Prop. 2020/21:148 En effektivare konkurshantering

Beredningskedjan

bygger på Ds 2019:31 Konkursförfarandet
behandlas i Bet. 2020/21:CU19 En effektivare konkurshantering

Prop. 2020/21:148
Propositioner · Justitiedepartementet

En effektivare konkurshantering

2021-03-23 · 226 sidor, varav 226 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: alla 226 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2020/21:148, En effektivare konkurshantering

Dokumentets text

s. 1 Regeringens proposition 2020/21:148 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition 2020/21:148

En effektivare konkurshantering

Prop.

2020/21:148

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 mars 2021

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter och domstolarnas resurser lämnar regeringen förslag som syftar till att modernisera och effektivisera konkursförfarandet.

Regeringen föreslår att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna ske i digital form. Exempelvis ska konkursansökningar kunna ges in digitalt till tingsrätten och kungörelser ska fortsättningsvis normalt endast ske på internet. Motsvarande ändringar föreslås i förfarandet för företagsrekonstruktion.

Regeringen föreslår också att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren.

Därutöver lämnas förslag på vissa ytterligare effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller gäldenärens bokföringshandlingar, för- valtarens berättelser och utbetalning av utdelningsmedel till borgenärerna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

s. 2 Regeringens proposition 2020/21:148 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

Lagtext

..............................................................................................

2.1

Förslag till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) ..........................................................................

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om

hotell- och pensionatrörelse..............................................

2.3

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) ........................................................................

2.4

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220) ......................................................................

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion......................................................

2.6

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ........................................................................

2.7

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ................................................

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om

ekonomiska föreningar .....................................................

Ärendet och dess beredning ............................................................

En effektivare konkurshantering .....................................................

4.1

En kort beskrivning av förfarandet...................................

4.2

Det finns behov av en effektivisering...............................

Ökade möjligheter till digital kommunikation ................................

5.1

Ansökan om konkurs........................................................

5.2

Gäldenärens förteckning vid egen konkursansökan .........

5.3

Bevakningshandlingar i en konkurs .................................

5.4

Kungörelser i en konkurs .................................................

5.5

Underrättelser i en konkurs ..............................................

5.6

Ytterligare formkrav i konkurslagstiftningen ...................

5.7

Företagsrekonstruktion .....................................................

Bekräftelse av bouppteckningen .....................................................

6.1

Den obligatoriska edgången slopas ..................................

6.1.1

Gäldenärens bekräftelse i stället för

edgång .............................................................

6.1.2

Skriftlig bekräftelse vid ett sammanträde ........

6.1.3

Förfarandet hos konkursförvaltaren.................

6.1.4

En kvarvarande möjlighet till edgång..............

6.2

Den fakultativa edgången slopas ......................................

6.2.1

Annans bekräftelse i stället för edgång............

6.2.2

Förfarandet hos konkursförvaltaren och

vid edgång .......................................................

6.3

Handlingsoffentlighet hos konkursförvaltaren .................

6.4

Närmare om det straffrättsliga ansvaret............................

6.5

Ersättning för inställelse ...................................................

Gäldenärens bokföringshandlingar .................................................

s. 3 Regeringens proposition 2020/21:148 Kontrollera mot PDF

7.1

Räkenskapsinformation och annat material.....................

Prop. 2020/21:148

7.2

Handräckning ..................................................................

7.3

Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar..............

Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser...........

8.1

Bouppteckningen.............................................................

8.2

Halvårsberättelser ............................................................

Utbetalning av utdelningsmedel.....................................................

9.1

Utbetalning av små utdelningsbelopp..............................

9.2

Förlust av rätten till utdelningsmedel ..............................

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................

Konsekvenser .................................................................................

Författningskommentar ..................................................................

12.1 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) .......................................................................

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:742) om

hotell- och pensionatrörelse...........................................

118

12.3 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) .....................................................................

119

12.4 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220) ...................................................................

119

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion ...................................................

120

12.6 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) .....................................................................

121

12.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) .............................................

122

12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om

ekonomiska föreningar ..................................................

122

Bilaga 1

Sammanfattning av departementspromemorian

Konkursförfarandet (Ds 2019:31) .................................

124

Bilaga 2

Promemorians lagförslag...............................................

125

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna ..............................

195

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

196

Bilaga 5

Lagrådets yttrande .........................................................

225

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2021 ......

226

s. 4 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbanks- lagen (1987:619).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolags- lagen (2005:551).

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

s. 5 Lagtext Kontrollera mot PDF

Lagtext

Prop. 2020/21:148

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 2 § ska betecknas 2 kap. 2 a §,

dels att 2 kap. 1, 3, 4 och 24 §§, 6 kap. 3–6, 9 och 14 §§, 7 kap. 12–14, 19, 20, 22, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 9 och 10 §§, 9 kap. 5–9 och 21 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 12 kap. 8 och 10 §§, 15 kap. 1 och 4 §§ och rubriken närmast före 7 kap. 30 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 2 § och 6 kap. 2 a, 2 b,

5 a och 5 b §§, och närmast före 6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1 § 1

En ansökan om konkurs görs skrift-

ligen hos den tingsrätt där gälden-

ligen till den tingsrätt där gälde-

ären bör svara i tvistemål som

nären svarar i tvistemål som angår

angår betalningsskyldighet i all-

betalningsskyldighet i allmänhet.

mänhet . Ansökan ska vara egen-

händigt undertecknad av sökanden

eller sökandens ombud.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

2 §

En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan

avancerad

elektronisk

underskrift

som avses i artikel 3 i Europapar-

lamentets

och rådets

förordning

1 Senaste lydelse 2017:479.

s. 6 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

(EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektro- niska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ur- sprungliga lydelsen.

3 § 2

Görs ansökningen av gäldenären, bör till ansökningshandlingen bifo- gas en av gäldenären underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och postadress samt om det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet.

Ansöker ett dödsbo eller en döds-

Om ett dödsbo eller en dödsbo-

bodelägare om att boet skall för-

delägare ansöker om att dödsboet

sättas i konkurs, skall till ansök-

ska försättas i konkurs, ska till

ningshandlingen fogas en bestyrkt

ansökan bifogas bouppteckningen

kopia av bouppteckningen efter den

efter den avlidne och, om boupp-

döde och, om bouppteckningen har

teckningen har registrerats, bevis

registrerats, bevis om detta. Har

om detta. Om det inte har förrättats

inte bouppteckning förrättats, skall

en bouppteckning, ska uppgift om

uppgift om varje delägares namn

varje delägares namn och adress

och postadress lämnas.

lämnas.

4 §

Görs ansökningen av en borgenär,

Om en borgenär ansöker om

skall han vid ansökningen lämna

konkurs , ska borgenären i ansökan

uppgift om sin fordran och de om-

lämna uppgifter om sin fordran och

ständigheter i övrigt på vilka han

de omständigheter i övrigt på vilka

grundar yrkandet. Han skall även i

yrkandet grundas .

original eller kopia bifoga de hand-

lingar som han vill åberopa. Ansök-

ningshandlingen och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

Borgenären ska till ansökan bi- foga de handlingar som åberopas.

2 Senaste lydelse 2001:97.

s. 7 Lagtext Kontrollera mot PDF

24 §

Prop. 2020/21:148

När ett beslut om konkurs medde-

När ett beslut om konkurs har

las , skall tingsrätten

meddelats , ska tingsrätten genast

kungöra beslutet.

1. genast bestämma tidpunkt för

det sammanträde vid vilket gälde-

nären skall avlägga bouppteck-

ningsed (edgångssammanträde),

2. snarast utse förvaltare,

3. kalla gäldenären, förvaltaren,

tillsynsmyndigheten och den borge-

när som har gjort konkursansök-

ningen till edgångssammanträdet.

Konkursbeslutet skall genast kun-

Tingsrätten ska i samband med

göras . Genom kungörelsen kallas

konkursbeslutet eller snarast där-

övriga borgenärer till edgångs-

efter utse förvaltare.

sammanträdet.

Kallelsen till gäldenären enligt

första stycket 3 skall delges.

6 kap.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a §

Gäldenären ska lämna en boupp- teckningsbekräftelse inför förval- taren.

Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteck- ningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

s. 8 Lagtext Kontrollera mot PDF

På begäran av förvaltaren ska gäldenären avlägga bouppteck- ningsed inför rätten i stället för att lämna en bekräftelse enligt 2 a §.

Eden ska avläggas vid ett ed- gångssammanträde. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och i förekom- mande fall den borgenär som har gjort konkursansökan ska kallas till sammanträdet.

Gäldenären ska vid edgångs- sammanträdet göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs och under ed intyga att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

Prop. 2020/21:148

2 b §

Gäldenärens bekräftelse enligt 2 a § ska lämnas vid ett bouppteck- ningssammanträde. Förvaltaren ska hålla sammanträdet senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att det hålls senare.

Förvaltaren ska till bouppteck- ningssammanträdet kalla gäldenä- ren, tillsynsmyndigheten och i före- kommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan.

3 § 3

Gäldenären skall inför rätten av- lägga bouppteckningsed. Han skall göra de tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövs och med ed betyga att bouppteckningens uppgifter om till- gångar, skulder och räkenskaps- material med gjorda tillägg eller ändringar är riktiga och att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

Är gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare, behöver bouppteckningsed inte av- läggas av en sådan ställföreträdare vars edgång förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.

3 Senaste lydelse 1995:793.

s. 9 Lagtext Kontrollera mot PDF

Om en förmyndare för gälde- nären ska bekräfta bouppteck- ningen eller avlägga bouppteck- ningsed, är även gäldenären, om han eller hon har fyllt 15 år, skyldig att på förvaltarens begäran göra det. Detta gäller dock inte om det finns särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till bekräftelse eller edgång.

4 §

Bouppteckningseden skall

avläg-

Om gäldenären är en juridisk

gas vid ett edgångssammanträde.

person och det finns flera ställföre-

Edgångssammanträdet skall hållas

trädare, gäller

skyldigheterna

tidigast en och senast två månader

enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan

efter

konkursbeslutet.

Samman-

ställföreträdare

vars närvaro

trädet får dock hållas senare, om

förvaltaren anser sakna betydelse

det är nödvändigt med hänsyn till

för boutredningen.

konkursboets

omfattning

och

beskaffenhet. Om gäldenären är

förhindrad av laga förfall att

avlägga eden vid edgångssamman-

trädet eller om bouppteckningen då

ännu inte har kommit in till rätten,

skall rätten så snart förfallet upp-

hör eller bouppteckningen kommer

in genom delgivning kalla gälde-

nären

att

fullgöra

edgången.

Edgångssammanträdet

skall trots

det hållas på utsatt tid.

När det finns anledning till det får rätten besluta att gäldenären skall avlägga eden inför en annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk får eden avläggas där han vistas. Edgången får inte fullgöras före edgångssammanträdet.

5 § 4

När det åligger en förmyndare att avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär avlägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

Annan än gäldenären är skyldig

Någon annan än gäldenären ska

att på yrkande av förvaltaren eller

vid ett sammanträde lämna en be-

en borgenär avlägga bouppteck-

kräftelse enligt 2 a § eller bekräfta

ningsed eller beediga viss uppgift i

en viss uppgift i bouppteckningen,

bouppteckningen, om det kan antas

om det kan antas vara av betydelse

att sådan edgång är av betydelse

för boutredningen. Till samman-

för boutredningen. Detta gäller inte

trädet ska förvaltaren kalla den

4 Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148

s. 10 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

den som avses i 36 kap. 5 § rätte- gångsbalken såvitt gäller uppgift beträffande vilken han inte får höras som vittne, såvida han inte är närstående till gäldenären.

När ett yrkande om edgång enligt denna paragraf har framställts, skall rätten kalla förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den som avses med yrkandet till förhandling inför rätten. Har yrkandet fram- ställts av en borgenär, skall även denne kallas. Kallelsen till den som avses med yrkandet skall delges.

Bifalls yrkandet, skall edgången fullgöras genast om det lämpligen kan ske eller vid den senare tid- punkt som rätten bestämmer. I fråga om edgångens fullgörande gäller 4 § andra stycket.

som ska lämna bekräftelsen, till- synsmyndigheten och i förekom- mande fall den som har begärt bekräftelsen.

På begäran av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sammanträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteck- ningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket andra meningen.

Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 § rättegångs- balken, när det gäller en uppgift som han eller hon inte får höras om som vittne.

Om förvaltaren avslår en begäran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräf- telse enligt första stycket, får den som framställt begäran hänskjuta frågan till rättens prövning.

5 a §

Om det finns anledning till det får rätten besluta att den som ska av- lägga ed får göra det inför en annan tingsrätt. Är den som ska avlägga ed sjuk, får eden avläggas där han eller hon vistas.

5 b §

Det som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om bouppteckningssamman- träde ska i förekommande fall tillämpas på bouppteckningsed och edgångssammanträde.

s. 11 Lagtext Kontrollera mot PDF

6 §

Gäldenären får inte efter det att

konkursbeslutet har meddelats och

innan han har avlagt bouppteck-

innan han eller hon har bekräftat

ningsed bege sig utomlands utan

eller

beedigat

bouppteckningen

rättens medgivande. Om det senare

bege sig utomlands utan rättens

under konkursen finns skäl att be-

medgivande. Om det senare under

fara att gäldenären genom att lämna

konkursen finns skäl att befara att

landet

undandrar sig

skyldighet

gäldenären genom att lämna landet

som föreskrivs i denna lag, får

undandrar sig en skyldighet som

förbud meddelas honom att resa

föreskrivs i denna lag, får gälde-

utomlands. Byter gäldenären vistel-

nären förbjudas att resa utomlands.

seort, skall han meddela förvaltaren

gäldenären

byter

vistelseort,

var han vistas.

ska gäldenären meddela förval-

taren var han eller hon vistas.

Om det finns skäl att befara att

gäldenären åsidosätter ett förbud att

resa

utomlands,

får gäldenären

resa

utomlands,

får

gäldenären

åläggas att lämna ifrån sig sitt pass

till tillsynsmyndigheten. Om gälde-

nären inte har något pass, får förbud

nären inte har något pass, får det

att utfärda pass för honom med-

meddelas förbud att utfärda pass för

delas .

honom eller henne .

Om det finns skäl att befara att

gäldenären genom att lämna den ort

där han är bosatt undandrar sig

där han eller hon är bosatt undan-

skyldighet som föreskrivs i denna

drar sig en skyldighet som före-

lag, får förbud meddelas honom att

skrivs i denna lag, får gäldenären

lämna orten.

förbjudas att lämna orten.

9 §

Om gäldenären undandrar sig att

Om gäldenären inte fullgör en skyl-

fullgöra vad som åligger honom en-

dighet enligt 2–3, 5 eller 6 § eller

ligt 2 , 3 , 5 eller 6 § eller överträder

överträder ett reseförbud enligt 6 §,

ett reseförbud enligt 6 § , kan han

får han eller hon efter omstän-

efter

omständigheterna

antingen

digheterna antingen hämtas eller

hämtas eller häktas.

Detsamma

häktas. Detsamma gäller om det

gäller om det finns skäl att befara att

finns skäl att befara att gäldenären

gäldenären

kommer att

undandra

inte kommer att fullgöra en sådan

sig en skyldighet eller överträda ett

skyldighet eller kommer att över-

förbud som här har angetts .

träda ett sådant förbud.

Om någon annan än gäldenären

undandrar sig att fullgöra edgång

inte fullgör en skyldighet enligt 5 §

som har förelagts honom enligt 5 §,

att bekräfta eller beediga boupp-

kan han

efter

omständigheterna

teckningen eller en viss uppgift i

föreläggas vite, hämtas eller häktas.

den, får han eller hon efter omstän-

digheterna föreläggas vite, hämtas

eller häktas.

Häktning i de fall som avses i

första

och andra

styckena får ske

första och andra styckena får ske

Prop. 2020/21:148

s. 12 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

endast om det finns synnerliga skäl

till det. Har gäldenären överträtt ett

för det. Om gäldenären har överträtt

reseförbud enligt 6 §, skall han

ett reseförbud enligt 6 §, ska han

dock häktas om det inte är uppen-

eller hon dock häktas om det inte är

bart att det är onödigt.

uppenbart att det är onödigt.

Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

14 §

Om gäldenären är i behov av det, är

Om gäldenären är i behov av det,

han berättigad till skälig ersättning

har han eller hon vid en inställelse

av konkursboet för resa och

till följd av 2–5 a §§ rätt till skälig

uppehälle inom landet , när han till

ersättning av konkursboet för resa

följd av bestämmelserna i 2–5 §§

och uppehälle inom landet. Detta

inställer sig hos rätten eller någon

gäller även för en sådan person som

annanstans. Vad som har sagts nu

avses i 13 §.

gäller även för en sådan person som

avses i 13 §.

Har ett yrkande enligt 5 § andra

Om någon annan än den som

stycket riktats mot någon annan än

avses i 13 § ska inställa sig enligt

den som avses i 13 §, är han berätti-

5 § för att bekräfta eller beediga

gad till skälig ersättning av boet för

bouppteckningen

eller en

viss

inställelse enligt 5 § tredje eller

uppgift i den , har han eller hon rätt

fjärde stycket .

till skälig ersättning av konkursboet

för sin inställelse.

Beslut om ersättning meddelas av

rätten.

rätten, om ersättningen avser in-

ställelse inför rätten. I andra fall

beslutar förvaltaren om ersättning.

Förskott får beviljas på ersätt-

ningen. Ett beslut enligt detta stycke

gäller omedelbart, om inte något

annat förordnas.

Om förvaltaren vägrar ersättning

eller förskott på ersättning med

begärt belopp

enligt

denna

paragraf, får den som framställt

begäran hänskjuta fråga till rättens

prövning.

7 kap.

12 § 5

Förvaltaren skall snarast ta hand om

Förvaltaren ska snarast ta hand om

gäldenärens bo med det räken-

gäldenärens bo med dess räken-

skapsmaterial och de andra hand-

skapsinformation och annat mate-

lingar som rör boet. Om gäldenären

rial som rör boet.

är eller under det senaste året före

konkursansökningen har varit bok-

5 Senaste lydelse 1995:793.

s. 13 Lagtext Kontrollera mot PDF

föringsskyldig, skall förvaltaren i det omhändertagna räkenskaps- materialet på lämpligt sätt ange

dagen för omhändertagandet.

Om gäldenären är bokförings-

skyldig eller under det senaste året

före konkursansökan har varit det,

ska förvaltaren i den omhänder-

tagna räkenskapsinformationen på

lämpligt sätt ange dagen för om-

händertagandet.

Den som på uppdrag av gälde-

nären har upprättat räkenskaps-

material rörande gäldenärens bo är

information om gäldenärens bo är

skyldig att lämna ut materialet till

skyldig att lämna den till förval-

förvaltaren i gäldenärens konkurs .

taren.

13 § 6

Förvaltaren ska upprätta en boupp-

teckning. I denna ska boets till-

teckning. I den ska boets tillgångar

gångar tas upp till noggrant upp-

tas upp till noggrant uppskattade

skattade värden. Bouppteckningen

värden. I bouppteckningen ska

ska vidare innehålla uppgift om

vidare boets skulder tas upp med

varje borgenärs namn och post-

uppgift om varje borgenärs namn

adress .

och adress . Bouppteckningen ska

dessutom innehålla en bedömning

av om utdelning kan förväntas i

konkursen.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteck-

ningen innehålla uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs ska

bouppteckningen också innehålla

en förteckning över dels räken-

en förteckning över boets räken-

skapsmaterial , dels andra hand-

skapsinformation och annat mate-

lingar som rör boet.

rial som rör boet.

Bouppteckningen ska av förval-

Förvaltaren ska ge in bouppteck-

taren ges in till rätten och tillsyns-

ningen till rätten och tillsyns-

myndigheten så snart som möjligt

och senast en vecka före edgångs-

och senast en vecka före bouppteck-

sammanträdet .

ningssammanträdet .

Har en av gäldenären under-

skriven bouppteckning förut getts in

till rätten, behöver någon ny boupp-

teckning inte upprättas, om förval-

taren anser att denna är tillförlitlig.

I så fall ska förvaltaren snarast

6 Senaste lydelse 2020:1031.

Prop. 2020/21:148

s. 14 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

anmäla det till rätten och tillsyns-

myndigheten.

bevakningsförfarande

ska

Om ett bevakningsförfarande ska

äga rum och någon bouppteckning

äga rum och det ännu inte har getts

ännu inte har getts in till rätten, ska

in någon bouppteckning till rätten,

förvaltaren så snart som möjligt och

ska förvaltaren så snart som möjligt

senast en vecka från beslutet om

och senast en vecka från beslutet

bevakningsförfarandet

skicka

bevakningsförfarandet

skicka

förteckning över borgenärerna med

en förteckning

över

borgenärerna

uppgift om varje borgenärs post-

med uppgift om varje borgenärs

adress till rätten och tillsyns-

myndigheten. I konkurs hos en

myndigheten. I konkurs hos ett

bank eller ett kreditmarknads-

kreditinstitut ska till bouppteck-

företag

ska till bouppteckningen

ningen

eller

borgenärsförteck-

eller borgenärsförteckningen

bifo-

ningen bifogas uppgift om insätt-

gas uppgift om insättningsborge-

ningsborgenärerna och deras ford-

närerna och deras fordringsbelopp

ringsbelopp med upplupen

ränta.

med

upplupen

ränta.

Detsamma

Detsamma gäller i ett värde-

gäller

ett

värdepappersbolags

pappersbolags konkurs, om bolaget

konkurs om bolaget har tillstånd att

har tillstånd att ta emot insättningar

ta emot insättningar på konto. I ett

på konto. I ett livförsäkrings-

livförsäkringsbolags

eller

ett

företags eller ett tjänstepensions-

tjänstepensionsföretags

konkurs

företags konkurs ska på mot-

ska på motsvarande sätt bifogas

svarande sätt bifogas uppgift om

uppgift om försäkringstagarna och

försäkringstagarna

och

deras

deras fordringar.

fordringar.

14 § 7

Förvaltaren får , om det behövs,

Förvaltaren får begära hand-

begära handräckning av krono-

räckning

Kronofogdemyndig-

fogdemyndigheten för

att

kunna

heten för att omhänderta eller

omhänderta eller annars få tillgång

annars få tillgång till gäldenärens

till gäldenärens bo med det räken-

bo med dess räkenskapsinfor-

skapsmaterial och de andra hand-

mation och annat material som rör

lingar som rör boet . Detsamma

boet.

Detsamma

gäller

sådan

gäller

sådant

räkenskapsmaterial

räkenskapsinformation som avses i

som avses i 12 § andra stycket.

12 § tredje stycket.

Kronofogdemyndigheten

får

då

genomsöka hus, rum eller för-

varingsställen

och, om

tillträde

behövs till något utrymme som är

tillslutet, låta öppna lås eller ta sig

in på annat sätt. Kronofogdemyn- digheten får även i övrigt använda tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamålet och det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person

7 Senaste lydelse 1995:793.

s. 15 Lagtext Kontrollera mot PDF

får dock brukas endast om krono-

fogdemyndigheten möter motstånd

och i den mån det med hänsyn till

ändamålet med ingripandet kan

anses försvarligt.

I fråga om överklagande av

Vid handräckning gäller bestäm-

kronofogdemyndighetens

beslut

melserna i

utsökningsbalken

eller åtgärd enligt första stycket

verkställighet av förpliktelser

som

tillämpas bestämmelserna i utsök-

inte avser

betalningsskyldighet,

ningsbalken om talan mot utmät-

avhysning eller avlägsnande. Om

ning i allmänhet.

förvaltaren begär det, ska Krono-

fogdemyndigheten inte i förväg

underrätta den som åtgärden riktas

mot.

19 § 8

Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redo- visningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Förvaltaren ska bevara räken-

skapsmaterialet under minst sju år

skapsinformationen under minst sju

från utgången av det kalenderår då

år från utgången av det kalenderår

konkursen

avslutades. I övrigt

då konkursen avslutades. I övrigt

tillämpas

7 kap. bokföringslagen

tillämpas 7 kap. bokföringslagen

(1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll

över viss verksamhet.

Beträffande skyldighet att sörja

När det gäller skyldighet att ta

för underlag för deklarations- och

fram underlag för deklarations- och

uppgiftsskyldighet och för kontroll

därav finns särskilda bestämmelser.

av sådant underlag finns särskilda

bestämmelser.

20 § 9

Om konkursen inte är avslutad då

Om konkursen inte är avslutad vid

sex månader har förflutit efter

utgången av den sjätte kalender-

edgångssammanträdet , skall för-

månaden efter konkursbeslutet , ska

valtaren inom en månad därefter till

förvaltaren inom en månad därefter

tillsynsmyndigheten avlämna en

till tillsynsmyndigheten ge in en be-

berättelse, i vilken alla de åtgärder

rättelse (halvårsberättelse) , där de

som har vidtagits för att avsluta

åtgärder som har vidtagits och som

konkursen skall anges noggrant .

återstår att vidta för att avsluta kon-

Berättelsen skall innehålla upp-

kursen ska anges. Halvårsberättel-

gifter om in- och utbetalningar

sen ska innehålla uppgifter om in-

under den gångna perioden eller en

och

utbetalningar under perioden

kronologisk och systematisk sam-

eller

en kronologisk och syste-

8 Senaste lydelse 2010:1512.

9 Senaste lydelse 2004:431.

Prop. 2020/21:148

s. 16 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

manställning av boets affärshändel-

matisk

sammanställning av boets

ser. Har pengar under någon del av

affärshändelser. Om pengar under

denna period stått inne i bank eller

någon del av denna period har varit

kreditmarknadsföretag , skall

till

insatta i ett kreditinstitut , ska till

berättelsen bifogas en av banken

berättelsen

bifogas kontoutdrag

eller kreditmarknadsföretaget

be-

från institutet för hela perioden.

styrkt uppgift på de insättningar

och uttag som har förekommit .

Senare under konkursen skall för-

Senare

under konkursen

ska

valtaren inom en månad från ut-

förvaltaren inom en månad från

gången av varje sexmånadersperiod

utgången av varje sexmånaders-

avge en sådan berättelse som sägs i

period lämna en halvårsberättelse

första stycket för den senaste perio-

för den senaste perioden. Halvårs-

den. Denna skall även innehålla

berättelsen ska då även innehålla

fullständiga upplysningar om orsa-

upplysningar om orsakerna till att

kerna till att konkursen inte har

konkursen inte har avslutats och en

avslutats.

bedömning av när den kan avslutas.

Förvaltaren skall snarast skicka

Förvaltaren ska snarast skicka en

en kopia av berättelsen till rätten.

kopia

halvårsberättelsen

till

rätten.

22 § 10

Om det vid konkursens avslutande

När konkursen avslutas, ska förval-

finns några hinder mot att det

taren till gäldenären

återställa

räkenskapsmaterial

och de

andra

räkenskapsinformation

och annat

handlingar

rörande boet

som

material som rör boet och som

förvaltaren har tagit hand om

förvaltaren har tagit hand om eller,

återställs till gäldenären , skall de

om det inte är möjligt, bevara

överlämnas

till

tillsynsmyndig-

materialet . Materialet ska bevaras i

heten, om inte förvaltaren anser att

enlighet med vad som i varje

han bör bevara dem . Handlingarna

särskilt fall gäller om arkivering.

skall bevaras i enlighet med vad

som i varje särskilt fall gäller om

arkivering.

28 § 11

Tillsynsmyndigheten skall ha till-

Tillsynsmyndigheten ska ha till-

gång till det räkenskapsmaterial

gång till boets räkenskapsinfor-

och de andra handlingar som rör

mation och annat material som rör

boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

10 Senaste lydelse 1995:793.

11 Senaste lydelse 1995:793.

s. 17 Lagtext Kontrollera mot PDF

Granskningsman

Särskild granskning

Prop. 2020/21:148

30 § 12

Om en borgenär begär det, skall

Om en borgenär begär det, ska

rätten förordna en granskningsman

att med de befogenheter som anges

i denna lag övervaka förvaltningen

på borgenärens vägnar. Till gransk-

ningsman skall utses den som

ningsman ska den som borgenären

borgenären föreslår, om han är

föreslår utses , om han eller hon är

lämplig.

Granskningsmannen skall ha till-

Granskningsmannen ska ha till-

gång till det räkenskapsmaterial

gång till boets räkenskapsinforma-

och de andra handlingar som rör

tion och annat material som rör

boet.

Om borgenären begär det, skall

Om borgenären begär det, ska

även en ersättare för gransknings-

mannen utses. Bestämmelserna om

granskningsman

gäller även för

granskningsman

gäller

även för

ersättaren.

Granskningsmannen skall entle-

Rätten ska entlediga gransk-

digas om han eller borgenären gör

ningsmannen om denne eller borge-

framställning om det eller om han

nären begär det eller om gransk-

visar sig inte vara lämplig.

ningsmannen visar sig inte vara

lämplig.

Ersättningen

till gransknings-

Ersättningen

till gransknings-

mannen skall betalas av borge-

mannen ska betalas av borgenären.

nären.

8 kap.

2 §

Har gäldenären drivit en rörelse, får

Om gäldenären har drivit en

förvaltaren, om det lagligen kan

rörelse, får förvaltaren, om det

ske, fortsätta rörelsen för konkurs-

lagligen kan ske, fortsätta rörelsen

boets räkning i den mån det är

för konkursboets räkning i den

ändamålsenligt.

Detsamma gäller

utsträckning det är ändamålsenligt.

om förvaltaren sedan rörelsen har

Detsamma

gäller om

förvaltaren

lagts ned vill återuppta denna .

sedan rörelsen har lagts ned vill

Rörelsen får dock fortsättas längre

återuppta den . Rörelsen får dock

tid än ett år från edgångssamman-

fortsättas längre tid än ett år från

trädet endast om det finns särskilda

konkursbeslutet endast om det finns

skäl för det.

särskilda skäl för det.

9 §

Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket

När lös egendom som tillhör gälde-

tillämpas även när lös egendom

nären ska säljas exekutivt under

som tillhör gäldenären skall säljas

konkursen

tillämpas

6 § fjärde

12 Senaste lydelse 1995:793.

s. 18 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

exekutivt under konkursen. I ett

sådant fall skall förvaltaren dess-

utom, i den mån det behövs, i

ärendet föra talan för de borgenärer

som har förmånsrätt enligt

10 §

förmånsrättslagen (1970:979)

och

skriftligen underrätta sådan borge-

när om ett yrkande som han fram-

ställer på dennes vägnar.

stycket . I ett sådant fall ska för- valtaren dessutom, om det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

10 § 13

En borgenär som innehar lös egen-

dom med handpanträtt får själv

ombesörja att egendomen säljs på

auktion. En sådan försäljning får

dock inte utan förvaltarens sam-

tycke äga rum tidigare än fyra

tycke ske tidigare än fyra veckor

veckor

efter

edgångssamman-

efter

bouppteckningssamman-

trädet . Borgenären ska minst en

vecka innan han vidtar åtgärd för

vecka

innan

borgenären

vidtar

egendomens försäljning ge förval-

någon åtgärd för att sälja egen-

taren tillfälle att lösa in egendomen.

domen ge förvaltaren tillfälle att

Om det är fråga om ett fartyg eller

lösa in egendomen. Om det är fråga

gods i fartyg eller i luftfartyg eller

om ett fartyg eller gods i fartyg eller

intecknade reservdelar till luft-

i luftfartyg eller intecknade reserv-

fartyg, ska

egendomen

säljas

delar till luftfartyg, ska egendomen

exekutivt.

säljas exekutivt.

Finansiella

instrument,

valuta

Finansiella

instrument,

valuta

och sådant guld som har ställts som

säkerhet till en central motpart och

som uppfyller kraven i kommis-

sionens

delegerade

förordning

sionens

delegerade

förordning

(EU) nr 153/2013 av den 19 decem-

ber 2012 om komplettering av

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

förordning (EU) nr 648/2012 med

avseende på tekniska tillsyns-

standarder för krav på centrala

motparter

får

omedelbart

säljas

motparter får

omedelbart

säljas

eller realiseras genom avräkning av

en borgenär som har egendomen

som säkerhet, om det sker på ett

affärsmässigt rimligt sätt. Det-

samma gäller fordringar som upp-

kommit på grund av att ett kredit-

institut,

eller

ett

motsvarande

institut,

eller

ett

motsvarande

utländskt institut, har beviljat ett

penninglån. Består säkerheten av

penninglån. Om säkerheten består

13 Senaste lydelse 2014:513.

s. 19 Lagtext Kontrollera mot PDF

onoterade aktier i konkursgälde-

av onoterade aktier i konkursgälde-

Prop. 2020/21:148

närens dotterbolag, ska borgenären

dock först fråga förvaltaren om

konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid

och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Har egendomen sålts på annat

Om egendomen har sålts på annat

sätt än exekutivt, ska borgenären

för förvaltaren redovisa vad som

redovisa för förvaltaren vad som

har flutit in.

Vill inte borgenären själv sälja

Om borgenären inte själv vill

egendomen, får förvaltaren ombe-

sälja egendomen, får förvaltaren

sörja försäljningen. En inteckning i

ombesörja försäljningen. En inteck-

luftfartyg eller i reservdelar till luft-

ning i luftfartyg eller i reservdelar

fartyg som har lämnats som pant av

till luftfartyg som har lämnats som

den intecknade egendomens ägare

pant av den intecknade egendomens

får dock inte säljas av förvaltaren.

ägare får dock inte säljas av förval-

Han får bara låta sälja den rätt till

taren. Förvaltaren får bara låta sälja

andel i inteckningen som enligt vad

den rätt till andel i inteckningen

som är särskilt föreskrivet kan till-

som enligt vad som är särskilt före-

komma gäldenären.

skrivet kan tillkomma gäldenären.

9 kap. 5 § 14

En borgenär som till säkerhet för

sin fordran har panträtt i fast eller

lös egendom behöver inte bevaka

fordringen för att få rätt till betal-

fordran för att få rätt till betalning

ning ur den pantsatta egendomen.

ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran

hos en bank eller ett kreditmark-

hos ett kreditinstitut på grund av en

nadsföretag på grund av en insätt-

insättning på räkning behöver inte

ning på räkning behöver inte

bevaka sin fordran i institutets

bevaka sin fordran i ett sådant

konkurs, om uppgift om fordran

instituts konkurs, om uppgift om

har lämnats enligt 7 kap. 13 § femte

fordringen har lämnats enligt 7 kap.

stycket. Detsamma gäller be-

13 § sjätte stycket. Detsamma

träffande värdepappersbolag

som

gäller

beträffande värdepappers-

har tillstånd att ta emot insättningar

bolag som har tillstånd att ta emot

på konto. En försäkringstagare

insättningar på konto. En försäk-

behöver inte bevaka sin fordran i ett

ringstagare behöver inte bevaka sin

livförsäkringsföretags

eller

ett

fordran i

ett livförsäkringsbolags

tjänstepensionsföretags

konkurs,

eller

ett

tjänstepensionsföretags

om uppgift om fordran lämnats

konkurs, om uppgift om fordringen

enligt det angivna lagrummet.

lämnats enligt det angivna lag-

rummet.

14 Senaste lydelse 2020:1031.

s. 20 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

6 §

I bevakningsinlagan skall ford-

I bevakningen ska borgenären ange

ringens belopp anges , om det är

fordrans belopp, om det är möjligt,

möjligt.

Grunden för

fordringen

och tydligt ange grunden för

skall framgå tydligt . Om förmåns-

fordran. Om borgenären yrkar för-

rätt yrkas , skall borgenären också

månsrätt , ska även grunden för den

tydligt ange grunden för den .

tydligt anges.

Inlagan

skall

vara

egenhändigt

undertecknad av borgenären eller

borgenärens ombud.

Vid

bevakningsinlagan skall

Till bevakningen ska borgenären

borgenären i original eller bestyrkt

bifoga de handlingar som åberopas

kopia bifoga de handlingar som han

till stöd för anspråket .

vill åberopa till stöd för sitt an-

språk .

Bevakningsinlagan och de hand-

lingar som har bifogats denna skall

ges in i två exemplar.

7 §

Genast

efter

bevakningstidens

Rätten ska genast efter bevaknings-

utgång skall rätten överlämna det

tidens utgång se till att förvaltaren

ena exemplaret av de inkomna

får del av de inkomna bevaknings-

bevakningshandlingarna till förval-

handlingarna .

taren.

Förvaltaren skall skyndsamt upp-

Förvaltaren

ska

skyndsamt

rätta en förteckning över de

upprätta en förteckning över de

fordringar som har bevakats. För

varje fordran anges dess belopp

varje fordran ska beloppet anges

och, om förmånsrätt har yrkats, den

åberopade grunden därför samt den

åberopade grunden för den samt

plats i förmånsrättsordningen som

den plats i förmånsrättsordningen

fordringen får

enligt

borgenärens

som fordran får enligt borgenärens

yrkande.

Kopior av förteckningen skall

Förvaltaren ska skicka en kopia

skickas till rätten och tillsyns-

av förteckningen till rätten och

myndigheten .

tillsynsmyndigheten.

8 §

När rätten beslutar att bevakning

skall äga rum, skall rätten samti-

ska äga rum, ska rätten samtidigt,

digt, efter samråd med förvaltaren,

efter samråd med förvaltaren,

bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,

2. var de till förvaltaren överläm-

2. var

de till förvaltaren till-

nade bevakningshandlingarna skall

ställda

bevakningshandlingarna

hållas tillgängliga för granskning,

ska hållas tillgängliga för gransk-

ning, och

s. 21 Lagtext Kontrollera mot PDF

3. tidpunkten för det förliknings-

sammanträde som skall hållas inför

sammanträde som ska hållas inför

rätten om anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas

senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.

Anmärkningstiden skall bestäm-

Anmärkningstiden ska

bestäm-

mas så att den utgör minst två och

högst fyra veckor räknat från be-

vakningstidens

utgång.

det

vakningstidens

utgång.

Om det

behövs med hänsyn till förhållan-

dena i konkursen, får en längre

anmärkningstid

fastställas. Förlik-

anmärkningstid

fastställas. Förlik-

ningssammanträdet

får inte hållas

ningssammanträdet får inte hållas

tidigare än två eller senare än fyra

veckor från utgången av anmärk-

ningstiden.

Underrättelser om vad rätten har

Rätten ska underrätta förval-

bestämt enligt denna paragraf skall

taren, tillsynsmyndigheten,

gälde-

tillställas förvaltaren, tillsynsmyn-

nären och de borgenärer som har

digheten, gäldenären

samt

bevakat fordringar i konkursen om

borgenärer som har bevakat ford-

vad rätten har bestämt enligt denna

ringar i konkursen.

paragraf.

9 §

Förvaltaren skall granska bevak-

Förvaltaren ska granska bevak-

ningshandlingarna

och,

han

ningarna . Om förvaltaren finner

finner anledning till anmärkning

anledning

till

anmärkning

mot

mot något yrkande om betalnings-

något yrkande om betalnings- eller

eller förmånsrätt, skriftligen anmäla

förmånsrätt, ska han eller hon

det till rätten inom den tid som har

skriftligen anmäla det till rätten

bestämts enligt 8 § första stycket 1.

inom den tid som har bestämts

I anmärkningsskriften skall grun-

enligt 8 § första stycket 1. I an-

den för anmärkningen anges tyd-

märkningen ska grunden för den

ligt. Skriften skall vara egenhändigt

anges tydligt.

undertecknad av förvaltaren

eller

dennes ombud.

Även en borgenär som har

bevakat en fordran i konkursen och

gäldenären får framställa anmärk-

ning mot en bevakning. En sådan

anmärkning skall framställas inom

anmärkning

ska

framställas

inom

den tid och på det sätt som anges i

första stycket.

Anmärkningsskriften

och

handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

Prop. 2020/21:148

s. 22 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

21 §

När en fordran har efterbevakats,

skall rätten så snart som avgiften

ska rätten så snart som avgiften

enligt 20 § andra stycket har betalts

enligt 20 § andra stycket

har

överlämna det ena exemplaret av

betalats se till att förvaltaren får del

bevakningshandlingarna till förval-

av bevakningshandlingarna

och,

taren och, efter samråd med denne,

efter samråd med denne, bestämma

bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,

2. var de till förvaltaren överläm-

2. var de till förvaltaren tillställda

nade bevakningshandlingarna skall

bevakningshandlingarna ska hållas

hållas tillgängliga för granskning,

tillgängliga för granskning, och

3. tidpunkten för det förliknings-

sammanträde som skall hållas inför

sammanträde som ska hållas inför

rätten om anmärkningar framställs.

Anmärkningstiden skall bestäm-

Anmärkningstiden ska bestäm-

mas så att den utgör minst två och

högst fem veckor räknat från den

högst fem veckor från den dag

dag då avgiften enligt 20 § andra

avgiften enligt 20 § andra stycket

stycket betalades.

Förliknings-

betalades.

Förlikningssamman-

sammanträdet

inför

rätten skall

trädet inför rätten ska hållas inom

hållas inom fyra veckor från an-

fyra veckor från anmärkningstidens

märkningstidens utgång.

utgång.

Underrättelser om att en fordran

Rätten ska underrätta förval-

har efterbevakats och vad rätten

taren, tillsynsmyndigheten, gälde-

har bestämt enligt första stycket

nären och de borgenärer som har

skall tillställas förvaltaren, tillsyns-

bevakat fordringar i konkursen om

myndigheten,

gäldenären samt de

att en fordran har efterbevakats och

borgenärer som har bevakat ford-

vad rätten har bestämt enligt första

ringar i konkursen.

stycket.

10 kap. 2 §

Konkursen får inte avskrivas enligt

1 § förrän bouppteckningen har be-

edigats och förvaltaren har fullgjort

kräftats och förvaltaren har lämnat

vad som åligger honom enligt

sin förvaltarberättelse.

7 kap. 15 §.

Om det finns något hinder mot att

Om bouppteckningen inte kan

bouppteckningsed avläggs av gäl-

bekräftas av gäldenären eller någon

denären eller någon annan inom

annan inom skälig tid och om det

skälig tid och om det saknas an-

saknas anledning att anta att det

ledning att anta att det genom ed-

genom bekräftelsen skulle visa sig

gången skulle visa sig att tillgångar

att det finns tillgångar till betalning

finns till betalning av konkurs-

av konkurskostnaderna och andra

kostnaderna och andra skulder som

skulder som boet har ådragit sig, får

boet har ådragit sig, får konkursen

konkursen avskrivas trots att någon

avskrivas trots att edgången inte har

bekräftelse inte har lämnats .

fullgjorts .

s. 23 Lagtext Kontrollera mot PDF

11 kap. 12 §

En borgenär förlorar sin rätt till

utdelning, om han inte gör anspråk

utdelning, om borgenären inte gör

på medlen inom två år räknat från

anspråk på medlen inom ett år

räknat från

1. dagen då beslutet att fastställa

utdelningen vann laga kraft, eller

utdelningen fick laga kraft, eller

2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som borgenär har

De medel som en borgenär har

förlorat sin rätt till skall fördelas

förlorat sin rätt till ska fördelas

mellan de borgenärer som har

bevarat sin rätt och i andra hand

överlämnas till gäldenären.

13 a § 15

Om det sammanlagda belopp som

tillkommer en borgenär understiger

100 kronor skall, såvida särskilda

300 kronor ska beloppet inte betalas

skäl inte föranleder annat , beloppet

ut till borgenären, om det inte finns

inte betalas ut till honom, utan

särskilda skäl för det. Beloppet ska

fördelas på övriga utdelnings-

i stället fördelas på övriga utdel-

berättigade som inte tillgodosetts

ningsberättigade som inte har till-

fullt ut.

godosetts fullt ut.

21 § 16

Om förvaltaren anser att de nytill-

komna medlen kan fördelas utan att

förslag till efterutdelning upprättas

ett förslag till efterutdelning upp-

och om tillsynsmyndigheten med-

rättas och om tillsynsmyndigheten

ger det, får han dela ut medlen till

medger det, får förvaltaren dela ut

berättigade borgenärer utan att före-

medlen till berättigade borgenärer

skrifterna i det föregående i detta

utan att föregående bestämmelser i

kapitel iakttas. För utbetalningen

detta kapitel iakttas. För utbetal-

gäller dock 9 § andra stycket och

ningen gäller dock 9 § andra stycket

13 a §. En borgenär förlorar sin rätt

och 13 a §. En borgenär förlorar sin

till utdelning, om han inte gör

rätt till utdelning, om borgenären

anspråk på medlen inom två år

inte gör anspråk på medlen inom ett

räknat från det att förvaltaren har

år räknat från det att förvaltaren har

anmält till rätten att han har skickat

anmält till rätten att medlen har

medlen till borgenären.

skickats till borgenären.

Första stycket tillämpas också för

det fall att det finns skäl att upprätta

ett utdelningsförslag men medlen

inte förslår till betalning av de där-

inte räcker till betalning av de kost-

med förenade kostnaderna.

nader som är förenade med detta .

15 Senaste lydelse 1990:1072.

16 Senaste lydelse 1990:1072.

Prop. 2020/21:148

s. 24 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

12 kap. 8 §

Om ackordsförslaget tas upp, skall

Om ackordsförslaget tas upp, ska

borgenärerna genast kallas till ett

rätten genast kalla borgenärerna till

sammanträde inför rätten för att

ett sammanträde för att pröva för-

pröva förslaget. Innan gäldenären

slaget. Innan gäldenären har bekräf-

har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får

tat bouppteckningen , får kallelse

kallelse utfärdas endast om det

utfärdas endast om det finns

finns synnerliga skäl för det .

synnerliga skäl för det. Kallelsen

Kallelsen till sammanträdet skall

ska kungöras.

kungöras.

Sammanträdet får inte hållas tidigare än tre veckor efter det att ackords- förslaget togs upp och inte heller innan tvistefrågor som har uppkommit genom anmärkningar mot bevakade fordringar har handlagts vid förlik-

ningssammanträdet.

10 §

Vid sammanträdet för prövning av

ackordsförslaget bör

förvaltaren

ackordsförslaget

ska

förvaltaren

närvara. Om gäldenären inte kan

infinna sig personligen, bör han

skicka ett ombud.

eller hon inställa sig genom ombud.

Förvaltaren skall tillhandahålla

Förvaltaren ska tillhandahålla en

en förteckning över de borgenärer

förteckning över de borgenärer som

som har rätt att rösta i ackords-

har rätt att rösta i ackordsfrågan,

frågan, med uppgift om de ford-

med uppgift om de fordringsbelopp

ringsbelopp för vilka rösträtt får

för vilka rösträtt får utövas. Om det

utövas. Har det mot någon av dessa

mot någon av dessa fordringar har

fordringar framställts

anmärkning

framställts en anmärkning som inte

som inte har prövats eller har , om

har prövats eller för det fall efter-

efterbevakning har skett, anmärk-

bevakning har skett, anmärknings-

ningstiden ännu inte gått ut, skall

tiden ännu inte har gått ut, ska det

det särskilt anges i förteckningen.

särskilt anges i förteckningen.

Om gäldenären inte har avlagt ed

Om gäldenären inte har bekräftat

enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen

bouppteckningen,

ska

anledningen

till det uppges vid sammanträdet.

15 kap. 1 §

Kungörelsen

konkursbeslutet

Kungörelser enligt denna lag ska

skall införas i Post- och Inrikes Tid-

ske i Post- och Inrikes Tidningar.

ningar och, enligt vad som före-

Om det finns särskilda skäl får där-

skrivs i 3 § lagen (1977:654) om

utöver en kungörelse ske på annat

kungörande i mål och ärenden hos

sätt.

myndighet m.m., i ortstidning.

När ett beslut eller en åtgärd i

Dagen för kungörande enligt

något annat fall än som sägs i

denna lag är den dag då kungörel-

första stycket

eller i 8 kap. 11 §

sen infördes i Post- och Inrikes

skall kungöras enligt denna lag,

Tidningar.

skall kungörelsen

införas i Post-

s. 25 Lagtext Kontrollera mot PDF

och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som rätten be- stämmer.

Prop. 2020/21:148

I 8 kap. 11–13 §§ finns särskilda bestämmelser om kungörande av auktion i vissa fall .

4 §

Skriftliga kallelser och under-

rättelser enligt denna lag sänds med

rättelser enligt denna lag ska ske

posten i vanligt brev till mottagaren

med post eller på något annat

under hans senaste kända posta-

lämpligt sätt, om inte något annat

dress, om inte något annat följer av

följer av särskilda föreskrifter om

särskilda föreskrifter om del-

delgivning.

givning.

Skall någon enligt en föreskrift i

Om förvaltaren ska underrätta

lagen beredas tillfälle att yttra sig i

någon om innehållet i en handling

en viss fråga, får delgivning äga

eller om något annat, får det ske

rum.

genom delgivning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Om konkursen har beslutats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 24 §, 6 kap. 3–5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i deras äldre lydelser.

3. De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäller endast i en konkurs som har beslutats efter ikraftträdandet.

s. 26 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742)

om hotell- och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionat-

rörelse 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 § 2

Om en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, får

rörelsen fortsättas under högst ett år. Om rörelsen fortsätter, ska det finnas

en föreståndare enligt 3 § för denna.

Om det inte redan finns en

Om det inte redan finns en god-

godkänd föreståndare, ska inom två

känd föreståndare, ska inom två

månader från dödsfallet, edgångs-

månader från dödsfallet, konkurs-

sammanträdet eller

beslutet om

beslutet eller beslutet om förvaltare

förvaltare ansökan göras om god-

en ansökan göras om godkännande

kännande av föreståndare. God-

av föreståndare. Godkänns inte

känns inte föreståndaren, ska Polis-

föreståndaren, ska

Polismyndig-

myndigheten lämna den som driver

heten lämna den som driver

rörelsen tillfälle att inom viss tid

ansöka om godkännande av en

annan föreståndare. Godkänns inte

heller

den andra

föreståndaren,

heller den andra

föreståndaren,

anses tillståndet ha upphört att gälla

tre veckor efter det att beslut i

tre veckor efter det att beslutet i

ärendet vann laga kraft.

ärendet fick laga kraft.

Görs inte ansökan som avses i

Om inte den ansökan som avses i

andra stycket inom föreskriven tid,

andra stycket görs inom föreskriven

anses tillståndet för rörelsen ha

tid, anses tillståndet för rörelsen ha

upphört att gälla den dag då tiden

gick ut.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 6 § gäller fortfarande när en tillståndshavare har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:599.

Senaste lydelse 2014:607.

s. 27 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

Prop. 2020/21:148

(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § sparbankslagen (1987:619) 1 ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap. 10 § 2

Om banken har försatts i konkurs

efter en ansökan som gjorts innan

den tid som anges i 9 § har gått ut,

får konkursboet föra talan enligt

1 eller 2 § trots att frihet från

skadeståndsansvar har inträtt en-

ligt 5–7 §§. Efter utgången av den

tid som anges i 9 § får en sådan

talan dock inte väckas senare än

sex månader från edgångs-

sex månader från konkursbeslutet .

sammanträde .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 10 § gäller fortfarande när en bank har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

2 Senaste lydelse 2004:304.

s. 28 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

2.4

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

5 §

Sådan talan för stiftelsens räkning

En talan för stiftelsens räkning

enligt 1 eller 2 § som inte grundas

på brott kan inte väckas mot

på brott får inte väckas mot

1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs, eller

2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Utan hinder av bestämmelserna i

Trots första stycket får stiftelsens

första stycket får stiftelsens kon-

konkursbo väcka talan, om kon-

kursbo väcka talan, om konkurs-

kursansökan har gjorts innan den

ansökan har gjorts innan den tid

tid som anges i första stycket har

som anges i första stycket har gått

gått ut. Efter utgången av nämnda

ut. Efter utgången av nämnda tid

tid får en sådan talan dock inte

kan sådan talan dock inte väckas

väckas senare än sex månader från

senare än sex månader från ed-

konkursbeslutet .

gångssammanträdet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

s. 29 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) Kontrollera mot PDF

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764)

Prop. 2020/21:148

om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:764) om företags-

rekonstruktion

dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1 § 1

En ansökan om företagsrekonstruk-

tion får göras av gäldenären eller av

en borgenär. Ansökan ska göras

skriftligen hos den tingsrätt där

skriftligen till den tingsrätt där

gäldenären bör svara i tvistemål

gäldenären svarar i tvistemål som

som angår betalningsskyldighet i

angår betalningsskyldighet i all-

allmänhet. Ansökan ska vara egen-

mänhet.

händigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

1 a §

En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektro- niska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ur- sprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

1 Senaste lydelse 2017:481.

s. 30 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

2.6

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551)

Härigenom föreskrivs att 29 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 kap.

14 §

Om bolaget har försatts i konkurs

efter en ansökan som har gjorts

innan den tid som anges i 13 § har

gått ut, får konkursboet föra talan

enligt 1–3 §§ trots att frihet från

skadeståndsansvar har inträtt enligt

7, 8 eller 10 §. Efter utgången av

den tid som anges i 13 § får en

sådan talan dock inte väckas senare

än sex månader från edgångs-

än sex månader från konkurs-

sammanträde .

beslutet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 29 kap. 14 § gäller fortfarande när ett bolag har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

s. 31 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och Kontrollera mot PDF

2.7

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Prop. 2020/21:148

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck- frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan

all verksamhet

i Jönköping Aktiebolag

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö-

värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan

all verksamhet

i Jönköping Aktiebolag

Konkursförvaltare

verksamhet i en konkurs som rör

bekräftelse av bouppteckning

(SFS 1987:672)

1 Senaste lydelse 2017:1076.

s. 32 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö-

värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

s. 33 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) Kontrollera mot PDF

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)

Prop. 2020/21:148

om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 13 § lagen (2018:672) om ekonomiska

föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 kap. 13 §

Om föreningen har försatts i

konkurs på en ansökan som har

gjorts innan den tid som anges i

12 § har gått ut, får konkursboet

föra en talan enligt 1–3 §§ trots 6, 7

och 9 §§. Efter utgången av den tid

som anges i 12 § får en sådan talan

dock inte väckas senare än sex

månader från edgångssamman-

månader från konkursbeslutet .

trädet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 21 kap. 13 § gäller fortfarande när en förening har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

s. 34 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 3

Ärendet och dess beredning

Sedan införandet av den nuvarande konkurslagen för över trettio år sedan har en modernisering och effektivisering av konkursförfarandet övervägts vid flera tillfällen, bl.a. av Domstolsutredningen (SOU 1991:106), Konkurstillsynsutredningen (SOU 2000:62) och 2007 års Insolvensutred- ning (SOU 2010:2) och av Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten (rapporten En mer rationell konkurshantering, 2013). I huvudsak har dessa förslag inte lett till lagstiftning.

Den 20 juni 2019 antogs direktivet (EU) 2019/1023 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud, och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (2019 års insolvensdirektiv). Direktivet rör bl.a. effektivisering av handläggningen av insolvensrättsliga förfaranden, inklusive konkurs.

I Justitiedepartementet har därefter departementspromemorian Kon- kursförfarandet (Ds 2019:31) tagits fram. I promemorian lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. I promemo- rian behandlas bl.a. åtskilliga frågor i ovan nämnda betänkanden och rapport samt vissa delar av 2019 års insolvensdirektiv. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings- ärendet (Ju2019/04217).

I propositionen behandlas vissa av förslagen i departementsprome- morian. Förslagen i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 februari 2021 att hämta in Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 . Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4 En effektivare konkurshantering

4.1 En kort beskrivning av förfarandet

En gäldenär som är på obestånd (insolvent) kan försättas i konkurs. Det

gäller både fysiska och juridiska personer. Konkursförfarandet regleras

framför allt i konkurslagen (1987:672) och konkursförordningen

(1987:916). I konkurslagen beskrivs en konkurs som att en gäldenärs

samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis tar i anspråk gäldenärens

samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkursen

omhändertas gäldenärens tillgångar för borgenärernas räkning av konkurs-

boet (1 kap. 1 § konkurslagen).

s. 35 4.2 Det finns behov av en effektivisering Kontrollera mot PDF

En konkurs syftar bl.a. till att under ordnade former realisera gälde- Prop. 2020/21:148 närens tillgångar för att ge borgenärerna största möjliga utdelning. Ett sätt

att beskriva en konkurs är som ett förfarande i olika steg som inleds med att gäldenären försätts i konkurs. Därefter ska bl.a. konkursboet utredas, fordringar klargöras, egendom säljas, eventuella tillgångar delas ut och konkursen sedan avslutas. Konkursregleringen beskriver vilka moment som ska eller får utföras, vem som ska utföra dem och många gånger hur och när de ska utföras.

Tingsrätten beslutar att gäldenären ska försättas i konkurs, utser konkursförvaltare och har ett löpande konkursärende så länge konkursen pågår. Under förfarandet fattar tingsrätten beslut i många frågor och vidtar en rad åtgärder, t.ex. håller edgångssammanträde. Tingsrätten har även ansvaret för att avsluta konkursen.

Konkursförvaltaren har hand om förvaltningen av konkursboet och tar tillvara borgenärernas gemensamma intressen. Förvaltaren ska under förfarandet vidta alla åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet. Förvaltaren ska upprätta bl.a. konkursbouppteckning, utdelningsförslag och slutredovisning.

Förvaltningen av boet står under tillsyn av Kronofogdemyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ända- målsenligt sätt och se till att avvecklingen av boet inte fördröjs i onödan.

Det kan konstateras att antalet konkurser i Sverige har ökat de senaste åren. Under 2018 inkom 10 730 konkursansökningar (14 procent fler än under 2017). Ökningen har sedan fortsatt, om än i lägre takt.

4.2 Det finns behov av en effektivisering

Ett första steg med fokus på effektivitet

Den insolvensrättsliga lagstiftningen, inklusive konkurslagstiftningen,

fyller en viktig funktion i samhället. Den syftar till att tillhandahålla de

verktyg som krävs för en effektiv hantering av företag i ekonomisk kris.

Ett väl fungerande konkursförfarande förbättrar företagandets villkor, inte

minst finansiering av och kreditgivning till företag, och i förlängningen ett

sunt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Konkursförfarandet behöver utvecklas och effektiviseras för att leva upp

till samhällets och näringslivets krav. Att förfarandet är effektivt är till

fördel för alla inblandade. Det bidrar till att borgenärerna snabbare kan få

mer betalt och att gäldenärerna på nytt kan starta och driva verksamhet.

I promemorian lämnas förslag på hur flera av konkursförfarandets delar

bör moderniseras. Det stora flertalet remissinstanser ställer sig bakom

reformen och anser att det är angeläget att förfarandet effektiviseras. Det

är emellertid en omfattande reform som föreslås och som i flera delar

kräver noggranna överväganden och ytterligare förberedelse innan den

kan genomföras fullt ut. Samtidigt finns det ett behov av att snabbt kunna

vidta förändringar som kan effektivisera konkurshanteringen och bidra till

ett bättre resursutnyttjande i domstolarnas verksamhet. Med allt fler kon-

kursansökningar de senaste åren och en pågående pandemi i samhället är

behovet av åtgärder angeläget. Enligt regeringen finns det därför anledning

att som ett första steg gå vidare med vissa delar av reformen redan nu.

s. 36 4.2 Det finns behov av en effektivisering Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

En digital konkurshantering

I den offentliga förvaltningens verksamhet och i kontakter med privat- personer och företag ska digital hantering vara förstahandsvalet. Det pågår i flertalet offentliga verksamheter ett arbete med att utveckla digitala arbetssätt och kommunikationsvägar som syftar till att bl.a. ersätta papper som den primära informationsbäraren. För såväl domstolarna som Krono- fogdemyndigheten innefattar detta arbete att på olika sätt digitalisera mål- och ärendehanteringen. Det gäller både myndigheternas egen handlägg- ning och deras kommunikation med parterna. Det kan handla om att ge parterna möjlighet att ansöka digitalt eller logga in i sitt ärende på myndig- hetens webbplats och att använda digital kommunikation vid delgivning och underrättelse under ärendets handläggning. Det pågår även arbete med att förbättra det digitala informationsutbytet mellan myndigheter.

Det är nödvändigt att även i de insolvensrättsliga förfarandena utveckla och modernisera arbetssätten för att effektivisera verksamheten och möta enskildas behov. Konkurslagen är drygt 30 år gammal. Det förfarande som lagen reglerar framstår dock i flera avseenden som avsevärt äldre. Inte minst präglas förfarandet av en omfattande pappershantering, och detalj- regleringen av denna hantering är betydande. Det är enligt regeringens uppfattning tydligt att det finns ett stort behov av en modernisering. Det framstår därför som angeläget att ta bort onödiga formkrav i den konkurs- rättsliga lagstiftningen och förbättra möjligheterna till digital handlägg- ning. Även rekonstruktionsförfarandet bör digitaliseras.

Ett effektivare sätt att bekräfta bouppteckningens uppgifter

En betydande del av den reform som presenteras i promemorian utgör förslag på en förändrad ansvarsfördelning, där uppgifter flyttas från tingsrätt till antingen Kronofogdemyndigheten eller konkursförvaltaren. Att domstolen är involverad i de flesta av stegen i handläggningskedjan är inte nödvändigt. Tvärtom är det tydligt att domstolen befattar sig med uppgifter som helt eller till största delen inte kräver dess kompetens. För att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig konkurshantering är det nödvändigt att renodla domstolens roll i handläggningskedjan. En uppgift som förekommer i varje konkurs och där en förändring i ansvarsfördel- ningen bör övervägas redan nu är den obligatoriska edgången, där gälde- närer och andra under straffansvar bekräftar riktigheten av uppgifterna i bouppteckningen.

Ytterligare åtgärder för att effektivisera konkursförfarandet

En konkurs syftar till att under ordnade former realisera gäldenärens tillgångar. För att kunna utreda konkursboet, klargöra skuldförhållanden och eventuella oegentligheter och i förlängningen nå ett så bra resultat som möjligt är gäldenärens bokföringshandlingar och förvaltarens berättelser av avgörande betydelse. En modernisering av bestämmelserna om dessa handlingar i konkurslagen kan effektivisera konkursförfarandet och för- bättra berördas möjligheter att följa hur förvaltningen sköts och hur avvecklingen av konkursboet fortskrider.

Om det finns utdelningsbara tillgångar i konkursboet, avslutas konkur- sen genom utdelning. Konkursförvaltaren ska då upprätta ett förslag till utdelning och när utdelningen slutligt har fastställts betala ut medlen till

s. 37 5 Ökade möjligheter till digital kommunikation Kontrollera mot PDF

borgenärerna. En modernisering av vissa regler om utbetalning kan leda Prop. 2020/21:148 till att konkurser kan avslutas snabbare och billigare.

