckan
Strängnäs–Härad och Skutskär–Furuvik, kapacitetsförstärkningar på sträckan Göteborg– Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall– Sundsvall.
Byggnader, mark och annan fast egendom ökade Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 3,6 miljarder kronor jämfört med 2017. Fast egendom som förvaltas av Statens fastighetsverk ökade med 2,7 miljarder kronor. Ökningen beror främst på färdigställandet av två stora projekt, renoveringen av Nationalmuseum och kvarteret Björnen som nyttjas av Regeringskansliet.
Stora pågående nyanläggningar
Årets investeringar uppgick till totalt 32 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 26 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaket, ökad kapacitet järnväg Tomteboda–Kallhäll, nytt dubbelspår Järna–Linköping och projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela
173
s. 174 Nettoförmögenheten förbättrades Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Sverige. Affärsverket svenska kraftnät gjorde nya investeringar på 2,4 miljarder kronor som främst
avsåg stations- och ledningsförnyelse
Storfinnforsen–Midskog och projekten Stockholms ström och Sydvästlänken. Totalt ökade pågående investeringar med 14 miljarder kronor 2018.
Beredskapslagren ökade
Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 7,3 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7,3 miljarder kronor under 2018. Anskaffningen avser bl.a. JAS 39 E, ubåts-, sjöstrids- och fordonssystem.
Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror främst på att Försvarsmakten invärderat bered- skapsvaror som anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena.
Värdet på Vattenfall AB ökade
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 22 miljarder kronor. Vattenfall AB:s andelsvärde ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 2,7 miljarder kronor.
Värdet på Akademiska hus AB ökade med 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,3 miljarder kronor och en minskning med 1,6 miljarder kronor i utdelning. LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst beror på årets vinst på 5,3 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 2,9 miljarder kronor. Totalt ökade värdet på andelar i hel- och delägda företag med 21 miljarder kronor.
Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med 0,2 miljarder kronor. Värdet på bostads- obligationer som innehas av Kärnavfallsfonden har minskat med 1,2 miljarder kronor och nya placeringar har gjorts i företagsobligationer, aktier och värdepapper med ca 5 miljarder kronor. Exportkreditnämnden har under året avvecklat obligationer i euro och US-dollar till ett belopp av 3,9 miljarder kronor.
Statens lån till Riksbanken ökade Riksgäldskontoret redovisar 267 miljarder kronor eller 57 procent av statens utlånings- fordringar. De består främst av fordringar på Riksbanken för utlåning i dollar och euro. Kronan försvagades under året mot dollarn och euron,
vilket medförde att Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 20 miljarder kronor.
CSN:s fordringar ökade
CSN:s utlåningsfordran ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 199 miljarder kronor, efter reservering för förväntade låneförluster. Ökningen av lånefordran beror på att nyutlåning- en var större än amorteringarna.
Affärsdagsredovisning förklarar ökade kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar ökade med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- redovisning ökade fordringarna med 24 miljarder kronor.
Kortfristiga fordringar på skattekontot minskade
I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekonto- systemet. Skatteverkets fordringar på skatte- kontot minskade med 2,2 miljarder kronor. Fordran på kommuner, landsting och tros- samfund för slutavräkning av kommunalskatt m.fl. skatter för äldre år ökade med 3,1 miljarder kronor och uppgick vid slutet av 2018 till 3,2 miljarder kronor. Utfallet varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna m.fl. stämmer med slutliga skatter till dessa sektorer.
Post- och telestyrelsen redovisar uppbörds- fordringar på knappt 2,6 miljarder kronor som avser två spektrumauktioner som genomfördes under året. Fordringarna har reglerats i januari 2019.
Förutbetalda kostnader minskade
De förutbetalda kostnaderna minskade med 3,4 miljarder kronor netto. Kammarkollegiet redovisade 3,7 miljarder kronor i för högt debiterade EU-avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. Motsvarande belopp för 2018 uppgick till 8 miljoner kronor.
Periodiserade skatter ökade upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter har ökat med 1,6 miljarder kronor. Posten består främst av upplupna skatteintäkter, som avser skillnaden mellan statens skatteintäkter ett visst år och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår. Upplupna skatteintäkter ökade med drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017.
174
s. 175 3.3 Finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Värdepapper och andelar minskade
Värdet på värdepapper och andelar minskade med 44 miljarder kronor. Minskningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskulds- förvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placerings- behovet vid bokslutstidpunkten.
Fonderna ökade
Värdet på statens fonder ökade med 13 miljarder kronor jämfört med 2017. Resolutionsreserven ökade med 8,9 miljarder kronor, Kärnavfalls- fonden ökade med 2,4 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 1,7 miljarder kronor.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, varav avsättningar för statens tjänstepensioner hos Statens tjänstepensionsverk ökade med 17 miljarder kronor.
Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för garantier som är oförändrade jämfört med föregående år.
Statsskulden minskade
Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor och uppgick vid 2018 års utgång till 1 197 miljarder kronor. Det är lån i svenska kronor som har minskat. Lån i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor. Statens budget- saldo för 2018 var ett överskott på 80 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov.
Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto ökade kort- fristiga skulder med 6,5 miljarder kronor medan effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- redovisning minskade de kortfristiga skulderna med 13 miljarder kronor. Motsvarande effekt förekommer på tillgångssidan i samband med försäljning av värdepapper.
Upplupna kostnader minskade
Upplupna kostnader har minskat 1,7 miljarder kronor netto. Migrationsverket redovisar en minskning av upplupna kostnader med 4,8 miljarder kronor. Minskningen består i
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
huvudsak av upplupna kostnader för placering av barn, ensamkommande barn och skolkostnader och organiserad verksamhet.
Förutbetalda intäkter ökade
Övriga förutbetalda intäkter ökade med 2,8 miljarder kronor
3.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
175
s. 176 med 47 miljarder kronor och statens egen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 3.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2018
2017
Statens verksamhet
Skatter
56
1 371 544
1 290 680
Avgifter och andra ersättningar
57
70 557
59 995
Intäkter av bidrag
59 271
61 750
Summa justerade intäkter
1 501 372
1 412 425
Transfereringar
58
-1 100 010
-1 052 853
Statens egen verksamhet
59
-245 615
-232 834
Summa justerade kostnader
-1 345 625
-1 285 687
Justeringar till betalningar
60
10 790
-67 718
Saldo statens verksamhet
166 537
59 020
Investeringar
61
Finansiella investeringar
-6 913
-772
Materiella investeringar
-48 039
-43 878
Immateriella investeringar
-3 374
-2 929
Summa investeringsutgifter
-58 326
-47 579
Försäljning av anläggnings-
tillgångar
7 822
2 894
Summa investeringsverksamhet
-50 504
-44 685
Utlåning
62
Nyutlåning
-31 956
-28 225
Amorteringar
13 165
18 424
Summa nettoutlåning
-18 791
-9 801
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning
63
-12 947
-11 043
Övrigt finansiellt netto
64
7 837
7 981
Justeringar till betalningar
65
-7 752
-3 499
Summa finansiella aktiviteter
-12 862
-6 561
Totalt
84 380
-2 027
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden
-68 176
-26 750
Orealiserade valutakurs-
förändringar
-16 204
28 777
Totalt
-84 380
2 027
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt och uppgår till 167 miljarder kronor, vilket är 108 miljarder kronor högre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var 89 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar kopplade till skatter ökade med 81 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 60 miljarder kronor, varav transfereringar ökade
med 47 miljarder kronor och statens egen
verksamhet med 13 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassaflödet positivt med 11 miljarder kronor netto. Föregående år gav justeringar till betalningar en negativ effekt med 68 miljarder kronor och förändringen beror främst på att Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 44 miljarder kronor.
Högre investeringar och mer försäljning Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 51 miljarder kronor, jämfört med 45 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, vilket är en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i
finansiella
anläggningstillgångar ökade med
6 miljarder
kronor och uppgår till knappt
7 miljarder
kronor, varav Kärnavfallsfondens
investeringar i aktier och värdepapper uppgår till 5 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med 4 miljarder kronor och uppgår till 48 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 8 miljarder kronor, vilket är 5 miljarder kronor mer än föregående år. Det beror bl.a. på att Exportkreditnämnden avvecklade obligationer i euro och US-dollar till ett belopp av 4 miljarder kronor till följd av regeländringar och placerade dessa medel hos Riksgäldskontoret.
Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade
Statens nyutlåning uppgick till 32 miljarder kronor, varav studielån i form av annuitetslån står för huvuddelen. Nyutlåningen är 4 miljarder kronor högre än föregående år, vilket framför allt beror på valutaförändringar i samband med refinansiering av statens utlåning till Riksbanken. Amorteringarna avser främst studielån i form av annuitetslån och uppgick till 13 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor lägre än 2017 då Irland betalade tillbaka sitt lån. Statens utlåning gav därmed ett negativt kassaflöde med 19 miljarder kronor, jämfört med 10 miljarder kronor föregående år.
Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, vilket är en försämring med 6 miljarder kronor
176
s. 177 jämfört med föregående år. Till stor del beror det på lägre förutbetalda överkurser för upplåning i svenska kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
jämfört med föregående år. Till stor del beror det på lägre förutbetalda överkurser för upplåning i svenska kronor.
Statens nettoupplåning minskade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valuta- kursförändringar. Statens nettoupplåning har minskat med 84 miljarder kronor, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 68 miljarder kronor, men vid beräkningen av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakurs- förändringar i upplåningsverksamheten. De orealiserade valutakursförändringarna har ökat statsskulden med 16 miljarder kronor utan att medföra några betalningar.
Sambandet mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I tabell 3.4 framgår sambandet mellan resultat- räkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansierings- analysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultat- räkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2018
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott
106 395
Justeringar för poster som ej medför betalningar
20 813
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder
11 838
Övriga transaktioner som påverkar betalningar
-54 666
Finansieringsanalysens saldo
84 380
Justeringar hänförbara till statsskulden
-4 331
varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga
placeringar
-43 995
varav förändring av inomstatliga innehav av värdepapper,
skuldkorrigeringar samt övriga poster
39 664
Statens budgetsaldo
80 049
Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 21 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar
och nedskrivningar
som
läggs till
med
29 miljarder kronor
och
avsättningar
och
fondering 17,5 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 33 miljarder kronor, medan oreali- serade valutakursförändringar om 7 miljarder kronor och negativa marknadsvärdesförändringar på värdepapper läggs till med drygt 1,5 miljarder kronor. Reavinster och reaförluster avgår också med drygt 1 miljard kronor.
Förändringarna av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultat- räkningen. Den positiva effekten av netto- fordringarna för skatter uppgår till 9 miljarder kronor beroende på att nettot av betalda skatter är högre än skatteintäkterna enligt resultaträk- ningen. Hos Riksgäldskontoret har föränd- ringarna av fordringar och skulder i statsskulds- förvaltningen påverkat kassaflödet negativt med knappt 8 miljarder kronor. Nettoförändringen av övriga fordringar och skulder ger en positiv påverkan med 11 miljarder kronor. Den sammanlagda nettoeffekten av förändringar av fordringar och skulder gav därmed ett positivt kassaflöde i förhållande till resultaträkningen med 12 miljarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betalningar är främst investeringar som netto med hänsyn till sålda anläggningstillgångar gav ett utflöde av likvida medel på 51 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 19 miljarder kronor, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförliga till statsskulden Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på 84 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var positivt med 80 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efter- följande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.
177
s. 178 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Riksgäldskontoret har minskat sina kort- fristiga placeringar med 44 miljarder kronor, vilket har minskat statsskulden utan att påverka statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredo- visning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till 40 miljarder kronor. Den enskilt största effekten gav affärsdags- redovisningen, som ökade statsskulden vid årets slut med 37 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar.
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.
De konsoliderade resultat- och balansräk- ningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om årsredovis- ning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte har bedömts vara oväsentliga.
Ibland redovisas nya företeelser i årsredovis- ningen för staten, för vilka inomstatlig reglering
eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av inter- nationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Skatter
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskatt- ningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskatt- ningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på
totalsammanställningar som Finans- departementet och Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna
178
s. 179 redan under det aktuella året och inte först när betalning görs. Kontrollera mot PDF
redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomst- beskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter samt skatte- reduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålders- pensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjäm- ningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Avgränsningar av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansi- eringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egen- domsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndig- heter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredo- visningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräk- ningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6.
179
s. 180 Omsättningstillgångar Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och period- avgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser före- kommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljnings- värdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffnings- värdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.
Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den för- väntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.
Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller
komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångssla- gen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskriv- ningstider eller komponentavskrivning.
För statliga väganläggningar tillämpas diffe- rentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas diffe- rentierade avskrivningstider från 25 till 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskaps- inventarier. För övriga beredskapsvaror – beredskapslager – som är omkring 35 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.
Utlåning
Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv- räntemetoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där staten inte tar ut en ränta som motsvarar statens kostnader, värderas till nuvärdet av framtida betalningar.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandels- metoden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grund- val av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde.
180
s. 181 Finansiella garantier Kontrollera mot PDF
Finansiella garantier
Finansiella garantiavtal redovisas när garanti- åtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas.
När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvar- dröjande risker och oreglerade skador.
Förändring av avsättningar för garantier redovisas som Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skade- ersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänste- pensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redo- visas på ett enhetligt sätt).
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till över- vägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställnings-
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
formerna. Det gäller främst Export- kreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de
inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i national- räkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatte- intäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis:
– som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruks- avgifter vid Statens jordbruksverk),
– som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfalls- fondens avgifter),
– som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade över- skott som Kammarkollegiet redovisar), eller
– enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar).
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel re- dovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i sta- tens budget. I den konsoliderade resultat-räk- ningen omklassificeras de finansiella korrigering- arna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
Upplupna intäkter för skatter
I samband med granskningen av årsredovisningen för staten 2017, ifrågasatte Riksrevisionen den upplupna skatteintäkt som redovisades under posten Övriga upplupna intäkter och specificera- des i not 38 som ”Periodisering av skatter”. Redovisningsmetoden för denna post har därför setts över och utvecklats. Posten har sedan 2006, då periodiserade skatter infördes i års- redovisningen, bestått av en ackumulerad periodiseringseffekt som uppkommer när de beräknade/prognostiserade intäkterna för det
181
s. 182 Avsättning och kostnader för statens tjänstepensioner Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
aktuella året jämförs med de skatter som har debiterats och bokförts vid bokslutstillfället. Varje år har en ny periodiseringseffekt uppstått som lagts till den tidigare. Den utredning som gjorts visar att den årliga förändringen av den upplupna intäkten i allt väsentligt är korrekt, men att den totalt upplupna intäkten är betydligt större än det belopp som redovisats fram till 2017.
Det faktum att den upplupna intäkten inte har innehållit de skatter som debiterats efter bokslutstillfället (bl.a. skatt för december som redovisas i januari året efter inkomståret) har hittills noterats i årsredovisningen för staten som en av faktorerna som gör att nettoförmögenheten i årsredovisningen varit lägre än i national- räkenskaperna genom kommentaren i not 41: ”Skattefordringar hos NR inkluderar obetalda skatter vid årsskiftet medan balansräkningen tar upp en periodavgränsningspost motsvarande den ackumulerade periodiseringen av skatte- intäkterna”.
För 2018 har denna metod ändrats. Nu tas även de skatter som debiteras efter bokslutstidpunkten upp som upplupen intäkt. Därigenom ökar den upplupna skatteintäkten med 185 miljarder kronor för 2017. Statens nettoförmögenhet ökar med motsvarande belopp. Intäkten i resultat- räkningen förändras inte. För 2018 beräknas den upplupna skatteintäkten uppgå till 261 miljarder kronor.
Den förändrade metoden leder till en mer rättvisande redovisning. Att inte hela statens fordran har tagits upp tidigare, kan betraktas som ett fel som nu rättas. Vid en sådan bedömning bör dock samtidigt beaktas att när metoden infördes fanns inte ett lika utvecklat internationellt regelverk eller praxis för hur skatter skulle kunna periodiseras och något sådant är fortfarande inte helt etablerat. I de nätverk för internationella och europeiska redovisningsstandarder för offentlig sektor där Sverige deltar har frågan om redovisning av skatter debatterats under flera år utan att någon gemensam lösning har nåtts. Förändringen innebär oavsett hur detta betraktas att en brist i den tidigare metoden åtgärdas, genom att det blir möjligt att redovisa och kommentera den upplupna intäkten dels per skatteslag för skatter med månatlig uppbörd, dels per kategori av skattskyldiga för skatter som
fastställs vid årliga beskattningsbeslut. Förändringen innebär också att skillnaderna mellan nettoförmögenheten i årsredovisningen för staten och i nationalräkenskaperna minskar,
vilket förbättrar möjligheterna till jämförelser för den som analyserar statens ekonomiska ställning
ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Jämförelsetalen för posterna Övriga upplupna intäkter och Nettoförmögenheten i balans- räkningen för 2017 har anpassats till den förändrade metoden.
I och med utvecklingen av metoden har redovisningsprincipen ändrats för reglering av skatter och avgifter till andra sektorer dvs. kommuner och trossamfund. Tidigare har endast reglering av kommunalskatt för äldre år redo- visats som en fordran eller skuld av Skatteverket. Regleringar för aktuellt år och regleringar som rör kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund har däremot nettoredovisats på raden Periodisering av skatter. För 2018 redovisas de belopp som gäller äldre år och kan betraktas som slutliga inom posten Övriga kortfristiga fordringar, medan det belopp som beräknas för aktuellt år redovisas antingen som Övriga upplupna intäkter eller Övriga förutbetalda intäkter, beroende på om regleringsbeloppet är positivt eller negativt. De ändrade redovisnings- principerna har medfört att jämförelsetalen för posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med 2 miljarder kronor. Posten Övriga upplupna intäkter har ökat med 3,2 miljarder kronor. Nettot av justeringarna, som är 1,2 miljarder kronor, ingår i posten Nettoförmögenhet.
Avsättning och kostnader för statens tjänstepensioner
Redovisningen av statens tjänstepensionsskuld har anpassats till den internationella redo- visningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda, som trädde i kraft 2018. Den nya principen innebär att effekten av försäkrings- tekniska omvärderingar inte påverkar årets resultat, utan redovisas direkt mot netto- förmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensions- åtaganden efter avslutad anställning och därmed omfattas inte delpensionsskulder eftersom de avser ersättningar under pågående anställning. I samband med övergången till den nya redovisningsprincipen har den modell för att begränsa påverkan på årets över- eller underskott som tillämpats i årsredovisningarna för staten 2013–2017 tagits bort. Den modellen infördes för att inte kortsiktiga förändringar i ränte- antaganden i grunderna skulle få orimligt stora konsekvenser för statens resultaträkning, med
182
s. 183 kraftiga svängningar för årets över- eller underskott som var svåra att förklara för årsredovisningens användare. Kontrollera mot PDF
kraftiga svängningar för årets över- eller underskott som var svåra att förklara för årsredovisningens användare.
Statens tjänstepensionsskuld redovisas nu i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse i sin årsredovisning. Riksdagsförvaltningen tillämpar numera samma försäkringstekniska grunder som SPV och även den nya redovisningsprincipen har införts hos Riksdagsförvaltningen. Affärsverken har inte samma beräkningsgrunder som SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkrings- tekniska omvärderingar direkt mot myndighets- kapitalet.
För att få en enhetlig tillämpning av redovisningen av statens tjänstepensionsskuld i årsredovisningen för staten har affärsverkens skulder räknats om enligt samma beräknings- grunder som de SPV tillämpar. Tidigare år har de räknats om enligt motsvarande modell som nämnts ovan för att begränsa påverkan på resultaträkningen. Även Riksdagsförvaltningens förändring av tjänstepensionsskulden har nu räknats om i årsredovisningen för staten från den tidigare modellen till skuld enligt SPV:s beräkningsgrunder. Dessutom har den del av förändringen av pensionsskulderna som utgör försäkringstekniska omvärderingar redovisats direkt mot nettoförmögenheten i enlighet med IPSAS 39.
De ändrade principerna har medfört att jämförelsetalen för posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökat med 28 731 miljoner kronor. Posten Nettoförmögen- het har minskat med 35 240 miljoner kronor och posten Kostnader för personal har minskat med 6 509 miljoner kronor. De ändrade jämförelse- talen gäller den del av tjänstepensionsskulden som SPV redovisar, som utgör 96 procent av statens totala tjänstepensionsskuld. För Riksdagsförvaltningen och affärsverken, har en omräkning inte varit möjlig att genomföra enligt SPV:s bedömning.
Kärnavfallsfondens kostnader
Kärnavfallsfonden redovisar ersättningar till reaktorinnehavare som en transferering. Tidigare år har utgiften förts om till övrig driftkostnad i
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
årsredovisningen för staten kopplat till att det finns ett samband med produktion av energi och vissa kostnader. I nationalräkenskaperna ses ersättningen som en transferering. För att anpassa redovisningen i årsredovisningen för staten till nationalräkenskaperna och till hur myndigheten redovisar, görs inte längre någon omföring till övrig driftkostnad. För att få jämförbarhet mellan åren har jämförelsetalen justerats för 2017. Posten Övriga driftkostnader har minskat med 2 043 miljoner kronor. Posten Transfereringar till företag har ökat med 2 033 miljoner kronor och posten Transfereringar till kommuner har ökat med 10 miljoner kronor.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredo- visningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndig- heten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
Migrationsverket har omklassificerat periodi- serade EU-medel från Asyl-, migrations- och integrationsfonden till Intäkter av avgifter istället för Intäkter av bidrag. Även EU-medel som rör tjänsteexport (twinning) har omklassificerats och redovisas som Intäkter av bidrag istället för som Intäkter av avgifter. Jämförelsetalen för posten Upplupna bidragsintäkter har minskat med 146 miljoner kronor. Posten Övriga upplupna intäkter har ökat med motsvarande belopp. Vidare har posten Oförbrukade bidrag minskat med 126 miljoner kronor och posten Övriga förutbetalda intäkter har ökat med samma belopp. I resultaträkningen har posten Intäkter av bidrag ökat med 5 miljoner kronor medan posten Intäkter av avgifter har minskat med samma belopp.
Domstolsverket har ändrat klassificeringen av vissa kostnader för rättsliga biträden m.m. från
verksamhetskostnader till transfereringar. Jämförelsetalen för posten Kostnader för personal har till följd av detta minskat med 17 miljoner kronor och posten Övriga driftkostnader har minskat med 328 miljoner
183
s. 184 2017 sammanfattas nedan: Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
kronor. Posten Transfereringar till hushåll har ökat med 200 miljoner kronor, medan posten Transfereringar till företag har ökat med 145 miljoner kronor.
Sida har klassificerat om vissa poster inom garantiverksamheten. Jämförelsetalen för posten Långfristiga fordringar har ökat med 3 miljoner kronor. Posten Övriga kortfristiga fordringar har minskat med samma belopp. Posten Övriga finansiella intäkter har ökat med 81 miljoner kronor och posten Transfereringar till utlandet har ökat med samma belopp.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.
Andra justeringar av jämförelsetal Exportkreditnämndens fordringar för efter- skottspremier har förts om från kortfristig fordran till långfristig i enlighet med reglerna för redovisning av garantiavgifter. Jämförelsetalen för posten Långfristiga fordringar har ökat med 4 254 miljoner kronor. Posten Kundfordringar har minskat med 4 298 miljoner kronor. En del av posten Kundfordringar skulle ha varit inomstatlig och eliminerats, varför posten Nettoförmögen- het har minskat med 44 miljoner kronor.
Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott
2017 sammanfattas nedan:
Miljoner kronor
Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen
för staten 2017
124 378
Ändrad redovisningsprincip för
tjänstepensionskostnader
6 509
Årets överskott i resultaträkningen enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen för staten
2018
130 887
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som inne- bär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredo- visningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns brutto- skuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balans-räkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de
184
s. 185 skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet. Kontrollera mot PDF
skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.
Riksgäldskontoret värderar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredo- visningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.
Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national- räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.
I den konsoliderade resultaträkningen netto- redovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premie- pensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensions- systemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifts- intäkter som ska föras till inkomstpensions- systemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatte- intäkter. Bland utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
värde att ge en bild av de totala pensions- utbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med mot- svarande belopp i statens budget tydliggjorts.
Överföringar till och från pensionssystemet AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredo- visningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar där- efter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssyste- met är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas netto- bidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från
185
s. 186 Livförsäkringarnas avsättningar är beräknade med följande antaganden: Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader, medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.
Grunderna för beräkning av försäkrings- tekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden.
De beräkningsgrunder som SPV fastställer för affärsverken skiljer sig dock från myndighetens beräkningsgrunder för statens pensionsrörelse i övrigt. I årsredovisningen för staten har därför affärsverkens pensionsskuld räknats om enligt SPV:s beräkningsgrunder, vilket medför att den totala pensionsskulden för affärsverken är 584 miljoner kronor lägre i årsredovisningen för staten än i affärsverkens årsredovisningar.
Livförsäkringarnas avsättningar är beräknade med följande antaganden:
– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2018 är brutto- räntan -0,60 procent (-0,30 procent).
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 pro- cent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.
– Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön.
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar utestående lånefordringar med avdrag för för- väntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna nedskrivningar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
– Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar.
– Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning.
– Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.
Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalnings- benägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren. Den andra värderings- principen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsätt- ningar och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låne- förluster under studietiden. Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Samtliga kreditinstitut är med och finansierar fonden genom en särskild stabilitetsavgift. När fonden bildades tillfördes den 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Överföringen gjordes direkt i balansräkningen, eftersom fonden i huvudsak inte är avsedd att finansiera kostnader utan ska finansiera olika slags finansiella tillgångar i samband med kapitaltillskott och köp av bolag. De kostnader som uppkommer skulle i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och mot fondens
186
s. 187 Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret Kontrollera mot PDF
avkastning, då med upplösning av fonden som motsvarande tillförsel av medel. Först om fondens kapital understiger 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Regeringen följer utvecklingen så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rätt- visande bild av händelserna. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutions- reserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2018 till 40 miljarder kronor.
Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret
Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutions- reserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick vid utgången av 2018 till 38 miljarder kronor.
Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatte- intäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovis- ningen för staten har det bedömts mest rätt- visande att bruttoredovisa den kommunal- ekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatte- intäkter och transfereringar är högre i resultat- räkningen än i statens budget (se not 1 och not 4).
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Upplupna skatteintäkter
Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensions- systemets skatteintäkter för främst aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad. Belopp för tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. i samband med omprövningar och förskotts- debiteringar.
Posten beräknas genom att de skatter som har debiterats under inkomståret dras från de intäkter för det aktuella inkomståret som räknats fram i modellen för periodisering av skatter. Detta ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not 38.
Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran på skattskyldiga.
Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen
Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappersinnehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden. En stor del av värde- papperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.
I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas. I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellan- skillnaden påverkar nettoförmögenheten.
187
s. 188 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet
Sverige befinner sig för närvarande i den andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013–2020). Avräkning för perioden kommer att ske efter 2020, då de totala utsläppen under perioden ska avräknas mot den tilldelade mängden utsläpp. De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläpps- handelssystem (EU ETS) och under ansvars- fördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för Sveriges program för internationella klimat- insatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimat- projekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN.
Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2018 riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013– 2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. 2016, vilket motsvarar drygt 5 miljoner utsläpps- minskningsenheter (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:MJU1, rskr. 2017/18:115). Annullering- en genomfördes i maj 2018.
3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen (2011:203) och riksdagens beslut om budgeten.
Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redo- visas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år
intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan före- komma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdags- beslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna inne- håller statens budget en post för Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgäldskontorets nettout- låning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redo- visningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget. Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultat- räkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av
188
s. 189 3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget Kontrollera mot PDF
intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.
I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultat- räkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultat- räkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
Tabell 3.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
Resultaträkningen
Statens budget
Skatt
Intäkt
Intäkt/Betalning
Offentligrättsliga avgifter på
Intäkt
Intäkt
inkomsttitel
Avgift av tillfällig natur eller
Intäkt
Kostnadsreduk-
mindre omfattning
tion på anslag
Övriga avgifter
Intäkt
Ingen påverkan
på anslag eller
inkomsttitlar
Erhållna bidrag som används i
Intäkt
Ingen påverkan
verksamheten
på anslag eller
inkomsttitlar
Transfereringar (lämnade
Kostnad
Utbetalning
bidrag m.m.)
Avsättningar för framtida
Kostnad
Kostnad/Utgift
förpliktelser
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Kostnad
Andel av företagsvinst/förlust
Intäkt/kostnad
Inkomst vid
enligt kapital-
utdelning
andelsmetoden
Orealiserad valutavinst/förlust
Intäkt/kostnad
Ingen påverkan
och upplupen ränta
på anslag eller
inkomsttitlar
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balans- räkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
En annan stor skillnad är att ålders- pensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensions- systemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensions- avgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensions- systemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
189
s. 190 3.5 Noter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
3.5 Noter
3.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1
Skatteintäkter
Miljoner kronor
2018
2017
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
787 848
758 573
Skattereduktioner m.m.
-253 823
-241 976
Övriga direkta skatter på arbete
123 895
118 567
Summa Direkta skatter på arbete
657 920
635 336
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
562 999
537 372
Övriga indirekta skatter på arbete
61 030
58 288
Avgifter till premiepensionssystemet
-38 775
-36 887
Summa Indirekta skatter på arbete
585 254
558 773
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
71 900
80 391
Skatt på företagsvinster
137 605
127 130
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
33 365
32 861
Övriga skatter på kapital
25 672
22 753
Summa Skatt på kapital
268 543
263 136
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
446 114
427 173
varav kommunmoms
70 982
65 561
Skatt på alkohol och tobak
27 294
26 306
Skatt på energi och miljö
76 686
74 431
Skatt på vägtrafik
19 835
19 924
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel
4 583
4 691
Skatt på import
6 497
6 259
Övriga skatter på konsumtion och
insatsvaror
2 055
2 320
Summa Skatt på konsumtion och
insatsvaror
583 063
560 968
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
1 476
-261
Intäkter som förs till fonder
14 701
12 496
Summa Restförda och övriga skatter
16 177
12 235
Summa Totala skatteintäkter före justering
2 110 956
2 030 449
Justering till belopp enligt ÅRS 2017
-8 408
Totala skatteintäkter
2 110 956
2 022 041
Avgår: Kommunala inkomstskatter
-746 209
-717 017
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
(inkomstpension)
-256 979
-245 032
Avgår: EU-skatter
-6 497
-6 259
Summa Statens skatteintäkter före justering
1 101 271
1 053 733
Justering till belopp enligt ÅRS 2017
184
Statens skatteintäkter enligt
avgränsningen i statens budget
1 101 271
1 053 916
Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
2017
8 502
22 352
2016
-515
-777
Avgifter till ålderspensionssystemet
256 979
245 032
Avgifter till premiepensionssystemet
38 775
36 887
EU-skatter
6 497
6 259
Kommunala utjämningsavgifter LSS
4 094
3 902
Inkomstutjämningsavgift,
kostnadsutjämningsavgift
18 261
17 617
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms
-32 585
-30 936
Eliminering av statens arbetsgivaravgifter
-34 330
-33 035
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader
-4 056
-3 984
Eliminering av myndigheters skatter m.m.
-149
-94
Summa Total före justering
1 362 744
1 317 139
Justering till belopp enligt ÅRS 2017
-278
Summa
1 362 744
1 316 861
Skatteintäkterna ökade med 46 miljarder kronor Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultat- räkningen ökade med 46 miljarder kronor (3,5 procent) jämfört med 2017. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för beskattningen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om det vid tidpunkten för årsredovisningen går att göra en relativt säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedöm- ning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.
Totala skatteintäkter visas i mitten av tabellen, och beräknas till 2 111 miljarder kronor för 2018 vilket ska jämföras med totalt 2 022 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2017. Det innebär att förändringen mellan 2018 och 2017 är en ökning med 89 miljarder kronor varav kommunernas del är 29 miljarder kronor. Med den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna avseende 2017 är ökningen av statens skatter därmed 51 miljarder kronor. Ökningen förklaras
190
s. 191 En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på arbete Kontrollera mot PDF
framför allt av ökningar för arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten. Statens intäkter från kapitalskatter ökade för företagsvinster. Intäkter från skatt på kapital för hushåll minskade då hushållens kapitalvinster sjönk. Den resterande delen av ökningen av totalsumman nederst i tabellen på 47 miljarder kronor beror till stor del på att skatteintäkterna för 2017 och 2016 blev 8 miljarder kronor högre än den bedömning som gjordes i årsredovisningen för 2017.
En ökad lönesumma gav högre intäkter av skatt på arbete
De direkta skatterna på arbete, inkomstskatter, ökade med 23 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens del av inkomstskatterna minskade med 6,6 miljarder kronor. Det förklaras av att skattereduktionen för jobbskatteavdraget ökade snabbare än intäkterna från statlig inkomstskatt.
De indirekta skatterna på arbete ökade med
26 miljarder kronor. Intäktsökningen förklaras framför allt av att lönesumman ökade med 4,7 procent. Timlönen ökade med 2,8 procent medan antalet arbetade timmar ökade med 1,8 procent mellan åren.
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredo- visas i tabellen ovan.
Lägre intäkter av skatt på kapital för hushåll Skatteintäkter av hushållens kapitalvinster minsk- ade med 8,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att både hushållens kapitalvinster och utdelningsinkomster minskade. Bland annat sjönk medelpriserna på bostadsrätter med i genomsnitt 4 procent samtidigt som småhus- priserna i genomsnitt var oförändrade jämfört med 2017.
Högre intäkter av skatt på företagsvinster
Intäkter från skatt på företagsvinster ökade med 10 miljarder kronor eller 8,2 procent. Den inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade kronan. Kupongskatt och avkastningsskatt ökade med 2,6 miljarder kronor.
Lägre tillväxt för bostadsinvesteringarna balanseras av ökad konsumtion
Intäkter från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22 miljarder kronor mellan åren. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 19 miljarder kronor eller 4,6 procent. De senaste
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
åren har ökade bostadsinvesteringar bidragit till att mervärdesskatten vuxit mycket. Under 2018 bromsade ökningstakten för bostadsinvestering- arna in kraftigt. Samtidigt ökade både hushållens och offentlig sektors konsumtion vilket medför att ökningstakten var ungefär densamma som 2017. I beloppet mervärdesskatt, 446 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 32 miljarder kronor som har eliminerats. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultat- räkning.
Ökade intäkter av skatt på energi och miljö Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 2,3 miljarder kronor. Energiskatterna ökade del- vis på grund av en engångseffekt till följd av ändrad periodisering av energiskatten på el, delvis på grund av att den skattehöjning på el som infördes 1 juli 2017 gav full effekt 2018. Den nya skatten på flygresor påverkade intäkterna positivt med 1,3 miljarder kronor. Intäkterna ökade även från kemikalieskatten som infördes den 1 juli 2017 och gav full effekt 2018. Intäkter av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasades gradvis ut under 2017 och var helt borttagen när 2018 inleddes. Det påverkade intäkterna negativt med 2,6 miljarder kronor.
Ökade intäkter vid anstånd
Intäkterna av restförda skatter m.m., som även innehåller omprövningar och anstånd, ökade med 1,7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften höjdes tillfälligt 2018 vilket till stor del förklarar skillnaden mellan åren.
Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kommunernas del av skatteintäkterna, kommu- nal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 29 miljarder kronor medan ålderspensions- systemets avgifter ökade med 12 miljarder kronor.
Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålders- pensionssystemet löpande för att sedan slut- reglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultat- räkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I
191
s. 192 Tre justeringsbelopp Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag m.m. Den del av ålderspensionsavgiften som går till premie- pensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultat- räkningen.
Kommunalekonomisk utjämning och mervärdesskatt för kommuner bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjäm- ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 18 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjäm- ning. Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatte- intäkter ingår också mervärdesskatt med 71 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunal- ekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 89 miljarder kronor högre än i statens budget för 2018.
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2017 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2017 som beräknats under våren 2019 efter det att beskattningen av 2017 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redo- visning av utfallet på statens budget. Jämförelse- talen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2017 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2017.
Skatteintäkterna för 2017 blev högre än beräknat Skatteintäkterna för 2017 blev 8,5 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2017 års skatt som gjordes våren 2018. Intäkterna av skatt på kapital för hushåll blev 5,2 miljarder
kronor högre än beräkningen våren 2018. Det förklaras, i ungefär lika grad, av att hushållens finansiella och reala kapitalvinster blev högre än beräknat. Intäkter från skatt på företagsvinster blev 3,7 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2018 på grund av att bolagens vinster
underskattades. Restförda skatter blev 0,3 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2018.
192
s. 193 Not 2 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 2
Försvarets materielverk
840
790
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Polismyndigheten
717
673
Miljoner kronor
Trafikverket
488
385
Styrelsen för internationellt
2018
2017
utvecklingssamarbete
348
6
Offentligrättslig verksamhet
Statens skolverk
277
452
Trafikverket
2 474
2 379
Centrala studiestödsnämnden
240
215
Transportstyrelsen
2 298
2 368
Kronofogdemyndigheten
1 383
1 440
Affärsverk
Lantmäteriet
1 021
984
Svenska kraftnät
357
315
Polismyndigheten
796
757
Sjöfartsverket
11
3
Finansinspektionen
707
646
Centrala studiestödsnämnden
657
667
Övriga
1 552
1 632
Läkemedelsverket
630
639
Summa andra ersättningar
9 698
7 988
Bolagsverket
454
480
Summa
57 283
52 084
Elsäkerhetsverket
350
346
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Patent- och registreringsverket
315
287
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade
Affärsverk
med 5 199 miljoner kronor eller med tio procent.
Luftfartsverket
1 805
1 987
Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet
Sjöfartsverket
1 780
1 604
utgör ca en tredjedel av posten och ökade med
289 miljoner kronor. Intäkter av
avgifter
för
Övriga
2 526
2 323
uppdragsverksamhet
utgör
drygt
hälften
av
posten och ökade med 3 200 miljoner kronor.
Summa offentligrättslig verksamhet
17 196
16 907
Andra ersättningar utgör 17 procent av posten
Uppdragsverksamhet
och ökade med 1 710 miljoner kronor.
Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor
Trafikverket
3 915
3 450
och tjänster, och den som betalar avgiften får
Statens institutionsstyrelse
1 934
1 865
därmed en motprestation. Avgifterna är antingen
Exportkreditnämnden
1 397
2 107
offentligrättsliga eller avgifter för uppdrags-
Försvarets materielverk
1 182
836
verksamhet.
Pensionsmyndigheten
925
891
Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller
Statens fastighetsverk
732
729
betungande avgifter som staten med stöd av
Lunds universitet
573
556
författning kan ta ut av enskilda.
Skatteverket
540
554
Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga
Statens jordbruksverk
527
484
avgifter som inte är offentligrättsliga. De
Sveriges lantbruksuniversitet
430
411
omfattar försäljning av varor och tjänster som är
frivilligt efterfrågade. Hit räknas också de avgifter
Kungl. Tekniska högskolan
412
363
som myndigheter under vissa förutsättningar får
Uppsala universitet
380
363
ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 §
Affärsverk
avgiftsförordningen (1992:191).
Andra ersättningar är ersättningar som
inte
Svenska kraftnät
11 007
8 299
betraktas som avgifter eftersom den som betalar
Luftfartsverket
966
910
ersättningen i princip inte får någon
Sjöfartsverket
143
157
motprestation.
Övriga
5 326
5 214
Offentligrättsliga avgifter ökade
Summa uppdragsverksamhet
30 389
27 189
De största förändringarna av de offentligrättsliga
avgifterna rör Luftfartsverket och Sjöfartsverket.
Andra ersättningar
Luftfartsverkets
avgifter
minskade
med
182 miljoner kronor. Det är
framför allt
årets
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
3 494
3 439
Kammarkollegiet
1 374
78
193
s. 194 Not 2 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
luftfartsintäkter inom avgiftssystemet för flyg- trafiktjänst och terminal Arlanda som minskat. De delar av pensionskostnadsökningen som påverkar dessa avgifter var lägre 2018 än 2017, vilket bidragit till lägre luftsfartsintäkter.
Sjöfartsverkets avgifter har ökat med 176 mil- joner kronor och omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Den avgiftshöjning med nio procent i genomsnitt som genomfördes från den 1 januari 2018 motsvarar en stor del av ökningen.
Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Totalt redovisar omkring 114 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter.
Trafikverket tar framförallt ut banavgifter som är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och där intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen.
Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafik- området för bl.a. tillsyn, tillstånd och register- hållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägs- verksamheten.
Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditions- avgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade Framför allt Affärsverket svenska kraftnät, Trafikverket och Försvarets materielverk redovisar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet, medan Exportkredit- nämnden visar en minskning.
Svenska kraftnät tar ut avgifter från region- nätsföretag, stora elproducenter och balans- ansvariga. Avgifterna ökade med 2 708 miljoner kronor, främst på grund av högre intäkter då både genomsnittspriset och volymen för såld balanskraft ökade under året.
Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksam- het ökade med 465 miljoner kronor. Det är främst ökning av intäkter i investerings- och reinvesteringsprojekt där kommuners anlägg- ningar byggs samtidigt som Trafikverkets anläggningar. Även försäljningen av elenergi till
företag har ökat på grund av lågt vattenstånd i vattenmagasinen, till följd av den rekordtorra sommaren.
Försvarets materielverk har ökat sina intäkter i
uppdragsverksamheten med 346 miljoner kronor. Ökningen avser försäljning av materiel och tjänster.
Exportkreditnämndens intäkter av garanti- avgifter minskade med 710 miljoner kronor. Garantiavgifterna minskade trots ökade volymer vilket beror på lägre risk i nya affärer. Kostnaderna för Exportkreditnämndens skador minskade under året, men utbetalningarna är fortsatt höga, vilket avser tidigare skador.
Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet
Totalt redovisar omkring 168 myndigheter av- gifter för uppdragsverksamhet.
Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård.
Pensionsmyndigheten tar främst emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsult- verksamhet.
Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan tar ut studie- avgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.
Skatteverket tar emot avgifter från AP- fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m.
Intäkter av andra ersättningar ökade Kammarkollegiet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Trafikverket visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar, medan Statens skolverk visar en minskning.
Kammarkollegiet redovisar en ökning om 1 296 miljoner kronor som andra ersättningar än föregående år. I stort sett hela ökningen avser reavinst vid försäljning av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB.
Sidas andra ersättningar har ökat med 342 miljoner kronor. Ökningen beror främst på
194
s. 195 Not 2 Kontrollera mot PDF
att Sida har fått två stora återbetalningar i samband med avslut av biståndsinsatser.
Trafikverket redovisar en ökning med 103 miljoner kronor för andra ersättningar som bl.a. avser viten, skadestånd och försäkrings- ersättningar.
Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. År 2018 har antalet återkrav minskat med 175 miljoner kronor och beror på att det under 2017 gjordes återkrav både för 2016 och 2017.
Övrigt om intäkter av andra ersättningar
Andra ersättningar som Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen redovisar är finansierings- avgifter som arbetslöshetskassorna betalar.
Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Not 3
Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2018
2017
AP-fondsmedel
26 347
28 445
EU-bidrag
EU-bidrag med delat förvaltningsansvar
Statens jordbruksverk
Bidrag från EU:s garantifond för jordbruket
7 916
7 472
Bidrag från EU:s landsbygdsfond
2 143
1 907
Bidrag från EU:s fiskefonder
249
16
Summa Statens jordbruksverk
10 308
9 395
Tillväxtverket
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1 192
1 202
Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige
Bidrag från Europeiska socialfonden m.m.
1 098
1 533
Bidrag från fonden för europeiskt bistånd
till dem som har det sämst ställt
16
14
Bidrag från fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
-
-1
Migrationsverket
Bidrag från Asyl-, migrations- och
integrationsfonden
598
594
Polismyndigheten
Bidrag från Fonden för inre säkerhet
61
43
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Interregionala bidrag (Interreg)
526
326
Andra EU-bidrag
Bidrag till transeuropeiska nätverk,
Trafikverket
104
215
Universitet och högskolor
1 258
1 176
Övriga myndigheter
625
924
Summa EU-bidrag
15 786
15 421
Övriga bidrag
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor (exklusive bidrag från EU)
9 285
8 818
Försäkringskassan
- assistansersättning
3 714
4 620
- underhållsstöd
1 061
1 184
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)
965
1 161
Statens tjänstepensionsverk
568
571
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter
(exklusive bidrag från EU)
1 545
1 530
Summa
59 271
61 750
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna för 2018 har minskat med 2,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.
AP-fondsmedel
Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensions- fondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egen- företagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.
För 2018 uppgick nettobidraget till 26,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som
finansieras
från AP-fonderna ökade
med
8,5 miljarder
kronor, medan avgifterna
som
tillförs AP-fonderna ökade med 10,5 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna minskade med 2 miljarder kronor.
Intäkter av EU-bidrag
Intäkter av EU-bidrag uppgår till 15,8 miljarder kronor och visar på återflödet från EU-budgeten.
195
s. 196 För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Intäkter av bidrag från jordbruksfonderna ökade med 0,9 miljarder kronor. Intäkter av bidrag från Socialfonden minskade 0,4 miljarder kronor netto men ökade med 0,2 miljarder kronor för programperiod 2014–2020. Intäkter till territoriella program, s.k. Interregprogram, ökade med 0,2 miljarder kronor.
Bland EU-bidragen går en väsentlig del direkt till universitet och högskolor, som redovisade intäkter av bidrag från EU med 1,3 miljarder kronor. Andra EU-bidrag direkt till myndigheter uppgick till 0,6 miljard kronor.
Övriga bidrag
Andra intäkter av bidrag till universitet och högskolor tillkommer med 9,3 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Bidragen ska främst användas för forskning. Förutom EU, finansierar företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser till stor del denna forskning. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur.
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänste- pensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen.
Not 4
Transfereringar
Miljoner kronor
2018
2017
Socialförsäkring
544 477
528 471
Allmänna bidrag till kommuner exkl.
tillfälligt stöd
190 146
178 737
Arbetsmarknad
57 982
57 983
Överföring till premiepensionssystemet
32 141
31 694
Avgiften till Europeiska gemenskapen
38 837
30 246
Bistånd och andra internationella bidrag
38 702
33 036
Migration och integration
39 131
57 612
Utbildning, studiestöd
37 134
34 528
Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner
34 517
28 927
Övrigt
86 468
71 849
Summa
1 099 534
1 053 082
Transfereringar
2018
2017
Transfereringar till hushåll inkl.
hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten)
Ålderspensioner vid sidan av statens budget
304 446
295 994
Premiepensioner
10 141
9 081
Ersättning vid ålderdom
(anslagsfinansierade förmåner)
34 221
34 104
Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan
och Pensionsmyndigheten)
Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning
81 907
82 812
varav sjukpenning och rehabilitering m.m.
33 878
33 830
varav aktivitets- och sjukersättning
39 563
40 750
Assistansersättning m.m.
29 114
28 088
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
(FK, PM)
84 647
78 392
Summa socialförsäkring till hushåll
544 477
528 471
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
23 420
24 498
varav Arbetsförmedlingen
12 752
12 168
varav Försäkringskassan
10 667
12 329
Arbetsmarknadspolitiska program och
insatser, Arbetsförmedlingen
4 526
4 301
Övrigt, arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
1 252
1 795
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
1 526
1 283
Summa arbetsmarknad till hushåll
30 724
31 876
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden
15 422
14 556
Kostnad resp. återföring av reservering för
förluster i utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden
-1 227
-539
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet
4 358
3 851
Summa utbildningspolitik till hushåll
18 553
17 867
Bistånd m.m.,
Bistånd och andra internationella bidrag
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete
4 289
4 046
Migration och integration
Migrationsverket
728
1 134
Integration, Ersättning för insatser för vissa
nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen
1 341
2 359
196
s. 197 För 2018 ökade de med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontrollera mot PDF
Integration, Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare, Försäkringskassan
4 925
5 355
Särskilda insatser inom folkbildningen,
Kammarkollegiet
186
171
Summa migration och integration till
hushåll
7 179
9 019
Statens tjänstepensionsverk,
pensionskostnader ej statligt anställda
1 108
784
Nettoöverföring till premiepensionssystemet
32 141
31 694
Övriga transfereringar till hushåll
19 261
17 525
Summa transfereringar till hushåll
657 731
641 282
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen
8 160
7 838
Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet
5 225
4 651
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,
Arbetsförmedlingen
1 587
2 033
Anställningsstöd, Skatteverket
7 190
7 440
Summa arbetsmarknad till företag
22 162
21 961
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,
Statens jordbruksverk
13 557
12 165
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda
utbildningssamordnare, Kammarkollegiet
3 078
2 965
Investeringsstöd m.m., Boverket
2 498
1 100
Forskning och utveckling m.m., Verket för
innovationssystem
2 005
1 983
Ersättning till reaktorinnehavarna,
Kärnavfallsfonden
2 180
2 032
Tillväxtverket
1 608
1 531
Regionala tillväxtåtgärder m.m.,
länsstyrelserna
280
256
Energiforskning m.m., Statens
Energimyndighet
1 024
843
Trafikupphandling, Trafikverket
881
802
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
2 166
1 220
Kultur, Statens kulturråd
326
312
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,
Mynd. för yrkeshögskolan
1 255
1 082
Presstöd, Myndigheten för press radio och tv
492
541
Transportstyrelsen
836
830
Övriga transfereringar till företag
7 709
5 806
Summa transfereringar till företag
62 059
55 430
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket
70 982
65 561
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket
4 094
3 902
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner exkl. stöd med anledning av
flyktingsituationen, Skatteverket
83 073
79 232
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting exkl. stöd med anledning av
flyktingsituationen, Skatteverket
31 997
30 042
Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd
med anledning av flyktingsituationen
190 146
178 737
Allmänna bidrag, stöd för migration och
integration:
Stöd med anledning av flyktingsituationen
till kommuner och landsting, Skatteverket
7 000
7 000
Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd
med anledning till flyktingsituationen till
kommuner, Skatteverket
3 000
3 000
Summa allmänna bidrag till kommuner,
stöd för migration och integration:
10 000
10 000
Summa allmänna bidrag till kommuner
200 146
188 737
Migration och integration, Migrationsverket
Ersättningar och bostadskostnader inkl.
periodiseringar, Migrationsverket
4 475
20 955
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande, Migrationsverket
16 051
15 771
Tillfälligt stöd till kommuner för
ensamkommande unga asylsökande m.fl.
Migrationsverket
389
389
Summa migration och integration vid
Migrationsverket till kommuner och
landsting
20 915
37 115
Hälso- och sjukvårdspolitik
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m.,
Kammarkollegiet
27 067
25 606
Förlossningsvård och kvinnors hälsa,
Kammarkollegiet
1 908
1 655
Tandvårdsförmåner m.m.,
Försäkringskassan
1 571
691
Patientmiljarden, Kammarkollegiet
998
0
Personalsatsning, Kammarkollegiet
1 999
0
Professionsmiljard, Kammarkollegiet
974
975
Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till
kommuner
34 517
28 927
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
6 349
4 145
Varav: Lönebidrag m.m.
2 306
2 237
Summa arbetsmarknadspolitik till
kommuner
6 349
4 145
197
s. 198 Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning):
Maxtaxa i barnomsorgen
4 257
4 379
Bidrag till lärarlöner
3 379
3 410
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
2 348
2 245
Fler anställda i lågstadiet
2 089
2 103
Statligt stöd till vuxenutbildning och
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
2 137
1 190
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling, Skolverket
894
0
Övrigt, Skolverket
398
369
Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning)
15 503
13 696
Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning, Försäkringskassan
1 857
1 867
Transportpolitik, Trafikverket
2 569
2 692
Stöd till kommuner för ökat
bostadsbyggande, Boverket
1 395
1 800
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1 286
409
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken, Socialstyrelsen
2 318
1 939
Bidrag till kultur, Statens kulturråd
1 893
1 578
Övriga transfereringar till kommuner
12 528
8 256
Summa transfereringar till kommuner
301 274
291 161
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
30 171
21 654
Mervärdesskattebaserad avgift,
Skatteverket
3 166
3 029
Storbritanniens budgetreduktion,
Kammarkollegiet
422
498
Tullavgift, Tullverket
5 079
5 036
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket
0
29
Avgiften till Europeiska unionen
38 837
30 246
Bistånd och andra internationella bidrag,
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
34 413
28 990
Dagersättning till asylsökande m.m.,
Migrationsverket
1 037
1 478
Övriga transfereringar till utlandet
4 183
4 495
Summa transfereringar till utlandet
78 470
65 209
Total summa transfereringar
1 099 534
1 053 082
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är
aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndig- het. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till området socialförsäkring räknas transfere- ringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålders- pensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsned- sättning som sjukpenning, aktivitets- och sjuk- ersättning, arbetsskadeersättning samt assistans- ersättning m.fl. stöd till personer med funktions- nedsättning.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 46 mil- jarder kronor mellan 2017 och 2018.
