Prop. 2020/21:101

Regeringens skrivelse 2020/21:101

Årsredovisning för staten 2020

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2021

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2020. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

1

Skr. 2020/21:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning .........................................................................................................................

5

Inledning

...................................................................................................................................

13

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................

17

1.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..................................................

17

1.2

Utgiftstaket för 2020 ...........................................................................................

19

2 Utfallet för statens budget .............................................................................................

25

2.1

Saldot i statens budget 2020...............................................................................

26

2.2

Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19 ....................................

29

2.3

Ändringar i statens budget 2020........................................................................

32

2.4

Inkomster i statens budget 2020 .......................................................................

39

2.4.1

Prognosförutsättningar.........................................................................

39

2.4.2

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2020 och 2019 ............

42

2.4.3

Övriga inkomster...................................................................................

51

2.4.4

Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt.......................

59

2.5

Utgifter i statens budget 2020............................................................................

61

2.6

Utfall per utgiftsområde .....................................................................................

69

2.6.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................

70

2.6.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............

73

2.6.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .........................................

77

2.6.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ...........................................................

78

2.6.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................

81

2.6.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..................

83

2.6.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.............................................

86

2.6.8

Utgiftsområde 8 Migration...................................................................

90

2.6.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ...............

93

2.6.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning.............................................................................

99

2.6.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ...................

104

2.6.12

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn......

106

2.6.13

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering...............................................................................................

108

2.6.14

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.............................

110

2.6.15

Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................

117

2.6.16

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning...............

119

2.6.17

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid............

124

2.6.18

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik .....................................................

129

2.6.19

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ...................................................

133

2.6.20

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård .............................

134

2.6.21

Utgiftsområde 21 Energi....................................................................

137

2.6.22

Utgiftsområde 22 Kommunikationer...............................................

139

2.6.23

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ......

145

2.6.24

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

148

2.6.25

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ........................

153

2.6.26

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .......................................

155

2.6.27

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen......................

158

2.6.28

Förändring av anslagsbehållningar....................................................

159

2.6.29

Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................

161

2.6.30

Kassamässig korrigering .....................................................................

167

2.6.31

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.....................

169

2.7

Underliggande saldo och engångseffekter .....................................................

172

2.7.1

Underliggande saldo 1990–2020 .......................................................

172

2

Skr. 2020/21:101

2.8

Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget .............................

175

2.9

Beställningsbemyndiganden.............................................................................

184

2.10

Övriga krediter ...................................................................................................

184

2.11

Inomstatliga lån..................................................................................................

185

3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................

187

3.1

Resultaträkning...................................................................................................

187

3.2

Balansräkning .....................................................................................................

193

3.3

Finansieringsanalys ............................................................................................

199

3.4

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................

202

3.4.1

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning ......................

202

3.4.2 Redovisningsprinciper för statens budget .......................................

214

3.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget................

215

3.5

Noter....................................................................................................................

217

3.5.1

Noter till resultaträkningen ................................................................

217

3.5.2

Noter till balansräkningen..................................................................

254

3.5.3

Noter till finansieringsanalysen .........................................................

300

4 Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................

305

4.1

Definition av statsskulden................................................................................

306

4.2

Statsskuldens fördelning och löptid................................................................

306

4.3

Statsskuldens kostnader....................................................................................

310

5 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................

313

5.1

Statliga garantier.................................................................................................

313

5.2

Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................

327

5.3

Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........

333

6 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................

337

6.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

statsförvaltningen...............................................................................................

337

6.1.1 Innehållet i regeringens nationella intygande avseende

EU-medel..............................................................................................

337

6.1.2 Ramverket för intern styrning och kontroll ....................................

338

6.1.3 Omfattningen av regeringens nationella intygande........................

338

6.2

Redovisning av samtliga EU-medel................................................................

341

6.2.1

Avgiften till EU....................................................................................

341

6.2.2 Redovisningen i och vid sidan om statens budget .........................

342

6.2.3

Redovisning i resultaträkningen ........................................................

344

6.3

Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................

344

6.3.1

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen ...........

344

6.3.2

Resultaträkning ....................................................................................

345

6.3.3

Balansräkning .......................................................................................

346

6.3.4 Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning...........

347

6.4

Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................

349

6.4.1 Intygande av räkenskaper och bedömning av intern

styrning och kontroll...........................................................................

349

6.4.2

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar..................................

351

6.4.3

Uppskattad felnivå i EU-programmen 2016–2020........................

355

6.4.4 Riksrevisionens granskning av myndigheternas

årsredovisningar och ledningens förvaltning ..................................

356

6.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av

EU-medel............................................................................................................

356

6.5.1 Regeringens nationella intygande......................................................

357

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

3

Skr. 2020/21:101

Bilaga 3

Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

Bilaga 5

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 6

Tabellsamling

Bilaga 7

Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 8

Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021

4

Skr. 2020/21:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2020

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2020 uppgick till ca -152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 försämrades det finansiella sparandet med 182 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 30,3 procent av BNP. Underskottet i statens budget uppgick till -221 miljarder kronor, vilket är en försämring med 333 miljarder kronor jämfört med 2019.

Resultaträkningen uppvisade ett underskott på 100 miljarder kronor. Jämfört med 2019 försämrades resultatet med 213 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 164 miljarder kronor till 1 218 miljarder kronor vid utgången av 2020. Som andel av BNP ökade statsskulden från 21,0 procent 2019 till

24,6 procent 2020.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2020 jämfört med 2019.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Procent av

Procent av

2020

BNP 1

2019

BNP 2

Den offentliga sektorns finansiella sparande

-152

-3,1

30

0,6

Statens budgetsaldo

-221

-4,5

112

2,2

Utgiftstak

1743

35,2

1 351

26,9

Takbegränsade utgifter

1 501

30,3

1 308

26,0

Statens nettoförmögenhet

-26

-0,5

75

1,5

Statsskuld

1 218

24,6

1 054

21,0

Årets under-/överskott i resultaträkningen

-100

-2,0

113

2,2

Utlåning 3

412

8,3

408

8,1

Garantiåtaganden 4

2 189

44,2

2 017

40,1

1 Preliminär BNP för 2020 uppgår till 4 951,6 miljarder kronor (löpande priser).

2 Reviderad BNP för 2019 uppgår till 5 025,1 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive utlåning till Riksbanken.

4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

5

Skr. 2020/21:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

2020

2019

Inkomster

2 414

2 453

Skatter och avgifter

2 115

2 157

Övriga inkomster

298

296

Utgifter

2 566

2 423

Finansiellt sparande

-152

30

Varav staten

-156

69

Varav ålderspensionssystemet

-10

6

Varav kommunala sektorn

14

-46

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett finansiellt sparande som uppgick till ca

- 152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 minskade det finansiella sparandet med ca 3,7 procent av BNP. Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till den djupa lågkonjunkturen som kom i pandemins spår, och till den aktiva finanspolitiken som försvagade sparandet av stabiliseringspolitiska skäl.

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det.

Utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

2020

2019

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 471

1 392

Tekniska justeringar

10

10

Finanspolitiskt motiverad ändring

262

-51

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 743

1 351

Takbegränsade utgifter

1 501

1 308

Budgeteringsmarginal

242

43

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

16,1

3,3

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2020 uppgick till 1 743 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 501 miljarder kronor, dvs. 242 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

6

Skr. 2020/21:101

Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

Statens budget 1

2020

2020

2019

Totala inkomster

1 116

999

1 056

Statens skatteinkomster

1 158

1 037

1 109

Övriga inkomster

-42

-39

-54

Totala utgifter m.m.

1 069

1 219

944

Utgiftsområden exkl.

1 033

1 171

991

statsskuldsräntor m.m.

Statsskuldsräntor m.m.

30

20

22

Förändring av anslagsbehållningar

-7

Riksgäldskontorets nettoutlåning

14

21

-67

Kassamässig korrigering

0

7

-2

Budgetsaldo

47

-221

112

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2019. Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 116 miljarder kronor. Utfallet blev 999 miljarder kronor, vilket är 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev drygt 120 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 3 miljarder kronor högre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna av pandemin.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det är 150 miljarder kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 304 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 155 miljarder kronor (11,2 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2020 ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket är en försämring med 333 miljarder kronor jämfört med 2019.

7

Skr. 2020/21:101

Resultaträkning

Miljarder kronor

2020

2019

Intäkter

Skatteintäkter

1 332

1 383

Övriga intäkter

131

123

Summa intäkter

1 463

1 506

Kostnader

Transfereringar m.m.

-1 309

-1 147

Statens egen verksamhet

-287

-286

Summa kostnader

-1 596

-1 433

Resultat från andelar i hel- och delägda

företag

27

43

Finansiella intäkter och kostnader, netto

7

-3

Årets under-/överskott

-100

113

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2020 visade ett underskott om 100 miljarder kronor, vilket är 213 miljarder kronor lägre än 2019 då det istället var ett överskott om 113 miljarder kronor.

Skatteintäkterna minskade med 51 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 7 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 309 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 162 miljarder kronor jämfört med 2019.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 287 miljarder kronor och var i stort oförändrade jämfört med 2019.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 27 miljarder kronor och är en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med 2019.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 10 miljarder kronor jämfört med 2019. Nettokostnaden för stats- skulden uppgick till 5 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 9 miljarder kronor jämfört med 2019.

8

Skr. 2020/21:101

Balansräkning

Miljarder kronor

2020-12-31

2019-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

11

11

Materiella anläggningstillgångar

665

624

Finansiella anläggningstillgångar

493

439

Utlåning

412

408

Varulager m.m.

3

3

Fordringar

143

141

Periodavgränsningsposter

287

285

Kortfristiga placeringar

38

27

Kassa och bank

7

7

Summa tillgångar

2 059

1 944

Kapital och skulder

Nettoförmögenhet

-26

75

Fonder

214

205

Avsättningar

367

325

Statsskulden

1 218

1 054

Skulder m.m.

211

209

Periodavgränsningsposter

76

76

Summa kapital och skulder

2 059

1 944

Garantiförbindelser

6

5

Övriga ansvarsförbindelser

109

101

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till -26 miljarder kronor vid utgången av 2020. I förhållande till 2019 försämrades nettoförmögenheten med 100 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 164 miljarder kronor till 1 218 miljarder kronor vid utgången av 2020. Lån i svenska kronor ökade med 171 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 7 miljarder kronor.

9

Skr. 2020/21:101

Statliga garantier

Miljarder kronor

2020-12-31

2019-12-31

Insättningsgarantin

1 734

1 631

Investerarskyddet

Kreditgarantier

264

224

Garantier om tillförsel av kapital

183

154

Pensionsgarantier

7

8

Totalt

2 189

2 017

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statliga garantiåtaganden ökade med 172 miljarder kronor jämfört med 2019 och uppgick till 2 189 miljarder kronor vid utgången av 2020. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 44,2 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 1 734 miljarder kronor, vilket är en ökning med 103 miljarder kronor jämfört med 2019.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 264 miljarder kronor, vilket är ökning med 40 miljarder kronor i förhållande till 2019. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 183 miljarder kronor, vilket är en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2019.

Risken för stora förluster bedöms som låg för den ordinarie portföljen och måttlig för insättningsgarantin.

Statlig utlåning

Miljarder kronor

Lån

2020-12-31

2019-12-31

CSN:s utlåning

216

206

Lån till Riksbanken

174

193

Övriga lån

22

9

Summa

412

408

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 412 miljarder kronor. Utlåningen till Centrala studiestödsnämndens studielån och Riksbanken utgör huvuddelen av statens utlåning.

10

Skr. 2020/21:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters förvaltningsförklaringar, intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Brister i intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Regeringen bedömer att det funnits brister i den interna styrningen och kontrollen av vissa delar av EU-medelshanteringen under 2020.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

2020

2019

Betalningar till EU

47

38

Betalningar från EU

14

13

Nettoflöde från statens budget

till EU

33

25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 9 miljarder kronor jämfört med 2019. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften hade blivit högre till följd av EU:s ändringsbudgetar. Bidragen från EU uppgick till 14 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 8 miljarder kronor jämfört med 2019.

Åtgärder under 2021 med anledning av pandemin

Regeringen har under våren 2021 lämnat förslag om ett stort antal åtgärder, dels i sex extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2021 för att mildra pandemins effekter för Sverige och svensk ekonomi. De sammantagna åtgärderna får stora effekter på statens budget, statsskulden och det finansiella sparandet.

11

Skr. 2020/21:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2020 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2020 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2020 i resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2019.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2020 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2020, dels med utfallet för 2019.

Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2021/01227).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

13

Skr. 2020/21:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgäldskontoret. ESV:s underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisningen för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med ESV:s konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2020

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2020.

För 2020 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tolv myndigheter: Boverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Länsstyrelsen i Blekinge län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nationalmuseum, Riksarkivet, Statens Centrum för arkitektur och design, Svenska institutet, Statens geotekniska institut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

14

Skr. 2020/21:101

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått en revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2016–2020. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2016–2020

2016

2017

2018

2019

2020

Summa

15

13

20

9

12

15

Skr. 2020/21:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet 2020

Den offentliga sektorn redovisade 2020 ett finansiellt sparande som uppgick till ca

- 152 miljarder kronor eller -3,1 procent av BNP. I förhållande till 2019 minskade det finansiella sparandet med ca 3,7 procent av BNP (se Tabell 1.1) . Försvagningen kan huvudsakligen hänföras till den djupa lågkonjunkturen som kom i pandemins spår, och till den aktiva finanspolitiken som försvagade sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. I prognosen i den av riksdagen beslutade budgeten beräknades ett överskott på 17 miljarder kronor eller 0,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således ca 170 miljarder kronor lägre än beräknat. Försämringen av de offentliga finanserna i förhållande till beräkningarna rör uteslutande staten. Kommunsektorns finanser var i stället kraftigt underskattade i budgetpropositionen för 2020.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

Budgetpropositionen

2020 utfall

Utfall - beslutad

2019 utfall

för 2020

budget

Inkomster

2 510

2 414

-96

2 453

Skatter och avgifter

2 209

2 115

-94

2 157

Kapitalinkomster

84

70

-15

77

Övriga inkomster

216

229

13

219

Utgifter

2 493

2 566

73

2 423

Transfereringar

879

966

87

848

Konsumtion

1 330

1 327

-3

1 300

Räntor 1

27

25

-2

29

Investeringar m.m. 2

257

249

-8

246

Finansiellt sparande

17

-152

-169

30

procent av BNP

0,3

-3,1

-3,4

0,6

Stat

53

-156

-210

69

Ålderspensionssystem

5

-10

-16

6

Kommunsektorn

-42

14

57

-46

1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

2 Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna utvecklades betydligt svagare än prognosen, främst var det inkomsterna från kapitalbeskattningen som överskattades. De åtgärder som vidtagits för att bemöta pandemins effekter på den ekonomiska tillväxten medförde att inkomsterna i statens budget minskade med 31 miljarder kronor i förhållande till beräkningarna i budget- propositionen för 2020 (se Tabell 1.2) . Skillnaden mellan utfallet och beräkningarna för utgifterna uppgick till 73 miljarder kronor. Avvikelsen beror till största delen på tillkommande beslut efter budgetpropositionen som medförde att utgifterna ökade.

17

Skr. 2020/21:101

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2020, offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Budgetpropositionen

Skillnad mot beslutad

för 2020

Ändringsbudget

Utfall

budget

Inkomster

2 510

-31

2 414

-96

Utgifter

2 493

300

2 566

73

Finansiellt

sparande

17

-331

-152

-169

Anm.: Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av de extra ändringsbudgetarna skiljer sig från motsvarande på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR. Bl.a. innebär lån och åtgärder som innebär betalningsförskjutningar över tiden skillnader i redovisningarna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande t.o.m. 2020

För att mildra lågkonjunkturen bedrev regeringen 2020 en expansiv finanspolitik där den aktiva finanspolitiken försvagade strukturella sparandet. Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Bedömningen av avvikelsen baseras på det strukturella sparandet, dvs ett mått på offentliga sektorns finansiella sparande där den konjunkturella effekten räknats bort. Det finansiella sparandet och det bakåtblickande genomsnittet påverkas, utöver finanspolitiken, även av vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att ett åtta- årssnitt inte behöver överensstämma med en konjunkturcykel. BNP-gapet, som är ett vanligt mått för att beskriva konjunkturläget, bedöms t.ex. under denna åttaårsperiod vara i genomsnitt -0,5 procent av potentiell BNP. Detta betyder att resursutnyttjandet i ekonomin under denna period i genomsnitt bedöms ha varit lägre än en balanserad nivå och att de offentliga finanserna därmed automatiskt har försvagats av detta. Detta gör åttaårsgenomsnittet svårtolkat i förhållande till överskottsmålet, som är uttryckt som ett genomsnitt just över en konjunkturcykel. Ytterligare en faktor som försvårar tolkningen av det bakåtblickande genomsnittet är att den indikatorn innehåller en period då två olika målnivåer tillämpats, den tidigare målnivån på 1 procent av BNP och fr.o.m. 2019 nya målnivån som är bestämd till 1/3 procent av BNP. Det bakåtblickande genomsnittliga sparandet ligger dock under båda dessa nivåer.

18

Skr. 2020/21:101

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP om annat ej anges

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Finansiellt sparande

-1,4

-1,5

0,0

1,0

1,4

0,8

0,6

-3,1

Varav staten

-1,2

-1,2

0,1

1,4

1,7

1,4

1,4

-3,2

Varav ålderspensions-

systemet

-0,1

0,1

0,2

0,1

0,0

0,1

0,1

-0,2

Varav kommunala sektorn

-0,1

-0,4

-0,4

-0,6

-0,2

-0,7

-0,9

0,3

Bakåtblickande

åttaårssnitt

0,5

0,0

-0,4

-0,5

-0,2

-0,1

0,0

-0,3

Strukturellt sparande 1

-0,5

-0,7

-0,4

0,3

0,4

0,0

0,2

-1,3

BNP-gap 2

-2,6

-1,7

0,4

0,3

1,1

1,3

0,8

-3,9

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är justerat för BNP-gap, arbetslöshetsgap, skattebasernas sammansättning och för engångseffekter, se tabell 27 i 2021 års ekonomiska vårproposition. Engångseffekter för 2012, 2013 och 2015 rör återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring. Engångseffekter 2014–2016 beror på periodiseringar av Sveriges avgift till Europeiska unionen. År 2015 inkluderar även en engångsvis skatteinbetalning från en internationell koncern.

2 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Både det strukturella sparandet 2020 och det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2013–2020 bedöms ligga under målnivån (se tabell 1.3). Ramverket anger dock uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en avvikelse från överskottsmålet kan politiken vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.

Samlad bedömning av uppföljningen av målet för det finansiella sparandet

Regeringen bedömer att det föreligger en avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen avser att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå när de ekonomiska förhållandena medger det.

1.2 Utgiftstaket för 2020

Tabell 1.4

Utgiftstaket

Miljarder kronor

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

Tekniska justeringar

13

10

2

4

2

7

12

5

10

10

Reella justeringar 1

33

41

52

-51

262

Utgiftstak, slutligt fastställt

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 743

Takbegränsade utgifter

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

1 501

Budgeteringsmarginal

74

62

28

11

23

31

45

55

43

242

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

16,1

1 Utgiftstakets nivå för 2015, 2016 och 2017 höjdes med 33, 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes med 350 miljarder kronor efter förslag i Vårändringsbudget för 2020. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Anm.: För åren 1997–2007 se Årsredovisningen för staten 2009 och för 2008–2010 Årsredovisningen för staten 2017.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån och nedperspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att

19

Skr. 2020/21:101

budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2011. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras om finanspolitiken behöver anpassas till betydande nya yttre förutsättningar, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 med 350 miljarder kronor med anledning av det behov av åtgärder som spridningen av sjukdomen covid-19 fört med sig.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2020 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 501 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 242 miljarder kronor (tabell 1.5).

Tabell 1.5

Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Utfall

Utfall-

Utfall

SB 2020 1

2020

SB 2020

2019

Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2

1 026

1 171

146

991

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

326

329

3

318

Takbegränsade utgifter

1 352

1 501

149

1 308

Budgeteringsmarginal

40

242

202

43

Utgiftstak

1 392

1 743 3

351

1 351

1 Statens budget för 2020 (bet. 2019/20:FiU1, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för 2020.

2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

3 Enligt beslut i Budgetpropositionen för 2021 (bet. 2020/21:FiU1).

De takbegränsade utgifterna blev 149 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för 2020. Det är i första hand utgifterna på utgiftsområdena (exklusive statsskuldsräntorna) som blivit högre till följd av de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av covid-19. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 329 miljarder kronor, vilket var 3 miljarder kronor högre än

20

Skr. 2020/21:101

enligt beräkningen i budgeten för 2020. I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2020 fastställdes av riksdagen i december 2017 till 1 471 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska skäl.

Tabell 1.6

Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå

Miljarder kronor

2020

Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2018

1 471

Tekniska justeringar i budgetpropositionen i den beslutade budgeten för 2019

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65

4,93

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,38

Finanspolitiskt motiverad ändring i den beslutade budgeten för 2019

Ny inriktning på finanspolitiken

-88

Ny nivå i bet. 2018/19:FiU1

1 388

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2020

Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för personer över 65

4,06

Utjämning LSS, ökad omslutning

0,15

Ny nivå i budgetpropositionen för 2020

1 392

Finanspolitiskt motiverad ändring i Vårändringsbudget för 2020

Åtgärder med anledning av covid-19

350

Ny nivå i Vårändringsbudget för 2020

1 742

Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2021

Reglering kommunalekonomisk utjämning: ökade möjligheter till avsättningar till

periodiseringsfond

1,00

Ny nivå i budgetpropositionen för 2021

1 743

Slutligt utgiftstak

1 743

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har nivån på utgiftstakets nivå för 2020 höjts med 10 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som föranlett justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel har en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer lett till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämrats, vilket föranlett en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån. Detta har motiverat en teknisk justering av utgiftstaket.

21

Skr. 2020/21:101

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2020 vid två tillfällen även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. Detta skedde först med anledning av den förändring av finanspolitikens inriktning som riksdagen angav när den beslutade om statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) baserat på en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna och inte på den budget- proposition för 2019 som lämnades av en övergångsregering (prop. 2018/19:1). Den andra ändringen skedde med anledning av de ekonomiska konsekvenserna till följd av spridningen av covid-19. Förslaget lämnades i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99 bet. 2019/20:FiU21). Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De finanspolitiskt motiverade ändringarna innebar sammantaget en höjning av utgiftstakets nivå för 2020 med 262 miljarder kronor.

Budgeteringsmarginalens användning sedan utgiftstakets nivå för 2020 fastställdes

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna som högst får uppgå till. Utgiftstakets nivå bör dock inte betraktas som ett mål för den faktiska utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I tabell

1.7 redovisas hur förändringen av budgeteringsmarginalen för 2020, från det att riksdagen fastställde nivån på utgiftstaket för 2020 i december 2017 efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1), fördelar sig på budget- effekter av förslag till ny politik, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, förändrat antal personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymförändringar) och övriga faktorer, samt de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå. Uppdelningen av budgeteringsmarginalens samlade förändring enligt de olika kategorierna i tabell 1.7 är en bedömning som baseras på motsvarande redovisning för 2020 i de budget- propositioner och ekonomiska vårpropositioner som regeringen lämnat till riksdagen sedan nivån på utgiftstaket för 2020 fastställdes.

När riksdagen ursprungligen fastställde utgiftstakets nivå för 2020 uppgick budgeteringsmarginalen till 119,6 miljarder kronor. I utfallet för 2020 uppgick marginalen till 242,2 miljarder kronor. Det betyder att budgeteringsmarginalen har blivit 122,6 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2020 fastställdes. Det inkluderar de två finanspolitiskt motiverade ändringarna av utgiftstakets nivå.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2020 till utfallet för 2020

Miljarder kronor

2020

Budgeteringsmarginal när utgiftstakets nivå fastställdes 1

119,6

Reformer

-182,8

Reviderad pris- och löneomräkning

-0,7

Övriga makroekonomiska förändringar

-2,9

Volymförändringar

23,0

Övrigt 2

24,0

Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

-88,0

Finanspolitiskt motiverad ändring av utgiftstakets nivå

350,0

Total förändring av budgeteringsmarginalen

122,6

Budgeteringsmarginal i utfallet för 2020

242,2

22

Skr. 2020/21:101

1 Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54.

2 Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter.

Källa: Egna beräkningar.

Sammantaget har regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om nya reformer för 182,8 miljarder kronor sedan utgiftstaket ursprungligen fastställdes. Beloppet avser reformer på budgetens utgiftssida och är en nettoeffekt, där beslut om finansiering genom minskade utgifter ingår. I huvudsak består dessa av ändringar i statens budget under 2020 som en följd av pandemin.

