Beredningskedjan
- behandlas i Bet. 2019/20:FiU30 Årsredovisning för staten 2019
Årsredovisning för staten 2019
2020-04-15 · 447 sidor, varav 443 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 443 av 447 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 2019/20:101, Årsredovisning för staten 2019
Dokumentets text
s. 1 Regeringens skrivelse 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Regeringens skrivelse 2019/20:101
Årsredovisning för staten 2019
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 april 2020
Stefan Löfven
Per Bolund (Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2019. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.
1
s. 2 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning .........................................................................................................................
5
Inledning
...................................................................................................................................
13
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................
17
1.1
Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................
17
1.2
Utgiftstaket för 2019 ...........................................................................................
20
2
Utfallet för statens budget..............................................................................................
25
2.1
Saldot i statens budget 2019...............................................................................
25
2.2 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budget-
förslag än budgetpropositionen.........................................................................
29
2.3 De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och
budgetpropositionen ...........................................................................................
30
2.3.1
Inkomster................................................................................................
30
2.3.2
Utgifter ....................................................................................................
31
2.3.3
Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019..................................
33
2.4
Inkomster i statens budget 2019 .......................................................................
34
2.4.1
Prognosförutsättningar.........................................................................
34
2.4.2
Totala skatteintäkter..............................................................................
36
2.4.3
Övriga inkomster...................................................................................
42
2.4.4
Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt.......................
50
2.5
Utgifter i statens budget 2019............................................................................
53
2.6
Utfall per utgiftsområde .....................................................................................
63
2.6.1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................
64
2.6.2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............
67
2.6.3
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .........................................
72
2.6.4
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ...........................................................
73
2.6.5
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................
76
2.6.6
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..................
77
2.6.7
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.............................................
82
2.6.8
Utgiftsområde 8 Migration...................................................................
87
2.6.9
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............
90
2.6.10
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning.............................................................................
94
2.6.11
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .....................
99
2.6.12
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......
102
2.6.13
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering...............................................................................................
104
2.6.14
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.............................
108
2.6.15
Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................
115
2.6.16
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...............
117
2.6.17
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid............
122
2.6.18
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik .....................................................
126
2.6.19
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ...................................................
130
2.6.20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .............................
132
2.6.21
Utgiftsområde 21 Energi....................................................................
136
2.6.22
Utgiftsområde 22 Kommunikationer...............................................
139
2.6.23
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ......
145
2.6.24
Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................
148
2.6.25
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ........................
153
2.6.26
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .......................................
155
2.6.27
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen......................
158
2.6.28
Förändring av anslagsbehållningar....................................................
159
2
s. 3 6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska stats- Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.29
Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................
160
2.6.30
Kassamässig korrigering .....................................................................
165
2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.....................
167
2.7
Underliggande saldo och engångseffekter .....................................................
171
2.8
Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget .............................
173
2.9
Beställningsbemyndiganden.............................................................................
183
2.10
Inomstatliga lån..................................................................................................
184
2.11
Övriga krediter ...................................................................................................
185
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................
187
3.1
Resultaträkning...................................................................................................
187
3.2
Balansräkning .....................................................................................................
194
3.3
Finansieringsanalys ............................................................................................
199
3.4
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................
202
3.4.1
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ......................
202
3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget .......................................
213
3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget................
214
3.5
Noter....................................................................................................................
215
3.5.1
Noter till resultaträkningen ................................................................
215
3.6
Noter till balansräkningen ................................................................................
249
3.6.1
Noter till finansieringsanalysen .........................................................
297
4 Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................
303
4.1
Definition av statsskulden................................................................................
303
4.2
Statsskuldens fördelning och löptid................................................................
304
4.3
Statsskuldens kostnader....................................................................................
307
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................
311
5.1
Statliga garantier.................................................................................................
311
5.2
Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................
325
5.3
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........
331
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................
335
6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska stats-
förvaltningen ......................................................................................................
335
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende
EU-medel..............................................................................................
335
6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll ....................................
336
6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande........................
336
6.2
Redovisning av samtliga EU-medel................................................................
339
6.2.1
Avgiften till EU....................................................................................
339
6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget .............................
340
6.2.3
Redovisning i resultaträkningen ........................................................
342
6.3
Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................
342
6.3.1
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ...........
342
6.3.2
Resultaträkning ....................................................................................
343
6.3.3
Balansräkning .......................................................................................
344
6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning...........
345
6.4
Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................
347
6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning
och kontroll ..........................................................................................
347
6.4.2
Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar..................................
348
6.4.3
Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016–2019........................
352
6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredo-
visningar och ledningens förvaltning ...............................................
353
6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av
EU-medel............................................................................................................
354
3
s. 4 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
6.5.1 Regeringens nationella intygande......................................................
355
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3
Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 5
Tabellsamling
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 7
Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2020
4
s. 5 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2019
Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till
ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019.
Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,0 procent av BNP. Överskottet i statens budget uppgick till 112 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 32 miljarder kronor jämfört med 2018.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 116 miljarder kronor. Jämfört med 2018 förbättrades resultatet med ca 9 miljarder kronor.
Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till 1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019. Som andel av BNP minskade statsskulden från 24,8 procent 2018 till 21,0 procent 2019.
I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2019 jämfört med 2018.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
Procent av
Procent av
2019
BNP 1
2018
BNP 2
Den offentliga sektorns finansiella sparande
18
0,4
36
0,7
Statens budgetsaldo
112
2,2
80
1,7
Utgiftstak
1 351
26,9
1 337
27,7
Takbegränsade utgifter
1 308
26,0
1 282
26,5
Statens nettoförmögenhet
80
1,6
-18
-0,4
Statsskuld
1 054
21,0
1 197
24,8
Årets överskott i resultaträkningen
116
2,3
107
2,2
Utlåning 3
408
8,1
466
9,6
Garantiåtaganden 4
2 017
40,1
2 658
55,0
1 Preliminär BNP för 2019 uppgår till 5 027 miljarder kronor (löpande priser).
2 Reviderad BNP för 2018 uppgår till 4 834 miljarder kronor (löpande priser).
3 Inklusive utlåning till Riksbanken.
4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade.
5
s. 6 Sammanfattning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
2019
2018
Inkomster
2 443
2 388
Skatter och avgifter
2 148
2 106
Övriga inkomster
295
282
Utgifter
2 425
2 353
Finansiellt sparande
18
36
Varav staten
60
62
Varav ålderspensionssystemet
6
7
Varav kommunala sektorn
-48
-33
Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019.
Regeringen anser att finanspolitikens inriktning för 2019 låg i linje med överskottsmålet.
Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
2019
2018
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 392
1 332
Tekniska justeringar
10
5
Finanspolitiskt motiverad ändring
-51
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 351
1 337
Takbegränsade utgifter
1 308
1 282
Budgeteringsmarginal
43
55
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter
3,3
4,3
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2019 uppgick till 1 351 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgifts- taket till 1 308 miljarder kronor, dvs. 43 miljarder kronor lägre än fastställt tak.
6
s. 7 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utfallet för statens budget
Miljarder kronor
Statens budget 1
2019
2019
2018
Totala inkomster
1 084
1 056
1 072
Statens skatteinkomster
1 132
1 110
1 120
Övriga inkomster
-48
-54
-48
Totala utgifter m.m.
1 023
944
992
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
1 005
991
975
Statsskuldsräntor m.m.
25
22
14
Förändring av anslagsbehållningar
-11
Riksgäldskontorets nettoutlåning
4
-67
2
Kassamässig korrigering
0
-2
2
Budgetsaldo
61
112
80
1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2018. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 084 miljarder kronor. Utfallet blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatte- inkomsterna för staten blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror dels på lägre skatt på arbete och att hushållen minskat sina placeringar på skattekonto samt att utbetalda skatter till kommuner är större än de nu beräknade kommunala skatterna. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2019 och att kompensationen för mervärdesskatt till kommunerna blev högre.
Utgifterna i statens budget uppgick till 944 miljarder kronor, vilket är 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 6 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 85 miljarder kronor lägre.
Statens budgetsaldo blev därmed 112 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 51 miljarder kronor jämfört med det budgeterade beloppet och 32 miljarder kronor högre än 2018.
7
s. 8 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Resultaträkning
Miljarder kronor
2019
2018
Intäkter
Skatteintäkter
1 386
1 363
Övriga intäkter
120
116
Summa intäkter
1 506
1 479
Kostnader
Transfereringar m.m.
-1 144
-1 112
Statens egen verksamhet
-286
-280
Summa kostnader
-1430
-1 392
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
43
33
Finansiella intäkter och kostnader, netto
-3
-13
Årets överskott
116
107
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 116 miljarder kronor och innebär en förbättring med ca 9 miljarder kronor jämfört med 2018.
Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgick till 1 386 miljarder kronor och utgjorde 91 procent av de totala intäkterna.
Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 144 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 32 miljarder kronor jämfört med 2018.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 286 miljarder kronor. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2018.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 43 miljarder kronor och är en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med 2018.
Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till -3 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2018. Nettokostnaden för stats- skulden uppgick till 14 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 6 miljarder kronor jämfört med 2018.
8
s. 9 Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Balansräkning
Miljarder kronor
2019
2018
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
11
10
Materiella anläggningstillgångar
624
593
Finansiella anläggningstillgångar
439
405
Utlåning
408
466
Varulager m.m.
3
3
Fordringar
141
171
Periodavgränsningsposter
288
282
Kortfristiga placeringar
27
46
Kassa och bank
7
9
Summa tillgångar
1 947
1 984
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet
80
-18
Fonder
205
192
Avsättningar
325
306
Statsskulden
1 054
1 197
Skulder m.m.
208
220
Periodavgränsningsposter
76
87
Summa kapital och skulder
1 947
1 984
Garantiförbindelser
5
4
Övriga ansvarsförbindelser
56–103
33–73
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till 80 miljarder kronor vid utgången av 2019. I förhållande till 2018 förbättrades nettoförmögenheten med knappt 98 miljarder kronor. Nettoförmögenheten har för första gången övergått från att vara negativ till att vara positiv.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till
1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019. Lån i svenska kronor minskade med 53 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 90 miljarder kronor.
9
s. 10 Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Statliga garantier
Miljarder kronor
2019
2018
Insättningsgarantin
1 631
2 280
Investerarskyddet
Kreditgarantier
224
224
Garantier om tillförsel av kapital
154
146
Pensionsgarantier
8
8
Totalt
2 017
2 658
Statliga garantiåtaganden minskade med 641 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppgick till 2 017 miljarder kronor vid utgången av 2019. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 40,1 procent.
Insättningsgarantin uppgick till 1 631 miljarder kronor, vilket är en minskning med 649 miljarder kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av Nordea Banks flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland.
Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 224 miljarder kronor, vilket är oförändrade i förhållande till 2018. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 154 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8 miljarder kronor jämfört med 2018.
Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.
Statlig utlåning
Miljarder kronor
Lån
2019
2018
Lån till Riksbanken
193
259
CSN:s utlåning
206
199
Övriga lån
9
8
Summa
408
466
Statens utlåning uppgick till 408 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.
10
s. 11 Sveriges avgift till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Brister i intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019.
Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)
Miljarder kronor
2019
2018
Betalningar till EU
38
35
Betalningar från EU
13
12
Nettoflöde från statens budget till EU
25
23
Sveriges avgift till EU uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca
3 miljarder kronor jämfört med 2018. Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 25 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2 miljarder kronor jämfört med 2018.
Utbrottet av coronaviruset
Regeringen har under våren 2020 lämnat förslag om ett stort antal åtgärder, dels i fem extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2020 för att mildra effekterna av virusutbrottet och minska virusets spridning. De sammantagna åtgärderna får stora effekter på statens budget, statsskulden och det finansiella sparandet.
11
opaginerad Inledning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Inledning
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2019 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2019 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2019 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2018.
Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2019 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2019, dels med utfallet för 2018.
Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2020/00187/BATOT).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.
13
opaginerad (skr. 2017/18:207). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.
Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.
Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Skatteintäkterna för 2019 bygger till viss del på prognoser (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsredovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budgetpropositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budget- propositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverket för finanspolitiken
(skr. 2017/18:207).
Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2019
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 219 myndigheters årsredovisningar för 2019.
För 2019 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande nio myndigheter: Brottsförebyggande rådet, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Nationalmuseum, Patent- och registreringsverket, Riksarkivet, Rådet för Europeiska
14
opaginerad (skr. 2017/18:207). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
socialfonden i Sverige, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Strålsäkerhetsmyndigheten och Universitetskanslersämbetet.
En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.
Av granskade myndigheter har två fått en revisionsberättelse med upplysning.
I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2015–2019. Antalet har varierat något under perioden med en väsentlig minskning för 2019. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.
Antal modifierade revisionsberättelser 2015–2019
2015
2016
2017
2018
2019
Summa
13
15
13
20
9
15
s. 17 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Det finansiella sparandet 2019
Den offentliga sektorn redovisade 2019 ett finansiellt sparande som uppgick till ca 18 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. I förhållande till 2018 halverades det finansiella sparandet 2019 (se tabell 1.1) . Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till kommunsektorn. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 45 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 26 miljarder kronor lägre än beräknat.
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor om annat inte anges
2019 Beslutad
Utfall - beslutad
budget
2019 utfall
budget
2018 utfall
Inkomster
2 442
2 443
1
2 388
Skatter och avgifter
2 161
2 148
-13
2 106
Kapitalinkomster
74
78
3
76
Övriga inkomster
206
217
11
206
Utgifter
2 397
2 425
28
2 353
Transfereringar 1
860
842
-18
827
Konsumtion
1 281
1 307
26
1 258
Räntor 2
23
28
5
33
Investeringar m.m.
233
247
14
235
Finansiellt sparande
45
18
-26
36
procent av BNP
0,9
0,4
-0,5
0,7
Stat
70
60
-9
62
Ålderspensionssystem
5
6
2
7
Kommunsektor
-29
-48
-19
-33
1 Inklusive ofördelade utgifter.
2 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.
Anm.: Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10), samt uppskattad neutral effekt på kommunsektorn. De sammantaget ökade inkomsterna till kommunsektorn som den beslutade budgeten medför förväntas gå till konsumtion. Ålderspensionssystemet bedöms inte påverkas av de tillkommande besluten.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Inkomsterna sammantaget överensstämde väl med prognosen, dock överskattades inkomsterna från framför allt kapitalbeskattningen. Samtidigt underskattades inkomster från räntor och utdelningar samt transfereringar från övriga sektorer. Utfallet vad gäller utgifterna blev högre än beräknat. Såväl utgifter för konsumtion som investeringar underskattades i både staten och kommunsektorn.
17
s. 18 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot beslutad budget 2019, offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor
Skillnad mot
Beslutad
Allmän
Vårändrings-
Höständrings-
beslutad
budget
översyn, NR 1
budget
budget
Utfall
budget
Inkomster
2 442
-1
2 443
1
Utgifter
2 397
1
2
4
2 425
28
Finansiellt sparande
45
-3
-2
-4
18
-26
1 Skattad effekt enligt egna beräkningar, nettoeffekten avser omklassificeringen av Kärnavfallsfonden.
Anm.: Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10), samt uppskattad neutral effekt på kommunsektorn. De sammantaget ökade inkomsterna till kommunsektorn som den beslutade budgeten medför förväntas gå till konsumtion. Ålderspensionssystemet bedöms inte påverkas av de tillkommande besluten.
Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av VÄB och HÄB kan skilja sig från motsvarande på budgeten till följd av dels konsolidering mellan stat och kommunsektor, dels annorlunda redovisning enligt NR.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utgifterna i staten underskattades huvudsakligen till följd av åtgärder enligt ändringsbudgetarna samt de klassificeringsändringar som gjordes i samband med NR:s allmänna översyn av statistiken.
Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Det är viktigt att uppföljningen av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är transparent och att det finns tydliga principer för hur målet följs upp. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med målet använder regeringen som en indikator ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de åtta senaste åren, vilket för den aktuella perioden omfattar åren 2012–2019.
För att beakta vilken påverkan det konjunkturläget har på den offentliga sektorns finansiella sparande använder regeringen även det strukturella sparandet som en indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet i den offentliga sektorn skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter. Det strukturella sparandet är inte en del av den officiella statistiken och kan beräknas på flera olika sätt. Det gör att nivån på det strukturella sparandet kan skilja sig åt mellan olika bedömare och att det inte finns något allmänt accepterat utfall.
18
s. 19 1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande
Procent av BNP om annat ej anges
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Finansiellt sparande
-1,0
-1,4
-1,5
0,0
1,0
1,4
0,7
0,4
Varav staten
-1,1
-1,2
-1,3
0,1
1,4
1,6
1,3
1,2
Varav ålderspensions-
systemet
0,3
-0,1
0,1
0,2
0,1
0,0
0,1
0,1
Varav kommunala sektorn
-0,2
-0,1
-0,4
-0,4
-0,6
-0,2
-0,7
-1,0
Bakåtblickande
åttaårssnitt
0,9
0,5
0,0
-0,4
-0,5
-0,2
-0,1
-0,1
Strukturellt sparande 1
0,3
-0,6
-0,7
-0,4
0,3
0,5
0,0
0,4
BNP-gap 2
-1,9
-2,7
-1,8
0,2
0,4
1,0
1,4
0,8
1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2018 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.
2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2019
Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande har fr.o.m. 2019 sänkts från
1 procent till 1/3 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Såväl det finansiella sparandet som det strukturella sparandet förstärktes mellan 2012 och 2019 (se tabell 1.3). Förstärkningen av det finansiella sparandet under denna tidsperiod kan huvudsakligen hänföras till sparandet i staten, som ökade från -1,1 procent till
+1,2 procent av BNP. Kommunsektorns sparande har däremot försvagats med 0,8 procent av BNP under samma period.
Det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2012–2019 (bakåtblickande åttaårssnitt) uppgick till -0,1 procent av BNP. Sparandet har dock, som beskrivit ovan gradvis, stigit under perioden. Förstärkningen har framförallt drivits av ett starkare sparande i staten.
Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet
Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2012–2019 låg under både den nuvarande och tidigare målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden. Det strukturella sparandet förstärktes mellan 2018 och 2019 och låg i nivå med överskottsmålet. Regeringen anser att finanspolitikens inriktning för 2019 låg i linje med överskottsmålet.
19
s. 20 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
1.2 Utgiftstaket för 2019
Tabell 1.4
Utgiftstaket
Miljarder kronor
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå
1 018
1 050
1 074
1 093
1 103
1 123
1 167
1 210
1 332
1 392
Tekniska justeringar
6
13
10
2
4
2
7
12
5
10
Reella justeringar 1
33
41
52
-51
Utgiftstak, slutligt fastställt
1 024
1 063
1 084
1 095
1 107
1 158
1 215
1 274
1 337
1 351
Takbegränsade utgifter
986
989
1 022
1 067
1 096
1 135
1 184
1 229
1 282
1 308
Budgeteringsmarginal
38
74
62
28
11
23
31
45
55
43
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter
3,9
7,5
6,0
2,6
1,0
2,0
2,6
3,6
4,3
3,3
1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes med 51 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2009 Årsredovisningen för staten 2017.
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.
Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Utfallet för de takbegränsade utgifterna
Enligt utfallet för statens budget 2019 uppgick de takbegränsade utgifterna till 1 308,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med en marginal på 42,7 miljarder kronor (tabell 1.5) .
Tabell 1.5
Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
Utfall
Utfall
Utfall
SB 2019 1
2019
SB 2019
2018
Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2
993,9
990,7
-3,2
974,9
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
317,6
317,6
0,1
307,4
Takbegränsade utgifter
1 311,4
1 308,3
-3,1
1 282,3
20
s. 21 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utfall
Utfall
Utfall
SB 2019 1
2019
SB 2019
2018
Budgeteringsmarginal
39,6
42,7
3,1
54,7
Utgiftstak
1 351
1 351
1 337
1 Statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10) , dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2019.
2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
De takbegränsade utgifterna blev 3,1 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. Det är i första hand på statens budgets utgiftsområden (exklusive statsskuldsräntorna) som utgifterna blivit lägre. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 317,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än enligt beräkningen i budgeten för 2019. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2019 fastställdes av riksdagen i december 2016 till 1 392 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.
Tabell 1.6
Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå
Miljarder kronor
2019
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2017
1 392
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2018
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65
4,39
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige-Danmark
0,19
Utjämning LSS, ökad omslutning
0,18
Ny nivå i budgetpropositionen för 2018
1 397
Tekniska justeringar i budgetpropositionen i den beslutade budgeten för 2019
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65
4,93
Utjämning LSS, ökad omslutning
0,38
Finanspolitiskt motiverad justering i den beslutade budgeten för 2019
Ny inriktning på finanspolitiken
-51
Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1
1 351
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020
Utjämning LSS, ökad omslutning
0,06
Ny nivå i budgetpropositionen för 2020
1 351
Slutligt utgiftstak
1 351
21
s. 22 51 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.
Sammantaget har nivån på utgiftstakets nivå 2019 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6) . Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.
Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå 2019 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som riksdagen angav när den beslutade om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och inte på den budgetproposition för 2019 som lämnades av en övergångsregering (prop. 2018/19:1). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. Den finanspolitiskt motiverade justeringen innebar en sänkning av utgiftstakets nivå för 2019 med
51 miljarder kronor.
Budgeteringsmarginalens användning
Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell
1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2019, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2019 i december 2016 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1), fördelar sig på budgeteffekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt den finanspolitiskt motiverade sänkningen av utgiftstakets nivå i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2019 i de budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2019 fastställdes.
22
s. 23 51 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2019 till utfallet för 2019
Miljarder kronor
2019
Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 1
94,2
Reformer
-54,9
Reviderad pris- och löneomräkning
0,9
Övriga makroekonomiska förändringar
3,6
Volymförändringar
36,1
Övrigt 2
13,8
Finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstakets nivå
-51
Total förändring av budgeteringsmarginalen
-51,5
Budgeteringsmarginal i utfallet för 2019
42,7
1 Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49.
2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.
När riksdagen fastställde utgiftstakets nivå för 2019 uppgick budgeteringsmarginalen till 94,2 miljarder kronor. I utfallet för 2019 uppgick marginalen till 42,7 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 51,5 miljarder kronor mindre sedan utgiftstaket för 2019 fastställdes, vilket inkluderar den finanspolitiskt motiverade sänkningen av utgiftstakets nivå.
Sammantaget har 54,9 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för de reformer som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om sedan utgiftstaket fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa reformer av förslag och aviseringar från regeringen i budgetpropositionen för 2018, bl.a. förstärkningar av resurserna till Polismyndigheten och försvaret, ett flertal åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet, en höjning av barnbidraget samt en utökning av antalet utbildningsplatser och möjlighet till studiemedel för dessa (prop. 2017/18:1).
Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 3,6 miljarder kronor större. Det beror i huvudsak på att utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blivit lägre till följd av att bedömningen av inkomstindex för 2019 successivt har reviderats ned sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2017 som låg till grund för utgifts- beräkningen när utgiftstaket fastställdes.
Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 36,1 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfererings- systemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen. Antalet personer i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning har i prognoserna för 2019 successivt bedömts vara mindre. Mätt som helårsekvivalenter uppgick antalet ersättningsmottagare 2019 till 225 000, vilket är 7 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Även inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet ersättningstagare mindre 2019 än vad som bedömdes vid framtagandet av budgetpropositionen för 2017, i detta fall med 8 procent. Sammantaget blev utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ca 12 miljarder kronor lägre för 2019 än i budgetpropositionen för 2017 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar.
23
s. 24 51 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Antalet personer med assistansersättning under 2019 var ca 10 procent mindre än vad som bedömdes för 2019 i budgetpropositionen för 2017 och antalet beviljade timmar assistans per vecka var på motsvarande sätt 4 procent mindre, vilket är den huvud- sakliga orsaken till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca 5 miljarder kronor lägre för 2019 till följd av volymförändringar. Vidare har antal deltagare i etableringsinsatser inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering successivt bedömts vara färre för 2019 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Antalet deltagare uppgick 2019 till ca
38 800, vilket är 43 procent mindre än enligt bedömningen i budgetpropositionen för 2017. Även det genomsnittliga antalet nyanlända som kommunerna får schablon- ersättning för var mindre i utfallet för 2019 än vad som bedömdes fr 2019 i de föregående beräkningarna. Sammantaget blev utgifterna för 2019 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ca 10 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2017.
Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budgeterings- marginalen blivit 13,8 miljarder kronor större. Utfallet för 2019 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2019. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgifts- område i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområdena 14, 16, 20, 21, 23 och 27.
24
s. 25 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2 Utfallet för statens budget
I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.
Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.
Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2019 (bet. 2018/19:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner:
– Vårändringsbudget uför 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288), och
– Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60).
En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget.
2.1 Saldot i statens budget 2019
Saldot i statens budget blev 112 miljarder kronor 2019 (tabell 2.1) och statens lånebehov minskade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 61 miljarder kronor. Saldot blev därmed 51 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna blev 28 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 79 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
25
s. 26 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.1
Utfallet för statens budget 2019
Miljoner kronor
Skillnad mot
Statens
Ändrings-
Utfall
statens
budget
budget
2019
budget
Totala inkomster
1 083 982
1 055 545
-28 437
Statens skatteinkomster
1 131 772
1 109 534
-22 238
Övriga inkomster
-47 790
-53 989
-6 199
Totala utgifter m.m.
1 022 551
6 099
943 598
-78 953
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
1 005 057
6 099
990 706
-14 351
Statsskuldsräntor m.m.
25 155
22 174
-2 981
Förändring av anslagsbehållningar
-11 289
11 289
Riksgäldskontorets nettoutlåning
3 628
-66 892
-70 521
Kassamässig korrigering
0
-2 389
-2 389
Budgetsaldo
61 431
111 946
50 516
Statens skatteinkomster blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 084 miljarder kronor. Utfallet blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 22 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre inkomsterna beror dels på lägre skatt på arbete och att hushållen minskat sina placeringar på skattekonto samt att utbetalda skatter till kommuner, dvs. de förskott på den slutliga skatten som löpande betalas under inkomståret, är större än de nu beräknade kommunala skatterna. Övriga inkomster blev 6 miljarder kronor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2019. Det beror främst på att inga större försäljningar av statens egendom gjordes under 2019.
I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2019
Miljoner kronor
Skillnad
mot
Statens
Ändrings-
statens
Utgiftsområde
budget
budget
Utfall
budget
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
81 277
268
79 592
-1 685
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
17 967
462
16 942
-1 025
15
Studiestöd
24 731
-21
22 815
-1 916
16
Utbildning och universitetsforskning
80 846
-381
78 527
-2 319
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
18
byggande samt konsumentpolitik
4 742
-754
3 052
-1 690
26
Statsskuldsräntor m.m.
25 155
22 174
-2 981
27
Avgiften till Europeiska unionen
40 914
37 683
-3 231
Riksgäldskontorets nettoutlåning
3 628
-66 892
-70 521
Kassamässig korrigering
0
-2 389
-2 389
Övriga utgifter
743 290
6 525
752 094
8 804
Summa utgifter m.m. i statens budget
1 022 551
6 099
943 598
-78 953
Utgifterna blev lägre än budgeterat
Utgifterna i statens budget uppgick till 944 miljarder kronor. Det är 79 miljarder kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 miljarder kronor (8,3 procent) lägre än totalt anvisat. För 7 av de 27
26
s. 27 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.
Utfallet för statens budget 2019 jämfört med 2018
I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2019 och 2018. Utfallet för statens budget visar för 2019 ett överskott på 112 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än för 2018.
Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2018 och 2019
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad mot
2019
2018
2018
Totala inkomster
1 055 545
1 072 106
-16 561
Statens skatteinkomster
1 109 534
1 119 945
-10 411
Övriga inkomster
-53 989
-47 840
-6 149
Totala utgifter m.m.
943 598
992 056
-48 458
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
990 706
974 924
15 781
Statsskuldsräntor m.m.
22 174
13 603
8 571
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-66 892
1 978
-68 870
Kassamässig korrigering
-2 389
1 552
-3 941
Budgetsaldo
111 946
80 049
31 897
Statens inkomster minskade med 17 miljarder kronor 2019 jämfört med 2018. Statens skatteinkomster minskade med 10 miljarder kronor och övriga inkomster med
6 miljarder kronor. De lägre skatteinkomsterna beror på att periodiseringarna dvs. den post som gör att skatterna blir inkomstmässiga, har ökat med 26 miljarder kronor. De högre periodiseringarna förklaras framför allt av att betalningsförskjutningar för hushåll och företag ökat, dvs. skillnaden mellan vad som betalats in på skattekonto och den beräknade skatteintäkten för 2019. Statens skatteintäkter ökade däremot med knappt 16 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt som ökat men skatteintäkten har även påverkats positivt av att avgifterna till public service fr.o.m. 2019 redovisas som en skatteintäkt i statens budget. Det är också orsaken till att övriga inkomster minskar eftersom avgifterna till public service inte ska påverka statens slutliga inkomster och räknas därför av under övriga inkomster.
Utgifterna minskade med 4,5 procent
Utgifterna i statens budget minskade med 48 miljarder kronor (4,5 procent) mellan 2018 och 2019. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 69 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven.
Även utgifterna för migration och jämställdhet och nyanländas etablering blev lägre. Tillsammans blev dessa utgifter 13 miljarder kronor lägre. Det beror på att antalet asylsökande har minskat.
De allmänna bidragen till kommunerna ökade med knappt 9 miljarder kronor. Det beror på att kommunerna och landstingen fick 5 miljarder kronor i kompensation för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare knappt 4 miljarder kronor i ökade resurser 2019.
Även utgifterna för statsskuldsräntor m.m. ökade med knappt 9 miljarder kronor. Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018.
27
s. 28 2 Utfallet för statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utgifterna för försvar och samhällets krisberedskap ökade med 7 miljarder kronor, vilket beror på ökad anskaffning och vidmakthållande av materiel men även ökad övningsverksamhet.
Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2018 och 2019.
Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2018 och 2019
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad mot
Utgiftsområde
2019
2018
2018
4
Rättsväsendet
49 383
45 937
3 446
6
Försvar och samhällets krisberedskap
60 572
53 487
7 084
8
Migration
11 847
19 624
-7 776
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
97 872
99 681
-1 809
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
97 315
95 208
2 107
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
16 942
22 217
-5 275
15
Studiestöd
22 815
21 118
1 697
16
Utbildning och universitetsforskning
78 527
76 002
2 525
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
3 052
4 616
-1 563
22
Kommunikationer
58 604
56 594
2 010
25
Allmänna bidrag till kommuner
120 052
111 409
8 643
26
Statsskuldsräntor m.m.
22 174
13 603
8 571
27
Avgiften till Europeiska unionen
37 683
34 960
2 723
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-66 892
1 978
-68 870
Kassamässig korrigering
-2 389
1 552
-3 941
Övriga utgifter
336 041
334 071
1 970
Summa utgifter m.m. i statens budget
943 598
992 056
-48 458
28
s. 29 2.2 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.2 Analysen påverkas av att riksdagen röstade för ett annat budgetförslag än budgetpropositionen
Regeringsbildningen i Sverige efter valet 2018 tog 129 dagar. Under dessa dagar leddes landet av en övergångsregering. Enligt tilläggsbestämmelse 9.5.1 i riksdagsordningen ska budgetpropositionen lämnas senast den 20 september. De år då riksdagsval hålls i september ska budgetpropositionen i stället lämnas senast två veckor efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt, ska budget- propositionen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.
Eftersom någon ny regering inte hade tillträtt beslutades budgetpropositionen för 2019 av övergångsregeringen och överlämnades till riksdagen den 15 november 2018. Detta var första gången som en övergångsregering har lämnat en budgetproposition till riksdagen. Baserat på bl.a. vissa riktlinjer från Statsrådsberedningen utformades budgetpropositionen med utgångspunkt i den beslutade budgeten för 2018, och justerad utifrån ett antal principer som övergångsregeringen stämt av med företrädare för Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Anslagen justerades bl.a. till följd av ändrade priser och löner, beslutade lagar och bindande avtal. Justeringar gjordes också med hänsyn till lagförslag där det rådde bred politisk samsyn och som inte skulle kunnat genomföras i en ändringsbudget. I väntan på en ny regering innehöll budgetpropositionen således inte några ytterligare förslag om nya reformer och var därmed till både sin utformning och sitt innehåll unik.
I december 2018 beslutade dock riksdagen en budget för 2019 baserad på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna, vilket innebar betydande förändringar jämfört med den budgetproposition som övergångsregeringen lämnat.
Förutom ekonomiska och politiska konsekvenser har riksdagens beslut fått konsekvenser för analysen av utfallet för statens budget. Riksdagens beslut om inkomstberäkningen för statens budget är på en mer aggregerad nivå än inkomstberäkningen i budgetpropositionen. Det innebär att den inte är specificerad på inkomsttitelnivå för vissa grupper av inkomsttitlar1. När riksdagens beslut överensstämmer med budgetpropositionen finns informationen på inkomsttitelnivå och uppföljningen kan göras på denna nivå. När riksdagens beslut däremot avviker från budgetpropositionen går det inte att härleda den aggregerade nivån till inkomsttitlar. Detta innebär att redovisningen och analysen av skillnaden mellan statens budget och utfall görs på en mer aggregerad nivå än normalt.
På utgiftssidan har riksdagens beslut fått konsekvensen att anvisade medel för flertalet utgiftsområden i statens budget skiljer sig från budgetpropositionen. Det beror framför allt på att fördelningen av medel på befintliga anslag skiljer sig åt, men även på skillnader i vilka anslag som fördes upp på budgeten. I bilaga 1 till finansutskottets sammanställning av riksdagens beslut om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10) redovisas avvikelsen mellan budgetpropositionen och riksdagens beslut per anslag.
Vidare finns det inte några detaljerade beräkningsunderlag till den beslutade budgeten, vilket ytterligare har försvårat analysen på både inkomst- och utgiftssidan. Riksdagens budgetbeslut grundade sig dock på samma makroförutsättningar som låg till grund för
1 Detta gäller inkomsttitelgrupperna 1140, 1150, 1210, 1270, 1430, 1440 och 1450–1460.
29
s. 30 2.3 De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
budgetpropositionen. Det innebär att det är möjligt att förklara skillnaden mellan den beslutade budgeten och det beräknade utfallet för 2019 på en övergripande nivå.
Den 13 januari 2019 slöts en sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, det s.k. januariavtalet. Den 18 januari 2019 valdes Stefan Löfven, som statsminister för att leda en regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna. Den nya regeringen tillträdde den 21 januari 2019. I propositionen Vårändringsbudget för 2019 lämnade den nya regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2019.
2.3 De största skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen
2.3.1 Inkomster
Den största skillnaden mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen på inkomstsidan är direkta skatter på arbete. De totala skatteintäkterna i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades bli 13 518 miljoner kronor lägre än enligt förslagen i budgetpropositionen. Störst effekt hade höjningen av jobbskatteavdraget. Att den första brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes med mer än ordinarie uppräkning2 och att grundavdraget för personer över 65 år höjdes mer än i budgetpropositionen bidrar också till skillnaden. Skillnaden mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.5.
Tabell 2.5 Avvikelser mellan inkomsterna i budgetpropositionen och statens budget för 2019
Miljoner kronor
Riksdagens beslut 2019
Avvikelser från BP 2019
Statens skatteinkomster
1 131 772
-13 518
Direkta skatter på arbete
666 201
-12 803
Statlig inkomstskatt
57 075
-3 911
Kommunal inkomstskatt
752 544
-962
Allmän pensionsavgift
128 721
19
Artistskatt
0
0
Skattereduktioner
-272 139
-7 949
Indirekta skatter på arbete
607 106
-547
Arbetsgivaravgifter
591 177
336
Egenavgifter
13 126
0
Avgifter till premiepensionssystemet
-40 860
-14
Särskild löneskatt
48 969
-870
Nedsättningar
-5 814
0
Tjänstegruppliv
508
0
Skatt på kapital
271 511
49
Skatt på kapital, hushåll
68 759
4
Skatt på företagsvinster
143 235
46
Kupongskatt
8 158
0
Avkastningsskatt
6 396
0
Fastighetskatt
32 112
0
2 Från i genomsnitt 40 600 per månad till 42 000 kronor.
30
s. 31 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Riksdagens beslut 2019
Avvikelser från BP 2019
Stämpelskatt
12 850
0
Skatt på konsumtion och insatsvaror
594 776
-1 160
Mervärdesskatt
461 065
306
Skatt på alkohol och tobak
27 091
0
Energiskatt
51 675
-495
Koldioxidskatt
22 819
-241
Övriga skatter på energi och miljö
3 441
-730
Skatt på vägtrafik
22 094
0
Övriga skatter
6 592
0
Skatt på import
7 125
0
Restförda och övriga skatter
21 505
0
Avgående poster, skatter till EU
-7 125
0
Avgående poster, skatter till andra
sektorer
-1 037 693
943
Periodiseringar
8 366
0
Inkomster av statens verksamhet
32 536
0
Inkomster av försåld egendom
5 000
0
Återbetalning av lån
717
0
Kalkylmässiga inkomster
14 194
0
Bidrag m.m. från EU
12 522
0
Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet
-112 759
0
Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
0
0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
1 083 982
-13 518
Anm.: Beslutat belopp för inkomsthuvudgrupp 1800 är justerat med hänsyn till ett tryckfel i Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU10.
2.3.2 Utgifter
Den av riksdagen beslutade budgeten innehöll både höjningar och sänkningar av de i budgetpropositionen föreslagna utgifterna. Av budgetens 27 utgiftsområden fick
9 utgiftsområden höjda anslagsmedel med totalt 15 010 miljoner kronor. Samtidigt minskades anslagen inom 11 utgiftsområden med totalt 11 432 miljoner kronor. Sammantaget innebar det att riksdagen höjde utgifterna i budgeten med 3 578 miljoner kronor, netto, jämfört med övergångsregeringens förslag i budgetpropositionen.
Skillnaderna mellan den beslutade budgeten och budgetpropositionen redovisas i tabell 2.6.
31
s. 32 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.6 Budgetpropositionen, statens budget och ändringarna i statens budget för 2019, utgifter
Miljoner kronor
Skillnad
Totalt
Utgiftsområde
BP 1
SB 2
SB-BP
VÄB 3
HÄB 4
anvisat
1
Rikets styrelse
14 902
14 594
-308
149
30
14 773
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
17 315
17 319
4
-26
-1
17 292
3
Skatt, tull och exekution
11 403
11 523
120
-13
11 509
4
Rättsväsendet
46 343
48 384
2 041
820
399
49 602
5
Internationell samverkan
2 362
2 362
-2
2 360
6
Försvar och samhällets krisberedskap
56 191
60 067
3 876
212
60 278
7
Internationellt bistånd
44 945
44 945
-787
300
44 458
8
Migration
13 573
12 112
-1 461
306
12 418
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
78 122
81 277
3 155
225
43
81 545
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
10
funktionsnedsättning
97 657
97 657
-3
135
97 789
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 450
34 881
431
-3
22
34 900
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
97 332
97 332
534
97 866
Jämställdhet och nyanlända invandrares
13
etablering
18 486
17 967
-519
462
18 430
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
76 815
73 940
-2 875
364
260
74 564
15
Studiestöd
25 023
24 731
-292
-37
16
24 710
16
Utbildning och universitetsforskning
81 347
80 846
-501
-534
153
80 465
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
15 995
15 782
-213
20
52
15 853
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
18
och byggande samt konsumentpolitik
6 972
4 742
-2 230
-755
1
3 988
19
Regional tillväxt
3 497
3 497
30
41
3 568
20
Allmän miljö- och naturvård
11 836
9 737
-2 099
1 195
321
11 253
21
Energi
3 595
3 150
-445
295
500
3 945
22
Kommunikationer
59 457
58 968
-489
224
59 192
Areella näringar, landsbygd och
23
livsmedel
19 787
20 900
1 113
100
1 022
22 023
24
Näringsliv
7 267
7 437
170
-35
6
7 408
25
Allmänna bidrag till kommuner
115 893
119 993
4 100
59
120 052
26
Statsskuldsräntor m.m.
25 155
25 155
25 155
27
Avgiften till Europeiska unionen
40 914
40 914
40 914
Förändring av anslagsbehållningar
-11 289
-11 289
-11 289
Totalt
1 015 345
1 018 923
3 578
2 207
3 892
1 025 022
1 Budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/2019:1).
2 Statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU10).
3 Propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet.2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
4 Propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2, bet.2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60).
32
s. 33 2.3.3 Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.3.3 Inkomsterna i Vårändringsbudgeten för 2019
Tabell 2.7 visar den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2019 till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Beräkningarna påverkas av regeländringar, men även av en ny bedömning av den makroekonomiska utvecklingen, samt av de justeringar som gjorts till följd av hittillsvarande utfall och andra ekonomiska förutsättningar. I kolumnen bruttoeffekt av åtgärder på inkomstsidan framgår den beräknade direkta effekten av förslagen till regeländringar. Till exempel beräknades inkomsterna för Övriga skatter på energi och miljö bli 970 miljoner kronor högre än i den ursprungliga beräkningen som antogs av riksdagen. Utförlig beskrivning av samtliga regeländringar finns i 2019 års ekonomiska vårproposition.
Tabell 2.7 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2019 i propositionen Vårändringsbudget för 2019
Miljoner kronor
Bruttoeffekt
av åtgärder
Godkänd
Förändring av
på inkomst-
Inkomsttitelgrupp / Inkomsttitel
beräkning
beräkning
Ny beräkning
sidan
1282
Arbetsgivaravgifter
-3 491
1 317
-2 174
-620
1410
Mervärdesskatt
461 065
-5 814
455 251
-165
1430
Energiskatt
51 675
582
52 258
137
1433
Energiskatt oljeprodukter
14 384
137
1440
Koldioxidskatt
22 819
250
23 069
274
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
14 959
274
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö
3 441
960
4 401
970
1461
Kemikalieskatt
1 741
200
1462
Skatt på flygresor
1 504
770
2215
Inlevererat överskott av statens
fastighetsförvaltning
235
423
658
340
33
s. 34 2.4 Inkomster i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.4 Inkomster i statens budget 2019
I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2019 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.
2.4.1 Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2019 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15,1 miljarder kronor, medan propositionen Vårändringsbudget för 2019 innehöll reformer som enbart påverkade marginellt, se tabell 2.8.
Tabell 2.8 Skattereformer 2019 i statens budget för 2019 och i propositionen Vårändringsbudget för 2019
Miljarder kronor
Skatteintäkter som påverkats av beslut
SB19
VÄB19
Totalt
Skatt på arbete
-13,96
-0,56
-14,52
Skatt på kapital
Skatt på konsumtion och insatsvaror
-1,16
0,61
-0,55
Övriga skatter
Summa skattebeslut
-15,12
0,05
-15,07
Riksdagen godkände Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, FiU1, som statsbudget och det är därför deras skattereformer som redovisas ovan. De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om för 2019 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. Den största regeländringen som påverkar inkomster från skatt på arbete 2019 är ett ytterligare jobbskatteavdrag, men även höjda skiktgränser. Skatt på konsumtion påverkades främst av borttagandet av flygskatten samt fryst överindexering av bensin- och dieselskatt.
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.9 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som ligger till grund för 2020 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2019.
En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin som 2019 enbart blev marginellt lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2019, -0,1 procentenheter. Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna då skiktgränsen för statlig inkomstskatt styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År
34
s. 35 2.4 Inkomster i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019 blev KPI enbart marginellt lägre än väntat, 1,8 procent i stället för 1,9 procent. KPI används även till att omräkna bl.a. skattesatserna för skatt på energi.
Hushållens konsumtionsutgifter är nedreviderad med 1,1 procent jämfört med det som låg till grund för statens budget för 2019. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar momsintäkterna.
Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2019 blev 0,4 procentenheter svagare än vad som förväntades i statens budget för 2019. Detta förklaras främst av en svagare utvecklingen av hushållens konsumtion samt av lägre investeringar.
Tabell 2.9 Antaganden i 2020 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2019
Procentuell utveckling om inget annat anges
2019
2018
BNP, marknadspris 1
4,0
4,6
Diff. BP19
-0,4
0,1
Arbetade timmar 2
-0,2
2,0
Diff. BP19
-1,0
-0,1
Timlön 3
3,9
2,8
Diff. BP19
0,8
0,0
Utbetald lönesumma, skatteunderlag
3,9
4,9
Diff. BP19
-0,1
-0,1
Arbetslöshet 4
6,8
6,3
Diff. BP19
0,4
0,0
Hushållens konsumtionsutgifter 1
3,2
3,9
Diff. BP19
-1,1
-0,4
Kommunal medelutdebitering 5
32,2
32,1
Diff. BP19
0,0
0,0
Statslåneränta 6
-0,1
0,6
Diff. BP19
-1,5
-0,2
KPI juni-juni
1,8
2,1
Diff. BP19
-0,1
0,0
Inkomstbasbelopp 6
64,4
62,5
Diff. BP19
0,0
0,0
Prisbasbelopp 6
46,5
45,5
Diff. BP19
0,0
0,0
Inkomstindex
176,0
170,7
Diff. BP19
0,0
0,0
Skiktgräns 7
490,7
455,3
Diff. BP19
16,8
0,0
1 Löpande priser, procentuell förändring.
2 Kalenderkorrigerat, anställda.
3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.
4 Arbetslöshet 15–74 år.
5 Medelvärde under året, procent.
6 Tusental kronor.
7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.
Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Bedömningar om utfallet för 2019
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte
35
s. 36 2.4.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2019 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.
I tabellen nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.
Tabell 2.10 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2019
1100
Direkta skatter på arbete
1110
Inkomstskatter
1120
Allmän pensionsavgift
1140
Skattereduktioner
1200
Indirekta skatter på arbete
1210
Arbetsgivaravgifter, 1218
1240
Egenavgifter
1270
Särskild löneskatt, 1274
1280
Nedsättningar, 1283–1284
1300
Skatt på kapital
1310
Skatt på kapital, hushåll
1320
Skatt på företagsvinster
1340
Avkastningsskatt, 1341–1342
1350
Fastighetsskatt
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410
Mervärdesskatt, 1411
1431
Skatt på elektrisk kraft
1600
Restförda och övriga skatter
1620
Övriga skatter, hushåll
1630
Övriga skatter, företag
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810
Skatter till andra sektorer
1900
Periodiseringar
1910
Uppbördsförskjutningar
1920
Betalningsförskjutningar
Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2019.
dec 20
dec 20
dec 20
aug 20
dec 20
dec 20
dec 20
dec 20
dec 20
dec 20
dec 20
sep 20
mar 20
april 21
april 21
dec 20
april 21
dec 20
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga beskattningen för 2019, vilken blir känd i december 2020. För inkomst- huvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i april 2021, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således fortfarande bedömningar även för 2018 vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse.
2.4.2 Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna beräknas 2019 ha uppgått till 2 154 miljarder kronor. Det är 14 miljarder kronor lägre än i statens budget för 2019. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- pensionssystemet, beräknas ha uppgått till 1 120 miljarder kronor. Statens förväntade skatteintäkter beräknas därmed bli 4 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2019. De förväntade intäkterna för arbete är lägre i förhållande till statens budget, medan skatt på kapital samt på konsumtion och insatsvaror är något högre. Den
36
s. 37 2.4.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
beloppsmässigt största avvikelsen är skatteintäkter på arbete. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 2.11 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser i förhållande till den beslutade budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2019, dvs. en betydande del av skatte- intäkterna 2019 är fortfarande prognoser.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och intäkternas utveckling har en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomst-huvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror, samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatteintäkter som bidrar till att finansiera avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.
Tabell 2.11 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2019 och 2018
Miljarder kronor
Prognos
Utfall/Prognos 1
Jmf SB
Jmf SB
Inkomstår
2019
2018
2019
2018
Skatt på arbete
1 260,2
1 242,8
-13,1
3,8
Direkta skatter
655,1
656,9
-11,1
-0,3
Kommunal skatt
742,1
726,0
-10,4
0,0
Statlig skatt
57,1
60,4
0,0
-0,4
Jobbskatteavdrag
-126,8
-113,1
-0,6
Husavdrag
-15,5
-14,2
0,8
Övrigt
-1,8
-2,2
-0,1
Indirekta skatter
605,1
585,9
-2,0
4,0
Arbetsgivaravgifter
588,6
566,5
-2,6
1,7
Egenavgifter
12,3
11,8
-0,8
-1,0
Särskild löneskatt
48,7
49,2
-0,2
0,5
Nedsättningar
-4,0
-3,3
1,8
2,8
Skatt på tjänstegruppliv
0,6
0,6
0,1
0,1
Avgifter till premiepensionssystemet
-41,1
-38,8
-0,2
-0,1
Skatt på kapital
274,4
261,4
2,9
5,8
Skatt på kapital, hushåll
71,7
69,3
2,9
-0,1
Skatt på företagsvinster
145,1
132,9
1,8
3,3
Avkastningsskatt
5,4
5,4
-1,0
1,0
Fastighetsskatt
32,7
33,2
0,6
0,5
Stämpelskatt
12,3
12,1
-0,6
-0,2
Kupongskatt m.m.
7,2
8,5
-0,9
1,3
Skatt på konsumtion och insatsvaror
596,2
579,5
1,4
-1,4
Mervärdesskatt
461,8
446,8
0,8
-3,8
Skatt på tobak och alkohol
26,9
27,3
-0,2
0,8
Energiskatt
52,4
52,4
0,7
4,8
Koldioxidskatt
22,2
23,0
-0,7
-0,3
Övriga skatter på energi och miljö
5,2
3,6
1,7
-0,7
Skatt på vägtrafik
20,7
19,8
-1,4
-1,5
Övriga skatter
7,1
6,5
0,5
-0,7
37
s. 38 2.4.2 Totala skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Prognos
Utfall/Prognos 1
Jmf SB
Jmf SB
Inkomstår
2019
2018
2019
2018
Skatt på import
6,9
6,5
-0,3
-0,3
Restförda och övriga skatter
16,2
16,7
-5,3
1,4
Restförda skatter
-5,0
-4,7
0,8
0,0
Övriga skatter
21,2
21,4
-6,2
1,4
Totala skatteintäkter
2 153,8
2 106,9
-14,4
9,3
Avgår, EU-skatter
-6,9
-6,5
0,3
0,3
Offentliga sektorns skatteintäkter
2 146,9
2 100,4
-14,2
9,6
Avgår, kommunala skatter
-760,6
-744,2
0,0
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet
-266,5
-256,7
-2,3
Statens skatteintäkter
1 119,9
1 099,5
-3,5
7,3
Periodiseringar
-10,4
20,4
-18,7
27,4
Statens skatteinkomster
1 109,5
1 119,9
-22,2
34,7
Övriga inkomster
-54,0
-47,8
-6,2
-5,5
Inkomster på statens budget
1 055,5
1 072,1
-28,4
29,2
1 Fullständigt utfall i april 2020.
Anm.: 2019 ändrades nationalräkenskaperna (NR) och vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Det har därför uppstått en skillnad mellan skatteintäkterna i statens budget och i NR, och därmed också mellan 2020 års ekonomiska vårproposition och Årsredovisningen för staten 2019. Se avsnitt 2.4.4 för mer information.
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skatte- reduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs i december 2020 och uppgifterna för 2019 är därmed bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2019 beräknas skatt på arbete ha uppgått till drygt 1 260 miljarder kronor. Jämfört med statens budget för 2019 bedöms intäkterna bli 11 miljarder kronor lägre. Det är främst de direkta skatterna som har reviderats ned, medan de indirekta skatterna enbart bedöms bli något lägre jämfört med budgeten för 2019.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2019 beräknas de direkta skatterna ha uppgått till knappt 655 miljarder kronor, vilket är 11 miljard kronor lägre än vad som antogs i statens budget för 2019. Detta beror främst på lägre kommunal inkomstskatt.
År 2019 beräknas intäkterna från kommunal inkomstskatt ha uppgått till 742 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna för 2019 reviderats ned med drygt 10 miljarder kronor. Förklaringen är främst förslaget i extra ändringsbudgeten 2019/20:FiU53 om höjd avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare.
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till 57 miljarder kronor 2019, vilket är samma som i statens budget för 2019. Även allmän pensionsavgift blev som beräknat i statens budget för 2019, knappt 128 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster och underlaget för avgiften utgörs av
38
s. 39 pensionsgrundande ersättningar. Intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
pensionsgrundande ersättningar. Intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter.
Jobbskatteavdraget och allmän pensionsavgift utgör över 90 procent av skattereduktionerna, medan husavdragen står för 6 procent. År 2019 beräknas de totala skattereduktionerna ha uppgått till knappt 272 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som i statens budget för 2019.
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete beräknas 2019 ha uppgått till 605 miljarder kronor och utgjorde 48 procent av skatt på arbete. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifterna uppgick 2019 till drygt 589 miljarder kronor. Jämfört med statens budget har intäkterna reviderats ned med knappt 3 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något lägre lönesumma. Intäkterna från dessa avgifter påverkas framför allt av utvecklingen på arbetsmarknaden.
År 2019 beräknas den särskilda löneskatten ha uppgått till 49 miljarder kronor, vilket är i linje med prognosen i statens budget.
År 2019 beräknas nedsättningarna av indirekta skatter ha uppgått till 4 miljarder kronor. Det är knappt 2 miljarder kronor lägre än enligt statens budget, vilket främst förklaras av att utfallet för det s.k. växastödet kom in lägre än tidigare förväntat.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapital- inkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2019 beräknas intäkterna från skatt på kapital utgöra knappt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på företagsvinster utgör cirka hälften av intäkterna från skatt på kapital. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster och intäkterna från skatt på företagsvinster är de skatteintäkter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten är störst. Intäkterna från beskattning av kapital fastställs till stor del i den årliga beskattningen i december året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2019 till stor del fortfarande är en prognos.
Skatt på hushållens kapital
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av intäkterna från kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Resterande delar kommer från utdelningsinkomster, ränteinkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Kapitalvinsterna har varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras.
Intäkterna från beskattningen av hushållens kapitalinkomster beräknas ha uppgått till 72 miljarder kronor 2019. Det är 3 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Revideringen beror framför allt på att hushållens kapitalvinster bedöms växa snabbare, vilket baseras på hushållens kompletterande inbetalning av skatt 2019. Hushållens utdelningsinkomster väntas däremot enligt kontrolluppgifter för 2019 bli lägre än bedömningen i statens budget.
39
s. 40 pensionsgrundande ersättningar. Intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att fastställa den beskattningsbara inkomsten.
Intäkterna från skatt på företagsvinster bedöms uppgå till 145 miljarder kronor 2019 vilket är 2 miljarder kronor högre än i statens budget. Det förklaras av en mer gynnsam vinstutveckling under året.
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom utvecklingen av värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på utvecklingen av statslåneräntan året före beskattningsåret. År 2019 var skattesatsen 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 procent på kapital- försäkringar.
Intäkterna från avkastningsskatten väntas uppgå till 5 miljarder kronor 2019. Jämfört med prognosen i statens budget har det beräknade utfallet reviderats ned med
1 miljard kronor, vilket förklaras av en lägre statslåneränta.
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2019 till 8 049 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsandelen i hyreshus uppgick till 1 377 kronor per lägenhet, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och statliga fastighetsskatten beräknas ha uppgått till nästan
33 miljarder kronor 2019, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än väntat.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2019 blev lite drygt
12 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2019.
Kupongskatt
Kupongskatt tas ut på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenska aktiebolag. Intäkterna från kupongskatten uppgick till ca
7 miljarder kronor 2019, vilket är nästan 1 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget för 2019.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Konsumtion och insatsvaror beskattas genom mervärdesskatt och punktskatt. År 2019 beräknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ha uppgått till 596 mil- jarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor högre än i statens budget för 2019.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdes- skattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i
40
s. 41 pensionsgrundande ersättningar. Intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.
Intäkterna från mervärdesskatt beräknas ha uppgått till 462 miljarder kronor 2019, vilket är marginellt högre än enligt statens budget för 2019.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.
År 2019 uppgick intäkterna från punktskatterna till totalt 134 miljarder kronor, vilket är marginellt högre än vad som beräknades i statens budget. Avvikelsen från statens budget var störst för intäkterna från övriga skatter på energi och miljö samt från skatt på vägtrafik, där utfallet var högre respektive lägre än beräknat. Övriga punktskatter har reviderats i relativt liten omfattning.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas anstånd och omprövningar av Skatteverkets beskattningsbeslut samt vissa avgiftsinkomster till fonder som exempelvis insättnings- garantiavgifter och resolutionsavgifter. Restförda och övriga skatter uppgick till
16 miljarder kronor 2019, vilket är 5 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget för 2019. Det beror på lägre intäkter för omprövningar och anstånd från hushåll och företag.
Periodiseringar
Periodiseringarna består av uppbörds- och betalningsförskjutningar. Uppbörds- förskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade intäkten. Betalningsförskjutningar består av skillnaden mellan intäkter och utbetalningar till andra sektorer. Betalningsförskjutningar till den privata sektorn (hushåll och företag) utgörs av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Uppbörds- och betalningsförskjutningar beräknas 2019 ha uppgått till -10 miljarder kronor. Det är 19 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget för 2019 och förklaras av större betalningsförskjutningar än väntat i förhållande till kommuner samt till företag och hushåll.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskatt- ningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privat- bostad. De stora beloppen för upp-skjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (överavskrivningar).
41
s. 42 2.4.3 Övriga inkomster Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller fram- för allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiserings- fonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatte-intäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.
2.4.3 Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2019 uppgick till -53 989 miljoner kronor och blev därmed 6 199 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 6 149 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år.
Tabell 2.12 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Inkomster av statens verksamhet
32 536
35 325
2 789
32 771
Inkomster av försåld egendom
5 000
38
-4 962
1 808
Återbetalning av lån
717
797
80
738
Kalkylmässiga inkomster
14 194
14 214
20
12 169
Bidrag m.m. från EU
12 522
12 557
35
12 367
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-112 759
-116 920
-4 161
-107 693
Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
Övriga inkomster
-47 790
-53 989
-6 199
-47 840
Inkomster av statens verksamhet
Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.
42
s. 43 Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 35 325 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.13 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Rörelseöverskott
2 196
4 085
1 889
3 238
Överskott av statens fastighetsförvaltning
235
643
408
227
Ränteinkomster
2 592
1 980
-612
2 349
Inkomster av statens aktier
15 000
15 081
81
14 628
Offentligrättsliga avgifter
10 259
10 352
92
9 902
Försäljningsinkomster
70
73
3
73
Böter m.m.
1 162
1 278
116
1 118
Övriga inkomster av statens verksamhet
1 021
1 833
812
1 236
Inkomster av statens verksamhet
32 536
35 325
2 789
32 771
Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 35 325 miljoner kronor, vilket är
2 789 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 553 miljoner kronor (7,8 procent) högre.
Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och föregående år
Rörelseöverskotten blev 1 889 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev rörelseöverskotten 847 miljoner kronor (26,2 procent) högre. Även utfallet för övriga inkomster av statens verksamhet blev högre än beräknat i statens budget med 812 miljoner kronor. De blev också högre än 2018 med 597 miljoner kronor.
Rörelseöverskotten uppgick till 4 085 miljoner kronor, vilket är 847 miljoner kronor (26,2 procent) högre än 2018. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till
3 800 miljoner kronor, vilket är 1 500 miljoner kronor högre än föregående år.
Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m.
För de senaste fem åren, 2014 till 2018, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 6 676 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år vilket i sin tur kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redovisade ett positivt resultat på
3 522 miljoner kronor för 2018. Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultatet för det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Föregående års överskott inlevereras och redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick 2018 till 18 miljoner kronor och inlevererades 2019. Det inlevererade överskottet 2019 är
107 miljoner kronor (85,7 procent) lägre än det överskott som inlevererades 2018. Trafikverket har inte levererat in något överskott under 2019 vilket påverkar jämförelsen med föregående år negativt med 564 miljoner kronor.
43
s. 44 Ränteinkomster uppgick till 1 980 miljoner kronor, det är 369 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än föregående år. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.14 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Luftfartsverkets inlevererade överskott
14
-14
Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning
och inleverans av motsvarighet till statlig skatt
201
-201
132
Sjöfartsverkets inlevererade överskott
0
5
5
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet
32
128
96
52
Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit
0
18
18
125
Inlevererat överskott från övriga myndigheter
150
135
-15
629
Riksbankens inlevererade överskott
1 800
3 800
2 000
2 300
Rörelseöverskott
2 196
4 085
1 889
3 238
Stor ökning av överskottet av statens fastighetsförvaltning
Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 643 miljoner kronor, vilket är 416 miljoner kronor (183,8 procent) högre än föregående år. Överskottet från Statens fastighetsverk (SFV) var 538 miljoner kronor. Den största fastighetsförsäljningen under året avsåg Stockholm Silvieberg 3 som såldes för 228 miljoner kronor. Även fastigheten Stockholm Lysbomben 1 såldes under året, för 174 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 104 miljoner kronor.
Kostnadsränta på skattekontot lägre än 2018
Ränteinkomster uppgick till 1 980 miljoner kronor, det är 369 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än föregående år.
Tabell 2.15 Ränteinkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Räntor på näringslån
0
0
0
0
Räntor på studielån
38
33
-5
33
Övriga ränteinkomster
2 554
1 947
-607
2 316
Ränteinkomster
2 592
1 980
-612
2 349
Räntor på skattekonto uppgick till 1 910 miljoner kronor, vilket är 363 miljoner kronor (16,0 procent) lägre än 2018. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev
332 miljoner kronor lägre. Intäktsräntan vid överskott på skattekonto blev 4 miljoner kronor lägre än föregående år.
Inkomster av statens aktier något högre än 2018
Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 15 080 miljoner kronor, det är 452 miljoner kronor
(3,1 procent) högre än föregående år.
44
s. 45 Ränteinkomster uppgick till 1 980 miljoner kronor, det är 369 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än föregående år. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.16 Aktieutdelning m.m. 2019 och 2018
Miljoner kronor
Skillnad mot
Utfall 2019
Utfall 2018
2018
Akademiska hus
1 663
1 630
33
Apoteket
230
300
-70
Eurofima AB
2
0
2
Infranord
41
67
-26
Jernhusen
700
179
521
Lernia
0
21
-21
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
3 164
2 882
282
Metria
0
4
-4
Nordiska investeringsbanken
148
196
-48
Saminvest AB
0
200
-200
SBAB
690
684
6
SJ
194
269
-75
SOS Alarm AB
17
0
17
Specialfastigheter
555
560
-5
Sveaskog
1 100
900
200
Svensk Bilprovning
29
29
0
Svensk Exportkredit
194
232
-38
Svevia
335
299
36
Swedavia
0
122
-122
Sweden House
2
1
1
Telia Company
3 810
3 714
96
Teracom Group
206
214
-8
Vasallen
0
125
-125
Vattenfall AB
2 000
2 000
0
Totalt
15 080
14 628
452
Telia Company delade ut 3 810 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor mer än föregående år. Utdelningen från LKAB blev 3 164 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets vinst. Utdelningen från Vattenfall AB blev 2 000 miljoner kronor, vilket motsvarar 20 procent av årets resultat. Jernhusen AB delade ut 700 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor mer än föregående år och överstiger utdelningsmålet om en tredjedels procent av resultatet.
Inkomster från offentligrättsliga avgifter högre 2019
Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter blev 10 352 miljoner kronor, vilket är
449 miljoner kronor (4,5 procent) högre än föregående år. Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor uppgick till 3 559 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor
(1,8 procent) högre än 2018. Avgifter vid patent- och registreringsväsendet uppgick till 441 miljoner kronor. Det är en ökning med 45 miljoner kronor (11,5 procent) jämfört med föregående år.
Högre inkomster från böter
Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 1 278 miljoner kronor, vilket är 160 miljoner kronor (14,3 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror framför allt på att bötesmedel från Polismyndigheten blev 102 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser bl.a. domstolsböter och strafförelägganden som uppgick till 309 miljoner kronor.
45
s. 46 Ränteinkomster uppgick till 1 980 miljoner kronor, det är 369 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än föregående år. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Återbetalning av statsbidrag
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 833 miljoner kronor, vilket är 597 miljoner kronor högre än 2018. Det förklaras bl.a. av att Statens skolverk levererade 794 miljoner kronor i återbetalade statsbidrag. Det är 523 miljoner kronor högre än föregående år.
Lokalradioavgifter från Myndigheten för press, radio och tv blev 95 miljoner kronor högre. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor till Myndigheten för press, radio och tv för tillstånd att sända markbunden analog kommersiell radio. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti 2018 till 31 juli 2026. Avgifterna betaldes i förskott och kommer därför att periodiseras kvartalsvis mot statens budget för hela perioden för att ge en rättvisande bild av de redovisade intäkterna.
Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.
Tabell 2.17 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Inkomster av försåld egendom
5 000
38
-4 962
1 808
Små inkomster av försåld egendom 2019
Inkomster av försåld egendom uppgick 2019 till 38 miljoner kronor, vilket är
4 962 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev inkomsterna 1 770 miljoner kronor lägre. Inkomsterna 2018 bestod främst av försäljning av statens innehav av aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, som genererade ett överskott på 1 683 miljoner kronor.
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.
Tabell 2.18 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Återbetalning av näringslån
0
0
0
0
Återbetalning av studielån
468
457
-11
472
Återbetalning av övriga lån
248
339
91
266
Återbetalning av lån
717
797
80
738
Återbetalning av lån högre än föregående år
Utfallet på inkomsttypen uppgick till 797 miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år är utfallet 58 miljoner kronor (7,9 procent) högre. Återbetalningen av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 14 miljoner kronor lägre än 2018. Förändringen mellan åren beror bl.a. på att antalet låntagare minskade med 35 353. Återbetalningen av övriga lån blev
91 miljoner kronor (27,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 73 miljoner kronor högre. Övriga lån avser bl.a.
46
s. 47 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
hemutrustningslån som blev 3 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på att antalet personer som återbetalar hemutrustningslån ökat på grund av den senaste tidens flyktingmottagande. Antalet lån 2019 uppgick till 64 300, vilket är en minskning med 5 900 lån jämfört med 2018. Antalet lån har minskat eftersom återbetalningarna har ökat och nyutlåningen är lägre eftersom antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun har minskat. Hemutrustningslånet ska betalas tillbaka två år efter utbetalningen.
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.
Inkomsterna uppgick till 14 214 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (0,14 procent) högre än beräknat i statens budget.
Tabell 2.19 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Avskrivningar och amorteringar
77
13
-64
84
Statliga pensionsavgifter
14 117
14 202
85
12 085
Kalkylmässiga inkomster
14 194
14 214
20
12 169
De statliga pensionsavgifterna ökade
Statliga pensionsavgifter uppgick till 14 202 miljoner kronor. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 11 532 miljoner kronor, medan den särskilda löne- skatten på pensionskostnader uppgick till 2 703 miljoner kronor. Administrations- kostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor. De statliga pensionsavgifterna blev 85 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 2 116 miljoner kronor (17,5 procent). Det beror främst på en sänkning av räntan i beräknings- grunderna från 0,30 till 0,00 för premier och att prisbasbeloppet höjdes från
45 500 kronor till 46 500 kronor.
Tabell 2.20 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Statlig tjänstepensionering
11 532
9 821
Särskild löneskatt på pensionskostnader
2 703
2 295
Statlig grupplivförsäkring
52
53
Premieskatt, gruppliv
41
41
Statlig personskadeförsäkring
81
79
Avdrag för administrationskostnader
-193
-190
Administration, personskadeförsäkring
-13
-13
Statliga pensionsavgifter
14 117
14 202
85
12 085
Bidrag m.m. från EU
Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde
47
s. 48 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Tabell 2.21 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
8 920
9 790
870
8 886
Bidrag från EU till fiskenäringen
251
143
-108
237
Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden
1 455
792
-663
1 557
Bidrag från Europeiska socialfonden
1 538
1 123
-415
1 312
Bidrag till transeuropeiska nätverk
95
114
19
104
Övriga bidrag från EU
263
594
331
272
Bidrag m.m. från EU
12 522
12 557
35
12 367
Inkomsterna uppgick till 12 557 miljoner kronor under 2019 och är 35 miljoner kronor (0,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2018 blev inkomsterna 190 miljoner kronor (1,5 procent) högre.
Tabell 2.22 Bidrag från EU:s jordbruksfonder
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket
6 742
7 435
692
6 962
Gårdsstöd
6 600
7 177
577
6 613
Övriga interventioner
138
122
-16
109
Exportbidrag
0
0
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för
jordbruket
4
136
131
240
Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen
2 178
2 356
178
1 923
Europeiska utvecklings- och garantifonden -
garantisektionen 2000 – 2006
0
0
0
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007 – 2013
-5
-4
1
-9
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014 – 2020
2 182
2 359
177
1 933
Bidrag från EU:s jordbruksfonder
8 920
9 790
870
8 886
Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än budget
Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 9 790 miljoner kronor 2019, vilket är 870 miljoner kronor (9,8 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Det är framförallt inbetalningarna av Gårdsstöd som blivit högre (577 miljoner kronor) och beror främst på att den del av gårdsstödet för 2018 som betalades in från EU under 2019 blev högre än väntat. Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 131 miljoner kronor högre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Det högre utfallet beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har varit svagare under 2019 än vad regeringen beräknade i budgeten. Kursvinsterna för 2019 uppgick till 130 miljoner kronor. Bidragen från den europeiska fonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 blev
178 miljoner kronor högre. Orsaken är delvis att Europeiska kommissionen under hösten 2019, efter skrivelse från regeringen, beslutat att medfinansieringen från EU inom landsbygdsprogrammet skulle öka från 39,5 procent till 48,8 procent.
48
s. 49 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat
Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 663 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror bl.a. på att flera projekt inte har rekvirerat medel i den takt som beräknades på grund av att de ligger efter i genomförandet eller dröjer med rekvisitioner. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 415 miljoner kronor lägre än beräknat. Det lägre utfallet beror på lägre medelsförbrukning i de beviljade projekten än beräknat.
Bidragen från EU ökade något 2019
Jämfört med 2018 så ökade bidragen från EU med 190 miljoner kronor (1,5 procent). Gårdsstödet ökade med 564 miljoner kronor och det beror främst på att den del av gårdsstödet för 2018 som betalades in från EU under 2019 blev högre än väntat. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen ökade med 432 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att den europeiska kommissionens beslut om ökad medfinansiering från EU. Åt motsatt håll går bidragen från de europeiska regional- och socialfonderna som minskat med 765 miljoner kronor respektive 189 miljoner kronor. Övriga bidrag från EU ökade med 322 miljoner kronor. Det är främst bidragen från asyl-, migrations och integrationsfonden som ökat mellan åren.
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner och fr.o.m. 2019 Avgifter till public service.
Tabell 2.23 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
SB
Utfall
Utfall-SB
Utfall
2019
2019
2019
2018
Tillkommande skatter
11 143
11 342
199
10 575
EU-skatter
7 073
6 837
-236
6 481
Tullmedel
7 034
6 838
-196
6 481
Jordbrukstullar och sockeravgifter
39
-1
-40
0
Kommunala utjämningsavgifter
4 070
4 506
436
4 094
Utjämningsavgift för LSS-kostnader
4 070
4 506
436
4 094
Avräkningar
-123 902
-128 262
-4 360
-118 268
Intäkter som förs till fonder
-13 003
-11 584
1 419
-14 701
Kompensation för mervärdesskatt
-101 817
-107 627
-5 810
-103 567
Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter
-32 598
-34 077
-1 479
-32 585
Kompensation för mervärdesskatt, kommuner
-69 219
-73 550
-4 331
-70 982
Avgifter till public service
-9 082
-9 051
31
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
-112 759
-116 920
-4 161
-107 693
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -112 759 miljoner kronor. Utfallet blev -116 920 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså -4 161 miljoner kronor. Avräkningarna för kompensation för mervärdesskatt till kommunerna blev 4 331 miljoner kronor högre och beror på att kommunernas konsumtion blev högre än väntat.
Jämfört med 2018 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med 9 227 miljoner kronor. Avräkningen av avgifter till public Service ökade med
49
s. 50 2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
9 050 miljoner kronor eftersom det är första året som avgifterna redovisas i statens budget.
2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt
Sedan 2006 då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisningsprinciper för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn3. Nationalräkenskaperna i Europeiska unionen bygger på ENS 2010-manualen, som är en del av ENS 2010-förordningen. Den har beslutats av Europaparlamentet och Ministerrådet. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år.
När riksdagen beslutade om budgeten för 2019 var dessa förändringar inte kända. Därför hade man inte beaktat dem när skatteintäkterna i statens budget beräknades. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten har inte heller redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand, för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått en skillnad mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna. Det går dock att specificera skillnaderna.
Tabell 2.24 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna
Miljoner kronor
2019
2018
2017
Statens skatteintäkter enligt Statens budget
1 119 895
1 099 512
1 063 762
Allmän översyn av nationalräkenskaperna
-1 010
8 299
6 911
Kärnavfallsfonden
-3 951
-3 685
-3 797
Public service-avgiften
0
8 171
7 954
Elcertifikat
2 581
3 813
2 754
Olika periodisering av energiskatt på elektrisk kraft
historiska år
-2 746
255
Olika definitioner av sektorerna
261 177
241 119
230 154
Övrigt (t.ex. senare beräkningstidpunkt, avrundning etc.)
-4 595
3
4
Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna 1
1 375 467
1 346 187
1 301 085
1 Nationalräkenskaperna fjärde kvartalet 2019 publicerades den 28 februari 2020.
Vid den allmänna översynen reviderades statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna på ett sätt som påverkar jämförelsen med statens budget. För skatteredovisningen skiljer tre poster sig åt mellan redovisningen i nationalräkenskaperna och i statens budget.
Intäkterna från kärnkraftsindustrin som fonderas i Kärnavfallsfonden har tidigare räknats som en statlig skatteintäkt i både nationalräkenskaperna och statens budget. Men efter den allmänna översynen av nationalräkenskaperna ingår inte dessa intäkter längre i staten, utan i företagssektorn. Det innebär att skatteintäkterna för staten minskar med nästan 4 miljarder kronor per år i nationalräkenskaperna. Avkastningen på intäkterna från Kärnavfallsfonden redovisas nu i stället som en skuld mot företagssektorn. Skulden motsvarar fonden i balansräkningen för staten.
3 Prop 2005/06:1, avsnitt 6.2.
50
s. 51 2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift, som dras direkt med skatten. Public service-avgiften redovisas som skatt i statens budget fr.o.m. 2019.
I nationalräkenskaperna redovisas även radio och tv-avgiften till Radiotjänst som en skatteintäkt för staten. Därmed har det uppstått en skillnad på ungefär 8 miljarder kronor per år från 2018 och bakåt.
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna. Det höjer skatteintäkterna med mellan 3–4 miljarder kronor per år i nationalräkenskaperna. I statens budget ingår inte elcertifikaten.
I september 2018 justerades periodiseringen av energiskatt på elektrisk kraft för 2003– 2018 i nationalräkenskaperna. Motsvarande revidering gjordes inte för statens budget, eftersom utfallet i statens budget redan hade fastställts.
Dessutom finns skillnader i olika principer för avgränsningen av staten i statens budget och i nationalräkenskaperna. Till exempel ska den kommunala fastighets- avgiften tillhöra staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.
Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning
Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år en beräkning/prognos, som först kommer att slutligt fastställas ungefär ett år senare. Eftersom årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen, redovisas eventuella senare revideringar av skatteintäkterna på kommande år. Till exempel så fastställdes årets överskott för staten 2018 i Årsredovisning för staten 2018. Eftersom överskottet fastställdes innan skatteintäkterna var fastställda revideras i stället skatteprognosen för 2018 på 2019 års skatteintäkter och påverkar därmed 2019 års över- eller underskott för staten.
Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.
51
s. 52 2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.25 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning
Miljoner kronor
2019
2018
2017
Totala skatteintäkter enligt resultaträkningen
1 386 530
1 363 480
1 316 861
Skatter hänförliga till tidigare år
371
-7 987
-21 576
Avgränsningsskillnader
-338 102
-324 373
-309 697
Elimineringar
71 095
70 385
68 050
Justering för reviderad skatteprognos
0
-1 992
10 123
Statens skatteintäkter i Statens budget
1 119 895
1 099 512
1 063 762
Justeringsbelopp tidigare år för revidering totala
skatteintäkter
4 018
-10 028
Justeringsbelopp tidigare år för reviderad skatteprognos
statens skatteintäkter
-2 260
183
Statens skatteintäkter i resultaträkningen enligt
avgränsning i Statens budget 1
1 119 895
1 101 271
1 053 916
1 Se avsnitt 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, not 1 Skatteintäkter.
52
s. 53 2.5 Utgifter i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.5 Utgifter i statens budget 2019
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
53
s. 54 2.5 Utgifter i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.26 Utgifter i statens budget 2019
Miljoner kronor
Utfall -
Utfall -
Statens
Ändrings-
statens
totalt
Utgiftsområde
budget
budget
Totalt anvisat
Utfall
budget
anvisat
1
Rikets styrelse
14 594
179
14 773
14 638
44
-135
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
17 319
-27
17 292
16 927
-392
-365
3
Skatt, tull och exekution
11 523
-13
11 509
11 520
-2
11
4
Rättsväsendet
48 384
1 219
49 602
49 383
1 000
-219
5
Internationell samverkan
2 362
-2
2 360
2 337
-25
-23
6
Försvar och samhällets krisberedskap
60 067
212
60 278
60 572
505
293
7
Internationellt bistånd
44 945
-487
44 458
44 240
-705
-218
8
Migration
12 112
306
12 418
11 847
-265
-571
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
81 277
268
81 545
79 592
-1 685
-1 953
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
10
funktionsnedsättning
97 657
132
97 789
97 872
215
83
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 881
19
34 900
34 486
-396
-415
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
97 332
534
97 866
97 315
-17
-551
Jämställdhet och nyanlända invandrares
13
etablering
17 967
462
18 430
16 942
-1 025
-1 487
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
73 940
624
74 564
73 408
-532
-1 156
15
Studiestöd
24 731
-21
24 710
22 815
-1 916
-1 895
16
Utbildning och universitetsforskning
80 846
-381
80 465
78 527
-2 319
-1 938
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
15 782
72
15 853
15 828
47
-25
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
18
byggande samt konsumentpolitik
4 742
-754
3 988
3 052
-1 690
-936
19
Regional tillväxt
3 497
71
3 568
3 316
-180
-251
20
Allmän miljö- och naturvård
9 737
1 516
11 253
9 446
-291
-1 807
21
Energi
3 150
795
3 945
2 214
-936
-1 731
22
Kommunikationer
58 968
224
59 192
58 604
-364
-588
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
20 900
1 122
22 023
20 784
-117
-1 239
24
Näringsliv
7 437
-29
7 408
7 304
-133
-104
25
Allmänna bidrag till kommuner
119 993
59
120 052
120 052
59
0
26
Statsskuldsräntor m.m.
25 155
25 155
22 174
-2 981
-2 981
27
Avgiften till Europeiska unionen
40 914
40 914
37 683
-3 231
-3 231
Förändring av anslagsbehållningar
-11 289
-11 289
11 289
11 289
Summa
1 018 923
6 099
1 025 022
1 012 879
-6 043
-12 142
Riksgäldskontorets nettoutlåning
3 628
3 628
-66 892
-70 521
-70 521
Kassamässig korrigering
0
0
-2 389
-2 389
-2 389
Summa utgifter m.m. i statens budget
1 022 551
6 099
1 028 650
943 598
-78 953
-85 052
Utgifterna i statens budget uppgick 2019 till 943 598 miljoner kronor. Det är
78 953 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 052 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.
Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till
79 592 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Utfallet för många anslag inom utgiftsområdet blev lägre. Bland annat blev kostnaderna för statlig assistansersättning och stimulansbidrag och
54
s. 55 2.5 Utgifter i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
åtgärder inom äldreområdet lägre än beräknat. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev i stället högre än beräknat.
Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 16 942 miljoner kronor. Det är 1 025 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet nyanlända som beviljades uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat, och att utgifterna för ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn blev lägre än beräknat.
Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 22 815 miljoner kronor, vilket är
1 916 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat.
Bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning lägre än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 78 527 miljoner kronor. Det är 2 319 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut.
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder lägre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 052 miljoner kronor och blev därmed
1 690 miljoner kronor lägre än vad som anvisats. Det beror främst på att investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande blev 1 323 miljoner kronor lägre än beräknat.
Högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 22 174 miljoner kronor, vilket är 2 981 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror i första hand på högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat.
EU återbetalade 1,5 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till
37 683 miljoner kronor och är därmed 3 231 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige om 1 500 miljoner kronor för den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Dessutom blev EU:s fastställda budget lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräknat i statens budget.
Riksbanken minskade valutareserven genom återbetalning av lån till Riksgäldskontoret
Riksgäldskontorets nettoutlåning uppgick till -66 892 miljoner kronor, vilket är
70 521 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Det beror framför allt på att Riksbanken minskade valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar, vilket påverkade nettoutlåningen med 69 000 miljoner kronor.
55
s. 56 2.5 Utgifter i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.27 Utfallet för statens budget för 2018 och 2019
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Skillnad mot
Utgiftsområde
2019
2018
2018
1
Rikets styrelse
14 638
14 288
350
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
16 927
15 992
935
3
Skatt, tull och exekution
11 520
11 446
74
4
Rättsväsendet
49 383
45 937
3 446
5
Internationell samverkan
2 337
1 893
444
6
Försvar och samhällets krisberedskap
60 572
53 487
7 084
7
Internationellt bistånd
44 240
42 813
1 427
8
Migration
11 847
19 624
-7 776
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
79 592
78 418
1 174
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
97 872
99 681
-1 809
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34 486
34 771
-285
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
97 315
95 208
2 107
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
16 942
22 217
-5 275
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
73 408
73 861
-453
15
Studiestöd
22 815
21 118
1 697
16
Utbildning och universitetsforskning
78 527
76 002
2 525
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
15 828
16 008
-180
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
3 052
4 616
-1 563
19
Regional tillväxt
3 316
3 576
-260
20
Allmän miljö- och naturvård
9 446
10 438
-992
21
Energi
2 214
3 504
-1 289
22
Kommunikationer
58 604
56 594
2 010
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
20 784
19 597
1 187
24
Näringsliv
7 304
7 464
-161
25
Allmänna bidrag till kommuner
120 052
111 409
8 643
26
Statsskuldsräntor m.m.
22 174
13 603
8 571
27
Avgiften till Europeiska unionen
37 683
34 960
2 723
Summa
1 012 879
988 527
24 352
Riksgäldskontorets nettoutlåning
-66 892
1 978
-68 870
Kassamässig korrigering
-2 389
1 552
-3 941
Summa utgifter m.m. i statens budget
943 598
992 056
-48 458
Utgifterna i statens budget minskade när Riksbanken minskade valutareserven
Utgifterna i statens budget minskade med 48 458 miljoner kronor (4,9 procent) mellan 2018 och 2019. Att utgifterna minskade beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven vilket påverkar förändringen av Riksgäldskontorets nettoutlåning som totalt minskade med 68 870 miljoner kronor jämfört med 2018.
Utgifterna för Polismyndigheten ökade
Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna med 3 446 miljoner kronor (7,5 procent). Utgifterna för Polismyndigheten ökade med 2 779 miljoner kronor (11,7 procent). Det beror dels på att lönerna höjdes, dels på att Polismyndigheten har anställt fler. Utgifterna för rättsliga biträden ökade med 214 miljoner kronor (7,5 procent).
56
s. 57 2.5 Utgifter i statens budget 2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Ökade anslag för att stärka totalförsvaret
Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade utgifterna med
7 084 miljoner kronor (13,2 procent). Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, och ubåt A26. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning.
Utgifterna för asylsökande minskade
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre. Ersättningarna till kommunerna minskade med 6 665 miljoner kronor
(56,9 procent), vilket främst beror på att antalet barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskade.
Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning blev 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än 2018. Det beror främst på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning.
Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 107 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för barnbidrag ökade med
1 452 miljoner kronor (4,6 procent). Det beror dels på att barnbidraget höjdes den 1 mars 2018, dels på att antalet barn i åldrarna 0–16 år ökade. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 634 miljoner kronor (1,4 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning minskade svagt, men den genomsnittliga ersättningen per dag ökade med 3,7 procent, bl.a. på grund av att fler män tog ut föräldrapenning.
Utgifterna för nyanlända inklusive ensamkommande barn minskar
Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent) eftersom antalet nyanlända och antalet ensamkommande barn och unga minskade. Ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga minskade med 2 365 miljoner kronor och schablonersättningarna för mottagande av nyanlända minskade med 2 091 miljoner kronor.
Fler studerande med studiemedel
Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 1 697 miljoner kronor (8,0 procent). Det beror både på att bidragsbeloppet har höjts och att antalet studerande med studiemedel ökade med 5,6 procent.
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). Inom utgiftsområdet har utfallet för många anslag både ökat och minskat. Utgifterna för statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ökade med 2 478 miljoner kronor.
Inget stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskade med 1 563 miljoner kronor (33,9 procent). Det beror framför allt på att stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har avvecklats.
57
s. 58 Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Ökade utgifter för investeringar, drift och underhåll av järnvägar
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 010 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 2 216 miljoner kronor samtidigt som de större väginvesteringarna minskade med 896 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 463 miljoner kronor.
Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre bidrag till kommuner och landsting
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med
8 643 miljoner kronor (7,8 procent). Det beror framför allt på att kommunerna och landstingen kompenserades med totalt 4 930 miljoner kronor för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare 3 500 miljoner kronor i ökade resurser.
Högre utgifter för räntor på statsskulden
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 571 miljoner kronor (63,0 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018.
Lägre återbetalningar av EU-avgiften
Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev
2 723 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2018. Det beror framför allt på att återbetalningarna från EU blev ca 2 200 miljoner kronor lägre än 2018.
Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget
Utgifterna i statens budget blev 79,0 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskulds- räntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.28 och kommenteras därefter.
Tabell 2.28 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2019
Miljarder kronor
Totalt
Volym 3
Makro 4
Beslut
Övrigt 5
Utgiftsområden, exklusive räntor 1
-3,2
-3,5
0,6
3,9
-4,2
Statsskuldsräntor m.m.
-2,9
0,0
-2,9
0,0
0,0
Riksgäldskontorets nettoutlåning 2
-72,9
0,0
1,8
0,0
-74,7
Budgetens utgifter m.m.
-79,0
-3,5
-0,5
3,9
-78,9
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.
4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.
5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 3,5 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika
58
s. 59 Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
transfereringssystem (volymer). Det beror bl.a. på att färre personer än beräknat i statens budget fick assistansersättning 2019 och att det beviljade antalet timmar assistansersättning per vecka också var något lägre. Det medförde att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Vidare blev utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd lägre då färre personer under 2019 än beräknat i budgeten erhöll studiehjälp och studiemedel.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 0,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror bl.a. på att arbetslösheten var högre 2019 än beräknat i statens budget, vilket medförde högre utgifter under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 2,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror på att såväl korta som långa marknadsräntor blev avsevärt lägre än beräknat.
Ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde vidare att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre än i statens budget. Den försvagade växelkursen medförde att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade mer än beräknat när ett enskilt lån som förföll under 2019 refinansierades till en högre växelkurs.
Tabell 2.29 Makroekonomiska förutsättningar
Utfall
Utfall-SB
Utfall
SB 2019
2019
2019
2018
Procentuell förändring från föregående år:
BNP (fp)
2,1
1,2
-0,9
2,2
KPI (årsgenomsnitt)
1,9
1,8
-0,1
2
Antal sysselsatta, 15–74 år
0,9
0,7
-0,2
1,5
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften
6,4
6,8
0,4
6,3
SEK/Euro, årsgenomsnitt
10,4
10,6
0,2
10,3
SEK/USD, årsgenomsnitt
8,7
9,5
0,8
8,7
6-mån ränta, årsgenomsnitt
0
0
0
-0,7
5-årig statsobligation, årsgenomsnitt
0,7
-0,4
-1,1
0,1
fp=fasta priser, SB=Statens budget.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 3,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2). Sammantaget beslutade riksdagen om högre anslags- nivåer motsvarande 6,1 miljarder kronor. Av dessa bedöms ca 3,9 miljarder kronor vara förslag som kategoriseras som beslut. Resterande del av anslagsförändringarna, ca 2,2 miljarder kronor, tillfördes främst regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym eller makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag) utan att någon ny reform hade föreslagits. För mer information om vilka förslag i propositionerna som bedömdes vara beslut respektive tillskott till regelstyrda
59
s. 60 Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
transfereringsanslag, se 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100 tabell 6.10) och budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 tabell 7.16).
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 78,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) och statsskuldsräntor blev 74,7 miljarder kronor lägre. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 4,2 miljarder kronor lägre.
Inom framför allt följande sju områden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitets- forskning, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 27 Avgiften till Europeiska unionen.
I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.
Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 74,7 miljarder kronor lägre än i statens budget av övriga orsaker, vilket beror på att Riksbanken beslutade att minska valutareserven genom att inte refinansiera tre lån hos Riksgäldskontoret som förföll under 2019.
Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. År 2019 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 28 666 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2018.
60
s. 61 Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.30 Indragningar 2019
Miljoner kronor
UO
Anslag
Anslagsnamn
Indragning
4
1:1
Polismyndigheten
280
5
1:1
Avgifter till internationella organisationer
120
6
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
110
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
684
8
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
172
9
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
158
9
1:8
Bidrag till psykiatri
121
9
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
164
9
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
385
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1 269
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1 104
10
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
252
10
2:1
Försäkringskassan
100
12
1:3
Underhållsstöd
269
12
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
192
13
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
3 630
13
1:3
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
255
14
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
886
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
969
14
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
230
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
220
14
1:12
Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
230
14
1:13
Lån till körkort
134
15
1:2
Studiemedel
2 526
15
1:7
Studiestartsstöd
654
16
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
421
16
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
115
16
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
546
16
1:19
Bidrag till lärarlöner
441
16
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
189
18
1:7
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer
480
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för
18
1:9
studerande
1 774
19
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
159
20
1:16
Klimatinvesteringar
106
20
1:20
Industriklivet
178
21
1:7
Energiteknik
111
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
764
23
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
349
24
1:5
Näringslivsutveckling
208
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
4 551
Övriga indragningar
3 158
Summa
28 666
Det är 21 762 miljoner kronor mindre än 2018. De 40 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 89 procent av totalbeloppet under 2019. I tabell 2.29 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.
61
s. 62 Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande
Den största indragningen, som uppgick till 4 551 miljoner kronor, avsåg avgiften till Europeiska unionen. Den näst största indragningen gjordes av kommunersättningar vid flyktingmottagande och uppgick till 3 630 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslagssparande.
Överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2019.
Tabell 2.31 Medgivna överskridanden 2019
Miljoner kronor
Utnyttjat medgivet
UO
Anslag
Anslagsnamn
Medgivet överskridande
överskridande
6
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
30
0
14
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
99
0
Summa
129
0
I statens budget anvisades 21 miljoner kronor för anslaget 2.3 Ersättning till räddningstjänst m.m. inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Regeringen medgav i beslut den 5 december 2019 att anslaget fick överskridas med 30 miljoner kronor (Ju2019/03959/LP/delvis, Ju2019/03767/SSK). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.
I statens budget anvisades 1 650 miljoner kronor för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Regeringen medgav i beslut den 5 december 2019 att anslaget fick överskridas med 99 miljoner kronor (A2019/02181/SV). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.
62
s. 63 2.6 Utfall per utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6 Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt (2.6.1–2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.
Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.
För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2019 med utfallet 2018. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2.
Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2019 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2019 görs en hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställnings- bemyndiganden finns i bilaga 3.
Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31).
63
s. 64 2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.32 UO 1 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
926
966
40
4,3
916
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
819
822
2
0,3
816
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
100
117
17
16,7
97
4:1
Regeringskansliet m.m.
7 807
87
7 733
-73
-0,9
7 654
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3 017
11
3 053
37
1,2
2 967
6:1
Allmänna val och demokrati
473
45
461
-11
-2,4
536
8:1
Mediestöd
622
30
644
22
3,5
492
Övriga anslag
830
6
841
11
1,4
810
Summa
14 594
179
14 638
44
0,3
14 288
Utgiftsområdet omfattar Statschefen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.
Utfallet uppgick till 14 638 miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 350 miljoner kronor (2,4 procent).
Underhållsprojekt genomfördes 2019
Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 117 miljoner kronor, vilket är 17 miljoner kronor (16,7 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. Riksdags- förvaltningen fick behålla anslagssparandet på 67 miljoner kronor från 2018 för att genomföra uppskjutna underhållsprojekt, vilket förklarar skillnaden mot budgeten.
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 7 733 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 87 miljoner kronor. Av detta var 63 miljoner kronor för att finansiera högre kostnader för utrikesförvaltningen på grund av ändrade växelkurser.
Omval till kommunfullmäktige i Falun medförde högre utgifter
Utfallet för Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 461 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare
45 miljoner kronor för att bl.a. finansiera omval till kommunfullmäktige i Falun. Det ordinarie valet 2018 upphävdes på grund av att en postsäck med förtidsröster av miss- tag inte nått valnämnden i tid för räkning. Omvalet genomfördes den 7 april 2019.
Nya former av mediestöd ger högre utgifter än beräknat och jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 644 miljoner kronor. Det är 22 miljoner kronor (3,5 procent) högre än anvisat i statens budget och 151 miljoner kronor
(3,5 procent) högre än föregående år. Den 1 februari 2019 infördes ett nytt mediestöd genom mediestödsförordningen (2018:2053). Mediestödsförordningen innehåller två
64
s. 65 87 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
nya stödformer, stöd för lokal journalistik i områden med svag bevakning och innovations- och utvecklingsstöd. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 tillfördes anslaget 30 miljoner kronor för att finansiera de nya stödformerna.
