Prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

s. 1 Regeringens proposition 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition 2021/22:162

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med

Prop.

intellektuell funktionsnedsättning

2021/22:162

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2022

Magdalena Andersson

Lina Axelsson Kihlblom (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Det föreslås att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Det anges att elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns. Som krav ställs att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Det föreslås även att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå föreslås byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Vidare föreslås att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. Det föreslås också att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas.

Lagändringarna om att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.

1

s. 2 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

2

Lagtext

..............................................................................................

5

2.1

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ............

5

2.2

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........

94

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om

ändring i skollagen (2010:800).........................................

95

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

97

4

Elevhälsans uppdrag stärks .............................................................

98

4.1

Elevhälsans uppdrag är inte tillräckligt tydligt.................

98

4.2

Elevhälsans uppdrag ska förtydligas ................................

99

4.3 Regleringen av elevhälsans specialpedagogiska

kompetens behöver förtydligas.......................................

106

4.4 Krav på tillgång till specialpedagog eller

speciallärare för elevhälsan ............................................

107

5 En garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan .......................

111

5.1 Det saknas i dag en garanti för tidiga stödinsatser för

elever i grundsärskolan...................................................

111

5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i

grundsärskolan ...............................................................

112

6

Uttrycket intellektuell funktionsnedsättning ska användas ...........

122

6.1

Det finns behov av att se över uttryck som avser

funktionsnedsättning ......................................................

122

6.2 Uttrycket utvecklingsstörning ska ersättas med

intellektuell funktionsnedsättning ..................................

122

7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell

funktionsnedsättning .....................................................................

124

7.1

Dagens namn på skolformerna är problematiska ...........

124

7.2 Skolformerna för elever med intellektuell

funktionsnedsättning ska byta namn ..............................

124

8

En gemensam anpassad grundskola ..............................................

130

8.1

Benämningen träningsskola har spelat ut sin roll ...........

130

8.2

Benämningen träningsskola ska tas bort ........................

131

9

Elevens val i grundsärskolan ska tas bort .....................................

133

9.1

I grundsärskolan finns i dag elevens val.........................

133

9.2

Elevens val ska avskaffas i grundsärskolan....................

133

10

En möjlighet att överklaga beslut om att låta en elev gå om en

årskurs

...........................................................................................

135

10.1

Ingripande beslut kan som regel överklagas...................

135

10.2 Det ska bli möjligt att överklaga beslut om att en

elev ska gå om en årskurs...............................................

135

10.3

Dataskydd och sekretess.................................................

142

11

Ikraftträdande................................................................................

145

12

Konsekvenser................................................................................

146

s. 3 Innehållsförteckning Kontrollera mot PDF

12.1

Konsekvenser för kommunerna.....................................

146

Prop. 2021/22:162

12.2

Konsekvenser för enskilda huvudmän...........................

151

12.3

Konsekvenser för staten ................................................

151

12.4 Konsekvenser ur ett barnrätts- och

funktionshinderperspektiv .............................................

152

12.5 Konsekvenser för jämställdheten, integrationen och

segregationen.................................................................

154

12.6 Konsekvenser för Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen .......................................................

155

13 Författningskommentar ................................................................

156

13.1

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....

156

13.2

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....

172

13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) om

ändring i skollagen (2010:800)......................................

173

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Bättre möjligheter

för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och

elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever

med intellektuell funktionsnedsättning (SOU

2021:11) i relevanta delar ..............................................

174

Bilaga 2

Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta

delar ...............................................................................

180

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2021:11) .....

252

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

253

Bilaga 5

Lagrådets yttrande .........................................................

344

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 ......

345

3

s. 4 Förslag till riksdagsbeslut Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800).

4

s. 5 Lagtext Kontrollera mot PDF

2

Lagtext

Prop. 2021/22:162

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 1 dels att 11 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 2, 3, 5, 6 a, 7, 13, 18, 20, 25, 27, 31 och 36 §§, 3 kap. 3, 4, 4 b, 6, 10–12, 12 b, 12 i, 12 j, 13, 14 a och 14 b §§, 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 4 d, 7–9, 12, 17, 19 och 21 a §§, 7 kap. 1, 4–6, 8, 9, 11 a, 11 b, 15, 17, 21 och 22 §§, 11 kap. 1, 2, 4–8, 17, 19, 21, 23 a, 24–30, 31–35, 37 och 39 §§, 12 kap. 6, 8, 13 a och 14 §§, 14 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 18 kap. 1–9, 11, 13– 17, 22, 24, 25 och 27–35 §§, 19 kap. 1, 3, 10, 17–19, 21, 23–25, 27–29, 31, 34, 36, 40, 41 och 45 §§, 20 kap. 1–7, 9–10 a §, 11 a, 12, 13, 15, 16, 16 b–18, 20 a, 21–23, 35, 35 a, 36, 38 och 40–40 b §§, 21 kap. 1, 2, 4–6, 8, 11, 13 och 14 §§, 22 kap. 1, 2, 4, 5, 7, 8, 10, 13, 14, 17, 18, 22 och 23 §§, 23 kap. 7, 9, 10, 13, 14, 16, 17 och 23 §§, 24 kap. 8, 9, 17 och 20 §§, 25 kap. 4 §, 26 kap. 5 och 10 §§, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 12 och 16 §§, 29 kap. 3, 8, 9, 12, 14, 19, 19 a, 21 och 28 a §§, bilaga 3 och 4, rubrikerna till 11, 18 och 19 kap. och rubrikerna närmast före 7 kap. 5 §, 11 kap. 28 §, 18 kap. 28 §, 19 kap. 10 och 27 §§, 21 kap. 6 §, 22 kap. 7 § och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 11 kap. 23 a § ska lyda ”Anpassad grundskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 11 kap. 33 § ska lyda ”Fristående anpassad grundskola”, rubriken närmast efter 18 kap. 26 a § ska lyda ”Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 18 kap. 33 § ska lyda ”Fristående anpassad gymna- sieskola”, rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola”, rubriken närmast efter 19 kap. 33 § ska lyda ”Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 19 kap. 44 a § ska lyda ”Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola”, rubriken närmast efter 20 kap. 9 § ska lyda ”Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande

1 Senaste lydelse av

rubriken närmast efter 18 kap 26 a § 2012:109

rubriken närmast efter 18 kap. 33 § 2012:109

rubriken närmast före 19 kap. 22 § 2022:147

rubriken närmast efter 19 kap. 33 § 2012:109

rubriken närmast efter 19 kap. 44 a § 2012:109

rubriken närmast efter 20 kap. 9 § 2020:446

rubriken närmast före 20 kap. 11 § 2020:446

rubriken närmast efter 20 kap. 15 § 2020:446

rubriken närmast före 20 kap. 20 § 2020:446

5

rubriken närmast efter 22 kap. 12 § 2020:605.

s. 6 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 nivå”, rubriken närmast före 20 kap. 11 § ska lyda ”Rätt att delta i utbild- ning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå”, rubriken närmast efter 20 kap. 15 § ska lyda ”Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå”, rubriken närmast före 20 kap. 20 § ska lyda ”Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå” och rubriken närmast efter 22 kap. 12 § ska lyda ”Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 11 c §, och närmast före

7 kap. 11 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 2

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–

6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

– förskola,

– förskoleklass,

– grundskola,

– grundsärskola ,

– anpassad grundskola ,

– specialskola,

– sameskola,

– gymnasieskola,

– gymnasiesärskola , och

– anpassad gymnasieskola , och

– kommunal vuxenutbildning.

I skolväsendet ingår också fri-

tidshem som kompletterar utbild-

ningen i förskoleklassen, grund-

skolan, grundsärskolan , specialsko-

skolan, anpassade grundskolan ,

lan, sameskolan och vissa särskilda

specialskolan, sameskolan och vissa

utbildningsformer.

särskilda utbildningsformer.

Lydelse enligt prop. 2021/22:157

Föreslagen lydelse

3 § 3

I denna lag avses med

– distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

i både rum och tid,

– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

6

2

Senaste lydelse 2020:446.

3

Senaste lydelse 2022:000.

s. 7 Lagtext Kontrollera mot PDF

– fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte

i tid,

– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

– fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid

vilken

en

enskild

bedriver

vilken

en

enskild

bedriver

utbildning

inom

skolväsendet i

utbildning

inom skolväsendet i

form av förskoleklass, grundskola,

grundsärskola ,

gymnasieskola,

anpassad

grundskola ,

gym-

gymnasiesärskola

eller

sådant

nasieskola,

anpassad gymnasie-

fritidshem som avses i 2 kap. 7 §

skola eller sådant fritidshem som

första stycket,

avses i 2 kap. 7 § första stycket,

– förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

– konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

– konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

– lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

– skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

– undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och

– utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

7 c § 4

Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om.

Vid fristående skolor och fri- Vid fristående skolor och fri-

stående fritidshem med stående fritidshem med

konfessionell inriktning får konfessionell inriktning får

konfessionella inslag endast konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen förekomma vid sådana tillfällen

4 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162

7

s. 8 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information

ska lämnas till barnets

vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.

Nuvarande lydelse

som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information

ska lämnas till barnets

vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.

Föreslagen lydelse

8

12 § 5

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Dessa är

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

– kvalitet och inflytande (4 kap.),

– trygghet och studiero (5 kap.),

– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

– förskolan (8 kap.),

– förskoleklassen (9 kap.),

– grundskolan (10 kap.),

– grundsärskolan (11 kap.),

– anpassade grundskolan

(11 kap.),

– specialskolan (12 kap.),

– sameskolan (13 kap.),

– fritidshemmet (14 kap.),

– gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– gymnasiesärskolan (18 och

– anpassade gymnasieskolan (18

19 kap.),

och 19 kap.),

– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

– fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

– distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

– entreprenad och samverkan (23 kap.),

– särskilda utbildningsformer (24 kap.),

– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

– behandling av personuppgifter (26 a kap.),

– Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

– överklagande (28 kap.), och

– övriga bestämmelser (29 kap.).

5 Senaste lydelse 2020:605.

s. 9 Lagtext Kontrollera mot PDF

2 kap.

Prop. 2021/22:162

2 § 6

Kommuner är huvudmän för

Kommuner är

huvudmän för

förskola, förskoleklass, grund-

förskola,

förskoleklass, grund-

skola, grundsärskola , gymnasie-

skola, anpassad grundskola , gym-

skola, gymnasiesärskola , kommunal

nasieskola,

anpassad gymnasie-

vuxenutbildning och fritidshem, om

skola , kommunal

vuxenutbildning

inte annat följer av 4 §.

och fritidshem, om inte annat följer

av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

3 § 7

En region får vara huvudman för

gymnasieskola, gymnasiesärskola

gymnasieskola, anpassad gymna-

och kommunal vuxenutbildning i

sieskola och kommunal vuxenut-

den utsträckning som anges i denna

bildning i den utsträckning som

lag.

anges i denna lag.

I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens uppgifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Lydelse enligt prop. 2021/22:159

Föreslagen lydelse

5 § 8

Enskilda får efter ansökan god-

kännas som huvudmän för förskola,

förskoleklass, grundskola, grundsär-

förskoleklass, grundskola, anpassad

skola , gymnasieskola, gymnasie-

grundskola , gymnasieskola, an-

särskola och fritidshem.

passad gymnasieskola och fritids-

hem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

6 Senaste lydelse 2020:446.

7 Senaste lydelse 2020:446.

8 Senaste lydelse 2022:000.

9

s. 10 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en

juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms

lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att

fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra

omständigheter av betydelse beaktas.

Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels

möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att

godkännande ska lämnas.

För att godkännande ska lämnas

krävs, utöver det som anges i

andra–fjärde styckena, att utbild-

ningen inte innebär påtagliga ne-

gativa följder på lång sikt för

eleverna eller för den del av skol-

väsendet som anordnas av det all-

männa i den kommun där utbild-

ningen

ska

bedrivas.

Vid

ningen

ska

bedrivas.

Vid

bedömningen

av

om utbildningen

bedömningen av

om

utbildningen

innebär påtagliga

negativa följder

innebär påtagliga

negativa följder

ska det särskilt beaktas att alla elever

har rätt till en likvärdig utbildning.

Om ansökan avser gymnasieskola

eller

gymnasiesärskola

ska

eller anpassad gymnasieskola ska

följderna i närliggande kommuner

för den del av skolväsendet som

anordnas av det allmänna också

beaktas. Avser ansökan förskole-

beaktas. Avser ansökan för-

klass, grundskola eller grundsär-

skoleklass, grundskola eller anpas-

skola krävs därutöver att elev-

sad grundskola krävs därutöver att

underlaget är tillräckligt för att

elevunderlaget är tillräckligt för att

verksamheten ska kunna bedrivas

långsiktigt.

Avser

ansökan

förskoleklass,

Avser

ansökan förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola ,

grundskola, anpassad grundskola ,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola

gymnasieskola,

anpassad

eller fritidshem som anordnas vid

gymnasieskola eller fritidshem som

en skolenhet

med

förskoleklass,

anordnas vid en skolenhet med

grundskola

eller

grundsärskola ,

förskoleklass,

grundskola

eller

ska ett yttrande inhämtas från den

anpassad grundskola , ska ett

kommun

där

utbildningen

ska

yttrande

inhämtas

från

den

bedrivas. Kommunen ska i ett

kommun

där

utbildningen

ska

sådant fall inkomma med ett

bedrivas. Kommunen ska i ett

yttrande.

Avser

ansökan

sådant fall inkomma med ett

gymnasieskola

eller

gymnasiesär-

yttrande.

Avser

ansökan

skola ska

närliggande kommuner

gymnasieskola

eller

anpassad

som kan antas bli berörda av

gymnasieskola

ska

närliggande

ansökan ges tillfälle att yttra sig. En

kommuner som kan antas bli

kommun som yttrar sig ska bifoga

berörda av ansökan ges tillfälle att

10

en bedömning av konsekvenserna

yttra sig. En kommun som yttrar sig

s. 11 Lagtext Kontrollera mot PDF

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskole- klass, grundskola, anpassad grund- skola , gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller an- passad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kom- mun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen an- svarar för att samrådet dokumen- teras. Om utbildningen ska bedri- vas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola , ska kom- munen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

av om ansökan skulle bifallas.

ska bifoga

en bedömning

av Prop. 2021/22:162

Konsekvensbeskrivningen

ska

konsekvenserna

av

om

ansökan

innehålla en analys av ekonomiska,

skulle

bifallas.

Konsekvens-

organisatoriska och

pedagogiska

beskrivningen

ska

innehålla

en

konsekvenser utifrån

de

aspekter

analys

av

ekonomiska,

som anges i femte stycket.

organisatoriska

och

pedagogiska

konsekvenser

utifrån

de

aspekter

som anges i femte stycket.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller

förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en

konfessionell inriktning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 a § 9

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskole- klass, grundskola, grundsärskola , gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verk- samheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvud- mannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymna- sieskola eller gymnasiesärskola , ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass,

– grundskola,

– grundsärskola ,

– anpassad grundskola ,

– gymnasieskola,

– gymnasiesärskola , eller

– anpassad gymnasieskola , eller

– fritidshem som anordnas vid en

skolenhet

med

förskoleklass,

skolenhet

med

förskoleklass,

grundskola eller grundsärskola .

grundskola

eller

anpassad grund-

skola .

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 §

handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

9 Senaste lydelse 2018:1158.

11

s. 12 Lagtext Kontrollera mot PDF

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och be- hörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är an- ställda som lärare i anpassade grundskolan , specialskolan eller anpassade gymnasieskolan . Det- samma gäller i fråga om special- lärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Prop. 2021/22:162

12

13 § 10

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och be- hörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är an- ställda som lärare i grundsärskolan , specialskolan eller gymnasiesär- skolan . Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som

undervisar inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

18 § 11

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1. modersmål,

2. ett yrkesämne i a) gymnasieskolan,

b) gymnasiesärskolan ,

b) anpassade gymnasieskolan ,

c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller

d) kommunal

vuxenutbildning

d) kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning på gym-

som anpassad utbildning på gym-

nasial nivå, eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxen- utbildning.

20 § 12

Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

10 Senaste lydelse 2020:446.

11 Senaste lydelse 2020:446.

12 Senaste lydelse 2020:446.

s. 13 Lagtext Kontrollera mot PDF

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan , sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och anpassade gym- nasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elev- hälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas ut- veckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska be- drivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och social- tjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedago- giska insatser ska det finnas tillgång

till skolläkare, skolsköterska, psykolog , kurator och special- pedagog eller speciallärare .

Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i Prop. 2021/22:162 skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i

1. modersmål,

2. ett yrkesämne i a) gymnasieskolan,

b) gymnasiesärskolan ,

b) anpassade gymnasieskolan ,

c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller

d)

kommunal

vuxenutbildning

d)

kommunal

vuxenutbildning

som

särskild

utbildning på

som

anpassad

utbildning på

gymnasial nivå, eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning.

Det som anges i andra stycket gäller bara om

1. det saknas sökande som har legitimation,

2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och

3. det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.

Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

25 §

För eleverna i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psyko- logiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveck- ling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol- sköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att

13

s. 14 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

14

elevernas behov av specialpeda- gogiska insatser kan tillgodoses.

27 §

Varje

elev

i

grundskolan,

Varje elev i grundskolan, an-

grundsärskolan och

specialskolan

passade grundskolan och special-

ska erbjudas minst tre hälsobesök

skolan ska erbjudas minst tre häl-

som innefattar allmänna hälso-

sobesök som innefattar allmänna

kontroller. Varje elev i sameskolan

hälsokontroller. Varje elev i same-

ska erbjudas minst två hälsobesök

skolan ska erbjudas minst två häl-

som innefattar allmänna hälso-

sobesök som innefattar allmänna

kontroller. Hälsobesöken ska vara

hälsokontroller. Hälsobesöken ska

jämnt fördelade under skoltiden.

vara jämnt fördelade under skol-

Eleven

ska

dessutom mellan

tiden. Eleven ska dessutom mellan

hälsobesöken

erbjudas undersök-

hälsobesöken erbjudas undersök-

ning av syn och hörsel och andra

begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första

stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan ska erbjudas

anpassade gymnasieskolan ska

minst ett hälsobesök som innefattar

erbjudas minst ett hälsobesök som

en allmän hälsokontroll.

innefattar en allmän hälsokontroll.

31 § 13

Den som erbjuds en anställning

inom

förskolan, förskoleklassen,

inom förskolan, förskoleklassen,

fritidshemmet, grundskolan, grund-

fritidshemmet,

grundskolan,

an-

särskolan , specialskolan, same-

passade grundskolan , specialskolan,

skolan,

gymnasieskolan,

gymnasie-

sameskolan,

gymnasieskolan,

särskolan eller sådan

pedagogisk

anpassade gymnasieskolan

eller

verksamhet som avses i 25 kap. ska

sådan pedagogisk verksamhet som

visa upp ett utdrag ur det register

avses i 25 kap. ska visa upp ett

som förs enligt lagen (1998:620)

utdrag ur det register som förs enligt

om belastningsregister för den som

lagen (1998:620) om belastnings-

erbjuder anställningen. Utdraget ska

register för den som erbjuder

vara högst ett år gammalt. Den som

anställningen.

Utdraget ska

vara

inte har visat upp ett sådant

högst ett år gammalt. Den som inte

registerutdrag får inte anställas.

har visat upp ett sådant regis-

terutdrag får inte anställas.

Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som

1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

13 Senaste lydelse 2021:452.

s. 15 Lagtext Kontrollera mot PDF

Eleverna i grundskolan, an- passade grundskolan , specialsko- lan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt Prop. 2021/22:162 högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen

inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas

plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

36 §

Eleverna i grundskolan, grund- särskolan , specialskolan, samesko- lan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3 kap. 3 § 14

Vårdnadshavare för ett barn i

förskolan samt eleven och elevens

vårdnadshavare

i förskoleklassen,

vårdnadshavare i förskoleklassen,

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan,

anpassade grund-

specialskolan,

sameskolan, fritids-

skolan , specialskolan, sameskolan,

hemmet, gymnasieskolan och gym-

fritidshemmet, gymnasieskolan och

nasiesärskolan ska fortlöpande in-

anpassade

gymnasieskolan ska

formeras om barnets eller elevens

fortlöpande informeras om barnets

utveckling.

eller elevens utveckling.

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

4 § 15

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan och i

2. lågstadiet i grundskolan , i

sameskolan, om det utifrån använd-

anpassade grundskolan och i

ning av ett nationellt bedömnings-

sameskolan, om det utifrån använd-

stöd eller ett nationellt prov i

ning av ett nationellt bedömnings-

svenska,

svenska som andraspråk

stöd eller ett nationellt prov i

eller matematik, finns en indikation

svenska, svenska som andraspråk

på att

eleven inte kommer att

eller matematik, finns en indikation

14 Senaste lydelse 2018:1098.

15 Senaste lydelse 2022:146.

15

s. 16 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 uppfylla kriterierna för bedömning

på att eleven inte kommer att

av kunskaper för årskurs 1 eller 3,

uppfylla kriterierna för bedömning

och

av kunskaper för årskurs 1 eller 3,

och

3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna

i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 b § 16

I slutet av förskoleklassen och i

slutet av lågstadiet i grundskolan,

sameskolan och specialskolan, ska

anpassade

grundskolan,

same-

det genomföras en uppföljning av

skolan och specialskolan, ska det

sådant stöd som getts enligt 5 § i

genomföras

en

uppföljning

av

svenska, svenska som andraspråk

sådant stöd som getts enligt 5 § i

och matematik. Resultatet av denna

svenska,

svenska

som andraspråk

uppföljning ska överföras till den

och matematik. Resultatet av denna

lärare som ska ansvara för eleven i

uppföljning ska överföras till den

nästa årskurs.

lärare som ska ansvara för eleven i

nästa årskurs.

6 § 17

Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller

endast i förskoleklassen, grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade grundskolan ,

skolan, sameskolan, fritidshemmet,

specialskolan, sameskolan, fritids-

gymnasieskolan och gymnasiesär-

hemmet,

gymnasieskolan

och

skolan .

anpassade gymnasieskolan .

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

10 § 18

För en elev i grundskolan, grund-

För en elev i grundskolan,

särskolan , specialskolan och same-

anpassade grundskolan , special-

skolan ska det särskilda stödet ges på

skolan och

sameskolan

ska

det

16 Senaste lydelse 2018:1098.

16

17 Senaste lydelse 2015:246.

18 Senaste lydelse 2022:146.

s. 17 Lagtext Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grund-

det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

särskilda stödet ges på det sätt och i Prop. 2021/22:162 den omfattning som behövs för att

eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Om det finns särskilda skäl, får

ett beslut enligt 9 § för en elev i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan, anpassade grund-

specialskolan

eller sameskolan

skolan , specialskolan eller same-

innebära att särskilt stöd ska ges

skolan innebära att särskilt stöd ska

enskilt eller i en annan under-

ges enskilt eller i en annan

visningsgrupp

(särskild undervis-

undervisningsgrupp

(särskild

un-

ningsgrupp) än den som eleven

dervisningsgrupp)

än den

som

normalt hör till.

eleven normalt hör till.

12 § 19

Om det särskilda stödet för en

elev i grundskolan, grundsär-

elev i grundskolan,

anpassade

skolan , specialskolan eller same-

grundskolan , specialskolan

eller

skolan inte i rimlig grad kan

sameskolan inte i rimlig grad kan

anpassas efter elevens behov och

förutsättningar, får ett beslut enligt

7 § innebära avvikelser från den

timplan samt de ämnen och mål

som annars gäller för utbildningen

(anpassad studiegång). I grund-

(anpassad studiegång).

I grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan ska den anpassade studie-

gången utformas så att eleven så

långt som möjligt får förut-

sättningar att nå behörighet till

gymnasieskolans nationella pro-

gymnasieskolans nationella

pro-

gram.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

12 b § 20

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i

19

Senaste lydelse 2017:620.

17

20

Senaste lydelse 2018:1303.

s. 18 Lagtext Kontrollera mot PDF

När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de an- givna skolformerna ska den skol- enhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som

behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från

grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan , ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den över-

Prop. 2021/22:162 grundskolan,

grundsärskolan ,

skolan , specialskolan och same-

specialskolan och sameskolan.

skolan.

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

12 i § 21

En nyanländ elev, som har tagits

emot inom skolväsendet i hög-

stadiet i grundskolan, grundsär-

stadiet

i

grundskolan, anpassade

skolan eller specialskolan och vars

grundskolan

eller

specialskolan

kunskaper

har

bedömts enligt

och vars kunskaper har bedömts

12 c §, ska få studiehandledning på

enligt

12 c §,

ska

få studie-

modersmålet om det inte är uppen-

handledning

på

modersmålet

om

bart

obehövligt.

Studiehand-

det inte är uppenbart obehövligt.

ledningen ska syfta till att ge eleven

Studiehandledningen ska syfta till

förutsättningar

att

uppfylla

de

att ge eleven förutsättningar att

betygskriterier

eller

kriterier

för

uppfylla

de

betygskriterier

eller

bedömning

av

kunskaper

som

kriterier för bedömning av kun-

minst ska uppfyllas.

skaper som minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är

ett annat än modersmålet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 j § 22

När en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan eller gymnasiesär- skolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skol- formerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan

till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan , ska den mot- tagande skolenheten skyndsamt

informera den överlämnande

18

21

Senaste lydelse 2022:146.

22

Senaste lydelse 2018:1098.

s. 19 Lagtext Kontrollera mot PDF

skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

lämnande skolenheten om att skol- Prop. 2021/22:162 enheten har tagit emot eleven, om

det inte är obehövligt.

13 § 23

I grundskolan, grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan, sameskolan, gymna-

skolan , specialskolan, sameskolan,

sieskolan,

gymnasiesärskolan

och

gymnasieskolan, anpassade gym-

kommunal

vuxenutbildning

ska

nasieskolan och kommunal vuxen-

betyg sättas i den utsträckning och

utbildning ska betyg sättas i den

form som följer av denna lag eller

utsträckning och form som följer av

annan författning.

denna lag eller annan författning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med

särskild pedagogisk inriktning.

14 a § 24

En rektor får besluta att betyg ska

sättas i årskurs 4 och 5 i

grundskolan, grundsärskolan och

grundskolan, anpassade

grund-

sameskolan och i årskurs 5 och 6 i

skolan och sameskolan och i

specialskolan, vid en skolenhet som

årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid

rektorn ansvarar för. Beslutsunder-

en skolenhet som rektorn ansvarar

laget ska dokumenteras.

för.

Beslutsunderlaget

ska

dokumenteras.

En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

14 b § 25

Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.

Ett sådant beslut kan avse endast

kommande årskullar som ännu inte

har fått betyg eller även omfatta

elever som redan har fått

terminsbetyg i årskurs 4 i

grundskolan, grundsärskolan eller

grundskolan, anpassade grund-

sameskolan eller i årskurs 5 i

skolan eller sameskolan eller i

specialskolan med stöd av ett beslut

årskurs 5 i specialskolan med stöd

enligt 14 a §.

av ett beslut enligt 14 a §.

23 Senaste lydelse 2020:446.

24 Senaste lydelse 2021:191.

25 Senaste lydelse 2021:191.

19

s. 20 Lagtext Kontrollera mot PDF

Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grund- skolan, anpassade grundskolan , specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobil- telefoner och annan elektronisk

kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet åter- lämnas senast vid varje skoldags slut.

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, anpassade grundskolan , specialskolan, same- skolan och fritidshemmet ska er- bjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Prop. 2021/22:162 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

4 kap.

12 §

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, grundsär- skolan , specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

16 § 26

I en lokal styrelse för en för-

skoleenhet eller en skolenhet med

grundskola eller grundsärskola ska

grundskola eller anpassad grund-

företrädare

för

barnens

eller

skola ska företrädare för barnens eller

elevernas

vårdnadshavare

och

elevernas

vårdnadshavare

och

företrädare för de anställda ingå

företrädare för de anställda ingå som

som ledamöter. I en lokal styrelse

ledamöter. I en lokal styrelse för en

för en skolenhet med gymnasieskola,

skolenhet

med

gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller kommunal

anpassad

gymnasieskola

eller

vuxenutbildning ska företrädare för

kommunal

vuxenutbildning

ska

eleverna och företrädare för de

företrädare

för

eleverna

och

anställda

ingå

som ledamöter.

företrädare för de anställda ingå

Företrädarna för

eleverna

eller

som ledamöter.

Företrädarna

för

vårdnadshavarna får inte vara fler

eleverna eller vårdnadshavarna får

än övriga ledamöter.

inte vara fler än övriga ledamöter.

5 kap.

Lydelse enligt prop. 2021/22:160

Föreslagen lydelse

4 d § 27

Utöver vad som anges i 4 b § får

en rektor i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan , special- skolan, sameskolan och fritids- hemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunika- tionsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.

20

26

Senaste lydelse 2020:446.

27

Senaste lydelse 2022:000.

s. 21 Lagtext Kontrollera mot PDF

Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.

Prop. 2021/22:162

Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första

stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk

kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om

det finns särskilda skäl.

7 § 28

I grundskolan, grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan, sameskolan, gymna-

skolan , specialskolan,

sameskolan,

sieskolan och gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

och

anpassade

får en lärare eller en handledare

gymnasieskolan får en lärare eller

som avses i 21 kap. 13 § visa ut en

en handledare som avses i 21 kap.

elev från undervisningslokalen för

13 § visa ut en elev från

högst återstoden av ett undervis-

undervisningslokalen

för högst

ningspass, om

återstoden

av

ett

undervisningspass, om

1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och

2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.

Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

Under samma förutsättningar som

i 7 § får en lärare eller rektor i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan, anpassade grund-

specialskolan,

sameskolan,

gym-

skolan , specialskolan,

sameskolan,

nasieskolan

eller

gymnasiesär-

gymnasieskolan eller

anpassade

skolan besluta att en elev ska stanna

gymnasieskolan besluta att en elev

kvar i skolan under uppsikt högst en

ska stanna kvar i skolan under

timme

efter

att

skoldagens

uppsikt högst en timme efter att

undervisning

har avslutats

eller

skoldagens undervisning har av-

infinna sig i skolan högst en timme

slutats eller infinna sig i skolan

innan undervisningen börjar.

högst en timme innan undervis-

ningen börjar.

Lydelse enligt prop. 2021/22:160

Föreslagen lydelse

9 § 29

Om en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan, anpassade grundsko-

cialskolan, sameskolan, gymna-

lan , specialskolan, sameskolan,

28

Senaste lydelse 2022:000.

21

29

Senaste lydelse 2022:000.

s. 22 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

22

sieskolan eller gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

eller

anpassade

vid upprepade tillfällen stört ord-

gymnasieskolan

vid

upprepade

ningen eller uppträtt olämpligt eller

tillfällen stört ordningen eller uppträtt

om eleven gjort sig skyldig till en

olämpligt eller om eleven gjort sig

allvarligare förseelse, ska rektorn se

skyldig till en allvarligare förseelse,

till att saken utreds. Samråd ska ske

ska rektorn se till att saken utreds.

med elevens vårdnadshavare.

Samråd ska ske med elevens

vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

12 § 30

I förskoleklassen,

grundskolan,

I förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade

grundskolan ,

spe-

sameskolan, gymnasieskolan och

cialskolan,

sameskolan, gymna-

gymnasiesärskolan

får rektorn

sieskolan och anpassade gymna-

besluta att en elev ska följa under-

sieskolan får rektorn besluta att en

visningen i en annan undervis-

elev ska följa undervisningen i en

ningsgrupp än den eleven annars

annan undervisningsgrupp än den

hör till eller undervisas på annan

eleven annars hör till eller

plats inom samma skolenhet om

undervisas på annan plats inom

åtgärderna som gjorts efter en

samma

skolenhet

om åtgärderna

sådan utredning som avses i 9 §

som gjorts efter en sådan utredning

första stycket inte varit tillräckliga

som avses i 9 § första stycket inte

eller om det annars är nödvändigt för

varit tillräckliga eller om det annars

att tillförsäkra de andra eleverna

är nödvändigt för att tillförsäkra de

trygghet och studiero.

andra

eleverna

trygghet

och

studiero.

Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.

Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

17 § 31

I gymnasieskolan, gymnasiesär-

I gymnasieskolan,

anpassade

skolan och kommunal vuxen-

gymnasieskolan och

kommunal

utbildning får huvudmannen eller

vuxenutbildning får huvudmannen

rektorn besluta att stänga av en elev

eller rektorn besluta att stänga av en

helt eller delvis om

elev helt eller delvis om

1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,

30 Senaste lydelse 2022:000.

31 Senaste lydelse 2022:000.

s. 23 Lagtext Kontrollera mot PDF

I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i

grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

4. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,

5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område,

eller

6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

En förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf.

19 § 32

Huvudmannen eller rektorn får,

utöver vad som anges i 17 § första–

tredje styckena, besluta att helt eller

delvis stänga av en elev från en viss

utbildning i gymnasieskolan,

utbildning

i gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan eller kommunal

anpassade

gymnasieskolan eller

vuxenutbildning, om

kommunal vuxenutbildning, om

1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och

2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.

Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf.

21 a § 33

I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller grundsärskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

32 Senaste lydelse 2022:000.

33 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162

23

s. 24 Lagtext Kontrollera mot PDF

Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsned-

sättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan .

Frågan om mottagande i an- passade grundskolan prövas av

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, an- passade grundskolan , specialsko- lan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§.

Anpassade grundskolan

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1 § 34 I detta kapitel finns bestämmelser om

– vilka som omfattas av skolplikt (2 §),

– rätten till utbildning (3 §),

– hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),

– när skolplikten inträder (10 §),

– tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt

i förskoleklass (11–11 b §§),

– att gå om en årskurs (11 c §),

– när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12– 16 §§),

– deltagande i utbildning (17–19 a §§), och

– ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).

4 § 35

Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, grund- särskolan , specialskolan eller same- skolan enligt 11 a och 11 b §§.

Grundsärskolan

Lydelse enligt SFS 2022:146

5 § 36

Barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i grundsärskolan .

Frågan om mottagande i grund- särskolan prövas av barnets hem-

34

Senaste lydelse 2018:608.

24

35

Senaste lydelse 2017:1115.

36

Senaste lydelse 2022:146.

s. 25 Lagtext Kontrollera mot PDF

kommun. Ett beslut om mottagande

barnets hemkommun. Ett beslut om Prop. 2021/22:162

i grundsärskolan ska föregås av en

mottagande i anpassade grundskolan

utredning

som

omfattar

en

ska föregås av en utredning som

pedagogisk,

psykologisk,

medi-

omfattar en pedagogisk, psy-

cinsk

och

social

bedömning.

kologisk,

medicinsk

och

social

Samråd med barnets vårdnads-

bedömning. Samråd med

barnets

havare ska ske när utredningen

vårdnadshavare ska ske när utred-

genomförs.

ningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte

lämnar sitt medgivande till att

barnet tas emot i grundsärskolan ,

barnet tas emot i anpassade

ska barnet fullgöra sin skolplikt

grundskolan , ska barnet fullgöra sin

enligt vad som gäller i övrigt enligt

skolplikt enligt vad som gäller i

denna lag. Ett barn får dock tas

övrigt enligt denna lag. Ett barn får

emot i grundsärskolan utan sin

dock tas emot i anpassade

vårdnadshavares medgivande,

om

grundskolan utan sin vårdnadsha-

det finns synnerliga skäl med

vares medgivande, om det finns

hänsyn till barnets bästa.

synnerliga skäl med hänsyn till

barnets bästa.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a § 37

Den som arbetar inom skol-

väsendet

ska underrätta

elevens

väsendet

ska

underrätta

elevens

rektor om han eller hon uppmärk-

sammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i

grundsärskolan inte tillhör grund-

anpassade grundskolan inte tillhör

särskolans målgrupp.

anpassade grundskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens

hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b § 38

Hemkommunen

ska

besluta

att

Hemkommunen ska

besluta

att

eleven inte tillhör grundsärskolans

eleven inte

tillhör

anpassade

målgrupp om en utredning enligt

grundskolans

målgrupp

om

en

5 a §

visar

detta. Hemkommunen

utredning

enligt 5 a § visar detta.

ska då ta emot eleven i grundskolan

Hemkommunen ska då ta emot

eller se till att eleven på något annat

eleven i grundskolan eller se till att

sätt

får

föreskriven

utbildning.

eleven på något annat sätt får

Hemkommunen

ska

vidta

de

föreskriven

utbildning.

Hem-

åtgärder som krävs för elevens

kommunen ska vidta de åtgärder

övergång

från grundsärskolan till

som krävs för elevens övergång från

en annan skolform.

anpassade

grundskolan

till

en

annan skolform.

37 Senaste lydelse 2012:109.

38 Senaste lydelse 2012:109.

25

s. 26 Lagtext Kontrollera mot PDF

Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skol- former, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Prop. 2021/22:162

6 §

Barn som på grund av sin

funktionsnedsättning eller andra

särskilda skäl inte kan gå i grund-

skolan eller grundsärskolan ska tas

skolan eller anpassade grund-

emot i specialskolan om de

skolan ska tas emot i specialskolan

om de

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

8 §

Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens

om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

9 §

En elev i grundskolan kan få sin

utbildning inom grundsärskolan

utbildning

inom

anpassade

(integrerad elev), om de huvudmän

grundskolan (integrerad elev), om

som berörs är överens om detta och

de huvudmän som berörs är överens

elevens vårdnadshavare medger

om detta och elevens vårdnadshavare

det. En elev i grundsärskolan kan

medger det. En elev i anpassade

under samma förutsättningar få sin

grundskolan

kan

under samma

utbildning inom grundskolan eller

förutsättningar få sin utbildning inom

sameskolan.

grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.

26

s. 27 Lagtext Kontrollera mot PDF

Ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i anpassade grundskolan utan att först ha gått ut

förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen.

Gå om en årskurs

11 c §

Rektorn får besluta att en elev i

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

11 a § 39

Prop. 2021/22:162

Ett barn får börja fullgöra skol-

plikten i grundskolan, grundsär-

plikten i grundskolan, anpassade

skolan , specialskolan eller same-

grundskolan ,

specialskolan

eller

skolan höstterminen det kalenderår

sameskolan

höstterminen

det

då barnet fyller sex år om

kalenderår då barnet fyller sex år

om

1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller

2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan,

och

3. barnets hemkommun när det

gäller grundsärskolan .

gäller anpassade grundskolan .

11 b § 40

Ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i grundsär- skolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vård- nadshavare begär det hos hem- kommunen.

39

Senaste lydelse 2017:1115.

27

40

Senaste lydelse 2017:1115.

s. 28 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

15 § 41

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan

eller specialskolan

har

grundskolan eller specialskolan har

rätt att slutföra den högsta års-

rätt att slutföra den högsta

kursen, även om skolplikten upphör

årskursen,

även

om

skolplikten

dessförinnan.

upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsär-

En elev i grundskolan, anpassade

skolan eller specialskolan har också

grundskolan eller specialskolan har

rätt

att

efter

skolpliktens

också rätt att efter skolpliktens

upphörande

slutföra

utbildningen

upphörande

slutföra

utbildningen

under ytterligare två år, om eleven

inte har uppfyllt de betygskriterier

eller kriterier för bedömning av

kunskaper som minst ska uppfyllas

för respektive skolform. En elev i

grundsärskolan har under denna tid

anpassade grundskolan har under

rätt till minst 800 timmars

denna tid rätt till minst 800 timmars

undervisning utöver den i 11 kap.

7 §

första

stycket

garanterade

7 §

första

stycket

garanterade

undervisningstiden, om eleven inte

dessförinnan

uppfyllt

betygs-

dessförinnan

uppfyllt

betygs-

kriterierna

eller

kriterierna

för

kriterierna

eller

kriterierna

för

bedömning av kunskaper.

En elev som har tagits emot i

specialskolan

enligt

6 §

första

specialskolan

enligt

6 §

första

stycket 1 och som på grund av sina

funktionsnedsättningar inte kan få

tillfredsställande

förhållanden i

tillfredsställande

förhållanden

i

gymnasiesärskolan

eller

anpassade

gymnasieskolan eller

gymnasieskolan, får efter det att

skolplikten har upphört och i mån av

plats genomgå ytterligare utbildning

i specialskolan till och med

vårterminen det kalenderår

eleven

vårterminen det kalenderår eleven

fyller 21 år, om eleven inte bedöms

ha förmåga att fullfölja utbildningen

enligt andra stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 § 42

En

elev

i

förskoleklassen,

En

elev

i

förskoleklassen,

grundskolan,

grundsärskolan ,

spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

28

41 Senaste lydelse 2022:146.

42 Senaste lydelse 2017:1115.

s. 29 Lagtext Kontrollera mot PDF

cialskolan och sameskolan ska delta i

skolan , specialskolan och same- Prop. 2021/22:162

den verksamhet som anordnas för

skolan ska delta i den verksamhet

att ge den avsedda utbildningen,

som anordnas för att ge den

om eleven inte har giltigt skäl att

avsedda utbildningen, om eleven

utebli.

inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

får

som regeringen bestämmer

får

meddela föreskrifter om avvikelser

från andra stycket för elever i

grundsärskolan och specialskolan.

anpassade

grundskolan

och

specialskolan.

Om en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grundsko-

cialskolan

eller

sameskolan

utan

lan , specialskolan eller sameskolan

giltigt skäl uteblir från den obliga-

utan giltigt skäl uteblir från den

toriska verksamheten, ska rektorn se

obligatoriska

verksamheten,

ska

till

att

elevens

vårdnadshavare

rektorn se till att elevens vård-

samma dag informeras om att

nadshavare samma dag informeras

eleven har varit frånvarande. Om

om att eleven har varit frånvarande.

det finns särskilda skäl behöver

Om det finns särskilda skäl behöver

elevens vårdnadshavare inte infor-

elevens

vårdnadshavare

inte

meras samma dag.

informeras samma dag.

21 § 43

Hemkommunen ska se till att

skolpliktiga barn som inte går i dess

förskoleklass, grundskola eller

grundsärskola på något annat sätt får

anpassad grundskola på något annat

föreskriven utbildning.

sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

22 § 44

Huvudmannen ska se till att

eleverna i huvudmannens för-

skoleklass, grundskola och grund-

skoleklass, grundskola och anpassad

särskola fullgör sin skolgång. Hu-

grundskola fullgör sin skolgång.

vudmannen för specialskolan och

Huvudmannen för specialskolan och

huvudmannen för sameskolan ska

43

Senaste lydelse 2018:608.

29

44

Senaste lydelse 2018:608.

s. 30 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 se till att elever i utbildning under

se till att elever i utbildning under

deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

11 kap. Grundsärskolan

11 kap. Anpassade grundskolan

1 § 45

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–17 §§),

– bestämmelser om betyg (18–23 a §§),

– bestämmelser

om

grundsär-

– bestämmelser

om

anpassad

skola med offentlig huvudman (24–

grundskola med offentlig huvud-

33 §§), och

man (24–33 §§), och

– bestämmelser

om

fristående

– bestämmelser

om

fristående

grundsärskola (34–40 §§).

anpassad grundskola (34–40 §§).

2 § 46

Grundsärskolan

ska

ge

elever

Anpassade grundskolan

ska ge

med utvecklingsstörning

en

för

elever med intellektuell funk-

dem anpassad utbildning som ger

tionsnedsättning

en

för

dem

kunskaper

och

värden

och

anpassad utbildning som ger kun-

utvecklar

elevernas förmåga

att

skaper och värden och utvecklar

tillägna sig dessa.

elevernas förmåga att tillägna sig

dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt

utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och

ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om elever med

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell

funktionsnedsättning

vissa andra barn, ungdomar och

också ska gälla vissa andra barn,

vuxna.

ungdomar och vuxna.

4 § 47

Grundsärskolan ska ha nio års-

Anpassade

grundskolan

ska

ha

kurser, som indelas i lågstadium,

nio årskurser, som indelas i låg-

mellanstadium

och

högstadium.

stadium, mellanstadium och hög-

Lågstadiet består

av

årskurs 1–3,

stadium.

Lågstadiet består

av

mellanstadiet

av

årskurs 4–6 och

årskurs 1–3, mellanstadiet

av

års-

högstadiet av årskurs 7–9.

kurs 4–6

och

högstadiet

av

års-

kurs 7–9.

45 Senaste lydelse 2011:876.

30

46 Senaste lydelse 2012:109.

47 Senaste lydelse 2017:620.

s. 31 Lagtext Kontrollera mot PDF

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

Prop. 2021/22:162

5 §

Grundsärskolan omfattar ut- bildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesom- råden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbild- ningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

Anpassade grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombina- tion av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kurs- planer.

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

– bild,

– engelska,

– hem- och konsumentkunskap,

– idrott och hälsa,

– matematik,

– musik,

– naturorienterande ämnen,

– samhällsorienterande ämnen,

– slöjd,

– svenska eller svenska som andraspråk, och

– teknik.

Ämnesområden:

– estetisk verksamhet,

– kommunikation,

– motorik,

– vardagsaktiviteter, och

– verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val Vidare ska det finnas skolans val. och skolans val. Undervisningen i

elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden.

31

s. 32 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

32

7 § 48

Den totala undervisningstiden för

varje elev i grundsärskolan ska

varje elev som läser ämnen i

vara minst 6 890 timmar. För en

anpassade grundskolan ska vara

elev

i inriktningen träningsskolan

minst 6 890 timmar. För en elev

ska

den totala undervisningstiden

som läser ämnesområden ska den

dock vara minst 6 665 timmar.

totala undervisningstiden dock vara

minst 6 665 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis-

ningstiden (timplan).

8 §

Huvudmannen

för utbildningen

Huvudmannen

för utbildningen

avgör om en elev som tas emot i

grundsärskolan huvudsakligen ska

anpassade

grundskolan

huvud-

läsa ämnen

eller

ämnesområden.

sakligen ska läsa ämnen eller

Rektorn får besluta att en elev ska

ämnesområden. Rektorn får besluta

läsa en kombination av ämnen och

att en elev ska läsa en kombination av

ämnesområden samt ämnen

enligt

ämnen och

ämnesområden samt

grundskolans

kursplaner,

om

ämnen enligt grundskolans kurs-

eleven har förutsättningar för det.

planer, om eleven har förutsätt-

ningar för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

17 §

Eleverna

ska

efter avslutad

Eleverna

ska

efter

avslutad

grundsärskola få intyg om den

anpassad grundskola få intyg om

utbildning de gått igenom.

den utbildning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

19 § 49

Om en elev eller elevens vård-

nadshavare begär det, ska betyg

sättas i grundsärskolans ämnen.

sättas i anpassade grundskolans

ämnen.

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

48 Senaste lydelse 2017:620.

49 Senaste lydelse 2021:191.

s. 33 Lagtext Kontrollera mot PDF

En intellektuell funktions- nedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Om en elev i anpassade grund- skolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för

betygssättning i grundskolan tillämpas.

Föreslagen lydelse

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.

Lydelse enligt SFS 2022:146

23 a § 50

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Hemkommunen ansvarar för att

utbildning

i

grundsärskolan

utbildning i anpassade grund-

kommer till stånd för alla som

skolan kommer till stånd för alla

enligt denna lag har rätt att gå i

som enligt denna lag har rätt att gå

grundsärskolan och inte fullgör sin

i anpassade grundskolan och inte

skolgång på annat sätt.

fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem-

kommunen

1. anordnar grundsärskola i den

1. anordnar anpassad grundskola

omfattning som krävs för att bereda

i den omfattning som krävs för att

utbildning för alla i kommunen som

bereda utbildning för alla i

är berörda, eller

kommunen som är berörda, eller

2. kommer överens med en annan

kommun att den i sin grundsärskola

kommun att den i sin anpassade

ska ta emot de elever som

grundskola ska ta emot de elever

hemkommunen ansvarar för.

som hemkommunen ansvarar för.

25 § 51

En elev har rätt att bli mottagen i

en grundsärskola som anordnas av

en anpassad grundskola som

50 Senaste lydelse 2022:146.

51 Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162

33

s. 34 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola . Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en grundsärskola i den kommun där eleven vistas.

anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola . Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola i den kommun där eleven vistas.

26 §

En kommun får även i andra fall

än som avses i 24 § andra stycket 2

eller 25 § ta emot en elev från en

annan kommun i sin grundsärskola

annan kommun i sin anpassade

efter önskemål av

elevens

grundskola

efter önskemål av

vårdnadshavare.

elevens vårdnadshavare.

27 §

En elev som har tagits emot i en

kommuns grundsärskola

ett visst

kommuns

anpassade grundskola

läsår har rätt att gå kvar hela läsåret,

ett visst läsår har rätt att gå kvar

även om de förhållanden som låg till

hela läsåret, även om de för-

grund för mottagandet ändras under

hållanden som låg till grund för

läsåret.

mottagandet ändras under läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå

kvar sista årskursen.

Kommunens organisation

av sin grundsärskola

av sin anpassade grundskola

28 §

Varje kommun är skyldig att vid

utformningen av sin grundsärskola

utformningen av

sin

anpassade

beakta vad som är ändamålsenligt

grundskola beakta vad som är

från kommunikationssynpunkt för

ändamålsenligt

från

kommu-

eleverna.

nikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska så långt det är

möjligt organisera sin grundsärskola

möjligt organisera

sin

anpassade

34

s. 35 Lagtext Kontrollera mot PDF

så att ingen elev på grund av

grundskola så att ingen elev på Prop. 2021/22:162

skolgången behöver bo utanför det

grund av skolgången behöver bo

egna hemmet.

utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

29 §

En elev ska placeras vid den av

kommunens

skolenheter

där

kommunens

skolenheter

där

elevens vårdnadshavare önskar att

eleven ska gå. Om den önskade

placeringen skulle medföra att en

annan elevs berättigade krav på

placering vid en skolenhet nära

hemmet åsidosätts, ska

dock

hemmet åsidosätts, ska

dock

kommunen placera eleven vid en

annan skolenhet inom sin grund-

annan skolenhet inom sin anpas-

särskola .

sade grundskola .

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

Lydelse enligt prop. 2021/22:158

Föreslagen lydelse

29 a § 52

Om det inte finns plats för alla

som har uttryckt önskemål om

placering vid en viss skolenhet med

grundsärskola ska ett urval göras.

anpassad grundskola ska ett urval

göras.

Vid urval får endast följande urvalsgrunder användas:

1. förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskonförtur),

2. förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),

3. förtur till en viss skolenhet med högre årskurser för elever som går vid en viss skolenhet med lägre årskurser (skolspår),

4. förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, och

5. slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter).

52 Senaste lydelse 2022:000.

35

s. 36 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Om skolspår tillämpas på en skolenhet med högre årskurser som tar emot elever från en viss skolenhet, ska eleverna vid den skolenheten ingå i urvalet till skolenheten med högre årskurser även om elevernas vårdnadshavare inte har uttryckt önskemål om placering vid den skolenheten.

Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30 § 53

Den som har blivit placerad vid

en viss skolenhet har rätt att gå kvar

där om inte något annat följer av

29 § andra stycket. Detsamma ska

gälla den som har tagits emot vid en

skolenhet med

förskoleklass och

skolenhet med förskoleklass och

som ska fortsätta sin utbildning i

grundsärskolan

vid

samma

anpassade grundskolan vid samma

skolenhet.

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte

anordnas vid skolenheten.

