Prop. 2020/21:42 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Beredningskedjan

bygger på Ds 2018:1 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendir
behandlas i Bet. 2020/21:JuU11 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendir

Prop. 2020/21:42
Propositioner · Justitiedepartementet

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

2020-10-27 · 222 sidor, varav 222 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: alla 222 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 2020/21:42, Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Dokumentets text

s. 1 Regeringens proposition 2020/21:42 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition 2020/21:42

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv

Prop.

till EU:s vapendirektiv

2020/21:42

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 22 oktober 2020

Stefan Löfven

Mikael Damberg (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår de lagändringar som krävs för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Den svenska regleringen av skjutvapen och ammunition håller en internationellt sett hög skyddsnivå och uppfyller i många avseenden redan de krav som ställs i ändrings- direktivet. Det är dock nödvändigt att genomföra vissa ändringar i främst vapenlagstiftningen, men även i krigsmateriellagstiftningen och lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Förslagen som genomför ändringsdirektivet innebär bl.a. att

• kraven på märkning och registrering utökas,

• vapenmäklarverksamhet regleras på samma sätt som vapenhandlar- verksamhet,

• vissa löstagbara magasin regleras i vapenlagen.

I propositionen föreslår regeringen även lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare. Förslaget innebär att ljuddämpare inte längre ska jämställas med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som am- munition.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2021.

s. 2 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

Lagtext

..............................................................................................

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel.......................................................................

2.2

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)............

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om

brandfarliga och explosiva varor ......................................

Ärendet och dess beredning ............................................................

Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv .................................

Utökade krav på märkning för att identifiera skjutvapen och

vapendelar.......................................................................................

5.1

Krav på märkning vid tillverkning ...................................

5.2

Krav på märkning vid införsel till Sverige från en

stat utanför EU .................................................................

5.3

Märkning av skjutvapen och vapendelar som

överlåts från staten till någon annan för permanent

civilt bruk

.........................................................................

5.4

Märkningskrav på vapen och vapendelar som förs in

av staten............................................................................

Reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet..............

6.1

Tillståndsplikt för vapenmäklare ......................................

6.2

Kriminalisering av vapenmäklarverksamhet utan

tillstånd och yrkesmässig förmedling till personer

som saknar tillstånd ..........................................................

Åtgärder för att motverka förbjudna skjutvapen .............................

7.1

Explosiva missiler och startlavetter ska regleras i

vapenlagstiftningen ..........................................................

7.2

Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna

skjutvapen ........................................................................

7.3

Omprövning av tillstånd ...................................................

Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin........................

8.1

Vilka vapenmagasin ska regleras?....................................

8.2

Hur ska innehavet av vapenmagasin och

ljuddämpare regleras?.......................................................

8.2.1

Innehav av vapenmagasin................................

8.2.2

Innehav av ljuddämpare ..................................

8.3

Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin

samt regeringens bemyndiganden ....................................

8.4

Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna

innehav av ljuddämpare och vapenmagasin .....................

8.5

Överlåta och låna ut ljuddämpare och vapenmagasin ......

8.6

Krav på tillstånd för att föra in ljuddämpare och

vapenmagasin ...................................................................

8.7

Förvara och transportera ljuddämpare och

vapenmagasin ...................................................................

s. 3 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

8.8

Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin samt

Prop. 2020/21:42

dödsbons och konkursbons innehav av ljuddämpare

och vapenmagasin ...........................................................

Utökade krav på registerföring.......................................................

9.1 Skyldighet att föra vapenhandlar- och

vapenmäklarregister ........................................................

9.2 Skyldighet att registrera personer och organisationer som har meddelats tillstånd att inneha ljuddämpare

och vapenmagasin ...........................................................

9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i

Polismyndighetens vapenregister ....................................

9.4 Skyldighet för vapenhandlare och vapenmäklare att

föra register......................................................................

Avfyrningsmekanismer ska inte regleras .......................................

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................

Konsekvenser av förslagen ............................................................

Författningskommentar ..................................................................

13.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel ....................................................................

13.2

Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) ......

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om

brandfarliga och explosiva varor ...................................

122

Bilaga 1

2017 års ändringsdirektiv ..............................................

124

Bilaga 2

Rättelse till 2017 års ändringsdirektiv ...........................

142

Bilaga 3

Sammanfattning av promemoriorna Genomförande

av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

(Ds 2018:1) och Reglering av vapenmagasin ................

143

Bilaga 4

Promemoriornas lagförslag ...........................................

146

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna ..............................

172

Bilaga 6

Lagförslag i lagrådsremissen Genomförande av 2017

års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv ..................

174

Bilaga 7

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till

EU:s vapendirektiv ........................................................

200

Bilaga 8

Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av

ljuddämpare och vissa vapenmagasin............................

206

Bilaga 9

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Reglering

av ljuddämpare och vissa vapenmagasin .......................

220

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober

2020 ....................................................................................

222

s. 4 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

s. 5 Lagtext Kontrollera mot PDF

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel 2 dels att 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn, registrering samt uppgifts- och underrättelseskyldighet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 18 a–c §§, av följande lydelse.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Lagtext

Prop. 2020/21:42

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § 3

Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller

stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan

verksamhet utan tillstånd.

Regeringen får meddela före-

skrifter

undantag

från

skrifter

undantag

från

tillståndskravet

enligt

första och

tillståndskravet

enligt

första

och

andra styckena i fråga om sådan

handel

med

skjutvapen

som

handel

med

skjutvapen

eller

regleras

genom

föreskrifterna i

yrkesmässig

förmedling

vapenlagen (1996:67)

eller

sådan

skjutvapen

eller

ammunition

som

hantering

av ammunition

eller

regleras

genom

föreskrifterna i

annan explosiv vara som regleras

vapenlagen

(1996:67)

eller

sådan

genom

föreskrifterna

lagen

hantering

av ammunition

eller

(2010:1011) om

brandfarliga och

annan explosiv vara som regleras

explosiva varor.

genom

föreskrifterna

lagen

(2010:1011) om

brandfarliga

och

explosiva varor.

18 a §

Inspektionen

för

strategiska

produkter ska med hjälp av auto-

matiserad

behandling

föra

ett

Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av

vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav

av vapen.

Lagen omtryckt 1997:689.

Senaste lydelse 2018:135.

s. 6 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

över dels

personer

och

organisationer som har meddelats

ett tillstånd enligt 3 §, dels fysiska

personer som har ett betydande

inflytande över en juridisk person

som har meddelats ett sådant

tillstånd.

18 b §

Registret ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av

frågor om tillstånd enligt denna

lag, och

2. ge

information

sådana

uppgifter som behövs för att före-

bygga,

förhindra eller upptäcka

brottslig verksamhet eller för att ut-

reda eller beivra brott med an-

knytning till krigsmateriel.

18 c §

Bestämmelserna

18 a

och

18 b §§

kompletterar

Europa-

parlamentets och rådets förordning

(EU)

2016/679

den

27 april

2016 om skydd för fysiska personer

med avseende på behandling av

personuppgifter och om det fria

flödet av sådana uppgifter och om

upphävande av direktiv 95/46/EG

(allmän dataskyddsförordning).

Vid behandling av person-

uppgifter enligt

18 a

och

18 b §§

gäller

lagen

(2018:218)

med

kompletterande

bestämmelser

till

EU:s

dataskyddsförordning

och

föreskrifter som

har

meddelats i

anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

s. 7 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Denna lag gäller skjutvapen , vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen , ammunition, ljud- dämpare och vissa vapenmagasin.

2.2

Förslag till lag om ändring i vapenlagen

Prop. 2020/21:42

(1996:67)

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 och 10 §§, 2 kap. 1, 5 a, 8–10 b §§ och 11–15 §§, 2 a kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§, 6 kap. 2, 3 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 1, 1 a, 2, 4, 5 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap.och rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 §§ och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

3 § 2

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c) start- och signalvapen som laddas med patroner,

d) armborst,

e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f) slutstycken, ljuddämpare, eld-

f) slutstycken,

eldrör, pipor,

rör, pipor, stommar, lådor, trummor

stommar, lådor, trummor och mant-

och mantlar till skjutvapen, eller

lar till skjutvapen, eller armborst-

armborststommar med avfyrnings-

stommar

med

avfyrningsanord-

anordningar,

ningar,

g) anordningar som kan bäras i

handen och är avsedda att med

elektrisk ström bedöva människor

eller tillfoga dem smärta, och

eller tillfoga dem smärta,

h) anordningar

som gör

att

h) anordningar

som gör

att

skjutvapen kan

användas

med

skjutvapen

kan

användas

med

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2 Senaste lydelse 2011:467.

s. 8 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen , ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och am- munition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

Prop. 2020/21:42

annan ammunition än de är avsedda

för .

för , och

i) explosiva

missiler och

start-

lavetter.

7 a §

Med vapenmagasin avses i denna

lag löstagbara magasin för halv-

automatiska

skjutvapen

med

centralantändning och för helauto- matiska skjutvapen, under förut- sättning att magasinet kan inne- hålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner, om maga- sinet är möjligt att montera på ett skjutvapen vars pipas längd överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm.

8 § 3

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast

1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och am- munition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 § 4

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra separata register över

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och

3 Senaste lydelse 2014:591.

4 Senaste lydelse 2014:895.

s. 9 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. ska bevaras i vapenregister i 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats . Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller person- nummer för den som har meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar .

Uppgifter om sådana skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får av- föras ur vapenregister 30 år efter

som av Försvarsmakten har till-

delats skjutvapen för förvaring i bo-

staden (vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer

och

organisationer

3. personer

och

organisationer

som har meddelats tillstånd enligt

denna lag att driva handel med

skjutvapen, fysiska

personer som

skjutvapen eller yrkesmässigt för-

har ett betydande inflytande över en

medla skjutvapen eller ammunit-

sådan juridisk person som har

ion , fysiska personer som har ett

tillstånd att driva handel med skjut-

betydande inflytande över en juri-

vapen , personer som har godkänts

disk person som har tillstånd att

att som föreståndare eller ersättare

driva sådan handel eller för-

svara för sådan verksamhet samt

medling , personer som har god-

personer och

organisationer som

känts att som föreståndare eller er-

har meddelats tillstånd enligt denna

sättare svara för sådan verksamhet

lag att ta emot skjutvapen för över-

samt personer

och

organisationer

syn eller reparation (vapenhandlar-

som har meddelats tillstånd enligt

registret), och

denna lag att ta emot skjutvapen för

översyn eller reparation (vapen-

handlarregistret och vapenmäklar-

registret ), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

10 § 5

Uppgifter om skjutvapen och sådana vapendelar som avses i

2 a kap. ska bevaras i vapenregister i 20 år. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva handel med skjutvapen.

5 Senaste lydelse 2019:430.

Prop. 2020/21:42

s. 10 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Tillstånd för innehav av skjut- vapen som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektions- värde för andra ändamål än skjut- ning, får meddelas endast om vap- net görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick.

Tillstånd enligt första stycket får endast meddelas för följande vapen om vapnet har deaktiverats enligt

Prop. 2020/21:42

utförseln, om vapnet eller vapen- delen inte dessförinnan har åter- införts.

2 kap. 1 § 6

Tillstånd krävs för att

a) inneha

skjutvapen eller

am-

a) inneha

skjutvapen ,

ammunit-

munition,

ion, ljuddämpare eller vapenmaga-

sin ,

b) driva handel med skjutvapen,

c) yrkesmässigt

förmedla

skjutvapen

eller

ammunition

(mäklarverksamhet med skjutvapen

eller ammunition),

c) yrkesmässigt

emot

d) yrkesmässigt

emot

skjutvapen

för

reparation

eller

skjutvapen

för reparation eller

översyn, eller

d) föra

in skjutvapen

eller

e) föra in

skjutvapen ,

ammun-

ammunition till Sverige.

ition , ljuddämpare eller vapen-

magasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effekt- begränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

5 a § 7

Tillstånd att inneha skjutvapen , som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde , för andra ändamål än skjutning, får meddelas endast om vapnet görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet skall få behållas i brukbart skick.

6 Senast lydelse 2014:895.

7 Senaste lydelse 2000:147.

s. 11 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

kommissionens genomförande- förordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för de- aktivering i syfte att se till att de- aktiverade skjutvapen görs irre- versibelt funktionsodugliga:

1. explosiva missiler och start- lavetter,

2. helautomatiska skjutvapen,

3. skjutvapen som är maskerade som andra föremål,

4. helautomatiska skjutvapen som har omvandlats till halv- automatiska skjutvapen,

5. halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa inte överstiger 30 cm eller totala längd inte överstiger 60 cm, med vilka fler än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för fler än 20 patroner eller ett löstagbart magasin med kapacitet för fler än 20 patroner sätts in i det,

6. halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm, med vilka fler än 11 patroner kan avfyras utan om- laddning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för fler än 10 patroner eller ett löstagbart magasin med kapacitet för fler än 10 patroner sätts in i det,

7. halvautomatiska långa skjut- vapen (skjutvapen som ursprung- ligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funk- tionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av tele- skopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg, eller

8. vapen som avses i punkt 1–7 som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra

Prop. 2020/21:42

s. 12 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt för- medla skjutvapen eller ammunition får endast meddelas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att driva sådan verksamhet. Tillstånd får meddelas endast för

Prop. 2020/21:42

verksamma ämnen eller pyro- teknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

8 § 8

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda personer samt sådana samman- slutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäl- igen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får även utan särskilt tillstånd inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin får meddelas en- skilda personer samt sådana samm- anslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen . Om ammunit- ion överlåts genom ombud skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Skjutvapen , ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin får överlåtas eller yrkesmässigt för- medlas endast till den som har till- stånd eller rätt att inneha egen- domen . Om ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin över- låts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd till handel med skjut-

Tillstånd till handel och mäklar-

vapen

verksamhet

10 § 9

Tillstånd att driva handel med skjutvapen får endast meddelas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständig- heter är lämplig att driva sådan verksamhet. Tillstånd får meddelas endast för handel som ska bedrivas yrkesmässigt.

8 Senaste lydelse 2000:147.

9 Senaste lydelse 2014:591.

s. 13 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

handel eller mäklarverksamhet som Prop. 2020/21:42 ska bedrivas yrkesmässigt.

I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt första stycket, utom när det gäller kravet på kunskap, dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla förändr-

ingen till Polismyndigheten.

10 a § 10

En juridisk person med tillstånd

att driva handel med skjutvapen ska

att driva handel med skjutvapen

ha en föreståndare som ansvarar för

eller yrkesmässigt förmedla skjut-

verksamheten.

vapen eller ammunition, ska ha en

föreståndare

som

ansvarar för

verksamheten.

Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

10 b § 11

Om den som har tillstånd att

driva handel med skjutvapen eller,

driva handel med skjutvapen eller

i fråga om en juridisk person,

yrkesmässigt

förmedla skjutvapen

föreståndaren för sådan verksamhet

eller ammunition eller, i fråga om

är förhindrad att ansvara för verk-

en juridisk

person,

föreståndaren

samheten ska han eller hon sätta en

för en sådan verksamhet är för-

ersättare i sitt ställe.

hindrad att ansvara för verksam-

heten ska han eller hon sätta en

ersättare i sitt ställe.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition

Tillstånd att föra in ammunition ,

får meddelas den som har rätt att

ljuddämpare eller vapenmagasin

inneha ammunitionen i Sverige, om

får meddelas den som har rätt att

det skäligen kan antas att ammunit-

inneha egendomen i Sverige, om

ionen inte kommer att missbrukas.

det skäligen kan antas att egen-

domen inte kommer att missbrukas.

10 Senaste lydelse 2014:591.

11 Senaste lydelse 2014:591.

s. 14 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

12 § 12

Införseltillstånd ger rätt att under

den begränsade tid och för det

ändamål som anges i tillståndet i

Sverige inneha de skjutvapen och

Sverige inneha de skjutvapen , den

den ammunition som förts hit med

ammunition , de ljuddämpare och

stöd av tillståndet. Tillståndet gäller

de vapenmagasin som förts hit med

under förutsättning att vapnen och

stöd av tillståndet. Tillståndet gäller

ammunitionen förs in inom sex

under förutsättning att egendomen

månader från dagen för tillståndet

förs in inom sex månader från

eller den längre tid som

dagen för tillståndet eller den

Polismyndigheten bestämmer.

längre

tid

som

Polismyndigheten

bestämmer.

13 § 13

Skjutvapen eller ammunition får

Skjutvapen , ammunition , ljud-

föras in till Sverige utan särskilt

dämpare eller

vapenmagasin får

tillstånd i följande fall:

föras in till Sverige utan särskilt

tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in

de skjutvapen och den ammunition

de skjutvapen , den ammunition , de

som de i Sverige har rätt att inneha

ljuddämpare och de vapenmagasin

för personligt bruk. Detta gäller

som de i Sverige har rätt att inneha

också sådana sammanslutningar,

för personligt bruk. Detta gäller

huvudmän

för

museer

och

också

sådana

sammanslutningar,

bevakningsföretag

som

får

huvudmän

för

museer

och

meddelas

tillstånd

att

inneha

bevakningsföretag

som

får

skjutvapen.

meddelas

tillstånd

att

inneha

skjutvapen.

b) Enskilda personer ,

som har

b) Enskilda personer

som har

permanent tillstånd från

behörig

permanent tillstånd från en behörig

myndighet i Danmark, Finland eller

Norge att där inneha jakt- eller

tävlingsskjutvapen för eget bruk,

tävlingsskjutvapen för

eget bruk,

får medföra dessa vapen med

tillhörande ammunition

tillhörande ammunition , ljud-

dämpare och vapenmagasin

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och

Den som har fört in vapen ,

ammunition för sådan jakt eller

ammunition , ljuddämpare och

tävling i Sverige som avses i första

vapenmagasin för sådan jakt eller

stycket b får utan tillstånd inneha

tävling i Sverige som avses i första

vapnen och ammunitionen i

stycket b får utan tillstånd inneha

egendomen i Sverige under högst

12 Senaste lydelse 2014:591.

13 Senaste lydelse 2006:386.

s. 15 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Skjutvapen , ammunition , ljud- dämpare och vapenmagasin får inte förvaras på tullager eller i fri- zon utan medgivande av Polis- myndigheten.

Sverige under högst tre månader

tre månader från dagen för Prop. 2020/21:42

från dagen för införandet.

införandet.

14 § 14

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i fri- zon utan medgivande av Polis- myndigheten.

15 § 15

Skjutvapen eller

ammunition,

Skjutvapen , ammunition , ljud-

som en resande fört med till

dämpare och vapenmagasin , som

Sverige för personligt bruk men

en resande fört med till Sverige för

inte haft rätt att föra in, får åter

personligt bruk men inte haft rätt att

föras ut , om egendomen anmälts i

föra in, får föras ut om egendomen

behörig ordning för

Tullverket.

anmälts i behörig ordning för

Vapnen och ammunitionen tillfaller

Tullverket. Egendomen tillfaller

staten om egendomen inte förs ut

staten om den inte förs ut inom

inom antingen fyra månader efter

antingen fyra månader efter en

en sådan anmälan eller den längre

sådan anmälan eller inom den

tid därefter som Tullverket i det

längre tid som Tullverket i det

enskilda fallet bestämmer. I ett så-

dant fall skall egendomen behand-

dant fall ska egendomen behandlas

las som om den hade förklarats för-

som om den hade förklarats för-

verkad.

2 a kap.

2 § 16

Den som tillverkar ett skjutvapen som är avsett att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne, ska förse vapnet med en unik märkning som omfattar tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsåret inte framgår av serienumret. Detta gäller inte den som tillverkar ett skjutvapen av vapendelar som redan är märkta på föreskrivet sätt.

Märkningen ska vara placerad på skjutvapnets

1. slutstycke eller trumma,

2. eldrör eller pipa, och

3. stomme, låda och mantel.

Kravet på märkning gäller inte om en vapendel är för liten för att kunna märkas på föreskrivet sätt. Vapendelen ska då märkas med åtminstone ett serienummer eller liknande.

14 Senaste lydelse 2016:268.

15 Senaste lydelse 1999:433.

16 Senaste lydelse 2011:467.

s. 16 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

4 § 17

Den som tillverkar någon av de

vapendelar som anges i 2 § andra

stycket ska förse vapendelen med

en unik märkning av det slag som

en märkning av det slag som före-

föreskrivs i 2 § första stycket . Detta

skrivs i 2 §. Detta gäller dock inte

gäller dock inte om tillverkaren ska

om tillverkaren ska infoga vapen-

infoga vapendelen i ett vapen som

delen i ett vapen som ska märkas

ska märkas vid tillverkningen.

vid tillverkningen.

5 § 18

När ett sådant vapen som anges i

När vapen eller vapendelar som

2 eller 3 § överlåts från staten till

anges i 2 och 3 § § överlåts från

annan för permanent civilt bruk ska

staten till någon annan för

den myndighet

som överlåter

permanent civilt bruk ska den

vapnet se till att det har en unik

myndighet som överlåter föremålet

märkning

varav

framgår att

se till att det är märkt på det sätt

överlåtelsen har skett från en

som anges i 2 §. Föremålet ska

svensk myndighet.

också ha en unik märkning av

vilken det ska framgå att

överlåtelsen har skett från en

svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

7 § 19

Den som för in vapen eller

vapendelar som anges i 2 och 3 §§

till Sverige från en stat utanför

Europeiska

unionen

ska

senast

Europeiska unionen ska senast

inom en månad efter införseln se

till att föremålet har en unik

till att föremålet är märkt på det

märkning

med

identifikations-

sätt som anges i 2 § . Märkningen

nummer eller annan uppgift som

ska också visa att föremålet har

gör det möjligt att identifiera det.

förts in till Sverige och året för

Märkningen ska också visa att

införseln.

föremålet har förts

till

Sverige

och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1. användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2. reparation, översyn, service eller värdering,

3. utställning eller mässa,

4. resa genom landet, eller

5. användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

17 Senaste lydelse 2011:467.

18 Senaste lydelse 2011:467.

19 Senaste lydelse 2015:335.

s. 17 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

En innehavare får lämna över sina skjutvapen , sin ammunition , sina ljuddämpare eller sina vapen- magasin till någon annan för för- varing, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl.

Den som innehar skjutvapen , ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

3 kap.

Prop. 2020/21:42

10 § 20

Den som har tillstånd att låna

skjutvapen får under den tid som

han eller hon innehar ett vapen som

lån utan särskilt tillstånd även

lån även inneha ammunition ,

inneha ammunition till vapnet.

ljuddämpare och vapenmagasin till

vapnet utan särskilt tillstånd .

5 kap. Förvaring och transport

5 kap. Förvaring

och transport

av skjutvapen och ammunition

av skjutvapen , ammunition ,

ljuddämpare och vapenmagasin

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2 § 21

När skjutvapen inte brukas, skall

När skjutvapen inte används ska

de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något

annat

lika

säkert

något annat lika säkert förvarings-

förvaringsutrymme.

utrymme.

Trots vad som sägs i första

Effektbegränsade

skjutvapen

stycket

får

effektbegränsade

samt

sådana föremål

som enligt

skjutvapen

samt

sådana

föremål

1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen

som enligt 1 kap. 3 § jämställs med

får dock förvaras på annat be-

skjutvapen

förvaras på

annat

tryggande sätt så att det inte finns

betryggande sätt så att det inte finns

risk för att någon obehörig kommer

åt dem. Ammunition , ljuddämpare

åt dem. Ammunition skall förvaras

och

vapenmagasin ska förvaras

under säkert lås eller på något annat

lika betryggande sätt.

3 § 22

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan för-

Senaste lydelse 2006:386.

Senaste lydelse 2000:147.

Senaste lydelse 2014:591.

s. 18 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

varing krävs tillstånd om inte utlån-

För sådan förvaring krävs tillstånd

ing i motsvarande fall är tillåten en-

om inte utlåning i motsvarande fall

ligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen

är tillåten enligt 3 kap. Vid till-

ska Polismyndigheten särskilt be-

ståndsprövningen

ska Polismyn-

akta möjligheten för mottagaren att

digheten särskilt beakta möjlig-

erbjuda en säker förvaring. Till-

heten för mottagaren att erbjuda en

ståndet ska tidsbegränsas.

säker förvaring.

Tillståndet ska

tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 § 23

Den som skickar eller transport-

erar ett skjutvapen eller ammunit-

erar ett skjutvapen, ammunition ,

ion skall vidta betryggande

ljuddämpare eller vapenmagasin

åtgärder för att förhindra att någon

ska vidta betryggande åtgärder för

obehörig kommer åt vapnet eller

att förhindra att någon obehörig

ammunitionen . Vapnet skall vara

kommer åt egendomen . Vapnet ska

oladdat och, om det lämpligen kan

vara oladdat och, i den utsträckning

ske , isärtaget och nerpackat.

det är lämpligt , isärtaget och

nerpackat.

6 kap. 2 § 24

Ett tillstånd att inneha ammun-

ition ska återkallas av Polismyndig-

ition , ljuddämpare eller vapen-

heten om

magasin ska återkallas av Polis-

myndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren har miss-

brukat sin ammunition , eller

brukat den egendom som tillståndet

gäller , eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

3 § 25

Ett tillstånd att driva handel med

skjutvapen ska återkallas av Polis-

skjutvapen eller yrkesmässigt för-

myndigheten om

medla skjutvapen eller ammunition

ska återkallas av Polismyndigheten

a) tillståndshavaren inte längre

driver yrkesmässig handel ,

driver verksamheten yrkesmässigt ,

b) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

23 Senaste lydelse 2000:147.

24 Senaste lydelse 2014:591.

25 Senaste lydelse 2014:591.

s. 19 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en Prop. 2020/21:42 bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats

med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

Omhändertagande av vapen,

ammunition och tillståndsbevis

ammunition, ljuddämpare,

vapenmagasin och tillståndsbevis 26

4 § 27

Polismyndigheten ska besluta att

ett vapen med tillhörande ammunit-

ion och tillståndsbevis ska tas om

ion , ljuddämpare, vapenmagasin

hand om

och tillståndsbevis ska tas om hand

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakt- tillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åt- gärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av vapen

och 7 kap. Inlösen

vapen,

ammunition

ammunition ,

ljuddämpare och

vapenmagasin

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till

26 Senaste lydelse 2012:306.

27 Senaste lydelse 2014:591.

Skjutvapen , ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha vapen , ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) en domstol har beslutat att vapen , ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin , som någon

s. 20 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

det, inte skall förverkas eller

innehar utan att ha rätt till det, inte

åklagaren i ett sådant fall har

ska förverkas eller åklagaren i ett

beslutat att inte föra talan om

sådant fall har beslutat att inte föra

förverkande.

talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition

Skjutvapen , ammunition , ljud-

skall inte lösas in , om egendomen

dämpare

eller vapenmagasin

ska

lämnas för skrotning eller överlåts

inte lösas in om egendomen lämnas

till någon som har rätt att inneha

för skrotning eller överlåts till

vapnet eller ammunitionen och om

någon som har rätt att inneha den

detta görs inom

och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre månader

från det

att

b) tre

månader från det

att

tillståndet att inneha vapnet eller

tillståndet

att inneha egendomen

ammunitionen återkallades, ansök-

återkallades, ansökan om innehav

an om innehav avslogs, beslut i för-

avslogs, beslut i förverkandefrågan

verkandefrågan meddelades

meddelades av en domstol eller en

domstol eller åklagare eller be-

åklagare eller beslaget hävdes.

slaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall

Vapnen, ammunitionen , ljud-

inte heller lösas in , om ansökan om

dämparna eller magasinen ska inte

tillstånd att inneha vapnet görs

heller lösas in om ansökan om

inom samma tid. Avslås ansökan

tillstånd att inneha egendomen görs

skall vapnet eller

ammunitionen

inom samma tid. Om ansökan

lösas in, om egendomen inte inom

avslås ska egendomen lösas in, om

tre månader från dagen för beslutet

den inte inom tre månader från

i tillståndsärendet

överlåts

till

dagen för beslutet i tillstånds-

någon som har rätt att inneha den.

ärendet överlåts till någon som har

rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3 § 28

Innehavare av ett skjutvapen

En innehavare av skjutvapen ,

eller ammunition som ska lösas in

ammunition , ljuddämpare eller

är skyldig att enligt Polismyndig-

vapenmagasin som ska lösas in är

hetens beslut lämna över vapnet

skyldig att enligt Polismyndig-

eller ammunitionen till myndig-

hetens beslut lämna över egen-

heten eller den som myndigheten

domen till myndigheten eller den

bestämmer. Om det finns ett till-

som myndigheten bestämmer. Om

ståndsbevis eller någon annan mot-

det finns ett tillståndsbevis eller

svarande handling, ska även den

någon annan motsvarande hand-

lämnas över till Polismyndigheten.

ling, ska även den lämnas över till

Polismyndigheten.

28 Senaste lydelse 2014:591.

s. 21 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

4 §

För vapen eller ammunition som

För vapen , ammunition , ljud-

löses in skall betalas ersättning

dämpare eller vapenmagasin som

med ett belopp som motsvarar

löses in ska en ersättning betalas

marknadsvärdet.

med ett belopp som motsvarar

marknadsvärdet.

8 kap. Vapen och ammunition i

8 kap. Vapen ,

ammunition ,

dödsbo och konkursbo

ljuddämpare och vapenmagasin i

dödsbon och konkursbon

1 §

Skjutvapen och ammunition som

Skjutvapen , ammunition , ljud-

ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-

dämpare och

vapenmagasin som

bo får utan särskilt tillstånd innehas

ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-

av den som har tagit hand om boet

bo , får utan särskilt tillstånd

till dess

innehas av den som har tagit hand

om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen

skall

överlämnas

b) egendomen

ska

överlämnas

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo ,

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon ,

7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbo , kon-

c) i fråga om konkursbon , kon-

kursen har avslutats.

2 § 29

Om skjutvapen eller ammunition

Om skjutvapen , ammunition ,

ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-

ljuddämpare eller vapenmagasin

bo, får Polismyndigheten besluta

ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-

att egendomen tills vidare ska för-

bo, får Polismyndigheten besluta

varas av myndigheten eller någon

att egendomen tills vidare ska för-

annan som myndigheten anvisar,

varas av myndigheten eller någon

när det finns särskild anledning till

annan som myndigheten anvisar,

det. Den som har hand om boet är i

när det finns särskild anledning till

så fall skyldig att efter Polis-

det. Den som har hand om boet är i

myndighetens beslut

lämna

över

så fall skyldig att efter Polis-

vapnen och ammunitionen till den

myndighetens beslut

lämna

över

som ska förvara egendomen.

egendomen till den som ska förvara

egendomen.

3 §

Bestämmelser

inlösen

Bestämmelser

inlösen

vapen och ammunition i dödsbo

vapen , ammunition , ljuddämpare

finns i 7 kap.

och vapenmagasin i dödsbon finns

i 7 kap.

29 Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42

s. 22 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

9 kap.

1 § 30

Den som uppsåtligen innehar ett

skjutvapen utan att ha rätt till det

eller överlåter eller lånar ut ett

eller överlåter , yrkesmässigt för-

skjutvapen till någon som inte har

medlar eller lånar ut ett skjutvapen

rätt att inneha vapnet döms för

till någon som inte har rätt att

vapenbrott till fängelse i högst tre

inneha vapnet , döms för vapenbrott

år.

till fängelse i högst tre år.

Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms

till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt prop. 2019/20:200

Föreslagen lydelse

1 a §

Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1. vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2. vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet, överlåtelsen eller

3. innehavet, överlåtelsen , för-

utlåningen har avsett flera vapen,

medlingen eller utlåningen har av-

sett flera vapen,

4. vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller

5. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om brott som avses i 1 § första

stycket är synnerligen grovt, döms

för synnerligen grovt

vapenbrott

för synnerligen

grovt

vapenbrott

till fängelse i lägst fyra och högst

sju år. Vid bedömningen av om

brottet är synnerligen grovt ska det

särskilt beaktas

innehavet,

särskilt beaktas

innehavet,

överlåtelsen eller

utlåningen har

överlåtelsen , förmedlingen eller

avsett ett stort antal vapen eller

utlåningen har avsett ett stort antal

flera vapen av särskilt farlig

vapen eller flera vapen av särskilt

beskaffenhet.

farlig beskaffenhet.

Vid bedömningen enligt första och andra styckena ska ett enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.

30 Senaste lydelse 2017:1139.

s. 23 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

i) förvarar skjutvapen, ammun- ition, ljuddämpare eller vapen- magasin åt någon annan utan att ett föreskrivet tillstånd till förvaringen finns , eller bryter mot bestämmel- serna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition , ljuddämpare eller

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen ,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen ,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen , ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktor- iserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2020/21:42

2 § 31

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport i 5 kap. 4 § eller mot villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av denna

lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktor- iserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

e) överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen ,

f) driver handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedlar skjut- vapen eller ammunition utan till- stånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar ett skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

31 Senaste lydelse 2014:894.

s. 24 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

vapenmagasin,

eller

överträdelse

av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms

det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4 § 32

Bestämmelser

straff

för

Bestämmelser

straff

för

olovlig införsel av vapen eller

olovlig införsel av vapen , ammun-

ammunition och för försök till så-

ition , ljuddämpare eller vapen-

dant brott finns i lagen (2000:1225)

magasin och för försök till sådant

om straff för smuggling.

brott finns i lagen (2000:1225) om

straff för smuggling.

5 § 33

Ett vapen som har varit föremål

för brott som avses i

1 §, 1 a §,

för brott

som avses

i 1 §, 1 a §,

1 b § eller 2 § första stycket a ska

förklaras förverkat , om det inte är

förklaras förverkat om det inte är

uppenbart

oskäligt.

Detsamma

uppenbart

oskäligt.

Detsamma

gäller ammunition som har varit

gäller ammunition ,

ljuddämpare

föremål för brott som avses i 2 §

och vapenmagasin som har varit

första stycket d eller e. I stället för

föremål för brott som avses i 2 §

vapnet eller ammunitionen

kan

första stycket d eller e. I stället för

dess värde förklaras förverkat. Om

att förklara egendomen förverkad

ett vapen förklaras förverkat får

kan dess värde förklaras förverkat.

även ammunition som hör till

Om ett vapen förklaras förverkat

vapnet förklaras förverkad .

får även ammunition , ljuddämpare

och vapenmagasin som hör till

vapnet förklaras förverkade .

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en

vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är

uppenbart oskäligt.

7 § 34

Om någon frivilligt lämnar in

skjutvapen

eller

ammunition

till

skjutvapen , ammunition , ljud-

Polismyndigheten,

får

åtal

mot

dämpare

eller

vapenmagasin

till

honom eller henne för olovligt

Polismyndigheten, får åtal för olov-

innehav av vapnet eller ammuniti-

ligt innehav av egendomen väckas

onen väckas av åklagaren endast

mot honom eller henne av åklag-

om det är motiverat från allmän

aren endast om det är motiverat från

synpunkt.

allmän synpunkt.

32 Senaste lydelse 2000:1257.

33 Senaste lydelse 2014:894.

34 Senaste lydelse 2014:591.

s. 25 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

11 kap.

Prop. 2020/21:42

1 § 35

Regeringen får meddela föreskrifter om

a) att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

b) att anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett skjutvapen ska understiga ett visst värde eller att vapnet ska vara konstruerat på ett visst sätt för att vapnet ska anses vara effektbegränsat

enligt 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om

tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla

innehav av skjutvapen som lämnats

innehav av skjutvapen , ljud-

över från staten till

dämpare eller vapenmagasin som

lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut

ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i

fråga

skjutvapen

och

fråga om skjutvapen , ammunition ,

ammunition som en företrädare för

ljuddämpare och

vapenmagasin

en annan stats myndighet medför

som en företrädare för en annan

vid tillfällig tjänstgöring i Sverige

stats myndighet

medför

vid

eller vid resa för tjänsteändamål

tillfällig tjänstgöring i Sverige eller

genom Sverige,

vid resa för tjänsteändamål genom

Sverige,

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och

h) att

bestämmelserna om

till-

h) att

bestämmelserna

till-

stånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla in-

försel av skjutvapen som lämnats

över från staten till statliga tjänste-

män eller personer som tillhör det

militära

försvaret,

räddnings-

militära

försvaret,

räddnings-

tjänsten,

Polismyndigheten

eller

tjänsten,

Polismyndigheten

eller

Säkerhetspolisen, eller ammunition

Säkerhetspolisen,

eller

ammun-

till sådana vapen.

ition , ljuddämpare eller vapen-

magasin till sådana vapen.

35 Senaste lydelse 2020:81.

s. 26 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

2 § 36

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få till-

stånd att driva handel med skjut-

vapen och vad som i övrigt ska

vapen eller yrkesmässigt förmedla

gälla vid sådan handel ,

skjutvapen eller ammunition, krav

på vapenhandlare och vapen-

mäklare att föra register och vad

som i övrigt ska gälla vid sådan

verksamhet ,

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, muse-

ers och sammanslutningars förvar-

ing av andra vapen än effekt-

begränsade vapen och på samman-

slutningars förvaring av ammunit-

ion,

ion, ljuddämpare eller vapenmaga-

sin,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad

som ska

iakttas

utöver

k) vad

som ska iakttas utöver

bestämmelserna i 5 kap. i fråga om

transport av skjutvapen och am-

transport av skjutvapen , ammunit-

munition.

ion , ljuddämpare och vapenmaga-

sin .

Lydelse enligt prop. 2019/20:200

Föreslagen lydelse

3 §

Regeringen eller, efter rege-

ringens

bestämmande, Försvars-

ringens

bestämmande, Försvars-

makten får i enskilda fall besluta att

lagen inte ska gälla skjutvapen och

lagen inte ska gälla skjutvapen , am-

ammunition som innehas av en

munition , ljuddämpare och vapen-

främmande stats

militära

styrka

magasin som innehas av en främ-

som befinner sig

i Sverige

inom

36 Senaste lydelse 2014:895.

s. 27 Förslag till lag om ändring i vapenlagen Kontrollera mot PDF

ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell kris- hantering.

mande stats militära styrka som be- Prop. 2020/21:42 finner sig i Sverige inom ramen för

internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

2. Den som innehar eller förvarar vapenmagasin som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen får inneha eller förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

3. Den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § i den nya lydelsen får bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

4. Bestämmelsen i 2 kap. 5 a § i den nya lydelsen tillämpas inte vid för- nyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser sådana vapen som anges i Kategori A punkterna 6–8 i bilaga I del II till rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

s. 28 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

dels att rubriken närmast före 21 § ska lyda ”Tillsyn och registrering”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 a–c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 a §

Den

myndighet

som

prövar

frågor om tillstånd enligt 16 § att

hantera ammunition ska med hjälp

av automatiserad behandling föra

ett register över personer och

organisationer som har meddelats

ett sådant tillstånd. Registret ska

även innehålla uppgift om fysiska

personer som har ett betydande

inflytande över en juridisk person

som har meddelats ett sådant

tillstånd samt om personer som har

godkänts som

föreståndare

för

verksamheten.

21 b §

Ett register enligt 21 a § ska ha

till ändamål att

1. underlätta handläggningen av

frågor om tillstånd enligt denna

lag, och

2. ge

information

sådana

uppgifter som behövs för att före-

bygga,

förhindra eller

upptäcka

brottslig verksamhet eller för att

utreda eller beivra brott med

anknytning till ammunition.

21 c §

Bestämmelserna

i 21 a

och

21 b §§

kompletterar

Europa-

parlamentets och rådets förordning

(EU) 2016/679

den

27 april

2016 om skydd för fysiska personer

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

s. 29 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Vid behandling av person- uppgifter enligt 21 a och 21 b §§ gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

Prop. 2020/21:42

s. 30 3 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

3 Ärendet och dess beredning

Inom EU finns bestämmelser om kontroll av vapen i rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat vapen- direktivet, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat 2008 års ändringsdirektiv. I maj 2017 antogs ett nytt direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat ändringsdirektivet. Ändringsdirektivet och rättelse till det direktivet finns i bilaga 1 respektive bilaga 2 .

Genomförandet av ändringsdirektivet innebär bl.a. en reglering av vapenmagasin i vapenlagen. Frågan om en sådan reglering har emellertid varit aktuell under en längre tid. Förslag lämnades i betänkandet Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7) men de förslagen har inte lett till någon lagstiftning. Även frågan om att utvidga möjligheterna att få tillstånd till att använda ljuddämpare har förekommit under flera års tid. Jägarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet har exempelvis fram- fört att kravet på tillstånd bör förändras eller tas bort (Ju2015/04145/L4 och Ju2016/02691/L4).

Chefen för Justitiedepartementet gav den 3 april 2017 en utredare i upp- drag att överväga hur ändringsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt, analysera hur svensk rätt förhåller sig till ändringsdirektivet samt lämna förslag på de författningsändringar som visar sig nödvändiga på grund av tvingande regler från EU. En utgångspunkt för uppdraget var att – så långt det bedömdes möjligt och ändamålsenligt – upprätthålla nuvarande skyddsnivå i lagstiftningen, samtidigt som de författningsändringar som föreslås inte ska vara onödigt betungande för enskilda tillstånds- innehavare. I uppdraget ingick även att ta ställning till om och i så fall i vilken utsträckning det finns anledning att ändra tillståndsprövningen för någon eller några av de vapendelar som jämställs med skjutvapen. Utredaren överlämnade i januari 2018 promemorian Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1), i det följande kallad genomförandepromemorian. Några av förslagen i promemorian var att alla löstagbara magasin skulle regleras och att ljuddämpare inte längre skulle jämställas med skjutvapen.

Efter att promemorian remissbehandlats togs lagrådsremissen Genom- förande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv fram. I lag- rådsremissen begränsades förslagen till att endast omfatta de förslag som genomförde ändringsdirektivet i svensk rätt. Förslagen om ändring i tillståndsprövningen för ljuddämpare behandlades därför inte i lagråds- remissen. Förslaget om reglering av vapenmagasin begränsades till att endast omfatta vissa vapenmagasin. I februari 2019 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen.

I juli 2019 togs en ny departementspromemoria om regleringen av vapenmagasin fram, Reglering av vapenmagasin, i det följande kallad vapenmagasinpromemorian. Regeringen gick dock inte vidare med promemorians förslag i det skedet. Med anledning av i första hand Polismyndighetens synpunkter på förslaget beslutade regeringen i stället i november 2019 en ny lagrådsremiss med förslag som innebar att alla

s. 31 3 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

löstagbara magasin oavsett kapacitet och storlek skulle omfattas av vapen- Prop. 2020/21:42 lagens tillämpningsområde. Lagrådets yttrande över förslagen inhämtades

och i december 2019 beslutade regeringen propositionen Reglering av vapenmagasin (prop. 2019/20:58). Riksdagen avslog propositionen i april 2020.

Regeringen beslutade därefter den 3 september 2020 att inhämta Lag- rådets yttrande över lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin. I den lagrådsremissen behandlas förslagen i promemorian Reglering av vapenmagasin och de förslag i Ds 2018:1 som gäller reglering av vapenmagasin och andra vapendelar samt den sistnämnda promemorians förslag om omprövning av tillstånd till kategori A-vapen.

En sammanfattning av promemoriorna finns i bilaga 3. Promemoriornas lagförslag finns i bilaga 4. Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns

tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2018/00480/L4 och Ju2019/02475/L4).

I denna proposition behandlas lagförslagen i lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv och lagförslagen i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29, punkt 13, rskr. 2018/19:298). Enligt tillkännagivandet ska innehavet för ljuddämpare i stället regleras på samma sätt som innehav av ammunition (se bet. 2018/19:JuU29 s. 39). Riksdagen har vidare tillkänna- gett för regeringen att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk lagstiftning inte ska gå längre än vad direktivet kräver i de delar som riskerar att försämra eller i onödan försvåra för laglydiga jägare och sportskyttar (bet. 2019/20:JuU33, punkt 10, rskr. 2019/20:304). Riksdagen har även två gånger tillkännagett för regeringen att reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen bör förenklas och att man bör överväga att slopa kravet på förnyande av tillstånd vart femte år (bet. 2018/19/JuU29, punkt 15, rskr. 2018/19:298 och bet. 2019/20:JuU33, punkt 12, rskr. 2019/20:304). Genom förslagen i denna proposition anser regeringen att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 februari 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 7 . Därefter beslutade regeringen den 3 september 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 9 . Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag och synpunkter som behandlas i avsnitt 6.1, 8.2.1 och 11 samt i författnings- kommentaren. I förhållande till lagrådsremissernas lagförslag har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

s. 32 Genomförandet av 2017 års Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Genomförandet av 2017 års

ändringsdirektiv

Vapendirektivet trädde i kraft för medlemsstaterna den 1 januari 1993 och

innehåller bestämmelser som delvis harmoniserar lagstiftningen om skjut-

vapen och om hur förflyttning av vapen inom EU ska ske. Vapendirektivet

anger de minsta krav som medlemsstaternas lagstiftning ska uppfylla men

tillåter dessa att hålla en högre skyddsnivå. Genom 2008 års ändrings-

direktiv anpassades vapendirektivet till FN:s vapenprotokoll (resolution

53/111) och vissa krav skärptes för att åtgärda brister i vapendirektivet

som kommissionen påtalat (KOM [2000] 837). Genomförandena av

vapendirektivet och 2008 års ändringsdirektiv i svensk rätt har främst

inneburit skärpning av kraven för tillstånd till innehav av ammunition,

krav på märkning av skjutvapen, vapendelar och förpackningar med

ammunition samt ändringar av kraven för att föra in skjutvapen och

ammunition till Sverige och för att överföra sådan egendom till annan

medlemsstat (prop. 1995/96:52 och prop. 2010/11:72).

Det nu aktuella ändringsdirektivet, som antogs 2017, har till huvudsyfte

att motverka att skjutvapen missbrukas för brottslig verksamhet. Genom

ändringsdirektivet skärps vapendirektivets krav på bl.a. märkning,

reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet, underårigas för-

värv och innehav av skjutvapen, registerföring, system för övervakning

under tillståndstiden, kontroll av distanshandel, förbud för förvärv och

innehav av vissa vapen och viss ammunition, omprövning av tillstånd,

reglering av vapenmagasin och andra vapendelar och utbyte av

information mellan medlemsstaterna.

Den svenska regleringen av skjutvapen och ammunition håller en hög

skyddsnivå och uppfyller i många avseenden redan de utökade krav som

ställs genom ändringsdirektivet. För att genomföra ändringsdirektivet fullt

ut krävs dock vissa författningsändringar. I denna proposition behandlas i

huvudsak de delar av genomförandet som kräver ändringar i lag. Det rör

sig i stort om utökade krav på märkning och registerföring, tillståndskrav

för vapenmäklarverksamhet, åtgärder för att motverka vissa vapen och

reglering av vapenmagasin. I övriga delar kommer genomförandet ske på

lägre författningsnivå. En utgångspunkt i genomförandet är att regleringen

inte ska vara onödigt betungande för dem som legalt innehar eller

använder vapen.

Utökade krav på märkning för att

identifiera skjutvapen och vapendelar

Genom ändringsdirektivet införs krav på medlemsstaterna att, när det

gäller

skjutvapen som tillverkats i eller importerats till EU den

14 september 2018 eller senare, säkerställa att alla skjutvapen eller

väsentliga delar som släpps ut på marknaden har försetts med en tydlig,

permanent och unik märkning (artikel 4.1 a). Märkningen ska ske utan

s. 33 Krav på märkning vid tillverkning Kontrollera mot PDF

dröjsmål efter tillverkning och senast innan produkterna släpps ut på Prop. 2020/21:42 marknaden, eller utan dröjsmål efter import till EU. Dessa krav på

märkning gällde tidigare endast vid tillverkning. Obrukbara vapen omfattades tidigare inte av direktivet och därmed inte heller av kravet på märkning.

Den närmare regleringen av märkningen av skjutvapen och väsentliga delar finns i artikel 4.2. Där framgår att den unika märkningen som avses i artikel 4.1 a ska inbegripa tillverkarens namn eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen, serienumret och tillverkningsåret, om detta inte redan framgår av serienumret, samt om möjligt modellen. Märkningskravet enligt direktivets tidigare lydelse omfattade samtliga dessa uppgifter utom modellen.

Av artikel 4.2 första stycket sista meningen framgår att om en väsentlig del är för liten för att kunna märkas i enlighet med artikel 4.2 första meningen ska den märkas med åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod.

Enligt artikel 4.2 andra stycket ska märkningskraven för skjutvapen och väsentliga delar som är av särskilt stort historiskt värde fastställas i enlighet med nationell rätt.

Enligt artikel 4.2 femte stycket ska medlemsstaterna, när skjutvapen eller väsentliga delar överförs från en statlig depå till permanent civilt bruk, se till att vapnet eller de väsentliga delarna förses med den unika märkning som föreskrivs i artikel 4.1 och som tillåter identifiering av den enhet från vilken överföring har skett. Enligt direktivets tidigare lydelse krävdes endast en lämplig unik märkning som tillät en stat att identifiera det överlåtande landet.

5.1

Krav på märkning vid tillverkning

Regeringens förslag: Vid tillverkning ska en vapendel som är för liten

för att kunna märkas på vanligt sätt märkas med åtminstone ett serie-

nummer eller liknande.

Genomförandepromemorians förslag: I promemorian lämnas inte

något förslag på ändring av märkningskravet vid tillverkning.

Remissinstanserna: Svenska Jägareförbundet anser att direktivets

möjlighet att märka en väsentlig vapendel med en begränsad mängd

information som serienummer bör utnyttjas i de fall då vapendelen är så

liten att de uppgifter som normalt ska vara med inte får plats.

Polismyndigheten framför att det även kan finnas fördelar att utöka kraven

på märkning med modellbeteckning eftersom det kan ha avgörande

betydelse för att myndigheten snabbt och effektivt ska kunna bestämma

ett skjutvapens egenskaper och kunna avgöra om vapnet är lämpligt för

sitt ändamål och i förhållande till kontroll- och säkerhetsaspekter.

Skälen för regeringens förslag

De nuvarande bestämmelserna om märkning infördes den 1 juli 2011 i

syfte att genomföra bestämmelserna i FN:s vapenprotokoll och 2008 års

ändringsdirektiv. I flera avseenden infördes dock mer långtgående krav på

s. 34 Krav på märkning vid tillverkning Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 märkning än vad FN:s vapenprotokoll och 2008 års ändringsdirektiv krävde. Ändringsdirektivets krav på märkning vid tillverkning är därför i huvudsak redan uppfyllda i svensk rätt.

Märkning av små vapendelar

Enligt nuvarande bestämmelser ska den som tillverkar ett skjutvapen som är avsett att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne, förse vapnet med en unik märkning som omfattar tillverkarens namn, landet och platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Detsamma gäller vid tillverkning av vapendelar och obrukbara vapen. Svenska Jägareförbundet anser att man härutöver bör utnyttja direktivets möjlighet att märka en väsentlig vapendel med en begränsad mängd information som t.ex. serienummer i de fall då vapendelen är så liten att de uppgifter som normalt ska vara med inte får plats.

Det kan noteras att en vapendel som är för liten för att märkas på vanligt sätt enligt ändringsdirektivet ska märkas med åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod. För att genomföra ändrings- direktivet fullt ut föreslås därför att en undantagsbestämmelse införs i vapenlagen (1996:67).

Vid tillverkning av skjutvapen ska märkningen vara placerad på ett antal olika vapendelar, som närmare anges i 2 a kap. 2 § vapenlagen. Möjligheten till undantag bör därför införas i denna paragraf. Bestämmelsen som reglerar märkning av vapendelar vid tillverkning, 2 a kap. 4 § vapenlagen, bör formuleras om så att möjligheten till undantag även gäller vid tillverkning av en separat vapendel.

Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelserna om märkning i bl.a.

2 a kap. 2 och 4 §§ döms för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 1 b §. Genom ändringarna i 2 a kap. 2 och 4 §§ omfattas även situationen när någon uppsåtligen bryter mot bestämmelsen om att en vapendel som är för liten för att kunna märkas på vanligt sätt åtminstone ska märkas med ett serienummer eller liknande.