5 Ökade möjligheter till digital kommunikation

5.1 Ansökan om konkurs

Regeringens förslag: En konkursansökan ska kunna ges in till tings- rätten i digital form. Den ska då skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.

Kravet på att en konkursansökan ska vara undertecknad ska inte gälla när den görs av en borgenär som företräder det allmänna.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få föreskriva undantag från det föreslagna underskrifts- kravet.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Göta hovrätt, Umeå tingsrätt, Stockholms universitet, Landsorganisationen i Sverige och Sveriges advokatsamfund , är positiva till förslaget . Malmö tingsrätt anser att det bör framgå direkt av konkurslagen vilka krav som ställs på den elektroniska underskriften. Domstolsverket anser att det inte bör upp- ställas krav på säker ingivning av ansökningar som ges in av företrädare för det allmänna.

Skälen för regeringens förslag

En utveckling i samhället och i domstol mot att ansöka digitalt

Generellt har det blivit allt viktigare i samhället att kunna kommunicera digitalt. Myndigheter blir i större utsträckning tillgängliga via internet och flera har inrättat rutiner för olika e-tjänster. Det har sedan länge uttalats att den statliga förvaltningen ska vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik och att digital hantering ska vara förstahandsval i kontakter med parter och andra enskilda (se prop. 1999/2000:86 s. 100 f., SOU 2018:25 s. 452 f. och prop. 2019/20:1 utgiftsområde 2 s. 91).

För att uppnå en mer digital hantering behöver lagstiftningen vara utformad så att den inte förhindrar detta. Ett krav på skriftlighet anses normalt inte utgöra hinder för en digital hantering (Ds 2003:29 s. 65 f. och 92 f.). Kravet på att ansökan ska egenhändigt undertecknas av sökanden innebär däremot i regel att det inte är möjligt med en digital ansökan (se t.ex. prop. 2011/12:126 s. 10 och prop. 2017/18:126 s. 21 f.).

Om digitala rutiner ska kunna införas, måste därför kravet på egen- händigt undertecknande antingen tas bort eller anpassas. I mål och ärenden i domstol har det historiskt uppställts ett krav på att den skrift som inleder förfarandet ska vara egenhändigt undertecknad. Detta krav har dock

successivt kommit att begränsas. I allmän domstol togs i mitten av 1990-

s. 38 5 Ökade möjligheter till digital kommunikation Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 talet kravet i rättegångsbalken på undertecknande av överklagande bort (prop. 1993/94:190). En kort tid därefter infördes en ny lag om domstols- ärenden i allmän domstol, som inte innehåller något krav på underteck- nande av vare sig ansökan eller ett överklagande (prop. 1995/96:115). År 2013 togs kravet på egenhändigt undertecknande vid ansökan och över- klagande bort i allmän förvaltningsdomstol (prop. 2012/13:45). Dessa förändringar har fallit väl ut. Den 1 januari 2021 togs kravet på underteck- nande av åklagarens stämningsansökan i brottmål bort och rättegångs- balkens krav på undertecknande i övrigt anpassades så att det även kan uppfyllas med digitala medel (prop. 2019/20:189).

Det ska vara möjligt att ansöka om konkurs digitalt

En ansökan om konkurs görs enligt 2 kap. 1 § konkurslagen skriftligen hos tingsrätten. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Kravet på undertecknande infördes först i den nuvaran- de konkurslagen (se prop. 1986/87:90 s. 188).

Det finns tydliga fördelar med att möjliggöra digital ansökan om konkurs. Genom en sådan ordning kan ansökningsförfarandet förenklas och handläggningen effektiviseras och göras mer säker. Till detta kommer att 2019 års insolvensdirektiv föreskriver att medlemsstaterna ska möjlig- göra digital kommunikation i större omfattning (artikel 28). Konkurs är en mycket ingripande åtgärd för gäldenären och det är angeläget att förfaran- det uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Det saknas därför skäl att nu överväga att helt ta bort kravet på underskrift. Regeringen anser att det i stället bör införas en möjlighet att skriva under en ansökan om konkurs elektroniskt. En sådan möjlighet finns redan i Danmark, se 237 a § kon- kursloven (6 januari 2014 nr 11) och i Finland, se 7 kap. 5 § konkurslagen (120/2004) och RP 26/2003 rd s. 91 f.

I samband med att det förekommit att någon förfalskat en gäldenärs ansökan och på så sätt fått gäldenären felaktigt försatt i konkurs har det framförts krav på att endast tillåta ansökningar som görs med elektronisk underskrift. Att helt övergå till digital ingivning och alltså förbjuda att ansökan görs på papper med traditionell underskrift skulle dock föra för långt. I de fall en enskild kan ansöka digitalt till domstolar och andra myndigheter utgör detta i regel ett alternativ till ingivning med post. Även om utvecklingen går i riktning mot att allt fler använder digital kommu- nikation, har inte alla gäldenärer tillgång till internet och personer med betalningssvårigheter kan dessutom ha svårt att få tillgång till e-legiti- mation och andra elektroniska identifieringsmöjligheter. Traditionellt ingivande kan vidare behöva ske i situationer där tekniken fallerar (jfr prop. 2017/18:126).

Kravet på egenhändigt undertecknande bör alltså vara kvar men kompletteras med en möjlighet att digitalt göra en ansökan som uppfyller tillräckliga krav på säkerhet. I likhet med vad som skett på andra håll bör det föreskrivas att en ansökan då ska ske med användande av en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (jfr prop. 2015/16:72 s. 33 f.). Förslaget innebär att även ett ombud för sökanden kan ansöka digitalt.

s. 39 5 Ökade möjligheter till digital kommunikation Kontrollera mot PDF

Fullmakten för ombudet kan ges in digitalt, se 12 kap. 8 § rättegångsbalken och prop. 2019/20:189 s. 139 f.

I promemorian föreslås att det elektroniska underskriftskravet kommer till uttryck genom att i konkurslagen hänvisa till den ovan nämnda EU- förordningen. Malmö tingsrätt anser att det bör framgå direkt av konkurslagen vad som gäller. I annan lagstiftning där ansökan ska ske med en sådan avancerad elektronisk underskrift som anges i EU:s förordning om elektronisk identifiering har hänvisning genomgående använts (se t.ex. prop. 2019/20:189 s. 36). Regeringen anser att det saknas förutsättningar att nu göra på något annat sätt. Utgångspunkten är att s.k. statisk hän- visning – till skillnad från dynamisk – bör användas vid hänvisningar till EU-förordningar. Med det menas att hänvisningen görs till bestämmelsen i sin ursprungliga lydelse. Det innebär att ändringar som görs i förord- ningen efter den tidpunkt som pekas ut i hänvisningen inte kommer att påverka innebörden av bestämmelsen.

Undantag från kravet på underskrift av konkursansökan

Den typ av avancerad elektronisk identifiering som nu föreslås gälla vid digital ingivning av en konkursansökan är i första hand avsedd för enskilda i sina kontakter med myndigheter. När det gäller konkurs kan även det allmänna, t.ex. Skatteverket, vara sökande borgenär. Digital kommuni- kation mellan myndigheter och domstolar förekommer i allt större utsträckning. De system som kommunicerar med varandra är dock inte nödvändigtvis alltid utformade för att uppfylla EU-förordningens krav på elektronisk identifiering. Detta förhållande bör enligt regeringen inte behöva medföra att företrädare för det allmänna är förhindrade från att ansöka digitalt.

I promemorian föreslås att det i konkurslagen föreskrivs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela undantag från kravet på att en konkursansökan ska undertecknas. Det föreslagna bemyn- digandet gäller till sin lydelse visserligen samtliga ansökningar men det framgår av skälen till förslaget att det är avsett att användas vid ansök- ningar av borgenärer som företräder det allmänna, framför allt Skatte- verket. Regeringen konstaterar att det i princip saknas möjlighet att ge bemyndiganden i konkursrättslig och processrättslig lagstiftning. Det är under alla förhållanden en fördel om det direkt av konkurslagen tydligt framgår vilka krav som ställs respektive inte ställs på en ansökan i detta avseende.

Enligt regeringen finns det skäl att i konkurslagen begränsa underskrifts- kravet till att gälla ansökningar av enskilda. För dessa bör det alltså i sam- tliga fall finnas ett krav på att ansökan är undertecknad, egenhändigt eller med en avancerad elektronisk underskrift. Att på detta sätt och i detta avseende göra skillnad på enskilda och det allmänna är inget nytt. Exem- pelvis ställs det sedan den 1 januari i år inte längre krav på underskrift för åklagarens stämningsansökan i brottmål (se prop. 2019/20:189 s. 30 f.).

En konkursansökan som görs av det allmänna är av förklarliga skäl alltid en borgenärsansökan. För att någon ska kunna försättas i konkurs på grundval av en sådan ansökan krävs att gäldenären delgetts ansökan och, om han eller hon inte medger den, att frågan prövas vid ett sammanträde inför rätten. Handläggningen är alltså en annan än den som gäller när

Prop. 2020/21:148

s. 40 5.2 Gäldenärens förteckning vid egen konkursansökan Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 gäldenären själv ansöker om konkurs och ett konkursbeslut då ska medde- las genast. De exempel som förekommit om att någon ger in en falsk ansökan i gäldenärens namn, aktualiseras alltså inte i den situationen att det allmänna i egenskap av borgenär ansöker om konkurs (se närmare promemorian s. 156 f.).

Även om det för företrädare för det allmänna, som Domstolsverket förordar, nu möjliggörs en ingivning utan särskilt föreskrivna krav på säkerhet måste naturligtvis även en digital ansökan av en myndighet ges in på ett sätt som uppfyller rimliga säkerhetskrav (se motsvarande bedöm- ning i prop. 2019/20:189 s. 31). Det är dessutom även utan ett underskrifts- krav ofta lämpligt att det framgår vem som gett in ansökan, bl.a. för att rätten lättare ska kunna ta ställning till om det är en behörig företrädare för sökanden. Om det behövs, får rätten begära att den ingivna handlingen bekräftas av avsändaren, t.ex. genom att den egenhändigt undertecknas (33 kap. 2 a § rättegångsbalken och prop. 2019/20:189 s. 69).

5.2 Gäldenärens förteckning vid egen konkursansökan

Regeringens förslag: Bestämmelsen i konkurslagen om att gäldenären tillsammans med sin konkursansökan bör ge in en undertecknad förteckning över sin ekonomi ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: En konkursansökan ska vara egen-

händigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud (2 kap. 1 § första stycket konkurslagen). Det föreslås i avsnitt 5.1 att detta krav ska finnas kvar men att det ska kompletteras med en möjlighet att underteckna ansökan digitalt.

För en gäldenär som ansöker om konkurs finns det ytterligare ett under- skriftskrav. Till ansökan bör gäldenären nämligen bifoga en underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och adress samt om det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet (2 kap. 3 § första stycket konkurslagen).

Gäldenärsförteckningen har anor från tiden före 1734 års lag, långt innan det fanns någon motsvarighet till dagens konkursförvaltare. Enligt 1921 års konkurslag skulle gäldenären vid egen ansökan ge in en under edsförpliktelse underskriven förteckning. Detta syftade till att i vissa fall kunna underlåta en bouppteckning och en edgång, om konkursförvaltaren fann skäl att godta uppgifterna i förteckningen (NJA II 1921 s. 408).

Ordningen med edsförpliktelse togs bort vid införandet av den nuva- rande konkurslagen. Som föreslås i avsnitt 8.1 ska konkursförvaltaren alltid upprätta en egen bouppteckning och gäldenären ska alltid bekräfta den bouppteckningen (eller i undantagsfall beediga den i tingsrätt). Det saknas då anledning att ställa krav på att gäldenärens förteckning ska undertecknas. Det är alltså ett onödigt formkrav som bör tas bort.

Promemorian går ett steg längre och föreslår att bestämmelsen om gäldenärens förteckning i sin helhet tas bort. Ingen remissinstans invänder

s. 41 Bevakningshandlingar i en konkurs Kontrollera mot PDF

mot förslaget. Det kan visserligen hävdas att tillgången till en förteckning Prop. 2020/21:148 i undantagsfall skulle kunna underlätta förvaltarens arbete och möjligen

även tingsrättens prövning (se NJA II 1921 s. 408 och prop. 1975:6 s. 167 f.). Bestämmelsen om att gäldenären ska ge in en förteckning är dock sedan länge endast en rekommendation. I praktiken ges någon förteckning aldrig in när gäldenärer ansöker om konkurs och det har inte framkommit att detta skulle ha inneburit problem. Mot denna bakgrund anser även regeringen att det inte finns tillräckliga skäl att behålla rekommendationen till gäldenären om att ge in en förteckning över sin ekonomi. Bestämmel- sen bör därför tas bort helt och hållet.

Det finns inte skäl att ta bort kravet i 2 kap. 3 § andra stycket konkurs- lagen på att bouppteckningen efter en avliden ska ges in när dödsboet efter denne begärs i konkurs. Det är i detta fall fråga om en bouppteckning enligt ärvdabalken, vars syfte i konkursärendet är att utgöra underlag för behörig- hetsfrågan. Att inte ge in en sådan upprättad bouppteckning kan föranleda avvisning av konkursansökan.

5.3

Bevakningshandlingar i en konkurs

Regeringens förslag: Kravet på egenhändigt undertecknande av

bevakningar och anmärkningar ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

invänder inte mot det.

Skälen för regeringens förslag: I 9 kap. 6 § konkurslagen föreskrivs

att en bevakning, dvs. den handling genom vilken en borgenär anmäler sin

fordran i ett bevakningsförfarande, ska vara egenhändigt undertecknad. I

9 kap. 9 § konkurslagen föreskrivs att också en anmärkning ska vara

egenhändigt undertecknad. I 9 kap. 11 § andra stycket konkurslagen anges

att den som åberopar en ny omständighet i ett annat sammanhang än vid

ett sammanträde inför rätten ska uppfylla samma formkrav som föreskrivs

om anmärkning. Av 9 kap. 20 och 22 §§ konkurslagen följer att mot-

svarande krav gäller vid efterbevakning.

Ett krav i konkurslagen på att en skrift ska vara egenhändigt under-

tecknad innebär att det inte är möjligt att ge in den digitalt (se avsnitt 5.1).

Användningen av digital kommunikation ökar tillgängligheten till

myndigheter och andra aktörer och skapar bättre förutsättningar för en mer

flexibel och effektiv handläggning. För borgenärerna skulle det i många

fall erbjuda en påtaglig förenkling om bevakningar kan ges in genom t.ex.

e-post. Regeringen anser att detta med styrka talar för att kravet bör tas

bort eller kompletteras. Till det kommer att 2019 års insolvensdirektiv

föreskriver att konkursförvaltare och myndigheter ska kunna ombesörja

vissa uppgifter digitalt, bl.a. ta emot anmälan av fordringar (artikel 28).

Det finns inte någon direkt sanktion mot den som ger in en bevakning

som inte är underskriven. I förarbetena uttalas att det inte är meningen att

rätten ska granska varje bevakning och avvisa dem som inte uppfyller

formkraven. Det är först i samband med att tvistefrågan prövas som

avvisning kan ske, men då endast om bristen är så väsentlig att bevak-

ningen är otjänlig som grund för prövning av tvisten (prop. 1986/87:90

s. 42 5.4 Kungörelser i en konkurs Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 s. 301). När det gäller anmärkningar uttalas endast att kravet på under- tecknande infördes i principiell överensstämmelse med reglerna om bevakningar (a. prop. s. 304).

Ett skäl för att behålla ett krav på egenhändigt undertecknande är att det kan motverka risken för att en person obehörigen ger in en inlaga i någon annans namn. När motsvarande krav vid överklagande enligt rättegångs- balken togs bort gjordes bedömningen att risken för att någon obehörig skulle överklaga för någon annans räkning var mycket liten (prop. 1993/94:190 s. 108). Samma bedömning gjordes när kravet på underteck- nande av ansökningar och överklaganden i allmän förvaltningsdomstol togs bort (prop. 2012/13:45 s. 98 f.). Se även prop. 2019/20:189 s. 28.

Det är i praktiken omöjligt att utforma reglerna på ett sätt som helt skulle undanröja risken för att handlingar i bevakningsförfarandet förfalskas eller används på ett obehörigt sätt (jfr rättsfallet NJA 1928 s. 459). Risken för att ett avskaffande av kravet på egenhändigt undertecknande av bevak- ningar och anmärkningar skulle leda till att sådana handlingar obehörigen ges in i andras namn får dock under alla förhållanden bedömas som mycket liten. Uttalanden vid kravens tillkomst och tillämpningen av dessa krav visar också på att en sådan risk aldrig har ansetts vara beaktansvärd.

Sammantaget anser regeringen att övervägande skäl talar för att kravet på egenhändigt undertecknande av bevakningar och anmärkningar tas bort. Det finns då inte anledning att närmare gå in på alternativet att komplettera kravet med att tillåta säkra elektroniska underskrifter. Att kravet på undertecknande tas bort för bevakningar och anmärkningar innebär att en sådan underskrift inte heller behövs när en ny omständighet till en redan gjord anmärkning ges in eller vid efterbevakning.

5.4 Kungörelser i en konkurs

Regeringens förslag: Sättet för kungörande i en konkurs ska effektivi- seras. Kungörelse av beslut och åtgärder i konkursförfarandet ska som huvudregel ske enbart i Post- och Inrikes Tidningar på internet. Kun- görelse ska få ske även på annat sätt men endast om det finns särskilda skäl.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt ,

Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Bolagsverket, Handelshögskolan vid Karlstads universitet, Småföretagarnas riksförbund, Sparbankernas riksförbund och Sveriges advokatsamfund, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Några remissinstanser, bl.a. Helsingborgs tingsrätt , Skatteverket och Stiftelsen Ackordscentralen , anser att det skulle vara bättre att ersätta kungörelser med registrering i insolvensregistret för konkurser.

s. 43 5.4 Kungörelser i en konkurs Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2020/21:148

De nuvarande reglerna om kungörelser i en konkurs

Inom ramen för ett konkursförfarande utfärdas olika kungörelser för att

informera konkursens intressenter, i första hand borgenärer, om kon-

kursen. Bestämmelser om att beslut och åtgärder ska kungöras finns i

huvudsak i konkurslagen. Kungörelse ska ske av konkursbeslutet och i

samband därmed fattade beslut om bl.a. konkursförvaltare (2 kap. 24 §),

beslut av högre rätt att upphäva ett beslut om konkurs (2 kap. 25 §),

kallelse till sammanträde vid prövning av entledigande av förvaltare

(7 kap. 5 §), beslut om bevakningsförfarande och efterbevakning (9 kap.

3 och 22 §§), utdelningsförslag och slutredovisning (11 kap. 6 § och

13 kap. 6 §), efterutdelningsförslag (11 kap. 20 §), beslut om nedläggning

av konkursen (12 kap. 2 §) och kallelse till sammanträde för prövning av

ackordsförslag (12 kap. 8 och 19 §§). Kompletterande bestämmelser om

kungörelse finns i konkursförordningen.

Ett konkursbeslut ska enligt nuvarande ordning kungöras både i Post-

och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Med ortstidning avses en lokal

dagstidning som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom

orten till vilka kungörelsen riktar sig (2 kap. 24 § och 15 kap. 1 § första

stycket konkurslagen och 3 § lagen [1977:654] om kungörande i mål och

ärenden hos myndighet m.m.). Vilket innehåll som kungörelsen om kon-

kursbeslutet ska ha framgår av 10 § konkursförordningen. Andra beslut

och åtgärder i konkursförfarandet ska kungöras i Post- och Inrikes Tid-

ningar och i den eller de ortstidningar som rätten bestämmer (15 kap. 1 §

andra stycket konkurslagen). I vissa fall kan tingsrätten vara skyldig att

kungöra ett beslut utomlands (11 § konkursförordningen).

Kungörande av försäljning av konkursboets egendom på auktion sker

sedan 2014 som huvudregel enbart på internet, i Post- och Inrikes Tid-

ningar (8 kap. 11 § konkurslagen, se prop. 2013/14:43 s. 20 f.).

Kungörelsehanteringen i konkursförfarandet ska moderniseras

Traditionellt har kungörelser i Sverige skett i Post- och Inrikes Tidningar

och i ortstidningar eller facktidskrifter. I promemorian Elektroniskt

kungörande uttalas att en utgångspunkt vid övervägande av nya kungöran-

deregler bör vara att offentliggörandet garanterar en effektiv informa-

tionsspridning och att kostnaderna kan hållas på en rimlig nivå (Ds

2003:42 s. 197). Sedan 2007 publiceras Post- och Inrikes Tidningar enbart

på Bolagsverkets hemsida (prop. 2005/06:96). Kungörelserna är under

hela kungörelsetiden sökbara bl.a. efter publiceringsdatum, typ av kun-

görelse, kungörelseobjekt och uppgiftslämnare.

När kungörelser i andra förfaranden har setts över på senare år har det

ofta lett till en ordning som innebär att kungörelser enbart eller som huvud-

regel sker digitalt. Det gäller även på det insolvensrättsliga området. Som

exempel kan nämnas att kungörelser i skuldsaneringsförfaranden sedan

2016 som huvudregel endast görs i Post- och Inrikes Tidningar.

Den nuvarande regleringen om kungörelser i konkursförfarandet har

gällt länge och bygger som beskrivs ovan på att kungörelser sker genom

publicering i både dagspressen och Post- och Inrikes Tidningar. Enligt

regeringen behöver konkursförfarandet vara anpassat efter rådande

tekniska förutsättningar och de förändringar som följer av den tekniska

s. 44 5.4 Kungörelser i en konkurs Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 utvecklingen. Därtill kommer att kostnaderna för att kungöra i dagspressen är betydande. Enligt uppgift från Domstolsverket utgör kostnaden för

kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar endast drygt en procent av den

totala kungörelsekostnaden i domstolarna. Resten avser kungörelser i

dagspressen. Det finns mot den bakgrunden anledning att nu överväga en

modernisering av kungörelseförfarandet i konkurser.

Enligt 2015 års insolvensförordning ska medlemsstaterna inrätta

nationella insolvensregister. Registren ska innehålla vissa uppgifter om

gäldenären och konkursförvaltaren samt information om insolvens-

förfarandet. Dessa nationella insolvensregister ska vara sammankopplade

och tillgängliga digitalt via den europeiska e-juridikportalen. Lagstiftning

om ett svenskt insolvensregister för konkurser trädde i kraft 2019 (prop.

2018/19:48), och några remissinstanser, bl.a. Skatteverket och Uppsala

universitet, förordar att kungörelse i konkurs ersätts av anteckning i insol-

vensregistret. Även regeringen kan se fördelar med en sådan förändring

men anser att frågan är för tidigt väckt. En modernisering av kungörelse-

förfarandet är angelägen och regeringen föreslår i avsnitt 10 att en föränd-

ring kommer till stånd snabbare än vad som föreslås i promemorian.

Samtidigt har ordningen med sammankopplade nationella insolvensregis-

ter försenats och är fortfarande under uppbyggnad. Det finns inte heller

förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga de

kompletteringar i registerlagstiftningen som krävs för att kunna överge

kungörelserna. Tills vidare bör därför ordningen med kungörelser fortsätta

att användas.

Som framhölls i samband med en modernisering av reglerna om

kungörande av exekutiv försäljning är kungörande i ortstidning inte längre

ändamålsenligt (prop. 2013/14:43 s. 16 f.). Genom den tekniska utveck-

lingen har det tillkommit enklare och effektivare sätt att nå ut med infor-

mation om beslut och åtgärder i konkursförfarandet än genom dags-

tidningar.

Det förutsätts sedan länge att alla professionella kreditgivare och

företrädare för staten och kommuner kan bevaka sina intressen genom att

regelmässigt ta del av kungörelser införda i Post- och Inrikes Tidningar

(prop. 1993/94:123 s. 217). Att kungörelse sker digitalt innebär att infor-

mationen sprids snabbt till en vid krets och görs tillgänglig över tid.

Det har tidigare gjorts gällande att framför allt konkursbeslut bör

kungöras i ortstidning för att tillgodose de mindre borgenärernas behov av

information. Som anförs i promemorian bedöms detta dock inte nödvän-

digt. Antalet borgenärer som regelbundet bevakar ortstidningar torde vara

begränsat och det finns ingen anledning att tro att dessa inte lika gärna

skulle kunna ha en sådan bevakning i Post- och Inrikes Tidningar. Orts-

tidningar har många gånger ett begränsat spridningsområde och mindre

borgenärer i andra delar av landet ges inte samma förutsättningar att ta del

av en sådan kungörelse. Att kungörelser publiceras i fysiska tidningar

leder till att informationen i praktiken bara är tillgänglig då tidningen

kommer ut.

I konkursförfarandet bör den tekniska utvecklingen givetvis tas till vara

när det gäller kungörandet. Informationen bör därför publiceras på

internet. Därigenom blir informationen snabbt spridd till en vid krets –

även utanför Sveriges gränser – och tillgänglig även över tid. Informatio-

nen som behövs är sökbar och kostnaderna kan dessutom hållas på en låg

s. 45 Underrättelser i en konkurs Kontrollera mot PDF

nivå. Mot denna bakgrund anser regeringen att kungörandet i konkurs- Prop. 2020/21:148 förfarandet som utgångspunkt bör ske enbart i Post- och Inrikes Tidningar

på internet. Det bör i detta sammanhang också anmärkas att flera av de inblandade i en konkurs under konkursförfarandet ska få särskilda underrättelser om vidtagna åtgärder.

Kungörelse på ytterligare sätt ska ske endast om det finns särskilda skäl

Inom ramen för skuldsaneringsförfarandena finns en möjlighet att vid särskilda skäl införa en kungörelse om att skuldsanering inletts även i en eller flera ortstidningar (19 § skuldsaneringslagen [2016:675] och 21 § lagen [2016:676] om skuldsanering för företagare). Inom ramen för exekutiv försäljning av utmätt egendom får en auktion kungöras på annat sätt, om det är lämpligt med hänsyn till egendomens beskaffenhet eller någon annan omständighet (se bl.a. 9 kap. 9 § andra stycket utsöknings- förordningen [1981:981]). Enligt 7 § andra stycket lagen (2005:130) om dödförklaring ska kungörelse ske i ortstidning om det finns skäl för det (se även motsvarande bestämmelse i 48 § delgivningslagen [2010:1932]). Jämför även 4 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. där det uppställs ett krav på särskilda skäl för kungörelse utöver vad som annars är föreskrivet.

Regeringen anser att det inte heller i konkursförfarandet kan uteslutas att det i något fall kan vara lämpligt att kungöra även på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar. Det skulle exempelvis undantagsvis kunna finnas behov av att, geografiskt eller i sak, rikta kungörelsen mot en sär- skild grupp borgenärer. Det ska dock finnas någon särskild anledning. Sådan kompletterande publicering bör alltså inte ske slentrianmässigt. Mot denna bakgrund bör kungörelse få ske på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar endast om det finns särskilda skäl för det.

5.5

Underrättelser i en konkurs

Regeringens förslag: Ändringar ska göras i konkurslagen för att i

större utsträckning möjliggöra underrättelser på annat lämpligt sätt än

med post.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Skaraborgs

tingsrätt , Domstolsverket , Kronofogdemyndigheten , Länsstyrelsen i Skåne

län och Sveriges advokatsamfund , är positiva till promemorians förslag.

Stiftelsen Ackordscentralen anser att möjligheten att byta underrättelse

mot kungörelse även bör omfatta utdelningsförslag. Bolagsverket vill att

det tydliggörs att underrättelser också får ske via digitala tjänster.

Skälen för regeringens förslag

Underrättelser i konkursförfarandet

Borgenärer, gäldenären, tillsynsmyndigheten och övriga som har intresse

av att få del av beslut och åtgärder vid konkurs tillförsäkras information

om detta genom en relativt omfattande underrättelseskyldighet.

s. 46 Underrättelser i en konkurs Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Flera regler om underrättelse finns i konkurslagen, t.ex. underrättelser i samband med eller efter konkursbeslutet (2 kap. 18 §), inom ramen för ett bevakningsförfarande (9 kap. 8 och 21 §§) och i samband med utdelnings- förfarandet (11 kap. 7 och 8 §§). Ytterligare regler om underrättelse finns i konkursförordningen, t.ex. underrättelser i samband med konkursbeslut, edgångssammanträdet och ackordsförfarandet.

En mer effektiv underrättelsehantering

Skriftliga underrättelser enligt konkurslagen ska sändas med posten i vanligt brev till mottagaren under hans eller hennes senast kända post- adress (15 kap. 4 § konkurslagen).

I takt med den tekniska utvecklingen har det blivit allt vanligare att kommunicera digitalt. En digital hantering av underrättelser gör förfaran- det snabbare och mer kostnadseffektivt. Regeringen kan konstatera att nuvarande hantering av konkursförfarandets underrättelser, som går ut på att dessa skickas med vanlig postgång, är ålderdomlig och ineffektiv. Därtill kommer att hanteringen bidrar till stora och onödiga portokostnader och att det finns risk för att underrättelser försenas eller kommer bort.

Underrättelser bör ske på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. Det framstår därför som lämpligt att kunna göra det digitalt (jfr t.ex. 10 § förordningen [2003:234] om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.). I 2019 års insolvensdirektiv föreskrivs att konkursför- valtare, domstolar och myndigheter ska kunna utföra i vart fall vissa åtgärder digitalt. Det gäller bl.a. att skicka underrättelser till borgenärer (se artikel 28 och skäl 90).

Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att modernisera konkurslagen i syfte att möjliggöra digitala utskick. Det bör alltså inte finnas hinder i konkurslagstiftningen för rätten, tillsynsmyndigheten eller konkursförvaltaren att skicka underrättelser i konkursförfarandet digitalt, t.ex. via e-post. Bolagsverket önskar att det tydliggörs att underrättelser också får ske genom digitala tjänster. Enligt regeringen bör lagstiftningen inte bara vara neutral i fråga om vilken teknik som kan användas utan också i sätten som en underrättelse kan ske. På så sätt kan konkurshante- ringen följa den digitala utvecklingen utan att lagstiftningen behöver ändras kontinuerligt. Det bör därför föreskrivas i konkurslagen att under- rättelser ska ske med post eller på annat lämpligt sätt.

Personuppgiftsbehandling

Vid digital kommunikation måste reglerna om personuppgiftsbehandling beaktas. Sedan 2018 utgör Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med av- seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning) den generella regleringen av personuppgiftsbehandling. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i Sverige. Kompletterande bestämmelser finns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och i särskilda register- författningar: för domstolarna domstolsdatalagen (2015:728) och för Kronofogdemyndigheten lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, med därtill hörande förordningar.

s. 47 Underrättelser i en konkurs Kontrollera mot PDF

För konkursförvaltarna får personuppgiftsbehandling ske med tillämpning av EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Om den uppgift som utförs är av allmänt intresse eller utgör myndighetsutövning och denna uppgift är fastställd i enlighet med lag eller förordning, finns det en rättslig grund för nödvändig behandling (prop. 2017/18:105 s. 58). För förvaltare bör detta gälla vid skyldighet att skicka underrättelser.

När underrättelser sker digitalt är det viktigt, som Datainspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten) påpekar, att det upprätthålls en tillräcklig säkerhet med hänsyn till bl.a. känsligheten av de person- uppgifter som underrättelsen innehåller. Inspektionen framhåller att som huvudregel får känsliga och andra integritetskänsliga personuppgifter t.ex. inte kommuniceras över öppna nät, såsom e-post, utan att vara krypterade. Även olika typer av e-tjänster och medel för distanskommunikation måste upprätthålla en lämplig säkerhetsnivå. Inom konkursförfarandet före- kommer känsliga uppgifter om t.ex. orsaken till gäldenärens obestånd och eventuella brottsmisstankar. Flertalet underrättelser under konkursför- farandet innehåller dock sällan sådana uppgifter. Det handlar i stället främst om upplysningar om fordringar och förfarandet. I de fall under- rättelser ändå innehåller personuppgifter som är integritetskänsliga måste den personuppgiftsbehandling som digital kommunikation innebär om- gärdas av säkerhetsåtgärder som ger uppgifterna ett adekvat skydd. Det åligger den som ansvarar för underrättelserna att se till att så också sker.

Möjligheten att byta ut kungörelse mot underrättelse och tvärtom

I 15 kap. 1 och 4 §§ konkurslagen finns bestämmelser om sättet för kun- görelse och underrättelse. I 15 kap. 2 och 3 §§ regleras när en kungörelse kan bytas ut mot underrättelser och tvärtom.

I den ena situationen (2 §) handlar det om en möjlighet att i vissa särskilt angivna fall avstå från en föreskriven skyldighet att kungöra och i stället underrätta borgenärerna. Ett byte förutsätter att det har förekommit ett bevakningsförfarande i konkursen och att det saknas anledning att anta att kostnaden för kungörelsen blir lägre eller att kungörelse i övrigt är lämpligare. När nu kungörelse föreslås som huvudregel endast ske i Post- och Inrikes Tidningar finns det knappast några kostnadsskäl eller administrativa skäl som motiverar att kungörelser byts ut mot underrättel- ser under konkursförfarandet. Genom att kungörelser sker på ett medium som är tillgängligt för de allra flesta säkerställs både en god spridning till berörda och att dessa kan få informationen samtidigt. Det har dock inte framkommit att nuvarande möjlighet till utbyte vållar problem i tillämp- ningen, och det kan inte uteslutas att det finns situationer där det trots allt skulle kunna vara fördelaktigt att avstå från en kungörelse till förmån för underrättelser. Mot den bakgrunden bör bestämmelserna behållas.

Även den andra, motsatta, situationen (3 §), dvs. att en underrättelse kan ersättas av en kungörelse, bör finnas kvar. Den används när antalet oprioriterade borgenärer är mycket stort. Ackordscentralen framhåller i detta sammanhang att det borde vara möjligt att byta underrättelse mot kungörelse när det gäller utdelningsförslag. Regeringen konstaterar att utdelningsförslag emellertid redan ska kungöras och att frågan därmed närmast är om den föreskrivna skyldigheten att dessutom underrätta vissa intressenter om utdelningsförslaget bör tas bort eller begränsas. Den

Prop. 2020/21:148

s. 48 5.6 Ytterligare formkrav i konkurslagstiftningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 underrättelseskyldigheten regleras i konkursförordningen (32 §) och be- handlas därför inte närmare i denna proposition.

5.6 Ytterligare formkrav i konkurslagstiftningen

Regeringens förslag: Kraven i konkurslagen på att olika handlingar ska ges in i original, i kopia eller i flera exemplar och att gäldenären eller andra ska uppge postadress ska tas bort eller justeras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Landsorganisa-

tionen i Sverige och Stiftelsen Ackordscentralen , är positiva till förslagen. Skälen för regeringens förslag: Vid en genomgång av konkurslagens bestämmelser framgår det att ett antal av dem är utformade för enbart pappershantering och innehåller olika formkrav som har sin grund i att handlingar ges in och distribueras på traditionellt sätt, dvs. på papper och med posten. Det finns nu anledning att i största möjliga utsträckning ta bort sådana krav och i övrigt justera lagen så att den möjliggör en effekti- vare och smidigare hantering både för enskilda och det allmänna och så att det inte finns onödiga hinder mot att använda digital kommunikation. Detta är inte minst viktigt när det genom en ökad internationalisering blir allt vanligare att utländska borgenärer bevakar fordringar i svenska kon- kurser. I 2019 års insolvensdirektiv föreskrivs att konkursförvaltare, domstolar och myndigheter ska kunna utföra i vart fall vissa uppgifter digitalt (artikel 28). Bland annat ska borgenärer kunna anmäla fordrings-

krav digitalt.

Att i konkurslagen precisera att en viss handling ska ges in i original eller bestyrkt kopia är inte nödvändigt och kan skapa osäkerhet om möjligheterna att hantera handlingar i digital form. Inte heller finns det längre behov av att ange att en handling ska ges in i flera exemplar. Justeringar bör med anledning av detta ske i 2 kap. 3 och 4 §§ och 9 kap. 6, 7, 9 och 21 §§ konkurslagen (jfr prop. 2017/18:126 s. 32 f. om liknande ändringar vid ansökan om betalningsföreläggande och handräckning). Det kan nämnas att en möjlighet för rätten att vid behov begära in fler exemplar av en handling finns i 33 kap. 2 § rättegångsbalken. Ett ytterligare form- krav behandlas i avsnitt 8.2 om halvårsberättelser.

I syfte att skapa möjligheter för att även i praktiken kunna kommunicera digitalt med bl.a. gäldenären och borgenärer bör det säkerställas att rätten, tillsynsmyndigheten och konkursförvaltaren har tillgång till mottagarens e-postadress. Det finns därför behov av att föreskriva att gäldenären och borgenärerna i konkursansökan och i andra sammanhang ska uppge kontaktuppgifter som möjliggör digital kommunikation. Det kan i detta sammanhang noteras att artiklarna 55.2 och 55.4 i 2015 års insolvens- förordning föreskriver att en borgenär som anmäler en fordran i ett kon- kursförfarande ska uppge sin e-postadress. Justeringar bör göras i 2 kap. 3 §, 7 kap. 13 § och 15 kap. 4 § konkurslagen.

s. 49 Företagsrekonstruktion Kontrollera mot PDF

5.7

Företagsrekonstruktion

Prop. 2020/21:148

Regeringens förslag: En ansökan om företagsrekonstruktion ska kunna ges in i digital form. Den ska då skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.

Regeringens bedömning: Kungörelser och underrättelser i ärenden om företagsrekonstruktion bör moderniseras på motsvarande sätt som i konkursförfarandet.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med rege- ringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt , Gotlands tingsrätt , Skellefteå tingsrätt, Rekonstruktör- och konkursförval- tarkollegiet i Sverige och Sparbankernas Riksförbund, är positiva till promemorians förslag och bedömning. Malmö tingsrätt framhåller att förslaget kommer att leda till ett enklare och effektivare förfarande utan att rättssäkerheten riskeras.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Kort om företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion innebär att en näringsidkare som har betalnings- svårigheter kan få till stånd ett särskilt förfarande för att rekonstruera sin verksamhet. Bestämmelser om rekonstruktion finns i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och förordningen (1996:783) om företagsrekon- struktion. Det är rätten som beslutar att inleda en rekonstruktion. Rätten ska då utse en rekonstruktör. Dennes arbete syftar bl.a. till att undersöka om det finns förutsättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk upp- görelse med sina borgenärer (offentligt ackord).

Med anledning av 2019 års insolvensdirektiv har en särskild utredare nyligen sett över reglerna om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12). Direktivets regler om att förbättra möjligheterna till digital kommunika- tion i insolvensförfaranden bör dock behandlas i denna proposition även när det gäller företagsrekonstruktion. Frågan om digital kommunikation i skuldsaneringsförfarandet behandlas däremot i ett annat sammanhang (se Ds 2021:6).

Digital ansökan om företagsrekonstruktion

En företagsrekonstruktion inleds genom en ansökan till tingsrätten. An- sökan får göras av gäldenären eller av en borgenär. Den ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap.

1 § lagen om företagsrekonstruktion, se även prop. 1995/96:5 s. 175 f.).

I avsnitt 5.1 föreslås att ansökan om konkurs ska kunna ges in digitalt. Det finns enligt regeringen anledning att även för företagsrekonstruktion möjliggöra ett modernare och mer effektivt sätt att ansöka. Kravet på egenhändigt undertecknande i lagen om företagsrekonstruktion bör därför kompletteras med en möjlighet att göra ansökan digitalt med hjälp av en säker elektronisk underskrift. Det finns däremot inte som i konkurs- förfarandet något behov av att för borgenärer som företräder det allmänna

göra undantag från kravet på underskrift av ansökan.

s. 50 Bekräftelse av bouppteckningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Kungörelse och underrättelse

Rätten ska kungöra ett beslut om att hålla ackordsförhandling i ärendet om företagsrekonstruktion. Det ska ske i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning (3 kap. 13 § lagen om företagsrekonstruktion och 19 § för- ordningen om företagsrekonstruktion). Kungörelse ska också ske vid senare beslut om ackordsförhandling. Rätten ska bestämma den eller de ortstidningar som senare kungörelser om ackordsförhandlingen ska införas i. Dessa kungörelser ska också tas in i Post- och Inrikes Tidningar (11 och 19 §§ förordningen om företagsrekonstruktion).

Rekonstruktören ska inom en vecka från beslutet om företagsrekon- struktion underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet. Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket stort, får under- rättelser till dessa borgenärer ersättas av kungörelse (2 kap. 13 § lagen om företagsrekonstruktion). Ytterligare bestämmelser om underrättelser finns i 12, 17 och 18 §§ förordningen om företagsrekonstruktion. En under- rättelse från rätten eller rekonstruktören ska sändas med post till mot- tagaren under dennes senast kända adress (20 § förordningen om företags- rekonstruktion).

Sätten för kungörelse och underrättelse i en företagsrekonstruktion är i huvudsak desamma som i det nuvarande konkursförfarandet. De skäl som anförs ovan för att modernisera de konkursrättsliga reglerna i detta hän- seende och därigenom i större utsträckning möjliggöra en digital hantering gör sig gällande med samma styrka i ärenden om företagsrekonstruktion. Skillnaden i förhållande till reglerna om konkurs är att reglerna för rekon- struktionsförfarandet i huvudsak finns i förordning. Regeringen avser att i förordningen om företagsrekonstruktion göra de kompletterande ändringar som behövs för att modernisera sätten för kungörelse och underrättelse i rekonstruktionsförfarandet.

Bekräftelse av bouppteckningen

6.1

Den obligatoriska edgången slopas

6.1.1

Gäldenärens bekräftelse i stället för edgång

Regeringens förslag: Den nuvarande ordningen med obligatorisk

edgång i tingsrätten ska avskaffas. Gäldenären ska i stället som huvud-

regel bekräfta bouppteckningen hos konkursförvaltaren.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, däribland Svea hovrätt ,

Uppsala tingsrätt, Gotlands tingsrätt , Malmö tingsrätt , Svenskt Närings-

liv, Sparbankernas Riksförbund och Sveriges advokatsamfund, tillstyrker

förslaget eller invänder inte mot det. Stiftelsen Ackordscentralen anser att

ett edgångssammanträde vid tingsrätten visserligen torde ha en relativt stor

preventiv effekt mot att gäldenären lämnar oriktiga uppgifter men att

skälen för förslaget väger över. Almi Företagspartner AB, liksom Åklagar-

myndigheten och Ekobrottsmyndigheten, anser att det föreslagna förfaran-

s. 51 Bekräftelse av bouppteckningen Kontrollera mot PDF

det kan förväntas bli mer effektivt än ett edgångssammanträde i tingsrätt. Prop. 2020/21:148 Myndigheterna framför dock synpunkter på utformningen av det straff-

rättsliga ansvaret (se avsnitt 6.4). Rekonstruktör- och konkursförvaltar- kollegiet i Sverige anför att det tidigare ställt sig negativt till att den obligatoriska edgången tas bort. Kollegiet anser emellertid att förslagen i promemorian är betydligt mer genomarbetade än tidigare förslag i frågan och på ett klokt sätt hanterar de problem av praktisk och legal natur som finns. Kollegiet har därför nu inte några starka invändningar mot förslaget. Handelshögskolan vid Karlstads universitet avstyrker förslaget och anför bl.a. att det är av största vikt för ett korrekt konkursförfarande att ha en vid domstol beedigad bouppteckning.

Skälen för regeringens förslag

Närmare om bouppteckningsed i tingsrätten

I konkursens inledande skede ska konkursförvaltaren upprätta en konkurs- bouppteckning (7 kap. 13 § konkurslagen, se även avsnitt 5.2). Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till såväl tingsrätten som tillsynsmyndigheten. Gäldenären ska därefter vid ett edgångssammanträde i tingsrätten avlägga bouppteckningsed (6 kap. 3 § konkurslagen). Det är rätten som i samband med konkursbeslutet bestämmer tid för sammanträdet (2 kap. 24 § kon- kurslagen). Sammanträdet hålls tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte med hänsyn till konkursboets omfattning och beskaffenhet är nödvändigt att det hålls senare (6 kap. 4 § konkurslagen). Bouppteckningen ska ges in senast en vecka före sammanträdet.

Edgång innebär att gäldenären under ed inför en domare intygar att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinfor- mation (se avsnitt 7.1 där det föreslås att detta begrepp ersätter det nu- varande räkenskapsmaterial), med gjorda tillägg och ändringar, är riktiga. En gäldenär som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar en oriktig uppgift eller förtiger någon tillgång under konkursförfarandet gör sig skyl- dig till brottet försvårande av konkurs (se avsnitt 6.4).

Det finns skäl att flytta hanteringen från tingsrätten

Det hålls varje år mellan 8 000 och 10 000 edgångssammanträden i tings- rätten. I många fall upplevs edgången inför rätten som en formalitet utan verklig betydelse för förfarandet och edgångssammanträdet leds i regel av en tingsnotarie. Det är också en allmän erfarenhet bland personer som är involverade i konkurser att det sällan kommer fram någon ny uppgift av betydelse i samband med edgången.

Att gäldenären tar sitt ansvar för att tillgångar och skulder klargörs i konkursen är nödvändigt och utgör enligt regeringen en viktig del av konkursförfarandet. Att överväga en ordning där gäldenärens bekräftelse kan ske på ett snabbare och mer rationellt sätt skulle bidra till att konkursen kan avslutas snabbare och till lägre kostnader för boet och det allmänna.

Att förändra ordningen med edgång innebär framför allt att uppgiften flyttas från tingsrätten. Handelshögskolan vid Karlstads universitet motsätter sig en förändring och menar bl.a. att domstolens inblandning legitimerar konkursförfarandet och att förslaget skulle kunna innebära att

utländska borgenärer tappar förtroendet för vår lagstiftning. Regeringen

s. 52 Bekräftelse av bouppteckningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 delar inte den uppfattningen. Det finns ingen anledning för en domstol att vara inblandad i alla steg i konkursförfarandet i syfte att visa att Sverige tar konkursfrågor på allvar. Det finns inte någon gemensam internationell syn på hur konkursförfarandet ska utformas, och det är förenligt med Sveriges internationella och EU-rättsliga åtaganden att flytta uppgiften från domstol. Det kan i sammanhanget noteras att Finland har en ordning som motsvarar den som föreslås i promemorian.

Det är viktigt att det svenska konkursförfarandet uppfyller berättigade krav på effektivitet, förutsebarhet och rättssäkerhet och åtnjuter förtroen- de. För att uppnå detta är det enligt regeringens mening inte nödvändigt att behålla den obligatoriska edgången i tingsrätten. Att renodla domstolens roll i handläggningskedjan kan tvärtom bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig konkurshantering.

Ett arbete med att renodla domstolarnas arbetsuppgifter till sådant som motiveras av deras funktion och kompetens har bedrivits under en längre tid i Sverige. Om en fråga inte är av sådan karaktär att en domstols- prövning i första instans är nödvändig, är utgångspunkten att den ska flyttas från domstol (prop. 2017/18:15 s. 23). En fråga om edgång utgör inte rättskipning och innefattar inte heller någon tvistefråga som normalt ankommer på domstol att avgöra. Enligt regeringens uppfattning är edgång inte en uppgift som kräver den kompetens domstolen besitter eller som domstolen av något annat skäl behöver befatta sig med.

Det kan visserligen hävdas, som bl.a. Ackordscentralen framhåller, att edgång i domstol har ett visst symbolvärde och att detta på en del gäldenärer skulle ha effekten att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter. I grunden är det dock rimligt att anta att redan påpekandet, även av t.ex. en konkursförvaltare, att uppgifterna bekräftas under straffansvar, får de allra flesta att lämna fullständiga och riktiga uppgifter (se även avsnitt 6.4 där bedömningen görs att en förändring inte medför behov av att ändra de straffrättsliga reglerna). I sammanhanget bör det beaktas att regler om ed successivt har utmönstrats ur svensk rätt. Som exempel ersattes vid införandet av utsökningsbalken utmätningseden med en möjlighet till skriftlig bekräftelse. Det uttalades att det förhållandet att förfarandet ska äga rum hos en kronofogdemyndighet i stället för vid domstol inte kan antas medföra att lämnade uppgifter blir mindre till- förlitliga (prop. 1980/81:8 s. 410 f. och prop. 1980/81:84 s. 115). Det finns inte skäl att anta att det skulle förhålla sig på ett annat vis för konkurs- förfarandet.

Edgång i tingsrätten ersätts av en bekräftelse hos konkursförvaltaren

I promemorian föreslås att ordningen med obligatorisk edgång i domstol ersätts av ett bekräftelseförfarande hos konkursförvaltaren. Domstols- utredningen, Konkurstillsynsutredningen och 2007 års Insolvensutredning har alla tidigare föreslagit en sådan förändring.

Konkursförvaltarens arbete med att ta fram konkursbouppteckningen sker ofta i nära samarbete med gäldenären. Det är naturligt eftersom gälde- nären är den som i första hand kan bistå förvaltaren med upplysningar om boet. Att överse gäldenärens bekräftelse av innehållet i bouppteckningen får enligt regeringen anses vara ytterligare en utredningsåtgärd som det då faller naturligt på förvaltaren att utföra.

s. 53 Skriftlig bekräftelse vid ett sammanträde Kontrollera mot PDF

Förvaltningsuppgifter kan överlämnas till enskilda individer. Om upp- Prop. 2020/21:148 giften innebär myndighetsutövning, krävs att överlämnandet görs med

stöd av lag (12 kap. 4 § andra stycket regeringsformen). Frågor om konkursbouppteckningen och bekräftandet av dess riktighet regleras i konkurslagen. Det finns alltså inte något rättsligt hinder mot att konkurs- förvaltaren ansvarar för hanteringen när det gäller gäldenärens bekräftelse av uppgifterna i bouppteckningen.

Till konkursförvaltare får endast utses personer som uppfyller mycket högt ställda krav på kunskap och erfarenhet. Den som blir förvaltare behö- ver vidare ha en utvecklad kontorsorganisation (prop. 1978/79:105 s. 177 och 280). Med hänsyn till detta bör förvaltarna ha goda förutsättningar att hantera gäldenärens bekräftelse av bouppteckningen. Motsvarande be- dömning gjordes när förvaltare gavs i uppdrag att utöva myndighet vid handläggning av den statliga lönegarantin (se prop. 1991/92:139 s. 28 f.). Att flytta uppgiften till förvaltarna bör, som bl.a. Almi Företagspartner AB framhåller, leda till en mer effektiv hantering.

Det obligatoriska edgångssammanträdet bör mot denna bakgrund ersättas med ett förfarande som innebär att konkursförvaltaren i regel hanterar frågan om gäldenärens bekräftande av bouppteckningen.

6.1.2

Skriftlig bekräftelse vid ett sammanträde

Regeringens förslag: Gäldenären ska vid ett bouppteckningssamman-

träde inför konkursförvaltaren genom ett undertecknande på heder och

samvete bekräfta riktigheten av bouppteckningens uppgifter om till-

gångar, skulder och räkenskapsinformation.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I

promemorian föreslås att bouppteckningen inte längre ska ges in till rätten.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Hovrätten för

Västra Sverige, Helsingborgs tingsrätt , Skaraborgs tingsrätt, Uppsala

universitet och Sparbankernas riksförbund , tillstyrker promemorians

förslag eller invänder inte mot det. Kronofogdemyndigheten anser att det

bör införas en skyldighet för förvaltaren att lämna information till myndig-

heten i de fall det har framkommit nya uppgifter om tillgångar vid bekräf-

telsen av bouppteckningen. Svenskt Näringsliv och Företagarna framför i

huvudsak samma synpunkt.

Skälen för regeringens förslag

En skriftlig bekräftelse ska lämnas hos konkursförvaltaren

När konkursförvaltaren nu föreslås ta över uppgiften att hantera gälde-

närens bekräftelse av uppgifterna i bouppteckningen är frågan hur en sådan

bekräftelse bör gå till.

En muntlig bekräftelse inför konkursförvaltaren skulle i praktiken inne-

bära en edgång utom rätta. Eftersom edgång av hävd brukar vara en upp-

gift som är förbehållen domstolar, bedöms det inte önskvärt att låta

förvaltaren ansvara för att en utomrättslig muntlig bekräftelse under

straffansvar kommer till stånd (jfr t.ex. prop. 2012/13:74 s. 54 f. och även

SOU 2013:38 s. 583).

s. 54 Skriftlig bekräftelse vid ett sammanträde Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Till detta kommer att en skriftlig bekräftelse av gäldenären är förenad med flera fördelar. Skriftlighet bör kunna bidra till en enkel och effektiv ordning. Om bekräftelsen sker genom ett skriftligt undertecknande kommer det, till skillnad mot ordningen vid ett edgångssammanträde, inte att behöva upprättas något protokoll eller användas någon särskild teknisk anordning för att ta upp bekräftelsen. En ordning där gäldenären själv skriftligen bekräftar riktigheten av uppgifterna i bouppteckningen bör vidare minska risken för missförstånd, och en sådan bekräftelse kan anses mer tillförlitlig i bevishänseende.

Skriftliga försäkringar förekommer redan på andra områden. Till exempel kan gäldenären vid utmätning åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i förteckning (4 kap. 14 § tredje stycket utsöknings- balken). Ett annat exempel är när en bouppgivare i samband med dödsfall, på bouppteckningen tecknar en försäkran på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats (20 kap. 6 § andra stycket ärvdabalken). I sammanhanget kan det även nämnas att en gäldenär i en ansökan om skuldsanering ska lämna uppgifter om bl.a. sin ekonomiska situation och underteckna ansökan på heder och samvete (12 § skuldsaneringslagen [2016:675]).

Straffansvaret för brottet försvårande av konkurs förutsätter att oriktiga uppgifter lagts till grund för förfarandet. Även en skriftlig bekräftelse av oriktiga uppgifter är således straffbar (se närmare om straffansvaret i avsnitt 6.4).

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att gäldenären skriftligen på heder och samvete ska bekräfta att bouppteckningens uppgifter om till- gångar, skulder och räkenskapsinformation är riktiga.

Närmare om undertecknandet

Gäldenärens bekräftelse bör ske i form av ett undertecknande. Frågan är hur underskriftskravet bör komma till närmare uttryck i konkurslagen. Det är angeläget att konkursregleringen anpassas för att möta den tekniska utvecklingen och att förfarandet i dess olika delar kan fungera i en digital värld. Även om det en tid framöver inte lär vara ovanligt att gäldenären gör sin bekräftelse genom en underskrift på bouppteckningen i pappers- form är det endast en tidsfråga innan en helt digital hantering tar vid.

I avsnitt 5.1 föreslås att kravet på egenhändigt undertecknande av en konkursansökan kompletteras med en möjlighet att göra ansökan digitalt med en avancerad elektronisk underskrift.

Ofta rör en reglering om elektroniskt undertecknande enskildas kontakt med myndigheter, dvs. i praktiken elektronisk ingivning. Det förekommer dock att underskriftskrav ställs upp även i relationer mellan enskilda. Som exempel kan nämnas 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) som särskilt anger elektronisk underskrift som ett godtagbart alternativ.

Med hänsyn till att det med underskriften följer ett straffrättsligt ansvar och då det framstår som lämpligt att reglera underskriftskrav i konkurs- förfarandet på ett enhetligt sätt, anser regeringen att det i konkurslagen uttryckligen bör anges att en underskrift kan göras elektroniskt och vilka krav som då ställs på en sådan underskrift. Detta kan lämpligen ske genom

s. 55 6.1.3 Förfarandet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

att bestämmelsen om undertecknande av konkursansökan görs tillämplig Prop. 2020/21:148 på gäldenärens bekräftelse av bouppteckningsuppgifterna.

Bekräftelse ska göras vid ett bouppteckningssammanträde

När det gäller förfarandet som ska leda fram till den skriftliga bekräftelsen finns det som anförs i promemorian starka skäl som talar för att detta bör formaliseras genom att gäldenären gör sin bekräftelse vid ett bouppteck- ningssammanträde hos konkursförvaltaren. Härigenom ges förvaltaren bättre möjligheter att erinra gäldenären om dennes sanningsplikt och om konsekvenserna av att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter och därigenom inskärpa vikten av en riktig bekräftelse. Det möjliggör också för förvaltaren att säkerställa att rätt person bekräftar bouppteckningen, att bekräftelsen lämnas under förhållanden som borgar för ett riktigt resultat och att gäldenären ges möjlighet att ställa frågor och diskutera tillägg till eller ändringar i bouppteckningen. Ett sammanträde bidrar vidare till transparens och därmed till att skapa förtroende för ordningen bland övriga berörda. En bekräftelse bör mot denna bakgrund ske vid ett bouppteck- ningssammanträde hos konkursförvaltaren.

Gäldenärens bekräftelse omfattar även hans eller hennes tillägg till och ändringar i bouppteckningen. Som bl.a. Kronofogdemyndigheten fram- håller kan sådana tillägg och ändringar vara av betydelse för konkurs- tillsynen. Även andra kan ha behov av att få del av sådana uppgifter. Det kan därför finnas anledning att överväga att införa en underrättelseskyldig- het i konkursförordningen.

I promemorian föreslås att bouppteckningen inte längre ska ges in till tingsrätten. Förslaget är en del av den större förändring av ansvarsfördel- ningen i konkursförfarandet som föreslås i promemorian och som inte genomförs inom ramen för denna proposition. Det finns därför fortfarande skäl att ge in bouppteckningen även till tingsrätten.

6.1.3 Förfarandet hos konkursförvaltaren

Regeringens förslag: En bekräftelse av gäldenären ska lämnas så snart som möjligt och senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att den lämnas senare.

Konkursförvaltaren ska kalla gäldenären, tillsynsmyndigheten och sökande borgenär till bouppteckningssammanträdet.

Lagstadgade frister som räknas från dagen för edgångssammanträdet ska i stället räknas från konkursbeslutet och i något fall bouppteck- ningssammanträdet.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ställer sig bakom prome-

morians förslag. Sveriges advokatsamfund instämmer i att det bör vara upp till förvaltaren att bestämma om några andra ska få möjlighet att delta i bouppteckningssammanträdet men anser att promemorians förslag är otydligt på denna punkt. Stiftelsen Ackordscentralen anser att även andra borgenärer än sökanden ska ha rätt att delta i sammanträdet och saknar en reglering av detta. Även Svensk inkasso anser att det bör framgå av lagen

s. 56 6.1.3 Förfarandet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 att sammanträdet ska vara öppet för de borgenärer som vill delta, om inte särskilda skäl motiverar att deltagandet begränsas.

Skälen för regeringens förslag

Närvaro vid bouppteckningssammanträdet

Enligt den nuvarande ordningen ska gäldenären, konkursförvaltaren, tillsynsmyndigheten och sökande borgenär kallas i särskild ordning till ett edgångssammanträde i tingsrätten. Övriga borgenärer kallas genom kun- görelse.

När det nu föreslås att edgången ska ersättas av en bekräftelse inför konkursförvaltaren måste naturligtvis gäldenären kallas till det bouppteck- ningssammanträde där bekräftelse ska ske. Det är ju gäldenären som med sin underskrift ska bekräfta uppgifterna i bouppteckningen. Om gäldenä- ren är en juridisk person och det finns flera ställföreträdare, behöver inte alla bekräfta bouppteckningen, om förvaltaren anser att det saknar bety- delse för boutredningen (jfr 6 kap. 3 § andra stycket konkurslagen om motsvarande för edgång enligt nuvarande ordning). Även i övrigt bör nuvarande regler om ställföreträdare för gäldenären gälla vid bekräftelse.

Frågan är sedan om andra än gäldenären också bör få delta i samman- trädet. Tidigare när frågan om ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren har övervägts har det ansetts att samtliga berörda i konkursförfarandet bör ha möjlighet att vara med på sammanträdet eftersom det erbjuder goda möjligheter till samråd mellan dem. Dessutom har det pekats på att med endast förvaltaren och gäldenären närvarande skulle bouppgivandet i sin helhet hamna utanför samhällets och borge- närernas kontroll, med risk bl.a. för att borgenärerna får svårt att hävda sina intressen.

Det finns enligt regeringen inget som hindrar konkursförvaltaren från att samråda med övriga aktörer i annan form än vid ett boupptecknings- sammanträde. Möjligheten till samråd är därför inte något övertygande argument till stöd för att fler än förvaltaren och gäldenären måste vara närvarande vid sammanträdet. Riskerna med ett förfarande där endast förvaltaren och gäldenären medverkar ska inte heller överdrivas. Det är samtidigt angeläget att hanteringen är transparent. I detta ligger att borge- närerna har förtroende för den och att det finns möjligheter att vid behov kunna kontrollera att allt går rätt till. Tillsynsmyndigheten måste också kunna utöva tillsyn. Som föreslås i promemorian bör mot denna bakgrund tillsynsmyndigheten och sökande borgenär kallas till sammanträdet.

Enligt regeringen har en ordning som innebär att endast gäldenären, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall sökande borgenär kallas till bouppteckningssammanträdet förutsättningar att bidra till en snabb och kostnadseffektiv hantering där administrativa utmaningar och tidsutdräk- ter kan undvikas. Övriga borgenärers insyn tillgodoses i första hand genom att bouppteckningshandlingarna kommer att vara tillgängliga för gransk- ning hos rätten och tillsynsmyndigheten. Dessutom kommer förvaltaren, precis som hittills, att vara skyldig att dels hämta in och i bouppteckningen redovisa information från borgenärerna, dels besvara deras frågor. Det kan naturligtvis i enskilda fall finnas ett intresse för en borgenär att vilja när-

vara vid sammanträdet. Det torde dock röra sig om ett begränsat antal fall.

s. 57 6.1.3 Förfarandet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

Det bedöms därför inte finnas tillräckliga skäl att kalla samtliga borgenärer till varje sammanträde. I stället bör det, som Advokatsamfundet anför, vara upp till förvaltaren att bedöma om några övriga bör kallas i det enskilda fallet, t.ex. om de skulle kunna bidra till utredningen i ärendet. Enligt Ackordscentralen bör borgenärerna även utan kallelse ha rätt att delta i sammanträdet och Svensk inkasso anser att denna rätt bör komma till uttryck i lag. Den omständigheten att borgenärerna inte kallas till samman- trädet utgör inget hinder för dem att få närvara. Det står borgenärerna fritt att kontakta förvaltaren och anmäla sitt intresse av att få närvara vid bouppteckningssammanträdet. I normalfallet bör de då också ges möjlig- het att delta. Enligt regeringen bör det dock i slutändan vara upp till för- valtaren att avgöra om en sådan närvaro är lämplig och möjlig. Det bedöms inte nödvändigt att reglera denna möjlighet i lag.