31 §

Elever i

grundsärskola

med

Elever

i

anpassad grundskola

offentlig huvudman har rätt till

med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts från en plats i

kostnadsfri skolskjuts från en plats

anslutning till elevens hem till den

i anslutning till elevens hem till den

plats där utbildningen bedrivs och

tillbaka, om sådan skjuts behövs

med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållanden,

elevens

trafikförhållanden,

elevens

funktionsnedsättning

eller

någon

funktionsnedsättning eller

någon

annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever

som väljer att gå i en annan

skolenhet än den där kommunen

annars skulle ha placerat dem eller

som går i en annan kommuns

grundsärskola med stöd av 25 eller

anpassade grundskola med stöd av

26 §§. I de fall då det kan ske utan

25 eller 26 §. I de fall då det kan ske

organisatoriska

eller

ekonomiska

utan

organisatoriska

eller

svårigheter

ska

kommunen

även

ekonomiska

svårigheter

ska

anordna skolskjuts i dessa fall.

kommunen även anordna skolskjuts

i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

36

53 Senaste lydelse 2015:246.

s. 37 Lagtext Kontrollera mot PDF

En kommun som i sin anpassade grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma

grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna anpassade grund- skolorna . Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

32 §

En elev som med stöd av 25 § går

i en annan kommuns grundsärskola

i en annan kommuns anpassade

och som på grund av skolgången

grundskola och som på grund av

måste övernatta i den kommunen

skolgången måste övernatta i den

har rätt till skolskjuts mellan den

kommunen har rätt till skolskjuts

tillfälliga bostaden och den plats där

mellan den tillfälliga bostaden och

utbildningen bedrivs under samma

den plats där utbildningen bedrivs

förutsättningar som gäller för

under samma förutsättningar som

elever som är hemmahörande i

gäller för elever som är

kommunen.

hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

33 § 54

En kommun som i sin grund- särskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kost- nader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma

grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna . Har en elev ett omfattande behov av

särskilt stöd, behöver hem- kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

54 Senaste lydelse 2014:458.

Prop. 2021/22:162

37

s. 38 Lagtext Kontrollera mot PDF

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan . Utbild- ningen får dock begränsas till att avse

Prop. 2021/22:162 Lydelse enligt prop. 2021/22:158

Föreslagen lydelse

34 § 55

En fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan . Utbildningen får dock begränsas till att avse

1. vissa årskurser,

2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är

i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

35 § 56

Om det inte finns plats för alla

sökande till en viss skolenhet med

grundsärskola ska ett urval göras.

anpassad grundskola ska ett urval

göras.

Vid urval får endast följande urvalsgrunder användas:

1. förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskonförtur),

2. förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),

3. förtur till en viss skolenhet för elever som går vid en viss skolenhet om skolenheterna har ett organisatoriskt eller pedagogiskt samband (verksamhetsmässigt samband),

4. förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, och

5. slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter).

Geografiskt baserat urval får som mest tillämpas på hälften av platserna vid skolenheten.

Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

38

55

Senaste lydelse 2022:000.

56

Senaste lydelse 2022:000.

s. 39 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Lydelse enligt prop. 2021/22:161

Föreslagen lydelse

37 § 57

Grundbeloppet ska bestå av en basersättning och en strukturersättning.

Basersättningen ska avse ersättning för kostnadsslagen

1. undervisning,

2. lärverktyg,

3. elevhälsa,

4. måltider,

5. administration,

6. mervärdesskatt, och

7. lokalkostnader.

Basersättningen

ska bestämmas

Basersättningen

ska

bestämmas

efter

samma

grunder

som

efter

samma

grunder

som

hemkommunen

tillämpar

vid

hemkommunen

tillämpar

vid

fördelning av resurser för dessa

kostnadsslag

till

den

egna

kostnadsslag till

den

egna

grundsärskolan .

Hemkommunen

anpassade

grundskolan .

ska göra ett avdrag från

Hemkommunen ska göra ett avdrag

basersättningen

för

de

från

basersättningen

för

de

merkostnader som kommunen har

till följd av sitt ansvar enligt 24 § att

anordna

utbildning

i

anordna utbildning i

anpassade

grundsärskolan .

grundskolan .

Strukturersättningen ska avse ersättning som fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Den ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna

verksamheten enligt 2 kap. 8 b §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39 §

Hemkommunen ska

anordna

Hemkommunen

ska

anordna

skolskjuts för elever som går i en

fristående grundsärskola

inom

fristående anpassad

grundskola

kommunen under samma förut-

inom kommunen

under

samma

sättningar som enligt 31 § andra

förutsättningar som

enligt 31 §

stycket andra meningen gäller för

andra stycket andra meningen gäller

elever som valt en annan skolenhet

för elever som valt en annan

än den där kommunen annars skulle

skolenhet än den där kommunen

ha placerat dem.

annars skulle ha placerat dem.

12 kap. 6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

57 Senaste lydelse 2022:000.

39

s. 40 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,

2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och

3. avvikelser för elever med

utvecklingsstörning

från

den

intellektuell funktionsnedsättning

ämnesindelning som anges i 4 §.

från den ämnesindelning som anges

i 4 §.

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklings-

För

elever

med

intellektuell

störning får grundsärskolans kurs-

funktionsnedsättning får anpassade

planer tillämpas om elevens vård-

grundskolans kursplaner tillämpas

nadshavare lämnar

sitt samtycke.

om elevens vårdnadshavare lämnar

Om

elevens

vårdnadshavare

inte

sitt

samtycke.

Om

elevens

lämnar sitt samtycke ska eleven

vårdnadshavare

inte

lämnar

sitt

läsa enligt specialskolans kurs-

samtycke ska eleven läsa enligt

planer. Grundsärskolan s kurs-

specialskolans

kursplaner.

planer får dock tillämpas för en elev

Anpassade

grundskolans

utan

elevens

vårdnadshavares

kursplaner får dock tillämpas för en

samtycke om det finns synnerliga

elev utan elevens vårdnadshavares

skäl med hänsyn till elevens bästa.

samtycke om det finns synnerliga

I

den

utsträckning

som

skäl med hänsyn till elevens bästa.

grundsärskolans

kursplaner

inte

I den utsträckning som anpassade

kan användas får särskilda kurs-

grundskolans

kursplaner

inte

kan

planer upprättas.

användas får

särskilda kursplaner

upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

13 a § 58

I årskurs 7–10 ska läraren, om

grundsärskolans kursplaner tilläm-

anpassade grundskolans

kurs-

pas och eleven får undervisning i

planer tillämpas och eleven får

ett ämne som eleven eller vård-

undervisning i ett ämne som eleven

nadshavaren inte begär betyg i eller

eller vårdnadshavaren inte

begär

ett ämnesområde, en gång per läsår

betyg i eller ett ämnesområde, en

vid ett av utvecklingssamtalen i en

gång per läsår vid ett av

skriftlig

individuell

utvecklingssamtalen i en skriftlig

utvecklingsplan

individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller

b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som

eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt

40

58 Senaste lydelse 2022:146.

s. 41 Lagtext Kontrollera mot PDF

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller Prop. 2021/22:162 ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13– 21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap.

bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.

För elever som läser enligt

grundsärskolans kursplaner gäller

anpassade grundskolans kursplaner

utöver 3 kap. bestämmelserna om

gäller utöver 3 kap. bestämmelserna

intyg, studieomdöme och betyg i

om intyg, studieomdöme och betyg i

11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett

ämne har avslutats ska dock sättas

vid de tidpunkter som anges i

vid

de tidpunkter som anges i

16 § 1.

16 §

1.

14 kap.

2 §

Fritidshemmet

kompletterar

Fritidshemmet

kompletterar

utbildningen

i

förskoleklassen,

utbildningen

i

förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grundsko-

cialskolan, sameskolan och sär-

lan , specialskolan, sameskolan och

skilda

utbildningsformer

som

särskilda utbildningsformer

som

skolplikt kan fullgöras i. Fritids-

skolplikt kan fullgöras i. Fri-

hemmet

ska

stimulera elevernas

tidshemmet ska stimulera elevernas

utveckling och lärande samt er-

utveckling

och

lärande

samt

bjuda dem en meningsfull fritid och

erbjuda dem en meningsfull fritid

rekreation. Utbildningen ska utgå

och rekreation. Utbildningen ska

från en helhetssyn på eleven och

utgå från en helhetssyn på eleven

elevens behov.

och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

3 §

Varje kommun ska erbjuda ut-

bildning i fritidshem för elever i

kommunens

förskoleklass,

grund-

kommunens

förskoleklass,

grund-

skola och grundsärskola . Staten ska

skola och anpassad grundskola .

erbjuda utbildning i fritidshem för

Staten ska

erbjuda utbildning i

41

s. 42 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

42

elever

i

specialskola

och fritidshem för elever i specialskola

sameskola.

och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

10 §

En elev i förskoleklass, grund-

skola, grundsärskola , specialskola

skola, anpassad grundskola , spe-

eller sameskola ska erbjudas ut-

cialskola eller sameskola ska er-

bildning i fritidshem vid eller så

bjudas utbildning i fritidshem vid

nära som möjligt den skolenhet där

eller så nära som möjligt den

eleven får utbildning.

skolenhet där eleven får utbildning.

14 §

En kommun som i sitt fritidshem

har en elev från en annan kommun

ska ersättas för sina kostnader för

elevens utbildning i fritidshemmet

av

elevens

hemkommun,

om

av

elevens

hemkommun,

om

elevens skolgång i den mottagande

kommunens

förskoleklass,

grund-

kommunens

förskoleklass, grund-

skola eller grundsärskola grundar sig

skola

eller

anpassad

grundskola

på

9 kap.

13 §

första

stycket,

grundar sig

på 9 kap.

13 §

första

10 kap. 24,

25

eller 26 §

eller

stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller

11 kap. 24 § andra stycket 2 eller

11 kap. 24 §

andra stycket 2

eller

25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

15 kap.

5 § 59

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.

I 17 kap. 16 § andra och tredje I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om styckena finns bestämmelser om

59 Senaste lydelse 2014:530.

s. 43 Lagtext Kontrollera mot PDF

utbildning i gymnasieskolan för

Prop. 2021/22:162

vissa elever från grundsärskolan .

vissa elever från anpassade grund-

skolan .

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning.

14 § 60

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan ,

kommunal

anpassade gymnasieskolan , kom-

vuxenutbildning på

gymnasial

nivå

munal

vuxenutbildning

på

och kommunal vuxenutbildning som

gymnasial

nivå

och

kommunal

särskild utbildning

på gymnasial

vuxenutbildning

som

anpassad

nivå.

utbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

17 kap. 16 § 61

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem- kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

Utöver det som följer av första

stycket ansvarar hemkommunen för

att elever från

grundsärskolan

att

elever

från

anpassade

erbjuds yrkesintroduktion och in-

grundskolan

erbjuds

yrkesintro-

dividuellt alternativ, om de önskar

duktion och individuellt alternativ,

sådan utbildning. Hemkommunen

om de önskar sådan utbildning.

behöver dock inte erbjuda sådan

Hemkommunen behöver dock inte

utbildning om det med hänsyn till

erbjuda sådan utbildning om det med

elevens bästa finns synnerliga skäl

hänsyn till elevens bästa finns

att inte göra det.

synnerliga skäl att inte göra det.

Hemkommunen

får

erbjuda

Hemkommunen

får

erbjuda

språkintroduktion

enligt

12 § till

språkintroduktion

enligt 12 § till

elever som tillhör gymnasiesär-

elever

som

tillhör

anpassade

skolans målgrupp.

gymnasieskolans målgrupp.

18 kap. Allmänna bestämmelser

om gymnasiesärskolan

om anpassade gymnasieskolan

1 § 62

I detta kapitel finns

60

Senaste lydelse 2020:446.

61

Senaste lydelse 2018:749.

43

62

Senaste lydelse 2018:749.

s. 44 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 – allmänna bestämmelser (2–20 §§),

– bestämmelser om betyg (21–26 a §§),

– bestämmelser

om

gymna-

– bestämmelser

om

anpassad

siesärskola med offentlig huvud-

gymnasieskola med offentlig hu-

man (27–33 §§), och

vudman (27–33 §§), och

– bestämmelser

om

fristående

– bestämmelser

om

fristående

gymnasiesärskola (34–37 §§).

anpassad gymnasieskola (34–37 §§).

2 § 63

Gymnasiesärskolan ska ge elever

Anpassade

gymnasieskolan

ska

med utvecklingsstörning en för dem

ge elever med intellektuell funk-

anpassad utbildning som ska ge en

tionsnedsättning en för dem an-

god grund för yrkesverksamhet och

passad utbildning som ska ge en

fortsatta studier samt för personlig

god grund för yrkesverksamhet och

utveckling och ett aktivt deltagande

fortsatta studier samt för personlig

i samhällslivet.

utveckling och ett aktivt deltagande

i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och

utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra

tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen

i

gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska i huvudsak bygga på de

nasieskolan ska i huvudsak bygga

kunskaper som eleverna har fått i

på de kunskaper som eleverna har

grundsärskolan eller i motsvarande

fått i anpassade grundskolan eller i

utbildning.

motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om ungdomar med

utvecklingsstörning ska gälla också

intellektuell

funktionsnedsättning

för vissa andra ungdomar.

ska gälla också för vissa andra

ungdomar.

3 § 64

Huvudmannen

för

gymnasie-

Huvudmannen

för

anpassade

särskolan ska samverka med sam-

gymnasieskolan ska samverka med

hället i övrigt.

samhället i övrigt.

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

4 § 65

Utbildningen

i

gymnasiesärsko-

Utbildningen

i

anpassade

lan ska vara öppen för ungdomar

gymnasieskolan ska vara öppen för

vars skolplikt har upphört och som

ungdomar

vars

skolplikt

har

på grund av att de har en utveck-

upphört och som på grund av att de

lingsstörning

inte

bedöms ha

har en intellektuell funktions-

förutsättningar att uppfylla sådana

nedsättning

inte

bedöms

ha

63 Senaste lydelse 2012:109.

44

64 Senaste lydelse 2012:109.

65 Senaste lydelse 2022:146.

s. 45 Lagtext Kontrollera mot PDF

betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gym- nasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Nuvarande lydelse

förutsättningar att uppfylla sådana Prop. 2021/22:162 betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska

uppfyllas.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för anpassade gymnasie- skolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om ut- bildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Föreslagen lydelse

5 § 66

Hemkommunen prövar frågan om

en sökande tillhör målgruppen.

en sökande

tillhör målgruppen.

Beslutet ska föregås av en

utredning motsvarande

den som

utredning motsvarande den

som

enligt 7 kap. 5§ andra stycket ska

enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska

göras inför beslut om mottagande i

grundsärskolan om

utredning

anpassade

grundskolan

om

saknas eller det av andra skäl

utredning saknas eller det av andra

bedöms nödvändigt.

skäl bedöms nödvändigt.

6 § 67

Den som arbetar inom skol-

väsendet ska underrätta

elevens

väsendet

ska underrätta elevens

rektor om han eller hon upp-

märksammar eller

får kännedom

märksammar eller får kännedom

om något som tyder på att en elev i

gymnasiesärskolan

inte

tillhör

anpassade

gymnasieskolan inte

gymnasiesärskolans målgrupp.

tillhör anpassade gymnasieskolans

målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7 § 68

Hemkommunen ska

besluta att

Hemkommunen ska

besluta att

eleven inte tillhör gymnasie-

eleven inte tillhör

anpassade

särskolans målgrupp om en utred-

gymnasieskolans målgrupp om en

ning enligt 6 § visar

detta. Hem-

utredning enligt

6 §

visar detta.

kommunen ska då erbjuda eleven

Hemkommunen

ska

då erbjuda

utbildning i gymnasieskolan

eller

eleven utbildning i gymnasieskolan

vuxenutbildning enligt

denna

lag.

eller vuxenutbildning enligt denna

66

Senaste lydelse 2012:109.

67

Senaste lydelse 2012:109.

45

68

Senaste lydelse 2012:109.

s. 46 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Hemkommunen ska vidta de åt- gärder som krävs för elevens över- gång från gymnasiesärskolan till gymnasieskolan eller vuxenut- bildning.

lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade gymnasie- skolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning.

8 § 69

Utbildningen

i

gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan består av nationella och

nasieskolan består av nationella och

individuella program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

9 § 70

Varje kommun ska informera om

gymnasiesärskolans olika program.

anpassade gymnasieskolans olika

program.

11 § 71

Utbildningen

i

gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska i huvudsak vara skol-

nasieskolan ska i huvudsak vara

förlagd, om inte annat anges i andra

skolförlagd, om inte annat anges i

eller tredje stycket.

andra eller tredje stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara

förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används

inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

13 § 72

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasiesär-

vara gemensam för anpassade gym-

skolan , gymnasieskolan, kommunal

nasieskolan , gymnasieskolan, kom-

vuxenutbildning

som

särskild

munal vuxenutbildning som an-

utbildning på gymnasial nivå och

passad utbildning på gymnasial

kommunal

vuxenutbildning

på

nivå och kommunal vuxenutbildning

gymnasial nivå.

på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasie-

vara gemensam för anpassad gym-

särskola anordnad av kommuner,

nasieskola anordnad av kommuner,

regioner och enskilda huvudmän.

14 § 73

I 17 kap.

16 § andra

och tredje

I 17 kap. 16 § andra och tredje

styckena finns

bestämmelser

om

styckena finns bestämmelser

om

erbjudande av utbildning i gym-

nasieskolan

för

vissa elever

från

nasieskolan för vissa elever

från

69 Senaste lydelse 2012:109.

70 Senaste lydelse 2012:109.

71 Senaste lydelse 2020:605.

46

72 Senaste lydelse 2020:446.

73 Senaste lydelse 2018:749.

s. 47 Lagtext Kontrollera mot PDF

grundsärskolan och elever

som

anpassade grundskolan och elever

tillhör gymnasiesärskolans

mål-

som tillhör anpassade gymnasie-

grupp.

skolans målgrupp.

15 § 74

När en elev börjar eller slutar vid

en gymnasiesärskola med en annan

en anpassad gymnasieskola med en

huvudman än hemkommunen, ska

annan huvudman än hemkommunen,

huvudmannen snarast meddela detta

ska huvudmannen snarast meddela

till hemkommunen.

detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever.

16 § 75

En elev i gymnasiesärskolan ska

En elev i anpassade gymna-

delta i den verksamhet som

sieskolan ska delta i den verksam-

anordnas för att ge den avsedda

het som anordnas för att ge den

utbildningen, om eleven inte har

avsedda utbildningen, om

eleven

giltigt skäl att utebli.

inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan

Om en elev i anpassade gym-

utan giltigt skäl uteblir från den

nasieskolan utan giltigt skäl uteblir

verksamhet som anordnas för att ge

från den verksamhet som anordnas

den avsedda utbildningen,

ska

för att ge den avsedda utbildningen,

rektorn se till att elevens vård-

ska rektorn se till att elevens

nadshavare samma dag informeras

vårdnadshavare

samma

dag

om att eleven har varit frånvarande.

informeras om att eleven har varit

Om det finns särskilda skäl behöver

frånvarande. Om det finns särskilda

elevens

vårdnadshavare

inte

skäl behöver elevens vård-

informeras samma dag.

nadshavare inte informeras samma

dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

17 § 76

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska vara avgiftsfri.

nasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

74 Senaste lydelse 2014:1002.

75 Senaste lydelse 2018:1098.

76 Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162

47

s. 48 Lagtext Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

22 § 77

På de nationella programmen ska

betyg sättas i ämnen och efter

genomfört

gymnasiesärskole-

genomfört

gymnasiearbete

i

arbete . Betyg ska sättas när ett

anpassad

gymnasieskola . Betyg

ämne är avslutat. Om ett ämne

ska sättas när ett ämne är avslutat.

består av flera nivåer ska betyg

Om ett ämne består av flera nivåer

sättas efter varje avslutad nivå i

ska betyg sättas efter varje avslutad

ämnet.

nivå i ämnet.

Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 § 78

Som betyg på gymnasiesär-

Som betyg på gymnasiearbetet i

skolearbetet ska beteckningen E

anpassad

gymnasieskola

ska

användas om eleven har nått målen

beteckningen E

användas

om

för gymnasiesärskolearbetet . För

eleven har nått målen för gymna-

den elev som inte har nått målen för

siearbetet i anpassad gymnasie-

gymnasiesärskolearbetet ska betyg

skola . För den elev som inte har nått

inte sättas.

målen för

gymnasiearbetet

i

anpassad gymnasieskola ska betyg

inte sättas.

Lydelse enligt SFS 2022:146

25 § 79

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska

uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En

utvecklingsstörning

får

En intellektuell

funktionsned-

beaktas

vid betygssättningen

bara

sättning får beaktas

vid betygs-

om det finns synnerliga skäl.

77

Senaste lydelse 2022:147.

48

78

Senaste lydelse 2012:109.

79

Senaste lydelse 2022:146.

s. 49 Lagtext Kontrollera mot PDF

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gym- nasieskolan på nationella och individuella program.

Varje kommun ska vid utform- ningen av anpassade gymnasiesko- lan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommuni- kationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymna- sieskola ska så långt det är möjligt organisera anpassade gymnasie- skolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

sättningen bara om det finns Prop. 2021/22:162 synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 § 80

Varje kommun ansvarar för att

alla ungdomar i kommunen som

tillhör gymnasiesärskolans

mål-

tillhör anpassade gymnasieskolans

grupp erbjuds utbildning av god

målgrupp erbjuds utbildning av god

kvalitet i gymnasiesärskolan .

kvalitet i anpassade gymnasieskolan .

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Kommunens organisation

av gymnasiesärskolan

av anpassade gymnasieskolan

28 § 81

Varje kommun ska vid utform- ningen av gymnasiesärskolan beakta vad som för eleverna är ända- målsenligt från kommunikations- synpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera gym- nasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

29 § 82

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i gymnasiesärskolan på

nationella och individuella program.

80 Senaste lydelse 2019:947.

81 Senaste lydelse 2012:109.

82 Senaste lydelse 2019:947.

49

s. 50 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

50

30 § 83

Elever i

gymnasiesärskola

med

Elever i anpassad gymnasieskola

offentlig huvudman har rätt till

med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts inom hem-

kostnadsfri

skolskjuts

inom

kommunen från en plats i anslut-

hemkommunen från en plats i an-

ning till elevens hem till den plats

slutning till elevens hem till den plats

där utbildningen bedrivs och till-

där

utbildningen

bedrivs

och

baka, om sådan skjuts behövs med

tillbaka, om sådan skjuts behövs

hänsyn till färdvägens längd, tra-

med hänsyn till färdvägens längd,

fikförhållanden,

elevens funk-

trafikförhållanden,

elevens

funk-

tionsnedsättning eller någon annan

särskild omständighet.

För elever som går i en annan

kommuns

gymnasiesärskola

ska

kommuns anpassade gymnasieskola

hemkommunen anordna skolskjuts

ska

hemkommunen

anordna

i de fall det kan ske utan

skolskjuts i de fall det kan ske utan

organisatoriska

eller ekonomiska

organisatoriska

eller

ekonomiska

svårigheter.

Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31 § 84

En elev som med stöd av 19 kap.

35–37 §§ går i gymnasiesärskola i en

35–37 §§ går i anpassad gymnasie-

annan kommun än sin hemkommun

skola i en annan kommun än sin

och som på grund av skolgången

hemkommun och som på grund av

måste övernatta i den kommunen,

skolgången måste övernatta i den

har rätt till skolskjuts mellan den

kommunen, har rätt till skolskjuts

tillfälliga bostaden och den plats där

mellan den tillfälliga bostaden och

utbildningen bedrivs under samma

den plats där utbildningen bedrivs

förutsättningar som gäller för

under samma förutsättningar som

elever som är hemmahörande i

gäller för elever som är

kommunen.

hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

32 § 85

Hemkommunen

ska

lämna

Hemkommunen

ska

lämna

ekonomiskt stöd till elever i en

gymnasiesärskola

med

offentlig

anpassad gymnasieskola med of-

huvudman som behöver inack-

fentlig huvudman

som

behöver

ordering på grund av skolgången.

inackordering på grund av skol-

Denna skyldighet gäller till och

gången. Denna skyldighet gäller till

med första kalenderhalvåret det år

och med första kalenderhalvåret det

eleven fyller 20 år. Skyldigheten

år eleven fyller 20 år. Skyldigheten

83 Senaste lydelse 2019:947.

84 Senaste lydelse 2012:109.

85 Senaste lydelse 2013:530.

s. 51 Lagtext Kontrollera mot PDF

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en anpassad gymnasieskola med offentlig huvud- man.

gäller dock inte elever som har

gäller dock inte elever som har tagits

tagits emot i andra hand till ett

emot i andra hand till ett nationellt

nationellt program enligt 19 kap.

program enligt 19 kap. 39 §.

39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

33 § 86

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en gymnasie- särskola med offentlig huvudman.

34 § 87

Varje fristående gymnasiesär-

Varje fristående anpassad gym-

skola ska vara öppen för alla ung-

nasieskola ska vara öppen för alla

domar som har rätt till utbildning i

ungdomar som har rätt till utbildning

en gymnasiesärskola med offentlig

i en anpassad gymnasieskola med

huvudman.

offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

35 § 88

Elever i gymnasiesärskola med

Elever i anpassad gymnasieskola

enskild huvudman har rätt till

med enskild huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts inom hem-

kommunen från en plats i anslut-

kommunen från en plats i anslutning

ning till elevens hem till den plats

till elevens hem till den plats där

där utbildningen

bedrivs

och

utbildningen

bedrivs och tillbaka,

tillbaka, om sådan skjuts behövs

om sådan skjuts behövs med

med hänsyn till färdvägens längd,

hänsyn till

färdvägens

längd,

trafikförhållanden,

elevens

funk-

trafikförhållanden, elevens

funk-

tionsnedsättning eller någon

annan

tionsnedsättning eller någon

annan

särskild omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

86 Senaste lydelse 2012:109.

87 Senaste lydelse 2012:109.

88 Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162

51

s. 52 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

1 § 89 I detta kapitel finns bestämmelser om

– utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),

– dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning (27 §),

utbildning i anpassad gym-

nasieskola (27 §),

– ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§),

– utbildning på program vid en

gymnasiesärskola med offentlig

anpassad

gymnasieskola med

huvudman (34–44 §§), och

offentlig

huvudman (34–44 §§),

och

– utbildning på program vid en

fristående gymnasiesärskola (45–

fristående anpassad gymnasieskola

48 §§).

(45–48 §§).

3 § 90

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

– svenska eller svenska som andraspråk,

– engelska,

– matematik,

– idrott och hälsa,

– estetisk verksamhet,

– historia,

– samhällskunskap,

– religionskunskap, och

– naturkunskap.

Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.

Det ska också finnas individuellt val.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om

ämnen och individuellt val i

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

Gymnasial lärlingsutbildning

i gymnasiesärskolan

i anpassade gymnasieskolan

10 § 91

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlings- utbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

89

Senaste lydelse 2012:109.

52

90

Senaste lydelse 2012:109.

91

Senaste lydelse 2012:109.

s. 53 Lagtext Kontrollera mot PDF

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gym- nasiepoäng i anpassad gymnasie- skola . Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.

Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska bedrivas som hel- tidsstudier.

Gymnasial

lärlingsutbildning i

Gymnasial lärlingsutbildning

i Prop. 2021/22:162

gymnasiesärskolan ska i huvudsak

anpassade

gymnasieskolan ska

i

vara förlagd till en eller flera

huvudsak vara förlagd till en eller

arbetsplatser.

flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som regeringen

bestämmer

får

meddela ytterligare

föreskrifter

om

meddela ytterligare

föreskrifter

om

gymnasial

lärlingsutbildning

i

gymnasial

lärlingsutbildning

i

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

17 § 92

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan är avsedd att genomgås

nasieskolan är avsedd att genomgås

under fyra läsår. Huvudmannen får

dock besluta att utbildningen får

fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.

18 § 93

Av 18 kap.

11 § framgår att

Av 18 kap. 11 §

framgår att

utbildningen i gymnasiesärskolan i

utbildningen i anpassade gymna-

huvudsak ska vara skolförlagd om

sieskolan i huvudsak ska vara

inte annat följer av bestämmelserna

skolförlagd om inte annat följer av

om gymnasial

lärlingsutbildning i

bestämmelserna

om

gymnasial

gymnasiesärskolan i 10 §.

lärlingsutbildning

i

anpassade

gymnasieskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

19 § 94

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska bedrivas som heltids- studier.

21 § 95

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gym- nasiesärskolepoäng . Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. För- delningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.

92

Senaste lydelse 2012:109.

93

Senaste lydelse 2012:109.

94

Senaste lydelse 2012:109.

53

95

Senaste lydelse 2018:749.

s. 54 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

23 § 96

I utbildningen på de nationella

programmen ska ett gymnasie-

särskolearbete ingå.

arbete i

anpassad

gymnasieskola

ingå.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

24 § 97

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur

många gymnasiesärskolepoäng som

många gymnasiepoäng i anpassad

nivån omfattar.

gymnasieskola som nivån omfattar.

25 § 98

Har en elev efter en avslutad nivå i

ett ämne eller ett genomfört

gymnasiesärskolearbete

fått lägst

gymnasiearbete i anpassad gym-

betyget E, är huvudmannen inte

nasieskola fått lägst betyget E, är

skyldig att erbjuda

ytterligare

huvudmannen inte

skyldig

att

utbildning av samma slag, om inte

erbjuda

ytterligare

utbildning

av

annat följer av föreskrifter som har

samma slag, om inte annat följer av

meddelats med stöd av andra stycket.

föreskrifter som har meddelats med

stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning

utbildning i anpassad

gymnasieskola

27 § 99

Elever som har genomfört

en

Elever som har genomfört en

gymnasiesärskoleutbildning ska

få

utbildning i anpassade gymnasie-

ett gymnasiesärskolebevis .

skolan ska få ett gymnasieskole-

bevis avseende anpassad gym-

nasieskola .

96

Senaste lydelse 2012:109.

97

Senaste lydelse 2022:147.

54

98

Senaste lydelse 2022:147.

99

Senaste lydelse 2012:109.

s. 55 Lagtext Kontrollera mot PDF

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har

påbörjat gymnasial lärlings-

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd gym- nasiesärskoleutbildning .

Regeringen eller den myndighet Prop. 2021/22:162 som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola .

28 § 100

En ansökan till ett nationellt eller

individuellt program eller till en

sådan nationell inriktning, särskild

variant

eller

gymnasial

lär-

variant

eller

gymnasial

lär-

lingsutbildning i gymnasiesärskolan

lingsutbildning i anpassade gym-

som börjar första läsåret ska ges in

nasieskolan som börjar första läs-

till den

sökandes hemkommun.

året ska ges in till den sökandes

Avser ansökan mer än en

hemkommun. Avser ansökan mer än

utbildning ska den sökande ange i

en utbildning ska den sökande ange

vilken ordning han eller hon önskar

i vilken ordning han eller hon

komma i fråga.

önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

29 § 101

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande

ska tas emot.

Om

hemkommunen

enligt

Om

hemkommunen

enligt

18 kap.

5 § har beslutat

att en

18 kap.

5 §

har beslutat att en

sökande inte tillhör målgruppen för

gymnasiesärskolan , ska kom-

anpassade

gymnasieskolan ,

ska

munen bereda honom eller henne

kommunen

bereda honom

eller

tillfälle att söka till gymnasieskolan

henne tillfälle att söka till gym-

i hemkommunen så snart som

nasieskolan

i hemkommunen så

möjligt.

snart som möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hem- kommunen.

31 § 102

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har

100

Senaste lydelse 2012:109.

101

Senaste lydelse 2012:109.

55

102

Senaste lydelse 2012:109.

s. 56 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

56

påbörjat

gymnasial

lärlings-

utbildning i anpassade gymnasie-

utbildning i gymnasiesärskolan .

skolan .

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

34 § 103

Kommunen ska sträva efter att

erbjudandet om

utbildning i

erbjudandet om utbildning i

gymnasiesärskolan ska omfatta ett

anpassade gymnasieskolan ska om-

allsidigt urval

av nationella

fatta ett allsidigt urval av nationella

program och nationella inrikt-

program och nationella inriktningar.

ningar.

36 § 104

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till

1. sådan utbildning som avses i

35 § och med hänsyn till sina

35 § och med hänsyn

till

sina

personliga förhållanden har sär-

personliga förhållanden

har

sär-

skilda skäl att få gå i den gym-

skilda skäl att få gå i den anpassade

nasiesärskola dit de har sökt,

gymnasieskola dit de har sökt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,

3. gymnasial lärlingsutbildning i

gymnasiesärskolan som börjar det

anpassade gymnasieskolan som

första läsåret och är hemmahörande

börjar det första läsåret och är

i en kommun som inte erbjuder

hemmahörande i en kommun som

någon utbildning på det aktuella

inte erbjuder någon utbildning på

programmet,

det aktuella programmet,

4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.

40 § 105

En kommun får ta emot en elev

från en annan kommun på ett

individuellt program i sin

individuellt program i sin an-

103 Senaste lydelse 2012:109.

104 Senaste lydelse 2012:109.

105 Senaste lydelse 2019:947.

s. 57 Lagtext Kontrollera mot PDF

gymnasiesärskola

under förut-

passade gymnasieskola under för-

sättning att hemkommunen har

utsättning att

hemkommunen har

bedömt att eleven inte kan följa

undervisningen på

ett nationellt

undervisningen

på ett nationellt

program. Även en region får ta

emot en elev på ett individuellt

program under samma förutsätt-

ning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

41 § 106

Innan en kommun tar emot en

sökande som inte är hemma-

hörande i kommunen eller sam-

verkansområdet för utbildningen ska

yttrande inhämtas från den sökandes

hemkommun. Yttrandet ska inne-

hålla uppgift om huruvida eleven

tillhör

gymnasiesärskolans

mål-

tillhör anpassade gymnasieskolans

grupp. Detsamma gäller innan en

målgrupp. Detsamma gäller innan

region tar emot en sökande. I de fall

en region tar emot en sökande. I de

där eleven har sökt till ett

fall där eleven har sökt till ett

individuellt

program

ska yttrandet

individuellt program ska yttrandet

också

innehålla uppgifter

om

också innehålla uppgifter om

huruvida eleven kan följa ett

nationellt

program

och

om

nationellt program och om överens-

överenskommelse om ersättning för

kommelse om ersättning för utbild-

utbildningen enligt 40 §.

ningen enligt 40 §.

45 § 107

Hemkommunen ska lämna bidrag

till huvudmannen för varje elev på

ett nationellt program vid skolen-

heten

som hemkommunen enligt

heten som hemkommunen enligt

18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda

utbildning i gymnasiesärskolan vid

utbildning i anpassade gymnasie-

den

tidpunkt när utbildningen

skolan vid den tidpunkt när

påbörjades.

utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

106 Senaste lydelse 2019:947.

107 Senaste lydelse 2015:73.

Prop. 2021/22:162

57

s. 58 Lagtext Kontrollera mot PDF

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.

Prop. 2021/22:162

58

20 kap.

1 § 108

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–9 §§),

– bestämmelser om kommunal

– bestämmelser

om

kommunal

vuxenutbildning på grundläggande

nivå och kommunal vuxenut-

bildning som särskild utbildning på

bildning som anpassad utbildning på

grundläggande nivå (10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal

– bestämmelser

om

kommunal

vuxenutbildning på gymnasial nivå

och kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå (16–23 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

– bestämmelser om sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare (33 a och 33 b §§),

– bestämmelser om betyg (34–41 a §§),

– bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

– bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2 § 109

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

– vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,

– vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens

i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,

– den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och

– den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompe- tensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.

3 § 110

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas

– på grundläggande nivå,

– på gymnasial nivå,

108 Senaste lydelse 2022:109.

109 Senaste lydelse 2020:447.

110 Senaste lydelse 2020:446.

s. 59 Lagtext Kontrollera mot PDF

– som särskild utbildning på grundläggande nivå,

– som särskild utbildning på gymnasial nivå, och

– som svenska för invandrare.

– som anpassad utbildning på Prop. 2021/22:162 grundläggande nivå,

– som anpassad utbildning på

gymnasial nivå, och

4 § 111

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Särskild utbildning på grund-

Anpassad utbildning på grund-

läggande nivå syftar till att ge

vuxna kunskaper på en nivå som

motsvarar den som utbildningen i

grundsärskolan ska ge.

anpassade grundskolan ska ge.

Särskild utbildning på gymnasial

Anpassad utbildning på gym-

nivå syftar till att ge vuxna

nasial nivå syftar till att ge vuxna

kunskaper på en nivå som mot-

svarar den som utbildningen på

nationella program i gymnasie-

nationella program i anpassade

särskolan ska ge.

gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven

behärskar.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

5 § 112

Utbildning

på

grundläggande

Utbildning på

grundläggande

nivå, särskild

utbildning

på

nivå, anpassad

utbildning

på

grundläggande nivå och utbildning

i svenska för invandrare bedrivs i

form av kurser. Utbildning på

gymnasial

nivå

och särskild

gymnasial

nivå

och anpassad

utbildning

på

gymnasial

nivå

utbildning

på

gymnasial

nivå

bedrivs i form av

1. ämnen, och

2. ett komvuxarbete.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng.

111

Senaste lydelse 2020:446.

59

112

Senaste lydelse 2022:147.

s. 60 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Inom särskild utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxar- betet med gymnasiesärskolepoäng .

Inom anpassad utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxar- betet med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola .

5 a § 113

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

kan

som

regeringen

bestämmer

kan

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

formen meddela föreskrifter om att

utbildning på gymnasial nivå och

särskild utbildning på

gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå där betyg inte sätts får

bedrivas i form av kurser.

6 § 114

För varje kurs i utbildning på

grundläggande nivå och i särskild

grundläggande nivå och i anpassad

utbildning på grundläggande nivå

ska det finnas en kursplan. För

varje ämne i utbildning på

gymnasial nivå och i särskild

gymnasial nivå och i anpassad

utbildning på gymnasial nivå ska

det finnas en ämnesplan. Om det

finns särskilda skäl får flera ämnen

ha en gemensam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

får

som

regeringen

bestämmer

får

meddela föreskrifter om kursplaner,

ämnesplaner,

gymnasiepoäng

och

ämnesplaner, gymnasiepoäng

och

gymnasiesärskolepoäng .

Sådana

gymnasiepoäng i anpassad gymna-

föreskrifter

får

innebära

att

sieskola . Sådana föreskrifter får

kursplaner eller

ämnesplaner

inte

innebära att kursplaner eller äm-

ska finnas eller att gymnasiepoäng

nesplaner inte ska finnas eller att

eller

gymnasiesärskolepoäng

inte

gymnasiepoäng

eller gymnasie-

ska beräknas för vissa kurser.

poäng

i anpassad gymnasieskola

inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

Lydelse enligt prop. 2021/22:159

Föreslagen lydelse

6 a § 115

I utbildning på gymnasial nivå

och i särskild utbildning på

och i anpassad utbildning på

113

Senaste lydelse 2022:147.

60

114

Senaste lydelse 2022:147.

115

Senaste lydelse 2022:000.

s. 61 Lagtext Kontrollera mot PDF

gymnasial nivå kan kurser som är

gymnasial nivå kan kurser som är Prop. 2021/22:162

relevanta

för

ett

yrkesområde

relevanta

för

ett

yrkesområde

kombineras

till

en

sammanhållen

kombineras

till

en

sammanhållen

yrkesutbildning.

En

del av

yrkesutbildning.

En

del av

utbildningen i

en

sammanhållen

utbildningen i

en

sammanhållen

yrkesutbildning

ska

genomföras

yrkesutbildning

ska

genomföras

som arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkes-

utbildning eller vara utformad av en huvudman.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 § 116

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för

eleverna.

Huvudmannen får bestämma att

böcker och andra lärverktyg, som

varje elev inom utbildning på

grundläggande eller gymnasial nivå

eller inom särskild utbildning på

eller inom anpassad utbildning på

grundläggande eller gymnasial nivå

har för eget bruk och får behålla

som sin egendom, ska anskaffas av

eleverna själva eller erbjudas mot

avgifter som

högst motsvarar

avgifter som

högst motsvarar

huvudmannens

anskaffningskost-

huvudmannens

anskaffningskost-

nader. Lärverktyg som används i

utbildningen ska i övrigt tillhanda-

hållas utan kostnad för eleverna.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

9 § 117

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbildningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen eller den aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg.

116

Senaste lydelse 2020:446.

61

117

Senaste lydelse 2022:147.

s. 62 Lagtext Kontrollera mot PDF

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Prop. 2021/22:162

Den vars utbildning på grund-

läggande nivå eller särskilda ut-

läggande nivå eller anpassad ut-

bildning på grundläggande nivå har

upphört enligt andra stycket ska på

nytt beredas sådan utbildning, om

det finns särskilda skäl för det. Den

vars utbildning på gymnasial nivå

eller

särskilda

utbildning

på

eller

anpassade

utbildning

på

gymnasial nivå har upphört enligt

andra stycket får på nytt beredas

sådan utbildning, om det finns

särskilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra

stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas

sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 § 118

Hemkommunen ansvarar för att

de som enligt 11 eller 11 a § har rätt

att

delta

i

utbildning

på

att

delta

i

utbildning

på

grundläggande nivå eller i särskild

grundläggande nivå eller i anpassad

utbildning på

grundläggande

nivå

utbildning på

grundläggande

nivå

och som önskar det, också får delta

i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för

att nå de vuxna i kommunen som har

rätt att delta i utbildning på

grundläggande nivå eller i särskild

grundläggande nivå eller i an-

utbildning på

grundläggande

nivå

passad utbildning på grundlägg-

och för att motivera dem att delta i

ande nivå och för att motivera dem

sådan utbildning.

att delta i sådan utbildning.

10 a § 119

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

11 a § 120

En vuxen med utvecklings-

En vuxen med

intellektuell

störning har rätt att delta i särskild

funktionsnedsättning

har rätt att

118

Senaste lydelse 2020:446.

62

119

Senaste lydelse 2020:446.

120

Senaste lydelse 2020:446.

s. 63 Lagtext Kontrollera mot PDF

utbildning på

grundläggande nivå

delta i anpassad utbildning på

från och med andra kalender-

grundläggande nivå från och med

halvåret det år han eller hon fyller

andra kalenderhalvåret det år han

20 år, om han eller hon

eller hon fyller 20 år, om han eller

hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana

kunskaper som

2. saknar

sådana kunskaper som

utbildningen

i

grundsärskolan

utbildningen i anpassade grund-

syftar till att ge, och

skolan syftar till att ge, och

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om personer med

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell

funktionsnedsättning

för vissa andra vuxna.

också ska gälla för vissa andra

vuxna.

12 § 121

Om en elev i utbildning på

grundläggande nivå

eller i särskild

grundläggande nivå eller i anpas-

utbildning på grundläggande nivå

sad utbildning på grundläggande

har bristfälliga kunskaper i svenska

nivå har bristfälliga kunskaper i

språket, får utbildningen tillhanda-

svenska språket, får utbildningen

hållas på elevens modersmål eller

tillhandahållas på elevens moders-

något annat språk som eleven

mål eller något annat språk som

behärskar. Sådan

utbildning ska

eleven behärskar. Sådan utbildning

kompletteras med undervisning eller

ska kompletteras med undervisning

träning i svenska språket.

eller träning i svenska språket.

13 § 122

En ansökan om att delta i ut-

bildning på grundläggande nivå

eller i särskild utbildning på

eller i anpassad utbildning på

grundläggande nivå ska ges in till

den sökandes hemkommun. En

sökande ska tas emot till utbild-

ningen, om de villkor som anges i

11 eller 11 a § är uppfyllda.

15 § 123

En kommun, som i sin utbildning

på grundläggande nivå eller i sin

särskilda utbildning på grund-

anpassade

utbildning

på

läggande nivå har en elev som

grundläggande nivå har en elev

kommer från en annan kommun, ska

som kommer från en annan kom-

få ersättning för sina kostnader för

mun, ska få ersättning för sina

den elevens utbildning från elevens

kostnader för den elevens utbildning

121 Senaste lydelse 2020:446.

122 Senaste lydelse 2020:446.

123 Senaste lydelse 2020:446.

Prop. 2021/22:162

63

s. 64 Lagtext Kontrollera mot PDF

Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.

Prop. 2021/22:162 hemkommun. Detta

gäller

endast

från

elevens

hemkommun. Detta

om hemkommunen

har

bedömt

gäller

endast

om

hemkommunen

eller, efter överklagande av ett

har

bedömt

eller,

efter

beslut

enligt 14 §

andra

stycket,

överklagande av ett beslut enligt

beslut har meddelats att eleven har

14 §

andra

stycket,

beslut

har

rätt att delta i utbildningen.

meddelats att eleven har rätt att

delta i utbildningen.

Lydelse enligt prop. 2021/22:159

Föreslagen lydelse

16 § 124

Hemkommunen ansvarar för att

de som enligt 19, 19 a eller 19 b §

har rätt att delta i en utbildning och

önskar delta i den, också får det.

Varje

kommun ska

därutöver

Varje

kommun

ska

därutöver

erbjuda

utbildning

på

gymnasial

erbjuda utbildning

på

gymnasial

nivå och särskild utbildning på

nivå och anpassad utbildning på

gymnasial nivå enligt 16 a och

16 b §§.

16 b § 125

Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 § 126

Varje kommun ska informera om

möjligheterna till utbildning på

möjligheterna till

utbildning på

gymnasial nivå och särskild utbild-

gymnasial nivå

och anpassad

ning på gymnasial nivå samt aktivt

utbildning på gymnasial nivå samt

verka för att vuxna i kommunen

aktivt verka för att vuxna i kom-

deltar i sådan utbildning.

munen deltar i sådan utbildning.

18 § 127

En region får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får regionen tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.

124

Senaste lydelse 2022:000.

125

Senaste lydelse 2022:000.

64

126

Senaste lydelse 2020:446.

127

Senaste lydelse 2020:446.

s. 65 Lagtext Kontrollera mot PDF

En region får tillhandahålla särskild utbildning på gymnasial nivå efter överenskommelse med en kommun.

En region får tillhandahålla Prop. 2021/22:162 anpassad utbildning på gymnasial

nivå efter överenskommelse med en kommun.

20 a § 128

En vuxen med utvecklings-

En vuxen med intellektuell

störning är behörig att delta i sär-

funktionsnedsättning är behörig att

skild utbildning på gymnasial nivå

delta i anpassad utbildning på gym-

från och med andra kalenderhalvåret

nasial nivå från och med andra

det år han eller hon fyller 20 år, om

kalenderhalvåret det år han eller hon

han eller hon

fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är

yngre än vad som anges i första

stycket men har slutfört utbildning i

gymnasiesärskolan eller likvärdig

anpassade

gymnasieskolan eller

utbildning och uppfyller övriga

likvärdig utbildning och uppfyller

behörighetsvillkor.

övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om personer med

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell

funktionsnedsättning

för vissa andra vuxna.

också ska gälla för vissa andra

vuxna.

Lydelse enligt prop. 2021/22:159

Föreslagen lydelse

21 § 129

En ansökan om att delta i ut-

bildning på gymnasial nivå eller i

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå ska ges in till den sökandes

hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

128

Senaste lydelse 2020:446.

65

129

Senaste lydelse 2022:000.

s. 66 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 § 130

Den huvudman som anordnar

utbildning på gymnasial nivå eller

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå beslutar om den sökande ska

tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

1. de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

2. hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 § 131

Om den sökande har rätt att delta

i utbildning

enligt

19, 19 a

eller

i utbildning

enligt

19, 19 a

eller

19 b §

innebär

ett beslut

om

19 b §

innebär

ett beslut

om

mottagande

enligt

22 § att

den

mottagande

enligt

22 § att

den

sökande också antas till utbild-

ningen. I övrigt är det den huvud-

man som anordnar utbildning på

gymnasial nivå eller särskild ut-

gymnasial nivå eller anpassad ut-

bildning på gymnasial nivå som

beslutar om en sökande ska antas

till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med

stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland

mottagna sökande.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

35 § 132

I utbildning

på

grundläggande

I utbildning

på

grundläggande

nivå,

särskild

utbildning

på

nivå,

anpassad

utbildning

på

grundläggande nivå och utbildning

i svenska för invandrare ska betyg

sättas på varje avslutad kurs.

Inom den del av den särskilda

Inom den del av den anpassade

utbildningen

på

grundläggande

utbildningen

på

grundläggande

130 Senaste lydelse 2020:446.

66

131 Senaste lydelse 2020:446.

132 Senaste lydelse 2022:147.

s. 67 Lagtext Kontrollera mot PDF

nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

nivå som motsvarar utbildning Prop. 2021/22:162 inom ämnesområden i anpassad

grundskola ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

35 a § 133

I utbildning på gymnasial nivå

och

särskild

utbildning

på

och

anpassad utbildning

på

gymnasial nivå ska betyg sättas i

ämnen. Betyg ska sättas när ett

ämne är avslutat. Om ett ämne

består av flera nivåer ska betyg

sättas efter varje avslutad nivå i

ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en

högre nivå i ett ämne med flera

nivåer ska betyget anses omfatta

lägre nivåer i ämnet och ersätta

betyg som har satts på sådana

nivåer. Detta gäller även om

betygen på de lägre nivåerna har

satts

inom gymnasieskolan

eller

satts

inom gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 § 134

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt

användas.

Som betyg på särskild utbildning

Som betyg på anpassad utbild-

på grundläggande nivå ska beteck-

ning på grundläggande nivå ska

ningen Godkänt användas. För den

beteckningen Godkänt användas.

elev som inte uppnår betyget

För den elev som inte uppnår

Godkänt ska ett intyg om att eleven

betyget Godkänt ska ett intyg om

har deltagit i kursen utfärdas.

att eleven har deltagit i kursen

utfärdas.

Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Som betyg på särskild utbildning

Som betyg på anpassad utbild-

på gymnasial nivå ska någon av

ning på gymnasial nivå ska någon

beteckningarna A, B, C, D eller E

av beteckningarna A, B, C, D eller

133

Senaste lydelse 2022:147.

67

134

Senaste lydelse 2020:447.

s. 68 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

38 § 135

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska

kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

Vid betygssättning inom särskild

Vid

betygssättning

inom

utbildning på grundläggande och

anpassad utbildning på grund-

gymnasial nivå får en utvecklings-

läggande och gymnasial nivå får en

störning beaktas bara om det finns

intellektuell funktionsnedsättning

synnerliga skäl.

beaktas bara om det finns

synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

40 § 136

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från utbildning på

grundläggande nivå, särskild ut-

grundläggande nivå, anpassad

bildning på grundläggande nivå

utbildning på grundläggande nivå

eller utbildning i svenska för

invandrare ska ha möjlighet att

genomgå prövning i alla kurser som

det sätts betyg på. Detta gäller även

den som tidigare har fått betyg på

kursen.

Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

68

135

Senaste lydelse 2022:146.

136

Senaste lydelse 2022:147.

s. 69 Lagtext Kontrollera mot PDF

40 a § 137

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från utbildning på

gymnasial nivå eller särskild ut-

gymnasial nivå eller anpassad

bildning på gymnasial nivå ska ha

utbildning på gymnasial nivå ska ha

möjlighet att genomgå prövning i

alla ämnen som det sätts betyg i och

på samtliga nivåer i dessa ämnen.

Detta gäller även den som tidigare

har fått betyg i ämnet och även om

betyget omfattar den nivå i ämnet

som prövningen gäller. Den som

fortfarande är elev i gymnasie-

skolan eller i gymnasiesärskolan

skolan eller i anpassade gymnasie-

får dock inte genomgå prövning på

skolan får dock inte genomgå

en viss nivå i ett ämne om eleven

prövning på en viss nivå i ett ämne

tidigare har fått minst betyget E på

om eleven tidigare har fått minst

den nivån.

betyget E på den nivån.

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och

38 §§.

40 b § 138

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från utbildning på

gymnasial

nivå eller särskild

gymnasial nivå eller

anpassad

utbildning på gymnasial nivå ska ha

möjlighet att genomgå prövning i

komvuxarbete. Detta gäller även

komvuxarbete. Detta

gäller även

den som tidigare har fått betyg på

komvuxarbetet, ett gymnasiearbete

eller ett

gymnasiesärskolearbete .

eller ett gymnasiearbete i anpassad

Den som fortfarande är elev i

gymnasieskola . Den som fort-

gymnasieskolan eller i gymnasie-

farande är elev i gymnasieskolan

särskolan får dock inte genomgå

eller

i anpassade gymnasieskolan

prövning i ett komvuxarbete om

får dock inte genomgå prövning i

eleven tidigare har fått betyget E på

ett

komvuxarbete

om

eleven

ett gymnasiearbete eller ett gymna-

tidigare har fått betyget E på ett

siesärskolearbete .

gymnasiearbete eller ett gym-

nasiearbete i anpassad gymnasie-

skola .