Under året har driftstöd betalats ut till 77 dagstidningar jämfört med 73 föregående år. Det utbetalda driftstödet, som är en del av mediestödet uppgick till 521 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor högre än 2018. De nya delarna av mediestödet uppgick tillsammans till 63 miljoner kronor vilket också bidrog till högre utgifter än 2018.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.33 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
Beställningsbemyndigande
2019-12-31
6:5
Stöd till politiska partier
169
127
8:1
Mediestöd
70
25
Summa
239
152
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 239 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 152 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till
87 miljoner kronor.
Inomstatliga lån
Tabell 2.34 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten
120
77
Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar
1 000
614
Summa
1 120
691
Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 120 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2019 var 691 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för anslag 1:1 ap 18 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 genom att ingå åtaganden på 1 185 000 kronor för år 2022.
Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
Fi 2019:2 Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av länsstyrelserna.
65
s. 66 87 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna (skr. 2018/19:117) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KU2, rskr. 2019/20:142).
RiR 2019:14 Enklare att starta företag – statliga insatser för en digital process
Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas insatser för att underlätta för företagare att starta företag med hjälp av digitalisering.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering (skr. 2019/20:42) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas i förhållande till granskningsrapportens slutsatser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
66
s. 67 2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.35 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
1
-1
-55,9
1
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
13 651
13 371
-280
-2,1
13 018
1:9
Statistiska centralbyrån
568
-2
567
-1
-0,1
551
1:11
Finansinspektionen
604
612
8
1,4
598
1:12
Riksgäldskontoret
331
-6
286
-45
-13,5
277
1:14
Vissa garanti- och
medlemsavgifter
203
28
230
27
13,1
207
1:15
Riksrevisionen
333
331
-2
-0,7
335
1:18
Myndigheten för digital
förvaltning
232
-54
160
-71
-30,8
136
1:19
Statens servicecenter
562
558
-4
-0,8
8
Övriga anslag
833
6
811
-23
-2,7
860
Summa
17 319
-27
16 927
-392
-2,3
15 992
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.
Utfallet uppgick till 16 927 miljoner kronor, vilket är 392 miljoner kronor
(2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 935 miljoner kronor (5,8 procent) högre.
Svag kronkurs medförde högre utgifter
Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 230 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (13,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten för 2019 och 23 miljoner kronor (10,9 procent) högre än utfallet för 2018. Den svagare kronkursen innebar att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar blev högre än beräknat och föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 28 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning blev 160 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (18,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten för digital förvaltning startade den 1 september 2018.
Statens servicecenter tog över servicekontor
Utfallet för anslaget 1:19 Statens servicecenter blev 558 miljoner kronor, vilket är
550 miljoner kronor högre än utfallet för 2018. Statens servicecenter ansvarar fr.o.m. den 1 juni 2019 för en samlad organisation för att ge statlig lokal service till med- borgare och företag i hela landet. Anslaget 1:19 Statens servicecenter finansierade dock de lokala servicekontoren under hela 2019, även fram t.o.m. maj 2019 då servicekontoren drevs i samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. På servicekontoren kan enskilda få hjälp med frågor om ärenden som handläggs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samt få generell information och hjälp att använda myndigheternas självbetjäningstjänster.
67
s. 68 2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.36 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
Beställningsbemyndigande
2019-12-31
1:10
Bidragsfastigheter
100
44
1:16
Finansmarknadsforskning
30
25
Summa
130
69
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 130 miljoner kronor. Totalt har 69 miljoner kronor utnyttjats 2019.
Utlåning
Tabell 2.37 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2019-12-31
Riksbanken 1
-
192 560
Summa
192 560
1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 192 560 miljoner kronor, utan valutaomvärdering. Jämfört med 2018 minskade utlåningen till Riksbanken med 65 951 miljoner kronor på grund av en minskad valutareserv. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs.
Garantier
Tabell 2.38 UO 2 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utestående
garantier
Utestående
åtaganden
inklusive
åtaganden
utländsk
bundna
Garantier
Garantiram 2019-12-31
valuta
utfästelser
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
1 631 359
1 631 359
Garanti till insättare i utländska instituts filialer i
Sverige 2
Obegränsad
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Garantikapital i Europeiska investeringsbanken
(EIB) 4
EUR 6 565
68 494
6 565
68 494
Garantikapital i Nordiska investeringsbanken
(NIB)
EUR 1 978
20 639
1 978
20 639
Nordiska investeringsbanken,
projektinvesteringslån
EUR 622
1 782
171
1 782
Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken
(EBRD) 5
EUR 542
5 651
542
5 651
Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank
(CEB) 6
EUR 124
1 291
124
1 291
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska
Hus 7
Obegränsad
60
60
Garantiram stabilitetsfonden
750 000
Garantiram resolutionsfonden
200 000
68
s. 69 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Garantikapital Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar (AIIB) 8
USD 504
4 696
504
4 696
Summa
1 733 972
1 733 972
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2017.
2 Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.
3 Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4 Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.
5 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.
6 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.
7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014.
8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.
Inomstatliga lån
Tabell 2.39 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter
15 200
13 195
Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 1
2 915
326
Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler
14 500
13 992
Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten
15
7
Summa
32 330
27 520
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.
Riksdagen har beslutat om låneramar på 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2019 var 27 520 miljoner kronor.
69
s. 70 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Övriga krediter
Tabell 2.40 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2019-12-31
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
Investerarskyddet 2
Obegränsad
0
Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella
finansiella institutioner 3
Obegränsad
0
Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie
garantireserv) 4
Obegränsad
0
För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 5
Obegränsad
0
Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya
myndigheter
250
0
Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
30
Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 6
100
0
Resolutionsreserven kreditram
100 000
0
Stabilitetsfonden kreditram
50 000
0
Summa
30
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Prop. 2001/02:1 (vol. 1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34).
4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).
5 Budgetlag (2011:203) och förordning (2011:211) om utlåning och garantier.
6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191).
Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:8 Köp på saklig grund – myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner
Riksrevisionen har granskat fem myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Köp på saklig grund (skr. 2018/19:148) redovisat sin övergripande bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser och att ytterligare åtgärder kommer vidtas under innevarande mandatperiod. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:FiU17, rskr. 2019/20:29).
RiR 2019:28 Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering
Riksrevisionen har granskat förekomsten av föråldrade it-system i statsförvaltningen.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om föråldrade it-system i statsförvaltningen (skr. 2019/20:82) redovisat sin övergripande bedömning samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
70
s. 71 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
RiR 2019:32 Konsumentskyddet på det finansiella området – förutsättningar och statlig tillsyn
Riksrevisionen har granskat om regeringen, Finansinspektionen och Konsumentverket har skapat förutsättningar för att tillsynen ska kunna bidra till ett högt konsumentskydd inom det finansiella området. Även omfattningen av åtgärder för att stärka konsumentskyddet inom premiepensionssystemet har undersökts och om samverkan mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten bidrar till ett högt konsumentskydd.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området (skr. 2019/20:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:34 Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken.
Riksrevisionen har granskat om nationalräkenskaperna har tillräckligt god kvalitet för att utgöra underlag för välinformerade finanspolitiska beslut.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken (skr. 2019/20:134) redovisat bedömningar av de iakttagelser och de rekommendationer Riksrevisionen har redovisat samt vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:36 Svenska Skeppshypotekskassan
Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassans verksamhetsform är ändamålsenlig och lämplig.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan (skr. 2019/20:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:38 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2019
Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2019 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
71
s. 72 2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslag
Tabell 2.41 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Skatteverket
7 569
7 547
-22
-0,3
7 634
1:2
Tullverket
1 980
1 992
12
0,6
1 896
1:3
Kronofogdemyndigheten
1 973
-13
1 981
8
0,4
1 916
Summa
11 523
-13
11 520
-2
0,0
11 446
Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.
Utfallet uppgick till 11 520 miljoner kronor och blev därmed 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2018 ökade utgifterna med 74 miljoner kronor (0,6 procent).
Lägre utgifter för Skatteverket
Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket uppgick till 7 547 miljoner kronor. Det är
86 miljoner kronor (1,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Att utfallet blev lägre beror framför allt på riksdagens beslut om att de verksamheter som avser lokal statlig service vid servicekontor ska bedrivas av Statens servicecenter (se 5.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:12 Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet?
Riksrevisionen har granskat om Tullverket har utformat sin kontrollverksamhet på ett effektivt sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll (skr. 2019/20:35) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SkU7, rskr. 2019/20:149).
72
s. 73 2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.42 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Polismyndigheten
26 339
-232
26 547
208
0,8
23 767
1:2
Säkerhetspolisen
1 566
13
1 555
-11
-0,7
1 472
1:3
Åklagarmyndigheten
1 611
1 602
-9
-0,5
1 506
1:5
Sveriges Domstolar
5 815
174
5 887
72
1,2
5 765
1:6
Kriminalvården
9 012
535
9 020
9
0,1
8 961
1:11
Ersättning för skador på
grund av brott
122
105
-17
-14,3
91
1:12
Rättsliga biträden m.m.
2 356
665
3 063
707
30,0
2 849
1:13
Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m.
40
55
94
54
136,0
84
1:18
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet
108
78
-30
-27,9
61
Övriga anslag
1 417
9
1 432
16
1,1
1 381
Summa
48 384
1 219
49 383
1 000
2,1
45 937
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.
Utfallet uppgick till 49 383 miljoner kronor och blev därmed 1 000 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 3 446 miljoner kronor (7,5 procent) högre.
Fler anställda vid Polismyndigheten medförde högre utgifter
Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 26 547 miljoner kronor, vilket är 2 779 miljoner kronor (11,7 procent) högre än föregående år. Det beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar men också på att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 494 poliser och 780 civilanställda. Vid slutet av 2019 uppgick antalet årsarbetskrafter till 27 688. Av dessa var
65,1 procent poliser och 34,9 procent civilanställda. Antalet sökande till polisutbildningen har ökat med 8 418 personer (44,4 procent) vilket har lett till att utgifterna för antagningsprocessen ökade jämfört med 2018. Antalet antagna på polisutbildningen ökade med 306 personer (4,8 procent). Trots ökningen har 23,4 procent av de 1 970 utbildningsplatserna inte fyllts.
I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen anslaget med 230 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag
1:6 Kriminalvården eftersom ansvaret för transporter av frihetsberövade förts över från Polismyndigheten till Kriminalvården.
Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 9 020 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med
73
s. 74 94 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 134 intagna eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare totalt 535 miljoner kronor. Av dessa finansierar 230 miljoner kronor utbyggnaden av Kriminalvårdens transportorganisation, där myndigheten övertar huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. Resterande tillskott avser säkerhetshöjande åtgärder mot bakgrund av den ansträngda beläggningssituationen.
Under 2019 fanns i genomsnitt 2160 platser på Sveriges häkten. Motsvarande siffra på landets anstalter var 4 497. Medelbeläggningen på häkte uppgick till 2026 eller
94 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 134 intagna eller
2 procent. Medelbeläggningen på anstalt uppgick till 4 384 intagna eller 97 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 356 intagna eller 2 procent.
Utgifterna för Rättsliga biträden blev högre än beräknat och högre än 2018
Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m . blev 3 063 miljoner kronor, vilket är 707 miljoner kronor (30,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 665 miljoner kronor för att måltillströmningen till domstolarna och utgifterna för bl.a. offentlig försvarare, offentligt biträde och målsägandebiträde ökade. Det medförde att fler rättsliga biträden förordnades. Jämfört med föregående år blev utfallet
214 miljoner kronor (7,5 procent) högre.
Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än 2018
Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 94 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor (136,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 10,7 miljoner kronor (12,8 procent) högre. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 55 miljoner kronor dels på grund av ett enskilt ärende med ett stort beräknat skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Det är framför allt utgifterna för skadestånd m.m. i andra fall som blev högre än beräknat. Dessa utgifter ökade med nästan 10 miljoner kronor 2019.
Fler mål i Sveriges domstolar ledde till högre utgifter
Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 5 887 miljoner kronor. Det är
72 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 122 miljoner kronor (2,1 procent) högre. Under 2019 ökade antalet inkomna mål till domstolarna mer än beräknat. Totalt ökade antalet inkomna mål med 23 843 och uppgick till 466 969 för 2019. För att domstolarna skulle kunna hantera ett större antal mål anvisades anslaget 174 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019. Antalet avgjorda mål uppgick till 461 700 vilket är en ökning med 32 961 jämfört med 2018.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.43 UO 4 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
Beställningsbemyndigande
2019-12-31
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser
avseende EU:s inre säkerhet
210
157
Summa
210
157
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på
210 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s
74
s. 75 94 procent. Jämfört med 2018 har medelbeläggningen ökat med 134 intagna eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 157 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Brottsförebyggande rådet har utan stöd i lag eller förordning betalat ut bidrag från anslag 1:7 ap 2 Nationellt centrum mot våldsbejakande extremism under utgiftsområde 4. De utbetalade bidragen uppgår till 5 229 000 kronor. Av anslagsvillkoret framgår att anslaget enbart får användas för utgifter för verksamheten.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:11 Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet – brister i styrning och uppföljning
Riksrevisionen har granskat det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och om regeringen har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet (skr. 2019/20:3) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 punkt 2, rskr. 2019/20:146).
RiR 2019:15 Styrningen av rättskedjan
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av rättskedjan. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmän domstol och kriminalvård.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan (skr. 2019/20:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:JuU14, rskr. 2019/20:157).
75
s. 76 2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.44 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 680
1 671
-9
-0,5
1 208
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
193
191
-2
-0,9
187
Övriga anslag
490
-2
475
-14
-3,0
498
Summa
2 362
-2
2 337
-25
-1,1
1 893
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överens- kommelser med andra stater och internationella organisationer.
Utfallet uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet
444 miljoner kronor (23,5 procent) högre.
Högre avgift till FN:s fredsbevarande operationer
Anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Utfallet för anslaget uppgick till 1 671 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 463 miljoner kronor (38,3 procent) högre. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 396 miljoner kronor högre än 2018. Dessa avgifter uppgick till 790 miljoner kronor 2019.
Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakurs- förändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i USD. Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna fredsbevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakursfluktuationer dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.45 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
50
13
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
146
91
Summa
196
104
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 196 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 104 miljoner kronor.
76
s. 77 2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.46 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
36 138
36 619
481
1,3
34 459
1:2
Försvarsmaktens insatser
internationellt
1 163
980
-183
-15,7
1 037
1:3
Anskaffning av materiel och
anläggningar
13 411
13 649
237
1,8
10 728
1:6
Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet
206
198
-8
-3,8
172
1:8
Försvarets radioanstalt
1 234
1 217
-17
-1,4
1 059
1:11
Försvarets materielverk
1 779
1 582
-197
-11,0
82
2:1
Kustbevakningen
1 258
1 261
4
0,3
1 204
2:2
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor
75
55
130
55
73,5
75
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
21
170
174
152
723,2
353
2:4
Krisberedskap
1 356
-13
1 366
10
0,8
1 251
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
1 372
1 349
-23
-1,7
1 224
Övriga anslag
2 054
-1
2 046
-8
-0,4
1 842
Summa
60 067
212
60 572
505
0,8
53 487
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
Utfallet uppgick till 60 572 miljoner kronor och blev därmed 505 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 7 084 miljoner kronor (13,2 procent) högre.
Avveckling av insatsen i Timbuktu gav lägre utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 980 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att insatsen i Mali (FN-missionen Minusma) har bytt inriktning. Bland annat har insatsen i Timbuktu avvecklats under 2019. Det ledde i sin tur till lägre kostnader för bl.a. vidmakthållande av infrastruktur inom anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt . Dessutom har det försämrade säkerhetsläget i insatsområdet gjort att all planerad verksamhet inte har kunnat genomföras.
Utfallet för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor blev
130 miljoner kronor vilket är 55 miljoner kronor (73,5 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades ytterligare 55 miljoner kronor för att ge kommunerna ökade möjligheter att förebygga jordskred och andra naturolyckor, exempelvis översvämningar. Under 2019 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap betalat ut 130 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
77
s. 78 Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Högre ersättningar till kommunerna till följd av skogsbränder 2018
Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 174 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades ytterligare 170 miljoner kronor för att betala ut den ersättning som kommunerna är berättigade till enligt lagen om skydd mot olyckor för kostnader som uppkom i samband med skogsbränderna under sommaren 2018.
Ny modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel
Från 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV. Vid förändringen tillämpas en övergångslösning som innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med utomstatliga leverantörer före den 1 januari 2019, ska redovisning mot anslag ske utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten. Som en följd av detta tillämpades den nya modellen endast i begränsad omfattning under 2019.
Den nya modellen för redovisning mot anslag innebär att FMV:s förvaltningsutgifter finansieras med anslag 1:11 Försvarets materielverk fr.o.m. 2019. År 2018 och tidigare finansierades utgifterna med avgifter som betalades av Försvarsmakten. Försvarsmakten finansierade dessa avgifter med anslag.
För att finansiera ökningen av det nya anslaget 1:11 Försvarets materielverk minskades anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap med 729 miljoner kronor och anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 988 miljoner kronor 2019. Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag.
Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 36 619 miljoner kronor vilket är 2 161 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2018.
Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till
13 649 miljoner kronor vilket är 2 920 miljoner kronor (27,2 procent) högre än 2018.
Utfallet för anslaget 1:11 Försvarets materielverk uppgick till 1 582 miljoner kronor vilket är 1 501 miljoner kronor högre än 2018. Det beror på att anslaget fr.o.m. 2019 finansierar FMV:s förvaltningsutgifter. Tidigare finansierades verksamheten hos FMV med avgifter. FMV har fortfarande kvar viss avgiftsfinansierad verksamhet kopplad till vidmakthållande av Försvarsmaktens materiel och även till försäljning till andra kunder.
Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap , 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:11 Försvarets materielverk blev sammantaget 6 582 miljoner kronor högre än 2018. Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, anskaffning av ubåt A26, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning.
78
s. 79 Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.47 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
18 300
11 012
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
67 000
64 714
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
80
53
2:4
Krisberedskap
2 000
1 958
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
70
84
Summa
87 450
77 822
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
87 450 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 77 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 9 628 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbands- verksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .
För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 7 288 miljoner kronor.
Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.
För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 2 286 miljoner kronor. Det beror främst på att vissa planerade åtaganden senarelagts.
För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande -14 miljoner kronor. Vilket innebär att bemyndigandet har överskridits.
Garantier
Tabell 2.48 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade garantier
Utestående åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2019-12-31
utfästelser
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1
24
7
7
Summa
24
7
7
1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74.
79
s. 80 Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar uppgick till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.49 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskapsverksamhet
1 550
1 254
Summa
1 550
1 254
Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 550 miljoner kronor vid utgången av 2019.
Övriga krediter
Tabell 2.50 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad
kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2019-12-31
Försvarets materielverks behov av rörelsekapital
25 500
8 731
Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende materielförsörjning
2 000
0
Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
40 000
0
Summa
67 500
8 731
Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 67 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2019 uppgick till 8 731 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har fått en revisions- berättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Årsredovisningen för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har lämnats till regeringen den 25 februari 2020. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen är därmed inte avlämnad i enlighet med förordningens villkor.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Strålsäkerhetsmyndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet gällande anslag 3:1 ap.2 Forskning (ram) under utgiftsområde 6. Bemyndiganderamen uppgår till 70 000 000 kronor medan utestående åtaganden enligt årsredovisningen uppgår till 83 959 000 kronor.
Strålsäkerhetsmyndigheten har även överskridit det av regeringen beslutade slutåret (2023) avseende beställningsbemyndigandet för samma anslag genom att ingå åtaganden på 375 000 kronor för år 2024.
80
s. 81 Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om valförfarandet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:30 Riksrevisionens rapport om det värsta skulle hända – statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor
Riksrevisionen har granskat om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten för kärnteknisk verksamhet är tillfredställande.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor (skr. 2019/20:93) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:35 Valförfarandet - valhemlighet, träffsäkerhet och godtagbar tid
Riksrevisionen har granskat om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val är ändamålsenligt utformat.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om valförfarandet
(skr. 2019/20:141) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
81
s. 82 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.51 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Biståndsverksamhet
43 459
-499
42 751
-709
-1,6
41 392
1:2
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida)
1 276
12
1 279
3
0,2
1 220
1:6
Utvärdering av internationellt
bistånd
18
18
0
2,8
18
Övriga anslag
192
192
0
0,1
184
Summa
44 945
-487
44 240
-705
-1,6
42 813
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.
Utfallet blev 44 240 miljoner kronor, vilket är 705 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 427 miljoner kronor (3,3 procent) högre.
Högre avräkning av kostnader för asylmottagande medförde lägre utgifter för biståndsverksamheten
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 42 751 miljoner kronor, vilket är 709 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det berodde främst på ökade kostnader för asyl- och flyktingmottagning, som ska räknas som bistånd enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC). Kostnadsökningen skedde i samband med införande av ny beräkningsmodell för dessa kostnader, vilken dock beräknades leda till lägre kostnader för asyl- och flyktingmottagandet inom biståndet under kommande år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att minska anslaget 1:1 Biståndsverksamhet med sammanlagt 799 miljoner kronor, varav 700 miljoner kronor avsåg kostnader för asyl- och flyktingmottagning som räknas som bistånd. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 beslutade dock riksdagen att höja budgeten för biståndsverksamheten med 300 miljoner kronor varav 299 miljoner kronor berodde på att antalet asylsökande väntades blir lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. Sammantaget minskade alltså budgeten för det internationella biståndet med 499 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga budgeten för 2019.
Biståndsverksamheten ökade med knappt 1,4 miljarder kronor jämfört med 2018
Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 1 359 miljoner kronor (3,3 procent) högre jämfört med 2018. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt bistånd till Afrika som ökat under 2019. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2019 om att öka budgeten för biståndsverksamheten med drygt 2 100 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var dels att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2019 antogs bli högre än 2018, dels att regeringen beräknade att de utgifter under utgiftsområde 8 Migration för asylmot- tagande, och som klassificeras som bistånd och avräknas biståndsramen, skulle minska med 770 miljoner kronor. Efter nya beräkningar av kostnader för asylmottagande inom biståndet beslutade riksdagen i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget
82
s. 83 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
och Höständringsbudget för 2019 att minska anslaget för biståndsverksamhet med sammanlagt 499 miljoner kronor.
Rapportering av bistånd till OECD/DAC
Tabell 2.52 Utfall för bistånd 2010–2019
Miljoner kronor
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
Totalt utbetalt
bistånd
32 651
36 360
35 468
37 954
42 756
59 758
41 873
47 549
52 151
51 029
Totalt bistånd i
procent av
BNI 1
0,97
1,02
0,97
1,01
1,09
1,4
0,94
1,02
1,07
0,99
1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.
Utfallet för biståndsramen 2019 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 51 029 miljoner kronor. Det motsvarar 0,99 procent av BNI enligt ENS 2010. Den huvudsakliga förklaringen till att biståndsramens andel av BNI (1,00 procent) skiljer sig från det preliminära utfallet som rapporterades till OECD/DAC, är att BNI rapporterad till DAC var högre än förväntad BNI vid budgeteringstillfället inför Budgetpropositionen 2019. Utfallet som rapporterades till OECD/DAC för 2018 blev jämförelsevis 52 151 miljoner kronor, 1,07 procent av BNI.
I det utfall som räknas som bistånd ingår bl.a. kostnader för mottagandet av asyl- sökande och skyddsbehövande, totalt 2 522 miljoner kronor under 2019, i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Regeringen presenterade i Budgetpropositionen 2020 den beräkningsmodell som används för att komma fram till dessa kostnader och som gäller från och med 2019. I utfallet ingår dels kostnader inom Utgiftsområde 8 Migration, totalt 1 419 miljoner kronor, dels kostnader inom Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, totalt 1 103 miljoner kronor. Inom Utgiftsområde 8 används en så kallad kvotmodell. I tabell 2.52 syns de anslag inom utgiftsområde 8 som helt- eller delvis räknas som bistånd (första kolumnen). Dessa anslag multipliceras med andelen av inskrivna i mottagningssystemet som uppfyller OECD/DAC:s kriterier för bistånd (andra kolumnen), vilket ger biståndsutfallet (tredje kolumnen). Kostnader inom utgiftsområde 14 utgörs av etableringsersättning till före detta asylsökande (109 miljoner kronor), till vidarebosatta (kvotflyktingar, 176 miljoner kronor) samt till anhöriga till före detta asylsökande (368 miljoner kronor). Vidare ingår i utfallet, under 2019 men inte senare år, ersättningar till kommuner enligt schablon för vidarebosatta (450 miljoner kronor).
83
s. 84 2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.53 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8 Migration 1
Miljoner kronor
Biståndandel
Anslag
Utfall, totalt
Procent
Utfall, bistånd
1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag)
733
23
167
1:2 Ersättningar och boendekostnader
5 209
23
1 189
varav kost och logi
2 952
23
674
varav undervisning
1 078
23
246
varav vård
972
23
222
varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle
207
23
47
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning
278
4
11
1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden
305
17
52
1 Preliminärt utfall rapporterat till OECD/DAC. Slutligt utfall rapporteras till OECD/DAC senast augusti 2020. Utfall, totalt är exklusive indirekta administrationskostnader (anslag 1:1) samt återetableringsstöd (anslag 1:2).
Källa: Migrationsverket.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.54 UO 7 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:1
Biståndsverksamhet
103 100
82 063
Summa
103 100
82 063
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på
103 100 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 82 063 miljoner kronor. Skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden uppgick till 21 037 miljoner kronor.
De största beloppsmässiga skillnaderna inom detta anslag är relaterade till områdena Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar och Multilaterala och internationella organisationer och fonder. De stora avvikelserna består främst av att förhandlingar för bl.a. stöd till Afrikanska utvecklingsfondens femtonde påfyllnad och den 19:e påfyllnaden av den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) förhandlades i slutet av 2019 men där avtal skrivs först under 2020.
Regeringen har ingått avtal med IDA och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalen är utformade med en bindande (unqualified commitment) och en icke bindande del (qualified commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet tabellen ovan. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 4,3 miljarder kronor. Av detta avser 2,5 miljarder kronor IDA (från 2029 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDf (från 2030 till 2054).
84
s. 85 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Garantier
Tabell 2.55 UO 7 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utestående
garantier
Utestående
åtaganden
inklusive
åtaganden
utländsk
bundna
Garantier
Garantiram
2019-12-31
valuta
utfästelser
Garantikapital, Internationella återuppbyggnads-
och utvecklingsbanken (IBRD)
USD 3 891
20 937
2 247
20 937
Garantikapital, Afrikanska utvecklingsbanken
(AfDB) 1
UA 1 722
16 882
1 310
16 882
Garantikapital, Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB) 2
USD 538
5 016
538
5 016
Garantikapital, Asiatiska utvecklingsbanken
(AsDB) 3
SDR 343
4 422
343
4 422
Garantier inom biståndsverksamheten
14 000
5 554
5 917
EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-
avtalet 4
EUR 152
943
90
943
Nordiska Investeringsbankens
miljöinvesteringslån 5
EUR 104
30
3
30
Garantikapital Multilaterala investeringsorganet
MIGA 6
USD 16
151
16
151
Summa
53 935
54 298
1 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
2 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.
3 Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
4 Prop. 2015/16:1, bet 2015/16:UU2, rskr. 2015/16:99.
5 Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91.
6 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 procent eller 10,49 miljoner SDR.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2019
USD= 9,317 SEK
EUR= 10,433 SEK
CHF= 9,572 SEK
SDR= 12,887 SEK
Övriga krediter
Tabell 2.56 UO 7 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
2019-12-31
Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella
institutioner 1
Obegränsad
0
Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra sådana
garantier som riksdagen beslutat om, m.m.
Obegränsad
0
Summa
0
1 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:17 Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete – förutsättningar för samverkan
Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har möjliggjort samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingssamarbetet under åren 2015–2017.
85
s. 86 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete (skr. 2019/20:41) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UU13, rskr. 2019/20:159).
86
s. 87 2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration
Anslag
Tabell 2.57 UO 8 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Migrationsverket
4 327
57
4 550
223
5,2
5 190
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
5 567
5 058
-509
-9,1
11 724
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
58
60
114
56
96,7
89
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
691
199
949
258
37,3
958
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning i utlänningsmål
338
278
-60
-17,7
299
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
432
-10
294
-138
-32,0
570
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
349
291
-59
-16,8
269
1:8
Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar
155
119
-37
-23,5
131
1:9
Tillfälligt stöd till kommuner för
ensamkommande unga asylsökande
m.fl.
195
195
0
0,0
396
Summa
12 112
306
11 847
-265
-2,2
19 624
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagande av asylsökande.
Utfallet uppgick till 11 847 miljoner kronor och är därmed 265 miljoner kronor
(2,2 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre.
Ersättningar till kommunerna blev lägre 2019
Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 5 058 miljoner kronor. Det är 509 miljoner kronor (9,1 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är dels att Migrationsverket under 2019 prioriterat handläggning av äldre mer resurskrävande ansökningar om ersättning, dels ökade antalet överklaganden från kommuner och landsting, vilket försenade handläggningen av inkommande ärenden. Under 2019 blev även antalet avslagna ansökningar om ersättning enligt asylersättningsförordningen högre än beräknat, vilket medförde ett lägre anslagsutnyttjande.
Migrationsverkets förvaltningsutgifter högre än budget
Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 550 miljoner kronor. Det är
223 miljoner kronor (5,2 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Det högre utfallet finansierades dels av att Migrationsverket vid ingången av 2019 hade ett anslagssparande från 2018 om 160 miljoner kronor, dels beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att anvisa anslaget ytterligare
57 miljoner kronor. Skälet var att ge Migrationsverket bättre förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillståndsverksamheten.
Högre utgifter för domstolsprövningar
Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 949 miljoner kronor. Det är 258 miljoner kronor (37,3 procent) högre än den ursprungliga budgeten. Migrationsdomstolarna har inte kunnat rekrytera i den omfattning som behövts för att
87
s. 88 2 000 miljoner kronor för ensamkommande barn och unga för tidigare år. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
ta hand om de många migrationsmål som uppstått i kölvattnet från det stora antalet asylsökanden från hösten 2015. För att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider beslutade därför riksdagen i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att anvisa ytterligare 199 miljoner kronor. Antalet avgjorda mål i migrationsdomstolarna ökade med 26,0 procent mellan 2018 och 2019.
Utgifterna för offentliga biträden lägre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 138 miljoner kronor (32,0 procent) lägre än de ursprungligen anvisade medlen, och 236 miljoner kronor
(48,5 procent) lägre än 2018. Orsaken till det lägre utfallet är att andelen ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat och lägre än föregående år.
Ersättningar och boendekostnader minskade med 57 procent jämfört med 2018
Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 6 665 miljoner kronor (56,9 procent). Det är främst ersättningarna till kommunerna som minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i migrationsverkets mottagningssystem minskat med 28,4 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med knappt 1 000 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med drygt 1 200 miljoner kronor och ersättningar enligt sjukvårdsförordningen med ca 350 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med
551 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 22,8 procent färre jämfört med 2018. Jämförelsen mellan åren påverkas av att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättningar till kommunerna om ca
2 000 miljoner kronor för ensamkommande barn och unga för tidigare år.
Tabell 2.58 Asylsökande m.m. 2019
Förändring,
2019
2018
Förändring
procent
Antal asylsökande, förstagångsansökningar
21 958
21 502
456
2,1
Män (inkl. pojkar)
13 133
12 929
204
1,6
Kvinnor (inkl. flickor)
8 825
8 573
252
2,9
Varav ensamkommande barn och unga
902
944
-42
-4,4
Pojkar
645
695
-50
-7,2
Flickor
257
249
8
3,2
Genomsnittlig handläggningstid i dagar,
förstagångsansökningar
288
507
-219
-43,2
Förlängningsansökningar
36 610
7 457
29 153
390,9
Avgjorda asylärenden
24 569
35 512
-10 943
-30,8
Varav bifall
6 540
11 217
-4 677
-41,7
Bifallsandel
27 %
32 %
Beviljade uppehållstillstånd
119 577
132 696
-13 119
-9,9
varav asyl
19 201
25 114
-5 913
-23,5
varav anhöriga till asylsökande
7 350
16 641
-9 291
-55,8
varav barn födda i Sverige till föräldrar med PUT
8 796
9 339
-543
-5,8
varav arbetsmarknad
28 113
21 507
6 606
30,7
varav anhöriga, arbetsmarknad
15 129
15 371
-242
-1,6
Övriga
40 988
44 724
-3 736
-8,4
Inskrivna i Migrationsverkets
mottagningssystem*
40 312
52 547
-12 235
-23,3
varav med uppehållstillstånd
1 685
3 310
-1 625
-49,1
varav ensamkommande barn och unga
930
1 235
-305
-24,7
88
s. 89 Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Förändring,
2019
2018
Förändring
procent
anläggningsboende (ABO)
16 739
21 693
-4 954
-22,8
eget boende (EBO)
22 350
28 820
-6 470
-22,4
övrigt boende
1 223
2 034
-811
-39,9
Genomsnittligt inskrivna under året
45 255
63 214
-17 959
-28,4
varav ensamkommande barn och unga
1 038
2 023
-985
-48,7
varav övriga
44 217
61 191
-16 974
-27,7
*Sammanställningen över 2019 och 2018 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket.
Migrationsverkets förvaltningsutgifter fortsätter att sjunka
Jämfört med 2018 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med
640 miljoner kronor (12,3 procent). Migrationsverket har under 2019 fortsatt att minskat sin personalstyrka. Cirka 100 personer sades upp under 2019. Det är främst inom mottagningsverksamheten som minskningen av personal har skett till följd av de senaste årens minskande antal asylsökande. Jämfört med 2018 minskade personalkostnaderna med 354 miljoner kronor (9,5 procent) till 3 313 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 746 personer till
5 096 (12,7 procent) jämfört med 2018.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.59 UO 8 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
och flyktingar
356
278
Summa
356
278
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 356 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 278 miljoner kronor.
89
s. 90 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Anslag
Tabell 2.60 UO 9 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:4
Tandvårdsförmåner
6 772
6 644
-128
-1,9
6 457
Bidrag för
1:5
läkemedelsförmånerna
27 789
630
28 428
639
2,3
27 067
Bidrag till folkhälsa och
1:6
sjukvård
8 949
8 774
-176
-2,0
7 711
Sjukvård i internationella
1:7
förhållanden
476
43
518
42
8,9
493
1:8
Bidrag till psykiatri
2 203
-90
2 037
-166
-7,5
1 634
Prestationsbundna insatser
1:11
för att korta vårdköerna
1 620
1 610
-10
-0,6
Vissa statsbidrag inom
4:2
funktionshindersområdet
768
594
-174
-22,6
723
Bilstöd till personer med
4:3
funktionsnedsättning
263
143
-120
-45,6
100
Kostnader för statlig
4:4
assistansersättning
24 837
150
24 175
-662
-2,7
25 308
Stimulansbidrag och
4:5
åtgärder inom äldreområdet
1 677
-310
1 070
-608
-36,2
2 809
4:6
Statens institutionsstyrelse
1 132
1 105
-28
-2,4
1 046
Bidrag till utveckling av
4:7
socialt arbete m.m.
1 081
-155
833
-248
-22,9
1 486
Övriga anslag
3 710
3 661
-49
-1,3
3 583
Summa
81 277
268
79 592
-1 685
-2,1
78 418
Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktions- hinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familje- omsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.
Utfallet uppgick till 79 592 miljoner kronor och blev därmed 1 685 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 174 miljoner kronor (1,5 procent) högre.
Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer än beräknat
Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 28 428 miljoner kronor, vilket är 639 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Den 24 januari 2019 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (Sveriges kommuner och Regioner (SKR) fr.o.m. 2020) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad som hade beräknas. Riksdagen anvisade därför ytterligare 630 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
Utfallet för 2019 blev 1 361 miljoner kronor högre än 2018. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i
90
s. 91 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
olika kombinationer . Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre.
Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för b.la. stroke samt för behandling av diabetes typ 2.
Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning
Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 175 miljoner kronor. Det är 662 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 133 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgiftsminskningen beror på förändrade administrativa betalningsrutiner hos Försäkringskassan och att antalet brukare som beviljas ersättningen minskar. Under 2019 hade 8 067 män och 6 720 kvinnor assistansersättning, totalt 14 787 personer. Det är en minskning med
3,4 procent jämfört med föregående år.
För 2019 var schablonbeloppet 300 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 336 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2019 var 303 kronor.
För att säkerställa att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov ändrades lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringen trädde i kraft 1 november 2019. För att finansiera de ökade kostnaderna som lagändringen medförde anvisades anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ytterligare 150 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
Nya bidrag till sjukvård och prestationsbundna insatser medför högre utgifter
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 8 774 miljoner kronor, vilket är 1 062 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till största delen på att staten och SKL har slutit flera överenskommelser som medför olika satsningar inom vården.
Under 2019 har 1 471 miljoner kronor betalats till landstingen för en ny satsning med syfte att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Även den nya satsningen på en specialistsjuksköterskeutbildning, för att ge sjuksköterskor möjligheten att specialisera sig inom ett specifikt område, finansieras av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård . Landstingen har fått 400 miljoner kronor för detta 2019. Under 2019 betalades
1 393 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 198 miljoner kronor lägre än 2018. Under året har inga bidrag för ökad tillgänglighet inom vården betalats ut från anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård , vilket påverkar jämförelsen mellan åren negativt med 600 miljoner kronor.
Utfallet för det nya anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev
1 610 miljoner kronor. Anslaget finansierar den nya s.k. kömiljarden. Satsningen syftar till att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten. Landstingen får del av satsningen om de visar att väntetiderna till specialistvården eller till operation är kortare än föregående år, eller om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin. Jämförelsen görs inom det egna landstinget för att ta hänsyn till de specifika förutsättningar som finns. Landstingen får även del av medlen för att förbättra inrapporteringen av statistik om väntetider.
Utgifterna för bilstöd blev lägre
Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning uppgick till
143 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror bl.a. på att de långa handläggningstiderna inom bilstödet minskade. Detta till följd av
91
s. 92 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
att Försäkringskassan tillsammans med Trafikverket genomfört förenklings- och effektiviseringsarbete.
Satsning på ökad bemanning upphörde
Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 070 miljoner kronor, vilket är 1 740 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den tillfälliga satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen pågick t.o.m. 2018 och därför inte fanns med i statens budget 2019.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.61 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
2:2
Insatser för vaccinberedskap
368
28
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
900
710
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
31
25
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
2 800
1 421
Summa
4 099
2 184
1:6 (2018)
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
12
Totalt
2 197
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på
4 099 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 184 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
1 915 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning . Bemyndigandet fördubblades jämfört med 2018. Myndigheten hann dock inte ingå de åtaganden som bemyndigandet medgav.
Under utgiftsområdet finns även ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande som har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick dessa åtaganden till 12 miljoner kronor.
Inomstatliga lån
Tabell 2.62 UO 9 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
100
6
Beredskapsinvesteringar inom ramen för
Folkhälsomyndighetens verksamhet
350
52
Summa
450
58
92
s. 93 2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:23 Ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS
Riksrevisionen har granskat reglerna om kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut och särskild avgift i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS (skr. 2019/20:61) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:33 Inspektionen för vård och omsorg
Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsynsverksamhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg (skr. 2019/20:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
93
s. 94 2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Anslag
Tabell 2.63 UO 10 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
36 946
37 246
300
0,8
37 545
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar
m.m.
43 944
44 108
165
0,4
45 806
1:3
Merkostnadsersättning och
handikappersättning
1 391
1 304
-87
-6,3
1 343
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2 773
2 677
-96
-3,5
2 811
1:6
Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
2 901
2 445
-456
-15,7
2 649
1:7
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
957
135
1 090
133
13,9
954
2:1
Försäkringskassan
8 641
-3
8 897
256
3,0
8 468
Övriga anslag
105
104
-1
-0,6
107
Summa
97 657
132
97 872
215
0,2
99 681
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 872 miljoner kronor och blev därmed 215 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 456 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 090 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (13,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 135 miljoner kronor.
Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 298 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning blev 702 miljoner kronor (19,8 procent) lägre. Utgifterna består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet 2019 förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med föregående år. De lägre utgifterna för statlig ålderspensionsavgift motverkades delvis av att utgifterna för sjukpenning ökade med 488 miljoner kronor (1,5 procent).
94
s. 95 2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Det beror främst på att inkomsttaket för sjukpenningen höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. Höjningen medförde ökade utgifter trots att antalet nettodagar för sjukpenning minskade med 1,8 procent jämfört med 2018. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag.
Tabell 2.64 Statistik över sjukpenning och sjukfall
Förändring
2019
2018
procent
Antal personer som fick sjukpenning i december månad
195 655
198 544
-1,5
varav kvinnor
128 328
131 355
-2,3
varav män
67 327
67 189
0,2
varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå
79 623
81 085
-1,8
varav män med sjukpenning på normalnivå
43 207
43 066
0,3
varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå
44 513
46 177
-3,6
varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå
21 125
21 114
0,1
Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari
till oktober 1
41 000
43 300
-5,3
varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent
63
63
varav startade sjukfall gällande män, procent
37
37
Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner
dagar)
53,4
54,4
-1,8
Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser,
procent, september månad 2
47,5
47,7
1 Måttet för startade sjukfall har tagits fram på ett nytt sätt 2019. Jämförelsetalen för 2018 har därför räknats om.
2 Jämförelsetalet för 2018 har räknats om då statistiken för året har reviderats.
Källa: Försäkringskassan.
Antalet personer som fick sjukpenning minskade från 198 544 personer i december 2018 till 195 655 personer för samma månad 2019. Av dessa ökade antalet män med 0,2 procent och antalet kvinnor minskade med 2,3 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 1 321 (1,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 653 (2,5 procent).
Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2019 uppgick till 65,6 procent vilken ska jämföras med 66,2 procent i december 2018.
Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 41 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2019, vilket är en minskning med 5,3 procent jämfört med samma period föregående år.
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2019 och var 47,5 procent i september 2019, vilket ska jämföras med 47,7 procent i september 2018.
Under 2019 avslogs 3,9 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,0 procent under föregående år. Andelen avslag för män ökade från 2,7 procent 2018 till 3,5 procent år 2019. För kvinnor uppgick andelen avslag till 4,1 procent 2019, vilken ska jämföras med 3,2 procent föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall ökade från 5,3 procent 2018 till 7,1 procent 2019. Andelen avslag för män ökade från 5,1 procent under 2018 till 6,8 procent under 2019. För kvinnor ökade andelen avslag från 5,4 procent 2018 till 7,3 procent under 2019.
95
s. 96 65,3 procent för män). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m . blev 44 108 miljoner kronor, vilket är 1 697 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än 2018. Det beror på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning samt lägre utgifter för statlig ålderspensionsavgift gällande aktivitets- och sjukersättningar.
Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2019 till 246 810
(145 457 kvinnor och 101 353 män), vilket är en minskning med 14 157 personer (5,4 procent) jämfört med december 2018. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har minskat. Under 2019 blev 5 478 personer (2 921 kvinnor och 2 557 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en minskning med 56 personer
(1,0 procent) jämfört med 2018. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män) under 2019. För 2018 uppgick andelen avslag till 69,3 procent (72,6 procent för kvinnor och
65,3 procent för män).
Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2019 uppgick antalet personer med aktivitetsersättning till 29 119, vilket är en minskning med 2 232 personer
(7,1 procent) jämfört med december 2018. Det beror bl.a. på att många av dem som haft ersättningen har fyllt 30 år och därmed inte längre kan få ersättning, samtidigt som nybeviljandet varit relativt lågt. Under 2019 har 6 331 personer (2 960 kvinnor och 3 371 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 826 personer (15,0 procent) fler än 2018. Andelen avslag vid olika former av ansökan om aktivitetsersättning har minskat. För 2019 uppgick andelen till 24 procent. Motsvarande avslagsandel för 2018 var 26 procent. Avslag på ansökan om förlängd skolgång har dock ökat.
I december 2019 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 275 929 personer. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 158 883 personer, vilket var en minskning med 5,9 procent jämfört med december 2018. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 117 046 personer, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med december 2018.
Tabell 2.65 Ohälsomått
2019
2018
Ohälsotalet
23,5
24,7
varav kvinnor
28,3
29,9
varav män
18,8
19,8
Sjukpenningtalet
9,4
9,7
varav kvinnor
12,3
12,8
varav män
6,6
6,7
Källa: Försäkringskassan.
Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en
12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I december 2019 var ohälsotalet 23,5 dagar per försäkrad, vilket är en minskning från
96
s. 97 I december 2019 var sjukpenningtalet 9,4 dagar, vilket är en minskning med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
24,7 dagar 2018. Orsaken är främst att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning minskat. Ohälsotalet har sedan december 2018 minskat med 5,2 procent för kvinnor och med 5,0 procent för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2019 var sjukpenningtalet 9,4 dagar, vilket är en minskning med
3,1 procent sedan december 2018. Utvecklingen beror på att antalet startade sjukfall minskat samtidigt som antalet långa sjukfall inte längre ökar. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,3) än män (6,6).
Lägre utgifter för bidrag för sjukskrivningsprocessen jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2018. Det beror främst på lägre utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, bidrag till hälso- och sjukvården samt rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Ökade kostnader för Försäkringskassans handläggning av förmåner
Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 897 miljoner kronor, vilket är
429 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2018. Det beror huvudsakligen på ökade kostnader för handläggning av förmåner.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
Beställningsbemyndigande
2019-12-31
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1 888
1 888
Summa
1 888
1 888
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på
1 888 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 888 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter
Miljoner kronor
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
Utnyttjad kredit 2019-12-31
Försäkringskassans behov av likviditet i
utbetalning av ersättning för vård i andra länder
170
140
Summa
170
140
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR:2019:19 Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män.
97
s. 98 I december 2019 var sjukpenningtalet 9,4 dagar, vilket är en minskning med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro
(skr. 2019/20:50) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU13 punkt 1, rskr. 2019/20:171).
98
s. 99 2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Anslag
Tabell 2.68 UO 11 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Garantipension till ålderspension
13 226
13 175
-51
-0,4
13 142
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
10 331
10 382
51
0,5
10 869
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
9 588
9 196
-392
-4,1
9 139
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1 154
1 167
13
1,1
1 081
2:1
Pensionsmyndigheten
583
19
566
-17
-3,0
540
Summa
34 881
19
34 486
-396
-1,1
34 771
Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och ersättning vid dödsfall (omställnings- pension, änkepension och särskild efterlevandepension samt garantipension till dessa förmåner). Inkomstrelaterad ålderspension redovisas i avsnitt 2.6.31.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 34 486 miljoner kronor och blev därmed
396 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 285 miljoner kronor (0,8 procent).
Fler pensionärer med garantipension
Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 13 175 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (0,2 procent) högre än föregående år. Ökningen beror bl.a. på att prisbasbeloppet ökade med 2,2 procent och att följsamhets- indexeringen var 1,4 procent 2019. Följsamhetsindexering innebär att den inkomst- grundade pensionen årligen förändras i takt med den genomsnittliga inkomsten i Sverige. Garantipensionen indexeras med förändringen i prisbasbeloppet.
De retroaktiva utgifterna var något högre 2019 än 2018. Det beror delvis på att det har skett omräkningar av garantipensioner till följd av en dom från EU-domstolen (dom Zaniewicz-Dybeck, C-189/16, EU:C:2017:946), vilket inneburit att en del pensionärer fått belopp utbetalt retroaktivt.
Ungefär 661 000 ålderspensionärer hade garantipension vid utgången av 2019, vilket är ca 2 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen uppgår till 20 000 kronor per år 2019, vilket är lika mycket som 2018. Totalt
78 procent av dem som har garantipension är kvinnor och 22 procent är män.
Färre får änkepension
Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna uppgick till 10 382 miljoner kronor, vilket är 487 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2018 och 2019 minskade antalet med ca
10 700 personer, till ca 230 900 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.
Fler pensionärer får bostadstillägg
Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 9 196 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (0,6 procent) högre än 2018. Både medelbeloppet
99
s. 100 2.6.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
och de retroaktiva utgifterna var högre 2019 än 2018. Antalet pensionärer med bostadstillägg uppgick under 2019 till knappt 291 000 personer, vilket är ca 1 000 personer färre än 2018.
För 2019 var det genomsnittliga årsbeloppet 31 400 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2018.
Ökad invandring medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd
De personer som är över 65 år och bosatta i Sverige, men som inte får sina grund- läggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 167 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (7,9 pro- cent) högre än föregående år. Det beror, förutom på ökad invandring, på att det är en större andel av dem som är födda 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd. Till skillnad från dem som är födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till garanti- pension efter att ha bott i Sverige i 10 år då det för dessa krävs en bosättning på 40 år för full garantipension.
Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 8,3 procent jämfört med 2018 och uppgick till 26 000 personer 2019. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade med 2,1 procent och uppgick till 46 700 kronor 2019.
Övriga krediter
Tabell 2.69 UO 11 Övriga krediter
Miljoner kronor
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
Utnyttjad kredit 2019-12-31
Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln
med fondandelar
8 000
2 234
Summa
8 000
2 234
Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på
8 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 2 234 miljoner kronor vid utgången av 2019.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Pensionsmyndigheten
Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2019.
Övrig upplysning
Avsnitt 4.12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:22 Mörkertal inom bostadstillägget
Riksrevisionen har granskat underutnyttjande av bostadstillägg, så kallat mörkertal.
100
s. 101 Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU14, rskr. 2019/20:172). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget (skr. 2019/20:54) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU14, rskr. 2019/20:172).
101
s. 102 2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Anslag
Tabell 2.70 UO 12 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Barnbidrag
32 803
534
33 175
372
1,1
31 722
1:2
Föräldraförsäkring
44 454
44 548
94
0,2
43 914
1:3
Underhållsstöd
2 765
2 700
-65
-2,4
2 593
1:4
Adoptionsbidrag
23
14
-9
-39,1
14
1:5
Barnpension och
efterlevandestöd
965
997
33
3,4
951
1:6
Omvårdnadsbidrag och
vårdbidrag
4 472
3 972
-500
-11,2
4 072
1:7
Pensionsrätt för barnår
7 303
7 303
0
0,0
7 367
1:8
Bostadsbidrag
4 547
4 606
60
1,3
4 574
Summa
97 332
534
97 315
-17
0,0
95 208
Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 315 miljoner kronor. Det är 17 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 2 107 miljoner kronor (2,2 procent) högre.
Volymerna för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg blev högre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 33 175 miljoner kronor, vilket är 372 miljoner kronor (1,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att volymerna underskattades för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg. Med anledning av de högre utgifterna, samt ett lägre anslagsutrymme på grund av utnyttjad anslags- kredit 2018, anvisade riksdagen ytterligare 534 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019.
Utgifter för adoptionsbidrag och omvårdnadsbidrag blev lägre än anvisat
Utfallet för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 14 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet utbetalda bidrag blev lägre än beräknat. År 2019 genomfördes 170 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 185 adoptioner.
Från och med den 1 januari 2019 har två nya förmåner införts, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag, som ska ersätta handikappersättning och vårdbidrag. Handi- kappersättning och vårdbidrag kommer dock att finnas kvar under en övergångs- period. Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 3 972 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för omvårdnadsbidrag inte ökade i den om- fattning som beräknades. Inflödet av ansökningar om merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag blev högre än vad Försäkringskassan hann hantera under 2019.
102
s. 103 Den genomsnittliga ersättningen per dag för föräldrapenningen ökade med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Höjt barnbidrag och fler barn medförde ökade utgifter jämfört med 2018
Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 1 452 miljoner kronor (4,6 procent) högre än 2018. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018. Dessutom ökade utgifterna till följd av fler barn i åldrarna 0–16 år.
Höjd medelersättning medförde högre utgifter för föräldrapenning jämfört med föregående år
Jämfört med 2018 blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring 634 miljoner kronor (1,4 procent) högre. Anslaget finansierar förmånerna föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. Det var framför allt utgifterna för föräldra- penning som ökade. Utgifterna för föräldrapenning utgjorde 73,4 procent av utgift- erna för anslaget och ökade med 663 miljoner kronor (2,1 procent) jämfört med 2018. Utgifterna blev högre trots att antalet ersättningsdagar med föräldrapenning totalt minskade med ca 870 000 dagar (1,5 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att medelersättningen per dag blev högre.
Den genomsnittliga ersättningen per dag för föräldrapenningen ökade med
3,7 procent under 2019. Medelersättningen var 547 kronor per dag för kvinnor och 691 kronor per dag för män. Skillnaden beror dels på inkomstskillnader mellan könen, dels på att kvinnor använder fler lägstanivå- och grundnivådagar än män. Utgifterna påverkas även av fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor. Under 2019 tog män ut 30,0 procent av föräldrapenningdagarna. Det är en högre andel än 2018 då männen tog ut 29,4 procent av dagarna.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:9 Trångboddhet – konsekvenser för hälsa och skolresultat
Riksrevisionen har granskat bostadsbidraget och dess effekter av trångboddhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trång- boddhet (skr. 2019/20:4) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU9, rskr. 2019/20:52).
103
s. 104 2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Anslag
Tabell 2.71 UO 13 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Etableringsåtgärder
228
228
-1
-0,4
253
Kommunersättningar vid
1:2
flyktingmottagande
13 096
11 884
-1 213
-9,3
16 167
Etableringsersättning till vissa
1:3
nyanlända invandrare
3 708
-4
3 563
-145
-3,9
4 925
1:4
Hemutrustningslån
166
75
-90
-54,5
139
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
391
90
453
62
16,0
363
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
41
40
74
32
78,9
82
4:1
Åtgärder mot segregation
100
321
420
320
320,4
47
4:2
Delegationen mot segregation
11
11
20
8
75,5
16
Övriga anslag
226
4
226
0
0,1
226
Summa
17 967
462
16 942
-1 025
-5,7
22 217
Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, åtgärder mot segregation och jämställdhetspolitik.
Utgifterna uppgick till 16 942 miljoner kronor och är därmed 1 025 miljoner kronor (5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent).
Antalet kommunmottagna lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 11 884 miljoner kronor, vilket är 1 213 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och 4 283 miljoner kronor lägre (26,5 procent) jämfört med föregående år. Skillnaden mot budgeten beror framförallt på att ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända blev lägre. Orsaken är främst att det genomsnittliga antalet mottagna blev ca 12 000 (32 procent) lägre än vad som antogs i statens budget.
Jämfört med 2018 så minskade ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga samt schablonersättningarna för mottagande av nyanlända med
2 365 miljoner kronor respektive 2 091 miljoner kronor. Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna personer som kommunerna får ersättning för minskade med 32,1 procent mellan 2018 och 2019. Enbart det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 11,0 procent.
104
s. 105 Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.72 Kommunmottagna m.m. 2019
Förändring,
2019
2018
Förändring
procent
Antal kommunmottagna
25 597
44 216
-18 619
-42,1
varav män
14 309
24 301
-9 992
-41,1
varav kvinnor
11 288
19 915
-8 627
-43,3
andel män
55,9 %
55,0 %
andel kvinnor
44,1 %
45,0 %
Antal kommunmottagna under 18 år
10 183
19 299
-9 116
-47,2
varav pojkar
5 295
10 470
-5 175
-49,4
varav flickor
4 888
8 829
-3 941
-44,6
andel män
52,0 %
54,3 %
andel kvinnor
48,0 %
45,7 %
Antal ensamkommande och unga
4 762
6 635
-1 873
-28,2
varav pojkar
4 426
6 015
-1 589
-26,4
varav flickor
336
620
-284
-45,8
andel män
92,9 %
90,7 %
andel kvinnor
7,1 %
9,3 %
Totalt antal mottagna de senaste 24
månaderna som kommunerna får
December
December
Förändring,
ersättning för.
2019
2018
Förändring
procent
Totalt antal mottagna*
70 211
112 994
-42 783
-37,9
varav män
38 798
63 785
-24 987
-39,2
varav kvinnor
31 413
49 209
-17 796
-36,2
varav ensamkommande
11 512
15 407
-3 895
-25,3
Genomsnitt för respektive år
89 154
131 377
-42 223
-32,1
varav ensamkommande
14 000
15 725
-1 725
-11,0
*Sammanställningen över 2019 och 2018 utgår från situationen den sistadecember respektive år. Källa: Migrationsverket.
Färre än beräknat i etableringsinsats
Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev
145 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Detta berodde på främst på att antalet nyanlända i etableringsinsatser blev lägre än väntat. Det genom- snittliga antalet deltagare i etableringsuppdraget uppgick under 2019 till 38 802, vilket är 3 998 deltagare färre än beräknat. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med
1 362 miljoner kronor (27,7 procent). Orsaken är att antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag minskade med 37,8 procent, från i genomsnitt 62 405 deltagare 2018 till 38 802 deltagare 2019.
Högre utgifter för åtgärder mot segregation efter förändringar i statens budget
Utfallet för anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation uppgick till 420 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 321 miljoner kronor. Orsaken var att Tillväxtverket under 2018 hade ingått bindande åtaganden om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden som var lite drygt 320 miljoner kronor högre än vad riksdagen anvisade anslaget i den ursprungliga budgeten för 2019.
Jämfört med 2018 ökade utgifterna under anslaget med 373 miljoner kronor. År 2018 utbetalades dock statsbidraget till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional
105
s. 106 Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
tillväxt. Sammantaget blev utbetalningarna av detta statsbidrag oförändrade mellan 2018 och 2019.
Högre utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder
Utfallet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder uppgick till 453 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor (16 procent) högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 90 miljoner kronor för att bl.a. möjliggöra ytterligare insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Riksdagen beslutade samtidigt att anvisa Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsanslag ytterligare 40 miljoner kronor, vilket förklarar varför utfallet blev 32 miljoner kronor högre än den ursprungliga budgeten.
Hemutrustningslånen minskar 2019
Utfallet för anslaget 1:4 Hemutrustningslån uppgick till 90 miljoner kronor, vilket är
62 miljoner kronor (54,5 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på att antalet personer som kan ansökan om lån, dvs. som beviljats uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun, blev lägre än väntat och därmed blev även hemutrustningslånen färre.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.73 UO 13 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
38
28
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
28
23
Summa
66
51
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
66 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 51 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 15 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:33 Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg
Riksrevisionen har granskat om regeringens integrationspolitik har jämställdhets- integrerats och därmed gett förutsättningar för likvärdigt och effektivt stöd.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken (skr. 2018/19:97) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:AU14, rskr. 2018/19:300).
RiR 2019:16 Diskrimineringslagens krav på lönekartläggning – ett trubbigt verktyg för att minska löneskillnader mellan könen.
Riksrevisionen har granskat hur lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män.
106
s. 107 Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning (skr. 2019/20:48) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:AU5, rskr 2019/20:152).
107
s. 108 2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslag
Tabell 2.74 UO 14 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
7 621
7 637
16
0,2
8 191
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
27 014
-26
27 066
53
0,2
25 367
1:3
Kostnader för arbetsmarknads-
politiska program och insatser
10 311
335
9 907
-404
-3,9
13 043
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
19 532
19 743
211
1,1
18 228
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2014–2020
1 492
1 082
-409
-27,4
1 294
1:11
Bidrag till lönegarantiersättning
1 650
260
2 063
413
25,0
1 480
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställningar
4 914
80
4 662
-252
-5,1
5 032
1:13
Lån till körkort
151
59
-93
-61,3
17
2:4
Medlingsinstitutet
60
-4
52
-7
-12,5
52
2:5
Arbetslivspolitik
25
-20
0
-25
-98,5
22
Övriga anslag
1 170
-2
1 136
-34
-2,9
1 135
Summa
73 940
624
73 408
-532
-0,7
73 861
Utgiftsområdet omfattar områdena arbetsmarknad och arbetsliv och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska social- fonden samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.
Utfallet uppgick till 73 408 miljoner kronor, vilket är 532 miljoner kronor
(0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 453 miljoner kronor (0,6 procent) lägre.
Anvisade medel för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskade med 781 miljoner kronor (9,3 procent) jämfört med 2018. För att anpassa verksamheten till det minskade förvaltningsanslaget varslade Arbetsförmedlingen 4 500 anställda om uppsägning och beslut togs om att minska antalet arbetsförmedlingskontor. Omställ- ningen av verksamheten har medfört minskad kapacitet för Arbetsförmedlingen att anvisa arbetssökande till insatser, vilket påverkat utfallet för flera anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Antalet arbetslösa ökade med 28 300
Tabell 2.74 visar arbetsmarknadsstatistik från Arbetskraftsundersökningen (AKU), som utförs av Statistiska centralbyrån. Statistiken är från helårsundersökningarna för 2018 och 2019.
108
s. 109 Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.75 Arbetslöshet
2019
2019
2019
2019
2018
2018
2018
2018
Antal
Antal
personer
Procent
Kvinnor
Män
personer
Procent
Kvinnor
Män
Antal arbetslösa, 15–74 år
372 700
180 500
192 200
344 400
160 800
183 600
- varav heltidsstuderande
131 600
35,3
66 700
64 800
117 000
34
55 600
61 400
- varav personer med
utomnordiskt ursprung
183 200
49,2
89 500
93 700
169 900
49,3
79 500
90 300
- varav långtidsarbetslösa
91 900
24,7
40 200
51 600
89 100
25,9
35 500
53 600
- varav långtidsarbetslösa
personer med utomnordiskt
ursprung
59 300
15,9
27 200
32 100
58 400
17
24 000
34 300
- varav ungdomar,15–24 år
126 300
33,9
60 000
66 300
108 300
31,4
49 700
58 600
Arbetslösheten, 15–74 år
(arbetslösa som andel av
arbetskraften)
6,8
6,9
6,7
6,3
6,2
6,4
Ungdomsarbetslösheten, 15–
24 år (arbetslösa ungdomar
som andel av samtliga
ungdomar i arbetskraften)
20
19,5
20,4
17,4
16,3
18,5
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2019 respektive 2018. Summorna i tabellen innehåller mindre skillnader på grund av avrundningar till hela hundratal i underliggande statistik. Jämförelsetalen för 2018 har räknats om med anledning av att SCB har reviderat statistiken.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Det genomsnittliga antalet arbetslösa i åldern 15–74 år ökade enligt AKU med 28 300 personer mellan 2018 och 2019. Antalet arbetslösa som är heltidsstuderande ökade med 14 600 personer mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i mer än sex månader, ökade med 2 800 personer. Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt ursprung ökade med 13 300 personer, varav antalet kvinnor ökade med 10 000 personer. Andelen arbetslösa med utomnordiskt ursprung uppgick 2019 till 49,2 procent av samtliga arbetslösa, vilket kan jämföras med
49,3 procent föregående år. Andelen personer med utomnordiskt ursprung i långtidsarbetslöshet minskade från 17,0 procent 2018 till 15,9 procent 2019. Ungdomar i åldern 15–24 år utgör 33,9 procent av samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar ökade med 18 000 personer (16,6 procent) mellan åren, varav antalet kvinnor ökade med 10 300 personer och antalet män med 7 700 personer.
Högre utgifter än beräknat för arbetslöshetsersättning motverkades av lägre utgifter än beräknat för aktivitetsstöd
Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev
27 066 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev
1 042 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det beror bl.a. på att arbetslösheten för 2019 blev högre än beräknat. De högre utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning motverkades delvis av att utgifterna för aktivitetsstöd blev 987 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget. Det beror på minskad produktions- och beslutskapacitet pga. omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet. Antalet unika deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd uppgick till 286 981 vilket är en minskning med
11,7 procent jämfört med 2018. Regeringen beslutade under 2019 att ta bort kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Det förväntades leda till fler nystartsjobb och minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen minskade därför anslaget med 26 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
109
s. 110 Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program blev lägre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 9 907 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att antalet deltagare i etableringsuppdraget under 2019 var lägre än beräknat. Många deltagare har uppnått maxtiden inom uppdraget samtidigt som antalet nya deltagare har minskat. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 335 miljoner kronor, främst för att stärka arbetet med s.k. lokala jobbspår som syftar till att rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft.
Tabell 2.76 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2019
2019
2019
2018
2018
2018
Antal
Antal
personer
Kvinnor
Män
personer
Kvinnor
Män
Sökande i program totalt
med aktivitetsstöd
162 173
79 368
82 805
161 594
76 193
85 400
varav utrikesfödda
106 609
53 698
52 911
98 957
47 230
51 727
-Därav jobb- och
utvecklingsgarantin
102 296
48 480
53 816
93 432
43 522
49 910
varav utrikesfödda i jobb- och
utvecklingsgarantin
64 569
31 327
33 242
55 155
26 373
28 782
-Därav förberedande insatser
12 020
7 015
5 005
25 654
14 094
11 560
varav utrikesfödda
4 664
2 641
2 023
13 414
6 997
6 417
-Därav
etableringsprogrammet
29 250
16 790
12 460
18 760
9 303
9 457
varav utrikesfödda
29 169
16 755
12 414
18 723
9 289
9 434
-Därav jobbgaranti för
ungdomar
13 867
5 242
8 625
13 548
5 344
8 205
varav utrikesfödda
5 635
1 995
3 640
5 029
1 948
3 080
Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2018 respektive 2019 beräknat utifrån Arbetsförmedlingens månadsstatistik.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till
349 173 personer vilket är en ökning med 0,5 procent jämfört med 2018. Begreppet inskrivna arbetslösa omfattar öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknads- politiska program. Som öppet arbetslösa räknas de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tabell 2.75 visar statistik om deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Av de inskrivna arbetslösa deltog i genomsnitt 46,4 procent i arbetsmarknadspolitiska program under 2019, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Det största programmet, sett till antal deltagare, är jobb- och utvecklingsgarantin som svarade för 63,1 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Det genomsnittliga antalet deltagare i jobb och utvecklingsgarantin ökade med 9,5 procent jämfört med 2018. Ökningen var större bland kvinnor än bland män. För både kvinnor och män skedde ökningen bland personer som tidigare deltagit i etableringsuppdraget. Ökningen förklaras både av ett fortsatt inflöde från etableringsuppdraget och ett minskat utflöde ur jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet utrikesfödda i program med aktivitetsstöd ökade med
7,7 procent jämfört med 2018. Den största ökningen av antalet utrikesfödda gällde deltagande i etableringsprogrammet. Etableringsprogrammet infördes 2018 och antalet deltagare har ökat successivt. Antalet deltagare i förberedande insatser uppgick i genomsnitt till 12 020 personer per månad vilket var en minskning med 53,1 procent jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på Arbetsförmedlingens prioriteringar av programinsatser. Dessutom saknades avtal för tjänsten Introduktion till arbete under
110
s. 111 Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
första halvåret 2019 då upphandlingen överklagades. Antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar var i genomsnitt 13 867 personer. Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med 2018.
Lägre utfall än beräknat för nystartsjobb
Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev
4 662 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det kan delvis bero på att omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad produktions- och beslutskapacitet. Regeringen beslutade under 2019 att ta bort kravet på nystartsjobb om att andra anställnings- förmåner än lön ska vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Det förväntades leda till fler nystartsjobb och därmed ökade utgifter. Riksdagen anvisade därför anslaget ytterligare 80 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
Utfallet för lån till körkort blev lägre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:13 Lån till körkort blev 59 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (61,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på färre beviljade låneansökningar än beräknat i statens budget och att en betydande andel av de som beviljats lån inte begärt utbetalning. Körkortslån på högst 15 000 kronor kan beviljas till den som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och är mellan 18 och 47 år. Av de som ansökte om körkortslån har 56 procent fått avslag på sin ansökan. Den vanligaste orsaken till avslag är att den sökande inte uppfyller villkoret om arbetslöshet. Under 2019 beviljades 7 025 personer körkortslån. Från besluts- datum har kunderna ett år på sig att begära utbetalning. Under året har 4 310 personer fått körkortslån utbetalat.
Utfallet för anslaget 2:4 Medlingsinstitutet blev 52 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen anvisade medel med 4 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag.
Utfallet för anslaget 2:5 Arbetslivspolitik blev 0,4 miljoner kronor, vilket är 24,6 miljoner kronor (98,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades
20 miljoner konor för ett redan genomfört forskningsuppdrag. Riksdagen minskade därför anvisade medel med 20 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019.
Utfallet för Europeiska socialfonden blev lägre än beräknat och föregående år
Utfallet för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 blev
409 miljoner kronor (27,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och uppgick till
1 082 miljoner kronor. Jämfört med föregående år blev utfallet 212 miljoner kronor (16,4 procent) lägre. Det lägre utfallet beror på lägre medelsförbrukning i de beviljade projekten än beräknat.
Bidrag till lönegarantiersättning blev högre än beräknat och föregående år
Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning blev 2 063 miljoner kronor, vilket är 413 miljoner kronor (25,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 583 miljoner kronor (39,4 procent) högre. Det beror på att fler anställda drabbats av konkurser jämfört med föregående år och vad som beräknades i statens budget. Antalet anställda drabbade av konkurser uppgick till 22 727 för 2019 vilket var en ökning med 16,8 procent från föregående år. Antalet företagskonkurser uppgick till 7 358 vilket var en ökning med 1,9 procent från 2018. Antalet konkurser
111
s. 112 Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
gällande företag med 20 eller fler anställda ökade dock med 25,3 procent. Då utbetal- ningarna av lönegarantiersättning ökade mer än beräknat anvisade riksdagen ytterligare 260 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019.
Uppsägningar vid Arbetsförmedlingen
Utgifterna för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 554 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än 2018. Det beror framför allt på lägre personalkostnader. Under 2019 var det 1 623 anställda som förhandlades som övertaliga varav 823 personer har slutat under 2019. Utöver det har 1 504 anställda själva valt att avsluta sin anställning. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen uppgick under 2019 till 10 705 vilket var en minskning med 2 021 årsarbetskrafter (15,9 procent) från 2018.
Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning jämfört med föregående år
Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 1 699 miljoner kronor (6,7 procent) högre. Det förklaras främst av att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 1 420 miljoner kronor (11,1 procent). Under 2019 var arbetslösheten i genomsnitt 6,8 procent för personer i åldern 15–74 år, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2018. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick för 2019 till 97 143 per månad, vilket var en ökning med 9,3 procent från 2018.
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 3 136 miljoner kronor (24,0 procent) lägre än 2018. Riksdagen anvisade anslaget
10 311 miljoner kronor för 2019 vilket var en minskning med 3 111 miljoner kronor (23,2 procent från föregående år). Omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad kapacitet att anvisa arbetssökande till insatser. Minskningen av programanslaget innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb vilket medförde minskade utgifter på anslaget.
Utgifterna för lönebidrag och Samhall ökade jämfört med föregående år
Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 743 miljoner kronor, vilket är 1 516 miljoner kronor (8,3 procent) högre än föregående år. Det beror delvis på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Statsbidragen till Samhall AB uppgick till 6 078 miljoner kronor, vilket är 852 miljoner kronor högre än föregående år. Dessutom blev utgifterna för lönebidrag 663 miljoner kronor högre till följd av högre genomsnittlig bidragsnivå och ökade kostnader för handledararvode. De totala utgifterna för lönebidrag blev 13 665 miljoner kronor.
Svagare konjunktur bidrog till lägre utgifter för nystartsjobb
Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev
370 miljoner kronor (7,3 procent) lägre jämfört med föregående år. Det bedöms bl.a. bero på en svagare konjunktur. Det genomsnittliga antalet personer med nystartsjobb uppgick till 29 600 personer per månad under 2019, vilket är en minskning med 3 018 personer (9,3 procent) jämfört med 2018.
112
s. 113 Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.77 UO 14 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
10 000
2 512
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
15 000
13 362
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
3 850
3 049
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
9
7
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
33
33
1:13
Lån till körkort
114
61
2:1
Arbetsmiljöverket
20
20
Summa
29 026
19 044
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
29 026 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 19 044 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
9 982 miljoner kronor. Skillnaden för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser beror på att det rådde anvisningsstopp på subventionerande anställningar under anslaget större delen av året.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
ESF-rådet har överskridit det av regeringen beslutade slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt genom att ingå åtaganden för år 2022 för anslag 4:7 ap 2 Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) 2014–2020 under utgiftsområde 9 med 573 000 kronor och för ap 6 med 105 000 kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
2019:18 Arbetsförmedlingens matchningsarbete – svag kunskapsbas och brister i styrningen
Riksrevisionen har granskat om Arbetsförmedlingens styrning av matchningsarbetet skapar förutsättningar för effektivitet och likvärdighet.
Regeringen har i skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete (skr. 2019/20:46) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:AU6, rskr. 2019/20:153).
113
s. 114 Utfallet för anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019:27 Stöd till start av näringsverksamhet – långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt
Riksrevisionen har granskat om programmet stöd till start av näringsverksamhet är en effektiv åtgärd i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet.
Regeringen har redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av gransk- ningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet (skr. 2019/20:73). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
114
s. 115 2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Tabell 2.78 UO 15 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Studiehjälp
4 267
4 244
-23
-0,5
4 035
1:2
Studiemedel
16 977
-31
15 289
-1 688
-9,9
13 851
1:3
Avsättning för kreditförluster
1 894
-3
1 816
-79
-4,2
1 825
1:4
Statens utgifter för
studiemedelsräntor
152
16
166
14
9,0
170
1:7
Studiestartsstöd
440
325
-115
-26,0
255
1:8
Centrala studiestödsnämnden
894
-3
882
-12
-1,4
891
Övriga anslag
106
94
-12
-11,6
90
Summa
24 731
-21
22 815
-1 916
-7,7
21 118
Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestart- stöden, som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN), och ärende- hantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 22 815 miljoner kronor och blev därmed 1 916 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 697 miljoner kronor (8,0 procent) högre.
Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 15 289 miljoner kronor, vilket är 1 688 miljoner kronor (9,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för de som saknar slutbetyg från grundskola eller 3-årig gymnasieutbildning blev 1 774 miljoner kronor lägre än beräknat. Anslaget används till utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensions- avgifter.
För studiebidraget finns två olika nivåer: en generell nivå och en högre nivå. I den generella nivån utgör bidragsdelen ca 30 procent av totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och studielån) och i den högre nivån utgör bidragsdelen ca 67 procent av totalbeloppet. Utgifterna för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå för vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ingår inom gruppen med den högre nivån.
Utgifterna för studiestartsstöd blev lägre än anvisat i statens budget
Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 115 miljoner kronor (26,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror till stor del på att outnyttjade medel inte har omfördelats optimalt mellan kommuner. Studiestartsstöd är ett rekryteringsverktyg som kommunerna kan använda inom ramen för deras befintliga uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Studiestartsstöd kan beviljas vissa arbetslösa personer som varit anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under minst sex månader och som studerar.
Negativ reporänta medförde lägre utgifter för studiemedelsräntor
Utfallet för anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor blev 166 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (9,0 procent) högre än beräknat i statens budget. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 16 miljoner kronor eftersom kostnaderna för räntorna ökat mer än
115
s. 116 2.6.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
beräknat. Eftersom Riksbankens styrränta (reporäntan) var negativ blev räntan på återkravsskulden också negativ. Ränteutgifterna på återkravsskulden påverkas till stor del av reporäntans utveckling. Ett återkrav uppstår när en person har fått studiemedel utbetalt felaktigt. Den vanligaste orsaken till att personer får återkrav är att de har inkomster över fribeloppet.
Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev 208 miljoner kronor (5,2 procent) högre än 2018. Det totala antalet studerande som fick studiehjälp ökade under 2019 och uppgick till 429 424, varav 226 539 män och 202 885 kvinnor. Det är en ökning med 12 621 jämfört med 2018. De viktigaste orsakerna till att utgifterna blev högre än föregående år är ökade volymer och att en högre andel studerande valde att nyttja studielån och tilläggslån.
Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 1 437 miljoner kronor (10,4 procent) högre än föregående år. Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts och att flera studerar med studiemedel. Studiemedlen är till övervägande del rättighetsstyrda. Utgifterna påverkas därför framför allt av antalet studerande med studiemedel, men även av andra faktorer som politiska reformer, såsom ändrade belopp eller beslut om medel för utbildningsplatser, samt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiemedlens olika belopp beräknas som en andel av prisbasbeloppet. Antalet studerande som fick studiemedel ökade med 26 895 till 502 864 jämfört med 2018.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.79 UO 15 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4
3
Summa
4
3
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 4 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 miljoner kronor.
Tabell 2.80 UO 15 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2019-12-31
Studielån
230 500
229 635 1
Summa
229 102
1 Beloppet avser CSN:s upplåning I Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran.
116
s. 117 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Anslag
Tabell 2.81 UO 16 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Statens skolverk
1 154
-51
1 038
-116
-10,0
1 148
Utveckling av skolväsendet och annan
1:5
pedagogisk verksamhet
3 185
351
2 806
-379
-11,9
3 304
Statligt stöd till särskild utbildning i
1:6
gymnasieskolan
305
246
-59
-19,3
239
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
1:7
pedagogisk verksamhet, m.m.
4 595
4 583
-12
-0,3
4 430
Bidrag till viss verksamhet inom
1:8
skolväsendet, m.m.
188
189
1
0,7
181
Fortbildning av lärare och
1:10
förskolepersonal
327
-20
145
-182
-55,7
154
1:13
Statligt stöd till vuxenutbildning
2 712
-445
2 205
-507
-18,7
2 134
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
2 486
2 437
-49
-2,0
2 193
1:16
Fler anställda i lågstadiet
1 971
1 970
-1
0,0
2 290
1:19
Bidrag till lärarlöner
4 457
4 004
-454
-10,2
4 016
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
1:21
kunskapsutveckling
3 500
3 449
-51
-1,4
971
Uppsala universitet: Utbildning på
2:3
grundnivå och avancerad nivå
1 779
11
1 790
11
0,6
1 756
Uppsala universitet: Forskning och
2:4
utbildning på forskarnivå
2 158
23
2 182
23
1,1
2 132
Lunds universitet: Utbildning på
2:5
grundnivå och avancerad nivå
2 093
11
2 104
11
0,5
2 067
Lunds universitet: Forskning och
2:6
utbildning på forskarnivå
2 221
28
2 249
28
1,3
2 193
Göteborgs universitet: Utbildning på
2:7
grundnivå och avancerad nivå
2 153
3
2 151
-2
-0,1
2 041
Göteborgs universitet: Forskning och
2:8
utbildning på forskarnivå
1 579
21
1 600
21
1,4
1 564
Stockholms universitet: Utbildning på
2:9
grundnivå och avancerad nivå
1 761
5
1 696
-65
-3,7
1 653
Stockholms universitet: Forskning och
2:10
utbildning på forskarnivå
1 651
17
1 668
17
1,0
1 630
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning
2:17
på grundnivå och avancerad nivå
1 175
7
1 182
7
0,6
1 161
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
2:18
och utbildning på forskarnivå
1 565
15
1 581
15
1,0
1 546
Enskilda utbildningsanordnare på
2:63
högskoleområdet
3 395
29
3 366
-29
-0,8
3 281
Särskilda utgifter inom universitet och
2:64
högskolor
1 278
-623
561
-717
-56,1
566
Ersättningar för klinisk utbildning och
2:66
forskning
2 619
5
2 624
5
0,2
2 583
Vetenskapsrådet: Forskning och
3:1
forskningsinformation
6 068
-84
5 986
-82
-1,4
6 048
Vetenskapsrådet: Avgifter till
3:2
internationella organisationer
360
357
-3
-0,7
332
117
s. 118 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
962
161
1 161
199
20,6
962
23
Övriga anslag
23 148
153
23 195
47
0,2
426
76
Summa
80 846
-381
78 527
-2 319
-2,9
002
Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
Utfallet uppgick till 78 527 miljoner kronor och blev 2 319 miljoner kronor
(2,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och forskarutbildning när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.
Utgifterna för utveckling av skolväsendet blev lägre än anvisat i statens budget
Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev 379 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisades anslaget ytterligare 351 miljoner kronor för att bl.a. kunna anställa lärarassistenter. För 2019 har 161 miljoner kronor betalats ut i statsbidrag till huvudmän för att kunna anställa lärarassistenter, det motsvarar 33,9 procent av de medel som avsattes för ändamålet. En förklaring till att en stor del av medlen inte betalats ut är att huvudmännen fick kort tid på sig att anställa lärarassistenter och rekvirera medel.
Statsbidrag för undervisning under skollov blev också lägre än beräknat. Det beror bl.a. på svårigheter med att rekrytera personal för lovskola.
Utfallet för anslaget 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan blev
246 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor (19,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används främst för utgifter för särskilda insatser inom skolområdet för elever med funktionsnedsättning och antalet elever blev lägre än beräknat.
Låg nyttjandegrad av statsbidrag gav lägre utgifter
Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 145 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisats i statens budget. Det beror främst på att medel för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare inte utnyttjats i den omfattning som beräknades i budgeten.
Utgifter för vuxenutbildning och bidrag till lärarlöner lägre än budgeterat
Utgifterna för anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 2 205 miljoner kronor. Det är 507 miljoner kronor (18,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskades anslaget med 445 miljoner kronor.
Utfallet för anslag 1:19 Bidrag till lärarlöner uppgick till 4 004 miljoner kronor vilket är 454 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än i statens budget. Utgifterna för
118
s. 119 2.6.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Lärarlönelyftet och Karriärstegsreformen blev lägre än beräknat. Det beror dels på att inte alla huvudmän ansöker om bidraget, dels på att huvudmännen inte utnyttjar hela den bidragsram som de tilldelats.
Statsbidrag för en likvärdig skola gav högre utgifter än föregående år
Utfallet för anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling blev
3 449 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än anvisat i statens budget och 2 478 miljoner kronor högre än föregående år. Anslaget används för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan. Anslagsramen höjdes 2019 med 2 500 miljoner kronor.
Högre utgifter för rymdforskning och rymdverksamhet
Utfallet för anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet blev 1 161 miljoner kronor, vilket är 199 miljoner kronor (20,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industri- utvecklingsprojekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten. Den rymdverksamhet som Sverige deltar i inom ramen för europeiska rymdorganisationen (ESA) växer snabbare än förutsett. Denna utveckling i kombination med en fortsatt försvagad svensk kronkurs bidrog till att utgifterna blev högre än beräknat. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget och Höständringsbudget för 2019 ökades anslaget därför med totalt 161 miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.82 UO 16 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
1:5
verksamhet
1 051
903
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
35
34
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
1:7
verksamhet, m.m.
614
614
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
215
4
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
8 200
6 945
1:16
Fler anställda i lågstadiet
986
986
1:18
Praktiknära skolforskning
37
35
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 221
2 221
1:21
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
3 500
3 500
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
18 850
18 175
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
1 950
1 893
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
4 000
3 996
4:1
Internationella program
165
90
Summa
41 823
39 396
2:64 (2018)
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1
Totalt
39 398
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
41 823 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 39 396 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
2 427 miljoner kronor och hänför sig huvudsakligen till anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning och anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation .
119
s. 120 För anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning beror skillnaden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
För anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning beror skillnaden på
1 255 miljoner kronor på att ingående åtaganden var låga från 2018 (5 489 miljoner kronor). Variationerna mellan år beror på att beslutade medel (i praktiken hur många utbildningsomgångar som beviljas i olika beslut) fördelar sig olika över åren.
För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden på 675 miljoner kronor bl.a. på en ändrad plan för användandet av anslaget.
Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 1 miljon kronor.
Garantier
Tabell 2.83 UO 16 Garantier
Miljoner kronor
Utestående
Utfärdade garantier
åtaganden
inklusive bundna
Garantier
Garantiram
2019-12-31
utfästelser
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Chalmers Tekniska Högskola AB 1
Obegränsad
324
324
Kreditgarantier för överbryggningslån till
ESS ERIC
600
600
600
Summa
924
924
1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2015.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I årsredovisningen saknas en fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader enligt 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2018:34 Otillåten spridning av nationella prov – vad gör Skolverket och Skolinspektionen?
Riksrevisionen har granskat Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov (skr. 2018/19:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2018/19:UbU17, rskr. 2018/19:269).
RiR 2019:6 Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor – ett viktigt arbete som kan förbättras
Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut.
120
s. 121 För anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning beror skillnaden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor (skr. 2018/19:144) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UbU3, rskr. 2019/20:40).
RiR 2019:13 Grundsärskolans kunskapsuppdrag – styrning, stöd och uppföljning
Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen, stödet och uppföljningen av grundsärskolan.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om grundsärskolans kunskaps- uppdrag (skr. 2019/20:39) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:UbU7, rskr. 2019/20:155).
2019:21 Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse
Riksrevisionen har granskat resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges universitet och högskolor.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (skr. 2019/20:60) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:37 Undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn
Riksrevisionen har granskat skollagens bestämmelser om ledighet, medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt och skolpliktens upphörande på grund av varaktig vistelse utomlands.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
121
s. 122 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anslag
Tabell 2.84 UO 17 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte
1:2
och samarbete
431
50
480
49
11,4
584
1:3
Skapande skola
187
-10
168
-19
-10,1
184
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
10
9
-1
-12,1
8
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1 501
-6
1 496
-6
-0,4
1 486
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
161
-5
155
-6
-3,5
199
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1 241
99
1 344
103
8,3
1 279
8:3
Bidrag till vissa museer
76
76
0
0,0
76
10:1
Filmstöd
562
562
0
0,0
567
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
35
-25
10
-25
-71,8
77
13:1
Stöd till idrotten
1 974
-20
1 954
-20
-1,0
1 964
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 298
4 298
0
0,0
4 358
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
170
-8
162
-8
-4,7
190
15:1
Spelinspektionen
74
70
-4
-5,9
60
Övriga anslag
5 062
-3
5 045
-17
-0,3
4 977
Summa
15 782
72
15 828
47
0,3
16 008
Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.
Utfallet uppgick till 15 828 miljoner kronor och blev 47 miljoner kronor (0,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 180 miljoner kronor (1,1 procent).
Justeringar med anledning av skillnader mellan budgetproposition och statens budget
Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet , utveckling samt inter- nationellt kulturbyte och samarbete blev 480 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (11,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget
8:1 Centrala museer: Myndigheter uppgick till 1 344 miljoner kronor, vilket är 103 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Dessa anslag anvisades totalt 149 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Av det totala beloppet anvisades 97 miljoner kronor eftersom riksdagen hade beslutat om en läge anslagsnivå än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet , utveckling samt internationellt kultur- utbyte och samarbete blev 104 miljoner kronor (17,9 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att anslaget inte finansierade bidrag till musikskolan under första halvan av 2019.
122
s. 123 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.85 UO 17 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
1:2
internationellt kulturutbyte och samarbete
25
9
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
9
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
55
0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
167
116
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
40
31
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
14
12
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
196
133
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
90
70
9:2
Stöd till trossamfund
46
8
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
212
212
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
44
41
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
15
14:2
Bidrag till tolkutbildning
140
79
Summa
1 053
735
13:5
(2017)
Insatser för den ideella sektorn
14
Totalt
749
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
1 053 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 735 miljoner kronor, vilket är 318 miljoner kronor lägre än beslutade bemyndiganden. Bemyndigandet på anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet har inte utnyttjats eftersom Statens kulturråd ännu inte inlett fleråriga projekt som planerat. Det planeras ske under 2020, bemyndigandet har dock sänkts till 30 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndi- gande och utestående åtaganden för anslaget 9:2 Stöd till trossamfund beror på att Myndigheten för stöd till trossamfund inte har ingått nya åtaganden i planerad omfattning.
Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 14 miljoner kronor.
123
s. 124 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utlåning
Tabell 2.86 UO 17 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2019-12-31
Kungliga Operan AB
126
91
Kungliga Dramatiska teatern AB
70
50
Nordiska museet 1
20
15
Summa
216
156
1 Prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:Fiu21, rskr. 2014 /15:255.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 216 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation av Nordiska museet lån till Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern. Utestående lån vid utgången av 2019 var 156 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Nationalmuseum
Nationalmuseum har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Nationalmuseum har under ett stort antal dagar under året överskridit av regeringen beslutad räntekontokredit. Överskridandet har som mest uppgått till 14,3 miljoner kronor.
Riksarkivet
Riksarkivet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
Riksarkivet redovisar i årsredovisningen en omsättning för avgiftsområdet digitaliseringstjänster på 6 597 tusen kronor under 2019 och ett ackumulerat underskott om -23 863 tusen kronor per den 31 december 2019. Det ekonomiska målet för digitaliseringstjänster är enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) att avgifter ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning). Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 5 § avgiftsförordningen ska avgifterna beräknas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Riksarkivet har under flera års tid byggt upp det ackumulerade underskottet vilket avviker från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning som regleras i 5 § avgiftsförordningen.
Dessutom saknas i Riksarkivets årsredovisning balansposten Räntekontokredit i RGK som krävs enligt 4 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag. Posten uppgick per den 31 december 2019 till 60 116 000 kronor.
Statens historiska museer
Statens historiska museer har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2019.
Upplysning av särskild betydelse
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidan 77 i årsredovisningen där myndigheten redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens
124
s. 125 2.6.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs på sidan 12 för de åtgärder som vidtagits för att på längre sikt uppnå ekonomisk balans.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:5 Bevara samlingarna – säkerhetsarbete i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltningars
Riksrevisionen har granskat arbetet med säkerhet på de statliga centralmuseerna och om det leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna. Granskningen omfattar även Riksantikvarieämbetets stöd till museernas samlingsförvaltning.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om säkerhetsarbete i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning (skr. 2018/19:129) konstaterat att Riksrevisionen inte har lämnat några rekommendationer till regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av gransknings- rapportens rekommendationer som riktar sig till enskilda myndigheter. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KrU4, rskr. 2019/20:39).
RiR 2019:10 Konsten att styra – regeringens styrning av kulturområdets institutioner
Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning inom kulturområdet leder upp till de kriterier som riksdagen har ställt upp för styrning av statliga verksamheter.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av kulturområdets institutioner (skr. 2019/20:6) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:KrU5, rskr. 2019/20:175).
RiR 2019:39 Fri entré till statliga museer
Riksrevisionen har granskat om regeringen har skapat tillräckliga förutsättningar för reformens genomförande. Riksrevisionen har även granskat om museerna har genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt och om fri entré har påverkat museernas förutsättningar för att utföra sina olika huvuduppdrag.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.
125
s. 126 2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Anslag
Tabell 2.87 UO 18 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
Omstrukturering av kommunala
1:2
bostadsföretag
95
3
-92
-96,8
Stöd för att underlätta för enskilda att
1:3
ordna bostad
43
1
-42
-97,4
1
1:4
Boverket
319
311
-7
-2,3
296
1:6
Lantmäteriet
615
615
-1
-0,1
560
Energieffektivisering och renovering av
1:7
flerbostadshus och utomhusmiljöer
240
55
-185
-77,2
520
Stöd till kommuner för ökat
1:8
bostadsbyggande
0
0,0
1 395
Investeringsstöd för anordnande av
hyresbostäder och bostäder för
1:9
studerande
3 000
-750
1 677
-1 323
-44,1
1 441
1:11
Innovativt och hållbart byggande
60
27
-33
-55,7
75
Övriga anslag
371
-4
364
-6
-1,7
327
Summa
4 742
-754
3 052
-1 690
-35,6
4 616
Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.
Utfallet uppgick till 3 052 miljoner kronor, vilket är 1 690 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 minskade utgifterna med 1 563 miljoner kronor (33,9 procent).
Lågt utfall för omstrukturering av kommunala bostadsföretag
Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 3 miljoner kronor vilket är 92 miljoner kronor (96,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga nya ansökningar om stöd kom in under 2019 samt låga utgifter för infriande av tidigare åtaganden. Anslaget har använts för utgifter för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter och för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Vid årets början fanns tidigare ingångna avtal med två kommuner. Avtalen gäller fram till slutet av år 2020 respektive 2021. Enligt avtalen har staten åtagit sig att lämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med att kostnader uppstår och det totala utestående åtagandet uppgick vid slutet av 2019 till knappt 8 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det låga utfallet beror på en låg tillströmning av ärenden under 2019. Anslaget används för statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per
126
s. 127 Det blev inget utfall för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande . Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat 226 garantier till 19 kommuner, jämfört med 158 garantier till 16 kommuner för 2018.
Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer blev 55 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor (77,2 procent) lägre än anvisat. I syfte att avveckla stödet beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019. Anslaget fick dock användas för att hantera redan ingångna åtaganden. Utfallet blev lägre än beräknat vilket bl.a. beror på att slutförandet har försenats för flera projekt som tidigare beviljats stöd. Vidare har utgifterna reducerats på grund av återkrav av tidigare beviljade bidrag.
Investeringsstöd för hyresbostäder och studentbostäder blev lägre än budget
Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 1 667 miljoner kronor, vilket är 1 323 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än anvisat. I syfte att avveckla investeringsstödet för anordnande av hyres- bostäder och bostäder för studerande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019. Riksdagen beslutade senare att regeringen fick ingå nya ekonomiska åtaganden för investeringsstödet under år 2019 i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019. Anslaget har huvudsakligen använts för att hantera redan ingångna åtaganden. De medel som riksdagen anvisat anslaget för 2019 översteg vad som behövdes för att hantera ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 minskade riksdagen därför anslaget med 750 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:11 Innovativt och hållbart byggande blev 27 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor (55,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I syfte att avveckla stödet för innovativt och hållbart byggande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya ekonomiska åtaganden för stödet under 2019. Anslaget fick dock användas för att hantera redan ingångna åtaganden. De medel som riksdagen anvisade anslaget för 2019 översteg dock vad som behövdes för att hantera ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd.
Lägre utgifter än föregående år för stöd till energieffektivisering och renovering
Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer 466 miljoner kronor (89,5 procent) lägre. Det beror på att riksdagen beslutade att anslaget endast fick användas för utbetalningar av stöd som beviljats före 2019. Några nya åtaganden fick inte ingås under 2019.
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande avvecklades inför 2019
Det blev inget utfall för anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande .
Föregående år blev utfallet för anslaget 1 395 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren beror på att riksdagen beslutade att stödet ska avvecklas helt och därför inte anvisade några medel till anslaget.
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande högre än 2018
Utfallet för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 236 miljoner kronor (16,4 procent) högre än föregående år. Anslags- utfallet beror på omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt för vilka investeringsstöd har beviljats. Byggprojekten är fleråriga och färdigställs i normalfallet två till tre år efter beviljandebeslut. Jämfört med föregående år ökade omfattningen av färdigställda och slutredovisade byggprojekt.