Tiden för och kallelse till sammanträdet

Enligt nuvarande ordning är det tingsrätten som genast efter konkurs- beslutet bestämmer tid för edgångssammanträdet. Sammanträdet får hållas tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet är nödvändigt att hålla det senare. Tidpunkten för edgångssammanträdet anges i rättens kungörelse av konkursbeslutet.

De tidigare utredningar som föreslagit en ordning med boupptecknings- sammanträde hos konkursförvaltaren har behållit ordningen med att tings- rätten i samband med konkursbeslutet ska bestämma tid för sammanträdet, kalla berörda och kungöra tiden. Regeringen kan konstatera att det finns nackdelar med en sådan ordning. Den skulle innebära att tingsrätten även fortsättningsvis blir inblandad i hanteringen men då endast i den rent administrativa delen. Vidare skulle det inte längre vara fråga om att tings- rätten ska boka sitt eget sammanträde utan konkursförvaltarens. Det lär kräva att en kontakt tas med den ännu inte förordnade eller insatta förvaltaren inför konkursbeslutet. En sådan ordning riskerar också att på ett olyckligt sätt innebära att det nuvarande formaliserade edgångs- sammanträdet bara flyttas från tingsrätten till förvaltaren.

Dessa nackdelar kan undvikas om i stället konkursförvaltaren ges ansvar för att sköta den praktiska hanteringen inför ett sammanträde. Redan i dag kan en liknande situation uppkomma när förvaltaren håller en boupp- teckningsförrättning med gäldenären närvarande (6 kap. 2 § andra stycket konkurslagen). Regeringen anser därför, i likhet med vad som anförs i promemorian, att det är lämpligt att förvaltaren, som är den som håller i sammanträdet, också är den som bestämmer tiden och utfärdar kallelser.

Det är angeläget att gäldenärens bekräftelse kan ske så snart det är möjligt. Samtidigt behöver konkursförvaltaren tillräcklig tid att utreda boet (jfr prop. 1986/87:90 s. 105). Det finns därför skäl att alltjämt föreskriva att en bekräftelse ska göras senast två månader efter konkurs- beslutet, om det inte är nödvändigt att det sker något senare. En senare tidpunkt kan undantagsvis vara motiverad med hänsyn till konkursboets omfattning och beskaffenhet men också om det inte går att få tag på gäldenären (se nedan). Med en ordning där förfarandet sköts av förvaltaren bedöms det däremot inte längre finnas något behov av att ha kvar en regel om att bekräftelse tidigast får ske en månad efter konkursbeslutet. Om

Prop. 2020/21:148

s. 58 6.1.3 Förfarandet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 förvaltaren färdigställer bouppteckningen tidigare, bör det inte finnas något hinder mot att gäldenären bekräftar den så snart det kan ske.

Även med denna frist får berörda inte någon kännedom om samman- trädet förrän konkursförvaltaren bestämmer sig för att kalla till det. Det framstår dock inte som nödvändigt att föreskriva att även bestämmandet av tid för sammanträdet ska ske inom en viss tid. Att en sådan reglering finns i dag har sin förklaring bl.a. i att tidpunkten för sammanträdet ska anges i kungörelsen av konkursbeslutet. Den frist inom vilken en bekräf- telse ska ske och sammanträde hållas är så pass snäv att utrymmet för förvaltaren att avvakta är begränsat. Detta gäller inte minst i ljuset av att bouppteckningen ska ges in dessförinnan och att berörda måste få skälig tid på sig att förbereda sig. Tillsynsmyndigheten ska se till att förvaltaren fullgör sina åligganden och att boets avveckling inte fördröjs (se prop. 1978/79:105 s. 296 och JO 1998/99 s. 161).

Eftersom gäldenären är den som ska bekräfta uppgifterna i boupp- teckningen måste han eller hon naturligtvis kallas av konkursförvaltaren till bouppteckningssammanträdet. En kallelse bör inte förenas med vite (jfr 6 kap. 9 § första stycket konkurslagen) och det finns då inte heller anledning att ställa krav på formell delgivning av kallelsen (jfr 3 kap. 6 § utsökningsförordningen [1981:981] om motsvarande ordning vid utmät- ningsförhör). Detta motsvarar i princip den ordning som redan gäller när gäldenären, på förvaltarens begäran, ska närvara vid en boupptecknings- förrättning (6 kap. 2 § andra stycket konkurslagen). För att det ändå ska finnas möjlighet att delge och därigenom förbättra förutsättningarna att vid trilska hos gäldenären få till stånd t.ex. hämtning av denne, bör det dock anges i konkurslagen att förvaltaren får delge gäldenären kallelsen till sammanträdet (15 kap. 4 §).

Även tillsynsmyndigheten och sökande borgenär bör kallas till samman- trädet. Något behov av att delge dessa finns inte. Eftersom några ytter- ligare personer inte behöver delta finns det inte längre något behov av att kungöra information om sammanträdet.

Närmare om bouppteckningssammanträdet

En fördel med att överge edgångsinstitutet är att det skapar förutsättningar för en smidigare och effektivare ordning som är mindre formbunden. De närmare formerna för bouppteckningssammanträdet bör i möjligaste mån överlåtas åt konkursförvaltaren att bestämma. Det krav som uppställs är att bekräftelsen sker inför förvaltaren.

Även om det är naturligt att ett sammanträde hålls hos konkursförval- taren, dvs. på dennes kontor, bör det finnas utrymme att hålla det på annan plats eller ort, t.ex. där gäldenären finns (jfr 6 kap. 4 § andra stycket konkurslagen). Även hur ett deltagande sker i det enskilda fallet bör överlåtas åt förvaltaren att bestämma. Det bör t.ex. inte vara uteslutet att gäldenären deltar genom medel för distanskommunikation.

Om en gäldenär har laga förfall att närvara vid det boupptecknings- sammanträde som han eller hon blivit kallad till, bör konkursförvaltaren kunna kalla gäldenären till ett nytt sammanträde (jfr 6 kap. 4 § första stycket konkurslagen, se även nedan). Detta bör i så fall ske så snart som förfallet har upphört. Enligt 6 kap. 9 och 10 §§ konkurslagen finns det möjligheter att hämta eller häkta en gäldenär som i vissa fall undandrar sig

s. 59 6.1.3 Förfarandet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

att medverka i konkursen. Detta bör kunna ske även i det fall gäldenären Prop. 2020/21:148 inte infinner sig hos konkursförvaltaren för att bekräfta bouppteckningen.

I en sådan situation får dock förvaltaren avgöra om han eller hon i stället bör påkalla edgång med gäldenären i tingsrätten (se avsnitt 6.1.4).

En gäldenär som ska bekräfta bouppteckningen kan vägra att göra det, t.ex. på den grunden att en bekräftelse skulle avslöja att han eller hon har begått ett brott och kunna användas som bevis i en kommande rättegång (jfr prop. 2004/05:69 s. 54 och rättsfallen NJA 2001 s. 563 och NJA 2005 s. 407). Om konkursförvaltaren inte delar den uppfattningen men inte förmår gäldenären att delta, får förvaltaren begära att tvångsmedel används för att få till stånd en bekräftelse eller begära edgång. I båda fallen innebär det att frågan kommer under rättens bedömning.

Ska ett första bouppteckningssammanträde alltid hållas?

Ett edgångssammanträde ska hållas på utsatt tid även om gäldenären är förhindrad att avlägga eden eller om bouppteckningen då ännu inte har getts in (6 kap. 4 § första stycket konkurslagen och prop. 1986/87:90 s. 423).

Om en gäldenär har laga förfall att närvara vid ett planerat boupp- teckningssammanträde bör konkursförvaltaren, som anförs ovan, kalla gäldenären till ett nytt sammanträde. Att uppställa krav på att det första sammanträdet i en sådan situation ändå måste hållas framstår inte som nödvändigt, utan tvärtom något som riskerar att leda till onödiga kostnader och olägenheter för de inblandade.

I såväl konkurslagen som i annan lagstiftning finns bestämmelser om att en viss åtgärd ska ha vidtagits eller en viss rättsverkan ska inträda viss tid efter edgångssammanträdet (se t.ex. 7 kap. 20 § konkurslagen om halvårs- berättelsen och 29 kap. 14 § aktiebolagslagen [2005:551]). Att låta även bouppteckningssammanträdet utgöra starttid för dessa frister skulle kräva en ordning som innebär att ett första sådant sammanträde alltid måste hållas eftersom det annars skulle kunna inträffa att fristen aldrig börjar löpa. I vissa fall är det dock redan från början klart att något boupp- teckningssammanträde inte alls bör hållas, t.ex. av säkerhetsskäl (se avsnitt 6.1.4). Det innebär att det skulle behöva införas undantag och samtidigt regler om att det första edgångssammanträdet då i stället alltid måste hållas även om det redan på förhand är klart att gäldenären inte kommer att infinna sig. Det skulle göra hanteringen ineffektiv och mindre flexibel. Det finns mot denna bakgrund inte anledning att införa en sådan omständlig ordning.

Som föreslås i promemorian bör i stället konkursbeslutet kunna utgöra en lämplig startpunkt för olika frister. En sådan lösning har flera fördelar, inte minst att det då alltid finns en fast starttid som är tydlig för alla i ett tidigt skede. Att räkna frister från konkursbeslutet gällde tidigare vid hand- läggning av s.k. mindre konkurser. Anledningen var att något borgenärs- sammanträde inte skulle hållas i dessa fall. Att koppla fristen till konkurs- beslutet ansågs vara den enklaste lösningen och att tiden därmed blev något kortare ansågs spela mindre roll (prop. 1978/79:105 s. 355). Det finns enligt regeringen inte nu anledning att göra någon annan bedömning. I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör dock tiden för när det

krävs samtycke av förvaltaren för att en borgenär med handpanträtt ska få

s. 60 6.1.4 En kvarvarande möjlighet till edgång Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 sälja lös egendom på auktion räknas från bouppteckningssammanträdet (8 kap. 10 § konkurslagen). Ändringar bör därmed göras i konkurslagen, lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse, sparbankslagen (1987:619), stiftelselagen (1994:1220), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I avsnitt 8.2 behandlas fristen för ingivande av den första halvårsberättelsen.

6.1.4 En kvarvarande möjlighet till edgång

Regeringens förslag: Om konkursförvaltaren begär det, ska gäldenä- ren avlägga bouppteckningsed inför tingsrätten i stället för att bekräfta bouppteckningen hos förvaltaren.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt,

Göteborgs tingsrätt, Hudiksvalls tingsrätt och Skellefteå tingsrätt, till- styrker förslaget eller invänder inte mot det. Gotlands tingsrätt ifrågasätter om det är nödvändigt med en möjlighet till edgång i domstol, eftersom det kan antas att möjligheten kommer att utnyttjas i ytterst få fall. Stiftelsen Ackordscentralen framhåller att möjligheten att begära att ed avläggs inför tingsrätten bör kunna användas när gäldenärens vistelseort är långt ifrån förvaltarens. Malmö tingsrätt anser att det är bra att möjligheten finns för konkursförvaltaren att begära ett sammanträde inför tingsrätten men anser att ordningen med skriftlig bekräftelse bör tillämpas även i tingsrätten.

Skälen för regeringens förslag

Konkursförvaltaren ska kunna få till stånd en edgång

Under 2014 ställdes närmare 700 edgångssammanträden in. Oftast berodde det på att gäldenären inte hade delgetts kallelse till sammanträdet eller att gäldenären, trots delgivning, inte infunnit sig till sammanträdet. Misslyckad delgivning kan tyda på att gäldenären medvetet försöker undvika edgång. Det är därför lätt att föreställa sig att det i vissa konkurser kommer att finnas gäldenärer som vägrar att bekräfta bouppteckningen hos konkursförvaltaren. I en sådan situation måste förvaltaren ha ett effektivt påtryckningsmedel för att bouppteckningens uppgifter ska bekräftas.

För att få en trilskande gäldenär att bekräfta bouppteckningen kan konkursförvaltaren använda sig av tvångsmedel, t.ex. hämtning av gälde- nären. I promemorian anges att tillgång till dessa tvångsmedel inte alltid är tillräckligt för att få gäldenären att inställa sig, och det föreslås därför att konkursförvaltaren ska ha en möjlighet att begära att gäldenären avlägger ed inför tingsrätten. De flesta remissinstanser ställer sig bakom förslaget. Gotlands tingsrätt ifrågasätter dock om förslaget är nödvändigt . Enligt tingsrätten kan de tvångsmedel som står till buds utnyttjas av konkursförvaltaren lika väl som av tingsrätten, och förvaltaren kan vid behov använda sig av en domstolslokal utan att sammanträdet behöver ske i tingsrättens regi. Regeringen konstaterar att även om konkursförvaltarna kan nyttja flera av de tvångsmedel som tingsrätten har till sitt förfogade är hans eller hennes möjlighet att på egen hand få till stånd en bekräftelse trots allt mer begränsade än tingsrättens. Som redovisas nedan kan det

s. 61 6.1.4 En kvarvarande möjlighet till edgång Kontrollera mot PDF

undantagsvis dessutom finnas andra skäl som motiverar tingsrättens fasta hand. Bekräftelse av bouppteckningen i någon form är en grundläggande och viktig del av konkursförfarandet. Det finns mot den bakgrunden skäl att säkerställa att det finns förutsättningar att hantera fall som en enskild förvaltare av något skäl inte själv förmår att hantera. Regeringen anser därför att det bör finnas kvar en möjlighet till edgång.

Det kan hävdas att en sådan fakultativ möjlighet till edgång skulle kunna riskera att försätta konkursförvaltaren i ett slags motsatsställning till gäldenären. Det skulle mot den bakgrunden kunna övervägas att kräva att tingsrätten beviljar en begäran om edgång endast om det finns särskilda skäl. Att införa en sådan extra prövning bör dock komma i fråga endast om det är nödvändigt. Det finns redan vissa situationer i en konkurs där förvaltaren kan behöva agera mot gäldenärens vilja. Till exempel har förvaltaren rätt att begära att gäldenären ska hämtas till boupptecknings- förrättningen (6 kap. 2 och 9 §§ konkurslagen). Förvaltaren kommer att vara den som har bäst förutsättningar att bedöma behovet av edgång, och det framstår inte som problematiskt att förvaltaren därför ges en rätt att få till stånd en sådan i tingsrätten. En lösning som innebär att tingsrätten också prövar om edgång ska hållas, skulle då närmast övervägas som ett sätt att säkerställa att edgång inte begärs i onödan eller av fel skäl.

Det huvudsakliga skälet till att det bör finnas kvar en möjlighet till edgång i domstol är att det i vissa fall inte går att få till stånd en bekräftelse hos konkursförvaltaren på grund av att gäldenären inte går att nå eller att gäldenären annars vägrar medverka. Det bedöms dock inte ändamålsenligt att begränsa möjligheten till edgång endast till dessa situationer. Förvaltaren bör ha möjlighet att få en edgång till stånd när han eller hon bedömer att en bekräftelse av gäldenären inte kan eller bör ske. Det är svårt att uttömmande ange när edgång bör få ersätta bekräftelsen. Utöver de situationer som nämns ovan, dvs. att gäldenären inte kan nås eller vägrar att medverka, kan säkerhetsskäl tala för att en bekräftelse hos förvaltaren inte är lämplig. I avsnitt 6.4 framhålls också att en misstanke om att gäldenären kan komma att lämna oriktiga uppgifter utgör ett skäl för ed- gång. Ackordscentralen framhåller att den situationen att gäldenären befinner sig på en ort långt ifrån förvaltarens också bör kunna utgöra ett skäl för edgång. En sådan situation är inte ovanlig, och enligt regeringen är det rimligt att förvaltaren då i första hand överväger möjligheten för gäldenären att delta vid bouppteckningssammanträdet på distans. Det är dock inte uteslutet att en sådan situation i vissa fall skulle kunna motivera en begäran om edgång.

Malmö tingsrätt anser att edgångssammanträdet skulle kunna ersättas av en skriftlig bekräftelse av bouppteckningen i tingsrätten. Tingsrätterna har dock stor erfarenhet av och rutiner för edgång och regeringen har svårt att se någon vinst med att även i domstol övergå till skriftlig bekräftelse, särskilt när ett sammanträde ändå ska hållas.

En konkursförvaltare får anses väl lämpad att själv avgöra om edgång bör ske. Det är också den ordning som gäller i Finland. Förvaltaren ska utföra sitt uppdrag i enlighet med lagstiftningens intentioner och verka för en effektiv handläggning av konkursen. I detta ligger att det inte får förflyta någon längre tid utan att gäldenären bekräftar bouppteckningen. Förvaltaren står också under tillsyn. Att det är upp till förvaltaren att avgöra om en edgång bör komma till stånd bidrar på ett önskvärt sätt till

Prop. 2020/21:148

s. 62 6.1.4 En kvarvarande möjlighet till edgång Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 att stärka förvaltarens självständiga ställning i konkursförfarandet. Det bör inte komma i fråga att förvaltaren vänder sig till tingsrätten utan att det finns godtagbara skäl för det. Det finns emellertid inte anledning att befara att förvaltare skulle begära edgång i onödan. Det bör därför inte uppställas något krav på särskilda skäl eller att tingsrätten i övrigt ska pröva om edgång ska få ske. Det kan i sammanhanget noteras att det i rekonstruk- tionsförfarandet inte uppställs krav på särskilda skäl för att en borgenär ska få till stånd en edgång med gäldenären (3 kap. 18 § lagen om företags- rekonstruktion).

Endast konkursförvaltaren ska kunna begära edgång

Gäldenären ska enligt lag på ett eller annat sätt bekräfta uppgifterna i bouppteckningen. Som redovisas ovan är det framför allt närmast prak- tiska hänsyn som kan motivera att bekräftelsen behöver ske i tingsrätten och inte hos förvaltaren. Det är därmed svårt att se vilka från förvaltaren fristående intressen som skulle motivera att borgenärer eller tillsyns- myndigheten gavs självständig rätt att begära edgång.

Som föreslås i promemorian bör det mot denna bakgrund vara endast konkursförvaltaren som kan begära edgång i tingsrätten. Om en borgenär eller tillsynsmyndigheten anser att en edgång behöver ske, kan ett önske- mål om detta framföras till förvaltaren som får överväga om det bör göras en framställan om edgång till tingsrätten. Detsamma gäller om gäldenären själv skulle vilja få till stånd en edgång. Det finns inte något behov av att särskilt reglera detta.

Ett skyndsamhetskrav införs

I promemorian föreslås att konkursförvaltaren ska begära edgång genom att ge in en ansökan om det till rätten och i samband med det bifoga bouppteckningen. Dessa förslag utgör en del av den mer genomgripande förändring av domstolsprocessen och renodling av domstolarnas uppgifter som inte behandlas i denna proposition. I stället bör förvaltaren tills vidare göra sin begäran om edgång i det löpande ärende som finns i tingsrätten. Som redovisas ovan har bouppteckningen vid det laget redan getts in till tingsrätten.

Även i de fall en edgång i tingsrätten blir aktuell är det viktigt att hand- läggningen av frågan hanteras utan onödigt dröjsmål. Det finns dock inte anledning att för rätten uppställa en särskild tidsfrist inom vilken edgångs- sammanträdet ska hållas. I stället bör ett allmänt skyndsamhetskrav gälla mot bakgrund av att det fortsatta förfarandet i flera avseenden är avhängigt att edgång kommer till stånd. Det bör därför föreskrivas att tingsrätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt och kalla gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den borgenär som har gjort konkursansökan till sammanträdet (jfr prop. 1975/76:210 s. 209).

Edgången bör vid sammanträdet genomföras på samma sätt som i dag.

s. 63 Den fakultativa edgången slopas Kontrollera mot PDF

6.2

Den fakultativa edgången slopas

Prop. 2020/21:148

6.2.1

Annans bekräftelse i stället för edgång

Regeringens förslag: Möjligheten till fakultativ edgång i tingsrätten

ska ersättas av en fakultativ bekräftelse hos konkursförvaltaren.

Om det kan antas vara av betydelse för boutredningen, ska någon

annan än gäldenären skriftligen bekräfta riktigheten av bouppteck-

ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation,

eller någon viss sådan uppgift. Det ska vara konkursförvaltaren som

bestämmer om en bekräftelse ska lämnas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt,

Jönköpings tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Östersunds tingsrätt och

Stockholms universitet, tillstyrker promemorians förslag eller invänder

inte mot det. Stiftelsen Ackordscentralen är tveksam till att en borgenär

eller tillsynsmyndigheten ska kunna begära bekräftelse eftersom detta

riskerar att tynga förfarandet.

Skälen för regeringens förslag

Nuvarande fakultativa edgång med någon annan än gäldenären

Även någon annan än gäldenären kan bli skyldig att avlägga ed avseende

bouppteckningen i dess helhet eller någon del av den (dvs. uppgifterna i

bouppteckningen om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation eller

någon sådan uppgift, se rättsfallet NJA 2018 s. 1151). För att en sådan

skyldighet ska uppkomma krävs två saker. För det första ska edgång

begäras av konkursförvaltaren eller en borgenär. För det andra måste det

kunna antas att en sådan edgång är av betydelse för boutredningen (6 kap.

5 § andra stycket konkurslagen).

Denna s.k. fakultativa edgångsskyldighet har stor praktisk betydelse.

Cirka 1 000 edgångssammanträden sker årligen med någon annan än

gäldenären. Med ”någon annan” avses t.ex. en revisor, en anställd i ett

bolag, en styrelseledamot som avgått eller en närstående till gäldenären.

Till exempel kan fakultativ ed med en tidigare styrelseledamot aktualiseras

om samtliga ställföreträdare har avgått före konkursen och det alltså inte

finns någon som är skyldig att avlägga obligatorisk ed. Enda undantaget

är personer som omfattas av den krets som anges i 36 kap. 5 § rättegångs-

balken (t.ex. advokater och läkare). Dessa får normalt inte höras som

vittnen om något som de i sin yrkesutövning anförtrotts eller annars fått

veta och de får då inte heller avlägga fakultativ ed i en konkurs.

Om någon vägrar att avlägga ed, måste förvaltaren eller borgenären

motivera varför en edgång kan antas ha betydelse för boutredningen.

Tingsrätten prövar därefter frågan.

Fakultativ edgång ersätts av en bekräftelse hos konkursförvaltaren

Fakultativ ed med någon annan än gäldenären fullgörs vanligen samtidigt

som gäldenären avlägger sin bouppteckningsed inför tingsrätten. Om

ingen ändring görs i reglerna om fakultativ ed kommer, trots att gäldenären

bekräftar bouppteckningen inför konkursförvaltaren, tingsrätten behöva

s. 64 Den fakultativa edgången slopas Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 hålla ett stort antal edgångssammanträden varje år med andra personer än gäldenären. Tidigare utredningar har inte föreslagit någon förändring vad

gäller den fakultativa edgången. I promemorian föreslås däremot att

möjligheten till fakultativ edgång i tingsrätten ska ersättas av en fakultativ

bekräftelse hos förvaltaren. Remissinstanserna invänder inte mot förslaget.

Det kan konstateras att om man behåller ordningen med edgång med

någon annan än gäldenären inför tingsrätten kommer det att hållas två

sammanträden under två olika aktörers ledning avseende bekräftandet av

en och samma bouppteckning. Detta framstår som mindre lämpligt.

Utgångspunkten bör i stället vara att även andra än gäldenären bekräftar

bouppteckningen under konkursförvaltarens ledning. Att förvaltaren tar

över ansvaret från tingsrätten även avseende denna bekräftelse förutsätter

dock att det inte finns några hinder eller bärande argument mot detta.

Den fakultativa edgången skiljer sig visserligen från gäldenärens edgång

på så sätt att gäldenären alltid är skyldig att avlägga ed medan en prövning

alltid måste ske innan någon annan än gäldenären avlägger ed. Den

prövningen görs i det enskilda fallet och inrymmer frågor om vem som bör

avlägga ed, vilka uppgifter som ska beedigas och huruvida en sådan

edsavläggelse är av betydelse för utredningen. Redan i dag är det konkurs-

förvaltaren som initialt gör den bedömningen och hans eller hennes

yrkande om att någon annan än gäldenären ska fullgöra fakultativ edgång

brukar regelmässigt bifallas av rätten. Förvaltarna bör alltså ha goda

förutsättningar att kunna bedöma t.ex. om det kan antas vara av betydelse

för boutredningen att andra än gäldenären medverkar genom att bekräfta

uppgifterna eller en viss uppgift i bouppteckningen. Att flytta hanteringen

från tingsrätten till förvaltaren bedöms därför inte medföra någon

beaktansvärd risk för att någon annan än gäldenären ska behöva bekräfta

bouppteckningen i fler fall än i dag.

En fakultativ edgång inför tingsrätten är inte heller nödvändig för att

vederbörandes bekräftelse av bouppteckningen ska omfattas av straff-

ansvar. Det är alltså möjligt att även i ett förvaltarlett förfarande upprätt-

hålla samma preventiva funktion med att lämna uppgifter under straffhot

som den fakultativa edgången har i dag.

Regeringen föreslår därför att möjligheten till fakultativ edgång ska

ersättas av en möjlighet till fakultativ bekräftelse hos förvaltaren. En sådan

bekräftelse bör ske under samma förutsättningar och omfatta samma krets

av personer som gäller i dag för den fakultativa eden.

Det bör vara konkursförvaltaren som bestämmer om någon annan än

gäldenären ska bekräfta bouppteckningen. Till skillnad från bekräftelse av

gäldenären, som är obligatorisk, handlar det i detta fall om att det ska göras

en prövning av om en bekräftelse kan antas ha betydelse för boutred-

ningen, och det kan inte uteslutas att det finns olika uppfattningar i frågan.

Enligt nuvarande ordning kan en borgenär begära att någon annan än

gäldenären beedigar bouppteckningen. En borgenär bör då kunna begära

att personen i stället bekräftar bouppteckningen hos förvaltaren. Det fram-

står vidare som lämpligt att även andra berörda, tillsynsmyndigheten och

gäldenären, ska kunna framställa ett sådant önskemål. Regeringen delar

inte Ackordscentralens uppfattning att det skulle tynga förfarandet att låta

konkursens intressenter kunna begära bekräftelse i detta fall. Förvaltaren

åläggs ingen skyldighet att i varje konkurs inhämta deras uppfattning och

det kan förväntas vara ovanligt att en begäran om bekräftelse görs. En

s. 65 Förfarandet hos konkursförvaltaren och vid Kontrollera mot PDF

begäran görs till förvaltaren, som då får ta ställning i frågan, se vidare Prop. 2020/21:148 avsnitt 6.2.2 nedan. Det bedöms inte nödvändigt att i lag reglera möjlig-

heten att begära bekräftelse.

6.2.2

Förfarandet hos konkursförvaltaren och vid

edgång

Regeringens förslag: En bekräftelse av någon annan än gäldenären ska

ske vid ett sammanträde. Konkursförvaltaren ska kalla den som ska

bekräfta bouppteckningen eller en uppgift i den till sammanträdet.

Förvaltaren ska även kalla tillsynsmyndigheten och, i förekommande

fall, den borgenär som har begärt att bekräftelse ska lämnas.

Om förvaltaren avslår en borgenärs eller tillsynsmyndighetens begä-

ran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse, ska de

få begära att rätten prövar förvaltarens beslut.

Förvaltaren ska få begära att någon annan än gäldenären avlägger ed

i tingsrätten i stället för att bekräfta bouppteckningen hos förvaltaren.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I

promemorian föreslås att förvaltarens beslut ska få överklagas till domstol.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag

Konkursförvaltaren ska kalla till sammanträde där bekräftelsen lämnas

De skäl som framförs i avsnitt 6.1.2 till stöd för att gäldenärens bekräftelse

ska ske vid ett sammanträde gör sig gällande även när någon annan än

gäldenären ska lämna sin bekräftelse. Att bekräftelsen lämnas vid ett

sammanträde skapar förutsättningar för en korrekt och rättssäker hantering

och ger andra berörda möjlighet till insyn i förfarandet. Bekräftelsen bör

med fördel kunna lämnas vid det sammanträde där gäldenären lämnar sin

bekräftelse, men det ska inte behöva ske samtidigt.

Till en fakultativ edgång inför rätten kallas, utöver konkursförvaltaren

och den som ska avlägga ed, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall

den som begärt edgången (6 kap. 5 § tredje stycket konkurslagen). Det

bedöms rimligt att denna ordning ska gälla även vid en bekräftelse hos

förvaltaren. Förvaltaren bör därför kalla även dessa.

Domstolens prövning av frågan om bekräftelse

Som föreslås ovan är det konkursförvaltaren som i första hand ska pröva

om en bekräftelse av någon annan än gäldenären ska ske. Detta gäller även

om tillsynsmyndigheten eller en borgenär, eller för den delen någon annan,

begär en sådan bekräftelse. Om förvaltaren, i motsats till den som begär

bekräftelse, inte skulle anse att en bekräftelse kan antas ha betydelse för

boutredningen och avslår begäran föreslås det i promemorian att beslutet

ska kunna överklagas och att tingsrättens handläggning sedan ska ske med

stöd av lagen (1996:242) om domstolsärenden. Det finns inte förutsätt-

ningar att genomföra dessa förändringar enbart när det gäller denna fråga.

Överprövning bör i stället ske i tingsrättens löpande ärende genom att

frågan hänskjuts dit. Exempel på detta finns redan i konkurslagen vid

s. 66 6.3 Handlingsoffentlighet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 vägrad förskottsbetalning (11 kap. 17 §). En motsvarande ordning finns också vid oenighet bland boutredningsmän enligt 19 kap. 16 § ärvda- balken och vid beslut av en samordnare enligt 11 § lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Tills vidare bör därför denna ordning väljas för att få till stånd en domstols- prövning av förvaltarens beslut om att avslå en begäran om att någon annan än gäldenären ska bekräfta bouppteckningen.

I dessa situationer skulle man kunna tänka sig att frågan om bekräftelse faller och att tingsrätten i stället tar ställning till om edgång bör ske direkt. I flera fall borde dock frågan om huruvida det finns skäl att besluta att någon annan ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga ed kunna avgöras på handlingarna. Det finns då ingen egentlig vinst med att rätten därefter kallar till edgång i stället för att konkursförvaltaren håller ett sammanträde. Det kan inte heller uteslutas att en ordning där förvaltaren inte behöver hålla ett sammanträde i dessa fall kan leda till att förvaltare väljer att i större utsträckning ställa sig avvisande till en borgenärs begäran om bekräftelse. Tingsrätten bör alltså endast ta ställning till om en bekräftelse hos förvaltaren ska ske. Om tingsrätten går på borgenärens linje och beslutar att någon annan än gäldenären helt eller delvis ska bekräfta bouppteckningen, får alltså förvaltaren vidta nödvändiga åtgärder för att få till stånd en sådan bekräftelse.

Det ska alltjämt finnas en möjlighet till edgång i tingsrätten

På samma sätt som i samband med gäldenärens medverkan vid bouppteck- ningssammanträdet inför konkursförvaltaren kan det inträffa att den som ska lämna en fakultativ bekräftelse vägrar att medverka (jfr t.ex. rättsfallen NJA 2018 s. 1151 och NJA 2006 N 86). Även i dessa fall bör förvaltaren kunna få tillgång till tvångsmedel för att bekräftelsen ska komma till stånd. Det kan dock antas att det inte alltid är tillräckligt. Förvaltaren bör därför ha möjlighet att påkalla edgång med någon annan än gäldenären inför tingsrätten. Tingsrätten ska då ta ställning till om en edgång bör ske, dvs. om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Om så bedöms vara fallet, bör tingsrätten kalla berörda aktörer till ett edgångssammanträde inför tingsrätten. Som redovisas i avsnitt 6.1.4 kan det undantagsvis även finnas andra skäl än att den som ska bekräfta bouppteckningen vägrar att göra det, t.ex. säkerhetsmässiga, som medför att förvaltaren anser att en bekräftelse inte är den mest ändamålsenliga ordningen utan i stället vill få en edgång till stånd.

6.3 Handlingsoffentlighet hos konkursförvaltaren

Regeringens förslag: Offentlighetsprincipen ska göras tillämplig på konkursförvaltarens verksamhet som rör bekräftelse av bouppteck- ningen i en konkurs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser, däribland

Kammarrätten i Göteborg, Riksarkivet, Rekonstruktör- och konkursförval- tarkollegiet i Sverige, Sveriges advokatsamfund och TU Medier i Sverige ,

s. 67 6.3 Handlingsoffentlighet hos konkursförvaltaren Kontrollera mot PDF

tillstyrker förslaget. Stiftelsen Ackordscentralen anser att allmänhetens Prop. 2020/21:148 insyn bör kunna tillgodoses genom att konkursförvaltaren översänder

handlingarna till tillsynsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag: Rätten enligt 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen att ta del av allmänna handlingar ska möjliggöra insyn i offentlig verksamhet och utgöra en garanti för rättssäkerhet och för effektivitet i förvaltningen. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller hos myndig- heter, riksdag och beslutande kommunala församlingar.

Enligt 2 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet gälla också hos vissa enskilda organ. Utmär- kande för denna grupp är att de på statens uppdrag handhar förvaltnings- uppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande. I bilagan till offentlighets- och sekretesslagen anges vilka dessa organ är och vilken verksamhet hos det enskilda rättssubjektet som omfattas av handlings- offentligheten. Vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen ska organet i fråga jämställas med en myndighet.

Alla de handlingar som konkursförvaltaren ger in till tillsynsmyndig- heten blir allmänna handlingar hos myndigheten. Det gäller bl.a. boupp- teckningen. En möjlighet att göra handlingar hos förvaltaren allmänna bör utnyttjas med försiktighet mot bakgrund av att uppdraget i många fall utförs inom ramen för advokatverksamhet. I fråga om förvaltarens hante- ring av en bekräftelse av bouppteckningen (avsnitt 6.1.3 och 6.2.2) ges förvaltaren ansvar att besluta i frågor som är ingripande för enskilda och det är därför, som anförs i promemorian, motiverat att ställa krav på insyn i denna verksamhet. Ackordscentralen anser att allmänhetens insyn i stället bör kunna tillgodoses genom att förvaltaren översänder handlingarna till tillsynsmyndigheten. Enligt regeringens mening framstår det dock inte som lämpligt att alla handlingar som rör hanteringen av bekräftelsen lämnas till tillsynsmyndigheten för förvaring utan att myndigheten själv har något behov av dem. Regeringen bedömer att förvaltarna har den kom- petens och organisation som krävs för att kunna hantera konsekvenserna av att de aktuella handlingarna omfattas av handlingsoffentligheten, t.ex. att besluta om utlämnande av handlingar. Reglerna om handlingsoffent- lighet bör därmed göras gällande för den del av förvaltarnas konkurs- förvaltning som avser bekräftelse av bouppteckningen. Denna verksamhet bör alltså tas upp i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.

Att verksamheten tas upp i bilagan innebär att konkursförvaltarna jäm- ställs med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretess- lagen. Härigenom blir bestämmelser om registrering och diarieföring, om upplysningsplikt och om förfarandet vid utlämnande av handlingar tillämpliga (se 4–6 kap. offentlighets- och sekretesslagen). Som Kammar- rätten i Göteborg pekar på medför förslaget att förvaltarnas beslut i dessa frågor blir överklagbara till kammarrätten. En annan konsekvens av regle- ringen är att arkivlagen (1990:782) blir tillämplig. Det innebär bl.a. att Riksarkivets tillsynsområde utvidgas till att avse den verksamhet hos förvaltarna som anges i bilagan (se 2 § arkivlagen).

s. 68 Närmare om det straffrättsliga ansvaret Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 6.4

Närmare om det straffrättsliga ansvaret

Regeringens bedömning: Reglerna om det straffrättsliga ansvaret för oriktiga uppgifter i en konkurs bör inte ändras.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt,

Stockholms tingsrätt , Skellefteå tingsrätt, Umeå tingsrätt , Östersunds tingsrätt , Stockholms universitet och Sveriges advokatsamfund, delar promemorians bedömning. Åklagarmyndigheten anser att det inte bör vara någon skillnad i straffansvar beroende på om bekräftelsen sker i domstol eller hos förvaltaren. Myndigheten menar att den föreslagna förändringen innebär att de straffrättsliga konsekvenserna mildras trots att det bakom- liggande intresset av att säkerställa en riktig bouppteckning inte förändras. Ekobrottsmyndigheten anför i huvudsak samma synpunkter och framhåller att det inte är acceptabelt att platsen för lämnandet av osanna uppgifter får stor betydelse vid den straffrättsliga prövningen. Småföretagarnas riks- förbund anser att det är otidsenligt att det för ansvar för brott inte krävs att en oriktig uppgift som gäldenären har lämnat, eller gäldenärens förtigande av något, har påverkat konkursen. Åklagarmyndigheten föreslår att det införs en lagstadgad upplysningsplikt för konkursförvaltare gentemot åklagare.

Skälen för regeringens bedömning

Ansvar för oriktiga uppgifter under konkursförfarandet

Att en gäldenär lämnar oriktiga uppgifter i samband med konkurs straff- beläggs i regel som försvårande av konkurs (11 kap. 2 § första stycket brottsbalken). Det straffbara förfarandet utgörs av att gäldenären uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift. Brottsbeskrivningen tar sikte på fall då gäldenären framställer sin ekonomiska ställning som sämre än den i verkligheten är. Genom uttrycket ”annan sådan oriktig uppgift” omfattar straffansvaret även det förfarandet att gäldenären med skenavtal eller annars med oriktig handling försöker styrka en tidigare lämnad oriktig uppgift, liksom det fallet att gäldenären uppger en fordran till för lågt belopp eller en skuld till för högt belopp. För ansvar krävs inte att den oriktiga uppgiften eller förtigandet har påverkat resultatet av konkursen.

Grova brott mot upplysningsplikten är straffbelagda som grovt försvårande av konkurs. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gäldenären beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning (11 kap. 2 § fjärde stycket brottsbalken).

Brottet försvårande av konkurs riktar sig mot gäldenären. Andra än gäldenären som lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen vid en fakultativ edgång kan dömas för mened (15 kap. 1 § brottsbalken).

s. 69 Närmare om det straffrättsliga ansvaret Kontrollera mot PDF

Straffbestämmelserna bör inte ändras med anledning av att bouppteckningen ska bekräftas hos förvaltaren

I avsnitt 6.1 föreslås att den obligatoriska edgången i tingsrätt ska ersättas av en skriftlig bekräftelse på heder och samvete av gäldenären hos konkursförvaltaren. En möjlighet till edgång ska dock finnas kvar. I avsnitt 6.2 föreslås att motsvarande ordning ska gälla för andra än gäldenären.

I promemorian görs bedömningen att bestämmelserna om straffansvar inte bör ändras med anledning av förslagen att ersätta edgången i domstol med en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren. Flertalet av remissinstanserna delar den bedömningen.

En förutsättning för straffansvar är i dag att en oriktig uppgift eller ett förtigande innebär fara i bevishänseende. Det krävs alltså inte att åtgärden har påverkat resultatet av konkursen. Småföretagarnas riksförbund vänder sig mot denna ordning och menar att ett sådant resultat bör krävas för straffansvar. Att göra en ändring på det sätt riksförbundet föreslår innebär att det skulle bli tillåtet att lämna oriktiga uppgifter under konkursför- farandet så länge dessa inte har en bevisad påverkan på konkursen. En sådan förändring skulle kunna leda till en försämring av såväl kvaliteten på lämnade uppgifter som tilliten till uppgifternas sanningsenlighet. Det skulle i förlängningen riskera att urholka förtroendet för konkursinstitutet. Enligt regeringens uppfattning bör någon sådan begränsning av straff- ansvaret därför inte göras.

Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten menar att brottsbalkens bestämmelser bör ses över så att det inte får någon straffrättslig betydelse om det sker en bekräftelse eller ett beedigande eller vem som lämnar oriktiga uppgifter. En tänkbar ordning skulle enligt Åklagarmyndigheten kunna vara att även andra än gäldenären kan dömas för försvårande av konkurs och att en anpassning av rekvisiten för grovt sådant brott sker till den ordning som föreslås. Vad myndigheterna med andra ord gör gällande är att gäldenärer och andra, liksom skriftlig bekräftelse och edgång, bör likställas i straffrättsligt hänseende.

Att få fram korrekta uppgifter i konkursförfarandet är nödvändigt för utredningen av boet och att det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter krävs för att upprätthålla förtroendet för konkursinstitutet. Det är därför inledningsvis viktigt att understryka att även en gäldenär som hos förval- taren bekräftar oriktiga uppgifter i bouppteckningen kommer att kunna dömas för försvårande av konkurs.

När en gäldenär försätts i konkurs kan det finnas bakomliggande oegent- ligheter. Det är viktigt att sådana missförhållanden kan utredas och brott beivras. Förslaget om att gäldenärens bekräftelse ska ske hos förvaltaren påverkar inte polis och åklagares arbete med att lagföra brottslighet som kan ha begåtts i gäldenärens verksamhet under tiden före konkursen (t.ex. bedrägeri, borgenärsbrott, bokföringsbrott, skattebrott eller bidragsbrott). Det kan noteras att det åligger konkursförvaltaren att omedelbart under- rätta åklagare, om han eller hon finner att gäldenären kan misstänkas för något brott enligt 11 kap. brottsbalken (7 kap. 16 § konkurslagen). För- valtaren bör anmäla även andra förmögenhetsbrott (prop. 1978/79:105 s. 178). Åklagare och polis har vidare rätt att få tillgång till alla handlingar som rör boet som kan innehålla upplysningar om huruvida gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande mot sina borgenärer (17 kap. 7 §

Prop. 2020/21:148

s. 70 Närmare om det straffrättsliga ansvaret Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 konkurslagen). Något behov av att, som Åklagarmyndigheten framför, införa en rätt för åklagare att få upplysningar av förvaltaren om boet och

dess förvaltning finns därför inte.

Som redovisas ovan bedöms brottet försvårande i konkurs i regel som

grovt när gäldenären lämnat oriktig uppgift under ed. Den omständigheten

att bouppteckningen inte beedigats kan alltså påverka bedömningen av

brottets allvar. Det är dock inte endast sättet för bekräftelsen som avgör

om brottet försvårande av konkurs är grovt. Vid bedömningen ska det även

särskilt beaktas om gäldenären använt falsk handling eller vilseledande

bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning. Det finns således

ett antal omständigheter som kan medföra att brottet kan bedömas som

grovt även vid en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren.

Det kan vidare konstateras att det är väldigt ovanligt att en gäldenär

lagförs för att ha lämnat oriktiga uppgifter i en konkurs. Under 2018

åtalades ingen för vare sig försvårande av konkurs eller grovt försvårande

av konkurs. Under 2019 väcktes ett åtal för grovt försvårande av konkurs.

Det finns inte anledning att tro att den förändring av sättet att bekräfta

bouppteckningen som nu föreslås skulle minska gäldenärers vilja att hålla

sig till sanningen. Behovet av att ändra det straffrättsliga regelverket kan

därför ifrågasättas även av den anledningen.

Även om intresset bakom den straffrättsliga regleringen – att boupp-

teckningen ska vara riktig – är detsamma oavsett om uppgifterna i denna

bekräftas eller beedigas är det allvarligare att fara med osanning under ed

i domstol än när det sker under skriftlig försäkran. Detta gäller inte bara

under konkursförfarandet utan är en grundsyn som gäller sanningsbrotten

i allmänhet. Det framstår då som principiellt och systematiskt tveksamt att

just i konkursförfarandet likställa de två i straffrättsligt hänseende.

En skriftlig bekräftelse av oriktiga uppgifter är i praktiken en osann

försäkran och bör enligt regeringen också straffrättsligt hanteras som en

sådan. Det är alltså rimligt att beedigandet alltjämt utgör en kvalifikations-

grund som kan medföra att brottet bedöms som grovt. Denna uppfattning

är i linje med hur frågan har bedömts tidigare och i andra sammanhang.

Det kan noteras att inte någon av de tre statliga utredningar som tidigare

lämnat motsvarande förslag har sett behov av en ändring av det straffrätts-

liga regelverket. Samma bedömning gjordes när utmätningseden i domstol

utmönstrades till förmån för en skriftlig bekräftelse hos Kronofogde-

myndigheten. Den ordning med skriftlig bekräftelse hos förvaltaren som

föreslås i denna proposition överensstämmer vidare även i straffrättsligt

hänseende med den finska ordningen. Om gäldenären i en finsk konkurs

bestyrker en felaktig eller vilseledande boförteckning, är det straffbart som

gäldenärsbedrägeri. Om gäldenären inför domstol bestyrker att en felaktig

eller vilseledande uppgift är riktig, kan det däremot utgöra grovt gälde-

närsbedrägeri (se 39 kap. 2 och 3 §§ strafflagen [39/1889] och RP 26/2003

rd s. 67).

Som föreslås i avsnitt 6.1.4 kommer förvaltaren att vid behov kunna

begära att gäldenären avlägger ed i domstol. Ett skäl som motiverar en

sådan begäran bör vara att förvaltaren misstänker att gäldenären annars

kan komma att lämna oriktiga uppgifter eller i fall där förvaltaren miss-

tänker att det förekommit oegentligheter i tiden före konkursen. Att en

sådan möjlighet finns får dessutom anses ha en preventiv inverkan på

gäldenärskollektivet i stort. En förutsättning för denna ordning är att ett

s. 71 Ersättning för inställelse Kontrollera mot PDF

oriktigt uppgiftslämnande under ed betraktas som allvarligare än att Prop. 2020/21:148 bekräfta oriktiga uppgifter hos förvaltaren. Om de i stället likställs i straff-

rättsligt hänseende försvinner nämligen den huvudsakliga anledningen för förvaltaren att påkalla edgång när det finns misstanke om oegentligheter.

När det gäller frågan om det straffrättsliga ansvaret för någon annan än gäldenären kan det konstateras att gäldenären har ett mer långtgående ansvar under konkursutredningen. Gäldenären är den som har försatts i konkurs och som står i fokus under hela konkursförfarandet. Gäldenären har en generell upplysningsplikt och en skyldighet att uppge boet och har ansvar för uppgifterna i bouppteckningen. Någon annan än gäldenären kan behöva bekräfta viss uppgift i bouppteckningen om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Med ”någon annan” kan avses alltifrån en styrelseledamot som avgått till en revisor, en anställd i ett bolag eller en närstående till gäldenären. Redan i dag är det i praktiken upp till förval- taren att avgöra om någon förutom gäldenären ska bekräfta uppgifter under straffansvar.

Synen på gäldenärens och andra personers ansvar under konkurs- förfarandet skiljer sig alltså åt. Det är rimligt och det finns enligt regeringens mening inte anledning att på grund av den förändring av sättet att bekräfta bouppteckningsuppgifter som nu föreslås likställa gäldenären och någon annan i straffrättsligt hänseende. Den senare som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter kommer att kunna dömas för osann eller vårds- lös försäkran (15 kap. 10 § brottsbalken). I de fall där konkursförvaltaren har anledning att anta att någon annan än gäldenären har skäl att lämna oriktiga uppgifter, t.ex. en före detta ställföreträdare i ett s.k. målvakts- bolag som har försatts i konkurs, kan förvaltaren begära edgång och ansvar för mened kan då aktualiseras.

Sammantaget anser regeringen att det inte finns skäl att anta att införan- det av en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren som huvudregel i stället för edgång kommer att leda till att oriktiga uppgifter lämnas i större utsträck- ning än tidigare. Det är det främsta skälet till att någon ändring av den straffrättsliga regleringen inte bör göras. Härtill finns det redan en fullgod reglering för de fall oriktiga uppgifter ändå bekräftas och det finns goda skäl till att i straffrättsligt hänseende skilja mellan edgång och skriftlig bekräftelse samt mellan gäldenären och någon annan.

6.5

Ersättning för inställelse

Regeringens förslag: Konkursförvaltaren ska besluta om ersättning till

gäldenären, en ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk person

eller någon annan som ska inställa sig någon annanstans än vid rätten.

Förskott på ersättningen ska kunna beviljas. Den som är missnöjd med

förvaltarens beslut ska få begära rättens prövning.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I

promemorian föreslås att konkursförvaltarens beslut ska få överklagas till

domstol och att det ska tydliggöras att även förskott på ersättning utgör en

konkurskostnad.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på

promemorians förslag. Stiftelsen Ackordscentralen invänder inte mot

s. 72 Ersättning för inställelse Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 förslaget men framhåller att om det saknas medel i konkursboet så måste

förskottet betalas av allmänna medel.

Skälen för regeringens förslag: I konkurslagen uppställs i vissa fall

krav på gäldenären att inställa sig. På begäran av konkursförvaltaren ska

gäldenären närvara vid bouppteckningsförrättningen. Även vid vissa

sammanträden inför rätten ska gäldenären närvara (6 kap. 2–4 §§ konkurs-

lagen). Detsamma gäller någon annan som ska avlägga ed (6 kap. 5 §

konkurslagen). Är gäldenären en juridisk person gäller normalt skyldig-

heten att inställa sig ställföreträdaren och i vissa fall även tidigare ställföre-

trädare (6 kap. 13 § konkurslagen).

Det finns en möjlighet att få ersättning för inställelse hos rätten eller

någon annanstans (6 kap. 14 § konkurslagen). Om gäldenären är i behov

av det, är han eller hon berättigad till skälig ersättning av konkursboet för

resa och uppehälle inom landet, när gäldenären inställer sig hos rätten eller

någon annanstans. Även en ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk

person och någon annan som ska avlägga ed har rätt till sådan ersättning.

Det är tingsrätten som beslutar om ersättning. Enligt 16 § förordningen

(1996:381) med tingsrättsinstruktion kan tingsrätten delegera till sin

kanslipersonal att besluta i fråga om ersättning eller förskott av allmänna

medel till någon som har medverkat i ett mål (se även prop. 1999/2000:26

s. 82 f.).

I avsnitt 6.1 och 6.2 föreslås att rättens edgångssammanträde ersätts av

ett sammanträde hos konkursförvaltaren där bouppteckningen ska

bekräftas. Det ska dock alltjämt finnas kvar en möjlighet att avlägga ed i

domstol. Redan sedan tidigare är det förvaltaren som ansvarar för den

bouppteckningsförrättning som gäldenären kan behöva närvara vid.

Att gäldenären och andra nu i större utsträckning ska inställa sig hos

konkursförvaltaren och inte hos rätten gör att det finns anledning att

överväga en förändring av vem som beslutar om ersättning för sådan

inställelse. Det framstår som naturligt att ansvaret för ersättningen ligger

hos den som ansvarar för den uppgift som inställelsen avser. En sådan

beslutsordning framstår som mest effektiv. Det är ju rimligen den som

håller i förrättningen eller sammanträdet som har bäst förutsättningar att

kunna bedöma frågan om ersättning. Ersättningen utgör en konkurs-

kostnad (14 kap. 1 § första stycket 7 konkurslagen) och det handlar alltså

inte om att förvaltaren ska besluta om ersättning av allmänna medel (även

om det allmänna kan behöva stå för kostnader som boet inte kan täcka).

Mot den bakgrunden bör förvaltaren överta rättens uppgift att besluta om

ersättning för inställelse som sker hos någon annan än rätten, vilket är hos

förvaltaren.

Det framstår som lämpligt att konkursförvaltaren, liksom rätten, ska

kunna bevilja förskott på ersättningen på motsvarande sätt som gäller vid

många andra fall av inställelse, jfr t.ex. kungörelsen (1973:261) om

utbetalning av vissa ersättningar i mål eller ärende vid domstol, m.m. och

förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen,

m.m. Det bör framgå av konkurslagen. Ersättningen är en konkurskostnad.

Det gäller även ersättning som betalas ut i förskott utan att det särskilt

behöver anges. Utbetalningen av dessa hanteras på samma sätt som andra

konkurskostnader om det, som Ackordscentralen framhåller, saknas medel

i konkursboet. Förvaltaren kan i en sådan situation behöva göra utlägg för

boets räkning. De belopp som kan bli aktuella får antas vara förhållandevis

s. 73 7 Gäldenärens bokföringshandlingar Kontrollera mot PDF

små, och det finns inte skäl att hantera sådana utlägg på något annat sätt Prop. 2020/21:148 än vad som gäller för andra utlägg förvaltaren kan ha i en konkurs.

Det bör för ersättningsfrågor finnas en möjlighet att få till stånd en överprövning av konkursförvaltarens beslut i domstol. Detsamma gäller beslut om förskott (jfr 49 kap. 5 § 5 rättegångsbalken). Den som är miss- nöjd med förvaltarens beslut bör därför kunna begära rättens prövning av beslutet (jfr avsnitt 6.2.2).

Rättens beslut om ersättning gäller omedelbart (se 16 kap. 4 § konkurs- lagen). Detsamma bör gälla för konkursförvaltarens beslut om ersättning, inklusive förskott på ersättning. En bestämmelse som anger detta föreslås därför.

I de fall edgång ska ske är det lämpligt att även i fortsättningen låta rätten besluta om eventuell ersättning för inställelsen.

7 Gäldenärens bokföringshandlingar

7.1 Räkenskapsinformation och annat material

Regeringens förslag: Uttrycket räkenskapsinformation och annat material som rör boet ska användas i konkurslagen i stället för räken- skapsmaterial och andra handlingar som rör boet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte över för-

slaget men flera remissinstanser, bl.a. Bokföringsnämnden och Stiftelsen Ackordscentralen, tillstyrker det. Bokföringsnämnden menar att det dock kan diskuteras om det inte är mer lämpligt att använda ”andra uppgifter” än ”annat material”.

Skälen för regeringens förslag: I konkurslagens bestämmelser om vad som ska förvaras efter en avslutad konkurs talas det om räkenskaps- material och andra handlingar som rör boet (7 kap. 19 och 22 §§). Samma uttryck återfinns även på flera andra ställen i lagen. Gäldenären ska i sam- band med en konkursansökan ge in en förteckning som anger vilket räkenskapsmaterial som finns (2 kap. 3 § första stycket, som i avsnitt 5.2 föreslås tas bort). Konkursförvaltaren ska efter konkursbeslutet ta hand om materialet och då vid behov begära handräckning för att få tag i det (7 kap. 12 och 14 §§). Förvaltaren ska sedan i bouppteckningen ta med en för- teckning över materialet, om det behövs (7 kap. 13 §). Gäldenären ska där- efter beediga bouppteckningens uppgifter om bl.a. räkenskapsmaterialet (6 kap. 3 §). Slutligen ska tillsynsmyndigheten och granskningsmän ha rätt att få tillgång till materialet under konkursförfarandet (7 kap. 28 och 30 §§).

Tidigare användes i konkurslagen, med något undantag, ordet böcker.

Med böcker avsågs räkenskapsmaterial enligt dåvarande bokföringslagen

(1976:125) och ordet i konkurslagen ersattes därför 1995 i förtydligande

syfte med räkenskapsmaterial (prop. 1994/95:189 s. 28 f.); det uttrycket

fanns sedan tidigare i 7 kap. 12 § andra stycket konkurslagen (prop.

1986/87:90 s. 265). År 2000 infördes en ny bokföringslag (1999:1078).

s. 74 Handräckning Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Uttrycket räkenskapsmaterial utmönstrades då till förmån för räkenskaps- information. Syftet var bl.a. att anpassa bokföringsregleringen till it-sam- hällets utveckling (prop. 1998/99:130 s. 244 f.). Någon motsvarande änd- ring gjordes inte i konkurslagen.

Det står klart att uttrycket räkenskapsmaterial i konkurslagen ska knyta an till vad som avses enligt bokföringslagen (se bl.a. prop. 1994/95:189 s. 30 f., där lagstiftaren inte tyckte det var nödvändigt att tynga konkurs- lagen med en uttrycklig hänvisning till bokföringslagen, och SOU 1983:24

s. 297).

Det är viktigt att det är tydligt vilket material som avses, inte minst

eftersom existensen och omfattningen av materialet ska bekräftas av gäldenären under straffansvar. Uttrycket räkenskapsinformation är definierat i 1 kap. 2 § 9 bokföringslagen (se även Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2013:2). Regeringen anser att det därför finns anledning att nu anpassa konkurslagen och ersätta uttrycket räkenskaps- material med räkenskapsinformation. På så sätt uppnås att begrepps- användningen i konkurslagen är densamma som i bokföringslagen.

Som nämns ovan är uttrycket räkenskapsmaterial i konkurslagen i flertalet fall kombinerat med ”de andra handlingar” som rör boet. Vad som närmare avses med andra handlingar är inte helt klart och några exempel ges inte i förarbetena. Detta har dock tidigare inte bedömts vålla några större bekymmer (prop. 1994/95:189 s. 29 f.).

Att i konkurslagen övergå till att använda uttrycket räkenskapsinforma- tion medför ett behov av att i den lagen också ändra det i lagtexten därpå angivna ”och de andra handlingar”, eftersom det annars riskerar att ge intrycket av att räkenskapsinformation endast utgörs av handlingar (jfr även prop. 1998/99:130 s. 246 f. om att undvika en sammankoppling med tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp). Räkenskapsinformation avser – i motsats till räkenskapsmaterial – informationen och inte bäraren av informationen. Att på motsvarande sätt tala om ”annan information” är dock inte givet eftersom det riskerar att bli för vagt till både form och inne- håll. I stället framstår det som lämpligt att som föreslås i promemorian använda ”annat material”. Regeringen har i ett tidigare lagstiftningsärende uttalat att ”material” är att föredra framför ”uppgifter”, som Bokförings- nämnden nämner som ett alternativ, eftersom det får anses tydligare markera att det handlar om även annat än handlingar (se prop. 2016/17:180 s. 80 f.).

7.2

Handräckning

Regeringens förslag: Bestämmelserna i konkurslagen om handräck-

ning av gäldenärens bokföringshandlingar ska moderniseras och i större

utsträckning hänvisa till utsökningsbalkens regler om handräckning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller invän-

der inte mot det.

Skälen för regeringens förslag: Som en väsentlig del i konkursförval-

tarens uppdrag ligger att snarast ta hand om gäldenärens bo med dess

räkenskapsinformation och annat material som rör boet (se 7 kap. 12 §

s. 75 7.3 Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar Kontrollera mot PDF

första stycket konkurslagen och avsnitt 7.1). I första hand sker det genom Prop. 2020/21:148 att material hos gäldenären tas om hand. Även den som på uppdrag av

gäldenären har upprättat material som rör boet är dock skyldig att lämna ut det till förvaltaren (7 kap. 12 § andra stycket konkurslagen).

Konkursförvaltaren har rätt att om det behövs begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att kunna omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo. Det gäller även material som finns hos någon annan som har upprättat det (7 kap. 14 § konkurslagen).

Att tillgripa handräckning kan bli aktuellt för att få tag i material framför allt när gäldenären eller någon annan inte medverkar i utredningen av boet. Att genom handräckning få tillgång till material kan då vara nödvändigt för att konkursförvaltaren t.ex. ska kunna upprätta bouppteckningen.

Frågan om handräckning är fullständigt reglerad i konkurslagen. Med andra ord framgår det av den lagen inte bara att konkursförvaltaren får begära handräckning utan också hur Kronofogdemyndigheten därefter får genomföra en sådan. Bestämmelserna tillkom genom 1979 års reform i tiden före utsökningsbalken, där det annars finns allmänna regler om handräckning av motsvarande innehåll. Det framstår som lämpligt att nu anpassa regleringen i konkurslagen till hur mer moderna bestämmelser med motsvarande innehåll ser ut. Det innebär att det i konkurslagen bör göras en hänvisning till utsökningsbalkens regler. Det bidrar till en enhet- lig tillämpning och underlättar för inte minst Kronofogdemyndigheten.

I ett avseende avviker nuvarande handräckningsregel i konkurslagen från utsökningsbalkens och det gäller möjligheten att ta sig tillträde till bl.a. gäldenärens bostad i dennes frånvaro utan att först underrätta denne. Vid tillkomsten av bestämmelsen gjordes bedömningen att en sådan möjlighet var påkallad i konkursfall (prop. 1978/79:105 s. 173 f.). Det har inte framkommit anledning att omvärdera den bedömningen. Detta bör därför vara möjligt även fortsättningsvis. Som anförs i promemorian framstår det som lämpligt att ett undantag från den normala ordningen görs endast om det är motiverat i den enskilda konkursen. Det bör därför före- skrivas att det får ske om konkursförvaltaren begär det.

7.3 Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar

Regeringens förslag: Om det vid konkursens avslutande inte går att återlämna material som rör boet till gäldenären, ska konkursförvaltaren ha ansvaret för att bevara materialet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens .

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, bl.a. Kronofogde-

myndigheten , Sveriges advokatsamfund och Rekonstruktör- och konkurs-

förvaltarkollegiet i Sverige , tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det.

Kollegiet framhåller dock att förslaget kommer att innebära en fördyrning

av konkurshanteringen som i utdelningskonkurser belastar borgenärs-

kollektivet. Stiftelsen Ackordscentralen invänder mot förslaget och fram-

håller kostnaderna och att arkiveringen ligger i det allmännas intresse som

skäl för att tillsynsmyndigheten ska svara för arkiveringen.

Ackordscentralen, liksom Ekobrottsmyndigheten , pekar på att det finns

svårigheter att omhänderta material som är förvarat i s.k. molntjänster.

s. 76 7.3 Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Myndigheten anser att de arkiveringsproblem som detta behöver lösas innan arkiveringsskyldigheten överförs på konkursförvaltarna, eftersom ett åsidosättande av bestämmelserna om bevarande av räkenskapsinforma- tion kan medföra straffansvar. Riksarkivet anser att konkurslagen bör ändras så att de enskilda arkivinstitutionerna får möjlighet att överta hand- lingar när konkursen är utredd och avslutad.

Skälen för regeringens förslag

Det finns i dag ett delat förvaringsansvar

Om det vid konkursens avslutande finns några hinder mot att till gälde- nären återställa dennes räkenskapsinformation och annat material som rör boet och som konkursförvaltaren har tagit hand om, ska de överlämnas till tillsynsmyndigheten, om inte förvaltaren anser att han eller hon bör bevara dem (7 kap. 22 § konkurslagen och avsnitt 7.1). Att materialet inte kan återlämnas till gäldenären kan bero på t.ex. att gäldenären är en juridisk person som har upphört att existera i och med konkursens avslutande. Det kan också handla om att gäldenären inte är anträffbar eller vägrar att återta handlingarna. Ett exempel på skäl för att förvaltaren själv vill bevara hand- lingar kan vara att de behövs för någon åtgärd som återstår att utföra efter konkursens avslutande.

