Prop. 2020/21:199

Regeringens proposition 2020/21:199

Avtal om social trygghet mellan Sverige och
Prop.

Japan
2020/21:199

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2021

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om social trygghet av den 11 april 2019 mellan Sverige och Japan. Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension (för svensk del sjuk- och aktivitetsersättning). Vidare föreslås att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag.

Avtalet innebär endast begränsade nya åtaganden för svenskt vidkommande. Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1

Prop. 2020/21:199

2

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
3

2
Förslag till lag om avtal om social trygghet mellan Sverige

och Japan...........................................................................................
4

3
Ärendet och dess beredning ............................................................
30

4
Avtalets innehåll .............................................................................
30

4.1
Allmänt om avtalet ...........................................................
30

4.2
Den japanska socialförsäkringen ......................................
32

4.2.1
Övergripande om den japanska

socialförsäkringen ...........................................
32

4.2.2
Den nationella pensionen ................................
33

4.2.3
Pensionsförsäkringen för anställda ..................
35

4.2.4
Bosättning........................................................
36

4.2.5
Frivillig försäkring ..........................................
36

4.2.6
Utsändning ......................................................
37

4.2.7
Utbetalning av japanska

pensionsförmåner utomlands...........................
37

4.3
Avtalets innehåll...............................................................
37

5
Avtalets konsekvenser ....................................................................
50

5.1
Konsekvenser för individen..............................................
50

5.2
Konsekvenser för arbetsgivare .........................................
51

5.3
Ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor ................
51

5.4
Konsekvenser för myndigheter.........................................
52

6
Sveriges tillträde till avtalet ............................................................
52

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021...........
54

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2020/21:199

Regeringens förslag:

1. Riksdagen godkänner avtalet om social trygghet av den 11 april 2019 mellan Sverige och Japan (avsnitt 6).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan.

3

Prop. 2020/21:199 2
Förslag till lag om avtal om social

trygghet mellan Sverige och Japan

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan som undertecknades i Stockholm den 11 april 2019 ska gälla som lag här i landet. Avtalets innehåll framgår av en bilaga till denna lag.

2 § Vid tillämpning av avtalet ska avgiften för sjukersättning och aktivitetsersättning bestämmas till den procentsats av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) som beräknas motsvara den andel av denna avgift som finansierar sjukersättning och aktivitetsersättning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4

Bilaga Prop. 2020/21:199

AVTAL MELLAN
AGREEMENT

KONUNGARIKET
BETWEEN THE

SVERIGE OCH JAPAN
KINGDOM OF SWEDEN

OM SOCIAL TRYGGHET
AND JAPAN ON

SOCIAL SECURITY

Konungariket Sveriges (nedan kallat Sverige) regering och Japans regering, som önskar reglera sina inbördes relationer inom området för social trygghet, har kommit överens om följande.

The Government of the Kingdom of Sweden (hereinafter referred to as “Sweden”) and the Government of Japan,

Being desirous of regulating their mutual relations in the field of social security,

Have agreed as follows:

AVDELNING I

PART I

ALLMÄNNA

GENERAL PROVISIONS

BESTÄMMELSER

Artikel 1

Article 1

Definitioner

Definitions

1. I detta avtal avses med

1. For
the purpose of this

Agreement,

a) en avtalsslutande stat och den
(a) The terms “a Contracting

andra
avtalsslutande
staten :
State” and “the other Contracting

Sverige eller Japan, beroende på
State” mean Sweden or Japan, as

sammanhanget,

the context requires;

b) medborgare :

(b) The term “national” means,

för Sveriges del,

as regards Sweden,

en svensk medborgare i enlighet
a Swedish national within the

med svensk lagstiftning om med-
meaning of the law on na-

borgarskap och,

tionality of Sweden,

för Japans del,

as regards Japan,

en japansk medborgare i enlighet
a Japanese national within the

med japansk lagstiftning om med-
meaning of the law on na-

borgarskap,

tionality of Japan;

c) lagstiftning :

(c) The
term
“legislation”

means,

för Sveriges del,

as regards Sweden,

de svenska lagar och andra
the laws and regulations of

bestämmelser som anges i artikel
Sweden specified
in paragraph

2.1 b samt,

1(b) of Article 2,

5

Prop. 2020/21:199
för Japans del,

as regards Japan,

de japanska lagar och andra be-
the laws and regulations of

stämmelser som berör de japanska
Japan concerning
the
Japanese

pensionssystem som anges i artikel
pension
systems
specified
in

2.1 a,

paragraph 1(a) of Article 2;

d) behörig myndighet :

(d) The
term
“competent

authority” means,

för Sveriges del,

as regards Sweden,

Sveriges regering eller någon av
the Government of Sweden or

de myndigheter
som
regeringen
any of the authorities nominated

utser samt,

by the Government,

för Japans del,

as regards Japan,

de statliga organisationer som har
any of the Governmental orga-

behörighet att förvalta de japanska
nizations
competent
for
the

pensionssystem som anges i artikel
Japanese pension systems speci-

2.1 a,

fied in paragraph 1(a) of

Article 2;

e) behörig institution :

(e) The
term
“competent

institution” means,

för Sveriges del,

as regards Sweden,

de myndigheter som ansvarar för
any of the authorities re-

tillämpningen
av
den
lagstiftning
sponsible for the implementation

som anges i artikel 2.1 b samt,

of the legislation specified in

paragraph 1(b) of Article 2,

för Japans del,

as regards Japan,

de försäkringsinstitutioner,
eller
any of the insurance institu-

sammanslutningar
av
försäkrings-
tions, or any association thereof,

institutioner,
som ansvarar
för
responsible for the implementa-

tillämpningen av de japanska pen-
tion of the Japanese pension

sionssystem som anges i artikel
systems specified
in
paragraph

2.1 a,

1(a) of Article 2;

f) försäkringsperiod :

för Sveriges del,

en period med avgifter, försäk-

ring eller bosättning som beaktas

för att förvärva rätt till en förmån

enligt svensk lagstiftning samt,

för Japans del,

en period med avgifter enligt

japansk lagstiftning och varje

annan period som beaktas för att

fastställa rätten till förmåner enligt

den lagstiftningen, vilket emellertid

inte omfattar perioder som ska

beaktas för att fastställa rätten till

förmåner enligt den lagstiftningen

6
inom ramen för andra avtal om

(f) The term “period of coverage” means,

as regards Sweden,

a period of contributions, insurance or residence used to acquire the right to a benefit under the legislation of Sweden,

as regards Japan,

a period of contributions under the legislation of Japan and any other period taken into account under that legislation for establishing entitlement to benefits, however, a period which shall be taken into account, for the purpose of establishing entitlement to benefits under that

social trygghet som är jämförbara med detta avtal,

legislation,
pursuant
to other
Prop. 2020/21:199

agreements
on social
security

comparable with this Agreement

shall not be included;

g) förmån : en pension eller annan kontantförmån enligt en avtalsslutande stats lagstiftning.

2. Varje ord och uttryck som inte definieras i detta avtal ska ges den innebörd som det har i den tillämpliga lagstiftningen.

(g) The term “benefit” means a pension or any other cash benefit under the legislation of a Contracting State.

2. For the purpose of this Agreement, any term not defined in this Agreement shall have the meaning assigned to it under the applicable legislation.

Artikel 2

Article 2

Omfattning

Matters Covered

1. Detta
avtal
ska
gälla
för
1. This Agreement shall apply,

följande:

(a) as
regards
Japan,
to
the

a) För Japans del, de japanska
following
Japanese
pension

pensionssystemen för

systems:

i) den nationella pensionen (med
(i) the

National
Pension

undantag av den nationella pen-
(except
the National
Pension

sionsfonden), och

Fund); and

ii) pensionsförsäkringen
för
an-
(ii) the

Employees’
Pension

ställda (med undantag av pensions-
Insurance
(except

the

fonden för anställda).

Employees’ Pension Fund);

I detta avtal ska emellertid den
However, for the purpose of

nationella
pensionen inte
omfatta
this Agreement,
the National

ålderspension i form av välfärds-
Pension shall not include the Old

pension eller andra omställnings-
Age Welfare Pension or any

eller tilläggspensioner som betalas
other pensions which are granted

ut i välfärdssyfte och som helt eller
on a transitional or comple-

delvis finansieras
av
nationella
mentary basis for the purpose of

budgetära medel; och

welfare and which are payable

wholly or mainly out of national

budgetary resources; and

b) För
Sveriges
del,
lagstift-
(b) as regards Sweden, to the

ningen om

legislation on:

i) sjukersättning och aktivitetser-
(i) sickness compensation and

sättning,

activity compensation;

ii) inkomstgrundade
ålderspen-
(ii) income-based old-age pen-

sioner och garantipensioner, och
sions and guarantee pensions;

iii) efterlevandepensioner
och
(iii) survivor’s
pensions
and

efterlevandestöd, och

surviving
children’s allowance;

and

7

Prop. 2020/21:199

iv) socialavgifter med avseende
(iv) social security contribu-

på den lagstiftning som avses i led
tions as regards the legislation

i–iii i denna punkt.
referred to in (i) to (iii) of this

paragraph.

2. Detta avtal ska också tillämpas
2. This Agreement shall also

på alla ändringar av de båda avtals-
apply to all amendments to the

slutande staternas lagstiftning så-
legislations of both Contracting

vida de inte på ett betydande sätt
States insofar as they do not

ändrar den omfattning som de
modify substantially the scope of

system som regleras eller tillämpas
the systems regulated or im-

i denna lagstiftning hade innan
plemented by those prior to such

dessa ändringar gjordes.
amendments.

Artikel 3
Article 3

Personer som omfattas av avtalet
Persons Covered

Detta avtal ska tillämpas på varje
This Agreement shall apply to a

person som omfattas av eller har
person who is or has been subject

omfattats av lagstiftningen i en av-
to the legislation of a Contracting

talsslutande stat och andra personer
State and other persons who

som härleder rättigheter från en
derive rights from such person.

sådan person.

Artikel 4
Article 4

Likabehandling
Equality of Treatment

Om inte annat följer av detta avtal
Unless otherwise provided in this

ska de personer som avses i artikel
Agreement, the persons specified

3, och som har ordinarie hemvist
in Article 3, who ordinarily

inom en avtalsslutande stats territo-
reside in the territory of a Con-

rium, likställas med den avtals-
tracting State, shall receive equal

slutande statens egna medborgare
treatment with nationals of that

vid tillämpning av den avtalsslut-
Contracting State in the appli-

ande statens lagstiftning.
cation of the legislation of that

Contracting State.

Detta ska dock inte påverka be-
However, the foregoing shall

stämmelserna om kompletterande
not affect the provisions on com-

perioder för japanska medborgare
plementary periods for Japanese

på grundval av ordinarie hemvist
nationals on the basis of ordinary

utanför japanskt territorium enligt
residence outside the territory of

japansk lagstiftning.
Japan under the legislation of

Japan.

8

Artikel 5

Utbetalning av förmåner utomlands

1. Om inte annat anges i detta avtal ska bestämmelser i en avtalsslutande stats lagstiftning som

begränsar rätten till eller

Article 5

Payment of Benefits Abroad

1. Unless otherwise provided in this Agreement, any provision of the legislation of a Contracting State which restricts

utbetalningen av förmåner enbart på grund av att personen har sin ordinarie hemvist utanför den avtalsslutande statens territorium inte gälla personer som har sin ordinarie hemvist inom den andra avtalsslutande statens territorium.

entitlement to or payment of benefits solely because the person ordinarily resides outside the territory of that Contracting State shall not be applicable to persons who ordinarily reside in the territory of the other Contracting State.

Prop. 2020/21:199

However,

a) För Japans del
(a) as regards Japan,

ska ovanstående inte påverka be-
the foregoing shall not affect

stämmelserna i japansk lagstiftning
the provisions of the legislation

som föreskriver att en person som
of Japan which require a person

har fyllt 60 men ännu inte har fyllt
who is aged 60 or over but under

65 vid datumet för den första läkar-
65 on the date of the first medical

undersökningen eller vid dödsfallet
examination or of the death to

ska ha sin ordinarie hemvist inom
reside ordinarily in the territory

japanskt territorium för att erhålla
of Japan for the acquisition of

rätt till grundpension i form av
entitlement to the Disability

invaliditetspension eller grundpen-
Basic Pension or the Survivors’

sion i form av efterlevandepension.
Basic Pension.

b) För Sveriges del

ska ovanstående inte gälla för följande förmåner:

i) sjukersättning i form av garantiersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt

ii) garantipensioner och efterlevandestöd.

(b) as regards Sweden,

the foregoing shall not apply to the following benefits;

(i) sickness compensation in the form of guarantee compensation or activity compensation in the form of guarantee compensation; and

(ii) guarantee pensions and surviving children’s allowance.

2. En förmån enligt en avtals-
2. A benefit under the legisla-

slutande stats lagstiftning som ska
tion of a Contracting State which

betalas ut till en person som om-
is payable to a person who is or

fattas eller har omfattats av lagstift-
has been subject to the legisla-

ningen i den andra avtalsslutande
tion of the other Contracting

staten, samt andra personer som
State, as well as other persons

härleder rättigheter från en sådan
who derive rights from such per-

person, ska betalas ut när denna
son, shall be paid when that per-

person eller dessa personer har sin
son or those persons ordinarily

ordinarie hemvist i ett tredje land
reside in the territory of a third

under samma villkor som den
state under the same conditions

skulle betalas ut till en medborgare
as it would be paid to a national

i den första avtalsslutande staten
of the first Contracting State who

som har sin ordinarie hemvist i den
ordinarily resides in the territory

tredje staten.
of that third state.

9

Prop. 2020/21:199 AVDELNING II

BESTÄMMELSER OM

TILLÄMPLIG

LAGSTIFTNING

Artikel 6

Allmän bestämmelse

Om inte annat följer av detta avtal ska en anställd eller en egenföretagare som arbetar inom en avtalsslutande stats territorium, när det gäller den anställningen eller det arbetet som egenföretagare, enbart omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande staten.

PART II

PROVISIONS CONCERNING THE APPLICABLE LEGISLATION

Article 6

General Provision

Unless otherwise provided in this Agreement, a person who works as an employee or a self-em- ployed person in the territory of a Contracting State shall, with respect to that employment or self-employment, be subject only to the legislation of that Contracting State.

Artikel 7

Article 7

Särskilda bestämmelser

Special Provisions

1. När en person som omfattas av
1. Where
a
person
who
is

en avtalsslutande stats lagstiftning
covered under the legislation of a

och är anställd inom den avtals-
Contracting State and employed

slutande statens territorium av en
in the territory of that Con-

arbetsgivare som har sin verksam-
tracting State by an employer

het inom detta territorium sänds ut
with a place of business in that

av
arbetsgivaren,
antingen
från
territory is sent by that employer,

detta territorium eller från en tredje
either from that territory or from

stats territorium, för att arbeta för
a territory of a third state, to work

den
arbetsgivarens
räkning
inom
for that employer in the territory

den
andra avtalsslutande statens
of the other Contracting State,

territorium, ska den anställde fort-
the employee
shall
remain

farande omfattas enbart av den
subject only to the legislation of

första avtalsslutande statens lag-
the first Contracting State as if

stiftning, som om den anställde
that employee were working in

arbetade inom den första avtals-
the territory of the first Con-

slutande statens territorium, för-
tracting State, provided that the

utsatt att utsändningsperioden inte
period of such detachment is not

väntas överstiga fem år. Den ut-
expected to exceed five years.

sändning som avses i denna punkt
The detachment referred to in

omfattar även fall där en person
this paragraph includes the cases

sänds ut av en arbetsgivare inom en
where a person who is sent by an

avtalsslutande stats territorium till
employer in the territory of one

en relaterad arbetsgivare inom den
Contracting State to a related

andra avtalsslutande statens terri-
employer in the territory of the

torium.

other Contracting State.