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

137 Senaste lydelse 2022:147.

138 Senaste lydelse 2022:147.

Prop. 2021/22:162

69

s. 70 Lagtext Kontrollera mot PDF

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begräns- ningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrunder- visning får inte användas i förskolan.

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162

70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 kap.

1 § 139

I detta kapitel finns bestämmelser om

– allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),

– när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),

– när

fjärrundervisning

får

– när

fjärrundervisning

får

användas

i gymnasieskolan

och

användas

i gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan (6 §),

anpassade gymnasieskolan (6 §),

– när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ung- domshem (7 §),

– försöksverksamhet (8 §),

– beslut om fjärrundervisning (9 §),

– utförare av fjärrundervisning (10 §),

– krav på fjärrundervisning (11–13 §§), och

– bemyndigande (14 §).

2 § 140

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan, sameskolan, gymna- sieskolan och gymnasiesärskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

Lydelse enligt prop. 2021/22:111

4 § 141

I grundskolan,

grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan och

sameskolan får

skolan , specialskolan och same-

fjärrundervisning användas endast i

skolan får fjärrundervisning an-

ämnena

vändas endast i ämnena

– engelska,

– matematik,

– moderna språk,

– modersmål,

– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

139 Senaste lydelse 2020:605.

140 Senaste lydelse 2020:605.

141 Senaste lydelse 2022:000.

s. 71 Lagtext Kontrollera mot PDF

– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och Prop. 2021/22:162 samhällskunskap,

– samiska,

– svenska,

– svenska som andraspråk,

– teckenspråk, och

– teknik.

I grundskolan får fjärrundervisning även användas för extra studietid och integrerad samisk undervisning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 § 142

Regeringen får meddela före-

skrifter om begränsningar i fråga

om i vilka årskurser som fjärr-

undervisning får användas i grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan, anpassade grundskolan ,

skolan och sameskolan.

specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om

1. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

2. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

När fjärrundervisning får

användas i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan

och anpassade gymnasieskolan

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

6 § 143

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får i

fråga om gymnasieskolan

och

fråga om

gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan meddela

före-

anpassade

gymnasieskolan

med-

skrifter om

dela föreskrifter om

1. i vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas,

2. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

142

Senaste lydelse 2020:605.

71

143

Senaste lydelse 2022:147.

s. 72 Lagtext Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan , special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gym- nasieskolan .

Prop. 2021/22:162 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8

§ 144

Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med

fjärrundervisning i

1. förskoleklassen, och

2. grundskolan,

grundsärskolan ,

2. grundskolan,

anpassade

specialskolan och

sameskolan i

grundskolan , specialskolan och

andra ämnen än de som anges i 4 §.

sameskolan i andra ämnen än de

som anges i 4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

11 § 145

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare

som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13

§ ändå

bedriva fjärrundervisning om

1. undervisningen avser mo-

1. undervisningen avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13 § 146

Vid fjärrundervisning ska det

Vid

fjärrundervisning ska

det

finnas en handledare. I grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade

grundskolan ,

skolan och sameskolan ska hand-

specialskolan och sameskolan

ska

ledaren finnas närvarande där elev-

handledaren finnas

närvarande

där

erna befinner sig.

eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

14 § 147

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan .

144

Senaste lydelse 2020:605.

145

Senaste lydelse 2020:605.

72

146

Senaste lydelse 2020:605.

147

Senaste lydelse 2020:605.

s. 73 Lagtext Kontrollera mot PDF

– särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen (13–22 §§), och

22 kap.

1 § 148

I detta kapitel finns bestämmelser om

– allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2–4 §§),

– när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),

– när

distansundervisning

får

– när

distansundervisning

får

användas

i gymnasieskolan

och

användas

i gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan (7 och 8 §§),

anpassade gymnasieskolan (7 och

8 §§),

– utförare av distansundervisning (9 §),

– krav på distansundervisning (10 och 11 §§),

– resor och boende (12 §),

– särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distans- undervisning får användas för hela utbildningen (13–22 §§), och

– bemyndigande (23 §).

2 § 149

Distansundervisning

får an-

Distansundervisning

får

an-

vändas i grundskolan, grundsär-

vändas

i grundskolan,

anpassade

skolan , specialskolan,

sameskolan,

grundskolan , specialskolan, same-

gymnasieskolan

och

gymnasie-

skolan, gymnasieskolan och an-

särskolan endast under de förut-

passade

gymnasieskolan endast

sättningar och med de begräns-

under de förutsättningar och med

ningar som följer av detta kapitel

de begränsningar som följer av

och föreskrifter som har meddelats

detta kapitel och föreskrifter som

i

anslutning

till

kapitlet.

har meddelats i anslutning till

Distansundervisning får inte an-

kapitlet.

Distansundervisning

får

vändas i förskolan och förskole-

inte användas i förskolan och

klassen.

förskoleklassen.

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas.

4 § 150

För en elev i grundskolan,

För en elev i grundskolan, an-

grundsärskolan , specialskolan eller

passade grundskolan , specialsko-

sameskolan som har fått distans-

lan eller sameskolan som har fått

undervisning ska den totala under-

distansundervisning ska den totala

visningstiden efter att eleven har

undervisningstiden efter att eleven

återgått till ordinarie undervisning

har

återgått

till

ordinarie

motsvara minst den tid som återstår

undervisning motsvara minst den tid

148 Senaste lydelse 2020:605.

149 Senaste lydelse 2020:605.

150 Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162

73

s. 74 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska den garanterade undervis- ningstiden efter att eleven har återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.

som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie under- visning ska den garanterade under- visningstiden efter att eleven har återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.

5

§ 151

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap.

11 a §

i

grundskolan,

3 kap.

11 a §

i

grundskolan, an-

grundsärskolan ,

specialskolan eller

passade grundskolan , specialsko-

sameskolan för en elev som inte

lan eller sameskolan för en elev

kan delta i den ordinarie under-

som inte kan delta i den ordinarie

visningen på grund av en doku-

undervisningen på grund av en do-

menterad medicinsk,

psykisk eller

kumenterad medicinsk, psykisk eller

social problematik, om alla andra

möjligheter till särskilt stöd är

uttömda

eller

bedöms olämpliga

uttömda eller bedöms olämpliga och

och

om

elevens vårdnadshavare

om elevens vårdnadshavare medger

medger

att

sådan

undervisning

att sådan undervisning används. I

används. I lågstadiet får dock sådan

lågstadiet

får

dock

sådan

undervisning användas som särskilt

stöd endast om det finns synnerliga

skäl.

När distansundervisning får

användas i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan

och anpassade gymnasieskolan

7

§ 152

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap. 11 a §

inom

ramen

för en

3 kap. 11 a §

inom ramen för en

påbörjad utbildning i gymnasie-

skolan eller gymnasiesärskolan för

skolan eller anpassade gymna-

en elev som inte kan delta i den

sieskolan för en elev som inte kan

ordinarie undervisningen på grund

delta i den ordinarie undervis-

av

en

dokumenterad

medicinsk,

ningen på grund av en dokumen-

74

151 Senaste lydelse 2020:605.

152 Senaste lydelse 2020:605.

s. 75 Lagtext Kontrollera mot PDF

psykisk eller social problematik,

terad medicinsk, psykisk

eller Prop. 2021/22:162

om eleven medger att sådan

social

problematik,

om

eleven

undervisning används.

medger

att sådan

undervisning

används.

8 § 153

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning får användas

vändas för en hel utbildning i

för en hel utbildning i gym-

gymnasieskolan eller

gymnasie-

nasieskolan eller anpassade gym-

särskolan för en elev som inte kan

nasieskolan för en elev som inte kan

delta i den ordinarie under-

visningen på grund av en doku-

menterad medicinsk, psykisk

eller

menterad medicinsk, psykisk eller

social problematik eller av andra

särskilda skäl.

Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13–15 §§.

10 § 154

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte

uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13

§ ändå bedriva

distansundervisning om

1. undervisningen avser mo-

1. undervisningen

avser mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13 § 155

För behörighet till en utbildning i

gymnasieskolan

eller

gym-

gymnasieskolan

eller

anpassade

nasiesärskolan

där distansunder-

gymnasieskolan

där

distans-

visning används med stöd av 8 §

undervisning används med stöd av

ska den sökande när det gäller

8 § ska den sökande när det gäller

1. gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29–33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2. gymnasiesärskolan ,

tillhöra

2. anpassade

gymnasieskolan ,

målgruppen för skolformen enligt

tillhöra målgruppen för skolformen

18 kap. 4 §.

enligt 18 kap. 4 §.

153

Senaste lydelse 2020:605.

154

Senaste lydelse 2020:605.

75

155

Senaste lydelse 2020:605.

s. 76 Lagtext Kontrollera mot PDF

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör anpassade gymnasieskolans mål- grupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbild- ning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasie- skolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

Prop. 2021/22:162

76

14 § 156

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkom- munens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör gymnasiesär- skolans målgrupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbildning som avser ett indivi- duellt program i gymnasiesärskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

17 § 157

En offentlig huvudman som har

antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan

eller

gymnasie-

gymnasieskolan

eller

anpassade

särskolan

där

distansundervisning

gymnasieskolan

där distansunder-

används

med

stöd

av

8 §

ska

visning används med stöd av 8 § ska

ersättas för sina kostnader för

elevens

utbildning

av

elevens

utbildning

av elevens

hemkommun (interkommunal

er-

hemkommun (interkommunal er-

sättning).

Om det är fråga om ett nationellt

program

i gymnasieskolan

eller

program

i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

eller

pro-

anpassade

gymnasieskolan

eller

graminriktat val som har utformats

programinriktat

val

som

har

för en grupp elever i gymnasieskolan

utformats för en grupp elever i

ska hemkommunen

betala

det

gymnasieskolan ska hemkommunen

belopp som har beslutats i varje

betala det belopp som har beslutats i

särskilt fall av Statens skolverk.

varje särskilt fall av Statens

skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad,

156 Senaste lydelse 2020:605.

157 Senaste lydelse 2020:605.

s. 77 Lagtext Kontrollera mot PDF

om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18 § 158

Hemkommunen ska lämna bidrag

till en enskild huvudman som har

antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan eller gymnasie- gymnasieskolan eller anpassade

särskolan

där distansundervisning

gymnasieskolan där distansundervis-

används med stöd av 8 §.

ning används med stöd av 8 §.

Om det är fråga om ett nationellt

program

i gymnasieskolan

eller

program i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

eller

pro-

anpassade

gymnasieskolan

eller

graminriktat val som har utformats

programinriktat val som

har

för en grupp elever i gym-

utformats för en grupp elever i

nasieskolan består bidraget av ett

gymnasieskolan består bidraget av

grundbelopp enligt 19 § som har

ett grundbelopp enligt 19 § som har

beslutats i varje särskilt fall av

Statens skolverk och i vissa fall ett

tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

22 § 159

En elev som har påbörjat en

utbildning på ett nationellt program

eller en nationell inriktning inom

gymnasieskolan eller gymnasiesär-

gymnasieskolan

eller

anpassade

skolan eller på ett introduktions-

gymnasieskolan eller på ett intro-

program

i

gymnasieskolan,

där

duktionsprogram i gymnasieskolan,

distansundervisning

används

med

där distansundervisning

används

stöd av

8 §, och

som därefter

med stöd av 8 §, och som därefter

önskar delta i ordinarie undervisning

har rätt att fullfölja utbildningen på

det påbörjade programmet eller den

påbörjade inriktningen med sådan

undervisning

hos hemkommunen,

undervisning hos

hemkommunen,

om hemkommunen erbjuder sådan

utbildning.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

158 Senaste lydelse 2020:605.

159 Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162

77

s. 78 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

23 § 160

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen bestämmer

får

som

regeringen

bestämmer

får

meddela ytterligare föreskrifter om

distansundervisning i grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade grundskolan , special-

sameskolan,

gymnasieskolan

och

skolan,

sameskolan,

gymnasie-

gymnasiesärskolan .

skolan och anpassade gymnasie-

skolan .

23 kap.

7

§ 161

Bestämmelser om vilka som får

undervisa i

skolväsendet

finns i

undervisa

i

skolväsendet

finns i

2 kap. 13–19 §§. I stället för vad

2 kap.

13–19 §§. I

stället för

vad

som anges i 2 kap. 18 § får, när det

gäller grundskolan, grundsärskolan ,

gäller

grundskolan,

anpassade

specialskolan, sameskolan,

gymna-

grundskolan , specialskolan, same-

sieskolan och gymnasiesärskolan , en

skolan, gymnasieskolan och an-

lärare som inte uppfyller kraven på

passade gymnasieskolan , en lärare

legitimation och behörighet i 2 kap.

som inte uppfyller kraven på legi-

13 §

ändå

undervisa vid

entre-

timation

och behörighet i

2 kap.

prenad om

13 §

ändå

undervisa

vid

entre-

prenad om

1. undervisningen

avser

mo-

1. undervisningen

avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

9 § 162

Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på

entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan, och

4. sameskolan.

Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad.

160

Senaste lydelse 2020:605.

78

161

Senaste lydelse 2020:605.

162

Senaste lydelse 2020:605.

s. 79 Lagtext Kontrollera mot PDF

10 § 163

Prop. 2021/22:162

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga

till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person

på entreprenad inom

1. förskolan,

2. förskoleklassen,

3. fritidshemmet,

4. grundskolan,

5. grundsärskolan ,

5. anpassade grundskolan ,

6. gymnasieskolan, och

7. gymnasiesärskolan .

7. anpassade gymnasieskolan .

När viss undervisning får

överlämnas på entreprenad inom

gymnasieskolan och

gymnasieskolan och anpassade

gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

13 § 164

Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller

juridisk person på entreprenad inom

1. gymnasieskolan, och

2. gymnasiesärskolan .

2. anpassade gymnasieskolan .

14 § 165

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet

på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6.

anpassade gymnasieskolan .

Ett överlämnande av uppgifter

som

avser studiehandledning på

modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

16 § 166

Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan , 2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

163

Senaste lydelse 2020:605.

164

Senaste lydelse 2020:605.

165

Senaste lydelse 2020:605.

79

166

Senaste lydelse 2020:605.

s. 80 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6. anpassade gymnasieskolan .

17 § 167

Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt

22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har

godkänts som utförare av

distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på

entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6. anpassade gymnasieskolan .

23 § 168

En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom

1. kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå,

och

2. kommunal

vuxenutbildning

2. kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning på grund-

som anpassad utbildning på grund-

läggande och gymnasial nivå.

I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.

24 kap.

8 § 169

Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat

sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen

ska

anordnas

Utbildningen

ska

anordnas

genom

försorg

av

huvudmannen

genom

försorg av huvudmannen

för hemmet. Den ska motsvara

utbildningen i grundskolan eller i

förekommande fall grundsärskolan

förekommande

fall

anpassade

eller

specialskolan.

För sådan

grundskolan eller specialskolan. För

utbildning ska relevanta be-

sådan

utbildning

ska

relevanta

stämmelser i skollagen

tillämpas

bestämmelser i skollagen tillämpas

med de nödvändiga avvikelser som

följer av att barnet vistas i ett sådant

hem.

Följande

bestämmelser

hem. Följande bestämmelser behöver

behöver dock inte tillämpas:

dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

167

Senaste lydelse 2020:605.

80

168

Senaste lydelse 2020:605.

169

Senaste lydelse 2015:176.

s. 81 Lagtext Kontrollera mot PDF

– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

9 § 170

Den som inte längre är skol-

pliktig och vistas i ett hem som

avses i 8 § första stycket och som

inte lämpligen kan fullgöra skol-

gång på annat sätt ska genom

huvudmannens försorg ges möj-

lighet att delta i utbildning som

motsvarar

sådan utbildning

som

motsvarar

sådan utbildning

som

erbjuds i

gymnasieskolan

eller

erbjuds i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

17 § 171

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade grundskolan , special-

sameskolan, gymnasieskolan och

skolan, sameskolan, gymnasie-

gymnasiesärskolan som på grund av

skolan och anpassade gymna-

sjukdom eller liknande skäl inte

sieskolan som på grund av sjukdom

kan delta i vanligt skolarbete och

eller liknande skäl inte kan delta i

som vårdas på sjukhus eller en

vanligt skolarbete och som vårdas på

institution som är knuten till ett

sjukhus eller en institution som är

sjukhus ska särskild

undervisning

knuten till ett sjukhus ska särskild

anordnas på sjukhuset eller institu-

undervisning anordnas på sjukhuset

tionen, om det inte är obehövligt för

eller institutionen, om det inte är

elevens inhämtande av kunskaper.

obehövligt för elevens inhämtande

Sådan undervisning ska så långt det

av kunskaper. Sådan undervisning

är möjligt motsvara den undervis-

ska så långt det är möjligt motsvara

ning som eleven inte kan delta i.

den undervisning som eleven inte

kan delta i.

Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket.

20 § 172

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade grundskolan , special-

sameskolan, gymnasieskolan och

skolan, sameskolan, gymnasie-

gymnasiesärskolan

som på grund

skolan och anpassade gymnasie-

av sjukdom eller liknande skäl inte

skolan som på grund av sjukdom

kan delta i vanligt skolarbete under

eller liknande skäl inte kan delta i

170 Senaste lydelse 2015:176.

171 Senaste lydelse 2015:176.

172 Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162

81

s. 82 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

25 kap.

4 §

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda

öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

Den

öppna

fritidsverksamheten

Den öppna

fritidsverksamheten

ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade

grundskolan ,

skolan,

sameskolan

och

andra

specialskolan, sameskolan och andra

särskilda utbildningsformer i vilka

särskilda

utbildningsformer

i

vilka

skolplikt kan fullgöras. Verksam-

heten ska erbjuda barnen möjlighet

till utveckling och lärande samt en

meningsfull fritid och rekreation.

26 kap.

5

§ 173

Inspektionen

för

vård

och

Inspektionen för vård

och

omsorg

utövar

tillsyn

över

omsorg

utövar

tillsyn

över

elevhemsboende vid Rh-anpassad

utbildning,

specialskolan

och viss

utbildning, specialskolan och

viss

utbildning

för

elever

med

utbildning

för

elever

med

utvecklingsstörning

som

bedrivs

intellektuell

funktionsnedsättning

enligt avtal med staten.

som bedrivs enligt avtal med staten.

Lydelse enligt prop. 2021/22:160

Föreslagen lydelse

10 § 174

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag

står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte

uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten

eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet

eller beslutet om rätt till bidrag.

Statens skolinspektion får före-

lägga en utförare av utbildning där

distansundervisning

används i

distansundervisning

används i

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

82

173 Senaste lydelse 2012:958.

174 Senaste lydelse 2022:000.

s. 83 Lagtext Kontrollera mot PDF

cialskolan, sameskolan, gymnasie-

skolan , specialskolan, sameskolan, Prop. 2021/22:162

skolan eller gymnasiesärskolan att

gymnasieskolan

eller anpassade

fullgöra sina skyldigheter

om

gymnasieskolan

att fullgöra sina

distansundervisningen

inte

upp-

skyldigheter om

distansundervis-

fyller de krav som följer av de

ningen inte uppfyller de krav som

föreskrifter som gäller för under-

följer av de föreskrifter som gäller

visningen eller de villkor som gäller

för undervisningen eller de villkor

för godkännandet

som

sådan

som gäller för godkännandet som

utförare.

sådan utförare.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om bristerna bedöms vara ett allvarligt missförhållande ska det anges. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 a kap.

5 § 175

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök- begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i

verksamhet hos en huvudman för

1. grundsärskola ,

1. anpassad grundskola ,

2. specialskolan,

3. gymnasiesärskola ,

3. anpassad gymnasieskola ,

4. kommunal

vuxenutbildning

4. kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning

som anpassad utbildning

5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sök- begränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och

2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28 kap.

Lydelse enligt prop. 2021/22:159

Föreslagen lydelse

12 § 176

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

175

Senaste lydelse 2020:446.

83

176

Senaste lydelse 2022:000.

s. 84 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

1. barns

mottagande

i grund-

1. barns mottagande i anpassade

särskolan

enligt

7 kap.

5 § eller

grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller

tillhörighet

till

grundsärskolans

tillhörighet till anpassade grund-

målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

skolans målgrupp enligt 7 kap.

5 b §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket,

7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,

8. tillhörighet till målgruppen för

gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5

anpassade gymnasieskolan enligt

eller 7 §,

18 kap. 5 eller 7 §,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklag-

andenämnd i fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9

§,

2. särskilt

stöd i

en

särskild

2. särskilt

stöd

i en

särskild

undervisningsgrupp

eller

enskilt

undervisningsgrupp

eller

enskilt

enligt 3 kap. 11 §, eller

enligt 3 kap. 11

§,

3. anpassad

studiegång

enligt

3. anpassad

studiegång

enligt

3 kap. 12 §.

3 kap. 12 § , eller

4. att gå

om

en

årskurs enligt

7 kap. 11 c §.

84

s. 85 Lagtext Kontrollera mot PDF

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden Prop. 2021/22:162 antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det

överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29 kap.

3 § 177

De personer som avses i 2 §

De personer som avses i 2 § andra

andra stycket 1 och 2 har rätt till

stycket 1 och 2 har rätt till

utbildning i

gymnasieskola

och

utbildning

i gymnasieskola

och

gymnasiesärskola endast om de har

anpassad gymnasieskola endast om

påbörjat utbildningen innan de fyllt

de har påbörjat utbildningen innan

18 år. De har inte rätt till utbildning

de fyllt 18 år. De har inte rätt till

i kommunal vuxenutbildning.

utbildning i kommunal vuxenut-

bildning.

De personer som avses i 2 § andra

stycket 4 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola ,

specialskola

skola, anpassad grundskola , spe-

och sameskola.

cialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra

stycket 5 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola ,

specialskola,

skola, anpassad grundskola , spe-

sameskola och, om de påbörjar

cialskola, sameskola och, om de

utbildningen

innan

de fyllt 18 år,

påbörjar utbildningen innan de fyllt

gymnasieskola

och

gymnasiesär-

18 år, gymnasieskola och anpassad

skola .

gymnasieskola .

8 §

Det som i denna lag sägs om

personer med

utvecklingsstörning

personer med intellektuell funk-

gäller även dem som har fått en

tionsnedsättning

gäller

även

dem

betydande och bestående begåv-

som har fått en betydande och

ningsmässig

funktionsnedsättning

bestående begåvningsmässig funk-

på grund av hjärnskada, föranledd

tionsnedsättning

på

grund

av

av yttre våld eller kroppslig

hjärnskada, föranledd av yttre våld

sjukdom.

eller kroppslig sjukdom.

Personer

med

autism

eller

Personer

med

autism

eller

autismliknande

tillstånd ska

vid

autismliknande

tillstånd ska

vid

tillämpningen av denna lag jäm-

ställas med personer med utveck-

ställas med personer med intellek-

lingsstörning endast om de också

tuell funktionsnedsättning

endast

har en utvecklingsstörning eller en

om de också har en intellektuell

sådan

funktionsnedsättning

som

funktionsnedsättning eller en sådan

avses i första stycket.

funktionsnedsättning

som

avses i

första stycket.

177 Senaste lydelse 2020:446.

85

s. 86 Lagtext Kontrollera mot PDF

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

Prop. 2021/22:162

86

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

9 § 178

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1. inte har fyllt 20 år,

2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

3. inte

genomför

utbildning i

3. inte

genomför utbildning i

gymnasieskola

eller

gymnasiesär-

gymnasieskola eller anpassad gym-

skola eller motsvarande utbildning,

nasieskola eller motsvarande ut-

bildning,

4. inte har en gymnasieexamen,

5. inte

har

ett

gymnasiesär-

5. inte har ett gymnasiebevis av-

skolebevis , och

seende

anpassad

gymnasieskola ,

och

6. inte

har

fullföljt utbildning

6. inte

har fullföljt utbildning

som motsvarar gymnasieskolan

som

motsvarar

gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan med god-

eller

anpassade

gymnasieskolan

känt resultat.

med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första–tredje styckena.

12 § 179

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasie- särskolan eller kommunal vuxenut- bildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

178 Senaste lydelse 2018:749.

179 Senaste lydelse 2020:446.

s. 87 Lagtext Kontrollera mot PDF

14 § 180

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från

vidare studier.

Den som är eller har varit verksam

inom enskilt bedriven gymnasieskola

eller enskilt bedriven gymnasiesär-

eller enskilt

bedriven

anpassad

skola får inte obehörigen röja vad

gymnasieskola får inte obehörigen

han eller hon har fått veta om

röja vad han eller hon har fått veta

någons personliga förhållanden i ett

om någons personliga förhållanden i

ärende enligt 22 kap. 14 §

om

ett ärende enligt

22 kap.

14 §

om

mottagande till utbildning

där

mottagande

till

utbildning

där

distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

19 § 181

Kommunen

ska

informera

Kommunen

ska

informera

vårdnadshavare

och

elever

om

vårdnadshavare

och

elever om

utbildning i förskolor, förskole-

klasser, grundskolor,

grundsär-

klasser,

grundskolor,

anpassade

skolor , fritidshem, gymnasieskolor

grundskolor , fritidshem, gymna-

och

gymnasiesärskolor och

om

sieskolor och anpassade gymna-

sådan pedagogisk verksamhet som

sieskolor och om sådan pedagogisk

avses i 25 kap. och som erbjuds i

verksamhet som avses i 25 kap. och

eller av kommunen. Kommunen ska

som erbjuds i eller av kommunen.

också informera om sådana riks-

Kommunen ska också informera om

rekryterande utbildningar som avses

sådana riksrekryterande utbildningar

i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och

som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.

om

motsvarande

utbildningar

vid

37 § och

om motsvarande utbild-

fristående skolor. Informationen ska

ningar vid fristående skolor. Infor-

utformas enligt 8 kap. 18 § andra

mationen ska utformas enligt 8 kap.

stycket kommunallagen (2017:725).

18 § andra stycket kommunallagen

(2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i

180 Senaste lydelse 2020:605.

181 Senaste lydelse 2017:759.

Prop. 2021/22:162

87

s. 88 Lagtext Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda natio- nella kartläggningsmaterial i för- skoleklassen och nationella be- dömningsstöd i årskurs 1 i grund- skolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner .

Prop. 2021/22:162

88

25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a § 182

En huvudman för förskoleklass,

En huvudman för

förskoleklass,

grundskola, grundsärskola , gymna-

grundskola, anpassad

grundskola ,

sieskola eller gymnasiesärskola ska

gymnasieskola eller anpassad gym-

till Statens skolverk lämna sådana

nasieskola ska till Statens skolverk

uppgifter om verksamhetens orga-

lämna sådana uppgifter om verk-

nisation och ekonomiska förhållan-

samhetens organisation och ekono-

den som behövs för allmänhetens

miska förhållanden som behövs för

insyn.

allmänhetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom

skolväsendet.

När det gäller utbildning i form av

När det gäller utbildning i form

ett introduktionsprogram inom

av ett introduktionsprogram inom

gymnasieskolan och ett individuellt

program inom gymnasiesärskolan

program inom anpassade gymnasie-

får regeringen meddela föreskrifter

skolan får regeringen meddela

om att enskilda och andra får

föreskrifter om att enskilda och

anordna mer av utbildningen än

andra får anordna mer av utbild-

som följer av första stycket.

ningen än som följer av första

stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

28 a § 183

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskole-

klassen och nationella be- dömningsstöd i årskurs 1 i grund- skolan, grundsärskolan , special- skolan och sameskolan.

182 Senaste lydelse 2014:903.

183 Senaste lydelse 2018:1098.

s. 89 Lagtext Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 §, den 1 juli 2024 i fråga om 3 kap. 4 och 4 b §§ och 29 kap. 28 a § och i övrigt den 2 juli 2023.

Prop. 2021/22:162

89

s. 90 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

90

Bilaga 3 184

Nuvarande lydelse

Nationella program i gymnasiesärskolan

De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

– Programmet för administration, handel och varuhantering,

– Programmet för estetiska verksamheter,

– Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

– Programmet för fordonsvård och godshantering,

– Programmet för hantverk och produktion,

– Programmet för hotell, restaurang och bageri,

– Programmet för hälsa, vård och omsorg,

– Programmet för samhälle, natur och språk, och

– Programmet för skog, mark och djur.

184 Senaste lydelse 2017:620.

s. 91 Lagtext Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 Prop. 2021/22:162

Föreslagen lydelse

Nationella program i anpassade gymnasieskolan

De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är

– Programmet för administration, handel och varuhantering,

– Programmet för estetiska verksamheter,

– Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

– Programmet för fordonsvård och godshantering,

– Programmet för hantverk och produktion,

– Programmet för hotell, restaurang och bageri,

– Programmet för hälsa, vård och omsorg,

– Programmet för samhälle, natur och språk, och

– Programmet för skog, mark och djur.

91

s. 92 Lagtext Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Bilaga 4 185

Nuvarande lydelse

Poängplan för nationella program i gymnasiesärskolan

Ämne

Gymnasiesärskolepoäng

Fördelning på olika ämnen av gymnasiesärskolepoäng som i minst

angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som

andraspråk

200

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och hälsa

200

Estetisk verksamhet

100

Historia

50

Samhällskunskap

50

Religionskunskap

50

Naturkunskap

50

Ämnen som ger programmet dess karaktär

1 300

Individuellt val

200

Gymnasiesärskolearbete

100

Summa gymnasiesärskolepoäng

2 500

92

185 Senaste lydelse 2017:620.

s. 93 Lagtext Kontrollera mot PDF

Bilaga 4 Prop. 2021/22:162

Föreslagen lydelse

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne

Gymnasiepoäng i anpassad

gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska

eller

svenska

som

andraspråk

200

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och hälsa

200

Estetisk verksamhet

100

Historia

50

Samhällskunskap

50

Religionskunskap

50

Naturkunskap

50

Ämnen som ger programmet dess karaktär

1 300

Individuellt val

200

Gymnasiearbete

i anpassad

gymnasieskola

100

Summa

gymnasiepoäng

i

anpassad gymnasieskola

2 500

93

s. 94 2.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

2.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1

Föreslagen lydelse

7 kap.

11 c § 1

Rektorn får besluta att en elev i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan,

anpassade

grund-

specialskolan eller sameskolan ska

skolan ,

specialskolan

eller

gå om en årskurs, om elevens

sameskolan ska gå om en årskurs,

vårdnadshavare medger det och det

om elevens vårdnadshavare medger

med hänsyn till elevens utveckling

det och det med hänsyn till elevens

och personliga förhållanden i övrigt

utveckling

och

personliga

är lämpligast för eleven. Om det

förhållanden i övrigt är lämpligast

finns synnerliga skäl får rektorn

för eleven. Om det finns synnerliga

även utan medgivande från elevens

skäl får rektorn även utan

vårdnadshavare besluta att eleven

medgivande från elevens vårdnads-

ska gå om en årskurs.

havare besluta att eleven ska gå om

en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023.

94

1 Senaste lydelse 2022:000.

s. 95 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147)

Prop. 2021/22:162

om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att punkt 3–5, 7 och 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:147

3. För utbildning i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4. Utbildning inom gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5. Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymna- sial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenut- bildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

7. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, gymnasiesärsko-

Föreslagen lydelse

3. För utbildning i gymnasie- skolan och anpassade gymna- sieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal

vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4. Utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gym- nasieskolan , kommunal vuxenut- bildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestäm- melser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5. Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan , kom- munal vuxenutbildning på gymna- sial nivå eller kommunal vuxenut- bildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kom- munal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

7. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gym-

95

s. 96 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 lan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8. Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan , kom- munal vuxenutbildning på gymna- sial nivå eller kommunal vuxenut- bildning som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.

nasieskolan , kommunal vuxenut- bildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmel- serna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8. Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, anpassade gymnasieskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.

Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023.

96

s. 97 Ärendet och dess beredning Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2021/22:162

Regeringen beslutade den 20 juli 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för alla elever, såväl flickor som pojkar, att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, analy- sera om beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs ska kunna överklagas (dir. 2017:88). Utredningen, som antog namnet Utred- ningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, fick genom tilläggs- direktiv den 26 april 2018 i uppdrag att även bl.a. undersöka förutsättning- arna för att införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan mot- svarande gällande garanti för grundskolan, sameskolan och specialskolan (dir. 2018:33). Genom ytterligare tilläggsdirektiv den 27 juni 2019 fick utredningen i uppdrag att analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka särskolan och analysera hur elever bättre kan få stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet (dir. 2019:38). Den 20 februari 2020 vidgades utredningens uppdrag till att även analysera regleringen av till- gången till elevhälsa och föreslå alternativa benämningar på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola. Utredningen fick i uppdrag att lämna ett delbetänkande avseende frågan om hur elever kan få bättre stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet samt om giltighetstiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i grundsär- skolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna bör förlängas (dir. 2020:18).

Utredningen lämnade den 25 juni 2020 delbetänkandet En annan möjlig- het till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42). Delbetänkandets förslag om reglering av kommunala resurssko- lor, samt förslag om lagbemyndigande om tilläggsbelopp för särskilt stöd behandlas i propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, beslutad denna dag. Delbetänkandet i den delen som avser en förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna behandlades i propositionen Vissa insatser för ökad lärarkompetens (prop. 2020/21:152). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag (bet. 2020/21:UbU19, rskr. 2020/21:309).

Utredningen lämnade den 26 februari 2021 slutbetänkandet Bättre möj- ligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11).

I propositionen behandlas slutbetänkandets förslag om elevhälsa i avsnitt 4. Förslagen om en stärkt utbildning för elever med en intellektuell funktionsnedsättning behandlas i avsnitt 5–9 och i avsnitt 10 förslag om möjligheten att överklaga rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs.

En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 1 och slutbetänk- andets lagförslag finns i bilaga 2 . Slutbetänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren

97

s. 98 Elevhälsans uppdrag stärks Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 finns tillgängliga på regeringen.se . En sammanställning av dem finns även tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2021/01369).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 . Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens förslag görs några redaktionella ändringar.

Propositionen föregås av sex andra propositioner beslutade samma dag där det föreslås ändringar i skollagen som påverkar utformningen av lagförslagen i propositionen. Förslaget till utformning utgår från att de lagändringar som föreslås i propositionerna, Resursskolor och tilläggs- belopp för särskilt stöd, Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning, Ett mer likvärdigt skolval, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning, Skolans arbete med trygghet och studiero och Ökad likvärdighet för skolhuvudmän, träder i kraft i den ordning propositionerna nu nämnts, och föregår de ändringar som föreslås i förevarande proposition.

4

Elevhälsans uppdrag stärks

4.1

Elevhälsans uppdrag är inte tillräckligt tydligt

För eleverna i bl.a. förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska

det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,

psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara

förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbild-

ningens mål ska stödjas, se 2 kap. 25 § skollagen (2010:800). Elevhälsan

ska även bidra i arbetet med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd

och vid frånvaroproblematik. Rektorn ska under en utredning om särskilt

stöd samråda med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart

obehövligt. Samråd med personal från elevhälsan ska även göras i

utredningar av upprepad eller längre frånvaro i de obligatoriska skol-

formerna (3 kap. 7 § och 7 kap. 19 a § skollagen). I förarbetena till skol-

lagen anges att på den individuella nivån har elevhälsan ansvar för att

undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elev-

hälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för

eleven. I förarbetena framgår också att skolan har ett ansvar för att skapa

en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga

utveckling och att en utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt

påverkas av samma generella faktorer. Elevhälsans arbete bör i stor

utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Det

betonas att arbetet förutsätter en hög grad av samverkan mellan elev-

hälsans personal och övriga personalgrupper samt att det även är angeläget

att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård och med socialtjänsten

(prop. 2009/10:165 s. 276).

Av utredningens kartläggning framgår det att det i dag finns brister i

98

skolans stöd- och elevhälsoarbete som behöver åtgärdas. Elevers behov av

s. 99 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

stödinsatser upptäcks inte i tid och utredningar av elevers behov av särskilt Prop. 2021/22:162 stöd tar i många fall allt för lång tid och ibland dröjer det länge innan

stödinsatserna till eleverna sätts in. Många elever får inte heller stöd i den omfattning som de skulle behöva. De insatser som ges svarar dessutom inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas stödbehov. Parallellt med detta efterfrågar många lärare ökade kunskaper för att kunna utforma adekvata stödinsatser till eleverna. Av kartläggningen framgår även att många lärare upplever att de inte kan få hjälp av elevhälsan, eller att elevhälsan inte kan erbjuda den hjälp som efterfrågas och att samarbetet mellan lärarna och elevhälsan ofta brister.

Skolinspektionen har i flera årsrapporter konstaterat att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka för åtgärdande insatser i form av akuta ärenden. I Skolinspektionens granskning av elevhälsan från 2015 framgår att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ofta initieras och genomförs av lärare utan elevhälsans medverkan (Skolinspektionens rapport 2015:05). Även av Skolverkets redovisning av uppdraget om insatser för en förstärkt elevhälsa framgår att elevhälsan framför allt fokuserar på elevers ohälsa på individnivå och att arbetet i huvudsak är inriktat på insatser när det uppstår problem (U2015/03324).

Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och förutsätter en hög grad av samverkan med övriga personalgrupper. På alltför många skolor upplever sig elevhälsans personal dock ensam i sitt arbete eller som en separat verksamhet. För att den samlade elevhälsans potential ska kunna utnyttjas fullt ut och bli verklighet behöver samverkan, såväl inom elevhälsan som mellan elevhälsan och övrig personal i skolan utvecklas. Enligt Skolinspektionens rapport om elevhälsan framgår även att elevhälsans personal sällan medverkar i skolans utvecklingsarbete och att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet med koppling till elevhälsans uppdrag.

Det finns därtill ett tydligt behov av att samverkan mellan skolan och aktörer utanför skolan förbättras. Det kan t.ex. handla om elever som har behov av kontakter med hälso- och sjukvården eller av stöd från social- tjänsten. Om dessa insatser inte fungerar kan det påverka elevens förut- sättningar i skolan negativt.

4.2

Elevhälsans uppdrag ska förtydligas

Regeringens förslag: Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-,

grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig

personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid

behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och

socialtjänsten.

Utredningens förslag Överensstämmer i huvudsak med regeringens

förslag. Utredningen föreslår att elevhälsans arbete ska bedrivas på

individ-, grupp-, och organisationsnivå och ske i samverkan med övrig

personal på skolan, samt att elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsar-

bete.

Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker

eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk,

99

s. 100 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Leksands, Skellefteås och Nacka kommun, Barnombudsmannen, Autism- och

Aspergerförbundet, Lärarförbundet, Riksförbundet Attention, Riks-

föreningen för Skolsköterskor, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR),

Sveriges skolkuratorers förening, Sveriges Skolledarförbund, Acade-

Media, Vårdförbundet, Svenska logopedförbundet och Stockholms univer-

sitet . En del av de tillstyrkande remissinstanserna har dock synpunkter i

vissa delar som redogörs för nedan.

Statens skolverk anser att en förtydligad reglering ger större möjlighet

att åstadkomma en mer likvärdig skola genom större möjligheter att både

stödja och följa upp elevhälsoarbetet på ett bättre sätt. Skolväsendets

överklagandenämnd anser att förslaget att elevhälsan ska samverka med

andra instanser kan bidra till att möjliggöra en mer behovsanpassad och

positiv kunskapsutveckling för eleven. Nacka kommun anser att förslaget

bör kunna bidra till en mer effektiv tillsyn från Skolinspektionens sida.

Gävle kommun är positiv till förslaget, särskilt förtydligandet av elev-

hälsans deltagande i kvalitetsarbetet och att ”hela-skolans-ansatsen” kring

arbetet lyfts. Barnombudsmannen håller med om att det systematiska

kvalitetsarbetet som bedrivs hos huvudmän och på skolor i högre grad

behöver omfatta ett elevhälsoperspektiv och tycker att det är bra att

utredningen på ett så tydligt sätt lyfter fram detta i betänkandet.

Barnombudsmannen påpekar att i en tid med ökande psykisk ohälsa bland

barn och ungdomar är det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoar-

betet viktigt. Riksföreningen för skolsköterskor anser att det är viktigt att

det blir tydligt för rektor och eller huvudman hur mycket resurser som be-

höver avsättas för att uppdraget ska kunna fullföljas.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) önskar ett förtydligande

av att elevhälsan inte bara ska bidra till skolans kvalitetsarbete utan är en

viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolforskningsinstitutet ,

anser att formuleringen ”bidra till” inte tillräckligt betonar elevhälsans

deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet och föreslår att det borde

tydliggöras i skollagen att elevhälsan ska ingå i det systematiska

kvalitetsarbetet. Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell

funktionsnedsättning ( FUB) anser att samverkan mellan elevhälsan,

lärarna och rektorn är central för att lyckas utveckla inkluderande

lärmiljöer och för att möta elevers olika behov. Folkhälsomyndigheten

föreslår att det i bestämmelsen även framgår vilka andra externa instanser

som elevhälsan kan samverka med. Stockholms universitet påpekar att i

dag fungerar hälsovården och skolsystemet som parallella myndigheter

och system i relation till många elever i synnerhet vad gäller elever med

intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatrisk diagnos. Lärarnas

Riksförbund påpekar att det är viktigt att kunskapsuppdraget står i centrum

för skolans och elevhälsans uppdrag. Annan problematik ska i så stor

utsträckning som möjligt hänvisas till hälso- och sjukvården eller

socialtjänsten. Hjärnfonden understryker vikten av elevhälsans roll och

uppdrag när det gäller samverkan med hälso- och sjukvården och

socialtjänsten. Många barn behöver stöd över en längre tid och det saknas

ofta samverkan. Det är särskilt viktigt för barn och elever med neuro-

psykiatriska funktionsnedsättningar.

Både Statens skolinspektion och Skolverket ser positivt på att

100

bestämmelsen förstärks med att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-

s. 101 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

grupp- och organisationsnivå, men anser att det kan bli otydligt vad som Prop. 2021/22:162 avses. Skolinspektionen ser ett behov av förtydligande av vad detta

konkret innebär för huvudmännen.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget med hänvisning till att det

är otillräckligt. Förbundet anser att ett förtydligat uppdrag för elevhälsan

bör konkretiseras med utvärderingsbara mål. Förbundet anser vidare att för

alla som verkar inom skolan är det uppenbart att en skolas förbättrings-

möjligheter bygger på ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Staffanstorps

kommun avstyrker förslaget och uppger att det föreslagna förtydligandet

inte kommer att innebära någon förändring i nuvarande rutiner inom

elevhälsans arbete.

Skälen för regeringens förslag

För att motverka brister bör elevhälsans arbete genomföras på individ-,

grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig

personal

Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans

nationella program. Våren 2021 saknade nästan 16 000 elever (13,8

procent) behörighet till något av gymnasieskolans nationella program.

Behörigheten är lägre bland pojkar i jämförelse med bland flickor. Det var

87,2 procent av flickorna och 85,3 procent av pojkarna som var behöriga

till ett nationellt program i gymnasieskolan. Behörigheten är också lägre

bland utrikes födda elever i jämförelse med inrikes födda. Det finns också

samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och behörighet till

gymnasieskolan. Elever i områden med socioekonomiska utmaningar upp-

når i betydligt lägre grad behörighet i jämförelse med elever i områden

med goda socioekonomiska förutsättningar. En förutsättning för att fler

elever ska nå målen för sin utbildning är bl.a. att elevhälsan uppfyller sitt

uppdrag. Som angetts ovan finns det i dag brister i elevhälsans arbete på

många skolor. Elevhälsans personal arbetar inte i tillräcklig utsträckning

som en del i skolans gemensamma arbete som syftar till att eleverna ska

nå målen för utbildningen. Det är vanligt förekommande att elevhälsans

förebyggande och hälsofrämjande arbete ofta får stå tillbaka för åtgär-

dande insatser i form av akuta ärenden och att samverkan mellan lärare

och elevhälsan inte fungerar i tillräcklig utsträckning. Många huvudmän

är osäkra på vad som avses med att elevhälsan främst ska vara före-

byggande och hälsofrämjande vilket ofta leder till att samarbetet mellan

lärare och elevhälsan kommer till stånd först när en enskild elev befinner

sig i en situation som kräver omfattande insatser. Elevhälsans arbete blir

därigenom inriktat på att åtgärda snarare än att förebygga problem. Enligt

regeringen finns det därför skäl att förtydliga bestämmelserna om elev-

hälsans uppdrag.

Utredningen föreslår att det av bestämmelsen ska framgå att elevhälsans

arbete ska genomföras på individ-, grupp- och organisationsnivå för att

åtgärda ovan nämnda brister i det förebyggande och hälsofrämjande

arbetet. Regeringen gör i likhet med Skolverket bedömningen att det

riskerar att bli otydligt vad som avses med organisationsnivå eftersom det

ordet kan tolkas på olika sätt, såsom huvudmanna-, skol- eller arbets-

lagsnivå. För att tydliggöra vad som avses bedömer regeringen att det i

stället bör anges att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och

101

s. 102 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 skolenhetsnivå. Insatser som syftar till att förebygga ohälsa och svårigheter att nå utbildningens mål kan, liksom insatser för att främja lärande, utveckling och hälsa, ha sitt ursprung i behov som identifierats på individ-, grupp- eller skolenhetsnivå. Insatser som kan gynna en enskild elev kan också gagna flera elever eller hela skolans verksamhet och vice versa. Genom ett förtydligande blir det, som Skolinspektionen efterfrågar, också tydligare vilken del som ska granskas i Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar.

Utredningen föreslår även att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med övrig personal på skolan. I likhet med Skolverket bedömer regeringen att det genom att enbart nämna övrig personal i bestämmelsen kan bli otydligt vilka kategorier av personal som avses. Regeringen delar Skol- verkets uppfattning att det därför är motiverat att lyfta fram lärare, då de har ett särskilt ansvar för att eleverna ska nå de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det bör därför av bestämmelsen också framgå att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare och övrig personal. Genom att tydligt peka ut att samverkan ska ske med lärare anser regeringen att det inte behöver förtydligas i bestämmelsen att samverkan ska ske på skolan. Det är enligt regeringen underförstått. Med övrig personal avses här att all personal på skolan har ett ansvar att utifrån sin funktion och sin kompetens bidra till arbetet med att främja lärande, utveckling och hälsa för eleverna. Det är viktigt att det finns former och förutsättningar för att det ska ske ett ömsesidigt utbyte och dialog mellan undervisande lärare och elevhälsan, på ett förebyggande plan, innan svårigheter för en elev uppstår.

Staffanstorps kommun ser inte att det föreslagna förtydligandet kommer att innebära någon förändring i nuvarande rutiner inom elevhälsans arbete. Kommunen anser att det redan är känt att elevhälsan främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande och stödja elevernas utveckling mot målen. Regeringen delar kommunens bild såtillvida att det vid det här laget borde vara känt att arbetet ska vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Trots det har Skolinspektionen under flera år i sina granskningar av skolor och huvudmän konstaterat brister i elevhälsans arbete. Precis som Sveriges Skolledarförbund uppger ägnar sig många skolor främst åt akut ärendehantering och har svårt att byta perspektiv mot det förebyggande och hälsofrämjande. Det talar enligt regeringens uppfattning för att det krävs ett förtydligande av att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ- grupp- och skolenhetsnivå. I likhet med Sveriges Skolledarförbund anser regeringen att ett förtydligande av vad som ingår i elevhälsans uppdrag kan bidra till en stärkt förmåga att bryta gamla mönster och skifta från akut ärendehantering till ett förebyggande och hälsofrämjande fokus.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att det finns skäl att förtydliga att elevhälsans uppdrag ska genomföras på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal för att motverka de brister i elevhälsans stöd- och elevhälsoarbete som finns.

102

s. 103 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

Det finns skäl att förtydliga skollagen så att elevhälsan blir en del av skolans systematiska kvalitetsarbete

Av skollagen framgår det att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av ut- bildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs (4 kap. 3 och 4 §§).

För att utveckla skolans verksamhet behöver det systematiska kvalitetsarbetet omfatta alla de faktorer som utgör viktiga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Uppgifter och erfarenheter om skolans lärmiljöer och elevers hälsa, välbefinnande och stödbehov kan således utgöra viktig kunskap i skolans analysarbete. Den samlade elev- hälsan utgör en viktig funktion i skolans kvalitetsarbete genom att samla in, analysera och sammanställa information som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen. Den samlade elevhälsan har också en viktig funktion när det handlar om att bidra med sina olika professionsperspektiv och främja ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Som angetts ovan har Skolinspektionen i sin granskning av elevhälsan konstaterat att elevhälsan sällan medverkar i skolans utvecklingsarbete och att det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs i de granskade skolorna mycket sällan omfattas av en tydlig strategi eller systematik för att utveckla arbetet. Enligt regeringen utnyttjas inte elevhälsans potential i alla skolor och på många håll saknas både förut- sättningar och arbetssätt för de olika professionsperspektiven att bidra till en hälsofrämjande skolutveckling, vilket riskerar att drabba elevernas utveckling mot målen negativt. Barnombudsmannen anser att mot bakgrund av artiklarna 28 och 29 i barnkonventionen behöver det syste- matiska kvalitetsarbetet som bedrivs hos huvudmän och på skolor i högre grad omfatta ett elevhälsoperspektiv och att det är bra att utredningen på ett så tydligt sätt lyfter fram detta i betänkandet. Regeringen bedömer att det finns skäl att förtydliga bestämmelsen i skollagen när det gäller elevhälsans roll i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolor där undervisningen inte i tillräcklig utsträckning anpassas till elevernas behov kännetecknas ofta av en bristande strategisk styrning, såsom avsaknad av tydliga mål och uppföljningssystem. Det faktum att huvudmän och rektorer ibland saknar kunskap om elevhälsans uppdrag och arbetssätt och om hälsoperspektivet i stort kan enligt regeringen vara en bidragande orsak till att dessa aspekter saknas i kvalitetsarbetet.

Regeringen anser, i likhet med SPSM och Skolverket, att elevhälsans delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet är ett fundament för hälso- främjande skolutveckling. Utredningen föreslår att det i skollagen ska förtydligas att elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsarbete. Regeringen anser i likhet med Skolverket och SPSM att elevhälsan inte bara ska vara med och bidra till det systematiska kvalitetsarbetet utan vara en integrerad del av det. Regeringen föreslår därför att det i bestämmelsen ska framgå att elevhälsan ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolforskningsinstitutet , som tillstyrker förslaget, anser att elevhälsans deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet i stället borde tydliggöras

Prop. 2021/22:162

103

s. 104 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 genom ett tillägg i 4 kap. 4 § skollagen, som anger vilka på en skolenhet som ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Regeringen bedömer emellertid att Skolforskningsinstitutets förslag skulle innebära en onödig detaljstyrning. I skollagen regleras redan att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever, som Skolforskningsinstitutet själva påpekar kan elevhälsans läsas in i kategorin övrig personal. Regeringen gör bedömningen att för- slaget om förtydligande av elevhälsans uppdrag är tillräckligt eftersom den samlade elevhälsans kompetenser behöver involveras för att skolan ska leva upp till det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Regeringen anser att lagstiftningen måste ta hänsyn till huvudmännens lokala förutsätt- ningar genom att undvika onödig detaljstyrning. Regeringen bedömer därför att det inte behöver göras ett sådant tillägg i 4 kap. som Skol- forskningsinstitutet föreslår.

Friskolornas riksförbund , som avstyrker förslaget, uppger att ett för- tydligande av elevhälsans uppdrag är otillräckligt och att uppdraget bör konkretiseras med utvärderingsbara mål för elevhälsan. Förbundet uppger vidare att det annars blir helt omöjligt för elevhälsan att kunna bidra till skolans kvalitetsarbete. Enligt förbundet är det för alla som verkar inom skolan uppenbart att en skolas förbättringsmöjligheter bygger på ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Regeringen är liksom Friskolornas riksförbund positiv till konkreta och utvärderingsbara mål. I skollagen framgår det dock redan att inriktningen på det systematiska kvalitets- arbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap. 5 §). Enligt regeringen kan en ytterligare konkretisering av de målen medföra att huvudmannens förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete på lokal nivå försvåras.

