Prop. 2020/21:182

Regeringens proposition 2020/21:182

Kompletterande regler för uppehållstillstånd
Prop.

vid gymnasiestudier
2020/21:182

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 april 2021

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Regeringen föreslår att

• tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader,

• studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt,

• en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent

uppehållstillstånd.

Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 .

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

1

Prop. 2020/21:182

2

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
3

2
Lagtext
..............................................................................................
4

2.1
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om

ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för

studerande på gymnasial nivå.............................................
4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om

uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ..........
6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om

uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ..........
7

3
Ärendet och dess beredning ..............................................................
9

4
Det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd ...............................
9

5
Det finns skäl att vidta åtgärder med anledning av covid-19 ..........
11

6
Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden ska förlängas

till tolv månader ..............................................................................
12

7
Försörjningskravet ska delvis kunna uppfyllas med

studiemedel .....................................................................................
14

8
En yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund

för permanent uppehållstillstånd .....................................................
16

9
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................
18

10
Kostnader och andra konsekvenser .................................................
19

11
Författningskommentar...................................................................
22

11.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:755) om

ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för

studerande på gymnasial nivå...........................................
22

11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om

uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ........
24

11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om

uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ........
25

Bilaga 1
Sammanfattning av utkast till lagrådsremiss

Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid

gymnasiestudier................................................................
27

Bilaga 2
Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss .........................
28

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna .................................
33

Bilaga 4
Lagrådsremissens lagförslag ............................................
34

Bilaga 5
Lagrådets yttrande ............................................................
39

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 2021 .........
41

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2020/21:182

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

3

Prop. 2020/21:182 2
Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i stället för lydelsen enligt lagen (2018:755) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:755
Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen

(2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av

16 d–16 g §§ den lagen eller enligt

1 eller 2 § ska, om utbildningen

fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex

månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller sex månader efter den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

En utlänning som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen

(2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i tolv

månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

4

5 §

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram

i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

Prop. 2020/21:182

5

Prop. 2020/21:182 2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353)

om uppehållstillstånd för studerande på

gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 a §

En yrkesintroduktionsanställning

kan ligga till grund för permanent

uppehållstillstånd enligt 5 §.

6

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) Prop. 2020/21:182 om uppehållstillstånd för studerande på

gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

dels att 5 a § ska upphöra att gälla,

dels att 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet
ska
vara
Uppehållstillståndet
ska
vara

tidsbegränsat och gälla i tolv
tidsbegränsat och gälla i sex

månader
efter
den
dag
månader
efter
den
dag

examensbeviset eller motsvarande
examensbeviset eller motsvarande

är utfärdat eller tolv månader efter
är utfärdat eller sex månader efter

den dag en sådan yrkesinriktad
den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning
eller
en
sådan
utbildning
eller
en
sådan

sammanhållen yrkesutbildning som
sammanhållen yrkesutbildning som

avses i 1 § första stycket 2 b och c
avses i 1 § första stycket 2 b och c

har avslutats i enlighet med en
har avslutats i enlighet med en

individuell studieplan.

individuell studieplan.

5 § 1

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten

1 Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.
7

Prop. 2020/21:182 att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram

i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.

8

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2020/21:182

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har bl.a. lett till ett skärpt arbetsmarknadsläge med stigande arbetslöshet som följd. Det får därmed antas ha blivit väsentligt svårare än tidigare för de utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Med anledning av detta är det angeläget att överväga åtgärder för att snarast anpassa regelverket till arbetsmarknadsläget.

Inom Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss utarbetats. Utkastet har remissbehandlats. En sammanfattning av utkastets innehåll finns i bilaga 1 och utkastets lagförslag finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2021/00574).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 mars 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 8. Regeringen följer Lagrådets synpunkter.

4 Det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd

Till följd av flyktingsituationen under 2015 infördes lagen (2016:752) om

tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

(den tillfälliga lagen). Genom lagen, som trädde i kraft den 20 juli 2016,

anpassades det svenska regelverket tillfälligt till miniminivån enligt EU-

rätten och internationella konventioner. Giltighetstiden för den tillfälliga

lagen förlängdes i juni 2019 och den gäller till och med den 19 juli 2021.

Den tillfälliga lagen innebär bl.a. att de som beviljas uppehållstillstånd i

Sverige på grund av skyddsbehov, synnerligen eller särskilt ömmande

omständigheter eller verkställighetshinder som huvudregel ges

tidsbegränsade uppehållstillstånd. Den som kan försörja sig genom

inkomster från anställning eller näringsverksamhet kan beviljas ett

permanent uppehållstillstånd när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har

löpt ut.

Sedan den 1 juni 2017 finns det även bestämmelser om

uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå i den tillfälliga lagen, det så

kallade
gymnasieregelverket.
Det
huvudsakliga
syftet
med

bestämmelserna är att främja integrationen av unga nyanlända och

uppmuntra dem att genomgå utbildning på gymnasial nivå för att därefter

kunna försörja sig genom arbete eller näringsverksamhet.

Gymnasieregelverket
innehåller
bestämmelser
om
längre

uppehållstillstånd för studier, uppehållstillstånd för studier på gymnasial

nivå, uppehållstillstånd för fortsatta studier och uppehållstillstånd efter
9

Prop. 2020/21:182 fullföljd utbildning. Den 1 juli 2018 infördes i gymnasieregelverket en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga som fått,

eller annars skulle få, ett beslut om utvisning.

Enligt gymnasieregelverket bestäms giltighetstiden för uppehålls-

tillstånden som huvudregel till sex månader utöver den tid som återstår på

utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan eller

motsvarande. Anledningen till detta är att utlänningen ska ha en viss tid på

sig att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett

permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin

utbildning. Det kan dock förekomma att den studerande inte hinner

fullfölja sin utbildning enligt planen. För att säkerställa att utlänningen

även i sådana fall har sex månader på sig att etablera sig på

arbetsmarknaden finns regler om uppehållstillstånd efter fullföljd

utbildning (prop. 2016/17:133 s. 59). Ett sådant uppehållstillstånd gäller i

sex månader efter att utlänningen har fullföljt en gymnasieutbildning eller

motsvarande
eller
en
sammanhållen
yrkesutbildning
inom

vuxenutbildningen eller liknande utbildning inom introduktionsprogram i

gymnasieskolan.

När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut finns, som anges

ovan, möjlighet att bevilja permanent uppehållstillstånd, om utlänningen

kan försörja sig genom inkomster från anställning eller

näringsverksamhet. Möjligheten omfattar den som har haft ett

uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, synnerligen eller särskilt

ömmande omständigheter eller verkställighetshinder och vars

uppehållstillstånd har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen.