2. När en person som omfattas av
2. Where
a
person
who
is

en avtalsslutande stats lagstiftning
covered under the legislation of a

10

och som vanligtvis arbetar som
Contracting State and who ordi-
Prop. 2020/21:199

egenföretagare inom den avtals-
narily works as a self-employed

slutande statens territorium till-
person in the territory of that

fälligt arbetar som egenföretagare
Contracting
State,
works

inom
den andra
avtalsslutande
temporarily as a self-employed

statens
territorium,
ska denna
person in the territory of the

person fortfarande omfattas enbart
other Contracting
State,
that

av den förstnämnda avtalsslutande
person shall remain subject only

statens lagstiftning, som om pers-
to the legislation of the first

onen arbetade inom den första
Contracting State as if that

avtalsslutande statens territorium,
person were working in the

förutsatt att arbetet som egenföre-
territory of the first Contracting

tagare inom den andra avtals-
State, provided that the period of

slutande statens
territorium
inte
the self-employed activity in the

väntas överstiga fem år.

territory of the other Contracting

State is not expected to exceed

five years.

Artikel 8

Article 8

Anställda på havsgående fartyg
Employees on Board a Sea-

eller flygplan

Going Vessel or on an Aircraft

1. En
person
som
arbetar
som
1. A person who works as an

anställd på ett havsgående fartyg
employee on board a sea-going

som för en av de avtalsslutande
vessel flying the flag of either

staternas flagg ska, när det gäller
Contracting
State
shall,
with

den anställningen, endast omfattas
respect to that employment, be

av lagstiftningen i den avtalsslut-
subject only to the legislation of

ande stat inom vars territorium
the Contracting State in whose

arbetsgivaren har sitt säte.

territory the employer is located.

2. En
person
som
arbetar
som
2. A person who works as an

anställd på ett flygplan i inter-
employee on an aircraft in inter-

nationell trafik ska, när det gäller
national traffic shall, with re-

den anställningen, endast omfattas
spect to that employment, be

av lagstiftningen i den avtalsslut-
subject only to the legislation of

ande stat inom vars territorium
the Contracting State in whose

arbetsgivaren har sitt säte.

territory the employer is located.

Artikel 9

Article 9

Personer som tillhör diplomatiska
Members of Diplomatic

beskickningar och konsulat samt
Missions, Members of Consular

statligt anställda

Posts and Civil Servants

1. Detta avtal ska inte påverka
1. This Agreement
shall
not

bestämmelserna
i
Wienkonven-
affect the provisions of the

tionen om diplomatiska förbin-
Vienna Convention on Diplo-

delser av den 18 april 1961 eller
matic Relations of April 18,

Wienkonventionen om konsulära
1961, or the Vienna Convention

förbindelser av den 24 april 1963.
on Consular Relations of April

24, 1963.

11

Prop. 2020/21:199

2. a) Med förbehåll för punkt 1 i denna artikel ska en japansk statligt anställd eller en person som behandlas som sådan enligt japansk lagstiftning och som sänds ut för att arbeta inom svenskt territorium, när det gäller den anställningen, endast omfattas av japansk lagstiftning som om personen arbetade inom japanskt territorium.

b) Med förbehåll för punkt 1 i denna artikel ska en person som är statligt anställd i Sverige och som inom ramen för den anställningen sänds ut för att arbeta inom japanskt territorium, när det gäller den anställningen, endast omfattas av svensk lagstiftning som om personen arbetade inom svenskt territorium.

2. (a) Subject to paragraph 1 of this Article, where any civil servant of Japan or any person treated as such under the legislation of Japan is sent to work in the territory of Sweden, that person shall, with respect to that employment, be subject only to the legislation of Japan as if that person were working in the territory of Japan.

(b) Subject to paragraph 1 of this Article, where any person who is engaged in government employment for Sweden is sent to work as part of that employment in the territory of Japan, that person shall, with respect to that employment, be subject only to the legislation of Sweden as if that person were working in the territory of Sweden.

Artikel 10

Article 10

Undantag från artiklarna 6 – 9
Exceptions to Articles 6 to 9

På begäran av en anställd och en
At the request of an employee

arbetsgivare eller en egenföretagare
and an employer or a self-em-

kan
de
båda
avtalsslutande
ployed person, the
competent

staternas
behöriga
myndigheter
authorities or the competent in-

eller behöriga institutioner komma
stitutions
of
both
Contracting

överens om att bevilja ett undantag
States may agree to grant an

från artiklarna 6–9 om det gynnar
exception to Articles 6 to 9 in the

särskilda
personer eller kategorier
interest of particular persons or

av personer, förutsatt att dessa
categories
of
persons, provided

personer eller kategorier av per-
that such persons or categories of

soner omfattas av en av de av-
persons shall be subject to the

talsslutande staternas lagstiftning.
legislation of one of the Con-

tracting States.

12

Artikel 11

Medföljande make och barn

1. a) Medföljande make och barn under 18 år till en person som arbetar inom japanskt territorium och som omfattas av svensk lagstiftning i enlighet med artikel 7,

Article 11

Spouse and Children coming with the person who works

1. (a) The spouse or children under the age of 18 of a person coming with the person who works in the territory of Japan and who is subject to the legislation of Sweden in accordance

artikel 9.2 b eller artikel 10 ska om-
with Article 7, paragraph 2(b) of
Prop. 2020/21:199

fattas av svensk lagstiftning såvida
Article 9 or Article 10, shall be

de inte själva är anställda eller
subject to the legislation of

arbetar som
egenföretagare
inom
Sweden unless they are them-

japanskt territorium.

selves employed or self-em-

ployed in the territory of Japan.

b) Under den tid som en person
(b) While a person works in

arbetar inom
japanskt territorium
the territory of Japan and is

och omfattas av svensk lagstiftning
subject to the legislation of

i enlighet med artikel 7, artikel
Sweden

in
accordance
with

9.2 b eller artikel 10, ska medfölj-
Article 7,
paragraph 2(b)
of

ande make och barn undantas från
Article 9
or
Article 10,
the

japansk lagstiftning avseende det
spouse or children coming with

japanska pensionssystem som an-
that person shall be exempted

ges i artikel 2.1 a i, förutsatt att de
from the legislation of Japan

krav som fastställts i japansk lag-
concerning the Japanese pension

stiftning om tillämpningen av avtal
system
specified
in
paragraph

om social trygghet är uppfyllda.
1(a)(i) of Article 2, provided that

Om maken eller barnen så begär ska
the requirements specified in the

ovanstående inte gälla.

legislation
of
Japan concerning

the enforcement of the agree-

ments on social security are

fulfilled. However, when
those

spouse or children so request, the

foregoing shall not apply.

2. Medföljande make och
barn
2. The

spouse
or
children

till en person som arbetar inom
coming with the person who

svenskt territorium och som om-
works in the territory of Sweden

fattas av japansk lagstiftning i en-
and who is subject to the legisla-

lighet med artikel 7, artikel 9.2 a
tion of Japan in accordance with

eller artikel 10 ska inte omfattas av
Article 7,
paragraph 2(a)
of

svensk lagstiftning såvida de inte
Article 9 or Article 10, shall not

själva är anställda eller arbetar som
be subject to the legislation of

egenföretagare inom svenskt terri-
Sweden unless they are them-

torium.

selves employed or self-em-

ployed in the territory of

Sweden.

Artikel 12

Article 12

Obligatorisk försäkring

Compulsory Coverage

Artiklarna 6–8, artikel 9.2 och
Articles 6 to 8, paragraph 2 of

artikel 11 ska endast tillämpas vid
Article 9 and Article 11 shall

obligatorisk
omfattning
enligt
apply
only
to
compulsory

vardera avtalsslutande stats lagstift-
coverage under the legislation of

ning.

each Contracting State.

13

Prop. 2020/21:199
AVDELNING III

PART III

BESTÄMMELSER OM

PROVISIONS

FÖRMÅNER

CONCERNING

BENEFITS

Kapitel 1

Chapter 1

Allmän bestämmelse

Common Provision

Artikel 13

Article 13

Sammanläggning

Totalization

Om en person inte har tillräckligt
Where a person does not have

med
försäkringsperioder för att
sufficient periods of coverage to

uppfylla kraven för rätt till förmån
fulfill the requirement for entitle-

enligt en avtalsslutande stats lag-
ment to benefits under the legi-

stiftning ska den behöriga institu-
slation of a Contracting State, the

tionen i den avtalsslutande staten
competent
institution
of
that

beakta
försäkringsperioder
som
Contracting State shall take into

fullgjorts enligt den andra avtals-
account, for the purpose of

slutande
statens
lagstiftning,
med
establishing entitlement to those

syftet att personen ska förvärva
benefits, the periods of coverage

rätten till en förmån, förutsatt att
completed under the legislation

dessa
perioder
inte sammanfaller
of the other Contracting State

med
de
försäkringsperioder
som
insofar as they do not coincide

fullgjorts enligt den första avtals-
with the periods of coverage

slutande statens lagstiftning.

completed under the legislation

of the first Contracting State.

Vid beaktande av försäkrings-
However, in
taking
into

perioder enligt den andra statens
account the periods of coverage

lagstiftning ska försäkringsperioder
under the legislation of the other

som erkänns enligt den statens
Contracting State, the periods of

lagstiftning enbart på grundval av
coverage
which
are
credited

bosättning inom den avtalsslutande
under the legislation of that

statens territorium inte beaktas.
Contracting State solely on the

basis of residence in the territory

of that Contracting State shall

not be taken into account.

Kapitel 2

Chapter 2

Bestämmelser om japanska
Provisions concerning

förmåner

Japanese Benefits

Artikel 14

Article 14

Särskilda bestämmelser om

Special Provisions concerning

sammanläggning

Totalization

1. Artikel 13
ska
inte
gälla
1. Article 13 shall not apply to

engångsutbetalningar
enligt
de
lump-sum
payments under
the

14

japanska pensionssystem som an-
Japanese pension systems speci-
Prop. 2020/21:199

ges i artikel 2.1 a på grund av
fied in paragraph 1(a) of

dödsfall eller utträde.

Article 2 on account of death or

withdrawal.

2. Vid tillämpning av artikel 13
2. In applying Article 13, the

ska
försäkringsperioder
enligt
periods of coverage under the

svensk
lagstiftning
beaktas
som
legislation of Sweden shall be

förmånsgrundande perioder
enligt
taken into account as periods of

pensionsförsäkringen för anställda
coverage under the Employees’

och som motsvarande försäkrings-
Pension Insurance and as corre-

perioder
enligt
den
nationella
sponding periods
of
coverage

pensionen.

under the National Pension.

3. Vid tillämpning av artikel 13
3. In applying Article 13, the

ska de behöriga institutionerna i
competent institutions
of Japan

Japan
under
varje
kalenderår
shall credit, in each calendar

erkänna
försäkringsperioder
mot-
year, twelve months of periods of

svarande tolv månader för en
coverage for a period of cover-

försäkringsperiod på ett år enligt
age of a year under the legi-

svensk lagstiftning som har intygats
slation of Sweden and certified

som sådan av den behöriga institu-
as such by the competent institu-

tionen i Sverige. Försäkrings-
tion of Sweden. Periods of cove-

perioder som ska erkännas av de
rage to be credited by the

behöriga institutionerna i Japan ska
competent institutions
of Japan

inte inkludera månader som redan
shall not include months that are

har erkänts som försäkrings-
already credited as periods of

perioder enligt japansk lagstiftning.
coverage under the legislation of

Det sammanlagda antalet månader
Japan. The total number of

av
försäkringsperioder
som ska
months of periods of coverage to

erkännas enligt
bestämmelserna i
be credited under the provision

denna punkt och de månader som
of this paragraph and the months

redan har erkänts som försäkrings-
that are already credited as

perioder enligt japansk lagstiftning
periods of coverage under the

ska inte överskrida tolv månader
legislation of Japan shall not

under ett kalenderår.

exceed twelve in a calendar year.

Artikel 15

Article 15

Särskilda bestämmelser om

Special Provisions concerning

invaliditetsförmåner och

Disability Benefits and

efterlevandeförmåner

Survivors’ Benefits

När det enligt japansk lagstiftning
Where the legislation of Japan

krävs att datumet för den första
requires for entitlement to dis-

läkarundersökningen
eller
döds-
ability
benefits
or
survivors’

fallet infaller under specifika för-
benefits (except lump-sum pay-

säkringsperioder för att rätt till
ments under the Japanese pen-

invaliditetsförmåner
eller efterlev-
sion systems specified in para-

andeförmåner ska föreligga
(med
graph
1(a) of
Article 2 on

undantag för engångsutbetalningar
account of death) that the date of

enligt de japanska pensionssystem
the first medical examination or
15

Prop. 2020/21:199 som anges i artikel 2.1 a i fråga om dödsfall), ska detta krav anses vara uppfyllt i fråga om förvärvande av rätt till dessa förmåner om detta datum infaller inom försäkringsperioderna enligt svensk lagstiftning.

Om rätt till invaliditetsförmåner eller efterlevandeförmåner (med undantag för engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystem som anges i artikel 2.1 a på grund av dödsfall) enligt den nationella pensionen fastställs utan tillämpning av denna artikel, ska denna artikel inte tillämpas i syfte att förvärva rätt till invaliditetsförmåner eller efterlevandeförmåner (med undantag för engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystem som anges i artikel 2.1 a i fråga om dödsfall) baserat på samma försäkringshändelse enligt pensionsförsäkringen för anställda.

of death lies within specified periods of coverage, this requirement shall be deemed to be fulfilled for the purpose of establishing entitlement to those benefits if such a date lies within the periods of coverage under the legislation of Sweden.

However, if entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) under the National Pension is established without applying this Article, this Article shall not be applied for the purpose of establishing entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) based on the same insured event under the Employees’ Pension Insurance.

Artikel 16

Beräkning av förmånsbelopp

1. När rätt till en japansk förmån har fastställts med stöd av artikel 13 eller artikel 15 ska den behöriga institutionen i Japan beräkna förmånsbeloppet i enlighet med japansk lagstiftning, med förbehåll för punkterna 2–4 i denna artikel.

Article 16

Calculation of the Amount of Benefits

1. Where entitlement to a Japanese benefit is established by virtue of Article 13 or Article 15, the competent institution of Japan shall calculate the amount of that benefit in accordance with the legislation of Japan, subject to paragraphs 2 to 4 of this Article.

2. När det gäller grundpension i

form
av invaliditetspension och

andra förmåner vilkas belopp är en

fast summa oavsett försäkrings-

grundande period ska, om kraven

för att erhålla sådana förmåner har

uppfyllts med stöd av artikel 13

16
eller
artikel 15, det beviljade

2. With regard to the Disability Basic Pension and other benefits, the amount of which is a fixed sum granted regardless of the period of coverage, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of Article 13 or Article 15, the

beloppet beräknas proportionerligt
amount to be granted shall be

utifrån summan av avgiftsperioder
calculated according to the pro-

och premiebefriade perioder enligt
portion of the sum of the periods

det
pensionssystem
från
vilka
of contribution and the premium-

sådana förmåner betalas ut, i för-
exempted
periods
under
the

hållande till summan av dessa av-
pension system from which such

giftsperioder, dessa premiebefriade
benefits will be paid to the sum

perioder och de försäkringsperio-
of those periods of contribution,

derna enligt svensk lagstiftning.
those
premium-exempted

periods and the periods of

coverage under the legislation of

Sweden.

3. När det gäller invaliditetsför-
3. With
regard
to
disability

måner
och

efterlevandeförmåner
benefits and survivors’ benefits

enligt

pensionsförsäkringen
för
under the
Employees’ Pension

anställda, i den mån de förmåns-
Insurance, insofar as the amount

belopp som ska beviljas beräknas
of those benefits to be granted is

utifrån den angivna period som
calculated on the basis of the

fastställs i japansk lagstiftning när
specified
period
determined
by

försäkringsperioderna
enligt
pen-
the legislation of Japan when the

sionsförsäkringen för
anställda är
periods of coverage under the

kortare än den angivna perioden,
Employees’
Pension
Insurance

ska
förmånsbeloppet,
om
kraven
are less than that specified

för att erhålla sådana förmåner är
period, if the requirements for

uppfyllda med stöd av artikel 13
receiving such benefits are ful-

eller artikel 15, beräknas pro-
filled by virtue of Article 13 or

portionerligt
utifrån
försäkrings-
Article 15, the amount to be

perioderna
enligt
pensionsförsäk-
granted
shall be
calculated

ringen för anställda, i förhållande
according to the proportion of

till summan av dessa försäkrings-
the periods of coverage under the

perioder
och
försäkringsperioder
Employees’
Pension
Insurance

enligt
svensk
lagstiftning.
När
to the sum of the periods of

summan av
försäkringsperioderna
coverage and the periods of

överskrider
den
angivna perioden
coverage under the legislation of

ska denna summa av försäkrings-
Sweden. However, when the sum

perioder
betraktas
som
likställd
of the periods of coverage

med den angivna perioden.

exceeds that
specified period,

that sum of the periods of

coverage shall be regarded as

equal to that specified period.