I sammanhanget bör även nämnas att regeringen i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero, beslutad denna dag, föreslår ett förtydligande av skollagens skrivningar om det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att det blir tydligare för huvudmän att även elevhälsan kan utgöra en betydelsefull komponent i det systematiska kvalitetsarbetet. I nämnda proposition föreslås att huvudmannen och rektorn, utöver att följa upp utbildningen, även ska analysera de bakom- liggande orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen.

Sammantaget anser regeringen att det finns skäl att förtydliga skollagen i fråga om elevhälsans roll i det systematiska kvalitetsarbetet på så sätt att elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete.

Elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns

Av förarbetena till skollagen framgår att det är angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten (prop. 2009/10:165 s. 276). I elevhälsans arbete ingår det i dag att ha en om- fattande samverkan med samhällsfunktioner utanför skolan som på olika sätt har med elever och deras familjer att göra. Samverkan kan vara såväl hälsofrämjande som förebyggande och åtgärdande. Det handlar om att

elevhälsan kan ha behov att ha kontakt med t.ex. ungdomsmottagningar,

104

s. 105 Elevhälsans uppdrag ska förtydligas Kontrollera mot PDF

barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, barn- och ungdoms- mottagningar, vårdcentraler, barn- och ungdomshabilitering, närpolis och idéburna organisationer. För vissa elever har personal inom elevhälsan ofta en viktig funktion att fylla när det gäller kontakter med dessa aktörer. Som angetts ovan finns det elever som behöver insatser från bl.a. hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att klara sin skolgång och utvecklas i övrigt. Det är därför viktigt att det finns en god samverkan mellan skolan och dessa instanser eftersom brister i denna samverkan innebär en stor risk för de utsatta grupper av elever som har behov av detta.

Skolverket påpekar att samverkan behöver ske mer än vid behov. För att barn och unga i behov av stöd ska få detta stöd, från flera verksamheter samordnat, behövs enligt myndigheten, ett långsiktigt tvärprofessionellt samarbete. Enligt Skolverket bygger det på att det finns en gemensam målbild, samsyn och fastlagd struktur för arbetet.

Regeringen instämmer med Skolverkets uppfattning om grunderna för en framgångsrik samverkan. Det behövs strukturer för samverkan kring främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Det kan räcka med ett väl utvecklat informationsutbyte mellan relevanta aktörer. Men ibland krävs ytterligare insatser för att samordna och tydliggöra ansvars- och roll- fördelning i planering, genomförande och uppföljning av arbetet, särskilt vid insatser för en enskild elev. Regeringen delar Skolväsendets över- klagandenämnds bedömning, att förslaget kan bidra till att möjliggöra en mer behovsanpassad och positiv kunskapsutveckling för eleven. Även SPSM understryker vikten av elevhälsans uppdrag gällande samverkan med hälso- och sjukvården och socialtjänsten utifrån det sammanhang som barn och elever befinner sig i och för ett hållbart och sammanhållet stöd över tid. Detta är enligt SPSM särskilt viktigt för barn och elever med funktionsnedsättning.

Huvudmännen kan ha vitt skilda förutsättningar för sitt elevhälsoarbete. Med hänsyn till detta är det viktigt att regelverket inte är alltför detaljstyrande. Regeringen bedömer att det därför är tillräckligt att ange att samverkan ska ske vid behov och att det inte är lämpligt att i detalj anges när samverkan ska ske. Det finns heller inte skäl att, såsom Folk- hälsomyndigheten föreslår, revidera bestämmelsen så att det även framgår vilka andra instanser som elevhälsan kan samverka med.

Lärarnas Riksförbund, som tillstyrker förslaget, poängterar vikten av att kunskapsuppdraget står i centrum för skolans och elevhälsans uppdrag och anser att annan problematik ska i så stor utsträckning som möjligt hänvisas till hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Enligt regeringen innebär det föreslagna förtydligandet att elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns, inte att kunskapsuppdraget utmanas. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar som innebär att undan- röja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling och bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. Om lösningen för att undanröja ett sådant hinder är kopplat till en elevs kontakt med andra instanser i samhället är det rimligt att elevhälsans uppdrag förtydligas i detta avseende, genom att elevhälsan samverkar med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Prop. 2021/22:162

105

s. 106 4.3 Regleringen av elevhälsans specialpedagogiska kompetens behöver förtydligas Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Staffanstorps kommun , som avstyrker förslaget, uppger att samverkan med sjukvård och socialtjänst redan sker inom ramen för elevhälsans arbete och konstaterar att utredningen inte föreslår något förtydligande kring ansvarsfördelning mellan dessa myndigheter, vilket det finns behov av. Precis som Staffanstorps kommun påpekar och som framgår ovan ingår det redan i dag att elevhälsan ska samverka med bl.a. hälso- och sjuk- vården och socialtjänsten. Trots det fungerar i dag, som Stockholms universitet påpekar, skolan och hälsovården ofta som parallella system fast de många gånger arbetar med samma elever. Ansvaret för att skapa en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan är gemensamt för berörda verksamheter och ett misslyckande kan innebära förödande konsekvenser för enskilda barn och ungdomar. Även Hjärnfonden pekar på att många barn behöver stöd över en längre tid och att det ofta saknas samverkan. Det är särskilt viktigt för barn och elever med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar. Enligt regeringen innebär en utvecklad samverkan en för- bättrad möjlighet till ökad kunskapsutveckling hos elever.

106

Sammanfattningsvis anser regeringen att det av skollagen uttryckligen bör framgå att elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvård och med socialtjänsten när behov finns.

4.3 Regleringen av elevhälsans specialpedagogiska kompetens behöver förtydligas

I skollagen anges att det inom elevhälsan ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (2 kap. 25 § andra stycket). Enligt förarbetena till be- stämmelsen behöver tillgång till specialpedagogisk kompetens inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning, utan kan också innefatta t.ex. speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpeda- gogiska insatser på skolan (prop. 2009/10:165 s. 278).

Kartläggningar och rapporter pekar på att den specialpedagogiska kompetensen allmänt behöver stärkas i undervisningen. Av exempelvis Skolverkets rapport Tillgängliga lärmiljöer - en nationell studie av skol- huvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning (rapport 404:2016) framgår att lärare ofta ser och förstår att vissa elever behöver extra anpassningar och särskilt stöd, men att lärarna därefter i stor utsträckning saknar möjlighet och kompetens att själva stödja och anpassa undervisningen på lämpligt vis. I rapporten anges att drygt fyra av tio huvudmän anser att bristande kompetens hos lärare är ett hinder i arbetet med att motverka pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Här har samverkan med elevhälsan, och särskilt den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan, en betydelsefull roll.

Enligt utredningen upptäcks t.ex. inte elevers behov av stödinsatser i tid och utredningar av elevers behov av särskilt stöd tar i många fall allt för lång tid. Ibland dröjer det även länge innan stödinsatserna sätts in och många elever får inte stöd i den omfattning som de skulle behöva. De insatser som ges svarar inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas stödbehov. Utredningen poängterar också att många lärare efterfrågar ökade kunskaper när det gäller att utforma adekvata stödinsatser för

s. 107 4.4 Krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsan Kontrollera mot PDF

eleverna. I detta arbete brister ofta samarbetet med elevhälsan, som skulle Prop. 2021/22:162 kunna vara ett stöd i detta. För att fler elever ska nå målen för sin utbild-

ning behöver regleringen som rör tillgången till den specialpedagogiska kompetensen förtydligas.

4.4 Krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsan

Regeringens förslag: Det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Utredningens förslag Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker

eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, majoriteten av kommunerna, Autism- och Asperger- förbundet, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (FUB), Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Skolledarförbund. Vissa av de tillstyrkande instanserna har dock synpunkter i vissa delar som redogörs för nedan.

Statens skolverk ser positivt på att den eller de personer som företräder den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan bör tjänstgöra som specialpedagog eller speciallärare. Riksförbundet Attention ser utredning- ens förslag om krav på specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan som en självklarhet. Sveriges Skolledarförbund uppger att den special- pedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver stärkas. Enligt förbundet är specialpedagogen en ovärderlig resurs som har möjlighet att binda samman de olika professionernas perspektiv till en fungerande enhet. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft anser att specialpedagoger och speciallärare, som är den yrkesgrupp som arbetar nära elever och lärare, ska ha ett större inflytande än i dag och ser därför att de är en mycket viktig och en självklar del av elevhälsan. Malmö kommun anser att den special- pedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver stärkas genom att ett krav ställs på tillgången av en sådan kompetens. Haninge kommun är positiv till förslaget och påpekar att speciallärare och specialpedagoger redan ingår i dag i elevhälsan vid många skolor och är en viktig kompetens i elevhälsoarbetet.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar att förslaget inte innebär något specifikt utbildningskrav, då det skulle vara svårt för kommuner med rekryteringsutmaningar att leva upp till en sådan reglering. Statens skolinspektion anser att förslaget på ett positivt sätt förstärker den tidigare regleringen men att det behöver förtydligas vad tjänstgöring inne- bär i fråga om personernas utbildningsbakgrund och i fråga om tjänst- göringens förläggande och utformning. Lärarförbundet tillstyrker förslaget men anser att ska krävas en genomgången speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Malmö universitet anser att elevhälsan ska representeras både av kompetens med specialpedagogexamen och

speciallärarexamen. Karlstad universitet påtalar att utbildningen till de

107

s. 108 4.4 Krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 olika befattningarna inte har samma inriktning eller examensmål. Universitet föreslår, i likhet med Lärarnas Riksförbund , att kravet blir att specialpedagog ska ingå i elevhälsan och att speciallärare ska ingå som en kompetens i lärarkollektivet.

Stockholms universitet bedömer bl.a. att förslaget är ett steg i rätt rikt- ning för att åtgärda de skillnader i kvalitet och brister som har uppmärk- sammats i utredningen och i tidigare utvärderingar. Den tidigare benäm- ningen om tillgång till ”specialpedagogisk kompetens” garanterade inte alltid tillgång till en avancerad specialpedagogisk kompetens, utan det kunde vara tillräckligt med en genomgången kortare kurs i specialpeda- gogik.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Hjärnfonden avstyr- ker förslaget och invänder mot bedömningen att det inte går att ställa krav på examen för dem som innehar uppdraget. SPSM välkomnar dock utred- ningens bedömning att den specialpedagogiska kompetensen behöver stärkas men anser att det ska krävas speciallärare och specialpedagog för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget med hänvisning till bristen på utbildade speciallärare och specialpedagoger och anser därför att kraven i skollagen inte ska skärpas innan bristen åtgärdats. Internationella Engelska Skolan instämmer med utredningen i att den specialpedagogiska kompetensen behöver stärkas men avstyrker förslaget med hänvisning till att specialpedagoger med examen från svenska utbildningsinstitut saknar grundläggande kunskaper i kartläggning av elevers behov av stöd samt i utformandet av åtgärdsprogram. Enligt Internationella Engelska Skolan är det viktigt att personal med specialpedagogisk kompetens tillåts arbeta som speciallärare även om man saknar examen.

Skälen för regeringens förslag

Det ska finnas krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser

För att åtgärda bristerna i skolans arbete med att skapa pedagogiska,

psykosociala och fysiska lärmiljöer som ger rimliga förutsättningar för alla

elever att nå målen för sin utbildning ligger ett stort ansvar på en

fungerande elevhälsa. Många lärare saknar i dag tillräcklig kompetens för

att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov och efterfrågar

stöd från elevhälsan som på många håll brister i att leva upp till sitt

uppdrag. Både utformning och uppföljning av stödåtgärder fungerar bättre

när lärare samverkar med specialpedagog eller speciallärare, vilket ligger

till grund för regeringens förslag att elevhälsans uppdrag bl.a. ska för-

tydligas i fråga om samverkan med lärare och övrig skolpersonal, som

redogjorts för i avsnitt 4.2.

I likhet med Sveriges Skolledarförbund anser regeringen att den special-

pedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver stärkas. Regeringen

delar även Skolverkets uppfattning att arbetet med specialpedagogiska

insatser ska ske i nära samarbete med lärare och skolans övriga personal

för att främja elevernas hälsa och lärande i utveckling mot utbildningens

mål. Gällande bestämmelser, som innebär att det inte finns något krav på

tillgång till specialpedagog

eller

speciallärare för elevhälsans

108

specialpedagogiska insatser, är

enligt

regeringen otillräckliga i detta

s. 109 4.4 Krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsan Kontrollera mot PDF

avseende. Regeringen föreslår därför att skollagen förtydligas så att det framgår att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Det kan antas att regeringens förslag inte innebär någon förändring för majoriteten av skolor som redan i dag låter speciallärare eller specialpedagoger företräda den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. Bland annat Haninge kommun framför att speciallärare eller specialpedagog redan ingår i elevhälsan vid många skolor. Enligt regeringen kan förslaget för vissa skolor dock innebära en skärpning. Som Skolinspektionen framför finns det stora variationer avseende såväl arbetsuppgifter som utbildning och yrkesbakgrund hos den elevhälso- personal som ska tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser. Det är därför en viktig signal om att den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver uppgraderas och jämställas med vad som gäller för övriga lagstadgade professioner inom elevhälsan. Regeringen anser att den skillnad som i dag finns mellan elevhälsans professioner är omotiverad och att den specialpedagogiska kompetensen behöver likställas med vad som gäller för de andra lagstadgade professionerna inom elevhälsan. För de skolor som i dag utnyttjar möjligheten att t.ex. låta en biträdande rektor företräda den specialpedagogiska kompetensen, där det samtidigt finns utmaningar och brister inom skolans stöd- och elevhälsoarbete, innebär förslaget en nödvändig skärpning. Som Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft framför är specialpedagoger och speciallärare en mycket viktig och självklar del av elevhälsan. Regeringen bedömer att det föreslagna kravet kommer att leda till att vissa huvudmän behöver organisera sig så att redan anställda specialpedagoger eller speciallärare kan ingå i den samlade elevhälsan. Det bedöms få positiva effekter för skolors förutsättningar att leva upp till elevhälsans uppdrag, men också för enskilda elevers måluppfyllelse. Andra huvudmän kommer att behöva rekrytera specialpedagoger eller speciallärare, vilket är rimligt enligt regeringens bedömning.

Regeringen föreslår således att skollagen ska förtydligas så att det framgår att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

De som tjänstgör som specialpedagoger eller speciallärare inom elevhälsan bör ha adekvat utbildning som svarar mot behoven.

Regeringens förslag innebär inte att det uppställs något absolut krav på examen för de specialpedagoger eller speciallärare som ska ingå i den samlade elevhälsan, vilket Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) , Funktionsrätt Sverige och Hjärnfonden invänder mot. Regeringen bedömer att det i dagsläget, givet den brist på utbildad personal som råder, saknas rimliga förutsättningar för att ställa ett absolut krav på att den som anställs som speciallärare eller specialpedagog ska ha en sådan examen. Regeringen anser dock, i likhet med Skolverket, att huvudmännen bör sträva efter att de som anställs som specialpedagog eller speciallärare också ska ha en sådan examen.

Av Skolverkets lärarprognos 2021 (dnr 5.1.3–2020:1396) framgår att om nuvarande mönster består beräknas den framtida examinationen av speciallärare och specialpedagoger vara tillräckligt stor för att täcka

Prop. 2021/22:162

109

s. 110 4.4 Krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 behovet fram till år 2035. Enligt prognosberäkningarna kan den framtida examinationen av specialpedagoger komma att överstiga behovet något med nuvarande mönster. Antalet nybörjare har enligt rapporten ökat starkt under det senaste decenniet, vilket främst beror på att speciallärar- utbildningen återinfördes år 2008 efter ett uppehåll sedan 1990-talets början. Mot den bakgrunden anser regeringen att förslaget i denna proposition bör ses som ett första steg mot en skarpare reglering, med ett framtida krav på examinerade specialpedagoger eller speciallärare inom elevhälsan. I anslutning till Internationella Engelska Skolans invändning mot förslaget bör det nämnas att förslaget rör elevhälsans specialpedagogiska insatser, inte specialpedagogiska insatser i verksam- heten i stort.

Regeringen delar Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) uppfattning att förslaget har ett signalvärde och att det kan vara svårt för kommuner med rekryteringsutmaningar att i dag leva upp till en skarp reglering med ett examenskrav som bl.a. SPSM förordar. Regeringen anser dock att huvudmännen bör sträva efter att de som anställs som specialpedagog eller speciallärare också ska ha en sådan examen. Friskolornas riksförbund anser att bristen på specialpedagoger och speciallärare innebär att lagstiftningen blir omöjlig att uppfylla och förespråkar att kraven kan höjas först när tillgången förbättrats. Till skillnad från Friskolornas riksförbund anser regeringen att det föreslagna förtydligandet bidrar till att stärka statusen för den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan, även om det i dag finns en brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare. Förslaget kan, som anförts ovan, också bidra till att vissa huvudmän genomför nödvändiga organisatoriska förändringar som i sin tur leder till att fler specialpedagoger eller speciallärare får ett större inflytande i elevhälsoarbetet. Regeringens förslag är dock inte tänkt att hindra att den specialpedagog eller speciallärare som ingår i elevhälsan även kan ha andra uppdrag på skolan, t.ex. som speciallärare som arbetar med stödin- satser riktade mot enskilda elever. Förslaget är heller inte tänkt att styra hur skolor som har flera speciallärare eller specialpedagoger ska organi- sera sitt arbete.

Regeringen instämmer inte i Skolinspektionens bedömning att det behöver förtydligas vad en tjänstgöring innebär i fråga om utbildnings- bakgrund. En huvudman är redan i dag skyldig att tillhandahålla sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

110

s. 111 En garanti för tidiga stödinsatser i Kontrollera mot PDF

5

En garanti för tidiga stödinsatser i

Prop. 2021/22:162

grundsärskolan

5.1

Det saknas i dag en garanti för tidiga

stödinsatser för elever i grundsärskolan

Nuvarande garanti för tidiga stödinsatser

Sedan den 1 juli 2019 finns bestämmelser i skollagen (2010:800) om en

garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen, grundskolan, special-

skolan och sameskolan. Garantin för tidiga stödinsatser omfattar förskole-

klassen och lågstadiet. Den består av flera led för att säkerställa att elever

i behov av stödinsatser får rätt stöd i rätt tid (3 kap. 4–4 b §§). I

förskoleklassen ska det utifrån ett nationellt karläggningsmaterial genom-

föras en kartläggning av elevers matematiska tänkande och språkliga

medvetenhet. I årskurs 1 och 3 (årskurs 4 i specialskolan) genomförs

nationella bedömningsstöd och nationella prov. Om det utifrån an-

vändningen av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt

bedömningsstöd eller ett nationellt prov finns en indikation på att en elev

i förskoleklassen eller i lågstadiet inte kommer att nå de kunskapskrav som

ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik i årskurs 1

och 3 i grundskolan eller i årskurs 4 i specialskolan, ska ansvarig

förskollärare eller lärare göra en särskild bedömning av elevens

kunskapsutveckling. Bedömningen ska avgöra om eleven är i behov av

extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller

särskilt stöd för att nå de kunskapskrav som ska uppnås. Om ett sådant

behov finns ska det göras en planering av extra anpassningar eller en

anmälan till rektorn för att utreda behovet av särskilt stöd. Om det direkt

kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås

behöver en särskild bedömning inte göras. Åtgärder ska i sådana fall sättas

in skyndsamt. Vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av

förskoleklassen och i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska

överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Den särskilda bedömningen

samt planering och uppföljning av extra anpassningar ska som huvudregel

genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har

vidtagits. I detta ingår att de extra anpassningar som har planerats också

har genomförts och följts upp för att säkerställa att de gett resultat. Det är

huvudmannen som har det övergripande ansvaret för detta, eftersom det är

huvudmannens ansvar att utbildningen genomförs i enlighet med gällande

författningar.

I dag gäller bestämmelserna om extra anpassningar, utredning om

behovet av särskilt stöd och åtgärdsprogram i samtliga obligatoriska skol-

former. Elever i grundsärskolan omfattas dock inte av bestämmelserna om

en garanti för tidiga stödinsatser. Inte heller elever i specialskolan som har

en intellektuell funktionsnedsättning och som läser enligt grundsärskolans

kursplaner omfattas av bestämmelserna.

Från och med den 1 juli 2022 kommer uttrycket kunskapskrav ersättas

med uttrycket kriterier för bedömning av kunskaper (prop. 2021/22:36). I

det följande används dock den nu gällande lydelsen kunskapskrav. Den

111

s. 112 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 ändrade lydelsen av bestämmelsen framgår av lagförslaget och författningskommentaren.

Styrdokumenten medger en garanti för tidiga stödinsatser i ämnen

För att en garanti för tidiga stödinsatser motsvarande den som finns i bl.a. grundskolan ska kunna införas i grundsärskolan behöver det finnas kunskapskrav som elevens kunskaper kan bedömas mot för att kunna bedöma om eleven är i behov av stödinsatser. I grundsärskolans läroplan anges att eleverna efter genomgången grundsärskola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt och att de ska kunna använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet. För elever som läser ämnen i grundsärskolan finns det kunskapskrav i samma årskurser som för elever i grundskolan, skillnaden är dock att det i grundsärskolan saknas kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läs- förståelse i slutet av årskurs 1. I övrigt finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3, kunskapskrav i slutet av årskurs 6 och i slutet av årskurs 9 för ämnena svenska och svenska som andraspråk, matematik, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i såväl grundskolan som grundsärskolan. För övriga ämnen i både grund- skolan och grundsärskolan finns enbart kunskapskrav i slutet av årskurs 6 och i slutet av årskurs 9. För elever som läser ämnesområden i grundsär- skolan finns däremot enbart kunskapskrav för årskurs 9 efter elevens förutsättningar.

I 10 kap. 11 § skolförordningen (2011:185) anges att en huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan. Bedömnings- stöden i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och mate- matik i grundskolan är på samma sätt som i grundsärskolan obligatoriska att använda (9 kap. 22 b § skolförordningen). I grundsärskolan finns även frivilliga bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik som riktar sig till övriga årskurser. För grundskolan finns också frivilliga bedömningsstöd i de olika ämnena.

Sammanfattningsvis finns det alltså en hög grad av samstämmighet när det gäller i vilka årskurser som det finns kunskapskrav för elever i grund- skolan och elever som läser ämnen i grundsärskolan. Kunskapskraven överensstämmer också såtillvida att de tar sikte på att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Som anges ovan finns det en skyldighet att använda de nationella bedömningsstöden i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 i både grundskolan och grundsärskolan. Således finns det strukturella förutsättningar som underlättar införandet av en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan.

5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan

Regeringens förslag: Den befintliga garantin för tidiga stödinsatser ska

utvidgas till att omfatta även elever som läser ämnena svenska, svenska

112

som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner.

s. 113 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

Syftet med garantin ska vara att de elever som läser enligt grund- särskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grund- särskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 3 för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Regeringens bedömning: Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram nationella bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andra- språk och matematik för årskurs 3 i grundsärskolan.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Utredningen föreslår att det på höstterminen sista året på lågstadiet ska genomföras en uppföljning av de extra anpassningar som getts i sven- ska, svenska som andraspråk och matematik.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolinspek- tion , Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) , Skolväsendets över- klagandenämnd , Skolforskningsinstitutet , Diskrimineringsombudsmannen (DO) , Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU , Statskontoret, Kammarrätten i Jönköping, Göteborgs universitet , Högskolan Kristianstad , Gävle, Norrköpings och Stockholms kommuner , Autism- och Aspergerförbundet , Friskolornas riksförbund , Funktionsrätt Sverige , Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) , Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) .

Diskrimineringsombudsmannen (DO) välkomnar förslaget och anser att en garanti har förutsättningar att förbättra möjligheten för elever med funktionsnedsättning att få tillgång till utbildning på lika villkor. Gävle kommun , Sveriges Skolledarförbund och Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (FUB) uppger att en garanti ger eleverna det stöd som de har rätt till för att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Myndigheten för delaktighet (MFD) uppger att grundsärskolan inte ska ses som en skolform med undantag utan följa med i skolans generella utveckling att och elever ska ges bättre möjligheter att nå kunskapskraven.

Statens skolverk tillstyrker införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan men ser stora problem med skollagens nuvarande utformning eftersom regleringen om indikation genom bedömningsstöd riskerar att inte fånga upp alla de elever som garantin avser. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM ) tillstyrker förslaget men anser att en förutsättning för införandet av garantin i grundsärskolan är att lärare har hög kompetens om den heterogena målgruppen i grundsärskolan. Folkhälsomyndigheten ser att det behövs kompetens och insatser från samtliga professioner inom elevhälsan för att säkra kvaliteten på stödinsatserna och därmed att eleverna ska få likvärdiga förutsättningar att klara skolan. Riksförbundet Attention tillstyrker förslaget men anser att garantin behöver implementeras ändamålsenligt i grundskolan innan den som nästa steg ska börja omfatta även grundsärskolan.

Prop. 2021/22:162

113

s. 114 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Haninge kommun är positivt inställd till förslaget att utveckla

bedömningsstöden men i och med den stora bristen på lärare med

specialpedagogisk kompetens mot intellektuell funktionsnedsättning inom

grundsärskolan kan det bli svårt att genomföra rätt analyser. Gävle

kommun tycker att det är bekymmersamt att det inte föreslås en liknande

garanti för elever som läser ämnesområden. MFD vill särskilt understryka

att de elever som läser ämnesområdena inte möts av lägre förväntningar i

och med att de inte får del av garantin. FUB uppger att eleverna som läser

ämnesområden behöver en liknande garanti för att rätt stöd sätts in så tidigt

som möjligt. SKR å andra sidan anser att det är rimligt att de elever som

läser ämnesområden inte omfattas av garantin. Diskrimineringsom-

budsmannen vill utöka åtgärdsgarantin till att omfatta ämnena teckenspråk

och de nationella minoritetsspråken inom ramen för modersmål och anser

att frågan bör utredas.

Leksands kommun är kritisk mot en ökad betoning på teoretiska färdig-

heter inom bl.a. grundsärskolan och ställer sig tvekande inför om det

gynnar eleverna. Lärarnas Riksförbund finner det anmärkningsvärt att

särskolan ska behöva denna stödgaranti, då hela skolformen ska vara

anpassad för elever som behöver extra stöd och anser att personal-

försörjningen inom skolformen bör prioriteras framför andra reformer

samt att huvudmännen bör tvingas upprätta en kompetensförsörjningsplan

för att få behörig personal.

Lärarförbundet avstyrker förslaget mot bakgrund av att den garanti som

införts i grundskolan inte är ändamålsenlig, utan inneburit en administrativ

pålaga med ofta oklart syfte.

Skälen för regeringens förslag

Att kunna läsa, skriva och räkna är viktiga förmågor för alla elever

Förmågan att läsa, skriva och räkna är viktig för alla elever. Kunskaper i

läsning, skrivning och matematik har avgörande betydelse för elevernas

fortsatta skolgång men också för ökade möjligheter till delaktighet i

samhället. Det är därför angeläget att så tidigt som möjligt minska andelen

elever som har svårigheter eller kan komma att få svårigheter inom dessa

områden.

I grundsärskolans läroplan anges att eleverna efter genomgången grund-

särskola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett

nyanserat sätt och att de ska kunna använda sig av matematiskt tänkande

för vidare studier och i vardagslivet. Som bestämmelserna om en garanti

för tidiga stödinsatser i dag är utformade, där grundsärskolan är

exkluderad, kan det uppfattas att dessa förmågor inte är lika viktiga för

elever som läser ämnen enligt grundsärskolans läroplan som för elever i

de övriga skolformerna där garantin gäller. Precis som Diskrimi-

neringsombudsmannen (DO) framhåller kan garantin förbättra möjlig-

heten för elever med funktionsnedsättning att få tillgång till utbildning på

lika villkor. Regeringen delar Myndigheten för delaktighets (MFD )

ståndpunkt att grundsärskolan ska följa med i skolans generella utveckling

och regeringen anser därför att garantin för tidiga stödinsatser även ska

omfatta elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och

matematik enligt grundsärskolans kursplaner. Genom att utvidga garantin

114

för tidiga stödinsatser till grundsärskolan understryks dessutom elevernas

s. 115 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

kunskapsutveckling som central samt vikten av att eleverna i denna Prop. 2021/22:162 skolform ges stöd att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

På samma sätt som för övriga skolformer som omfattas av garantin bör den bestå av flera led som bl.a. innefattar särskilda bedömningar av elevernas kunskapsutveckling och att stödinsatser vidtas vid behov. Vidare bör stödinsatserna följas upp i slutet av elevens tid i lågstadiet och resultat överlämnas till läraren i nästa årskurs. Garantin kommer i stora delar motsvara den garanti som i dag finns i bl.a. grundskolan men kommer skilja sig mot den befintliga garantin vad avser t.ex. nationella prov. Nationella bedömningsstöd föreslås användas i årskurs 3 i grundsärskolan för elever som läser enligt grundsärskolan kursplaner i stället för att använda nationella prov som i de övriga skolformerna. Förslaget innebär även att det bemyndigande som finns i skollagen utökas så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att nationella bedömningsstöd ska användas även i årskurs 3 i grundsär- skolan för elever som läser enligt grundsärskolan kursplaner.

En likvärdig reglering är betydelsefull för eleverna

När garantin för tidiga stödinsatser infördes i grundskolan, specialskolan och sameskolan (prop. 2017/18:195) framhöll ett antal remissinstanser att garantin borde utökas till att även omfatta grundsärskolan. Vid den tid- punkten saknades dock beredningsunderlag för att kunna överväga en sådan utökning. Regeringen framhöll att garantin framöver borde utökas till att även omfatta grundsärskolan eftersom skyldigheten att använda bedömningsstöd i grundsärskolan finns. Regeringen ansåg också att när en elev går miste om garantin för tidiga stödinsatser efter att ha gått förskoleklass i grundskolan och därefter börjar i grundsärskolan, talar för att garantin framöver bör gälla i samtliga obligatoriska skolformer.

Som tidigare nämnts gäller garantin för tidiga stödinsatser sedan den 1 juli 2019 i samtliga obligatoriska skolformer förutom i grundsärskolan. Att garantin inte gäller för grundsärskolan kan uppfattas som att de grund- läggande färdigheterna som att läsa, skriva och räkna skulle vara mindre viktiga i grundsärskolan än i övriga obligatoriska skolformer. Det är enligt regeringen ett starkt skäl för att införa en likartad reglering även i grundsärskolans ämnen. En garanti för tidiga stödinsatser är också till gagn för de elever i grundsärskolan som läser integrerat i grundskolan eller de elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan och som i dag inte omfattas av garantin.

Leksands kommun ställer sig tvekande inför om en ökad betoning på teoretiska färdigheter gynnar eleverna. Farhågan är att det innebär mycket arbete för skolorna till en marginell effekt. Regeringen gör dock bedömningen att kunna läsa, skriva och räkna är lika viktigt för eleverna i grundsärskolan som för elever i andra skolformer. Kunskaperna är viktiga både i deras dagliga liv och för deras framtida möjligheter till studier, arbete och delaktighet i samhället. Genom införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan är det regeringens förhoppning att fler elever ges möjlighet att uppnå dessa baskunskaper.

Lärarnas Riksförbund finner det anmärkningsvärt att grundsärskolan ska behöva denna stödgaranti, då hela skolformen ska vara anpassad för

elever som behöver extra stöd. Enligt regeringen ska utbildningen i

115

s. 116 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 grundsärskolan inte ses som ett stöd i sig eller som en stödåtgärd för eleverna. En garanti för tidiga stödinsatser innebär ett fokus på färdigheter

i att läsa, skriva och räkna utifrån elevernas förutsättningar och förstärker

fokuset på att ge eleverna sådana färdigheter

Riksförbundet Attention anser att förslaget i sig är bra men poängterar

att den garanti som infördes i grundskolan inte har gett önskat resultat i

praktiken. Förbundet anser att garantin inte har implementerats med gott

resultat i grundskolan på grund av att skolhuvudmän och rektorer och

därmed lärare och pedagogisk personal generellt inte har fått tillräcklig

information och resurser att kunna genomföra garantin. Garantin behöver

därför implementeras ändamålsenligt i grundskolan innan den som nästa

steg ska börja omfatta även grundsärskolan.

Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att följa upp och

utvärdera garantin för tidiga stödinsatser (U2018/03700, U2018/03704

och U2021/02259). En första delredovisning av uppdraget lämnades i

december 2020 (U2020/06724). Ytterligare en delredovisning sker i

december 2022 och uppdraget slutredovisas i december 2024. Skolinspek-

tionen anger i sin delredovisning att det finns områden där garantin ännu

inte fungerar som avsett. Skolinspektionens iakttagelser pekar på att

förutsättningar för garantins genomförande inte alltid har funnits på plats.

Det handlar enligt myndigheten t.ex. om att lärare inte varit väl förberedda

inför arbetet med garantin under höstterminen 2019 samt att rektors beslut

och rutiner för att avsätta tid för lärares planering, fördela personella

resurser och att se till att det finns en samsyn om begreppen i garantin inte

varit tillräckliga. Ibland har också tillgången till personal med special-

pedagogisk kompetens saknats i förskoleklassen. Orsakerna till de brister

som Skolinspektionen iakttagit kan enligt myndigheten vara att relativt

kort tid har förlöpt sedan garantin infördes. Därtill har covid-19-pandemin

påverkat förutsättningarna för garantins genomförande, bl.a. har garantin

under det första läsåret inte kunnat tillämpas i sin helhet eftersom de

nationella proven i årskurs 3 ställdes in vårterminen 2020. I Skolinspek-

tionens uppdrag ingick även att analysera om och i så fall hur lärarnas

administrativa arbete påverkas av garantin. I ovan nämnda delredovisning

anger myndigheten att den på grund av covid-19-pandemin behövt

begränsa utvärderingens inplanerade datainsamling och därför ännu inte

haft möjlighet att analysera om och i så fall hur lärarnas administrativa

arbete påverkats av garantin. Regeringen delar därför inte Lärarförbundets

synpunkt att garantin har inneburit en administrativ pålaga med ofta oklart

syfte. Vidare bedömer regeringen att det som framkommit i redovisningen

inte medför att man bör vänta med att införa en garanti för tidiga

stödinsatser i grundsärskolan. Om Skolinspektionens slutliga utvärdering

visar att garantin för tidiga stödinsatser skulle behöva justeras i något

avseende är det regeringens uppfattning att det finns fördelar om

grundsärskolan vid det tillfället omfattas av garantin.

Även DO:s förslag att utreda huruvida ämnena teckenspråk och de

nationella minoritetsspråken inom ramen för modersmål ska ingå i

garantin är en fråga som behöver hanteras samlat för hela garantin. I

förarbetena till garantin för tidiga stödinsatser konstaterades att garantin

omfattar ämnen som bedöms viktiga för att även kunna inhämta

nödvändiga kunskaper i andra ämnen. Eftersom det rör sig om

116

grundläggande ämnen gjordes bedömningen att det finns en risk för att

s. 117 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

detta särskilda fokus urvattnas och att syftet med garantin motverkas om Prop. 2021/22:162 ytterligare ämnen inkluderas (prop. 2017/18:195 s. 35). Regeringen ser

inte någon anledning att göra en annan bedömning när en garanti för tidiga stödinsatser införs i grundsärskolan.

Garantin bör ta sin utgångspunkt i bedömningsstöd

Syftet med garantin för tidiga stödinsatser är att elever som har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Genom att utvidga den befintliga garantin till de elever som läser ämnen enligt grundsärskolans läroplan säkerställs att dessa elever ges det stöd de har rätt till för att nå så långt de kan utifrån sina förutsättningar. Regeringen gör bedömningen att det är rimligt att garantin, på samma sätt som i grundskolan, tar sin utgångpunkt utifrån använd- ningen av de nationella bedömningsstöden som finns i årskurs 1 och de nationella bedömningsstöden i årskurs 3 för elever som läser enligt grund- särskolans kursplaner.

Skolverket tillstyrker förslaget men ser stora problem med skollagens nuvarande utformning eftersom regleringen om indikation genom bedömningsstöd riskerar att inte fånga upp alla elever som garantin avser. Myndigheten framhåller att det finns särskilda svårigheter att konstruera ett bedömningsstöd i grundsärskolan som kan visa en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås. För elever med intellektuell funktionsnedsättning bör en sådan indikation kunna visas även i andra situationer än enbart genom användning av ett nationellt bedömningsstöd i grundsärskolan. Skolverket anser därför att det bör ses över hur detta ska regleras i skollagen för att säkerställa att syftet med förslaget uppnås och att elevperspektivet beaktas. Regeringen konstaterar att den reglering som Skolverket efterfrågar redan finns i dag. Alla elever, oavsett skolform, ska enligt skollagen få det stöd som de har rätt till bl.a. om det på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 5 och 7 §§). För att garantin för tidiga stödinsatser ska ha avsedd effekt är det dock viktigt att fånga upp alla elever som kan ha behov av stödinsatser för att ha möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna. Genom användandet av de nationella bedömningsstöden kan de mer svårbedömda eleverna identifieras. Därför ska det göras en särskild bedömning om det finns en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) framför att det är viktigt att lärare har hög kompetens om målgruppen i grundsärskolan och om generella och individuella anpassningar i lärmiljön för att ge förutsättnin- gar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt. Regeringen kan konstatera att huvudmannen enligt skollagen redan har en skyldighet att säkerställa att sådan kompetens finns hos lärarna som undervisar i grundsärskolan. Vidare delar regeringen Folkhälsomyndighetens stånd- punkt att det behövs kompetens och insatser från samtliga professioner inom elevhälsan för att säkra kvaliteten på stödinsatserna och därmed att eleverna ska få likvärdiga förutsättningar att klara skolan. Det finns redan

i dag krav på sådan kompetens i skolan då det i bestämmelserna anges att

117

s. 118 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

118

det för eleverna i bl.a. grundsärskolan ska finnas elevhälsa och att den ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, (2 kap. 25 § skollagen). Regeringen har i Skolverkets och SPSM:s regleringsbrev för 2022 dessutom gett myndigheterna i uppdrag att gemensamt genomföra kompetensutvecklingsinsatser för lärare som undervisar i bl.a. grundsär- skolan.

Skyldigheten att använda obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 3 behöver regleras

Som anges ovan innebär införandet av en garanti för tidiga stödinsatser att det utifrån användandet av ett nationellt bedömningsstöd ska genomföras en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling om det finns indikationer som visar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. I dag finns det bemyndiganden i skollagen (29 kap. 28 a §) som anger att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. För att det ska vara möjligt att genomföra garantin även i grundsärskolan föreslår regeringen att nämnda bemyndigande i 29 kap. 28 a § skollagen utökas så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att nationella bedömningsstöd ska användas även i årskurs 3 för elever som läser enligt grundsärskolan kursplaner.

Det bör krävas att en särskild bedömning genomförs

En garanti för tidiga stödinsatser handlar både om att tidigt identifiera elever i behov av stödinsatser och att skyndsamt sätta in åtgärder. Som tidigare nämnts ska det göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling om det utifrån användning av ett bedömningsstöd finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den särskilda bedömningen ska, om det efter bedömningen kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges, leda till att eleven skyndsamt ges det stöd han eller hon behöver för att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna. I den särskilda bedömningen behöver det vägas in om och hur en intellektuell funktionsnedsättning och eventuella ytterligare funktionsnedsättningar kan påverka elevens lärande. Det är angeläget att bl.a. upptäcka om eleven har svårigheter i sin läs- och skrivutveckling som inte kan kopplas till den intellektuella funktions- nedsättningen i sig.

Haninge kommun uppger att bristen på lärare med specialpedagogisk kompetens mot intellektuell funktionsnedsättning som finns inom grund- särskolan kan leda till att det bli svårt att göra rätt analyser. Kommunen menar vidare att de specialpedagoger som generellt finns i grundskolan oftast inte har den kompetens som behövs för att göra de bedömningar som krävs. Lärarnas Riksförbund uppger att personalförsörjningen bör priori- teras framför andra reformer och att det undantag från kravet på legitime- rade lärare som finns för bl.a. grundsärskolan bör tas bort och att huvud-

s. 119 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

männen bör tvingas upprätta en kompetensförsörjningsplan för att få behörig personal. I likhet med Haninge kommun och Lärarnas Riks- förbund delar regeringen uppfattningen om att det i dag finns en brist på behöriga och legitimerade lärare i bl.a. grundsärskolan. I propositionen Vissa insatser för ökad lärarkompetens (prop. 2020/21:152) har regeringen bedömt att det fortsättningsvis finns behov av bestämmelser som under en övergångsperiod skapar förutsättningar för lärare med lång erfarenhet av undervisning i bl.a. grundsärskola att fortsätta att undervisa och besluta om betyg trots att de saknar behörighet. Detta då behörighetsläget de närmaste åren förväntas vara fortsatt kritiskt. Att inte låta lärare som saknar legitimation undervisa skulle enligt regeringens mening innebära en förlust av gedigen kompetens och erfarenhet, vilket med hänsyn till den akuta lärarbristen inte bedöms försvarbart. Regeringen har därutöver vidtagit ett flertal åtgärder för att förbättra tillgången till lärare och möjliggöra för lärare att vidareutbilda sig för att avlägga special- lärarexamen eller specialpedagogexamen. Sedan hösten 2011 erbjuds fortbildningsinsatsen Lärarlyftet (tidigare Lärarlyftet II), som syftar till att legitimerade lärare ska bli behöriga i alla de skolformer, ämnen och årskurser som de undervisar i. För att säkerställa att alla elever som behöver specialpedagogiskt stöd ges tillgång till det, och ge fler förskol- lärare och lärare möjlighet att utöka sin kompetens, vidgade regeringen under 2016 Lärarlyftet. Förutom speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning, erbjuds även inriktning mot språk-, läs- och skriv- utveckling, matematikutveckling, dövhet eller hörselskada, synskada och grav språkstörning. En huvudman kan få statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare för de lärare i huvud- mannens organisation som deltar i Lärarlyftet. För att särskilt locka till speciallärarutbildningar inom Lärarlyftet höjde regeringen 2016 stats- bidraget. Under 2016 förbättrades villkoren ytterligare för de huvudmän som har förskollärare och lärare som utbildar sig till speciallärare eller specialpedagog eller deltar i utbildning i svenska som andraspråk. Förbättringen består i att det sökbara statsbidraget nu täcker delar av deltagarens lönekostnad under utbildningstiden. I februari 2020 beslutade regeringen även att Lärarlyftet skulle förlängas till och med år 2025 och att målgruppen skulle utvidgas så att fler lärare får möjlighet att komplettera sin utbildning och bli behöriga att undervisa i fler ämnen, årskurser och skolformer. Regeringen beslutade 2016 förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser, som syftar till att lärare i bl.a. grundsärskolan och specialskolan ska avlägga en speciallärarexamen eller specialpedagog- examen. Statsbidraget är utformat så att läraren kan studera och fortsatt erhålla 80 procent av sin lön. Regeringen har även tillfört medel för en utbyggnad av speciallärar- och specialpedagogutbildningarna som beräk- nas motsvara 450 helårsstudenter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.2.1). Regeringen delar även Lärarnas Riksförbunds synpunkt att det är av stor vikt att huvudmän skärper sitt arbete med och planering för att underlätta vidareutbildning av obehöriga lärare. I och med införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan behöver huvudmännen säkerställa att det inom organisationen finns personal med sådan special-

Prop. 2021/22:162

119

s. 120 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

120

pedagogisk kompetens som krävs för att en särskild bedömning ska kunna göras.

Det behövs fortsatt inga kunskapskrav i årskurs 1

Som anges ovan kommer garantin kommer i stora delar motsvara den garanti som i dag finns i bl.a. grundskolan men kommer skilja sig i vissa avseenden.

I grundskolan finns, som nämnts tidigare, kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 och i matematik i årskurs 3. I grundsärskolan finns det i dag inte några kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i svenska eller svenska som andraspråk i slutet av årskurs 1 men däremot i årskurs 3. Vidare finns det likt grundskolan enbart kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3 i matematik. För elever i grundsärskolan kan det vara en stor variation på hur snabbt enskilda elever utvecklas språkligt och det är relativt vanligt med en försenad språkutveckling. Det innebär att det ofta kan ta längre tid för elever i grundsärskolan att lära sig läsa än för elever i grundskolan. Regeringen gör bedömningen att det är fullt möjligt att genomföra en särskild bedömning mot kunskapskrav i årskurs 3 i läsning i grundsärskolan, på samma sätt som det är möjligt att göra en särskild bedömning i årskurs 3 i matematik i grundskolan. Det saknas därför skäl att införa kunskapskrav i läs- förståelse i slutet av årskurs 1 i grundsärskolan.

Inga nationella prov ska användas i årskurs 3 …

Eftersom betygen inte har samma funktion för grundsärskolans elever som för exempelvis grundskolans är det enligt regeringen inte önskvärt att införa nationella prov i grundsärskolan. Det är dock fortsatt angeläget att följa upp kunskapsutvecklingen för de elever som läser svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner under sista året i lågstadiet. Som angetts ovan föreslår regeringen att det ska införas ett bemyndigande om att nationella bedömningsstöd ska användas i årskurs 3 för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Genom användningen av dessa får skolan kunskap om vilket stöd och vilka utmaningar eleverna behöver.

… men en uppföljning ska genomföras i slutet av lågstadiet

För att garantin ska anses var uppfylld behöver de åtgärder som ingår ha vidtagits. En del av dessa åtgärder är bl.a. att vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Utredningen föreslår att det på höstterminen sista året på lågstadiet ska genomföras en uppföljning av vidtagna extra anpassningar i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Detta för att det ska vara möjligt att vidta åtgärder under den resterande tiden av läsåret om det finns indikationer på att det behövs. Det föreslås inte att insatserna ska följas upp i slutet på lågstadiet. Denna ordning skiljer sig från hur garantin är utformad i de övriga skolformerna. Enligt regeringen är det ofrånkomligt att garantin i vissa delar skiljer sig åt mellan skolformerna. Det finns enligt regeringen dock inte skäl att låta garantin skilja sig åt när det gäller vid vilken tidpunkt en uppföljning ska göras och att den uppföljningen ska överföras till ansvarig lärare i nästa

s. 121 5.2 Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan Kontrollera mot PDF

årskurs. Regeringen instämmer därför i Skolverkets synpunkt att förslaget Prop. 2021/22:162 behöver ändras så att garantin i denna del är utformad på samma sätt som

gäller för övriga skolformer. Det innebär att garantin även i grundsär- skolan ska innefatta att uppföljningen av vidtagna extra anpassningar ska genomförs i slutet av lågstadiet och att resultatet av uppföljningen överförs till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Elever som läser ämnesområden omfattas inte av garantin för tidiga stödinsatser

Elever i grundsärskolan kan som nämnts tidigare få sin undervisning i ämnen eller ämnesområden. De ämnesområden som närmast motsvarar ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik är ämnes- områdena kommunikation och verklighetsuppfattning. När det gäller elever som läser ämnesområden tar kunskapskraven för grundläggande kunskaper inte sikte på att de ska lära sig läsa, skriva och räkna, men att de ska utvecklas så långt de kan utifrån sina förutsättningar. Kunskapskrav för dessa elever finns enbart i slutet av årskurs 9 utifrån elevens förut- sättningar. Den elevgrupp som läser ämnesområden är dessutom mycket heterogen när det gäller kognitiva förutsättningar.

Regeringen bedömer att förhållandet att det finns kunskapskrav i årskurs

3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan utgör en rimlig förutsättning för en garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet för de elever som läser dessa ämnen. När det gäller elever som läser ämnes- områden enligt grundsärskolans kursplaner bedömer regeringen inte att det är aktuellt att fastställa några nya kunskapskrav, vilket gör att det även framgent kommer att saknas kunskapskrav i årskurs 3 för dessa elever. Av den anledningen bör en garanti för tidiga stödinsatser, till skillnad mot vad FUB framhåller, inte omfatta de elever som läser ämnesområdena kommunikation och verklighetsuppfattning.

FUB anför att om garantin inte omfattar dessa elever leder det återigen till en exkludering av en grupp elever som har ett mycket stort behov av stödinsatser för att nå kunskapskraven och att deras rätt till stöd fortsatt kommer att vara svår att garantera. Regeringen vill i sammanhanget betona att det faktum att elever som läser ämnesområden inte kommer att omfattas av garantin för tidiga stödinsatser inte ska innebära att eleverna möts av låga förväntningar. I likhet med MFD vill regeringen särskilt understryka att de elever som har förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna ska ges dessa möjligheter. Som anges ovan finns det strukturella förutsätt- ningar som underlättar införandet av en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan. En sådan förutsättning är att det i slutet på årskurs 3 finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i svenska, svenska som andra- språk och matematik. För elever som läser ämnesområden finns enbart kunskapskrav för slutet av årskurs 9 utifrån elevens förutsättningar. Det saknas därmed, enligt regeringens uppfattning, mätpunkter i form av kunskapskrav som eleverna ska uppnå. Det är därför inte lämpligt att in- föra en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser ämnesområden.

121

s. 122 Uttrycket intellektuell funktions- Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 6

Uttrycket intellektuell funktions-

nedsättning ska användas

6.1 Det finns behov av att se över uttryck som avser funktionsnedsättning

Uttrycket utvecklingsstörning är ålderdomligt

Uttrycket utvecklingsstörning har funnits i skollagen sedan den infördes och fanns även med i den tidigare skollagen. Utvecklingsstörning har således funnits med länge i skollagstiftningen. I skollagen och övriga författningar används uttrycket när det refereras till elever i grundsär- och gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, och även elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Uttrycket utvecklingsstörning upplevs i dag som ålder- domlig och är samtidigt ett oprecist uttryck som egentligen inte säger något om själva funktionsnedsättningen.

Såväl i Sverige som internationellt har intellektuell funktionsnedsättning (intellectual disability) under senare år blivit allt vanligare att använda i dagligt tal och skrift i stället för utvecklingsstörning. Vid kategoriseringen av psykiatriska sjukdomar och tillstånd finns det två huvudsakliga diagnostikmanualer som används. Det är Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) och International Statistical Classi- fication of Diseases and Related Health Problems (ICD). I de senaste versionerna av dessa manualer (DSM-5 och ICD-11) används inte längre utvecklingsstörning. I DSM-5 används i dag i stället intellektuell funk- tionsnedsättning och i den engelskspråkiga versionen av ICD-11 har ett jämförbart uttryck införts. ICD-11 finns ännu inte översatt till svenska. Intellektuell funktionsnedsättning beskriver bättre vad själva funktions- nedsättningen innebär, och signalerar vad samhället har ansvar för att överbrygga för att individen ska tillförsäkras mesta möjliga delaktighet.

6.2

Uttrycket utvecklingsstörning ska ersättas med

intellektuell funktionsnedsättning

Regeringens förslag: Uttrycket utvecklingsstörning ska ersättas med

intellektuell funktionsnedsättning i skollagens bestämmelser som avser

målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal

vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå

respektive gymnasial nivå.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inga

invändningar mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk , Statens

skolinspektion , Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) , Skolforsk-

ningsinstitutet , Skolväsendets överklagandenämnd , Barnombudsmannen ,

Diskrimineringsombudsmannen , Socialstyrelsen , Karlstad universitet ,

Malmö universitet , Kammarrätten i Jönköping, Region Gävleborg, Göte-

122

borgs, Hällefors och Ljusdals kommuner , Sveriges Kommuner och Regio-

s. 123 Uttrycket intellektuell funktions- Kontrollera mot PDF

ner (SKR) , Autism- och Aspergerförbundet , Funktionsrätt Sverige , Hjärn- skadeförbundet Hjärnkraft , Lärarförbundet , Riksförbundet Attention , Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) .

Av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget anger bl.a. SPSM , Folk- hälsomyndigheten , Friskolornas riksförbund och FUB att den nya benäm- ningen är mer tidsenlig och precis för målgruppen och samtidigt mindre stigmatiserande. Skolforskningsinstitutet , Lärarförbundet , SKR och Stock- holms universitet anser att intellektuell funktionsnedsättning är en mer klargörande benämning för vad funktionsnedsättningen innebär. Haninge kommun och Skolforskningsinstitutet välkomnar förslaget då intellektuell funktionsnedsättning redan används som i dag. Socialstyrelsen uppger att intellektuell funktionsnedsättning ligger i linje med Socialstyrelsens rekommendationer i termbanken för termer i fackområdet vård och omsorg.