Bestämmelsen omfattar även personer som har haft ett uppehållstillstånd

som har tidsbegränsats eller beviljats enligt gymnasieregelverket. En

förutsättning för att beviljas permanent uppehållstillstånd är att personen

har fyllt 25 år eller har fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande

eller en sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller

liknande utbildning inom introduktionsprogram i gymnasieskolan. Om

inkomsterna kommer från en anställning ska anställningen ha anmälts till

Skatteverket och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor

får inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller

praxis inom yrket eller branschen.

I förarbetena till bestämmelsen om permanent uppehållstillstånd vid

försörjning har regeringen bl.a. uttalat att kravet på att kunna försörja sig

bör vara uppfyllt om det finns regelbundna inkomster som tillgodoser

utlänningens eget uppehälle inklusive kostnaden för egen bostad och kan

förväntas göra det under en längre tid. Att kunna försörja sig bör, i likhet

med vad som gäller vid arbetskraftsinvandring, innebära att inkomsterna

inte är så låga att utlänningen behöver försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) för att täcka kostnaderna för bl.a. boende och

uppehälle. Inkomsterna ska komma från anställning
eller

näringsverksamhet eller en kombination av dessa. Subventionerade

anställningar bör inte kunna utgöra grund för permanent

uppehållstillstånd. Vid bedömningen av om inkomsterna gör det möjligt

för utlänningen att försörja sig bör en sammantagen bedömning göras av

hans eller hennes ekonomiska situation. Om det rör sig om en anställning

måste denna vara varaktig så att försörjningsförmågan kan antas bestå en

10
längre tid.
Med
varaktig anställning
avses i första
hand

tillsvidareanställningar. Även en tidsbegränsad anställning bör dock kunna Prop. 2020/21:182 anses varaktig om det handlar om en anställning som ska pågå under en

längre tid (prop. 2015/16:174 s. 60–61).

Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande (RS/017/2020) uttalat att det inte bör vara aktuellt att bevilja permanent uppehållstillstånd på grund av en anställning som är avsedd att vara under kortare tid än två år framåt från beslutstillfället och anställningen måste vara påbörjad vid beslutstillfället. Enligt ställningstagandet kan en provanställning ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd, om anställningen efter en bedömning i det enskilda fallet kan anses varaktig. I ställningstagandet har Migrationsverket också uttalat att om den åberopade anställningen är en subventionerad anställning ska ansökan avslås.

När den tillfälliga lagen upphör att gälla, den 20 juli 2021, träder lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i kraft. Lagen är tidsbegränsad och innebär bl.a. att det, en viss tid efter att den tillfälliga lagen har upphört att gälla, finns möjlighet att beviljas uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå, uppehållstillstånd för fortsatta studier, uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning och permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Bestämmelserna om detta motsvarar bestämmelserna i den tillfälliga lagen. Möjligheten till permanent uppehållstillstånd är dock begränsad för personer som har haft uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder, och vars uppehållstillstånd har tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen men inte enligt gymnasieregelverket. För att dessa ska omfattas av möjligheten till permanent uppehållstillstånd krävs att de har studerat på ett introduktionsprogram under den tillfälliga lagens giltighetstid.

5 Det finns skäl att vidta åtgärder med anledning av covid-19

Regeringens bedömning: Det finns skäl att tillfälligt underlätta för utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Utkastets bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i

Värmlands län , Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund , delar eller har inte några synpunkter på bedömningen. Några remissinstanser, bl.a. Eskilstuna kommun och Svenska Röda Korset , ifrågasätter varför det endast föreslås åtgärder för denna målgrupp. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Malmö kommun och Migrationsverket , betonar vikten av förutsebarhet och tydlighet i regelverket och bl.a. Örkelljunga kommun och Förvaltningsrätten i Göteborg framför att förslagen gör regelverket ännu mer komplicerat.

11

Prop. 2020/21:182 Skälen för regeringens bedömning: Begränsningsåtgärder och beteendeförändringar för att minska smittspridningen av det nya coronaviruset har haft betydande konsekvenser för den ekonomiska aktiviteten i Sverige och i omvärlden. Samtidigt har flera åtgärder vidtagits för att dämpa de ekonomiska effekterna (se till exempel prop. 2019/20:181 och prop. 2020/21:83). Arbetsmarknaden har påverkats tydligt med en stigande arbetslöshet och minskad sysselsättning 2020. I regeringens senaste prognos från april 2021 bedöms läget på arbetsmarknaden fortsatt vara mycket allvarligt även om det har skett en viss återhämtning under fjärde kvartalet 2020. Regeringen bedömer dock att återhämtningen kommer att pausas under första halvåret 2021, för att därefter återupptas när restriktioner kan lättas och aktiviteten i ekonomin ökar. Återhämtningen kommer dock att ta tid och osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor.

Det ansträngda läget på arbetsmarknaden till följd av utbrottet av covid- 19 kan antas ha gjort det väsentligt svårare för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär sämre möjligheter för utlänningar att få en sådan anställning som kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Situationen kan också antas ha försvårat för utlänningar att få inkomster från näringsverksamhet. I förlängningen kan det innebära att fler utlänningar förlorar sin rätt att vistas i Sverige. Det gäller bl.a. de utlänningar som omfattas av gymnasieregelverket. Regeringen anser att det mot denna bakgrund finns skäl att tillfälligt underlätta för utlänningar som omfattas av det tillfälliga regelverket om uppehållstillstånd som för närvarande gäller i Sverige att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Bland andra Eskilstuna kommun ifrågasätter om det är rimligt att ta fram särskilda insatser för endast vissa grupper när den rådande pandemin påverkar alla människor i Sverige. Regeringen vill betona att många andra åtgärder har vidtagits för jobb, anställda och arbetssökande med anledning av spridningen av covid-19.

6 Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden ska förlängas till tolv månader

Regeringens förslag: Uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning ska gälla i tolv månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt den tillfälliga lagen ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

12

Utkastets förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I utkastet föreslås inte att det i bestämmelsen om uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska hänvisas till bestämmelsen om uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning i den tillfälliga lagen.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Länsstyrelsen i Värmlands län, Socialstyrelsen, Borås kommun och Svenska Röda Korset , välkomnar eller tillstyrker förslaget. Ett antal remissinstanser, bl.a. Malmö kommun , Örkelljunga kommun och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) , ifrågasätter om förslaget är ändamålsenligt. Förvaltningsrätten i Stockholm och Migrationsverket lyfter frågan om möjligheten att bevilja ett nytt uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning för dem som redan har beviljats ett sådant tillstånd bör förtydligas i lag.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gymnasieregelverket bestäms giltighetstiden för uppehållstillstånd som huvudregel till sex månader utöver den tid som återstår på utbildningen enligt utlänningens individuella studieplan, eller motsvarande. Anledningen till detta är att utlänningen ska ha en viss tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning. För att säkerställa att även utlänningar som inte hinner fullfölja sin utbildning enligt planen har sex månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden finns också möjlighet att bevilja uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning. Ett sådant uppehållstillstånd gäller i sex månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller sex månader efter den dag en sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