Den nuvarande ordningen tillkom 1979. Dessförinnan gällde att kon- kursförvaltaren var skyldig att bevara gäldenärens bokföring. Denna skyl- dighet ansågs dock medföra vissa praktiska problem. Materialet var tidvis omfattande och förvaringen medförde kostnader. Tillsynsmyndigheten bedömdes ha större möjligheter än en enskild förvaltare att anordna en rationell och inte så dyr förvaring av bokföringsmaterialet. Samtidigt konstaterades det att förhållandena kunde vara sådana att det är lämpligast att förvaltaren efter konkursens avslutande behåller materialet hos sig under kortare eller längre tid. Det ansågs kunna överlåtas åt förvaltaren att avgöra vem som i den enskilda konkursen lämpligen bör svara för förva- ringen (prop. 1978/79:105 s. 348 f. och SOU 1977:29 s. 265 f., se även SOU 2000:62 del 1 s. 561 f.).

Det delade förvaringsansvaret har brister som behöver åtgärdas

Den nuvarande ordningen med ett delat förvaringsansvar mellan tillsyns- myndigheten och konkursförvaltaren har brister. En sådan brist är att ordningen medför en otydlighet i fråga om vilken aktör som förvarar handlingarna i en konkurs. Anledningen till detta är att det i praktiken helt har lämnats till förvaltaren att bestämma om handlingarna ska överlämnas till tillsynsmyndigheten eller inte. En viktig aspekt i detta sammanhang är att det i dag inte heller går att förlita sig på att samtliga handlingar i en konkurs förvaras av samma aktör. Av vad som har framkommit är det t.ex. ovanligt att förvaltaren överlämnar de elektroniska handlingarna till tillsynsmyndigheten, även om förvaltaren överlämnar alla fysiska hand- lingar i samma konkurs till myndigheten. Att inte alla gäldenärens hand- lingar överlämnas innebär att handlingar regelmässigt förvaras av både förvaltaren och tillsynsmyndigheten. Att det görs en sådan uppdelning av handlingarna är dock ofta inte tydligt för någon annan än förvaltaren själv.

s. 77 7.3 Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar Kontrollera mot PDF

En annan brist med det delade förvaringsansvaret är att handlingarna behandlas på olika sätt ur ett rättsligt perspektiv beroende på vem som förvarar dem. Handlingarna blir nämligen allmänna i tryckfrihetsförord- ningens mening om de tas om hand av tillsynsmyndigheten, men inte om de förvaras av konkursförvaltaren eller för den skull gäldenären själv. Visserligen kan vissa slags uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess (se t.ex. 34 kap. 7 och 8 §§ offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och prop. 1986/87:90 s. 90), men redan det förhållandet att dessa i grunden privata handlingar blir allmänna endast av den anledningen att de över- lämnas till tillsynsmyndigheten för förvaring är mindre lämpligt. I ännu högre grad måste det dock ifrågasättas att handlingarnas rättsliga karaktär ska vara beroende av förvaltarens ställningstagande i frågan om huruvida handlingarna ska överlämnas till tillsynsmyndigheten.

Genom att enbart en aktör ges ansvaret kan handlingarna hållas samlade och därigenom utesluts risken för att handlingar – vanliga fysiska eller elektroniska – förvaras hos olika aktörer beroende på i vilken utsträckning som förvaltaren väljer att lämna över material (jfr rättsfallet NJA 2008 s. 251). Mot denna bakgrund finns det anledning att ändra reglerna om förvaring så att endast en aktör blir ansvarig för förvaringen.

Konkursförvaltaren ska ha ansvar för förvaring av handlingar som inte kan återlämnas till gäldenären

En utgångspunkt bör – liksom hittills – vara att gäldenärens räkenskaps- information och annat material som rör boet ska återlämnas till gäldenären när konkursen avslutas. Det finns anledning att göra detta något tydligare i konkurslagen. Även med en sådan utgångspunkt är frågan vem som bör ansvara för förvaringen när ett återlämnande inte kan ske.

Att behålla nuvarande ordning med ett delat ansvar är som anges ovan inte ett alternativ. I promemorian föreslås att konkursförvaltarna även framöver ska ha ansvar för förvaringen av gäldenärens handlingar och att möjligheten att överlåta det ansvaret på tillsynsmyndigheten tas bort. De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.

Det kan konstateras att de kostnadsskäl och praktiska skäl som tidigare har anförts som skäl för att förvaltaren ska kunna överlåta ansvaret på tillsynsmyndigheten knappast längre gör sig gällande. Konkurstillsynen finns numera på endast ett mindre antal orter i Sverige och det finns inte förutsättningar att förvara handlingarna i myndighetens lokaler. I stället anlitar tillsynsmyndigheten ett företag som tillhandahåller arkivtjänster för förvaringen och i många fall är det fråga om samma arkiveringsföretag som förvaltarna anlitar. Med hänsyn till detta är det svårt att hävda att till- synsmyndigheten kan sörja för en mer rationell och mindre kostnads- krävande hantering av materialet än vad förvaltarna kan.

Regeringen anser vidare, till skillnad från Ackordscentralen, att den omständigheten att handlingarna i vissa fall är av betydelse för det all- männa inte utgör ett bärande skäl till att tillsynsmyndighet ska ha för- varingsansvaret. Även i andra sammanhang kan det allmänna ha ett intresse av att handlingar bevaras under en viss tid. Det har dock inte i sig inneburit att staten har åtagit sig att förvara dessa handlingar. Till detta kommer att myndigheterna – främst Ekobrottsmyndigheten och Skatte- verket – efterfrågar handlingar endast i ett fåtal av konkurserna (cirka två

Prop. 2020/21:148

s. 78 7.3 Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 procent av konkurserna). Inte heller är myndigheternas möjlighet att få tillgång till de aktuella handlingarna för att t.ex. utreda ekonomisk brotts-

lighet beroende av att de förvaras av just en myndighet. Det allmännas

behov av handlingarna utgör därför inte ett skäl för att förvaringsansvaret

ska ligga på tillsynsmyndigheten. Det är dessutom inte rimligt att

gäldenärens handlingar ska vara allmänna, vilket blir fallet med en för-

varing hos tillsynsmyndigheten (se Lagrådet i prop. 1978/79:105 s. 704).

Det är trots allt handlingar som allmänheten inte kan begära ut när de

förvaras av gäldenären själv eller av förvaltaren. Det finns i andra liknande

situationer inte någon möjlighet att begära ut denna typ av handlingar och

det förhållandet att gäldenären har varit försatt i konkurs borde inte med-

föra att handlingarna behandlas annorlunda.

Av betydelse när det ska avgöras vem som ska ges förvaringsansvaret är

hur förvaringen sker i andra liknande sammanhang. Det ligger då nära till

hands att titta på vad som gäller vid likvidation av en juridisk person. I en

sådan situation kan handlingarna, på samma sätt som nu diskuteras, inte

lämnas tillbaka till gäldenären. För att lösa detta anges i Bokförings-

nämndens allmänna råd att om en juridisk person har upphört genom likvi-

dation, ansvarar likvidatorn för den juridiska personens räkenskaps-

information (BFNAR 2013:2 8.13). Någon möjlighet för likvidatorn att

överlämna handlingarna till en myndighet finns inte. Det kan vidare

konstateras att konkursförvaltaren redan ansvarar för att förvara bokföring

under själva konkursförfarandet och som alltså hör till boet (7 kap. 19 §

konkurslagen). Det ligger då enligt regeringens uppfattning nära till hands

att förvaltaren även får ansvara för förvaringen av sådant material som hör

till konkursgäldenären men som inte kan återlämnas.

Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen starka skäl som talar för

att förvaltaren bör ha förvaringsansvaret för gäldenärens handlingar efter

en avslutad konkurs.

Att hantera gäldenärens handlingar kan som Ekobrottsmyndigheten

framhåller innebära personuppgiftsbehandling. Det gäller inte enbart vid

arkivering utan generellt i en konkurs. Konkursförvaltarna får anses ha

förutsättningar att utföra den uppgiften på ett tillfredsställande sätt (se

avsnitt 5.5). Att förvaltaren ges ansvaret att förvara materialet innebär,

som bl.a. Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige pekar på,

att den kostnad som uppstår blir en konkurskostnad som i utdelnings-

konkurser kan påverka borgenärerna. En sådan konsekvens bedöms dock

inte omotiverad och det lär inte heller bli en särskilt betungande uppgift

för förvaltarna att ha hand om förvaringen. Enligt uppgift från Krono-

fogdemyndigheten förvarar förvaltarna redan allt material själva i ungefär

hälften av alla konkurser. I övriga fall täcks Kronofogdemyndighetens

förvaringskostnad av tillsynsavgiften, som även den är en konkurskostnad.

Som anges ovan sköter dessutom förvaltarna förvaring av andra hand-

lingar som rör konkursen och konkursboet. Det kan vidare förväntas att

den digitalisering som sker i allt snabbare takt av bl.a. bokföringshand-

lingar kommer att leda till lägre förvaringskostnader.

Avslutningsvis tar Ekobrottsmyndigheten och Ackordscentralen upp att

det förhållandet att konkursgäldenärens bokföring kan finnas i en s.k.

molntjänst innebär problem vid konkursförvaltarnas arkivering. Eko-

brottsmyndigheten menar att dessa problem skulle behöva lösas innan

förvaringsskyldigheten överförs på förvaltarna och framhåller att ett

s. 79 8 Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser Kontrollera mot PDF

åsidosättande av reglerna om bevarande av räkenskapsinformation kan Prop. 2020/21:148 medföra straffansvar för förvaltaren. Regeringen är för sin del medveten

om att användningen av molntjänster kan innebära utmaningar vid tillämp- ning av lagstiftning om omhändertagande, hantering och arkivering av bokföringsmaterial. Regeringen har tillsatt en utredning som har i uppdrag att bl.a. föreslå de förändringar av reglerna om arkivering av räkenskaps- information som behövs. I direktiven anges särskilt att reglerna om arki- vering medför svårigheter att använda ny teknik som exempelvis moln- tjänster (dir. 2020:48). Dessa utmaningar är dock inte något som är specifikt för konkursförfarandet eller som aktualiseras först i och med att förvaltarna ges ensamt ansvar för förvaringen. Som nämns ovan ansvarar likvidatorer för juridiska personers räkenskapsinformation efter likvida- tionens avslutande, och konkursförvaltaren tar redan hand om sådant material i nästan varannan konkurs. Mot denna bakgrund finns det inte anledning att avvakta med att genomföra en förändring.

Sammantaget bedömer regeringen att det är mest fördelaktigt och ända- målsenligt att förvaltaren ensam får ansvaret för att bevara gäldenärens material som rör boet när det inte kan återlämnas till gäldenären. En lag- ändring med sådan innebörd föreslås därför.

Att konkursförvaltarna nu föreslås får förvaringsansvaret medför enligt Riksarkivet att det kan finnas en risk för att samhällsviktig information förloras och kulturarvet utarmas. Riksarkivet anser att detta skulle kunna lösas genom en bestämmelse i konkurslagen om att enskilda arkivinstitu- tioner får möjlighet att överta handlingar när konkursen är avslutad. Regeringen konstaterar att arkivbestämmelsen i konkurslagen har funnits länge och att syftet med den är ett annat än de syften Riksarkivet för fram. Det handlar om enskilda gäldenärers bokföring som ska bevaras under en tid och endast under förutsättning att gäldenären själv inte kan återta den. Frågan om reglering av den enskilda arkivsektorn har nyligen övervägts av Arkivutredningen (se SOU 2019:58 s. 393 f.) och Riksarkivet lämnade samma synpunkt till den utredningen. Utredningens betänkande, som inte innehåller något förslag om ändring i konkurslagen, bereds i Regerings- kansliet. Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare överväga den fråga om övertagande som Riksarkivet tar upp.

8 Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser

8.1 Bouppteckningen

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att konkursförvaltaren ska redovisa gäldenärens skulder i bouppteckningen. I bouppteckningen ska även förvaltarens prognos för utdelning i konkursen anges.

Möjligheten för konkursförvaltaren att inte upprätta en bouppteck- ning när gäldenären själv har gjort det ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

s. 80 8 Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Göta hovrätt, Hudiksvalls tingsrätt, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation, tillstyrker förslagen eller invänder inte mot dem. Stiftelsen Ackordscentralen anser att skulder- na i bouppteckningen bör preciseras som prioriterade eller oprioriterade samt att tillgångarna bör klassificeras efter egendomsslag, allt i syfte att borgenärerna bättre ska kunna bedöma förutsättningarna för utdelning. Ackordscentralen anser vidare att uppgiften att underrätta borgenärerna om huruvida utdelning kan påräknas bör ankomma på den som fastställer utdelningsförslaget.

Skälen för regeringens förslag

Konkursförvaltaren ska alltid upprätta en bouppteckning

En tidig uppgift för konkursförvaltaren under konkursförfarandet är att upprätta en bouppteckning (7 kap. 13 § konkurslagen). Bouppteckningen syftar bl.a. till att ge berörda en översiktlig bild av boets ställning. För- valtaren och borgenärerna kan genom bouppteckningen få en uppfattning om huruvida det kan påräknas någon utdelning i konkursen. Bouppteck- ningen ska också ligga till grund för gäldenärens edgång och kan utgöra ett redskap i tillsynsmyndighetens tillsyn. Förvaltarens bouppteckning fyller alltså en viktig uppgift i konkursen och bör därför upprättas även fortsättningsvis.

I 7 kap. 13 § femte stycket konkurslagen finns spår av en äldre ordning där gäldenärens egna uppgifter i vissa fall kunde ersätta konkursförvaltar- ens bouppteckning och avvara en edgång. Enligt den bestämmelsen behöver en förvaltare inte upprätta en bouppteckning när en förteckning med motsvarande innehåll har getts in av gäldenären och förvaltaren anser den tillförlitlig. Att förvaltaren inte upprättar en bouppteckning torde numera inte förekomma (se t.ex. Ds 1994:96 s. 33 f.). Det har bl.a. sin grund i att gäldenären i praktiken aldrig ger in en förteckning och att den inte heller längre kan ersätta en edgång. Regeringen föreslår i avsnitt 5.2 nu dessutom att bestämmelsen i konkurslagen om att gäldenären bör ge in en förteckning tas bort. I syfte att säkerställa en korrekt avveckling av boet är det lämpligt att förvaltaren alltid upprättar en egen bouppteckning, som sedan ska ligga till grund för gäldenärens bekräftelse. Bestämmelsen om att gäldenärens egen förteckning kan ersätta förvaltarens bör mot denna bakgrund tas bort.

Det ska tydliggöras att skulderna ska anges i bouppteckningen

I konkurslagen anges att boets tillgångar ska tas upp till noggrant upp- skattade värden i bouppteckningen. Bouppteckningen ska vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och adress (7 kap. 13 § första stycket). Det anges däremot inte uttryckligen att boets skulder, dvs. vilka fordringar borgenärerna har, ska redovisas. Även om förvaltarna normalt ändå brukar ange de skulder som de känner till är frågan om inte en skyldighet att ange skulderna är något som borde framgå av lag.

I 1921 års konkurslag angavs att konkursförvaltaren i bouppteckningen skulle uppge tillgångarna och skulderna i gäldenärens bo. Genom 1979 års

reform infördes en precisering om att det för skulderna skulle anges i vad

s. 81 8 Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser Kontrollera mot PDF

mån de avsåg lön eller pension (prop. 1978/79:105 s. 16, se även prop. 1975/76:210 s. 203). När 1987 års konkurslag tillkom föreskrevs att i bouppteckningen skulle tillgångarna tas upp till noggrant uppskattade värden och att det beträffande skulderna skulle anges i vad mån de avser lön eller pension. Den tidigare inledande och övergripande meningen om att bouppteckningen ska innehålla boets tillgångar och skulder fanns alltså inte kvar. Några år senare vidtog lagstiftaren en ytterligare rationalisering av lagtexten genom att ta bort preciseringen av skulderna angående lön och pension. Som skäl angavs att den var onödig eftersom förvaltaren handlägger och fattar beslut i lönegarantifrågor (prop. 1994/95:189 s. 56).

De förändringar som har skett successivt har lett till att det inte längre anges att skulderna ska redovisas i bouppteckningen. Det kan aldrig ha varit avsikten. Det kan i sammanhanget konstateras att en redovisning av skulderna i bouppteckningen är något som vissa andra delar av konkurs- lagen närmast förutsätter. Gäldenären ska t.ex. bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar och skulder är riktiga (se avsnitt 6.1).

Enligt regeringen är det värdefullt för boutredningen och för den fort- satta konkurshanteringen att gäldenärens skulder finns angivna i ett tidigt skede. Med hjälp av framför allt gäldenären kan de skulder som är kända på ett relativt enkelt sätt tas fram och redovisas, vilket också redan torde ske i stor utsträckning. Det framstår därför som lämpligt att det i lagen åter tydliggörs att boets skulder ska redovisas i bouppteckningen. Ackords- centralen föreslår en mer ingående redovisning av skulderna för att borge- närerna ska kunna bedöma förutsättningarna för utdelning. Regeringen anser emellertid att detta inte är något som bör krävas i det tidiga skede av konkursförvaltningen som bouppteckningen upprättas, särskilt när förval- taren, som föreslås nedan, ska åläggas att i bouppteckningen redovisa en prognos för utdelningen.

Bouppteckningen ska innehålla en prognos för utdelning

Tingsrätten ska snarast efter edgångssammanträdet särskilt underrätta varje känd borgenär om huruvida utdelning kan påräknas för fordringen. Innan rätten lämnar uppgifter om utdelningsprognosen ska samråd ske med konkursförvaltaren, om det behövs (31 § konkursförordningen). Detta brukar normalt ske vid edgångssammanträdet genom att förvaltaren då lämnar en prognos som förs till protokollet.

Att en uppskattning om en eventuell kommande utdelning i första hand görs av konkursförvaltaren är naturligt eftersom det är han eller hon som utreder boet och upprättar den bouppteckning som en sådan prognos i detta skede av konkursen får grundas på. I avsnitt 6.1.1 föreslås att edgång inför rätten ska ersättas av en bekräftelse av gäldenären hos förvaltaren. Rätten kommer därmed inte längre att kunna anteckna förvaltarens utdelnings- prognos. Som anförs i promemorian är det lämpligt att en uppgift om förväntad utdelning kommer till uttryck i ett tillgängligt och allmänt doku- ment. För att kunna göra en utdelningsprognos krävs att boet gås igenom och en bouppteckning upprättas. Förvaltarens bedömning i utdelnings- frågan bör därför redovisas i bouppteckningen. Detta bör anges i 7 kap. 13 § konkurslagen.

Borgenärerna bör liksom hittills särskilt underrättas om förvaltarens prognos. En sådan underrättelse bör ske i nära tidsmässigt samband med

Prop. 2020/21:148

s. 82 8.2 Halvårsberättelser Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 att bouppteckningen upprättas. Till skillnad från Ackordscentralen anser regeringen att skyldigheten att underrätta borgenärerna om huruvida utdel- ning kan påräknas därför bör ankomma på förvaltaren. Detta bör regleras i förordning.

Särskilt om begreppet livförsäkringsföretag

I konkurs hos t.ex. ett kreditmarknadsföretag ska det till bouppteckningen eller en särskild borgenärsförteckning bifogas uppgift om insättnings- borgenärerna och deras fordringsbelopp. I ett livförsäkringsbolags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs ska det på motsvarande sätt bifogas upp- gift om försäkringstagarna och deras fordringar (7 kap. 13 § sjätte stycket konkurslagen). Det finns anledning att i detta sammanhang ersätta begreppet livförsäkringsbolag med livförsäkringsföretag (se 1 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen [2010:2043] om dessa begrepp) för att reglerna även ska omfatta livförsäkringsföreningar. Motsvarande ändring bör då även ske i 9 kap. 5 § konkurslagen som reglerar vad en försäkrings- tagare ska bevaka i ett livförsäkringsbolags konkurs.

8.2 Halvårsberättelser

Regeringens förslag: Konkursförvaltaren ska lämna den första halv- årsberättelsen senast en månad efter utgången av den kalender-månad i vilken sex månader har förflutit från konkursbeslutet.

Kravet på att kontoutdrag ska vara bestyrkta ska tas bort. Konkursförvaltaren ska redan i den första halvårsberättelsen redovisa

de åtgärder som återstår och ska i senare berättelser göra en bedömning av när konkursen kan avslutas.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att berättelserna inte längre ska ges in till rätten.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser är positiva till förslagen. Stiftelsen Ackordscentralen anser att konkursförvaltarna inte ska göra en bedömning av när konkursen kan avslutas eftersom en sådan bedömning är svår att göra och i betydande omfattning beror på faktorer som förval- taren inte kan bedöma.

Skälen för regeringens förslag

Tidpunkten för att lämna den första halvårsberättelsen

Som redovisas ovan ska konkursförvaltaren i inledningen av en konkurs upprätta en bouppteckning (7 kap. 13 § konkurslagen). Därefter ska förvaltaren senast sex månader från konkursbeslutet upprätta en förvaltar- berättelse (7 kap. 15 § konkurslagen). Om sedan konkursen inte är avslu- tad när sex månader har förflutit från det nuvarande edgångssammanträdet, ska förvaltaren lämna en s.k. halvårsberättelse (7 kap. 20 § konkurslagen). Halvårsberättelsen ska innehålla uppgift om vilka åtgärder förvaltaren vidtagit för att avsluta konkursen och om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av

boets affärshändelser.

s. 83 8.2 Halvårsberättelser Kontrollera mot PDF

Berättelsen ska ges in till tillsynsmyndigheten inom en månad räknat Prop. 2020/21:148 från utgången av sexmånadersperioden. En berättelse ska därefter lämnas

för varje halvår som konkursen pågår och konkursförvaltaren ska då även lämna upplysningar om varför konkursen inte har avslutats. En kopia av halvårsberättelsen ska vid varje tillfälle även ges in till rätten.

Reglerna om halvårsberättelser har tidigare kritiserats för att de tids- perioder som anges i konkurslagen inte är synkroniserade med månads- skiften. Bankernas redovisningsperioder, som avser hel kalendermånad, har medfört att förvaltarna sett sig tvungna att, trots ordalydelsens krav, utsträcka perioden för den första berättelsen till närmaste månadsskifte. Att tillhandahålla kontobesked med brutna perioder är fördyrande och innebär olägenheter för konkursförvaltarens organisation. Även om detta med den digitala utvecklingen inte nödvändigtvis är ett stort problem numera framstår det som lämpligt att redovisningsperioden, som föreslås i promemorian, utsträcks till det månadsskifte som infaller närmast efter periodens utgång.

Även i övrigt är de tider som redovisas i paragrafen inte lätta att ta till sig. Tiden för ingivande av den första halvårsberättelsen beräknas utifrån när edgångssammanträdet hålls. Ett sådant sammanträde ska hållas tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet men det finns en viss möjlighet att hålla det senare än så (6 kap. 4 § konkurslagen). Vidare ska halvårsberättelsen inte ges in efter sexmånadersperiodens utgång utan inom en månad efter den, dvs. i praktiken sju månader efter edgångs- sammanträdet, vilket i normalfallet är nio månader efter konkursbeslutet. Senare halvårsberättelser ska ges in inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod, dvs. inom sju månader från det att perioden inleds.

I avsnitt 6.1 föreslås att edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts av en bekräftelse vid ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren. En bekräftelse ska i regel ske senast två månader efter konkursbeslutet. Det kan dock ske tidigare eller senare och det kan även i undantagsfall ersättas med ett edgångssammanträde. Det går alltså inte alltid att på förhand veta när en halvårsberättelse senast ska ges in. Även om detta gäller redan enligt nuvarande ordning blir det tydligare med den nya ord- ningen och det försvårar för alla inblandade att bevaka gången i konkursen. Som anförs i avsnitt 6.1.3 bör därför frister som i dag tar sin utgångspunkt i edgångssammanträdet i stället räknas från konkursbeslutet och detta bör gälla även halvårsberättelsen.

Den föreslagna fristen för ingivandet av den första halvårsberättelsen blir mot denna bakgrund en månad efter utgången av den sjätte kalender- månaden efter konkursbeslutet. Det innebär att berättelsen kommer att ges in i någorlunda nära anslutning till att förvaltaren ger in förvaltarberättel- sen. Detta torde dock inte för förvaltaren vara förenat med sådana prak- tiska problem att det är motiverat att förlänga fristen någon månad för just den första halvårsberättelsen.

En redovisning av vad som återstår att göra innan konkursen kan avslutas

Det åligger konkursförvaltaren att vidta alla åtgärder som främjar en för- månlig och snabb avveckling av boet (7 kap. 8 § konkurslagen). Tillsyns-

myndigheten ska i sin tur särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte

s. 84 8.2 Halvårsberättelser Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 fördröjs i onödan (7 kap. 27 § konkurslagen). Ett visst gemensamt ansvar ligger alltså på förvaltaren och tillsynsmyndigheten att se till att konkursen kan avslutas så snart det är möjligt.

I den första halvårsberättelsen ska konkursförvaltaren redovisa de åtgär- der som har vidtagits för att avsluta konkursen (7 kap. 20 § första stycket konkurslagen). I senare berättelser ska förvaltaren även lämna upplys- ningar om orsakerna till att konkursen ännu inte har avslutats (7 kap. 20 § andra stycket konkurslagen). I dessa upplysningar torde rimligen ligga att ange vilka åtgärder som kvarstår att vidta. I syfte att ytterligare förbättra förutsättningarna för en snabb avveckling av boet och ge berörda en bättre och tidig insyn i förvaltningen finns det anledning att komplettera kravet på den första halvårsberättelsen till att inte endast avse vidtagna åtgärder utan även återstående åtgärder. I enlighet med promemorians förslag bör det alltså av berättelsen gå att utläsa vad som återstår att göra innan konkursen kan avslutas. En motsvarande ändring har tidigare föreslagits av Konkurstillsynsutredningen (SOU 2000:62 del 1 s. 615).

I promemorian föreslås vidare att redovisningen av kvarstående åtgärder i senare berättelser bör kompletteras med en bedömning av konkurs- förvaltaren när han eller hon kan avsluta sin handläggning, dvs. en prognos om vilken tid som återstår. Ackordscentralen framför att bedömningen kan vara svår och anser att en sådan skyldighet inte bör införas. Regeringen delar inte den uppfattningen. Det är naturligt att en prognos kan vara mer eller mindre säker beroende på omständigheterna och komplexiteten i den enskilda konkursen och i vilket skede som bedömningen görs. Eftersom det rör sig om en bedömning så ligger det i sakens natur att det inte kan bli annat än en uppskattning. Regeringen anser att det är värdefullt för såväl tillsynsmyndigheten som gäldenären och borgenärerna att få en uppfatt- ning om vilken tid som kan återstå innan t.ex. utdelning kan förväntas. Det föreslås därför att förvaltaren i halvårsberättelsen ska redovisa sin bedöm- ning av när konkursen beräknas kunna avslutas.

Med anledning av dessa förslag till kompletteringar av halvårsberättel- serna är det viktigt att samtidigt understryka att konkursförvaltarens arbete ska fokusera på att avveckla konkursboet och att orimligt mycket tid därför inte ska ägnas åt att författa berättelser. Att som i dag uttryckligen föreskriva att åtgärder ska anges ”noggrant” och upplysningar ska vara ”fullständiga” riskerar dock att leda till motsatsen. Även utan sådana pekpinnar är det självklart att berättelserna inte ska vara ofullständiga eller bristfälliga. Förvaltaren ska lämna en redovisning som innehåller den information som krävs för att kunna skapa sig en bild av förvaltningen. Berörda kan vid behov alltid begära ytterligare upplysningar av förvaltaren (7 kap. 9 § konkurslagen). En viss justering av bestämmelsens utformning bör därför ske.

I promemorian föreslås att halvårsberättelsen inte längre ska ges in till tingsrätten. Förslaget är en del av den större förändring av ansvarsfördel- ningen i konkursförfarandet som föreslås i promemorian och som inte genomförs inom ramen för denna proposition. Det finns därför fortfarande skäl att ge in halvårsberättelsen till rätten.

s. 85 9 Utbetalning av utdelningsmedel Kontrollera mot PDF

Kravet på bestyrkt kopia av kontoutdrag tas bort

Prop. 2020/21:148

Konkursförvaltaren ska till halvårsberättelsen bifoga en av bank eller

kreditmarknadsföretag (kreditinstitut med ett gemensamt ord) bestyrkt

uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit, dvs. ett konto-

utdrag (7 kap. 20 § första stycket konkurslagen). Bestyrkandet inskränker

sig i praktiken till att utdraget härrör från ett visst kreditinstitut och att

saldot är riktigt. En förvaltare som skulle vilja dölja att han eller hon en

viss månad har disponerat medel ur kontot, kan med nuvarande regler låta

bli att bifoga ett utdrag för denna månad och hävda att inga transaktioner

då skett. Numera torde flertalet förvaltare normalt ha direkt tillgång till

konton på internet och kan själva ta fram kontoutdrag. Att ett kontoutdrag

måste vara bestyrkt framstår som ett onödigt formkrav och det bör därför

slopas. Det bör i stället tydligare framgå att ett kontoutdrag alltid ska

bifogas halvårsberättelsen och att det ska avse hela redovisningsperioden,

dvs. utdraget ska vara sammanhängande. Med en sådan ordning får bl.a.

tillsynsmyndigheten ett mer fullständigt underlag för att kunna bedöma

konkursförvaltarens medelshantering.

9 Utbetalning av utdelningsmedel

9.1 Utbetalning av små utdelningsbelopp

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när utbetalning av utdelning kan ske till en borgenär ska höjas till 300 kronor.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, bl.a. Konkurrens-

verket, Almi Företagspartner AB, Finansbolagens Förening och Sveriges advokatsamfund, är positiva till förslaget. Stiftelsen Ackordscentralen anser att gränsen bör höjas till 500 kronor. Landsorganisationen i Sverige menar att en höjning kommer att påverka arbetstagarna negativt och avstyrker därför förslaget.

Skälen för regeringens förslag: När utdelningen har fastställts ska medel utbetalas till konkursborgenärerna. Om den utdelning som en borgenär är berättigad till understiger 100 kronor, ska konkursförvaltaren inte betala ut beloppet till denne utan fördela det på övriga utdelnings- berättigade borgenärer som inte tillgodosetts fullt ut. En utbetalning kan dock ske om det finns särskilda skäl (11 kap. 13 a § konkurslagen). Ett sätt att effektivisera konkursförfarandet är enligt promemorian att höja beloppsgränsen för när utbetalning kan ske.

Bestämmelsen om beloppsbegränsning vid utbetalning av utdelning kom till 1991 i syfte att förenkla hanteringen vid utdelning i konkurs (se prop. 1990/91:22). Motiven bakom införandet av beloppsgränsen var att upprättande av utdelningsförslag och utbetalning av medel utgör en inte obetydlig del av konkursförvaltarens arbete och att varje utbetalning är förenad med kostnader. Det konstaterades i förarbetena att det relativt ofta förekom att små belopp kom i retur.

s. 86 9 Utbetalning av utdelningsmedel Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Avsikten med en beloppsgräns är framför allt att utbetalning ska kunna undvikas när kostnaden för förfarandet överstiger det belopp som ska betalas ut. Med hänsyn till vikten av en enhetlig tillämpning ansågs det nödvändigt att ange beloppsgränsen direkt i lag. Även om det ansågs finnas skäl som talade för en basbeloppsrelaterad gräns kom det att i bestämmelsen anges ett särskilt belopp om 100 kronor, vilket bedömdes för tillräcklig tid framöver vara ett väl avvägt belopp som kunde accepteras som skäligt av de flesta.

I konkursförfarandet finns det redan en beloppsgräns. Det kan alltjämt inte anses ekonomiskt motiverat att det i en konkurs ska behöva hanteras utbetalningar som rör alltför små belopp. Regeringen anser därför att en beloppsgräns framstår som befogad. Bestämmelsen tar sikte på förhållan- dena vid utbetalningstillfället och ingriper alltså inte i borgenärernas principiella rätt till utdelning (prop. 1990/91:22 s. 7 f.). Det bedöms inte finnas skäl att ändra den ordningen.

Frågan är då om det finns skäl att höja beloppsgränsen. I promemorian föreslås att gränsen höjs till 300 kronor. Det kan konstateras att det i den finska konkurslagen finns en beloppsgräns på 50 euro, se 18 kap. 2 § konkurslagen (120/2004).

En höjning av beloppsbegränsningen kan visserligen i det enskilda fallet drabba vissa borgenärer. Landsorganisationen i Sverige lyfter i samman- hanget fram arbetstagare som många gånger redan kan ha en ansträngd ekonomi. Regeringen konstaterar dock att det torde vara mycket ovanligt att arbetstagare har lönefordringar i en konkurs till ett så lågt belopp som nu diskuteras. Med tanke på att det är 30 år sedan den nuvarande belopps- gränsen infördes har dessutom gränsen i takt med den allmänna kostnads- utveckling som skett i samhället sedan början av 1990-talet de facto succe- ssivt sänkts. Det är därför rimligt att beloppsgränsen nu justeras uppåt.

Regeringen delar bedömningen i promemorian om att det inte bör införas en prisbasbeloppsrelaterad gräns eftersom det leder till ojämna belopp som justeras årligen, vilket inte gagnar vare sig förutsebarheten eller tillämpningen. Vid bedömningen av beloppsbegränsningens storlek finns det dock skäl att titta på prisbasbeloppet. De remissinstanser som vid den nuvarande beloppsgränsens införande förordade en basbeloppsrelate- rad gräns ansåg att den i så fall borde bestämmas till 0,5 procent av basbeloppet. Med det prisbasbelopp som gäller för 2021 (47 600 kronor) skulle gränsbeloppet i så fall i dag uppgå till 238 kronor. Regeringen anser att det inte, som Ackordscentralen förordar, finns förutsättningar för en mer betydande höjning än vad som föreslås i promemorian eftersom det skulle riskera att åsidosätta den principiella utgångpunkten att borgenärer ska ha rätt att få utdelning på sina fordringar, om boets tillgångar så medger.

Mot denna bakgrund bör beloppsgränsen nu höjas tillräckligt för att svara mot den allmänna kostnadsutveckling som skett och samtidigt, som när den nuvarande gränsen infördes, motiveras för en tillräcklig tid fram- över. Regeringen föreslår därför en höjning till 300 kronor.

s. 87 Förlust av rätten till utdelningsmedel Kontrollera mot PDF

9.2

Förlust av rätten till utdelningsmedel

Prop. 2020/21:148

Regeringens förslag: Tiden för en borgenär att göra anspråk på utdelningsmedel ska kortas till ett år.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget. Skälen för regeringens förslag: Det är konkursförvaltarens uppgift att

betala ut medlen till borgenärerna efter att utdelningen har fastställts. Uppgiften innebär inte att förvaltaren ska behöva lägga ned ett omfattande arbete på att lokalisera borgenärer för detta ändamål. Om förvaltaren har skickat medlen till en borgenärs senast kända adress, behöver han eller hon inte vidta någon ytterligare åtgärd för att verkställa betalningen (11 kap.

9 § andra stycket första meningen konkurslagen). Det är då i stället upp till borgenären att göra anspråk på medlen inom två år räknat från när utdelningsbeslutet fick laga kraft eller den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet. Om det inte sker, preskriberas borgenärens rätt till utdelning. Detta följer av en särskild preskriptionsbestämmelse i 11 kap. 12 § konkurslagen (jfr rättsfallet NJA 2007 s. 280 om skillnaden i detta hänseende mellan rätten till utdelning och rätten till fastställd utdelning). Medlen ska då i stället i första hand fördelas mellan övriga berättigade borgenärer (efterutdelning). En mot- svarande tvåårsfrist finns också vid s.k. formlös efterutdelning (11 kap.

21 § konkurslagen). Den fristen löper från det att förvaltaren har anmält att han eller hon har skickat medlen till borgenären.

Anledningen till att en frist ursprungligen infördes var att det uppmärk- sammades att utdelningsmedel hade blivit liggande hos konkursförval- taren i många år i väntan på en berättigad borgenär som inte avhördes. Det kan fortfarande inträffa att konkursförvaltaren inte lyckas få kontakt med en borgenär i samband med utbetalning av utdelningsmedel till denne, t.ex. om det är fråga om en svårlokaliserad utländsk borgenär. Det vore naturligtvis önskvärt att alla berättigade borgenärer kunde tillgodogöra sig sin rätt till utdelning, inklusive efterutdelning. Samtidigt är det rimligt att det även i detta hänseende läggs ett inte obetydligt ansvar på borgenärerna att bevaka sina intressen. Hela konkursförfarandet är så uppbyggt att borgenärerna – genom kungörelse och underrättelse – ska få information om olika steg och beslut. Det finns vidare ett bevakningsförfarande som förutsätter att borgenären anmäler sin fordran för att behålla sin rätt i konkursen.

Det är angeläget att konkursen kan slutföras så snart som möjligt och att berörda därmed kan få ett ekonomiskt avslut. Det framstår då som en väl lång tid att borgenären ska ha möjlighet att begära sin utdelning under två år. Att tiden ursprungligen bestämdes till två år motiverades inte särskilt i förarbetena men det bör beaktas att fristen tillkom redan 1941 och då dessutom byggde på att borgenären själv hade att ta initiativ till att lyfta medlen (se prop. 1941:46 s. 12 och även SOU 1983:24 s. 232 f.).

Sammantaget bedömer regeringen att det finns skäl att effektivisera ordningen. Regeringen föreslår att tiden för borgenärer att göra anspråk på utdelningsmedel kortas till ett år, räknat från samma tidpunkter som gäller enligt nuvarande ordning.

s. 88 Ikraftträdande- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Som nämns ovan är förvaltarens skyldighet att hitta borgenärer för utbetalning relativt begränsad. Att tiden för borgenärer att göra sin rätt gällande nu föreslås bli kortare bör inte föranleda att det i konkurslagen föreskrivs en utökad eftersökningsplikt. Det finns dock inget som hindrar att förvaltaren ändå vidtar rimliga åtgärder för att se till att en borgenärs rätt till utdelning inte går förlorad i onödan. Inte minst i dagens informa- tionssamhälle torde det många gånger finnas goda möjligheter att med små ansträngningar kunna lokalisera personer runt om i världen.

Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021.

Äldre bestämmelser om edgång, beloppsgräns för utbetalning av

utdelning och tid för borgenär att göra anspråk på utdelningsmedel ska

gälla för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet. Äldre be-

stämmelser ska även gälla för frister i följdlagstiftning som i dag löper

från edgångssammanträdet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I pro-

memorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller

invänder inte mot dem. Hovrätten för Västra Sverige, Jönköpings tingsrätt

och Stiftelsen Ackordscentralen anser att äldre bestämmelser fortsatt ska

gälla för samtliga förslag i konkurser som beslutats före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

De lagändringar som föreslås syftar till att skapa en mer effektiv konkurs-

hantering. Regeringen anser att det därför är angeläget att ändringarna

träder i kraft så snart som möjligt, inte minst för att det minskar dom-

stolarnas kostnader för konkurshanteringen. När det gäller förslaget att

kungörelser i regel enbart ska ske i Post- och Inrikes Tidningar på internet

finns det redan en digital lösning på plats. När det gäller digital ingivning

förutsätter förslaget att en teknisk lösning tas fram. Förslagen innebär

emellertid inte någon skyldighet för domstolarna att tillhandahålla en

sådan tjänst. Det är alltså inte nödvändigt att en teknisk lösning är på plats

när författningsändringarna träder i kraft. Lagändringarna bör mot denna

bakgrund träda i kraft redan den 1 juli 2021.

Behovet av övergångsbestämmelser

Utgångspunkten när det gäller processrättslig och annan förfarandelag-

stiftning är att nya regler blir tillämpliga genast efter ikraftträdandet.

Eftersom tingsrätten i dag, redan när ett beslut om konkurs meddelas,

bestämmer tidpunkten för edgångssammanträdet och kallar de berörda till

det sammanträdet bedöms det inte vara en rimlig ordning om de föreslagna

s. 89 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

lagändringarna skulle få till konsekvens att man i stället för att hålla ed- Prop. 2020/21:148 gångssammanträdet skulle behöva ändra kungörelsen, kallelserna och förutsättningarna för bouppteckningens bekräftande till det nya boupp- teckningssammanträde som föreslås i avsnitt 6.1. En övergångsbestäm-

melse bör därför införas som innebär att äldre bestämmelser om edgång ska tillämpas i en före ikraftträdandet beslutad konkurs.

I syfte att säkerställa en förutsebar och rättssäker ordning bör även några av de andra förändringarna inte få genomslag på redan inledda konkurser. Det gäller förslag om höjd beloppsgräns för utbetalning av utdelning och en förkortad tid för borgenärer att göra anspråk på utdelningsmedel (se avsnitt 9.1 och 9.2). För övriga ändringar i konkurslagen delar regeringen promemorians bedömning att dessa bör kunna tillämpas även i konkurser som pågår vid ikraftträdandet och att det därmed inte krävs några över- gångsbestämmelser för dessa.

Några remissinstanser anser att samtliga förslag bör gälla endast i kon- kurser som har beslutats efter ikraftträdandet. Förslagen i propositionen är dock relativt begränsade i förhållande till den reform som föreslås i prome- morian. Att förslagen som utgångspunkt ska gälla från ikraftträdandet och att undantag ska göras endast när det finns tydliga skäl för det kommer enligt regeringens bedömning inte att göra ordningen svåröverskådlig som bl.a. Jönköpings tingsrätt befarar eller medföra tillämpningsproblem som Hovrätten för Västra Sverige varnar för.

I annan lagstiftning, närmare bestämt lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse, sparbankslagen (1987:619), stiftelselagen (1994:1220), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska före- ningar, finns bestämmelser som anger en frist för att väcka talan eller vidta någon annan åtgärd. Den fristen räknas i dag från edgångssammanträdet men föreslås framöver i stället löpa från konkursbeslutet (se avsnitt 6.1.3). För att förhindra rättsförluster bör en sådan förändring endast gälla för konkurser som beslutas efter ikraftträdandet.

Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till en effektivare

konkurshantering. Förslagen bedöms inte leda till ökade kostnader för

det allmänna utan i stället till minskade kostnader för Sveriges Dom-

stolar och Kronofogdemyndigheten.

Att konkursförvaltarna ges ett utökat ansvar bedöms leda till något

högre konkurskostnader men innebär inte några kostnadskonsekvenser

för förvaltarna.

Förslagen bedöms inte leda till ökade kostnader för gäldenärerna. För

borgenärerna kan de ökade konkurskostnader som förslagen innebär i

viss utsträckning påverka deras utdelning i konkurs negativt. Samtidigt

kan förändringarna bidra till att de får utdelning snabbare, och bl.a. en

ökad elektronisk hantering medför minskade kostnader.

Vissa förslag bör ha en positiv påverkan på miljön.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.

s. 90 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser, bl.a. Domstols- verket , Kronofogdemyndigheten och Sveriges advokatsamfund , invänder inte mot bedömningen av de konsekvenser som nu är aktuella. Malmö tingsrätt ställer sig, med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter som i promemorian föreslås ska föras till konkursförvaltarna, frågande till bedömningen att förslagen endast kommer att leda till något högre konkurskostnader. Skatteverket anför att verket kommer att få merkostna- der för att skapa system för elektronisk hantering. Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige menaratt förslaget om att konkurs- förvaltarna ska överta ansvaret för arkivering av gäldenärens handlingar kommer att innebära en fördyrning av konkurshanteringen som i utdel- ningskonkurser belastar borgenärskollektivet. Svensk Inkasso framhåller att det bör ske en uppföljning av förslagens påverkan på utdelningen för att säkerställa att borgenärerna inte påverkas i orimlig utsträckning.

Skälen för regeringens bedömning

En del av reformen genomförs nu

I departementspromemorian lämnas förslag på moderniseringar av många av konkursförfarandets delar. I propositionen går regeringen nu vidare med en del av förslagen. Den mer genomgripande reformen som föreslås i promemorian och som innebär en förändrad ansvarsfördelning mellan tingsrätten, tillsynsmyndigheten och konkursförvaltaren och där en rad ytterligare uppgifter flyttas till de senare behandlas däremot inte nu. Detta innebär att det endast är de aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms.

Konsekvenser för domstolarna

I propositionen föreslås flera förändringar som syftar till att effektivisera domstolarnas verksamhet i konkurs. Förslagen innebär att domstolarnas verksamhet renodlas och att kostnaderna för konkurshanteringen i domstol minskar. Förslagen bidrar till att domstolarnas resurser och kompetens i konkurshanteringen kan användas mer effektivt än i dag och att resurser kan omfördelas till den övriga dömande verksamheten.

En viktig del av förslagen i propositionen innebär att edgångssamman- träden i tingsrätt, både för obligatorisk och fakultativ ed, till stor del ersätts av bouppteckningssammanträden hos konkursförvaltaren. Förutom att domstolarna därmed endast i undantagsfall behöver hålla sådana samman- träden, behöver de inte heller längre vidta några åtgärder för planeringen av dessa sammanträden i samband med konkursbeslutet. Det hölls 9 158 edgångssammanträden 2018.

Genom förslagen kommer domstolarna att kungöra, kalla och underrätta i mindre utsträckning än hittills och kan göra det till en lägre kostnad när så sker (se avsnitt 5.4 och 5.5). Särskilt förslaget att kungörelser i fortsätt- ningen som huvudregel endast ska ske i Post- och Inrikes Tidningar på internet bedöms leda till avsevärt lägre kostnader för denna hantering. Därtill kommer att motsvarande förändring föreslås när det gäller företags- rekonstruktion. Möjligheterna till digitala ansökningar kan utnyttjas om nya tekniska lösningar tas fram. Om Domstolsverket inom ramen för sitt

fortsatta utvecklingsarbete väljer att vidareutveckla den e-tjänst som har

s. 91 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

tagits fram för att möjliggöra digitala ansökningar, bör utvecklings- och utbildningskostnaderna för detta hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Detsamma gäller eventuella utvecklings- och utbildningskostnader för domstolarna (se motsvarande bedömning i prop. 2019/20:189 s. 61).

Förslagen bedöms inte ha någon nämnvärd betydelse för notarieutbild- ningen eller rekryteringen av tingsnotarier.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Ett av förslagen i propositionen är att Kronofogdemyndigheten inte längre ska ha ansvar för arkivering av gäldenärens räkenskapsinformation. Det kommer att innebära en successiv kostnadsminskning för myndigheten. Eftersom arkivtiden i regel är sju år är det först efter den tiden som kostna- derna helt kan upphöra. Myndighetens kostnader för nuvarande förva- ringshantering uppgår till drygt sex miljoner kronor för 2018. Kostnaden är i dag avsedd att täckas av den tillsynsavgift som ska betalas till staten för tillsynsmyndighetens verksamhet.

Konsekvenser för det allmänna i övrigt

Förslagen i denna proposition bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser för staten i övrigt eller för kommunerna eller regionerna. Den kommunala självstyrelsen bedöms inte påverkas.

Skatteverket pekar på att verket som en följd av de förslag som lämnas om digital kommunikation kommer att få merkostnader för att ta fram system för elektronisk hantering. Regeringen konstaterar att det verket anför visserligen inte är en direkt konsekvens av förslagen eftersom dessa inte innebär att kommunikationen måste ske digitalt. Förslagen avser endast att ge berörda möjlighet till en utökad digital kommunikation med de vinster som det kan medföra både i effektivitet och kostnadsbespa- ringar. De eventuella kostnader som dock ändå kan uppkomma för Skatte- verket bör hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för konkursförvaltarna

Konkursförvaltaren är redan i dag involverad i de allra flesta momenten under konkursförfarandet och har rätt till ersättning för det arbete som han eller hon lägger ned. Förslagen i propositionen innebär att förvaltarna ska ansvara för bekräftelsen av bouppteckningen. När det gäller boupp- teckningssammanträdet bör förvaltarna kunna hantera detta utan att det får några större konsekvenser för dem. Detta förklaras framför allt av att förvaltaren i gengäld inte längre behöver inställa sig vid tingsrätten för att där delta i ett edgångssammanträde (det hålls i dag över 9 000 edgångs- sammanträden per år). Ett bouppteckningssammanträde kan förväntas ta mindre tid i anspråk och kan anordnas på ett mer flexibelt och därmed kostnadsbesparande sätt, särskilt avseende tidsspillan. Eftersom det i många fall endast kommer att vara konkursförvaltaren och gäldenären som närvarar vid sammanträdet bedöms det inte heller behöva uppstå annat än marginella kostnader för kallelser eller lokal. I några fall kan dock vissa ytterligare kostnader uppstå för förvaltarna. Det gäller i de fall gäldenären håller sig undan trots eftersökningar med resultat att förvaltaren tvingas påkalla edgång inför domstolen. I samband med sammanträdena kommer

Prop. 2020/21:148

s. 92 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

förvaltarna, när fråga uppstår, vara ansvariga för att besluta om ersättning för inställelse. Denna uppgift är inte krävande.

När det gäller upprättande av bouppteckningen och halvårsberättelser innebär förslagen att det i konkurslagen föreskrivs att vissa ytterligare uppgifter ska lämnas. För bouppteckningens del är det i huvudsak upp- gifter som konkursförvaltarna redan i dag tar fram, och när det gäller halvårsberättelserna är det fråga om en begränsad redogörelse av vilka åtgärder som återstår att vidta och en uppskattning av hur lång tid det kan ta. Den tid som förslagen kan kräva av förvaltarna får bedömas som ringa.

Förslagen innebär att det uppstår vissa kostnader för att hantera bl.a. kungörelser, kallelser och underrättelser. Kungörelser ska ske på internet och i övrigt bör digital kommunikation ske i största möjliga utsträckning. Det är sedan länge ett krav på den som utses till förvaltare att han eller hon har en väl utvecklad kontorsorganisation och därmed fungerande administrativa rutiner. Det är dock oundvikligt att dessa uppgifter i viss utsträckning, och särskilt på kort sikt, kan leda till något ökade kostnader för den administrativa hanteringen hos förvaltarna.

Att verksamheten med bekräftelse av bouppteckning ska omfattas av handlingsoffentligheten (se avsnitt 6.3) bedöms inte påverka förvaltarnas administrativa börda annat än marginellt. Förvaltarna torde redan i dag ha rutiner för att diarieföra och bevara sitt material och kan inte förväntas annat än i undantagsfall behöva hantera frågor om utlämnande av allmänna handlingar.

Konkursförvaltaren föreslås få ansvar för att förvara gäldenärens räken- skapsinformation efter avslutad konkurs, när den inte kan återlämnas till gäldenären. I den utsträckning materialet inte är elektroniskt uppstår en kostnad för detta i form av anlitande av en förvaringstjänst. Som framgår av avsnitt 7.3 tar förvaltaren redan i dag i ungefär hälften av fallen det ansvaret och har dessutom redan ansvaret för att förvara handlingar som härrör från själva konkursen och som alltså hör till boet. Kostnaden för förvaring är en konkurskostnad. Av detta följer att förslaget inte medför några kostnader för förvaltaren som denna inte kan få ersättning för.

Konkursförvaltarnas arvode och annan ersättning utgör konkurskostna- der. I första hand ska dessa tas av konkursboets medel, i andra hand delvis av sökande borgenär och i sista hand av staten. För förvaltarna bör för- slagen därmed i slutändan inte få några kostnadskonsekvenser.

Konsekvenser för gäldenärerna

Förslagens konsekvenser för gäldenären bedöms totalt sett vara begränsa- de. Förslagen inriktas på att på olika sätt förbättra och effektivisera konkurshanteringen och rör inte förutsättningarna för att försätta en gäldenär i konkurs. Även gäldenärer kommer dock få möjlighet att ansöka om konkurs digitalt. Förslagen innebär vidare att gäldenären kommer att bekräfta bouppteckningens riktighet vid ett sammanträde hos konkurs- förvaltaren i stället för som hittills inför tingsrätten. Förslagen bör alltså inte leda till ökade kostnader för gäldenärerna.

Konsekvenser för borgenärerna

Större möjligheter till digital kommunikation bör för borgenärerna leda till minskade kostnader för papper och porto och en snabbare och administra-

s. 93 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

tivt mindre betungande hantering. Detta gynnar framför allt de borgenärer Prop. 2020/21:148 som tar aktiv del i konkursförfaranden och de positiva effekterna kommer

därför i hög grad att variera mellan företagen.

Förslaget om att höja beloppsgränsen för när utbetalning av utdelnings- medel kan ske till en borgenär (avsnitt 9.1) innebär att vissa borgenärer inte får någon utdelning samtidigt som de administrativa kostnaderna för utbetalning minskar och övriga borgenärer får ökad utdelning. Höjningen är begränsad och lär drabba få borgenärer.

Att förvaltaren får vissa ytterligare uppgifter kan innebära att konkurs- förvaltarnas arvode och kostnadsersättning ökar i vissa konkurser. Efter- som endast delar av förslagen i promemorian nu genomförs kommer omfattningen av arbetsuppgifterna som överförs till förvaltarna inte vara så omfattande, och regeringen delar därför inte Malmö tingsrätts oro över kostnadsbedömningen.

I de fall konkursboet har medel ska förvaltarkostnaderna täckas av dessa, vilket leder till motsvarande minskning av borgenärernas utdelning. Detta är fallet i ca 30 procent av konkurserna men även i flera av dessa kommer förändringarna inte annat än marginellt påverka utdelningen. Den kost- nadsökning som kan uppstå bedöms, i vart fall på sikt, alltså vara begrän- sad och utslaget på varje konkurs och borgenär bedöms konsekvenserna i flertalet fall bli små. Eftersom de förslag som lämnas nu är begränsade i förhållande till förslagen i promemorian anser regeringen att frågan från Svensk Inkasso om en uppföljning av förslagets påverkan på utdelningen är för tidigt väckt.

Förslaget att förvaltarna i större utsträckning ska ha hand om förva- ringen av gäldenärens handlingar efter avslutad konkurs innebär, vilket Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige pekar på, att det i fler fall än hittills kan bli aktuellt att ta upp förvaringskostnader som en konkurskostnad (se avsnitt 7.3). Samtidigt innebär förslaget att staten inte längre kommer att ha några kostnader för sådan förvaring. Kronofogde- myndighetens kostnader för förvaring täcks i dag av tillsynsavgiften, som också räknas som en konkurskostnad. Sammantaget bör därför förslaget inte leda till annat än marginella konsekvenser för borgenärerna.

Konsekvenser i övrigt

Regeringen bedömer att de moderniseringar som föreslås avseende kom- munikationen mellan aktörerna, bland annat att handlingar ska kunna ges in och lämnas ut digitalt och att kungörelser i regel endast ska ske på internet, kommer att minska pappersanvändningen. Dessutom kommer behovet av postbefordran, med de transporter som är förknippade med detta, att minska. Förslagen bör därför ha en positiv påverkan på miljön.

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara förenliga med EU- rätten.

s. 94 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Författningskommentar

12.1

Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)

2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut m.m.

Konkursansökan m.m.

1 § En ansökan om konkurs görs skriftligen till den tingsrätt där gäldenären svarar

i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de

inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är

behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års

insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i en ansökan om

konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Forumbestämmelsen i första stycket moderniseras språkligt. Kravet i

hittillsvarande andra meningen på att ansökan ska undertecknas flyttas till

2 §.

2 § En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden

eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad

elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och

betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om

upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om undertecknande av

konkursansökan. Den hittillsvarande 2 § om överlämnade av konkurs-

ansökan till behörig tingsrätt får en ny beteckning, 2 a §. Paragrafen

genomför delvis artikel 28 i 2019 års insolvensdirektiv. Övervägandena

finns i avsnitt 5.1.

I första stycket anges att en enskilds konkursansökan ska vara egen-

händigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Bestämmelsen

motsvarar hittillsvarande 1 § första stycket andra meningen med den

skillnaden att den begränsas till att gälla när en enskild gäldenär eller

borgenär ansöker. Med enskild avses såväl fysiska som juridiska personer.

När en borgenär som företräder det allmänna, dvs. staten eller en kommun,

ansöker om konkurs uppställs alltså inte något krav på undertecknade.

Även utan ett underskriftskrav är det naturligt att det framgår vem som har

gett in ansökan. Rätten får, om det behövs, begära att den ingivna hand-

lingen bekräftas av avsändaren (33 kap. 2 a § rättegångsbalken).

I andra stycket kompletteras kravet på egenhändigt undertecknande för

enskilda i första stycket med en bestämmelse som möjliggör en digital

ansökan. En sådan ansökan måste undertecknas med en avancerad

elektronisk underskrift enligt EU-förordningen om elektronisk identi-

fiering. En avancerad elektronisk underskrift är en underskrift på vilken

det ställs höga krav på säkerhet och kryptering. De elektroniska under-

s. 95 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

skrifter som för närvarande används i Sverige via tjänsterna för e-legitima- Prop. 2020/21:148 tioner, t.ex. bank-id, anses generellt uppfylla kraven för avancerade

elektroniska underskrifter. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utfor- mad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Även ett ombud får ansöka digitalt. Fullmakten för ombudet kan ges in digitalt, se 12 kap. 8 § rättegångsbalken och prop. 2019/20:189 s. 139 f.

3 § Om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att dödsboet ska försättas i konkurs, ska till ansökan bifogas bouppteckningen efter den avlidne och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. Om det inte har förrättats en bouppteckning, ska uppgift om varje delägares namn och adress lämnas.

Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om vad som ska bifogas en konkursansökan om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att dödsboet ska försättas i konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6.

Det hittillsvarande första stycket om att en gäldenär till sin konkurs- ansökan bör bifoga en förteckning över boets tillgångar och skulder tas bort.

Återstående del av paragrafen, dvs. hittillsvarande andra stycket, juste- ras för att underlätta digitalt ingivande och fortsatt kommunikation, t.ex. genom att ordet ”postadress” ersätts med ”adress”. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

4 § Om en borgenär ansöker om konkurs , ska borgenären i ansökan lämna upp- gifter om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilka yrkandet grundas .

Borgenären ska till ansökan bifoga de handlingar som åberopas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en borgenärs konkursansökan. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Paragrafen delas upp i två stycken. Kraven på att åberopade handlingar ska ges in i original eller kopia samt att ansökan och bifogade handlingar ska ges in i två exemplar tas bort för att underlätta digitalt ingivande.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Åtgärder vid konkursbeslut m.m.

24 § När ett beslut om konkurs har meddelats , ska tingsrätten genast kungöra

beslutet.

Tingsrätten ska i samband med konkursbeslutet eller snarast därefter utse förvaltare.

Paragrafen reglerar vilka åtgärder som tingsrätten ska vidta när ett beslut om konkurs meddelas. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Hittillsvarande skyldighet för tingsrätten att bestämma tidpunkt för edgångssammanträdet och kalla till sammanträdet tas bort med anledning av att det inte längre kommer att hållas ett obligatoriskt edgångssamman- träde i konkursen (se kommentarerna till 6 kap. 2 a–3 §§).

Övriga ändringar är språkliga eller redaktionella. Normalt utser rätten förvaltaren i samband med konkursbeslutet. Det kan dock förekomma att

s. 96 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 beslutet om att utse förvaltare dröjer. I dessa fall kan kungörelse av konkursbeslutet behöva ske innan en förvaltare har utsetts.

6 kap. Gäldenärens skyldigheter m.m.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a § Gäldenären ska lämna en bouppteckningsbekräftelse inför förvaltaren. Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han

eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räken- skapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon till- gång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om gäldenärens boupp- teckningsbekräftelse inför förvaltaren. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1, 6.1.2 och 7.1.

Gäldenären ska enligt första stycket lämna en bouppteckningsbekräf- telse inför förvaltaren. Ordningen ersätter hittillsvarande obligatoriska edgång med gäldenären inför rätten. Det kommer dock alltjämt att finnas en möjlighet till edgång (se 3 §).

Att bekräftelsen ska lämnas inför förvaltaren innebär inte bara att det är förvaltaren som ansvarar för att den kommer till stånd utan även att det sker i förvaltarens närvaro. Detta tydliggörs ytterligare i 2 b § där det före- skrivs att bekräftelsen ska lämnas vid ett bouppteckningssammanträde som anordnas av förvaltaren. Se kommentaren till den paragrafen om detta sammanträde.

I andra och tredje styckena regleras närmare hur en bekräftelse görs.

I andra stycket första meningen anges att gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs. Detta innebär att innan gäldenären bekräftar uppgifterna i bouppteckningen ska han eller hon ges möjlighet att göra tillägg till och ändringar i den. Detta motsvarar det som gäller enligt hittillsvarande ordning med edgång.

I andra stycket andra meningen föreskrivs att gäldenären med sin under- skrift på heder och samvete ska bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte har oriktigt utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld. Detta innebär att det inte är möjligt att lämna en muntlig försäkran om uppgifternas riktighet utan bekräftelsen måste vara skriftlig. Det är gäldenärens egen underskrift som avses. Det finns alltså ingen möjlighet att bekräfta uppgif- terna genom ombud. De uppgifter som bekräftas ska också vara skriftliga, vilket innebär att även de tillägg och ändringar som gäldenären gör behöver antecknas, förslagsvis i bouppteckningen. Gäldenärens bekräftel- se på heder och samvete lämnas under straffansvar (se 11 kap. 2 § brotts- balken). Beträffande begreppet räkenskapsinformation, se kommentaren till 7 kap. 12 §.

I tredje stycket anges att för gäldenärens bekräftelseunderskrift gäller

2 kap. 2 §. Detta innebär att gäldenären ska bekräfta bouppteckningens

uppgifter antingen genom egenhändigt undertecknande eller, för det fall

s. 97 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

bekräftelsen kan ske digitalt, genom en avancerad elektronisk underskrift. Prop. 2020/21:148 Gäldenärens underskrift kan många gånger ske på boupptecknings-

handlingen (jfr 20 kap. 6 § andra stycket ärvdabalken) men kan ske även på annat sätt så länge det är tydligt vilka uppgifter som har bekräftats.

2 b § Gäldenärens bekräftelse enligt 2 a § ska lämnas vid ett boupptecknings- sammanträde. Förvaltaren ska hålla sammanträdet senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att det hålls senare.

Förvaltaren ska till bouppteckningssammanträdet kalla gäldenären, tillsyns- myndigheten och i förekommande fall den borgenär som har gjort konkurs- ansökan.