Lärarnas Riksförbund tillstyrker förslaget men påpekar att nya namn på etablerade begrepp oftast inte förbättrar verksamheten i sig, utan i stället riskerar att skapa viss förvirring.

FUB, SPSM och SKR uppger att en översyn av uttrycket utvecklings- störning även behöver genomföras inom annan relevant lagstiftning.

Skälen för regeringens förslag : Som tidigare angetts har uttrycket utvecklingsstörning funnits med länge i skollagstiftningen. På senare år har utvecklingsstörning successivt ersatts av intellektuell funktions- nedsättning, såväl internationellt som i en svensk kontext i både tal som skrift. Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) använder i dag intellektuell funktionsned- sättning i alla sammanhang förutom när myndigheterna hänvisar direkt till skollagen, då används i stället utvecklingsstörning. Även inom psykiatrin och psykologin har utvecklingsstörning slutat att användas. Regeringen gör därför bedömningen att det inte finns några skäl till att fortsätta använda uttrycket utvecklingsstörning i skollagstiftningen.

Lärarnas Riksförbund påpekar att nya namn på etablerade begrepp oftast inte förbättrar verksamheten i sig, utan i stället riskerar att skapa viss för- virring. Regeringen bedömer, i likhet med Haninge kommun och Skol- forskningsinstitutet , att uttrycket intellektuell funktionsnedsättning i dag redan används brett och att den risk för förvirring som Lärarnas Riks- förbund tror kan uppstå får anses vara försumbar. I likhet med SPSM , Folk- hälsomyndigheten , Friskolornas riksförbund och FUB anser regeringen att uttrycket intellektuell funktionsnedsättning är mer tidsenligt och mindre stigmatiserande. Som flera remissinstanser, bl.a. Skolforskningsinstitutet, Lärarförbundet och Stockholms universitet , poängterar är intellektuell funktionsnedsättning en mer klargörande benämning för vad själva funk- tionsnedsättningen innebär. Regeringen föreslår därför att utvecklings- störning byts ut mot intellektuell funktionsnedsättning i skollagen.

FUB, SPSM och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppger att en översyn av uttrycket utvecklingsstörning även behöver genomföras inom annan relevant lagstiftning. I utredningens uppdrag ingick att överväga om utvecklingsstörning som benämning på målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbild- ning för vuxna i skollagen och anslutande författningar borde ersättas. Eftersom det inte ingick i utredningens uppdrag att föreslå ändringar i annan lagstiftning saknas det beredningsunderlag för att gå fram med

Prop. 2021/22:162

123

s. 124 7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 sådana förslag. Frågan behandlas därför inte vidare inom ramen för denna proposition.

7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning

7.1 Dagens namn på skolformerna är problematiska

Målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) som särskild utbildning är enligt skollagens nuvarande formuleringar elever med utvecklingsstörning och elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktions- nedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd tillhör mål- gruppen endast om de också har en utvecklingsstörning eller en begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Enligt artikel 8 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bl.a. stereotypa uppfattningar och fördomar om personer med funktionsnedsättning bekämpas inom livets alla områden och åtgärder ska vidtas på alla nivåer i undervisningssystemet för att uppmuntra en inställning präglad av respekt för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Av artikel 24 i samma konvention framgår att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra ska få tillgång till en inkluderande utbildning och att de ska ges skälig anpassning utifrån personliga behov. Benäm- ningarna grundsärskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbild- ning som särskild utbildning, som är den del inom skolformen komvux som riktar sig till ovan nämnda målgrupp, riskerar att skapa känslan av utanförskap hos eleverna i dessa skolformer. Benämningarna kan däri- genom påverka elevernas självbild och omgivningens fördomar samt syn på eleven på ett negativt sätt och förstärka känslan av att vara en individ som inte ingår i ett ordinarie sammanhang. Benämningarna kan av eleverna som får sin utbildning där således uppfattas som nedsättande och kan leda till diskriminering, kränkningar och trakasserier.

7.2

Skolformerna för elever med intellektuell

funktionsnedsättning ska byta namn

Regeringens förslag: Skolformen grundsärskola ska byta namn till

anpassad grundskola. Skolformen gymnasiesärskola ska byta namn till

anpassad gymnasieskola. Kommunal vuxenutbildning som särskild

utbildning på grundläggande nivå ska byta namn till kommunal

vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och

kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå

ska byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning

124

på gymnasial nivå.

s. 125 7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

Därtill ska nödvändiga följdändringar med anledning av namnbytena göras i skollagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Detta gäller bl.a. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) , Skolforskningsinstitutet , Barnombudsmannen , Diskrimineringsombudsmannen , Folkhälsomyndigheten , Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) , Statskon- toret , Göteborgs och Stockholms universitet , Malmö , Nässjö och Norr- köpings kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) , Funktions- rätt Sverige , Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft , Idéburna skolors riksför- bund , Lärarförbundet , Lärarnas Riksförbund , Riksförbundet Attention , Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) , Svenska skolläkarföreningen , Sveriges Psykologförbund , och Sveriges Skolledarförbund .

Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Högskolan Kristianstad, Haninge kommun , och Region Gävleborg anger att ett namnbyte till mer tidsenliga benämningar är positivt. Mälardalens högskola uppger att de äldre beteckningarna kan upplevas som negativt laddade och leda till stigmatisering. Malmö kommun ser positivt på förslaget och uppger att namnet anpassad grundskola eller gymnasieskola tydliggör att skolan ska vara just en anpassad variant av skolformen. Internationella Engelska Skolan tillstyrker förslaget och anser att ordet anpassning visar att det handlar om att anpassa verksamhet efter elevernas behov och förutsätt- ningar. Myndigheten för delaktighet uppger att det är positivt att språkbruket följer en utveckling som har sin grund i mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter för alla. FUB välkomnar förslaget att skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola bör ersättas av mer tidsenliga benämningar eftersom de möter många elever som inte tycker om förledet sär och en hel del elever berättar att blivit utsatta nedsättande kommentarer med anspelning på ordet särskola. Även Skolväsendets Överklagandenämnd (ÖKN) bedömer att det är särskilt viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar. Malmö kommun är inte säker på att nya benämningen upplevs mindre stigmatiserande för målgruppen . Statens skolverk och Nacka kommun tillstyrker förslaget men bedömer att frågan behöver utredas vidare och att andra namn för skolformerna behöver övervägas, bl.a. för att det finns en risk att förledet anpassad blandas ihop med skrivningar i författningarna som innehåller ordet. Även SPSM, ÖKN, Norrköpings och Skellefteås kommuner, Friskolornas riks- förbund, och SKR , är positiva till ett namnbyte men anser att det finns risk att namnet kan innebära förvirring. Sveriges Skolledarförbund håller med om att det finns risk för förvirring men anser att fördelarna av att det mer stigmatiserande förledet sär tas bort överväger tydligt.

Skolforskningsinstitutet stödjer förslaget om ett namnbyte och har inget att invända mot benämningarna så länge inga bättre förslag på namn aktua- liseras, då de inte har några egna bättre förslag. Skolverket ifrågasätter även om det är klokt att efter så kort tid åter byta namn på komvux som särskild utbildning och anser att det är överflödigt med ett eget särskiljande

Prop. 2021/22:162

125

s. 126 7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 namn för den delen som motsvarar den utbildning som ges inom nuvarande träningsskolan (komvux som särskild utbildning på grund- läggande nivå). Skolforskningsinstitutet anser att namnet anpassad kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå ska användas i stället då det är mer enhetligt i förhållande till de föreslagna namnen för grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Statens skolinspektion är positiva till ett namnbyte men avstyrker utredningens förslag på namn eftersom det nya namnet kan innebära risk för sammanblandning mellan stödinsatserna extra anpassning och anpassad studiegång, och mottagande i anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. Myndigheten ser även en risk att benämningen anpassad grundskola kan uppfattas som en ytterligare stödåtgärd inom ramen för grundskolan.

Bland andra Anders Ljungstedts gymnasium avstyrker förslaget efter- som det nya förslaget fortfarande är ett särskiljande. Anders Ljungstedts gymnasium uppger att det nya namnet kan skapa förvirring. Deras förslag

på nytt namn för gymnasiesärskola är 4-årigt nationellt program - 4NP.

Skälen för regeringens förslag

Skolformerna behöver byta namn

Skolan ska vara en plats som är fri från kränkande behandling och

trakasserier där alla elever upplever trygghet och där det finns en

ömsesidig respekt mellan såväl elever som mellan lärare och elever. Som

anges ovan har Sverige åtagit sig att bekämpa stereotypa uppfattningar och

fördomar samt uppmuntra en inställning präglad av respekt för

rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom alla nivåer i

undervisningssystemet. Det finns dock elever som är mottagna i bl.a.

grundsärskolan som i dag upplever att de utsätts för kränkningar baserad

på skolformens namn. Elever upplever exempelvis att mellanledet sär i

namnet grundsärskola signalerar att eleverna är annorlunda och särskilda

på ett sätt som uppfattas negativt. Enligt regeringen är det inte acceptabelt

att elever upplever sig utsatta i skolan utifrån den skolform de går i. Att

benämningen på skolformerna används nedsättande och innebär att elever

kan löpa risk att utsättas för eller bli utsatt för kränkande behandling är

enligt regeringen inte en ordning som kan accepteras. Regeringen bedömer

därför att skolformen grundsärskolan bör byta namn till anpassad

grundskola. Skolformen gymnasiesärskola bör byta namn till anpassad

gymnasieskola. De två delar inom komvux som benämns kommunal

vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå och

kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå bör

byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på

grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå. De nya namnen innebär

inte att målgruppen för skolformerna ändras.

Malmö kommun som är positiva till ett namnbyte uppger att det inte är

säkert att den nya benämningen upplevs som mindre stigmatiserande för

målgruppen, utan att det behövs fler och mer genomgripande insatser än

en ny benämning. Regeringen föreslår i denna proposition en rad åtgärder

för att stärka utbildningen för elever med en intellektuell

funktionsnedsättning där ett namnbyte på skolformerna är en del.

126

Regeringen bedömer att ordet anpassad inte löper samma risk att uppfattas

s. 127 7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

som stigmatiserande som ordet särskild och mellanledet sär och delar Skolväsendets överklagandenämnds (ÖKN) åsikt om att det är viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar.

Skolinspektionen ser med de föreslagna nya benämningarna en risk att skolgången i en skolform benämnd anpassad grundskola kan uppfattas som en ytterligare stödåtgärd inom ramen för grundskolan. Enligt Skolinspektionen är skollagen öppen för att utbildningen i grundsärskolan också kan omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samtidigt får allt fler grundsärskoleelever sin utbildning som integrerade elever i grundskolan. Enligt Skolinspektionen behöver steget till ett mottagande i skolformen därför vara tydligt och begripligt för alla berörda, inte minst då själva undervisningen kan ges i kombinerad form eller integrerat i grundskola. Regeringen vill vara tydlig med att förslaget inte innebär att processen för mottagande i grundsärskolan ändras i och med bytet av namn på skolformerna. Det är i dag inte möjligt att besluta om att mottagande av en elev till grundsärskolan inom ramen för enbart ett beslut om ett åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 § skollagen. För att bli mottagen i grundsärskolan kommer det fortsatt att krävas en pedagogisk, social, medicinsk och psykologisk utredning med fastställande av en intellektuell funktionsnedsättning för att en elev ska kunna mottas (7 kap. 5 § skol- lagen).

Varför ska ordet anpassad användas?

Det som karakteriserar bl.a. grundsärskolan och gymnasiesärskolan i dag är att de är anpassade utifrån målgruppens behov. Att använda anpassad i namnet för skolformen visar att det handlar om att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov och förutsättningar. Som angetts ovan bedömer regeringen att ordet anpassad inte löper samma risk att uppfattas som stigmatiserande som ordet särskild och mellanledet sär. Regeringen delar SPSM:s uppfattning att ordet anpassad redan är etablerat och signalerar en mer flexibel utbildning samt ligger i linje med de rättigheter som lyfts fram i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Benämningen anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola uttrycker att hela utbildningen är anpassad, men den beskriver inte i vilken omfattning och på vilket sätt, något som i sig kan ses som positivt. Samtidigt indikerar benämningen anpassad att utbildningen inte kan vara lika för alla utan ska anpassas individuellt.

En stor andel remissinstanser som är positiva till att skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola byter namn, däribland Skolverket , Skolinspektionen, ÖKN , SPSM, Skolforskningsinstitutet, Hällefors, Norr- köpings och Stockholms kommuner och Skellefteå kommun är oroliga för en sammanblandning av begrepp. Remissinstanserna anser att de före- slagna namnen kan bidra till förvirring eftersom ordet anpassningar förekommer på flera ställen i skollagstiftningen. Enligt Skolverket är förledet anpassad problematiskt eftersom alla skolformer enligt regleringarna ska anpassas utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. Detta är således inte något som särskiljer just grundsärskola och gymnasiesärskola varför benämningarna kan riskera att leda till missförstånd.

Prop. 2021/22:162

127

s. 128 7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Som Skolverket anför återfinns anpassning redan i skolförfattningarna och de föreslagna namnen ska givetvis inte blandas samman med skollagens extra anpassning eller anpassad studiegång. Regeringen medger att förslaget på namn inte är optimalt, givet risken för missuppfattningar, men kan samtidigt konstatera att trots att en bred majoritet av remissinstanserna är för ett namnbyte är det mycket få remissinstanser som fört fram förslag på andra namn som kan användas. Som anges ovan delar regeringen ÖKN:s åsikt att det är viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar. Mot den bakgrunden ser regeringen det heller inte som lämpligt att som Skolverket och Nacka kommun föreslår återigen utreda frågan om ett namnbyte eftersom resultatet av en sådan skulle dröja och eleverna fortsatt kan uppleva sig utsatta för kränkande behandling baserat på skolformernas namn. Regeringen delar även Skolforskningsinstitutets bedömning att det finns en stor enighet om att mellanledet sär ska tas bort från namnet i de berörda skolformerna. Regeringen ser det som troligt att den förvirring som eventuellt kan uppstå är övergående i takt med att de nya namnen etablerar sig. Regeringen bedömer därför, precis som Sveriges Skolledarförbund, att nyttan av ett namnbyte i och med att mellanledet sär tas bort överväger de negativa aspekterna av att det kan uppstå en del förvirring i ett inledande skede.

128

Anders Ljungstedts gymnasium avstyrker förslaget eftersom benäm- ningarna anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola fortfarande är ett särskiljande. Med det nya namnförslaget behöver eleverna tala om att utbildningen är anpassad och inte följer normen för den vanliga skolan. Som regeringen angett är den medveten om att de föreslagna namnen inte är optimala, men anser ändå att det är viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar. Regeringen delar inte Anders Ljungstedts gymnasiums uppfattning om att gymnasiesär- skolan ska heta 4-årigt nationellt program eftersom det namnet skulle riskera att utesluta de elever som ges sin utbildning på ett individuellt program inom ramen för gymnasiesärskolan. Regeringens förslag är därför att grundsärskola och gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola.

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

Sedan den 1 juli 2020 finns ingen separat skolform som riktar sig specifikt till vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det som tidigare var särskild utbildning för vuxna (särvux) utgör nu två nya delar inom skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) och benämns kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå (prop. 2019/20:105). Som anges ovan före- slår nu regeringen att komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

Skolverket anser att när det gäller komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå är själva namnbytet problematiskt eftersom benämningen nyligen ändrats. Skolverket menar

s. 129 7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning Kontrollera mot PDF

att det kan ifrågasättas om det är klokt att åter byta namn efter så kort tid. Prop. 2021/22:162 Regeringen delar uppfattningen att det är olyckligt att två namnbyten

kommer med relativt kort tid emellan. I ovan nämnda proposition anförde regeringen att det föreslagna namnbytet på utbildningen troligtvis kan minska upplevelsen av utanförskap. Som tidigare angetts i detta avsnitt bedömer regeringen att ordet särskild löper risk att uppfattas som stigmatiserande varför det finns skäl för ett namnbyte. Eftersom det för grundsärskolan och gymnasiesärskolan föreslås att förledet anpassad ska användas i stället för mellanledet sär är det enligt regeringen rimligt att även ordet särskild ersätts med samma ord för den utbildning inom komvux som riktar sig till samma målgrupp.

Skolforskningsinstitutet föreslår att förledet anpassad, liksom för de övriga skolformerna, hamnar först så att utbildningen benämns anpassad kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå respektive på gymna- sial nivå. Till skillnad från grundsärskolan och gymnasiesärskolan som är egna skolformer ingår komvux som särskild utbildning i dag i skolformen komvux. Att som Skolforskningsinstitutet föreslår låta anpassad hamna först i namnet innebär att den del inom komvux som riktar sig till elever med utvecklingsstörning återigen skulle urskilja sig genom sitt namn i förhållande till de övriga delarna som ingår i skolformen. Regeringen bedömer därför att namnet ska vara komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

Vidare anför Skolverket att det inte behövs ett eget särskiljande namn för den del som motsvarar utbildning som ges inom nuvarande tränings- skolan, dvs. komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå. Anledningen till det är att den nivån endast innehåller tre ämnesområden och namnet som föreslås är långt. Skulle den nivån behöva pekas ut uppger Skolverket att det är tillräckligt att använda ämnesområden för att tydlig- göra vilken utbildning som avses.

Som anges ovan finns det kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Elever inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå kan läsa kurser som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan eller läsa kurser som motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan. Komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå är som Skolverket uppger alltså inte enbart till för elever som läser kurser motsvarande den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan, utan omfattar även andra elever. Enligt regeringen kommer det nya namnet inte heller att bli längre än vad det är i dag, eftersom det endast är ett ord som byts ut.

Ytterligare konsekvenser av att ordet sär tas bort

Som en konsekvens av att benämningarna grundsärskolan och gymna- siesärskolan ändras till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola föreslår utredningen att även andra, till dessa skolformer hörande benämningar utmönstras ur skollagen och ersätts.

Skolverket bedömer att det vore olyckligt att ha identiska benämningar som, beroende på skolform, refererar till olika företeelser eller olika innehåll eftersom det finns en risk för sammanblandning. I de fall

benämningen avser olika företeelser, eller olika innehåll, bör andra

129

s. 130 8 En gemensam anpassad grundskola Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 benämningar formuleras som är unika i syfte att undvika samman- blandning. Regeringen delar Skolverkets synpunkt att det vore olyckligt om benämningarna skulle sammanblandas. Det ska enligt regeringen hos en elev eller dess vårdnadshavare inte råda något tvivel om vad en benämning avser. Regeringen bedömer därför att det finns anledning att justera benämningarna i förhållande till utredningens förslag. Gymnasie- särskolearbete bör därför i stället benämnas gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola och gymnasiesärskolepoäng bör benämnas gymnasie- poäng i anpassad gymnasieskola. Vidare bör benämningen gymnasie- särskoleutbildning ersättas med utbildning i anpassad gymnasieskola. Vad gäller gymnasiesärskolebevis föreslår regeringen att det i stället benämns gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.

När det gäller den kommunala vuxenutbildningen bör benämningen den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar tränings- skolan inom grundsärskolan ersättas med den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i den anpassade grundskolan. Detta är en direkt följd av regeringens förslag att avskaffa benämningen träningsskolan, se avsnitt 8.

8 En gemensam anpassad grundskola

8.1 Benämningen träningsskola har spelat ut sin roll

Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inom grundsärskolan finns en särskild inrikt- ning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (11 kap. 2 och 3 §§ skollagen).

Inriktningen träningsskola fanns redan i 1985 års skollag och vid in- förandet av den nuvarande skollagen bedömdes att inriktningen skulle vara kvar som en del av grundsärskolan. I förarbetena betonades samtidigt att utbildningen för de elever som placerades i träningsskolan skulle utformas flexibelt utifrån elevens behov och förutsättningar (prop. 2009:10/165 s. 386). Det är huvudmannen för utbildningen som avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesom- råden. Rektorn får även besluta om en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det (11 kap. 8 § skollagen).

130

s. 131 8.2 Benämningen träningsskola ska tas bort Kontrollera mot PDF

8.2 Benämningen träningsskola ska tas bort

Regeringens förslag: Benämningen träningsskola ska tas bort ur skol- lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk . Specialpedagogiska skolmyndigheten , Statens skolinspektion , Diskri- mineringsombudsmannen , Integritetsskyddsmyndigheten , Jämställdhets- myndigheten , Socialstyrelsen , Statskontoret , Malmö universitet , Haninge , Ljusdals och Öckerö kommuner , Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Autism- och Aspergerförbundet , Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft , Lärar- förbundet , Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklings- störning (FUB) , Svenska skolläkarföreningen , Sveriges Psykologförbund och Sveriges Skolledarförbund .

Lärarförbundet och SKR uppger att benämningen träningsskola leder till en onödig kategorisering och riskerar att leda till inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar. Myndigheten för delaktighet anser att det är positivt att språkbruket följer en utveckling som har sin grund i mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter för alla. Internationella Engelska Skolan och Lärarförbundet är av uppfattningen att det fortsättningsvis kommer finnas möjligheter att organisera utbildningen utifrån elevernas förutsättningar. Stockholms universitet som tillstyrker förslaget att träningsskola tas bort ur författningen vill peka på att det därigenom riskeras ett osynliggörande eller åsidosättsättande av elever som har en omfattande intellektuell funktionsnedsättning i kombination med andra funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser.

Haninge kommun tillstyrker förslaget men anser att namnen ämnesom- råden och ämnen behöver förändras, då framför allt ämnen kan vara förvir- rande för både vårdnadshavare och skolpersonal då begreppet ämnen används i stor utsträckning inom skolan i andra syften och väcker associationer till annat än grundsärskolans inriktning.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget, så länge skolpengen och finansieringen av fristående grundsärskolor inte utretts bättre i samband med förslaget till ändring. Enligt förbundet ställer den aktuella elevgruppen stora krav på resurser och är förenad med betydligt högre kostnader. I dag delar många kommuner upp bidraget till fristående grundsärskolor utifrån om eleverna undervisas i träningsskola eller inte. Förbundet anser därför att skolpengen för elever i grundsärskolan därmed måste differentieras i högre grad utifrån elevernas behov. Lärarnas Riksförbund avstyrker förslaget och anser att träningsskola bör finnas kvar som benämning för en långsiktig garanti för elever som har behov av att undervisas i ämnesområden.

Skälen för regeringens förslag : Många elever i grundsärskolan har en ojämn begåvningsprofil och kan därför behöva få merparten av sin undervisning i s.k. ämnesområden, vilket de i dag får inom ramen för träningsskolan. Dessa elever kan dock samtidigt ha möjlighet att följa undervisningen i ämnen. Som angetts tidigare ska grundsärskolan vara en flexibel skolform för eleverna som ska ges möjlighet att läsa ämnen, ämnesområden och, om möjligt, ämnen i grundskolan. Ambitionen att

Prop. 2021/22:162

131

s. 132 8.2 Benämningen träningsskola ska tas bort Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 grundsärskolan ska vara en flexibel skolform står dock i motsats till den uppdelning mellan träningsskolan och övriga grundsärskolan som görs i

styrdokumenten. Regeringen bedömer på samma sätt som Lärarförbundet

och SKR att det finns en risk för att benämningen träningsskola medför

inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar på de elever som läser

ämnesområden. Som anges ovan bestämmer huvudmannen om en elev

huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Samtidigt får rektorn

besluta om en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden.

Det faktum att elever kan kategoriseras som elever i träningsskolan och

därmed inte ges möjlighet att läsa ett eller flera ämnen, trots att de skulle

ha förutsättningar till det, motverkar tanken om att grundsärskolan ska ge

varje elev möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga.

En sådan ordning är inte acceptabel. Vidare är benämningen träningsskola

överflödig, eftersom variationen inom grundsärskolan ändå framgår

genom att grundsärskolans elevgrupp beskrivs som att det finns elever som

läser ämnen eller ämnesområden, alternativt en kombination av båda

(11 kap. 5 § skollagen). Regeringen bedömer därför att benämningen

träningsskola ska tas bort ur skollagen.

Haninge kommun tillstyrker förslaget och anser att beteckningarna

ämnesområden och ämnen behöver förändras då framför allt ämnen kan

vara förvirrande för både vårdnadshavare och skolpersonal, då ordet

ämnen används i stor utsträckning inom skolan i andra syften och väcker

associationer till annat än grundsärskolans inriktning. Som angetts tidigare

är syftet med utbildningen i grundsärskolan i det närmaste identiskt med

syftet i grundskolan. Ett skäl för det är att samverkan mellan skolformerna

ska kunna utvecklas. Regeringen är mån om att bestämmelserna för bl.a.

grundskolan och grundsärskola inte ska skilja sig åt om det inte finns skäl

som talar för det och ser därför inte skäl att ändra benämningarna ämnen

och ämnesområden i grundsärskolan.

Lärarnas Riksförbund avstyrker förslaget och uppger att träningsskolan

som benämning bör finnas kvar som en långsiktig garanti för elever som

har behov av att undervisas i ämnesområden. Det faktum att benämningen

träningsskola tas bort ur skollagen innebär enligt regeringen inte att

möjligheten att läsa ämnesområden kommer att försämras. I likhet med

Internationella Engelska Skolan, Lärarförbundet och SKR konstaterar

regeringen att även om benämningen träningsskola tas bort kommer det

fortsatt att finnas möjligheter att organisera utbildningen på ett sätt som

ger elever de bästa förutsättningarna att utvecklas så långt som möjligt

utifrån sina förutsättningar. På samma sätt som hittills kommer det att vara

huvudmannen som beslutar om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller

ämnesområden och rektor som avgör om eleven ska läsa en kombination

av ämnen och ämnesområden.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget, så länge skolpengen och

finansieringen av fristående grundsärskolor inte utretts bättre i samband

med förslaget till förändring. Enligt förbundet ställer den aktuella

elevgruppen stora krav på resurser och är förenad med betydligt högre

kostnader. I dag delar många kommuner upp bidraget till fristående

grundsärskolor utifrån om eleverna undervisas i träningsskola eller inte,

med olika belopp som motsvarar kostnaderna i sin egen verksamhet.

Förbundet anser därför att skolpengen för elever i grundsärskolan därmed

132

måste differentieras i högre grad utifrån elevernas behov. Med tanke på de

s. 133 9 Elevens val i grundsärskolan ska tas bort Kontrollera mot PDF

svårigheter som finns i dag för att erhålla tilläggsbelopp för elever i Prop. 2021/22:162 grundsärskolan med extraordinära behov måste denna fråga lösas innan

någon förändring sker. Regeringens förslag innebär att benämningen träningsskola tas bort ur skollagen, i övrigt kommer förslaget inte innebära några ändringar varken i verksamheterna eller i något kopplat till grundbeloppet eller det tilläggsbelopp som enskilda huvudmän kan söka. Regeringen ser därför inte att det finns skäl att inom ramen för denna proposition hantera frågan om att differentiera skolpengen för elever i grundsärskolan i högre grad.

9 Elevens val i grundsärskolan ska tas bort

9.1 I grundsärskolan finns i dag elevens val

För att bereda elever större möjligheter att välja fördjupning i skolans ämnen föreslog regeringen 1992 att det skulle införas elevens val i timplanen (prop. 1992/93:220 s. 63). Elevens val infördes i samband med att läroplanen för de obligatoriska skolformerna, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 beslutades.

I grundsärskolan ska det, utöver undervisningen i ämnen eller ämnesområden, finnas elevens val (11 kap. 6 § skollagen). Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden för ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2 i skolförordningen (2011:185). I grundsärskolans ämnen uppgår den totala garanterade undervisnings- tiden till 6 890 timmar, varav 150 timmar är fördelade på elevens val. Den totala garanterade undervisningstiden för elever i grundsärskolans som läser ämnesområden uppgår till 6 665 timmar, varav 190 timmar är fördelade på elevens val.

I samband med att undervisningstiden i timplanen för ämnena matematik och idrott och hälsa utökades under åren 2018–2021 i bl.a. grundsärskolan har antalet timmar i elevens val för elever som läser ämnen i grundsärskolan minskats från 195 timmar till 150 timmar. För elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan har antalet timmar i elevens val inte minskats, de uppgår fortsatt till 190 timmar. I grundskolan, special- skolan och sameskolan har motsvarande minskningar av antalet timmar i elevens val genomförts som för grundsärskolans ämnen.

9.2

Elevens val ska avskaffas i grundsärskolan

Regeringens förslag: Bestämmelser om elevens val i grundsärskolan

ska avskaffas.

Regeringens bedömning: De frigjorda timmarna från elevens val för

elever som läser ämnen bör omfördelas så att de naturorienterande

ämnena uppgår till 650 timmar och de samhällsorienterande ämnena till

790 timmar.

De frigjorda timmarna från elevens val för elever som läser ämnes-

områden bör omfördelas så att de fem ämnesområdena estetisk verk-

133

s. 134 9 Elevens val i grundsärskolan ska tas bort Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 samhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighets- uppfattning uppgår till 1 015 timmar. Fördelningsbar undervisningstid bör uppgå till 1 590 timmar.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med utredningens för- slag. Utredningen föreslår att det ska införas fördelningsbar tid i skollagen.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har några invändningar mot förslaget. Statens skolverk tillstyrker förslaget under förutsättning att ett motsvarande beslut om fördelning av undervisningstid beslutas för grundskolan.

Skälen för regeringens förslag och bedömning : Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden (11 kap. 6 § skollagen). Huvud- mannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val (10 kap. 5 § skolförordningen). Undervisningen som bedrivs i elevens val är mycket skiftande mellan såväl huvudmän som skolor. Eftersom den skiljer sig avsevärt mellan såväl huvudmän som mellan skolor är det inte möjligt att ge en allmängiltig beskrivning av undervisningen. Vanliga aktiviteter är dock fördjupning i något ämne eller temadagar. I Skolverkets redovisning av uppdraget om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2020/00527) framför Skolverket bl.a. att elevernas valmöjligheter när det gäller elevens val i många fall är begränsade på grund av att skolor inte kan erbjuda särskilt stor variation av aktiviteter. Det gäller särskilt på mindre skolenheter. Utbudet av olika aktiviteter styrs ofta av vilka lärarresurser som står till förfogande snarare än att undervisningen utgår från elevernas önskemål. Vidare finns det enligt Skolverket osäkerhet om i vilken grad nuvarande undervisningstid i elevens val används på ett effektivt sätt av eleverna.

Som framgår ovan har timmarna i elevens val i grundsärskolan under flera år successivt minskat. På grund av den kraftiga reduceringen av den garanterade undervisningstiden för elevens val som genomförts under de senaste åren och det ofta begränsade utbudet av valmöjligheter för eleverna anser regeringen att det inte är möjligt att fullt ut uppfylla de ursprungliga intentionerna med elevens val. Mot bakgrund av ovanstående gör regeringen därför bedömningen att elevens val ska tas bort i bestämmelserna och att timmarna för elevens val bör fördelas på andra ämnen och ämnesområden. Regeringen avser också överväga en översyn av timplanen för ämnen i grundsärskolan.

Statens skolverk anser att regeringen även bör ta beslut om att fördela undervisningstid i grundskolan i enlighet med Skolverkets förslag som redovisades i mars 2021 (U2020/00527). I redovisningen föreslår Skolverket att elevens val tas bort i bl.a. grundskolan och att timmarna för elevens val fördelas på andra ämnen. Regeringen är mån om att det inte ska finnas skillnader mellan de obligatoriska skolformerna, om det inte finns skäl som talar för det. Regeringen saknar i dagsläget ett beredningsunderlag för att genomföra en motsvarande ändring i grundskolan, varför denna fråga inte behandlas vidare inom ramen för denna proposition.

134

s. 135 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

10

En möjlighet att överklaga beslut om att

Prop. 2021/22:162

låta en elev gå om en årskurs

10.1 Ingripande beslut kan som regel överklagas

Bestämmelser om uppflyttning av elever till en högre årskurs finns i skolförordningen. Varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas (4 kap. 4 § skolförordningen). Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Vidare får rektorn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs. Rektorn får även besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det (4 kap. 5–7 §§ skolförordningen). Rektorns beslut går i dag inte att överklaga (15 kap. 1 § skolförordningen).

För läsåret 2019/20 redovisar Skolverket i den officiella statistiken att 0,31 procent av alla elever i grundskolan (inklusive förskoleklassen), det vill säga 3 714 elever, varav 57 procent är pojkar, inte gick vidare till en högre årskurs utan fanns kvar i samma årskurs som föregående läsår. Det var vanligast att elever gick om årskurs 9, följt av årskurs 1.

I skollagen finns det flera beslut som rektorn kan fatta som är av ingripande karaktär för eleven. Det kan t.ex. röra sig om beslut om särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång. Sådana beslut är möjliga att överklaga. Som angetts ovan kan däremot ett beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs inte överklagas. Detta trots att ett sådant beslut för den enskilde eleven kan uppfattas som minst lika ingripande som ett beslut om t.ex. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp.

10.2

Det ska bli möjligt att överklaga beslut om att

en elev ska gå om en årskurs

Regeringens förslag: En rektor ska få besluta att en elev i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs,

om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens

utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven.

Om det finns synnerliga skäl ska rektorn även utan medgivande från

elevens vårdnadshavare få besluta att eleven ska gå om en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om att en elev

ska gå om en årskurs. Rektorns beslut ska kunna överklagas till

Skolväsendets överklagandenämnd.

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i skolförordningen om

att en rektor får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre

135

s. 136 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 årskurs och att rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare får be- sluta att en elev ska gå om en årskurs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan bör upphävas.

Det bör framgå av avgångsintyget om det har fattats beslut att en elev ska gå om en årskurs.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk , Specialpedagogiska skolmyndigheten , Statens skolinspektion , Skolväsen- dets överklagandenämnd , Skolforskningsinstitutet , Diskrimineringsom- budsmannen , Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU) , Högskolan Kristianstad , Karlstads universitet , Förvalt- ningsrätten i Luleå, Nässjö , Stockholms och Öckerö kommuner, Funk- tionsrätt Sverige , Sveriges Kommuner och Regioner, Föräldraalliansen Sverige , Idéburna skolors riksförbund , Lärarnas Riksförbund , Riksför- bundet Attention, och Sveriges Skolledarförbund .

Statens skolverk och Skolväsendets överklagandenämnd uppger att förslaget stärker elevernas rättssäkerhet i en fråga som kan få långtgående konsekvenser för dem. Folkhälsomyndigheten anser att såväl medicinska och psykologiska som pedagogiska aspekter bör beaktas innan beslut tas om att gå om en klass, och att samråd med elevhälsan därför bör ske inför ett sådant beslut, vilket också bör framgå i bestämmelsen.

Leksands kommun är positiv till förslaget men framför att det riskerar att underminera skolans pedagogiska auktoritet. Även Sveriges Skolledar- förbund uppger att förslaget kan få effekter för skolans auktoritet men också på vilka arbetsuppgifter som skolledarna lägger sin arbetstid på.

Nacka kommun tillstyrker förslaget men anser inte att bestämmelsen ska ändras så att vårdnadshavarna får avgörande inflytande över beslutet. Kommunen anser däremot att regleringen som avser hemkommunens prövning ska tas bort som en följd av förslaget.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget eftersom förbundet anser att det finns problem med att få ersättning för det sista år eleven ska gå för att fullgöra utbildningen. Lärarförbundet avstyrker förslaget eftersom möjligheten att överklaga ett sådant beslut skulle innebära att en fråga som i grunden bygger på pedagogiska avväganden skulle avgöras av jurister och inte av lärarprofessionen. Staffanstorps kommun avstyrker förslaget och uppger att det saknas motiv för att tillåta överklagande för ett sådant beslut. Beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs fattas utifrån barnets bästa och i samråd med vårdnadshavare. Om ett beslut fattas mot vårdnadshavares vilja fattas beslutet utifrån barnets bästa. Internationella Engelska Skolan avstyrker förslaget och menar att en möjlighet att överklaga beslutet skulle dels innebära ett underkännande av de bedömningar som den samlade professionsstyrkan inom skolan gjort, dels försena den insats som skolan planerat för att ge eleven förstärkta möjligheter att nå kunskapskraven.

136

s. 137 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Prop. 2021/22:162

Frågor om att en elev ska gå om en årskurs bör regleras i lag

Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna ska

meddelas genom lag om de gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt

avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.

Samma sak gäller för föreskrifter om kommunernas befogenheter.

Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter på

dessa områden, förutom i vissa närmare angivna frågor (8 kap. 2 § första

stycket 2 och 3 och 8 kap. 3 § regeringsformen).

Frågan om en rektors möjlighet att besluta att en elev ska gå om en

årskurs avser skyldigheter för enskilda. Föreskrifter om sådana beslut

innebär även att kommunala skolhuvudmän ges befogenheter. Av dessa

anledningar krävs stöd i lag för föreskrifter om en rektors möjlighet att

besluta att en elev ska gå om en årskurs.

Bestämmelserna om beslut av detta slag bör enligt regeringen finnas i

det kapitel i skollagen som innehåller bestämmelser om skolplikten och

dess längd.

Bestämmelserna om att neka uppflyttning till högre årskurs och om att

gå om bör slås samman

Det finns inga förarbetsuttalanden som förklarar varför man i 4 kap. 5 §

skolförordningen valde uttrycket ”att en elev inte ska flyttas till närmast

högre årskurs” medan man i den därpå följande bestämmelsen om

vårdnadshavarens initiativrätt (4 kap. 6 §) i stället använde uttrycket ”gå

om en årskurs”. Den enda skillnaden mellan bestämmelserna som med

säkerhet går att utläsa är att 4 kap. 5 § tar sikte på att neka en elev

uppflyttning vid slutet av ett genomgånget läsår, medan bestämmelsen i

4 kap. 6 § inte tycks knuten till någon särskild tidpunkt på läsåret och att

den förutsätter vårdnadshavarens begäran att en elev ska gå om en årskurs.

Det är således möjligt att tänka sig att 4 kap. 6 § kan tillämpas för att

exempelvis flytta ned och låta en elev som redan påbörjat årskurs 3 gå om

årskurs 2.

Det finns enligt regeringen flera skäl som talar för att bestämmelserna

bör slås samman. Skillnaden att det i ena fallet krävs vårdnadshavarens

begäran torde sakna reell betydelse då ett beslut om att neka en elev att

flytta upp till nästa årskurs i stort sett aldrig fattas utan vårdnadshavares

medgivande. För en sammanslagning talar också de stora förändringar som

skollagen genomgått bl.a. när det gäller bestämmelserna om extra

anpassningar och särskilt stöd. Det får nämligen förutsättas att i stort sett

samtliga de elever som kan komma i fråga för att gå om en årskurs, liksom

de som nekas uppflyttning till närmast högre årskurs, har varit föremål för

såväl extra anpassningar som särskilt stöd och i många fall båda delarna.

Eftersom en huvudman fortlöpande ska informera eleven och elevens

vårdnadshavare om elevens utveckling föregås sådana insatser regel-

mässigt av kontakter med såväl eleven som dennes vårdnadshavare. När

det gäller åtgärdsprogram i samband med att en elev ges särskilt stöd ska

eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett sådant

utarbetas. En rektors beslut att inte flytta upp en elev till närmast högre

årskurs eller att en elev ska gå om en årskurs i grundskolan, grund-

särskolan, specialskolan eller sameskolan är rimligtvis en åtgärd som

137

s. 138 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 berörs i samband med dessa kontakter mellan skola och vårdnadshavare. Det enda som återstår av innebörden i bestämmelsen i 4 kap. 6 § andra stycket skolförordningen är därmed en rätt för en elevs vårdnadshavare att initiera ett eventuellt rektorsbeslut om att eleven ska gå om en årskurs samt det faktum att bestämmelsen inte, till skillnad från regeln i 4 kap. 5 § skolförordningen, tycks vara knuten till tidpunkten för uppflyttning till närmast högre årskurs. Det framstår enligt regeringen därför som ändamålsenligt att slå samman de två bestämmelserna till en. En gemensam bestämmelse har dessutom den fördelen att den är mer flexibel i den meningen att den kan användas för samtliga de fall där det finns behov av att en elev går om en årskurs.

138

Regeringen föreslår därför att bestämmelserna i 4 kap. 5 § och 6 § andra stycket skolförordningen slås samman till en gemensam bestämmelse.

Uttrycket att gå om en årskurs är ett betydligt mer vedertaget uttryck än att inte flyttas upp till närmast högre årskurs. Det beskriver också tydligare vad det faktiskt är fråga om. Därtill framstår uttrycket att inte flyttas upp till närmast högre årskurs som problematiskt i de fall där det är fråga om en elev som ska gå om den sista årskursen, vilken dessutom är den årskurs i vilken detta oftast sker, eftersom det i dessa fall inte finns någon högre årskurs att neka uppflyttning till. Uttrycket gå om medför inte att rektorns beslut knyts till tidpunkten då eleverna i en årskurs ska flytta upp till nästa årskurs. Genom att använda sig av uttrycket gå om kan beslutet också fattas vid andra tidpunkter under läsåret. Därigenom fungerar den föreslagna lagbestämmelsen för båda de situationer som avses.

Skolförordningen innehåller också en bestämmelse i 4 kap. 4 § andra stycket om att varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan vid slutet av läsåret ska flyttas till närmast högre årskurs. Eftersom den bestämmelsen inte har någon koppling till möjligheten att överklaga en rektors beslut att en elev inte ska flyttas upp eller gå om en årskurs utan snarare har karaktären av ren upplysningsbestämmelse bör den förbli i skolförordningen.

Skolförordningen innehåller även bestämmelser som rör flyttning till högre årskurser än den som en elev redan tillhör eller normalt ska tillhöra. Enligt dessa bestämmelser får rektorn besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Eftersom sådana beslut enbart får fattas om vårdnadshavaren ger sitt samtycke saknas det skäl att göra dem överklagbara. Även dessa bestämmelser bör alltså förbli i skolförordningen.

Ett beslut att en elev ska gå om en årskurs ska vara möjligt att överklaga

Som nämnts tidigare utgör en rektors beslut att inte flytta en elev till närmast högre årskurs eller att en elev ska gå om en årskurs en för eleven mycket ingripande åtgärd. I dag får ett sådant beslut inte överklagas. Samtidigt är det möjligt att överklaga andra beslut som fattas av rektorn och som anses ha stor betydelse för eleven, såsom beslut om åtgärds- program, särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskild och anpassad studiegång.

s. 139 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

För att en rektor ska kunna fatta ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör det krävas att detta, med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt, är det som framstår som lämpligast för eleven. Dessa förutsättningar bör endast kunna anses vara uppfyllda om eleven har betydande svårigheter att nå kunskapskraven och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon gick om en årskurs. Det bör således handla om elever som redan ges särskilt stöd och har åtgärds- program, men där dessa åtgärder inte är tillräckliga. Bedömningen ska dessutom vara att elevens individuella förutsättningar att nå de kunskaps- krav som minst ska uppnås i slutet av årskurs 3, 6 och 9 förbättras om eleven får gå om en årskurs. En rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs måste alltså vara mycket välgrundat, noggrant utrett och väl dokumenterat med de skäl som rektorn anser finns för att fatta ett sådant beslut. Det ska vidare utgå från elevens möjlighet till bättre förutsättningar att nå så långt som möjligt i sina resultat och sin kunskapsutveckling. Regeringen vill i sammanhanget understryka att möjligheten att gå om en årskurs aldrig får användas som ett alternativ till en elevs rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det får med andra ord inte vara så att en elev måste gå om en årskurs för att skolan inte uppfyllt sina skyldigheter att ge eleven stödinsatser. Även när eleven går om en årskurs är det naturligtvis viktigt att bestämmelserna i 3 kap. skollagen om stöd och särskilt stöd beaktas så att eleven får de extra anpassningar eller det särskilda stöd i skolarbetet som han eller hon behöver och har rätt till. Det är också viktigt att undervisningen anpassas efter elevens behov och förutsättningar så att ytterligare ett läsår i samma årskurs inte enbart innebär att eleven får exakt samma undervisning ett läsår till.

Flera remissinstanser, däribland Leksands kommun , Lärarförbundet , Internationella Engelska Skolan och Sverige Skolledarförbund , uttrycker en oro för att en möjlighet att överklaga riskerar att minska skolans pedagogiska auktoritet. En möjlighet att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs är enligt regeringen viktig ur rättssäkerhets- synpunkt. En sådan ordning ligger också i linje med att ett beslut om t.ex. åtgärdsprogram, särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång är överklagbara. Sådana beslut grundar sig på pedagogiska överväganden tillsammans med elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs, det vill säga gå ytterligare ett läsår i skolan, är enligt regeringens uppfattning minst lika ingripande, och grundar sig på samma typ av överväganden för den enskilde eleven. Att beslut om särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång och åtgärdsprogram men inte ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs kan överklagas framstår mot den bakgrunden som motsägelsefullt.

Regeringen föreslår därför att en rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska vara möjligt att överklaga till Skolväsendets överklagande- nämnd, alltså till samma instans som överklagande av ett åtgärdsprogram, undervisning särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång ska göras. Staffanstorps kommun uppger att det saknas motiv för att tillåta överklagande av ett beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs. Ett sådant beslut ska enligt kommunen fattas utifrån barnets bästa och i samråd med vårdnadshavare. Men om ett beslut fattas mot vårdnadshavares vilja fattas beslutet fortsatt utifrån barnets bästa.

Prop. 2021/22:162

139

s. 140 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Regeringen delar Staffanstorps kommuns uppfattning om att det är ett beslut som fattas utifrån från barnets bästa. Även beslut om särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp och beslut om anpassad studiegång fattas dock utifrån barnets bästa och kan i dag överklagas. Regeringen anser därför, i likhet med Gävle kommun, att det är rimligt att även ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska kunna överklagas.

140

Konstruktionen av bestämmelsen

Den formella juridiska konstruktionen av bestämmelsen bör enligt regeringen följa den modell som används vid antagning av elever till grundsärskolan, om än med vissa modifikationer.

Det bör av bestämmelsen tydligt framgå att beslutet ska ske med medgivande från elevens vårdnadshavare. En konsekvens av detta blir att eleven, i de fall vårdnadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att eleven ska gå om, på sedvanligt sätt ska flyttas upp till närmast högre årskurs eller fortsätter i den årskurs han eller hon för tillfället går i.

I likhet med bestämmelsen om placering i grundsärskola bör dock rektorn, i de fall det finns synnerliga skäl, ytterst ha en möjlighet att utan vårdnadshavares medgivande besluta att en elev ska gå om en årskurs. Med synnerliga skäl avses sådana situationer där det framstår som uppenbart att det inte överensstämmer med elevens behov och förutsätt- ningar att flytta upp till närmast högre årskurs eller fortsätta i den årskurs där denne för närvarande går. Det ska alltså framstå som uppenbart att eleven är i behov av att gå om en årskurs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och nå de kunskapskrav som minst ska nås.

Internationella Engelska Skolan uppger att överklagandeprocesser är tidskrävande och kraven för synnerliga skäl är extremt höga, vilket kommer medföra att elever som borde få gå om en årskurs för att bättre kunna tillgodogöra sig kunskaper inte kommer göra det för att vårdnadshavarna motsätter sig detta. Att det ska krävas synnerliga skäl innebär att rektorn bara ska använda möjligheten att fatta ett sådant beslut i strid med en vårdnadshavares vilja i undantagsfall. Vidare bör ett beslut om att gå om en årskurs inte komma som en överraskning, utan ska ha föregåtts av insatser och annat stöd. Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att få vårdnadshavarna att förstå anledningen till beslutet. Regeringen vill i sammanhanget, på samma sätt som Riksförbundet Attention , understryka vikten av att skolan har en god samverkan och dialog med elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. På så sätt är elevens vårdnadshavare införstådd med anledningen till beslutet och därmed minskar risken att vårdnadshavarna motsätter sig ett väl under- byggt beslut om att eleven ska gå om en årskurs.

Vidare bör rektorn innan ett beslut fattas om att en elev ska gå om en årskurs, oavsett om det sker med vårdnadshavarens medgivande eller inte, konsultera elevhälsan för att utröna om elevens behov av att gå om en årskurs har sin grund i behovet av pedagogiska insatser eller om det finns bakomliggande medicinska eller psykologiska orsaker till behovet. Detta för att kunna säkerställa vilka insatser som behövs. Regeringen anser dock inte som Folkhälsomyndigheten att det bör framgå av bestämmelsen att samråd ska ske med elevhälsan. Som angetts tidigare får det förutsättas att i stort sett samtliga de elever som blir föremål för denna typ av beslut har

s. 141 En möjlighet att överklaga beslut om att Kontrollera mot PDF

getts såväl extra anpassningar som särskilt stöd och eleverna borde därför Prop. 2021/22:162 redan sedan tidigare var väl kända av elevhälsans personal.

Naturligtvis ska, vilket följer av skollagen, bestämmelserna i förvalt- ningslagen (2017:900) om parts rätt att få del av och yttra sig över uppgifter i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild tillämpas i de fall en rektor beslutar att en elev ska gå om en årskurs. Det innebär att vårdnadshavare – och en elev i de fall eleven hunnit fylla 16 år

– ska ges möjlighet att yttra sig innan rektor fattar ett sådant beslut. Även för de elever som är yngre än 16 år medför bestämmelserna i skollagen om att barnets inställning så långt som möjligt ska klarläggas och barnets rätt att fritt uttrycka åsikter i alla de frågor som berör honom eller henne en skyldighet för rektorn att låta eleven yttra sig innan beslutet fattas.

I de fall rektorns beslut överklagas till Skolväsendets överklagande- nämnd ska nämnden vid sin överprövning av rektorns beslut göra en bedömning av om det, med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt, finns sådana synnerliga skäl att det är lämpligast att eleven går om en årskurs.

En rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör, i likhet med exempelvis ett beslut om åtgärdsprogram eller undervisning i särskild undervisningsgrupp, inte vara bindande för andra skolhuvudmän. Det innebär att om en elev för vilken rektorn fattat ett sådant beslut byter skola så är inte rektorn vid den mottagande skolan bunden av beslutet. Dock bör givetvis rektorn vid den mottagande skolan få information om att rektorn vid den tidigare skolan fattat ett sådant beslut. Det får också förutsättas att den mottagande rektorn gör en självständig bedömning huruvida eleven är i behov av att gå om en årskurs eller om de förhållanden som föranlett den tidigare rektorns beslut kan åtgärdas på andra sätt, så som t.ex. särskilt stöd i undervisningen. Enligt 3 kap. 12 j § skollagen ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven, och ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs får typisk sett anses vara en sådan typ av uppgift. För att definitivt säkerställa att rektorn vid den mottagande skolan får del av informationen om att det fattats beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör dock bestämmelserna i 6 kap. 17 § skolförordningen kompletteras på så sätt att det framgår av avgångsintyget att ett sådant beslut fattats.

Rektorn bör fortsatt vara den som fattar beslutet

Ett beslut av rektorn om att en elev ska gå om en årskurs är, som angetts tidigare, av mycket ingripande karaktär. Det kan därför övervägas om ett beslut med så för eleven långtgående konsekvenser i stället ska fattas av hemkommunen. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 336) anför regeringen angående skolpliktens senare upphörande att den bör prövas av elevens hemkommun, som enligt lag har det yttersta ansvaret för att skolplikten fullgörs och att denna typ av myndighetsutövning inte lämpar sig för enskilda, som i praktiken kan vara en enskild fysisk person, att utöva.

Utifrån ett sådant resonemang borde det åligga hemkommunen att pröva frågan om att en elev ska gå om en årskurs. Enligt regeringens uppfattning

är det dock lämpligare att rektorn, som är närmare eleven, även

141

s. 142 10.3 Dataskydd och sekretess Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 fortsättningsvis fattar ett sådant beslut, i synnerhet då ett sådant beslut bygger på grannlaga överväganden av framför allt pedagogisk karaktär. Därtill föreslås att beslutet som huvudregel ska fattas med medgivande från elevens vårdnadshavare. Dessutom ska rektorn, i enlighet med skollagens bestämmelser om hänsyn till barnets bästa, låta eleven själv komma till tals innan ett beslut om att eleven ska gå om en årskurs fattas. I likhet med vad som gäller för särskilt stöd i en särskild undervis- ningsgrupp bör enligt regeringens uppfattning ett sådant ingripande och pedagogisk grundat beslut om att en elev ska gå om en årskurs inte kunna delegeras vidare av rektorn.