Eftersom den skärpta situationen på arbetsmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 kan antas ha gjort det väsentligt svårare för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden bör tiden som en person har på sig att etablera sig på arbetsmarknaden under en begränsad period förlängas. Detta bör åstadkommas genom en ändring i bestämmelsen om uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning. Under en begränsad period bör giltighetstiden för sådana uppehållstillstånd bestämmas till tolv i stället för sex månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller en sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i enlighet med en individuell studieplan. Flera remissinstanser ifrågasätter om förslaget är ändamålsenligt och Malmö kommun efterfrågar en mer djupgående analys av arbetsmarknadsläget för att säkerställa att den förlängda tiden är tillräcklig. Även om osäkerheten är stor gällande situationen på arbetsmarknaden bedömer regeringen att en förlängd tid för etablering underlättar för den aktuella målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd. Med en etableringstid på tolv månader kan exempelvis en provanställning övergå i en tillsvidareanställning (jfr 6 § lagen [1982:80] om anställningsskydd). Ändringen kan även underlätta för utlänningar att få inkomster från näringsverksamhet som kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Prop. 2020/21:182

13

Prop. 2020/21:182 En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning innan den föreslagna ändringen träder i kraft bör kunna beviljas ett nytt sådant uppehållstillstånd för tiden efter att det nuvarande tillståndet löpt ut och därigenom få sammanlagt tolv månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden. I utkastet bedömdes att det inte behövdes någon ytterligare ändring i bestämmelsen om uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning för att möjliggöra detta. Med anledning av vad Migrationsverket och Förvaltningsrätten i Stockholm framför anser dock regeringen att denna möjlighet bör förtydligas i lagtext genom att det anges att även en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt 16 i § den tillfälliga lagen ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

7 Försörjningskravet ska delvis kunna uppfyllas med studiemedel

Regeringens förslag: Permanent uppehållstillstånd ska beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Borås kommun ,

Sveriges advokatsamfund och Svenska kyrkan, välkomnar eller tillstyrker förslaget. Ett antal remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Luleå , Motala kommun och Svenska kyrkan , anser att det bör tydliggöras vad som krävs för att försörjningskravet ska anses uppfyllt. Migrationsverket framför att det kan finnas behov av att förtydliga om det ska finnas ett krav på att studiemedel ska ha börjat betalas ut. Örkelljunga kommun betonar vikten av att studierna fullföljs och menar att regelverket behöver innefatta någon form av uppföljning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ifrågasätter förslagets ändamålsenlighet och möjligheterna att få ett arbete som medför varaktig försörjning parallellt med halvtidsstudierna. Centrala studiestödsnämnden (CSN) framför att reglerna om fribeloppet bör beaktas.

Skälen för regeringens förslag: För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning krävs enligt nuvarande regelverk att utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa. Reglerna innebär en positiv drivkraft för att komma i arbete och skaffa egen försörjning. Att utlänningar kommer in i arbetslivet och skaffar egen försörjning innebär stora vinster för integrationen (prop. 2015/16:174 s. 58). Samtidigt är det också positivt för integrationen om utlänningar väljer att studera. Studier kan underlätta för utlänningar att etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig en egen försörjning. Den som studerar på till exempel högskola, universitet, kommunal vuxenutbildning eller yrkeshögskola kan få

14

studiemedel (3 kap. 2 § studiestödslagen [1999:1395] och 3 kap. 1 § studiestödsförordningen [2000:655]). Studiemedel får lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid, under förutsättning att studierna ska pågå under en sammanhängande tid om minst tre veckor (3 kap. 5 § studiestödslagen). En utlänning kan få studiemedel om han eller hon är bosatt i Sverige, har permanent uppehållstillstånd här och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Från kravet på permanent uppehållstillstånd finns flera undantag, bl.a. för studerande som har uppehållstillstånd som beviljats eller tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen (3 kap. 4 § och 4 a § studiestödslagen). I Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) föreslås att kravet på permanent uppehållstillstånd för studiemedel ska tas bort. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det skärpta läget på arbetsmarknaden med anledning av spridningen av covid-19 bör studiemedel under en begränsad period kunna beaktas vid bedömningen av om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt. För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning bör det dock även fortsättningsvis krävas att utlänningen har inkomster från anställning eller näringsverksamhet. Studiemedlen bör endast kunna beaktas som ett komplement till dessa inkomster. Vid bedömningen av om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt bör hänsyn endast tas till studiemedel som ges för halvtidsstudier. Om en utlänning får studiemedel för mer än halvtidsstudier bör studiemedel för halvtidsstudier kunna beaktas, men inte mer än det. Genom att införa en möjlighet att även beakta studiemedel underlättar man för gruppen att uppfylla försörjningskravet, även om det som SKR framför fortfarande kan vara en utmaning att få en sådan varaktig anställning som krävs för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd.

För att kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning krävs, som anges ovan, att utlänningens inkomster är varaktiga. Detta bör givetvis gälla även när utlänningen delvis försörjer sig med studiemedel. Det kommer alltså krävas att utlänningen kan förväntas bedriva studier och få studiemedel under en längre tid. Den omständigheten att utlänningen kommer att göra vissa uppehåll i studierna, till exempel under sommarmånaderna, bör inte i sig innebära att utlänningen inte kan beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Det avgörande bör liksom enligt nuvarande regler vara om utlänningen har inkomster som innebär att han eller hon inte behöver försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. För att bedöma detta krävs att man gör en sammantagen bedömning av hans eller hennes ekonomiska situation. Migrationsverket kommer att behöva göra en framåtsyftande bedömning av om sökanden kommer att vara berättigad till studiemedel under en längre tid. Regeringen anser att om utlänningen kan uppvisa exempelvis antagningsbesked till en utbildning som ger rätt till studiemedel och som ska pågå en längre tid och beslut från CSN om att studiemedel har beviljats bör man vid en sådan framåtsyftande bedömning kunna utgå från att utlänningen kommer vara berättigad till studiemedel under en längre tid om det inte finns några omständigheter som talar i motsatt riktning. För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd bör studierna givetvis ha påbörjats.

Prop. 2020/21:182

15

Prop. 2020/21:182 Regeringen anser däremot inte att det är nödvändigt att studiemedel har börjat utbetalas.

Som framförs av CSN finns regler om inkomstprövning och det så kallade fribeloppet. Reglerna innebär bl.a. att om en studerande har inkomster över ett visst belopp så påverkar det i vilken omfattning eller om studiemedel kan beviljas (3 kap. 16–22 §§ studiestödslagen). Till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 är fribeloppet tillfälligt slopat till och med första halvåret 2021. Regeringen har beaktat reglerna om inkomstprövning och fribeloppet vid utformningen av förslaget.