Paragrafen, som är ny, reglerar bouppteckningssammanträdet. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.1.1–6.1.3.

I första stycket första meningen anges att gäldenärens bekräftelse av uppgifterna i bouppteckningen ska lämnas vid ett boupptecknings- sammanträde. Det anges inte närmare var sammanträdet ska hållas. Det är förvaltaren som utifrån lämplighetsaspekter bestämmer platsen för boupp- teckningssammanträdet (jfr 2 a § där det anges att bekräftelsen ska ske inför förvaltaren och alltså inte nödvändigtvis hos denne). I regel är det naturligt att sammanträdet hålls på den plats där förvaltaren har sitt normala arbetsställe, t.ex. på det advokatkontor där förvaltaren är verksam. Det kan dock ibland vara mer ändamålsenligt att sammanträdet hålls i någon annan lokal eller på någon annan ort, till exempel där gäldenären vistas. Att bekräftelsen ska lämnas inför förvaltaren hindrar inte att förval- taren vid behov kan ta hjälp av annan för att få till stånd en bekräftelse, t.ex. när gäldenären deltar på distans.

Av första stycket andra meningen framgår att ett boupptecknings- sammanträde som huvudregel ska hållas senast två månader efter konkurs- beslutet. Till skillnad från hittillsvarande ordning med edgång finns det inte någon begränsning i fråga om när sammanträdet tidigast får hållas. Det måste dock ha upprättats en bouppteckning och av 7 kap. 13 § framgår att den ska ges in till rätten och tillsynsmyndigheten senast en vecka före sammanträdet. Vidare måste gäldenären ges skäligt rådrum att inställa sig.

Ett bouppteckningssammanträde får hållas senare än två månader efter konkursbeslutet men endast om det är nödvändigt. Det är förvaltaren som avgör huruvida det är nödvändigt att hålla sammanträdet senare. Det ska vara fråga om någon särskild omständighet som i praktiken gör att det inte är möjligt att hålla sammanträdet inom två månader. Skäl hänförliga till förvaltaren, t.ex. dennes arbetsbelastning, ska normalt inte leda till att sammanträdet hålls efter tvåmånadersfristen. Ett skäl som typiskt sett kan medföra behov av att förlägga sammanträdet senare är, på samma sätt som enligt hittillsvarande ordning, om det är nödvändigt med hänsyn till konkursboets omfattning eller beskaffenhet (jfr prop. 1986/87:90 s. 242). Ett annat skäl är att gäldenären håller sig undan eller av andra skäl inte kan eller vill inställa sig till ett planerat sammanträde. Det är viktigt att förval- taren inte väntar med att bestämma tid för sammanträdet och kalla berörda, även i det fall det tidigt kan förutses att sammanträdet kan behöva hållas nära inpå eller till och med efter tvåmånadersfristen. I det fall gäldenären inte går att nå eller inte vill inställa sig har förvaltaren att ta ställning till

om bouppteckningssammanträdet ska sättas ut till en senare tid eller om

s. 98 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 det är lämpligare att i stället begära att gäldenären avlägger ed inför tings- rätten enligt 3 §. I den bedömningen ligger frågan om huruvida förvaltaren bör ansöka om tvångsmedel i form av hämtning till boupptecknings- sammanträdet eller häktning (se 9 §). Regleringen ska inte uppfattas som att den tid som paragrafen medger måste utnyttjas innan det blir aktuellt att begära edgång. Förvaltaren ansvarar för att driva förfarandet framåt och han eller hon måste löpande överväga på vilket sätt detta lämpligast uppnås. Till skillnad från hittillsvarande ordning med edgång behöver inte ett bouppteckningssammanträde hållas trots att gäldenären inte närvarar. Oavsett om förvaltaren redan före sammanträdet får kännedom om att gäldenären inte kommer att närvara eller detta står klart först när samman- trädet ska inledas, får sammanträdet ställas in och, om inte edgång begärs, parterna kallas till ett sammanträde vid en senare tidpunkt.

Det är förvaltaren som bestämmer på vilket sätt gäldenären ska närvara vid bouppteckningssammanträdet. Förvaltaren ska se till att gäldenärens bekräftelse är korrekt, dvs. att det är rätt person (gäldenären) som skriver under samt att han eller hon är medveten om och införstådd med sin sanningsplikt och har haft möjlighet att göra erforderliga tillägg till och ändringar i bouppteckningen. Som utgångspunkt sker detta lämpligast om gäldenären infinner sig på den plats där sammanträdet hålls. Det finns dock inget som hindrar att gäldenären tillåts delta på distans så länge dessa grundförutsättningar är uppfyllda och det i övrigt är lämpligt. Det är då framför allt ett deltagande på videokonferens som är aktuellt. En förut- sättning för att gäldenären ska kunna delta på distans är att bekräftelsen kan överföras till förvaltaren på ett tillförlitligt sätt.

Förvaltaren ska se till att bekräftelsen och vad som har bekräftats, dvs. bouppteckningen med eventuella tillägg och ändringar, bevaras, se kommentaren till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I andra stycket anges att förvaltaren ska kalla gäldenären, tillsyns- myndigheten och i förekommande fall den borgenär som har gjort den ansökan som legat till grund för konkursbeslutet till boupptecknings- sammanträdet (jfr hittillsvarande 2 kap. 24 § första stycket 3 om mot- svarande för edgångssammanträde enligt hittillsvarande ordning). Det ställs inte upp några särskilda krav vad gäller kallelsernas innehåll. Det ställs inte heller krav på att kallelserna ska delges. Kallelse kan ske på det sätt som är lämpligt i det enskilda fallet. Delgivning av kallelse med gälde- nären kan dock i vissa fall behöva ske för att möjliggöra en senare tvångs- medelsanvändning (se 15 kap. 4 § andra stycket och kommentaren till 9 §). Att tillsynsmyndigheten eller den borgenär som har gjort konkursansökan uteblir från bouppteckningssammanträdet utgör inte hinder mot att gälde- nären bekräftar bouppteckningen vid sammanträdet. Det finns inget hinder mot att även någon annan borgenär, som så önskar, närvarar vid boupp- teckningssammanträdet, men förvaltaren är inte skyldig att underrätta någon annan än de som ska kallas. Det är inte fråga om ett offentligt sammanträde och det är förvaltaren som avgör om andra än de som kallats till sammanträdet ska få närvara. Förvaltaren bör inte neka en borgenär att närvara utan att det finns goda skäl för det.

s. 99 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

3 § På begäran av förvaltaren ska gäldenären avlägga bouppteckningsed inför Prop. 2020/21:148 rätten i stället för att lämna en bekräftelse enligt 2 a §.

Eden ska avläggas vid ett edgångssammanträde. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och i före- kommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan ska kallas till sammanträdet.

Gäldenären ska vid edgångssammanträdet göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs och under ed intyga att boupp- teckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

Paragrafen innehåller bestämmelser om edgång inför rätten. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.1.4 och 7.1.

Den hittillsvarande ordningen med en obligatorisk skyldighet för gälde- nären att avlägga ed inför rätten (bouppteckningsed) vid ett edgångs- sammanträde ersätts med en bekräftelse av gäldenären vid ett bouppteck- ningssammanträde inför konkursförvaltaren (se 2 a och 2 b §§). Edgång finns dock alltjämt kvar som ett alternativ till bekräftelseordningen och regleras i den nu aktuella paragrafen.

Enligt första stycket får konkursförvaltaren hos tingsrätten begära att gäldenären ska avlägga ed.

Edgång inför rätten kan ske i stället för en bekräftelse hos förvaltaren, dvs. det är inte möjligt att kräva att gäldenären gör först det ena och sedan det andra. Det är vidare så att bekräftelse är förstahandsalternativet, dvs. gäldenärens edgång inför tingsrätten är subsidiär till en skriftlig bekräftel- se på ett bouppteckningssammanträde (se kommentarerna till 2 a och

2 b §§).

Det är endast förvaltaren som får begära edgång och därmed är den som

ensam avgör om edgång med gäldenären ska ersätta förfarandet med en

skriftlig bekräftelse. Det krävs inte att förvaltaren uttryckligen åberopar

något särskilt skäl för att få till stånd en edgång inför tingsrätten. Om

gäldenären själv, en borgenär eller tillsynsmyndigheten är av uppfattning-

en att edgång bör ske, får de framföra detta till förvaltaren som själv-

ständigt har att ta ställning i frågan.

Det kan finnas omständigheter som gör det svårt för förvaltaren att

utifrån sina förutsättningar genomföra ett sammanträde eller få till stånd

en bekräftelse. Ett skäl för att begära edgång är att det inte går att komma

i kontakt med gäldenären eller få gäldenären att infinna sig till samman-

trädet. Gäldenären kan göra sig oanträffbar eller vägra att medverka i

förfarandet. Förvaltaren får i ett sådant fall antingen ansöka hos tingsrätten

om tvångsmedel enligt 9 § för att få gäldenären att lämna sin skriftliga

bekräftelse hos förvaltaren, eller begära att gäldenären avlägger ed inför

tingsrätten. En annan situation då förvaltaren kan behöva begära edgång

är när det av säkerhets- eller ordningsskäl inte bedöms lämpligt att hålla

ett bouppteckningssammanträde. Även att det i en viss konkurs finns ett

särskilt intresse av offentlighet kan utgöra skäl för edgång. Om förvaltaren

misstänker att gäldenären kan komma att lämna oriktiga uppgifter och gör

bedömningen att en inställelse inför rätten skulle kunna bidra till att så inte

sker kan det också utgöra ett skäl för att begära edgång. Om gäldenären

befinner sig på en ort långt ifrån förvaltarens bör förvaltaren överväga

förutsättningar för gäldenären att bekräfta bouppteckningen på distans.

s. 100 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Om det i ett enskilt fall inte är möjligt eller lämpligt och det är förenat med betydande kostnader eller olägenheter att hålla sammanträde med gälde- nären på plats kan det också utgöra ett skäl för edgång (jfr 5 a § om att tingsrätten har möjlighet att låta gäldenären avlägga ed vid en annan tingsrätt).

Bestämmelsen i andra stycket första meningen om att bouppteckningsed ska avläggas av gäldenären vid ett edgångssammanträde motsvarar hittills- varande första stycket första meningen. Enligt hittillsvarande ordning bestäms tidpunkten för edgångssammanträdet redan vid konkursbeslutet och kallelser utfärdas samtidigt. Detta får nu i stället ske när förvaltaren begär edgång enligt första stycket. I andra stycket andra meningen upp- ställs ett skyndsamhetskrav för rättens handläggning av en begäran om ed- gång. Rätten ska så snart som möjligt hålla edgångssammanträdet och bör därför normalt genast sätta ut sammanträdet och utfärda kallelser till det. I tredje meningen anges vilka som ska kallas till sammanträdet. Den meningen överensstämmer i sak med hittillsvarande 2 kap. 24 § första stycket 3.

Bestämmelsen i tredje stycket anger hur en edgång går till och motsvarar hittillsvarande 3 § första stycket första meningen.

Rätten har möjlighet att använda videokonferens när så bedöms lämp- ligt, se 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Enligt 5 a § i förevarande kapitel har rätten också möjlighet att besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt.

Det hittillsvarande andra stycket om att inte alla ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk person behöver avlägga ed flyttas till 4 §.

4 § Om gäldenären är en juridisk person och det finns flera ställföreträdare, gäller skyldigheterna enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.

Om en förmyndare för gäldenären ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga bouppteckningsed, är även gäldenären, om han eller hon har fyllt 15 år, skyldig att på förvaltarens begäran göra det. Detta gäller dock inte om det finns särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till bekräftelse eller edgång.

I paragrafen, som får nytt innehåll, finns bestämmelser om bekräftelse och edgång för ställföreträdare för gäldenären och för underåriga gäldenärer. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3 och 6.1.4.

Det hittillsvarande första stycket utgår med undantag för första meningen som flyttas till 3 § andra stycket. Det hittillsvarande andra stycket om att edgång kan avläggas vid en annan tingsrätt flyttas till 5 a §.

Första stycket motsvarar bestämmelsen i hittillsvarande 3 § andra stycket. Det är förvaltaren som avgör om en viss ställföreträdare kan undgå skyldighet enligt 2 a eller 3 § (jfr prop. 1978/79:105 s. 301 f. och prop. 1986/87:90 s. 241 f.).

Andra stycket motsvarar hittillsvarande 5 § första stycket men anpassas till att det som huvudregel ska ske en bekräftelse av bouppteckningen inför förvaltaren. Det är endast förvaltaren som kan begära att en omyndig gäldenär som har fyllt 15 år ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga bouppteckningsed, och alltså inte som hittills även en borgenär. Det hindrar inte att en borgenär eller tillsynsmyndigheten hos förvaltaren fram-

för önskemål om att den omyndige ska lämna bekräftelse eller avlägga ed.

100

s. 101 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

I regel kommer den omyndiges skyldighet enligt andra stycket att Prop. 2020/21:148 aktualiseras i samband med att förvaltaren begär att den omyndige ska

bekräfta bouppteckningen. En sådan begäran förutsätter att förvaltaren har kommit fram till att det inte finns några sådana särskilda omständigheter som skulle göra att det saknas anledning till en bekräftelse. Om den omyndige av någon anledning inte medverkar i bekräftelseförfarandet ligger det nära till hands att förvaltaren begär edgång hos tingsrätten (se kommentaren till 3 §). Liksom hittills får i en sådan situation rätten pröva om det finns några sådana särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till edgång.

5 § Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en bekräftelse enligt 2 a § eller bekräfta en viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Till sammanträdet ska förvaltaren kalla den som ska lämna bekräftelsen, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den som har begärt bekräftelsen.

På begäran av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sammanträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket andra meningen.

Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, när det gäller en upp- gift som han eller hon inte får höras om som vittne.

Om förvaltaren avslår en begäran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse enligt första stycket, får den som framställt begäran hänskjuta frågan till rättens prövning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när någon annan än gäldenären ska bekräfta eller beediga konkursbouppteckningen (s.k. fakultativ bekräftelse eller ed). Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Det hittillsvarande första stycket om förutsättningarna för att en omyn- dig gäldenär ska vara skyldig att avlägga ed flyttas till 4 § andra stycket.

Ordningen med bekräftelse eller ed med någon annan än gäldenären regleras i första stycket när det gäller bekräftelse och andra stycket när det gäller edgång . Se 2 a och 3 §§ om hur en bekräftelse respektive edgång går till. Såväl bekräftelsen som de uppgifter den avser ska vara skriftliga. Bekräftelsen ska omfatta även de tillägg och ändringar som den som ska lämna bekräftelsen framfört muntligen eller skriftligen till förvaltaren. Ändringar som lämnas muntligen behöver antecknas, förslagsvis i boupp- teckningen. På samma sätt som enligt hittillsvarande ordning är en förut- sättning för att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse eller avlägga ed att bekräftelsen eller edgången kan antas vara av betydelse för boutredningen. Det är förvaltaren respektive rätten som avgör om bekräf- telse respektive edgång kan antas vara av betydelse för boutredningen. I de fall det handlar om att bekräfta eller beediga en viss uppgift i boupp- teckningen avses en sådan uppgift om tillgångar, skulder eller räkenskaps- information (jfr rättsfallet NJA 2018 s. 1151). Respektive stycke avslutas med bestämmelser om kallelse till sammanträde hos förvaltaren eller rätten, vilka motsvarar hittillsvarande 5 § tredje stycket första och andra

meningarna.

101

s. 102 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Det är förvaltaren som avgör om en fakultativ bekräftelse ska ske eller en fakultativ ed ska begäras. Det hindrar inte att någon annan berörd intressent, t.ex. en borgenär eller tillsynsmyndigheten, hos förvaltaren begär att en sådan bekräftelse lämnas. Om en sådan begäran görs och förvaltaren inte delar den uppfattning som framförs i den, ska förvaltaren avslå begäran.

Förvaltaren måste göra en bedömning av om en bekräftelse eller ed kan antas vara av betydelse för boutredningen inför att han eller hon kallar personen i fråga till ett sammanträde eller begär edgång. Förvaltaren bör i kallelsen eller begäran ange skälen för sin bedömning. Det hindrar inte att den frågan behöver bli föremål för förnyat ställningstagande senast vid sammanträdet där bekräftelsen ska lämnas eller när eden ska avläggas. Inför ett sådant ställningstagande ska berörda ges tillfälle att yttra sig i frågan. För det fall den som ska lämna bekräftelsen motsätter sig det, får förvaltaren ta ställning till om han eller hon hos rätten ska begära tvångsmedel enligt 9 § eller begära edgång. I båda fallen får rätten möjlighet att ta ställning i frågan om huruvida det finns förutsättningar att lämna en bekräftelse eller avlägga ed.

Om någon ska lämna en bekräftelse kan det vara ändamålsenligt att detta sker samtidigt som gäldenären gör det. Detsamma gäller om det blir aktuellt för båda att avlägga ed i domstol. En begäran om edgång kan därmed omfatta båda fallen. Det finns samtidigt inget hinder mot att det sker vid olika tillfällen och kan en bekräftelse ske med någon av dem ska förvaltaren inte utan starka skäl avstå från detta av den anledningen att det blir aktuellt med edgång för den andra. Rättens sammanträde ska hållas så snart som möjligt (jfr motsvarande skyndsamhetskrav i 3 §).

Tingsrätten har att självmant pröva om edgång kan antas vara av betydelse för boutredningen.

I tredje stycket anges en särskild krets av personer som är undantagna från skyldigheterna enligt första och andra styckena, och bestämmelsen överförs oförändrad i sak från hittillsvarande andra stycket andra meningen.

I fjärde stycket anges att om förvaltaren avslår en begäran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse får frågan hänskjutas till rättens prövning av den som har framställt begäran. Begäran kan komma från t.ex. en borgenär eller tillsynsmyndigheten. Förvaltarens beslut bör dokumenteras. Om förvaltaren anser att en begäran bör bifallas fattas i regel inget beslut. I stället kallas personen i fråga till ett boupptecknings- sammanträde för att lämna bekräftelse eller så begär förvaltaren edgång. Ett positivt ställningstagande av förvaltaren till en begäran kan inte hänskjutas.

5 a § Om det finns anledning till det får rätten besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt. Är den som ska avlägga ed sjuk, får eden avläggas där han eller hon vistas.

Paragrafen, som är ny, innehåller vissa bestämmelser om var eden kan avläggas. Den motsvarar hittillsvarande 4 § andra stycket första och andra meningarna samt 5 § fjärde stycket sista meningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.2.

102

s. 103 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

För det fall förvaltaren har begärt att gäldenären eller annan ska avlägga Prop. 2020/21:148 ed i stället för att bekräfta bouppteckningen (se 3 § första stycket och 5 §

andra stycket) får rätten besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt. Om skälet är att gäldenären eller någon annan är bosatt långt bort från den behöriga tingsrätten bör i första hand övervägas om ett deltagande på distans är möjligt och lämpligt.

5 b § Det som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om bouppteckningssammanträde ska i förekommande fall tillämpas på bouppteckningsed och edgångssammanträde.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som likställer ed och edgångssammanträde med bekräftelse och bouppteckningssammanträde. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Paragrafen avser fall där det i andra kapitel i denna lag eller i någon annan lag finns bestämmelser som på ett eller annat sätt talar om bekräf- telse eller bouppteckningssammanträde. Om gäldenären i en enskild konkurs i stället avlägger ed vid ett edgångssammanträde ska detta vid tillämpningen av bestämmelser på annat håll likställas med att en bekräf- telse lämnats vid ett bouppteckningssammanträde. Det kan gälla om det uppställs krav på att gäldenären har bekräftat bouppteckningen (se t.ex. 12 kap. 8 §) eller det anges att en tidsfrist ska räknas från boupptecknings- sammanträdet (se 8 kap. 10 §).

Tvångsmedel m.m.

6 § Gäldenären får inte efter det att konkursbeslutet har meddelats och innan han eller hon har bekräftat eller beedigat bouppteckningen bege sig utomlands utan rättens medgivande. Om det senare under konkursen finns skäl att befara att gälde- nären genom att lämna landet undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gäldenären förbjudas att resa utomlands. Om gäldenären byter vistelseort, ska gäldenären meddela förvaltaren var han eller hon vistas.

Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att resa utom- lands, får gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får det meddelas förbud att utfärda pass för honom eller henne .

Om det finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna den ort där han eller hon är bosatt undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gälde- nären förbjudas att lämna orten.

Paragrafen behandlar inskränkningar i gäldenärens rörelsefrihet i form av reseförbud och förbud att lämna den ort där gäldenären är bosatt. Över- vägandena finns i avsnitt 6.1.

Första stycket justeras med anledning av att gäldenären i första hand ska bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9 § Om gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 2–3, 5 eller 6 § eller överträder ett reseförbud enligt 6 §, får han eller hon efter omständigheterna antingen hämtas eller häktas. Detsamma gäller om det finns skäl att befara att gäldenären inte kommer att fullgöra en sådan skyldighet eller kommer att överträda ett sådant förbud.

103

s. 104 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Om någon annan än gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 5 § att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en viss uppgift i den, får han eller hon efter omständigheterna föreläggas vite, hämtas eller häktas.

Häktning i de fall som avses i första och andra styckena får ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Om gäldenären har överträtt ett reseförbud enligt 6 §, ska han eller hon dock häktas om det inte är uppenbart att det är onödigt.

Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hämtning, häktning och vite. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.2.

I första stycket görs ett tillägg. Gäldenären kan drabbas av en sanktion även om gäldenären inte iakttar vad som åligger honom eller henne enligt den nya 2 a § om bekräftelse av bouppteckningen.

Andra stycket justeras med anledning av att även annan än gäldenären i första hand ska bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Ersättning för inställelse

14 § Om gäldenären är i behov av det, har han eller hon vid en inställelse till följd av 2–5 a §§ rätt till skälig ersättning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet. Detta gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig enligt 5 § för att bekräf- ta eller beediga bouppteckningen eller en viss uppgift i den , har han eller hon rätt till skälig ersättning av konkursboet för sin inställelse.

Beslut om ersättning meddelas av rätten, om ersättningen avser inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om ersättning. Förskott får beviljas på ersättningen. Ett beslut enligt detta stycke gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.

Om förvaltaren vägrar ersättning eller förskott på ersättning med begärt belopp enligt denna paragraf, får den som framställt begäran hänskjuta fråga till rättens prövning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättning för inställelse vid förrättning eller vissa sammanträden enligt detta kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga även vid inställelse till ett bouppteckningssammanträde hos förvaltaren (se 2 a och 2 b §§).

Andra stycket ändras med anledning av att det i 5 § införs en ordning med i första hand en fakultativ bekräftelse av bouppteckningens uppgifter hos förvaltaren och i andra hand en fakultativ edgång inför rätten, se kommentaren till den paragrafen.

Enligt tredje stycket ska rätten enligt första meningen alltjämt besluta om ersättning för inställelse till gäldenären m.fl., om ersättningen avser en inställelse inför rätten. I andra fall är det enligt andra meningen, som är ny, förvaltaren som beslutar i frågan. En begäran om ersättning ska ges in till den som ska besluta i frågan. Av tredje meningen, som också är ny, framgår att rätten eller förvaltaren får bevilja förskott på den ersättning som paragrafen reglerar. Förskott bör beslutas endast om och i den ut- sträckning det är nödvändigt för att få till stånd en planerad inställelse. Enligt fjärde meningen, som även den är ny, gäller beslutet om ersättning och förskott på ersättning omedelbart om inte något annat förordnas.

104

s. 105 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

I fråga om förskott och ersättningens storlek bör förvaltaren kunna Prop. 2020/21:148 hämta ledning i förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel

till vittnen, m.m. När förvaltaren beslutar om ersättning och förskott på ersättning betalas dessa av konkursboet och utgör en konkurskostnad (se 14 kap. 1 § första stycket 7).

I fjärde stycket , som är nytt, anges att om förvaltaren vägrar ersättning

eller förskott på ersättning med begärt belopp får frågan hänskjutas till

rätten för prövning av den som har framställt begäran. Det kan exempelvis

gälla ersättning eller förskott på ersättning för inställelse till ett samman-

träde hos förvaltaren. Förvaltarens beslut bör dokumenteras. Oavsett om

beslutet innebär att ersättning beviljas delvis eller att ersättning vägras helt

kan frågan hänskjutas till tingsrätten för prövning. Ett positivt ställnings-

tagande av förvaltaren kan inte hänskjutas. Frågan kan hänskjutas av den

som framställt begäran till förvaltaren. Det kan exempelvis vara gälde-

nären som ska inställa sig hos förvaltaren för att bekräfta bouppteckningen

och har fått avslag på sin begäran om ersättning för resan.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

7 kap. Förvaltning och tillsyn

Förvaltarens allmänna åligganden m.m.

12 § Förvaltaren ska snarast ta hand om gäldenärens bo med dess räkenskaps-

information och annat material som rör boet.

Om gäldenären är bokföringsskyldig eller under det senaste året före konkurs-

ansökan har varit det, ska förvaltaren i den omhändertagna räkenskapsinforma-

tionen på lämpligt sätt ange dagen för omhändertagandet.

Den som på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsinformation om

gäldenärens bo är skyldig att lämna den till förvaltaren.

Paragrafen reglerar konkursförvaltarens skyldighet att omhänderta gälde-

närens bo. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I paragrafen görs den ändringen att ”räkenskapsmaterial” ersätts med

”räkenskapsinformation”, jfr 1 kap. 2 § 8 bokföringslagen (1999:1078) om

innebörden av det senare begreppet. Vidare ersätts ”andra handlingar” med

”annat material” och hittillsvarande första stycket delas upp i två stycken.

Någon ändring i sak är inte avsedd.

13 § Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I den ska boets tillgångar tas upp

till noggrant uppskattade värden. I bouppteckningen ska vidare boets skulder tas

upp med uppgift om varje borgenärs namn och adress . Bouppteckningen ska dess-

utom innehålla en bedömning av om utdelning kan förväntas i konkursen.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egen-

dom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Om gäldenären har

uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteckningen innehålla uppgift om

detta.

I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också innehålla en förteck-

ning över boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till rätten och tillsynsmyndigheten så

snart som möjligt och senast en vecka före bouppteckningssammanträdet .

Om ett bevakningsförfarande ska äga rum och det ännu inte har getts in någon

bouppteckning till rätten, ska förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka

från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna

med uppgift om varje borgenärs adress till rätten och tillsynsmyndigheten. I kon-

105

s. 106 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 kurs hos ett kreditinstitut ska till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upp- lupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs, om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsföretags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs ska på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar.

106

Paragrafen behandlar vad som gäller för upprättandet av konkursboupp- teckningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 7.1.

I första stycket görs två tillägg. Det ena tillägget är ett förtydligande om att konkursförvaltaren i bouppteckningen ska redovisa boets skulder. Avsikten är att förvaltaren i bouppteckningen redovisar de skulder som vid detta tillfälle är kända för honom eller henne. För att uppfylla skyldigheten bör förvaltaren normalt efterhöra med gäldenären för att säkerställa att skulderna redovisas på ett korrekt sätt i bouppteckningen. Det krävs inte att bouppteckningen, i detta tidiga skede av konkursförfarandet, innehåller någon mer ingående redovisning, men den bör oavsett det vara så nog- grann att den kan ligga till grund för gäldenärens bekräftelse av boupp- teckningen.

Det andra tillägget i första stycket är att bouppteckningen ska innehålla förvaltarens bedömning av förväntad utdelning i konkursen. Med detta avses i sammanhanget den prognos som förvaltaren gör beträffande förekomsten och omfattningen av utdelning i konkursen. Prognosen ska grundas på de uppgifter som är tillgängliga för förvaltaren i detta skede och det är naturligt att bedömningen av den anledningen kan vara förenad med viss osäkerhet. I vissa fall kan utdelningen vara beroende av en viss händelse, t.ex. utgången av en eventuell återvinningsprocess, vilket förval- taren med fördel kan ange. En prognos kan ges i form av ett möjligt utdel- ningsintervall. Prognosen är inte en uppgift som gäldenären eller annan ska bekräfta eller beediga (se 6 kap. 2 a, 3 och 5 §§). När det gäller kontaktuppgifter till varje borgenär behöver inte nödvändigtvis postadress redovisas. I stället kan en annan adress där borgenären nås, t.ex. dennes e- postadress, anges.

I tredje stycket ersätts ”räkenskapsmaterial” och ”andra handlingar” med ”räkenskapsinformation” respektive ”annat material”, se kommentaren till

12 §. Se prop. 1994/95:189 s. 31 om omfattningen av förteckningsskyldig- heten.

I fjärde stycket regleras ingivandet av förvaltarens bouppteckning. Tids- fristen för förvaltarens ingivande av bouppteckningen kopplas till boupp- teckningssammanträdet i stället för som hittills till edgångssammanträdet. För det fall det ändå hålls ett edgångssammanträde gäller fristen i för- hållande till det sammanträdet (se 6 kap. 5 b §).

Det hittillsvarande femte stycket utgår, vilket innebär att möjligheten för förvaltaren att låta bli att upprätta en bouppteckning när gäldenären själv har gjort det tas bort. Femte stycket motsvaras därmed av det hittills- varande sjätte stycket. I stycket ändras ”postadress” till ”adress”, vilket gör det möjligt att ange t.ex. en e-postadress. Även sådana fordringar som anges i stycket, bl.a. insättningsborgenärers fordringar, är sådana skulder som enligt första stycket ska tas upp i bouppteckningen. Det kan lämpligen ske i en särskild förteckning, som senare vid behov kan användas i bevak- ningsförfarandet.

s. 107 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Med ett kreditinstitut avses en bank eller ett kreditmarknadsföretag, se Prop. 2020/21:148

1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, vilket motsvarar hittillsvarande ordning. Livförsäkringsbolag i hittillsvarande bestämmelse ersätts av livförsäkringsföretag, se 1 kap. 3 och 4 §§ försäk- ringsrörelselagen (2010:2043) om vad som utöver livförsäkringsbolag innefattas i det senare begreppet.

Övriga ändringar är endast språkliga.

14 § Förvaltaren får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo med dess räkenskapsinfor- mation och annat material som rör boet. Detsamma gäller sådan räkenskaps- information som avses i 12 § tredje stycket.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om förvaltaren begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som åtgärden riktas mot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om handräckning för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2.

I första stycket första och andra meningarna anges, liksom hittills, att förvaltaren får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo och material som rör boet. Att som hittills ange att en begäran bara får ske om det behövs är överflödigt. Uttrycken räkenskapsmaterial och andra handlingar ersätts med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommentaren till 12 §.

I andra stycket, som får nytt innehåll och ersätter hittillsvarande första stycket tredje–femte meningarna, anges i första meningen att vid hand- räckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägs- nande. Det innebär att bestämmelserna om verkställighet i annat fall i

16 kap. 11–12 a §§ utsökningsbalken ska tillämpas. Vid sådan verkställig- het är också ytterligare bestämmelser tillämpliga. Till exempel tillämpas

2 kap. 17 § nämnd balk där det bl.a. anges vilka befogenheter en förrätt- ningsman har. Bland befogenheterna märks att ett hus, rum eller för- varingsställe får genomsökas om det behövs för att handräckning ska kunna ske. Vidare ges förrättningsmannen rätt att låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt om det krävs för att få tillträde till ett utrymme som är tillslutet. Även i övrigt anförtros förrättningsmannen vissa särskilt angivna möjligheter att använda tvång när det är befogat. I

18 kap. utsökningsbalken finns bestämmelser om överklagande av hand- räckningsbeslut. Bestämmelserna i hittillsvarande andra stycket i före- varande paragraf om överklagande tas därmed bort.

Enligt utsökningsbalken ska den som åtgärden riktas mot underrättas i förväg. I andra styckets andra mening föreskrivs om möjlighet till unda- ntag från denna ordning. Om konkursförvaltaren begär det, ska en sådan underrättelse inte ske.

Övriga ändringar är endast språkliga.

107

s. 108 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Förvaltarens medelsförvaltning m.m.

19 § Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Förvaltaren ska bevara räkenskapsinformationen under minst sju år från utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I övrigt tillämpas 7 kap. bokföringslagen (1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

När det gäller skyldighet att ta fram underlag för deklarations- och uppgifts- skyldighet och för kontroll av sådant underlag finns särskilda bestämmelser.

Paragrafen reglerar konkursförvaltarens ansvar för konkursboets bok- föring. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I andra stycket ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra hand- lingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommen- taren till 12 §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

20 § Om konkursen inte är avslutad vid utgången av den sjätte kalendermånaden efter konkursbeslutet , ska förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndig- heten ge in en berättelse (halvårsberättelse) , där de åtgärder som har vidtagits och som återstår att vidta för att avsluta konkursen ska anges. Halvårsberättelsen ska innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Om pengar under någon del av denna period har varit insatta i ett kreditinstitut , ska till berättelsen bifogas kontoutdrag från institutet för hela perioden.

Senare under konkursen ska förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod lämna en halvårsberättelse för den senaste perioden. Halvårs- berättelsen ska då även innehålla upplysningar om orsakerna till att konkursen inte

har avslutats och en bedömning av när den kan avslutas.

Förvaltaren ska snarast skicka en kopia av halvårsberättelsen till rätten.

Paragrafen reglerar konkursförvaltarens halvårsberättelser. Övervägan-

dena finns i avsnitt 6.1.3 och 8.2.

Den huvudsakliga ändring som görs i första stycket rör tiden när en

halvårsberättelse ska ges in. Ändringen sker med anledning av att det

obligatoriska edgångssammanträdet avskaffas. I stället ska redovisning

ske sex månader efter konkursbeslutet. Vidare knyts redovisningsperioden

till kalendermånadsskiften. Om exempelvis ett konkursbeslut meddelas

den 15 januari ska halvårsberättelsen ges in senast den 31 augusti och

redovisningen avse tiden från konkursbeslutet och fram till och med den

31 juli.

I första stycket första meningen läggs till beträffande innehållet i den

första berättelsen att den ska avse inte endast de åtgärder som har vidtagits

utan också de åtgärder som återstår att vidta för att avsluta konkursen. Det

gäller naturligtvis endast åtgärder som förvaltaren vid tidpunkten för

redovisningen känner till behöver vidtas. Det ska vidare handla om åtgär-

der av någon betydelse och alltså inte en uppräkning av varje löpande

åtgärd som ska ske i förvaltningen. I tredje meningen tas kravet på bestyrkt

kopia av kontoutdrag bort. Det tydliggörs också att kontoutdraget ska avse

hela sexmånadersperioden, dvs. inte endast den tid då det skett någon

108

aktivitet på kontot. Med ett kreditinstitut avses en bank eller ett kredit-

s. 109 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

marknadsföretag, se 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finan- Prop. 2020/21:148 sieringsrörelse, vilket motsvarar hittillsvarande ordning.

I andra stycket görs tillägget att förvaltaren i de nästkommande halvårs- berättelserna även ska ange inte bara orsakerna till att konkursen inte har avslutats utan även en bedömning av när konkursen kan avslutas. Det kan t.ex. i komplexa och omfattande konkurser vara svårt att redan i den andra halvårsberättelsen ge någon bestämd prognos. Ju längre konkursen pågår, desto större krav kan dock ställas på prognosens träffsäkerhet. Om den prognos för utdelning som ska redovisas i bouppteckningen (se 7 kap. 13 § första stycket) vid tidpunkten för halvårsberättelsen har förändrats, kan förvaltaren lämpligen ange även det.

Att som hittills ange att åtgärderna i första stycket ska anges noggrant och att upplysningarna i andra stycket ska vara fullständiga är överflödigt. Övriga ändringar är endast språkliga.

22 § När konkursen avslutas, ska förvaltaren till gäldenären återställa räken- skapsinformation och annat material som rör boet och som förvaltaren har tagit hand om eller, om det inte är möjligt, bevara materialet . Materialet ska bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arkivering.

Paragrafen reglerar vad konkursförvaltaren efter konkursens avslutande ska göra med gäldenärens bokföringsmaterial som förvaltaren har tagit hand om. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.3.

I paragrafen ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra handlingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommentaren till 12 §.

Ändringarna i övrigt i paragrafen innebär att det åligger förvaltaren att bevara sådant material som vid konkursens avslutande inte kan återlämnas till gäldenären. Det kommer alltså inte längre vara möjligt att lämna över materialet till tillsynsmyndigheten för förvaring. Det tydliggörs i paragra- fen att förvaltarens första uppgift är att försöka återlämna materialet till gäldenären.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Tillsynen över förvaltningen

28 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

Paragrafen innehåller tillsammans med 27 § bestämmelser om tillsyns- myndighetens tillsyn över konkursförvaltningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I första stycket ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra hand- lingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommen- taren till 12 §.

Särskild granskning

30 § Om en borgenär begär det, ska rätten förordna en granskningsman att med de befogenheter som anges i denna lag övervaka förvaltningen på borgenärens

109

s. 110 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 vägnar. Till granskningsman ska den som borgenären föreslår utses , om han eller hon är lämplig.

Granskningsmannen ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Om borgenären begär det, ska även en ersättare för granskningsmannen utses. Bestämmelserna om granskningsman gäller även för ersättaren.

Rätten ska entlediga granskningsmannen om denne eller borgenären begär det eller om granskningsmannen visar sig inte vara lämplig.

Ersättningen till granskningsmannen ska betalas av borgenären.

Paragrafen behandlar frågor om granskningsman i konkurs. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.1.

I andra stycket ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra hand- lingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se komme- ntaren till 12 §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

8 kap. Försäljning av egendom

Inledande bestämmelser

2 § Om gäldenären har drivit en rörelse, får förvaltaren, om det lagligen kan ske, fortsätta rörelsen för konkursboets räkning i den utsträckning det är ändamåls- enligt. Detsamma gäller om förvaltaren sedan rörelsen har lagts ned vill återuppta den . Rörelsen får dock fortsättas längre tid än ett år från konkursbeslutet endast om det finns särskilda skäl för det.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förvaltaren ska få fortsätta gäldenärens rörelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Paragrafen ändras med anledning av att det obligatoriska edgångs- sammanträdet avskaffas. Fristen räknas i stället från konkursbeslutet. Övriga ändringar är endast språkliga.

Försäljning av lös egendom

9 § När lös egendom som tillhör gäldenären ska säljas exekutivt under konkursen tillämpas 6 § fjärde stycket . I ett sådant fall ska förvaltaren dessutom, om det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

Paragrafen ställer upp vissa skyldigheter för förvaltaren i samband med exekutiv försäljning av lös egendom.

I paragrafen görs en hänvisning även till 10 a § förmånsrättslagen (se prop. 1986/87:90 s. 432 f. om den paragrafen). Tillägget innebär att förval- taren vid exekutiv försäljning av lös egendom ska föra talan även för de borgenärer som har förmånsrätt på fordringar för arbete med föreskriven revision och upprättande av föreskrivna redovisningshandlingar, samt att underrätta nämnda borgenärer om framställt yrkande på vederbörandes vägnar (jfr 15 § förmånsrättslagen). Underrättelse sker på det sätt som förvaltaren finner lämpligt.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

110

s. 111 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

10 § En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja Prop. 2020/21:148 att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens

samtycke ske tidigare än fyra veckor efter bouppteckningssammanträdet . Borge- nären ska minst en vecka innan borgenären vidtar någon åtgärd för att sälja egendomen ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, ska egendomen säljas exekutivt.

Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven i kommissionens delegerade förord- ning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får omedelbart säljas eller reali- seras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Om säkerheten består av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Om egendomen har sålts på annat sätt än exekutivt, ska borgenären redovisa för förvaltaren vad som har flutit in.

Om borgenären inte själv vill sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Förvaltaren får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.

Paragrafen reglerar försäljning av lös egendom som en borgenär innehar med handpanträtt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Första stycket ändras med anledning av att det obligatoriska edgångs- sammanträdet ersätts av ett bouppteckningssammanträde hos konkurs- förvaltaren. För det fall det ändå hålls ett edgångssammanträde gäller fristen i förhållande till det sammanträdet (se 6 kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

9 kap. Bevaknings- och anmärkningsförfarandet Bevakning

5 § En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordran för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos ett kreditinstitut på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i institutets konkurs, om uppgift om fordran har lämnats enligt 7 kap. 13 § femte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsföretags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs, om uppgift om fordran lämnats enligt det angivna lagrummet.

Paragrafen anger vissa situationer då en borgenär inte behöver bevaka sin fordran. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

I andra stycket justeras hänvisningen till 7 kap. 13 §, se kommentaren

till den paragrafen. Med ett kreditinstitut avses en bank eller ett kredit-

111

s. 112 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 marknadsföretag, se 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse, vilket motsvarar hittillsvarande ordning. Livförsäkrings- bolag ersätts av livförsäkringsföretag, se 1 kap. 3 och 4 §§ försäkrings- rörelselagen (2010:2043) om vad som utöver livförsäkringsbolag inne- fattas i det senare begreppet.

Övriga ändringar är endast språkliga.

6 § I bevakningen ska borgenären ange fordrans belopp, om det är möjligt, och tydligt ange grunden för fordran. Om borgenären yrkar förmånsrätt , ska även grunden för den tydligt anges.

Till bevakningen ska borgenären bifoga de handlingar som åberopas till stöd för anspråket .

Paragrafen handlar om vad en bevakning ska innehålla. Paragrafen genom- för delvis artikel 28 i 2019 års insolvensdirektiv. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.6.

I första stycket tas kravet på att bevakningen, dvs. den handling genom vilken en borgenär anmäler sin fordran, ska vara egenhändigt under- tecknad av borgenären eller borgenärens ombud bort. Det innebär att det är möjligt att ge in en bevakning digitalt.

I andra stycket tas kravet på att handlingar till stöd för bevakningen ska ges in i original eller bestyrkt kopia bort. Det innebär att det är möjligt att ge in dessa digitalt.

Tredje stycket tas bort. Det är därför inte längre ett krav att bevakningen och bifogade handlingar ges in i två exemplar.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

7 § Rätten ska genast efter bevakningstidens utgång se till att förvaltaren får del av de inkomna bevakningshandlingarna .

Förvaltaren ska skyndsamt upprätta en förteckning över de fordringar som har bevakats. För varje fordran ska beloppet anges och, om förmånsrätt har yrkats, den åberopade grunden för den samt den plats i förmånsrättsordningen som fordran får enligt borgenärens yrkande.

Förvaltaren ska skicka en kopia av förteckningen till rätten och tillsynsmyndig- heten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hanteringen av inkomna bevak- ningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket justeras med anledning av att en bevakning inte längre ska ges in i två exemplar (se kommentaren till 6 §). Det anges därför att förvaltaren ska få del av bevakningshandlingarna i stället för att exemplar av dem ska överlämnas. Rätten bör alltjämt skicka handlingarna till förvaltaren. Det kan i regel göras digitalt.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Anmärkning

8 § När rätten beslutar att bevakning ska äga rum, ska rätten samtidigt, efter samråd med förvaltaren, bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,

2. var de till förvaltaren tillställda bevakningshandlingarna ska hållas tillgäng- liga för granskning, och

112

s. 113 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas inför rätten om Prop. 2020/21:148 anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.

Anmärkningstiden ska bestämmas så att den utgör minst två och högst fyra veckor räknat från bevakningstidens utgång. Om det behövs med hänsyn till för- hållandena i konkursen, får en längre anmärkningstid fastställas. Förliknings- sammanträdet får inte hållas tidigare än två eller senare än fyra veckor från ut- gången av anmärkningstiden.

Rätten ska underrätta förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om vad rätten har bestämt enligt denna paragraf.

Paragrafen reglerar anmärkningstiden och tidpunkten för förliknings- sammanträdet. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket justeras med anledning av att en bevakningshandling inte längre ska ges in i två exemplar (se kommentaren till 6 §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

9 § Förvaltaren ska granska bevakningarna . Om förvaltaren finner anledning till anmärkning mot något yrkande om betalnings- eller förmånsrätt, ska han eller hon skriftligen anmäla det till rätten inom den tid som har bestämts enligt 8 § första stycket 1. I anmärkningen ska grunden för den anges tydligt.

Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärkning mot en bevakning. En sådan anmärkning ska framställas inom den tid och på det sätt som anges i första stycket.

Paragrafen reglerar förvaltarens, borgenärernas och gäldenärens möjlig- heter att framställa anmärkning mot en bevakad fordran och om proce- duren i samband därmed. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.6.

Kravet i första stycket sista meningen på att en anmärkning ska vara egenhändigt undertecknad tas bort. Det blir därmed möjligt att ge in en anmärkning digitalt.

Det hittillsvarande tredje stycket om att en anmärkning ska ges in i två exemplar utgår.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Efterbevakning

21 § När en fordran har efterbevakats, ska rätten så snart som avgiften enligt 20 § andra stycket har betalats se till att förvaltaren får del av bevakningshandlingarna och, efter samråd med denne, bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,

2. var de till förvaltaren tillställda bevakningshandlingarna ska hållas till- gängliga för granskning, och

3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas inför rätten om anmärkningar framställs.

Anmärkningstiden ska bestämmas så att den utgör minst två och högst fem veckor från den dag avgiften enligt 20 § andra stycket betalades. Förliknings- sammanträdet inför rätten ska hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.

Rätten ska underrätta förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om att en fordran har efter- bevakats och vad rätten har bestämt enligt första stycket.

113

s. 114 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Paragrafen innehåller bestämmelser om efterbevakning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket justeras med anledning av att en bevakningshandling inte längre ska ges in i två exemplar, se kommentaren till 6 §.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

10 kap. Avskrivning av konkurs

2 § Konkursen får inte avskrivas enligt 1 § förrän bouppteckningen har bekräftats och förvaltaren har lämnat sin förvaltarberättelse.

Om bouppteckningen inte kan bekräftas av gäldenären eller någon annan inom skälig tid och om det saknas anledning att anta att det genom bekräftelsen skulle visa sig att det finns tillgångar till betalning av konkurskostnaderna och andra skul- der som boet har ådragit sig, får konkursen avskrivas trots att någon bekräftelse inte har lämnats .

Paragrafen innehåller vissa villkor för att en konkurs ska kunna avskrivas enligt 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen ändras med anledning av att den obligatoriska edgången inför rätten ersätts av en bekräftelse av gäldenären hos förvaltaren. För det fall det ändå avläggs ed gäller vad som föreskrivs i paragrafen för bekräf- telse (se 6 kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

11 kap. Utdelning

Utbetalning av utdelningsmedel

12 § En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år räknat från

1. dagen då beslutet att fastställa utdelningen fick laga kraft, eller

2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som en borgenär har förlorat sin rätt till ska fördelas mellan de borgenärer som har bevarat sin rätt och i andra hand överlämnas till gäldenären.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att en borgenär ska förlora sin rätt till utdelning och vad som ska hända med de medel som en borgenär har förlorat sin rätt till. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I första stycket görs den ändringen att borgenären måste göra anspråk på medlen inom ett år i stället för som hittills inom två år.

Övriga ändringar är endast språkliga.

13 a § Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär understiger 300 kronor ska beloppet inte betalas ut till borgenären, om det inte finns särskilda skäl för det. Beloppet ska i stället fördelas på övriga utdelningsberättigade som inte har tillgodosetts fullt ut.

Paragrafen innehåller en beloppsbegränsningsregel vid utbetalning av utdelningsmedel. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen höjs beloppsgränsen från 100 kronor till 300 kronor för när utdelning inte ska betalas ut till en borgenär utan i stället fördelas på övriga utdelningsberättigade som inte har tillgodosetts fullt ut. Utbetalning av

114

s. 115 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

lägre belopp får dock alltjämt ske, om det finns särskilda skäl (se prop. Prop. 2020/21:148 1990/91:22 s. 8).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Efterutdelning

21 § Om förvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan fördelas utan att ett förslag till efterutdelning upprättas och om tillsynsmyndigheten medger det, får förvaltaren dela ut medlen till berättigade borgenärer utan att föregående bestämmelser i detta kapitel iakttas. För utbetalningen gäller dock 9 § andra stycket och 13 a §. En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år räknat från det att förvaltaren har anmält till rätten att medlen har skickats till borgenären.

Första stycket tillämpas också för det fall att det finns skäl att upprätta ett

utdelningsförslag men medlen inte räcker till betalning av de kostnader som är

förenade med detta .

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förvaltaren ska få genomföra

ett formlöst efterutdelningsförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I första stycket tredje meningen görs den ändringen att en borgenär

förlorar sin rätt till efterutdelning om borgenären inte gör anspråk på med-

len inom ett år, i stället för som hittills inom två år.

Övriga ändringar är endast språkliga.

12 kap. Ackord i konkurs m.m.

Sammanträde för prövning av ackordsförslag

8 § Om ackordsförslaget tas upp, ska rätten genast kalla borgenärerna till ett

sammanträde för att pröva förslaget. Innan gäldenären har bekräftat bouppteck-

ningen , får kallelse utfärdas endast om det finns synnerliga skäl för det. Kallelsen

ska kungöras.

Sammanträdet får inte hållas tidigare än tre veckor efter det att ackordsförslaget

togs upp och inte heller innan tvistefrågor som har uppkommit genom anmärk-

ningar mot bevakade fordringar har handlagts vid förlikningssammanträdet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse till sammanträde inför

rätten för att pröva ett förslag om ackord i en konkurs. Övervägandena

finns i avsnitt 6.1.1.

Första stycket justeras med anledning av att gäldenären i första hand ska

bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed. För det fall det

ändå avläggs ed gäller vad som föreskrivs i paragrafen för bekräftelse (se

6 kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

10 § Vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget ska förvaltaren närvara.

Om gäldenären inte kan infinna sig personligen, bör han eller hon inställa sig

genom ombud.

Förvaltaren ska tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att

rösta i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp för vilka rösträtt får

utövas. Om det mot någon av dessa fordringar har framställts en anmärkning som

inte har prövats eller, för det fall efterbevakning har skett, anmärkningstiden ännu

inte har gått ut, ska det särskilt anges i förteckningen.

Om gäldenären inte har bekräftat bouppteckningen , ska anledningen till det

uppges vid sammanträdet.

115

s. 116 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Paragrafen behandlar sammanträdet för prövning av ackordsförslaget. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

I första stycket första meningen inskärps närvarokravet för förvaltaren vid sammanträdet. Innebörden är att förvaltaren inte bara ”bör” närvara utan ”ska” närvara.

Tredje stycket justeras med anledning av att gäldenären i första hand ska bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed. För det fall det ändå avläggs ed gäller vad som föreskrivs i paragrafen för bekräftelse (se

6 kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga.

15 kap. Information om beslut och åtgärder under konkurs

Formen för kungörande

1 § Kungörelser enligt denna lag ska ske i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns särskilda skäl får därutöver en kungörelse ske på annat sätt.

Dagen för kungörande enligt denna lag är den dag då kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar.

I 8 kap. 11–13 §§ finns särskilda bestämmelser om kungörande av auktion i vissa fall .

Paragrafen innehåller bestämmelser om formen för kungörande. Över- vägandena finns i avsnitt 5.4.

Av första stycket framgår att kungörelser enligt denna lag i regel endast ska införas i Post- och Inrikes Tidningar och inte som hittills även i ortstidningar. Kungörelse får dock även ske på annat sätt men endast om det finns särskilda skäl. Det innebär att möjligheten till kompletterande kungörelse ska användas restriktivt. Det ska krävas att det är motiverat av särskilda omständigheter i den enskilda konkursen. Det kan undantagsvis vara fallet om det finns behov av att geografiskt eller i sak rikta kungörel- sen mot en särskild grupp borgenärer. En sådan kompletterande kun- görelse kan ske i det forum som är ändamålsenligt i det enskilda fallet, t.ex. i ortstidning eller facktidskrift eller på en relevant webbplats. De närmare förutsättningarna för kungörelse som sker på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar kan regleras i förordning.

I andra stycket, som får nytt innehåll, anges att dagen för kungörande enligt denna lag är den dag då kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar. Tider som räknas från kungörandet i denna lag ska därför börja räknas från den dagen.

I tredje stycket, som är nytt, tas en upplysning in om att det finns bestäm- melser om kungörande av auktion i 8 kap. Denna reglering har sin mot- svarighet i hittillsvarande andra stycket.

Formen för kallelser och underrättelser m.m.

4 § Skriftliga kallelser och underrättelser enligt denna lag ska ske med post eller på något annat lämpligt sätt, om inte något annat följer av särskilda föreskrifter om delgivning.

Om förvaltaren ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning.

116

s. 117 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Paragrafen reglerar frågor om formen för kallelser och underrättelser i Prop. 2020/21:148 konkursförfarandet och om delgivning. Övervägandena finns i avsnitt 5.5,

5.6 och 6.1.3.

I första stycket görs ett tillägg som innebär att kallelser och under- rättelser inte endast får sändas med post utan även på annat lämpligt sätt. Därmed möjliggörs att kallelser och underrättelser förmedlas digitalt. Vad som utgör ett lämpligt sätt får avgöras i det enskilda fallet bl.a. utifrån handlingarnas innehåll och mottagare.

Bestämmelsen i andra stycket om delgivning justeras till att endast gälla förvaltaren. För domstol och tillsynsmyndigheten gäller, i den utsträck- ning delgivningsfrågan inte är särskilt reglerad, 33 kap. 3 a § rättegångs- balken respektive 25 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900).

Delgivningsbestämmelsen är tillämplig när förvaltaren kommunicerar uppgifter till en part eller någon annan. Det kan gälla att någon bereds tillfälle att yttra sig i en fråga eller kallas till ett sammanträde eller att beslut eller andra handlingar expedieras.

Som utgångspunkt behöver förvaltarens kommunikation med parter och andra inte ske genom delgivning. Det är förvaltaren som avgör om del- givning ska ske i det enskilda fallet. I första hand kan det bli aktuellt vid kallelse till bouppteckningsförrättning enligt 6 kap. 2 § eller boupp- teckningssammanträde enligt 6 kap. 2 a och 2 b §§, om det finns anledning att tro att gäldenären inte frivilligt dyker upp och det därför kan bli aktuellt att i domstol begära att han eller hon hämtas till sammanträdet enligt 6 kap.

9 §. Det kan av samma anledning också bli aktuellt när någon annan än gäldenären kallas till sammanträde enligt 6 kap. 5 § för att bekräfta boupp- teckningen.

Om förvaltaren väljer att använda delgivning tillämpas delgivningslagen (2010:1932), se 10 § den lagen om möjliga delgivningssätt som står för- valtaren till buds.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Om konkursen har beslutats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 24 §, 6 kap. 3– 5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i deras äldre lydelser.

3. De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäller endast i en konkurs som har beslutats efter ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2021. Som utgångspunkt ska de nya bestämmelserna gälla även för konkurser

som har beslutats före ikraftträdandet. Det finns dock ett antal undantag. Enligt andra punkten gäller ett antal uppräknade bestämmelser i sina

äldre lydelser, om konkursen har beslutats före ikraftträdandet. Det gäller bestämmelser om bl.a. edgång (2 kap. 24 § och 6 kap. 3–5 §§). Över- gångsbestämmelsen innebär i denna del bl.a. att ett edgångssammanträde ska hållas i enlighet med vad tingsrätten har bestämt, kungjort och kallat till i samband med sitt före ikraftträdandet fattade konkursbeslut. Om gäldenären inte inställer sig vid detta sammanträde, får i enlighet med äldre bestämmelser ett nytt sammanträde hållas. Av andra punkten framgår vidare att den nya beloppsgränsen för utbetalning av små belopp i utdel-

ning (11 kap. 13 a §) endast ska tillämpas i konkurser som har beslutats

117

s. 118 12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 efter ikraftträdandet. Vidare ska inte de nya bestämmelserna om den tid inom vilken en borgenär måste göra anspråk på utdelningsmedel (11 kap. 12 och 21 §§) gälla för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.

Enligt tredje punkten gäller de uppräknade nya bestämmelserna endast i en konkurs som beslutats efter ikraftträdandet. Någon bekräftelse enligt 6 kap. 2 a och 2 b §§ ska alltså inte lämnas i det fall en konkurs har beslutats före ikraftträdandet utan då gäller äldre bestämmelser om edgång (se andra punkten). När det enligt de nya bestämmelserna i vissa fall talas om bekräftelse eller bouppteckningssammanträde gäller det enligt 6 kap. 5 b § för ed och edgångssammanträde, även om det rör ed som avlagts enligt äldre bestämmelser.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

Tillstånd m.m.

6 § Om en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, får rörelsen fort- sättas under högst ett år. Om rörelsen fortsätter, ska det finnas en föreståndare enligt 3 § för denna.

Om det inte redan finns en godkänd föreståndare, ska inom två månader från dödsfallet, konkursbeslutet eller beslutet om förvaltare en ansökan göras om god- kännande av föreståndare. Godkänns inte föreståndaren, ska Polismyndigheten lämna den som driver rörelsen tillfälle att inom viss tid ansöka om godkännande av en annan föreståndare. Godkänns inte heller den andra föreståndaren, anses till- ståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att beslutet i ärendet fick laga kraft.

Om inte den ansökan som avses i andra stycket görs inom föreskriven tid, anses tillståndet för rörelsen ha upphört att gälla den dag då tiden gick ut.

Paragrafen reglerar situationen att en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare enligt föräldrabalken. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

I andra stycket görs en ändring med anledning av att det obligatoriska edgångssammanträdet avskaffas. När en tillståndshavare försätts i konkurs ska en ansökan om godkännande av föreståndare ske inom två månader från konkursbeslutet i stället för som hittills inom två månader från edgångssammanträdet. Ett konkursbeslut gäller omedelbart (16 kap. 4 § konkurslagen [1987:672]) och tiden räknas från beslutet och inte från när det fick laga kraft.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 6 § gäller fortfarande när en tillståndshavare har försatts

i konkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringarna i 6 § inte ska tillämpas i det fall tillståndshavaren har försatts i konkurs före ikraftträdandet. Enligt den

118

s. 119 12.3 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Kontrollera mot PDF

äldre bestämmelsen som då är tillämplig räknas tiden för att ansöka om en Prop. 2020/21:148 föreståndare från edgångssammanträdet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.3 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

9 kap. Skadestånd m.m. Konkursbos talerätt

10 § Om banken har försatts i konkurs efter en ansökan som gjorts innan den tid som anges i 9 § har gått ut, får konkursboet föra talan enligt 1 eller 2 § trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5–7 §§. Efter utgången av den tid som anges i 9 § får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkursbeslutet .

Paragrafen innehåller bestämmelser om konkursbos talerätt. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.1.3.

I paragrafens andra mening görs en ändring med anledning av att det obligatoriska edgångssammanträdet avskaffas. Fristen ska i stället löpa under sex månader från konkursbeslutet. Ett konkursbeslut gäller omedel- bart (16 kap. 4 § konkurslagen [1987:672]) och tiden räknas från beslutet och inte från när det fick laga kraft.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 10 § gäller fortfarande när en bank har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringen i 9 kap. 10 § inte ska tillämpas i det fall banken har försatts i konkurs före ikraftträdandet. Enligt den äldre bestämmelsen som då är tillämplig räknas tiden för att väcka talan från edgångssammanträdet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.4 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

5 kap. Skadestånd

5 § En talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott får inte väckas mot

2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Trots första stycket får stiftelsens konkursbo väcka talan, om konkursansökan har gjorts innan den tid som anges i första stycket har gått ut. Efter utgången av

119

s. 120 12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 nämnda tid får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkurs- beslutet .

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadeståndstalan i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

I andra stycket andra meningen görs en ändring med anledning av att det obligatoriska edgångssammanträdet inför rätten avskaffas. Fristen ska i stället löpa under sex månader från konkursbeslutet. Ett konkursbeslut gäller omedelbart (16 kap. 4 § konkurslagen [1987:672]) och tiden räknas från beslutet och inte från när det fick laga kraft.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts

i konkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringarna i 5 kap. 5 § inte ska tillämpas i det fall stiftelsen redan var försatt i konkurs vid ikraftträdandet. Enligt den äldre bestämmelsen som då är tillämplig räknas tiden för att väcka talan från edgångssammanträdet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

2 kap. Företagsrekonstruktion i allmänhet

Ansökan om företagsrekonstruktion

1 § En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av en borgenär. Ansökan ska göras skriftligen till den tingsrätt där gäldenären svarar i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en ansökan om företagsrekon- struktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Forumbestämmelsen i första stycket moderniseras språkligt. Kravet i hittillsvarande första stycket tredje meningen på att ansökan ska under- tecknas flyttas till 1 a §.

1 a § En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

120

s. 121 12.6 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Kontrollera mot PDF

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att en ansökan om Prop. 2020/21:148 företagsrekonstruktion ska vara undertecknad och reglerar de krav som

ställs på undertecknandet. Paragrafen genomför delvis artikel 28 i 2019 års insolvensdirektiv. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

I första stycket anges att en ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Bestämmelsen motsvarar hittills- varande 1 § första stycket tredje meningen.

Bestämmelsen i andra stycket om elektroniskt undertecknande av ansökan vid digital ingivning motsvarar vad som föreslås gälla för kon- kursansökan enligt 2 kap. 2 § andra stycket konkurslagen (1987:672), se kommentaren till den paragrafen. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utformad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

12.6 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

29 kap. Skadestånd

Konkursbos rätt att föra talan

14 § Om bolaget har försatts i konkurs efter en ansökan som har gjorts innan den tid som anges i 13 § har gått ut, får konkursboet föra talan enligt 1–3 §§ trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 7, 8 eller 10 §. Efter utgången av den tid som anges i 13 § får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkursbeslutet .

Paragrafen innehåller bestämmelser om ett konkursbos talerätt. Över- vägandena finns i avsnitt 6.1.3.