Nacka kommun föreslår att dagens reglering som avser att hemkom- munen ska pröva frågan om skolpliktens förlängning för den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört, tas bort. Enligt kommunen är det en rimlig följdändring av förslaget till bestäm- melse om beslut för elever att gå om en årskurs. Genom att ta bort regleringen som avser hemkommunens prövning minskar byråkratin och elevperspektivet stärks genom att besluten fattas i skolan, där kunskapen om elevens behov är bäst. Regeringen delar Nacka kommuns bedömning att byråkratin i skolan behöver minskas i så stor utsträckning som möjligt. I detta fall bedömer regeringen att bestämmelsen fortsatt kommer att behövas då den kan fungera som en möjlighet för en elevs hemkommun att se till att skolpliktiga barn fullgör skolplikten. Dessutom förekommer det att elever med stöd av bestämmelsen hos kommunen begär att få förlängd skolplikt. Det vore olyckligt om dessa elever undandrogs möjlig- heten att överklaga i de fall kommunen inte medger förlängd skolplikt.

Friskolornas riksförbund uppger att om en elev har rätt att slutföra skolgången bör det inte finnas något utrymme för en kommunal prövning av frågan. Elevens rätt att fullgöra skolgången ska inte motsägas av kommunens prövning av den rätten. Enligt förbundet har beslut av en kommun om att en elev har rätt att slutföra skolgången dessvärre ofta inneburit att kommunen samtidigt beslutat att inte betala ut någon skolpeng för elevens utbildning det sista året. Förbundet anser att detta är ett problem som behöver lösas i lagstiftningen och att det ska förtydligas att eleven har rätt till skolpeng även det sista året i skolan.

I dag finns det bestämmelser i skollagen som anger att en elevs hem- kommun ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolen- heten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Tilläggs- beloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Det finns i dag redan en tydlig lagstiftning som reglerar att huvudmannen ska ges bidrag för de elever som finns vid skolenheten och regeringen ser därför ingen anledning att ändra bestämmelserna så som förbundet förespråkar.

10.3 Dataskydd och sekretess

142

Regeringens bedömning: I Skolväsendets överklagandenämnds verk- samhet kommer nödvändig behandling av personuppgifter i ärenden där

s. 143 10.3 Dataskydd och sekretess Kontrollera mot PDF

en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs överklagats att kunna ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Det finns också stöd i data- skyddslagen för nödvändig behandling av känsliga personuppgifter. Någon ytterligare dataskyddsreglering behöver därför inte införas. Det finns också en bestämmelse om sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd för uppgift om enskilds personliga förhållanden som är tillämplig om en rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs överklagas till nämnden. Några ytterligare regleringar i offentlighets- och sekretesslagen behövs inte.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft några synpunkter på bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning

Dataskydd

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), den så kallade dataskyddsförordningen, är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Den kompletteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, den så kallade data- skyddslagen. Dataskyddslagen är subsidiär till annan lag eller förordning. Det innebär att dataskyddsbestämmelser som finns i sektorsspecifika lagar och förordningar och som avviker från dataskyddslagen har företräde.

Behandling av personuppgifter som faller under dataskyddsförordning- ens tillämpningsområde får bara ske om det finns en tillämplig rättslig grund. För att en behandling av personuppgifter ska vara laglig ska den dels följa de allmänna principerna i artikel 5 i dataskyddsförordningen, dels vara tillåten enligt någon av grunderna i artikel 6.1 i förordningen. Om dessa kriterier inte är uppfyllda är behandlingen av personuppgifter inte laglig och får därmed inte utföras.

Den rättsliga grund som är aktuell när Skolväsendets överklagande- nämnd ska pröva ett överklagande av en rektors beslut ska gå om en årskurs är en uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1 e. Enligt artikel 6.1 e är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse.

För den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse gäller att den ska vara fastställd enligt artikel 6.3, av vilken framgår att den grund för behandlingen som avses i punkt 6.1 e ska fastställas i enlighet med unionsrätten, eller en medlemsstats nationella rätt som den personupp- giftsansvarige omfattas av. Av 2 kap. 2 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att utföra en

Prop. 2021/22:162

143

s. 144 10.3 Dataskydd och sekretess Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning enligt lag eller annan författning.

Enligt 27 kap. skollagen åligger det Skolväsendets överklagandenämnd att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område. Nämndens ordförande och vice ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare, och övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap både om barns och elevers förhållanden och behov och om skolverksamheten i övrigt. I 28 kap. skollagen finns bestämmelser om vilka beslut som får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. De beslut av en rektor som får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd återfinns i 28 kap. 16 § skollagen. Det är beslut om åtgärdsprogram, särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt, och anpassad studiegång.

Genom regeringens förslag kommer den nämnda bestämmelsen att utökas på så sätt att överklagandenämnden även har i uppgift att pröva överklaganden av rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs. Därigenom får uppgiften anses som fastställd i den nationella rätten. Nödvändig behandling av personuppgifter i ett sådant ärende kan därmed ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse.

Grund för behandlingen finns i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen och 2 kap. 2 § dataskyddslagen. I de fall då det i ett sådant ärende kan bli nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter (sådana som anges i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen) så kan sådan behandling ske med stöd av 3 kap. 3 § dataskyddslagen.

Regeringen gör därför bedömningen att nödvändig behandling kan ske med stöd av befintlig reglering i dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen och att det inte behövs några förslag till dataskyddsreglering.

Sekretess

Enligt regeringens förslag ska en rektors beslut att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Enligt 23 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som upp- kommit där till följd av överklagande av beslut för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Om ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs överklagas så kommer bestämmelsen om sekretess för uppgifter om enskilds personliga för- hållanden hos överklagandenämnden att vara tillämplig. Uppgifterna skyddas vid ett sådant överklagande genom befintlig reglering och någon ytterligare reglering när det gäller sekretess behövs därför inte.

144

s. 145 Ikraftträdande Kontrollera mot PDF

11

Ikraftträdande

Prop. 2021/22:162

Regeringens förslag: Lagändringarna som avser möjligheten att överklaga en rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Lagändringarna som förtydligar elevhälsans uppdrag samt att det för elevhälsans specialpedagogiska insatser ska finnas tillgång till special- pedagog eller speciallärare, de nya namnen på grundsärskolan, gym- nasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå och lagändringarna som innebär att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort och att uttrycket utvecklingsstörning ersätts med intellektuell funktionsnedsättning ska träda i kraft den 2 juli 2023.

Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Utredningen föreslår att lagförslagen med innebörden att elevens val och benämningen träningsskola tas bort i grundsärskolan, att uttrycket utvecklingsstörning ersätts med intellektuell funktionsnedsättning och att namnen på skolformerna ändras ska träda i kraft den 1 juli 2022. Utredningen föreslår att förtydligandet av elevhälsans uppdrag och att det för elevhälsans specialpedagogiska insatser ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter på tidpunkten för ikraftträdande. Av de remissinstanser som yttrar sig om ikraftträdande är majoriteten positiva till utredningens förslag. Däribland Högskolan Kristianstad och Specialpedagogiska skol- myndigheten .

Statens skolverk avstyrker förslaget om ikraftträdande den 1 juli 2022 när det gäller förslag till ändringar av namn på grundsärskolan, gymnasie- särskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå. Enligt myndigheten bör detta senareläggas med tanke på att tiden blir för kort för att myndigheten ska kunna göra erforderliga ändringar. Sveriges Skolledarförbund uppger att det finns svårigheten med kort framförhållning när det gäller de förslag som innebär förändringar i vilka ämnesbehörigheter som kommer att efterfrågas hos lärare i grundsärskolan, detta eftersom lärarrekryterings- processer startar upp till ett halvår innan en läsårsstart.

Skälen för regeringens förslag: Förtydligandet av elevhälsans uppdrag bör enligt regeringens bedömning träda i kraft så snart som möjligt och lämpligtvis inför ett nytt läsår. Det krävs enligt regeringen ingen särskild förberedelsetid eller några särskilda insatser för förslagets genomförande eftersom det endast är ett förtydligande av nu gällande reglering. Lagändringen bör därför träda i kraft den 2 juli 2023. Detsamma gäller förslaget om att det för elevhälsans specialpedagogiska insatser ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare.

Ändringen som innebär att det i skollagen införs en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk

och matematik enligt grundsärskolans kursplaner och tillhörande

145

s. 146 12 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 bemyndigande bör träda i kraft den 1 juli 2024. Detta mot bakgrund av att Skolverket kommer att behöva förberedelsetid för att ta fram nya nationella bedömningsstöd och se över befintligt stödmaterial. Samtidigt behöver berörd skolpersonal ges rimliga förutsättningar att sätta sig in i det delvis nya arbetssättet som garantin innebär och huvudmännen ges möjlighet att vidta nödvändiga förberedelser.

Ändringarna som avser namn på grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå och ändringarna som avser uttrycken utvecklingsstörning, träningsskola och elevens val bör träda i kraft den 2 juli 2023. Regeringen delar Skolverkets bedömning att ett senare ikraftträdande än vad utredningen föreslår är nödvändigt mot bakgrund av att det kommer att krävas ändringar i en stor mängd författningar och föreskrifter när de gäller att byta ut benämningar. Enligt regeringen kommer namnändringarna på skolformerna också medföra att de hänvisningar som finns i andra författningar kommer att behöva ändras och anpassas till de nya namnen på skolformerna. Arbetet med att se över de följdändringarna har en viss omfattning och kommer att genomföras så att de kan träda i kraft samtidigt som de nu föreslagna namnändringarna på skolformerna. Regeringen bedömer att det även är nödvändigt med ett senare ikraftträdande när det gäller förslaget om att ta bort elevens val. I likhet med Sveriges Skolledarförbund anser regeringen att huvudmännen behöver mer förberedelsetid för att säkerställa eventuell rekrytering av lärare.

Förslaget att en rektors beslut att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd bör träda i kraft den 1 januari 2023. De befintliga bestämmelserna i skolförordningen om att en rektor får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs och att rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare får besluta att en elev ska gå om en årskurs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan bör upphöra att gälla vid samma tidpunkt.

Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser.

12 Konsekvenser

12.1 Konsekvenser för kommunerna

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och ekonomiska konsekvenser

Utgångspunkter

Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip. Det ska således göras en analys av de kon- sekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen samt en

avvägning mellan det kommunala intresset av självstyrelse och de

146

s. 147 12 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. Prop. 2021/22:162 Principen om den kommunala självstyrelsen gäller för all kommunal

verksamhet.

Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna åtföljas av en statlig finansie- ring.

Förslagen om elevhälsa

Syftet med att förtydliga uppdraget för elevhälsan är att höja kvaliteten på elevhälsoarbetet genom att i bestämmelserna tydliggöra flera betydelse- fulla delar som ryms inom uppdraget. Detta kan i sin tur förbättra likvärdigheten och möjligheterna för elever att nå målen för utbildningen. Det förtydligade uppdraget innebär att elevhälsans arbete i högre utsträckning regleras och kan innebära att vissa kommuner behöver förändra sina rutiner och arbetssätt. Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Regeringen anser att denna inskränkning i den kommunala självstyrelsen är liten och proportionerlig mot syftet. Regeringen har sedan flera år tillbaka initierat och genomfört flera frivilliga satsningar med syftet att utveckla och förbättra elevhälsoarbetet. Däribland riktade bidrag för att öka tillgången till elevhälsans personal genom t.ex. personalförstärkningar inom elevhälsan och genom Lärar- lyftet. Det har även genomförts informations- och kompetensutveck- lingsinsatser via Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Regeringen gör dock bedömningen att det behövs en kompletterande lagändring för att åstadkomma en mer likvärdig och varaktig utveckling av elevhälsoarbetet.

Det finns redan i dag en skyldighet att skolor ska ha en elevhälso- bemanning som möter elevernas behov av insatser, samt att personalen ska ha en erforderlig utbildning för att kunna uppfylla uppdraget och att samverkan med hälso- och sjukvård ska ske vid behov. En huvudman som utvecklar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och tydligare kopplar elevhälsoarbetet till det systematiska kvalitetsarbetet, med det långsiktiga resultatet att resurser kan flyttas från akuta och åtgärdande insatser på individnivå, kan bidra till en effektivare användning av resurserna. För de skolor som inte har arbetat i enlighet med gällande lagstiftning kan det förtydligade uppdraget innebära ett ökat resursbehov för att leva upp till lagstiftningen. Regeringen gör bedömningen att detta inte är något som ska finansieras enligt den kommunala finansierings- principen eftersom förslaget ska ses som ett tydliggörande av elevhälsans nuvarande uppdrag, inte som ett utökat åtagande i förhållande till detta.

Syftet med förslaget om att ska det finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser är att säker- ställa och samtidigt stärka den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. Regeringen har genom frivilliga riktade bidrag sedan flera år tillbaka strävat efter att öka antalet utbildade specialpedagoger och speciallärare, men gör bedömningen att det krävs lagändring för att åstadkomma en likvärdig och varaktig struktur för denna resurs. Förslaget innebär också en viss inskränkning av den kommunala självstyrelsen eftersom det begränsar kommunernas möjligheter att använda annan

anställd personal med viss specialpedagogisk kompetens i stället för

147

s. 148 12 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 specialpedagog eller speciallärare. Förslaget innebär en anpassning till regleringen av de övriga kompetenserna inom elevhälsan. För de flesta kommuner kommer det inte att innebära någon förändring jämfört med nuvarande ordning eftersom skolorna redan har tillgång till special- pedagoger eller speciallärare. Inskränkningen i den kommunala själv- styrelsen bedöms sammantaget vara proportionerlig.

148

Förslaget om att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser är ett förtydli- gande av nuvarande reglering. I gällande bestämmelse anges att det ska finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens för elevhälsans special- pedagogiska insatser. Förslaget innebär en precisering av vilka personal- kategorier som ska fullgöra de specialpedagogiska insatserna inom elevhälsan. Förslaget ger inte några nya uppgifter som ska utföras av elevhälsans personal. Förslaget är inte heller någon precisering av i vilken omfattning det behöver finnas tillgång till specialpedagoger eller speciallärare. Förslaget ger därför ett betydande friutrymme för kommunerna att utforma och bemanna organisationen för att leva upp till den nya regleringen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) påpekar att förslaget inte innebär några nya kostnader för kommunerna initialt. På sikt menar SKR att förslaget kan innebära ökade lönekostnader då utbildnings- nivån ökar som ett resultat av de fortbildningsinsatser som föreslås. Regeringen bedömer att förslaget är en ambitionshöjning, men att utformningen av regleringen ger stora frihetsgrader till kommunerna att leva upp till denna, varför kostnaderna inte förväntas öka som en följd. Någon ekonomisk reglering föreslås därför inte.

Förslag som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning

Alla elever måste få grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik så tidigt som möjligt i sin skolgång om de ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan syftar till att upptäcka elever i behov av stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik tidigt. Förslaget syftar även till att ge rektorer och huvudmän bättre möjligheter att planera och fördela resurser inom verksamheten utifrån den information om elevernas resultat som en tillämpning av bestämmelserna om en garanti för tidiga stödinsatser ger. En motsvarande garanti är redan är införd i grundskolan och det tillkommande elevantalet när även grundsärskolan omfattas av garantin är litet. Regleringen innebär att följa arbetsgången i garantin för tidiga stödinsatser och vidta de åtgärder som garantin före- skriver. Detta mer preciserande förfarande innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Enligt regeringen är inskränkningen begränsad eftersom det redan i dag finns en generell skyldighet för lärare att bedöma elevers kunskapsutveckling och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan exempelvis röra sig om utformning av extra anpassningar och dokumen- tation av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. Bestämmelsen om en garanti för tidiga stödinsatser innebär att lärare blir skyldiga att genomföra vissa moment och vidta särskilda åtgärder. Införandet av garantin i grundsärskolan liknar den nuvarande garantin på så sätt att de moment som ingår i förslaget till bestämmelserna i grund-

s. 149 12 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

särskolan är motsvarande som dem som gäller i de övriga obligatoriska skolformerna.

Det finns emellertid några skillnader mellan det nuvarande förslaget och det tidigare lämnade förslaget att ta hänsyn till. Dels har lönenivåerna ökat något sedan 2019 när garantin för tidiga stödinsatser infördes i grund- skolan, men det innebär inte någon stor förändring av den sammantagna kostnaden. Dels kan andelen elever som behöver en särskild bedömning skilja sig åt mellan skolformerna. Å ena sidan har en större andel elever i grundsärskolan än i grundskolan särskilt stöd. Läsåret 2020/21 var det 9,3 procent av eleverna i grundsärskolan som fick särskilt stöd, det motsvarar 8,5 procent av flickorna och 9,7 procent av pojkarna mottagna i skol- formen. I grundskolan var 5,8 procent av eleverna som erhöll särskilt stöd, vilket motsvarar 4,1 procent av flickorna och 7,4 procent av pojkarna i grundskolan. Det kan ge en indikation om att det borde vara en större andel elever som har svårigheter att nå kunskapskraven i grundsärskolan och därför kan vara aktuella för en särskild bedömning. Å andra sidan bidrar den höga lärartätheten i grundsärskolan troligen till att lärarna redan har goda kunskaper om elevernas utveckling och att bedömningarna därmed ofta kan bli enklare. Små elevgrupper och hög personaltäthet underlättar också för grundsärskolan att ge eleverna det stöd de behöver i den ordinarie undervisningsgruppen. Sammantaget bedömer regeringen att dessa faktorer inte bidrar till någon kostnadsökning.

Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid införandet av garantin i grund- särskolan är att lärare i grundsärskolan i högre utsträckning själva har specialpedagogisk kompetens, och därför i mindre omfattning behöver samråda med någon annan som har specialpedagogisk kompetens. Samråden bedöms vara kostnadsdrivande. Enligt behörighetsreglerna ska lärare i grundsärskolan vara utbildade speciallärare. Vid införandet av nuvarande garanti för tidiga stödinsatser omfattades specialskolan, inom vilken det precis som inom grundsärskolan finns krav på special- lärarutbildning för behörighet. Regeringen gjorde mot bakgrund av behörighetsreglerna i det fallet bedömningen att kostnaderna för special- pedagogisk kompetens inte skulle öka. Samtidigt uppfyller inte alla lärare i vare sig grundsärskolan eller specialskolan kraven på speciallärarutbild- ning. Läsåret 2020/21 uppgick andelen legitimerad och behörig personal till endast 16 procent av lärarna, vilket troligen ofta hänger samman med att en speciallärarutbildning saknas men det kan även bero på att lärare saknar ämnesbehörighet. I specialskolan är behörighetsgraden drygt dubbelt så hög, men även där är det alltså troligen en stor andel av lärarna som inte har formell specialpedagogisk kompetens. Även om inte samma slutsats dras som när det gäller specialskolan, att inget samråd alls kommer att behövas med specialpedagogisk kompetens, bör behovet av sådana samråd bli lägre än i grundskolan.

I propositionen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser beräknades kostnaden per elev för införandet i genomsnitt till 700 kronor per år (prop. 2017/18:195 s 75). I grundsärskolans årskurs 1 och 3 beräknas antalet elever enligt Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos 2021 till totalt 1 289 elever, varav 526 elever i årskurs 1 respektive 763 elever i årskurs 3. Detta omfattar även de elever som är mottagna i grundsärskolan men som läser integrerat i grundskolan. Av Skolverkets statistik från och med läsåret 2014/15 framgår det att elevantalet i årskurs 1

Prop. 2021/22:162

149

s. 150 12 Konsekvenser Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 har varierat mellan 364 och 520 elever och för årskurs 3 varierat mellan 451 och 754 elever. Enligt regeringen bedöms detta elevantal stå sig även över tid. Utifrån elevantalet i SCB befolkningsprognos 2021 beräknar regeringen en tillkommande kostnad för kommunerna om 902 300 kronor. Sammantaget beräknas kostnaderna för införande av en garanti för tidiga stödinsatser understiga en miljon kronor för kommunerna. Utifrån detta bedömer regeringen att kostnaderna för förslaget är försumbara och inte bör finansieras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.

150

Kommuner i egenskap av huvudmän kan komma att behöva stödja skolorna kring informationen om den nya fördelningen av timmar i vissa ämnen och i ämnesområden utifrån förslaget om att elevens val tas bort i timplanen i grundsärskolan. Enligt regeringen bedöms detta inte vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

Förslaget om att ta bort elevens val i grundsärskolan och omfördela timmarna på andra ämnen och ämnesområden beräknas inte innebära några ekonomiska konsekvenser för kommunerna, då det sammanlagda antalet lärarledda timmar inte utökas. SKR uppger att förslaget innebär svårigheter för huvudmännen i att omdisponera befintlig personal och menar därför att förslaget innebär vissa ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Regeringen delar SKR:s uppfattning att förslaget innebär att en omdisponering av lärarresurser kan behövas och att det i ett inledande skede kan innebära en viss omställningskostnad. Regeringen bedömer dock att en sådan kostnad är tillfällig och en naturlig följd av förslaget.

Förslagen om att byta ut uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för kommunerna eller någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

Förslaget om rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs

Förslaget om att det ska vara möjligt att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs leder till en viss ökning av det administrativa arbetet, men ökningen bedöms vara försumbar. Förslaget motiveras av att beslut om att inte flytta upp en elev är ett minst lika ingripande beslut för den enskilde eleven som t.ex. beslut om särskilt stöd i en särskild under- visningsgrupp eller beslut om anpassad studiegång. Ett beslut som har så ingripande följder bör, av rättssäkerhetsskäl, vara överklagbart. I den mån förändringarna kan anses utgöra inskränkningar av den kommunala själv- styrelsen bedöms de därför inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett dem.

I dag är det möjligt att överklaga beslut om skolpliktens förlängning och om skolpliktens upphörande. Sedan 2012 har endast åtta ärenden hos Skol- väsendets överklagandenämnd rört skolpliktens förlängning och endast ett ärende har rört skolpliktens upphörande. Eftersom beslut om att låta en elev gå om en årskurs fattas efter en bredare och mer allsidig prövning än beslut om skolpliktens förlängning kan möjligheten att överklaga rektors beslut att låta en elev gå en årskurs förväntas utnyttjas i något högre grad än möjligheten att överklaga beslut om skolpliktens förlängning. Det Enligt regeringens bedömning framstår det som ett rimligt antagande att beslut om att gå om en årskurs endast kommer att överklagas i enstaka fall.

s. 151 12.2 Konsekvenser för enskilda huvudmän Kontrollera mot PDF

Därför görs bedömningen att inga ytterligare medel behöver tillföras Prop. 2021/22:162 kommunerna.

12.2 Konsekvenser för enskilda huvudmän

En grundprincip för skolväsendet är att regleringen i så stor utsträckning som möjligt ska vara gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Lika villkor ska så långt som möjligt gälla oavsett huvudman.

Förslaget om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag bedöms inte med- föra några ökade kostnader för enskilda huvudmän. Förslaget ska ses som ett förtydligande av elevhälsans nuvarande uppdrag, inte som ett utökat åtagande. För de allra flesta enskilda huvudmän bedöms förslaget få mycket begränsade konsekvenser eftersom dessa huvudmän lever upp till dagens krav. För vissa enskilda huvudmän som i dag inte lever upp till bestämmelserna kan dock förslaget innebära vissa kostnader för att utöka bemanningen eller att rekrytera viss kompetens. En huvudman som utvecklar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och tydligare kopplar elevhälsoarbetet till det systematiska kvalitetsarbetet, med det långsiktiga resultatet att resurser kan flyttas från akuta och åtgärdande insatser på individnivå, kan leda till lägre kostnader på sikt.

Förslaget om att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser innebär också ett förtydligande i förhållande till nuvarande reglering. Regeringen bedömer att förslaget är en ambitionshöjning, men att utformningen av regleringen ger stora frihetsgrader till de enskilda huvudmännen att leva upp till denna, varför kostnaderna inte förväntas öka som en följd. Förslaget bedöms därmed inte få några ekonomiska konsekvenser för de enskilda huvud- männen. För de allra flesta enskilda huvudmän bedöms förslaget få mycket begränsade konsekvenser eftersom dessa huvudmän lever upp till dagens krav. För ett mindre antal enskilda huvudmän, som i dag troligen inte lever upp till bestämmelserna om tillgång till kompetens som motsvarar elevernas behov av insatser, kan förslaget däremot innebära vissa ökade kostnader för rekrytering av speciallärare eller specialpedagoger.

Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning och för- slaget om rektors beslut om att låta en elev gå om en årskurs bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för de enskilda huvudmännen.

Förslagen bedöms sammantaget att de inte kommer att medföra några särskilda konsekvenser för de enskilda huvudmännen i förhållande till kommunerna, eftersom alla huvudmän berörs i lika stor utsträckning av de nya bestämmelserna.

12.3 Konsekvenser för staten

Specialpedagogiska skolmyndigheten är huvudman för specialskolan och Sameskolstyrelsen är huvudman för sameskolan. Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition inte medför några konsekvenser för de

statliga myndigheterna. Statens skolverk och Specialpedagogiska skol-

151

s. 152 12.4 Konsekvenser ur ett barnrätts- och funktions- hinderperspektiv Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 myndigheten kan behöva revidera vissa informations-, kompetensutveck- lings- och stödmaterial utifrån de nya bestämmelserna. Detta bedöms rym- mas inom ramen för myndigheternas förvaltningsanslag.

152

Vad gäller förslaget att det ska vara möjligt att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs anser Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) att det behöver göras en grundligare analys och beräkning av den ökning av ärenden till nämnden som förslaget om möjligheten att överklaga ett beslut om att gå om en årskurs kan innebära. Även Statens skolinspektion framför att frågan om resurstilldelning bör utredas vidare. Det finns enligt Skolinspektionen inga uppgifter om hur många beslut om att en elev ska gå om en årskurs som fattas utan vårdnadshavarens medgivande. Det finns inte heller någon prognos över hur många nya ärenden som utredningen tror att förslaget skulle kunna innebära. En beräkning av resursbehovet blir därför alltför osäker. Skolinspektionen kan dock konstatera att förändringen skulle innebära ett kraftigt ökat behov av resurser under sommarmånaderna om förslaget om möjlighet att överklaga beslut om att gå om en årskurs förverkligas. I dag är det möjligt att överklaga beslut om skolpliktens förlängning och om skolpliktens upphörande till ÖKN. Sedan 2012 har dessa ärenden varit få till antalet. Som framgår ovan så fattas beslutet att låta en elev gå om en årskurs efter en bredare och mer allsidig prövning än beslut om skolpliktens förlängning. Givet att förslaget om att gå om en årskurs föreslås kunna överklagas kan det därför innebära att sådana beslut förväntas utnyttjas i något högre grad än möjligheten att överklaga beslut om skolpliktens förlängning. Det framstår dock som ett rimligt antagande att även beslut om att gå om en årskurs kommer att överklagas endast i ett fåtal fall. Därför gör regeringen bedömningen att inga ytterligare medel behöver tillföras Skolinspektionens förvaltningsanslag.

Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning och förslagen om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser bedöms inte få några ekonomiska kon- sekvenser för staten.

12.4 Konsekvenser ur ett barnrätts- och funktions- hinderperspektiv

Sverige ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkon- ventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020, och FN:s konven- tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har därmed åtagit sig att säkerställa varje barns rättigheter enligt konventionerna. Enligt barnkonventionens grundprinciper ska varje barn ha samma rättigheter till utbildning och utveckling (artiklarna 2, 6, 28 och 29) och vid alla åtgärder som rör barn ska barnets åsikter beaktas och det ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (artiklarna 3 och 12). Detta slås också fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 7). Rättigheterna gäller för varje barn, oavsett t.ex. kön eller funktionsförmåga. Enligt huvudregeln ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska för-

s. 153 12.4 Konsekvenser ur ett barnrätts- och funktions- hinderperspektiv Kontrollera mot PDF

hållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Vidare ska Prop. 2021/22:162 utbildningen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den

anordnas. Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven och målen för utbildningen.

Förslagen om elevhälsa

Genom ett utvecklat förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete kan såväl förutsättningarna för elevernas välmående, skolframgångar som framtida hälsa förbättras. En utveckling av elevhälsoarbetet som exempelvis kan bidra till att tidigt fånga upp elever i svårigheter och att fler elever fullföljer grund- och gymnasieskolan eller grund- och gymnasiesärskolan och ges förutsättningar att ta sig ut på arbetsmark- naden, kan ha stora samhällsekonomiska vinster. Omvänt gäller att skolmisslyckanden får konsekvenser för såväl den enskilda individen som för samhället. Exempelvis genom försenad etablering på arbetsmarknaden, begränsade yrkesval, försämrade möjligheter till egen försörjning samt ohälsa. Tidiga insatser och arbete för att alla elever ska nå kunskapskraven blir därför tillsammans med stödinsatser, elevhälsoarbete, trygghet och studiero, inkludering m.m. utgångspunkten för skolans brottsföre- byggande arbete. Det kan nämnas att regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Särskilda insatser riktas mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden samt barn och unga som riskerar att utsättas för heders- relaterat våld och förtryck (U2017/01236/GV). Uppdraget ska slutredo- visas senast den 16 juni 2023.

Förslaget om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag och förslaget om att det ställs krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elev- hälsans specialpedagogiska insatser syftar till att förbättra elevernas möjligheter att nå utbildningens mål. Genom ett stärkt förebyggande och hälsofrämjande arbete kan fler barn klara av utbildningen, men också öka sitt välbefinnande parallellt med att risken för ohälsa minskar.

Förslagen syftar till att förbättra huvudmännens elevhälsoarbete vilket bedöms gynna eleverna. I synnerhet elever i behov extra anpassningar eller särskilt stöd och elever med funktionsnedsättning. Detta stöds av Skolverket som anser att kombinationen av en tydligare reglering av elev- hälsans uppdrag och utredningens förslag om obligatorisk redovisning av tillgång till personal inom elevhälsan, uppgifter som Skolverket enligt regleringsbrev (U2021/04941) ska redovisa i årsredovisningen för 2022, ger ett ökat fokus för huvudmän och rektorer att utgå från elevernas och skolans behov vid sin styrning, organisering och uppföljning av elev- hälsan. På så sätt ökar möjligheterna till en mer likvärdig skola för alla elever, med eller utan funktionsnedsättning.

Sammanfattningsvis bedöms förslaget om ett förtydligande av elev- hälsans uppdrag och förslaget om krav på specialpedagog eller special- lärare få uteslutande positiva konsekvenser för elever. Regeringen gör således bedömningen att de föreslagna ändringarna är förenliga med konventionerna.

153

s. 154 12.5 Konsekvenser för jämställdheten, integrationen och segregationen Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

154

Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning

Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan säker- ställer att alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundsärskolan.

Bytet av uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktions- nedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms ge positiva konsekvenser för eleverna. Att använda mer tidsenliga benämningar bedöms minska risken för stigmatisering och kränkningar. Grundsärskolan bedöms även bli mer flexibel med borttagande av benämningen träningsskola och inte riskera att leda till att en elev enbart läser antingen ämnesområden eller ämnen baserat på huruvida en elev är mottagen i inriktningen träningsskola.

Förslaget om att ta bort elevens val i grundsärskolan och omfördela timmarna till vissa ämnen och till ämnesområden förväntas ge positiv effekt för eleverna. Omfördelningen medger mer tid för breddning och fördjupning vilket innebär bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven i de olika ämnena och ämnesområdena.

Förslaget om rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs

Förslaget om att införa en bestämmelse om att det ska vara möjligt att överklaga ett beslut om att låta en elev gå om en årskurs hos Skolväsendets överklagandenämnd bedöms ha positiva konsekvenser för eleverna. Förslaget innebär en viss förstärkning av elevers rättssäkerhet eftersom rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs kan överklagas och den prövning som genomförs blir bredare och mer allsidig än den prövning som i dag görs av beslut om att förlänga en elevs skolplikt. Beslut om att låta en elev gå om en årskurs ska grundas på vad som är bäst för eleven.

12.5 Konsekvenser för jämställdheten, integrationen och segregationen

Konsekvenser för jämställdheten

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Ett delmål är jäm- ställd utbildning som innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Förslaget om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag och förslaget om krav på specialpedagog eller speciallärare berör både flickor och pojkar. Dessa förslag syftar till att skapa bättre förutsätt- ningar för både flickor och pojkar att nå utbildningens mål. Pojkar når i dag kunskapskraven i lägre utsträckning än flickor och pojkar har också i större utsträckning särskilt stöd. I grundskolan läsåret 2020/211 uppgick andelen flickor i behov av särskilt stöd till 4,1 procent och andelen pojkar uppgick till 7,4 procent. Förslagen förväntas gynna både flickor och pojkar, men i synnerhet pojkarna eftersom de oftare är i behov av stöd- insatser. Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning

s. 155 12.6 Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Kontrollera mot PDF

bör ge flickor och pojkar lika goda förutsättningar till en utbildning av hög Prop. 2021/22:162 kvalitet och underlätta för framtida arbetsliv och delaktighet i samhället.

Totalt sett är det fler pojkar som är mottagna i grundsärskolan, samtidigt är det fler unga män med intellektuell funktionsnedsättning än unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som får ett arbete. Sam- mantaget är det dock få som lyckas få arbete. Sammantaget bedöms för- slagen få positiva konsekvenser för jämställdheten.

Konsekvenser för integrationen

Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möj- ligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:1 utg. omr. 13, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). En god utbildning minskar risken för utanförskap och förbättrar möjligheterna till integration.

Lagförslagen i denna proposition syftar till att stärka elevernas möjlig- heter att nå utbildningens mål, oavsett bakgrund. Utrikes födda elever, särskilt de elever som börjar i svensk skola i grundskolans senare årskurser eller i gymnasieskolan når kunskapskraven i mindre utsträckning än genomsnittet. Förslagen bedöms därför ha särskild betydelse för dessa elever, och därmed vara positiva för möjligheten att nå det integrations- politiska målet. Sammantaget bedöms förslagen få positiva konsekvenser för de integrationspolitiska målen.

Konsekvenser för segregationen

Målet för regeringens politik mot segregation är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU1, rskr. 2019/20:114). I rege- ringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation lyfts också flera riskfaktorer som kan leda till kriminalitet, t.ex. arbetslöshet, psykisk ohälsa och oavslutad skolgång. Genom att förtydliga elevhälsans uppdrag bedömer regeringen att elevhälsan i större utsträckning t.ex. genom samverkan med andra aktörer kan främja elevers hälsa och skolnärvaro och därmed förebygga kriminalitet och ohälsa.

Svag socioekonomisk bakgrund – föräldrars utbildning, inkomstnivå och anknytning till arbetsmarknaden har betydelse för elevers skolresultat. Elever med svag socioekonomisk bakgrund återfinns i alla skolformer och är beroende av en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll lider i större utsträckning av psykisk ohälsa. Skolan når alla barn och unga och har därför en viktig kompensa- torisk roll för att minska ojämlikheterna i psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.

Sammantaget bedöms förslagen få positiva konsekvenser för regerin- gens mål för att minska och motverka segregationen.

12.6 Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Förslagen berör inte frågor som regleras i EU-rätten, med undantag av de frågor om behandling av personuppgifter som bedöms i avsnitt 10.

155

s. 156 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 13

Författningskommentar

13.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Majoriteten av lagförslagen i denna proposition är hänförliga till att grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå byter namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola respektive kom- munal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Det innebär också att benämningarna gymnasiesärskolearbete, gymnasiesärskoleutbildning, gymnasiesärskole- poäng och gymnasiesärskolebevis ändras till gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola, utbildning i anpassad gymnasieskola, gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola respektive gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts med uttrycket intellektuell funktionsnedsättning. Likaså medför borttagandet av benäm- ningen träningsskolan vissa mindre ändringar. Samtliga dessa ändringar är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. De redovisas därför övergripande första gången de förekommer och därefter med hänvis- ningar. Inte heller redovisas specifika böjningsformer av benämningarna eller de fall då de ändrade benämningarna utgör för- eller efterled i ett annat, i övrigt oförändrat, uttryck. I fråga om den föreslagna lagtext som kommentarerna i dessa delar avser så hänvisas till avsnittet med författ- ningsförslaget.

De lagändringar som innebär ändringar i sak redovisas nedan med såväl föreslagen lagtext som kommentar.

1 kap.

1, 3, 7 c och 12 §§

Bestämmelserna ändras på så sätt att benämningarna grundsärskola och gymnasiesärskola ersätts med benämningarna anpassad grundskola res- pektive anpassad gymnasieskola. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

2 kap.

2, 3, 5, 6 a och 7 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

13, 18 och 20 §§

Bestämmelserna ändras på så sätt att benämningen kommunal vuxenut-

bildning som särskild utbildning ersätts med benämningen kommunal

vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringarna är endast språk-

liga och innebär ingen ändring i sak. För övriga ändringar se kommentaren

156

till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

s. 157 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Prop. 2021/22:162

25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,

anpassade grundskolan,

sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser

ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog , kurator och special-

pedagog eller speciallärare .

Paragrafen anger vad elevhälsan omfattar.

I första stycket görs ett tillägg om att elevhälsans arbete ska bedrivas på

individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och

övrig personal. Vidare görs ett tillägg om att elevhälsan ska bidra till

skolans kvalitetsarbete samt att elevhälsan vid behov ska samverka med

hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Tillägget om att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och

skolenhetsnivå innebär att det tydliggörs att elevhälsans insatser ska riktas

till såväl enskilda elever som till grupper av elever och till insatser som rör

skolan i dess helhet. Att elevhälsans arbete ska bedrivas i samverkan med

lärare på skolan avser att förtydliga att elevhälsan, tillsammans med

lärarna, ska bidra med aktuell kunskap om elevernas fysiska, psykiska och

psykosociala hälsa, om hinder för elevernas hälsa, lärande och utveckling

och om de övergripande förutsättningarna för hälsa, lärande och

utveckling på skolan. I arbetet kan elevhälsan i dialog med skolans övriga

personal nyttja erfarenheter från arbetet med enskilda elever och grupper

av elever. Skrivningen att elevhälsans arbete ska bedrivas i samverkan

med övrig personal på skolan avser att betona det gemensamma uppdraget

och att all personal i skolan har ett ansvar och en uppgift utifrån vars och

ens funktion och kompetens att delta i arbetet med att skapa en skola som

främjar elevers lärande, utveckling och hälsa.

Tillägget om att elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete

innebär att elevhälsans personal på den eller de skolenheter den arbetar ska

involveras i det systematiska kvalitetsarbete som ska bedrivas enligt 4 kap.

Tillägget om att elevhälsan vid behov ska samverka med hälso- och sjuk-

vården och socialtjänsten avser att förtydliga att ett sådant uppdrag åligger

elevhälsan (jfr prop. 2009/10:165 s. 276). För elevhälsan kan sådan sam-

verkan med andra samhällsfunktioner vara såväl åtgärdande som före-

byggande och hälsofrämjande. Elevhälsan kan till exempel i samverkan

med andra aktörer arbeta för att främja elevers hälsa och skolnärvaro och

för att förebygga kriminalitet eller ohälsa.

Första stycket ändras också på så sätt att benämningarna grundsärskola

och gymnasiesärskola ersätts med benämningarna anpassad grundskola

respektive anpassad gymnasieskola. Dessa ändringar är endast språkliga

och innebär ingen ändring i sak.

I andra stycket görs ett tillägg med innebörden att det för specialpeda-

gogiska insatser ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare.

157

s. 158 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Tillägget innebär att den person eller de personer som företräder den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan ska tjänstgöra som specialpedagog eller speciallärare. Det finns dock inget som hindrar att den speciallärare eller specialpedagog som ingår i elevhälsan även sam- tidigt kan ha andra uppdrag på skolan, till exempel som speciallärare som arbetar direkt med elever. Inte heller innebär tillägget att den som anställs som speciallärare eller specialpedagog ska ha en sådan examen.

Övervägandena finns i avsnitt 4 och 7.

27, 31 och 36 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

3 kap.

3 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

4 § Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggnings- material finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan , i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och

3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges

i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Paragrafen behandlar garantin för tidiga stödinsatser.

I första stycket 2 läggs anpassade grundskolan till. Ändringen innebär att bestämmelserna om en garanti för tidiga stödinsatser införs även i den anpassade grundskolan och för de elever i specialskolan som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt anpassade grund- skolans kursplaner. Garantin för tidiga stödinsatser för denna målgrupp innebär att om resultatet av ett nationellt bedömningsstöd för elever som läser enligt den anpassade grundskolans kursplaner i årskurs 1 eller årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik visar att en elev riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper ska det ske en analys av elevens kunskapsutveckling.

158

s. 159 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Syftet med garantin är detsamma som i övriga obligatoriska skolformer Prop. 2021/22:162 där garantin redan gäller. Den innebär att de elever som läser enligt

anpassade grundskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska uppfylla de kriterier som gäller för svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i anpassade grundskolan. I fråga om lågstadiet i anpassade grundskolan samt lågstadiet i specialskolan för de elever som läser enligt anpassade grundskolans läro- plan förutsätts det att bedömningen av behovet av insatser utgår från an- vändningen av nationella bedömningsstöd. Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner (se kommen- taren till 29 kap. 28 a §). Ändringen medför således att det finns en skyl- dighet att göra en särskild bedömning av kunskapsutvecklingen hos en elev som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner om det utifrån användningen av ett nationellt bedömningsstöd finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kriterier som gäller för svenska, svenska som andraspråk eller matematik i årskurs 3 i anpassade grundskolan. För tolkning av garantin för tidiga stödinsatser i övrigt kan ledning hämtas i förarbetena till bestämmelsen (prop. 2017/18:195 s. 82 f.).

Övervägandena finns i avsnitt 5.

4 b § I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Paragrafen behandlar uppföljning i förskoleklassen och lågstadiet. Ändringen är en följd av att reglerna om en garanti för tidiga stödinsatser

införs även i den anpassade grundskolan. Paragrafen ändras på så sätt att anpassade grundskolan läggs till. Det innebär att det i slutet av det sista året på lågstadiet för elever i anpassade grundskolan samt för elever i specialskolan som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner ska genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 3 kap. 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. För tolkning av bestämmelsen i övrigt kan ledning hämtas i förarbetena till bestämmelsen (prop. 2017/18:195 s. 82 f.).

Övervägandena finns i avsnitt 5.

6, 10, 11, 12, 12 b, 12 i, 12 j, 13, 14 a och 14 b §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

4 kap.

12 och 16 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

159

s. 160 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

5 kap.

4 d, 7, 8, 9, 12, 17, 19 och 21 a §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

7 kap.

1 §

Paragrafen utgör kapitlets innehållsförteckning.

En redaktionell ändring görs i paragrafen med anledning av införandet

av den nya bestämmelsen 11 c §, om en rektors beslut att en elev ska gå

om en årskurs.

4 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Anpassade grundskolan

5 §

I bestämmelsen ersätts uttrycket utvecklingsstörning med uttrycket

intellektuell funktionsnedsättning. Ändringen är endast språklig och

innebär ingen ändring i sak. För övriga ändringar se kommentaren till

1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.

5 a, 5 b, 6, 8, 9, 11 a och 11 b §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Gå om en årskurs

11 c § Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare

medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden

i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan

medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Paragrafen, som är ny, behandlar en rektors beslut att en elev ska gå om

en årskurs.

Enligt paragrafens första stycke får rektorn efter samråd och medgivande

från en elevs vårdnadshavare besluta att en elev ska gå om en årskurs, om

detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i

övrigt är lämpligast för eleven. Dessa förutsättningar bör endast kunna

anses vara uppfyllda om eleven har betydande svårigheter att uppfylla de

kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska

uppfyllas och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon

går om en årskurs. Det bör således i första hand handla om elever som

redan ges särskilt stöd och har åtgärdsprogram, men där dessa åtgärder inte

160

är tillräckliga. Bedömningen ska dessutom vara att elevens individuella

s. 161 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

förutsättningar att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller Prop. 2021/22:162 betygskriterier som minst ska uppfyllas om eleven får gå om en årskurs.

Enligt huvudregeln ska dock eleven, om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att eleven ska gå om en årskurs, flyttas upp till närmast högre årskurs enligt 4 kap. 4 § skolförordningen (2011:185). Om det finns synnerliga skäl får emellertid rektorn utan vårdnadshavarens medgivande besluta att en elev ska gå om en årskurs. Med synnerliga skäl avses sådana situationer där det framstår som uppenbart att det inte överensstämmer med elevens behov och förutsättningar att flytta upp till närmast högre årskurs eller fortsätta i den årskurs där denne för närvarande går. Det ska alltså framstå som uppenbart att eleven är i behov av att gå om en årskurs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska uppfyllas.

En rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs är inte bindande för andra skolhuvudmän. Det innebär att om en elev för vilken rektorn fattat ett sådant beslut byter skola så är inte rektorn vid den mottagande skolan bunden av beslutet. Det förutsätts att rektorn vid den mottagande skolan får information om att rektorn vid den tidigare skolan fattat ett sådant beslut. Det får också förutsättas att den mottagande rektorn gör en självständig bedömning huruvida eleven är i behov av att gå om en årskurs eller om de förhållanden som föranlett den tidigare rektorns beslut kan åtgärdas på andra sätt, så som t.ex. särskilt stöd i undervisningen. Enligt 3 kap. 12 j § ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs får typisk sett anses vara en sådan uppgift. För att säkerställa att rektorn vid den mottagande skolan får del av informationen om att det fattats beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska det av det avgångsintyg som enligt 6 kap. 17 § skolförordningen ska utfärdas för eleven framgå att ett sådant beslut fattats.

I enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900) ska rektorn ge elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig innan ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs fattas. Rektorn har även i övrigt att vid hanteringen av ett sådant ärende att följa de bestämmelser i förvaltningslagen som anges i 29 kap. 10 §. Dessutom ska rektorn, i enlighet med skollagens bestämmelser om hänsyn till barnets bästa, låta eleven själv komma till tals innan ett beslut om att eleven ska gå om en årskurs fattas.

Enligt paragrafens andra stycke får rektorn inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

15, 17, 21 och 22 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

11 kap. Anpassade grundskolan

1 §

161

s. 162 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

2 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

4 och 5 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

6 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

– bild,

– engelska,

– hem- och konsumentkunskap,

– idrott och hälsa,

– matematik,

– musik,

– naturorienterande ämnen,

– samhällsorienterande ämnen,

– slöjd,

– svenska eller svenska som andraspråk, och

– teknik.

Ämnesområden:

– estetisk verksamhet,

– kommunikation,

– motorik,

– vardagsaktiviteter, och

– verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Vidare ska det finnas skolans val.

Paragrafen behandlar vilka ämnen och ämnesområden som undervisning- en i anpassade grundskolan ska omfatta.

I paragrafens andra stycke tas elevens val samt beskrivningen av dess syfte bort.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

7 §

Paragrafens första stycke ändras genom att meningen om den totala undervisningstiden i träningsskolan justeras som en följd av att be- nämningen träningsskolan utmönstras ur skollagen. Avseende den andra ändringen se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7 och 8.

8, 17, 19 och 21 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

23 a §

162

s. 163 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

Prop. 2021/22:162

Anpassad grundskola med offentlig huvudman 24–27 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Kommunens organisation av sin anpassade grundskola

28–30 och 31–33 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Fristående anpassad grundskola

34, 35, 37 och 39 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

12 kap.

6 §

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

8 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

13 a och 14 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

14 kap.

2, 3, 10 och 14 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

15 kap.

5 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

14 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

17 kap.

16 §

163

s. 164 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

18 kap. Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan

1 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

2 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

3 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

4 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

5–9 och 11 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

13 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

14–17 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

22 och 24 §§

Paragraferna ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolearbete ersätts med benämningen gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

25 §

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman

27 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

164

s. 165 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan

Prop. 2021/22:162

28–33 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Fristående anpassad gymnasieskola

34 och 35 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

1 §

Paragrafen ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskoleutbildning ersätts med benämningen utbildning i anpassad gymnasieskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. För övriga ändringar se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

3 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan

10, 17, 18 och 19 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

21 §

Paragrafen ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolepoäng ersätts med benämningen gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Änd- ringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola

23 §

Se kommentaren till 18 kap. 22 och 24 §.

24 §

Se kommentaren till 19 kap. 21 §.

25 §

Se kommentaren till 18 kap. 22 och 24 §.

165

s. 166 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola

27 §

Paragrafen ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolebevis ersätts med benämningen gymnasieskolebevis avseende anpassad gymna- sieskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. För övrig ändring se kommentaren till 19 kap. 1 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

28, 29 och 31 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman 34, 36, 40 och 41 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola 45 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

20 kap.

1, 2 och 3 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

4 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

5 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 19 kap. 21 §.

5 a §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

6 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 19 kap. 21 §.

6 a, 7 och 9 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

166

s. 167 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad

Prop. 2021/22:162

utbildning på grundläggande nivå

10 och 10 a §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på

grundläggande nivå

11 a §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 13, 18 och 20 §§

samt till 7 kap. 5 §.

12, 13 och 15 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning

på gymnasial nivå

16, 16 b, 17 och 18 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på

gymnasial nivå

20 a §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 13, 18 och 20 §§,

samt till 7 kap. 5 §.

21–23 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

35 §

I paragrafens andra stycke ersätts uttrycket den särskilda utbildningen på

grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan

med uttrycket den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som

motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola. Änd-

ringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. För övriga änd-

ringar se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

35 a §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och

20 §§.

36 §

167

s. 168 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

38 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 7 kap. 5 §.

40 §

Se kommentaren till 2 kap 13, 18 och 20 §§.

40 a §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

40 b §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 18 kap. 22 och 24 §.

21 kap.

1, 2, 4 och 5 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

6, 8, 11, 13 och 14 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

22 kap.

1, 2, 4 och 5 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

7, 8 och 10 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

13, 14, 17, 18, 22 och 23 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

168

s. 169 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

23 kap.

Prop. 2021/22:162

7, 9 och 10 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan

13, 14, 16 och 17 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

23 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

24 kap.

8, 9, 17 och 20 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

25 kap.

4 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

26 kap.

5 §

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

10 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

26 a kap.

5 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och

20 §§.

28 kap.

12 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i

fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,

169

s. 170 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §,

3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §, eller

4. att gå om en årskurs enligt 7 kap. 11 c §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

Paragrafen behandlar överklagande av beslut av en rektor hos Skol- väsendets överklagandenämnd.

Enligt punkt 4 , som är ny, får ett beslut av en rektor enligt 7 kap. 11 c § att en elev ska gå om en årskurs överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

29 kap.

3 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

8 §

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

9 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 19 kap. 27 §.

12, 14, 19, 19 a och 21 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

28 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kart- läggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner .

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Bemyndigandet ändras på så sätt att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvud- män att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3 för de elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Bilaga 3 och 4

Bilagorna ändras till

följd

av att uttrycken gymnasiesärskolan,

170

gymnasiesärskolepoäng

och

gymnasiesärskolearbete ersätts med

s. 171 Författningskommentar Kontrollera mot PDF

uttrycken anpassade gymnasieskolan, gymnasiepoäng i anpassad Prop. 2021/22:162 gymnasieskola respektive gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 7.

171

s. 172 Förslaget till lag om ändring i skollagen Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 13.2

Förslaget till lag om ändring i skollagen

(2010:800)

7 kap.

11 c §

Paragrafen behandlar en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs. Paragrafens första stycke ändras på så sätt att benämningen grundsär-

skolan ersätts med benämningen anpassade grundskolan. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

172

s. 173 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

13.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162

om ändring i skollagen (2010:800)

3–5, 7 och 8

Övergångsbestämmelserna reglerar vad som i vissa situationer gäller för utbildning, kurser och betyg i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (se prop. 2021/22:36).