8 En yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd

Regeringens förslag: En yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Hultsfreds

kommun, Länsstyrelsen i Värmlands län och Borås kommun, välkomnar eller tillstyrker förslaget. Örkelljunga kommun motsätter sig förslaget och framför att subventionerade anställningar många gånger inte leder vidare till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Flera remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Luleå , Malmö kommun och Svenska kyrkan , anser att det behöver förtydligas hur de föreslagna reglerna ska tillämpas och Sveriges advokatsamfund framför att det finns en uppenbar risk att förslaget inte uppfyller sitt syfte. Bland andra Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset och Asylrättscentrum anser att fler subventionerade anställningar, t.ex. lönebidragsanställningar, bör kunna utgöra grund för permanent uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen framför att utkastets förslag till lagtext kan missuppfattas och tolkas så att även andra anställningsstöd ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning kan subventionerade anställningar inte utgöra grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning (prop. 2015/16:174 s. 60 och Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/017/2020). Med hänsyn till det skärpta läget på arbetsmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 finns det anledning att överväga att under en begränsad period göra ett undantag från detta. Det finns flera olika subventionerade anställningar som bl.a. skiljer sig i fråga om målgrupp och vilka villkor som behöver vara uppfyllda för att stöd till arbetsgivaren ska lämnas. Vissa stöd lämnas först efter en arbetsmarknadspolitisk bedömning medan andra inte kräver en sådan bedömning utan lämnas om arbetsgivaren och den anställde uppfyller villkoren för stödet. Regeringen anser att om det ska göras ett undantag bör det göras i förhållande till

16

subventionerade anställningar som inte kräver en arbetsmarknadspolitisk bedömning.

En form av subventionerade anställningar som inte kräver en arbetsmarknadspolitisk bedömning är yrkesintroduktionsanställningar. Sådana anställningar definieras i 3 § förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar som anställningar som omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion, eller av ett hängavtal till ett sådant kollektivavtal, och som innehåller en andel med utbildning eller handledning. Yrkesintroduktionsanställningarna riktar sig till personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa. Målgruppen för anställningarna var initialt ungdomar (15–24 år). Sedan juni 2016 kan stödet även beviljas för nyanlända och långtidsarbetslösa. För att stöd för yrkesintroduktionsanställningar ska lämnas krävs att anställningen ska vara i minst sex månader. Stöd lämnas så länge yrkesintroduktionsanställningen varar, dock under högst tolv månader. Av promemorian Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningarna (2017-08-31) som tagits fram på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet framgår att det ibland finns möjlighet till förlängning av anställningen om vissa förutsättningar är uppfyllda. En sådan förlängning medför dock inget fortsatt ekonomiskt stöd från staten. Enligt promemorian övergår anställningen i några av avtalen per automatik i en tillsvidareanställning om den inte avbryts av någon av parterna dessförinnan.

Det kan antas att flera av de som drabbats av det skärpta läget på arbetsmarknaden omfattas av målgruppen för yrkesintroduktionsanställningarna enligt bestämmelserna i förordningen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Med hänsyn till detta och läget på arbetsmarknaden till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 bör yrkesintroduktionsanställningar under en begränsad period kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning. För att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas bör det dock krävas att övriga förutsättningar för ett sådant tillstånd är uppfyllda. Detta innebär bl.a. att anställningsvillkoren inte får vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Denna förutsättning kan givetvis även vara uppfylld om lönenivån, i enlighet med reglerna i förordningen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, är lägre för yrkesintroduktionsanställningen än för en anställning utan utbildning eller handledning.

För att en anställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning krävs, som anges ovan, bl.a. att anställningen är varaktig så att försörjningsförmågan kan antas bestå en längre tid. Med varaktig anställning avses i första hand tillsvidareanställningar, men även en tidsbegränsad anställning kan anses varaktig om den ska pågå under en längre tid (prop. 2015/16:174 s. 60–61). Samma krav på varaktighet bör ställas på yrkesintroduktionsanställningar som på andra anställningar. Migrationsverket har i ett rättsligt ställningstagande uttalat att det inte bör vara aktuellt att bevilja permanent uppehållstillstånd på grund av en anställning som är avsedd att vara under kortare tid än två år framåt från beslutstillfället (RS/017/2020). Ställningstagandet innebär att det i praktiken kommer krävas att yrkesintroduktionsanställningen bedöms fortsätta också efter det att stödet har upphört. En yrkesintroduktionsanställning som per automatik övergår i en

Prop. 2020/21:182

17

Prop. 2020/21:182 tillsvidareanställning om den inte avbryts av någon av parterna dessförinnan skulle exempelvis efter en bedömning i det enskilda fallet kunna uppfylla kravet på varaktighet. Även om det kan antas att det endast är ett begränsat antal yrkesintroduktionsanställningar som kommer att uppfylla kravet på varaktighet bedömer regeringen att förslaget kan underlätta för vissa att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd.

Regeringen anser inte, till skillnad från bl.a. Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset och Asylrättscentrum , att andra subventionerade anställningar bör kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Arbetsförmedlingen framför att utkastets förslag till lagtext kan missuppfattas och tolkas så att även andra anställningsstöd ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslog därför i lagrådsremissen att huvudregeln att subventionerade anställningar inte kan utgöra grund för permanent uppehållstillstånd skulle framgå av lagtexten. I lagrådsremissen föreslogs också att huvudregeln skulle kvarstå även efter det att bestämmelsen som gör det möjligt att låta en yrkesintroduktionsanställning ligga till grund för permanent uppehållstillstånd upphör att gälla. Enligt Lagrådet är det inte lämpligt att föra in huvudregeln i lagstiftningen på detta sätt. I lagrådsremisser som tagits fram under brådska efter en kort remisstid på grund av sjukdomen covid-19 bör det enligt Lagrådet inte föreslås regler som blir permanenta. Lagrådet framför också att tillämpningsområdet för huvudregeln inte utretts närmare eller kommenterats och att övriga remissinstanser inte haft möjlighet att yttra sig över förslaget i denna del. Lagrådet anser vidare att det inte krävs att huvudregeln införs för att tillgodose Arbetsförmedlingens synpunkter. Det är enligt Lagrådet tillräckligt att tydliggöra i författningskommentaren att bestämmelsen inte påverkar andra subventionerade anställningar utan enbart innebär att en yrkesintroduktionsanställning kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd, om övriga förutsättningar för ett sådant uppehållstillstånd är uppfyllda. Lagrådet föreslår därför att bestämmelsen formuleras på samma sätt som i utkastet till lagrådsremiss. Vid en förnyad bedömning och med beaktande av Lagrådets synpunkter anser regeringen att lagtexten bör utformas i enlighet med förslaget i utkastet till lagrådsremiss.

9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 20 juli 2021 och upphöra att gälla vid utgången av juni 2023.

Lagändringarna ska fortsätta att gälla för överklagande av beslut som har fattats före utgången av juni 2023.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser till de regler som föreslås träda i kraft den 20 juli 2021.