Transfereringar till hushåll
Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2018. De transfere- ringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Statlig ålders- pensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensions- rätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,6 procent 2018) finns med bland transfereringar till hushålls- sektorn men redovisas separat. Netto- överföringen till premiepensionssystemet var 32 miljarder kronor 2018, vilket var 0,4 miljarder kronor högre än 2017. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföring som är negativ redovisas som bidrag från AP-fonden (social- försäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.
Högre pensionskostnader
Transfereringar till hushåll inom social- försäkringen ökade med 16 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 8,5 miljarder kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den
198
s. 199 Sjukpenningtalet minskade Kontrollera mot PDF
genomsnittliga inkomstrelaterade ålders- pensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer. Indexeringsreglerna innebar att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna till personer över 65 år räknades upp med 1 procent mellan 2017 och 2018. I december 2018 fick 2 168 463 pensionärer inkomstgrundad ålders- pension, vilket var 33 918 personer fler än i december 2017.
Premiepensionerna ökade med 1,1 miljarder kronor eller 11,7 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondels- infasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensions- systemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension. Förskottsräntan sänktes inför 2018 för personer med fondsparande. Detta påverkade uppräkningen av premiepensioner vid årsskifte 2017/2018 negativt.
Ersättning vid ålderdom, som är anslags- finansierade pensioner och stöd, ökade totalt med 0,1 miljarder kronor. Garantipension minskade med 0,2 miljarder kronor. Minskningen beror bl.a. på att det är fler äldre pensionärer med garantipension som avlider i förhållande till inflödet av nya pensionärer med garantipension. Garantipensionen avräknas mot en höjd inkomst- pension. Nya ålderspensionärer har inkomst- grundad pension i betydligt större utsträckning än äldre ålderspensionärer. Därför är det en lägre andel av de nya pensionärerna som får garantipension. Detta gör också att utgiften minskar något över tid. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,6 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor. Ökningen beror på att bostadstillägget har höjts 2018. Ersättningsnivån och taket för boende- kostnad har höjts.
Sjukpenningtalet minskade
Kostnaden för sjukpenning ökade något 2018. Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska men det motverkades av att medelersättningen steg. Under 2017 minskade sjukpenningtalet för första gången sedan 2010. Nedgången förklaras av att en allt större andel sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret och att antalet nya sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehab- iliteringspenning som betalas ut per försäkrad i
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade talet med 80 procent för att vända nedåt i början på 2017. Sjukpenningtalet minskade fram till augusti 2018 men har under hösten i stort sett legat stilla. För december var sjukpenningtalet 9,7 dagar vilket är en minskning med 3,6 procent jämfört med december 2017. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjuk- penningtal som män, 12,8 dagar jämfört med 6,7.
Antalet personer som fick någon form av sjukpenning har minskat från 203 070 i december 2017 till 198 544 i december 2018, vilket motsvarar en minskning på 2,2 procent. Antalet personer som fått sjukpenning har sedan 2016 minskat inom alla delförmåner. Störst förändring har skett inom rehabiliteringspenningen, där minskningen uppgår till 19,4 procent. Även antalet personer med sjukpenning på normalnivå har minskat med 2,2 procent. Andelen psykiatriska diagnoser är fortsatt hög och är sedan flera år den vanligaste orsaken till sjuk- skrivning. I september 2018 låg dessa diagnoser bakom 46 procent av pågående sjukskrivningar. Inom de psykiatriska diagnoserna har den största ökningen skett i diagnosen anpassnings- störningar och reaktion på svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av alla nya sjukskriv- ningar. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning har tagits bort från 2016, vilket ger längre sjukperioder.
Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar
Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1,2 miljarder kronor (2,9 procent). Sjukersätt- ning kan beviljas främst till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadig- varande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till 261 000 personer i december 2018. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med december 2017. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbets- förmågan. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till 31 400 personer i december 2018. Det är en
199
s. 200 minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017.
Statlig assistansersättning ökar
Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. De ökade med 1 miljard kronor (3,7 procent). Schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och är 295,40 kronor 2018 jämfört med 291 kronor 2017. Antalet beviljade timmar med assistansersättning har minskat något trots att antalet timmar per assistansberättigad ökat svagt. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2018 hade 14 508 personer assistans- ersättning vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2017.
Kostnader för föräldraförsäkringen ökar
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäk- ringen med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 4,4 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror främst på att både antalet barn och medel- ersättningen från föräldraförsäkringen stiger. Det allmänna barnbidraget höjdes även från första mars 2018. Migrationen bidrar också till ökningen.
Män tar successivt ut en större andel av dagarna med föräldrapenning, men ökningen går långsamt.
Utgifterna för aktivitetsstödet minskade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll minskade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 1 miljard kronor. Arbetslöshets- ersättningen ökade med 0,6 miljarder kronor och aktivitetsstödet minskade med 1,7 miljarder kronor. Arbetslösheten minskade från i genom- snitt 7,5 procent 2017 till 7,0 procent 2018 enligt Arbetsförmedlingens statistik. I genomsnitt under 2018 uppgick arbetslösheten till 6,3 procent enligt SCB:s arbetskraftsunder- sökning (AKU). Under 2017 var genomsnittet 6,7 procent.
Antalet inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen var 21 476 mindre än i december för ett år sedan. Totalt var 344 413 personer inskrivna som arbetslösa. Det är stora skillnader i arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda men den minskade i båda grupperna. För inrikes födda var arbetslösheten 3,8 procent och för utrikes födda 19 procent. Antalet inskrivna
kvinnor har ökat medan antalet inskrivna män har minskat. Ökningen bland kvinnor beror främst på att fler utrikes födda kvinnor nu är inskrivna i etableringsuppdraget. I december hade drygt 19 000 personer en extratjänst främst i kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa.
Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning ökade med 3 procent till 36 procent 2018. Andelen har fallit från 80 procent 2006. Många nyanlända har förstärkt de senaste årens trend att fler människor är nytillträdda på arbetsmarknaden och inte har hunnit tjäna in a-kassa.
Ökade studiebidrag
Kostnaden för studiebidragen ökade med 0,9 miljarder kronor vilket beror på att studie- medlens bidragsdel höjdes fr.o.m. 1 juli 2018. Även en höjning av studiebidraget för gymnasie- studerande trädde i kraft den 1 juli. Återföring av reserveringar för förluster i utlåningsverksam- heten minskade kostnaderna med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2017.
Minskade utgifter för nyanlända invandrare Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade med 1 miljard kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 0,4 miljarder kronor. Migrationsverkets bidrag till hushåll har minskat med 0,4 miljarder kronor eftersom kostnaderna för offentligt biträde i utlännings- ärenden minskat.
Premiepensionssystemet tillfördes 32 miljarder kronor
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar).
Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensions- avgifter som överförts till premiepensions- systemet, med avdrag för utbetalda premie- pensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 6,6 miljarder kronor. Bidraget till Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor
200
s. 201 minskning med 13,5 procent jämfört med december 2017. Kontrollera mot PDF
Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor.
Investeringsstöd för bostadsbyggande ökade Bidragen till privata företag och kommunala bolag ökade med 1,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror på ett ökat investeringsstöd för anordnande av hyres- bostäder och bostäder för studerande. Stödet till klimatinvesteringar för bl.a. stöd till installation av laddningsinfrastruktur för elfordon ökade med 0,9 miljarder kronor.
Transfereringar till kommuner ökade
De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 10,1 miljarder kronor.
De allmänna bidragen till kommuner ökade med 11,4 miljarder kronor. De innefattar det statliga bidraget till den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget. På statens budget sammanförs det generella statsbidraget med utjämningssystemet.
Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt
Kommunernas ersättning för ingående mer- värdesskatt ökade med 5,4 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion.
Stöd till kommuner
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 5,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting fick även 7,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen liksom föregående år.
Utgifterna för kommunersättning för flyktingmottagande minskade Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 16,2 miljarder kronor. Utgifter för ersättningar och bostadskostnader till kommuner minskade med 16,5 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre asylsökande och av att antalet asylsökande barn och unga har minskat mellan åren.
Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppe- hållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande ökade med 0,3 miljarder kronor.
Totalt ansökte 21 502 personer om asyl 2018. Syriska medborgare är fortfarande den största gruppen med 2 709 ansökningar, men ansök- ningarna från den gruppen har minskat med 52,6 procent jämfört med 2017. Under 2018 ansökte vidare 944 ensamkommande barn och unga om asyl. Det totala antalet kommun- mottagna uppgick under 2018 till 43 745. Under 2017, 2016 och 2015 var antalet kommun- mottagna 68 442, 68 761 respektive 51 197.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,5 miljarder kronor.
Personalsatsning och resursförstärkning till landstingen
Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick landstingen 2,0 miljarder kronor för personalsatsning och 1,0 miljarder kronor för patientmiljarden. Anslagsposterna är nya vilket förklarar ökningen med 3,0 miljarder kronor under 2018.
Bidraget till förlossningsvård och kvinnors hälsa ökade med 0,9 miljarder kronor under året.
Arbetsmarknadspolitiska program
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 2,2 miljarder kronor 2018. I december hade drygt 19 000 personer extratjänster främst i kommunerna. Extratjänster är till för nyanlända och långtidsarbetslösa.
Satsningar inom skolområdet
Kommunerna fick 0,9 miljarder kronor under 2018 från det nya anlaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling . Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskole- klass och grundskolan. Statligt stöd till vuxenut- bildning och Statligt stöd till yrkeshögskole- utbildning ökade med 0,9 miljarder kronor mellan åren.
Mer bidrag till utveckling av socialt arbete
Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Ökningen beror på nya satsningar för avgiftsfria ferieaktiviteter och simundervisning under året. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökade med
201
s. 202 0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
0,4 miljarder kronor. Statens kulturråd fick
0,3 miljarder kronor mer i bidrag.
Transfereringar till utlandet
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 8,6 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften ökade. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad.
Kostnaden för bistånd och andra inter- nationella bidrag genom Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 5,4 miljarder kronor. Sidas bidrag till multilaterala och internationella organisationer och fonder, hållbar utveckling samt bidrag till Mellanöstern och Nordafrika ökade mest. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i bistånds- ramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten.
Det internationella biståndet räknas av för flyktingkostnader. För 2018 beräknas utgifterna för internationellt bistånd bli knappt 3 miljarder kronor lägre än de skulle varit utan avräkning för flyktingkostnader. För 2016 och 2017 var avräkningen 6 miljarder kronor per år. För 2015 var avräkningen 9 miljarder kronor.
Migrationsverkets utbetalning av dagersätt- ning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader . Även ersättningar från anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,4 miljarder kronor.
Not 5
Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2018
2017
Resolutionsreserven
8 911
6 379
Kärnavfallsfonden
2 413
2 618
Insättningsgarantifonden
1 700
1 971
Stabilitetsfonden
-209
-206
Övriga fonder
-29
-22
Summa
12 786
10 740
Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden som förvaltas av Riksgälds- kontoret samt Kärnavfallsfonden.
Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 8 911 miljoner kronor, vilket avser resolutions- avgifter med 9 083 miljoner kronor och en negativ avkastning på 174 miljoner kronor som beror på den negativa räntan på räntekonto som i sin tur påverkas av Riksbankens ränta. Avsättningen är 2 532 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att avgifterna till fonden har ökat.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden sjönk med drygt 200 miljoner kronor under 2018, på grund av högre kostnader för ersättning och lägre avgiftsintäkter. Avgifterna från reaktor- innehavarna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. De minskade något till 3 685 miljoner kronor. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinne- havarna ökade med nära 150 miljoner kronor till 2 180 miljoner kronor. Det finansiella nettot inklusive marknadsvärdeförändringar förbättra- des däremot med ca 50 miljoner kronor till 991 miljoner kronor. Orealiserade negativa värdeförändringar ökade, men realisations- vinsterna ökade mer jämfört med föregående år.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garanti- verksamheten. Avsättningarna till fonden minskade på grund av lägre avgifter. Insättnings- garantiavgifterna uppgick till 1 039 miljoner kronor, vilket är en minskning med 820 miljoner kronor. Finansiella poster uppgick till 662 miljoner kronor, vilket var betydligt mer än föregående år som påverkades av negativa marknadsvärdeförändringar.
Stabilitetsfonden
bildades
2008
med
15 000 miljoner kronor från anslag på
statens
budget. Under 2018 har den minskat med 209 miljoner kronor beroende på den negativa räntan på räntekonto. De tidigare stabilitets- avgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42).
Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42.
202
s. 203 Not 6 Kontrollera mot PDF
Not 6
Kostnader för personal
Miljoner kronor
2018
2017
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Polismyndigheten
15 968
15 335
Försvarsmakten
11 785
11 518
Arbetsförmedlingen
6 684
6 900
Försäkringskassan
6 239
6 129
Trafikverket
5 510
4 970
Skatteverket
5 464
5 255
Kriminalvården
5 300
5 063
Lunds universitet
4 474
4 301
Domstolsverket
4 306
4 094
Regeringskansliet
4 297
4 122
Uppsala universitet
3 982
3 858
Göteborgs universitet
3 544
3 433
Migrationsverket
3 278
3 761
Stockholms universitet
3 143
3 024
Karolinska institutet
3 020
2 979
Kungl Tekniska högskolan
2 405
2 316
Umeå universitet
2 257
2 210
Försvarets materielverk
2 244
2 135
Linköpings universitet
2 095
2 047
Statens institutionsstyrelse
2 004
1 939
Sveriges lantbruksuniversitet
1 874
1 775
Tullverket
1 154
1 101
Lantmäteriet
1 134
1 054
Linnéuniversitetet
1 130
1 084
Transportstyrelsen
1 102
1 093
Affärsverk
Luftfartsverket
1 023
993
Sjöfartsverket
963
919
Svenska kraftnät
327
323
Övriga myndigheter
36 545
34 103
Summa lönekostnader inklusive
arbetsgivaravgifter
143 251
137 834
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-34 330
-33 035
Summa lönekostnader efter eliminering av
arbetsgivaravgifter
108 921
104 799
Pensionskostnader
Försvarsmakten
2 094
1 948
Polismyndigheten
2 079
2 067
Trafikverket
840
741
Regeringskansliet
739
748
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Arbetsförmedlingen
716
730
Domstolsverket
705
640
Lunds universitet
680
643
Försäkringskassan
678
677
Skatteverket
621
590
Uppsala universitet
560
536
Göteborgs universitet
544
509
Kriminalvården
492
434
Karolinska institutet
451
458
Stockholms universitet
427
415
Umeå universitet
361
363
Riksdagsförvaltningen
360
318
Kungl. Tekniska högskolan
345
319
Migrationsverket
344
359
Linköpings universitet
324
316
Försvarets materielverk
299
283
Sveriges lantbruksuniversitet
260
247
Åklagarmyndigheten
213
197
Statens institutionsstyrelse
182
167
Affärsverk
Luftfartsverket
571
692
Sjöfartsverket
166
246
Svenska kraftnät
109
122
Övriga myndigheter
5 420
5 016
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
10 523
10 169
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar
4 229
1 846
Eliminering av premieintäkt för statliga
tjänstepensioner m.m.
-14 536
-13 467
Summa pensionskostnader
20 796
18 329
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet
448
455
Försvarsmakten
406
418
Polismyndigheten
246
243
Trafikverket
237
206
Arbetsförmedlingen
178
237
Kriminalvården
135
161
Försäkringskassan
110
107
Uppsala universitet
100
97
Skatteverket
99
102
Affärsverk
Sjöfartsverket
53
48
Luftfartsverket
31
25
Svenska kraftnät
27
27
203
s. 204 Lönekostnaderna ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Övriga myndigheter
2159
2417
Summa övriga personalkostnader
4 229
4 220
Summa kostnader för personal
133 946
127 348
Statens kostnader för personal ökade med 6,6 miljarder kronor eller 5,2 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,9 procent medan pensionskostnaderna ökade med 13,5 procent.
Lönekostnaderna ökade
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- givaravgifter ökade med 5,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,9 procent. Lagstadgade arbets- givaravgifter uppgick under 2018 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2017. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Trafikverkets lönekostnader ökade med 10,9 procent vilket beror på löneökningar och ett ökat antal anställda för att möta ökad verksamhetsvolym under de kommande åren.
Lönekostnaderna hos Domstolsverket ökade med 5,2 procent vilket främst beror på att antalet anställda inom migrationsdomstolarna har ökat till följd av ökad målinströmning.
Lantmäteriets lönekostnader ökade med 7,6 procent vilket främst beror på en ökning av antalet anställda och delvis på ökade löner i samband med personalomsättning.
På Migrationsverket minskade lönekost- naderna med 12,8 procent med anledning av personalminskningar på grund av ett minskat mottagande och minskat antal asylärenden.
Pensionskostnaderna ökade
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV
redovisar
ökade med 16,5 miljarder kronor
jämfört
med
2017
då
den
ökade
med
13,3 miljarder
kronor.
Av
de
16,5 miljarder
kronorna
avser
12,3 miljarder
kronor
försäkringstekniska omvärderingar som beror på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till - 0,6 procent från -0,3 procent föregående år. Staten har fr.o.m. 2018 övergått till en ny redovisningsprincip som innebär att effekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i
resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Det innebär att av skuldökningen på 16,5 miljarder kronor har endast 4,2 miljarder påverkat årets pensions- kostnader. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43.
Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar
väsentliga pensionsåtaganden. Riksdags- förvaltningen har också övergått till den nya redovisningsprincipen och tillämpar fr.o.m. i år samma beräkningsgrunder som de SPV använder för statens tjänstepensionsåtagande. Av för- ändringen av Riksdagsförvaltningens och de tre affärsverkens pensionsskulder, sammantaget 2,8 miljarder kronor, har endast 508 miljoner kronor påverkat årets pensionskostnader. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och i not 43.
Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statens avtalsenliga tjänste- pensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen (Iåp). Sedan 2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, vilket innebär att tjänstepensionerna för anställda födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premie- bestämda. Pensionspremiernas storlek för de förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för förmåns- bestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot har särskilda organisationer som inte är myndigheter hand om den kompletterande och individuella ålderspensionen samt de nya premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte.
Övriga personalkostnader minskade
Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. och minskade med 0,2 procent.
204
s. 205 Lönekostnaderna ökade Kontrollera mot PDF
Årsarbetskrafter
Myndighet
2018
2017
Polismyndigheten
26 414
26 237
Försvarsmakten
18 822
18 828
Arbetsförmedlingen
12 726
13 243
Försäkringskassan
12 293
12 381
Kriminalvården
9 993
9 791
Skatteverket
9 566
9 396
Trafikverket
7 845
6 979
Lunds universitet
6 770
6 637
Domstolsverket
6 293
6 089
Uppsala universitet
6 078
5 960
Migrationsverket
5 842
7 153
Göteborgs universitet
5 825
5 647
Stockholms universitet
4 814
4 738
Karolinska institutet
4 654
4 749
Regeringskansliet
4 599
4 630
Kungl. Tekniska högskolan
3 628
3 563
Statens institutionsstyrelse
3 568
3 513
Umeå universitet
3 487
3 564
Försvarets materielverk
3 462
3 372
Linköpings universitet
3 156
3 145
Sveriges lantbruksuniversitet
2 980
2 847
Lantmäteriet
2 010
1 895
Kronofogdemyndigheten
2 005
1 997
Tullverket
1 828
1 757
Linnéuniversitetet
1 803
1 786
Transportstyrelsen
1 729
1 755
Skogsstyrelsen
1 703
1 176
Statens jordbruksverk
1 424
1 336
Malmö universitet
1 406
1 341
Luleå tekniska universitet
1 341
1 347
Åklagarmyndigheten
1 238
1 239
Örebro universitet
1 208
1 117
Pensionsmyndigheten
1 069
1 066
Statistiska centralbyrån
1 059
1 121
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
1 051
984
Karlstads universitet
1 048
1 032
Affärsverk
Sjöfartsverket
1 080
1 039
Luftfartsverket
982
973
Svenska kraftnät
608
601
Övriga myndigheter
38 588
36 904
Totalt
225 995
222 928
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2018 ökade antalet årsarbets- krafter totalt med 3 067 stycken vilket motsvarar 1,4 procent.
Hos Skogsstyrelsen ökade antal årsarbets- krafter med nästan 45 procent vilket beror på att myndigheten under 2018 har räknat in anvisad personal från Arbetsförmedlingen i årsarbets- krafterna. Myndigheten har också ökat antalet egna anställda med anledning av nya uppdrag som ålagts myndigheten. Trafikverket har ökat antalet årsarbetskrafter med 866 personer eller 12,4 procent vilket beror på ett ökat resursbehov för att möta en planerad ökad verksamhetsvolym de kommande åren. Migrationsverkets årsarbets- krafter har minskat med 1 311 personer vilket motsvarar 18,3 procent. Detta beror på att verksamheten håller på att anpassas till en lägre nivå på grund av minskade antal asylärenden och ett lägre mottagande.
Not 7
Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2018
2017
Polismyndigheten
2 408
2 298
Försvarsmakten
2 276
2 169
Regeringskansliet
1 557
1 470
Kriminalvården
1 551
1 513
Migrationsverket
1 531
2 386
Lunds universitet
1 042
998
Karolinska institutet
931
822
Domstolsverket
919
862
Kungl. Tekniska högskolan
881
836
Uppsala universitet
772
735
Stockholms universitet
757
725
205
s. 206 Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Arbetsförmedlingen
674
660
Not 8
Göteborgs universitet
607
600
Vissa garanti- och kreditkostnader
Försäkringskassan
606
599
Miljoner kronor
Linköpings universitet
519
516
2018
2017
Skatteverket
519
499
Exportkreditnämnden
411
645
Försvarets materielverk
483
478
Riksgäldskontoret
266
-305
Umeå universitet
435
418
Boverket
-9
2
Fortifikationsverket
422
15
Summa
668
342
Sveriges lantbruksuniversitet
407
411
Affärsverk
Sjöfartsverket
51
51
Luftfartsverket
29
41
Svenska kraftnät
44
41
Övriga myndigheter
6 957
6 554
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader
-4 532
-4 280
Varav utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 1
Exportkreditnämnden
1737
1410
Riksgäldskontoret
-9
Summa
1728
1410
Varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 1
Summa
21 847
21 417
Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 855 miljoner kronor eller 36 procent. Förändringen beror framförallt på en minskning av antalet tillfälliga boenden för asylsökande. Antalet inskrivna i anläggningsboenden minskade med ca 40 procent.
Exportkreditnämnden
-391
-228
Riksgäldskontoret
-50
-126
Summa
-441
-354
Varav förändring av skadeersättningar och
regressfordringar 1
Exportkreditnämnden
-935
-537
Riksgäldskontoret
325
60
Boverket
-9
2
Summa
-619
-475
Varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för
förväntade låneförluster
-
-239
Summa
668
342
1 Med beaktande av återförsäkring
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.
I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande.
Vissa garanti- och kreditkostnader ökade med 326 miljoner kronor jämfört med föregående år. EKN:s kostnader är lägre men Riksgälds- kontorets kostnader är högre än föregående år.
Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år.
206
s. 207 Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kontrollera mot PDF
Förändring av skadeersättningar och regress- fordringar minskade kostnaderna för EKN, med sammanlagt 935 miljoner kronor, jämfört med 537 miljoner kronor föregående år. Det beror främst på att de kommersiella fordringarna har ökat på grund av enstaka större skade- utbetalningar för affärer i Spanien, Chile och Indien samt ett antal affärer i Saudiarabien. Återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader härrör framför allt från Chile, Pakistan, Spanien och Irak. De minskar kostnaderna med 391 miljoner kronor, vilket är 163 miljoner kronor mer än föregående år. EKN:s utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader är dock 327 miljoner kronor högre än föregående år, och är hänförliga till föregående års skador. De största utbetalningarna avsåg affärer till Spanien, Saudiarabien och Chile. Skaderelaterade kostnader är kostnader för indrivning och skade- förebyggande åtgärder.
Riksgäldskontorets kostnader ökade med 571 miljoner kronor jämfört med föregående år. Riksgäldskontoret redovisade inga minskade nedskrivningar för förväntade låneförluster, men större nedvärdering av tillgångar i garanti- verksamheten och lägre återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader 2018. Som förändring av skade- ersättningar och regressfordringar redovisar Riksgäldskontoret 325 miljoner kronor i kostnader för nedskrivning av finansiella tillgångar, regressfordringar och andra tillgångar i garanti- och utlåningsverksamheten vilket bara uppgick till 60 miljoner kronor föregående år. Det beror främst på en 315 miljoner kronor lägre värdering 2018 av de tillgångar som uppkom i samband med infriandet av den statliga garantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken. Riksgäldskontorets åter- vunna förluster för skadeersättningar minskar kostnaderna med 50 miljoner kronor i utdelning från Orio AB.
Boverkets garantier som långivare kan teckna rör främst lån till bostadsbyggande och kostnads- minskningen på 9 miljoner kronor beror på högre värdering av regressfordringarna jämfört med föregående år.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 9
Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2018
2017
Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket
39 758
36 196
Försvarsmakten
17 106
16 107
Försvarets materielverk
6 286
6 382
Polismyndigheten
2 713
2 641
Statens fastighetsverk
1 966
2 458
Naturvårdsverket
1 749
1 434
Karolinska institutet
1 704
1 611
Skatteverket
1 703
1 544
Göteborgs universitet
1 324
1 220
Arbetsförmedlingen
1 246
1 237
Försäkringskassan
1 220
1 177
Lunds universitet
1 139
1 080
Statens skolverk
976
876
Regeringskansliet
955
977
Fortifikationsverket
951
1 271
Transportstyrelsen
933
938
Uppsala universitet
924
943
Migrationsverket
878
1 070
Kriminalvården
836
825
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
827
786
Umeå universitet
812
803
Övriga myndigheter
19 376
17 833
Summa tjänster
105 380
99 409
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
12 925
11 134
Trafikverket
4 147
4 902
Försvarsmakten
2 930
2 588
Polismyndigheten
1 044
1 006
Fortifikationsverket
575
538
Karolinska institutet
455
449
Kriminalvården
449
452
Lunds universitet
351
315
Uppsala universitet
340
309
Migrationsverket
314
732
Statens fastighetsverk
229
217
Skatteverket
208
201
Stockholms universitet
201
180
Göteborgs universitet
200
241
Övriga myndigheter
3 026
2 975
Summa varor
27 393
26 238
Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Svenska kraftnät
9 773
6 697
Sjöfartsverket
1 474
1 075
207
s. 208 Kostnaderna för EKN minskade med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kontrollera mot PDF
-34 996
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Luftfartsverket
1 137
Summa affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
12 384
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse
m.m.
Försvarsmakten
3 071
Trafikverket
738
Kriminalvården
349
Polismyndigheten
304
Försvarets materielverk
247
Kustbevakningen
219
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
216
Migrationsverket
176
Regeringskansliet
160
Lunds universitet
156
Arbetsförmedlingen
153
Uppsala universitet
146
Riksdagsförvaltningen
141
Stockholms universitet
139
Karolinska institutet
119
Kungl. Tekniska högskolan
109
Sveriges lantbruksuniversitet
102
Affärsverk
Svenska kraftnät
375
Luftfartsverket
89
Sjöfartsverket
69
Övriga myndigheter
1 916
Summa övriga driftkostnader -reparationer,
diverse, m.m.
8 994
Aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket
-25 674
Myndigheter i försvarssektorn
-8 149
Statens fastighetsverk
-1 061
Försäkringskassan
-394
Affärsverk
Sjöfartsverket
-694
Luftfartsverket
-10
Övriga myndigheter
-1 242
Summa aktivering utveckling av
anläggningstillgångar i egen regi
-37 224
1 014
Eliminering av inomstatliga transaktioner
-22 920
-21 841
8 786
Total summa övriga driftkostnader
94 007
85 880
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av
tjänster, varor, reparationer och diverse andra
2 759
driftkostnader. Redovisning görs brutto under
varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av
690 varor och tjänster mellan myndigheter. Totala
309 övriga driftkostnader ökade med 8,1 miljarder
284 kronor jämfört med föregående år.
150 Trafikverket upphandlar entreprenader och
192 konsulter för byggande och underhåll av vägar
och järnvägar samt för planering och
212 projektering. Trafikverkets övriga driftkostnader
223 påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp
164 av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna
139 gäller järnvägsanläggningar, produktionsanlägg-
172 ningar samt väganläggningar. Aktivering innebär
128 att kostnader för köp av varor och tjänster förs
95 bort från resultaträkningen och tas upp som
129 investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 1,9 miljarder kronor mer
106
än föregående år för utveckling av anläggnings-
100
tillgångar i egen regi vilket minskade de totala
91
driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för
varor och tjänster med 2,8 miljarder kronor vilket
medförde att totala driftkostnaderna hos
356 Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor
110 jämfört med föregående år.
66
Försvarsmaktens
ökade
driftkostnader
förklaras dels av ökade kostnader för värnpliktig
1 809
personal på grund av ett större antal rekryter och
dels av ökade kostnader för ammunition och
drivmedel. Även kostnader för köpta tjänster har
8 284
ökat.
Ökade driftkostnader för varor hos Försvarets
materielverk gäller främst flygmateriel, för strids-
flygsystem. Av driftkostnader för materielför-
-23 773
sörjningstjänster avser den största förändringen
-7 722
ledningssystemmateriel.
-1 477
Polismyndighetens driftkostnader för inköp av
-374
tjänster ökade jämfört med föregående år. Det
beror bl.a. på ökade underhållskostnader för
helikoptrar och högre bränslepriser för fordon.
-366
Statens fastighetsverks minskade driftkostnader
beror främst på lägre kostnader för hyresgäst-
-1
anpassningar.
-1 282
Migrationsverkets
driftkostnader minskade
med 656 miljoner kronor till följd av avvecklingen
av tillfälliga boenden och minskade kostnader för tolkar.
208
s. 209 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
10 909
10 355
Försvarsmakten
7 926
7 751
Polismyndigheten
818
742
Fortifikationsverket
741
811
Försäkringskassan
675
730
Lunds universitet
505
471
Statens fastighetsverk
472
429
Kriminalvården
379
361
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
353
338
Uppsala universitet
315
304
Skatteverket
298
256
Regeringskansliet
256
251
Affärsverk
Svenska kraftnät
937
940
Sjöfartsverket
207
207
Luftfartsverket
157
164
Övriga myndigheter
4 370
4 293
Summa
29 318
28 403
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 554 miljoner kronor jämfört med före- gående år. Det beror främst på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19).
Försvarsmaktens avskrivningar ökade med 175 miljoner kronor vilket främst beror på ökade avskrivningar på beredskapsinventarier.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 11
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2018
2017
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
Vattenfall AB
10 157
8 420
Akademiska Hus AB
5 314
6 453
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
5 274
4 803
Sveaskog Holding AB
3 168
1 359
Specialfastigheter Sverige AB
2 423
1 719
SBAB Bank AB
1 726
1 709
AB Svensk Exportkredit
648
772
Jernhusen AB
545
657
Swedavia AB
517
407
Svevia AB
459
175
Apoteket AB
457
566
SJ AB
389
523
Teracom Group AB
387
451
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
347
470
(SVEDAB)
Almi Företagspartner AB
106
235
Samhall AB
93
-237
Infranord AB
82
134
Statens Bostadsomvandling AB
31
-18
Svenska Rymdaktiebolaget
17
-47
AB Svensk Bilprovning
13
39
Kungliga Operan AB
9
-1
RISE Research Institutes of Sweden AB
2
22
Saminvest AB
2
-75
AB Göta Kanalbolag
0
0
Arlandabanan Infrastructure AB
0
0
Voksenåsen A/S
0
-1
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
-
5
European Spallation Source ESS AB
-
0
Svenska Spel AB
-
-
Miljömärkning Sverige AB
-1
-
Kungliga Dramatiska Teatern AB
-2
5
Swedesurvey AB
-2
-4
Vasallen AB
-17
23
Metria AB
-17
15
Swedfund International AB
-65
26
Apotek Produktion & Laboratorier AB
-80
-25
Systembolaget AB
-107
-26
Lernia AB
-108
41
Green Cargo AB
-179
-105
PostNord AB
-648
-206
Övriga företag som redovisas av
Kammarkollegiet
1
2
209
s. 210 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Summa Kammarkollegiet
30 941
28 286
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät
13
21
Gasturbiner AB
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB
3
0
Luftfartsverket - LFV Holding AB
40
-7
Övriga myndigheter
59
14
Summa resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
31 056
28 314
Resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
Telia Company AB
1 212
3 582
Nordiska Investeringsbanken NIB
633
788
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
32
37
AB Bostadsgaranti
0
2
VisitSweden AB
0
-1
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
34
22
Summa resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
1 911
4 430
Resultat från andelar i hel- och delägda
företag - totalt
Resultat från andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
31 056
28 314
Resultat från andelar i företag med
väsentligt statligt inflytande
1 911
4 430
Total summa
32 967
32 744
Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent.
Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultat- andelarna har ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2017 och uppvisar ett totalt resultat på 33 miljarder kronor.
Vattenfalls resultat förbättrades med 1,7 miljarder kronor till en vinst på 10,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst minskade finansiella kostnader och inkomstskatter.
Akademiska hus AB visade ett minskat resultat med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försämringen är främst hänförbar till lägre positiva värdeförändringar i fastigheter med 2,4 miljarder kronor.
Resultatet för LKAB förbättrades med 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm och ett gynnsammare utfall för pris- och valutasäkringar, vilket uppvägt ökade kostnader för avsättningar till samhällsomvandling och ett försämrat finans- netto.
Sveaskog AB redovisade ett förbättrat resultat med 1,8 miljarder kronor främst beroende på ökat värde på innehavet av växande skog.
Specialfastigheter Sverige AB visade 0,7 miljarder kronor bättre resultat än föregående år, vilket främst beror på ökat värde på ägda förvaltningsfastigheter.
SBAB Bank AB redovisade ett i stort sett oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenetto på 0,2 miljarder kronor och lika stora kostnads- ökningar.
Resultatandelarna från Systembolaget har reducerats med betald utdelning, som bägge åren uppgår till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till 0,2 miljarder kronor 2018 och 0,3 miljarder kronor 2017.
Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor sämre än föregående år. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten. I stället redovisas utdelade belopp som skatteintäkt.
Telia Company AB redovisade en 2,4 miljarder kronor lägre resultatandel, vilket främst avser resultat från avyttrad verksamhet där resultat- andelen försämrats med 3,1 miljarder kronor.
Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2017 till 31 augusti 2018.
210
s. 211 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
Not 12
Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2018
2017
Finansiella intäkter och kostnader för
förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska
kronor
13 010
13 107
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta
1 497
1 130
Summa ränteintäkter
14 507
14 237
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor
-29 745
-27 567
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta
-4 806
-3 240
Summa räntekostnader
-34 551
-30 807
Realiserade valutakursförändringar (netto)
-772
1 947
Orealiserade valutakursförändringar (netto)
-6 913
228
Överkurs vid emission (netto)
11 282
13 165
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.
1
0
Realiserade kursförändringar (netto)
-3 358
-9 525
Provisioner till banker m.fl.
-56
-60
Nettokostnad för förvaltning av statsskulden
-19 860
-10 815
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2018 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 19,9 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökade med 9,0 miljarder kronor från föregående år. Negativ påverkan från valutakursförändringar med 9,9 miljarder kronor och ökade ränte- kostnader med 3,7 miljarder kronor har delvis uppvägts av att kursförändringar förbättrats med 6,2 miljarder kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 13
Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2018
2017
Exportkreditnämnden
2 717
1 905
Riksbankens inlevererade överskott
2 300
2 500
Skatteverket
2 274
2 308
Kärnavfallsfonden
2 200
1 966
Centrala studiestödsnämnden
364
816
Riksgäldskontoret
209
187
Kammarkollegiet
154
258
Försäkringskassan
132
103
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
63
90
Karolinska Institutet
43
27
Värdeförändringar finansiella instrument
Karolinska institutet, Göteborgs universitet,
Statens fastighetsverk m.fl.
19
17
Affärsverk
Svenska kraftnät
49
19
Luftfartsverket
1
4
Sjöfartsverket
0
0
Övriga myndigheter
204
196
Summa
10 728
10 394
Övriga
finansiella
intäkter
ökade
med
334 miljoner kronor jämfört med 2017. Exportkreditnämndens finansiella intäkter
ökade med 812 miljoner kronor. Av dessa avser 575 miljoner kronor valutakursvinster.
Riksbanken levererade in ett överskott på 2,3 miljarder kronor.
Skatteverket redovisar främst räntor i skatte- kontosystemet.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar ränte- intäkter för nominella placeringar.
Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter består av räntor på studielån och ränte- intäkter på återkrav gällande hemutrustningslån
m.m. Dessa har minskat med 452 miljoner kronor till följd av ett lägre ränteläge.
211
s. 212 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 14
Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
aktiverat räntekostnader i samband med anlägg- ningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
2018 2017
Exportkreditnämnden
2 553
1 948
3.5.2
Noter till balansräkningen
Statens jordbruksverk
308
68
Styrelsen för internationellt
Not 15
utvecklingssamarbete
58
119
Trafikverket
53
72
Balanserade utgifter för utveckling
Kammarkollegiet
0
588
Miljoner kronor
Värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden
1 206
881
Riksgäldskontoret
318
1 047
Kammarkollegiet
32
6
Göteborgs universitet, Karolinska institutet
m.fl.
59
22
Affärsverk
Svenska kraftnät
46
34
Sjöfartsverket
19
6
Luftfartsverket
2
1
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
26 838
25 184
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
593
487
Årets investeringar, egen utveckling
2 170
2 036
Försäljning/utrangering
-696
-821
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
28 905
26 886
Ingående ackumulerade avskrivningar
-18 994
-17 495
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 186
-2 210
Minskning av ack avskrivningar vid
utrangering/försäljning
671
699
Övriga myndigheter
108
151
Utgående ackumulerade avskrivningar
-20 509
-19 006
Summa
8 396
7 880
Aktivering av finansiella kostnader
-130
-24
Summa
4 632
4 919
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Övriga finansiella kostnader minskade med 287 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av negativ värdeförändring på finansiella instrument.
Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser främst beräknade och realiserade kurs- förluster för premier och skadefordringar.
Statens jordbruksverks finansiella kostnader har ökat med 240 miljoner kronor. Det förklaras av ökade finansiella korrigeringar i transfererings- avsnittet.
Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbetes (Sida) finansiella kostnader har minskat med 61 miljoner kronor vilket förklaras med minskade valutakursförluster i samband med reservering för skadefordringar och fordringar för garantiavgifter.
Trafikverkets finansiella kostnader består bl.a. av en förlust vid försäljning av Sweroad och valutakursförluster på fordringar och skulder.
I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har
Miljoner kronor
2018
2017
Försäkringskassan
1 450
1 413
Trafikverket
820
565
Skatteverket
511
492
Polismyndigheten
465
463
Kronofogdemyndigheten
438
376
Arbetsförmedlingen
436
317
Försvarsmakten
345
593
Affärsverk
Svenska kraftnät
363
301
Sjöfartsverket
58
48
Övriga myndigheter
3 510
3 311
Summa
8 396
7 880
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med 516 miljoner kronor 2018. De
212
s. 213 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndig- heten.
Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 450 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatise- ring. Försäkringskassan förvaltar it-system för pensionshantering för Pensionsmyndighetens räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar på dessa tillgångar.
Trafikverket och Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 820 mil- joner kronor respektive 511 miljoner kronor.
Av de totala investeringarna under 2018 på 2 763 miljoner kronor står Försäkringskassan för 562 miljoner kronor, Trafikverket för 265 mil- joner kronor och Skatteverket för 160 miljoner kronor.
Not 16
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
4 887
4 658
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
609
402
Årets investeringar, egen utveckling
2
4
Försäljning/utrangering
-372
-151
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
5 126
4 912
Ingående ackumulerade avskrivningar
-3 493
-3 237
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-404
-419
Minskning av ack avskrivningar vid
utrangering/försäljning
371
160
Utgående ackumulerade avskrivningar
-3 526
-3 496
Summa
1 600
1 417
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Miljoner kronor
2018
2017
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
338
316
Arbetsförmedlingen
105
16
Polismyndigheten
95
105
Skatteverket
54
39
Kriminalvården
41
59
Tullverket
24
32
Affärsverk
Luftfartsverket
442
395
Svenska kraftnät
145
103
Sjöfartsverket
15
12
Övriga myndigheter
341
341
Summa
1 600
1 417
Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 183 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Den största ökningen, 89 miljoner kronor, avser Arbetsförmedlingens investeringar inom egenutvecklade it-lösningar samt anläggningar (licenser) med anledning av myndighetens inriktning mot att erbjuda ett ökande antal tjänster för arbetssökande via digitala kanaler.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 338 miljoner kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel.
Luftfartsverket har under året investerat i fortsatt utveckling och anpassning av flyg- ledningssystemet för fortsatt utbyggnad av flygtrafikledning på distans.
Svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till 145 miljoner kronor och består främst av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoför- bindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram.
213
s. 214 I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 17
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2018
2017
Mittuniversitetet
1
-
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
0
-
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
-
1
Summa
1
1
Förskott avseende immateriella anläggnings- tillgångar förekommer i mycket liten utsträck- ning.
Not 18
Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående anskaffningsvärde
236 916
228 793
Årets anskaffning
6
21
Årets färdigställande från pågående
investering
4 414
8 102
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
241 336
236 916
Ingående ackumulerade avskrivningar
-95 188
-89 825
Årets avskrivningar
-5 566
-5 364
Utgående ackumulerade avskrivningar
-100 754
-95 188
Summa
140 582
141 728
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.
Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2018 var 4 414 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).
Bland färdigställda projekt ingår t.ex. E22 Rinkabyholm, E20 förbi Hova, E22 Hurva etapp Linderöd samt utförda säkerhets- och miljöåtgärder.
Not 19
Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående anskaffningsvärde
233 895
209 289
Årets anskaffning
-172
53
Årets färdigställande från pågående
investering
7 229
24 868
Försäljning/utrangering
-6
-314
Utgående anskaffningsvärde
240 946
233 895
Ingående avskrivningar
-67 523
-63 104
Årets avskrivningar
-5 066
-4 701
Försäljning/utrangering
-
282
Ackumulerad avskrivning
-72 589
-67 523
Årets nedskrivningar
-
-29
Försäljning/utrangering
-
29
Summa
168 357
166 373
Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafik- verket tillämpar differentierade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägs- anläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställdes under 2018 var 7 229 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2018 ingår bl. a. dubbel- spår på sträckan Strängnäs-Härad och Skutskär-
Furuvik, kapacitetsförstärkningar mellan Göteborg-Skövde och spårbyte på sträckan Hudiksvall-Sundsvall.
214
s. 215 Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags- byggnaderna. Kontrollera mot PDF
Not 20
Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
67 571
65 309
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 308
795
Årets investeringar, egen utveckling
3
6
Färdigställande av pågående
nyanläggningar
3 782
1 570
Försäljning/utrangering
-122
-102
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
72 543
67 578
Ingående ackumulerade avskrivningar
-27 446
-25 996
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 503
-1 534
Minskning av ack avskrivningar vid
utrangering/försäljning
113
86
Utgående ackumulerade avskrivningar
-28 836
-27 444
Ingående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Utgående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Summa
43 786
40 215
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2018
2017
Statens fastighetsverk
16 083
13 340
Naturvårdsverket
11 739
11 469
Fortifikationsverket
10 997
10 359
Riksdagsförvaltningen
1 179
1 159
Trafikverket
925
941
Sveriges lantbruksuniversitet
708
731
Affärsverk
Sjöfartsverket
817
867
Svenska kraftnät
764
768
Luftfartsverket
528
527
Övriga myndigheter
46
54
Summa
43 786
40 215
Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
är de kungliga slotten, fästningar, national- teatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbygg- nader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnads- minnen.
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags- byggnaderna.
Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är 43 786 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 571 miljoner kronor jämfört med 2017.
Det bokförda värdet för Statens fastighets- verks byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 2 743 miljoner kronor under 2018 till 16 083 miljoner kronor. Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 22 404 miljoner kronor. Ökningen av bokfört värde beror främst på färdigställandet av två stora projekt, renovering av Nationalmuseum och Kv. Björnen som nyttjas av Regeringskansliet. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 503 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 461 miljoner kronor.
Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 638 miljoner kronor till 10 997 miljoner kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2018 till 1 355 miljoner kronor inklusive direkt- avskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2018 uppgick till 714 miljoner kronor.
215
s. 216 Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags- byggnaderna. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 21
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
13 768
12 924
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 489
1 393
Årets investeringar, egen utveckling
11
5
Försäljning/utrangering
-402
-427
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
14 866
13 895
Ingående ackumulerade avskrivningar
-8 206
-7 653
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 033
-962
Minskning av ackumulerade avskrivningar
vid utrangering/försäljning
351
397
Utgående ackumulerade avskrivningar
-8 888
-8 219
Summa
5 978
5 676
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2018
2017
Polismyndigheten
876
783
Regeringskansliet
701
697
Försvarsmakten
352
304
Domstolsverket
299
295
Lunds universitet
270
291
Uppsala universitet
260
252
Kungl. Tekniska högskolan
246
244
Försvarets materielverk
226
232
Karolinska institutet
206
113
Sveriges lantbruksuniversitet
205
206
Övriga myndigheter
2 335
2 259
Summa
5 978
5 676
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- dragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 302 miljoner kronor 2018.
Balanspostens ökning har varit störst hos Polismyndigheten och Karolinska Institutet med 93 miljoner kronor vardera. För Polis- myndighetens del förklaras det av att de pågående
projekten ökar i både antal och storlek. Främst avser projekten stora ombyggnationer såsom t.ex. regionledningscentraler och ombyggnationer för anpassning av verksamhetsförändringar och ökad säkerhet. Ökningen hos Karolinska Institutet förklaras till största del av pågående förbättrings- arbeten i annans fastighet som framför allt kan hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och i Huddinge.
Not 22
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
97 909
94 241
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
4 718
4 021
Årets investeringar, egen utveckling
6
8
Årets överföringar från Pågående
2 348
2 807
nyanläggingar
Försäljning/utrangering
-4 389
-3 346
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
100 592
97 731
Ingående ackumulerade avskrivningar
-61 097
-58 381
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-6 013
-5 788
Minskning av ackumulerade avskrivningar
vid utrangering/försäljning
4 405
3 075
Utgående ackumulerade avskrivningar
-62 705
-61 094
Summa
37 887
36 637
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från ingående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2018
2017
Kustbevakningen
2 246
2 334
Lunds universitet
1 737
1 779
Polismyndigheten
1 538
1 437
Försvarsmakten
1 277
1 156
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
1 165
1 191
Trafikverket
1 158
1 192
Affärsverk
Svenska kraftnät
15 246
15 043
Sjöfartsverket
1 343
1 414
Luftfartsverket
7
9
Övriga myndigheter
12 170
11 082
Summa
37 887
36 637
216
s. 217 Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdags- byggnaderna. Kontrollera mot PDF
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transport- medel är exempel på tillgångar som myndig- heterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Årets totala investeringar uppgår till 4 724 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informations- system. Årets investeringar uppgår till 12 miljon- er kronor.
Innehavet för Kustbevakningen består bl. a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan och årets investeringar uppgår till 49 miljoner kronor.
Lunds universitet investeringar uppgår till 328 miljoner kronor.
Polismyndighetens investeringar uppgår till 590 miljoner kronor. Det förklaras främst av en ökad satsning AV-utrustning till främst region- ledningscentraler och investeringar i vapen, bombskydd och övrig utrustning.
Försvarsmaktens investeringar uppgår till 228 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner och tekniska anläggningar, datorer och kring- utrustningar samt standardfordon.
Not 23
Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
75 657
83 992
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
6 474
5 531
Årets investeringar, egen utveckling
25 762
23 578
Årets överföring till färdig tillgång
-17 890
-37 316
Försäljning/utrangering
-3
-3
Årets nedskrivningar
-57
-81
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
89 943
75 701
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
74 979
61 226
Fortifikationsverket
2 539
1 688
Statens fastighetsverk
955
3 099
Sveriges lantbruksuniversitet
367
153
Försvarsmakten
322
153
Affärsverk
Svenska kraftnät
7 697
6 696
Sjöfartsverket
1 162
556
Luftfartsverket
331
209
Övriga myndigheter
1 591
1 921
Summa
89 943
75 701
Av det totala bokförda värdet på 89,9 miljarder kronor för Pågående nyanläggningar, finns 75 miljarder kronor hos Trafikverket och 7,7 miljarder kronor hos Affärsverket svenska kraftnät.
Årets investeringar uppgår totalt till 32,2 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 25,6 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska vägpaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda- Kallhäll, nytt dubbelspår Järna-Linköping och projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Affärsverket svenska kraftnät har 7,7 miljarder kronor som pågående nyanlägg- ningar och årets investeringar på 2,4 miljarder kronor avser främst stations- och ledningsför- nyelse i Storfinnforsen-Midskog och projekten Stockholms ström och Sydvästlänken.
Under 2018 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 7,3 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång. Dessa avser främst dubbelspår Strängnäs-Härad och Skutskär- Furuvik samt åtgärder för malmtransporter sträckan Ludvika-Frövi.
217
s. 218 Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 24
Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående ackumulerade
anskaffningsvärden
176 251
169 042
Förändring IB på grund av omklassificering
82
Årets anskaffning
7 340
7 547
Årets försäljningar/utrangeringar
-552
-339
UB Anskaffningsvärde
beredskapsinventarier
183 121
176 251
IB Beredskapsvaror i lager
25 452
23 033
Förändring IB på grund av omklassificering
427
1 851
Årets anskaffning
886
999
Årets övriga förändring
-536
-431
UB Beredskapsvaror i lager
26 229
25 452
UB Anskaffningsvärde
beredskapstillgångar
209 350
201 702
IB Ackumulerade avskrivningar
-101 083
-94 238
Förändring IB på grund av omklassificering
-11
-
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-7 384
-7 136
Årets försäljningar/utrangeringar
521
292
UB Ackumulerade avskrivningar (avser
beredskapsinventarier)
-107 957
-101 083
Summa
101 393
100 619
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- gångar i beredskapsinventarier och beredskaps- varor. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 75,1 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Bered- skapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 26,2 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Samman- lagt är 101 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad.
Nyanskaffning av militära beredskaps- inventarier uppgår till 7,3 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder kronor under 2018. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning JAS 39 E, anskaffning ubåt, sjöstrids- och fordonssystem.
Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror
bl.a. på att Försvarsmakten invärderat bered- skapsvaror som har anskaffats tidigare år och korrigerat lagervärdena.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar bestående av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varnings- signaler. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor.
Not 25
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2018
2017
Försvarets materielverk
3 632
4 005
Trafikverket
1 538
978
Övriga myndigheter
50
30
Summa
5 220
5 013
Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 1,6 miljarder kronor och består huvudsakligen av förskott till SAAB AB för utveckling av JAS 39 E och SAAB Kockum för projekt ubåt A26. Förskotten till utländska leverantörer uppgår till 2,1 miljarder kronor och avser främst förskott för inköp av försvars- materiel från försvarsmyndigheter i USA.
Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten är järnvägsprojekten Getingmidjan i Stockholm, Olskroken och Västlänken i
Göteborg samt vägprojektet Förbifart Stockholm.
Not 26
Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2018
2017
Summa andelar i företag med
bestämmande statligt inflytande
297 229
276 792
Summa andelar i företag med väsentligt
statligt inflytande
49 984
49 106
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
348 213
326 898
218
s. 219 Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror Kontrollera mot PDF
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).
Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2018
2017
ägarandel
Vattenfall AB
88 096
78 714
100,0%
Akademiska Hus AB
42 832
39 186
100,0%
Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB)
38 573
36 348
100,0%
Sveaskog Holding AB
23 110
20 669
100,0%
AB Svensk Exportkredit
18 239
17 574
100,0%
SBAB Bank AB
15 736
14 310
100,0%
Specialfastigheter Sverige AB
10 929
9 066
100,0%
Swedavia AB
8 066
7 665
100,0%
Jernhusen AB
7 648
7 223
100,0%
Almi Företagspartner AB
7 371
7 264
100,0%
Swedfund International AB
5 028
4 571
100,0%
Saminvest AB
4 992
5 190
100,0%
SJ AB
4 740
4 615
100,0%
Apoteket AB
4 453
4 748
100,0%
Teracom Group AB
3 765
3 575
100,0%
PostNord AB
3 120
4 468
60,7%
Systembolaget AB
1 522
1 630
100,0%
Svevia AB
1 508
1 372
100,0%
Samhall AB
1 274
1 181
100,0%
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)
996
1 378
100,0%
RISE Research Institutes of Sweden
AB
932
930
100,0%
Infranord AB
839
823
100,0%
Green Cargo AB
596
755
100,0%
Statens Bostadsomvandling AB
507
476
100,0%
Svenska Rymdaktiebolaget
464
458
100,0%
Vasallen AB
409
551
100,0%
Lernia AB
241
384
100,0%
AB Svensk Bilprovning
119
135
100,0%
Apotek Produktion & Laboratorier
AB
113
193
100,0%
Metria AB
106
128
100,0%
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
AB Göta Kanalbolag
39
39
100,0%
Kungliga Operan AB
35
25
100,0%
Kungliga Dramatiska Teatern AB
31
32
100,0%
Miljömärkning i Sverige AB
20
22
100,0%
Arlandabanan Infrastructure AB
10
10
100,0%
Voksenåsen A/S
5
5
100,0%
Swedesurvey AB
1
3
100,0%
Svenska Spel AB
0
0
100,0%
Apoteksgruppen i Sverige Holding
-
AB
390
100,0%
SweRoad (Swedish National Road
-
Consulting AB)
17
100,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska
Kraftnät Gasturbiner AB
190
220
100,0%
Luftfartsverket - LFV Holding AB
130
90
100,0%
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket
Holding AB
21
14
100,0%
Övriga andelar
423
345
-
Summa
297 229
276 792
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 20 miljarder kronor.
Vattenfalls andelsvärde ökade med 9,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 10 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 2,7 miljarder kronor. Främst består posterna av
positiva effekter av
kassaflödessäkringar
på
1,7 miljarder
kronor,
positivt
netto
av
omräkningsdifferenser
och valutasäkringar
på
1,5 miljarder kronor och negativa omvärderingar relaterade till pensionsskulden på 0,6 miljarder kronor. En justering av årets ingående balans har medfört en minskning med 1,6 miljarder kronor. Utdelningen till staten uppgick till 2,0 miljarder kronor.
Akademiska hus ökade med 3,6 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,3 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av 1,6 miljarder kronor.
LKAB:s andelsvärde ökade med 2,2 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på 5,3 miljarder kronor och årets utdelning på 2,9 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 2,4 miljarder kronor. Förändringen förklaras
219
s. 220 Beredskapslagrets värde ökade med 0,8 miljarder kronor under året. Ökningen beror Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
främst av årets resultat på 3,2 miljarder kronor samt utdelning till staten av 0,9 miljarder kronor.
Svensk Exportkredit AB ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 0,6 miljarder kronor och en positiv påverkan från värdering av egen kreditrisk med 0,4 miljarder kronor och en betald utdelning till staten på 0,2 miljarder kronor.
SBAB Bank AB ökade i värde med 0,5 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 0,6 miljarder kronor samt en direkt minskning av eget kapital med 0,5 miljarder kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar.
Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en ökning med 1,2 miljarder kronor, som väsentligen består av årets resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald utdelning.
Swedfund International AB ökade med 0,5 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på 0,6 miljarder kronor.
Andelen i PostNord AB minskade med 1,3 miljarder kronor. Detta förklaras främst av andelen av årets förlust, som uppgick till 0,6 miljarder kronor och negativ påverkan med 1,2 miljarder kronor avseende omräknad pensionsskuld. Ett kapitaltillskott på 0,4 mil- jarder kronor kompenserade delvis för detta.
Innehavet i SVEDAB minskade med 0,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av utdelning i form av återgivna betalnings- utfästelser med 0,8 miljarder kronor och årets vinst på 0,3 miljarder kronor.
Svenska Spel AB är redovisat till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet uppgick till 4,5 miljarder kronor och 4,7 miljarder kronor utdelades till staten. Utdelningen är redovisad som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick till 4,6 miljarder kronor vid årsskiftet.
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och SweRoad har avyttrats under året.
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2018
2017
ägarandel
Telia Company AB
37 127
37 275
38,1%
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
12 525
11 568
34,6%
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
168
136
50,0%
AB Bostadsgaranti
9
9
50,0%
VisitSweden AB
9
9
50,0%
Sweden House
7
7
36,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool Spot
As m.fl.
139
102
-
Summa
49 984
49 106
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande blev 0,9 miljarder kronor högre än föregående år. Andelen i Telia Company AB minskade i värde med 0,1 miljarder kronor. Andelen av årets resultat uppgick till 1,2 miljarder kronor och till staten betald utdelning uppgick till 3,7 miljarder kronor. Poster som direkt påverkade eget kapital medförde en ökning med 1,5 miljarder kronor. Posterna avsåg till stor del valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet. Dessutom medförde den ökade ägarandelen i samband med företagets återköp av aktier en ökning av andelsvärdet med 0,9 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till 68 miljarder kronor.
Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,0 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet med 0,5 miljarder kronor. En utdelning till staten av 0,2 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per 31 augusti för respektive år.
Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
220
s. 221 Not 27 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 27
värdeökning. Under året har denna del sjunkit
Andra långfristiga värdepappersinnehav
något. Även andelen statspapper som elimineras i
årsredovisningen för staten har minskat något.
Miljoner kronor
Under året har placeringar gjorts i företags-
2018
2017
obligationer, aktier och värdepappersfonder.
Kärnavfallsfonden
Sveriges andelar i internationella investerings-
Bostadsobligationer
30 142
31 376
banker och utvecklingsbanker redovisas av
Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder
4 947
0
Kammarkollegiet och Styrelsen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den
Investerings- och utvecklingsbanker,
myndighet som gör
utbetalningar av kapital-
tillskott och eventuella bidrag till respektive bank
Kammarkollegiet och Sida
också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida
Europeiska investeringsbanken EIB
3 856
3 856
redovisat
kapitaltillskott till
utvecklingsbanker
Europeiska utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
med 81 miljoner kronor. Kammarkollegiet har
Internationella återuppbyggnads- och
redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken
utvecklingsbanken, IBRD
846
846
för
infrastrukturinvesteringar
(AllB)
om
Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB
696
630
206 miljoner kronor.
Asiatiska banken infrastrukturinvesteringar, AIIB
644
438
Exportkreditnämnden har under året avvecklat
Internationella finansbolaget, IFC
181
181
obligationer i euro och amerikanska dollar till ett
Interamerikanska utvecklingsbanken IDB
147
147
belopp av 3 964 miljoner kronor i enlighet med
Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB
136
136
ändring i förordningen (2011:211) om utlåning
Interamerikanska investeringsbolaget,IIC
83
68
och garantier.
Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA
22
22
Riksgäldskontorets innehav består till största
Europarådets utvecklingsbank CEB
7
7
delen nollkupongobligationer som övertogs i
Summa investerings- och utvecklingsbanker 1
7 658
7 371
samband med avvecklingen av affärsverket
Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att
Exportkreditnämnden, obligationer
-
3 964
återbetala
resterande
lån
som
ursprungligen
avsett
finansiering
av
anläggningstillgångar
Riksgäldskontoret, obligationer m.m.
2 499
2 319
uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio
Kammarkollegiet, övrigt
AB och
SAS
som
Andra
långfristiga
värde-
pappersinnehav
eftersom
statens
andel i
dessa
Orio AB (Saab Automobile Parts AB)
453
603
bolag
understiger 20 procent. Marknadsvärdet
SAS
203
203
för statens ägarandel i SAS vid utgången av 2018
Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m.
197
210
uppgår till 1 179 miljoner kronor.
Kammarkollegiets
övriga
värdepapper är
Karolinska institutet, aktier, andelar och
främst de andelar i Kammarkollegiets aktie-
obligationer
504
453
konsortium och räntekonsortium som innehas av
fonder som Kammarkollegiet redovisar.
Övriga myndigheter
633
582
Summa
47 236
47 081
1 I regeringens skrivelse 2018/19:35 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings - och investeringsbanker redovisas inbetalt kapital för utvecklings - och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat med aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet med 3,7 miljarder kronor. Skillnaden består till stor del av internt öve rförda medel på 1,8 miljarder kronor för EIB och 0,2 miljarder kronor för EBRD. Resterande del av skillnaden avser effekten av valutakursförändringar och uppgår till 1,7 miljarder kronor.
Det största innehavet av långfristiga värde- pappersinnehav avser bostadsobligationer (säker- ställda obligationer) som innehas av Kärnavfalls- fonden. De värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och
221
s. 222 Not 27 Kontrollera mot PDF
222
Summa
Övriga myndigheter
Sjöfartsverket
Svenska kraftnät
Luftfartsverket
Affärsverk
Göteborgs universitet
Trafikverket
Riksgäldskontoret
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Summa Exportkreditnämnden
- Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar
- Skadefordringar
- Fordringar efterskottspremier garantiavgifter
Exportkreditnämnden
Miljoner kronor
Not 28
Långfristiga fordringar
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
återförsäkrares andel av ej intjänade garanti-
avgifter och kvardröjande risker samt åter-
försäkrares andel av avsättning för skador med
avdrag för återförsäkrares andel av skade-
2018
2017
fordringar.
Sidas fordringar
gäller
garantiverksamheten
och uppgår till 242 miljoner kronor, varav största
4 265
4 254
delen är skadefordringar. I posten ingår även
1 769
1 619
fordringar mot Miga som är en organisation inom
Världsbanken, och fordran utifrån fastställda
715
320
premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas
garantier.
6 749
6 193
På grund av framför allt lägre värdering av
fordran på Saab Automobil AB i konkurs så har
242
238
Riksgäldens
regressfordringar
från
infriade
garantier minskat med 167 miljoner kronor till
144
311
144 miljoner kronor.
90
183
Trafikverkets fordringar
har
minskat
med
86
91
93 miljoner kronor till 90 miljoner kronor, vilket
beror på att fordran som utgörs av depositionen
som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet
1 286
1 187
för elderivathandel, är lägre än föregående år.
422
417
Göteborgs universitets fordringar uppgår till
14
15
86 miljoner
kronor
och
avser
placering av
donationsmedel i Akademiska Hus AB.
70
66
Luftfartsverkets
fordringar,
vilka
huvud-
sakligen avser tidigare års och årets återvinnings-
9 103
8 701
bara underskott för en route-verksamheten, har
Långfristiga fordringar ökade med 402 miljoner
ökat med 99 miljoner kronor till 1 286 miljoner
kronor främst till följd av riskdelningen mellan
kronor och de största ökningarna är hänförliga till
LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i
Exportkreditnämnden (EKN) och Luftfarts-
prestationsplanen.
verket.
Svenska
Kraftnäts fordringar uppgår
till
EKN:s fordringar ökade
med
556 miljoner
422 miljoner kronor och består bl.a. av låne-
kronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares
fordringar på dotter- och intresseföretag samt
andel av försäkringstekniska avsättningar och
depositionen som Svenska kraftnät har hos
skadefordringar ökade med 395 miljoner kronor.
Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten
Under året har EKN tecknat en ny
inkluderar
också
långfristiga
förutbetalda
återförsäkring, och en existerande återförsäkring
kostnader som avser lämnade investeringsbidrag.
har utökats och förlängts. EKN:s skadefordringar
Sjöfartsverkets
fordringar
uppgår
till
ökade med 150 miljoner kronor.
14 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar
Av
EKN:s
långfristiga
fordringar
avser
för pensioner för vissa lotsar.
4 265 miljoner
kronor
efterskottspremier.
Fordringarna för efterskottspremier avser till helt
Not 29
övervägande del JAS Brasilien. EKN värderar sina
Utlåning
skadefordringar till 1 769 miljoner kronor vilket
motsvarar EKN:s förväntade återvinnings-
Miljoner kronor
möjligheter av fordringarna som nominellt
2018
2017
uppgår
till
11 500 miljoner
kronor. EKN
kan
Riksgäldskontoret
minska risker genom att teckna återförsäkringar.
Riksbanken
258 511
238 132
Återförsäkrares
andel av
försäkringstekniska
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
4 981
5 626
avsättningar
och skadefordringar
uppgår till
Premiepensionssystemet
1 958
397
715 miljoner kronor och består av fordringar för
A-train AB
911
957
s. 223 Not 27 Kontrollera mot PDF
Under 2018 ökade statens utlåningsfordringar med 28 289 miljoner kronor eller 6 procent.
Kungliga Operan Royaltylån till flygindustrin Övriga
Summa Riksgäldskontoret
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto
Reserveringar för låneförluster Netto, bokfört värde Annuitetslån
Studielån (beviljade 1989–30 juni 2001), brutto
Reserveringar för låneförluster Netto, bokfört värde Studielån
Studiemedel (beviljade före 1989), brutto Reserveringar för låneförluster
Netto, bokfört värde Studiemedel
Hemutrustningslån, brutto Reserveringar för låneförluster
Netto, bokfört värde Hemutrustningslån
Körkortslån, brutto Reserveringar för låneförluster Netto, bokfört värde Körkortslån
Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre lån), brutto
Reserveringar för låneförluster Netto, bokfört värde, Övriga lån
Summa Centrala studiestödsnämnden
Statens energimyndighet, utlånat belopp Reserveringar för låneförluster
Netto, bokfört värde, Statens energimyndighet
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Affärsverk Svenska kraftnät
Övriga myndigheter
Summa
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
96
0
Riksgäldskontoret redovisar 266 593 miljoner
95
116
kronor
i
utlåningsfordringar,
vilket
är
41
17
21 348 miljoner kronor mer än föregående år. Det
266 593
245 245
är 57 procent av statens utlåningsfordringar och
består främst av fordran på Riksbanken för
utlåning i dollar och euro,
som
ökade med
20 379 miljoner
kronor.
Det
beror
både
på
182 991
172 302
valutakursförändringar vid omsättning av delar av
lånet
jämfört med den
kurs
till
vilken lånet
-11 733
-12 066
ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det
171 258
160 236
utestående beloppet till balansdagens kurs. Som
en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen
38 582
43 159
har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det
statligt
ägda
bolaget
Svensk-Danska
-12 311
-13 135
Broförbindelsen
AB
(Svedab). Det
lånet
har
26 271
30 024
minskat med 645 miljoner kronor jämfört med
1 441
1 756
föregående
år.
I Riksgäldskontorets
utlåning
ingår också utlåning till premiepensionssystemet
-691
-800
eftersom
pensionssystemets
tillgångar
och
750
956
skulder inte konsolideras i årsredovisningen för
staten. Ökningen med
1 561 miljoner kronor
1 464
1 558
jämfört med föregående år rör främst lånet för att
-907
-906
tillgodose behovet av likviditet i handel med
557
652
fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar också
utlåning till Kungliga Operan för renovering och
17
-
ombyggnation till ett
belopp
om
96
miljoner
kronor.
-3
-
CSN:s
utlåningsfordringar
uppgår
till
14
-
198 867 miljoner
kronor
efter
avdrag
för
reservering
för
förväntade
förluster,
vilket är
244
196
6 985 miljoner kronor mer än föregående år. Det
är 43 procent av statens utlåningsfordringar och
-227
-182
består
främst
av
annuitetslån,
som
är
17
14
benämningen på CSN:s lån till studenter sedan
198 867
191 882
2001.
CSN administrerar ett
flertal lånetyper;
annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrust-
ningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt
597
619
körkortslån som infördes under 2018. Hemut-
-406
-444
rustningslån är lån till utländska medborgare,
191
175
främst flyktingar, som genom dessa lån ges
möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I
tabellen fördelas reserveringarna på respektive
7
154
lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar
beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var
större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår
till med 19 miljarder kronor totalt för lånetyperna
110
21
annuitetslån, hemutrustningslån och körkortslån.
Amorteringarna
som
uppgår
till
12 miljarder
32
35
kronor fördelar sig mellan annuitetslån med
465 801
437 512
knappt 8 miljarder kronor och studielån med
drygt 4 miljarder kronor samt en mindre del
övriga lån. CSN:s reservering för låneförluster är
drygt
en
miljard lägre
än
föregående år
och
223
s. 224 Not 27 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
uppgår 2018 till knappt 26 miljarder kronor, vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning.
Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklings- kapital/royaltylån till företag inom energi- området för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbetes (Sida) utlåningsfordringar avser villkorslån och biståndskrediter och har minskat med 147 miljoner kronor. Det beror huvud- sakligen på att Sida bedömer det som mycket osannolikt att två villkorslån kommer att återbetalas och värderar ner fordringar rörande villkorslån till noll kronor. De 7 miljoner kronor som kvarstår avser biståndskrediter.
Svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.
Not 30
Varulager och förråd
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
899
847
Försvarsmakten
475
310
Försvarets materielverk
164
128
Polismyndigheten
149
139
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
58
39
Kriminalvården
49
48
Affärsverk
Sjöfartsverket
89
92
Svenska kraftnät
9
-
Luftfartsverket
-
0
Övriga myndigheter
178
187
Summa
2 070
1 790
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsats- material.
Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av anläggningar.
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker.
Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad. Ökningen av varulagervärdet beror på att ammunitions- och vapenlagret ökade.
Vaulager och förråd hos Försvarets materiel- verk består främst av elektronikkomponenter till försvarets telenät samt av reservdelar till målrobotsystem.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst drivmedel och reservdelar till räddnings- helikoptrar.
Not 31
Pågående arbeten
Miljoner kronor
2018
2017
Lantmäteriet
198
184
Försvarets materielverk
63
343
Övriga myndigheter
18
27
Summa
279
554
Pågående arbeten hos Lantmäteriet är i huvudsak fastighetsbildning och förrättningsverksamhet, vilket innebär t.ex. avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen av posten beror bl.a. på att fler handläggare arbetar inom förrättningsverksamheten och att komplicerade ärenden har delfakturerats i mindre omfattning jämfört föregående år.
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten gäller upparbetade kostnader i exportaffärer samt försäljning av ubåtar till Singapore.
Not 32
Fastigheter
Miljoner kronor
2018
2017
Länsstyrelsen i Dalarnas län
148
148
Länsstyrelsen i Värmlands län
21
18
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
2
2
Övriga myndigheter
0
0
Summa
171
168
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderings-
224
s. 225 Not 27 Kontrollera mot PDF
områden i den s.k. Jordfonden, där byggnads- projekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårds- näringen.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
Not 33
Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
2
2
Affärsverk
Sjöfartsverket
11
8
Övriga myndigheter
1
0
Summa
14
10
Myndigheternas förskott till leverantörer avser huvudsakligen utvecklingsprojekt samt under- hållstjänster och varuleveranser.
Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer.
Not 34
Kundfordringar
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
1 129
1 032
Försvarets materielverk
1 022
98
Statens institutionsstyrelse
290
272
Karolinska institutet
207
185
Exportkreditnämnden
204
188
Livsmedelsverket
200
85
Transportstyrelsen
159
160
Lantmäteriet
145
136
Affärsverk
Svenska kraftnät
632
624
Sjöfartsverket
182
175
Luftfartsverket
117
105
Övriga myndigheter
1 337
1 304
Summa
5 624
4 364
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
Jämfört med föregående år har posten ökat med 1 260 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarets materielverks kundfordringar har ökat med 924 miljoner kronor, som följd av att myndigheten fakturerat ett stort exportuppdrag i slutet av året. Förändringarna hos övriga myndig- heter är av mer begränsad omfattning.
Not 35
Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor
2018
2017
Riksgäldskontoret
- Affärsdagsredovisning
91 574
67 472
- OMX-säkerheter
1 906
1 956
- CSA-avtal
1 259
119
- Övrigt
136
160
Summa Riksgäldskontoret
94 875
69 707
Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl. restförda
samt värdereglering
42 718
44 885
Reglering av skatter till andra sektorer för
tidigare år
- Skatt till kommuner och landsting
5 278
2 130
- Kommunal fastighetsavgift och avgifter
till trossamfund
-2 086
-2 029
Summa reglering till andra sektorer
3 192
101
Statens jordbruksverk
8 357
7 525
Försäkringskassan
3 207
2 929
Post- och telestyrelsen
2 551
1
E-hälsomyndigheten
2 410
2 085
Transportstyrelsen
1 431
1 170
Centrala studiestödsnämnden
1 225
1 212
Kronofogdemyndigheten
1 132
1 391
Affärsverk
Luftfartsverket
325
324
Sjöfartsverket
36
36
Svenska kraftnät
70
74
Övriga myndigheter
4 046
2 771
Summa
165 575
134 211
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt 166 miljarder kronor vilket var en ökning med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år.
225
s. 226 Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Effekten av Riksgäldskontorets affärsdags- redovisning ökade kraftigt från 67,5 till 91,6 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en fordran när ett avtal om försäljning av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på skuldsidan i samband med köp av värdepapper (se not 48).
Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor.
I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skatte- kontosystemet. Fordran på kommuner och landsting för slutavräkning av kommunalskatt avseende 2017 uppgick vid slutet av 2018 till 5,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slut- avräkning i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som Skatteverket har betalat ut till kommuner och landsting under inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommun- sektorn. Motsvarande reglering av kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund för tidigare år är negativ med 2,1 miljarder kronor. Netto att reglera till andra sektorer för tidigare år uppgår därmed 3,2 miljarder kronor.
Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för bidrag myndigheten betalat ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningarna av bl.a. gårdsstöd i december 2018 var högre än föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Fordringarna på garantifonden för jord- bruket ökade därför med ca 0,7 miljarder kronor och fordringarna inom landsbygdsprogrammet ökade med drygt 0,1 miljarder kronor.
Försäkringskassans fordringar består av åter- kravsfordringar, fordringar på bidragsskyldiga för underhållsstöd samt fordringar för vård inom EU. Återkravsfordringarna har ökat med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Post- och telestyrelsen har under året genomfört två spektrumauktioner som resulterat i uppbördsfordringar på knappt 2,6 miljarder kronor vid årsskiftet. Fordringarna har reglerats i januari 2019.
Not 36
Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2018
2017
Polismyndigheten
717
695
Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska kronor
320
550
- underkurser, upplåning i utländsk valuta
253
227
- övrigt
16
14
Summa Riksgäldskontoret
589
791
Kriminalvården
429
418
Försvarets materielverk
388
56
Trafikverket
324
312
Försäkringskassan
300
263
Migrationsverket
271
365
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
271
260
Lunds universitet
253
256
Domstolsverket
250
218
Karolinska institutet
233
185
Skatteverket
232
279
Försvarsmakten
229
237
Arbetsförmedlingen
219
211
Kungl.Tekniska högskolan
213
220
Periodiserade EU-avgifter m.m.,
Kammarkollegiet
14
3 671
Affärsverk
Svenska kraftnät
49
39
Luftfartsverket
42
38
Sjöfartsverket
31
29
Övriga myndigheter
3 236
3 107
Summa
8 290
11 650
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader för hyror på 498 miljoner kronor och andra förutbetalda kostnader som leasingavgifter samt it-drift och underhåll.
Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden
226
s. 227 Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid.
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminal- vården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror.
Försvarets materielverks förutbetalda kostnader avser till största delen kostnader för den nya generationen ubåtar.
I posten förutbetalda kostnader för Trafik- verket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda investeringar i järnvägar och vägar.
Försäkringskassans förutbetalda kostnader utgörs till stor del av förutbetalda hyror med 123 miljoner kronor.
Migrationsverkets
förutbetalda
kostnader
består främst
av
förutbetalda
hyror
på
183 miljoner kronor
och dagersättning
till
asylsökande på 22 miljoner kronor.
Myndigheten
för
samhällsskydd
och
beredskap redovisar 192 miljoner kronor i för- utbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten samt 53 miljoner kronor i förutbetalda hyror.
Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 205 miljoner kronor.
År 2017 redovisade Kammarkollegiet 3 666 miljoner kronor i för högt debiterade EU- avgifter för 2017 som förutbetald kostnad. För 2018 uppgår motsvarande belopp till 8 miljoner kronor.
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till 4 240 miljoner kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 37
Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
551
343
Karolinska institutet
526
468
Kungl. Tekniska högskolan
515
379
Lunds universitet
363
350
Uppsala universitet
268
257
Göteborgs universitet
265
242
Stockholms universitet
226
234
Linköpings universitet
169
153
Försäkringskassan
153
137
Umeå universitet
101
95
Övriga myndigheter
609
555
Summa
3 745
3 212
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten.
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt.
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner. Ökningen av upplupna bidragsintäkter hänför sig bl.a. till investeringar som avser Södertälje sluss och investeringar i väg som E45 Lilla bommen – Marieholm.
227
s. 228 Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,2 miljarder kronor till 42,7 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 38
Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2018
2017
Upplupna skatteintäkter
261 107
255 741
Upplupna intäkter reglering kommuner
-
3 242
och trossamfund
Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor
2 329
2 972
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta
261
281
Övriga upplupna intäkter
1 414
1 366
Summa Riksgäldskontoret
4 003
4 618
Kärnavfallsfonden
1 164
1 084
Migrationsverket
410
160
Försäkringskassan
381
404
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
293
289
Trafikverket
241
192
Transportstyrelsen
240
265
Affärsverk
Svenska kraftnät
803
542
Luftfartsverket
209
171
Sjöfartsverket
92
62
Övriga myndigheter
661
1 277
Summa
269 603
268 049
Upplupna intäkter är räntor och andra intäkter som upparbetats, men där myndigheten inte fakturerat eller fått betalt t.o.m. brytdagen.
Upplupna skatteintäkter
Den upplupna skatteintäkten utgörs av skillnaden mellan skatteintäkter ett visst inkomstår och de debiterade (preliminära) skatter som redovisats till och med december månad. Mindre justeringsbelopp för äldre år och för debiteringar i förskott ingår.
I tabellen nedan specificeras de upplupna skatteintäkterna.
Miljoner kronor
Upplupen
intäkt som
kvarstår
För-
efter
Upplupen
ändring
Skatteskyldig/
Upplupen intäkt
uppbörden i
intäkt
2018/
skatteslag
2018
jan 2019
2017
2017
Belopp
Andel
Belopp
Belopp
Belopp
Fysiska
personers
skatter
132 061
51
70 400
128 395
3 666
Juridiska
personers
skatter
8 410
3
-8 417
10 921
-2 512
Arbetsgivar-
avgifter m.m.
50 682
19
741
48 758
1 924
Mervärdes-
skatt
71 594
27
39 260
69 778
1 816
Övriga skatter
17 415
7
2 690
12 806
4 610
Förskotts-
debiteringar
-12 883
-5
-15 245
-11 912
-971
Elimineringar
m.m.
-6 172
-2
-6 172
-3 005
-3 167
Totalt
upplupna
intäkter
261 107
100
83 257
255 741
5 366
Den upplupna intäkten 2018 uppgår till 261 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 5 miljarder kronor jämfört med 2017. Den enskilt största upplupna intäkten avser fysiska personers skatter följt av intäkterna från mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter.
Större delen av den upplupna intäkten förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar den upplupna intäkten avseende 2018 till 83 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet. För fysiska personer förklaras den av inkomster som inte preliminär- beskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande i investerings- sparkonto och för uppskjuten skatt på vinster vid försäljning av bostäder. Den upplupna intäkten för fysiska personers skatter har ökat med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2017. Ökningen förklaras av att preliminärskattekvoten (preliminärskatt som andel av lön, pension och övriga skattepliktiga transfereringar) har sjunkit.
Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt stort belopp när uppbörden i januari är beaktad. Det förklaras av att företag med en omsättning upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis istället
228
s. 229 skillnadsbelopp som Kontrollera mot PDF
för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten minskat till knappt 10 miljarder kronor. Det resterande beloppet förklaras av skattskyldiga som redovisar mervärdesskatten en gång per år. Jämfört med förra året har intäkterna från mervärdesskatt ökat med 20 miljarder kronor medan den upplupna intäkten ökat med 2 miljarder kronor.
Juridiska personers upplupna intäkt har minskat med 2,5 miljarder kronor mellan åren, vilket är en mindre förändring. Över tid varierar den upplupna intäkten betydligt mer, för både juridiska och fysiska personer. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapital- inkomsterna.
Vid en jämförelse mellan den skatte- periodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2017 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett
skillnadsbelopp som
för
2018
uppgår till
0,8 miljarder kronor.
Det
beloppet
kan inte i
nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten, på justeringar för äldre år för juridiska personers skatter som kan identifieras först senare, förändringen av uppbördsreglerna för energiskatt eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt.
Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen sker betalningen med förskott och slutregleringar. I posten Övriga upplupna intäkter redovisas eventuellt beräknat fordringsbelopp för aktuellt år. För 2018 är beloppet dock negativt (se not 53). För 2017 uppgick fordringsbeloppet till 3,2 miljarder kronor. Den fordran som staten har för äldre år redovisas bland Övriga fordringar (se not 35).
Resterande övriga upplupna intäkter Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 863 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efter- skott. Resterande del är huvudsakligen upplupna räntor på bostadsobligationer eller andra säker- ställda obligationer.
Migrationsverket redovisar upplupna intäkter av EU-medel avseende asyl-, migrations- och integrationsfonden för vidarebosättning på 375 miljoner kronor och på 25 miljoner kronor från samma fond men gällande omplacering.
Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 156 miljoner kronor och upplupna ränteintäkter för återkrav på 204 mil- joner kronor.
Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansierings- avgifter från arbetslöshetskassor.
Svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 597 miljoner kronor och upplupna nätintäkter på 205 miljoner kronor.
Not 39
Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2018
2017
Riksgäldskontoret
43 981
87 976
Försäkringskassan
1 159
1 136
Pensionsmyndigheten
365
385
Affärsverk
Luftfartsverket
520
801
Övriga myndigheter
4
44
Summa
46 029
90 342
Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper och kortfristiga placeringar. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida över- skott och varierar därför mellan åren.
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafik- livräntefonden.
229
s. 230 Nettoförmögenheten Kontrollera mot PDF
230
Summa
Övriga myndigheter
Affärsverk Luftfartsverket Sjöfartsverket Svenska kraftnät
Exportkreditnämnden Skatteverket
Universitets- och högskolerådet Kungl. Tekniska högskolan Karolinska institutet Regeringskansliet Länsstyrelsen i Västerbottens län Uppsala universitet Försäkringskassan
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Länsstyrelsen i Norrbottens län Ekobrottsmyndigheten Trafikverket
Resultatandelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
Donationskapital
55
1 063
234 566 -359 741
56
1 020
213 381 -459 205
Uppskrivningskapital
2018
2017
Not 40
Kassa och bank
3 906 miljoner kronor placeringar hos banker och
520 miljoner kronor placerade i kortfristiga certifikat som förfaller under 2019.
Not 41 Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.
2018
2017
Balanserad kapitalförändring
487
1 533
Årets överskott enligt
343
274
resultaträkningen
106 395
130 887
310
238
Summa
-17 662
-113 861
232
89
180
185
Nettoförmögenheten
är
skillnaden
mellan
174
178
tillgångar och skulder. En
negativ nettoför-
171
221
mögenhet innebär att statens skulder är större än
160
129
statens tillgångar. Förändringen av nettoför-
126
104
mögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak
124
263
med statsskuldens förändring. Nettoförmögen-
heten påverkas i första hand av resultaträkningens
115
177
överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen-
104
6
heten av andra transaktioner som förändrar
78
181
tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de
redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen
från 2017 (-271 miljarder kronor) har ökat med
5 009
4 163
157 miljarder kronor som ett resultat av ändrade
477
503
redovisningsprinciper. Under 2018 ökade netto-
39
304
förmögenheten
med
96 miljarder kronor och
uppgår därmed till -18 miljarder kronor. Nedan
769
992
redogörs för förändringar av poster som ingår i
nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig
8 898
9 540
inte innebär att nettoförmögenheten påverkas
Exportkreditnämnden
(EKN)
redovisar
utgör ändå förklaringar till förändringar av
ingående delposter.
banktillgodohavanden i utländsk valuta till värdet
av 453 miljoner kronor
samt banktillgodo-
Ändringar av utgående balansen 2017
havanden i svenska kronor på 34 miljoner kronor,
I samband med ändrade redovisningsprinciper
totalt 487 miljoner kronor. Likvida medel har
justeras den utgående balansen från föregående år
minskat med 1 046 miljoner kronor. EKN har
för att få jämförbarhet mellan åren. Den nya
under 2018 anslutit sig till Riksgäldskontorets
principen för beräkning av upplupna skatte-
valutakoncernkontomodell och behållningen på
intäkter har medfört en ökning av netto-
valutakontot redovisas från 2018 som inomstatlig
förmögenhetens utgående balans 2017 med
och elimineras därför. Tidigare var behållningen
186 miljarder kronor. Även de nya principerna
på valutakontot utomstatlig eftersom valuta-
för redovisning av tjänstepensionsskulder har
kontot var placerat hos affärsbank.
påverkat den utgående balansen och har inneburit
Luftfartsverkets likvida medel har ökat med
en minskning
av
förmögenheten
med
846 miljoner kronor. En del av ökningen beror på
29 miljarder kronor.
flytt från korta placeringar till banktillgodo-
havanden. Av myndighetens likvida
medel är
s. 231 Nettoförmögenheten Kontrollera mot PDF
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 43 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet.
Resultatandelar i hel- och delägda företag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 21 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (33 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2018 (-16 miljarder kronor), samt övriga för- ändringar av eget kapital i företagen (3,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). Försäljning av företag och justeringar har medfört en ökning med 0,7 miljarder kronor.
Telia Company AB har rapporterat en direkt ökning av eget kapital med 1,5 miljarder kronor, vilket främst avser valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet.
Vattenfall AB har redovisat en ökning med 1,2 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består till största delen av positiva effekter av kassaflödes- säkringar (1,7 miljarder kronor) och kapital- ökningar från omräknings- och valutakurs- effekter (1,5 miljarder kronor), vilket delvis utjämnas av omvärderingar relaterade till pensionsskulden (-0,6 miljarder kronor). En justering av årets ingående balans medför en minskning av eget kapital (-1,6 miljarder kronor).
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har avyttrats och utgör den största delen av ökningen av resultatandelarna med 0,7 miljarder kronor för försäljningar, likvidationer och justeringar.
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen ökade med 99 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 98 miljarder kronor.
Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp d.v.s. 16 miljarder kronor.
Den del av förändrad avsättning för pensionsskuld som avser försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot netto- förmögenheten och medför en minskning med 15 miljarder kronor.
Upplupna skatteintäkter redovisas i vissa fall direkt mot nettoförmögenheten, bland annat i samband med ändrade uppbördsperioder (0,8 miljarder kronor).
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 mil- jarder kronor).
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har avyttrats och utgör den största delen av 0,7 miljarder kronor i minskning för försäljningar, likvideringar och justeringar.
Försvarsmakten har invärderat beredskaps- varor och materiel anskaffade tidigare år till ett värde av 0,5 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., har tidigare rapporterats som en del av statsverket, men överfördes under året till en utomstatlig fordran. Detta medförde en minskning av netto- förmögenheten med 0,3 miljarder kronor.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,3 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning.
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.
Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms minskar nettoförmögen- heten med 0,2 miljarder kronor.
Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.
231
s. 232 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Nettoförmögenhetens förändring
Resultat-
andelar i hel
Balanserad
Uppskrivnings-
Donations-
och delägda
kapital-
Årets över-
kapital
kapital
företag
förändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2017
56
1 020
213 381
-609 761
124 378
-270 926
Ändrad redovisningsprincip för
tjänstepensionsskulder
-35 239
6 509
-28 730
Ändrad princip för redovisning av upplupna
skatteintäkter
185 839
185 839
Ändrad redovisning av efterskottspremier,
Exportkreditnämnden
-44
-44
Ingående balans 2018
56
1 020
213 381
-459 205
130 887
-113 861
Föreg. års kapitalförändring
-1
32 744
98 144
-130 887
0
Utdelning från hel- och delägda företag
-15 713
15 713
0
Förändrad avsättning till tjänstepensioner
-14 808
-14 808
Förändringar av upplupna skatteintäkter som
inte förs mot resultaträkningen
778
778
Förändring av eget kapital hos hel- och
delägda företag
3 186
3 186
Omföring av resultatandel från Systembolaget
redovisad som skatteintäkt
289
-289
0
Försäljning, likvidering och justering av
innehav i hel- och delägda företag
740
-740
0
Invärdering av beredskapsvaror i lager m.m.,
Försvarsmakten
498
498
Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret
-296
-296
Utjämningspost vid eliminering av statspapper
268
268
Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga
periodavgränsningsposter samt diverse
fordringar och skulder
266
266
Eliminering av inomstatliga balansposter
avseende moms
-158
-158
Saldo inomstatlig betalningsavräkning
80
80
Övriga förändringar
43
-61
8
-10
Årets över-/underskott
106 395
106 395
Summa årets förändring
-1
43
21 185
99 464
-24 492
96 199
Utgående balans
55
1 063
234 566
-359 741
106 395
-17 662
232
s. 233 I tabellen nedan redovisas en beräkning av Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
I tabellen nedan redovisas en beräkning av
realtillgångar i NR värderas till återanskaffnings-
skillnaderna
mellan
balansräkningens
netto-
värdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas
förmögenhet för 2017 och 2016 jämfört med
upp med prisindex samt med moms medan fasta
statens nettoförmögenhet
beräknad
enligt
realtillgångars värdering i balansräkningen utgår
nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s
från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom
beräkningar finns ännu inte framställda för 2018
tillgångsförs forskning och utveckling i högre
och jämförelsen görs därför mellan 2016 och
grad i NR. Detta står för 64 procent av skillnaden
2017.
i förmögenheten. En annan stor del beror på att
NR använder marknadsprisvärdering där sådan
Miljarder kronor
finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för
2017
2016
skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga
Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS
-114
-218
om avgränsning ingår Riksbanken som kapital-
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
andel i NR och inte endast med grundfonden.
Affärsverkens anläggningstillgångar
-27
-26
Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med
Fordringar och skulder endast i den statliga
andra metoder i NR, vilket tillsammans med en
annan tillämpning vid fastställandet av
balansräkningen
207
223
Upplupna skatteintäkter och övriga
periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången.
periodiseringar
-68
-86
Dessutom finns andra mindre skillnader. För
Värdejusteringar, Centrala
tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden
studiestödsnämnden
25
28
främst av fonder och avsättningar, som endast
ingår i balansräkningen. För att balansera den
Tillkommande poster i Statens förmögenhet
särskilda löneskatt som ingår i kommunernas
enligt NR-principer
pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på
Uppvärdering av aktier till marknadsvärde
219
194
motsvarande belopp.
Pålägg av moms och indexuppräkning till
aktuell prisnivå av
anläggningstillgångar/förbrukningsinventar
ier samt utökad aktivering av forskning och
utveckling
1 000
949
Omvärdering av statsskuld och övriga
finansiella poster till marknadsvärde
-63
-74
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
115
118
Löneskatt på kommunsektorns
pensionsskuld
92
93
Värdepapper hos Riksbankens
jubileumsfond, Allmänna arvsfonden,
Östersjöstiftelsen m.fl.
44
43
Övrigt
28
27
Statens förmögenhet enligt NR-principer
1 458
1 271
Skillnaden mellan balansräkningens nettoför-
mögenhet vid utgången av 2017 på -114 miljarder
kronor och den beräkning i anslutning till NR
som gjorts i 2019 års ekonomiska vårproposition
på 1 458 miljarder
kronor
innebär att
NR-
beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet
som är 1 572 miljarder kronor högre än vad som
redovisas i balansräkningen. Uppgifterna för
nettoförmögenheten enligt ÅRS är justerade för
förändrade
redovisningsprinciper,
främst
avseende beräkning av upplupna skatteintäkter. Skillnaderna beror dels på olika värderings-
principer, dels på olika avgränsningar av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta
233
s. 234 Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden ökade med 2 miljarder kronor under året. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
2018
2017
Kärnavfallsfonden
69 649
67 236
Insättningsgarantifonden
41 780
40 080
(Riksgäldskontoret)
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)
40 036
40 245
Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret)
37 757
28 846
Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan)
1 050
1 039
Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten
459
449
m.m.
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
445
432
Batterifonden (Naturvårdsverket)
335
331
Försäkringskassans övriga fonder
276
277
Övriga
196
262
Total summa
191 983
179 197
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammar- kollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2018 liksom de senaste åren. Fondmedlen är placerade i statspapper, i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansierings- institut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2018 avser ca 43 procent av tillgångarnas bokförda värde säkerställda obligationer.
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Den förvaltas av Riksgäldskontoret. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten har varit att fonden genom de inbetalda stabilitetsavgifterna och bankgarantiavgifterna från banker och andra institut med avkastning, skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP.
Sedan 2016 gäller ny lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutions- reserven i början av 2016. Den tillfördes då 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Stabilitetsfondens uppdrag har samtidigt begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd enligt en ny lag om förebyggande statligt stöd. Under 2016 tillfördes fonden för sista gången stabilitetsavgifter, men fr.o.m. 2017 gäller enbart resolutionsavgifterna som förs till Resolutionsreserven. Därför är det nu endast Resolutionsreserven som har ökat under året, med 8,9 miljarder kronor, medan Stabilitetsfonden har minskat något.
Riksgäldskontoret förvaltar även Insättnings- garantifonden som har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek bygger på institutens kapitaltäcknings- grad och används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i
Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden ökade med 2 miljarder kronor under året.
Insättningsgarantin totalt uppgår till 2 280 miljarder kronor (se not 54).
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.
Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kultur- fonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden samt Författarfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier.
234
s. 235 Statens pensionsåtagande Kontrollera mot PDF
Sedan 2009 gäller producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsoffer- fonden.
Not 43
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2018
2017
Statens tjänstepensionsverk (SPV)
276 793
260 300
Riksdagsförvaltningen
4 346
3 340
Försvarsmakten
173
179
Regeringskansliet
56
51
Polismyndigheten
44
45
Lunds universitet
32
30
Umeå universitet
29
24
Trafikverket
24
25
Göteborgs universitet
17
16
Affärsverk
Luftfartsverket
5 273
3 998
Sjöfartsverket
2 212
1 883
Svenska kraftnät
815
623
Övriga myndigheter
251
294
Summa
290 065
270 808
Statens pensionsåtagande
SPV ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 16,5 miljarder kronor jämfört med 2017 då den ökade med 13,3 miljarder kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor
2018
2017
Ingående skuld
259 804
246 515
Justering av ingående skuld
1 478
-36
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta
12 264
11 457
Nyintjänande
9 791
8 910
Utbetald pension
-10 075
-9 787
Indexering
4 156
2 814
Grundränta, brutto
-1 670
-781
Grundränta, frigjorda driftkostnader
-278
-271
Utfall av antaganden om livslängd
184
204
Nya och tillfälliga sjukpensioner
71
91
Förändrad avsättning för premiebefrielse
-32
9
Nya icke aktuella, temporära
efterlevandepensioner
241
239
Förändring av antastbar förmån
77
3
Nya temporära efterlevandepensioner
97
112
Utbetalning, frigjorda driftkostnader
-79
-77
Aktualisering
-128
-190
Övrigt
349
592
Summa utgående skuld 1
276 250
259 804
Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 543 miljoner kronor (496 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt som uppstår när de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. Från och med 2018 har redovisningsprincipen anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39 vilket innebär att resultateffekten av försäkrings- tekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupp- lysningar). De ändrade beräkningsgrunderna i tabellen ovan, 12,3 miljarder kronor, har därför inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten av de ändrade beräkningsgrunderna, 12,3 miljard- er, beror på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -0,6 procent från -0,3 procent före- gående år. Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och
kompletterande efterlevandepension/familje- pension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna med- fört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser
235
s. 236 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2017 och 2018 höjdes prisbasbeloppet med 1,56 procent vilket gav en ökning av skulden med 4 156 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2018 var - 0,6 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under utbetalningsperioden t.ex. på grund av samordning. Under 2018 har SPV fortsatt sitt arbete med att pröva rätten till livränta för personer som slutat sin anställning under perioden 1992–2002. Detta har resulterat i att ytterligare livräntor har fastställts för dessa personer och det har ökat skulden med 100 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt.
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställ- ningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar nu i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för försäkringsrörelsen. Föregående års skuld har inte räknats om eftersom det inte varit praktiskt genomförbart. Förändringen av pensionsskulden avser därför skillnaden mellan Riksdagsförvaltningens skuld i årsredovisningen för staten 2017, beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen, och skulden 2018 beräknad med Riksdagsförvaltningens nya beräknings- grunder. Av förändringen avser 856 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 150 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser 641 miljoner kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Ca 64 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter.
Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät har räknats om enligt samma beräkningsgrunder som de SPV använder. Förändringen av affärsverkens skulder avser skillnaden mellan deras skuld i årsredovisningen för staten 2017, beräknad enligt den tidigare tillämpade modellen, och deras skulder i år beräknade med SPV:s beräkningsgrunder. Av förändringen av affärs- verkens pensionsskulder, totalt ca 1,8 miljarder
kronor, avser ca 1,4 miljarder kronor försäkrings- tekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 358 miljoner kronor har påverkat årets resultat.
Not 44
Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2018
2017
Avsättningar för garantier
- risker som kan finansieras av
garantiavgifter
7 365
7 409
- kvardröjande risker
968
773
- oreglerade skador
2 804
3 463
Summa avsättningar för garantier
11 137
11 645
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
1 110
987
Övriga avsättningar
3 470
2 992
Summa övriga avsättningar
15 717
15 624
Miljoner kronor
2018
2017
Exportkreditnämnden (EKN)
9 789
10 449
Trafikverket
1 430
1 149
Riksgäldskontoret
1 032
832
Försvarsmakten
351
393
Pensionsmyndigheten
373
391
Polismyndigheten
252
237
Migrationsverket
339
226
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
203
211
Boverket
138
161
Affärsverk
Svenska kraftnät
58
59
Luftfartsverket
36
71
Sjöfartsverket
13
12
Övriga myndigheter
1 703
1 433
Summa
15 717
15 624
Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för garantier. Reserveringen delas in i risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador. Reservering vid utgången av 2018 uppgick till 9 789 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med
236
s. 237 föregående år. Minskningen beror på att EKN bedömer riskerna som lägre. Kontrollera mot PDF
föregående år. Minskningen beror på att EKN bedömer riskerna som lägre.
Not 45
Statsskulden
Lån i svenska kronor
Miljoner kronor
2018
2017
Nominella statsobligationer
638 323
611 594
Real skuld i svenska kronor
211 762
199 693
Statsskuldväxlar
20 000
87 500
Likviditetsförvaltningsinstrument
94 193
118 453
Privatmarknadslån
4 990
10 551
Säkerheter i svenska kronor
4 380
6 570
Valutaderivat
-82 139
-76 156
Summa
891 509
958 205
Eliminering, myndigheters innehav av
statspapper
-65 057
-62 716
Summa
826 452
895 489
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 27,7 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättnings- garantifonden var 37,2 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.
Lån i utländsk valuta
Miljoner kronor
2018
2017
Obligationer m.m. i utländsk valuta
280 156
286 117
Valutaderivat
90 339
80 758
Säkerheter i utländsk valuta
87
2 846
Summa
370 582
369 721
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 0,9 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2018
2017
Lån i svenska kronor
826 452
895 489
Lån i utländsk valuta
370 582
369 721
Summa
1 197 034
1 265 210
Statsskulden har totalt minskat med 68,2 miljarder kronor jämfört med 2017. Statens budgetsaldo för 2018 var ett överskott på 80,0 miljarder kronor, vilket innebär ett minskat lånebehov. Lån i form av statsskuldsväxlar svarar för den största minskningen med 67,5 miljarder kronor. Dessutom har likviditetsförvaltnings- instrument minskat med 24,3 miljarder kronor. Den största ökningen gäller nominella stats-
obligationer i svenska
kronor
som är
26,7 miljarder kronor högre.
Not 46
Långfristiga skulder
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
1 982
2 720
Riksgäldskontoret
1 046
169
Affärsverk
Luftfartsverket
286
243
Övriga
3
1
Summa
3 317
3 133
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 1 832 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 150 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna till terminskontrakt hos Statens internbank med 800 miljoner kronor. Valutavärderingen avgör om terminskontrakten klassificeras som en skuld eller som en tillgång. Förra året redovisades de som en tillgång vilket förklarar ökningen av
237
s. 238 föregående år. Minskningen beror på att EKN bedömer riskerna som lägre. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
posten. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret skulder knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde.
Luftfartsverket har en långfristig skuld till den europeiska organisationen Eurocontrol, som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhets- frågor, om 249 miljoner kronor samt skulder för finansiell leasing.
Not 47
Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
7 681
7 565
Försvarets materielverk
2 838
2 141
Försvarsmakten
1 585
1 333
Polismyndigheten
599
854
Karolinska institutet
499
432
Fortifikationsverket
467
425
Lunds universitet
466
255
Arbetsförmedlingen
376
415
Kriminalvården
339
364
Försäkringskassan
333
280
Domstolsverket
317
228
Statens fastighetsverk
308
354
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
306
267
Migrationsverket
244
388
Skatteverket
239
248
Göteborgs universitet
222
218
Sveriges lantbruksuniversitet
214
118
Transportstyrelsen
190
181
Uppsala universitet
173
147
Regeringskansliet
167
195
Affärsverk
Svenska kraftnät
671
579
Luftfartsverket
167
158
Sjöfartsverket
156
96
Övriga myndigheter
4 029
3 999
Summa
22 586
21 240
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Not 48
Övriga kortfristiga skulder
Miljoner kronor
2018
2017
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto
85 757
79 213
Övrigt, Skatteverket
648
467
Summa Skatteverket
86 405
79 680
Riksgäldskontoret
Skuld till premiepensionssystemet
14 150
13 960
EU-avgifter
3 775
6 501
Affärsdagsredovisning
58 013
70 596
Övrigt, Riksgäldskontoret
153
48
Summa Riksgäldskontoret
76 091
91 105
Pensionsmyndigheten
6 000
6 208
Försäkringskassan
3 189
3 270
E-hälsomyndigheten
2 485
2 162
Exportkreditnämnden
953
590
Trafikverket
790
1 085
Polismyndigheten
436
377
Statens tjänstepensionsverk
421
404
Kronofogdemyndigheten
369
573
Kungl. Tekniska högskolan
357
199
Kärnavfallsfonden
346
0
Universitets- och högskolerådet
323
251
Affärsverk
Svenska kraftnät
9 179
7 992
Luftfartsverket
420
311
Sjöfartsverket
27
31
Övriga myndigheter
3 504
3 132
Summa
191 295
197 370
Övriga skulder minskade med 6 miljarder kronor till 191 miljarder kronor. De största förändring- arna är den minskade effekten av Riksgälds- kontorets affärsdagsredovisning på 12 miljarder kronor, ökningen av kontoöverskott på skatte- konto hos Skatteverket på 7 miljarder kronor samt att skuld för EU-avgiften minskade med 2,7 miljarder kronor.
Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i
238
s. 239 föregående år. Minskningen beror på att EKN bedömer riskerna som lägre. Kontrollera mot PDF
effekten av affärsdagsredovisningen. Mot- svarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar.
Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov.
En del av Skatteverkets skuld för konto- överskott på skattekonto utgörs av skatte- betalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2019. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen.
Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner. Skulderna hos Försäkringskassan består av skatt på sjuk- penning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldra- penning m.fl. skattepliktiga socialförsäkrings- förmåner.
E-hälsomyndighetens övriga kortfristiga skulder består främst av en skuld till apoteks- aktörer avseende den läkemedelsförmån som E- hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer.
Svenska kraftnäts övriga skulder består främst av skuldförda kapacitetsavgifter.
Not 49
Depositioner
Miljoner kronor
2018
2017
Kronofogdemyndigheten
1557
565
Länsstyrelserna
444
251
Tullverket
314
242
Övriga myndigheter
59
43
Summa
2 374
1 101
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Kronofogdemyndighetens ökning beror till största delen på ett enskilt ärende om 790 miljoner kronor avseende kvarstadsbelagd egendom. Av Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär 70 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten.
Not 50
Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2018
2017
Sveriges lantbruksuniversitet
30
30
Kemikalieinspektionen
22
22
Patent- och registreringsverket
21
20
Bolagsverket
15
13
Högskolan i Gävle
12
9
Högskolan i Dalarna
10
3
Affärsverk
Svenska kraftnät
38
44
Övriga myndigheter
4
2
Summa
152
143
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större
projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning.
Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet.
Affärsverket svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och data- kommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.