I paragrafens andra mening görs en ändring med anledning av att det obligatoriska edgångssammanträdet inför rätten avskaffas. Fristen ska i stället löpa under sex månader från konkursbeslutet. Ett konkursbeslut gäller omedelbart (16 kap. 4 § konkurslagen [1987:672]) och tiden räknas från beslutet och inte från när det fick laga kraft.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 29 kap. 14 § gäller fortfarande när ett bolag har försatts

i konkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringarna i 29 kap. 14 § inte ska tillämpas i det fall bolaget redan var försatt i konkurs vid ikraftträdandet. Enligt den äldre bestämmelsen som då är tillämplig räknas tiden för att väcka talan från edgångssammanträdet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

121

s. 122 12.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

122

12.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihets- förordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författ- ning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan i

all verksamhet

Jönköping Aktiebolag

Konkursförvaltare

verksamhet i en konkurs som rör

bekräftelse av bouppteckning (SFS

1987:672)

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljövärdig-

hetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Bilagan innehåller de privaträttsliga organ hos vilka tryckfrihetsförord- ningens bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen innebär att konkursförvaltare tas in i bilagan och att hand- lingsoffentlighet ska tillämpas i förvaltares konkursverksamhet när det gäller handläggningen av frågor om en gäldenärs eller någon annans bekräftelse av en bouppteckning enligt 6 kap. 2 a, 2 b och 5 §§ konkurs- lagen (1987:672). Detta innebär att det som föreskrivs i tryckfrihets- förordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar i tillämpliga delar ska gälla i denna del av förvaltarens verksamhet. Förvaltaren ska vidare vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndighet, se bl.a. 4–6 kap. och arkivlagen (1990:782). Detta framgår av 2 kap. 4 §.

12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

21 kap. Skadestånd

Ett konkursbos rätt att föra talan

13 § Om föreningen har försatts i konkurs på en ansökan som har gjorts innan den tid som anges i 12 § har gått ut, får konkursboet föra en talan enligt 1–3 §§ trots 6, 7 och 9 §§. Efter utgången av den tid som anges i 12 § får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkursbeslutet .

s. 123 12.7 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller bestämmelser om ett konkursbos talerätt. Över- Prop. 2020/21:148 vägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 21 kap. 13 § gäller fortfarande när en förening har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringen i 21 kap. 13 § inte ska tillämpas i det fall föreningen redan var försatt i konkurs vid ikraftträdandet. Enligt den äldre bestämmelsen som då är tillämplig räknas tiden för att väcka talan från edgångssammanträdet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

123

s. 124 Sammanfattning av departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 1

Sammanfattning av departementspromemorian Konkursförfarandet (Ds 2019:31)

I promemorian lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. Många av förfarandets olika delar ses över och moder- niseras.

En del i översynen rör ansvarsfördelningen mellan domstolen, Kronofogdemyndigheten (tillsynsmyndigheten i konkurser) och konkurs- förvaltaren. Domstolens verksamhet renodlas och tillsynsmyndighetens och förvaltarens ansvar för hanteringen utökas. Domstolens uppgift ska framför allt vara att hantera ingripande frågor, lösa tvister och överpröva beslut av tillsynsmyndigheten och förvaltaren.

Tingsrätten ska alltjämt fatta beslut om konkurs och utse konkurs- förvaltare. Tillsynsmyndigheten ska i stället för tingsrätten besluta i vissa frågor under förfarandet, bl.a. beviljande av anstånd för förvaltaren att inge förvaltarberättelsen samt förordnande och entledigande av vissa uppdrags- tagare i en konkurs. Tillsynsmyndigheten ska vidare överta uppgiften att i flertalet fall besluta om avslutande av konkursen och om förvaltararvode.

Det föreslås att det obligatoriska edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts med en ordning där gäldenären skriftligen ska bekräfta bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Förvaltaren föreslås vidare få ett större ansvar för bevakningsförfarandet och den inledande delen av ackordsförfarandet samt ges beslutsbefogenheter för vissa ytterligare frågor under konkursförfarandet, t.ex. att besluta om att medge gäldenären undantag från reseförbud.

En annan del i översynen syftar till att i större utsträckning kunna använda elektronisk kommunikation under konkursförfarandet. Exempel- vis ska kungörelser fortsättningsvis i regel endast ske på internet och handlingar ska kunna sändas elektroniskt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

124

s. 125 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Promemorians lagförslag

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

1 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) 1

dels att 2 kap. 26 §, 7 kap. 7, 14 a och 29 §§, 9 kap. 14, 17 och 18 §§, 11 kap. 17 §, 12 kap. 9, 12, 16 och 18 §§, 14 kap. 10 och 15 §§ och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 26 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 7 § ska utgå,

dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 2 kap. 1–4, 23 och 24 §§, 3 kap. 2, 4 och 6 §§,

4 kap. 20 §, 6 kap. 2–7, 9–11 och 14 §§, 7 kap. 3, 5, 9, 10, 12–15, 19–22, 27, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 7, 9 och 10 §§, 9 kap. 1–11, 13, 15, 16 och 19–

21 §§, 10 kap. 1–4 §§, 11 kap. 2, 5–9, 12, 13 a, 15, 18, 20 och 21 §§,

12 kap. 1, 3, 4, 6–8, 10, 17, 20, 26 och 27 §§, 13 kap. 3–7 §§, 14 kap. 1, 3, 4, 6–9, 11, 12, 14, 17 och 18 §§, 15 kap. 1, 2 och 4 §§, 17 kap. 3 och 6 §§ och rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 13 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Gäldenärens skyldigheter under boutredningen”,

dels

att det ska införas ett

nytt kapitel, 16 kap., tolv nya paragrafer,

6 kap.

2 a, 2 b, 5 a, och 6 a §§, 7 kap. 13 a, 15 a och 31 §§, 9 kap. 6 a och

6 b §§, 11 kap. 7 a §, 12 kap.

26 a § och 14 kap. 9 a §, och närmast före

6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 3 §

Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.

Förvaltningen av boet står under

tillsyn av tillsynsmyndigheten.

tillsyn

av tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten utför även de

andra uppgifter som anges i denna

lag.

6 §

Om det i någon annan lag har

Om en annan lag innehåller

meddelats någon bestämmelse som

någon

bestämmelse som avviker

1 Senaste lydelse av

7 kap. 14 a § 1995:308

9 kap. 14

§ 1995:793

12 kap. 16

§ 1990:1072

14 kap. 10

§ 2005:190

16 kap. 8

§ 2006:706

125

16 kap. 9

§ 1994:1050.

s. 126 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

avviker från denna lag, gäller den från denna lag, tillämpas den

bestämmelsen. bestämmelsen. Angående tillämpligheten av

rättegångsbalken ges bestämmelser i det följande.

2 kap.

1 § 2

En ansökan om konkurs görs

skriftligen hos den tingsrätt där

skriftligen till tingsrätten.

gäldenären bör svara i tvistemål

som angår betalningsskyldighet i

allmänhet. Ansökan ska vara egen-

händigt undertecknad av sökanden

eller sökandens ombud.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans

innehåll.

2 §

Har en konkursansökan

gjorts

Konkursansökan ska vara egen-

hos en tingsrätt som inte

är be-

händigt undertecknad av sökanden

hörig, skall rätten genast

sända

eller sökandens ombud.

handlingarna i ärendet till den

tingsrätt som enligt vad dessa visar

är behörig och underrätta sökan-

den. Ansökan skall anses gjord, när

ansökningshandlingen kom

in till

den förra tingsrätten.

Om ansökan ges in elektroniskt,

ska den skrivas under med en sådan

avancerad elektronisk underskrift

som avses i artikel 3 i Europapar-

lamentets och rådets förordning

(EU) nr 910/2014 av den 23 juli

2014

om elektronisk identifiering

och betrodda tjänster för elektro-

niska transaktioner på den inre

marknaden och om upphävande av

direktiv 1999/93/ EG, i den ur-

sprungliga lydelsen.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen bestämmer får

126

2 Senaste lydelse 2017:479.

s. 127 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

meddela föreskrifter om undantag från kravet på underskrift för an- sökningar som ges in elektroniskt.

3 § 3

Görs ansökningen av gäldenä-

ren, bör till ansökningshandlingen

bifogas en av gäldenären under-

skriven förteckning över boets till-

gångar och skulder med uppgift om

varje borgenärs namn och post-

adress samt om det räkenskaps-

material och de andra handlingar

som rör boet.

Ansöker ett dödsbo eller en döds-

Om ett dödsbo eller en dödsbo-

bodelägare om att boet skall för-

delägare ansöker om att dödsboet

sättas i konkurs, skall till ansök-

ska försättas i konkurs, ska till

ningshandlingen fogas en bestyrkt

ansökan bifogas bouppteckningen

kopia av bouppteckningen efter den

efter den döde och, om bouppteck-

döde och, om bouppteckningen har

ningen har registrerats, bevis om

registrerats, bevis om detta. Har

detta. Om inte en bouppteckning

inte bouppteckning förrättats, skall

har förrättats, ska uppgift om varje

uppgift om varje delägares namn

delägares namn och adress lämnas.

och postadress lämnas.

4 §

Görs ansökningen av en borge-

Om en borgenär ansöker om

när, skall han vid ansökningen

konkurs , ska borgenären i ansökan

lämna uppgift om sin fordran och

de omständigheter i övrigt på vilka

han grundar yrkandet. Han skall

yrkandet grundas .

även i original eller kopia bifoga de

handlingar som han vill åberopa.

Ansökningshandlingen

och

handlingar som har bifogats denna

skall ges in i två exemplar.

Borgenären ska till ansökan bi-

foga de handlingar som åberopas.

23 §

I fråga om rätt till ersättning för

kostnader vid prövning av en borge-

kostnader vid prövning av en

närs konkursansökan gäller 18 kap.

borgenärs konkursansökan gäller

rättegångsbalken

tillämpliga

18 kap. rättegångsbalken. Bestäm-

delar . Bestämmelsen i 18 kap. 2 §

melsen i 18 kap. 2 § ska dock inte

skall dock inte tillämpas. Borge-

tillämpas.

nären får utan

hinder av

14 §

3 Senaste lydelse 2001:97.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

127

s. 128 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

När ett beslut om konkurs med- delas, ska tingsrätten snarast utse förvaltare.

Konkursbeslutet ska genast kun- göras.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

samma kapitel i konkursen göra gällande fordran på ersättning för sådana kostnader i den ordning som gäller för andra fordringar.

24 §

När ett beslut om konkurs med- delas, skall tingsrätten

1. genast bestämma tidpunkt för det sammanträde vid vilket gälde- nären skall avlägga bouppteck- ningsed (edgångssammanträde),

2. snarast utse förvaltare,

3. kalla gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den borge- när som har gjort konkursansök- ningen till edgångssammanträdet.

Konkursbeslutet skall genast kungöras. Genom kungörelsen kallas övriga borgenärer till ed- gångssammanträdet.

Kallelsen till gäldenären enligt första stycket 3 skall delges.

3 kap.

2 § 4

En rättshandling mellan gälde-

nären och någon annan som företas

senast dagen efter den då kungörel-

senast dagen efter den dag konkurs-

sen om konkursbeslutet var införd i

beslutet kungjordes ska trots 1 §

Post- och Inrikes Tidningar ska

gälla, om det inte visas att den andre

trots 1 § gälla, om det inte visas att

kände till beslutet eller att det fanns

den andre kände till beslutet eller att

omständigheter som gav

honom

det fanns omständigheter som gav

eller henne skälig anledning att anta

honom eller henne skälig anledning

att gäldenären var försatt i konkurs.

att anta att gäldenären var försatt i

En överlåtelse av eller ett annat för-

konkurs. En överlåtelse av eller ett

fogande över egendom som på

annat förfogande över egendom

grund av detta ska gälla, ska dock,

som på grund av detta ska gälla, ska

om konkursboet utan

oskäligt

dock, om konkursboet utan oskäligt

uppehåll begär det, gå åter mot att

boet ersätter den andre vad han eller

hon har betalat jämte nödvändig

eller nyttig kostnad.

Första stycket andra meningen gäller inte egendom som anges i 8 kap.

10 § andra stycket.

128

4 Senaste lydelse 2014:1456.

s. 129 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter sagda tidpunkt ska gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det är uppenbart oskäligt att rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.

Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra jäm- förbara värdehandlingar.

4 § 5

För att ta i anspråk gäldenärens

lön och därmed jämställda förmå-

ner som överstiger förbehållsbelop-

pet får förvaltaren för konkursboets

räkning hos kronofogdemyndigheten

räkning ansöka om utmätning enligt

begära utmätning enligt 7 kap.

7 kap. utsökningsbalken.

utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsöknings- balken.

6 § 6

Tvister mellan förvaltaren och

En tvist mellan förvaltaren och

gäldenären eller annan i frågor som

gäldenären eller någon annan i en

avses i 4 och 5 §§ skall prövas av

fråga som avses i 5 § ska prövas av

tillsynsmyndigheten på ansökan av

förvaltaren, en borgenär, gälde-

nären eller en underhållsberättigad.

Myndigheten skall inhämta yttran-

den i den omfattning som behövs för

prövningen. Myndighetens beslut

gäller omedelbart, även om det

överklagas. Beslutet skall efter an-

sökan ändras, om senare upplysta

omständigheter eller ändrade för-

hållanden motiverar det.

Tillsynsmyndighetens beslut i ett

Tillsynsmyndighetens beslut en-

ärende som avses i första stycket får

ligt första stycket ska efter ansökan

överklagas av den vars rätt berörs

ändras, om det är motiverat med

av beslutet. I fråga om ett sådant

hänsyn till senare anförda omstän-

överklagande tillämpas bestämmel-

digheter eller ändrade förhållan-

serna i utsökningsbalken om över-

den.

klagande av beslut om utmätning av

lön.

5 Senaste lydelse 1995:308.

6 Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

129

s. 130 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

4 kap.

Bilaga 2

20 §

En talan om återvinning enligt

19 § första stycket 1 eller andra

stycket ska väckas genom stämning

vid den tingsrätt som har beslutat

om konkursen.

Talan vid allmän domstol om

En talan om återvinning får

återvinning får väckas inom ett år

väckas inom ett år från dagen för

från dagen för konkursbeslutet.

konkursbeslutet.

Talan

får även

Talan får även väckas inom sex

väckas inom sex månader från det

månader från det att anledning

att anledningen till den blev känd

därtill blev känd för konkursboet.

för konkursboet.

gäldenären

Har gäldenären avhänt sig fast

har avhänt sig fast egendom eller

egendom eller är det fråga om

det är fråga om återgång av en

återgång av en bodelning, får talan

bodelning, får talan även väckas

även väckas inom sex månader från

inom sex månader från den dag då

den dag då lagfart söktes eller

lagfart söktes eller bodelningshand-

bodelningshandlingen gavs in till

lingen gavs in till rätten.

rätten.

En borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt att få ersättning för denna av boet, i den mån kostnaden täcks av vad som

har kommit boet till godo genom rättegången.

6 kap.

Upplysnings- och närvaroplikt

under konkurs

under boutredningen

2 §

Gäldenären

skall

ge rätten,

Gäldenären

ska

ge rätten,

tillsynsmyndigheten, förvaltare och

granskningsmän

upplysningar

granskningsmän

upplysningar

av betydelse för konkursutred-

ningen som de begär. Upplysnings-

skyldigheten omfattar även egen-

dom , som inte ingår i boet på grund

dom som inte ingår i boet på grund

av att den finns utomlands.

Gäldenären skall på begäran av

Gäldenären ska på begäran av

förvaltaren närvara vid bouppteck-

ningsförrättningen. Är gäldenären

ningsförrättningen.

en juridisk person och finns det

flera ställföreträdare, gäller denna

skyldighet dock inte för en sådan

ställföreträdare vars närvaro för- valtaren anser sakna betydelse för boutredningen.

130

s. 131 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Vid förlikningssammanträde och sammanträde för prövning av ackordsförslag skall gäldenären närvara, om han inte har laga förfall eller rätten medger att han uteblir. Att gäldenären uteblir från ett sammanträde hindrar inte att de ärenden som skall förekomma på sammanträdet handläggs.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a §

Gäldenären ska lämna en bo- uppteckningsbekräftelse inför för- valtaren.

Gäldenären ska göra de tillägg till eller ändringar i bouppteck- ningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg eller ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte har oriktigt utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

2 b §

Gäldenärens bekräftelse enligt

2 a § ska lämnas vid ett bouppteck- ningssammanträde. Förvaltaren ska hålla sammanträdet senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att det hålls senare.

Förvaltaren ska till bouppteck- ningssammanträdet kalla gäldenä- ren, tillsynsmyndigheten och i före- kommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan.

3 §

Gäldenären skall inför rätten av-

På ansökan av förvaltaren ska

lägga bouppteckningsed . Han skall

gäldenären, i stället för att lämna

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

131

s. 132 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

132

göra de tillägg till eller ändringar i

en bekräftelse enligt 2 a §, avlägga

bouppteckningen

som

han

anser

bouppteckningsed inför rätten . Till

behövs och med ed betyga att bo-

ansökan ska bouppteckningen bi-

uppteckningens uppgifter om till-

fogas.

gångar, skulder och räkenskaps-

material med gjorda tillägg eller

ändringar är riktiga och att det inte

enligt hans vetskap har oriktigt

utelämnats eller tagits upp någon

tillgång eller skuld.

Är gäldenären en juridisk person

Eden ska avläggas vid ett ed-

och

finns

flera

ställföreträdare,

gångssammanträde.

Rätten ska

behöver bouppteckningsed inte av-

hålla sammanträdet så snart som

läggas av en sådan ställföreträdare

möjligt. Gäldenären,

förvaltaren,

vars

edgång

förvaltaren

anser

tillsynsmyndigheten och i förekom-

sakna betydelse för boutredningen.

mande fall den borgenär som har

gjort konkursansökan ska kallas till

sammanträdet.

Gäldenären ska vid edgångs-

sammanträdet göra de tillägg till

eller ändringar i bouppteckningen

som han eller hon anser behövs och

under ed intyga att bouppteck-

ningens uppgifter om tillgångar,

skulder och räkenskapsinformation

med gjorda tillägg eller ändringar

är riktiga och att det inte enligt

gäldenärens

vetskap

har oriktigt

utelämnats eller tagits upp någon

tillgång eller skuld.

4 §

Bouppteckningseden

skall

av-

Om gäldenären är en juridisk

läggas vid ett edgångssamman-

person och det finns flera ställ-

träde. Edgångssammanträdet

skall

företrädare,

gäller

skyldigheten

hållas tidigast en och senast två

enligt 2, 2 a och 3 §§ inte för en

månader

efter

konkursbeslutet.

sådan ställföreträdare vars när-

Sammanträdet

får

dock hållas

varo förvaltaren anser sakna be-

senare, om det är nödvändigt med

tydelse för boutredningen.

hänsyn till konkursboets omfattning

och

beskaffenhet. Om

gäldenären

är förhindrad av laga förfall att

avlägga eden vid edgångssamman-

trädet eller om bouppteckningen då

ännu inte har kommit in till rätten,

skall rätten så snart förfallet upp-

hör eller bouppteckningen kommer

in genom delgivning kalla gälde-

nären att

fullgöra

edgången. Ed-

s. 133 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en bekräftelse enligt 2 a § eller bekräf- ta en viss uppgift i bouppteck- ningen, om det kan antas att en sådan bekräftelse är av betydelse för boutredningen. Till samman- trädet ska förvaltaren kalla den som begäran avser, tillsynsmyndig- heten och i förekommande fall den borgenär som har begärt bekräf- telse.

På ansökan av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sam- manträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i boupp- teckningen, om det kan antas att en sådan edgång är av betydelse för boutredningen. Till ansökan ska bouppteckningen bifogas. Till sam- manträdet ska rätten kalla förval-

gångssammanträdet skall trots det

hållas på utsatt tid.

När det finns anledning till det får

Om en förmyndare för gälde-

rätten besluta att gäldenären skall

nären ska bekräfta bouppteck-

avlägga eden inför en annan tings-

ningen eller avlägga bouppteck-

rätt. Är gäldenären sjuk får eden

ningsed, är även den omyndige, om

avläggas där han vistas. Edgången

han eller hon har fyllt 15 år, skyldig

får inte fullgöras före edgångs-

att på förvaltarens begäran göra

sammanträdet.

det. Detta gäller dock inte om det

finns särskilda omständigheter som

gör att det saknas anledning till

bekräftelse eller edgång.

5 § 7

När det åligger en förmyndare att

avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär av- lägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

Annan än gäldenären är skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär avlägga bouppteck- ningsed eller beediga viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas att sådan edgång är av betydelse för boutredningen. Detta gäller inte den som avses i 36 kap. 5 § rätte- gångsbalken såvitt gäller uppgift beträffande vilken han inte får höras som vittne, såvida han inte är närstående till gäldenären.

7 Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

133

s. 134 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Bifalls yrkandet, skall edgången fullgöras genast om det lämpligen kan ske eller vid den senare tid- punkt som rätten bestämmer. I fråga om edgångens fullgörande gäller 4 § andra stycket.

taren och de som anges i första stycket andra meningen.

5 a §

Det som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om bouppteckningssammanträde ska i förekommande fall tillämpas på bouppteckningsed och edgångs- sammanträde.

134

6 §

Gäldenären får inte efter det att

Gäldenären får inte utan med-

konkursbeslutet har meddelats och

givande bege sig utomlands efter

innan han har avlagt bouppteck-

det att konkursbeslutet har med-

ningsed bege sig utomlands utan

delats och innan han eller hon har

rättens medgivande . Om det senare

bekräftat eller beedigat bouppteck-

under konkursen finns skäl att

ningen .

befara att gäldenären genom att

lämna landet undandrar sig skyl-

dighet som föreskrivs i denna lag,

får förbud meddelas honom att resa

utomlands. Byter gäldenären vistel-

seort, skall han meddela förval-

taren var han vistas.

Om det finns skäl att befara att

Förvaltaren beslutar på ansökan

gäldenären åsidosätter ett förbud

av gäldenären i fråga om med-

att resa utomlands, får gäldenären

givande enligt första stycket.

åläggas att lämna ifrån sig sitt pass

till tillsynsmyndigheten. Om gälde-

nären inte har något pass, får

förbud att utfärda pass för honom

meddelas.

Om det finns skäl att befara att

gäldenären genom att lämna den

ort där han är bosatt undandrar sig

skyldighet som föreskrivs i denna

lag, får förbud meddelas honom att

lämna orten.

s. 135 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

6 a §

Om det efter att gäldenären har bekräftat eller beedigat bouppteck- ningen finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna landet undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gälde- nären förbjudas att resa utomlands.

Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att resa utomlands, får gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gälde- nären inte har något pass, får för- bud att utfärda pass för honom eller

henne meddelas.

Om gäldenären byter vistelseort,

ska gäldenären meddela förval-

taren var han eller hon vistas. Om

det finns skäl att befara att

gäldenären genom att lämna den

ort där han eller hon är bosatt

undandrar sig en skyldighet som

föreskrivs i denna lag, får gälde-

nären förbjudas att lämna orten.

7 §

Ett beslut om reseförbud eller om

Ett beslut enligt 6 a § meddelas

åläggande

för

gäldenären att

av rätten på ansökan av förvaltaren.

lämna ifrån sig sitt pass eller om

När det inte längre finns skäl för ett

förbud att utfärda pass meddelas av

sådant beslut, ska det omedelbart

rätten på begäran av förvaltaren

hävas.

eller tillsynsmyndigheten . När det

inte längre finns skäl för ett sådant

beslut,

skall

beslutet omedelbart

hävas.

Innan rätten meddelar beslut i en

Innan ett beslut meddelas , ska

fråga som avses i denna paragraf ,

rätten ge gäldenären och tillsyns-

skall rätten ge gäldenären , förval-

myndigheten tillfälle att yttra sig,

taren

och

tillsynsmyndigheten

om det lämpligen kan ske och det

tillfälle att yttra sig, om det lämp-

inte är utan betydelse.

ligen kan ske och det inte är utan

betydelse. Rätten får också hålla

förhandling i frågan. Till en sådan

förhandling

skall

tillsynsmyndig-

heten, förvaltaren och gäldenären

kallas.

Kallelsen

till gäldenären

bör delges.

Ett beslut om reseförbud eller

skyldighet för gäldenären att lämna

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

135

s. 136 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

ifrån sig sitt pass skall delges gälde-

Bilaga 2

nären.

ifrån sig sitt pass ska delges gälde- nären.

9 §

Om gäldenären undandrar sig att

Om gäldenären inte fullgör en

fullgöra vad som åligger honom

skyldighet enligt 2–3 eller 5–6 a §

enligt 2 , 3, 5 eller 6 § eller över-

eller överträder ett reseförbud enligt

träder ett

reseförbud enligt 6 §,

6 a §, får han eller hon efter om-

kan han efter

omständigheterna

ständigheterna

antingen hämtas

antingen hämtas eller häktas. Det-

eller häktas. Detsamma gäller om

samma gäller om det finns skäl att

det finns skäl att befara att gälde-

befara att gäldenären kommer att

nären inte kommer att fullgöra en

undandra sig en skyldighet eller

sådan skyldighet eller kommer att

överträda ett förbud som här har

överträda ett sådant förbud.

angetts .

Om någon annan än gäldenären

undandrar sig att fullgöra edgång

inte fullgör en skyldighet enligt 5 §

som har förelagts honom enligt 5 §,

att bekräfta eller beediga boupp-

kan han

efter

omständigheterna

teckningen, får han eller hon efter

föreläggas vite, hämtas eller häktas.

omständigheterna föreläggas vite,

hämtas eller häktas.

Häktning i de fall som avses i

första och andra styckena får ske

endast om det finns synnerliga skäl

till det. Har gäldenären överträtt ett

till det. Om gäldenären har överträtt

reseförbud

enligt

6 §, skall han

ett reseförbud enligt 6 eller 6 a §,

dock häktas om det inte är uppen-

ska han eller hon dock häktas om

bart att det är onödigt.

det inte är uppenbart att det är

onödigt.

Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

10 §

Frågor om åtgärder enligt 9 §

Frågor om

åtgärder enligt 9 §

eller om utdömande av förelagt vite

prövas av rätten på begäran av

prövas av rätten på ansökan av

förvaltaren

eller

tillsynsmyndig-

förvaltaren.

heten .

Innan rätten beslutar i en fråga

som avses i denna paragraf, skall

som avses i denna paragraf, ska

rätten ge den som avses med

åtgärden , förvaltaren och tillsyns-

åtgärden och

tillsynsmyndigheten

myndigheten tillfälle att yttra sig,

tillfälle att yttra sig, om det lämp-

om det lämpligen kan ske och det

ligen kan ske och det inte är utan

inte är utan betydelse.

betydelse.

Begärs någon häktad, skall rätten

Om någon begärs häktad, ska

på yrkande förordna biträde åt

rätten på yrkande förordna biträde

honom, om det inte är uppenbart att

åt honom eller henne , om det inte är

sådant inte behövs. Biträdet har rätt

uppenbart att sådant inte behövs.

till ersättning av staten för arbete,

Biträdet har rätt till ersättning av

136

tidsspillan och utlägg. Rätten kan

staten för arbete, tidsspillan och

s. 137 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

ålägga den som häktningsyrkandet riktas mot att såsom förlorande part helt eller delvis ersätta statens kostnader för biträdet. Ogillas häktningsyrkandet och beror detta på att sökanden inte har haft god- tagbara skäl för yrkandet, skall sökanden ersätta statens kostnader för biträdet.

utlägg. Rätten kan ålägga den som häktningsyrkandet riktas mot att såsom förlorande part helt eller delvis ersätta statens kostnader för biträdet. Om häktningsyrkandet avslås och detta beror på att sökan- den inte har haft godtagbara skäl för yrkandet, ska sökanden ersätta statens kostnader för biträdet.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

11 §

Rätten får hålla förhandling för

att pröva en fråga som avses i 10 §.

att pröva en

fråga

som avses i

Har häktning begärts, skall för-

7 eller 10 §. Om häktning har be-

handling hållas, om det inte är fara

gärts, ska förhandling hållas, om

i dröjsmål.

det inte är fara i dröjsmål.

Till förhandlingen skall tillsyns-

Till förhandlingen ska tillsyns-

myndigheten, förvaltaren och, om

möjligt, den som avses med åt-

gärden kallas. Den sistnämndes

gärden kallas.

Den

sistnämndes

kallelse skall delges. Han får

kallelse ska delges. Han eller hon

hämtas till förhandlingen, om det

får hämtas till förhandlingen, om

finns skäl till det. Har han kallats

det finns skäl till det. Om den som

till förhandlingen eller kan det antas

avses med åtgärden har kallats till

att han har avvikit eller på annat sätt

förhandlingen eller det kan antas att

håller sig undan, hindrar hans

han eller hon har avvikit eller på

utevaro inte att yrkandet prövas.

annat sätt håller sig undan, hindrar

hans eller hennes utevaro inte att

yrkandet prövas.

Har rätten beslutat om häktning

Om rätten har beslutat om häkt-

av någon som inte var närvarande

ning av någon som inte var

vid rätten, skall , så snart beslutet

närvarande vid rätten, ska , så snart

har verkställts, anmälan om detta

beslutet har verkställts, anmälan om

göras hos rätten. När en sådan

detta göras hos rätten. När en sådan

anmälan har gjorts, skall förhand-

anmälan har gjorts, ska en förhand-

ling i häktningsfrågan hållas snarast

och senast fyra dagar efter det att

häktningsbeslutet verkställdes.

Rätten skall med högst två

Rätten ska med högst två veckors

veckors mellanrum hålla förhand-

mellanrum hålla förhandling för att

ling för att pröva om den som är

pröva om den som är häktad fort-

intagen i häkte fortfarande skall

farande ska vara det. Om det inte

vara häktad . Finns det inte längre

längre finns skäl för häktning, ska

skäl för häktning, skall rätten

rätten omedelbart besluta att den

omedelbart förordna att den häkta-

häktade ska friges. Ingen får under

de skall friges. Ingen får under

konkursen hållas häktad längre tid

än tre månader.

137

s. 138 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Om gäldenären är i behov av det, är han eller hon berättigad till skälig ersättning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet, när han eller hon till följd av 2–5 §§ in- ställer sig hos rätten eller någon annanstans. Detta gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig med anledning av en begäran om be- kräftelse eller en ansökan om edgång enligt 5 § första eller andra stycket , är han eller hon berättigad till skälig ersättning av konkursboet för sin inställelse.

Beslut om ersättning meddelas av rätten , om ersättningen avser inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om ersättning. Förskott får beviljas på ersätt- ningen.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

138

14 §

Om gäldenären är i behov av det, är han berättigad till skälig ersätt- ning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet, när han till följd av bestämmelserna i 2–5 §§ inställer sig hos rätten eller någon annanstans. Vad som har sagts nu gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Har ett yrkande enligt 5 § andra stycket riktats mot någon annan än den som avses i 13 §, är han berättigad till skälig ersättning av boet för inställelse enligt 5 § tredje eller fjärde stycket .

Beslut om ersättning meddelas av rätten.

7 kap.

3 §

Innan rätten utser förvaltare eller

fattar beslut om att flera förvaltare

beslutar om att det ska finnas flera

skall finnas , skall tillsynsmyndig-

förvaltare, ska tillsynsmyndigheten

heten höras.

höras.

Frågor om att utse flera för-

En ansökan om att utse flera

valtare eller att dela förvaltningen

förvaltare eller att dela förvalt-

mellan flera förvaltare tas upp på

ningen mellan flera förvaltare görs

begäran av

tillsynsmyndigheten,

av tillsynsmyndigheten, förvaltare,

förvaltare, en granskningsman eller

en granskningsman eller en borge-

en borgenär. Tillsynsmyndigheten

när. Tillsynsmyndigheten och för-

och förvaltaren skall höras. Rätten

valtaren ska höras.

får, om det behövs, pröva frågan

vid en förhandling . Till förhand-

lingen skall

tillsynsmyndigheten,

förvaltaren och, om frågan har

väckts av någon annan, denne

kallas.

5 §

Om en förvaltare begär att få

Om en förvaltare ansöker om att

avgå och visar skäl till det, skall

få avgå och visar skäl till det, ska

rätten entlediga honom.

rätten entlediga honom eller henne .

s. 139 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Trots första stycket är förval- taren inte skyldig att lämna borgenärer, granskningsmän eller gäldenären upplysningar om en underrättelse enligt 16 § innan förvaltaren lämnar sin slutredo- visning.

En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget skall entle- digas av rätten. Frågor om entle- digande tas upp på begäran av tillsynsmyndigheten , en gransk- ningsman, en borgenär eller gälde- nären.

En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts. Om någon annan än förval- taren själv har begärt att för- valtaren skall entledigas, skall rätten, om det inte av särskilda skäl är onödigt, pröva frågan vid en förhandling. Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förval- taren och, om frågan har väckts av någon annan, denne kallas. Om det är av särskilt intresse att borgenä- rerna hörs, skall de kallas till för- handlingen genom kungörelse.

Rätten får , om den finner skäl till det, i avvaktan på förhandlingen försätta en förvaltare ur tjänst- göring. Innan det sker skall tillsyns- myndigheten höras. Om en förval- tare försätts ur tjänstgöring, kan rätten utse någon annan att under tiden fullgöra hans åligganden.

En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget ska entle- digas av rätten. En ansökan om entledigande får göras av tillsyns- myndigheten, en granskningsman, en borgenär eller gäldenären.

En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts. Om rätten håller samman- träde i ärendet, ska tillsynsmyndig- heten alltid kallas. Om det är av särskilt intresse att borgenärerna hörs, ska de kallas till samman- trädet genom kungörelse.

Rätten får besluta att förvaltaren ska skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet om entledi- gande avgörs, om det finns fara i dröjsmål. Innan det sker ska tillsynsmyndigheten höras. Rätten får utse någon annan att under tiden fullgöra förvaltarens åligganden.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

9 §

Förvaltaren är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän, gäldenären eller tillsynsmyndigheten.

Förvaltaren är dock inte skyldig att lämna borgenärer, gransknings- män eller gäldenärer upplysningar om en anmälan enligt 16 § innan han avger slutredovisning.

10 §

I viktigare frågor skall förval-

Förvaltaren ska höra tillsyns-

taren höra tillsynsmyndigheten och

myndigheten i viktigare frågor eller

särskilt berörda borgenärer, om det

inför beslut i annars svårbedömda

inte föreligger hinder mot det.

frågor.

Förvaltaren skall i sådana frågor

139

s. 140 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

höra även gäldenären, om det lämpligen kan ske.

Förvaltaren ska i viktigare frågor ge särskilt berörda borgenärer tillfälle att yttra sig, om det inte finns något hinder mot det. Även gäldenären ska ges tillfälle att yttra sig i sådana frågor, om det lämp- ligen kan ske.

12 § 8

Förvaltaren skall snarast ta hand

Förvaltaren ska snarast ta hand

om gäldenärens bo med det räken-

om gäldenärens bo med dess räken-

skapsmaterial och de andra hand-

skapsinformation och annat mate-

lingar som rör boet. Om gäldenären

rial som rör boet.

är eller under det senaste året före

konkursansökningen har varit bok-

föringsskyldig, skall

förvaltaren i

det omhändertagna

räkenskaps-

materialet på lämpligt sätt ange

dagen för omhändertagandet.

Den som på uppdrag av gälde- nären har upprättat räkenskaps- material rörande gäldenärens bo är skyldig att lämna ut materialet till förvaltaren i gäldenärens konkurs .

Om gäldenären är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig, ska förvaltaren i den omhändertagna räkenskapsinformationen på lämp- ligt sätt ange dagen för omhänder- tagandet.

Den som på uppdrag av gälde- nären har upprättat räkenskaps- information om gäldenärens bo är skyldig att lämna den till för- valtaren.

13 § 9

Förvaltaren

ska

upprätta en

Förvaltaren ska upprätta en

bouppteckning. I denna ska boets

bouppteckning. I den ska boets

tillgångar tas upp till noggrant

uppskattade

värden.

Bouppteck-

uppskattade värden. I bouppteck-

ningen ska vidare innehålla uppgift

ningen ska vidare boets skulder tas

om varje borgenärs namn och

upp med uppgift om varje borge-

postadress .

närs namn och adress . Boupp-

teckningen ska dessutom innehålla

en bedömning av om utdelning kan

förväntas i konkursen.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands.

140

Senaste lydelse 1995:793.

Senaste lydelse 2019:745.

s. 141 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska boupp- teckningen innehålla uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs ska

bouppteckningen

också innehålla

bouppteckningen också innehålla

en förteckning

över

dels

räken-

en förteckning över boets räken-

skapsmaterial ,

dels

andra

hand-

skapsinformation och annat mate-

lingar som rör boet.

rial som rör boet.

Bouppteckningen ska av förval-

taren ges in till rätten och tillsyns-

myndigheten så snart som möjligt

och senast en vecka före edgångs-

sammanträdet.

Har en av gäldenären under-

skriven bouppteckning förut getts in

till rätten, behöver någon ny boupp-

teckning inte upprättas, om förval-

taren anser att denna är tillförlitlig.

I så fall ska förvaltaren snarast

anmäla det till rätten och tillsyns-

myndigheten.

bevakningsförfarande

ska

äga rum och någon bouppteckning

ännu inte har getts in till rätten, ska

förvaltaren så snart som möjligt

och senast en vecka från beslutet

om bevakningsförfarandet

skicka

en förteckning över borgenärerna

med uppgift om varje borgenärs

postadress till rätten och tillsyns-

myndigheten. I konkurs hos en

bank,

ett

kreditmarknadsföretag

eller ett företag som driver verk-

samhet enligt lagen (2004:299) om

inlåningsverksamhet ska till boupp-

teckningen eller borgenärsförteck-

ningen bifogas uppgift om insätt-

ningsborgenärerna och deras ford-

ringsbelopp

med

upplupen

ränta.

Detsamma gäller i ett värde-

pappersbolags konkurs om bolaget

har tillstånd att ta emot insätt-

ningar på konto. I ett livförsäk-

ringsbolags eller ett tjänste-

pensionsföretags

konkurs

ska

på

motsvarande sätt

bifogas

uppgift

om försäkringstagarna och deras

fordringar.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

141

s. 142 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

142

13 a §

Förvaltaren ska ge in bouppteck- ningen till tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före bouppteckningssamman- trädet.

14 § 10

Förvaltaren får , om det behövs,

Förvaltaren får begära handräck-

begära handräckning av krono-

ning

Kronofogdemyndigheten

fogdemyndigheten

för att kunna

för att omhänderta eller annars få

omhänderta eller annars få tillgång

tillgång till gäldenärens bo med

till gäldenärens bo med det räken-

dess

räkenskapsinformation

och

skapsmaterial och de andra hand-

annat material som rör boet. Det-

lingar som rör boet . Detsamma

samma gäller sådan räkenskaps-

gäller sådant

räkenskapsmaterial

information som avses i 12 § tredje

som avses i 12 § andra stycket.

stycket.

Kronofogdemyndigheten

får

då

genomsöka hus, rum eller för-

varingsställen

och,

tillträde

behövs till något utrymme som är

tillslutet, låta öppna lås eller ta sig

in på annat sätt. Kronofogdemyn-

digheten får även i övrigt använda

tvång i den mån det behövs för det

avsedda ändamålet och det kan

anses befogat med hänsyn till om-

ständigheterna. Våld

mot

person

får dock brukas endast om krono-

fogdemyndigheten möter motstånd

och i den mån det med hänsyn till

ändamålet med

ingripandet

kan

anses försvarligt.

I fråga om överklagande av

Vid handräckning gäller bestäm-

kronofogdemyndighetens

beslut

melserna

utsökningsbalken

eller åtgärd enligt första stycket

verkställighet av förpliktelser

som

tillämpas bestämmelserna i utsök-

inte

avser

betalningsskyldighet,

ningsbalken om talan mot utmät-

avhysning

eller avlägsnande. Om

ning i allmänhet.

förvaltaren begär det, ska Krono-

fogdemyndigheten inte i förväg

underrätta den som åtgärden ska genomföras hos.

15 § 11

Förvaltaren

ska snarast upprätta

Förvaltaren ska snarast upprätta

en skriftlig berättelse om boets

en skriftlig berättelse (förvaltar-

tillstånd och

om orsakerna till

berättelse) om boets tillstånd och

10 Senaste lydelse 1995:793.

11 Senaste lydelse 2018:713.

s. 143 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

gäldenärens obestånd, såvitt de har

om orsakerna till

gäldenärens

kunnat klarläggas, och om möjligt

obestånd, i den utsträckning de har

ange vid vilken tidpunkt obeståndet

kunnat klarläggas, och om möjligt

kan antas ha inträtt. Berättelsen ska

ange vid vilken tidpunkt obeståndet

vidare innehålla

kan antas ha inträtt.

Förvaltarberättelsen

ska vidare

innehålla

1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,

2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,

3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge skadestånd till ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag,

4. en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas,

5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.

Berättelsen

ska snarast och

Om gäldenären har varit bok-

senast sex månader från konkurs-

föringsskyldig, ska den av gälde-

beslutet skickas till rätten, tillsyns-

nären senast upprättade balans-

myndigheten

och

varje borgenär

räkningen

bifogas

förvaltar-

som begär det. När det finns

berättelsen .

särskilda omständigheter får rätten

medge anstånd med

avlämnandet

av berättelsen.

Har

gäldenären

varit bokföringsskyldig, ska den av

gäldenären

senast

uppgjorda

balansräkningen

bifogas berättel-

sen .

15 a §

Förvaltaren ska snarast och senast sex månader från konkurs- beslutet ge in förvaltarberättelsen till tillsynsmyndigheten och låta varje borgenär som begär det få del av den.

Tillsynsmyndigheten får på ansö- kan av förvaltaren medge anstånd med att ge in förvaltarberättelsen, om det finns särskilda skäl.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

143

s. 144 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

144

19 § 12

Förvaltaren ska bevara räken-

skapsmaterialet under minst sju år

skapsinformationen under minst

från utgången av det kalenderår då

sju år från utgången av det kalen-

konkursen

avslutades. I övrigt

derår då konkursen avslutades. I

tillämpas

7 kap. bokföringslagen

övrigt tillämpas 7 kap. bokförings-

(1999:1078).

lagen (1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll

över viss verksamhet.

Beträffande skyldighet att sörja

När det gäller skyldighet att ta

för underlag för deklarations- och

fram underlag för deklarations-

uppgiftsskyldighet och för kontroll

och

uppgiftsskyldighet

och

för

därav finns särskilda bestäm-

kontroll av sådant underlag finns

melser.

särskilda bestämmelser.

20 §

Om konkursen inte är avslutad då

Om konkursen inte är avslutad

sex månader har förflutit efter

vid utgången av den sjätte kalen-

edgångssammanträdet , skall för-

dermånaden efter

konkursbeslutet ,

valtaren inom en månad därefter till

ska förvaltaren inom en månad

tillsynsmyndigheten

avlämna en

därefter till tillsynsmyndigheten ge

berättelse, i vilken alla de åtgärder

in en berättelse (halvårsberättelse) ,

som har vidtagits för att avsluta

där alla de åtgärder som har

konkursen skall anges noggrant .

vidtagits och som återstår att vidta

Berättelsen skall innehålla upp-

för att avsluta konkursen ska anges.

gifter om in- och utbetalningar

Halvårsberättelsen

ska

innehålla

under den gångna perioden eller en

uppgifter om in- och utbetalningar

kronologisk

och

systematisk

under perioden eller en kronologisk

sammanställning av boets affärs-

och

systematisk

sammanställning

händelser. Har pengar under någon

boets

affärshändelser.

del av denna period stått inne i bank

pengar under någon del av denna

eller kreditmarknadsföretag ,

skall

period har varit insatta i ett kredit-

till berättelsen bifogas en av banken

institut , ska till berättelsen bifogas

eller kreditmarknadsföretaget

be-

kontoutdrag från institutet för hela

styrkt uppgift på de insättningar

perioden.

och uttag som har förekommit .

Senare under konkursen

skall

Senare

under

konkursen

ska

förvaltaren inom en månad från

förvaltaren inom en månad från ut-

utgången av varje sexmånaders-

gången av varje sexmånadersperiod

period avge en sådan berättelse

lämna en halvårsberättelse för den

som sägs i första stycket för den

senaste perioden. Berättelsen

ska

senaste perioden. Denna skall även

även

innehålla

upplysningar

innehålla fullständiga upplysningar

orsakerna till att konkursen inte har

12 Senaste lydelse 2010:1512.

s. 145 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

om orsakerna till att konkursen inte

avslutats och en bedömning av när

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

har avslutats.

i tid konkursen kan avslutas.

Förvaltaren skall snarast skicka

en kopia av berättelsen till rätten.

21 § 13

Också sedan

konkursen

har

Om medel som tillhör boet har

avslutats skall förvaltaren , så länge

varit insatta i ett kreditinstitut efter

boets medel är insatta i bank eller

det att konkursen har avslutats , ska

kreditmarknadsföretag,

inom

förvaltaren anmäla till tillsyns-

månad från utgången av varje

myndigheten så snart det inte

kalenderår till tillsynsmyndigheten

längre finns några medel att lyfta .

lämna sådana uppgifter som sägs i

20 § första stycket andra och tredje

meningarna. När några medel inte

längre finns att lyfta , skall förval-

taren anmäla det till myndigheten.

Förvaltaren skall samtidigt redo-

visa i vad mån utbetalning av utdel-

ningsmedel skett

med

stöd

11 kap. 13 a §.

I anmälan ska förvaltaren redo-

visa sådana uppgifter och konto-

utdrag som anges i 20 § första

stycket andra och tredje meningar-

na. Förvaltaren ska även redovisa i

vilken utsträckning

utdelnings-

medel har betalats ut med stöd av

11 kap. 13 a §. Förvaltarens redo-

visning ska endast avse uppgifter

avseende period som inte omfattas

av tidigare lämnad redovisning.

Om det vid utgången av ett

kalenderår fortfarande finns så-

dana insatta medel som anges i

första stycket, ska förvaltaren till

tillsynsmyndigheten

lämna upp-

gifter som anges i andra stycket

inom tre månader från utgången av

året, om inte en anmälan enligt

första stycket gjorts dessförinnan.

22 § 14

Om det vid konkursens avslutan-

När

konkursen avslutas,

ska

de finns några hinder mot att det

förvaltaren till gäldenären åter-

räkenskapsmaterial och de andra

ställa

räkenskapsinformation

och

handlingar rörande boet som för-

annat

material rörande boet

som

Senaste lydelse 2004:431.

145

Senaste lydelse 1995:793.

s. 146 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

valtaren har tagit hand om återställs till gäldenären , skall de överlämnas till tillsynsmyndigheten, om inte förvaltaren anser att han bör be- vara dem. Handlingarna skall bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arki- vering.

förvaltaren har tagit hand om eller, om det inte är möjligt, bevara dem. Materialet ska bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arkivering.

27 §

Tillsynsmyndigheten skall

över-

Tillsynsmyndigheten

ska över-

vaka att förvaltningen bedrivs på ett

ändamålsenligt sätt i överensstäm-

melse med denna lag och andra

författningar. Den skall då särskilt

författningar. Myndigheten ska då

se till att avvecklingen av konkur-

särskilt se till att avvecklingen av

sen inte fördröjs i onödan. Myndig-

konkursen inte fördröjs i onödan.

heten får, när den finner det lämp-

ligt, inventera konkursboets kassa

och övriga tillgångar samt begära

redovisning av förvaltaren.

särskilda omständigheter motive-

rar det, får myndigheten utse en

eller flera revisorer för granskning

av boets räkenskaper och förvalt-

ningen i övrigt.

Tillsynsmyndigheten får, när den

finner det lämpligt, inventera kon-

kursboets kassa och övriga till-

gångar samt begära redovisning av

förvaltaren.

Tillsynsmyndigheten får, om sär-

skilda omständigheter

motiverar

det, utse en eller flera revisorer för

granskning av boets räkenskaper

och förvaltningen i övrigt.

28 § 15

Tillsynsmyndigheten skall ha till-

Tillsynsmyndigheten ska ha till-

gång till det räkenskapsmaterial

gång till boets räkenskapsinforma-

och de andra handlingar som rör

tion och annat material som rör

boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

146

15 Senaste lydelse 1995:793.

s. 147 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

31 §

Tillsynsmyndigheten ska ent- lediga granskningsmannen, om denne eller borgenären ansöker om det eller om granskningsmannen visar sig inte vara lämplig.

Ersättningen till gransknings- mannen ska betalas av borgenären.

8 kap.

2 §

Har gäldenären drivit en rörelse, Om gäldenären har drivit en får förvaltaren, om det lagligen kan rörelse, får förvaltaren, om det lag- ske, fortsätta rörelsen för konkurs- ligen kan ske, fortsätta rörelsen för boets räkning i den mån det är ända- konkursboets räkning i den ut- målsenligt. Detsamma gäller om sträckning det är ändamålsenligt. förvaltaren sedan rörelsen har lagts Detsamma gäller om förvaltaren ned vill återuppta denna. Rörelsen sedan rörelsen har lagts ned vill får dock fortsättas längre tid än ett återuppta denna. Rörelsen får dock år från edgångssammanträdet en- fortsättas längre tid än ett år från

Granskningsmannen skall ha till- gång till det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet.

Om borgenären begär det, skall även en ersättare för gransknings- mannen utses. Bestämmelserna om granskningsman gäller även för ersättaren.

Granskningsmannen skall entle- digas om han eller borgenären gör framställning om det eller om han visar sig inte vara lämplig.

Ersättningen till gransknings- mannen skall betalas av borge- nären.

På ansökan av en borgenär ska tillsynsmyndigheten förordna en granskningsman att med de befo- genheter som anges i denna lag övervaka förvaltningen på borge- närens vägnar. Till granskningsman ska utses den som borgenären föreslår, om han eller hon är lämplig.

Tillsynsmyndigheten ska ge för- valtaren tillfälle att yttra sig över en ansökan enligt första stycket.

Granskningsmannen ska ha till- gång till boets räkenskapsinforma- tion och annat material som rör boet.

30 §

Om en borgenär begär det , skall rätten förordna en granskningsman att med de befogenheter som anges i denna lag övervaka förvaltningen på borgenärens vägnar. Till gransk- ningsman skall utses den som borgenären föreslår, om han är lämplig.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

147

s. 148 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

dast om det finns särskilda skäl för

Bilaga 2

det.

bouppteckningssammanträdet en- dast om det finns särskilda skäl för det.

7 § 16

Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av gälde- närens rörelse ska ske på auktion eller på annat sätt efter vad förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet. Om egendom säljs till konkurs- gäldenären eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap. 3 § ska försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om

särskilda skäl inte gör det obehövligt.

Lös egendom i vilken en borge-

när har panträtt eller någon annan

särskild förmånsrätt får inte utan

hans samtycke säljas på annat sätt

borgenärens samtycke säljas på

än på auktion, om hans rätt är

annat sätt än på auktion, om borge-

beroende av försäljningen. Även

närens rätt är beroende av försälj-

om samtycke inte lämnas, får egen-

ningen. Även om samtycke inte

domen säljas på annat sätt än på

lämnas, får egendomen säljas på

auktion, om det är sannolikt att

annat sätt än på auktion, om det är

högre pris uppnås därigenom och

sannolikt att ett högre pris då

om tillsynsmyndigheten medger

uppnås.

det .

Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren säljer finansiella instrument, upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller valuta till gällande marknadspris eller när det är fråga om försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 14 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och 11 kap. 26 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag.

9 §

Bestämmelserna

6 § fjärde

När lös egendom som tillhör

stycket tillämpas även när lös

gäldenären

ska

säljas exekutivt

egendom

som

tillhör

gäldenären

under konkursen tillämpas även 6 §

skall säljas exekutivt under kon-

fjärde stycket . I ett sådant fall ska

kursen. I ett sådant fall skall

förvaltaren dessutom, om det be-

förvaltaren dessutom, i den mån det

hövs, i ärendet föra talan för de

behövs, i ärendet föra talan för de

borgenärer

som

har förmånsrätt

borgenärer som

har

förmånsrätt

enligt 10 eller 10 a § förmånsrätts-

enligt

10 §

förmånsrättslagen

lagen (1970:979) och underrätta en

(1970:979) och skriftligen under-

sådan borgenär om ett yrkande som

rätta sådan borgenär om ett yrkande

förvaltaren framställer på den bor-

som han framställer på dennes

genärens vägnar.

vägnar.

148

16 Senaste lydelse 2019:745.

s. 149 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

10 § 17

En borgenär som innehar lös

egendom med handpanträtt får själv

ombesörja att egendomen säljs på

auktion. En sådan försäljning får

dock inte utan förvaltarens sam-

tycke äga rum tidigare än fyra

tycke ske tidigare än fyra veckor

veckor efter edgångssammanträ-

efter bouppteckningssammanträ-

det . Borgenären ska minst en vecka

innan han vidtar åtgärd för egen-

innan han eller hon vidtar någon

domens försäljning ge förvaltaren

åtgärd för att sälja egendomen ge

tillfälle att lösa in egendomen. Om

förvaltaren tillfälle att lösa in egen-

det är fråga om ett fartyg eller gods

domen. Om det är fråga om ett

i fartyg eller i luftfartyg eller inteck-

fartyg eller gods i fartyg eller i

nade reservdelar till luftfartyg, ska

luftfartyg eller intecknade reserv-

egendomen säljas exekutivt.

delar till luftfartyg, ska egendomen

säljas exekutivt.

Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får omedelbart säljas eller realiseras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärs- mässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Består säkerheten av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Har egendomen sålts på annat

Om egendomen har sålts på annat

sätt än exekutivt, ska borgenären

för förvaltaren redovisa vad som

redovisa för förvaltaren vad som

har flutit in.

Vill inte borgenären själv sälja

Om borgenären inte själv vill

egendomen, får förvaltaren ombe-

sälja egendomen, får förvaltaren

sörja försäljningen. En inteckning i

ombesörja försäljningen. En inteck-

luftfartyg eller i reservdelar till

ning i luftfartyg eller i reservdelar

luftfartyg som har lämnats som pant

till luftfartyg som har lämnats som

av den intecknade egendomens

pant av den intecknade egendomens

ägare får dock inte säljas av för-

valtaren. Han får bara låta sälja den

valtaren. Förvaltaren får bara låta

rätt till andel i inteckningen som

sälja den rätt till andel i inteck-

enligt vad som är särskilt före-

ningen som enligt vad som är

skrivet kan tillkomma gäldenären.

särskilt föreskrivet kan tillkomma

gäldenären.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

17 Senaste lydelse 2014:513.

149

s. 150 Promemorians lagförslag Kontrollera mot PDF

Förvaltaren ska genast kungöra att ett bevakningsförfarande anord- nas och bevakningstiden .

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

150

9 kap. 1 §

Rätten får efter framställning

Förvaltaren får besluta att ett

från förvaltaren besluta att bevak-

bevakningsförfarande ska anordnas

ningsförfarande skall äga rum i

i konkursen. Bevakning bör anord-

konkursen. Bevakning bör äga rum,

nas om fordringar utan förmånsrätt

om fordringar utan förmånsrätt kan

kan antas få utdelning i konkursen.

antas erhålla utdelning i konkursen.

2 §

Beslutar rätten att bevaknings-

Den tid inom vilken bevakning av

förfarande skall äga rum , skall

fordringar ska ske ska vara fyra

rätten bestämma inom vilken tid

veckor från dagen för beslutet att

bevakning skall ske. Tiden för

anordna

bevakningsförfarandet.

bevakning skall utgöra minst fyra

Om det behövs med hänsyn till

och högst tio veckor från dagen för

förhållandena i konkursen, får för-

beslutet att anordna bevaknings-

valtaren

bestämma

en längre

förfarandet.

bevakningstid, dock

högst åtta

veckor.

3 §

Rätten skall genast kungöra vad som har beslutats enligt 1 och 2 §§ .

4 § 18

En borgenär skall inom den tid

En borgenär ska inom bevak-

som har bestämts för bevakning av

ningstiden skriftligen hos förval-

fordringar

skriftligen hos rätten

taren anmäla sin fordran och den

anmäla sin fordran och den för-

förmånsrätt som borgenären

vill

månsrätt han vill göra gällande.

göra gällande (bevakning) . Undan-

Undantag

från denna

skyldighet

tag från denna skyldighet följer

följer dock av 4 kap. 21 §, 5 kap.

dock av 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och

8 § och 17 § andra stycket samt 5 §

17 § andra stycket samt 5 § i detta

i detta kapitel.

kapitel.

Att en

fordran

som

omfattas

Att en fordran i vissa fall bevakas

av lönegarantilagen

(1992:497) i

genom förvaltaren följer av

15 §

vissa fall bevakas genom förval-

lönegarantilagen (1992:497)

och

taren följer av den lagen .

av 6 a och 6 b §§.

5 § 19

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknads-

18 Senaste lydelse 1992:498.

19 Senaste lydelse 2019:745.

s. 151 6 § Kontrollera mot PDF

företag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Det- samma gäller beträffande värde- pappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäk- ringsbolags eller ett tjänste- pensionsföretags konkurs, om upp- gift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

6 §

I bevakningsinlagan skall ford-

I bevakningen

ska

borgenären

ringens belopp anges , om det är

tydligt ange fordrans belopp, om

möjligt.

Grunden för

fordringen

det är möjligt, och grunden för

skall framgå tydligt . Om förmåns-

fordran. Om borgenären yrkar för-

rätt yrkas , skall borgenären också

månsrätt , ska även grunden för den

tydligt ange grunden för den .

tydligt anges.

Inlagan

skall vara

egenhändigt

undertecknad av borgenären eller

borgenärens ombud.

Vid

bevakningsinlagan skall

Till bevakningen ska borgenären

borgenären i original eller bestyrkt

bifoga de handlingar som han eller

kopia bifoga de handlingar som han

hon åberopar till stöd för sitt an-

vill åberopa till stöd för sitt an-

språk.

Bevakningsinlagan och de hand-

lingar som har bifogats denna skall

ges in i två exemplar.

6 a § 20

Förvaltaren

ska

upprätta en

förteckning

över

insättningsbor-

genärers fordringar hos en bank,

ett kreditmarknadsföretag eller ett

företag

som

driver

verksamhet

enligt lagen (2004:299) om in-

låningsverksamhet på grund av en

insättning på

räkning. Detsamma

gäller

för

insättningsborgenärers

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

20 I promemorian Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden (dnr Fi2019/03768/B)

föreslås att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphävas.

151

s. 152 6 § Kontrollera mot PDF

Genast efter bevakningstidens utgång ska förvaltaren tillställa

tillsynsmyndigheten framställda bevakningar och i förekommande fall upprättad förteckning enligt 6 a eller 6 b §. Myndigheten ska hålla handlingarna tillgängliga för granskning.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

152

fordringar hos ett värdepappers- bolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto samt försäk- ringstagares och andra ersättnings- berättigades fordringar hos ett livförsäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag.

Förteckningen ska innehålla upp- gift om borgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta.

En borgenärs fordran som har tagits upp i förteckningen ska anses bevakad i institutets, bolagets eller företagets konkurs.

6 b §

Förvaltaren ska upprätta en förteckning över fordringar som har förskottsbetalats enligt 11 kap. 15 §.

Förteckningen ska innehålla upp- gift om borgenärerna och deras förskottsbetalade fordringsbelopp.

En borgenärs fordran som tagits upp i förteckningen ska anses beva- kad i konkursen.

7 §

Genast efter bevakningstidens utgång skall rätten överlämna det ena exemplaret av de inkomna bevakningshandlingarna till förval- taren.

Förvaltaren skall skyndsamt upp- rätta en förteckning över de ford- ringar som har bevakats. För varje fordran anges dess belopp och, om förmånsrätt har yrkats, den åbe- ropade grunden därför samt den plats i förmånsrättsordningen som fordringen får enligt borgenärens yrkande.

Kopior av förteckningen skall skickas till rätten och tillsyns- myndigheten.

s. 153 6 § Kontrollera mot PDF

8 §

När rätten beslutar att bevakning

Den tid inom vilken anmärkning

skall äga rum, skall rätten sam-

får framställas mot en bevakning

tidigt, efter samråd med förval-

ska vara två veckor från bevak-

taren, bestämma

ningstidens utgång. Om det behövs

1. den tid inom vilken anmärk-

med hänsyn till förhållandena i

ningar får framställas mot bevak-

konkursen, får förvaltaren bestäm-

ningarna,

ma en längre anmärkningstid.

2. var

de till förvaltaren över-

lämnade

bevakningshandlingarna

skall hållas tillgängliga för gransk-

ning,

3. tidpunkten för det förliknings-

sammanträde som skall hållas inför

rätten om anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare,

Förvaltaren

ska

bestämma

får ett beslut enligt första stycket

anmärkningstiden

i samband

med

fattas senare, dock senast vid

beslutet om att anordna be-

bevakningstidens utgång .

vakningsförfarandet.

Om det är

lämpligare, får detta ske senare,

dock senast vid

bevakningstidens

utgång .

Anmärkningstiden

skall

be-

stämmas så att den utgör minst två

och högst fyra veckor räknat från

bevakningstidens utgång. Om

det

behövs med hänsyn till för-

hållandena i konkursen, får en

längre anmärkningstid

fastställas.

Förlikningssammanträdet får

inte

hållas tidigare än två eller senare

än fyra veckor från utgången av

anmärkningstiden.

Underrättelser om vad rätten har

Förvaltaren

ska underrätta

till-

bestämt enligt denna paragraf skall

synsmyndigheten,

gäldenären

och

tillställas förvaltaren , tillsynsmyn-

de borgenärer som har bevakat

digheten,

gäldenären

samt

fordringar i konkursen om anmärk-

borgenärer som har bevakat ford-

ningstiden och var bevakningarna

ringar i konkursen.

hålls tillgängliga .

9 §

Förvaltaren skall granska be-

Förvaltaren ska granska be-

vakningshandlingarna och, om han

vakningarna . Om förvaltaren finner

finner anledning till

anmärkning

anledning till

anmärkning

mot

mot något yrkande om betalnings-

något yrkande om betalnings- eller

eller förmånsrätt, skriftligen an-

förmånsrätt, ska han eller hon göra

mäla det till rätten inom den tid

en skriftlig anmärkning om detta

som har bestämts enligt 8 § första

inom anmärkningstiden . I anmärk-

stycket 1 . I anmärkningsskriften

ningen ska grunden för den anges

skall grunden för anmärkningen an-

tydligt.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

153

s. 154 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

ges tydligt. Skriften skall vara egenhändigt undertecknad av för- valtaren eller dennes ombud.

Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärk- ning mot en bevakning. En sådan anmärkning skall framställas inom den tid och på det sätt som anges i första stycket.

Anmärkningsskriften och de handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärk- ning mot en bevakning. En sådan anmärkning ska ges in till för- valtaren inom anmärkningstiden och på det sätt som anges i första stycket.

Förvaltaren ska tillställa tillsyns- myndigheten gjorda anmärkningar. Förvaltaren ska även underrätta gäldenären och den borgenär mot vars bevakning anmärkning har framställts.