4. När det gäller tilläggspension
4. With

regard
to
the

för makar som ingår i ålders-
Additional Pension for Spouses

pensionen för anställda och andra
which is included in the Old-age

förmåner som kan beviljas som en
Employees’
Pension
and
any

fast summa i fall där de försäkrings-
other benefits that may be

perioder
enligt

pensionsförsäk-
granted as a fixed sum in cases

ringen för anställda är likställda
where the periods of coverage

med eller överskrider den angivna
under the
Employees’ Pension

period
som

fastställts i
japansk
Insurance
equal
or exceed
the

Prop. 2020/21:199

17

Prop. 2020/21:199 lagstiftning, ska förmånsbeloppet, om kraven för att erhålla sådana förmåner är uppfyllda med stöd av artikel 13, beräknas proportionerligt utifrån försäkringsperioderna enligt pensionsförsäkringen för anställda, i förhållande till den angivna perioden.

specified period determined by the legislation of Japan, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of Article 13, the amount to be granted shall be calculated according to the proportion of the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance to that specified period.

Kapitel 3

Chapter 3

Bestämmelser om svenska
Provisions concerning

förmåner

Swedish Benefits

Artikel 17

Article 17

Särskilda bestämmelser om
Special Provisions concerning

sammanläggning

Totalization

1. Artikel 13
ska inte vara
1. Article 13 shall not apply to

tillämplig på grundkravet om tre års
the basic requirement of three

bosättning i Sverige för rätt till
years of residence in Sweden for

garantipension,
sjukersättning i
entitlement to guarantee pension,

form av garantiersättning och akti-
sickness compensation in the

vitetsersättning i form av garanti-
form of guarantee compensation

ersättning.

and activity compensation in the

form of guarantee compensation.

2. Vid fastställande av rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning ska försäkring enligt japansk lagstiftning anses som försäkring enligt svensk lagstiftning.

2. When establishing entitlement to sickness compensation or activity compensation, coverage under the legislation of Japan shall be considered as coverage under the legislation of Sweden.

3. Vid tillämpning av artikel 13
3. In applying Article 13, the

ska den behöriga institutionen i
competent institution of Sweden

Sverige erkänna en försäkrings-
shall credit a period of coverage

period på ett år för försäkrings-
of a year for twelve months of

perioder motsvarande tolv månader
periods of coverage under the

enligt japansk lagstiftning som har
legislation of Japan and certified

intygats som sådana av de behöriga
as such by the competent institu-

institutionerna i Japan. Försäk-
tions of Japan. Periods of cover-

ringsperioder som ska erkännas av
age to be credited by the

den behöriga institutionen i Sverige
competent institution of Sweden

ska inte inkludera perioder som
shall not include periods that are

redan har erkänts som försäkrings-
already credited as periods of

grundande perioder enligt svensk
coverage under the legislation of

lagstiftning.
Sweden.

18

4. Om en person enligt svensk lagstiftning inte är berättigad till en förmån efter den sammanläggning som avses i artikel 13 av försäkringsperioder som har fullgjorts enligt båda de avtalsslutande staternas lagstiftning ska denna persons rätt till förmån bestämmas genom sammanläggning av dessa perioder och sådana försäkringsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i ett tredje land med vilket Sverige har ingått avtal om social trygghet eller motsvarande samordningsinstrument för social trygghet, som medger sammanläggning av perioder för den personen.

4. If a person is not eligible for
Prop. 2020/21:199

a benefit under the legislation of

Sweden on the basis of the

periods of coverage under the

legislation of both Contracting

States, totalized as provided in

Article 13, the eligibility of that

person for that benefit shall be

determined by totalizing these

periods and periods of coverage

completed under the legislation

of a third state, with which

Sweden is bound by social

security agreements or equiva-

lent coordination instruments on

social security which provide for

the totalization of periods for that

person.

Artikel 18

Beräkning av förmånsbelopp

1. Vid beräkning av den inkomstgrundade pensionen i form av tilläggspension som ska betalas ut i enlighet med artikel 13 eller artikel 17.4, ska enbart försäkringsperioder som har fullgjorts enligt svensk lagstiftning beaktas.

Article 18

Calculation of the Amount of Benefits

1. When calculating the amount of income-based pension in the form of supplementary pension to be paid in accordance with Article 13 or paragraph 4 of Article 17, only periods of coverage completed under the legislation of Sweden shall be taken into account.

2. Vid beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning ska endast inkomster intjänade under perioder då svensk lagstiftning var tillämplig beaktas.

2. When calculating the amount of income-related sickness compensation and incomerelated activity compensation, only income earned during periods when the legislation of Sweden was applicable shall be taken into account.

19

Prop. 2020/21:199

20

AVDELNING IV

PART IV

ÖVRIGA

MISCELLANEOUS

BESTÄMMELSER

PROVISIONS

Artikel 19

Article 19

Administrativt samarbete

Administrative Collaboration

1. De

båda

avtalsslutande
1. The
competent
authorities

staternas behöriga myndigheter ska
of both Contracting States shall:

a) komma överens om de admini-
(a) agree on the administrative

strativa åtgärder som krävs för
measures necessary for the im-

tillämpningen
av
detta
avtal,
plementation of this Agreement,

inbegripet utbyte av statistik,

including
the
exchange
of

statistics;

b) utse

förbindelseorgan
för
(b) designate liaison agencies

tillämpningen av detta avtal,

for the implementation of this

Agreement; and

c) så snart som möjligt informera
(c) communicate to each other,

varandra om ändringar i staternas
as soon as possible, all informa-

respektive lagstiftning, i den mån
tion about changes to their

sådana ändringar påverkar tillämp-
respective legislation insofar as

ningen av detta avtal.

those changes affect the im-

plementation of this Agreement.

2. De

båda

avtalsslutande
2. The
competent
authorities

staternas behöriga myndigheter och
and
competent
institutions
of

behöriga
institutioner
ska,
inom
both
Contracting
States, within

ramen för sina respektive ansvars-
the scope of their respective

områden, ge det bistånd som krävs
authorities, shall
provide
any

för tillämpningen av detta avtal.
assistance
necessary
for
the

Biståndet ska ges utan kostnad.
implementation of this Agree-

ment. This assistance shall be

provided free of charge.

Artikel 20

Article 20

Avgifter och legalisering

Charges or Fees and

Legalization

1. Om
en
avtalsslutande
stats
1. Insofar as the legislation and

lagstiftning
och
andra
relevanta
other relevant laws and regula-

lagar
och
författningar
innehåller
tions of a Contracting State

bestämmelser
om
befrielse
eller
contain provisions on an exemp-

reducering
av
administrativa
eller
tion or reduction of administra-

konsulära

avgifter
för
dokument
tive charges or consular fees for

som ska inlämnas enligt den avtals-
documents to be submitted under

slutande
statens
lagstiftning, ska
the legislation of that Con-

dessa
bestämmelser också
gälla
tracting State, those
provisions

dokument som ska lämnas in vid
shall also apply to documents to

tillämpningen
av

detta
avtal och
be submitted in the application of

den andra avtalsslutande statens lagstiftning.

2. Dokument som inlämnas i enlighet med detta avtal och en avtalsslutande stats lagstiftning ska inte kräva legalisering eller liknande formaliteter av diplomatiska eller konsulära myndigheter.

this Agreement and the legi-
Prop. 2020/21:199

slation of the other Contracting

State.

2. Documents which are pre-

sented for the purpose of this

Agreement and the legislation of

a Contracting State shall not

require legalization or any other

similar formality by diplomatic

or consular authorities.

Artikel 21

Språk

1. Vid tillämpningen av detta avtal får de avtalsslutande staternas behöriga myndigheter och behöriga institutioner kommunicera på svenska, japanska eller engelska direkt med varandra och med berörda personer, oavsett var dessa personer är bosatta.

2. Vid tillämpningen av detta avtal får en avtalsslutande stats behöriga myndigheter och behöriga institutioner inte avvisa ansökningar eller andra dokument på grund av att de är skrivna på svenska, japanska eller engelska.

Article 21

Languages of Communication

1. In the implementation of this Agreement, the competent authorities and competent institutions of both Contracting States may communicate directly in Swedish, Japanese or English language with each other and with any concerned person wherever the person may reside.

2. In the implementation of this

Agreement, the competent authorities and competent institutions of a Contracting State may not reject applications or any other documents for the reason that they are written in Swedish, Japanese or English language.

Artikel 22

Sekretess och överföring av uppgifter

1. En avtalsslutande stats behöriga myndigheter eller behöriga institutioner ska, i enlighet med nationella lagar och andra bestämmelser, till den andra avtalsslutande statens behöriga myndigheter eller behöriga institutioner överföra uppgifter om en enskild person som insamlats i enlighet med den avtalsslutande statens lagstiftning, i den mån dessa uppgifter är nödvändiga för tillämpningen av detta avtal.

Article 22

Transmission and

Confidentiality of Information

1. The competent authorities or competent institutions of a Contracting State shall, in accordance with its laws and regulations, transmit to the competent authorities or competent institutions of the other Contracting State information about an individual collected under the legislation of that Contracting State insofar as that information

21

Prop. 2020/21:199 Om inte annat föreskrivs i den andra avtalsslutande statens lagar och andra bestämmelser ska dessa uppgifter användas uteslutande för tillämpningen av detta avtal.

is necessary for the implementation of this Agreement. Unless otherwise required by the laws and regulations of that other Contracting State, that information shall be used exclusively for the purpose of implementing this Agreement.

2. En avtalsslutande stats behöriga myndigheter eller behöriga institutioner kan, på begäran av den andra statens behöriga myndigheter eller behöriga institutioner, i enlighet med den avtalsslutande statens lagstiftning och andra relevanta lagar och bestämmelser, till den andra avtalsslutande statens behöriga myndigheter eller behöriga institutioner överföra andra uppgifter om en enskild person än de som avses i punkt 1 i denna artikel, som insamlats i enlighet med den avtalsslutande statens lagstiftning, i den mån detta är nödvändigt för tillämpningen av den andra avtalsslutande statens lagstiftning. Om inte annat föreskrivs i den andra avtalsslutande statens lagar och andra bestämmelser ska dessa uppgifter användas uteslutande för tillämpningen av den andra avtalsslutande statens relevanta lagstiftning.

2. The competent authorities or competent institutions of a Contracting State may, upon the request of the competent authorities or competent institutions of the other Contracting State, transmit, in accordance with the legislation and other relevant laws and regulations of that Contracting State, other information about the individual than that referred to in paragraph 1 of this Article collected under the legislation of that Contracting State, to the competent authorities or competent institutions of that other Contracting State insofar as it is necessary for the implementation of the legislation of that other Contracting State. Unless otherwise required by the laws and regulations of that other Contracting State, that information shall be used exclusively for the purpose of implementing that legislation of that other Contracting State.

3. När det gäller överföring i

enlighet med punkterna 1 och 2 i

denna artikel ska personuppgifter

skyddas i enlighet med vardera

avtalsslutande stats respektive lag-

stiftning och andra relevanta lagar

och bestämmelser, samt i enlighet

med följande bestämmelser:

a) De sändande behöriga myn-

digheterna eller institutionerna ska

säkerställa att personuppgifter som

22
överförs är korrekta och begränsade

3. With regard to transmission in accordance with paragraphs 1 and 2 of this Article, personal data shall be protected in accordance with the legislation and other relevant laws and regulations of each Contracting State respectively and the following provisions:

(a) the transmitting competent authorities or competent institutions shall ensure that personal data to be transmitted are

till den omfattning som krävs för att uppfylla syftet med överföringen. Om det blir uppenbart att det har överförts inkorrekta uppgifter eller uppgifter vars överföring är oförenlig med den sändande statens lagstiftning eller andra relevanta lagar och bestämmelser, ska de sändande behöriga myndigheterna eller institutionerna omedelbart underrätta de mottagande behöriga myndigheterna eller institutionerna om detta. I ett sådant fall ska de mottagande behöriga myndig-

heterna eller institutionerna omedelbart korrigera eller radera dessa uppgifter.

accurate and limited to the extent necessary for the purpose of transmission. If it becomes evident that inaccurate data or data whose transmission is incompatible with the legislation and other relevant laws and regulations of the transmitting State were transmitted, the transmitting competent authorities or competent institutions shall immediately notify the receiving competent authorities or competent institutions of this fact. In this case the receiving competent authorities or competent institutions shall correct or delete this data immediately;

Prop. 2020/21:199

b) Både de sändande och de mot-
(b) both the transmitting and

tagande
behöriga
myndigheterna
the receiving competent authori-

eller
institutionerna
ska effektivt
ties
or
competent
institutions

skydda personuppgifter mot obe-
shall effectively protect personal

hörig eller olaglig åtkomst, ändring
data
against unauthorized
or

eller utlämnande.

illegal
access,
alteration,
or

disclosure; and

c) På
begäran
av
den
berörda
(c) on request of the person

personen ska

concerned:

i) de mottagande behöriga myn-
(i) the

receiving
competent

digheterna eller institutionerna upp-
authorities or competent institu-

höra med användningen av upp-
tions shall suspend the use of the

gifter som hanteras på ett sätt som
data handled in a way that is

är oförenligt med den mottagande
incompatible with the legislation

statens
lagstiftning
och
andra
and other relevant laws and

relevanta lagar och bestämmelser,
regulations of the receiving State

eller radera sådana uppgifter, och
or delete such data and shall

omedelbart underrätta de sändande
immediately inform the trans-

behöriga myndigheterna eller in-
mitting competent authorities or

stitutionerna om upphörandet eller
competent
institutions
of
that

raderingen,

suspension or that deletion; and

ii) de sändande behöriga myndig-
(ii) the transmitting competent

heterna eller institutionerna korri-
authorities or competent institu-

gera felaktiga uppgifter som han-
tions shall correct the inaccurate

teras av de sändande behöriga myn-
data handled by the transmitting

digheterna eller institutionerna och
competent authorities or compe-

omedelbart underrätta de mot-
tent institutions, and shall im-

tagande
behöriga
myndigheterna
mediately
inform
the
receiving

eller
institutionerna
om
denna
competent
authorities
or

korrigering.

competent
institutions
of
that

correction.

23

Prop. 2020/21:199

24

Artikel 23

Article 23

Ansökningar, överklaganden och
Submission of Applications,

meddelanden

Appeals and Declarations

1. När en skriftlig ansökan om
1. When a written application

förmåner,
ett överklagande
eller
for benefits, an appeal or any

något annat meddelande enligt en
other declaration under the legi-

avtalsslutande stats lagstiftning ges
slation of a Contracting State is

in till en behörig myndighet eller en
submitted to a competent autho-

behörig institution i den andra av-
rity or competent institution of

talsslutande staten som är behörig
the
other
Contracting
State

att ta emot liknande ansökningar,
which is competent to receive

överklaganden eller meddelanden
similar
applications, appeals or

enligt
den
andra
avtalsslutande
declarations under the legislation

statens lagstiftning ska ansökan om
of that other Contracting State,

förmåner, överklagandet eller med-
that
application for benefits,

delandet anses ha getts in samma
appeal or declaration shall be

datum till den behöriga myndig-
deemed to be submitted on the

heten eller den behöriga institu-
same date to the competent

tionen i den första avtalsslutande
authority or competent institu-

staten och ska hanteras i enlighet
tion of the first Contracting State

med den
första
avtalsslutande
and shall be dealt with, according

statens
gällande förfaranden
och
to the procedure and legislation

lagstiftning.

of the first Contracting State.