Märkning med modellbeteckning

Polismyndigheten framför att märkning med modellbeteckning skulle vara värdefullt för att snabbt och effektivt kunna bestämma ett skjutvapens egenskaper och kunna avgöra om vapnet är lämpligt för sitt ändamål. Märkning med modellbeteckning är inte tvingande enligt ändrings- direktivet och det är därför upp till varje medlemsstat att bestämma om modell ska ingå i märkningen. Sverige har för närvarande inget krav på att märkning ska omfatta modell. Med hänsyn till att det är förenat med svårigheter att på ett rättssäkert sätt beskriva i vilka situationer som märkning med modellbeteckning är påkallad och att överträdelser av reglerna om märkning är straffbelagda bör ett sådant krav inte införas.

s. 35 Krav på märkning vid införsel till Sverige från Prop. 2020/21:42 Kontrollera mot PDF

5.2

Krav på märkning vid införsel till Sverige från Prop. 2020/21:42

en stat utanför EU

Regeringens förslag: När vapen eller vapendelar förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen ska de förses med samma unika märkning som krävs vid tillverkning.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Svenska Vapensamlarföreningen anser att samlarvapen inte ska behöva märkas med annan permanent märkning än original- märkningen vid import till Sverige eftersom ytterligare krav på märkning innebär att alla historiskt värdefulla vapen skadas permanent. Svenska Jägareförbundet anser att den möjlighet till undantag som finns när det gäller märkningskrav för skjutvapen och väsentliga delar med stort historiskt värde bör utnyttjas.

Skälen för regeringens förslag

Vid införsel ska skjutvapen och vapendelar förses med samma unika märkning som vid tillverkning

Enligt nuvarande bestämmelser gäller mindre stränga krav på märkning vid införsel än vid tillverkning.

För att uppfylla ändringsdirektivets krav måste skjutvapen och vapen- delar som förs in i Sverige från en stat utanför EU förses med samma unika märkning som krävs vid tillverkning. Kravet bör ersätta den nuvarande bestämmelsen i 2 a kap. 7 § vapenlagen om att vapen och vapendelar vid införsel ska ha en unik märkning med identifikationsnummer eller annan uppgift som gör det möjligt att identifiera dem. Härutöver gäller sedan tidigare att märkningen ska visa att det importerade föremålet har förts in till Sverige och året för införseln. Den bestämmelsen infördes för att uppfylla FN:s vapenprotokoll.

Enligt nuvarande reglering i 2 a kap. 7 § vapenlagen har den som för in vapen eller sådana vapendelar som omfattas av märkningskravet en månad på sig att se till att föremålet har den märkning som krävs. Tidsfristen får anses uppfylla ändringsdirektivets krav på att vapnet eller vapendelen ska ha försetts med föreskriven märkning utan dröjsmål efter import till unionen.

Märkningskrav på skjutvapen och vapendelar som är av särskilt stort historiskt värde

Enligt ändringsdirektivet är det upp till varje medlemsstat att bestämma vilket krav på märkning vid införsel som ska gälla för vapen och vapendelar av särskilt stort historiskt värde.

Svenska Vapensamlarföreningen anser att det bör fastslås att samlar- vapen inte behöver märkas med annan permanent märkning än originalmärkningen. Att ställa krav på ytterligare märkning skulle enligt föreningen innebära att alla historiskt värdefulla vapen skadas permanent

s. 36 5.3 Märkning av skjutvapen och vapendelar som överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 vid import till Sverige. Även Svenska Jägareförbundet anser att möjlig- heten till undantag för skjutvapen och vapendelar med stort historiskt värde bör utnyttjas.

Vapenlagen gäller inte vapen som är tillverkade före 1890 och som inte är avsedda för gastäta enhetspatroner. Äldre samlarvapen omfattas således inte av märkningsbestämmelserna vid t.ex. införsel. I övrigt gör svensk vapenlagstiftning i princip ingen skillnad mellan historiska vapen, samlar- vapen eller andra vapen. Det sedan tidigare gällande kravet på märkning som visar att vapnet har förts in i Sverige och året för införseln gäller alltså även samlarvapen.

Genom ändringsdirektivet ska märkningen innehålla fler uppgifter jämfört med tidigare. Syftet med märkningen är att öka möjligheten att identifiera och spåra skjutvapen. Detta skäl gör sig i många fall gällande även för historiska vapen och samlarvapen. Regeringen anser därför att det fortfarande finns skäl att ställa samma höga krav på märkning av dessa vapen.

5.3 Märkning av skjutvapen och vapendelar som överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk

Regeringens förslag: När vapen och vissa vapendelar överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska de förses med samma unika märkning som vid tillverkning. Vapendelar ska också, på samma sätt som vapen, ha en unik märkning där det framgår att de har överlåtits från en svensk myndighet.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte att vapendelar ska omfattas av kravet på att ha en unik märkning där det framgår att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 a kap. 5 § vapenlagen ska den myndighet som överlåter vapen från staten till annan för permanent civilt bruk se till att vapnet har en unik märkning varav framgår att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet. Enligt ändringsdirektivet ska även vissa vapendelar märkas på detta sätt. Bestämmelsen bör därför utvidgas så att detta krav även gäller vapendelar. För att uppfylla ändringsdirektivets krav i övrigt vid överföring från staten till permanent civilt bruk måste vapen och vissa vapendelar även märkas med samma uppgifter som det föreslås att vapen och vissa vapendelar ska märkas med vid såväl tillverkning som införsel.

s. 37 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

5.4

Märkningskrav på vapen och vapendelar som

Prop. 2020/21:42

förs in av staten

Regeringens förslag: Märkningskravet vid införsel ska omfatta skjut- vapen som förs in för statens räkning.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Vapendirektivet är inte tillämpligt på vapen och ammunition som förvärvas eller innehas av staten. Vid genomförandet av 2008 års ändringsdirektiv valde regeringen trots det att låta märkningskravet vid tillverkning gälla även skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten. Till stöd för detta anfördes bl.a. att det är angeläget att samtliga skjutvapen och vapendelar, även sådana som tillverkas för staten, kan spåras på ett förhållandevis enkelt sätt och att syftet med att märka skjutvapen skulle kunna gå delvis förlorat om bara civila vapen omfattas av bestämmelserna. Vidare angavs att det mot den bakgrunden framstod som både rimligt och ändamålsenligt att även skjutvapen och vapendelar som tillverkas för staten skulle omfattas av kravet på märkning (prop. 2010/11:72 s. 23 f.). Trots att kravet på spårbarhet gör sig lika starkt gällande vid införsel av vapen och vapendelar för statens räkning omfattar reglerna om märkning inte sådan egendom. Lagstiftningen skulle bli mer konsekvent om kravet på märkning vid införsel även gällde införsel för statens räkning. Detta gäller särskilt som det föreslås att vapen och vapendelar vid införsel ska förses med samma unika märkning som krävs vid tillverkning. Bestämmelsen i 1 kap. 8 § vapenlagen bör därför justeras så att reglerna om märkning vid införsel blir tillämpliga även på vapen och vapendelar som förs in till Sverige för statens räkning.

6 Reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet

6.1 Tillståndsplikt för vapenmäklare

Regeringens förslag: Att bedriva vapenmäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition ska kräva tillstånd enligt vapenlagen på motsvarande sätt som i dag gäller för vapenhandlarverksamhet med skjutvapen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som ska gälla vid vapenmäklarverksamhet. Vidare ska regeringen få meddela undantag från kravet på tillhanda- hållandetillstånd enligt lagen om krigsmateriel när det gäller vapen- mäklarverksamhet som kräver tillstånd enligt vapenlagen.

s. 38 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte något bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som ska gälla vid vapenmäklarverksamhet.

Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter (ISP) anser att det även i fortsättningen bör krävas tillstånd enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel för viss vapenmäklarverksamhet. Umeå universitet ,

Svenska Jägarförbundet, Naturvårdsverket och Sveriges Jordägareförbund efterfrågar förtydligande om vad som avses med vapenmäklarverksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Genom ändringsdirektivet införs krav på medlemsstaterna att inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet (artikel 4.3). Systemet ska inbegripa åtminstone

– registrering av vapenhandlare och vapenmäklare som är verksamma på den medlemsstatens territorium,

– licens eller tillstånd för vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet på den medlemsstatens territorium, och

– en prövning av den berörda vapenhandlarens eller vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och relevanta förmåga (i fråga om juridiska personer gäller prövningen både den juridiska personen och den fysiska person eller de personer som leder företaget).

När det gäller vapenhandlare fanns sedan tidigare krav på tillstånd och tillståndsprövning genom artiklarna 4.3 och 4 b i lydelserna enligt 2008 års ändringsdirektiv. Kraven på vapenhandlare har genomförts främst genom bestämmelser i vapenlagen (1996:67), lagen om krigsmateriel och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. I vapenlagen regleras traditionell handel med skjutvapen och vissa delar till sådana vapen och verksamheter som ser över eller reparerar skjutvapen eller vissa delar till vapnen. I lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel regleras sådan vapenhandlarverksamhet som består av handel och annan hantering av ammunition.

Det som är nytt är alltså krav på tillstånd och tillståndsprövning för vapenmäklarverksamhet och krav på registrering av vapenhandlare och vapenmäklare. Registreringskravet behandlas i avsnitt 9.1. I detta avsnitt behandlas kravet på tillstånd för vapenmäklarverksamhet.

Befintlig reglering om tillstånd för vapenmäklarverksamhet

I artikel 1.10 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet definieras vapenmäklare som varje fysisk eller juridisk person, med undantag av vapenhandlare, vars näringsverksamhet helt eller delvis består i något av följande:

– förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition,

– arrangera överföringen av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition inom en medlemsstat, från en medlemsstat till en annan medlemsstat, från en medlemsstat till ett tredjeland eller från ett tredjeland till en medlemsstat.

s. 39 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

Det finns inte någon reglering i svensk rätt som specifikt avser vapen- Prop. 2020/21:42 mäklarverksamhet. I lagen om krigsmateriel finns dock bestämmelser med

krav på tillstånd och tillståndsprövning som träffar sådan verksamhet. Enligt 4 § första stycket lagen om krigsmateriel krävs tillstånd för att här

i landet bedriva verksamhet som avser ”tillhandahållande” av krigs- materiel. Samtliga skjutvapen och särskilt utformade vapendelar till sådana skjutvapen, förutom slätborrade skjutvapen för jakt eller sport- skytte (hagelgevär), och all ammunition som omfattas av vapendirektivet utgör krigsmateriel (se artikel 1.1–3 och bilaga 1 till vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet jämfört med bilagan till förordningen [1992:1303] om krigsmateriel). De förfaranden med skjutvapen och ammunition som definitionen av vapenmäklarverksamhet omfattar faller enligt regeringen in under uttrycket tillhandahållande i lagen om krigs- materiel.

För utförsel av krigsmateriel från Sverige krävs, utöver tillhanda- hållandetillstånd, ett särskilt utförseltillstånd enligt 6 § lagen om krigs- materiel. Enligt 5 § samma lag krävs också tillstånd i varje enskilt fall när krigsmateriel som finns i utlandet tillhandahålls till någon i utlandet.

Tillhandahållandetillstånd prövas av ISP. I de flesta fall prövas även ansökan om utförsel av ISP. I vissa fall, vilka anges i 11 § förordningen om krigsmateriel, ska ansökan om utförseltillstånd emellertid prövas av Polismyndigheten. Vid all tillståndsprövning enligt lagen om krigs- materiel gäller, enligt 1 § andra stycket den lagen, att tillstånd får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för tillståndet och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Kravet enligt 1 § innebär bl.a. att tillstånds- givningen är avsedd att vara mycket restriktiv.

Vapenmäklarverksamhet ska kräva tillstånd enligt vapenlagen på motsvarande sätt som vapenhandlarverksamhet

Även om vapenmäklarverksamhet omfattas av krav på tillstånd enligt lagen om krigsmateriel är frågan om det är tillräckligt för att uppfylla ändringsdirektivets krav på tillstånd och tillståndsprövning.

För det första kan konstateras att lagen om krigsmateriel, till skillnad från vapendirektivet, inte omfattar slätborrade skjutvapen för jakt eller sportskytte. Sådana vapen omfattas däremot av vapenlagen.

Vidare kan konstateras att tillståndsprövningen enligt ändringsdirektivet ska omfatta en prövning av vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och relevanta förmåga, medan det i lagen om krigsmateriel endast ställs krav på prövning av om det föreligger säkerhets- eller försvarspolitiska skäl.

ISP anser att tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel inte lever upp till ändringsdirektivets krav och att vapenmäklarverksamhet därför bör omfattas av bestämmelserna om tillstånd i vapenlagen. ISP anser dock att det finns skäl att begränsa vapenmäklartillstånd enligt vapenlagen till att gälla vissa vapentyper och vissa mottagare, närmare bestämt vapen som inte är helautomatiska eller särskilt utformade för militär användning och som inte förmedlas till statliga mottagare inom eller utom landet. Övriga vapen anser ISP alltjämt bör vara underkastade

tillståndskrav enligt lagen om krigsmateriel, med följd att ISP förblir

s. 40 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 tillstånds- och tillsynsmyndighet. Som skäl för det anför ISP att hel- automatiska vapen eller vapen utformade för militär användning, som inte förmedlas till statliga mottagare, har ett mycket begränsat legalt användningsområde. Det saknas därför enligt ISP anledning att tillåta verksamhet som förmedlar sådana vapen annat än om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl.

Tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel är visserligen av- sedd att vara mycket restriktiv. Den saknar dock element som krävs enligt ändringsdirektivet. Som exempel innefattar prövningen inte någon bedömning av sökandens lämplighet och ISP har i linje med det inte till- gång till belastningsregistret eller misstankeregistret och inte någon möjlighet att begära in läkarintyg. Regeringen anser därför, liksom ISP, att tillståndsprövning enligt lagen om krigsmateriel inte är någon garanti för att de tillstånd som beviljas är förenliga med vapendirektivet.

Tillståndsprövningen för vapenhandlare enligt vapenlagen, som enligt

2 kap. 10 § den lagen går ut på att tillstånd ska meddelas endast den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att driva sådan verksamhet, motsvarar däremot ändringsdirektivets krav på en prövning av personlig och yrkesmässig integritet och relevant förmåga. I fråga om juridiska personer ska prövningen enligt vapenlagen, utom när det gäller kravet på kunskap, dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen. Detta motsvarar ändringsdirektivets krav på att prövningen även ska avse den eller de personer som leder verksamheten.

För att klart uppfylla ändringsdirektivets krav på tillstånd bör vapen- mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition enligt regeringen omfattas av krav på tillstånd och tillståndsprövning enligt vapenlagen på motsvarande sätt som gäller för vapenhandlarverksamhet med skjutvapen. Av samma skäl bör kravet på tillstånd enligt vapenlagen inte begränsas till vissa vapen på det sätt som ISP föreslår. Det bör dock påpekas att i de fall mäklarverksamhet innefattar utförsel av krigsmateriel kommer det även fortsatt krävas tillstånd av ISP enligt 6 § lagen om krigsmateriel. Det kommer dessutom krävas tillstånd enligt 5 § samma lag för att tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet till någon i utlandet. Vid all utförsel av krigsmateriel eller tillhandahållande av krigsmateriel som finns i utlandet kommer således även fortsättningsvis krävas att det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl och att tillstånd inte skulle strida mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.

Vissa krav på vapenhandlare som har tillstånd enligt vapenlagen ska även gälla för vapenmäklare

Eftersom vapenmäklarverksamhet enligt regeringens förslag ska kräva till- stånd enligt vapenlagen bör även de flesta andra bestämmelser som anknyter till tillståndskravet utvidgas till att omfatta vapenmäklarverk- samhet.

Det innebär att kraven enligt 2 kap. 10 a–c §§ vapenlagen på att juridiska personer som driver handel med skjutvapen ska ha en av Polis- myndigheten godkänd föreståndare och, i vissa fall, en ersättare bör gälla även beträffande vapenmäklarverksamhet. Likaså bör återkallelse av till-

s. 41 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

stånd att bedriva vapenmäklarverksamhet ske på samma grunder som åter- Prop. 2020/21:42 kallelse av vapenhandlartillstånd enligt 6 kap. 3 § vapenlagen. Vidare bör

möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att enligt 11 kap. 2 § c vapenlagen meddela närmare före- skrifter om kraven på kunskap för att få driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel även gälla för vapenmäklar- verksamhet.

Dessutom bör möjligheten för regeringen enligt 4 § tredje stycket lagen om krigsmateriel att meddela undantag från kravet på tillhandahållande- tillstånd för vapenhandlarverksamhet som regleras genom vapenlagen utvidgas till att omfatta vapenmäklarverksamhet. På så sätt kommer det finnas möjlighet att undvika krav på både vapenmäklartillstånd enligt vapenlagen och tillhandahållandetillstånd enligt lagen om krigsmateriel.

Vad är en vapenmäklare?

Svenska Jägareförbundet , Umeå universitet , Naturvårdsverket och Sveriges Jordägareförbund anser att det är otydligt vad som avses med vapenmäklare. Svenska Jägareförbundet och Umeå universitet framhåller bl.a. att det inte är tydligt om begreppet omfattar jakt- och skytteklubbar och andra aktörer, såsom Blocket.se, som tillhandahåller vapenannonser.

Ändringsdirektivets definition av vapenmäklare avser fysiska och juridiska personer vars näringsverksamhet helt eller delvis består av att förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition. Vidare omfattar direktivets definition dem vars näringsverksamhet helt eller delvis består av att arrangera överföring av skjutvapen, vapendelar eller ammunition inom landet eller mellan olika länder.

Utifrån denna definition kan man enligt regeringen dra slutsatsen att den som endast förmedlar enstaka affärer inte är att betrakta som en vapenmäklare. Vidare kan inte personer eller företag som endast tillhandahåller annonser, utan att på andra sätt bidra till transaktioner, anses arrangera transaktioner och träffas av vapenmäklarregleringen. Inte heller kan personer eller företag som endast anlitas för att utföra transporter av skjutvapen, sådana vapendelar som jämställs med skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition betraktas som vapenmäklare.

Med anledning av synpunkterna om att vapenmäklarbegreppet är otydligt och att regeringen i avsnitt 6.2 föreslår att vapenmäklarverksamhet utan tillstånd ska straffbeläggas, bör vad som är mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition framgå av lagtexten. Regeringen föreslog i lagrådsremissen en definition som var utformad med ändringsdirektivet som förebild. Lagrådet föreslår emellertid en lydelse som enligt Lagrådet får anses vedertagen i svensk författningstext, nämligen yrkesmässig förmedling. Regeringen instämmer i att en sådan definition bör användas. Yrkesmässig förmedling förekommer redan i andra delar av förslaget (se t.ex. 2 kap. 9 §) och omfattar enligt regeringens bedömning de verksamheter som ändringsdirektivet avser. Den närmare gränsdragningen kring vad som ska anses utgöra vapenmäklare respektive vapenmäklarverksamhet får emellertid ytterst avgöras i rättstillämpningen.

s. 42 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 I anslutning till vapenmäklarbegreppet påpekar Lagrådet vidare att det inte alltid är så lätt att avgöra i vilken rättslig egenskap en mellanman agerar och att det kan vara svårt att i praktiken dra gränsen t.ex. mellan den som på uppdrag av köpare handlar ammunition och den som sammanför köpare med säljare för handel med ammunition; inte i något av fallen behöver det vara så att mellanmannen tar fysisk befattning med ammunitionen. Lagrådet anser mot den bakgrunden att det finns skäl att klargöra om den som yrkesmässigt förmedlar men även är ombud för en av parterna ska anses falla under tillståndskravet för mäklare eller om näringsidkaren då ska anses bedriva egen ammunitionshandel som inte kräver tillstånd enligt vapenlagen.

Regeringen anser att den grundsyn som gäller näringsidkare som bedriver mäklarverksamhet, dvs. att mäklaren ska vara en opartisk mellanman, även ska gälla vapenmäklare (jfr exempelvis 8 § andra stycket och 15 § fastighetsmäklarlagen [2011:666]). Det innebär att en vapenmäklare alltså inte bör åta sig att som ombud företräda en säljare gentemot en köpare eller en köpare gentemot en säljare. Om det bedrivs verksamhet som enligt normala bedömningsgrunder i realiteten är förmedling ska det dock för lagens tillämpning inte spela någon roll om vapenmäklaren också är ombud för någon av parterna.

6.2 Kriminalisering av vapenmäklarverksamhet utan tillstånd och yrkesmässig förmedling till personer som saknar tillstånd

Regeringens förslag: Att driva vapenmäklarverksamhet utan tillstånd ska vara straffbelagt på samma sätt som vapenhandlarverksamhet med skjutvapen utan tillstånd.

Det ska införas krav på vapenmäklare att kontrollera att den som vill köpa t.ex. skjutvapen, vissa vapendelar och ammunition har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Yrkesmässig förmedling av sådan egendom till någon som inte har rätt att inneha den ska kriminaliseras.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Kriminalisering av vapenmäklarverksamhet utan tillstånd

Enligt artikel 16 i vapendirektivet ska medlemsstaterna fastställa ett

sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som

antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa

att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, propor-

tionella och avskräckande.

I enlighet med vapendirektivets krav på sanktioner är kravet på tillstånd

för vapenhandel i 2 kap. 1 § vapenlagen straffbelagt genom bestämmelsen

i 9 kap. 2 § f vapenlagen. Enligt den

bestämmelsen

döms den

som

uppsåtligen eller av oaktsamhet driver

handel med

skjutvapen

utan

s. 43 Märkningskrav på vapen och vapendelar som Kontrollera mot PDF

tillstånd till böter eller fängelse i högst sex månader. Att regeringen nu Prop. 2020/21:42 föreslår att vapenmäklarverksamhet – i enlighet med ändringsdirektivet –

ska kräva tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen talar för att även det kravet straffbeläggs. Eftersom vapenhandel och vapenmäklarverksamhet utan tillstånd framstår som lika straffvärda förfaranden finns det inte heller någon anledning att göra skillnad mellan kraven på tillstånd i detta avseende. Vidare kan noteras att viss vapenmäklarverksamhet utan tillstånd redan i dag är straffbelagd genom en straffbestämmelse i 25 § lagen om krigsmateriel. Enligt regeringen bör därför 9 kap. 2 § f vapenlagen utvidgas till att omfatta den som uppsåtligen eller av oaktsamhet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition utan tillstånd.

I avsnitt 10 föreslår regeringen en övergångsbestämmelse gällande tillstånd för mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Krav på vapenmäklare att kontrollera tillstånd samt kriminalisering av förmedling till personer som saknar tillstånd

Enligt 2 kap. 9 § vapenlagen får skjutvapen eller ammunition endast över- låtas till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Vidare får skjutvapen och ammunition, enligt 3 kap. vapenlagen, endast lånas ut under vissa förutsättningar. Bestämmelserna är straffbelagda. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller lånar ut skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet kan dömas för vapenbrott enligt 9 kap. 1 § vapenlagen, och den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha den kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att en vapenhandlare som överlåter skjutvapen eller ammunition har en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. I avsnitt

8.5 föreslås att 2 kap. 9 § vapenlagen även ska omfatta överlåtelse av vapenmagasin och ljuddämpare samt att överlåtelse av sådan egendom i strid med bestämmelsen ska kriminaliseras.

Både för att främja syftet bakom kraven på reglering av mäklarverk- samhet enligt ändringsdirektivet – att motverka missbruk av vapen för brottslig verksamhet – och för att främja efterlevnaden av vapendirektivets krav på tillstånd för innehav av vissa skjutvapen och viss ammunition, bör även de vapenmäklare som förmedlar vapen eller ammunition vara skyldiga att kontrollera att köparen har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. En sådan bestämmelse är också i linje med den höga skydds- nivå som svensk vapenlagstiftning generellt sett har. Yrkesmässig förmed- ling av vapen och ammunition omfattas dock som regel inte av nu aktuella bestämmelser. Bestämmelsen i 2 kap. 9 § vapenlagen bör därför ändras så att det klart framgår att skjutvapen endast får yrkesmässigt förmedlas till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Vidare bör 9 kap. 1 § och 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen på motsvarande sätt ändras så att yrkesmässig förmedling av skjutvapen respektive ammunition till någon som inte har rätt att inneha egendomen kriminaliseras. Otillåten yrkesmässig förmedling av skjutvapen bör också kunna utgöra grovt eller synnerligen grovt vapenbrott enligt 9 kap 1 a § vapenlagen. Vid bedömningen av om förmedling av vapen till någon som inte har rätt till

s. 44 7 Åtgärder för att motverka förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 egendomen ska bedömas som grovt eller synnerligen grovt vapenbrott bör

– på motsvarande sätt som gäller vid innehav, överlåtelse eller utlåning – särskilt beaktas antalet vapen som förmedlingen avsett och om det rört sig om vapen av särskilt farlig beskaffenhet.

7 Åtgärder för att motverka förbjudna skjutvapen

I artikel 6.1 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet stadgas att medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att för- bjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som klassificeras i kategori A. En sådan skyldighet gällde även enligt direktivets tidigare lydelse men omfattade då inte väsentliga delar. I artikel 6.1 anges också att medlemsstaterna ska säkerställa att skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som innehas olagligt i strid med detta förbud beslagtas.

De skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som omfattas av förbudet enligt artikel 6.1, dvs. som klassificeras i kategori A, framgår av bilaga 1 del II till direktivet. I bilagan delas de skjutvapen och andra föremål som omfattas av direktivet in i olika kategorier. Till kategori A, som kallas ”förbjudna skjutvapen”, hänförs sedan tidigare explosiva militära missiler och startlavetter, helautomatiska skjutvapen, skjutvapen maskerade som andra föremål samt vissa typer av ammunition. Genom ändringsdirektivet läggs fyra punkter till i kategori A enligt följande.

1. Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen.

2. Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning:

– Korta skjutvapen med vilka mer än 21 patroner kan avfyras utan omladdning (a), om

– en laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet (i), eller

– en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner sätts in i det (ii).

– Långa skjutvapen med vilka mer än 11 patroner kan avfyras utan omladdning (b), om

– en laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet (i), eller

– en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner sätts in i det (ii).

3. Halvautomatiska långa skjutvapen (dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg.

4. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

s. 45 7.1 Explosiva missiler och startlavetter ska regleras i vapenlagstiftningen Kontrollera mot PDF

Tilläggen innebär bl.a. att vissa halvautomatiska skjutvapen som tidigare Prop. 2020/21:42 klassificerades i kategori B, dvs. skjutvapen för vilka det krävs tillstånd,

klassificeras om till kategori A, dvs. förbjudna vapen.

Förutom att fler vapen klassificeras i kategori A innebär ändrings- direktivet att möjligheten till undantag från kravet på att förbjuda förvärv och innehav av föremål i kategorin inskränks. I vapendirektivets tidigare lydelse gavs medlemsstaterna en generell möjlighet att i särskilda fall bevilja tillstånd för skjutvapen och ammunition i kategori A, om det inte stred mot allmän ordning och säkerhet. Genom ändringsdirektivet togs den generella möjligheten till undantag bort. I stället anges i artikel 6.2–6.6 specifika ändamål för vilka medlemsstaterna under vissa förutsättningar och i undantagsfall får bevilja tillstånd.

Ett flertal remissinstanser, såsom Eksjö kommun , Linköpings kommun , Skurups kommun , Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet , Svenska Mångkampsförbundet , Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Vapen- ägares Förbund , har invändningar mot den omklassificering som skett genom ändringsdirektivet. Sådana invändningar framförs också av ett flertal organisationer som har inkommit med spontana svar, främst skytte- organisationer såsom Edsvalla Skytteförening , Föreningen Precisions- skyttarna , Gustavsbergs Pistolskytteklubb , Gustavsbergs Dynamiska Skyttar , Kungsbacka-Wiske Sportskyttar , Lidingö Sportskytteklubb , Nätra Skyttegille , Rosersbergs PK , Sjöormens PK , Stockholms Militära och Polisiära Skytteförening , Ystads Pistolskytteklubb , Österlens Pistolskytte- klubb och Svenska Western Skytteförbund . Bland annat framförs att omklassificeringen av vissa halvautomatiska skjutvapen innebär problem vid internationellt tävlande för målskyttar, på grund av att vapen i kategori A inte får tas med på flygplan och att överföring av sådana vapen mellan medlemsstater är omgärdat av en omfattande byråkrati.

Med anledning av synpunkterna finns det anledning att poängtera att det vid genomförandet av ändringsdirektivet inte finns någon möjlighet att påverka den omklassificering som skett genom ändringsdirektivet. Förslagen i detta avsnitt är endast en följd av den omklassificering som gjorts och går inte utöver vad som krävs för att genomföra ändrings- direktivet i denna del. Vidare har regeringen inte anledning att generellt ta ställning till hur klassificeringen till de olika kategorierna ska göras, annat än när det föranleds av de framlagda förslagen.

7.1 Explosiva missiler och startlavetter ska regleras i vapenlagstiftningen

Regeringens förslag: Det ska uttryckligen anges i vapenlagen att explosiva missiler och startlavetter är föremål som jämställs med skjut- vapen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås att explosiva ”militära” missiler ska jämställas med skjutvapen.

Remissinstanserna: Sveriges Vapenägares Förbund avstyrker för- slaget och Svenska Jägareförbundet ställer sig frågande till det. Statens

s. 46 7.1 Explosiva missiler och startlavetter ska regleras i vapenlagstiftningen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

försvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska

museer har inga invändningar mot förslaget men önskar förtydligande av

vad som avses med explosiva missiler och startlavetter.

Skälen för regeringens förslag: Vapenlagens (1996:67) och vapen-

förordningens (1996:70) tillståndsreglering omfattar skjutvapen, föremål

som enligt

1 kap. 3 § vapenlagen

jämställs med

skjutvapen

och

ammunition. Med skjutvapen förstås enligt 1 kap. 2 § vapenlagen vapen

med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med

hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra

liknande utskjutningsmedel. Enligt 1 kap. 3 § vapenlagen jämställs ett

antal i paragrafen uppräknade föremål med skjutvapen, såsom obrukbara

vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen (punkt b) och

slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och

mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrnings-

anordningar (punkt f).

När det gäller de vapen som sedan tidigare klassificeras i kategori A kan

konstateras att regeringen, i samband med genomförandet av vapen-

direktivet i dess ursprungliga version, uttalat att de omfattas av vapen-

lagstiftningen

(prop. 1995/96:52 s. 36). Det stämmer

dock inte

helt.

Explosiva militära missiler och startlavetter faller varken in under

definitionen av skjutvapen eller kan anses vara med skjutvapen jämställda

föremål. För att explosiva militära missiler och startlavetter – i enlighet

med vad regeringen tidigare uttalat – ska omfattas av vapenlagstiftningen

behöver sådana föremål anges vara med skjutvapen likställda föremål

enligt 1 kap. 3 § vapenlagen. Svenska Jägareförbundet ställer sig frågande

till behovet av att inkludera explosiva militära missiler och startlavetter i

vapenlagstiftningen eftersom dessa föremål torde omfattas av krigs-

materiellagstiftningen. Med hänsyn till att vapenlagstiftningen är anpassad

till de krav för tillstånd som ställs i vapendirektivet och att övrig reglering

som genomför vapendirektivet i huvudsak finns samlad i vapen-

lagstiftningen, anser regeringen dock att explosiva militära missiler och

startlavetter, i enlighet med vad som tidigare har uttalats, bör regleras i

vapenlagstiftningen. Däremot anser regeringen inte att det finns skäl att i

vapenlagstiftningen göra skillnad på explosiva militära missiler och andra

explosiva missiler. Det bör således

anges i 1 kap. 3 § vapenlagen att

explosiva missiler och startlavetter är sådana föremål som i vapenlagen

jämställs med skjutvapen.

Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima och

transporthistoriska museer önskar förtydligande av vad som avses med

explosiva missiler och startlavetter. En explosiv missil kan beskrivas som

en fjärrstyrd eller självstyrande raket- eller jetmotordriven projektil

försedd med sprängladdning. En startlavett är en anordning som används

för att skjuta iväg explosiva missiler.

När det gäller vapen som omklassificerats till kategori A genom

ändringsdirektivet, kan konstateras att de halvautomatiska vapen som till-

förts kategorin (punkterna 6–8) omfattas av vapenlagens definition av

skjutvapen. Vidare omfattas samtliga sådana vapendelar som är väsentliga

delar enligt artikel 1.2 av 1 kap. 3 § f vapenlagen och således av samma

regler om tillstånd som skjutvapen. Däremot kan det noteras att det kan

krävas ändringar i Polismyndighetens föreskrifter. När det gäller sådana

skjutvapen som faller in under punkt 9 i kategori A, dvs. skjutvapen som

s. 47 7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

tillhör kategori A men som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande Prop. 2020/21:42 ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till

salutvapen eller akustiska vapen, är de att betrakta som obrukbara vapen som enligt 1 kap. 3 § b vapenlagen är underkastade samma tillståndskrav som motsvarande brukbara skjutvapen. Även sådana vapen omfattas alltså, utan någon författningsändring, av vapenlagstiftningens tillstånds- reglering.

7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen

Regeringens förslag: Tillstånd för innehav av vapen som klassificeras som s.k. förbjudna skjutvapen enligt vapendirektivet, och som huvud- sakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde, ska endast få meddelas om vapnet har deaktiverats.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Vapenägares Förbund och Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet anser att befintlig reglering om tillstånd till vapen för jakt och målskytte är förenlig med ändringsdirektivets krav på åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av de vapen som klassificeras i kategori A. Försvarsmakten har synpunkter på i vilken mån det skytte med kategori A-vapen som bedrivs inom vissa skytte- organisationer bör kunna tillåtas. Polismyndigheten och Förvaltnings- rätten i Malmö anser att vissa av de ändringar som krävs för att svensk reglering ska bli förenlig med ändringsdirektivets krav bör regleras i lag. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkamps- förbunde t framför att den möjlighet som finns att tillåta målskyttar att inneha vapen i kategori A bör genomföras genom generella innehavs- tillstånd som knyts till personen istället för till ett visst vapen.

Därutöver har ett stort antal spontana svar inkommit. Stockholms Luft- värnsförenings Skytteförening och Västsvenska Dynamiker anser liksom vissa remissinstanser att befintlig reglering är förenlig med ändrings- direktivet. Ett flertal organisationer, såsom Stockholms Luftvärns- förenings Skytteförening, Västsvenska Dynamiker, Edsvalla Skytte- förening , Föreningen Precisionsskyttarna , Gustavsbergs Pistolskytte- klubb , Gustavsbergs Dynamiska Skyttar , Kungsbacka-Wiske Sportskyttar , Lidingö Sportskytteklubb , Nätra Skyttegille , Rosersbergs PK , Sjöormens PK , Stockholms Militära och Polisiära Skytteförening , Stålrings Ammunition Konsult AB , Ystads Pistolskytteklubb , Österlens Pistolskytte- klubb och Jägarnas Riksförbund avd. 14–12 , och ett antal privatpersoner anser liksom Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkampsförbundet att den möjlighet som finns att tillåta målskyttar att inneha vapen i kategori A bör genomföras genom generella innehavs- tillstånd som knyts till en person i stället för till ett visst vapen.

s. 48 7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Skälen för regeringens förslag

Befintliga krav för tillstånd till innehav av skjutvapen och ammunition

I 2 kap. 1 § vapenlagen finns de grundläggande bestämmelserna om att det krävs tillstånd för innehav av skjutvapen och ammunition. Från kravet på innehavstillstånd finns ett antal undantag, t.ex. att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser, och att den som har vapenhandlar- tillstånd har rätt att inneha de vapen som anges i tillståndet (2 kap. 8 och 10 d §§ vapenlagen).

Enligt 2 kap. 3 § vapenlagen får tillstånd att inneha skjutvapen meddelas enskilda personer. Därutöver får sammanslutningar för jakt- och målskytte beviljas innehavstillstånd för skjutvapen som ska ingå i verksamheten, t.ex. för utlåning till föreningens medlemmar. Vidare får tillstånd meddelas huvudmän för vissa typer av museer beträffande skjutvapen som ska ingå i samlingarna. Dessutom får innehavstillstånd meddelas auktori- serade bevakningsföretag för utlåning till väktare som har tillstånd att som lån inneha ett sådant skjutvapen.

Av 2 kap. 4 § vapenlagen framgår att en enskild person kan få tillstånd att inneha skjutvapen i princip endast om den enskilde behöver vapnet för ett godtagbart ändamål. Godtagbara ändamål är enligt 2 kap. 5 a § vapen- förordningen jakt, målskytte, skydd och avlivning av fällfångade djur. Om det finns synnerliga skäl får tillstånd meddelas också för andra ändamål, s.k. udda ändamål. Förutom tillstånd för skjutning för vissa ändamål kan en enskild, enligt 2 kap. 4 § vapenlagen, också meddelas innehavstillstånd om vapnet har samlar-, prydnads- eller affektionsvärde.

Som en generell förutsättning för tillstånd att inneha skjutvapen gäller enligt 2 kap. 5 § första stycket vapenlagen att det skäligen ska kunna antas att vapnet inte kommer att missbrukas. Vidare förutsätter tillstånd för skjutning att vapnet är lämpat för det ändamål som tillståndet ska avse.

Vad specifikt gäller helautomatiska vapen och enhandsvapen, med undantag för start- eller signalvapen, gäller enligt 2 kap. 6 § vapenlagen att tillstånd får meddelas endast om det finns synnerliga skäl.

I samband med Sveriges inträde i EU konstaterades att tillstånd till de vapen som då ingick i kategori A endast kunde bli aktuellt när det gäller helautomatiska vapen för tävlingsbruk. Mot bakgrund av att det enligt 2 kap. 6 § vapenlagen krävs synnerliga skäl för att få tillstånd att inneha helautomatiska vapen gjordes bedömningen att kravet på åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av vapen i kategori A i huvudsak var uppfyllt (prop. 1995/96:52 s. 35 f.). Eftersom ändringsdirektivet innebär att fler vapen och väsentliga delar omfattas av förbudet enligt artikel 6 och att möjligheterna till undantag har inskränkts är det emellertid inte längre möjligt att med hänvisning enbart till kravet på synnerliga skäl hävda att Sverige uppfyller direktivets krav.

Lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv innehåller en detaljerad analys av i vilken utsträckning befintlig reglering tillåter förvärv och innehav av vapen och ammunition i kategori A och, när så är fallet, om regleringen är förenlig med något av undantagen från förbudet eller om det krävs författningsändringar för att svensk rätt ska vara förenlig med artikel 6. Av genomgången framgår att

s. 49 7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

befintlig reglering till allra största delen redan är förenlig med artikel 6. I Prop. 2020/21:42 vissa delar krävs emellertid författningsändringar, antingen på lag- eller föreskriftsnivå. Dessa delar analyseras särskilt i det följande.

Innehav av skjutvapen för jakt och avlivning av fällfångade djur

För att få tillstånd att inneha vapen för jakt krävs som huvudregel, enligt 2 kap. 4 § vapenförordningen, att sökanden har avlagt prov som visar att han eller hon har grundläggande kännedom om jakt och viltvård samt kan handha vapnet, s.k. jägarexamen. Den som har avlagt jägarexamen anses ha behov av jaktvapen. Enligt 30 § jaktlagen (1987:259) får endast de vapen som regeringen föreskriver användas vid jakt. Denna föreskriftsrätt har regeringen genom 10 § jaktförordningen (1987:905) delegerat vidare till Naturvårdsverket som har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18 som har ändrats genom bl.a. NFS 2010:9). Av Naturvårdsverkets föreskrifter framgår att helauto- matiska vapen inte är tillåtna vid jakt men att vissa typer av halv- automatiska vapen får användas. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter får t.ex. enhandsvapen i kaliber .22 (5,6 mm), oavsett om det är ett halv- automatiskt enhandsvapen med så stor magasinkapacitet att de utgör kategori A-vapen, användas vid jakt efter vissa djurarter under jord och med ställande hund.

I artikel 6.2–6.6 finns inget undantag från förbudet mot förvärv och

innehav av skjutvapen i kategori A som tar sikte på tillstånd för jakt eller

avlivning av fällfångade djur. Det krävs därför, till skillnad från vad

Sveriges Vapenägares Förbund och Svenska Dynamiska Sportskytte-

förbundet anser, författningsändringar för att svensk rätt ska vara förenlig

med artikel 6. Någon lagändring är dock inte påkallad, utan regleringen

bör ske på lägre författningsnivå.

Innehav av skjutvapen för målskytte

Såväl enskilda personer som sammanslutningar för målskytte kan beviljas

tillstånd till innehav av skjutvapen för målskytte. För att en samman-

slutning ska kunna beviljas innehavstillstånd för målskytte krävs enligt

2 kap. 3 § 2 vapenlagen dels att den uppfyller höga krav på säkerhet i fråga

om handhavande av vapen, dels att den har auktoriserats enligt 2 kap. 17 §

vapenlagen eller är ansluten till en auktoriserad sammanslutning. För att

en enskild person ska få tillstånd att inneha vapen för målskytte krävs

enligt 2 kap. 3 § vapenförordningen, utöver de allmänna kraven för att få

inneha ett vapen avsett för skjutning, att sökanden är aktiv medlem i en

sammanslutning som antingen har auktoriserats enligt vapenlagen eller är

ansluten till en sådan auktoriserad sammanslutning och som inom ramen

för sin verksamhet bedriver skytte med sådant vapen som ansökan avser.

Kravet brukar kallas aktivitetskravet.

För att få tillstånd att inneha helautomatiska vapen eller enhandsvapen

för målskytte krävs även, enligt 2 kap. 6 § vapenlagen, att det finns

synnerliga skäl. Kravet på synnerliga skäl innebär att en mycket restriktiv

bedömning ska göras (RÅ 2004 ref. 32). För tillstånd för helautomatiska

vapen som inte är enhandsvapen krävs enligt 2 kap. 3 § vapenförordningen

dessutom att sökanden ska ha fyllt 20 år, ha visat prov på särskild skjut-

skicklighet och vara aktiv medlem i en sammanslutning för skytte vars

s. 50 7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 verksamhet Försvarsmakten har förklarat vara av betydelse för total- försvaret.

När det gäller halvautomatiska vapen för målskytte skiljer sig kraven för tillstånd delvis åt för enhandsvapen respektive andra vapen. Förutom att det för tillstånd till halvautomatiska enhandsvapen krävs synnerliga skäl krävs, enligt 2 kap. 3 § vapenförordningen, att sökanden har visat prov på särskild skjutskicklighet och som huvudregel har fyllt 18 år. Polismyndig- heten har dessutom utfärdat föreskrifter och allmänna råd om aktivitets- kravet för enhandsvapen (PMFS 2016:4, FAP 551–3). För halvauto- matiska vapen som inte är enhandsvapen gäller enligt 2 kap. 3 § vapen- förordningen att sökanden ska vara ordinarie hemvärnssoldat eller uppfylla det allmänna aktivitetskravet. Det saknas närmare föreskrifter om krav på skjutskicklighet och det allmänna aktivitetskravet för halvauto- matiska vapen som inte är enhandsvapen.

Befintliga krav för att få tillstånd att inneha hel- och halvautomatiska vapen för målskytte är alltså restriktiva men innebär ändå att tillstånd till vapen i kategori A under vissa förutsättningar kan meddelas. Både hel- och halvautomatiska vapen som ingår i kategori A används också i dag vid målskytte inom vissa förbund. För att tillstånd till vapen i kategori A för målskytte ska kunna meddelas även i fortsättningen krävs alltså att något av undantagen i artikel 6.2–6.6 kan göras gällande.

Enligt artikel 6.2 finns en möjlighet att i undantagsfall bevilja tillstånd för innehav av skjutvapen i kategori A för ändamål som rör det nationella försvaret, om detta inte är i strid mot allmän säkerhet eller allmän ordning.

Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Skyttesportförbundet utgör i dag frivilliga försvarsorganisationer enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna utgör en viktig del av Sveriges totalförsvar. De frivilliga organisationernas betydelse kommer också till uttryck i den proposition som ligger till grund för Riksdagens försvarsbeslut för tiden 2016–2020 där det anförs att den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen slås det fast att planeringen för det civila försvaret bör återupptas och att de frivilliga försvarsorganisationernas möjlighet att bidra till totalförsvaret och därmed även samhällets krisberedskap bör långsiktigt säkerställas (prop. 2014/15:109 s. 104 och 114 f.).

Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Skyttesportförbundet samt vissa andra skytteorganisationer bidrar dessutom till Försvarsmaktens verksamhet genom utbildningsinsatser och genom den allmänna övnings- och tävlingsverksamheten . Försvarsmakten har framhållit att allt frivilligt klubb- och tävlingsskytte på sikt bidrar till svensk totalförsvarsförmåga eftersom det dels ger Försvarsmakten möjlighet att rekrytera personer som redan har kunskap och erfarenhet av skytte och vapenhantering, dels ger anställda inom Försvarsmakten möjlighet att på fritiden kunna träna, tävla och utveckla sin skjutskicklighet. Av den anledningen är det enligt Försvarsmakten också viktigt att de civila skytteorganisationerna tillåts att bedriva skytte med vapen som liknar dem som används inom försvaret. Den skytteverksamhet som i dag bedrivs med sådana vapen som ingår i kategori A är därför, enligt Försvarsmaktens uppfattning, av stor betydelse för Försvarsmaktens verksamhet och Sveriges totalförsvar.

s. 51 7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

Mot denna bakgrund anser regeringen att det målskytte som bedrivs inom de frivilliga försvarsorganisationerna med kategori A-vapen har en sådan betydelse för det nationella försvaret som krävs för att få göra undantag enligt artikel 6.2. Även målskytte som bedrivs inom andra skytteförbund än de som tillhör de frivilliga försvarsorganisationerna kan ha sådan betydelse för det nationella försvaret som krävs för att göra undantag enligt artikel 6.2. Dynamiska Sportskytteförbundet utgör, så som Försvarsmakten anför, ett exempel på ett sådant skytteförbund.

För att få tillämpa undantaget i artikel 6.2 krävs dock – utöver att tillstånd är påkallat med hänsyn till nationella försvaret – även att tillståndsgivningen är begränsad till enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall och inte strider mot allmän säkerhet eller allmän ordning. När det gäller tillstånd till helautomatiska vapen och enhands- vapen uppfylls kravet på restriktivitet genom att det enligt 2 kap. 6 § vapenlagen krävs synnerliga skäl för tillstånd. När det gäller sådana halv- automatiska vapen i kategori A som inte är enhandsvapen kan det dock krävas författningsändringar för att leva upp till ändringsdirektivets krav på att tillstånd ska få meddelas endast i enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall. Polismyndigheten och Förvaltningsrätten i Malmö anser att sådana ändringar bör regleras i lag. Eftersom ett direktiv endast är bindande med avseende på det resultat som ska uppnås anser regeringen dock att det är tillräckligt att eventuella ändringar sker på lägre författningsnivå. Polismyndigheten föreslår också att ändringsdirektivets krav i stället kan tillgodoses genom att det i vapenlagen införs krav på synnerliga skäl för tillstånd till halvautomatiska skjutvapen i kategori A på samma sätt som i dag gäller för enhandsvapen och helautomatiska skjutvapen. Detta vore dock att gå längre än ändringsdirektivet kräver.

Enligt artikel 6.6 finns även en möjlighet för medlemsstaterna att i undantagsfall bevilja tillstånd för innehav av sådana halvautomatiska vapen som anges i punkterna 6 och 7 i kategori A, dvs. helautomatiska vapen som omvandlats till halvautomatiska vapen samt halvautomatiska vapen med särskilt stor magasinkapacitet, just för målskyttar. Det förut- sätter dock att ett antal särskilt angivna villkor är uppfyllda.

Befintlig reglering uppfyller endast delvis de villkor som anges i artikel

6.6. Framför allt motsvarar aktivitetskraven enligt gällande föreskrifter inte kraven på aktivitet enligt artikeln, som att målskytten enligt led c ska ha bedrivit målskytte vid en officiellt erkänd skyttesportorganisation under minst tolv månader. För att det ska vara möjligt att använda undantaget krävs därför författningsändringar. Någon lagändring är dock inte påkallad.

Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkamps- förbundet samt ett flertal skytteorganisationer och privatpersoner som inkommit med spontana svar anser att undantaget för målskyttar bör genomföras på så sätt att tillstånd knyts till personen i stället för till ett vapen. Som skäl anförs bl.a. att det är i enlighet med ändringsdirektivets intention som i artikel 6.6 ger möjlighet till undantag för ”målskyttar” och inte för ”vapen för målskytte”. Vidare anför de att tillstånd knutna till personen skulle undvika onödig byråkrati och kostnader för enskilda eftersom en person som har tillstånd till ett vapen för jakt inte skulle behöva söka licens för ett till likadant vapen för målskytte. I den

Prop. 2020/21:42

s. 52 7.2 Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 proposition som bl.a. behandlar genomförande av 2008 års ändrings- direktiv konstaterade regeringen dock att en sådan ordning är främmande för svensk vapenlagstiftning, som bygger på att skjutvapen får innehas endast för särskilt angivna ändamål, och att det skulle innebära en påtaglig försämring av skyddsnivån. Några generella tillstånd för förvärv och innehav av skjutvapen infördes därför inte (prop. 2010/11:72 s. 54). Samma skäl gör sig fortfarande gällande.

Sammanfattningsvis är befintliga bestämmelser om tillstånd för innehav av vapen för målskytte, till skillnad från vad bl.a. Sveriges Vapenägares Förbund och Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet anser, inte fullt ut förenliga med förbudet i artikel 6. De ändringar som behövs för att Sverige ska kunna göra gällande undantagen i artikel 6.2 eller 6.6 kräver dock inte ändring i lag.

Enskildas innehav av skjutvapen för andra ändamål än skjutning

En enskild person får enligt 2 kap. 4 § vapenlagen meddelas tillstånd att, för andra ändamål än skjutning, inneha skjutvapen som huvudsakligen har samlarvärde, prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde för sökanden. Befintlig reglering innebär att sådana tillstånd i vissa undantagsfall kan avse vapen i kategori A.

Enligt artikel 6.3 första stycket får medlemsstaterna, under vissa förut- sättningar, i undantagsfall bevilja samlare tillstånd att förvärva och inneha skjutvapen i kategori A. Som utvecklas i lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv anser regeringen att befintlig reglering om tillstånd för samlingsändamål uppfyller kraven i artikel 6.3 för att få bevilja samlare tillstånd att inneha vapen i kategori A. När det gäller tillstånd till vapen i kategori A som har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde finns dock inget utrymme för undantag enligt artikel 6.2–6.6. Befintlig reglering står alltså i strid med artikel 6 och måste ändras. Regeringen anser att regleringen bör ändras genom att det för tillstånd till vapen i kategori A som har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde – i stället för befintligt krav i 2 kap. 5 a § vapenlagen på att vapnet ska göras varaktigt obrukbart, om det inte finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick – införs krav på att vapnet har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga. Ett kategori A-vapen som har deaktiverats enligt genomförandeförordningen ändrar, till skillnad från vapen som endast gjorts obrukbara, karaktär till ett kategori C-vapen (punkt 6 under kategori C i bilaga 1 del II). Genom en sådan ändring blir svensk rätt således förenlig med artikel 6.

I lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv föreslogs att kravet på deaktivering förs in i ett nytt stycke i 2 kap. 5 a § vapenlagen, i vilket en hänvisning görs till sådana vapen som avses i 6 a § första stycket. Förslaget med en sådan hänvisning byggde på den ändring, innebärande ett utökat krav på omprövning av vapentillstånd, som samtidigt föreslogs i den bestämmelsen. När regeringen nu inte föreslår något sådant utökat krav på omprövning (se avsnitt 7.3) måste det i stället framgå direkt i det nya stycket i 2 kap. 5 a § vilka vapen som avses.

s. 53 Omprövning av tillstånd Kontrollera mot PDF

I avsnitt 10 föreslår regeringen att kravet på deaktivering inte ska gälla Prop. 2020/21:42 vid förnyelse av vissa tillstånd.

7.3

Omprövning av tillstånd

Regeringens bedömning: Nuvarande ordning är tillräcklig för att upp-

fylla ändringsdirektivets krav på regelbunden omprövning av kategori

A-vapen med ett intervall som inte överstiger fem år.

Något krav på tidsbegränsning av ammunitionstillstånd behövs inte

för att uppfylla ändringsdirektivets krav på regelbunden omprövning av

ammunition som ingår i kategori A.

Genomförandepromemorians bedömning stämmer inte överens med

regeringens bedömning. I promemorian föreslås att tillstånd att inneha

vapen som klassificerats som s.k. förbjudna kategori A-vapen ska

tidsbegränsas till att gälla i högst fem år.