Punkt 3–5, 7 och 8 i övergångsbestämmelserna ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolan ersätts med benämningen anpassade gymnasieskolan och benämningen kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ersätts med benämningen kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

173

s. 174 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Bättre möjlig- heter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) i relevanta delar

Skolans stöd- och elevhälsoarbete

Elevernas möjligheter att nå kunskapskraven är beroende av skolans arbete med andra områden än de som berörs i detta betänkande. Skickliga lärare som bedriver en god undervisning och lärmiljöer som är anpassade till elevernas olika behov är troligen de mest effektiva sätten att få så många elever som möjligt att nå kunskapskraven. Det är också nödvändigt att skolmiljön präglas av trygghet och studiero så att eleverna ska har möjlighet att fokusera på skolarbetet. För att fler elever ska ges goda förutsättningar att nå kunskapskraven är det med andra ord ofta mer gene- rella insatser som krävs, snarare än sådana som ligger inom utredningens ramar.

Även om grunden för att så många elever som möjligt ska nå kunskapskraven är att undervisningen håller hög kvalitet och utgår från elevernas skiftande behov, behöver skolornas stöd- och elevhälsoarbete vara aktivt och välfungerande. I dag har detta arbete en rad brister. Vi gör utifrån vår kartläggning följande sammanfattning av problembilden:

1.1 Stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven fungerar inte tillfredsställande. I dag får inte alla elever extra anpassningar och särskilt stöd i den utsträckning som de skulle behöva. Stödbehov upptäcks inte alltid, utredningar kan ta lång tid och stödet dröjer för länge. De insatser som ges svarar inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas behov. Många lärare anser att de saknar tillräcklig kompetens när det gäller att utforma adekvata insatser. Samarbetet med elevhälsan, som skulle kunna vara ett stöd i detta, brister ofta.

1.2 Problem som uppstår kring en elev ses alltför ofta som brister hos eleven, i stället för något som uppstår i samspel med den omgivande miljön och lärarnas undervisning. För att kunna utforma verkningsfulla stödinsatser måste skolan ta reda på hur eleven upplever de situationer där det uppstår problem och göra eleven delaktig i utformningen av lösningar.

1.3 Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande potential utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Den samlade elevhälsan, med dess olika perspektiv och kompetenser, kan

174

bidra till att förebygga svårigheter och ohälsa bland elever och främja elevers hälsa, lärande och utveckling. I dag är många skolor osäkra på vad som avses med att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans resurser ägnas i hög grad åt elevers svårigheter och ohälsa på individnivå och arbetet är i huvudsak inriktat på insatser när

s. 175 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

problem redan uppstått. Det medför en risk för negativa spiraler där resurserna förbrukas av insatser som sätts in för sent, medan förebyggande och hälsofrämjande insatser får stå tillbaka.

1.4 Samverkan mellan lärarna och elevhälsan är otillräcklig. Organisation och arbetssätt gynnar inte alltid samverkan inom elevhälsan eller mellan lärare och elevhälsan. Ibland är elevhälsans yrkesgrupper inte tillräckligt tillgängliga, vilket kan bero både på personalbrist och ineffektiv organisation. Detta försämrar elevhälsans förutsättningar att bidra till elevernas välbefinnande och utveckla verksamheten för att möta fler elevers behov.

1.5 Arbetet med stöd och elevhälsa saknar ofta strategisk styrning. Skolor där undervisningen inte i tillräcklig utsträckning anpassas till elevernas behov kännetecknas inte sällan av en bristande strategisk styrning, som avsaknad av tydliga mål och uppföljningssystem. Den främsta mekanismen för att utveckla utbildningen – det systematiska kvalitetsarbetet – är ofta snävt inriktat på kunskapsresultat. Det ingår inte alltid i det systematiska kvalitetsarbetet att analysera lärmiljöerna och samla in sådana uppgifter som gör att det finns möjlighet att vidta tidiga insatser för att förebygga att elever inte når kunskapskraven. Att rektorer och huvudmän ibland saknar kunskap om elevhälsans uppdrag och arbetssätt och om hälsoperspektivet i stort kan vara en bidragande orsak till att dessa aspekter saknas i kvalitetsarbetet.

1.6 Resursfördelning styr bort från att utveckla inkluderande lärmiljöer. Även system för resursfördelning kan skapa incitament som försvårar utvecklingen av inkluderande lärmiljöer, eftersom möjligheten till extra resurser ofta kopplats till enskilda elevers behov av särskilt stöd. Det kan leda till arbetssätt som fokuserar på åtgärdande insatser på individnivå i stället för ett brett förebyggande arbete.

Förslag för ett mer aktivt stöd- och elevhälsoarbete

Utifrån problembilden tecknad ovan har utredningen i första hand övervägt om det behövs ändringar i lagstiftningen. Vi har sett över stödlagstiftningen men bedömer att befintligt regelverk har en fungerande utformning. Ytterligare specificerade krav i lagstiftningen skulle riskera att leda till en detaljstyrning som innebär en begränsning av skolornas möjligheter att utforma sitt arbete. Vi bedömer vidare att hälsoperspektivet redan framgår tillräckligt tydligt i lagstiftningen. Däremot ser vi ett behov av att förtydliga elevhälsans uppdrag, vilket vi återkommer till nedan. När det gäller det regelverk som berör styrning och ledning av skolans arbete bedömer vi att den generella lagstiftning som finns i dag är ändamålsenlig och att specifika perspektiv, som stöd- eller elevhälsoarbetet, inte bör pekas ut eftersom det skulle skapa behov av att peka ut även andra speci- fika områden.

Det vi ser behov av är i stället åtgärder för att stärka elevhälsoprofessio- nerna, öka kompetensen att bedriva ett aktivt stöd- och elevhälsoarbete och

Prop. 2021/22:162 Bilaga 1

175

s. 176 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

erbjuda bättre verktyg för effektiva insatser på stöd- och elevhälsoområdet.

Bilaga 1

Vi lägger därför fram förslag inom dessa tre områden.

Stärkta elevhälsoprofessioner

En grundläggande förutsättning för ett aktivt och välfungerande elev-

hälsoarbete är tillgång till elevhälsans kompetenser. I utredningens upp-

drag ligger att föreslå en reglerad lägstanivå för denna tillgång, vilket vi

återkommer till längre ner. Utöver detta föreslår vi nedanstående åtgärder.

Krav på specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan

Ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan

ska införas för att höja kvaliteten på kartläggning av stödbehov och

utformning av insatser samt för att lärare ska ges ett bättre stöd i arbetet

med att utforma inkluderande lärmiljöer.

Förtydligad reglering av elevhälsans uppdrag

Tillgången till elevhälsan ska vara tillräcklig för att dess uppdrag ska

kunna fullgöras. Ett möjligt sätt att utforma en reglerad lägstanivå för

tillgången till elevhälsans professioner är att tydliggöra elevhälsans

uppdrag.

Utredningen anser att elevhälsan fortsatt främst ska vara förebyggande

och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska

stödjas. För att ytterligare tydliggöra det uppdrag som ska kunna fullgöras,

föreslår utredningen att nuvarande reglering kompletteras med följande

tillägg:

1.7 Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och organisationsnivå . Elevhälsans arbete ska omfatta insatser riktade till en-skilda elever, grupper av elever, grupper av lärare eller annan skol-personal eller till skolan i dess helhet, utifrån behov.

1.8 Arbetet ska ske i samverkan med övrig personal på skolan. Organisation, rutiner och arbetssätt på skolan ska främja sam- verkan mellan elevhälsans professioner, lärare och övrig personal på skolan. Varje profession har ansvar att bidra med sin specifika kompetens i de situationer där den behövs. För samverkan och samordning med den övriga personalen krävs att elevhälsans kompetenser finns närvarande – fysiskt eller digitalt – i sådan utsträckning som behövs.

1.9 Elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsarbete. Elevhälsan ska bidra med tvärprofessionell kompetens till skolans kvalitetsarbete. Elevhälsan ska bidra med aktuell kunskap om elevernas fysiska, psykiska och psykosociala hälsa, om hinder för elevernas lärande, utveckling och hälsa och om de övergripande förutsättningarna för lärande, utveckling och hälsa på skolan. Elevernas perspektiv ska tillvaratas och hela skolans miljö uppmärksammas.

1.10 Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och

176

sjukvården och socialtjänsten. Skolans arbete för elevernas

s. 177 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

lärande, utveckling och hälsa kan innebära samverkan med

Prop. 2021/22:162

andra samhällsfunktioner. Elevhälsan utgör ofta en viktig aktör

Bilaga 1

vid samverkan med externa aktörer. För elevhälsan kan

samverkan med andra sam-hällsfunktioner vara såväl

åtgärdande som förebyggande och hälso-främjande. Varje

yrkesgrupp inom elevhälsan har ett ansvar för att, där det är

relevant, bidra med sin specifika kompetens vid samverkan

med aktörer utanför skolan.

Bedöma och stödja kunskapsutveckling i grundsärskolan

Inom ramen för uppdraget att stärka grundsärskolan ska utredningen

överväga en garanti för tidiga stödinsatser, ge förslag på verktyg för att

bedöma och följa elevernas kunskapsutveckling samt överväga behov av

kompetensutvecklingsinsatser i både grund- och gymnasiesärskolan. Vi

föreslår en omfattande satsning på höjd kompetens och bättre verktyg för

bedömning i grund- och gymnasiesärskolan.

En garanti för tidiga stödinsatser införs

Utredningen föreslår att en garanti för tidiga stödinsatser ska införas för

elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik

enligt grundsärskolans kursplaner. Om resultatet av ett nationellt bedöm-

ningsstöd i årskurs 1 eller 3 i grundsärskolan, respektive årskurs 4 i

specialskolan, visar att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska en

analys av elevens kunskapsutveckling genomföras. De lärare som saknar

speciallärarutbildning eller annan specialpedagogisk kompetens ska sam-

råda med personal med specialpedagogisk kompetens.

De obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 ska finnas kvar. Huvud-

män ska även vara skyldiga att använda nationella bedömningsstöd i

årskurs 3 i grundsärskolan respektive i årskurs 4 i specialskolan. Skolver-

ket ska ges i uppdrag att ta fram sådana bedömningsstöd samt se över be-

fintliga obligatoriska bedömningsstöd. Vidare ska Skolverket och SPSM

få i uppdrag att ge huvudmännen stöd i samband med att en garanti för

tidiga stödinsatser införs.

Utredningen ser en garanti för tidiga stödinsatser som ett sätt att säker-

ställa att alla barn och ungdomar som har förutsättningar att utveckla

färdigheter i att läsa, skriva och räkna får möjlighet att göra det. Det hand-

lar om basfärdigheter som är lika viktiga för elever i grundsärskolan som

för elever i övriga obligatoriska skolformer. Den specialpedagogiska be-

dömningen kan bidra till en högre kvalitet i överväganden om vilket stöd

eleven behöver för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Flexibilitet och nya benämningar i grund- och gymnasiesärskolan

Inom ramen för uppdraget att stärka grundsärskolan ska utredningen även

analysera om timplanerna bör förändras, föreslå ny benämning på mål-

gruppen, nya benämningar på skolformerna och på delar inom komvux

samt överväga vissa förändringar gällande de individuella programmen.

177

s. 178 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 1

178

Nya timplaner i grundsärskolan för att öka flexibiliteten

Utredningen har dragit slutsatsen att grundsärskolans timplaner bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner. Såväl Riksrevisionen och Skol- verket som FUB, en organisation som företräder barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har pekat på att grund- särskolans timplaner behöver förändras. Det handlar både om att eleverna ska ges möjligheter att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och att det ska erbjudas en flexibel utbildning enligt styrdokumenten. Det ska vara lättare att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden och det ska fungera att läsa vissa ämnen enligt grundskolans kursplaner, oavsett om eleven går i grundsärskolan eller läser integrerat.

Nya benämningar på målgruppen och skolformerna

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå alternativa benämningar på såväl målgruppen som skolformerna grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har även haft möjlighet att föreslå alternativa benämningar på de delar inom komvux som riktar sig till målgruppen.

Intellektuell funktionsnedsättning ersätter utvecklingsstörning

Utredningen har övervägt om ordet utvecklingsstörning i benämningar på målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbild- ning för vuxna i skollagen och anslutande författningar bör ersättas med en mer tidsenlig benämning. Vi konstaterar att begreppet intellektuell funktionsnedsättning bättre beskriver vad själva funktionsnedsättningen innebär och vad samhället har ansvar för att överbrygga för att individen ska tillförsäkras mesta möjliga delaktighet i samhället. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i manualen DSM-5 som används vid diagnostisering och är det begrepp som kommer att stå i den svenska översättningen av ICD-11. Detta begrepp används också alltmer frekvent både i Sverige och internationellt inom forskning, politik och andra samhällsområden i både tal och skrift. Utredningen föreslår därför att intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning i skollagen och anslutande författningen samt all annan lagstiftning som omfattar målgruppen.

Skolformerna byter namn till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola

Utredningen har övervägt olika alternativa benämningar på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola. De elever som utredningen träffat upplever att nuvarande benämningar är stigmatiserande. Även från FUB och forskare har det framkommit önskemål om att beteckningen särskild eller ”sär” ska tas bort.

Utredningen föreslår att grundsärskola ska byta namn till anpassad grundskola och att gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad gymna- sieskola. Anpassning är ett begrepp som återfinns i skolförfattningarna och som visar att det handlar om att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov och förutsättningar. Benämningarna signalerar att det handlar om

s. 179 Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162 Kontrollera mot PDF

en grundskoleutbildning respektive gymnasieutbildning som är anpassad

Prop. 2021/22:162

för att möta elevernas olika behov.

Bilaga 1

För att skapa enhetlighet mellan de skolformer och de delar som finns

inom komvux som riktar sig till elever med intellektuell funktionsned-

sättning föreslår utredningen att kommunal vuxenutbildning som särskild

utbildning ska byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad

utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå.

Benämningen träningsskola tas bort

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå alternativ benämning för trä-

ningsskolan om det anses lämpligt. Vår slutsats är att det inte finns några

skäl att överväga en mer tidsenlig benämning och föreslår i stället att

benämningen träningsskola stryks i skollagen och skolans övriga styr-

dokument. Ambitionen att grundsärskolan ska vara en flexibel skolform

står i kontrast till den uppdelning som görs mellan träningsskolan och öv-

riga grundsärskolan i styrdokumenten.

Beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska kunna överklagas

Utredningen har i uppdrag att analysera frågan om det ska gå att överklaga

en rektors beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs.

Vi föreslår att en rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs ska kunna

överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektorn ska i första

hand fatta ett sådant beslut i samråd och samförstånd med elevens

vårdnadshavare. Om det finns synnerliga skäl får dock rektorn även utan

medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en

årskurs. Ett beslut att en elev ska gå om en årskurs ska gälla för det läsår

som följer närmast efter beslutet. Beslutet ska gälla även om eleven byter

till en annan skolenhet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta

beslut om att en elev ska gå om en årskurs. Rektorns beslut ska kunna

överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

179

s. 180 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 11 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 5, 6 a, 7, 13, 18, 25, 27, 31 och 36 §§, 3 kap. 3, 4, 4 b, 6, 10–12, 12 b, 12 i och j, 13 och 13 a §§, 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 7–9 och 12 §§, 7 kap. 4–6, 8 och 9, 11 a och b, 15, 17, 21 och 22 §§, 11 kap. 1–8, 17, 19, 21, 24–34, 37 och 39 §§, 12 kap. 8, 13 a och 14 §§, 14 kap. 2 och 3, 10 och 14 §§, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 18 kap. 1–9, 11, 13–17, 22, 24 och 25, 27–35 §§, 19 kap. 1, 3, 10, 17–19, 21, 23–25, 27–29, 31, 34, 36, 40 och 41 och 45 §§, 20 kap. 1–7, 9–

11 a, 12, 13, 15-17, 20 a, 21–23, 35–37, 38 och 40 §§, 21 kap. 1 och 2, 4– 6, 8, 11, 13 och 14 §§, 22 kap. 1 och 2, 4 och 5, 7 och 8, 10, 13 och 14, 17 och 18, 22 och 23 §§, 23 kap. 7, 9 och 10, 13 och 14, 16 och 17 och 23 §§,

24 kap. 8 och 9, 17 och 20 §§, 25 kap. 4 §, 26 kap. 10 §, 26 a kap. 5 §,

28 kap. 12 och 16 §§, 29 kap. 3, 9, 12, 14, 19 och 19 a, 21 och 28 a §§, rubrikerna närmast före 7 kap. 5 §, 11 kap. 1, 24, 28, 34 §§, 18 kap. 27 och

28 och 34 §§, 19 kap. 1, 10, 23, 27, 34 och 45 §§, 20 kap. 10, 11 a, 16 och

20 a §§, 21 kap. 6 §, 22 kap. 7 och 13 §§ och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, /…/ och 7 kap. 11 c §, ska införas och närmast före 7 kap. 11 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

– förskola,

– förskoleklass,

–

– grundskola,

– grundsärskola ,

– anpassad grundskola ,

– specialskola,

– sameskola,

– gymnasieskola,

– gymnasiesärskola och,

– anpassad gymnasiesärskola , och

– kommunal vuxenutbildning

I skolväsendet ingår också fri-

tidshem som kompletterar

utbild-

tidshem som kompletterar utbild-

ningen i förskoleklassen,

grund-

ningen i förskoleklassen, grund-

180

1 Senast lydelse 2020:446

s. 181 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

skolan, grundsärskolan , special-

skolan, anpassade grundskolan ,

skolan, sameskolan och vissa sär-

specialskolan, sameskolan och vis-

skilda utbildningsformer.

sa särskilda utbildningsformer.

3 § 2

I denna lag avses med

– distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med infor- mations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är

åtskilda i både rum och tid,

– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

– fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med infor- mations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,

– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

– fristående förskola: förskolenhet vid vilken en enskild bedriver utbild- ning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid

vilken en enskild bedriver utbild-

ning inom skolväsendet i form av

förskoleklass, grundskola, grund-

förskoleklass, grundskola, anpas-

särskola , gymnasieskola, gymna-

sad

grundskola ,

gymnasieskola,

siesärskola eller sådant fritidshem

anpassad gymnasieskola eller så-

som avses i 2 kap. 7 § första stycket

dant

fritidshem

som avses i

2 kap. 7 § första stycket,

– förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som om- fattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varan- dra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskole- byggnad,

– lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

– skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

– undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

– utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån be- stämda mål.

12 § 3

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Dessa är

– inledande bestämmelser (1 kap.),

2 Senaste lydelse 2020:605.

3 Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

181

s. 182 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

– kvalitet och inflytande (4 kap.),

– trygghet och studiero (5 kap.),

– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

– förskolan (8 kap.),

– förskoleklassen (9 kap.),

– grundskolan (10 kap.),

– grundsärskolan (11 kap.),

– anpassad grundskola (11 kap.),

– specialskolan (12 kap.),

– sameskolan (13 kap.),

– fritidshemmet (14 kap.),

– gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– gymnasiesärskolan (18 och 19

– anpassad gymnasieskola (18

kap.),

och 19 kap.),

– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

– fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

– distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

– entreprenad och samverkan (23 kap.),

– särskilda utbildningsformer (24 kap.),

– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

– behandling av personuppgifter (26 a kap.),

– Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

– överklagande (28 kap.), och

– övriga bestämmelser (29 kap.).

2 kap.

2 § 4

Kommuner är huvudmän för

Kommuner är

huvudmän för

förskola, förskoleklass, grund-

förskola,

förskoleklass, grund-

skola, grundsärskola , gymnasie-

skola, anpassad grundskola , gym-

skola, gymnasiesärskola , kommunal

nasieskola,

anpassad gymnasie-

vuxenutbildning och fritidshem, om

skola , kommunal

vuxenutbildning

inte annat följer av 4 §.

och fritidshem, om inte annat följer

av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra

kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs

av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs,

lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser

i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga

nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är

föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

182

4 Senaste lydelse 2020:446.

s. 183 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

5 § 5

Prop. 2021/22:162

Enskilda får efter ansökan god-

Bilaga 2

kännas som huvudmän för förskola,

förskoleklass, grundskola, grundsär-

förskoleklass, grundskola, anpassad

skola , gymnasieskola, gymnasiesär-

grundskola , gymnasieskola, an-

skola och fritidshem.

passad gymnasieskola och fritids-

hem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

För att godkännande ska lämnas

krävs

därutöver

att

utbildningen

krävs

därutöver

att

utbildningen

inte

innebär

påtagliga negativa

inte

innebär

påtagliga negativa

följder på lång sikt för eleverna

eller för den del av skolväsendet

som anordnas av det allmänna i den

kommun

där

utbildningen

ska

kommun

där

utbildningen

ska

bedrivas. Om godkännandet avser

bedrivas. Om

godkännandet avser

gymnasieskola

eller

gymnasieskola

eller

anpassad

gymnasiesärskola

ska

följderna

i

gymnasieskola

ska

följderna

i

närliggande kommuner för den del

av skolväsendet som anordnas av

det allmänna också beaktas. Avser

godkännandet förskoleklass, grund-

godkännandet

förskoleklass, grund-

skola

eller

grundsärskola

krävs

skola

eller

anpassad

grundskola

därutöver

att

elevunderlaget

är

krävs därutöver

att elevunderlaget

tillräckligt för att verksamheten ska

är tillräckligt för att verksamheten

kunna bedrivas långsiktigt.

ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller

förskoleenhet.

6 a § 6

Innan en

enskild huvudman

Innan

en

enskild

huvudman

startar utbildning inom förskole-

klass, grundskola, grundsärskola ,

klass, grundskola, anpassad grund-

gymnasieskola, gymnasiesärskola

skola ,

gymnasieskola,

anpassad

eller fritidshem som anordnas vid

gymnasieskola eller

fritidshem

som

en skolenhet

med förskoleklass,

anordnas

vid

en

skolenhet

med

5

Senaste lydelse 2018:1158.

183

6

Senaste lydelse 2018:1158.

s. 184 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verk- samheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvud- mannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasie- skola eller gymnasiesärskola , ska kommunen ge närliggande kom- muner tillfälle att medverka i samrådet.

förskoleklass, grundskola eller an- passad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kom- mun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen an- svarar för att samrådet dokumen- teras. Om utbildningen ska be- drivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola , ska kommunen ge närliggande kom- muner tillfälle att medverka i sam- rådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass,

– grundskola,

– grundsärskola ,

– anpassad grundskola ,

– gymnasieskola,

– gymnasiesärskola , eller

– anpassad gymnasieskola , eller

– fritidshem som anordnas vid en

skolenhet

med

förskoleklass,

skolenhet

med

förskoleklass,

grundskola eller grundsärskola .

grundskola eller anpassad grund-

skola .

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 §

handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

13 § 7

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss

undervisning i skolväsendet.

Regeringen får

även meddela

Regeringen får

även meddela

föreskrifter

om

undantag från

föreskrifter

om

undantag

från

kraven på legitimation och be-

hörighet för

sådana

speciallärare

hörighet för

sådana speciallärare

och specialpedagoger som är an-

ställda som lärare i grundsärskolan ,

ställda som lärare i anpassade

specialskolan

eller

gymnasiesär-

grundskolan ,

specialskolan

eller

skolan . Detsamma gäller i fråga om

anpassade gymnasieskolan . Det-

speciallärare

och specialpedagoger

samma gäller i fråga om special-

som är anställda som lärare inom

lärare och specialpedagoger som är

kommunal vuxenutbildning och som

anställda som lärare inom kommunal

undervisar

inom

kommunal

vuxenutbildning och som undervisar

184

7 Senaste lydelse 2020:446.

s. 185 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan , sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och anpassade gymnasie- skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och spe- cialpedagogiska insatser. Elev- hälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevernas utveckling mot utbild- ningens mål ska stödjas. Elev- hälsan ska bidra till skolans kva- litetsarbete. Arbetet ska bedrivas i samverkan med övrig personal på skolan. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjuk- vården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedago- giska insatser ska det finnas tillgång

vuxenutbildning som

särskild inom kommunal vuxenutbildning som

Prop. 2021/22:162

utbildning.

anpassad utbildning.

Bilaga 2

18 § 8

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1. modersmål,

2. ett yrkesämne i a. gymnasieskolan,

b. gymnasiesärskolan ,

b. anpassade gymnasieskolan ,

c. kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller

d. kommunal

vuxenutbildning

d. kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning på gym-

som anpassad utbildning på gym-

nasial nivå, eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxen- utbildning.

25 §

För eleverna i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psyko- logiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveck- ling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol-

8 Senaste lydelse 2020:446.

185

s. 186 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

sköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpeda- gogiska insatser kan tillgodoses.

till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpeda- gog eller speciallärare .

27 §

Varje

elev

i

grundskolan,

Varje elev i grundskolan, an-

grundsärskolan och

specialskolan

passade grundskolan och special-

ska erbjudas minst tre hälsobesök

skolan ska erbjudas minst tre häl-

som innefattar allmänna hälso-

sobesök

som

innefattar

allmänna

kontroller. Varje elev i sameskolan

hälsokontroller. Varje elev i same-

ska erbjudas minst två hälsobesök

skolan ska erbjudas minst två häl-

som innefattar allmänna hälso-

sobesök som

innefattar

allmänna

kontroller. Hälsobesöken ska vara

hälsokontroller. Hälsobesöken ska

jämnt fördelade under skoltiden.

vara

jämnt

fördelade under

Eleven

ska

dessutom mellan

skoltiden. Eleven ska

dessutom

hälsobesöken

erbjudas undersök-

mellan

hälsobesöken

erbjudas

ning av syn och hörsel och andra

undersökning av syn och hörsel och

begränsade hälsokontroller.

andra begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första

stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan

ska

erbjudas

anpassade

gymnasieskolan

ska

minst ett hälsobesök som innefattar

erbjudas minst ett hälsobesök som

en allmän hälsokontroll.

innefattar en allmän hälsokontroll.

31 §

Den som erbjuds en anställning

inom

förskolan,

förskoleklassen,

inom förskolan,

förskoleklassen,

fritidshemmet,

grundskolan,

fritidshemmet,

grundskolan,

an-

grundsärskolan ,

specialskolan och

passade grundskolan , specialskolan

sameskolan samt inom annan peda-

och sameskolan samt inom annan

gogisk

verksamhet

som

avses i

pedagogisk verksamhet som avses i

25 kap. ska till den som erbjuder

anställningen lämna ett utdrag ur

det register som förs enligt lagen

(1998:620) om

belastningsregister.

(1998:620)

om belastningsregister.

Utdraget ska vara högst ett år

gammalt. Den som inte har lämnat

registerutdrag

får

inte

anställas.

registerutdrag

får

inte

anställas.

Regeringen meddelar föreskrifter

Regeringen

meddelar

föreskrifter

om innehållet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

186

s. 187 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Eleverna i grundskolan, an- passade grundskolan , specialsko- lan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt Prop. 2021/22:162 högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal Bilaga 2 vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen

inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas

plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

36 §

Eleverna i grundskolan, grund- särskolan , specialskolan, samesko- lan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3 kap. 3 § 9

Vårdnadshavare för ett barn i

förskolan samt eleven och elevens

vårdnadshavare i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grund-

cialskolan, sameskolan, fritids-

skolan , specialskolan, sameskolan,

hemmet, gymnasieskolan och gym-

fritidshemmet, gymnasieskolan och

nasiesärskolan ska fortlöpande in-

anpassade

gymnasieskolan ska

formeras om barnets eller elevens

fortlöpande informeras om barnets

utveckling.

eller elevens utveckling.

4 § 10

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan och i

2. lågstadiet i

grundskolan ,

an-

sameskolan, om det utifrån an-

passade grundskolan och i same-

vändning av ett nationellt bedöm-

skolan, om det utifrån användning av

ningsstöd eller ett nationellt prov i

ett nationellt bedömningsstöd

eller

svenska, svenska som andraspråk

ett nationellt prov i svenska, svenska

eller matematik, finns en indikation

som

andraspråk

eller

matematik,

på att eleven inte kommer att nå de

finns en indikation på att eleven

kunskapskrav för årskurs 1 eller 3

inte

kommer

att

nå

de

som ska uppnås, och

9 Senaste lydelse 2018:1098.

187

10 Senaste lydelse 2018:1098.

s. 188 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. I anpassade grundskolan och för elever som läser enligt anpassade grund- skolans kursplaner i specialskolan ska det på höstterminen sista året på lågstadiet genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

188

kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och

3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna

i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

4 b § 11

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

6 § 12

Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller

endast i förskoleklassen, grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan, anpassade grundskolan ,

skolan, sameskolan, fritidshemmet,

specialskolan, sameskolan, fritids-

gymnasieskolan

och

hemmet, gymnasieskolan och an-

gymnasiesärskolan .

passade gymnasieskolan .

10 §

För en elev i grundskolan,

För en elev i grundskolan, an-

grundsärskolan , specialskolan

och

passade grundskolan , specialskolan

sameskolan ska det särskilda stödet

och sameskolan ska det särskilda

ges på det sätt och i den omfattning

stödet ges på det sätt och i den

som behövs för att eleven ska ha

omfattning som behövs för att

11 Senaste lydelse 2018:1098.

12 Senaste lydelse 2015:246.

s. 189 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan och same- skolan.

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan eller same- skolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan under- visningsgrupp (särskild under- visningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

eleven ska ha möjlighet att nå de

Prop. 2021/22:162

kunskapskrav som minst ska

Bilaga 2

uppnås.

11 §

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan eller sameskolan inne- bära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

12 § 13

Om det särskilda stödet för en

elev i grundskolan, grundsär-

elev i grundskolan,

anpassade

skolan , specialskolan eller same-

grundskolan , specialskolan eller

skolan inte i rimlig grad kan

sameskolan inte i rimlig grad kan

anpassas efter elevens behov och

förutsättningar, får ett beslut enligt

7 § innebära avvikelser från den

timplan samt de ämnen och mål

som annars gäller för utbildningen

(anpassad studiegång). I grund-

(anpassad studiegång).

I grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan ska den anpassade studie-

gången utformas så att eleven så

långt som möjligt får förutsättnin-

gar att nå behörighet till gymnasie-

skolans nationella program.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

12 b § 14

Bestämmelserna i 12c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan och sameskolan.

12 i § 15

En nyanländ elev, som har tagits En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i hög- emot inom skolväsendet i hög-

13

Senaste lydelse 2017:620.

14

Senaste lydelse 2018:1303.

189

15

Senaste lydelse 2018:1303.

s. 190 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

stadiet i grundskolan, grundsär-

stadiet i grundskolan,

anpassade

Bilaga 2

skolan eller specialskolan och vars

grundskolan eller specialskolan och

kunskaper

har

bedömts

enligt

vars kunskaper har bedömts enligt

12 c §, ska få studiehandledning på

modersmålet om det inte är uppen-

bart

obehövligt.

Studiehandled-

bart

obehövligt.

Studiehandled-

ningen ska syfta till att ge eleven

förutsättningar att nå de kunskaps-

krav som minst ska uppnås.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är

ett annat än modersmålet.

12 j § 16

När en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

cialskolan,

sameskolan,

gym-

skolan , specialskolan, sameskolan,

nasieskolan

eller gymnasiesär-

gymnasieskolan

eller

anpassade

skolan övergår från skolformen till

gymnasieskolan övergår från skol-

en annan av de angivna skolfor-

formen till en annan av de angivna

merna ska den skolenhet som

skolformerna

ska

den skolenhet

eleven lämnar, utöver vad som

som eleven lämnar, utöver vad som

följer av 4 b §, till den mottagande

skolenheten

överlämna

sådana

skolenheten överlämna sådana upp-

uppgifter om eleven som behövs

gifter om eleven som behövs för att

för att underlätta övergången för

underlätta övergången

för eleven.

eleven. Detsamma gäller om eleven

Detsamma gäller om eleven byter

byter skolenhet inom skolformen.

skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från

grundskolan

eller

grundsärskolan

grundskolan

eller

anpassade

till gymnasieskolan eller gymnasie-

grundskolan

till

gymnasieskolan

särskolan , ska den mottagande

eller

anpassade

gymnasieskolan ,

skolenheten

skyndsamt informera

ska

den mottagande

skolenheten

den överlämnande skolenheten om

skyndsamt informera den över-

att skolenheten har tagit emot

lämnande skolenheten om att skol-

eleven, om det inte är obehövligt.

enheten har tagit emot eleven, om

det inte är obehövligt.

13 § 17

I

grundskolan,

grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan, sameskolan,

gym-

skolan , specialskolan,

sameskolan,

nasieskolan,

gymnasiesärskolan

gymnasieskolan,

anpassade

gym-

och

kommunal

vuxenutbildning

nasieskolan och kommunal vuxen-

ska betyg sättas i den utsträckning

utbildning ska betyg sättas i den

och form som följer av denna lag

utsträckning och form som följer av

eller annan författning.

denna lag eller annan författning.

190

16

Senaste lydelse 2018:1098.

17

Senaste lydelse 2020:446.

s. 191 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, anpassade grundskolan , specialskolan, same- skolan och fritidshemmet ska er- bjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som omfattar högst etthundra skolenheter och som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och same- skolan och i årskurs 5 och 6 i spe- cialskolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § i dessa årskurser och skolformer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

Prop. 2021/22:162

föreskrifter om undantag från

första stycket för fristående skolor med

Bilaga 2

särskild pedagogisk inriktning.

13 a § 18

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som omfattar högst etthundra skolenheter och som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i special- skolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från 10 kap.

13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § i dessa årskurser och skolformer.

4 kap. 12 §

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, grundsär- skolan , specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

16 § 19

I en lokal styrelse för en för-

skoleenhet eller en skolenhet med

grundskola eller grundsärskola ska

grundskola eller anpassad grund-

företrädare

för

barnens

eller

skola ska företrädare för barnens eller

elevernas

vårdnadshavare

och

elevernas

vårdnadshavare

och

företrädare för de anställda ingå

företrädare för de anställda ingå som

som ledamöter. I en lokal styrelse

ledamöter. I en lokal styrelse för en

för en skolenhet med gymnasieskola,

skolenhet

med gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller kommunal

anpassad gymnasieskola eller kom-

vuxenutbildning ska företrädare för

munal vuxenutbildning ska före-

eleverna och företrädare för de

trädare för eleverna och företrädare

anställda

ingå

som ledamöter.

för de anställda ingå som leda-

Företrädarna för

eleverna

eller

möter. Företrädarna för eleverna

vårdnadshavarna får inte vara fler

eller vårdnadshavarna får inte vara

än övriga ledamöter.

fler än övriga ledamöter.

18

Senaste lydelse 2017:174.

191

19

Senaste lydelse 2020:446.

s. 192 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har av- slutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervis- ningen börjar.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

192

5 kap. 7 §

I grundskolan,

grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan,

sameskolan, gym-

skolan , specialskolan,

sameskolan,

nasieskolan

och

gymnasiesär-

gymnasieskolan och

anpassade

skolan får en lärare visa ut en elev

gymnasieskolan får en lärare visa ut

från undervisningslokalen för högst

en elev från undervisningslokalen

återstoden av ett undervisningspass,

för högst återstoden av ett under-

om

visningspass, om

1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och

2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

8 §

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan eller gymnasiesärsko- lan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens under- visning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar.

9 §

Om en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan, anpassade grundsko-

cialskolan, sameskolan, gymnasie-

lan , specialskolan,

sameskolan,

skolan eller gymnasiesärskolan vid

gymnasieskolan eller

anpassade

upprepade tillfällen stört ordningen

gymnasieskolan vid upprepade till-

eller uppträtt olämpligt eller om

fällen stört ordningen eller uppträtt

eleven gjort sig skyldig till en

olämpligt eller om eleven gjort sig

allvarligare förseelse, ska rektorn se

skyldig till en allvarligare förseelse,

till att saken utreds. Samråd ska ske

ska rektorn se till att saken utreds.

med elevens vårdnadshavare.

Samråd ska ske med elevens

vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 §

är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

12 §

I

förskoleklassen,

grundskolan,

I förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade

grundskolan ,

spe-

sameskolan,

gymnasieskolan

och

cialskolan,

sameskolan,

gymna-

gymnasiesärskolan får rektorn be-

sieskolan och anpassade gymna-

sluta att en elev ska följa under-

sieskolan får rektorn besluta att en

visningen i en annan undervis-

elev ska följa undervisningen i en

ningsgrupp än den eleven annars

annan undervisningsgrupp än den

hör till eller undervisas på annan

eleven annars hör till eller

plats

inom

samma

skolenhet

om

undervisas

på annan plats inom

s. 193 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, an- passade grundskolan , specialsko- lan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§.

Anpassade grundskolan

åtgärderna som gjorts efter en

samma

skolenhet

om åtgärderna

sådan utredning som avses i 9 §

som gjorts efter en sådan utredning

första stycket inte varit tillräckliga

som avses i 9 § första stycket inte

eller om det annars är nödvändigt för

varit tillräckliga eller om det annars

att tillförsäkra de andra eleverna

är nödvändigt för att tillförsäkra de

trygghet och studiero.

andra

eleverna

trygghet och

studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

7 kap. 4 § 20

Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, grund- särskolan , specialskolan eller same- skolan enligt 11 a och 11 b §§.

Grundsärskolan

5 §

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklings- störning , ska tas emot i grundsär- skolan .

Frågan om mottagande i grund- särskolan prövas av barnets hem- kommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en peda- gogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan , ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning , ska tas emot i anpassade grundskolan .

Frågan om mottagande i an- passade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykolo- gisk, medicinsk och social bedöm- ning. Samråd med barnets vård- nadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grund- skolan , ska barnet fullgöra sin skol- plikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock

20 Senaste lydelse 2017:1115.

193

s. 194 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör målgrupp en för anpassade grundskolan om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkom- munen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grundskolan till en annan skolform.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hän- syn till barnets bästa.

tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares med- givande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

5 a § 21

Den som arbetar inom skol-

väsendet ska underrätta elevens

rektor om han eller hon uppmärk-

sammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i

grundsärskolan inte tillhör grund-

anpassade grundskolan inte tillhör

särskolans målgrupp.

skolformens målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b §

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör grundsärskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgär- der som krävs för elevens övergång från grundsärskolan till en annan skolform.

6 §

Barn som på grund av sin

funktionsnedsättning eller andra

särskilda skäl inte kan gå i grund-

skolan eller grundsärskolan ska tas

skolan eller anpassade grund-

emot i specialskolan om de

skolan ska tas emot i specialskolan

om de

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

8 §

194

21 Senaste lydelse 2012:109.

s. 195 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnads- havare medger det.

Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skol- former, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

9 §

En elev i grundskolan kan få sin

utbildning inom grundsärskolan

utbildning inom anpassade grund-

(integrerad elev), om de huvudmän

skolan (integrerad elev), om de

som berörs är överens om detta och

huvudmän som berörs är överens

elevens vårdnadshavare medger

om detta och elevens vårdnadshavare

det. En elev i grundsärskolan kan

medger det. En elev i anpassade

under samma förutsättningar få sin

grundskolan kan under samma

utbildning inom grundskolan eller

förutsättningar få sin utbildning inom

sameskolan.

grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till

undervisningens uppläggning.

11 a § 22

Ett barn får börja fullgöra skol-

plikten i grundskolan, grundsär-

plikten i grundskolan, anpassade

skolan , specialskolan eller same-

grundskolan ,

specialskolan

eller

skolan höstterminen det kalenderår

sameskolan

höstterminen

det

då barnet fyller sex år om

kalenderår då barnet fyller sex år

om

1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller

2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan,

och

3. barnets hemkommun

när

det

3. barnets hemkommun när det

gäller grundsärskolan .

gäller anpassade grundskolan .

11 b § 23

Ett barn som har beviljats upp-

skjuten skolplikt och som

ska

tas

skjuten skolplikt och som ska tas

22 Senaste lydelse 2017:1115.

23 Senaste lydelse 2017:1115.

195

s. 196 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

emot i grundsärskolan får, utöver

emot i anpassade grundskolan får,

Bilaga 2

vad

som

anges

i

11 a §, börja

utöver vad som anges i 11 a §, börja

fullgöra skolplikten i grundsär-

fullgöra

skolplikten i

anpassade

skolan utan att först ha gått ut

grundskolan utan att först ha gått ut

förskoleklassen, om barnets vård-

förskoleklassen,

om

barnets

nadshavare begär det hos hem-

vårdnadshavare

begär

det

hos

kommunen.

hemkommunen.

Gå om en årskurs

11 c

Rektorn får besluta att en elev i

grundskolan,

anpassade

grund-

skolan, specialskolan eller same-

skolan ska gå om en årskurs, om

elevens

vårdnadshavare

medger

det och det med hänsyn till elevens

utveckling och personliga förhåll-

anden i övrigt är lämpligast för

eleven. Om det finns synnerliga skäl

får rektorn även utan medgivande

från

elevens

vårdnadshavare

besluta att eleven ska gå om en

årskurs. Ett beslut att en elev ska gå

om en årskurs ska gälla för det

läsår som följer närmast efter

beslutet. Beslutet ska gälla även om

eleven byter till en annan skolenhet.

Rektorn får inte uppdra åt någon

annan att fatta beslut enligt första

stycket.

15 §

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan

eller specialskolan har

grundskolan eller specialskolan har

rätt att slutföra den högsta års-

kursen, även om skolplikten upphör

dessförinnan.

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan

eller

specialskolan har

grundskolan eller specialskolan har

också rätt att efter skolpliktens

upphörande slutföra

utbildningen

upphörande

slutföra utbildningen

under ytterligare två år, om eleven

inte har nått upp till de kunskaps-

krav som minst ska uppnås för res-

krav som minst ska uppnås för

pektive skolform. En elev i grund-

respektive skolform. En elev i

särskolan har under denna tid rätt till

anpassade grundskolan

har

under

minst

800

timmars

undervisning

denna tid rätt till minst 800 timmars

utöver den i 11 kap. 7 § första stycket

undervisning utöver den i 11 kap.

garanterade

undervisningstiden, om

7 § första stycket garanterade under-

196

s. 197 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

eleven inte

dessförinnan

uppnått

visningstiden,

om

eleven inte

dess-

Prop. 2021/22:162

kunskapskraven.

förinnan uppnått kunskapskraven.

Bilaga 2

En elev som har tagits emot i

specialskolan

enligt

6 §

första

specialskolan

enligt

6 §

första

stycket 1 och som på grund av sina

funktionsnedsättningar inte kan få

tillfredsställande förhållanden

i

tillfredsställande

förhållanden i

gymnasiesärskolan eller gymnasie-

anpassade gymnasieskolan

eller

skolan, får efter det att skolplikten

gymnasieskolan, får efter det att

har upphört och i mån av plats

skolplikten har upphört och i mån av

genomgå

ytterligare

utbildning

i

plats genomgå ytterligare utbildning

specialskolan till och med vårter-

i specialskolan till och med vårter-

minen det kalenderår eleven fyller

21 år, om eleven inte bedöms ha

förmåga

att

fullfölja

utbildningen

förmåga att

fullfölja

utbildningen

enligt andra stycket.

17 § 24

En elev i förskoleklassen,

En elev

i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

cialskolan och sameskolan ska delta i

skolan , specialskolan och same-

den verksamhet som anordnas för

skolan ska delta i den verksamhet

att ge den avsedda utbildningen,

som anordnas för att ge den

om eleven inte har giltigt skäl att

avsedda utbildningen, om

eleven

utebli.

inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar

eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som regeringen

bestämmer får

meddela föreskrifter om avvikelser

från andra stycket för elever i grund-

från andra stycket för elever i

särskolan och specialskolan.

anpassade grundskolan och spe-

cialskolan.

Om en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan, anpassade

grundsko-

cialskolan eller

sameskolan

utan

lan , specialskolan eller sameskolan

giltigt skäl uteblir från den obliga-

utan giltigt skäl uteblir från den

toriska verksamheten, ska rektorn se

obligatoriska verksamheten, ska rek-

till att elevens vårdnadshavare sam-

torn se till att elevens vårdnads-

ma dag informeras om att eleven har

havare samma dag informeras om att

varit frånvarande. Om det finns

eleven har varit frånvarande. Om det

särskilda skäl behöver elevens vård-

finns särskilda skäl behöver elevens

nadshavare inte informeras samma

vårdnadshavare

inte

informeras

dag.

samma dag.

24 Senaste lydelse 2017:1115.

197

s. 198 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

21 § 25

Hemkommunen ska se till att

skolpliktiga barn som inte går i dess

förskoleklass, grundskola eller

förskoleklass, grundskola eller an-

grundsärskola på något annat sätt får

passad grundskola på något annat

föreskriven utbildning.

sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

22 § 26

Huvudmannen ska se till att

eleverna i huvudmannens förskole-

klass, grundskola och grundsärskola

klass, grundskola

och

anpassad

fullgör sin skolgång. Huvudmannen

grundskola fullgör

sin

skolgång.

för specialskolan och huvudmannen

Huvudmannen för specialskolan och

för sameskolan ska se till att elever

huvudmannen för sameskolan ska

i utbildning under deras ledning

se till att elever i utbildning under

fullgör sin skolgång.

deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Grundsärskolan

Anpassade grundskolan

11 kap.

1 § 27

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–17 §§),

– bestämmelser om betyg (18–23 a §§),

– bestämmelser

om

grundsär-

– bestämmelser

om

anpassad

skola med offentlig huvudman (24–

grundskola med offentlig huvud-

33 §§), och

man (24–33 §§), och

– bestämmelser

om

fristående

– bestämmelser

om

fristående

grundsärskola (34–40 §§).

anpassad grundskola (34–40 §§).

2 § 28

Grundsärskolan

ska

ge

elever

Den anpassade grundskolan ska

med utvecklingsstörning

en för

ge elever med intellektuell funk-

dem anpassad utbildning som ger

tionsnedsättning en för dem an-

kunskaper och värden och utveck-

passad utbildning som ger kunskaper

lar elevernas förmåga att tillägna

och värden och utvecklar elevernas

sig dessa.

förmåga att tillägna sig dessa.

25

Senaste lydelse 2018:608.

26

Senaste lydelse 2018:608.

198

27

Senaste lydelse 2011:876.

28

Senaste lydelse 2012:109.

s. 199 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och

ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om elever med

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell

funktionsnedsättning

vissa andra barn, ungdomar och

också ska gälla vissa andra barn,

vuxna.

ungdomar och vuxna.

Träningsskolan

3 §

Inom

grundsärskolan

finns en

särskild

inriktning som

benämns

träningsskola.

Träningsskolan är

avsedd för elever som inte kan till-

godogöra sig hela eller delar av

utbildningen i ämnen.

4 § 29

Grundsärskolan ska ha nio års-

Anpassade

grundskolan

ska

ha

kurser, som indelas i lågstadium,

nio årskurser, som indelas i låg-

mellanstadium

och

högstadium.

stadium, mellanstadium och hög-

Lågstadiet består

av

årskurs 1–3,

stadium. Lågstadiet består av års-

mellanstadiet

av

årskurs 4–6 och

kurs 1–3,

mellanstadiet

av

års-

högstadiet av årskurs 7–9.

kurs 4–6

och

högstadiet

av

års-

kurs 7–9.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret

ska börja och sluta.

5 §

Grundsärskolan omfattar ut-

Anpassade grundskolan omfattar

bildning i ämnen eller inom äm-

utbildning i ämnen eller inom

nesområden, eller en kombination av

ämnesområden, eller en kombina-

dessa. Utbildning inom ämnesom-

tion av dessa. Utbildning inom äm-

råden är avsedd för elever som inte

nesområden är avsedd för elever

kan tillgodogöra sig hela eller delar

som inte kan tillgodogöra sig hela

av utbildningen i ämnen. Utbild-

eller delar av utbildningen i ämnen.

ningen kan också omfatta ämnen

Utbildningen kan också omfatta

enligt grundskolans kursplaner.

ämnen enligt grundskolans kurs-

planer.

29 Senaste lydelse 2017:620.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

199

s. 200 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

200

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

– bild,

– engelska,

– hem- och konsumentkunskap,

– idrott och hälsa,

– matematik,

– musik,

– naturorienterande ämnen,

– samhällsorienterande ämnen,

– slöjd,

– svenska eller svenska som andraspråk, och

– teknik.

Ämnesområden:

– estetisk verksamhet,

– kommunikation,

– motorik,

– vardagsaktiviteter, och

– verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas

modersmålsundervisning

Vidare ska det finnas elevens val

Vidare ska det finnas skolans val

och skolans val. Undervisningen i

och fördelningsbar undervisnings-

elevens val ska syfta till att för-

tid . Inom ramen för skolans val och

djupa och bredda elevens kun-

fördelningsbar

undervisningstid

skaper i ett eller flera ämnen eller

får det finnas moderna språk som

ämnesområden.

ska erbjudas varje elev inom ramen

för språkval.

7 § 30

Den totala undervisningstiden för

varje elev i grundsärskolan ska

varje elev i anpassade grundskolan

vara minst 6 890 timmar. För en

ska vara minst 6 890 timmar.

elev

i inriktningen träningsskolan

ska

den totala undervisningstiden

dock vara minst 6 665 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis-

ningstiden (timplan).

8 §

Huvudmannen för utbildningen

avgör om en elev som tas emot i

30 Senaste lydelse 2017:620.

s. 201 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Om en elev i anpassade grund- skolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för

betygssättning i grundskolan tillämpas.

Anpassad grundskola med offentlig huvudman

grundsärskolan huvudsakligen ska

anpassade grundskolan huvudsak-

Prop. 2021/22:162

läsa ämnen

eller

ämnesområden.

ligen ska läsa ämnen eller ämnesom-

Bilaga 2

Rektorn får besluta att en elev ska

råden. Rektorn får besluta att en elev

läsa en kombination av ämnen och

ska läsa en kombination av ämnen

ämnesområden samt ämnen enligt

och ämnesområden

samt

ämnen

grundskolans kursplaner, om ele-

enligt grundskolans kursplaner, om

ven har förutsättningar för det.

eleven har förutsättningar för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

17 §

Eleverna

ska

efter avslutad

Eleverna

ska

efter

avslutad

grundsärskola få intyg om den

anpassad grundskola få intyg om

utbildning de gått igenom.

den utbildning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare

begär

det,

ska

intyget

kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

19 § 31

Om en elev eller elevens vård-

nadshavare begär det, ska betyg

sättas i grundsärskolans ämnen.

sättas ämnen i anpassade grund-

skolan .

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tilllämpas.

Grundsärskola med offentlig huvudman

24 §

Hemkommunen ansvarar för att

utbildning i grundsärskolan kom-

utbildning i anpassad grundskola

mer till stånd för alla som enligt

kommer till stånd för alla som en-

denna lag har rätt att gå i grund-

ligt denna lag har rätt att gå i an-

särskolan och inte fullgör sin skol-

passad grundskola och inte fullgör

gång på annat sätt.

sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem- kommunen

31 Senaste lydelse 2017:620.

201

s. 202 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

En elev som har tagits emot i en kommuns anpassade grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de för- hållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin anpassade grundskola efter önskemål av ele- vens vårdnadshavare.

En elev har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola . Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola i den kommun där eleven vistas.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller

2. kommer överens med en annan kommun att den i sin grundsärskola ska ta emot de elever som hemkom- munen ansvarar för.

1. anordnar anpassad grundskola

i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kom- munen som är berörda, eller

2. kommer överens med en annan kommun att den i sin anpassade grundskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för.

25 § 32

En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina person- liga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grund- särskola . Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den in- hämta yttrande från elevens hem- kommun.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en grundsärskola i den kommun där eleven vistas.

26 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundsärskola efter önskemål av elevens vård- nadshavare.

27 §

En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

202

32 Senaste lydelse 2015:176.

s. 203 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i anpassade grundskolan vid samma skolenhet.

Kommunens organisation

Prop. 2021/22:162

av sin grundsärskola

av sin anpassade grundskola

Bilaga 2

28 §

Varje kommun är skyldig att vid

utformningen av sin grundsärskola

utformningen av

sin

anpassade

beakta vad som är ändamålsenligt

grundskola beakta vad som är

från kommunikationssynpunkt för

ändamålsenligt

från

kommu-

eleverna.

nikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska så långt det är

möjligt organisera sin grundsärskola

möjligt organisera

sin

anpassade

så att ingen elev på grund av

grundskola så att ingen elev på

skolgången behöver bo utanför det

grund av skolgången behöver bo

egna hemmet.

utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns

det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller

bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo

utanför föräldrahemmet.