Reviderade bedömningar av de makroekonomiska förutsättningarna har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,9 miljarder kronor mindre. Det beror i huvudsak på att utfallet för arbetslösheten 2020 blev högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2018 som låg till grund för utgiftsberäkningen när utgiftstaket fastställdes, vilket medförde att utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammantaget blev ca 3 miljarder kronor högre.

Reviderade bedömningar av volymerna i de olika statliga transfereringssystemen har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 23 miljarder kronor större. Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makro- ekonomiska utvecklingen. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning blev sammantaget ca 8 miljarder kronor lägre för 2020 än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018 till följd av volymrelaterade utgiftsförändringar. Det förklaras bland annat av att antalet ersättningstagare i sjukersättningen 2020 uppgick till ca 234 000, vilket är ca 4 procent mindre än vad som bedömdes i av budgetpropositionen för 2018. Det har medfört att de volymrelaterade utgifterna 2020 för sjuk- och aktivitetsersättning blev lägre än vad som bedömdes när utgiftstaket för 2020 fastställdes. Även antalet ersatta dagar i systemet för sjuk- och rehabiliteringspenning var mindre i utfallet för 2020 än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Vidare var antalet personer med assistansersättning under 2020 ca 8 procent mindre än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018 och antalet beviljade timmar assistans per vecka var på motsvarande sätt ca 4 procent mindre. Det är den huvudsakliga orsaken till att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev ca

6 miljarder kronor lägre 2020 till följd av volymförändringar, än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev utgifterna för 2020 sammantaget ca 4 miljarder kronor lägre till följd av volymrelaterade förändringar än vad som bedömdes för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Det beror bl.a. på att antalet deltagare i etablerings- insatser successivt bedömts vara färre för 2020 jämfört med bedömningen för 2020 i budgetpropositionen för 2018. Dessutom medförde längre handläggningstider inom asylprövningen att ersättningen till kommunerna för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare sköts till senare år.

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har förändringar till följd av övriga faktorer medfört att budget- eringsmarginalen blivit 24,0 miljarder kronor större. Utfallet för 2020 har på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, än ursprungligt anvisade medel för 2020. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är

23

Skr. 2020/21:101

utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 16 Utbildning och universitetsforskning och 20 Allmän miljö- och naturvård.

24

Skr. 2020/21:101

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget och övriga finansiella befogenheter som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som betalats in under året, intäkterna avser skatterna det år de avser. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde. Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2020 (bet. 2019/2020:FiU10). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med följande propositioner och betänkanden:

– Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188),

– Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset (bet. 2019/20:FiU53, rskr. 2019/20:194),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr.2019/20:199),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr.2019/20:276),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293),

– Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:KU13, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:238, rskr. 2019/20:340),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:361),

25

Skr. 2020/21:101

– Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32,

rskr. 2020/21:7),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper (prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36, rskr. 2020/21:41),

– Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall (prop. 2020/21:45,

bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64), och

– Höständringsbudget för 2020 (prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64).

En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2020

Saldot i statens budget blev -221 miljarder kronor 2020 (tabell 2.1) och statens låne- behov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot till 47 miljarder kronor. Saldot blev därmed 268 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 118 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Utfallet för statens budget 2020 på- verkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2020

Miljoner kronor

Skillnad mot

Statens

Ändrings-

Utfall

statens

budget

budget

2020

budget

Totala inkomster

1 116 108

998 521

-117 587

Statens skatteinkomster

1 157 798

1 037 459

-120 339

Övriga inkomster

-41 690

-38 938

2 752

Totala utgifter m.m.

1 069 195

304 437

1 219 115

149 921

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 032 731

304 437

1 171 467

138 737

Statsskuldsräntor m.m.

29 655

19 592

-10 064

Förändring av anslagsbehållningar

-7 267

7 267

Riksgäldskontorets nettoutlåning

13 798

21 283

7 485

Kassamässig korrigering

278

6 773

6 495

Budgetsaldo

46 913

-220 594

-267 507

Statens skatteinkomster blev 120 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 116 miljarder kronor. Utfallet blev 999 miljarder kronor, vilket är 118 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatte- inkomsterna för staten blev drygt 120 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev knappt 3 miljarder kronor högre än beräknat. De lägre skatte- inkomsterna beror dels på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19. Regeländringarna har främst inneburit lägre intäkter från arbetsgivaravgifter, och att beviljade anstånd med att betala in skatt ökat under 2020. Dels beror det på förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020, och då främst i form av lägre intäkter från skatt på kapital. Övriga inkomster blev 3 miljarder kronor högre än den av riksdagen beslutade budgeten för

26

Skr. 2020/21:101

2020. Det beror främst på högre inkomster från böter efter att två banker betalat ca 5 miljarder kronor i sanktionsavgifter under 2020.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgiftsområden som skiljer sig mer än en miljard mot statens budget 2020

Miljoner kronor

Skillnad mot

Statens

Ändrings-

statens

Utgiftsområde

budget

budget

Utfall

budget

4

Rättsväsendet

51 731

1 524

53 027

1 296

6

Försvar och samhällets krisberedskap

64 800

130

63 092

-1 707

8

Migration

11 446

180

9 579

-1 867

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

84 167

32 653

101 774

17 607

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

10

funktionsnedsättning

95 706

32 966

117 899

22 193

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

101 430

2 831

99 939

-1 491

Jämställdhet och nyanlända invandrares

13

etablering

10 066

55

8 516

-1 550

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

77 164

21 601

87 154

9 990

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 061

4 464

20 417

4 355

20

Allmän miljö- och naturvård

12 571

419

10 950

-1 621

22

Kommunikationer

61 296

7 054

65 167

3 871

24

Näringsliv

7 264

161 592

60 407

53 143

25

Allmänna bidrag till kommuner

128 418

29 548

157 964

29 547

26

Statsskuldsräntor m.m.

29 655

19 592

-10 064

27

Avgiften till Europeiska unionen

41 990

2 684

47 193

5 203

Riksgäldskontorets nettoutlåning

13 798

21 283

7 485

Kassamässig korrigering

278

6 773

6 495

Övriga utgifter

261 354

6 737

268 389

7 035

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 069 195

304 437

1 219 115

149 921

Utgifterna blev 150 miljarder kronor högre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 miljarder kronor. Det är 150 miljarder kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 155 miljarder kronor (11,2 procent) lägre än totalt anvisat. För nio av de 27 utgifts- områdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För sex av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Utfallet för statens budget 2020 jämfört med 2019

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2020 och 2019. Utfallet för statens budget visar för 2020 ett underskott på 221 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Budgetsaldot var därmed 333 miljarder kronor lägre 2020 jämfört med 2019.

27

Skr. 2020/21:101

Tabell 2.3

Utfallet för statens budget 2020–2019

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

Skillnad mot

2020

2019

2019

Totala inkomster

998 521

1 055 545

-57 024

Statens skatteinkomster

1 037 459

1 109 359

-71 900

Övriga inkomster

-38 938

-53 815

14 876

Totala utgifter m.m.

1 219 115

943 598

275 517

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.

1 171 467

990 706

180 762

Statsskuldsräntor m.m.

19 592

22 174

-2 582

Riksgäldskontorets nettoutlåning

21 283

-66 892

88 175

Kassamässig korrigering

6 773

-2 389

9 162

Budgetsaldo

-220 594

111 946

-332 541

Statens inkomster minskade med 57 miljarder kronor

Statens skatteinkomster minskade med 72 miljarder kronor medan övriga inkomster ökade med 15 miljarder kronor. Liksom jämfört med budget så förklaras de lägre skatteinkomsterna dels av de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om under 2020 för att mildra de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19, dels av förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020. Ökningen av övriga inkomster beror främst på högre inkomster från böter och på högre inkomster av statens aktier.

Utgifterna ökade med 29 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 276 miljarder kronor (29,2 procent) mellan 2019 och 2020. Under 2019 minskade Riksbanken valutareserven, vilket minskade Riksgäldskontorets nettoutlåning 2019. År 2020 gjordes inte motsvarande minskning av valutareserven, vilket innebär att nettoutlåningen blev högre än 2019. Ökningen uppgår till 88 miljarder kronor.

En stor del av övriga utgiftsökningar beror på åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Olika stöd till näringslivet ökade med 53 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 38 miljarder kronor. Kommunsektorn har dessutom fått ökade riktade stöd som till stor del redovisas under utgiftsområdet för hälsovård, sjukvård och social omsorg. Dessa utgifter ökade med 22 miljarder kronor. Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning ökade också med 20 miljarder kronor.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet mellan 2019 och 2020.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2020–2019

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2020

2019

2019

4

Rättsväsendet

53 027

49 383

3 644

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

101 774

79 592

22 182

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

10

funktionsnedsättning

117 899

97 872

20 027

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

99 939

97 315

2 624

Jämställdhet och nyanlända invandrares

13

etablering

8 516

13 380

-4 864

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

87 154

76 971

10 183

28

Skr. 2020/21:101

Utfall

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2020

2019

2019

16

Utbildning och universitetsforskning

82 958

78 527

4 431

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

20 417

15 828

4 588

22

Kommunikationer

65 167

58 604

6 563

24

Näringsliv

60 407

7 304

53 103

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 964

120 052

37 913

26

Statsskuldsräntor m.m.

19 592

22 174

-2 582

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 193

37 683

9 510

Riksgäldskontorets nettoutlåning

21 283

-66 892

88 175

Kassamässig korrigering

6 773

-2 389

9 162

Övriga utgifter

269 053

258 195

10 857

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 219 115

943 598

275 517

2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19

I detta avsnitt redovisas budget och utfall för de åtgärder som vidtagits med anledning av spridningen av covid-19. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till de vidtagna åtgärderna, men genom att jämföra utfallet mot ändringsbudget och föregående år kan man få en bra uppfattning om de vidtagna åtgärderna.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Sjukdomen som viruset orsakar fick namnet covid-19. Den 1 februari 2020 beslutade regeringen förordning (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med coronavirus (2019-nCoV). Den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronavirusets spridning som en pandemi. Från och med den 1 juli 2020 ingår covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom i smittskyddslagen.

Under 2020 har regeringen och riksdagen vidtagit en mängd åtgärder inom flera områden för att bekämpa spridningen av covid-19 och begränsa dess följdverkningar. I detta avsnitt sammanfattas de största åtgärderna i statens budget med anledning av covid-19. I avsnittet 2.3 Ändringar i statens budget 2020 sammanfattas åtgärderna per ändringsbudget. En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020.

Tabell 2.5 Anslag i statens budget som anvisats ytterligare medel bl.a. för att begränsa konsekvenserna av covid-19

Miljoner kronor

Statens

Ändrings-

Utfall-totalt

Utfall

budget

budget

Utfall

Utfall

anvisat

skillnad mot

UO

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2019

2020

2019

1

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3 172

205

3 338

3 053

-40

284

1

8:1

Mediestöd

762

700

1 468

644

6

825

3

1:1

Skatteverket

7 925

245

7 904

7 547

-266

357

4

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 356

1 307

3 407

3 063

-256

344

7

1:1

Biståndsverksamhet

44 283

726

44 921

42 751

-88

2 171

8

1:4

Domstolsprövning i

utlänningsmål

782

180

830

949

-132

-119

9

1:5

Bidrag för

läkemedelsförmånerna

29 680

359

30 041

28 428

2

1 613

29

Skr. 2020/21:101

Statens

Ändrings-

Utfall-totalt

Utfall

budget

budget

Utfall

Utfall

anvisat

skillnad mot

UO

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2019

2020

2019

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och

sjukvård

9 258

31 176

28 036

8 774

-12 398

19 263

9

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder

inom äldreområdet

1 427

612

1 975

1 070

-65

905

9

4:6

Statens institutionsstyrelse

1 157

250

1 414

1 105

7

309

9

4:7

Bidrag till utveckling av socialt

arbete m.m.

749

-250

468

833

-32

-365

9

8:1

Socialstyrelsen

700

227

783

663

-144

120

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering

m.m.

36 926

12 576

42 371

37 246

-7 131

5 125

10

1:7

Ersättning för höga

sjuklönekostnader

1 190

19 850

17 675

1 090

-3 364

16 585

10

2:1

Försäkringskassan

8 808

583

9 141

8 897

-250

244

12

1:2

Föräldraförsäkring

47 289

1 740

46 125

44 548

-2 904

1 577

12

1:8

Bostadsbidrag

4 746

1 091

5 284

4 606

-554

677

14

1:1

Arbetsförmedlingens

förvaltningskostnader

7 272

281

7 522

7 637

-31

-115

14

1:2

Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

28 067

17 620

41 823

27 066

-3 864

14 757

14

1:3

Kostnader för

arbetsmarknadspolitiska

program och insatser

8 882

1 164

7 276

9 907

-2 770

-2 631

14

1:11

Bidrag till

lönegarantiersättning

1 875

2 479

2 986

2 063

-1 368

922

15

1:2

Studiemedel

17 697

1 320

17 440

15 289

-1 576

2 152

15

1:7

Studiestartsstöd

410

142

294

325

-258

-32

16

1:5

Utveckling av skolväsendet

och annan pedagogisk

verksamhet

3 911

-480

2 947

2 806

-484

141

16

1:18

Statligt stöd till

vuxenutbildning

2 372

729

3 101

2 205

0

896

16

1:20

Statligt stöd till

yrkeshögskoleutbildning

2 833

245

3 011

2 437

-67

573

16

2:64

Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor

860

815

1 497

561

-178

936

17

1:2

Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt

kulturutbyte och samarbete

533

2 001

2 523

480

-10

2 043

17

1:6

Bidrag till regional

kulturverksamhet

1 519

150

1 667

1 496

-1

171

17

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 347

157

1 477

1 344

-27

133

17

8:2

Centrala museer: Stiftelser

269

112

381

263

0

118

17

13:1

Stöd till idrotten

1 974

1 500

3 474

1 954

0

1 520

17

13:5

Insatser för den ideella

sektorn

172

125

293

171

-3

123

17

14:1

Bidrag till folkbildningen

4 320

142

4 462

4 298

0

164

20

1:8

Klimatbonus

1 760

400

2 078

1 280

-82

797

22

1:2

Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur

24 655

2 753

25 667

23 612

-1 741

2 055

22

1:18

Bidrag för upprätthållande av

kollektivtrafik

3 000

2 926

-74

2 926

22

1:20

Tillskott till Luftfartsverket

900

8

-892

8

30

Skr. 2020/21:101

Statens

Ändrings-

Utfall-totalt

Utfall

budget

budget

Utfall

Utfall

anvisat

skillnad mot

UO

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2019

2020

2019

22

1:21

Tillskott till Sjöfartsverket

300

263

-37

263

23

1:17

Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur

3 896

-177

3 274

4 704

-445

-1 429

23

1:18

Från EU-budgeten

finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och

struktur

2 987

1 340

3 830

3 068

-497

762

23

1:19

Miljöförbättrande åtgärder i

jordbruket

50

119

169

180

0

-11

24

1:4

Tillväxtverket

284

184

481

276

13

206

24

1:5

Näringslivsutveckling

793

-107

549

700

-137

-152

24

1:17

Kapitalinsatser i statliga ägda

företag

76

12 025

10 722

150

-1 379

10 572

24

1:22

Stöd vid korttidsarbete

94 910

35 140

-59 770

35 140

24

1:23

Tillfälligt stöd för

hyreskostnader för vissa

företag

5 000

1 350

-3 650

1 350

24

1:24

Omställningsstöd

46 000

5 677

-40 323

5 677

24

1:25

Stöd till enskilda näringsidkare

3 500

339

-3 161

339

25

1:5

Stöd till kommunsektorn för att

stärka välfärden

29 486

29 486

0

29 486

27

1:1

Avgiften till Europeiska

unionen

41 990

2 684

47 193

37 683

2 519

9 510

Övriga anslag

104 716

2 042

102 982

101 022

-3 776

1 960

Summa

466 732

304 437

619 493

448 247

-151 676

171 246

Effekter på utgifterna i statens budget

Tabell 2.5 visar anslag som har anvisats ytterligare medel bl.a. med anledning av spridningen av covid-19. I tabellen visas de anslag där riksdagen har förändrat de anvisade medlen med 100 miljoner kronor eller mer i ändringsbudget. De anslag som har förändrats med mindre än 100 miljoner kronor i ändringsbudget redovisas inom raden Övriga anslag.

Ändringsbudgetarna innehåller till den allra största delen åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, men de innehåller även andra justeringar av budgeten såsom tillkommande satsningar, förändringar av regelstyrda anslag, ändrade makro- ekonomiska förutsättningar och oförutsedda utgiftsökningar. I vissa fall är det inte möjligt att med exakthet koppla utfallet till åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19.

Statens budget för 2020 innehåller totalt 492 anslag. Under 2020 har totalt 145 anslag berörts av någon ändringsbudget. Sammantaget har dessa anslag anvisats ytterligare 304 437 miljoner kronor i ändringsbudget. Samma anslag har tillsammans med den ursprungliga budgeten anvisats totalt 771 169 miljoner kronor. Utfallet för dessa anslag blev totalt 619 493 miljoner kronor, vilket är 152 761 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 151 676 miljoner kronor lägre än vad som totalt har anvisats. Jämfört med föregående år blev utfallet för dessa anslag 171 246 miljoner kronor högre, vilket till allra största delen beror på åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19.

Den enskilt största åtgärden är stöd till korttidsarbete som riktas till arbetsgivare som drabbats av tillfälliga ekonomiska problem. De arbetsgivare som uppfyller bidrags- villkoren får ekonomiskt stöd från staten när anställda under en period går ner i

31

Skr. 2020/21:101

arbetstid. Utfallet för anslaget 1:22 Stöd till korttidsarbete uppgick till 35 140 miljoner kronor, vilket är 59 770 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i ändrings- budgetarna.

Mer detaljerad analys finns i kommentarerna per utgiftsområde (avsnitt 2.6).

2.3 Ändringar i statens budget 2020

Totalt har riksdagen fattat beslut om ändringar i statens budget vid 16 tillfällen under 2020. Av dessa innehåller 15 ändringsbudgetar åtgärder för att mildra de negativa effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Förslagen i betänkandet Ändringar i statens budget 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden (2019/20: FiU49) saknar koppling till covid-19.

Beslut om ändringar i statens budget 2020

Tabell 2.6 visar samtliga förslag om ändringar i statens budget för 2020. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2020. Efter tabellen kommenteras de största förändringarna i ändringsbudgetarna.

Totalt har riksdagen anvisat ytterligare 304 437 miljoner kronor i ändringsbudget under 2020. Vidare har inkomsterna beräknats minska med 57 355 miljoner kronor i ändringsbudget. Riksdagen har även bemyndigat regeringen att ingå ytterligare eko- nomiska åtaganden med 27 789 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2020. Riksdagen har också beslutat om ytterligare kreditgarantiramar med

155 000 miljoner kronor respektive 1 712 miljoner euro. Riksdagen har dessutom medgett att de övriga kreditramarna ökas med 106 350 miljoner kronor i ändrings- budgetarna.

Tabell 2.6

Ändringar i statens budget 2020

Miljoner kronor

Beställnings-

bemyndig-

Kredit-

Övriga

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster

anden

garantiramar

kreditramar

2020-02-19

Ändringar i statens

budget 2020 – Stöd till

kommunsektorn för att

Bet. 2019/20:FiU49,

stärka välfärden

rskr. 2019/20:163

1 670

1 700

2020-03-19

Extra ändringsbudget

för 2020 –

Kreditgarantier till

flygföretag med

Prop. 2019/20:136,

anledning av

bet. 2019/20:FiU52,

coronaviruset

rskr. 2019/20:188

5 000

2020-03-26

Ändringar i statens

budget för 2020 –

Anstånd med

inbetalning av skatt i

vissa fall, med

anledning av

Bet. 2019/20:FiU53,

coronaviruset

rskr. 2019/20:194

-27 000

2020-04-01

Extra ändringsbudget

för 2020 –

Prop. 2019/20:142,

Kreditgarantier för lån

bet. 2019/20:FiU54,

till företag

rskr. 2019/20:195

100 000

32

Skr. 2020/21:101

Beställnings-

bemyndig-

Kredit-

Övriga

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster

anden

garantiramar

kreditramar

2020-04-02

Extra ändringsbudget

för 2020 – Åtgärder

Prop. 2019/20:132,

med anledning av

bet. 2019/20:FiU51,

coronaviruset

rskr.2019/20:199

12 885

200

2020-04-03

Extra ändringsbudget

för 2020 – Ytterligare

åtgärder på

skatteområdet med

Prop. 2019/20:151,

anledning av

bet. 2019/20:FiU55,

coronaviruset

rskr. 2019/20:204

-31 660

2020-04-08

Extra ändringsbudget

för 2020 – Ytterligare

Prop. 2019/20:146,

åtgärder med anledning

bet. 2019/20:FiU56,

av coronaviruset

rskr. 2019/20:207

13 331

4 700

2020-05-27

Extra ändringsbudget

för 2020 – Fler kraftfulla

Prop. 2019/20:166,

åtgärder med anledning

bet. 2019/20:FiU59,

av coronaviruset

rskr.2019/20:276

75 980

-400

45

2020-06-03

Extra ändringsbudget

för 2020 – Stöd till

hälso- och sjukvården,

utbildningsinsatser och

andra åtgärder med

Prop. 2019/20:167,

anledning av

bet. 2019/20:FiU60,

coronaviruset

rskr. 2019/20:293

23 749

2020-06-16

Prop. 2019/20:99, bet.

2019/20:KU13, bet.

2019/20:FiU21, rskr.

Vårändringsbudget för

2019/20:238, rskr.

2020

2019/20:340

60 270

28

18 260

50 000

95 000

2020-06-17

Extra ändringsbudget

för 2020 – Förstärkt

stöd till välfärd och

företag, insatser mot

smittspridning och

andra åtgärder med

Prop. 2019/20:181,

anledning av

bet. 2019/20:FiU61,

coronaviruset

rskr. 2019/20:351

51 194

EUR 1712

2020-06-23

Extra ändringsbudget

för 2020 – Ersättning till

riskgrupper,

kapitalinsatser i statligt

ägda företag och andra

Prop. 2019/20:187,

åtgärder med anledning

bet. 2019/20:FiU62,

av coronaviruset

rskr. 2019/20:361

16 530

1 650

2020-09-23

Extra ändringsbudget

för 2020 – Förlängda

och förstärkta stöd och

ersättningar med

Prop. 2020/21:4, bet.

anledning av

2020/21:FiU32,

coronaviruset

rskr.2020/21:7

17 214

2020-11-11

Extra ändringsbudget

för 2020 – Förlängd rätt

Prop. 2020/21:46, bet.

till ersättning för

2020/21:FiU36, rskr.

riskgrupper

2020/21:41

160

33

Skr. 2020/21:101

Beställnings-

bemyndig-

Kredit-

Övriga

Riksdagsbeslut

Proposition/betänkande

Beteckning

Utgifter

Inkomster

anden

garantiramar

kreditramar

2020-11-25

Extra ändringsbudget

för 2020 – Ytterligare

medel till kommuner

och regioner, ökad

testning och andra

merkostnader med

anledning av

coronaviruset samt

ändrade regler för

Prop. 2020/21:45, bet.

kostförmån i särskilda

2020/21:FiU11,

fall

rskr.2020/21:64

13 350

-23

2020-11-25

Prop. 2020/21:2, bet.

Höständringsbudget för

2020/21:FiU11, rskr.

2020

2020/21:64

18 104

9 484

4 800

Summa

304 437

-57 355

27 789

106 350

Ökade bidrag till kommunsektorn

Den 19 februari lade finansutskottet på eget initiativ fram ett förslag om att anvisa ytterligare 2 486 miljoner kronor på ett nytt anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. För att finansiera utgiften minskades fyra anslag med totalt 816 miljoner kronor och beräkningen av inkomsterna höjdes med 1 700 miljoner kronor, netto.

Kreditgarantier till flygföretag

Den 19 mars bemyndigande riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier för de flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet inom luftfart. Kreditgarantierna fick sammanlagt uppgå till 5 000 miljoner kronor, varav en garanti till SAS fick uppgå till högst 1 500 miljoner kronor. Programmet avslutades den 31 december 2020.

Anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter

Den 26 mars infördes en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter för att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag. Möjligheten till anstånd beräknades minska statens inkomster med

27 000 miljoner kronor 2020. För 2021 beräknades i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp. Bestämmelserna trädde i kraft den 30 mars 2020.

Kreditgarantier för lån till företag

Den 1 april bemyndigade riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 100 000 miljoner kronor till kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige för lån till i första hand små och medelstora företag. Företag hade initialt möjlighet att ansöka om lån fram till den 31 december 2020, men programmet har förlängts och gäller nu fram till den 30 juni 2021.

Ersättning för höga sjuklönekostnader, stöd vid korttidsarbete och smittskyddsåtgärder m.m.