127
s. 128 Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:11 Innovativt och hållbart byggande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Lägre utgifter för stöd till innovativt och hållbart byggande jämfört med föregående år
Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:11 Innovativt och hållbart byggande
48 miljoner kronor (64,6 procent) lägre. Det beror på att riksdagen beslutade att anslaget endast fick användas för utbetalningar av stöd som beviljats före år 2019. Några nya åtaganden fick inte ingås under 2019.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.88 UO 18 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
43
8
1:4
Boverket
30
28
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och
1:9
bostäder för studerande
6 000
5 549
1:10
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
20
8
Summa
6 093
5 593
1:7 (2018)
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus
207
1:11 (2018)
Innovativt och hållbart byggande
44
Totalt
5 845
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
6 093 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 5 593 miljoner kronor. Utestående åtaganden på anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande uppgick till 5 549 miljoner kronor och motsvarar drygt 92 procent av bemyndigandet.
Under utgiftsområdet finns två äldre beställningsbemyndiganden, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 251 miljoner kronor.
Garantier
Tabell 2.89 UO 18 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
garantier
Utestående
inklusive
åtaganden
bundna
Garantier
Garantiram
2019-12-31
utfästelser
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m.
8 000
3 028
3 028
Summa
8 000
3 028
3 028
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:4 Att planera för framtiden – statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport-, och bostadspolitiken
Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom miljö-, energi-, transport-, och bostadspolitiken.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken (skr. 2018/19:120) redovisat sin bedömning av de
128
s. 129 Jämfört med 2018 blev utfallet för anslaget 1:11 Innovativt och hållbart byggande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
iakttagelser och de rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. Vidare redovisar regeringen vilka åtgärder som har vidtagits med anledningen av rapporten, samt att regeringen avser att utveckla styrningen av arbetet med att ta fram scenarier. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:FiU7, rskr. 2019/20:8).
RiR 2019:20 Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande
Riksrevisionen har granskat om statsbidraget till kommuner för ökat bostadsbyggande var ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt bidra till ett ökat bostadsbyggande.
I skrivelsen Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande (skr. 2019/20:40) instämmer Regeringen delvis i Riksrevisionens kritik. Då stödet är avvecklat sedan den 1 januari 2019 i och med riksdagens beslut om statens budget för 2019 avser regeringen för närvarande inte vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2019:25 Stöd till renovering och energieffektivisering – en riktad satsning till vissa bostadsområden
Riksrevisionen har granskat om stödet till renovering och energieffektivering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar varit ändamålsenligt utformat för att nå avsedda syften.
I skrivelsen Riksrevisionens rapport om stöd till renovering och energieffektivisering (skr. 2019/20:71) instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser, men anser att det fanns skäl till att stödet utformades som det gjordes, bl.a. de bedömningar som Boverket och Energimyndigheten gjort. Stödet för renovering och energieffektivisering är avvecklat. Om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå ett nytt stöd för liknande ändamål finns det anledning att beakta de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
129
s. 130 2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Anslag
Tabell 2.90 UO 19 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
1 675
1 578
-97
-5,8
1 979
1:2
Transportbidrag
401
71
440
39
9,7
428
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden
1:3
2014–2020
1 421
1 298
-123
-8,6
1 170
Summa
3 497
71
3 316
-180
-5,2
3 576
Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utfallet blev 3 316 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 260 miljoner kronor (7,3 procent) lägre.
Högre utfall än beräknat för transportbidrag
Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 440 miljoner kronor, vilket är 39 miljoner kronor (9,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Utgifterna ökade mer än beräknat, på grund av en hög efterfrågan på bidragsgrundande transporter. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 30 miljoner kronor. Anledningen var att förändringar i EU:s lagstiftning om undantag från statsstödsregler medfört utökade möjligheter för företag inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn att ta del av transportbidrag. På grund av den höga efterfrågan på godstransporter anvisade riksdagen anslaget ytterligare 41 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019.
Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014 – 2020 uppgick till 1 298 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på att flera projekt inte har rekvirerat medel i den takt som beräknades på grund av att de ligger efter i genomförandet eller dröjer med rekvisitioner.
Förändring i statens budget påverkar jämförelsen med föregående år
Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder blev 401 miljoner kronor
(20,2 procent) lägre än 2018. Det beror främst på att utgifterna för statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden blev 415 miljoner kronor lägre. År 2018 ingick utgifter för statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden med 489 miljoner kronor. För motsvarande statsbidrag 2019 beräknades i stället 75 miljoner kronor inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder samt 415 miljoner kronor inom anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Högre utfall än föregående år för regionalfonden
Jämfört med föregående år blev utfallet 128 miljoner kronor (11,0 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020. Det beror på att allt fler projekt är i en genomförandefas, vilket innebär ökade utgifter.
130
s. 131 2.6.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.91 UO 19 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
3 450
2 879
Europeiska regionala utvecklingsfonden
1:3
perioden 2014–2020
3 750
3 368
Summa
7 200
6 248
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
7 200 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 248 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 952 miljoner kronor.
Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.
131
s. 132 2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Tabell 2.92 UO 20 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Naturvårdsverket
575
10
569
-7
-1,2
546
1:2
Miljöövervakning m.m.
360
40
391
31
8,5
399
1:3
Åtgärder för värdefull natur
648
212
862
214
33,1
1 247
Sanering och återställning av
1:4
förorenade områden
856
35
871
15
1,7
772
1:8
Klimatbonus
1 240
100
1 280
40
3,3
1:10
Klimatanpassning
317
-71
173
-144
-45,4
132
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1 150
120
1 151
1
0,1
920
Insatser för internationella
1:12
klimatinvesteringar
335
-48
190
-145
-43,2
198
1:14
Skydd av värdefull natur
678
300
977
299
44,0
1 420
1:16
Klimatinvesteringar
750
758
569
-181
-24,1
1 689
1:19
Elfordonspremie
40
2
-38
-94,5
422
1:20
Industriklivet
300
200
41
-259
-86,5
122
1:21
Teknikneutral laddinfrastruktur
50
-50
-50
0,0
Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
2:2
Forskning
1 044
-100
955
-89
-8,5
841
1:8
(2018)
Supermiljöbilspremie
0
0,0
322
Övriga anslag
1 394
10
1 416
22
1,6
1 406
Summa
9 737
1 516
9 446
-291
-3,0
10 438
Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 9 446 miljoner kronor och är därmed
291 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 992 miljoner kronor (9,5 procent) lägre.
Högre utgifter för klimatbonus än beräknat
Utfallet för det nya anslaget 1:8 Klimatbonus blev 1 280 miljoner kronor. Det är
40 miljoner kronor (3,3 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen ytterligare 100 miljoner kronor eftersom en del av årets anvisade medel hade använts för retroaktiva utbetalningar av supermiljöbilspremier samt för att försäljningen av bilar som är berättigade till klimatbonus hade blivit högre än beräknat. Under året utbetalades bonuspremier för 34 436 fordon.
Klimatbonusen ingår i bonus–malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare supermiljöbilspremien. Systemet innebär att miljöanpassade
132
s. 133 Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.
Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus blev 958 miljoner kronor högre än utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie som upphörde 2018.
Lägre bidragsutbetalningar för klimatanpassningar än anvisat
Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är
144 miljoner kronor (45,4 procent) lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att utbetalningar av bidrag för arbetet med att minska skred och ras längs med Göta älv blev lägre än beräknat. Kommunerna har haft begränsade resurser för att medfinansiera arbetet med att utreda stabilitetsförhållanden vid Göta älv. I enlighet med vår- och höstpropositionerna beslutade riksdagen om att minska anslaget med sammanlagt 71 miljoner kronor.
Försenade projekt ledde till lägre utgifter än anvisat
Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 190 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor (43,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet beror till stor del på att projekt blev försenade.
Ändringsbudgetar ledde till högre utgifter för skydd av värdefull natur
För anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur uppgick utfallet till 977 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor (44,0 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är att riksdagen i enlighet med propositionerna Vår- och Höständringsbudget för 2019 anvisade anslaget ytterligare 100 respektive 200 miljoner kronor för insatser för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer.
Anslaget används till att ersätta fastighetsägare som berörs av planerat eller beslutat områdesskydd, framför allt naturreservat. Under 2019 betalades 823 miljoner kronor ut till markägare för en areal på 29 510 hektar. Den största uppgörelsen om
85 miljoner kronor för 9 700 hektar rör myrmarksområdet Temminki.
Lägre utfall för klimatinvesteringar än i statens budget
Utfallet för anslag 1:16 Klimatinvesteringar blev 569 miljoner kronor. Det är 181 miljoner kronor (24,1 procent) lägre än anvisat i statens ursprungliga budget för 2019 och
1 119 miljoner kronor (66,3 procent) lägre än utfallet för 2018. Det lägre utfallet beror på att utgifterna för Klimatklivet minskade till följd av riksdagens beslut om att inte ge regeringen bemyndigande att ingå nya ekonomiska åtaganden under 2019. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att ge regeringen bemyndigande att ingå nya åtaganden och anvisa 1:16 Klimatinvesteringar ytterligare
758 miljoner kronor för insatser inom främst Klimatklivet. Under 2019 beviljades 185 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 1 811 (90,7 procent) färre beviljade ansökningar än 2018. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.
Utfallet för anslaget 1:19 Elfordonspremie blev 2 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (94,5 procent) lägre än anvisat i statens budget för 2019 och 420 miljoner kronor (99,5 procent) lägre än 2018. Den 18 oktober 2018 upphörde möjligheten att ansöka om bidrag som finansieras med anslaget. För 2019 anvisades medel för att finansiera redan ingångna åtaganden och administrativa utgifter. Under 2019 betalades 0,4 miljoner kronor ut till 112 bidragsmottagare, vilket kan jämföras med 413 miljoner kronor fördelat på 96 869 bidragstagare 2018.
133
s. 134 Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 386 miljoner kronor Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Lägre utfall för klimatinvesteringar inom industrin än anvisat
Utfallet för 1:20 Industriklivet uppgick till 41 miljoner kronor. Det är 259 miljoner kronor (86,5 procent) lägre än anvisat i statens ursprungliga budget och 82 miljoner kronor (66,8 procent) lägre än utfallet 2018. Det lägre utfallet förklaras av att söktrycket av mer omfattande projekt har varit lägre än förväntat samt att det skett förändringar av kostnadsfördelning inom redan beviljade projekt.
Lägre utfall för åtgärder för värdefull natur jämfört med 2018
Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur blev 386 miljoner kronor
(30,9 procent) lägre än 2018 på grund av att anslaget minskade 2019. Bland annat fördelades 124 miljoner kronor mindre till lokala naturvårdssatsningar, 69 miljoner kronor mindre till skötsel av arter och naturtyper, 47 miljoner kronor mindre till skötsel av och investeringar i fastigheter och byggnader, samt 27 miljoner kronor mindre till skötsel av våtmarker. Dessutom upphörde satsningen på naturnära jobb som 2018 uppgick till 34 miljoner kronor.
Högre utfall för saneringsåtgärder
Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 99 miljoner kronor (12,8 procent) högre 2019 än föregående år. Det beror framför allt på att utgifterna för bidrag till efterbehandling av förorenade områden ökade. Under 2019 har bl.a. 82 miljoner kronor gått till sedimentssanering av hamnbassängen i Oskarshamn och 65 miljoner kronor till sanering av bly, arsenik och zink m.m. vid Vinterviken i Stockholm.
Högre utfall för åtgärder för havs och vattenmiljö
Utfallet för anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö blev 1 151 miljoner kronor, vilket är 230 miljoner kronor (25,0 procent) högre än 2018. Skillnaden mellan åren beror främst på att anvisade medel på anslaget var högre 2019. Utgifterna blev
172 miljoner kronor högre än föregående år för stöd till lokala vattenvårdsprojekt, avancerad rening av läkemedelsrester och övergödning i haven samt åtgärder för bättre vattenhushållning tillsammans.
Utfallet för skydd av värdefull natur blev lägre än 2018
Utfallet för anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur blev 443 miljoner kronor
(31,2 procent) lägre för 2019 än föregående år. Skillnaden mellan åren beror på att anvisade medel på anslaget var lägre 2019, vilket innebar att antalet fattade beslut om ersättningar till fastighetsägare, som berörs av planerade eller beslutade områdesskydd, minskade.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.93 UO 20 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:2
Miljöövervakning m.m.
110
89
1:3
Åtgärder för värdefull natur
440
265
Sanering och återställning av förorenade
1:4
områden
1 965
1 295
1:5
Miljöforskning
102
77
1:10
Klimatanpassning
80
5
134
s. 135 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
505
392
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
700
606
1:13
Internationellt miljösamarbete
8
2
1:14
Skydd av värdefull natur
42
17
1:16
Klimatinvesteringar
1 600
1 594
1:17
Elbusspremie
80
59
1:20
Industriklivet
1 800
531
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
2:2
samhällsbyggande: Forskning
2 200
1 439
Summa
9 632
6 371
1:18
(2018)
Investeringsstöd för gröna städer
118
Totalt
6 489
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
9 632 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 6 371 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
3 261 miljoner kronor.
Skillnaden för anslaget 1:20 Industriklivet uppgick till 1 269 miljoner kronor. Anledningen till det är att de ansökningar som kommit in avsett mindre omfattande projekt.
Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning uppgick till 761 miljoner kronor. Anledningen är att Formas har haft fler ettåriga utlysningar än vad som tidigare beräknats.
Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till
670 miljoner kronor. Det beror främst på att det har tagit tid att få fart på arbetet med saneringsåtgärder för bostadsbyggande och att det beviljade beloppet ofta har blivit lägre än det sökta beloppet, bl.a. på grund av markens värdeökning efter sanering.
Skillnaden för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar uppgick till
94 miljoner kronor. Anledningen till det är att en del av verksamheten har varit i en uppbyggnadsfas där det inte varit möjligt att teckna ytterligare långsiktiga avtal.
Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 118 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:1 Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar
Riksrevisionen har granskat Klimatklivet, ett lokalt investeringsstöd som ska öka takten för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Klimatklivet (skr. 2018/19:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed avslutad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:MJU4, rskr. 2019/20:21).
135
s. 136 2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.21 Utgiftsområde 21 Energi
Anslag
Tabell 2.94 UO 21 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Statens energimyndighet
318
-5
321
3
1,0
310
1:2
Insatser för energieffektivisering
228
213
-15
-6,6
214
1:4
Energiforskning
1 548
1 482
-66
-4,3
1 441
1:5
Planeringsstöd för vindkraft
15
14
-1
-4,7
85
1:7
Energiteknik
535
800
-297
-832
-155,6
1 034
1:8
Elberedskap
258
235
-23
-8,9
178
Övriga anslag
249
247
-1
-0,5
242
Summa
3 150
795
2 214
-936
-29,7
3 504
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjnings- trygghet. Det är främst Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom området.
Utfallet uppgick till 2 214 miljoner kronor och blev därmed 936 miljoner kronor (29,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2018 var utgifterna 1 289 miljoner kronor (36,8 procent) lägre.
Förändrad hantering av solcellsstöd medför negativt anslagsutfall
Utfallet för anslaget 1:7 Energiteknik uppgick till -297 miljoner kronor. Det är
832 miljoner kronor (155,6 procent) lägre än anvisat i statens ursprungliga budget och 1 331 miljoner kronor (128,8 procent) lägre än 2018. I enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2019 och Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen anslaget ytterligare 300 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor, eftersom efterfrågan på solcellsstöd var hög.
Att anslagsutfallet blev negativt beror på att regeringen beslutade om ändring av regleringsbrevet för Statens energimyndighet den 28 november 2019 som innebar att grunderna för redovisningen mot anslag ändrades fr.o.m. 2020.
För att redovisningen mot anslag skulle kunna göras enligt den nya modellen återbetalade Boverket beviljade, men inte utbetalda stöd till solceller i december enligt beslut av regeringen. Återbetalningen avsåg även medel som betalats tidigare år till Boverket men som ännu inte betalats till stödmottagarna. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativt.
Statens energimyndighet får disponera anslagssparande motsvarande minst summan av de bidrag som länsstyrelserna har beviljat, men som ännu inte har utbetalats till stödmottagarna. Den tekniska omläggningen påverkar inte utrymmet för att bevilja och utbetala stöd till solceller och energilagring.
Under 2019 betalade Boverket 691 miljoner kronor till stödmottagarna. Beloppet skulle motsvara den korrekta anslagsbelastningen 2019 enligt den nya modellen som tillämpas fr.o.m. 2020.
136
s. 137 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Lägre utgifter för planeringsstöd till vindkraft jämfört med 2018
Utfallet för anslag 1:5 Planeringsstöd för vindkraft uppgick till 14 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor (83,1 procent) lägre än 2018. Det lägre utfallet beror på att vindkraftspremien till kommuner för vindkraftsetableringar avskaffades i och med riksdagens beslut om statsbudgeten för 2019. Under 2018 betalades vindkraftspremier om 70 miljoner kronor ut till 10 kommuner i enlighet med förordning (2017:1338) om bidrag till kommuner för att underlätta vindkraftsetableringar. Utgifterna för 2019 består i huvudsak av utbetalningar till Nationellt nätverk för vindbruk.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.95 UO 21 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:2
Insatser för energieffektivisering
208
154
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
10
6
1:4
Energiforskning
3 450
2 150
1:8
Elberedskap
200
138
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och
1:10
energiomställning
65
40
Summa
3 933
2 489
1:9
(2018)
Avgifter till internationella organisationer
13
Totalt
2 501
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
3 933 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 489 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
1 444 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:4 Energiforskning . Det beror på att det för anslaget finns behov av ett stort bemyndigande för att möjliggöra långsiktiga och omfattande åtaganden, som exempelvis storskaliga demonstrationsanläggningar. Intecknandet motsvarar ungefär 2018 års intecknande men förväntas öka kommande år.
Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndigande där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick de till 13 miljoner kronor.
Utlåning
Tabell 2.96 UO 21 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2019-12-31
Delägarlån till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar
statens aktier
500
271
Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen
700
93
Summa
1 200
364
Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2019 var 364 miljoner kronor.
137
s. 138 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.97 UO 21 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret
7 670
2 481
Summa
7 670
2 481
138
s. 139 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Anslag
Tabell 2.98 UO 22 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
Utveckling av statens
1:1
transportinfrastruktur
25 577
24 454
-1 123
-4,4
23 440
Vidmakthållande av statens
1:2
transportinfrastruktur
23 572
46
23 612
40
0,2
22 999
1:3
Trafikverket
1 397
1 413
17
1,2
1 418
Ersättning avseende icke
1:6
statliga flygplatser
126
57
148
22
17,4
79
1:7
Trafikavtal
960
76
999
39
4,1
961
Från EU-budgeten
finansierade stöd till
1:10
Transeuropeiska nätverk
150
114
-36
-23,9
104
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 753
2 666
913
52,1
2 322
1:12
Transportstyrelsen
2 189
2 207
18
0,8
2 120
1:14
Trängselskatt i Göteborg
837
616
-220
-26,3
888
1:15
Sjöfartsstöd
1 563
1 564
1
0,1
1 432
1:16
Internationell tågtrafik
42
0
0,0
2:1
Post- och telestyrelsen
50
5
55
5
9,8
47
Ersättning för särskilda tjänster
för personer med
2:2
funktionsnedsättning
140
-2
126
-15
-10,3
138
Driftsäker och tillgänglig
2:5
elektronisk kommunikation
146
130
-16
-11,0
165
Övriga anslag
508
499
-9
-1,9
483
Summa
58 968
224
58 604
-364
-0,6
56 594
Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.
Utfallet uppgick till 58 604 miljoner kronor och blev därmed 364 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 2 010 miljoner kronor (3,6 procent).
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i for diag m av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs av endast den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna under utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.
Lågt ränteläge och lägre investeringar gav lägre utgifter för utveckling av statens transportinfrastruktur
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 24 454 miljoner kronor, vilket är 1 123 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än anvisat i statens budget.
139
s. 140 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Det beror framför allt på det låga ränteläget 2019, vilket medförde att ränte- kostnaderna blev 512 miljoner kronor lägre än beräknat. Skillnaden mot statens budget beror också på att utgifterna för väginvesteringar blev 491 miljoner kronor lägre än beräknat på grund av att färre investeringsprojekt har genomförts.
TEN-bidrag
EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transport- infrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk . Bidragen från EU är en medfinansiering som utökar den totala ramen för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 114 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (23,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att Trafikverket har erhållit mindre bidrag från EU än vad som beräknats. Det största bidraget uppgick till 38 miljoner kronor och avsåg ERTMS (European Rail Traffic Management System) som är ett signalsystem för tågtrafik som ska införas i alla EU-länder. Bidrag för åtgärder för intelligenta transportsystem har också betalats ut, vilket uppgick till 19 miljoner kronor.
Trängselskatt
Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm blev 2 666 miljoner kronor, vilket är 913 miljoner kronor (52,1 procent) högre än anvisat. Anslaget används huvudsakligen till investeringar i Förbifart Stockholm och andra väganknutna projekt i Stockholms- området, i enlighet med den s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget används också till medfinansiering av tunnelbaneutbyggnad i Stockholmsregionen och finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Stockholm. De anvisade medlen i statens budget är en beräkning av hur stora intäkterna från trängselskattesystemet väntas bli. Det största projektet i Stockholms- överenskommelsen är E4 Förbifart Stockholm, som är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm. Att utfallet blev högre än anvisat beror till största delen på att det ingående anslagssparande har förbrukats. Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg blev 616 miljoner kronor, vilket är 220 miljoner kronor (26,3 procent) lägre än anvisat. Anslaget används i huvudsak till investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. Några sådana investeringar är Västlänken och en ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta älv vid Marieholm. Anslaget finansierar även system- och administrationskostnader för trängselskattesystemet i Göteborg.
Järnvägsinvesteringarna ökade, men väginvesteringarna minskade jämfört med 2018
I tabell 2.22 och tabell 2.23 jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur med utfallet för motsvarande anslag 2018.
140
s. 141 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.99 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2019
2018
Investeringar i regional plan
2 909
3 039
Räntor och återbetalning av lån för järnvägar
1 545
1 596
Räntor och återbetalning av lån för vägar
275
282
Bidrag till Inlandsbanan och Öresundsbrokonsortiet
500
478
Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan
10 171
7 955
Större väginvesteringar enligt nationell plan
3 748
4 644
Trimning och effektivisering samt miljöinvesteringar
2 766
2 447
Planering, stöd och myndighetsutövning
1 232
1 205
Övrigt
1 308
1 319
Summa anslag, utveckling av statens transportinfrastruktur
24 454
23 440
Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 24 454 miljoner kronor. Det är 1 014 miljoner kronor (4,3 procent) högre än 2018. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella planen. Dessa utgifter uppgick till 10 171 miljoner kronor, en ökning med 2 216 miljoner kronor (27,9 procent). Som exempel på stora banprojekt som ingår i den nationella planen kan nämnas:
– ökad kapacitet för sträckan Tomteboda–Kallhäll (Mälarbanan),
– västsvenska paketet i Göteborgsområdet, och
– Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping.
Utgifterna för större väginvesteringar enligt nationell plan uppgick till 3 748 miljoner kronor, vilket är en minskning med 895 miljoner kronor (19,3 procent). Som exempel på vägprojekt som ingår i den nationella planen och som pågick under 2019 kan nämnas:
– E4 Förbifart Stockholm och
– västsvenska paketet i Göteborgsområdet.
Tabell 2.100 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Miljoner kronor
2019
2018
Drift och underhåll av vägar
11 281
11 195
Bärighet och tjälsäkring av vägar
1 121
1 151
Drift, underhåll och trafikledning på järnväg
9 779
9 316
Bidrag för drift av enskild väg
1 198
1 142
Forskning och innovation
232
182
Summa anslag vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
23 611
22 999
Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev
23 612 miljoner kronor. Det är en ökning med 613 miljoner kronor (2,7 procent). Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 463 miljoner kronor (5,0 procent) och uppgick till 9 779 miljoner kronor 2019. Drift och underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till 11 281 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner kronor (0,8 procent) högre än 2018.
Utfallet för anslaget 1:15 Sjöfartsstöd uppgick till 1 564 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Stödet möjliggör en
141
s. 142 2.6.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
nedsättning av skatt och arbetsgivaravgift för anställda sjömän till noll kronor. Totalt fick 108 fartyg sjöfartsstöd, vilket är 8 fler än föregående år.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.101 UO 22 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
128 440
108 876
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
29 247
24 108
1:7
Trafikavtal
4 971
4 686
1:11
Trängselskatt i Stockholm
38 006
33 198
1:14
Trängselskatt i Göteborg
6 344
3 127
Ersättning för särskilda tjänster för personer med
2:2
funktionsnedsättning
200
151
2:3
Grundläggande betaltjänster
45
35
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
270
203
Summa
207 523
174 383
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
207 523 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 174 383 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
33 140 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till följande anslag:
För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 19 564 miljoner kronor. Av detta avser 10 120 miljoner kronor storstadsöverenskommelserna, 5 000 miljoner kronor är en konsekvens av senarelagd projektverksamhet, 3 500 miljoner kronor utgörs av en felberäkning av budgetunderlaget i budgetarbetet för 2019. Till detta har den reserv som fanns på 1 000 miljoner kronor inte behövt utnyttjas.
För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur är skillnaden
5 139 miljoner kronor. Av detta avser ca 4 300 miljoner kronor av att baskontrakt har skjutits fram i tiden och resterande 800 miljoner kronor består i att reserven som fanns inte utnyttjats.
För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm är skillnaden 4 808 miljoner kronor och beror på att avtal inte har tecknats enligt tidigare planering avseende projekt Förbifart Stockholm och på storstadsavtalet.
För anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg är skillnaden 3 217 miljoner kronor lägre än tilldelat bemyndigande. Avtal har inte tecknats enligt tidigare planering för entreprenader inom västsvenska paketet.
142
s. 143 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utlåning
Tabell 2.102 UO 22 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning
Låneram
Lån 2019-12-31
A-train AB 1
1 000
865
Svedab AB 2
5 973
5 051
Summa
6 973
5 916
1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436.
2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser, exklusive räntor och mervärdesskatt.
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 6 973 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2019 var 5 916 miljoner kronor.
Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Lånet uppgick vid utgången av 2018 till 5 051 miljoner kronor. Enligt Svedab AB uppgick mervärdesskatten till 230 miljoner kronor och räntan till
1 921 miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 december 2019. Utnyttjad ram exklusive dessa poster var därmed 2 899 miljoner kronor i löpande priser, vilket motsvarades av 3 159 miljoner kronor i 2009 års priser.
Garantier
Tabell 2.103 UO 22 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
Utestående
garantier
Utestående
åtaganden
inklusive
åtaganden
utländsk
bundna
Garantier
Garantiram
2019-12-31
valuta
utfästelser
Kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiets
upplåning 1
Obegränsad
15 716
15 716
Kapitaltäckningsgaranti Arlandabanan
Infrastructure AB 2
1 836
1 836
Kapitaltäckningsgaranti Svedab AB 3
3 527
3 527
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), PostNord
AB (inkl. Posten Logistik AB, Posten
Meddelande AB) 4
Obegränsad
5 651
5 651
Garantikapital Eurofima 5
CHF 42
398
42
398
Kreditgaranti Eurofima 6
CHF 52
498
52
498
Summa
27 627
27 627
1 Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.
2 Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.
3 Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.
4 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016.
5 Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till
33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar
6 Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.
Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2019
CHF=9,572 SEK
143
s. 144 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.104 UO 22 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
Vissa infrastrukturprojekt
39 300
37 956
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför Riksgäldskontoret
100
0
Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan 1
16 500
12 807
Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret
3 850
0
Summa
59 750
50 763
1 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87.
Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 59 750 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2019 var 50 763 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:24 Drift och underhåll av statliga vägar
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av basunderhåll för vägar.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Trafikverkets upphandling av drift och underhåll av statliga vägar (skr. 2019/20:72) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:TU7, rskr. 2019/20:187).
RiR 2019:31 Att tänka efter före – statens planering av höghastighetsjärnväg
Riksrevisionen har granskat statens planering av den höghastighetsjärnväg som är tänkt att gå från Stockholm till Göteborg respektive Malmö, i båda fallen via Jönköping.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens planering av höghastighetsjärnvägar (skr. 2019/20:133) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
144
s. 145 2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Anslag
Tabell 2.105 UO 23 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:2
Insatser för skogsbruket
282
150
346
64
22,7
620
Bekämpande av smittsamma
1:6
husdjurssjukdomar
134
112
-22
-16,4
115
1:8
Statens jordbruksverk
628
629
0
0,1
625
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 168
850
7 362
194
2,7
7 393
Intervention för
1:11
jordbruksprodukter m.m.
154
72
168
14
9,0
77
Åtgärder för landsbygdens miljö
1:17
och struktur
5 587
-230
4 704
-883
-15,8
3 981
Från EU-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö
1:18
och struktur
2 657
141
3 068
411
15,5
2 109
Miljöförbättrande åtgärder i
1:19
jordbruket
80
100
180
100
125,3
347
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
1 930
17
1 947
17
0,9
1 912
Övriga anslag
2 279
22
2 268
-11
-0,5
2 417
Summa
20 900
1 122
20 784
-117
-0,6
19 597
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd och jakt samt rennäring och samefrågor. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.
Utfallet uppgick till 20 784 miljoner kronor och är därmed 117 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna inom området med 1 187 miljoner kronor (6,1 procent).
Ökad medfinansiering från EU inom landsbygdsprogrammet
Utfallet för anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur uppgick till
5 587 miljoner kronor. Det är 883 miljoner kronor (15,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 att justera den valutakurs som ligger som grund för beräkningen av de finansiella ramarna för landsbygdsprogrammen, från 8,39 kronor per euro till 9,30 kr per euro. Ändringen innebar att EU:s del av finansieringen skulle öka varför riksdagen av den anledningen beslutade att minska anvisade medel på anslaget med 141 miljoner kronor, medan anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur höjdes med ett motsvarande belopp.
Under hösten 2019 godkände Europeiska kommissionen en från regeringen föreslagen programändring avseende landsbygdsprogrammet i Sverige. Program- ändringen innebar bl.a. att medfinansieringen från EU inom landsbygdsprogrammet generellt ökade från 39,5 procent till 48,8 procent. Det medförde att utgifterna under anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade medan utgifterna för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
145
s. 146 Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev 7 362 miljoner kronor, vilket är Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
ökade i motsvarande grad, vilket till stor del förklarar skillnaderna för de båda anslagen jämfört med den ursprungliga budgeten.
Högre utgifter för gårdsstödet
Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m . blev 7 362 miljoner kronor, vilket är
194 miljoner kronor (2,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att kronans värde i förhållande till euron var svagare när gårdsstödet betalades ut än vad regeringen beräknade vid framtagandet av budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 beslutade därför riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 850 miljoner kronor. Utöver de högre utgifterna för gårdsstöd finansierade ändringsbudgeten en utnyttjad anslagskredit från 2018 på 667 miljoner kronor.
Metangasreduceringen utvidgades under 2019
Utfallet för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket blev 100 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. Det högre utfallet beror på att riksdagen, i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019, beslutade att stöd för metangas- reducering även under 2019 skulle omfatta fler områden än rötning (metangasbild- ning) av stallgödsel. För att finansiera fortsättningen beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 100 miljoner kronor.
Insatserna för skogsbruket högre än ursprungligen anvisat
Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket uppgick till 346 miljoner kronor. Det är 64 miljoner kronor (22,7 procent) högre än anvisat i statens budget. Riksdagen beslutade att anvisa 298 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Av minskningen motiverades 100 miljoner kronor med att nyckelbiotopsinventeringen bör avvecklas. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade dock riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 149,5 miljoner kronor för att kompensera markägare med nyckelbiotopsrika marker. Även villkoren för anslaget utökades till att även få användas för utgifter för att stödja markägare som drabbades av skogsbränderna 2018.
Högre utbetalningar av skolmjölksstöd
Utfallet för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter uppgick till 168 miljoner kronor. Det är 14 miljoner kronor (9,0 procent) högre än anvisat i statens budget. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget 2019 beslutade riksdagen att anvisa anslaget ytterligare 72 miljoner kronor. Orsaken var ett ändrat ansökningsförfarande och nya rutiner för handläggning av EU:s skolmjölksstöd varför regeringen räknade med att en större del av stödet som avser både 2018 och 2019 skulle betalas ut under 2019 än vad som antogs i den ursprungliga budgeten. Hela stödet betalades dock inte ut under 2019. Jämfört med 2018 så ökade utgifterna med 91 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på förseningar i utbetalningarna av skolmjölksstöd under 2018.
Högre utgifter för landsbygdsprogrammet 2019
Jämfört med 2018 så har utgifterna ökat under anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur med 723 miljoner kronor respektive 959 miljoner kronor. Det beror främst på att utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s landsbygdsprogram ökar mot slutet av programperioden eftersom påbörjade projekt och investeringar upparbetar mer kostnader i takt med att programperioden fortskrider.
146
s. 147 Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.106 UO 23 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
1:2
Insatser för skogsbruket
70
42
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
120
72
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
90
57
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och
1:13
vattenbruk
596
213
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
45
21
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
5 241
3 542
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
1:18
miljö och struktur
4 868
4 671
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
1:24
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
1 700
909
Summa
12 730
9 526
1:19 (2018)
Miljöförbättrande åtgärder jordbruk
30
Totalt
9 556
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
12 730 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 9 526 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till
3 204 miljoner kronor och var främst hänförlig till anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur . Huvuddelen av bemyndigandet för detta anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Det låga utnyttjandet beror på att bemyndigandet avser hela programperioden.
Under utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande, dvs. bemyndiganden där ramen har upphört och inga nya åtaganden ingås men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick det till 30 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.107 UO 23 Övriga krediter
Miljoner kronor
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
Utnyttjad kredit 2019-12-31
Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret
5
0
Summa
5
0
147
s. 148 2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Anslag
Tabell 2.108 UO 24 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall-
SB
SB
ÄB
Utfall
SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
Verket för innovationssystem:
1:2
Forskning och utveckling
3 060
-60
3 008
-53
-1,7
2 882
1:5
Näringslivsutveckling
909
-110
700
-209
-23,0
866
1:7
Turistfrämjande
115
10
125
10
8,7
115
1:11
Bolagsverket
53
-1
46
-7
-13,4
46
Omstrukturering och genomlysning av
1:16
statligt ägda företag
23
8
-15
-64,5
15
1:17
Kapitalinsatser i statliga ägda företag
61
90
150
89
145,9
400
Bidrag till företagsutveckling och
1:20
innovation
269
10
279
10
3,7
309
2:3
Exportfrämjande verksamhet
389
45
432
43
10,9
370
2:4
Investeringsfrämjande
73
14
86
14
18,8
68
AB Svensk Exportkredits statsstödda
2:7
exportkreditgivning
30
-30
-30
0,0
Övriga anslag
2 454
4
2 469
15
0,6
2 394
Summa
7 437
-29
7 304
-133
-1,8
7 464
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik för utrikeshandel samt politik för handels- och investeringsfrämjande.
Utfallet uppgick till 7 304 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet
161 miljoner kronor (2,2 procent) lägre.
Lägre utgifter än beräknat för Näringslivsutveckling
Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 700 miljoner kronor, vilket är
209 miljoner kronor (23,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på en försening av ett planerat stöd till uppbyggnad av testcenter för elektromobilitet, på grund av att stödet måste godkännas av Europeiska kommissionen. Projektet har försenats då Europeiska kommissionen godkände stödet först i december 2019. Testcentret syftar till att etablera en arena för forskning och utveckling av nya tekniker, främst för elektrifierade fordon. Riksdagen minskade anvisade medel med sammanlagt 110 miljoner kronor i enlighet med propositionerna Vårändringsbudget för 2019 respektive Höständringsbudget för 2019. Förändringarna gällde bl.a. minskade satsningar på elektrifiering av fordonsparken och biodrivmedel samt ökningar för bl.a. utvecklingsinsatser för Sveriges landsbygder och utrikes födda kvinnors företagande.
Utgifterna för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 46 miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter än beräknat för kostnadsfritt tillhandahållande av digital information inom området digital förvaltning.
148
s. 149 10 miljoner kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev högre än beräknat
Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev 150 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor (145,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet avser i sin helhet kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) för att bolaget ska kunna utföra sitt av riksdagen beslutade samhällsuppdrag att tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar. Extemporeläkemedel och lagerberedningar är läkemedel som inte är godkända men som fyller en viktig funktion i hälso- och sjukvården. Sådana läkemedel kan behöva användas när ett godkänt läkemedel mot det aktuella tillståndet eller sjukdomen saknas eller när ett godkänt läkemedel haft otillräcklig effekt eller inte tolererats av patienten. De medel som anvisats i statens budget var inte tillräckliga för att APL skulle erhålla full kostnadstäckning för sitt samhällsuppdrag. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade därför riksdagen anslaget ytterligare 90 miljoner kronor.
Utfallet för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation blev 279 miljoner kronor vilket är 10 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget har använts för statsbidrag till Almi Företagspartner AB för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. De medel som anvisades i statens budget var inte tillräckliga för att säkerställa driften av bolaget och ge Almi möjlighet att genomföra sitt uppdrag avseende finansiering och affärsutveckling för små och medelstora företag. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade därför riksdagen anslaget ytterligare
10 miljoner kronor.
Satsning på export- och investeringsfrämjande bidrog till högre utgifter än beräknat
Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 432 miljoner kronor vilket är 43 miljoner kronor (10,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). De högre utgifterna avsåg en satsning på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk, social som ekologisk. Med anledning av detta anvisade riksdagen anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande blev 86 miljoner kronor vilket är
14 miljoner kronor (18,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror främst på högre utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende investerings- främjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). De högre utgifterna avsåg investeringsfrämjande arbete inom ramen för en satsning på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på hållbarhet, såväl ekonomisk, social som ekologisk. Med anledning av detta anvisade riksdagen anslaget ytterligare 14 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
Inget utfall för AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
Det blev inget utfall för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkredit- givning. Riksdagen anvisade anslaget 30 miljoner kronor för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Då det inte fanns behov av att använda anslaget minskade riksdagen anvisade medel med 30 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.
149
s. 150 Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Högre utgifter för turistfrämjande jämfört med statens budget och föregående år
Utfallet för anslaget 1:7 Turistfrämjande blev 125 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor (8,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 10 miljoner kronor (8,7 procent) högre. Det högre utfallet avser en ökning av statens aktieägartillskott till V.S. VisitSweden AB för att bolaget ska kunna ställa om sin verksamhet och fullgöra sitt uppdrag, bl.a. genom att koncentrera verksamheten mer till Sverige och ställa om till ett mer digitalt arbetssätt. Riksdagen beslutade därför att anvisa anslaget ytterligare 10 miljoner kronor i enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019.
Högre utgifter för deltagande i partnerskapsprogram jämfört med 2018
Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev
126 miljoner kronor (4,4 procent) högre än 2018. Det beror bl.a. på högre utgifter för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Partnerskapsprogram är satsningar där Europeiska kommissionen och nationella myndigheter gemensamt finansierar program som ger stöd till samarbetsprojekt mellan europeiska parter.
Lägre utgifter för näringslivsutveckling jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 166 miljoner kronor (19,2 procent) lägre än 2018. Det lägre utfallet förklaras framför allt av ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden som utbetalades engångsvis 2018.
Lägre utgifter för kapitalinsatser i statliga ägda företag jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag blev 250 miljoner kronor (62,5 procent) lägre än 2018. Utfallet 2019 uppgick till 150 miljoner kronor avseende kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) för att bolaget ska kunna utföra sitt av riksdagen beslutade samhällsuppdrag. Utfallet för 2018 var 400 miljoner kronor och avsåg ett kapitaltillskott till PostNord AB.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.109 UO 24 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
Beställnings-
Utestående åtaganden
Anslag
Anslagsnamn
bemyndigande
2019-12-31
Verket för innovationssystem: Forskning och
1:2
utveckling
2 500
2 404
1:5
Näringslivsutveckling
700
481
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
3
1:14
Konkurrensforskning
13
12
Summa
3 218
2 900
Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på
3 218 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 900 miljoner kronor.
150
s. 151 Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling blev Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utlåning
Tabell 2.110 UO 24 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning Låneram Lån 2019-12-31
Civila flygutvecklingsprojekt 1
1 110
83
AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet med
statsstödda exportkrediter
125 000
Summa
126 110
83
1 Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11, rskr. 2007/08:24.
Garantier
Tabell 2.111 UO 24 Garantier
Miljoner kronor
Utfärdade
garantier
Utestående
inklusive
åtaganden
bundna
Garantier
Garantiram 2019-12-31
utfästelser
Exportkreditgarantier
450 000
194 529
232 324
Investeringsgarantier
10 000
1 333
3 006
Grundfondsförbindelse Svenska skeppshypotekskassan 1
350
350
350
Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre skeppsfarten 2
55
55
55
Pensionsgaranti (endast efterborgen), Sveaskog AB 3
Obegränsad
454
454
Pensionsgaranti (endast efterborgen), Vattenfall AB 3
Obegränsad
1 021
1 021
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen), Nordea AB (f.d. Postgirot) 3
Obegränsad
144
144
Pensionsgaranti (endast efterborgen), Svenska Skogsplantor 3
Obegränsad
Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 3
Obegränsad
15
15
Pensionsgaranti (endast efterborgen), Teracom 3
Obegränsad
1
1
Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB 3
Obegränsad
4
4
Summa
197 906
237 374
1 Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.
2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.
3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2016.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2019. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.
I årsredovisningen saknas uppgifter om ersättningar till ledande befattningshavare samt uppdrag i enlighet med 7 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605).
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:3 Regionala exportcentrum – en del av Sveriges exportstrategi
Riksrevisionen har granskat regeringens och Tillväxtverkets inrättande av regionala exportcentrum.
151
s. 152 Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:NU5, rskr. 2019/20:22). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum (skr. 2018/19:135) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:NU5, rskr. 2019/20:22).
RiR 2019:7 Jämställdhet i Almis låneverksamhet – otydlig styrning och återrapportering
Riksrevisionen har granskat om regeringens och Almi Företagspartner AB:s (Almi) arbete med Almis uppdrag om kvinnors företagande bidrar till att uppfylla det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet (skr. 2018/19:123) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa en mer detaljerad redovisning från Almi av hur verksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6, rskr. 2019/20:23).
RiR 2019:26 Konkurrensverkets tillsyn – förutsättningar för effektivt resursutnyttjande
Riksrevisionen har granskat Konkurrensverkets förmåga till effektivt resursutnyttjande i myndighetens tillsynsverksamhet.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn (skr. 2019/20:76) redovisat de uppföljningar som görs löpande och som avses göras med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
152
s. 153 2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Anslag
Tabell 2.112 UO 25 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
110 539
110 539
0
0,0
99 808
Utjämningsbidrag för LSS-
1:2
kostnader
4 446
59
4 506
59
1,3
4 094
Bidrag till kommunalekonomiska
1:3
organisationer
7
7
0
-3,3
7
Stöd med anledning av
1:4
flyktingsituationen
5 000
5 000
0
0,0
7 000
Bidrag för arbete mot
1:5
långtidsarbetslöshet
0
0,0
500
Summa
119 993
59
120 052
59
0,0
111 409
Utgiftsområdet omfattar generella bidrag till kommuner och landsting. Dessa utgör ca hälften av statens bidrag till sektorn. Resterande bidrag från staten till kommunerna är riktade till viss verksamhet och redovisas under andra utgiftsområden (se bilaga 5).
Utfallet uppgick till 120 052 miljoner kronor och blev därmed 59 miljoner kronor (0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 ökade utgifterna med 8 643 miljoner kronor (7,8 procent).
Kompensation till kommuner och landsting för sänkt skatt för pensionärer
Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel, men också med avgifter från vissa kommuner och landsting (regioner fr.o.m. 2020). Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Utgifterna för anslaget uppgick 2019 till 110 539 miljoner kronor, vilket är 10 731 miljoner kronor högre än 2018. Totalt uppgick bidragen till kommunerna till 78 589 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8 250 miljoner kronor (11,7 procent). Bidragen till landstingen uppgick till 31 950 miljoner kronor, en ökning med 2 481 miljoner kronor
(8,4 procent).
För att kompensera kommunerna och landstingen för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför tillfördes anslaget 1:1 Kommunal- ekonomisk utjämning 4 930 miljoner kronor 2019. Kommunerna fick 2 518 miljoner kronor och landstingen 1 312 miljoner kronor.
Anslaget tillfördes även 3 500 miljoner kronor i form av ökade resurser till kommuner. Dessutom tillfördes 2 000 miljoner kronor till kommuner och landsting till följd av en stegvis överföring av medel från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen som aviserades i budgetpropositionen för 2017.
Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader ).
153
s. 154 2.6.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Anslag till följd av flyktingsituationen
Anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen uppfördes i statens budget 2017. Kommunerna har fått 4 000 miljoner kronor och landstingen 1 000 miljoner kronor i stöd under 2019. Medlen har till största delen fördelats efter kommunernas mottagande av flyktingar och resterande del efter befolkning.
Utfallet för anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen minskade med
2 000 miljoner kronor (28,6 procent). Minskningen beror på en stegvis överföring av medel till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning .
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2019:29 Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer utjämning och bättre förvaltning
Riksrevisionen har granskat systemet för kommunalekonomisk utjämning för kommuner i syfte att analysera om systemet är utformat så att kommunerna kan ge kommuninvånarna en i huvudsak likvärdig service utan större skillnader i skattesatser.
Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet (skr. 2019/20:77) redovisat bedömningar av de iakttagelser och de rekommendationer Riksrevisionen har redovisat. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
154
s. 155 2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Anslag
Tabell 2.113 UO 26 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Räntor på statsskulden
25 000
22 126
-2 874
-11,5
13 536
1:2
Oförutsedda utgifter
10
-10
0,0
11
Riksgäldskontorets
1:3
provisionsutgifter
145
48
-98
-67,3
55
Summa
25 155
22 174
-2 981
-11,9
13 603
Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen (2011:203) besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 22 174 miljoner kronor och är därmed
2 981 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev 8 571 miljoner kronor (63,0 procent) högre än 2018.
Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgälds- kontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet. Anslaget påverkas inte av myndighetens nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas.
Högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna. Inkomsterna redovisas under posten Räntor på in- och utlåning.
Ränteutgifterna blev 2,9 miljarder kronor lägre än budgeterat
Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 22 126 miljoner kronor, vilket är 2 874 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror i första hand på högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat.
155
s. 156 2.6.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.114 Räntor på statsskulden 2015–2019, fördelning på anslagets komponenter
Miljoner kronor
Utfall-
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
SB
2015
2016
2017
2018
SB 2019
2019
2019
Räntor på lån i svenska kronor
22 952
14 326
15 080
15 871
19 500
22 023
2 523
Räntor på lån i utländsk valuta 1
1 928
1 913
1 948
3 105
500
3 532
3 032
Över- (-)/underkurser (+) vid emission
-18 867
-16 836
-9 520
-4 409
-1 500
-8 324
-6 824
Summa räntor
6 014
-597
7 508
14 567
18 500
17 231
-1 269
Räntor på in- och utlåning 1
-5 850
-4 908
-4 578
-5 149
-2 000
-5 233
-3 233
Valutakursförluster (+)/-vinster (-)
10 220
-2 502
-1 945
765
3 000
5 666
2 666
Kursförluster (+)/-vinster (-)
11 413
9 675
9 519
3 353
5 500
4 461
-1 039
Summa ränteutgifter
21 797
1 668
10 504
13 536
25 000
22 126
-2 874
1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (3 821 miljoner kronor 2019) är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning.
Inkomster av överkurser vid emission beräknades uppgå till 1 500 miljoner kronor i statens budget för 2019. Utfallet för överkurser blev 8 324 miljoner kronor, dvs. en skillnad på 6 824 miljoner kronor. När Riksgäldskontoret emitterar en obligation med en kupongränta som är högre än marknadsräntan uppstår en överkurs, vilket innebär att Riksgäldskontoret får den diskonterade mellanskillnaden mellan marknadsräntan och kupongräntan av köparen. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst.
I statens budget beräknades kursförlusterna uppgå till 5 500 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust om 4 461 miljoner kronor, vilket är en skillnad på
1 039 miljoner kronor mot beräknat belopp. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
I statens budget beräknades valutakursförluster på 3 000 miljoner kronor, netto. Utfallet blev en nettoförlust om 5 666 miljoner kronor, vilket är 2 666 miljoner kronor högre än budgeterat belopp. Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller valutakursvinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa.
Räntor på lån i svenska kronor beräknades i statens budget till 19 500 miljoner kronor för år 2019. Utfallet blev 22 023 miljoner kronor, vilket är 2 523 miljoner kronor högre än beräknat.
Tabell 2.38 visar att genomsnittsräntorna för både sexmånaders statsskuldväxlar och femåriga statsobligationer 2019 blev lägre än vad som antogs i statens budget 2019. Vidare framgår att kronkursen gentemot euro, dollar och KIX-index blev svagare än vad som ursprungligen beräknades.
156
s. 157 Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 8 590 miljoner kronor Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.115
Räntor och valutakurser 2015–2019 årsgenomsnitt
SB
Utfall 2015
Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall 2018
2019
Utfall 2019
Ränta 5 år %
0,15
-0,23
-0,06
0,08
0,75
-0,36
Ränta 6 mån %
-0,31
-0,64
-0,70
-0,68
-0,05
-0,42
KIX-index 1
113
112
113
118
117
122
SEK/EUR
9,36
9,47
9,63
10,26
10,37
10,59
SEK/USD
8,43
8,56
8,54
8,69
8,69
9,46
1 Växelkurs, kronindex KIX.
Inget utfall för oförutsedda utgifter
Det blev inget utfall för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter . Riksdagen anvisade anslaget 10 miljoner kronor i statens budget. Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt lagakraftvunnen dom eller efter uppgörelse som är så brådskande att ärendet inte hinner underställas riksdagen, samtidigt som utgifterna inte lämpligen kan täckas av andra anslagsändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.
Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än budget
Utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 48 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (67,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.
Inflationskompensation och valutakursförluster medförde högre utgifter än 2018
Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 8 590 miljoner kronor
(63,5 procent) högre än 2018. Ökningen förklaras främst av att Riksgäldskontoret betalade inflationskompensation för realobligationer som köptes tillbaka i bytesauktioner mot andra obligationer. När realobligationer förfaller eller köps tillbaka betalar staten kompensation för den inflation som varit sedan obligationerna gavs ut. Vidare blev valutakursförlusterna högre än föregående år. Valutakursförlusterna beror på att valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp.
Den okonsoliderade statsskulden minskade under 2019 med 149 296 miljoner kronor (11,8 procent) till 1 112 796 miljoner kronor, medan budgetöverskottet uppgick till
111 946 miljoner kronor. Att skuldminskningen var större än budgetöverskottet beror bl.a. på att det fanns ett kassaöverskott från tidigare år som Riksgäldskontoret använde för att betala tillbaka lån som förföll. Överskottsmedlen har varit placerade i tillgångar på penningmarknaden i väntan på att användas till utgifter eller återbetalning av lån.
157
s. 158 2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Anslag
Tabell 2.116 UO 27 Anslag
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
ÄB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
Anslag
Anslagsnamn
2019
2019
2019
2019
2019
2018
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
40 914
37 683
-3 231
-7,9
34 960
Summa
40 914
37 683
-3 231
-7,9
34 960
Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram.
EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning den nationella utgiftsnivån inom utgiftsområdet.
Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU- budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.
Lägre avgift till EU än beräknat 2019
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 37 683 miljoner kronor och blev därmed
3 231 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige på drygt 1 500 miljoner kronor, vilket minskade årets BNI-avgift, och att EU:s fastställda budget blev lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräkningen i statens budget.
Avgiften till EU ökade med 8 procent 2019
Jämfört med 2018 ökade avgiften till EU med 2 723 miljoner kronor (7,8 procent). Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 3 700 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2018 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2019, men inte lika mycket (1 500 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 2 200 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att tullavgiften blev högre jämfört med 2018.
Nettoflödet till EU ökade
Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU (se inkomsttyp 6000 Bidrag från EU), blev
25 126 miljoner kronor. Det är en ökning med 2 533 miljoner kronor jämfört med 2018. Av detta förklaras knappt 2 200 miljoner kronor av lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter från EU under 2019 och resterande del främst av de högre tullavgifterna.
158
s. 159 2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.6.28 Förändring av anslagsbehållningar
Tabell 2.117 Förändring av anslagsbehållningar 2015–2019
Miljoner kronor
2015
2016
2017
2018
2019
Ingående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)
10 310
10 721
44 374
47 708
33 056
Anvisat i statens budget
853 331
915 481
954 701
989 160
1 005 057
Ändringsbudget
26 765
33 074
15 860
15 611
6 099
Utnyttjade medgivna överskridanden
2
146
18
31
0
Indragningar
-12 277
-15 952
-37 064
-44 529
-28 573
Utfall
867 409
899 096
930 181
974 924
990 706
Utgående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)
10 721
44 374
47 709
33 056
24 933
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1–27 exkl. UO 26)
412
33 653
3 335
-14 652
-8 123
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 26)
-11 369
1 636
-3 127
-5 842
2 888
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1 - 27)
-10 957
35 289
207
-20 494
-5 235
Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.
Ramanslag kan både sparas och överskridas
Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget budgeteras därför även förändringar av anslagsbehållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -11 289 miljoner kronor i budgeten för 2019. Det innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Totalt minskade i stället anslagsbehållningarna med 5 235 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.
Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. öka med 108 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet ökade med 2 888 miljoner kronor, från 57 miljoner kronor vid början av året till 2 945 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.
Anslagsbehållningarna under utgiftstaket beräknades öka med 11 miljarder, men minskade med 8 miljarder kronor
Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2019 från
33 056 miljoner kronor vid ingången av året till 24 933 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 8 123 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 11 181 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 19 304 miljoner kronor.
Indragningarna minskade med 16 miljarder kronor
Indragningar av anslagsmedel, exklusive Statsskuldsräntor m.m. uppgick till
28 573 miljoner kronor under året. Det är en minskning med 15 956 miljoner kronor (35,8 procent) jämfört med 2018.
159
s. 160 1 000 miljoner kronor under något av åren 2015–2019. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
I tabell 2.41 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.), som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över
1 000 miljoner kronor under något av åren 2015–2019.
Tabell 2.118 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 1 000 miljoner kronor
Miljoner kronor
Utgifts-
område
Anslag
Anslagsnamn
2015
2016
2017
2018
2019
4
1:1
Polismyndigheten
415
369
79
1 021
301
7
1:1
Biståndsverksamhet
-2 596
-15
36
-50
127
8
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
-106
1 441
-1 099
684
509
9
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
-2 135
-208
-662
2
-9
9
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
-662
4 171
2 621
385
812
10
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
194
3 778
4 064
1 265
-304
10
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
-642
268
1 005
1 104
-165
13
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
533
645
6 466
3 630
1 213
Etableringsersättning till vissa nyanlända
13
1:3
invandrare
342
822
1 073
255
141
1:4
Ersättning för insatser för vissa nyanlända
13
(2017)
invandrare
462
448
1 084
0
Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14
1:2
aktivitetsstöd
2 303
1 872
655
-491
-604
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14
1:3
program och insatser
763
2 288
1 722
879
733
14
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
552
1 218
1 211
969
-211
15
1:2
Studiemedel
1 606
2 100
2 232
2 519
1 651
Utveckling av skolväsendet och annan
16
1:5
pedagogisk verksamhet
717
1 423
478
421
730
Investeringsstöd för anordnande av
18
1:9
hyresbostäder och bostäder för studerande
2 177
2 238
1 774
573
21
1:7
Energiteknik
5
5
23
111
1 632
22
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
1 321
4 581
5 775
3 261
4 362
Vidmakthållande av statens
22
1:2
transportinfrastruktur
713
652
1 081
-578
-572
22
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 557
1 819
1 838
1 045
132
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
170
1 183
224
-667
-12
23
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
899
1 065
339
764
654
27
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
-4 105
1 861
5 362
4 551
3 230
Anslagsbehållningen för utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 4 miljarder kronor
Det anslag där anslagsbehållningen är störst 2019 är anslaget 1:2 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Anslagsbehållningen (ramöverföringsbeloppet) uppgick till 4 362 miljoner kronor.
Den högsta utnyttjade anslagskrediten 2019 har anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Anslagskrediten uppgick till 604 miljoner kronor.
2.6.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning
För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala
160
s. 161 1 000 miljoner kronor under något av åren 2015–2019. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -66 892 miljoner kronor under 2019, vilket är 70 521 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 68 870 mil- joner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.42 specificeras nettoutlåningens största poster.
Tabell 2.119 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2019
Miljoner kronor
SB 1
Utfall-SB
2019
Utfall 2019
2019
Utfall 2018
Premiepensionsavgifter, inbetalning
-44 000
-44 416
-416
-42 313
Premiepensionsmedel, utbetalning
44 000
42 986
-1 014
41 344
Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK
3 248
3 248
787
Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS
-1 352
-1 352
1 867
Myndigheters räntekonton (se separat tabell)
0
307
307
-2 461
CSN, studielån
5 000
7 212
2 212
6 070
CSN, kreditreserv
-1 202
-1 202
-1 126
CSN, servicekonto för räntebetalningar
7
7
-39
Investeringslån till myndigheter
1 000
2 249
1 249
2 516
Kärnavfallsfonden
0
935
935
-1
Stabilitetsfonden (se separat tabell)
109
109
208
Resolutionsreserven (se separat tabell)
-6 000
-5 743
257
-8 909
Insättningsgarantifonden
-1 928
-1 928
72
Trafikverket, infrastrukturlån
2 000
68
-1 932
-1 619
Exportkreditnämnden
0
-512
-512
-5 269
Public Service konto
-323
-323
Statliga bolag m.m.
Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot
337
Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB
70
70
-645
Övriga statliga bolag m.m.
-39
-39
53
Affärsverk
Lån till Affärsverket Svenska kraftnät
1 000
-1 254
-2 254
-388
Luftfartsverket
-2
-2
300
Sjöfartsverket
8
8
-195
Övrigt
Lån till Riksbanken
0
-67 393
-67 393
11 088
Lån till Ukraina
1 000
0
-1 000
Övrigt, netto
73
301
Summa
3 628
-66 892
-70 521
1 978
1 Endast vissa delposter är specificerade.
Premiepensionsmedlen minskade nettoutlåningen
Inbetalningar av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret beräknades i statens budget uppgå till 44 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev
44 416 miljoner kronor, dvs. 416 miljoner kronor högre än i budgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 42 986 miljoner kronor, dvs.
1 014 miljoner kronor lägre än budgetens beräkning på 44 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 1 818 miljoner kronor 2019. År 2018 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 182 miljoner kronor.
161
s. 162 1 000 miljoner kronor under något av åren 2015–2019. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
I statens budget för 2019 beräknades inbetalningarna av premiepensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 1 430 miljoner kronor högre än utbetalningarna.
I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensions- systemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 1 352 miljoner kronor 2019. År 2018 ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor med anledning av detta.
Tabell 2.120 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton
Miljoner kronor
Myndighet
Utfall 2019
Utfall 2018
Arbetsförmedlingen
-302
735
Försvarets materielverk
508
-2 015
Försvarsmakten
487
1 670
Försäkringskassan
-448
283
Göteborgs universitet
39
154
Karolinska institutet
-82
315
Kriminalvården
807
-337
Kronofogdemyndigheten
259
1 142
Linköpings universitet
163
282
Lunds universitet
48
540
Migrationsverket
-323
-629
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
-30
258
Pensionsmyndigheten
-55
323
Regeringskansliet
83
243
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv
-26
53
Polismyndigheten
-72
530
Statens fastighetsverk
-193
226
Sveriges lantbruksuniversitet
-52
207
Trafikverket
-536
-2 899
Umeå universitet
134
209
Övriga räntekonton
-716
1 169
Summa förändrade nettobehållningar på
myndigheters räntekonton
-307
2 461
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
307
-2 461
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade
Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2019 med 307 miljoner kronor, vilket ökade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.43 redovisas de största förändringarna.
Studielånen m.m. blev 1 007 miljoner kronor högre än i budgeten
Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2019 med 7 212 miljoner kronor.
CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 202 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster i statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret
162
s. 163 1 000 miljoner kronor under något av åren 2015–2019. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. Kreditreserven kommer att byggas upp under en lång uppbyggnadsperiod och kommer då att öka.
CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 7 miljoner kronor 2019. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.
Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 6 017 miljoner kronor, vilket är 1 017 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.
Investeringslånen ökade mer än beräknat
Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2019 med 2 249 miljoner kronor.
I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 249 miljoner kronor lägre än utfallet.
Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret
Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2019 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 935 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.
Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade
Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2019 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 743 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 5 848 miljoner kronor. I tabell 2.44 och 2.45 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2019 och 2018. Under 2019 minskade Stabilitetsfondens kontobehållning med 109 miljoner kronor till 39 928 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till 43 498 miljoner kronor i slutet av året. Behållningen ökade med 5 743 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 257 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven.
Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2016. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista inbetalningen avsåg 2015. Under 2019 har fondens konto belastats med
163
s. 164 204 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
ränteutgifter på 104 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2018 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på
204 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på
105 miljoner kronor 2019 och 174 miljoner kronor 2018.
Tabell 2.121 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2019
Utfall 2018
Ingående balans på kontot
40 037
40 246
Stabilitetsavgifter
0
Uttag till resolutionsreserv
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.
-104
-204
Administrativa kostnader m.m.
-6
-5
Utgående balans på kontot
39 928
40 037
Summa kontoförändring
-109
-208
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
109
208
Tabell 2.122 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret
Miljoner kronor
Typ av transaktion
Utfall 2019
Utfall 2018
Ingående balans på kontot
37 755
28 846
Resolutionsavgifter
5 848
9 083
Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m.
-105
-174
Utgående balans på kontot
43 498
37 755
Summa kontoförändring
5 743
8 909
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning
-5 743
-8 909
Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat
Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 68 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 932 miljoner kronor mindre än beräknat.
Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret
Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 581 miljoner kronor 2019, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt ökade EKN:s valutakoncern- konton i Riksgäldskontoret nettoutlåningen med 69 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 512 miljoner kronor.
I december 2018 överfördes Exportkreditnämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. Anledningen till överföringen var en ändring i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen placerade på valutakonto i bank. Överföringen till valutakoncern- konton påverkade nettoutlåningen med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan tidigare även andra placeringar i Riksgäldskontoret. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kronor 2018.
Public servicekonto minskar nettoutlåningen
Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattnings- bar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av
164
s. 165 Utlåningen till Affärsverket svenska kraftnät beräknades i statens budget öka med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Kammarkollegiet. Saldot på public service-kontot uppgick till 323 miljoner kronor vid utgången av 2019. Det minskar nettoutlåningen med samma belopp.
Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen
I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB. Denna utlåning ökade med 70 miljoner kronor till 5 051 miljoner kronor.
Svenska kraftnät minskade sina lån
Utlåningen till Affärsverket svenska kraftnät beräknades i statens budget öka med
1 000 miljoner kronor. I stället minskade affärsverket lånen i Riksgäldskontoret med
1 254 miljoner kronor 2019. Det beror på att myndigheten har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2019 till 2 481 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar.
Minskad valutareserv minskar nettoutlåningen
Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta var förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. Återbetalningen gjordes under 2019 och motsvarar ungefär 69 000 miljoner kronor.
För 2019 minskade Riksbankslånet nettoutlåningen med 67 393 miljoner kronor. Att lånet minskade mindre än återbetalningen beror på att andra lån som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.
Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 176 008 miljoner kronor den 31 december 2019.
Under 2018 ökade lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning av högre dollar- och eurokurser. Det ökar nettoutlåningen. Lånen som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.
Inget lån till Ukraina
Under 2015 erbjöd Sverige ett bilateralt lån om 100 miljoner amerikanska dollar till Ukraina. Avsikten är att lånet ska kopplas till Internationella valutafondens (IMF) lån till Ukraina. Utbetalningar görs först när IMF bedömer att nödvändiga reformsteg tagits. I statens budget beräknades att låneavtal skulle tecknas med 1 000 miljoner kronor under 2019, vilket inte gjordes.
2.6.30 Kassamässig korrigering
Posten kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.
165
s. 166 Utlåningen till Affärsverket svenska kraftnät beräknades i statens budget öka med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.123
Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
Utfall
Utfall
Utfall-SB
SB 2019
2019
2018
2019
EU-avgiftsbetalningar
-316
2 726
-316
Trafikverkets räntekonto/anslag
815
-2 106
815
Försvarsmaktens räntekonto/anslag
-466
791
-466
Polismyndigheten, räntekonto/anslag
-722
943
-722
Räntor på statsskulden
101
-151
101
Myndigheten för press, radio och tv: Lokalradioavgifter
163
-1 238
163
PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare
-2 335
-11
-2 335
Övrigt
370
598
370
Summa
0
-2 389
1 552
-2 389
För 2019 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen -2 389 miljoner kronor. I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli noll.
Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret skapar kassamässig korrigering
Betalningen av Sveriges avgift till EU medför en kassamässig korrigering eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.
Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2019 en kassamässig korrigering på -316 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. År 2018 medförde betalningen av EU avgiften en kassamässig korrigering på 2 726 miljoner kronor.
Skillnader mellan anslagsavräkning och betalningar i räntebärande flöde
Trafikverket och Försvarsmakten disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att betalningarna kortsiktigt kan avvika från redovisningen mot anslag. En sådan avvikelse ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Trafikverkets räntebärande betalningsflöde uppgick 2019 till 815 miljoner kronor. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 466 miljoner kronor för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde 2019. Det betyder att Försvarsmakten redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel.
Även Polismyndigheten ger upphov till en kassamässig korrigering. Den kassamässiga korrigeringen för Polismyndighetens räntebärande betalningsflöde blev negativ och uppgick till 722 miljoner kronor 2019. Det betyder att Polismyndigheten har redovisat ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig.
En kassamässig korrigering uppstår dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på
166
s. 167 2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag. Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 101 miljoner kronor för 2019.
Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassamässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser. Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018.År 2019 blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradioavgifterna 163 miljoner kronor.
I januari 2019 betalade telekomföretag 2 525 miljoner kronor för nationella frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i 700 MHz-bandet i Sverige. Tillstånden gäller för perioden 14 december 2018–31 december 2040. Post- och telestyrelsen (PTS) har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som frekvenstillstånden avser. Tillsammans med andra periodiseringar som Post-och telestyrelsen har gjort påverkades den kassamässiga korrigeringen negativt med 2 335 miljoner kronor 2019.
Övriga korrigeringar
Posten Övrigt, som uppgick till 370 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Polismyndigheten. När det gäller icke-räntebärande flöden så uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.
Jämförelse med föregående år
Den kassamässiga korrigeringen blev negativ med 2 389 miljoner kronor 2019, vilket kan jämföras med den positiva korrigeringsposten om 1 552 miljoner kronor 2018. Det är en minskning med 3 941 miljoner kronor.
2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggs- pensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.
Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket
Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premiepensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.
Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten
Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.
167
s. 168 2.6.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik
För att inkomstpensionssystemet ska vara hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna, så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 inleddes den första balanseringsperioden, som upphörde 2018.
Uppräkning av pensioner följer inkomstindex när balanseringsmekanismen är inaktiverad
Omräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex när balanserings- mekanismen är inaktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomst- utvecklingen i Sverige.
När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräk- ningarna. När balansindex når inkomstindex, upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomstindex enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år.
Uppräkning av pensioner följer balansindex när balanseringsmekanismen är aktiverad
När balanstalet är över 1 och systemet inte befinner sig i en balanseringsperiod påverkas inte indexeringen av balanstalets storlek. Det är när balanstalet faller under 1 för första gången som en balanseringsperiod inleds. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanseringsperioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars.
Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018
Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018. Det innebär att inkomstpensionerna för 2018 förräntas med förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige, som mäts genom inkomstindex.
Den finansiella ställningen i pensionssystemet stärktes under balanseringsperioden genom att pensionerna sänktes vid tre tillfällen till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Dessutom stärktes den finansiella ställningen bl.a. till följd av hög avkastning på AP-fonderna och ökad sysselsättning.
En balanseringsperiod avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex. Då är pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån.
Gapet mellan inkomst- och balansindex slöts 2018, och därmed upphörde balanseringsperioden. Det innebär att inkomstpensionerna framöver kommer att indexeras med inkomstindex i stället för balansindex.
Inkomstindex för 2019 beräknades till 175,96. Det innebär en indexökning med 3,1 procent jämfört med 2018 års indextal 170,73. Beräkningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen för åren 2017 och 2018.
168
s. 169 Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2017 och 2018 beräknades till Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Den genomsnittliga inkomstutvecklingen mellan 2017 och 2018 beräknades till
3,1 procent. Därför räknas inkomstindex för 2019 upp med 3,1 procent jämfört med inkomstindex för 2018.
De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent.
Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna
Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP fonderna. Ålderspensions- avgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP- fonderna och premie-pensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.
Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen
Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). En ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under åren 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.
AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter
AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för första till fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.
Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.47. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar, om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader.
Pensionsutbetalningarna blev något högre än beräknat
Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2019 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 317 572 miljoner kronor.
169
s. 170 Utfallet uppgick till 317 628 miljoner kronor och är därmed 56 miljoner kronor (0,0 procent) högre än beräknat. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.124 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget
Miljoner kronor
Utfall-SB
SB
Utfall
Utfall-SB
procent
Utfall
2019
2019
2019
2019
2018
AP-fonderna, pensionsutgifter
314 534
314 724
190
0,1
304 443
Administrationsutgifter
3 038
2 903
-135
-4,4
2 912
Varav
Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter
741
865
AP - fonderna, rörelsens kostnader
1 017
956
AP - fonderna, provisionskostnader
739
760
AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter
406
331
Summa
317 572
317 628
56
0,0
307 356
Utfallet uppgick till 317 628 miljoner kronor och är därmed 56 miljoner kronor (0,0 procent) högre än beräknat.
Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 314 724 miljoner kronor, vilket är 190 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 152 140 miljoner kronor och tilläggspension med
162 584 miljoner kronor. Under 2019 har inga överföringar gjorts från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem.
Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 2 903 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick tillsammans 741 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt regeringsbeslut om ersättning från Första- Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administration av inkomstgrundad ålderspension 2019 den 20 december 2018 (S2018/02850/SF)).
Pensionerna räknades upp med 1,4 procent
För 2019 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 1,4 procent. Jämfört med 2018 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten
10 272 miljoner kronor (3,3 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP fonderna ökade med 10 281 miljoner kronor (3,3 procent). Att pensionsutgifterna ökar mer än uppräkningen av pensionerna beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.
I december 2019 hade 2 208 048 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 39 585 personer jämfört med december 2018.
170
s. 171 2.7 Underliggande saldo och engångseffekter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.7 Underliggande saldo och engångseffekter
Det faktiska utfallet på statens budget påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär, vilka försvårar analysen över tid. Genom att exkludera engångseffekterna får man ett bättre mått på saldots underliggande utveckling. Större poster av engångskaraktär för 2019 och 2018 redovisas i tabell 2.49. De största posterna för 2019 kommenteras.
I diagrammet visas budgetens faktiska saldo och det underliggande saldot för perioden 1990–2019. I början av perioden har även gjorts justering för ändrad redovisningsprincip för budgetsaldot i syfte att öka jämförbarheten mellan åren.
Diagram 2.1 Budgetens faktiska och underliggande saldo, åren 1990–2019
Miljarder kronor
200
150
100
50 0
-50 -100 -150
-200 -250
-300
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Faktiskt saldo
Underliggande saldo
År 2019 uppgick det faktiska överskottet i budgeten till 112 miljarder kronor medan det underliggande överskottet var 47 miljarder kronor. Positiva engångseffekter bidrog alltså till att förbättra saldot kraftigt. Det förklaras nästan i sin helhet av att Riksbanken återbetalade delar av de lån som tagits upp för att förstärka valuta- reserven. År 2018 var nettot av engångseffekterna litet. Det faktiska budgetsaldot var ett överskott på 80 miljarder kronor. Det påverkades av positiva engångseffekter på sammanlagt 1 miljard kronor. Det vanligaste är att engångseffekterna är positiva, men vissa år dominerar negativa effekter. Åren 1990–2019 var engångseffekterna i genomsnitt 19 miljarder kronor per år.
Tabell 2.125 Budgetens faktiska saldo, engångseffekter m.m. och underliggande saldo 2015–2019
Miljoner kronor
2015
2016
2017
2018
2019
Faktiskt saldo
-32 650
85 301
61 775
80 049
111 946
Engångseffekter m.m.
627
52 166
9 650
1 158
64 987
Underliggande saldo
-33 276
33 134
52 125
78 892
46 960
Engångseffekter 2019
Engångseffekterna 2019 förbättrade saldot med 65 miljarder kronor. Större poster kommenteras i detta avsnitt liksom under respektive inkomst- och utgiftsområde (avsnitt 2.4 och 2.6).
171
s. 172 2.7 Underliggande saldo och engångseffekter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Inkomsttitlar
På budgetens inkomstsida dominerade negativa engångseffekter 2019. De senaste åren har budgetsaldot påverkats kraftigt av stora extra inbetalningar till skattekontot, framför allt från bolag. Det antas bero på en förhållandevis fördelaktig ränta på dessa konton. Åren 2015–2018 bedöms kapitalplaceringar på skattekontot ha stärkt budgetsaldot med sammanlagt 61 miljarder kronor. Till följd av svagt stigande marknadsräntor i slutet av året bedöms kapitalplaceringarna i stället ha minskat med 5 miljarder kronor under 2019.
Under 2019 gjorde Exportkreditnämnden och tre statliga bolag inleverans av överskott och extrautdelningar till staten på totalt 0,4 miljarder kronor. Som extrautdelning räknas sådan utdelning som inte ryms inom föregående års utdelningsbara resultat eller som beror på uppskrivning av tillgångsvärden (samma definition som i nationalräkenskaperna).
Anslag
Sverige medverkar vid inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) med ett kapitaltillskott på ca 0,2 miljarder kronor per år 2016–2020.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksbankens lån i Riksgäldskontoret har varit en stor negativ engångseffekt de senaste åren. Under 2019 uppstod i stället en stor positiv engångseffekt eftersom Riksbanken i början av året beslutade att minska valutareservens storlek. Det innebar att Riksbanken minskade sina lån i Riksgäldskontoret genom att inte refinansiera flera av de lån som förföll 2019. Totalt stärktes budgetsaldot med 67 miljarder kronor till följd av detta.
En annan positiv engångseffekt var att Affärsverket Svenska kraftnät minskade sina investeringslån med 1,3 miljarder kronor.
En del av ålderspensionsavgiften inbetalas månadsvis som premiepensionsavgift till Pensionsmyndighetens konto i Riksgäldskontoret. Inflödet inkluderar regleringar för tidigare år vilka varierar mellan åren. Medlen placeras tillfälligt på kontot eller i obligationer i avvaktan på att pensionsrätten fastställs. Året efter intjänandeåret, i december månad, utbetalas premiepensionsmedel (inkl. avkastning) till pensions- spararnas valda fonder. Inbetalning av premiepensionsavgifter uppgick till 44 miljarder kronor 2019 och utbetalning av premiepensionsmedel till 43 miljarder kronor. Myndighetens övriga tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel medförde en minskad behållning på kontot med 3,2 miljarder kronor.
Det finns också ett konto för Pensionsmyndighetens handel med fondandelar inom premiepensionssystemet. Detta konto medförde en temporär minskning av nettoutlåningen med 1,4 miljarder kronor.
Under posten Övrigt, netto (0,1 miljard kronor) ingår nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk.
172
s. 173 2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 2.126 Vissa större engångsposters påverkan på statens budget 2019 och 2018
Miljoner kronor
Poster
2019
2018
Inkomsttitlar
-4 634
9 967
Kapitalplaceringar på skattekonto, bolag
8 000
Kapitalplaceringar och tidigarelagda skatteinbetalningar,
hushåll
-5 000
2 000
Ändrad redovisningsperiod energiskatt
-2 000
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, aktieförsäljning
1 683
Exportkreditnämnden, inleverans av överskott
135
64
Vasallen, extrautdelning
125
Svevia, extrautdelning
93
95
Jernhusen, extrautdelning
125
Svensk Exportkredit, extrautdelning
12
Anslag
-228
-1 506
Kapitaltillskott till PostNord
-400
Kapitaltillskott AIIB, Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar
-228
-206
Assistansersättning, efterskottsinbetalning från
kommuner
-900
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
69 849
-7 304
Lån till Riksbanken
67 393
-11 088
Lån till affärsverket Svenska kraftnät
1 254
388
Exportkreditnämnden
581
5 269
Kärnavfallsfonden
-935
1
Insättningsgarantifonden
1 928
-72
Premiepensionsavgifter, inbetalning
44 416
42 313
Premiepensionsmedel, utbetalning
-42 986
-41 344
Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK
-3 248
-787
Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom
PPS
1 352
-1 867
Övrigt, netto
95
-116
Kassamässig
korrigering
0
0
Totalt
64 987
1 158
2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget
Vid analys av och information om statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Den realekonomiska fördelningen av utgifterna som redovisas här är transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner.
173
s. 174 2.8 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Diagram 2.2 Utgifterna i statens budget, realekonomiskt fördelade
Transfereringar 67,7 %
Konsumtion 25,0 %
Investeringar 4,0 %
Räntor 2,2 %
Övrigt finansiellt 1,1 %
Övriga kostnader 0,0 %
Tabell 2.127 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2018–2019 Miljoner kronor
Procentuell
Utfall
Utfall
Förändring
förändring
Realekonomisk art
2019
2018
2018–2019
2018–2019
Transfereringar
685 380
681 463
3 916
0,6
varav till
Hushållssektorn
316 298
312 446
3 852
1,2
Kommunala sektorn
211 204
213 273
-2 069
-1,0
Företagssektorn
51 165
52 773
-1 608
-3,0
Ålderspensionssystemet
21 675
22 557
-882
-3,9
Statliga ideella organisationer
6 080
6 183
-103
-1,7
Internationell verksamhet
78 957
74 232
4 725
6,4
varav till EU-institutioner
37 683
34 960
2 723
7,8
Konsumtionsutgifter
253 508
248 321
5 186
2,1
varav
Löner inklusive sociala
avgifter
148 380
142 561
5 820
4,1
Omkostnader för konsumtion
72 626
72 994
-368
-0,5
Lokaler
20 076
19 269
808
4,2
Sociala naturaförmåner
12 425
13 499
-1 073
-8,0
Investerings-
verksamhet
39 913
33 591
6 322
18,8
Räntor
22 720
14 211
8 509
59,9
varav
Räntor på statsskulden
22 126
13 536
8 590
63,5
Finansiella
transaktioner
11 359
10 940
419
3,8
Summa
utgiftsområden
1 012 879
988 527
24 352
2,5
Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den
174
s. 175 realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.
Transfereringar
Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.
Transfereringarna utgjorde 67,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2019.
Höjt barnbidrag och högre utgifter för studiemedel bidrog till att transfereringar till hushåll ökade
Hushållen fick 46,1 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushåll ökade med totalt 3 852 miljoner kronor (1,2 procent) jämfört med 2018.
Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m . inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 39 341 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 157 miljoner kronor
(2,9 procent) jämfört med 2018. Det beror i huvudsak på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning jämfört med föregående år. För sjukersättningen beror minskningen på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år, samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har varit lågt. Minskningen av antalet personer med aktivitetsersättning beror bl.a. på att många av de som haft ersättningen har fyllt 30 år och därmed inte längre kan få ersättning.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:1 Barnbidrag inom utgiftsområde
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 1 452 miljoner kronor
(4,6 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor till 1 250 kronor per månad och barn fr.o.m. den 1 mars 2018. Dessutom ökade utgifterna till följd av fler barn i åldrarna 0–16 år.
Transfereringar till hushåll från anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick till 41 200 miljoner kronor. Det är en ökning med 589 miljoner kronor (1,5 procent) från 2018. Det var framför allt utgifterna för föräldrapenning som ökade. Utgifterna blev högre fastän antalet ersättningsdagar med föräldrapenning totalt minskade med ca 870 000 dagar
(1,5 procent) jämfört med 2018. Det beror främst på att medelersättningen per dag blev högre.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering uppgick till 3 563 miljoner kronor. Det är en minskning med 1 362 miljoner kronor (27,7 procent) från 2018. Orsaken är att antalet nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag minskade med 37,8 procent, från i genomsnitt 62 405 deltagare per månad 2018 till i genomsnitt 38 802 deltagare per månad 2019.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med
1 370 miljoner kronor (5,8 procent). Det beror främst på ökade utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning. Under 2019 var arbetslösheten i genomsnitt 6,8 procent för personer i åldern 15–74 år, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med
175
s. 176 Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2018. Det genomsnittliga antalet personer som fick arbetslöshetsersättning uppgick för 2019 till 97 143 per månad, vilket var en ökning med 9,3 procent från 2018.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 461 miljoner kronor (32,0 procent).
På grund av minskade anslag införde Arbetsförmedlingen hårdare prioriteringar av vilka som kunde få del av arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Arbets- förmedlingens minskade personalresurser under 2019 medförde också lägre besluts- och produktionskapacitet för att erbjuda program och insatser till arbetssökande. Det innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb. Det medförde minskade utgifter för de subventionerade anställningar som finansieras från anslaget.
Transfereringar till hushåll från anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2 063 miljoner kronor vilket är 583 miljoner kronor (39,4 procent) högre än 2018. Det beror på att fler anställda drabbats av konkurser jämfört med föregående år. Antalet anställda drabbade av konkurser uppgick till 22 727 för 2019 vilket var en ökning med 16,8 procent från föregående år.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:2 Studiemedel inom utgiftsområde
15 Studiestöd ökade med 1 470 miljoner kronor (12,8 procent). Det beror i huvudsak på att bidragsbeloppet har höjts och att flera studerar med studiemedel.
Utfallet för anslaget 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blev 1 280 miljoner kronor, vilket ökade transfereringarna till hushåll med samma belopp. Anslaget uppfördes på statens budget 2019 och används för bidrag till fysiska och juridiska personer som har förvärvat en klimatbil. Klimatbonusen ingår i bonus–malus-systemet som infördes den 1 juni 2018 och ersatte den tidigare super- miljöbilspremien. Anslaget 1:8 (2018) Supermiljöbilspremie upphörde därmed 2019 vilket minskade transfereringarna till hushåll med 322 miljoner kronor.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:19 Elfordonspremie inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskade med 414 miljoner kronor (100,2 procent). Möjligheten att ansöka om bidrag som finansieras från anslaget upphörde 2018. Det negativa utfallet på 1 miljon kronor beror på återkrav av utbetalade bidrag.
Transfereringarna till hushåll från anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde
21 Energi minskade med 649 miljoner kronor (129,9 procent). Det negativa utfallet på 149 miljoner kronor 2019 beror på att regeringen har beslutat om ändring av grunderna för redovisningen mot anslaget. För att redovisningen mot anslag ska kunna göras enligt den nya modellen har Boverket återbetalat beviljade, men inte utbetalda stöd till solceller i december. Återbetalningen avsåg även medel som betalats tidigare år till Boverket men som ännu inte betalats till stödmottagarna. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativ.
Statsbidrag till museer som är stiftelser, stiftelsen Svenska Filminstitutet samt Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) klassificeras fr.o.m. 2019 som transfereringar till hushåll. Tidigare har motsvarande statsbidrag klassificerats som transfereringar till statliga ideella organisationer. Det medför ökade transfereringar till hushållssektorn samt minskade transfereringar till statliga ideella organisationer. Tabell
176
s. 177 2.51 visar hur förändringen påverkat transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.51 visar hur förändringen påverkat transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer.
Tabell 2.128 Omklassificering av transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer.
Miljoner kronor
Minskning av
Ökning av
transfereringar till
Utgifts-
transfereringar till
statliga ideella
Netto-
område
Anslag
Anslagsnamn
hushållssektorn
organisationer
förändring
17
8:2
Centrala museer: Stiftelser
263
-259
4
17
10:1
Filmstöd
558
-563
-5
24
2:3
Exportfrämjande verksamhet
325
-283
42
Summa
1 146
-1 105
41
Färre inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem bidrog till lägre transfereringar till kommuner
Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting (fr.o.m. 2020 regioner) och kommunalförbund. Under 2019 fick kommunsektorn 30,8 procent av de totala transfereringarna och var därmed den näst största mottagaren av transfereringar. Transfereringarna till kommunsektorn minskade med 2 069 miljoner kronor
(1,0 procent) jämfört med 2018.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration minskade med 5 729 miljoner kronor (63,6 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat med 28,4 procent jämfört med 2018. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med knappt 1 000 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med drygt 1 200 miljoner kronor och ersättningar enligt sjukvårdsförordningen med ca 350 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med
551 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 22,8 procent färre jämfört med 2018. Jämförelsen mellan åren påverkas av att Migrationsverket under 2018 betalade ut ersättningar till kommunerna om ca
2 000 miljoner kronor för ensamkommande barn och unga för tidigare år.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 1 361 miljoner kronor (5,0 procent). De ökade kostnaderna för läkemedelsförmånerna avser bl.a. cancerläkemedel, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med
991 miljoner kronor (13,5 procent). Det beror bl.a. på en ny kvalitetshöjande satsning inom hälso- och sjukvården och en ny satsning på specialistsjuksköterskeutbildning.
Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 1 610 miljoner kronor vilket ökade transfereringarna till kommuner och landsting med samma belopp. Anslaget uppfördes på statens budget 2019 och användes för en satsning med syfte att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten. Landstingen får del av satsningen om de visar att väntetiderna till specialistvården eller till operation är kortare än föregående år eller om de har en redan hög uppfyllnadsgrad av
177
s. 178 2.51 visar hur förändringen påverkat transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
vårdgarantin. Landstingen får även del av medlen för att förbättra inrapporteringen av statistik om väntetider.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 703 miljoner kronor (18,9 procent). Finansiering från kommuner redovisas som inkomster mot anslaget och reducerar utgifterna för transfereringar till kommuner. Den ökade finansieringen från kommunerna år 2019 beror främst på att Försäkringskassan fr.o.m. oktober 2018 begär ersättning från kommunerna för assistansersättningen i efterhand. Tidigare begärdes ersättningen i förskott. Detta medförde en förskjutning av inbetalningar från 2018 till 2019.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 1 839 miljoner kronor (77,1 procent). Det beror främst på en tillfällig satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen som upphörde fr.o.m. 2019.
Transfereringarna till kommuner och landsting från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m . inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskade med 620 miljoner kronor (47,9 procent). Det beror främst på lägre utgifter för bidrag till avgiftsfria aktiviteter för barn under skollov samt avgiftsfri simskola för barn.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade med 4 311 miljoner kronor (26,7 procent). Det beror på att det genomsnittliga antalet mottagna som kommunerna får ersättning för minskade med 32,1 procent mellan 2018 och 2019. Det genomsnittliga antalet ensamkommande barn och unga minskade med 11,0 procent. Ersättningarna till kommuner för ensamkommande barn och unga minskade med 2 365 miljoner kronor. Dessutom minskade schablonersättningarna för mottagande av nyanlända med 2091 miljoner kronor.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade med 860 miljoner kronor (24,3 procent). På grund av minskade anslag införde Arbets- förmedlingen hårdare prioriteringar av vilka som kunde få del av arbetsmarknads- politiska program och insatser. Omställningen av Arbetsförmedlingens verksamhet medförde minskad kapacitet att erbjuda program och insatser till arbetssökande. Det innebar minskat antal deltagare och minskade utgifter för upphandlade tjänster och utbildningar. Arbetsförmedlingen införde också ett tillfälligt beslutsstopp för anvisningar till extratjänster liksom ett stopp för moderna beredskapsjobb. Det medförde minskade utgifter för de subventionerade anställningar som finansieras från anslaget.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:15 (2018) Upprustning av skollokaler och utemiljöer inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 627 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att anslaget upphörde 2018.
Transfereringarna till kommuner från anslaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 2 241 miljoner kronor (250,6 procent). Anslaget har använts för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskaps- utveckling. Ökningen avser infriande av tidigare ingångna ekonomiska åtaganden om statsbidrag.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostads- byggande inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
178
s. 179 2.51 visar hur förändringen påverkat transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
samt konsumentpolitik minskade med 1 395 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att riksdagen beslutade att stödet ska avvecklas helt och därför inte anvisade några medel till anslaget 2019.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 10 731 miljoner kronor (10,8 procent). Ökningen beror på att anslaget tillfördes 4 930 miljoner kronor för att kompensera kommuner och landsting för det intäktsbortfall som förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer medför. Vidare tillfördes 3 500 miljoner kronor i form av ökade resurser till primärkommuner. Anslaget tillfördes även 2 000 miljoner kronor till följd av en stegvis överföring av medel från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flykting- situationen som aviserades i budgetpropositionen för 2017.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 2 000 miljoner kronor (28,6 procent). Minskningen beror på en stegvis överföring av medel till anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning som aviserades i budgetpropositionen för 2017.
Transfereringar till kommuner från anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 500 miljoner kronor (100,0 procent). Det beror på att riksdagen inte anvisade några medel till anslaget 2019.
Minskade statsbidrag till klimatinvesteringar bidrog till lägre transfereringar till företagssektorn
Företagssektorn fick 7,5 procent av de totala transfereringarna 2019. Transfereringarna till företagssektorn minskade med 1 608 miljoner kronor (3,0 procent) jämfört med 2018.
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m . inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 1 195 miljoner kronor
(8,9 procent). Det beror delvis på ökade statsbidrag för fler anställningar hos Samhall AB. Dessutom ökade utgifterna för lönebidrag till följd av högre genomsnittlig bidragsnivå och ökade kostnader för handledararvode.
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskade med 1 022 miljoner kronor (68,0 procent). Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Utgifterna för Klimatklivet minskade till följd av riksdagens beslut om att inte ge regeringen bemyndigande att ingå nya ekonomiska åtaganden under 2019. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 beslutade riksdagen att ge regeringen bemyndigande att ingå nya åtaganden och 2019 beviljades 185 ansökningar inom Klimatklivet. Det är 1 811 (89,8 procent) färre beviljade ansökningar än 2018.
Transfereringarna till företagssektorn från anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi minskade med 648 miljoner kronor (129,4 procent). Det negativa utfallet på 147 miljoner kronor 2019 beror på att regeringen har beslutat om ändring av grunderna för redovisningen mot anslaget. För att redovisningen mot anslag ska kunna göras enligt den nya modellen har Boverket återbetalat beviljade, men inte utbetalda stöd till solceller i december. Återbetalningen avsåg även medel som betalats tidigare år till Boverket men som ännu inte betalats till stödmottagarna. Eftersom återbetalningarna var större än utbetalningarna 2019, blev den totala belastningen på anslaget negativ.
179
s. 180 2.51 visar hur förändringen påverkat transfereringar till hushåll respektive statliga ideella organisationer. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utbetalningarna till fleråriga projekt inom ramen för EU:s program ökar generellt mot slutet av programperioden eftersom allt fler projekt påbörjas och upparbetar mer kostnader när programperioden fortskrider. Det har bl.a. medfört ökade transfere- ringar till företagssektorn från anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Transfereringar från anslagen 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade med 419 miljoner kronor (11,0 procent) respektive 946 miljoner kronor (46,3 procent).
Statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB och Almi Företagspartner AB klassificeras fr.o.m. 2019 som transfereringar till statliga ideella organisationer. Tidigare har motsvarande statsbidrag klassificerats som transfereringar till företag. Det medför minskade transfereringar till företag samt ökade transfere- ringar till statliga ideella organisationer. Tabell 2.52 visar hur förändringen påverkat transfereringar till företag respektive statliga ideella organisationer.
Tabell 2.129 Omklassificering av transfereringar till företagssektorn respektive statliga ideella organisationer.
Miljoner kronor
Minskning av
Ökning av
transfereringar
transfereringar
Utgifts-
till företags-
till statliga ideella
Netto-
område
Anslag
Anslagsnamn
sektorn
organisationer
förändring
17
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
-737
742
5
Bidrag till företagsutveckling och
24
1:20
innovation
-309
279
-30
Summa
-1 046
1 021
-25
Högre EU-avgift samt bistånd medförde ökade transfereringar till internationell verksamhet.
Av de totala transfereringarna år 2019 gick 11,5 procent till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 4 725 miljoner kronor (6,4 procent) jämfört med 2018.
Transfereringarna från anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen ökade med 2 723 miljoner kronor (7,8 procent). Det beror delvis på att återbetalningar från EU till Sverige av tidigare inbetalda avgifter blev knappt 2 200 miljoner kronor lägre jämfört med 2018. Den återstående skillnaden beror främst på att tullavgiften blev högre jämfört med 2018.
Transfereringar till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan ökade med 463 miljoner kronor (38,3 procent). Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 396 miljoner kronor högre än 2018.
Jämfört med föregående år ökade transfereringarna till internationell verksamhet från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med
1 413 miljoner kronor (4,1 procent). Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar, reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet samt bistånd till Afrika som ökat under 2019.
Konsumtion
Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen
180
s. 181 Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
(sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads- utbildning och privat tandläkarvård. Utgifterna för konsumtion uppgick 2019 till 25,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.
De största utgifterna för konsumtion 2019 fanns inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa fyra utgifts- områden svarade sammanlagt för 64,1 procent av utgifterna för konsumtion 2019.
Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter
58,5 procent. Med sociala avgifter menas främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Löner inklusive sociala avgifter ökade med
5 820 miljoner kronor (4,1 procent) jämfört med 2018. De anslag som hade högst utgifter för löner inklusive sociala avgifter 2019 var anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt anslaget 1:1 Skatteverket inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Dessa fyra anslag svarade sammanlagt för 31,6 procent av utgifterna för löner inklusive sociala avgifter 2019.