2. En
avtalsslutande
stats
be-
2. The competent authority or

höriga
myndighet
eller
behöriga
competent institution of a Con-

institution ska utan dröjsmål skicka
tracting State shall send the

ansökningar om förmåner, över-
application
for benefits,
appeal

klaganden eller andra meddelanden
or any other declaration sub-

som getts in i enlighet med punkt 1
mitted
in
accordance
with

i denna artikel till den behöriga
paragraph 1 of this Article to the

myndigheten eller den behöriga in-
competent authority or compe-

stitutionen i den andra avtalsslut-
tent institution of the other

ande staten.

Contracting State without delay.

Artikel 24

Article 24

Utbetalning av förmåner

Payment of Benefits

1. Utbetalning av förmåner enligt
1. Payments of benefits under

detta avtal får ske i någon av de
this Agreement may be made in

avtalsslutande staternas valuta.
the currency of either Con-

tracting State.

2. Om någon av de avtalsslutande
2. In case provisions for re-

staterna inför bestämmelser som
stricting the exchange of current-

begränsar valutaväxling eller pen-
cies or remittance are introduced

ningöverföringar ska de avtals-
by either Contracting State, the

slutande
staternas
regeringar
Governments of both Con-

omedelbart samråda om de åtgärder
tracting States shall immediately

som krävs
för att säkerställa den
consult on the measures

avtalsslutande statens utbetalningar
necessary to ensure the payments
Prop. 2020/21:199

av förmåner enligt detta avtal.

of benefits by that Contracting

State under this Agreement.

Artikel 25

Article 25

Tvistlösning

Resolution of Disagreement

1. Tvister
om
tolkningen eller
1. Any disagreement regarding

tillämpningen av detta avtal ska
the interpretation or application

lösas genom samråd av de behöriga
of this Agreement shall be

institutionerna, de behöriga myn-
resolved

by
consultation by

digheterna eller de relevanta myn-
competent

institutions,
the

digheterna i de båda avtalsslutande
competent
authorities, or
the

staterna.

relevant

authorities
of
both

Contracting States.

2. Tvister som inte kan lösas i
2. If any disagreement cannot

enlighet
med
bestämmelserna i
be resolved in accordance with

punkt 1
i
denna
artikel
ska,
på
the provisions of paragraph 1 of

begäran
av
endera
avtalsslutande
this Article, it shall be submitted,

stat, hänskjutas till en skiljedomstol
at the request of either Con-

för avgörande. Skiljedomstolen ska
tracting State, for decision to an

sammansättas
för
varje
enskilt
arbitral tribunal which shall be

ärende på följande sätt:

constituted for each
individual

case in the following manner:

a) Varje avtalsslutande
stat
ska
(a) each
Contracting
State

utse en skiljedomare senast sextio
shall appoint an arbitrator no

dagar efter det datum då en
later than sixty days after the date

avtalsslutande
stat
på
diplomatisk
when a Contracting State has

väg har underrättat den andra
notified
the
other Contracting

avtalsslutande
staten
om
begäran
State
through
diplomatic

om ett
skiljedomsförfarande.
De
channels of the request for

båda skiljedomarna ska i samråd
arbitration. The two
arbitrators

utse en tredje skiljedomare som
shall agree to appoint a third

ordförande
för
skiljedomstolen,
arbitrator as chairman of the

som inte ska vara medborgare i
arbitral tribunal, who shall not be

någon av de avtalsslutande staterna
a national of either Contracting

och som ska utses senast trettio
State, and who shall be appointed

dagar efter det datum då den
no later than thirty days after the

avtalsslutande stat som sist utsåg
date when the Contracting State

sin skiljedomare
underrättade den
which was the later to appoint its

andra avtalsslutande
staten
om
arbitrator has notified the other

utnämnandet.

Contracting State of the appoint-

ment; and

b) Om någon av staterna under-
(b) if either Contracting State

låter att utse en skiljedomare eller
fails to appoint an arbitrator, or if

om de skiljedomare som utses av de
the arbitrators appointed by the

avtalsslutande staterna inte enas om
Contracting States do not agree

en ordförande, inom de tidsfrister
upon a
chairman
within
the
25

Prop. 2020/21:199
som anges i led a i denna punkt, kan
respective periods referred to in

endera avtalsslutande stat begära av
subparagraph (a)
of
this
para-

Internationella domstolens presi-
graph,
either
Contracting
State

dent att fullgöra de nödvändiga
may request the President of the

utnämnandena. Om Internationella
International Court of Justice to

domstolens president är medborg-
make the necessary appoint-

are i någon av de avtalsslutande
ments. If the President of the

staterna eller av andra skäl inte kan
International Court of Justice is a

fullgöra utnämnandena kan Inter-
national of a Contracting State or

nationella
domstolens
vicepresi-
is prevented from making the

dent
eller,
om
vicepresidenten
appointments
for
any
other

också är förhindrad att fullgöra
reason, the Vice-President of the

uppgiften, den äldsta domaren i
International Court of Justice or,

Internationella domstolen som inte
if the Vice-President is similarly

är förhindrad, anmodas att fullgöra
prevented from acting, the most

utnämnandena.

senior judge of the International

Court of Justice who is not

prevented may be requested to

make the appointments.

3. Skiljedomstolens beslut, som
3. The decision of the arbitral

ska vara bindande och slutgiltigt för
tribunal, which shall be binding

de
båda avtalsslutande
staterna,
and final on both Contracting

fattas genom majoritetsomröstning.
States, shall be by majority vote.

4. Såvida
inte
skiljedomstolen
4. Unless the arbitral tribunal

beslutar annat ska

decides otherwise:

a) varje avtalsslutande stat bära
(a) each Contracting
State

kostnaden för sin skiljedomare och
shall bear the cost for its

för sin representation i skiljedom-
arbitrator, and of its representa-

stolen,

tion before the arbitral tribunal;

and

b) kostnaderna
för ordföranden
(b) the costs of the chairman

och andra utgifter delas lika mellan
and other expenses shall be

de båda avtalsslutande staterna.
shared
equally
between
both

Contracting States.

5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

5. The arbitral tribunal shall determine its own rules of procedure.

Artikel 26

Article 26

Rubriker

Headings

Rubriker till
avdelningar, kapitel
The headings of Parts, Chapters

och artiklar i detta avtal har införts
and Articles of this Agreement

uteslutande
för att underlätta
are inserted for convenience of

26

reference only and shall not

hänvisning och ska inte påverka tolkningen av detta avtal.

affect the interpretation of this
Prop. 2020/21:199

Agreement.

AVDELNING V

PART V

ÖVERGÅNGSBESTÄM-
TRANSITIONAL AND

MELSER OCH

FINAL PROVISIONS

SLUTGILTIGA

BESTÄMMELSER

Artikel 27

Article 27

Övergångsbestämmelser

Transitional Provisions

1. Detta avtal fastställer ingen rätt
1. This
Agreement
shall
not

till förmåner för tid före ikraft-
establish
any entitlement
to

trädandet.

benefits for any period prior to its

entry into force.

2. Vid tillämpningen av detta av-
2. In the
implementation
of

tal ska förmånsgrundande perioder
this Agreement, periods
of

som fullgjorts före avtalets ikraft-
coverage
completed
before
its

trädande och andra rättsligt re-
entry into force as well as other

levanta händelser som har inträffat
legally relevant events occurring

före avtalets ikraftträdande
också
before its entry into force shall

beaktas.

also be taken into account.

3. Tillämpningen av detta
avtal
3. The application of this

ska inte föranleda minskning av
Agreement shall not, for a bene-

förmånsbelopp som en förmåns-
ficiary, result in any reduction in

tagare har beviljats före ikraft-
the amount of benefits to which

trädandet av detta avtal.

entitlement
was
established

before the entry into force of this

Agreement.

4. När det gäller en person som
4. In applying Article 7, in the

har arbetat inom en avtalsslutande
case of a person who has been

stats territorium och omfattats av
working in the territory of a

den andra avtalsslutande statens
Contracting State and has been

lagstiftning fram till detta avtals
covered under the legislation of

ikraftträdande ska, vid tillämpning
the other Contracting State until

av artikel 7, den utsändningsperiod
the entry into force of this Agree-

eller det arbete som egenföretagare
ment, the period of detachment

som avses i artikel 7 anses ha inletts
or self-employed activity re-

vid datumet för avtalets ikraft-
ferred to in Article 7 shall be

trädande.

considered to begin on the date

of entry into force of this Agree-

ment.

27

Prop. 2020/21:199

5. Beslut som fattats före detta
5. Decisions made before the

avtals ikraftträdande ska inte på-
entry into force of this Agree-

verka
rättigheter
som fastställts
ment shall not affect any rights to

med stöd av detta avtal.
be established by virtue of this

Agreement.

6. Anspråk som prövats före detta
6. Claims
which were
deter-

avtals ikraftträdande ska, på be-
mined before the entry into force

gäran av den berörda personen,
of this Agreement shall, upon the

prövas på nytt i enlighet med detta
request of the person concerned,

avtal.

be re-examined in accordance

with this Agreement.

Artikel 28

Article 28

Ikraftträdande

Entry into Force

Detta avtal träder i kraft den första
This Agreement shall enter into

dagen i den tredje månaden efter
force on the first day of the third

den månad då de avtalsslutande
month following the month in

staterna ska ha avslutat en utväxling
which the
Contracting
States

av diplomatiska noter där de skrift-
shall have completed an ex-

ligen underrättar varandra om att
change of diplomatic notes in-

deras
respektive
konstitutionella
forming each other that their

krav för att detta avtal ska träda i
respective constitutional require-

kraft har uppfyllts.

ments necessary for the entry

into force of this Agreement

have been fulfilled.

Artikel 29

Varaktighet och uppsägning

1. Detta avtal ska gälla på obestämd tid. Endera avtalsslutande stat kan säga upp detta avtal på diplomatisk väg genom skriftligt meddelande till den andra avtalsslutande staten. Om detta avtal sägs upp ska det fortsätta att gälla till den sista dagen av den tolfte månaden efter den månad då uppsägningen meddelades.

Article 29

Duration and Termination

1. This
Agreement
shall

remain in force for an indefinite period. Either Contracting State may give to the other Contracting State, through diplomatic channels, written notice of termination of this Agreement. In that event, this Agreement shall remain in force until the last day of the twelfth month following the month in which the termination was notified.

28

2. Upphör avtalet i enlighet med
2. If this
Agreement is
ter-

punkt 1 i denna artikel ska rättig-
minated
in
accordance
with

heter avseende rätten till och ut-
paragraph 1 of this Article, rights

betalning av förmåner som redan
regarding
entitlement
to
and

har erhållits i enlighet med detta
payment
of
benefits
acquired

avtal bibehållas.
under this Agreement shall be

retained.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat detta avtal.

Upprättat i två exemplar i Stockholm den 11 april, 2019, på svenska, japanska och engelska, vilka alla texter är lika giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska den engelska texten gälla.

In witness whereof, the undersigned, being duly authorized thereto by their respective Governments, have signed this Agreement.

Done in duplicate at Stockholm on 11 April, 2019, in the Swedish, Japanese and English languages, each text being equally authentic. In case of any divergence of interpretation, the English text shall prevail.

Prop. 2020/21:199

FÖR SVERIGES REGERING

FOR THE GOVERNMENT OF SWEDEN

Annika Strandhäll

FÖR JAPANS REGERING

FOR THE GOVERNMENT OF JAPAN

Shigeyuki Hiroki

29

Prop. 2020/21:199 3
Ärendet och dess beredning

Representanter för Sveriges och Japans regeringar förhandlade under tiden mellan 2008 och 2019 fram ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan. I den svenska delegationen har det även ingått representanter från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Avtalet undertecknades den 11 april 2019 i Stockholm. Ett förslag till lag om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan har upprättats inom Socialdepartementet. Ett utkast till proposition har beretts med Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Integritetsskyddsmyndigheten.

Lagrådet

Tillämpningen av avtalet innebär att tillhörigheten till den svenska socialförsäkringen utsträcks eller i vissa fall undantas. Socialavgifter ska endast betalas för de svenska förmåner som den enskilde enligt avtalet omfattas av. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4 Avtalets innehåll

4.1 Allmänt om avtalet

Bakgrund

Ett bilateralt avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan skrevs under i Stockholm den 11 april 2019. Undertecknandet föregicks av sju förhandlingsrundor där den första hölls i Tokyo i mars 2008. Därefter följde förhandlingar i Stockholm december 2008, i Tokyo juni 2010, i Stockholm oktober 2011, i Tokyo juni 2016, i Stockholm oktober 2017 och slutligen i Tokyo i april 2018. Förhandlingen om en tillämpningsöverenskommelse till avtalet slutfördes under februari 2021.

Japan har avtal om social trygghet med ett tjugotal länder, bl.a. Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Kina och USA.

Japan är världens elfte folkrikaste nation och har världens tredje största ekonomi. Landet är medlem i G7 och G20 och har en diversifierad ekonomi byggd framför allt på teknologiska innovationer, forskning och en högklassig industri. Landet är världens fjärde största exportnation och exporterar framför allt bilar och industriprodukter. Under 2018 trädde ett frihandelsavtal i kraft mellan EU och Japan.

Japan är Sveriges andra största handelspartner i Asien och vår fjärde största exportmarknad utanför EU. Handeln med Japan har utvecklats mycket positivt under senare år och banden mellan de svenska och japanska näringsliven blir allt starkare. Varuhandeln mellan Sverige och Japan uppgick 2019 till cirka 40 miljarder kronor. Den svenska

varuexporten till Japan består främst av skogsvaror, läkemedel och

30

personbilar. Under 2019 exporterade Sverige varor till Japan till ett värde av nära 25 miljarder kronor och sedan 2013 har exporten fördubblats. Cirka 12 000 svenska jobb är beroende av exporten till Japan.

Sveriges varuimport från Japan 2019 uppgick till drygt 15 miljarder kronor och består främst av personbilar, reservdelar till bilar och trådlös kommunikationsutrustning. Japanskägda företag i Sverige sysselsätter omkring 21 500 personer. Sverige utgör ofta ingången till den nordeuropeiska marknaden för japanska företag.

Sveriges tjänsteexport till Japan under första halvåret 2020 uppgick till omkring 3 miljarder kronor och tjänsteimporten till 1,8 miljarder kronor. Svensk tjänstehandel domineras generellt sett av kunskapsintensiva näringsgrenar som till exempel arkitekttjänster, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU-tjänster: tele-, data- och informationstjänster, transporter samt nyttjande av immateriella rättigheter. Det finns anledning att anta att handelsmönstret är liknande gällande Japan.

Utöver handel så har Sverige och Japan omfattande samarbeten inom näringsliv, forskning, akademi och kultur.

Rörligheten mellan Sverige och Japan är ganska stor. Cirka 150 svenska dotterbolag är representerade i Japan och 1 500 företag genom agenter och distributörer. Omkring 1 800 svenskar är tillfälligt eller långsiktigt bosatta i Japan. För dessa företag och personer innebär en situation utan ett avtal om social trygghet som samordnar ländernas socialförsäkringssystem att det är nationella regler som tillämpas.

Från svensk horisont innebär ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan fördelar för såväl personer som svenska företag.

Ur ett individperspektiv behöver en person arbeta och betala avgifter i Japan i 10 år för att kvalificera sig för japansk pension (fram till 2017 krävdes det 25 års arbete). När personen har kvalificerat sig för japansk pension kan den betalas ut även i de fall personen är bosatt utomlands, t.ex. i Sverige. Om personen inte är japansk medborgare och arbetar och betalar avgifter kortare tid än 10 år i Japan, så kan egenavgifter avseende pensionsförsäkringarna betalas tillbaka för maximalt tre år i form av ett engångsbelopp när han eller hon flyttar från Japan (s.k. ”lump-sum withdrawal payment”) – övriga inbetalade avgifter betalas inte tillbaka. När en sådan återbetalning görs försvinner personens intjänade rätt till ålders-, efterlevande- och förtidspension i det japanska systemet.

Avsaknaden av ett avtal om social trygghet medför att svenska företag missgynnas i förhållande till japanska företag och till företag vars länder har liknande avtal med Japan, dels eftersom företaget kan tvingas betala dubbla sociala avgifter (dvs. i båda länderna), dels eftersom rörligheten mellan länderna för företagets arbetstagare begränsas. Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan som samordnar ländernas socialförsäkringssystem ger personer som rör sig mellan avtalsländerna ett bättre försäkringsskydd, som bl.a. hindrar att intjänade rättigheter förloras, men förhindrar också att socialavgifter avseende de förmåner som omfattas av avtalet betalas i två länder, s.k. dubbelförsäkring.