Den 2 april anvisade riksdagen ytterligare 8 780 miljoner kronor inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för bl.a. ersättning till arbetsgivares rätt till ersättning för höga sjuklönekostnader och sjukpenning avseende karensersättning. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades ytterligare 2 440 milj- oner kronor för framför allt det nya systemet för stöd vid korttidsarbete, där statens andel ökade från en tredjedel till tre fjärdedelar vid s.k. korttidspermittering. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare

34

Skr. 2020/21:101

1 566 miljoner kronor, varav anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 1 511 miljoner kronor för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder.

Anslagets ändamål utvidgades till att även omfatta utgifter för extraordinära smitt- skyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med covid-19 samt för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet.

Riksdagen bemyndigade även regeringen att utöka Socialstyrelsens låneram i Riksgäldskontoret med 200 miljoner kronor till 300 miljoner kronor för beredskaps- investeringar.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m.

Den 3 april beräknades inkomsterna från arbetsgivaravgifter minska med

30 500 miljoner kronor med anledning av beslut om tillfälligt sänkta arbetsgivar- avgifter och egenavgifter. Dessutom infördes nya regler för periodiseringsfonder för egenföretagare samt anstånd med betalning av skatt i vissa fall som också beräknades minska inkomsterna.

Lättnader i arbetslöshetsförsäkringen, stöd för hyreskostnader och ökad låneram för beredskapsinvesteringar

Den 8 april anvisade riksdagen ytterligare 5 231 miljoner kronor för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till följd av lättnader i arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom uppfördes det nya anslaget 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv i statens budget och anvisades 5 000 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 050 miljoner kronor framför allt för att skyndsamt kunna utöka antalet tester för covid-19. Inom utgifts- område 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 1 000 miljoner kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för kultur och idrott.

Riksdagen bemyndigade också regeringen att öka Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar med 4 700 miljoner kronor till högst 5 000 miljoner kronor. Socialstyrelsen får använda låneramen i Riksgäldskontoret för att köpa skydds- utrustning, intensivvårdsutrustning och annat sjukvårdsmaterial för att säkra tillgången på nationell nivå.

Förstärkt stöd vid korttidsarbete m.m.

Den 27 maj anvisade riksdagen ytterligare 75 430 miljoner kronor för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Inkomsterna beräknades minska med 400 miljoner kronor med anledning av beslutet om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för fri parkering respektive gåva till anställda och anpassningar av regelverket om tillfälliga anstånd.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap inom utgifts- område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökades med 45 miljoner kronor till 450 miljoner kronor och förlängdes med ett år.

Ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning samt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik m.m.

Den 3 juni anvisade riksdagen ytterligare 23 749 miljoner kronor för totalt 23 anslag. Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades ytterligare 10 100 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering inom samma utgiftsområde anvisades ytterligare 3 456 miljoner kronor.

35

Skr. 2020/21:101

Ett nytt anslag 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik inom utgiftsområde

22 Kommunikationer uppfördes i statens budget och anvisades 3 000 miljoner kronor. Vidare anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 2 000 miljoner kronor för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av spridningen av covid-19.

Riksdagen beslutade också att tillfälligt höja den högsta inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Därför anvisades anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ytterligare

1 120 miljoner kronor.

Vårändringsbudget för 2020

I vårändringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 60 270 miljoner kronor. Bland annat anvisades följande anslag ytterligare medel:

– Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner anvisades 20 000 miljoner kronor.

– Anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades 17 060 miljoner kronor.

– Anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisades 3 325 miljoner kronor för kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB, Statens Bostadsomvandling AB SBO och Apotek Produktion & Laboratorier AB.

– Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv anvisades 7 542 miljoner kronor.

– Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn anvisades ytterligare 1 700 miljoner kronor, eftersom ansökningarna om tillfällig föräldrapenning ökade kraftigt med anledning av spridningen av covid-19.

– Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare 1 910 miljoner kronor, huvud- sakligen för att ersätta kommuner och regioner för merkostnader för hälso- och sjukvården och omsorgen med anledning av spridningen av covid-19.

Riksdagen införde även bl.a. en begränsning av investeraravdraget och beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Därför beräknades inkomsterna öka med

28 miljoner kronor.

Riksdagen ökade också regeringens befogenhet att ingå åtaganden för beställnings- bemyndiganden med totalt 18 260 miljoner kronor. Av detta belopp höjdes beställningsbemyndigandena med 15 000 miljoner kronor inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, framför allt för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm .

Eftersom behovet av garantier för exporterande företag väntades öka höjdes Exportkreditnämndens garantiram med 50 000 miljoner kronor till totalt

500 000 miljoner kronor. Dessutom höjdes AB Svensk Exportkredits låneram med 75 000 miljoner kronor till totalt 200 000 miljoner kronor. AB Svensk Exportkredits låneram breddades också för att den skulle kunna användas för att återfinansiera bolagets kommersiella utlåning till följd av kreditmarknadens försämrade möjligheter till långfristig finansiering.

Därtill höjdes Försvarets materielverks kredit i Riksgäldskontoret med 20 000 miljoner kronor till högst 46 500 miljoner kronor.

36

Skr. 2020/21:101

Riksdagen beslutade även om att höja utgiftstaket med 350 000 miljoner kronor till 1 742 000 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2020.

Omställningsstöd, ytterligare stöd till kommunsektorn, ökad testning och smittspårning m.m.

Den 17 juni anvisade riksdagen ytterligare totalt 51 194 miljoner kronor. Bland annat uppfördes det nya anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv i statens budget och anvisades 39 000 miljoner kronor för stöd till företag med kraftigt minskad omsättning. Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna anvisades ytterligare

6 000 miljoner kronor som kompensation för minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter inom olika områden. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anvisades ytterligare

5 800 miljoner kronor för ökad testning och smittspårning.

Riksdagen bemyndigade dessutom regeringen att under 2020 ställa ut två statliga garantier. En garanti till Europeiska unionen (EU), för det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska arbetslöshetsrisker i en nödsituation (SURE), som uppgår till högst 849 miljoner euro. En annan garanti till Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 som uppgår till högst 863 miljoner euro.

Kapitalinsatser, utvidgad rätt till sjukpenning m.m.

Den 23 juni beslutade riksdagen om att tillfälligt ändra reglerna för sjukpenning. De individer som löper störst risk för att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 fick tillfälligt rätt till förebyggande sjukpenning, om den försäkrade inte har möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet. Därför anvisades anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 6 110 miljoner kronor.

Dessutom fördes två nya anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer upp i statens budget för att ersätta intäktsbortfall för affärsverk med anledning av spridningen av covid-19.

Anslaget 1:20 Tillskott till Luftfartsverket anvisades 900 miljoner kronor och anslaget 1:21 Tillskott till Sjöfartsverket anvisades 300 miljoner kronor.

Riksdagen bemyndigade även regeringen att under 2020 för statens räkning förvärva aktier eller andelar i SAS eller vidta andra liknande åtgärder för att rekapitalisera bolaget med ett belopp om högst 5 000 miljoner kronor. Vidare bemyndigades regeringen att besluta om kapitaltillskott på högst 3 150 miljoner kronor till Swedavia AB och 150 miljoner kronor till Lernia AB. För att finansiera dessa åtgärder anvisades anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 8 300 miljoner kronor.

Dessutom höjdes Folkhälsomyndighetens låneram med 1 650 miljoner kronor till totalt 2 000 miljoner kronor för beredskapsinvesteringar relaterade till avtal om vaccin mot covid-19.

Förlängning av omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare m.m.

Den 23 september beslutade riksdagen att förlänga omställningsstödet till företag. Därför anvisades anslaget 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv ytterligare 7 000 miljoner kronor. Inom samma utgiftsområde uppfördes även ett nytt anslag för att finansiera ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars netto- omsättning minskat till följd av spridningen av covid-19. Anslaget 1:25 Stöd till enskilda näringsidkare anvisades 3 500 miljoner kronor.

37

Skr. 2020/21:101

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning anvisades totalt ytterligare 3 900 miljoner kronor för att kunna förlänga vissa tillfälliga bestämmelser på sjukförsäkringsområdet.

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid anvisades ytterligare 2 700 miljoner kronor till stöd för bl.a. kultur- och idrottsverksamheter.

Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper

Den 11 november beslutade riksdagen om förlängd rätt till ersättning för riskgrupper. Därför anvisades anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m . inom utgiftsområde

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ytterligare 160 miljoner kronor.

Ersättningar till kommuner och regioner, ökad testning m.m.

Den 25 november anvisade riksdagen anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare totalt

13 300 miljoner kronor. Av detta belopp var 10 000 miljoner kronor för att kunna ersätta kommuner och regioners merkostnader med anledning av spridningen av covid-19, 3 000 miljoner kronor avsåg testning och 300 miljoner kronor för tillskott till EU:s instrument för krisstöd (ESI) för arbetet med förköpsavtal med olika vaccin- producenter.

Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet inom samma utgiftsområde anvisades ytterligare 50 miljoner kronor till ett särskilt statsbidrag för att staten ska kunna ersätta skäliga merkostnader för personlig skyddsutrustning, som går utöver vad som normalt ingår i arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160).

Inkomstskatterna beräknades minska med 23 miljoner kronor med anledning av de ändrade skatte- och avgiftsreglerna som innebar att förmån av kost inte längre ska tas upp till beskattning om måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan krav på motprestation.

Höständringsbudget för 2020

I höständringsbudgeten anvisade riksdagen ytterligare totalt 18 104 miljoner kronor för 42 anslag. Bland annat anvisades anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ytterligare 5 510 miljoner kronor, framför allt ökades anslaget för att täcka kommunernas och regionernas merkostnader till följd av spridningen av covid-19. Inom utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv anvisades ytterligare 4 744 miljoner kronor för arbetslöshets- försäkringen och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen anvisades ytterligare 2 684 miljoner kronor för att Sveriges avgift till EU:s allmänna budget för 2020 beräknades öka då EU har beslutat om flera ändringsbudgetar för 2020.

Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2020 ingå avtal med leverantörer som utför testning av covid-19 som medför behov av framtida anslag på högst

1 900 miljoner kronor under 2021. Beställningsbemyndigandet gällde för anslaget

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Även beställningsbemyndigandet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökades med 4 804 miljoner kronor. För anslaget 1:6 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård höjdes beställningsbemyndigandet med 2 400 miljoner kronor.

38

Skr. 2020/21:101

Vidare höjdes Folkhälsomyndighetens låneram för beredskapsinvesteringar med

2 500 miljoner kronor till 4 500 miljoner kronor. Låneramen för studielån höjdes med 2 300 miljoner kronor.

En fullständig förteckning över samtliga ändringsbudgetar per anslag finns i bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020.

2.4 Inkomster i statens budget 2020

I inkomsterna i statens budget ingår de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Statens skatteinkomster för 2020 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade, till stor del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomsttitlar i statens budget finns i bilaga 1.

2.4.1 Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens budget för 2020 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 12,4 miljarder kronor, medan ändrings- budgetar för 2020 innehöll reformer som påverkade skatteintäkterna med

31,2 miljarder kronor, se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Skattereformer 2020 i statens budget för 2020 och i ändringsbudgetar för 2020

Miljarder kronor

Skatteintäkter som påverkats av beslut

SB2020

ÄB2020

Totalt

Skatt på arbete

-12,38

-31,27

-43,64

Skatt på kapital

-1,16

0,01

-1,15

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1,09

0,01

1,10

Övriga skatter

0,00

0,00

0,00

Summa skattebeslut

-12,45

-31,25

-43,70

De minskade skatteintäkter som uppstått genom de regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2020 utgörs huvudsakligen av intäkter från skatt på arbete. I december 2019 godkände riksdagen regeringens förslag i budget- propositionen för 2020 om att avskaffa den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (den s.k. värnskatten) och att sänka skatten för personer över 65 år med inkomster över 17 000 kronor i månaden.

Den största regeländringen som påverkat intäkterna från skatt på arbete är dock riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under perioden 1 mars 2020 till och med 30 juni 2020.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.8 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2020.

39

Skr. 2020/21:101

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Inbromsningen i ekonomin på grund av spridningen av covid-19 och tillfälliga nedsättningar gjorde att lönesumman endast ökade med 1,1 procentenheter, vilket är 2,0 procentenheter mindre än i prognosen i budgetpropositionen för 2020. Stödet till företagen i form av möjlighet till korttidspermittering bidrog dock till att hålla uppe lönesumman (se även avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19).

Konsumentprisindex (KPI) påverkar skatteintäkterna då skiktgränsen för statlig inkomstskatt styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI-utvecklingen revideras ned så revideras även skiktgränsen ned. Då hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. År 2020 blev KPI 1,2 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen för 2020. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi.

Hushållens konsumtionsutgifter minskade med 3,6 procent, vilket är 7,5 procent- enheter mindre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2020. Hushållens konsumtionsutgifter, tillsammans med andra faktorer, påverkar moms- intäkterna.

Utfallet för den nominella BNP-tillväxten 2020 blev 4,6 procentenheter svagare än vad som förväntades i statens budget för 2020. Detta förklaras främst av en svagare utveckling av hushållens konsumtion och av lönesumman till följd av den ekonomiska inbromsningen.

Tabell 2.8

Antaganden i utfallet för statens budget 2020 jämfört med

budgetpropositionen för 2020

Procentuell utveckling om inget annat anges

2020

BNP, marknadspris 1

-1,5

Diff. BP20

-4,6

Arbetade timmar 2

-3,7

Diff. BP20

-4,0

Timlön 3

5,0

Diff. BP20

2,2

Utbetald lönesumma,

skatteunderlag

1,1

Diff. BP20

-2,1

Arbetslöshet 4

8,3

Diff. BP20

1,9

Hushållens

konsumtionsutgifter 1

-3,6

Diff. BP20

-7,4

Kommunal

medelutdebitering 5

32,3

Diff. BP20

0,1

Statslåneränta 5

-0,1

Diff. BP20

-0,6

KPI juni-juni

0,7

Diff. BP20

-1,2

Inkomstbasbelopp 6

66,8

Diff. BP20

0,5

Prisbasbelopp 6

47,3

Diff. BP20

0,0

Inkomstindex

182,6

40

Skr. 2020/21:101

2020

Diff. BP20

1,5

Skiktgräns 7

509,3

Diff. BP20

35,4

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4 Arbetslöshet 15–74 år.

5 Medelvärde under året, procent.

6 Tusental kronor.

7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Ekonomistyrningsverkets beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2020

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom utfallen är periodiserade och därmed inte fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2020 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.9 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.9 Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar utfall för 2020

1100

Direkta skatter på arbete

1110

Inkomstskatter

Dec 2021

1120

Allmän pensionsavgift

Dec 2021

1140

Skattereduktioner

Dec 2021

1200

Indirekta skatter på arbete

1210

Arbetsgivaravgifter, 1218

Aug 2021

1240

Egenavgifter

Dec 2021

1270

Särskild löneskatt, 1274

Dec 2021

1280

Nedsättningar, 1283–1284

Dec 2021

1300

Skatt på kapital

1310

Skatt på kapital, hushåll

Dec 2021

1320

Skatt på företagsvinster

Dec 2021

1340

Avkastningsskatt, 1341–1342

Dec 2021

1350

Fastighetsskatt

Dec 2021

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

1410

Mervärdesskatt, 1411

Sep 2021

1431

Skatt på elektrisk kraft

Mar 2021

1600

Restförda och övriga skatter

1620

Övriga skatter, hushåll

Apr 2022

1630

Övriga skatter, företag

Apr 2022

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810

Skatter till andra sektorer

Dec 2021

1900

Periodiseringar

1910

Uppbördsförskjutningar

Apr 2022

1920

Betalningsförskjutningar

Dec 2021

41

Skr. 2020/21:101

2.4.2 Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2020 och 2019

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2020 och 2019.

Tabell 2.10 Statens skatteintäkter och skatteinkomster

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

1100

Direkta skatter på arbete

670,9

660,5

-3,9

-5,7

1200

Indirekta skatter på arbete

579,1

604,9

-43,0

-2,2

1300

Skatt på kapital

254,5

282,2

-24,7

10,6

Skatt på konsumtion och

1400

insatsvaror

603,5

592,7

-11,6

-2,1

1500

Skatt på import

6,2

6,9

-1,1

-0,3

1600

Restförda och övriga skatter

8,7

16,0

-9,2

-5,5

1700

Avgående poster, skatter till EU

-6,2

-6,9

1,1

0,3

Avgående poster, skatter till andra

1800

sektorer

-1 053,0

-1 033,1

12,3

4,6

Statens skatteintäkter

1 063,8

1 123,2

-80,3

-0,3

1900

Periodiseringar

-26,3

-13,8

-40,1

-22,2

1000

Statens skatteinkomster

1 037,5

1 109,4

-120,3

-22,4

Statens skatteintäkter blev 80 miljarder kronor lägre 2020

Statens skatteintäkter uppgick till 1 063,8 miljarder kronor under 2020, vilket är

80,3 miljarder kronor (7,0 procent) lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten, som riksdagen antog i december 2019. Av minskningen bedöms

43,7 miljarder kronor bero på de reformer och regeländringar som riksdagen beslutat om inför och under 2020. Det är framför allt inkomsterna från indirekta skatter från arbete som har minskat till följd av regeländringar, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för företag och enskilda näringsidkare. Resterande 36,6 miljarder kronor förklaras i huvudsak av förändrade makroekonomiska förutsättningar till följd av inbromsningen i ekonomin under 2020, och då främst i form av lägre intäkter från skatt på kapital.

Jämfört med 2019 minskade intäkterna med 59,4 miljarder kronor (5,3 procent).

Statens skatteinkomster lägre än budgeterat för 2020

Statens skatteinkomster som avser 2020 blev 120,3 miljarder kronor (10,4 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Periodiseringarna, dvs. den justeringspost som behövs för att göra skatterna inkomst- mässiga, blev -26,3 miljarder kronor.

Periodiseringarna utgörs av de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter i 1000-gruppen som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är -40,1 miljarder kronor. Det beror främst på riksdagens beslut i ändringsbudget om att företag kan få tillfälligt anstånd med att betala in skatt under ett år. Den uppskjutna skatteinbetalningen har redovisats som en intäkt under 2020 men ska betalas in på skattekonto vid ett senare tillfälle. Det bedöms ha påverkat periodiseringsposten med -29,7 miljarder kronor för 2020.

42

Skr. 2020/21:101

För 2020 blev statens skatteinkomster 71,9 miljarder kronor (6,5 procent) lägre än för 2019.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt.

Tabell 2.11 Skatt på arbete

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall 2020

utfall 2019

budget 2020

budget 2019

1100

Direkta skatter på arbete

670,9

660,5

-3,9

-5,7

1110

Inkomstskatter

815,2

804,2

-8,0

-5,4

1111

Statlig inkomstskatt

50,1

56,3

-1,4

-0,8

1115

Kommunal inkomstskatt

765,1

747,9

-6,6

-4,6

1120

Allmän pensionsavgift

130,5

128,2

-2,2

-0,6

1130

Artistskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

1140–

1150

Skattereduktioner

-274,8

-271,9

6,2

0,3

1200

Indirekta skatter på arbete

579,1

604,9

-43,0

-2,2

1210

Arbetsgivaravgifter

595,0

588,6

-13,4

-2,6

1240

Egenavgifter

11,2

11,2

-1,6

-2,0

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-41,3

-41,1

0,7

-0,2

1270

Särskild löneskatt

48,5

49,4

-1,4

0,4

1280

Nedsättningar

-34,8

-3,7

-27,3

2,1

1290

Tjänstegruppliv

0,6

0,6

0,0

0,1

Skatt på arbete

1 250,1

1 265,4

-47,0

-7,9

Intäkter från skatt på arbete minskade kraftigt 2020

Skatt på arbete uppgick till 1 250,1 miljarder kronor, vilket är 47,0 miljarder kronor (3,6 procent) lägre än i beräkningen till statens budget och 15,3 miljarder kronor

(1,2 procent) lägre än 2019. Skillnaden mot budget och föregående år beror främst på riksdagens beslut om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företag och enskilda näringsidkare 2020 1 . Lönesumman beräknas ha ökat 2020 men mindre än vad som antogs i statens budget, 1,1 procent istället för 3,1 procent. Lönesumman styr utvecklingen av både de direkta och indirekta skatterna. De direkta skatterna beror dessutom på hur de skattepliktiga transfereringarna utvecklas.

För inkomståret 2020 beräknas de direkta skatterna på arbete uppgå till

670,9 miljarder kronor. Det är 3,9 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha uppgått till

50,1 miljarder kronor, före skattereduktioner. Det är 1,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Den kommunala inkomstskatten uppgick till

765,1 miljarder kronor. Det är en minskning med 6,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 6,2 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften blev 2,2 miljarder kronor

1 Nedsättningen för arbetsgivaravgifter gällde under perioden den 1 mars 2020 till och med den 30 juni 2020. Nedsättningen för egenavgifter gällde under kalenderåret 2020.

43

Skr. 2020/21:101

lägre och jobbskatteavdragen 4,1 miljarder kronor lägre eftersom lönesumman utvecklades betydligt svagare än vad som antogs i beräkningen i statens budget.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 579,1 miljarder kronor, vilket är 43,0 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 595,0 miljarder kronor för inkomståret 2020. Det är 13,4 miljarder kronor lägre jämfört med statens budget och beror på att lönesumman ökade mindre än beräknat. Nedsättningarna av arbets- givaravgifter, dvs. arbetsgivarnas rätt att i vissa fall göra särskilda avdrag för arbets- givaravgiften, blev 27,3 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under 2020.

Intäkterna från skatt på arbete minskade jämfört med 2019

Jämfört med 2019 blev intäkterna från skatt på arbete 15,3 miljarder kronor

(1,2 procent) lägre. Direkta skatter på arbete ökade dock med 10,4 miljarder kronor

(1,6 procent). Den kommunala inkomstskatten ökade med 17,2 miljarder kronor

(2,3 procent). Det beror på att lönesumman bedöms ha ökat med 1,1 procent. Timlönen ökade med 5,0 procent medan antalet arbetade timmar minskade med

3,7 procent mellan åren. Att timlönen ökade medan arbetade timmar minskade är delvis en effekt av riksdagens beslut i ändringsbudget om stöd till korttidsarbete, vilket innebar att anställda under en period kunde gå ner i arbetstid med i stort sett bibehållen lön.

Intäkterna från statlig inkomstskatt minskade med 6,2 miljarder kronor, vilket till stor del beror på att riksdagen beslutade om att ta bort den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt från och med 2020. Beslutet beräknas ha minskat intäkterna från statlig inkomstskatt med ca 6,0 miljarder kronor.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 2,9 miljarder kronor jämfört med 2019. Det är främst reduktionen för den allmänna pensionsavgiften som har ökat, vilket beror på den högre lönesumman. Husavdragen uppgår till 15,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2019. ROT-avdragen ökade med 0,2 miljarder kronor (1,8 procent) och RUT-avdragen med 0,5 miljarder kronor

(8,2 procent). Jobbskatteavdragen minskade på grund av den svaga löneutvecklingen med 1,1 miljarder kronor (0,8 procent).

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under 2020

Indirekta skatter på arbete minskade med 25,7 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med 2019. Arbetsgivaravgifterna ökade enbart med 6,4 miljarder kronor, vilket beror på att lönesumman endast ökat med 1,1 procent jämför med 2019. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifter ökade dock med 31,0 miljarder kronor, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget, om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter under perioden mars–juni 2020.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.12 Skatt på kapital

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

1310

Skatt på kapital, hushåll

60,1

69,6

-7,2

0,8

1320

Skatt på företagsvinster

138,3

153,4

-15,1

10,1

44

Skr. 2020/21:101

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/utfall

Prognos/utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

1330

Kupongskatt

3,6

7,2

-5,5

-0,9

1340

Avkastningsskatt

5,6

5,3

0,2

-1,1

1350

Fastighetskatt

34,2

34,4

2,1

2,3

1360

Stämpelskatt

12,7

12,3

0,8

-0,6

1300

Skatt på kapital

254,5

282,2

-24,7

10,6

Lägre intäkter från kapitalskatter 2020

På grund av den allmänna nedgången i ekonomin beräknas intäkterna från skatt på företagsvinster och hushållens kapitalinkomster att minska, både jämfört med beräkningen till statens budget och jämfört med 2019. Intäkterna från skatt på kapital beräknas ha uppgått till 254,5 miljarder kronor 2020. Det är 24,7 miljarder kronor (8,9 procent) lägre än i statens budget. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha uppgått till 138,3 miljarder kronor 2020, vilket är 15,1 miljarder kronor (9,8 procent) lägre än beräkningen i budgeten. Företagens vinster har påverkats av minskad efterfrågan i Sverige och omvärlden, och i vissa fall också av produktions- svårigheter på grund av smittskyddsåtgärder. Under våren påverkades produktionen i vissa fall dessutom av brist på insatsvaror. Skatt på hushållens kapitalinkomster blev 7,2 miljarder kronor (10,7 procent) lägre. Det beror främst på att hushållens utdelningsinkomster minskat kraftigt under 2020.