Remissinstanserna: Sveriges Vapenägares Förbund , Svenska Dynam-

iska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkampsförbundet avstyrker

förslaget, bl.a. eftersom de anser att nuvarande ordning uppfyller

ändringsdirektivets krav på att tillstånd ska omprövas var femte år. Statens

försvarshistoriska museer , Statens maritima och transporthistoriska

museer och Riksförbundet Sveriges museer anser att det bör göras

undantag från kravet på tidsbegränsning av tillstånd när det gäller museer.

Svenska Pilstolskytteförbundet anser inte att vissa halvautomatiska vapen

och enhandsvapen för flerskott bör omfattas av krav på tidsbegränsning.

Därutöver har cirka 20 spontana svar inkommit, främst från jakt- och

skytteorganisationer såsom Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Edsvalla

Skytteförening, Föreningen Precisionsskyttarna, Gustavsbergs Pistol-

skytteklubb , Kungsbacka-Wiske Sportskyttar , Lidingö Sportskytteklubb,

Nätra Skyttegille , Stockholms Militära och Polisiära Skytteförening,

Sveriges Metallsilhuettförbund , Ystads Pistolskytteklubb och Österlens

Pistolskytteklubb , men även ett antal privatpersoner. De menar liksom

vissa remissinstanser att nuvarande ordning uppfyller ändringsdirektivets

krav på att ompröva tillstånd var femte år. Sveriges Metallsilhuettförbund

anför också att kravet på tidsbegränsning av tillstånd till enhandsvapen för

flerskott bör tas bort.

Skälen för regeringens bedömning

Kraven på omprövning av vapentillstånd bör inte ändras

Enligt artikel 6.7 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet ska

tillstånd som beviljas enligt artikel 6, dvs. tillstånd till vapen, väsentliga

delar och ammunition i kategori A, regelbundet omprövas med intervaller

som inte överstiger fem år. Artikeln saknar motsvarighet i direktivets

tidigare lydelse.

Enligt 2 kap. 6 a § vapenlagen ska tillstånd för en enskild att inneha

helautomatiska vapen eller enhandsvapen för flerskott tidsbegränsas till att

gälla i högst fem år. Det gäller dock inte om särskilda skäl talar emot en

sådan begränsning. När det gäller helautomatiska vapen och enhandsvapen

för flerskott sker alltså en omprövning som regel med femårsintervall.

s. 54 Omprövning av tillstånd Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Utöver den omprövning som görs vid ansökan om förnyat tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott görs även en omprövning under tillståndstiden av tillstånd att inneha skjutvapen om det framkommer något som kan föranleda en återkallelse av tillståndet enligt 6 kap. 1 § vapenlagen. Ett tillstånd ska bl.a. återkallas om en tillstånds- havare har visat sig olämplig att inneha skjutvapen, förutsättningarna för tillståndet inte längre finns eller det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

För att kontrollera att en person inte är olämplig att inneha ett skjutvapen samkörs vapeninnehavarregistret löpande med misstanke- och belastningsregistret. Utöver de uppgifter som kan inhämtas i de datasystem som Polismyndigheten har tillgång till kan ett omprövningsförfarande även inledas utifrån andra omständigheter som på annat sätt kommit till myndighetens kännedom, t.ex. genom en anmälan av läkare enligt 6 kap. 6 § vapenlagen.

Den omprövning som i dag säkerställs genom 2 kap. 6 a § vapenlagen omfattar inte tillstånd till alla skjutvapen i kategori A. Den avstämning som görs mot misstanke- och belastningsregistret och de övriga kontroller som görs och som kan föranleda en återkallelse av vapentillstånd får dock anses uppfylla kravet på regelbunden omprövning enligt artikel 6.7 i direktivet. Kravet på tidsbegränsning av enskildas tillstånd i 2 kap. 6 a § vapenlagen bör därför inte, som promemorian föreslagit, utvidgas till att även gälla tillstånd till kategori A-vapen.

Svenska Pistolskytteförbundet och Sveriges Metallsilhuettförbund anser att det nu gällande kravet på tidsbegränsning för tillstånd till andra enhandsvapen för flerskott än de som klassificeras i kategori A bör tas bort eftersom ändringsdirektivet inte kräver omprövning i de fallen.

Det nuvarande kravet på tidsbegränsning av tillstånd till helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott infördes år 2000 och bygger på en bedömning att dessa vapen är särskilt stöldbegärliga och särskilt farliga (prop. 1999/2000:27 s. 34). Syftet med bestämmelsen om tidsbegränsade tillstånd är att säkerställa en kontinuerlig uppföljning och av att förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda. Regeringen anser, särskilt med hänsyn till att det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer har ökat kraftigt under senare år, att det är av största vikt att motverka att dessa skjutvapen används i kriminella syften. Det finns enligt regeringens mening inte anledning att i nuläget göra någon annan bedömning avseende tidsbegränsning av tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott oavsett ändringsdirektivets innebörd i detta hänseende.

Det behövs inte krav på tidsbegränsning av ammunitionstillstånd

Kravet i artikel 6.7 på omprövning av tillstånd omfattar också tillstånd att inneha sådan ammunition som ingår i kategori A.

Enligt 2 kap. 8 § första stycket vapenlagen får den som har tillstånd eller rätt att inneha ett skjutvapen för skjutning utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet. Tillstånd att inneha skjutvapen kan emellertid inte berättiga till innehav av sådan ammunition som ingår i kategori A eftersom sådan ammunition antingen saknar legalt användningsområde (ammunit- ion enligt punkt 4 i kategori A) eller inte ingår i kategori A om den ska

s. 55 8 Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

användas till vapen som är avsedda för jakt- eller målskytte (vilket är det Prop. 2020/21:42 enda legala användningsområdet för ammunition enligt punkt 5).

Tillstånd till ammunition i kategori A kan därför enbart komma i fråga med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 8 § andra stycket vapenlagen. Enligt denna får s.k. särskilda ammunitionstillstånd meddelas enskilda, sammanslutningar och huvudmän för museer i andra fall, dvs. fall där någon inte har ett vapentillstånd eller då någon har vapentillstånd som inte innefattar rätt att skjuta med vapnet, om det skäligen kan antas att am- munitionen inte kommer att missbrukas. Det finns i dag inga bestämmelser i vapenlagstiftningen om tidsbegränsning av särskilda ammunitionstill- stånd som gör att sådana tillstånd behöver förnyas och följaktligen om- prövas. Däremot ska det ske en löpande omprövning under tillståndstiden för att kontrollera om det finns något som kan föranleda en återkallelse av tillståndet enligt 6 kap. 2 § vapenlagen. Det sker därför, liksom när det gäller skjutvapen, en löpande kontroll av personer som beviljats tillstånd genom att vapeninnehavarregistret samkörs med misstanke- och belast- ningsregistret. Med hänsyn till att särskilda ammunitionstillstånd beviljas för innehav som inte är knutet till något vapen som ammunitionen får användas till, anser regeringen att den löpande omprövning som sker för att kontrollera bl.a. att tillståndsinnehavaren inte missbrukar ammuniti- onen är tillräcklig för att uppfylla kravet på omprövning enligt artikel 6.7.

8 Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

8.1 Vilka vapenmagasin ska regleras?

Regeringens förslag: Vapenlagen ska gälla för vissa löstagbara vapen- magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning och helautomatiska skjutvapen. Regleringen ska omfatta sådana löstagbara magasin som kan innehålla fler än 20 patroner eller fler än 10 patroner, om de är möjliga att montera på ett skjutvapen vars pipas längd över- stiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm.

Vapenmagasinpromemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. Promemorians förslag omfattar även löstagbara magasin till repeterande skjutvapen med centralantändning.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser bl.a. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet och Sveriges Vapen- ägares förbund avstyrker förslaget och anför bl.a. att ändringsdirektivet inte kräver en reglering av löstagbara magasin. Liknande synpunkter har i spontana yttranden framförts av ett stort antal privatpersoner, föreningar och organisationer.

Andra remissinstanser avstyrker delar av förslaget och invänder att det går längre än vad direktivet kräver i dessa delar. Svenska Jägareförbundet, Svenska Skidskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Pis- tolskytteförbundet och Svenska Vapensamlarföreningen anför att endast

s. 56 8 Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

vissa stora magasin till halvautomatiska vapen bör omfattas av reglering- en. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsför- bundet, Svenska Vapensamlarföreningen och Sveriges Vapenägares För- bund anser att begreppet löstagbart magasin är svårdefinierat och att dess innebörd inte bör avgöras genom rättstillämpningen. Svenska Pistolskytte- förbundet framhåller andra tillämpningssvårigheter.

Statens försvarshistoriska museer anger att det på grund av stöldrisken är vanligt att museer svetsar eller limmar fast löstagbara magasin i vapen som visas på utställningar och att det därför bör tydliggöras att ett löstag- bart magasin som svetsas eller limmas fast i ett vapen inte är att betraktas som ett löstagbart magasin.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten förordar att samtliga löstag- bara magasin omfattas av regleringen. Polismyndigheten anser att bestäm- melsen annars riskerar att bli verkningslös eftersom en övervägande majo- ritet av magasinen till de illegala vapnen i Sverige inte skulle omfattats. Myndigheterna framhåller också att förslaget kan leda till praktiska problem vid rättstillämpningen.

Skälen för regeringens förslag

Genom ändringsdirektivet införs krav på reglering av vapenmagasin

Vapenlagen och vapenförordningen (1996:70) innehåller inte några regler om vapenmagasin. När det gäller jaktvapen finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18 och 2010:9) bestämmelser om vilken magasinkapacitet som får användas vid viss jakt.

I lagen om krigsmateriel (1992:1300) finns regler om tillverkning, till- handahållande och utförsel av krigsmateriel. Vad som menas med krigs- materiel definieras i en bilaga till förordningen (1992:1303) om krigs- materiel. Löstagbara magasin till tillståndspliktiga vapen omfattas av krigsmateriellagstiftningen. Detta innebär att det krävs tillstånd för till- verkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin (se 3–6 §§ lagen om krigsmateriel och ML1 d och ML2 d under punkten A a i bilagan till krigsmaterielförordningen).

Genom artikel 10.1 i ändringsdirektivet införs ett krav på att förvärv av laddningsanordningar för halvautomatiska vapen med centralantändning, vilka kan innehålla fler än 20 patroner eller fler än 10 patroner vad gäller långa skjutvapen, ska tillåtas endast för personer som beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4 a. Genom artikel 5.3 införs även ett krav på att medlems- staterna ska säkerställa att tillstånd att förvärva och tillstånd att inneha ett skjutvapen i kategori B ska återkallas om det framkommer att den person som beviljades det tillståndet innehar en laddningsanordning av mot- svarande storlek (fler än 20 respektive 10 patroner) som är möjlig att mon- tera på halvautomatiska skjutvapen med centralantändning eller repeter- ande skjutvapen, såvida inte personen har beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

Enligt artikel 6 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A. I

s. 57 8 Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

artikeln specificeras ett antal ändamål för vilka tillstånd i undantagsfall får beviljas. Tillstånd får, i enskilda och vederbörligen motiverade undantags- fall, beviljas för skydd av säkerheten för kritisk infrastruktur, kommersiell sjöfart, konvojer av högt värde och känsliga fastigheter och för ändamål som rör det nationella försvaret, utbildnings-, kultur- och forsknings- ändamål samt historiska ändamål. Under vissa förutsättningar får även samlare, vapenhandlare, vapenmäklare, museer och målskyttar beviljas tillstånd.

Vapenlagen och vapenförordningen saknar alltså regler om förvärv och innehav av magasin. Magasin kan därmed oavsett kapacitet förvärvas och överlåtas utan att någon kontroll görs av innehavarens och förvärvarens lämplighet och behov. För att uppfylla direktivets krav måste därför en reglering av magasin för halvautomatiska vapen med centralantändning, som har en så hög kapacitet att de träffas av artikel 10.1 i dess lydelse enligt ändringsdirektivet regleras på nationell nivå. Direktivet ger därmed inte utrymme för att, såsom Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet , Svenska Mångkampsförbundet och Sveriges Vapenägares förbund före- slår, avstå från att reglera löstagbara magasin.

Endast vissa magasin för halvautomatiska vapen med centralantändning och helautomatiska vapen ska regleras

Vapenlagstiftningen ska bl.a. förhindra att människor kommer till skada på grund av missbruk av vapen. Skadeverkningarna riskerar att bli större ju högre eldkraft vapnet har. Vid bedömningen av ett vapens eldkraft har det antal patroner som kan avskjutas i följd betydelse. Andra sådana fak- torer är omladdningshastigheten och ammunitionsklassen. Ett vapen kan således enkelt förändras till ett mycket farligare vapen om det förses med ett magasin med en hög kapacitet. Detta är också bakgrunden till direk- tivets krav på reglering av magasin av en viss storlek (se beaktandesats [23] i ändringsdirektivet).

Vapendirektivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att medlems- staterna får anta bestämmelser som är strängare än de som finns i direktivet.

För en generell reglering av samtliga löstagbara magasin talar, som Polismyndigheten anför, att en övervägande majoritet av magasin till ille- gala vapen skulle omfattas av en sådan reglering och att möjligheterna att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen därmed skulle förbättras. En generell reglering är även som Åklagar- myndigheten påtalar enklare att tillämpa och behovet av att förhindra oberättigade förvärv och innehav är inte nödvändigtvis begränsat till en viss typ av magasin.

Nyttan av en generell reglering ska dock vägas mot den administrativa börda som en sådan reglering kan komma att innebära för främst enskilda vapeninnehavare. Regeringens tidigare förslag om en generell reglering av löstagbara magasin har också saknat tillräckligt stöd i riksdagen.

Mot den bakgrunden bör endast magasin med en sådan kapacitet att de omfattas av artikel 10.1 i ändringsdirektivet regleras i vapenlagen. I enlig- het med direktivet bör därför magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning, som kan innehålla fler än 20 patroner eller fler än 10

Prop. 2020/21:42

s. 58 8 Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 patroner vad gäller långa skjutvapen regleras. På grund av den säkerhets- risk som helautomatiska skjutvapen med stora magasin innebär bör även magasin – med angiven kapacitet – för helautomatiska skjutvapen om- fattas av regleringen. Direktivet ger inte utrymme för att, såsom Svenska Vapensamlarföreningen föreslår, göra undantag för magasin som tillhör samlingsvapen.

Regleringen ska endast omfatta löstagbara magasin

Ytterligare en fråga att ta ställning till är om regleringen ska omfatta såväl löstagbara som fasta magasin.

Ett fast magasin utgör en integrerad del av vapnet och kan normalt sett inte bytas till ett större utan att vapnet ändrar karaktär på ett sådant sätt att det inte längre omfattas av det aktuella vapentillståndet. Ett halvautomat- iskt vapen med centralantändning, som har en fast laddningsanordning som är så stor att den träffas av artikel 10.1, är t.ex. ett kategori A-vapen som omfattas av prövningen enligt artikel 6. För förvärv och innehav av sådana vapen gäller således samma villkor som för förvärv av stora maga- sin enligt artikel 10.1. I praktiken kommer därmed endast löstagbara magasin att påverkas av regleringen. Det saknas därför anledning att sär- skilt reglera även de fasta magasinen.

Regeringen föreslår mot den bakgrunden att regleringen i vapenlagen ska omfatta sådana löstagbara magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning och helautomatiska skjutvapen som kan innehålla fler än 20 patroner, eller fler än 10 patroner om magasinet är möjligt att montera på ett skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm.

Begreppet löstagbara magasin

Polismyndigheten efterlyser en definition av begreppet löstagbara magasin eftersom detta skulle underlätta tillämpningen av lagen. Svenska Dyn- amiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Vapensamlarföreningen och Sveriges Vapenägares förbund anser att be- greppet löstagbara magasin är svårdefinierat och anser att dess innebörd inte bör avgöras genom rättstillämpningen. Även Statens försvars- historiska museer har synpunkter i denna del.

Ändringsdirektivet innehåller inte någon närmare definition av vad som utgör ett vapenmagasin. Begreppet finns inte heller definierat i lagen om krigsmateriel med tillhörande förteckning i bilagan till förordningen om krigsmateriel, som reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin till sådana skjutvapen som är krigsmateriel. Inte heller Naturvårdsverkets föreskrifter innehåller någon definition av begreppet magasin.

Lagrådet anförde i yttrande den 14 november 2019 över lagrådsremissen Reglering av vapenmagasin att det knappast torde vara möjligt att en definition i lagtext skulle bli tillräckligt heltäckande och samtidigt uppnå tillfredsställande precision eftersom det mer är det funktionella begreppet magasin som avses än föremålet i sig.

Som Lagrådet framhåller är det knappast möjligt att införa en preciserad definition av begreppet löstagbara magasin i lagtexten. Vid bedömningen

s. 59 8.2 Hur ska innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare regleras? Kontrollera mot PDF

av vad som ska anses utgöra ett löstagbart magasin får dock följande be- Prop. 2020/21:42 aktas. Med magasin avses en behållare som är ämnad att innehålla am-

munition till ett skjutvapen. Ur ett magasin matas ammunitionen fram till pipans patronläge, vilket kan göras automatiskt eller manuellt. Löstagbara magasin är konstruerade för att vara lätta att byta. Magasinen tillverkas vanligen i metall eller hårdplast. Magasinkapaciteten för gevär brukar upp- gå till mellan tre och sex patroner, men det förekommer större magasin. Pistoler har nästintill alltid magasin som innehåller mellan sex och 18 patroner medan automatkarbiner kan ha löstagbara magasin som rymmer upp till trettio patroner. Ett magasin kan bestå av olika komponenter beroende på den aktuella konstruktionen.

Kompletta och fungerande löstagbara magasin med sådan kapacitet att de omfattas av artikel 10.1 i ändringsdirektivet bör alltid omfattas av den föreslagna regleringen i vapenlagen. Detsamma bör gälla en komplett sam- ling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till sådana an- vändbara löstagbara magasin (jfr NJA 1987 s. 643). Den närmare betydel- sen av löstagbara magasin får avgöras i rättstillämpningen.

I avsnitt 8.2.1 redogör regeringen närmare för hur innehav av löstagbara magasin bör regleras i vapenlagen.

8.2 Hur ska innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare regleras?

8.2.1

Innehav av vapenmagasin

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att

få inneha sådana vapenmagasin som omfattas av lagen. Den som har

tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning ska dock utan

särskilt tillstånd få inneha vapenmagasin som passar till vapnet.

I andra fall ska tillstånd att inneha vapenmagasin få meddelas om det

skäligen kan antas att magasinet inte kommer att missbrukas.

De flesta av vapenlagens övriga bestämmelser om ammunition ska på

motsvarande sätt gälla för vapenmagasin som omfattas av vapenlagen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens

med regeringens förslag. I promemorian föreslås att den som har tillstånd

eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska

få inneha vapenmagasin till vapnet, om magasinet är avsett för samma

ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Remissinstanserna: Svenska Jägareförbundet, Svenska Pistolskytteför-

bundet och Svenska Vapensamlarföreningen anser att rätten att inneha

magasin utan särskilt tillstånd bör gälla alla vapen oavsett ändamål

eftersom magasin är ett naturligt tillbehör till vapnet. Statens maritima och

transporthistoriska museer, Statens försvarshistoriska museer och Riks-

förbundet Sveriges museer anser att museer som har beviljats tillstånd att

inneha skjutvapen ska undantas från tillståndsplikten för magasin.

Sveriges Vapenägares Förbund anför att förslaget innebär en form av

licensplikt även på magasin, vilket inte krävs i ändringsdirektivet. Svenskt

Forum för jakt, skytte och vapenfrågor framför att effekten av att magasin

s. 60 8.2 Hur ska innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare regleras? Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

blir tillståndspliktiga kan bli att den som sysslar med servicearbeten eller

säljer produkter – som i dag anses som tillbehör – tvingas att söka

vapenhandlartillstånd utan att vilja handla med skjutvapen. Inspektionen

för strategiska produkter (ISP) anser att handel med magasin till viss del

bör regleras i vapenlagstiftningen och inte i krigsmateriellagstiftningen.

Skälen för regeringens förslag: Vapenlagen och vapenförordningen

saknar som nämnts ovan regler om innehav och förvärv av vapenmagasin.

När nu regeringen föreslår att vissa löstagbara magasin ska regleras upp-

kommer frågan hur innehav av dessa magasin ska regleras.

Regeringen instämmer i promemorians bedömning att magasin inte bör

jämställas med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § vapenlagen. En sådan ordning

skulle vara onödigt betungande och alltför långtgående. Det ligger närmare

till hands att, som föreslås i promemorian, reglera magasin på samma sätt

som ammunition.

Enligt 2 kap. 1 § vapenlagen krävs det tillstånd för att inneha ammuni-

tion. Enligt 2 kap. 8 § första stycket vapenlagen får dock den som har

tillstånd att inneha ett visst vapen för skjutning utan tillstånd även inneha

ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål

som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser. Eftersom rätten att

inneha ammunition är knuten till rätten att inneha ett visst vapen

säkerställs att innehav av ammunition inte står i strid med direktivet (prop.

1995/96:52 s. 35 f.). Enligt 2 kap. 8 § andra stycket vapenlagen kan

tillstånd att inneha ammunition även meddelas i andra fall, dvs. fall där

någon inte har ett vapentillstånd eller då någon har vapentillstånd som inte

innefattar rätt att skjuta med vapnet. Ett sådant tillstånd brukar kallas

särskilt ammunitionstillstånd. Särskilt ammunitionstillstånd får meddelas

enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för

museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen

kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas. Enligt

förarbetena är det normalt endast för samlarändamål det kan komma i

fråga att få tillstånd att inneha ammunition utan att ha något vapen att

använda ammunitionen till (prop. 1990/91:130 s. 36).

I lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

föreslås en reglering av vapenmagasin som helt motsvarar den för

ammunition. En sådan reglering skulle innebära att det som utgångspunkt

kommer att krävas tillstånd för att inneha de magasin som omfattas av

vapenlagen, men den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen

för skjutning skulle utan särskilt tillstånd få inneha magasin till vapnet om

magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till

innehavet av vapnet. Tillstånd att inneha magasin skulle i andra fall få

meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän

för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det

skäligen kan antas att magasinen inte kommer att missbrukas. Lagrådet

ifrågasätter emellertid den föreslagna kopplingen till ändamålet med

tillståndet, eftersom det inte går att avgöra ett magasins ändamål i den

mening som avses i bestämmelsen. Lagrådet anser att den omständighet

som bör vara av betydelse i stället bör vara att magasinet passar till vapnet.

Regeringen delar den uppfattningen och anser alltså att en reglering ut-

formad enligt Lagrådets förslag framstår som lämpligare.

Svenska Jägareförbundet , Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska

Vapensamlarföreningen anser att den som har rätt att inneha ett visst vapen

s. 61 8.2 Hur ska innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare regleras? Kontrollera mot PDF

utan särskilt tillstånd också bör få inneha löstagbara magasin till vapnet, oavsett ändamålet för vapeninnehavet. Statens maritima och transporthistoriska museer , Statens försvarshistoriska museer och Riksförbundet Sveriges museer anser att museer som har beviljats tillstånd att inneha skjutvapen också bör ha rätt att inneha löstagbara magasin.

Enligt ändringsdirektivet får som nämnts tidigare förvärv av laddningsanordningar av viss storlek för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning endast tillåtas för personer som beviljas tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4 a. Genom att knyta rätten att inneha magasin till rätten att inneha ett visst vapen säkerställs även att innehav av vapenmagasin inte står i strid med direktivet. Direktivet anger, till skillnad från den uppfattning som Sveriges Vapenägares Förbund ger uttryck för, inte hur regleringen av ska göras utan endast vilket resultat som ska uppnås.

Genom att vapenmagasin regleras på i princip samma sätt som ammuni- tion, bortsett från ändamålskravet, kan även legala vapeninnehavares behov av att fritt kunna förvärva och inneha flera magasin till de vapen som används för skjutning tillgodoses utan att möjligheten att ingripa mot oberättigade innehav av magasin påverkas. Det är vidare en fördel vid rättstillämpningen om regleringen av ammunition och vapenmagasin kan utformas på ett likartat sätt. En förutsättning för att tillståndsfritt få inneha vapenmagasin bör därför vara att magasinen passar till ett visst vapen som innehas för skjutning.

Mot den bakgrunden anser regeringen att tillstånd att inneha vapenmagasin bör regleras i enlighet med Lagrådets förslag. Regleringen innebär alltså att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver söka tillstånd för innehav av magasin som passar till vapnet. I övriga fall bör tillstånd få meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att magasinet inte kommer att missbrukas. De närmare förutsättningarna för att beviljas tillstånd bör, på motsvarande sätt som för ammunitionen, anges på lägre författningsnivå.

Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor framför att effekten av att löstagbara magasin blir tillståndspliktiga kan bli att den som sysslar med servicearbeten eller säljer produkter – som i dag anses som tillbehör

– tvingas att söka vapenhandlartillstånd. Förslaget innebär dock inte att vapenlagens bestämmelser om tillstånd till handel med skjutvapen kommer att omfatta handel med magasin. Den som handlar med vapenmagasin kommer alltså inte att behöva söka tillstånd till vapenhandel enligt vapenlagens bestämmelser. ISP anser att handel med magasin till viss del bör regleras i vapenlagstiftningen och inte i krigsmateriel- lagstiftningen. En översyn av reglerna om handel av magasin har dock inte omfattats av utredarens uppdrag och kan inte behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelse innebär att den som innehar ett magasin som det krävs tillstånd för, får inneha magasinet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess att ansökan om tillstånd prövats slutligt (se vidare avsnitt 11).

Prop. 2020/21:42

s. 62 Innehav av ljuddämpare Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 8.2.2

Innehav av ljuddämpare

Regeringens förslag: Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § vapenlagen.

Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få inneha ljud- dämpare. Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning ska dock utan särskilt tillstånd få inneha ljuddämpare som passar till vapnet.

I andra fall ska tillstånd att inneha ljuddämpare få meddelas om det skäligen kan antas att ljuddämparen inte kommer att missbrukas.

De flesta av vapenlagens övriga bestämmelser om ammunition ska på motsvarande sätt gälla för ljuddämpare som omfattas av vapenlagen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska få inneha ljuddämpare till vapnet, om ljuddämparen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget om reglering av ljuddämpare. S venska Jägare- förbundet, Sveriges Vapenägares förbund, Umeå universitet m.fl. anser dock att ljuddämpare bör vara oreglerade eftersom det rör sig om en ofarlig vapendel och vapendirektivet inte kräver någon reglering.

Åklagarmyndigheten avstyrker förslaget och anser att regleringen kan förväntas medföra en betydande ökning av ljuddämpare på olika typer av vapen, inte minst på tyngre kulvapen. Vapen med tillhörande ljuddämpare kan enligt myndigheten vara åtråvärda i kriminella kretsar och stöld- begärligheten kan därför förväntas öka och möjligheten att upptäcka den som använder vapen med ljuddämpare i brottsligt sammanhang blir mindre. Polismyndigheten anser att förslaget till reglering av ljuddämpare innebär en begränsning av det allmännas möjligheter att styra över vilka vapen som får förses med ljuddämpare. Detsamma gäller möjligheten att ha kontroll över vidareförsäljning av ljuddämpare. Polismyndigheten anser även att det bör finnas en definition av ljuddämpare som kan under- lätta vid tillämpningen av lagen. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Jägarförbundet anser att det är svårt att definiera vad en ljuddämpare är och att det finns en risk att även enklare konstruktioner av t.ex. PET-flaskor kan komma att omfattas av regleringen och därmed straffbeläggas.

Skälen för regeringens förslag

Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen

Enligt bestämmelser i vapenlagen jämställs ljuddämpare i dag med skjut- vapen (1 kap. 3 § f). Detta innebär bl.a. att det krävs tillstånd för att inneha ljuddämpare, liksom att driva handel med ljuddämpare och att föra in ljuddämpare till Sverige. Ljuddämpare till tillståndspliktiga vapen om- fattas även av krigsmateriellagstiftningens krav för tillverkning, tillhanda- hållande och utförsel (se 3–6 lagen om krigsmateriel och ML1 d under punkten A a i bilagan till krigsmaterielförordningen).

s. 63 Innehav av ljuddämpare Kontrollera mot PDF

Tillståndsplikt för innehav av ljuddämpare infördes redan genom 1973 års vapenlag. Skälet var bl.a. att genom tillståndsplikt motverka olaglig jakt med hjälp av ljuddämparförsedda vapen (se prop. 1973:16 s. 30 och 95). Departementschefen uttalade i samband med lagändringen att till- ståndsgivningen borde vara synnerligen restriktiv (s. 96).

Enligt bestämmelser i vapenförordningen ska behov av att inneha ljuddämpare för jaktvapen endast anses föreligga om ändamålet är till skydd för människors hälsa eller miljön, i den utsträckning Polismyndig- heten föreskriver det. För ljuddämpare för målskjutningsvapen anges dessutom att det ska vara särskilt påkallat.

I Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd (6 kap. RPSFS 2009:13, FAP 551–3) anges bl.a. att tillstånd för innehav av ljuddämpare till kulgevär som är avsedda för ammunition i klasserna 1 och 2 (jfr 14 § NFS 2002:18) och som innehas för jaktändamål får meddelas till skydd för hälsa och miljö, t.ex. för att förebygga hörselskador. Om tillstånd har meddelats för sådana vapen får ljuddämparen även användas till målskjutning. För innehav av ljuddämpare till andra gevär som innehas för jaktändamål gäller att tillstånd får meddelas till skydd för hälsa och miljö endast om det är särskilt påkallat. När det gäller ljuddämpare för målskjutningsvapen anges i de allmänna råden att det i normalfallet får anses möjligt att skydda sin hörsel vid målskjutning på annat sätt än genom att använda ljuddämpare till sitt vapen.

De övriga vapendelar som vid tillämpning av vapenlagstiftningen jämställs med skjutvapen – slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor och mantlar – har det gemensamt att de är nödvändiga för vapnets funktion, s.k. vitala delar. En ljuddämpare är dock inte nödvändig för vapnets faktiska funktion utan påverkar endast dess praktiska användbarhet. Till skillnad från de övriga vapendelar som jämställs med skjutvapen utgör ljuddämpare inte heller en väsentlig del av ett vapen enligt ändrings- direktivet. Regeringen anser därför, trots Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens invändningar, att ljuddämpare inte bör jämställas med skjutvapen i vapenlagen. Ljuddämpare ska därmed tas bort i uppräkningen i 1 kap. 3 § f vapenlagen.

Ljuddämpare ska regleras på samma sätt som vapenmagasin

Frågan är då hur innehav av ljuddämpare ska regleras när dessa inte längre ska betraktas som en tillståndspliktig vapendel. Om tillståndskravet för ljuddämpare togs bort helt, vilket förespråkas av Svenska Jägarförbundet, Sveriges Vapenägares förbund, Umeå m.fl. skulle ljuddämpare kunna förvärvas och överlåtas utan någon som helst kontroll i fråga om inne- havarens eller förvärvarens lämplighet och behov. Som Åklagarmyndig- heten anför kan ljuddämpare vara åtråvärda i kriminella kretsar. Särskilt med hänsyn till att det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer har ökat kraftigt under senare år är det av största vikt att motverka oberättigade förvärv av ljuddämpare för att förhindra att de används i kriminella syften. Det är därför uteslutet att lämna ljuddämpare helt oreglerade i vapenlagen. Ljuddämpare bör i stället, vilket även innebär en fördel vid rättstillämp- ningen, regleras på samma sätt som vapenmagasin.

En reglering av ljuddämpare som motsvarar den som föreslås för innehav av vapenmagasin innebär att den som har tillstånd eller rätt att

Prop. 2020/21:42

s. 64 8.3 Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin samt regeringens bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd får inneha ljuddämpare som passar till vapnet. Tillstånd att inneha ljuddämpare i andra fall får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ljuddämparna inte kommer att missbrukas.

De närmare förutsättningarna för att beviljas tillstånd bör, på motsvarande sätt som för ammunition, anges på lägre författningsnivå.

Begreppet ljuddämpare

Polismyndigheten efterfrågar en definition av ljuddämpare eftersom detta skulle underlätta tillämpningen av lagen. Svenska Dynamiska Sportskytte- förbundet och Svenska Jägarförbundet anser att det är svårt att definiera vad en ljuddämpare är och att det finns en risk att även enklare konstruk- tioner av t.ex. PET-flaskor kan komma att omfattas av regleringen och därmed straffbeläggas.

Begreppet ljuddämpare fanns redan med i 1973 års vapenlag. Någon definition finns inte i vapenlagstiftningen eller i lagen om krigsmateriel med tillhörande förteckning i bilagan till förordningen om krigsmateriel som reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av ljuddämpare till sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel.

Det saknas alltså för närvarande en legal definition av begreppet ljuddämpare. Regeringen anser att det inte heller vad gäller begreppet ljuddämpare torde vara möjligt att införa en entydig definition i lagtext som skulle bli tillräckligt heltäckande och samtidigt uppnå tillräcklig precision eftersom det, i likhet med vapenmagasin, mer är det funktionella begreppet som avses än föremålet i sig. Det har inte heller framkommit att avsaknaden av en definition har inneburit några särskilda svårigheter vid tillämpningen av vapenlagen. Avgörande för om vapenlagen ska vara tillämplig eller inte bör enligt regeringens mening vara om en ljuddämpare är komplett och fungerande, eller om det annars rör sig om en komplett samling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till en sådan användbar ljuddämpare (jfr NJA 1987 s. 643).

8.3 Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin samt regeringens bemyndiganden

Regeringens förslag: Vapenlagen ska inte gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av staten.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten ska i enskilda fall få besluta att vapenlagen inte ska gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt sam- arbete eller internationell krishantering.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kravet på tillstånd för ljuddämpare eller vapenmagasin inte ska gälla innehav av ljuddämpare

s. 65 8.3 Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin samt regeringens bemyndiganden Kontrollera mot PDF

och magasin som lämnats över från staten till bl.a. vissa statliga tjänste- män eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Regeringen ska vidare få meddela föreskrifter om att vapenlagen inte ska gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid en resa genom Sverige för tjänsteändamål.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kravet på tillstånd inte ska gälla införsel av ljuddämpare och vapenmagasin som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås inget undantag för vapen- magasin eller ljuddämpare som innehas av staten och promemorians för- slag om rätten att meddela föreskrifter är mer begränsade.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslagen. Försvarsmakten anser att löstagbara magasin ska omfattas av det statliga undantaget eftersom detta annars kommer att skapa omfattande problem för verksamheten. Försvarsmakten har även synpunkter om att hemvärnssoldater som förvarar löstagbara magasin i sina hem inte bör behöva ansöka om särskilt tillstånd. Konsekvenserna blir enligt Försvars- makten annars ökade kostnader och ökad administration för Hemvärnet utan att säkerheten förbättras.

Skälen för regeringens förslag

Vapenlagen ska inte gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av staten

Vapenlagens bestämmelser gäller, med några få undantag rörande vapen- register och märkning, inte skjutvapen och ammunition som innehas av staten (1 kap. 8 § vapenlagen). Detta innebär bl.a. att vapenlagens krav på tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen inte gäller skjutvapen och ammunit- ion som innehas av staten. När innehavet av vissa vapenmagasin nu reg- leras gör sig skälen till detta undantag lika starkt gällande. Som Försvars- makten framför bör därför 1 kap. 8 § första stycket vapenlagen utvidgas till att även omfatta de vapenmagasin som regleras i vapenlagen.

Ljuddämpare omfattas i dag av undantaget såsom en vapenpliktig vapendel. Skälen till undantaget gör sig lika starkt gällande även när ljud- dämpare regleras på samma sätt som ammunition.

Regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin

Polismän förfogar sannolikt i många fall över sina tjänstevapen och sin ammunition på ett sådant sätt att staten inte kan anses inneha utrustningen. Detsamma kan gälla för t.ex. hemvärnsoldater. Vapenlagens bestämmelser är då, som utgångspunkt, tillämpliga. Bestämmelserna innebär bl.a. att skjutvapen och ammunition inte får innehas eller föras in i Sverige utan tillstånd (2 kap. 1 § vapenlagen). Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § vapenlagen inte ska gälla inne- hav av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller

Prop. 2020/21:42

s. 66 8.3 Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin samt regeringens bemyndiganden Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polis- myndigheten eller Säkerhetspolisen. Regeringen har också med stöd av bemyndigandet föreskrivit att krav på tillstånd inte gäller skjutvapen som staten har lämnat över till den personkretsen (11 kap. 1 § c vapenlagen och 2 kap. 2 § vapenförordningen). Försvarsmakten har uppgett att hemvärns- soldater i beredskapssyfte förvarar vapenmagasin i sina bostäder. Rege- ringen anser därför, i likhet med Försvarsmakten, att bemyndigandet i 11 kap. 1 § c vapenlagen bör utvidgas så att regeringen även kan meddela föreskrifter om undantag från det föreslagna kravet på tillstånd för innehav av magasin. Det finns även skäl att låta denna egendom omfattas av be- stämmelsen.

Regeringen får även meddela föreskrifter om att vapenlagen inte ska gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige (11 kap. 1 § f vapenlagen). När innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare nu regleras på samma sätt som ammunitionstillstånd bör regeringen även, i likhet med vad som gäller för skjutvapen och ammunition, ges möjlighet att meddela föreskrifter som innebär att vapenlagen inte ska gälla i fråga om magasin och ljuddämpare som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige.

Sedan den 1 april 2020 gäller enligt 11 kap. 1 § h vapenlagen att rege- ringen får meddela föreskrifter som innebär att vapenlagens krav på till- stånd inte ska gälla införsel av tjänstevapen eller ammunition som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det mili- tära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhets- polisen, dels ammunition till sådana vapen. När innehavet av vapen- magasin och ljuddämpare nu regleras på samma sätt som ammunition finns det skäl att ge regeringen möjlighet att meddela föreskrifter även för sådan egendom.

I avsnitt 8.7 behandlas regeringens bemyndigande att meddela före- skrifter med stöd av 11 kap. 2 § vapenlagen.

Regeringens eller Försvarsmaktens beslutanderätt ska även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin

Av 2 kap. 1 § vapenlagen framgår att tillstånd krävs för att bl.a. föra in samt inneha skjutvapen och ammunition. Från kravet på tillstånd före- skrivs vissa undantag, men inte några som träffar främmande stats militära styrka.

Av 11 kap. 3 § vapenlagen framgår dock att regeringen får besluta att vapenlagen inte ska gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Bak- grunden är att det vid sådant internationellt samarbete har ansetts önskvärt att all materiel, inklusive skjutvapen och ammunition, kan föras mellan de länder som deltar i samarbetet utan krav på tullhantering och tillstånd (prop. 2004/05:7 s. 44).

I propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) föreslås att regeringen ska ges möjlighet att ge

samma beslutanderätt till Försvarsmakten för att underlätta genomförandet

s. 67 8.4 Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna innehav av ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

av verksamheten vid internationellt militärt samarbete och internationell Prop. 2020/21:42 krishantering. Regeringen anser att när nu innehavet av vapenmagasin och

ljuddämpare regleras på samma sätt som ammunition, finns det skäl att låta bestämmelsen omfatta även denna egendom.

8.4 Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna innehav av ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Att inneha ljuddämpare och vapenmagasin utan att ha rätt till det ska vara straffbelagt på samma sätt som otillåtet innehav av ammunition. Tillägget i samma bestämmelse om straffansvar för den som inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen ska tas bort.

Den som frivilligt lämnar in en ljuddämpare eller ett magasin som innehas olovligen ska få åtalas endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Ljuddämpare och magasin ska, under samma förutsättningar som gäller för ammunition, kunna förklaras förverkade.

Ett tillstånd att inneha en ljuddämpare eller ett magasin ska återkallas under samma förutsättningar som gäller för ammunition.

Skyldigheten att under vissa förutsättningar omhänderta vapen och tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska gälla även ljuddämpare och magasin som hör till vapnet.

Regeringens bedömning: Ammunition, ljuddämpare och vapen- magasin som förvaras åt någon annan utan föreskrivet tillstånd bör inte kunna förverkas.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås även att den som förvarar ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd till förvaringen ska kunna få egendomen förverkad.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Polismyndigheten anser dock att olovligt innehav eller över- låtelse av ljuddämpare och magasin bör kunna kvalificeras som grovt vapenbrott.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Otillåtet innehav av ljuddämpare och magasin ska kriminaliseras

Regeringen föreslår nu att innehav av ljuddämpare och vissa vapenmagasin ska regleras i vapenlagen på i princip samma sätt som innehav av ammunition (se avsnitt 8.2). Enligt 9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen kan den som innehar ammunition utan att ha rätt till det dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Regeringen anser att otillåtet innehav av ljuddämpare och vapenmagasin bör regleras på motsvarande sätt. Bestämmelsen bör därmed utvidgas till att omfatta även ljuddämpare och vapenmagasin. En sådan reglering möjliggör att legitimt innehav och

användning av ljuddämpare och de magasin som omfattas av vapenlagen

s. 68 8.4 Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna innehav av ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 kan kontrolleras, samtidigt som användning för brottslig verksamhet förhindras. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet innehar en ljuddämpare eller ett vapenmagasin som omfattas av vapenlagen utan att ha rätt till det ska alltså kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. På motsvarande sätt som för ammunition bör det i ringa fall inte dömas till ansvar (9 kap. 2 § andra stycket).

Polismyndigheten har anfört att otillåtna innehav eller otillåten överlåtelse av ljuddämpare och vapenmagasin bör kunna utgöra grovt vapenbrott. Det ingick inte i utredarens uppdrag att överväga om olovligt innehav eller överlåtelse av ljuddämpare eller magasin bör utgöra grovt vapenbrott. Frågan kan därför inte behandlas i detta lagstiftningsprojekt.

I 9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen straffbeläggs även under- låtenheten att följa ett beslut om att lämna över ammunition för inlösen. Den som inte följer ett sådant beslut innehar ammunitionen utan att ha rätt till det. Bestämmelsen är en kvarleva från 1973 års vapenlag och har blivit obsolet. Detta är redan straffbelagt enligt samma bestämmelse. Den del av bestämmelsen som handlar om underlåtenheten att följa ett beslut om att lämna över ammunition för inlösen fyller alltså inte någon funktion och bör därför tas bort.

En kriminalisering av otillåtet innehav av vissa magasin uppfyller även de krav som uppställs i ändringsdirektivet om att medlemsstaterna ska fast- ställa ett sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 16). Otillåtet innehav av en ljud- dämpare eller ett vapenmagasin bör normalt sett även anses innebära att innehavaren visat sig olämplig att inneha skjutvapen. I dessa fall ska inne- havarens tillstånd att inneha skjutvapen återkallas enligt 6 kap. 1 § första stycket a vapenlagen (jfr artikel 5.3 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet).

Den särskilda åtalsregeln ska gälla även för ljuddämpare och vapenmagasin

Enligt 9 kap. 7 § vapenlagen får åtal mot någon som frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten väckas endast om det är motiverat från allmän synpunkt. Bestämmelsen infördes år 2000 mot bakgrund av att det framkommit att en del personer av rädsla för att bli åtalade för vapenbrott tvekat att vända sig till polisen när de t.ex. hittat ett gammalt bortglömt skjutvapen på vinden eller på något annat liknande ställe (se prop. 1999/2000:27 s. 71). Syftet med bestämmelsen är att upp- muntra allmänheten att lämna in skjutvapen och ammunition för vilka till- stånd saknas och bestämmelsen innebär att åtal för olovligt innehav av skjutvapen eller ammunition, som uppdagas genom att vapnet frivilligt lämnas in till polisen, endast får väckas om det är motiverat från allmän synpunkt. Ett exempel på ett sådant fall kan vara att en person beslutar sig för att lämna in ett skjutvapen till polisen först i och med att han eller hon riskerar att upptäckas och inlämnandet således inte är frivilligt i egentlig mening (s. 98). När innehav av ljuddämpare och vissa vapenmagasin nu regleras på i princip samma sätt som ammunition gör sig skälen bakom

bestämmelsen lika starkt gällande beträffande denna egendom. Den

s. 69 8.4 Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna innehav av ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

särskilda åtalsregeln bör därför utvidgas till att omfatta även ljuddämpare Prop. 2020/21:42 och vapenmagasin som omfattas av vapenlagen.

Ljuddämpare och vapenmagasin som varit föremål för brott ska förklaras förverkade

I 9 kap. 5 § vapenlagen finns en bestämmelse om förverkande av skjut- vapen och ammunition som varit föremål för vissa brott. Bestämmelsen innebär bl.a. att ammunition som någon innehaft utan att ha rätt till det eller som överlåtits till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen ska förklaras förverkad. Betydelsen av att egendom förklaras förverkad är att den som begått brottet förlorar äganderätten till egendomen och att den därmed inte kan användas för att begå nya brott. När nu ljuddämpare och vissa vapenmagasin regleras på i princip samma sätt som ammunition finns det skäl att låta även denna egendom omfattas av bestämmelsen. Bestämmelsen bör därför utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin. Detta innebär att en ljuddämpare eller ett vapenmagasin som någon innehaft olovligen eller som har överlåtits till någon som inte har rätt att inneha egendomen ska kunna förklaras förverkade.

I promemorian föreslås även att såväl ammunition som magasin som förvaras åt någon annan utan föreskrivet tillstånd till förvaringen ska kunna förklaras förverkade. Med anledning av att motsvarande förvaring av ett skjutvapen inte ger möjlighet till förverkande av skjutvapnet skulle ett sådant förslag dock medföra en omotiverad diskrepans. Förslaget om möjligheten till förverkande av ammunition och löstagbara magasin i sådana situationer bör därför inte genomföras.

När ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör till vapnet förklaras förverkad. Det är rimligt och ändamålsenligt att detta ska gälla även ljuddämpare och vapenmagasin som hör till vapnet.

Återkalla och omhänderta ljuddämpare och vapenmagasin

Enligt 6 kap. 2 § vapenlagen ska ett tillstånd att inneha ammunition åter- kallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, tillstånds- havaren har missbrukat ammunitionen eller det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet. Enligt 6 kap. 4 § vapenlagen ska Polis- myndigheten vidare besluta att ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om det finns risk att vapnet missbrukas eller det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande. När nu ljuddämpare och vapenmagasin ska regleras på i princip samma sätt som ammunitionstillstånd bör bestämmelserna utvidgas till att omfatta ljud- dämpare och vapenmagasin.

s. 70 8.5 Överlåta och låna ut ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

8.5 Överlåta och låna ut ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Ljuddämpare och vapenmagasin ska, på samma sätt som gäller för ammunition, få överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ljuddämpare eller magasin överlåts genom ombud ska ombudet ha ett eget vapentillstånd. Överträdelse av bestämmelsen ska straffbeläggas.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen ska utan särskilt tillstånd få inneha ljuddämpare och magasin till vapnet.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 9 § vapenlagen får skjut- vapen eller ammunition endast överlåtas till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Bestämmelserna innebär bl.a. att en vapenhandlare som överlåter skjutvapen eller ammunition har en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. I avsnitt 6.2 föreslås att bestämmelsen ska utvidgas till att omfatta även yrkesmässig förmedling. Den som har tillstånd att låna skjutvapen får vidare, enligt 3 kap. 10 § vapenlagen, under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet. Bestämmelserna är straffbelagda. Den som överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha den kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen och detsamma kommer enligt förslaget i avsnitt 6.2 att gälla den som yrkesmässigt förmedlar ammunition.

Regeringen anser att överlåtelse och yrkesmässig förmedling av ljud- dämpare och vapenmagasin även i detta avseende bör regleras på motsvar- ande sätt som gäller för ammunition. En sådan reglering skulle innebära att ljuddämpare och vapenmagasin endast får överlåtas eller förmedlas till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ljuddämpare eller vapenmagasin överlåts genom ombud bör ombudet ha ett eget vapen- tillstånd. De vapenhandlare som vill överlåta ljuddämpare eller vapen- magasin får därmed en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. Därigenom skulle risken för att sådan egendom kommer i orätta händer kunna begränsas och användning av egendomen för brottslig verksamhet förhindras. En sådan bestämmelse är också i linje med den höga skyddsnivå som svensk vapenlagstiftning generellt sett har. Med hänsyn till att överlåtelse eller förmedling av ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen framstår som lika straffvärda förfaranden bör därför 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin. Den som har tillstånd att låna skjutvapen bör, i enlighet med vad som gäller för ammunition, utan särskilt tillstånd få inneha ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet.

s. 71 Krav på tillstånd för att föra in ljuddämpare och Prop. 2020/21:42 Kontrollera mot PDF

8.6

Krav på tillstånd för att föra in ljuddämpare och Prop. 2020/21:42

vapenmagasin

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att till Sverige få föra in ljuddämpare och vapenmagasin. Ljuddämpare och vapenmagasin ska under vissa förutsättningar även få föras in utan särskilt tillstånd. Villkoren för införsel av ljuddämpare och vapenmagasin ska vara desamma som för införsel av ammunition. Även förutsättningarna för att föra ut ljuddämpare och vapenmagasin som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, ska vara desamma som för ammunition.

Ljuddämpare och vapenmagasin ska inte få förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

I vapenlagen ska det upplysas om att det vid olovlig införsel av ljud- dämpare eller vapenmagasin och försök till ett sådant brott finns straff- bestämmelser i lagen om straff för smuggling.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Umeå Universitet anser dock att tillståndsplikten för införsel av magasin ger upphov till en särskild rättssäkerhets- och tillämpar- problematik i förhållande till den stora gruppen europeiska- och övriga vapeninnehavare som söker sig till Sverige för jakt och skytte och som då ofta medför olika reserv- och utbytesdelar.

Skälen för regeringens förslag

Tillstånd ska krävas för införsel av ljuddämpare och vapenmagasin

Enligt 2 kap. 1 § d vapenlagen krävs det tillstånd för att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Syftet med bestämmelsen är att ha kontroll över vilka vapen och vilken ammunition som förs in i landet. I huvudsak gäller samma krav för tillstånd till införsel av vapen och ammunition som gäller för tillstånd till innehav av sådan egendom. Eftersom regeringen föreslår att ljuddämpare och vapenmagasin endast ska få innehas under vissa förutsättningar finns det även skäl att införa villkor för införsel av dessa.

Umeå Universitet anser att ett krav på införseltillstånd ger upphov till rättssäkerhets- och tillämparproblem för europeiska- och övriga vapen- innehavare. Ett införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha den egendom som förts hit med stöd av tillståndet. Det saknas under dessa förutsättningar anledning att ställa lägre krav på införsel av ljuddämpare och vapen- magasin än på innehav av dessa i landet. De besvär denna kontroll kan medföra för vapeninnehavare kan inte anses väga tyngre än värdet av att kontrollen sker. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § d vapenlagen ska därför utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin.

I 2 kap. 11–13 §§ vapenlagen regleras förutsättningarna för att få till- stånd att föra in skjutvapen eller ammunition, införseltillståndets räckvidd

och undantag från kravet på införseltillstånd. Samma regler som gäller för

s. 72 8.7 Förvara och transportera ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 införsel av ammunition bör i dessa fall även gälla ljuddämpare och vapen- magasin. Detsamma bör gälla förutsättningarna enligt 2 kap. 14 § för förvaring på tullager eller i frizon och bestämmelserna i 2 kap. 15 § om rätt att under vissa förutsättningar föra ut magasin.

Olovlig införsel av ljuddämpare och vapenmagasin straffbeläggs i lagen om straff för smuggling

Enligt 3 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling döms den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling för smuggling till böter eller fängelse i högst två år. Eftersom regeringen föreslår att ljuddämpare och vapenmagasin ska om- fattas av villkor för införsel innebär detta att införsel i strid med dessa vill- kor kan utgöra ett smugglingsbrott. I 9 kap. 4 § vapenlagen bör det upp- lysas om att det beträffande ljuddämpare och vapenmagasin, liksom när det gäller vapen och ammunition, finns bestämmelser om straff för olovlig införsel i lagen om straff för smuggling.

8.7 Förvara och transportera ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Ljuddämpare och vapenmagasin ska, på samma sätt och under samma förutsättningar som ammunition, omfattas av bestämmelserna om förvaring och transport.