Utkastets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Asylrättscentrum och Svenska kyrkan ifrågasätter

att lagändringarna ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2023.

18

Asylrättscentrum, Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund anser att Prop. 2020/21:182 de föreslagna åtgärderna även bör omfatta utlänningar vars tid för

etablering på arbetsmarknaden har löpt ut när förslagen träder i kraft. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör träda

i kraft så snart som möjligt. Med beaktande av den tid som kan antas behövas för den fortsatta beredningen av ärendet bör tidpunkten för ikraftträdande bestämmas till den 20 juli 2021, dvs. samma tidpunkt som den tillfälliga lagen upphör att gälla och lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå träder i kraft. Ändringarna bör därmed införas i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

Asylrättscentrum, Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna åtgärderna även bör omfatta utlänningar vars tid för etablering på arbetsmarknaden har löpt ut när förslagen träder i kraft. Enligt huvudregeln ska lagändringarna tillämpas vid prövning som sker från den dag då de träder i kraft och regeringen anser inte att det finns något behov av övergångsbestämmelser. Det är upp till de rättstillämpande myndigheterna att tillämpa regelverket utifrån gällande rätt. En utlänning som inte har ett giltigt uppehållstillstånd eller annan rätt att vistas i Sverige ska som utgångspunkt lämna landet. Regeringens avsikt är inte att ändra den ordningen.

Syftet med de föreslagna lagändringarna är att lindra konsekvenserna av den rådande pandemin och de bör därför gälla under en begränsad tid. Som anges ovan bedömer regeringen att arbetslösheten kommer att vara på en hög nivå under första halvåret 2021, för att sedan minska långsamt när restriktioner lättas och aktiviteten i ekonomin ökar. Regeringen bedömer dock att återhämtningen kommer att ta tid och att osäkerheten är stor. Arbetslösheten bedöms vara högre i slutet av 2022 än vad den var före pandemin. Med hänsyn till detta anser regeringen, till skillnad från Asylrättscentrum och Svenska kyrkan, att det är rimligt att låta bestämmelserna gälla till utgången av det första halvåret 2023. De föreslagna bestämmelserna bör dock fortsätta att gälla även efter denna tidpunkt för överklagande av beslut som har fattats före utgången av juni 2023.

10
Kostnader och andra konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bör inte leda till några

ekonomiska konsekvenser för staten som inte kan hanteras inom

befintliga anslagsramar.

Utkastets bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges Kommuner

och Regioner (SKR) , Hultsfreds kommun och Haninge kommun , framför

att förslagen kan medföra kostnader för kommunerna, främst för

ekonomiskt bistånd, och att kommunerna bör få ersättning för detta.

Domstolsverket bedömer att förslagen kommer att medföra ökade

kostnader för migrationsdomstolarna och Kammarrätten i Stockholm

framför att förslagen kan medföra att antalet biståndsmål i domstol ökar.
19

Prop. 2020/21:182 Bland andra Asylrättscentrum och Malmö kommun betonar vikten av att berörda informeras om förslagen. Ett antal remissinstanser, bl.a. SKR,

Försäkringskassan och Gotlands kommun, anser att konsekvensanalysen

är bristfällig.

Skälen för regeringens bedömning: De föreslagna lagändringarna

innebär bl.a. att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd efter fullföljd

utbildning ska bestämmas till tolv i stället för sex månader efter fullföljd

utbildning. Genom detta får en utlänning som fullföljt sin utbildning tolv i

stället för sex månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden och

kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd. Det kan antas att fler

personer kommer att söka och beviljas uppehållstillstånd efter fullföljd

utbildning med den föreslagna lagändringen. Utlänningar som har

beviljats uppehållstillstånd som har bestämts till sex månader utöver den

tid som återstår på deras utbildning enligt den individuella studieplanen,

eller motsvarande, och som fullföljer sin utbildning enligt planen kan

nämligen söka ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning för att få en

etableringstid på tolv i stället för sex månader. Vidare kommer en

utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning

innan den föreslagna ändringen träder i kraft kunna beviljas ett nytt sådant

uppehållstillstånd för tiden efter att det nuvarande tillståndet löpt ut och

därigenom få sammanlagt tolv månader på sig att etablera sig på

arbetsmarknaden. Det är dock svårt att bedöma hur många fler

ansökningar som på grund av detta kommer att komma in till

Migrationsverket.

Det är också svårt att bedöma hur många fler personer som kommer att

söka och beviljas permanent uppehållstillstånd till följd av de föreslagna

lagändringarna. Svårigheten består bl.a. i att bedöma hur många som

kommer att kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd vid

försörjning inom tolv månader efter fullföljd utbildning men som inte hade

kvalificerat sig för ett sådant uppehållstillstånd inom sex månader efter

fullföljd utbildning. Som SKR och Malmö kommun framför kan det dock

även med en förlängd tid för etablering på arbetsmarknaden vara svårt för

många att hitta en sådan anställning som krävs för att beviljas permanent

uppehållstillstånd. Det är också förenat med svårigheter att bedöma hur

många personer som kommer att uppfylla försörjningskravet på grund av

möjligheten att beakta studiemedel för halvtidsstudier. Även en utlänning

som har studiemedel för halvtidsstudier kommer att behöva ha en varaktig

anställning, eller varaktiga inkomster från näringsverksamhet, för att han

eller hon ska kunna uppfylla försörjningskravet för permanent

uppehållstillstånd. När det gäller förslaget att yrkesintroduktions-

anställningar ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd

kan det konstateras att det endast finns ett begränsat antal sådana

anställningar på den svenska arbetsmarknaden. Även om det därmed är

osäkert hur många fler personer som kommer att söka och beviljas

permanent uppehållstillstånd till följd av de föreslagna lagändringarna är

bedömningen att det kommer att vara ett relativt begränsat antal.

Även om förslaget om förlängd tid för etablering på arbetsmarknaden

under en övergångsperiod kan antas innebära flera ärenden hos

Migrationsverket är förslaget okomplicerat och bör inte medföra någon

betydande arbetsbelastning för myndigheten. Som Migrationsverket anför

20
bör förslaget på längre sikt innebära en förenkling av myndighetens

handläggning. De övriga förslagen innebär vissa nya bedömningsmoment men det är huvudsakligen samma krav som ställs på yrkesintroduktionsanställningar som på andra anställningar och förslaget att beakta studiemedel bör inte vara alltför komplicerat. De föreslagna lagändringarna kan förväntas leda till en viss ökning av antalet ansökningar om permanent uppehållstillstånd. Det är dock svårt att uppskatta hur många det kan röra sig om. Enligt uppgift från Migrationsverket är ansökningar om permanent uppehållstillstånd vid försörjning mer resurskrävande att pröva än andra ansökningar om

förlängt uppehållstillstånd. Eventuella kostnadsökningar för Migrationsverket bör dock kunna hanteras inom ramen för befintliga anslag. Även om förslagen skulle kunna medföra en viss ökning av antalet mål i domstolarna bedömer regeringen att kostnaderna för detta ryms inom befintliga anslagsramar.