Jämfört med 2019 blev intäkterna från skatt på kapital 27,6 miljarder kronor

(9,8 procent) lägre. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas minska med 15,1 miljarder kronor och intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster med 9,5 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.13 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall 2020

utfall 2019

budget 2020

budget 2019

1410

Mervärdesskatt

467,8

461,3

-6,4

0,2

1420

Skatt på alkohol och tobak

28,2

26,9

0,6

-0,2

1430

Energiskatt

51,7

52,2

-1,0

0,5

1440

Koldioxidskatt

20,4

22,2

-2,5

-0,7

1450–

1460

Övriga skatter på energi och miljö

6,2

5,2

-1,4

1,7

1470

Skatt på vägtrafik

21,6

20,7

-1,9

-1,4

1480

Övriga skatter

7,7

4,4

0,9

-2,2

Skatt på konsumtion och

1400

insatsvaror

603,5

592,7

-11,6

-2,1

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 603,5 miljarder kronor, vilket är 11,6 miljarder kronor (1,9 procent) lägre än beräkningen till statens budget. Jämfört med 2019 ökade skatten på konsumtion och insatsvaror med 10,8 miljarder kronor (1,8 procent).

45

Skr. 2020/21:101

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas vanligtvis främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdes- skattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningen i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i privat och offentlig sektor.

Hushållens konsumtion lägre än väntat 2020

Intäkterna av mervärdesskatt uppgick till 467,8 miljarder kronor, vilket är 6,4 miljarder kronor (1,3 procent) lägre än beräknat i budgeten. Det beror främst på att hushållens konsumtion minskat under pandemin med 3,6 procent, vilket är 7,4 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2020.

Jämfört med 2019 blev dock intäkterna från mervärdesskatt 6,6 miljarder kronor (1,4 procent) högre. Intäkterna från mervärdeskatt på hushållens konsumtion minskade med 1,1 miljard kronor medan intäkterna från den offentliga konsumtionen ökade med 4,6 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdeskatt på bostads- investeringar ökade med 2,6 miljarder kronor under 2020.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 28,2 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor (2,2 procent) högre än beräknat i budgeten och 1,3 miljarder kronor (4,9 procent) högre än 2019.

Intäkterna från skatt på etylalkohol blev 0,9 miljarder kronor (19,8 procent) högre än budget och ökade med 0,7 miljarder kronor (15,7 procent) jämfört med 2019. Det beror på att alkoholförsäljningen via Systembolaget ökade kraftigt under pandemins inledande månader och fortsatte sedan att ligga på en hög nivå under 2020.

Tabell 2.14 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/

Prognos/

statens

statens

utfall 2020

utfall 2019

budget 2020

budget 2019

1421

Skatt på tobak

11,8

11,8

-0,6

-0,5

1422

Skatt på etylalkohol

5,2

4,5

0,9

0,2

1423

Skatt på vin

6,4

6,0

0,2

-0,1

1424

Skatt på mellanklassprodukter

0,1

0,1

0,0

0,0

1425

Skatt på öl

4,5

4,3

0,0

0,1

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

0,0

0,0

0,0

0,0

1427

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

0,1

0,1

0,1

0,0

1420

Skatt på alkohol och tobak

28,2

26,9

0,6

-0,2

46

Skr. 2020/21:101

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 78,3 miljarder kronor och blev därmed 4,9 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än budgeterat. Jämfört med 2020 minskade intäkterna från skatt på energi och miljö med 1,3 miljarder kronor

(1,6 procent).

Minskad förbrukning av oljeprodukter

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter blev 1,0 miljard kronor respektive 2,5 miljarder kronor lägre än budget. Det beror främst på att förbrukningen av oljeprodukter inom transporter och industri blev lägre till följd av nedgången i ekonomin och restriktioner på grund av spridningen av covid-19.

Intäkterna från skatt på elektrisk kraft blev dock 0,6 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget och 0,6 miljarder kronor högre än 2019. Det förklaras främst av att Trafikverket under 2020 betalat in extra i skatt på elektrisk kraft för åren 2018 till 2020. Orsaken är att Skattemyndigheten under 2020, till följd av förändrad lagstiftning, beslutat att Trafikverket inte längre har avdragsrätt för el som förbrukas inom tågtrafiken (se även utgiftsområde 22 Kommunikationer).

Intäkterna från flygskatt minskade med 72 procent under 2020

Intäkterna från flygskatt blev 1,2 miljard kronor lägre än beräknat i statens budget. På grund av covid-19 och åtföljande reserestriktioner minskade flygresandet med

74 procent, eller drygt 30 miljoner resenärer under 2020. Jämfört med 2019 minskade intäkterna från flygskatt med 1,3 miljarder kronor (72,3 procent).

Intäkterna från skatt på plastbärkassar blev 1,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror på att skattens styrande effekt blev större än väntat.

Intäkterna från handel med elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor. De ingick inte i den ursprungliga beräkningen till statens budget men infördes i ändringsbudget under 2020 i enlighet med nya principer för nationalräkenskaperna. Enligt regelverket för nationalräkenskaperna ska handel med elcertifikat bruttoredovisas i staten, eftersom det är staten som fastställer förutsättningarna för systemet. Det innebär att handeln med elcertifikat både redovisas som skatteintäkt och utbetald subvention i staten, trots att staten inte är inblandad i de monetära transaktionerna (se även 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet).

Tabell 2.15 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/Utfall

Prognos/Utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

1430

Energiskatt

51,7

52,2

-1,0

0,5

1431

Skatt på elektrisk kraft

26,2

25,7

0,6

0,0

1432

Energiskatt bensin

11,2

11,7

0,0

0,1

1433

Energiskatt oljeprodukter

14,2

14,7

-1,5

0,6

1434

Energiskatt övrigt

0,1

0,2

-0,1

-0,1

1440

Koldioxidskatt

20,4

22,2

-2,5

-0,7

1441

Koldioxidskatt bensin

7,1

7,7

-0,1

0,1

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

13,1

14,2

-2,1

-0,4

1443

Koldioxidskatt övrigt

0,2

0,2

-0,3

-0,3

1450–

1460

Övriga skatter på energi och miljö

6,2

5,2

-1,4

1,7

1451

Svavelskatt

0,0

0,0

0,0

0,0

1452

Skatt på råtallolja

0,0

0,0

0,0

0,0

47

Skr. 2020/21:101

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/Utfall

Prognos/Utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

1453

Särskild skatt mot försurning

0,1

0,1

0,0

0,0

1454

Skatt på bekämpningsmedel

0,1

0,1

0,0

0,0

1455

Skatt på termisk effekt i

kärnkraftsreaktorer

0,0

0,0

0,0

0,0

1456

Avfallsskatt

0,2

0,3

0,0

0,1

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

0,0

0,0

0,0

0,0

1458

Övriga skatter

0,3

0,0

0,2

-0,1

1459

Intäkter från EU:s handel med

utsläppsrätter

1,6

1,4

0,2

0,8

1461

Kemikalieskatt

1,6

1,5

-0,3

-0,1

1462

Flygskatt

0,5

1,8

-1,2

1,0

1463

Skatt på avfallsförbränning

0,2

-0,1

1464

Skatt på plastbärkassar

0,2

-1,4

1465

Elcertifikat

1,2

1,2

Skatt på energi och miljö

78,3

79,6

-4,9

1,6

Skatt på vägtrafik

I gruppen Skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt, vägavgifter, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Intäkterna av skatt på vägtrafik uppgick till

21,6 miljarder kronor och blev därmed 1,9 miljarder kronor lägre än budgeterat. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,5 miljarder kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2019 ökade intäkterna av skatt på vägtrafik med 0,9 miljarder kronor (4,5 procent).

Övriga skatter

Övriga skatter består av överskott från Svenska Spel AB och Systembolaget AB samt skatt på spel, lotteri, annonser och reklam m.m. Totalt beräknas dessa skatter uppgå till 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre än beräkningen till statens budget. Inlevererat överskott från Svenska Spel AB avseende 2020 väntas uppgå till 3,1 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på att utdelningen för 2020 även består av överskott från verksamhetsåret

2019. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas istället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020.

Jämfört med 2019 är intäkterna från övriga skatter 3,3 miljarder kronor högre. Inlevererat överskott från Svenska Spel för 2020 är 3,1 miljarder kronor högre än 2019. För 2019 har inget överskott redovisats eftersom Svenska Spel AB drog tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019.

Skatt på import

Skatt på import består av tullmedel, jordbrukstullar och sockeravgifter. Tillsammans uppgick intäkterna till 6,2 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten och beror på att importen minskat p.g.a. den allmänna nedgången i ekonomin. Jämfört med 2019 minskade intäkterna från skatt på import med

0,7 miljarder kronor (9,5 procent).

48

Skr. 2020/21:101

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (uppbördsförluster), omprövningar, anstånd, skattetillägg, förseningsavgifter och intäkter som förs till fonder.

Tabell 2.16 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/Utfall

Prognos/Utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

1610

Restförda skatter

-10,0

-5,0

-5,3

0,8

1620

Övriga skatter, hushåll

4,3

3,4

0,1

-2,5

1630

Övriga skatter, företag

-0,5

-3,0

-0,6

-2,3

1640

Intäkter som förs till fonder

5,8

11,6

-3,2

-1,4

1650

Avgifter till public service

9,2

9,0

-0,2

-0,1

1600

Restförda och övriga skatter

8,7

16,0

-9,2

-5,5

Restförda och övriga skatter uppgick till 8,7 miljarder kronor för 2020, vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Restförda skatter, företag bedöms bli

6,5 miljarder kronor lägre och intäkter som förs till fonder 3,2 miljarder kronor lägre. Att intäkterna till fonder blev lägre beror på att avgifterna till Kärnavfallsfonden inte längre ska redovisas som en intäkt i statens budget i enlighet med nya principer för nationalräkenskaperna.

Jämfört med 2019 bedöms intäkterna minska med 7,3 miljarder kronor. Det beror främst på att Restförda skatter, företag och Intäkter som förs till fonder minskat med 5,8 miljarder kronor respektive 5,8 miljarder kronor.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonder.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och anstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.17 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

Skillnad mot

Skillnad mot

Prognos/Utfall

Prognos/Utfall

statens budget

statens budget

2020

2019

2020

2019

Avgående poster, skatter till

1700

EU

-6,2

-6,9

1,1

0,3

Avgående poster, skatter till

1800

andra sektorer

-1 053,0

-1 033,1

12,3

4,6

1811

Kommunala inkomstskatter

-784,5

-766,6

6,4

4,5

1812

Avgifter till AP-fonder

-268,5

-266,5

5,8

0,1

1900

Periodiseringar

-26,3

-13,8

-40,1

-22,2

1910

Uppbördförskjutningar

21,6

8,2

2,8

-3,9

1920

Betalningsförskjutningar

-18,2

-24,2

-13,2

-20,1

1930

Anstånd

-29,7

2,2

-29,7

1,8

Avgående poster och

periodiseringar

-1 085,6

-1 053,8

-26,7

-17,3

49

Skr. 2020/21:101

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Totalt uppgick avgående poster, skatter till andra sektorer till 1 053,0 miljarder kronor. Det är 12,3 miljarder kronor lägre än beräkningen till statens budget men

19,9 miljarder kronor högre avräkning än föregående år. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionssystemet och ålderspensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev 2,1 procentenheter lägre än beräknat i statens budget. Skillnaden mot 2019 beror på att lönesumman beräknas ha ökat med

1,1 procentenheter under 2020.

Periodiseringar

Periodiseringarna för 2020 beräknas uppgå till -26,3 miljarder kronor. I statens budget för 2020 beräknades periodiseringarna uppgå till 13,7 miljarder kronor. Skillnaden är alltså -40,1 miljarder kronor. Det beror främst på att anstånden blev 29,7 miljarder kronor högre än väntat, vilket beror på riksdagens beslut i ändringsbudget om att företag tillfälligt kan få anstånd med att betala in skatt under ett år. Den uppskjutna skatteinbetalningen redovisas alltså som en intäkt under 2020 men ska betalas in till staten vid ett senare tillfälle.

Jämfört med 2019 har periodiseringarna ökat med 12,5 miljarder kronor.

Oförändrad behållning på skattekonto 2020

De senaste åren har hushållen men framför allt företagen gjort inbetalningar till skattekontot utöver vad som behövs för att täcka kommande skattedebiteringar. Detta förklaras av att intäktsräntan på skattekontot var högre än den ränta de stora bankerna kunde erbjuda. Under 2019 vände trenden då hushållen minskade sina behållningar på skattekontot medan bolagens behållningar var oförändrade. För 2020 bedöms dock behållningen vara oförändrad, vilket innebär att statens inkomster är opåverkade. Statens skatteintäkter påverkas inte av överinsättningar på skattekonto.

Tabell 2.18 Saldot på skattekontot

Miljoner kronor

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Behållning på skattekontot

17 000

45 000

51 000

61 000

56 000

56 000

Påverkan på statens inkomster

och budgetsaldot

17 000

28 000

6 000

10 000

-5 000

0

Källa: Ekonomistyrningsverket och Skatteverket.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensions- rätterna tjänas in. Det gäller det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värde- minskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning skulle egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Det saknas dock en samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller

50

Skr. 2020/21:101

framför allt avtalspensionerna. Ytterligare ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i förväg i vilken utsträckning som dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Dessutom måste skattefordran nuvärdesberäknas, vilket gör skattningen än mer osäker.

2.4.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2020 uppgick till -38 938 miljoner kronor och blev därmed 2 752 miljoner kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga inkomster blev 14 876 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.19 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

SB 1

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

2000

Inkomster av statens verksamhet

41 163

46 128

4 965

35 325

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

840

-4 160

38

4000

Återbetalning av lån

657

650

-6

797

5000

Kalkylmässiga inkomster

16 009

16 224

215

14 214

6000

Bidrag m.m. från EU

13 716

14 206

490

12 557

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-118 235

-116 986

1 249

-116 745

Övriga inkomster

-41 690

-38 938

2 752

-53 815

1 SB=Statens budget.

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.20 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

2100

Rörelseöverskott

4 580

6 358

1 778

4 085

2200

Överskott av statens fastighetsförvaltning

285

231

-54

643

2300

Ränteinkomster

2 177

2 307

131

1 980

2400

Inkomster av statens aktier

21 000

17 925

-3 075

15 081

2500

Offentligrättsliga avgifter

10 708

11 202

494

10 352

2600

Försäljningsinkomster

72

74

2

73

2700

Böter m.m.

1 174

6 494

5 320

1 278

2800

Övriga inkomster av statens verksamhet

1 167

1 537

369

1 833

2000

Inkomster av statens verksamhet

41 163

46 128

4 965

35 325

51

Skr. 2020/21:101

Inkomsterna av statens verksamhet uppgick till 46 128 miljoner kronor, vilket är

4 965 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 10 803 miljoner kronor (30,6 procent) högre.

Högre rörelseöverskott än beräknat i statens budget och föregående år

Rörelseöverskotten uppgick till 6 358 miljoner kronor, vilket är 1 778 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

2 272 miljoner kronor (55,6 procent) högre.

Tabell 2.21 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

2114

Luftfartsverkets inlevererade överskott

0

0

2116

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning

och inleverans av motsvarighet till statlig skatt

422

382

-40

2118

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

3

-3

5

2124

Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

53

78

25

128

2126

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit

0

0

18

2127

Inlevererat överskott från övriga myndigheter

102

598

496

135

2131

Riksbankens inlevererade överskott

4 000

5 300

1 300

3 800

2100

Rörelseöverskott

4 580

6 358

1 778

4 085

Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 300 miljoner kronor, vilket är

1 500 miljoner kronor högre än föregående år. Det inlevererade överskottet uppgår till 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m. För de senaste fem åren, 2015 till 2019, uppgår Riksbankens genomsnittliga resultat till 6 676 miljoner kronor. Resultatet kan variera mycket från år till år, vilket kan ha stora effekter på genomsnittet. Riksbanken redo- visade ett positivt resultat på 25 651 miljoner kronor för 2019. Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 382 miljoner kronor. Det är 65 procent av årets resultat för koncernen 2019. Ingen inleverans gjordes föregående år då koncernens resultat för 2018 var negativt, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott uppgick till 572 miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor (323,8 procent) högre än 2019. EKN:s inleverans avser dels överskott från ej förväntningsriktiga garantiavgifter som normalt redovisas varje år, dels ett överskott av administrativa avgifter som är ett engångs- belopp. Att utfallet blev högre under 2020 beror på att EKN levererat in ett ackumulerat administrativt överskott på 412 miljoner kronor. En ny premiemodell infördes 2019 så att varaktiga administrativa över- eller underskott inte skulle uppstå. Detta engångsbelopp påverkar jämförelsen mellan åren.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev lägre än 2019

Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 231 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 412 miljoner kronor (64,1 procent) lägre. Föregående år levererades ett överskott in till staten som genererades av tre tomträttsförsäljningar. Motsvarande försäljningar fanns inte under 2020.

52

Skr. 2020/21:101

Kostnadsränta på skattekontot högre än 2019

Ränteinkomster uppgick till 2 307 miljoner kronor. Det är 131 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och 327 miljoner kronor (16,5 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.22 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

2320

Räntor på näringslån

0

0

0

0

2340

Räntor på studielån

34

31

-3

33

2390

Övriga ränteinkomster

2 143

2 277

134

1 947

2300

Ränteinkomster

2 177

2 307

131

1 980

I Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till 2 230 miljoner kronor, vilket är 319 miljoner kronor (16,7 procent) högre än 2019. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott på skattekonto blev 325 miljoner kronor högre.

Inkomster av statens aktier blev nästan 3 miljarder högre än 2019

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av statens aktier uppgick till 17 925 miljoner kronor, vilket är 2 844 miljoner kronor (18,9 procent) högre än föregående år. Det är framför allt utdelningar från Luossavaara–Kirunavaara AB (LKAB) och Vattenfall som blev högre än föregående år. Utdelningar från SBAB Bank AB och SJ AB uteblev, vilket också påverkar jämförelsen mellan åren.

Tabell 2.23 Aktieutdelning m.m. 2020 och 2019

Miljoner kronor

Skillnad

Utfall 2020

Utfall 2019

mot 2019

Akademiska hus AB

1 905

1 663

242

Apoteket AB

0

230

-230

AB Svensk Bilprovning

19

29

-10

Eurofima

2

2

0

Infranord AB

0

41

-41

Jernhusen AB

219

700

-481

Luossavaara–Kirunavaara AB (LKAB)

6 104

3 164

2 940

Nordiska investeringsbanken NIB

164

148

16

SBAB Bank AB

0

690

-690

SJ AB

0

194

-194

SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)

0

17

-17

Specialfastigheter Sverige AB

570

555

15

Sveaskog Holding AB

1 100

1 100

0

AB Svensk Exportkredit

0

194

-194

Svevia AB

88

335

-247

Sweden House

0

2

-2

Telia Company AB

3 956

3 810

146

Teracom Group AB

51

206

-155

Vasallen AB

125

0

125

Vattenfall AB

3 623

2 000

1 623

53

Skr. 2020/21:101

Totalt

17 925

15 081

2 844

Utdelningen från LKAB blev 6 104 miljoner kronor, vilket motsvarar 60 procent av årets vinst. Telia Company AB delade ut 3 956 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor mer än föregående år. Utdelningen från Vattenfall AB blev 3 623 miljoner kronor, vilket motsvarar 28 procent av årets resultat. Akademiska hus AB delade ut 1 905 miljoner kronor, vilket är 242 miljoner kronor mer än 2019.

Offentligrättsliga avgifter blev högre än 2019

Offentligrättsliga avgifter uppgick till 11 202 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet

850 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på högre inkomster från finansieringsavgift från arbetslöshetskassor som uppgick till

4 161 miljoner kronor, vilket är 602 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2019. Det beror dels på att medeldagpenningen per dag uppgick till 810 kr för 2020, vilket är 82 kr högre än medeldagpenningen per dag för 2019, dels på att antalet personer som anslutit sig till arbetslöshetskassor har ökat kraftigt med 7,4 procent under 2020 jämfört med 2019. Vid utgången av 2020 uppgick antalet medlemmar vid arbetslöshetskassor till 3 925 099 personer, vilket är 269 105 fler medlemmar än utgången av 2019.

Flera av de som ansökte om medlemskap under 2020 kunde dra nytta av lättnaden i medlemsvillkoret som gällde under året med anledning av spridningen av covid-19.

Avgifter vid Kronofogdemyndigheten uppgick till 1 532 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor (7,5 procent) högre än 2019.

Över 5 miljarder högre inkomster från böter

Inkomsterna från Böter m.m. uppgick till 6 494 miljoner kronor, vilket är

5 320 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 5 216 miljoner kronor (408,1 procent) högre. Det högre utfallet beror framför allt på att inkomster av bötesmedel blev 5 234 miljoner kronor högre än föregående år eftersom två storbanker har betalat sanktionsavgifter. Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB AB) har betalat 1 000 miljoner kronor och Swedbank AB 4 000 miljoner kronor i sanktionsavgifter för allvarliga brister i bankernas styrning och kontroll när det gällde åtgärder mot penningtvätt i deras respektive verksamhet i Baltikum. Swedbank har förutom brister i sin baltiska verksamhet även i sin svenska verksamhet överträtt vissa bestämmelser i penningtvättsregelverket samt informationsgivningen till Finansinspektionen genom att inte lämnat uppgifter fullt ut och i ett fall lämnat oriktig uppgift. Sanktionsavgifterna som SEB AB och Swedbank AB ålades att betala är de högsta som Finansinspektionen hittills har beslutat om. Inkomsterna varierar mellan åren och ett fåtal stora böter påverkar kraftigt jämförelsen.

Återbetalning av statsbidrag

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 1 537 miljoner kronor, vilket är 369 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 297 miljoner kronor (16,2 procent) lägre. Det förklaras bl.a. av att Socialstyrelsen levererade in 159 miljoner kronor mindre i återbetalade statsbidrag jämfört med föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

54

Skr. 2020/21:101

Tabell 2.24 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

840

-4 160

38

Vidareförsäljning av Fysikhuset bidrog till högre inkomster av försåld egendom

Inkomster av försåld egendom uppgick till 840 miljoner kronor, vilket är

4 160 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör en beräkningsteknisk schablon på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år blev inkomsterna 802 miljoner kronor högre. Staten utnyttjade under året sin köpoption för Fysikhuset Stockholm KB som äger fastigheten Stockholm Kattrumpstullen 1. Köpoptionen innebar att Fysikhuset Stockholm KB förvärvades och såldes den 1 december 2020 vidare till Akademiska hus AB. Köpeskillingen uppgick till 1 871 miljoner kronor och överskottet från försäljningen uppgick till 795 miljoner kronor.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.25 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

4100

Återbetalning av näringslån

0

0

0

0

4300

Återbetalning av studielån

440

418

-22

457

4500

Återbetalning av övriga lån

216

232

15

339

4000

Återbetalning av lån

657

650

-6

797

Återbetalning av lån blev lägre än föregående år

Återbetalning av lån uppgick till 650 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 146 miljoner kronor (18,4 procent) lägre.

Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 22 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget och 39 miljoner kronor lägre än 2019. Förändringen mellan åren beror främst på att antalet låntagare minskade med 28 247. Återbetalning av övriga lån blev 15 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 107 miljoner kronor (31,7 procent) lägre. Återbetalning av övriga lån avser framför allt hemutrustningslån som uppgick till 173 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror främst på det minskade antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd, vilket också innebär att färre personer ansökt om hemutrustningslån. Antalet lån under året uppgick till 56 900, vilket är en minskning med 7 400 lån jämfört med 2019. Det beror på att antalet lån som har slutbetalats eller efterskänkts är fler än antalet nya lån som beviljats under året.

Hemutrustningslånet ska börja återbetalas två år efter utbetalningen. Jämfört med föregående år blev återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 79 miljoner kronor lägre och uppgick till 40 miljoner kronor. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande. Skillnaden beror till största delen på färre flygtransporter under 2020 jämfört med 2019.

55

Skr. 2020/21:101

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

Tabell 2.26 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

5100

Avskrivningar och amorteringar

0

0

13

5200

Statliga pensionsavgifter

16 009

16 224

215

14 202

5000

Kalkylmässiga inkomster

16 009

16 224

215

14 214

Inkomsterna uppgick till 16 224 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor (1,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 2 009 miljoner kronor (14,1 procent) högre.

De statliga pensionsavgifterna ökade

Statliga pensionsavgifter uppgick till 16 224 miljoner kronor, vilket är 215 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 13 160 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensions- kostnader uppgick till 3 091 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 193 miljoner kronor.

Jämfört med föregående år har de statliga pensionsavgifterna ökat med 2 022 miljoner kronor (14,2 procent). Det beror främst på en sänkning av räntan i beräknings- grunderna från 0,0 till -0,4 procent för premier och att prisbasbeloppet höjdes från 46 500 kronor till 47 300 kronor.