10 §

Om en anmärkning görs av någon

En anmärkning enligt 9 § gäller

av dem som har rätt till det , gäller

för övriga som har rätt att an-

den också för de andra , även om de

märka , även om de inte har tagit del

inte har tagit del i anmärkningen.

i anmärkningen.

Den som har gjort en anmärkning

får med bindande verkan för övriga

anmärkningsberättigade

frånfalla

eller inskränka sin anmärkning och

med bindande verkan för de som

inte har anmärkt ingå en förlikning

med den borgenär mot vars bevak-

ning anmärkning har framställts.

11 §

Den som har rätt att framställa

anmärkning mot en bevakning får

efter anmärkningstidens utgång till

efter anmärkningstidens

utgång

stöd för en gjord anmärkning

till stöd för en gjord anmärkning

åberopa även en annan omstän-

åberopa en omständighet som inte

dighet än sådan som har angetts i

tidigare har angetts. Om en ny

anmärkningsskriften . Efter förlik-

omständighet som innebär att

ningssammanträdet får dock en ny

grunden för anmärkningen ändras

omständighet som innebär att

åberopas efter att tvisten över-

grunden för anmärkningen ändras

lämnats till rätten, får den dock

åberopas endast om omständig-

tillåtas endast om omständig-

heten varken var eller borde ha

varit känd för den anmärknings-

berättigade eller om det i övrigt

finns särskilda skäl för att ändå

tillåta att omständigheten åbero-

tillåta att den åberopas.

154

pas.

s. 155 6 § Kontrollera mot PDF

Om en ny omständighet åbe- ropas i ett annat sammanhang än vid förlikningssammanträdet eller vid en förhandling, gäller i fråga om formen för å beropandet vad som föreskrivs om anmärkning i 9 § första stycket .

Vid åberopande av en ny om- ständighet gäller det som före- skrivs om anmärkning i 9 § första och tredje styckena .

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

13 §

Tvistefrågor som har uppkommit

När den borgenär mot vars

genom

framställda

anmärkningar

bevakning

anmärkning

har

och som inte har förlikts skall

framställts underrättas enligt 9 §

handläggas vid ett förliknings-

tredje stycket,

ska

förvaltaren

sammanträde inför rätten. Vid detta

samtidigt

uppmana

honom

eller

får förvaltaren, borgenärerna och

henne att inom viss tid yttra sig över

gäldenären

föra

talan.

Till

anmärkningen och bifoga de hand-

sammanträdet skall förvaltaren, de

lingar som styrker fordran, om inte

borgenärer mot vars bevakningar

handlingarna i fråga har getts in

anmärkningar riktats och de som

tidigare.

framställt anmärkningarna kallas.

Förvaltaren

skall

närvara

vid

Förvaltaren ska verka för förlik-

sammanträdet. Att han uteblir hind-

ning av de tvistefrågor som upp-

rar dock inte att sammanträdet

kommit genom framställda anmärk-

genomförs.

Tillsynsmyndigheten

ningar.

har rätt att delta vid sammanträdet.

Rätten skall

vid

sammanträdet

utreda

tvistefrågorna och

söka

åstadkomma förlikning. De när-

varande som har rätt att föra talan

får med bindande verkan för dem

som har uteblivit medge att en

anmärkning

förfaller

eller

inskränks eller uppdra åt förval-

taren att ingå förlikning med en

borgenär mot vars bevakning en

anmärkning har gjorts. Är både en

borgenär och en borgensman eller

någon annan som förutom gälde-

nären

ansvarar för

borgenärens

fordran närvarande och kan de inte enas, gäller borgenärens mening om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.

155

s. 156 6 § Kontrollera mot PDF

Ett ärende som rör tvistiga ford- ringar ska handläggas skyndsamt av rätten . Om vissa fordringar kräver längre tid för att avgöras , ska rätten besluta i de tvister som kan avgöras tidigare.

Om någon borgenärs anspråk beror på prövningen i en särskild rättegång, får det inte fördröja ärendets avgörande. I sådant fall ska rätten fastställa borgenärens rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rättegången.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

156

15 §

Tvistefrågor som inte har blivit

Om en bevakningstvist kvarstår,

förlikta skall prövas av rätten vid en

ska förvaltaren senast fyra veckor

förhandling. Rätten skall vid förlik-

efter anmärkningstidens utgång

ningssammanträdet förbereda

överlämna tvisten till rätten. För-

återstående tvistefrågorna så att de

valtaren ska bifoga de handlingar

kan behandlas slutligt vid förhand-

som rör tvisten.

lingen.

Förhandlingen skall om möjligt

hållas i omedelbar anslutning till

förlikningssammanträdet. Om

det

inte sker, skall rätten sätta ut

förhandlingen till en dag inom fyra

veckor efter sammanträdet eller,

om det finns särskilda skäl för det,

senare dag. Till en sådan för-

handling skall förvaltaren,

borgenärer mot vars bevakningar anmärkningarna riktats och de som framställt anmärkningarna kallas.

16 §

Tvistefrågor angående fordringar som har bevakats skall prövas snarast och om möjligt avgöras på en gång . Kräver vissa fordringar längre tid för att utredas och prövas, skall rätten besluta särskilt över de tvistefrågor som kan avgöras tidigare . Beror någon borgenärs anspråk på prövningen i en särskild rättegång, får det inte fördröja avgörandet. I sådant fall skall rätten fastställa hans rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rätte- gången.

Har ett ackordsförslag tagits upp, får rättens prövning av en tviste- fråga skjutas upp till dess ackords- frågan har avgjorts, om det är ändamålsenligt.

s. 157 6 § Kontrollera mot PDF

Om ett bevakningsförfarande har anordnats , får en borgenär som efter bevakningstidens utgång vill anmäla en fordran eller yrka förmånsrätt (efterbevakning) skrift- ligen göra det på det sätt som före- skrivs i 6 §.

Som ersättning för kostnader som föranleds av efterbevakningen ska borgenären i förskott betala en efterbevakningsavgift till staten. Regeringen får meddela före- skrifter om avgiftens storlek.

19 §

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Genom ett beslut i en tvist angående en bevakad fordran av- görs endast vilken rätt som till- kommer fordringen i konkursen.

Ett beslut i en tvist om en bevakad fordran gäller även för övriga anmärkningsberättigade.

Genom ett beslut enligt första stycket avgörs endast vilken rätt som tillkommer fordran i kon- kursen.

20 § 21

Om bevakningsförfarande har ägt rum , får en borgenär som efter bevakningstidens utgång vill an- mäla en fordran eller yrka för- månsrätt skriftligen göra det på det sätt som föreskrivs i 6 §.

Som ersättning för de kostnader för kungörelse, kallelser och under- rättelser som föranleds av efter- bevakningen ska borgenären till staten i förskott erlägga en avgift motsvarande tre procent av pris- basbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

21 §

När en fordran har efterbevakats,

skall rätten så snart som avgiften

enligt 20 § andra stycket har betalts

överlämna det ena exemplaret av

bevakningshandlingarna till förval-

taren och, efter samråd med denne,

bestämma

1. den tid inom vilken anmärk-

ningar får framställas mot bevak-

ningen,

2. var de till förvaltaren över-

lämnade bevakningshandlingarna

skall hållas tillgängliga för gransk-

ning,

3. tidpunkten för det förliknings-

sammanträde som skall hållas inför

rätten om anmärkningar framställs.

Anmärkningstiden skall be-

Den tid inom vilken anmärkning

stämmas så att den utgör minst två

får framställas mot en efter-

och högst fem veckor räknat från

bevakning ska vara två veckor från

21 Senaste lydelse 2010:1239.

157

s. 158 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

den dag då avgiften enligt 20 § andra stycket betalades.

Förlikningssammanträdet inför rätten skall hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.

Underrättelser om att en fordran har efterbevakats och vad rätten har bestämt enligt första stycket skall tillställas förvaltaren , tillsyns- myndigheten , gäldenären samt de borgenärer som har bevakat ford- ringar i konkursen.

den dag avgiften enligt 20 § andra stycket betalades. Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får förvaltaren be- stämma en längre anmärkningstid, dock högst fyra veckor.

Förvaltaren ska tillställa tillsyns- myndigheten efterbevakningen och myndigheten ska hålla den till- gänglig för granskning.

Förvaltaren ska underrätta gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om efterbevakningen och var den hålls tillgänglig för granskning samt om anmärkningstiden.

10 kap.

1 §

Om rätten efter att ha hört för-

Om konkursboets tillgångar inte

valtaren finner att konkursboets

räcker till betalning av uppkomna

tillgångar inte räcker till betalning

och väntade konkurskostnader och

av uppkomna och väntade konkurs-

andra skulder som boet har ådragit

kostnader och andra skulder som

sig,

ska tillsynsmyndigheten,

på

boet har ådragit sig, skall rätten

ansökan av förvaltaren, besluta om

besluta om avskrivning av kon-

avskrivning av konkursen.

kursen.

En ansökan om avskrivning ska

göras så snart det finns grund för

den.

2 §

Konkursen får

inte avskrivas

Konkursen får inte

avskrivas

enligt 1 § förrän bouppteckningen

har beedigats och förvaltaren har

har bekräftats och förvaltaren har

fullgjort vad som åligger honom

lämnat sin förvaltarberättelse.

enligt 7 kap. 15 §.

Om det finns något hinder mot att

Om bouppteckningen

inte

kan

bouppteckningsed

avläggs

bekräftas av gäldenären eller någon

gäldenären eller någon annan inom

annan inom skälig tid och om det

skälig tid och om det saknas anled-

saknas anledning att anta att det

ning att anta att det genom ed-

genom bekräftelsen skulle visa sig

gången skulle visa sig att tillgångar

att det finns tillgångar till betalning

finns till betalning av konkurs-

konkurskostnaderna

och andra

kostnaderna och andra skulder som

skulder som boet har ådragit sig, får

boet har ådragit sig, får konkursen

konkursen avskrivas trots att be-

avskrivas trots att edgången inte har

kräftelse inte har lämnats .

fullgjorts .

158

s. 159 6 § Kontrollera mot PDF

3 §

Om någon fordran inte görs

gällande och inte heller kan antas

komma att göras gällande, skall

komma att göras gällande, ska till-

rätten efter anmälan av förvaltaren

synsmyndigheten

på

ansökan

genast besluta om avskrivning av

förvaltaren

genast besluta

konkursen. Om rätten har beslutat

avskrivning

konkursen.

att bevakningsförfarande skall äga

förvaltaren har beslutat att ett

rum , får konkursen avskrivas först

bevakningsförfarande

ska anord-

efter bevakningstidens utgång.

nas , får konkursen avskrivas först

efter bevakningstidens utgång.

En ansökan om avskrivning ska

göras så snart det finns grund för

den.

4 §

Om det återstår tillgångar i boet

när förvaltaren har betalt konkurs-

när konkurskostnaderna och andra

kostnaderna och andra skulder som

skulder som boet har ådragit sig har

boet har ådragit sig, skall han

betalats , ska förvaltaren

1. om det i fall som avses i 1 §

står klart hur kvarvarande tillgångar

skall fördelas och om tillsyns-

ska fördelas, tillställa

berättigade

myndigheten medger det , tillställa

borgenärer

vad

som

tillkommer

berättigad borgenär vad som

dem ,

tillkommer denne ,

2. i övriga fall återställa egendomen till gäldenären.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

11 kap. 2 §

Utdelning skall ske så snart som

Utdelning ska ske så snart som all

all tillgänglig egendom har för-

tillgänglig egendom har förvandlats

vandlats till pengar. Om egendom i

till pengar. Utdelning får ske trots

sådana fall som avses i 8 kap. 6 §

att egendom i sådana fall som avses

andra stycket eller 8 § andra stycket

i 8 kap. 6 § andra stycket eller 8 §

inte har blivit såld , utgör det inte

andra stycket inte har blivit såld.

hinder för utdelning . Har bevak-

Om ett

bevakningsförfarande

har

ningsförfarande ägt rum , får utdel-

anordnats , får utdelning inte ske

ning

inte

ske förrän den enligt

förrän anmärkningstiden har gått ut .

9 kap. 8 § bestämda anmärknings-

tiden har gått ut och, om anmärk-

ning har framställts, förliknings-

sammanträde har hållits .

5 §

När

ett

utdelningsförslag har

När

ett utdelningsförslag

har

upprättats, skall förvaltaren genast

upprättats, ska förvaltaren genast ge

skicka förslaget med bifogad för-

in förslaget med bifogad förvalt-

valtningsredogörelse till rätten och

ningsredogörelse till tillsynsmyn-

tillsynsmyndigheten.

digheten.

159

s. 160 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

160

6 §

Rätten skall kungöra att ett

Tillsynsmyndigheten ska kungöra

utdelningsförslag har upprättats , så

att ett utdelningsförslag har upp-

snart det utlåtande som tillsyns-

rättats.

myndigheten

enligt

13 kap.

5 §

skall avge över förvaltarens slut-

redovisning har kommit in till

rätten .

Utdelningsförslaget och

förvalt-

Utdelningsförslaget och förvalt-

ningsredogörelsen skall hållas till-

ningsredogörelsen ska hållas till-

gängliga hos rätten och tillsyns-

gängliga hos tillsynsmyndigheten

myndigheten för den som vill ta del

för den som vill ta del av hand-

av handlingarna. En uppgift om

lingarna. Detta ska anges i kun-

detta skall tas in i kungörelsen.

görelsen.

Den som vill framställa in-

Den som vill framställa en

vändning mot

utdelningsförslaget

invändning mot utdelningsförslaget

skall göra det hos rätten senast den

ska göra det hos tillsynsmyndig-

dag som rätten bestämmer och

heten senast tre veckor från dagen

anger i kungörelsen. Denna dag

för kungörandet . Detta ska anges i

skall bestämmas så att tre veckor

kungörelsen .

förflyter från den tidpunkt då

kungörelsen kan antas bli införd i

Post- och Inrikes Tidningar.

7 §

När tiden för invändning har gått

ut, skall rätten fastställa utdel-

ut, ska utdelningen i konkursen

ningen i konkursen i enlighet med

fastställas i enlighet med utdel-

utdelningsförslaget,

det

inte

ningsförslaget, om det inte genom

genom invändning eller på något

invändning eller på något annat sätt

annat sätt framgår att fel eller brist

framgår att det finns fel eller brister

som inverkar på någons rätt

som inverkar på någons rätt.

föreligger .

Om en fordran eller en förmånsrätt inte har bevakats eller efterbevakats senast då utdelningsförslaget upprättades, fastän bevakningsskyldighet har förelegat, är en invändning att fordringen eller förmånsrätten borde ha tagits upp i utdelningsförslaget utan verkan.

Om rätten finner att utdelning

Om utdelning inte bör fastställas

inte bör fastställas enligt förslaget,

enligt förslaget, ska förslaget fast-

skall rätten antingen göra behöv-

ställas efter nödvändiga ändringar

liga ändringar i det och fastställa

eller återförvisas till förvaltaren .

det sålunda ändrade förslaget eller

återförvisa ärendet till förvaltaren .

Att ett nytt utdelningsförslag har

upprättats

skall kungöras endast

om det finns skäl till det. Om kun-

görelse inte utfärdas, skall de

borgenärer som berörs av änd-

ringarna

utdelningsförslaget

underrättas

det. I sådant fall

s. 161 6 § Kontrollera mot PDF

skall invändning mot förslaget framställas inom tre veckor från dagen efter den då underrättelserna sändes ut. Slutdagen skall anges i underrättelserna.

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

7 a §

Om det i annat fall än som anges i 7 § andra stycket har gjorts in- vändning mot utdelningsförslaget, ska tillsynsmyndigheten med ett eget yttrande överlämna pröv- ningen av förslaget till rätten. I övriga fall beslutar tillsynsmyndig- heten i frågan.

8 §

Om rätten anser att det finns

När förvaltaren efter återför-

anledning att inte fastställa utdel-

visning upprättar ett nytt ut-

ning enligt förslaget, skall den

delningsförslag, ska det ges in till

genom underrättelser bereda för-

tillsynsmyndigheten. Det nya för-

valtaren och den för vilken en

slaget ska kungöras endast om det

ifrågasatt ändring skulle vara till

finns skäl till det. I ett sådant fall

nackdel tillfälle att yttra sig, om det

tillämpas 6 §.

inte är uppenbart obehövligt. Den

som har framställt invändning mot

utdelningsförslaget skall få tillfälle

att ta del av ett yttrande, om det inte

är obehövligt.

Rätten får hålla förhandling för

Om kungörelse inte sker, ska de

att pröva en fråga om att fastställa

borgenärer som berörs av änd-

utdelningsförslaget. Förhandling

ringarna i utdelningsförslaget un-

skall hållas, om det begärs av den

derrättas om förslaget. I ett sådant

som har framställt invändning mot

fall ska en invändning mot förslaget

förslaget, den för vilken en ifråga-

framställas hos tillsynsmyndig-

satt ändring skulle vara till nackdel

heten inom tre veckor från dagen

eller, i fråga om återvinning, för-

efter den då underrättelsen sändes

valtaren. Till förhandlingen skall

ut. Detta ska anges i under-

nu nämnda personer alltid kallas.

rättelsen.

9 §

När beslutet att fastställa utdel-

ningen och beslut att bestämma

arvode till förvaltaren har vunnit

arvode till förvaltaren har fått laga

laga kraft, skall förvaltaren snarast

kraft, ska förvaltaren snarast till

till borgenärerna skicka de medel

borgenärerna skicka de medel som

som tillkommer dem, om inte

tillkommer dem, om det inte finns

hinder mot utbetalning enligt 10 §

andra eller tredje stycket föreligger .

andra eller tredje stycket.

161

s. 162 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

162

Har förvaltaren skickat medlen

Om förvaltaren har skickat

till en borgenär under dennes senast

medlen till en borgenär under

kända adress, behöver förvaltaren

dennes senast kända adress, be-

inte vidta någon ytterligare åtgärd

höver förvaltaren inte vidta någon

för att verkställa betalningen. När

ytterligare åtgärd för att verkställa

medlen har skickats till borgenä-

betalningen.

rerna, skall förvaltaren anmäla det

till rätten och tillsynsmyndigheten.

När medlen har skickats till

borgenärerna, ska förvaltaren an-

mäla det till tillsynsmyndigheten.

12 §

En borgenär förlorar sin rätt till

utdelning, om han inte gör anspråk

utdelning, om borgenären inte gör

på medlen inom två år räknat från

anspråk på medlen inom ett år

räknat från

1. dagen då beslutet att fastställa

utdelningen vann laga kraft, eller

utdelningen fick laga kraft, eller

2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som borgenär har

De medel som en borgenär har

förlorat sin rätt till skall fördelas

förlorat sin rätt till ska fördelas

mellan de borgenärer som har

bevarat sin rätt och i andra hand

överlämnas till gäldenären.

13 a § 22

Om det

sammanlagda belopp

Om det sammanlagda belopp

som tillkommer en borgenär under-

stiger 100 kronor skall, såvida

stiger 300 kronor ska , om det inte

särskilda skäl inte föranleder annat ,

finns särskilda skäl, beloppet inte

beloppet inte betalas ut till honom,

betalas ut till borgenären utan

utan fördelas på övriga utdelnings-

fördelas på övriga utdelnings-

berättigade

som inte tillgodosetts

berättigade som inte har tillgodo-

fullt ut.

setts fullt ut.

15 §

Förskottsbetalning skall utgå för

Förskott ska betalas ut för en

en fordran med förmånsrätt, om det

fordran med förmånsrätt, om det

lämpligen kan ske.

Förskottsbetalning skall utgå för

Förskott ska betalas ut för en

en fordran utan förmånsrätt, om det

fordran utan förmånsrätt, om det är

är uppenbart att tillgångarna räcker

uppenbart att tillgångarna räcker till

till betalning av tio procent av

betalning av tio procent av sådana

sådana fordringar och det inte finns

fordringar och det inte finns sär-

särskilda skäl mot det. Förskotts-

skilda skäl mot det.

22 Senaste lydelse 1990:1072.

s. 163 6 § Kontrollera mot PDF

betalning för en fordran utgår endast i den mån det kan antas att utdelning kommer att belöpa på denna. Är fordringen beroende av villkor eller tvistig, får förskott inte betalas ut. När bevakningsskyldig- het föreligger, får förskottsbetal- ning ske endast till en borgenär som har bevakat sin fordran i konkur- sen.

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

Förskott för en fordran får betalas ut endast i den utsträckning det kan antas att utdelning kommer att belöpa på denna. Om fordran är beroende av villkor eller är tvistig, får förskott inte betalas ut.

18 §

En konkurs anses avslutad när

tingsrätten har fastställt utdelning

utdelning enligt 7 eller 8 § har

enligt 7 § . Detta gäller även om en

fastställts . Detta gäller även om en

tvist angående en fordran som har

gjorts gällande i konkursen eller en

fråga om underhåll åt gäldenären

ännu inte är slutligt avgjord eller

någon ytterligare tillgång till följd

av rättegång eller på något annat

sätt senare kan komma att tillföras

konkursboet.

Även om konkursen är avslutad, får ett ackordsförslag som har getts in tidigare prövas enligt 12 kap.

20 §

Om det är oklart hur medlen skall

Om det är oklart hur medlen ska

fördelas, skall ett förslag till efter-

fördelas, ska förvaltaren upprätta

utdelning upprättas . I sådant fall

ett förslag till efterutdelning. I ett

tillämpas bestämmelserna i detta

sådant fall tillämpas bestämmel-

kapitel om utdelning, utbetalning

serna i detta kapitel om utdelning,

av utdelningsmedel och förskotts-

utbetalning av utdelningsmedel och

betalning.

förskottsbetalning.

I förslaget till efterutdelning kan

utdelning beräknas även för en

fordran som har blivit känd efter det

att utdelningförslag enligt 4 § upp-

att ett utdelningsförslag enligt 4 §

rättades. En fordran får beaktas utan

upprättades. En fordran får beaktas

bevakning trots att bevakningsför-

utan bevakning trots att ett bevak-

farande förut har varit anordnat i

ningsförfarande har varit anordnat i

konkursen. Har så inte varit fallet,

konkursen. Om så inte har varit

får rätten emellertid besluta om

fallet, får förvaltaren emellertid an-

163

s. 164 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

164

bevakningsförfarande inför efterut-

ordna ett bevakningsförfarande

delningen.

inför efterutdelningen.

Av nytillkomna medel skall en

Av nytillkomna medel ska en

borgenär för en fordran som inte har

tagits upp i utdelningsförslag enligt

tagits upp i ett utdelningsförslag

4 § först så långt medlen räcker

enligt 4 § först så långt medlen

tilldelas så mycket som skulle ha

räcker tilldelas så mycket som

tillagts fordringen , om denna hade

skulle ha tillagts fordran , om denna

beaktats i utdelningsförslaget. Där-

hade beaktats i utdelningsförslaget.

efter får han tillsammans med

Därefter får borgenären tillsam-

övriga borgenärer ta del i vad som

mans med övriga borgenärer ta del

kan återstå.

av det som kan återstå.

21 § 23

Om förvaltaren anser att de

nytillkomna medlen kan fördelas

nytillkomna medlen

kan fördelas

utan att förslag till efterutdelning

utan att ett förslag till efterutdelning

upprättas och om tillsynsmyndig-

upprättas, får förvaltaren dela ut

heten medger det , får han dela ut

medlen

till berättigade borgenärer

medlen till berättigade borgenärer

utan att föregående bestämmelser i

utan att föreskrifterna i det

detta kapitel iakttas. För utbetal-

föregående i detta kapitel iakttas.

ningen gäller dock 9 § andra och

För utbetalningen gäller dock 9 §

tredje

styckena och

13 a §.

andra stycket och 13 a §. En borge-

borgenär förlorar sin rätt till

när förlorar sin rätt till utdelning,

utdelning, om han eller hon inte gör

om han inte gör anspråk på medlen

anspråk på medlen inom ett år

inom två år räknat från det att

räknat från det att förvaltaren har

förvaltaren har anmält till rätten att

anmält

till tillsynsmyndigheten

att

han har skickat medlen till borge-

medlen har skickats till borgenären.

nären.

Första stycket tillämpas också för

det fall att det finns skäl att upprätta

ett utdelningsförslag men medlen

ett utdelningsförslag

men medlen

inte förslår till betalning av de

inte räcker till betalning av de kost-

därmed förenade kostnaderna.

nader som är förenade med detta .

12 kap. 1 §

Visar gäldenären att han har

Om gäldenären visar att han eller

kommit överens om betalningen av

hon har kommit överens om betal-

sina skulder eller på annat sätt

ningen av sina skulder eller på

träffat uppgörelse med de borge-

något annat sätt träffat en upp-

närer vars fordringar har bevakats

görelse med de borgenärer vars

eller, när bevakning inte behövs,

fordringar har bevakats eller, när

vars fordringar är kända för för-

bevakning inte behövs, vars

valtaren, skall rätten på ansökan av

fordringar är kända för förvaltaren,

gäldenären besluta om nedläggning

ska tillsynsmyndigheten på ansökan

23 Senaste lydelse 1999:1072.

s. 165 6 § Kontrollera mot PDF

av konkursen. Innan beslut medde- las skall förvaltaren höras.

Om bevakningsförfarande äger rum , får beslut om att lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens utgång.

Rätten kan förordna att boets egendom inte får säljas innan ansökningen har prövats, om egendomen inte behöver säljas av någon sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

av gäldenären besluta om nedlägg- ning av konkursen. Innan ett beslut meddelas ska förvaltaren höras.

Om ett bevakningsförfarande har anordnats , får ett beslut om att lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens utgång.

Tillsynsmyndigheten får besluta att boets egendom inte får säljas innan ansökan har prövats, om egendomen inte behöver säljas av någon sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

3 §

Reglerna i 4–28 §§ om ackord är

En gäldenär får ansöka om

tillämpliga endast i en konkurs i

ackord i konkursen enligt vad som

vilken det har beslutats att bevak-

närmare föreskrivs i detta kapitel.

ningsförfarande skall äga rum.

4 §

Om gäldenären vill bjuda ackord ,

En ansökan om ackord ska ges in

skall han tillställa rätten ett

till förvaltaren . Ansökan ska inne-

ackordsförslag. I

förslaget

skall

hålla ett ackordsförslag som anger

anges

1. hur mycket gäldenären bjuder i

1. hur

mycket gäldenären

er-

betalning,

bjuder i betalning,

2. när betalningen skall ske,

2. när betalningen ska ske,

3. om

säkerhet

har

ställts

för

3. om

säkerhet

har

ställts

för

ackordet och vari säkerheten i så

ackordet och vad den i så fall består

fall består.

av .

6 §

Ett ackordsförslag får tas upp

En ansökan om ackord får tas upp

endast om det kommer in till rätten

till prövning endast om

före den dag då kungörelsen om

1. den ges in till förvaltaren före

utdelningsförslaget i konkursen är

den dag utdelningsförslaget kun-

införd i Post- och Inrikes Tidningar

gjordes

eller, när

utbyte enligt

eller, när utbyte enligt 15 kap. 2 §

15 kap.

2 § sker,

före

den

dag

sker, före den dag då underrättel-

underrättelserna sändes ut,

serna sändes ut.

2. gäldenären har bekräftat bo-

uppteckningen, och

3. ett

bevakningsförfarande

har

varit anordnat.

Om ackordsförslaget har kommit

in i rätt tid, skall rätten inhämta

yttrande

av förvaltaren

huruvida

förslaget bör föreläggas borgenä-

rerna. Avstyrker förvaltaren att det

sker, får

förslaget

tas upp endast

165

s. 166 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

166

om rätten finner synnerliga skäl till det.

7 §

Möter enligt 4 –6 §§ hinder mot

En ansökan om ackord ska av-

att ackordsförslaget tas upp, skall

visas, om inte de krav som anges i

det avvisas .

3– 6 §§ är uppfyllda eller om för-

valtaren anser att ackordsförslaget

inte ska presenteras för borge-

närerna.

Om ansökan inte avvisas, ska

förvaltaren

överlämna ansökan

med

tillhörande

handlingar

till

rätten och bifoga ett eget yttrande i

frågan om huruvida ackords-

förslaget bör antas av borgenä-

rerna.

Förvaltaren ska till rätten sam-

tidigt med ansökan ge in en för-

teckning över de borgenärer som

har rätt att rösta i ackordsfrågan,

med uppgift om de fordringsbelopp

för vilka rösträtt får utövas.

8 §

Om ackordsförslaget tas upp ,

ansökan

överlämnas

till

skall borgenärerna genast kallas till

rätten , ska rätten genast kalla

ett sammanträde inför rätten för att

borgenärerna

till

ett sammanträde

pröva förslaget. Innan gäldenären

för att pröva förslaget. Kallelsen

har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får

ska kungöras.

kallelse utfärdas endast om det

finns synnerliga skäl för det.

Kallelsen till sammanträdet

skall

kungöras.

Sammanträdet får inte

hållas

tidigare än tre veckor efter det att

ackordsförslaget togs upp och inte

heller innan tvistefrågor som har

uppkommit genom anmärkningar

mot bevakade fordringar har hand-

lagts vid förlikningssammanträdet.

10 §

Vid sammanträdet för prövning

av ackordsförslaget bör förvaltaren

av ackordsförslaget ska förvaltaren

närvara. Om gäldenären inte kan

närvara. Även

gäldenären

ska

infinna sig personligen, bör han

närvara. Om gäldenären inte kan

skicka ett ombud.

infinna sig personligen, bör han

eller hon inställa sig genom ombud.

s. 167 6 § Kontrollera mot PDF

Om ett ackordsförslag har antagits vid sammanträdet men det enligt 19 § finns anledning att inte fastställa ackordet, ska ackords- frågan prövas av rätten. Detsamma gäller om det vid sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har anta- gits eller förkastats av borge- närerna.

Om ackordsfrågan inte ska prövas enligt första stycket , ska rätten fastställa ackordet.

Rättens beslut i ackordsfrågan ska meddelas inom en vecka, om inte ett längre rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständig- heter.

Förvaltaren skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att rösta i ackords- frågan, med uppgift om de ford- ringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. Har det mot någon av dessa fordringar framställts anmärkning som inte har prövats eller har, om efterbevakning har skett, anmärk- ningstiden ännu inte gått ut, skall det särskilt anges i förteckningen.

Om gäldenären inte har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen till det uppges vid sammanträdet.

17 §

Har ett ackordsförslag antagits vid sammanträdet men finns det enligt 19 § anledning att inte fast- ställa ackordet, skall ackordsfrågan prövas av rätten vid en förhandling . Detsamma gäller , om det vid sam- manträdet inte kan avgöras om för- slaget har antagits eller förkastats av borgenärerna.

Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling , skall rätten fastställa ackordet.

Beslut i ackordsfrågan skall med- delas inom en vecka, om inte längre rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.

20 §

En förhandling enligt 17 § skall

Om rätten

håller sammanträde

äga rum så snart som möjligt. Till

vid en prövning enligt 17 §, ska

förhandlingen

skall

förvaltaren,

gäldenären och de

gäldenären och de borgenärer som

borgenärer som var närvarande vid

var närvarande

vid

sammanträde

det sammanträde som avses i 8 §

som avses i 8 § kallas.

kallas.

26 §

På begäran av en borgenär vars

På ansökan av en borgenär vars

fordran omfattas av ackordet kan

fordran omfattas av ackordet får

rätten , om det finns skäl till det,

tillsynsmyndigheten , om det finns

förordna förvaltaren

eller någon

skäl till det, förordna förvaltaren

annan lämplig person att utöva

eller någon annan lämplig person

tillsyn över att gäldenären fullgör

att utöva tillsyn över att gäldenären

sina åtaganden enligt ackordet. Om

fullgör sina åtaganden enligt ackor-

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

167

s. 168 6 § Kontrollera mot PDF

Arvode till tillsynsmannen och ersättning för de kostnader som uppdraget har medfört ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av tillsynsmannen eller gäldenären. Så länge ackordet inte har full- gjorts, får en sådan ansökan göras även av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Ett beslut om arvode och er- sättning enligt första stycket gäller när det har fått laga kraft.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

det behövs, skall även en ersättare för tillsynsmannen förordnas.

Gäldenären skall ge tillsyns- mannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Tillsynsmannen skall entledigas av rätten, om det visar sig att han inte är lämplig eller att han av någon annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

det. Om det behövs, ska även en ersättare för tillsynsmannen för- ordnas.

Innan ett beslut om fastställelse av ackord har fattats, får en ansökan enligt första stycket även göras hos rätten.

26 a §

Gäldenären ska ge tillsyns- mannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Tillsynsmannen ska entledigas av tillsynsmyndigheten, om det visar sig att han eller hon inte är lämplig eller av någon annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

27 §

Arvode till tillsynsmannen och ersättning för de kostnader som uppdraget har medfört skall prövas av rätten , om tillsynsmannen eller gäldenären begär det . Så länge ackordet inte har fullgjorts, får en sådan begäran framställas också av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

13 kap.

3 §

Slutredovisningen skall avges till

Slutredovisningen ska ges in till

tillsynsmyndigheten. Till slutredo-

visningen skall förvaltaren bifoga

visningen ska förvaltaren bifoga de

de handlingar som är av betydelse

handlingar som är av betydelse för

för kontroll av redovisningen. För-

kontroll av redovisningen.

valtaren skall ge in en kopia av

redovisningen till rätten. I fall som

avses i 2 § 1, 4 och 7 skall en kopia

samtidigt lämnas till gäldenären.

168

s. 169 6 § Kontrollera mot PDF

I fall som avses i 2 § 1, 4 och 7

ska även gäldenären få del av

slutredovisningen .

4 §

I fall som avses i 2 § 5 skall slut-

I fall som avses i 2 § 5 ska slut-

redovisningen avges samtidigt som

redovisningen ges in tillsammans

utdelningsförslaget ges in till

med utdelningsförslaget. I övriga

rätten . I övriga i 2 § avsedda fall

fall ska förvaltaren lämna redovis-

skall förvaltaren avge redovis-

ningen så snart som möjligt.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Granskning av slutredovisningen

Åtgärder för granskning av

slutredovisningen

5 §

Tillsynsmyndigheten

skall i

Slutredovisningen ska hållas till-

fall som avses i 2 § 2, 3, 5, 6 och 8

gänglig

hos

tillsynsmyndigheten

granska slutredovisningen samt i de

för dem som vill ta del av den .

fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 avge

utlåtande över densamma. Tillsyns-

myndigheten skall skicka utlåtandet

till rätten.

Redovisningen

och

utlåtandet skall hållas tillgängliga

hos rätten och tillsynsmyndigheten

för dem som vill ta del av hand-

lingarna .

6 §

I fall som avses i 2 § 5 skall av

I fall som avses i 2 § 5 ska det av

den kungörelse som rätten u tfärdar

den kungörelse som utfärdas enligt

enligt 11 kap. 6 § framgå att slut-

11 kap. 6 § framgå att slutredovis-

redovisningen

och

utlåtandet

är

ningen är tillgänglig för granskning

tillgängliga för granskning och var

hos tillsynsmyndigheten.

handlingarna finns .

I fall som avses i 2 § 2 och 8 skall

I fall som avses i 2 § 2 och 8 ska

rätten, när tillsynsmyndigheten har

tillsynsmyndigheten kungöra

att

lämnat sitt utlåtande, kungöra att

slutredovisningen är tillgänglig för

slutredovisningen

och

utlåtandet

granskning hos myndigheten .

har avgetts samt var handlingarna

är tillgängliga för granskning.

I de kungörelser som nämns i

första och andra styckena skall det

första och andra styckena ska det

anges vad den som vill klandra

redovisningen måste göra.

7 §

Förvaltarens slutredovisning

får

Förvaltarens

slutredovisning

får

klandras av

tillsynsmyndigheten

klandras

tillsynsmyndigheten

169

s. 170 6 § Kontrollera mot PDF

4. ersättning och förskott på ersättning enligt 6 kap. 14 § till gäldenären eller någon annan för inställelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

och gäldenären. Även en borgenär

får klandra redovisningen , om hans

får klandra slutredovisningen , om

rätt kan vara beroende av den.

hans eller hennes rätt kan vara

beroende av den.

Talan om klander av slutredo-

En talan om klander av slutredo-

visning väcks genom stämning vid

den tingsrätt där konkursen är eller

den tingsrätt som har beslutat om

har varit anhängig.

konkursen. Till stämningsansökan

ska redovisningen bifogas.

I fall som avses i 2 § 2, 5 och 8

skall talan väckas senast den dag

ska talan väckas senast tre månader

som rätten bestämmer och anger i

från dagen för kungörandet . Detta

kungörelsen. Denna dag skall

ska anges i kungörelsen . I övriga

bestämmas så att tre månader

fall ska talan väckas inom tre

förflyter från den tidpunkt då kun-

månader från den dag slutredovis-

görelsen kan antas bli införd i Post-

ningen kom in till tillsynsmyndig-

och Inrikes Tidningar. I övriga fall

heten .

skall talan väckas inom tre månader

från den dag då kopian av redo-

visningen kom in till rätten .

14 kap.

1 §

Med konkurskostnad avses

1. arvode och kostnadsersättning till förvaltare,

2. arvode och kostnadsersätt-

ning till en sådan rådgivare eller

förlikningsman

som

har utsetts

enligt 7 kap. 7 §,

3. ersättning

till ett

sakkunnigt

2. ersättning

till ett

sakkunnigt

biträde som förvaltare har anlitat

biträde enligt 16 § ,

med stöd av 7 kap. 11 § ,

4. ersättning till staten för till-

3. avgifter

enligt

17 § första

synen över förvaltningen,

stycket, och

5. kostnad för kungörande av be- slut eller åtgärd rörande kon- kursen,

6. kostnad för de skriftliga kallelser och underrättelser till borgenärerna som utfärdas i kon- kursen,

7. ersättning enligt 6 kap. 14 § till gäldenären eller någon annan för inställelse.

Som konkurskostnad anses inte de kostnader för kungörelsen, kallelser och underrättelser som föranleds av efterbevakning.

170

s. 171 6 § Kontrollera mot PDF

Om en konkurs har beslutats på ansökan av någon annan borgenär än staten eller en borgenär vars fordran omfattas av statlig löne- garanti enligt lönegarantilagen (1992:497) och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den utsträckning konkurskostna- derna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som mot- svarar tre tiondelar av det vid tiden för konkursbeslutet gällande pris- basbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om flera borgenärer vid tidpunkten för kon- kursbeslutet har ansökt om konkurs svarar de solidariskt . I beslutet om avskrivning ska ansvarig borgenär förpliktas att betala konkurskostna- derna med den angivna begräns- ningen. Beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken.

Om kostnaderna inte heller kan tas ut av borgenären, ska de betalas av staten.

3 § 24

Om en konkurs har uppstått på ansökan av någon annan borgenär än staten och om konkursen av- skrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Är flera borgenärer betalningsskyldi- ga, svarar de solidariskt . I beslutet om avskrivning ska ansvarig borgenär åläggas att betala kon- kurskostnaderna med den angivna begränsningen. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgenären, ska de betalas av staten.

4 §

Arvodet

till förvaltaren

bestäms

Arvodet till förvaltaren bestäms

av rätten. Om det har utsetts flera

av tillsynsmyndigheten eller, i fall

förvaltare,

skall särskilt

arvode

som avses i 9 § andra stycket, av

bestämmas för var och en av dem.

rätten. Om det har utsetts flera

förvaltare, ska särskilt arvode be-

stämmas för var och en av dem.

Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt boets omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för

uppdraget.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer fast-

ställer taxa som skall tillämpas vid

ställer taxa som ska tillämpas vid

bestämmande av arvode till för-

valtaren om konkursen avskrivs

enligt 10 kap. 1 §.

24 Senaste lydelse 2010:1239.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

171

s. 172 6 § Kontrollera mot PDF

Arvodet bestäms efter ansökan av förvaltaren. Ansökan ges in till tillsynsmyndigheten . Om det har utsetts flera förvaltare, ska deras arvoden bestämmas på en gång, om det lämpligen kan ske.

Förvaltaren ska i ansökan ange det belopp som han eller hon begär i arvode . Till ansökan ska förval- taren bifoga en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en specificerad räkning, som utvisar det begärda beloppets för- delning på de olika förvaltnings- åtgärderna. Om förvaltaren har anlitat ett sakkunnigt biträde med stöd av 7 kap. 11 § och biträdet har fått ersättning eller förvaltaren har tillgodoförts ersättning för utgifter, ska det anges i redogörelsen.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

6 §

Arvodet bestäms efter fram- ställning av förvaltaren. Har det utsetts flera förvaltare, bör deras arvoden bestämmas på en gång, om det lämpligen kan ske.

I arvodesframställningen skall förvaltaren ange det belopp som han begär och, om det kan komma i fråga att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom, även det beloppet . Till framställningen skall bifogas en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en specificerad räkning, som utvisar det begärda beloppets för- delning på de olika förvaltnings- åtgärderna. Har förvaltaren anlitat ett sådant biträde som avses i 7 kap. 11 § och har biträdet erhållit gott- görelse eller har förvaltaren till- godoförts ersättning för utgifter, skall det anges i redogörelsen.

Om det finns anledning att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom, skall förvaltaren tillhandahålla rätten en förteckning över de kända rättsägare som har särskild förmånsrätt i egendomen.

7 §

172

Avser en arvodesframställning endast att ett särskilt arvode skall bestämmas för viss egendom, får rätten avgöra om det finns skäl att ta upp yrkandet till prövning innan arvode i övrigt bestäms.

Om det finns anledning att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom, ska förvaltaren i ansökan enligt 6 § ange även det beloppet.

I fall som avses i första stycket ska förvaltaren till ansökan bifoga en förteckning över de kända rätts- ägare som har särskild förmånsrätt i egendomen.

Om ansökan avser endast att ett särskilt arvode ska bestämmas för viss egendom, får tillsynsmyndig- heten avgöra om det finns skäl att pröva yrkandet innan arvode i övrigt bestäms.

s. 173 6 § Kontrollera mot PDF

I fall då utdelning eller efter- utdelning i konkursen ska fast- ställas , ska beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt med beslutet om fastställelse, om inte något annat följer av 7 § tredje stycket .

Om tillsynsmyndigheten enligt 11 kap. 7 a § andra stycket ska överlämna prövningen av utdel- ningsförslaget till rätten, ska även arvodesansökan överlämnas dit. Tillsynsmyndigheten ska vid över- lämnandet bifoga ett eget yttrande över ansökan.

8 §

I andra fall än de som avses i 9 §

Tillsynsmyndigheten

ska ge

tredje stycket och 10 § skall rätten,

gäldenären och de borgenärer som

innan

arvodesframställningen

har begärt det tillfälle att yttra sig

prövas, inhämta yttrande i arvodes-

över arvodes ansökan . Om förval-

frågan av tillsynsmyndigheten samt

taren endast yrkar ett särskilt

ge gäldenären och de borgenärer

arvode för viss egendom, ska varje

som hos rätten har begärt det till-

känd borgenär som har särskild

fälle att yttra sig över framställ-

förmånsrätt i egendomen ges till-

ningen inom viss tid, minst två och

fälle att yttra sig över ansökan . Om

högst fyra veckor . I fall som sägs i

ett konkursbeslut har upphävts, ska

6 § tredje stycket skall varje känd

den borgenär vars ansökan lagts till

borgenär som har särskild förmåns-

grund för beslutet ges tillfälle att

rätt i egendomen ges tillfälle att

yttra sig över ansökan .

yttra sig över framställningen . Om

ett konkursbeslut

upphävts, skall

den borgenär vars ansökan lagts till

grund för beslutet ges tillfälle att

yttra sig över framställningen .

Rätten får hålla förhandling i

Första stycket gäller inte i fall

arvodesfrågan, om den finner skäl

som avses i 9 a § eller när kon-

till det. Till förhandlingen skall

kursen avskrivs eller läggs ned eller

förvaltaren, tillsynsmyndigheten,

vid efterutdelning enligt 11 kap.

gäldenären

samt

borgenärer

21 §.

som har begärt att få yttra sig över

arvodesframställningen

kallas. I

fall som avses i 6 § tredje stycket

skall varje känd borgenär som har

särskild förmånsrätt i

egendomen

kallas. Om ett konkursbeslut upp- hävts, skall den borgenär vars an- sökan lagts till grund för beslutet kallas.

9 §

I fall då tingsrätten har att fastställa utdelning eller efter- utdelning i konkursen skall beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt med beslutet om fastställelse, när inte något annat följer av 7 §.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

173

s. 174 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Oberoende av om talan har förts mot ett beslut om att fastställa utdelning eller efterutdelning får högre rätt som ändrar lägre rätts beslut i arvodesfrågan göra den ändring i beslutet om fastställelse som föranleds därav eller, om det behövs, återförvisa utdelnings- frågan till förvaltaren.

Den domstol som har att pröva en fråga om utdelning eller efterut- delning får bestämma tilläggs- arvode till förvaltaren för arbete i anledning av handläggningen av frågan vid domstolen.

Oberoende av om ett beslut om att fastställa utdelning eller efter- utdelning har överklagats får en domstol som ändrar tillsyns- myndighetens eller lägre rätts beslut i arvodesfrågan göra den ändring i beslutet om fastställelse som den förstnämnda ändringen föranleder eller, om det behövs, återförvisa utdelningsfrågan till förvaltaren.

9 a §

Tillsynsmyndigheten eller den domstol som prövar en fråga om utdelning eller efterutdelning får bestämma tilläggsarvode till för- valtaren för arbete i anledning av handläggningen av frågan vid myndigheten respektive domstolen.

11 §

En förvaltare får inte lyfta sitt arvode förrän han har avgett slutredovisningen för sin förvalt- ning. När arvodesframställningen lämnats in till rätten får dock förvaltaren, utan särskilt beslut av rätten , lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mer- värdesskatt som beräknats för arvodet.

Ett beslut om arvode gäller när det har fått laga kraft.

Förvaltaren har rätt till den ränta som har upplupit på medel som har avsatts för arvodet från den dag då slutredovisningen lämnades in till tillsynsmyndigheten.

När en ansökan om arvode har lämnats in till tillsynsmyndigheten får förvaltaren, utan särskilt beslut av myndigheten , lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som har beräknats för arvodet.

174

12 §

Rätten får tillerkänna förvaltaren

Tillsynsmyndigheten får på ansö-

skäligt belopp att utgå i förskott

kan tillerkänna förvaltaren ett

innan slutligt arvode bestäms, om

skäligt belopp att betalas ut i för-

det är rimligt med hänsyn till

skott innan slutligt arvode bestäms,

s. 175 6 § Kontrollera mot PDF

omfattningen av det arbete som

om det är rimligt med hänsyn till

uppdraget har medfört, den tid

omfattningen av det arbete som

under vilken konkursen har varat

uppdraget har medfört, den tid

och ytterligare beräknas pågå samt

under vilken konkursen har varat

övriga förhållanden.

och ytterligare beräknas pågå samt

övriga förhållanden.

framställning

förskott

I ansökan om förskott ska förval-

skall ange det belopp som begärs

taren ange det belopp som begärs

och de skäl som åberopas för

förskottsbetalningen.

Till

fram-

förskottsbetalningen. Till

ansökan

ställningen skall bifogas en redo-

ska förvaltaren bifoga en redo-

görelse för det arbete som upp-

draget har medfört och en uppgift

om boets

ekonomiska

ställning.

om boets ekonomiska ställning.

Rätten skall inhämta yttrande i

förskottsfrågan

av tillsynsmyndig-

heten.

Ett beslut om förskott gäller

omedelbart.

14 §

Avskrivs konkursen enligt 10 kap.

konkursen

avskrivs

enligt

1 §, skall rätten bestämma kost-

10 kap.

1 §,

ska

tillsynsmyndig-

nadsersättningen och

ersättningen

heten på ansökan av förvaltaren

enligt 2 § andra stycket till för-

bestämma

kostnadsersättningen

valtaren

samtidigt

som

arvodet

och ersättningen enligt 2 § andra

bestäms.

stycket

till

förvaltaren

samtidigt

som arvodet bestäms.

Tillsynsmyndigheten

skall

höras

Ett beslut enligt första stycket

också över begäran om ersättning

gäller när det har fått laga kraft.

för kostnader.

17 §

Ersättningen

till

staten

för

Avgift får tas ut för ersättning till

tillsynen

över

förvaltningen

utgår

staten för handläggning av ärenden

enligt

föreskrifter som

regeringen

enligt denna lag och för tillsynen

meddelar.

över förvaltningen .

Ersättningen till staten för så-

Regeringen eller den myndighet

dana konkurskostnader som avses i

som regeringen

bestämmer får

1 § första stycket 6 utgår enligt

meddela föreskrifter om

avgifter

föreskrifter

som

meddelas av

enligt första stycket och om be-

regeringen eller den myndighet som

talning av sådana avgifter.

regeringen bestämmer.

I 9 kap. 20 § finns bestämmelser

om avgift vid efterbevakning.

18 §

Av arvodet till förvaltaren eller

Av arvodet till förvaltaren ska,

sådan rådgivare eller förlik-

om det i boet finns egendom i

ningsman

som

har

utsetts

enligt

vilken

särskild förmånsrätt

gäller

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

175

s. 176 6 § Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

7 kap. 7 § ska, om det i boet finns egendom i vilken särskild förmåns- rätt gäller och i den mån det inver- kar på de borgenärers rätt som inte har sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för konkurs- kostnaderna, den del som avser egendomen i fråga fastställas att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.

Då särskild förmånsrätt gäller i boet tillhörig egendom, får inte till skada för någon med samma eller bättre förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling betalas någon annan konkurskostnad än som har sagts i första stycket. Sär- skild förmånsrätt enligt 5 § för- månsrättslagen (1970:979), hindrar dock inte att egendomen används till betalning också av övriga konkurskostnader, i den mån det inte finns annan egendom i boet som kan användas till betalning.

Med arvode som sägs i första stycket jämställs vid tillämpningen av denna paragraf konkursboets kostnader för vård och försäljning av egendomen i fråga.

och i den utsträckning det inverkar på de borgenärers rätt som inte har sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för konkurs- kostnaderna, den del som avser egendomen i fråga fastställas att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.

Om särskild förmånsrätt gäller i boet tillhörig egendom, får inte till skada för någon med samma eller bättre förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling betalas någon annan konkurskostnad än som anges i första stycket. Särskild förmånsrätt enligt 5 § förmåns- rättslagen (1970:979), hindrar dock inte att egendomen används till betalning också av övriga konkurs- kostnader, i den utsträckning det inte finns någon annan egendom i boet som kan användas till betalning.

Med särskilt arvode jämställs vid tillämpningen av första och andra styckena konkursboets kostnader för vård och försäljning av egen- domen i fråga.

15 kap.

1 §

Kungörelsen om konkursbeslutet

Kungörelser enligt denna lag ska

skall införas i Post- och Inrikes

ske i Post- och Inrikes Tidningar.

Tidningar och, enligt vad som före-

Om det finns särskilda skäl får en

skrivs i 3 § lagen (1977:654) om

kungörelse även ske på annat sätt.

kungörande i mål och ärenden hos

myndighet m.m., i ortstidning.

När ett beslut eller en åtgärd i

I 8 kap. 11–13 §§ finns bestäm-

något annat fall än som sägs i

melser om kungörande av auktion i

första stycket eller i 8 kap. 11 §

vissa fall .

skall kungöras enligt denna lag,

skall kungörelsen införas i Post-

och Inrikes Tidningar och den eller

de ortstidningar som rätten bestäm-

mer.

Dagen för kungörande enligt

denna lag är den dag då kungörel-

176

s. 177 6 § Kontrollera mot PDF

sen infördes i Post- och Inrikes

Tidningar.

2 §

I en konkurs vari bevaknings-

I en konkurs där ett bevak-

förfarande har ägt rum skall

ningsförfarande har varit anordnat

följande kungörelser

ersättas med

ska

följande kungörelser ersättas

skriftliga underrättelser till borge-

med

skriftliga

underrättelser

till

närerna, om det saknas anledning

borgenärerna, om det saknas anled-

att anta att kostnaden för tillkänna-

ning att anta att kostnaden för

givandet med kungörelse blir lägre

tillkännagivandet med

kungörelse

eller att kungörelse i övrigt är lämp-

blir lägre eller att kungörelse i

ligare, nämligen

övrigt är lämpligare, nämligen

1. kungörelse

med

kallelse till

1. kungörelse

med

kallelse

till

förhandling angående entledigande

sammanträde om entledigande

av förvaltare,

förvaltare,

2. kungörelse

med

information

2. kungörelse

med

information

om att ett förslag till utdelning eller

efterutdelning har upprättats samt

efterutdelning har upprättats och att

att slutredovisningen och tillsyns-

slutredovisningen finns tillgänglig

myndighetens utlåtande över den

för granskning,

finns tillgängliga för granskning,

3. kungörelse av beslut om att lägga ned konkursen på grund av frivillig uppgörelse,

4. kungörelse

med

information

4. kungörelse

med

information

om att slutredovisningen och till-

om att

slutredovisningen

finns

synsmyndighetens utlåtande

över

tillgänglig för granskning i fall då

den finns tillgängliga för gransk-

förvaltare

avgår

före

konkursens

ning i fall då förvaltare avgår före

slut.

konkursens slut.

Om utbyte sker i de fall som

anges i första stycket 2, 3 eller 4

anges i första stycket 2, 3 eller 4 ,

skall tid som avses i 11 kap. 6 §

ska den tid som avses i 11 kap. 6 §

tredje

stycket,

13 kap. 7 §

tredje

stycket, 13 kap.

7 §

tredje

stycket

och 16 kap.

9 §

första

stycket

och 16 kap. 15 § i stället

stycket i stället räknas från dagen

räknas från dagen efter den då

efter den då underrättelserna sändes

underrättelserna sändes.

ut .

4 §

Skriftliga kallelser och under-

Kallelser och underrättelser en-

rättelser enligt denna lag sänds med

ligt denna lag sänds med post eller

posten i vanligt brev till mottagaren

på något annat lämpligt sätt.

under hans senaste kända post-

adress, om inte något annat följer

av särskilda föreskrifter om del-

givning.

Skall någon enligt en föreskrift i

förvaltaren ska

underrätta

lagen beredas tillfälle att yttra sig i

någon om innehållet i en handling

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

177

s. 178 16 kap. Handläggningen av konkursärenden Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

en viss fråga, får delgivning äga

Bilaga 2

rum.

eller om något annat, får det ske genom delgivning .

16 kap. Handläggningen av konkursärenden

Handläggningen hos förvaltaren och tillsynsmyndigheten

Beslut av tillsynsmyndigheten

1 § I förvaltningslagen (2017:900) finns det bestämmelser om tillsyns- myndighetens handläggning och beslut enligt denna lag.

2 § Ett beslut av tillsynsmyndigheten som får överklagas enligt denna lag och som inte innebär att konkursen avslutas gäller omedelbart, om inte något annat förordnas eller föreskrivs i denna lag.

Beslut av förvaltaren

3 § När förvaltaren beslutar i en fråga som får överklagas enligt 16 §, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) tillämpas:

– 32 § om motivering av beslut, och

– 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett över- klagande går till.

Förvaltaren ska alltid underrätta tillsynsmyndigheten om innehållet i ett beslut enligt första stycket.

4 § Ett beslut av förvaltaren som får överklagas gäller omedelbart, om inte något annat förordnas eller föreskrivs i denna lag.

Allmänt om handläggningen i domstol

5 § En fråga som tingsrätten ska pröva enligt denna lag handläggs i ett konkursärende vid domstolen. Ett konkursärende inleds genom ansökan eller överlämnande (ansökningsärende) eller överklagande (överklagande- ärende).

Som konkursärende handläggs inte en sådan talan enligt denna lag som ska väckas genom stämning.

6 § Vid rättens handläggning av ett konkursärende tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte något annat anges i denna lag.

Vid rättens handläggning av frågor om säkerhetsåtgärder enligt 2 kap. och tvångsmedel enligt 6 kap. tillämpas dock rättegångsbalken, om inte något annat anges i denna lag.

Ansökningsärenden i domstol

Behörig tingsrätt

7 § Enligt 2 kap. 1 § ska en ansökan om konkurs göras till tingsrätten. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om vilka tingsrätter som får pröva en konkursansökan.

En ansökan till tingsrätt under en konkurs görs till den tingsrätt som har

beslutat om konkursen.

178

s. 179 16 kap. Handläggningen av konkursärenden Kontrollera mot PDF

8 § En tingsrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett ansökningsärende till en annan tingsrätt som handlägger sådana ärenden.

När ett beslut börjar gälla

9 § Ett beslut om konkurs och om upphävande av ett konkursbeslut gäller omedelbart. Detsamma gäller i ett ansökningsärende andra beslut av rätten enligt denna lag som inte avslutar konkursen, om inte något annat förord- nas eller föreskrivs i denna lag.

Ett beslut om utdömande av ett förelagt vite gäller först när beslutet har fått laga kraft.

Särskilda regler om överklagande av tingsrättens beslut

10 § Tiden för att överklaga tingsrättens konkursbeslut räknas från dagen för kungörandet av beslutet.

11 § Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut i ansöknings- ärenden, om beslutet avser

1. att utse eller entlediga förvaltare, antalet förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera förvaltare,

2. arvode till förvaltare,

3. reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller häktning eller föreläggande eller utdömande av vite.

12 § Ett beslut genom vilket ett ackordsförslag har förkastats av borge- närerna får överklagas av en borgenär eller gäldenären, om han eller hon anser att beslutet inte har tillkommit på lagligt sätt. Gäldenären får dock överklaga beslutet endast om hans eller hennes rätt kan vara beroende av det.

Överklagandeärenden i domstol

Behörig tingsrätt

13 § Ett överklagande av ett beslut av tillsynsmyndigheten eller förval- taren görs till den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Överklagande av tillsynsmyndighetens beslut

14 § Tillsynsmyndighetens beslut får överklagas till tingsrätten, om det avser

1. tvist enligt 3 kap. 6 §,

2. anstånd med att lämna förvaltarberättelse enligt 7 kap. 15 a §,

3. frågor som gäller granskningsman enligt 7 kap. 30 och 31 §§,

4. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 eller 3 §,

5. fastställande av utdelning enligt 11 kap. 7 §,

6. nedläggning av konkurs eller försäljningsförbud enligt 12 kap. 1 §,

7. arvode till förvaltare enligt 14 kap. 4 §,

8. förskott på arvode enligt 14 kap. 12 §,

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

179

s. 180 16 kap. Handläggningen av konkursärenden Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

180

9. sådana ersättningar som avses i 14 kap. 14 §, eller

10. frågor som gäller tillsynsman enligt 12 kap. 26 och 27 §§.

Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag än de som anges i första stycket får inte överklagas.

15 § Tiden för att överklaga tillsynsmyndighetens beslut om nedläggning av konkurs enligt 12 kap. 1 § räknas från dagen för kungörandet av beslutet.

Överklagande av förvaltarens beslut

16 § Förvaltarens beslut får överklagas till tingsrätten, om det avser

1. avslag på en begäran om bekräftelse enligt 6 kap. 5 §,

2. undantag från reseförbud enligt 6 kap. 6 §,

3. ersättning och förskott på ersättning till gäldenären eller någon annan enligt 6 kap. 14 §,

4. avslag på begärd förskottsbetalning enligt 11 kap. 14,

5. avvisning av en ansökan om ackord enligt 12 kap. 7 §.

Andra beslut av förvaltaren enligt denna lag än de som anges i första stycket får inte överklagas.

17 § Ett beslut av förvaltaren får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Tillsynsmyndigheten får alltid överklaga förvaltarens beslut.

18 § Ett överklagande av ett beslut av förvaltaren ges in till den tingsrätt som ska pröva överklagandet inom tre veckor från den dag den som över- klagar fick del av beslutet. Om det är tillsynsmyndigheten som överklagar, ska överklagandet dock ges in inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

19 § Om ett överklagande har getts in till förvaltaren, ska denne vidare- befordra överklagandet till tingsrätten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till förvaltaren.

20 § Tingsrätten ska pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som har kommit in för sent ska avvisas. Detta gäller

dock inte om

1. förseningen beror på att förvaltaren har lämnat en felaktig under- rättelse om hur beslutet överklagas, eller

2. överklagandet har kommit in till förvaltaren inom överklagandetiden.

21 § Vid överklagande av beslut enligt 16 § är förvaltaren part i ärendet hos domstolen.

När ett beslut börjar gälla

22 § Ett beslut av rätten enligt denna lag i ett överklagandeärende gäller på det sätt som föreskrivs om tillsynsmyndighetens respektive förvaltarens överklagade beslut.

s. 181 16 kap. Handläggningen av konkursärenden Kontrollera mot PDF

Om en borgenärs konkurs- ansökan inte bifalls och om borge- nären när ansökan gavs in saknade skälig anledning att anta att gälde- nären var på obestånd, ska borge- nären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökan och hand- läggning av den .

Om ett beslut om konkurs upphävs, ska den borgenär vars ansökan har lagts till grund för konkursbeslutet ersätta gäldenären för konkurskostnader som har tagits ut ur konkursboet. Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären svarar inte heller för kostnader i konkursen som gäldenären har orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer vid tidpunkten för konkursbeslutet har ansökt om konkurs, svarar de solidariskt för ersättningen.

Talan om skadestånd enligt första stycket eller talan om ersättning enligt andra stycket ska väckas vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 kap.

3 § 25

Om en borgenärs konkurs- ansökan inte bifalls och om borge- nären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning att anta att gäldenären var på obestånd, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess handläggning.

Om ett beslut om konkurs upphävs, skall den borgenär vars ansökan lagts till grund för kon- kursbeslutet ersätta gäldenären för konkurskostnader som utgått ur konkursboet. Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären svarar inte heller för kostnader i konkursen som gälde- nären har orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer är ersättnings- skyldiga, svarar de solidariskt för ersättningen.

Talan om skadestånd enligt första eller ersättning enligt andra stycket skall väckas vid den tingsrätt där ärendet om gäldenärens försättan- de i konkurs är eller har varit anhängigt . I detta ärende får sådan talan väckas utan stämning.

6 §

Åtal mot en gäldenär för brott

som avses i 11 kap. brottsbalken

och åtal mot en borgenär för brott

som sägs i 5 § får väckas vid den

tingsrätt där konkursen är eller har

tingsrätt som har beslutat om kon-

varit anhängig.

kursen.

25 Senaste lydelse 2005:190.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

181

s. 182 16 kap. Handläggningen av konkursärenden Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 23 och 24 §§, 6 kap. 2–5 §§, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 14 kap. 3 § och 17 kap. 3 § gäller i deras äldre lydelser, om konkursen har beslutats före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 9 kap. gäller i deras äldre lydelser, om ett bevak- ningsförfarande har inletts före ikraftträdandet.