Den svenska utgångspunkten i förhandlingarna har varit att få ett så bra avtal som möjligt för tre kategorier av berörda personer: de som är försäkrade i Japan nu, de som kommer att vara försäkrade i Japan i framtiden och de som har varit försäkrade i Japan. Det framförhandlade

Prop. 2020/21:199

31

Prop. 2020/21:199 avtalet bedöms ge goda samordningsregler för de två första personkategorierna, men tyvärr inte fullt ut för den sista. Sverige har haft ambitionen och under förhandlingarna försökt att förhandla fram särskilda övergångsregler för personer som har betalat in avgifter till de japanska pensionssystemen men som före avtalets ikraftträdande, och i enlighet med japansk lagstiftning, har tagit ut delar av dessa avgifter i ett engångsbelopp när de flyttat från Japan. Sverige har under förhandlingarna drivit att avtalet skulle kunna ge möjlighet för berörda personer att återföra dessa pensionsinbetalningar, och därmed också återställa deras pensionsrätter, något som Japan inte accepterat. Trots denna brist är regeringens helhetsbedömning att det framförhandlade avtalet om social trygghet som samordnar valda delar av Sveriges och Japans socialförsäkringssystem kommer att ge bättre trygghet och förutsebarhet samt underlätta rörligheten mellan länderna både för individer och för företag som gör affärer med och i Japan. Att få till stånd ett avtal är särskilt lägligt mot bakgrund av det frihandelsavtal mellan EU och Japan som trädde i kraft 2018 och som förväntas öka handeln, rörligheten och den ekonomiska aktiviteten ytterligare mellan länderna. Avtalet kommer att vara viktigt för svenska företag och därmed för jobb och tillväxt.

Avtalet är indelat i fem avdelningar och följer i stort sett samma struktur som de flesta av Sveriges befintliga avtal om social trygghet. De olika avdelningarna innehåller allmänna bestämmelser, bestämmelser om tillämplig lagstiftning, bestämmelser om japanska och svenska förmåner, administrativa och övriga bestämmelser samt övergångs- och slutbestämmelser.

4.2 Den japanska socialförsäkringen

4.2.1 Övergripande om den japanska socialförsäkringen

Den japanska socialförsäkringen innehåller bl.a. pensionsförmåner,

begravningsförmåner och barnbidrag, förmåner vid sjukdom, moderskap,

arbetsskada och arbetslöshet.

Det finns huvudsakligen två separata allmänna pensionssystem i Japan,

dels den nationella pensionen, dels pensionsförsäkringen för anställda.

Pensionsförmånerna i den nationella pensionen kan karaktäriseras som

förmånsbestämda grundförmåner för alla som är bosatta i Japan, medan

pensionsförsäkringen för anställda tillhandahåller inkomstrelaterade

förmåner. Båda pensionssystemen innehåller förmåner som ålderspension,

förtidspension vid invaliditet samt efterlevandepension. Den japanska

pensionsmyndigheten (Japanese Pension Service) är den institution som

huvudsakligen administrerar båda pensionssystemen, dvs. handlägger

ansökningar, samlar in avgifter, för register och betalar ut ersättningar.

Sjömän har ett eget socialförsäkringssystem med förmåner vid bl.a.

sjukdom, skada, arbetsskada och dödsfall. I fråga om pensioner så

omfattas sjömän dock av pensionsförsäkringen för anställda.

Japan har en av världens snabbast åldrande befolkningar med en lång

förväntad livslängd och därtill låga födelsetal, vilket har lett till en

utveckling där allt färre i arbetsför ålder betalar in pensionsavgifter till de

32
allmänna pensionsförsäkringarna vilka samtidigt ska försörja allt fler

äldre. De flesta individer i arbetsför ålder i Japan faller i pensions- Prop. 2020/21:199 försäkringshänseende inom tre olika personkategorier. Den första

kategorin omfattar personer som inte har en arbetsgivare som betalar in pensionsavgifter till pensionsförsäkringen för anställda – här finns bl.a. arbetslösa, egenföretagare, deltidsarbetande, anställda som arbetar heltid i företag med färre än fem anställda och studenter. För dessa personer är det i stället obligatoriskt att vara ansluten till den nationella pensionen.

Den andra kategorin omfattar anställda som arbetar heltid eller minst 30 timmar i veckan och vars arbetsgivare har anslutit dem och som betalar avgifter till pensionsförsäkringen för anställda. Ett japanskt företag som har minst fem anställda är enligt lag skyldig att ansluta sina anställda som faller inom kategori två till pensionsförsäkringen för anställda.

Den tredje kategorin omfattar makar som inte förvärvsarbetar och som är beroende av en person i kategori 2 för sin försörjning. Arbetsgivaren till personen i kategori 2 ansvarar för att skriva in maken i den nationella pensionen.

4.2.2 Den nationella pensionen

Den nationella pensionen är en pensionsförsäkring som alla som är bosatta i Japan och som är mellan 20 och 59 år, såväl japanska medborgare som utlänningar, är skyldiga att vara anslutna till. Den nationella pensionen ger de försäkrade ett grundskydd i form av förmånsbestämda grundförmåner som ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepensioner. Individer som är mellan 60 och 64 år och bosatta i Japan kan frivilligt ansluta sig till försäkringen. Samma sak gäller för japanska medborgare mellan 20 och 64 år som är bosatta utomlands.

Den månatliga avgiften till den nationella pensionen var 16 540 yen (ca

1 300 kronor) för år 2020, en avgift som den försäkrade själv betalar in till den japanska pensionsmyndigheten (Japanese Pension Service). Vid vissa omständigheter, t.ex. när någon har en invaliditetspension, får försörjningsstöd eller har en låg inkomst, kan personen i fråga ansöka om att helt eller delvis befrias från att betala avgiften. När sedan pensionsförmåner ska beräknas beaktas avgiftsbefriade perioder, men värdet på perioden reduceras. Låginkomsttagare som är yngre än 50 år och som inte har rätt till betalningsbefrielse samt studenter kan i stället få skjuta upp sina avgiftsinbetalningar. Om en utlänning som har arbetat i Japan under några år lämnar Japan för att sedan återvända och återuppta arbete i landet så finns pensionsinbetalningarna kvar, förutom i de fall där han eller hon har tagit ut delar av de inbetalda avgifterna i form av ett engångsbelopp, s.k. ”lump sum withdrawal payment.” Personen i fråga kan fortsätta att betala in till pensionsförsäkringen.

Grundläggande för rätt till ålderspension från den nationella pensionen är att den försäkrade är ansluten och har betalat avgifter till försäkringen i åtminstone tio år. För full ålderspension behöver man ha betalat avgifter i

40 år och för år 2020 uppgår pension till 781 700 yen (ca 60 000 kronor) för hela året. Pensionsåldern för ålderspension enligt den nationella pensionen är 65 år, men en försäkrad kan ta ut sin pension redan från och med 60 års ålder. Det är också möjligt att skjuta upp pensionsuttaget efter

fyllda 65 år till sent som 70 års ålder. Väljer en försäkrad att ta ut sin

33

Prop. 2020/21:199 pension före 65 års ålder så reduceras den månatliga pension som betalas ut, medan den höjs för den som tar ut sin pension efter 65 års ålder. En person kan också fortsätta att arbeta medan han eller hon tar ut sin ålderspension. En person som har börjat ta ut sin ålderspension har dock inte rätt att bli beviljad invaliditetspension.

För rätt till invaliditetspension från den nationella pensionen behöver en försäkrad vara mellan 20 och 64 år och uppvisa en viss lagstadgad nivå av invaliditet. Vidare behöver personen ha varit försäkrad vid tidpunkten för den första medicinska undersökning som följer på grund av skadan eller sjukdomen (försäkringsfallet). För personer som hade fyllt 60 år men ännu inte fyllt 65 år när försäkringsfallet inträffade krävs dessutom bosättning i Japan för att få invaliditetspensionen utbetald. Det finns två ersättningsnivåer beroende på graden av invaliditet. För invaliditet av första graden betalas ersättning om 977 124 yen (ca 75 000 kronor) om året och för invaliditet av andra graden betalas årlig ersättning om 781 700 yen (ca 60 000 kronor).

Om en försäkrad avlider medan han eller hon betalar avgifter till den nationella pensionen, kan dennes make eller maka som tar hand om barn som är ekonomiskt beroende av den avlidne, och beroende barn, få efterlevandepension fram till det att barnet fyller 18 år. Är det efterlevande barnet helt föräldralöst kan han eller hon få barnpension upp till 18 års ålder. För en efterlevande make som tar hand om ett barn uppgår efterlevandepensionen till 1 006 600 yen (ca 77 000 kronor) om året. Finns det fler barn så kan det finnas rätt till tilläggsbelopp. För änkor som fyllt 60 år men ännu inte fyllt 65 år kan det under vissa omständigheter finnas rätt till änkepension från nationella pensionen. Om en försäkrad dör utan att ha tagit emot några pensionsförmåner kan närstående i hushållsgemenskap med den avlidne få en del av de inbetalda avgifterna utbetalda i ett engångsbelopp. För en person som har fyllt 60 år men ännu inte fyllt 65 år när den närstående avlider krävs att han eller hon är bosatt i Japan för att få efterlevandepensionen utbetald.

Såväl ålderspension som invaliditetspension och efterlevandepension räknas varje år om utifrån pris- och löneutvecklingen.

Utlänningar som har bott i Japan och betalat in avgifter till den nationella pensionen under minst 6 månader men mindre än 10 år kan ansöka om att få delar av de inbetalda avgifterna återbetalda i form av ett engångsbelopp (s.k. ”lump sum withdrawal payment”) när personen lämnat Japan. Storleken på engångsbeloppet som personen får tillbaka beror på antalet månader med inbetalda avgifter. Maximalt kan avgifter för tre år (36 månader) betalas tillbaka. Denna möjlighet till återbetalning finns enbart för utlänningar eftersom de många gånger inte hinner kvalificera sig för japansk pension, något som i dag kräver 10 års avgiftsinbetalningar men som tidigare krävde hela 25 år. Inbetalda avgifter som avser tid efter tre år och upp till 10 år betalas inte tillbaka. Ansökan om återbetalning behöver göras inom två år från det att personen har flyttat från Japan. Inkomstskatt tas ut på engångbeloppet med cirka 20 procent. När en person väl begärt att få avgifterna återbetalda upphör möjligheten att senare begära ut pensionsförmåner för återstoden av eventuella inbetalda avgiftsperioder. Möjligheten till återbetalning av avgifter gäller bara individer, företag kan inte få tillbaka inbetalda sociala avgifter.

34

4.2.3 Pensionsförsäkringen för anställda

Alla anställda under 70 år som arbetar heltid eller minst 75 procent av en heltid (i praktiken minst 30 timmar i veckan då den vanliga arbetstiden för heltid i Japan är 40 timmar i veckan) i ett företag som har minst fem anställda ska anslutas till pensionsförsäkringen för anställda. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den anställde ansluts. Även för utlänningar som arbetar i Japan och uppfyller de aktuella villkoren är det obligatoriskt att vara ansluten till pensionsförsäkringen för anställda. Anställda som är över 70 år kan ansluta sig frivilligt till försäkringen. Egenföretagare omfattas däremot i normalfallet inte av pensionsförsäkringen för anställda. I företag som har över 500 anställda, och i företag som har färre än 500 anställda där det finns avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarna, kan även deltidsanställda som arbetar minst 20 timmar i veckan, och har en anställning som överstiger ett år och tjänar minst 88 000 yen (ca 6 700 kronor) i månaden (avser år 2020), anslutas till pensionsförsäkringen för anställda. En person som omfattas av pensionsförsäkringen för anställda kan också betala till den nationella pensionen och därifrån få en grundpension vid sidan av den inkomstbaserade pensionen.

Avgifterna till pensionsförsäkringen för anställda är högre än i den nationella pensionen, men ger också en bättre avkastning i form av högre pension. Avgiften som arbetsgivaren drar från den anställdes lön och betalar in till japanska pensionsmyndigheten (Japanese Pensions Service) är 9,15 procent per månad och räknas fram utifrån särskilda löneklasser. Det finns cirka trettio olika avgiftsnivåer. Avgiftstaket räknas årligen om utifrån den nationella genomsnittliga lönen. Arbetsgivaren matchar också avgiften som dras ifrån lönen så att den faktiska pensionsinbetalningen till pensionsförsäkringen för anställda uppgår till 18,3 procent av lönen.

Från pensionsförsäkringen för anställda betalas inkomstbaserade förmåner ut såsom bl.a. ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepensioner.

För att ha rätt till ålderspension krävs att en person är försäkrad och har betalat avgifter i minst 10 år. Pensionsåldern inom pensionsförsäkringen för anställda är 65 år, men redan från 60 års ålder kan anställda börja ta ut en särskild form av ålderspensionsförmån som betalas ut till 64 års ålder. Denna särskilda förmån håller emellertid på att fasas ut och kommer att upphöra 2025 för män och 2030 för kvinnor. Personen kan också skjuta upp pensionsavgången till efter 65 års ålder och får då högre månatliga pensionsutbetalningar. En person kan ta ut sin ålderspension och fortsätta att arbeta, men vid inkomster över en viss nivå reduceras pensionsutbetalningarna. Ålderspensionen är indexerad utifrån pris- och löneutvecklingen.

En försäkrad kan få invaliditetspension om han eller hon har en viss grad av funktionsnedsättning. För att ha rätt till invaliditetspension behöver man vara försäkrad vid tidpunkten för den första medicinska undersökningen efter den skada eller sjukdom som anspråket om ersättning baseras på (försäkringsfallet). Förmånens storlek avgörs av graden av invaliditet, inbetalda avgifter och försäkringstid. Det finns tre invaliditetsgrader och vid de två högre graderna kan den försäkrade få både invaliditetspension från pensionsförsäkringen för anställda och från den nationella pensionen. Vid den lägsta graden av invaliditet ges

Prop. 2020/21:199

35

Prop. 2020/21:199 invaliditetspension bara från pensionsförsäkringen för anställda. För det fall en försäkrad har en sjukdom eller skada som inte når upp till den första gradens invaliditet så kan han eller hon i stället få ett engångsbelopp utbetalt. Invaliditetspensionen indexeras utifrån pris- och löneutvecklingen.

Efterlevande familjemedlemmar till en avliden försäkrad kan få efterlevandepension om de var ekonomiskt beroende av den avlidne. Till familjemedlemmar räknas primärt make och barn. Om sådana saknas kan efterlevandepension betalas ut till den försäkrades föräldrar eller far- och morföräldrar. Personkretsen av möjliga förmånstagare är vidare än för efterlevandepension från den nationella pensionen. Storleken på efterlevandepensionen kan vara upp till tre fjärdedelar av den avlidnes inkomstpension. Ett pensionstillägg kan betalas ut till barnlösa änkor som var mellan 40 och 64 år vid makens frånfälle.

Utlänningar som har arbetat i Japan och då varit anslutna till pensionsförsäkringen för anställda, och vars arbetsgivare betalat in avgifter i minst sex månader men inte uppfyller tioårsvillkoret för pensionsförmån, kan ansöka om att få delar av avgifterna återbetalda i form av ett engångsbelopp (s.k. ”lump sum withdrawal payment”). Ansökan måste göras inom två år från det att personen lämnat Japan. Det är likartade regler som för den nationella pensionen. Inkomstskatt tas ut på engångbeloppet med cirka 20 procent.

4.2.4 Bosättning

Enligt japansk lagstiftning anses vistelse i landet i tre månader eller mer som bosättning i Japan. En person måste registrera sig efter 90 dagars vistelse i landet, varefter han eller hon blir ”ordinärt bosatt”. En person kan dock bli ordinärt bosatt tidigare om denne registrerar sig tidigare.

Japanska medborgare kan använda utländska bosättningsperioder, oavsett om de betalat in till pensionssystemet när de bott utomlands eller inte, för att uppfylla tioårsvillkoret för att kvalificera sig för japansk pension. Denna möjlighet gäller endast japanska medborgare och inte utländska medborgare.