Tabell 2.27 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

Statlig tjänstepensionering

13 160

11 532

Särskild löneskatt på pensionskostnader

3 091

2 703

Statlig grupplivförsäkring

53

52

Premieskatt, gruppliv

42

41

Statlig personskadeförsäkring

85

81

Avdrag för administrationskostnader

-193

-193

Administration, personskadeförsäkring

-15

-13

Statliga pensionsavgifter

16 009

16 224

215

14 202

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommun- ikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

56

Skr. 2020/21:101

Tabell 2.28 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

10 422

10 756

335

9 790

6200

Bidrag från EU till fiskenäringen

209

64

-145

143

Bidrag från Europeiska regionala

6300

utvecklingsfonden

1 499

1 449

-50

792

6400

Bidrag från Europeiska socialfonden

1 239

1 009

-230

1 123

6500

Bidrag till transeuropeiska nätverk

100

318

218

114

6900

Övriga bidrag från EU

248

610

362

594

6000

Bidrag m.m. från EU

13 716

14 206

490

12 557

Inkomsterna uppgick till 14 206 miljoner kronor, vilket är 490 miljoner kronor

(3,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2019 blev inkomsterna 1 649 miljoner kronor (13,1 procent) högre.

Tabell 2.29 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

6110

Bidrag från Europeiska garantifonden för

jordbruket

7 403

7 289

-114

7 435

6111

Gårdsstöd

7 255

7 288

33

7 177

6113

Övriga interventioner

144

116

-28

122

6114

Exportbidrag

0

0

6115

Djurbidrag

0

0

6116

Offentlig lagring

0

0

6119

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

för jordbruket

4

-116

-120

136

6120

Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen

3 018

3 467

449

2 356

6123

Europeiska utvecklings- och garantifonden -

garantisektionen 2000–2006

0

6124

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2007–2013

-2

-1

1

-4

6125

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling 2014–2020

3 020

3 468

448

2 359

6100

Bidrag från EU:s jordbruksfonder

10 422

10 756

335

9 790

Bidragen från EU:s jordbruksfonder blev högre än budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 756 miljoner kronor, vilket är 335 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som beräknades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 966 miljoner kronor (9,9 procent) högre. Att utfallet blev högre beror på att programperioden för den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020 har förlängts med två år och EU har betalat ut bidrag i förskott som ännu inte har reglerats. Förskotten från EU kommer att regleras tidigast under 2026 i samband med att programperioden avslutas. Detta förklarar även skillnaden jämfört med föregående år.

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 120 miljoner kronor lägre än beräknat. Under inkomsttiteln redovisas framför allt de valutakursdifferenser som uppstår i den löpande redovisningen till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd). Att utfallet blev lägre beror på valutakursförluster som uppstått vid reglering mot förskottsinbetalade medel från EU. Valutakursförlusterna uppgick till 120 miljoner kronor och beror främst på att kronans värde i förhållande till euron har

57

Skr. 2020/21:101

varit starkare under året än vad regeringen beräknade i budgeten. Jämfört med 2019 blev utfallet 251 miljoner kronor lägre, då utfallet främst bestod av valutakursvinster. Bidragen från EU:s regionala och sociala fonder blev lägre än beräknat.

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden blev 50 miljoner kronor respektive 230 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre utfallen beror främst på att flera EU-finansierade projekt inte kommit igång som förväntat på grund av spridningen av covid-19.

Bidragen från EU blev högre än 2019

Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 1 449 miljoner kronor, vilket är 657 miljoner kronor (83,0 procent) högre än föregående år. Det beror främst på att programperioden är i sitt slutskede och fler projekt har rekvirerat medel jämfört med föregående år.

Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till 318 miljoner kronor, vilket är

204 miljoner kronor (178,4 procent) högre än 2019. Att utfallet blev högre beror på EU:s medfinansiering för bl.a. utbyggnad till fyra spår på järnvägssträckan Flackarp– Arlöv, tunnelbyggnad på en järnvägssträcka av Västlänken och Hamnbanan Göteborg.

Bland Övriga bidrag från EU uppgick bidrag från Asyl-, migrations- och integrations- fonden (AMIF) till 561 miljoner kronor. Det är 36 miljoner kronor högre än 2019, vilket bl.a. beror på ersättning från EU för Sveriges åtagande om att vidarebosätta kvotflyktingar under 2020 men även retroaktivt för perioden 2016–2019.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lag [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompen- sation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service och fr.o.m. 2020 elcertifikat.

Tabell 2.30 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

SB

Utfall

Utfall-SB

Utfall

2020

2020

2020

2019

7100

Tillkommande skatter

11 757

10 901

-855

11 342

7110

EU-skatter

7 311

6 239

-1 071

6 837

7112

Tullmedel

7 311

6 238

-1 072

6 838

7113

Jordbrukstullar och sockeravgifter

0

1

1

-1

7120

Kommunala utjämningsavgifter

4 446

4 662

216

4 506

7121

Utjämningsavgift för LSS-kostnader

4 446

4 662

216

4 506

7200

Avräkningar

-129 992

-127 888

2 104

-128 087

7210

Intäkter som förs till fonder

-9 043

-5 829

3 214

-11 584

7220

Kompensation för mervärdesskatt

-111 584

-111 601

-17

-107 627

Avräknad mervärdesskatt, statliga

7221

myndigheter

-35 766

-36 692

-925

-34 077

7222

Kompensation för mervärdesskatt, kommuner

-75 818

-74 909

909

-73 550

7230

Övriga avräkningar

-9 365

-10 458

-1 094

-8 876

7231

Avgifter till public service

-9 365

-9 236

128

-8 876

7232

Elcertifikat

-1 222

-1 222

Avräkningar m.m. i anslutning till

7000

skattesystemet

-118 235

-116 986

1 249

-116 745

58

Skr. 2020/21:101

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -118 235 miljoner kronor. Utfallet blev -116 986 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev alltså 1 249 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder blev 3,2 miljarder kronor lägre och beror på att avgifter till Kärnavfallsfonden inte längre ska redovisas som en intäkt i statens budget (se även 1600 Restförda och övriga skatter.) Avräkningen av intäkter från elcertifikat uppgick till 1,2 miljarder kronor. De ingick inte i den ursprungliga budgeten, vilket förklarar avvikelsen mot budget (se även 1430–1460 Skatt på energi och miljö).

Jämfört med 2019 ökade Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med

241 miljoner kronor. Avräkningen av intäkter som förs till fonder minskade med

5 755 miljoner kronor, främst på grund av att avgifterna till Kärnavfallsfonden inte längre redovisas som en intäkt i statens budget. Kompensationen till kommuner och statliga myndigheter för mervärdeskatt ökade med 3 973 miljoner kronor, vilket beror på att konsumtionen i offentlig sektor ökade under 2020.

2.4.4 Definitionerna av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och nationalräken- skaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga sektorn. Nationalräken- skaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att den offentliga sektorns delsektorer inte får redovisa negativa skatter inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommunsektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras vid en transferering från staten till kommunerna.

En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i national- räkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommunsektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig sektor.

Tabell 2.31 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2018–2020

Miljoner kronor

2020

2019

2018

Statens skatteintäkter enligt Statens budget

1 063 792

1 123 153

1 101 070

Allmän översyn av nationalräkenskaperna

-992

8 299

Kärnavfallsfonden

-3 591

-3 685

Public service avgiften

0

8 171

Elcertifikat

2 599

3 813

Olika periodisering av energiskatt på

elektrisk kraft historiska år

-2 746

Utdelat överskott från Svenska spel

-1 481

1 577

Mervärdesskatt, MOSS

-2

-310

Insättningsgaranti och resolutionsavgift

-279

Olika definitioner av sektorerna

264 922

260 713

241 218

59

Skr. 2020/21:101

2020

2019

2018

Övrigt (t.ex. avrundning)

-12

119

288

Statens skatteintäkter enligt

nationalräkenskaperna

1 327 221

1 384 568

1 347 539

Källa: Ekonomistyrningsverket och Statistiska centralbyrån.

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas, finns skillnader som beror på ändrade redovisningsprinciper. År 2019 genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) en allmän översyn av redovisningen i nationalräkenskaperna. Efter översynen förändrades definitionen av vad som ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter för 2019 och tidigare år. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatteintäkterna justerats i efterhand för att de ska stämma överens med förändringarna. Därmed har det uppstått skillnader mellan skatteintäkterna i statens budget och i nationalräkenskaperna för år 2019 och tidigare år.

För 2020 finns en skillnad på 1 481 miljoner kronor avseende redovisningen av utdelat överskott från Svenska Spel AB. På grund av spridningen av covid-19 beslutade Svenska Spel AB under våren 2020 att dra tillbaka sitt förslag om utdelning för verksamhetsåret 2019. Den utdelningen beräknas i stället ingå i förslaget om utdelning avseende verksamhetsåret 2020 och redovisas i sin helhet som en intäkt under 2020 i utfallet för statens budget. I nationalräkenskaperna har den beräknade utdelningen redovisats på respektive år.

Skatteintäkterna skiljer sig åt i statens budget och i statens resultaträkning

Det finns även skillnader mellan redovisningen av skatteintäkter i statens budget och i statens resultaträkning. När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de period- iserade skatterna för innevarande år en prognos, som kommer att slutligt fastställas först ca ett år senare.

Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatte- intäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitiva i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomst- åren 2018 och 2019 påverkar därför resultatet för staten 2020.

Förutom skillnader i redovisningen av skatteintäkter förekommer det skillnader i avgränsningen av staten i resultaträkningen och i statens budget. I resultaträkningen elimineras dessutom inomstatliga transaktioner.

Tabell 2.32 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och statens resultat- och balansräkning 2018–2020

Miljoner kronor

2020

2019

2018

Statens skatteintäkter i Statens budget

1 063 792

1 123 153

1 101 070

Skatter hänförliga till tidigare år

4 833

-371

7 987

Avgränsningsskillnader

343 346

338 119

324 373

Elimineringar

-79 660

-73 581

-71 121

Omklassificering

Kärnavfallsfonden

0

-3 591

Elcertifikat

0

2 599

Justering för reviderad skatteprognos

0

-3 275

1 171

Statens skatteintäkter enligt

resultaträkningen

1 332 310

1 383 052

1 363 480

60

Skr. 2020/21:101

2.5 Utgifter i statens budget 2020

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

Utgifter i statens budget – sammanfattning

I tabell 2.33 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna påverkades av spridningen av covid-19

Utgifterna i statens budget 2020 påverkades i hög grad av åtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i statens budget vid 16 tillfällen under 2020. En kompletterande redovisning med anledning av detta finns i avsnitt 2.2 Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget 2020 och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar som påverkar anslagen i statens budget 2020. Flera myndigheter har fått prioritera om och ändra sin verksamhet under året eftersom spridningen av covid-19 har krävt olika åtgärder som inte har varit planerade. De flesta åtgärderna som har vidtagits med anledning av covid-19 har finansierats med särskilda anslag, men det har även påverkat utfallet för vissa myndigheters anslag för förvaltning. Det beror på att ordinarie eller planerad verksamhet har prioriterats ned till förmån för hanteringen av smittspridningen.

Utgifterna 150 miljarder högre än i den ursprungliga budgeten

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 219 115 miljoner kronor. Det är

149 921 miljoner kronor (14,0 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, men 154 516 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 9 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För 6 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 1 miljard lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

Tabell 2.33 Utgifter i statens budget 2020

Miljoner kronor

Utfall -

Statens

Ändrings-

statens

Utfall - totalt

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

1

Rikets styrelse

15 131

965

16 096

15 749

618

-347

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 390

37

17 427

17 003

-387

-424

3

Skatt, tull och exekution

12 057

255

12 312

12 055

-2

-257

4

Rättsväsendet

51 731

1 524

53 255

53 027

1 296

-228

5

Internationell samverkan

2 028

115

2 143

2 070

42

-73

6

Försvar och samhällets krisberedskap

64 800

130

64 930

63 092

-1 707

-1 837

7

Internationellt bistånd

45 989

750

46 739

46 525

536

-214

8

Migration

11 446

180

11 626

9 579

-1 867

-2 047

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

84 167

32 653

116 820

101 774

17 607

-15 045

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

10

funktionsnedsättning

95 706

32 966

128 672

117 899

22 193

-10 773

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

36 542

77

36 619

36 652

110

33

61

Skr. 2020/21:101

Utfall -

Statens

Ändrings-

statens

Utfall - totalt

Utgiftsområde

budget

budget

Totalt anvisat

Utfall

budget

anvisat

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

101 430

2 831

104 261

99 939

-1 491

-4 322

Jämställdhet och nyanlända invandrares

13

etablering

10 066

55

10 121

8 516

-1 550

-1 605

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

77 164

21 601

98 765

87 154

9 990

-11 611

15

Studiestöd

25 508

1 605

27 113

25 060

-449

-2 053

16

Utbildning och universitetsforskning

83 316

1 458

84 774

82 958

-358

-1 816

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

16 061

4 464

20 526

20 417

4 355

-109

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

18

byggande samt konsumentpolitik

3 727

8

3 735

3 779

53

45

19

Regional tillväxt

3 673

3 673

3 184

-489

-489

20

Allmän miljö- och naturvård

12 571

419

12 990

10 950

-1 621

-2 040

21

Energi

3 469

38

3 507

3 334

-135

-173

22

Kommunikationer

61 296

7 054

68 350

65 167

3 871

-3 183

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 790

1 430

21 220

20 020

230

-1 200

24

Näringsliv

7 264

161 592

168 856

60 407

53 143

-108 449

25

Allmänna bidrag till kommuner

128 418

29 548

157 965

157 964

29 547

-1

26

Statsskuldsräntor m.m.

29 655

29 655

19 592

-10 064

-10 064

27

Avgiften till Europeiska unionen

41 990

2 684

44 673

47 193

5 203

2 519

Förändring av anslagsbehållningar

-7 267

-7 267

7 267

7 267

Summa

1 055 119

304 437

1 359 556

1 191 059

135 940

-168 497

Riksgäldskontorets nettoutlåning

13 798

13 798

21 283

7 485

7 485

Kassamässig korrigering

278

278

6 773

6 495

6 495

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 069 195

304 437

1 373 632

1 219 115

149 921

-154 516

Statsbidrag till kommuner och regioner till följd av spridningen av covid-19

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

101 774 miljoner kronor, vilket är 17 607 miljoner kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 653 miljoner kronor, främst till följd av spridningen av covid-19. Jämfört med totalt anvisade medel blev utfallet 15 045 miljoner kronor lägre. Det är framför allt riktade statsbidrag till kommuner och regioner som ökade. Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård anvisades ytterligare 31 176 miljoner kronor i ändringsbudget, framför allt för ersättningar till kommunsektorn för bl.a. ökade utgifter för hanteringen av spridningen av covid-19 samt ersättningar för provtagning och smittspårning av sjukdomen. Utfallet blev 12 398 miljoner kronor lägre än totalt anvisat i statens budget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 16 miljarder högre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning uppgick till 117 899 miljoner kronor, vilket är 22 193 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare

32 966 miljoner kronor. Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. anvisades ytterligare 12 576 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter med anledning av tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Utfallet blev 42 371 miljoner kronor, vilket är

5 445 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men

7 131 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 17 675 miljoner kronor, vilket är 16 486 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare

19 850 miljoner kronor med anledning av att flera tillfälliga bestämmelser infördes.

62

Skr. 2020/21:101

Bland annat infördes bestämmelser om att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte krävs för sjuklöneperioden.

Högre arbetslöshet medförde högre utgifter

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 87 154 miljoner kronor, vilket är 9 990 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I ändrings- budget anvisades ytterligare 21 601 miljoner kronor. Utgifterna för arbetslöshets- ersättning uppgick till 24 369 miljoner kronor, vilket är 10 352 miljoner kronor högre än i statens budget. Arbetslösheten beräknades i budgeten uppgå till 6,4 procent, men den blev 8,3 procent, vilket ledde till högre utgifter eftersom fler arbetslösa fick ersättning.

Stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd 100 miljarder lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 24 Näringsliv uppgick till 60 407 miljoner kronor, vilket är 53 143 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändrings- budget anvisades ytterligare 161 592 miljoner kronor. Utfallet blev därmed

108 449 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Kapitalinsatser i statligt ägda företag uppgick till 10 722 miljoner kronor, vilket är

10 646 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Det beror på att staten har vidtagit olika åtgärder för att motverka de negativa effekterna till följd av spridningen av covid-19. Bland annat har SAS AB och Swedavia AB fått stöd med anledning av att flygmarknaden påverkades kraftigt av pandemin.

Ett nytt stöd vid korttidsarbete infördes i ändringsbudget med anledning av spridningen av covid-19 och anvisades 94 910 miljoner kronor. Utfallet för stödet uppgick till 35 140 miljoner kronor, vilket är 59 770 miljoner kronor lägre än totalt anvisat i statens budget.

Ett annat nytt stöd som riksdagen beslutade om i ändringsbudget är omställningsstöd för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av covid-19. Totalt anvisades 46 000 miljoner kronor för omställningsstödet. Företagen ansökte dock inte om omställningsstöd i den omfattning som beräknades. Utfallet blev 5 677 miljoner kronor, vilket är 40 343 miljoner kronor lägre än totalt anvisat.

Kommunsektorn fick ytterligare 22 miljarder med anledning av covid-19

De allmänna bidragen till kommuner och regioner uppgick till 157 964 miljoner kronor, vilket är 29 547 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 22 000 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19. Resterande ökning är inte kopplad till covid-19.

Räntor på statsskulden blev 10 miljarder lägre än budgeterat

Utgifterna för Statsskuldsräntor m.m. blev 19 592 miljoner kronor, vilket är

10 064 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Det beror framför allt på lägre kursförluster och högre inkomster från överkurser vid emission än beräknat, vilket innebär att räntorna på statsskulden blev lägre.

Tabell 2.34 Utfallet för statens budget för 2020–2019

Miljoner kronor

Utfall

Utfall

Skillnad mot

Utgiftsområde

2020

2019

2019

1

Rikets styrelse

15 749

14 968

781

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 003

16 596

407

3

Skatt, tull och exekution

12 055

11 520

534

63

Skr. 2020/21:101

4

Rättsväsendet

53 027

49 383

3 644

5

Internationell samverkan

2 070

2 337

-267

6

Försvar och samhällets krisberedskap

63 092

60 572

2 521

7

Internationellt bistånd

46 525

44 240

2 284

8

Migration

9 579

11 847

-2 268

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

101 774

79 592

22 182

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning

117 899

97 872

20 027

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

36 652

34 486

2 166

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

99 939

97 315

2 624

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering

8 516

13 380

-4 864

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

87 154

76 971

10 183

15

Studiestöd

25 060

22 815

2 245

16

Utbildning och universitetsforskning

82 958

78 527

4 431

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

20 417

15 828

4 588

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik

3 779

3 052

727

19

Regional tillväxt

3 184

3 316

-133

20

Allmän miljö- och naturvård

10 950

9 446

1 504

21

Energi

3 334

2 214

1 120

22

Kommunikationer

65 167

58 604

6 563

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 020

20 784

-764

24

Näringsliv

60 407

7 304

53 103

25

Allmänna bidrag till kommuner

157 964

120 052

37 913

26

Statsskuldsräntor m.m.

19 592

22 174

-2 582

27

Avgiften till Europeiska unionen

47 193

37 683

9 510

Summa

1 191 059

1 012 879

178 180

Riksgäldskontorets nettoutlåning

21 283

-66 892

88 175

Kassamässig korrigering

6 773

-2 389

9 162

Summa utgifter m.m. i statens budget

1 219 115

943 598

275 517

Spridningen av covid-19 och minskad valutareserv 2019 medförde högre utgifter 2020

Utgifterna i statens budget ökade med 275 517 miljoner kronor (29,2 procent) mellan 2019 och 2020. Att utgifterna ökade beror i huvudsak på spridningen av covid-19, men också på att Riksbanken minskade valutareserven 2019, vilket påverkar skillnaden mellan åren med 69 000 miljoner kronor.

Utgifter för provtagning, smittspårning och utbrottshantering

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 22 182 miljoner kronor (27,7 procent). Under 2020 lämnade staten bidrag till kommuner och regioner för hantering av spridningen av covid-19, inklusive bidrag för provtagning, smittspårning och utbrottshantering. Dessa utgifter uppgick till

18 026 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Ersättning för höga sjuklönekostnader och karensavdrag

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökade utgifterna med 20 027 miljoner kronor (20,5 procent) med anledning av spridningen av covid-19. Ersättning för höga sjuklönekostnader ökade med

16 585 miljoner kronor och utgifter för tillfälliga stöd gällande ersättning för karensavdrag medförde att utgifterna ökade med 3 321 miljoner kronor.

64

Skr. 2020/21:101

Högre arbetslöshet medför högre kostnader

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 10 183 miljoner kronor (13,2 procent) högre än 2019. Det beror framför allt på att utgifterna för arbetslöshetsersättning ökade med 10 196 miljoner kronor, då arbetslösheten ökade till 8,3 procent till följd av spridningen av covid-19.

35 miljarder kronor i stöd till korttidsarbete

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökade utgifterna med 53 103 miljoner kronor (727,1 procent) till följd av spridningen av covid-19. Stöd till korttidsarbete medförde ökade utgifter med 35 140 miljoner kronor och omställningsstödet ökade utgifterna med 5 677 miljoner kronor. Dessutom ökade kapitalinsatserna i statligt ägda bolag med 10 572 miljoner kronor.

Förstärkning till kommuner och regioner

Utgifterna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med

37 913 miljoner kronor (31,6 procent). För att finansiera olika åtgärder för att hantera effekterna av spridningen av covid-19 har kommuner och regioner fått 22 000 mil- joner kronor som en förstärkning. Som kompensation för det inkomstbortfall som förhöjt grundavdrag för pensionärer medför fick kommuner och regioner tillsammans 4 060 miljoner kronor. Resterande ökning beror till allra största delen på allmän förstärkning till kommunsektorn.

Återbetalning av lån till Riksbanken minskade utgifterna 2019

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 88 175 miljoner kronor högre än 2019. I mars rådde det en osäkerhet på upplåningsmarknaderna i hela världen med anledning av spridningen av covid-19. Därför lånade AB Svensk Exportkredit 10 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för CIRR-systemets räkning. Det ökade Riksgälds- kontorets nettoutlåning. År 2019 minskade Riksbanken valutareserven, vilket innebar att lånen i Riksgäldskontoret minskade med 69 000 miljoner kronor och därför minskade nettoutlåningen med samma belopp.

Förklarande faktorer till avvikelsen mot statens budget

Utgifterna i statens budget blev 149,9 miljarder kronor högre än i den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor

m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.35 och kommenteras därefter.

Tabell 2.35 Förklarande faktorer till skillnaden mellan budget för 2020 och utfall

Miljarder kronor

Totalt

Volym 3

Makro 4

Beslut 5

Övrigt 6

Utgiftsområden, exklusive räntor 1

146,0

-12,0

-2,7

176,9

-16,2

Statsskuldsräntor m.m.

-10,1

0,0

-9,9

0,0

-0,2

Riksgäldskontorets nettoutlåning 2

14,0

0,0

2,0

0,0

12,0

Budgetens utgifter m.m.

149,9

-12,0

-10,6

176,9

-4,3

1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

65

Skr. 2020/21:101

3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.

4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.

5 Här redovisas budgeteffekterna inkl. revideringar i enlighet med 2021 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2020/21:100, avsnitt 6.1).

6 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.

Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem

Utgifterna blev 12,0 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika transfereringssystem (volymer). Färre uttagna nettodagar med föräldrapenning, delvis till följd av att covid-19 kan ha medfört att ersättning erhållits på annat sätt, har medfört att utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev lägre. Vidare blev utgifterna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre, främst till följd av att färre personer sökte tandvård och att utgifterna för tandvårdsförmåner därmed blev lägre än beräknat.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 10,6 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 2,7 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det förklaras i huvudsak av lägre utgifter för arbetslöshetsersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv än beräknat i statens budget, vilket följer av lägre arbetslöshet och att en lägre andel av de arbetslösa än beräknat fick ersättning.

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 9,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det förklaras främst av att de långa marknadsräntorna blev lägre än beräknat.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 2,0 miljarder kronor högre än i statens budget beroende på den makroekonomiska utvecklingen. Differensen förklaras av en svagare krona. Det beror på att Riksbankens lån i Riksgälden ökat mer än beräknat när ett enskilt lån förfallit och refinansierats till en högre växelkurs.