Överträdelse av bestämmelserna om förvaring ska straffbeläggas. Straffbestämmelsen som rör förvaring åt någon annan ska dessutom utvidgas till att omfatta ammunition.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på sammanslutningars förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som ska iakttas utöver vapenlagens bestämmelser om transport av ljuddämpare och vapenmagasin.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. I spontana yttranden från Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Stockholms Luftvärns- förenings Skytteförening och Västsvenska Dynamiker framförs dock synpunkter på att den föreslagna kriminaliseringen innebär att ett i dag problemlöst användande regleras och att den som under en tävling tappar ett magasin riskerar att göra sig skyldig till brott.

Skälen för regeringens förslag

Förvaring och transport av ljuddämpare eller vapenmagasin

I 5 kap. vapenlagen finns regler om förvaring och transport. De syftar till att förhindra stölder av skjutvapen och ammunition. Reglerna och dess

s. 73 8.7 Förvara och transportera ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

efterlevnad är av grundläggande betydelse för att förhindra att skjutvapen och ammunition kommer i orätta händer. Även ljuddämpare och vapenmagasin som nu föreslås regleras i vapenlagen på i princip samma sätt som ammunition kan om de hamnar i orätta händer utgöra en säkerhetsrisk, vilket kräver att innehavarna hanterar dem med stort ansvar. Samma krav bör därför ställas på förvaring och transport av ljuddämpare och vapenmagasin som gäller för ammunition i 5 kap. 1–4 §§ vapenlagen. Detta innebär bl.a. att den som innehar ljuddämpare och vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den och att ljuddämpare och magasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt. Vidare innebär det att en innehavare endast får lämna över sin ljuddämpare eller sitt vapenmagasin till någon annan för förvaring om han eller hon inte kan ta hand om det eller det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs i normalfallet tillstånd. Den som skickar eller transporterar ljuddämparen eller vapenmagasinet ska även vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelse för vapenmagasinen innebär att den som förvarar ett vapenmagasin, som det krävs tillstånd för, ska få förvara magasinet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt (se vidare avsnitt 11). I likhet med vad som redan gäller för skjutvapen och ammunition bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om dels krav på sammanslutningars förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin, dels vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av sådan egendom.

Kriminalisering vid överträdelse av vissa regler om förvaring

De allmänna förvaringsbestämmelserna i 5 kap. 1–3 §§ vapenlagen är straffbelagda i 9 kap. 2 § första stycket c vapenlagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förvaringsbestämmelserna i fråga om skjutvapen och ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Det gäller också skjutvapen som innehas av vapenhandlare. Regeringen anser att bestämmelsen bör utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin. Detta innebär att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om förvaring av ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Stockholms Luftvärnsförenings Skytteklubb och Västsvenska Dynamiker befarar att en enskild vapen- innehavare som t.ex. tappar ett tillståndspliktigt magasin vid en tävling, kommer att bli straffad. Frågan om att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta även enskilda personer har behandlats i flera lagstiftningsärenden.

Prop. 2020/21:42

s. 74 8.8 Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin samt dödsbons och konkursbons innehav av ljuddämpare och vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 En sådan utvidgning har dock inte ansetts nödvändig och föreslås heller inte i detta lagstiftningsärende.

Enligt 9 kap. 2 § första stycket b vapenlagen är det straffbelagt att bryta mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan. Dessa bestämmelser omfattar såväl skjutvapen som ammunition och föreslås nu utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin som lämnas över till någon annan. Den bestämmelse som straffbeläggs genom 9 kap. 2 § första stycket i, dvs. bestämmelsen om förvaring åt någon annan i 5 kap. 3 § första stycket vapenlagen, omfattar dock endast förvaring av skjutvapen. Det framstår dock som lika angeläget att straff- belägga den situationen att någon olovligen förvarar ammunition och ljuddämpare eller vapenmagasin åt någon annan. Bestämmelsen i 9 kap. 2 § första stycket i bör därför utvidgas till att även omfatta ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin. Därmed korresponderar också straffbestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan och förvaring åt någon annan.

8.8 Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin samt dödsbons och konkursbons innehav av ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Ljuddämpare och vapenmagasin ska, på samma sätt och under samma förutsättningar som gäller för skjutvapen och ammunition, kunna lösas in av staten.

Ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo ska omfattas av samma regler som skjutvapen och ammun- ition som ingår i ett sådant.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin

I 7 kap. vapenlagen finns regler om inlösen av vapen och ammunition. Inlösen innebär att staten tvångsförvärvar skjutvapen eller ammunition. En grundläggande tanke bakom bestämmelserna om inlösen är att Polis- myndigheten i största möjliga utsträckning ska undvika inlösen genom att låta ägaren själv avveckla sitt innehav genom att skrota, sälja eller på annat sätt överlåta egendomen (jfr prop. 1973:166 s. 146 f.). Det är först om innehavaren inte själv avslutar sitt innehav på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid som inlösen blir aktuellt. När innehavet av ljuddämpare och vapenmagasin nu föreslås regleras på i princip samma sätt som ammunition bör de rättigheter och skyldigheter som gäller för skjutvapen och ammunition i detta avseende gälla även för ljuddämpare och vapenmagasin.

s. 75 9 Utökade krav på registerföring Kontrollera mot PDF

Innehav och förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i

Prop. 2020/21:42

dödsbon eller konkursbon

I 8 kap. vapenlagen finns regler om vapen och ammunition i dödsbon och

konkursbon. När skjutvapen och ammunition ingår i ett dödsbo eller

konkursbo får egendomen under vissa förutsättningar utan särskilt tillstånd

innehas av den som har tagit hand om boet. Det finns även en möjlighet

för Polismyndigheten att besluta om hur egendomen ska förvaras i dessa

fall. När innehavet av ljuddämpare och vapenmagasin nu föreslås regleras

på i princip samma sätt som ammunition bör dessa även omfattas av de

särskilda bestämmelserna om innehav och förvaring av egendom som

ingår i dödsbon och konkursbon.

9 Utökade krav på registerföring

Enligt artikel 4.4 första stycket i vapendirektivet ska medlemsstaterna föra ett centraliserat eller decentraliserat datoriserat register som garanterar behöriga myndigheter tillgång till de register där varje skjutvapen som omfattas av direktivet registreras. Ändringsdirektivet utökar kravet på vilka uppgifter som ska registreras i vapenregistret till att omfatta alla de uppgifter med anknytning till skjutvapen som krävs för att spåra och identifiera skjutvapnet i fråga, däribland

– typ, märke, modell, kaliber och serienummer för varje skjutvapen samt den märkning som anbringats på dess stomme eller låda som en unik märkning, varigenom varje skjutvapens unika identitet ska fastställas (led a),

– det serienummer eller den unika märkning som anbringats på de väsentliga delarna, om det eller den skiljer sig från märkningen på skjutvapnets stomme eller låda (led b),

– namn och adress avseende leverantörerna av och förvärvarna av eller ägarna till skjutvapnet, tillsammans med relevant eller relevanta datum (led c), och

– angivelser om omvandlingar eller ändringar av skjutvapnet som leder till att dess kategori eller underkategori ändras, inklusive certifierad deaktivering eller skrotning, med relevant eller relevanta datum (led d).

Till skillnad från tidigare krävs registrering av uppgifter om skjutvapnets märkning och de väsentliga delarnas serienummer eller märkning enligt led a och b, datum enligt led c och uppgifter om omvandlingar och ändringar enligt led d.

Bestämmelser om vapenregister finns i 1 a kap. vapenlagen (1996:67). Enligt 7 § det kapitlet ska Polismyndigheten med hjälp av automatiserad behandling föra fyra separata register: vapeninnehavarregistret, vapen- registret, vapenhandlarregistret och registret över auktoriserade samman- slutningar för jakt- eller målskytte. Kravet på att föra dessa register om- fattar alla de vapen och vapendelar som vapendirektivet kräver att det ska finns register om.

s. 76 Skyldighet att föra vapenhandlar- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 När det gäller kravet på registrering av uppgifter om vapen och märk- ning enligt artikel 4.4 första stycket a och b finns det varken i vapenlagen eller i vapenförordningen (1996:70) närmare angivet vilka uppgifter som ska tas in i Polismyndighetens register. Av 2 kap. 6 § vapenförordningen framgår dock vilka uppgifter som en ansökan om tillstånd att inneha vapen ska innehålla. Dessa uppgifter läggs in i Polismyndighetens register. I dag registreras därför alla de uppgifter som anges i artikel 4.4 första stycket a och b, med undantag för uppgift om vapnets märkning och de väsentliga delarnas märkning. Registrering av ett vapens märkning är ett krav även enligt FN:s vapenprotokoll (resolution 55/255). Redan inför Sveriges tillträde till protokollet konstaterade regeringen att denna uppgift behöver registreras framöver för att uppfylla protokollet (prop. 2010/11:72 s. 48). Det kan således på nytt konstateras att uppgift om ett vapens och vissa vapendelars märkning bör registreras i vapenregistret, numera även för att uppfylla ändringsdirektivets krav.

Kravet enligt artikel 4.4 första stycket c på registrering av person- uppgifter för leverantörer, förvärvare och ägare, inklusive relevanta datum, uppfylls genom att sådana uppgifter registreras i innehavar- registret.

Även uppgifter om omvandlingar eller ändringar som ska registreras enligt artikel 4.4 första stycket d registreras redan i dag i Polismyndig- hetens vapenregister. Ändringar som leder till att ett vapen byter kategori kräver nämligen en ny ansökan om vapentillstånd. Vidare ska ett vapen som ska skrotas, enligt 4 kap. 4 § vapenlagen, lämnas till Polismyndig- heten tillsammans med tillståndsbeviset. Polismyndigheten vidare- befordrar sedan vapnet till NFC (16 kap. 5 § RPSFS 2009:13, FAP 551–

3) varefter den enligt 2 kap. 15 § vapenförordningen ska kontrollera och följaktligen registrera när vapnet har deaktiverats.

Sammanfattningsvis registreras i dag de flesta uppgifter som ska registreras enligt artikel 4.4 första stycket i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Som konstaterats ska dock även uppgift om vapens och vapendelars märkning registreras för att Sverige ska fullgöra sina åtaganden. Detta är dock inget som behöver regleras i lag utan regleringen bör ske på lägre författningsnivå.

Förutom ändringsdirektivets krav på registrering av fler uppgifter i vapenregistret innebär direktivet även att det ställs utökade krav på registrering av vapenhandlare och vapenmäklare, bevarandetider och tillgång till uppgifterna i vapenregistret och att vapenhandlare och vapenmäklare ska föra egna register.

9.1

Skyldighet att föra vapenhandlar- och

vapenmäklarregister

Regeringens förslag: Polismyndigheten ska, på motsvarande sätt som

myndigheten i dag gör med dem som fått tillstånd att bedriva vapen-

handlarverksamhet med skjutvapen, föra register över dem som

meddelats tillstånd att bedriva vapenmäklarverksamhet.

ISP, MSB och kommunerna ska, på motsvarande sätt som Polis-

myndigheten i dag gör för tillstånd till vapenhandlarverksamhet med

s. 77 Skyldighet att föra vapenhandlar- och Kontrollera mot PDF

skjutvapen, föra register över vissa beslutade tillstånd. Registren ska

Prop. 2020/21:42

bl.a. innehålla uppgifter om fysiska personer som har ett betydande

inflytande över en juridisk person som har meddelats sådant tillstånd.

I lagen om brandfarliga och explosiva varor och i lagen om krigs-

materiel ska det dessutom föras in en bestämmelse om registrets ända-

mål. Vidare ska det i de lagarna föras in en bestämmelse som upplyser

dels om att bestämmelserna om skyldighet att föra register och om

registrets ändamål kompletterar EU:s dataskyddsförordning, dels om

vilken övrig personuppgiftsreglering som gäller för personuppgifts-

behandling i registret.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering-

ens förslag.

Remissinstanserna: Datainspektionen avstyrker förslaget om att införa

bestämmelser om skyldighet att föra register i lagen (1992:1300) om krigs-

materiel och i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

eftersom det inte har gjorts någon behovsanalys. Inspektionen för

strategiska produkter (ISP) anser att dess skyldighet att föra register bör

kunna begränsas till tillverkare av skjutvapen. Myndigheten för samhälls-

skydd och beredskap (MSB) anser att det behövs ett förtydligande i lagtext

som klargör vilka personer som anses ha ett betydande inflytande över en

juridisk person som har fått vapenmäklartillstånd. Dessutom anser MSB

att det bör införas ett krav i lagen om brandfarliga och explosiva varor på

att tillståndshavaren ska anmäla alla förändringar av vem som har ett

sådant betydande inflytande. Huddinge kommun anser att Polismyndig-

heten bör hantera alla tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva

varor som rör ammunition.

Skälen för regeringens förslag

I tillägg till vapendirektivets krav på att föra ett vapenregister med upp-

gifter om de vapen som omfattas av direktivet införs genom ändrings-

direktivet krav på medlemsstaterna att registrera vapenhandlare och

vapenmäklare som är verksamma på deras territorium (artikel 4.3 a).

Registrering av vapenmäklare

I avsnitt 6.1 föreslås att vapenmäklarverksamhet ska regleras i vapenlagen.

Bland annat ska det i vapenlagen införas krav på tillstånd motsvarande de

som gäller för vapenhandlare. För att uppfylla ändringsdirektivets krav på

registrering av vapenmäklare bör kravet i 1 a kap. 7 § första stycket 3

vapenlagen om att Polismyndigheten ska föra register över de som driver

handel med skjutvapen utvidgas till att omfatta de som driver mäklar-

verksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Registrering av vapenhandlare

Som framgår av avsnitt 6.1 regleras vapenhandlarverksamhet i tre lagar:

vapenlagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om

krigsmateriel. När det gäller vapenhandel med skjutvapen, som regleras i

vapenlagen, finns redan krav på Polismyndigheten att föra ett vapen-

handlarregister enligt 1 a kap. 7 § första stycket 3 vapenlagen. I registret

ska enligt samma bestämmelse finnas uppgifter om fysiska personer som

s. 78 Skyldighet att föra vapenhandlar- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

har ett betydande inflytande över en juridisk person som har tillstånd att

driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som

föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och

organisationer som har meddelats tillstånd att ta emot skjutvapen för

översyn eller reparation.

Däremot finns det inget krav på registrering av sådan vapenhandlarverk-

samhet som regleras i lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen

om krigsmateriel, dvs. vapenhandlarverksamhet med ammunition.

Datainspektionen har motsatt sig att det i de lagarna införs bestämmelser

om krav på tillståndsgivarna, dvs. MSB, kommuner och ISP, att föra

dock att uttryckliga krav på att föra register är motiverade med hänsyn till

att ändringsdirektivet kräver att vapenhandlare registreras. Utan en sådan

skyldighet kommer det vara valfritt för tillståndsgivare att föra register.

Det bör därför införas bestämmelser som ålägger MSB och kommunerna

att föra register över personer och organisationer som meddelats tillstånd

enligt 16 § lagen om brandfarliga och explosiva varor för hantering av

ammunition. Vidare bör ISP registrera de som fått tillstånd enligt 3 § lagen

om krigsmateriel för tillverkning av skjutvapen eller ammunition enligt

lagen om krigsmateriel. ISP anser att kravet på inspektionen att föra

skjutvapen eftersom MSB kommer att åläggas en skyldighet att föra

registrering bör ske enligt båda regelverken dels eftersom både ISP och

MSB i dessa fall har tillsynsansvar över verksamheterna, dels eftersom

tillverkning av vissa typer av ammunition kan omfattas av enbart det ena

regelverket.

Utöver krav på tillståndsgivarna att föra register med uppgifter om de

som fått tillstånd bör, liksom avseende Polismyndighetens vapenhandlar-

som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har

meddelats tillstånd och, när det gäller registret för dem som meddelats

tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, personer som

har godkänts att som föreståndare svara för sådan verksamhet. Ett sådant

krav skulle underlätta handläggningen av tillståndsärenden. MSB anser att

det behövs ett förtydligande i lagtext som tydliggör vilka personer som

anses ha ett betydande inflytande över en juridisk person. Regeringen

anser att det varken är ändamålsenligt eller görligt att i lagtext ange

exempel på personer som alltid ska anses ha ett betydande inflytande.

Exempel på personer som kan ha betydande inflytande över en juridisk

person är dock verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsman och

aktieägare med betydande aktieinnehav.

MSB menar vidare att det bör införas ett krav i lagen om brandfarliga

och explosiva varor på att tillståndshavaren ska anmäla alla förändringar

av vem som har ett betydande inflytande. Ett sådant krav finns redan för

vapenhandlare som har tillstånd enligt vapenlagen (2 kap. 10 § vapen-

lagen). Som MSB framför kan det efter det att tillståndsmyndigheterna

meddelat tillstånd ske förändringar i fråga om vem som har ett betydande

inflytande över verksamheten. För tillståndsmyndighetens bedömning av

om förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda underlättar naturligtvis

kännedom om förändringar i verksamheten såsom om verksamheten har

s. 79 Skyldighet att föra vapenhandlar- och Kontrollera mot PDF

överlåtits. Det kan således finns behov av en sådan bestämmelse som MSB Prop. 2020/21:42 föreslår. När det gäller de som fått tillstånd enligt lagen om brandfarliga

och explosiva varor finns det redan liknande bestämmelser i förordning, såsom bestämmelser om krav på föranmälan vid byte av verksamhets- utövare för att få fortsätta bedriva en verksamhet enligt tidigare meddelat tillstånd och om skyldighet för dödsbon efter en fysisk person som haft tillstånd att skyndsamt underrätta tillståndsmyndigheten om dödsfallet

(20 § förordningen [2010:1075] om brandfarliga och explosiva varor). Regeringen anser med hänsyn till det att en sådan bestämmelse som MSB föreslår får övervägas inom ramen för det fortsatta förordningsarbetet.

Det saknas beredningsunderlag för att i detta lagstiftningsärende hantera Huddinge kommuns förslag om att all tillståndshantering enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor som avser ammunition bör flyttas över till Polismyndigheten.

De föreslagna nya registerbestämmelsernas förhållande till annan personuppgiftsreglering

När regeringen nu föreslår att det ska införas nya krav på myndigheter att föra register över sådana som fått tillstånd till viss vapenhandel enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel finns det anledning att beakta tillämplig personuppgiftsreglering och om förhållandet till den bör regleras på något sätt.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här kallad dataskyddsförordningen, utgör från och med den 25 maj 2018 grunden för generell personuppgiftsbehandling inom EU. Dataskydds- förordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. Dataskydds- förordningen kompletteras av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, här kallad dataskyddslagen, och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Dataskyddsförordningen är inte tillämplig när brottsdatalagen (2018:1177) är tillämplig. Brottsdatalagen är en ramlag som genomför stora delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, här kallat dataskyddsdirektivet. Enligt 1 kap. 2 § brottsdatalagen gäller den lagen vid behandling av person- uppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Den gäller också vid behandling av personuppgifter som en behörig myndighet utför i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Behörig myndighet definieras i 1 kap. 6 § brottsdatalagen som

1. en myndighet som har till uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa

s. 80 Skyldighet att föra vapenhandlar- och Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 straffrättsliga påföljder, eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet, när den behandlar personuppgifter för ett sådant syfte, eller

2. en annan aktör som har anförtrotts myndighetsutövning för ett syfte

som anges i 1, när den behandlar personuppgifter för ett sådant syfte.

I förarbetena till brottsdatalagen anges att bl.a. Polismyndigheten, Tull-

verket, Kustbevakningen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Åklagar-

myndigheten, de allmänna domstolarna och Kriminalvården är behöriga

myndigheter, men enbart när de behandlar personuppgifter för sådana

syften. När t.ex. Skatteverket behandlar personuppgifter i beskattnings-

verksamheten eller Polismyndigheten utfärdar pass är myndigheten inte en

behörig myndighet. Som exempel på andra aktörer än myndigheter som

kan vara behöriga myndigheter i brottsdatalagens mening anges att

exempelvis naturvårdsvakter och jakttillsynsmän kan anses vara det när de

tar egendom i beslag och ordningsvakter när de upprätthåller allmän

ordning och säkerhet vid domstolsförhandlingar (prop. 2017/18:232 s. 92–

98 och s. 429–432).

Angående vilken reglering som är tillämplig på nu aktuella register kan

först konstateras att regeringen, i propositionen Personuppgiftsbehandling

i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet – anpassningar till

EU:s dataskyddsreform (prop. 2018/19:65), gör bedömningen att behand-

ling av personuppgifter i vapenärenden samt förandet av vapenregistren

och behandling av personuppgifter för utlämnande ur registren i annat än

brottsbekämpande syfte faller

under

dataskyddsförordningens

tillämpningsområde. När behandling sker för utlämnande ur registren i

brottsbekämpande syfte bedömer regeringen dock att brottsdatalagen är

tillämplig.

Till skillnad från den personuppgiftsbehandling som sker i vapen-

ärenden och i vapenregistren enligt vapenlagen är det – i stället för

Polismyndigheten – MSB, kommuner och ISP som föreslås föra register

över sådana som fått vissa typer av tillstånd enligt lagen om brandfarliga

och explosiva varor respektive lagen om krigsmateriel. Systemen med

tillståndsplikt och registrering enligt de lagarna skulle kunna anses ha till

syfte att förebygga såväl brottslig verksamhet som hot mot den allmänna

säkerheten, men av förarbetena till brottsdatalagen framgår att begreppen

”förebygga brottslig verksamhet” och ”upprätthålla allmän ordning och

säkerhet” i 1 kap. 2 § brottsdatalagen inte varit avsedda att ges en så

vidsträckt tillämpning (prop. 2017/18:232 s. 94–98 och 429–432). MSB,

kommuner och ISP är mot bakgrund av förarbetsuttalandena inte

myndigheter som har i uppgift att förebygga brottslig verksamhet,

upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller annan uppgift som kan

kvalificera dem som behörig myndighet i brottsdatalagens mening. Det

kan nämnas att det i förarbetena till brottsdatalagen uttalas specifikt att ett

exempel på arbetsuppgifter som inte gör en myndighet till behörig

myndighet i brottsdatalagens mening är uppgiftsskyldighet till brotts-

bekämpande myndigheter (prop. 2017/18:232 s. 430). Samman-

fattningsvis är MSB, kommuner och ISP inte behöriga myndigheter i nu

aktuellt avseende. Till skillnad från vad som gäller för vapenregistren

enligt vapenlagen är alltså dataskyddsförordningen och till förordningen

kompletterande bestämmelser tillämplig på all personuppgiftsbehandling

som MSB, kommuner och ISP behöver göra för förandet av nu föreslagna

s. 81 Skyldighet att föra vapenhandlar- och Kontrollera mot PDF

Dataskyddsförordningen utgår från att varje behandling av person- uppgifter måste ha en rättslig grund. För att behandlingen ska vara laglig måste något av de villkor som anges i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen vara uppfyllt. När det gäller statliga och kommunala myndigheters person- uppgiftsbehandling uppfylls i regel de villkor som anges artikel 6.1 c och

e: att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Den behandling av personuppgifter som kommer ske när tillsynsmyndigheterna lägger in och sedan bevarar personuppgifter i registren är nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra den i lag reglerade rättsliga förpliktelsen att föra registren. Behandlingen får därför, i enlighet med 2 kap. 1 § dataskyddslagen, ske med stöd av artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Sådan behandling bör dessutom anses vara nödvändig för att tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sin uppgift att pröva tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel, uppgifter som är av allmänt intresse. Behandlingen är därmed tillåten även med stöd av artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen, i enlighet med 2 kap. 2 § dataskyddslagen.

Dataskyddsförordningen tillåter till viss del att dess regler specificeras i nationell rätt. Detta följer bl.a. av artikel 6.2 där det anges att medlems- staterna får behålla eller införa mer specifika bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen när det gäller behandling som sker enligt artikel 6.1 c och e. Detta får ske genom att medlems- staterna närmare fastställer specifika krav för uppgiftsbehandlingen och andra åtgärder för att säkerställa en laglig och rättvis behandling. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen i propositionen Person- uppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet

– anpassningar till EU:s dataskyddsreform (prop. 2018/19:65) att ändamålsbestämmelser i vapenlagen och vissa andra registerförfattningar är förenliga med dataskyddsförordningen och bör vara kvar. Vidare görs bedömningen att det i registerförfattningar där dataskyddsförordningen är tillämplig bör införas bestämmelser som upplyser om att bestämmelserna i registerförfattningen kompletterar bestämmelserna i dataskydds- förordningen samt att dataskyddslagen och föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen gäller, om inte annat följer av register- författningen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till den. På så sätt görs det tydligt att bestämmelserna i registerförfattningen måste läsas tillsammans med andra författningar som innehåller de grundläggande kraven på personuppgifternas behandling, såsom möjligheten att behandla känsliga personuppgifter, den enskildes rätt till registerutdrag, bevarande av uppgifterna m.m.

Liksom vapenlagen och andra författningar med registerbestämmelser bör lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel ha ändamålsbestämmelser som anger registrens ändamål och upplysnings- bestämmelser som klargör vilka regler som gäller för personuppgifts- behandlingen i registren. Det kan bidra till att skydda enskildas personliga integritet och göra det tydligt och förutsebart i vilken utsträckning som behandling får ske. Regeringen anser att det i ändamålsbestämmelserna bör anges att registren ska ha till ändamål att underlätta frågor om tillstånd. Eftersom uppgifterna om personer och organisationer som meddelats tillstånd att tillverka skjutvapen eller ammunition eller att på annat sätt

Prop. 2020/21:42

s. 82 9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 hantera ammunition kan behövas för att utreda brott bör det även anges att registren ska ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till ammunition respektive krigsmateriel. Det bör dock poängteras att sådana ändamålsbestämmelser, liksom motsvarande ändamålsbestämmelse i 1 a kap. 8 § vapenlagen, inte hindrar att uppgifter lämnas ut i enlighet med den s.k. finalitetsprincipen i 5.1 b i dataskyddsförordningen. Enligt finalitetsprincipen får uppgifter behandlas för att lämnas ut om det inte är oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.

9.2 Skyldighet att registrera personer och organisationer som har meddelats tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Polismyndigheten ska, på motsvarande sätt som myndigheten i dag gör med dem som fått tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition, föra register över dem som meddelats tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I vapeninnehavarregistret registreras de personer och organisationer som enligt vapenlagen har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden. Ända- målet med dessa uppgifter är att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt vapenlagen och att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen. Regeringen föreslår nu att det ska krävas tillstånd för att inneha ljuddämpare och vapenmagasin. Det finns därför skäl att, på samma sätt som gäller för ammunition, låta vapeninnehavarregistret omfatta även de personer och organisationer som har meddelats sådana tillstånd.

9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister

Regeringens förslag: Bevarandetiden för uppgifter i Polismyndig- hetens vapenregister ska utökas till 30 år från det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats. När skjutvapen och vapendelar har överförts till en mottagare i utlandet ska de däremot få avföras ur registret 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte har återinförts före dess.

När det gäller personuppgifter om den som fått tillstånd att inneha

skjutvapen ska kravet på att alltid bevara uppgifter under en viss tid

s. 83 9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister Kontrollera mot PDF

endast gälla om motsvarande krav gäller för det skjutvapen eller den

Prop. 2020/21:42

vapendel som tillståndet avser. Kravet på att alltid bevara uppgifter om

dem som fått tillstånd till vapenhandel under en viss tid ska tas bort.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens

med regeringens förslag. I promemorian föreslås även att personuppgifter

om den som har meddelats vapenhandlar- eller vapenmäklartillstånd ska

bevaras i 30 år från det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats. Vidare

föreslås att uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som finns i

utlandet och som har tillhandahållits någon i utlandet ska få avföras 30 år

efter registreringen.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Krav på att alltid bevara vissa uppgifter i Polismyndighetens vapen-

Genom ändringsdirektivet införs ett nytt andra stycke till artikel 4.4 i

vapendirektivet som stadgar att medlemsstaterna ska säkerställa att de

behöriga myndigheterna behåller uppgifterna om skjutvapen och väsent-

liga delar i vapenregistret, inklusive tillhörande personuppgifter, under en

period av 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga

skrotats. Tidigare gällde att uppgifterna skulle bevaras i 20 år från

registreringen.

Av artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen följer att personuppgifter inte

får lagras i identifierbar form under längre tid än vad som är nödvändigt

för de ändamål för vilka de behandlas. Det innebär att uppgifter i

Polismyndighetens vapenregister som utgångspunkt inte får bevaras där

längre än vad som behövs för något av de ändamål som anges i 1 a kap. 8 §

vapenlagen, vilket är att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd

enligt vapenlagen och att ge information om sådana uppgifter som behövs

för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för

att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen (se prop.

2018/19:65 s. 127). I 10 § görs undantag från denna huvudregel

beträffande uppgifter om skjutvapen och vapendelar som omfattas av

kravet på märkning enligt 2 a kap., vilka alltid ska bevaras i registren i

minst 20 år från det att uppgiften registrerades. Detsamma gäller uppgifter

om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den

som har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva

handel med skjutvapen.

För att uppfylla ändringsdirektivets skärpta krav på bevarande av

uppgifter måste 1 a kap. 10 § vapenlagen ändras så att kravet på bevarande

av uppgifter om skjutvapen och vapendelar och tillhörande person-

uppgifter utökas till 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen

skrotats.

Kravet på att bevara uppgifter gäller även vapen och vapendelar som har

förts ut ur landet. Det kan i de fallen inte rimligen krävas att Polis-

myndigheten ska hålla sig informerad om när det aktuella vapnet eller

vapendelen skrotas. Uppgifter om sådana vapen eller vapendelar som

s. 84 9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 överförts till en mottagare i utlandet bör därför i stället få avföras ur Polis- myndighetens vapenregister 30 år efter utförseln, förutsatt att vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har förts in i landet igen.

I promemorian föreslås att även uppgifter om vapen eller vapendelar som finns i utlandet och tillhandahålls någon i utlandet ska få avföras ur registren 30 år efter registreringen. I de fallen, till skillnad från när vapen eller vapendelar till en början funnits i Sverige, bör det dock som huvud- regel inte finnas några uppgifter att avföra eftersom Polismyndighetens vapenregister endast ska innehålla uppgifter om skjutvapen för vilka till- stånd till innehav har meddelats enligt vapenlagen. Regeringen anser därför inte att det finns tillräckliga skäl för att införa en sådan bestämmelse som föreslås i promemorian.

Begränsning av vilka uppgifter som alltid ska bevaras i 30 år

Skyldigheten att bevara uppgifter under 30 år avser enligt artikel 4.4 uppgifter om skjutvapen och vapendelar, inklusive tillhörande person- uppgifter, som ska finnas i vapenregistret. I vapenregistret ska skjutvapen som omfattas av direktivet samt de i artikel 4.4. första stycket a–c angivna uppgifterna med anknytning till sådana vapen registreras, i syfte att skjutvapnen i fråga ska kunna spåras och identifieras.

Enligt 1 a kap. 10 § vapenlagen, som har införts för att genomföra direktivet i denna del (prop. 2013/14:110 s. 502), ställs krav på att bevara uppgifter om skjutvapen och vapendelar samt namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats till- stånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva handel med skjutvapen. I promemorian föreslås att skyldigheten att bevara personuppgifter ska utvidgas till att avse personuppgifter om den som fått vapenmäklar- tillstånd.

Ändringsdirektivets krav på att alltid bevara vissa uppgifter i minst 30 år omfattar dock inte uppgifter om de som har meddelats tillstånd att driva vapenhandlar- eller vapenmäklarverksamhet. Krav på att registrera vapen- handlare och vapenmäklare regleras i artikel 4.3, inte i artikel 4.4. I artikel 4.4 räknas inte uppgifter om de som meddelats tillstånd till vapen- handlar- eller vapenmäklarverksamhet upp som exempel på uppgifter som ska registreras i vapenregistret. Detta är naturligt eftersom vapenhandlar- och vapenmäklarverksamheter inte är knutna till specifika vapen innan någon transaktion har skett. Ett krav på att bevara uppgifter om de som fått tillstånd till vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet i 30 år från det att vapnet eller vapendelen skrotats vore således inte heller ändamålsenligt.

Eftersom bevarandekravet inte omfattar uppgifter om den som fått vapenhandlar- eller vapenmäklartillstånd bör nuvarande krav på att alltid bevara uppgifter om den som meddelats tillstånd till vapenhandel under 20 år tas bort. För uppgifter i Polismyndighetens vapenregister om den som fått tillstånd att driva vapenhandel eller vapenmäklarverksamhet kommer i stället huvudregeln i artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen att gälla.

Skyldigheten enligt 1 a kap. 10 § vapenlagen att bevara uppgifter om skjutvapen och vapendelar är begränsad till att avse sådana skjutvapen och vapendelar som anges i 2 a kap. vapenlagen, medan skyldigheten att bevara personuppgifter inte är begränsad till den som har tillstånd till

s. 85 9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister Kontrollera mot PDF

vapen som avses i det kapitlet. Förarbetena till bestämmelsen innehåller Prop. 2020/21:42 ingen närmare motivering till denna skillnad. Eftersom vapendirektivet

inte omfattar några andra skjutvapen eller vapendelar än de som anges i

2 a kap. vapenlagen bör även skyldigheten att bevara personuppgifter begränsas till att gälla den som meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar. På så vis kommer kravet på att bevara personuppgifter om de som meddelats tillstånd att inneha skjutvapen endast gälla om motsvarande krav gäller för det skjutvapen eller den vapendel som tillståndet avser. En sådan reglering framstår som mer konsekvent och är att föredra i integritetshänseende.

Tillgång till och radering av uppgifter i Polismyndighetens vapenregister

Genom ett nytt tredje stycke till artikel 4.4 i vapendirektivet inför ändringsdirektivet begränsningar av hur länge, av de 30 år som uppgifter i vapenregistret ska bevaras, som behöriga myndigheter ska få ta del av dem. Myndigheter med behörighet att bevilja eller återkalla tillstånd att förvärva eller inneha skjutvapen och myndigheter med behörighet för tull- förfaranden ska ha tillgång till uppgifterna i upp till 10 år efter det att de aktuella skjutvapnen eller vapendelarna skrotats. Myndigheter med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder ska däremot ha sådan tillgång under en period om upp till 30 år efter skrotning, dvs. hela den tid som uppgifterna ska bevaras i registret. Vidare krävs genom ett nytt fjärde stycke till artikel 4.4 att personuppgifterna ska raderas från vapenregistret vid utgången av de angivna perioderna.

Inom Polismyndigheten används uppgifterna i vapenregistren, i enlighet med 1 a kap. 8 § vapenlagen, både för att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt lagen och för att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjut- vapen. Någon begränsning i Polismyndighetens tillgång till uppgifterna i vapenregistren till 10 år när det gäller tillståndsärenden finns inte, men i

1 a kap. 5 § vapenlagen anges att tillgången till personuppgifter ska be- gränsas till vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. En tjänsteman som använder registeruppgifter i tillstånds- ärenden behöver i regel aldrig tillgång till dessa tio år efter det att vapnen eller vapendelarna skrotats. Regeringen anser därför inte att det behövs någon ny bestämmelse som ytterligare begränsar tillgången till register- uppgifterna.

När det gäller Polismyndighetens användning av uppgifter för att före- bygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen behövs ingen begränsning eftersom myndigheten enligt ändringsdirektivet ska kunna ta del av upp- gifterna hela den tid uppgifterna ska bevaras i registren. Detsamma gäller för andra brottsbekämpande myndigheter, närmare bestämt Säkerhets- polisen, Tullverket och Kustbevakningen, som Polismyndigheten enligt 1 a kap. 14 § vapenlagen kan medge direktåtkomst till vapenregister.

När det gäller kravet på radering av uppgifter kan konstateras att de uppgifter som Polismyndigheten ska ha tillgång till under 10 år för till-

ståndsärenden inte kan raderas därefter på det sätt som föreskrivs genom

s. 86 9.3 Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 ändringsdirektivet, eftersom ändringsdirektivet samtidigt ställer krav på att uppgifterna ska bevaras i registren ytterligare 20 år och under den tiden vara tillgängliga för Polismyndigheten i dess brottsbekämpande verk- samhet. Kravet på radering inträder alltså för svensk del 30 år efter att det aktuella vapnet eller vapendelen har skrotats. Det finns i dag inte några bestämmelser i vapenlagen som reglerar när uppgifter ska gallras ur vapen- registren med undantag för en bestämmelse i 1 a kap. 11 § om uppgifter om personer som tillhör hemvärnets personal. Därför gäller i stället att uppgifterna, när de inte längre får behandlas i registren, ska bevaras eller gallras enligt de grundläggande reglerna om allmänna handlingar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och arkivlagen (1990:782). Ändringsdirektivet ställer dock inte krav på annat än att uppgifterna ska raderas ur vapen- registret efter utgången av angivna tidsperioder. Att uppgifter därefter bevaras i arkiv för historiska, vetenskapliga eller statistiska ändamål kan inte anses strida mot ändringsdirektivet. Det behöver därför inte införas några särskilda regler om arkivering och gallring för att uppfylla ändrings- direktivets krav.

Överföring av uppgifter i vapenregistren

Ändringsdirektivets krav på radering av uppgifter gäller enligt det nya fjärde stycket till artikel 4.4 inte i de fall där uppgifter har överförts till en myndighet med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder och används i det specifika sammanhanget, eller till andra myndigheter som är behöriga för jämför- bara ändamål som föreskrivs i nationell rätt. De behöriga myndigheternas behandling av sådana uppgifter ska i dessa fall regleras av den berörda medlemsstatens nationella rätt, som ska stämma överens med unionsrätten generellt och i synnerhet dess uppgiftsskyddsbestämmelser.

Enligt 1 a kap. 12 § vapenlagen ska personuppgifter i Polismyndighetens vapenregister som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik. Vidare, i 13 § samma kapitel, anges att personuppgifter som behandlas i vapen- register får lämnas till Interpol eller Europol eller till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, förhindra, utreda eller beivra brott, eller till utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. I 13 § anges också att sådana personuppgifter även får lämnas till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt. Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter för framställande av rättsstatistik enligt 1 a kap. 12 § vapenlagen får betraktas som ett sådant med brottsbekämpning jämförbart ändamål som föreskrivs i nationell rätt. Utlämnande enligt 13 § samma kapitel avser utan tvekan myndigheter med brottsbekämpande behörighet. Personuppgiftsbehandlingen hos de myndigheter som får del av uppgifter enligt 1 a kap. 12 och 13 §§ vapenlagen ska naturligtvis ske i enlighet med nationell rätt, vars förenlighet med unionsrätten och dess uppgiftsskydds- bestämmelser det inte finns anledning att ifrågasätta. Befintliga bestämmelser uppfyller därför ändringsdirektivets krav vid överföring av uppgifter i vapenregister.

s. 87 Skyldighet för vapenhandlare och Kontrollera mot PDF

9.4

Skyldighet för vapenhandlare och

Prop. 2020/21:42

vapenmäklare att föra register

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för vapenhandlare och vapenmäklare att föra register.

Promemoriornas förslag: I promemoriorna föreslås inte något be- myndigande.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har synpunkter på behovet av ett bemyndigande.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 2008 års ändringsdirektiv finns i artikel 4.4 i vapendirektivet en skyldighet för vapenhandlare att föra register över skjutvapen som tagits emot eller lämnats ut tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att spåra och identifiera skjutvapnet. Ändringsdirektivet utvidgar registreringsskyldigheten i artikel 4.4 till att även omfatta vapenmäklare samt att, utöver skjutvapen, även gälla väsentliga delar. Genom ett nytt sjätte stycket till artikel 4.4 införs också krav på att vapenhandlarna och vapenmäklarna ska överlämna registret till de nationella myndigheter som är ansvariga för vapenregistret efter det att deras verksamhet upphört. Detta motsvarar vad som redan tidigare gällde för vapenhandlarna.

Vidare införs genom ett nytt sjunde stycke krav på att vapenhandlare och vapenmäklare utan onödigt dröjsmål ska rapportera transaktioner som inbegriper skjutvapen eller väsentliga delar till de behöriga nationella myndigheterna, att vapenhandlare och vapenmäklare ska kunna kommunicera elektroniskt med myndigheterna för sådana rapporterings- ändamål och att registret ska uppdateras omedelbart efter det att myndig- heterna mottagit uppgifter om sådana transaktioner. Någon motsvarande skyldighet att direktrapportera transaktioner och kommunicera elektroniskt gällde inte enligt vapendirektivets tidigare lydelse.

De krav som sedan tidigare gällt enligt vapendirektivet på att vapen- handlare ska föra register och överlämna det när verksamheten upphört uppfylls i allt väsentligt genom bestämmelser i vapenförordningen om inköps-, försäljnings- och reparationsförteckningar, tillsammans med Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd på området (5 kap. 5, 6 och 10 §§ och 8 kap. 2 § vapenförordningen samt RPSFS 2000:30, FAP 551–4 och 16 kap. RPSFS 2009:13, FAP 551–3). För att helt uppfylla ändringsdirektivets krav behöver dock bestämmelserna i 5 kap. 10 § vapenförordningen kompletteras med krav på vapenhandlare att, utöver inköps- och försäljningsförteckningar, överlämna reparations- förteckningar till Polismyndigheten när verksamheten upphör.

Det tillkommande kravet på att vapenhandlarnas register även ska inne- fatta väsentliga delar till skjutvapen är redan uppfyllt, eftersom det av 1 kap. 1 § vapenförordningen framgår att skjutvapen enligt förordningen även omfattar sådana vapendelar som enligt 1 kap. 3 § f vapenlagen lik- ställs med skjutvapen. Vad gäller det nya kravet på direktrapportering av transaktioner finns i dag ingen reglering. Polismyndigheten registrerar i regel inte heller uppgifter om vapenhandlares transaktioner.

s. 88 10 Avfyrningsmekanismer ska inte regleras Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 För att uppfylla kraven på att vapenhandlare ska föra register, direktrapportera och kommunicera elektroniskt behövs det alltså nya bestämmelser. Dessa bör enligt regeringen lämpligen meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter. När det gäller motsvarande krav på vapenmäklare finns i dag ingen reglering som motsvarar kraven utan en sådan behöver införas. Liksom avseende vapenhandlare anser regeringen att bestämmelserna lämpligen bör meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter. I 11 kap. 2 § vapenlagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel. I avsnitt 6.1 föreslår regeringen att bemyndigandet ska utvidgas till att omfatta vapenmäklarverksamhet. För tydlighets skull anser regeringen att det i bemyndigandet även uttryckligen bör anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på vapenhandlare och vapenmäklare att föra register.

10 Avfyrningsmekanismer ska inte regleras

Regeringens bedömning: Det bör inte krävas särskilt tillstånd för innehav av avfyrningsmekanismer.

Genomförandepromemorians bedömning stämmer inte överens med regeringens bedömning. I promemorian föreslås att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska få inneha avfyrningsmekanismer som passar till vapnet. I övriga fall ska det enligt promemorians förslag krävas särskilt tillstånd för att inneha avfyrningsmekanismer.

Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser avstyrker pro- memorians förslag. Naturvårdsverket, Jägarnas Riksförbund och Sveriges Vapenägares förbund m.fl. invänder att avfyrningsmekanismer inte utgör en väsentlig vapendel och att en reglering därmed inte krävs enligt ändringsdirektivet. Naturvårdsverket, Svenska Dynamiska Sportskytte- förbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska mångkampsförbundet, Umeå universitet m.fl. invänder även att avfyrningsmekanismer omfattar en mängd olika anordningar av olika utformning och komplexitet och att delarna därför är mycket svåra att definiera och avgränsa.

Polismyndigheten anser att såväl den övre som den undre delen av lådan till ett vapen utgör en väsentlig del syftande till att nå kontroll över den del som regelmässigt innehåller avfyrningsmekanismen och att det därför är lämpligt att kunna kontrollera avfyrningsmekanismer till halv- och hel- automatiska vapen. Eventuella gränsdragnings- och tillämpningsproblem anser myndigheten kan lösas genom att det i författningstext införs en definition av begreppet avfyrningsmekanism.

Därutöver har ett stort antal spontana svar inkommit, främst från jakt- och skytteorganisationer men även från ett antal privatpersoner. De anser liksom flertalet remissinstanser att innehav av avfyrningsmekanismer inte

s. 89 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Kontrollera mot PDF

ska omfattas av tillståndsplikt bl.a. eftersom begreppet är svårt att definiera Prop. 2020/21:42 och kan innebära gränsdragningsproblem.

Skälen för regeringens bedömning: Avfyrningsmekanismer är oreg- lerade i vapenlagen och vapenförordningen. Avfyrningsmekanismer till alla vapen utom slätborrade jakt- och sportvapen omfattas dock av tillståndsplikt enligt krigsmateriellagen för tillverkning, tillhandahållande och utförsel.

Ändringsdirektivet innehåller inte något krav på att avfyrnings- mekanismer ska regleras. Regeringen delar vidare den uppfattning som framförs av såväl remissinstanser som andra intressenter att en reglering kan innebära såväl definitions- som gränsdragningsproblem. Det saknas därför, trots Polismyndighetens synpunkter, tillräckliga skäl att införa tillståndsplikt för innehav av avfyrningsmekanismer. Regeringen anser följaktligen att promemorians förslag inte bör genomföras.

11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2021.

Kravet på deaktivering för tillstånd att inneha vapen som huvud- sakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde, ska inte gälla vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser vissa halvautomatiska vapen som klassificeras som s.k. förbjudna vapen enligt vapendirektivet och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

Den som vid ikraftträdandet innehar eller förvarar vapenmagasin som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § vapenlagen i den nya lydelsen får inneha eller förvara magasinen till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Den som vid ikraftträdandet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § vapenlagen i den nya lydelsen får bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Genomförandepromemorians förslag överensstämmer delvis med re- geringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 14 september 2018. Dessutom föreslås övergångsbestämmelser om att förslaget om krav på tidsbegränsning av fler tillstånd och kravet på deaktivering för innehavstillstånd till vapen som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde endast ska gälla för tillstånd som meddelas efter ikraftträdandet. I promemorian föreslås vidare att det ska göras undantag från kravet på deaktivering för tillstånd som meddelats, och inte tillstånd som avser vapen som registrerats i vapenregistret, före den 13 juni 2017. I promemorian föreslås även att de nya kraven på märkning av vapen och vapendelar inte ska gälla egendom som har

s. 90 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 tillverkats i eller förts in till EU före ikraftträdandet. I promemorian lämnas inget förslag på övergångsbestämmelser som träffar den som förvarar vapenmagasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd eller den som bedriver mäklarverksamhet utan föreskrivet tillstånd.

Remissinstanserna: Svenska Pistolskytteförbundet anser att förslaget om tillståndsplikt för magasin inte bör avse vid ikraftträdandet innehavda magasin. Sveriges Jordägareförbund anser att övergångsperioden för lös- tagbara magasin är för kort och att en period om två år framstår som mer lämplig. Umeå universitet och Jägarnas Riksförbund anser att en övergångsbestämmelse bör införas som anger att redan beviljade tillstånd för innehav av ljuddämpare för visst vapen ska upphöra att gälla när lagen träder i kraft.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

Av artikel 2 i ändringsdirektivet följer att medlemsstaterna senast den 14 september 2018 ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. När det gäller de författningar som är nödvändiga för att genomföra artikel 4.3 och

4.4 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet, dvs. kraven på att inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklar- verksamhet och att föra vapenregister, gäller i stället att de ska sättas i kraft senast den 14 december 2019. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 mars 2021.

Utökade krav på märkning

I lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv föreslogs att de nya kraven på märkning av vapen och vapendelar som förs över från staten till någon annan för permanent civilt bruk inte ska gälla egendom som har tillverkats i eller förts in till EU före ikraftträdandet. Lagrådet har ifrågasatt behovet av denna övergångs- reglering. Förslaget har sin bakgrund i att medlemsstaterna enligt änd- ringsdirektivet ska se till att skjutvapen som tillverkats i eller importerats till EU den 14 september 2018 eller senare ska omfattas av de nya märk- ningskraven när de släpps ut på marknaden. Vapen och vapendelar som innehas av staten omfattas dock inte av vapendirektivet. Det unionsrätts- liga kravet på märkning träder därför in först när vapen eller vapendelar överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk. Det saknas därmed anledning att ha övergångsbestämmelser som tar sikte på när dessa vapen och vapendelar har tillverkats i eller förts in till EU.

Krav på deaktivering

I avsnitt 7.2 föreslår regeringen att tillstånd att inneha sådana vapen som klassificeras som s.k. förbjudna skjutvapen enligt vapendirektivet och som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde, endast ska få meddelas om vapnet har deaktiverats. I promemorian föreslås över- gångsbestämmelser som innebär att kravet på deaktivering endast ska gälla för sådana tillstånd som meddelas efter ikraftträdandet och att den gamla

s. 91 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Kontrollera mot PDF

lydelsen ska gälla för tillstånd meddelade före ikraftträdandet. Regeringen Prop. 2020/21:42 anser dock att detta gäller även utan några övergångsbestämmelser.

Enligt artikel 7.4 a i vapendirektivet, som införs genom ändringsdirektivet, får medlemsstaterna besluta att bekräfta, förnya eller förlänga tillstånd för sådana halvautomatiska vapen som anges i punkterna 6, 7 och 8 i bilaga 1 del II till vapendirektivet och som omklassificerats till s.k. förbjudna vapen genom ändringsdirektivet. Detta gäller dock under förutsättning att vapnen i fråga lagligen har förvärvats och registrerats före den 13 juni 2017. I enlighet med artikel 7.4 a bör kravet på deaktivering därför inte gälla vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser de i artikeln angivna vapentyperna och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

Krav på tillstånd till innehav och förvaring av vapenmagasin

Vapenlagen saknar i dag regler om förvärv och innehav av vapenmagasin. Regeringen föreslår i avsnitt 8.2.1 och 8.7 att det under vissa förutsättningar ska krävas tillstånd till innehav av magasin och förvaring av sådana hos någon annan eller åt någon annan. Olovligt innehav samt förvaring hos eller åt någon annan utan föreskrivet tillstånd föreslås vidare bli kriminaliserat. Svenska Pistolskytteförbundet anser att magasin som innehas vid ikraftträdandet inte ska omfattas av tillståndsplikt. Regeringen anser att ett sådant undantag skulle kunna skapa problem eftersom det kan vara svårt att fastställa när ett magasin har förvärvats. I stället bör den som innehar eller förvarar ett magasin – som det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § vapenlagen kommer att krävas tillstånd för – få viss tid på sig att ansöka om tillstånd eller göra sig av med egendomen. Sveriges Jordägareförbund anser att denna tid bör vara två år. Regeringen anser att en så lång tid inte kan anses motiverad med hänsyn till behovet av att de nya reglerna får genomslag. Istället framstår en period om fyra månader som väl avvägd.

Regeringen anser mot den bakgrunden att den som vid ikraftträdandet

innehar eller förvarar ett magasin utan att ha rätt till det bör få inneha eller

förvara magasinet till utgången av juni 2021. Vidare bör sådana magasin

få innehas eller förvaras utan tillstånd under förutsättning att en ansökan

har gjorts före nämnt datum och till dess att en ansökan prövats slutligt.

Straffansvar inträder därmed först den 1 juli 2021 och för det fall en

ansökan lämnats in först då ansökan har prövats slutligt. Straffansvar efter

ett lagakraftvunnet beslut inträder efter att det funnits skäligt rådrum att

göra sig av med egendomen.

Krav på tillstånd för mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition

Vapenlagen saknar i dag regler om krav på tillstånd för mäklarverksamhet

med skjutvapen eller ammunition. Regeringen föreslår i avsnitt 6.1 att det

ska krävas tillstånd för sådan verksamhet. Lagrådet konstaterar att en

mäklare som bedriver verksamhet vid ikraftträdandet då kan behöva

avbryta sin verksamhet och låta den ligga nere i avvaktan på tillstånd. Mot

den bakgrunden anser Lagrådet att en övergångsregel bör införas som tar

hand om situationen. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning. Även

i detta avseende framstår en övergångsperiod om fyra månader som rimlig.

Regeringen anser därför att en övergångsbestämmelse ska föras in med

s. 92 12 Konsekvenser av förslagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 innebörden att den som vid ikraftträdandet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition ska få bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt. Straffansvar inträder därmed först den 1 juli 2021 och, i de fall en ansökan lämnats in, först då ansökan har prövats slutligt.

Ändrad reglering avseende ljuddämpare

Redan utfärdade tillstånd att inneha ljuddämpare ska enligt grundläggande förvaltningsrättsliga principer vara fortsatt giltiga även efter det att de nu föreslagna författningsändringarna har trätt i kraft. En konsekvens av detta kan bli att när någon som innehar en ljuddämpare med tillstånd överlåter den till någon som enligt den nya regleringen inte behöver tillstånd, den förre kvarstår i Polismyndighetens vapenregister som innehavare av ljud- dämparen. Vill överlåtaren undvika detta är det emellertid tillräckligt att denne meddelar Polismyndigheten om överlåtelsen så att tillståndet kan återkallas. Någon särskild övergångsbestämmelse behövs därför inte avseende ljuddämpare.

Övriga förslag om kriminalisering

När det gäller övriga förslag om kriminalisering anser regeringen inte att det behövs några särskilda övergångsbestämmelser. Av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att ingen får dömas för en gärning för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Vidare följer att straff ska bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, om inte annan lag gäller när dom meddelas, som leder till frihet från straff eller till lindrigare straff.

12 Konsekvenser av förslagen

Regeringens bedömning: Förslagen förväntas få positiva konsekven- ser för arbetet med att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lag- föra brottslighet med anknytning till skjutvapen.

Förslagen leder inte till annat än marginella kostnadsökningar för Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten och rättsväsendet. Dessa kostnadsökningar ska hanteras inom respektive myndighets befintliga anslagsram.

Förslagen förväntas medföra begränsade kostnader för kommunerna. Förslagen leder till marginella kostnadsökningar för vapenhandlare,

vapenmäklare och enskilda.

Genomförandepromemorians bedömning överensstämmer i huvud- sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Polismyndigheten anser att förslaget om att endast reglera vissa vapenmagasin riskerar att bli verkningslöst eftersom en

övervägande majoritet av magasinen till de illegala vapnen i Sverige inte

s. 93 12 Konsekvenser av förslagen Kontrollera mot PDF

skulle omfattas av regleringen. Den administrativa hanteringen i samband Prop. 2020/21:42 med tillståndsgivningen kommer enligt Polismyndigheten inte att öka i

nämnvärd omfattning med anledning av förslaget. Polisförbundet anför att förslaget sannolikt medför ökade kostnader. Svenska Jägarförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet anser att förslagen innebär ökad byråkrati

och kostnader för enskilda vapeninnehavare. Svenska Pistolskytteförbundet anför även att en tävlingsskytt kan ha många magasin som behöver vara under uppsikt eller inlåsta och inte längre kan skickas med vanlig postbefordran. Sveriges Vapenägares Förbund menar att vapenhandlare kan få ökade kostnader att ordna med förvaring av utökat antal licenspliktiga vapendelar. Sveriges Jordägareförbund anför att de nya reglerna om deaktivering kan leda till höga kostnader för vapnens innehavare. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) konstaterar att kommunerna redan i dag har ett system för att registrera tillståndsinnehavare och de personer som har inflytande inom verksamheten och personer som är föreståndare. Förslaget torde därför inte innebära någon större utökad arbetsbörda för kommunerna. Däremot behövs informationsinsatser om den nya skyldigheten för kommunerna att registrera verksamheter som bedriver handel med ammunition.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Förslagen innebär en ökad kontroll av de största magasinen till helautomatiska och vissa halvautomatiska vapen. När dessa magasin blir tillståndspliktiga kan polisen beslagta magasin vars innehavare inte har tillstånd, vilket kan främja den brottsförebyggande verksamheten. Genom att beviljade tillstånd att inneha vapenmagasin kommer att registreras kan polisen få kontroll över vilka personer som innehar egendomen vilket kan underlätta både den brottsförebyggande och brottsutredande verksamheten. Förslagen innebär även en skärpt kontroll av den som vill bedriva vapenmäklarverksamhet. De utökade kraven på märkning och registerföring av vapen och vapendelar ökar möjligheten att identifiera och spåra denna egendom. Den skärpta kontrollen av vapenmäklarna innebär att det bl.a. ställs krav på att dessa har kunskap samt är laglydiga och lämpliga. Förslagen kan sammantaget, trots Polismyndighetens synpunkter, antas få positiv effekt för det brottsförebyggande arbetet och viss effekt på brottslighet med anknytning till skjutvapen.

Konsekvenser för Polismyndigheten och rättsväsendet

Förslaget som rör Polismyndighetens skyldighet att registrera de vapenmäklare som beviljas tillstånd samt löpande utöva tillsyn över dessa verksamheter kommer att innebära att Polismyndigheten får utökade arbetsuppgifter. Det samma gäller förslagen som rör tillståndsplikt för vissa vapenmagasin och tillstånd att bedriva vapenmäklarverksamhet. Samtidigt innebär regleringen av ljuddämpare en inte obetydlig minskning av antalet tillståndsärenden och därmed minskad arbetsbelastning för myndigheten. Eftersom besluten om tillstånd kommer att kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol innebär förslagen även att

domstolarna får utökade arbetsuppgifter. Med hänsyn till det begränsade

s. 94 12 Konsekvenser av förslagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

antalet vapenmagasin som kommer att kräva tillstånd och det fåtal vapenmäklare som är aktiva i Sverige bedöms dock förslagen endast leda till en marginellt ökad arbetsbelastning för Polismyndigheten och de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Kriminaliseringen av otillåtna innehav av vissa vapenmagasin, mäklar- verksamhet utan tillstånd samt yrkesmässig förmedling till någon som inte har tillstånd kan antas medföra en viss ökning av antalet anmälda brott och antalet fall av förverkande. Förslaget kan därmed antas leda till en marginellt ökad arbetsbelastning för Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten och de allmänna domstolarna.

Som Polisförbundet anför kommer förslagen alltså att medföra kostnadsökningar för såväl Polismyndigheten som rättsväsendet i övrigt. De kostnader som förslagen kan ge upphov till bedöms dock vara marginella och ryms inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.

Konsekvenser för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Inspektionen för strategiska produkter och Försvarsmakten

Förslaget att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska föra register över verksamheter som beviljas tillstånd till sådan hantering av ammunition som myndigheten prövar kommer att medföra vissa initiala kostnader för myndigheten. Kostnaderna bedöms främst avse investering- ar i datasystem för registerföringen, ändrade arbetsrutiner samt informat- ions- och utbildningsåtgärder. Eftersom MSB redan har tillsynsansvar för dessa verksamheter kan dock det nya kravet på registrering inte antas kräva någon större anpassning inom myndigheten. Detsamma gäller för den föreslagna skyldigheten för Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att föra register över verksamheter som beviljas tillstånd till tillverkning av krigsmateriel.

Försvarsmakten berörs av de förslag som innebär att kravet på märkning av vapen utvidgas dels vid införsel av vapen eller vapendelar från en stat utanför EU, dels vid överföring av vapen från staten till permanent civilt bruk. Eftersom staten även enligt befintlig reglering har en skyldighet att förse vapen som överförs till civilt bruk med en viss märkning finns dock redan i dag rutiner inom Försvarsmakten för att märka vapen och vapendelar. Övriga effekter för Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna bedöms bli begränsade.

Förslagen bedöms endast medföra marginella kostnadsökningar för MSB, ISP och Försvarsmakten. De kostnader som förslagen kan ge upphov till bedöms kunna finansieras inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.

Konsekvenser för kommunerna

Kommunerna prövar frågor om tillstånd för vissa verksamheter som handlar med ammunition. En ordning som är väl etablerad och som det saknas anledning att göra ändringar i. När registrering av sådana verk- samheter nu blir obligatorisk genom ändringsdirektivet så är det mest prak- tiskt och ändamålsenligt att det ska skötas av samma aktör som prövar frågor om tillstånd för dessa verksamheter, i förekommande fall kom- muner.

s. 95 12 Konsekvenser av förslagen Kontrollera mot PDF

Förslaget att verksamheter som handlar med ammunition ska registreras av den kommun som prövar ansökan påverkar den kommunala självstyrelsen eftersom det innebär ett nytt åliggande för kommunerna. Såsom SKR framför kräver kommunernas hantering av tillståndsgivningen redan i dag ett system för registrering. Mot den bakgrunden och då kommunerna redan idag ansvarar för prövning av tillstånd för dessa verksamheter anser regeringen att inverkan på den kommunala självstyrelsen är begränsad. Regeringen anser vidare att förslaget är proportionerligt mot bakgrund av att ändringsdirektivet måste genomföras i svensk rätt och att det är av stor vikt att uppgifter om vem som har tillstånd att hantera ammunition registreras.

I likhet med SKR bedömer regeringen att förandet av register inte kommer innebära någon större utökning av arbetsbördan för kommunerna och därmed inte heller ge upphov till annat än marginella kostnader.

SKR:s påpekande om att det kommer att behövas informationsinsatser om den nya skyldigheten föranleder inga särskilda åtgärder från regeringens sida.

Konsekvenser för vapenhandlare och vapenmäklare

Den föreslagna regleringen av vissa vapenmagasin innebär att vapen- handlare och vapenmäklare får en straffbelagd skyldighet att kontrollera att den som förvärvar sådan egendom har rätt att inneha den. För vapenmäklare införs även ett motsvarande krav på kontroll vid förvärv av vapen, ammunition och ljuddämpare. Förslagen kommer att medföra vissa administrativa kostnader, särskilt vid distanshandel. Sveriges Vapenägares Förbund anför även att vapenhandlare kan få ökade kostnader för förvaring av de magasin som blir tillståndspliktiga. Förslaget innebär dock – till skillnad från promemorian – att tillståndsplikt införs endast för de största magasinen till helautomatiska och vissa halvautomatiska vapen. Kostnaderna för vapenhandlarna bedöms därför bli begränsade.

För personer eller organisationer som bedriver mäklarverksamhet med vapen eller ammunition innebär förslaget att det kommer att krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få driva verksamheten. Det gäller såväl för sådan verksamhet som i dag omfattas av krigsmateriellagstiftningen och sådan verksamhet som i dag är helt oreglerad. Det bedöms dock endast medföra en marginell arbetsinsats för vapenmäklare att ansöka om tillstånd och därmed begränsade kostnader.

Konsekvenser för föreningar för jakt eller målskytte, museer och enskilda

Den föreslagna regleringen av ljuddämpare och vissa vapenmagasin innebär att den som har tillstånd att inneha ett visst vapen för skjutning utan tillstånd får inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet. Det finns inte någon begränsning i antalet ljuddämpare och magasin som får innehas utan tillstånd. Föreslagen reglering överens- stämmer i princip med den reglering som i dag gäller för tillstånd till innehav av ammunition.

Enskilda personer, företag och organisationer som innehar sådana vapenmagasin som omfattas av vapenlagens tillämpningsområde som inte passar till ett vapen som de har tillstånd att inneha för skjutning kommer

Prop. 2020/21:42

s. 96 13 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 att behöva ansöka om tillstånd för att fortsatt få inneha magasinet. För innehav av ljuddämpare krävs tillstånd redan i dag, Förslaget i den delen innebär att kravet på tillstånd kommer att gälla betydligt färre ljuddämpare. Förslaget om vapenmagasin bedöms dock, såsom Svenska Jägareförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet anför, innebära en viss ökad administration för den enskilde vapeninnehavaren. Som Svenska Pistolskytteförbundet har anfört kommer förslagen även att innebära utökade krav på hanteringen av magasinen för bl.a. tävlingsskyttar. Störst konsekvenser får förslagen dock för museer eller enskilda som innehar vapenmagasin för samlingsändamål eftersom dessa regelmässigt kommer att behöva ansöka om tillstånd för att fortsatt få inneha egendomen.

Förslaget om krav på deaktivering av s.k. förbjudna skjutvapen som innehas av enskilda och som huvudsakligen har prydnadsvärde eller sär- skilt affektionsvärde kan, som Sveriges Jordägarförbund anför, komma att innebär vissa kostnader för den som innehar sådana vapen. Den föreslagna regleringen är dock nödvändig för att genomföra ändringsdirektivet och kravet på deaktivering omfattar endast tillstånd som meddelas efter ikraftträdandet.

13 Författningskommentar

13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

4 § Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinn- ingar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materi- el samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen eller yrkesmässig förmedling av skjutvapen eller ammunition som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1996:67) eller sådan hantering av am- munition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på tillstånd för tillhandahållande av bl.a. krigsmateriel. Över- vägandena finns i avsnitt 6.1.

I tredje stycket finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillhandahållandetillstånd. Bemyndigandet utvidgas till att omfatta mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition som kräver tillstånd enligt vapenlagen (1996:67).

s. 97 13 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

18 a § Inspektionen för strategiska produkter ska med hjälp av Prop. 2020/21:42 automatiserad behandling föra ett register över dels personer och organisationer som har meddelats ett tillstånd enligt 3 §, dels fysiska

personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats ett sådant tillstånd.

Paragrafen är ny och genomför artikel 4.3 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Genom paragrafen blir Inspektionen för strategiska produkter (ISP) skyldig att föra register över personer och organisationer som har meddelats tillstånd att tillverka krigsmateriel. Registret ska även omfatta fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats ett sådant tillstånd. Exempel på personer som kan ha betydande inflytande är verkställande direktörer, styrelseledamöter, bolagsmän och aktieägare med betydande aktieinnehav.

18 b § Registret ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag,

och

2. ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till krigsmateriel.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.

Paragrafen anger ändamålen med det register som ISP ska föra enligt

18 a §. För angivna ändamål får uppgifterna också lämnas ut till andra

myndigheter. Uppgifter får även, enligt finalitetsprincipen i 5.1 b i Europa-

parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016

om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person-

uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande

av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här kallad data-

skyddsförordningen, behandlas och lämnas ut i andra fall om det inte är

oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Detta inne-

bär bl.a. att de omständigheter som anges i artikel 6.4 a–e i dataskydds-

förordningen ska beaktas vid bedömningen av om behandlingen är

förenlig med insamlingsändamålen.

18 c § Bestämmelserna i 18 a och 18 b §§ kompletterar Europaparla-

mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om

skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person-

uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande

av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Vid behandling av personuppgifter enligt 18 a och 18 b §§ gäller lagen

(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds-

förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,

om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i

anslutning till lagen.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.

I paragrafen upplyses om att bestämmelserna i 18 a och 18 b §§

kompletterar dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är direkt

s. 98 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den automatiskt är en del av den svenska rättsordningen. I vissa avseenden förutsätter eller tillåter dataskyddsförordningen emellertid att medlemsstaterna inför bestäm- melser som kompletterar förordningen, antingen i form av preciseringar eller i form av undantag. Denna lag innehåller de kompletterande bestäm- melser som gäller för behandling av personuppgifter med anledning av det register som ISP ska föra enligt 18 a och 18 b §§. Hänvisningen till data- skyddsförordningen är dynamisk, dvs. den avser förordningen i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse.

I paragrafen upplyses också om hur 18 a och 18 b §§ förhåller sig till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning, här kallad dataskyddslagen, och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid behandling av personuppgifter enligt 18 a och 18 b §§. Detta gäller dock endast om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

1 kap.

1 § Denna lag gäller skjutvapen, vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen , ammunition, ljuddämpare och vissa vapenmagasin .

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anger lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8.1 och 8.2.2.

Ändringen innebär att paragrafen utvidgas till att även omfatta ljud- dämpare och vissa vapenmagasin. Ljuddämpare har tidigare jämställts med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § f. Tillverkning, tillhandahållande och utförsel av ljuddämpare och löstagbara magasin till sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel regleras dock i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Med vapenmagasin avses en behållare som är ämnad att innehålla am- munition till ett skjutvapen. Ur magasinet matas ammunitionen fram till pipans patronläge, vilket kan göras automatiskt eller manuellt. Löstagbara magasin kan bestå av olika komponenter beroende på den aktuella konstruktionen.

En komplett, funktionsduglig ljuddämpare och ett komplett och fun- gerande magasin omfattas alltid av bestämmelsen. Detsamma gäller en komplett samling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till en sådan användbar ljuddämpare eller ett sådant användbart magasin (jfr NJA 1987 s. 643). Vilka vapenmagasin som omfattas av lagen framgår av 7 a §.

Tillägget som gäller vapenmagasin genomför, tillsammans med änd- ringarna i 7 a § samt 2 kap. 1 och 8 §§, artikel 5.3 och 10.1 andra stycket i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

s. 99 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

3 § Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c) start- och signalvapen som laddas med patroner,

d) armborst,

e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f) slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrningsanordningar,

g) anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta,

h) anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammunition än de är avsedda för , och

i) explosiva missiler och startlavetter.

I paragrafen finns en uppräkning av vapen och andra föremål som vapenlagens bestämmelser om skjutvapen gäller för. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 8.2.2.

Ändringen i punkt f innebär att ljuddämpare inte längre ska anses utgöra en sådan vapendel som likställs med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen. För ljuddämpare införs i stället en reglering som i princip motsvarar den som gäller för innehav av ammunition.

Genom punkt i , som är ny, utvidgas paragrafen till att omfatta explosiva missiler och startlavetter. Med explosiva missiler avses fjärrstyrda eller självstyrande raket- eller jetmotordrivna projektiler försedda med spräng- laddning. Startlavetter är anordningar som används för att skjuta iväg explosiva missiler.

Ändringen som gäller explosiva missiler och startlavetter genomför artikel 6 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

7 a § Med vapenmagasin avses i denna lag löstagbara magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning och för helautomatiska skjutvapen, under förutsättning att magasinet kan innehålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner, om magasinet är möjligt att montera på ett skjut- vapen vars pipas längd överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm.

I paragrafen, som är ny, preciseras vilka vapenmagasin som omfattas av lagen. Paragrafen har införts efter förslag från Lagrådet . Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Den nya bestämmelsen omfattar löstagbara magasin för halvauto- matiska skjutvapen med centralantändning och för helautomatiska skjut- vapen. Om ett sådant magasin kan innehålla fler än 20 patroner är lagen alltid tillämplig. Om ett sådant magasin är möjligt att montera på ett halvautomatiskt skjutvapen med centralantändning eller på ett helautomatiskt skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm räcker det dock att magasinet kan innehålla fler än 10 patroner för att lagen ska gälla. Övriga magasin

Prop. 2020/21:42

s. 100 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

omfattas inte av lagen och är även i fortsättningen oreglerade.

Tillverkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin till

sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel regleras dock i lagen

(1992:1300) om krigsmateriel.

Paragrafen genomför, tillsammans med ändringarna i 1 kap. 1 § och

2 kap. 1 och 8 §§, artikel 5.3 och 10.1 andra stycket i vapendirektivet i

dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

8 § I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–

11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition , ljuddämpare eller

vapenmagasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller

endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en

stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anger

vilka bestämmelser i denna lag som är tillämpliga på skjutvapen och

ammunition som innehas av staten. Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och

8.3.

Genom ändringen i första stycket undantas ljuddämpare och vapen-

magasin som innehas av staten från lagens tillämpningsområde, vilket bl.a.

innebär att de inte är tillståndspliktiga.

Tredje stycket , som är nytt , innebär att kravet i 2 a kap. 7 § på märkning

av vissa vapen och vapendelar som förs in till Sverige gäller även när de

förs in för statens räkning.

1 a kap.

7 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats

tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapen-

magasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör

hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen

för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt

denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller

försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna

lag att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla

skjutvapen eller ammunition , fysiska personer som har ett betydande

inflytande över en juridisk person som har tillstånd att driva sådan handel

eller förmedling , personer som har godkänts att som föreståndare eller

ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som

har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn

eller reparation (vapenhandlarregistret och vapenmäklarregistret ), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret

över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som

100

Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal.

s. 101 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

Paragrafen, som i huvudsak har utformats enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om Polismyndighetens skyldighet att föra vapenregister. Övervägandena finns i avsnitt 9.1 och 9.2.

Ändringen i första stycket 1 innebär att Polismyndigheten i vapeninne- havarregistret även ska registrera personer och organisationer som med- delats tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin.

Ändringen i första stycket 3 innebär att Polismyndigheten ska föra ett vapenmäklarregister över personer och organisationer som meddelas tillstånd att bedriva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §. Registret ska även omfatta fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats vapenmäklartillstånd samt personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet. Exempel på personer som kan ha betydande inflytande över en juridisk person är verkställande direktörer, styrelseledamöter, bolagsmän och aktieägare med betydande aktieinnehav.

Ändringen som gäller vapenmäklarregistret genomför artikel 4.3 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

10 § Uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. ska bevaras i vapenregister i 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats . Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer för den som har meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar .

Uppgifter om sådana skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får avföras ur vapenregister 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återinförts.

Paragrafen reglerar, tillsammans med artikel 5.1 e i dataskydds- förordningen, hur länge uppgifter ska bevaras i Polismyndighetens vapen- register. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål som personuppgifterna behandlas för. Enligt paragrafen ska emellertid vissa uppgifter alltid bevaras under en minimitid. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Ändringen i första stycket innebär att den tid som de uppgifter som omfattas av paragrafen alltid ska bevaras utökas från 20 år från registreringen till 30 år efter det att det aktuella skjutvapnet eller vapendelen skrotats. Detta gäller dock under förutsättning att det nya andra stycket till paragrafen inte är tillämpligt. Vidare innebär ändringen att de personuppgifter som omfattas av paragrafen begränsas, från att ha gällt uppgifter om de som meddelats tillstånd att inneha skjutvapen enligt denna lag generellt, till sådana skjutvapen eller vapendelar som omfattas av krav på märkning enligt 2 a kap. (dvs. skjutvapen som är avsedda att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne samt slutstycken, trummor, eldrör, pipor, stommar, lådor och mantlar till

Prop. 2020/21:42

101

s. 102 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 sådana vapen). Dessutom innebär ändringen att personuppgifter om den som fått tillstånd att driva handel med skjutvapen inte längre omfattas av paragrafen. För personuppgifter om den som meddelats tillstånd att inneha andra slags skjutvapen eller vapendelar än de som omfattas av kravet på märkning enligt 2 a kap., eller som har meddelats tillstånd till vapen- handlarverksamhet, gäller i stället den allmänna bestämmelsen i artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen.

I andra stycket , som är nytt, finns ett undantag till första stycket för uppgifter om skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet. Sådana uppgifter får avföras ur registret 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återinförts.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.4 andra stycket i vapen- direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

2 kap.

1 § Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin ,

b) driva handel med skjutvapen,

c) yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition (mäklar- verksamhet med skjutvapen eller ammunition),

d) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

e) föra in skjutvapen , ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effekt- begränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat lik- nande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt be- stämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Paragrafen, som i huvudsak har utformats enligt Lagrådets förslag,

innehåller de grundläggande bestämmelserna om vilka befattningar med

bl.a. skjutvapen som kräver tillstånd enligt denna lag. Övervägandena

finns i avsnitt 6.1, 8.2 och 8.6.

Ändringen i första stycket a innebär att det införs krav på tillstånd för att

få inneha ljuddämpare och vapenmagasin som omfattas av 1 kap. 7 a §.

Undantag från tillståndsplikten för både ljuddämpare och vapenmagasin

regleras i 2 kap. 8 §. Otillåtet innehav av ljuddämpare och vapenmagasin

är straffbelagt genom 9 kap. 2 § första stycket d.

Av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att

den som innehar vapenmagasin som det enligt 2 kap. 1 § krävs tillstånd

för, får inneha magasinen utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021

eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före den tidpunkten, till dess

ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Genom första stycket c, som är ny, införs krav på tillstånd för att bedriva

102

mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Med förmedling

s. 103 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

avses sådan verksamhet som går ut på att arrangera överlåtelser. Kravet på att förmedlingen ska vara yrkesmässig innebär att förmedlingen ska äga rum inom ramen för näringsverksamhet. Mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition kan omfatta yrkesmässig förmedling i den del vapenmäklaren arrangerar överlåtelser. Personer eller företag som endast anlitas för att utföra transporter eller överföringar av skjutvapen eller ammunition, eller som endast tillhandahåller annonsplats bedriver inte mäklarverksamhet i lagens mening. Detsamma gäller för de personer eller företag som förmedlar enstaka affärer utan att uppfylla kravet på näringsverksamhet. Vapenmäklarverksamhet innefattar inte någon fysisk hantering av skjutvapen eller ammunition. Förekommer en fysisk hantering kan verksamheten däremot utgöra vapenhandlarverksamhet.

Genom 9 kap. 2 § första stycket f är det straffbelagt att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition utan tillstånd.

Av punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition som det enligt 2 kap. 1 § krävs tillstånd för, får bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Ändringen i första stycket e (nuvarande första stycket d ) innebär att det införs krav på tillstånd för att till Sverige få föra in ljuddämpare och vapenmagasin. Undantag från tillståndsplikten regleras i 2 kap. 13 §. Be- stämmelser om straff för olovlig införsel och försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Ändringarna som gäller vapenmagasin och mäklarverksamhet genomför artikel 4.3 b samt, tillsammans med ändringarna i 1 kap. 1 och 7 a §§ och 2 kap. 8 §, artikel 5.3 och 10.1 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

5 a § Tillstånd för innehav av skjutvapen som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde för andra ändamål än skjutning, får meddelas endast om vapnet görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick.

Tillstånd enligt första stycket får endast meddelas för följande vapen om vapnet har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga:

1. explosiva missiler och startlavetter,

2. helautomatiska skjutvapen,

3. skjutvapen som är maskerade som andra föremål,

4. helautomatiska skjutvapen som har omvandlats till halvautomatiska skjutvapen,

6. halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm, med vilka fler än 11

Prop. 2020/21:42

103

s. 104 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 patroner kan avfyras utan omladdning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för fler än 10 patroner eller ett löstagbart magasin med kapacitet för fler än 10 patroner sätts in i det,

7. halvautomatiska långa skjutvapen (skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg, eller

8. vapen som avses i punkt 1–7 som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

Paragrafen reglerar de särskilda förutsättningar som gäller för att meddela tillstånd till innehav av skjutvapen med huvudsakligen prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Andra stycket , som är nytt, innebär att tillstånd att inneha vissa typer av vapen som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde får meddelas endast om vapnet har deaktiverats, dvs. gjorts definitivt funktionsodugligt i enlighet med den i stycket angivna genomförande- förordningen. Kravet på deaktivering gäller för sådana vapen som klassificeras som s.k. förbjudna skjutvapen enligt bilaga I del II till vapen- direktivet. Av punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att kravet på deaktivering inte gäller vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser sådana halvautomatiska vapen som anges i punkterna 6–8 i bilaga 1 del II till vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet och som har registrerats i Polismyndighetens vapenregister före den 13 juni 2017.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 6 i vapendirektivet i dess lyd- else enligt ändringsdirektivet.

8 § Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får även utan särskilt tillstånd inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition , ljuddämpare och vapen- magasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjut- vapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att miss- brukas.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller dels ett undantag från kravet på tillstånd till innehav av ammunition i 2 kap. 1 §, dels de närmare förutsättningarna för att i andra fall beviljas tillstånd till sådan egendom. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Det nya andra stycket innebär att den som har rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver ha ett särskilt innehavstillstånd för ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet. På så sätt knyts

104

s. 105 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

rätten till innehav av ljuddämpare och vapenmagasin till rätten att inneha Prop. 2020/21:42 ett visst vapen.

Ändringen i tredje stycket , det tidigare andra stycket, innebär att de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att i andra fall inneha ammunition ska gälla även för tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket d. Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med ändringarna i

1 kap. 1 och 7 a §§ och 2 kap. 1 §, artikel 5.3 och 10.1 andra stycket i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

9 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin får över- låtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen . Om ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om att den som överlåter sådan egendom som omfattas av paragrafen måste förvissa sig om att mottagaren har rätt att inneha egen- domen. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 8.5.

Ändringen innebär dels att bestämmelsen utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin, dels att skyldigheten att kontrollera även ska gälla den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin. Genom ändringen införs således krav på vapenmäklare att ta reda på om en köpare har rätt att inneha den egendom som förmedlas.

Bestämmelsen är straffbelagd. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller yrkesmässigt förmedlar skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet kan dömas för vapenbrott enligt 9 kap. 1 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

Tillstånd till handel och mäklarverksamhet

10 § Tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition får endast meddelas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att driva sådan verksamhet. Tillstånd får meddelas endast för handel eller mäklarverksamhet som ska bedrivas yrkesmässigt.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla föränd- ringen till Polismyndigheten.

105

s. 106 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningar för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen innebär att de allmänna förutsättningarna för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen på motsvarande sätt gäller för att få tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §. Ändringen innebär även att andra och tredje styckena utvidgas till att omfatta mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.3 c i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

10 a § En juridisk person med tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition , ska ha en föreståndare som ansvarar för verksamheten.

Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på att den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen ska ha en föreståndare. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen innebär att kravet utvidgas till att omfatta den som meddelats tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §.

10 b § Om den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition eller, i fråga om en juridisk person, föreståndaren för en sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten ska han eller hon sätta en ersättare i sitt ställe.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på att den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen ska ha en ersättare till föreståndaren. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Tillstånd att föra in skjutvapen , ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige

11 § För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin får meddelas den som har rätt att inneha egendomen i Sverige, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

106

s. 107 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att få tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen i andra stycket innebär att de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att föra in ammunition i Sverige ska gälla även för tillstånd att föra in ljuddämpare och vapenmagasin.

12 § Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, den ammunition , de ljuddämpare och de vapenmagasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar de närmare förutsättningarna för att med stöd av införseltillståndet få inneha den egendom som omfattas av tillståndet i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att förutsättningarna för att med stöd av ett införsel- tillstånd få inneha ljuddämpare och vapenmagasin blir desamma som för skjutvapen och ammunition.

13 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition , de ljuddämpare och de vapenmagasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om undantag från kravet på införseltillstånd i 2 kap. 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att de undantag från krav på tillstånd till införsel i Sverige som finns för skjutvapen och ammunition även ska gälla för ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

14 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42

107

s. 108 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningarna för förvaring på tullager eller i frizon. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att förutsättningarna för förvaring av skjutvapen och ammunition på tullager eller i frizon också ska gälla för förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin.

15 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin , som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får föras ut om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket. Egendomen tillfaller staten om den inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller inom den längre tid som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall ska egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningarna för vissa fall av utförsel av skjutvapen eller ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att de förutsättningar som gäller för att få föra ut skjutvapen och ammunition som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in ska gälla även för ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 a kap.

2 § Den som tillverkar ett skjutvapen som är avsett att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne, ska förse vapnet med en unik märkning som omfattar tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsåret inte framgår av serienumret. Detta gäller inte den som tillverkar ett skjutvapen av vapendelar som redan är märkta på föreskrivet sätt.

Märkningen ska vara placerad på skjutvapnets

1. slutstycke eller trumma,

2. eldrör eller pipa, och

3. stomme, låda och mantel.

Kravet på märkning gäller inte om en vapendel är för liten för att kunna märkas på föreskrivet sätt. Vapendelen ska då märkas med åtminstone ett serienummer eller liknande.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar

krav på märkning av skjutvapen vid tillverkning. Övervägandena finns i

avsnitt 5.1.

Ändringen innebär att om en vapendel är för liten för att kunna märkas

med tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen,

serienummer och tillverkningsår, ska delen åtminstone märkas med ett

serienummer eller liknande. En motsvarande märkning skulle kunna vara

t.ex. en alfanumerisk eller digital kod.

108

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 1 b §.

s. 109 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med ändringen av 4 §, artikel 4.2 sista meningen i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet.

4 § Den som tillverkar någon av de vapendelar som anges i 2 § andra stycket ska förse vapendelen med en märkning av det slag som föreskrivs i 2 §. Detta gäller dock inte om tillverkaren ska infoga vapendelen i ett vapen som ska märkas vid tillverkningen.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på märkning av vapendelar vid tillverkning. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Genom ändringen överensstämmer kravet på märkning enligt bestäm- melsen med kravet på märkning enligt 2 §, vilket bl.a. innebär att en vapendel som är för liten för att kunna märkas med tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, åtminstone ska märkas med ett serienummer eller liknande.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 1 b §.

Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med tillägget i 2 §, artikel 4.2 sista meningen i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet.

5 § När vapen eller vapendelar som anges i 2 och 3 § § överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska den myndighet som överlåter föremålet se till att det är märkt på det sätt som anges i 2 §. Föremålet ska också ha en unik märkning av vilken det ska framgå att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på märkning av vapen som överlåts från staten till permanent civilt bruk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringen i första stycket innebär att vapen som är avsedda att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne samt slutstycken, trummor, eldrör, pipor, stommar, lådor och mantlar till sådana vapen vid överlåtelse från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska märkas med samma unika märkning som vid tillverkning. Märkningen ska omfatta tillverkarens namn, landet och platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Vid överlåtelse av skjutvapen ska märkningen placeras på varje sådan vapendel som anges i 2 § andra stycket. Bestämmelsen ändras även på så sätt att detta märkningskrav som huvudregel numera även gäller när vapendelar överlåts separat. Därutöver ska skjutvapen och vapendelar som förs över från staten till permanent civilt bruk, liksom tidigare, förses med en märkning av vilken det framgår att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet. Samma krav på märkning gäller även vid överlåtelse av ett obrukbart vapen, om vapnet i brukbart skick skulle omfattas av märkningskravet.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar. Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.2 femte stycket i vapen-

direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet

Prop. 2020/21:42

109

s. 110 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

7 § Den som för in vapen eller vapendelar som anges i 2 och 3 §§ till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen ska senast inom en månad efter införseln se till att föremålet är märkt på det sätt som anges i 2 § . Märkningen ska också visa att föremålet har förts in till Sverige och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1. användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2. reparation, översyn, service eller värdering,

3. utställning eller mässa,

4. resa genom landet, eller

5. användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på märkning av skjutvapen och vapendelar vid införsel till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ändringen i första stycket innebär att skjutvapen och vapendelar vid införsel till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen ska märkas med samma unika märkning som vid tillverkning. Märkningen ska omfatta tillverkarens namn, landet och platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Vid införsel av skjutvapen ska märkningen placeras på varje sådan vapendel som anges i 2 § andra stycket. Detta märkningskrav gäller som huvudregel även när sådana vapendelar förs in separat. Därutöver ska märkningen, liksom tidigare, visa att föremålet har förts in till Sverige och året för införseln. Samma krav på märkning gäller vid införsel av ett obrukbart vapen, om vapnet i brukbart skick skulle omfattas av märkningskravet.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 1 b §.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.1 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

3 kap.

10 § Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet utan särskilt tillstånd .

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningarna för innehav av ammunition vid lån av skjutvapen. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

Ändringen innebär att de förutsättningar som gäller för innehav av am- munition vid lån av skjutvapen ska gälla även för innehav av ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

110

s. 111 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen , ammunition , ljud- dämpare och vapenmagasin

1 § Den som innehar skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller en grundläggande regel om vårdplikt för den som innehar skjutvapen eller ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen innebär att vårdplikten ska gälla även den som innehar ljud- dämpare eller vapenmagasin.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket c.

2 § När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller regler om förvaring av skjutvapen och ammunition som inte används. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen i andra stycket innebär att de förvaringskrav som gäller för ammunition även ska gälla för ljuddämpare och vapenmagasin. Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket c.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar, bl.a. byts ordet brukas ut mot ordet används. Någon ändring i betydelse är inte avsedd.

3 § En innehavare får lämna över sina skjutvapen, sin ammunition , sina ljuddämpare eller sina vapenmagasin till någon annan för förvaring, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om bl.a. under vilka förutsättningar en innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen i första stycket innebär att ljuddämpare och vapenmagasin ska kunna lämnas över till någon annan för förvaring under samma förutsättningar som skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även en språklig ändring.

Prop. 2020/21:42

111

s. 112 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att den som förvarar vapenmagasin utan föreskrivet tillstånd får förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Paragrafen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket b (överlämnande till förvaring), c (förvaringskrav) och i (förvaring åt någon annan).

4 § Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen . Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är lämpligt , isärtaget och nerpackat.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om vilka åtgärder som ska vidtas av den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen innebär att de krav som gäller skjutvapen och ammunition som skickas eller transporteras även ska gälla ljuddämpare och vapen- magasin. Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket b.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

6 kap. Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet

2 § Ett tillstånd att inneha ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin ska återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren har missbrukat den egendom som tillståndet gäller ,

eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd att inneha ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringarna innebär att tillstånd att inneha ljuddämpare eller vapen- magasin ska återkallas under samma förutsättningar som tillstånd att inne- ha ammunition.

3 § Ett tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition ska återkallas av Polismyndigheten om

a) tillståndshavaren inte längre driver verksamheten yrkesmässigt ,

b) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

112

s. 113 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar Prop. 2020/21:42 bl.a. i vilka fall ett tillstånd att driva handel med skjutvapen ska återkallas.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen innebär att tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjut- vapen eller ammunition ska återkallas under samma förutsättningar som gäller för handel med skjutvapen. Tillägget innebär även att andra stycket, som avser återkallelse som inte är obligatorisk, gäller för tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 16 i vapendirektivet.

Omhändertagande av vapen, ammunition , ljuddämpare, vapen- magasin och tillståndsbevis

4 § Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition, ljuddämpare, vapenmagasin och tillståndsbevis ska tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakt- tillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om omhändertagande av vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringen i första stycket innebär att ljuddämpare och vapenmagasin ska tas om hand under samma förutsättningar som gäller för bl.a. ammuni- tion.

7 kap. Inlösen av vapen , ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin

1 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha vapen, ammunition , ljuddämpare eller ett vapenmagasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) en domstol har beslutat att vapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin , som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller

bestämmelser om inlösen av skjutvapen och ammunition. Övervägandena

finns i avsnitt 8.8.

113

s. 114 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Ändringarna innebär att samma förutsättningar ska gälla för inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin ska inte lösas in om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha den och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre månader från det att tillståndet att inneha egendomen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av en domstol eller en åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnen , ammunitionen , ljuddämparna eller magasinen ska inte heller lösas in om ansökan om tillstånd att inneha egendomen görs inom samma tid. Om ansökan avslås ska egendomen lösas in, om den inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller undantag från bestämmelserna om inlösen. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att de undantag från krav på inlösen som gäller för skjutvapen och ammunition även ska gälla för ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

3 § En innehavare av skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller

vapenmagasin som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens

beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten

bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan

motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller

bestämmelser om förfarandet vid inlösen. Övervägandena finns i avsnitt

8.8.

Ändringen innebär att samma förfarande som gäller vid inlösen av skjut-

vapen och ammunition ska gälla även vid inlösen av ljuddämpare och

vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

4 § För vapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin som löses in

ska en ersättning betalas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller

en bestämmelse om ersättning vid inlösen. Övervägandena finns i avsnitt

8.8.

Ändringen innebär att den ersättning som ska betalas vid inlösen av ljud-

dämpare och vapenmagasin ska beräknas på samma sätt som vid inlösen

av vapen och ammunition.

114

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

s. 115 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

8 kap. Vapen , ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin i dödsbon och konkursbon

1 § Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon , 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon , konkursen har avslutats.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att utan särskilt tillstånd få inneha skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Ändringen innebär att samma förutsättningar ska gälla för innehav av ljuddämpare och vapenmagasin utan särskilt tillstånd som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 § Om skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för särskild förvaring av skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Ändringen innebär att samma förutsättningar ska gälla för särskild förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin som för skjutvapen och ammunition.

3 § Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin i dödsbon finns i 7 kap.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller en upplysning om att bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbon finns i 7 kap. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Genom ändringen ges en upplysning om att det i 7 kap. finns bestäm- melser om inlösen även av ljuddämpare och vapenmagasin i dödsbon.

9 kap.

1 § Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter , yrkesmässigt förmedlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet , döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år.

Prop. 2020/21:42

115

s. 116 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Paragrafen reglerar straffansvar för vapenbrott och behandlas i avsnitt 6.2. Genom ändringen kriminaliseras yrkesmässig förmedling av skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha det. Av 2 kap. 9 § framgår att skjut- vapen får yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet. Att bryta mot den bestämmelsen utgör således vapen- brott. Angående vad som avses med yrkesmässig förmedling, se kommen-

taren till 2 kap. 1 §.

1 a § Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1. vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2. vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet, överlåtelsen , förmedlingen eller utlåningen har avsett flera vapen,

4. vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller

5. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om brott som avses i 1 § första stycket är synnerligen grovt, döms för synnerligen grovt vapenbrott till fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen , förmedlingen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen eller flera vapen av särskilt farlig beskaffenhet.

Vid bedömningen enligt första och andra styckena ska ett enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar straffansvar för grovt och synnerligen grovt vapenbrott. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Ändringarna innebär att mängden vapen, liksom vapnens beskaffenhet, är omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett vapenbrott, som består i att någon yrkesmässigt har förmedlat skjutvapen till någon som inte haft rätt att inneha det, är grovt eller synnerligen grovt. I paragrafen anges även andra omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett vapenbrott är grovt eller synnerligen grovt.

2 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

116

s. 117 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevaknings- företag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det,

e) överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen ,

f) driver handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedlar skjut- vapen eller ammunition utan tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin åt någon annan utan att ett föreskrivet tillstånd till förvaringen finns , eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

Paragrafen, som har utformats i enlighet Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om straffansvar för andra brott mot vapenlagen än vapenbrott och brott mot bestämmelserna om märkning. Övervägandena finns i avsnitt 6.2, 8.4, 8.5 och 8.7.

Genom ändringen i första stycket c straffbeläggs brott mot vissa bestämmelser om förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin (jfr 5 kap. 1–3 §§).

Genom ändringen i första stycket d straffbeläggs innehav av ljuddämpare och vapenmagasin utan rätt till det (jfr 2 kap. 1 och 8 §§). Det uttryckliga straffbeläggandet av att någon inte följt ett beslut att lämna över ammunition för inlösen har strukits. Att inte följa beslutet innebär att ammunitionen innehas otillåtet vilket är straffbelagt enligt samma punkt.

Genom ändringen i första stycket e straffbeläggs överlåtelse av ljuddämpare och vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen. Dessutom straffbeläggs det att yrkesmässigt förmedla ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen (jfr 2 kap. 9 §).

Genom tillägget i första stycket f straffbeläggs att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition utan tillstånd (jfr

2 kap. 1 § c).

Genom ändringen i första stycket i straffbeläggs förvaring av

ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd (jfr 5 kap. 3 § första stycket).

Genom ändringen i andra stycket undantas ringa fall av otillåtet innehav av ljuddämpare och vapenmagasin från det straffbara området.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

Prop. 2020/21:42

117

s. 118 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Ändringarna i paragrafen som gäller vapenmagasin och mäklar- verksamhet genomför artikel 16 i vapendirektivet.

4 § Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, upplyses om att bestämmelserna om straff för olovlig införsel av vissa varor och för försök till sådant brott finns i lagen om straff för smuggling. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Genom ändringen ges en upplysning om att det även när det gäller olovlig införsel av ljuddämpare och vapenmagasin finns straff- bestämmelser i lagen om straff för smuggling.

5 § Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för att förklara egendomen förverkad kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin som hör till vapnet förklaras förverkade .

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förverkande av vapen, vapendelar och ammunition som har varit föremål för vissa brott enligt vapenlagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringen i första stycket innebär att ljuddämpare och vapenmagasin som har varit föremål för brott ska kunna förverkas under samma förutsättningar som gäller för ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

7 § Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, finns en särskild åtalsregel för den som frivilligt lämnar in skjutvapen och ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringen innebär att den särskilda åtalsregeln även omfattar den som frivilligt lämnar in ljuddämpare och vapenmagasin.

118

s. 119 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

11 kap.

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen , ljuddämpare eller vapenmagasin som lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige,

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och

h) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla införsel av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller per- soner som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndig- heten eller Säkerhetspolisen, eller ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin till sådana vapen.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Bemyndigandet i punkt c utvidgas till att omfatta innehav av ljud- dämpare och vapenmagasin som lämnats över från staten till vissa upp- räknade personer och organisationer.

Bemyndigandet i punkt f utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige.

Bemyndigandet i punkt h utvidgas till att omfatta införsel av ljud- dämpare och vapenmagasin som lämnats över från staten till vissa uppräknade personer.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

Prop. 2020/21:42

119

s. 120 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition , krav på vapenhandlare och vapenmäklare att föra register och vad som i övrigt ska gälla vid sådan verksamhet ,

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin .

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1, 8.7 och 9.4.

Bemyndigandet i punkt c utvidgas till att omfatta mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Vidare tydliggörs att bemyndigandet omfattar en möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för vapen- handlare och vapenmäklare att föra register. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §.

Bemyndigandet i punkt e utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin som förvaras av sammanslutningar.

Bemyndigandet i punkt k utvidgas till att omfatta transport av

ljuddämpare och vapenmagasin.

3 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten får

i enskilda fall besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition ,

ljuddämpare och vapenmagasin som innehas av en främmande stats

militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt

militärt samarbete eller internationell krishantering.

Av paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,

framgår att regeringen, eller efter regeringens bestämmande,

Försvarsmakten i enskilda fall har befogenhet att besluta att lagen inte ska

gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats

militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt

militärt samarbete eller internationell krishantering. Övervägandena finns

120

i avsnitt 8.3.

s. 121 13.2 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Ändringen innebär att besluten även kan avse ljuddämpare och vapen- Prop. 2020/21:42 magasin.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 11. I punkt 1 föreskrivs när lagen ska träda i kraft.

Ändringarna i 2 kap. 1 § första stycket a och 5 kap. 3 § innebär att det under vissa förutsättningar krävs tillstånd för innehav av vapenmagasin och för förvaring av sådana hos någon annan eller åt någon annan. I punkt 2 , som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, föreskrivs att sådant tillstånd inte krävs under en övergångsperiod. Bestämmelsen innebär att den som innehar eller förvarar vapenmagasin, som det krävs tillstånd för, måste ansöka om sådant tillstånd senast under juni 2021. Har en sådan ansökan gjorts får magasinen innehas eller förvaras utan tillstånd till dess ansökan prövats slutligt, dvs. till dess att ett avgörande i tillståndsfrågan har vunnit laga kraft.

Ändringen i 2 kap. 1 § första stycket c innebär att det krävs tillstånd för att yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition. I punkt 3 , som har införts efter förslag från Lagrådet , föreskrivs att sådant tillstånd inte krävs under en övergångsperiod. Bestämmelsen innebär att den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition, som det krävs tillstånd för, måste ansöka om sådant tillstånd senast under juni 2021. Har en sådan ansökan gjorts får verksamheten bedrivas utan tillstånd till dess ansökan prövats slutligt, dvs. till dess att ett avgörande i tillståndsfrågan har vunnit laga kraft.

I punkt 4 föreskrivs att kravet på deaktivering i 2 kap. 5 a § inte ska gälla vid förnyelse av vissa tillstånd.

121

s. 122 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

122

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

21 a § Den myndighet som prövar frågor om tillstånd enligt 16 § att hantera ammunition ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över personer och organisationer som har meddelats ett sådant tillstånd. Registret ska även innehålla uppgift om fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats ett sådant tillstånd samt om personer som har godkänts som föreståndare för verksamheten.

Paragrafen är ny och genomför artikel 4.3 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Genom paragrafen åläggs den myndighet som prövar frågor om tillstånd om hantering av ammunition enligt 16 § att föra register över personer och organisationer som har meddelats sådant tillstånd. Verksamheter som bedriver handel med ammunition ska således registreras av den kommun där handeln bedrivs och verksamheter som ägnar sig åt annan hantering av ammunition ska registreras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Registren ska, förutom de som meddelats tillstånd, omfatta fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats tillstånd. Exempel på personer som kan ha betydande inflytande är verkställande direktörer, styrelseledamöter, bolagsmän och aktieägare med betydande aktieinnehav.

21 b § Ett register enligt 21 a § ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag, och

2. ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till ammunition.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.

Paragrafen anger ändamålen med de register som kommuner och MSB ska föra enligt 21 a §. För angivna ändamål får uppgifterna också lämnas ut till andra myndigheter. Uppgifter får även, enligt finalitetsprincipen i

5.1 b i dataskyddsförordningen, behandlas och lämnas ut i andra fall om det inte är oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Detta innebär bl.a. att de omständigheter som anges i artikel 6.4 a–e i dataskyddsförordningen ska beaktas vid bedömningen av om behand- lingen är förenlig med insamlingsändamålen.

21 c § Bestämmelserna i 21 a och 21 b §§ kompletterar Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person- uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Vid behandling av personuppgifter enligt 21 a och 21 b §§ gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,

s. 123 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.

I paragrafen upplyses om att bestämmelserna i 21 a och 21 b §§ kompletterar dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den automatiskt är en del av den svenska rättsordningen. I vissa avseenden förutsätter eller tillåter dataskyddsförordningen emellertid att medlemsstaterna inför bestäm- melser som kompletterar förordningen, antingen i form av preciseringar eller i form av undantag. Denna lag innehåller de kompletterande bestämmelser som gäller för behandling av personuppgifter med anledning av de register som kommuner och MSB ska föra enligt 21 a och 21 b §§. Hänvisningen till dataskyddsförordningen är dynamisk, dvs. den avser förordningen i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse.

I paragrafen upplyses också om hur 21 a och 21 b §§ förhåller sig till dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid behandling av personuppgifter enligt 21 a och 21 b §§. Detta gäller dock endast om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Prop. 2020/21:42

123

s. 124 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/22

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/853

av den 17 maj 2017

om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 1 ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 91/477/EEG ( 3 ) utgör en kompletterande åtgärd för den inre marknaden. Genom den skapades det en balans mellan, å ena sidan, åtagandet att säkerställa en viss frihet för handel med vissa skjutvapen och deras väsentliga delar inom unionen och, å andra sidan, kravet att den friheten begränsas av vissa garantier som gäller säkerheten och som är anpassade till dessa produkter.

(2) Vissa aspekter av direktiv 91/477/EEG behöver förbättras ytterligare på ett proportionellt sätt för att motverka att skjutvapen missbrukas för brottslig verksamhet, samt med tanke på terroristattackerna nyligen. I detta sammanhang efterfrågade kommissionen, i sitt meddelande av den 28 april 2015 om den europeiska säkerhetsagendan, en översyn av det direktivet och en gemensam strategi för deaktivering av skjutvapen för att förhindra att dessa reaktiveras och används av brottslingar.

(3) Så snart skjutvapen lagligen förvärvats och innehas i enlighet med direktiv 91/477/EEG, bör nationella bestämmelser om rätten att bära vapen och om jakt eller tävlingsskytte tillämpas.

(4) Vid tillämpning av direktiv 91/477/EEG bör definitionen av vapenmäklare omfatta varje fysisk eller juridisk person, inbegripet partnerskap och termen tillhandahållande anses inbegripa uthyrning och leasing. Eftersom vapenmäklare tillhandahåller tjänster som liknar de som tillhandahålls av vapenhandlare bör de också omfattas av direktiv 91/477/EEG när det gäller de skyldigheter för vapenhandlare som är av relevans för vapenmäklares verksamhet, i den mån de kan fullgöra dessa skyldigheter och i den mån skyldigheterna i fråga inte fullgörs av en vapenhandlare vad beträffar samma underliggande transaktion.

(5) Vapenhandlares verksamhet inbegriper inte bara tillverkning utan även ändring eller omvandling av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition, t.ex. förkortande av ett komplett skjutvapen som leder till att deras kategori eller underkategori ändras. Rent privat, icke-kommersiell verksamhet, t.ex. manuell laddning och omladdning av ammunition från ammunitionsdelar för eget bruk eller ändringar av skjutvapen eller väsentliga delar som ägs av den berörda personen, såsom ändringar av stocken eller siktet eller underhåll för att åtgärda slitage på väsentliga delar, bör inte anses utgöra verksamhet som endast vapenhandlare får utföra.

( 1 ) EUT C 264, 20.7.2016, s. 77.

( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 mars 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 april 2017.

( 3 ) Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, 13.9.1991, s. 51).

124

s. 125 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/23

(6) För att öka spårbarheten för alla skjutvapen och väsentliga delar och för att främja den fria rörligheten för dessa, bör alla skjutvapen eller deras väsentliga delar förses med en tydlig, beständig och unik märkning samt registreras i medlemsstaternas register.

(7) Registrens poster bör innehålla alla uppgifter som gör det möjligt att knyta ett skjutvapen till dess innehavare, och bör inbegripa namnet på tillverkaren eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen, skjutvapnets typ, märke, modell, kaliber och serienummer eller eventuella unika märkningar som anbringats på skjutvapnets stomme eller låda. Andra väsentliga delar än stommen och lådan bör i registren anges inom ramen för posten för det skjutvapen på vilket de ska monteras.

(8) För att förhindra att märkningar lätt avlägsnas och för att klargöra vilka väsentliga delar som ska märkas bör gemensamma unionsregler för märkning införas. Dessa regler bör tillämpas endast på skjutvapen eller väsentliga delar som tillverkas i eller importeras till unionen den 14 september 2018 eller senare, när dessa släpps ut på marknaden, medan skjutvapen och delar som tillverkas i eller importeras till unionen före det datumet fortsatt bör omfattas av de märknings- och registreringskrav enligt direktiv 91/477/EEG som är tillämpliga fram till det datumet.

(9) Mot bakgrund av hur farliga skjutvapen och väsentliga delar är och med tanke på deras livslängd krävs det, för att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan spåra skjutvapen och väsentliga delar inom ramen för administrativa och straffrättsliga förfaranden och med beaktande av nationell processrätt, att registrens poster bevaras under en period av 30 år efter det att skjutvapnen eller de väsentliga delarna i fråga skrotats. Tillgång till dessa registerposter och alla tillhörande personuppgifter bör för beviljande eller återkallande av tillstånd eller tullförfarande, inbegripet ett eventuellt påförande av administrativa sanktioner, begränsas till behöriga myndigheter och tillåtas endast upp till 10 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats, och upp till 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats när sådan tillgång är nödvändig i brottsbekämpningssyfte.

(10) Ett effektivt informationsutbyte mellan vapenhandlare och vapenmäklare å ena sidan och nationella behöriga myndigheter å andra sidan är viktigt för att registret ska fungera på ändamålsenligt sätt. Vapenhandlare och vapenmäklare bör därför utan onödigt dröjsmål förse de nationella behöriga myndigheterna med information. För att underlätta detta bör de nationella behöriga myndigheterna gentemot vapenhandlare och vapenmäklare tillgängliggöra möjligheter till elektronisk kommunikation, vilka kan inbegripa inlämnande av informationen antingen genom e-post eller direkt genom en databas eller ett register av något annat slag.

(11) När det gäller medlemsstaternas skyldighet att ha ett övervakningssystem för att säkerställa att villkoren för tillstånd för skjutvapen är uppfyllda under hela deras varaktighet, bör medlemsstaterna besluta huruvida bedömningen ska inbegripa läkarundersökningar och psykologiska undersökningar på förhand.

(12) Utan att det påverkar nationell rätt om yrkesansvar bör bedömningen av relevant medicinsk eller psykologisk information inte förutsätta att den medicinska personal eller andra personer som tillhandahåller sådana uppgifter har något ansvar om skjutvapen som innehas i enlighet med direktiv 91/477/EEG missbrukas.

(13) Skjutvapen och ammunition bör förvaras på ett säkert sätt när de inte hålls under omedelbar uppsikt. Om de förvaras på annat sätt än i säkerhetsskåp bör skjutvapen och ammunition förvaras åtskilt från varandra. När skjutvapnet och ammunitionen ska överlämnas till en transportör bör denne vara ansvarig för lämplig övervakning och förvaring. Kriterier för lämplig förvaring och säker transport bör definieras i nationell rätt, med beaktande av antalet berörda vapen och ammunition samt deras kategori.

(14) Direktiv 91/477/EEG bör inte påverka de regler i medlemsstaterna som tillåter lagliga transaktioner gällande

skjutvapen, väsentliga delar och ammunition via postorder, internet eller distansavtal enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU ( 1 ), exempelvis genom internetbaserade auktionskataloger eller radannonser, telefon eller e-post. Det är emellertid mycket viktigt att identiteten på parterna i sådana transaktioner och parternas lagliga rätt att delta i sådana transaktioner är möjliga att kontrollera och faktiskt blir föremål för en sådan kontroll. När det gäller köpare är det därför lämpligt att säkerställa att deras identitet och

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

125

s. 126 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/24

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

i tillämpliga fall deras tillstånd för förvärv av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition kontrolleras av en vapenhandlare eller vapenmäklare som är licensierad eller har tillstånd eller av en offentlig myndighet eller dess företrädare, senast vid leveransen.

(15) För de farligaste skjutvapnen bör det införas strängare regler i direktiv 91/477/EEG som säkerställer att det inte är tillåtet att förvärva, inneha eller bedriva handel med dessa skjutvapen, med vissa begränsade, vederbörligen motiverade undantag. Om dessa regler inte följs bör medlemsstaterna vidta samtliga lämpliga åtgärder, som skulle kunna inbegripa beslagtagande av skjutvapnen i fråga.

(16) Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att tillåta förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A när så krävs för utbildningsändamål, kulturella ändamål, inbegripet film och teater, forskningsändamål eller historiska ändamål. Personer som beviljas tillstånd skulle kunna vara bl.a. vapensmeder, kontrollanstalter, tillverkare, certifierade experter, kriminaltekniker och i vissa fall de som är involverade i film- och tv-inspelningar. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att tillåta enskilda att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A för det nationella försvaret, t.ex. inom ramen för frivillig militär utbildning som föreskrivs i nationell rätt.

(17) Medlemsstaterna bör kunna välja att bevilja erkända museer och samlare tillstånd för förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A när så krävs för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska, utbildningsrelaterade eller kulturarvsrelaterade ändamål, under förutsättning att sådana museer och samlare, innan ett sådant tillstånd beviljas, visar att de vidtagit de åtgärder som krävs för att motverka eventuella risker för den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen, också genom lämplig förvaring. Vid beviljande av varje sådant tillstånd bör den specifika situationen beaktas och tas med i beräkningen, t.ex. samlingens karaktär och ändamålen med den, och medlemsstaterna bör säkerställa att det finns ett system för övervakning av samlare och samlingar.

(18) Vapenhandlare och vapenmäklare bör inte hindras att hantera skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A i fall där förvärv och innehav av sådana skjutvapen, väsentliga delar och ammunition undantagsvis är tillåtna, när hantering av dessa är nödvändig för deaktivering eller omvandling eller närhelst annars så är tillåtet enligt direktiv 91/477/EEG, enligt ändring genom det här direktivet. Inte heller bör vapenhandlare och vapenmäklare hindras från att hantera sådana skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i fall som inte omfattas av direktiv 91/477/EEG, enligt ändring genom det här direktivet, t.ex. skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som ska exporteras utanför unionen eller vapen som ska förvärvas av försvarsmakten, polisen eller offentliga myndigheter.

(19) Vapenhandlare och vapenmäklare bör få vägra att genomföra varje transaktion för förvärv av komplett ammunition eller skarpa tändrör för ammunition som de anser vara misstänkt. En transaktion kan anses vara misstänkt om den exempelvis inbegriper mängder som är ovanliga för den planerade privata användningen, om köparen inte verkar känna till ammunitionens användning eller om köparen insisterar på att betala i kontanter och samtidigt är ovillig att visa upp identitetsbevis. Vapenhandlare och vapenmäklare bör också kunna rapportera sådana misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna.

(20) Risken är hög för att akustiska vapen och andra typer av vapen som använder lösa skott omvandlas till verkliga skjutvapen. Det är därför mycket viktigt att ta itu med problemet med sådana omvandlade vapen som används för att begå brottslig verksamhet, i synnerhet genom att låta dem omfattas av direktiv 91/477/EEG. I syfte att undvika risken för att larm- och signalvapen tillverkas på ett sådant sätt som gör dem möjliga att omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, bör kommissionen anta tekniska specifikationer för att säkerställa att de inte går att omvandla på ett sådant sätt.

(21) Med hänsyn till att det finns stor risk för att skjutvapen som inte deaktiverats på rätt sätt reaktiveras och i syfte att höja säkerhetsnivån i hela unionen bör sådana skjutvapen omfattas av direktiv 91/477/EEG. En definition av deaktiverade skjutvapen bör anges som återspeglar de generella principer för deaktivering av skjutvapen som anges i protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, fogat till rådets beslut 2014/164/EU ( 1 ), varigenom protokollet införlivas i unionens rättsliga ramar.

( 1 ) Rådets beslut 2014/164/EU av den 11 februari 2014 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, vilket kompletterar Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (EUT L 89, 25.3.2014, s. 7).

126

s. 127 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/25

(22) Skjutvapen som är utformade för militärt bruk, t.ex. AK47 och M16, och som genom sin utformning erbjuder ett val mellan olika avfyrningssätt, och manuellt kan ställas in på antingen helautomateld eller halvautomateld, bör klassificeras i kategori A skjutvapen, och därför förbjudas för civilt bruk. Om de omvandlas till halvautomatiska skjutvapen bör de klassificeras i kategori A punkt 6.

(23) Vissa halvautomatiska skjutvapen kan lätt omvandlas till automatiska skjutvapen och utgör därmed ett hot mot säkerheten. Men även utan en sådan omvandling skulle vissa halvautomatiska skjutvapen kunna vara mycket

farliga om de kan rymma många patroner samtidigt. Därför bör halvautomatiska skjutvapen med en fast laddningsanordning som gör det möjligt att avfyra många patroner samt halvautomatiska skjutvapen i kombination med en löstagbar laddningsanordning med hög kapacitet förbjudas för civilt bruk. Möjligheten att montera på en laddningsanordning med en kapacitet som överstiger 10 patroner för långa skjutvapen och 20 patroner för korta skjutvapen avgör inte i sig klassificeringen av skjutvapnet i en viss kategori.

(24) Utan att det påverkar förlängning av tillstånd i enlighet med direktiv 91/477/EEG bör halvautomatiska skjutvapen med kantantändning, inbegripet skjutvapen av kaliber .22 eller mindre, inte klassificeras i kategori A, såvida de inte omvandlats från automatiska skjutvapen.

(25) Bestämmelserna i direktiv 91/477/EEG gällande Europeiska skjutvapenpasset, som den huvudsakliga handling som krävs för de olika verksamheter som bedrivs av tävlingsskyttar och andra personer som beviljats tillstånd

i enlighet med det direktivet, bör förbättras genom att det i de relevanta bestämmelserna införs en hänvisning till skjutvapen i kategori A, utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att välja att tillämpa strängare regler.

(26) Föremål som fysiskt ser ut som skjutvapen ( replikvapen ), men är tillverkade så att de inte kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, bör inte omfattas av direktiv 91/477/EEG.

(27) Om medlemsstaterna har nationell rätt som reglerar antika vapen omfattas dessa vapen inte av direktiv 91/477/EEG. Reproduktioner av antika vapen är dock inte av samma historiska värde eller intresse och kan tillverkas med hjälp av moderna tekniker som kan öka livslängden och precisionen. Därför bör reproduktioner ingå i tillämpningsområdet för direktiv 91/477/EEG. Direktiv 91/477/EEG är inte tillämpligt på andra produkter, såsom airsoftvapen, som inte motsvarar definitionen av ett skjutvapen och därför inte regleras genom det direktivet.

(28) För att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna vore det värdefullt om kommissionen gjorde en bedömning av vad som krävs för ett system som kan stödja utbytet av de uppgifter som finns i medlemsstaternas datoriserade register, inbegripet möjligheten att låta varje medlemsstat få tillgång till ett sådant system. Det systemet kan använda en modul från informationssystemet för den inre marknaden (IMI) – inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 ( 1 ) som är särskilt anpassad för skjutvapen. Sådant informationsutbyte mellan medlemsstater bör ske i överensstämmelse med de uppgiftsskyddsregler som fastställs

i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 ( 2 ). När den behöriga myndigheten behöver ha tillgång till uppgifter ur kriminalregistret för en person som ansöker om tillstånd att förvärva eller inneha ett skjutvapen bör myndigheten i fråga kunna erhålla dessa uppgifter enligt rådets rambeslut 2009/315/RIF ( 3 ). Kommissionens bedömning skulle vid behov kunna åtföljas av ett förslag till lagstiftning som beaktar befintliga system för informationsutbyte.

(29) I syfte att säkerställa ett lämpligt informationsutbyte på elektronisk väg mellan medlemsstaterna rörande beviljade tillstånd för överföring av skjutvapen till en annan medlemsstat och om avslag på ansökningar om tillstånd

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG ( IMI-förordningen ) (EUT L 316,

14.11.2012, s. 1).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds

förordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

( 3 ) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminal registret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

127

s. 128 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/26

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

att förvärva eller inneha ett skjutvapen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa bestämmelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att skapa ett sådant system för utbyte av information. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 ( 1 ). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europapar lamentet och rådet i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 2 ).

(31) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(32) Förordning (EU) 2016/679 bör gälla för behandling av personuppgifter inom ramen för direktiv 91/477/EEG. Om personuppgifter som samlats in enligt direktiv 91/477/EEG behandlas i syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, bör de myndigheter som behandlar dessa uppgifter följa bestämmelser som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 ( 3 ).

(33) Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionali tetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(34) Direktiv 91/477/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(35) När det gäller Island och Norge utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till

genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ( 4 ), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i rådets beslut 1999/437/EG ( 5 ).

(36) När det gäller Schweiz utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till

genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ( 6 ), en utveckling av de bestämmelser

i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i beslut 1999/437/EG jämförd med

artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG ( 7 ).

( 1 )

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

( 2 )

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

( 3 )

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga

myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga

påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

( 4 )

EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

( 5 )

Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska

unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och

( 6 )

utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

( 7 )

Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

128

s. 129 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/27

(37) När det gäller Liechtenstein utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ( 1 ), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU ( 2 ).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 91/477/EEG ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1

1. I detta direktiv avses med

1. skjutvapen : varje bärbart vapen med pipa som avfyrar, är avsett att avfyra eller kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, om det inte utesluts från den definitionen av någon av anledningarna i del III i bilaga I. Skjutvapen klassificeras i del II i bilaga I.

Ett föremål ska anses kunna omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne om

a) det liknar ett skjutvapen, och

b) det på grund av sin konstruktion eller sina materialegenskaper kan omvandlas på detta sätt,

2. väsentlig del : pipan, stommen, lådan, inklusive både övre och nedre i tillämpliga fall, manteln, cylindern samt slutstycket, vilka, som separata delar, tillhör samma kategori som det skjutvapen på vilket de är eller är tänkta att vara monterade,

3. ammunition : alla patroner eller deras komponenter, inklusive patronhylsor, tändhattar, drivladdningar, kulor eller projektiler som används i skjutvapen, förutsatt att dessa komponenter själva omfattas av krav på tillstånd i den berörda medlemsstaten,

4. larm- och signalvapen : anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition och som inte kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne,

5. salutvapen och akustiska vapen : skjutvapen som har omvandlats särskilt så att de endast kan avfyra lösa skott för användning vid t.ex. teaterföreställningar, fotografering, film- och tv-inspelningar, återskapande av historiska händelser, parader, idrottsevenemang och utbildning,

6. deaktiverade skjutvapen : skjutvapen som har gjorts permanent obrukbara genom åtgärder som medför att det berörda skjutvapnets samtliga väsentliga delar gjorts definitivt oanvändbara och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle möjliggöra någon form av reaktivering av skjutvapnet,

7. museum : en permanent institution som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, är öppen för allmänheten och förvärvar, bevarar, bedriver forskning om och ställer ut skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska eller utbildnings-, kulturarvs- eller fritidsrelaterade ändamål, och som erkänts som sådan av den berörda medlemsstaten,

( 1 ) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

( 2 ) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

129

s. 130 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/28

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

8. samlare : varje fysisk eller juridisk person som samlar in och bevarar skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska eller utbildnings- eller kulturarvsrelaterade ändamål, och som erkänts som sådan av den berörda medlemsstaten,

9. vapenhandlare : varje fysisk eller juridisk person vars näringsverksamhet helt eller delvis består av något av följande:

a) tillverka, bedriva handel eller byteshandel med, hyra ut, reparera, ändra eller omvandla skjutvapen eller väsentliga delar,

b) tillverka, bedriva handel eller byteshandel med, ändra eller omvandla ammunition,

10. vapenmäklare : varje fysisk eller juridisk person, med undantag av vapenhandlare, vars näringsverksamhet helt eller delvis består av något av följande:

a) förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition,

b) arrangera överföringen av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition inom en medlemsstat, från en medlemsstat till en annan medlemsstat, från en medlemsstat till ett tredjeland eller från ett tredjeland till en medlemsstat,

11. olaglig tillverkning : olaglig tillverkning eller sammansättning av skjutvapen, väsentliga delar till dessa och ammunition

a) med hjälp av väsentliga delar till skjutvapen som varit föremål för olaglig handel,

b) utan tillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 4 av en behörig myndighet i den medlemsstat där tillverkningen eller sammansättningen har skett, eller

c) utan märkning av vapnen då de tillverkas i enlighet med artikel 4,

12. olaglig handel : förvärv, försäljning, leverans, transport och överföring av skjutvapen, väsentliga delar till dessa eller ammunition från en medlemsstat eller genom denna medlemsstat till en annan medlemsstat, om någon av de berörda medlemsstaterna inte tillåter det i enlighet med detta direktiv eller om skjutvapnen, de väsentliga delarna eller ammunitionen inte har märkts i enlighet med artikel 4,

13. spårning : en systematisk utredning av hur skjutvapen och i förekommande fall väsentliga delar till dessa och ammunition går från tillverkare till köpare, i syfte att hjälpa medlemsstaternas behöriga myndigheter att upptäcka, utreda och analysera olaglig tillverkning och olaglig handel.

2. Vid tillämpning av detta direktiv ska en person betraktas som bosatt i det land som anges i adressen i någon officiell handling som utvisar personens hemvist, såsom pass eller nationellt identitetskort som visas upp för behöriga myndigheterna i en medlemsstat eller för en vapenhandlare eller en vapenmäklare vid kontroll vid förvärv eller av innehav. Om en persons adress inte framgår av hans eller hennes pass eller nationella identitetskort ska bosättningslandet avgöras på grundval av andra officiella bevis för bosättning som godtas i den berörda medlemsstaten.

3. Ett europeiskt skjutvapenpass ska på begäran utfärdas av en medlemsstats behöriga myndigheter till en person som legalt förvärvar och använder ett skjutvapen. Passet ska ha en giltighetstid på högst fem år, som kan förlängas, och det ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga II. Det ska vara en personlig handling där det eller de skjutvapen förs in som passets innehavare äger och använder i enlighet med passet. Då skjutvapnet används ska

passet alltid medföras av den berörda personen och eventuella förändringar i skjutvapeninnehavet eller i skjutvapnets egenskaper ska anges i passet, liksom förlust eller stöld av skjutvapnet.”

2. Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2

1. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av nationella bestämmelser om rätten att bära vapen och om jakt eller tävlingsskytte, om de vapen som används lagligen förvärvats och innehas i enlighet med detta direktiv.

130

s. 131 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/29

2. Detta direktiv ska inte tillämpas på förvärv eller innehav av vapen och ammunition i enlighet med nationell rätt av försvarsmakten, polisen eller de offentliga myndigheterna. Det ska inte heller tillämpas på överlåtelse som regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (*).

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).”

3. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1. När det gäller skjutvapen som tillverkats i eller importerats till unionen den 14 september 2018 eller senare ska medlemsstaterna säkerställa att alla skjutvapen eller väsentliga delar som släpps ut på marknaden har

a) försetts med en tydlig, permanent och unik märkning utan dröjsmål efter tillverkning och senast innan de släpps ut på marknaden, eller utan dröjsmål efter import till unionen, och

b) registrerats i enlighet med detta direktiv utan dröjsmål efter tillverkning och senast innan de släpps ut på marknaden, eller utan dröjsmål efter import till unionen.

2. Den unika märkning som avses i punkt 1 a ska inbegripa tillverkarens namn eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen, serienumret och tillverkningsåret, om detta inte redan framgår av serienumret, samt om möjligt modellen. Detta ska inte påverka möjligheten att anbringa tillverkarens varumärke. Om en väsentlig del är för liten för att kunna märkas i enlighet med denna artikel ska den märkas med åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod.

Märkningskraven för skjutvapen och väsentliga delar som är av särskilt stort historiskt värde ska fastställas i enlighet med nationell rätt.

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje enskild förpackning med komplett ammunition märks på ett sådant sätt att tillverkarens namn, varupartiets identifikationsnummer, kalibern och ammunitionstypen anges.

Vid tillämpning av punkt 1 och den här punkten får medlemsstaterna välja att tillämpa bestämmelserna i konventionen av den 1 juli 1969 om ömsesidigt erkännande av kontrollstämplar på handeldvapen.

När ett skjutvapen eller dess väsentliga delar överförs från en statlig depå till permanent civilt bruk ska medlemsstaterna dessutom säkerställa att det eller de förses med den unika märkning som föreskrivs i punkt 1 och som tillåter identifiering av den enhet från vilken överföringen har skett.

2a. Kommissionen ska anta genomförandeakter med tekniska specifikationer för märkningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

3. Medlemsstaterna ska inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet. Sådana system ska inbegripa åtminstone

a) registrering av vapenhandlare och vapenmäklare som är verksamma på den medlemsstatens territorium,

b) licens eller tillstånd för vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet på den medlemsstatens territorium, och

c) en prövning av den berörda vapenhandlarens eller vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och relevanta förmåga. I fråga om juridiska personer gäller prövningen både den juridiska personen och den fysiska person eller de personer som leder företaget.”

131

s. 132 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/30

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

b) Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i) I första stycket ska andra meningen ersättas med följande:

”Det registret ska omfatta alla de uppgifter med anknytning till skjutvapen som krävs för att spåra och identifiera skjutvapnen i fråga, däribland

a) typ, märke, modell, kaliber och serienummer för varje skjutvapen samt den märkning som anbringats på dess stomme eller låda som en unik märkning i enlighet med punkt 1, varigenom varje skjutvapens unika identitet ska fastställas,

b) det serienummer eller den unika märkning som anbringats på de väsentliga delarna, om det eller den skiljer sig från märkningen på skjutvapnets stomme eller låda,

c) namn och adress avseende leverantörerna av och förvärvarna av eller ägarna till skjutvapnet, tillsammans med relevant eller relevanta datum, och

d) angivelser om omvandlingar eller ändringar av skjutvapnet som leder till att dess kategori eller underkategori ändras, inklusive certifierad deaktivering eller skrotning, med relevant eller relevanta datum.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna behåller uppgifterna för skjutvapen och väsentliga delar i registret, inklusive tillhörande personuppgifter, under en period av 30 år efter det att skjutvapnen eller de väsentliga delarna i fråga skrotats.

Registeruppgifterna för skjutvapen och de väsentliga delar som avses i första stycket i denna punkt och tillhörande personuppgifter ska kunna tas del av

a) för myndigheter med behörighet att bevilja eller återkalla de tillstånd som avses i artikel 6 eller 7 eller för myndigheter med behörighet för tullförfaranden för en period om 10 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats, och

b) för myndigheter med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder för en period om 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats.

Medlemsstaterna ska säkerställa att personuppgifterna raderas från registret vid utgången av de perioder som anges i andra och tredje stycket. Detta påverkar inte fall där specifika personuppgifter har överförts till en myndighet med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder och används i det specifika sammanhanget, eller till andra myndigheter som är behöriga för jämförbara ändamål som föreskrivs i nationell rätt. I dessa fall ska de behöriga myndigheternas behandling av sådana uppgifter regleras av den berörda medlemsstatens nationella rätt, till fullo i överensstämmelse med unionsrätten, i synnerhet dess uppgiftsskyddsbestämmelser.”

ii) Andra stycket ska ersättas med följande:

”Vapenhandlare och vapenmäklare ska vara skyldiga att, så länge verksamheten bedrivs, föra ett register där varje skjutvapen och varje väsentlig del som omfattas av detta direktiv och som de tagit emot eller lämnat ut registreras, tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att identifiera och spåra det berörda skjutvapnet eller de berörda väsentliga delarna, särskilt uppgifter om typ, märke, modell, kaliber och serienummer samt leverantörers och förvärvares namn och adress.

Efter det att deras verksamhet har upphört ska vapenhandlarna och vapenmäklarna överlämna det registret till de nationella myndigheter som är ansvariga för det register som avses i första stycket.

Medlemsstater ska säkerställa att vapenhandlare och vapenmäklare som är etablerade på dess territorium rapporterar transaktioner som inbegriper skjutvapen eller väsentliga delar utan onödigt dröjsmål till de behöriga nationella myndigheterna, att vapenhandlare och vapenmäklare kan kommunicera elektroniskt med de myndigheterna för sådana rapporteringsändamål och att registret uppdateras omedelbart efter det att de mottagit uppgifter om sådana transaktioner.”

132

s. 133 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/31

c) Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Medlemsstaterna ska se till att alla skjutvapen vid varje givet tillfälle kan kopplas till sina respektive ägare.”

4. Artikel 4a ska ersättas med följande: ”Artikel 4a

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna tillåta förvärv och innehav av skjutvapen bara för personer som har beviljats en licens eller, när det gäller skjutvapen i kategori C, för personer som har erhållit ett särskilt tillstånd för förvärv och innehav av sådana skjutvapen i enlighet med nationell rätt.”

5. Artikel 4b ska utgå.

6. Artiklarna 5 och 6 ska ersättas med följande: ”Artikel 5

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna tillåta förvärv och innehav av skjutvapen bara för personer som har giltiga skäl och som

a) fyllt 18 år; undantag ska dock göras för dels annat förvärv än köp, dels för innehav av skjutvapen avsedda för jakt och tävlingsskytte, förutsatt att personer under 18 år i detta fall har föräldrarnas tillstånd eller får vägledning från en förälder eller en vuxen med en giltig skjutvapenlicens eller jaktlicens eller befinner sig på ett licensierat eller på annat sätt godkänt träningscenter och att föräldern, eller en vuxen med en giltig skjutvapenlicens eller jaktlicens, tar ansvar för lämplig förvaring enligt artikel 5a, och

b) inte kan antas utgöra en fara för sig själva eller andra eller för allmän ordning och säkerhet. Det faktum att en person har befunnits skyldig till ett uppsåtligt våldsbrott, ska anses tala för att sådan fara föreligger.

2. Medlemsstaterna ska ha ett övervakningssystem, där övervakningen kan ske fortlöpande eller på annat sätt, i syfte att säkerställa att de villkor för tillstånd som fastställs i nationell rätt är uppfyllda under den tid som tillståndet gäller och att det görs bedömningar av bl.a. relevant medicinsk och psykologisk information. De specifika formerna ska fastställas i enlighet med nationell rätt.

Om något av dessa villkor för tillstånd inte längre är uppfyllt ska medlemsstaterna återkalla respektive tillstånd.

Medlemsstaterna får inte förbjuda personer bosatta inom deras territorier att inneha skjutvapen som förvärvats i en annan medlemsstat, om de inte förbjuder förvärv av samma typ av skjutvapen inom sitt eget territorium.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillstånd att förvärva och tillstånd att inneha ett skjutvapen i kategori B ska återkallas om det framkommer att den person som beviljades det tillståndet innehar en laddningsanordning som är möjlig att montera på halvautomatiska skjutvapen med centralantändning eller repeterande skjutvapen och

a) som kan innehålla mer än 20 patroner, eller

b) i fall av långa skjutvapen kan innehålla mer än 10 patroner,

såvida inte personen har beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

Artikel 5a

För att minimera risken att en obehörig person får tag i skjutvapen och ammunition ska medlemsstaterna fastställa regler för lämplig övervakning av skjutvapen och ammunition samt regler för hur dessa ska förvaras på ett lämpligt och säkert sätt. Skjutvapen och ammunition till skjutvapen får inte förvaras lättillgängligt tillsammans. Lämplig övervakning ska innebära att den person som lagligt innehar skjutvapnet eller ammunitionen i fråga har kontroll över det/den under dess transport och användning. Kontrollnivån för lämpliga förvaringsarrangemang ska återspegla antal och kategori av de berörda skjutvapnen och ammunitionen i fråga.

133

s. 134 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/32

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

Artikel 5b

Medlemsstaterna ska, i fall då skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition i kategorierna A, B eller C förvärvas och säljs genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2 led 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (*), säkerställa att identitet och, när så krävs, tillstånd för förvärvaren av skjutvapnet, de väsentliga delarna eller ammunitionen kontrolleras före eller allra senast vid leveransen av dessa till personen i fråga genom

a) en vapenhandlare eller vapenmäklare som är licensierad eller har tillstånd, eller

b) en offentlig myndighet eller en företrädare för den myndigheten.

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

Artikel 6

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.2 ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A. De ska säkerställa att skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som innehas olagligt i strid med detta förbud beslagtas.

2. För skydd av säkerheten för kritisk infrastruktur, kommersiell sjöfart, konvojer av högt värde och känsliga fastigheter och för ändamål som rör det nationella försvaret, utbildnings-, kultur- och forskningsändamål samt

historiska ändamål, får de nationella behöriga myndigheterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, i enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall bevilja tillstånd för skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A om detta inte är i strid mot allmän säkerhet eller allmän ordning.

3. Medlemsstaterna får i särskilda enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall besluta att bevilja samlare tillstånd att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A, under förutsättning att strikta säkerhetsvillkor är på plats och att samlarna för de nationella behöriga myndigheterna visar att åtgärder vidtagits för att motverka eventuella risker för den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen och att skjutvapnen, de väsentliga delarna eller ammunitionen i fråga förvaras på ett säkert sätt motsvarande de risker som är förbundna med obehörig tillgång till sådana produkter.

Medlemsstaterna ska säkerställa att samlare som beviljats tillstånd enligt första stycket i denna punkt är identifierbara i det register som avses i artikel 4. Sådana samlare med tillstånd ska vara skyldiga att föra register över samtliga skjutvapen i kategori A som de innehar, och nämnda register ska vara tillgängligt för de nationella behöriga myndigheterna. Medlemsstaterna ska inrätta ett lämpligt övervakningssystem för sådana samlare med tillstånd, med beaktande av alla relevanta faktorer.

4. Medlemsstaterna får tillåta vapenhandlare eller vapenmäklare att inom ramen för sin respektive yrkesutövning

– och under förutsättning att strikta villkor om säkerhet är uppfyllda – förvärva, tillverka, deaktivera, reparera, leverera, överföra och inneha skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition i kategori A.

Medlemsstaterna

får tillåta museer att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga

delar och ammunition

i kategori A under förutsättning att strikta villkor om säkerhet är uppfyllda.

Medlemsstaterna

får tillåta tävlingsskyttar att förvärva och inneha halvautomatiska

skjutvapen i kategori

A punkterna 6 eller 7 under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) En tillfredsställande bedömning av de relevanta uppgifterna till följd av tillämpningen av artikel 5.2.

b) Tillhandahållande av bevis för att den berörda tävlingsskytten aktivt tränar inför eller deltar i skyttetävlingar som erkänns av en officiellt erkänd skyttesportorganisation i den berörda medlemsstaten eller av ett internationellt etablerat och officiellt erkänt skyttesportförbund.

134

s. 135 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/33

c) Tillhandahållande av ett intyg från en officiellt erkänd skyttesportorganisation som styrker att

i) tävlingsskytten är medlem i en skytteklubb och regelbundet har bedrivit tävlingsskytte vid denna klubb under minst tolv månader, och

ii) skjutvapnet i fråga uppfyller de specifikationer som krävs för utövande av en skyttegren som erkänns av ett internationellt etablerat och officiellt erkänt skyttesportförbund.

När det gäller skjutvapen i kategori A punkt 6 får medlemsstater som tillämpar ett militärt system som grundar sig på allmän värnplikt och som under de senaste 50 åren har tillämpat ett system med överföring av militära skjutvapen till personer som lämnar armén efter att ha fullgjort sin militärtjänst, bevilja dessa personer tillstånd, i deras egenskap av tävlingsskyttar, att behålla ett skjutvapen som använts under den obligatoriska militärtjänst göringen. Den relevanta offentliga myndigheten ska omvandla dessa skjutvapen till halvautomatiska skjutvapen, och ska regelbundet kontrollera att de personer som använder skjutvapnen inte utgör en risk för den allmänna säkerheten. Bestämmelserna som fastställs i första stycket leden a, b och c ska tillämpas.

7. Tillstånd som beviljas enligt denna artikel ska regelbundet omprövas, med intervaller som inte överstiger fem år.”

7. Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”Tillstånden för innehav av skjutvapen ska regelbundet omprövas, med intervaller som inte överstiger fem år. Ett tillstånd kan förnyas eller förlängas om de villkor som låg till grund för att det beviljades fortfarande är uppfyllda.”

b) Följande punkt ska införas:

”4a. Medlemsstaterna får besluta att bekräfta, förnya eller förlänga tillstånd för halvautomatiska skjutvapen i kategori A punkterna 6, 7 eller 8 avseende ett skjutvapen som klassificerats i kategori B, och som lagligen förvärvats och registrerats före den 13 juni 2017, i enlighet med de övriga villkor som fastställs i detta direktiv. Dessutom får medlemsstaterna tillåta att sådana skjutvapen förvärvas av andra personer som beviljats tillstånd av medlemsstaterna i enlighet med detta direktiv, i dess ändrade lydelse genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 (*).

(*) Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EUT L 137, 24.5.2017, s. 22).”

8. I artikel 8 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Om en medlemsstat förbjuder eller kräver tillstånd för förvärv och innehav av ett skjutvapen i kategori B eller C inom sitt territorium, ska den underrätta de andra medlemsstaterna om detta; dessa stater ska enligt artikel 12.2 föra in en uttrycklig anmärkning om detta förhållande i varje europeiskt skjutvapenpass som de utfärdar för ett sådant skjutvapen.”

9. Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10

1. Bestämmelserna för förvärv och innehav av ammunition ska vara desamma som de som gäller för innehav av de skjutvapen som ammunitionen är avsedd för.

Förvärv av laddningsanordningar för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vilka kan innehålla mer än 20 patroner eller mer än 10 patroner vad gäller långa skjutvapen ska tillåtas endast för personer som beviljas tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

2. Vapenhandlare och vapenmäklare får vägra att genomföra varje transaktion för förvärv av komplett ammunition eller delar av ammunition som de med fog anser vara misstänkt på grund av sin karaktär eller omfattning, och ska rapportera varje försök till sådan transaktion till de behöriga myndigheterna.”

135

s. 136 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/34

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

10. Följande artiklar ska införas: ”Artikel 10a

1. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition inte kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne.

2. Medlemsstaterna ska som skjutvapen klassificera anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition och som kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av tekniska specifikationer för larm- och signalvapen som tillverkas i eller importeras till unionen den 14 september 2018 eller efter detta datum, för att säkerställa att de inte går att omvandla till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2. Kommissionen ska anta en första sådan genomförandeakt senast den 14 september 2018.

Artikel 10b

1. Medlemsstaterna ska låta en behörig myndighet kontrollera åtgärderna för deaktivering av skjutvapen för att säkerställa att ändringarna av ett skjutvapen gör alla dess väsentliga delar definitivt funktionsodugliga och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle tillåta någon form av reaktivering av skjutvapnet. Medlemsstaterna ska föreskriva att det i samband med denna kontroll utfärdas ett intyg och en annan handling av vilka det framgår att skjutvapnet deaktiverats, och att vapnet förses med en väl synlig märkning i detta syfte.

2. Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av standarder och teknik för deaktivering som säkerställer att alla väsentliga delar av ett skjutvapen görs definitivt funktionsodugliga och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle tillåta någon form av reaktivering av skjutvapnet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

3. De genomförandeakter som avses i punkt 2 ska inte vara tillämpliga på skjutvapen som deaktiverats före den dag då de genomförandeakterna börjar tillämpas, såvida inte dessa skjutvapen överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden efter den dagen.

4. Medlemsstaterna får inom två månader efter den 13 juni 2017 underrätta kommissionen om sina nationella deaktiveringsstandarder och tekniker som tillämpades före den 8 april 2016 och motivera på vilka sätt säkerhetsnivån som säkerställs av dessa nationella standarder och tekniker är likvärdig med den som säkerställs av de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till kommissionens genomförande förordning (EU) 2015/2403 (*), som började tillämpas den 8 april 2016.

5. När medlemsstaterna underrättar kommissionen i enlighet med punkt 4 i denna artikel ska kommissionen, senast 12 månader efter underrättelsen, anta genomförandeakter som fastställer huruvida nämnda nationella deaktiveringsstandarder och tekniker som det underrättats om säkerställde att skjutvapen deaktiverades med en säkerhetsnivå likvärdig med den som säkerställs av de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403, som började tillämpas den 8 april 2016. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

6. Innan dessa genomförandeakter som avses i punkt 5 börjar tillämpas ska varje skjutvapen som deaktiverats i enlighet med nationella deaktiveringsstandarder och tekniker tillämpade före den 8 april 2016 när det överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden stämma överens med de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403.

7. Skjutvapen som deaktiverats före den 8 april 2016 i enlighet med nationella deaktiveringsstandarder och tekniker och som bedömts säkerställa en säkerhetsnivå likvärdig med de tekniska specifikationer för deaktivering av

136

s. 137 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/35

skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403, som började tillämpas den 8 april 2016, ska anses vara deaktiverade skjutvapen, inbegripet när de överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden efter den dag då de genomförandeakter som avses i punkt 5 började tillämpas.

(*) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga (EUT L 333, 19.12.2015, s. 62).”

11. I titeln på kapitel 3 ska ordet ”gemenskapen” ersättas med ordet ”unionen”.

12. I artikel 11 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Skjutvapen får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12, överföras från en medlemsstat till en annan endast i enlighet med det förfarande som fastställs i den här artikeln. Det förfarandet ska också tillämpas på överföring av skjutvapen efter försäljning genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2 led 7 i direktiv 2011/83/EU.”

13. Artikel 12 punkt 2 ska ändras på följande sätt: a) Första stycket ska ersättas med följande:

”Utan hinder av punkt 1 får jägare och återskapare av historiska händelser i fråga om skjutvapen i kategori C, samt tävlingsskyttar i fråga om skjutvapen i kategorierna B eller C och skjutvapen i kategori A för vilka tillstånd beviljats, undantagsvis enligt artikel 6.6 eller för vilka tillståndet bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a, utan det föregående tillstånd som avses i artikel 11.2 inneha ett eller flera skjutvapen under en resa genom två eller flera medlemsstater i syfte att utöva sin verksamhet, förutsatt att

a) de har ett europeiskt skjutvapenpass, där skjutvapnet eller skjutvapnen är införda, och

b) de kan styrka skälen för resan, särskilt genom uppvisande av en inbjudan eller något annat bevis på sin jaktverksamhet, tävlingsskytteverksamhet eller verksamhet rörande återskapande av historiska händelser i den medlemsstat som är destinationsland.”

b) Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Detta undantag ska dock inte tillämpas på resor till en medlemsstat som enligt artikel 8.3 antingen förbjuder förvärv och innehav av skjutvapnet i fråga eller som kräver ett tillstånd för vapnet. I detta fall ska i så fall detta uttryckligen anmärkas i Europeiska skjutvapenpasset. Medlemsstaterna får även vägra att tillämpa detta undantag

i fall av skjutvapen i kategori A för vilka ett tillstånd beviljats enligt artikel 6.6 eller för vilka tillståndet bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.”

14. I artikel 13 ska följande punkter läggas till:

”4. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska på elektronisk väg utbyta information om tillstånd som beviljats för överföring av skjutvapen till en annan medlemsstat samt information om avslag på ansökningar om tillstånd som föreskrivs i artiklarna 6 och 7 av säkerhetsskäl eller med avseende på den berörda personens pålitlighet.

5. Kommissionen ska ombesörja ett system för utbyte av information såsom anges i denna artikel.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 13a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa de närmare bestämmelserna för det systematiska utbytet av information på elektronisk väg. Kommissionen ska anta de första sådana delegerade akter senast den 14 september 2018.”

15. Artikel 13a ska ersättas med följande: ”Artikel 13a

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

137

s. 138 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/36

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13.5 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 13 juni 2017.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.

Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning , eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 13.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

16. Följande artikel ska införas: ”Artikel 13b

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (*).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförande befogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”

17. I artikel 15 punkt 1 ska ordet ”gemenskapens” ersättas med ordet ”unionens”.

18. Artikel 17 ska ersättas med följande: ”Artikel 17

Senast den 14 september 2020 och vart femte år därefter ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, inklusive en kontroll av dess bestämmelsers ändamålsenlighet, vid behov åtföljd av lagstiftningsförslag till åtgärder, särskilt i fråga om kategorierna av skjutvapen i bilaga I och de frågor som rör genomförandet av systemet för Europeiska skjutvapenpasset, märkningen och ny teknik, t.ex. konsekvenserna av friformsframställning med 3D-skrivare, användning av QR-kod och användning av radiofrekvensidentifiering (RFID).”

19. Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1. Del II ska ändras på följande sätt:

a) Inledningen ska ersättas med följande:

”Vid tillämpning av detta direktiv klassificeras skjutvapen i följande kategorier:”

b) Led A ska ändras på följande sätt:

i) Inledningen ska utgå.

ii) I kategori A ska följande punkter läggas till:

”6. Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.4a.

138

s. 139 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/37

7. Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning:

a) Korta skjutvapen med vilka mer än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om

i) en laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller

ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner sätts in i det.

b) Långa skjutvapen med vilka mer än 11 patroner kan avfyras utan omladdning, om

i) en laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller

ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner sätts in i det.

8. Halvautomatiska långa skjutvapen (dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg.

9. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.”

iii) Kategori B ska ersättas med följande:

”Kategori B – Skjutvapen för vilka det krävs tillstånd

1. Repeterande korta skjutvapen.

2. Korta skjutvapen med enkelskott med centralantändning.

3. Korta vapen med enkelskott med kantantändning, vars totala längd är mindre än 28 cm.

4. Halvautomatiska långa skjutvapen vars laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla mer än tre patroner då det rör sig om skjutvapen med kantantändning och mer än tre men mindre än tolv patroner då det rör sig om skjutvapen med centralantändning.

5. Halvautomatiska korta skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori A punkt 7 a.

6. Halvautomatiska långa skjutvapen som står upptagna i kategori A punkt 7 b vars laddningsanordning och patronläge tillsammans inte kan innehålla mer än tre patroner och där laddningsanordningen kan tas bort eller det inte är uteslutet att vapnet med hjälp av vanliga verktyg kan omändras på sådant sätt att laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla mer än tre patroner.

7. Repeterande och halvautomatiska långa skjutvapen med slätborrade lopp som inte överstiger 60 cm

i längd.

8. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

9. Halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism andra än de som står upptagna i kategori A punkterna 6, 7 eller 8.”

iv) Kategori C ska ersättas med följande:

”Kategori C – Skjutvapen och vapen som ska anmälas

1. Repeterande långa skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori B punkt 7.

2. Långa skjutvapen med räfflade lopp för enkelskott.

3. Halvautomatiska långa skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori A eller B.

4. Korta vapen för enkelskott med kantantändning vars totala längd inte är mindre än 28 cm.

139

s. 140 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/38

Europeiska unionens officiella tidning

24.5.2017

5. Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

6. Skjutvapen i kategorierna A eller B eller denna kategori som har deaktiverats i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2015/2403.

7. Enkelskotts långa skjutvapen med slätborrade lopp som släpps ut på marknaden den 14 september 2018 eller senare.”

v) Kategori D ska utgå.

c) Led B ska utgå.

2. Del III ska ersättas med följande:

”III. Definitionen av skjutvapen ska i denna bilaga inte omfatta föremål som stämmer med definitionen men som

a) är gjorda för larm, signalering, livräddning, djurslakt eller harpunfiske eller för industriellt eller tekniskt bruk, förutsatt att de bara kan användas i ett sådant syfte,

b) betraktas som antika vapen, om dessa inte har inkluderats i kategorier som fastställs i del II och är föremål för nationell rätt.

I avvaktan på samordning inom unionen får medlemsstaterna tillämpa sin nationella rätt på skjutvapnen i denna del.”

20. I bilaga II ska led f ersättas med följande:

”f) Anmärkningarna:

’Rätten att resa till en annan medlemsstat med ett eller flera i passet uppräknade skjutvapen i kategorierna A, B eller C förutsätter ett eller flera föregående tillstånd från den besökta medlemsstaten. Sådana tillstånd får noteras i passet.

Ett sådant föregående tillstånd som avses ovan är i princip inte nödvändigt för att resa med ett skjutvapen i kategori C i syfte att delta i jakt eller återskapa historiska händelser eller med ett skjutvapen i kategorierna A, B eller C för att delta i tävlingsskytte, förutsatt att resenären har ett skjutvapenpass och kan styrka skälet för resan.’

Om en medlemsstat har informerat de andra medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.3 om att innehav av vissa skjutvapen i kategori B eller C är förbjudet eller kräver tillstånd ska en av följande anmärkningar läggas till:

’Inresa i … (berörda stater) med skjutvapen … (identifikation) är förbjuden.’

’Inresa i … (berörda stater) med skjutvapen … (identifikation) kräver tillstånd.’”

Artikel 2

1. Medlemsstaterna ska senast den 14 september 2018 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2. Med avvikelse från punkt 1 i den här artikeln, ska medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 4.3 och 4.4 i direktiv 91/477/EEG i dess ändrade lydelse senast den

14 december 2019. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

3. När en medlemsstat antar bestämmelserna enligt punkterna 1 och 2 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

140

s. 141 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017

Europeiska unionens officiella tidning

L 137/39

4. Trots vad som sägs i punkt 1 får medlemsstaterna när det gäller skjutvapen som förvärvats före den 14 september 2018 upphäva kravet att lämna uppgift om innehav av sådana skjutvapen i punkterna 5, 6 eller 7 till och med den

14 mars 2021.

5. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 17 maj 2017.

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

A. TAJANI

C. ABELA

Ordförande

141

s. 142 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 2

L 160/20

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2018

RÄTTELSER

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring

av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen

(Europeiska unionens officiella tidning L 137 av den 24 maj 2017)

1. Termen ”tävlingsskytt” i dess olika grammatiska former ska ersättas med ”målskytt” i hela direktivet i lämplig grammatisk form.

2. Termen ”tävlingsskytte” ska ersättas med ”målskytte” i hela direktivet.

3. Sidan 35, artikel 1 led 13 a (ersättning av artikel 12.2 första stycket led b i direktiv 91/477/EEG). I stället för: ”… bevis på sin jaktverksamhet, tävlingsskytteverksamhet eller verksamhet …” ska det stå: ”…bevis på sin jaktverksamhet, målskytteverksamhet eller verksamhet …”.

142

s. 143 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning av promemoriorna Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1) och Reglering av vapenmagasin

Prop. 2020/21:42 Bilaga 3

Ds 2018:1

I promemorian behandlas genomförandet i svensk rätt av Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ändringsdirektivet). Den svenska regleringen av skjutvapen och ammunition håller en hög skyddsnivå internationellt sett och uppfyller i många avseenden de krav som ställs i ändringsdirektivet. För att uppfylla kraven fullt ut är det dock nödvändigt att genomföra vissa ändringar, främst i vapenlagstiftningen men också i krigsmateriellagstiftningen och i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Förslagen innebär i korthet följande.

• Tillstånd att för andra ändamål än skjutning inneha sådana skjutvapen som ingår i direktivets kategori A och som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde för sökanden ska få meddelas endast om vapnet har deaktiverats. Bestämmelsen införs för att uppfylla ändringsdirektivets skärpta krav på förbud för förvärv och innehav av skjutvapen som ingår i kategori A. Dessa krav påkallar också vissa ändringar i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om statens vilt samt att Polismyndigheten utfärdar föreskrifter om aktivitetskrav och skjutskicklighet avseende sådana halvautomatiska skjutvapen i kategori A som inte är enhandsvapen.

• Tillstånd att inneha skjutvapen eller sådana delar till skjutvapen som anges i 1 kap. 3 § f) vapenlagen ska som huvudregel tidsbegränsas till att gälla i högst fem år, om tillståndet avser vapen som ingår i kategori A eller delar till sådana vapen.

• Det införs en reglering av löstagbara magasin som innebär att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd får inneha löstagbara magasin till vapnet. I övriga fall får särskilt tillstånd att inneha löstagbara magasin meddelas under samma förutsättningar som enligt nuvarande lagstiftning gäller för ammunitionstillstånd. De flesta av vapenlagens och vapenförord- ningens övriga bestämmelser avseende ammunition utvidgas också till att omfatta löstagbara magasin.

• Det föreslås att ljuddämpare inte längre ska jämställas med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen. I stället införs för ljuddämpare samma reglering som föreslagits beträffande löstagbara magasin. Vidare föreslås att också avfyrningsmekanismer ska omfattas av samma reglering.

• Att bedriva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition ska kräva tillstånd enligt vapenlagen på motsvarande sätt som i dag gäller för handel med skjutvapen. Sådan vapenmäklarverksamhet ska undantas från kravet på tillhandahållandetillstånd enligt lagen om

krigsmateriel. De allmänna förutsättningarna som gäller för tillstånd att

143

s. 144 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 3

144

driva vapenhandel ska på motsvarande sätt gälla den som vill bedriva vapenmäklarverksamhet, liksom de flesta av vapenlagens och vapen- förordningens övriga bestämmelser avseende vapenhandel. Polis- myndigheten ska föra register över de fysiska eller juridiska personer som beviljats tillstånd att bedriva vapenmäklarverksamhet.

• Skjutvapen, ammunition och vapendelar som kräver tillstånd för innehav ska få förmedlas yrkesmässigt endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Yrkesmässig förmedling av sådan egendom till någon som inte har rätt att inneha den ska kriminaliseras.

• En vapenmäklare ska föra förteckningar över de transaktioner och överföringar avseende skjutvapen som denne förmedlat, förhandlat fram eller arrangerat.

• Vapenhandlare och vapenmäklare ska till Polismyndigheten anmäla genomförda transaktioner och överföringar avseende skjutvapen. Rapporteringen ska kunna ske elektroniskt, varvid Polismyndigheten ska föra in uppgifterna i sina register.

• Reparationsförteckningar som förs enligt 8 kap. 2 § vapenförordningen ska, tillsammans med bilagor, överlämnas till Polismyndigheten om verksamheten upphör.

• Den minsta tid som uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. vapenlagen ska bevaras i vapenregister enligt 1 a kap. 10 § vapenlagen förlängs.

• Tillståndsmyndigheterna (kommunerna respektive Inspektionen för strategiska produkter och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ska föra register över verksamheter som beviljats tillstånd till hantering av ammunition enligt 5 § lagen om brandfarliga och explosiva varor samt verksamheter som beviljas tillstånd till tillverkning av krigsmateriel enligt 3 § lagen om krigsmateriel.

• Kravet på märkning vid införsel av vapen eller vapendelar till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen utvidgas. Detsamma gäller kravet på märkning av vapen och vapendelar som förs över från staten till permanent civilt bruk.

• Bilagan till vapenförordningen ändras så att den överensstämmer med bilaga 1 till vapendirektivet i dess ändrade lydelse.

Ändringsdirektivet påkallar därutöver vissa ytterligare ändringar i Polismyndighetens rutiner och föreskrifter.

Förslagen innebär begränsade kostnadsökningar för Polismyndigheten, övriga berörda myndigheter och kommunerna. Kostnadsökningarna bedöms rymmas inom befintliga anslag. Förslagen torde innebära endast marginella kostnadsökningar för vapenhandlare. Personer som bedriver jakt eller målskytte påverkas av förslagen, liksom personer som samlar på vapen eller vissa vapendelar eller som innehar vapen med prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde.

Promemorian Reglering av vapenmagasin

Förslagen i promemorian Reglering av vapenmagasin kompletterar den tidigare upprättade och remitterade promemorian Ds 2018:1. Promem- orians förslag innebär en reglering i vapenlagen av löstagbara magasin för halvautomatiska och repeterande skjutvapen med centralantändning och helautomatiska skjutvapen, om magasinet antingen kan innehålla fler än

s. 145 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

20 patroner, eller fler än 10 patroner och magasinet är möjligt att montera på ett skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 3

145

s. 146 Promemoriornas lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Promemoriornas lagförslag

Bilaga 4

Lagförslag i Ds 2018:1

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel

dels att 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn, registrering samt

uppgifts- och underrättelseskyldighet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 18 a-c §§, med följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 § 1

Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar

rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel

samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon

i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller

stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan

verksamhet utan tillstånd.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana

statliga myndigheter som inte är affärsverk.

Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som

avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter

eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det

slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av

tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om

verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör

tillståndshavaren och som finns inom landet, eller tillhandahållande av

uppfinning, metod för framställning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd

till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd

att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska

biståndet gäller.

Regeringen

får

meddela

Regeringen

får

meddela

föreskrifter

undantag

från

föreskrifter

om undantag

från

tillståndskravet

enligt

första och

tillståndskravet

enligt

första

och

andra styckena i fråga om sådan

handel

med

skjutvapen

som

handel

med

skjutvapen

eller

regleras

genom

föreskrifterna i

vapenmäklarverksamhet

med

vapenlagen

(1996:67)

eller

sådan

skjutvapen

eller

ammunition

som

hantering

ammunition

eller

regleras

genom

föreskrifterna i

annan explosiv vara som regleras

vapenlagen

(1996:67)

eller sådan

146

1 Senaste lydelse 2011:849.

s. 147 Promemoriornas lagförslag Kontrollera mot PDF

genom föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

hantering av ammunition eller Prop. 2020/21:42 annan explosiv vara som regleras Bilaga 4 genom föreskrifterna i lagen

(2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

18 a §

Inspektionen för strategiska produkter ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt 3 § och fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har meddelats tillstånd enligt 3 §.

18 b §

Registret ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag, och

2. ge information om sådana uppgifter som behövs för att

förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till krigsmateriel.

18 c §

För behandling av person- uppgifter enligt 18 a § finns bestämmelser om behandling av personuppgifter i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och

i lagen (2018:00) med komplette- rande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Denna lag träder i kraft den 14 september 2018

147

s. 148 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Denna lag gäller skjutvapen , löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

148

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 och 10 §§, 2 kap. 1, 5 a, 6 a, 8- 10 b §§ och 11-15 §§, 2 a kap. 5 och 7 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1-4 §§, 6 kap. 2-4 §§, 7 kap. 1-4 §§, 8 kap. 1-3 §§, 9 kap. 1, 1 a, 2, 4, 5 och 7 §§ samt 11 kap. 1-3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna till 5 – 8 och 11 kap. och rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 § samt 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition m.m.”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

3 § 1

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c) start- och signalvapen som laddas med patroner,

d) armborst,

e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f) slutstycken,

ljuddämpare ,

f) slutstycken,

eldrör,

pipor,

eldrör, pipor,

stommar, lådor,

stommar,

lådor,

trummor

och

trummor

och

mantlar

till

mantlar

till skjutvapen,

eller

skjutvapen, eller armborststommar

armborststommar med avfyrnings-

med avfyrningsanordningar,

anordningar,

g) anordningar som kan bäras i

handen och är avsedda att med

elektrisk ström bedöva människor

eller tillfoga dem smärta, och

eller tillfoga dem smärta,

h) anordningar

som gör

att

h) anordningar

som

gör

att

skjutvapen

kan

användas

med

skjutvapen kan

användas

med

annan ammunition än de är avsedda

för.

för, och

i) explosiva militära missiler och

startlavetter.

1 Senaste lydelse 2011:467.

s. 149 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med

skjutvapen eller mäklar- verksamhet med skjutvapen eller ammunition, fysiska personer som har ett betydande inflyt- ande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva sådan handel eller mäklar- verksamhet, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot

8 § 2

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och

ammunition som tillverkas för

staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och

6 §§.

6 §§. I fråga om skjutvapen som för

statens räkning förs in till Sverige

från en stat utanför Europeiska

unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

1 a kap.

7 § 3

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över

1. personer och

organisationer

1. personer och

organisationer

som enligt denna lag har meddelats

tillstånd att inneha skjutvapen eller

tillstånd att inneha skjutvapen ,

ammunition eller tillstånd att låna

löstagbara

magasin, avfyrnings-

skjutvapen

samt

personer

som

mekanismer,

ljuddämpare

eller

tillhör

hemvärnets

personal

och

ammunition eller tillstånd att låna

som

Försvarsmakten

har

skjutvapen

samt

personer

som

tilldelats skjutvapen för förvaring i

tillhör

hemvärnets

personal

och

bostaden

(vapeninnehavarregist-

som

Försvarsmakten

har

ret),

tilldelats skjutvapen för förvaring i

bostaden

(vapeninnehavarregistret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som föreståndare eller

ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller

2 Senaste lydelse 2014:591.

3 Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

149

s. 150 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Utan hinder av vad som sägs i 9 § ska uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. bevaras i vapenregister i 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen

skrotats. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar eller tillstånd att driva handel eller mäklarverksamhet med sådana skjutvapen eller vapendelar .

Uppgifter om sådana vapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får avföras ur registret 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte därefter har återinförts. Uppgifter om sådana vapen eller vapendelar som finns i utlandet och som har tillhandahållits någon i utlandet får avföras ur registret 30 år efter registreringen.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

150

reparation (vapenhandlarregistret),

skjutvapen

för översyn

eller

och

reparation

(vapenhandlar-

och

vapenmäklarregistret), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

10 § 4

Utan hinder av vad som sägs i 9 § ska uppgifter om skjutvapen och sådana vapendelar som avses i 2 a kap. bevaras i vapenregister i 20 år. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva handel med skjutvapen.

2 kap. 1 § 5

Tillstånd krävs för att

a) inneha

skjutvapen

eller

a) inneha

skjutvapen

eller

ammunition,

löstagbara

magasin, avfyrnings-

b) driva handel med skjutvapen, mekanismer eller ljuddämpare till skjutvapen eller ammunition,

4 Senaste lydelse 2014:591.

5 Senaste lydelse 2014:895.

s. 151 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Tillstånd att inneha skjutvapen, som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde, för andra ändamål än skjutning, får meddelas endast om vapnet görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick.

För sådana skjutvapen som anges i 6 a § första stycket får tillstånd enligt första stycket meddelas endast om vapnet deaktiveras enligt kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december

2015 om fastställande av

gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga.

b) driva handel med skjutvapen

Prop. 2020/21:42

eller

mäklarverksamhet

med

Bilaga 4

skjutvapen eller ammunition ,

c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

d) föra in skjutvapen eller

d) föra

in skjutvapen

eller

ammunition till Sverige.

löstagbara

magasin, avfyrnings-

mekanismer eller ljuddämpare till

skjutvapen

eller ammunition

till

Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

5 a § 6

Tillstånd att inneha skjutvapen, som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde, för andra ändamål än skjutning, får meddelas endast om vapnet görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet skall få behållas i brukbart skick.

6 Senaste lydelse 2000:147.

151

s. 152 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

Tillstånd för en enskild att inneha helautomatiska vapen

eller enhandsvapen för flerskott ska tidsbegränsas till att gälla i högst fem år om inte särskilda skäl talar emot en sådan begränsning.

6 a § 7

Tillstånd att inneha skjutvapen och därtill hörande delar som kräver tillstånd ska tidsbegränsas till att gälla i högst fem år om tillståndet avser

1. explosiva militära missiler och startlavetter,

2. helautomatiska skjutvapen,

3. skjutvapen som är maskerade som andra föremål,

4. helautomatiska skjutvapen som har

omvandlats till halvautomatiska skjutvapen

5. halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa inte överstiger 30 cm eller vars totala längd inte överstiger 60 cm, med vilka mer än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för mer än 20 patroner eller får användas med ett löstagbart magasin med kapacitet för mer än 20 patroner,

6. halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa överstiger 30 cm och vars totala längd överstiger 60 cm, med vilka mer än 11 patroner kan avfyras utan omladdning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för mer än 10 patroner eller får användas med ett löstagbart magasin med kapacitet för mer än 10 patroner eller

7. halvautomatiska långa skjutvapen (dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg.

Tillstånd för en enskild att inneha andra enhandsvapen för flerskott än sådana som anges i första stycket och därtill hörande delar som kräver

tillstånd ska tidsbegränsas på motsvarande sätt.

152

7 Senaste lydelse 2014:895.

s. 153 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition, löstagbara magasin,

avfyrningsmekanismer och ljuddämpare till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition, löstagbara magasin,

avfyrningsmekanismer och ljuddämpare får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are eller ammunition får överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen . Om ammunition, löstagbara magasin,

Tillstånd ska inte tidsbegränsas på sätt som sägs i första eller andra stycket, om särskilda skäl talar emot en sådan begränsning. Tillstånd ska inte heller tidsbegränsas om tillståndet avser skjutvapen som har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförord- ning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer, om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga.

Har en ansökan om förnyat tillstånd getts in senast fyra veckor innan giltighetstiden för det gällande tillståndet går ut, ska detta gälla till dess att beslut i fråga om det nya tillståndet har vunnit laga kraft.

8 § 8

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet

eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud

skall ombudet ha eget vapentillstånd.

8 Senaste lydelse 2000:147.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

153

s. 154 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Om den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen eller mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition , eller i fråga om en juridisk person, föreståndaren för sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten ska han eller hon sätta en ersättare i sitt ställe.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

154

avfyrningsmekanismer eller ljud-

dämpare överlåts

genom

ombud

ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd till handel med Tillstånd

till

handel

med

skjutvapen

och

mäklarverksam-

het med

skjutvapen

eller

ammunition

10 § 9

Tillstånd att driva handel med

skjutvapen får endast meddelas den

skjutvapen eller mäklarverksamhet

som med hänsyn till kunskap,

med

skjutvapen eller

ammunition

laglydnad

och

övriga

får endast meddelas den som med

omständigheter är lämplig att driva

hänsyn till kunskap, laglydnad och

sådan verksamhet.

Tillstånd får

övriga omständigheter

är lämplig

meddelas endast för handel som ska

att

driva sådan

verksamhet.

bedrivas yrkesmässigt.

Tillstånd får meddelas endast för

handel eller mäklarverksamhet som

ska bedrivas yrkesmässigt.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla

förändringen till Polismyndigheten.

10 a § 10

En juridisk person med tillstånd

att driva handel med skjutvapen ska

att driva handel med skjutvapen

ha en föreståndare som ansvarar för

eller

mäklarverksamhet

med

verksamheten.

skjutvapen eller ammunition ska ha

en föreståndare som ansvarar för

verksamheten.

Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

10 b § 11

Om den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen eller, i fråga om en juridisk person, föreståndaren för sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten ska han eller hon sätta en ersättare i sitt ställe.

9 Senaste lydelse 2014:591.

10 Senaste lydelse 2014:591.

11 Senaste lydelse 2014:591.

s. 155 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Tillstånd att föra in skjutvapen

Tillstånd att föra in skjutvapen,

eller ammunition till Sverige

ammunition, m.m. till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition

Tillstånd att föra in löstagbara

får meddelas den som har rätt att

magasin, avfyrningsmekanismer,

inneha ammunitionen i Sverige, om

ljuddämpare eller ammunition får

det skäligen kan antas att

meddelas den som har rätt att

ammunitionen inte kommer att

inneha egendomen i Sverige, om

missbrukas.

det skäligen kan antas att den inte

kommer att missbrukas.

12 § 12

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att vapnen och ammunitionen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestäm- mer.

13 § 13

Skjutvapen eller ammunition får

Skjutvapen, löstagbara magasin,

föras in till Sverige utan särskilt

avfyrningsmekanismer,

tillstånd i följande fall:

ljuddämpare eller ammunition får

a) Enskilda personer får föra in

de skjutvapen och den ammunition

de skjutvapen, löstagbara magasin,

som de i Sverige har rätt att inneha

avfyrningsmekanismer,

för personligt bruk. Detta gäller

ljuddämpare och den ammunition

också sådana

sammanslutningar,

som de i Sverige har rätt att inneha

huvudmän

för

museer

och

för personligt bruk. Detta gäller

bevakningsföretag

som

får

också sådana sammanslutningar,

meddelas

tillstånd

att

inneha

huvudmän

för

museer

och

skjutvapen .

bevakningsföretag

som

får

b) Enskilda

personer,

som har

meddelas tillstånd att inneha sådan

permanent

tillstånd

från

behörig

egendom .

myndighet i Danmark, Finland eller

12 Senaste lydelse 2014:591.

13 Senaste lydelse 2006:386.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

155

s. 156 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon

utan medgivande av Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha vapnen och ammunitionen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

156

14 § 14

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15 § 15

Skjutvapen eller

ammunition,

Skjutvapen, löstagbara magasin,

som en resande fört med till

avfyrningsmekanismer,

Sverige för personligt bruk men

ljuddämpare

eller

ammunition,

inte haft rätt att föra in, får åter

som en resande fört med till

föras ut, om egendomen anmälts i

Sverige för personligt bruk men

behörig ordning

för

Tullverket.

inte haft rätt att föra in, får åter

Vapnen och ammunitionen tillfaller

föras ut, om egendomen anmälts i

staten om egendomen inte förs ut

behörig

ordning

för

Tullverket.

inom antingen fyra månader efter

Egendomen tillfaller staten om den

en sådan anmälan eller den längre

inte förs ut inom antingen fyra

tid därefter som

Tullverket i det

månader

efter

sådan anmälan

14 Senaste lydelse 2016:268.

15 Senaste lydelse 1999:433.

s. 157 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

eller den längre tid därefter som

Prop. 2020/21:42

Tullverket i det enskilda fallet

Bilaga 4

bestämmer. I ett sådant fall ska

egendomen behandlas som om den

hade förklarats förverkad.

2 a kap.

5 § 16

När ett sådant vapen som anges i

När vapen eller vapendelar som

2 eller 3 § överlåts från staten till

anges i 2 och 3 §§ överlåts från

annan för permanent civilt bruk ska

staten till annan för permanent

den myndighet

som överlåter

civilt bruk ska den myndighet som

vapnet se till att det har en unik

överlåter föremålet se till att det är

märkning varav

framgår att

märkt på det sätt som anges i 2 §

överlåtelsen har skett från en

respektive 4 §. Vapen som anges i 2

svensk myndighet.

eller 3 § ska också ha en unik

märkning varav framgår att

överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

7 § 17

Den som för in vapen eller

vapendelar som anges i 2 och 3 §§

till Sverige från en stat utanför

Europeiska

unionen

ska

senast

Europeiska unionen ska senast

inom en månad efter införseln se

till att föremålet har en unik

till att föremålet är märkt på det

märkning

med

identifikations-

sätt som anges i 2 § respektive 4 §.

nummer eller annan uppgift som

Märkningen ska också visa att

gör det möjligt att identifiera det.

föremålet har förts in till Sverige

Märkningen ska också visa att

och året för införseln.

föremålet har förts

till

Sverige

och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1. användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2. reparation, översyn, service eller värdering,

3. utställning eller mässa,

4. resa genom landet, eller

5. användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

16 Senaste lydelse 2011:467.

17 Senaste lydelse 2015:335.

157

s. 158 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

När skjutvapen inte brukas, ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första

stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddäm- pare och ammunition ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

Den som innehar skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även

inneha löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are och ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen, ammunition, m.m.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

158

3 kap. 10 § 18

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2 § 19

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första

stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3 § 20

En innehavare får lämna över sitt

skjutvapen eller sin ammunition till

skjutvapen,

sitt

löstagbara

någon annan för förvaring om han

magasin, sin avfyrningsmekanism,

eller hon inte själv kan ta hand om

sin

ljuddämpare

eller

sin

18 Senaste lydelse 2006:386.

19 Senaste lydelse 2000:147.

20 Senaste lydelse 2014:591.

s. 159 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ett

löstagbart magasin, en

avfyrningsmekanism, en ljuddämpare eller ammunition ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen . Vapnet ska vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

6 kap. Återkallelse, omhänder- tagande av vapen, ammunition, m.m. och anmälningsskyldighet

egendomen eller om det annars

ammunition

till någon

annan

för

Prop. 2020/21:42

finns särskilda skäl. För sådan

förvaring om han eller hon

inte

Bilaga 4

förvaring krävs tillstånd om inte

själv kan ta hand om egendomen

utlåning i motsvarande fall är

eller om det annars finns särskilda

tillåten enligt 3 kap. Vid

skäl. För sådan förvaring krävs

tillståndsprövningen ska Polis-

tillstånd om inte utlåning i

myndigheten

särskilt

beakta

motsvarande fall är tillåten enligt 3

möjligheten

för mottagaren att

kap. Vid

tillståndsprövningen

ska

erbjuda en

säker

förvaring.

Polismyndigheten

särskilt beakta

Tillståndet ska tidsbegränsas.

möjligheten

för

mottagaren

att

erbjuda

säker

förvaring.

Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 § 21

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller

ammunition skall vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig

kommer åt vapnet eller ammunitionen . Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

6 kap. Återkallelse av tillstånd , omhändertagande av vapen och ammunition, m.m.

2 § 22

Ett

tillstånd

att

inneha

Ett tillstånd att inneha löstagbara

ammunition ska

återkallas av

magasin,

avfyrningsmekanismer,

Polismyndigheten om

ljuddämpare eller ammunition ska

återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren

har

b) tillståndshavaren

har

missbrukat sin ammunition , eller

missbrukat

den egendom

som

tillståndet avser , eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

3 § 23

Ett tillstånd att driva handel

Ett tillstånd att driva handel med

med

skjutvapen

ska

skjutvapen eller mäklarverksamhet med

Senaste lydelse 2000:147.

Senaste lydelse 2014:591.

159

Senaste lydelse 2014:591.

s. 160 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

återkallas av

Polismyndig-

skjutvapen

eller

ammunition

ska

heten om

återkallas av Polismyndigheten om

a) tillståndshavaren

inte

a) tillståndshavaren inte längre driver

längre driver

yrkesmässig

verksamheten yrkesmässigt ,

handel ,

b) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet. Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en

bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

Omhändertagande av vapen, Omhändertagande av vapen,

ammunition och tillståndsbevis löstagbara magasin, avfyrnings-

mekanismer, ljuddämpare , ammunition och tillståndsbevis

4 § 24

Polismyndigheten ska besluta att

ett

vapen

med

tillhörande

ett

vapen

med

tillhörande

ammunition och tillståndsbevis ska

löstagbara

magasin,

avfyrnings-

tas om hand om

mekanismer,

ljuddämpare ,

ammunition och tillståndsbevis ska

tas om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän,

jakttillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av vapen och

7 kap. Inlösen av vapen,

ammunition

ammunition, m.m .

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are eller ammunition ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

160

24 Senaste lydelse 2014:591.

s. 161 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga

om tillstånd att inneha ett vapen

om tillstånd att inneha ett vapen, ett

eller ammunition

som förvärvats

löstagbart magasin, en avfyrnings-

genom

arv,

testamente

eller

mekanism,

en ljuddämpare

eller

bodelning, eller

ammunition som förvärvats genom

d) domstol

har

beslutat

att ett

arv,

testamente eller

bodelning,

vapen eller ammunition, som någon

eller

innehar utan att ha rätt till det, inte

d) domstol har

beslutat

att ett

skall förverkas eller åklagaren i ett

vapen, ett löstagbart magasin, en

sådant fall har beslutat att inte föra

avfyrningsmekanism, en ljuddämp-

talan om förverkande.

are eller ammunition, som någon

innehar utan att ha rätt till det, inte

ska förverkas eller åklagaren i ett

sådant fall har beslutat att inte föra

talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition

Ett

skjutvapen,

ett

löstagbart

skall inte lösas in, om egendomen

magasin,

en avfyrningsmekanism,

lämnas för skrotning eller överlåts

en ljuddämpare eller

ammunition

till någon som har rätt att inneha

ska inte lösas in, om egendomen

vapnet eller ammunitionen och om

lämnas för skrotning eller överlåts

detta görs inom

till någon som har rätt att inneha

egendomen och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre

månader

från

det

att

b) tre

månader

från

det

att

tillståndet att inneha vapnet eller

tillståndet att inneha vapnet, det

ammunitionen

återkallades,

löstagbara

magasinet,

ansökan om innehav avslogs, beslut

avfyrningsmekanismen,

i förverkandefrågan meddelades av

ljuddämparen eller ammunitionen

domstol

eller

åklagare

eller

återkallades, ansökan om innehav

beslaget hävdes.

avslogs, beslut i förverkandefrågan

meddelades

domstol

eller

åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall

Vapnet,

det

löstagbara

inte heller lösas in, om ansökan om

magasinet, avfyrningsmekanismen,

tillstånd att inneha vapnet görs

ljuddämparen eller ammunitionen

inom samma tid. Avslås ansökan

ska inte heller lösas in, om ansökan

skall vapnet

eller

ammunitionen

om tillstånd att inneha egendomen

lösas in, om egendomen inte inom

görs inom samma tid. Avslås

tre månader från dagen för beslutet

ansökan ska egendomen lösas in,

i tillståndsärendet

överlåts

till

om den inte inom tre månader från

någon som har rätt att inneha den.

dagen

för

beslutet

tillståndsärendet över låts till någon

som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

161

s. 162 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Innehavare av ett skjutvapen, ett löstagbart magasin, en avfyrnings- mekanism, en ljuddämpare eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndig-

hetens beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

162

3 § 25

Innehavare av ett skjutvapen eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndig- hetens beslut lämna över vapnet

eller ammunitionen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

4 §

För vapen eller ammunition som

För vapen, löstagbara magasin,

löses in skall betalas ersättning med

avfyrningsmekanismer,

ljuddämp-

ett

belopp

som

motsvarar

are eller ammunition som löses in

marknadsvärdet.

ska betalas ersättning med ett

belopp

som

motsvarar

marknadsvärdet.

8 kap. Vapen och ammunition i

8 kap. Vapen, ammunition,

dödsbo och konkursbo

m.m. i dödsbo och konkursbo

1 §

Skjutvapen och ammunition som

Skjutvapen, löstagbara magasin,

ingår i ett dödsbo eller ett

avfyrningsmekanismer,

konkursbo får utan särskilt tillstånd

ljuddämpare och ammunition som

innehas av den som har tagit hand

ingår i ett dödsbo eller ett

om boet till dess

konkursbo får utan särskilt tillstånd

innehas av den som har tagit hand

om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas

b) egendomen ska överlämnas

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,

7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbo, konkursen har avslutats.

2 § 26

Om skjutvapen eller ammunition

skjutvapen,

löstagbara

ingår i ett dödsbo eller ett

magasin,

avfyrningsmekanismer,

konkursbo, får

Polismyndigheten

ljuddämpare

eller

ammunition

besluta att egendomen tills vidare

ingår i ett dödsbo eller ett

ska förvaras av myndigheten eller

konkursbo, får

Polismyndigheten

någon annan

som myndigheten

besluta att egendomen tills vidare

25 Senaste lydelse 2014:591.

26 Senaste lydelse 2014:591.

s. 163 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut

lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

ska förvaras av myndigheten eller

Prop. 2020/21:42

någon

annan som

myndigheten

Bilaga 4

anvisar, när det finns särskild

anledning till det. Den som har

hand om boet är i så fall skyldig att

efter

Polismyndighetens beslut

lämna över egendomen till den som

ska förvara egendomen.

3 §

Bestämmelser om

inlösen av

vapen,

löstagbara

magasin,

avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

9 kap. 1 § 27

Den som uppsåtligen innehar ett

skjutvapen utan att ha rätt till det

eller överlåter eller lånar ut ett

eller

överlåter,

yrkesmässigt

skjutvapen till någon som inte har

förmedlar, eller lånar ut ett

rätt att inneha vapnet döms för

skjutvapen till någon som inte har

vapenbrott till fängelse i högst tre

rätt att inneha vapnet döms för

år.

vapenbrott till fängelse i högst tre

år.

Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

1 a § 28

Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1. vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2. vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet, överlåtelsen eller

3. innehavet,

överlåtelsen,

den

utlåningen har avsett flera vapen,

yrkesmässiga

förmedlingen

eller

utlåningen har avsett flera vapen,

eller

4. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om brott som avses i 1 § första

stycket är synnerligen grovt, döms

för synnerligen grovt vapenbrott till

fängelse i lägst fyra och högst sex

27 Senaste lydelse 2017:1139.

163

28 Senaste lydelse 2017:1139.

s. 164 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen.

år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen, den yrkesmässiga förmedlingen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen.

164

2 § 29

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b) bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport

c) bryter mot bestämmelserna om

förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om

skjutvapen

eller

ammunition

som

skjutvapen, löstagbara

magasin,

innehas

sammanslutningar,

avfyrningsmekanismer,

huvudmän

för

museer

eller

ljuddämpare eller ammunition som

auktoriserade

bevakningsföretag

innehas av

sammanslutningar,

eller i fråga om skjutvapen som

huvudmän

för museer eller

innehas av vapenhandlare,

auktoriserade

bevakningsföretag

d) innehar ammunition utan att

eller i fråga om skjutvapen som

ha rätt till det eller inte följer ett

innehas av vapenhandlare,

beslut att lämna över ammunition

d) innehar

löstagbara

magasin,

för inlösen,

avfyrningsmekanismer,

ljuddämp-

e) överlåter

ammunition

till

are eller ammunition utan att ha

någon som inte har rätt att inneha

rätt till det,

ammunitionen ,

e) överlåter

eller yrkesmässigt

f) driver handel med skjutvapen förmedlar löstagbara magasin,

utan tillstånd,

avfyrningsmekanismer, ljuddämp-

are eller ammunition till någon

som inte har rätt att inneha

egendomen ,

f) driver handel med skjutvapen

eller

mäklarverksamhet

med

skjutvapen eller ammunition

utan

tillstånd ,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar

ett skjutvapen

åt

i) förvarar

ett skjutvapen,

ett

någon annan utan att föreskrivet

löstagbart magasin, en avfyrnings-

tillstånd till förvaringen finns eller

mekanism,

ljuddämpare

eller

bryter mot

bestämmelserna

ammunition åt någon annan utan att

användning vid förvaring i 5 kap. 3

föreskrivet tillstånd till förvaringen

§ andra stycket.

finns

eller

bryter

mot

29 Senaste lydelse 2014:894.

s. 165 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Bestämmelser om straff för

olovlig införsel av vapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen

(2000:1225) om straff för smuggling.

I ringa fall ska inte dömas till

bestämmelserna

användning

Prop. 2020/21:42

ansvar för otillåtet innehav av

vid förvaring i 5 kap.

3 § andra

Bilaga 4

ammunition eller överträdelse av

stycket.

bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

I ringa fall ska inte dömas till

ansvar för otillåtet innehav av

löstagbara

magasin,

avfyrnings-

mekanismer,

ljuddämpare eller

ammunition

eller

överträdelse av

bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms

det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4 § 30

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen

(2000:1225) om straff för smuggling.

5 § 31

Ett vapen som har varit föremål

för brott som avses 1 §, 1 a §, 1 b §

för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b

eller 2 § första stycket a ska

§ eller 2 § första stycket a ska

förklaras förverkat, om det inte är

uppenbart oskäligt. Detsamma

uppenbart

oskäligt.

Detsamma

gäller ammunition som har varit

gäller löstagbara magasin, avfyr-

föremål för brott som avses i 2 §

ningsmekanismer,

ljuddämpare

första stycket d eller e . I stället för

och ammunition som har varit

vapnet eller ammunitionen kan

föremål för brott som avses i 2 §

dess värde förklaras förverkat. Om

första stycket d, e eller i . I stället för

ett vapen förklaras förverkat får

egendomen

kan

dess

värde

även ammunition som hör till

förklaras förverkat. Om ett vapen

vapnet förklaras förverkad .

förklaras

förverkat

får

även

löstagbara

magasin,

avfyrnings-

mekanismer, ljuddämpare

och

ammunition som hör till vapnet

förklaras förverkade .

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

30 Senaste lydelse 2000:1257.

31 Senaste lydelse 2014:894.

165

s. 166 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp-

are eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt innehav av egendomen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

7 § 32

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt

innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

11 kap.

1 § 33

Regeringen får meddela föreskrifter om

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen som lämnats över från staten till

- statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen

- den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller - frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

f) att denna lag inte ska gälla i

fråga

skjutvapen

och

fråga om

skjutvapen, löstagbara

ammunition som en företrädare för

magasin,

avfyrningsmekanismer,

en annan stats myndighet medför

ljuddämpare och ammunition som

vid tillfällig tjänstgöring i Sverige

en företrädare för en annan stats

eller vid resa för tjänsteändamål

myndighet

medför vid tillfällig

genom Sverige, och

tjänstgöring i Sverige eller vid resa

för tjänsteändamål genom Sverige,

och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §.

32 Senaste lydelse 2014:591.

33 Senaste lydelse 2014:591.

166

s. 167 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

2 § 34

Prop. 2020/21:42

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

Bilaga 4

föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel,

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav

på

vapenhandlares,

e) krav

på

vapenhandlares,

museers

och sammanslutningars

museers och

sammanslutningars

förvaring av andra vapen än

effektbegränsade

vapen och

på

effektbegränsade vapen och

på

sammanslutningars förvaring

ammunition,

löstagbara

magasin, avfyrnings-

mekanismer,

ljuddämpare

och

ammunition,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad

som

ska iakttas

utöver

k) vad

som ska iakttas utöver

bestämmelserna i 5 kap. i fråga om

transport

skjutvapen,

och

transport av skjutvapen, löstagbara

ammunition.

magasin,

avfyrningsmekanismer,

ljuddämpare och ammunition.

3 § 35

Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Senaste lydelse 2014:895.

167

Senaste lydelse 2004:1005.

s. 168 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den 14 september 2018.

2. Den som vid lagens ikraftträdande innehar löstagbara magasin eller avfyrningsmekanismer som efter ikraftträdandet kräver tillstånd får inneha egendomen till utgången av december 2018 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

3. Bestämmelserna i 2 kap. 5 a § andra stycket om tillstånd att inneha vissa skjutvapen för andra ändamål än skjutning tillämpas endast i fråga om tillstånd som meddelas efter den 14 september 2018. Bestämmelserna tillämpas inte vid förnyelse av sådana tidsbegränsade tillstånd som har meddelats före den 13 juni 2017 och som avser innehav av sådana skjutvapen som anges i 2 kap. 6 a § första stycket 4-7.

4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 a § om tidsbegränsning av tillstånd tillämpas endast i fråga om tillstånd som meddelas efter den 14 september 2018. För tillstånd som har meddelats före denna tidpunkt gäller 2 kap. 6 a § i dess äldre lydelse.

5. Bestämmelsen i 2 a kap. 5 § första stycket gäller endast när vapen eller vapendelar som har tillverkats eller förts in till Europeiska unionen den 14 september 2018 eller senare överlåts från staten till annan för permanent civilt bruk. Vid sådan överlåtelse av vapen eller vapendelar som har tillverkats eller förts in till Europeiska unionen före den tidpunkten gäller 2 a kap. 5 § i dess äldre lydelse.

168

s. 169 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

dels att rubriken närmast före 21 § ska lyda ”Tillsyn och registrering”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 a-c §§, med följande

lydelse.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Tillsyn

Tillsyn och registrering

21 a §

Den

myndighet

som

prövar

frågor om tillstånd enligt 16 § att

hantera ammunition som utgör en

explosiv vara ska med hjälp av

automatiserad behandling föra ett

över personer

och

organisationer som har meddelats

sådant

tillstånd.

Registret ska

innehålla uppgift

fysiska

personer som har ett betydande

inflytande över en sådan juridisk

person som har meddelats tillstånd

samt personer som har godkänts

som

föreståndare

för

verksamheten.

21 b §

Registret ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt

denna lag, och

2. ge information om sådana uppgifter som behövs för att

förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till ammunition som utgör explosiv vara.

21 c §

För behandling av personupp- gifter enligt 21 a § finns bestäm- melser om behandling av personu- ppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för

169

s. 170 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

170

fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av

direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i lagen (2018:00) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning.

Denna lag träder i kraft den 14 september 2018.

s. 171 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Lagförslag i promemorian Reglering av vapenmagasin

Prop. 2020/21:42

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67) att det ska införas en ny paragraf, 1 kap 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

7 a §

Med vapenmagasin avses i denna

lag ett sådant löstagbart magasin

för halvautomatiska och repeter-

ande skjutvapen med central-

antändning

och

helautomatiska

skjutvapen som kan innehålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner, om magasinet

är möjligt att montera på ett

skjutvapen

vars

pipas längd

överstiger 30 cm och totala längd

överstiger 60 cm.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.

171

s. 172 Förteckning över remissinstanserna Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 5

172

Förteckning över remissinstanserna

Remissinstanser Ds 2018:1

Efter remiss av promemorian Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (2018:1) har yttrande lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, Brottsförebyggande rådet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Datainspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Tullverket, Umeå universitet (Juridiska institutionen), Naturvårdsverket, Riksantikvarie- ämbetet, Statens maritima museer, Statens försvarshistoriska museer, Sametinget, Askersunds kommun, Eksjö kommun, Huddinge kommun, Jönköping kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Mariestads kommun, Munkedals kommun, Skellefteå kommun, Skurups kommun, Vimmerby kommun, Örnsköldsvik kommun, Östersunds kommun, Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare Sveriges Kommuner och Landsting), Sveriges advokatsamfund, Säkerhets- och försvarsföretagen, Svenska polisförbundet, Tull-Kust, Riksförbundet Sveriges museer, Riksidrottsförbundet, Jägarnas Riksförbund, Svenska Armborst Unionen, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor, Svenska Jägareförbundet, Svenska Mångkamps- förbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Svartkruts Skytte Federationen, Svenska Vapensamlar- föreningen, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Vapenägares Förbund.

Arvika kommun, Borlänge kommun, Göteborgs kommun, Jokkmokks kommun, Karlskrona kommun, Kiruna kommun, Kristinehamns kommun, Lidingö kommun, Nordmalings kommun, Oskarshamns kommun, Stockholms kommun, Strömstads kommun, Torsby kommun, Uddevalla kommun, Vansbro kommun, Vellinge kommun, Västerås kommun, SME- D, Svenska försvarsutbildningsförbundet, ST-Polisväsendet, Sveriges läkarförbund, Sportfiskarna, Svenska Skidskytteförbundet, Sveriges Vapenhandlareförening, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och Viltmästareförbundet har inbjudits att lämna synpunkter, men avstått från att yttra sig eller har inte hörts av.

Därutöver har yttranden inkommit från ett stort antal föreningar, organisationer och privatpersoner.

Remissinstanser Promemorian Reglering av vapenmagasin

Efter remiss av promemorian Reglering av vapenmagasin har yttrande lämnats av Jägarnas Riksförbund , Kustbevakningen, Malmö tingsrätt, Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Riksidrottsförbundet, Svea hovrätt, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, IPSC Sverige, Svenska Jägareförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Pistolskytte- förbundet, Svenska Skidskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Vapensamlarföreningen (SVEVAP), Svenskt Forum för jakt,

s. 173 Förteckning över remissinstanserna Kontrollera mot PDF

skytte och vapenfrågor, Sveriges Vapenägares förbund och Åklagar- myndigheten,

Svenska Armborst Unionen (SAU), Svenska Svartkruts Skytte Federation (SSSF) och Sveriges Vapenhandlarförening har inbjudits att lämna synpunkter, men avstått från att yttra sig eller har inte hörts av.

Synpunkter har också lämnats av ett stort antal föreningar, organisationer och privatpersoner.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 5

173

s. 174 Förteckning över remissinstanserna Kontrollera mot PDF

4 §

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.

Regeringen får meddela före- Regeringen får meddela före-

skrifter om undantag från skrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som handel med skjutvapen eller regleras genom föreskrifterna i mäklarverksamhet med skjutvapen vapenlagen (1996:67) eller sådan eller ammunition som regleras hantering av ammunition eller genom föreskrifterna i vapenlagen annan explosiv vara som regleras (1996:67) eller sådan hantering av genom föreskrifterna i lagen ammunition eller annan explosiv

(2010:1011) om brandfarliga och vara som regleras genom

explosiva varor. föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

18 a §

Inspektionen för strategiska produkter ska med hjälp av auto- matiserad behandling föra ett register över dels personer och

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2 Lagen omtryckt 1997:689.

Föreslagen lydelse

Lydelse enligt SFS 2018:135

Lagförslag i lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel 2 dels att 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn, registrering samt uppgifts- och underrättelseskyldighet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 18 a–c §§, av följande lydelse.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

174

s. 175 Förteckning över remissinstanserna Kontrollera mot PDF

organisationer som har meddelats

Prop. 2020/21:42

ett tillstånd enligt 3 §, dels fysiska

Bilaga 6

personer som har ett betydande

inflytande över en juridisk person

som har meddelats ett sådant

tillstånd.

18 b §

Registret ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag, och

2. ge information om sådana uppgifter som behövs för att före- bygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att ut- reda eller beivra brott med an- knytning till krigsmateriel.

18 c §

Bestämmelserna i

18 a och

18 b §§ kompletterar

Europa-

parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Vid behandling av person- uppgifter enligt 18 a och 18 b §§ gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

175

s. 176 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 och 10 §§, 2 kap. 1, 5 a, 6 a, 8–

10 b §§ och 11–15 §§, 2 a kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§,

6 kap. 2, 3 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 1, 1 a, 2, 4, 5 och

7 §§ samt 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap., rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 §§ och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Lagen gäller också löstagbara magasin som kan innehålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner och som är möjliga att montera på ett skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm .

176

3 § 2

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c) start- och signalvapen som laddas med patroner,

d) armborst,

e) tårgasanordningar och andra

till verkan och ändamål jämförliga

anordningar som till verkan och

anordningar,

ändamål är jämförliga,

f) slutstycken, ljuddämpare , eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrnings- anordningar,

g) anordningar som kan bäras i

handen och är avsedda att med

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2 Senaste lydelse 2011:467.

s. 177 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition eller löstagbara magasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§. I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

elektrisk ström bedöva människor

Prop. 2020/21:42

eller tillfoga dem smärta, och

eller tillfoga dem smärta,

Bilaga 6

h) anordningar

som gör

att

h) anordningar

som gör

att

skjutvapen kan

användas

med

skjutvapen kan

användas

med

annan ammunition än de är avsedda

för .

för , och

i) explosiva missiler och start- lavetter.

8 § 3

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast

1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 § 4

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över

1. personer och

organisationer

1. personer och

organisationer

som enligt denna lag har meddelats

tillstånd att inneha skjutvapen eller

tillstånd att

inneha skjutvapen,

ammunition eller tillstånd att låna

ammunition

eller

löstagbara

skjutvapen

samt

personer

som

magasin eller tillstånd att låna

tillhör

hemvärnets

personal

och

skjutvapen

samt personer

som

Försvarsmakten

har

tillhör

hemvärnets

personal

och

tilldelats skjutvapen för förvaring i

som

Försvarsmakten

har

bostaden

(vapeninnehavarregist-

tilldelats skjutvapen för förvaring i

ret),

bostaden

(vapeninnehavar-

registret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och

organisationer

3. personer och organisationer

som har meddelats tillstånd enligt

denna lag att driva handel med

skjutvapen, fysiska

personer som

skjutvapen eller mäklarverksamhet

Senaste lydelse 2014:591.

177

Senaste lydelse 2014:895.

s. 178 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

och organisations- eller personnummer för den som har meddelats tillstånd att inneha

sådana skjutvapen eller vapendelar .

Uppgifter om sådana skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får dock avföras ur vapenregister 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återinförts.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

178

har ett betydande inflytande över en

med skjutvapen eller ammunition ,

sådan juridisk person som har

fysiska personer som har ett

tillstånd att driva handel med

betydande

inflytande

över en

skjutvapen , personer som har

juridisk person som har tillstånd att

godkänts att som föreståndare eller

driva sådan handel eller mäklar-

ersättare

svara

för

sådan

verksamhet , personer som har

verksamhet

samt

personer

och

godkänts att som föreståndare eller

organisationer som

har meddelats

ersättare

svara

för

sådan

tillstånd enligt denna lag att ta emot

verksamhet

samt

personer

och

skjutvapen

för

översyn

eller

organisationer som har

meddelats

reparation ( vapenhandlarregistret ),

tillstånd enligt denna lag att ta emot

och

skjutvapen

för

översyn

eller

reparation ( vapenhandlar- och

vapenmäklarregistret ), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Lydelse

enligt

lagrådsremiss Föreslagen lydelse

Personuppgiftsbehandling

viss

verksamhet

som

rör

allmän

ordning

och

säkerhet

–

anpassningar

till

EU:s

dataskyddsreform

10 §

Uppgifter om skjutvapen och sådana vapendelar som avses i

s. 179 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

c) yrkesmässigt ta

skjutvapen för reparation översyn, eller

d) föra in skjutvapen ammunition till Sverige.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1 § 5

Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen eller

inneha

skjutvapen,

ammunition,

ammunition

eller

sådana

löstagbara magasin som avses i 1

kap. 1 § andra stycket ,

b) driva handel med skjutvapen,

c) driva näringsverksamhet som

helt eller delvis består av att

förhandla

eller

arrangera

transaktioner för inköp, försäljning

eller leverans av skjutvapen eller

ammunition eller av att arrangera

överföringar av

sådan

egendom

(mäklarverksamhet med skjutvapen

eller ammunition),

emot

d) yrkesmässigt ta emot skjutvapen

eller

för reparation eller översyn, eller

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

eller e) föra in skjutvapen,

ammunition eller sådana löstag- bara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

5 a § 6

Tillstånd att inneha skjutvapen ,

Tillstånd att inneha skjutvapen

som huvudsakligen har prydnads-

eller särskilt affektionsvärde , för

eller särskilt affektionsvärde för

andra ändamål än skjutning, får

meddelas endast om vapnet görs

varaktigt obrukbart. Trots detta får

tillstånd meddelas om det finns

särskilda skäl för att vapnet skall få

särskilda skäl för att vapnet ska få

behållas i brukbart skick.

5 Senast lydelse 2014:895.

179

6 Senaste lydelse 2000:147.

s. 180 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Tillstånd att inneha sådana vapen som anges i punkterna 1–3 och 6–9 i bilaga 1 del II till rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, eller vapendelar som hör till sådana vapen och som anges i 2 a kap. 2 § andra stycket, ska tidsbegränsas till att gälla i högst fem år . Tillstånd till sådana vapen som anges i punkterna 7 a ii och 7 b ii ska dock endast tids- begränsas om ett löstagbart magasin med den kapacitet som anges i punkterna får användas med vapnet.

Även tillstånd för en enskild att inneha andra enhandsvapen för flerskott än sådana som anges i första stycket, eller vapendelar som hör till sådana vapen och som anges i 2 a kap. 2 § andra stycket, ska tidsbegränsas till att gälla i högst fem år.

Tillstånd ska inte tidsbegränsas om särskilda skäl talar emot det.

Tillstånd ska inte heller tidsbegränsas om tillståndet avser

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

180

Tillstånd enligt första stycket får endast meddelas för sådana vapen som avses i 6 a § första stycket om vapnet har deaktiverats enligt

kommissionens genomförande- förordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga.

6 a § 7

Tillstånd för en enskild att inneha

helautomatiska vapen eller enhandsvapen för flerskott ska tidsbegränsas till att gälla i högst fem år om inte särskilda skäl talar emot en sådan begränsning.

7 Senaste lydelse 2014:895.

s. 181 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

Skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får

överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen . Om ammunition eller

sådana löstagbara magasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

vapen som har deaktiverats enligt

Prop. 2020/21:42

kommissionens

genomförande-

Bilaga 6

förordning (EU) 2015/2403.

Har en ansökan om förnyat

Om en ansökan om förnyat

tillstånd getts in senast fyra veckor

tillstånd har lämnats in senast fyra

innan giltighetstiden för det

veckor innan giltighetstiden för det

gällande tillståndet går ut, ska detta

gällande tillståndet går ut, ska

gälla till dess att beslut i fråga om

tillståndet fortsätta gälla till dess att

det nya tillståndet har vunnit laga

ett beslut i fråga om det nya

kraft.

tillståndet har fått laga kraft.

8 § 8

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet

eller ammunitionen . Om ammunition överlåts genom ombud

skall ombudet ha eget vapentillstånd.

8 Senaste lydelse 2000:147.

181

s. 182 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

182

Tillstånd till handel

med Tillstånd till handel med

skjutvapen

och mäklarverk-

samhet med

skjutvapen eller

ammunition

10 § 9

Tillstånd att driva handel med

skjutvapen får endast meddelas den

skjutvapen eller mäklarverksamhet

som med hänsyn till kunskap,

med

skjutvapen eller

ammunition

laglydnad

och

övriga

får endast meddelas den som med

omständigheter är lämplig att driva

hänsyn till kunskap, laglydnad och

sådan verksamhet.

Tillstånd får

övriga omständigheter

är lämplig

meddelas endast för handel som ska

att

driva sådan

verksamhet.

bedrivas yrkesmässigt.

Tillstånd får meddelas endast för

handel eller mäklarverksamhet som

ska bedrivas yrkesmässigt.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla

förändringen till Polismyndigheten.

10 a § 10

En juridisk person med tillstånd

att driva handel med skjutvapen ska

att driva handel med skjutvapen

ha en föreståndare som ansvarar för

eller mäklarverksamhet med skjut-

verksamheten.

vapen eller ammunition, ska ha en

föreståndare

som

ansvarar

för

verksamheten.

Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

10 b § 11

Om den som har tillstånd att

driva handel med skjutvapen eller,

driva handel med skjutvapen eller

i fråga om en juridisk person,

mäklarverksamhet med skjutvapen

föreståndaren för sådan verksamhet

eller ammunition eller, i fråga om

är förhindrad att ansvara för

en juridisk

person,

föreståndaren

verksamheten ska han eller hon

för en sådan verksamhet är

sätta en ersättare i sitt ställe.

förhindrad

att

ansvara

för

verksamheten ska han eller hon

sätta en ersättare i sitt ställe.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

9 Senaste lydelse 2014:591.

10 Senaste lydelse 2014:591.

11 Senaste lydelse 2014:591.

s. 183 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Skjutvapen , ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvud- män för museer och bevaknings- företag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen ,

Prop. 2020/21:42

ammunition eller löstagbara

Bilaga 6

magasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition

får meddelas den som har rätt att

eller sådana löstagbara magasin

inneha ammunitionen i Sverige, om

som avses i 1 kap. 1 § andra stycket

det skäligen kan antas att

får meddelas den som har rätt att

ammunitionen inte kommer att

inneha egendomen i Sverige, om

missbrukas.

det skäligen kan antas att den inte

kommer att missbrukas.

12 § 12

Införseltillstånd ger rätt att under

den begränsade tid och för det

ändamål som anges i tillståndet i

Sverige inneha de skjutvapen och

Sverige inneha de skjutvapen , den

den ammunition som förts hit med

ammunition och de löstagbara

stöd av tillståndet. Tillståndet gäller

magasin som förts hit med stöd av

under förutsättning att vapnen och

tillståndet. Tillståndet gäller under

ammunitionen förs in inom sex

förutsättning att egendomen förs in

månader från dagen för tillståndet

inom sex månader från dagen för

eller den längre tid som

tillståndet eller den längre tid som

Polismyndigheten bestämmer.

13 § 13

Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen och den ammunition som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och

bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer , som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk,

Senaste lydelse 2014:591.

183

Senaste lydelse 2006:386.

s. 184 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Skjutvapen, ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med

tillhörande ammunition och löstagbara magasin

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

184

14 § 14

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15 § 15

Skjutvapen

eller

ammunition,

Skjutvapen, ammunition och

som en resande fört med till

löstagbara magasin , som en

Sverige för personligt bruk men

resande fört med till Sverige för

inte haft rätt att föra in, får åter

personligt bruk men inte haft rätt att

föras ut, om egendomen anmälts i

föra in, får föras ut om egendomen

behörig

ordning för

Tullverket.

anmälts i behörig ordning för

Vapnen och ammunitionen tillfaller

Tullverket.

Egendomen tillfaller

staten om egendomen inte förs ut

staten om den inte förs ut inom

inom antingen fyra månader efter

antingen fyra månader efter en

en sådan anmälan eller den längre

sådan anmälan eller inom den

tid därefter som Tullverket i det

längre tid som Tullverket i det

enskilda fallet bestämmer. I ett

sådant

fall

skall

egendomen

sådant fall

ska egendomen

behandlas som om den hade

förklarats förverkad.

14 Senaste lydelse 2016:268.

15 Senaste lydelse 1999:433.

s. 185 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

När vapen eller vapendelar som anges i 2 och 3 § § överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska den myndighet som överlåter föremålet se till att det är märkt på det sätt som anges i 2 § respektive 4 §. Föremålet ska också ha en unik märkning av vilken det ska framgå

2 a kap.

Prop. 2020/21:42

2 § 16

Bilaga 6

Den som tillverkar ett skjutvapen

som är avsett att skjuta ut hagel,

kulor eller andra projektiler med

hjälp av ett antändbart drivämne,

ska förse vapnet med en unik

märkning

som

omfattar

märkning

som

omfattar

tillverkarens

namn,

landet eller

tillverkarens

namn,

landet

eller

platsen

för

tillverkningen,

platsen

för

tillverkningen,

serienummer

och

tillverkningsår,

serienummer

och tillverkningsår,

om tillverkningsåret

inte framgår

om tillverkningsåret

inte framgår

av serienumret. Detta gäller inte

av serienumret. Om en vapendel är

den som tillverkar ett skjutvapen av

för liten för att kunna märkas med

vapendelar som redan är märkta på

en sådan unik märkning, ska den

föreskrivet sätt.

märkas

med

åtminstone

ett

serienummer eller liknande. Detta

gäller inte den som tillverkar ett

skjutvapen

vapendelar

som

redan är märkta på föreskrivet sätt.

Märkningen ska vara placerad på skjutvapnets

1. slutstycke eller trumma,

2. eldrör eller pipa, och

3. stomme, låda och mantel.

4 § 17

Den som tillverkar någon av de

vapendelar som anges i 2 § andra

stycket ska förse vapendelen med

stycket ska se till att delen är märkt

en unik märkning av det slag som

på det sätt som anges i 2 § första

föreskrivs i 2 § första stycket. Detta

stycket. Detta gäller dock inte om

gäller dock inte om tillverkaren ska

tillverkaren ska infoga vapendelen i

infoga vapendelen i ett vapen som

ett vapen som ska märkas vid

ska märkas vid tillverkningen.

tillverkningen.

5 § 18

När ett sådant vapen som anges i

2 eller 3 § överlåts från staten till annan för permanent civilt bruk ska den myndighet som överlåter vapnet se till att det har en unik märkning varav framgår att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

16 Senaste lydelse 2011:467.

17 Senaste lydelse 2011:467.

18 Senaste lydelse 2011:467.

185

s. 186 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till vapnet utan särskilt tillstånd .

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

7 § 19

Den som för in vapen eller

vapendelar som anges i 2 och 3 §§

till Sverige från en stat utanför

Europeiska

unionen ska senast

Europeiska unionen ska senast

inom en månad efter införseln se

till att föremålet har en unik

till att föremålet är märkt på det

märkning

med identifikations-

sätt som anges i 2 § respektive 4 § .

nummer eller annan uppgift som

Märkningen ska också visa att

gör det möjligt att identifiera det.

föremålet har förts in till Sverige

Märkningen ska också visa att

och året för införseln.

föremålet har förts in till Sverige

och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1. användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2. reparation, översyn, service eller värdering,

3. utställning eller mässa,

4. resa genom landet, eller

5. användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

3 kap. 10 § 20

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport

av skjutvapen och ammunition

av skjutvapen , ammunition och

löstagbara magasin

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk

Den som innehar skjutvapen,

ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket är skyldig att ta hand om egendomen och hålla

19 Senaste lydelse 2015:335.

20 Senaste lydelse 2006:386.

186

s. 187 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvarings- utrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition och s ådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

för att någon obehörig kommer åt den.

den under sådan uppsikt att det inte

Prop. 2020/21:42

finns risk för att någon obehörig

Bilaga 6

kommer åt den.

2 § 21

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första

stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3 § 22

En innehavare får lämna över sitt

skjutvapen eller sin ammunition till

skjutvapen , sin ammunition eller ett

någon annan för förvaring om han

sådant

löstagbart

magasin

som

eller hon inte själv kan ta hand om

avses i 1 kap. 1 § andra stycket till

egendomen eller om det annars

någon annan för förvaring, om han

finns särskilda skäl. För sådan

eller hon inte själv kan ta hand om

förvaring krävs tillstånd om inte

egendomen eller om det annars

utlåning i motsvarande fall är

finns särskilda skäl. För sådan

tillåten

enligt

3 kap.

Vid

förvaring krävs tillstånd om inte

tillståndsprövningen ska Polismyn-

utlåning i motsvarande fall är

digheten särskilt beakta möjlig-

tillåten

enligt

3 kap.

Vid

heten för mottagaren att erbjuda en

tillståndsprövningen ska Polismyn-

säker

förvaring.

Tillståndet

ska

digheten särskilt beakta möjlig-

tidsbegränsas.

heten för mottagaren att erbjuda en

säker

förvaring.

Tillståndet

ska

tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 § 23

Den

som

skickar

eller

Den som skickar eller trans-

transporterar ett skjutvapen

eller

porterar ett skjutvapen, ammuni-

ammunition

skall

vidta

tion eller ett sådant löstagbart

betryggande

åtgärder för

att

magasin som avses i 1 kap. 1 §

Senaste lydelse 2000:147.

Senaste lydelse 2014:591.

187

Senaste lydelse 2000:147.

s. 188 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

förhindra att någon obehörig

kommer åt vapnet eller ammunitionen . Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske , isärtaget och nerpackat.

andra stycket ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen . Vapnet ska vara oladdat och , i den utsträckning det är möjligt och lämpligt, isärtaget och nerpackat.

188

6 kap. 2 § 24

Ett

tillstånd

att

inneha

Ett

tillstånd

att

inneha

ammunition ska

återkallas av

ammunition

eller

sådana

Polismyndigheten om

löstagbara

magasin

som

avses i

1 kap.

1 §

andra

stycket

ska

återkallas av Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren

har

b) tillståndshavaren

har

missbrukat sin ammunition , eller

missbrukat

den egendom

som

tillståndet gäller , eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

3 § 25

Ett tillstånd att driva handel med

skjutvapen ska återkallas av

skjutvapen eller mäklarverksamhet

Polismyndigheten om

med skjutvapen eller

ammunition

ska återkallas av Polismyndigheten

a) tillståndshavaren inte längre

a) tillståndshavaren

inte längre

driver yrkesmässig handel ,

driver verksamheten yrkesmässigt ,

b) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

Omhändertagande av vapen, Omhändertagande av vapen,

ammunition och tillståndsbevis ammunition , löstagbara magasin, och tillståndsbevis

4 § 26

Polismyndigheten ska besluta att

ett

vapen

med

tillhörande

ett

vapen

med

tillhörande

ammunition och tillståndsbevis ska

ammunition,

tillståndsbevis

och

tas om hand om

sådana löstagbara

magasin

som

24 Senaste lydelse 2014:591.

25 Senaste lydelse 2014:591.

26 Senaste lydelse 2014:591.

s. 189 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska

Prop. 2020/21:42

tas om hand om

Bilaga 6

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas

och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är

överhängande , får egendomen tas

överhängande

får

egendomen

tas

om hand även utan ett sådant

beslut. En sådan åtgärd får vidtas av

polismän, jakttillsynsmän

som

polismän, jakttillsynsmän

som

länsstyrelsen

förordnat, personal

länsstyrelsen

förordnat,

personal

vid

Kustbevakningen

och

vid

Kustbevakningen

och

Tullverket eller särskilt förordnade

tjänstemän

vid

länsstyrelsen.

tjänstemän

vid

länsstyrelsen.

Åtgärden ska skyndsamt anmälas

till

Polismyndigheten,

som

till

Polismyndigheten

som

omedelbart

ska

pröva

omedelbart

ska

pröva

omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av

vapen

och

7 kap. Inlösen

vapen ,

ammunition

och

löstagbara

magasin

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om a

a) tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d) domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte skall förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition skall inte lösas in , om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts

Skjutvapen,

ammunition

eller

sådana löstagbara

magasin

som

avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska

lösas in av staten om

a) tillståndet

att

inneha

egendomen har återkallats utan att

den

samtidigt

har

förklarats

förverkad eller tagits i beslag,

c) ansökan har avslagits i fråga

om tillstånd

att

inneha

ett vapen,

ammunition

eller

ett

löstagbart

magasin som förvärvats genom arv,

testamente eller bodelning, eller

d) en domstol har beslutat att ett

vapen,

ammunition

eller

ett

löstagbart magasin , som någon

innehar utan att ha rätt till det, inte

ska förverkas eller åklagaren i ett

sådant fall har beslutat att inte föra

talan om förverkande.

Ett skjutvapen, ammunition eller

ett sådant löstagbart magasin som

avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska

189

s. 190 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

190

till någon som har rätt att inneha

inte lösas in om egendomen lämnas

vapnet eller ammunitionen och om

för skrotning eller överlåts till

detta görs inom

någon som har rätt att inneha den

och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre

månader

från det

att

b) tre månader

från

det

att

tillståndet att inneha vapnet eller

tillståndet

att inneha

vapnet,

ammunitionen

återkallades,

ammunitionen eller det löstagbara

ansökan om innehav avslogs, beslut

magasinet

återkallades,

ansökan

i förverkandefrågan meddelades av

om innehav avslogs, beslut i

domstol

eller åklagare

eller

förverkandefrågan

meddelades

beslaget hävdes.

en domstol eller åklagare eller

beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall

Vapnet, ammunitionen eller det

inte heller lösas in, om ansökan om

löstagbara

magasinet

ska

inte

tillstånd att inneha vapnet görs

heller lösas in om ansökan om

inom samma tid. Avslås ansökan

tillstånd att inneha egendomen görs

skall vapnet eller

ammunitionen

inom samma tid. Om ansökan

lösas in, om egendomen inte inom

avslås ska egendomen lösas in, om

tre månader från dagen för beslutet

den inte inom tre månader från

i tillståndsärendet

överlåts

till

dagen för beslutet i tillstånds-

någon som har rätt att inneha den.

ärendet överlåts till någon som har

rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3 § 27

Innehavare av ett skjutvapen eller

Innehavare

ett

skjutvapen,

ammunition som ska lösas in är

ammunition

eller

ett

löstagbart

skyldig att enligt Polismyndig-

magasin som ska lösas in är skyldig

hetens beslut lämna över vapnet

att enligt Polismyndighetens beslut

eller ammunitionen till myndig-

lämna

över

egendomen

till

heten eller den som myndigheten

myndigheten

eller

den

som

bestämmer. Om det finns ett

myndigheten

bestämmer. Om

det

tillståndsbevis

eller någon

annan

finns ett tillståndsbevis eller någon

motsvarande

handling,

ska

även

annan

motsvarande handling,

ska

den lämnas över till Polis-

även denna lämnas över till

myndigheten.

Polismyndigheten.

4 §

För vapen eller ammunition som

För

vapen,

ammunition

eller

löses in skall betalas ersättning med

löstagbara magasin som löses in

ett

belopp

som

motsvarar

ska en ersättning betalas med ett

marknadsvärdet.

belopp

som

motsvarar

marknadsvärdet.

27 Senaste lydelse 2014:591.

s. 191 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter , yrkesmässigt för- medlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet , döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år.

Om skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns en särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition och löstagbara magasin i dödsbon finns i 7 kap.

8 kap. Vapen och ammunition i

8 kap. Vapen ,

ammunition

och

dödsbo och konkursbo

löstagbara magasin i dödsbon och

konkursbon

1 §

Skjutvapen och ammunition som

Skjutvapen,

ammunition

och

ingår i ett dödsbo eller ett

löstagbara magasin som ingår i ett

konkursbo får utan särskilt tillstånd

dödsbo eller ett konkursbo , får utan

innehas av den som har tagit hand

särskilt tillstånd innehas av den

om boet till dess

som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas

b) egendomen ska överlämnas

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo ,

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon ,

7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

2 § 28

Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut

lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

3 §

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

9 kap. 1 § 29

Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år.

28 Senaste lydelse 2014:591.

29 Senaste lydelse 2017:1139.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

191

s. 192 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition eller ett sådant löstagbart magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

192

Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

1 a § 30

Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1. vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2. vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet,

överlåtelsen

eller

3. innehavet,

överlåtelsen ,

den

utlåningen har avsett flera vapen,

yrkesmässiga

förmedlingen

eller

utlåningen har avsett flera vapen,

eller

4. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om brott som avses i 1 § första

stycket är synnerligen grovt, döms

för synnerligen

grovt

vapenbrott

för synnerligen

grovt

vapenbrott

till fängelse i lägst fyra och högst

sex år. Vid bedömningen av om

brottet är synnerligen grovt ska det

särskilt beaktas

innehavet,

särskilt beaktas

innehavet,

överlåtelsen eller

utlåningen

har

överlåtelsen ,

den

yrkesmässiga

avsett ett stort antal vapen.

förmedlingen

eller

utlåningen

har

avsett ett stort antal vapen.

2 § 31

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

30 Senaste lydelse 2017:1139.

31 Senaste lydelse 2014:894.

s. 193 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

d) innehar ammunition utan att

d) innehar ammunition eller ett

Prop. 2020/21:42

ha rätt till det eller inte följer ett

sådant

löstagbart

magasin

som

Bilaga 6

beslut att lämna över ammunition

avses i 1 kap. 1 § andra stycket utan

för inlösen ,

att ha rätt till det,

e) överlåter ammunition till

e) överlåter

eller

yrkesmässigt

någon som inte har rätt att inneha

förmedlar ammunition eller

ett

ammunitionen ,

sådant

löstagbart

magasin

som

avses i 1 kap. 1 § andra stycket till

någon som inte har rätt att inneha

egendomen ,

f) driver handel med skjutvapen

utan tillstånd,

eller mäklarverksamhet med skjut-

vapen

eller

ammunition

utan

tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar

ett

skjutvapen

åt

i) förvarar

ett

skjutvapen,

någon annan utan att föreskrivet

ammunition

eller

ett

sådant

tillstånd till förvaringen finns eller

löstagbart

magasin

som

avses i

bryter mot

bestämmelserna

1 kap. 1 § andra stycket åt någon

användning vid förvaring i 5 kap.

annan utan att något föreskrivet

3 § andra stycket.

tillstånd till förvaringen finns , eller

bryter mot

bestämmelserna

användning vid förvaring i 5 kap.

3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till

I ringa fall ska det inte dömas till

ansvar för otillåtet innehav av

ammunition

eller

överträdelse

ammunition,

ett

löstagbart

bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

magasin

eller överträdelse

bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4 § 32

Bestämmelser om

straff

för

Bestämmelser om

straff för

olovlig införsel av vapen eller

olovlig

införsel

vapen,

ammunition och för försök till

ammunition eller sådana löstag-

sådant brott finns i lagen

bara magasin som avses i 1 kap.

(2000:1225)

straff

för

1 § andra stycket och för försök till

smuggling.

ett sådant brott finns i lagen

(2000:1225)

straff

för

smuggling.

32 Senaste lydelse 2000:1257.

193

s. 194 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen eller

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

5 § 33

Ett vapen som har varit föremål

för brott

som

avses

i 1 §,

1 a §,

för brott

som avses

i 1 §,

1 a §,

1 b § eller 2 § första stycket a ska

förklaras förverkat , om det inte är

förklaras förverkat om det inte är

uppenbart

oskäligt.

Detsamma

uppenbart oskäligt.

Detsamma

gäller ammunition som har varit

gäller

ammunition

och

ett

föremål för brott som avses i 2 §

löstagbart magasin som har varit

första stycket d eller e. I stället för

föremål för brott som avses i 2 §

vapnet eller

ammunitionen

kan

första stycket d eller e. I stället för

dess värde förklaras förverkat. Om

att förklara egendomen förverkad

ett vapen förklaras förverkat får

kan dess värde förklaras förverkat.

även ammunition som hör till

Om ett vapen förklaras förverkat

vapnet förklaras förverkad .

får även ammunition och ett

löstagbart magasin som hör till

vapnet förklaras förverkade .

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

7 § 34

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt

innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

11 kap.

1 § 35

Regeringen får meddela föreskrifter om

enligt 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla

Senaste lydelse 2014:894.

194

Senaste lydelse 2014:591.

Senaste lydelse 2015:335.

s. 195 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

innehav av skjutvapen som lämnats

löstagbara magasin

som

lämnats

över från staten till

– statliga

tjänstemän eller

– statliga

tjänstemän

eller

personer som tillhör det militära

försvaret, räddningstjänsten, Polis-

myndigheten

eller

Säkerhets-

myndigheten

eller

Säkerhets-

polisen,

– den som för statens räkning

tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga

försvarsorganisa-

– frivilliga

försvarsorganisa-

tioner,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e) att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut

ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i

fråga

skjutvapen

och

fråga om skjutvapen, ammunition

ammunition som en företrädare för

och löstagbara magasin som en

en annan stats myndighet medför

företrädare för en annan stats

vid tillfällig tjänstgöring i Sverige

myndighet medför vid tillfällig

eller vid resa för tjänsteändamål

tjänstgöring i Sverige eller vid resa

genom Sverige, och

för tjänsteändamål genom Sverige,

och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §.

2 § 36

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i

övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få

tillstånd att driva handel med

skjutvapen och vad som i övrigt ska

skjutvapen eller mäklarverksamhet

gälla vid sådan handel ,

med skjutvapen eller ammunition,

krav på vapenhandlare och

vapenmäklare att föra register och

vad som i övrigt ska gälla vid sådan

verksamhet ,

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav

på

vapenhandlares,

e) krav

på

vapenhandlares,

museers

och sammanslutningars

museers

och

sammanslutningars

förvaring av andra vapen än

effektbegränsade

vapen och

på

effektbegränsade vapen

och

på

sammanslutningars förvaring

ammunition,

ammunition

eller

sådana

36 Senaste lydelse 2014:895.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

195

s. 196 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen,

ammunition och löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

196

löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket ,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad

som

ska iakttas

utöver

k) vad som

ska

iakttas utöver

bestämmelserna i 5 kap. i fråga om

transport

skjutvapen

och

transport

skjutvapen,

ammunition.

ammunition

och

löstagbara

magasin.

3 § 37

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2. Den som innehar eller förvarar ett löstagbart magasin – som det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen krävs tillstånd för – får inneha eller förvara magasinet utan sådant tillstånd till utgången av november 2019 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

3. Bestämmelsen i 2 kap. 5 a § i den nya lydelsen tillämpas inte vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser sådana vapen som anges i punkterna 6–8 i bilaga 1 del II till rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

4. Bestämmelsen i 2 a kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas inte på vapendelar som har tillverkats i eller förts in till Europeiska unionen före ikraftträdandet.

37 Senaste lydelse 2004:1005.

s. 197 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) Kontrollera mot PDF

5. Bestämmelsen i 2 a kap. 5 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande för vapen som har tillverkats i eller förts in till Europeiska unionen före ikraftträdande.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

197

s. 198 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

198

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

dels att rubriken närmast före 21 § ska lyda ”Tillsyn och registrering”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 a–c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 a §

Den

myndighet

som

prövar

frågor om tillstånd enligt 16 § att

hantera ammunition ska med hjälp

av automatiserad behandling föra

ett register över personer och

organisationer som har meddelats

ett sådant tillstånd. Registret ska

även innehålla uppgift om fysiska

personer som har ett betydande

inflytande över en juridisk person

som har meddelats ett sådant

tillstånd samt om personer som har

godkänts som

föreståndare

för

verksamheten.

21 b §

Registret ska ha till ändamål att

1. underlätta handläggningen av

frågor om tillstånd enligt denna

lag, och

2. ge

information

sådana

uppgifter som behövs för att före-

bygga,

förhindra

eller

upptäcka

brottslig verksamhet eller för att

utreda eller beivra brott med

anknytning till ammunition.

21 c §

Bestämmelserna

i 21 a

och

21 b §§

kompletterar

Europa-

parlamentets och rådets förordning

(EU) 2016/679

den

27 april

2016 om skydd för fysiska personer

med avseende

på

behandling

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

s. 199 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Kontrollera mot PDF

personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

199

s. 200 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

200

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-02-27

Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitie- rådet Dag Mattsson

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Enligt en lagrådsremiss den 7 februari 2019 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,

2. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),

3. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Martin Englund Krafft och kanslirådet Henrik Engvall.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet :

Förslaget till lag om ändring i lagen om krigsmateriel

4 §

I tredje stycket bör ”mäklarverksamhet med” ersättas med ”yrkesmässig förmedling av”, se Lagrådets synpunkter vid 2 kap. 1 § vapenlagen.

Förslaget till lag om ändring i vapenlagen

1 kap. 1 §

Genom ändringsdirektivet införs ett krav på reglering av vissa vapenmagasin. Remissens förslag till reglering – de magasin som omfattas av lagen preciseras i ett nytt andra stycke i 1 § och hänvisningar i många av de berörda paragraferna till ”löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket” – rubbar vapenlagens systematik och ger vapenmagasin en alltför framträdande plats i lagen.

En naturlig och betydligt enklare lösning är att

– komplettera uppräkningen i 1 § med ”vapenmagasin”,

– precisera vilka vapenmagasin som omfattas av lagen i en ny 7 a § (jfr motsvarande preciseringar för skjutvapen i 2–4 §§ och för ammunition i 5–7 §§) och

s. 201 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Kontrollera mot PDF

– genomgående använda det nakna ordet ”vapenmagasin” i berörda

Prop. 2020/21:42

paragrafer (jfr de nakna orden ”skjutvapen” och ”ammunition” i samma

Bilaga 7

paragrafer).

Lagrådet föreslår att 1 § och nya 7 a § ges följande lydelse.

1 § Denna lag gäller skjutvapen, vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen, ammunition och vissa vapenmagasin.

7 a § Med vapenmagasin avses i denna lag ett löstagbart magasin som kan innehålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner om magasinet är möjligt att montera på ett skjutvapen vars pipas längd överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm.

Det sista ledet i Lagrådets förslag föranleder ändringar i ett stort antal paragrafer och i några rubriker. 117 Lagrådet återkommer inte till dessa i det följande.

1 a kap. 7 §

I första stycket 3 bör ”mäklarverksamhet med” ersättas med ”yrkesmässigt förmedla”, se Lagrådets synpunkter vid 2 kap. 1 §.

2 kap. 1 §

Enligt förslaget ska tillstånd krävas för bedrivande av mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

I dag krävs tillstånd enligt vapenlagen för bedrivande av handel med skjutvapen. Någon definition av handel finns inte i lagen, och förarbetena saknar klargörande uttalanden i saken. Med vapenhandel torde dock avses inte bara sådan verksamhet där en näringsidkare handlar med egna vapen eller med annans vapen i kommission utan också verksamhet där näringsidkaren handlar med vapen som ombud för annan. Enligt vad som upplysts vid föredragningen tillämpas tillståndskravet för vapenhandel i praxis så att det däremot inte omfattar ren mäklarverksamhet, även om lagtexten i och för sig skulle kunna förstås på det sättet. Det framstår därmed som följdriktigt att – som föreslås i remissen – komplettera lagen med ett särskilt tillståndskrav för mäklarverksamhet.

Tillståndskravet för handel omfattar endast vapen och inte ammunition, medan tillståndskravet för mäklarverksamhet enligt förslaget ska sträcka sig längre och omfatta såväl vapen som ammunition. Skillnaden har sin bakgrund i att man vid genomförandet endast övervägt de nya krav som ställs i ändringsdirektivet; man vill inte heller gå längre än vad direktivet kräver.

117 1 kap. 8 §, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 6 a, 8, 9, 11–15 §§ och rubrikerna före 3 och 11 §§,

3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§ och kapitelrubriken, 6 kap. 2 och 4 §§ och rubriken före 4 §,

7 kap. 1–4 §§ och kapitelrubriken, 8 kap. 1–3 §§ och kapitelrubriken, 9 kap. 2, 4, 5 och

201

7 §§ samt 11 kap. 1–3 §§.

s. 202 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

202

Ett mildare krav för handlare än för mäklare i vapenlagen kan i någon mån försvaras med att handlare – till skillnad från mäklare – ofta själva hanterar ammunition och därför under alla förhållanden behöver ha tillstånd för detta enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Allmänt sett kan det kanske också vara motiverat med en strängare tillsyn över mäklare, som ju normalt står friare från den vanliga och mer kontrollerade vapenhandeln.

Om det finns skilda tillståndskrav i vapenlagen för ammunitionshandlare och ammunitionsmäklare, kan det dock medföra en del problem i tillämpningen. Det är inte alltid så lätt att avgöra i vilken rättslig egenskap en mellanman agerar. Det kan vara svårt att i praktiken dra gränsen t.ex. mellan den som på uppdrag av köpare handlar ammunition och den som sammanför köpare med säljare för handel med ammunition; inte i något av fallen behöver det vara så att mellanmannen tar fysisk befattning med ammunitionen. Med remissens förslag synes det endast i den senare situationen krävas tillstånd enligt vapenlagen.

I den fortsatta beredningen finns det i varje fall skäl att klargöra om den som yrkesmässigt förmedlar ammunition men även är ombud för en av parterna ska anses falla under tillståndskravet för mäklare eller om näringsidkaren då ska anses bedriva egen ammunitionshandel som inte kräver tillstånd enligt vapenlagen.

Förslaget har lagtekniskt utformats så att det i lagtexten med tillståndskrav har tagits in en definition av mäklarverksamhet som nästan ordagrant är hämtad från direktivet.

En definition i ett direktiv är inte avfattad för att utgöra nationell författningstext utan ska bidra till angivandet av det resultat som medlemsstaterna ska uppnå vid genomförandet. När en lokution i ett direktiv direkt blir ett rekvisit i svensk författning, finns det risk att regleringen får en annan betydelse än vad som avses i direktivet.

Den föreslagna definitionen av mäklarverksamhet ger intryck av att t.ex. en bank som bistår med överföringar av pengar för att finansiera ett vapenköp ska anses som mäklare liksom – trots vad som anförs i remissen

– en speditionsfirma som utför transporter efter ett vapenköp (jfr

”arrangera transaktioner” och ”arrangera överföringar” i den föreslagna lagtexten). Det kan också anmärkas att definitionen ställer upp ett krav på näringsverksamhet medan bl.a. de anslutande straffbestämmelserna kräver yrkesmässighet.

Det resultat som ska uppnås med direktivet är att mäklarverksamhet avseende vapen och ammunition ska vara tillståndspliktig. Lagrådet delar den bedömning som görs i remissen, att det inte är tillräckligt att i lagtexten bara tala om mäklarverksamhet utan det bör anges vad som avses med sådan verksamhet. Det bästa sättet är då att använda den lokution som får anses vedertagen i svensk författningstext för att beskriva verksamhet av detta slag, nämligen yrkesmässig förmedling. Begreppet förekommer för övrigt redan i andra delar av remissförslaget (se t.ex. 2 kap. 9 §).

s. 203 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Kontrollera mot PDF

Lagrådet föreslår att första stycket c) utformas enligt följande.

c) yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition (mäklarverksamhet),

Motsvarande ändring av den föreslagna lagtexten bör, utöver i 1 a kap. 7 §, göras i 2 kap. 10–10 b §§, 6 kap. 3 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 2 §. Lagrådet återkommer inte till dessa ändringar i det följande.

2 kap. 6 a §

Paragrafen reglerar tidsbegränsning av tillstånd till innehav av vissa skjutvapen och innebär att den som vill ha förnyat tillstånd måste ansöka om detta och då också genomgå en förnyad prövning. Det är således en för den enskilde särskilt betydelsefull del av vapenlagens tillämpning som regleras i paragrafen.

I lagrådsremissens förslag har det tillståndspliktiga området angetts genom hänvisning till vissa angivna punkter i en bilaga till vapendirektivet i den lydelse bilagan har enligt ändringsdirektiv.

Det kan i och för sig ibland godtas att svensk författningstext utgörs av endast hänvisningar till EU-direktiv, trots att direktiv är utformade för att vara riktade bara till medlemsstaterna. Det är dock ofrånkomligt att unionsrättsakterna inte är tillgängliga på det sätt som en uppräkning i lagtext kan vara. Detta gäller särskilt om, som här, det hänvisas till endast delar av en omfattande bilaga, som dessutom har ändrats genom flera ändringsdirektiv. För den enskilde blir det i stort sett omöjligt att på egen hand hitta direktiven och förstå dem.

Mot bakgrund av den för den enskilde särskilda betydelse förevarande reglering har anser Lagrådet att tillämpningen försvåras väsentligt med den föreslagna lagstiftningstekniken. Det kan dessutom ifrågasättas om lagtexten är förenlig med de krav på tydlighet som följer av legalitetsprincipen.

I promemorian har paragrafen utformats så att den innehåller en preciserad uppräkning av de vapen som kräver tillstånd. Den information den enskilde behöver finns alltså därmed tillgänglig redan i lagtexten.

Lagrådet föreslår att paragrafen utformas i enlighet med den metod som använts i promemorian.

2 a kap. 2 §

Paragrafen ändras för att reglera märkning av vapendelar som är för små för s.k. unik märkning.

Om den nya bestämmelsen om små vapendelar bara förs in i första stycket som en andra mening, blir syftningen i undantaget i tredje meningen

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

203

s. 204 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

204

felaktig. Tredje meningen bör hellre läggas som ett eget undantag i ett nytt tredje stycke och inledas ”Kravet på märkning gäller inte …”.

2 a kap. 4 §

I paragrafen föreslås att ”förse” vapendelen med märkning ändras till att ”se till” att vapendelen är märkt.

Enligt remissen ska ändringen endast vara språklig. Rättsligt sett utgör ändringen dock en viss uppmjukning av märkningskravet. Av effektivitetsskäl lär det vara nödvändigt att lagen klart och tydligt ålägger tillverkaren en egen märkningsskyldighet vid tillverkning av vapendelar, liksom han har vid tillverkning av vapen. Lagrådet förordar att lagtexten inte ändras i detta avseende.

Den i paragrafen åsyftade lagtekniska anpassningen till ändringen i 2 § kan åstadkommas genom att i nuvarande lagtext bara stryka ”unik” och ”första stycket”.

2 a kap. 5 och 7 §§

Hänvisningarna till 4 § fyller ingen saklig funktion och bör utgå.

9 kap. 1 a §

I första stycket 3 och andra stycket bör ”den yrkesmässiga” utgå. Preciseringen är onödig eftersom bestämmelserna bygger på 1 §, där preciseringen finns.

Övergångsbestämmelserna

Det är fråga om förhållandevis omfattande övergångsbestämmelser som innehåller för tillämpningen viktiga regler om hur tidigare rätt ska hanteras under viss tid efter ikraftträdandet. Övervägandena i lagrådsremissen innehåller på skilda ställen en redogörelse för de frågor som regleras i övergångsbestämmelserna. Detta underlättar givetvis tillämpningen. Lagrådet föreslår att också övergångsbestämmelserna tillförs en författningskommentar. Den kan med fördel utgöras av just de kommentarer som finns i övervägandena.

Punkt 2 bör följdändras för det fall Lagrådets förslag i frågan om definition av vapenmagasin godtas.

Lagrådet ifrågasätter behovet av punkterna 4 och 5.

Mäklarverksamhet avseende vapen och ammunition kan i dag bedrivas utan tillstånd enligt vapenlagen. Genom lagändringarna blir verksamheten tillståndspliktig. I remissen föreslås ingen särskild övergångsreglering för den mäklare som bedriver verksamhet när lagen träder i kraft. Det innebär att mäklaren kan behöva avbryta sin verksamhet vid ikraftträdandet och låta verksamheten ligga nere i avvaktan på tillstånd enligt de nya reglerna.

s. 205 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Kontrollera mot PDF

Enligt Lagrådets mening är en sådan ordning inte förenlig med de hänsyn till befogade förväntningar och gjorda investeringar som ska tas vid lagstiftning. Lagen bör förses med en övergångsregel som tar hand om situationen, vilket direktivet tillåter. Ett sätt kan vara att utforma denna reglering efter mönster av punkt 2 i de föreslagna övergångs- bestämmelserna.

Förslaget till lag om ändring i lagen om brandfarliga och explosiva varor

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

205

s. 206 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

206

Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs 1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 8, 9 och 11–15 §§,

3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§, 6 kap. 2 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§,

9 kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap. och rubrikerna närmast före 2 kap. 11 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och

anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. 1 §

Denna lag gäller skjutvapen och

Denna lag gäller

skjutvapen,

ammunition samt vissa föremål

vissa föremål som i lagen jämställs

som i lagen jämställs med

med skjutvapen,

ammunition,

skjutvapen.

ljuddämpare

och

vissa

vapenmagasin.

3 § 2

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c) start- och signalvapen som laddas med patroner,

d) armborst,

e) tårgasanordningar och andra anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga,

f) slutstycken, ljuddämpare,

f) slutstycken,

eldrör,

pipor,

eldrör,

pipor,

stommar,

lådor,

stommar,

lådor,

trummor

och

trummor

och

mantlar

till

mantlar

till skjutvapen,

eller

skjutvapen, eller anordningar,

anordningar,

g) anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta, och

h) anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammunition än de är avsedda för.

1 Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2 Senaste lydelse 2011:467.

s. 207 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

7 a §

Med vapenmagasin avses i denna

lag löstagbara magasin för halv-

automatiska

skjutvapen

med

centralantändning

och

helauto-

matiska

skjutvapen

som

kan

innehålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner, om magasinet

är möjligt att montera på ett

skjutvapen

vars

pipas

längd

överstiger 30 cm och totala längd

överstiger 60 cm.

8 § 3

I fråga om skjutvapen som

innehas av staten gäller endast

innehas

staten

gäller

endast

1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §.

Lagen gäller inte ammunition som

Lagen

gäller inte

ammunition,

innehas av staten.

ljuddämpare

eller

vapenmagasin

som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 § 4

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över

1. personer och

organisationer

1. personer

och

organisationer

som enligt denna lag har meddelats

tillstånd att inneha skjutvapen eller

tillstånd

att

inneha skjutvapen,

ammunition eller tillstånd att låna

ammunition ,

ljuddämpare

eller

skjutvapen

samt

personer

som

vapenmagasin

eller

tillstånd

att

tillhör

hemvärnets

personal

och

låna skjutvapen samt personer som

som

Försvarsmakten

har

tillhör

hemvärnets

personal

och

tilldelats skjutvapen för förvaring i

som

Försvarsmakten

har

bostaden

(vapeninnehavarregist-

tilldelats skjutvapen för förvaring i

ret),

bostaden

(vapeninnehavar-

registret),

2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som

3 Senaste lydelse 2014:591.

4 Senaste lydelse 2014:895.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

207

s. 208 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition , ljuddämpare och

vapenmagasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret), och

4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

2 kap. 1 § 5

Tillstånd krävs för att

a) inneha

skjutvapen

eller

a) inneha skjutvapen, ammuni-

ammunition,

tion , ljuddämpare eller vapen-

magasin ,

b) driva handel med skjutvapen,

c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

d) föra in skjutvapen eller

d) föra

skjutvapen,

ammunition till Sverige.

ammunition ,

ljuddämpare eller

vapenmagasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

8 § 6

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om

208

Senast lydelse 2014:895.

Senaste lydelse 2000:147.

s. 209 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen , den ammunition , de ljuddämpare och de vapenmagasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

det skäligen kan antas att

tillstånd att inneha skjutvapen, om

Prop. 2020/21:42

ammunitionen inte kommer att

det skäligen kan antas att

Bilaga 8

missbrukas.

egendomen inte kommer att

missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet

eller ammunitionen . Om ammunition överlåts genom ombud

skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen . Om ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition

Tillstånd att föra in ammunition,

får meddelas den som har rätt att

ljuddämpare

eller

vapenmagasin

inneha ammunitionen i Sverige, om

får meddelas den som har rätt att

det skäligen kan antas att

inneha egendomen i Sverige, om

ammunitionen inte kommer att

det skäligen kan antas att

missbrukas.

egendomen

inte

kommer att

missbrukas.

12 § 7

7 Senaste lydelse 2014:591.

209

s. 210 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

210

13 § 8

Skjutvapen eller ammunition får

Skjutvapen ,

ammunition ,

föras in till Sverige utan särskilt

ljuddämpare

eller

vapenmagasin

tillstånd i följande fall:

får föras in till Sverige utan särskilt

tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in

de skjutvapen och den ammunition

de skjutvapen, den ammunition , de

som de i Sverige har rätt att inneha

ljuddämpare och de vapenmagasin

för personligt bruk. Detta gäller

som de i Sverige har rätt att inneha

också sådana sammanslutningar,

för personligt bruk. Detta gäller

huvudmän

för

museer

och

också sådana sammanslutningar,

bevakningsföretag

som

får

huvudmän

för

museer

och

meddelas

tillstånd

att

inneha

bevakningsföretag

som

får

skjutvapen.

meddelas tillstånd

att

inneha

skjutvapen.

b) Enskilda personer ,

som har

b) Enskilda personer

som har

permanent tillstånd från

behörig

permanent tillstånd från en behörig

myndighet i Danmark, Finland eller

Norge att där inneha jakt- eller

tävlingsskjutvapen för eget bruk,

tävlingsskjutvapen

för

eget bruk,

får medföra dessa vapen med

tillhörande ammunition

tillhörande

ammunition ,

ljuddämpare och vapenmagasin

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och

Den som har fört in vapen,

ammunition för sådan jakt eller

ammunition ,

ljuddämpare

och

tävling i Sverige som avses i första

vapenmagasin för sådan jakt eller

stycket b får utan tillstånd inneha

tävling i Sverige som avses i första

vapnen

och

ammunitionen

stycket b får utan tillstånd inneha

Sverige under högst tre månader

egendomen i Sverige under högst

från dagen för införandet.

tre månader från dagen för

införandet.

14 § 9

Skjutvapen och ammunition får

Skjutvapen,

ammunition ,

inte förvaras på tullager eller i

ljuddämpare och vapenmagasin får

frizon

utan

medgivande

inte förvaras på tullager eller i

Polismyndigheten.

frizon utan

medgivande

Polismyndigheten.

15 § 10

Skjutvapen

eller ammunition,

Skjutvapen,

ammunition ,

som en resande fört med till

ljuddämpare och

vapenmagasin ,

Sverige för

personligt bruk men

som en resande

fört med till

8 Senaste lydelse 2006:386.

9 Senaste lydelse 2016:268.

10 Senaste lydelse 1999:433.

s. 211 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet utan särskilt tillstånd.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen , ammunition , ljuddämpare och vapenmagasin

Den som innehar skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket. Vapnen och ammunitionen tillfaller staten om egendomen inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller den längre tid därefter som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Sverige för personligt bruk men

Prop. 2020/21:42

inte haft rätt att föra in, får föras ut

Bilaga 8

om egendomen anmälts i behörig

ordning för Tullverket. Egendomen

tillfaller staten om den inte förs ut

inom antingen fyra månader efter

en sådan anmälan eller inom den

längre tid som Tullverket i det

enskilda fallet bestämmer. I ett

sådant fall ska egendomen

behandlas som om den hade

förklarats förverkad.

3 kap. 10 § 11

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2 § 12

När skjutvapen inte brukas, skall

När skjutvapen inte används ska

de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något

annat

lika

säkert

något annat lika säkert förvarings-

förvaringsutrymme.

utrymme.

Trots vad som sägs i första

Effektbegränsade

skjutvapen

stycket

får

effektbegränsade

samt sådana föremål

som enligt

skjutvapen

samt

sådana

föremål

1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen

som enligt 1 kap. 3 § jämställs med

får dock förvaras på annat

skjutvapen

förvaras på

annat

betryggande sätt så att det inte finns

risk för att någon obehörig kommer

åt dem. Ammunition , ljuddämpare

11 Senaste lydelse 2006:386.

211

12 Senaste lydelse 2000:147.

s. 212 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

åt dem. Ammunition skall förvaras

och vapenmagasin ska förvaras

under säkert lås eller på något annat

lika betryggande sätt.

3 § 13

En innehavare får lämna över sitt

En innehavare får lämna över

skjutvapen eller sin ammunition till

sina skjutvapen , sin ammunition ,

någon annan för förvaring om han

sina ljuddämpare

eller

sina

eller hon inte själv kan ta hand om

vapenmagasin till någon annan för

egendomen eller om det annars

förvaring, om han eller hon inte

finns särskilda skäl. För sådan

själv kan ta hand om egendomen

förvaring krävs tillstånd om inte

eller om det annars finns särskilda

utlåning i motsvarande fall är

skäl. För sådan förvaring krävs

tillåten

enligt

3 kap.

Vid

tillstånd om inte utlåning i

tillståndsprövningen ska Polismyn-

motsvarande fall är tillåten enligt

digheten särskilt beakta möjlig-

3 kap. Vid tillståndsprövningen ska

heten för mottagaren att erbjuda en

Polismyndigheten

särskilt beakta

säker

förvaring.

Tillståndet

ska

möjligheten

för

mottagaren

att

tidsbegränsas.

erbjuda en

säker

förvaring.

Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4 § 14

Den

som

skickar

eller

Den som skickar eller trans-

transporterar ett skjutvapen

eller

porterar ett skjutvapen, ammuni-

ammunition

skall

vidta

tion , ljuddämpare eller vapen-

betryggande

åtgärder

för

att

magasin ska vidta betryggande

förhindra

att

någon

obehörig

åtgärder för att förhindra att någon

kommer

åt

vapnet

eller

obehörig kommer åt egendomen .

ammunitionen . Vapnet skall vara

Vapnet ska vara oladdat och , i den

oladdat och, om det lämpligen kan

utsträckning det är möjligt och

ske , isärtaget och nerpackat.

lämpligt, isärtaget och nerpackat.

6 kap.

2 § 15

Ett

tillstånd

att

inneha

Ett

tillstånd

att

inneha

ammunition ska

återkallas av

ammunition ,

ljuddämpare

eller

Polismyndigheten om

vapenmagasin

ska

återkallas av

Polismyndigheten om

a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b) tillståndshavaren

har

b) tillståndshavaren

har

missbrukat sin ammunition , eller

missbrukat den

egendom

som

tillståndet gäller , eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Senaste lydelse 2014:591.

212

Senaste lydelse 2000:147.

Senaste lydelse 2014:591.

s. 213 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Bilaga 8

Omhändertagande av vapen,

ammunition och tillståndsbevis

ammunition, ljuddämpare,

vapenmagasin, och

tillståndsbevis 16

4 § 17

Polismyndigheten ska besluta att

ett

vapen

med

tillhörande

ett

vapen

med

tillhörande

ammunition och tillståndsbevis ska

ammunition, ljuddämpare, vapen-

tas om hand om

magasin och tillståndsbevis ska tas

om hand om

a) det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b) det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande , får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän,

7 kap. Inlösen

vapen

och

7 kap. Inlösen

vapen ,

ammunition

ammunition ,

ljuddämpare

och

vapenmagasin

1 §

Skjutvapen

eller

ammunition

Skjutvapen,

ammunition ,

skall lösas in av staten om a

ljuddämpare

eller vapenmagasin

ska lösas in av staten om

a) tillståndet

att inneha

vapnet

a) tillståndet

att

inneha

eller ammunitionen har återkallats

egendomen har återkallats utan att

utan att egendomen samtidigt har

den

samtidigt

har

förklarats

förklarats förverkad eller tagits i

förverkad eller tagits i beslag,

beslag,

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga

om tillstånd att inneha ett vapen

om tillstånd att inneha vapen,

eller ammunition som förvärvats

ammunition ,

ljuddämpare

eller

genom arv,

testamente

eller

vapenmagasin

som

förvärvats

bodelning, eller

genom

arv,

testamente

eller

d) domstol har beslutat

att

ett

bodelning, eller

vapen eller ammunition, som någon

d) en domstol

har

beslutat att

innehar utan att ha rätt till det, inte

vapen,

ammunition , ljuddämpare

skall förverkas eller åklagaren i ett

eller vapenmagasin , som någon

innehar utan att ha rätt till det, inte

16 Senaste lydelse 2012:306.

213

17 Senaste lydelse 2014:591.

s. 214 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

214

sådant fall har beslutat att inte föra

ska förverkas eller åklagaren i ett

talan om förverkande.

sådant fall har beslutat att inte föra

talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition

Skjutvapen,

ammunition ,

skall inte lösas in , om egendomen

ljuddämpare

eller

vapenmagasin

lämnas för skrotning eller överlåts

ska inte lösas in om egendomen

till någon som har rätt att inneha

lämnas för skrotning eller överlåts

vapnet eller ammunitionen och om

till någon som har rätt att inneha

detta görs inom

den och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre

månader

från det

att

b) tre

månader

från det att

tillståndet att inneha vapnet eller

tillståndet att

inneha

egendomen

ammunitionen

återkallades,

återkallades, ansökan om innehav

ansökan om innehav avslogs, beslut

avslogs, beslut i förverkandefrågan

i förverkandefrågan meddelades av

meddelades av en domstol eller en

domstol

eller åklagare

eller

åklagare eller beslaget hävdes.

beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall

Vapnet,

ammunitionen ,

inte heller lösas in, om ansökan om

ljuddämparna

eller

tillstånd att inneha vapnet görs

vapenmagasinen ska

inte

heller

inom samma tid. Avslås ansökan

lösas in om ansökan om tillstånd att

skall vapnet eller

ammunitionen

inneha

egendomen

görs

inom

lösas in, om egendomen inte inom

samma tid. Om ansökan avslås ska

tre månader från dagen för beslutet

egendomen lösas in, om den inte

i tillståndsärendet

överlåts

till

inom tre månader från dagen för

någon som har rätt att inneha den.

beslutet i tillståndsärendet överlåts

till någon som har rätt att inneha

den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3 § 18

Innehavare

av ett

skjutvapen

innehavare

skjutvapen,

eller ammunition som ska lösas in

ammunition ,

ljuddämpare

eller

är skyldig att enligt Polismyndig-

vapenmagasin som ska lösas in är

hetens beslut lämna över vapnet

skyldig att enligt Polismyndig-

eller ammunitionen till myndig-

hetens

beslut

lämna

över

heten eller den som myndigheten

egendomen till myndigheten

eller

bestämmer. Om det finns ett

den som myndigheten bestämmer.

tillståndsbevis

eller någon

annan

Om det finns ett tillståndsbevis

motsvarande

handling,

ska

även

eller

någon

annan

motsvarande

den lämnas över till Polis-

handling, ska även den lämnas över

myndigheten.

till Polismyndigheten.

18 Senaste lydelse 2014:591.

s. 215 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

4 §

För vapen eller ammunition som

För

vapen,

ammunition ,

löses in skall betalas ersättning med

ljuddämpare

eller

vapenmagasin

ett

belopp

som

motsvarar

som löses in ska en ersättning

marknadsvärdet.

betalas med ett belopp som

motsvarar marknadsvärdet.

8 kap. Vapen och ammunition i

8 kap. Vapen ,

ammunition ,

dödsbo och konkursbo

ljuddämpare och vapenmagasin i

dödsbon och konkursbon

1 §

Skjutvapen och ammunition som

Skjutvapen,

ammunition ,

ingår i ett dödsbo eller ett

ljuddämpare

och

vapenmagasin

konkursbo får utan särskilt tillstånd

som ingår i ett dödsbo eller ett

innehas av den som har tagit hand

konkursbo , får utan särskilt

om boet till dess

tillstånd innehas av den som har

tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas

b) egendomen ska överlämnas

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo ,

enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon

7 kap. 3 §, eller

enligt 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

2 § 19

Om skjutvapen eller ammunition

skjutvapen,

ammunition ,

ingår i ett dödsbo eller ett

ljuddämpare

eller vapenmagasin

konkursbo, får

Polismyndigheten

ingår i ett dödsbo eller ett

besluta att egendomen tills vidare

konkursbo, får

Polismyndigheten

ska förvaras av myndigheten eller

besluta att egendomen tills vidare

någon

annan som

myndigheten

ska förvaras av myndigheten eller

anvisar, när det finns särskild

någon

annan

som

myndigheten

anledning till det. Den som har

anvisar, när det finns särskild

hand om boet är i så fall skyldig att

anledning till det. Den som har

efter

Polismyndighetens

beslut

hand om boet är i så fall skyldig att

lämna

över

vapnen

och

efter

Polismyndighetens beslut

ammunitionen till den som ska

lämna över egendomen till den som

förvara egendomen.

ska förvara egendomen.

3 §

Bestämmelser

inlösen av

Bestämmelser

inlösen av

vapen och ammunition i dödsbo

vapen,

ammunition ,

ljuddämpare

finns i 7 kap.

och vapenmagasin i dödsbon finns

i 7 kap.

19 Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

215

s. 216 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen ,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen ,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om

skjutvapen, ammunition , ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det,

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

9 kap. 2 § 20

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a) missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

e) överlåter ammunition , ljud- dämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen ,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

g) medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land,

eller

i) förvarar

ett

skjutvapen

åt

i) förvarar skjutvapen, ammuni-

någon annan utan att föreskrivet

tion, ljuddämpare eller vapen-

tillstånd till förvaringen finns eller

magasin åt någon annan utan att

bryter mot

bestämmelserna

något föreskrivet

tillstånd

till

användning vid förvaring i 5 kap.

förvaringen finns , eller bryter mot

3 § andra stycket.

bestämmelserna

användning

vid förvaring

5 kap. 3 § andra

stycket.

I ringa fall ska inte dömas till

I ringa fall ska det inte dömas till

ansvar för otillåtet innehav av

ammunition

eller

överträdelse

ammunition ,

ljuddämpare

eller

bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

vapenmagasin ,

eller

överträdelse

av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

20 Senaste lydelse 2014:894.

216

s. 217 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

4 § 21

Prop. 2020/21:42

Bestämmelser

straff

för

Bestämmelser om

straff för

Bilaga 8

olovlig

införsel

vapen

eller

olovlig

införsel

vapen,

ammunition

och

för

försök till

ammunition ,

ljuddämpare

eller

sådant

brott

finns

lagen

vapenmagasin och för försök till

(2000:1225)

straff

för

sådant brott finns i lagen

smuggling.

(2000:1225)

straff

för

smuggling.

5 § 22

Ett vapen som har varit föremål

för brott

som

avses

i 1 §,

1 a §,

för brott

som avses

i 1 §, 1 a §,

1 b § eller 2 § första stycket a ska

förklaras förverkat , om det inte är

förklaras förverkat om det inte är

uppenbart

oskäligt.

Detsamma

uppenbart

oskäligt.

Detsamma

gäller ammunition som har varit

gäller ammunition ,

ljuddämpare

föremål för brott som avses i 2 §

och vapenmagasin som har varit

första stycket d eller e. I stället för

föremål för brott som avses i 2 §

vapnet eller

ammunitionen

kan

första stycket d eller e. I stället för

dess värde förklaras förverkat. Om

att förklara egendomen förverkad

ett vapen förklaras förverkat får

kan dess värde förklaras förverkat.

även ammunition som hör till

Om ett vapen förklaras förverkat

vapnet förklaras förverkad .

får även ammunition , ljuddämpare

och vapenmagasin som hör till

vapnet förklaras förverkade .

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

7 § 23

Om någon frivilligt lämnar in

skjutvapen

eller

ammunition till

skjutvapen, ammunition , ljud-

Polismyndigheten,

får åtal

mot

dämpare

eller vapenmagasin

till

honom eller henne för olovligt

Polismyndigheten,

får

åtal

för

innehav

vapnet

eller

olovligt

innehav

egendomen

ammunitionen väckas av åklagaren

väckas mot honom eller henne av

endast om det är motiverat från

åklagaren endast om det är

allmän synpunkt.

motiverat från allmän synpunkt.

11 kap.

1 § 24

Regeringen får meddela föreskrifter om

a) att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen

21 Senaste lydelse 2000:1257.

22 Senaste lydelse 2014:894.

23 Senaste lydelse 2014:591.

24 Senaste lydelse 2020:81.

217

s. 218 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

218

är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

c) att

bestämmelserna

c) att

bestämmelserna

tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla

innehav av skjutvapen som lämnats

innehav av skjutvapen , ljud-

över från staten till

dämpare eller vapenmagasin som

lämnats över från staten till

– statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

– den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

– frivilliga försvarsorganisationer,

d) att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

f) att denna lag inte ska gälla i

fråga

skjutvapen

och

fråga om skjutvapen, ammunition ,

ammunition som en företrädare för

ljuddämpare

och

vapenmagasin

en annan stats myndighet medför

som en företrädare för en annan

vid tillfällig tjänstgöring i Sverige

stats

myndighet

medför

vid

eller vid resa för tjänsteändamål

tillfällig tjänstgöring i Sverige eller

genom Sverige, och

vid resa för tjänsteändamål genom

Sverige, och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och

h) att

bestämmelserna

till-

h) att

bestämmelserna

till-

stånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla

införsel av skjutvapen som lämnats

över från staten till statliga

tjänstemän

eller

personer

som

tjänstemän

eller

personer

som

tillhör

det

militära

försvaret,

tillhör

det

militära

försvaret,

räddningstjänsten,

Polismyndig-

räddningstjänsten,

Polismyndig-

heten eller Säkerhetspolisen,

eller

heten eller Säkerhetspolisen,

eller

ammunition till sådana vapen.

ammunition,

ljuddämpare

eller

vapenmagasin till sådana vapen.

2 § 25

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel

25 Senaste lydelse 2014:895.

s. 219 Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och

Prop. 2020/21:42

reparation av skjutvapen,

Bilaga 8

e) krav

på

vapenhandlares,

e) krav

på

vapenhandlares,

museers

och sammanslutningars

museers

och

sammanslutningars

förvaring av andra vapen än

effektbegränsade

vapen och

på

effektbegränsade vapen och

på

sammanslutningars förvaring

ammunition,

ammunition ,

ljuddämpare eller

vapenmagasin ,

f) de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g) utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h) förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i) krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j) kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad som

ska

iakttas

utöver

k) vad som ska

iakttas

utöver

bestämmelserna i 5 kap. i fråga om

transport

skjutvapen

och

transport

skjutvapen,

ammunition.

ammunition ,

ljuddämpare

och

vapenmagasin.

Lydelse enligt prop. 2019/20:200

Föreslagen lydelse

3 §

Regeringen eller, efter regering-

ens bestämmande, Försvarsmakten

får i enskilda fall besluta att lagen

inte ska gälla skjutvapen och

inte

ska

gälla

skjutvapen,

ammunition som innehas av en

ammunition ,

ljuddämpare

och

främmande

stats

militära

styrka

vapenmagasin som innehas av en

som befinner sig i Sverige inom

främmande

stats militära

styrka

ramen för

internationellt militärt

som befinner sig i Sverige inom

samarbete

eller

internationell

ramen

för internationellt militärt

krishantering.

samarbete

eller

internationell

krishantering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

219

s. 220 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42 Bilaga 9

220

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-09-09

Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Inga-Lill Askersjö och Petter Asp

Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

Enligt en lagrådsremiss den 3 september 2020 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Peter Lindström och rättssakkunnige Max Stille.

Förslagen föranleder följande yttrande.

2 kap. 8 §

Förslaget till ändring i första stycket innebär, enligt författnings- kommentaren, att den som har rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver ha ett särskilt innehavstillstånd för ljuddämpare eller vapen- magasin till vapnet. Detta kommer dock inte till tydligt uttryck i förslaget, eftersom friheten från tillståndskravet är kopplad till att ljuddämparen

m.m. är ”avsedd” för samma ändamål som tillståndet.

Kopplingen, enligt gällande rätt, av ett föremål till det ändamål som ett tillstånd avser fungerar när man – åtminstone i en del fall – redan av egendomen kan sluta sig till ändamålet. Så är fallet vad gäller ammunition (jfr prop. 1995/96:52 avsnitt 5.5 där det framgår att syftet med bestämmelsen i nuvarande utformning varit att koppla kravet på tillstånd till visst slags ammunition).

När kopplingen i stället avser en ljuddämpare eller ett magasin blir regleringen mer svårtillämpad eftersom det, enligt vad som upplysts under föredragningen, inte går att avgöra en ljuddämpares eller ett magasins ändamål i den mening som avses i bestämmelsen. Den omständighet som bör vara av betydelse bör i stället vara att egendomen passar till vapnet.

Men även frånsett just denna otydlighet skulle paragrafen vinna i tydlighet och klarhet om den delades upp i tre stycken. Dessa skulle kunna ges följande lydelse.

s. 221 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin Kontrollera mot PDF

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får även utan särskilt tillstånd inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 9

221

s. 222 Justitiedepartementet Kontrollera mot PDF

Prop. 2020/21:42

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 2020

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin,

Johansson, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Damberg,

Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Eneroth, Nilsson, Ernkrans,

Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko

Föredragande: statsrådet Damberg

Regeringen beslutar proposition Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

222