Löner inklusive sociala avgifter finansierade från anslag 1:19 Statens servicecenter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökade med 422 miljoner kronor. Det beror på att Statens servicecenter under 2019 övertog ansvaret för en samlad organisation för att ge statlig lokal service till medborgare och företag i hela landet. Servicekontoren drevs tidigare i samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
För anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna för löner inklusive sociala avgifter med 1 687 miljoner kronor (9,7 procent). Det beror både på ett ökat antal årsarbetskrafter och löneökningar vid Polismyndigheten.
Utgifterna för löner inklusive sociala avgifter minskade med 759 miljoner kronor (12,2 procent) för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Det beror främst på att Arbetsförmedlingen minskade antalet anställda under 2019. Under året var det 1 623 anställda som förhandlades som övertaliga varav 823 personer har slutat under 2019. Utöver det har 1 504 anställda själva valt att avsluta sin anställning. Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen uppgick under 2019 till 10 705 vilket var en minskning med 2 021 årsarbetskrafter (15,9 procent) från 2018.
Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion minskade med 368 miljoner kronor (0,5 procent) 2019. De största anslagen med omkostnader för konsumtion 2019 är anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för 48,0 procent av utgifterna gällande omkostnader för konsumtion 2019.
Investeringar
Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som datorprogram, värde- föremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion.
181
s. 182 28,5 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 4,0 procent. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största andelen av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden (27 379 miljoner kronor eller 68,6 procent).
Ytterligare ett utgiftsområde med stora investeringar är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Totalt uppgick investeringar som finansierades genom anslag till 11 364 miljoner kronor för detta utgiftsområde, vilket motsvarar
28,5 procent av de totala investeringarna inom budgetens utgiftsområden.
Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 39 913 miljoner kronor vilket är en ökning med 6 322 miljoner kronor (18,8 procent) jämfört med 2018. Ökningen avser främst anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Årets anskaffningar bestod bl.a. av JAS 39E, ubåt A26, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem.
Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och med finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår inte inom utgiftsområdena utan ingår i Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar och räntor på dessa lån redovisas som finansiella transaktioner i tabell 2.50.
Räntor och finansiella transaktioner
I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Räntorna motsvarade 2,2 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2019. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. är det enskilt största i gruppen räntor. Anslaget stod för 97,4 procent av de totala ränteutgifterna. Ränteutgifterna för anslaget ökade med 8 590 miljoner kronor (63,5 procent) jämfört med 2018. Ökningen förklaras främst av att Riksgäldskontoret betalade inflationskompensation för realobligationer som köptes tillbaka i bytesauktioner mot andra obligationer. När realobligationer förfaller eller köps tillbaka betalar staten kompensation för den inflation som varit sedan obligationerna gavs ut. Vidare blev valutakursförlusterna högre än föregående år. Valutakursförlusterna beror på att valutalån betalats tillbaka till en svagare kronkurs än när lånen togs upp.
De finansiella transaktionerna uppgick till 1,1 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden. De största anslagen 2019 var anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslaget 1:3 A vsättning för kreditförluster inom utgiftsområde 15 Studiestöd samt anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Dessa tre anslag svarade sammanlagt för
35,8 procent av utgifterna för finansiella transaktioner 2019.
182
s. 183 2.9 Beställningsbemyndiganden Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.9 Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.130 Beställningsbemyndiganden 2019
Miljoner kronor
Utestående
Beställnings-
åtaganden
Utgiftsområde
bemyndiganden
2019-12-31
1
Rikets styrelse
239
152
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
130
69
4
Rättsväsendet
210
157
5
Internationell samverkan
196
104
6
Försvar och samhällets krisberedskap
87 450
77 822
7
Internationellt bistånd
103 100
82 063
8
Migration
356
278
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
4 099
2 197
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1 888
1 888
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
66
51
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
29 026
19 044
15
Studiestöd
4
3
16
Utbildning och universitetsforskning
41 823
39 398
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1 053
749
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
6 093
5 845
19
Regional tillväxt
7 200
6 248
20
Allmän miljö- och naturvård
9 632
6 489
21
Energi
3 933
2 501
22
Kommunikationer
207 523
174 383
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
12 730
9 556
24
Näringsliv
3 218
2 900
Summa utgiftsområden
519 969
431 895
Varav äldre bemyndiganden
439
183
s. 184 2.10 Inomstatliga lån Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.10 Inomstatliga lån
Tabell 2.131 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Utgifts-
område
Inomstatliga lån
Låneram
Lån 2019-12-31
1
Riksdagsförvaltningens investeringar som används i
verksamheten
120
77
1
Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska
anläggningar
1 000
614
2
Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter
15 200
13 195
2
Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler
14 500
13 992
2
Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 1
2 915
326
2
Riksrevisionen – anläggningstillgångar som används i
verksamheten
15
7
6
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskapsverksamhet
1 550
1 254
9
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens
verksamhet
100
6
9
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Folkhälsomyndighetens
verksamhet
350
52
21
Svenska Kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret
6 200
2 481
22
Vissa infrastrukturprojekt
41 300
37 956
22
Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga lån i eller utanför
Riksgäldskontoret
100
0
22
Trafikverket (tidigare Botniabanan AB) för fortsatt utbyggnad av
Botniabanan 2
16 500
12 807
22
Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret
3 850
0
Summa
103 700
82 766
1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.
2 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87.
184
s. 185 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2.11 Övriga krediter
Tabell 2.132 Övriga krediter
Miljoner kronor
Utgifts-
område
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kredit
Lån 2019-12-31
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
0
2
Investerarskyddet 2
Obegränsad
0
2
Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella
finansiella institutioner 3
Obegränsad
0
2
Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 4
Obegränsad
0
2
För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet 5
Obegränsad
0
2
Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya
myndigheter
250
0
2
Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i
pensionshanteringen
100
30
2
Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet 6
100
0
2
Resolutionsreserven kreditram
100 000
0
2
Stabilitetsfonden kreditram
50 000
0
6
Försvarets materielverks behov av rörelsekapital
25 500
8 731
6
Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende
materielförsörjning
2 000
0
6
Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
40 000
0
7
Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella
finansiella institutioner 7
Obegränsad
0
7
Riksgäldens befogenhet att ta upp lån i syfte att fullgöra
sådana garantier som riksdagen beslutat om, mm
Obegränsad
0
10
Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av
ersättning för vård i andra länder
170
140
11
Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med
fondandelar
8 000
2 234
15
CSN:s kontokredit i Riksgälden avseende Studielån 8
231
230
23
Viltvårdsfondens kredit i Riksgäldskontoret
5
0
Summa
11 364
1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.
3 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
4 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
5 Budgetlagen (2011:203), förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.
6 Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.
7 Prop. 2001/02:1 (vol. 1), bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34.
8 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11, rskr. 2019/20:60-70. Beloppet avser CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret och avviker från beloppet i avsnitt 5.2 som avser CSN:s lånefordran.
185
s. 187 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter elimineras i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen.
Redovisningsprinciper och förutsättningar för resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys beskrivs närmare i avsnitt 3.4. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Där finns även information om ändrade redovisningsprinciper m.m.
3.1 Resultaträkning
116 miljarder kronor i överskott
Resultaträkningen för 2019 visar ett överskott om 116 miljarder kronor, vilket är ca
9 miljarder kronor högre än 2018 (107 miljarder kronor). Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor samtidigt som transfereringskostnaderna ökade med 31 miljarder kronor och kostnaden för statens egen verksamhet ökade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Nettoförändringen före resultat från andelar och finansiella poster jämfört med 2018 minskade med ca 12 miljarder kronor. Resultat från andelar i hel- och delägda företag ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2018 och nettokostnaden för statskulden minskade med 6 miljarder kronor. Detta, tillsammans med förändringen av övriga poster i resultaträkningen, innebär sammantaget att överskottet i resultaträkningen ökade med ca 9 miljarder kronor.
Tabell 3.1
Resultaträkning
Miljoner kronor
Intäkter
Not
2019
2018
Skatteintäkter
1
1 386 530
1 363 480
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
59 868
57 283
Intäkter av bidrag
3
59 842
58 939
Summa intäkter
1 506 240
1 479 702
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll
4
-673 842
-657 731
Transfereringar till företag
4
-69 927
-62 059
Transfereringar till kommuner
4
-307 621
-301 274
Transfereringar till utlandet
4
-79 567
-78 470
Avsättning till/upplösning av fonder
5
-13 181
-12 786
Summa transfereringar m.m.
-1 144 138
-1 112 320
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal
6
-139 592
-133 946
Kostnader för lokaler
7
-22 351
-21 847
187
s. 188 Intäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Intäkter
Not
2019
2018
Vissa garanti- och kreditkostnader
8
-374
-668
Övriga driftkostnader
9
-93 424
-94 007
Avskrivningar och nedskrivningar
10
-30 321
-29 318
Summa statens egen verksamhet
-286 062
-279 786
Summa kostnader
-1 430 200
-1 392 106
Saldo före resultat från andelar och finansiella poster
76 040
87 597
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
11
42 510
32 967
Finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnad för statsskulden
12
-13 565
-19 860
Övriga finansiella intäkter
13
12 431
10 728
Övriga finansiella kostnader
14
-1 618
-4 325
Summa finansiella poster
-2 752
-13 457
Årets överskott
115 798
107 107
Intäkter
Diagram 3.1
Statens intäkter
Skatteintäkter 91 %
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 4 %
Finansiella intäkter 1 %
Intäkter av bidrag 4 %
Statens skatteintäkter uppgick till 1 387 miljarder kronor vilket motsvarar 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 23 miljarder kronor
(1,7 procent) jämfört med 2018.
Ökade skatteintäkter till kommunerna
De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2018. Kommunernas skatteintäkter ökade med 16 miljarder kronor medan statens intäkter minskade med 18 miljarder kronor. De indirekta skatterna på arbete ökade med
19 miljarder kronor, vilket är en betydligt lägre ökningstakt jämfört året innan. Den lägre ökningstakten förklaras av att arbetade timmar minskat.
Svag ökning intäkter av skatt på kapital för hushåll
Hushållens kapitalskatter uppgick till 72 miljarder kronor vilket är en svag ökning jämfört med 2018. Både utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna ökade medan kapitalvinsterna var oförändrade.
188
s. 189 Högre intäkter av skatt på företagsvinster Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Högre intäkter av skatt på företagsvinster
Skatt på företagsvinster ökade med 12 miljarder kronor eller 9,1 procent jämfört med en ökning om 4,6 procent 2018. Den lägre ökningstakten 2018 förklaras av att den utländskt avräknade skatten var ovanligt stor detta år.
Svag ökning av intäkterna från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 17 miljarder kronor jämfört med
25 miljarder kronor året innan. Det är intäkterna från mervärdesskatt och energiskatt som förklarar den svagare ökningen.
Intäkter av skatt från spelverksamhet ökade
Intäkterna från skatt på spel uppgick till 6 miljarder kronor jämfört med drygt 4 miljarder kronor 2018 vilket innebär en ökning med 2 miljarder kronor.
Avgiften till public service
Från och med 2019 finansieras public service med en skatt. Sammantaget uppgår skatteintäkterna till 9 miljarder kronor.
Mindre AP-fondsmedel till staten
Av intäkter av bidrag minskade Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) nettobidrag till staten med 1 miljard kronor. Medel för utbetalda pensioner som hämtas från AP- fonderna ökade med 10 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 11 miljarder kronor vilket förklarar det minskade nettobidraget från AP-fonderna.
Kostnader
Diagram 3.2 Statens kostnader
Transfereringar 79 % Kostnader för statens egen verksamhet 20 % Finansiella kostnader 1 %
Av statens kostnader utgjorde 79 procent transfereringar där den största delen gick till hushåll. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 20 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.
189
s. 190 Transfereringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Transfereringar
Diagram 3.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till hushåll 60 %
Transfereringar till företag 6 %
Transfereringar till kommuner 27 %
Transfereringar till utlandet 7 %
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 31 miljarder kronor mellan 2018 och 2019.
Transfereringar till hushåll
Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2019.
De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 33 miljarder kronor 2019, vilket var knappt 1 miljard kronor högre än 2018.
Högre pensionskostnader
Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 13 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner ökade med 10 miljarder kronor. Premiepensionerna ökade med knappt 2 miljarder kronor och bostadstillägget ökade med 1 miljard kronor.
Något ökade kostnader för sjukpenning
Kostnaden för sjukpenning ökade något 2019. Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska men det motverkades av att medelersättningen steg. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. För december var sjukpenningtalet 9,4 dagar vilket är en minskning med 3,1 procent jämfört med december 2018. Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.
Utgifter för aktivitets- och sjukersättning minskar
Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1 miljard kronor. Antalet personer som fick sjukersättning minskade med ca 15 300 personer och uppgick i december 2019 till strax över 247 000 personer. Under 2019 skedde även en viss ökning av personer som erhöll aktivitetsersättning.
190
s. 191 Transfereringar till företag ökade Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Kostnader för föräldraförsäkringen ökade
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen och kostnaderna för barnbidragen sammantaget med drygt
2 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger.
Utgifter för arbetslöshetsersättningen ökade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för arbetsmarknads- området med 1 miljard kronor. Arbetslösheten ökade från i genomsnitt 7,0 procent 2018 till 7,4 procent 2019 enligt Arbetsförmedlingens statistik.
Ökade kostnader för studiebidrag
Kostnaden för studiebidragen ökade med 2 miljarder kronor vilket beror på att studiemedlens bidragsdel och studiebidraget för gymnasiestuderande höjdes fr.o.m. 1 juli 2018.
Minskade utgifter för nyanlända invandrare
Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med sammantaget ca 2 miljarder kronor.
Nettoöverföringen till premiepensionssystemet ökade
Nettoöverföring till premiepensionssystemet uppgick till 33 miljarder kronor vilket är knappt 1 miljard mer än 2018.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av bidragen till Public servicebolagen.
Klimatinvesteringar minskade
Bidragen till Klimatinvesteringar minskade med 1 miljard kronor.
Transfereringar till kommuner ökade
Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 6 miljarder kronor och därmed har de senaste årens ökning av bidragen till kommuner fortsatt. De allmänna bidragen till kommuner ökade med knappt 16 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas i statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Ökade ersättningar till kommunerna för ingående mervärdesskatt
Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med knappt 3 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion.
Stöd till kommuner och landsting (från 2020 regioner) ökade
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med
12 miljarder kronor medan stöd med anledning av flyktingsituationen minskade med 2 miljarder kronor.
191
s. 192 Transfereringar till utlandet ökade Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utgifter för kommunersättning för flyktingmottagande minskade
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 7 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre antal asylsökande och av att antalet barn och unga har minskat kraftigt mellan åren.
Läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1 miljard kronor.
Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården
Landstingen fick knappt 2 miljarder kronor från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård för kvalitetshöjande insatser inom sjukvården. Från det nya anslaget Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna betalades ca 2 miljarder kronor ut.
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program minskade
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med
3 miljarder kronor 2019. Arbetsförmedlingen införde stopp på anvisningar till nya extratjänster och moderna beredskapsjobb fr.o.m. den 1 januari 2019.
Satsningar inom skolområdet
Kommunerna fick en ökning om 2 miljarder kronor för anslaget Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Stödet för Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och Fler anställda i lågstadiet minskade tillsammans med ca 1 miljard kronor. Även bidraget till utveckling av socialt arbete minskade något.
Transfereringar till utlandet ökade
Transfereringar till utlandet ökade med 1 miljard kronor. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med ca 2 miljarder kronor. Det är främst utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt skuldavskrivningar som ökade. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i biståndsramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten.
Avgiften till EU minskade något. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften i resultaträkningen periodiserad.
Avsättningar till fonder gäller främst Resolutionsreserven och Kärnavfallsfonden
Totalt uppgick avsättningar till fonder till 13 miljarder kronor, vilket är en marginell förändring jämfört med 2018.
Resolutionsreserven tillförs årligen resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Avsättningen var 6 miljarder kronor vilket var 3 miljarder kronor lägre än föregående år eftersom avgifterna har sänkts från 0,125 procent till 0,09 procent av avgiftsunderlaget. Avsättningen till Kärnavfallsfonden uppgick till 5 miljarder kronor. Avsättningen ökade på grund av positiva orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument. Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska
192
s. 193 Kostnader för statens egen verksamhet ökade Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden uppgick till knappt 3 miljarder kronor.
Kostnader för statens egen verksamhet ökade
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 286 miljarder kronor 2019. Det är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med 2018. Kostnaden beräknas exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda som är en intern statlig kostnad.
Statens lönekostnader ökade med 3,1 procent
Statens personalkostnader ökade totalt med 6 miljarder kronor eller 4,2 procent. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,1 procent. Pensionskostnaderna ökade med 2 miljarder kronor motsvarande 10,1 procent. Statens tjänstepensionsverks kostnader för försäkringstekniska avsättningar för tjänstepensioner ökade med drygt 1 miljard kronor i den del som redovisas i resultaträkningen.
Ökade lokalkostnader
Lokalkostnaderna ökade marginellt jämfört med 2018. Försvarsmaktens kostnader för lokaler ökade till följd av verksamhetsövergång från Försvarets materielverk. Migrationsverkets lokalkostnader minskade framför allt beroende på ett fortsatt minskat behov av bostadsplatser.
Garanti- och kreditkostnader minskade
Garanti- och kreditkostnader minskade något jämfört med föregående år. Riksgäldskontorets och Exportkreditnämndens kostnader minskade medan Boverkets kostnader ökade något.
Minskade övriga driftkostnader
Övriga driftkostnader minskade marginellt jämfört med föregående år.
Ökat resultat i statliga företag
Resultatandelarna i statliga företag har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppvisar ett totalt resultat på 43 miljarder kronor. Vattenfalls resultat förbättrades med 3 miljarder kronor till en vinst på 13 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ett högre resultat från den operativa verksamheten. Resultatet för LKAB förbättrades med 5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm, en starkare dollarkurs och minskade kostnader för avsättningar till samhällsomvandling. Sveaskog AB redovisade ett minskat resultat med knappt
2 miljarder kronor främst hänförlig till en lägre värdeökning för växande skog. Telia Company AB redovisade en 2 miljarder kronor högre resultatandel jämfört med 2018. Föregående år var negativt påverkat av bl.a. realisationsförluster vid avyttring av verksamheter.
Lägre nettokostnad för statsskulden
Nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakurs- förändringar m.m.) minskade med 6 miljarder kronor under 2019 och uppgick till knappt 14 miljarder kronor. Påverkan från valutakursförändringar har förbättrats med 4 miljarder kronor och räntekostnaderna har minskat med 3 miljarder kronor. Den största kostnadsökningen avser realiserade kursförändringar som försämrats med
1 miljard kronor.
193
s. 194 3.2 Balansräkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
3.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2019.
Tabell 3.2
Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
Not
2019-12-31
2018-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
15
8 708
8 396
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
16
1 822
1 600
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
17
1
1
Summa immateriella anläggningstillgångar
10 531
9 997
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar
18
143 177
140 582
Statliga järnvägsanläggningar
19
169 238
168 357
Byggnader, mark och annan fast egendom
20
45 842
43 786
Förbättringsutgifter på annans fastighet
21
6 405
5 978
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
22
39 053
37 569
Pågående nyanläggningar
23
106 362
90 261
Beredskapstillgångar
24
110 555
101 393
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
25
3 492
5 220
Summa materiella anläggningstillgångar
624 124
593 146
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag
26
370 237
348 213
Andra långfristiga värdepappersinnehav
27
59 205
47 235
Långfristiga fordringar
28
9 235
9 103
Summa finansiella anläggningstillgångar
438 677
404 551
Summa anläggningstillgångar
1 073 332
1 007 694
Utlåning
29
407 514
465 801
Varulager m.m.
Varulager och förråd
30
2 167
2 070
Pågående arbeten
31
461
279
Fastigheter
32
173
171
Förskott till leverantörer
33
1
14
Summa varulager m.m.
2 802
2 534
Fordringar
Kundfordringar
34
6 563
5 624
Övriga kortfristiga fordringar
35
134 439
165 575
Summa fordringar
141 002
171 199
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
36
8 540
8 290
Upplupna bidragsintäkter
37
3 996
3 745
Övriga upplupna intäkter
38
275 955
269 603
Summa periodavgränsningsposter
288 491
281 638
194
s. 195 Positiv nettoförmögenhet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
TILLGÅNGAR
Not
2019-12-31
2018-12-31
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar
39
27 314
46 029
Summa kortfristiga placeringar
27 314
46 029
Kassa och bank
40
6 923
8 899
SUMMA TILLGÅNGAR
1 947 378
1 983 794
KAPITAL OCH SKULDER
Not
Nettoförmögenhet
41
79 765
-17 686
Fonder
42
205 164
191 983
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
43
308 918
290 065
Avsättningar för garantier
44
10 095
11 137
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
45
1 755
1 156
Övriga avsättningar
46
4 176
3 424
Summa avsättningar
324 944
305 782
Statsskulden
Lån i svenska kronor
773 035
826 452
Lån i utländsk valuta
280 999
370 582
Summa statsskulden
47
1 054 034
1 197 034
Skulder m.m.
Långfristiga skulder
48
14 157
12 450
Leverantörsskulder
49
24 098
22 586
Övriga kortfristiga skulder
50
166 585
181 850
Depositioner
51
2 813
2 374
Förskott från uppdragsgivare och kunder
52
165
152
Summa skulder m.m.
207 818
219 412
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
53
25 767
30 819
Oförbrukade bidrag
54
12 189
11 827
Övriga förutbetalda intäkter
55
37 697
44 623
Summa periodavgränsningsposter
75 653
87 269
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
1 947 378
1 983 794
Garantiförbindelser
56
5 363
4 360
Övriga ansvarsförbindelser
57
56 374–103 258
32 618–72 732
Positiv nettoförmögenhet
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och motsvarar i huvudsak statens budgets ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2019 var nettoförmögenheten 80 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 98 mil- jarder kronor jämfört med 2018 då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor. Nettoförmögenheten har därmed övergått från att vara negativ till att vara positiv.
Förändringen av nettoförmögenheten förklaras främst av årets överskott i resultat- räkningen om 116 miljarder kronor. Förändrad avsättning till tjänstepensioner påverkade nettoförmögenheten med -13 miljarder kronor och förändring av vissa poster som redovisas direkt mot eget kapital hos hel- och delägda företag påverkade
195
s. 196 Tillgångar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
nettoförmögenheten med -6 miljarder kronor. Nettoförmögenheten påverkas även av andra transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan beskrivas så här:
Miljarder kronor
Minskning av tillgångar
-36
Ökning av fonder
-13
Ökning av avsättningar
-19
Minskning av statsskulden
+143
Minskning av övriga skulder
+23
Summa
98
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Miljarder kronor
Årets överskott enligt resultaträkningen
116
Förändrad avsättning till tjänstepensioner
-13
Värdeförändring av aktier och andelar i hel- och delägda företag
-6
Övrigt
1
Summa
98
En utförligare beskrivning av nettoförmögenhetens förändring lämnas i not 41.
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar ökade
Immateriella anläggningstillgångar ökade med knappt 1 miljard kronor och uppgick vid årsskiftet till 11 miljarder kronor.
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Investeringarna 2019 uppgick till 3 miljarder kronor. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten.
Nya vägar och järnvägar
Materiella anläggningstillgångar ökade med 31 miljarder kronor och uppgick till 624 miljarder kronor.
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väg- och järnvägsanläggningar. Värdet av nya väganläggningar som blev klara under 2019 var 8 miljarder kronor och värdet av nya järnvägsanläggningar var 6 miljarder kronor.
Stora pågående nyanläggningar
Årets investeringar uppgick till 36 miljarder kronor vilket är en ökning med 4 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgick till 29 miljarder kronor vilket bl.a. avser många stora väg- och järnvägsprojekt. Affärsverket svenska kraftnäts investeringar uppgick till 3 miljarder kronor och även Fortifikationsverket investerade i pågående nyanläggningar om 3 miljarder kronor.
196
s. 197 Tillgångar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Beredskapstillgångar ökade
Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgick till 12 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgick till 7 miljarder kronor under 2019. Årets nyanskaffning har ökat med 5 miljarder kronor under året vilket främst avser utveckling och anskaffning av JAS 39E och anskaffning av ubåt, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem. Beredskapslagrets värde ökade med 2 miljarder kronor under året vilket bl.a. beror på inleveranser av ammunition, reservdelsmateriel och livsmedel.
Värdet på Vattenfall, Akademiska hus och LKAB ökade
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 34 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 439 miljarder kronor.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 23 miljarder kronor. Vattenfalls andelsvärde ökade med 6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 13 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på 6 mil- jarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska hus ökade med 4 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 6 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av
2 miljarder kronor. LKAB:s andelsvärde ökade med 7 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på 10 miljarder kronor och årets utdelning på 3 miljarder kronor. SBAB Bank AB ökade i värde med 2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 2 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 1 miljard kronor samt en direkt ökning av eget kapital med 1 miljard kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar. Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 1 miljard kronor jämfört med 2018.
Andra långfristiga värdepappersinnehav ökade med 12 miljarder kronor. Nya placeringar av Kärnavfallsfonden har gjorts i företagsobligationer, aktier och värdepapper om 15 miljarder kronor medan innehav i bostadsobligationer har sjunkit med 2 miljarder kronor.
Statens utlåning till Riksbanken minskade
Statens utlåningsfordringar minskade totalt med 58 miljarder kronor under 2019.
Riksgäldskontoret redovisar 201 miljarder kronor i utlåningsfordringar, vilket är
49 procent av statens utlåningsfordringar. De består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i amerikanska dollar och euro. Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Under 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 miljarder amerikanska dollar eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Fordran minskade med 66 miljarder kronor under året vilket huvudsakligen förklaras av denna amortering. CSN:s utlåning till studenter ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till
206 miljarder kronor vilket utgör 51 procent av statens utlåningsfordringar.
Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till 134 miljarder kronor vilket är en minskning med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är till övervägande delen en effekt av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning som minskade med 23 miljarder kronor.
Upplupna skatteintäkter minskade
Upplupna skatteintäkter utgör den övervägande delen av posten Övriga upplupna intäkter. Posten består av de skatteintäkter som beräknats för 2019 men som vid årets
197
s. 198 Kapital och skulder Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
slut ännu inte debiterats. En stor del är de skatter som redovisas i januari 2020. Upplupna skatteintäkter minskade med drygt 8 miljarder kronor och uppgick till 253 miljarder kronor vid utgången av 2019. Posten innehåller även beräknat slutregleringsbelopp för skatter till kommuner, landsting (från 2020 regioner) och trossamfund som för 2019 beräknas till knappt 15 miljarder kronor medan det var negativt för 2018 och redovisades bland Övriga förutbetalda intäkter. Därför ökar posten Övriga upplupna intäkter sammanlagt med 6 miljarder kronor.
Värdepapper och andelar minskade
Värdepapper och andelar uppgick till 27 miljarder kronor och minskade därmed med 19 miljarder kronor. Minskningen avser Riksgäldskontorets affärer, s.k. repor, i egna statspapper. Affärerna har ett marknadsvårdande syfte och är också ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.
Kapital och skulder
Fonderna ökade
Fonder ökade med 13 miljarder kronor jämfört med 2018. Resolutionsreserven ökade med 6 miljarder kronor, Kärnavfallsfonden ökade med 5 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 2 miljarder kronor.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 19 miljarder kronor, varav avsättningar för statens tjänstepensioner hos SPV ökade med 18 miljarder kronor. Ökningen är ett netto av bl.a. utbetalda pensioner, nyintjänande och förändrade antaganden.
Statsskulden minskade
Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor och uppgick vid 2019 års utgång till 1 054 miljarder kronor. Det är både lån i svenska kronor och utländsk valuta som har minskat. Statens budgetsaldo för 2019 uppvisar ett överskott på 112 miljarder kronor, vilket har medfört ett minskat lånebehov. En stor del av det överskottet beror på att Riksbanken återbetalade delar av de lån som tidigare tagits upp för att förstärka valutareserven.
Affärsdagsredovisning förklarar minskade kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder minskade med 15 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kontoöverskott på skattekonto minskade med 8 miljarder kronor och effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 9 miljarder kronor.
Upplupna kostnader minskade
Upplupna kostnader minskade med 5 miljarder kronor netto. Riksgäldskontoret redovisar en minskning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor. Migrationsverket uppvisar minskade upplupna kostnader med 1 miljard kronor främst avseende ersättning för ensamkommande barn och för placering av barn.
Förutbetalda intäkter minskade
Övriga förutbetalda intäkter minskade med 7 miljarder kronor netto. Minskningen gäller reglering av skatter avseende kommuner och trossamfund som för 2018
198
s. 199 redovisades som en skuld men som för 2019 är en fordran som redovisas bland Övriga upplupna intäkter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
redovisades som en skuld men som för 2019 är en fordran som redovisas bland Övriga upplupna intäkter.
3.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av, och respektive avsnitts påverkan på, statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisnings- systemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
Tabell 3.3
Finansieringsanalys
Miljoner kronor
Not
2019
2018
Statens verksamhet
Skatter
58
1 380 290
1 371 548
Avgifter och andra ersättningar
59
74 021
70 557
Intäkter av bidrag
59 842
58 939
Summa justerade intäkter
1 514 153
1 501 043
Transfereringar
60
-1 131 091
-1 100 010
Statens egen verksamhet
61
-248 754
-245 615
Summa justerade kostnader
-1 379 844
-1 345 625
Justeringar till betalningar
62
30 765
10 811
Saldo statens verksamhet
165 073
166 230
Investeringar
63
Finansiella investeringar
-13 425
-6 913
Materiella investeringar
-55 947
-48 039
Immateriella investeringar
-3 340
-3 374
Summa investeringsutgifter
-72 713
-58 326
Försäljning av anläggningstillgångar
4 453
7 822
Summa investeringsverksamhet
-68 260
-50 504
Utlåning
64
Nyutlåning
-22 834
-31 956
Amorteringar
80 425
13 165
Summa utlåning
57 591
-18 791
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens upplåning
65
-15 707
-12 947
Övrigt finansiellt netto
66
8 570
8 144
Justeringar till betalningar
67
-4 967
-7 752
Summa finansiella aktiviteter
-12 104
-12 555
Totalt
142 299
84 380
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden
-143 000
-68 176
Orealiserade valutakursförändringar
701
-16 204
Totalt
-142 299
-84 380
199
s. 200 redovisades som en skuld men som för 2019 är en fordran som redovisas bland Övriga upplupna intäkter. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Statens verksamhet gav positivt kassaflöde
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 165 miljarder kronor, 1 miljard kronor lägre än föregående år. Kassaflödet från intäkter var däremot 13 miljarder kronor högre, främst för att inbetalningar kopplade till skatter ökade med 9 miljarder kronor. Utbetalningarna ökade med 34 miljarder kronor varav transfereringar ökade med
31 miljarder kronor och statens egen verksamhet 3 miljarder kronor. Förändringarna av fordringar och skulder under posten justeringar till betalningar påverkade kassa- flödet positivt med 31 miljarder kronor netto, där effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på tillgångssidan är den viktigaste förändringen. Föregående år gav justeringar till betalningar en positiv effekt med 11 miljarder kronor.
Högre investeringar och lägre försäljning
Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 68 miljarder kronor, jämfört med 51 miljarder kronor föregående år. Årets investeringar uppgick till
73 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar ökade med 7 miljarder kronor och uppgår till 13 miljarder kronor. Dessa består av Kärnavfallsfondens investeringar i aktier och värdepapper som uppgår till knappt 13 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar har ökat med 8 miljarder kronor och uppgår till
56 miljarder kronor. Positiva kassaflöden från försäljning av främst finansiella anläggningstillgångar uppgick till 4 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än föregående år. Årets försäljning gäller i allt väsentligt Kärnavfallsfonden som avvecklade säkerställda obligationer med ca 3 miljarder kronor, och det reducerar nettokassaflödet från investeringsverksamhet.
Statens nyutlåning minskade och amorteringarna ökade
Statens nyutlåning uppgick till 23 miljarder kronor, varav studielån i form av annuitetslån står för huvuddelen. Nyutlåningen är 9 miljarder kronor lägre än föregående år, vilket framför allt beror på att den refinansiering av statens utlåning till Riksbanken som skedde under 2018 minskade till 2 miljarder kronor under 2019. Amorteringarna har ökat med 67 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst avser Riksbankens amortering till Riksgäldskontoret på sitt lån i amerikanska dollar.
Kassaflödet från finansiella aktiviteter försämrades
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt kassaflöde med 12 miljarder kronor, vilket i det närmaste är oförändrat.
Statens nettoupplåning minskade
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för orealiserade valutakursförändringar. Statens nettoupplåning har minskat med
58 miljarder kronor, vilket innebär att staten har gjort en nettominskning av sina lån. Statsskulden minskade med 143 miljarder kronor, men vid beräkning av netto- upplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar.
I upplåningsverksamheten påverkades skulden utan att medföra några betalningar. Påverkan var knappt 1 miljard kronor under 2019.
200
s. 201 Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget
I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 3.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2019
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott
115 798
Justeringar för poster som ej medför betalningar
2 535
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder
19 556
Övriga transaktioner som påverkar betalningar
4 410
Finansieringsanalysens saldo
142 299
Justeringar hänförbara till statsskulden
-30 353
varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar
-20 774
varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper,
affärsdagsredovisning samt övriga poster
-9 579
Statens budgetsaldo
111 946
Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till knappt 3 miljarder kronor. I detta ingår avskrivningar och nedskrivningar som läggs till med 30 miljarder kronor och avsättningar och fondering 20 miljarder kronor. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med 43 miljarder kronor. Orealiserade valutakurs- förändringar och marknadsvärdesförändringar på värdepapper om totalt 4 miljarder kronor har förbättrat resultatet utan att påverka betalningar. Reavinster och reaförluster avgår också med knappt 1 miljard kronor.
Nettoförändringen av fordringar och skulder ger en positiv påverkan på kassaflödet med 20 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av netto- förändringar av fordringar och skulder för skatter om 6 miljard kronor som påverkat kassaflödet negativt. Även nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till statsskuldsförvaltningen på 5 miljarder kronor har påverkat kassaflödet negativt. Övriga förändringar av fordringar och skulder har påverkat kassaflödet positivt med 31 miljarder kronor, vilket främst är kopplat till minskat innehav av värdepapper.
Övriga transaktioner som påverkar betalningar är främst investeringar som netto, med hänsyn till sålda anläggningstillgångar, gav ett utflöde av likvida medel på 68 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet positivt med 58 miljarder kronor medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med 15 miljarder kronor. Nettot av övriga transaktioner har påverkat kassaflödet positivt med drygt 4 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett positivt kassaflöde på drygt
142 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor högre än saldot i statens budget som var positivt med 112 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar
201
s. 202 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.
Riksgäldskontoret har minskat sina kortfristiga placeringar med 21 miljarder kronor, vilket har minskat statsskulden utan att påverka statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning, förändringar av myndigheters innehav av statspapper, över- och underkurser på kortfristiga placeringar samt skuldskötselåtgärder, vilket sammantaget uppgick till knappt
10 miljarder kronor. Den enskilt största effekten gav affärsdagsredovisningen som ökade statsskulden vid årets slut med nästan 15 miljarder kronor utan att påverka statens betalningar.
3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
3.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.
De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna bedömts vara väsentliga.
När nya företeelser redovisas i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats, hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
202
s. 203 Transfereringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Skatter
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartementet och Ekonomistyrnings- verket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter samt skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultat- räkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget med belopp.
203
s. 204 Avgränsningar av redovisningsenheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Avgränsningar av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredo- visning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensions- systemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats.
Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Gemensam brytdag
Den 3 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än
204
s. 205 Avgränsningar av redovisningsenheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar.
För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.
Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.
För statliga väganläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider från 10 till 95 år. För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider från 25 till 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, är avskrivningstiden 15 till 25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3 till 10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror beredskapslager som är omkring 26 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.
Utlåning
Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, vilket är en metod för att fördela ränteintäkter och räntekostnader över den relevanta tidsperioden. Lånefordringar och andra fordringar som har en kredittid överstigande ett år och där staten inte tar ut en ränta som motsvarar statens kostnader, värderas till nuvärdet av framtida betalningar.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde. Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde.
205
s. 206 Omklassificeringar av poster Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Finansiella garantier
Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas. När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.
Förändring av avsättningar för garantier redovisas som Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkredit- nämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis:
– som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk),
– som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret),
– som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade överskott som Kammarkollegiet redovisar), eller
– enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar).
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen
206
s. 207 Ändrade redovisningsprinciper m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
Public service-avgift ersätter radio- och tv-avgiften
Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst i Kiruna AB med en individuell public service-avgift som ska betalas av alla över 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Public service-avgiften betraktas som en skatt i statens budget fr.o.m. 2019 och därmed även som en skatteintäkt i statens resultaträkning. I likhet med radio- och tv-avgiften fungerar public service-avgiften som ett slutet finansieringssystem. Avgiften tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service- kontot förvaltas av Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Storleken på avgiften kommer att justeras beroende på hur mycket medel riksdagen beslutar att programföretagen ska tilldelas. Nettot av redovisade intäkter och kostnader uppgår för 2019 till 730 miljoner kronor och redovisas som ett överskott i statens resultaträkning.
Utveckling av metoden för skattefordringar
Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoden för den beräkning av upplupna skatteintäkter i balansräkningen och anslutande poster som infördes i årsredovisningen för staten 2018. Arbetet har lett fram till att metoden förändrats genom att en värdereglering som Skatteverket gör av utestående fordringar som avser restförda skatter nu påverkar resultaträkningen särskilt. Genom denna förändring har en oförklarad differens som fanns i årsredovisningen för staten föregående år kunnat elimineras. Förändringen leder till att skatteintäkterna och årets överskott för 2018 ökar med 736 miljoner kronor. Jämförelsetalet i resultaträkningen har justerats för detta.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
Universitets- och högskolerådet har ändrat redovisningsprincip i samband med att myndigheten fått en ny roll i hantering av bidragsfinansierade projekt.
Med anledning av omklassificeringen har jämförelsetalen för posten Oförbrukade bidrag ökat med 312 miljoner kronor och jämförelsetalen för posten Övriga kortfristiga skulder har minskat med motsvarande belopp.
Tillväxtverket har ändrat redovisningsprincip för mellanhavanden med EU och omräknar inbetalda förskott från EU till balansdagens kurs. Jämförelsetalen för posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 24 miljoner kronor och jämförelsetalen för posten Övriga förutbetalda intäkter har ökat med samma belopp.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.
207
s. 208 Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott 2018 sammanfattas nedan: Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Andra justeringar av jämförelsetal
Affärsverket svenska kraftnäts skulder för kapacitetsavgifter har förts om från kortfristig till långfristig skuld i enlighet med affärsverkets redovisning i årsredo- visningen. Jämförelsetalen för posten Långfristiga skulder har ökat med 9 133 miljoner kronor medan posten Övriga kortfristiga skulder har minskat med samma belopp.
Avsättningar för miljöskador hos Affärsverket svenska kraftnät och Sjöfartsverket har förts om så att de särredovisas på egen post i balansräkningen. Jämförelsetalen för posten Avsättningar för avhjälpande av miljöskador har ökat med 46 miljoner kronor medan posten Övriga avsättningar har minskat med samma belopp.
En felklassificering i årsredovisningen för staten avseende vissa tillgångar hos Affärsverket svenska kraftnät har rättats. Detta påverkar jämförelsetalen för posten Maskiner, inventarier, installationer m.m. som har minskat med 318 miljoner kronor och posten Pågående nyanläggningar har ökat med motsvarande belopp.
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas som finansiella kostnader hos Statens jordbruksverk, eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU. Ett fel i denna omklassificering har lett till att jämförelsetalen justeras. Posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 307 miljoner kronor och posten Finansiella kostnader har minskat med motsvarande belopp.
Påverkan på jämförelsetalen för årets överskott 2018 sammanfattas nedan:
Miljoner kronor
Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2018
106 395
Ändrad redovisningsmetod för värdereglering av vissa skattefordringar
736
Ändrad redovisningsprincip för förskott från EU
-24
Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i
Årsredovisningen för staten 2019
107 107
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och
208
s. 209 Kommentarer till särskilda poster Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppstå i insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.
Riksgäldskontoret värderar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer.
I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.
Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i national- räkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.
I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt.
Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatte-intäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
209
s. 210 Överföringar till och från pensionssystemet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter).
Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.
Överföringar till och från pensionssystemet
AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensions- myndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet AP-fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt
Den statliga tjänstepensionsskulden som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsskuld följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och därmed omfattas inte delpensionsskulder eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers tekniska högskola, Riksbanken och Kungliga Operan. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som bidrag till staten (se not 3 Intäkter av bidrag). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader, medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4 Transfereringar). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den
210
s. 211 Överföringar till och från pensionssystemet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
konsoliderade enheten. Fördelningen påverkar inte resultaträkningens saldo, utan endast fördelningen mellan poster.
Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Statens tjänstepensionsskuld redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkrings-tekniska grunder som SPV och redovisningsprincipen enligt IPSAS 39 har införts hos Riksdagsförvalt- ningen. Affärsverken har inte samma beräkningsgrunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse utan dessa bestäms särskilt av SPV:s styrelse. Affärsverken har heller ännu inte anpassat redovisningen till IPSAS 39 men ESV har rekommenderat affärsverken att fr.o.m. 2020 redovisa försäkringstekniska omvärderingar direkt mot myndighetskapitalet.
Eftersom de beräkningsgrunder som SPV fastställer för affärsverken skiljer sig från beräkningsgrunderna som SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse har affärsverkens pensionsskulder i årsredovisningen för staten räknats om enligt SPV:s beräkningsgrunder. Detta medför att den totala pensionsskulden för affärsverken är 308 miljoner kronor lägre i årsredovisningen för staten än i affärsverkens årsredovisningar.
Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden:
– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2019 är bruttoräntan -0,70 procent (--0,60 procent).
– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,10 procent av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,75 procent för att täcka kostnader för framtida utbetalningar. Antagandena är oförändrade jämfört med föregående år.
– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna.
– Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 22,0 år (21,3 år) respektive 23,7 år (23,4 år).
CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar
Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar utestående lånefordringar med avdrag för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna nedskrivningar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.
Beräkningen av förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:
– Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar.
– Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning.
– Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.
211
s. 212 Överföringar till och från pensionssystemet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller få betalningar har gjorts under de senaste åren.
Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar och skuldens storlek. Det görs därutöver en generell nedskrivning för förväntade låneförluster under studietiden.
Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.
Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret
Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutions- reserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. Fonden uppgick vid utgången av 2019 till 40 miljarder kronor.
Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret
Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitets- fonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter. Resolutionsreserven uppgick vid utgången av 2019 till 43 miljarder kronor.
Transfereringar med koppling till skattesystemet
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar inkomsterna i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.
Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.
Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar).
Upplupna skatteintäkter
Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för främst aktuellt inkomstår och de preliminära skatter som redovisats t.o.m. december månad. Belopp för tidigare och kommande år kan ingå i posten, bl.a. i samband med omprövningar och förskottsdebiteringar.
212
s. 213 Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Posten beräknas genom att de skatter som har debiterats under inkomståret dras från de intäkter för det aktuella inkomståret som räknats fram i modellen för periodisering av skatter. Detta ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter.
Staten är ansvarig för all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran på skattskyldiga.
Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen
Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappers- innehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. I allt väsentligt motsvaras dessa av avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättnings- garantifonden. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret.
I resultaträkningen för staten elimineras normalt inomstatliga finansiella intäkter och kostnader. I detta fall skulle detta dock leda till att saldot i resultaträkningen påverkades kraftigt mellan åren av att avsättningar till fonder påverkas av intäkter eller kostnader som elimineras. Därför behålls den orealiserade värdeförändringen i resultaträkningen, samtidigt som avsättningen till fonder redovisas med det belopp som respektive myndighet rapporterat, så att saldot i princip inte påverkas.
I balansräkningen elimineras däremot det bokförda värdet av innehavet av statspapper mot Riksgäldskontorets statsskuld. Mellanskillnaden påverkar nettoförmögenheten.
Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet
Sverige befinner sig för närvarande i den andra åtagandeperioden under Kyoto- protokollet (2013–2020). Avräkning för perioden kommer att ske efter 2020, då de totala utsläppen under perioden ska avräknas mot den tilldelade mängden utsläpp. De totala utsläppen består av utsläppen som årligen hanteras i EU:s utsläppshandels- system (EU ETS) och under ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Energimyndigheten sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning stötta klimatprojekt i utvecklingsländer genom de flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläppsminskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN.
Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2020 riksdagens bemyndigande att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod 2013–2020 och som levererats till Sverige fram t.o.m. 2017 och 2018, vilket motsvarar drygt 6,4 miljoner utsläppsminskningsenheter (prop. 2019/20:1, bet. 2019:20:MJU1, rskr. 2019/20:122).
3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget
Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.
Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
213
s. 214 3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.
Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisnings- metoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds- kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.
3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget.
Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.
Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Statens budget innehåller redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar innehåller den kostnader och intäkter och för några innehåller den utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokförings- mässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.
I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.
214
s. 215 3.5 Noter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 3.5
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget
Resultaträkningen
Statens budget
Skatt
Intäkt
Intäkt/Betalning
Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel
Intäkt
Intäkt
Avgift av tillfällig natur eller mindre
Kostnadsreduktion
omfattning
Intäkt
på anslag
Ingen påverkan på
Övriga avgifter
Intäkt
anslag eller inkomsttitlar
Erhållna bidrag som används i
Ingen påverkan på anslag
verksamheten
Intäkt
eller inkomsttitlar
Transfereringar (lämnade bidrag m.m.)
Kostnad
Utbetalning
Avsättningar för framtida förpliktelser
Kostnad
Kostnad/Utgift
Löner, varor och tjänster
Kostnad
Kostnad
Intäkt/kostnad enligt
Andel av företagsvinst/förlust
kapitalandelsmetoden
Inkomst vid utdelning
Orealiserad valutavinst/förlust och
Ingen påverkan på
upplupen ränta
Intäkt/kostnad
anslag eller inkomsttitlar
Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.
En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.
En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget.
3.5 Noter
3.5.1 Noter till resultaträkningen
Not 1 Skatteintäkter
Miljoner kronor
2019
2018
Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter
799 182
786 385
Skattereduktioner m.m.
-272 421
-253 181
Allmän pensionsavgift
128 333
123 661
Summa Direkta skatter på arbete
655 093
656 864
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
588 559
566 517
Särskild löneskatt, egenavgifter m.m.
57 667
58 235
Avgifter till premiepensionssystemet
-41 088
-38 775
Summa Indirekta skatter på arbete
605 138
585 977
215
s. 216 3.5 Noter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
71 684
69 345
Skatt på företagsvinster
145 050
132 939
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32 705
33 207
Övriga skatter på kapital
24 935
25 953
Summa Skatt på kapital
274 374
261 444
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
461 844
446 777
varav kommunmoms
73 550
70 982
Skatt på alkohol och tobak
26 881
27 294
Skatt på energi och miljö
79 750
79 034
Skatt på vägtrafik
20 650
19 835
Skatt på spel
6 489
4 491
Skatt på import
6 864
6 498
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror
563
2 042
Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror
603 042
585 969
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.
-4 473
1 982
Intäkter som förs till fonder
11 584
14 701
Avgift till public service
9 051
0
Summa Restförda och övriga skatter
16 161
16 683
Summa Totala skatteintäkter före justering
2 153 808
2 106 938
Justering till belopp enligt ÅRS 2018
4 018
Totala skatteintäkter
2 153 808
2 110 956
Avgår: Kommunala skatter
-760 551
-744 183
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension)
-266 499
-256 745
Avgår: EU-skatter
-6 864
-6 498
Summa Statens skatteintäkter före justering
1 119 895
1 103 531
Justering till belopp enligt ÅRS 2018
-2 260
Statens skatteintäkter enligt avgränsningen i statens budget
1 119 895
1 101 271
Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2018
-1 992
8 502
varav 2017
1 621
-515
Avgifter till ålderspensionssystemet
266 499
256 745
Avgifter till premiepensionssystemet
41 088
38 775
EU-skatter
6 864
6 498
Kommunala utjämningsavgifter LSS
4 506
4 094
Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift
19 145
18 261
Elimineringar m.m.
Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms
-34 077
-32 585
Eliminering av statens arbetsgivaravgifter
-35 166
-34 330
Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader
-4 202
-4 056
Eliminering av myndigheters skatter m.m.
-135
-149
Justering för värdereglering av restförda skatter
2 486
736
Summa Total före justering
1 386 530
1 363 246
Justering till belopp enligt ÅRS 2018
234
Total summa
1 386 530
1 363 480
216
s. 217 23 miljarder kronor mer i skatteintäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
23 miljarder kronor mer i skatteintäkter
Skatteintäkterna såsom de avgränsas i resultaträkningen ökade med 23 miljarder kronor (1,7 procent) jämfört med 2018. Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i samband med den årliga inkomsttaxeringen, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 till 1 procent av de slutliga skatteintäkterna.
Den övergripande analysen utgår från de totala skatteintäkterna, som beräknas till 2 154 miljarder kronor för 2019 och som ska jämföras med totalt 2 107 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2018. Det innebär en ökning med 47 miljarder kronor varav kommunernas del är
16 miljarder kronor. Med den nuvarande bedömningen av skatteintäkterna avseende 2019 är ökningen av statens skatter, inklusive avgifter till ålderspensionssystemet, därmed 30 miljarder kronor. Ökningen förklaras framför allt av högre arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och företagens inkomstskatter.
Skattesänkningar minskar intäkterna från de direkta skatterna på arbete
De direkta skatterna på arbete, nettot av inkomstskatter, allmän pensionsavgift och skattereduktioner, minskade med 1,8 miljarder kronor jämfört med 2018. Kommunernas skatteintäkter ökade med 16 miljarder kronor medan statens intäkter minskade med 18 miljarder kronor. Minskningen av statens intäkter förklaras bl.a. av att riksdagen under hösten 2018 beslutade om att höja jobbskatteavdraget, utöka grundavdraget för pensionärer samt att skiktgränsen för den statliga inkomstskatten skulle höjas. Sammantaget innebär besluten skattesänkningar om knappt 19 miljarder kronor varav 5 miljarder kronor påverkade kommunernas inkomstskatter4. Minskningen förklaras även av regeringens förslag att enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag ges möjlighet att öka avsättningen till periodiseringsfonder avseende beskattningsåret 20195. Den viktigaste skattebasen för inkomstskatten är utbetalda löner som ökade med 3,9 procent jämfört med ca
4,7 procent de tre senaste åren. Den lägre ökningstakten förklaras av att arbetade timmar minskade medan de ökat med över 2 procent de senaste två åren.
De indirekta skatterna på arbete ökade med 19 miljarder kronor, vilket är en betydligt lägre ökningstakt jämfört året innan. Även för dessa intäkter förklaras den lägre ökningstakten av att arbetade timmar minskat.
De statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.
4 Sammantaget är effekterna av regeländringarna neutral för kommunerna eftersom de får kompensation via det generella statsbidraget.
5 Lagrådsremiss ”Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset” (prop. 2019/20:151, bet 2019/2020:FiU55, rskr.2019/20:204”
217
s. 218 Svag ökning av intäkter av hushållens skatt på kapital Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Svag ökning av intäkter av hushållens skatt på kapital
Hushållens kapitalskatter uppgick till 72 miljarder kronor vilket är 2 miljarder kronor mer än 2018. Både utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna ökade medan kapitalvinsterna var oförändrade.
Intäkter av företagens inkomstskatt ökade med nästan 10 procent
Skatt på företagsvinster ökade med 12 miljarder kronor eller 9,1 procent jämfört med en ökning om 4,6 procent 2018. Den lägre ökningstakten 2018 förklaras av att den utländskt avräknade skatten var ovanligt stor detta år.
Svag ökning av intäkterna från mervärdesskatt
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 17 miljarder kronor jämfört med
25 miljarder kronor året innan. Det är intäkterna från mervärdesskatt och energiskatt som förklarar den svagare ökningen. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med
15 miljarder kronor jämfört med 20 miljarder kronor året innan. Den lägre ökningstakten förklaras till största delen av konsumtion och investeringar i kommunsektorn. I beloppet mervärdesskatt, 462 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 34 miljarder kronor som har eliminerats. Detta är en inomstatlig transaktion som elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning.
Intäkter av skatt på alkohol och tobak minskade
Intäkterna av skatt på alkohol och tobak minskade med 0,4 miljarder kronor.
Svag ökning av intäkter från skatt på energi och miljö
Intäkterna av skatt på energi och miljö ökade med 0,7 miljarder kronor, vilket är lägre än normalt. Den låga ökningen mellan åren förklaras av ändrade periodiseringsregler för intäkter från skatt på elektrisk kraft. Ändringen innebar att skatteintäkterna för 2018 baserades på 14 månaders uppbörd i stället för tolv månader. Utan denna ändring skulle intäkterna av skatt på energi och miljö 2019 ökat med 3,5 miljarder kronor.
Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade
Intäkterna av skatt på vägtrafik ökade med 0,8 miljarder kronor. Ökningen avser fordonsskatten vilket delvis förklaras av det införda bonus-malus-systemet, med en högre fordonsskatt de tre första åren för bilar med CO2-utsläpp över 95 gram per kilometer. Ändringen innebar att registreringen av nya bilar ökade mycket i slutet av 2018, vilket påverkade fordonsskatten under 2019.
Intäkter av skatt från spelverksamhet ökade
Överskottet från AB Svenska Spel uppgick till 2,7 miljarder kronor vilket var en minskning med 1,8 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att den svenska spelmarknaden avreglerades 2019. För de delar som avreglerats betalar skattskyldiga som har en spellicens 18 procent av behållningen. Under 2019 uppgick dessa intäkter till 3,8 miljarder kronor. Sammantaget uppgick intäkterna från skatt på spel till
6,5 miljarder kronor jämfört med 4,5 miljarder kronor 2018.
Avgiften till public service
Från och med 2019 finansieras public service med en skatt. Skatten betalas av skattskyldiga över 18 år som har en beskattningsbar inkomst och som högst uppgår
218
s. 219 Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
skatten till 1 347 kronor. Sammantaget uppgår skatteintäkterna till 9,1 miljarder kronor. Eftersom resolutionsavgiften minskar samtidigt som juridiska personer anstånd att betala skatt ökar är de totala intäkterna under gruppen Restförda och övriga skatter i princip oförändrad mellan åren.
Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt
Kommunernas del av skatteintäkterna, kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 16 miljarder kronor medan ålderspensionssystemets avgifter ökade med 10 miljarder kronor.
Statens arbetsgivaravgifter har eliminerats
Skatteverket sköter uppbörden av skatter och redovisar den både i statens resultaträkning och i statens budget. Staten betalar ut de skatter och avgifter som tillhör kommunsektorn och ålderspensionssystemet löpande för att sedan slutreglera dem när beskattningen är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen skiljer sig på några punkter från den som görs på inkomstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålders- pensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna, trots att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnitt 3.4). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter som staten betalat till sig själv elimineras i resultaträkningen.
Kommunalekonomisk utjämning och kommunmoms bruttoredovisas
I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 19 miljarder kronor nettoredovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning.
Det innebär att utgifterna för statsbidrag till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdes- skatt med 74 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsidan i statens budget. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 93 miljarder kronor högre än i statens budget för 2019.
Tre justeringsbelopp
I kolumnen för jämförelsetalen från 2018 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2018 som beräknats under våren 2020 efter det att beskattningen av 2018 års inkomster slutförts. Detta överensstämmer med motsvarande redovisning av utfallet på statens budget. Jämförelsetalen avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2018 togs fram, eftersom de baseras på senare utfallsinformation. Tre justeringsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2018.
Skatteintäkterna 2018 blev lägre än beräknat
Skatteintäkterna 2018 blev 4 miljarder kronor lägre jämfört med den beräkning av 2018 års skatt som gjordes våren 2019. Intäkterna av skatt på kapital blev 7,1 miljarder
219
s. 220 Ökade intäkter av kommunal inkomstskatt Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
kronor lägre än beräkningen våren 2019. Det förklaras främst av att skatt på företagsvinster blev 4,7 miljarder kronor lägre. Hushållens skatt på kapital blev
2,6 miljarder kronor lägre till följd av lägre kapitalvinster. Intäkter från skatt på energi blev däremot 2,3 miljarder kronor högre, vilket förklaras av ändrade periodiserings- regler. Kommunernas skatteintäkter blev drygt 2 miljarder kronor lägre och statens skatteintäkter knappt 2 miljarder kronor lägre.
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2019
2018
Offentligrättslig verksamhet
Trafikverket
2 633
2 474
Transportstyrelsen
2 395
2 298
Kronofogdemyndigheten
1 416
1 383
Lantmäteriet
1 027
1 021
Polismyndigheten
851
796
Finansinspektionen
718
707
Centrala studiestödsnämnden
669
657
Läkemedelsverket
662
630
Bolagsverket
511
454
Patent- och registreringsverket
330
315
Migrationsverket
322
273
Elsäkerhetsverket
318
350
Strålsäkerhetsmyndigheten
313
294
Post- och telestyrelsen
275
284
Regeringskansliet
234
204
Affärsverk
Sjöfartsverket
1 784
1 780
Luftfartsverket
1 720
1 805
Övriga myndigheter
1 743
1 471
Summa offentligrättslig verksamhet
17 921
17 196
Uppdragsverksamhet
Trafikverket
4 665
3 915
Statens institutionsstyrelse
1 984
1 934
Exportkreditnämnden (-2005 exkl. BA och SI)
1 442
1 397
Försvarets materielverk
1 085
1 182
Pensionsmyndigheten
802
925
Statens fastighetsverk
784
732
Lunds universitet
584
573
Statens jordbruksverk
534
527
Skatteverket
490
540
Sveriges lantbruksuniversitet
452
430
Kungl. Tekniska högskolan
442
412
Uppsala universitet
429
380
Försvarsmakten
399
198
Affärsverk
Svenska kraftnät
11 394
11 007
Luftfartsverket
755
966
Sjöfartsverket
304
143
220
s. 221 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Övriga myndigheter
5 650
5 128
Summa uppdragsverksamhet
32 195
30 389
Andra ersättningar
2 019
2 018
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
3 559
3 494
Polismyndigheten
826
717
Försvarets materielverk
815
840
Statens skolverk
800
277
Trafikverket
494
488
Statens fastighetsverk
432
27
Centrala studiestödsnämnden
264
240
Karolinska institutet
247
230
Kronofogdemyndigheten
236
161
Transportstyrelsen
189
195
Socialstyrelsen
163
1
Kammarkollegiet
142
1 374
Affärsverk
Svenska kraftnät
479
357
Sjöfartsverket
3
11
Övriga myndigheter
1 103
1 286
Summa andra ersättningar
9 752
9 698
Total summa
59 868
57 283
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 2 585 miljoner kronor eller med 4,5 procent. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 725 miljoner kronor och är ca 30 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 1 806 miljoner kronor och utgör drygt hälften av posten. Andra ersätt- ningar ökade med 54 miljoner kronor och utgör ca 16 procent av posten.
Staten tar in avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet.
Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller betungande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.
Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade.
Hit räknas också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).
Andra ersättningar ses inte som avgifter eftersom den som betalar ersättningen i princip inte erhåller någon motprestation såsom för en avgift.
Offentligrättsliga avgifter ökade
De största förändringarna av de offentligrättsliga avgifterna rör Trafikverket och Transportstyrelsen.
Trafikverkets avgifter ökade med 159 miljoner kronor. Det beror främst på ökade avgiftsintäkter för banavgifter. Trafikverket tar framför allt ut banavgifter som är
221
s. 222 Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och där intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen.
Transportstyrelsens avgifter har ökat med 97 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på ökade avgifter såväl som ökad volym inom vägtrafikområdet inklusive trafikregistret. Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafikområdet för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustningskostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafikledningstjänst och undervägsverksamheten (flygtrafiktjänst en route).
Övrigt om intäkter av offentligrättsliga avgifter
Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter, i en mängd olika verksamheter.
Kronofogdemyndighetens avgifter omfattar grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.
Lantmäteriet redovisar avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter för inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.
Polismyndigheten tar ut avgifter för framför allt passhantering, nationella ID-kort och tillståndsgivning.
Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter.
Luftfartsverket tar framför allt ut s.k. undervägsavgifter som fastställs av Europakommissionen och beräknas på en kombination av antal flygningar, luftfartygets vikt och flugen sträcka.
Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade
Det är framför allt Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Försvarsmakten och Sjöfartsverket som visar ökade intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet. Luftfartsverket och Pensionsmyndigheten har däremot lägre intäkter.
Avgifterna i Trafikverkets uppdragsverksamhet ökade med 750 miljoner kronor.
Det beror främst på en ökning av intäkter i investerings- och reinvesteringsprojekt. Trafikverkets uppdragsverksamhet består i övrigt huvudsakligen av försäljning av järnvägsmateriel till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna och el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.
Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga. Avgifterna ökade med 387 miljoner kronor främst till följd av att grundavgiften för förbrukning och produktion avseende de balansansvariga höjdes med drygt 30 procent inför 2019.
Avgiftsintäkterna i Försvarsmaktens uppdragsverksamhet ökade med 201 miljoner kronor. Det avser i huvudsak verkstäderna som överfördes efter verksamhets- övergången från Försvarets materielverk.
Sjöfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet ökade med 161 miljoner kronor.
Det beror bl.a. på ökade intäkter i isbrytningsverksamheten, försäljning av räddningshelikoptrar samt ökade intäkter inom sjö- och flygräddningsverksamheten från både Eurocontrol och Försvarsmakten.
222
s. 223 Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Luftfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet avser i huvudsak konsulttjänster samt ersättning från intressebolaget Nordica Unified Air traffic Control (NUAC HB) för tillhandahållande av personal, kontrollcentraler och teknisk utrustning för NUACs utförande av flygtrafiktjänst i det övre luftrummet (en route) på uppdrag av Luftfartsverket. Luftfartsverkets intäkter av uppdragsverksamhet minskade med
211 miljoner kronor till följd av att Luftfartsverket fr.o.m. 1 september 2019 har återtagit verksamheten och själv utför tjänsten från denna tidpunkt.
Pensionsmyndigheten tar mest ut avgifter från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet och administration av premiepensionssystemet. Pensions- myndighetens intäkter av uppdragsverksamhet minskade med 123 miljoner konor vilket framför allt rör avgiftsintäkter avseende administration av inkomstpensions- systemet.
Övrigt om intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet
Totalt redovisar omkring 172 myndigheter avgifter för uppdragsverksamhet.
Statens institutionsstyrelse tar huvudsakligen ut vårdavgifter för ungdomsvård.
Exportkreditnämndens intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet består av garantiavgifter.
Försvarets materielverks intäkter för uppdragsverksamhet består av fakturering av levererade tjänster och produkter.
Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster. De tar även in intäkter hänförliga till hyresgästanpassningar, som vidarefaktureras hyresgäst.
Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan tar ut studieavgifter från studieavgiftsskyldiga studenter, vissa s.k. tredjelandsmedborgare. De redovisar även intäkter i sin uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service.
Statens jordbruksverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet.
Skatteverket tar emot avgifter från AP-fonderna och premiepensionssystemet för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m.
Intäkter av andra ersättningar ökade något
Statens skolverk, Statens fastighetsverk och Socialstyrelsen visar de största ökningarna av intäkter av andra ersättningar, medan Kammarkollegiet visar en minskning av andra ersättningar.
Statens skolverks andra ersättningar är främst återbetalda statsbidrag. Statens skolverks ökning med 523 miljoner kronor beror på ökade återkrav främst inom bidrag som gäller vuxen yrkesinriktad vuxenutbildning och återkrav för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.
Statens fastighetsverks andra ersättningar avser framför allt reavinst från försäljning av fastigheter. År 2019 ökade dessa intäkter med 405 miljoner kronor.
Socialstyrelsens andra ersättningar ökade med 162 miljoner kronor och avser återbetalningar av bidrag på avslutade anslag.
223
s. 224 Övrigt om intäkter av andra ersättningar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Kammarkollegiet redovisar 1 232 miljoner kronor mindre som andra ersättningar än föregående år. Det beror på att Kammarkollegiet hade en engångsintäkt vid försäljning av Apoteksgruppen i Sverige Holding AB under 2018.
Övrigt om intäkter av andra ersättningar
Totalt redovisar omkring 177 myndigheter intäkter av andra ersättningar.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar är finansieringsavgifter som arbetslöshetskassorna betalar.
Polismyndigheten redovisar i huvudsak böter som andra ersättningar.
Affärsverket svenska kraftnäts andra ersättningar är huvudsakligen ersättning från kapacitetsavgifter.
Not 3 Intäkter av bidrag
Miljoner kronor
2019
2018
AP-fondsmedel
25 251
26 347
EU-bidrag 1
EU-bidrag med delat förvaltningsansvar
Statens jordbruksverk
Garantifonden för jordbruket, EGFJ
7 161
7 216
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU
2 674
2 143
Havs- och fiskerifonden, EHFF
193
249
Regionala utvecklingsfonden, ERUF 2
12
9
Socialfonden, ESF 3
11
9
Summa Statens jordbruksverk
10 051
9 626
Tillväxtverket
Regionala utvecklingsfonden, ERUF 2
1 284
1 159
Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige
Socialfonden, ESF 3
910
1 089
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt,
FEAD
11
16
Migrationsverket
Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF
607
598
Polismyndigheten
Fonden för inre säkerhet, ISF
78
61
Interregionala bidrag (Interreg)
586
526
Andra EU-bidrag
Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket
114
104
Universitet och högskolor
1 254
1 258
Övriga myndigheter
1 039
1 019
Summa EU-bidrag
15 934
15 456
Övriga bidrag
Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag
från EU)
9 848
9 287
Försäkringskassan
Assistansersättning
4 417
3 714
Underhållsstöd
1 114
1 061
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)
1 049
965
224
s. 225 AP-fondsmedel Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Statens tjänstepensionsverk
617
568
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från
EU)
1 612
1 541
Total summa
59 842
58 939
1 Intäkter av EU-bidrag från EJFLU och ESF delvis avviker från motsvarande poster i resultaträkningen i tabell 6.2, Räkenskapssammanställning av EU-medel i avsnitt 6. Avvikelser beror på att Not 3 omfattar två programperioder, 2007–2013 och 2014–2020 medan tabell 6.2 omfattar endast programperioden 2014–2020. Transaktioner avseende period 2007–2013 kommenteras under tabell 6.2.
2 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 296 miljoner kronor.
3 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 921 miljoner kronor.
Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkter 2019 har ökat med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år.
AP-fondsmedel
Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.
För 2019 uppgick nettobidraget till 25,3 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 10,3 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 11,4 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna minskade med 1,1 miljarder kronor.
Intäkter av EU-bidrag
Intäkter av EU-bidrag visar på återflödet från EU-budgeten som för 2019 ökade med 0,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. Framförallt ökade bidrag från jordbruksfonderna med 0,4 miljarder kronor.
Övriga bidrag
En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.
Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga. Inbetalningar för assistansersättningar från kommunerna var förskjutna från 2018 till 2019 med anledning av att Försäkringskassan från oktober 2018 begärde ersättning i efterhand. Tidigare begärdes ersättningen i förskott.
Trafikverket tar emot bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur.
Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar premieintäkter m.m. för den statliga tjänstepensionsrörelsen och andra pensionsförmåner för anställda i vissa organisationer, bl. a. statliga bolag, som inte är statliga myndigheter men där SPV ändå hanterar tjänstepensionen.
225
s. 226 Not 4 Transfereringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 4 Transfereringar
Miljoner kronor
2019
2018
Socialförsäkring
557 242
544 477
Allmänna bidrag till kommuner exkl. tillfälligt stöd
202 740
190 146
Arbetsmarknad
57 890
59 235
Överföring till premiepensionssystemet
32 726
32 141
Avgiften till Europeiska gemenskapen
38 972
38 837
Bistånd och andra internationella bidrag
40 097
38 702
Migration och integration
29 448
39 131
Utbildning, studiestöd
42 555
37 134
Hälso- och sjukvårdspolitik, till kommuner
37 201
34 517
Övrigt
92 086
85 215
Summa
1 130 958
1 099 534
Transfereringar
Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten)
Ålderspensioner vid sidan av statens budget
314 712
304 446
Premiepensioner
11 715
10 141
Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner)
33 922
34 221
Övrig Socialförsäkring (Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten)
Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning
81 369
81 907
varav sjukpenning och rehabilitering m.m.
34 330
33 878
varav aktivitets- och sjukersättning
38 485
39 563
Assistansersättning m.m.
28 725
29 114
Ekonomisk trygghet för familjer och barn (FK, PM)
86 799
84 647
Summa socialförsäkring till hushåll
557 242
544 477
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
24 732
23 420
varav Arbetsförmedlingen
14 173
12 752
varav Försäkringskassan
10 560
10 667
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingen
2 649
4 526
Övrig arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
1 781
1 252
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet
2 102
1 526
Summa arbetsmarknad till hushåll
31 265
30 724
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden
17 170
15 422
Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i
utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden
592
-1 227
Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet
4 460
4 358
Summa utbildningspolitik till hushåll
22 222
18 553
Bistånd m.m.,
Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer),
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
4 195
4 289
Migration och integration
Migrationsverket
495
728
Integration, Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare,
Arbetsförmedlingen
549
1 341
226
s. 227 Not 4 Transfereringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Integration, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare,
Försäkringskassan
3 563
4 925
Särskilda insatser inom folkbildningen, Kammarkollegiet
158
186
Summa migration och integration till hushåll
4 765
7 179
Statens tjänstepensionsverk, pensionskostnader ej statligt anställda
1 084
1 108
Nettoöverföring till premiepensionssystemet
32 726
32 141
Övriga transfereringar till hushåll
20 344
19 262
Summa transfereringar till hushåll
673 842
657 731
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag m.m., Arbetsförmedlingen
8 493
8 160
Lönebidrag till Samhall, Kammarkollegiet
6 078
5 225
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen
384
1 587
Anställningsstöd, Skatteverket
8 523
7 190
Summa arbetsmarknad till företag
23 479
22 162
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk
14 637
13 557
Bidrag till public servicebolagen
8 395
-
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet
3 159
3 078
Investeringsstöd m.m., Boverket
2 300
2 498
Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem
1 914
2 005
Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden
2 164
2 180
Tillväxtverket
1 850
1 608
Regionala tillväxtåtgärder m.m., länsstyrelserna
213
280
Energiforskning m.m., Statens energimyndighet
933
1 024
Trafikupphandling, Trafikverket
883
881
Miljöpolitik, Naturvårdsverket
1 195
2 166
Kultur, Statens kulturråd
328
326
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för yrkeshögskolan
1 442
1 255
Presstöd, Myndigheten för press, radio och tv, Presstödsnämnden
639
492
Transportstyrelsen
885
836
Övriga transfereringar till företag
5 512
7 709
Summa transfereringar till företag
69 927
62 059
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket
73 550
70 982
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket
4 506
4 094
Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet
Kommunalekonomisk utjämning till kommuner exkl. stöd med
anledning av flyktingsituationen, Skatteverket
90 725
83 073
Kommunalekonomisk utjämning till landsting exkl. stöd med anledning
av flyktingsituationen, Skatteverket
33 959
31 997
Allmänna bidrag till kommuner exkl. stöd med anledning av
flyktingsituationen
202 740
190 146
Allmänna bidrag, stöd för migration och integration:
Stöd med anledning till flyktingsituationen till kommuner, Skatteverket
4 000
5 600
Stöd med anledning av flyktingsituationen till landsting, Skatteverket
1 000
1 400
227
s. 228 Not 4 Transfereringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till
flyktingsituationen till kommuner, Skatteverket
3 500
2 100
Del av kommunalekonomisk utjämning, stöd med anledning till
flyktingsituationen till landsting, Skatteverket
1 500
900
Summa allmänna bidrag till kommuner, stöd för migration och
integration:
10 000
10 000
Summa allmänna bidrag till kommuner
212 740
200 146
Migration och integration, Migrationsverket
Ersättningar och bostadskostnader inkl. periodiseringar,
Migrationsverket
2 266
4 468
Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Migrationsverket
11 508
16 051
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande
m.fl., Migrationsverket
195
396
Summa migration och integration vid Migrationsverket till
kommuner och landsting
13 969
20 915
Hälso- och sjukvårdspolitik
Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet
28 428
27 067
Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Kammarkollegiet
1 365
1 571
Tandvårdsförmåner m.m., Försäkringskassan
1 858
1 908
Patientmiljarden, Kammarkollegiet
1 000
998
Personalsatsning, Kammarkollegiet
1 978
1 999
Professionsmiljard, Kammarkollegiet
972
974
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
1 600
0
Summa Hälso- och sjukvårdspolitik till kommuner
37 201
34 517
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen
3 147
6 349
varav: Lönebidrag m.m.
2 550
2 306
Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner
3 147
6 349
Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning):
Maxtaxa i barnomsorgen
4 353
4 257
Bidrag till lärarlöner
3 343
3 379
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
1 939
2 348
Fler anställda i lågstadiet
1 790
2 089
Statligt stöd till vuxenutbildning och Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
2 205
2 137
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, Skolverket
3 136
894
Övrigt, Skolverket
409
398
Summa Skolverket (Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning)
17 174
15 503
Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan
1 713
1 857
Transportpolitik, Trafikverket
2 353
2 569
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, Boverket
0
1 395
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
673
1 286
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen
486
2 318
Bidrag till kultur, Statens kulturråd
1 794
1 893
Övriga transfereringar till kommuner
16 372
12 528
Summa transfereringar till kommuner
307 621
301 274
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet
29 826
30 171
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket
3 181
3 166
228
s. 229 Transfereringar till hushåll Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet
482
422
Tullavgift, Tullverket
5 483
5 079
Avgiften till Europeiska unionen
38 972
38 837
Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
35 902
34 413
Dagersättning till asylsökande m.m., Migrationsverket
715
1 037
Övriga transfereringar till utlandet
3 978
4 183
Summa transfereringar till utlandet
79 567
78 470
Total summa transfereringar
1 130 958
1 099 534
Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation.
Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.
Till området socialförsäkring räknas transfereringar till hushåll som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan hanterar. Här ingår ålderspensioner, ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt assistansersättning m.fl. stöd till personer med funktionsnedsättning.
De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 31 miljarder kronor mellan 2018 och 2019.
Transfereringar till hushåll
Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor under 2019.
De transfereringar som redovisas är utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- avgift. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som får sjukpenning och andra sociala förmåner. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,8 procent 2019) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 33 miljarder kronor 2019, vilket var 0,6 miljarder kronor högre än 2018. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföring som är negativ redovisas som bidrag från AP fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.
Högre pensioner
Transfereringar till hushåll inom socialförsäkringen ökade med 13 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med
229
s. 230 Något ökad kostnad för sjukpenning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
10 miljarder kronor. Ålderspensioner ökade eftersom den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer.
I december 2019 fick 2 208 048 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket var 39 585 personer fler än i december 2018.
Premiepensionerna ökade med 1,6 miljarder kronor eller 15,5 procent. Det främsta skälet till utbetalningsökningen är den s.k. tjugondelsinfasningen som gör att varje ny årskull som går i pension har en större andel i det nya pensionssystemet. Dessutom ökar antalet årskullar med rätt till premiepension varje år eftersom bara pensionärer födda år 1938 eller senare kan ha rätt till premiepension.
Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade totalt med 0,3 miljarder kronor. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med 0,5 miljarder kronor eftersom änkepensionen är under avveckling. Bostadstillägget ökade med 0, 9 miljarder kronor.
Något ökad kostnad för sjukpenning
Kostnaden för sjukpenning ökade något 2019. Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska men det motverkades av att medelersättningen steg. Nedgången förklaras av att en allt större andel sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret och att antalet nya sjukfall börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjuk- penning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Mellan 2010 och 2016 ökade talet med 80 procent för att vända nedåt i början på 2017. För december var sjukpenningtalet 9,4 dagar vilket är en minskning med
3,1 procent jämfört med december 2018. Kvinnor har i likhet med tidigare nästan ett dubbelt så högt sjukpenningtal som män, 12,3 dagar jämfört med 6,6 dagar.
Sjukfrånvaron bland anställda i Sverige ligger strax under den genomsnittliga europeiska nivån.
Utgifter för aktivitets- och sjukersättning minskar
Aktivitets- och sjukersättningen minskade med 1,1 miljarder kronor (2,7 procent). Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19–64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Under 2019 minskade antalet personer med sjukersättning med ca 15 300 och uppgick i december 2019 till strax över 247 000. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer höga krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Borttagandet av den bortre gränsen i sjukpenningen minskar också inflödet.
Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Antalet personer som får ersättningen minskar eftersom många av dem har fyllt 30 och inte längre kan ansöka stödet.
Statlig assistansersättning minskade
Kostnaderna för assistansersättning inkluderar även kommunernas andel av kostnaden för assistansersättning. Det minskade med 0,4 miljarder kronor (1,3 procent). Schablonbeloppet per timme fortsätter att öka och är 300 kronor 2019 jämfört med 295,40 kronor 2018. Antalet beviljade timmar med assistansersättning har minskat
230
s. 231 Kostnader för föräldraförsäkringen ökade Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
något trots att antalet timmar per assistansberättigad ökat svagt. Även antalet personer som beviljas ersättning har minskat. I december 2019 hade 14 159 personer assistansersättning vilket är en minskning med 2,4 procent jämfört med 2018.
Kostnader för föräldraförsäkringen ökade
Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för barnbidragen ökade med 1,5 miljarder kronor. Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att både antalet barn och medelersättningen från föräldraförsäkringen stiger.
Utgifter för arbetslöshetsersättningen ökade
Bland de övriga transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för arbetsmarknadsområdet med 1,3 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 1,4 miljarder kronor och aktivitetsstödet minskade med 0,1 miljarder kronor. Arbetslösheten ökade från 6,3 procent 2018 till 6,8 procent 2019.
Ökade kostnader för studiebidrag
Kostnaden för studiebidragen ökade med 1,9 miljarder kronor vilket i huvudsak beror på att bidragsbeloppet höjts och att flera studerar med studiemedel. Återföring av reserveringar för förluster i utlåningsverksamheten minskade kostnaderna med
0,1 miljarder kronor jämfört med 2018.
Minskade utgifter för nyanlända invandrare
Arbetsförmedlingens ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare minskade med 0,8 miljarder kronor. Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskade med 1,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs under kommunersättning för flyktingmottagande.
33 miljarder kronor till premiepensionssystemet
Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet ses som en del av hushållssektorn i national- räkenskaperna (se avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (6,5 miljarder kronor), som ingår i utbetalda ålderspensioner.
Transfereringar till företag ökade
Transfereringar till företag ökade med 7,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av bidragen till Public servicebolagen.
Public service-avgift
Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst i Kiruna AB med en individuell public service-avgift/skatt. Public servicebolagen tillhörighet har ändrats, från att tidigare ha redovisats i näringslivet (privata sektorn) redovisas de nu inom offentlig förvaltning, statlig sektor. Förändringen sker till följd av tydligare EU-regler och för att uppnå jämförbarhet mellan EU:s medlemsländer då alla länder ska redovisa på samma sätt. Avgiften/skatten tas in av Skatteverket som betalar ut medlen till ett särskilt public service-konto i Riksgäldskontoret. Public service-kontot förvaltas av
231
s. 232 Klimatinvesteringar minskade Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Kammarkollegiet och används för att tilldela medel till programföretagen genom transfereringar. Bidragen uppgick till drygt 8 miljarder kronor under 2019.
Klimatinvesteringar minskade
Bidragen till Klimatinvesteringar minskade med 1 miljard kronor. Minskningen beror på att utgifterna för Klimatklivet sänktes till följd av riksdagens beslut om att inte ge regeringen bemyndigande att ingå nya ekonomiska åtaganden under 2019.
Transfereringar till kommuner ökade
De senaste årens ökning av bidragen till kommuner har fortsatt. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 6 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 15,5 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet.
Ökad ersättning till kommunerna för ingående mervärdesskatt
Kommunernas ersättning för ingående mervärdesskatt ökade med 2,6 miljarder kronor till följd av ökad konsumtion.
Stöd till kommuner
Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 12,5 miljarder kronor. Kommuner och landsting fick 5,0 miljarder kronor från anslaget 1:4 Stöd med anledning av flyktingsituationen vilket var 2,0 miljarder kronor lägre än 2018.
Utgifter för kommunersättning för flyktingmottagande minskade
Migrationsverkets bidrag till kommuner för integration och migration minskade med 6,9 miljarder kronor. Kommunersättningar vid flyktingmottagande minskade med
4,5 miljarder kronor. Ersättningar och bostadskostnader minskade med 2,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av färre antal asylsökande och av att antalet barn och unga har minskat kraftigt mellan åren.
Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asyl- sökande ut ur mottagningssystemet och blir i stället placerade i kommuner. Ersätt- ningar till kommuner vid flyktingmottagande minskade med 0,2 miljarder kronor.
Kostnader för läkemedelsförmånerna ökade
Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 1,4 miljarder kronor.
Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården
Från anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård fick landstingen 1,5 miljarder kronor för kvalitetshöjande insatser inom sjukvården. Anslagsposten är ny vilket förklarar ökningen med hela beloppet under 2019. Från det nya anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna betalades ut 1,6 miljarder kronor. Bidraget till förlossningsvård och kvinnors hälsa minskade med 0,2 miljarder kronor under året.
Arbetsmarknadspolitiska program
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade med
3,2 miljarder kronor 2019. Arbetsförmedlingen införde stopp på anvisningar till nya
232
s. 233 Satsningar inom skolområdet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
extratjänster och moderna beredskapsjobb fr.o.m. den 1 januari 2019. Extratjänster är subventionerade anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. Påbörjade extratjänster avbryts inte och i september hade 3 000 personer en extratjänst främst i kommunerna.
Satsningar inom skolområdet
Kommunerna fick 3,1 miljarder kronor under 2019 från anlaget 1:21 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Det är en ökning med 2,2 miljarder kronor mellan åren. Bidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Anslagen Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och Fler anställda i lågstadiet minskade tillsammans med 0,7 miljarder kronor. Bidraget till utveckling av socialt arbete minskade med 0,6 miljarder kronor.
Mindre stöd för bostadsbyggande
Anslaget 1:8 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande har avvecklats vilket förklarar minskningen jämfört med föregående år med 1,3 miljarder kronor. Bidrag till utveckling av socialt arbete ökade med 0,9 miljarder kronor. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet minskade med 1,8 miljarder kronor.
Avgiften till Europeiska unionen
Bland transfereringar till utlandet ökade avgiften till EU med 0,1 miljarder kronor netto. Den BNI-baserade avgiften minskade med 0,4 miljarder kronor. Till skillnad mot redovisningen på statens budget redovisas avgiften här periodiserad.
Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökade med 1,5 miljarder kronor.
Det är framför allt utbetalningarna till multilaterala utvecklingsbanker och fonder samt skuldavskrivningar som ökade under 2019. För att nå upp till målet om att Sverige ska betala 1 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, höjdes främst anslaget för biståndsverksamhet. Utgifterna för migration som ingår i biståndsramen förväntas minska och det förklarar en utökad ram inom biståndsverksamheten.
Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas i enlighet med nationalräkenskaperna som bidrag till övriga länder. Dagersättning betalas från anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande. Även ersättningar från anslaget Utresor för avvisade och utvisade redovisas som bidrag till övriga länder. Dessa ersättningar minskade med 0,3 miljarder kronor.
Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder
Miljoner kronor
2019
2018
Resolutionsreserven
5 741
8 911
Kärnavfallsfonden
4 945
2 413
Insättningsgarantifonden
2 510
1 700
Stabilitetsfonden
-109
-209
Övriga fonder
94
-29
Summa
13 181
12 786
233
s. 234 Satsningar inom skolområdet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Avsättning till fonder i staten avser främst Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och till en mindre del Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret, samt Kärnavfallsfonden.
Resolutionsreserven bildades 2016 och tillförs nu resolutionsavgifter och avkastning på fonderade medel. Fonden har ökat med 5 741 miljoner kronor, vilket avser resolutionsavgifter med 5 848 miljoner kronor och en negativ avkastning på
107 miljoner kronor som beror på den negativa räntan på räntekonto som i sin tur påverkas av Riksbankens ränta. Avsättningen har minskat med 3 170 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilket förklarar intäkternas minskning. Orsaken är väsentligen att avgiften har sänkt från 0,125 procent till 0,09 procent av avgiftsunderlaget.
Avsättningen till Kärnavfallsfonden uppgick till 4 945 miljoner kronor, en ökning med drygt 2 500 miljoner kronor jämfört med 2018. Den beror på positiva orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument på nära 1 800 miljoner kronor medan värdeförändringarna var kraftigt negativa under 2018. Avsättningen påverkas i övrigt av avgifter från reaktorinnehavarna och kostnader för ersättning till reaktorinnehavarna. Avgifterna betalas i förhållande till levererad energi och bestäms årligen av regeringen. Dessa var relativt oförändrade och uppgick till 3 591 miljoner kronor. Kostnaderna för ersättningar till reaktorinnehavarna minskade marginellt till 2 164 miljoner kronor. Fonden påverkas även av andra lämnade bidrag samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Det finansiella nettot inklusive nämnda värdeförändringar förbättrades kraftigt till 3 624 miljoner kronor.
Avsättningen till Insättningsgarantifonden beror på det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Avsättningarna till fonden ökade från 1 700 till 2 510 miljoner kronor främst beroende på att insättningsgarantiavgifterna ökade med nära
500 miljoner kronor till 1 505 miljoner kronor. Det finansiella nettot har förbättrats med 343 miljoner kronor till 1 004 miljoner kronor, vilket till stor del beror på marknadsvärdeförändringar.
Stabilitetsfonden bildades 2008 med 15 000 miljoner kronor från anslag på statens budget. Under 2019 har den minskat med 109 miljoner kronor beroende på den negativa räntan på räntekonto. De tidigare stabilitetsavgifterna har upphört efter bildandet av resolutionsreserven (se not 42).
Övriga fonder i staten är numera förhållandevis små och det gäller därmed även avsättningar till och upplösning av dessa fonder. Mer information om vilka fonder som redovisas av statliga myndigheter finns i not 42.
Not 6 Kostnader för personal
Miljoner kronor
2019
2018
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Polismyndigheten
17 230
15 968
Försvarsmakten
13 314
11 785
Försäkringskassan
6 546
6 239
Trafikverket
6 063
5 510
Arbetsförmedlingen
5 847
6 684
Skatteverket
5 434
5 464
Kriminalvården
5 372
5 300
Lunds universitet
4 668
4 474
Domstolsverket
4 327
4 306
234
s. 235 Satsningar inom skolområdet Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Uppsala universitet
4 146
3 982
Regeringskansliet
4 144
4 297
Göteborgs universitet
3 599
3 544
Stockholms universitet
3 267
3 143
Karolinska institutet
3 023
3 020
Migrationsverket
2 940
3 278
Kungl. Tekniska högskolan
2 533
2 405
Umeå universitet
2 327
2 257
Linköpings universitet
2 177
2 095
Statens institutionsstyrelse
2 098
2 004
Sveriges lantbruksuniversitet
1 956
1 874
Försvarets materielverk
1 258
2 244
Tullverket
1 215
1 154
Transportstyrelsen
1 165
1 102
Linnéuniversitetet
1 159
1 130
Lantmäteriet
1 157
1 134
Affärsverk
Luftfartsverket
1 051
1 023
Sjöfartsverket
1 019
963
Svenska kraftnät
369
327
Övriga myndigheter
38 263
36 545
Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
147 667
143 251
Eliminering av arbetsgivaravgifter
-35 257
-34 330
Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter
112 410
108 921
Pensionskostnader
Försvarsmakten
2 553
2 094
Polismyndigheten
2 403
2 079
Trafikverket
1 010
840
Regeringskansliet
838
739
Domstolsverket
795
705
Lunds universitet
754
680
Försäkringskassan
725
678
Arbetsförmedlingen
701
716
Skatteverket
690
621
Uppsala universitet
638
560
Göteborgs universitet
604
544
Karolinska institutet
491
451
Stockholms universitet
490
427
Kriminalvården
483
492
Kungl. Tekniska högskolan
401
345
Umeå universitet
391
361
Linköpings universitet
386
324
Migrationsverket
349
344
Sveriges lantbruksuniversitet
299
260
Riksdagsförvaltningen
294
360
Åklagarmyndigheten
238
213
Försvarets materielverk
223
299
Statens institutionsstyrelse
201
182
235
s. 236 Lönerna ökade med 3,1 procent Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Affärsverk
Luftfartsverket
588
571
Sjöfartsverket
217
166
Svenska kraftnät
135
109
Övriga myndigheter
6 272
5 420
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner
10 814
10 523
Förändring av försäkringstekniska avsättningar
5 635
4 229
Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m.
-16 711
-14 536
Summa pensionskostnader
22 907
20 796
Övriga personalkostnader
Regeringskansliet
483
448
Försvarsmakten
430
406
Polismyndigheten
292
246
Trafikverket
238
237
Arbetsförmedlingen
123
178
Försäkringskassan
110
107
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
113
98
Kriminalvården
113
135
Uppsala universitet
103
100
Affärsverk
Sjöfartsverket
55
53
Svenska kraftnät
34
27
Svenska kraftnät
31
31
Övriga myndigheter
2150
2163
Summa övriga personalkostnader
4 275
4 229
Total summa kostnader för personal
139 592
133 946
Statens kostnader för personal ökade med 5,6 miljarder kronor eller 4,2 procent. Löner, inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3,1 procent medan pensionskostnaderna ökade med 10,1 procent.
Lönerna ökade med 3,1 procent
Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,1 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2019 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2018. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och därmed inga kostnader för staten och har därför eliminerats.
Försvarsmaktens lönekostnader ökade med 13,0 procent vilket beror på en omfattande verksamhetsövergång från Försvarets materielverk (FMV) enligt regeringens beslut. Även Försvarsmaktens tillväxt förklarar löneökningen. Samtidigt minskade FMV:s lönekostnader med 44 procent på grund av verksamhetsövergången.
Lönekostnaderna hos Trafikverket fortsatte att öka även under 2019, med 10,0 pro- cent, vilket förklaras av att myndigheten är inne i en bemanningsmässig tillväxtfas.
Lönekostnaderna hos Polismyndigheten ökade med knappt 8 procent vilken huvudsakligen beror på att polisers löner har höjts med hjälp de av riksdagen extra tillskjutna medlen för detta syfte. De ökade lönekostnaderna beror också på ett ökat antal anställda.
236
s. 237 Pensionskostnaderna ökade med 10,1 procent Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Arbetsförmedlingens lönekostnader minskade med 12,5 procent vilket beror på att myndigheten tvingats säga upp ett stort antal personer på grund av en kraftig minskning av anslagstilldelningen. Detta har resulterat i nedläggning av ett antal kontor.
Migrationsverkets lönekostnader fortsätter att minska, i år med 10,3 procent, vilket beror på minskade budgetmedel med krav på fortsatta nerdragningar av personal.
Pensionskostnaderna ökade med 10,1 procent
Pensionskostnaderna i staten ökade med 2,1 miljarder kronor till totalt 22,9 miljarder kronor. Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar statens tjänstepensionsåtagande. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 17,9 miljarder kronor jämfört med 2018 då den ökade med 16,5 miljarder kronor.
Av 17,9 miljarder kronor har endast 5,6 miljarder kronor påverkat årets pensions- kostnader eftersom staten tillämpar redovisningsprincipen om att förändringar av pensionsskulden som avser försäkringstekniska omvärderingar inte redovisas i resultaträkningen utan i stället direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. (Se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av statens pensionsavsättning finns i not 43.
Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Av förändringen av Riksdagsförvalt- ningens och de tre affärsverkens pensionsskulder, sammantaget 972 miljoner kronor, har knappt hälften, 431 miljoner kronor, påverkat årets pensionskostnader. En närmare beskrivning av detta finns i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar och i not 43.
Myndigheternas pensionskostnader består främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket utöver premien till SPV för anställda födda före 1988 även innefattar premier till kompletterande ålderspension (Kåpan) och till valbar premie. Sedan 2016 finns ett nytt pensionsavtal i staten, PA 16, vilket innebär att tjänste- pensionerna för anställda födda fr.o.m. 1988 är så gott som helt premiebestämda. Pensionspremiernas storlek för de förmånsbestämda tjänstepensionerna beror på åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Under 2019 har dessa pensionspremier, för många myndigheter, höjts relativt kraftigt vilket beror på de låga räntenivåerna. Premier för förmånsbestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och den delen har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot har särskilda organisationer som inte är myndigheter hand om den kompletterande och individuella ålderspensionen samt de nya premierna enligt PA 16. Myndigheternas premier för dessa elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår i statens pensionskostnader och elimineras inte.
Övriga personalkostnader ökade med 1,1 procent
Övriga personalkostnader består av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m.