Tabell 2.36 Makroekonomiska förutsättningar

Utfall

Utfall-SB

Utfall

SB 2020

2020

2020

2019

Procentuell förändring från föregående år:

BNP (fp)

1,4

-2,8

-4,2

1,3

KPI (årsgenomsnitt)

1,7

0,5

-1,2

1,8

Antal sysselsatta, 15–74 år

0,4

-1,3

-1,7

0,7

Nivåer:

Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften

6,4

8,3

1,9

6,8

SEK/Euro, årsgenomsnitt

10,6

10,5

-0,1

10,6

SEK/USD, årsgenomsnitt

9,0

9,2

0,2

9,5

6-mån ränta, årsgenomsnitt

-0,3

-0,2

0,1

-0,4

5-årig statsobligation, årsgenomsnitt

0,0

-0,3

-0,3

-0,4

Anm.: Fp=fasta priser, SB=Statens budget.

Skillnader till följd av beslut

De totala utgifterna blev 176,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena,

66

Skr. 2020/21:101

exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. De högre utgifterna är en följd av riksdagens beslut om högre anslagsnivåer efter förslag i propositionerna om ändringar i statens budget (se avsnitt 2.3 Ändringar i statens budget och bilaga 3 Specifikation av ändringsbudgetar i statens budget).

Här redovisas budgeteffekterna i enlighet med redovisningen i 2021 år ekonomiska vårproposition. Budgeteffekten av en åtgärd bedöms i samband med att förslaget lämnas till riksdagen. I normalfallet gäller den ursprungligen redovisade budget- effekten när utgifternas utveckling beskrivs i efterföljande propositioner. För några av de åtgärder för 2020 och 2021 som riksdagen fattat beslut om med anledning av pandemin har bedömningen av åtgärdernas faktiska utfall reviderats kraftigt. De aktuella åtgärderna är korttidsarbete, omställningsstöd, stöd till enskilda näringsidkare samt ökade resurser till bidrag till folkhälsa och sjukvård för merkostnader på grund av spridningen av covid-19 och medel för utökad testverksamhet. I dessa synnerligen speciella fall, som har sin grund i de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, är det motiverat att redovisa budgeteffekten av en åtgärd i enlighet med den nya bedömningen i de fall budgeteffekten av reformerna har bedömts vara mycket stor och skillnaden mot det faktiska utfallet väntas bli betydande. Detta trots att regeringen inte har lämnat något nytt förslag till riksdagen. Se vidare 2021 år ekonomiska vårproposition (prop. 2020/21:100, avsnitt 6.1).

Skillnader till följd av övriga orsaker

Av övriga orsaker blev utgifterna 4,3 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 16,2 miljarder kronor lägre. Detta nettobelopp innefattar flera utgiftsområden med lägre utgifter än anvisat i budgeten medan vissa områden hade högre utgifter. Inom framför allt följande fyra utgiftsområden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 16 Utbildning och universitetsforskning och 20 Allmän miljö- och naturvård. I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp i den ursprungliga budgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 12,0 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget, i huvudsak beroende på att AB Svensk Exportkredit i mars lånade upp 10 miljarder kronor hos Riksgäldskontoret.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2020 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 23 718 miljoner kronor, främst avseende anslagssparanden från 2019.

Det är 4 949 miljoner kronor mindre än 2019. De 37 indragningar, som översteg 100 miljoner kronor, omfattar 89 procent av totalbeloppet under 2020. I tabell 2.37 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 3 230 miljoner kronor, avsåg avgiften till Europeiska unionen. Den näst största indragningen gjordes av räntor på statsskulden och uppgick till 2 838 miljoner kronor. Båda dessa indragningar avsåg anslags- sparande.

67

Skr. 2020/21:101

Tabell 2.37

Indragningar 2020

Miljoner kronor

UO

Anslag

Anslagsnamn

Indragning

2

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

280

3

1:1

Skatteverket

134

6

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

183

6

1:11

Försvarets materielverk

146

8

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

509

8

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

128

9

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

186

9

4:2

Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet

174

9

4:3

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

120

9

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

812

9

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

278

10

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

203

10

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

456

11

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

280

12

1:2

Föräldraförsäkring

339

12

1:6

Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

517

13

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

1 214

14

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

133

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

410

14

1:12

Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

332

14

1:14

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

141

15

1:2

Studiemedel

1 816

15

1:7

Studiestartsstöd

115

16

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

730

16

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

162

16

1:14

Bidrag till lärarlöner

454

18

1:7

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer

185

18

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för

1:8

studerande

273

19

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

113

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

373

20

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

119

20

1:19

Industriklivet

459

21

1:7

Energiteknik

1 580

22

1:10

Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

512

23

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

654

26

1:1

Räntor på statsskulden

2 838

27

1:1

Avgiften till Europeiska unionen

3 230

Övriga indragningar

3 132

Summa

23 718

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en

68

Skr. 2020/21:101

verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2020.

Medgivna överskridanden

I statens budget anvisades 5 miljoner kronor för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Regeringen medgav i beslut den 26 november 2020 att anslaget fick överskridas med 75 miljoner kronor (UD2020/17621/delvis, UD2020/17657). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

I statens budget anvisades 24 850 miljoner kronor för anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen medgav i beslut den 3 september 2020 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (N2020/02142). Det medgivna överskridandet utnyttjades inte.

Tabell 2.38 Medgivna överskridanden 2020

Utnyttjat medgivet

UO

Anslag

Anslagsnamn

Medgivet överskridande

överskridande

Ekonomiskt bistånd till enskilda

utomlands samt diverse kostnader för

5

1:4

rättsväsendet

75

0

Omstrukturering och genomlysning av

24

1:16

statligt ägda företag

5

0

Summa

80

0

Icke medgivna överskridanden

Under 2020 har ett anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.39 visar detta anslagsöverskridande.

Tabell 2.39 Icke medgivna överskridanden 2020

Miljoner kronor

Årets

Icke

Ingående

tilldelning

Totalt

Utgående

medgivet

överförings-

enligt

tilldelade

överförings-

över-

UO

Anslag

Anslagsnamn

belopp

reg.brev Indragningar

medel

Utgifter

Anslagskredit

belopp

skridande

17

6:1

Riksarkivet

-30,75

427,31

396,55

437,62

39,66

-41,07

-1,42

Summa

-1,42

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 6:1 Riksarkivet inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, har överskridits med

1,42 miljoner kronor. Regeringen beslutade under 2020 om att höja anslagskrediten för Riksarkivet till 39,66 miljoner kronor, motsvarande 9,3 procent av anslaget. Överskridandet beror på att Riksarkivets enhet för digitalisering i Fränsta fick lägre intäkter än beräknat.

2.6 Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.6.1–2.6.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än

69

Skr. 2020/21:101

100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen, statens budget (SB) och ändringar i budgeten (ÄB), med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än

50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2020 med utfallet 2019. För budgetåret 2020 sammanfaller ofta förklaringarna för skillnaden mot budget och föregående år. Då görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redo- visning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga ändrings- budgetar per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallet redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndig- anden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Fler- talet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i sam- band med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hän- visas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2020 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2020 görs en hänvisning till riksdags- beslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4.

Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsområdena följer en redogörelse för posterna Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 2.6.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning (avsnitt 2.6.29), och Kassamässig korrigering (avsnitt 2.6.30). Alla dessa poster hör till budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget (avsnitt 2.6.31).

2.6.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 2.40 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

Kungliga hov- och

1:1

slottsstaten

146

40

186

40

27,3

145

Riksdagens ledamöter och

2:1

partier m.m.

969

913

-55

-5,7

966

Riksdagens

2:2

förvaltningsanslag

861

859

-2

-0,3

822

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100

87

-13

-13,4

117

2:5

Riksrevisionen

348

330

-17

-5,0

331

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 922

8

7 729

-194

-2,4

7 733

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3 172

205

3 338

165

5,2

3 053

6:1

Allmänna val och demokrati

142

3

142

-1

-0,4

461

6:3

Datainspektionen

110

10

114

4

3,3

101

70

Skr. 2020/21:101

8:1

Mediestöd

762

700

1 468

706

92,7

644

Övriga anslag

597

583

-15

-2,4

596

Summa

15 131

965

15 749

618

4,1

14 968

Utfallet uppgick till 15 749 miljoner kronor och blev därmed 618 miljoner kronor

(4,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 965 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 781 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Intäktsbortfall medför högre utgifter för Kungliga slottsstaten

Utfallet för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten uppgick till 186 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor (27,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 42 miljoner kronor (28,8 procent) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor till följd av intäktsbortfall från besöks- verksamheten vid de kungliga slotten på grund av restriktioner och smittbegränsade åtgärder till följd av spridningen av covid-19. Antalet besökare minskade med

90 procent, från 1,7 miljoner till 170 000 besökare.

Länsstyrelserna har fått nya uppdrag med anledning av covid-19 vilket påverkar jämförelsen mot budget och föregående år

Utfallet för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m . uppgick till 3 338 miljoner kronor, vilket är 165 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 284 miljoner kronor (9,3 procent) högre än 2019.

I ändringsbudget anvisades ytterligare 205 miljoner kronor. Av anslaget har

80 miljoner kronor använts för administration av utbetalning av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Ytterligare 59 miljoner kronor har använts för att bistå regionerna vid testning för covid-19.

Nya mediestödsformer introducerades under året – redaktions- och utgivningsstöd

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd uppgick till 1 468 miljoner kronor. Det är

706 miljoner kronor (92,7 procent) högre än anvisat i statens budget och 825 miljoner kronor (128,1 procent) högre än föregående år. I ändringsbudget anvisades ytterligare 700 miljoner kronor för två nya stöd till följd av covid-19.

I augusti 2020 infördes en ny stödform inom mediestödsförordningen (2018: 2053), stöd för redaktionell verksamhet. Totalt 500 miljoner kronor har betalats ut i redaktionsstöd, för 159 ansökningar. Under året infördes tillfälliga lättnader i kriterierna för att även medier som oftast inte är stödberättigade skulle kunna omfattas.

Det andra nya stödet är ett tillfälligt stöd till tryckta allmänna nyhetstidningar utifrån distribuerad upplaga. Stödet infördes genom förordningen (2020:716) om statligt stöd för utgivning av tryckta allmänna nyhetstidningar med anledning av spridningen av covid-19. Totalt beviljades 217 ansökningar och 147 miljoner kronor betalades ut.

Även det befintliga stödet för lokal journalistik i områden som saknar eller har svag bevakning utökades. Totalt 121 miljoner kronor betalades ut, jämfört med 30 miljoner kronor föregående år.

Driftsstödet, vilket är det beloppsmässigt största av de befintliga stöden, uppgick till 620 miljoner kronor 2020. Det är 99 miljoner kronor högre än föregående år. Under året har driftsstöd betalats ut till 74 dagstidningar jämfört med 77 tidningar föregående år.

71

Skr. 2020/21:101

Dessutom infördes tillfälliga ändringar i presstödet för att t.ex. möjliggöra förskotts- betalningar. Bland annat slopades tillfälligt kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll under en period under 2020.

EU-val 2019 påverkar jämförelsen mellan åren

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 142 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor (69,3 procent) lägre än förgående år. Utgifterna var högre 2019, främst till följd av valet till Europaparlamentet

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.41 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

2020-12-31

6:5

Stöd till politiska partier

169

126

8:1

Mediestöd

70

25

Summa

239

151

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

239 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 151 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och de utestående åtagandena uppgick till

88 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.42 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2020-12-31

Riksdagsförvaltningens lån för investeringar som används i verksamheten

130

90

Riksdagsförvaltningens lån för investeringar i fastigheter och tekniska

anläggningar

1 500

1 202

Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i verksamheten

35

15

Summa

1 665

1 307

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 630 miljoner kronor för Riksdags- förvaltningen och 35 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2020 var 1 307 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Blekinge län har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ingått nya åtaganden under 2020 för utgiftsområde 19, anslag 1:1, anslagspost 9 Regionala tillväxtåtgärder . Enligt regleringsbrevet får anslaget och bemyndiganderamen endast användas till utbetalningar med anledning av ekonomiska åtaganden gjorda 2019 och tidigare år. Länsstyrelsens nya åtaganden är inte förenliga med 10 och 17 §§ anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena under 2020 uppgår till 1 049 000 kronor varav 400 000 kronor är utbetalt under året.

72

Skr. 2020/21:101

2.6.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive finans- förvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Anslag

Tabell 2.43 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:4

Arbetsgivarpolitiska frågor

2

1

-2

-67,4

1

Statliga tjänstepensioner

1:5

m.m.

13 895

13 579

-316

-2,3

13 371

1:9

Statistiska centralbyrån

584

-1

590

6

1,0

567

1:11

Finansinspektionen

623

638

15

2,3

612

1:12

Riksgäldskontoret

319

317

-2

-0,7

286

Vissa garanti- och

1:14

medlemsavgifter

241

54

238

-3

-1,2

230

1:15

Statens servicecenter

699

-15

643

-56

-8,0

558

Övriga anslag

1 028

-1

998

-29

-2,8

971

Summa

17 390

37

17 003

-387

-2,2

16 596

Utfallet uppgick till 17 003 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor

(2,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 407 miljoner kronor (2,5 procent) högre.

Statliga tjänstepensioner blev lägre än budget

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 13 579 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Att utfallet blev lägre beror på att utgifter för ålderspensioner kopplade till tjänstepensionsavtalen PA 03/PA 16 blev lägre.

Nya garantiprogram med anledning av covid-19

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 238 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 54 miljoner kronor för svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och EU:s tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency). Dessa två garanti- program utgör några av de stödåtgärder som regeringen vidtagit med anledning av spridningen av covid-19. Garantiåtagandena har inte infriats, vilket förklarar skillnaden mot statens budget.

Statens servicecenters utfall blev lägre än budgeterat men högre än 2019

Utfallet för anslaget 1:15 Statens servicecenter blev 643 miljoner kronor, vilket är

56 miljoner kronor (8,0) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev lägre beror framför allt på att utgifterna för etablering av de nya servicekontoren blev lägre än planerat. Det beror också på att etableringen av delar av Statens servicecenters verksamhet i Kiruna inte blev av.

73

Skr. 2020/21:101

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 85 miljoner kronor (15,2 procent) högre. Det beror på att Statens servicecenter den 1 juni 2019 övertog ansvaret för statens verksamhet med lokal statlig service. Denna verksamhet har bedrivits under hela året 2020, vilket har medfört högre utgifter jämfört med 2019. I de lokala service- kontoren kan enskilda få service i frågor som handläggs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Under året har fyra nya servicekontor, i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele, öppnats i syfte att utöka statens lokala närvaro i landet. Antalet servicekontor uppgår till 117 stycken i slutet av 2020. Arbetet med att etablera nya servicekontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Ulricehamn har också påbörjats under året.

Högre utgifter för kapitaltillskottet till AIIB

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 238 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,3 procent) högre än föregående år. Att utfallet blev högre beror på att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska banken för infra- strukturinvestering (AIIB) blev 7 miljoner kronor (3,1 procent) högre än 2019 och uppgick till 235 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.44 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

Utestående åtaganden 2020-12-31

1:10

Bidragsfastigheter

100

12

1:16

Finansmarknadsforskning

30

30

Summa

130

42

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 130 miljoner kronor. Totalt har 42 miljoner kronor utnyttjats 2020.

Utlåning

Tabell 2.45

Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning

Låneram

Lån 2020-12-31

Riksbanken 1

-

174 001

Summa

-

174 001

1 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 182 074 miljoner kronor. I ovanstående tabell redovisas lånen valuta- omvärderade till bokslutskurs.

Garantier

Tabell 2.46 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående

garantier

Utestående

åtaganden

inklusive

åtaganden

utländsk

bundna

Garantier

Garantiram 2020-12-31

valuta

utfästelser

Insättningsgarantin 1

Obegränsad 1 734 196

1 734 196

Garanti till insättare i utländska instituts filialer i

Sverige 2

Obegränsad

74

Skr. 2020/21:101

Investerarskyddet 3

Obegränsad

Garantikapital i Europeiska investeringsbanken

(EIB) 4

EUR 7 825

78 548

7 825

78 548

Garantikapital i Nordiska investeringsbanken

(NIB)

EUR 2 600

26 100

2 600

26 100

Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD) 5

EUR 542

5 436

542

5 436

Garantikapital i Europarådets utvecklingsbank

(CEB) 6

EUR 124

1 242

124

1 242

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska

Hus 7

Obegränsad

56

56

Stabilitetsfonden garantiram

750 000

Resolutionsreserven garantiram

200 000

Garantikapital Asiatiska banken för

infrastrukturinvesteringar (AIIB) 8

USD 504

4 127

504

4 127

Garanti till Europeiska unionen för SURE

EUR 849

7 694

767

7 694

Garanti till EIB:s garantifond för stöd till i första

hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade

av utbrottet av covid-19

EUR 863

0

0

0

Summa

1 857 400

1 857 400

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2019.

2 Lag (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

3 Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §).

4 Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148.

5 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

6 Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

7 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensions- åtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per

31 december 2014.

8 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

Inomstatliga lån

Tabell 2.47 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2020-12-31

Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter

15 200

13 194

Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler

18 000

15 630

Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing 1)

2 915

325

Summa

36 115

29 149

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14: FiU2, rskr. 2013/14:135.

Riksdagen har beslutat om låneramar på 36 115 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2020 var 29 149 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.48 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2020-12-31

Insättningsgarantin 1

Obegränsad

0

Investerarskyddet 2

Obegränsad

0

Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya

myndigheter

250

0

75

Skr. 2020/21:101

Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i pensions-

hanteringen

100

46

Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet

100

0

Resolutionsreserven kreditram

100 000

0

Stabilitetsfonden kreditram

50 000

0

Summa

46

1 Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

2 Lagen (1999:158) om investerarskydd.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Finansinspektionen

Finansinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Finansinspektionen har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2 anslag 1:1, anslagspost 3 Krigsförsäkringsnämnden med 24 000 kronor. Myndigheten har i och med överskridandet inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Överskridandet framgår på sidan 82 i årsredovisningen. Krigsförsäkringsnämnden har det fulla ansvaret för sin verksamhet i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515). Det är den myndighet som har tilldelats anslaget som har ansvaret för att anslagsförordningen efterlevs.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:18 Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter

Riksrevisionen har granskat om Finansinspektionen bedriver ett effektivt arbete för att motverka risken för intressekonflikter inom myndigheten. Rapporten innehåller rekommendationer till Finansinspektionen för att förbättra sina processer och utveckla sin kontroll och uppföljning i insatserna mot intressekonflikter.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (skr. 2020/21:93) redovisat vilka åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta med anledning av granskningsrapporten och hur regeringen avser att följa upp åtgärderna. Ärendet är därmed avslutat.

RiR 2020:23 Statliga stöd med delat myndighetsansvar – Effektivitet och förenklingar

Riksrevisionen har granskat huruvida ett delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd utgör ett effektivitetsproblem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga stöd med delat myndighetsansvar (skr. 2020/21:102) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:25 Framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning

Riksrevisionen har granskat om regeringen tagit hänsyn till de stora förändringar som sker på klimat- och energiområdet i bedömningen av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Rapporten innehåller rekommendationer om hur beräkningen av intäkter från energi- och koldioxidskatter på lång sikt kan förbättras.

76

Skr. 2020/21:101

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt (skr. 2020/21:167) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:28 Utgiftstaket – olika roll i olika tider

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av utgiftstaket och rapporten innehåller en rekommendation till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utgiftstaket (skr. 2020/21:146) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:29 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2020

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2020 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finans- politiska ramverket 2020 (skr. 2020/21:145) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter för respektive område.

Anslag

Tabell 2.49 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:1

Skatteverket

7 925

245

7 904

-21

-0,3

7 547

1:2

Tullverket

2 123

10

2 142

19

0,9

1 992

1:3

Kronofogdemyndigheten

2 009

2 009

0

0,0

1 981

Summa

12 057

255

12 055

-2

0,0

11 520

Utfallet uppgick till 12 055 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med utfallet för 2019 blev utgifterna

534 miljoner kronor (4,6 procent) högre.

Högre utgifter än föregående år men lägre än budgeterat för Skatteverket

Utfallet för anslaget 1:1 S katteverket uppgick till 7 904 miljoner kronor. Det är

21 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 245 miljoner kronor för att kunna hantera stödåtgärder med anledning av spridningen av covid-19. Skatteverket har under året prioriterat om den ordinarie verksamheten för att kunna hantera de tillfälliga stödåtgärderna betalningsanstånd och omställningsstöd. Omprioriteringen av den ordinarie verksamheten medförde att de utgifter Skatteverket beräknades få för de

77

Skr. 2020/21:101

tillkomna uppdragen inte uppstod. Jämfört med föregående år blev utfallet 357 miljoner kronor (4,7 procent) högre.

Högre utgifter för Tullverket

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket uppgick till 2 142 miljoner kronor, vilket är

19 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor bl.a. för att öka tullens närvaro vid gränserna för att motverka den grova brottligheten och framför allt stoppa narkotika och vapen från att komma in i landet. Tullverket har under året ökat sina insatser mot grov brottlighet genom samverkan med tolv andra myndigheter och identifierat fler kriminella nätverk inom narkotikasmuggling jämfört med 2019. Jämfört med föregående år blev utfallet 150 miljoner kronor (7,5 procent) högre.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:2 Rutavdraget – konsekvenser av reformen

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med rutavdraget har infriats.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om rutavdraget (skr. 2019/20:177) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av gransknings- rapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SkU2, rskr. 2020/21:27).

RiR 2020:24 Särskild löneskatt för äldre – redovisning och effekter

Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster för personer över 65 år.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre (skr. 2020/21:162) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet och rättsväsendet i övrigt. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Anslag

Tabell 2.50 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:1

Polismyndigheten

28 547

28 798

251

0,9

26 547

1:2

Säkerhetspolisen

1 641

40

1 588

-53

-3,2

1 555

1:3

Åklagarmyndigheten

1 699

1 694

-5

-0,3

1 602

1:5

Sveriges Domstolar

6 242

30

6 138

-104

-1,7

5 887

1:6

Kriminalvården

9 448

20

9 586

138

1,5

9 020

1:8

Rättsmedicinalverket

455

29

470

14

3,2

451

78

Skr. 2020/21:101

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

Ersättning för skador på

1:11

grund av brott

122

96

-26

-21,4

105

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 356

1 307

3 407

1 051

44,6

3 063

Kostnader för vissa

1:13

skaderegleringar m.m.

40

73

106

66

165,2

94

Från EU-budgeten

finansierade insatser

1:18

avseende EU:s inre säkerhet

113

30

95

-18

-16,2

78

Övriga anslag

1 068

-5

1 050

-18

-1,6

981

Summa

51 731

1 524

53 027

1 296

2,5

49 383

Utfallet uppgick till 53 027 miljoner kronor och blev därmed 1 296 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 3 644 miljoner kronor (7,4 procent) högre.

Fler inkomna mål vid Sveriges domstolar

Utfallet för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar blev 6 138 miljoner kronor. Det är

104 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Under 2020 ökade antalet inkomna mål med 24 785 till 491 754, varför riksdagen i ändrings- budget anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor. Till följd av spridningen av covid-19 minskade dock utgifterna för verksamheten, vilket innebar att de anvisade medlen inte utnyttjades fullt ut. Jämfört med 2019 blev utfallet 251 miljoner kronor (4,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på det högre antalet inkomna mål.

Färre rättspsykiatriska ärenden än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket blev 470 miljoner kronor, vilket är

14 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 29 miljoner kronor för att hantera större ärendeinflöde än vad som beräknats i den ursprungliga budgeten inom den rätts- psykiatriska verksamheten. Antal rättspsykiatriska ärenden har under en längre tid ökat men under 2020 har inflödet minskat med 8 procent jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till minskningen är att de s.k. § 7-undersökningar har minskat jämfört med 2019. Enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. får domstolen förordna en läkare att avge ett läkarintyg om en misstänkt.

Utgifterna för rättsliga biträden blev högre än beräknat och högre än 2019

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m . uppgick till 3 407 miljoner kronor, vilket är 1 051 miljoner kronor (44,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 1 307 miljoner kronor eftersom måltillströmningen till domstolarna ökade. Det medförde att fler rättsliga biträden förordnades. Jämfört med 2019 blev utfallet 344 miljoner kronor

(11,2 procent) högre.

Lägre utgifter än budgeterat för Fonden för inre säkerhet men högre än 2019

Utfallet för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet blev 95 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor (16,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare

30 miljoner kronor för att finansiera delar av det nationella programmet inom Fonden för inre säkerhet som inte nyttjade de tilldelade medel i den takt som antagits föregående år. Utfallet blev dock lägre än budgeterat, vilket förklaras av att ett antal projekt inte kunde genomföras som planerat på grund av spridningen av covid-19. Jämfört med 2019 blev utfallet 17 miljoner kronor (21,6 procent) högre än 2019. Det

79

Skr. 2020/21:101

beror främst på att projekt inom ramen för Fonden för inre säkerhet har upparbetat mer kostnader än tidigare eftersom man är i slutskedet av programperioden.