Förslagen kan innebära ökade incitament för utlänningar att genomgå studier och att söka studiemedel hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). För att en utlänning ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd kommer dock fortfarande krävas att han eller hon har varaktiga inkomster från en anställning eller näringsverksamhet. Ökningen av antalet utlänningar som genomgår studier och söker studiemedel bör därför vara marginell och rymmas inom befintliga anslagsramar. Förslagen bör inte heller i övrigt leda till några ekonomiska konsekvenser för staten som inte kan hanteras inom befintliga anslagsramar.

Förslaget att göra det möjligt att beakta studiemedel bör inte innebära någon större påverkan på utbildningsanordnarnas administrativa arbete. De föreslagna ändringarna innebär inte några avsteg från gällande regler för antagning eller urval till de olika utbildningsformerna. Frågan om uppehållstillstånd avgörs av Migrationsverket som också har en allmän serviceskyldighet i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Information om nya lagförslag finns i regel på Migrationsverkets webbplats. Frågor om reglerna kring fribeloppet bör i första hand besvaras av CSN.

Förslagen bedöms inte medföra några nya obligatoriska åtaganden som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Som anges i förarbetena till de nuvarande bestämmelserna om etableringstid finns det dock, liksom för andra unga vuxna utan arbete, en risk för att de som inte får arbete kommer att ansöka om försörjningsstöd (prop. 2016/17:133 s. 77). Genom att förlänga tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden från sex till tolv månader skulle kommunernas kostnader för försörjningsstöd därmed kunna komma att öka. Som anges i de nämnda förarbetena finns det dock starka incitament för att hitta ett arbete under tiden för etablering. Det utgår också statlig ersättning till kommunerna för mottagandet av nyanlända invandrare, som i viss mån kompenserar kommunerna för kostnader för försörjningsstöd. Regeringen avser att följa utvecklingen framöver.

Migrationsverket uppmärksammar att det inte finns något utrymme i 5–

5 b §§ förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar att bevilja kommuner ersättning för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå har ännu inte trätt i kraft. Regeringen avser att

Prop. 2020/21:182

21

Prop. 2020/21:182 komplettera förordningens bestämmelser med en rätt till ersättning även för vissa utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd enligt lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

Fler män än kvinnor har uppehållstillstånd som har beviljats eller tidsbegränsats enligt den tillfälliga lagen och kan komma i fråga för uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning eller permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Förslagen bedöms därför omfatta fler män än kvinnor.

11 Författningskommentar

11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

4 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i tolv månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sådan yrkesinriktad utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell

studieplan.

I paragrafen finns bestämmelser om uppehållstillstånd efter fullföljd

utbildning. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Första stycket ändras på så sätt att det tydliggörs att även en utlänning

som har haft ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt 16 i §

lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas ett uppehållstillstånd efter

fullföljd utbildning enligt denna paragraf.

Andra stycket ändras på så sätt att giltighetstiden för uppehållstillstånd

efter fullföljd utbildning ska bestämmas till tolv i stället för sex månader

efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller en

sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande

utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i

enlighet med en individuell studieplan. Ändringen innebär att en utlänning

har tolv i stället för sex månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden

efter fullföljd utbildning och därmed kvalificera sig för ett permanent

uppehållstillstånd vid försörjning. En utlänning som har beviljats ett

uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning enligt 16 i § lagen om tillfälliga

22
begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige kan

beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning för tiden efter Prop. 2020/21:182 att det nuvarande tillståndet löpt ut och därigenom få sammanlagt tolv

månader på sig att etablera sig på arbetsmarknaden.

5 § En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

I paragrafen finns bestämmelser om permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

I tredje stycket , som är nytt, anges att uppehållstillstånd enligt andra stycket också ska beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid. Detta innebär ett avsteg från huvudregeln att utlänningen ska kunna försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa (prop. 2015/16:174 s. 60). Endast studiemedel för halvtidsstudier kan beaktas. Om en utlänning får studiemedel för mer än halvtidsstudier kan studiemedel för halvtidsstudier beaktas, men inte mer än det. För att

försörjningskravet ska vara uppfyllt krävs fortfarande att sökanden har

23

Prop. 2020/21:182 inkomster från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa. Som följer av andra stycket ska, om det är fråga om inkomster från anställning, anställningen ha anmälts till Skatteverket och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning krävs att utlänningens försörjningsförmåga kan antas bestå en längre tid (prop. 2015/16:174 s. 60–61). Det krävs därmed att utlänningen kan förväntas bedriva studier och få studiemedel under en längre tid. Den omständigheten att utlänningen kommer att göra vissa uppehåll i studierna, till exempel under sommarmånaderna, innebär dock inte i sig att försörjningskravet inte är uppfyllt. Det avgörande är om utlänningen har inkomster som innebär att han eller hon inte behöver försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). För att bedöma detta krävs att man gör en sammantagen bedömning av hans eller hennes ekonomiska situation. Det är en framåtsyftande bedömning som ska göras. Om utlänningen kan uppvisa exempelvis antagningsbesked till en utbildning som ger rätt till studiemedel och som ska pågå en längre tid och beslut från Centrala studiestödsnämnden (CSN) om att studiemedel har beviljats kan man vid en sådan framåtsyftande bedömning utgå från att utlänningen kommer vara fortsatt berättigad till studiemedel om det inte finns några omständigheter som talar i motsatt riktning. För att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd ska studierna ha påbörjats. Det är däremot inte nödvändigt att studiemedel har börjat utbetalas.

11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

5 a § En yrkesintroduktionsanställning kan ligga till grund för permanent

uppehållstillstånd enligt 5 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som kompletterar

bestämmelserna om permanent uppehållstillstånd vid försörjning i 5 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets synpunkter.

Av paragrafen framgår att en form av subventionerad anställning, en

yrkesintroduktionsanställning, kan ligga till grund för permanent

uppehållstillstånd. Det innebär ett undantag från den hittillsvarande

ordningen att inga subventionerade anställningar kan utgöra grund för

permanent uppehållstillstånd vid försörjning (jfr prop. 2015/16:174 s. 60).

Inga andra subventionerade anställningar än yrkesintroduktions-

anställningar omfattas av undantaget. Med yrkesintroduktionsanställning

avses en anställning för vilken stöd lämnats enligt förordningen

(2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. För att

permanent uppehållstillstånd enligt 5 § ska beviljas krävs att

yrkesintroduktionsanställningen bedöms vara varaktig så att

försörjningsförmågan kan antas bestå en längre tid (jfr prop. 2015/16:174

24
s. 60–61). Det krävs även att övriga förutsättningar för ett permanent

uppehållstillstånd är uppfyllda, bl.a. att anställningen har anmälts till Prop. 2020/21:182 Skatteverket enligt 5 § första stycket och att anställningsvillkoren inte är

sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Sistnämnda förutsättning kan givetvis vara uppfylld även om lönenivån, i enlighet med reglerna i förordningen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, är lägre för yrkesintroduktionsanställningen än för en anställning utan utbildning eller handledning.