Antal årsarbetskrafter
Myndighet
2019
2018
Polismyndigheten
27 688
26 414
Försvarsmakten
21 333
18 822
Försäkringskassan
12 341
12 293
237
s. 238 Pensionskostnaderna ökade med 10,1 procent Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Myndighet
2019
2018
Arbetsförmedlingen
10 705
12 726
Kriminalvården
9 937
9 993
Skatteverket
9 356
9 566
Trafikverket
8 296
7 845
Lunds universitet
7 055
6 770
Uppsala universitet
6 251
6 078
Domstolsverket
6 182
6 293
Göteborgs universitet
5 870
5 825
Migrationsverket
5 096
5 842
Stockholms universitet
4 908
4 814
Karolinska institutet
4 549
4 654
Regeringskansliet
4 446
4 599
Kungl. Tekniska högskolan
3 760
3 628
Statens institutionsstyrelse
3 620
3 568
Umeå universitet
3 529
3 487
Linköpings universitet
3 223
3 156
Sveriges lantbruksuniversitet
3 062
2 980
Kronofogdemyndigheten
2 063
2 005
Lantmäteriet
1 992
2 010
Tullverket
1 895
1 828
Linnéuniversitetet
1 809
1 803
Transportstyrelsen
1 792
1 729
Försvarets materielverk
1 591
3 462
Malmö universitet
1 485
1 406
Statens jordbruksverk
1 461
1 424
Luleå tekniska universitet
1 365
1 341
Örebro universitet
1 313
1 208
Åklagarmyndigheten
1 264
1 238
Pensionsmyndigheten
1 180
1 069
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 107
1 051
Karlstads universitet
1 065
1 032
Specialpedagogiska skolmyndigheten
1 045
917
Statistiska centralbyrån
1 044
1 059
Skogsstyrelsen
781
1 703
Affärsverk
Sjöfartsverket
1 109
1 080
Luftfartsverket
992
982
Svenska kraftnät
638
608
Övriga myndigheter
38 987
37 687
Totalt
227 185
225 995
Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbets- krafter räknas fram. Den arbetstid som räknas in ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltids- tjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Uppgifterna i
238
s. 239 0,5 procent. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
tabellen bygger på myndigheternas rapportering i statens informationssystem Hermes. Under 2019 ökade antalet årsarbetskrafter totalt med 1 190 vilket motsvarar
0,5 procent.
Hos Skogsstyrelsen minskade antal årsarbetskrafter från 1 703 till 781 vilket motsvarar 54,1 procent. Minskningen beror på att Skogsstyrelsens regeringsuppdrag har förändrats och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har i huvudsak upphört. Därmed har anvisade medel till myndigheten minskat och drygt 1 400 anvisade medarbetare har under året fått lämna myndigheten.
Försvarsmakten och Försvarets materielverk har en stor ökning respektive minskning av årsarbetskrafter i år vilket beror på den av regeringen beslutade stora verksamhets- övergången mellan myndigheterna. Årsarbetskrafterna hos FMV har genom verksamhetsövergången för drygt 1 800 årsarbetare minskat med 54,1 procent.
Migrationsverkets årsarbetskrafter har under 2019 fortsatt att minska med 746 årsarbetskrafter, vilket motsvarar 12,8 procent. Anledningen till minskningen är att verksamheten håller på att anpassas till en lägre nivå på grund av minskade antal asylärenden och ett lägre mottagande.
Not 7 Kostnader för lokaler
Miljoner kronor
2019
2018
Polismyndigheten
2 548
2 408
Försvarsmakten
2 530
2 276
Regeringskansliet
1 632
1 557
Kriminalvården
1 626
1 551
Migrationsverket
1 106
1 531
Lunds universitet
1 083
1 042
Karolinska institutet
970
931
Domstolsverket
967
919
Kungl. Tekniska högskolan
945
881
Uppsala universitet
782
772
Stockholms universitet
753
757
Arbetsförmedlingen
709
674
Försäkringskassan
628
606
Göteborgs universitet
617
607
Linköpings universitet
545
519
Skatteverket
514
519
Umeå universitet
458
435
Fortifikationsverket
433
422
Trafikverket
432
392
Statens institutionsstyrelse
398
361
Sveriges lantbruksuniversitet
396
407
Affärsverk
Sjöfartsverket
57
51
Svenska kraftnät
46
44
Luftfartsverket
30
29
Övriga myndigheter
6 941
6 688
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader
-4 795
-4 532
Summa
22 351
21 847
239
s. 240 Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 425 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 425 miljoner kronor eller
27,8 procent. Det beror framför allt på ett minskat behov av bostadsplatser, eftersom genomsnittligt antal inskrivna personer i Migrationsverkets mottagningssystem minskade med 18 000 personer. Dessutom minskade antalet anställda med 950 personer, vilket gör att lokalkostnaderna för administrativa lokaler också blev lägre.
Försvarsmaktens kostnader för lokaler ökade med 254 miljoner kronor. Hyrorna ökade till följd av verksamhetsövergång från Försvarets materielverk.
Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader
Miljoner kronor
2019
2018
Exportkreditnämnden
384
411
Riksgäldskontoret
-36
266
Boverket
26
-9
Summa
374
668
varav utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader*
Exportkreditnämnden
1 861
1 737
Riksgäldskontoret
33
-9
Summa
1 894
1 728
varav återvunna förluster för skadeersättningar inklusive skaderelaterade
kostnader*
Exportkreditnämnden
-613
-391
Riksgäldskontoret
-25
-50
Boverket
-4
Summa
-642
-441
varav förändring av skadeersättningar och regressfordringar 1
Exportkreditnämnden
-863
-935
Riksgäldskontoret
-44
325
Boverket
29
-9
Summa
-878
-619
varav Riksgäldskontorets nedskrivningar för förväntade låneförluster
-
-
Summa
374
668
1 Med beaktande av återförsäkringar.
Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.
I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och de kraftiga variationerna mellan åren är jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna samt värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar.
240
s. 241 Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 425 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 374 miljoner kronor, vilket var en minskning med 294 miljoner kronor jämfört med 2018. Minskningen beror främst på att Riksgäldskontorets kostnader minskade med 302 miljoner kronor jämfört med 2018.
Kostnaderna för Exportkreditnämnden (EKN) uppgick till 384 miljoner kronor, vilket var en minskning med 27 miljoner kronor jämfört med 2018. EKN:s skadeutbetal- ningar har ökat från 1 737 miljoner kronor 2018 till 1 861 miljoner kronor 2019. De största skadeutbetalningar 2019 avsåg affärer i Spanien, Iran, Chile och Saudiarabien. EKN:s återvunna förluster för skadeersättningar har ökat från 391 miljoner kronor 2018 till 613 miljoner kronor 2019. Av årets återvunna förluster för skadeersättningar svarade Pakistan, Irak och Argentina för huvuddelen. EKN:s värdeförändringar av oreglerade skador och regressfordringar har minskat kostnaderna från 935 miljoner kronor 2018 till 863 miljoner kronor 2019.
Kostnader för Riksgäldskontorets uppgick till -36 miljoner kronor, vilket var en minskning med 302 miljoner kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av värdeförändringar av tillgångar som uppkom i samband med infriande av den statliga garantin för Saab Automobile AB:s lån i Europeiska investeringsbanken. Riks- gäldskontorets återvunna förluster för skadeersättningar har minskat från 50 miljoner kronor 2018 till 25 miljoner kronor 2019, vilka båda åren är hänförbara till utdelningar från Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB). Skadeutbetalningar i garanti- verksamheten uppgick till 33 miljoner kronor 2019. Riksgäldskontoret redovisade inga förändringar av nedskrivningar för förväntade låneförluster 2019 eller 2018.
Kostnaderna för Boverket uppgick till 26 miljoner kronor, vilket var en ökning med 35 miljoner kronor jämfört med 2018. Att kostnaderna ökade 2019 beror främst på värdeförändringar av utestående skadeersättningar och regressfordringar.
Not 9 Övriga driftkostnader
Miljoner kronor
2019
2018
Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket
43 884
39 758
Försvarsmakten
15 717
17 106
Försvarets materielverk
5 673
6 286
Polismyndigheten
3 041
2 713
Statens fastighetsverk
2 107
1 966
Karolinska institutet
1 648
1 704
Skatteverket
1 615
1 703
Göteborgs universitet
1 378
1 324
Naturvårdsverket
1 314
1 749
Arbetsförmedlingen
1 288
1 246
Försäkringskassan
1 204
1 220
Lunds universitet
1 190
1 139
Regeringskansliet
1 094
955
Fortifikationsverket
1 047
951
Transportstyrelsen
1 008
933
Uppsala universitet
978
924
Statens skolverk
872
976
Umeå universitet
853
812
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
832
827
241
s. 242 Migrationsverkets hyreskostnader minskade med 425 miljoner kronor eller Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Kriminalvården
779
836
Migrationsverket
676
878
Kronofogdemyndigheten
600
614
Övriga myndigheter
19 025
18 760
Summa tjänster
107 823
105 380
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk
12 126
12 925
Trafikverket
4 402
4 147
Polismyndigheten
1 613
1 044
Försvarsmakten
688
2 930
Fortifikationsverket
591
575
Karolinska institutet
480
455
Kriminalvården
444
449
Lunds universitet
354
351
Uppsala universitet
334
340
Statens fastighetsverk
232
229
Kungl. Tekniska högskolan
224
197
Göteborgs universitet
222
200
Stockholms universitet
192
201
Migrationsverket
189
314
Sveriges lantbruksuniversitet
176
181
Övriga myndigheter
2 806
2 855
Summa varor
25 073
27 393
Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Svenska kraftnät
9 606
9 773
Sjöfartsverket
1 627
1 474
Luftfartsverket
1 019
1 137
Summa affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
12 252
12 384
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.
Försvarsmakten
3 543
3 071
Trafikverket
821
738
Kriminalvården
370
349
Polismyndigheten
338
304
Riksdagsförvaltningen
265
141
Försvarets materielverk
246
247
Kustbevakningen
233
219
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
230
216
Lunds universitet
160
156
Regeringskansliet
150
160
Stockholms universitet
150
139
Migrationsverket
124
176
Karolinska institutet
122
119
Uppsala universitet
121
146
Arbetsförmedlingen
113
153
Sveriges lantbruksuniversitet
105
102
Kungl. Tekniska högskolan
103
109
Affärsverk
Svenska kraftnät
460
375
242
s. 243 Försvarets materielverks driftkostnader minskade med 1,4 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Luftfartsverket
90
89
Sjöfartsverket
73
69
Övriga myndigheter
1 890
1 916
Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.
9 707
8 994
Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket
-29 175
-25 674
Myndigheter i försvarssektorn
-12 058
-8 149
Statens fastighetsverk
-1 077
-1 061
Försäkringskassan
-346
-394
Affärsverk
Sjöfartsverket
-802
-694
Luftfartsverket
-18
-10
Övriga myndigheter
-1 298
-1 242
Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
-44 774
-37 224
Eliminering av inomstatliga transaktioner
-16 657
-22 920
Total summa övriga driftkostnader
93 424
94 007
Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje avsnitt och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader minskade med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga drift- kostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Aktiveringarna gäller järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktivering innebär att kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Under året har Trafikverket aktiverat 3,5 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade driftkostnaderna. Samtidigt ökade kostnader för varor och tjänster med 4,4 miljarder kronor vilket medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Försvarsmaktens driftkostnader minskade med 3,6 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på lagerförändringar av beredskapsvaror och en ny finansiell styrmodell mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Även kostnader för köpta tjänster minskade.
Försvarets materielverks driftkostnader minskade med 1,4 miljarder kronor.
De minskade driftkostnaderna beror huvudsakligen på den nya finansiella styrmodellen och av verksamhetsövergången till Försvarsmakten.
Polismyndighetens driftkostnader ökade med 0,9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det förklaras bl.a. av att Polismyndigheten tidigarelagt vissa inköp av varor och tjänster som enligt plan skulle ha genomförts under 2020.
Naturvårdsverkets minskade driftkostnader med 0,4 miljarder kronor är främst hänförliga till lägre kostnader för intrångsersättningar. Även köp av tjänster har minskat.
De totala övriga driftkostnaderna för reparationer, diverse m.m. för samtliga myndigheter ökade med 0,7 miljarder kronor.
243
s. 244 Försvarets materielverks driftkostnader minskade med 1,4 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 3,9 miljarder kronor mer jämfört med föregående år.
Eliminering av inomstatliga transaktioner har minskat 6,3 miljarder kronor.
Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
11 368
10 909
Försvarsmakten
7 931
7 926
Polismyndigheten
930
818
Fortifikationsverket
918
741
Försäkringskassan
664
675
Statens fastighetsverk
559
472
Lunds universitet
536
505
Kriminalvården
385
379
Karolinska institutet
328
315
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
318
353
Uppsala universitet
298
298
Regeringskansliet
279
241
Affärsverk
Svenska kraftnät
808
937
Sjöfartsverket
189
207
Luftfartsverket
175
157
Övriga myndigheter
4 635
4 385
Summa
30 321
29 318
I posten ingår avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar.
Trafikverkets av- och nedskrivningar ökade med 459 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det beror främst på avskrivningar på väg- och järnvägsanläggningar (se not 18 och 19).
Fortifikationsverkets avskrivningar ökade med 177 miljoner kronor vilket främst beror direktavskrivna byggnader och markanläggningar.
244
s. 245 Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2019
2018
Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Vattenfall AB
13 173
10 157
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
10 173
5 274
Akademiska Hus AB
5 658
5 314
SBAB Bank AB
1 788
1 726
Specialfastigheter Sverige AB
1 717
2 423
Sveaskog Holding AB
1 558
3 168
Jernhusen AB
1 122
545
AB Svensk Exportkredit
1 027
648
Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)
653
347
SJ AB
619
389
Swedavia AB
583
517
Saminvest AB
566
2
Apoteket AB
332
457
Svevia AB
172
459
Teracom Group AB
85
387
Samhall AB
74
93
Almi Företagspartner AB
70
106
Systembolaget AB
60
-107
Swedfund International AB
41
-65
RISE Research Institutes of Sweden AB
38
2
Statens Bostadsomvandling AB
26
31
AB Svensk Bilprovning
19
13
Svenska Rymdaktiebolaget
10
17
Arlandabanan Infrastructure AB
6
0
Kungliga Operan AB
5
9
AB Göta Kanalbolag
0
0
Svenska spel AB
-
-
Swedesurvey AB
-
-2
Voksenåsen A/S
-2
0
Miljömärkning Sverige AB
-3
-1
Kungliga Dramatiska Teatern AB
-9
-2
Vasallen AB
-12
-17
Metria AB
-19
-17
Infranord AB
-57
82
Lernia AB
-82
-108
Apotek Produktion & Laboratorier AB
-83
-80
Green Cargo AB
-129
-179
PostNord AB
-146
-648
Summa Kammarkollegiet
39 033
30 940
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Holding AB
22
40
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB
15
13
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB
-12
3
Övriga myndigheter
48
59
Summa resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
39 106
31 055
245
s. 246 0,2 miljarder kronor för bägge åren. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Telia Company AB
2 783
1 212
Nordiska Investeringsbanken NIB
602
633
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
13
32
Sweden House
2
1
AB Bostadsgaranti
-1
0
VisitSweden AB
-2
0
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.
7
34
Summa resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
3 404
1 912
Resultat från andelar i hel- och delägda företag - totalt
Resultat från andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
39 106
31 055
Resultat från andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
3 404
1 912
Total summa
42 510
32 967
Anm.: Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent.
Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.
Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har ökat med 9,5 miljarder kronor jämfört med 2018 och uppvisar ett totalt resultat på 42,5 miljarder kronor.
Vattenfalls resultat förbättrades med 3,0 miljarder kronor till en vinst på 13,2 miljarder kronor. Förbättringen avser främst ett högre resultat från den operativa verksamheten. Detta resultat dämpades till stor del av högre avsättningar för kärnkraften och högre skattekostnader, men stöddes av positiva engångseffekter från försäljningar av verksamhet i Tyskland och produktionsrätter för kärnkraften i Tyskland.
Resultatet för LKAB förbättrades med 4,9 miljarder kronor. Förbättringen avser främst högre marknadspriser på järnmalm, en starkare dollarkurs och minskade kostnader för avsättningar till samhällsomvandling.
Akademiska hus AB visade ett ökat resultat med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Högre positiva värdeförändringar i fastigheter påverkade resultatet positivt medan effekten reducerades av ökade kostnader relaterade till finansiella poster samt av högre skattekostnader.
SBAB Bank AB redovisade ett i stort sett oförändrat resultat, med ett förbättrat räntenetto på 0,1 miljarder kronor och lika stora kostnadsökningar.
Specialfastigheter Sverige AB visade ett minskat resultat med 0,7 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket främst beror på en lägre orealiserad värdeförändring på förvaltningsfastigheter.
Sveaskog AB redovisade ett minskat resultat med 1,6 miljarder kronor främst hänförlig till en lägre värdeökning för växande skog.
Resultatandelarna från Systembolaget har reducerats med betald utdelning, som 2019 uppgår till 0,2 miljarder kronor och 2018 till 0,3 miljarder kronor. Utdelningen redovisas i stället som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring uppgick till
0,2 miljarder kronor för bägge åren.
Resultatet i Svenska Spel AB uppgick till 2,7 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor sämre än föregående år. Resultatet behandlas inte som resultat från andelar i årsredovisningen för staten. I stället redovisas utdelade belopp som skatteintäkt.
246
s. 247 0,2 miljarder kronor för bägge åren. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Telia Company AB redovisade en 1,6 miljarder kronor högre resultatandel jämfört med 2018. Föregående år var negativt påverkat av bl.a. realisationsförluster av avyttrad verksamhet.
Resultatet för Nordiska Investeringsbanken NIB avser perioden 1 september 2018 till 30 september 2019.
Not 12 Nettokostnad för statsskulden
Miljoner kronor
2019
2018
Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor
13 515
13 010
Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta
1 393
1 497
Summa ränteintäkter
14 908
14 507
Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor
-26 379
-29 745
Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta
-4 879
-4 806
Summa räntekostnader
-31 258
-34 551
Realiserade valutakursförändringar (netto)
-5 562
-772
Orealiserade valutakursförändringar (netto)
2 142
-6 913
Överkurs vid emission (netto)
10 781
11 282
Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m.
0
1
Realiserade kursförändringar (netto)
-4 482
-3 358
Provisioner till banker m.fl.
-94
-56
Nettokostnad för förvaltning av statsskulden
-13 565
-19 860
Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.
Under 2019 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 13,6 miljarder kronor, vilket innebär att netto- kostnaden minskade med 6,3 miljarder kronor från föregående år. Påverkan från valutakursförändringar har förbättrats med 4,3 miljarder kronor och räntekostnaderna har minskat med 3,3 miljarder kronor. Den största kostnadsökningen avser realiserade kursförändringar som försämrats med 1,2 miljarder kronor.
Not 13 Övriga finansiella intäkter
Miljoner kronor
2019
2018
Kärnavfallsfonden
2 102
2 200
Riksbankens inlevererade överskott
3 800
2 300
Skatteverket
1 910
2 274
Exportkreditnämnden
1 113
2 717
Centrala studiestödsnämnden
432
364
Försäkringskassan
131
138
Försvarets materielverk
74
35
Karolinska Institutet
25
31
Kammarkollegiet
33
154
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden
1 763
-
Riksgäldskontoret
588
208
Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Karolinska institutet m.fl.
167
18
247
s. 248 0,2 miljarder kronor för bägge åren. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Affärsverk
Svenska kraftnät
27
49
Sjöfartsverket
15
0
Luftfartsverket
13
1
Övriga myndigheter
238
240
Summa
12 431
10 728
Övriga finansiella intäkter ökade med 1 703 miljoner kronor jämfört med 2018 främst på grund av positiv värdeförändring på finansiella instrument.
Kärnavfallsfondens intäkter omfattar främst orealiserade värdeförändringar hänförliga till utländska och svenska aktier samt ränteintäkter för nominella placeringar. Föregående år redovisades negativa värdeförändringar under övriga finansiella kostnader.
Riksbanken levererade in ett överskott på 3,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 1,5 miljarder kronor.
Skatteverket redovisar främst räntor i skattekontosystemet.
Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter minskade med 1 604 miljoner kronor. Regeringen har beslutat att EKN ska placera medel från garantiverksamheten i räntebärande konton i Riksgäldskontoret, vilket har inneburit att intäkterna är interna i staten och elimineras i årsredovisningen för staten.
Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter består av räntor på studielån och ränteintäkter på återkrav gällande hemutrustningslån m.m. Dessa har ökat med 68 miljoner kronor netto till följd av ett något högre ränteläge.
Not 14 Övriga finansiella kostnader
Miljoner kronor
2019
2018
Exportkreditnämnden
1 096
2 553
Kärnavfallsfonden
242
1
Trafikverket
38
53
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
27
58
Försäkringskassan
11
19
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Riksgäldskontoret
282
318
Göteborgs universitet, Karolinska institutet m.fl.
4
59
Kärnavfallsfonden
0
1 206
Kammarkollegiet
0
32
Affärsverk
Sjöfartsverket
31
19
Luftfartsverket
13
2
Svenska kraftnät
12
46
Övriga myndigheter
92
88
Aktivering av finansiella kostnader
-230
-130
Summa
1 618
4 325
248
s. 249 3.6 Noter till balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Övriga finansiella kostnader minskade med 2 707 miljoner kronor jämfört med föregående år främst på grund av positiv värdeförändring på finansiella instrument.
Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser främst beräknade och realiserade kursförluster för premier och skadefordringar.
Kärnavfallsfonden redovisar 2019 orealiserade värdeökningar på finansiella instrument medan värdeförändringarna var negativa under 2018.
Trafikverkets finansiella kostnader består främst av räntekostnader hänförliga till ansvarsförbindelsen gentemot Svensk-Danska Broförbindelsen AB samt valutakursförluster på fordringar och skulder.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sidas) finansiella kostnader avser främst valutakursförluster som beräknas på Sidas skulder i garantiverksamheten.
Försäkringskassans finansiella kostnader består av valutakursförluster hänförliga till obligationer.
I noten redovisas finansiella kostnader per myndighet brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.
3.6 Noter till balansräkningen
Not 15 Balanserade utgifter för utveckling
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
28 891
26 838
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
612
593
Årets investeringar, egen utveckling
1 978
2 170
Försäljning/utrangering
-823
-696
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
30 658
28 905
Ingående ackumulerade avskrivningar
-20 503
-18 994
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-2 208
-2 186
Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning
761
671
Utgående ackumulerade avskrivningar
-21 950
-20 509
Summa
8 708
8 396
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet
Miljoner kronor
2019
2018
Försäkringskassan
1 453
1 450
Trafikverket
1 052
820
Skatteverket
537
511
Polismyndigheten
519
465
Kronofogdemyndigheten
479
438
Arbetsförmedlingen
342
436
Migrationsverket
256
228
Affärsverk
Svenska kraftnät
460
363
Sjöfartsverket
57
58
249
s. 250 3.6 Noter till balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Övriga myndigheter
3 553
3 627
Summa
8 708
8 396
I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program. Totalt ökade tillgångarna för balanserade utgifter för utveckling med
312 miljoner kronor 2019. De största tillgångarna finns hos Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket och Polismyndigheten.
Försäkringskassan har balanserade utgifter för utveckling av it-system om
1 453 miljoner kronor. Den största delen avser it-stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar it-system för pensionshantering för Pensionsmyndighetens räkning. På uppdrag av Pensionsmyndigheten vidareutvecklar Försäkringskassan dessa system och fakturerar för kostnader för avskrivningar på dessa tillgångar.
Trafikverket och Skatteverket har balanserade utgifter för utveckling av it-system om 1 052 miljoner kronor respektive 537 miljoner kronor.
Av de totala investeringarna under 2019 på 2 590 miljoner kronor står Försäkringskassan för 481 miljoner kronor, Trafikverket för 245 miljoner kronor och Skatteverket för 196 miljoner kronor.
Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
5 010
4 887
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
707
609
Årets investeringar, egen utveckling
44
2
Försäljning/utrangering
-249
-372
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
5 512
5 126
Ingående ackumulerade avskrivningar
-3 484
-3 493
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-426
-404
Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning
220
371
Utgående ackumulerade avskrivningar
-3 690
-3 526
Summa
1 822
1 600
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2019
2018
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
355
338
Arbetsförmedlingen
118
105
Polismyndigheten
110
95
Trafikverket
39
1
Skatteverket
36
54
Kriminalvården
34
41
Affärsverk
Luftfartsverket
488
442
Svenska kraftnät
239
145
Sjöfartsverket
12
15
250
s. 251 3.6 Noter till balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Övriga myndigheter
391
364
Summa
1 822
1 600
Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta it-system och program. Posten ökade med 222 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Den största ökningen, 94 miljoner kronor, avser framförallt Affärsverket svenska kraftnäts investering av ett nytt driftplaneringssystem för driften, elmarknadshubb och systemlösningar som behövs i det framtida kraftsystemet. Affärsverket svenska kraftnäts rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar uppgår till
239 miljoner kronor och består främst av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser, licenser och balanserade utgifter för dataprogram.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgångar på 355 miljoner kronor. Tillgångarna avser främst investeringar i det nationella radiokommunikationssystemet Rakel.
Luftfartsverket har under året gjort investeringar för att stärka kapacitet, kontinuitet och robusthet i driften för kontrollcentralerna respektive tal- och kommunikationssystem. Investeringar har bl.a. gjorts i ett flygtrafikledningssystem.
Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2019
2018
Mittuniversitetet
1
1
Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala
-
0
Summa
1
1
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar förekommer i mycket liten utsträckning.
Not 18 Statliga väganläggningar
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående anskaffningsvärde
241 336
236 916
Årets anskaffning
31
6
Årets färdigställande från pågående investering
8 307
4 414
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
249 674
241 336
Ingående ackumulerade avskrivningar
-100 754
-95 188
Årets avskrivningar
-5 743
-5 566
Utgående ackumulerade avskrivningar
-106 497
-100 754
Summa
143 177
140 582
Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark för väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.
251
s. 252 3.6 Noter till balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Värdet av väganläggningar som färdigställdes under 2019 var 8 307 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar).
Bland färdigställda projekt ingår t.ex. Riksväg 26/47 Månseryd-Mullsjö, E18 Norrtälje- Kapellskär och Förbifart Lidköping sträckan Lidköping-Källby.
Not 19 Statliga järnvägsanläggningar
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående anskaffningsvärde
240 946
233 895
Årets anskaffning
42
-172
Årets färdigställande från pågående investering
6 048
7 229
Försäljning/utrangering
-9
-6
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
247 027
240 946
Ingående avskrivningar
-72 589
-67 523
Årets avskrivningar
-5 200
-5 066
Försäljning/utrangering
-
-
Utgående ackumulerade avskrivningar
-77 789
-72 589
Summa
169 238
168 357
Trafikverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentie- rade avskrivningstider, mellan 25 och 110 år, på samtliga järnvägsanläggningar.
Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställdes under 2019 var 6 048 miljoner kronor (överfört från Pågående nyanläggningar). I objekt som färdigställts under 2019 ingår bl.a. Hallsberg-Degerön, sträckan Stenkumla-Dunsjö, ytterligare plattformsspår spår 0 i Flemingsberg och kontaktledningsupprustning Hässleholm-Lund.
Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
72 543
67 571
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 918
1 308
Årets investeringar, egen utveckling
2
3
Färdigställande av pågående nyanläggningar
2 016
3 782
Försäljning/utrangering
-149
-122
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
76 330
72 543
Ingående ackumulerade avskrivningar
-28 837
-27 446
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 798
-1 503
Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning
67
113
Utgående ackumulerade avskrivningar
-30 568
-28 836
Ingående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Utgående ackumulerade uppskrivningar
80
80
Summa
45 842
43 786
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
252
s. 253 3.6 Noter till balansräkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Miljoner kronor
2019
2018
Statens fastighetsverk
16 783
16 083
Naturvårdsverket
11 945
11 739
Fortifikationsverket
11 709
10 997
Riksdagsförvaltningen
1 180
1 179
Sveriges lantbruksuniversitet
1 053
708
Trafikverket
897
925
Affärsverk
Svenska kraftnät
855
764
Sjöfartsverket
761
817
Luftfartsverket
609
528
Övriga myndigheter
50
46
Summa
45 842
43 786
Cirka 15 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.
Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet samt ett antal kungsgårdar och vissa markområden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Många markområden är bokförda till ett värde som är långt under marknadsvärdet.
Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål samt ett antal byggnader klassade som statliga byggnadsminnen.
Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna.
Det bokförda värdet för statens byggnader, mark och annan fast egendom är
45 842 miljoner kronor vilket är en ökning med 2 056 miljoner kronor jämfört med 2018.
Det bokförda värdet för Statens fastighetsverks byggnader, mark och annan fast egendom ökade med 700 miljoner kronor under 2019 till 16 783 miljoner kronor.
Det ackumulerade anskaffningsvärdet var 23 651 miljoner kronor. Ökningen av bokfört värde beror främst aktivering av projekt under året samt köpet av fastigheten Lejonet 4 och Tommarp 1:1. Av årets totala av- och nedskrivningar på 1 798 miljoner kronor står Statens fastighetsverk för 548 miljoner kronor.
Fortifikationsverkets bokförda värde ökade med 712 miljoner kronor till 11 709 mil- joner kronor. Värdet av nyanskaffningar uppgick 2019 till 1 601 miljoner kronor inklusive direktavskrivna anläggningar. Fortifikationsverkets av- och nedskrivningar för 2019 uppgick till 887 miljoner kronor.
253
s. 254 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
14 906
13 768
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
1 632
1 489
Årets investeringar, egen utveckling
12
11
Försäljning/utrangering
-698
-402
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
15 852
14 866
Ingående ackumulerade avskrivningar
-8 892
-8 206
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-1 159
-1 033
Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning
604
351
Utgående ackumulerade avskrivningar
-9 447
-8 888
Summa
6 405
5 978
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2019
2018
Polismyndigheten
933
876
Regeringskansliet
801
701
Domstolsverket
360
299
Försvarsmakten
356
352
Kungl. Tekniska högskolan
293
246
Lunds universitet
249
270
Uppsala universitet
244
260
Försvarets materielverk
232
226
Karolinska institutet
218
206
Kriminalvården
199
167
Affärsverk
Luftfartsverket
1
-
Övriga myndigheter
2 519
2 375
Summa
6 405
5 978
Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i fall där utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Totalt ökade statens förbättringsutgifter på annans fastighet med 427 miljoner kronor 2019.
Balanspostens ökning har varit störst hos Regeringskansliet som har ökat med
100 miljoner kronor och hos Domstolsverket som har ökat med 61 miljoner kronor. Ökningen hos Regeringskansliet består främst av hyresgästanpassningar av lokalerna i Stockholm. För Domstolsverkets del förklaras ökningen av säkerhetshöjande åtgärder som t.ex. ombyggnation av entréer, säkerhetssalar och häktesrum. Det har även skett ombyggnation av befintliga lokaler. Förbättringsarbeten har gjorts av bl.a. lokalerna i Varbergs tingsrätt, Umeå tingsrätt och Förvaltningsrätten Stockholm.
254
s. 255 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
100 254
97 592
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
5 286
4 718
Årets investeringar, egen utveckling
8
6
Årets överföringar från Pågående nyanläggningar
2 566
2 348
Försäljning/utrangering
-3 493
-4 389
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
104 621
100 275
Ingående ackumulerade avskrivningar
-62 687
-61 097
Årets avskrivningar och nedskrivningar
-6 134
-6 013
Minskning av ack avskrivningar vid utrangering/försäljning
3 253
4 404
Utgående ackumulerade avskrivningar
-65 568
-62 706
Summa
39 053
37 569
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2019
2018
Kustbevakningen
2 106
2 246
Polismyndigheten
1 889
1 538
Försvarsmakten
1 766
1 277
Lunds universitet
1 703
1 737
Trafikverket
1 214
1 158
Karolinska institutet
1 117
1 107
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1 095
1 165
Affärsverk
Svenska kraftnät
14 983
14 928
Sjöfartsverket
1 289
1 343
Luftfartsverket
6
7
Övriga myndigheter
11 885
11 063
Summa
39 053
37 569
Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och transportmedel är exempel på tillgångar som myndigheterna redovisar under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Årets totala investeringar uppgår till 5 294 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnäts tillgångar består främst av kraftledningar, stationer, byggnader och mark, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoförbindelser och tele- och informationssystem. Årets investeringar uppgår till 9 miljoner kronor.
Innehavet för Kustbevakningen består bl.a. av övervakningsfartyg, vattenskotrar och flygplan och årets investeringar uppgår till 34 miljoner kronor.
Lunds universitet investeringar uppgår till 290 miljoner kronor.
Polismyndighetens investeringar uppgår till 906 miljoner kronor. Det förklaras främst av inköp av två helikoptrar och en sjöpolisbåt. Även ett stort antal övriga fordon har anskaffats. Under året har även anskaffning skett av ytterligare videokonferensutrustning.
255
s. 256 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Försvarsmakten investeringar uppgår till 400 miljoner kronor vilket avser bl.a. maskiner och tekniska anläggningar, datorer och kringutrustningar samt standardfordon.
Not 23 Pågående nyanläggningar
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
90 266
75 975
Årets investeringar, anskaffningsutgifter
6 642
6 474
Årets investeringar, egen utveckling
28 969
25 762
Årets överföring till färdig tillgång
-19 300
-17 890
Försäljning/utrangering
-9
-3
Årets nedskrivningar
-206
-57
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
106 362
90 261
Summa
106 362
90 261
Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
89 037
74 979
Fortifikationsverket
3 071
2 539
Statens fastighetsverk
1 334
955
Domstolsverket
286
322
Riksdagsförvaltningen
261
89
Affärsverk
Svenska kraftnät
8 860
8 015
Sjöfartsverket
1 879
1 162
Luftfartsverket
526
331
Övriga myndigheter
1 108
1 869
Summa
106 362
90 261
Av det totala bokförda värdet på 106,4 miljarder kronor för Pågående nyanläggningar, finns 89 miljarder kronor hos Trafikverket, 8,9 miljarder kronor hos Affärsverket svenska kraftnät och 3 miljarder kronor hos Fortifikationsverket.
Årets investeringar uppgår totalt till 35,6 miljarder kronor. Trafikverkets investeringar uppgår till 28,8 miljarder kronor. Här ingår många mycket stora väg- och järnvägsprojekt som t.ex. E4 Förbifart Stockholm, Västsvenska väg- och järnvägspaketet, ökad kapacitet järnväg Tomteboda-Kallhäll, nytt dubbelspår Järna- Linköping och projektet ERTMS som avser nytt signalsystem i hela Sverige. Affärs- verket svenska kraftnät har 8,9 miljarder kronor som pågående nyanläggningar och årets investeringar på 2,6 miljarder kronor avser främst projekten Stockholms ström, Sydvästlänken och stationsförnyelser i Rätan och Midskog. Fortifikationsverkets pågående nyanläggningar på 3 miljarder kronor avser bl.a. nybyggnation på Tofta på Gotland enligt regeringsbeslut.
Under 2019 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 14,6 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång. Dessa avser bl.a. järnväg Hallsberg-Degerön, ytterligare plattformsspår Flemingsberg, kontaktledningsupprustning Hässleholm-
256
s. 257 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Lund och vägprojekt såsom E18 Norrtälje-Kapellskär, förbifart Lidköping, riksväg 26/47 Månseryd-Mullsjö samt utbyggnad av automatiska trafiksäkerhetskontroller (ATK).
Not 24 Beredskapstillgångar
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
183 121
176 251
Förändring IB på grund av omklassificering
2 366
82
Årets anskaffning
11 979
7 340
Årets försäljningar/utrangeringar
-
-552
UB Anskaffningsvärde beredskapsinventarier
197 466
183 121
IB Beredskapsvaror i lager
26 229
25 452
Förändring IB på grund av omklassificering
-16
427
Årets anskaffning
1 152
886
Årets övriga förändring
1 007
-536
UB Beredskapsvaror i lager
28 372
26 229
UB Anskaffningsvärde beredskapstillgångar
225 838
209 350
IB Ackumulerade avskrivningar
-107 957
-101 083
Förändring IB på grund av omklassificering
5
-11
Årets avskrivningar/nedskrivningar
-7 330
-7 384
Årets försäljningar/utrangeringar
-
521
UB Ackumulerade avskrivningar (avser
beredskapsinventarier)
-115 282
-107 957
Summa
110 555
101 393
Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap är t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.
Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i beredskapsinventarier och beredskapsvaror. Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 82,2 miljarder kronor och består av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. En invärdering av beredskaps- inventarier på 2,4 miljarder kronor är en övergångseffekt utifrån att ny finansiell styrmodell införts under året. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 28,4 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 110,2 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad.
Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 11,9 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 7,3 miljarder kronor under 2019. Årets nyanskaff- ning har ökat med 4,6 miljarder kronor under året och beror främst på utveckling och anskaffning JAS 39E och anskaffning ubåt, helikopter, sjöstrids- och fordonssystem.
Beredskapsvarulagrets värde ökade med 2,1 miljarder kronor under året. Beredskaps- varulagrets ökning beror bl.a. på inleveranser av ammunition, reservdelsmateriel och livsmedel. Ökningen beror även på förändrad prissättning av förnödenheter som är ett resultat av genomfört kvalitetssäkringsarbete.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beredskapstillgångar som till stor del består av varningsmateriel och ledningsplatser. Av det utgående värdet är MSB:s del knappt 0,2 miljarder kronor.
257
s. 258 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
1 970
1 538
Försvarets materielverk
1 517
3 632
Övriga myndigheter
5
50
Summa
3 492
5 220
Under denna post redovisas förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.
Posten hos Försvarets materielverk består av förskott till både utländska och svenska leverantörer. Förskotten till svenska leverantörer uppgår till 0,8 miljarder kronor och förändringen avser framförallt avräkning av förskott JAS Gripen och ubåt A26.
Förskotten till utländska leverantörer uppgår till 0,7 miljarder kronor och förändringen avser främst förskott för inköp av försvarsmateriel från försvarsmyndigheter i USA.
Trafikverkets förskott avser byggande av väg- och järnvägsanläggningar. Större förskott hos myndigheten är järnvägsprojekten Varbergstunneln, Getingmidjan i Stockholm, Olskroken, Västlänken och Hamnbanan i Göteborg samt vägprojektet Förbifart Stockholm.
Not 26 Andelar i hel- och delägda företag
Miljoner kronor
2019
2018
Summa andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
319 930
297 229
Summa andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
49 307
49 984
Riksbankens grundfond
1 000
1 000
Summa
370 237
348 213
Andelar i hel- och delägda företag är uppdelad på de företag där staten har ett bestämmande inflytande (när statens ägarandel överstiger 50 procent) och på väsentligt statligt inflytande (när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent).
Förutom de förändringar vilka specificeras nedan är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar.
258
s. 259 Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
Miljoner kronor
2019
2018
ägarandel
Vattenfall AB
93 631
88 096
100,0%
Akademiska Hus AB
46 760
42 832
100,0%
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)
45 528
38 573
100,0%
Sveaskog Holding AB
23 574
23 110
100,0%
AB Svensk Exportkredit
19 082
18 239
100,0%
SBAB Bank AB
18 081
15 736
100,0%
Specialfastigheter Sverige AB
12 091
10 929
100,0%
Swedavia AB
8 444
8 066
100,0%
Jernhusen AB
8 070
7 648
100,0%
Almi Företagspartner AB
7 440
7 371
100,0%
Swedfund International AB
5 669
5 028
100,0%
Saminvest AB
5 558
4 992
100,0%
SJ AB
5 170
4 740
100,0%
Apoteket AB
4 291
4 453
100,0%
Teracom Group AB
3 571
3 765
100,0%
PostNord AB
2 216
3 120
60,7%
Systembolaget AB
1 583
1 522
100,0%
Svevia AB
1 353
1 508
100,0%
Samhall AB
1 346
1 274
100,0%
Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)
1 341
996
100,0%
RISE Research Institutes of Sweden AB
971
932
100,0%
Infranord AB
736
839
100,0%
Statens Bostadsomvandling AB
532
507
100,0%
Svenska Rymdaktiebolaget
475
464
100,0%
Green Cargo AB
473
596
100,0%
Vasallen AB
366
409
100,0%
Apotek Produktion & Laboratorier AB
180
113
100,0%
Lernia AB
169
241
100,0%
AB Svensk Bilprovning
108
119
100,0%
Metria AB
87
106
100,0%
AB Göta Kanalbolag
39
39
100,0%
Kungliga Operan AB
39
35
100,0%
Kungliga Dramatiska Teatern AB
22
31
100,0%
Miljömärkning i Sverige AB
17
20
100,0%
Arlandabanan Infrastructure AB
16
10
100,0%
Voksenåsen A/S
3
5
100,0%
Swedesurvey AB
1
1
100,0%
Svenska Spel AB
0
0
100,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Svenska Kraftnät Gasturbiner AB
247
190
100,0%
Luftfartsverket - LFV Holding AB
152
130
100,0%
Sjöfartsverket - Sjöfartsverket Holding AB
9
21
100,0%
Övriga andelar
489
423
-
Summa
319 930
297 229
259
s. 260 Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslutet använts.
Andelar i företag med bestämmande statligt inflytande ökade med 22,7 miljarder kronor.
Vattenfalls andelsvärde ökade med 5,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets vinst på 13,2 miljarder kronor och poster redovisade direkt mot eget kapital på
- 5,6 miljarder kronor. Främst består posterna av negativa effekter av kassaflödessäkringar på 1,4 miljarder kronor, positivt netto av omräkningsdifferenser och valutasäkringar på 1,1 miljarder kronor och negativa omvärderingar relaterade till pensionsskulden på 4,4 miljarder kronor. Utdelningen till staten uppgick till
2,0 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Akademiska hus ökade med 3,9 miljarder kronor, vilket beror på årets resultat på 5,6 miljarder kronor och en minskning genom utdelning av
1,7 miljarder kronor.
LKAB:s andelsvärde ökade med 7,0 miljarder kronor, vilket främst avser nettot av årets vinst på 10,2 miljarder kronor och årets utdelning på 3,2 miljarder kronor.
Andelsvärdet för Sveaskog AB ökade med 0,5 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 1,6 miljarder kronor samt utdelning till staten på 1,1 miljarder kronor.
AB Svensk Exportkredit ökade med 0,8 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat på 1,0 miljarder kronor och betald utdelning till staten på 0,2 miljarder kronor.
SBAB Bank AB ökade i värde med 2,3 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat på 1,8 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 0,7 miljarder kronor samt en direkt ökning av eget kapital med 1,2 miljarder kronor som framför allt avser kassaflödessäkringar.
Specialfastigheter i Sverige AB redovisade en ökning med 1,2 miljarder kronor, som består av årets resultat på 1,7 miljarder kronor minskat med 0,5 miljarder kronor i betald utdelning
Swedfund International AB ökade med 0,6 miljarder kronor genom ett kapitaltillskott på 0,6 miljarder kronor.
Innehavet i SVEDAB ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av utdelning i form av återgivna betalningsutfästelser med 0,3 miljarder kronor och årets vinst på 0,7 miljarder kronor.
Andelen i PostNord AB minskade med 0,9 miljarder kronor. Detta förklaras främst av andelen av årets förlust, som uppgick till 0,1 miljarder kronor och negativ påverkan med 0,8 miljarder kronor avseende omräknad pensionsskuld.
Svenska Spel AB är redovisat till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet uppgick till 2,7 miljarder kronor och 4,5 miljarder kronor utdelades till staten. Utdelningen är redovisad som skatteintäkt. Företagets egna kapital uppgick till
2,8 miljarder kronor vid årsskiftet.
260
s. 261 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande
Miljoner kronor
Statens
2019
2018
ägarandel
Telia Company AB
35 727
37 127
39,2%
Nordiska Investeringsbanken (NIB)
13 258
12 525
34,6%
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)
165
168
50,0%
Sweden House
9
7
36,0%
VisitSweden AB
7
9
50,0%
AB Bostadsgaranti
-
9
50,0%
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As m.fl.
141
139
-
Summa
49 307
49 984
Andelar i företag med väsentligt statligt inflytande minskade med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2018. Andelen i Telia Company AB minskade i värde med 1,4 miljarder kronor. Andelen av årets resultat uppgick till 2,8 miljarder kronor och till staten betald utdelning uppgick till 3,8 miljarder kronor. Staten har ökat ägarandelen i samband med företagets återköp av aktier vilket ökade andelsvärdet med 1,0 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i Telia Company AB uppgick vid årsskiftet till
65 miljarder kronor.
Nordiska Investeringsbanken ökade med 0,7 miljarder kronor. Periodens resultatandel uppgick till 0,6 miljarder kronor och ändrad valutakurs medförde en ökning av andelsvärdet med 0,2 miljarder kronor. En utdelning till staten på 0,1 miljarder kronor reducerade andelsvärdet. Uppgifterna avser värdet enligt delårsbokslut per den
30 september för 2019 respektive per den 31 augusti för 2018.
AB Bostadsgaranti har likviderats under året.
Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Miljoner kronor
2019
2018
Kärnavfallsfonden
Bostadsobligationer
27 805
30 142
Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder
19 529
4 947
Investerings- och utvecklingsbanker,
Kammarkollegiet och Sida
Europeiska investeringsbanken EIB
3 856
3 856
Europeiska utvecklingsbanken EBRD
1 040
1 040
Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD
846
846
Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB
698
696
Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB*
872
644
Internationella finansbolaget, IFC
181
181
Interamerikanska utvecklingsbanken IDB
147
147
Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB
136
136
Interamerikanska investeringsbolaget, IIC
99
83
Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA
22
22
Europarådets utvecklingsbank CEB
7
7
Summa investerings- och utvecklingsbanker
7 904
7 658
Riksgäldskontoret, obligationer m.m.
1 837
2 499
261
s. 262 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Kammarkollegiet, övrigt
Orio AB (Saab Automobile Parts AB)
430
453
SAS
203
203
Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m.
230
197
Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer
498
504
Övriga myndigheter
769
632
Summa
59 205
47 235
Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av bostadsobligationer (säkerställda obligationer). Under året fortsatte Kärnavfallsfonden den övergång till ny placeringsmodell som påbörjades 2018. Under 2019 har finansiella instrument i den s.k. basportföljen sålts för att möjliggöra placeringar i en s.k. långsiktig portfölj bestående av företagsobligationer, aktier och värdepappersfonder. Basportföljen består främst av statsobligationer som elimineras i Årsredovisning för staten samt bostadsobligationer. För 2019 uppgick statsobligationerna som eliminerades till 25 307 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6 336 miljoner kronor jämfört med 2018.
Kärnavfallsfondens finansiella instrument värderas till verkligt värde eftersom syftet med innehavet är att ge avkastning och värdeökning. Det utökade placeringsmandatet har sammanfallit med en stark börsutveckling och en därmed hög avkastning i den långsiktiga portföljen. Den orealiserade värdeökningen hänförlig till dessa innehav uppgick till 1 923 miljoner kronor per balansdagen.
Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Under året har Sida redovisat kapitaltillskott till utvecklingsbanker med 19 miljoner kronor. Kammarkollegiet har redovisat ett kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AllB) om 228 miljoner kronor.
Riksgäldskontorets innehav består till största delen av nollkupongobligationer som övertogs i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar. Syftet med obligationerna är att återbetala resterande lån som ursprungligen avsåg finansiering av anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.
Kammarkollegiet redovisar innehavet i Orio AB och SAS som Andra långfristiga värdepappersinnehav eftersom statens andel i dessa bolag understiger 20 procent. Marknadsvärdet för statens ägarandel i SAS uppgick till 866 miljoner kronor vid utgången av 2019.
Kammarkollegiets övriga värdepapper är främst de andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium och räntekonsortium som innehas av fonder som Kammarkollegiet redovisar.
262
s. 263 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 28 Långfristiga fordringar
Miljoner kronor
2019
2018
Exportkreditnämnden
Fordringar efterskottspremier garantiavgifter
4 318
4 265
Skadefordringar
1 859
1 769
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar
507
715
Summa Exportkreditnämnden
6 684
6 749
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
251
242
Riksgäldskontoret
178
144
Trafikverket
125
90
Göteborgs universitet
81
86
Affärsverk
Luftfartsverket
1 395
1 286
Svenska kraftnät
439
422
Sjöfartsverket
16
14
Övriga myndigheter
67
70
Summa
9 235
9 103
Långfristiga fordringar ökade med 132 miljoner kronor och den största ökningen är hänförlig till Luftfartsverket, 109 miljoner kronor.
Exportkreditnämndens (EKN) fordringar minskade med 65 miljoner kronor, varav EKN:s fordran för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar minskade med 208 miljoner kronor. Återförsäkringskostnaden har minskat till följd av naturlig omsättning av återförsäkringsportföljen.
4 318 miljoner kronor av EKN:s långfristiga fordringar avser efterskottspremier. Fordringarna för efterskottspremier avser till helt övervägande del JAS Brasilien. Ännu ej fakturerade garantiavgifter uppgår till 307 miljoner kronor. EKN värderar sina skadefordringar till 1 859 miljoner kronor vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna som nominellt uppgår till 12 710 miljoner kronor. EKN kan minska risker genom att teckna återförsäkringar. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar uppgår till 507 miljoner kronor och består av fordringar för återförsäkrares andel av ej intjänade garantiavgifter och kvardröjande risker samt återförsäkrares andel av avsättning för skador med avdrag för återförsäkrares andel av skadefordringar.
Sidas fordringar gäller garantiverksamheten och uppgår till 251 miljoner kronor, varav största delen är skadefordringar. I posten ingår även fordringar mot Miga som är en organisation inom Världsbanken, och fordran utifrån fastställda premieplaner i de fall det är tillämpligt för Sidas garantier.
Riksgäldskontorets regressfodringar ökade med 34 miljoner kronor och uppgick till 178 miljoner kronor som en följd av en värdereglering av fordran på Saab Automobil AB i konkurs.
Trafikverkets fordringar har ökat med 35 miljoner kronor till 125 miljoner kronor, vilket beror på att fordran som utgörs av depositionen som Trafikverket har hos Nasdaq som säkerhet för elderivathandel, är högre än föregående år.
Göteborgs universitets fordringar uppgår till 81 miljoner kronor och avser placering av donationsmedel i Akademiska Hus AB.
263
s. 264 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Luftfartsverkets fordringar, vilka huvudsakligen avser tidigare års och årets återvinningsbara underskott för en route-verksamheten, har ökat med 109 miljoner kronor till 1 395 miljoner kronor främst till följd av riskdelningen mellan LFV och flygbolagen enligt vad som är fastställt i prestationsplanen.
Affärsverket svenska kraftnäts fordringar uppgår till 439 miljoner kronor och består bl.a. av lånefordringar på dotter- och intresseföretag samt depositionen som Affärsverket svenska kraftnät har hos Nasdaq som säkerhet för elterminhandel. Posten inkluderar också långfristiga förutbetalda kostnader som avser lämnade investeringsbidrag.
Sjöfartsverkets fordringar uppgår till 16 miljoner kronor och avser kapitalförsäkringar för pensioner för vissa lotsar.
Not 29 Utlåning
Miljoner kronor
2019
2018
Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter 30 juni 2001), brutto
194 388
182 991
Reserveringar för låneförluster
-11 844
-11 733
Netto, bokfört värde Annuitetslån
182 544
171 258
Studielån (beviljade 1989–30 juni 2001), brutto
34 174
38 582
Reserveringar för låneförluster
-11 669
-12 311
Netto, bokfört värde Studielån
22 505
26 271
Studiemedel (beviljade före 1989), brutto
1 170
1 441
Reserveringar för låneförluster
-598
-691
Netto, bokfört värde Studiemedel
572
750
Hemutrustningslån, brutto
1 309
1 464
Reserveringar för låneförluster
-891
-907
Netto, bokfört värde Hemutrustningslån
418
557
Körkortslån, brutto
76
17
Reserveringar för låneförluster
-15
-3
Netto, bokfört värde Körkortslån
61
14
Övriga lån (Skuldsaneringslån och äldre lån), brutto
297
244
Reserveringar för låneförluster
-277
-227
Netto, bokfört värde, Övriga lån
20
17
Summa Centrala studiestödsnämnden
206 120
198 867
Riksgäldskontoret
Riksbanken
192 560
258 511
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
5 051
4 981
A-train AB
865
911
Premiepensionssystemet
2 362
1 958
Kungliga Operan
91
96
Royaltylån till flygindustrin
83
95
Övriga
65
41
Summa Riksgäldskontoret
201 077
266 593
Statens energimyndighet, utlånat belopp
563
597
Reserveringar för låneförluster
-385
-406
Netto, bokfört värde, Statens energimyndighet
178
191
264
s. 265 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Affärsverk
Svenska kraftnät
93
110
Övriga myndigheter
45
39
Summa
407 514
465 801
Statens utlåningsfordringar minskade med 58 287 miljoner kronor eller 13 procent.
CSN:s utlåningsfordringar uppgår till 206 120 miljoner kronor efter avdrag för reservering för förväntade förluster, vilket är 7 253 miljoner kronor mer än föregående år. Det är 51 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av annuitetslån, som är benämningen på CSN:s lån till studenter sedan 2001.
CSN administrerar ett flertal lånetyper; annuitetslån, studielån, studiemedel, hemutrustningslån, skuldsaneringslån och äldre lån samt körkortslån som infördes under 2018. Hemutrustningslån är lån till utländska medborgare, främst flyktingar, som genom dessa lån ges möjlighet att köpa möbler och köksutrustning. I tabellen fördelas reserveringarna på respektive lånetyp. Ökningen av CSN:s utlåningsfordringar beror i allt väsentligt på att nyutlåningen var större än amorteringarna. Nyutlåningen uppgår till 20 miljarder kronor vilket är en ökning med 1 388 miljoner kronor jämfört med föregående år, som främst beror på att nyutlåningen för lånetypen annuitetslån ökat. Amorteringarna som uppgår till 13 miljarder kronor har ökat med 508 miljoner kronor jämfört med tidigare år. Ökningen beror bl. a. på att antalet återbetalningsskyldiga för lånetypen annuitetslån blivit fler. CSN:s reservering för låneförluster är drygt 500 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgår vid utgången av 2019 till drygt 25 miljarder kronor, vilket utgör 12 procent av CSN:s totala utlåning.
Riksgäldskontoret redovisar 201 077 miljoner kronor i utlåningsfordringar, vilket är 65 516 miljoner kronor mindre än föregående år. Det är 49 procent av statens utlåningsfordringar och består främst av fordran på Riksbanken för utlåning i dollar och euro, som minskade med 65 951 miljoner kronor. Det beror huvudsakligen på en amortering på 8 miljarder dollar, men också på valutakursförändringar vid omsättning av delar av lånet jämfört med den kurs till vilken lånet ursprungligen gavs ut och värderingen av hela det utestående beloppet till balansdagens kurs. Som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen har Riksgäldskontoret även lånat ut medel till det statliga bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab). Det lånet har ökat med 70 miljoner kronor jämfört med föregående år. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Ökningen med
404 miljoner kronor jämfört med föregående år rör främst lånet för att tillgodose behovet av likviditet i handel med fondandelar. Riksgäldskontoret redovisar också utlåning till Kungliga Operan för renovering och ombyggnation till ett belopp om 91 miljoner kronor.
Statens energimyndighets utlåningsfordringar avser villkorslån, tillväxtlån och utvecklingskapital/royaltylån till företag inom energiområdet för att främja affärsutveckling och kommersialisering.
Affärsverket svenska kraftnäts utlåningsfordringar avser lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.
I posten Övriga myndigheter ingår bl.a. Tillväxtverket, Sida och några länsstyrelser.
265
s. 266 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 30 Varulager och förråd
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
1 010
899
Försvarsmakten
511
475
Polismyndigheten
172
149
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
86
58
Försvarets materielverk
72
164
Kriminalvården
51
49
Affärsverk
Sjöfartsverket
67
89
Svenska kraftnät
-
9
Övriga myndigheter
198
178
Summa
2 167
2 070
Varulager och förråd är råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Ökningen av varulagervärdet beror främst på att materiallagret för underhåll och reparation av järnvägsanläggningar har ökat.
Trafikverkets post består främst av material för underhåll och reparation av järnvägsanläggningar.
Försvarsmaktens varulager och förråd är till största delen drivmedelslager som används till Försvarsmaktens fordon. Varulagret består även av trycksaker.
Polismyndighetens varulager innehåller huvudsakligen vapen och ammunition samt beklädnad.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps varulager består huvudsakligen av ett internationellt lager (bistånd) och ett lager som är ett stöd till EU:s strategiska lager för civila krishanteringsinsatser (Strategic Warehouse II).
Vaulager och förråd hos Försvarets materielverk består främst av reservdelar till målrobotsystem.
Sjöfartsverkets varulager och förråd innehåller främst drivmedel och reservdelar till räddningshelikoptrar.
Not 31 Pågående arbeten
Miljoner kronor
2019
2018
Lantmäteriet
238
198
Försvarets materielverk
208
63
Övriga myndigheter
15
18
Summa
461
279
Pågående arbeten hos Lantmäteriet har ökat jämfört tidigare år. Förändringen beror främst på att antalet faktureringstillfällen har minskat.
Pågående arbeten hos Försvarets materielverk består av uppdragsbeställningar som ännu inte levererats till kund. Större uppdrag hos myndigheten gäller upparbetade kostnader i exportaffärer samt försäljning av ubåtar till Singapore.
266
s. 267 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 32 Fastigheter
Miljoner kronor
2019
2018
Länsstyrelsen i Dalarnas län
151
148
Länsstyrelsen i Värmlands län
21
21
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
1
2
Övriga myndigheter
0
0
Summa
173
171
Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett stort antal fastigheter lokaliserade till omarronderingsområden i den s.k. Jordfonden, där byggnadsprojekt pågår eller är planerade. Fastigheterna ska användas för att främja utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen samt främja bosättning och sysselsättning i glesbygd.
Även posterna hos de andra länsstyrelserna gäller jordfondsfastigheter.
Not 33 Förskott till leverantörer
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
0
2
Affärsverk
Sjöfartsverket
0
11
Övriga myndigheter
1
1
Summa
1
14
Det är endast några få myndigheter som redovisar förskott till leverantörer. Förskott 2019 avser huvudsakligen Sveriges geologiska undersöknings anskaffning av propelleraxelsystem till Ocean Surveyor med leveranstid på 6–8 månader.
Not 34 Kundfordringar
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
1 787
1 129
Försvarets materielverk
932
1 022
Livsmedelsverket
323
200
Statens institutionsstyrelse
296
290
Karolinska institutet
207
207
Kammarkollegiet
191
21
Exportkreditnämnden
179
204
Transportstyrelsen
161
159
Lantmäteriet
127
145
Affärsverk
Svenska kraftnät
910
632
Sjöfartsverket
187
182
Luftfartsverket
63
117
Övriga myndigheter
1 199
1 316
Summa
6 563
5 624
Myndigheternas kundfordringar avser främst försäljning av tjänster. Postens storlek varierar över tid beroende på fordringarnas kortfristiga karaktär.
267
s. 268 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Jämfört med föregående år har posten ökat med 939 miljoner kronor. Trafikverket står för en ökning på 658 miljoner kronor som avser ett fåtal stora fakturor som gäller infrastrukturprojekt.
Kammarkollegiet har övertagit kundfordringar från Radiotjänst i Kiruna AB, 157 miljoner kronor.
Kundfordringar som redovisas av Livsmedelsverket ökade med 123 miljoner kronor. Det beror på att fakturerade kontrollavgifter har överklagats.
Förändringarna hos övriga myndigheter är av mer begränsad omfattning.
Not 35 Övriga kortfristiga fordringar
Miljoner kronor
2019
2018
Riksgäldskontoret
Affärsdagsredovisning
68 231
91 574
OMX-säkerheter
1 433
1 906
CSA-avtal
2 726
1 259
Övrigt
159
136
Summa Riksgäldskontoret
72 549
94 875
Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket)
39 790
42 718
Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år
Skatt till kommuner och landsting (Skatteverket)
-
5 278
Kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund
-
-2 086
Summa reglering till andra sektorer
-
3 192
Statens jordbruksverk
9 140
8 357
Försäkringskassan
3 266
3 207
E-hälsomyndigheten
2 446
2 410
Transportstyrelsen
1 382
1 431
Centrala studiestödsnämnden
1 231
1 225
Kronofogdemyndigheten
1 117
1 132
Post- och telestyrelsen
101
2 551
Affärsverk
Sjöfartsverket
165
36
Luftfartsverket
153
325
Svenska kraftnät
60
70
Övriga myndigheter
3 038
4 046
Summa
134 439
165 575
Övriga kortfristiga fordringar uppgick till knappt 134 miljarder kronor vilket var en minskning med 31 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 23 miljarder kronor. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs.
Skatteverkets fordringar på skattekontot minskade med 2,9 miljarder kronor till 39,8 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och landsting under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedel mot
268
s. 269 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
de preliminära utbetalningar som Skatteverket har gjort till kommuner och landsting. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt avseende 2018 resulterade i en skuld på 1 miljard kronor, till skillnad från slutavräkning avseende 2017 då en fordran på 3,2 miljarder kronor redovisades vid årsskiftet 2018.
Post- och telestyrelsens uppbördsfordringar för spektrumauktioner 2018, som uppgick till 2 565 miljoner kronor, reglerades i januari 2019.
Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för bidrag myndig- heten betalat ut inom jordbruksfonderna. Utbetalningar av jordbruksstöd ökade 2019 jämfört med föregående år, vilket ledde till att fordringarna ökade. Framförallt ökade fordringarna på jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med 647 miljoner kronor.
Not 36 Förutbetalda kostnader
Miljoner kronor
2019
2018
Polismyndigheten
808
717
Försvarets materielverk
599
388
Kriminalvården
463
429
Försäkringskassan
365
300
Trafikverket
321
324
Riksgäldskontoret
underkurser, upplåning i svenska kronor
103
374
underkurser, upplåning i utländsk valuta
169
253
övrigt
13
17
Summa Riksgäldskontoret
285
644
Lunds universitet
265
253
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
258
271
Domstolsverket
258
250
Migrationsverket
239
271
Karolinska institutet
235
233
Försvarsmakten
233
229
Kungl. Tekniska högskolan
226
213
Skatteverket
224
232
Stockholms universitet
218
181
Arbetsförmedlingen
204
219
Affärsverk
Luftfartsverket
62
42
Svenska kraftnät
54
49
Sjöfartsverket
41
31
Övriga myndigheter
3 182
3 014
Summa
8 540
8 290
En förutbetald kostnad är en utgift som har betalats under året men som avser outnyttjade resurser eller tjänster. Normalt blir det en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förutbetalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster.
269
s. 270 65 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Förutbetalda kostnader i övrigt är exempelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år. Förutbetalda lokalhyror uppgår totalt till 4 240 miljoner kronor, dvs. omkring hälften av det totala beloppet.
Polismyndigheten redovisar förutbetalda kostnader främst för hyror på 565 miljoner kronor men även andra förutbetalda kostnader om 243 miljoner kronor.
Hos Försvarets materielverk har de förutbetalda kostnaderna ökat avseende Ubåt A26.
Posten förutbetalda kostnader vid Kriminalvården utgörs huvudsakligen av förutbetalda lokalhyror. Beloppet har ökat beroende på nya hyresavtal och årlig indexuppräkning.
Försäkringskassans förutbetalda kostnader utgörs till stor del av förutbetalda hyror med 123 miljoner kronor.
I posten förutbetalda kostnader för Trafikverket ingår bl.a. förutbetalda it-kostnader och licenser, förutbetalda hyror och förutbetalda investeringar i järnvägar och vägar.
Hos Riksgäldskontoret uppstår underkurser när myndigheten emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurs och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. För 2019 är underkurserna lägre än föregående år både för upplåning i svensk och utländsk valuta.
Lunds universitet redovisar bl.a. förutbetalda hyreskostnader på 222 miljoner kronor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar 179 miljoner kronor i förutbetalda leasingavgifter för Rakelverksamheten samt 52 miljoner kronor i förutbetalda hyror.
Not 37 Upplupna bidragsintäkter
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
568
551
Kungl. Tekniska högskolan
462
515
Karolinska institutet
433
526
Lunds universitet
399
363
Uppsala universitet
316
268
Göteborgs universitet
303
265
Försäkringskassan
280
153
Stockholms universitet
235
226
Linköpings universitet
177
169
Övriga myndigheter
823
709
Summa
3 996
3 745
Upplupna bidragsintäkter är överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte betalats till myndigheten.
Upplupna bidragsintäkter vid universitet och andra lärosäten gäller främst pågående forskningsprojekt.
Trafikverkets upplupna bidragsintäkter är främst bidrag för investeringar som till största delen medfinansieras av kommuner.
270
s. 271 Not 38 Övriga upplupna intäkter Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 38 Övriga upplupna intäkter
Miljoner kronor
2019
2018
Upplupna skatteintäkter
252 879
261 107
Upplupna intäkter, regleringar kommuner o trossamfund
14 772
-
Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor
1 666
2 329
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta
124
261
Övriga upplupna intäkter
1 354
1 414
Summa Riksgäldskontoret
3 144
4 004
Kärnavfallsfonden
1 015
1 164
Försäkringskassan
510
381
Rådet för europeiska socialfonden i Sverige
493
9
Migrationsverket
465
410
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
299
293
Tillväxtverket
292
1
Trafikverket
237
241
Transportstyrelsen
243
240
Affärsverk
Svenska kraftnät
513
803
Luftfartsverket
224
209
Sjöfartsverket
53
92
Övriga myndigheter
816
649
Summa
275 955
269 603
271
s. 272 15 miljarder kronor medan den upplupna intäkten ökat med drygt 3 miljarder kronor. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Den upplupna skatteintäkten specificeras i tabellen nedan och utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. december månad
Tabell 3.6 Specifikation av upplupna skatteintäkter
Miljoner kronor
Upplupen intäkt
Upplupen intäkt som kvarstår
Upplupen intäkt
Förändring
Skattskyldig/skatteslag
2019
efter uppbörden i jan 2020
2018
2019/2018
Belopp
Andel
Belopp
Belopp
Belopp
Fysiska personers skatter
119 507
47
55 039
132 061
-12 554
Juridiska personer skatter
8 307
3
-9 468
8 410
-103
Arbetsgivaravgifter m.m.
51 907
21
836
50 682
1 225
Mervärdesskatt
74 929
30
41 794
71 594
3 335
Övriga skatter
20 944
8
10 864
17 415
3 529
Förskottsdebiteringar
-13 363
-5
-13 363
-12 883
-480
Elimineringar m.m.
-9 352
-4
-9 352
-6 172
-3 180
Totalt upplupna skatteintäkter
252 879
100
76 350
261 107
-8 228
Den upplupna skatteintäkten vid utgången av 2019 uppgår till knappt 253 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 8 miljarder kronor jämfört med 2018.
Den enskilt största upplupna intäkten avser fysiska personers skatter. Jämfört med 2018 har den upplupna intäkten för fysiska personer minskat medan de upplupna intäkterna för mervärdesskatt och övriga skatter har ökat.
Större delen av den upplupna intäkten förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar den upplupna intäkten avseende 2019 till 80 miljarder kronor. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investeringssparkonto, och fastighetsskatt.
Medan den slutliga skatten för fysiska personer har ökat med 10 miljarder kronor jämfört med 2018, varav 9 miljarder kronor avser public service-avgiften, har den upplupna intäkten minskat med knappt 13 miljarder kronor. Minskningen förklaras till största delen av att preliminärskattekvoten (preliminärskatt dividerat med summan av lön, pension och övriga skattepliktiga transfereringar) har ökat och till en mindre del av att kapitalvinsterna, som inte preliminärbeskattas, har minskat något mellan åren.
Även för mervärdesskatten kvarstår ett relativt stort belopp när uppbörden i januari är beaktad. Det förklaras av att företag med en omsättning upp till 40 miljoner kronor har kvartalsvis i stället för månatlig uppbörd. Skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter den uppbörden har den upplupna intäkten minskat till drygt 20 miljarder kronor.
Det resterande beloppet förklaras av skattskyldiga som redovisar mervärdesskatten en gång per år. Jämfört med förra året har intäkterna från mervärdesskatt ökat med
15 miljarder kronor medan den upplupna intäkten ökat med drygt 3 miljarder kronor.
Juridiska personers upplupna intäkt är i princip oförändrad mellan åren, medan den slutliga skatten har ökat med 13 miljarder kronor. Över tid varierar den upplupna intäkten betydligt mer, för både juridiska och fysiska personer. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden. För fysiska
272
s. 273 personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna.
Staten ansvarar även för uppbörden av kommunal inkomstskatt samt avgifter till trossamfund. Då utfallet för dessa skatter och avgifter fastställs vid den årliga inkomstbeskattningsprocessen sker betalningen med förskott och slutregleringar. Vid utgången av året hade staten en fordran på kommuner och regioner på knappt
15 miljarder kronor och en marginell skuld till trossamfunden. Föregående år var motsvarande belopp negativt och redovisades bland Övriga förutbetalda intäkter.
Resterande övriga upplupna intäkter
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret. Raden Övriga upplupna intäkter innehåller till största delen upplupna ränteintäkter på utlåning till Riksbanken.
Kärnavfallsfondens upplupna intäkter är i huvudsak upplupna avgifter på 798 miljoner kronor som reaktorinnehavarna betalar i efterskott. Resterande del är upplupna ränteintäkter på placeringar.
Försäkringskassan redovisar upplupna intäkter för vård inom EU på 242 miljoner kronor, vilka har ökat med 86 miljoner kronor. Beloppet varierar mellan åren beroende på när krav på ersättning framställs till respektive berört land. I övrigt består beloppet främst av upplupna ränteintäkter för återkrav på 223 miljoner kronor.
Rådet för europeiska socialfonden i Sverige har upplupna intäkter för EU-medel från Socialfonden med 477 miljoner kronor. Föregående år gjordes rekvisition i december månad och motsvarande belopp togs därför upp som Övrig kortfristig fordran.
Migrationsverket redovisar upplupna intäkter som i allt väsentligt avser EU-medel från asyl-, migrations- och integrationsfonden för vidarebosättning på 459 miljoner kronor.
Upplupna intäkter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor.
Affärsverket svenska kraftnät redovisar upplupna intäkter från balans- och systemansvariga på 326 miljoner kronor och upplupna nätintäkter på 185 miljoner kronor.
Not 39 Värdepapper och andelar
Miljoner kronor
2019
2018
Riksgäldskontoret
23 207
43 981
Försäkringskassan
1 197
1 159
Pensionsmyndigheten
359
365
Affärsverk
Luftfartsverket
2 534
520
Övriga myndigheter
17
4
Summa
27 314
46 029
Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper och kortfristiga placeringar. Affärerna har marknads- vårdande syfte och är också ett sätt Matt hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.
273
s. 274 personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.
Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.
Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som värdepapper och andelar.
Not 40 Kassa och bank
Miljoner kronor
2019
2018
Universitets- och högskolerådet
354
310
Skatteverket
331
343
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
245
124
Regeringskansliet
202
174
Försvarets materielverk
194
55
Lunds universitet
185
71
Länsstyrelsen i Västerbottens län
174
171
Länsstyrelsen i Norrbottens län
144
115
Trafikverket
137
78
Försäkringskassan
132
126
Uppsala universitet
132
160
Karolinska institutet
118
180
Exportkreditnämnden
5
487
Affärsverk
Luftfartsverket
3 105
5 009
Sjöfartsverket
419
477
Svenska kraftnät
86
39
Övriga myndigheter
960
980
Summa
6 923
8 899
Luftfartsverkets likvida medel består av banktillgodohavanden i transaktionskonton men även olika fastränteplaceringar. Likvida medel har minskat med 1 904 miljoner kronor. En del av minskningen beror på att medel överförts från banktillgodo- havanden till kortfristiga placeringar.
Exportkreditnämnden redovisar banktillgodohavanden som är placerade i svenska affärsbanker i utländsk valuta till värdet av 4 miljoner kronor samt banktillgodo- havanden i svenska kronor på 1 miljon kronor, totalt 5 miljoner kronor. Likvida medel har minskat med 482 miljoner kronor.
274
s. 275 Ändringar av utgående balansen 2018 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 41 Nettoförmögenheten
Miljoner kronor
2019
2018
Uppskrivningskapital
54
55
Donationskapital
1 200
1 063
Resultatandelar i hel- och delägda företag
247 468
234 566
Balanserad kapitalförändring
-284 755
-360 477
Årets överskott enligt resultaträkningen
115 798
107 107
Summa
79 765
-17 686
Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Utgående balansen från 2018 uppgick till -17,7 miljarder kronor. Under 2019 ökade nettoförmögenheten med 97,5 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till 79,8 miljarder kronor och har därmed övergått från en negativ till en positiv nettoförmögenhet. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.
Ändringar av utgående balansen 2018
För att få jämförbarhet mellan åren ändras i vissa fall den utgående balansen från föregående år. Detta gäller främst vid införande av nya redovisningsprinciper.
Metoden för beräkning av periodiserade skatteintäkter har kompletterats, vilket vid tillämpande på föregående års skatteintäkter har medfört en omföring mellan balanserad kapitalförändring och årets överskott med 0,7 miljarder kronor.
Ändrade redovisningsprinciper för val av valutakurs vid redovisning av förskott från EU har medfört en minskning av föregående års överskott med -24 miljoner kronor.
Uppskrivningskapital
Uppskrivningskapitalet har minskat med 1 miljon kronor under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar samt med omföring till balanserad kapitalförändring vid försäljning av tillgångar.
Donationskapital
Donationskapitalet har ökat med 137 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största delen på invärdering av konst av Stockholms universitet samt donationer av konst och likvida medel till Nationalmuseet och Moderna museet.
Resultatandelar i hel- och delägda företag
Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på företagens egna kapital enligt årsbokslut. Ökningen på 12,9 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar
(33,0 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2019 (-15,3 miljarder kronor), samt övriga förändringar av eget kapital i företagen (-6,2 miljarder kronor).
275
s. 276 Balanserad kapitalförändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Svedab AB har i utdelning gett tillbaka betalningsutfästelser till Trafikverket under 2018 och 2019, vilket ökat resultatandelen med 1,1 miljarder kronor.
Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt förs om från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor).
Vattenfall AB har redovisat en minskning med 5,6 miljarder kronor av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen består till största delen av negativa omvärderingar av pensionsskulden på 4,4 miljarder kronor.
SBAB har rapporterat 1,2 miljarder kronor i ökning av eget kapital vid sidan av resultatet, vilket främst avser effekter av kassaflödessäkringar.
Balanserad kapitalförändring
Den balanserade kapitalförändringen ökade med 75,7 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som inte är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 74,1 miljarder kronor.
Utdelningar från hel- och delägda företag enligt föregående stycke har ökat denna delpost med motsvarande belopp d.v.s. 15,3 miljarder kronor.
Den del av förändrad avsättning för pensionsskuld som avser försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och medför en minskning med 12,7 miljarder kronor.
Svedab har under 2018 i utdelning återgett betalningsutfästelser till Trafikverket, vilket under 2019 omförts till resultatandelar i hel- och delägda företag (-0,8 miljarder kronor).
Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,3 miljarder kronor).
Försvarets materielverk har i samband med införande av ny styrmodell och invärdering av icke färdigställda beredskapsvaror och materiel anskaffade tidigare år redovisat en kapitalökning med 0,7 miljarder kronor.
Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper medför en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.
Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,3 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.
Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.
276
s. 277 Nettoförmögenhetens förändring Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Nettoförmögenhetens förändring
Miljoner kronor
Resultat- andelar i
Balanserad
Uppskrivnings-
Donations-
hel och delägda
kapital-
Årets över-
kapital
kapital
företag
förändring
/underskott
Summa
Utgående balans 2018
55
1 063
234 566
-359 741
106 395
-17 662
Kompletterad metod för beräkning av
skatteperiodiseringar
-736
736
0
Ändrad redovisningsprincip för förskott från EU,
Tillväxtverket
-24
-24
Ingående balans 2019
55
1 063
234 566
-360 477
107 107
-17 686
Föreg. års kapitalförändring
-1
32 967
74 141
-107 107
0
Utdelning från hel- och delägda företag
-15 293
15 293
0
Förändrad avsättning till tjänstepensioner
-12 658
-12 658
Förändring av eget kapital hos hel- och delägda
företag
-6 167
-6 167
Utdelning i form av betalningsutfästelser som
har återgetts från Svensk-Danska
Broförbindelsen AB, Trafikverket
1 118
-793
325
Omföring av resultatandel från Systembolaget
redovisad som skatteintäkt
282
-282
0
Försäljning, likvidering och justering av innehav i
hel- och delägda företag
-8
8
0
Kapitalökning i samband med införande av ny
styrmodell och invärdering av ej färdigställda
beredskapsvaror m.m., Försvarets materielverk
663
663
Utjämningspost vid eliminering av statspapper
-514
-514
Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga
periodavgränsningsposter samt diverse
fordringar och skulder
251
251
Saldo inomstatlig betalningsavräkning
-110
-110
Eliminering av inomstatliga balansposter
avseende moms
-31
-31
Övriga förändringar
137
3
-246
-106
Årets över-/underskott
115 798
115 798
Summa årets förändring
-1
137
12 902
75 722
8 691
97 451
Utgående balans
54
1 200
247 468
-284 755
115 798
79 765
277
s. 278 Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2018 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2018 och 2017 jämfört med statens nettoförmögenhet beräknad enligt nationalräkenskapernas (NR) principer. NR:s beräkningar finns ännu inte framställda för 2019 och jämförelsen görs därför mellan 2018 och 2017.
Tabell 3.7 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna
Miljarder kronor
2018
2017
Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS
-18
-114
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Affärsverkens anläggningstillgångar
-29
-27
Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen
143
138
Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar
-75
-65
Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden
26
25
Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer
Uppvärdering av aktier till marknadsvärde
257
219
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av
anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av
forskning och utveckling
1 079
1 011
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde
-58
-63
Riksbankens egna kapital utöver grundfond
127
115
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld
88
88
Värdepapper hos Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden,
Östersjöstiftelsen m.fl.
48
45
Övrigt
20
30
Statens förmögenhet enligt NR-principer
1 608
1 402
Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2018
på -18 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2020 års ekonomiska vårproposition på 1 608 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 1 626 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.
Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter-anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 66 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grund- fonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsamman med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.
278
s. 279 44 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 1 631 miljarder kronor (se not 56). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 42 Fonder
Miljoner kronor
2019
2018
Kärnavfallsfonden
74 594
69 649
Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret)
44 290
41 780
Resolutionsreserven (Riksgäldskontoret)
43 498
37 757
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)
39 927
40 036
Trafiklivräntefonden (Försäkringskassan)
1 077
1 050
Kammarkollegiet, försäkringsverksamheten m.m.
471
459
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)
416
445
Försäkringskassans övriga fonder
280
276
Batterifonden (Naturvårdsverket)
256
335
Övriga
355
196
Total summa
205 164
191 983
Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.
Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har fortsatt att öka under 2019 liksom de senaste åren. Fondmedlen har historiskt varit placerade i statsobligationer och reala placeringar, men sedan många år även i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut, och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Efter utvidgning av placeringsmandatet har sedan 2018 även något som benämns en långsiktig portfölj med företagsobligationer, aktier och andelar i värdepappersfonder börjat byggas upp, vid sidan av den tidigare s.k. basportföljen. Den nya delen av fondens tillgångar har ökat kraftigt under 2019 och fondens reala avkastning har ökat och uppgick till 3,47 procent. Vid utgången av 2018 utgörs ca 37 procent av tillgångarnas bokförda värde av säkerställda obligationer och ca 26 procent av den långsiktiga portföljen.
Riksgäldskontoret förvaltar tre stora fonder inom ramen för krishantering inom det finansiella systemet. Ramverket för krishantering ska säkerställa att den finansiella sektorn står för de direkta kostnaderna för finansiella kriser. Om ett instituts egna resurser inte räcker till finns medel avsatta i förväg som staten kan använda om den finansiella stabiliteten är hotad. Medlen har finansierats genom avgifter och är uppdelade på resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden.
Insättningsgarantifonden är i nuläget den största. Den har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Fonden uppgick vid utgången av 2019 till drygt
44 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 1 631 miljarder kronor (se not 56).
279
s. 280 44 miljarder kronor. Insättningsgarantin totalt uppgår till 1 631 miljarder kronor (se not 56). Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Sedan 2016 gäller lagstiftning som innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades 2016 Resolutionsreserven som då tillfördes 19 miljarder kronor genom överföring från Stabilitetsfonden och därefter har tillförts resolutions- avgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas så länge Resolutionsreservens behållning är lägre än tre procent av de berörda institutens sammanlagda garanterade insättningar. I slutet av 2019 uppgick reserven till 43,5 mil- jarder kronor, vilket motsvarar ca 2,7 procent av de garanterade insättningarna.
Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut i samband med finanskrisen 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes den 15 miljarder kronor genom särskilt anslag på statens budget. Avsikten var tidigare att fonden genom avgifter och avkastning skulle öka upp till motsvarande 2,5 procent av BNP. Stabilitetsavgiften har tagits bort efter införandet av Resolutionsreserven, men fonden finns kvar och kan användas för stödåtgärder i vissa fall.
Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden.
Kammarkollegiets fonder avser främst kollegiets försäkringsverksamhet och Kulturfonden för Sverige och Finland, men även Viltvårdsfonden samt Författarfonden.
Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder med den övervägande delen hos länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och har byggts upp av miljöavgifter på batterier. Sedan många år gäller numera producentansvar för batterier och fonden tar inte in några avgifter. Återstående medel används till batteriforskning och fonden minskar successivt.
Bland fonder som inte specificeras i tabellen finns främst medel från vattendomar m.m. hos Havs- och vattenmyndigheten och Brottsofferfonden.
Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Miljoner kronor
2019
2018
Statens tjänstepensionsverk
294 655
276 793
Riksdagsförvaltningen
4 585
4 346
Försvarsmakten
184
173
Regeringskansliet
63
56
Polismyndigheten
47
44
Lunds universitet
33
32
Umeå universitet
28
29
Trafikverket
25
24
Affärsverk
Luftfartsverket
5 743
5 273
Sjöfartsverket
2 372
2 212
Svenska kraftnät
918
815
280
s. 281 Statens pensionsåtagande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Övriga myndigheter
265
268
Summa
308 918
290 065
Statens pensionsåtagande
SPV ansvarar och gör avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och de övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna har betalat premier för, vilket utgör merparten av statens pensionsåtagande. Undantag från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken och Riksdagsförvaltningen. Skulden för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar ökade med 17,9 miljarder kronor jämfört med 2018 då den ökade med 16,5 miljarder kronor.
Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet
Miljoner kronor
2019
2018
Ingående skuld
276 250
259 804
Justering av ingående skuld
37
1 478
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta
4 331
12 264
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt
7 891
0
Nyintjänande
11 640
9 791
Utbetald pension
-10 363
-10 075
Indexering
6 189
4 156
Grundränta, brutto
-2 071
-1 670
Grundränta, frigjorda driftkostnader
-295
-278
Utfall av antaganden om livslängd
59
184
Nya sjukpensioner och tillfälliga sjukpensioner
86
71
Förändrad avsättning för premiebefrielse
120
-32
Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner
135
241
Förändring av antastbar förmån
65
77
Nya temporära efterlevandepensioner
111
97
Utbetalning, frigjorda driftkostnader
-81
-79
Aktualisering
-101
-128
Övrigt
34
349
Summa utgående skuld 1
294 037
276 250
1 Till detta kommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 618 miljoner kronor. (543 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 43.
Ändrade beräkningsgrunder visar den skuldeffekt som uppstår när de försäkrings- tekniska beräkningsgrunderna ändras. Från och med 2018 har redovisningsprincipen anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39 vilket innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
De ändrade beräkningsgrunderna i tabellen ovan, 12,2 miljarder kronor, har därför inte påverkat årets pensionskostnader. Effekten av de ändrade beräkningsgrunderna,
281
s. 282 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
12,2 miljarder, beror dels på att räntan i beräkningsgrunderna sänkts till -0,7 procent från -0,6 procent föregående år vilket gav en effekt på 4,3 miljarder kronor. Under 2019 ändrade SPV även antaganden om dödlighet, antaganden om s.k. dolda livräntor och antagande om nyttjandegraden av förmånen icke aktuell temporär efterlevandepension vilket gav en effekt på 7,9 miljarder kronor. Nyintjänande består av den skuldförändring som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till ålderspension och kompletterande efterlevandepension/familjepension under året. Utbetald pension motsvarar den skuldminskning som utbetalningarna medfört. Posten är en beräkning utifrån tillgängliga data och det kan finnas avvikelser mellan postens värde och bokförda betalningar exempelvis när retroaktiva utbetalningar gjorts. Indexering avser omräkning med förändringen av prisbasbeloppet som görs av pensioner som betalas ut och av fribrev. Mellan 2018 och 2019 höjdes prisbasbeloppet med 2,20 procent vilket gav en ökning av skulden med 6,2 miljarder kronor. Grundränta visar den uppräkning av skulden som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta, som under 2019 var -0,7 procent. I Övrigt ingår effekter som uppstår i skulden när förmånsbelopp förändras under utbetalningsperioden t.ex. på grund av samordning. Under 2019 har SPV fortsatt sitt arbete med att pröva rätten till livränta för personer som slutat sin anställning under perioden 1992–2002. Detta har resulterat i att ytterligare livräntor har fastställts för dessa personer och det har ökat skulden med 77 miljoner kronor som ingår i posten Övrigt. Posten Övrigt redovisar nettot av både positiva och negativa förändringar av skulden och uppgår till 34 miljoner kronor.
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier och omställningsstöd till tidigare och nuvarande ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar sedan 2018 i princip samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för försäkringsrörelsen och redovisningsprincipen har anpassats till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot myndighetskapitalet och inte i resultaträkningen. Av Riksdagsförvaltningens förändring av pensionsskulden,
239 miljoner kronor, avser 155 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 84 miljoner kronor har påverkat årets resultat. Av Riksdagsförvaltningens totala skuld avser 573 miljoner kronor inkomstgarantier och omställningsstöd. Cirka 69 procent av den totala pensionsavsättningen avser avgångna ledamöter, medan återstoden avser aktiva ledamöter.
Pensionsskulderna för Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät har räknats om enligt samma beräkningsgrunder som de SPV använder. Förändringen av affärsverkens skulder avser skillnaden mellan deras skuld i årsredovisningen för staten 2018, beräknad enligt SPV:s beräkningsgrunder, och deras skulder i år beräknade med SPV:s beräkningsgrunder. Av förändringen av affärsverkens pensionsskulder, totalt ca 733 miljoner kronor, avser ca 276 miljoner kronor försäkringstekniska omvärderingar som enbart redovisats i balansräkningen och 457 miljoner kronor har påverkat årets resultat.
282
s. 283 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 44 Avsättningar för garantier
Miljoner kronor
2019
2018
Avsättningar för garantier
risker som kan finansieras av garantiavgifter
7 214
7 365
kvardröjande risker
857
968
oreglerade skador
2 024
2 804
Summa
10 095
11 137
Miljoner kronor
2019
2018
Exportkreditnämnden
8 689
9 788
Riksgäldskontoret
985
1 028
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
291
185
Boverket
130
136
Summa
10 095
11 137
Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 56 Garanti- förbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.
Avsättningar för garantier är uppdelat på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och skadeersättningar som inte är utbetalade vid bokslut (oreglerade skador).
Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med
11 137 miljoner kronor 2018. Det innebär att avsättningar för garantier minskade med 1 042 miljoner kronor jämfört med 2018. Den främsta orsaken är att oreglerade skador har minskat från 2 804 miljoner kronor 2018 till 2 024 miljoner kronor 2019. Kvardröjande risker minskade med 111 miljoner kronor jämfört med 2018.
Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier.
EKN redovisar 86 procent av statens totala avsättningar för garantier. Vid utgången av 2019 hade EKN utestående garantier i 140 länder och avsättningar uppgick till
8 689 miljoner kronor, vilket var en minskning med 1 099 miljoner kronor jämfört med 2018. Av EKN:s avsättningar för garantier 2019 var 6 328 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras av garantiavgifter. Avsättningar i förhållande till det EKN:s totala garantiengagemang uppgick till 4,4 procent 2019 jämfört med drygt 5 procent 2018.
Riksgäldskontorets avsättningar för garantier uppgick till 985 miljoner kronor, vilket var en minskning med 43 miljoner kronor jämfört med 2018. Minskningen förklaras främst av minskade förväntade förluster i garantiåtagandet till Öresundsbrokonsortiet. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2019 var 704 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.
Sidas avsättningar för garantier uppgick till 291 miljoner kronor, vilket var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2018. Ökningen kan i huvudsak härledas till att
283
s. 284 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
oreglerade skador ökade med 70 miljoner kronor. Av Sidas avsättningar för garantier 2019 var 83 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.
Boverkets avsättningar för garantier uppgick till 130 miljoner kronor, vilket var en minskning med 6 miljoner kronor jämfört med 2018. Av Boverkets avsättningar för garantier 2019 var 99 miljoner kronor hänförbara till risker som kan finansieras med garantiavgifter.
Not 45 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
Impregneringsplatser
240
174
Bangårdar och stationsområden
123
121
Brandövningsskum
-
47
Tankställen
2
1
Övrigt
6
10
Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag
611
474
Summa Trafikverket
982
828
Försvarsmakten
Ammunitionsrester
77
-
Deponier och vrak
66
-
Övrigt, avhjälpande verksamhet
39
-
Drivmedel och olja
26
113
Pågående rättsliga tvister miljöärenden
345
73
Summa Försvarsmakten
553
186
Naturvårdsverket
Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall
18
18
Industrideponier
25
25
Gruva och upplag - silfidmalm, rödfyr
23
23
Flygplats
2
2
Summa Naturvårdsverket
68
68
Affärsverk
Svenska kraftnät
Sanering av kreosot- eller saltimpregnerade fundament
130
43
Summa Svenska Kraftnät
130
43
Sjöfartsverket
3
3
Övriga myndigheter
19
29
Summa
1 755
1 156
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken. Posten består i huvudsak av Trafikverkets och Försvarsmaktens avsättningar.
284
s. 285 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 46 Övriga avsättningar
Miljoner kronor
2019
2018
Statens jordbruksverk
713
80
Trafikverket
507
602
Försvarsmakten
450
166
Pensionsmyndigheten
364
373
Migrationsverket
265
339
Polismyndigheten
209
252
Arbetsförmedlingen
124
130
Affärsverk
Sjöfartsverket
132
11
Luftfartsverket
35
36
Svenska kraftnät
13
15
Övriga myndigheter
1 364
1 420
Summa
4 176
3 424
Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader.
En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation.
Statens jordbruksverks avsättningar består till stor del av avsättningar för EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)och EU:s landsbygdsfond 2014–2020 (EJFLU).
Trafikverkets avsättningar består främst av skadestånd och regress.
Pensionsmyndigheten har en avsättning för frivillig pensionsförsäkring som är en verksamhet enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.
Försvarsmakten har bl.a. avsättningar för avveckling och återställande av materiel.
Not 47 Statsskulden
Lån i svenska kronor
Miljoner kronor
2019
2018
Nominella statsobligationer
569 773
638 323
Real skuld i svenska kronor
192 419
211 762
Statsskuldväxlar
20 000
20 000
Likviditetsförvaltningsinstrument
104 795
94 193
Privatmarknadslån
2 919
4 990
Säkerheter i svenska kronor
3 142
4 380
Valutaderivat
-61 251
-82 139
Summa
831 797
891 509
Eliminering, myndigheters innehav av statspapper
-58 762
-65 057
Summa
773 035
826 452
I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som Riksgäldskontoret använder i sin finansiering av statens lånebehov
285
s. 286 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
(se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i svenska kronor redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med hänsyn till förändringar i marknadsräntorna.
I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.
Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 21,3 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 37,4 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.
Lån i utländsk valuta
Miljoner kronor
2019
2018
Obligationer m.m. i utländsk valuta
211 549
280 156
Valutaderivat
69 172
90 339
Säkerheter i utländsk valuta
278
87
Summa
280 999
370 582
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. De redovisade lånen i utländsk valuta har under året minskat med 89,6 miljarder kronor.
Statsskulden totalt
Miljoner kronor
2019
2018
Lån i svenska kronor
773 035
826 452
Lån i utländsk valuta
280 999
370 582
Summa
1 054 034
1 197 034
Statsskulden har minskat med 143,0 miljarder kronor totalt jämfört med 2018. Statens budgetsaldo för 2019 blev ett överskott på 111,9 miljarder kronor, vilket har medfört ett minskat lånebehov. En stor del av överskottet består av att Riksbanken har återbetalt delar av de lån som har tagits upp för att förstärka valutareserven. Lån i form av nominella och reala statsobligationer i svenska kronor svarar för den största minskningen med tillsammans 87,9 miljarder kronor. Dessutom har lån i form av obligationer i utländsk valuta minskat med 68,6 miljarder kronor, vilket väsentligen avser den upplåning som gjorts för vidareutlåning till Riksbanken. Den största ökningen gäller likviditetsförvaltningsinstrument i svenska kronor som har ökat med 10,6 miljarder kronor.
286
s. 287 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 48 Långfristiga skulder
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
1 601
1 982
Riksgäldskontoret
1 226
1 046
Affärsverk
Svenska kraftnät
11 113
9 133
Luftfartsverket
215
286
Övriga myndigheter
2
3
Total summa
14 157
12 450
Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett litet antal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten.
Trafikverket redovisar en betalningsutfästelse till Svensk-Danska Broförbindelsen AB med 1 524 miljoner kronor och därutöver innehållna garantibelopp på 77 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret redovisar skulder knutna till terminskontrakt hos Statens internbank på 937 miljoner kronor. Därutöver redovisar Riksgäldskontoret skulder om 289 miljoner kronor knutna till tillgångar som övertogs från affärsverket Statens järnvägar i samband med att affärsverket upphörde.
Långfristiga skulder hos Affärsverket svenska kraftnät består av skuldförda kapacitetsavgifter och uppgår till 11 113 miljoner kronor. Kapacitetsavgifter uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet.
Kapacitetsavgifterna använder Affärsverket svenska kraftnät till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet.
Luftfartsverkets långfristiga skulder består främst av skulder till Eurocontrol, en europeisk organisation som arbetar med flygtrafikledning och flygsäkerhetsfrågor. Skulden till Eurocontrol uppgår till 176 miljoner kronor.
Not 49 Leverantörsskulder
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
8 008
7 681
Försvarsmakten
3 151
1 585
Försvarets materielverk
2 313
2 838
Polismyndigheten
1 036
599
Kriminalvården
621
339
Fortifikationsverket
532
467
Statens fastighetsverk
351
308
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
341
306
Karolinska institutet
314
499
Försäkringskassan
288
333
Arbetsförmedlingen
242
376
Lunds universitet
238
466
Göteborgs universitet
229
222
287
s. 288 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Domstolsverket
214
317
Migrationsverket
191
244
Transportstyrelsen
186
190
Sveriges lantbruksuniversitet
183
214
Stockholms universitet
179
124
Skatteverket
177
239
Uppsala universitet
176
173
Naturvårdsverket
170
139
Regeringskansliet
165
167
Umeå universitet
146
98
Affärsverk
Svenska kraftnät
773
671
Sjöfartsverket
365
156
Luftfartsverket
210
167
Övriga myndigheter
3 299
3 668
Summa
24 098
22 586
Leverantörsskulder är skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera mycket på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.
Not 50 Övriga kortfristiga skulder
Miljoner kronor
2019
2018
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto
78 074
85 757
Övrigt, Skatteverket
651
648
Summa Skatteverket
78 725
86 405
Reglering av skatter till andra sektorer för tidigare år
Skatt till kommuner och landsting och kommunal fastighetsavgift
340
-
Avgifter till trossamfund
662
-
Summa reglering till andra sektorer
1 002
-
Riksgäldskontoret
Affärsdagsredovisning
49 213
58 013
Skuld till premiepensionssystemet
13 674
14 150
EU-avgifter
4 091
3 775
Övrigt, Riksgäldskontoret
241
153
Summa Riksgäldskontoret
67 219
76 091
Pensionsmyndigheten
6 252
6 000
Försäkringskassan
3 352
3 189
E-hälsomyndigheten
2 520
2 485
Trafikverket
912
790
Exportkreditnämnden
887
953
Polismyndigheten
523
436
Statens tjänstepensionsverk
428
421
Lunds universitet
279
181
Kronofogdemyndigheten
272
369
Affärsverk
288
s. 289 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2019
2018
Luftfartsverket
441
420
Svenska kraftnät
35
46
Sjöfartsverket
30
27
Övriga myndigheter
3 708
4 037
Summa
166 585
181 850
Övriga skulder minskade med 15 miljarder kronor till 167 miljarder kronor.
Minskningen består bl.a. av en förändring av kontoöverskott på skattekonto hos Skatteverket på 7,7 miljarder kronor. En del av Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto utgörs av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2020. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit göras per balansdagen.
Skulden för slutavräkning av kommunal fastighetsavgift och avgifter till trossamfund avseende 2018 uppgick vid slutet av 2019 till 1,3 miljarder kronor. Skatteverket gör slutavräkning andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga skattemedlen mot de preliminära medel som Skatteverket har betalat ut till sektorerna under inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna stämmer med de slutliga skatterna. Motsvarande reglering av kommunalskatt till kommuner och landsting (regioner fr.o.m. 2020) för tidigare år är en fordran på
0,3 miljarder kronor. Netto att reglera med andra sektorer för tidigare år uppgår därmed till 1,0 miljarder kronor.
Minskningen besår även av en minskad effekt av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på 8,8 miljarder kronor. Vid affärsdagsredovisning uppstår en skuld när ett avtal om köp av värdepapper ingås, som sedan nollställs några dagar senare när betalningen görs. Det är normalt att det är stora fluktuationer i effekten av affärsdagsredovisningen. Motsvarande effekt förekommer på fordringssidan i samband med försäljning av värdepapper, se not 35 Övriga kortfristiga fordringar.
Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.
Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU- kommissionens aktuella likviditetsbehov.
Pensionsmyndigheten redovisar en skuld för innehållen skatt på pensionsförmåner.
Skulderna hos Försäkringskassan består av innehållen skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner.
E-hälsomyndighetens övriga skulder består främst av en skuld till apoteksaktörer avseende den läkemedelsförmån som E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förmedla till apoteksaktörer.
289
s. 290 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 51 Depositioner
Miljoner kronor
2019
2018
Kronofogdemyndigheten
1832
1557
Länsstyrelserna
509
444
Tullverket
379
314
Övriga myndigheter
93
59
Summa
2 813
2 374
Depositioner består bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som privatpersoner deponerat hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Av Länsstyrelsernas depositioner finns ungefär 71 procent hos Länsstyrelsen i Stockholms län. Tullverkets depositioner är i huvudsak ställda säkerheter för kredittillstånd för tullärenden och liknande kontanta säkerheter i uppbördsverksamheten.
Not 52 Förskott från uppdragsgivare och kunder
Miljoner kronor
2019
2018
Sveriges lantbruksuniversitet
30
30
Kemikalieinspektionen
21
22
Patent- och registreringsverket
18
21
Bolagsverket
18
15
Högskolan i Gävle
13
12
Högskolan i Dalarna
12
10
Affärsverk
Svenska kraftnät
50
38
Övriga myndigheter
3
4
Summa
165
152
Uppdragsgivare och kunder lämnar medel till myndigheter i förskott för finansiering av större projekt, t.ex. infrastrukturprojekt eller forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt pågår under en längre tid och arbetet är ännu inte avslutat eller projektet slutavräknat. Myndigheterna redovisar medlen som förskott från uppdragsgivare och kunder. Förskott från kunder kan även avse förskott i samband med pågående försäljning.
Sveriges lantbruksuniversitets förskott består av handpenning från Uppsala kommun vid försäljning av fastighet.
Affärsverkets svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år. Affärsverket svenska kraftnät redovisar intäkten i takt med att tjänsten tillhandahålls.
290
s. 291 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 53 Upplupna kostnader
Miljoner kronor
2019
2018
Riksgäldskontoret
7 976
11 153
Trafikverket
2 577
2 600
Migrationsverket
2 476
3 809
Försvarsmakten
1 513
1 263
Polismyndigheten
1 371
1 070
Försvarets materielverk
1 123
1 321
Försäkringskassan
765
826
Arbetsförmedlingen
487
638
Skatteverket
381
378
Kriminalvården
313
294
Kammarkollegiet
287
426
Göteborgs universitet
266
275
Statens jordbruksverk
258
436
Regeringskansliet
245
251
Lunds universitet
237
253
Transportstyrelsen
167
241
Affärsverk
Svenska kraftnät
932
1 290
Sjöfartsverket
137
135
Luftfartsverket
105
107
Övriga myndigheter
4 151
4 053
Summa
25 767
30 819
Upplupna kostnader i staten har till stor del med statsskuldsförvaltningen att göra, men redovisas i övrigt för tjänster som utförts under redovisningsperioden och för varor som levererats men faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår. Upplupna kostnader består även av semester- och löneskulder, konsult- och revisionsarvoden m.m. som redovisas av de flesta myndigheter.
Riksgäldskontorets upplupna kostnader är räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselinstrument som kostnadsförts men ännu inte betalats ut.
Migrationsverkets upplupna kostnader gäller till stor del upplupna kostnader för placering av barn och ensamkommande barn men även för skolkostnader och organiserad verksamhet, sjuk- och hälsovård samt schablonersättningar. Beloppet har minskat främst i fråga om ersättning för ensamkommande barn och för placering av barn, men den delen utgör fortfarande mer än 900 miljoner kronor, medan de övriga nämnda posterna sammanlagt uppgår till drygt 1 000 miljoner kronor. Till detta kommer bl.a. olika ersättningar till invandrares etablering samt myndighetens semesterlöneskuld.
Trafikverkets största delposter under upplupna kostnader gäller markinlösen samt investeringar i väg och järnväg med vardera ca 700 miljoner kronor. Semesterlöneskuld och andra personalrelaterade kostnader utgör nära 600 miljoner kronor.
Affärsverket svenska kraftnäts upplupna kostnader har minskat till 932 miljoner kronor. Det är främst upplupna kostnader för balans- och systemansvariga som har
291
s. 292 Avsättningar för garantier uppgick till 10 095 miljoner kronor 2019 jämfört med Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
minskat från 565 till 338 miljoner kronor. Upplupna utgifter för investeringar uppgår till 262 miljoner kronor.
Not 54 Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2019
2018
Lunds universitet
2 038
1 875
Karolinska institutet
1 942
1 910
Göteborgs universitet
1 443
1 354
Uppsala universitet
829
788
Kungl. Tekniska högskolan
546
475
Sveriges lantbruksuniversitet
454
336
Stockholms universitet
386
362
Universitets- och högskolerådet
364
316
Umeå universitet
328
307
Linköpings universitet
256
242
Södertörns högskola
166
175
Trafikverket
142
221
Kustbevakningen
140
147
Örebro universitet
122
138
Luleå tekniska universitet
115
110
Linnéuniversitetet
114
120
Mälardalens högskola
112
113
Affärsverk
Svenska kraftnät
1 542
1 567
Sjöfartsverket
33
38
Övriga myndigheter
1 117
1 233
Summa
12 189
11 827
Totalt oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2019
2018
Universitet och högskolor
19 191
18 523
Inomstatliga
10 000
9 772
Utomstatliga
9 191
8 751
Länsstyrelser
1 414
1 468
Inomstatliga
1 235
1 245
Utomstatliga
179
223
Övriga
5 744
6 561
Inomstatliga
2 925
3 708
Utomstatliga
2 819
2 853
Totala inomstatliga 1
14 160
14 725
Totala utomstatliga
12 189
11 827
Summa
26 349
26 552
1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 480 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag.
292
s. 293 Oförbrukade inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.
De totala oförbrukade bidragen minskade marginellt med 0,3 miljarder kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen ökade något, medan inomstatliga oförbrukade bidrag har minskat med 0,6 miljarder kronor.
Högskolesektorn står för 68 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag, vilket är i stort sett samma andel som föregående år. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel.
Lunds universitet redovisade högst belopp för oförbrukade inomstatliga bidrag vid utgången av 2019. Beloppet uppgick till 2,0 miljarder kronor vilket var 20 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på
10 miljarder kronor. Karolinska institutet redovisar drygt 13 och Uppsala universitet ca 12 procent av detta totala belopp.
Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 1,4 miljarder kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt som finansieras med bidrag från Trafikverket.
Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt.
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till totalt 14,2 miljarder kronor.
Oförbrukade inomstatliga bidrag
Miljoner kronor
Mer än 3
Förväntad förbrukningstakt inomstatliga
Inom 3
månader
Mer än 1
Mer än 3
oförbrukade bidrag
Totalt
månader
till ett år
år till 3 år
år
Inomstatliga oförbrukade bidrag (med
förbrukningstakt)
11 779
2 867
7 094
1 423
394
varav Universitet och högskolor
9 681
2 429
6 237
895
119
varav Länsstyrelser
1 060
158
451
356
95
varav Övriga
1 038
280
406
172
180
Övriga (utan uppgift om förbrukningstakt)
2 381
Totala inomstatliga oförbrukade bidrag 1
14 160
1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 480 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag.
I tabellen ovan visas hur 83 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt.
293
s. 294 Oförbrukade inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 55 Övriga förutbetalda intäkter
Miljoner kronor
2019
2018
Riksgäldskontoret
31 205
31 801
Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år
-
4 419
Post- och telestyrelsen
2 446
2 560
Myndigheten för press, radio och TV
1 075
1 238
Statens jordbruksverk
666
653
Kärnavfallsfonden
543
1 086
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
345
375
Karolinska institutet
234
221
Lunds universitet
188
176
Statens fastighetsverk
168
160
Affärsverk
Svenska kraftnät
24
23
Sjöfartsverket
2
8
Luftfartsverket
12
10
Övriga myndigheter
789
1 893
Summa
37 697
44 623
Övriga förutbetalda intäkter är till stor del poster som uppkommer i statsskuldsförvaltningen och poster som hänger ihop med modellen för periodisering av skatteintäkter. Förutbetalda intäkter i övrigt uppstår på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbetalas innan prestationer har utförts.
Den största posten gäller överkurser som uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Den har sjunkit jämfört med föregående år med drygt 2,7 miljarder kronor och uppgår till 30,9 miljarder kronor. Riksgäldskontorets förutbetalda intäkter innehåller även underkurser och förutbetalda avgifter.
Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år avsåg föregående år det belopp som beräknades komma att regleras till kommuner och trossamfund för 2018. För 2019 är det i stället fråga om ett positivt belopp som ska regleras från dessa sektorer till staten. Det redovisas i not 38.
Post- och telestyrelsen har under året genomfört spektrumauktion för tilldelning av radiospektrum i 700 MHz-bandet. Regeringen beslutade 2017 att en stor del av sändningsutrymmet är tillgängligt för andra ändamål än marksänd TV. Förutbetalda auktionsintäkter uppgick vid årsskiftet till drygt 2,4 miljarder kronor.
Myndigheten för press-, radio och TV har fått in avgifter för tillstånd att sända analog kommersiell radio som betalats i förskott för hela tillståndsperioden 2018–2026.
De avgifter som avser kommande år tas upp som förutbetalda intäkter och uppgick vid årsskiftet till knappt 1,1 miljarder kronor.
Statens jordbruksverk redovisar förutbetalda intäkter från EU:s fonder med knappt 0.7 miljarder kronor, i första hand från EU:s landsbygdsfond 2014–2020.
Kärnavfallsfonden hade föregående år en förutbetald intäkt från en av reaktorinnehavarna för belopp som i vanliga fall betalas efter årsskiftet.
294
s. 295 Oförbrukade inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 56 Garantiförbindelser
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
3 527
3 149
Arlandabanan Infrastructure AB
1 836
1 211
Summa
5 363
4 360
Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket. Trafikverket redovisar också långfristiga skulder som kopplar till dessa garantiförbindelser på 1,6 miljarder kronor, se även not 48.
Bland garantiförbindelser inom linjen finns inte de garantier med där förlustrisken har värderats och avsättning för förväntade förluster görs. Årets tillkommande avsättningar för garantier uppgick till sammanlagt 10 miljarder kronor varav huvuddelen rör Exportkreditnämndens garantier. Avsättningarna kommenteras i viss mån i not 44, avsättningar för garantier.
Förutom garantiförbindelser görs inte heller avsättningar för insättningsgarantifonden, investerarskyddet eller garantikapital.
I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.
Garantier för vilka avsättningar görs
Miljoner kronor
2019
2018
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser, Riksgäldskontoret
405
405
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier m.m., Exportkreditnämnden
195 862
193 295
U-kreditgarantier, Sida
683
803
Fristående krediter, Sida
4 871
4 395
Kreditgarantier
Infrastruktur, Riksgäldskontoret
15 716
18 314
Internationella åtaganden, Riksgäldskontoret
2 911
3 355
Internationella åtaganden, Sida
943
1 155
Bostadskrediter, Boverket
3028
3 096
Övrigt, Riksgäldskontoret
7
8
Övriga garantier
Pensionsgarantier, Riksgäldskontoret
7 674
7 969
Summa
232 100
232 794
295
s. 296 Oförbrukade inomstatliga bidrag Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Garantier för vilka avsättningar inte görs
Miljoner kronor
2019
2018
Insättningsgarantin och investerarskyddet
1 631 359
2 280 000
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital
148 577
140 822
Garantiförbindelser
5 363
4 360
Summa
1 785 299
2 425 182
Summa garantiåtaganden
2 017 398
2 657 976
Not 57 Övriga ansvarsförbindelser
Miljoner kronor
2019
2018
Trafikverket
5 800–41 900
5 700–41 800
Justitiekanslern
18 000
-
Riksgäldskontoret
14 185
15 608
Försvarsmakten
2 000–6 000
2 000–6 000
Kammarkollegiet
2 681
5 486
Södertörns högskola
868
895
Statens jordbruksverk
583–2 353
843
Sveriges geologiska undersökning
506
482
Kriminalvården
487
208
Migrationsverket
431
457
Affärsverk
Svenska kraftnät
10 060–15 060
122
Luftfartsverket
51
52
Sjöfartsverket
30–44
30–44
Övriga myndigheter
692
735
Summa
56 374–103 258
32 618–72 732
Den största delen av ansvarsförbindelsen avser kategorin avhjälpande av miljöskador.
Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser.
Trafikverket redovisar flera åtaganden. Ansvarsförbindelserna innefattar ansvar för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) i vissa fall till följd av den flygplatsverksamhet som Luftfartsverket har bedrivit och den verksamhet som Trafikverket har bedrivit. Trafikverket redovisar även åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar.
Justitiekanslern mottog ett anspråk på ersättning där skadan uppskattades till
1,8 miljarder US-dollar, motsvarande knappt 18 miljarder kronor. Framställningen överlämnades till regeringen som i januari 2020 uppdrog åt Justitiekanslern att företräda eller låta företräda staten med anledning av anspråket.
296
s. 297 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Riksgäldskontorets ansvarsförbindelser är skuldbevis för utbetalningar från anslag till kapitalhöjning i internationella finansieringsinstitutioner.
Försvarsmaktens ansvarsförbindelse är en uppskattning av miljöskador som har uppkommit på grund av Försvarsmaktens verksamhet.
Kammarkollegiet redovisar ansvarsförbindelser för statliga utställningsgarantier.
Södertörns högskola redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler.
Statens jordbruksverk redovisar eventuella korrigeringar till följd av pågående revisionsärenden, inkomna rekvisitioner av projekt- och företagsstöd samt TA-medel inom olika EU-program samt ett skadeståndsärende.
Sveriges geologiska undersökning ansvarsförbindelser är en bedömning av framtida utgifter för sanering och återställning av objekt som är under pågående åtgärdsutredning.
Kriminalvården redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler, t.ex. avflyttningsklausuler och projekteringsgarantier.
Migrationsverkets ansvarsförbindelser är bl.a. skadeståndskrav och pågående rättsprocesser i olika frågor.
Affärsverket svenska kraftnäts ansvarsförbindelser består till största delen av åtagande för avhjälpande enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808) till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten.
3.6.1 Noter till finansieringsanalysen
Not 58 Skatter
Miljoner kronor
2019
2018
Enligt resultaträkningen
1 386 530
1 363 480
Tillkommer/avgår
Förändring av fordringar och skulder
-6 240
8 066
Summa
1 380 290
1 371 548
Statens betalningar från skatter ökade med nästan 9 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen ökade med 23 miljarder kronor, se not 1. Vid periodiseringen av skatteintäkterna tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp för de skatter som är hänförliga till året, men ännu inte betalats eller omvänt, se not 38. Betalningarna beräknas vara 6 miljarder kronor lägre än skatteintäkterna enligt resultaträkningen. Beloppet är en nettoeffekt av de förändringar av fordringar och skulder som rör skatter. Bland annat har både upplupna skatteintäkter och Skatteverkets skulder för överskott på skattekontot minskat under året.
Not 59 Avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
2019
2018
Enligt resultaträkningen
59 868
57 284
Avsättning för garantier
-262
151
Tillkommer: utdelningar och kapitaljustering
15 079
14 628
297
s. 298 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Avgår: realisationsvinster
-664
-1 505
Summa
74 021
70 557
Statens betalningar från avgifter och andra ersättningar ökade med drygt 3 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på högre avgifter och andra ersättningar.
I finansieringsanalysen tillkommer erhållna utdelningar i avsnittet för statens verksamhet eftersom hel- och delägda företag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden och utdelningarna därmed inte redovisas i resultaträkningen. Statens utdelningar redovisas i allt väsentligt av Kammarkollegiet. Utdelningarna ökade med 0,5 miljarder kronor för 2019 jämfört med 2018. De största ökningarna gäller Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Jernhusen. Högst utdelningar gav Telia Company och LKAB.
Avgifter och andra ersättningar ökade med nästan 2,5 miljarder kronor, främst hänförligt till Trafikverkets ökning av intäkter i investerings- och reinvesterings- projekt, se not 2. Avgifter och andra ersättningar justeras med delen av förändringen av avsättningar för garantier som redovisas som intäkter, eftersom förändring av avsättningar inte medför något kassaflöde. Från avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster eftersom dessa inte innebär några betalningar.
Not 60 Transfereringar
Miljoner kronor
2019
2018
Enligt resultaträkningen
1 144 138
1 112 320
Avgår
Avsättningar till fonder
-13 181
-12 786
Omvärdering och avskrivning av lån, CSN m.fl.
133
476
Summa
1 131 091
1 100 010
Utbetalningarna av transfereringar ökade med 31 miljarder kronor. Den största ökningen är transfereringar till hushåll, se not 4. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna för transfereringar enligt resultaträkningen eftersom avsättningar till fonder och omvärderingar av lån inte medför några betalningar. Avsättning till fonder avser främst Kärnavfallsfonden och Resolutionsreserven.
Not 61 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
2019
2018
Enligt resultaträkningen
286 062
279 786
Avgår
Avskrivningar
-30 321
-29 318
Avsättningar
-6 766
-4 584
Värdereglering lån, Riksgäldskontoret
0
0
Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav
-23
-150
Realisationsförluster
-199
-120
Summa
248 754
245 615
Utbetalningarna från statens egen verksamhet ökade med 3 miljarder kronor. Utbetalningarna är lägre än kostnaderna enligt resultaträkningen på grund av att
298
s. 299 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
kostnader för avskrivningar och avsättningar inte medför några betalningar. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.
Not 62 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2019
2018
Förändring av långfristiga fordringar
-132
-402
Förändring av omsättningstillgångar
37 870
16 376
Förändring av kassa och bank
1 976
642
Förändring av skulder
-8 949
-5 805
Summa
30 765
10 811
Justeringar till betalningar för statens verksamhet förbättrade kassaflödet med sammantaget 31 miljarder kronor, jämfört med 11 miljarder kronor föregående år.
Förändringen av omsättningstillgångarna påverkade kassaflödet positivt med
38 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på tillgångssidan som minskade med 22 miljarder kronor.
Förändring av skulder påverkade betalningsflödet negativt med 9 miljarder kronor eftersom skulderna minskade. Förändringen förklaras främst av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning på skuldsidan som minskade med 9 miljarder kronor.
Den del av förändring av fordringar och skulder som avser skatter redovisas under not 58, poster och förändring av periodiseringsposter som tillhör statsskuldsförvaltningen redovisas under not 67
Not 63 Investeringar
Miljoner kronor
2019
2018
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper
13 425
6 913
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar
13 131
8 226
Väganläggningar
12 690
12 083
Järnvägsanläggningar
15 806
13 187
Maskiner och inventarier
5 294
4 724
Fastigheter och markanläggningar
1 920
1 311
Övriga investeringar
7 106
8 509
Summa materiella investeringar
55 947
48 039
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.
3 340
3 374
Total summa
72 713
58 326
Investeringar uppgick till 73 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år.
De finansiella investeringarna uppgick till 13 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 7 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden har gjort de största investeringarna
299
s. 300 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
med placeringar i aktier och andra värdepapper med över 12 miljarder kronor under året i samband med att man efter nya placeringsregler bygger upp en s.k. långsiktig portfölj vid sidan av den tidigare basportföljen med statspapper och bostadsobligationer.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 56 miljarder kronor vilket är 8 miljarder kronor mer än föregående år.
Investeringar i väganläggningar ökade med knappt 1 miljard kronor och investeringar i järnvägsanläggningar med 3 miljarder kronor, se not 18, 19 och 23.
Investeringar i maskiner och inventarier och i fastigheter och markanläggningar har sammantaget ökat med 1 miljard kronor, se not 22 och 20.
Övriga investeringar minskade med 1 miljard kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar, se not 21, 23 och 25.
Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 3 miljarder kronor, liksom föregående år, se not 15 och 16.
Not 64 Utlåning
Nyutlåning
Miljoner kronor
2019
2018
Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån
20 553
19 150
Riksgäldskontoret
2 258
12 769
Övriga myndigheter
24
37
Summa nyutlåning
22 834
31 956
Amorteringar
Miljoner kronor
2019
2018
Centrala studiestödsnämnden
12 947
12 435
Riksgäldskontoret
67 451
712
Övriga myndigheter
27
18
Summa amorteringar
80 425
13 165
CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån i form av annuitetslån, uppgick till 21 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor mer än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor.
Under 2019 har Riksbanken beslutat att minska valutareserven och i samband med detta amorterat en del av sitt lån i amerikanska dollar. Detta är i allt väsentligt den angivna amorteringen på 67 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret. Därutöver har Riksbanken refinansierat en del av sina lån som påverkat nyutlåningen med 2 miljarder kronor 2019. Riksgäldskontorets nyutlåning föregående år var 13 miljarder kronor.
300
s. 301 3.6.1 Noter till finansieringsanalysen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Not 65 Finansiellt netto för statens upplåning
Miljoner kronor
2019
2018
Ränteintäkter
14 908
14 507
Räntekostnader
-31 258
-34 551
Övriga poster, netto
2 785
184
Tillkommer/Avgår
Orealiserade valutadifferenser
-2 142
6 913
Summa
-15 707
-12 947
Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning gav ett negativt kassaflöde med 16 miljarder kronor, jämfört med ett negativt kassaflöde med 13 miljarder kronor föregående år.
Realiserade valutakursförändringar och realiserade kursändringar påverkade sammanlagt kassaflödet 6 miljarder kronor mer negativt än föregående år. Ränte- kostnader var 3 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. I övriga poster ingår bl.a. överkurser vid emission, valutakursförändringar och kursförändringar. Finansiellt netto för statens upplåning justeras för orealiserade poster eftersom de inte medför något kassaflöde, se not 12.
Not 66 Övrigt finansiellt netto
Miljoner kronor
2019
2018
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen
12 431
10 728
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen
-1 617
-4 325
Marknadsvärdesförändringar
-2 232
1 596
Nedskrivning av andra långfristiga värdepappersinnehav
0
0
Reaförlust vid försäljning av aktier m.m.
-11
145
Summa
8 570
8 144
Övrigt finansiellt netto har påverkat kassaflödet positivt med knappt 9 miljarder kronor, vilket är något högre än föregående år. Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldsförvaltningen, se not 13 och 14.
Övrigt finansiellt netto justeras för marknadsvärdesförändringar på statens innehav av obligationer m.m. eftersom de inte medför några betalningar. Realisationsvinster vid försäljning av aktier och andra värdepapper ingår i posten försäljning av anläggnings- tillgångar i finansieringsanalysen och dras därför av från de finansiella intäkterna.
Not 67 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor
2019
2018
Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning
1 304
-791
Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning
-6 271
-6 961
Summa
-4 967
-7 752
301
s. 302 3 miljarder kronor mindre än föregående år. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har försämrat kassaflödet med 5 miljarder kronor, vilket är knappt
3 miljarder kronor mindre än föregående år.
302
s. 303 4 Utvecklingen av statsskulden Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
4 Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett överskott på 112 miljarder kronor 2019. Det innebär att överskottet ökade med 32 miljarder kronor jämfört med 2018, då budgeten visade ett överskott på 80 miljarder kronor. Statens nettolånebehov är lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden minskade från 1 197 miljarder kronor 2018 till
1 054 miljarder kronor 2019, dvs. med 143 miljarder kronor. Huvudorsaken till att statsskulden minskade var budgetöverskottet.
Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, minskade 2019 för fjärde året i rad. Under 2019 var emissionsvolymen i nominella statsobligationer endast 30 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en årsvolym på 86 miljarder kronor fyra år tidigare. I statsskuldsväxlar har neddragningarna varit ännu större. I slutet av 2019 var den utestående volymen av statsskuldväxlar 20 miljarder kronor, vilket kan jämföras med nivån 2015 som var 141 miljarder kronor. Under 2019 sålde Riksgäldskontoret realobligationer för knappt 8 miljarder kronor.
Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till
58,8 miljarder kronor 2019 (se nedanstående tabell). Nästan hela beloppet är Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,1 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte i den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 58,8 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.
Myndigheters innehav av svenska statspapper har minskat från 65,1 miljarder kronor 2018 till 58,8 miljarder kronor 2019. Minskningen beror främst på att Kärnavfallsfondens innehav av statsobligationer minskade jämfört med 2018.
Tabell 4.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2019
Miljarder kronor
Elimineras i
Insättnings-
Övriga
årsredovisningen
garantifonden
Kärnavfallsfonden
myndigheter
för staten
Nominella statsobligationer
37,4
8,6
0,1
46,1
Reala statsobligationer
12,7
12,7
Totalt
37,4
21,3
0,1
58,8
4.1 Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer. Att statsskulden redovisas till nominellt
303
s. 304 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
belopp betyder att statsskuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2019, årets sista bankdag.
Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG)
nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder i insättningsgarantifonden som kan uppstå. De skulderna liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.
4.2 Statsskuldens fördelning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.
Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. En utvärdering för 2014–2017 lämnades i april 2018 (skr. 2017/18:104).
Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen
Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Av riktlinjerna framgår också vilken löptid de olika delarna av skulden ska styras mot. I nedanstående tabeller redovisas dessa riktlinjer för 2019.
Riktlinjerna för statsskuldens löptid anges i termer av duration. De riktvärden som regeringen anger baseras på en avvägning mellan kostnad och risk. Historiskt sett har det över tid varit billigare att låna i instrument med kort löptid än med lång. Kort löptid innebär å andra sidan högre risk eftersom räntekostnaderna varierar mer om räntevillkoren ändras ofta. Den förväntade besparingen av att låna i korta löptider har emellertid minskat de senaste åren. Mot den bakgrunden har durationen i statsskulden successivt förlängts.
I riktlinjerna för 2019 slås löptidsstyrningen av den nominella och den reala skulden i kronor ihop. Som en konsekvens av sammanslagningen ändrades löptiden i skulder i svenska kronor till mellan 4 och 6,5 år. Styrningen av valutaskuldens löptid och styrningen av statsskuldens sammansättning var oförändrad i jämförelse med 2018.
Tabell 4.2 Riktlinjer för sammansättning av statsskulden 2019
Real skuld i kronor
20 procent
Valutaskuld
Minskning med högst 30 miljarder kronor per år
304
s. 305 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut värdepapper. Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer och statsskuldväxlar i kronor. En del av upplåningen täcks genom reala statsobligationer (realobligationer), som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta. Köpare är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner.
Inom ramen för regeringens riktlinjer fattar Riksgäldskontoret beslut om förvaltning och upplåning. Det gäller t.ex. vilka valutor som ska ingå i valutaskulden och valutornas inbördes fördelning. Riksgäldskontoret har även möjlighet att fatta beslut om ränte- och valutapositioner.
Realskuldens andel av den totala skulden var i genomsnitt 24 procent av den totala skulden. Riktvärdet på 20 procent är långsiktigt. Realskulden är svår att styra eftersom nyupplåningen är liten i förhållande till den utestående skulden. Till skillnad från övriga skuldslag är det inte möjligt att använda derivatinstrument för att påverka andelen real skuld. Realandelen kan därför variera kring riktvärdet utan att Riksgäldskontoret behöver vidta åtgärder.
Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska minska med upp till 30 miljarder per år enligt riktlinjerna. Exponeringen ska beräknas så att förändringar i kronans växelkurs exkluderas. Under 2019 minskade exponeringen med 31 miljarder kronor exklusive växelkursförändringar.
Den genomsnittliga räntan som Riksgäldskontoret lånade till i statsobligationer 2019 var 0,0 procent, vilket var väsentligt lägre än föregående år. Minskningen beror inte enbart på att räntorna sjönk utan även att andelen tioåriga obligationer som emitterades var lägre än 2018. För realobligationer sjönk den genomsnittliga realräntan i auktionerna från - 1,3 procent 2018 till -1,8 procent 2019. Den genomsnittliga räntan på statsskuldväxlarna ökade däremot från -0,8 procent till - 0,5 procent 2019, främst mot bakgrund av att Riksbanken höjde reporäntan.
Tabell 4.3
Riktlinjer för löptid 2019
Löptid mätt som duration
Skuld i kronor
4–6,5
år
Valutaskuld
0–1
år
Löptiden för skulder i kronor var 5,9 år i genomsnitt för 2019, vilket låg inom ramen för regeringens riktlinjer. Den genomsnittliga löptiden för valutaskulden var 0,15 år under 2019. Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året.
Andelarna nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. De procentuella andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i nedanstående tabell då riktlinjernas andelar beräknas på okonsoliderad skuld inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.
Tabell 4.4 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
2015
2016
2017
2018
2019
Nominella lån i svenska kronor
771
694
712
629
593
varav nominella lån i svenska
kronor, okonsoliderat
809
734
758
680
639
305
s. 306 4.2 Statsskuldens fördelning och löptid Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
2015
2016
2017
2018
2019
varav statliga myndigheters
innehav
-38
-40
-47
-51
-46
Reala lån i svenska kronor
170
185
184
198
180
varav reala lån i svenska kronor,
okonsoliderat
183
200
200
212
192
varav statliga myndigheters
innehav
-13
-15
-16
-14
-13
Nominella lån i utländsk valuta
411
413
370
371
281
Summa konsoliderad
statsskuld
1 352
1 292
1 265
1 197
1 054
Den konsoliderade statsskulden minskade med 143 miljarder kronor jämfört med föregående år. De nominella lånen i svenska kronor minskade med 36 miljarder kronor till 593 miljarder kronor i slutet av 2019. Den reala lånestocken uppgick till 180 miljarder kronor vilket är en minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 2018.
Valutaskulden minskade med 90 miljarder kronor under 2019. Valutaskulden består delvis av lån i utländsk valuta. Riksgäldskontoret har tidigare även skapat valutaskuld med hjälp av derivat. Det innebär att Riksgäldskontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.
Sedan 2009 har Riksgäldskontoret tagit upp lån i utländsk valuta för att finansiera utlåningen till Riksbanken. Under 2019 minskade vidareutlåningen till Riksbanken med 8 miljarder dollar. Det totala utlånade beloppet till Riksbanken minskade med 66 miljarder kronor jämfört med 2018, vilket bidrog till att valutaskulden minskade.
De senaste årens budgetöverskott har gjort att det inte funnits behov av att ge ut obligationer i utländsk valuta. De lån som togs upp i utländsk valuta under 2019 var uteslutande för vidareutlåning till Riksbanken. Riksbanken ersätter Riksgäldskontoret för de räntekostnader och administrativa kostnader som uppstår i samband med vidareutlåningen.
Tabell 4.5 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
2015
2016
2017
2018
2019
Nominella statsobligationer
565
590
565
587
524
Statsskuldväxlar
141
84
88
20
20
Likviditetsförvaltningsinstrument
56
69
118
94
105
Säkerheter i svenska kronor
11
11
7
4
3
Privatmarknadslån
19
15
11
5
3
Valutaderivat i svenska kronor
-21
-75
-76
-82
-61
Nominella lån i svenska kronor
771
694
712
629
593
Den nominella skulden i svenska kronor var 36 miljarder kronor lägre vid utgången av 2019 jämfört med föregående år. Upplåning i nominella statsobligationer minskade med 63 miljarder kronor under 2019. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 20 miljarder kronor vid utgången av 2019, vilket var oförändrad nivå jämfört med 2018. Upplåning i likviditetsförvaltningsinstrument ökade med 11 miljarder kronor.
I nominella lån i svenska kronor ingår också privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2019 skedde ingen upplåning på privatmarknaden. Vid årets slut utgjorde den 0,3 procent av den
306
s. 307 Positionstagning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
konsoliderade statsskulden. Riksgäldsspar avvecklades efter ett beslut av Riksgäldskontoret 2013. Riksgäldsspar med fast ränta är stängt för nyteckning.
De sista kontona förfaller i december 2020. I september 2018 meddelade Riksgäldskontoret att man inte heller avser ge ut några nya premieobligationer.
Att låna upp på privatmarknaden i stället för på kapital- och penningmarknaderna ökade kostnaderna för statsskulden under 2019 med 9 miljoner kronor. För femårsperioden 2015–2019 uppgick merkostnaden till totalt 78 miljoner kronor. Det är första gången upplåningen på privatmarknaden inneburit en merkostnad sett över en hel femårsperiod. Utvecklingen beror framförallt på att Riksgäldskontoret har fasta kostnader för systemstöd och tjänster som krävs för att upprätthålla verksamheten till dessa den sista premieobligationen förfaller år 2021.
Positionstagning
Riksgäldskontoret tar positioner för att sänka statens kostnader och risker baserat på bedömningar av den framtida ränte- och växelkursutvecklingen. Positioner tas med hjälp av derivat som gör att skuldens löptid och fördelning mellan valutor justeras. Riksgäldskontoret kan ta valutapositioner och räntepositioner, men räntepositioner får endast tas i utländsk valuta. En vinst i positionerna minskar statens räntekostnader med samma belopp. Utrymmet för positionstagande styrs av regeringens årliga riktlinjer.
När Riksgäldskontoret bedömer att ett marknadspris markant avviker från en långsiktigt motiverad nivå, kan myndigheten ta större positioner. Sådana positioner tar Riksgäldskontoret dock sällan. Dessutom bedriver Riksgäldskontoret en löpande positionstagning där det normalt handlar om relativt små positioner. Den löpande positionstagningen har delvis bedrivits av externa förvaltare. I februari 2018 beslutade emellertid Riksgäldskontorets styrelse att avveckla de externa förvaltarna.
För 2019 visade den löpande positionstagningen en vinst på 14 miljoner kronor, vilket kan jämföras med en vinst på 11 miljoner kronor 2018. Under den senaste femårsperioden har den externa förvaltningen resulterat i en förlust på 36 miljoner kronor exklusive förvaltningsavgifter. Under samma period har den interna förvaltningen gett ett underskott på 10 miljoner kronor. Sammantaget visade positionsverksamheten inklusive förvaltningsavgifter ett underskott på 104 miljoner kronor under den senaste femårsperioden.
Under 2019 utökades positionen för en starkare krona från 3,9 miljarder kronor till nästan 6,5 miljarder kronor. Vid utgången av året var det orealiserade resultatet 93 miljoner kronor. Det slutliga, realiserade resultatet kan beräknas först när positionen är avslutad.
4.3 Statsskuldens kostnader
Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 statsskuldsräntor m.m., på statens budget uppgick till 22,1 miljarder kronor 2019 (se avsnitt 2.4.26). Jämfört med 2018 ökade ränteutgifterna med 8,5 miljarder kronor. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva statsskuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.
307
s. 308 Positionstagning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. I nedanstående tabell visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen).
Tabell 4.6
Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
2015
2016
2017
2018
2019
Räntekostnader på lån i svenska kronor
28,3
27,7
27,6
29,8
26,5
Räntekostnader på lån i utländsk valuta
2,4
3,0
3,2
4,8
4,9
Realiserade valutakursdifferenser
10,3
-2,5
-1,9
0,8
5,6
Realiserade kursdifferenser
11,4
9,7
9,5
3,4
4,5
Orealiserade valutakursdifferenser
-5,4
9,8
-31,4
11,9
-0,8
Över- /underkurs vid emission m.m.
-9,0
-10,5
-13,2
-11,3
-10,8
Summa kostnader
38,0
37,2
-6,1
39,3
29,8
Ränteintäkter i upplåningsverksamheten
-16,0
-15,7
-14,2
-14,5
-14,9
Nettokostnader efter intäkter,
exklusive skuldskötselåtgärder
22,0
21,6
-20,4
24,8
14,9
Orealiserade valutakursdifferenser hänförbara till
skuldskötselinstrument och vidareutlåning
-0,6
-0,4
31,1
-5,0
-1,4
Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder
21,4
21,2
10,8
19,9
13,6
Enligt resultaträkningen för 2019 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 13,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 6,3 miljarder jämfört med 2018. Den främsta orsaken till att nettokostnaden för statsskulden minskade 2019 var att utfallet på orealiserade valutakursförändringar förbättrades jämfört med 2018.
Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna blev en valutakursförlust på 5,6 miljarder kronor 2019, vilket är en ökning med 4,8 miljarder kronor jämfört med 2018.
Nettokostnaden för realiserade kursdifferenser var 4,5 miljarder kronor 2019, vilket är en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2018. Kursdifferenser uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.
De orealiserade valutakursdifferenserna 2018 vändes till valutakursvinst 2019. De orealiserade valutakursvinsterna uppgick till 0,8 miljarder kronor 2019. Det innebär en förbättring med 12,7 miljarder kronor mellan åren. De orealiserade valutakursvinsterna hänförbara till skuldskötselinstrument och vidareutlåning uppgick till 1,4 miljarder kronor 2019. De totala orealiserade valutakursvinsterna blev därmed netto 2,1 miljarder kronor.
Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 10,8 miljarder kronor 2019.
Skillnaden 2019 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 8,5 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av olika principer för utgiftsmässig redovisning mot anslag och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är endast realiserade utgifter
308
s. 309 Positionstagning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
som redovisas mot anslaget, medan orealiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser ingår i resultaträkningens nettokostnad. År 2018 var motsvarande skillnad 6,4 miljarder kronor.
309
s. 311 5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
5.1 Statliga garantier
Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.
Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bland annat att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen.
Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkredit- garantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.
Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.
En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 3.4.
Garantiportföljens sammansättning
Statens garantiportfölj minskade med ca 641 miljarder kronor under 2019 och uppgick vid årsskiftet till 2 017 miljarder kronor, jämfört med 2 658 miljarder kronor 2018. Näst efter insättningsgarantin (1 631 miljarder kronor per 31 december 20186) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (224 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (154 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till närmare 8 miljarder kronor.
I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas.
6 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2018 då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning.
311
s. 312 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier på 40 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består i huvudsak av exportkreditgarantier.7
I tabell 5.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not 56 till balansräkningen.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner hanteras av Regeringskansliet men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima samt två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket.
Tabell 5.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2019-12-31
Miljoner kronor
Under året
Under året
Utgifts-
Utfärdade
Utfärdade
utfärdade
utfärdade
Bundna garanti-
Bundna garanti-
område
garantier 2019
garantier 2018
garantier 2019
garantier 2018
utfästelser 2019
utfästelser 2018
2
Insättningsgarantin 1
1 631 359
2 280 000
2 Investerarskyddet 2
Kreditgarantier
224 021
224 420
56 569
58 933
39 831
32 620
2
Garantier till banker m.fl.
24
Exportkreditgarantier 3
195 862
193 295
54 231
56 816
39 468
31 769
7
U-kreditgarantier
683
803
7
Fristående garantier 4
5 814
4 395
799
546
363
806
22
Infrastruktur
15 716
18 314
18
Bostadskrediter
3 028
3 096
1 539
971
45
2, 7,16,
22
Internationella åtaganden
2 911
4 510
600
6
Övrigt
7
8
Garantier om tillförsel
av kapital
154 345
145 587
405
405
22
Kapitaltäckningsgarantier 5
5 363
4 360
24
Grundfondsförbindelser
405
405
405
405
2, 7, 22
Garantikapital 6
148 577
140 822
2, 16,
22, 24
Pensionsgarantier 7
7 674
7 969
Totalt
2 017 398
2 657 976
56 974
59 338
39 831
32 620
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2018.
2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier.
4 I garantiåtagandet för fristående garantier för 2019 ingår åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou- avtalet.
5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket.
6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima.
7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2018.
Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 5.1 och 5.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1, men inte i tabell 5.2.
7 Bundna utfästelser är utfästelser för vilka reservationslöst avtal anmälts mellan externa parter, men där inget garantiavtal utfärdats mellan regeringen eller myndigheten och garantitagaren.
312
s. 313 Av riksdagen beslutade garantiramar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Statens garantiåtaganden fem år tillbaka visas i diagram 5.1.
Diagram 5.1 Garantiåtaganden 2015–2019
Miljoner kronor
2 800 000
2 600 000
2 400 000
2 200 000
2 000 000
1 800 000
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
-
2015
2016
2017
2018
2019
Insättningsgarantin
Övriga garantier
Av riksdagen beslutade garantiramar
I tabell 5.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet.
För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till mindre program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.
Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner.
Riksdagen har beslutat om en ram på 450 miljarder kronor för EKN:s garantigivning i form av exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.
Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 14 miljarder kronor för 2019 jämfört med 12 miljarder kronor 2018.
Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2019.
313
s. 314 Av riksdagen beslutade garantiramar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 5.2
Garantiramar och utfärdade garantier 2019-12-31
Miljoner kronor
Utfärdade
Utfärdade
garantier
garantier
inklusive
inklusive
Beslutade
Beslutade
Utfärdade
Utfärdade
bundna
bundna
garantiramar
garantiramar
garantier
garantier
utfästelser
utfästelser
2019
2018
2019
2018
2019
2018
Riksgäldskontoret
2
Insättningsgarantin 1
Obegränsad
Obegränsad
1 631 359
2 280 000
1 631 359
2 280 000
Garantier till insättare i utländska
2
instituts filialer i Sverige 2
Obegränsad
Obegränsad
2
Investerarskyddet 3
Obegränsad
Obegränsad
Garantier till kreditinstitut,
2
Stabilitetsfonden 4
750 000
750 000
Garantier till företag i resolution,
2
Resolutionsreserven 5
200 000
200 000
Kreditgarantier till Öresundsbro
22
Konsortiets upplåning
Obegränsad
Obegränsad
15 716
18 314
15 716
18 314
Kreditgaranti, Nordiska
investeringsbankens
2
projektinvesteringslån
EUR 622
EUR 622
1 782
2 248
1 782
2 248
Kreditgaranti, Nordiska
investeringsbankens
7
miljöinvesteringslån 6
EUR 104
EUR 104
30
34
30
34
Kreditgaranti, European Spallation
16
Source ERIC (ESS)
600
600
600
600
600
600
2,16,
22, 24
Pensionsgarantier
Obegränsad
Obegränsad
7 674
7 969
7 674
7 969
1
Kreditgarantier, UD-anställda
50
0,2
0,2
Kreditgaranti, Stiftelsen Gällöfsta
6
Utbildningscentrum
24
24
7
7
7
7
22
Kreditgaranti, Eurofima
CHF 52
CHF 52
498
473
498
473
Grundfondsförbindelse, Svenska
24
Skeppshypotekskassan
350
350
350
350
350
350
Grundfondsförbindelse, Fonden för den
24
mindre skeppsfarten
55
55
55
55
55
55
Garantikapital, Europeiska
2
investeringsbanken (EIB)
EUR 6 565
EUR 6 565
68 494
67 454
68 494
67 454
Garantikapital, Europeiska
2
utvecklingsbanken (EBRD)
EUR 542
EUR 542
5 651
5 565
5 651
5 565
Garantikapital, Europarådets
2
utvecklingsbank (CEB)
EUR 124
EUR 124
1 291
1 271
1 291
1 271
Garantikapital, Nordiska
2
investeringsbanken (NIB)
EUR 1 978
EUR 1 978
20 639
20 326
20 639
20 326
Garantikapital, Asiatiska banken för
2
infrastrukturinvesteringar (AIIB)
USD 504
USD 504
4 696
4 521
4 696
4 521
Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
7
utvecklingsbanken (IBRD)
USD 3 891
USD 2 247
20 937
20 160
20 937
20 160
Garantikapital, Multilaterala
7
investeringsorganet (MIGA)
USD 16
USD 16
151
145
151
145
Garantikapital, Afrikanska
7
utvecklingsbanken (AfDB)
UA 1 722
UA 971
16 882
11 889
16 882
11 889
Garantikapital, Asiatiska
7
utvecklingsbanken (AsDB)
SDR 343
SDR 343
4 422
4 281
4 422
4 281
Garantikapital, Interamerikanska
7
utvecklingsbanken (IDB)
USD 538
USD 538
5 016
4 829
5 016
4 829
22
Garantikapital, Eurofima
CHF 42
CHF 42
398
379
398
379
314
s. 315 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utfärdade
Utfärdade
garantier
garantier
inklusive
inklusive
Beslutade
Beslutade
Utfärdade
Utfärdade
bundna
bundna
garantiramar
garantiramar
garantier
garantier
utfästelser
utfästelser
2019
2018
2019
2018
2019
2018
EKN
24
Exportkreditgarantier
450 000
450 000
194 529
192 143
232 324
222 501
24
Investeringsgarantier
10 000
10 000
1 333
1 152
3 006
2 563
Sida
Totalram
14 000
12 000
7
därav u-kreditgarantier
683
803
683
803
7
därav fristående garantier
4 871
4 395
5 234
5 201
Kreditgarantier, Europeiska
investeringsbanken, långivning inom
ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-
7
avtalet
EUR 152
EUR 152
943
1 155
943
1 155
Boverket
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad
18
av bostäder 7
8 000
8 000
3 028
3 096
3 028
3 141
Summa
2 012 035
2 653 616
2 051 866
2 686 236
1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2018.
2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.
3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.
4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst
750 miljarder kronor.
5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst 200 miljarder kronor.
6 I samband med infriandet 2014 respektive 2016 under NIB:s program för miljöinvesteringslån har Sveriges utestående ram begränsats till 92 miljoner euro.
7 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.
Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabellerna 5.1 och 5.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 5.1 men inte i tabell 5.2.
De olika garantityperna
I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.
Insättningsgarantin
Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter ett beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.
Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 950 000 kronor per insättare och institut och ersättningen ska göras tillgänglig inom sju arbetsdagar. Ett högre ersättningsbelopp (max 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.
315
s. 316 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
De garanterade insättningarna uppgick till 1 631 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2018. 8 Minskningen jämfört med föregående år förklaras främst av Nordea Banks flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten.
Inga händelser inträffade under 2019 som utlöste insättningsgarantin.
Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.
Investerarskyddet
Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.
För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.
Inga ersättningsfall inträffade under året.
Kreditgarantier
Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.
Exportkreditgarantier
EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det har under året varit fortsatt hög efterfrågan på exportkreditgarantier och antalet nya affärer var det högsta någonsin. EKN har kommit att garantera allt fler affärer, men till lägre belopp. Årets garantigivning dominerades av affärer till USA.
EKN utfärdade under året nya utfästelser för 39 miljarder kronor och garantier för
54 miljarder kronor. Utfästelserna ökade med närmare 8 miljarder kronor jämfört med 2018 medan garantigivningen minskade med 3 miljarder kronor.
Engagemangen i form av exportgarantier och tillhörande bundna utfästelser uppgick vid årsskiftet till 232 miljarder kronor fördelade på 140 länder. Motsvarande engagemang för investeringsgarantierna var 3 miljarder kronor. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen till följd av en enskilt stor affär. Av det totala engagemanget hänförs 64 procent till affärer till de fem största länderna.
8 Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2018 då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning.
316
s. 317 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Årets höga efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) förklaras framför allt av affärer inom telekomaffärer och elkraft. Utestående garantier uppgick till närmare 20 miljarder kronor, vilket är en minskning med 9 miljarder kronor jämfört med året innan.
Utbetalningarna för infriade åtaganden uppgick till 1,9 miljarder kronor för 2019, vilket ska jämföras med 1,7 miljarder kronor året innan. Årets utbetalningar berodde bland annat på fortsatta utbetalningar avseende affär i Spanien, Latinamerika samt i Indien.
EKN har under 2019 redovisat 135 miljoner kronor mot inkomsttitel vilket avsåg ej förväntansriktiga garantiavgifter.
U-kreditgarantier
En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes, fram t.o.m. den 1 juni 2009, ut till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.
Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till knappt 0,7 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.
Fristående garantier
Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden.
Vid utgången av 2019 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 6,2 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 4,9 miljarder kronor, garantiåtagandet gällande EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet på 0,9 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,4 miljarder kronor.
Infrastruktur
Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 15,7 miljarder kronor jämfört med 18,3 miljarder kronor året innan.
De statliga garantierna är sedan 2014 föremål för en granskning av Europeiska kommissionen utifrån EU:s statsstödsregler.
Bostadskreditgarantier
Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.
Den totala garantistocken omfattade ca 142 garantier och uppgick vid årsskiftet till drygt 3 miljarder kronor, vilket är i paritet med föregående år.
Internationella åtaganden
De internationella åtagandena gäller bland annat garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s
317
s. 318 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Riksgäldskontorets risk i garantiåtagandet för NIB:s projektinvesteringslån har successivt minskat de senaste åren till följd av att NIB vid ett antal tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.
Riksgäldskontoret ingick i december 2016 ett garantiåtagande om 600 miljoner kronor till förmån för forskningsanläggningen European Spallation Source Eric (ESS) gällande tre olika låneramar, där respektive låneram finansieras av NIB, AB Svensk Exportkredit (SEK) samt Europeiska investeringsbanken (EIB). ESS har under året utnyttjat garantiramen fullt ut.
Övrigt
Staten har tidigare haft garantiprogram för att bland annat främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd och rennäring samt kreditgarantier för lån till personal inom utrikesförvaltningen. Programmen är stängda för ny garantigivning och har under året fasats ut.
Garantier om tillförsel av kapital
Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter.
Kapitaltäckningsgarantier
En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.
Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2019 om 1,8 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 3,5 miljarder kronor för Svedab.
Grundfondsförbindelser
En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.
Garantikapital
Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner.9 Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.
9 Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Interamerikanska utvecklingsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europarådets utvecklingsbank, Eurofima samt Världsbanksgruppen (IBRD och MIGA).
318
s. 319 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 149 miljarder kronor vid utgången av 2019 jämfört med 141 miljarder kronor året innan.
Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.
Pensionsgarantier
I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.
Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en så kallad efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.
Det största pensionsåtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.
Pensionsåtagandena uppgick till 7,7 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2018. Av dessa var 5,3 miljarder kronor försäkrade hos PRI.
Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj
De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.
Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.
I tabell 5.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden.
Tabell 5.3 Avsättning för garantiförluster 2019-12-31
(Exklusive insättningsgarantin, investeringsskyddet och garantikapital m.fl.) Miljoner kronor
Avsättningar i
Avsättningar i
relation till
relation till
Utfärdade
Utfärdade
Avsättningar
Avsättningar
utfärdade
utfärdade
garantier
garantier
för garanti-
för garanti-
garantier
garantier
Myndighet
2019
2018
förluster 2019
förluster 2018
2019
2018
Riksgäldskontoret 1
26 713
30 050
985
1 028
3,70%
3,40%
EKN 2
195 862
193 295
8 689
9 788
4,40%
5,10%
Sida 3
6 497
6 353
291
185
4,50%
2,90%
Boverket
3 028
3 096
130
137
4,30%
4,40%
Summa
232 099
232 794
10 095
11 137
4,30%
4,80%
1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 552 miljoner kronor från 8 689 miljoner kronor till 8 137 miljoner kronor.
3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Beloppet för utfärdade garantier 2018 har ändrats för att även innefatta kreditgarantin avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.
319
s. 320 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, minskade under 2019 från 11 miljarder kronor till 10 miljarder kronor. EKN:s och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade under året medan Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.
Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen
De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas även i not 56 Garantiförbindelser.
Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, till exempel insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten.
De åtaganden som redovisas som garantiförbindelser uppgick per årsskiftet till närmare 5,4 miljarder kronor (se not 56 till balansräkningen). Det avser kapitaltäckningsgarantier till Svensk-Danska Broförbindelsen AB och Arlandabanan Infrastructure AB.
Tillgångar i garantiverksamheten
Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.
Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar
De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Under 2018 har placeringsinstruktionen förändrats från att Kammarkollegiet placerat inkommande avgifter i statsobligationer som har en löptid på 10 år alternativt i de statsobligationer som har längst löptid till att fonden får placera i samtliga nominella obligationer utgivna av Riksgäldskontoret.
Placeringarna utgör den så kallade insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 44,3 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,7 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2018 om 1 631 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om 0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.
320
s. 321 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Konton i Riksgäldskontoret
En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.
Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.
Regressfordringar
Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 15 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 2,2 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.
321
s. 322 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 5.4
Tillgångar i garantiverksamheten 2019-12-31
Miljoner kronor
Värde-
Värde-
pappers-
pappers-
innehav
innehav
och
och
Konton
Konton
Ännu inte
Ännu inte
övriga
övriga
hos
hos
Övriga
Övriga
Regress-
Regress-
fakturera
fakturera
likvida
likvida
Riksgäld
Riksgäld garanti- garanti-
fordringar
fordringar
de
de
tillgångar
tillgångar
skontoret
skontoret
tillgångar
tillgångar
(netto)
(netto)
avgifter
avgifter
Totalt
Totalt
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
Riksgälds-
kontoret,
Insättnings-
garantin 1
41 918
41 298
1 988
83
43 906
41 381
Riksgälds-
kontoret
430
453
472
532
-33
178
144
1 080
1 096
EKN 2, 3
20 775
19 905
6 591
7 266
5
486
1 859
1 769
4 498
4 469
33 728
33 895
Sida
557
701
1 762
1 495
7
25
164
154
51
53
2 540
2 428
Boverket
2 282
2 266
11
14
10
10
2 303
2 290
Summa
63 680
62 357
13 096
11 642
12
478
2 211
2 081
4 559
4 532
83 558
81 090
1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde.
2 Av utestående värdepappersinnehav är 20 775 miljoner kronor placerade i Riksgälden.
3 I de likvida medlen under övriga garantitillgångar kan medel avseende administration ingå gällande 2018.
Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten
För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.
Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 5.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet samt garantikapital till internationella finansiella institutioner ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.
Tabell 5.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten 2019-12-31
Exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet och garantikapital m.fl.
Avsättningar
Avsättningar
Utfärdade
Utfärdade
för garanti-
för garanti-
Garantitillgångar
Garantitillgångar
garantier
garantier
förluster
förluster
enligt tabell 5.1 1
enligt tabell 5.1 1
2019
2018
2019
2018
2019
2018
Riksgäldskontoret
26 713
30 050
985
1 028
1 080
1 096
EKN 2
195 862
193 295
8 689
9 788
33 728
33 895
Sida 3
6 497
6 353
291
185
2 540
2 428
Boverket
3 028
3 096
130
137
2 303
2 290
Summa
232 099
232 794
10 095
11 137
39 651
39 709
1 Summan 39 651 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 5.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 43 906 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.
2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 552 miljoner kronor från 8 689 miljoner kronor till 8 137 miljoner kronor.
3 I engagemangen för Sida ingår inte utfästelser. Beloppet för utfärdade garantier 2018 har ändrats för att även innefatta kreditgarantin avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.
Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 5.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.
322
s. 323 Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Under 2019 minskade garantitillgångarna marginellt, vilket även avsättningarna för garantiförluster gjorde. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser
Flöden i garantiverksamheten
Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 5.6 beskrivs dessa flöden.
Tabell 5.6 Flöden i garantiverksamheten under 2019
Miljoner kronor
Avgifter för
Avgifter för
garanti-
garanti-
Avgifter
Avgifter
Åter-
Åter-
Skade-
Skade-
förluster
förluster
övriga
övriga
vinningar
vinningar
utbetalning
utbetalning
Summa
Summa
Myndighet
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
Riksgäldskontoret,
insättningsgarantin
1 505
1 039
1 505
1 039
Riksgäldskontoret,
övriga garantier
-48
5
25
51
0
0
-22
56
EKN 1
1 280
1 148
674
459
-1 861
-1 738
93
-131
Sida
62
39
35
30
-1
-4
95
66
Boverket
19
36
4
2
0
0
23
38
Summa
1 313
1 228
1 505
1 039
737
542
-1 862
-1 741
1 694
1 067
1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå. Anm.: Avgifter för 2018 och 2019 avser fakturerade avgifter.
Avgifter
Under 2019 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 2,8 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna.
Återvinningar
Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,7 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framförallt betalningar från Chile, Iran, Pakistan och Irak.
Skadeutbetalningar
Skadeutbetalningarna för infriade garantier var 1,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier.
Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet
Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 1,7 miljarder kronor 2019.
323
s. 324 Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på statens finanser Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Statliga anslag i garantiverksamheten
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital och kapitaltäckningsgarantier.
Under 2019 utbetalades 42 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. Sida har värderat risken i svenska statens åtagande avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalet och en inbetalning om 13,5 miljoner kronor gjordes till räntebärande konto i enlighet med regleringsbrev för 2019.
I tabell 5.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet
Tabell 5.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2019
Miljoner kronor
Utgifts-
Utfall
Utfall
område
Anslag
Myndighet
Garantiåtagande
2019
2018
7
7 1:1 Bistånds-
Sida
Afrika, Strategiskt inriktade bidrag
verksamhet
samt reform samarbete med
Östeuropa, Västra Balkan och
Turkiet.
40,7
20,0
7
7 1:1 Bistånds-
Riksgäldskontoret
NIB
verksamhet
0,9
1,5
22
1:1 Utveckling av
Trafikverket
Arlandabanan Infrastructure AB
statens
transportinfrastruktur
Summa
41,6
21,5
Totalt har 211 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2019 jämfört med 79 miljoner kronor året innan, se tabell 5.8
Tabell 5.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2019
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Myndighet
Utfall 2019
Utfall 2018
2124
Inlevererat överskott av garantiverksamhet
Riksgäldskontoret
60,1
2,6
2127
Inlevererat överskott Exportkreditnämnden
EKN
135,0
64,0
2127
Inlevererat överskott Sida
Sida
0,0
0,3
2552
Övriga offentligrättsliga avgifter
Riksgäldskontoret
16,2
12,3
Summa
211,2
79,2
Tillbakablick på de senaste fem åren
De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan drygt 6 miljoner kronor och 42 miljoner kronor årligen. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 2,3 och 3,1 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.
Skadeutbetalningarna låg på en nivå runt 0,5 miljarder kronor under 2015 för att under 2016 till 2019 öka betydligt till nivåer kring 1,6 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren 2015 till 2019 varit stabila med undantag för 2016 då de var avsevärt högre. Det var främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvanns.
324
s. 325 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Diagram 5.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2015–2019
Miljoner kronor
5000
4000
3000
2000
1000
0
-1000
-2000
-3000
2015
2016
2017
2018
2019
Återvinningar Subventioner Avgifter Skadeutbetalningar Flödessaldo
5.2 Statlig utlåning med kreditrisk
Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån.
Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret.
Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, det vill säga en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.
Före 2012 fanns det inte något generellt krav på att en avgift motsvarande statens förväntade kostnad skulle tas ut för lånen eller att en reserv skulle byggas upp för framtida kreditförluster. Hanteringen av studielånen anpassades till utlåningsmodellen från och med 2014.
Utlåningsportföljens sammansättning
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, det vill säga lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2019 till 239 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 235 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 4 miljarder kronor via anslag.
Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 230 miljarder kronor, vilket motsvarade 96 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 1,3 miljarder kronor samt körkortslån om 76 miljoner kronor.
325
s. 326 5.2 Statlig utlåning med kreditrisk Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Riksgäldskontorets utlåning på 6,2 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt samt flygindustrin. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till cirka 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 5.2.2.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 26 miljarder kronor eller 11 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån stod för 24 miljarder kronor eller 94 procent av reserveringarna.
Tabell 5.9 Statens utlåning med kreditrisk 2019-12-31
Miljoner kronor
Reserve-
Reserve-
Låne-
Låne-
Myndighet respektive
ringar för
ringar för
fordran
fordran
Låne-
Låne-
låne-
låne-
efter
efter
låntagare/ändamål
Utgifts-
Utlånings-
Utlånings-
fordran
fordran
förluster
förluster reservering reservering
Lånelöften
Lånelöften
område
Lånefinansierad utlåning ram2019
ram 2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
15
CSN, studielån
230 500
223 000
228 562
221 574
23 513
24 044
205 049
197 530
Riksgäldskontoret,
A-Train AB
22
(Arlandabanan)
1 000
1 000
865
911
0
0
865
911
Riksgäldskontoret,
22
Svedab AB 1
3 361
3 361
5 051
4 981
0
0
5 051
4 981
Riksgäldskontoret,
24
Svensk Exportkredit
125 000
125 000
Riksgäldskontoret,
Flygutvecklingsproje
24
kt
1 110
1 110
83
95
0
0
83
95
Riksgäldskontoret,
17
Nordiska museét
20
20
15
16
0
0
15
16
Riksgäldskontoret,
17
Kungliga Operan
126
126
91
96
0
0
91
96
26
26
Riksgäldskontoret,
Kungliga
17
Dramatiska teatern
70
70
50
25
0
0
50
25
20
45
Delsumma
234 717
227 698
23 513
24 044
211 205
203 654
46
71
Anslagsfinansierad
utlåning
CSN,
15
hemutrustningslån
1 309
1 464
891
907
418
557
15
CSN, studielån
1 175
1 440
602
690
574
750
15
CSN, körkortslån
76
17
15
3
61
14
15
CSN, övrigt
292
246
273
229
19
17
Sida,
7
biståndskrediter
2
7
0
1
2
7
7
Sida, villkorslån
276
276
276
276
0
0
Tillväxtverket,
lokaliseringslån
19
m.m.
116
33
82
9
35
24
20
20
Energimyndigheten,
21
villkorslån
563
597
385
406
178
191
Länsstyrelserna,
lantbrukslån m.m.
17
18
8
9
9
9
Kammarkollegiet,
17
näringslån m.m.
0
0
0
0
0
0
Delsumma
3 827
4 098
2 532
2 530
1 295
1 568
20
20
326
s. 327 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Reserve-
Reserve-
Låne-
Låne-
Myndighet respektive
ringar för
ringar för
fordran
fordran
Låne-
Låne-
låne-
låne-
efter
efter
låntagare/ändamål
Utgifts-
Utlånings-
Utlånings-
fordran
fordran
förluster
förluster reservering reservering
Lånelöften
Lånelöften
område
Lånefinansierad utlåning ram2019
ram 2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
2019
2018
Övrig utlåning
Affärsverket
21
Svenska Kraftnät 2
700
700
93
110
0
0
93
110
414
325
Delsumma
93
110
0
0
93
110
414
325
Summa
238 638
231 906
26 045
26 573
212 593
205 332
481
416
1 Det utlånade beloppet överstiger utlåningsramen då ramen är 2009 års exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.
2 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter.
Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 192 560 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.
Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.
Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2019 till 213 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till ökningen är CSN:s utlåning i form av studielån.
Diagram 5.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 2015–2019
Miljoner kronor
250 000
200 000
150 000
Övriga
Riksgälden
100 000
CSN
50 000
0
2015
2016
2017
2018
2019
I tabell 5.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori.
Tabell 5.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2019-12-31
Miljoner kronor
Låne-
Låne-
Reserveringar
Reserveringar
Lånefordran
Lånefordran
Myndighet respektive
fordran
fordran
för låneför-
för låneför-
efter reservering
efter reserve-
lånekategori
2019
2018
luster 2019
luster 2018
2019
ring 2018
CSN
Lånefordringar
196 933
185 966
13 370
13 402
183 564
172 564
Lånefordringar med
villkorad
återbetalnings-
skyldighet
34 481
38 774
11 925
12 471
22 557
26 304
Utvecklingskapital/
Royalty
0
0
Delsumma
231 415
224 740
25 294
25 873
206 120
198 868
Riksgäldskontoret
Lånefordringar
5 207
5 118
0
0
5 207
5 118
327
s. 328 De olika lånen med kreditrisk Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Låne-
Låne-
Reserveringar
Reserveringar
Lånefordran
Lånefordran
Myndighet respektive
fordran
fordran
för låneför-
för låneför-
efter reservering
efter reserve-
lånekategori
2019
2018
luster 2019
luster 2018
2019
ring 2018
Utvecklingskapital/
Royalty
948
1 006
0
0
948
1 006
Delsumma
6 155
6 124
0
0
6 155
6 124
Summa
237 570
230 864
25 294
25 873
212 276
204 992
De olika lånen med kreditrisk
Studielån
Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,6 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 230 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 24 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av det utlånade beloppet.
CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.
– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.
– Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret.
CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.
När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Förluster på utlåning före 2014 finansieras med anslag då kostnaden uppkommer, det vill säga när förlusten är konstaterad, medan förluster avseende lån från och med den 1 januari 2014 finansieras från kreditreserven i enlighet med utlåningsmodellen.
Hemutrustningslån
Sedan 1991 beviljar CSN lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,3 miljarder kronor varav
0,9 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust.
Hemutrustningslånen finansierades till och med 2011 genom lån i Riksgäldskontoret, men från och med 2012 finansieras denna utlåning med anslag. Utlåningen belastar anslaget 1:4 Hemutrustningslån inom Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot inkomsttitel 2394 302 Övriga ränteinkomster hemutrustningslån.
Lån till infrastrukturprojekt
För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var totalt 5,9 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.
328
s. 329 De olika lånen med kreditrisk Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,1 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för.
A-Train AB
Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2019 uppgick till drygt 45 miljoner kronor och totalt har royalty om närmare 135 miljoner betalats till staten. A-Train AB och Arlandabanan Infrastructure AB, ägare till Arlandabanan, enades under 2019 om en förlängning av koncessionen för Arlandabanan från 2040 till 2050, vilket bland annat medför att A-Train AB kommer att betala utifrån en högre royaltynivå från och med 2040.
Lån till exportfinansiering
Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgick till 125 miljarder kronor för 2019 och får endast användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen har inte utnyttjats under perioden 2009–2019.
Lån till flygindustrin
Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer. Royaltylånen uppgick i slutet av 2019 till
83 miljoner kronor, jämfört med 95 miljoner kronor ett år tidigare. Minskningen beror på inbetald royalty och subventioner från anslag. Riksgäldskontoret har bedömt att det inte finns något reserveringsbehov i utlåningen.
Övriga lån med kreditrisk
Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till cirka 1 miljard kronor, vilket låg på ungefär samma nivå som året innan. Av utlånat belopp 2019 bedömdes 0,8 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande
77 procent av beloppet.
Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.
Vid årsskiftet var Energimyndighetens utlåning störst om 0,6 miljarder kronor, för vilka reserveringar gjordes med 0,4 miljarder kronor.
329
s. 330 Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver
För de engagemang som hanteras enligt den svenska utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.
Studielån som ställts ut efter 2013 hanteras i enlighet med utlåningsmodellen genom att anslagsmedel motsvarande reserveringar för låneförluster förs till en reserv. Totalt 107 miljarder kronor av CSN:s utlåning mellan 2014–2019 innefattas av utlåningsmodellen.
För Riksgäldskontorets utlåning har inga reserveringar gjorts under 2019.
För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell 5.11. Jämförelsen pekar på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster.
Tabell 5.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i utlåningsverksamheten den 31 december 2019
Miljoner kronor
Reserveringar för
Reserveringar för
Medel placerade i
Medel placerade i
låneförluster 2019
låneförluster 2018
kreditreserver 2019
kreditreserver 2018
CSN 1
4 611
4 111
7 090
5 887
Riksgäldskontoret
0
0
604
603
Summa
4 611
4 111
7 694
6 491
1 För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bland annat kreditförluster för dessa lån, se tabell 5.12.
Tabell 5.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2019
Miljoner kronor
Utgifts-
område
Anslag
Myndighet
Utfall 2019
Utfall 2018
13
1:4 Hemutrustningslån
CSN
75,4
138,8
14
1:13 Lån till körkort
CSN
58,6
17,5
15
1:3 Avsättning för kreditförluster
CSN
1 803,3
1 811,9
15
1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor
CSN
167,5
173,4
19
1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting
Tillväxtverket
12,3
14,2
19
1:1 24:18 Jämtlands läns landsting
Tillväxtverket
4,8
4,3
19
1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län
Tillväxtverket
0,0
0,6
21
1:4 Forskning, utveckling och innovation
Energimyndigheten
1,0
14,6
24
1:5 Näringslivsutveckling
Riksgäldskontoret
4,0
7,8
Summa
2 126,9
2 183,1
Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 5.13.
Tabell 5.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2019
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Myndighet
Utfall 2019
Utfall 2018
2124
Inlevererat överskott av garantiverksamhet
Riksgäldskontoret
67,6
49,3
2342
Ränteinkomst allmänna studielån
CSN
0,04
0,05
2394
Övriga ränteinkomster hemutrustningslån
CSN
28,4
31,9
2394
Ränteinkomster körkortslån
CSN
0,0
4139
Återbetalning av lokaliseringslån
Tillväxtverket
0,1
0,2
330
s. 331 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
4312
Återbetalning allmänna studielån
CSN
0,02
0,03
4313
Återbetalning av studielån
CSN
205,4
245,1
4526
Återbetalning av hemutrustningslån
CSN
193,8
186,9
4526
Återbetalning av körkortslån
CSN
0,6
0,03
4526
Amortering biståndskrediter
SIDA
5,0
8,6
4526
Återbetalning övriga lån
Energimyndigheten
18,0
5,5
Summa
518,9
527,5
5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier
Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det intressant att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster.
Riksgäldskontoret gör årligen, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den så kallade ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.
Risken för stora förluster bedöms sammantaget som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.
Nedan följer en sammanfattning av analysen i rapporten Statens garantier och utlåning
– En riskanalys som lämnades till regeringen den 13 mars 2020 (Fi2020/01079/BATOT).
Den ordinarie portföljen
En central del i riskanalysen är att identifiera riskfaktorer, det vill säga omständigheter som utgör möjliga orsaker till stora förluster i portföljen. Riksgäldskontoret definierar i riskanalysen stora förluster som uppgående till minst cirka 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 5.14.
331
s. 332 5.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 5.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater 2019-12-31
Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög
Risk för stora förluster
Rist för stora förluster
Riskfaktor
2019
2018
Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden)
Låg
Låg
Nära förbindelser mellan garantigäldenärer eller
låntagare
Låg
Låg
Branschkoncentrationer
Låg
Låg
Geografisk koncentration
Låg
Låg
Risk till följd av förändringar i allmän ekonomisk
utveckling
Låg
Låg
Risk till följd av allmän ekonomisk utveckling
Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i ekonomisk utveckling, så kallad odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång. Detta beror främst på den låga exponeringen mot engagemang med hög kreditrisk.
Stora förluster skulle även kunna uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den skapar förhöjda förluster i portföljen i övrigt, men Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg även för detta.
Namnkoncentrationer
Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning.
Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör drygt 45 procent av portföljens storlek. Risken bedöms dock som låg för stora förluster med anledning av detta. Det beror på att de största exponeringarna främst utgörs av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.
Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta
Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig på andra garanti- eller låntagare ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.
Risken för sådan fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg. Den ordinarie portföljen innehåller endast ett fåtal engagemang med juridiska kopplingar, gemensamt ägarintresse och koncerntillhörighet.
Branschkoncentrationer
Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om
332
s. 333 Insättningsgarantin Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.
Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju bättre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.
Avseende garantier och lån till företag finns en god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot teleoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen är stabil med låg sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster. Kreditvärdigheten hos många av garantitagarna är dock relativt svag, under medel för branschen. En bidragande förklaring till detta är att en betydande del av garantigäldenärerna är verksamma i riskfyllda länder. De är dock till stor del etablerade bolag med starka positioner på respektive hemmamarknad, vilket höjer bedömningen av motståndskraften mot negativa chocker.
Till följd av ett par beloppsmässigt betydande garantiutfästelser har portföljens geografiska fördelning skiftat mot mogna marknader med låg landrisk under analyshorisonten. Detta har lett till att den genomsnittliga kreditvärdigheten i branschkoncentrationen mot teleoperatörer förbättrats sedan 2018.
Geografiska koncentrationer
Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan till exempel vara konjunkturutvecklingen eller förändringar i valutor och räntor. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som leder till kluster av förluster.
Den ordinarie portföljen är till 40 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 88 procent avser CSN:s studielån. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 2,1 miljarder under analysens tidshorisont på grund av hur lånestocken ser ut. Andra betydande orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.
En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.
Insättningsgarantin
Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.
Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution.
333
s. 334 Insättningsgarantin Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett så kallat direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.
Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna och/eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, så kallad skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Detta sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifonden bidrar dock inte med mer än 26 miljarder i resolution.
Direkta infrianden
Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. Givet storleken på garanterade insättningar i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs det att flera institut fallerar för att det ska kunna uppstå stora förluster.
Insättningsgarantins bidrag i resolution
Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.
334
s. 335 6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
I detta avsnitt lämnar regeringen ett intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet beskrivs även Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU inklusive medel som tas emot direkt från kommissionen av svenska myndigheter, dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet.
Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.
6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen
Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.
Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU- program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.
6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel
Regeringens nationella intygande för 2019 avseende EU-medel omfattar EU-medel hänförliga till den fleråriga budgetramen 2014–2020, även kallad programperiod.
Intygandet innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och revisionsrätten.
335
s. 336 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt om det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.
Regeringens bedömning syftar till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll
En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.
Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:
– myndighetsförordningen (2007:515),
– internrevisionsförordningen (2006:1228),
– förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, och
– förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.
Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.
6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU- budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder.
336
s. 337 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande.
Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För programperioden 2014–2020 har regeringen utsett åtta myndigheter att förvalta medlen.10 De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget.
Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna.
Uppgifter från dessa program för perioden 2014–2020 ingår dock i resultat- och balansräkningarna för programperioden, genom att de förvaltande myndigheterna upprättar resultat- och balansräkningar särskilt för dessa medel.
Intygandet för 2019 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från:
– Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
– Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen (EJFLU)
– Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
– Europeiska socialfonden (ESF)
– Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
– Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
– Fonden för inre säkerhet (ISF)
– Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD).
Nedan följer en kort beskrivning av fonderna samt vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga under programperioden 2014–2020.
Europeiska garantifonden för jordbruket
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering.
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är ansvarig myndighet och behörigt utbetalningsställe och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel använts på ett korrekt och effektivt sätt. Ekonomistyrningsverket (ESV) är attesterande organ.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.
10 Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens samt Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket.
337
s. 338 6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. ESV är attesterande organ.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Fonden finansierar åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program, ett nationellt program samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). För de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelserna i Norrbottens (Nord), Västerbottens (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) respektive Jämtlands län (Sverige-Norge) förvaltande myndigheter. Dessa myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel. Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF.
ESV är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige.
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (ESF) finansierar åtgärder som syftar till att främja sysselsättningen och social delaktighet. Åtgärderna i det nationella socialfondsprogrammet och delar av programmet Lokalt ledd utveckling finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för det nationella socialfondsprogrammet och har därmed ansvar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten svarar för utbetalningar av fondmedlen. Svenska ESF-rådet är även attesterande myndighet. För programmet Lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF är Jordbruksverket förvaltande myndighet.
ESV är revisionsmyndighet för programmen som ESF finansierar.
Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken, som en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, samt närliggande verksamhet. Åtgärder inom programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
338
s. 339 6.2 Redovisning av samtliga EU-medel Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för inre säkerhet
Fonden för inre säkerhet (ISF) finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) syftar till att minska fattigdom och social utslagning. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Svenska ESF-rådet är förvaltande och attesterande myndighet för fonden. ESV är revisionsmyndighet.
6.2 Redovisning av samtliga EU-medel
I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2019. Utöver utfallet för 2019 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt. Kassamässig redovisning innebär att man redovisar mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.
6.2.1 Avgiften till EU
EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs enligt regelverket i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består fr.o.m. 2018 av tre delar.
Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 20 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.
Den andra delen av avgiften är den s.k. mervärdesskattebaserade avgiften som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdesskattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna.
339
s. 340 6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Den tredje delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlemssta- ternas sammanlagda BNI-avgifter är en restpost och storleken fastställs för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknas som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcks av de övriga egna medlen.
Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tog man ut en särskild produktionsavgift för socker t.o.m. 2017. Dessa inkomster tillföll EU:s budget med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifterna. Den s.k. sockeravgiften är nu borttagen.
Europeiska unionen har medgett särskilda nedsättningar av ett antal medlemsstaters avgifter. Nedsättningarna finansieras av övriga medlemsstater. Nedsättningarna ska kompensera de länder som relativt sett får lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida, jämfört med storleken på deras avgifter. Dessa nedsättningar hanteras retroaktivt från den 1 januari 2014, sedan Europeiska unionens beslut om egna medel trädde i kraft i oktober 2016. Kassamässigt reglerades nedsättningarna i januari 2017.
6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget
Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, t.ex.:
– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter
– revideringar av medlemsstaternas BNI
– revideringar av baser för mervärdesskatt
– utfallet av EU-budgeten för tidigare år
– ändringsbudgetar på unionsnivå.
Lägre avgift till EU än beräknat i budgeten
Sveriges avgift till EU uppgick 2019 till 37 683 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 3 231 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad riksdagen hade anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige på drygt 1 500 miljoner kronor, vilket minskade årets BNI- avgift, och att EU:s fastställda budget blev lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräkningen i statens budget.
Avgiften till EU var dock högre 2019 än 2018
Avgiften till EU ökade med 2 723 miljoner kronor (7,8 procent) 2019, jämfört med 2018. Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2018 av tidigare inbetalda avgifter om sammanlagt 3 700 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2018 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2019, men inte lika mycket (1 500 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 2 200 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att tullavgiften blev högre jämfört med 2018.
340
s. 341 6.2.2 Redovisning i och vid sidan om statens budget Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Periodiserad EU-avgift i resultaträkningen
Kostnaden för Sveriges avgift till EU 2019 uppgick till 38 972 miljoner kronor (se not 4). Det är 1 289 miljoner kronor högre än det kassamässiga utfallet som uppgick till 37 683 miljoner kronor. Det beror på att den BNI-baserade avgiften har periodiserats.
Återflödet från EU ökade
Betalningarna från EU ökade med 190 miljoner kronor 2019 jämfört med 2018. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EGFJ och EJFLU. I tabell 6.1 nedan sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statens budget under 2015–2019.
Uppgifterna i tabell 6.1 ger inte en fullständig bild av effekterna på statens budget av EU-medlemskapet. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste man ta hänsyn till att det förekommer utgifter genom den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional tillväxt och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Tabell 6.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)
Miljoner kronor
Förändring
2015
2016
2017
2018
2019
2019–2018
Tullavgift
4 711
4 609
5 800
5 079
5 483
404
Sockeravgifter
24
25
34
-
-
-
Mervärdesskattebaserad avgift
5 019
5 398
-4 650
3 097
3 181
84
BNI-baserad avgift
33 972
19 953
22 365
26 362
28 537
2 175
Storbritannien-avgift
506
365
675
422
482
60
Summa betalningar till EU 1
44 232
30 350
24 224
34 960
37 683
2 723
Bidrag från Europeiska
6 600
6 480
6 775
6 962
7 435
473
garantifonden för jordbruket (EGFJ)
Bidrag från EU till
1 621
2 372
1 004
1 923
2 356
433
landsbygdsutvecklingen (EJFLU)
Bidrag från EU till fiskenäringen
103
58
15
237
143
-94
(EHFF)
Bidrag från Europeiska regionala
509
721
1 213
1 557
792
-765
utvecklingsfonden (ERUF)
Bidrag från Europeiska socialfonden
524
324
578
1 312
1 123
-189
(ESF)
Bidrag till transeuropeiska nätverk
123
383
215
104
114
10
Övriga bidrag från EU
253
642
675
272
594
322
Summa bidrag m.m. 2
9 733
10 980
10 475
12 367
12 557
190
Nettoflöde från statens budget till
34 498
19 370
13 749
22 593
25 126
2 533
EU
1 Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
2 Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. Källa: ESV.
Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från de flesta av fonderna i EU-budgeten. EGFJ finansieras emellertid helt genom EU-budgeten, bortsett från valutakursdifferenser och finansiella korrigeringar.
341
s. 342 6.2.3 Redovisning i resultaträkningen Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Utgifter hänförliga till Sveriges medlemskap i EU förekommer även under olika myndigheters förvaltningsanslag. Dessa utgifter är svåra att särredovisa, eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten. Utgifter för europeiskt samarbete förekom dessutom även före Sveriges anslutning 1995.
Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick 2019 till 13 242 miljoner kronor Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive fond inom EU-budgeten. År 2019 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 12 557 miljoner kronor (se tabell
6.1). Utfallet på anslagen är alltså högre än vad som har redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar. Det beror på periodiserings- och valutakursdifferenser samt finansiella korrigeringar.
Periodiseringseffekterna uppkommer eftersom kommissionen oftast ersätter utbetalningar av stöd i efterhand. För EGFJ och övriga fonder förskotteras dock en viss del av det belopp som varje medlemsland tilldelas för programperioden. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten ställs i euro, enligt gällande regler för valutaomräkning. Kommissionen gör därefter sina utbetalningar i euro.
6.2.3 Redovisning i resultaträkningen
I resultaträkningen för staten (se avsnitt 3) redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.
Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2019 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot
2 293 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen (se not 3).
6.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel
Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2019 omfattar den fleråriga budgetramen 2014–2020. Enstaka transaktioner för programperioden 2007–2013 kommenteras under respektive tabell.
6.3.1 Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen
Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Medfinansiering ingår inte.
Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. ESV har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas nedan.
I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU-stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive
342
s. 343 6.3.2 Resultaträkning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen så periodiseras de.
Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran. Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida.
Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker.
6.3.2 Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna har använts.
Tabell 6.2 Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 1
Miljoner kronor
2019
2018
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 2
7 161
7 216
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
2 690
2 153
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
193
249
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 3
1 296
1 168
Europeiska socialfonden (ESF)
921
1 085
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
607
598
Fonden för inre säkerhet (ISF)
78
61
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD)
11
16
Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak
281
237
Interregionala Norra Periferin och Arktis
90
80
Interregionala Sverige-Norge
79
75
Interregionala Nord
77
78
Interregionala Botnia-Atlantica
59
56
Summa intäkter av bidrag från EU m.m.
13 543
13 072
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
-176
-158
Kostnader för lokaler
-9
-10
Övriga driftkostnader
-139
-103
Summa verksamhetens kostnader
-324
-271
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
-7 531
-7 471
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
-2 981
-2 030
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
-186
-251
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
-1 270
-1 138
343
s. 344 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Europeiska socialfonden (ESF)
-816
-1 048
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
-47
-72
Fonden för inre säkerhet (ISF)
-33
-31
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD)
-10
-15
Interregionala Öresund-Kattegatt-Skagerrak
-257
-229
Interregionala Norra Periferin och Arktis
-87
-76
Interregionala Sverige-Norge
-74
-69
Interregionala Nord
-72
-72
Interregionala Botnia-Atlantica
-57
-54
Summa lämnade bidrag
-13 419
-12 556
Summa kostnader
-13 743
-12 827
Nettokostnad/intäkt
-200
245
1 Under 2019 redovisade Jordbruksverket finansiella korrigeringar och återbetalningar för programperioden 2007–2013 för EJFLU om ca 16 mnkr. Motsvarande korrigeringar och återbetalningar 2018 uppgick till 10 mnkr. En annan post för programperioden 2007–2013 redovisades av Svenska ESF-rådet under 2018 och avsåg en inbetalning från ESF om ca 13 mnkr.
2 Jämförelsetal för EGFJ har ändrats pga. justering av periodiseringar 2018.
3 Jämförelsetal för ERUF har justerats med 24 mnkr pga. ändrad redovisningsprincip hos Tillväxtverket. Fr.o.m. 2019 omvärderas inbetalda förskott från EU till balansdagens kurs i bokslutet.
Källa: ESV.
Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade
De totala intäkterna från EU ökade med 471 miljoner kronor under 2019. Det beror främst på att intäkterna från EGFJ och EJFLU ökade med 426 miljoner kronor. Även intäkterna från ERUF och Interregprogrammen ökade med 128 miljoner kronor respektive 61 miljoner kronor. Däremot minskade intäkterna från ESF med
164 miljoner kronor.
Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten ökade
De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel ökade med 863 miljoner kronor under 2019 jämfört med 2018. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från EGFJ och EJFLU ökade med 947 miljoner kronor under året.
Även Tillväxtverket har redovisat en ökning av lämnade bidrag på 132 miljoner kronor, finansierade från ERUF. Lämnade bidrag till Interregprogrammen ökade med 46 miljoner kronor. Däremot minskade lämnade bidrag från ESF med 232 miljoner kronor, enligt Svenska ESF-rådets redovisning.
6.3.3 Balansräkning
Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU- budgeten.
344
s. 345 6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 6.3 Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020 1
Miljoner kronor
2019-12-31
2018-12-31
Tillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
9 406
9 034
Upplupna intäkter
1 003
452
Summa tillgångar
10 409
9 486
Kapital
8 518
7 834
Avsättningar
709
67
Skulder
Upplupna kostnader
145
309
Oförbrukade bidrag
54
17
Förutbetalda intäkter 2
983
1 259
Summa kapital och skulder
10 409
9 486
1 Under 2019 redovisade Jordbruksverket förutbetalda intäkter för programperioden 2007–2013 från Europeiska havs- och fiskerifonden, 40 miljoner kronor. Förskottet kommer att hanteras i samband med programmets avslut under 2020.
2 Jämförelsetal 2018 har justerats med 24 miljoner kronor pga. ändrad redovisningsprincip hos Tillväxtverket. Erhållna förskott från EU omvärderas till balansdagens kurs fr.o.m. 2019.
Källa: ESV.
Tillgångarna består av fodringar på EU
Tillgångarna består huvudsakligen av Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd som betalades ut i slutet av 2019. Upplupna intäkter avser förväntade inbetalningar där anspråk på en inbetalning inte är ställd. Upplupna intäkter 2019 redovisades framförallt av Migrationsverket och Svenska ESF-rådet.
Förutbetalda intäkter minskade
Skulderna består främst av förutbetalda intäkter för programperioden 2014–2020 som Jordbruksverket och Svenska-ESF-rådet har redovisat. De förutbetalda intäkterna har minskat med 276 miljoner kronor under 2019.
Jordbruksverket redovisar avsättningar för utestående revisionsärenden när ärendena inte kan redovisas som en skuld, på grund av osäkerheter kring belopp och utbetalningstidpunkt. Dessa avsättningar ökade med 642 miljoner kronor under 2019, jämfört med föregående år.
6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning
I tabell 6.4 nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget.
345
s. 346 Skr. 2019/20:101 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 6.4 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN- bidrag)
Tusental kronor
Ackumulerat
UO
Anslag
Utfall 2019
Utfall 2018
2014–2020
Från EU-budgeten finansierade insatser
4
1:18
avseende EU:s inre säkerhet
77 874
60 918
202 768
Från EU-budgeten finansierade insatser
8
1:8
för asylsökande och flyktingar
118 875
130 617
458 200
Fonden för europeiskt bistånd för dem
9
4:7
som har det sämst ställt 2014–2020
10 154
15 781
44 338
Europeiska socialfonden för perioden
14
1:6
2014–2020
831 746
1 070 037
3 321 659
Europeiska regionala utvecklingsfonden
19
1:3
perioden 2014–2020
1 298 451
1 170 200
4 349 922
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 361 832
7 392 642
40 240 405
23
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
167 876
76 914
754 816
Från EU-budgeten finansierade
23
1:13
stödåtgärder för fiske och vattenbruk
193 132
257 417
476 779
Från EU-budgeten finansierade åtgärder
23
1:18
för landsbygdens miljö och struktur
3 067 970
2 109 468
10 518 835
Summa
anslag 1
13 127 910
12 283 994
60 367 722
Inkomsttitlar
6111
Gårdsstöd
7 176 905
6 613 173
38 965 049
6113
Övriga interventioner
122 035
108 943
721 079
6115
Djurbidrag
-
-
337
Övriga bidrag från Europeiska
6119
garantifonden för jordbruket
135 725
240 074
729 995
Bidrag från Europeiska jordbruksfonden
6125
för landsbygdsutveckling 2014–2020 2
2 359 276
1 932 788
8 883 995
Bidrag från Europeiska havs- och
6214
fiskerifonden 2014–2020
143 480
236 692
452 681
Bidrag från Europeiska regionala
6314
utvecklingsfonden 2014–2020
791 712
1 556 620
4 109 684
Bidrag från Europeiska socialfonden
6414
2014–2020
1 123 347
1 021 012
3 319 429
6911
Övriga bidrag från EU
590 563
285 738
2 216 526
Summa
inkomsttitlar
12 443 043
11 995 040
59 398 775
Saldo
684 867
288 954
968 947
1 Totalt uppgick anslagen för EU-bidrag till 13 242 mnkr under 2019 inklusive 114 mnkr från Transeuropeiska transportnätverken (TEN) som är undantagna från bruttoredovisning på statens budget.
2 Under 2019 har 3,6 mnkr återbetalats från inkomsttitel 6124 till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013.
Källa: ESV.
EU-finansierade bidrag på statens budget ökade
Totalt ökade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 844 miljoner kronor under 2019. Dessa utgifter består till största delen av jordbruksstöd, som ökade med 954 miljoner kronor jämfört med 2018.
Bland övriga utgifter redovisade i första hand Tillväxtverket stödet från ERUF, som ökade med 128 miljoner kronor under 2019. Däremot minskade stödet från ESF med 238 miljoner kronor och stödet från AMIF minskade med 12 miljoner kronor.
346
s. 347 Inkomster från ERUF minskade dock med 765 miljoner kronor jämfört med 2018. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Inkomsterna på statens budget ökade
Inkomster av EU-medel på statens budget ökade med 448 miljoner kronor jämfört med 2018. Inkomsterna från EGFJ och EJFLU ökade med 806 miljoner kronor och inkomster från AMIF ökade med 266 miljoner kronor.
Inkomster från ERUF minskade dock med 765 miljoner kronor jämfört med 2018.
6.4 Ansvariga myndigheters bedömningar
I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2019. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2020 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2019.
I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.
6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll
Nedan följer en sammanställning av förvaltande myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som myndigheternas ledningar har gjort i respektive årsredovisning.
Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden samt Lokalt ledd utveckling
I årsredovisningen för 2019 bedömer Jordbruksverkets styrelse att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under 2019. Bristen gäller myndighetens hantering av stöd från EU-fonderna.
Jordbruksverket har under flera år erhållit kritik från kommissionen avseende myndighetens hantering av EU-medel. Myndigheten har sedan tidigare handlingsplaner för EJFLU och EGFJ där man löpande uppdaterar kommissionen om de åtgärder som vidtas i hanteringen av fonderna. Under 2019 har Jordbruksverket erhållit nya revisionsrapporter som kommer att föranleda finansiella korrigeringar. En brist som kommissionen har identifierat och som myndigheten behöver hantera är att systemet för återkravshantering avseende areal- och djurbaserade jordbrukarstöd inte fungerar.
Ekonomistyrningsverket har i revision av EHFF och programmet för Lokalt ledd utveckling konstaterat att Jordbruksverket i vissa delar tillämpat fel regelverk under programperioden. Jordbruksverket har påbörjat arbetet med att justera bristerna.
Jordbruksverkets internrevision har i en granskning i slutet av 2019 bedömt att myndigheten inte har en ändamålsenlig process för hantering av administrativa kontroller inom EJFLU.
Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit i revisioner inom EU- stödshanteringen och de brister myndigheten själv har identifierat gör styrelsen bedömningen att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen avseende EU-stödhanteringen under 2019. I årsredovisningen skriver styrelsen att myndigheten arbetar med att åtgärda de brister som identifierats.
347
s. 348 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2019 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Europeiska socialfonden samt Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt
Generaldirektören för Svenska ESF-rådet bedömer i myndighetens årsredovisning för 2019 att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen under den period som årsredovisningen avser. Det har förekommit felaktig hantering av förskott och beställningsrutiner i projekttypen upphandlade projekt. Bristen har förekommit från januari t.o.m. oktober 2019 och har reducerats genom att arbetet med åtgärder, för att hindra att liknande felaktigheter sker, påbörjats.
Generaldirektören intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2019 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.
Fonden för inre säkerhet
Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2019 att den interna styrningen och kontrollen vid Polismyndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Vidare intygar rikspolischefen att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar
Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna.
Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta att:
– uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta
– utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektors- specifika reglerna
– de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
348
s. 349 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan, vilket ESV utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige.
Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen
Direktören för utbetalningsstället vid Jordbruksverket har undertecknat en förvalt- ningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 där det framgår att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidrags- ansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med EU:s regler. Av förvaltningsförklaringen framgår att myndighetens återkravshantering och kontrollstatistik har brister.
ESV har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och EJFLU under budgetåret 2019 och bedömt de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet. ESV har utfört sin revision i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014. ESV anser att räkenskaperna för EGFJ och EJFLU är rättvisande, full- ständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna.
Utan att göra någon reservation avseende årsräkenskaperna påtalar ESV sakförhållanden för båda fonderna. Jordbruksverkets betydande förseningar angående att fatta beslut om återkrav för areal- och djurbaserade jordbrukarstöd innebär en risk för överskattning av saldona vid årets slut. Jordbruksverket har gjort en uppskattning av beloppet och funnit att det inte är av väsentlig omfattning. Direktören för det utbetalande organet har förtydligat detta i förvaltningsförklaringen. ESV bedömer att uppskattningen är rimlig.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Europeiska havs- och fiskerifonden samt programmet för lokalt ledd utveckling
Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för havs- och fiskeriprogrammet och för programmet lokalt ledd utveckling med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda utgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Generaldirektören bekräftar att oriktigheter som fastställts i de slutliga revisions- eller kontrollrapporterna för räkenskapsåret och som rapporterats i den årliga sammanfattningen har behandlats på lämpligt sätt i räkenskaperna. De brister i förvaltnings- och kontrollsystemet som
349
s. 350 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
konstaterats i dessa rapporter har i de fall där det var nödvändigt följts upp på lämpligt sätt.
ESV bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 att fondernas räkenskaper är korrekta och att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Vidare anser ESV att räkenskaperna inte är fullständiga då de inte omfattar alla stödberättigande utgifter som borde ha redovisats till kommissionen. ESV anser att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar i huvudsak tillfredställande, förutom Jordbruksverkets redovisning av räkenskaperna som inte är ändamålsenlig.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Ställföreträdande generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat förvaltningsförklaringar för tio operativa program, för vilka Tillväxtverket är för- valtande myndighet:
– Nationellt regionalfondsprogram
– Mellersta Norrland
– Norra Mellansverige
– Skåne-Blekinge
– Småland och Öarna
– Stockholm
– Västsverige
– Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete)
– Östra Mellansverige
– Övre Norrland
Detta görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de interregionala programmen Sverige-Norge, Nord, Botnia-Atlantica och Norra periferin och Arktis har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. Genom förklaringarna intygas att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att de förvaltningssystem som införts för de operativa programmen ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV anser i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som nationellt regionalfondsprogram och de interregionala programmen inom ramen för territoriellt samarbete. ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.
350
s. 351 6.4.2 Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Europeiska socialfonden
Tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning (EU) nr 480/2014 ger en rättvisande bild, att utgifterna i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta, samt att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar i huvudsak tillfredställande, utom avseende projekt som blivit upphandlade och tillkommit på initiativ av Svenska ESF-rådet. ESV anser att reservationens inverkan är begränsad eftersom det handlar om förhållandevis begränsade belopp och de oriktiga utgifterna har dragits bort från räkenskaperna.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt
Tillförordnade generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att de bokförda uppgifterna har använts för avsedda ändamål och att det förvaltningssystem som införts för det operativa programmet ger tillräckliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
ESV:s bedömning är att fondens räkenskaper i enlighet med förordning
(EU) nr 532/2014 ger en rättvisande bild, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts är lagliga och korrekta, och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande.
ESV anger i sitt uttalande att ESV:s utförda revisionsarbete inte föranleder något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.
Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontroll- system som används fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.
351
s. 352 6.4.3 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016–2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Fonden för inre säkerhet
Ekonomidirektören för Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 där det framgår att räkenskaperna är rättvisande, fullständiga och korrekta, att unionsutgifterna har använts för avsett ändamål och att det förvaltnings- och kontrollsystem som har införts har fungerat effektivt och har gett nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de bakomliggande transaktionerna.
I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) nr 514/2014 anser ESV att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer ESV att de förvaltnings- och kontroll- system som används fungerar tillfredsställande.
ESV anger i sitt uttalande att förvaltningsförklaringen överensstämmer med ESV:s bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.
6.4.3 Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016–2019
I tabell 6.5 nedan redovisas ESV:s uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den förvaltande myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigade. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling.
I sin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar ESV årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas genom delad förvaltning. ESV:s årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt ESV:s beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen. Årets revisionsresultat visar dock att två av de svenska programmen har en felnivå över 2 procent. Kontrollerna hos de ansvariga myndigheterna har därmed inte fångat upp bristerna på ett effektivt sätt.
Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar för perioderna 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019 avser årliga redovisningar som hör till den fleråriga budgetramen
2014-– 2020. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som ESV identifierat i sitt revisionsarbete.
352
s. 353 6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Tabell 6.5 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen (2016–2019)
Procent
Redovsnings-
Redovsnings-
Redovsnings-
Fond
Program
period 2018/19
period 2017/18
period 2016/17
Europeiska socialfonden
(ESF)
Nationellt program
1,89
0,03
0,02
Lokalt ledd utveckling
ESF och ERUF
inom ESF och ERUF
0,00
0,17
0,00
Fonden för europeiskt
bistånd fördem som har det
sämst ställt (FEAD)
Nationellt program
3,35
0,00
0,04
Europeiska regionala
utvecklingsfonden (ERUF)
Nationella program 1–9
0,07
0,28
0,03
Botnia Atlantica
0,29
0,05
0,15
Nord
0,17
0,15
0,09
Sverige Norge
0,00
0,00
0,10
Öresund Kattegatt
Skagerak
0,20
0,37
0,22
Norra Periferin
0,02
0,00
0,81
Europeiska havs- och
fiskerifonden (EHFF)
Nationellt program
0,47
0,00
0,00
Asyl- migrations- och
integrationsfonden (AMIF)
Nationellt program
0,01
0,06
1,50
Fonden för inre säkerhet
(ISF)
Nationellt program
0,09
0,00
0,00
Europeiska garantifonden
för jordbruket (EGFJ)
Garantifonden IAKS 1
0,10
0,02
0,17
Garantifonden ej IAKS
1,74
Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling
Landsbygdsutvecklings-
(EJFLU)
fonden IAKS
3,44
0,00
0,07
Landsbygdsutvecklings-
fonden ej IAKS
0,06
1,73
1,52
1 Den uppskattade felnivån avser hela garantifonden för redovisningsperioden 2017/2018 och 2018/2019, eftersom andelen medel inom ej IAKS var av mindre omfattning under dessa perioder.
Källa: ESV.
6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förord- ningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.
353
s. 354 6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Med undantag för Svenska ESF-rådet erhöll ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel en standardutformad revisionsberättelse för 2019. För Svenska ESF-rådet lämnade Riksrevisionen en revisionsberättelse med reservation. Enligt Riksrevisionen har Svenska ESF-rådet överskridit slutåret 2021 avseende beställningsbemyndigandet för Fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) genom att ingå åtaganden för år 2022 om 678 000 kronor. Myndigheten har därmed överskridit sina befogenheter. Regeringen gör dock bedömningen att felet i Svenska ESF-rådets årsredovisning inte är väsentligt i den samlade finansiella redovisningen av EU-medel som regeringen lämnar i årsredovisningen för staten.
För övriga förvaltande myndigheter lämnar Riksrevisionen uttalanden om att respektive årsredovisning ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2019 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.
6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel
Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, ESV:s revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll.
Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. ESV har vid sin granskning av ESF funnit att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar i huvudsak tillfredställande, utom avseende projekt som blivit upphandlade och tillkommit på initiativ av Svenska ESF-rådet. ESV anser att reservationens inverkan är begränsad eftersom det handlar om förhållandevis begränsade belopp och de oriktiga utgifterna har dragits bort från räkenskaperna. Det fel som föranlett Riksrevisionens reservation avseende Svenska ESF-rådets årsredovisning gäller bemyndiganderamar och har inte påverkat den totala finansiella sammanställningen.
ESV har för programmet lokalt ledd utveckling som finansieras via ERUF och ESF samt för havs- och fiskeriprogrammet konstaterat att Jordbruksverkets förvaltnings- och kontrollsystem inte fungerar ändamålsenligt. Jordbruksverkets betydande förseningar angående att fatta beslut om återkrav för areal- och djurbaserade jordbrukarstöd innebär en risk för överskattning av saldona vid årets slut. Regeringen anser att dessa brister är av allvarlig karaktär och fäster stor vikt vid att bristerna åtgärdas. Jordbruks- verket har gjort en uppskattning av beloppet som inte har kunnat återkrävas och funnit att det rör sig om mindre än en procent av totalt utbetalt belopp 2015–2019. Regeringen bedömer att uppskattningen är rimlig och att beloppet som andel av de totala utgifterna inte är så pass stort att det påverkar slutsatsen att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Regeringen bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019. Orsaken är att myndighetsledningarna vid Jordbruksverket och Svenska ESF-rådet har bedömt (och ESV har bekräftat) att det har funnits brister i den interna styrningen och kontrollen avseende myndigheternas EU-medelshantering. Värt att notera är att Jordbruksverket förvaltar omkring 80 procent av Sveriges EU-medel. Regeringen noterar att övriga myndigheter som förvaltar EU-medel har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
354
s. 355 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
6.5.1 Regeringens nationella intygande
Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av ovan nämnda dokument.
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Brister i intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2019.
355
s. 1 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget
1
s. 2 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2017–2019 med 2019 års inkomststruktur
Tusentals kronor
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Inkomsttitel
2019
2019
2018
2017
1000
Statens skatteinkomster
1 131 722 210
1 109 533 911
-22 188 299
1 119 945 352
1 050 133 904
Skatt på arbete
1 260 231 358
-13 075 717
1 242 840 831
1 194 060 501
1100
Direkta skatter på arbete
666 200 881
655 093 258
-11 107 622
656 864 296
635 336 232
1110
Inkomstskatter
809 619 387
799 181 550
-10 437 837
786 384 696
758 572 777
1111
Statlig inkomstskatt
57 075 368
57 052 971
-22 397
60 381 325
58 494 767
1115
Kommunal inkomstskatt
752 544 019
742 128 578
-10 415 441
726 003 371
700 078 010
1120
Allmän pensionsavgift
128 720 864
128 332 590
-388 274
123 660 646
118 739 886
1121
Allmän pensionsavgift
128 720 864
128 332 590
-388 274
123 660 646
118 739 886
1130
Artistskatt
0
-27
-27
0
0
1131
Artistskatt
0
-27
-27
0
0
1140-1150
Skattereduktioner
-272 139 370
-272 420 854
-281 484
-253 181 046
-241 976 430
1141
Allmän pensionsavgift
-128 303 899
-123 633 000
-118 712 000
1142
Fackföreningsavgift
-667 500
-1 267 115
1144
Fastighetsavgift
-346 961
-346 961
-259 974
1151
Sjöinkomst
-48 612
-48 612
-52 677
1153
Jobbskatteavdrag
-126 802 132
-113 145 000
-109 088 000
1154
Hus-avdrag
-15 488 617
-14 214 199
-13 834 497
1155
Gåvor till ideell verksamhet
-250 000
0
0
1156
Övriga skattereduktioner
-513 133
-526 159
-29 282
Indirekta skatter på
1200
arbete
607 106 194
605 138 100
-1 968 094
585 976 534
558 724 269
1210
Arbetsgivaravgifter
591 177 117
588 558 878
-2 618 239
566 516 614
540 540 139
1211
Sjukförsäkringsavgift
66 015 282
77 890 103
74 389 266
1212
Föräldraförsäkringsavgift
48 326 240
46 554 037
44 447 910
1213
Arbetsskadeavgift
3 717 678
3 584 767
3 421 960
1214
Ålderspensionsavgift
194 371 020
186 679 747
178 188 544
1215
Efterlevandepensionsavgift
11 159 070
12 534 391
11 983 396
1216
Arbetsmarknadsavgift
47 681 596
45 971 611
43 923 924
1217
Allmän löneavgift
215 328 242
191 778 249
183 128 256
1218
Ofördelade avgifter
15 446
160 305
-131 255
1219
Nedsatta avgifter
1 944 305
1 363 403
1 188 138
1240
Egenavgifter
13 125 974
12 296 414
-829 560
11 790 744
11 804 058
1241
Sjukförsäkringsavgift
73 286
388 635
315 349
263 925
273 018
1242
Föräldraförsäkringsavgift
791 143
653 321
-137 822
617 290
624 909
1243
Arbetsskadeavgift
89 877
80 214
-9 663
76 751
58 391
1244
Ålderspensionsavgift, netto
5 071 037
4 750 764
-320 273
4 568 118
4 524 975
1245
Efterlevandepensionsavgift
314 842
240 888
-73 954
268 926
256 188
1246
Arbetsmarknadsavgift
44 955
38 655
-6 300
1 007
1 230
1247
Allmän löneavgift
4 417 527
4 113 820
-303 707
4 051 787
4 085 140
1248
Ofördelade avgifter
0
2 030 118
-293 190
0
0
1249
Nedsatta avgifter
2 323 308
12 296 414
-829 560
1 942 940
1 980 207
2
s. 3 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Avgifter till
1260
premiepensionssystemet
-40 859 802
-41 088 016
-228 214
-38 775 437
-36 886 871
Avgifter till
1261
premiepensionssystemet
-40 859 802
-41 088 016
-228 214
-38 775 437
-36 886 871
1270
Särskild löneskatt
48 968 855
48 747 406
-221 449
49 185 102
45 977 204
1271
Pensionskostnader, företag
41 712 764
40 159 366
37 230 041
1272
Pensionskostnader, staten
4 225 296
4 089 401
4 022 410
1273
Förvärvsinkomster
1 886 473
3 813 591
3 591 845
1274
Egenföretagare
922 873
1 122 744
1 132 907
1275
Övrigt
0
0
0
0
1280
Nedsättningar
-5 814 273
-3 974 423
1 839 850
-3 306 343
-3 168 344
1282
Arbetsgivaravgifter
-3 490 966
-1 944 305
1 546 660
-1 363 403
-1 188 138
Egenavgifter, generell
1283
nedsättning
-2 244 052
-1 958 558
285 495
-1 874 041
-1 911 690
Egenavgifter, regional
1284
nedsättning
-79 255
-71 560
7 695
-68 899
-68 517
1290
Tjänstegruppliv
508 323
597 840
89 517
565 854
458 083
1291
Tjänstegruppliv
508 323
597 840
89 517
565 854
458 083
1300
Skatt på kapital
271 510 957
274 373 693
2 862 736
261 444 071
263 135 593
1310
Skatt på kapital, hushåll
68 759 334
71 684 185
2 924 851
69 345 084
80 390 804
1311
Skatt på kapital
90 969 266
87 551 974
97 924 753
1312
Skattereduktion kapital
-19 435 298
-18 351 588
-17 666 752
1313
Expansionsmedelsskatt
150 216
144 699
132 803
1320
Skatt på företagsvinster
143 234 959
145 050 089
1 815 130
132 938 308
127 130 220
1321
Skatt på företagsvinster
143 234 959
145 050 089
1 815 130
132 939 412
127 130 220
1322
Skattereduktioner
0
0
0
0
0
1330
Kupongskatt
8 158 094
7 224 984
-933 110
8 536 986
6 412 926
1331
Kupongskatt
8 158 094
7 224 984
-933 110
8 536 986
6 412 926
1340
Avkastningsskatt
6 396 030
5 433 342
-962 688
5 357 586
4 202 065
1341
Avkastningsskatt hushåll
144 172
184 467
40 295
184 467
168 156
1342
Avkastningsskatt företag
6 179 266
5 140 382
-1 038 884
5 095 621
3 961 317
Avkastningsskatt på
individuellt
1343
pensionssparande
72 592
108 493
35 901
77 498
72 592
1350
Fastighetskatt
32 112 092
32 704 669
592 577
33 206 729
32 861 438
1351
Fastighetsskatt hushåll
800 852
713 448
-87 404
665 539
638 700
1352
Fastighetsskatt företag
12 408 492
13 214 514
806 022
14 071 237
14 929 269
Kommunal fastighetsavgift
1353
hushåll
15 279 696
15 096 382
-183 314
14 726 348
13 714 807
Kommunal fastighetsavgift
1354
företag
3 623 052
3 680 325
57 273
3 743 605
3 578 662
1360
Stämpelskatt
12 850 448
12 276 425
-574 023
12 059 378
12 138 141
1361
Stämpelskatt
12 850 448
12 276 425
-574 023
12 059 378
12 138 141
Skatt på konsumtion och
1400
insatsvaror
594 776 280
596 177 494
1 401 214
579 471 472
554 454 466
1410
Mervärdesskatt
461 064 533
461 843 596
779 063
446 776 763
427 172 911
1411
Mervärdesskatt
461 064 533
461 843 596
779 063
446 776 763
427 172 911
1420
Skatt på alkohol och tobak
27 090 665
26 881 465
-209 200
27 293 718
26 305 641
1421
Skatt på tobak
12 277 608
11 812 746
-464 862
12 373 751
11 871 517
3
s. 4 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
1422
Skatt på etylalkohol
4 290 605
4 532 139
241 535
4 466 087
4 326 706
1423
Skatt på vin
6 083 459
5 995 055
-88 404
5 964 450
5 847 231
Skatt på
1424
mellanklassprodukter
138 020
148 148
10 128
146 040
137 713
1425
Skatt på öl
4 256 722
4 313 571
56 848
4 343 667
4 122 224
Privatinförsel av alkohol
1426
och tobak
251
269
19
-277
251
Skatt på vissa nikotinhaltiga
1427
produkter
44 000
79 537
35 537
1430
Energiskatt
51 675 422
52 397 759
722 337
52 434 441
46 573 412
1431
Skatt på elektrisk kraft
25 846 164
27 219 543
22 959 044
1432
Energiskatt bensin
11 727 710
11 633 648
11 558 728
1433
Energiskatt oljeprodukter
14 658 249
13 348 405
11 807 671
1434
Energiskatt övrigt
165 637
232 845
247 969
1440
Koldioxidskatt
22 818 691
22 166 583
-652 108
22 983 175
23 530 949
1441
Koldioxidskatt bensin
7 684 734
7 655 522
7 768 605
1442
Koldioxidskatt oljeprodukter
14 247 922
14 904 609
15 381 149
1443
Koldioxidskatt övrigt
233 927
423 044
381 195
Övriga skatter på energi
1450-1460
och miljö
3 441 346
5 185 873
1 744 527
3 615 921
4 071 949
1451
Svavelskatt
5 243
13 368
10 819
1452
Skatt på råtallolja
0
0
0
0
Särskild skatt mot
1453
försurning
64 949
55 515
51 128
Skatt på
1454
bekämpningsmedel
126 165
131 310
121 731
Skatt på termisk effekt i
1455
kärnkraftsreaktorer
0
-3 531
2 563 346
1456
Avfallsskatt
252 099
234 274
184 688
Avgifter till
1457
Kemikalieinspektionen
47 565
49 400
47 814
1458
Övriga skatter
30 748
25 243
76 459
Intäkter från EU:s handel
1459
med utsläppsrätter
1 405 000
466 000
281 000
1461
Kemikalieskatt
1 468 962
1 376 820
734 962
1462
Flygskatt
1 785 142
1 267 523
1470
Skatt på vägtrafik
22 093 901
20 650 173
-1 443 728
19 834 641
19 923 878
1471
Fordonsskatt
15 200 669
13 908 653
-1 292 015
13 154 948
13 272 653
1472
Vägavgifter
1 186 009
1 228 552
42 543
1 071 412
1 015 003
1473
Trängselskatt
2 701 000
2 684 114
-16 886
2 722 622
2 742 956
Skatt på
1474
trafikförsäkringspremier
3 006 223
2 828 853
-177 370
2 885 660
2 893 267
1480
Övriga skatter
6 591 722
7 052 046
460 324
6 532 812
6 875 725
Systembolaget AB:s
1481
överskott
293 664
240 278
-53 386
179 735
282 260
Inlevererat överskott från
1482
Svenska Spel AB
4 163 495
2 689 679
-1 473 816
4 478 177
4 691 331
1483
Skatt på spel
1 792 000
3 799 044
2 007 044
12 765
14 279
1484
Lotteriskatt
0
1 971
1 971
1 454 690
1 470 281
1485
Spelavgifter
67 000
70 676
3 676
89 415
31 600
4
s. 5 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Skatt på annonser och
1486
reklam
158 863
151 045
-7 818
145 965
169 703
1488
Lokalradioavgifter
0
0
0
63 999
107 688
Avgifter avseende
Myndigheten för radio och
1489
tv
8 700
0
-8 700
8 700
8 700
Avgifter för
1491
telekommunikation
108 000
99 352
-8 648
99 365
99 882
Försäljningsskatt på
1492
motorfordon
0
0
0
0
1500
Skatt på import
7 125 058
6 864 373
-260 685
6 497 848
6 258 982
1510
Skatt på import
7 125 058
6 864 373
-260 685
6 497 848
6 258 982
1511
Tullmedel
7 086 156
6 864 693
-221 463
6 497 852
6 225 133
1512
Sockeravgifter
38 902
-320
-39 222
-3
33 849
Restförda och övriga
1600
skatter
21 505 121
16 161 413
-5 343 708
16 683 417
14 159 938
1610
Restförda skatter
-5 820 899
-5 008 004
812 895
-4 714 649
-5 820 899
1611
Restförda skatter, hushåll
-2 009 392
-1 581 528
427 864
-1 966 952
-2 009 392
1612
Restförda skatter, företag
-3 811 507
-3 426 477
385 031
-2 747 697
-3 811 507
1620
Övriga skatter, hushåll
5 901 575
4 033 918
-1 867 657
5 008 246
7 289 575
Omprövningar aktuellt
1621
taxeringsår
-228 925
-966 862
-737 937
-225 179
-966 862
Omprövningar äldre
1622
taxeringsår
1 000 000
-231 898
-1 231 898
2 674 292
2 997 503
1623
Anstånd
1 000 000
1 376 894
376 894
-1 125 724
576 595
1624
Övriga skatter
3 806 339
3 490 956
-315 382
3 320 028
4 345 274
1625
Skattetillägg
176 457
166 551
-9 906
166 551
167 243
1626
Förseningsavgifter
147 704
198 277
50 573
198 277
169 823
1630
Övriga skatter,företag
-660 152
-3 498 860
-2 838 708
1 688 496
195 073
Omprövningar aktuellt
1631
taxeringsår
-1 731 657
-839 488
892 168
-1 197 657
-909 518
Omprövningar äldre
1632
taxeringsår
400 000
-942 234
-1 342 234
329 105
-1 431 503
1633
Anstånd
-1 000 000
-3 002 060
-2 002 060
403 526
-467 949
1634
Övriga skatter
128 820
-15 482
-144 302
592 787
1 084 348
1635
Skattetillägg
1 214 504
880 674
-333 829
1 206 768
1 580 198
1636
Förseningsavgifter
328 181
419 730
91 548
353 966
339 497
1640
Intäkter som förs till fonder
13 002 597
11 583 750
-1 418 846
14 701 324
12 496 190
1641
Insättningsgarantiavgifter
1 895 325
1 505 356
-389 969
1 317 243
1 581 815
Avgifter till
1642
Kärnavfallsfonden
4 756 241
3 590 886
-1 165 355
3 685 429
3 797 398
1644
Batteriavgifter
2 773
2 168
-605
1 797
2 762
1645
Kväveoxidavgifter
605 258
637 202
31 944
613 874
602 844
1647
Resolutionsavgifter
5 743 000
5 848 138
105 138
9 082 981
6 511 370
1650
Avgifter till public service
9 082 000
9 050 610
-31 390
1651
Avgifter till public service
9 082 000
9 050 610
-31 390
Totala skatteintäkter
2 168 224 490
2 153 808 332
-14 416 158
2 106 937 639
2 032 069 480
Avgående poster, skatter
1700
till EU
-7 125 059
-6 864 373
260 686
-6 497 848
-6 258 982
5
s. 6 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
1710
EU-skatter
-7 125 059
-6 864 373
260 685
-6 497 848
-6 258 982
1711
EU-skatter
-7 125 059
-6 864 373
260 685
-6 497 848
-6 258 982
Offentliga sektorns
skatteintäkter
2 161 099 433
2 146 943 959
-14 155 474
2 100 439 790
2 025 810 498
Avgående poster, skatter
1800
till andra sektorer
-1 038 636 295
-1 027 049 223
11 587 072
-1 000 927 492
-962 048 603
1810
Skatter till andra sektorer
-1 027 049 223
-1 000 927 492
-962 048 603
1811
Kommunala inkomstskatter
-760 550 584
-744 182 813
-717 016 778
1812
Avgifter till AP-fonder
-266 498 640
-256 744 678
-245 031 825
Statens skatteintäkter
1 123 406 424
1 119 894 736
-3 511 688
1 099 512 299
1 063 761 896
1900
Periodiseringar
8 365 786
-10 360 825
-18 726 611
20 433 054
-13 627 991
1910
Uppbördförskjutningar
12 100 140
17 733 613
5 633 473
23 049 482
-552 890
1911
Uppbördsförskjutningar
12 100 140
17 733 613
5 633 473
23 049 482
-552 890
1920
Betalningsförskjutningar
-4 106 577
-30 264 155
-26 157 577
-586 456
-13 447 325
1921
Kommuner och landsting
4 468 945
-9 671 714
-14 140 659
3 280 431
-6 262 153
1922
Ålderpensionssystemet
251 730
-1 006 832
-1 258 563
1 387 354
961 166
1923
Företag och hushåll
-7 618 277
-18 698 669
-11 080 392
-4 861 991
-8 523 273
1924
Kyrkosamfund
-1 261 095
-914 618
346 477
-409 253
413 799
1925
EU
52 119
27 678
-24 440
17 003
-36 864
1930
Anstånd
372 224
2 169 716
1 797 493
-2 029 973
372 224
1931
Anstånd
372 224
2 169 716
1 797 493
-2 029 973
372 224
Inkomster av statens
2000
verksamhet
32 536 178
35 324 848
2 788 670
32 771 427
27 380 316
2100
Rörelseöverskott
2 196 396
4 085 466
1 889 071
3 238 019
3 637 081
Affärsverkens inlevererade
2110
överskott
214 500
4 890
-209 610
132 000
375 861
Luftfartsverkets
2114
inlevererade överskott
13 500
0
-13 500
16 861
Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och inleverans av
2116
motsvarighet till statlig skatt
201 000
0
-201 000
132 000
359 000
Sjöfartsverkets inlevererade
2118
överskott
0
4 890
4 890
Övriga myndigheters
2120
inlevererade överskott
181 896
280 576
98 680
806 019
761 220
Inlevererat överskott av
Riksgäldskontorets
2124
garantiverksamhet
31 896
127 628
95 732
51 831
38 964
Inlevererat överskott av
2126
statsstödd exportkredit
0
17 854
17 854
125 011
235 407
Inlevererat överskott från
2127
övriga myndigheter
150 000
135 094
-14 906
629 177
486 849
Riksbankens inlevererade
2130
överskott
1 800 000
3 800 000
2 000 000
2 300 000
2 500 000
Riksbankens inlevererade
2131
överskott
1 800 000
3 800 000
2 000 000
2 300 000
2 500 000
6
s. 7 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Överskott av statens
2200
fastighetsförvaltning
235 000
642 837
407 837
226 516
361 504
Överskott av
2210
fastighetsförvaltning
235 000
642 837
407 837
226 516
361 504
Inlevererat överskott av
2215
statens fastighetsförvaltning
235 000
642 837
407 837
226 516
361 504
2300
Ränteinkomster
2 592 310
1 979 982
-612 328
2 349 460
2 379 290
Ränteinkomster på lån till
2314
fiskerinäringen
13
-13
82
Ränteinkomster på
2316
vattenkraftslån
0
2320
Räntor på näringslån
128
11
-117
100
25
Räntor på övriga
näringslån,
2322
Kammarkollegiet
0
0
0
0
6
2323
Räntor på övriga näringslån
0
Ränteinkomster på
2324
lokaliseringslån
116
11
-105
17
19
2340
Räntor på studielån
38 000
32 798
-5 202
33 163
36 001
Ränteinkomster på statens
lån för universitetsstudier
2341
och garantilån för studera
0
Ränteinkomster på
2342
allmänna studielån
38 000
32 798
-5 202
33 163
36 001
Ränteinkomster på
studielån upptagna efter
2343
1988
0
2390
Övriga ränteinkomster
2 554 182
1 947 173
-607 008
2 316 197
2 343 264
Ränteinkomster på
markförvärv för jordbrukets
2391
rationalisering
0
4
4
0
4
2392
Räntor på intressemedel
0
2394
Övriga ränteinkomster
53 822
36 672
-17 149
42 379
34 046
Räntor på skattekonton
2397
m.m., netto
2 500 360
1 910 497
-589 863
2 273 818
2 309 214
Inkomster av statens
2400
aktier
15 000 000
15 080 781
80 781
14 627 650
8 557 591
2410
Inkomster av statens aktier
15 000 000
15 080 781
80 781
14 627 650
8 557 591
2411
Inkomster av statens aktier
15 000 000
15 080 781
80 781
14 627 650
8 557 591
2500
Offentligrättsliga avgifter
10 259 392
10 351 686
92 294
9 902 487
10 095 343
Expeditions- och
2511
ansökningsavgifter
984 300
1 085 359
101 059
993 271
953 579
Fastställande av
åldersgränser för
2522
framställning i film
0
327
Finansieringsavgift från
2525
arbetslöshetskassor
3 503 400
3 558 934
55 534
3 494 343
3 439 423
Utjämningsavgift från
2526
arbetslöshetskassor
0
Avgifter för statskontroll av
2527
krigsmaterieltillverkning
36 000
33 198
-2 802
32 006
30 961
2528
Avgifter vid bergsstaten
26 000
9 124
-16 876
20 764
20 729
7
s. 8 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Avgifter vid patent- och
2529
registreringsväsendet
414 000
440 820
26 820
395 394
388 044
Avgifter för registrering i
2531
förenings- m.fl. register
2 469
2 193
-277
2 153
2 052
Avgifter vid
2532
kronofogdemyndigheterna
1 467 000
1 425 004
-41 996
1 391 573
1 449 107
Avgifter vid
2534
Transportstyrelsen
1 411 000
1 358 286
-52 714
1 189 442
1 506 985
Avgifter för statliga
2535
garantier
0
2537
Miljöskyddsavgift
177 691
216 812
39 121
205 651
191 178
2539
Täktavgift
0
2541
Avgifter vid Tullverket
0
Patientavgifter vid
2542
tandläkarutbildningen
3 190
-3 190
290
Avgifter för
Finansinspektionens
2548
verksamhet
624 000
615 532
-8 468
602 032
542 588
Avgifter från
2551
kärnkraftverken
237 000
248 746
11 746
250 024
263 141
Övriga offentligrättsliga
2552
avgifter
488 500
468 113
-20 387
440 275
419 922
Registreringsavgift till
Fastighetsmäklarinspektion
2553
en
23 600
24 230
630
23 940
20 490
Avgifter vid statens
internbank i
2557
Riksgäldskontoret
1 005
0
-1 005
55
2558
Avgifter för årlig revision
165 456
153 456
-11 999
154 691
152 946
Avgifter för etikprövning av
2559
forskning
29 473
25 081
-4 392
28 379
29 314
Efterbevaknings- och
2561
tillsynsavgifter
24 309
16 907
-7 402
21 147
16 950
2562
CSN-avgifter
641 000
669 892
28 892
657 403
667 263
2600
Försäljningsinkomster
70 000
72 513
2 513
73 333
93 345
Inkomster av uppbörd av
2624
felparkeringsavgifter
70 000
72 513
2 513
73 333
93 274
Utförsäljning av
2625
beredskapslager
0
71
Offentlig lagring,
2627
försäljningsintäkter
0
2700
Böter m.m.
1 161 999
1 278 132
116 133
1 117 936
1 101 230
Restavgifter och
2711
dröjsmålsavgifter
97 000
96 908
-92
93 465
95 128
2712
Bötesmedel
864 000
962 133
98 133
820 248
772 592
Vattenföroreningsavgifter
2713
m.m.
0
108
108
-438
-96
2714
Sanktionsavgifter m.m.
146 723
145 880
-843
136 448
168 098
Kontrollavgifter vid särskild
2717
skattekontroll
54 276
73 104
18 827
68 213
65 509
Övriga inkomster av
2800
statens verksamhet
1 021 081
1 833 450
812 370
1 236 026
1 154 932
8
s. 9 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Övriga inkomster av statens
2811
verksamhet
1 021 081
1 833 450
812 370
1 236 026
1 154 932
Inkomster av försåld
3000
egendom
5 000 000
37 649
-4 962 351
1 807 715
8 108
Inkomster av försålda
3100
byggnader och maskiner
0
4 782
4 782
99 403
5 835
Statliga myndigheters
inkomster av försålda
3120
byggnader och maskiner
0
4 782
4 782
99 403
5 835
Fortifikationsverkets
3125
försäljning av fastigheter
0
4 782
4 782
99 403
5 835
Övriga inkomster av
3200
markförsäljning
0
Övriga inkomster av
3211
markförsäljning
0
Övriga inkomster av
3300
försåld egendom
5 000 000
32 867
-4 967 133
1 708 312
2 273
Inkomster av statens
3311
gruvegendom
0
Övriga inkomster av försåld
3312
egendom
5 000 000
32 867
-4 967 133
1 708 312
2 273
4000
Återbetalning av lån
716 774
796 547
79 773
738 407
764 359
Återbetalning av
4100
näringslån
370
92
-278
405
603
Återbetalning av
4120
jordbrukslån
300
-300
Återbetalning av lån till
4123
fiskerinäringen
300
-300
Återbetalning av övriga
4130
näringslån
70
92
22
405
603
Återbetalning av
4131
vattenkraftslån
0
Återbetalning av lån
4132
avseende såddfinansiering
0
Återbetalning av övriga
näringslån,
4136
Kammarkollegiet
70
9
-61
64
52
Återbetalning av övriga
näringslån, Statens
4137
jordbruksverk
0
185
422
Återbetalning av tidigare
4138
infriade statliga garantier
0
Återbetalning av
4139
lokaliseringslån
0
83
83
156
129
Återbetalning av
4300
studielån
468 000
457 436
-10 564
471 799
521 121
Återbetalning av statens lån
4311
för universitetsstudier
0
Återbetalning av allmänna
4312
studielån
0
19
19
28
33
9
s. 10 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Återbetalning av
4313
studiemedel
468 000
457 417
-10 583
471 771
521 088
Återbetalning av övriga
4500
lån
248 404
339 018
90 614
266 203
242 635
Återbetalning av utgivna
4516
startlån och bidrag
0
Återbetalning av lån för
4525
svenska FN-styrkor
71 347
119 514
48 167
63 044
70 961
4526
Återbetalning av övriga lån
177 057
219 504
42 447
203 159
171 675
5000
Kalkylmässiga inkomster
14 194 000
14 214 341
20 341
12 169 377
11 427 397
Avskrivningar och
5100
amorteringar
77 000
12 618
-64 382
84 002
96 397
5120
Avskrivningar på fastigheter
77 000
12 618
-64 382
84 002
96 397
5121
Amortering på statskapital
77 000
12 618
-64 382
84 002
96 397
Uppdragsmyndigheters
5130
komplementkostnader
0
Uppdragsmyndigheters
5131
m.fl. komplementkostnader
0
5200
Statliga pensionsavgifter
14 117 000
14 201 722
84 722
12 085 374
11 331 000
5211
Statliga pensionsavgifter
14 117 000
14 201 722
84 722
12 085 374
11 331 000
6000
Bidrag m.m. från EU
12 521 658
12 557 013
35 355
12 366 586
10 475 540
Bidrag från EU:s
6100
jordbruksfonder
8 920 158
9 790 354
870 196
8 885 674
7 778 922
Bidrag från Europeiska
6110
garantifonden för jordbruket
6 742 400
7 434 665
692 265
6 962 190
6 774 968
6111
Gårdsstöd
6 600 000
7 176 905
576 905
6 613 173
6 698 346
6113
Övriga interventioner
138 000
122 035
-15 965
108 943
116 785
6114
Exportbidrag
0
6115
Djurbidrag
0
6116
Offentlig lagring
0
Övriga bidrag från
Europeiska garantifonden
6119
för jordbruket
4 400
135 725
131 325
240 074
-40 163
Bidrag från EU till
6120
landsbygdsutvecklingen
2 177 758
2 355 688
177 930
1 923 483
1 003 954
Europeiska utvecklings-
och garantifonden -
garantisektionen 2000 -
6123
2006
-5
-5
-20
-62
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2007
6124
- 2013
-4 642
-3 583
1 059
-9 284
Bidrag från Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling 2014
6125
- 2020
2 182 400
2 359 276
176 876
1 932 788
1 004 016
Bidrag från EU till
6200
fiskenäringen
251 000
143 480
-107 520
236 692
15 154
10
s. 11 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
Bidrag från Fonden för
fiskets utveckling 2000 -
6212
2006
Bidrag från Europeiska
6213
fiskefonden 2007-2013
0
Bidrag från Europeiska
havs- och fiskerifonden
6214
2014 - 2020
251 000
143 480
-107 520
236 692
15 154
Bidrag från Europeiska
regionala
6300
utvecklingsfonden
1 455 000
791 712
-663 288
1 556 620
1 213 196
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfonden
6313
2007 - 2013
0
293 253
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfonden
6314
2014 - 2020
1 455 000
791 712
-663 288
1 556 620
919 943
Bidrag från Europeiska
6400
socialfonden
1 538 000
1 123 347
-414 653
1 312 005
578 195
Bidrag från Europeiska
6412
socialfonden 2000-2006
Bidrag från Europeiska
6413
socialfonden 2007 - 2013
0
290 993
Bidrag från Europeiska
6414
socialfonden 2014 - 2020
1 538 000
1 123 347
-414 653
1 021 012
578 195
Bidrag till
6500
transeuropeiska nätverk
95 000
114 220
19 220
103 558
215 223
Bidrag till transeuropeiska
6511
nätverk
95 000
114 220
19 220
103 558
215 223
6900
Övriga bidrag från EU
262 500
593 900
331 400
272 038
674 850
6911
Övriga bidrag från EU
262 500
593 900
331 400
272 038
674 850
Bidrag till EU:s
omstruktureringsfond för
6912
sockersektorn
0
Avräkningar m.m. i
anslutning till
7000
skattesystemet
-112 758 866
-116 919 500
-4 160 633
-107 693 206
-98 795 811
7100
Tillkommande skatter
11 142 986
11 342 349
199 363
10 574 903
10 198 013
7110
EU-skatter
7 072 940
6 836 695
-236 245
6 480 846
6 295 845
7112
Tullmedel
7 034 131
6 838 013
-196 118
6 480 853
6 261 996
Jordbrukstullar och
7113
sockeravgifter
38 809
-1 318
-40 127
-8
33 849
Avgifter till EU:s
omstruktureringsfond för
7114
sockersektorn
0
0
0
0
Kommunala
7120
utjämningsavgifter
4 070 046
4 505 654
435 608
4 094 057
3 902 168
Utjämningsavgift för LSS-
7121
kostnader
4 070 046
4 505 654
435 608
4 094 057
3 902 168
7200
Avräkningar
-123 901 852
-128 261 849
-4 359 997
-118 268 108
-108 993 825
7210
Intäkter som förs till fonder
-13 002 597
-11 583 750
1 418 846
-14 701 324
-12 496 190
11
s. 12 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 1
Skillnad mot
Statens budget
Utfall/Prognos
statens budget
Utfall/Prognos
Utfall
7211
Intäkter som förs till fonder
-13 002 597
-11 583 750
1 418 846
-14 701 324
-12 496 190
Kompensation för
7220
mervärdesskatt
-101 817 256
-107 627 489
-5 810 234
-103 566 784
-96 497 635
Avräknad mervärdesskatt,
7221
statliga myndigheter
-32 597 853
-34 077 160
-1 479 307
-32 584 830
-30 936 475
Kompensation för
7222
mervärdesskatt, kommuner
-69 219 403
-73 550 329
-4 330 927
-70 981 954
-65 561 160
7230
Avgifter till public service
-9 082 000
-9 050 610
31 390
7231
Avgifter till public service
-9 082 000
-9 050 610
31 390
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
8000
skattekonto
Summa
1 083 981 953
1 055 544 808
-28 437 145
1 072 105 658
1 001 393 812
12
s. 1 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Bilaga 2
Specifikation av utgifter i statens budget
1
s. 2 6.5.1 Regeringens nationella intygande Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2019
Tusentals kronor
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
UO 1 Rikets styrelse
668 390
14 593 645
179 009
-110 454
15 330 589
14 637 751
44 106
-134 903
-692 838
-1 125 371
432 533
692 838
1 Statschefen
0
140 685
4 000
144 685
144 685
4 000
0
0
0
0
1:1
Kungliga hov- och
slottsstaten
140 685
4 000
144 685
144 685
4 000
0
0
0
0
0
2 Riksdagen samt Riksdagens
ombudsmän
137 162
1 947 381
2 084 543
2 009 915
62 534
62 534
-74 627
-133 047
58 420
74 627
2:1
Riksdagens ledamöter
och partier m.m.
32 055
926 469
958 524
966 492
40 023
40 023
7 968
-19 826
27 794
-7 968
2:2
Riksdagens
förvaltningsanslag
29 457
819 396
848 853
821 715
2 319
2 319
-27 138
-51 719
24 581
27 138
2:3
Riksdagens
fastighetsanslag
66 807
100 000
166 807
116 679
16 679
16 679
-50 127
-53 127
3 000
50 127
2:4
Riksdagens ombudsmän
(JO)
8 843
101 516
110 359
105 029
3 513
3 513
-5 330
-8 375
3 045
5 330
3 Sametinget och
samepolitiken
1 542
54 501
56 043
55 608
1 107
1 107
-436
-2 071
1 635
436
3:1
Sametinget
1 542
54 501
56 043
55 608
1 107
1 107
-436
-2 071
1 635
436
4 Regeringskansliet m.m.
356 314
7 806 618
86 909
8 249 841
7 733 325
-73 293
-160 202
-516 516
-755 544
239 028
516 516
4:1
Regeringskansliet m.m.
356 314
7 806 618
86 909
8 249 841
7 733 325
-73 293
-160 202
-516 516
-755 544
239 028
516 516
5 Länsstyrelserna
73 605
3 016 691
11 000
-13 838
3 087 458
3 053 314
36 623
25 623
-34 144
-124 593
90 449
34 144
5:1
Länsstyrelserna m.m.
73 605
3 016 691
11 000
-13 838
3 087 458
3 053 314
36 623
25 623
-34 144
-124 593
90 449
34 144
6 Demokratipolitik och
mänskliga rättigheter
20 490
806 337
47 100
-16 986
856 941
801 375
-4 962
-52 062
-55 566
-78 166
22 600
55 566
2
s. 3 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
6:1
Allmänna val och
demokrati
19 311
472 640
44 800
-16 067
520 684
461 295
-11 345
-56 145
-59 389
-69 149
9 760
59 389
6:2
Justitiekanslern
1 844
50 027
-357
51 514
52 143
2 116
2 116
629
-871
1 500
-629
6:3
Datainspektionen
2 064
94 377
96 441
100 570
6 193
6 193
4 130
-1 532
5 662
-4 130
6:4
Valmyndigheten
1 161
20 093
-563
20 691
19 829
-264
-264
-862
-1 464
602
862
6:5
Stöd till politiska partier
-3 889
169 200
2 300
167 611
167 537
-1 663
-3 963
-73
-5 149
5 076
73
7 Nationella minoriteter
1 166
132 271
-1 166
132 271
131 686
-585
-585
-585
-585
0
585
7:1
Åtgärder för nationella
minoriteter
866
117 771
-866
117 771
117 541
-230
-230
-230
-230
0
230
7:2
Åtgärder för den
nationella minoriteten
romer
300
14 500
-300
14 500
14 145
-355
-355
-355
-355
0
355
8 Medier
73 800
660 633
30 000
-74 731
689 702
681 236
20 603
-9 397
-8 466
-28 284
19 818
8 466
8:1
Mediestöd
74 731
622 119
30 000
-74 731
652 119
643 779
21 660
-8 340
-8 340
-27 003
18 663
8 340
8:2
Myndigheten för press,
radio och tv
-931
38 514
37 583
37 456
-1 058
-1 058
-126
-1 281
1 155
126
9 Sieps samt insatser för att
stärka delaktigheten i EU-
arbetet
4 312
28 528
-3 734
29 106
26 608
-1 920
-1 920
-2 498
-3 081
583
2 498
9:1
Svenska institutet för
europapolitiska studier
samt EU-information
4 312
28 528
-3 734
29 106
26 608
-1 920
-1 920
-2 498
-3 081
583
2 498
UO 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
267 891
17 318 966
-27 237
-218 025
17 341 595
16 926 856
-392 110
-364 873
-414 740
-1 236 963
822 223
414 740
1:1
Statskontoret
5 896
97 616
-3 126
100 386
95 807
-1 809
-1 809
-4 579
-7 419
2 840
4 579
1:2
Kammarkollegiet
4 770
72 009
7 500
-2 576
81 703
78 480
6 471
-1 029
-3 223
-5 383
2 160
3 223
1:3
Finansinspektionens
avgifter till EU:s
tillsynsmyndigheter
4 368
17 550
-4 368
17 550
14 861
-2 689
-2 689
-2 689
-4 444
1 755
2 689
3
s. 4 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:4
Arbetsgivarpolitiska
frågor
1 305
2 443
-1 305
2 443
1 078
-1 365
-1 365
-1 365
-1 376
11
1 365
1:5
Statliga tjänstepensioner
m.m.
87 658
13 651 000
-87 658
13 651 000
13 371 074
-279 926
-279 926
-279 926
-962 476
682 550
279 926
1:6
Finanspolitiska rådet
171
10 230
10 401
10 007
-223
-223
-394
-700
306
394
1:7
Konjunkturinstitutet
1 669
65 136
-1 053
65 752
63 087
-2 049
-996
-2 665
-4 619
1 954
2 665
1:8
Ekonomistyrningsverket
3 594
166 389
-1 711
168 272
163 825
-2 564
-2 564
-4 448
-12 767
8 319
4 448
1:9
Statistiska centralbyrån
12 790
567 759
-2 000
578 549
567 003
-756
1 244
-11 546
-28 578
17 032
11 546
1:10
Bidragsfastigheter
21 626
269 000
-21 626
269 000
249 825
-19 175
-19 175
-19 175
-27 245
8 070
19 175
1:11
Finansinspektionen
22 332
603 643
-4 308
621 667
611 953
8 310
8 310
-9 714
-39 893
30 179
9 714
1:12
Riksgäldskontoret
60 334
331 027
-6 000
-50 508
334 853
286 401
-44 626
-38 626
-48 452
-58 383
9 931
48 452
1:13
Bokföringsnämnden
-616
10 498
9 882
9 444
-1 054
-1 054
-439
-753
314
439
1:14
Vissa garanti- och
medlemsavgifter
-1 039
203 370
27 816
-19
230 128
230 073
26 703
-1 113
-55
-20 275
20 220
55
1:15
Riksrevisionen
-2 205
332 720
330 515
330 555
-2 165
-2 165
40
-9 941
9 981
-40
1:16
Finansmarknadsforskning
1 180
29 921
31 101
30 659
738
738
-442
-1 339
897
442
1:17
Upphandlingsmyndighete
n
207
94 974
-1 741
93 441
94 795
-179
-179
1 355
-4 343
5 698
-1 355
1:18
Myndigheten för digital
förvaltning
43 851
231 682
-53 500
-39 079
182 954
160 270
-71 412
-17 912
-22 685
-25 846
3 161
22 685
1:19
Statens servicecenter
561 999
-1
561 998
557 657
-4 342
-4 342
-4 341
-21 186
16 845
4 341
UO 3 Skatt, tull och
exekution
138 171
11 522 533
-13 058
-9 969
11 637 678
11 520 270
-2 263
10 795
-117 407
-502 548
385 141
117 407
1:1
Skatteverket
35 503
7 569 094
7 604 597
7 547 318
-21 776
-21 776
-57 279
-284 351
227 072
57 279
1:2
Tullverket
69 969
1 980 086
-9 969
2 040 086
1 992 036
11 950
11 950
-48 050
-107 452
59 402
48 050
1:3
Kronofogdemyndigheten
32 699
1 973 353
-13 058
1 992 994
1 980 916
7 563
20 621
-12 078
-110 745
98 667
12 078
UO 4 Rättsväsendet
383 726
48 383 859
1 218 500
-352 237
49 633 848
49 383 411
999 552
-218 948
-250 437
-1 933 199
1 682 762
250 437
1:1
Polismyndigheten
1 021 498
26 338 720
-232 000
-280 366
26 847 852
26 546 651
207 931
439 931
-301 202
-1 091 331
790 129
301 202
4
s. 5 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:2
Säkerhetspolisen
-1 471
1 565 509
12 500
1 576 538
1 554 674
-10 835
-23 335
-21 864
-68 829
46 965
21 864
1:3
Åklagarmyndigheten
25 649
1 610 760
1 636 409
1 602 250
-8 510
-8 510
-34 159
-82 481
48 322
34 159
1:4
Ekobrottsmyndigheten
16 443
685 548
8 000
709 991
691 573
6 025
-1 975
-18 418
-38 984
20 566
18 418
1:5
Sveriges Domstolar
12 972
5 814 514
174 000
6 001 486
5 886 829
72 315
-101 685
-114 657
-294 312
179 655
114 657
1:6
Kriminalvården
-561 968
9 011 540
535 000
8 984 572
9 020 463
8 923
-526 077
35 892
-234 454
270 346
-35 892
1:7
Brottsförebyggande rådet
15 104
149 806
-10 656
154 254
152 541
2 735
2 735
-1 714
-6 208
4 494
1 714
1:8
Rättsmedicinalverket
11 371
429 169
0
440 540
451 215
22 046
22 046
10 675
-2 200
12 875
-10 675
1:9
Gentekniknämnden
684
5 615
-518
5 781
4 755
-860
-860
-1 026
-1 194
168
1 026
1:10
Brottsoffermyndigheten
1 818
47 685
-1 000
-101
48 402
47 680
-5
995
-722
-2 152
1 430
722
1:11
Ersättning för skador på
grund av brott
34 400
121 953
-30 742
125 612
104 562
-17 391
-17 391
-21 050
-24 708
3 658
21 050
1:12
Rättsliga biträden m.m.
-222 962
2 356 357
665 000
2 798 395
3 063 396
707 039
42 039
265 000
-37 135
302 135
-265 000
1:13
Kostnader för vissa
skaderegleringar m.m.
-459
39 987
55 000
94 528
94 372
54 385
-615
-156
-1 355
1 199
156
1:14
Avgifter till vissa
internationella
sammanslutningar
5 857
24 174
-5 857
24 174
13 386
-10 788
-10 788
-10 788
-10 788
10 788
1:15
Bidrag till lokalt
brottsförebyggande
arbete
216
47 157
-216
47 157
46 622
-535
-535
-535
-535
0
535
1:16
Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnde
n
3 543
18 924
2 000
-2 995
21 472
16 579
-2 345
-4 345
-4 893
-5 460
567
4 893
1:17
Domarnämnden
949
8 441
-705
8 685
7 990
-451
-451
-695
-948
253
695
1:18
Från EU-budgeten
finansierade insatser
avseende EU:s inre
säkerhet
20 083
108 000
-20 083
108 000
77 874
-30 126
-30 126
-30 126
-30 126
30 126
UO 5 Internationell
samverkan
147 426
2 362 277
-2 000
-139 711
2 367 992
2 337 272
-25 005
-23 005
-30 720
-94 868
64 148
30 720
5
s. 6 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:1
Avgifter till internationella
organisationer
120 420
1 679 554
-120 420
1 679 554
1 670 854
-8 700
-8 700
-8 700
-59 086
50 386
8 700
1:2
Freds- och
säkerhetsfrämjande
verksamhet
8 469
193 151
-3 947
197 673
191 323
-1 828
-1 828
-6 350
-12 142
5 792
6 350
1:3
Nordiskt samarbete
1 958
15 595
-2 000
-1 958
13 595
12 815
-2 780
-780
-780
-1 187
407
780
1:4
Ekonomiskt bistånd till
enskilda utomlands samt
diverse kostnader för
rättsväsendet
5 323
13 826
-5 323
13 826
9 953
-3 873
-3 873
-3 873
-4 287
414
3 873
1:5
Inspektionen för
strategiska produkter
3 383
43 844
-2 080
45 147
40 372
-3 472
-3 472
-4 774
-6 089
1 315
4 774
1:6
Forskning, utredningar
och andra insatser
rörande säkerhetspolitik,
nedrustning och icke-
spridning
1 441
54 358
-1 737
54 062
51 900
-2 458
-2 458
-2 162
-3 792
1 630
2 162
1:7
Bidrag till Stockholms
internationella
fredsforskningsinstitut
(SIPRI)
28 402
28 402
28 402
0
0
0
0
0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska
institutet (UI)
19 175
19 175
19 175
0
0
0
0
0
1:9
Svenska institutet
2 186
124 682
126 868
125 239
557
557
-1 629
-5 369
3 740
1 629
1:10
Information om Sverige i
utlandet
166
15 475
-166
15 475
15 114
-361
-361
-361
-825
464
361
1:11
Samarbete inom
Östersjöregionen
4 080
174 215
-4 080
174 215
172 124
-2 091
-2 091
-2 091
-2 091
0
2 091
UO 6 Försvar och sam-
hällets krisberedskap
556 588
60 066 704
211 600
-309 491
60 525 401
60 571 696
504 992
293 392
46 295
-2 070 489
2 116 784
-46 295
1 Försvar
323 077
55 100 939
-138 277
55 285 740
55 409 691
308 752
308 752
123 952
-1 828 891
1 952 843
-123 952
6
s. 7 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:1
Förbandsverksamhet och
beredskap
138 658
36 137 845
36 276 503
36 619 305
481 460
481 460
342 801
-741 332
1 084 133
-342 801
1:2
Försvarsmaktens insatser
internationellt
144 326
1 162 564
-109 911
1 196 979
979 573
-182 991
-182 991
-217 405
-252 281
34 876
217 405
1:3
Anskaffning av materiel
och anläggningar
-19 929
13 411 311
13 391 382
13 648 621
237 310
237 310
257 239
-445 100
702 339
-257 239
1:4
Forskning och
teknikutveckling
7 373
691 905
-7 373
691 905
687 055
-4 850
-4 850
-4 850
-25 607
20 757
4 850
1:5
Statens inspektion för
försvarsunderrättelseverk
samheten
1 721
10 995
-1 397
11 319
10 146
-849
-849
-1 173
-1 502
329
1 173
1:6
Totalförsvarets
rekryteringsmyndighet
-3 433
206 272
202 839
198 467
-7 805
-7 805
-4 372
-10 560
6 188
4 372
1:7
Officersutbildning m.m.
16 075
220 794
-9 526
227 344
223 826
3 032
3 032
-3 518
-10 141
6 623
3 518
1:8
Försvarets radioanstalt
24 666
1 234 025
1 258 691
1 217 069
-16 956
-16 956
-41 622
-78 642
37 020
41 622
1:9
Totalförsvarets
forskningsinstitut
527
230 638
231 165
227 907
-2 731
-2 731
-3 258
-10 177
6 919
3 258
1:10
Nämnder m.m.
302
6 301
-302
6 301
5 997
-304
-304
-304
-316
12
304
1:11
Försvarets materielverk
11 949
1 778 873
-9 202
1 781 620
1 582 362
-196 511
-196 511
-199 257
-252 622
53 365
199 257
1:12
Försvarsunderrättelsedo
mstolen
843
9 416
-565
9 693
9 364
-52
-52
-329
-611
282
329
2 Samhällets krisberedskap
228 312
4 509 558
212 500
-169 522
4 780 848
4 705 611
196 053
-16 447
-75 237
-217 552
142 315
75 237
2:1
Kustbevakningen
118 766
1 257 931
-84 484
1 292 214
1 261 437
3 506
3 506
-30 777
-68 514
37 737
30 777
2:2
Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra
naturolyckor
0
74 850
55 000
129 850
129 850
55 000
0
0
-2 245
2 245
0
2:3
Ersättning för
räddningstjänst m.m.
-31 990
21 080
170 000
159 090
173 540
152 460
-17 540
14 450
-4 658
19 108
-14 450
2:4
Krisberedskap
158 365
1 355 514
-12 500
-83 325
1 418 053
1 365 975
10 461
22 961
-52 078
-92 742
40 664
52 078
7
s. 8 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
2:5
Ersättning till SOS Alarm
Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt
avtal
381 471
381 471
381 471
0
0
0
0
0
2:6
Myndigheten för
samhällsskydd och
beredskap
-19 926
1 372 144
1 352 218
1 349 457
-22 687
-22 687
-2 760
-43 924
41 164
2 760
2:7
Statens
haverikommission
3 097
46 568
-1 713
47 953
43 881
-2 687
-2 687
-4 071
-5 468
1 397
4 071
3 Strålsäkerhet
4 203
397 048
-1 693
399 558
397 077
29
29
-2 482
-22 334
19 852
2 482
3:1
Strålsäkerhetsmyndighet
en
4 203
397 048
-1 693
399 558
397 077
29
29
-2 482
-22 334
19 852
2 482
4 Elsäkerhet
997
59 159
-900
59 256
59 318
159
1 059
62
-1 712
1 774
-62
4:1
Elsäkerhetsverket
997
59 159
-900
59 256
59 318
159
1 059
62
-1 712
1 774
-62
UO 7 Internationellt bistånd
-47 849
44 945 140
-487 048
-33 182
44 377 061
44 240 275
-704 865
-217 817
-136 786
-1 424 743
1 287 957
136 786
1:1
Biståndsverksamhet
-49 733
43 459 337
-498 843
-32 718
42 878 043
42 750 784
-708 553
-209 710
-127 258
-1 370 642
1 243 384
127 258
1:2
Styrelsen för
internationellt
utvecklingssamarbete
(Sida)
-3 045
1 276 325
11 795
1 285 075
1 279 273
2 948
-8 847
-5 802
-44 092
38 290
5 802
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
947
16 279
-464
16 762
14 717
-1 562
-1 562
-2 045
-2 533
488
2 045
1:4
Folke
Bernadotteakademin
2 571
125 302
127 873
125 298
-4
-4
-2 575
-6 334
3 759
2 575
1:5
Riksrevisionen:
Internationellt
utvecklingssamarbete
1 133
50 000
51 133
51 814
1 814
1 814
680
-820
1 500
-680
1:6
Utvärdering av
internationellt bistånd
278
17 897
18 175
18 389
492
492
215
-321
536
-215
UO 8 Migration
1 237 422
12 112 430
306 000
-1 059 710
12 596 141
11 847 134
-265 296
-571 296
-749 007
-1 407 725
658 718
749 007
8
s. 9 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:1
Migrationsverket
254 228
4 326 896
57 000
-93 800
4 544 324
4 549 767
222 871
165 871
5 443
-254 170
259 613
-5 443
1:2
Ersättningar och
bostadskostnader
683 880
5 567 000
-683 880
5 567 000
5 058 498
-508 502
-508 502
-508 502
-786 852
278 350
508 502
1:3
Migrationspolitiska
åtgärder
-2 116
57 915
60 000
-1 107
114 692
113 901
55 986
-4 014
-791
-791
0
791
1:4
Domstolsprövning i
utlänningsmål
32 555
691 291
199 000
-3 712
919 134
948 901
257 610
58 610
29 767
-59 262
89 029
-29 767
1:5
Rättsliga biträden m.m.
vid domstolsprövning i
utlänningsmål
-8 337
337 649
329 312
277 935
-59 714
-59 714
-51 377
-61 506
10 129
51 377
1:6
Offentligt biträde i
utlänningsärenden
172 293
432 027
-10 000
-172 293
422 027
293 701
-138 326
-128 326
-128 326
-149 923
21 597
128 326
1:7
Utresor för avvisade och
utvisade
80 086
349 202
-80 086
349 202
290 556
-58 646
-58 646
-58 646
-58 646
0
58 646
1:8
Från EU-budgeten
finansierade insatser för
asylsökande och
flyktingar
24 833
155 450
-24 833
155 450
118 875
-36 575
-36 575
-36 575
-36 575
0
36 575
1:9
Tillfälligt stöd till
kommuner för
ensamkommande unga
asylsökande m fl.
0
195 000
0
195 000
195 000
0
0
0
0
0
UO 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg
1 021 340
81 277 185
268 000
-1 081 143
81 485 382
79 591 950
-1 685 235
-1 953 235
-1 893 432
-4 482 320
2 588 888
1 893 432
1 Hälso- och sjukvårdspolitik
184 819
49 762 587
583 000
-287 674
50 242 732
49 914 034
151 447
-431 553
-328 698
-1 608 236
1 279 538
328 698
1:1
Myndigheten för vård-
och omsorgsanalys
1 223
35 831
-161
36 893
37 543
1 712
1 712
649
-425
1 074
-649
1:2
Statens beredning för
medicinsk och social
utvärdering
4 595
83 526
-2 114
86 008
80 862
-2 664
-2 664
-5 146
-7 651
2 505
5 146
1:3
Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket
3 817
144 660
148 477
142 470
-2 190
-2 190
-6 007
-10 346
4 339
6 007
9
s. 10 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:4
Tandvårdsförmåner
-158 840
6 771 752
6 612 912
6 643 734
-128 018
-128 018
30 821
-307 341
338 162
-30 821
1:5
Bidrag för
läkemedelsförmånerna
2 098
27 789 000
630 000
-2 098
28 419 000
28 428 151
639 151
9 151
9 151
-824 519
833 670
-9 151
1:6
Bidrag till folkhälsa och
sjukvård
198 867
8 949 286
-158 182
8 989 971
8 773 606
-175 680
-175 680
-216 364
-216 364
0
216 364
1:7
Sjukvård i internationella
förhållanden
-27 787
476 068
43 000
491 281
518 367
42 299
-701
27 086
-20 520
47 606
-27 086
1:8
Bidrag till psykiatri
121 431
2 202 993
-90 000
-121 431
2 112 993
2 037 158
-165 835
-75 835
-75 835
-75 835
0
75 835
1:9
Läkemedelsverket
18
136 845
136 863
137 863
1 018
1 018
1 000
-3 105
4 105
-1 000
1:10
E-hälsomyndigheten
8 059
117 584
-3 688
121 956
118 440
856
856
-3 516
-7 943
4 427
3 516
1:11
Prestationsbundna
insatser för att korta
vårdköerna
1 620 000
1 620 000
1 610 000
-10 000
-10 000
-10 000
-10 000
10 000
8:1
Socialstyrelsen
12 399
664 451
676 850
662 986
-1 465
-1 465
-13 864
-33 947
20 083
13 864
8:2
Inspektionen för vård och
omsorg
18 938
770 591
789 529
722 854
-47 737
-47 737
-66 675
-90 242
23 567
66 675
2 Folkhälsopolitik
28 654
767 505
-19 477
776 682
768 318
813
813
-8 364
-23 814
15 450
8 364
2:1
Folkhälsomyndigheten
9 177
399 209
408 386
406 422
7 213
7 213
-1 964
-13 548
11 584
1 964
2:2
Insatser för
vaccinberedskap
1 480
88 500
-1 480
88 500
87 740
-760
-760
-760
-760
760
2:3
Bidrag till WHO
2 374
38 665
-2 374
38 665
41 391
2 726
2 726
2 726
-1 140
3 866
-2 726
2:4
Insatser mot hiv/aids och
andra smittsamma
sjukdomar
1 410
75 502
-1 410
75 502
73 877
-1 625
-1 625
-1 625
-1 625
1 625
6:1
Åtgärder avseende
alkohol, narkotika,
dopning, tobak samt spel
14 213
165 629
-14 213
165 629
158 887
-6 742
-6 742
-6 742
-6 742
0
6 742
3 Funktionshinderspolitik
984
248 693
249 677
247 838
-855
-855
-1 839
-3 637
1 798
1 839
3:1
Myndigheten för
delaktighet
984
59 951
60 935
60 051
100
100
-884
-2 682
1 798
884
10
s. 11 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
3:2
Bidrag till
funktionshindersorganisat
ioner
188 742
188 742
187 786
-956
-956
-956
-956
956
4 Politik för sociala tjänster
774 968
29 782 867
-315 000
-742 448
29 500 387
27 944 494
-1 838 373
-1 523 373
-1 555 893
-2 828 098
1 272 205
1 555 893
4:1
Myndigheten för
familjerätt och
föräldraskapsstöd
2 098
24 737
-1 368
25 467
24 967
230
230
-500
-1 242
742
500
4:2
Vissa statsbidrag inom
funktionshindersområdet
44 064
767 514
-44 064
767 514
593 795
-173 719
-173 719
-173 719
-173 719
0
173 719
4:3
Bilstöd till personer med
funktionsnedsättning
163 892
263 395
-163 892
263 395
143 203
-120 192
-120 192
-120 192
-133 361
13 169
120 192
4:4
Kostnader för statlig
assistansersättning
384 926
24 836 588
150 000
-384 926
24 986 588
24 174 997
-661 591
-811 591
-811 591
-2 035 920
1 224 329
811 591
4:5
Stimulansbidrag och
åtgärder inom
äldreområdet
68 125
1 677 490
-310 000
-68 125
1 367 490
1 069 682
-607 808
-297 808
-297 808
-297 808
0
297 808
4:6
Statens
institutionsstyrelse
60 610
1 132 192
-28 820
1 163 982
1 104 590
-27 602
-27 602
-59 391
-93 356
33 965
59 391
4:7
Bidrag till utveckling av
socialt arbete m.m.
51 254
1 080 951
-155 000
-51 254
925 951
833 259
-247 692
-92 692
-92 692
-92 692
0
92 692
5 Barnrättspolitik
1 779
48 112
-1 032
48 860
48 092
-20
-20
-768
-1 543
775
768
5:1
Barnombudsmannen
1 541
25 851
-794
26 599
26 087
236
236
-512
-1 287
775
512
5:2
Barnets rättigheter
238
22 261
-238
22 261
22 005
-256
-256
-256
-256
0
256
7 Forskningspolitik
30 136
667 421
-30 512
667 044
669 175
1 754
1 754
2 131
-16 991
19 122
-2 131
7:1
Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och
välfärd: Förvaltning
-377
35 918
35 541
35 963
45
45
422
-655
1 077
-422
7:2
Forskningsrådet för
hälsa, arbetsliv och
välfärd: Forskning
30 512
631 503
-30 512
631 503
633 212
1 709
1 709
1 709
-16 336
18 045
-1 709
11
s. 12 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
UO 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och funktions-
nedsättning
3 037 162
97 657 012
131 956
-2 777 236
98 048 894
97 872 053
215 041
83 085
-176 841
-4 306 947
4 130 106
176 841
1 Ersättning vid sjukdom och
funktionsnedsättning
2 673 005
88 948 161
135 000
-2 676 792
89 079 375
88 909 080
-39 081
-174 081
-170 294
-4 039 136
3 868 842
170 294
1:1
Sjukpenning och
rehabilitering m.m.
1 265 064
36 946 254
-1 268 618
36 942 701
37 246 309
300 055
300 055
303 609
-1 398 503
1 702 112
-303 609
1:2
Aktivitets- och
sjukersättningar m.m.
1 103 647
43 943 558
-1 103 837
43 943 368
44 108 449
164 891
164 891
165 082
-1 754 045
1 919 127
-165 082
1:3
Merkostnadsersättning
och handikappersättning
41 064
1 391 000
-41 064
1 391 000
1 304 033
-86 967
-86 967
-86 967
-156 517
69 550
86 967
1:4
Arbetsskadeersättningar
m.m.
8 119
2 773 000
-8 119
2 773 000
2 677 299
-95 701
-95 701
-95 701
-224 151
128 450
95 701
1:5
Ersättning inom det
statliga
personskadeskyddet
-43
36 349
36 306
37 785
1 436
1 436
1 479
-274
1 753
-1 479
1:6
Bidrag för
sjukskrivningsprocessen
252 120
2 901 000
-252 120
2 901 000
2 444 930
-456 070
-456 070
-456 070
-456 070
456 070
1:7
Ersättning för höga
sjuklönekostnader
3 034
957 000
135 000
-3 034
1 092 000
1 090 274
133 274
-1 726
-1 726
-49 576
47 850
1 726
2 Myndigheter
364 157
8 708 851
-3 044
-100 445
8 969 519
8 962 973
254 122
257 166
-6 546
-267 810
261 264
6 546
2:1
Försäkringskassan
362 329
8 640 598
-3 044
-100 445
8 899 438
8 896 800
256 202
259 246
-2 638
-261 855
259 217
2 638
2:2
Inspektionen för
socialförsäkringen
1 828
68 253
70 081
66 173
-2 080
-2 080
-3 908
-5 955
2 047
3 908
UO 11 Ekonomisk trygghet
vid ålderdom
-313 951
34 881 476
18 966
34 586 491
34 485 780
-395 696
-414 662
-100 711
-1 833 121
1 732 410
100 711
1 Ersättning vid ålderdom
-304 709
34 298 300
33 993 591
33 919 953
-378 347
-378 347
-73 638
-1 788 553
1 714 915
73 638
1:1
Garantipension till
ålderspension
-144 638
13 225 500
13 080 862
13 174 828
-50 672
-50 672
93 966
-567 309
661 275
-93 966
12
s. 13 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:2
Efterlevandepensioner till
vuxna
-13 488
10 331 200
10 317 712
10 382 480
51 280
51 280
64 768
-451 792
516 560
-64 768
1:3
Bostadstillägg till
pensionärer
-112 239
9 587 500
9 475 261
9 195 555
-391 945
-391 945
-279 705
-759 080
479 375
279 705
1:4
Äldreförsörjningsstöd
-34 344
1 154 100
1 119 756
1 167 089
12 989
12 989
47 333
-10 372
57 705
-47 333
2 Myndigheter
-9 242
583 176
18 966
592 900
565 827
-17 349
-36 315
-27 073
-44 568
17 495
27 073
2:1
Pensionsmyndigheten
-9 242
583 176
18 966
592 900
565 827
-17 349
-36 315
-27 073
-44 568
17 495
27 073
UO 12 Ekonomisk trygghet
för familjer och barn
277 458
97 332 203
534 000
-574 958
97 568 703
97 315 353
-16 850
-550 850
-253 351
-4 547 598
4 294 247
253 351
1:1
Barnbidrag
-149 980
32 802 684
534 000
-10 541
33 176 163
33 174 758
372 074
-161 926
-1 405
-1 641 538
1 640 133
1 405
1:2
Föräldraförsäkring
-21 564
44 454 417
-67 660
44 365 193
44 548 038
93 621
93 621
182 845
-1 843 366
2 026 211
-182 845
1:3
Underhållsstöd
268 586
2 765 282
-268 586
2 765 282
2 699 788
-65 494
-65 494
-65 494
-203 758
138 264
65 494
1:4
Adoptionsbidrag
9 028
23 284
-9 028
23 284
14 175
-9 109
-9 109
-9 109
-9 807
698
9 109
1:5
Barnpension och
efterlevandestöd
26 649
964 600
-26 649
964 600
997 204
32 604
32 604
32 604
-25 272
57 876
-32 604
1:6
Omvårdnadsbidrag och
vårdbidrag
192 493
4 472 178
-192 493
4 472 178
3 971 869
-500 309
-500 309
-500 309
-704 042
203 733
500 309
1:7
Pensionsrätt för barnår
7 303 100
7 303 100
7 303 100
0
0
0
0
0
1:8
Bostadsbidrag
-47 755
4 546 658
4 498 903
4 606 419
59 761
59 761
107 516
-119 816
227 332
-107 516
UO 13 Jämställdhet och
nyanlända invandrares
etablering
3 990 193
17 967 483
462 400
-3 990 519
18 429 556
16 942 405
-1 025 078
-1 487 478
-1 487 151
-2 335 942
848 791
1 487 151
1 Nyanlända invandrares
etablering
3 949 522
17 198 098
-4 000
-3 949 522
17 194 098
15 749 188
-1 448 910
-1 444 910
-1 444 910
-2 286 875
841 965
1 444 910
1:1
Etableringsåtgärder
552
228 430
-552
228 430
227 627
-803
-803
-803
-803
0
803
1:2
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
3 630 161
13 096 275
-3 630 161
13 096 275
11 883 540
-1 212 735
-1 212 735
-1 212 735
-1 864 548
651 813
1 212 735
13
s. 14 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:3
Etableringsersättning till
vissa nyanlända
invandrare
254 742
3 707 530
-4 000
-254 742
3 703 530
3 562 587
-144 943
-140 943
-140 943
-326 120
185 177
140 943
1:4
Hemutrustningslån
64 067
165 863
-64 067
165 863
75 434
-90 429
-90 429
-90 429
-95 404
4 975
90 429
2 Diskriminering
1 792
197 903
4 000
-1 105
202 590
198 618
715
-3 285
-3 971
-7 700
3 729
3 971
2:1
Diskrimineringsombudsm
annen
986
124 984
-300
125 671
124 543
-441
-441
-1 128
-4 857
3 729
1 128
2:2
Åtgärder mot
diskriminering och rasism
m.m.
805
72 919
4 000
-805
76 919
74 076
1 157
-2 843
-2 843
-2 843
0
2 843
3 Jämställdhet
26 959
460 287
130 000
-28 543
588 703
554 519
94 232
-35 768
-34 185
-36 617
2 432
34 185
3:1
Särskilda
jämställdhetsåtgärder
22 096
391 039
90 000
-22 096
481 039
453 419
62 380
-27 620
-27 620
-27 620
0
27 620
3:2
Jämställdhetsmyndighete
n
4 749
41 085
40 000
-6 333
79 501
73 509
32 424
-7 576
-5 992
-8 424
2 432
5 992
3:3
Bidrag för kvinnors
organisering
114
28 163
-114
28 163
27 591
-572
-572
-572
-572
572
4 Segregation
11 920
111 195
332 400
-11 350
444 165
440 079
328 884
-3 516
-4 086
-4 751
665
4 086
4:1
Åtgärder mot segregation
8 519
100 000
321 400
-8 519
421 400
420 431
320 431
-969
-969
-969
969
4:2
Delegationen mot
segregation
3 401
11 195
11 000
-2 831
22 765
19 649
8 454
-2 546
-3 116
-3 781
665
3 116
UO 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv
2 308 445
73 939 772
624 000
-2 724 991
74 147 227
73 408 155
-531 617
-1 155 617
-739 072
-4 948 902
4 209 830
739 072
1 Arbetsmarknad
2 270 481
72 985 978
649 000
-2 702 912
73 202 547
72 519 529
-466 449
-1 115 449
-683 018
-4 869 957
4 186 939
683 018
1:1
Arbetsförmedlingens
förvaltningskostnader
94 336
7 620 871
7 715 207
7 637 026
16 155
16 155
-78 181
-459 224
381 043
78 181
14
s. 15 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:2
Bidrag till
arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
-491 308
27 013 828
-26 000
-33 900
26 462 620
27 066 500
52 672
78 672
603 880
-1 484 940
2 088 820
-603 880
1:3
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program och insatser
879 282
10 311 181
335 000
-885 748
10 639 716
9 907 196
-403 985
-738 985
-732 519
-1 261 161
528 642
732 519
1:4
Lönebidrag och Samhall
m.m.
969 345
19 532 364
-969 345
19 532 364
19 743 280
210 916
210 916
210 916
-455 177
666 093
-210 916
1:5
Rådet för Europeiska
socialfonden i Sverige
1 882
121 317
123 199
120 027
-1 290
-1 290
-3 172
-6 811
3 639
3 172
1:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2014-
2020
229 607
1 491 500
-229 607
1 491 500
1 082 272
-409 228
-409 228
-409 228
-483 803
74 575
409 228
1:7
Institutet för
arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk
utvärdering
1 021
41 444
42 465
41 224
-220
-220
-1 241
-2 484
1 243
1 241
1:8
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringe
n
2 002
72 469
0
74 471
72 898
429
429
-1 573
-3 747
2 174
1 573
1:9
Bidrag till administration
av grundbeloppet
57 022
57 022
57 022
0
0
0
0
0
1:10
Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten
8 303
8 303
8 303
0
0
0
0
0
0
1:11
Bidrag till
lönegarantiersättning
220 151
1 650 000
260 000
-220 151
1 910 000
2 063 260
413 260
153 260
153 260
-37 740
191 000
-153 260
1:12
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställ
ningar
230 170
4 914 213
80 000
-230 170
4 994 213
4 661 895
-252 318
-332 318
-332 318
-582 028
249 710
332 318
1:13
Lån till körkort
133 991
151 466
-133 991
151 466
58 625
-92 841
-92 841
-92 841
-92 841
92 841
2 Arbetsliv
37 965
953 794
-25 000
-22 079
944 680
888 626
-65 168
-40 168
-56 054
-78 945
22 891
56 054
2:1
Arbetsmiljöverket
12 940
767 594
-401
780 133
747 491
-20 103
-20 103
-32 642
-51 678
19 036
32 642
15
s. 16 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
2:2
Arbetsdomstolen
3 961
34 688
-1 500
-2 931
34 218
31 439
-3 249
-1 749
-2 778
-3 818
1 040
2 778
2:3
Internationella
arbetsorganisationen
(ILO)
2 604
33 722
-2 604
33 722
33 260
-462
-462
-462
-495
33
462
2:4
Medlingsinstitutet
7 796
59 597
-3 500
-6 042
57 850
52 126
-7 471
-3 971
-5 725
-7 512
1 787
5 725
2:5
Arbetslivspolitik
2 963
25 000
-20 000
-2 963
5 000
364
-24 636
-4 636
-4 636
-4 636
4 636
2:6
Myndigheten för
arbetsmiljökunskap
7 700
33 193
-7 136
33 757
23 946
-9 247
-9 247
-9 811
-10 806
995
9 811
UO 15 Studiestöd
3 292 315
24 731 156
-21 000
-3 291 131
24 711 340
22 815 194
-1 915 962
-1 894 962
-1 896 146
-2 996 087
1 099 941
1 896 146
1:1
Studiehjälp
40 312
4 267 138
-40 312
4 267 138
4 243 788
-23 350
-23 350
-23 350
-236 706
213 356
23 350
1:2
Studiemedel
2 519 319
16 977 056
-31 200
-2 525 558
16 939 617
15 288 562
-1 688 494
-1 657 294
-1 651 055
-2 363 588
712 533
1 651 055
1:3
Avsättning för
kreditförluster
53 598
1 894 352
-2 800
-53 598
1 891 552
1 815 719
-78 633
-75 833
-75 833
-170 550
94 717
75 833
1:4
Statens utgifter för
studiemedelsräntor
1 244
152 449
16 000
-3 111
166 582
166 184
13 735
-2 265
-398
-8 020
7 622
398
1:5
Bidrag till kostnader vid
viss gymnasieutbildning
och vid viss
föräldrautbildning i
teckenspråk
9 651
62 150
-9 651
62 150
53 176
-8 974
-8 974
-8 974
-12 080
3 106
8 974
1:6
Bidrag till vissa
studiesociala ändamål
4 633
29 000
-4 633
29 000
25 067
-3 933
-3 933
-3 933
-5 383
1 450
3 933
1:7
Studiestartsstöd
654 268
440 000
-654 268
440 000
325 383
-114 617
-114 617
-114 617
-136 617
22 000
114 617
1:8
Centrala
studiestödsnämnden
9 049
894 340
-3 000
900 389
881 979
-12 361
-9 361
-18 409
-63 126
44 717
18 409
1:9
Överklagandenämnden
för studiestöd
242
14 671
14 913
15 334
663
663
422
-18
440
-422
UO 16 Utbildning och
universitetsforskning
2 372 661
80 846 211
-380 934
-1 996 051
80 841 887
78 526 837
-2 319 374
-1 938 440
-2 315 050
-3 111 318
796 268
2 315 050
16
s. 17 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1 Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning
1 673 995
26 522 717
-161 700
-1 652 429
26 382 583
24 698 109
-1 824 608
-1 662 908
-1 684 474
-1 888 778
204 304
1 684 474
1:1
Statens skolverk
27 860
1 153 663
-50 700
1 130 823
1 037 768
-115 895
-65 195
-93 055
-127 664
34 609
93 055
1:2
Statens skolinspektion
5 589
414 028
3 000
422 617
410 486
-3 542
-6 542
-12 131
-24 551
12 420
12 131
1:3
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
-17 461
733 350
715 889
721 709
-11 641
-11 641
5 820
-16 180
22 000
-5 820
1:4
Sameskolstyrelsen
1 575
49 569
51 144
51 228
1 659
1 659
84
-2 394
2 478
-84
1:5
Utveckling av
skolväsendet och annan
pedagogisk verksamhet
420 999
3 185 311
351 000
-420 999
3 536 311
2 806 375
-378 936
-729 936
-729 936
-729 936
0
729 936
1:6
Statligt stöd till särskild
utbildning i
gymnasieskolan
57 901
304 820
-57 901
304 820
245 987
-58 833
-58 833
-58 833
-58 833
0
58 833
1:7
Maxtaxa i förskola,
fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet,
m.m.
6 007
4 595 000
-6 007
4 595 000
4 583 390
-11 610
-11 610
-11 610
-11 610
0
11 610
1:8
Bidrag till viss
verksamhet inom
skolväsendet, m.m.
9 578
188 220
-9 578
188 220
189 451
1 231
1 231
1 231
-3 769
5 000
-1 231
1:9
Bidrag till svensk
undervisning i utlandet
38
105 257
-38
105 257
103 131
-2 126
-2 126
-2 126
-2 126
0
2 126
1:10
Fortbildning av lärare och
förskolepersonal
114 914
326 526
-20 000
-114 914
306 526
144 783
-181 743
-161 743
-161 743
-161 743
0
161 743
1:11
Bidrag till vissa studier
1 107
17 525
-1 107
17 525
14 441
-3 084
-3 084
-3 084
-3 084
0
3 084
1:12
Myndigheten för
yrkeshögskolan
3 290
116 749
120 039
119 799
3 050
3 050
-240
-3 742
3 502
240
1:13
Statligt stöd till
vuxenutbildning
546 463
2 712 422
-445 000
-546 463
2 267 422
2 205 301
-507 121
-62 121
-62 121
-62 121
62 121
1:14
Statligt stöd till
yrkeshögskoleutbildning
11 916
2 486 208
-11 916
2 486 208
2 437 382
-48 826
-48 826
-48 826
-172 401
123 575
48 826
1:16
Fler anställda i lågstadiet
9 888
1 971 000
-9 888
1 971 000
1 970 490
-510
-510
-510
-510
510
17
s. 18 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:17
Skolforskningsinstitutet
1 616
24 008
-904
24 721
23 463
-545
-545
-1 257
-1 977
720
1 257
1:18
Praktiknära skolforskning
2 908
18 543
-2 908
18 543
17 198
-1 345
-1 345
-1 345
-1 345
1 345
1:19
Bidrag till lärarlöner
441 252
4 457 100
-441 252
4 457 100
4 003 539
-453 561
-453 561
-453 561
-453 561
453 561
1:20
Särskilda insatser inom
skolområdet
163 418
163 418
162 844
-574
-574
-574
-574
574
1:21
Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och
kunskapsutveckling
28 555
3 500 000
-28 555
3 500 000
3 449 342
-50 658
-50 658
-50 658
-50 658
50 658
2 Universitet och högskolor
639 354
45 908 437
-299 234
-259 999
45 988 559
45 280 706
-627 731
-328 497
-707 852
-846 617
138 765
707 852
2:1
Universitetskanslersämbe
tet
6 113
149 035
5 000
-1 776
158 371
154 124
5 089
89
-4 247
-8 718
4 471
4 247
2:2
Universitets- och
högskolerådet
1
198 920
-5 000
193 921
190 784
-8 136
-3 136
-3 137
-10 893
7 756
3 137
2:3
Uppsala universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
1 778 755
11 365
1 790 120
1 790 120
11 365
0
0
0
0
2:4
Uppsala universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
2 158 476
23 370
2 181 846
2 181 846
23 370
0
0
0
0
0
2:5
Lunds universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
2 092 904
11 145
2 104 049
2 104 049
11 145
0
0
0
0
2:6
Lunds universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
2 220 820
28 035
2 248 855
2 248 855
28 035
0
0
0
0
2:7
Göteborgs universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
82 161
2 153 058
3 332
2 238 551
2 151 310
-1 748
-5 080
-87 241
-87 241
87 241
2:8
Göteborgs universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
1 578 532
21 391
1 599 923
1 599 923
21 391
0
0
0
0
18
s. 19 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel Anslags-kredit
belopp
2:9
Stockholms universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
86 253
1 760 939
5 160
1 852 352
1 695 521
-65 418
-70 578
-156 831
-156 831
156 831
2:10
Stockholms universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
1 650 888
17 230
1 668 118
1 668 118
17 230
0
0
0
0
2:11
Umeå universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
1 414 350
6 269
1 420 619
1 420 619
6 269
0
0
0
0
2:12
Umeå universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
1 132 502
12 735
1 145 237
1 145 237
12 735
0
0
0
0
2:13
Linköpings universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
74 218
1 572 054
8 078
1 654 350
1 505 904
-66 150
-74 228
-148 446
-148 446
148 446
2:14
Linköpings universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
897 931
13 616
911 547
911 547
13 616
0
0
0
0
2:15
Karolinska institutet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
34 192
730 290
863
765 345
732 414
2 124
1 261
-32 932
-32 932
32 932
2:16
Karolinska institutet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
1 579 228
20 950
1 600 178
1 600 178
20 950
0
0
0
0
2:17
Kungl. Tekniska
högskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
0
1 175 373
7 067
1 182 440
1 182 440
7 067
0
0
0
0
2:18
Kungl. Tekniska
högskolan: Forskning och
utbildning på forskarnivå
1 565 411
15 173
1 580 584
1 580 584
15 173
0
0
0
0
2:19
Luleå tekniska
universitet: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
681 997
3 779
685 776
685 776
3 779
0
0
0
0
19
s. 20 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel Anslags-kredit
belopp
2:20
Luleå tekniska
universitet: Forskning och
utbildning på forskarnivå
390 159
7 461
397 620
397 620
7 461
0
0
0
0
2:21
Karlstads universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
672 504
1 993
674 497
674 497
1 993
0
0
0
0
2:22
Karlstads universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
241 163
5 748
246 911
246 911
5 748
0
0
0
0
2:23
Linnéuniversitetet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
15 342
1 080 446
3 005
1 098 793
1 061 552
-18 894
-21 899
-37 241
-37 241
37 241
2:24
Linnéuniversitetet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
339 526
5 004
344 530
344 530
5 004
0
0
0
0
2:25
Örebro universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
1 753
806 968
2 640
811 361
806 443
-525
-3 165
-4 918
-4 918
4 918
2:26
Örebro universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
268 418
5 005
273 423
273 423
5 005
0
0
0
0
2:27
Mittuniversitetet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
560 762
3 027
563 789
563 789
3 027
0
0
0
0
2:28
Mittuniversitetet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
247 142
4 162
251 304
251 304
4 162
0
0
0
0
2:29
Malmö universitet:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
946 947
3 765
950 712
950 712
3 765
0
0
0
0
2:30
Malmö universitet:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
239 799
4 440
244 239
244 239
4 440
0
0
0
0
20
s. 21 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel Anslags-kredit
belopp
2:31
Blekinge tekniska
högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
991
249 545
2 538
253 074
242 383
-7 162
-9 700
-10 691
-10 691
10 691
2:32
Blekinge tekniska
högskola: Forskning och
utbildning på forskarnivå
97 732
1 886
99 618
99 618
1 886
0
0
0
0
2:33
Mälardalens högskola:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
36 026
617 330
981
654 337
627 036
9 706
8 725
-27 301
-27 301
27 301
2:34
Mälardalens högskola:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
115 174
5 508
120 682
120 682
5 508
0
0
0
0
2:35
Stockholms konstnärliga
högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
587
204 682
205 269
203 240
-1 442
-1 442
-2 029
-2 029
2 029
2:36
Stockholms konstnärliga
högskola: Konstnärlig
forskning och utbildning
på forskarnivå
51 040
51 040
51 040
0
0
0
0
0
2:37
Gymnastik- och
idrottshögskolan:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
105 247
728
105 975
105 975
728
0
0
0
0
2:38
Gymnastik- och
idrottshögskolan:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
34 840
1 498
36 338
36 338
1 498
0
0
0
0
2:39
Högskolan i Borås:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
2 091
507 765
1 518
511 374
501 921
-5 844
-7 362
-9 453
-9 453
9 453
2:40
Högskolan i Borås:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
75 418
4 910
80 328
80 328
4 910
0
0
0
0
21
s. 22 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel Anslags-kredit
belopp
2:41
Högskolan Dalarna:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
436 471
253
436 724
436 724
253
0
0
0
0
2:42
Högskolan Dalarna:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
77 958
3 189
81 147
81 147
3 189
0
0
0
0
2:43
Högskolan i Gävle:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
460 311
2 198
462 509
462 509
2 198
0
0
0
0
2:44
Högskolan i Gävle:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
99 249
3 248
102 497
102 497
3 248
0
0
0
0
2:45
Högskolan i Halmstad:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
397 995
2 245
400 240
400 240
2 245
0
0
0
0
2:46
Högskolan i Halmstad:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
69 613
3 471
73 084
73 084
3 471
0
0
0
0
2:47
Högskolan Kristianstad:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
402 361
1 661
404 022
404 022
1 661
0
0
0
0
2:48
Högskolan Kristianstad:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
63 851
1 699
65 550
65 550
1 699
0
0
0
0
2:49
Högskolan i Skövde:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
9 693
312 869
906
323 468
321 184
8 315
7 409
-2 284
-2 284
2 284
2:50
Högskolan i Skövde:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
51 159
1 929
53 088
53 088
1 929
0
0
0
0
2:51
Högskolan Väst:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
369 262
2 069
371 331
371 331
2 069
0
0
0
0
22
s. 23 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel Anslags-kredit
belopp
2:52
Högskolan Väst:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
63 919
4 626
68 545
68 545
4 626
0
0
0
0
2:53
Konstfack: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
1 921
164 624
506
167 051
167 051
2 427
1 921
0
0
0
2:54
Konstfack: Konstnärlig
forskning och utbildning
på forskarnivå
19 937
19 937
19 937
0
0
0
0
0
2:55
Kungl. Konsthögskolan:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
65 393
65 393
65 393
0
0
0
0
0
2:56
Kungl. Konsthögskolan:
Konstnärlig forskning och
utbildning på forskarnivå
11 355
11 355
11 355
0
0
0
0
0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Utbildning på
grundnivå och avancerad
nivå
133 169
506
133 675
133 675
506
0
0
0
0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Konstnärlig
forskning och utbildning
på forskarnivå
20 036
20 036
20 036
0
0
0
0
0
2:59
Södertörns högskola:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
426 124
1 710
427 834
427 834
1 710
0
0
0
0
2:60
Södertörns högskola:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
84 761
2 491
87 252
87 252
2 491
0
0
0
0
2:61
Försvarshögskolan:
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
35 599
35 599
35 599
0
0
0
0
0
2:62
Försvarshögskolan:
Forskning och utbildning
på forskarnivå
21 037
21 037
21 037
0
0
0
0
0
23
s. 24 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
2:63
Enskilda
utbildningsanordnare på
högskoleområdet
67 279
3 394 695
28 813
-54 729
3 436 058
3 366 108
-28 587
-57 400
-69 950
-171 071
101 121
69 950
2:64
Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor
206 005
1 278 309
-623 200
-189 173
671 941
561 262
-717 047
-93 847
-110 678
-136 095
25 417
110 678
2:65
Särskilda medel till
universitet och högskolor
14 710
439 124
-17 500
-14 314
422 020
421 553
-17 571
-71
-467
-467
0
467
2:66
Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning
2 619 319
4 571
2 623 890
2 623 890
4 571
0
0
0
0
0
2:67
Särskilda bidrag inom
högskoleområdet
18
45 867
-6
45 880
45 874
7
7
-6
-6
0
6
3 Forskning
10 788
8 267 856
80 000
-35 306
8 323 337
8 403 200
135 344
55 344
79 863
-370 752
450 615
-79 863
3:1
Vetenskapsrådet:
Forskning och
forskningsinformation
-42 322
6 067 846
-84 000
-1 095
5 940 429
5 985 633
-82 213
1 787
45 204
-255 188
300 392
-45 204
3:2
Vetenskapsrådet:
Avgifter till internationella
organisationer
27 969
360 061
-27 969
360 061
357 451
-2 610
-2 610
-2 610
-20 613
18 003
2 610
3:3
Vetenskapsrådet:
Förvaltning
927
165 128
166 055
176 785
11 657
11 657
10 729
-829
11 558
-10 729
3:4
Rymdforskning och
rymdverksamhet
-23 871
962 356
161 000
1 099 485
1 160 889
198 533
37 533
61 404
-35 931
97 335
-61 404
3:5
Rymdstyrelsen:
Förvaltning
549
34 769
35 318
34 799
30
30
-519
-1 562
1 043
519
3:6
Institutet för rymdfysik
-259
56 188
55 929
56 152
-36
-36
223
-1 462
1 685
-223
3:7
Kungl. biblioteket
3 953
374 292
378 245
379 341
5 049
5 049
1 096
-10 132
11 228
-1 096
3:8
Polarforskningssekretaria
tet
37 380
48 671
86 051
59 824
11 153
11 153
-26 227
-28 660
2 433
26 227
3:9
Sunet
148
49 183
-148
49 183
49 347
164
164
164
-2 295
2 459
-164
3:10
Överklagandenämnden
för etikprövning
2 458
7 448
-2 238
7 668
5 050
-2 398
-2 398
-2 619
-2 842
223
2 619
24
s. 25 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
3:11
Etikprövningsmyndighete
n
41 919
3 000
44 919
38 959
-2 960
-5 960
-5 960
-7 217
1 257
5 960
3:12
Särskilda utgifter för
forskningsändamål
3 857
99 995
-3 857
99 995
98 972
-1 023
-1 023
-1 023
-4 022
2 999
1 023
4 Vissa gemensamma
ändamål
4 188
147 201
-3 981
147 408
144 821
-2 380
-2 380
-2 587
-5 171
2 584
2 587
4:1
Internationella program
2 900
81 589
-2 900
81 589
80 245
-1 344
-1 344
-1 344
-1 344
0
1 344
4:2
Avgift till Unesco och
ICCROM
759
30 886
-759
30 886
30 766
-120
-120
-120
-1 664
1 544
120
4:3
Kostnader för Svenska
Unescorådet
207
10 483
10 690
10 465
-18
-18
-225
-539
314
225
4:4
Utvecklingsarbete inom
områdena utbildning och
forskning
322
24 243
-322
24 243
23 345
-898
-898
-898
-1 624
726
898
Äldre anslag
44 336
0
-44 336
0
0
0
0
1:15
Upprustning av
(2018)
skollokaler och utemiljöer
40 697
-40 697
0
0
0
0
0
0
3:11
Regionala
(2018)
etikprövningsnämnder
3 639
-3 639
0
0
0
0
0
0
UO 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
59 788
15 781 531
71 510
-79 470
15 833 359
15 828 199
46 668
-24 842
-5 160
-245 430
240 270
5 160
1 Kulturområdesövergripande
verksamhet
16 464
2 244 621
34 000
-14 979
2 280 106
2 268 265
23 644
-10 356
-11 841
-78 358
66 517
11 841
1:1
Statens kulturråd
3 435
55 822
-1 772
57 486
55 909
87
87
-1 576
-3 250
1 674
1 576
1:2
Bidrag till allmän
kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt kulturutbyte
och samarbete
4 999
430 684
50 000
-4 999
480 684
479 852
49 168
-832
-832
-13 090
12 258
832
1:3
Skapande skola
3 475
187 065
-10 000
-3 475
177 065
168 128
-18 937
-8 937
-8 937
-14 548
5 611
8 937
25
s. 26 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:4
Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
2 276
45 153
-2 563
44 866
44 998
-155
-155
132
-1 070
1 202
-132
1:5
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
2 035
9 852
-2 035
9 852
8 661
-1 191
-1 191
-1 191
-1 486
295
1 191
1:6
Bidrag till regional
kulturverksamhet
110
1 501 187
-6 000
-135
1 495 162
1 495 618
-5 569
431
456
-44 576
45 032
-456
1:7
Myndigheten för
kulturanalys
133
14 858
14 991
15 098
240
240
107
-338
445
-107
2 Teater, dans och musik
-2 052
1 416 046
-2 990
-33
1 410 971
1 410 758
-5 288
-2 298
-213
-10 153
9 940
213
2:1
Bidrag till vissa
scenkonstinstitutioner
1 084 666
-2 990
1 081 676
1 081 676
-2 990
0
0
0
0
0
2:2
Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål
33
213 614
-33
213 614
213 025
-589
-589
-589
-6 997
6 408
589
2:3
Statens musikverk
-2 085
117 766
115 681
116 057
-1 709
-1 709
376
-3 156
3 532
-376
3 Litteraturen, läsandet och
språket
12 100
351 515
-5 000
-6 608
352 007
352 087
572
5 572
79
-5 643
5 722
-79
3:1
Bidrag till litteratur och
kulturtidskrifter
6 487
160 735
-5 000
-6 487
155 735
155 078
-5 657
-657
-657
-657
0
657
3:2
Myndigheten för
tillgängliga medier
3 481
123 182
126 663
129 331
6 149
6 149
2 668
-1 027
3 695
-2 668
3:3
Institutet för språk och
folkminnen
2 132
67 598
-120
69 609
67 678
80
80
-1 932
-3 959
2 027
1 932
4 Bildkonst, arkitektur, form
och design
6 306
125 908
-4 738
127 476
126 318
410
410
-1 158
-4 662
3 504
1 158
4:1
Statens konstråd
5 651
31 241
-4 729
32 163
31 580
339
339
-583
-1 520
937
583
4:2
Konstnärlig gestaltning
av den gemensamma
miljön
569
42 947
43 516
43 145
198
198
-371
-1 659
1 288
371
26
s. 27 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
4:3
Nämnden för
hemslöjdsfrågor
86
11 651
-9
11 728
11 717
66
66
-11
-88
77
11
4:4
Bidrag till bild- och
formområdet
40 069
40 069
39 877
-192
-192
-192
-1 394
1 202
192
5 Kulturskaparnas villkor
11 887
489 228
-7 414
493 701
488 624
-604
-604
-5 077
-19 674
14 597
5 077
5:1
Konstnärsnämnden
645
22 131
22 776
22 116
-15
-15
-660
-1 323
663
660
5:2
Ersättningar och bidrag
till konstnärer
11 242
467 097
-7 414
470 925
466 508
-589
-589
-4 417
-18 351
13 934
4 417
6 Arkiv
-23 585
403 183
379 598
410 353
7 170
7 170
30 755
-340
31 095
-30 755
6:1
Riksarkivet
-23 585
403 183
379 598
410 353
7 170
7 170
30 755
-340
31 095
-30 755
7 Kulturmiljö
147
1 013 343
1 013 490
1 017 099
3 756
3 756
3 608
-12 752
16 360
-3 608
7:1
Riksantikvarieämbetet
2 175
274 801
276 976
280 524
5 723
5 723
3 548
-4 696
8 244
-3 548
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
-2 027
270 542
268 515
268 575
-1 967
-1 967
60
-8 056
8 116
-60
7:3
Kyrkoantikvarisk
ersättning
460 000
460 000
460 000
0
0
0
0
0
0
7:4
Bidrag till
arbetslivsmuseer
8 000
8 000
8 000
0
0
0
0
0
8 Museer och utställningar
-9 081
1 625 665
99 000
-193
1 715 391
1 728 395
102 730
3 730
13 004
-57 404
70 408
-13 004
8:1
Centrala museer:
Myndigheter
-9 452
1 240 793
99 000
-38
1 330 303
1 344 135
103 342
4 342
13 832
-55 183
69 015
-13 832
8:2
Centrala museer:
Stiftelser
262 694
262 694
262 694
0
0
0
0
0
0
8:3
Bidrag till vissa museer
75 519
75 519
75 519
0
0
0
0
0
0
8:4
Forum för levande
historia
216
46 459
46 675
46 046
-413
-413
-629
-2 022
1 393
629
27
s. 28 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
8:5
Statliga
utställningsgarantier och
inköp av vissa
kulturföremål
155
200
-155
200
-200
-200
-200
-200
0
200
9 Trossamfund
-13
94 718
94 705
94 349
-369
-369
-355
-3 195
2 840
355
9:1
Myndigheten för stöd till
trossamfund
-340
12 799
12 459
12 463
-336
-336
5
-378
383
-5
9:2
Stöd till trossamfund
327
81 919
82 246
81 886
-33
-33
-360
-2 817
2 457
360
10 Film
0
562 144
562 144
562 144
0
0
0
0
10:1
Filmstöd
562 144
562 144
562 144
0
0
0
0
0
0
11 Medier
4 222
81 527
-500
-3 553
81 696
74 027
-7 500
-7 000
-7 669
-9 692
2 023
7 669
11:1
Sändningar av TV
Finland
9 721
9 721
9 721
0
0
0
0
0
0
11:2
Forskning och
dokumentation om
medieutvecklingen
3 842
-500
3 342
3 342
-500
0
0
0
0
0
11:3
Avgift till Europeiska
audiovisuella
observatoriet
98
483
-98
483
420
-63
-63
-63
-63
0
63
11:4
Statens medieråd
980
22 525
-310
23 194
22 491
-34
-34
-703
-1 378
675
703
11:5
Stöd till taltidningar
3 145
44 956
-3 145
44 956
38 054
-6 902
-6 902
-6 902
-8 250
1 348
6 902
12 Ungdomspolitik
9 036
320 501
-25 000
-9 765
294 772
290 573
-29 928
-4 928
-4 199
-5 460
1 261
4 199
12:1
Myndigheten för
ungdoms- och
civilsamhällesfrågor
-729
42 061
41 332
41 942
-119
-119
611
-650
1 261
-611
12:2
Bidrag till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet
1 414
243 440
-1 414
243 440
238 753
-4 687
-4 687
-4 687
-4 687
0
4 687
28
s. 29 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
12:3
Särskilda insatser inom
ungdomspolitiken
8 350
35 000
-25 000
-8 350
10 000
9 878
-25 122
-122
-122
-122
0
122
13 Politik för det civila
samhället
3 855
2 261 018
-20 000
-3 855
2 241 018
2 237 111
-23 907
-3 907
-3 907
-10 194
6 287
3 907
13:1
Stöd till idrotten
590
1 974 311
-20 000
-590
1 954 311
1 954 311
-20 000
0
0
-160
160
0
13:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler
2 407
52 164
-2 407
52 164
49 404
-2 760
-2 760
-2 760
-7 454
4 694
2 760
13:3
Stöd till
friluftsorganisationer
47 785
47 785
47 785
0
0
0
-1 433
1 433
0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers
kvinnoorganisationer
0
15 000
0
15 000
15 000
0
0
0
0
0
13:5
Insatser för den ideella
sektorn
857
171 758
-857
171 758
170 612
-1 146
-1 146
-1 146
-1 146
0
1 146
14 Folkbildning
14 227
4 717 852
-8 000
-14 227
4 709 852
4 698 218
-19 634
-11 634
-11 634
-19 123
7 489
11 634
14:1
Bidrag till folkbildningen
252
4 298 183
-252
4 298 183
4 298 183
0
0
0
0
0
0
14:2
Bidrag till tolkutbildning
8 306
59 331
-8 306
59 331
47 203
-12 128
-12 128
-12 128
-13 907
1 779
12 128
14:3
Särskilda insatser inom
folkbildningen
170 000
-8 000
162 000
162 000
-8 000
0
0
0
0
0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
5 669
190 338
-5 669
190 338
190 832
494
494
494
-5 216
5 710
-494
15 Tillsyn över spelmarknaden
14 206
74 262
-12 037
76 431
69 878
-4 384
-4 384
-6 552
-8 779
2 227
6 552
15:1
Spelinspektionen
14 206
74 262
-12 037
76 431
69 878
-4 384
-4 384
-6 552
-8 779
2 227
6 552
Äldre anslag
2 069
0
-2 069
0
0
0
0
8:4
Riksutställningar
(2017)
2 069
-2 069
0
0
0
0
0
0
UO 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt konsument-
politik
2 462 240
4 742 123
-754 160
-2 435 172
4 015 031
3 052 270
-1 689 853
-935 693
-962 761
-999 655
36 894
962 761
29
s. 30 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1 Samhällsplanering,
bostadsmarknad, byggande
och lantmäteriverksamhet
2 449 825
4 473 357
-750 000
-2 429 353
3 743 829
2 783 268
-1 690 089
-940 089
-960 561
-987 786
27 225
960 561
1:1
Bostadspolitisk utveckling
7 507
20 600
-7 507
20 600
15 197
-5 403
-5 403
-5 403
-5 403
5 403
1:2
Omstrukturering av
kommunala
bostadsföretag
94 500
94 500
-94 500
94 500
3 000
-91 500
-91 500
-91 500
-91 500
91 500
1:3
Stöd för att underlätta för
enskilda att ordna bostad
42 210
43 000
-42 210
43 000
1 130
-41 870
-41 870
-41 870
-41 870
41 870
1:4
Boverket
13 040
318 823
-9 386
322 477
311 482
-7 341
-7 341
-10 995
-19 698
8 703
10 995
1:5
Statens geotekniska
institut
3 447
47 248
-2 043
48 651
47 641
393
393
-1 010
-2 427
1 417
1 010
1:6
Lantmäteriet
15 415
615 186
630 601
614 615
-571
-571
-15 986
-33 091
17 105
15 986
1:7
Energieffektivisering och
renovering av
flerbostadshus och
utomhusmiljöer
479 641
240 000
-479 641
240 000
54 672
-185 328
-185 328
-185 328
-185 328
0
185 328
1:9
Investeringsstöd för
anordnande av
hyresbostäder och
bostäder för studerande
1 774 498
3 000 000
-750 000
-1 774 498
2 250 000
1 676 603
-1 323 397
-573 397
-573 397
-573 397
573 397
1:10
Bidrag till åtgärder mot
radon i bostäder
19 566
34 000
-19 566
34 000
32 352
-1 648
-1 648
-1 648
-1 648
1 648
1:11
Innovativt och hållbart
byggande
2
60 000
-2
60 000
26 576
-33 424
-33 424
-33 424
-33 424
33 424
2 Konsumentpolitik
12 415
268 766
-4 160
-5 819
271 202
269 002
236
4 396
-2 200
-11 869
9 669
2 200
2:1
Konsumentverket
6 111
167 979
-2 760
-1 378
169 951
167 212
-767
1 993
-2 739
-7 745
5 006
2 739
2:2
Allmänna
reklamationsnämnden
1 119
44 869
3 000
48 988
50 657
5 788
2 788
1 669
-1 611
3 280
-1 669
2:3
Fastighetsmäklarinspekti
onen
4 194
25 085
-3 449
25 830
24 842
-243
-243
-987
-1 739
752
987
30
s. 31 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
2:4
Åtgärder på
konsumentområdet
991
26 459
-3 900
-991
22 559
22 417
-4 042
-142
-142
-773
631
142
2:5
Bidrag till miljömärkning
av produkter
4 374
-500
3 874
3 874
-500
0
0
0
0
0
UO 19 Regional tillväxt
395 470
3 496 525
71 000
-160 144
3 802 852
3 316 178
-180 347
-251 347
-486 674
-737 198
250 524
486 674
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
156 153
1 674 637
-159 319
1 671 471
1 578 045
-96 592
-96 592
-93 426
-260 874
167 448
93 426
1:2
Transportbidrag
-11 507
400 864
71 000
460 357
439 682
38 818
-32 182
-20 675
-32 700
12 025
20 675
1:3
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
perioden 2014-2020
250 825
1 421 024
-825
1 671 024
1 298 451
-122 573
-122 573
-372 573
-443 624
71 051
372 573
UO 20 Allmän miljö- och
naturvård
633 591
9 737 248
1 515 750
-638 755
11 247 834
9 446 437
-290 811
-1 806 561
-1 801 397
-1 918 076
116 679
1 801 397
1 Miljöpolitik
612 600
8 596 232
1 615 750
-620 411
10 204 171
8 393 989
-202 243
-1 817 993
-1 810 182
-1 895 631
85 449
1 810 182
1:1
Naturvårdsverket
-1 249
575 452
10 000
584 203
568 656
-6 796
-16 796
-15 547
-32 810
17 263
15 547
1:2
Miljöövervakning m.m.
11 112
360 214
40 000
-11 112
400 214
390 956
30 742
-9 258
-9 258
-17 133
7 875
9 258
1:3
Åtgärder för värdefull
natur
64
647 535
212 000
-170
859 429
861 759
214 224
2 224
2 330
-2 670
5 000
-2 330
1:4
Sanering och
återställning av
förorenade områden
95 677
856 118
35 250
-95 677
891 368
870 985
14 867
-20 383
-20 383
-20 383
0
20 383
1:5
Miljöforskning
3
78 825
-3
78 825
78 818
-7
-7
-7
-7
0
7
1:6
Kemikalieinspektionen
13 655
276 973
-5 413
285 215
278 356
1 383
1 383
-6 859
-15 168
8 309
6 859
1:7
Avgifter till Internationella
organisationer
12 680
288 131
9 500
-12 713
297 598
296 384
8 253
-1 247
-1 214
-9 857
8 643
1 214
1:8
Klimatbonus
1 240 000
100 000
1 340 000
1 280 328
40 328
-59 672
-59 672
-59 672
59 672
1:9
Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut
6 711
248 115
254 826
254 467
6 352
6 352
-360
-7 803
7 443
360
1:10
Klimatanpassning
81 494
316 750
-71 000
-81 494
245 750
172 886
-143 864
-72 864
-72 864
-81 466
8 602
72 864
31
s. 32 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:11
Åtgärder för havs- och
vattenmiljö
29 244
1 149 565
120 000
-29 244
1 269 565
1 150 505
940
-119 060
-119 060
-119 060
0
119 060
1:12
Insatser för
internationella
klimatinvesteringar
47 199
335 000
-48 000
-47 199
287 000
190 220
-144 780
-96 780
-96 780
-105 390
8 610
96 780
1:13
Internationellt
miljösamarbete
1 668
45 900
-1 668
45 900
45 770
-130
-130
-130
-1 435
1 305
130
1:14
Skydd av värdefull natur
-1 872
678 000
300 000
976 128
976 539
298 539
-1 461
411
-4 589
5 000
-411
1:15
Havs- och
vattenmyndigheten
7 580
246 654
-251
253 982
254 183
7 529
7 529
201
-7 198
7 399
-201
1:16
Klimatinvesteringar
106 440
750 000
758 000
-106 440
1 508 000
569 118
-180 882
-938 882
-938 882
-938 882
0
938 882
1:17
Elbusspremie
50 173
80 000
-50 173
80 000
79 336
-664
-664
-664
-664
0
664
1:18
Investeringsstöd för
gröna städer
998
33 000
-998
33 000
31 927
-1 073
-1 073
-1 073
-1 073
1 073
1:19
Elfordonspremie
-26 833
40 000
13 167
2 192
-37 808
-37 808
-10 975
-10 975
0
10 975
1:20
Industriklivet
177 857
300 000
200 000
-177 857
500 000
40 604
-259 396
-459 396
-459 396
-459 396
0
459 396
1:21
Teknikneutral
laddinfrastruktur
50 000
-50 000
0
-50 000
0
0
0
0
2 Miljöforskning
8 386
1 141 016
-100 000
-5 739
1 043 664
1 052 449
-88 567
11 433
8 785
-22 445
31 230
-8 785
2:1
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande
8 452
96 608
-5 739
99 322
97 132
524
524
-2 189
-5 087
2 898
2 189
2:2
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning
-66
1 044 408
-100 000
944 342
955 316
-89 092
10 908
10 974
-17 358
28 332
-10 974
Äldre anslag
12 605
0
-12 605
0
0
0
0
1:8
Supermiljöbilspremie
(2018)
12 605
-12 605
0
0
0
0
0
0
UO 21 Energi
228 679
3 149 947
795 000
-220 003
3 953 623
2 214 445
-935 502
-1 730 502
-1 739 177
-1 820 182
81 005
1 739 177
32
s. 33 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:1
Statens energimyndighet
5 775
317 573
-5 000
318 348
320 753
3 180
8 180
2 406
-7 121
9 527
-2 406
1:2
Insatser för
energieffektivisering
18 081
228 000
-18 081
228 000
212 917
-15 083
-15 083
-15 083
-26 633
11 550
15 083
1:3
Stöd för
marknadsintroduktion av
vindkraft
1 568
10 000
-1 568
10 000
7 689
-2 311
-2 311
-2 311
-2 611
300
2 311
1:4
Energiforskning
5 851
1 547 723
-5 851
1 547 723
1 481 560
-66 163
-66 163
-66 163
-108 163
42 000
66 163
1:5
Planeringsstöd för
vindkraft
496
15 000
-496
15 000
14 289
-711
-711
-711
-711
0
711
1:6
Energimarknadsinspektio
nen
4 923
123 323
-1 295
126 950
125 852
2 529
2 529
-1 099
-4 798
3 699
1 099
1:7
Energiteknik
110 934
535 000
800 000
-110 934
1 335 000
-297 327
-832 327
-1 632 327
-1 632 327
-1 632 327
0
1 632 327
1:8
Elberedskap
80 143
258 000
-80 143
258 000
234 915
-23 085
-23 085
-23 085
-33 735
10 650
23 085
1:9
Avgifter till internationella
organisationer
1 189
25 328
-1 189
25 328
24 823
-505
-505
-505
-1 084
579
505
1:10
Lokal och regional
kapacitetsutveckling för
klimat- och
energiomställning
-280
90 000
-446
89 274
88 974
-1 026
-1 026
-299
-2 999
2 700
299
UO 22 Kommunikationer
4 492 157
58 967 655
224 000
-255 633
63 428 179
58 603 868
-363 787
-587 787
-4 824 311
-7 352 941
2 528 630
4 824 311
1 Transportpolitik
4 440 214
58 525 360
221 000
-205 146
62 981 428
58 197 541
-327 819
-548 819
-4 783 887
-7 301 495
2 517 608
4 783 887
1:1
Utveckling av statens
transportinfrastruktur
3 261 038
25 577 423
0
-22 910
28 815 550
24 453 997
-1 123 426
-1 123 426
-4 361 554
-5 386 091
1 024 537
4 361 554
1:2
Vidmakthållande av
statens
transportinfrastruktur
-577 726
23 571 698
46 000
23 039 972
23 611 780
40 082
-5 918
571 807
-664 410
1 236 217
-571 807
1:3
Trafikverket
4 489
1 396 577
1 401 066
1 413 462
16 885
16 885
12 396
-29 651
42 047
-12 396
1:4
Ersättning för sjöräddning
och fritidsbåtsändamål
188 308
188 308
188 308
0
0
0
0
0
1:5
Ersättning för viss kanal-
och slussinfrastruktur
62 284
62 284
62 284
0
0
0
0
0
33
s. 34 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:6
Ersättning avseende icke
statliga flygplatser
88 771
126 313
57 000
-88 771
183 313
148 243
21 930
-35 070
-35 070
-36 355
1 285
35 070
1:7
Trafikavtal
-16 099
960 000
76 000
1 019 901
999 264
39 264
-36 736
-20 637
-88 637
68 000
20 637
1:8
Viss internationell
verksamhet
187
28 757
-187
28 757
28 575
-182
-182
-182
-182
182
1:9
Statens väg- och
transportforskningsinstitut
383
54 181
-233
54 331
52 856
-1 325
-1 325
-1 475
-3 100
1 625
1 475
1:10
Från EU-budgeten
finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk
475 837
150 000
625 837
114 220
-35 780
-35 780
-511 616
-526 616
15 000
511 616
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1 044 878
1 752 609
2 797 487
2 665 711
913 102
913 102
-131 775
-138 845
7 070
131 775
1:12
Transportstyrelsen
36 727
2 188 567
-3 192
2 222 103
2 206 703
18 136
18 136
-15 400
-81 057
65 657
15 400
1:13
Trafikanalys
5 553
68 987
-4 000
70 540
71 372
2 385
2 385
832
-1 117
1 949
-832
1:14
Trängselskatt i Göteborg
30 323
836 656
866 979
616 304
-220 352
-220 352
-250 675
-258 006
7 331
250 675
1:15
Sjöfartsstöd
85 853
1 563 000
-85 853
1 563 000
1 564 463
1 463
1 463
1 463
-45 427
46 890
-1 463
1:16
Internationell tågtrafik
42 000
42 000
0
-42 000
-42 000
-42 000
42 000
2 Politiken för
informationssamhället
51 944
442 295
3 000
-50 488
446 751
406 327
-35 968
-38 968
-40 425
-51 447
11 022
40 425
2:1
Post- och telestyrelsen
2 498
50 122
5 000
-1 042
56 578
55 018
4 896
-104
-1 560
-3 063
1 503
1 560
2:2
Ersättning för särskilda
tjänster för personer med
funktionsnedsättning
2 702
140 278
-2 000
-2 702
138 278
125 774
-14 504
-12 504
-12 504
-16 712
4 208
12 504
2:3
Grundläggande
betaltjänster
14 589
33 037
-14 589
33 037
25 378
-7 659
-7 659
-7 659
-8 590
931
7 659
2:4
Informationsteknik och
telekommunikation
7 979
72 844
-7 979
72 844
70 211
-2 633
-2 633
-2 633
-2 633
2 633
2:5
Driftsäker och tillgänglig
elektronisk
kommunikation
24 176
146 014
-24 176
146 014
129 946
-16 068
-16 068
-16 068
-20 448
4 380
16 068
34
s. 35 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
UO 23 Areella näringar,
landsbygd och livsmedel
597 056
20 900 281
1 122 433
-1 278 561
21 341 209
20 783 532
-116 749
-1 239 182
-557 677
-1 841 049
1 283 372
557 677
1:1
Skogsstyrelsen
5 551
450 482
-2 325
453 708
444 188
-6 294
-6 294
-9 520
-23 848
14 328
9 520
1:2
Insatser för skogsbruket
-24 677
282 373
149 500
-331
406 866
346 357
63 984
-85 516
-60 509
-60 509
0
60 509
1:3
Statens
veterinärmedicinska
anstalt
3 081
145 938
149 019
145 017
-921
-921
-4 002
-8 380
4 378
4 002
1:4
Bidrag till veterinär
fältverksamhet
109 231
109 231
109 231
0
0
0
-3 276
3 276
0
1:5
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande
åtgärder
-314
9 933
9 619
9 215
-718
-718
-403
-700
297
403
1:6
Bekämpande av
smittsamma
husdjurssjukdomar
8 977
134 349
-10 947
132 380
112 285
-22 064
-22 064
-20 094
-24 124
4 030
20 094
1:7
Ersättningar för viltskador
m.m.
12 722
52 778
-12 722
52 778
41 795
-10 983
-10 983
-10 983
-10 983
0
10 983
1:8
Statens jordbruksverk
10 527
628 080
638 607
628 521
441
441
-10 086
-30 184
20 098
10 086
1:9
Bekämpande av
växtskadegörare
-8
5 000
4 992
5 004
4
4
13
-137
150
-13
1:10
Gårdsstöd m.m.
-666 852
7 168 000
850 000
-1 548
7 349 600
7 361 832
193 832
-656 168
12 232
-704 568
716 800
-12 232
1:11
Intervention för
jordbruksprodukter m.m.
61 086
154 000
72 000
-61 086
226 000
167 875
13 875
-58 125
-58 125
-73 525
15 400
58 125
1:12
Stödåtgärder för fiske
och vattenbruk
2 574
24 250
9 000
-2 574
33 250
30 221
5 971
-3 029
-3 029
-4 691
1 662
3 029
1:13
Från EU-budgeten
finansierade stödåtgärder
för fiske och vattenbruk
25 783
194 000
5 000
-25 783
199 000
193 132
-868
-5 868
-5 868
-5 868
5 868
1:14
Livsmedelsverket
2 852
255 463
258 315
255 128
-335
-335
-3 187
-10 850
7 663
3 187
1:15
Konkurrenskraftig
livsmedelssektor
4 535
163 160
-4 535
163 160
157 634
-5 526
-5 526
-5 526
-5 526
0
5 526
35
s. 36 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:16
Bidrag till vissa
internationella
organisationer m.m.
-4 209
42 913
8 400
47 104
47 614
4 701
-3 699
510
-3 781
4 291
-510
1:17
Åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur
763 963
5 587 227
-229 700
-763 963
5 357 527
4 703 855
-883 372
-653 672
-653 672
-846 173
192 501
653 672
1:18
Från EU-budgeten
finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
struktur
348 923
2 657 391
141 000
-349 013
2 798 301
3 067 970
410 579
269 579
269 668
-8 217
277 885
-269 668
1:19
Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
3 289
79 830
100 000
-3 289
179 830
179 831
100 001
1
1
-2 393
2 394
-1
1:20
Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.
4 116
4 116
4 116
0
0
0
-123
123
0
1:21
Åtgärder på
fjällägenheter
1 529
1 529
1 529
0
0
0
-152
152
0
1:22
Främjande av
rennäringen m.m.
-1 193
113 915
112 722
112 365
-1 550
-1 550
-357
-357
0
357
1:23
Sveriges
lantbruksuniversitet
1 929 745
17 233
1 946 978
1 946 978
17 233
0
0
0
0
0
1:24
Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande:
Forskning och
samfinansierad forskning
32 182
598 164
-32 182
598 164
603 422
5 258
5 258
5 258
-12 686
17 944
-5 258
1:25
Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien
1 177
1 177
1 177
0
0
0
0
0
1:26
Nedsättning av
slakteriavgifter
8 262
107 237
-8 262
107 237
107 237
0
0
0
0
0
0
UO 24 Näringsliv
298 993
7 436 717
-28 900
-285 058
7 421 752
7 303 628
-133 089
-104 189
-118 125
-382 662
264 537
118 125
1 Näringspolitik
273 108
6 765 848
-56 700
-260 639
6 721 618
6 609 696
-156 152
-99 452
-111 921
-334 658
222 737
111 921
36
s. 37 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:1
Verket för
innovationssystem
2 568
239 552
242 120
247 322
7 770
7 770
5 202
-1 984
7 186
-5 202
1:2
Verket för
innovationssystem:
Forskning och utveckling
33 214
3 060 255
-60 000
-33 214
3 000 255
3 007 541
-52 714
7 286
7 286
-80 021
87 307
-7 286
1:3
Institutens strategiska
kompetensmedel
747 421
747 421
747 421
0
0
0
-22 422
22 422
0
1:4
Tillväxtverket
-327
274 635
6 000
280 308
275 770
1 135
-4 865
-4 538
-20 538
16 000
4 538
1:5
Näringslivsutveckling
207 834
909 022
-110 000
-207 834
799 022
700 370
-208 652
-98 652
-98 652
-135 204
36 552
98 652
1:6
Myndigheten för
tillväxtpolitiska
utvärderingar och
analyser
1 092
61 994
63 086
62 237
243
243
-849
-2 708
1 859
849
1:7
Turistfrämjande
114 613
10 000
124 613
124 613
10 000
0
0
-3 438
3 438
0
1:8
Sveriges geologiska
undersökning
9 120
241 772
-1 950
248 942
248 311
6 539
6 539
-631
-7 884
7 253
631
1:9
Geovetenskaplig
forskning
5 923
5 923
5 923
0
0
0
0
0
0
1:10
Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar
-147
14 000
13 853
11 667
-2 333
-2 333
-2 186
-2 606
420
2 186
1:11
Bolagsverket
7 393
53 285
-1 000
-7 393
52 285
46 125
-7 160
-6 160
-6 160
-8 824
2 664
6 160
1:12
Bidrag till Kungl.
Ingenjörsvetenskapsakad
emien
8 327
8 327
8 327
0
0
0
0
0
0
1:13
Konkurrensverket
4 272
152 999
157 271
157 266
4 267
4 267
-5
-4 594
4 589
5
1:14
Konkurrensforskning
-59
13 804
-1 000
12 745
12 760
-1 044
-44
15
-399
414
-15
1:15
Upprustning och drift av
Göta kanal
158 210
158 210
158 210
0
0
0
0
0
1:16
Omstrukturering och
genomlysning av statligt
ägda företag
8 248
23 200
-8 248
23 200
8 227
-14 973
-14 973
-14 973
-15 609
636
14 973
37
s. 38 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:17
Kapitalinsatser i statliga
ägda företag
2 000
61 000
90 000
-2 000
151 000
150 000
89 000
-1 000
-1 000
-1 000
1 000
1:18
Avgifter till vissa
internationella
organisationer
-262
17 780
-1 000
16 518
15 553
-2 227
-1 227
-965
-2 643
1 678
965
1:19
Finansiering av
rättegångskostnader
-24
18 000
6 300
24 276
24 263
6 263
-37
-13
-1 813
1 800
13
1:20
Bidrag till
företagsutveckling och
innovation
269 472
10 000
279 472
279 472
10 000
0
0
-9 284
9 284
0
1:21
Patent- och
registreringsverket
-1 813
320 584
-6 000
312 771
318 318
-2 266
3 734
5 547
-13 688
19 235
-5 547
2 Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande
25 885
670 869
27 800
-24 419
700 135
693 931
23 062
-4 738
-6 203
-48 003
41 800
6 203
2:1
Styrelsen för
ackreditering och teknisk
kontroll:
Myndighetsverksamhet
1 658
35 771
-907
36 522
31 393
-4 378
-4 378
-5 129
-6 202
1 073
5 129
2:2
Kommerskollegium
715
91 084
-700
91 099
92 242
1 158
1 858
1 143
-1 589
2 732
-1 143
2:3
Exportfrämjande
verksamhet
12 801
389 389
44 500
-12 801
433 889
431 964
42 575
-1 925
-1 925
-35 686
33 761
1 925
2:4
Investeringsfrämjande
72 772
14 000
86 772
86 436
13 664
-336
-336
-2 519
2 183
336
2:5
Avgifter till internationella
handelsorganisationer
711
20 517
-711
20 517
20 559
42
42
42
-2 009
2 051
-42
2:6
Bidrag till
standardiseringen
31 336
31 336
31 336
0
0
0
0
0
0
2:7
AB Svensk Exportkredits
statsstödda
exportkreditgivning
10 000
30 000
-30 000
-10 000
0
-30 000
0
0
0
0
UO 25 Allmänna bidrag till
kommuner
226
119 992 772
59 220
-226
120 051 992
120 051 758
58 986
-234
-234
-166 788
166 554
234
38
s. 39 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
1:1
Kommunalekonomisk
utjämning
0
110 539 384
110 539 384
110 539 384
0
0
0
-33 161
33 161
0
1:2
Utjämningsbidrag för
LSS-kostnader
1
4 446 438
59 220
-1
4 505 658
4 505 654
59 216
-4
-4
-133 397
133 393
4
1:3
Bidrag till
kommunalekonomiska
organisationer
225
6 950
-225
6 950
6 719
-231
-231
-231
-231
0
231
1:4
Stöd med anledning av
flyktingsituationen
5 000 000
5 000 000
5 000 000
0
0
0
0
0
UO 26 Statsskuldsräntor
m.m.
57 526
25 155 200
-93 468
25 119 258
22 173 826
-2 981 374
-2 981 374
-2 945 432
-5 460 952
2 515 520
2 945 432
1:1
Räntor på statsskulden
-35 942
25 000 000
24 964 058
22 126 309
-2 873 691
-2 873 691
-2 837 749
-5 337 749
2 500 000
2 837 749
1:2
Oförutsedda utgifter
3 715
10 000
-3 715
10 000
-10 000
-10 000
-10 000
-11 000
1 000
10 000
1:3
Riksgäldskontorets
provisionsutgifter
89 753
145 200
-89 753
145 200
47 517
-97 683
-97 683
-97 683
-112 203
14 520
97 683
UO 27 Avgiften till
Europeiska unionen
4 550 644
40 913 834
-4 551 094
40 913 385
37 682 942
-3 230 892
-3 230 892
-3 230 443
-7 321 825
4 091 382
3 230 443
1:1
Avgiften till Europeiska
unionen
4 550 644
40 913 834
-4 551 094
40 913 385
37 682 942
-3 230 892
-3 230 892
-3 230 443
-7 321 825
4 091 382
3 230 443
(A) Summa Utgiftsområden
(UO 1-27)
33 113 759
1 030 211 885
6 099 007
-28 666 392 1 040 758 259
1 012 879 475
-17 332 410
-23 431 417
-27 878 784
-66 604 898
38 726 114
27 878 784
(B) Förändring av anslagsbehållningar exkl. UO
26
-11 180 717
-11 180 717
0
11 180 717
11 180 717
11 180 717
11 180 717
(C) Förändring av
anslagsbehållningar UO 26
-108 400
-108 400
0
108 400
108 400
108 400
108 400
(D) Summa utgifter (A+B+C)
33 113 759 1 018 922 768
6 099 007
-28 666 392 1 029 469 142
1 012 879 475
-6 043 293
-12 142 300
-16 589 667
-55 315 781
38 726 114
27 878 784
(E) Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.
(A+B-UO 26)
33 056 233
993 875 968
6 099 007
-28 572 924 1 004 458 284
990 705 649
-3 170 319
-9 269 326
-13 752 635
-49 963 229
36 210 594
24 933 352
39
s. 40 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 2
Totalt
tilldelade
Skillnad mot
Utgående
Ingående ram-
medel
anvisade
Skillnad mot
Skillnad mot
ram-
överförings-
Statens
Ändrings-
Indragning
(IB+SB+ÄB+I
Skillnad mot
medel
tilldelade
tillgängliga
överförings-
belopp (IB)
budget (SB)
budget (ÄB)
(ID)
D+MÖ)
Utfall
statens budget
(SB+ÄB)
medel
medel
Anslags-kredit
belopp
(F) Riksgäldskontorets
nettoutlåning
3 628 408
3 628 408
-66 892 152
-70 520 560
-70 520 560
-70 520 560
-70 520 560
(G) Kassamässig korrigering
0
0
-2 388 847
-2 388 847
-2 388 847
-2 388 847
-2 388 847
(H) Budgetens utgifter m.m.
(D+F+G)
33 113 759
1 022 551 176
6 099 007
-28 666 392 1 033 097 550
943 598 475
-78 952 701
-85 051 708
-89 499 075
-128 225 189
38 726 114
27 878 784
(I) Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten
317 572 000
317 627 724
55 724
(J) Takbegränsade utgifter
(E+I)
1 311 447 968
1 308 333 373
-3 114 595
(K) Marginal till utgiftstaket
39 552 032
42 666 627
3 114 595
(L) Utgiftstak (J+K)
1 351 000 000
1 351 000 000
0
40
s. 1 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 3
Bilaga 3
Beställningsbemyndiganden
1
s. 2 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 3
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden 2019
Tusental kronor
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2019-12-31
1 Rikets styrelse
6:5
Stöd till politiska partier
169 200
126 941
8:1
Mediestöd
70 000
24 646
Totalt UO 1
239 200
151 587
2 Samhällsekonomi och
1:10
Bidragsfastigheter
finansförvaltning
100 000
43 610
1:16
Finansmarknadsforskning
30 000
25 296
Totalt UO 2
130 000
68 906
4 Rättsväsendet
1:18
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende
EU:s inre säkerhet
210 000
156 506
Totalt UO 4
210 000
156 506
5 Internationell samverkan
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
50 000
12 500
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
145 500
91 126
Totalt UO 5
195 500
103 626
6 Försvar och samhällets krisberedskap
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
18 300 000
11 012 442
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
67 000 000
64 713 782
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
80 000
53 461
2:4
Krisberedskap
2 000 000
1 957 960
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
70 000
83 959
Totalt UO 6
87 450 000
77 821 604
7 Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
103 100 000
82 063 050
Totalt UO 7
103 100 000
82 063 050
8 Migration
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
356 400
277 803
Totalt UO 8
356 400
277 803
9 Hälsovård, sjukvård och social
2:2
Insatser för vaccinberedskap
omsorg
368 000
28 000
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
900 000
710 420
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
30 850
24 867
7:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Forskning
2 800 000
1 421 445
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
(2018)
12 000
Totalt UO 9
4 098 850
2 196 732
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1 888 000
1 888 000
Totalt UO 10
1 888 000
1 888 000
2
s. 3 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 3
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2019-12-31
13 Jämställdhet och nyanlända
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
invandrares etablering
38 300
28 000
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
28 163
23 157
Totalt UO 13
66 463
51 157
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
10 000 000
2 511 597
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
15 000 000
13 361 916
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2014–2020
3 850 000
3 048 957
1:7
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
utvärdering
9 000
6 530
1:10
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
33 212
33 212
1:13
Lån till körkort
114 000
61 470
2:1
Arbetsmiljöverket
20 000
19 970
Totalt UO 14
29 026 212
19 043 652
15 Studiestöd
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
4 000
3 107
Totalt UO 15
4 000
3 107
16 Utbildning och universitetsforskning
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet
1 051 068
902 586
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
35 000
34 484
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet m.m.
614 000
613 597
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
215 000
4 343
1:14
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
8 200 000
6 945 262
1:16
Fler anställda i lågstadiet
985 500
985 500
1:18
Praktiknära skolforskning
36 500
35 291
1:19
Bidrag till lärarlöner
2 221 000
2 220 970
1:21
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling
3 500 000
3 500 000
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
18 850 000
18 174 693
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer
1 950 000
1 893 036
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
4 000 000
3 996 074
4:1
Internationella program
165 000
90 291
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
(2018)
1 420
Totalt UO 16
41 823 068
39 397 547
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete
25 000
9 100
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9 000
9 000
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
55 000
0
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
167 000
116 076
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
40 000
30 591
4:4 Bidrag till bild- och formområdet
14 000
12 000
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
196 000
132 758
3
s. 4 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 3
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2019-12-31
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
90 000
70 280
9:2
Stöd till trossamfund
46 000
7 766
12:2
Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet
212 000
212 000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
44 000
41 480
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
15 000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
140 000
79 250
13:5
Insatser för den ideella sektorn
(2017)
13 650
Totalt UO 17
1 053 000
748 951
18 Samhällsplanering,
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik
43 000
7 620
1:4
Boverket
30 000
28 000
1:9
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder
och bostäder för studerande
6 000 000
5 549 461
1:10
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
20 000
8 146
1:7
Energieffektivisering och renovering av
(2018)
flerbostadshus
207 456
1:11
Innovativt och hållbart byggande
(2018)
44 001
Totalt UO 18
6 093 000
5 844 684
19 Regional tillväxt
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
3 450 000
2 879 335
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2014–2020
3 750 000
3 368 452
Totalt UO 19
7 200 000
6 247 787
20 Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
110 000
88 800
1:3
Åtgärder för värdefull natur
440 000
265 359
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1 965 000
1 294 660
1:5
Miljöforskning
102 000
77 297
1:10
Klimatanpassning
80 000
4 812
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
505 000
391 963
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
700 000
606 290
1:13
Internationellt miljösamarbete
8 000
1 850
1:14
Skydd av värdefull natur
42 000
17 392
1:16
Klimatinvesteringar
1 600 000
1 593 974
1:17
Elbusspremie
80 000
58 809
1:20
Industriklivet
1 800 000
531 185
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
2 200 000
1 438 867
1:18
Investeringsstöd för gröna städer
(2018)
117 778
Totalt UO 20
9 632 000
6 489 036
21 Energi
1:2
Insatser för energieffektivisering
208 000
154 429
1:3
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
10 000
6 434
1:4
Energiforskning
3 450 000
2 150 452
4
s. 5 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 3
Utestående
åtaganden
Utgiftsområde
Anslag
Bemyndiganden
2019-12-31
1:8
Elberedskap
200 000
137 557
1:10
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat-
och energiomställning
65 000
40 040
1:9
Avgifter till internationella organisationer
(2018)
12 551
Totalt UO 21
3 933 000
2 501 463
22 Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
128 439 700
108 875 761
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
29 246 900
24 107 962
1:7
Trafikavtal
4 971 200
4 685 714
1:11
Trängselskatt i Stockholm
38 006 000
33 197 756
1:14
Trängselskatt i Göteborg
6 344 100
3 126 912
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med
funktionsnedsättning
200 000
151 087
2:3
Grundläggande betaltjänster
45 000
34 702
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
270 000
203 140
Totalt UO 22
207 522 900
174 383 034
23 Areella näringar, landsbygd och
1:2
Insatser för skogsbruket
livsmedel
70 000
41 738
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
120 000
72 231
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
90 000
57 255
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för
fiske och vattenbruk
595 600
212 641
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
45 000
21 000
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
5 241 000
3 541 687
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
4 868 200
4 670 969
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
1 700 000
908 583
1:19
Miljöförbättrande åtgärder jordbruk
(2018)
30 000
Totalt UO 23
12 729 800
9 556 104
24 Näringsliv
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
2 500 000
2 404 246
1:5
Näringslivsutveckling
700 000
481 037
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 000
3 325
1:14
Konkurrensforskning
13 000
11 743
Totalt UO 24
3 218 000
2 900 351
Totalt alla UO
519 969 393
431 894 687
varav äldre bemyndiganden
438 856
5
s. 1 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 4
Bilaga 4
Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
1
s. 2 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 4
Slutbehandlade granskningsrapporter
Rapport nr
Namn
Beslut
2018:33
Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken – ett outnyttjat verktyg
Skr. 2018/19:97
2018:34
Otillåten spridning av nationella prov – vad gör Skolverket och Skolinspektionen?
Skr. 2018/19:110
2019:1
Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar
Skr. 2018/19:121
2019:2
Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna
Skr. 2018/19:117
2019:3
Regionala exportcentrum – en del av Sveriges exportstrategi
Skr. 2018/19:135
2019:4
Att planera för framtiden – statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken
Skr. 2018/19:120
2019:5
Bevara samlingarna – säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning
Skr. 2018/19:129
2019:6
Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor – ett viktigt arbete som kan förbättras
Skr. 2018/19:144
2019:7
Jämställdhet i Almis låneverksamhet – otydlig styrning och återrapportering
Skr. 2018/19:123
2019:8
Köp på saklig grund – myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner
Skr. 2018/19:148
2019:9
Trångboddhet – konsekvenser för hälsa och skolresultat
Skr. 2019/20:4
2019:10
Konsten att styra – regeringens styrning av kulturområdets institutioner
Skr. 2019/20:6
2019:11
Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet – brister i styrning och uppföljning
Skr. 2019/20:3
2019:12
Tullverkets kontroll – en träffsäker verksamhet?
Skr. 2019/20:35
2019:13
Grundsärskolans kunskapsuppdrag – styrning, stöd och uppföljning
Skr. 2019/20:39
2019:14
Enklare att starta företag – statliga insatser för en digital process
Skr. 2019/20:42
2019:15
Styrningen av rättskedjan
Skr. 2019/20:44
2019:16
Diskrimineringslagens krav på lönekartläggning – ett trubbigt verktyg för att minska löneskillnader mellan könen
Skr. 2019/20:48
2019:17
Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete – förutsättningar för samverkan
Skr. 2019/20:41
2019:18
Arbetsförmedlingens matchningsarbete – svag kunskapsbas och brister i styrningen
Skr. 2019/20:46
2019:19
Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
Skr. 2019/20:50
2019:20
Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande
Skr. 2019/20:40
2019:21
Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse
Skr. 2019/20:60
2019:22
Mörkertal inom bostadstillägget
Skr. 2019/20:54
2019:23
Ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS
Skr. 2019/20:61
2019:24
Drift och underhåll av statliga vägar – betydligt dyrare än avtalat
Skr. 2019/20:72
2019:25
Stöd till renovering och energieffektivisering – en riktad satsning till vissa bostadsområden
Skr. 2019/20:71
2019:26
Konkurrensverkets tillsyn – förutsättningar för e ff ektivt resursutnyttjande
Skr. 2019/20:76
2019:27
Stöd till start av näringsverksamhet – långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt
Skr. 2019/20:73
2019:28
Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering
Skr. 2019/20:82
2019:29
Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer utjämning och bättre förvaltning
Skr. 2019/20:77
2019:30
Om det värsta skulle hända – statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor
Skr. 2019/20:93
2019:31
Att tänka efter före – statens planering av höghastighetsjärnväg
Skr. 2019/20:133
2019:32
Konsumentskyddet på det finansiella området – förutsättningar och statlig tillsyn
Skr. 2019/20:128
2019:33
Inspektionen för vård och omsorg – en tillsynsverksamhet med förhinder
Skr. 2019/20:121
2019:34
Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken
Skr. 2019/20:134
2019:35
Valförfarandet – valhemlighet, träffsäkerhet och godtagbar tid
Skr. 2019/20:141
2019:36
Svenska skeppshypotekskassan
Skr. 2019/20:108
2
s. 3 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Bilaga 5
Tabellsamling
1
s. 4 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Utfallet för statens budget 2015–2019
Miljarder kronor
2015
2016
2017
2018
2019
Inkomster
859,5
1 002,7
1 001,4
1 072,1
1 055,5
Statens skatteinkomster
893,9
1 044,0
1 050,1
1 119,9
1 109,5
Övriga inkomster
-34,4
-41,3
-48,7
-47,8
-54,0
Utgifter m.m.
892,2
917,4
939,6
992,1
943,6
UO 1–25 och 27
867,4
899,1
930,2
974,9
990,7
Statsskuldsräntor m.m.
UO 26
21,9
1,7
10,6
13,6
22,2
Riksgäldskontorets
nettoutlåning
10,1
14,8
-2,9
2
-66,9
Kassamässig
korrigering
-7,3
1,8
1,8
1,6
-2,4
Budgetsaldo
-32,6
85,3
61,8
80
111,9
Inkomster i statens budget 2015–2019
Miljarder kronor
Inkomstår
2015
2016
2017
2018
2019
Statens skatteintäkter
927,3
1 012,6
1 063,8
1 099,5
1 119,9
Periodiseringar
-33,4
31,4
-13,6
20,4
-10,4
Statens
skatteinkomster
893,9
1 044,0
1 050,1
1 119,9
1 109,5
Inkomster av statens
verksamhet
39
31,3
27,4
32,8
35,3
Inkomster av försåld
egendom
0,1
0,2
0
1,8
0,0
Återbetalning av lån
0,9
0,8
0,8
0,7
0,8
Kalkylmässiga
inkomster
9,7
10,8
11,4
12,2
14,2
Bidrag från EU
9,7
11
10,5
12,4
12,6
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet
-85,8
-95,4
-98,8
-107,7
-116,9
Utgifter som ges som
krediteringar på
skattekontot
-8,2
0
0
0
0,0
Statens övriga
inkomster
-34,4
-41,3
-48,7
-47,8
-54,0
Inkomster i statens
budget
859,5
1 002,7
1 001,4
1 072,1
1055,5
2
s. 5 Skr. 2019/20:101 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Den offentliga sektorns skatteintäkter 2015–2019
Miljarder kronor
Inkomstår
2015
2016
2017
2018
2019
Skatt på arbete
1 049,8
1 137,1
1 194,1
1242,8
1 260,2
Direkta skatter
558,3
607,1
635,3
656,9
655,1
Kommunal skatt
635,7
669,6
700,1
726,0
742,1
Statlig skatt
50,8
55,6
58,5
60,4
57,1
Jobbskatteavdrag
104,0
105,1
109,8
-113,1
-126,8
Husavdrag
-23,7
-12,7
-13,8
-14,2
-15,5
Övrigt
-0,6
-0,3
-0,3
-0,8
-1,8
Indirekta skatter
491,5
530,1
558,7
586,0
605,1
Arbetsgivaravgifter
491,6
515,7
540,5
566,5
588,6
Egenavgifter
11,8
11,5
11,8
11,8
12,3
Särskild löneskatt
40,3
43,6
46,0
49,2
48,7
Nedsättningar
-19,1
-5,7
-3,2
-3,3
-4,0
Tjänstegruppliv m.m.
0,5
0,5
0,6
0,5
0,6
Avgifter till premiepensionssystemet
-33,6
-35,6
-36,9
-38,8
-41,1
Skatt på kapital
245,0
246,0
263,1
261,4
274,4
Skatt på kapital, hushåll
69,1
74,6
80,4
69,3
71,7
Skatt på företagsvinster
119,6
115,2
127,1
132,9
145,1
Avkastningsskatt
8,4
4,6
4,2
5,4
5,4
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
32,4
33,4
32,9
33,2
32,7
Stämpelskatt
10,9
12,3
12,1
12,1
12,3
Kupongskatt m.m.
4,6
5,7
6,4
8,5
7,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror
501,6
532,9
554,5
579,4
596,2
Mervärdesskatt
380,3
406,5
427,2
446,8
461,8
Skatt på tobak
11,8
11,9
11,9
12,4
11,9
Skatt på etylalkohol
4,2
4,2
4,3
4,5
4,5
Skatt på vin m.m.
5,5
5,6
5,8
6,0
6,1
Skatt på öl
3,9
4,0
4,1
4,3
4,3
Energiskatt
40,7
44,6
46,6
52,4
52,4
Koldioxidskatt
24,6
24,1
23,5
23,0
22,2
Övriga skatter på energi och miljö
4,8
5,2
4,1
3,6
5,2
Skatt på vägtrafik
18,8
19,7
19,9
19,8
20,7
Övriga skatter
6,8
7,0
6,9
6,5
7,1
Skatt på import
6,3
6,1
6,3
6,5
6,9
Restförda och övriga skatter
6,8
16,4
14,2
16,7
16,2
Restförda skatter
-4,3
-4,7
-5,8
-4,7
-5,0
Övriga skatter
11,1
21,1
20,0
21,4
21,2
Totala skatteintäkter
1 809,4
1 938,5
2 032,1
2 106,9
2 153,9
Avgår EU-skatter
-6,3
-6,1
-6,3
-6,5
-6,9
Offentliga sektorns skatteintäkter
1 803,1
1 932,4
2 025,8
2 100,4
2 147,0
Avgår kommunala skatter
-651,7
-685,9
-717,0
-744,2
-760,6
Avgår avgifter till ålderspensionssystemet
-224,1
-233,9
-245,0
-256,7
-266,5
Statens skatteintäkter
927,3
1 012,6
1 063,8
1 099,5
1 119,9
3
s. 6 Utgifter i statens budget 2015–2019 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Utgifter i statens budget 2015–2019
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2019. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil
Andel i procent av de takbegränsade
Miljarder kronor
utgifterna
Utgiftsområde
2015
2016
2017
2018
2019
2015
2016
2017
2018
2019
1
Rikets styrelse
1,1
1,1
1,1
1,1
1,1
12,3
12,7
13,3
14,3
14,6
Samhällsekonomi och
2
finansförvaltning
1,3
1,3
1,2
1,2
1,3
14,5
15,1
15,3
16,0
16,9
3
Skatt, tull och exekution
0,9
0,9
0,9
0,9
0,9
10,8
10,8
11,0
11,4
11,5
4
Rättsväsendet
3,6
3,6
3,6
3,6
3,8
40,4
42,3
44,1
45,9
49,4
5
Internationell samverkan
0,2
0,2
0,2
0,1
0,2
1,9
2,1
2,0
1,9
2,3
Försvar och samhällets
6
krisberedskap
4,3
4,2
4,1
4,2
4,6
48,3
49,4
50,4
53,5
60,6
7
Internationellt bistånd
2,8
2,7
3,0
3,3
3,4
32,2
32,0
36,7
42,8
44,2
8
Migration
1,6
3,5
3,3
1,5
0,9
18,7
41,3
40,0
19,6
11,8
Hälsovård, sjukvård och social
9
omsorg
5,7
5,4
5,5
6,1
6,1
65,0
63,4
67,4
78,4
79,6
Ek. trygghet vid sjukdom och
10
funktionsnedsättning
9,0
8,9
8,3
7,8
7,5
102,6
105,6
101,9
99,7
97,9
Ekonomisk trygghet vid
11
ålderdom
3,4
3,0
2,8
2,7
2,6
38,1
35,9
34,7
34,8
34,5
Ekonomisk trygghet för familjer
12
och barn
7,3
7,3
7,2
7,4
7,4
82,9
86,1
88,7
95,2
97,3
Jämställdhet och nyanlända
13
invandrares etablering
1,4
1,6
1,9
1,7
1,3
15,4
19,2
23,9
22,2
16,9
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
5,7
6,1
5,8
5,8
5,6
65,0
72,5
71,6
73,9
73,4
14
Justerat för teknisk förändring 1
6,3
6,2
5,8
5,8
5,6
71,9
73,0
71,6
73,9
73,4
15
Studiestöd
1,7
1,6
1,6
1,6
1,7
19,2
19,5
19,7
21,1
22,8
15
Justerat för teknisk förändring 1
1,6
1,6
1,5
1,5
1,7
18,4
18,5
18,2
19,6
22,8
Utbildning och
16
universitetsforskning
5,5
5,6
5,8
5,9
6,0
62,8
66,0
71,1
76,0
78,5
Kultur, medier, trossamfund och
17
fritid
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
13,4
14,1
14,5
16,0
15,8
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
18
konsumentpolitik
0,1
0,3
0,3
0,4
0,2
1,1
3,1
3,8
4,6
3,1
19
Regional tillväxt
0,2
0,2
0,2
0,3
0,3
2,2
2,6
2,8
3,6
3,3
20
Allmän miljö- och naturvård
0,5
0,6
0,6
0,8
0,7
5,9
7,3
7,8
10,4
9,4
21
Energi
0,2
0,2
0,2
0,3
0,2
2,3
2,7
3,0
3,5
2,2
22
Kommunikationer
4,2
4,2
4,3
4,4
4,5
47,2
50,0
53,2
56,6
58,6
22
Justerat för teknisk förändring 1
4,3
4,2
4,3
4,4
4,5
48,7
50,0
53,2
56,6
58,6
Areella näringar, landsbygd och
23
livsmedel
1,2
1,3
1,4
1,5
1,6
13,4
15,9
17,2
19,6
20,8
24
Näringsliv
0,5
0,5
0,5
0,6
0,6
5,5
5,9
6,4
7,5
7,3
25
Allmänna bidrag till kommuner
9,0
7,9
8,6
8,7
9,2
102,0
93,3
105,6
111,4
120,1
25
Justerat för teknisk förändring 1
9,5
8,6
9,3
9,0
9,2
107,9
101,4
114,1
115,5
120,1
26
Statsskuldsräntor m.m.
21,9
1,7
10,6
13,6
22,2
27
Avgiften till Europeiska unionen
3,9
2,6
2,0
2,7
2,9
44,2
30,3
24,2
35,0
37,7
Summa utgiftsområden
889,3
900,8
940,7
988,5
1012,9
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statens budget
23,6
24,1
24,3
24,0
24,3
267,5
285,4
299,1
307,4
317,6
4
s. 5 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Andel i procent av de takbegränsade
Miljarder kronor
utgifterna
Takbegränsade utgifter
100
100
100
100
100
1134,9
1184,5
1229,3
1282,3
1308,3
Budgeteringsmarginal
2,0
2,6
3,6
4,3
3,3
23,1
30,5
44,7
54,7
42,7
Utgiftstak för staten
1158,0
1215,0
1274,0
1337,0
1351,0
1 De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget för 2019, finansplan och skattefrågor avsnitt 5.3.
Realekonomisk fördelning av statens budget 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Realekonomisk art
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
Transfereringar
685 380
681 463
647 413
622 906
605 756
3 916
0,6
varav till
Hushållssektorn
316 298
312 446
303 393
303 305
304 050
3 852
1,2
Kommunala sektorn
211 204
213 273
209 536
183 851
164 760
-2 069
-1,0
Företagssektorn
51 165
52 773
47 135
45 151
34 036
-1 608
-3,0
Ålderspensionssystemet
21 675
22 557
23 602
24 718
22 459
-882
-3,9
Statliga ideella organisationer
6 080
6 183
5 187
4 375
4 583
-103
-1,7
Internationell verksamhet
78 957
74 232
58 560
61 507
75 869
4 725
6,4
varav till EU-institutioner
37 683
34 960
24 224
30 350
44 232
2 723
7,8
Konsumtionsutgifter
253 508
248 321
238 808
233 970
221 450
5 186
2,1
varav
Löner inklusive sociala avgifter
148 380
142 561
135 387
128 529
122 043
5 820
4,1
Omkostnader för konsumtion
72 626
72 994
69 978
69 657
67 164
-368
-0,5
Lokaler
20 076
19 269
18 083
17 995
17 436
808
4,2
Sociala naturaförmåner
12 425
13 499
15 361
17 789
14 807
-1 073
-8,0
Investeringsverksamhet
39 913
33 591
32 021
30 456
28 766
6 322
18,8
Räntor
22 720
14 211
11 417
2 856
23 294
8 509
59,9
varav
Räntor på statsskulden
22 126
13 536
10 504
1 668
21 797
8 590
63,5
Finansiella transaktioner
11 359
10 940
11 090
10 651
10 079
419
3,8
Summa utgiftsområden
1 012 879
988 527
940 749
900 839
889 345
24 352
2,5
Källa: Ekonomistyrningsverket
5
s. 6 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
1
Rikets styrelse
1 810
1 635
1 411
1 337
1 274
175
10,7
Samhällsekonomi och
2
finansförvaltning
13 392
13 093
12 659
12 488
12 145
299
2,3
3
Skatt, tull och exekution
27
51
32
47
55
-24
-46,8
4
Rättsväsendet
329
354
115
182
198
-25
-7,1
5
Internationell samverkan
1 972
1 531
1 638
1 748
1 623
441
28,8
Försvar och samhällets
6
krisberedskap
1 575
1 496
1 051
910
967
79
5,3
7
Internationellt bistånd
41 153
39 973
34 149
29 081
29 931
1 179
3
8
Migration
4 329
10 556
28 790
26 398
8 497
-6 227
-59
Hälsovård, sjukvård och
9
social omsorg
69 714
69 156
58 679
55 035
57 176
558
0,8
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och
10
funktionsnedsättning
88 144
90 325
92 480
96 454
93 792
-2 180
-2,4
Ekonomisk trygghet vid
11
ålderdom
33 920
34 232
34 112
35 393
37 581
-312
-0,9
Ekonomisk trygghet för
12
familjer och barn
97 315
95 208
88 660
86 106
82 930
2 107
2,2
Jämställdhet och
nyanlända invandrares
13
etablering
16 316
21 657
21 516
16 996
13 131
-5 341
-24,7
Arbetsmarknad och
14
arbetsliv
58 611
57 036
56 097
58 231
52 025
1 575
2,8
15
Studiestöd
20 456
18 748
17 175
16 833
16 413
1 709
9,1
Utbildning och
16
universitetsforskning
29 842
28 132
25 364
21 619
18 998
1 710
6,1
Kultur, medier,
17
trossamfund och fritid
12 963
13 196
11 910
11 574
11 109
-233
-1,8
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
18
konsumentpolitik
1 758
3 389
2 638
2 032
73
-1 631
-48,1
19
Regional tillväxt
3 027
3 044
2 334
2 453
2 075
-17
-0,6
Allmän miljö- och
20
naturvård
3 627
4 210
2 476
2 195
1 806
-582
-13,8
21
Energi
766
2 105
1 592
1 512
1 218
-1 339
-63,6
22
Kommunikationer
6 125
6 307
5 752
5 451
3 755
-182
-2,9
Areella näringar,
23
landsbygd och livsmedel
15 787
14 678
12 932
11 382
9 340
1 109
7,6
24
Näringsliv
4 687
4 972
4 060
3 751
3 377
-285
-5,7
Allmänna bidrag till
25
kommuner
120 051
111 408
105 565
93 350
102 037
8 643
7,8
26
Statsskuldsräntor m.m.
11
0
-11
-100
Avgiften till Europeiska
27
unionen
37 683
34 960
24 224
30 350
44 232
2 723
7,8
Summa utgiftsområden
685 380
681 463
647 413
622 906
605 756
3 916
0,6
Källa: Ekonomistyrningsverket
6
s. 7 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning - Transfereringar till hushåll 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
2
Statliga tjänstepensioner
1:5
m.m.
13 369
13 018
12 641
12 473
12 128
352
2,7
7
1:1
Biståndsverksamhet
4 196
4 398
4 106
3 823
3 266
-202
-4,6
9
Kostnader för statlig
4:4
assistansersättning
28 592
29 022
27 930
26 344
29 784
-431
-1,5
10
Sjukpenning och
1:1
rehabilitering m.m.
34 657
34 307
34 258
35 912
33 781
350
1,0
10
Aktivitets- och
1:2
sjukersättningar m.m.
39 341
40 499
41 744
43 002
44 436
-1 157
-2,9
11
Garantipension till
1:1
ålderspension
13 175
13 142
13 339
14 112
15 761
33
0,2
11
Efterlevandepensioner till
1:2
vuxna
10 382
10 869
11 499
11 920
12 427
-487
-4,5
11
Bostadstillägg till
1:3
pensionärer
9 196
9 139
8 265
8 466
8 589
57
0,6
12
1:1
Barnbidrag
33 175
31 722
27 287
26 349
25 764
1 452
4,6
12
1:2
Föräldraförsäkring
41 200
40 610
38 724
37 299
35 699
589
1,5
12
1:3
Underhållsstöd
2 700
2 593
2 520
2 643
2 256
107
4,1
12
Omvårdnadsbidrag och
1:6
vårdbidrag
3 633
3 742
3 627
3 473
3 285
-109
-2,9
12
1:8
Bostadsbidrag
4 606
4 574
4 664
4 662
4 940
32
0,7
13
Etableringsersättning till
1:3
vissa nyanlända invandrare
3 563
4 925
5 355
4 226
3 687
-1 362
-27,7
14
Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
1:2
aktivitetsstöd
25 074
23 704
24 819
26 198
26 945
1 370
5,8
14
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
1:3
program och insatser
980
1 442
748
1 263
1 157
-461
-32,0
14
Lönebidrag och Samhall
1:4
m.m.
1 803
1 694
1 633
1 713
1 837
109
6,5
14
Bidrag till
1:11
lönegarantiersättning
2 063
1 480
1 296
1 588
1 231
583
39,4
15
1:1
Studiehjälp
4 237
4 030
3 426
3 319
3 321
207
5,1
15
1:2
Studiemedel
12 971
11 501
10 688
10 559
10 748
1 470
12,8
17
8:2
Centrala museer: Stiftelser
263
263
17
10:1
Filmstöd
561
3
3
3
3
558
16 554,1
17
14:1
Bidrag till folkbildningen
4 298
4 358
3 849
3 810
3 626
-60
-1,4
20
1:8
Klimatbonus
1 280
1 280
20
1:8
(2018)
Supermiljöbilspremie
322
451
348
347
-322
-100,0
20
1:19
Elfordonspremie
-1
413
-414
-100,2
21
1:7
Energiteknik
-149
500
230
147
-649
-129,9
24
1:5
Näringslivsutveckling
246
466
176
187
130
-220
-47,2
24
2:3
Exportfrämjande verksamhet
347
12
19
14
31
335
2 862,6
Övriga anslag
20 540
19 962
20 096
19 452
18 872
577
2,9
Totalt
316 298
312 446
303 393
303 305
304 050
3 852
1,2
Källa: Ekonomistyrningsverket
7
s. 8 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning - Transfereringar till kommuner 2015-2019
Miljoner kronor
UO
Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
6
Ersättning för
2:3
räddningstjänst m.m.
123
237
12
11
5
-114
-48,1
8
Ersättningar och
1:2
bostadskostnader
3 277
9 006
26 178
23 635
6 423
-5 729
-63,6
8
Tillfälligt stöd till kommuner
för ensamkommande unga
1:9
asylsökande m fl.
195
396
389
-201
-50,7
9
Bidrag för
1:5
läkemedelsförmånerna
28 428
27 067
25 606
22 071
24 469
1 361
5,0
9
Bidrag till folkhälsa och
1:6
sjukvård
8 338
7 347
2 717
3 368
1 127
991
13,5
9
1:8
Bidrag till psykiatri
1 839
1 491
1 043
900
753
348
23,3
9
Prestationsbundna insatser
1:11
för att korta vårdköerna
1 610
1 610
9
Kostnader för statlig
4:4
assistansersättning
-4 417
-3 714
-4 620
-4 832
-4 894
-703
18,9
9
Stimulansbidrag och
4:5
åtgärder inom äldreområdet
546
2 385
1 983
2 022
971
-1 839
-77,1
9
Bidrag till utveckling av
4:7
socialt arbete m.m.
676
1 296
583
550
273
-620
-47,9
10
Bidrag för
1:6
sjukskrivningsprocessen
1 716
1 866
1 874
2 123
1 870
-150
-8,1
13
Kommunersättningar vid
1:2
flyktingmottagande
11 817
16 128
15 166
12 013
8 963
-4 311
-26,7
14
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
1:3
program och insatser
2 684
3 544
1 845
949
837
-860
-24,3
14
Lönebidrag och Samhall
1:4
m.m.
2 550
2 306
2 237
2 277
2 393
244
10,6
14
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställning
1:12
ar
418
668
841
957
-250
-37,4
16 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
1:5
verksamhet
1 944
2 356
2 245
1 094
1 802
-413
-17,5
16
Statligt stöd till
1:13
vuxenutbildning
2 205
2 126
1 128
1 087
79
3,7
16
1:15
Upprustning av skollokaler
(2018)
och utemiljöer
627
125
52
2
-627
-100,0
16
Statligt stöd för stärkt
likvärdighet och
1:21
kunskapsutveckling
3 136
894
2 241
250,6
18
Stöd till kommuner för ökat
1:8
bostadsbyggande
1 395
1 800
1 849
-1 395
-100,0
19
1:1
Regionala tillväxtåtgärder
382
805
301
328
259
-423
-52,5
25
Kommunalekonomisk
1:1
utjämning
110 539
99 808
94 657
89 680
87 723
10 731
10,8
25
Utjämningsbidrag för LSS-
1:2
kostnader
4 506
4 094
3 902
3 664
3 646
412
10,1
25
Stöd med anledning av
1:4
flyktingsituationen
5 000
7 000
7 000
-2 000
-28,6
25
Bidrag för arbete mot
1:5
långtidsarbetslöshet
500
-500
-100,0
25
1:5
Tillfälligt stöd till kommuner
(2015)
och landsting
9 800
8
s. 9 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
UO
Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
Övriga anslag
23 692
23 643
22 524
20 052
18 338
49
0,2
Totalt
211 204
213 273
209 536
183 851
164 760
-2 069
-1,0
Källa: Ekonomistyrningsverket
Realekonomisk fördelning - Transfereringar till företag 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
1
8:1
Mediestöd
644
492
541
519
487
151
30,7
4
1:12
Rättsliga biträden m.m.
142
169
-27
-16,1
9
Stimulansbidrag och
4:5
åtgärder inom äldreområdet
451
361
249
270
259
90
24,8
10
Ersättning för höga
1:7
sjuklönekostnader
1 090
954
890
799
136
14,3
14
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
1:3
program och insatser
1 195
1 582
2 075
2 601
3 064
-386
-24,4
14
Lönebidrag och Samhall
1:4
m.m.
14 551
13 356
12 434
12 282
12 145
1 195
8,9
14
Nystartsjobb och stöd för
yrkesintroduktionsanställnin
1:12
gar
4 207
4 322
5 152
5 395
-115
-2,7
16
Statligt stöd till
1:14
yrkeshögskoleutbildning
1 401
1 255
1 083
1 010
950
147
11,7
16
1:15
Upprustning av skollokaler
(2018)
och utemiljöer
110
28
4
-110
-100,0
17
Bidrag till vissa
2:1
scenkonstinstitutioner
737
696
682
673
-737
-100,0
18 Energieffektivisering och renovering av
flerbostadshus och
1:7
utomhusmiljöer
23
400
273
96
-377
-94,2
18
Investeringsstöd för
anordnande av
hyresbostäder och bostäder
1:9
för studerande
1 590
1 376
435
214
15,5
19
Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden
1:3
2014-2020
517
305
268
459
35
212
69,7
20
1:16
Klimatinvesteringar
482
1 504
566
461
75
-1 022
-68,0
20
1:20
Industriklivet
36
121
-85
-70,0
21
1:7
Energiteknik
-147
501
306
194
90
-648
-129,4
22
Utveckling av statens
1:1
transportinfrastruktur
387
535
497
508
271
-148
-27,6
22
1:15
Sjöfartsstöd
1 564
1 432
1 482
1 486
132
9,2
23
1:10
Gårdsstöd m.m.
7 361
7 392
7 279
6 448
5 606
-31
-0,4
23
Från EU-budgeten
finansierade stödåtgärder
1:13
för fiske och vattenbruk
187
251
14
0
45
-64
-25,4
23
Åtgärder för landsbygdens
1:17
miljö och struktur
4 228
3 809
3 053
2 630
1 679
419
11,0
23 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och
1:18
struktur
2 990
2 044
1 845
1 511
1 362
946
46,3
9
s. 10 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Procentuell
Förändring
förändring
UO Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
23
Miljöförbättrande åtgärder i
1:19
jordbruket
162
329
55
54
16
-167
-50,9
24 Verket för innovationssystem:
1:2
Forskning och utveckling
1 627
1 591
1 629
1 378
1 236
35
2,2
24
1:5
Näringslivsutveckling
255
268
178
215
154
-13
-4,8
24
Kapitalinsatser i statliga
1:17
ägda företag
150
400
5
-250
-62,5
24
Bidrag till företagsutveckling
1:20
och innovation
309
309
279
269
-309
-100,0
Övriga anslag
6 070
6 866
5 796
5 865
5 621
-796
-11,6
Totalt
51 165
52 773
47 135
45 151
34 036
-1 608
-3,0
Källa: Ekonomistyrningsverket
Realekonomisk fördelning - Konsumtion per utgiftsområde 2015-2019
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Procentuell
Förändring
förändring
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
1
Rikets styrelse
12 442
12 296
11 491
10 966
10 639
145
1,2
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
3 210
2 600
2 356
2 295
2 254
610
23,5
3
Skatt, tull och exekution
10 953
10 872
10 506
10 348
10 247
81
0,7
4
Rättsväsendet
46 800
43 865
42 234
40 294
38 556
2 935
6,7
5
Internationell samverkan
360
357
311
317
305
3
0,9
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
46 592
44 292
41 027
39 837
37 765
2 299
5,2
7
Internationellt bistånd
3 068
2 757
2 469
2 339
2 273
310
11,3
8
Migration
7 266
8 785
10 943
14 571
10 029
-1 519
-17,3
9
Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
9 790
9 178
8 638
8 238
7 710
612
6,7
10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och
funktionsnedsättning
9 078
8 650
8 634
8 509
8 162
428
4,9
11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
528
502
509
506
532
26
5,1
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
546
415
2 185
1 994
2 033
131
31,5
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
14 461
16 599
15 230
14 054
12 672
-2 138
-12,9
15
Studiestöd
905
892
856
789
740
13
1,5
16
Utbildning och
universitetsforskning
46 645
45 967
43 906
42 416
41 358
678
1,5
17
Kultur, medier, trossamfund
och fritid
2 744
2 693
2 458
2 384
2 215
51
1,9
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik
1 252
1 187
1 063
989
960
64
5,4
19
Regional tillväxt
204
132
108
134
143
71
53,9
20
Allmän miljö- och naturvård
5 534
5 884
4 828
4 749
3 895
-350
-6
21
Energi
1 404
1 336
1 308
1 143
1 004
67
5
10
s. 11 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Utgiftsområde
Procentuell
Förändring
förändring
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
22
Kommunikationer
22 582
21 821
21 286
20 745
21 960
761
3,5
23
Areella näringar, landsbygd
och livsmedel
4 581
4 789
4 149
4 240
3 926
-208
-4,3
24
Näringsliv
2 564
2 449
2 312
2 112
2 069
115
4,7
25
Allmänna bidrag till
kommuner
1
1
1
0
-0,8
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
253 508
248 321
238 808
233 970
221 450
5 186
2,1
Källa: Ekonomistyrningsverket
Realekonomisk fördelning - Lön inkl. sociala avgifter 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
1
4:1
Regeringskansliet m.m.
4 928
4 957
4 819
4 550
4 286
-29
-0,6
1
5:1
Länsstyrelserna m.m.
2 143
2 100
1 924
1 828
1 806
43
2,0
2
1:19
Statens servicecenter
428
6
3
3
422
6 879,2
3
1:1
Skatteverket
5 896
5 997
5 823
5 720
5 699
-101
-1,7
3
1:2
Tullverket
1 370
1 288
1 226
1 227
1 218
82
6,4
3
1:3
Kronofogdemyndigheten
1 149
1 081
1 080
1 083
1 092
68
6,3
4
1:1
Polismyndigheten
19 013
17 326
16 700
15 910
15 283
1 687
9,7
4
1:5
Sveriges Domstolar
4 384
4 270
4 072
3 954
3 834
114
2,7
4
1:6
Kriminalvården
5 810
5 734
5 467
5 209
4 918
76
1,3
6
Förbandsverksamhet och
1:1
beredskap
15 695
13 516
13 168
12 644
12 004
2 178
16,1
6
1:11
Försvarets materielverk
743
46
42
54
36
697
1 517,1
7
1:1
Biståndsverksamhet
1 046
863
789
691
735
183
21,2
8
1:1
Migrationsverket
3 233
3 577
4 074
3 957
3 019
-344
-9,6
9
Bidrag till folkhälsa och
1:6
sjukvård
253
131
93
83
36
122
93,5
10
2:1
Försäkringskassan
6 305
6 215
6 154
5 994
5 592
89
1,4
14
Arbetsförmedlingens
1:1
förvaltningskostnader
5 450
6 208
6 429
6 220
5 661
-759
-12,2
14
Kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
1:3
program och insatser
1 250
1 625
857
170
250
-375
-23,1
16 Vetenskapsrådet: Forskning och
3:1
forskningsinformation
3 478
3 378
3 230
3 413
3 127
99
2,9
20 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande:
2:2
Forskning
547
354
282
272
320
194
54,8
22
Utveckling av statens
1:1
transportinfrastruktur
2 057
1 811
1 501
1 267
1 173
245
13,5
22
Vidmakthållande av
statens
1:2
transportinfrastruktur
3 440
3 248
2 787
2 607
2 411
192
5,9
22
1:3
Trafikverket
947
947
911
862
844
0
0,0
22
1:12
Transportstyrelsen
1 198
1 141
977
928
868
57
5,0
11
s. 12 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Procentuell
Förändring
förändring
UO
Anslag
Anslagsnamn
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
24
Verket för
innovationssystem:
1:2
Forskning och utveckling
615
820
555
594
535
-205
-25,0
Övriga anslag
57 003
55 919
52 425
49 289
47 294
1 084
1,9
Totalt
148 380
142 561
135 387
128 529
122 043
5 820
4,1
Källa: Ekonomistyrningsverket
Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
01
Rikets styrelse
1 810
1 635
1 411
1 337
1 274
175
10,7
02
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
13 392
13 093
12 659
12 488
12 145
299
2,3
03
Skatt, tull och exekution
27
51
32
47
55
-24
-46,8
04
Rättsväsendet
329
354
115
182
198
-25
-7,1
05
Internationell samverkan
1 972
1 531
1 638
1 748
1 623
441
28,8
06
Försvar och samhällets
krisberedskap
1 575
1 496
1 051
910
967
79
5,3
07
Internationellt bistånd
41 153
39 973
34 149
29 081
29 931
1 179
3,0
08
Migration
4 329
10 556
28 790
26 398
8 497
-6 227
-59,0
09
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
69 714
69 156
58 679
55 035
57 176
558
0,8
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och funktionsnedsättning
88 144
90 325
92 480
96 454
93 792
-2 180
-2,4
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
33 920
34 232
34 112
35 393
37 581
-312
-0,9
12
Ekonomisk trygghet för familjer
och barn
97 315
95 208
88 660
86 106
82 930
2 107
2,2
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
16 316
21 657
21 516
16 996
13 131
-5 341
-24,7
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
58 611
57 036
56 097
58 231
52 025
1 575
2,8
15
Studiestöd
20 456
18 748
17 175
16 833
16 413
1 709
9,1
16
Utbildning och
universitetsforskning
29 842
28 132
25 364
21 619
18 998
1 710
6,1
17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid
12 963
13 196
11 910
11 574
11 109
-233
-1,8
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
1 758
3 389
2 638
2 032
73
-1 631
-48,1
19
Regional tillväxt
3 027
3 044
2 334
2 453
2 075
-17
-0,6
20
Allmän miljö- och naturvård
3 627
4 210
2 476
2 195
1 806
-582
-13,8
21
Energi
766
2 105
1 592
1 512
1 218
-1 339
-63,6
22
Kommunikationer
6 125
6 307
5 752
5 451
3 755
-182
-2,9
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
15 787
14 678
12 932
11 382
9 340
1 109
7,6
24
Näringsliv
4 687
4 972
4 060
3 751
3 377
-285
-5,7
25
Allmänna bidrag till kommuner
120 051
111 408
105 565
93 350
102 037
8 643
7,8
26
Statsskuldsräntor m.m.
11
0
-11
-100,0
27
Avgiften till Europeiska unionen
37 683
34 960
24 224
30 350
44 232
2 723
7,8
Summa utgiftsområden
685 380
681 463
647 413
622 906
605 756
3 916
0,6
Källa: Ekonomistyrningsverket
12
s. 13 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning - Investeringar per utgiftsområde 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
1
Rikets styrelse
-4
27
75
32
30
-31
-113,3
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
10
10
6
11
8
1
7,1
3
Skatt, tull och exekution
52
53
48
24
30
-1
-1,8
4
Rättsväsendet
554
278
308
400
266
277
99,6
5
Internationell samverkan
1
1
1
1
2
0
-10,1
6
Försvar och samhällets krisberedskap
11 364
6 604
7 137
7 269
8 285
4 760
72,1
7
Internationellt bistånd
6
5
4
4
1
1
15,7
8
Migration
9
25
41
76
58
-16
-64,0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
22
19
25
12
15
3
15,7
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
15
8
6
8
13
7
83,9
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
7
3
3
2
3
4
137,5
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
1
1
0
0
0
0
34,4
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
5
4
38
45
46
2
42,5
15
Studiestöd
0
0
0
0
1
0
200,7
16
Utbildning och universitetsforskning
204
301
277
282
421
-98
-32,4
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
23
23
20
20
20
0
-0,2
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande samt konsumentpolitik
5
5
5
8
9
-1
-13,2
19
Regional tillväxt
0
0
0
0
1
0
-28,6
20
Allmän miljö- och naturvård
220
290
422
395
177
-70
-24,0
21
Energi
1
7
9
6
4
-7
-88,7
22
Kommunikationer
27 379
25 887
23 569
21 835
19 349
1 491
5,8
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
27
31
20
16
18
-4
-13,8
24
Näringsliv
11
9
7
6
10
3
31,1
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
39 913
33 591
32 021
30 456
28 766
6 322
18,8
Källa: Ekonomistyrningsverket
13
s. 14 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Realekonomisk fördelning - Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2015-2019
Miljoner kronor
Procentuell
Förändring
förändring
Utgiftsområde
2019
2018
2017
2016
2015
2018-2019
2018-2019
1
Rikets styrelse
390
330
347
337
338
60
18,1
2
Samhällsekonomi och
finansförvaltning
315
290
314
294
80
25
8,7
3
Skatt, tull och exekution
488
470
426
420
422
18
3,9
4
Rättsväsendet
1 701
1 441
1 408
1 413
1 409
260
18,0
5
Internationell samverkan
4
4
3
4
4
0
9,0
6
Försvar och samhällets
krisberedskap
1 041
1 096
1 169
1 350
1 253
-54
-5,0
7
Internationellt bistånd
14
78
85
546
7
-63
-81,6
8
Migration
243
257
260
206
142
-14
-5,5
9
Hälsovård, sjukvård och social
omsorg
65
65
69
86
78
1
1,0
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
635
698
749
643
636
-63
-9,1
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
31
34
33
27
20
-4
-10,3
12
Ekonomisk trygghet för familjer och
barn
0
0
0
0
0
0
-48,1
13
Jämställdhet och nyanlända
invandrares etablering
79
144
229
210
198
-65
-45,1
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
331
222
194
201
227
108
48,7
15
Studiestöd
1 454
1 479
1 639
1 864
2 063
-25
-1,7
16
Utbildning och universitetsforskning
1 836
1 601
1 551
1 709
2 024
235
14,7
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
99
97
87
93
92
2
2,5
18
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik
37
34
96
30
29
4
11,2
19
Regional tillväxt
85
400
365
27
24
-314
-78,6
20
Allmän miljö- och naturvård
65
55
54
-41
61
10
19,1
21
Energi
44
55
83
59
65
-11
-19,5
22
Kommunikationer
2 518
2 578
2 616
2 003
2 133
-61
-2,4
23
Areella näringar, landsbygd och
livsmedel
389
99
124
261
114
290
291,3
24
Näringsliv
41
35
37
22
19
7
18,7
25
Allmänna bidrag till kommuner
26
Statsskuldsräntor m.m.
22 174
13 591
10 569
1 743
21 936
8 582
63,1
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
34 079
25 151
22 507
13 507
33 373
8 928
35,5
Källa: Ekonomistyrningsverket
14
s. 15 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 5
Antal statligt anställda 2015–2019 (kvinnor respektive män)
Antal 1
2015
2016
2017
2018
2019
Kvinnor
121 243
124 334
126 940
127 771
128 549
Män
111 088
111 821
114 637
114 308
115 028
Summa
232 331
236 155
241 577
242 079
243 577
1 Anställda med en omfattning understigande 40 procent av heltid ingår inte. År 2019 utgjorde de knappt 4 900 personer. Betings-, dag- eller tim-anställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde ca 14 400 personer 2019.
Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2015–2019 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Ålder och kön
2015
2016
2017
2018
2019
–34
55 505
56 889
58 986
57 929
58 300
Kvinnor
49,5
50,8
50,3
50,8
50,9
Män
50,5
49,2
49,7
49,2
49,1
35–44
62 951
64 038
64 933
64 732
64 470
Kvinnor
55
55,2
55
54,9
54,7
Män
45
44,8
45
45,1
45,3
45–54
59 777
61 511
63 786
65 238
66 131
Kvinnor
52,7
53,1
53,1
53,4
53,6
Män
47,3
46,9
46,9
46,6
46,4
55–
54 098
53 717
53 872
54 180
54 676
Kvinnor
51,1
51,2
51,3
51,5
51,5
Män
48,9
48,8
48,7
48,5
48,5
Summa
232 331
236 155
241 577
242 079
243 577
Källa: Arbetsgivarverket
Antal statligt anställda 2015–2019 fördelade på sektorer och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Sektor och kön
2015
2016
2017
2018
2019
Affärsverk 1
9 453
9 789
10 153
10 979
11 647
Kvinnor
36,4
36,8
37,9
38,8
39,5
Män
63,6
63,2
62,1
61,2
60,5
Universitet 2
59 808
59 684
59 754
60 411
61 535
Kvinnor
53,5
53,6
53,9
54,2
54,4
Män
46,5
46,4
46,1
45,8
45,6
Försvar 3
20 100
19 222
21 272
20 199
22 984
Kvinnor
16,4
16,6
16,4
17,3
18,8
Män
83,6
83,4
83,6
82,7
81,2
Övrig
verksamhet 4
142 970
147 460
150 398
150 490
147 411
Kvinnor
57,7
58
58,1
58
58,4
Män
42,3
42
41,9
42
41,6
Summa
232 331
236 155
241 577
242 079
243 577
1 Affärsverk och infrastruktur.
2 Universitet och högskolor.
3 Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter.
Källa: Arbetsgivarverket
15
s. 1 Skr. 2019/20:101 Bilaga 5 Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
1
s. 2 Statliga myndigheter m.m. Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
Statliga myndigheter m.m.
I de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och allmänna pensionsfonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.
Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Andelar i hel- och delägda företag och fonderna tas inte upp separat i denna bilaga. Information om andelarna framgår i not 26 medan de viktigaste fonderna framgår i not 42.
De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.
A
Affärsverket svenska kraftnät
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsförmedlingen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
B
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Bolagsverket
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
C
Centrala studiestödsnämnden
D
Datainspektionen
Delegationen mot segregation
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
Domstolsverket
2
s. 3 E-hälsomyndigheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
E
E-hälsomyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Etikprövningsmyndigheten
Exportkreditnämnden
F Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet
Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket
Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan
G
Gentekniknämnden (Lämnade den statliga redovisningsorganisationen 1 september 2019. Vetenskapsrådet har tagit över myndighetens ekonomiska redovisning.) Gymnastik- och idrottshögskolan
Göteborgs universitet
H
Havs- och vattenmyndigheten
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Kristianstad
Högskolan Väst
I
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för rymdfysik
Institutet för språk och folkminnen
J
Justitiekanslern
Jämställdhetsmyndigheten
3
s. 4 E-hälsomyndigheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
K
Kammarkollegiet
Karlstads universitet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvården
Kronofogdemyndigheten
Kungl. biblioteket
Kungliga hov- och slottsstaten
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kungl. Tekniska högskolan
Kustbevakningen
Kärnavfallsfonden
L
Lantmäteriet
Linköpings universitet
Linnéuniversitetet
Livsmedelsverket
Luftfartsverket, affärsverk
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
4
s. 5 E-hälsomyndigheten Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
M
Malmö högskola Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap Myndigheten för delaktighet Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för press, radio och tv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för stöd till trossamfund Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan
Mälardalens högskola
N Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för oredlighet i forskning (myndigheten startade 1 januari 2020.)
P
Patent- och registreringsverket
Patentombudsnämnden
Pensionsmyndigheten
Polarforskningssekretariatet
Polismyndigheten
Post- och telestyrelsen
R
Regeringskansliet
Revisorsinspektionen
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksbankens grundfond
Riksdagens ombudsmän, JO
Riksdagsförvaltningen
Riksgäldskontoret
Riksrevisionen
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Rättsmedicinalverket
5
s. 6 Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
S Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Statens centrum för arkitektur och design
Statens energimyndighet Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse
Statens jordbruksverk Statens konstråd Statens kulturråd
Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd
Statens museer för världskultur Statens musikverk
Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) Södertörns högskola
6
s. 7 Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 6
T
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Trafikanalys
Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket
U
Umeå universitet
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Uppsala universitet
V
Verket för innovationssystem
Vetenskapsrådet
Å
Åklagarmyndigheten
Ö
Örebro universitet Överklagandenämnden för etikprövning Överklagandenämnden för studiestöd
7
s. 1 Statens maritima och transporthistoriska museer Statens medieråd Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Bilaga 7
Ordlista
1
s. 2 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Anskaffningsvärde
Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Anskaffningsvärdemetoden
En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandels- metoden.
Anslag
Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.
Anslagsbehållningar
Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.
Anslagskredit
Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.
Anslagssparande
Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.
Ansvarsförbindelser
Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser
2
s. 3 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.
Avgift
Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).
Avsättning
Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.
Balansräkning
Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.
Beredskapstillgång
Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.
Beställningsbemyndigande
Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.
Bidrag
Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.
Bokföringsmässiga grunder
Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.
Bokfört värde
Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
3
s. 4 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Bruttoredovisning
Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.
Budgeteringsmarginal
Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.
Budgetunderskott
Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Budgetöverskott
Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.
Derivatinstrument
Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).
Effektivitetsrevision
Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.
Eget kapital
Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.
Ekonomisk händelse
Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.
Eliminering
Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt
4
s. 5 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.
Finansiell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggningstillgång.
Finansiellt sparande
Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.
Finansieringsanalys
Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.
Fordringar
Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.
Förutbetald intäkt
Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.
Förutbetald kostnad
Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.
God redovisningssed
Utgångspunkt för bokföring som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser.
Immateriell anläggningstillgång
Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.
Inbetalning
Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.
5
s. 6 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Indragning
Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).
Inkomst
En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.
Inkomsttitel
Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.
Inleverans
Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.
Interna mellanhavanden
Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten är interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.
Intäkt
Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.
Kapitalandelsmetoden
En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Metoden ska användas för hel- och delägda företag där staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelar. Se även Anskaffningsvärdemetoden.
Kassamässig redovisning mot statens budget
Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.
6
s. 7 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Kassamässig korrigering
Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.
Konsolidering
Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter det att de interna mellanhavandena mellan myndigheter eliminerats.
Kostnad
Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.
Löptid
Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.
Medgivet överskridande
Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.
Nationalräkenskaperna
Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).
Nettoförmögenhet
Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.
Nettokostnad för statsskulden
Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.
Omsättning
Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.
7
s. 8 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Omsättningstillgång
Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.
Option
Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.
Periodavgränsningspost
Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller intäkter vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).
Premieobligation
Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel där ränta betalas ut i form av vinster.
Ramanslag
Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.
Realekonomisk fördelning
Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.
Redovisning mot anslag och inkomsttitlar
De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.
Resultaträkning
Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.
Revisionsberättelse med standardutformning
Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.
8
s. 9 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Revisionsberättelse med reservation
Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse med avvikande mening
Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.
Revisionsberättelse med upplysning
Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.
Räkenskapsår
Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.
Rättvisande bild
Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.
Rörelseresultat
Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.
Skuld
En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.
9
s. 10 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Skuldbytesavtal (eng. swaps)
Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.
Skuldskötselinstrument
Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.
Statens budget
En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.
Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.
Statens nettoupplåning
Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.
Statliga affärsverk
Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2017 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Affärsverket svenska kraftnät.
10
s. 11 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Statliga kreditgarantier
Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.
Statsobligation
Ett räntebärande värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är skyddade mot inflation. De har en fast real ränta plus en ersättning för den faktiska inflationen under värdepapperets löptid.
Statsredovisningen
Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.
Statsskulden
Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och premieobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
Statsskuldsränta
Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.
Statsskuldväxel
Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkastningen är skillnaden mellan slutbetalning och det pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt är löptiden tre, sex eller tolv månader.
Takbegränsade utgifter
Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.
11
s. 12 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Termin
Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.
Tilldelade medel
Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.
Tillgång
En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.
Tillgängliga medel
Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.
Transferering
Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar.
Underliggande saldo
Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.
Uppbörd
Betalning som statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.
Upplupen intäkt
Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultat-räkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.
Upplupen kostnad
Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.
Utbetalning
Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.
Utdelning
Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna.
12
s. 13 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Utgift
Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.
Utgiftsområde
En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.
Utgiftsramar
Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts-modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.
Utgiftstak för staten
En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.
Valutareserv
De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.
Valutarisk
Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.
Årets över- eller underskott
Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.
Årlig revision
Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.
Återanskaffningsvärde
Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.
13
s. 14 Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101 Bilaga 7
Ändringar i statens budget
Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.
Överskottsmål
Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
14
opaginerad Ordlista Kontrollera mot PDF
Skr. 2019/20:101
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Hallberg, Nordmark
Föredragande: stadsrådet Bolund
Regeringen beslutar skrivelsen 2019/20:101 Årsredovisning för staten 2019