Fler anställda vid Polismyndigheten

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten uppgick till 28 798 miljoner kronor, vilket är 2 251 miljoner kronor (8,5 procent) högre än föregående år. Det högre utfallet beror främst på ökade personalkostnader till följd av löneökningar i kombination med att antalet årsarbetskrafter ökade vid Polismyndigheten med 2 592 årsarbetskrafter

(9,4 procent) jämfört med föregående år. Av dessa var 922 poliser och 1 670 civil- anställda. Vid slutet av 2020 uppgick antalet årsarbetskrafter till 30 280.

Antalet ansökningar till polisutbildningen uppgick under 2020 till 34 896 2 . Under 2020 har Rekryteringsmyndigheten genomfört prövning till fyra utbildningsstarter: höst- terminen 2020, vår-och höstterminen 2021 samt vårterminen 2022 där 1 869 individer godkändes i alla prövningsmoment och tackade ja till sin utbildningsplats.

Ökad beläggning på Sveriges anstalter gav högre utgifter än 2019

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 9 586 miljoner kronor, vilket är

566 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2019. Under 2020 fanns i genomsnitt 2 200 platser på Sveriges häkten, vilket är en ökning med i genomsnitt 40 platser jämfört med 2019. Motsvarande siffra på landets anstalter var 4 759, vilket är 262 fler än föregående år. Medelbeläggningen på häkte uppgick till 2 188 eller 99 procent. Jämfört med 2019 har medelbeläggningen ökat med 187 platser eller 6 procent. 3 Medelbeläggningen på anstalt uppgick till 4 513 intagna eller 99 procent. Jämfört med 2019 har medelbeläggningen ökat med 250 intagna men beläggningsgraden på

95 procent är detsamma för åren 2020 och 2019.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre än beräknat och högre än 2019

Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m . blev 106 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor (12,4 procent) högre än föregående år. Utgifterna för skadeståndsärenden m.m. uppgick till 33 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor högre än 2019. Det beror på att antalet skadeståndsärenden har ökat. Utgifterna för ärenden om ersättning för frihetsinskränkning blev i stället 10 miljoner kronor lägre än föregående år och uppgick till 73 miljoner kronor.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.51 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Beställnings-

Utestående åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2020-12-31

Från EU-budgeten finansierade insatser

1:18

avseende EU:s inre säkerhet

185

166

Summa

185

166

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

185 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Utestående åtaganden medför framtida utgifter för 166 miljoner kronor.

2 För 2020 redovisas antalet ansökningar som Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har tagit emot, där en individ kan stå för flera ansökningar. Tidigare år har antalet unika sökande till polisutbildningen redovisats. Dessa uppgick till

26 507 personer år 2020 och 25 650 för år 2019.

3 Jämförelsetalen för medelbeläggningen i anstalt och häkte för 2019 är justerade eftersom Kriminalvården ändrat beräkningssättet under 2020.

80

Skr. 2020/21:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:16 Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter

Riksrevisionen har granskat om Kriminalvårdens anstaltsverksamhet är effektiv.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminal- vårdens anstalter (skr. 2020/21:62) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2020:20 Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete i utsatta områden är ändamålsenligt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden (skr. 2020/21:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överens- kommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 2.52

UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

Avgifter till internationella

1:1

organisationer

1 329

88

1 426

97

7,3

1 671

Freds- och

säkerhetsfrämjande

1:2

verksamhet

193

173

-21

-10,6

191

Ekonomiskt bistånd till

enskilda utomlands samt

diverse kostnader för

1:4

rättsväsendet

5

25

4

0

-9,0

10

Övriga anslag

502

2

467

-34

-6,8

465

Summa

2 028

115

2 070

42

2,1

2 337

Utfallet uppgick till 2 070 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor (2,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet

267 miljoner kronor (11,4 procent) lägre.

Högre avgift till FN:s fredsbevarande operationer

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet och OECD. Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror främst på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Därutöver påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya eller utvidgade respektive neddragna freds- bevarande insatser. Skillnader mellan åren för dessa avgifter beror dels på valutakurs- fluktuationer, dels på att budgeten för FN:s fredsbevarande operationer är

81

Skr. 2020/21:101

konstruerad som en treårig skalcykel, där medlemsländerna betalar relativt sett mest år ett, mindre år två och minst år tre.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 426 miljoner kronor, vilket är 97 miljoner kronor (7,3 procent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken till det högre utfallet beror dels på en svagare kronkurs, dels på att avgiften till FN för fredsbevarande operationer blev högre jämfört med den ursprungliga beräkningen till statens budget. Med anledning av det anvisade riksdagen anslaget ytterligare 88 miljoner kronor i ändringsbudget.

Utgifterna för konsulära insatser ökade inte som befarat

Utfallet för anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet uppgick till 4 miljoner kronor, vilket är 0,4 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget används bl.a. för utgifter enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd, för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller vid liknande händelser. Med anledning av spridningen av covid-19 antog regeringen att behoven av konsulära insatser skulle öka. I ändringsbudget anvisade riksdagen ytterligare 25 miljoner kronor. Dessa medel har dock inte förbrukats, eftersom behovet av konsulära insatser inte ökade i den omfattning som antogs.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer blev 245 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än föregående år. Det beror främst på att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer blev 271 miljoner kronor lägre än 2019. Dessa avgifter uppgick till 520 miljoner kronor 2020.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.53 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2020-12-31

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande

verksamhet

50

10

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

161

96

Summa

211

105

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 211 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick den sista december till 105 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Svenska institutet

Svenska institutet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande.

Svenska institutet har ingått åtaganden som sträcker sig efter slutåret i beställnings- bemyndigandet för utgiftsområde 7, anslag 1:1, anslagspost 11.7 Kompetensförsörjning genom högre utbildning . Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtaganden efter slutåret 2022 uppgår till 210 000 kronor. Dessa åtaganden framgår inte av bemyndiganderedovisningen i årsredovisningen.

82

Skr. 2020/21:101

2.6.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 2.54 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Anslag

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:1

Förbandsverksamhet och

beredskap

38 972

37 812

-1 160

-3,0

36 619

1:2

Försvarsmaktens insatser

internationellt

1 180

1 004

-176

-14,9

980

1:3

Anskaffning av materiel och

anläggningar

15 202

14 872

-330

-2,2

13 649

1:8

Försvarets radioanstalt

1 271

1 217

-54

-4,2

1 217

1:11

Försvarets materielverk

1 771

1 701

-69

-3,9

1 582

2:1

Kustbevakningen

1 304

1 313

9

0,7

1 261

2:3

Ersättning för

räddningstjänst m.m.

28

40

32

5

17,0

174

2:4

Krisberedskap

1 311

-5

1 292

-19

-1,5

1 366

2:5

Ersättning till SOS Alarm

Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt

avtal

381

15

396

15

3,9

381

2:6

Myndigheten för

samhällsskydd och

beredskap

1 383

80

1 460

76

5,5

1 349

Övriga anslag

1 995

1 991

-4

-0,2

1 993

Summa

64 800

130

63 092

-1 707

-2,6

60 572

Utfallet uppgick till 63 092 miljoner kronor och blev därmed 1 707 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 130 miljoner kronor. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 521 miljoner kronor (4,2 procent) högre.

Försvarets utbildnings- och övningsverksamhet påverkades av covid-19

Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick till 37 812 miljoner kronor, vilket är 1 160 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror till största delen på att utbildnings- och övningsverksamheten inte kunnat genomföras i den utsträckning som planerats till följd av spridningen av covid-19. Totalförsvarsövning 2020 har till exempel delvis planerats om och aktiviteter fortsätter även 2021. Dessutom utnyttjade Försvars- makten anslagskrediten med 343 miljoner kronor 2019, vilket har finansierats med årets anvisade medel.

Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt uppgick till 1 004 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framförallt på lägre utgifter för att avveckla verksamheten i Timbuktu (Mali). Personalen i insatsen SWE TF i Irak har tagits hem på grund av spridningen av covid-19, vilket också bidrar till lägre utgifter.

83

Skr. 2020/21:101

Utgifterna för EUTM insatsen i Centralafrikanska republiken samt Nato-insatsen i Irak blev också lägre än beräknat.

Skogsbränder 2018 medförde högre utgifter 2020

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m . är helt händelsestyrt och beror på vad som inträffar och när ansökningar inkommer till staten. Utfallet uppgick till 32 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (17,0 procent) högre än anvisat i statens budget. Kommuner som drabbades av skogsbränderna 2018 är berättigade till ersättning och de ersättningar som betalades ut 2019 finansierades till viss del med anslagskredit, varför ytterligare 40 miljoner kronor anvisades i ändringsbudget.

Fler nödsamtal till SOS Alarm medförde högre utgifter

Utfallet för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal uppgick till 396 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget och jämfört med föregående år. Antalet nödsamtal har ökat till följd av covid-19, vilket innebar ökade bemanningskostnader för SOS Alarm AB. I ändrings- budget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 15 miljoner kronor.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Från och med 2019 tillämpar Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) en ny modell för anslagsredovisning vid inköp av försvarsmateriel. Den nya modellen innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen för staten i stället för som tidigare vid milstolpar överenskomna mellan Försvarsmakten och FMV.

Implementering av den nya modellen sker successivt de kommande åren. Övergångs- lösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leveran- törer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning sker enligt den äldre modellen. Till följd av detta tillämpas den nya modellen ännu endast i begränsad omfattning 2020. Från och med 2028 sker redovisning helt enligt den nya modellen.

Högre utgifter för försvaret jämfört med föregående år

Den nya modellen för redovisning mot anslag medför att det är svårt att jämföra utfallet mellan åren för enskilda anslag innan redovisningen sker helt enligt den nya modellen. Utfallet för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev sammantaget 2 416 miljoner kronor högre än 2019. Det beror i allt väsentligt på en utökning av försvaret där utgifterna för personal, materiel och lokaler är högre än föregående år. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar är 1 223 miljoner kronor högre än 2019. Några stora leveranser som skett under 2020 är granatkastarpansarbandvagnar, renoverade stridsfordon, radarjakt- robot Meteor, modifiering av helikopter 14E, uppgraderade bevaknings-, strids- och spaningsbåtar. Förberedelser för luftvärnsrobotsystem 103 (Patriot) har genomförts och modifierade ubåtar har levererats. Även testskjutningar med luftvärnsrobot 98 har genomförts. De närmaste årens leveranser avser framförallt JAS39E, NGU A-26, Patriot och LSS Marin.

Projekt för att stärka civilt försvar och totalförsvarsövning 2020 försenas eller prioriteras om

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 1 292 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (5,4 procent) lägre än föregående år. Det beror bl.a. på att

84

Skr. 2020/21:101

utvecklingsprojekt för att stärka det civila försvaret och totalförsvarsövning 2020 inte kunnat genomföras enligt plan till följd av smittspridningen av covid-19.

Utfallet för anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgick till 1 460 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor (8,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten fick bl.a. i uppdrag att säkerställa att myndigheternas information till allmänheten är samordnad samt att utarbeta och sprida informations- material och stödja samhällets aktörer i informationsarbetet och myndigheten tilldelades 75 miljoner kronor i ändringsbudget för detta ändamål.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.55 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Anslag

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslagsnamn

bemyndigande

2020-12-31

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

18 500

11 585

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

72 000

57 969

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

55

43

2:4

Krisberedskap

2 000

1 488

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

70

67

Summa

92 625

71 151

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

92 625 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 71 151 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 21 474 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1: 1 Förbands- verksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar .

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap uppgick skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden till 6 915 miljoner kronor. Det beror främst på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden i planerad omfattning.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden 14 031 miljoner kronor. Försvarets materiel- verk har bemyndigande för huvuddelen av anslaget. Den främsta orsaken till att beslutat bemyndigande inte upparbetats är att industrikontrakten inte har kunnat läggas enligt den ursprungliga planeringen.

Garantier

Tabell 2.56 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade garantier

Utestående åtaganden

inklusive bundna

Garantier

Garantiram

2020-12-31

utfästelser

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 1

24

6

6

Summa

24

6

6

85

Skr. 2020/21:101

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74.

Inomstatliga lån

Tabell 2.57 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2020-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för

samhällsskydd och beredskaps verksamhet

1 550

1 326

Summa

1 550

1 326

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 550 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 1 326 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Övriga krediter

Tabell 2.58 Övriga krediter

Miljoner kronor

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Utnyttjad kredit

Kredit

2020-12-31

Försvarets materielverks behov av rörelsekapital

46 500

8 288

Försvarsmaktens behov av rörelsekapital avseende materielförsörjning

1 000

0

Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

40 000

0

Summa

87 500

8 288

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 87 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2020 uppgick till 8 288 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under flera års tid ackumulerat ett allt större underskott för avgiftsområdet Uppdragsutbildning kost och logi m.m. Det ackumulerade underskottet uppgår till 22 267 000 kronor per den 31 december 2020. Det är inte förenligt med det ekonomiska målet för Uppdragsutbildning kost och logi

m.m. som enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska beräknas så att avgifterna helt täcker verksamhetens kostnader.

2.6.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 2.59 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:1

Biståndsverksamhet

44 283

726

44 921

638

1,4

42 751

86

Skr. 2020/21:101

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete

1:2

(Sida)

1 492

23

1 403

-89

-5,9

1 279

Övriga anslag

214

200

-14

-6,6

210

Summa

45 989

750

46 525

536

1,2

44 240

Utfallet blev 46 525 miljoner kronor, vilket är 536 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 2 284 miljoner kronor (5,2 procent) högre.

Lägre kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande medförde högre utgifter för biståndsverksamheten

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 44 921 miljoner kronor, vilket är 638 miljoner kronor (1,4 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Enligt biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC) är vissa kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehöv- ande under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv klassificerade som bistånd och finansieras inom biståndsramen. Till följd av spridningen av covid-19 blev antalet asylsökande och de utgifter för asylmottagande som avräknas biståndsramen lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020. För att Sverige skulle nå upp till den av riksdagen fastställda biståndsramen om 1,0 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) anvisade därför riksdagen i ändrings- budget anslaget för biståndsverksamhet ytterligare 726 miljoner kronor.

Biståndsverksamheten ökade med knappt 2,2 miljarder kronor jämfört med 2019

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 2 171 miljoner kronor (5,1 procent) högre jämfört med 2019. Det är framför allt utbetalningar till multilaterala utvecklings- banker, fonder och skuldavskrivningar, multilaterala och internationella organisationer och fonder samt bistånd till humanitära insatser som ökat under 2020. Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2020 om att öka budgeten för anslaget biståndsverksamhet med drygt 1 300 miljoner kronor. Orsaken till ökningen var främst att bruttonationalinkomsten (BNI) för 2020 antogs bli högre än 2019, men även att regeringen beräknade att kostnaderna under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande, som klassificeras som bistånd och ingår i biståndsramen, skulle minska med 259 miljoner kronor. I ändringsbudget anvisade riksdagen anslaget ytterligare 726 miljoner kronor, främst eftersom kostnaderna för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande beräknades minska med mer än de 259 miljoner kronor som ursprungligen beräknades i statens budget.

Biståndsramen

Ramen för utgiftsområdet är baserad på BNI:s utveckling. BNI räknas fram med hjälp av det internationella regelverket i Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS

2010). Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD/DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Den preliminära rapporteringen till OECD/DAC görs under våren efter avslutat budgetår, medan slutligt utfall sammanställs under sommaren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som klassi- ficeras som bistånd enligt OECD/DAC:s biståndsdirektiv. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under det första året i Sverige (utgiftsområde 8 och

87

Skr. 2020/21:101

utgiftsområde 14), administration av bistånd inom utrikesförvaltningen (utgiftsområde

1) samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27).

Höjd biståndsram för 2020

Biståndsramen för 2020 budgeterades till 52 110 miljoner kronor, vilket motsvarade 1,0 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade BNI enligt ENS 2010 och är 1 400 miljoner kronor högre än biståndsramen för 2019. Den del av biståndsramen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med knappt 1 533 miljoner kronor och den del som avser kostnader för mottagande av asylsökande och skydds- behövande minskade med 259 miljoner kronor jämfört med 2019. Eftersom kostnaderna för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande väntades bli lägre än vad som antogs i den ursprungliga budgeten för 2020 beslutade riksdagen om ändringar inom biståndsramen i ändringsbudget. Det innebär att den del av bistånds- ramen som avser utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med sammanlagt

726 miljoner kronor, som till största delen berodde på de förändrade asylkostnaderna, jämfört med den ursprungliga budgeten för 2020.

Rapportering av bistånd till OECD/DAC

Tabell 2.60 Utfall för bistånd 2011–2020

Miljoner kronor

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt utbetalt bistånd

36 360

35 468

37 954

42 756

59 758

41 873

47 549

52 151

49 215

58 465

Totalt bistånd i procent av BNI 1

1,02

0,97

1,01

1,09

1,4

0,94

1,02

1,07

0,96

1,14

1 Den senaste tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Det slutliga biståndsutfallet för 2019 som rapporterades till OECD/DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 49 215 miljoner kronor, vilket motsvarade

0,96 procent av BNI. Det preliminära utfallet för biståndsramen 2020 uppgår till 58 465 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,14 procent av preliminär BNI. Att preliminära utfallet för 2020 överstiger biståndsramen beror framför allt på att lagda skuldsedlar rapporteras i sin helhet till OECD/DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Under 2020 lades en skuldsedel till Gröna Klimatfonden om 8 miljarder kronor som kommer att utbetalas under perioden 2020 till 2028.

Tabell 2.61 Kostnader asylsökande och skyddsbehövande utgiftsområde 8

Migration

Miljoner kronor

Biståndandel

Anslag

Utfall, totalt

Procent

Utfall, bistånd

1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag)

625

23

142

1:2 Ersättningar och boendekostnader

3 488

23

791

varav kost och logi

1 767

23

401

varav undervisning

696

23

158

varav vård

936

23

212

varav övrigt stöd för tillfälligt uppehälle

89

23

20

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid

domstolsprövning

182

8

15

1:6 Offentligt biträde i utlämningsärenden

282

14

40

Källa: Migrationsverket.

88

Skr. 2020/21:101

Det slutliga biståndsutfallet för 2019 som rapporterades till OECD/DAC för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande uppgick till 2 483 miljoner kronor, varav 1 380 miljoner kronor under utgiftsområde 8 Migration och 1 103 miljoner kronor under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Det preliminära utfallet för 2020 för mottagandet av asylsökande och skydds- behövande uppgick till 1 375 miljoner kronor, varav 988 miljoner kronor under utgiftsområde 8 Migration och 387miljoner kronor under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.62 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

Beställningsbemyndigande

2020-12-31

1:1

Biståndsverksamhet

99 000

83 075

Summa

99 000

83 075

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på 99 000 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 83 075 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndigandet och utestående åtaganden uppgick till 15 925 miljoner kronor.

De största beloppsmässiga skillnaderna är relaterade till områdena multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar och multilaterala och internationella organisationer och fonder. Det beror på att ekonomiska åtaganden har ingåtts i mindre omfattning än beräknat. Dessutom har spridningen av covid-19 medfört förseningar i Sidas insatshantering, vilket har bidragit till en generell ökad osäkerhet och försiktighet i att ingå nya åtaganden samt att ett stort antal strategier löpte ut under året och nya strategier inväntades.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDf) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande (Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Av detta avser 1,7 miljarder kronor IDA (från 2032 till 2044) och 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 2.63 Garantier

Miljoner kronor

Utfärdade

Utestående

garantier

Utestående

åtaganden

inklusive

åtaganden

utländsk

bundna

Garantier

Garantiram

2020-12-31

valuta

utfästelser

Garantikapital, Internationella

återuppbyggnads- och utvecklingsbanken

(IBRD) 1

USD 3 891

19 332

2 361

19 332

Garantikapital, Afrikanska

utvecklingsbanken (AfDB)

UA 2 913

25 587

2 139

25 587

89

Skr. 2020/21:101

Garantikapital i Interamerikanska

utvecklingsbanken (IDB) 2

USD 538

4 408

538

4 408

Garantikapital i Asiatiska utvecklingsbanken

(AsDB) 3

SDR 343

4 104

343

4 104

Garantier inom biståndsverksamheten

15 000

5 376

5 975

EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet 4

EUR 152

946

946

Garantikapital Multilaterala

investeringsorganet MIGA 5

USD 16

133

16

133

Summa

59 886

60 485

1 Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435.

2 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

3 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

4 Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.

5 Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,22 den 30/12 2016.

Valutakurser från Riksbanken per 30 december 2020 (för SDR 23 december 2020):

USD = 8,1886

EUR = 10,0375

CHF = 9,254141

SDR/UA = 11,9614

Övriga krediter

Tabell 2.64 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret

Kredit

2020-12-31

Krediter för garantiverksamheten 1

Obegränsad

0

Summa

0

1 Årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

Riksdagen har beviljat krediter inom garantiverksamheten i form av ett årligt bemyndigande att ta upp lån till staten för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat om med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:21 Sidas garantiverksamhet – statens arbete med garantier inom svenskt bistånd

Riksrevisionen har granskat om statens arbete med garantier inom svenskt utvecklingssamarbete bedrivs på ett effektivt sätt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas garantiverksamhet

(skr. 2020/21:117) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i sin rapport. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.8 Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i och vistas i Sverige samt frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

90

Skr. 2020/21:101

Anslag

Tabell 2.65 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Anslag

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:1

Migrationsverket

4 444

4 343

-101

-2,3

4 550

1:2

Ersättningar och

bostadskostnader

4 936

3 489

-1 447

-29,3

5 058

1:4

Domstolsprövning i utlänningsmål

782

180

830

48

6,1

949

1:5

Rättsliga biträden m.m. vid

domstolsprövning i utlänningsmål

250

182

-68

-27,2

278

1:6

Offentligt biträde i

utlänningsärenden

402

282

-120

-29,9

294

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

349

193

-156

-44,7

291

1:8

Från EU-budgeten finansierade

insatser för asylsökande och

flyktingar

155

140

-16

-10,2

119

1:9

Tillfälligt stöd till kommuner för

(2019)

ensamkommande unga

asylsökande m fl.

0

0,0

195

Övriga anslag

128

120

-8

-5,9

114

Summa

11 446

180

9 579

-1 867

-16,3

11 847

Utfallet uppgick till 9 579 miljoner kronor och är därmed 1 867 miljoner kronor

(16,3 procent) lägre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utgifterna 2 268 miljoner kronor (19,1 procent) lägre.

Ersättningar till kommunerna för asylsökande blev lägre 2020

Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 3 489 miljoner kronor. Det är 1 447 miljoner kronor (29,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrations- verkets mottagningssystem blev drygt 5 000 (13 procent) färre än beräknat. Det lägre antalet inskrivna är främst en följd av att det på grund av spridningen av covid-19 och åtföljande reserestriktioner blivit svårare att ta sig till Sverige för att ansöka om asyl.

Tabell 2.66 Asylsökande m.m. 2020

Förändring,

2020

2019 1

Förändring

procent

Antal asylsökande, förstagångsansökningar

12 991

21 958

-8 967

-41

varav män (inkl. pojkar)

7 910

13 133

-5 223

-40

varav kvinnor (inkl. flickor)

5 081

8 825

-3 744

-42

varav ens. barn och unga

500

902

-402

-45

varav pojkar

343

645

-302

-47

varav flickor

157

257

-100

-39

Genomsnittlig handläggningstid i dagar,

förstagångsansökningar

302

288

14

5

Förlängningsansökningar

27 520

36 610

-9 090

-25

Avgjorda asylärenden,

förstagångsansökningar

20 980

24 569

-3 589

-15

Varav bifall

4 922

6 540

-1 618

-25

Bifallsandel

23%

27%

91

Skr. 2020/21:101

Förändring,

2020

2019 1

Förändring

procent

Beviljade uppehållstillstånd 2

88 814

117 913

-29 099

-25

varav asyl

10 409

17 502

-7 093

-41

varav anhöriga till asylsökande

5 507

7 362

-1 855

-25

varav barn födda i Sverige till föräldrar med PUT

7 819

8 797

-978

-11

varav arbetsmarknad

19 869

28 119

-8 250

-29

varav anhöriga, arbetsmarknad

12 510

15 131

-2 621

-17

varav övriga

9 822

15 092

-5 270

-35

varav anhöriga, övriga

22 878

25 910

Inskrivna i Migrationsverkets

mottagningssystem*

30 634

40 312

-9 678

-24

varav med uppehållstillstånd

1 003

1 685

-682

-40

varav ensamkommande barn och unga

595

930

-335

-36

anläggningsboende (ABO)

12 080

16 739

-4 659

-28

eget boende (EBO)

17 727

22 350

-4 623

-21

övrigt boende

827

1 223

-396

-32

Genomsnittligt inskrivna under året

35 629

45 255

-9 626

21

varav ensamkommande barn och unga

664

1 038

-374

-36

varav övriga

34 965

44 217

-9 252

-21

1 Statistiken för 2019 har reviderats under 2020 av Migrationsverket.

2 Sammanställningen över 2020 och 2019 utgår från situationen den sista december respektive år. Källa: Migrationsverket.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter lägre än budget

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 4 343 miljoner kronor. Det är

101 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än den ursprungliga budgeten. Med anledning av spridningen av covid-19 och åtföljande restriktioner blev bl.a. utgifterna för personalens och asylsökandes resor lägre än beräknat. Det gäller också kostnaderna för förvar, eftersom beläggningen minskade i syfte att undvika smittspridning.