4 Äldre bestämmelserna i 7 kap. 7 § samt 14 kap. 1 och 15 §§ gäller, om en rådgivare eller förlikningsman har utsetts före ikraftträdandet.

5. Äldre bestämmelser gäller om en framställan om en åtgärd har getts in till tingsrätten före ikraftträdandet.

6. Om tingsrätten vid ikraftträdandet inte handlägger någon fråga som avses i 2–5, ska konkursärendet avskrivas från vidare handläggning. Det- samma gäller när tingsrätten efter ikraftträdandet avslutat handläggningen av de frågor som avses i 2–5.

7. När en fråga i en konkurs som har inletts före ikraftträdandet ska anhängiggöras i tingsrätten, ska den tingsrätt som skulle ha beslutat om konkursen enligt de nya bestämmelserna vara behörig.

182

s. 183 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse Kontrollera mot PDF

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionat- rörelse ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 § 1

Om en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, får rörelsen fortsättas under högst ett år. Om rörelsen fortsätter, ska det finnas

en föreståndare enligt 3 § för denna.

Om det inte redan finns en

godkänd föreståndare, ska inom

två månader från dödsfallet, ed-

två månader från dödsfallet, kon-

gångssammanträdet eller beslutet

kursbeslutet

eller

beslutet

om förvaltare ansökan göras om

förvaltare en ansökan göras om

godkännande

föreståndare.

godkännande

föreståndare.

Godkänns inte föreståndaren, ska

Polismyndigheten lämna den som

driver rörelsen tillfälle att inom

viss tid ansöka om godkännande

av en annan föreståndare. God-

känns inte heller den andra före-

ståndaren, anses

tillståndet ha

ståndaren, anses

tillståndet

upphört att gälla tre veckor efter

det att beslut i ärendet vann laga

det att beslut i ärendet fick laga

kraft.

Görs inte ansökan som avses i

Om inte den ansökan som avses

andra stycket

inom föreskriven

i andra stycket görs inom före-

tid, anses tillståndet för rörelsen

skriven tid, anses tillståndet för

ha upphört att gälla den dag då

rörelsen ha upphört att gälla den

tiden gick ut.

dag då tiden gick ut.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Äldre föreskrifter gäller för en konkurs som har beslutats före ikraft- trädandet.

1 Senaste lydelse 2014:607.

183

s. 184 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

Bilaga 2

(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 och 19 §§, 9 kap. 10 § och 11 kap. 1 §

sparbankslagen (1987:619) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

2 § 2

Bolagsverket ska besluta att en sparbank ska gå i likvidation, om

tillståndet att driva bankrörelse har återkallats. Beslutet ska fattas så snart

det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om

likvidation kom in till Bolagsverket.

Rätten ska besluta att en spar-

bank ska gå i likvidation, om spar-

banken har försatts i konkurs och

denna

avslutats med

överskott.

denna avslutats med

överskott.

Beslutet ska fattas i samband med

att konkursen avslutas .

att konkursen har avslutats .

Beslut om likvidation ska dock inte meddelas, om det styrks att likvida-

tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

En fråga om likvidation enligt

första stycket prövas på ansökan

av Finansinspektionen, styrelsen,

styrelseledamot eller huvudman.

en styrelseledamot eller en huvud-

man.

19 § 3

Om en sparbank försätts i kon-

kurs, skall tingsrätten sända en

kurs, ska tingsrätten sända en

underrättelse om beslutet

till

underrättelse om

beslutet

till

registreringsmyndigheten

för

registreringsmyndigheten

för

registrering.

Under konkursen företräds sparbanken som konkursgäldenär av den

styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under

konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om

entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats

När en konkurs har avslutats ska

skall tingsrätten genast för re-

tillsynsmyndigheten

konkurser

gistrering underrätta

registre-

genast för registrering

underrätta

ringsmyndigheten samt ange om

registreringsmyndigheten och an-

överskott finns eller inte . Tings-

ge om det finns något överskott.

rätten skall även för registrering

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

184

2 Senaste lydelse 2013:163.

3 Senaste lydelse 2000:819.

s. 185 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen Kontrollera mot PDF

underrätta registreringsmyndig- heten när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta sparbanken i konkurs.

Tingsrätten ska för registrering underrätta registreringsmyndig- heten när en överrätt genom beslut som har fått laga kraft har upphävt ett beslut att försätta sparbanken i konkurs.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

9 kap. 10 § 4

Om banken har försatts i kon-

kurs efter en ansökan som gjorts

innan den tid som anges i 9 § har

gått ut, får konkursboet föra talan

enligt 1 eller 2 § trots att frihet

från skadeståndsansvar har inträtt

enligt 5–7 §§. Efter utgången av

den tid som anges i 9 § får en

sådan talan dock inte väckas

senare än sex månader från

edgångssammanträde .

konkursbeslutet .

11 kap. 1 § 5

Registreringsmyndigheten skall

Registreringsmyndigheten

ska

utan dröjsmål kungöra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som för

sparbanker

införs i

bankregistret

sparbanker införs i

bankregistret

med undantag för registrering av

underrättelse enligt

1. 2 kap. 14 § om dagen för kungörelse om rörelsens öppnande,

2. 6 kap.

19 § från tingsrätten

2. 6 kap. 19 § om att banken har

om att banken blivit försatt i

blivit försatt i konkurs, att beslut

konkurs, att beslut om konkurs

om konkurs har upphävts eller att

upphävts

eller

att

konkurs

konkurs har avslutats, och

avslutats, och

3. 7 kap. 5 § om fusionstillstånd.

En kungörelse

som

avser

En kungörelse

som

avser

ändring i ett förhållande som

tidigare har införts i registret skall

tidigare har införts i registret ska

bara ange ändringens art.

Senaste lydelse 2004:304.

185

Senaste lydelse 2004:304.

s. 186 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 9 kap. 10 § i den äldre lydelsen.

186

s. 187 4 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Kontrollera mot PDF

4 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

5 §

Sådan talan för stiftelsens räk-

En sådan talan för stiftelsens

ning enligt 1 eller 2 § som inte

räkning enligt 1 eller 2 § som inte

grundas på brott kan inte väckas

grundas på brott får inte väckas

mot

2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Utan hinder av bestämmelserna

Trots första stycket får stiftel-

i första stycket får stiftelsens kon-

sens konkursbo väcka talan, om

kursbo väcka talan, om konkurs-

konkursansökan har gjorts innan

ansökan har gjorts innan den tid

den tid som anges i första stycket

som anges i första stycket har gått

har gått ut. Efter utgången av

ut. Efter utgången av nämnda tid

nämnda tid får en sådan talan dock

kan sådan talan dock inte väckas

inte väckas senare än sex månader

senare än sex månader från ed-

från konkursbeslutet .

gångssammanträdet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Äldre föreskrifter gäller för en konkurs som har beslutats före ikraft- trädandet.

187

s. 188 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)

Bilaga 2

om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 §, 11 kap. 12 § och 13 kap. 1 § lagen

(1995:1570) om medlemsbanker 1 ska ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

20 § 2

Om en medlemsbank försätts i

konkurs, skall tingsrätten sända en

konkurs, ska tingsrätten sända en

underrättelse

beslutet

till

underrättelse

beslutet

till

registreringsmyndigheten

för

registreringsmyndigheten

för

registrering.

Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse

eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under

konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om

entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats

När en konkurs har avslutats ska

skall tingsrätten genast underrätta

tillsynsmyndigheten

i konkurser

registreringsmyndigheten

genast för registrering underrätta

detta för registrering samt ange

registreringsmyndigheten och an-

om överskott finns eller inte .

ge om det finns något överskott.

Tingsrätten

skall

även

för

registrering

underrätta registre-

ringsmyndigheten när en överrätt

genom beslut som vunnit laga

kraft har upphävt ett beslut att för-

sätta medlemsbanken i konkurs.

Tingsrätten ska för registrering

underrätta

registreringsmyndig-

heten när en överrätt genom

beslut som har fått laga kraft har

upphävt ett beslut att försätta

medlemsbanken i konkurs.

I promemorian Ny associationsrättslig reglering för medlemsbanker (dnr Fi2019/00358/B)

188

föreslås att lagen upphävs.

Senaste lydelse 2000:820.

s. 189 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) Kontrollera mot PDF

11 kap.

12 § 3

Om banken har försatts i kon-

kurs efter en ansökan som gjorts

innan den tid som anges i 11 § har

gått ut, får konkursboet föra talan

enligt 1–3 §§ trots att frihet från

skadeståndsansvar har inträtt

enligt 6–9 §§. Efter utgången av

den tid som anges i 11 § får en

sådan talan dock inte väckas

senare än sex månader från ed-

senare än sex månader från kon-

gångssammanträde .

kursbeslutet .

13 kap. 1 § 4

Registreringsmyndigheten skall

Registreringsmyndigheten

ska

utan dröjsmål kungöra i Post- och

Inrikes Tidningar vad som för

medlemsbanker införs i bank-

registret

med

undantag för

registret med undantag

för

registrering av underrättelse enligt

1. 2 kap. 7 § om dagen för kungörelse om rörelsens öppnande,

2. 9 kap.

20 §

från tingsrätten

2. 9 kap. 20 § om att banken har

om att banken blivit försatt i kon-

blivit försatt i konkurs, att beslut

kurs, att beslut om konkurs upp-

om konkurs har upphävts eller att

hävts eller att konkurs avslutats,

konkurs har avslutats, och

och

3. 10 kap. 5 § om fusionstillstånd.

En kungörelse som avser änd-

ring i ett förhållande som tidigare

har införts i registret skall bara

har införts i registret ska bara ange

ange ändringens art.

ändringens art.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 12 § i den äldre lydelsen.

3 Senaste lydelse 2004:318.

4 Senaste lydelse 2004:318.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

189

s. 190 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:764) om företagsrekon- struktion

dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1

En ansökan om företagsrekon-

struktion får göras av gäldenären

eller av en borgenär. Ansökan ska

göras skriftligen hos den tingsrätt

där gäldenären bör svara i tviste-

mål som angår betalningsskyldig-

het i allmänhet. Ansökan ska vara

het i allmänhet.

egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

1 a §

En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sö- kanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upp- hävande av direktiv 1999/93/ EG, i den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

190

1 Senaste lydelse 2017:481.

s. 191 7 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Kontrollera mot PDF

7 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 25 kap. 51 § och 29 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap. 51 §

Om en konkurs avslutas med

överskott eller läggs ned efter fri-

överskott eller läggs ner efter en

villig uppgörelse eller om egen-

frivillig uppgörelse, eller om

domen i konkursboet återställs till

egendomen i konkursboet åter-

bolaget till följd av att ackord har

ställs till bolaget till följd av att ett

fastställts, skall allmän domstol i

ackord har fastställts, ska allmän

samband med att konkursen av-

domstol i samband med att kon-

slutas besluta att bolaget skall gå i

kursen har avslutats besluta att

likvidation. Ett sådant beslut

bolaget ska gå i likvidation. Ett

gäller omedelbart.

sådant beslut gäller omedelbart.

Var bolaget i likvidation när det

försattes i konkurs, skall likvida-

försattes i konkurs, ska likvida-

tionen fortsätta enligt 44 §, om

konkursen avslutas på det sätt som

anges i första stycket.

29 kap. 14 §

Om bolaget har försatts i kon-

kurs efter en ansökan som har

gjorts innan den tid som anges i

13 § har gått ut, får konkursboet

föra talan enligt 1–3 §§ trots att

frihet från skadeståndsansvar har

inträtt enligt 7, 8 eller 10 §. Efter

utgången av den tid som anges i

13 § får en sådan talan dock inte

väckas senare än sex månader från

edgångssammanträde .

konkursbeslutet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 29 kap. 14 § i den äldre lydelsen.

191

s. 192 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Bilaga 2

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) ska ha följande lydelse.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i

tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns

nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan

all verksamhet

i Jönköping aktiebolag

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö- värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan

all verksamhet

i Jönköping aktiebolag

Konkursförvaltare

verksamhet i konkurs rörande be-

kräftelse av

bouppteckning

och

medgivande

av undantag

från

reseförbud

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö-

värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

192

1 Senaste lydelse 2017:1076.

s. 193 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

193

s. 194 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)

Bilaga 2

om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 14 § och 21 kap. 13 § lagen (2018:672)

om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 kap.

14 §

Om en konkurs avslutas med

överskott eller läggs ner efter en

frivillig

uppgörelse,

eller

frivillig uppgörelse, eller om

egendomen i konkursboet åter-

ställs till föreningen till följd av att

ett ackord har fastställts, ska

allmän domstol i samband med att

konkursen avslutas

besluta

att

konkursen har avslutats besluta

föreningen ska gå i likvidation. Ett

att föreningen ska gå i likvidation.

sådant beslut gäller omedelbart.

Ett sådant beslut gäller omedel-

bart.

Om föreningen var i likvidation när den försattes i konkurs, ska likvida-

tionen fortsätta enligt 17 kap. 42 §.

21 kap.

13 §

Om föreningen har försatts i

konkurs på en ansökan som har

gjorts innan den tid som anges i

12 § har gått ut, får konkursboet

föra en talan enligt 1–3 §§ trots 6,

7 och 9 §§. Efter utgången av den

tid som anges i 12 § får en sådan

talan dock inte väckas senare än

sex månader från edgångs-

sex månader från konkursbeslutet .

sammanträdet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 21 kap. 13 § i den äldre lydelsen.

194

s. 195 Förteckning över remissinstanserna Kontrollera mot PDF

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2020/21:148 Bilaga 3

Remissyttranden över promemorian Konkursförfarandet har lämnats av Almi Företagspartner AB, Bokföringsnämnden, Bolagsverket, Data- inspektionen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Företagarna, Försäkringskassan, Gotlands tingsrätt, Göta hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Handelshögskolan vid Karl- stads universitet (Akademin för insolvensrätt), Helsingborgs tingsrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Hudiksvalls tingsrätt, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrel- sen i Skåne län, Malmö tingsrätt, Näringslivets Regelnämnd, Rekon- struktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige, Riksarkivet, Riksgälds- kontoret, Skaraborgs tingsrätt, Skatteverket, Skellefteå tingsrätt, Småföretagarnas riksförbund, Sparbankernas Riksförbund, Stiftelsen Ackordscentralen, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet (juridiska fakulteten), Svea hovrätt, Svensk Inkasso, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation, Transportstyrelsen, TU Medier i Sverige, UC AB, Umeå tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Uppsala universitet (juridiska fakul- teten), Vänersborgs tingsrätt, Åklagarmyndigheten och Östersunds tingsrätt.

Yttrande har också inkommit från Eksjö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Mora tingsrätt och Norrtälje tingsrätt.

Arbetsgivarverket, FAR, Föreningen Sveriges kronofogdar, Institutet för Näringslivsforskning, Norrköpings tingsrätt, Regelrådet, Riksdagens ombudsmän, Svenska Bankföreningen, Sveriges akademikers central- organisation, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Domare- förbund, Sveriges Kommuner och Regioner och Tillväxtanalys har avstått från att yttra sig.

195

s. 196 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 4

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)

dels att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 2 § ska betecknas 2 kap. 2 a §,

dels att 2 kap. 1, 3, 4 och 24 §§, 6 kap. 3–6, 9 och 14 §§, 7 kap. 12–14,

19, 20, 22, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 9 och 10 §§, 9 kap. 5–9 och 21 §§,

10 kap. 2 §, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 12 kap. 8 och 10 §§ och 15 kap. 1

och 4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 2 § och 6 kap. 2 a, 2 b,

5 a och 5 b §§, och närmast före 6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1

En ansökan om konkurs görs skrift-

ligen hos den tingsrätt där gälde-

ligen till den tingsrätt där gälde-

nären bör svara i tvistemål som

nären svarar i tvistemål som angår

angår betalningsskyldighet i all-

betalningsskyldighet i allmänhet.

mänhet . Ansökan ska vara egen-

händigt undertecknad av sökanden

eller sökandens ombud.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig,

om de inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som

är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till

2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans

innehåll.

2 §

En enskilds konkursansökan ska

vara egenhändigt undertecknad av

sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt,

ska den skrivas under med en sådan

avancerad elektronisk underskrift

som avses i artikel 3 i Europapar-

196

1 Senaste lydelse 2017:479.

s. 197 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

lamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektro- niska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ur- sprungliga lydelsen.

3 § 2

Ansöker ett dödsbo eller en döds-

Om ett dödsbo eller en dödsbo-

bodelägare om att boet skall för-

delägare ansöker om att dödsboet

sättas i konkurs, skall till ansök-

ska försättas i konkurs, ska till

ningshandlingen fogas en bestyrkt

ansökan bifogas bouppteckningen

kopia av bouppteckningen efter den

efter den avlidne och, om boupp-

döde och, om bouppteckningen har

teckningen har registrerats, bevis

registrerats, bevis om detta. Har

om detta. Om det inte har förrättats

inte bouppteckning förrättats, skall

en bouppteckning, ska uppgift om

uppgift om varje delägares namn

varje delägares namn och adress

och postadress lämnas.

lämnas.

4 §

Görs ansökningen av en borgenär,

Om en borgenär ansöker om

skall han vid ansökningen lämna

konkurs , ska borgenären i ansökan

uppgift om sin fordran och de om-

lämna uppgifter om sin fordran och

ständigheter i övrigt på vilka han

de omständigheter i övrigt på vilka

grundar yrkandet. Han skall även i

yrkandet grundas .

original eller kopia bifoga de hand-

lingar som han vill åberopa. Ansök- ningshandlingen och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

Borgenären ska till ansökan bi- foga de handlingar som åberopas.

2 Senaste lydelse 2001:97.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

197

s. 198 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

24 §

När ett beslut om konkurs medde-

las, skall tingsrätten

las, ska tingsrätten snarast utse

förvaltare.

1. genast bestämma tidpunkt för

det sammanträde vid vilket gälde-

nären skall avlägga bouppteck-

ningsed (edgångssammanträde),

2. snarast utse förvaltare,

3. kalla gäldenären, förvaltaren,

tillsynsmyndigheten och den borge-

när som har gjort konkursansök-

ningen till edgångssammanträdet.

Konkursbeslutet skall genast kun-

Tingsrätten ska genast kungöra

göras . Genom kungörelsen kallas

konkursbeslutet.

övriga borgenärer till edgångs-

sammanträdet.

Kallelsen till gäldenären enligt

första stycket 3 skall delges.

6 kap.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a §

Gäldenären ska lämna en boupp- teckningsbekräftelse inför förval- taren.

Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i boupp- teckningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

198

s. 199 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

På begäran av förvaltaren ska gäldenären avlägga bouppteck- ningsed inför rätten i stället för att lämna en bekräftelse enligt 2 a §.

2 b §

Gäldenärens bekräftelse enligt 2 a § ska lämnas vid ett boupp- teckningssammanträde. Förvalta- ren ska hålla sammanträdet senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att det hålls senare.

Förvaltaren ska till bouppteck- ningssammanträdet kalla gäldenä- ren, tillsynsmyndigheten och i före- kommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan.

3 § 3

3 Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

199

s. 200 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

200

4 §

Bouppteckningseden

skall

av-

Om gäldenären är en juridisk

läggas vid ett edgångssamman-

person och det finns flera ställ-

träde. Edgångssammanträdet skall

företrädare, gäller

skyldigheterna

hållas tidigast en och senast två

enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan

månader

efter

konkursbeslutet.

ställföreträdare

vars närvaro

Sammanträdet

får

dock

hållas

förvaltaren anser sakna betydelse

senare, om det är nödvändigt med

för boutredningen.

hänsyn till konkursboets omfatt-

ning och beskaffenhet. Om gälde-

nären är förhindrad av laga förfall

att avlägga eden vid edgångs-

sammanträdet eller om bouppteck-

ningen då ännu inte har kommit in

till rätten, skall rätten så snart

förfallet upphör eller bouppteck-

ningen kommer in genom delgiv-

ning kalla gäldenären att fullgöra

edgången.

Edgångssammanträdet

skall trots det hållas på utsatt tid. När det finns anledning till det

får rätten besluta att gäldenären skall avlägga eden inför en annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk får eden avläggas där han vistas. Edgången får inte fullgöras före edgångssammanträdet.

5 § 4

När det åligger en förmyndare att avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär av- lägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

Annan än gäldenären är skyldig

Någon annan än gäldenären ska

att på yrkande av förvaltaren eller

vid ett sammanträde lämna en

en borgenär avlägga bouppteck-

bekräftelse enligt 2 a § eller bekräf-

ningsed eller beediga viss uppgift i

ta en viss uppgift i bouppteck-

bouppteckningen, om det kan antas

ningen, om det kan antas vara av

att sådan edgång är av betydelse

betydelse för boutredningen. Till

4 Senaste lydelse 1995:793.

s. 201 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

för boutredningen. Detta gäller inte den som avses i 36 kap. 5 § rätte- gångsbalken såvitt gäller uppgift beträffande vilken han inte får höras som vittne, såvida han inte är närstående till gäldenären.

Bifalls yrkandet, skall edgången fullgöras genast om det lämpligen kan ske eller vid den senare tidpunkt som rätten bestämmer. I fråga om edgångens fullgörande gäller 4 § andra stycket.

sammanträdet ska förvaltaren kalla den som ska lämna bekräftelsen, tillsynsmyndigheten och i förekom- mande fall den som har begärt bekräftelsen.

På begäran av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sam- manträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteck- ningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket andra meningen.

Om förvaltaren avslår en be- gäran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräf- telse enligt första stycket, får den som framställt begäran hänskjuta frågan till rättens prövning.

5 a §

5 b §

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

201

s. 202 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

202

6 §

Gäldenären får inte efter det att

konkursbeslutet har meddelats och

innan han har avlagt bouppteck-

innan han eller hon har bekräftat

ningsed bege sig utomlands utan

eller

beedigat

bouppteckningen

rättens medgivande. Om det senare

bege sig utomlands utan rättens

under konkursen finns skäl att

medgivande. Om det senare under

befara att gäldenären genom att

konkursen finns skäl att befara att

lämna landet undandrar sig skyldig-

gäldenären genom att lämna landet

het som föreskrivs i denna lag, får

undandrar sig en skyldighet som

förbud meddelas honom att resa

föreskrivs i denna lag, får gälde-

utomlands. Byter gäldenären vistel-

nären förbjudas att resa utomlands.

seort, skall han meddela förvaltaren

gäldenären

byter

vistelseort,

var han vistas.

ska gäldenären meddela förval-

taren var han eller hon vistas.

Om det finns skäl att befara att

gäldenären åsidosätter ett förbud att

resa

utomlands,

får gäldenären

resa

utomlands,

får

gäldenären

åläggas att lämna ifrån sig sitt pass

till tillsynsmyndigheten. Om gälde-

nären inte har något pass, får förbud

nären inte har något pass, får det

att utfärda pass för honom med-

meddelas förbud att utfärda pass för

delas .

honom eller henne .

Om det finns skäl att befara att

gäldenären genom att lämna den ort

där han är bosatt undandrar sig

där han eller hon är bosatt undan-

skyldighet som föreskrivs i denna

drar sig en skyldighet som före-

lag, får förbud meddelas honom att

skrivs i denna lag, får gäldenären

lämna orten.

förbjudas att lämna orten.

9 §

Om gäldenären undandrar sig att

Om gäldenären inte fullgör en skyl-

fullgöra vad som åligger honom en-

dighet enligt 2–3, 5 eller 6 § eller

ligt 2 , 3 , 5 eller 6 § eller överträder

överträder ett reseförbud enligt 6 §,

ett reseförbud enligt 6 § , kan han

får han eller hon efter omstän-

efter

omständigheterna

antingen

digheterna antingen hämtas eller

hämtas eller häktas.

Detsamma

häktas. Detsamma gäller om det

gäller om det finns skäl att befara att

finns skäl att befara att gäldenären

gäldenären

kommer att

undandra

inte kommer att fullgöra en sådan

sig en skyldighet eller överträda ett

skyldighet eller kommer att över-

förbud som här har angetts .

träda ett sådant förbud.

Om någon annan än gäldenären

undandrar sig att fullgöra edgång

inte fullgör en skyldighet enligt 5 §

som har förelagts honom enligt 5 §,

att bekräfta eller beediga boupp-

kan han

efter

omständigheterna

teckningen eller en viss uppgift i

föreläggas vite, hämtas eller häktas.

den, får han eller hon efter omstän-

digheterna föreläggas vite, hämtas

eller häktas.

Häktning i de fall som avses i

första

och andra

styckena får ske

första och andra styckena får ske

s. 203 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

endast om det finns synnerliga skäl

till det. Har gäldenären överträtt ett

för det. Om gäldenären har överträtt

reseförbud enligt 6 §, skall han

ett reseförbud enligt 6 §, ska han

dock häktas om det inte är uppen-

eller hon dock häktas om det inte är

bart att det är onödigt.

uppenbart att det är onödigt.

Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

14 §

Om gäldenären är i behov av det, är

Om gäldenären är i behov av det,

han berättigad till skälig ersättning

har han eller hon vid en inställelse

av konkursboet för resa och uppe-

till följd av 2–5 a §§ rätt till skälig

hälle inom landet , när han till följd

ersättning av konkursboet för resa

av bestämmelserna i 2–5 §§ in-

och uppehälle inom landet. Detta

ställer sig hos rätten eller någon

gäller även för en sådan person som

annanstans. Vad som har sagts nu

avses i 13 §.

gäller även för en sådan person som

avses i 13 §.

Har ett yrkande enligt 5 § andra

Om någon annan än den som

stycket riktats mot någon annan än

avses i 13 § ska inställa sig enligt

den som avses i 13 §, är han berätti-

5 § för att bekräfta eller beediga

gad till skälig ersättning av boet för

bouppteckningen eller en viss upp-

inställelse enligt 5 § tredje eller

gift i den , har han eller hon rätt till

fjärde stycket .

skälig ersättning av konkursboet för

sin inställelse.

Beslut om ersättning meddelas av

rätten.

rätten, om ersättningen avser in-

ställelse inför rätten. I andra fall

beslutar förvaltaren om ersättning.

Förskott får beviljas på ersätt-

ningen. Ett beslut enligt detta stycke gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.

Om förvaltaren vägrar ersättning eller förskott på ersättning med begärt belopp enligt denna para- graf, får den som framställt begäran hänskjuta fråga till rättens prövning.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

7 kap. 12 § 5

Förvaltaren skall snarast ta hand om

Förvaltaren ska snarast ta hand om

gäldenärens bo med det räken-

gäldenärens bo med dess räken-

skapsmaterial och de andra hand-

skapsinformation och annat mate-

lingar som rör boet. Om gäldenären

rial som rör boet.

är eller under det senaste året före

konkursansökningen har varit bok-

5 Senaste lydelse 1995:793.

203

s. 204 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

204

föringsskyldig, skall förvaltaren i det omhändertagna räkenskaps- materialet på lämpligt sätt ange

dagen för omhändertagandet.

Om gäldenären är bokförings-

skyldig eller under det senaste året

före konkursansökan har varit det,

ska förvaltaren i den omhänder-

tagna räkenskapsinformationen på

lämpligt sätt ange dagen för om-

händertagandet.

Den som på uppdrag av gälde-

nären har upprättat räkenskaps-

material rörande gäldenärens bo är

information om gäldenärens bo är

skyldig att lämna ut materialet till

skyldig att lämna den till förval-

förvaltaren i gäldenärens konkurs .

taren.

13 § 6

Förvaltaren ska upprätta en boupp-

teckning. I denna ska boets till-

teckning. I den ska boets tillgångar

gångar tas upp till noggrant upp-

tas upp till noggrant uppskattade

skattade värden. Bouppteckningen

värden. I bouppteckningen ska

ska vidare innehålla uppgift om

vidare boets skulder tas upp med

varje borgenärs namn och post-

uppgift om varje borgenärs namn

adress .

och adress . Bouppteckningen ska

dessutom innehålla en bedömning

av om utdelning kan förväntas i

konkursen.

ningen innehålla uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs ska

bouppteckningen också innehålla

en förteckning över dels räken-

en förteckning över boets räken-

skapsmaterial , dels andra hand-

skapsinformation och annat mate-

lingar som rör boet.

rial som rör boet.

Bouppteckningen ska av förval-

Förvaltaren ska ge in bouppteck-

taren ges in till rätten och tillsyns-

ningen till rätten och tillsyns-

myndigheten så snart som möjligt

och senast en vecka före edgångs-

och senast en vecka före bouppteck-

sammanträdet .

ningssammanträdet .

Har en av gäldenären under-

skriven bouppteckning förut getts in

till rätten, behöver någon ny boupp-

teckning inte upprättas, om förval-

taren anser att denna är tillförlitlig.

6 Senaste lydelse 2020:1031.

s. 205 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I så fall ska förvaltaren snarast

anmäla det till rätten och tillsyns-

myndigheten.

bevakningsförfarande

ska

Om ett bevakningsförfarande ska

äga rum och någon bouppteckning

äga rum och det ännu inte har getts

ännu inte har getts in till rätten, ska

in någon bouppteckning till rätten,

förvaltaren så snart som möjligt och

ska förvaltaren så snart som möjligt

senast en vecka från beslutet om

och senast en vecka från beslutet

bevakningsförfarandet

skicka

bevakningsförfarandet skicka

förteckning över borgenärerna med

en förteckning

över

borgenärerna

uppgift om varje borgenärs post-

med uppgift om varje borgenärs

adress till rätten och tillsyns-

myndigheten. I konkurs hos en

myndigheten. I konkurs hos ett

bank eller ett kreditmarknads-

kreditinstitut ska till bouppteck-

företag

ska

till

bouppteckningen

ningen

eller

borgenärsförteck-

eller

borgenärsförteckningen

bi-

ningen

bifogas

uppgift

fogas uppgift om insättningsborge-

insättningsborgenärerna

och

deras

närerna och deras fordringsbelopp

fordringsbelopp

med

upplupen

med

upplupen

ränta.

Detsamma

ränta. Detsamma gäller i ett värde-

gäller

i ett

värdepappersbolags

pappersbolags konkurs, om bolaget

konkurs om bolaget har tillstånd att

har tillstånd att ta emot insättningar

ta emot insättningar på konto. I ett

på konto. I ett livförsäkrings-

livförsäkringsbolags

eller

ett

företags eller ett tjänstepensions-

tjänstepensionsföretags

konkurs

företags konkurs ska på mot-

ska på motsvarande sätt bifogas

svarande sätt bifogas uppgift om

uppgift om försäkringstagarna och

försäkringstagarna och deras ford-

deras fordringar.

ringar.

14 § 7

Förvaltaren får , om det behövs,

Förvaltaren får begära handräck-

begära handräckning av krono-

ning

Kronofogdemyndigheten

fogdemyndigheten

för

att

kunna

för att omhänderta eller annars få

omhänderta eller annars få tillgång

tillgång till gäldenärens bo med

till gäldenärens bo med det

dess

räkenskapsinformation

och

räkenskapsmaterial

och de

andra

annat material som rör boet. Det-

handlingar som rör boet . Det-

samma gäller sådan räkenskaps-

samma gäller sådant räkenskaps-

information som avses i 12 § tredje

material som avses i 12 § andra

stycket.

Kronofogdemyndigheten

får då genomsöka hus, rum eller förvaringsställen och, om tillträde behövs till något utrymme som är tillslutet, låta öppna lås eller ta sig in på annat sätt. Kronofogde- myndigheten får även i övrigt an- vända tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamålet och det

7 Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

205

s. 206 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person får dock brukas endast om krono- fogdemyndigheten möter motstånd och i den mån det med hänsyn till ändamålet med ingripandet kan anses försvarligt.

I fråga om överklagande av

kronofogdemyndighetens beslut eller åtgärd enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i utsök- ningsbalken om talan mot utmät- ning i allmänhet.

Vid handräckning gäller bestäm- melserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om förvaltaren begär det, ska Krono- fogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som åtgärden riktas mot.

19 § 8

Förvaltaren ska bevara räken-

skapsmaterialet under minst sju år

skapsinformationen under minst sju

från utgången av det kalenderår då

år från utgången av det kalenderår

konkursen

avslutades.

övrigt

då konkursen avslutades. I övrigt

tillämpas 7 kap.

bokföringslagen

tillämpas

7 kap.

bokföringslagen

(1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldig-

het som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss

verksamhet.

Beträffande skyldighet

att

sörja

När det gäller skyldighet att ta

för underlag för deklarations- och

fram underlag för deklarations- och

uppgiftsskyldighet och för kontroll

därav finns särskilda bestämmelser.

av sådant underlag finns särskilda

bestämmelser.

20 § 9

Om konkursen inte är avslutad då

Om konkursen inte är avslutad vid

sex månader har förflutit efter

utgången av den sjätte kalender-

edgångssammanträdet , skall för-

månaden efter konkursbeslutet , ska

valtaren inom en månad därefter till

förvaltaren inom en månad därefter

tillsynsmyndigheten avlämna en

till tillsynsmyndigheten ge in en be-

berättelse, i vilken alla de åtgärder

rättelse (halvårsberättelse) , där alla

som har vidtagits för att avsluta

de åtgärder som har vidtagits och

konkursen skall anges noggrant .

som återstår att vidta för att avsluta

Berättelsen

skall

innehålla

upp-

konkursen

ska

anges. Halvårs-

206

8 Senaste lydelse 2010:1512.

9 Senaste lydelse 2004:431.

s. 207 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

gifter om in- och utbetalningar

berättelsen ska innehålla uppgifter

under den gångna perioden eller en

om in- och utbetalningar under

kronologisk och systematisk sam-

perioden eller en kronologisk och

manställning av boets affärshändel-

systematisk sammanställning

ser. Har pengar under någon del av

boets

affärshändelser. Om pengar

denna period stått inne i bank eller

under någon del av denna period

kreditmarknadsföretag , skall

till

har varit insatta i ett kreditinstitut ,

berättelsen bifogas en av banken

ska till berättelsen bifogas konto-

eller kreditmarknadsföretaget

be-

utdrag från institutet för hela

styrkt uppgift på de insättningar

perioden.

och uttag som har förekommit .

Senare under konkursen skall för-

Senare

under konkursen

ska

valtaren inom en månad från ut-

förvaltaren inom en månad från

gången av varje sexmånadersperiod

utgången av varje sexmånaders-

avge en sådan berättelse som sägs i

period lämna en halvårsberättelse

första stycket för den senaste perio-

för den senaste perioden. Halvårs-

den. Denna skall även innehålla

berättelsen ska då även innehålla

fullständiga upplysningar om orsa-

upplysningar om orsakerna till att

kerna till att konkursen inte har

konkursen inte har avslutats och en

avslutats.

bedömning av när den kan avslutas.

Förvaltaren skall snarast skicka

Förvaltaren ska snarast skicka en

en kopia av berättelsen till rätten.

kopia

halvårsberättelsen

till

rätten.

22 § 10

Om det vid konkursens avslutande

När konkursen avslutas, ska förval-

finns några hinder mot att det

taren till gäldenären

återställa

räkenskapsmaterial

och de

andra

räkenskapsinformation

och annat

handlingar

rörande boet

som

material som rör boet och som

förvaltaren har tagit hand om

förvaltaren har tagit hand om eller,

återställs till gäldenären , skall de

om det inte är möjligt, bevara

överlämnas

till

tillsynsmyndig-

materialet . Materialet ska bevaras i

heten, om inte förvaltaren anser att

enlighet med vad som i varje

han bör bevara dem . Handlingarna

särskilt fall gäller om arkivering.

skall bevaras i enlighet med vad

som i varje särskilt fall gäller om

arkivering.

28 § 11

Tillsynsmyndigheten skall ha till-

Tillsynsmyndigheten ska ha till-

gång till det räkenskapsmaterial

gång till boets räkenskapsinforma-

och de andra handlingar som rör

tion och annat material som rör

boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

10 Senaste lydelse 1995:793.

11 Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

207

s. 208 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

208

30 § 12

Om en borgenär begär det, skall

Om en borgenär begär det, ska

rätten förordna en granskningsman

att med de befogenheter som anges

i denna lag övervaka förvaltningen

på borgenärens vägnar. Till gransk-

ningsman skall utses den som

ningsman ska den som borgenären

borgenären föreslår, om han är

föreslår utses , om han eller hon är

lämplig.

Granskningsmannen skall ha till-

Granskningsmannen ska ha till-

gång till det

räkenskapsmaterial

gång till boets räkenskapsinforma-

och de andra handlingar som rör

tion och annat material som rör

boet.

Om borgenären begär det, skall

Om borgenären begär det, ska

även en ersättare för gransknings-

mannen utses. Bestämmelserna om

granskningsman gäller även för

granskningsman

gäller även för

ersättaren.

Granskningsmannen skall entle-

Rätten ska entlediga gransk-

digas om han eller borgenären gör

ningsmannen om denne eller borge-

framställning om det eller om han

nären begär det eller om gransk-

visar sig inte vara lämplig.

ningsmannen visar sig inte vara

lämplig.

Ersättningen

till gransknings-

Ersättningen

till gransknings-

mannen skall betalas av borge-

mannen ska betalas av borgenären.

nären.

8 kap. 2 §

Har gäldenären drivit en rörelse, får

Om gäldenären har drivit en

förvaltaren, om det lagligen kan

rörelse, får förvaltaren, om det

ske, fortsätta rörelsen för konkurs-

lagligen kan ske, fortsätta rörelsen

boets räkning i den mån det är

för konkursboets räkning i den

ändamålsenligt. Detsamma gäller

utsträckning det är ändamålsenligt.

om förvaltaren sedan rörelsen har

Detsamma

gäller om

förvaltaren

lagts ned vill återuppta denna .

sedan rörelsen har lagts ned vill

Rörelsen får dock fortsättas längre

återuppta den . Rörelsen får dock

tid än ett år från edgångssamman-

fortsättas längre tid än ett år från

trädet endast om det finns särskilda

konkursbeslutet endast om det finns

skäl för det.

särskilda skäl för det.

9 §

Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket

När lös egendom som tillhör gälde-

tillämpas även när lös egendom

nären ska säljas exekutivt under

som tillhör gäldenären skall säljas

konkursen

tillämpas

6 § fjärde

exekutivt under konkursen. I ett

stycket . I ett sådant fall ska förval-

sådant fall skall förvaltaren dess-

taren dessutom, om det behövs, i

12 Senaste lydelse 1995:793.

s. 209 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

utom, i den mån det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979) och skriftligen underrätta sådan borge- när om ett yrkande som han fram- ställer på dennes vägnar.

ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

10 § 13

En borgenär som innehar lös egen-

dom med handpanträtt får själv

ombesörja att egendomen säljs på

auktion. En sådan försäljning får

dock inte utan förvaltarens sam-

tycke äga rum tidigare än fyra

tycke ske tidigare än fyra veckor

veckor

efter

edgångssamman-

efter

bouppteckningssamman-

trädet . Borgenären ska minst en

vecka innan han vidtar åtgärd för

vecka

innan

borgenären

vidtar

egendomens försäljning ge förval-

någon åtgärd för att sälja egen-

taren tillfälle att lösa in egendomen.

domen ge förvaltaren tillfälle att

Om det är fråga om ett fartyg eller

lösa in egendomen. Om det är fråga

gods i fartyg eller i luftfartyg eller

om ett fartyg eller gods i fartyg eller

intecknade reservdelar till luft-

i luftfartyg eller intecknade reserv-

fartyg, ska

egendomen

säljas

delar till luftfartyg, ska egendomen

exekutivt.

säljas exekutivt.

Finansiella

instrument,

valuta

Finansiella

instrument,

valuta

och sådant guld som har ställts som

säkerhet till en central motpart och

som uppfyller kraven i kommis-

sionens

delegerade förordning

sionens

delegerade

förordning

(EU) nr 153/2013 av den 19 decem-

ber 2012 om komplettering av

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

förordning (EU) nr 648/2012 med

avseende på tekniska tillsyns-

standarder för krav på centrala

motparter

får

omedelbart

säljas

motparter får

omedelbart

säljas

eller realiseras genom avräkning av

en borgenär som har egendomen

som säkerhet, om det sker på ett

affärsmässigt rimligt sätt. Det-

samma gäller fordringar som upp-

kommit på grund av att ett kredit-

institut,

eller

ett

motsvarande

institut,

eller

ett

motsvarande

utländskt institut, har beviljat ett

penninglån. Består

säkerheten av

penninglån. Om säkerheten består

onoterade

aktier i

konkursgälde-

av onoterade aktier i konkursgälde-

13 Senaste lydelse 2014:513.

209

s. 210 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

210

närens dotterbolag, ska borgenären

dock först fråga förvaltaren om

konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Har egendomen sålts på annat

Om egendomen har sålts på annat

sätt än exekutivt, ska borgenären

för förvaltaren redovisa vad som

redovisa för förvaltaren vad som

har flutit in.

Vill inte borgenären själv sälja

Om borgenären inte själv vill

egendomen, får förvaltaren ombe-

sälja egendomen, får förvaltaren

sörja försäljningen. En inteckning i

ombesörja försäljningen. En inteck-

luftfartyg eller i reservdelar till luft-

ning i luftfartyg eller i reservdelar

fartyg som har lämnats som pant av

till luftfartyg som har lämnats som

den intecknade egendomens ägare

pant av den intecknade egendomens

får dock inte säljas av förvaltaren.

ägare får dock inte säljas av

Han får bara låta sälja den rätt till

förvaltaren. Förvaltaren får bara

andel i inteckningen som enligt vad

låta sälja den rätt till andel i inteck-

som är särskilt föreskrivet kan till-

ningen som enligt vad som är

komma gäldenären.

särskilt föreskrivet kan tillkomma

gäldenären.

9 kap. 5 § 14

En borgenär som till säkerhet för

sin fordran har panträtt i fast eller

lös egendom behöver inte bevaka

fordringen för att få rätt till betal-

fordran för att få rätt till betalning

ning ur den pantsatta egendomen.

ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran

hos en bank eller ett kredit-

hos ett kreditinstitut på grund av en

marknadsföretag på grund av en

insättning på räkning behöver inte

bevaka sin fordran i institutets kon-

bevaka sin fordran i ett sådant

kurs, om uppgift om fordran har

instituts konkurs, om uppgift om

lämnats enligt 7 kap. 13 § femte

fordringen har lämnats enligt 7 kap.

stycket. Detsamma gäller beträf-

13 § sjätte stycket. Detsamma

fande värdepappersbolag som har

gäller

beträffande värdepappers-

tillstånd att ta emot insättningar på

bolag som har tillstånd att ta emot

konto. En försäkringstagare be-

insättningar på konto. En försäk-

höver inte bevaka sin fordran i ett

ringstagare behöver inte bevaka sin

livförsäkringsföretags

eller ett

fordran i

ett livförsäkringsbolags

tjänstepensionsföretags

konkurs,

eller

ett

tjänstepensionsföretags

om uppgift om fordran lämnats

konkurs, om uppgift om fordringen

enligt det angivna lagrummet.

lämnats enligt det angivna lag-

rummet.

14 Senaste lydelse 2020:1031.

s. 211 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

6 §

I bevakningsinlagan skall ford-

I bevakningen ska borgenären ange

ringens belopp anges , om det är

fordrans belopp, om det är möjligt,

möjligt.

Grunden för

fordringen

och tydligt ange grunden för

skall framgå tydligt . Om förmåns-

fordran.

borgenären yrkar

rätt yrkas , skall borgenären också

förmånsrätt , ska även grunden för

tydligt ange grunden för den . In-

den tydligt anges.

lagan

skall

vara

egenhändigt

undertecknad av borgenären eller

borgenärens ombud.

Vid

bevakningsinlagan

skall

Till bevakningen ska borgenären

borgenären i original eller bestyrkt

bifoga de handlingar som åberopas

kopia bifoga de handlingar som han

till stöd för anspråket .

vill åberopa till stöd för sitt an-

språk .

Bevakningsinlagan och de hand-

lingar som har bifogats denna skall

ges in i två exemplar.

7 §

Genast

efter

bevakningstidens

Rätten ska genast efter bevaknings-

utgång skall rätten överlämna det

tidens utgång se till att förvaltaren

ena exemplaret av de inkomna

får del av de inkomna bevaknings-

bevakningshandlingarna till förval-

handlingarna .

taren.

Förvaltaren skall skyndsamt upp-

Förvaltaren

ska

skyndsamt

rätta en förteckning över de

upprätta en förteckning över de

fordringar som har bevakats. För

varje fordran anges dess belopp

varje fordran ska beloppet anges

och, om förmånsrätt har yrkats, den

åberopade grunden därför samt den

åberopade grunden för den samt

plats i förmånsrättsordningen som

den

plats

i förmånsrättsordningen

fordringen

får

enligt

borgenärens

som fordran får enligt borgenärens

yrkande.

Kopior

förteckningen

skall

Förvaltaren ska skicka en kopia

skickas till rätten och tillsynsmyn-

av förteckningen till rätten och

digheten .

tillsynsmyndigheten.

8 §

När rätten beslutar att bevakning

skall äga rum, skall rätten sam-

ska äga rum, ska rätten samtidigt,

tidigt, efter samråd med förval-

efter

samråd

med

förvaltaren,

taren, bestämma

bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,

2. var de till förvaltaren överläm-

2. var

de till förvaltaren till-

nade bevakningshandlingarna skall

ställda

bevakningshandlingarna

hållas tillgängliga för granskning,

ska hållas tillgängliga för gransk-

ning, och

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

211

s. 212 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

212

3. tidpunkten för det förliknings-

sammanträde som skall hållas inför

sammanträde som ska hållas inför

rätten om anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas

senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.

Anmärkningstiden skall bestäm-

Anmärkningstiden ska bestäm-

mas så att den utgör minst två och

högst fyra veckor räknat från

bevakningstidens utgång. Om det

behövs med hänsyn till förhållan-

dena i konkursen, får en längre

anmärkningstid fastställas. Förlik-

anmärkningstid

fastställas. Förlik-

ningssammanträdet

får

inte hållas

ningssammanträdet får inte hållas

tidigare än två eller senare än fyra

veckor från utgången av anmärk-

ningstiden.

Underrättelser om vad rätten har

Rätten ska underrätta förval-

bestämt enligt denna paragraf skall

taren, tillsynsmyndigheten,

gälde-

tillställas förvaltaren, tillsynsmyn-

nären och de borgenärer som har

digheten, gäldenären

samt

bevakat fordringar i konkursen om

borgenärer som har bevakat ford-

vad rätten har bestämt enligt denna

ringar i konkursen.

paragraf.

9 §

Förvaltaren skall granska bevak-

Förvaltaren ska granska bevak-

ningshandlingarna

och, om

han

ningarna . Om förvaltaren finner

finner anledning till

anmärkning

anledning

till

anmärkning

mot

mot något yrkande om betalnings-

något yrkande om betalnings- eller

eller förmånsrätt, skriftligen anmäla

förmånsrätt, ska han eller hon

det till rätten inom den tid som har

skriftligen anmäla det till rätten

bestämts enligt 8 § första stycket 1.

inom den tid som har bestämts

I anmärkningsskriften skall grun-

enligt 8 § första stycket 1. I anmärk-

den för anmärkningen anges tyd-

ningen ska grunden för den anges

ligt. Skriften skall vara egenhändigt

tydligt.

undertecknad av förvaltaren

eller

dennes ombud.

Även en borgenär som har beva-

Även en borgenär som har bev-

kat en fordran i konkursen och

akat en fordran i konkursen och

gäldenären får framställa anmärk-

ning mot en bevakning. En sådan

anmärkning skall framställas inom

anmärkning

ska

framställas

inom

den tid och på det sätt som anges i

första stycket.

Anmärkningsskriften

och

handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

s. 213 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

21 §

När en fordran har efterbevakats,

skall rätten så snart som avgiften

ska rätten så snart som avgiften

enligt 20 § andra stycket har betalts

enligt 20 § andra stycket

har

överlämna det ena exemplaret av

betalats se till att förvaltaren får del

bevakningshandlingarna till förval-

av bevakningshandlingarna

och,

taren och, efter samråd med denne,

efter samråd med denne, bestämma

bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,

2. var de till förvaltaren överläm-

2. var de till förvaltaren tillställda

nade bevakningshandlingarna skall

bevakningshandlingarna ska hållas

hållas tillgängliga för granskning,

tillgängliga för granskning, och

3. tidpunkten för det förliknings-

sammanträde som skall hållas inför

sammanträde som ska hållas inför

rätten om anmärkningar framställs.

Anmärkningstiden skall bestäm-

Anmärkningstiden ska bestäm-

mas så att den utgör minst två och

högst fem veckor räknat från den

högst fem veckor från den dag

dag då avgiften enligt 20 § andra

avgiften enligt 20 § andra stycket

stycket betalades. Förlikningssam-

betalades. Förlikningssammanträ-

manträdet inför rätten skall hållas

det inför rätten ska hållas inom fyra

inom fyra veckor från anmärk-

veckor

från anmärkningstidens

ningstidens utgång.

utgång.

Underrättelser om att en fordran

Rätten ska underrätta förval-

har efterbevakats och vad rätten

taren,

tillsynsmyndigheten, gälde-

har bestämt enligt första stycket

nären och de borgenärer som har

skall tillställas förvaltaren, tillsyns-

bevakat fordringar i konkursen om

myndigheten, gäldenären samt de

att en fordran har efterbevakats och

borgenärer som har bevakat ford-

vad rätten har bestämt enligt första

ringar i konkursen.

stycket.

10 kap. 2 §

Konkursen får inte avskrivas enligt

1 § förrän bouppteckningen har be-

edigats och förvaltaren har fullgjort

kräftats och förvaltaren har lämnat

vad som

åligger honom

enligt

sin förvaltarberättelse.

7 kap. 15 §.

Om det finns något hinder mot att

Om bouppteckningen inte kan

bouppteckningsed avläggs av gäl-

bekräftas av gäldenären eller någon

denären eller någon annan inom

annan inom skälig tid och om det

skälig tid och om det saknas an-

saknas anledning att anta att det

ledning att anta att det genom

genom bekräftelsen skulle visa sig

edgången skulle visa sig att till-

att det finns tillgångar till betalning

gångar finns till betalning av

av konkurskostnaderna och andra

konkurskostnaderna

och

andra

skulder som boet har ådragit sig, får

konkursen avskrivas trots att någon

konkursen

avskrivas

trots att

bekräftelse inte har lämnats .

edgången inte har fullgjorts .

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

213

s. 214 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

214

11 kap. 12 §

En borgenär förlorar sin rätt till

utdelning, om han inte gör anspråk

utdelning, om borgenären inte gör

på medlen inom två år räknat från

anspråk på medlen inom ett år

räknat från

1. dagen då beslutet att fastställa

utdelningen vann laga kraft, eller

utdelningen fick laga kraft, eller

2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som borgenär har

De medel som en borgenär har

förlorat sin rätt till skall fördelas

förlorat sin rätt till ska fördelas

mellan de borgenärer som har

bevarat sin rätt och i andra hand

överlämnas till gäldenären.

13 a § 15

Om det sammanlagda belopp som

tillkommer en borgenär understiger

100 kronor skall, såvida särskilda

300 kronor ska beloppet inte betalas

skäl inte föranleder annat , beloppet

ut till borgenären, om det inte finns

inte betalas ut till honom, utan

särskilda skäl för det. Beloppet ska

fördelas på övriga utdelnings-

i stället fördelas på övriga utdel-

berättigade som inte tillgodosetts

ningsberättigade som inte har till-

fullt ut.

godosetts fullt ut.

21 § 16

Om förvaltaren anser att de nytill-

komna medlen kan fördelas utan att

förslag till efterutdelning upprättas

ett förslag till efterutdelning upp-

och om tillsynsmyndigheten med-

rättas och om tillsynsmyndigheten

ger det, får han dela ut medlen till

medger det, får förvaltaren dela ut

berättigade borgenärer utan att

medlen till berättigade borgenärer

föreskrifterna i det föregående i

utan att föregående bestämmelser i

detta kapitel iakttas. För utbetal-

ningen gäller dock 9 § andra stycket

och 13 a §. En borgenär förlorar sin

rätt till utdelning, om han inte gör

rätt till utdelning, om borgenären

anspråk på medlen inom två år

inte gör anspråk på medlen inom ett

räknat från det att förvaltaren har

år räknat från det att förvaltaren har

anmält till rätten att han har skickat

anmält till rätten att medlen har

medlen till borgenären.

skickats till borgenären.

Första stycket tillämpas också för

det fall att det finns skäl att upprätta

ett utdelningsförslag men medlen

15 Senaste lydelse 1990:1072.

16 Senaste lydelse 1990:1072.

s. 215 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

inte förslår till betalning av de

inte räcker till betalning av de kost-

Prop. 2020/21:148

Bilaga 4

därmed förenade kostnaderna.

nader som är förenade med detta .

12 kap. 8 §

Om ackordsförslaget tas upp, skall

Om ackordsförslaget tas upp, ska

borgenärerna genast kallas till ett

rätten genast kalla borgenärerna till

sammanträde inför rätten för att

ett sammanträde för att pröva för-

pröva förslaget. Innan gäldenären

slaget. Innan gäldenären har bekräf-

har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får

tat bouppteckningen , får kallelse

kallelse utfärdas endast om det

utfärdas endast om det finns

finns synnerliga skäl för det .

synnerliga skäl för det. Kallelsen

Kallelsen till sammanträdet skall

ska kungöras.

kungöras.

ningssammanträdet.

10 §

Vid sammanträdet för prövning av

ackordsförslaget bör

förvaltaren

ackordsförslaget

ska förvaltaren

närvara. Om gäldenären inte kan

infinna sig personligen, bör han

skicka ett ombud.

eller hon inställa sig genom ombud.

Förvaltaren skall tillhandahålla

Förvaltaren ska tillhandahålla en

en förteckning över de borgenärer

förteckning över de borgenärer som

som har rätt att rösta i ackords-

har rätt att rösta i ackordsfrågan,

frågan, med uppgift om de ford-

med uppgift om de fordringsbelopp

ringsbelopp för vilka rösträtt får

för vilka rösträtt får utövas. Om det

utövas. Har det mot någon av dessa

mot någon av dessa fordringar har

fordringar framställts

anmärkning

framställts en anmärkning som inte

som inte har prövats eller har , om

har prövats eller för det fall efter-

efterbevakning har skett, anmärk-

bevakning har skett, anmärknings-

ningstiden ännu inte gått ut, skall

tiden ännu inte har gått ut, ska det

det särskilt anges i förteckningen.

särskilt anges i förteckningen.

Om gäldenären inte har avlagt ed

Om gäldenären inte har bekräftat

enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen

bouppteckningen,

ska anledningen

till det uppges vid sammanträdet.

15 kap. 1 §

Kungörelsen

konkursbeslutet

Kungörelser enligt denna lag ska

skall införas i Post- och Inrikes Tid-

ske i Post- och Inrikes Tidningar.

ningar och, enligt vad som före-

Om det finns särskilda skäl får en

skrivs i 3 § lagen (1977:654) om

kungörelse ske även på annat sätt.

kungörande i mål och ärenden hos

myndighet m.m., i ortstidning.

När ett beslut eller en åtgärd i

Dagen för kungörande enligt

något annat

fall

än som sägs i

denna lag är den dag då kungörel-

215

s. 216 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

första stycket eller i 8 kap. 11 § skall kungöras enligt denna lag, skall kungörelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som rätten be- stämmer.

sen infördes i Post- och Inrikes Tidningar.

I 8 kap. 11–13 §§ finns särskilda bestämmelser om kungörande av auktion i vissa fall .

4 §

Skriftliga kallelser och under-

rättelser enligt denna lag sänds med

rättelser enligt denna lag ska ske

posten i vanligt brev till mottagaren

med post eller på något annat

under hans senaste kända post-

lämpligt sätt, om inte något annat

adress, om inte något annat följer

följer av särskilda föreskrifter om

av särskilda föreskrifter om del-

delgivning.

givning.

Skall någon enligt en föreskrift i

Om förvaltaren ska underrätta

lagen beredas tillfälle att yttra sig i

någon om innehållet i en handling

en viss fråga, får delgivning äga

eller om något annat, får det ske

rum.

genom delgivning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Om konkursen har beslutats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 24 §, 6 kap. 3–5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i deras äldre lydelser.

3. De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäller endast i en konkurs som har beslutats efter ikraftträdandet.

216

s. 217 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse Kontrollera mot PDF

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionat- rörelse 1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 § 2

Om det inte redan finns en

Om det inte redan finns en god-

godkänd föreståndare, ska inom två

känd föreståndare, ska inom två

månader från dödsfallet, edgångs-

månader från dödsfallet, konkurs-

sammanträdet eller

beslutet om

beslutet eller beslutet om förvaltare

förvaltare ansökan göras om god-

en ansökan göras om godkännande

kännande av föreståndare. God-

av föreståndare. Godkänns inte

känns inte föreståndaren, ska Polis-

föreståndaren, ska Polismyndig-

myndigheten lämna den som driver

heten lämna den som driver rörel-

rörelsen tillfälle att inom viss tid

sen tillfälle att inom viss tid ansöka

ansöka om godkännande av en

om godkännande av en annan före-

annan föreståndare. Godkänns inte

ståndare. Godkänns inte heller den

heller den andra

föreståndaren,

andra föreståndaren, anses till-

anses tillståndet ha upphört att gälla

ståndet ha upphört att gälla tre

tre veckor efter det att beslut i

veckor efter det att beslutet i ären-

ärendet vann laga kraft.

det fick laga kraft.

Görs inte ansökan som avses i

Om inte den ansökan som avses i

andra stycket inom föreskriven tid,

andra stycket görs inom föreskriven

anses tillståndet för rörelsen ha

tid, anses tillståndet för rörelsen ha

upphört att gälla den dag då tiden

gick ut.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 6 § gäller fortfarande när en tillståndshavare har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:599.

2 Senaste lydelse 2014:607.

217

s. 218 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

Bilaga 4

(1987:619)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § sparbankslagen (1987:619) 1 ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

10 § 2

Om banken har försatts i konkurs

efter en ansökan som gjorts innan

den tid som anges i 9 § har gått ut,

får konkursboet föra talan enligt

1 eller

2 § trots att

frihet från

1 eller 2 § trots att

frihet från

skadeståndsansvar

har inträtt

skadeståndsansvar

har inträtt

enligt 5–7 §§. Efter utgången av

den tid som anges i 9 § får en

sådan talan dock inte väckas

senare än sex månader från ed-

senare än sex månader från

gångssammanträde .

konkursbeslutet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 10 § gäller fortfarande när en bank har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

218

Lagen omtryckt 1996:1005.

Senaste lydelse 2004:304.

s. 219 4 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Kontrollera mot PDF

4 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

5 §

Sådan talan för stiftelsens räkning

En talan för stiftelsens räkning

enligt 1 eller 2 § som inte grundas

på brott kan inte väckas mot

på brott får inte väckas mot

2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Utan hinder av bestämmelserna i

Trots första stycket får stiftelsens

första stycket får stiftelsens kon-

konkursbo väcka talan, om kon-

kursbo väcka talan, om konkurs-

kursansökan har gjorts innan den

ansökan har gjorts innan den tid

tid som anges i första stycket har

som anges i första stycket har gått

gått ut. Efter utgången av nämnda

ut. Efter utgången av nämnda tid

tid får en sådan talan dock inte

kan sådan talan dock inte väckas

väckas senare än sex månader från

senare än sex månader från ed-

konkursbeslutet .

gångssammanträdet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

219

s. 220 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion

dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1

En ansökan om företagsrekonstruk-

tion får göras av gäldenären eller av

en borgenär. Ansökan ska göras

skriftligen hos den tingsrätt där

skriftligen till den tingsrätt där

gäldenären bör svara i tvistemål

gäldenären svarar i tvistemål som

som angår betalningsskyldighet i

angår betalningsskyldighet i all-

allmänhet. Ansökan ska vara egen-

mänhet.

händigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

1 a §

En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

220

1 Senaste lydelse 2017:481.

s. 221 6 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Kontrollera mot PDF

6 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 29 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 kap. 14 §

Om bolaget har försatts i konkurs

efter en ansökan som har gjorts

innan den tid som anges i 13 § har

gått ut, får konkursboet föra talan

enligt 1–3 §§ trots att frihet från

skadeståndsansvar har inträtt enligt

7, 8 eller 10 §. Efter utgången av

den tid som anges i 13 § får en

sådan talan dock inte väckas senare

än sex månader från edgångs-

än sex månader från konkurs-

sammanträde .

beslutet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 29 kap. 14 § gäller fortfarande när ett bolag har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

221

s. 222 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Bilaga 4

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) ska ha följande lydelse.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck-

frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns

nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan

all verksamhet

i Jönköping Aktiebolag

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö- värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck-

frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i

tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns

nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.

Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i

Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken

verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan

all verksamhet

i Jönköping Aktiebolag

Konkursförvaltare

verksamhet i en konkurs som rör

bekräftelse av bouppteckning

(SFS 1987:672)

222

1 Senaste lydelse 2017:1076.

s. 223 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och Kontrollera mot PDF

Kungliga Svenska Aeroklubben

besiktning och tillsyn av luftfartyg

samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö-

värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

223

s. 224 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)

Bilaga 4

om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 13 § lagen (2018:672) om ekonomiska

föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 kap.

13 §

Om föreningen har försatts i kon-

kurs på en ansökan som har gjorts

innan den tid som anges i 12 § har

gått ut, får konkursboet föra en

gått ut, får konkursboet föra en talan

talan

enligt 1–3 §§ trots 6, 7 och

enligt 1–3 §§ trots 6, 7 och 9 §§.

9 §§. Efter utgången av den tid som

Efter utgången av den tid som anges

anges i 12 § får en sådan talan dock

i 12 § får en sådan talan dock inte

inte väckas senare än sex månader

väckas senare än sex månader från

från edgångssammanträdet .

konkursbeslutet .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2. Den äldre lydelsen av 21 kap. 13 § gäller fortfarande när en förening har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

224

s. 225 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-02-18

Närvarande : F.d. justitieråden Karin Almgren och Stefan Lindskog samt justitierådet Petter Asp

En effektivare konkurshantering

Enligt en lagrådsremiss den 11 februari 2021 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

2. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse,

3. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

5. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

6. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

8. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Kristin Nordansjö.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 5

225

s. 226 Justitiedepartementet Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:148

226

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition 2020/21:148 En effektivare konkurshantering