11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

4 § En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex månader efter den dag

examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller sex månader efter den dag en

sådan yrkesinriktad utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som

avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell

studieplan.

I paragrafen finns bestämmelser om uppehållstillstånd efter fullföljd

utbildning. Ändringen i andra stycket innebär att giltighetstiden för sådana

uppehållstillstånd ska bestämmas till sex i stället för tolv månader efter

den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller en

sammanhållen yrkesutbildning inom vuxenutbildningen eller en liknande

utbildning inom gymnasieskolans introduktionsprogram har avslutats i

enlighet med en individuell studieplan.

5 § En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752)

om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller

som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller

enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då

anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska

gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga

begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen

under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16

a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få

uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har

tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid

har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett

uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller

enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det

tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon

har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt
25

Prop. 2020/21:182 för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

I paragrafen finns bestämmelser om permanent uppehållstillstånd vid försörjning. Genom ändringen tas det tredje stycket bort och därmed möjligheten att uppfylla försörjningskravet med en kombination av inkomster från anställning eller näringsverksamhet och studiemedel för studier på halvtid.

26

Sammanfattning av utkast till lagrådsremiss Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier

Prop. 2020/21:182 Bilaga 1

I utkastet till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå för att underlätta för utlänningar som omfattas av den lagen att beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning. Det föreslås att tiden som en utlänning har på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden och kvalificera sig för ett permanent uppehållstillstånd på grund av försörjning efter att ha fullföljt sin utbildning ska förlängas från sex till tolv månader, att studiemedel för halvtidsstudier ska kunna beaktas när man bedömer om försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är uppfyllt, och att en viss form av subventionerad anställning, en så kallad yrkesintroduktionsanställning, ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. Förslagen lämnas mot bakgrund av det skärpta arbetsmarknadsläge som har uppstått till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 juli 2021 och gälla till utgången av juni 2023.

27

Prop. 2020/21:182
Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i stället för lydelsen enligt lagen (2018:755) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:755 Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet
ska
vara
Uppehållstillståndet
ska
vara

tidsbegränsat och gälla i sex
tidsbegränsat och gälla i tolv

månader
efter
den
dag
månader
efter
den
dag

examensbeviset eller motsvarande
examensbeviset eller motsvarande

är utfärdat eller sex månader efter
är utfärdat eller tolv månader efter

den dag en sådan yrkesinriktad
den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning
eller
en
sådan
utbildning
eller
en
sådan

sammanhållen yrkesutbildning som
sammanhållen yrkesutbildning som

avses i 1 § första stycket 2 b och c
avses i 1 § första stycket 2 b och c

har avslutats i enlighet med en
har avslutats i enlighet med en

individuell studieplan.

individuell studieplan.

5 §

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats

enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten

28

att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram

i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

Prop. 2020/21:182 Bilaga 2

29

Prop. 2020/21:182 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 a §

En yrkesintroduktionsanställning

kan ligga till grund för permanent

uppehållstillstånd enligt 5 §.

30

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

dels att 5 a § ska upphöra att gälla,

dels att 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:182 Bilaga 2

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter

fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet
ska
vara
Uppehållstillståndet
ska
vara

tidsbegränsat och gälla i tolv
tidsbegränsat och gälla i sex

månader
efter
den
dag
månader
efter
den
dag

examensbeviset eller motsvarande
examensbeviset eller motsvarande

är utfärdat eller tolv månader efter
är utfärdat eller sex månader efter

den dag en sådan yrkesinriktad
den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning
eller
en
sådan
utbildning
eller
en
sådan

sammanhållen yrkesutbildning som
sammanhållen yrkesutbildning som

avses i 1 § första stycket 2 b och c
avses i 1 § första stycket 2 b och c

har avslutats i enlighet med en
har avslutats i enlighet med en

individuell studieplan.

individuell studieplan.

5 §

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en

utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt

31

Prop. 2020/21:182 Bilaga 2

32

någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram

i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2020/21:182 Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över promemorian lämnats av Arbetsförmedlingen, Asylrättscentrum, Barnombudsmannen, Borås kommun, Centrala studiestödsnämnden, Diskrimineringsombudsmannen,

Domstolsverket, Eskilstuna kommun, Folkbildningsrådet, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Hultsfreds kommun, Justitiekanslern, Kalix kommun, Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i Värmlands län, Malmö kommun, Migrationsverket, Motala kommun, Myndigheten för yrkeshögskolan, Polismyndigheten, Rädda Barnen, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Stockholms kommun, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Universitets- och högskolerådet (UHR) och Örkelljunga kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Arbetsgivarverket, Bodens kommun, Båstads kommun, Ensamkommandes förbund, Falu kommun, Flens kommun, Flyktinggruppernas riksråd, Härjedalens kommun, Kiruna kommun, Knivsta kommun, Kramfors kommun, Kungälvs kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO), Leksands kommun, Nyköpings kommun, Riksdagens ombudsmän (JO), Ronneby kommun, Sundsvalls kommun, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers centralorganisation (SACO), Timrå kommun, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Uppsala universitet, Vadstena kommun, Värnamo kommun, Åmåls kommun och Östersunds kommun.

Yttranden har dessutom kommit in från Akademikerförbundet SSR, Civil Rights Defenders, Lärarnas Riksförbund, Nätverket god man ensamkommande barn i Göteborg, Nätverket för gode män till Ensamkommande barn i Uppsala, Projektet Arbete Rätt Fram, Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner, Sveriges kristna råd och en privatperson.

33

Prop. 2020/21:182
Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i stället för lydelsen enligt lagen (2018:755) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:755
Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen

(2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av

16 d–16 g §§ den lagen eller enligt

1 eller 2 § ska, om utbildningen

fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i sex

månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller sex månader efter den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

En utlänning som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen

(2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett

uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet ska vara tidsbegränsat och gälla i tolv

månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat eller tolv månader efter den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning eller en sådan sammanhållen yrkesutbildning som avses i 1 § första stycket 2 b och c har avslutats i enlighet med en individuell studieplan.

5 §

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd

enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska

34

senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram

i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

Prop. 2020/21:182 Bilaga 4

35

Prop. 2020/21:182 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 a §

Permanent
uppehållstillstånd

enligt 5 § ska inte beviljas om

utlänningens
anställning är en

subventionerad anställning. Detta

gäller dock inte om anställningen

är
en
yrkesintroduktions-

anställning.