4.2.5 Frivillig försäkring

Japanska medborgare har vid bosättning utanför Japan möjlighet att vara frivilligt anslutna och betala avgifter till den nationella pensionen. Utländska försäkringsperioder som personen i fråga har betalat avgifter för kan användas även för att beräkna pensionsförmåner från den nationella pensionen.

Pensionsförsäkringen för anställda har dock ingen frivillig inskrivningsmöjlighet för japaner bosatta utomlands. Det beror på att en japansk medborgare som är bosatt utomlands omfattas av pensionsförsäkringen för anställda om han eller hon är fortsatt anställd av den japanska arbetsgivaren.

36

4.2.6
Utsändning
Prop. 2020/21:199

Den japanska socialförsäkringslagstiftningen saknar regler om utsändning. En person kan dock arbeta utomlands för ett japanskt företag så länge som anställningskontrakt finns, och personen fortsätter då att tillhöra den japanska försäkringen. Samtliga socialförsäkringsavtal som Japan ingått ger rätt till utsändning upp till fem år, vissa avtal ger även möjlighet till förlängning efter fem års utsändning. Av alla japaner som arbetar utomlands är det mellan 75 och 90 procent som återvänder hem till Japan inom fem år.

4.2.7 Utbetalning av japanska pensionsförmåner utomlands

De japanska pensionsförmåner som omfattas av avtalet kan redan i dag, dvs. innan avtalet har trätt i kraft, i de allra flesta fall betalas ut oavsett var i världen mottagaren är bosatt. Det innebär att en utlänning som betalat till systemet i minst 10 år, och som inte tagit ut delar av sina inbetalda pensionsavgifter i ett engångsbelopp när han eller hon lämnat Japan, efter ansökan kommer att få sin japanska pension utbetald till det land där han eller hon bor.

Personer som bor utomlands och som får japansk ålderspension ska varje år sända in ett levnadsintyg till den berörda japanska myndigheten. Personer som bor utomlands och får japansk invaliditetspension ska återkommande genomgå medicinska undersökningar och skicka in intyg till den berörda japanska myndigheten. Den som har en bestående invaliditet är dock undantagen från detta krav.

4.3 Avtalets innehåll

Avtalet kan huvudsakligen karaktäriseras som ett pensionsförmånsavtal då det omfattar det allmänna ålderspensionssystemet, efterlevandepensioner och invaliditetspension (för svensk del sjuk- och aktivitetsersättning) samt tillhörande sociala avgifter. Övriga delar av socialförsäkringen, sjukvården och arbetslöshetsförsäkringen omfattas inte av avtalet. Avtalet innehåller även bestämmelser om utsändning och tillämplig lagstiftning.

Avtalet är indelat i fem avdelningar och följer i stort samma struktur som de flesta av Sveriges avtal om social trygghet. De olika avdelningarna innehåller allmänna bestämmelser, bestämmelser om tillämplig lagstiftning, bestämmelser om japanska och svenska förmåner, administrativa och övriga bestämmelser samt övergångs- och slutgiltiga bestämmelser.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

I den första avdelningen i avtalet fastslås de definitioner som behövs för

att klargöra olika begrepp som förekommer i avtalet. Även vilka

socialförsäkringsförmåner och vilka personer som omfattas av avtalet

samt bestämmelser om likabehandling och utbetalning av förmåner

utomlands framgår av denna avdelning.
37

Prop. 2020/21:199

38

Definitioner

En behörig myndighet är den nationella myndighet som ytterst ansvarar för de sociala trygghetssystemen och som har rätt att förhandla om avtalet. Med behörig myndighet avses för Sveriges del den svenska regeringen eller någon av de myndigheter som regeringen utser. För Japans del avses med behörig myndighet de statliga organisationer som har behörighet att förvalta de japanska pensionssystem som omfattas av avtalet. Dessa är fem statliga myndigheter: Nationella polismyndigheten (National Police Agency), Inrikes- och kommunikationsministeriet (Ministry of Internal Affairs and Communications), Finansministeriet (Ministry of Finance), Ministeriet för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknologi (Ministry of Education, Culture, Sports, Science and Technology) samt Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd (Ministry of Health, Labour and Welfare).

Avtalet pekar också ut behöriga institutioner . För Sveriges vidkommande är det de myndigheter som ansvarar för att tillämpa den lagstiftning om socialförsäkringsförmåner och sociala avgifter som omfattas av avtalet, dvs. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. För Japans del är det de försäkringsinstitutioner eller sammanslutningar av försäkringsinstitutioner som ansvarar för tillämpningen av de japanska pensionssystemen som omfattas av avtalet, huvudsakligen den japanska pensionsmyndigheten (Japanese Pension Service). Det är hos de behöriga institutionerna som en försäkrad ansöker om en förmån och det är de behöriga institutionerna som ansvarar för att administrera socialförsäkringarna och deras avgifter.

Ett begrepp som har stor betydelse för flera bestämmelser i avtalet är försäkringsperioder. Hur försäkringsperioder definieras hänger ihop med och avgör vilka perioder som ska kunna läggas samman för att kvalificera sig för rätten till en förmån enligt avtalet. Definitionen av vad som ska utgöra en försäkringsperiod är i avtalet vidare för Sveriges del än för Japans. För Sveriges del inkluderar definitionen av försäkringsperiod alla perioder med avgifter, försäkring eller bosättning som beaktas för att förvärva rätt till en förmån enligt svensk lagstiftning. Här ingår även försäkringsperioder som en försäkrad tjänat in i ett tredjeland som Sverige har avtal om social trygghet med (s.k. sammanläggning av försäkringsperioder från tredjeland). För Japans del exkluderas från definitionen perioder som tjänats in i ett tredjeland som Japan har avtal om social trygghet med. Sverige och Japan intygar försäkringsperioder enligt sin respektive nationella lagstiftning. Sverige intygar därmed perioder i antalet år, medan Japan intygar per månad.

Socialförsäkringar som omfattas av avtalet

I artikel 2 fastställs vilken lagstiftning som avtalet ska vara tillämpligt på. För svenskt vidkommande handlar det om lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning, inkomstgrundade ålderspensioner och garantipensioner, efterlevandepensioner och efterlevandestöd, samt lagstiftningen om socialavgifter i dessa fall. Med förmåner följer skyldigheten att betala socialavgifter avseende berörda förmåner.

För japansk del omfattas de japanska pensionssystemen för den nationella pensionen, med undantag av den nationella pensionsfonden, samt den nationella pensionsförsäkringen för anställda, med undantag av

pensionsfonden för anställda. Japanska skattefinansierade välfärds- Prop. 2020/21:199 förmåner omfattas inte av avtalet, vilket innebär att ålderspension i form

av välfärdspension eller andra omställnings- eller tilläggspensioner som betalas ut i välfärdssyfte inte omfattas. Ett konkret exempel som faller utanför avtalet är att en person som drabbats av invaliditet före 20 års ålder beviljas en skattefinansierad japansk invaliditetspension när han eller hon fyller 20 år, utan att han eller hon har betalat några avgifter till systemet.

Personer som omfattas av avtalet

I avtalets personkrets ingår alla personer som omfattas eller har omfattats av japansk eller svensk lagstiftning. Även personer som härleder sina rättigheter från sådana personer, t.ex. familjemedlemmar och efterlevande, omfattas av avtalet.

Likabehandling

Huvudregeln i avtalet är att personer som ingår i avtalets personkrets och som har sin ordinarie hemvist i Sverige eller Japan ska behandlas lika med den andra statens medborgare vid tillämpningen av den andra avtalsslutande statens lagstiftning. Likabehandlingsprincipen gäller således inte vid bosättning utanför någon av de båda avtalsländerna. Den som inte uppfyller bosättningsrekvisitet i socialförsäkringsbalken (anses vara bosatt i minst ett år) faller därmed utanför denna bestämmelse. En person som stannar i Japan i mer än tre månader måste registrera sig och bedöms då ha sin ordinarie hemvist (vara bosatt) i Japan. I avtalet finns några undantag från likabehandlingsprincipen, vilka samtliga beror på att den nationella japanska lagstiftningen i dessa avseenden särbehandlar japanska medborgare framför utländska medborgare. Av artikel 4 andra stycket framgår att likabehandlingen inte ska gälla den japanska lagstiftningen om kompletterande försäkringsperioder för japanska medborgare som är bosatta utanför Japan. Med kompletterande perioder menas den japanska lagstiftning som innebär att en japan som bosätter sig utanför Japan kan använda utländska bosättningsperioder för att uppfylla tioårsvillkoret i de japanska pensionsförsäkringarna och därigenom kvalificera sig för rätten till japansk pension. En japansk medborgare som bosätter sig utomlands kan därtill, enligt japansk nationell rätt, välja att fortsätta att betala in avgifter till den nationella pensionen och sedan använda dessa avgiftsperioder när pensionen beräknas. För Japan är det viktigt att en japansk medborgare alltid har möjlighet att omfattas av den japanska försäkringen. Skälet till att den japanska lagstiftningen erbjuder japanska medborgare möjligheter att fortsatt vara anslutna till japanska pensionsförsäkringar grundas i synen att en japansk medborgare som bott eller arbetat utomlands under sin förvärvsaktiva tid troligen kommer att bosätta sig i Japan när han eller hon går i pension och att det då är viktigt att personen i fråga får en bra pension.

Utbetalning av förmåner utomlands

Förmåner som omfattas av avtalet ska enligt huvudregeln betalas ut även vid ordinarie hemvist i den andra avtalsslutande staten (s.k. export av

39

Prop. 2020/21:199 förmåner). Svensk nationell lagstiftning tillåter redan i dag att inkomstgrundad ålderspension, inkomstgrundad efterlevandepension, inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning betalas ut oavsett om den som har rätt till ersättningen är bosatt i Sverige eller något annat land. Även svenska pensioner som uppgår till mindre belopp betalas ut. För utbetalning av dessa förmåner till en person som är bosatt i Japan innebär avtalet således ingen förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Från avtalets huvudregel om export av förmåner finns dock undantag. Svenska garantipensioner, sjukersättning i form av garantiersättning, aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt efterlevandestöd undantas och kommer inte att kunna betalas ut till en person som bor i Japan eller tredjeland utanför EU. Även detta gäller redan i dag enligt svensk nationell rätt. Dessa undantagna förmåner kommer inte heller fortsättningsvis att kunna betalas ut vid bosättning i Japan, vare sig med stöd av svensk lagstiftning eller avtalets bestämmelser. Det bakomliggande skälet är främst att de svenska garantiförmånerna inte är avgiftsfinansierade utan skattefinansierade.

Inte heller för Japan innebär avtalet någon ändring från hur pensionsförmåner i dag, före avtalets ikraftträdande, betalas ut till mottagare utomlands. De japanska pensionsförmåner som omfattas av avtalet kan i dag, och kommer även fortsättningsvis när avtalet tillämpas, att kunna betalas ut till en mottagare som bor utomlands. Enligt avtalets artikel 5.1 a, och i linje med gällande japansk rätt, undantas grundpension i form av invaliditetspension och efterlevandepension för personer som vid tidpunkten för försäkringsfallet har fyllt 60 år men ännu inte 65 år från exportmöjligheten. För dessa personer krävs att de har sin ordinarie hemvist (är bosatta) i Japan för att få dessa förmåner utbetalda. Denna undantagsbestämmelse är medborgarskapsneutral såväl i avtalet som i den japanska nationella lagstiftningen.

Vidare stadgas att om det med stöd av den nationella lagstiftningen är möjligt att få en förmån utbetald till ett tredjeland, ska detta gälla även för det andra fördragsslutande landets medborgare.

Avdelning II Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Grundläggande om tillämplig lagstiftning enligt avtalet

Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om tillämplig lagstiftning, dvs. vilket lands lagstiftning som ska gälla i olika situationer för personer som omfattas av avtalet. Huvudregeln i avtalet är att anställda och egenföretagare som arbetar inom en avtalsslutande stats territorium, när det gäller det arbetet, enbart ska omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande staten oavsett var personen är bosatt eller var arbetsgivaren har sitt säte. Detta innebär att personen såvitt gäller de försäkringsgrenar som avtalet omfattar enbart är försäkrad i den stat där denne arbetar.

Från huvudregeln att anställda och egenföretagare ska omfattas av lagstiftningen i arbetslandet finns det undantag. Avtalet innehåller dels regler gällande anställda och egenföretagare som sänds ut för att arbeta i den andra avtalsslutande staten, dels särskilda regler om försäkringstillhörighet för personer som är anställda på havsgående fartyg och

40

flygplan, personer som tillhör diplomatiska beskickningar och konsulat samt statligt anställda.

Utsändning

Reglerna om utsändning innebär att en anställd eller egenföretagare kan fortsätta att tillhöra sitt hemlands socialförsäkring vad gäller de grenar av socialförsäkringen som avtalet omfattar under den tid som arbetet i den andra avtalsslutande staten pågår. Utsändningsperioden kan enligt avtalet vara upp till fem år.

För att det ska vara fråga om utsändning av en anställd krävs antingen att en arbetsgivare som har sin verksamhet inom en av de avtalsslutande staterna sänder ut den anställde antingen från detta territorium eller från en tredje stats territorium för att arbeta för arbetsgivarens räkning inom den andra avtalsslutande statens territorium, eller att en anställd sänds ut av en arbetsgivare inom en avtalsslutande stats territorium till en relaterad arbetsgivare inom den andra avtalsslutande statens territorium. Arbetet som utsänd ska inte förväntas överstiga fem år. Om dessa villkor är uppfyllda, kan personen anses vara utsänd och därmed fortsätta att omfattas av lagstiftningen i den utsändande staten.

I och med att villkoren för utsändning är uppfyllda ska den utsände inte omfattas av de grenar av socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet som omfattas av avtalet om social trygghet. Det innebär att den som betalar ersättning för arbete till en person som är utsänd från Japan till Sverige inte ska betala de avgifter som är knutna till de pensionsförmåner och sjuk- och aktivitetsersättning som omfattas av avtalet under den tid som utsändningen till Sverige pågår. Om arbetet pågår längre tid i Sverige än ett år, ska övriga delar av socialavgifterna betalas i Sverige. Motsatsvis gäller att den som sänds ut från Sverige till Japan ska fortsätta att omfattas av de delar av den svenska socialförsäkringen som omfattas av avtalet. Pågår utsändningen till Japan under längre tid än ett år ska endast socialavgifter kopplade till dessa delar av socialförsäkringssystemet betalas i Sverige.

Avtalet möjliggör även att reglerna om utsändning kan tillämpas när en anställd sänds ut av en arbetsgivare inom en avtalsslutande stats territorium till en relaterad arbetsgivare inom den andra statens territorium. Exempel på en relaterad arbetsgivare kan vara bolag i samma koncern, bolag som den utsändande arbetsgivaren har ett reglerat samarbete med, s.k. joint venture, eller en institution för forskning som är kopplad till arbetsgivaren. Utsändningsregeln i artikel 7.1 kan även tillämpas på en utsänd som samtidigt har anställning både hos en arbetsgivare i den sändande staten och hos en relaterad arbetsgivare i den mottagande staten.

För att en egenföretagare som omfattas av en avtalsslutande stats lagstiftning och som vanligtvis arbetar som egenföretagare inom den avtalsslutande statens territorium och som tillfälligt arbetar som egenföretagare inom den andra avtalsslutande statens territorium ska anses vara utsänd och därmed fortsätta att omfattas enbart av den förstnämnda avtalsslutande statens lagstiftning, förutsätts att arbetet som egenföretagare inom den andra avtalsslutande statens territorium inte väntas överstiga fem år. Den egna företagaren ska under utsändningstiden fortsätta att betala egenavgifter i utsändningslandet avseende de delar av

Prop. 2020/21:199

41

Prop. 2020/21:199
utsändningslandets socialförsäkringssystem som omfattas av avtalet.

Egenföretagare som bedriver näringsverksamhet parallellt i de avtals-

slutande staterna under maximalt fem år undantas från huvudregeln att

arbetslandets lag gäller. För svenska egenföretagare innebär det att de

inkomster som tjänas in i Japan och som är hänförliga till den

näringsverksamhet som bedrivs i Sverige ska ligga till grund för beräkning

av pensionsgrundande inkomst i Sverige.