Högre utgifter för domstolsprövningar

Utgifterna för anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål blev 830 miljoner kronor. Det är 48 miljoner kronor (6,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten. För att minska antalet öppna migrationsmål och korta handläggningstiderna beslutade riks- dagen att anvisa anslaget ytterligare 180 miljoner kronor i ändringsbudget. Orsaken till att utgifterna blev högre än vad som ursprungligen beräknats var att antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna ökade med 22 procent under 2020. Migrations- domstolarna avgjorde också fler mål än tidigare, en ökning med 9 procent. Större delen av ökningen avsåg mål rörande dröjsmålstalan, som visserligen är juridiskt enkla, men också administrativt betungande. Jämfört med 2019 minskade utgifterna med 119 miljoner kronor (12,5 procent). Eftersom antalet avgjorda mål i migrations- domstolarna ökade sjönk den genomsnittliga styckkostnaden per avgjort mål med

25 procent under 2020.

Behovet av offentligt biträde i utlänningsärenden mindre än väntat

Utgifterna för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 120 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än de ursprungligen anvisade medlen. Orsaken till det lägre utfallet är att antalet ärenden som kräver offentligt biträde blev lägre än beräknat.

92

Skr. 2020/21:101

Antalet inskrivna mottagningssystemet minskade med 21 procent 2020

Jämfört med 2019 minskade utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 1 570 miljoner kronor (31,0 procent). Det är främst ersättningarna till kommuner och regioner som har minskat och det beror på att det genomsnittliga antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat med 21 procent. Det lägre antalet inskrivna medförde bl. a. att placeringskostnader för ensamkommande barn och unga minskade med 177 miljoner kronor, ersättningar för skolkostnader med 372 miljoner kronor och ersättningar enligt förordning (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. med 276 miljoner kronor. Kostnaderna för asylsökandes boende minskade med 390 miljoner kronor (40,0 procent), vilket främst beror på att antalet personer i anläggningsboende blev 28 procent färre jämfört med 2019.

Migrationsverkets förvaltningsutgifter fortsätter att minska

Jämfört med 2019 minskade utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med

207 miljoner kronor (4,5 procent). Migrationsverket har med anledning av det minskande antalet asylsökande fortsatt att minska sin personalstyrka. Personal- kostnaderna minskade med 127 miljoner kronor (3,8 procent) till 3 249 miljoner kronor. Cirka 600 personer slutade under 2020 och det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter minskade med 228 personer (4,5 procent) till 4 868 jämfört med 2019.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.67 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2020-12-31

Från EU-budgeten finansierade insatser för

1:8

asylsökande och flyktingar

266

257

Summa

266

257

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 266 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 257 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:7 Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet

Riksrevisionen har granskat resultat, kostnader och effektivitet i återvändande- verksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten (skr. 2019/20:191) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2020/21:SfU6,

rskr. 2020/21:46).

2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktions- hinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familje- omsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

93

Skr. 2020/21:101

Anslag

Tabell 2.68 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

1:4

Tandvårdsförmåner

7 070

5 964

-1 106

-15,6

6 644

Bidrag för

1:5

läkemedelsförmånerna

29 680

359

30 041

361

1,2

28 428

Bidrag till folkhälsa och

1:6

sjukvård

9 258

31 176

28 036

18 778

202,8

8 774

Sjukvård i internationella

1:7

förhållanden

498

50

495

-3

-0,6

518

Insatser för ökad

tillgänglighet inom hälso- och

1:11

sjukvården

2 900

2 899

-1

0,0

1 610

2:1

Folkhälsomyndigheten

435

93

481

46

10,6

406

2:2

Insatser för vaccinberedskap

89

32

90

1

1,2

88

Vissa statsbidrag inom

4:2

funktionshindersområdet

798

50

778

-20

-2,5

594

Bilstöd till personer med

4:3

funktionsnedsättning

263

136

-127

-48,3

143

Kostnader för statlig

4:4

assistansersättning

24 451

23 528

-923

-3,8

24 175

Stimulansbidrag och

4:5

åtgärder inom äldreområdet

1 427

612

1 975

547

38,4

1 070

4:6

Statens institutionsstyrelse

1 157

250

1 414

257

22,2

1 105

Bidrag till utveckling av

4:7

socialt arbete m.m.

749

-250

468

-282

-37,6

833

5:2

Barnets rättigheter

22

50

70

47

212,7

22

8:1

Socialstyrelsen

700

227

783

83

11,9

663

Övriga anslag

4 670

4

4 616

-54

-1,2

4 519

Summa

84 167

32 653

101 774

17 607

20,9

79 592

Utfallet uppgick till 101 774 miljoner kronor och blev därmed 17 607 miljoner kronor (20,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 32 653 miljoner kronor. Utfallet blev 15 045 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Jämfört med 2019 blev utgifterna 22 182 miljoner kronor (27,9 procent) högre.

Färre tandvårdsbesök ger lägre utgifter

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner uppgick till 5 964 miljoner kronor, vilket är

1 106 miljoner kronor (15,6 procent) lägre än anvisat i statens budget och 680 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än 2019. Det beror på att antalet tandvårdsbesök minskade kraftigt med anledning av spridningen av covid-19. Under 2020 uppgick antalet beslut om statligt tandvårdsstöd till 7 950 819, en minskning med 1 581 824 beslut

(16,6 procent).

Högre utgifter för läkemedel

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 30 041 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor (1,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 359 miljoner kronor då läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad regeringen tidigare hade beräknat. I december 2019

94

Skr. 2020/21:101

undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överens- kommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2020.

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1 613 miljoner kronor

(5,7 procent) högre. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre. Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för bl.a. stroke samt för behandling av diabetes typ 2. Spridningen av covid-19 har haft en liten effekt på förmånskostnaderna.

Åtgärder med anledning av spridningen av covid-19

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård uppgick till 28 036 miljoner kronor, vilket är 18 778 miljoner kronor (202,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget och 19 263 miljoner kronor (219,6) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades ytterligare 31 176 miljoner kronor. Det beror framför allt på att anslaget har finansierat olika åtgärder för att minska smittspridningen av covid-19. I tabell 2.69 specificeras de största åtgärderna som vidtagits med anledning av covid-19 och även de största posterna 2019.

Tabell 2.69 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

Miljoner kronor

SB

ÄB

Utfall

Utfall

2020

2020

2020

2019

Professionssatsningen

869

-70

774

994

Personalsatsning

2 000

1 994

1 981

Förlossningsvård och kvinnors hälsa

1 000

997

1 393

Kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården

3 000

3 000

1 471

Specialistsjuksköterskeutbildning

500

500

Statsbidrag till följd av sjukdomen covid-19

20 000

10 300

Provtagning för covid-19

1 000

1 000

Startbidrag provtagning, smittspårning och

utbrottshantering

700

700

Provtagning, smittspårning och utbrottshantering

8 100

6 026

Tillfälligt stöd ambulansflyg

75

19

Statsbidrag för kris och traumastöd

350

350

Medel till EU:s förköpsavtal för vacciner mot covid-19

300

275

Patientmiljarden

999

Övrigt

1 889

721

2 101

1 936

Summa anslag Bidrag till folkhälsa och sjukvård

9 258

31 176

28 036

8 774

I ändringsbudget anvisades totalt 20 000 miljoner kronor för statsbidrag till regioner och kommuner som Socialstyrelsen fördelar enligt bestämmelserna i förordningen (2020:193) om statsbidrag till regioner och kommuner för att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av covid-19. Under 2020 betalades 10 000 miljoner kronor ut i statsbidrag till kommuner och regioner för deras kostnader för bl.a. extra personal, övertidsersättning, skydds- utrustning och skyndsamma transporter fram till den 31 augusti 2020. Dessutom har 300 miljoner kronor betalats till regionerna för förberedelser för genomförande av vaccination mot covid-19 i enlighet med regeringsbeslut I:8 från den 3 december 2020

95

Skr. 2020/21:101

(dnr S2020/09079). I slutet av 2020 behandlade Socialstyrelsen ytterligare ansökningar om statsbidrag för perioden fram till och med den 30 november 2020. De ansökningarna uppgår till ca 10 000 miljoner kronor och förklarar skillnaden mellan utfall och totalt anvisade medel.

I ändringsbudget anvisades totalt 8 100 miljoner kronor för provtagning, smitt- spårning och utbrottshantering. Framför allt används medlen för att ersätta regionerna för PCR-tester och serologisk testning av covid-19. Av detta har 6 026 miljoner kronor använts under 2020. Det är 2 074 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i budgeten. PCR står för polymerase chain reaction och används för att diagnostisera om en person har en pågående infektion av covid-19 genom att söka efter arvsmassa från viruset. Serologisk testning innebär att man mäter förekomsten av antikroppar i blodet som har bildats till följd av en virusinfektion.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för folkhälsa och sjukvård blev 19 263 miljoner kronor (219,6 procent) högre än föregående år. Det beror på att anslaget har finansierat åtgärder med anledning av spridningen av covid-19, se tabell 2.65.

Högre utgifter för Folkhälsomyndigheten

Utfallet för anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten uppgick till 481 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I ändringsbudget anvisades ytterligare 93 miljoner kronor för att Folkhälsomyndigheten skulle kunna utföra både nya och utökade uppgifter kopplade till åtgärderna med anledning av spridningen av covid-19. Vissa arbetsuppgifter som Folkhälsomyndigheten hade planerat för, innan utbrottet av covid-19, har dock senarelagts eller avbrutits, vilket förklarar varför utfallet är lägre än totalt anvisade medel. Jämfört med föregående år ökade utgifterna med 74 miljoner kronor (18,3 procent).

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap uppgick till 90 miljoner kronor, vilket är i linje med anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare

32 miljoner kronor för att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolk- ningen vid en influensapandemi. Dessa medel har ingen koppling till spridningen av covid-19.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 136 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor (48,3 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror dels på att ansökningsprocessen för bilstödet har tagit längre tid med anledning av spridningen av covid-19, dels på att en regeländring som trädde i kraft den 1 oktober 2020 sannolikt medförde att många väntade med att skicka in sin ansökan till efter den 1 oktober. Jämfört med föregående år minskade utgifterna med 7 miljoner kronor (4,9 procent).

Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 23 528 miljoner kronor. Det är 923 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än anvisat i statens budget och 647 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än föregående år. Att utfallet blev lägre beror på flera orsaker, men framför allt på att färre personer får assistansersättning. Det beror i sin tur på att personer som tidigare har fått ersättningen har avlidit. Dessutom blev antalet utbetalda timmar i förhållande till antalet på förhand beviljade timmar något lägre än 2019, vilket medförde att utgifterna blev lägre än budgeterat och föregående år.

Förutom detta ökade det genomsnittliga antalet assistanstimmar per mottagare i en långsammare takt än beräknat. Under 2020 hade 7 960 män och 6 570 kvinnor

96

Skr. 2020/21:101

assistansersättning, totalt 14 530 personer. Det är en minskning med 1,7 procent jämfört med föregående år. För 2020 var schablonbeloppet 304,30 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 340,81 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2020 var 307 kronor.

Högre utgifter för stimulansbidrag och åtgärder inom äldreomsorgen

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 975 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (38,4 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare totalt 612 miljoner kronor, varav 462 miljoner kronor för att öka kompetensen bland äldreomsorgens personal i kommunerna. Av dessa medel har 399 miljoner kronor fördelats till kommunerna under 2020. I ändringsbudget anvisades dessutom 150 miljoner kronor för förstärkt stöd i form av krisstöd, samtalsstöd och traumastöd m.m. till personal inom kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg som med anledning av sitt arbete har påverkats av covid-19. Även dessa stöd har betalats ut under 2020. Jämfört med 2019 blev utfallet 905 miljoner kronor (84,6 procent) högre.

Högre utgifter för Statens institutionsstyrelse och ideella organisationer

Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse uppgick till 1 414 miljoner kronor, vilket är 257 miljoner kronor (22,2 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 250 miljoner kronor för att subventionera den vårdavgift som kommunerna erlägger för vistelser vid Statens institutionsstyrelses institutioner enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) m.m. och socialtjänstlagen (2001:453) (SOL). Jämfört med 2019 blev utgifterna 309 miljoner kronor (28,0 procent) högre.

Utfallet för anslaget 5:2 Barnets rättigheter blev 70 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor (212,7 procent) högre än anvisat i statens budget. I ändringsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor för utgifter i enlighet med 1 § första stycket i förord- ningen (2020:265) om statsbidrag till vissa ideella organisationer med anledning av utbrottet av covid-19. Av dessa medel har drygt 49 miljoner kronor lämnats i bidrag till ideella organisationer och knappt 1 miljon kronor använts till administration. Jämfört med föregående år blev utfallet 48 miljoner kronor (216,3 procent) högre.

Socialstyrelsens utgifter ökade

Utfallet för anslaget 8:1 Socialstyrelsen uppgick till 783 miljoner kronor, vilket är

83 miljoner kronor (11,9 procent) högre än anvisat i statens budget och 120 miljoner kronor (18,1 procent) högre än 2019. I ändringsbudget anvisades totalt ytterligare 227 miljoner kronor med anledning av spridningen av covid-19.

Att utfallet blev högre än beräknat i den ursprungliga budgeten och föregående år beror på att Socialstyrelsen har haft en central roll i hanteringen av pandemin. Myndigheten har omprioriterat resurser från ordinarie verksamhet för att arbeta med uppgifter kopplade till pandemin, vilka till stor del har finansierats med andra anslag än anslaget 8:1 Socialstyrelsen . Av de 100 miljoner kronor som anvisades i ändrings- budget för att stödja samordningen av regionernas hälso- och sjukvårdsresurser med anledning av utbrottet av covid-19 utnyttjade Socialstyrelsen endast 9 miljoner kronor, då spridningen av covid-19 utvecklade sig på ett sätt som inte krävde Socialstyrelsens samordning i den omfattning som beräknats.

Satsningar för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården medförde högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården uppgick till 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 289 miljoner kronor (80,1 procent) högre än föregående år. Det beror på ökade satsningar för att öka tillgängligheten och korta

97

Skr. 2020/21:101

väntetiderna inom vården. År 2019 fick regionerna 1 610 miljoner kronor för att korta väntetider inom vården och öka tillgängligheten.

I december 2019 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S2019/05300). Överenskommelsen innebar att regionerna får statsbidrag i relation till vissa prestationer i syfte att korta vårdköerna. I samband med att hälso- och sjukvården blev satt under mycket hård press med anledning av spridningen av covid-19 reviderades överenskommelsen i april 2020 (S2020/02191). Revideringarna berörde i huvudsak prestationskraven, fördelningsmodellen och rapporteringsdatum. I samband med detta bytte anslaget namn från 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna .

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.70 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings-

åtaganden

Anslag

Anslagsnamn

bemyndigande

2020-12-31

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

1 900

1908

2:2

Insatser för vaccinberedskap

450

390

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

770

729

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:

7:2

Forskning

2 800

1 240

Summa

5 920

4 267

4:7 (2019)

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

14

Totalt

4 281

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på

5 920 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 267 miljoner kronor.

Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

1 653 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning . Bemyndigandet mer än fördubblades jämfört med 2018 samtidigt som slutåret förlängdes med ett antal år. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har dock inte hunnit ingå ekonomiska åtaganden i den omfattning som prognostiserats.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård är skillnaden mellan beslutat bemyndigande och utestående åtagande -8 miljoner kronor, vilket innebär att bemyndigandet har överskridits.

Inom utgiftsområdet finns ett äldre beställningsbemyndigande under anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Det utestående åtagandet uppgår till

14 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Inomstatliga lån

Tabell 2.71 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån

Låneram

Lån 2020-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för

Socialstyrelsens verksamhet

5 000

732

Beredskapsinvesteringar inom ramen för

Folkhälsomyndighetens verksamhet

4 500

61

98

Skr. 2020/21:101

Summa

9 500

793

Riksdagen har beslutat om låneramar på 9 500 miljoner kronor för inomstatliga lån. Det fanns utestående lån om 793 miljoner kronor vid utgången av 2020.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2020. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen följande:

I årsredovisningen redovisar myndigheten inte någon fördelning av myndighetens totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2020:19 Äldresatsningen – effektiviteten i statens satsning på kvalitetsregister i äldreomsorgen

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av kommunal vård och omsorg om äldre genom Äldresatsningen.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen (skr. 2020/21:89) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp- ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 2.72 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB

ÄB

Utfall

Utfall-SB

Procent

Utfall

Anslag

Anslagsnamn

2020

2020

2020

2020

2020

2019

Sjukpenning och rehabilitering

1:1

m.m.

36 926

12 576

42 371

5 445

14,7

37 246

Aktivitets- och sjukersättningar

1:2

m.m.

42 150

42 611

461

1,1

44 108

Merkostnadsersättning och

1:3

handikappersättning

1 408

1 300

-108

-7,7

1 304

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

2 608

2 567

-41

-1,6

2 677

Ersättning inom det statliga

1:5

personskadeskyddet

37

37

0

-0,9

38

Bidrag för

1:6

sjukskrivningsprocessen

2 509

-43

2 137

-371

-14,8

2 445

Ersättning för höga

1:7

sjuklönekostnader

1 190

19 850

17 675

16 486

1 385,5

1 090

99

Skr. 2020/21:101

2:1

Försäkringskassan

8 808

583

9 141

333

3,8

8 897

Inspektionen för

2:2

socialförsäkringen

71

60

-11

-15,3

66

Summa

95 706

32 966

117 899

22 193

23,2

97 872

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 117 899 miljoner kronor och blev därmed

22 193 miljoner kronor (23,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2019 blev utfallet 20 027 miljoner kronor (20,5 procent) högre.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabiliterin g m.m. blev 42 371 miljoner kronor, vilket är 5 445 miljoner kronor (14,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på utgifter för tillfälliga stöd gällande ersättning för karens- avdrag (3 321 miljoner kronor) och förebyggande sjukpenning till vissa riskgrupper (194 miljoner kronor) samt tillkommande statliga ålderspensionsavgifter

(1 180 miljoner kronor) som inte ingick i den ursprungliga beräkningen av statens budget. Dessa utgifter är också den främsta anledningen till att utfallet blev

5 125 miljoner kronor (13,8 procent) högre jämfört med föregående år.

I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 12 576 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter på grund av tillfälliga regler för sjukpenning till försäkrade som fått ett karensavdrag, kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden samt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte (riskgrupper). De tillfälliga reglerna infördes för att hantera effekterna av spridningen av covid-19.

Tabell 2.73 Statistik över sjukpenning och sjukfall

Förändring

2020

2019

procent

Antal personer som fick sjukpenning i december månad

202 629

195 655

3,6

varav kvinnor

131 438

128 328

2,4

varav män

71 191

67 327

5,7

varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå

86 161

79 623

8,2

varav män med sjukpenning på normalnivå

47 882

43 207

10,8

varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå

41 326

44 513

-7,2

varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå

20 314

21 125

-3,8

Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari till

oktober

53 000

41 000

29,3

varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent

62

63

varav startade sjukfall gällande män, procent

38

37

Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner

dagar) 1

54,5

54,6

-0,1

Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser, procent,

september månad

45,3

47,5

1 Från och med 2020 hämtas uppgiften från Försäkringskassans statistikdatabas. Måttet inkluderar dagar för sjuk- penning förebyggande syfte samt sjukpenning i särskilda fall. Uppgiften för 2019 har justerats för jämförbarhet.

Källa: Försäkringskassan.

Antalet personer som fick sjukpenning ökade från 195 655 personer i december 2019 till 202 629 personer i december 2020. Av dessa ökade antalet kvinnor med

2,4 procent och antalet män ökade med 5,7 procent. Antalet personer med sjuk- penning på normalnivå ökade med 11 213 (9,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 3 998 (6,1 procent).

Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2020 uppgick till 64,9 procent, vilket ska jämföras med 65,6 procent i december 2019.

100

Skr. 2020/21:101

Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 53 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2020, vilket är en ökning med

29,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror på spridningen av covid-19.

Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2020 och var 45,3 procent i september 2020, vilket ska jämföras med 47,5 procent i september 2019.

Under 2020 avslogs 3,5 procent av initiala ansökningar om sjukpenning jämfört med 3,7 procent under föregående år. Andelen avslag för män minskade från 3,3 procent 2019 till 3,2 procent år 2020. För kvinnor uppgick andelen avslag till 3,6 procent 2020, vilket ska jämföras med 4,0 procent föregående år. 4

Andelen avslag under pågående sjukfall ökade från 7,1 procent 2019 till 7,2 procent 2020. Andelen avslag för män var 6,8 procent vilket var på samma nivå som 2019. För kvinnor ökade andelen avslag från 7,3 procent 2019 till 7,5 procent under 2020.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 300 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för såväl merkostnadsersättning som handikappersättning blev lägre än beräknat. Det förklaras delvis av att den genomsnittliga handläggnings- tiden och antalet pågående ärenden för merkostnadsersättning har ökat, vilket medför förskjutningar av beviljandetidpunkter och åtföljande utbetalning av ersättningar.

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 137 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, försäkringsmedicinska utredningar samt bidrag till hälso- och sjukvården blev lägre än beräknat. I ändringsbudget minskades anslaget med 43 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 17 675 miljoner kronor, vilket är 16 486 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget och

16 585 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror huvudsakligen på tillfälliga bestämmelser som infördes i samband med spridningen av covid-19 som innebär att staten i utökad omfattning ska ersätta arbetsgivarnas kostnader för sjuklön och att något läkarintyg inte behöver ges in under sjuklöneperioden. För perioden april till juli har arbetsgivare fått ersättning för hela sjuklönekostnaden. Från och med augusti till december har ersättningen till arbetsgivare beräknats enligt olika procentsatser beroende på sjuklönekostnadens storlek.

Försäkringskassan har beslutat om ersättning månadsvis efter det datum då arbets- givare lämnat arbetsgivardeklaration. Antalet beslut uppgick under året till 870 515 vilket var en ökning med 72,1 procent jämfört med 2019. I ändringsbudget anvisades anslaget ytterligare 19 850 miljoner kronor för att finansiera den tillfälliga ersättningen.

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 9 141 miljoner kronor, vilket är

333 miljoner kronor (3,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på kostnader för införande av nya förmåner och ändringar av regelverket för befintliga förmåner i samband med spridningen av covid-19. Anslaget anvisades ytterligare 583 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade administrativa kostnader till följd av ökade ärendevolymer, ändringar i reglerna för bl.a. karensavdrag

4 Jämförelsetalen för 2019 för andelen avslag på initial ansökan om sjukpenning är ändrade pga. att Försäkringskassan ändrat metod för att ta fram statistiken.

101

Skr. 2020/21:101

och ersättning för höga sjuklönekostnader samt behov av att utveckla it-system och stärka kontrollarbetet.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m . blev 42 611 miljoner kronor, vilket är 1 498 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än 2019. Det beror främst på att färre personer fick sjukersättning jämfört med föregående år.

Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2020 till 233 869

(137 284 kvinnor och 96 585 män), vilket är en minskning med 12 941 personer

(5,2 procent) jämfört med december 2019. Minskningen beror på att antalet personer som lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 är högre än antalet nybeviljade sjuk- ersättningar. Under 2020 blev 5 769 personer (3 056 kvinnor och 2 713 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en ökning med 291 personer (5,3 procent) jämfört med 2019. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 65,7 procent (68,0 procent för kvinnor och 63,0 procent för män) under 2020. För 2019 uppgick andelen avslag till 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män).

Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2020 uppgick antalet personer med aktivitets- ersättning till 29 264, vilket är en ökning med 145 personer (0,5 procent) jämfört med december 2019. Under 2020 har 6 860 personer (3 288 kvinnor och 3 572 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 529 personer (8,4 procent) fler än 2019. Under 2020 avslogs 4 535 ansökningar om aktivitetsersättning, vilket är en minskning med 22,8 procent jämfört med föregående år.

I december 2020 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 263 133 personer. Det är en minskning med 4,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var

150 783 personer, vilket var en minskning med 5,1 procent jämfört med december 2019. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till

112 350 personer, vilket är en minskning med 4,0 procent jämfört med december 2019.

Tabell 2.74 Ohälsomått

2020

2019

Ohälsotalet

22,6

23,5

varav kvinnor

27,2

28,3

varav män

18,2

18,8

Sjukpenningtalet

9,3

9,4

varav kvinnor

12,1

12,3

varav män

6,6

6,6

Källa: Försäkringskassan.

Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en