239
s. 240 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 51
Upplupna kostnader
Miljoner kronor
2018
2017
Riksgäldskontoret
11 153
10 691
Migrationsverket
3 809
8 578
Trafikverket
2 600
2 136
Försvarets materielverk
1 321
469
Försvarsmakten
1 263
1 158
Polismyndigheten
1 070
1 034
Försäkringskassan
826
971
Arbetsförmedlingen
638
969
Statens jordbruksverk
436
167
Kammarkollegiet
426
225
Skatteverket
378
380
Kriminalvården
294
313
Göteborgs universitet
275
249
Lunds universitet
253
208
Regeringskansliet
251
233
Transportstyrelsen
241
163
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 290
589
Sjöfartsverket
135
105
Luftfartsverket
107
105
Övriga myndigheter
4 053
3 752
Summa:
30 819
32 495
Upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovis- ningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under näst- kommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redo- visas av de flesta myndigheter.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut.
Migrationsverkets upplupna kostnader har minskat med 4 769 miljoner kronor. Upplupna kostnader för placering av barn har minskat med 2 538 miljoner kronor, för ensamkommande barn med 979 miljoner kronor och för skolkostnader och organiserad verksamhet med 661 miljoner kronor.
Trafikverkets största delposter under upplupna kostnader gäller markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med vardera drygt 800 miljoner kronor.
Svenska kraftnäts upplupna kostnader har mer än fördubblats till 1 290 miljoner kronor. Det är främst upplupna kostnader för balans- och systemansvariga samt balansreglering som har ökat och nu sammantaget uppgår till 764 miljoner kronor. Upplupna utgifter för investeringar har också ökat och uppgår till 322 miljoner kronor.
Not 52
Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2018
2017
Karolinska institutet
1 910
1 932
Lunds universitet
1 875
1 744
Göteborgs universitet
1 354
1 220
Uppsala universitet
788
700
Kungl. Tekniska högskolan
475
430
Stockholms universitet
362
345
Sveriges lantbruksuniversitet
336
268
Umeå universitet
307
310
Linköpings universitet
242
250
Trafikverket
221
222
Södertörns högskola
175
165
Kustbevakningen
147
154
Örebro universitet
138
153
Linnéuniversitetet
120
115
Mälardalens högskola
113
128
Luleå tekniska universitet
110
119
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 567
1 546
Sjöfartsverket
38
41
Övriga myndigheter
1 237
1 221
Summa:
11 515
11 066
Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.
Universitet och högskolor redovisar oför- brukade bidragsmedel främst för finansiering av olika forskningsprojekt. I det totala beloppet för oförbrukade bidrag ingår uppbundna medel för framtida avskrivningar för investeringar som finansierats med erhållna bidrag. Karolinska institutet, Lunds universitet och Göteborgs
240
s. 241 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
universitet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer.
Oförbrukade bidrag hos Svenska Kraftnät avser erhållna investeringsbidrag.
Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2018
2017
Universitet och högskolor
18 366
17 490
Inomstatligt
9 772
9 194
Utomstatligt
8 594
8 296
Länsstyrelser
1 468
1 212
Inomstatliga
1 245
923
Utomstatliga
223
289
Övriga
6 406
4 993
Inomstatliga
3 708
2 512
Utomstatliga
2 698
2 481
Totala inomstatliga
14 725
12 628
Totala utomstatliga
11 515
11 066
Summa
26 240
23 695
inomstatliga oförbrukade bidrag som har ökat. Den största ökningen finns i kategorin Övriga myndigheter, där det främst är Boverkets oförbrukade bidrag för solcellsstöd som ökat med ca 400 miljoner kronor och Sjöfartsverkets oförbrukade bidrag för farledsinvesteringar som har ökat med ca 600 miljoner kronor.
Högskolesektorn står för 67 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, en minskad andel som beror på de nämnda ökningarna hos Övriga myndigheter. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel.
Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2018. Beloppet uppgick till 2,1 miljarder kronor vilket var 21 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor. Karolinska institutet och Uppsala universitet redovisade vardera ca 13 procent av det totala beloppet.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.
Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggs- information. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen ökade med 2,5 miljarder kronor. Det är framför allt
Tabell oförbrukade inomstatliga bidrag
Miljoner kronor
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 14,7 miljarder kronor.
I tabellen nedan visas hur 85 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskatt- ningar om förväntad förbrukningstakt.
Förväntad förbrukningstakt inomstatliga oförbrukade
Mer än 3 månader
Mer än 1
år
bidrag
Totalt
Inom 3 månader
till ett år
till 3
år
Mer än 3 år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
förbrukningstakt)
12 522
3 260
7 480
1 553
229
varav Universitet och högskolor
9 686
2 356
6 163
1 069
97
varav Länsstyrelser
1 072
215
485
315
56
varav Övriga
1 763
689
831
168
75
Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt)
2 203
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag
14 725
241
s. 242 Post- och telestyrelsen har under året Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 53
Post- och telestyrelsen har under året
Övriga förutbetalda intäkter
genomfört spektrumauktion för tilldelning av
radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen
Miljoner kronor
beslutade 2017 att en stor del av sändnings-
2018
2017
utrymmet är tillgängligt för andra ändamål än
Riksgäldskontoret
31 801
38 178
marksänd TV. Detta har lett till förutbetalda
auktionsintäkter på nära 2,6 miljarder kronor.
Reglering av skatter till andra sektorer för
4 419
-
Myndigheten för press, radio och TV har fått
aktuellt år
in avgifter för tillstånd att sända analog
kommersiell radio som betalats i förskott för hela
Post- och telestyrelsen
2 560
0
tillståndsperioden 2018–2026. De avgifter som
Myndigheten för radio och TV
1 238
-
avser kommande år tas upp som förutbetalda
intäkter
och uppgick
vid årsskiftet
till
drygt
Kärnavfallsfonden
1 086
-
1,2 miljarder kronor.
Statens jordbruksverk
653
625
Kärnavfallsfonden
debiterar
reaktorinne-
Försvarets materielverk
600
1 035
havarna avgifter årsvis. Barsebäck Kraft AB har
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
375
343
detta år betalat den avgift som enligt fondens
Karolinska institutet
221
249
debiteringsrutin skulle betalas i början av 2019
Tillväxtverket
210
-
före årsskiftet med 1,1 miljarder kronor, vilket
Lunds universitet
176
160
har tagits upp som förutbetald intäkt.
Statens fastighetsverk
160
144
Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda
intäkter
från
EU:s
fonder
med
knappt
Affärsverk
0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s
Svenska kraftnät
23
33
landsbygdsfond 2014–2020. Även Tillväxtverket
Luftfartsverket
10
8
redovisar förutbetalda intäkter från EU, vilket
Sjöfartsverket
8
15
avser Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra
Övriga myndigheter
1 059
1 026
myndigheter
redovisas främst
avgifts-
eller
uppdragsintäkter som
betalats
före årsskiftet,
Summa
44 599
41 816
men som är hänförliga till kommande år.
Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och i övrigt inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit jämfört med föregående år med drygt 6 miljarder kronor och uppgår till 31,8 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter inne- håller även underkurser och förutbetalda avgifter.
Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar förutbetalda intäkter som avser kommuner och trossamfund. 4,4 miljarder kronor beräknas komma att regleras till kommuner och trossamfund för 2018.
Not 54
Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
3 149
3 029
Arlandabanan Infrastructure AB
1 211
1 268
Summa
4 360
4 297
Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafik- verket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 2,0 miljarder kronor, se även not 46.
242
s. 243 Förutom garantiförbindelser görs inte heller Kontrollera mot PDF
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Årets tillkommande avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 11 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkredit- nämndens garantier. Avsättningarna kommente- ras i viss mån i not 44, Övriga avsättningar.
Förutom garantiförbindelser görs inte heller
avsättningar för insättningsgarantifonden, investerarskyddet eller garantikapital.
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.
Garantier för vilka avsättningar görs
Miljoner kronor
2018
2017
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret
405
405
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden
193 295
181 485
Fristående krediter, Sida
4 395
4 011
U-kreditgarantier, Sida
803
893
Kreditgarantier
Infrastruktur, Riksgäldskontoret
18 314
17 309
Internationella åtaganden,
Riksgäldskontoret
3 355
3 556
Bostadskrediter, Boverket
3 096
2 786
Internationella åtaganden, Sida
1 155
353
Övrigt, Riksgäldskontoret
8
9
Övriga garantier
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret
7 969
8 376
Summa
232 794
219 184
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Garantier för vilka avsättningar inte görs
Miljoner kronor
2018
2017
Insättningsgarantin och
investerarskyddet
2 280 000
1 688 640
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital
140 822
133 457
Garantiförbindelser
4 360
4 297
Summa
2 425 182
1 826 394
Summa garantiåtaganden
2 657 976
2 045 577
Not 55
Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2018
2017
Trafikverket
23 800
22 050
Riksgäldskontoret
15 608
14 182
Kammarkollegiet
5 486
-
Försvarsmakten
4 000
-
Södertörns högskola
895
925
Statens jordbruksverk
843
944
Sveriges geologiska undersökning
482
415
Migrationsverket
457
364
Kriminalvården
208
23
Totalförsvarets forskningsintitut
137
149
Göteborgs universitet
115
149
Domstolsverket
73
73
Umeå universitet
50
47
Polismyndigheten
44
36
Affärsverk
Svenska kraftnät
122
115
Luftfartsverket
52
18
Sjöfartsverket
44
44
Övriga myndigheter
316
2 209
Summa
52 732
41 744
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balans- räkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvars- förbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.
243
s. 244 3.5.3 Noter till finansieringsanalysen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar.
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansierings- institutioner.
Kammarkollegiet redovisar ansvarsför- bindelser för statliga utställningsgarantier. Dessa redovisades tidigare av Statens kulturråd.
Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet.
Statens jordbruksverk redovisar eventuella korrigeringar till följd av pågående revisions- ärenden samt ett skadeståndsärende.
Sveriges geologiska undersökning redovisar framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning.
Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. ett antal pågående rättsprocesser i olika frågor, t.ex. skadeståndskrav i samband med upp- handlingar.
Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och Domstols- verket redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler.
Svenska kraftnät redovisar ansvarsförbindelser för eventuell återställningsåtgärd. Sjöfartsverkets post består av ansvarsförbindelser för förorenad mark. Luftfartsverkets belopp är i huvudsak borgensåtagande för dotterföretag.
3.5.3 Noter till finansieringsanalysen
Not 56
Skatter
Miljoner kronor
2018
2017
Enligt resultaträkningen
1 362 744
1 316 861
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder
8 800
-26 181
Summa
1 371 544
1 290 680
Statens betalningar från skatter ökade med 81 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 46 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna är 9 miljarder kronor högre än skatteintäkterna enligt resultat- räkningen. Det beror främst på att skulderna för skatter som Skatteverket redovisar ökade med 7 miljarder kronor, främst på grund av att de skattskyldiga ökade kompletteringsinbetalningar för täcka den slutliga skatten som avräknas först under 2019, vilket ger en positiv effekt. Dessutom påverkas beloppet av periodiseringar av skatter.
Not 57
Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2018
2017
Enligt resultaträkningen
57 284
52 084
Avsättning för garantier
151
-622
Tillkommer: utdelningar och
kapitaljustering
14 628
8 701
Avgår: realisationsvinster
Summa
70 557
59 995
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med 11 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på högre utdelningar från hel- och delägda företag och högre avgifter och andra ersättningar.
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med
6 miljarder kronor för 2018 jämfört med 2017. De största ökningarna gäller främst Luossavaara- Kiirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall AB som också gav de högsta utdelningarna.
Avgifter och andra ersättningar ökade med
5 miljarder kronor, främst hänförligt till Affärs- verket svenska kraftnäts ökade intäkter på grund av högre genomsnittspris och ökad volym för såld balanskraft till regionnätsföretag, stora el- producenter och balansansvariga. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av
244
s. 245 Förändring av skulder påverkade betalnings- flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Kontrollera mot PDF
förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultat- räkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar.
Not 58
Transfereringar
Miljoner kronor
2018
2017
Enligt resultaträkningen
1 112 320
1 063 822
Avgår:
Avsättningar till fonder
-12 786
-10 741
Omvärdering och avskrivning av lån, CSN
m.fl.
476
-228
Summa
1 100 010
1 052 853
Utbetalningarna av transfereringar ökade med 47 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna för transfereringar enligt resultaträkningen eftersom avsättningar till fonder och omvärderingar av lån inte medför några betalningar.
Not 59
Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2018
2017
Enligt resultaträkningen
279 786
263 390
Avgår:
Avskrivningar
-29 318
-28 403
Avsättningar
-4 584
-2 155
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret
0
239
Nedskrivning av andra långfristiga
värdepappersinnehav
-150
-76
Realisationsförluster
-120
-161
Summa
245 615
232 834
Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 13 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Not 60
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2018
2017
Förändring av långfristiga fordringar
-402
-262
Förändring av omsättningstillgångar
16 377
-78 266
Förändring av kassa och bank
642
516
Förändring av skulder
-5 827
10 295
Summa
10 790
-67 718
Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 11 miljarder kronor, jämfört med en försämring med 68 miljarder kronor föregående år.
Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med 16 miljarder kronor, jämfört med en negativ effekt med 78 miljarder kronor föregående år. Förändringen beror främst på att Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 44 miljarder kronor.
Förändring av skulder påverkade betalnings- flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade.
Förändring av fordringar och skulder avseende skatter redovisas under not 56, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 65.
245
s. 246 Förändring av skulder påverkade betalnings- flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Not 61
Investeringar
Miljoner kronor
2018
2017
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
6 913
772
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
8 226
8 546
Väganläggningar
12 083
11 135
Järnvägsanläggningar
13 186
12 070
Maskiner och inventarier
4 724
4 029
Fastigheter och markanläggningar
1 311
801
Övriga investeringar
8 509
7 297
Summa materiella investeringar
48 039
43 878
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
3 374
2 929
Total summa
58 325
47 579
Investeringar uppgick till 58 miljarder kronor, en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år.
De finansiella investeringarna uppgick till 7 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 6 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort de största investeringarna med placeringar i aktier
och andra värdepapper med över
5 miljarder
kronor under året.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
uppgick
till 48 miljarder
kronor
vilket
är
4 miljarder kronor mer än föregående år.
Investeringar i väganläggningar ökade med
knappt
1 miljard kronor
och investeringar
i
järnvägsanläggningar med drygt 1 miljard kronor, se not 18, 19 och 23.
Investeringar i maskiner och inventarier och i fastigheter och markanläggningar har samman- taget ökat med drygt 1 miljard kronor, se not 22 och 20.
Övriga investeringar ökade med 1 miljard kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.
Investeringar i immateriella tillgångar som i
huvudsak
avser it-system uppgick till drygt
3 miljarder
kronor vilket är ca 0,5 miljarder
kronor mer än föregående år, se not 15 och 16.
Not 62
Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2018
2017
Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån
19 150
18 566
Riksgäldskontoret
12 769
9 591
Övriga myndigheter
37
68
Summa nyutlåning
31 956
28 225
Amortering
Miljoner kronor
2018
2017
Centrala studiestödsnämnden
12 435
12 385
Riksgäldskontoret
712
6 019
Övriga myndigheter
18
20
Summa amorteringar
13 165
18 424
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån i form av annuitetslån, uppgick till 19 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor mer än föregående år. Amorteringarna uppgick liksom föregående år till drygt 12 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets nyutlåning uppgår till
13 miljarder kronor och avser framför allt refinansiering av statens utlåning till Riksbanken som ökade med 3 miljarder kronor exklusive orealiserade valutakursförändringar. Riksgälds- kontorets amorteringar är 5 miljarder kronor lägre än 2017, då Irland betalade tillbaka sitt lån.
Not 63
Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2018
2017
Ränteintäkter
14 507
14 237
Räntekostnader
-34 551
-30 807
Övriga poster, netto
184
5 755
Tillkommer/Avgår:
Orealiserade valutadifferenser
6 913
-228
Summa
-12 947
-11 043
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 11 miljarder kronor föregående
246
s. 247 Förändring av skulder påverkade betalnings- flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Kontrollera mot PDF
år. Räntekostnader, realiserade valutakursför- ändringar och överkurser vid emission påverkade sammanlagt kassaflödet 8 miljarder kronor mer negativt än föregående år, medan realiserade kursförändringar var 6 miljarder kronor mindre negativt. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid emission, valutakursförändringar och kursför- ändringar. Finansiellt netto för statens upplåning justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12.
Not 64
Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2018
2017
Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen
10 728
10 393
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen
-4 632
-4 919
Marknadsvärdesförändringar
1 596
1 935
Nedskrivning av andra långfristiga
värdepappersinnehav
0
588
Reaförlust vid försäljning av aktier m.m.
145
-17
Summa
7 837
7 981
Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med 8 miljarder kronor liksom föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till stats- skuldsförvaltningen, se not 13 och 14.
Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggningstillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.
Not 65
Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2018
2017
Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning
-791
1 000
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning
-6 961
-4 499
Summa
-7 752
-3 499
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har försämrat kassaflödet med 8 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor mer än föregående år.
247
opaginerad Förändring av skulder påverkade betalnings- flödet negativt med 6 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Kontrollera mot PDF
4
Utvecklingen av
statsskulden
s. 251 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett överskott på 80 miljarder kronor 2018. Det innebär att över- skottet ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2017, då budgeten visade ett överskott på 62 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 265 miljarder kronor 2017 till 1 197 miljarder kronor 2018, dvs. med 68 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet.
Det totala upplåningsbehovet, inklusive beho- vet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2018 för tredje året i rad till 198 miljarder kronor, den lägsta nivån på tio år. Minskningen berodde inte bara på att budgetöverskottet var större än föregående år utan också på att volymen lån som förföll till betalning var ovanligt liten. Minsk- ningen av upplåningsbehovet medförde att emiss- ionsvolymen av statsobligationer var på den lägsta nivån sedan 2007. Stocken av statsskuldväxlar vid slutet av 2018 minskade i jämförelse med 2017 till knappt en fjärdedel (se avsnitt 4.2).
Den statsskuld som redovisas i årsredo- visningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.
Elimineringen av statliga myndigheters inne- hav av statspapper uppgick till 65,1 miljarder kronor 2018 (se tabell 4.1) . Nästan hela beloppet
avser insättningsgarantifondens och kärnavfalls- fondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensions- systemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonso- liderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 65,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2018
Miljarder kronor
Insätt-
Kärn-
Övriga
Elimine
nings-
avfalls-
myndig
ras i
garanti
fonden
-heter
ÅRS
fonden
Nominella statsobligationer
37,2
13,6
0,1
50,9
Reala statsobligationer
14,2
14,2
Totalt
37,2
27,8
0,1
65,1
4.1 Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp, inklusive upplupen inflations- kompensation för realobligationer. Att stats- skulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är
251
s. 252 värderade till de valutakurser som gällde den 28 december 2018, årets sista bankdag. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
värderade till de valutakurser som gällde den 28 december 2018, årets sista bankdag.
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upp- rättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i insättningsgarantifonden som kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvalt- ningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.
4.2 Statsskuldens fördelning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för stats- skulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskuldsförvalt- ningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur stats- skulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I tabell 4.2 nedan redovisas dessa riktlinjer för 2018. I riktlinjerna för 2018 har ett gemensamt löptidsmål införts för den nominella kronskul- den. Löptidmålet för den nominella kronskulden har även ökat i förhållande till 2017.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärde- ringen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2014–2017 lämnades i april 2018 (skr. 2017/18:104).
Tabell 4.2 Regeringens riktlinjer för 2018
Belopp respektive andel
Löptid ska
ska styras mot
styras mot
Nominell skuld i kronor
4,3-5,5
år
Real skuld i kronor (andel av
total statsskuld)
20 procent
6-9
år
Minskning med högst 30
Valutaskuld
miljarder kronor per år
0-1 år
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper, varav huvuddelen utgörs av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom reala statsobligationer (realobligationer), som ger inve- sterarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institut- ioner.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner.
Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i termer av duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har durationen i statsskulden successivt förlängts.
Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet, bl.a. beroende på att stats- skuldens storlek följer variationer i statens betalningar under året. Under 2018 var löptiden i genomsnitt 5,6 år för den nominella kronskulden, vilket således var något längre än vad riktlinjerna föreskrev.
Den reala kronskuldens löptid var 6,1 år i genomsnitt 2018. Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 23 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga
252
s. 253 värderade till de valutakurser som gällde den 28 december 2018, årets sista bankdag. Kontrollera mot PDF
skuldslag är det inte möjligt att använda deriva- tinstrument för att påverka andelen real skuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgär- der. Under 2018 emitterades 9 miljarder kronor i realobligationer, vilket var 3 miljarder kronor lägre än 2017. För realobligationer och statsskuld- växlar var den genomsnittliga räntan i auktion- erna i princip oförändrad i jämförelse med 2017.
Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden var 0,2 år 2018. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat varierar löptiden inte nämn- värt över året. Statsskuldens exponering i ut- ländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2018 minskade exponeringen med 16 miljarder kronor exklusive växelkurs- förändringar.
Andelarna nominell skuld, real skuld respek- tive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensat- ion och till aktuell växelkurs. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedan- stående tabell, då riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i form av vidareutlåning och inklusive förvaltnings- tillgångar.
Tabell 4.3 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
2014
2015
2016
2017
2018
Nominella lån i svenska
kronor
733
771
694
712
629
varav nominella lån i
svenska kronor,
okonsoliderat
769
809
734
758
680
varav statliga
myndigheters innehav
-36
-38
-40
-47
-51
Reala lån i svenska
kronor
191
170
185
184
198
varav reala lån i svenska
kronor, okonsoliderat
203
183
200
200
212
varav statliga
myndigheters innehav
-12
-13
-15
-16
-14
Nominella lån i utländsk
valuta
422
411
413
370
371
Summa konsoliderad
statsskuld
1 347
1 352
1 292
1 265
1 197
Den konsoliderade statsskulden minskade med 68 miljarder kronor jämfört med föregående år. De nominella lånen i svenska kronor minskade
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
med 83 miljarder kronor till 629 miljarder kronor i slutet av 2018. Den reala lånestocken uppgick till 198 miljarder kronor, vilket var en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2017.
Valutaskulden ökade med 1 miljard kronor under 2018. Orealiserade valutakursdifferenser inklusive skuldskötselåtgärder ökade skulden med 7 miljarder kronor. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. De lån som togs upp i utländsk valuta under 2018 var uteslutande för vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader och administrativa kostnader som uppstår i samband med vidareutlåningen.
Tabell 4.4 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
2014
2015
2016
2017
2018
Nominella
statsobligationer
556
565
590
565
587
Statsskuldväxlar
88
141
84
88
20
Likviditetsförvaltnings-
instrument
60
56
69
118
94
Säkerheter i svenska
kronor
21
11
11
7
4
Privatmarknadslån
36
19
15
11
5
Valutaderivat i svenska
kronor
-28
-21
-75
-76
-82
Nominella lån i svenska
kronor
733
771
694
712
629
Upplåningen i nominella statsobligationer ökade med 22 miljarder kronor under 2018. Samtidigt minskade den utestående stocken av statsskuld- växlar med 68 miljarder till 20 miljarder kronor vid utgången av 2018. Upplåning i likviditets- förvaltningsinstrument minskade med 24 mil- jarder kronor.
I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2018 fortsatte upplåningen på privat- marknaden att minska. Vid årets slut utgjorde den 0,4 procent av den konsoliderade statsskulden. Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast ränta är stängt för nyteckning. De sista kontona förfaller i december 2020. I slutet av 2016 beslutade Riksgäldskontoret att tills vidare inte ge
253
s. 254 4.3 Statsskuldens kostnader Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
ut premieobligationer. Utgivningen återupptas när den bedöms vara lönsam igen. Under 2018 gavs inga premieobligationslån ut.
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostna- derna för statsskulden under 2018 med 6 miljoner kronor. Det var en förbättring jämfört med 2017, då resultatet tyngdes av premieobligationer som getts ut till högre ränta än motsvarande statsobligationsränta. För femårsperioden 2014– 2018 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 1 miljon kronor, varav premieobligationer stod för hela besparingen.
Under samma period har den interna förvalt- ningen gett ett underskott på 240 miljoner kronor 4 . Sammantaget visade positionsverksam- heten ett underskott på 288 miljoner kronor under den senaste femårsperioden.
I maj 2018 togs en position för en starkare krona i syfte att sänka kostnaden för statsskulden. Vid utgången av året omfattade positionen 3,9 miljarder kronor och det orealiserade resulta- tet uppgick till en vinst om 73 miljoner kronor. Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas först när positionen är avslutad.
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka statens kostnader och risker baserat på bedöm- ningar av den framtida ränte- och växelkurs- utvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valuta- positioner och räntepositioner, men ränteposit- ioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer.
När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större posit- ioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver myndigheten en löpande positionstagning där det normalt handlar om relativt små positioner. Den löpande positionstagningen har delvis bedrivits av externa förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de externa förvaltarna.
Den positionstagning som externa förvaltare bedrev gav en förlust på 26 miljoner kronor inklusive provisionskostnader 2018. Riksgälds- kontorets egen positionstagning gav däremot en vinst på 11 miljoner kronor samma år. Under den senaste femårsperioden har den externa förvalt- ningen resulterat i en förlust på 48 miljoner kronor om förvaltningsprovisionerna räknas in.
4.3 Statsskuldens kostnader
Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., på statens budget uppgick till 14 miljarder kronor 2018. Jämfört med 2017 ökade ränteutgifterna med 3 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upp- låningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redo- visningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnads- mässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell visas statsskuldens kostnader, vilket är en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- ningen).
4 Merparten av underskottet uppstod 2014 när positioneringen för en starkare dollar och en högre ränta i USA stängdes ner efter betydande förluster.
254
s. 255 4.3 Statsskuldens kostnader Kontrollera mot PDF
Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
2014
2015
2016
2017
2018
Räntekostnader på lån i
svenska kronor
32
28
28
28
30
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta
3
2
3
3
5
Realiserade
valutakursdifferenser
-3
10
-2
-2
1
Realiserade
kursdifferenser
4
11
10
10
3
Orealiserade
valutakursdifferenser
42
-5
10
-31
12
Över- /underkurs vid
emission m.m.
-4
-9
-11
-13
-11
Summa kostnader
73
38
37
-6
39
Ränteintäkter i
upplåningsverksamheten
-17
-16
-16
-14
-15
Nettokostnader efter
intäkter, exklusive
skuldskötselåtgärder
56
22
22
-20
25
Orealiserade
valutakursdifferenser
hänförbara till
skuldskötselinstrument
och vidareutlåning
-24
-1
0
31
-5
Nettokostnader inklusive
32
22
21
11
20
skuldskötselåtgärder
Enligt resultaträkningen för 2018 uppgick netto- kostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 20 miljarder kronor, vilket var en ökning med 9 miljarder jämfört med 2017. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden ökade 2018 var att den svagare kronan gjorde lån i utländsk valuta dyrare.
Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 1 miljard kronor 2018.
Nettokostnaden för realiserade kursdifferen- ser var 3 miljarder kronor, vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2017. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
De orealiserade valutakursdifferenserna 2017 vändes till valutakursförluster 2018. De oreali- serade valutakursförlusterna uppgick 2018 till
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
12 miljarder kronor. Det innebar en försämring med 43 miljarder kronor mellan åren. De oreali- serade valutakursvinsterna hänförbara till skuld- skötselinstrument och vidareutlåning uppgick till 5 miljarder kronor 2018. De totala orealiserade valutakursförlusterna blev därmed netto 7 mil- jarder kronor.
Över- och underkurser vid emission av stats- papper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 11 miljarder kronor 2018.
Skillnaden mellan statsskuldens nettokost- nader, inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden , var 6,4 mil- jarder kronor 2018. Skillnaden förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakurs- differenser ingår i resultaträkningens nettokost- nad. År 2017 var motsvarande skillnad 0,3 mil- jarder kronor.
255
opaginerad 4.3 Statsskuldens kostnader Kontrollera mot PDF
5
Redovisning och
riskanalys av statliga garantier och utlåning
s. 259 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
5.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.
Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått på de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Tidigare har avgifter för förväntade förluster satts in på konton i Riksgäldskontoret, i bank eller placerats i värdepapper. Från och med den 1 januari 2018 ska avgifterna placeras på ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Placeringen ska ske på ett avistakonto eller med en löptid som motsvarar de garantier och lån som hör till reserven. Garanti- och låneverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för lån- och garantigivning kallas för den statliga lån- och garantimodellen.
Exempel på stora garantiåtaganden som om- fattas av garantimodellen är exportkredit-garan- tier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimo- dellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller som på annan grund har andra villkor än de som anges i budgetlagen. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättnings- garantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.
Under 2017 förtydligade Ekonomistyrnings- verket (ESV) redovisningsreglerna för garanti- och utlåningsverksamheten och en mer detaljerad rapportering upprättades. Utöver rapporteringen har ett antal omklassificeringar gjorts. En mer ut- förlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 3.4.
Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj ökade med drygt 612 mil- jarder kronor under 2018 och uppgick vid års- skiftet till 2 658 miljarder kronor, jämfört med 2 046 miljarder kronor 2017. Näst efter insätt- ningsgarantin (2 280 miljarder kronor per 31
259
s. 260 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
december 2018 5 ) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (146 miljarder kronor). Pensionsgarantierna uppgick till 8 mil- jarder kronor.
I det ovanstående beloppet för statens garanti- portfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas.
Utöver redan utfärdade garantier finns det ut- fästelser om nya garantier på 33 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier 6 .
5 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2017 då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning.
I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna har ställt ut. Garantierna mot- svarar de garantiförbindelser som redovisas i not 54 till balansräkningen.
Garantierna hanteras huvudsakligen av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkredit- nämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket.
6 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren.
260
s. 261 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31
Miljoner kronor
Under året utfärdade
Utfärdade garantier
garantier
Bundna garantiutfästelser
Utgiftsområde
Typ av garanti
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2
Insättningsgarantin 1
2 280 000
1 688 640
2
Investerarskyddet 2
Kreditgarantier
224 420
210 403
58 933
41 936
32 620
51 072
2
Garantier till banker m.fl.
24
Exportkreditgarantier 3
193 295
181 485
56 816
39 914
31 769
49 664
7
U-kreditgarantier
803
893
7
Fristående garantier
4 395
4 011
546
386
806
757
22
Infrastruktur
18 314
17 309
18
Bostadskrediter
3 096
2 786
971
1 636
45
50
2, 7, 16, 22
Internationella åtaganden
4 510
3 910
600
600
1, 6
Övrigt
8
9
0
Garantier om tillförsel av kapital
145 587
138 159
405
405
22
Kapitaltäckningsgarantier 4
4 360
4 297
24
Grundfondsförbindelser
405
405
405
405
2, 7, 22
Garantikapital 5
140 822
133 457
2, 16, 22, 24
Pensionsgarantier 6
7 969
8 376
Totalt
2 657 976
2 045 577
59 338
42 341
32 620
51 072
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättnin gar per den 31 december 2017.
2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storlek en på de skyddade tillgångarna.
3 Avser bundna utfästelser för såväl exportkreditgarantier som för investeringsgarantier.
4 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk -Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket.
5 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima.
6 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2017.
Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i diagram 5.1.
Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2014–2018
Miljoner kronor
2 800 000
2 600 000
2 400 000
2 200 000
2 000 000
1 800 000
Insättnings-
1 600 000
garantin
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
Övriga
600 000
400 000
garantier
200 000
-
2014
2015
2016
2017
2018
År
Av riksdagen beslutade garantiramar
I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myn- dighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2.
För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyn- dighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i reso- lution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i
261
s. 262 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.
Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garanti- kapital gentemot internationella finansiella institutioner.
Riksdagen har beslutat om en ram på 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i
form av exportkreditgarantier. Det finns dess- utom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garan- tier uppgick till 12 miljarder kronor för 2018.
Boverkets ram för utställande av kredit- garantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2018 jämfört med 10 miljarder kronor 2017.
262
s. 263 Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2018-12-31 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2018-12-31
Miljoner kronor
Beslutade garantiramar
Utfärdade garantier
Utfärdade garantier ink.
bundna utfästelser
Utgifts-
2018
2017
2018
2017
2018
2017
område
2
RGK
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
Obegränsad
2 280 000
1 688 640
2 280 000
1 688 640
2
Garantier till insättare i
utländska instituts filialer i
Sverige 2
Obegränsad
Obegränsad
2
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Obegränsad
2
Garantier till kreditinstitut,
Stabilitetsfonden 4
750 000
750 000
2
Garantier till företag i resolution,
Resolutionsreserven 5
200 000
200 000
22
Kreditgarantier till Öresundsbro
Konsortiets upplåning
Obegränsad
Obegränsad
18 314
17 309
18 314
17 309
2
Kreditgaranti, Nordiska
investeringsbankens
projektinvesteringslån
EUR 622
EUR 622
2 248
3 035
2 248
3 035
7
Kreditgaranti, Nordiska
investeringsbankens
miljöinvesteringslån 6
EUR 104
EUR 104
34
83
34
83
16
Kreditgaranti, European
Spallation Source ERIC (ESS)
600
600
600
600
600
2, 16,
Pensionsgarantier
22, 24
Obegränsad
Obegränsad
7 969
8 376
7 969
8 376
1
Kreditgarantier, UD-anställda
50
50
0,2
0,4
0,2
0,4
6
Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta
Utbildningscentrum
24
24
7
8
7
8
22
Kreditgaranti, Eurofima
CHF 52
CHF 52
473
438
473
438
24
Grundfondsförbindelse, Svenska
Skeppshypotekskassan
350
350
350
350
350
350
24
Grundfondsförbindelse, Fonden
för den mindre skeppsfarten
55
55
55
55
55
55
2
Garantikapital, Europeiska
investeringsbanken (EIB)
EUR 6 565
EUR 6 565
67 454
64 660
67 454
64 660
2
Garantikapital, Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD)
EUR 542
EUR 542
5 565
5 334
5 565
5 334
2
Garantikapital, Europarådets
utvecklingsbank (CEB)
EUR 124
EUR 124
1 271
1 219
1 271
1 219
2
Garantikapital, Nordiska
investeringsbanken (NIB)
EUR 1 978
EUR 1 978
20 326
19 484
20 326
19 484
2
Garantikapital, Asiatiska banken
för infrastrukturinvesteringar
(AIIB)
USD 504
USD 504
4 521
4 149
4 521
4 149
7
Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD)
USD 3 891
USD 2 247
20 160
18 499
20 160
18 499
7
Garantikapital Multilaterala
investeringsorganet (MIGA)
USD 16
USD 16
145
133
145
133
7
Garantikapital, Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB)
SDR 971
SDR 971
11 889
11 172
11 889
11 172
7
Garantikapital, Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB)
SDR 343
SDR 343
4 281
4 023
4 281
4 023
7
Garantikapital, Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB)
USD 538
USD 538
4 829
4 432
4 829
4 432
263
s. 264 Garantikapital, Eurofima Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
22
Garantikapital, Eurofima
CHF 42
CHF 42
379
351
379
351
24
EKN
Exportkreditgarantier
450 000
450 000
192 143
180 683
222 501
229 185
24
Investeringsgarantier
10 000
10 000
1 152
802
2 563
1 964
Sida
Totalram
12 000
12 000
7
därav u-kreditgarantier
803
893
803
893
7
därav fristående garantier
4 395
4 011
5 201
4 768
7
Kreditgarantier, Europeiska
investeringsbanken, långivning
inom ramen för Lomé IV Bis och
Cotonou-avtalet
EUR 152
EUR 152
1 155
353
1 155
353
18
Boverket
Kreditgarantier för ny- och
ombyggnad av bostäder 7
8 000
10 000
3 096
2 786
3141
2 837
18
Förvärvsgarantier
5 000
5 000
0
0
0
0
Summa
2 653 616
2 041 280
2 686 236
2 092 351
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2017.
2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
4
Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till k reditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kron or.
5
Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpli ktelser och lån om högst 200 miljarder kronor.
6
I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begrän sats till 92 miljoner euro.
7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
Anm: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garanti- typerna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför modellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insätt- ningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.
Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 950 000 kronor per insättare och institut och ersättningen ska göras tillgänglig inom sju arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i
institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet, och det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De institut som omfattas av insätt- ningsgarantin betalar en årlig avgift till staten.
De garanterade insättningarna uppgick till 2 280 miljarder kronor per den 31 december 2018. Åtagandet redovisas med ett års eftersläpning. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 591 miljarder kronor och förklaras främst av att Nordeas nordiska dotterbolag filialiserades under 2017. I samband med omvandlingen av dotter- bolagen till filialer övergick de garanterade insättningarna hos dotterbolagen till det svenska moderbolaget och därmed övergick också ansvaret för att skydda insättningarna till den svenska insättningsgarantin. Under 2018 inträf- fade flera förändringar som kan förväntas medföra att statens åtagande i insättningsgarantin minskar, bl.a. att Nordeas huvudkontor flyttades från Sverige. Statens åtagande i insättnings- garantin redovisas nästa gång i årsredovisningen för 2019.
Inga händelser inträffade under 2018 som utlöste insättningsgarantin.
Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättnings- garantin.
264
s. 265 Inga ersättningsfall inträffade under året. Kontrollera mot PDF
Investerarskyddet
Vid köp, försäljning eller deponering av värde- papper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Inga ersättningsfall inträffade under året.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garanti- åtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra lån- givare.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga export- kreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier. EKN har kommit att garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. När det gäller EKN:s satsningar på garantier för små och medelstora företag har nya finansierings- lösningar, såsom utökad garanti för rörelse- krediter och investeringskrediter samt utökad lånemöjlighet hos Almi, införts.
EKN utfärdade under året nya utfästelser för
32 miljarder kronor och garantier för 57 miljarder kronor. Utfästelserna minskade med 18 miljarder kronor jämfört med 2017, medan garanti- givningen ökade med 17 miljarder kronor.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Engagemangen i form av exportgarantier och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid års- skiftet till 223 miljarder kronor fördelade på 137 länder. Motsvarande engagemang för investe- ringsgarantierna var närmare 3 miljarder kronor. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen till följd av en enskild stor affär.
Årets höga efterfrågan på garantier till högin- komstländer inom OECD förklaras framför allt av två stora telekomaffärer till USA.
Utbetalningarna för infriade åtaganden upp- gick till 1,7 miljarder kronor för 2018, vilket ska jämföras med 1,4 miljarder kronor året innan.
EKN har under 2018 redovisat 64 miljoner kronor mot inkomsttitel avseende ej förväntans- riktiga garantiavgifter.
U-kreditgarantier
En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes t.o.m. den 1 juni 2009 ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till knappt 1 miljard kronor vid års- skiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas.
Fristående garantier
Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2018 uppgick Sidas engage- mang för fristående garantier till totalt 5,2 mil- jarder kronor. Engagemanget bestod av garantier om 4,4 miljarder kronor samt bundna utfästelser om drygt 800 miljoner kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 18,3 miljarder kronor jämfört med 17,3 miljarder kronor året innan.
De statliga garantierna blev 2014 föremål för en granskning av Europeiska kommissionen, vars syfte var att bedöma huruvida garantierna stod i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler. Kommissionen fastslog att de statliga garantierna
265
s. 266 Inga ersättningsfall inträffade under året. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
var nödvändiga för att kunna genomföra det för europasamarbetet prioriterade broprojektet. Enligt Danmark och Sverige ska garantier utställda efter 2040 notifieras hos kommissionen. Kommissionens beslut överklagades till tribuna- len, som under 2018 upphävde beslutet och återförvisade ärendet till kommissionen för komplettering.
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.
Den totala garantistocken omfattade ca 170 garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 2,8 miljarder kronor 2017.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena på 4,5 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har successivt mins- kat de senaste åren till följd av att NIB vid ett antal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.
Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av NIB, AB Svensk Exportkredit samt Europeiska investeringsbanken (EIB). ESS har under året utnyttjat garantiramen fullt ut.
Sida fick under 2017 i uppdrag att redovisa svenska statens garantiåtagande gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet. Statens åtagande uppgick till 1 155 miljoner kronor för 2018.
Övrigt
Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd och rennäring samt kreditgarantier för lån till
personal inom utrikesförvaltningen, men pro- grammen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar ett fåtal kreditgarantier inom ett visst program på relativt små belopp.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en förbindelse mellan två parter: företaget och staten som ut- färdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
Kapitaltäckningsgarantier har ställts ut till två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk- Danska Broförbindelsen Svedab AB. Kapital-
täckningsgarantin avseende Arlandabanan Infrastructure AB beräknas till 1 211 miljoner kronor för 2018, medan motsvarande garanti för Svedab beräknas till 3 149 miljoner kronor.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapital- täckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i elva inter- nationella finansiella institutioner 7 . Medlems- åtagandet består av inbetalt kapital och garanti- kapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna,
7
Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken,
banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklings-
Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska
banken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank,
Eurofima samt Världsbanksgruppen.
266
s. 267 att infrianden endast sker om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Kontrollera mot PDF
förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garanti- kapitalet.
Det totala åtagandet för garantikapital uppgick till 141 miljarder kronor vid utgången av 2018.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
Pensionsgarantier
I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.
Merparten av pensionsåtagandena är för- säkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensions- garanti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgälds- kontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
att infrianden endast sker om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.
Pensionsåtagandena uppgick till ca 8 miljarder kronor och avsåg den 31 december 2017.
Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garanti- åtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiför- lusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.
I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garanti- förluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna förhåller sig till respektive ansvarig myndighets åtaganden.
267
s. 268 att infrianden endast sker om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2018-12-31
Miljoner kronor
Avsättningar i relation till
Utfärdade garantier
Avsättningar för garantiförluster
utfärdade garantier
Myndighet
2018
2017
2018
2017
2018
2017
Riksgäldskontoret 1
30 050
29 655
1 028
828
3,4%
2,8%
EKN 2
193 295
181 485
9 788
10 448
5,1%
5,8%
Sida 3
5 198
4 904
185
209
3,6%
4,3%
Boverket
3 096
2 786
137
159
4,4%
5,7%
Summa
231 639
218 831
11 137
11 645
4,8%
5,3%
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där a vsättningar inte görs för förväntade förluster.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN redu cerat reservering för förväntade garantiförluster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor.
3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou -avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.
De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2018 från 11,6 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor. EKN:s, Sidas och Boverkets avsättningar minskade under året, medan Riksgäldskontorets avsättningar ökade. Avsättningsbehovet påverkas av nivån på åtagandena och kreditrisken, men också av ränte- och valutakursförändringar, m.m.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser.
De åtaganden som redovisas som ansvars- förbindelser uppgick per årsskiftet till drygt 4,4 miljarder kronor (se även not 54 till balans- räkningen).
Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner, och ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång, finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garanti- verksamheten.
Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks dock avgiften av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna har samlats på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Sedan den 1 januari 2018 ska avgifterna föras till ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgälds- kontoret. Under 2018 har placeringsinstrukt- ionen förändrats från att Kammarkollegiet placerat inkommande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år, alternativt i de statsobligationer som har längst löptid, till att fonden får placera i samtliga nominella obligationer utgivna av Riksgäldskontoret.
Placeringarna utgör den s.k. insättnings- garantifonden, som vid utgången av 2018 hade ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 41,8 miljarder kronor. Det motsvarade 1,8 procent av de garanterade insättningarna per den 31 december 2018. Sverige uppfyllde därmed det minimikrav om 0,8 procent som anges i lagen (1995:1571) om insättnings- garanti. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repo- verksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden
268
s. 269 att infrianden endast sker om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgälds- kontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs dessa konton. Från samma konton, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisnings- mässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Tabell 5.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2018-12-31
Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har en mindre del av sina till- gångar som kortfristiga placeringar och banktill- godohavanden.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i Riksgälds- kontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 13,9 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regress- fordringarna till 2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkredit- garantier.
(exklusive stabilitetsfonden)
Miljoner kronor
Värdepappersinneh
av och övriga
Konton hos
Övriga
Regressfordringar
Ännu inte
likvida tillgångar
Riksgäldskontoret
garantitillgångar
(netto)
fakturerade avgifter
Totalt
Myndighet
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
Riksgäldskontoret,
insättningsgarantin 1
41 298
39 139
83
421
41 381
39 560
Riksgäldskontoret
453
603
532
443
-33
144
311
1 096
1 357
EKN 2, 3
19 905
23 819
7 266
2 035
486
1 573
1 769
1 619
4 469
4 441
33 895
33 488
Sida
701
1 050
1 495
1 077
25
13
154
154
53
51
2 428
2 345
Boverket
2 266
2 240
14
5
10
24
2 290
2 269
Summa
62 357
64 611
11 642
6 215
478
1 586
2 081
2 089
4 532
4 516
81 090
79 017
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde.
2 Av utestående värdepappersinnehav är 19 905 miljoner kronor placerade i Riksgälden.
3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå.
269
s. 270 att infrianden endast sker om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2018 -12-31
(exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, garantier till banker m.fl. och garantikapital) Miljoner kronor
Utfärdade garantier
Avsättningar för garantiförluster
Garantitillgångar enligt tabell 5.4 1
Myndighet
2018
2017
2018
2017
2018
2017
Riksgäldskontoret
30 050
29 655
1 028
828
1 096
1 357
EKN 2
193 295
181 485
9 788
10 448
33 895
33 488
Sida 3
5 198
4 904
185
209
2 428
2 345
Boverket
3 096
2 786
137
159
2 290
2 269
Summa
231 639
218 831
11 137
11 645
39 709
39 458
1 Summan 39 709 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 41 381 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med ri skfri ränta justerad
för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri rän ta.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförlu ster med 757 miljoner kronor från 9 788 miljoner kronor till 9 031 miljoner kronor.
3 EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou -avtalet ingår i avsättningar för garantiförluster, men inte i utfärdade garantier.
För att ta fram ett resultat för garantiverksam- heten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerar- skyddet samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.
Jämförelsen visar att för den del av garanti- portföljen som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5 ).
EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.
Under 2018 ökade garantitillgångarna något, samtidigt som avsättningarna för garantiförluster minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.
270
s. 271 Avgifter Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten
Miljoner kronor
Avgifter för
garantiförluster
Avgifter övriga
Återvinningar
Skadeutbetalning
Summa
Myndighet
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
Riksgäldskontoret,
1 039
1 858
0
1 039
1 858
insättningsgarantin
Riksgäldskontoret, övriga
5
5
51
126
0
0
56
131
garantier
EKN 1
1 148
1 146
459
236
-1 738
-1 410
-131
-28
Sida
39
35
30
24
-4
-4
66
55
Boverket
36
31
2
4
0
0
38
35
Summa
1 228
1 218
1 039
1 858
542
391
-1 741
-1 414
1 067
2 052
1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm. Avgifter för 2017 och 2018 avser faktu rerade avgifter.
Avgifter
Under 2018 inbetalades avgifter för garanti- förluster samt övriga avgifter motsvarande 2,3 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för exportkreditgarantierna och insätt- ningsgarantin.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden åter- vanns 0,5 miljarder kronor. Exportkreditgaranti- erna svarade för större delen av återvinningarna. Det var framförallt fråga om betalningar från Chile, Pakistan, Spanien och Irak.
Skadeutbetalningar
Skadeutbetalningarna för infriade garantier var 1,7 miljarder kronor. De avsåg främst export- kreditgarantier.
Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, skadeutbetalningar och åter- vinningar har i olika grad påverkan på låne- behovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däre- mot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1 miljard kronor 2018.
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslags- medel för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier.
Under 2018 utbetalades 22 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner och vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade
garantiverksamhet 2018
Miljoner kronor
Utgifts-
Utfall
Utfall
område
Anslag
Myndighet
Garantiåtagande
2018
2017
7
1:1 Bistånds- Sida
Garantier under
verksamhet
Lomé IV Bis och
Cotonou
7
1:1 Bistånds- Sida
Afrika,
verksamhet
Latinamerika
samt
reformsamarbete
med Östeuropa,
Västra Balkan och
Turkiet.
20,0
16,4
7
1:1 Bistånds- Riksgälds- NIB
verksamhet
kontoret
1,6
1,6
22
1:2
Trafikverket Arlandabanan
Trafikverket:
Infrastructure AB
Banhållning
Summa
21,6
18,0
Totalt redovisades 150 miljoner kronor mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2018 jämfört med 507 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8.
271
s. 272 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2018
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Inkomsttitel
Myndighet
2018
2017
2124 Inlevererat överskott av
Riksgälds
garantiverksamhet
kontoret
2,3
3,7
2127 Inlevererat överskott
EKN
Exportkreditnämnden
64,0
486,8
2127 Inlevererat överskott
Sida
Sida
0,3
2552 Övriga offentligrättsliga
Riksgälds-
avgifter
kontoret
12,3
16,2
Summa
78,9
506,7
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garanti- avgifter har de senaste fem åren varierat mellan knappt 6 miljoner kronor och 22 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 mil- jarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variat- ioner över tiden.
Skadeutbetalningarna låg under 2014 och 2015 på en nivå runt 500 miljoner kronor för att 2016– 2018 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder kronor. Under de senare åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkredit- garantier inom kraftindustrin. Återvinningarna var stabila 2014–2018, med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns.
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2014-
Miljoner kronor
5000
Återvinningar
4000
3000
Subventioner
2000
1000
Avgifter
0
-1000
Skadeutbetalningar
-2000
-3000
Flödessaldo
2014
2015
2016
2017
2018
5.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garan- tier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma kredit- risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras med upplåning genom Riksgäldskontoret.
I och med den reformerade budgetlagen infördes fr.o.m. 2012 en modell för den statliga utlåningen som innebär att garantier och lån behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar för- väntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till ut- låningsmodellen fr.o.m. 2014.
Utlåningsportföljens sammansättning
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2018 till 232 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 228 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder kronor via anslag.
Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 223 mil- jarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska med- borgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,5 miljarder kronor samt körkortslån om 17 miljoner kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 6,1 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt
272
s. 273 Den främsta förklaringen till ökningen är CSN:s utlåning i form av studielån. Kontrollera mot PDF
samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföre- tagare, jordbrukare, fiskare m.fl. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det belopp som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneför- lust till närmare 27 miljarder kronor eller 11 pro- cent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 25 miljarder kronor eller 94 procent av reser-
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Utlåningen efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2018 till 205 miljarder kronor.
Den främsta förklaringen till ökningen är CSN:s utlåning i form av studielån.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust
Miljoner kronor
250 000
200 000
Övriga
veringarna.
150 000
100 000
Riksgälden
50 000 CSN
0
2014 2015 2016 2017 2018
273
s. 274 Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2018-12-31
Miljoner kronor
Myndighet respektive
Reserveringar för
Lånefordran efter
låntagare/ändamål
Utlåningsram
Lånefordran
låneförluster
reservering
Lånelöften
Lånefinansierad
UO
utlåning
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
2018
2017
15
CSN, studielån 1
223 000
217 000
221 574
215 461
24 044
25 201
197 530
190 260
22
Riksgäldskontoret, A-
Train AB (Arlandabanan)
1 000
1 000
911
957
0
0
911
957
22
Riksgäldskontoret,
Svedab AB 2
3 361
3 361
4 981
5 626
0
0
4 981
5 626
24
Riksgäldskontoret,
Svensk Exportkredit
125 000
125 000
24
Riksgäldskontoret,
Flygutvecklingsprojektet
1 110
1 110
95
116
0
0
95
116
17
Riksgäldskontoret,
Nordiska museét
20
20
16
17
0
0
16
17
17
Riksgäldskontoret,
Kungliga Operan
126
120
96
0
96
26
120
17
Riksgäldskontoret,
Kungliga Dramatiska
Teatern
70
25
0
25
45
Delsumma
227 698
222 178
24 044
25 201
203 654
196 976
71
120
Anslagsfinansierad
utlåning
15
CSN, hemutrustningslån
1 464
1 558
907
906
557
652
15
CSN, studielån
1 440
1 754
690
799
750
955
15
CSN, Körkortslån
17
3
14
15
CSN, övrigt
246
198
229
183
17
14
7
Sida, biståndskrediter
7
16
1
6
7
10
7
Sida, villkorslån
276
304
276
161
0
143
19
Tillväxtverket,
lokaliseringslån m.m.
33
122
9
98
24
24
20
21
Energimyndigheten,
villkorslån
597
619
406
444
191
175
Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.
18
21
9
11
9
10
17
Kammarkollegiet,
näringslån m.m.
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Delsumma
4 098
4 592
2 530
2 607
1 568
1 985
20
0
Övrig utlåning
21
Affärsverket Svenska
Kraftnät 3
700
700
110
21
0
0
110
21
325
Delsumma
110
21
0
0
110
21
325
Summa
231 906
226 791
26 573
27 808
205 332
198 983
416
120
1 Beloppet avseende CSN:s lånefordran 2018 avviker från beloppet i avsnitt 2.4.15, som avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret .
2 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjän stkostnader och mervärdesskatt.
3 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella bef ogenheter.
Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skil lnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 258 511 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåni ngsramar saknas.