Den berörda svenska behöriga institutionen prövar varje enskilt fall av

utsändning från Sverige för att bedöma om villkoren för utsändning är

uppfyllda och fattar därefter beslut. Motsvarande gäller för Japan.

Avtalet medger ingen generell möjlighet till förlängning av en

utsändning utöver de stipulerade fem åren. Däremot kan utsändningen

förlängas i undantagsfall. Dessa undantagsfall hanteras under artikel 10 i

avtalet och förutsättningarna beskrivs i texten nedan under rubriken

Undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning.

Anställda på fartyg och flygplan

I avtalet finns även särskilda bestämmelser om tillämplig lagstiftning för

anställda på havsgående fartyg och på flygplan. Den som arbetat som

anställd på ett havsgående fartyg som för en av de avtalsslutande staternas

flagg ska när det gäller den anställningen endast omfattas av lagstiftningen

i den avtalsslutande stat inom vars territorium arbetsgivaren har sitt säte.

För anställda på flygplan i internationell trafik gäller att de endast ska

omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande stat inom vars territorium

arbetsgivaren har sitt säte.

Diplomater och statligt anställda

I avtalet tydliggörs att Wienkonventionerna om diplomatiska förbindelser

respektive om konsulära förbindelser ska vara fortsatt tillämpliga på

exempelvis diplomatiska företrädare och administrativ personal vid

beskickningar och konsulat.

Statligt anställda som sänds ut av sin arbetsgivare för att arbeta i den

andra avtalsslutande staten omfattas av lagstiftningen i landet där

arbetsgivaren finns. Lokalanställda i statlig tjänst anställda av en stat för

arbete i den andra staten ska omfattas av socialförsäkringen i landet där de

arbetar. Bestämmelsen saknar tidsbegränsning avseende hur länge statligt

anställda kan arbeta för det ena landets räkning i det andra landet.

Undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning

Avtalet medger i artikel 10 att undantag (dispens) i fråga om tillämplig

lagstiftning kan göras från såväl huvudregeln samt från de särskilda

bestämmelserna om utsändning, anställda på havsgående fartyg eller

flygplan i internationell trafik och personer tillhörande diplomatiska

beskickningar, konsulat samt statligt anställda. Vad som krävs för ett

sådant undantag är att både den anställde och arbetsgivaren är överens om

att ett undantag ska begäras samt att både Sveriges och Japans behöriga

myndigheter eller institutioner efter en bedömning av om det gynnar

personen, eller grupper av personer, gemensamt kommer överens om att

42
undantag ska beviljas. Undantagsregeln är förhållandevis brett utformad i

syfte att ge tillämpande myndigheter och institutioner ett utrymme för att Prop. 2020/21:199 komma fram till rimliga lösningar i enskilda fall. Det är myndigheterna

och institutionerna som bäst kan avgöra i vilka fall ett undantag ska godtas. Bland annat prövas en begäran om att förlänga en utsändning utöver de i avtalet stipulerade fem åren med stöd av denna artikel.

Avtalet medger ingen generell möjlighet att förlänga utsändningstiden utöver fem år. Mot bakgrund av att det trots allt kan finnas enskilda situationer där det bedöms rimligt och nödvändigt med ytterligare tid för utsändning, kan dock avsteg från huvudregeln om utsändning i maximalt fem år göras. Sådana undantag ska bedömas och hanteras från fall till fall. Det har under förhandlingarna av avtalet ansetts viktigare med ett visst mått av flexibilitet i avtalet, och att hänsyn tas till vad som är bäst för berörda personer och grupper av personer i deras enskilda situationer, än att ha en undantagslös tidsgräns. Eftersom det saknas en generell möjlighet till förlängning enligt avtalet ska de individuella fall där förlängning trots allt kan bli aktuell hanteras enligt artikel 10. Det ska understrykas att en förlängning efter fem års utsändning är ett undantag som endast bör godtas om det finns godtagbara skäl för detta. Eventuella förlängningar bör hanteras i avtalets anda och tillämpas restriktivt mot bakgrund att avtalet inte medger någon generell möjlighet. När en förlängning trots allt blir aktuell bör den hanteras på ett sådant sätt som ligger i den enskildes intresse. Tillämpande myndigheter och institutioner är bäst skickade att identifiera de enskilda fall när ett undantag kan godtas och en utsändning bör kunna förlängas. Hur lång förlängning av en utsändning som kan godtas får avgöras från fall till fall. Om personen ansöker om en förlängd utsändningstid, ska de behöriga institutionerna i båda länderna vara överens för att förlängningen ska kunna godtas.

Medföljande make och barn

En utsänd persons medföljande make och barn omfattas enligt avtalet av samma lands lagstiftning som den utsände. Detta gäller emellertid endast om de medföljande familjemedlemmarna inte förvärvsarbetar i landet dit utsändningen sker. Principen att en medföljande som inte arbetar ska vara försäkrad på samma sätt som den utsände är internationell standard. Familjemedlemmar till en person som sänds ut från Sverige för att arbeta i Japan ska därför fortsätta att omfattas av svensk och inte japansk lagstiftning (vad gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, garantipensioner och efterlevandestöd) under tiden för den utsändes och familjemedlemmens vistelse i Japan, förutsatt att familjemedlemmen inte börjar förvärvsarbeta där. Det gör att dessa familjemedlemmar under vistelsen i Japan kan tjäna in rätt till svensk garantipension samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning – dvs. förmåner som avtalet omfattar. Under tiden som bosatt i Japan undantas medföljande som inte är japanska medborgare från att behöva skriva in sig i den japanska nationella pensionen, men den medföljande kan dock ansluta sig till den japanska nationella pensionen om han eller hon så väljer. I det omvända fallet gäller att familjemedlemmar som följer med en utsänd person från Japan till Sverige fortsätter att omfattas av japansk lagstiftning under hela utsändningstiden. En medföljande till en utsänd person från Japan som

43

Prop. 2020/21:199 själv arbetar i Sverige kommer att omfattas av det svenska pensionssystemet, inklusive garantipensionen.

Obligatorisk försäkring

Bestämmelsen i artikel 12 stadgar att lagvalsreglerna endast gäller vid obligatorisk socialförsäkring. Det innebär att sådan socialförsäkring som går att ansluta sig till frivilligt inte omfattas. Sverige har i dag ingen frivillig anslutning till socialförsäkringssystemet, varför bestämmelsen endast blir tillämplig på japanska förhållanden. Den japanska lagstiftningen erbjuder landets egna medborgare som bor utomlands att frivilligt ansluta sig till den japanska socialförsäkringen. För japanska medborgare som omfattas av svensk socialförsäkring och som frivilligt är fortsatt anslutna till den japanska socialförsäkringen så kommer den frivilliga anslutningen att omfattas av nationella japanska regler vad gäller tillämplig lagstiftning. Skulle även Sverige i framtiden införa möjlighet till frivillig anslutning till den svenska socialförsäkringen skulle denna bestämmelse även kunna aktiveras för svensk del.

Avdelning III Bestämmelser om förmåner

Avtalets tredje del innehåller bestämmelser om så kallad sammanläggning av försäkringsperioder och beräkning av japanska och svenska förmåner.

Sammanläggning av försäkringsperioder och beräkning av förmåner

I enlighet med internationell praxis finns en regel i avtalets artikel 13 om sammanläggning av försäkringsperioder. Regeln innebär att försäkringsperioder som har tjänats in i Japan och Sverige kan läggas samman. Syftet med regler om sammanläggning är att göra det möjligt för personer som har arbetat i två länder att uppfylla eventuella lägsta krav för rätt till förmån enligt lagstiftningen i ett av länderna genom att försäkringsperioder som tjänats in enligt det andra landets lagstiftning också kan beaktas. En person som inte kan tillgodoräkna sig tillräckligt antal försäkringsperioder enligt lagstiftningen i ett land, kan genom avtalet tillgodogöra sig perioder i båda länderna för att kvalificera sig för rätten till en förmån. Försäkringsperioder får bara beaktas en gång, vilket innebär att överlappande försäkringsperioder inte beaktas. Vid sammanläggning ska man enligt avtalet inte beakta försäkringsperioder som av den andra staten erkänns som försäkringsperioder enbart på grund av bosättning inom den staten. För svenska förmåner innebär bestämmelsen om sammanläggning i avtalet att den som har försäkringsperioder i Japan i vissa avseenden kommer att få det enklare att kvalificera sig för rätten till svensk inkomstgrundad ålderspension samt till sjuk- och aktivitetsersättning.

Svensk inkomstgrundad ålderspension

Sammanläggningsreglerna blir tillämpliga på inkomstgrundad ålders-

pension i form av tilläggspension på så sätt att en person genom samman-

läggning kan komma att uppfylla kvalifikationskravet på tre år med

pensionspoäng för rätt till tilläggspension. Sammanläggningsreglerna

44
kommer också att kunna tillämpas för att uppfylla förvärvsvillkoret om

fem år som kvalifikation för rätten till pensionsrätter beräknade på år med Prop. 2020/21:199 små barn, plikttjänstgöring och studier. Den påföljande beräkningen av en

förmån görs dock helt enligt svenska nationella regler utan att beakta intjänade pensionsrätter från Japan.

Som exempel på sammanläggning enligt avtalet kan nämnas en person

som arbetat i Sverige i ett år och som tjänat in ett år med pensionspoäng i

Sverige och även arbetat två år i Japan och då varit omfattad av något av

de japanska pensionssystemen. Genom att både åren i Sverige och Japan

beaktas uppfylls kravet på tre år med pensionspoäng för rätt till

tilläggspension. Vid beräkning av tilläggspensionens storlek ska dock

hänsyn endast tas till försäkringsperioder fullgjorda enligt svensk

lagstiftning.

Svensk sjuk- och aktivitetsersättning

Sammanläggningsreglerna kommer vidare att kunna användas för att

uppfylla kravet för rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen i det avseendet

att försäkringsfallet måste ha inträffat när personen var omfattad av den

svenska försäkringen. Vid fastställande av rätt till svensk sjuk- eller

aktivitetsersättning ska personer som är försäkrade enligt den japanska

lagstiftningen anses försäkrade enligt den svenska lagstiftningen.

Härigenom kan personer som är försäkrade i Japan vid tidpunkten för

försäkringsfallet i vissa fall, om de uppfyller de medicinska kraven, få

svensk inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning. Den inkomst-

relaterade ersättningen beräknas utifrån en antagandeinkomst. Denna

grundas på genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomster som intjänats

under en given period (5–8 år beroende på personens ålder) före det år som

närmast föregått det år då försäkringsfallet inträffat, s.k. ramtid. För beräk-

ning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning kan en ramtid på tre år

tillämpas om det är mer fördelaktigt för personen. För rätt till ersättning

fordras minst ett år med inkomst i Sverige under ramtiden. Kan endast en

eller två bruttoårsinkomster beräknas under ramtiden ska två brutto-

årsinkomster respektive en bruttoårsinkomst upptas till noll kronor. Vid

beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad

aktivitetsersättning beaktas, enligt avtalets bestämmelser, endast

inkomster som tjänats in under tid som svensk lagstiftning var tillämplig.

Inkomster som har tjänats in under tid då japansk lagstiftning var

tillämplig ska alltså inte ingå i antagandeinkomsten.

Följande exempel kan ges. En person är berättigad till sjukersättning och

ramtiden för personen är fem år. Personen har under de senaste fyra åren

varit försäkrad i Japan. Året dessförinnan hade personen inkomst i Sverige.

Sjukersättningen beräknas utifrån de tre åren med högst bruttoårsinkomst.

Det betyder att antagandeinkomsten fastställs till en tredjedel av summan

av den svenska inkomsten under ett år och två år med noll kronor. Om all

inkomst intjänad i Sverige skulle hänföra sig till år som ligger före

ramtiden, är antagandeinkomsten noll kronor och någon inkomstrelaterad

sjukersättning betalas då inte ut.

Övriga svenska förmåner

Vad gäller resterande svenska förmåner som omfattas av avtalet så blir

sammanläggningsreglerna inte tillämpliga. För rätt till de svenska
45

Prop. 2020/21:199 grundskyddsförmånerna garantipension, sjukersättning i form av garantiersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning krävs enligt den svenska lagstiftningen en bosättningstid i Sverige (försäkringstid) om minst tre år. Denna regel har i avtalet undantagits från sammanläggning. Det innebär exempelvis att en person som endast har varit bosatt i Sverige i två år inte kan sammanlägga eventuell japansk försäkringsperiod för att uppfylla kravet om minst tre års bosättning, och har därmed inte rätt till svensk garantipension vid bosättning i Sverige, eftersom denne inte har bott i Sverige i tre år. Sammanläggningsreglerna i avtalet innebär inte heller att försäkringstid i Japan påverkar storleken av en garantiförmån i Sverige. Vid beräkningen av garantiförmån kan t.ex. en person som har varit bosatt i Sverige i tolv år och försäkrad i Japan i 25 år vid bosättning i Sverige inte få mer än tolv fyrtiondelar av den 40- delsberäknade garantiförmånen. Inte heller de svenska efterlevandeförmånerna omfattas av sammanläggningsreglerna. Förmånen efterlevandestöd kan endast beviljas om barnet är bosatt i Sverige och om den avlidne någon gång varit försäkrad i Sverige, vilket innebär att sammanläggning inte blir aktuell. I fråga om övriga svenska efterlevandeförmåner tillämpas inte sammanläggningen på treårsvillkoret för garantipension enligt artikel 17 och sammanläggning är heller inte aktuell för omställningspension eller barnpension.

Japanska förmåner

När det gäller japanska förhållanden blir bestämmelserna om sammanläggning tillämpliga på den japanska lagstiftningen enligt vilken det krävs tio år (120 månader) med japanska försäkringsperioder för att ha rätt till en japansk ålderspension. En person som exempelvis har varit omfattad av något av de japanska pensionssystemen i sex år och i minst fyra år av det svenska pensionssystemet, kan med hjälp av avtalet använda dessa fyra svenska försäkringsår för att uppfylla det japanska tioårsvillkoret och därigenom kvalificera sig för rätten till japansk ålderspension. Personen får då en andelsberäknad japansk ålderspension för dessa sex år.

För japanska invalid- och efterlevandeförmåner så anses också försäkringsfallet (datumet för den första läkarundersökningen eller dödsfallet) vara uppfyllt enligt japansk lagstiftning om det infaller inom en försäkringsperiod där svensk lagstiftning är tillämplig.

Från sammanläggning undantas japanska utbetalningar av engångsbelopp, s.k. ”lump-sum withdrawal payments” som utgör återbetalning av inbetalda avgifter och som kan betalas ut till utlänningar som flyttar från Japan.

I avtalet finns bestämmelser om hur japanska förmåner ska beräknas. I artikel 16 första punkten fastslås utgångspunkten att beräkning av en förmån som grundas på sammanläggning enligt avtalet ska beräknas enligt japansk lagstiftning. Andra till fjärde punkterna i artikel 16 reglerar när japanska förmåner som grundas på sammanläggning ska pro rataberäknas.

46

Sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland
Prop. 2020/21:199

I avtalet finns för svenskt vidkommande en ensidig bestämmelse i artikel

17.4 om sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland med vilket både Japan och Sverige har avtal om social trygghet. Bestämmelsen innebär att om de sammanlagda försäkringsperioderna från Japan och Sverige inte är tillräckliga för att få en svensk förmån, kan även försäkringsperioder som har tillgodoräknats i ett tredjeland inkluderas i sammanläggningen. En sammanläggning där försäkringsperioder från ett tredjeland ingår förutsätter dock att både Japan och Sverige har gällande avtal om social trygghet med motsvarande bestämmelser om sammanläggning med landet i fråga. Med gällande avtal avses inte enbart bilaterala socialförsäkringsavtal utan även motsvarande samordningsinstrument för social trygghet, vilket inkluderar EU:s samordningsregler om social trygghet, se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning. En person som exempelvis har arbetat ett år i Frankrike, ett år i Sverige och ett år i Japan, kan genom avtalets bestämmelser fullgöra det svenska kravet om tre års försäkringsperioder för att få rätt till inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension. Japan godtar däremot inte sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland enligt avtalet. Emellertid kan det noteras att den nationella japanska lagstiftningen ger japanska medborgare en rätt att räkna med utländska bosättningsperioder för att kvalificera sig för rätten till en japansk pensionsförmån, i praktiken en sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland.