36

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

Härigenom föreskrivs att 4–5 a §§ lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:182 Bilaga 4

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

4 §

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, och som inte kan få ett nytt sådant tillstånd, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 b § den lagen eller ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt någon av 16 d–16 g §§ eller 16 i § den lagen eller enligt 1 eller 2 § ska, om utbildningen fullföljts, beviljas ett uppehållstillstånd

efter fullföljd utbildning.

Uppehållstillståndet
ska
vara
Uppehållstillståndet
ska
vara

tidsbegränsat och gälla i tolv
tidsbegränsat och gälla i sex

månader
efter
den
dag
månader
efter
den
dag

examensbeviset eller motsvarande
examensbeviset eller motsvarande

är utfärdat eller tolv månader efter
är utfärdat eller sex månader efter

den dag en sådan yrkesinriktad
den dag en sådan yrkesinriktad

utbildning
eller
en
sådan
utbildning
eller
en
sådan

sammanhållen yrkesutbildning som
sammanhållen yrkesutbildning som

avses i 1 § första stycket 2 b och c
avses i 1 § första stycket 2 b och c

har avslutats i enlighet med en
har avslutats i enlighet med en

individuell studieplan.

individuell studieplan.

5 § 2

En arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§, ska senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades underrätta Skatteverket om anställningen. Detsamma ska gälla för en arbetsgivare som anställer en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram.

En utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 16 a eller 16 b § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, eller som har haft ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5, 12 eller 15 § den lagen och under den lagens giltighetstid har studerat på ett introduktionsprogram, eller en utlänning som har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt

2 Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.
37

Prop. 2020/21:182 Bilaga 4

38

någon av 16 c–16 i §§ den lagen eller enligt någon av 1–4 §§ ska, såvida inte något annat följer av 6 §, när tiden för det tillståndet har löpt ut, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning som har anmälts enligt första stycket och som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Detsamma ska gälla för en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket ska också beviljas om utlänningen kan försörja sig genom inkomster från anställning eller näringsverksamhet i kombination med studiemedel för studier på halvtid.

Uppehållstillstånd enligt andra stycket får beviljas en utlänning som inte har fyllt 25 år endast om han eller hon har fullföljt en

a) gymnasieutbildning eller motsvarande,

b) yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram

i gymnasieskolan, eller

c) sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen eller den särskilda utbildningen för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga och om underrättelse till Skatteverket.

Lydelse enligt lagförslag 2.2

5 a §

Permanent
uppehållstillstånd
Permanent
uppehållstillstånd

enligt 5 § ska inte beviljas om
enligt 5 § ska inte beviljas om

utlänningens
anställning är en
utlänningens
anställning är en

subventionerad anställning. Detta
subventionerad anställning.

gäller dock inte om anställningen

är
en
yrkesintroduktions-

anställning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har fattats före ikraftträdandet.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-03-26

Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Inga-Lill Askersjö och Petter Asp

Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier

Prop. 2020/21:182 Bilaga 5

Enligt en lagrådsremiss den 18 mars 2021 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2018:755) om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå,

2. lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå,

3. lag om ändring i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för

studerande på gymnasial nivå.

Lagrådet antecknar upplysningsvis att ändringen enligt förslag 2 avses

gälla 20 juli 2021–30 juni 2023 och enligt förslag 3 från och med 1 juli

2023.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Marcus

Westman.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i lagen om uppehållstillstånd för studerande

på gymnasial nivå

(i lydelse under tiden 20 juli 2021–30 juni 2023)

I det ”utkast till lagrådsremiss” som låg till grund för lagrådsremissen

föreslogs att en ny 5 a § skulle tas in i lagen och gälla fram till utgången

av juni 2023. Paragrafen föreskrev att en yrkesintroduktionsanställning

kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. Skälet till förslaget

angavs vara – och är fortsatt – att det skärpta läget på arbetsmarknaden till

följd av spridningen av sjukdomen covid-19 gör att det finns anledning att

överväga att under en begränsad period göra ett undantag från att

subventionerade anställningar inte får utgöra grund för permanent

uppehållstillstånd. Enligt praxis har anställningar av sådan art nämligen

ansetts inte utgöra grund för permanent uppehållstillstånd, men det har inte

uttryckligen lagreglerats.

På grund av det kritiska läget snabbremitterades utkastet under tiden 9–26

februari. Arbetsförmedlingen framförde i sitt remissvar att den aktuella

bestämmelsen kunde misstolkas. Den kunde enligt Arbetsförmedlingens

uppfattning uppfattas som om yrkesintroduktionsanställningar kan ligga

till grund för permanent uppehållstillstånd, medan andra subventionerade
39

Prop. 2020/21:182 Bilaga 5

40

anställningar ska utgöra sådan grund. I syfte att tydliggöra att lagtexten inte ska tolkas på så sätt lades i paragrafen till en huvudregel som föreskriver att permanent uppehållstillstånd inte ska beviljas om utlänningens anställning är en subventionerad anställning. Därpå följer undantaget: ”Detta gäller dock inte om anställningen är en yrkesintroduktionsanställning”. Den citerade bestämmelsen föreslås upphöra den 1 juli 2023, varvid enbart huvudregeln kommer att kvarstå.

Enligt Lagrådets mening är det inte lämpligt att föra in huvudregeln i lagstiftningen på detta sätt. Som Lagrådet påtalat i tidigare yttranden bör det i lagrådsremisser som tagits fram under brådska efter en kort remisstid på grund av sjukdomen covid-19 inte föreslås regler som blir permanenta. I denna lagrådsremiss tillkommer dessutom att huvudregeln fördes in först efter förslag av en remissinstans och utan att dess tillämpningsområde utretts närmare eller kommenterats. Övriga remissinstanser har alltså inte haft möjlighet att yttra sig över den huvudregel som föreslås bli permanent och inte endast tillfällig.

Enligt Lagrådets mening krävs inte att huvudregeln införs för att tillgodose Arbetsförmedlingens remisskritik. Det är tillräckligt att i författningskommentaren tydliggöra att bestämmelsen inte påverkar andra

subventionerade anställningar utan enbart innebär att yrkesintroduktionsanställning kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd, om övriga förutsättningar för sådant uppehållstillstånd är uppfyllda. Lagrådet föreslår därför att bestämmelsen i lagrådsremissen ersätts av en bestämmelse med den lydelse som föreslogs i utkastet till lagrådsremiss.

Förslag till lag om ändring i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå

(i lydelse från och med 1 juli 2023)

5 a §

Om Lagrådets förslag när det gäller bestämmelsens lydelse under tiden 20 juli 2021–30 juni 2023 följs (se under föregående rubrik), ska bestämmelsen upphöra att gälla i sin helhet den 1 juli 2023.

Övrigt lagförslag

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 april 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier

Prop. 2020/21:182

41