274
s. 275 De olika lånen med kreditrisk Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.10 CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning efter lånekategori 2018-12-31
Miljoner kronor
Lånefordran
Reserveringar för
Lånefordran efter
låneförluster
reservering
Myndighet respektive lånekategori
2018
2017
2018
2017
2018
2017
CSN 1
Lånefordringar
185 966
175 715
13 402
13 871
172 564
16 843
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet
38 774
43 259
12 471
13 218
26 304
30 041
Utvecklingskapital/Royalty
-3
0
-3
Delsumma
224 740
218 971
25 873
27 089
198 868
191 882
Riksgäldskontoret
Lånefordringar
5 118
5 643
0
0
5 118
5 643
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet
Utvecklingskapital/Royalty
1 006
1 073
0
0
1 006
1 073
Delsumma
6 124
6 716
0
0
6 124
6 716
Summa
230 864
225 687
25 873
27 089
204 992
198 598
1 De belopp som avser CSN inkluderar alla typer av studielån samt hemutrustningslån och körkortslån.
I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgälds- kontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som Ekonomistyrningsverket anger i sina anvisningar
De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Lånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Om- kring 1,5 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 223 mil- jarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 25 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet.
CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redo- visningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
– Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgälds-
kontoret. Denna ränta fastställs årligen av rege- ringen och baseras på den ovägda genom- snittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, dvs. när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån fr.o.m. den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen.
Hemutrustningslån
Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen uppgick vid årsskiftet till 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 mil- jarder kronor betraktas som reservering för låneförlust.
Hemutrustningslånen finansierades fram t.o.m. 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men fr.o.m. 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4 Hemut- rustningslån under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Lån- tagarnas räntebetalningar till myndigheten redo- visas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränte- inkomster hemutrustningslån.
275
s. 276 A-Train AB Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresunds- bron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,0 miljarder kronor. Återbetal- ningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör nu- mera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas istället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäcknings- garanti som Trafikverket ansvarar för.
A-Train AB
Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 0,9 miljarder kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Under 2017 betalade A-Train AB royalty för lånet för första gången, vilket innebär att bolaget framöver kommer att göra årliga royaltybetalningar. Betalningen under 2018 var på 46 miljoner kronor.
Lån till exportfinansiering
Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansiering av långfristiga krediter i Riksgälds- kontoret. Låneramen uppgick till 125 miljarder kronor för 2018 och får användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda export- krediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte utnyttjats under perioden 2009–2018.
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare
Volvo Aero AB) för delfinansiering av utveck- lingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2018 till 0,1 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med ett år tidigare. Minskningen beror på en återbetalning och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från
Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelserna. Totalt upp- gick dessa lån till 0,9 miljarder kronor, vilket var något lägre än 2017. Av utlånat belopp 2018 bedömdes 0,7 miljarder kronor behöva reserveras för låneförlust, motsvarande 75 procent av be- loppet.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.
Störst var vid årsskiftet Energimyndighetens utlåning om 0,6 miljarder kronor, för vilken reservering har gjorts med 0,4 miljarder kronor.
Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver
Enligt de engagemang som hanteras enligt den svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av ränte- påslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.
När det gäller CSN hanteras nya studielån som ställts ut efter 2013 i enlighet med utlånings- modellen i den meningen att anslagsmedel mot- svarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Det är totalt 82 miljarder kronor av CSN:s utlåning som innefattas av utlåningsmodellen.
För Riksgäldskontorets utlåning har inga reserveringar gjorts under 2018.
För att ta fram ett resultat för utlånings- verksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförel-
276
s. 277 A-Train AB Kontrollera mot PDF
sen pekar på att placerade medel i kreditreser- verna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster.
Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i låneverksamheten 2018-12-31
Miljoner kronor
Reserveringar för
Medel placerade i
låneförluster
kreditreserver
Myndighet
2018
2017
2018
2017
CSN 1
4 107
3 681
5 887
4 761
Riksgäldskontoret
0
0
603
606
Summa
4 107
3 681
6 491
5 368
1 I kreditreserven kan även medel för konstaterade förluster ingå, vilka är hänförbara till utlåning före 2014.
Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2018
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
UO
Anslag
Myndighet
2018
2017
13
1:5
CSN
Hemutrustnings-
lån
138,8
227,9
14
1:13 Lån till
CSN
körkort
17,5
15
1:3 Avsättning
CSN
för kreditförluster
1 812,0
1 868,8
15
1:4 Statens
CSN
utgifter för
studiemedels-
räntor
173,5
358,9
19
1:1 24:5 Västra
Tillväxt-
Götalands läns
verket
landsting
14,2
19
1:1 24:18
Tillväxt-
Jämtlands läns
verket
landsting
4,3
19
1:1 24:2
Tillväxt-
Samverkansorga
verket
n i Kalmar län
0,6
21
1:4 Forskning,
Energi-
utveckling och
myndigheten
innovation
14,6
49,2
24
1:5 Näringslivs-
Riksgälds-
utveckling
kontoret
7,8
14,9
Summa
2 183,3
2 519,7
Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 5.13.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2018
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Inkomsttitel
Myndighet
2018
2017
2124
Inlevererat överskott av
Riksgälds-
49,3
35,3
garantiverksamhet
kontoret
2342
Ränteinkomst på allmänna
CSN
studielån
0,1
0,0
2394
Övriga ränteinkomster på
CSN
hemutrustningslån
31,9
31,0
4139
Återbetalning av
Tillväxtverket
lokaliseringslån
0,2
4312
Återbetalning av allmänna
CSN
studielån
0,0
0,0
4313
Återbetalning av studielån
CSN
245,1
308,6
4526
Återbetalning av
CSN
hemutrustningslån
186,9
158,3
4526
Återbetalning av
CSN
körkortslån
0,0
4526
Amortering
SIDA
biståndskrediter
8,7
8,7
4526
Återbetalning övriga lån
Energi-
myndigheten
5,5
2,7
Summa
527,7
544,6
5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster.
I enlighet med förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret ska Riksgälds- kontoret, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, årligen göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj. Analysen är inriktad på risken för stora oförväntade förluster och omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privat- personer, dels insättningsgarantin.
Risken för stora förluster bedöms samman- taget som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.
Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och
277
s. 278 Den ordinarie portföljen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
utlåning – en riskanalys, som lämnades till regeringen den 15 mars 2019 (dnr Fi2019/00909).
Den ordinarie portföljen
En central del i riskanalysen är att identifiera riskfaktorer, dvs. omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora förluster som uppgående till minst cirka 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster: ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 5.14.
Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till
företag, privatpersoner och stater 2018-12-31
Miljoner kronor
Risk för stora
förluster
Riskfaktor
2018
2017
Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden)
Låg
Låg
Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller
låntagare
Låg
Låg
Branschkoncentrationer
Låg
Låg
Geografisk koncentration
Låg
Låg
Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk
utveckling
Låg
Låg
Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög .
Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling
Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling (s.k. odiversifierbar risk). Riksgäldskontoret be- dömer att risken är låg för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Detta beror främst på den låga expone- ringen mot engagemang med hög kreditrisk.
Stora förluster skulle även kunna uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt
som den skapar förhöjda förluster i portföljen i övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta.
Namnkoncentrationer
Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning.
Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.
Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta
Om det föreligger omständigheter där en garanti- gäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företags- koncern.
Risken för sådan fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg. Denna portfölj innehåller endast ett fåtal engagemang med juridiska kopplingar, gemensamt ägarin- tresse och koncerntillhörighet.
Branschkoncentrationer
Med branschkoncentration avses låg diversifie- ring med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.
Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motstånds-
278
s. 279 kraft mot en negativ chock. Ju bättre kredit- värdighet företagen har desto starkare motståndskraft. Kontrollera mot PDF
kraft mot en negativ chock. Ju bättre kredit- värdighet företagen har desto starkare motståndskraft.
För garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas bransch- tillhörighet. Den mest framträdande bransch- koncentrationen är mot teleoperatörer. Risken för stora förluster från denna koncentration bedöms som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamark- nad, vilket höjer bedömningen av motstånds- kraften mot negativa chocker.
Till följd av ett par nya beloppsmässigt bety- dande garantiutfästelser har portföljens geogra- fiska fördelning skiftat mot mogna marknader med låg landrisk under analyshorisonten. Detta har lett till att den genomsnittliga kreditvärdig- heten i branschkoncentrationen mot teleoperatö- rer förbättrats.
Geografiska koncentrationer
Garantigäldenärer och låntagare i samma geo- grafiska område påverkas samtidigt av föränd- ringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara fråga om en ändrad konjunk- turutveckling eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för bransch- koncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som leder till kluster av förluster.
Den ordinarie portföljen är till 40 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 87 procent avser CSN:s studielån. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,3 miljarder under analysens tids- horisont på grund av hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas års- belopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta skulle leda till att inbetalningarna minskade, vilket skulle ha en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.
Insättningsgarantin
Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.
Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution.
Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.
Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvud- regeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven priori- tetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldned- skrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i första hand täckas av insättningsgarantifonden. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgaranti- fonden bidrar dock inte med mer än 36 miljarder i resolution.
279
s. 280 Direkta infrianden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Direkta infrianden
Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster.
Insättningsgarantins bidrag vid resolution Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag vid resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet, och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut), har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra med medel. Det gäller i synner- het för de institut som vid ett resolutions- ingripande har mer eget kapital och nedskriv- ningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.
280
opaginerad Direkta infrianden Kontrollera mot PDF
6
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
s. 283 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter och inte redovisas mot inkomst- titlar och anslag på statens budget. I avsnittet redogörs dessutom för Europeiska revisions- rättens granskningar avseende kommissionens genomförande av EU:s budget 2017.
Avsnitten 6.1–6.4 lämnas även till kommiss- ionen och till revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.
Sveriges avgift till EU och återflödet från EU- budgeten redovisas i såväl budgetens inkomst- titlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU- program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogen- heter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU- medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräk- ningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar.
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel
Regeringens nationella intygande för 2018 avseende EU-medel omfattar EU-medel hän- förliga till de fleråriga budgetramarna 2007–2013 och 2014–2020, även kallade programperioder.
Intygandet innehåller en årlig räkenskaps- sammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i
283
s. 284 årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten.
I intygandet bedömer regeringen om EU- räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räken- skaperna som ligger till grund för sammanställ- ningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.
Regeringens intygande syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll
En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter mot- verkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.
Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förord- ningar:
– myndighetsförordningen (2007:515),
– internrevisionsförordningen (2006:1228),
– förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, och
– förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
I myndighetsförordningen fastställs att myndig- hetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av intern- revisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken genomförs ändamålsenligt och följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndig- hetens process för intern styrning och kontroll.
Myndigheter som omfattas av internrevisions- förordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.
6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel länkade till EU:s budget. De medel som Sverige får i form av åter- flöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s struktur- fonder. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildnings- program. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten, och de omfattas därför inte av regeringens intygande.
Det är enbart de medel som Sverige får och förvaltar gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga
284
s. 285 årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten. Kontrollera mot PDF
upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det finns ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommiss- ionen har totalt åtta myndigheter varit utsedda att förvalta medlen.
Det finns även program inom territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Programmen inom territoriellt samarbete är samtliga undantagna från brutto- redovisning på statens budget. Uppgifter från dessa program för perioden 2014–2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för programperioden genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balansräk- ningar särskilt för dessa medel.
Intygandet för 2018 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från
– Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden),
– Europeiska jordbruksfonden för lands- bygdsutveckling (Landsbygdsfonden),
– Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden),
– Europeiska socialfonden (Socialfonden),
– Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF),
– Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif),
– Fonden för inre säkerhet (ISF), och
– Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD).
Nedan redogörs för förvaltningsansvaret för de fonder från vilka åtgärder finansierats under 2018.
Europeiska garantifonden för jordbruket Europeiska garantifonden för jordbruket (Garantifonden) finansierar under program- perioden 2014–2020 olika direktstöd till jord- brukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av obligatorisk nationell medfinansiering.
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet och behörigt utbetalnings- ställe och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attester- ande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsut- veckling (Landsbygdsfonden) finansierar under programperioden 2014–2020 insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna har finansierats gemensamt av Sverige och EU, genom s.k. medfinansiering.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) finansierar under program- perioden 2014–2020 åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
För programperioden 2014–2020 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Läns- styrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter för programperioden 2014–2020. Dessa myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruks- verket förvaltande myndighet.
ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom Regionalfonden som förvaltas i Sverige.
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (Socialfonden) finansie- rar under programperioden 2014–2020 åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och
285
s. 286 Europeiska havs- och fiskerifonden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det berörda programmet inom Socialfonden och har därmed ansvar för att detta genomförts på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet.
För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via Regionalfonden och Socialfonden är Jordbruksverket förvaltande myndighet.
ESV är revisionsmyndighet för programmen som finansieras från Socialfonden.
Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) finansierar havs- och fiskeriprogrammet i Sverige under programperioden 2014–2020. Programmet ger möjlighet till finansiering av åtgärder som understöder dels genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, dels en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk samt när- liggande verksamhet. Åtgärder inom programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) syftar under programperioden 2014–2020 till att bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. Amif medfinansierar pro- jekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för inre säkerhet
Fonden för inre säkerhet (ISF) syftar till att ge ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av två instrument: gränsinstrumentet och polisinstrumentet. Gräns- instrumentet finansierar åtgärder inom gränskon- troller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndig- heter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt.
Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Polismyndigheten är ansvarig myndighet. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för programmet. ESV är revisionsmyndighet.
6.2 Räkenskapssammanställning av EU-medel
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2018 omfattar de fleråriga budgetramarna för 2007–2013 och 2014–2020 i respektive tabeller.
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Det är endast EU-medel med delat förvaltnings- ansvar som ingår i räkenskapssammanställningen. Dessa medel bruttoredovisas på statens budget. Medfinansiering ingår inte.
Sammanställningen bygger på uppgifter som har lämnats av de förvaltande myndigheterna. Uppgifterna har stämts av mot dessa myndig- heters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som de som gäller för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan.
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU- medel och kostnader för EU-stöd enligt bok- föringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under den period då betalning sker, men de periodiseras i de fall
286
s. 287 intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen. Kontrollera mot PDF
intäkterna eller kostnaderna är hänförliga till en annan period än betalningen.
Om en betalning är förväntad, men inte mottagen, redovisas en fordran eller en period- avgränsningspost på balansräkningens tillgångs- sida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen, men gäller en senare period, eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balans- räkningens skuldsida.
Utgifter i statens budget som finansieras från EU-budgeten utgörs till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalning sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget utgörs av bidrag från EU. De redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år då betalning sker.
Tabell 6.1 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2007– 2013
Miljoner kronor
2018
2017
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
-10
-28
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-
156
Europeiska socialfonden
13
664
Europeiska fiskerifonden
0
-2
Europeiska flykting- och återvändandefonden
-
-
Europeiska fonden för integration av
tredjelandsmedborgare
-
-1
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
3
789
Verksamhetens kostnader
Summa verksamhetens kostnader
-
-
Lämnade bidrag
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
1
7
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-
1
Europeiska socialfonden
-
-
Europeiska fiskerifonden
-
0
Europeiska flykting- och återvändandefonden
-
-
Summa lämnade bidrag
1
8
Summa kostnader
1
8
Nettokostnad
4
797
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014– 2020
Miljoner kronor
2018
2017
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket
7 916
7 472
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
2 153
1 935
Europeiska regionala utvecklingsfonden
1 192
1 047
Europeiska socialfonden
1 085
869
Europeiska havs- och fiskerifonden
249
18
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
598
594
Fonden för inre säkerhet
61
43
Interregionala Öresund-Kattegatt-
Skagerrak
237
135
Interregionala Sverige-Norge
75
40
Interregionala Botnia-Atlantica
56
36
Interregionala Nord
78
57
Interregionala Norra Periferin och Arktis
80
58
Fonden för europeiskt bistånd till dem som
har det sämst ställt
16
14
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
13 796
12 318
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-158
-115
Kostnader för lokaler
-10
-6
Övriga driftkostnader
-103
-148
Summa verksamhetens kostnader
-271
-269
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket
-7 471
-7 411
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
-2 030
-1 852
Europeiska regionala utvecklingsfonden
-1 138
-975
Europeiska socialfonden
-1 048
-844
Europeiska havs- och fiskerifonden
-251
-16
Fonden för inre säkerhet
-31
-15
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
-72
-76
Fonden för europeiskt bistånd till dem som
har det sämst ställt
-15
-14
Interregionala Öresund-Kattegatt-
Skagerrak
-229
-135
Interregionala Nord
-72
-52
Interregionala Sverige-Norge
-69
-43
Interregionala Botnia-Atlantica
-54
-33
Interregionala Norra Periferin och Arktis
-76
-55
Summa lämnade bidrag
-12 556
-11 521
Summa kostnader
-12 827
-11 790
Nettokostnad/intäkt
969
528
287
s. 288 Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade
De totala intäkterna från EU ökade 2018 med 692 miljoner kronor. Programperioden 2007– 2013 är i stort sett avslutad. Intäkterna för programperioden 2014–2020 ökade med 1 478 miljoner kronor, varav 893 miljoner kronor kom från jordbruksfonderna. Totalt redovisade Jordbruksverket intäkter från jordbruksfonderna om 10 318 miljoner kronor. Det motsvarade 75 procent av intäkterna från EU:s fonder.
Jämfört med 2017 ökade intäkterna från Social- fonden för perioden 2014–2020 med 216 miljoner kronor och intäkterna från Regionalfonden med 145 miljoner kronor. Tillväxtverket och till en mindre del Jordbruksverket redovisade intäkter på 1 192 miljoner kronor från Regionalfonden. Svenska ESF-rådet och till en mindre del Jord- bruksverket redovisade intäkter på 1 085 miljoner kronor från Socialfonden. Migrationsverket redovisade intäkter på 598 miljoner kronor från Amif.
Intäkter för Interregprogram ökade med 200 miljoner kronor jämfört med 2017.
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade
Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst del av de bidrag som finansieras med EU- medel. Av de medel Jordbruksverket lämnade i EU-finansierade bidrag om totalt 9 766 miljoner kronor utgjorde 7 471 miljoner kronor medel från Garantifonden och 2 030 miljoner kronor medel från Landsbygdsfonden.
Svenska ESF-rådets kostnader för lämnade bidrag finansierade från Socialfonden uppgick till 1 040 miljoner kronor. Det var en ökning med 196 miljoner kronor jämfört med 2017. Migrationsverket redovisade lämnade bidrag finansierade från Amif med 72 miljoner kronor. Det var en minskning med 4 miljoner kronor jämfört med 2017. Lämnade bidrag till Interreg- programmen ökade med 182 miljoner kronor. Sammantaget ökade bidrag finansierade med EU- medel med 1 042 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Balansräkning
Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2007–2013
Miljoner kronor
2018-12-31
2017-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
-
278
Summa tillgångar
0
278
Kapital
-117
176
Avsättningar
11
-
Skulder
Upplupna kostnader
67
102
Förutbetalda intäkter
39
-
Summa kapital och skulder
0
278
Tabell 6.4 Balansräkning för fleråriga budgetramen
2014–2020
Miljoner kronor
2018-12-31
2017-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
9 034
7 496
Upplupna intäkter
452
931
Summa tillgångar
9 486
8 427
Kapital
7 858
7 274
Avsättningar
67
-
Skulder
Upplupna kostnader
309
4
Oförbrukade bidrag
17
53 1
Förutbetalda intäkter
1 235
1 096 2
Summa kapital och skulder
9 486
8 427
1,2 Omklassificering mellan posterna pga. ändrad redovisningsprinip, se avsnitt Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter .
Tillgångarna ökade
Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruks- verkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2018. Upplupna intäkter avser förväntade inbetalningar där anspråk på inbetalning inte har ställts. Migrationsverket redovisar upplupna intäkter om 399 miljoner kronor.
Skulderna ökade
Skulderna utgörs främst av förutbetalda intäkter för programperioden 2014–2020, 538 miljoner kronor från Landsbygdsfonden, 375 miljoner kronor från Socialfonden och 210 miljoner kronor från Regionalfonden. Totalt ökade förut- betalda intäkter med 139 miljoner kronor.
288
s. 289 Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Kontrollera mot PDF
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomst- titlar avseende EU-medel som genomförs med delad förvaltning i Sverige.
Tabell 6.5 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2007–2013 (exkl. TEN-bidrag)
Tusental kronor
UO/Anslag
Utfall 2018
Utfall 2017
Ackumulerat
för program-
perioden
8
1:8
Från EU-
budgeten
finansierade
insatser för
asylsökande och
flyktingar
-
-
625 063
13
1:6
Från EU-
budgeten
finansierade
insatser för
integration av
tredjelandsmedb
orgare
-
-
131 583
14
1:12
Europeiska
(2015)
socialfonden för
perioden 2007–
2013
-
-
5 557 832
19
1:3
Europeiska
(2015)
regionala
utvecklingsfonde
n perioden
2007–2013
-
-912
8 324 318
23
1:10
Gårdsstöd mm
-
-
32 284 101
23
1:11
Intervention för
jordbruksprodukt
er
-
-
1 690 266
23
1:13
Från EU-
budgeten
finansierade
stödåtgärder för
fiske och
vattenbruk
-
-
438 388
23
1:18 1
Från EU-
budgeten
finansierade
åtgärder för
landsbygdens
miljö och
struktur
-
-
13 629 276
23
1:20
Jordbruks- och
livsmedelsstatist
ik finansierad
från EU-
budgeten
-
-
26 862
Summa anslag
-
-912
62 707 689
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
-
-
30 803 701
6113
Övriga
interventioner
-
-
767 276
6114
Exportbidrag
-
-
267 551
6115
Djurbidrag
-
-
1 274 903
6116
Offentlig lagring
-
-
109 861
6118
EU:s
landsbygdsfond
2007–2013
-
-
3 992 387
6119
Övriga bidrag
från Europeiska
garantifonden för
jordbruket
-
-
125 064
6124
Bidrag från
Europeiska
jordbruksfonden
för
landsbygdsutvec
kling 2007-2013
-9 284
-
9 031 110
6213
Bidrag från
Europeiska
fiskefonden
2007-2013
-
-
447 314
6313
Bidrag från
Europeiska
regionala
utvecklingsfonde
n 2007-2013
-
293 253
8 265 662
6413
Bidrag från
Europeiska
socialfonden
2007–2013
290 993
-
5 968 118
6911 2
Övriga bidrag
från EU
-
-
777 523
6912
Bidrag till EU:s
omstrukturerings
fond för
sockersektorn
-
-
354 736
Summa inkomsttitlar
281 709
293 253
62 185 206
Saldo
-281 709
-294 165
522 483
1 Avser anslagspost 1:18:7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013, EU- medel.
2 Undertitel till 6911 003 för Jordbruks - och livsmedelsstatistik har haft delat förvaltning t.o.m. 2012. Fr.o.m. 2013 redovisas inte i tabellen.
289
s. 290 Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 6.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)
Tusental kronor
UO/Anslag
Utfall 2018
Utfall 2017
Ackumulerat
för program-
perioden
04
1:18
Från EU-
budgeten
finansierade
insatser
avseende
EU:s inre
säkerhet
60 918
43 388
124 894
08 1:8
Från EU-
budgeten
finansierade
insatser för
asylsökande
och
flyktingar
130 617
147 129
339 325
09
4:7
Fonden för
europeiskt
bistånd till
dem som har
det sämst
ställt 2014–
2020
15 781
14 457
34 184
14
1:6
Europeiska
socialfonden
för perioden
2014–2020
1 070 037
872 638
2 489 913
19
1:3
Europeiska
regionala
utvecklingsf
onden
perioden
2014–2020
1 170 200
1 015 264
3 051 471
23
1:10
Gårdsstöd
m.m.
7 392 642
7 280 110
32 878 573
23
1:11
Intervention
för
jordbrukspro
dukter m.m.
76 914
126 284
586 940
23
1:13
Från EU-
budgeten
finansierade
stödåtgärder
för fiske och
vattenbruk
257 417
18 926
283 647
23
1:18
Från EU-
budgeten
finansierade
åtgärder för
landsbygden
s miljö och
struktur
2 109 468
1 919 393
7 450 865
Summa anslag
12 283 994
11 437 589
47 239 812
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
6 613 173
6 698 346
31 788 144
6113
Övriga
intervention
er
108 943
116 785
599 044
6115
Djurbidrag
-
-
337
6119
Övriga
bidrag från
Europeiska
garantifonde
n för
jordbruket
240 074
-40 163
594 270
6125
Bidrag från
Europeiska
jordbruksfon
den för
landsbygdsu
tveckling
2014-2020
1 932 788
1 004 016
6 524 719
6214
Bidrag från
Europeiska
havs- och
fiskerifonde
n 2014-2020
236 692
15 154
309 201
6314
Bidrag från
Europeiska
regionala
utvecklingsf
onden 2014-
2020 1
1 556 620
919 943
3 317 972
6414
Bidrag från
Europeiska
socialfonden
2014–2020 1
1 021 012
578 195
2 196 082
6911
Övriga
bidrag från
EU
285 758
673 227
1 625 963
Summa inkomsttitlar
11 995
060
9 965 503
46 955 732
Saldo
288 934
1 472 086
284 080
1, 2 Inklusive nationella programmet för Lokalt ledd utveckling .
EU-finansierade bidrag på statens budget ökade Utgifter som redovisas mot anslag utgörs till största delen av jordbruksstöd. Jordbruksverket redovisade utgifter för gårdsstöd med 7 393 mil- joner kronor och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 2 109 miljoner kronor för pro- gramperioden 2014–2020. Totalt ökade utgif- terna för jordbruksstöd med 253 miljoner kronor jämfört med 2017. Jordbruksverket redovisade även utgifter för marknadsstöd och strukturstöd till fisket m.m. som ökade med 238 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Bland övriga utgifter är det i första hand Svenska ESF-rådet som redovisade stöd från Socialfonden. Tillväxtverket redovisade utfall på anslag som finansieras av Regionalfonden.
290
s. 291 Inkomster på statens budget ökade Kontrollera mot PDF
Migrationsverket redovisade lämnade stöd från Amif. Totalt ökade övriga utgifter i statens budget avseende programperioden 2014–2020 med 846 miljoner kronor 2018 jämfört med föregående år.
Inkomster på statens budget ökade
Inkomsterna av EU-medel på statens budget ökade med 2 030 miljoner kronor jämfört med 2017. Av årets totala inkomster från EU utgjorde 72 procent, dvs. 8 895 miljoner kronor, inkoms- ter avseende jordbruksstöd finansierade av Garantifonden och Landsbygdsfonden. Dessa medel liksom övriga jordbruksstöd redovisades av Jordbruksverket. Totalt ökade inkomsterna från jordbruksfonder med 1 338 miljoner kronor jämfört med 2017.
Tillväxtverket redovisade inkomster från Regionalfonden på 1 547 miljoner kronor. Det var en ökning med 637 miljoner kronor jämfört med föregående år. Inkomsterna från Social- fonden ökade med 443 miljoner kronor och uppgick till 1 296 miljoner kronor totalt. Dessa redovisades av Svenska ESF-rådet. På inkomst- titel Övriga bidrag från EU redovisade Migrationsverket inkomster från Amif med 260 miljoner kronor. Det var en minskning med 178 miljoner kronor jämfört med 2017.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning.
Jordbruksfonderna
I årsredovisningen för 2018 intygar Jordbruks- verkets styrelse att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens eko- nomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.
Regionalfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna har varit betryggande under den period som årsredovisningarna avser. Vidare intygas att årsredovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndigheternas ekonomiska ställ- ning.
6.3 Ansvariga myndigheters bedömningar
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2018. Vidare redogörs för de förvaltningsförkla- ringar som lämnades till Europeiska kommiss- ionen i februari 2019 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2018.
I avsnittet återges även resultaten av de iakt- tagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.
6.3.1 Myndighetsledningens intygande i årsredovisningen
Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och
Socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be- dömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheter har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygar generaldirektören att myndighetens årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Havs- och fiskerifonden
Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
291
s. 292 – uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Lokalt ledd utveckling
Jordbruksverkets styrelse bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Styrelsen intygar dess- utom att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket bedömer att den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredo- visningen avser. Vidare intygas att årsredovis- ningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Fonden för inre säkerhet
Chefen för ekonomiavdelningen på Polis- myndigheten bedömer att det har funnits brister i myndighetens interna styrning och kontroll under den period som årsredovisningen avser. De angivna bristerna avser dock inte hantering av EU-medel. Chefen för ekonomiavdelningen intygar vidare att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens eko- nomiska ställning.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet be- dömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygar generaldirektören att myndighetens års- redovisning ger en rättvisande bild av verk- samhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
6.3.2 Myndigheternas förvaltningsförklaringar
Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse Europeiska kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektors- specifika reglerna. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsför- klaringen ska den som är ansvarig för förvalt- ningen av EU-medlen bekräfta att:
– uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta,
– utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna, och att
– de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige.
Jordbruksfonderna
Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruks- verket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruks- fonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013, där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör Garantifonden och Landsbygdsfonden krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten
292
s. 293 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller kraven för stödberättigande och, när det gäller Landsbygdsfonden, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler.
ESV har granskat årsräkenskaperna för Garantifonden och Landsbygdsfonden under budgetåret 2017–2018 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet.
ESV anser att räkenskaperna för Garanti- fonden och Landsbygdsfonden är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga av- seenden vad gäller de utgifter som belastat fond- erna. ESV bedömer även att de interna kontroll- rutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande baserat på gransk- ning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. ESV anser dessutom att de utgifter för vilka man har ansökt om ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta i alla väsentliga hänseenden.
ESV gör ett uttalande med reservation om förvaltningsförklaringen för Landsbygdsfonden (EJFLU IAKS 8 ) eftersom Jordbruksverket inte har tagit fram en fullständig kontrollstatistik för populationen. Det innebär att ESV inte har kunnat beräkna en överträdelsefrekvens och utvärdera den kvarstående risken. När det gäller övriga förvaltningsförklaringar (för Garanti- fonden och den del av Landsbygdsfonden som inte rör IAKS) så gör ESV uttalanden utan reservation. Dock har ESV påtalat ett sak- förhållande, nämligen att Jordbruksverket sedan 2015 inte har kunnat fatta beslut om återkrav för stödformer inom Garantifonden och Lands- bygdsfonden. Jordbruksverket har inte gjort någon formell uppföljning om hur stort belopp
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
det handlar om. Konsekvensen av detta är att saldona i räkenskaperna riskerar att överskattas och att räkenskaperna därmed inte återspeglar de verkliga förhållandena.
Regionalfonden
Generaldirektören för Tillväxtverket har under- tecknat förvaltningsförklaringar för följande pro- gram, för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet:
– Nationellt regionalfondsprogram,
– Mellersta Norrland,
– Norra Mellansverige,
– Skåne-Blekinge,
– Småland och öarna,
– Stockholm,
– Västsverige,
– Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete),
– Östra Mellansverige, och
– Övre Norrland.
Detta görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltnings- och kontroll- system som har införts för de operativa pro- grammen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, full- ständiga och korrekta, att de bokförda uppgif- terna har använts för avsedda ändamål och att de
8 IAKS står för Integrerat administrations- och kontrollsystem. Medlems- staterna ska upprätta och tillämpa ett integrerat administrations- och kon- trollsystem för vissa utbetalningar som fastställs i förordning (EU) nr 1307/2013 och i förordning (EU) nr 1305/2013.
293
s. 294 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
förvaltnings- och kontrollsystem som har införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kont- rollsystem som inrättats fungerar tillfreds- ställande. Detta gäller såväl regionala struktur- fondsprogram som nationellt regionalfonds- program och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.
Socialfonden
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det fram- går att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.
ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommis- sionen är lagliga och korrekta, samt att det för- valtnings- och kontrollsystem som har inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Lokalt ledd utveckling
Det nationella programmet för lokalt ledd utveckling får stöd från Regionalfonden och Socialfonden. Förvaltande och attesterande myndighet är Jordbruksverket.
Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och
korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Generaldirektören bekräftar att utgifter som är föremål för en pågående granskning avseende deras laglighet och korrekthet har undantagits från räkenskaperna medan granskningen slutförs.
ESV har i egenskap av revisionsmyndighet ut- talat att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 och att det förvaltnings- och kontrollsystem som in- rättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsedda ändamål samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Myndigheten har inte konstaterat några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet.
ESV bedömer att fondens räkenskaper i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, ger en rättvisande bild och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
294
s. 295 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
Havs- och fiskerifonden
Generaldirektören för Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det fram- går att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har an- vänts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att fondens räkenskaper ger en rätt- visande bild och att det förvaltnings- och kon- trollsystem som inrättats fungerar tillfreds- ställande. ESV anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte föranleder något tvivel om vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, före- byggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrekt- heten i de bakomliggande transaktionerna.
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de unionsutgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har rimliga garantier för att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande. ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överens- stämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Fonden för inre säkerhet
Chefen för ekonomiavdelningen på Polis- myndigheten har undertecknat en förvaltnings- förklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unions- utgifterna har använts för avsett ändamål, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
ESV:s anser i sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning nr 514/2014 att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och kor- rekta. Vidare bedömer ESV att myndigheten har rimliga garantier för att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfreds- ställande. ESV anger i sitt uttalande att förvalt- ningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontroll- systemet.
6.3.3 Uppskattad felnivå i EU- programmen 2015–2018
I tabell 6.7 nedan redovisas ESV:s uppskattning av finansiella felnivåer i de svenska programmen inom den delade förvaltningen. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är inte ett mått på förekomsten av oegentligheter eller ineffektivitet. Exempel på typiska fel är betalningar till stödmottagare eller projekt som inte är stödberättigade eller ersättning för utgifter för inköp av tjänster och varor eller investeringar där reglerna för offentlig upphandling inte har tillämpats korrekt.
ESV granskar årligen i sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel alla de fonder och program som finansieras via kommissionen och förvaltas inom den delade förvaltningen. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som de ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlig- hetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräk- ningar ligger felnivåerna i Sverige de senaste åren under väsentlighetsnivån.
295
s. 296 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Generellt uppvisar de program som i huvudsak utgörs av s.k. rättighetsstöd mycket låga felnivåer. Detsamma gäller för program där kostnadsersätt- ningarna baseras på klumpsummor eller standard- kostnader i stället för faktiska kostnader.
Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Under redovisningsperioden 2015/2016 avsluta- des den föregående programperioden med redovisningar som hör till den fleråriga budget- ramen 2007–2013. För perioden 2015/2016 avser den uppskattade felnivån hela programperioden för samtliga fonder med undantag för jordbruks- fonderna. Redovisningarna för perioderna 2016/2017 och 2017/2018 avser årliga redovis- ningar som hör till den fleråriga budgetramen 2014–2020. Felnivåerna avser resterande finansiella fel efter att ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de faktiska fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete.
Tabell 6.7 Uppskattad felnivå för de svenska EU- programmen (2015–2018)
Procent
Redovisningsperiod
Fonder och program
2017/2018
2016/2017
2015/2016
Europeiska
Nationellt
socialfonden
program
0,03
0,02
0,525
ESF/ERUF
Lokalt ledd
utveckling
inom ESF
och ERUF
0,17
0
et
Fonden för
Nationellt
europeiskt
program
bistånd till dem
som har det
sämst ställt
0
0,04
et
Europeiska
Nationella
regionala
program 1–9
utvecklings-
fonden
0,28
0,03
0,03
Botnia-
Atlantica
0,05
0,15
0,89
Nord
0,15
0,09
0,85
Sverige-
Norge
0
0,1
1,1
Öresund-
Kattegatt-
Skagerak
0,37
0,22
0,0
Norra
Periferin
0
0,81
0,7
Europeiska
Nationellt
havs- och
program
fiskerifonden
0
0
0
Asyl-
Nationellt
migrations- och
program
integrations-
fonden
0,06
1,5
et
Fonden för inre
Nationellt
säkerhet
program
0
0
et
Europeiska
Garanti-
garantifonden
fonden IAKS
för jordbruket
0,02 1
0,17
0,97
Garanti-
fonden ej
IAKS
1,74
1,74
Europeiska
Landsbygds-
jordbruksfonden
fonden IAKS
för landsbygds-
utveckling
0
0,07
0,71
Landsbygds-
fonden ej
IAKS
1,73
1,52
1,56
1 Uppskattad felnivå avser hela Garantifonden. Andelen medel inom ej IAKS för redovisningsperioden 2017/2018 var av mindre omfattning och uppskattningen av felnivån gjordes därmed för fonden i sin helhet.
296
s. 297 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
6.3.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvalt- ningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin ins- truktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndig- heten ger en rättvisande bild av dess eko- nomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha fram- kommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
Med undantag för Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel för 2018 en standard- utformad revisionsberättelse. För Jordbruks- verket lämnade Riksrevisionen revisions- berättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen överskred Jordbruksverket ramen för beställ- ningsbemyndigandet gällande programmet för lokalt ledd utveckling. Bemyndigandet uppgick till 21 miljoner kronor, medan de utestående åtagandena enligt årsredovisningen uppgick till 51,1 miljoner kronor. Jordbruksverket överskred även det av regeringen beslutade slutåret 2019 för ett annat beställningsbemyndigande genom att ingå åtaganden på 7,5 miljoner kronor för 2020. De enskilda felen är dock inte väsentliga i den samlade finansiella redovisningen av EU-medel som regeringen lämnar i årsredovisningen för staten. Regeringen gör därför bedömningen att
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
felen i Jordbruksverkets årsredovisning inte väsentligt påverkar den finansiella redovisningen.
Även Svenska ESF-rådet har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin års- redovisning för 2018. Enligt Riksrevisionen fattade Svenska ESF-rådet beslut om framtida åtaganden om ca 24 miljoner kronor som skulle finansieras från anslag under åren 2019–2021, trots att det saknades ett beställningsbemyn- digande för detta. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter.
För övriga förvaltande myndigheter lämnar Riksrevisionen uttalanden om att respektive årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2018 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndig- heten.
6.4 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revis- ionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räken- skaper och deras interna styrning och kontroll.
Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper och bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndig- heten är betryggande för de delar som avser EU- medelshantering.
De enskilda fel som föranlett Riksrevisionens reservationer avseende Jordbruksverket och Svenska ESF-rådets årsredovisningar gäller bemyndiganderamar och har inte påverkat den totala finansiella sammanställningen.
ESV har vid sin granskning av Lands- bygdsfonden funnit att Jordbruksverket inte har lämnat in fullständig kontrollstatistik i tid. Jordbruksverket har heller inte fattat beslut om återkrav för Landsbygdsfonden och Garanti- fonden. Regeringen anser att dessa brister är av allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att bristerna åtgärdas. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet som inte har kunnat
297
s. 298 – Nationellt regionalfondsprogram, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än en procent av totalt utbetalt belopp 2015–2018. Regeringen bedömer att uppskattningen är rimlig och att beloppet som andel av de totala utgifterna inte är så pass stort att det påverkar slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Regeringens nationella intygande
Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av ovan nämnda dokument.
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
6.5 Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet
I detta avsnitt sammanfattas Europeiska revisionsrättens iakttagelser från årsrapporten om kommissionens genomförande av EU:s budget för 2017.
Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, samt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvalt- ningen har varit korrekt. Syftet med revisions- rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Det innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner utan även nationella, regionala och lokala institutioner som hanterar EU-medel.
Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenom- förande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring om räkenskapernas tillför- litlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten samman- fattas även revisionsrättens granskningar. Revisionsrättens årsrapport utgör underlag för rådets ställningstagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser angående de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Det är Europaparlamentet som slutligen beslutar i frågan om kommissionens ansvarsfrihet.
6.5.1 Revisionsrättens iakttagelser för budgetåret 2017
Revisionsrätten lämnade i sin revisionsförklaring för 2017 ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. För genomförandet av budgeten lämnade däremot revisionsrätten ett uttalande med reservation. Det är andra gången som revisionsrätten har lämnat ett uttalande med reservation (och inte med avvikande mening) angående genomförandet.
Revisionsrättens granskning visade en felpro- cent på 2,4 procent för kommissionens genom- förande av EU:s budget i dess helhet 2017 (jämfört med 3,1 procent för 2016). Revisions- rättens uppskattning av felprocenten är en upp- skattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten, eftersom de inte har använts i enlighet med tillämpliga regler. Det är inte ett mått på konstaterat bedrägeri, in- effektivitet eller slöseri. Exempel på typiska fel är betalningar för icke stödberättigande utgifter eller för inköp där reglerna för offentlig upphandling inte har följts.
De områden som hade högst uppskattade felnivåer 2017 var konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
298
s. 299 6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser Kontrollera mot PDF
6.5.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige
Revisionsrätten har gjort två iakttagelser gällande Sverige som nämns i årsrapporten. Den första handlade om att stödmottagare inom Lands- bygdsfonden inte hade uppfyllt sina åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk. Sveriges svar är att iakttagelsen är korrekt och man arbetar för att åtgärdat bristerna.
Den andra iakttagelsen handlade om att revisionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, inte dokumenterade sitt arbete i tillräcklig omfattning. Sverige har accepterat iakttagelsen och åtgärdat bristerna.
6.5.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser
I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera uppföljning och kontroll av EU-medel.
Europeiska kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genom- förande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen vid genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en god ekonomisk förvaltning i medlemsstaterna. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och vid att kommis- sionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med de brister som revisionsrätten upptäcker.
Europeiska unionens råd enades i februari 2019 om att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2017. Sverige lade ned sin röst vid omröstningen, till skillnad från föregående år då Sverige röstade nej. Skälet till att Sverige i år valde att lägga ned sin röst var att utvecklingen varit positiv och den uppskattade genomsnittliga felnivån har gått ned.
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
6.6 Redovisning av samtliga EU- medel
I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot in- komsttitlar och anslag på statens budget. Utöver utfallet för 2018 redovisas de fyra närmast före- gående årens utfall kassamässigt. Redovisningen omfattar samtliga medel, oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver behandlas sådana bidrag från EU-budgeten till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
Avgiften till EU
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU- budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlems- staterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018 av tre komponenter.
Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU- budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 20 procent av intäkterna för att finansiera admi- nistrativa kostnader.
Den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskatte- bas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehand- ling mellan medlemsstaterna.
Den tredje delen av avgiften baseras på brutto- nationalinkomsten (BNI). Medlemsstaternas sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplice- rad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen.
299
s. 300 – faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Inom ramen för den gemensamma jordbruks- politiken togs t.o.m. 2017 en särskild produkt- ionsavgift för socker ut. Dessa inkomster tillföll EU:s budget, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procent- sats som för tullavgifter. Den s.k. sockeravgiften är nu borttagen.
Ett antal medlemsstater har medgetts särskilda nedsättningar av sina avgifter, som i sin tur finansieras av övriga medlemsstater. Nedsätt- ningarna ska korrigera orimliga nettobördor, dvs. kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa ned- sättningar hanteras med retroaktivitet från den 1 januari 2014 sedan Europeiska unionens beslut om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017.
Redovisningen i och vid sidan om statens budget
I statens budget bruttoredovisas det återflöde av medel med delat förvaltningsansvar som admini- streras av svenska myndigheter. Bruttoredo- visning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel, medan de bidragsutbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag i statens budget. Redovisningen i dessa delar är kassamässig. Även program inom territoriellt samarbete ingår i den delade förvaltningen men dessa redovisas vid sidan av statens budget.
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU- avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till kommissionen för EU- budgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera, och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna, styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex.
– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter,
– revideringar av medlemsstaternas BNI,
– revideringar av baser för mervärdesskatt,
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och
– ändringsbudgetar på unionsnivå.
Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten
Sveriges avgift
till EU
uppgick
2018 till
34 960 miljoner
kronor
och var
därmed
4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Högre avgift 2018
Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44 procent) 2018. Det berodde i huvudsak på att retroaktiva nedsätt- ningar avseende EU-avgiften blev betydligt lägre än 2017 samtidigt som BNI-avgiften för 2018 höjdes.
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen Kostnaden för Sveriges avgift till EU uppgick 2018 till 38 837 miljoner kronor (se not 4). Det var 3 877 miljoner kronor högre än det kassa- mässiga utfallet, som uppgick till 34 960 miljoner kronor. Skillnaden berodde på periodisering av den BNI-baserade avgiften.
Återflödet från EU ökade
Betalningarna från EU ökade med 1 892 miljoner kronor. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I tabell
6.8 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under perioden 2014–2018.
Uppgifterna i tabell 6.8 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU- medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Medfinansie- ringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten. Garantifonden finan- sieras emellertid helt genom EU-budgeten bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar.
300
s. 301 Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2018 till 12 388 miljoner kronor (tabell Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 6.8 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
Förändring
2014
2015
2016
2017
2018
2018–2017
Tullavgift
4 185
4 711
4 609
5 800
5 079
-721
Sockeravgifter
53
24
25
34
-
-34
Mervärdesskattebaserad avgift
5 252
5 019
5 398
-4 650
3 097
7 747
BNI-baserad avgift
31 600
33 972
19 953
22 365
26 362
3 997
Storbritannien-avgift
463
506
365
675
422
-253
Summa betalningar till EU 1
41 553
44 232
30 350
24 224
34 960
10 736
Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket
6 165
6 600
6 480
6 775
6 962
187
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
1 945
1 621
2 372
1 004
1 923
919
Bidrag från EU till fiskenäringen
38
103
58
15
237
222
Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden
1395
509
721
1 213
1 557
344
Bidrag från Europeiska socialfonden
1982
524
324
578
1 312
734
Bidrag till transeuropeiska nätverk
294
123
383
215
104
-111
Övriga bidrag från EU
45
253
642
675
272
-403
Summa bidrag m.m. 2
11 864
9 733
10 980
10 475
12 367
1 892
Nettoflöde från statens budget till EU
29 689
34 498
19 370
13 749
22 593
8 844
1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen
2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.
Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom även före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.
Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2018 till 12 388 miljoner kronor (tabell
6.9 nedan). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2018 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 367 miljoner kronor, se tabell 6.8. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 21 miljoner kronor.
Periodiseringseffekterna uppkommer efter- som kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För Garantifonden och övriga strukturfonder förskotteras dock en viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dess- utom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommiss- ionen gör därefter sina utbetalningar i euro.
301
s. 302 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1
Tabell 6.9 Anslag finansierade med EU-medel för fleråriga budgetramen 2014–2020
Tusental kronor
UO
Anslag
Anslagsnamn
Utfall 2018
Utfall 2017
Förändring
2018–2017
4
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
60 918
43 388
17 530
8
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
130 617
147 129
-16 512
9
4:7
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt 2014–2020
15 781
14 457
1 324
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
1 070 037
872 638
197 399
19
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
1 170 200
1 015 264
154 936
22
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
103 558
215 223
-111 665
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 392 642
7 280 110
112 532
23
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
76 914
126 284
-49 370
23
1:13
Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
257 417
18 926
238 491
23
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2 109 468
1 919 393
190 075
2014–2020
Summa
12 387 552
11 652 812
734 740
Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten (avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.
Bidrag vid sidan av statens budget
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget utan endast i resultaträkningen. Under 2018 tog statliga myn- digheter, inklusive universitet och högskolor, emot 1 883 miljoner kronor i bidrag från EU- budgeten som enbart redovisades som intäkter av bidrag i resultaträkningen och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget (se avsnitt 3, not 3).
302
opaginerad Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Specifikation av
inkomster i statens
budget
s. 3 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget 2018
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
Skatt på arbete
1 239 040 801
1 243 173 425
4 132 624
1 194 109 634
1 137 146 059
1100
Direkta skatter på arbete
657 127 381
657 919 864
792 483
635 336 232
607 095 368
1110
Inkomstskatter
786 831 728
787 847 995
1 016 267
758 572 777
725 178 884
1111
Statlig inkomstskatt
60 806 690
59 997 035
-809 655
58 494 767
55 600 235
1115
Kommunal inkomstskatt
726 025 038
727 850 961
1 825 923
700 078 010
669 578 649
1120
Allmän pensionsavgift
123 118 767
123 894 641
775 874
118 739 886
113 340 354
1121
Allmän pensionsavgift
123 118 767
123 894 641
775 874
118 739 886
113 340 354
1130
Artistskatt
341
0
-341
0
341
1131
Artistskatt
341
0
-341
0
341
1140-
Skattereduktioner
-252 823 455
-253 822 772
-999 317
-241 976 430
-231 424 212
1150
1141
Allmän pensionsavgift
-123 087 036
-123 865 544
-778 508
-118 712 000
-113 313 732
1142
Fackföreningsavgift
-1 335 000
-1 335 000
1144
Fastighetsavgift
-248 218
-259 974
-11 756
-259 974
-248 625
1151
Sjöinkomst
-54 368
-52 677
1 691
-52 677
-54 152
1153
Jobbskatteavdrag
-112 556 627
-113 302 893
-746 266
-109 088 000
-105 101 685
1154
Hus-avdrag
-15 051 403
-14 487 037
564 366
-13 834 497
-12 687 024
1155
Gåvor till ideell verksamhet
0
0
0
0
0
1156
Övriga skattereduktioner
-490 803
-519 647
-28 844
-29 282
-18 994
1200
Indirekta skatter på arbete
581 913 420
585 253 561
3 340 141
558 773 402
530 050 692
1210
Arbetsgivaravgifter
564 778 746
566 417 202
1 638 456
540 540 139
515 691 097
1211
Sjukförsäkringsavgift
76 986 676
77 890 103
903 427
74 389 266
78 539 543
1212
Föräldraförsäkringsavgift
46 015 124
46 554 037
538 913
44 447 910
42 107 856
1213
Arbetsskadeavgift
3 539 625
3 584 767
45 142
3 421 960
4 856 303
1214
Ålderspensionsavgift
186 096 088
186 679 747
583 659
178 188 544
170 026 375
1215
Efterlevandepensionsavgift
12 388 687
12 534 391
145 704
11 983 396
18 954 055
1216
Arbetsmarknadsavgift
46 115 049
45 971 611
-143 438
43 923 924
41 631 773
1217
Allmän löneavgift
189 723 897
191 778 249
2 054 352
183 128 256
156 196 960
1218
Ofördelade avgifter
0
62 156
62 156
-131 255
-348 197
1219
Nedsatta avgifter
3 913 600
1 362 142
-2 551 458
1 188 138
3 726 431
1240
Egenavgifter
12 809 175
12 309 931
-499 244
11 853 191
11 543 365
1241
Sjukförsäkringsavgift
260 631
181 694
-78 937
175 153
325 596
1242
Föräldraförsäkringsavgift
642 267
708 949
66 682
682 985
662 503
1243
Arbetsskadeavgift
83 265
80 199
-3 066
77 249
112 645
1244
Ålderspensionsavgift, netto
4 979 283
4 765 537
-213 746
4 586 466
4 414 744
1245
Efterlevandepensionsavgift
291 683
281 008
-10 675
270 676
443 516
1246
Arbetsmarknadsavgift
41 652
39 992
-1 660
1 620
708
1247
Allmän löneavgift
4 347 295
4 196 151
-151 144
4 078 836
3 594 440
3
s. 4 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
1248
Ofördelade avgifter
0
0
0
0
0
1249
Nedsatta avgifter
2 163 099
2 056 400
-106 699
1 980 207
1 989 213
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
-38 689 001
-38 775 437
-86 436
-36 886 871
-35 586 414
1261
Avgifter till premiepensionssystemet
-38 689 001
-38 775 437
-86 436
-36 886 871
-35 586 414
1270
Särskild löneskatt
48 667 764
48 154 552
-513 212
45 977 204
43 639 982
1271
Pensionskostnader, företag
39 213 089
39 069 654
-143 435
37 230 041
35 104 837
1272
Pensionskostnader, staten
3 976 975
4 089 401
112 426
4 022 410
3 773 265
1273
Förvärvsinkomster
4 180 665
3 813 591
-367 074
3 591 845
3 620 483
1274
Egenföretagare
1 297 035
1 181 905
-115 130
1 132 907
1 141 398
1275
Övrigt
0
0
0
0
0
1280
Nedsättningar
-6 076 699
-3 418 542
2 658 157
-3 168 344
-5 715 644
1282
Arbetsgivaravgifter
-3 913 600
-1 362 142
2 551 458
-1 188 138
-3 726 431
1283
Egenavgifter, generell nedsättning
-2 086 429
-1 984 647
101 782
-1 911 690
-1 919 701
1284
Egenavgifter, regional nedsättning
-76 670
-71 754
4 916
-68 517
-69 512
1290
Tjänstegruppliv
423 435
565 854
142 419
458 083
478 306
1291
Tjänstegruppliv
423 435
565 854
142 419
458 083
478 306
1300
Skatt på kapital
255 612 596
268 542 515
12 929 919
263 135 593
245 976 710
1310
Skatt på kapital, hushåll
69 434 494
71 900 038
2 465 544
80 390 804
74 604 586
1311
Skatt på kapital
86 762 685
89 821 308
3 058 623
97 924 753
91 940 892
1312
Skattereduktion kapital
-17 351 660
-18 058 830
-707 170
-17 666 752
-17 355 161
1313
Expansionsmedelsskatt
23 469
137 561
114 092
132 803
18 854
1320
Skatt på företagsvinster
129 635 828
137 604 837
7 969 009
127 130 220
115 232 106
1321
Skatt på företagsvinster
129 635 828
137 604 837
7 969 009
127 130 220
115 232 106
1322
Skattereduktioner
0
0
0
0
0
1330
Kupongskatt
7 261 050
8 536 986
1 275 936
6 412 926
5 732 308
1331
Kupongskatt
7 261 050
8 536 986
1 275 936
6 412 926
5 732 308
1340
Avkastningsskatt
4 349 813
5 075 903
726 090
4 202 065
4 645 663
1341
Avkastningsskatt hushåll
139 273
168 156
28 883
168 156
144 172
1342
Avkastningsskatt företag
4 123 315
4 830 249
706 934
3 961 317
4 414 266
1343
Avkastningsskatt på individuellt
87 225
77 498
-9 727
72 592
87 225
pensionssparande
1350
Fastighetskatt
32 663 881
33 365 372
701 491
32 861 438
33 431 014
1351
Fastighetsskatt hushåll
687 105
767 711
80 606
638 700
654 684
1352
Fastighetsskatt företag
13 336 740
13 885 545
548 805
14 929 269
16 086 029
1353
Kommunal fastighetsavgift hushåll
15 076 358
15 104 908
28 550
13 714 807
13 247 153
1354
Kommunal fastighetsavgift företag
3 563 678
3 607 208
43 530
3 578 662
3 443 147
1360
Stämpelskatt
12 267 530
12 059 378
-208 152
12 138 141
12 331 034
4
s. 5 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
1361
Stämpelskatt
12 267 530
12 059 378
-208 152
12 138 141
12 331 034
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
580 892 265
576 565 712
-4 326 553
554 454 466
532 936 264
1410
Mervärdesskatt
450 559 840
446 113 676
-4 446 164
427 172 911
406 453 819
1411
Mervärdesskatt
450 559 840
446 113 676
-4 446 164
427 172 911
406 453 819
1420
Skatt på alkohol och tobak
26 536 952
27 293 801
756 849
26 305 641
25 848 763
1421
Skatt på tobak
12 040 562
12 373 751
333 189
11 871 517
11 918 007
1422
Skatt på etylalkohol
4 280 599
4 466 087
185 488
4 326 706
4 238 641
1423
Skatt på vin
5 935 551
5 964 450
28 899
5 847 231
5 577 565
1424
Skatt på mellanklassprodukter
146 743
146 040
-703
137 713
146 743
1425
Skatt på öl
4 139 045
4 343 667
204 622
4 122 224
3 973 355
1426
Privatinförsel av alkohol och tobak
-5 548
-194
5 354
251
-5 548
1430
Energiskatt
47 591 485
50 017 935
2 426 450
46 573 412
44 566 964
1431
Skatt på elektrisk kraft
24 248 589
24 803 037
554 448
22 959 044
21 058 802
1432
Energiskatt bensin
11 242 912
11 633 648
390 736
11 558 728
11 908 323
1433
Energiskatt oljeprodukter
11 786 884
13 348 405
1 561 521
11 807 671
11 304 658
1434
Energiskatt övrigt
313 100
232 845
-80 255
247 969
295 182
1440
Koldioxidskatt
23 321 585
22 983 175
-338 410
23 530 949
24 138 342
1441
Koldioxidskatt bensin
7 517 589
7 655 522
137 933
7 768 605
8 219 235
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
15 192 968
14 904 609
-288 359
15 381 149
15 354 822
1443
Koldioxidskatt övrigt
611 028
423 044
-187 984
381 195
564 285
1450-
Övriga skatter på energi och miljö
4 331 590
3 684 849
-646 741
4 071 949
5 203 721
1460
1451
Svavelskatt
12 202
13 368
1 166
10 819
10 820
1452
Skatt på råtallolja
52 462
55 515
3 053
0
0
1453
Särskild skatt mot försurning
148 677
131 310
-17 367
51 128
51 987
1454
Skatt på bekämpningsmedel
-13
-3 531
-3 518
121 731
126 691
1455
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
272 617
224 202
-48 415
2 563 346
4 252 688
1456
Avfallsskatt
53 060
49 400
-3 660
184 688
302 069
1457
Avgifter till Kemikalieinspektionen
155 791
25 243
-130 548
47 814
49 348
1458
Övriga skatter
324 794
545 000
220 206
76 459
74 117
1459
Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter
2 232 000
1 376 820
-855 180
281 000
336 000
1461
Kemikalieskatt
1 080 000
1 267 523
187 523
734 962
1462
Flygskatt
1470
Skatt på vägtrafik
21 364 841
19 834 641
-1 530 200
19 923 878
19 696 302
1471
Fordonsskatt
14 741 278
13 154 948
-1 586 330
13 272 653
13 381 354
1472
Vägavgifter
959 927
1 071 412
111 485
1 015 003
896 290
1473
Trängselskatt
2 728 000
2 722 622
-5 378
2 742 956
2 578 506
1474
Skatt på trafikförsäkringspremier
2 935 636
2 885 660
-49 976
2 893 267
2 840 152
1480
Övriga skatter
7 185 972
6 637 634
-548 338
6 875 725
7 028 355
1481
Systembolaget AB:s överskott
210 119
179 735
-30 384
282 260
289 158
5
s. 6 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
1482
Inlevererat överskott från Svenska Spel AB
4 919 682
4 583 000
-336 682
4 691 331
4 822 745
1483
Skatt på spel
15 847
12 765
-3 082
14 279
14 551
1484
Lotteriskatt
1 573 455
1 454 690
-118 765
1 470 281
1 440 658
1485
Lotteriavgifter
31 500
89 415
57 915
31 600
29 742
1486
Skatt på annonser och reklam
182 769
145 965
-36 804
169 703
200 802
1488
Lokalradioavgifter
137 900
63 999
-73 901
107 688
124 493
1489
Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv
8 700
8 700
0
8 700
8 700
1491
Avgifter för telekommunikation
106 000
99 365
-6 635
99 882
97 505
1492
Försäljningsskatt på motorfordon
0
0
0
0
0
1500
Skatt på import
6 812 759
6 497 491
-315 268
6 258 982
6 076 768
1510
Skatt på import
6 812 759
6 497 491
-315 268
6 258 982
6 076 768
1511
Tullmedel
6 775 649
6 497 852
-277 797
6 225 133
6 043 668
1512
Sockeravgifter
37 110
-360
-37 470
33 849
33 101
1600
Restförda och övriga skatter
15 254 541
16 176 834
922 293
13 808 446
16 355 650
1610
Restförda skatter
-4 709 091
-4 714 649
-5 558
-5 820 899
-4 709 091
1611
Restförda skatter, hushåll
-1 736 713
-1 966 952
-230 239
-2 009 392
-1 736 713
1612
Restförda skatter, företag
-2 972 378
-2 747 697
224 681
-3 811 507
-2 972 378
1620
Övriga skatter, hushåll
5 545 281
5 471 848
-73 433
6 559 612
5 093 854
1621
Omprövningar aktuellt taxeringsår
-240 144
-228 925
11 219
-811 927
-228 925
1622
Omprövningar äldre taxeringsår
1 000 000
2 674 292
1 674 292
2 997 503
-105 045
1623
Anstånd
1 000 000
-1 125 724
-2 125 724
576 595
2 116 929
1624
Övriga skatter
3 571 355
3 815 139
243 784
3 460 375
2 986 734
1625
Skattetillägg
145 071
167 243
22 172
167 243
176 457
1626
Förseningsavgifter
68 999
169 823
100 824
169 823
147 704
1630
Övriga skatter,företag
-519 196
718 311
1 237 507
573 544
3 358 135
1631
Omprövningar aktuellt taxeringsår
-1 656 270
-1 731 657
-75 387
-475 177
-1 480 387
1632
Omprövningar äldre taxeringsår
400 000
329 105
-70 895
-1 431 503
-843 679
1633
Anstånd
-1 000 000
403 526
1 403 526
-467 949
3 491 826
1634
Övriga skatter
138 226
128 840
-9 386
1 028 477
355 569
1635
Skattetillägg
1 223 495
1 206 077
-17 418
1 580 198
1 476 124
1636
Förseningsavgifter
375 353
382 420
7 067
339 497
358 682
1640
Intäkter som förs till fonder
14 937 547
14 701 324
-236 223
12 496 190
12 612 752
1641
Insättningsgarantiavgifter
1 571 813
1 317 243
-254 570
1 581 815
4 914 058
1642
Avgifter till Kärnavfallsfonden
3 750 611
3 685 429
-65 182
3 797 398
3 735 653
1644
Batteriavgifter
3 626
1 797
-1 829
2 762
3 612
1645
Kväveoxidavgifter
568 441
613 874
45 433
602 844
566 174
1647
Resolutionsavgifter
9 043 056
9 082 981
39 925
6 511 370
3 393 255
Totala skatteintäkter
2 097 612 962
2 110 955 977
13 343 015
2 031 767 121
1 938 491 452
Offentliga sektorns skatteintäkter
2 090 800 203
2 104 458 485
13 658 282
2 025 508 139
1 932 414 684
6
s. 7 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
Statens skatteintäkter
1 092 219 513
1 101 270 796
9 051 283
1 063 459 536
1 012 595 294
1700
Avgående poster, skatter till EU
-6 812 759
-6 497 491
315 268
-6 258 982
-6 076 768
1710
EU-skatter
-6 812 759
-6 497 491
315 268
-6 258 982
-6 076 768
1711
EU-skatter
-6 812 759
-6 497 491
315 268
-6 258 982
-6 076 768
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
-998 580 690
-1 003 187
-4 606 999
-962 048 603
-919 819 390
689
1810
Skatter till andra sektorer
-998 580 690
-1 003 187
-4 606 999
-962 048 603
-919 819 390
689
1811
Kommunala inkomstskatter
-744 148 022
-746 209 016
-2 060 994
-717 016 778
-685 914 889
1812
Avgifter till AP-fonder
-254 432 668
-256 978 673
-2 546 005
-245 031 825
-233 904 500
1900
Periodiseringar
-6 990 001
18 674 556
25 664 557
-13 325 632
31 430 880
1910
Uppbördförskjutningar
19 500 389
18 651 867
-848 522
-250 531
9 498 709
1911
Uppbördsförskjutningar
19 500 389
18 651 867
-848 522
-250 531
9 498 709
1920
Betalningsförskjutningar
-26 179 266
2 052 662
28 231 928
-13 447 325
22 243 294
1921
Kommuner och landsting
3 875 024
5 517 376
1 642 352
-6 262 153
-1 019 027
1922
Ålderpensionssystemet
546 016
1 621 348
1 075 332
961 166
1 819 521
1923
Företag och hushåll
-29 283 127
-4 861 991
24 421 136
-8 523 273
20 534 167
1924
Kyrkosamfund
-1 337 697
-240 717
1 096 980
413 799
883 233
1925
EU
20 518
16 646
-3 872
-36 864
25 400
1930
Anstånd
-311 124
-2 029 973
-1 718 849
372 224
-311 124
1931
Anstånd
-311 124
-2 029 973
-1 718 849
372 224
-311 124
1000
Statens skatteinkomster
1 085 229 512
1 119 945 353
34 715 841
1 050 133 904
1 044 026 174
2100
Rörelseöverskott
2 202 771
3 238 019
1 035 248
3 637 081
4 234 640
2110
Affärsverkens inlevererade överskott
224 200
132 000
-92 200
375 861
729 000
2114
Luftfartsverkets inlevererade överskott
13 200
0
-13 200
16 861
2116
Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av motsvari
211 000
132 000
-79 000
359 000
729 000
2118
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
0
0
2120
Övriga myndigheters inlevererade överskott
378 571
806 019
427 448
761 220
705 640
2124
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
28 571
51 831
23 260
38 964
26 454
2126
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
0
125 011
125 011
235 407
164 137
2127
Inlevererat överskott från övriga myndigheter
350 000
629 177
279 177
486 849
515 049
2130
Riksbankens inlevererade överskott
1 600 000
2 300 000
700 000
2 500 000
2 800 000
2131
Riksbankens inlevererade överskott
1 600 000
2 300 000
700 000
2 500 000
2 800 000
7
s. 8 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning
273 000
226 516
-46 484
361 504
286 271
2210
Överskott av fastighetsförvaltning
273 000
226 516
-46 484
361 504
286 271
2215
Inlevererat överskott av statens
273 000
226 516
-46 484
361 504
286 271
fastighetsförvaltning
2300
Ränteinkomster
1 352 040
2 349 460
997 420
2 379 290
1 960 272
2314
Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
12
82
70
0
2316
Ränteinkomster på vattenkraftslån
0
0
2320
Räntor på näringslån
-879
100
979
25
-946
2322
Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet
-993
0
993
6
-999
2323
Räntor på övriga näringslån
0
0
2324
Ränteinkomster på lokaliseringslån
102
17
-85
19
53
2340
Räntor på studielån
38 000
33 163
-4 837
36 001
35 807
2341
Ränteinkomster på statens lån för
universitetsstudier och garantilån för studera
0
0
2342
Ränteinkomster på allmänna studielån
38 000
33 163
-4 837
36 001
35 807
2343
Ränteinkomster på studielån upptagna efter
0
0
1988
2390
Övriga ränteinkomster
1 314 919
2 316 197
1 001 278
2 343 264
1 925 410
2391
Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
0
0
0
4
0
2392
Räntor på intressemedel
0
0
2394
Övriga ränteinkomster
63 419
42 379
-21 040
34 046
58 310
2397
Räntor på skattekonton m.m., netto
1 251 500
2 273 818
1 022 318
2 309 214
1 867 100
2400
Inkomster av statens aktier
15 200 000
14 627 650
-572 350
8 557 591
12 588 323
2410
Inkomster av statens aktier
15 200 000
14 627 650
-572 350
8 557 591
12 588 323
2411
Inkomster av statens aktier
15 200 000
14 627 650
-572 350
8 557 591
12 588 323
2500
Offentligrättsliga avgifter
9 908 651
9 902 487
-6 163
10 095 343
10 360 777
2511
Expeditions- och ansökningsavgifter
958 156
993 271
35 116
953 579
938 259
2522
Fastställande av åldersgränser för
framställning i film
0
0
327
3 549
2525
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor
3 468 200
3 494 343
26 143
3 439 423
3 364 850
2526
Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor
0
0
2527
Avgifter för statskontroll av
28 000
32 006
4 006
30 961
26 020
krigsmaterieltillverkning
2528
Avgifter vid bergsstaten
22 000
20 764
-1 236
20 729
10 318
2529
Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
372 650
395 394
22 744
388 044
114 163
2531
Avgifter för registrering i förenings- m.fl.
2 383
2 153
-230
2 052
2 069
register
2532
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna
1 460 000
1 391 573
-68 427
1 449 107
1 567 158
8
s. 9 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
2534
Avgifter vid Transportstyrelsen
1 282 000
1 189 442
-92 558
1 506 985
1 313 495
2535
Avgifter för statliga garantier
0
0
2537
Miljöskyddsavgift
132 652
205 651
72 999
191 178
158 410
2539
Täktavgift
0
0
2541
Avgifter vid Tullverket
0
0
2542
Patientavgifter vid tandläkarutbildningen
3 061
-3 061
290
4 292
2548
Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
542 000
602 032
60 032
542 588
519 126
2551
Avgifter från kärnkraftverken
260 000
250 024
-9 976
263 141
285 807
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
475 506
440 275
-35 231
419 922
488 927
2553
Registreringsavgift till
20 350
23 940
3 590
20 490
17 663
Fastighetsmäklarinspektionen
2557
Avgifter vid statens internbank i
Riksgäldskontoret
2 551
0
-2 551
55
4 049
2558
Avgifter för årlig revision
161 223
154 691
-6 532
152 946
153 471
2559
Avgifter för etikprövning av forskning
30 102
28 379
-1 723
29 314
28 145
2561
Efterbevaknings- och tillsynsavgifter
20 816
21 147
331
16 950
19 345
2562
CSN-avgifter
667 000
657 403
-9 597
667 263
1 341 660
2600
Försäljningsinkomster
62 000
73 333
11 333
93 345
67 901
2624
Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
62 000
73 333
11 333
93 274
67 842
2625
Utförsäljning av beredskapslager
0
0
0
71
2627
Offentlig lagring, försäljningsintäkter
0
0
0
59
2700
Böter m.m.
1 135 407
1 117 936
-17 471
1 101 230
1 072 211
2711
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
101 000
93 465
-7 535
95 128
107 546
2712
Bötesmedel
862 000
820 248
-41 752
772 592
781 278
2713
Vattenföroreningsavgifter m.m.
1 041
-438
-1 479
-96
2 004
2714
Sanktionsavgifter m.m.
122 448
136 448
14 000
168 098
130 662
2717
Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll
48 918
68 213
19 295
65 509
50 721
2800
Övriga inkomster av statens verksamhet
700 080
1 236 026
535 946
1 154 932
685 961
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
700 080
1 236 026
535 946
1 154 932
685 961
2000
Inkomster av statens verksamhet
30 833 948
32 771 427
1 937 479
27 380 316
31 256 356
3100
Inkomster av försålda byggnader och
0
99 403
99 403
5 835
19 539
maskiner
3120
Statliga myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner
0
99 403
99 403
5 835
19 539
3125
Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter
0
99 403
99 403
5 835
19 539
3200
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
3211
Övriga inkomster av markförsäljning
0
0
9
s. 10 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
3300
Övriga inkomster av försåld egendom
5 000 000
1 708 312
-3 291 688
2 273
211 000
3311
Inkomster av statens gruvegendom
0
0
3312
Övriga inkomster av försåld egendom
5 000 000
1 708 312
-3 291 688
2 273
211 000
3000
Inkomster av försåld egendom
5 000 000
1 807 715
-3 192 285
8 108
230 539
4100
Återbetalning av näringslån
470
405
-65
603
1 469
4120
Återbetalning av jordbrukslån
300
-300
325
4123
Återbetalning av lån till fiskerinäringen
300
-300
325
4130
Återbetalning av övriga näringslån
170
405
235
603
1 144
4131
Återbetalning av vattenkraftslån
0
0
4132
Återbetalning av lån avseende såddfinansiering
0
0
4136
Återbetalning av övriga näringslån,
70
64
-6
52
52
Kammarkollegiet
4137
Återbetalning av övriga näringslån, Statens
jordbruksverk
0
185
185
422
858
4138
Återbetalning av tidigare infriade statliga
0
0
garantier
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
100
156
56
129
234
4300
Återbetalning av studielån
493 000
471 799
-21 201
521 121
578 857
4311
Återbetalning av statens lån för
0
0
universitetsstudier
4312
Återbetalning av allmänna studielån
0
28
28
33
65
4313
Återbetalning av studiemedel
493 000
471 771
-21 229
521 088
578 792
4500
Återbetalning av övriga lån
273 000
266 203
-6 797
242 635
203 477
4516
Återbetalning av utgivna startlån och bidrag
0
0
4525
Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor
109 000
63 044
-45 956
70 961
52 156
4526
Återbetalning av övriga lån
164 000
203 159
39 159
171 675
151 321
4000
Återbetalning av lån
766 470
738 407
-28 063
764 359
783 803
5100
Avskrivningar och amorteringar
87 000
84 002
-2 998
96 397
107 374
5120
Avskrivningar på fastigheter
87 000
84 002
-2 998
96 397
107 374
5121
Amortering på statskapital
87 000
84 002
-2 998
96 397
107 374
5130
Uppdragsmyndigheters komplementkostnader
0
0
5131
Uppdragsmyndigheters m.fl.
komplementkostnader
0
0
5200
Statliga pensionsavgifter
11 786 000
12 085 374
299 374
11 331 000
10 667 823
10
s. 11 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
5211
Statliga pensionsavgifter
11 786 000
12 085 374
299 374
11 331 000
10 667 823
5000
Kalkylmässiga inkomster
11 873 000
12 169 377
296 377
11 427 397
10 775 197
6100
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
10 039 450
8 885 674
-1 153 776
7 778 922
8 851 574
6110
Bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
7 642 400
6 962 190
-680 210
6 774 968
6 479 641
6111
Gårdsstöd
7 500 000
6 613 173
-886 827
6 698 346
6 345 238
6113
Övriga interventioner
138 000
108 943
-29 057
116 785
127 496
6114
Exportbidrag
0
0
6115
Djurbidrag
0
0
-5
6116
Offentlig lagring
0
0
6119
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden
för jordbruket
4 400
240 074
235 674
-40 163
6 911
6120
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
2 397 050
1 923 483
-473 567
1 003 954
2 371 933
6123
Europeiska utvecklings- och garantifonden -
garantisektionen 2000 - 2006
0
-20
-20
-62
-113
6124
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007–2013
-7 300
-9 284
-1 984
405 262
6125
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014–2020
2 404 350
1 932 788
-471 562
1 004 016
1 966 784
6200
Bidrag från EU till fiskenäringen
199 557
236 692
37 135
15 154
58 311
6212
Bidrag från Fonden för fiskets utveckling
2000–2006
6213
Bidrag från Europeiska fiskefonden 2007–2013
-34 443
34 443
22 366
6214
Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden
2014–2020
234 000
236 692
2 692
15 154
35 945
6300
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden
1 407 900
1 556 620
148 720
1 213 196
720 640
6313
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2007–2013
0
0
293 253
47 079
6314
Bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden 2014–2020
1 407 900
1 556 620
148 720
919 943
673 562
6400
Bidrag från Europeiska socialfonden
956 000
1 312 005
356 005
578 195
324 118
6412
Bidrag från Europeiska socialfonden 2000–
2006
6413
Bidrag från Europeiska socialfonden 2007–
2013
0
290 993
290 993
6414
Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–
2020
956 000
1 021 012
65 012
578 195
324 118
6500
Bidrag till transeuropeiska nätverk
71 000
103 558
32 558
215 223
382 745
11
s. 12 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 1
Tusental kronor
Statens budget
Beräknat utfall
Skillnad mot
Utfall 2017
Utfall 2016
Inkomsttitel
2018
statens budget
6511
Bidrag till transeuropeiska nätverk
71 000
103 558
32 558
215 223
382 745
6900
Övriga bidrag från EU
236 250
272 038
35 788
674 850
642 406
6911
Övriga bidrag från EU
236 250
272 038
35 788
674 850
642 406
6912
Bidrag till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
6000
Bidrag m.m. från EU
12 910 157
12 366 586
-543 571
10 475 540
10 979 795
7100
Tillkommande skatter
10 456 577
10 574 903
118 326
10 198 013
9 715 704
7110
EU-skatter
6 792 241
6 480 846
-311 395
6 295 845
6 051 368
7112
Tullmedel
6 755 243
6 480 853
-274 390
6 261 996
6 018 268
7113
Jordbrukstullar och sockeravgifter
36 998
-8
-37 006
33 849
33 101
7114
Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
sockersektorn
0
0
0
0
0
7120
Kommunala utjämningsavgifter
3 664 336
4 094 057
429 721
3 902 168
3 664 336
7121
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
3 664 336
4 094 057
429 721
3 902 168
3 664 336
7200
Avräkningar
-114 168 487
-118 268 108
-4 099 621
-108 993 825
-105 070 996
7210
Intäkter som förs till fonder
-14 937 546
-14 701 324
236 222
-12 496 190
-12 612 752
7211
Intäkter som förs till fonder
-14 937 546
-14 701 324
236 222
-12 496 190
-12 612 752
7220
Kompensation för mervärdesskatt
-99 230 941
-103 566 784
-4 335 843
-96 497 635
-92 458 244
7221
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter
-32 987 551
-32 584 830
402 721
-30 936 475
-30 325 070
7222
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner
-66 243 390
-70 981 954
-4 738 564
-65 561 160
-62 133 174
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-103 711 910
-107 693 206
-3 981 296
-98 795 811
-95 355 291
8111
Anställningsstöd
0
8124
Sjöfartsstöd
0
8125
Nystartsjobb
0
8126
Stöd till yrkesintroduktionsanställning
0
8128
Ersättning för höga sjuklönekostnader
0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
0
Summa inkomster
1 042 901 177
1 072 105 658
29 204 481
1 001 393 812
1 002 696 572
12
s. 2 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i
statens budget
s. 3 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2018
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 1 Rikets styrelse
427 193
14 531 335
51 000
-53 083
14 956 445
14 288 054
-243 281
-294 281
-668 391
-1 098 610
430 219
668 391
1 Statschefen
845
139 199
140 044
140 044
845
845
0
0
0
0
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
845
139 199
0
140 044
140 044
845
845
0
0
0
0
2 Riksdagen samt Riksdagens
ombudsmän
127 092
1 935 826
2 062 918
1 925 757
-10 069
-10 069
-137 162
-195 235
58 073
137 162
2:1
Riksdagens ledamöter och partier
m.m.
43 334
904 666
948 000
915 945
11 279
11 279
-32 055
-59 194
27 139
32 055
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
30 492
814 471
844 963
815 506
1 035
1 035
-29 457
-53 891
24 434
29 457
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
44 029
120 000
164 029
97 222
-22 778
-22 778
-66 807
-70 407
3 600
66 807
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
9 238
96 689
105 927
97 084
395
395
-8 843
-11 743
2 900
8 843
3 Sametinget och
samepolitiken
535
53 901
54 436
52 894
-1 007
-1 007
-1 542
-3 159
1 617
1 542
3:1
Sametinget
535
53 901
54 436
52 894
-1 007
-1 007
-1 542
-3 159
1 617
1 542
4 Regeringskansliet m.m.
190 863
7 779 310
40 000
8 010 173
7 653 859
-125 451
-165 451
-356 314
-589 693
233 379
356 314
4:1
Regeringskansliet m.m.
190 863
7 779 310
40 000
8 010 173
7 653 859
-125 451
-165 451
-356 314
-589 693
233 379
356 314
5 Länsstyrelserna
53 308
2 978 666
11 000
-2 811
3 040 164
2 966 559
-12 107
-23 107
-73 605
-162 941
89 336
73 605
5:1
Länsstyrelserna m.m.
53 308
2 978 666
11 000
-2 811
3 040 164
2 966 559
-12 107
-23 107
-73 605
-162 941
89 336
73 605
6 Demokratipolitik och
mänskliga rättigheter
23 486
877 667
-20 716
880 437
859 947
-17 720
-17 720
-20 491
-49 461
28 970
20 491
6:1
Allmänna val och demokrati
6 971
555 890
-7 217
555 643
536 332
-19 558
-19 558
-19 311
-38 628
19 317
19 311
3
s. 4 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
6:2
Justitiekanslern
4 938
49 576
-3 476
51 038
49 194
-382
-382
-1 844
-3 331
1 487
1 844
6:3
Datainspektionen
12 010
85 314
-9 953
87 371
85 307
-7
-7
-2 064
-4 623
2 559
2 064
6:4
Valmyndigheten
-501
19 937
19 436
18 274
-1 663
-1 663
-1 162
-1 761
599
1 162
6:5
Stöd till politiska partier
69
166 950
-69
166 950
170 839
3 889
3 889
3 889
-1 119
5 008
-3 889
7 Nationella minoriteter
1 432
137 417
-1 438
137 412
136 246
-1 171
-1 171
-1 166
-1 166
0
1 166
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
1 256
122 917
-1 262
122 912
122 045
-872
-872
-866
-866
0
866
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten
romer
176
14 500
-176
14 500
14 200
-300
-300
-300
-300
0
300
8 Medier
27 687
601 086
-26 677
602 095
528 296
-72 790
-72 790
-73 800
-91 833
18 033
73 800
8:1
Presstöd
25 839
567 119
-25 839
567 119
492 388
-74 731
-74 731
-74 731
-91 745
17 014
74 731
8:2
Myndigheten för press, radio och tv
1 848
33 967
-838
34 976
35 908
1 941
1 941
931
-88
1 019
-931
9 Sieps samt insatser för att
stärka delaktigheten i EU-
arbetet
1 935
28 263
-1 432
28 765
24 454
-3 809
-3 809
-4 312
-5 123
811
4 312
9:1
Svenska institutet för europapolitiska
studier samt EU-information
1 935
28 263
-1 432
28 765
24 454
-3 809
-3 809
-4 312
-5 123
811
4 312
Äldre anslag
9
0
-9
0
0
0
0
6:4 (2017)
Svensk författningssamling
9
-9
0
0
0
0
0
0
UO 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
-21 836
16 285 547
70 700
-74 539
16 259 872
15 991 982
-293 565
-364 265
-267 890
-1 048 748
780 858
267 890
1:1
Statskontoret
761
96 727
1 000
-438
98 050
92 154
-4 573
-5 573
-5 896
-8 710
2 814
5 896
1:2
Kammarkollegiet
2 912
71 923
1 200
-1 083
74 953
70 183
-1 740
-2 940
-4 770
-6 927
2 157
4 770
4
s. 5 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s
tillsynsmyndigheter
2 969
17 550
-2 969
17 550
13 182
-4 368
-4 368
-4 368
-6 123
1 755
4 368
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1 075
2 443
-1 075
2 443
1 138
-1 305
-1 305
-1 305
-1 316
11
1 305
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
-121 482
13 227 000
13 105 518
13 017 860
-209 140
-209 140
-87 658
-749 008
661 350
87 658
1:6
Finanspolitiska rådet
1 314
10 078
-1 020
10 372
10 201
123
123
-171
-473
302
171
1:7
Konjunkturinstitutet
1 663
64 571
0
66 234
64 565
-6
-6
-1 669
-3 606
1 937
1 669
1:8
Ekonomistyrningsverket
3 485
174 581
-3 333
-1 797
172 936
169 343
-5 238
-1 905
-3 593
-12 322
8 729
3 593
1:9
Statistiska centralbyrån
6 910
557 223
0
564 133
551 343
-5 880
-5 880
-12 790
-29 506
16 716
12 790
1:10
Bidragsfastigheter
74
269 000
-74
269 000
247 374
-21 626
-21 626
-21 626
-29 696
8 070
21 626
1:11
Finansinspektionen
14 792
602 798
3 000
620 590
598 257
-4 541
-7 541
-22 332
-52 471
30 139
22 332
1:12
Riksgäldskontoret
61 987
327 642
-52 516
337 113
276 779
-50 863
-50 863
-60 334
-70 151
9 817
60 334
1:13
Bokföringsnämnden
1 081
10 133
-782
10 432
11 047
914
914
616
313
303
-616
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
-16 731
223 142
-1
206 410
207 449
-15 693
-15 693
1 039
-21 158
22 197
-1 039
1:15
Riksrevisionen
3 553
329 737
333 290
335 495
5 758
5 758
2 205
-7 687
9 892
-2 205
1:16
Finansmarknadsforskning
-613
29 913
60 000
89 300
88 120
58 207
-1 793
-1 180
-2 077
897
1 180
1:17
Upphandlingsmyndigheten
11 263
94 036
-2 500
-8 722
94 077
93 869
-167
2 333
-207
-3 028
2 821
207
1:18
Myndigheten för digital förvaltning
3 151
177 050
3 333
-4 062
179 472
135 621
-41 429
-44 762
-43 851
-44 802
951
43 851
1:19
Statens servicecenter
8 000
8 000
8 000
8 000
0
0
0
0
UO 3 Skatt, tull och exekution
105 639
11 399 384
79 100
11 584 123
11 445 952
46 568
-32 532
-138 171
-519 083
380 912
138 171
1:1
Skatteverket
71 353
7 590 735
7 100
7 669 188
7 633 685
42 950
35 850
-35 503
-263 225
227 722
35 503
1:2
Tullverket
31 671
1 862 074
72 000
1 965 745
1 895 777
33 703
-38 297
-69 969
-125 831
55 862
69 969
1:3
Kronofogdemyndigheten
2 615
1 946 575
0
1 949 190
1 916 490
-30 085
-30 085
-32 699
-130 027
97 328
32 699
UO 4 Rättsväsendet
188 242
45 776 783
476 875
-121 038
46 320 862
45 937 136
160 353
-316 522
-383 726
-2 326 057
1 942 331
383 726
1:1
Polismyndigheten
79 136
24 516 124
200 000
-6 478
24 788 782
23 767 284
-748 840
-948 840
-1 021 498
-1 755 546
734 048
1 021 498
1:2
Säkerhetspolisen
-21 686
1 492 507
0
1 470 821
1 472 292
-20 215
-20 215
1 471
-43 304
44 775
-1 471
5
s. 6 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:3
Åklagarmyndigheten
12 397
1 519 317
0
1 531 714
1 506 066
-13 251
-13 251
-25 649
-71 228
45 579
25 649
1:4
Ekobrottsmyndigheten
-6 838
677 008
20 000
690 170
673 727
-3 281
-23 281
-16 443
-36 753
20 310
16 443
1:5
Sveriges Domstolar
168 202
5 601 459
10 450
-2 613
5 777 498
5 764 526
163 067
152 617
-12 972
-181 329
168 357
12 972
1:6
Kriminalvården
-249 903
8 648 702
8 398 799
8 960 768
312 066
312 066
561 968
-86 685
648 653
-561 968
1:7
Brottsförebyggande rådet
5 525
148 270
-2 181
151 614
136 511
-11 759
-11 759
-15 104
-19 552
4 448
15 104
1:8
Rättsmedicinalverket
17 782
425 276
-5 242
437 816
426 446
1 170
1 170
-11 371
-24 129
12 758
11 371
1:9
Gentekniknämnden
-244
5 547
0
5 303
4 619
-928
-928
-684
-850
166
684
1:10
Brottsoffermyndigheten
1 303
47 233
10 000
-86
58 450
56 632
9 399
-601
-1 818
-3 234
1 416
1 818
1:11
Ersättning för skador på grund av
brott
34 329
121 953
-30 671
125 611
91 211
-30 742
-30 742
-34 400
-38 058
3 658
34 400
1:12
Rättsliga biträden m.m.
71 403
2 354 657
200 425
2 626 485
2 849 447
494 790
294 365
222 962
-32 546
255 508
-222 962
1:13
Kostnader för vissa skaderegleringar
m.m.
13 664
39 987
41 000
-11 414
83 237
83 696
43 709
2 709
459
-740
1 199
-459
1:14
Avgifter till vissa internationella
sammanslutningar
10 533
24 174
-5 000
-10 533
19 174
13 317
-10 857
-5 857
-5 857
-5 857
5 857
1:15
Bidrag till lokalt brottsförebyggande
arbete
551
47 157
-551
47 157
46 941
-216
-216
-216
-880
664
216
1:16
Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden
2 951
18 272
-2 412
18 811
15 267
-3 005
-3 005
-3 543
-4 091
548
3 543
1:17
Domarnämnden
524
8 140
-244
8 420
7 471
-669
-669
-949
-1 193
244
949
1:18
Från EU-budgeten finansierade
insatser avseende EU:s inre säkerhet
48 612
81 000
-48 612
81 000
60 917
-20 083
-20 083
-20 083
-20 083
20 083
UO 5 Internationell
samverkan
172 509
2 009 032
30 000
-171 102
2 040 439
1 893 013
-116 019
-146 019
-147 426
-201 811
54 385
147 426
1:1
Avgifter till internationella
organisationer
146 975
1 328 554
-146 975
1 328 554
1 208 134
-120 420
-120 420
-120 420
-160 276
39 856
120 420
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande
verksamhet
14 771
192 276
-11 508
195 539
187 070
-5 206
-5 206
-8 469
-14 110
5 641
8 469
6
s. 7 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:3
Nordiskt samarbete
359
15 595
30 000
-359
45 595
43 637
28 042
-1 958
-1 958
-3 325
1 367
1 958
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda
utomlands samt diverse kostnader för
rättsväsendet
497
13 826
-497
13 826
8 503
-5 323
-5 323
-5 323
-5 737
414
5 323
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
-779
43 432
0
42 653
39 270
-4 162
-4 162
-3 383
-4 685
1 302
3 383
1:6
Forskning, utredningar och andra
insatser rörande säkerhetspolitik,
nedrustning och icke-spridning
788
54 358
-788
54 358
52 917
-1 441
-1 441
-1 441
-3 071
1 630
1 441
1:7
Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28 402
0
28 402
28 402
0
0
0
0
0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet
(UI)
19 175
0
19 175
19 175
0
0
0
0
0
1:9
Svenska institutet
-1 077
123 724
122 647
120 460
-3 264
-3 264
-2 186
-5 897
3 711
2 186
1:10
Information om Sverige i utlandet
524
15 475
-524
15 475
15 309
-166
-166
-166
-630
464
166
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
10 451
174 215
-10 451
174 215
170 135
-4 080
-4 080
-4 080
-4 080
0
4 080
UO 6 Försvar och samhällets
krisberedskap
-155 386
53 835 520
532 800
-168 884
54 044 050
53 487 462
-348 058
-880 858
-556 588
-2 366 644
1 810 056
556 588
1 Försvar
-405 275
49 338 322
102 800
-124 025
48 911 822
48 588 745
-749 577
-852 377
-323 077
-1 956 501
1 633 424
323 077
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
-446 319
34 940 784
102 800
34 597 265
34 458 607
-482 177
-584 977
-138 658
-1 190 330
1 051 672
138 658
1:2
Försvarsmaktens insatser
internationellt
123 550
1 147 159
-89 564
1 181 145
1 036 819
-110 340
-110 340
-144 326
-178 740
34 414
144 326
1:3
Anskaffning av materiel och
anläggningar
-107 973
10 816 324
10 708 351
10 728 281
-88 043
-88 043
19 929
-454 560
474 489
-19 929
1:4
Forskning och teknikutveckling
6 141
641 905
-6 141
641 905
634 532
-7 373
-7 373
-7 373
-26 630
19 257
7 373
1:5
Statens inspektion för
försvarsunderrättelseverksamheten
1 703
10 792
-1 388
11 107
9 386
-1 406
-1 406
-1 721
-2 044
323
1 721
1:6
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
169 036
169 036
172 469
3 433
3 433
3 433
-1 638
5 071
-3 433
7
s. 8 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:7
Officersutbildning m.m.
14 979
218 329
-8 620
224 688
208 612
-9 717
-9 717
-16 075
-22 624
6 549
16 075
1:8
Försvarets radioanstalt
-22 620
1 106 408
0
1 083 788
1 059 122
-47 286
-47 286
-24 666
-57 858
33 192
24 666
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
5 113
180 479
-464
185 128
184 601
4 122
4 122
-527
-5 941
5 414
527
1:10
Nämnder m.m.
296
6 301
-296
6 301
5 999
-302
-302
-302
-315
13
302
1:11
Internationella materielsamarbeten,
industrifrågor m.m.
19 738
91 559
-17 551
93 746
81 796
-9 763
-9 763
-11 949
-14 702
2 753
11 949
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
117
9 246
0
9 363
8 521
-725
-725
-843
-1 120
277
843
2 Samhällets krisberedskap
255 376
4 045 542
430 000
-44 859
4 686 060
4 457 748
412 206
-17 794
-228 312
-375 237
146 925
228 312
2:1
Kustbevakningen
180 414
1 142 760
1 323 174
1 204 407
61 647
61 647
-118 766
-153 048
34 282
118 766
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor
0
74 850
74 850
74 850
0
0
0
-2 245
2 245
0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
7 985
21 080
300 000
-7 985
0
321 080
353 070
331 990
31 990
31 990
-118
32 108
-31 990
2:4
Krisberedskap
70 498
1 286 310
88 000
-35 043
1 409 766
1 251 401
-34 909
-122 909
-158 365
-196 954
38 589
158 365
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB
för alarmeringstjänst enligt avtal
305 171
305 171
305 171
0
0
0
0
0
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
-6 605
1 169 221
42 000
-108
1 204 508
1 224 434
55 213
13 213
19 926
-15 160
35 086
-19 926
2:7
Statens haverikommission
3 085
46 150
-1 723
47 512
44 414
-1 736
-1 736
-3 097
-7 712
4 615
3 097
3 Strålsäkerhet
-6 851
393 078
386 227
382 023
-11 055
-11 055
-4 203
-32 153
27 950
4 203
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
-6 851
393 078
0
386 227
382 023
-11 055
-11 055
-4 203
-32 153
27 950
4 203
4 Elsäkerhet
1 364
58 578
59 942
58 945
367
367
-997
-2 754
1 757
997
4:1
Elsäkerhetsverket
1 364
58 578
0
59 942
58 945
367
367
-997
-2 754
1 757
997
UO 7 Internationellt bistånd
55 332
42 985 209
-237 000
-37 923
42 765 618
42 813 467
-171 742
65 258
47 849
-1 486 955
1 534 804
-47 849
8
s. 9 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1 Internationellt
utvecklingssamarbete
55 332
42 985 209
-237 000
-37 923
42 765 618
42 813 467
-171 742
65 258
47 849
-1 486 955
1 534 804
-47 849
1:1
Biståndsverksamhet
35 606
41 606 382
-265 000
-34 719
41 342 269
41 392 002
-214 380
50 620
49 733
-1 444 238
1 493 971
-49 733
1:2
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)
17 557
1 171 090
28 000
1 216 647
1 219 692
48 602
20 602
3 045
-32 087
35 132
-3 045
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
958
16 103
-520
16 541
15 594
-509
-509
-947
-1 430
483
947
1:4
Folke Bernadotteakademin
-542
123 955
123 413
120 842
-3 113
-3 113
-2 571
-6 289
3 718
2 571
1:5
Riksrevisionen: Internationellt
utvecklingssamarbete
-1 424
50 000
48 576
47 443
-2 557
-2 557
-1 133
-2 633
1 500
1 133
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
3 177
17 679
-2 683
18 172
17 894
215
215
-278
-278
278
UO 8 Migration
-946 722
15 748 230
6 540 063
-480 567
20 861 004
19 623 582
3 875 352
-2 664 711
-1 237 422
-1 881 244
643 822
1 237 422
1:1
Migrationsverket
96 264
5 315 835
31 762
5 443 861
5 189 634
-126 201
-157 963
-254 228
-413 703
159 475
254 228
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
-1 099 426
8 101 000
5 707 750
-301 561
12 407 763
11 723 883
3 622 883
-2 084 867
-683 880
-1 088 930
405 050
683 880
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
-329
77 915
15 000
-6 164
86 422
88 538
10 623
-4 377
2 116
-3 079
5 195
-2 116
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
80 491
959 878
1 562
-51 759
990 172
957 617
-2 261
-3 823
-32 555
-61 351
28 796
32 555
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning i utlänningsmål
9 392
288 800
1 398
-9 392
290 198
298 535
9 735
8 337
8 337
-6 465
14 802
-8 337
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
-145 280
305 150
582 591
-39
0
742 422
570 129
264 979
-317 612
-172 293
-202 797
30 504
172 293
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
103 332
349 202
-103 332
349 202
269 116
-80 086
-80 086
-80 086
-80 086
0
80 086
1:8
Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar
8 321
155 450
-8 321
155 450
130 617
-24 833
-24 833
-24 833
-24 833
0
24 833
1:9
Tillfälligt stöd till kommuner för
ensamkommande unga asylsökande m
fl.
514
195 000
200 000
395 514
395 514
200 514
514
0
0
0
0
UO 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
2 863 356
77 696 041
2 144 725
-3 264 464
79 439 658
78 418 318
722 277
-1 422 448
-1 021 340
-4 192 553
3 171 213
1 021 340
9
s. 10 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1 Hälso- och sjukvårdspolitik
-266 985
42 772 934
1 749 100
-207 676
44 047 374
43 893 891
1 120 957
-628 143
-153 482
-1 905 732
1 752 250
153 482
1:1
Myndigheten för vård- och
omsorgsanalys
822
35 408
36 230
35 006
-402
-402
-1 223
-2 285
1 062
1 223
1:2
Statens beredning för medicinsk och
social utvärdering
667
82 724
83 391
78 796
-3 928
-3 928
-4 595
-7 076
2 481
4 595
1:3
Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket
2 596
143 295
145 891
142 074
-1 221
-1 221
-3 817
-8 115
4 298
3 817
1:4
Tandvårdsförmåner
-34 046
6 332 439
6 298 393
6 457 233
124 794
124 794
158 840
-157 356
316 196
-158 840
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
-661 555
26 582 000
1 149 100
27 069 545
27 067 447
485 447
-663 653
-2 098
-1 388 653
1 386 555
2 098
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
327 470
7 096 286
600 000
-113 645
7 910 111
7 711 244
614 958
14 958
-198 867
-198 867
0
198 867
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
52 501
465 030
-52 501
465 030
492 817
27 787
27 787
27 787
-5 464
33 251
-27 787
1:8
Bidrag till psykiatri
41 529
1 755 493
-41 529
1 755 493
1 634 062
-121 431
-121 431
-121 431
-121 431
0
121 431
1:9
Läkemedelsverket
-121
134 537
134 416
134 398
-139
-139
-18
-4 054
4 036
18
1:10
E-hälsomyndigheten
3 152
145 722
148 874
140 815
-4 907
-4 907
-8 059
-12 430
4 371
8 059
2 Folkhälsopolitik
27 132
786 310
-22 170
791 272
762 618
-23 692
-23 692
-28 654
-41 361
12 707
28 654
2:1
Folkhälsomyndigheten
8 413
383 014
391 427
382 250
-764
-764
-9 177
-20 575
11 398
9 177
2:2
Insatser för vaccinberedskap
2 777
88 500
-2 777
88 500
87 020
-1 480
-1 480
-1 480
-1 480
1 480
2:3
Bidrag till WHO
-3 443
43 665
-8
40 214
37 840
-5 825
-5 825
-2 374
-3 683
1 309
2 374
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra
smittsamma sjukdomar
1 367
75 502
-1 367
75 502
74 092
-1 410
-1 410
-1 410
-1 410
1 410
6:1
Åtgärder avseende alkohol, narkotika,
dopning, tobak samt spel
18 018
195 629
-18 018
195 629
181 416
-14 213
-14 213
-14 213
-14 213
0
14 213
3 Funktionshinderspolitik
2 011
248 090
-275
249 826
248 843
753
753
-984
-2 764
1 780
984
3:1
Myndigheten för delaktighet
2 011
59 348
-275
61 084
60 101
753
753
-984
-2 764
1 780
984
3:2
Bidrag till
funktionshindersorganisationer
0
188 742
0
188 742
188 742
0
0
0
0
0
10
s. 11 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
4 Politik för sociala tjänster
3 028 447
31 857 502
382 125
-2 998 129
32 269 944
31 494 976
-362 526
-744 651
-774 968
-2 119 177
1 344 209
774 968
4:1
Myndigheten för familjerätt och
föräldraskapsstöd
456
24 333
24 789
22 691
-1 642
-1 642
-2 098
-2 827
729
2 098
4:2
Vissa statsbidrag inom
funktionshindersområdet
22 015
767 514
-22 015
767 514
723 450
-44 064
-44 064
-44 064
-44 064
0
44 064
4:3
Bilstöd till personer med
funktionsnedsättning
104 550
263 395
-104 550
263 395
99 503
-163 892
-163 892
-163 892
-190 231
26 339
163 892
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
2 621 338
25 693 300
-2 621 338
25 693 300
25 308 374
-384 926
-384 926
-384 926
-1 669 591
1 284 665
384 926
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldreområdet
141 997
2 517 490
360 000
-141 997
2 877 490
2 809 365
291 875
-68 125
-68 125
-68 125
0
68 125
4:6
Statens institutionsstyrelse
24 042
1 082 555
1 106 597
1 045 987
-36 568
-36 568
-60 610
-93 086
32 476
60 610
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete
m.m.
114 049
1 508 915
22 125
-108 230
1 536 859
1 485 605
-23 310
-45 435
-51 254
-51 254
0
51 254
5 Barnrättspolitik
4 790
47 184
-4 518
47 456
45 677
-1 507
-1 507
-1 779
-2 526
747
1 779
5:1
Barnombudsmannen
272
24 923
0
25 195
23 654
-1 269
-1 269
-1 541
-2 288
747
1 541
5:2
Barnets rättigheter
4 518
22 261
-4 518
22 261
22 023
-238
-238
-238
-238
0
238
7 Forskningspolitik
15 006
641 079
-14 184
641 902
611 766
-29 313
-29 313
-30 136
-49 368
19 232
30 136
7:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv
och välfärd: Förvaltning
823
34 576
35 399
35 775
1 199
1 199
377
-660
1 037
-377
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv
och välfärd: Forskning
14 184
606 503
-14 184
606 503
575 991
-30 512
-30 512
-30 512
-48 707
18 195
30 512
11
s. 12 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
8 Socialstyrelsen och
Inspektionen för vård och
omsorg
52 854
1 342 942
13 500
-17 412
1 391 884
1 360 548
17 606
4 106
-31 336
-71 624
40 288
31 336
8:1
Socialstyrelsen
14 507
658 637
10 000
683 144
670 745
12 108
2 108
-12 399
-32 158
19 759
12 399
8:2
Inspektionen för vård och omsorg
38 347
684 305
3 500
-17 412
708 740
689 803
5 498
1 998
-18 938
-39 467
20 529
18 938
Äldre anslag
101
0
-101
0
0
0
0
6:1 (2017)
Alkoholsortimentsnämnden
101
-101
0
0
0
0
0
0
UO 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
funktionsnedsättning
5 345 101
102 615 229
61 700
-5 303 897
102 718 133
99 680 971
-2 934 258
-2 995 958
-3 037 162
-7 480 517
4 443 355
3 037 162
1 Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning
5 242 656
93 814 810
65 000
-5 303 897
93 818 569
91 145 563
-2 669 247
-2 734 247
-2 673 005
-6 852 348
4 179 343
2 673 005
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
4 063 850
38 810 429
-4 064 625
38 809 654
37 544 590
-1 265 839
-1 265 839
-1 265 064
-3 022 784
1 757 720
1 265 064
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1 004 628
46 909 313
-1 004 628
46 909 313
45 805 666
-1 103 647
-1 103 647
-1 103 647
-3 140 312
2 036 665
1 103 647
1:3
Handikappersättning
34 067
1 384 000
-34 067
1 384 000
1 342 936
-41 064
-41 064
-41 064
-110 264
69 200
41 064
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
-57 222
2 876 000
2 818 778
2 810 658
-65 342
-65 342
-8 119
-274 419
266 300
8 119
1:5
Ersättning inom det statliga
personskadeskyddet
-3 244
33 068
9 000
38 824
38 867
5 799
-3 201
43
-1 565
1 608
-43
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
189 406
2 901 000
-189 406
2 901 000
2 648 880
-252 120
-252 120
-252 120
-252 120
252 120
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
11 171
901 000
56 000
-11 171
957 000
953 966
52 966
-3 034
-3 034
-50 884
47 850
3 034
2 Myndigheter
102 445
8 800 419
-3 300
8 899 564
8 535 408
-265 011
-261 711
-364 157
-628 169
264 012
364 157
2:1
Försäkringskassan
100 531
8 732 772
-3 300
8 830 003
8 467 674
-265 098
-261 798
-362 329
-624 312
261 983
362 329
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
1 914
67 647
69 561
67 733
86
86
-1 828
-3 857
2 029
1 828
12
s. 13 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 11 Ekonomisk trygghet
vid ålderdom
-65 195
34 635 669
-800
-112 378
34 457 296
34 771 247
135 578
136 378
313 951
-1 428 891
1 742 842
-313 951
1 Ersättning vid ålderdom
-40 516
34 079 900
-112 378
33 927 006
34 231 715
151 815
151 815
304 709
-1 399 286
1 703 995
-304 709
1:1
Garantipension till ålderspension
-82 843
13 080 300
12 997 457
13 142 095
61 795
61 795
144 638
-509 377
654 015
-144 638
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
-13 864
10 869 800
10 855 936
10 869 424
-376
-376
13 488
-530 002
543 490
-13 488
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
112 378
9 026 600
-112 378
9 026 600
9 138 839
112 239
112 239
112 239
-339 091
451 330
-112 239
1:4
Äldreförsörjningsstöd
-56 187
1 103 200
1 047 013
1 081 357
-21 843
-21 843
34 344
-20 816
55 160
-34 344
2 Myndigheter
-24 679
555 769
-800
530 290
539 532
-16 237
-15 437
9 242
-29 605
38 847
-9 242
2:1
Pensionsmyndigheten
-24 679
555 769
-800
530 290
539 532
-16 237
-15 437
9 242
-29 605
38 847
-9 242
UO 12 Ekonomisk trygghet
för familjer och barn
557 720
94 586 418
1 283 900
-942 384
95 485 654
95 208 196
621 778
-662 122
-277 458
-4 434 975
4 157 517
277 458
1:1
Barnbidrag
59 684
31 607 039
-94 209
31 572 514
31 722 494
115 455
115 455
149 980
-1 430 371
1 580 351
-149 980
1:2
Föräldraförsäkring
-252 388
42 958 598
1 283 900
-97 751
43 892 359
43 913 923
955 325
-328 575
21 564
-1 932 931
1 954 495
-21 564
1:3
Underhållsstöd
106 454
2 861 850
-106 454
2 861 850
2 593 264
-268 586
-268 586
-268 586
-411 678
143 092
268 586
1:4
Adoptionsbidrag
16 704
23 284
-16 704
23 284
14 256
-9 028
-9 028
-9 028
-9 726
698
9 028
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
120 124
977 800
-120 124
977 800
951 151
-26 649
-26 649
-26 649
-85 317
58 668
26 649
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade barn
31 278
4 264 510
-31 278
4 264 510
4 072 017
-192 493
-192 493
-192 493
-386 385
193 892
192 493
1:7
Pensionsrätt för barnår
7 366 900
7 366 900
7 366 900
0
0
0
0
0
1:8
Bostadsbidrag
475 864
4 526 437
-475 864
4 526 437
4 574 192
47 755
47 755
47 755
-178 566
226 321
-47 755
13
s. 14 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 13 Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering
8 767 040
25 600 209
603 802
-8 763 681
26 207 370
22 217 177
-3 383 032
-3 986 834
-3 990 193
-5 221 184
1 230 991
3 990 193
1 Nyanlända invandrares
etablering
7 644 372
24 885 987
546 802
-7 644 372
25 432 789
21 483 267
-3 402 720
-3 949 522
-3 949 522
-5 173 841
1 224 319
3 949 522
1:1
Etableringsåtgärder
2 005
238 430
15 000
-2 005
253 430
252 878
14 448
-552
-552
-552
0
552
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
6 465 758
19 265 374
531 802
-6 465 758
19 797 176
16 167 015
-3 098 359
-3 630 161
-3 630 161
-4 589 429
959 268
3 630 161
1:3
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
1 072 558
5 179 320
-1 072 558
5 179 320
4 924 578
-254 742
-254 742
-254 742
-513 708
258 966
254 742
1:4
Hemutrustningslån
104 051
202 863
-104 051
202 863
138 796
-64 067
-64 067
-64 067
-70 152
6 085
64 067
2 Diskriminering
8 271
196 705
-4 912
200 064
198 272
1 567
1 567
-1 792
-5 485
3 693
1 792
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
5 334
123 786
-1 975
127 145
126 159
2 373
2 373
-986
-4 679
3 693
986
2:2
Åtgärder mot diskriminering och
rasism m.m.
2 936
72 919
-2 936
72 919
72 114
-805
-805
-805
-805
0
805
3 Jämställdhet
13 775
442 517
57 000
-13 775
499 517
472 558
30 041
-26 959
-26 959
-29 368
2 409
26 959
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
13 775
334 039
51 000
-13 775
385 039
362 943
28 904
-22 096
-22 096
-22 096
0
22 096
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
80 315
6 000
86 315
81 566
1 251
-4 749
-4 749
-7 158
2 409
4 749
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
28 163
28 163
28 049
-114
-114
-114
-114
114
4 Segregation
16 459
75 000
-16 459
75 000
63 080
-11 920
-11 920
-11 920
-12 490
570
11 920
4:1
Åtgärder mot segregation
16 459
56 000
-16 459
56 000
47 481
-8 519
-8 519
-8 519
-8 519
8 519
4:2
Delegationen mot segregation
19 000
19 000
15 599
-3 401
-3 401
-3 401
-3 971
570
3 401
Äldre anslag
1 084 163
0
-1 084 163
0
0
0
0
14
s. 15 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:4 (2017)
Ersättning för insatser för vissa
nyanlända invandrare
1 084 163
-1 084 163
0
0
0
0
0
0
UO 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv
4 107 364
74 083 840
2 254 500
-4 276 294
76 169 410
73 860 965
-222 875
-2 477 375
-2 308 445
-7 172 006
4 863 561
2 308 445
1 Arbetsmarknad
4 094 496
73 150 314
2 229 500
-4 264 579
75 209 732
72 939 251
-211 063
-2 440 563
-2 270 481
-7 111 736
4 841 255
2 270 481
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
-124 089
8 402 329
7 500
8 285 740
8 191 404
-210 925
-218 425
-94 336
-346 405
252 069
94 336
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
654 531
22 699 927
2 217 000
-695 501
0
24 875 957
25 367 265
2 667 338
450 338
491 308
-1 583 905
2 075 213
-491 308
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
1 721 676
13 422 023
500 000
-1 721 676
13 922 023
13 042 741
-379 282
-879 282
-879 282
-2 154 032
1 274 750
879 282
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
1 211 209
19 196 879
-1 211 209
19 196 879
18 227 534
-969 345
-969 345
-969 345
-1 659 194
689 849
969 345
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i
Sverige
-7 928
119 685
111 757
109 875
-9 810
-9 810
-1 882
-13 850
11 968
1 882
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2014-2020
172 403
1 523 500
-172 403
1 523 500
1 293 893
-229 607
-229 607
-229 607
-305 782
76 175
229 607
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering
934
41 161
42 095
41 074
-87
-87
-1 021
-2 255
1 234
1 021
1:8
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen
2 695
71 785
-725
73 755
71 753
-32
-32
-2 002
-4 155
2 153
2 002
1:9
Bidrag till administration av
grundbeloppet
56 363
0
56 363
56 363
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten
8 303
0
8 303
8 303
0
0
0
0
0
0
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
279 419
1 700 000
-279 419
1 700 000
1 479 849
-220 151
-220 151
-220 151
-390 151
170 000
220 151
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
183 645
5 756 893
-495 000
-183 645
5 261 893
5 031 723
-725 170
-230 170
-230 170
-518 014
287 844
230 170
1:13
Lån till körkort
151 466
151 466
17 475
-133 991
-133 991
-133 991
-133 991
133 991
15
s. 16 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2 Arbetsliv
12 468
933 526
25 000
-11 316
959 679
921 714
-11 812
-36 812
-37 965
-60 271
22 306
37 965
2:1
Arbetsmiljöverket
-235
763 225
25 000
-1 344
786 646
773 706
10 481
-14 519
-12 940
-31 867
18 927
12 940
2:2
Arbetsdomstolen
3 277
34 330
-2 299
35 308
31 347
-2 983
-2 983
-3 961
-4 990
1 029
3 961
2:3
Internationella arbetsorganisationen
(ILO)
2 356
33 722
-2 356
33 722
31 118
-2 604
-2 604
-2 604
-2 637
33
2 604
2:4
Medlingsinstitutet
6 989
58 449
-5 235
60 203
52 407
-6 042
-6 042
-7 796
-9 549
1 753
7 796
2:5
Arbetslivspolitik
82
25 000
-82
25 000
22 037
-2 963
-2 963
-2 963
-2 963
2 963
2:6
Centrum för kunskap om och
utvärdering av arbetsmiljö
18 800
18 800
11 100
-7 700
-7 700
-7 700
-8 264
564
7 700
Äldre anslag
400
0
-400
0
0
0
0
1:12 (2015)
Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2007–2013
400
-400
0
0
0
0
0
0
UO 15 Studiestöd
2 739 032
24 352 692
128 000
-2 809 131
24 410 592
21 118 277
-3 234 415
-3 362 415
-3 292 315
-4 372 131
1 079 816
3 292 315
1:1
Studiehjälp
-49 408
4 091 761
78 000
-44 744
4 075 609
4 035 297
-56 464
-134 464
-40 312
-244 900
204 588
40 312
1:2
Studiemedel
2 231 511
16 357 643
13 000
-2 231 511
16 370 643
13 851 324
-2 506 319
-2 519 319
-2 519 319
-3 199 675
680 356
2 519 319
1:3
Avsättning för kreditförluster
83 878
1 878 700
-83 878
1 878 700
1 825 102
-53 598
-53 598
-53 598
-147 533
93 935
53 598
1:4
Statens utgifter för
studiemedelsräntor
12 236
140 582
31 000
-12 236
171 582
170 338
29 756
-1 244
-1 244
-8 273
7 029
1 244
1:5
Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
10 978
62 150
-10 978
62 150
52 499
-9 651
-9 651
-9 651
-12 757
3 106
9 651
1:6
Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
-1 267
29 000
0
27 733
23 100
-5 900
-5 900
-4 633
-6 083
1 450
4 633
1:7
Studiestartsstöd
423 839
909 000
-423 839
909 000
254 732
-654 268
-654 268
-654 268
-699 718
45 450
654 268
1:8
Centrala studiestödsnämnden
26 390
869 376
6 000
-1 498
900 268
891 220
21 844
15 844
-9 049
-52 517
43 468
9 049
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
873
14 480
-446
14 907
14 665
185
185
-242
-676
434
242
16
s. 17 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 16 Utbildning och
universitetsforskning
2 092 987
77 965 638
144 500
-1 828 463
78 374 662
76 002 000
-1 963 638
-2 108 138
-2 372 662
-3 085 458
712 796
2 372 662
1 Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning
1 912 149
24 863 021
144 500
-1 748 736
25 170 934
23 456 242
-1 406 779
-1 551 279
-1 714 692
-1 901 181
186 489
1 714 692
1:1
Statens skolverk
43 945
1 124 218
19 500
-12 266
1 175 397
1 147 537
23 319
3 819
-27 860
-61 586
33 726
27 860
1:2
Statens skolinspektion
16 320
405 298
-4 031
417 587
411 998
6 700
6 700
-5 589
-17 747
12 158
5 589
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
7 347
722 806
-4 332
725 821
743 282
20 476
20 476
17 461
-4 223
21 684
-17 461
1:4
Sameskolstyrelsen
-1 678
40 099
15 000
53 421
51 845
11 746
-3 254
-1 575
-3 579
2 004
1 575
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
477 929
3 685 198
40 000
-477 929
3 725 198
3 304 199
-380 999
-420 999
-420 999
-420 999
0
420 999
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i
gymnasieskolan
37 167
296 950
-37 167
296 950
239 049
-57 901
-57 901
-57 901
-57 901
0
57 901
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och
annan pedagogisk verksamhet, m.m.
4 529
4 436 000
-4 529
4 436 000
4 429 993
-6 007
-6 007
-6 007
-6 007
0
6 007
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom
skolväsendet, m.m.
9 419
190 220
-9 419
190 220
180 642
-9 578
-9 578
-9 578
-9 578
0
9 578
1:9
Bidrag till svensk undervisning i
utlandet
-3 889
102 540
98 651
98 614
-3 926
-3 926
-38
-3 114
3 076
38
1:10
Fortbildning av lärare och
förskolepersonal
155 133
308 985
-40 000
-155 133
268 985
154 071
-154 914
-114 914
-114 914
-114 914
0
114 914
1:11
Bidrag till vissa studier
337
17 525
-337
17 525
16 418
-1 107
-1 107
-1 107
-1 107
0
1 107
1:12
Myndigheten för yrkeshögskolan
1 794
115 581
117 375
114 085
-1 496
-1 496
-3 290
-6 757
3 467
3 290
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
326 255
2 570 034
110 000
-326 255
2 680 034
2 133 571
-436 463
-546 463
-546 463
-546 463
546 463
1:14
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
127 385
2 204 750
-127 385
2 204 750
2 192 834
-11 916
-11 916
-11 916
-121 578
109 662
11 916
1:15
Upprustning av skollokaler och
utemiljöer
317 739
680 000
-197 739
800 000
759 303
79 303
79 303
-40 697
-40 697
0
40 697
1:16
Fler anställda i lågstadiet
3 042
2 300 000
-3 042
2 300 000
2 290 112
-9 888
-9 888
-9 888
-9 888
9 888
1:17
Skolforskningsinstitutet
203
23 756
23 959
22 342
-1 414
-1 414
-1 616
-2 328
712
1 616
17
s. 18 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:18
Praktiknära skolforskning
18 543
18 543
15 635
-2 908
-2 908
-2 908
-2 908
2 908
1:19
Bidrag till lärarlöner
389 172
4 457 100
-389 172
4 457 100
4 015 848
-441 252
-441 252
-441 252
-441 252
441 252
1:20
Särskilda insatser inom skolområdet
163 418
163 418
163 418
0
0
0
0
0
1:21
Statligt stöd för stärkt likvärdighet
och kunskapsutveckling
1 000 000
1 000 000
971 445
-28 555
-28 555
-28 555
-28 555
28 555
2 Universitet och högskolor
156 583
44 774 066
-56 848
44 873 801
44 234 445
-539 621
-539 621
-639 355
-769 490
130 135
639 355
2:1
Universitetskanslersämbetet
4 325
144 539
-203
148 661
142 548
-1 991
-1 991
-6 113
-10 449
4 336
6 113
2:2
Universitets- och högskolerådet
3 498
174 578
178 076
178 075
3 497
3 497
-1
-5 238
5 237
1
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
1 756 305
1 756 305
1 756 305
0
0
0
0
0
2:4
Uppsala universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
2 131 629
2 131 629
2 131 629
0
0
0
0
0
0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
2 066 875
2 066 875
2 066 875
0
0
0
0
0
2:6
Lunds universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
2 193 198
2 193 198
2 193 198
0
0
0
0
0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
2 123 478
2 123 478
2 041 317
-82 161
-82 161
-82 161
-82 161
82 161
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 564 290
1 564 290
1 564 290
0
0
0
0
0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
1 739 036
1 739 036
1 652 783
-86 253
-86 253
-86 253
-86 253
86 253
2:10
Stockholms universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 630 355
1 630 355
1 630 355
0
0
0
0
0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
1 396 659
1 396 659
1 396 659
0
0
0
0
0
2:12
Umeå universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 118 416
1 118 416
1 118 416
0
0
0
0
0
18
s. 19 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
1 549 701
1 549 701
1 475 483
-74 218
-74 218
-74 218
-74 218
74 218
2:14
Linköpings universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
886 763
886 763
886 763
0
0
0
0
0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
3 820
720 949
724 769
690 576
-30 373
-30 373
-34 192
-34 192
34 192
2:16
Karolinska institutet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 559 586
1 559 586
1 559 586
0
0
0
0
0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå
0
1 161 006
1 161 006
1 161 006
0
0
0
0
0
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
och utbildning på forskarnivå
1 545 942
1 545 942
1 545 942
0
0
0
0
0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå
674 320
674 320
674 320
0
0
0
0
0
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
385 307
385 307
385 307
0
0
0
0
0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
664 465
664 465
664 465
0
0
0
0
0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
238 163
238 163
238 163
0
0
0
0
0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
1 067 905
1 067 905
1 052 563
-15 342
-15 342
-15 342
-15 342
15 342
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
335 303
335 303
335 303
0
0
0
0
0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
797 279
797 279
795 526
-1 753
-1 753
-1 753
-1 753
1 753
2:26
Örebro universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
265 079
265 079
265 079
0
0
0
0
0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
554 525
554 525
554 525
0
0
0
0
0
19
s. 20 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
244 069
244 069
244 069
0
0
0
0
0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
935 565
935 565
935 565
0
0
0
0
0
2:30
Malmö universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
236 817
236 817
236 817
0
0
0
0
0
2:31
Blekinge tekniska högskola: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå
247 764
247 764
246 773
-991
-991
-991
-991
991
2:32
Blekinge tekniska högskola: Forskning
och utbildning på forskarnivå
96 517
96 517
96 517
0
0
0
0
0
2:33
Mälardalens högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
33 690
610 073
0
643 763
607 736
-2 337
-2 337
-36 026
-36 026
36 026
2:34
Mälardalens högskola: Forskning och
utbildning på forskarnivå
113 742
113 742
113 742
0
0
0
0
0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
202 136
202 136
201 549
-587
-587
-587
-587
587
2:36
Stockholms konstnärliga högskola:
Konstnärlig forskning och utbildning
på forskarnivå
50 405
50 405
50 405
0
0
0
0
0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
103 938
103 938
103 938
0
0
0
0
0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan:
Forskning och utbildning på
forskarnivå
34 406
34 406
34 406
0
0
0
0
0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
501 449
501 449
499 358
-2 091
-2 091
-2 091
-2 091
2 091
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och
utbildning på forskarnivå
74 480
74 480
74 480
0
0
0
0
0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
432 085
432 085
432 085
0
0
0
0
0
20
s. 21 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och
utbildning på forskarnivå
76 988
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
455 713
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och
utbildning på forskarnivå
98 016
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
393 975
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och
utbildning på forskarnivå
68 748
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
397 872
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och
utbildning på forskarnivå
63 057
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
4 658
309 935
0
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och
utbildning på forskarnivå
50 523
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
364 670
2:52
Högskolan Väst: Forskning och
utbildning på forskarnivå
63 124
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
5 580
162 576
0
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och
utbildning på forskarnivå
19 689
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
64 579
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig
forskning och utbildning på
forskarnivå
11 214
76 988
76 988
0
0
0
0
0
455 713
455 713
0
0
0
0
0
98 016
98 016
0
0
0
0
0
393 975
393 975
0
0
0
0
0
68 748
68 748
0
0
0
0
0
397 872
397 872
0
0
0
0
0
63 057
63 057
0
0
0
0
0
314 593
304 900
-5 035
-5 035
-9 693
-9 693
9 693
50 523
50 523
0
0
0
0
0
364 670
364 670
0
0
0
0
0
63 124
63 124
0
0
0
0
0
168 156
166 235
3 659
3 659
-1 921
-1 921
1 921
19 689
19 689
0
0
0
0
0
64 579
64 579
0
0
0
0
0
11 214
11 214
0
0
0
0
0
21
s. 22 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
131 513
131 513
131 513
0
0
0
0
0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Konstnärlig forskning och utbildning
på forskarnivå
19 787
19 787
19 787
0
0
0
0
0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
421 111
421 111
421 111
0
0
0
0
0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och
utbildning på forskarnivå
83 707
83 707
83 707
0
0
0
0
0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå
30 076
30 076
30 076
0
0
0
0
0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och
utbildning på forskarnivå
20 776
20 776
20 776
0
0
0
0
0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet
3 947
3 344 601
3 348 548
3 281 269
-63 332
-63 332
-67 279
-167 143
99 864
67 279
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor
86 587
732 248
-46 511
772 324
566 318
-165 930
-165 930
-206 006
-226 704
20 698
206 006
2:65
Särskilda medel till universitet och
högskolor
10 479
432 125
-10 135
432 469
417 759
-14 366
-14 366
-14 710
-14 710
0
14 710
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning
2 583 230
0
2 583 230
2 583 230
0
0
0
0
0
0
2:67
Särskilda bidrag inom
högskoleområdet
45 116
45 116
45 098
-18
-18
-18
-18
18
3 Forskning
38 944
8 184 653
-18 892
8 204 705
8 190 278
5 625
5 625
-14 427
-408 114
393 687
14 427
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
1 826
6 007 846
-3 863
6 005 809
6 048 131
40 285
40 285
42 322
-258 070
300 392
-42 322
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till
internationella organisationer
1 934
360 061
-1 934
360 061
332 092
-27 969
-27 969
-27 969
-45 972
18 003
27 969
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
5 993
163 492
-1 165
168 320
167 392
3 900
3 900
-927
-5 831
4 904
927
22
s. 23 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
-9 479
947 356
937 877
961 748
14 392
14 392
23 871
-23 496
47 367
-23 871
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
-663
34 464
33 801
33 252
-1 212
-1 212
-549
-1 582
1 033
549
3:6
Institutet för rymdfysik
-147
55 428
0
55 281
55 540
112
112
259
-1 403
1 662
-259
3:7
Kungl. biblioteket
5 165
370 085
375 250
371 297
1 212
1 212
-3 953
-15 055
11 102
3 953
3:8
Polarforskningssekretariatet
21 113
48 024
69 137
31 757
-16 267
-16 267
-37 380
-39 781
2 401
37 380
3:9
Sunet
0
49 183
49 183
49 035
-148
-148
-148
-2 607
2 459
148
3:10
Centrala etikprövningsnämnden
1 476
7 342
-1 266
7 551
5 093
-2 249
-2 249
-2 458
-2 678
220
2 458
3:11
Regionala etikprövningsnämnder
4 330
41 377
-3 266
42 441
38 802
-2 575
-2 575
-3 639
-4 784
1 145
3 639
3:12
Särskilda utgifter för
forskningsändamål
7 398
99 995
-7 398
99 995
96 138
-3 857
-3 857
-3 857
-6 856
2 999
3 857
4 Vissa gemensamma
ändamål
4 279
143 898
-3 987
144 191
140 003
-3 895
-3 895
-4 188
-6 673
2 485
4 188
4:1
Internationella program
2 961
81 589
-2 961
81 589
78 689
-2 900
-2 900
-2 900
-2 900
0
2 900
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
209
30 886
-209
30 886
30 127
-759
-759
-759
-2 303
1 544
759
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
403
10 380
-97
10 686
10 479
99
99
-207
-518
311
207
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena
utbildning och forskning
706
21 043
-720
21 029
20 707
-336
-336
-322
-952
630
322
Äldre anslag
-18 968
0
-18 968
-18 968
-18 968
-18 968
0
0
0
0
3:6 (2017)
Rymdstyrelsen: Avgifter till
internationella organisationer
-18 968
-18 968
-18 968
-18 968
-18 968
0
0
0
0
UO 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
67 963
15 879 752
185 500
-65 324
16 067 891
16 008 102
128 350
-57 150
-59 789
-267 248
207 459
59 789
1 Kulturområdesövergripande
verksamhet
9 708
2 378 657
10 000
-8 212
2 390 153
2 373 688
-4 969
-14 969
-16 465
-86 959
70 494
16 465
23
s. 24 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:1
Statens kulturråd
1 286
55 461
56 747
53 311
-2 150
-2 150
-3 435
-5 098
1 663
3 435
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
961
579 284
10 000
-961
589 284
584 284
5 000
-5 000
-5 000
-21 520
16 520
5 000
1:3
Skapande skola
1 046
187 825
-1 046
187 825
184 350
-3 475
-3 475
-3 475
-9 109
5 634
3 475
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet
-88
45 153
-134
44 931
42 655
-2 498
-2 498
-2 276
-3 628
1 352
2 276
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
5 301
9 852
-5 301
9 852
7 817
-2 035
-2 035
-2 035
-2 330
295
2 035
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
557
1 486 368
-557
1 486 368
1 486 258
-110
-110
-110
-44 699
44 589
110
1:7
Myndigheten för kulturanalys
646
14 714
-214
15 146
15 013
299
299
-133
-574
441
133
2 Teater, dans och musik
-4 530
1 401 430
-1
1 396 899
1 398 951
-2 479
-2 479
2 052
-9 610
11 662
-2 052
2:1
Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Dansens Hus,
Drottningholms slottsteater och
Voksenåsen
1
1 071 049
-1
1 071 049
1 071 049
0
0
0
0
0
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och
musikändamål
-30
213 614
213 584
213 551
-63
-63
-33
-6 441
6 408
33
2:3
Statens musikverk
-4 501
116 767
112 266
114 351
-2 416
-2 416
2 085
-3 169
5 254
-2 085
3 Litteraturen, läsandet och
språket
7 636
344 536
50 000
-3 493
398 679
386 579
42 043
-7 957
-12 100
-17 763
5 663
12 100
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
1 725
155 735
50 000
-1 725
205 735
199 248
43 513
-6 487
-6 487
-6 487
0
6 487
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
5 374
121 756
-1 768
125 362
121 881
125
125
-3 481
-7 133
3 652
3 481
3:3
Institutet för språk och folkminnen
537
67 045
0
67 582
65 451
-1 594
-1 594
-2 132
-4 143
2 011
2 132
24
s. 25 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
4 Bildkonst, arkitektur, form
och design
-874
125 372
-10
124 488
118 182
-7 190
-7 190
-6 306
-9 795
3 489
6 306
4:1
Statens konstråd
-168
30 745
30 577
24 926
-5 819
-5 819
-5 651
-6 573
922
5 651
4:2
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön
-746
42 947
42 201
41 632
-1 315
-1 315
-569
-1 857
1 288
569
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
40
11 611
-10
11 641
11 555
-56
-56
-86
-163
77
86
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
40 069
40 069
40 069
0
0
0
-1 202
1 202
0
5 Kulturskaparnas villkor
4 215
481 250
-372
485 092
473 205
-8 045
-8 045
-11 887
-26 218
14 331
11 887
5:1
Konstnärsnämnden
903
21 954
-258
22 599
21 954
0
0
-645
-1 303
658
645
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
3 312
459 296
-114
462 494
451 252
-8 044
-8 044
-11 242
-24 915
13 673
11 242
6 Arkiv
-3 865
397 785
393 920
417 505
19 720
19 720
23 585
-348
23 933
-23 585
6:1
Riksarkivet
-3 865
397 785
393 920
417 505
19 720
19 720
23 585
-348
23 933
-23 585
7 Kulturmiljö
-4 289
1 008 742
1 004 453
1 004 305
-4 437
-4 437
-147
-16 369
16 222
147
7:1
Riksantikvarieämbetet
-1 652
270 200
268 548
266 373
-3 827
-3 827
-2 175
-10 281
8 106
2 175
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
-2 638
270 542
267 904
269 932
-610
-610
2 027
-6 089
8 116
-2 027
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460 000
460 000
460 000
0
0
0
0
0
0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8 000
8 000
8 000
0
0
0
0
0
8 Museer och utställningar
2 251
1 648 119
-81
1 650 289
1 659 370
11 251
11 251
9 081
-36 787
45 868
-9 081
8:1
Centrala museer: Myndigheter
2 386
1 266 887
0
1 269 273
1 278 725
11 838
11 838
9 452
-35 039
44 491
-9 452
8:2
Centrala museer: Stiftelser
258 707
258 707
258 707
0
0
0
0
0
0
8:3
Bidrag till vissa museer
75 519
75 519
75 519
0
0
0
0
0
0
8:4
Forum för levande historia
-215
45 926
-1
45 710
45 494
-432
-432
-216
-1 593
1 377
216
25
s. 26 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
8:5
Statliga utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
80
1 080
-80
1 080
925
-155
-155
-155
-155
0
155
9 Trossamfund
6 085
94 550
-3 729
96 906
96 919
2 369
2 369
13
-2 822
2 835
-13
9:1
Nämnden för statligt stöd till
trossamfund
-301
12 631
12 330
12 671
40
40
340
-38
378
-340
9:2
Stöd till trossamfund
6 385
81 919
-3 729
84 575
84 248
2 329
2 329
-327
-2 784
2 457
327
10 Film
0
552 144
15 000
567 144
567 144
15 000
0
0
0
0
10:1
Filmstöd
552 144
15 000
567 144
567 144
15 000
0
0
0
0
0
11 Medier
18 900
90 887
-4 000
-19 062
86 724
82 502
-8 385
-4 385
-4 222
-6 527
2 305
4 222
11:1
Utbyte av tv-sändningar mellan
Sverige och Finland
7 600
9 721
-7 600
9 721
9 721
0
0
0
0
0
0
11:2
Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen
3 817
0
3 817
3 817
0
0
0
0
0
0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella
observatoriet
110
483
-110
483
385
-98
-98
-98
-98
0
98
11:4
Statens medieråd
-163
22 310
0
22 147
21 168
-1 142
-1 142
-980
-1 649
669
980
11:5
Stöd till taltidningar
11 353
54 556
-4 000
-11 353
50 556
47 411
-7 145
-3 145
-3 145
-4 781
1 636
3 145
12 Ungdomspolitik
2 480
319 253
53 000
-2 412
372 322
363 286
44 033
-8 967
-9 036
-11 893
2 857
9 036
12:1
Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor
69
40 813
3 000
43 882
44 611
3 798
798
729
-2 128
2 857
-729
12:2
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
1 992
243 440
-1 992
243 440
242 026
-1 414
-1 414
-1 414
-1 414
0
1 414
12:3
Särskilda insatser inom
ungdomspolitiken
420
35 000
50 000
-420
85 000
76 650
41 650
-8 350
-8 350
-8 350
0
8 350
26
s. 27 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
13 Politik för det civila
samhället
10 068
2 221 018
10 000
-10 068
2 231 018
2 227 163
6 145
-3 855
-3 855
-10 132
6 277
3 855
13:1
Stöd till idrotten
163
1 954 311
10 000
-163
1 964 311
1 963 721
9 410
-590
-590
-740
150
590
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
3 252
52 164
-3 252
52 164
49 757
-2 407
-2 407
-2 407
-7 101
4 694
2 407
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
47 785
47 785
47 785
0
0
0
-1 433
1 433
0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
0
15 000
0
15 000
15 000
0
0
0
0
0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
6 653
151 758
-6 653
151 758
150 901
-857
-857
-857
-857
0
857
14 Folkbildning
15 120
4 765 225
30 000
-15 152
4 795 193
4 780 966
15 741
-14 259
-14 227
-14 227
0
14 227
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 652
4 348 183
10 000
-4 652
4 358 183
4 357 931
9 748
-252
-252
-252
0
252
14:2
Bidrag till tolkutbildning
10 500
59 331
-10 500
59 331
51 025
-8 306
-8 306
-8 306
-8 306
0
8 306
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
170 000
20 000
190 000
190 000
20 000
0
0
0
0
0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
-32
187 711
187 679
182 010
-5 701
-5 701
-5 669
-5 669
0
5 669
15 Tillsyn över spelmarknaden
3 805
50 784
21 500
-2 307
73 782
59 576
8 792
-12 708
-14 206
-15 729
1 523
14 206
15:1
Lotteriinspektionen
3 805
50 784
21 500
-2 307
73 782
59 576
8 792
-12 708
-14 206
-15 729
1 523
14 206
Äldre anslag
1 252
0
-423
829
-1 241
-1 241
-1 241
-2 069
-2 069
0
2 069
8:4 (2017)
Riksutställningar
978
-149
829
-1 241
-1 241
-1 241
-2 069
-2 069
2 069
13:3 (2017)
Bidrag för kvinnors organisering
274
-274
0
0
0
0
0
0
27
s. 28 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
3 017 300
6 951 648
110 000
-3 001 098
7 077 850
4 615 610
-2 336 038
-2 446 038
-2 462 240
-2 497 070
34 830
2 462 240
1 Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande
och lantmäteriverksamhet
3 009 906
6 686 096
110 000
-2 998 064
6 807 938
4 358 113
-2 327 983
-2 437 983
-2 449 825
-2 476 822
26 997
2 449 825
1:1
Bostadspolitisk utveckling
14 270
20 600
-14 270
20 600
13 093
-7 507
-7 507
-7 507
-7 507
7 507
1:2
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag
99 500
94 500
-99 500
94 500
-94 500
-94 500
-94 500
-94 500
94 500
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att
ordna bostad
42 240
43 000
-42 240
43 000
790
-42 210
-42 210
-42 210
-42 210
42 210
1:4
Boverket
14 331
308 302
-13 574
309 059
296 019
-12 283
-12 283
-13 040
-21 717
8 677
13 040
1:5
Statens geotekniska institut
-891
46 767
0
45 876
42 429
-4 338
-4 338
-3 447
-4 850
1 403
3 447
1:6
Lantmäteriet
11 976
563 927
575 903
560 487
-3 440
-3 440
-15 415
-32 332
16 917
15 415
1:7
Energieffektivisering och renovering av
flerbostadshus och utomhusmiljöer
590 892
1 000 000
-590 892
1 000 000
520 359
-479 641
-479 641
-479 641
-479 641
0
479 641
1:8
Stöd till kommuner för ökat
bostadsbyggande
9
1 300 000
95 000
-9
1 395 000
1 395 000
95 000
0
0
0
0
1:9
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för
studerande
2 237 581
3 200 000
15 000
-2 237 581
3 215 000
1 440 502
-1 759 498
-1 774 498
-1 774 498
-1 774 498
1 774 498
1:10
Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder
34 000
34 000
14 434
-19 566
-19 566
-19 566
-19 566
19 566
1:11
Innovativt och hållbart byggande
75 000
75 000
74 998
-2
-2
-2
-2
2
2 Konsumentpolitik
5 006
265 552
-646
269 912
257 497
-8 055
-8 055
-12 415
-20 248
7 833
12 415
2:1
Konsumentverket
4 740
165 408
-450
169 698
163 587
-1 821
-1 821
-6 111
-11 073
4 962
6 111
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
1 311
44 488
45 799
44 680
192
192
-1 119
-2 453
1 334
1 119
28
s. 29 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
-1 240
24 823
23 583
19 389
-5 434
-5 434
-4 194
-4 938
744
4 194
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
196
26 459
-196
26 459
25 468
-991
-991
-991
-1 784
793
991
2:5
Bidrag till miljömärkning av produkter
4 374
4 374
4 374
0
0
0
0
0
Äldre anslag
2 388
0
-2 388
0
0
0
0
1:4 (2015)
Innovativt byggande
2 388
-2 388
0
0
0
0
0
0
UO 19 Regional tillväxt
766 455
3 921 525
20 000
-736 070
3 971 909
3 576 439
-345 086
-365 086
-395 470
-688 501
293 031
395 470
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
148 672
2 099 637
-113 442
2 134 867
1 978 714
-120 923
-120 923
-156 153
-366 107
209 954
156 153
1:2
Transportbidrag
-4 846
400 864
20 000
416 018
427 525
26 661
6 661
11 507
-519
12 026
-11 507
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2014–
2020
621 716
1 421 024
-621 716
1 421 024
1 170 199
-250 825
-250 825
-250 825
-321 876
71 051
250 825
Äldre anslag
912
0
-912
0
0
0
0
1:3 (2015)
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2007–
2013
912
-912
0
0
0
0
0
0
UO 20 Allmän miljö- och
naturvård
1 181 733
10 772 788
55 000
-937 797
11 071 724
10 438 133
-334 655
-389 655
-633 591
-784 416
150 825
633 591
1 Miljöpolitik
1 168 355
9 827 871
63 000
-924 484
10 134 742
9 509 537
-318 334
-381 334
-625 205
-747 923
122 718
625 205
1:1
Naturvårdsverket
-3 801
590 938
-42 000
545 137
546 385
-44 553
-2 553
1 249
-16 479
17 728
-1 249
1:2
Miljöövervakning m.m.
1 758
410 214
-1 758
410 214
399 102
-11 112
-11 112
-11 112
-19 437
8 325
11 112
1:3
Åtgärder för värdefull natur
24 100
1 247 535
-24 100
1 247 535
1 247 471
-64
-64
-64
-5 064
5 000
64
1:4
Sanering och återställning av
förorenade områden
184 624
868 018
-184 624
868 018
772 341
-95 677
-95 677
-95 677
-95 677
0
95 677
29
s. 30 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:5
Miljöforskning
4 506
78 825
-4 506
78 825
78 822
-3
-3
-3
-3
0
3
1:6
Kemikalieinspektionen
1 705
274 741
276 446
262 791
-11 950
-11 950
-13 655
-21 897
8 242
13 655
1:7
Avgifter till Internationella
organisationer
1 175
315 131
-1 659
314 647
301 967
-13 164
-13 164
-12 680
-22 129
9 449
12 680
1:8
Supermiljöbilspremie
249 185
250 000
45 000
-209 185
335 000
322 395
72 395
27 395
-12 605
-12 605
0
12 605
1:9
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
-93
245 724
245 631
238 919
-6 805
-6 805
-6 711
-14 082
7 371
6 711
1:10
Klimatanpassning
11 050
214 000
-11 106
213 945
132 451
-81 549
-81 549
-81 494
-87 914
6 420
81 494
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
12 928
949 565
-12 928
949 565
920 321
-29 244
-29 244
-29 244
-29 244
0
29 244
1:12
Insatser för internationella
klimatinvesteringar
2 733
235 000
10 000
-2 733
245 000
197 801
-37 199
-47 199
-47 199
-54 249
7 050
47 199
1:13
Internationellt miljösamarbete
1 798
45 900
-1 798
45 900
44 232
-1 668
-1 668
-1 668
-2 973
1 305
1 668
1:14
Skydd av värdefull natur
154
1 418 000
-154
1 418 000
1 419 872
1 872
1 872
1 872
-3 128
5 000
-1 872
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
6 601
244 280
250 881
243 301
-979
-979
-7 580
-14 908
7 328
7 580
1:16
Klimatinvesteringar
580 572
1 590 000
5 000
-380 572
1 795 000
1 688 560
98 560
93 560
-106 440
-106 440
0
106 440
1:17
Elbusspremie
89 361
100 000
-89 361
100 000
49 827
-50 173
-50 173
-50 173
-50 173
0
50 173
1:18
Investeringsstöd för gröna städer
100 000
100 000
99 002
-998
-998
-998
-998
998
1:19
Elfordonspremie
350 000
45 000
395 000
421 833
71 833
26 833
26 833
-12 667
39 500
-26 833
1:20
Industriklivet
300 000
300 000
122 143
-177 857
-177 857
-177 857
-177 857
177 857
2 Miljöforskning
9 923
944 917
-8 000
-9 858
936 982
928 596
-16 321
-8 321
-8 386
-36 493
28 107
8 386
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande
65
103 509
-8 000
95 574
87 122
-16 387
-8 387
-8 452
-11 317
2 865
8 452
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning
9 858
841 408
-9 858
841 408
841 474
66
66
66
-25 176
25 242
-66
Äldre anslag
3 455
0
-3 455
0
0
0
0
1:14 (2017)
Hållbara städer
3 455
-3 455
0
0
0
0
0
0
30
s. 31 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 21 Energi
102 953
3 588 354
172 500
-131 431
3 732 376
3 503 697
-84 657
-257 157
-228 679
-340 248
111 569
228 679
1:1
Statens energimyndighet
364
313 389
2 500
316 253
310 478
-2 911
-5 411
-5 775
-15 176
9 401
5 775
1:2
Insatser för energieffektivisering
9 511
233 000
-10 917
231 595
213 513
-19 487
-19 487
-18 081
-29 631
11 550
18 081
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av
vindkraft
846
10 000
-846
10 000
8 432
-1 568
-1 568
-1 568
-1 868
300
1 568
1:4
Energiforskning
-27 612
1 477 723
-3 391
1 446 719
1 440 869
-36 854
-36 854
-5 851
-50 182
44 331
5 851
1:5
Planeringsstöd för vindkraft
747
85 000
-747
85 000
84 504
-496
-496
-496
-3 046
2 550
496
1:6
Energimarknadsinspektionen
3 876
120 914
-310
124 481
119 558
-1 356
-1 356
-4 923
-8 550
3 627
4 923
1:7
Energiteknik
23 375
975 000
170 000
-23 375
1 145 000
1 034 066
59 066
-110 934
-110 934
-139 815
28 881
110 934
1:8
Elberedskap
89 655
258 000
-89 655
258 000
177 857
-80 143
-80 143
-80 143
-87 793
7 650
80 143
1:9
Avgifter till internationella
organisationer
613
25 328
-613
25 328
24 139
-1 189
-1 189
-1 189
-1 768
579
1 189
1:10
Lokal och regional
kapacitetsutveckling för klimat- och
energiomställning
236
90 000
-236
90 000
90 280
280
280
280
-2 420
2 700
-280
Äldre anslag
1 342
0
-1 342
0
0
0
0
1:5 (2017)
Ersättning för vissa kostnader vid
avveckling av Barsebäcksverket
1 342
-1 342
0
0
0
0
0
0
UO 22 Kommunikationer
9 493 504
56 418 505
26 500
-4 852 380
61 086 128
56 593 971
175 466
148 966
-4 492 157
-6 910 522
2 418 365
4 492 157
1 Transportpolitik
9 424 819
55 981 792
20 000
-4 827 755
60 598 856
56 158 643
176 851
156 851
-4 440 214
-6 847 724
2 407 510
4 440 214
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
5 775 030
25 512 794
16 000
-4 603 270
26 700 554
23 439 516
-2 073 278
-2 089 278
-3 261 038
-4 497 149
1 236 111
3 261 038
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
1 081 409
21 347 306
-7 384
22 421 332
22 999 057
1 651 751
1 651 751
577 726
-338 313
916 039
-577 726
1:3
Trafikverket
35 309
1 386 846
1 422 155
1 417 666
30 820
30 820
-4 489
-46 094
41 605
4 489
31
s. 32 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:4
Ersättning för sjöräddning och
fritidsbåtsändamål
188 308
188 308
188 308
0
0
0
0
0
1:5
Ersättning för viss kanal- och
slussinfrastruktur
62 284
62 284
62 284
0
0
0
0
0
1:6
Ersättning avseende icke statliga
flygplatser
2 193
167 313
-2 193
167 313
78 542
-88 771
-88 771
-88 771
-90 056
1 285
88 771
1:7
Trafikavtal
63 079
930 000
-48 079
945 000
961 099
31 099
31 099
16 099
-11 801
27 900
-16 099
1:8
Viss internationell verksamhet
222
28 757
-222
28 757
28 570
-187
-187
-187
-187
187
1:9
Statens väg- och
transportforskningsinstitut
53 540
0
53 540
53 157
-383
-383
-383
-1 989
1 606
383
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd
till Transeuropeiska nätverk
429 395
150 000
579 395
103 558
-46 442
-46 442
-475 837
-480 337
4 500
475 837
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 838 197
1 528 925
3 367 122
2 322 245
793 320
793 320
-1 044 878
-1 059 718
14 840
1 044 878
1:12
Transportstyrelsen
25 294
2 139 603
4 000
-12 380
2 156 517
2 119 790
-19 813
-23 813
-36 727
-100 764
64 037
36 727
1:13
Trafikanalys
6 609
68 162
-4 645
70 126
64 574
-3 588
-3 588
-5 553
-7 477
1 924
5 553
1:14
Trängselskatt i Göteborg
18 499
899 954
918 453
888 130
-11 824
-11 824
-30 323
-46 386
16 063
30 323
1:15
Sjöfartsstöd
149 582
1 518 000
-149 582
1 518 000
1 432 147
-85 853
-85 853
-85 853
-167 453
81 600
85 853
2 Politiken för
informationssamhället
68 684
436 713
6 500
-24 625
487 272
435 328
-1 385
-7 885
-51 944
-62 799
10 855
51 944
2:1
Post- och telestyrelsen
468
42 040
6 500
49 008
46 510
4 470
-2 030
-2 498
-3 759
1 261
2 498
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för
personer med funktionsnedsättning
10 776
140 278
-10 776
140 278
137 576
-2 702
-2 702
-2 702
-6 910
4 208
2 702
2:3
Grundläggande betaltjänster
10 280
35 537
-10 280
35 537
20 948
-14 589
-14 589
-14 589
-15 595
1 006
14 589
2:4
Informationsteknik och
telekommunikation
2 120
72 844
-2 120
72 844
64 865
-7 979
-7 979
-7 979
-7 979
7 979
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation
45 040
146 014
-1 449
189 605
165 429
19 415
19 415
-24 176
-28 556
4 380
24 176
32
s. 33 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
UO 23 Areella näringar,
landsbygd och livsmedel
1 022 500
19 253 779
853 200
-966 231
30 791
20 194 039
19 596 983
343 204
-509 996
-597 056
-1 753 831
1 156 775
597 056
1:1
Skogsstyrelsen
-140
472 307
472 167
466 616
-5 691
-5 691
-5 551
-19 720
14 169
5 551
1:2
Insatser för skogsbruket
35 469
580 373
-20 469
595 373
620 050
39 677
39 677
24 677
-33 360
58 037
-24 677
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
3 466
144 379
0
147 845
144 764
385
385
-3 081
-7 412
4 331
3 081
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
108 512
108 512
108 512
0
0
0
-3 255
3 255
0
1:5
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder
-896
9 933
9 037
9 351
-582
-582
314
-182
496
-314
1:6
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
20 984
124 349
-20 984
124 349
115 372
-8 977
-8 977
-8 977
-21 411
12 434
8 977
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
7 737
52 778
-7 737
52 778
40 056
-12 722
-12 722
-12 722
-13 705
983
12 722
1:8
Statens jordbruksverk
10 214
621 432
4 000
635 646
625 119
3 687
-313
-10 527
-30 532
20 005
10 527
1:9
Bekämpande av växtskadegörare
758
5 000
-758
5 000
5 008
8
8
8
-142
150
-8
1:10
Gårdsstöd m.m.
223 890
6 695 000
-223 890
30 791
6 725 791
7 392 642
697 642
697 642
666 852
-2 648
669 500
-666 852
1:11
Intervention för jordbruksprodukter
m.m.
21 917
138 000
-21 917
138 000
76 914
-61 086
-61 086
-61 086
-74 886
13 800
61 086
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
11 642
24 250
21 200
-11 642
0
45 450
42 876
18 626
-2 574
-2 574
-2 574
2 574
1:13
Från EU-budgeten finansierade
stödåtgärder för fiske och vattenbruk
160 074
194 000
89 200
-160 074
283 200
257 417
63 417
-25 783
-25 783
-25 783
25 783
1:14
Livsmedelsverket
502
243 375
10 000
0
253 877
251 025
7 650
-2 350
-2 852
-10 453
7 601
2 852
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
68 456
163 160
-22 679
208 937
204 402
41 242
41 242
-4 535
-4 535
0
4 535
1:16
Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
-3 017
42 913
39 896
44 105
1 192
1 192
4 209
-82
4 291
-4 209
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
338 545
4 357 405
398 800
-349 580
4 745 170
3 981 207
-376 198
-774 998
-763 963
-956 923
192 960
763 963
1:18
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
109 494
2 458 391
-109 494
2 458 391
2 109 468
-348 923
-348 923
-348 923
-471 682
122 759
348 923
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
8 253
79 830
270 000
-8 265
349 818
346 529
266 699
-3 301
-3 289
-5 683
2 394
3 289
33
s. 34 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m.
4 116
4 116
4 116
0
0
0
-123
123
0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1 529
1 529
1 529
0
0
0
-152
152
0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
-3 589
113 915
110 326
111 518
-2 397
-2 397
1 193
-10 198
11 391
-1 193
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
1 912 254
0
1 912 254
1 912 254
0
0
0
0
0
0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad
forskning
8 743
598 164
-8 743
598 164
565 982
-32 182
-32 182
-32 182
-50 126
17 944
32 182
1:25
Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien
1 177
1 177
1 177
0
0
0
0
0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
107 237
60 000
167 237
158 975
51 738
-8 262
-8 262
-8 262
0
8 262
UO 24 Näringsliv
461 423
7 370 651
-68 609
7 763 465
7 464 472
93 821
93 821
-298 993
-573 040
274 047
298 993
1 Näringspolitik
447 546
6 741 121
-52 594
7 136 073
6 862 965
121 844
121 844
-273 108
-502 773
229 665
273 108
1:1
Verket för innovationssystem
1 149
237 566
238 715
236 148
-1 418
-1 418
-2 568
-9 694
7 126
2 568
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
14 018
2 915 255
-14 018
2 915 255
2 882 041
-33 214
-33 214
-33 214
-120 671
87 457
33 214
1:3
Institutens strategiska
kompetensmedel
740 629
740 629
740 629
0
0
0
-22 218
22 218
0
1:4
Tillväxtverket
-1 103
272 106
271 003
271 330
-776
-776
327
-15 673
16 000
-327
1:5
Näringslivsutveckling
10 289
1 081 022
-17 018
1 074 293
866 459
-214 563
-214 563
-207 834
-251 825
43 991
207 834
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska
utvärderingar och analyser
1 111
59 735
0
60 846
59 753
18
18
-1 092
-2 884
1 792
1 092
1:7
Turistfrämjande
114 613
114 613
114 613
0
0
0
-3 438
3 438
0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
-107
239 005
0
238 898
229 779
-9 226
-9 226
-9 120
-16 290
7 170
9 120
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 923
0
5 923
5 923
0
0
0
0
0
0
34
s. 35 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
1:10
Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar
-115
14 000
0
13 885
14 031
31
31
147
-273
420
-147
1:11
Bolagsverket
2 913
53 285
-2 913
53 285
45 892
-7 393
-7 393
-7 393
-10 057
2 664
7 393
1:12
Bidrag till Kungl.
Ingenjörsvetenskapsakademien
8 327
0
8 327
8 327
0
0
0
0
0
0
1:13
Konkurrensverket
1 858
145 803
0
147 661
143 389
-2 414
-2 414
-4 272
-8 646
4 374
4 272
1:14
Konkurrensforskning
-18
13 804
0
13 786
13 846
42
42
59
-355
414
-59
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
153 210
153 210
153 210
0
0
0
0
0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag
7 004
23 200
-7 004
23 200
14 952
-8 248
-8 248
-8 248
-8 944
696
8 248
1:17
Kapitalinsatser i statliga bolag
401 000
1 000
402 000
400 000
399 000
399 000
-2 000
-2 000
2 000
1:18
Avgifter till vissa internationella
organisationer
1 640
17 780
-1 640
17 780
18 042
262
262
262
-1 516
1 778
-262
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
-1 800
18 000
16 200
16 224
-1 776
-1 776
24
-1 776
1 800
-24
1:20
Bidrag till företagsutveckling och
innovation
309 472
0
309 472
309 472
0
0
0
-9 284
9 284
0
1:21
Patent- och registreringsverket
9 706
317 386
-10 001
317 092
318 905
1 519
1 519
1 813
-17 230
19 043
-1 813
2 Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande
13 876
629 530
-16 014
627 392
601 507
-28 023
-28 023
-25 885
-70 267
44 382
25 885
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighetsverksamhet
279
25 042
0
25 321
23 663
-1 379
-1 379
-1 658
-2 409
751
1 658
2:2
Kommerskollegium
5 924
87 474
-3 342
90 057
89 342
1 868
1 868
-715
-3 339
2 624
715
2:3
Exportfrämjande verksamhet
12 533
382 389
-12 533
382 389
369 588
-12 801
-12 801
-12 801
-46 757
33 956
12 801
2:4
Investeringsfrämjande
-5 000
72 772
67 772
67 772
-5 000
-5 000
0
-5 000
5 000
0
2:5
Avgifter till internationella
handelsorganisationer
140
20 517
-140
20 517
19 806
-711
-711
-711
-2 762
2 051
711
2:6
Bidrag till standardiseringen
31 336
31 336
31 336
0
0
0
0
0
0
35
s. 36 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning
10 000
10 000
-10 000
-10 000
-10 000
-10 000
10 000
UO 25 Allmänna bidrag till
kommuner
319
111 385 385
24 011
-319
111 409 396
111 409 170
23 785
-226
-226
-152 269
152 043
226
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
0
99 808 388
0
99 808 388
99 808 388
0
0
0
-29 942
29 942
0
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
1
4 070 047
24 011
-1
4 094 058
4 094 057
24 010
-1
-1
-122 102
122 101
1
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska
organisationer
318
6 950
-318
6 950
6 725
-225
-225
-225
-225
0
225
1:4
Stöd med anledning av
flyktingsituationen
7 000 000
7 000 000
7 000 000
0
0
0
0
0
1:5
Bidrag för arbete mot
långtidsarbetslöshet
500 000
500 000
500 000
0
0
0
0
0
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
5 899 073
11 355 200
2 305 000
-5 899 073
13 660 200
13 602 674
2 247 474
-57 526
-57 526
-1 193 046
1 135 520
57 526
1:1
Räntor på statsskulden
5 808 214
11 200 000
2 300 000
-5 808 214
13 500 000
13 535 942
2 335 942
35 942
35 942
-1 084 058
1 120 000
-35 942
1:2
Oförutsedda utgifter
10 000
10 000
5 000
-10 000
0
15 000
11 285
1 285
-3 715
-3 715
-4 715
1 000
3 715
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
80 859
145 200
-80 859
145 200
55 447
-89 753
-89 753
-89 753
-104 273
14 520
89 753
UO 27 Avgiften till Europeiska
unionen
5 361 826
39 510 631
-5 361 826
39 510 631
34 959 987
-4 550 644
-4 550 644
-4 550 644
-8 501 706
3 951 062
4 550 644
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
5 361 826
39 510 631
-5 361 826
39 510 631
34 959 987
-4 550 644
-4 550 644
-4 550 644
-8 501 706
3 951 062
4 550 644
36
s. 37 (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 2
Tusental kronor
Ingående
Utgående
ramöverförings-
Ändrings-
Medgivna
Totalt
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Skillnad mot
Anslags-
ramöverförings-
belopp
Statens budget
budget
Indragning
överskridanden
tilldelade
Utfall
statens budget
anvisade
tilldelade
tillgängliga
kredit
belopp
medel
medel
medel
medel
(IB)
(SB)
(ÄB)
(ID)
(MÖ)
(IB+SB+ÄB+ID+
(SB+ÄB)
MÖ)
(A) Summa Utgiftsområden
(UO 1-27)
53 607 423
1 000 514 994
17 915 576
-50 427 986
30 791
1 021 640 798
988 527 037
-11 987 957
-29 903 533
-33 113 761
-71 978 765
38 865 004
33 113 761
(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO
26
-8 469 386
-8 469 386
0
8 469 386
8 469 386
8 469 386
8 469 386
(C) Förändring av
anslagsbehållningar UO 26
-10 000
-10 000
0
10 000
10 000
10 000
10 000
(D) Summa utgifter (A+B+C)
53 607 423
992 035 608
17 915 576
-50 427 986
30 791
1 013 161 412
988 527 037
-3 508 571
-21 424 147
-24 634 375
-63 499 379
38 865 004
33 113 761
(E) Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. (A+B-
UO 26)
47 708 351
980 690 408
15 610 576
-44 528 914
30 791
999 511 212
974 924 363
-5 766 045
-21 376 621
-24 586 849
-62 316 333
37 729 484
33 056 235
(F) Riksgäldskontorets
nettoutlåning
6 548 487
6 548 487
1 977 644
-4 570 843
-4 570 843
-4 570 843
-4 570 843
(G) Kassamässig korrigering
0
0
1 551 724
1 551 724
1 551 724
1 551 724
1 551 724
(H) Budgetens utgifter m.m.
(D+F+G)
53 607 423
998 584 095
17 915 576
-50 427 986
30 791
1 019 709 899
992 056 404
-6 527 691
-24 443 267
-27 653 494
-66 518 498
38 865 004
33 113 761
(I) Ålderspensionssystemet vid
sidan av budgeten
308 661 000
307 355 653
-1 305 347
(J) Takbegränsade utgifter
(E+I)
1 289 351 408
1 282 280 016
-7 071 392
(K) Marginal till utgiftstaket
47 648 592
54 719 984
7 071 392
(L) Utgiftstak (J+K)
1 337 000 000
1 337 000 000
0
37
opaginerad (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Beställnings-
bemyndiganden
s. 3 (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2018
Tusental kronor
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
Utestående
åtaganden
2018-12-31
1 Rikets styrelse
6:6
Stöd till politiska partier
172 200
125 224
8:1
Presstöd
70 000
18 227
Totalt UO 1
242 200
143 451
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:10
Bidragsfastigheter
50 000
13 400
1:16
Finansmarknadsforskning
60 000
38 000
Totalt UO 2
110 000
51 400
4 Rättsväsendet
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende
EU:s inre säkerhet
170 000
164 336
Totalt UO 4
170 000
164 336
5 Internationell samverkan
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
50 000
14 000
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
213 500
82 834
Totalt UO 5
263 500
96 834
6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
17 100 000
13 897 743
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
78 000 000
75 368 224
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
100 000
96 389
2:4
Krisberedskap
1 200 000
397 816
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
70 000
59 305
Totalt UO 6
96 470 000
89 819 477
7 Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
89 778 000
81 938 277
Totalt UO 7
89 778 000
81 938 277
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
316 000
16 000
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
670 000
646 993
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Forskning
1 280 000
1 301 132
Totalt UO 9
2 266 000
1 964 125
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
2 359 000
2 320 000
Totalt UO 10
2 359 000
2 320 000
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
38 300
28 000
etablering
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
100 000
98 500
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
28 163
22 286
4:1
Åtgärder mot segregation
185 000
6 240
Totalt UO 13
351 463
155 026
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
9 255 000
7 136 693
3
s. 4 (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 3
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
Utestående
åtaganden
2018-12-31
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
13 400 000
13 156 642
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–
2020
3 823 000
3 219 455
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering
9 000
6 095
1:13
Lån till körkort
114 000
66 265
2:1
Arbetsmiljöverket
20 000
19 970
Totalt UO 14
26 621 000
23 605 120
15 Studiestöd
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4 000
1 358
Totalt UO 15
4 000
1 358
16 Utbildning och universitetsforskning
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
1 495 000
1 027 690
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i
gymnasieskolan
34 000
33 851
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet m.m.
664 000
661 262
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
205 000
93 072
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
6 600 000
5 489 066
1:16
Fler anställda i lågstadiet
1 150 000
985 167
1:18
Praktiknära skolforskning
37 500
34 577
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 221 000
2 201 248
1:21
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling
3 500 000
3 500 000
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
17 940 000
17 450 786
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
1 810 000
1 787 170
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
3 000 000
2 988 436
4:1
Internationella program
153 000
90 414
Totalt UO 16
38 809 500
36 342 739
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete
25 000
10 535
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 000
9 000
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
55 000
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
167 000
116 924
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
40 000
4 148
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
14 000
11 945
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
196 000
159 737
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
90 000
63 359
9:2
Stöd till trossamfund
46 000
9 506
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet
212 000
212 000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
44 000
41 936
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
15 000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
160 000
91 180
Totalt UO 17
1 073 000
745 271
4
s. 5 (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 3
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
Utestående
åtaganden
2018-12-31
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
byggande samt konsumentpolitik
43 000
10 620
1:4
Boverket
30 000
10 000
1:7
Energieffektivisering och renovering av
flerbostadshus och utomhusmiljöer
400 000
334 073
1:9
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder
och bostäder för studerande
4 500 000
4 487 341
1:10
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
20 000
5 742
1:11
Innovativt och hållbart byggande
75 000
68 535
Totalt UO 18
5 068 000
4 916 311
19 Regional tillväxt
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
5 950 000
3 357 281
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
3 800 000
3 692 665
Totalt UO 19
9 750 000
7 049 946
20 Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
100 000
84 553
1:3
Åtgärder för värdefull natur
440 000
321 797
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 895 000
1 599 027
1:5
Miljöforskning
102 000
46 439
1:10
Klimatanpassning
80 000
3 412
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
380 000
323 739
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
849 000
758 274
1:13
Internationellt miljösamarbete
12 000
2 425
1:14
Skydd av värdefull natur
42 000
30 135
1:16
Klimatinvesteringar
2 000 000
1 965 888
1:17
Elbusspremie
80 000
43 058
1:18
Investeringsstöd för gröna städer
150 000
150 000
1:20
Industriklivet
300 000
300 000
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
2 200 000
1 336 680
Totalt UO 20
8 630 000
6 965 427
21 Energi
1:2
Insatser för energieffektivisering
355 000
229 260
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
10 000
9 999
1:4
Energiforskning
3 450 000
2 337 181
1:5
Planeringsstöd för vindkraft
70 000
5 688
1:7
Energiteknik
50 000
41 880
1:8
Elberedskap
250 000
178 141
1:9
Avgifter till Internationella organisationer
36 000
25 003
1:10
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat-
och energiomställning
90 000
70 085
Totalt UO 21
4 311 000
2 897 236
22 Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
121 029 000
92 887 602
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
28 745 000
22 953 943
1:7
Trafikavtal
5 545 000
5 101 220
5
s. 6 (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 3
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
Utestående
åtaganden
2018-12-31
1:11
Trängselskatt i Stockholm
37 376 000
22 163 585
1:14
Trängselskatt i Göteborg
7 538 000
3 086 300
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med
funktionsnedsättning
200 000
104 205
2:3
Grundläggande betaltjänster
45 000
39 285
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk
kommunikation
250 000
221 138
Totalt UO 22
200 728 000
146 557 279
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:2
Insatser för skogsbruket
96 000
24 276
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
112 000
51 527
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
90 000
49 781
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
fiske och vattenbruk
580 000
199 492
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
45 000
143 512
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
10 687 457
4 677 691
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
8 046 188
3 638 064
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
120 000
120 000
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
1 700 000
1 016 661
Totalt UO 23
21 476 645
9 921 004
24 Näringsliv
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
2 500 000
2 408 627
1:5
Näringslivsutveckling
1 285 750
922 552
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 000
4 862
1:14
Konkurrensforskning
12 000
8 846
Totalt UO 24
3 802 750
3 344 887
Totalt
512 284 058
418 999 504
6
opaginerad (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Sammanställning av
slutbehandlade
effektivitetsrapporter
s. 2 (A) Summa Utgiftsområden Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport nr
Namn
Beslut
2017:34
Omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB
Skr. 2017/18:170
2017:37
Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning
Skr. 2017/18:172
2018:1
Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare
Skr. 2017/18:256
2018:2
Finansiell stabilitet – makrotillsyn på rätt sätt?
Skr. 2017/18:255
2018:3
För säkerhets skull – utbytet av underrättelseinformation mellan Polismyndigheten oc h Säkerhetspolisen
Skr. 2017/18:258
2018:4
Återkrav av bostadsbidrag – lätt att göra fel
Skr. 2017/18:289
2018:5
Regeringens styrning av affärsverken
Skr. 2017/18:297
2018:6
Livsmedels- och läkemedelsförsörjning – samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner
Skr. 2017/18:283
2018:7
Räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser – är kostnadsmåtten tillförlitliga?
Skr. 2017/18:293
2018:8
Den kommunala finansieringsprincipen – tillämpas den ändamålsenligt?
Skr. 2017/18:300
2018:9
Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa
Skr. 2018/19:8
2018:10
Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande framför träffsäkra volymbedömningar
Skr. 2018/19:10
2018:11
Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar
Skr. 2018/19:14
2018:12
Förberedande och orienterande utbildning – uppföljning av deltagare inom etableringsuppdraget
Skr. 2018/19:13
2018:13
Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna
Skr. 2018/19:15
2018:14
Nationellt försvar på regional nivå – de regionala stabernas roll och ansvar
Skr. 2018/19:28
2018:15
Lärosätenas lokalförsörjning – rum för utveckling
Skr. 2018/19:21
2018:16
Trafikverkets stöd till forskning och innovation – beslutsunderlag, avtal och uppföljning
Skr. 2018/19:23
2018:17
Skyddet av värdefull skog
Skr. 2018/19:25
2018:18
Riksgäldskontorets användning av ränteswappar – motiv, resultat och redovisning
Skr. 2018/19:22
2018:19
Investeringssparkonto – en enkel sparform i ett komplext skattesystem
Skr. 2018/19:30
2018:20
Staten som inköpare av konsulttjänster – tänk först och handla sen
Skr. 2018/19:24
2018:21
Nytt signalsystem för järnvägen – effektiviteten i införandet av ERTMS
Skr. 2018/19:31
2018:22
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – ett stöd för Försäkringskassan vid psykisk ohälsa?
Skr. 2018/19:27
2018:23
Räkenskapssammandraget – är resultat- och balansräkningen tillförlitlig?
Skr. 2018/19:20
2018:24
Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre
Skr. 2018/19:34
2018:25
Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet
Skr. 2018/19:29
2018:26
Landsbygdsprogrammet 2014–2020 – utformning och genomförande
Skr 2018/19:52
2018:27
Arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen – mer kan göras för att främja likvärdigheten
Skr. 2018/19:51
2018:28
Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan – från närhetsprincip till betygsprincip
Skr. 2018/19:57
2018:29
Försäljningarna av statens aktier i Nordea
Skr. 2018/19:49
2018:30
Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt?
Skr. 2018/19:76
2018:31
Bädda för bättre tillsyn – statens vägledning av kommunal tillsyn
Skr. 2018/19:87
2018:32
Förvaltningen av premiepensionssystemet – kostnadseffektivitet för spararnas bästa?
Skr. 2018/19:80
2018:35
Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse
Skr. 2018/19:109
3
s. 3 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Utfallet för statens budget 2014–2018
Miljarder kronor
2014
2015
2016
2017
2018
Inkomster
790,2
859,5
1 002,7
1 001,4
1 072,1
Statens skatteinkomster
802,0
893,9
1 044,0
1 050,1
1 119,9
Övriga inkomster
-11,7
-34,4
-41,3
-48,7
-47,8
Utgifter m.m.
862,4
892,2
917,4
939,6
992,1
UO 1–25 och 27
837,5
867,4
899,1
930,2
974,9
Statsskuldsräntor m.m. UO 26
3,3
21,9
1,7
10,6
13,6
Riksgäldskontorets nettoutlåning
22,0
10,1
14,8
-2,9
2,0
Kassamässig korrigering
-0,5
-7,3
1,8
1,8
1,6
Budgetsaldo
-72,2
-32,6
85,3
61,8
80,0
Inkomster i statens budget 2014–2018
Miljarder kronor
Inkomstår
2014
2015
2016
2017
2018
Statens skatteintäkter
828,1
927,3
1 012,6
1 063,5
1 101,3
Periodiseringar
-26,1
-33,4
31,4
-13,4
18,7
Statens skatteinkomster
802,0
893,9
1 044,0
1 050,1
1 119,9
Inkomster av statens verksamhet
41,7
39,0
31,3
27,4
32,8
Inkomster av försåld egendom
0,2
0,1
0,2
0,0
1,8
Återbetalning av lån
0,9
0,9
0,8
0,8
0,7
Kalkylmässiga inkomster
9,9
9,7
10,8
11,4
12,2
Bidrag från EU
11,9
9,7
11,0
10,5
12,4
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-76,3
-85,8
-95,4
-98,8
-107,7
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot
0,0
-8,2
0,0
0,0
0,0
Statens övriga inkomster
-11,7
-34,4
-41,3
-48,7
-47,8
Inkomster i statens budget
790,2
859,5
1 002,7
1 001,4
1 072,1
3
s. 4 Tabellsamling Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2014–2018
Miljarder kronor
Inkomstår
2014
2015
2016
2017
2018
Skatt på arbete
985,7
1 049,8
1 137,1
1 194,1
1 243,2
Direkta skatter
530,3
558,3
607,1
635,3
657,9
Kommunal skatt
602,7
635,7
669,6
700,1
727,9
Statlig skatt
47,4
50,8
55,6
58,5
60,0
Allmän pensionsavgift
104,0
108,4
113,3
118,7
123,9
Artistskatt
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Skattereduktion m.m.
-223,8
-236,6
-231,4
-242,0
-253,8
Indirekta skatter
455,4
491,5
530,1
558,8
585,3
Arbetsgivaravgift
471,1
491,6
515,7
540,5
566,4
Egenavgift
11,6
11,8
11,5
11,9
12,3
Särskild löneskatt
37,0
40,3
43,6
46,0
48,2
Nedsättningar
-33,1
-19,1
-5,7
-3,2
-3,4
Tjänstegruppliv
0,7
0,5
0,5
0,5
0,6
Avgifter till premiepensionssystemet
-31,9
-33,6
-35,6
-36,9
-38,8
Skatt på kapital
200,2
245,0
246,0
263,1
268,5
Skatt på kapital, hushåll
48,0
69,1
74,6
80,4
71,9
Skatt på företagsvinster
96,5
119,6
115,2
127,1
137,6
Avkastningsskatt
10,2
8,4
4,6
4,2
5,1
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32,0
32,4
33,4
32,9
33,4
Stämpelskatt
9,3
10,9
12,3
12,1
12,1
Kupongskatt m.m.
4,2
4,6
5,7
6,4
8,5
Skatt på konsumtion och insatsvaror
475,3
507,9
539,0
560,7
583,1
Mervärdesskatt
355,0
380,3
406,5
427,2
446,1
Tobaksskatt
11,4
11,8
11,9
11,9
12,4
Skatt på etylalkohol
4,1
4,2
4,2
4,3
4,5
Skatt på vin m.m.
5,2
5,7
5,7
6,0
6,1
Skatt på öl
3,5
3,9
4,0
4,1
4,3
Energiskatt
39,0
40,7
44,6
46,6
50,0
Koldioxidskatt
23,3
24,6
24,1
23,5
23,0
Övriga skatter på energi och miljö
4,4
4,8
5,2
4,1
3,7
Skatt på vägtrafik
16,8
18,8
19,7
19,9
19,8
Skatt på import
5,8
6,3
6,1
6,3
6,5
Övriga skatter
6,8
6,8
7,0
6,9
6,6
Restförda och övriga skatter
7,1
6,8
16,4
13,8
16,2
Restförda skatter
-5,9
-4,3
-4,7
-5,8
-4,7
Övriga skatter
13,0
11,1
21,1
19,6
20,9
Totala skatteintäkter
1 668,4
1 809,4
1 938,5
2 031,8
2 111,0
Avgår: EU-skatter
-8,3
-6,3
-6,1
-6,3
-6,5
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 660,0
1 803,1
1 932,4
2 025,5
2 104,5
Avgår: Kommunal inkomstskatt
-618,2
-651,7
-685,9
-717,0
-746,2
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet
-213,7
-224,1
-233,9
-245,0
-257,0
Statens skatteintäkter
828,1
927,3
1 012,6
1 063,5
1 101,3
4
s. 5 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Utgifter i statens budget 2014–2018
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2018. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna
Miljarder kronor
Utgiftsområde
2014
2015
2016
2017
2018
2014
2015
2016
2017
2018
1
Rikets styrelse
1,2
1,1
1,1
1,1
1,1
12,9
12,3
12,7
13,3
14,3
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,3
1,3
1,3
1,2
1,2
14,2
14,5
15,1
15,3
16,0
3
Skatt, tull och exekution
0,9
0,9
0,9
0,9
0,9
10,4
10,8
10,8
11,0
11,4
4
Rättsväsendet
3,7
3,6
3,6
3,6
3,6
40,2
40,4
42,3
44,1
45,9
5
Internationell samverkan
0,2
0,2
0,2
0,2
0,1
1,7
1,9
2,1
2,0
1,9
6
Försvar och samhällets krisberedskap
4,4
4,3
4,2
4,1
4,2
48,0
48,3
49,4
50,4
53,5
7
Internationellt bistånd
2,8
2,8
2,7
3,0
3,3
31,0
32,2
32,0
36,7
42,8
8
Migration
1,1
1,6
3,5
3,3
1,5
12,6
18,7
41,3
40,0
19,6
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
5,6
5,7
5,4
5,5
6,1
61,6
65,0
63,4
67,4
78,4
10
Ek. trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
9,0
9,0
8,9
8,3
7,8
99,0
102,6
105,6
101,9
99,7
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
3,6
3,4
3,0
2,8
2,7
39,3
38,1
35,9
34,7
34,8
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
7,4
7,3
7,3
7,2
7,4
80,8
82,9
86,1
88,7
95,2
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
1,1
1,4
1,6
1,9
1,7
12,2
15,4
19,2
23,9
22,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
6,1
5,7
6,1
5,8
5,8
66,9
65,0
72,5
71,6
73,9
14
Justerat för teknisk förändring 1
6,7
6,3
6,2
5,8
5,8
73,6
71,9
73,0
71,6
73,9
15
Studiestöd
1,8
1,7
1,6
1,6
1,6
20,0
19,2
19,5
19,7
21,1
15
Justerat för teknisk förändring 1
1,7
1,6
1,6
1,5
1,6
19,2
18,4
18,5
18,2
21,1
16
Utbildning och universitetsforskning
5,4
5,5
5,6
5,8
5,9
59,3
62,8
66,0
71,1
76,0
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
13,0
13,4
14,1
14,5
16,0
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
0,1
0,1
0,3
0,3
0,4
1,1
1,1
3,1
3,8
4,6
19
Regional tillväxt
0,3
0,2
0,2
0,2
0,3
2,9
2,2
2,6
2,8
3,6
20
Allmän miljö- och naturvård
0,5
0,5
0,6
0,6
0,8
5,1
5,9
7,3
7,8
10,4
21
Energi
0,3
0,2
0,2
0,2
0,3
2,9
2,3
2,7
3,0
3,5
22
Kommunikationer
4,2
4,2
4,2
4,3
4,4
45,9
47,2
50,0
53,2
56,6
22
Justerat för teknisk förändring 1
4,3
4,3
4,2
4,3
4,4
47,4
48,7
50,0
53,2
56,6
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1,5
1,2
1,3
1,4
1,5
16,2
13,4
15,9
17,2
19,6
24
Näringsliv
0,5
0,5
0,5
0,5
0,6
5,4
5,5
5,9
6,4
7,5
25
Allmänna bidrag till kommuner
8,5
9,0
7,9
8,6
8,7
93,6
102,0
93,3
105,6
111,4
25
Justerat för teknisk förändring 1
8,8
9,2
8,2
9,0
8,7
96,0
104,3
97,6
110,1
111,4
26
Statsskuldsräntor m.m. 2
3,3
21,9
1,7
10,6
13,6
27
Avgiften till Europeiska unionen
3,8
3,9
2,6
2,0
2,7
41,6
44,2
30,3
24,2
35,0
Summa utgiftsområden
840,9
889,3
900,8
940,7
988,5
Ålderspensionssystemet vid sidan av
statens budget
23,5
23,6
24,1
24,3
24,0
258,0
267,5
285,4
299,1
307,4
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
1095,5
1134,9
1184,5
1229,3
1282,3
Budgeteringsmarginal
1,0
2,0
2,6
3,6
4,3
11,5
23,1
30,5
44,7
54,7
Utgiftstak för staten
1107,0
1158,0
1215,0
1274,0
1337,0
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.3.
5
s. 6 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning av statens budget 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
Transfereringar
681 463
647 413
622 906
605 756
581 692
34 050
5,3
varav till
Hushållssektorn
312 446
303 393
303 305
304 050
300 641
9 053
3,0
Kommunala sektorn
213 273
209 536
183 851
164 760
148 986
3 737
1,8
Företagssektorn
52 773
47 135
45 151
34 036
36 981
5 638
12,0
Ålderspensionssystemet
22 557
23 602
24 718
22 459
21 399
-1 045
-4,4
Statliga ideella organisationer
6 183
5 187
4 375
4 583
4 408
996
19,2
Internationell verksamhet
74 232
58 560
61 507
75 869
69 277
15 672
26,8
varav till EU-institutioner
34 960
24 224
30 350
44 232
41 553
10 736
44,3
Konsumtionsutgifter
248 321
238 808
233 970
221 450
214 320
9 513
4,0
varav
Löner inklusive sociala avgifter
142 561
135 387
128 529
122 043
119 927
7 174
5,3
Omkostnader för konsumtion
72 994
69 978
69 657
67 164
64 193
3 016
4,3
Lokaler
19 269
18 083
17 995
17 436
18 724
1 185
6,6
Sociala naturaförmåner
13 499
15 361
17 789
14 807
11 477
-1 862
-12,1
Investeringsverksamhet
33 591
32 021
30 456
28 766
28 978
1 570
4,9
Räntor
14 211
11 417
2 856
23 294
5 589
2 794
24,5
varav
Räntor på statsskulden
13 536
10 504
1 668
21 797
3 200
3 032
28,9
Finansiella transaktioner
10 940
11 090
10 651
10 079
10 293
-150
-1,4
Summa utgiftsområden
988 527
940 749
900 839
889 345
840 872
47 778
5,1
Källa: Ekonomistyrningsverket
6
s. 7 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
01
Rikets styrelse
1 635
1 411
1 337
1 274
1 665
224
15,9
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
13 093
12 659
12 488
12 145
11 847
434
3,4
03
Skatt, tull och exekution
51
32
47
55
53
19
61,2
04
Rättsväsendet
354
115
182
198
226
239
207,4
05
Internationell samverkan
1 531
1 638
1 748
1 623
1 359
-107
-6,5
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
1 496
1 051
910
967
1 110
445
42,3
07
Internationellt bistånd
39 973
34 149
29 081
29 931
28 649
5 825
17,1
08
Migration
10 556
28 790
26 398
8 497
5 298
-18 234
-63,3
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
69 156
58 679
55 035
57 176
53 915
10 477
17,9
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
90 325
92 480
96 454
93 792
90 252
-2 155
-2,3
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 232
34 112
35 393
37 581
38 791
119
0,3
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
95 208
88 660
86 106
82 930
80 809
6 548
7,4
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
21 657
21 516
16 996
13 131
10 214
140
0,7
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
57 036
56 097
58 231
52 025
54 542
939
1,7
15
Studiestöd
18 748
17 175
16 833
16 413
16 558
1 572
9,2
16
Utbildning och universitetsforskning
28 132
25 364
21 619
18 998
15 978
2 768
10,9
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
13 196
11 910
11 574
11 109
10 709
1 285
10,8
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
3 389
2 638
2 032
73
94
751
28,5
19
Regional utveckling
3 044
2 334
2 453
2 075
2 643
710
30,4
20
Allmän miljö- och naturvård
4 210
2 476
2 195
1 806
1 125
1 733
70,0
21
Energi
2 105
1 592
1 512
1 218
1 410
513
32,2
22
Kommunikationer
6 307
5 752
5 451
3 755
3 819
555
9,7
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
14 678
12 932
11 382
9 340
12 096
1 745
13,5
24
Näringsliv
4 972
4 060
3 751
3 377
3 366
912
22,5
25
Allmänna bidrag till kommuner
111 408
105 565
93 350
102 037
93 599
5 843
5,5
26
Statsskuldsräntor m.m.
11
0
10
11
27
Avgiften till Europeiska unionen
34 960
24 224
30 350
44 232
41 553
10 736
44,3
Summa utgiftsområden
681 463
647 413
622 906
605 756
581 692
34 050
5,3
7
s. 8 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
2
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
13 018
12 641
12 473
12 128
11 835
377
3,0
7
1:1
Biståndsverksamhet
4 398
4 106
3 823
3 266
3 703
292
7,1
9
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
29 022
27 930
26 344
29 784
28 589
1 092
3,9
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
34 307
34 258
35 912
33 781
29 573
49
0,1
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
40 499
41 744
43 002
44 436
45 069
-1 246
-3,0
10
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2 629
2 813
2 920
3 151
3 370
-184
-6,6
11
1:1
Garantipension till ålderspension
13 142
13 339
14 112
15 761
16 539
-197
-1,5
11
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
10 869
11 499
11 920
12 427
13 035
-629
-5,5
11
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
9 139
8 265
8 466
8 589
8 493
874
10,6
12
1:1
Barnbidrag
31 722
27 287
26 349
25 764
25 220
4 435
16,3
12
1:2
Föräldraförsäkring
40 610
38 724
37 299
35 699
34 712
1 886
4,9
12
1:6
Vårdbidrag för funktionshindrade
barn
3 742
3 627
3 473
3 285
3 061
115
3,2
12
1:8
Bostadsbidrag
4 574
4 664
4 662
4 940
4 958
-90
-1,9
13
1:3
Etableringsersättning till vissa
nyanlända invandrare
4 925
5 355
4 226
3 687
2 685
-431
-8,0
14
1:2
Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
23 704
24 819
26 198
26 945
28 202
-1 115
-4,5
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknads-
politiska program och insatser
1 442
748
1 263
1 157
1 268
693
92,6
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 480
1 296
1 588
1 231
1 587
184
14,2
15
1:1
Studiehjälp
4 030
3 426
3 319
3 321
3 362
604
17,6
15
1:2
Studiemedel
11 501
10 688
10 559
10 748
10 993
813
7,6
15
1:7
Studiestartsstöd
255
24
231
954,3
17
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 358
3 849
3 810
3 626
3 624
508
13,2
20
1:19
Elfordonspremie
413
413
21
1:7
Energiteknik
500
230
147
270
117,6
24
1:5
Näringslivsutveckling
466
176
187
130
249
290
165,1
Övriga anslag
21 703
21 886
21 254
20 195
20 513
-183
-0,8
Totalt
312 446
303 393
303 305
304 050
300 641
9 053
3,0
Källa: Ekonomistyrningsverket.
8
s. 9 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
6
2:3
Ersättning för räddningstjänst
m.m.
237
12
11
5
65
226
1 953,3
8
1:2
Ersättningar och
bostadskostnader
9 006
26 178
23 635
6 423
3 818
-17 173
-65,6
8
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
684
379
380
380
-684
-100,0
9
1:5
Bidrag för
läkemedelsförmånerna
27 067
25 606
22 071
24 469
21 546
1 461
5,7
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
7 347
2 717
3 368
1 127
1 499
4 630
170,4
9
1:8
Bidrag till psykiatri
1 491
1 043
900
753
738
448
43,0
9
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
-3 714
-4 620
-4 832
-4 894
-4 795
906
-19,6
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldreområdet
2 385
1 983
2 022
971
1 166
402
20,3
9
4:7
Bidrag till utveckling av socialt
arbete m.m.
1 296
583
550
273
288
713
122,3
13
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
16 128
15 166
12 013
8 963
6 968
962
6,3
14
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
3 544
1 845
949
837
817
1 699
92,1
16
1:13
Statligt stöd till
vuxenutbildning
2 126
1 128
1 087
998
88,5
16
1:15
Upprustning av skollokaler och
utemiljöer
627
125
52
2
502
400,1
16
1:21
Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och
kunskapsutveckling
894
894
19
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
805
301
328
259
305
505
168,0
25
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
99 808
94 657
89 680
87 723
90 128
5 151
5,4
25
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-
kostnader
4 094
3 902
3 664
3 646
3 465
192
4,9
25
1:4
Stöd med anledning av
flyktingsituationen
7 000
7 000
25
1:5
Bidrag för arbete mot
långtidsarbetslöshet
500
500
25
1:5
Tillfälligt stöd till kommuner
(2015)
och landsting
9 800
Övriga anslag
32 629
31 227
27 972
24 024
22 597
1 402
4,5
Totalt
213 273
209 536
183 851
164 760
148 986
3 737
1,8
9
s. 10 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
4
1:12
Rättsliga biträden m.m.
169
169
9
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder
inom äldreområdet
361
249
270
259
250
112
44,8
10
1:7
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
954
890
799
64
7,2
14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
och insatser
1 582
2 075
2 601
3 064
2 885
-494
-23,8
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
13 356
12 434
12 282
12 145
12 203
922
7,4
14
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
4 322
5 152
5 395
-830
-16,1
16
1:14
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
1 255
1 083
1 010
950
849
172
15,9
18
1:7
Energieffektivisering och
renovering av flerbostadshus och
utomhusmiljöer
400
273
96
127
46,6
18
1:9
Investeringsstöd för anordnande
av hyresbostäder och bostäder för
studerande
1 376
435
941
216,5
20
1:16
Klimatinvesteringar
1 504
566
461
75
938
165,6
20
1:20
Industriklivet
121
121
21
1:7
Energiteknik
501
306
194
90
62
195
63,8
22
1:15
Sjöfartsstöd
1 432
1 482
1 486
-50
-3,4
22
2:5
Driftsäker och tillgänglig
elektronisk kommunikation
115
25
64
72
179
90
352,8
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 392
7 279
6 448
5 606
6 149
112
1,5
23
1:13
Från EU-budgeten finansierade
stödåtgärder för fiske och
vattenbruk
251
14
0
45
66
237
1 708,1
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
3 809
3 053
2 630
1 679
2 953
757
24,8
23
1:18
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur
2 044
1 845
1 511
1 362
2 243
200
10,8
23
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket
329
55
54
16
13
274
500,3
24
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
1 591
1 629
1 378
1 236
1 164
-37
-2,3
24
1:5
Näringslivsutveckling
268
178
215
154
173
90
50,4
24
1:17
Kapitalinsatser i statliga bolag
400
5
400
Övriga anslag
9 239
8 112
8 252
7 283
7 791
1 127
13,9
Totalt
52 773
47 135
45 151
34 036
36 981
5 638
12,0
10
s. 11 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
01
Rikets styrelse
12 296
11 491
10 966
10 639
10 879
806
7,0
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
2 600
2 356
2 295
2 254
2 211
244
10,4
03
Skatt, tull och exekution
10 872
10 506
10 348
10 247
9 847
366
3,5
04
Rättsväsendet
43 865
42 234
40 294
38 556
38 065
1 631
3,9
05
Internationell samverkan
357
311
317
305
298
46
14,7
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
44 292
41 027
39 837
37 765
37 074
3 266
8,0
07
Internationellt bistånd
2 757
2 469
2 339
2 273
2 345
288
11,7
08
Migration
8 785
10 943
14 571
10 029
7 072
-2 158
-19,7
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
9 178
8 638
8 238
7 710
7 546
540
6,2
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
8 650
8 634
8 509
8 162
8 130
17
0,2
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
502
509
506
532
501
-7
-1,4
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
415
2 185
1 994
2 033
1 838
-1 770
-81,0
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
16 599
15 230
14 054
12 672
12 136
1 368
9,0
15
Studiestöd
892
856
789
740
689
36
4,2
16
Utbildning och universitetsforskning
45 967
43 906
42 416
41 358
40 792
2 061
4,7
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
2 693
2 458
2 384
2 215
2 147
234
9,5
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
1 187
1 063
989
960
947
124
11,7
19
Regional utveckling
132
108
134
143
221
24
22,4
20
Allmän miljö- och naturvård
5 884
4 828
4 749
3 895
3 711
1 056
21,9
21
Energi
1 336
1 308
1 143
1 004
1 223
29
2,2
22
Kommunikationer
21 821
21 286
20 745
21 960
20 613
535
2,5
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
4 789
4 149
4 240
3 926
4 003
640
15,4
24
Näringsliv
2 449
2 312
2 112
2 069
2 033
137
5,9
25
Allmänna bidrag till kommuner
1
1
0
13,7
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
248 321
238 808
233 970
221 450
214 320
9 513
4,0
11
s. 12 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
1
4:1
Regeringskansliet m.m.
4 957
4 819
4 550
4 286
4 460
138
2,9
1
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 100
1 924
1 828
1 806
1 794
177
9,2
3
1:1
Skatteverket
5 997
5 823
5 720
5 699
5 538
174
3,0
4
1:1
Polismyndigheten
17 326
16 700
15 910
15 283
15 374
626
3,8
4
1:5
Sveriges Domstolar
4 270
4 072
3 954
3 834
3 725
199
4,9
4
1:6
Kriminalvården
5 734
5 467
5 209
4 918
4 792
267
4,9
6
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
13 516
13 168
12 644
12 004
11 697
348
2,6
6
2:6
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
716
624
591
600
580
92
14,7
7
1:1
Biståndsverksamhet
863
789
691
735
830
74
9,4
8
1:1
Migrationsverket
3 577
4 074
3 957
3 019
2 306
-496
-12,2
8
1:4
Domstolsprövning i
utlänningsmål
721
631
458
399
371
91
14,4
10
2:1
Försäkringskassan
6 215
6 154
5 994
5 592
5 588
62
1,0
14
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
6 208
6 429
6 220
5 661
5 265
-221
-3,4
14 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
och insatser
1 625
857
170
250
458
768
89,6
16
1:1
Statens skolverk
520
444
259
219
198
76
17,2
16
2:3
Uppsala universitet: Utbildning
på grundnivå och avancerad nivå
1 231
1 125
1 133
1 045
1 026
106
9,4
16
2:4
Uppsala universitet: Forskning
och utbildning på forskarnivå
1 576
1 467
1 515
1 410
1 450
109
7,4
16
2:30
Malmö universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
189
110
110
95
88
78
70,8
20
1:3
Åtgärder för värdefull natur
271
177
145
0
110
94
53,0
20
1:11
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
571
293
254
232
228
278
95,0
22
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
1 811
1 501
1 267
1 173
1 034
310
20,7
22
1:2
Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur
3 248
2 787
2 607
2 411
2 171
460
16,5
22
1:12
Transportstyrelsen
1 141
977
928
868
887
164
16,8
23
1:2
Insatser för skogsbruket
120
38
49
59
61
82
213,2
23
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
1 187
1 104
1 095
1 030
1 037
84
7,6
24
1:2
Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling
820
555
594
535
497
265
47,7
Övriga anslag
56 048
53 278
50 677
48 879
48 361
2 770
5,2
Totalt
142 561
135 387
128 529
122 043
119 927
7 174
5,3
12
s. 13 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
01
Rikets styrelse
27
75
32
30
23
-49
-64,3
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
10
6
11
8
8
4
58,5
03
Skatt, tull och exekution
53
48
24
30
29
5
11,0
04
Rättsväsendet
278
308
400
266
223
-30
-9,7
05
Internationell samverkan
1
1
1
2
1
0
10,4
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
6 604
7 137
7 269
8 285
8 594
-534
-7,5
07
Internationellt bistånd
5
4
4
1
2
1
32,5
08
Migration
25
41
76
58
35
-16
-38,6
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
19
25
12
15
24
-6
-23,5
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
8
6
8
13
16
2
39,2
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
3
3
2
3
3
0
-4,4
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
1
0
0
0
0
1
326,2
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
4
38
45
46
30
-34
-90,0
15
Studiestöd
0
0
0
1
2
0
-72,2
16
Utbildning och universitetsforskning
301
277
282
421
315
24
8,8
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
23
20
20
20
25
3
14,9
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
5
5
8
9
8
0
5,4
19
Regional utveckling
0
0
0
1
1
0
-5,7
20
Allmän miljö- och naturvård
290
422
395
177
184
-132
-31,3
21
Energi
7
9
6
4
10
-1
-13,6
22
Kommunikationer
25 887
23 569
21 835
19 349
19 404
2 318
9,8
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
31
20
16
18
22
11
57,9
24
Näringsliv
9
7
6
10
18
2
24,3
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
33 591
32 021
30 456
28 766
28 978
1 570
4,9
13
s. 14 Utgifter i statens budget 2014–2018 Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Realekonomisk fördelning – Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2014–2018
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2018
2017
2016
2015
2014
2017–2018
2017–2018
01
Rikets styrelse
330
347
337
338
335
-17
-5,0
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
290
314
294
80
94
-25
-7,8
03
Skatt, tull och exekution
470
426
420
422
454
43
10,2
04
Rättsväsendet
1 441
1 408
1 413
1 409
1 680
33
2,3
05
Internationell samverkan
4
3
4
4
5
1
37,4
06
Försvar samt beredskap mot sårbarhet
1 096
1 169
1 350
1 253
1 200
-73
-6,2
07
Internationellt bistånd
78
85
546
7
31
-8
-8,9
08
Migration
257
260
206
142
145
-2
-0,9
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
65
69
86
78
103
-4
-5,5
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
698
749
643
636
638
-51
-6,8
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34
33
27
20
18
1
4,4
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0
0
0
0
0
0
-62,3
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering
144
229
210
198
172
-85
-37,0
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
222
194
201
227
192
28
14,7
15
Studiestöd
1 479
1 639
1 864
2 063
2 705
-160
-9,8
16
Utbildning och universitetsforskning
1 601
1 551
1 709
2 024
2 178
50
3,2
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
97
87
93
92
102
10
11,2
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
34
96
30
29
27
-62
-65,0
19
Regional utveckling
400
365
27
24
14
34
9,4
20
Allmän miljö- och naturvård
55
54
-41
61
65
0
0,6
21
Energi
55
83
59
65
215
-29
-34,6
22
Kommunikationer
2 578
2 616
2 003
2 133
2 089
-37
-1,4
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
99
124
261
114
82
-25
-19,8
24
Näringsliv
35
37
22
19
22
-2
-5,1
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
13 591
10 569
1 743
21 936
3 315
3 023
28,6
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
25 151
22 507
13 507
33 373
15 882
2 644
11,7
14
s. 15 Antal statligt anställda 2014–2018, (kvinnor respektive män) Kontrollera mot PDF
S k r . 2 01 8 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 5
Antal statligt anställda 2014–2018, (kvinnor respektive män)
Antal 1
2014
2015
2016
2017
2018
Kvinnor
119 443
121 243
124 334
126 940
127 771
Män
109 585
111 088
111 821
114 637
114 308
Summa
229 028
232 331
236 155
241 577
242 079
1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2018 utgjorde de knappt 4 700 personer. Betings -, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 13 900 personer 2018.
Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2014–2018 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön
2014
2015
2016
2017
2018
–34
54 237
55 505
56 889
58 986
57 929
Kvinnor
49,7
49,5
50,8
50,3
50,8
Män
50,3
50,5
49,2
49,7
49,2
35–44
61 447
62 951
64 038
64 933
64 732
Kvinnor
54,8
55,0
55,2
55,0
54,9
Män
45,2
45,0
44,8
45,0
45,1
45–54
58 318
59 777
61 511
63 786
65 238
Kvinnor
52,6
52,7
53,1
53,1
53,4
Män
47,4
47,3
46,9
46,9
46,6
55–
55 026
54 098
53 717
53 872
54 180
Kvinnor
51,1
51,1
51,2
51,3
51,5
Män
48,9
48,9
48,8
48,7
48,5
Summa
229 028
232 331
236 155
241 577
242 079
Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2014–2018 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Sektor och kön
2014
2015
2016
2017
2018
Affärsverk 1
9 375
9 453
9 789
10 153
10 979
Kvinnor
36,0
36,4
36,8
37,9
38,8
Män
64,0
63,6
63,2
62,1
61,2
Universitet 2
59 355
59 808
59 684
59 754
60 411
Kvinnor
53,4
53,5
53,6
53,9
54,2
Män
46,6
46,5
46,4
46,1
45,8
Försvar 3
19 331
20 100
19 222
21 272
20 199
Kvinnor
16,9
16,4
16,6
16,4
17,3
Män
83,1
83,6
83,4
83,6
82,7
Övrig verksamhet 4
140 967
142 970
147 460
150 398
150 490
Kvinnor
57,5
57,7
58,0
58,1
58,0
Män
42,5
42,3
42,0
41,9
42,0
Summa
229 028
232 331
236 155
241 577
242 079
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet oc h stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket
15
opaginerad Antal statligt anställda 2014–2018, (kvinnor respektive män) Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Statliga myndigheter
m.m.
s. 3 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Statliga myndigheter m.m.
I de konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Information om andelarna framgår i not 26 medan de viktigaste fonderna framgår i not 42.
De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.
A
Affärsverket svenska kraftnät
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
B
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala etikprövningsnämnden (myndigheten bytte namn till Överklagandenämnden för etik- prövning 2019-01-01)
Centrala studiestödsnämnden
D Datainspektionen
Delegationen mot segregation (myndigheten startade 2018-01-01) Diskrimineringsombudsmannen Domarnämnden
Domstolsverket
P R O P . 2 0 18 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 6
E
E-hälsomyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Exportkreditnämnden
F Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan
G
Gentekniknämnden
Gymnastik- och idrottshögskolan
Göteborgs universitet
H
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen
3
s. 4 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
P R O P . 2 0 18 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 6
J
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Justitiekanslern
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Jämställdhetsmyndigheten
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
(myndigheten startade 2018-01-01)
Länsstyrelsen i Örebro län
K
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Kammarkollegiet
M
Karlstads universitet
Malmö universitet
Karolinska institutet
Medlingsinstitutet
Kemikalieinspektionen
Migrationsverket
Kommerskollegium
Mittuniversitetet
Konjunkturinstitutet
Moderna museet
Konkurrensverket
Myndigheten
för
arbetsmiljökunskap
Konstfack
(myndigheten startade 2018-06-01)
Konstnärsnämnden
Myndigheten för delaktighet
Konsumentverket
Myndigheten
för
digital
förvaltning
Kriminalvården
(myndigheten startade 2018-09-01)
Kronofogdemyndigheten
Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps-
Kungl. biblioteket
stöd
Kungl. Konsthögskolan
Myndigheten för kulturanalys
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Myndigheten för press, radio och tv
Kungl. Tekniska högskolan
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Kungliga slottsstaten
Myndigheten för stöd till trossamfund
Kustbevakningen
Myndigheten för tillgängliga medier
Kärnavfallsfonden
Myndigheten för
tillväxtpolitiska
utvärderingar
och analyser
L
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-
Lantmäteriet
frågor
Linköpings universitet
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Linnéuniversitetet
Myndigheten för yrkeshögskolan
Livsmedelsverket
Mälardalens högskola
Lotteriinspektionen (myndigheten bytte namn
till Spelinspektionen 2019-01-01)
N
Luftfartsverket, affärsverk
Nationalmuseum
Luleå tekniska universitet
Naturhistoriska riksmuseet
Lunds universitet
Naturvårdsverket
Läkemedelsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
P
Länsstyrelsen i Gotlands län
Patent- och registreringsverket
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Patentombudsnämnden
Länsstyrelsen i Hallands län
Pensionsmyndigheten
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Polarforskningssekretariatet
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Polismyndigheten
Länsstyrelsen i Kalmar län
Post- och telestyrelsen
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
R
Länsstyrelsen i Skåne län
Regeringskansliet
Länsstyrelsen i Stockholms län
Regionala etikprövningsnämnden
i Göteborg
Länsstyrelsen i Södermanlands län
(myndigheten upphörde 2018-12-31 och har
Länsstyrelsen i Uppsala län
ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar
Länsstyrelsen i Värmlands län
2019-01-01)
Länsstyrelsen i Västerbottens län
4
s. 5 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Regionala etikprövningsnämnden i Linköping (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar 2019-01-01)
Regionala etikprövningsnämnden i Lund (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar 2019-01-01)
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar 2019-01-01)
Regionala etikprövningsnämnden i Umeå (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar 2019-01-01)
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala (myndigheten upphörde 2018-12-31 och har ersatts av Etikprövningsmyndigheten som startar 2019-01-01)
Revisorsinspektionen
Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret Riksrevisionen Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket
S Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamheten
Statens institutionsstyrelse
P R O P . 2 0 18 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 6
Statens jordbruksverk Statens konstråd Statens kulturråd
Statens maritima museer (myndigheten bytte namn till Statens maritima och transport- historiska museer 2019-01-01)
Statens medieråd
Statens museer för världskultur Statens musikverk
Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning)
Södertörns högskola
T
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys
Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
U
Umeå universitet
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Uppsala universitet
5
s. 6 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
P R O P . 2 0 18 / 1 9: 1 0 1 B i l a ga 6
V
Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd
6
s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggnings- tillgång eller omsättningstillgång. Med stadig- varande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- ningen.
Anskaffningsvärdemetoden
En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandels- metoden.
Anslag
Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut inne- bär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget an- visas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Rege- ringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.
Anslagsbehållningar
Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av an- visade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
vårpropositionen görs en prognos över föränd- ringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med till- räcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det före- kommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbin- delser benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekom- mendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens belopps- kolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsför- bindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för för- pliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och
3
s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Beställningsbemyndigande
Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sam- manfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Summa av bruttonationalprodukten och faktor- inkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller till- gångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är netto- redovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de
kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna margi- nal utgör en buffert för högre utgifter än beräk- nat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeför- ändringar.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statens budget som upp- kommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Budgetöverskott
Ett positivt saldo i statens budget som upp- kommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på stats- skulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgälds- kontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Effektivitetsrevision
Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehåll- ningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
4
s. 5 Ekonomisk händelse Kontrollera mot PDF
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärs- händelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovis- ningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.
Finansiell anläggningstillgång Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggnings- tillgång.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräken- skapssystemet. Den offentliga sektorns finansi- ella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finan- sieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Ford- ringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
Förutbetald intäkt
Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.
God redovisningssed
Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.
Immateriell anläggningstillgång Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättig- heter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.
Inbetalning
Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
Indragning
Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovis- ningsperioder och behöver inte öka myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet an- vänds i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
5
s. 6 Inkomsttitel Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
Inkomsttitel
Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens central- konto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, över- skott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I års- redovisningen för staten är interna mellan- havanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndig- hetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaff- ningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Metoden ska användas för hel- och delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffnings- värdemetoden.
Kassamässig redovisning mot statens budget Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovis- ning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare före- kommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.
Konsolidering
Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndig- heternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter det att de interna mellan- havandena mellan myndigheter eliminerats.
Kostnad
Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Medgivet överskridande
Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.
Nationalräkenskaperna
Ett internationellt jämförbart system för statist- isk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bl.a. för beräk- ningar av BNP. Se vidare Bruttonationalpro- dukten (BNP).
6
s. 7 Nettoförmögenhet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighets- nivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.
Omsättningstillgång
Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslags- sparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Realekonomisk fördelning
Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den real- ekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporte- ringskoderna (S-koderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och in- komster har här en generell betydelse. Redovis- ning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Resultaträkning
Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som periodiserar ut-
Revisionsberättelse med standardutformning
gifter eller inkomster till kostnader eller intäkter
Revisionsberättelse med standardutformning
vid avslutningen av en redovisningsperiod. I
lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredo-
årsredovisningen för staten består periodavgräns-
visningen i allt väsentligt är upprättad enligt
ningsposterna av upplupna och förutbetalda
gällande regelverk och att årsredovisningen ger en
kostnader respektive intäkter samt oförbrukade
rättvisande bild.
bidrag.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel där ränta betalas ut i form av vinster.
Revisionsberättelse med reservation Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredo- visningen.
7
s. 8 Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
Revisionsberättelse med avvikande mening Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredo- visningen innehåller felaktigheter som är väsent- liga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- bevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.
Revisionsberättelse med upplysning Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.
Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- heter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens för- pliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsätt- ningar.
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riksgälds- kontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapp- transaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.
Skuldskötselinstrument
Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstru- ment, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.
Statens budget
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets netto- utlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket
8
s. 9 Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en
Statsredovisningen
amortering av statsskulden.
Den centrala redovisningen för staten (tidigare
benämnd
riksredovisningen). Informationen
Statens lånebehov
används för att kunna planera, följa upp och styra
Statens behov av att låna pengar under en viss
den
statliga verksamheten. Statsredovisningen
period. Summan av alla kassaflöden till och från
ligger till grund för årsredovisningen för staten
staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet
inklusive utfallet på statens budget, men även för
överensstämmer med statens budgetsaldo (med
statistik om statens finanser och budget-
omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en
prognoser.
kassamässig korrigeringspost och Riksgälds-
kontorets nettoutlåning ingår i statens budget.
Statsskulden
Staten måste även låna för att betala tillbaka lån
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgälds-
som löper ut. Summan av nettolånebehovet och
kontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret
förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare
förvaltar statsskulden. Upplåningen på den
Statens budgetsaldo.
svenska marknaden sker främst i form av stats-
obligationer, statsskuldväxlar och premieobligat-
Statens nettoupplåning
ioner. Den utländska upplåningen sker huvudsak-
Statsskulden (exklusive orealiserade valutakurs-
ligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar).
förändringar) och statens övriga upplåning.
Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk
Värdeförändringar hänförbara till statsskulden
valuta (commercial papers) och direkt på
omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo
utländska kapitalmarknaden förekommer. Stats-
innebär att staten har gjort en nettoamortering.
skulden påverkas förutom av statens budgetsaldo,
Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovis-
även
av
orealiserade
valutakursförändringar,
ningen för staten visar förändringen av statens
tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar
nettoupplåning under året. Se även Finansierings-
vid inleverans av statsobligationer.
analys.
Statsskuldsränta
Statliga affärsverk
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden
Myndigheter under regeringen med affärsdri-
redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning)
vande verksamhet och större ekonomisk rörelse-
på statens budget. Förutom den kassamässiga
frihet än vanliga statliga myndigheter. År 2017
redovisningen mot anslag, redovisas ränte-
fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfarts-
kostnader enligt bokföringsmässiga grunder i
verket samt Svenska kraftnät.
resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
Skillnader uppstår mellan dessa redovisnings-
Statliga kreditgarantier
metoder beroende på bl.a. orealiserade räntor,
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller
valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgif-
såsom för egen skuld. Med det menas att
terna för statsskuldsräntorna ingår inte under
borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska
utgiftstaket.
betalas av borgensmannen (i detta fall staten)
utan att först kräva betalning av gäldenären
Statsskuldväxel
(låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en
Räntebärande värdepapper med kort löptid som
viss kredit.
Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har
inga räntebetalningar under löptiden. Avkast-
Statsobligation
ningen är skillnaden mellan slutbetalning och det
Ett räntebärande värdepapper som ges ut av
pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt
Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är
är löptiden tre, sex eller tolv månader.
fast under hela löptiden och betalas ut en gång per
år. Det finns nominella och reala stats-
Takbegränsade utgifter
obligationer. De reala statsobligationerna är
Summan av alla utgifter inom det fastställda
skyddade mot inflation. De har en fast real ränta
utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna om-
plus en ersättning för den faktiska inflationen
fattar dels utgifterna på statens budget
under värdepapperets löptid.
(utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor
(utgiftsområde 26), dels
utgifterna för ålders-
9
s. 10 Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
pensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- kade anslagsmedel, vilket innebär att myndig- heternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omför- delningar. Se vidare Anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet över- skridande.
Transferering
Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkrings- ersättningar.
Underliggande saldo
Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
Betalning som statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens central- konto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomst- titel.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat- räkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mot- tagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultat- räkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betal- ningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaff- ningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts- modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod”
10
s. 11 Utgiftstak för staten Kontrollera mot PDF
för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbe- gränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräk- ningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räken- skaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överens- stämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndig- heterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
Ändringar i statens budget
Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1 B i l a g a 7
sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Överskottsmål
Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
11
opaginerad Finansdepartementet Kontrollera mot PDF
S k r . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 1
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2019
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Damberg, Strandhäll, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind
Föredragande: statsrådet Bolund
Regeringen beslutar skrivelsen 2018/19:101 Årsredovisning för staten 2018