Avdelning IV Administrativa och övriga bestämmelser

I den fjärde avdelningen i avtalet beskrivs de administrativa bestämmelserna för avtalets tillämpning.

Administrativt samarbete

Länderna ska ingå en tillämpningsöverenskommelse där åtgärder för att genomföra avtalet fastställs. I tillämpningsöverenskommelsen ska det bl.a. fastställas vilka japanska och svenska myndigheter och institutioner som är behöriga att tillämpa avtalet och vilka förbindelseorgan som ska utses.

En grundläggande tanke i avtalet är att de behöriga myndigheterna och

institutionerna i Japan och Sverige ska bistå varandra administrativt i fråga

om tillämpningen av avtalet. Detta bistånd ska vara fritt från kostnader.

Behöriga myndigheter ska vidare komma överens om åtgärder för att

utbyta statistik om tillämpningen av avtalet.

Sekretess, dataskydd och överföring av personuppgifter

För att kunna handlägga ärenden enligt avtalet så förutsätter det överföring

av uppgifter mellan Pensionsmyndigheten respektive Försäkringskassan

och japanska myndigheter. Det kan avse personnummer, namn, uppgifter

om sökta och beviljade förmåner, intjänad försäkringstid samt i vissa fall

medicinska underlag. I medicinska underlag kan känsliga personuppgifter

förekomma, såsom uppgifter om hälsa.
47

Prop. 2020/21:199 I avtalets artikel 22 regleras informationsutbyte mellan länderna och skydd av personuppgifter. Behöriga myndigheter eller institutioner i den ena staten ska till behöriga myndigheter och institutioner i den andra staten föra över uppgifter om enskilda (personuppgifter) som behövs för tillämpning av avtalet. Personuppgifter kan också föras över av den ena statens behöriga myndigheter eller institutioner till den andra statens behöriga myndigheter eller institutioner (mottagarlandets behöriga myndigheter och institutioner) om de behöver dessa uppgifter för tillämpningen av sin nationella lagstiftning. Personuppgifterna som överförs ska skyddas i enlighet med de nationella lagstiftningarna och andra relevanta lagar och bestämmelser. Vidare ska personuppgifterna skyddas genom att den sändande myndigheten eller institutionen ska säkerställa att uppgifterna som överförs är korrekta och begränsade i omfattningen så att de uppfyller syftet med överföringen. Felaktiga uppgifter som har överförts, eller där uppgifter överförts i strid med den sändande statens nationella lagstiftning, ska korrigeras eller raderas av den mottagande myndigheten eller institutionen. Både de sändande och mottagande myndigheterna och institutionerna är skyldiga att skydda personuppgifterna mot obehörig eller olaglig åtkomst, ändring eller utlämnande. Om den person som de överförda personuppgifterna berör begär det, ska den mottagande myndigheten eller institutionen upphöra att använda personuppgifter som hanteras på ett sätt som är oförenligt med den mottagande statens lagstiftning och även radera sådana uppgifter. Den berörda personen kan även begära att sändande myndighet eller institution ska korrigera felaktiga personuppgifter och meddela korrigeringen till mottagande myndighet eller institution.

I 114 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) finns bestämmelser om personuppgiftsbehandling för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan som kompletterar bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grund enligt vilken Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan får behandla personuppgifter för att handlägga socialförsäkringsärenden är uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning enligt artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för Pensionsmyndighetens och Försäkringskassans myndighetsutövning utgör ändamål för behandling av personuppgifter, vilket regleras i 114 kap. 7–9 §§ SFB. Personuppgifter som behandlas för ändamålet handläggning av ärenden får, enligt 114 kap. 9 § 4 SFB, även behandlas för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av åtaganden i avtal om social trygghet som Sverige ingått med andra stater. Myndigheternas rätt att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning återfinns i 114 kap. 11 § SFB. Av bestämmelsen framgår bland annat att känsliga personuppgifter får behandlas i ett ärende eller är nödvändiga för handläggning av ett ärende. Känsliga personuppgifter får vidare behandlas för något av de ändamål som anges i 114 kap. 7 § första stycket 1 samt 8 och 9 §§ om det är nödvändigt för ändamålet.

48

Enligt artikel 49.1 d i EU:s dataskyddsförordning, som är direkt Prop. 2020/21:199 tillämplig, får en överföring till tredjeland göras när den är nödvändig av

viktiga skäl som rör allmänintresset. Av skäl 112 i EU:s dataskyddsförordning framgår att internationella utbyten av uppgifter mellan socialförsäkringsmyndigheter är en uppgiftsöverföring som krävs och är nödvändig med hänsyn till viktiga allmänintressen. I 114 kap. 29 § SFB anges att personuppgifter får föras över till tredjeland på grund av åtaganden i avtal om social trygghet som Sverige ingått med andra stater. I samband med att personuppgiftslagen (1998:204) upphörde att gälla och ersattes med EU:s dataskyddsförordning uttalade regeringen bl.a. att bestämmelsen fyller en funktion för att klargöra erkännandet av allmänintresset av att personuppgifter får föras över till tredjeland på grund av åtaganden i avtal om social trygghet som Sverige har ingått med andra stater (prop. 2017/18:171 s. 197 f.). Till följd av avtalet kommer överföringar endast att förekomma i enstaka fall, dvs. när rätten till en förmån aktualiseras i det enskilda fallet.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får behandla personuppgifter i socialförsäkringsärenden för ändamålet att lämna ut uppgifter till Japan som tredjeland enligt 114 kap. 9 § 4 SFB. Personuppgifter som får lämnas ut med stöd av ändamålsbestämmelsen i 114 kap. 9 § 4 SFB får lämnas ut på papper. 114 kap. 24 § SFB möjliggör även utlämnande på medium för automatiserad behandling, dvs. elektroniskt. Det innebär att de personuppgifter som enligt 114 kap. 9 § 4 SFB får lämnas ut till Japan får lämnas ut både på papper och i elektronisk form. Vid behandling av personuppgifter behöver dessa hanteras på ett säkert sätt enligt artiklarna 5.1 f och 32 i EU:s dataskyddsförordning.

Om information ska utbytas enligt avtalet utan att detta följer av annan lagstiftning, kommer uppgifterna att omfattas av sekretess. Nationella bestämmelser om sekretess ska tillämpas vid informationsutbytet

Ansökningar m.m.

En ansökan om en förmån som kommit in till en behörig institution eller behörig myndighet i en avtalsstat ska också anses inkommen i den andra avtalsstaten – detta är ett uttryck för ansökningsprincipen. Detta ska även gälla överklaganden och meddelanden.

I avtalet finns vidare angivet de språk som ska användas vid tillämpning av avtalet, utbetalning av förmåner samt tvistelösning.

Avdelning V Övergångsbestämmelser och slutgiltiga bestämmelser

I den femte avdelningen finns avtalets övergångs- och slutbestämmelser. Dessa stämmer överens med internationell praxis på området.

Avtalet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter det att de avtalsslutande staterna har informerat varandra om att alla deras respektive konstitutionella krav för avtalets ikraftträdande har uppfyllts. Att de avtalsslutande staterna har möjlighet att begära att avtalet ska ändras framgår inte uttryckligen i avtalet, men är naturligt vid denna typ av

överenskommelser.

49

Prop. 2020/21:199 Genom övergångsbestämmelserna dras en gräns som innebär att avtalet inte ger rätt till förmåner för tid före ikraftträdandet. Däremot beaktas försäkringsperioder som fullgjorts före ikraftträdandet och även rättsliga händelser som t.ex. försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet.

Det japanska pensionssystemet ger utlänningar som inte uppnår kvalifikationskravet på 10 års försäkring för japansk pension möjlighet att i stället få tillbaka delar av sina inbetalda avgifter i form av en engångsutbetalning (s.k. lump-sum withdrawal payment). Vid en sådan engångsutbetalning upphör de japanska intjänade pensionsrätterna att gälla. Frågan om att återställa pensionsrätter för de personer som valt att ta denna engångsutbetalning för tid före ikraftträdandet har utan framgång drivits av Sverige under förhandlingarna.

Vidare medger övergångsreglerna bl.a. att en pågående utsändning ska ”nollställas” vid ikraftträdandet av avtalet och ikraftträdandedatumet räknas därmed som dag 1 för utsändning.

5 Avtalets konsekvenser

Avtalet mellan Sverige och Japan innebär endast begränsade nya åtaganden för svenskt vidkommande. Sammantaget gör regeringen bedömningen att de konsekvenser av avtalet som redogörs för nedan får små ekonomiska effekter på statsbudgeten och ålderspensionssystemet.

5.1 Konsekvenser för individen

En svensk person som har arbetat i Japan i mindre än tio år kan i dag inte kvalificera sig för japansk pension utan är hänvisad till att ansöka om att få tillbaka delar av sina inbetalda avgifter i form av en engångsutbetalning (s.k. lump-sum withdrawal payment) när han eller hon flyttar från Japan. Genom avtalets regler om sammanläggning av försäkringsperioder kommer det bli lättare för svenskar som har arbetat i Japan att uppnå kvalifikationskravet på tio års försäkring för japansk ålderspension som kan betalas ut även om han eller hon bor i Sverige.

I fråga om svensk inkomstrelaterad ålderspension innebär sammanläggningsreglerna att den person som arbetat i Japan kommer att kunna tillgodoräkna sig japanska försäkringsperioder och därigenom lättare uppfylla dels kravet på tre år med pensionspoäng för rätt till tilläggspension, dels förvärvsvillkoret om fem år som kvalifikation för rätten till pensionsrätter beräknade på år med små barn, plikttjänstgöring och studier. Endast ett mindre antal personer bedöms komma att beröras av detta.

För att fastställa rätten till inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning kommer försäkring enligt den japanska lagstiftningen att anses som försäkring enligt svensk lagstiftning. Det innebär att om en person som är försäkrad i Japan insjuknar eller drabbas av en skada så anses försäkringsfallet uppfyllt enligt svensk lagstiftning. Den försäkrade kommer då

50

att kunna få svensk sjuk- eller aktivitetsersättning om övriga förmåns- Prop. 2020/21:199 villkor är uppfyllda.

Svensk garantipension, sjukersättning i form av garantiersättning, aktivitetsersättning i form av garantiersättning och efterlevandestöd kan enligt svensk lagstiftning inte betalas ut vid bosättning i Japan. Avtalet innebär inga avsteg från dessa bestämmelser.

Avtalet gör det möjligt för en anställd eller egenföretagare att arbeta som utsänd i upp till fem år i det andra avtalsslutande landet. Under utsändningstiden kommer personen i fråga att fortsatt omfattas av utsändningslandets försäkring vad gäller de förmåner som omfattas av avtalet.

5.2 Konsekvenser för arbetsgivare

Under utsändningstiden kommer den utsändes arbetsgivare, eller den utsände själv om han eller hon är egenföretagare, att betala in socialavgifter för de förmåner som omfattas av avtalet i den avtalsslutande stat som personen är utsänd från och inte i den stat som han eller hon är utsänd till. Avtalet kommer att förhindra att socialavgifter avseende de förmåner som omfattas av avtalet betalas i två länder för samma tid (dubbla avgifter) vilket kan förekomma i dag.

5.3 Ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor

Avtalets regler om sammanläggning av försäkringsperioder kommer att medföra att fler svenskar än i dag som har arbetat i Japan kommer att kvalificera sig för japansk ålderspension och få den utbetald till Sverige. En följd av detta blir sannolikt att dessa personer inte kommer att belasta det svenska pensionssystemet i samma omfattning som personer i motsvarande situation hittills gjort eftersom de inte kommer att ha samma behov av garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. I fråga om den svenska ålderspensionen så blir sammanläggningsreglerna endast tillämpliga på kvalifikationskraven på tre år med pensionspoäng för rätt inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension samt för att uppfylla förvärvsvillkoret om fem år som kvalifikation för rätten till barnår och studieår i inkomstpensionen. Enbart ett mindre antal personer bedöms beröras av detta, varför avtalet endast bedöms medföra ytterst marginellt ökade utgifter för den svenska ålderspensionen.

Det är rimligt att anta att avtalet kommer att medföra att fler japaner arbetar som utsända i Sverige och att fler svenskar arbetar som utsända i Japan jämfört med dagens situation. Eftersom japaner som sänds ut till Sverige kommer att stå kvar i den japanska försäkringen under utsändningstiden så betalar de inte några pensionsavgifter i Sverige, men de tjänar heller inte in till pensionsrätter till svensk ålderspension. Motsvarande gäller för svenskar som sänds ut för att arbeta i Japan. Övriga socialavgifter avseende förmåner som inte omfattas av avtalet betalas i landet där arbetet utförs, och med det följer även rätt till sådana förmåner

ifall förmånsvillkoren är uppfyllda. Utsändningsreglerna bedöms därför

51

Prop. 2020/21:199 inte få någon större påverkan på utgifterna för den svenska ålderspensionen.

52

Att försäkring enligt japansk lagstiftning kommer att räknas som försäkring enligt svensk lagstiftning när det gäller att fastställa rätten till inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning bedöms endast innebära högst marginellt ökade kostnader i förhållande till dagens situation. Det bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

5.4 Konsekvenser för myndigheter

Genomförandet av avtalet bedöms endast medföra marginellt ökade kostnader för de berörda myndigheterna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Pensionsmyndigheten ska anpassa sitt handläggningssystem i mindre omfattning för att ärenden med anledning av avtalet ska kunna hanteras. Försäkringskassans handläggningssystem är redan anpassat för att kunna hantera intyg om tillämplig lagstiftning med avseende på Japan och bedöms i den delen inte innebära några ökade kostnader. För Skatteverket bedöms avtalet medföra marginellt ökade kostnader för anpassning av arbetsgivardeklarationen och Skatteverkets information i förhållande till det nya avtalet.

När avtalet tillämpas bedöms det innebära viss ökad administration och marginellt ökade kostnader för de berörda myndigheternas administration.

Införandekostnaderna liksom kostnaderna för tillämpning av avtalet bedöms rymmas inom befintliga anslag för samtliga berörda myndigheter.

6 Sveriges tillträde till avtalet

Regeringens förslag: Riksdagen ska godkänna avtalet om social trygghet mellan Konungariket Sverige och Japan av den 11 april 2019 och att avtalet ska införlivas i svensk rätt enligt en särskild lag.

Vid tillämpning av avtalet ska avgiften för sjukersättning och aktivitetsersättning bestämmas till den procentsats av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen som beräknas motsvara den andel av denna avgift som finansierar sjukersättning och aktivitetsersättning.

Lagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Skälen för regeringens förslag: Avtalet träder i kraft den första dagen i den tredje månanden efter den månad då de avtalsslutande staterna ska ha avslutat en utväxling av diplomatiska noter där de skriftligen underrättar varandra om att deras respektive konstitutionella krav för att avtalet ska träda i kraft har uppfyllts. För Sveriges del krävs enligt 10 kap. 3 § regeringsformen riksdagens godkännande innan regeringen ingår en internationell överenskommelse, bl.a. i det fall det krävs att ny lag stiftas. I det aktuella fallet krävs ny lagstiftning för att avtalets bestämmelser ska kunna tillämpas i Sverige. Eftersom riksdagens godkännande är nödvändigt för att avtalet ska träda i kraft föreslår regeringen att riksdagen

godkänner avtalet och att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag.

Avtalet omfattar bl.a. sjukersättning och aktivitetsersättning som finansieras av en sjukförsäkringsavgift som fastställs i socialavgiftslagen (2000:980). Eftersom sjukförsäkringsavgiften även omfattar finansieringen för sjukpenningförsäkringen måste kostnaderna för sjukersättningen och aktivitetsersättningen särskilt skiljas ut. Då andelen av sjukförsäkringsavgiften kan komma att variera över tid bör någon fast procentsats inte anges i lagen utan endast de kriterier som ska gälla för att beräkna en sådan andel.

Lagen bör träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2020/21:199

53

Prop. 2020/21:199

54

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi

Föredragande: statsråd Shekarabi

Regeringen beslutar proposition Avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan