Prop. 2020/21:61

Regeringens skrivelse 2020/21:61

Riksrevisionens rapport om styrning av
Skr.

ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle,
2020/21:61

Linnéuniversitetet och Stockholms universitet

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 10 december 2020

Morgan Johansson

Matilda Ernkrans

(Utbildningsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet (RiR 2020:15).

Granskningen visar enligt Riksrevisionen att styrningen fungerar olika väl på de tre lärosätena. För att bidra till en ökad kvalitet i ämneslärarprogrammen och den kompletterande pedagogiska utbildningen behöver de enligt Riksrevisionen därför i olika grad tydliggöra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och i högre utsträckning ta tillvara studenternas erfarenheter i styrningen. Riksrevisionen lämnar därför rekommendationer till de granskade lärosätena för att utveckla styrningen av ämneslärarutbildningen. Inga rekommendationer lämnas till regeringen.

Det är en högt prioriterad fråga för regeringen att alla barn och elever ska få möta kunniga och kompetenta lärare. Arbetet för att få fler att vilja bli och förbli lärare är prioriterat för regeringen och omfattande insatser har genomförts, bl.a. för att stärka kvaliteten i lärarutbildningarna. Regeringen välkomnar granskningen och anser att den kan bidra till den fortsatta utvecklingen av lärosätenas styrning av ämneslärarutbildningen. Regeringen förutsätter att de berörda lärosätena tar del av rekommendationerna för att utveckla styrningen av ämneslärarutbildningen. Regeringen avser inte att vidta några åtgärder till följd av rapporten och anser att den med denna skrivelse är slutbehandlad.

1

Skr. 2020/21:61
Innehållsförteckning

1
Ärendet och dess beredning ..............................................................
3

2
Riksrevisionens iakttagelser..............................................................
3

3
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser .................
6

4
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens

iakttagelser ........................................................................................
7

Bilaga 1
Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning

av Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och

Stockholms universitet (RiR 2020:15) ...............................
8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december

2020 .......................................................................................
77

2

1
Ärendet och dess beredning
Skr. 2020/21:61

Riksdagen överlämnade den 26 augusti 2020 Riksrevisionens granskningsrapport Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet (RiR 2020:15) till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet har beretts tillfälle att yttra sig med anledning av granskningsrapporten. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2020/04515).

2 Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har, mot bakgrund av kritik som har riktats mot kvaliteten i ämneslärarutbildningen, granskat lärosätenas styrning av ämneslärarprogram och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Enligt Riksrevisionen är utmaningar i styrningen av utbildningen en möjlig förklaring till att problemen framstår som svåra att åtgärda.

Riksrevisionen har därför granskat om styrningen av ämneslärarprogram och KPU vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet ger utbildningarna förutsättningar att hålla hög kvalitet och utvecklas.

Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionens granskning visar att styrningen fungerar olika bra på de tre lärosätena. För att bidra till en ökad kvalitet i ämneslärarprogrammen och KPU behöver lärosätena enligt Riksrevisionen därför i olika grad tydliggöra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och i högre utsträckning ta tillvara studenternas erfarenheter i styrningen. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen.

Variation i brister i styrningen av ämneslärarutbildning

De tre lärosätena har enligt granskningsrapporten olika förutsättningar att styra ämneslärarprogram och KPU, men samtliga har utrymme att utveckla styrningen av sina utbildningar.

• Högskolan i Gävle kan utveckla sin styrning av ämneslärarprogrammen och KPU. Lärosätets styrning och dess små och relativt sammanhållna utbildningar skapar dock i stort förutsättningar för att utbildningen ska kunna utvecklas.

• Linnéuniversitetet kan förbättra styrningen av utbildningarna, men har i huvudsak lyckats skapa goda strukturer för att utbildningarna ska kunna utvecklas, trots många studenter och ämnesinriktningar.

• Stockholms universitets storlek och utbildningens organisatoriska spridning innebär utmaningar för styrningen på lärosätet. Universitetet

är det lärosäte där styrningen har störst utvecklingsmöjligheter.
3

Skr. 2020/21:61
Ansvarsfördelningen är ibland otydlig på lärosätena

Riksrevisionen konstaterar att på Högskolan i Gävle är ansvaret för ut-

veckling av utbildningarna tydligt knutet till en utbildningsledare. Vid

Linnéuniversitetet ger den tydliga ansvarsfördelningen förutsättningar för

att kunna fatta viktiga beslut om utveckling av utbildningarna. Trots detta

kan dock, enligt Riksrevisionen, de båda lärosätena arbeta för att förtydliga

ansvaret. På Stockholms universitet är det oklart vilken funktion som bär

ett samlat ansvar för ämneslärarprogrammen och KPU. I stället är ansvaret

uppdelat på många aktörer, och delvis överlappande.

Samordningen behöver bli mer effektiv

Ämneslärarutbildningen är komplex och utmanande att styra, och ju mer omfattande utbildningen är, desto mer samordning krävs, konstaterar Riksrevisionen. Enligt revisionen är därför uppfattningen att det tar tid att utveckla utbildning till ämneslärare mer utbredd på Stockholms universitet och Linnéuniversitetet än på Högskolan i Gävle. På Stockholms universitet gör dock ett otydligt och delvis överlappande ansvar, kombinerat med en omfattande beredningsorganisation, att samordningen blir tidskrävande och alltför sällan omsätts i åtgärder som utvecklar utbildningen.

Samordning handlar också om att tillvarata kompetens som är viktig för utbildningen. Riksrevisionen anser att Högskolan i Gävle behöver utveckla samverkan mellan olika aktörer i styrningen av ämneslärarutbildningarna. Vinster av samordningen behöver då ställas mot kostnader för att utöka den.

Studenters syn på utbildningen kan bättre tas tillvara

Riksrevisionen betonar att studenterna bör vara en central källa för kontinuerlig information om programmens kvalitet. De kan ge samlade omdömen om utbildningen, exempelvis om den hänger ihop och om relationen mellan olika ämnen. Studenternas medverkan i utvecklingsarbetet varierar dock. Enligt Riksrevisionen har Linnéuniversitetet gjort störst ansträngningar för att ta vara på studenternas perspektiv på utbildningen.

Rekommendationerna till Högskolan i Gävle och

Stockholms universitet

Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Högskolan i Gävle och Stockholms universitet:

• Utveckla formerna för att beakta studenternas erfarenheter av utbildningen. Studenterna måste i högre grad involveras i utvecklingen av utbildningen, och lärosätena behöver därför utveckla fungerande former för studentinflytande.

4

Rekommendationerna till Högskolan i Gävle
Skr. 2020/21:61

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Högskolan i Gävle:

• Ta fram strukturer för att ytterligare involvera ansvariga för ämnen och utbildningsvetenskaplig kärna i styrningen av ämneslärarprogrammen och KPU. Nyttan av utökat samarbete bör avvägas mot ökade kostnader. Samarbetet ska riktas mot konkret utvecklingsarbete av utbildningarnas kvalitet.

• Klargör akademirådets roll i styrningen av utbildning. I det ingår att tydliggöra akademirådets relation till övriga aktörer, särskilt utbildnings- och forskningsnämnden.

Rekommendationerna till Linnéuniversitetet

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Linnéuniversitetet:

• Säkerställ att det finns en tydlig ansvarsfördelning och tydliga beredningsvägar för utbildning till ämneslärare inom samtliga fakulteter och institutioner som bedriver utbildningen. Exempelvis behövs funktioner med ansvar för respektive ämne som kan delta i samordningen av ämneslärarprogrammen och KPU.

• Säkerställ effektiva kommunikationsvägar mellan nämnden för lärarutbildning, programrådet, kansliet för lärarutbildning, och samtliga fakulteter och institutioner som bedriver utbildning till ämneslärare.

Rekommendationerna till Stockholms universitet

Riksrevisionen anser att Stockholms universitet behöver klargöra ansvarsförhållanden för utbildningarna och öka effektiviteten i samordningen. Mer konkret innebär det att Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till universitetet:

• Klargör vilken funktion som ansvarar för att driva programövergripande utvecklingsarbete för ämneslärarprogrammen och KPU. Överväg att ge programråden en mer framträdande roll och effektivisera deras arbete genom att:

− minska antalet programråd med ansvar för ämneslärarprogrammen och KPU

− stärka programrådens relation till lärarutbildningsberedningarna

− ge programråden ett större ansvar för att bereda utbildningsplaner.

• Tydliggör i övrigt relationer mellan programråden, programansvariga institutioner och lärarutbildningsberedningar.

5

Skr. 2020/21:61 3
Regeringens bedömning av

Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av styrningen av ämneslärarutbildningen vid tre lärosäten. Regeringen bedömer att Riksrevisionens rapport kan bidra till att utveckla lärosätenas styrning av ämneslärarutbildningen och förutsätter att de granskade lärosätena tar del av rekommendationerna. För kvaliteten på ämneslärarutbildningarna är det, såsom Riksrevisionen påpekar, viktigt att utbildningarna styrs och organiseras på ett ändamålsenligt sätt internt på lärosätena. Hur lärosäten väljer att göra detta är dock en fråga för varje lärosäte och deras ledningar, och lärosätet måste hitta den struktur och styrning som passar den egna verksamheten bäst.

Det är en högt prioriterad fråga för regeringen att alla barn och elever ska få möta kunniga och kompetenta lärare, oavsett skolform eller var i landet man bor. Regeringen lägger stor vikt vid arbetet för att få fler att vilja bli och förbli lärare och omfattande insatser har genomförts, bl.a. när det gäller lärarutbildningarna.

För att möta den stora lärarbristen och utbilda fler lärare har under de senaste åren stora satsningar gjorts på att bygga ut lärarutbildningarna och KPU vid universitet och högskolor i hela landet. Satsningar har också gjorts för att universitet och högskolor ska kunna erbjuda fler relevanta sommarkurser, med prioritet för kurser inom lärarutbildningen. Regeringen har även initierat en rad andra åtgärder för att fler högskoleutbildade ska kunna ställa om till ämneslärare, såsom att införa en särskild KPU för forskarutbildade och att studenter på KPU har fått rätt till den högre bidragsnivån inom studiemedlet. För att fler obehöriga lärare ska kunna bli behöriga har regeringen också satsat på att förstärka den särskilda vidareutbildning för lärare som gör det möjligt för obehöriga lärare och förskollärare som arbetar att läsa in en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarutbildning.

Det har vidare gjorts en rad insatser för att stärka kvaliteten i lärarutbildningarna. Bland annat har ersättningsbeloppen för lärarutbildningar och utbildningar inom samhällsvetenskap, humaniora, teologi och juridik höjts för att möjliggöra fler lärarledda timmar på utbildningar inom dessa områden. Ersättningarna för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen har höjts och verksamheten med särskilda övningsskolor och övningsförskolor, som syftar till att öka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen, har utökats och permanentats. Satsningar har också gjorts på att stärka forskningsanknytningen inom lärar- och förskollärarutbildningen, bl.a. genom en satsning på forskarskolor för lärarutbildare.

Regeringen arbetar nu vidare med en rad ytterligare insatser för att stärka lärarutbildningen. Arbetet sker såväl inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, som inom andra processer.

6

4
Regeringens åtgärder med anledning av
Skr. 2020/21:61

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer riktar sig till lärosätena. Regeringen förutsätter att de berörda lärosätena tar del av rekommendationerna för att utveckla styrningen av ämneslärarutbildningen och avser inte att vidta några åtgärder till följd av rapporten.

Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

7

Skr. 2020/21:61 Bilaga

8

Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av Högskolan i Gävle, Linné- universitetet och Stockholms universitet (RiR 2020:15)

Skr. 2020/21:61

Bilaga

9

Skr. 2020/21:61

Bilaga

10

Skr. 2020/21:61

Bilaga

11

Skr. 2020/21:61

Bilaga

12

Skr. 2020/21:61

Bilaga

13

Skr. 2020/21:61

Bilaga

14

Skr. 2020/21:61

Bilaga

15

Skr. 2020/21:61

Bilaga

16

Skr. 2020/21:61

Bilaga

17

Skr. 2020/21:61

Bilaga

18

Skr. 2020/21:61

Bilaga

19

Skr. 2020/21:61

Bilaga

20

Skr. 2020/21:61

Bilaga

21

Skr. 2020/21:61

Bilaga

22

Skr. 2020/21:61

Bilaga

23

Skr. 2020/21:61

Bilaga

24

Skr. 2020/21:61

Bilaga

25

Skr. 2020/21:61

Bilaga

26

Skr. 2020/21:61

Bilaga

27

Skr. 2020/21:61

Bilaga

28

Skr. 2020/21:61

Bilaga

29

Skr. 2020/21:61

Bilaga

30

Skr. 2020/21:61

Bilaga

31

Skr. 2020/21:61

Bilaga

32

Skr. 2020/21:61

Bilaga

33

Skr. 2020/21:61

Bilaga

34

Skr. 2020/21:61

Bilaga

35

Skr. 2020/21:61

Bilaga

36

Skr. 2020/21:61

Bilaga

37

Skr. 2020/21:61

Bilaga

38

Skr. 2020/21:61

Bilaga

39

Skr. 2020/21:61

Bilaga

40

Skr. 2020/21:61

Bilaga

41

Skr. 2020/21:61

Bilaga

42

Skr. 2020/21:61

Bilaga

43

Skr. 2020/21:61

Bilaga

44

Skr. 2020/21:61

Bilaga

45

Skr. 2020/21:61

Bilaga

46

Skr. 2020/21:61

Bilaga

47

Skr. 2020/21:61

Bilaga

48

Skr. 2020/21:61

Bilaga

49

Skr. 2020/21:61

Bilaga

50

Skr. 2020/21:61

Bilaga

51

Skr. 2020/21:61

Bilaga

52

Skr. 2020/21:61

Bilaga

53

Skr. 2020/21:61

Bilaga

54

Skr. 2020/21:61

Bilaga

55

Skr. 2020/21:61

Bilaga

56

Skr. 2020/21:61

Bilaga

57

Skr. 2020/21:61

Bilaga

58

Skr. 2020/21:61

Bilaga

59

Skr. 2020/21:61

Bilaga

60

Skr. 2020/21:61

Bilaga

61

Skr. 2020/21:61

Bilaga

62

Skr. 2020/21:61

Bilaga

63

Skr. 2020/21:61

Bilaga

64

Skr. 2020/21:61

Bilaga

65

Skr. 2020/21:61

Bilaga

66

Skr. 2020/21:61

Bilaga

67

Skr. 2020/21:61

Bilaga

68

Skr. 2020/21:61

Bilaga

69

Skr. 2020/21:61

Bilaga

70

Skr. 2020/21:61

Bilaga

71

Skr. 2020/21:61

Bilaga

72

Skr. 2020/21:61

Bilaga

73

Skr. 2020/21:61

Bilaga

74

Skr. 2020/21:61

Bilaga

75

Skr. 2020/21:61

Bilaga

76

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 2020

Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Lövin, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko

Föredragande: statsrådet Ernkrans

Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om styrning av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet

Skr. 2020/21:61

77