29 §

En elev ska placeras vid den av

kommunens skolenheter där ele-

vens vårdnadshavare önskar att ele-

ven ska gå. Om den önskade pla-

ceringen skulle medföra att en

annan elevs berättigade krav på pla-

cering vid en skolenhet nära hemmet

åsidosätts, ska dock kommunen pla-

cera eleven vid en annan skolenhet

inom sin grundsärskola .

inom sin anpassade grundskola .

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

30 § 33

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i grundsärskolan vid samma skolen- het.

33 Senaste lydelse 2015:246.

203

s. 204 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

204

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

31 §

Elever i grundsärskola

med

Elever i anpassad grundskola

offentlig huvudman har rätt till

med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts från en plats i

kostnadsfri skolskjuts från en plats

anslutning till elevens hem till den

i anslutning till elevens hem till den

plats där utbildningen bedrivs och

tillbaka, om sådan skjuts behövs

med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållanden,

elevens

funk-

trafikförhållanden, elevens funk-

tionsnedsättning eller någon

annan

tionsnedsättning eller någon annan

särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever

som väljer att gå i en annan skolen-

het än den där kommunen annars

skulle ha placerat dem eller som går

i en annan kommuns grundsärskola

i en annan kommuns anpassade

med stöd av 25 eller 26 §§. I de fall

grundskola med stöd av 25 eller

då det kan ske utan organisatoriska

26 §§. I de fall då det kan ske utan

eller ekonomiska

svårigheter ska

organisatoriska

eller ekonomiska

kommunen även anordna skolskjuts

svårigheter ska

kommunen även

i dessa fall.

anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

32 §

En elev som med stöd av 25 § går

i en annan kommuns grundsärskola

i en annan kommuns anpassade

och som på grund av skolgången

grundskola och som på grund av

måste övernatta i den kommunen

skolgången måste övernatta i den

har rätt till skolskjuts mellan den

kommunen har rätt till skolskjuts

tillfälliga bostaden och den plats där

mellan den tillfälliga bostaden och

utbildningen bedrivs under samma

den plats där utbildningen bedrivs

förutsättningar som gäller för ele-

under samma förutsättningar som

ver som är hemmahörande i kom-

gäller för elever som är hemma-

munen.

hörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

33 § 34

En kommun som i sin grund-

En kommun som i sin anpassade

särskola har en elev från en annan

grundskola har en elev från en

kommun ska ersättas för sina kost-

annan kommun ska ersättas för sina

nader för elevens utbildning av

kostnader för elevens utbildning av

elevens hemkommun, om elevens

34 Senaste lydelse 2014:458.

s. 205 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tilläm- par vid fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna . Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

skolgång i kommunen grundar sig

Prop. 2021/22:162

på 25 § eller 27 § andra stycket.

Bilaga 2

Även i de fall som avses i 26 §

ska hemkommunen betala ersättning

till den mottagande kommunen. Om

kommunerna i ett sådant fall inte

kommer överens om annat, ska

ersättningen

bestämmas med

hänsyn till

kommunens åtagande

och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tilläm- par vid fördelning av resurser till de egna anpassade grundskolorna . Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkom- munen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande orga- nisatoriska eller ekonomiska svårig- heter uppstår för kommunen.

Fristående grundsärskola

Fristående anpassad grundskola

34 §

Varje fristående grundsärskola

Varje

fristående

anpassad

ska vara öppen för alla elever som

grundskola ska vara öppen för alla

har rätt till utbildning i grund-

elever som har rätt till utbildning i

särskolan. Utbildningen får dock

anpassade grundskolan . Utbildnin-

begränsas till att avse

gen får dock begränsas till att avse

1. vissa årskurser,

2. elever som är i behov av särskilt stöd, och

3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en

elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

37 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,

2. lärverktyg,

3. elevhälsa,

4. måltider,

5. administration,

6. mervärdesskatt, och

7. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas

efter samma grunder som hemkom-

munen tillämpar vid fördelning av

205

s. 206 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

resurser till den egna grundsär-

Bilaga 2

skolan .

resurser till den egna anpassade grundskolan .

39 §

Hemkommunen ska

anordna

Hemkommunen

ska

anordna

skolskjuts för elever som går i en

fristående

grundsärskola

inom

fristående

anpassad

grundskola

kommunen under samma förut-

inom

kommunen

under

samma

sättningar som enligt 31 § andra

förutsättningar

som enligt

31 §

stycket andra meningen gäller för

andra stycket andra meningen gäller

elever som valt en annan skolenhet

för elever som valt en annan skolen-

än den där kommunen annars skulle

het än den där kommunen annars

ha placerat dem.

skulle ha placerat dem.

12 kap.

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklingsstör-

För

elever

med

intellektuell

ning får grundsärskolans kursplaner

funktionsnedsättning

får

kurs-

tillämpas om elevens vårdnads-

planer na för anpassade grundsko-

havare lämnar sitt samtycke. Om

lan tillämpas om elevens vård-

elevens vårdnadshavare inte lämnar

nadshavare

lämnar sitt samtycke.

sitt samtycke ska eleven läsa enligt

Om elevens vårdnadshavare

inte

specialskolans kursplaner. Grund-

lämnar sitt samtycke ska eleven

särskolan s kursplaner får dock

läsa enligt specialskolans kurs-

tillämpas för en elev utan elevens

planer. K ursplaner för anpassade

vårdnadshavares samtycke

om det

grundskolan får dock tillämpas för

finns synnerliga skäl med hänsyn

en elev utan elevens vårdnads-

till elevens bästa. I den utsträckning

havares samtycke om det finns

som grundsärskolans

kursplaner

synnerliga skäl med hänsyn till

inte kan användas får särskilda

elevens bästa. I den utsträckning

kursplaner upprättas.

som kursplaner na för anpassade

grundskolan inte kan användas får

särskilda kursplaner upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

13 a § 35

I årskurs 7–10 ska, om grund-

I årskurs 7–10

ska,

om

kurs-

särskolans

kursplaner

tillämpas

planer na för anpassade grundsko-

och eleven får undervisning i ett

lan tillämpas och eleven får under-

ämnesområde eller ett ämne som

visning i ett ämnesområde eller ett

eleven eller

vårdnadshavaren inte

ämne som eleven eller vårdnads-

begär betyg i, läraren en gång per

havaren inte begär betyg i, läraren

läsår vid ett av utvecklingssamtalen

en gång per läsår vid ett av utveck-

i en skriftlig individuell utveck-

lingssamtalen i en skriftlig indivi-

lingsplan

duell utvecklingsplan

206

35 Senaste lydelse 2014:456.

s. 207 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven.

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13– 21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap.

bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.

För elever som läser enligt

grundsärskolans

kursplaner

gäller

kursplaner na för anpassade grund-

utöver 3 kap. bestämmelserna om

skolan gäller utöver 3 kap. bestäm-

intyg, studieomdöme och betyg i

melserna

om

intyg,

studieomdöme

11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett

och betyg i 11 kap. 17–23 §§. Betyg

ämne har avslutats ska dock sättas

innan ett ämne har avslutats ska

vid de

tidpunkter som anges i

dock sättas vid de tidpunkter som

16 § 1.

anges i 16 § 1.

14 kap.

2 §

Fritidshemmet

kompletterar

Fritidshemmet

kompletterar

utbildningen

i

förskoleklassen,

utbildningen

i

förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grundsko-

cialskolan, sameskolan och sär-

lan , specialskolan, sameskolan och

skilda

utbildningsformer

som

särskilda

utbildningsformer

som

skolplikt kan fullgöras i. Fritids-

skolplikt kan fullgöras i. Fri-

hemmet

ska

stimulera elevernas

tidshemmet ska stimulera elevernas

utveckling och lärande samt er-

utveckling

och

lärande

samt

bjuda dem en meningsfull fritid och

erbjuda dem en meningsfull fritid

rekreation. Utbildningen ska utgå

och rekreation. Utbildningen ska

från en helhetssyn på eleven och

utgå från en helhetssyn på eleven

elevens behov.

och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

3 §

Varje kommun ska erbjuda ut-

bildning i fritidshem för elever i

kommunens

förskoleklass,

grund-

kommunens

förskoleklass,

grund-

skola och grundsärskola . Staten ska

skola och anpassad grundskola .

erbjuda utbildning i fritidshem för

Staten ska

erbjuda

utbildning i

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

207

s. 208 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

208

elever

i

specialskola

och fritidshem för elever i specialskola

sameskola.

och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

10 §

En elev i förskoleklass, grund-

skola, grundsärskola , specialskola

skola, anpassad grundskola , spe-

eller sameskola ska erbjudas ut-

cialskola eller sameskola ska er-

bildning i fritidshem vid eller så

bjudas utbildning i fritidshem vid

nära som möjligt den skolenhet där

eller så nära som möjligt den

eleven får utbildning.

skolenhet där eleven får utbildning.

14 §

En kommun som i sitt fritidshem

har en elev från en annan kommun

ska ersättas för sina kostnader för

elevens utbildning i fritidshemmet

av

elevens

hemkommun,

om

av

elevens

hemkommun,

om

elevens skolgång i den mottagande

kommunens

förskoleklass,

grund-

kommunens

förskoleklass, grund-

skola eller grundsärskola grundar sig

skola

eller

anpassad

grundskola

på

9 kap.

13 §

första

stycket,

grundar sig

på 9 kap.

13 §

första

10 kap. 24,

25

eller 26 §

eller

stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller

11 kap. 24 § andra stycket 2 eller

11 kap. 24 §

andra stycket 2

eller

25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

15 kap.

5 § 36

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.

36 Senaste lydelse 2014:530.

s. 209 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

I 17 kap. 16

§ andra och tredje

I 17 kap.

16

§ andra och tredje

Prop. 2021/22:162

styckena finns

bestämmelser

om

styckena

finns

bestämmelser

om

Bilaga 2

utbildning i gymnasieskolan

för

utbildning

i

gymnasieskolan

för

vissa elever från grundsärskolan .

vissa elever från anpassade grund-

skolan .

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är

bosatta i landet. I 29 kap. 2–5

§§ finns ytterligare föreskrifter om bosät-

tning och rätten till utbildning.

14 § 37

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan ,

kommunal

anpassade gymnasieskolan , kom-

vuxenutbildning på gymnasial

nivå

munal vuxenutbildning på gym-

och kommunal vuxenutbildning som

nasial nivå och kommunal vuxenut-

särskild utbildning

på gymnasial

bildning som anpassad utbildning

nivå.

på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anord- nad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

17 kap. 16 § 38

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem- kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

Utöver det som följer av första

stycket ansvarar hemkommunen för

att elever från grundsärskolan er-

att elever från anpassade grund-

bjuds yrkesintroduktion och indivi-

skolan erbjuds yrkesintroduktion

duellt alternativ, om de önskar sådan

och individuellt alternativ, om de

utbildning. Hemkommunen behö-

önskar sådan utbildning. Hemkom-

ver dock inte erbjuda sådan utbild-

munen behöver dock inte erbjuda

ning om det med hänsyn till elevens

sådan utbildning om det med hänsyn

bästa finns synnerliga skäl att inte

till elevens bästa finns synnerliga

göra det.

skäl att inte göra det.

Hemkommunen

får

erbjuda

Hemkommunen

får

erbjuda

språkintroduktion

enligt

12 § till

språkintroduktion

enligt

12 § till

elever som tillhör gymnasiesär-

elever som tillhör målgrupp en för

skolans målgrupp.

anpassade gymnasieskolan .

18 kap.

1 § 39

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–20 §§),

37

Senaste lydelse 2020:446.

38

Senaste lydelse 2018:749.

209

39

Senaste lydelse 2018:749.

s. 210 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gym- nasieskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funk- tionsnedsättning .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

– bestämmelser om betyg (21–26 a §§),

– bestämmelser

om

gymna-

– bestämmelser

om

anpassad

siesärskola med offentlig huvud-

gymnasieskola med offentlig

hu-

man (27–33 §§), och

vudman (27–33 §§), och

– bestämmelser

om

fristående

– bestämmelser

om

fristående

gymnasiesärskola (34–37 §§).

anpassad gymnasieskola (34–37

§§).

2 § 40

Gymnasiesärskolan ska ge elever

Anpassade gymnasieskolan ska

med utvecklingsstörning en för dem

ge elever med intellektuell funk-

anpassad utbildning som ska ge en

tionsnedsättning en för dem an-

god grund för yrkesverksamhet och

passad utbildning som ska ge en

fortsatta studier samt för personlig

god grund för yrkesverksamhet och

utveckling och ett aktivt deltagande

fortsatta studier samt för personlig

i samhällslivet.

utveckling och ett aktivt deltagande

i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska i huvudsak bygga på de

nasieskolan ska i huvudsak bygga

kunskaper som eleverna har fått i

på de kunskaper som eleverna har

grundsärskolan eller i motsvarande

fått i anpassade grundskolan eller i

utbildning.

motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med

intellektuell funktionsnedsättning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

3 § 41

Huvudmannen för gymnasie-

Huvudmannen för anpassade

särskolan ska samverka med sam-

gymnasieskolan ska samverka med

hället i övrigt.

samhället i övrigt.

4 § 42

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska vara öppen för ung- domar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förut- sättningar att nå upp till gymna- sieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning .

40

Senaste lydelse 2012:109.

210

41

Senaste lydelse 2012:109.

42

Senaste lydelse 2012:109.

s. 211 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utred- ning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i an- passade grundskolan om utredning saknas eller det av andra skäl be- döms nödvändigt.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasie- särskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalen- derhalvåret det år de fyller 20 år.

De ungdomar som tillhör mål- Prop. 2021/22:162 gruppen för anpassade gymnasie- Bilaga 2

skolan har rätt att bli mottagna i an- passad gymnasieskola om utbild- ningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

5 § 43

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utred- ning motsvarande den som enligt 7 kap. 5§ andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning sak- nas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt.

6 § 44

Den som arbetar inom skol-

väsendet ska underrätta elevens

rektor om han eller hon uppmärk-

sammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i

gymnasiesärskolan inte tillhör gym-

anpassade gymnasieskolan inte till-

nasiesärskolans målgrupp.

hör skolformens målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7 § 45

Hemkommunen ska

besluta att

Hemkommunen ska

besluta att

eleven inte tillhör gymnasiesär-

eleven inte tillhör målgrupp en för

skolans målgrupp om en utredning

anpassade gymnasieskolan om en

enligt 6 § visar

detta.

Hemkom-

utredning

enligt

6 §

visar

detta.

munen ska då erbjuda eleven

Hemkommunen

ska

då erbjuda

utbildning i gymnasieskolan

eller

eleven utbildning i gymnasieskolan

vuxenutbildning

enligt

denna

lag.

eller vuxenutbildning enligt denna

Hemkommunen ska vidta de åt-

lag. Hemkommunen ska vidta de

gärder som krävs för elevens över-

åtgärder som krävs för elevens

gång från gymnasiesärskolan

till

övergång från anpassade gymnasie-

gymnasieskolan

eller

vuxenut-

skolan till

gymnasieskolan

eller

bildning.

vuxenutbildning.

8 § 46

43

Senaste lydelse 2012:109.

44

Senaste lydelse 2012:109.

45

Senaste lydelse 2012:109.

211

46

Senaste lydelse 2012:109.

s. 212 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gym- nasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan och elever som tillhör målgrupp en för anpas- sade gymnasieskolan .

Varje kommun ska informera om de olika programm en inom anpassade gymnasieskolan .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan består av nationella och

nasieskolan består av nationella och

individuella program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

9 § 47

Varje kommun ska informera om gymnasiesärskolans olika program.

11 § 48

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska i huvudsak vara skol-

nasieskolan ska i huvudsak vara

förlagd, om inte annat anges i andra

skolförlagd, om inte annat anges i

eller tredje stycket.

andra eller tredje stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

13 § 49

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasiesär-

vara gemensam för anpassade gym-

skolan , gymnasieskolan, kommunal

nasieskolan , gymnasieskolan, kom-

vuxenutbildning som särskild

munal vuxenutbildning som an-

utbildning på gymnasial nivå och

passad utbildning på gymnasial

kommunal vuxenutbildning

på

nivå och kommunal vuxenutbildning

gymnasial nivå.

på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasie-

vara gemensam för anpassad gym-

särskola anordnad av kommuner,

nasieskola anordnad av kommuner,

regioner och enskilda huvudmän.

14 § 50

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gym- nasieskolan för vissa elever från grundsärskolan och elever som tillhör gymnasiesärskolans mål- grupp.

15 § 51

När en elev börjar eller slutar vid

en gymnasiesärskola med en annan

en anpassad gymnasieskola med en

47

Senaste lydelse 2012:109.

48

Senaste lydelse 2020:605.

49

Senaste lydelse 2020:446.

212

50

Senaste lydelse 2018:749.

51

Senaste lydelse 2014:1002.

s. 213 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

huvudman än hemkommunen, ska

annan huvudman än hemkommunen,

Prop. 2021/22:162

huvudmannen snarast meddela detta

ska huvudmannen snarast meddela

Bilaga 2

till hemkommunen.

detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever.

16 § 52

En elev i gymnasiesärskolan ska

En elev i anpassade gymna-

delta i den verksamhet som

sieskolan ska delta i den verksam-

anordnas för att ge den avsedda

het som anordnas för att ge den

utbildningen, om eleven inte har

avsedda utbildningen, om

eleven

giltigt skäl att utebli.

inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan

Om en elev i anpassade gym-

utan giltigt skäl uteblir från den

nasieskolan utan giltigt skäl uteblir

verksamhet som anordnas för att ge

från den verksamhet som anordnas

den avsedda utbildningen,

ska

för att ge den avsedda utbildningen,

rektorn se till att elevens vård-

ska rektorn se till att elevens

nadshavare samma dag informeras

vårdnadshavare

samma

dag

om att eleven har varit frånvarande.

informeras om att eleven har varit

Om det finns särskilda skäl behöver

frånvarande. Om det finns särskilda

elevens

vårdnadshavare

inte

skäl behöver elevens vård-

informeras samma dag.

nadshavare inte informeras samma

dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

17 § 53

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska vara avgiftsfri.

nasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

22 § 54

På de nationella programmen ska

betyg sättas på varje avslutad kurs

och efter genomfört gymnasie-

och efter genomfört gymnasiear-

särskole arbete.

bete.

Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

52 Senaste lydelse 2018:1098.

53 Senaste lydelse 2012:109.

54 Senaste lydelse 2018:749.

213

s. 214 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

24 § 55

Som betyg på gymnasie sär-

Som betyg på gymnasiearbetet

skole arbetet ska beteckningen E

ska beteckningen E användas om

användas om eleven har nått målen

eleven har nått målen för gymna-

för gymnasie särskole arbetet. För

siearbetet . För den elev som inte

den elev som inte har nått målen för

har nått målen för gymnasiearbetet

gymnasie särskole arbetet ska betyg

ska betyg inte sättas.

inte sättas.

25 § 56

Om det finns särskilda skäl, får det

vid betygssättningen

bortses från

vid betygssättningen

bortses

från

enstaka

delar av

kunskapskraven.

enstaka

delar av

kunskapskraven.

Med

särskilda

skäl

avses

Med

särskilda

skäl

avses

funktionsnedsättning

eller

andra

funktionsnedsättning

eller

andra

liknande

personliga

förhållanden

liknande

personliga

förhållanden

som inte är av tillfällig natur och

som utgör ett direkt hinder för att

eleven

ska

nå

ett

visst

eleven

ska

nå

ett

visst

kunskapskrav. En utvecklingsstör-

kunskapskrav. En intellektuell funk-

ning får dock bara beaktas om det

tionsnedsättning får dock bara beak-

finns synnerliga skäl. De kunskaps-

tas om det finns synnerliga skäl. De

krav som rör säkerhet och de som

kunskapskrav som rör säkerhet och

hänvisar till lagar, förordningar eller

de som hänvisar till lagar, förord-

myndigheters föreskrifter ska dock

ningar eller myndigheters före-

alltid uppfyllas.

skrifter ska dock alltid uppfyllas.

Gymnasiesärskola med offentlig

Anpassad gymnasieskola

huvudman

med offentlig huvudman

27 § 57

Varje kommun ansvarar för att

alla ungdomar i kommunen som

tillhör gymnasiesärskolans mål-

tillhör målgrupp en för anpassade

grupp erbjuds utbildning av god

gymnasieskolan erbjuds utbildning

kvalitet i gymnasiesärskolan .

av god kvalitet i den skolformen .

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

55

Senaste lydelse 2012:109.

214

56

Senaste lydelse 2012:109.

57

Senaste lydelse 2019:947.

s. 215 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gym- nasieskolan på nationella och indi- viduella program.

Prop. 2021/22:162

Kommunens organisation

Bilaga 2

av gymnasiesärskolan

av anpassade gymnasieskolan

28 § 58

Varje kommun ska vid utform-

ningen av gymnasiesärskolan beakta

ningen av anpassade gymnasiesko-

vad som för eleverna är ända-

lan beakta vad som för eleverna är

målsenligt

från

kommunikations-

ändamålsenligt

från

kommuni-

synpunkt.

Varje

kommun som

kationssynpunkt.

Varje

kommun

anordnar gymnasiesärskola ska så

som anordnar anpassad gymna-

långt det är möjligt organisera gym-

sieskola ska så långt det är möjligt

nasiesärskolan så att ingen elev på

organisera skolformen så att ingen

grund av skolgången behöver bo

elev på grund av skolgången be-

utanför det egna hemmet.

höver bo utanför det egna hemmet.

29 § 59

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i gymnasiesärskolan på nationella och individuella pro- gram.

30 § 60

Elever i

gymnasiesärskola

med

Elever i anpassad gymnasieskola

offentlig huvudman har rätt till

med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts inom hem-

kommunen från en plats i anslut-

kommunen från en plats i anslutning

ning till elevens hem till den plats

till elevens hem till den plats där

där utbildningen bedrivs och till-

utbildningen bedrivs och tillbaka,

baka, om sådan skjuts behövs med

om sådan skjuts behövs med hänsyn

hänsyn till färdvägens längd, tra-

till färdvägens längd, trafik-

fikförhållanden, elevens funktions-

förhållanden, elevens funktionsned-

nedsättning eller någon annan sär-

sättning eller någon annan särskild

skild omständighet.

omständighet.

För elever som går i en annan

kommuns

gymnasiesärskola

ska

kommuns anpassade gymnasieskola

hemkommunen anordna skolskjuts

ska hemkommunen anordna skols-

i de fall det kan ske utan organisa-

kjuts i de fall det kan ske utan

toriska eller ekonomiska svårig-

organisatoriska eller ekonomiska

heter.

svårigheter.

Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31 § 61

58 Senaste lydelse 2012:109.

59 Senaste lydelse 2019:947.

60 Senaste lydelse 2019:947.

61 Senaste lydelse 2012:109.

215

s. 216 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

En elev som med stöd av 19 kap.

35–37 §§ går i gymnasiesärskola i en

35–37 §§ går i anpassad gymnasie-

annan kommun än sin hemkommun

skola i en annan kommun än sin

och som på grund av skolgången

hemkommun och som på grund av

måste övernatta i den kommunen,

skolgången måste övernatta i den

har rätt till skolskjuts mellan den

kommunen, har rätt till skolskjuts

tillfälliga bostaden och den plats där

mellan den tillfälliga bostaden och

utbildningen bedrivs under samma

den plats där utbildningen bedrivs

förutsättningar som gäller för ele-

under samma förutsättningar som

ver som är hemmahörande i kom-

gäller för elever som är hemma-

munen.

hörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

32 § 62

Hemkommunen

ska

lämna

Hemkommunen

ska

lämna

ekonomiskt stöd till elever i en

gymnasiesärskola

med

offentlig

anpassad gymnasieskola med of-

huvudman som behöver inack-

fentlig huvudman

som

behöver

ordering på grund av skolgången.

inackordering på grund av skol-

Denna skyldighet gäller till och

gången. Denna skyldighet gäller till

med första kalenderhalvåret det år

och med första kalenderhalvåret det

eleven fyller 20 år. Skyldigheten

år eleven fyller 20 år. Skyldigheten

gäller dock inte elever som har

gäller dock inte elever som har tagits

tagits emot i andra hand till ett

emot i andra hand till ett nationellt

nationellt program

enligt

19 kap.

program enligt 19 kap. 39 §.

39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

33 § 63

Regeringen meddelar föreskrifter

om urval bland de sökande som har

tagits emot till en gymnasiesär-

tagits emot till en anpassad gymna-

skola med offentlig huvudman.

sieskola med offentlig huvudman.

Fristående gymnasiesärskola

Fristående anpassad

gymnasieskola

34 § 64

62

Senaste lydelse 2013:530.

216

63

Senaste lydelse 2012:109.

64

Senaste lydelse 2012:109.

s. 217 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Varje fristående gymnasiesär-

Varje fristående anpassad gym-

Prop. 2021/22:162

skola ska vara öppen för alla ung-

nasieskola ska vara öppen för alla

Bilaga 2

domar som har rätt till utbildning i

ungdomar som har rätt till utbildning

en gymnasiesärskola med offentlig

i en anpassad gymnasieskola med

huvudman.

offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

35 § 65

Elever i gymnasiesärskola med

Elever i anpassad gymnasieskola

enskild huvudman har rätt till

med enskild huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts inom hem-

kostnadsfri skolskjuts inom hemkom-

kommunen från en plats i anslut-

munen från en plats i anslutning till

ning till elevens hem till den plats

elevens hem till den plats där

där utbildningen

bedrivs

och

utbildningen bedrivs och tillbaka,

tillbaka, om sådan skjuts behövs

om sådan skjuts behövs med hän-

med hänsyn till färdvägens längd,

syn till färdvägens längd, trafik-

trafikförhållanden,

elevens

funk-

förhållanden, elevens funktionsned-

tionsnedsättning eller någon

annan

sättning eller någon annan särskild

särskild omständighet.

omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Utbildning på program

i gymnasiesärskolan

i anpassade gymnasieskolan

19 kap.

1 § 66

I detta kapitel finns bestämmelser om

– utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),

– dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning (27 §),

utbildning i anpassade gym-

nasieskolan (27 §),

– ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§),

– utbildning på program vid en

gymnasiesärskola med offentlig

anpassad

gymnasieskola med

huvudman (34–44 §§), och

offentlig

huvudman (34–44 §§),

och

– utbildning på program vid en

fristående gymnasiesärskola (45–

fristående anpassad gymnasieskola

48 §§).

(45–48 §§).

65

Senaste lydelse 2012:109.

217

66

Senaste lydelse 2012:109.

s. 218 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

3 § 67

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

– svenska eller svenska som andraspråk,

– engelska,

– matematik,

– idrott och hälsa,

– estetisk verksamhet,

– historia,

– samhällskunskap,

– religionskunskap, och

– naturkunskap.

Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär. Det ska också finnas individuellt val.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om

ämnen och individuellt val i

ämnen och individuellt val i an-

gymnasiesärskolan .

passade gymnasieskolan .

Gymnasial lärlingsutbildning

i gymnasiesärskolan

i anpassade gymnasieskolan

10 § 68

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlings-

utbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

Gymnasial

lärlingsutbildning i

Gymnasial lärlingsutbildning

i

gymnasiesärskolan ska i huvudsak

anpassade

gymnasieskolan ska

i

vara förlagd till en eller flera

huvudsak vara förlagd till en eller

arbetsplatser.

flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som regeringen

bestämmer

får

meddela ytterligare

föreskrifter

om

meddela ytterligare

föreskrifter

om

gymnasial

lärlingsutbildning

i

gymnasial

lärlingsutbildning

i

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

17 § 69

Utbildningen i

gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan är avsedd att genomgås

nasieskolan är avsedd att genomgås

under fyra läsår. Huvudmannen får

dock besluta att utbildningen får

fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.

18 § 70

67

Senaste lydelse 2012:109.

68

Senaste lydelse 2012:109.

218

69

Senaste lydelse 2012:109.

70

Senaste lydelse 2012:109.

s. 219 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska bedrivas som hel- tidsstudier.

Av 18 kap.

11 § framgår att

Av 18 kap. 11 §

framgår att

Prop. 2021/22:162

utbildningen i gymnasiesärskolan i

utbildningen i anpassade gymna-

Bilaga 2

huvudsak ska vara skolförlagd om

sieskolan i huvudsak ska vara

inte annat följer av bestämmelserna

skolförlagd om inte annat följer av

om gymnasial

lärlingsutbildning i

bestämmelserna

om

gymnasial

gymnasiesärskolan i 10 §.

lärlingsutbildning

i

anpassade

gymnasieskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och

om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

19 § 71

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska bedrivas som heltids- studier.

21 § 72

Omfattningen

av

studierna

på

Omfattningen av studierna på

nationella program anges i gym-

nasie särskole poäng.

Utbildningens

nasiepoäng . Utbildningens omfatt-

omfattning är

2 500

poäng.

För-

ning är 2 500 poäng. Fördelningen av

delningen av poängen framgår av

poängen framgår av en poängplan i

en poängplan i bilaga 4.

bilaga 4.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

Ämnesplaner, Ämnesplaner,

ämnesområdesplaner, ämnesområdesplaner,

gymnasie särskole arbete gymnasiearbete och kurser och kurser

23 § 73

I utbildningen på de nationella

programmen ska ett gymnasie sär-

programmen ska ett gymnasiear-

skole arbete ingå.

bete ingå.

24 § 74

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur

många gymnasiesärskolepoäng kur-

många gymnasiepoäng kursen om-

sen omfattar.

fattar.

25 § 75

71 Senaste lydelse 2012:109.

72 Senaste lydelse 2018:749.

73 Senaste lydelse 2012:109.

74 Senaste lydelse 2012:109.

75 Senaste lydelse 2012:109.

219

s. 220 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Elever som har genomfört en utbildning i anpassade gymnasie- skolan ska få ett gymnasieskole- bevis .

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd utbildning i anpassade gymnasieskolan .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

220

Har en elev efter avslutad kurs

eller genomfört gymnasie sär-

eller

genomfört gymnasiearbete

skole arbete fått lägst betyget E, är

fått

lägst

betyget E,

är

huvud-

huvudmannen inte

skyldig

att

mannen inte skyldig att erbjuda

erbjuda ytterligare

utbildning

av

ytterligare

utbildning

av

samma

samma slag, om inte annat följer av

slag, om inte annat följer av före-

föreskrifter som har meddelats med

skrifter som har meddelats med

stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.

Dokumentation av genomförd Dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning utbildning i anpassad gymnasieskola

27 § 76

Elever som har genomfört en gymnasiesärskoleutbildning ska få ett gymnasie sär skolebevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd gym- nasiesärskoleutbildning .

28 § 77

En ansökan till ett nationellt eller

individuellt program eller till en

sådan nationell inriktning, särskild

variant

eller

gymnasial

lär-

variant

eller

gymnasial

lär-

lingsutbildning i gymnasiesärskolan

lingsutbildning i anpassade gym-

som börjar första läsåret ska ges in

nasieskolan som börjar första läs-

till den

sökandes hemkommun.

året ska ges in till den sökandes

Avser ansökan mer än en

hemkommun. Avser ansökan mer än

utbildning ska den sökande ange i

en utbildning ska den sökande ange

vilken ordning han eller hon önskar

i vilken ordning han eller hon

komma i fråga.

önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

29 § 78

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot.

76 Senaste lydelse 2012:109.

77 Senaste lydelse 2012:109.

78 Senaste lydelse 2012:109.

s. 221 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Om

hemkommunen

enligt

Om

hemkommunen

enligt

Prop. 2021/22:162

18 kap.

5 § har beslutat

att en

18 kap.

5 §

har beslutat att en

Bilaga 2

sökande inte tillhör målgruppen för

gymnasiesärskolan , ska kom-

anpassade

gymnasieskolan ,

ska

munen bereda honom eller henne

kommunen

bereda honom

eller

tillfälle att söka till gymnasieskolan

henne tillfälle att söka till gym-

i hemkommunen så snart som

nasieskolan

i hemkommunen så

möjligt.

snart som möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hem- kommunen.

31 § 79

Det som sägs i 30 § gäller på

motsvarande sätt den elev som har

påbörjat gymnasial lärlingsutbild-

ning i gymnasiesärskolan .

ning i anpassade gymnasieskolan .

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

Utbildning vid en

Utbildning vid en anpassad

gymnasiesärskola med offentlig

gymnasieskola med offentlig

huvudman

34 § 80

Kommunen ska sträva efter att

erbjudandet om utbildning i

gymnasiesärskolan ska omfatta ett

anpassade gymnasieskolan ska om-

allsidigt urval av nationella pro-

fatta ett allsidigt urval av nationella

gram och nationella inriktningar.

program och nationella inriktningar.

36 § 81

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är

hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen

tas emot i första hand om de har sökt till

1. sådan utbildning som avses i

35 § och

med hänsyn

till

sina

35 § och

med hänsyn

till

sina

personliga

förhållanden

har

sär-

personliga

förhållanden

har

sär-

79

Senaste lydelse 2012:109.

80

Senaste lydelse 2012:109.

221

81

Senaste lydelse 2012:109.

s. 222 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

222

skilda skäl att få gå i den gym-

skilda skäl att få gå i den anpassade

nasiesärskola dit de har sökt,

gymnasieskola dit de har sökt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,

3. gymnasial lärlingsutbildning i

gymnasiesärskolan som börjar det

anpassade gymnasieskolan som

första läsåret och är hemmahörande

börjar det första läsåret och är

i en kommun som inte erbjuder

hemmahörande i en kommun som

någon utbildning på det aktuella

inte erbjuder någon utbildning på

programmet,

det aktuella programmet,

4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.

40 § 82

En kommun får ta emot en elev

från en annan kommun på ett

individuellt program i sin gymna-

individuellt program i sin an-

siesärskola under förutsättning att

passade gymnasieskola under för-

hemkommunen har bedömt att ele-

utsättning att hemkommunen har

ven inte kan följa undervisningen

bedömt att eleven inte kan följa

på ett nationellt program. Även en

undervisningen på ett nationellt

region får ta emot en elev på ett

program. Även en region får ta

individuellt program under samma

emot en elev på ett individuellt

förutsättning.

program under samma förutsätt-

ning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

41 §

Innan en kommun tar emot en

sökande som inte är hemma-

hörande i kommunen eller sam-

verkansområdet för utbildningen ska

yttrande inhämtas från den sökandes

hemkommun. Yttrandet ska inne-

hålla uppgift om huruvida eleven till-

hör gymnasiesärskolans målgrupp.

hör målgrupp en för anpassade gym-

Detsamma gäller innan en region

nasieskolan . Detsamma gäller

tar emot en sökande. I de fall där

innan en region tar emot en sökan-

eleven har sökt till ett individuellt

de. I de fall där eleven har sökt till

82 Senaste lydelse 2019:947.

s. 223 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida ele- ven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om er- sättning för utbildningen enligt 40 §.

ett individuellt program ska Prop. 2021/22:162 yttrandet också innehålla uppgifter Bilaga 2

om huruvida eleven kan följa ett na- tionellt program och om överens- kommelse om ersättning för utbild- ningen enligt 40 §.

Utbildning vid en fristående

gymnasiesärskola

anpassad gymnasieskola

45 § 83

Hemkommunen ska lämna bidrag

till huvudmannen för varje elev på

ett nationellt program vid skolen-

heten som hemkommunen enligt

18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda

utbildning i gymnasiesärskolan vid

utbildning i anpassade gymnasie-

den tidpunkt när utbildningen på-

skolan vid den tidpunkt när utbild-

börjades.

ningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

20 kap.

1 § 84

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–9 §§),

– bestämmelser om kommunal

– bestämmelser

om

kommunal

vuxenutbildning på grundläggande

nivå och kommunal vuxenutbild-

ning som särskild utbildning på

ning som anpassad utbildning på

grundläggande nivå (10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal

– bestämmelser

om

kommunal

vuxenutbildning på gymnasial nivå

och kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå (16–23 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

– bestämmelser om betyg (34–41 §§),

– bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

– bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2 § 85

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

83 Senaste lydelse 2015:73.

84 Senaste lydelse 2020:446.

85 Senaste lydelse 2020:446.

223

s. 224 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning priori- teras.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

224

– vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,

– vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens

i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,

– den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och

– den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompe- tensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning priori- teras.

3 § 86

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas

– på grundläggande nivå,

– på gymnasial nivå,

– som

särskild

utbildning

på

– som anpassad

utbildning

på

grundläggande nivå,

– som

särskild

utbildning

på

– som anpassad

utbildning

på

gymnasial nivå, och

– som svenska för invandrare.

4 § 87

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Särskild utbildning på grund-

Anpassad utbildning på grund-

läggande nivå syftar till att ge

vuxna kunskaper på en nivå som

motsvarar den som utbildningen i

grundsärskolan ska ge.

anpassade grundskolan ska ge.

Särskild utbildning på gymnasial

Anpassad utbildning på gym-

nivå syftar till att ge vuxna

nasial nivå syftar till att ge vuxna

kunskaper på en nivå som mot-

svarar den som utbildningen på

nationella program i gymnasie-

nationella program i anpassade

särskolan ska ge.

gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till

86 Senaste lydelse 2020:446.

87 Senaste lydelse 2020:446.

s. 225 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grund- läggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå och på anpassad gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiearbete.

På gymnasial nivå och på anpas- sad gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng.

att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

5 § 88

Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiearbete. Den särskilda utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymna- siesärskolearbete .

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gymnasial nivå betecknas kurser- nas och gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskole- poäng.

6 § 89

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och

gymnasiesärskolepoäng . Sådana

föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

7 § 90

88 Senaste lydelse 2020:446.

89 Senaste lydelse 2020:446.

90 Senaste lydelse 2020:446.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

225

s. 226 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

226

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för

eleverna.

Huvudmannen får bestämma att

böcker och andra lärverktyg, som

varje elev inom utbildning på

grundläggande eller gymnasial nivå

eller inom särskild utbildning på

eller inom anpassad utbildning på

grundläggande eller gymnasial nivå

har för eget bruk och får behålla

som sin egendom, ska anskaffas av

eleverna själva eller erbjudas mot

avgifter som högst

motsvarar

avgifter som högst

motsvarar

huvudmannens

anskaffningskostnader.

Lärverktyg

anskaffningskostnader.

Lärverktyg

som används i utbildningen ska i

övrigt tillhandahållas utan kostnad

för eleverna.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

9 § 91

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grund-

läggande nivå eller särskilda ut-

läggande nivå eller anpassad ut-

bildning på grundläggande nivå har

upphört enligt andra stycket ska på

nytt beredas sådan utbildning, om

det finns särskilda skäl för det. Den

vars utbildning på gymnasial nivå

eller särskilda utbildning på

eller anpassad utbildning på

gymnasial nivå har upphört enligt

andra stycket får på nytt beredas

sådan utbildning, om det finns

särskilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

91 Senaste lydelse 2020:446.

s. 227 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att delta i anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grund- skolan syftar till att ge, och

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som särskild utbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på

Prop. 2021/22:162

grundläggande nivå och som

Bilaga 2

anpassad utbildning på

grundläggande nivå

10 § 92

Hemkommunen ansvarar för att

de som enligt 11 eller 11 a § har rätt

att delta i utbildning på grund-

läggande nivå eller i särskild utbild-

läggande nivå eller i anpassad ut-

ning på grundläggande nivå och som

bildning på grundläggande nivå och

önskar det, också får delta i sådan

som önskar det, också får delta i

utbildning.

sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för

att nå de vuxna i kommunen som har

rätt att delta i utbildning på grund-

läggande nivå eller i särskild ut-

läggande nivå eller i anpassad

bildning på grundläggande nivå och

utbildning på grundläggande nivå

för att motivera dem att delta i

och för att motivera dem att delta i

sådan utbildning.

10 a § 93

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå

11 a § 94

En vuxen med utvecklings- störning har rätt att delta i särskild utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalender- halvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syf- tar till att ge, och

92

Senaste lydelse 2020:446.

93

Senaste lydelse 2020:446.

227

94

Senaste lydelse 2020:446.

s. 228 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

228

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

4. Av 29 kap. 8 § följer att det

4. Av 29 kap. 8 §

följer att det

som sägs i denna lag om personer

med utvecklingsstörning också ska

med intellektuell

funktionsned-

gälla för vissa andra vuxna.

sättning också ska gälla för vissa

andra vuxna.

12 § 95

Om en elev i utbildning på

grundläggande nivå eller i särskild

grundläggande nivå eller i anpas-

utbildning på grundläggande nivå

sad utbildning på grundläggande

har bristfälliga kunskaper i svenska

nivå har bristfälliga kunskaper i

språket, får utbildningen tillhanda-

svenska språket, får utbildningen

hållas på elevens modersmål eller

tillhandahållas på elevens moders-

något annat språk som eleven be-

mål eller något annat språk som

härskar. Sådan utbildning ska komp-

eleven behärskar. Sådan utbildning

letteras med undervisning eller trä-

ska kompletteras med undervisning

ning i svenska språket.

eller träning i svenska språket.

13 § 96

En ansökan om att delta i ut-

bildning på grundläggande nivå

eller i särskild utbildning på

eller i anpassad utbildning på

grundläggande nivå ska ges in till

den sökandes hem kommun. En

sökande ska tas emot till utbild-

ningen, om de villkor som anges i

11 eller 11 a § är uppfyllda.

15 § 97

En kommun, som i sin utbildning

på grundläggande nivå eller i sin

särskilda utbildning på grund-

anpassade utbildning på grund-

läggande nivå har en elev som

kommer från en annan kommun, ska

få ersättning för sina kostnader för

den elevens utbildning från elevens

hemkommun. Detta

gäller

endast

hemkommun. Detta

gäller

endast

om hemkommunen

har

bedömt

om hemkommunen

har

bedömt

eller, efter överklagande av ett

beslut enligt 14 §

andra

stycket,

beslut enligt 14 § andra stycket,

beslut har meddelats att eleven har

rätt att delta i utbildningen.

95 Senaste lydelse 2020:446.

96 Senaste lydelse 2020:446.

97 Senaste lydelse 2020:446.

s. 229 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå

Kommunal vuxenutbildning på

Prop. 2021/22:162

gymnasial nivå och som

Bilaga 2

anpassad utbildning på

gymnasial nivå

16 § 98

Hemkommunen ansvarar för att

de som enligt 19, 19 a eller 19 b §

har rätt att delta i en utbildning och

önskar delta i den, också får det.

Varje

kommun

ska därutöver

Varje

kommun

ska

därutöver

erbjuda utbildning på gymnasial nivå

erbjuda

utbildning

på

gymnasial

och

särskild

utbildning på

nivå och anpassad utbildning på

gymnasial nivå. Kommunerna ska

då sträva efter att erbjuda

utbildning som svarar mot efter-

utbildning som

svarar mot

frågan och behov.

efterfrågan och behov.

17 § 99

Varje kommun ska informera om

möjligheterna till

utbildning på

möjligheterna till

utbildning på

gymnasial nivå

och särskild

gymnasial nivå

och anpassad

utbildning på gymnasial nivå samt

aktivt verka för att vuxna i kom-

munen deltar i sådan utbildning.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå

20 a § 100

En vuxen med utvecklings-

En vuxen med intellektuell

störning är behörig att delta i sär-

funktionsnedsättning är behörig att

skild utbildning på gymnasial nivå

delta i anpassad utbildning på gym-

från och med andra kalenderhalvåret

nasial nivå från och med andra

det år han eller hon fyller 20 år, om

kalenderhalvåret det år han eller hon

han eller hon

fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är

yngre än vad som anges i första

stycket men har slutfört utbildning i

gymnasiesärskolan eller likvärdig

anpassade gymnasieskolan eller

98

Senaste lydelse 2020:446.

99

Senaste lydelse 2020:446.

229

100 Senaste lydelse 2020:446.

s. 230 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med utvecklingsstörning också ska gälla för vissa andra vuxna.

likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla för vissa andra vuxna.

21 § 101

En ansökan om att delta i ut-

bildning på gymnasial nivå eller i

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå ska ges in till den sökandes

hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande har rätt till utbildning enligt 19 d §. Ett åtagande att svara för kostnaderna ska också alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.

22 § 102

Den huvudman som anordnar

utbildning på gymnasial nivå eller

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå beslutar om den sökande ska

tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 § 103

101

Senaste lydelse 2020:446.

230

102

Senaste lydelse 2020:446.

103

Senaste lydelse 2020:446.

s. 231 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Betyg ska sättas på varje avslutad

kurs och efter genomfört gymnasiearbete.

Inom den del av den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassade grundskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiear- betet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

Om den sökande har rätt att delta

Prop. 2021/22:162

i utbildning enligt 19, 19 a

eller

i utbildning enligt 19, 19 a

eller

Bilaga 2

19 b § innebär ett beslut

om

19 b § innebär ett beslut

om

mottagande enligt 22 § att

den

mottagande enligt 22 § att

den

sökande också antas till utbild-

ningen. I övrigt är det den huvud-

man som anordnar utbildning på

gymnasial nivå eller särskild ut-

gymnasial nivå eller anpassad ut-

bildning på gymnasial nivå som

beslutar om en sökande ska antas

till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

35 § 104

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gym- nasiearbete eller gymnasiesär- skolearbete .

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiear- betet och gymnasie särskole arbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får inne- bära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

36 § 105

Som betyg på utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Som betyg på särskild utbildning

Som betyg på anpassad utbild-

på

grundläggande och gymnasial

ning på grundläggande och gym-

nivå ska någon av beteck-

nasial nivå ska någon av beteck-

ningarna A, B, C, D eller E an-

104

Senaste lydelse 2020:446.

231

105

Senaste lydelse 2020:446.

s. 232 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

vändas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

37 § 106

Betyg på kurser i utbildning på

grundläggande nivå, i särskild ut-

grundläggande nivå, i anpassad

bildning på grundläggande nivå och

utbildning på grundläggande nivå

i svenska för invandrare ska grun-

och i svenska för invandrare ska

das på en bedömning av elevens

grundas på en bedömning av

kunskaper i förhållande till upp-

elevens kunskaper i förhållande till

ställda kunskapskrav i kursplaner.

uppställda kunskapskrav i kurs-

Betyg på kurser i utbildning på

planer. Betyg på kurser i utbildning

gymnasial nivå och i särskild ut-

på gymnasial nivå och i anpassad

bildning på gymnasial nivå ska

utbildning på gymnasial nivå ska

grundas på en bedömning av ele-

grundas på en bedömning av

vens kunskaper i förhållande till

elevens kunskaper i förhållande till

uppställda kunskapskrav i ämnes-

planer.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kunskapskrav.

38 § 107

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Vid betygssättning inom särskild

Vid betygssättning inom an-

utbildning på grundläggande och

passad utbildning på grundlägg-

gymnasial nivå får en utvecklings-

ande och gymnasial nivå får en

störning bara beaktas om det finns

intellektuell funktionsnedsättning

synnerliga skäl.

bara beaktas om det finns syn-

nerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

40 § 108

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från kommunal

vuxenutbildning ska ha möjlighet

106

Senaste lydelse 2020:446.

232

107

Senaste lydelse 2020:446.

108

Senaste lydelse 2020:446.

s. 233 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

att genomgå prövning i alla kurser

Prop. 2021/22:162

som det sätts betyg på, i

som det sätts betyg på

och i

Bilaga 2

gymnasiearbete och i gymnasie-

gymnasiearbete. Detta gäller även

särskolearbete . Detta gäller även

den som tidigare har fått betyg på

kursen eller gymnasiearbetet. Den

kursen,

gymnasiearbetet

eller

som är elev i gymnasieskolan eller

gymnasiesärskolearbetet . Den som är

i anpassade

gymnasieskolan får

elev i gymnasieskolan eller i gymna-

dock inte genomgå prövning i en

siesärskolan får dock inte genomgå

kurs, ett eller gymnasiearbete om

prövning i en kurs, ett gym-

eleven har fått minst betyget E på

nasiearbete

eller

ett

gymna-

kursen eller gymnasiearbetet.

sie särskole arbete om eleven har

fått minst betyget E på kursen,

gymnasiearbetet

eller

gymnasie-

särskolearbetet .

Prövning får göras bara hos en

huvudman

som

anordnar

den

huvudman

som

anordnar

den

aktuella kursen eller, när det gäller

gymnasiearbete

eller

gymnasiesär-

gymnasiearbete, utbildning inom det

skolearbete,

utbildning

inom

det

kunskapsområde

som

gym-

kunskapsområde

som

gymnasie-

nasiearbetet avser.

arbetet

eller

gymnasiesärskole-

arbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om pröv- ning.

21 kap.

1 § 109

I detta kapitel finns bestämmelser om

– allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),

– när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),

– när

fjärrundervisning

får

– när

fjärrundervisning

får

användas

i gymnasieskolan

och

användas

i gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan (6 §),

anpassade gymnasieskolan (6 §),

– när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ung- domshem (7 §),

– försöksverksamhet (8 §),

– beslut om fjärrundervisning (9 §),

– utförare av fjärrundervisning (10 §),

– krav på fjärrundervisning (11–13 §§), och

– bemyndigande (14 §).

109 Senaste lydelse 2020:605.

233

s. 234 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begräns- ningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrunder- visning får inte användas i för- skolan.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

234

2 § 110

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan, sameskolan, gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan en- dast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

4 § 111

I grundskolan,

grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan och

sameskolan får

skolan , specialskolan och same-

fjärrundervisning användas endast i

skolan får fjärrundervisning an-

ämnena

vändas endast i ämnena

– engelska,

– matematik,

– moderna språk,

– modersmål,

– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

– samiska,

– svenska,

– svenska som andraspråk,

– teckenspråk, och

– teknik.

I grundskolan får fjärrundervisning även användas för integrerad samisk undervisning.

5 § 112

Regeringen får meddela före-

skrifter om begränsningar i fråga

om i vilka årskurser som fjärr-

undervisning får användas i grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan, anpassade grundskolan ,

skolan och sameskolan.

specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om

1. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

2. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

110 Senaste lydelse 2020:605.

111 Senaste lydelse 2020:605.

112 Senaste lydelse 2020:605.

s. 235 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

När fjärrundervisning får

Prop. 2021/22:162

användas i gymnasieskolan

Bilaga 2

och gymnasiesärskolan

och anpassade gymnasieskolan

6 § 113

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får i

fråga om gymnasieskolan

och

fråga om

gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan meddela

före-

anpassade

gymnasieskolan

med-

skrifter om

dela föreskrifter om

1. i vilka kurser som fjärrundervisning får användas,

2. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

8 § 114

Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med

fjärrundervisning i

1. förskoleklassen, och

2. grundskolan,

grundsärskolan ,

2. grundskolan,

anpassade

specialskolan och

sameskolan i

grundskolan , specialskolan och

andra ämnen än de som anges i 4 §.

sameskolan i andra ämnen än de

som anges i 4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

11 § 115

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare

som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13

§ ändå

bedriva fjärrundervisning om

1. undervisningen avser mo-

1. undervisningen avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13 § 116

Vid fjärrundervisning ska det

Vid

fjärrundervisning ska

det

finnas en handledare. I grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade

grundskolan ,

skolan och sameskolan ska hand-

specialskolan och sameskolan

ska

ledaren finnas närvarande där elev-

handledaren finnas

närvarande

där

erna befinner sig.

eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

113

Senaste lydelse 2020:605.

114

Senaste lydelse 2020:605.

115

Senaste lydelse 2020:605.

235

116

Senaste lydelse 2020:605.

s. 236 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan , spe- cialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan och anpassade gym- nasieskolan .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

14 § 117

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan .

22 kap.

1 § 118

I detta kapitel finns bestämmelser om

– allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2–4 §§),

– när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),

– när

distansundervisning

får

– när

distansundervisning

får

användas

i gymnasieskolan

och

användas

i gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan (7 och 8 §§),

anpassade gymnasieskolan (7 och

8 §§),

– utförare av distansundervisning (9 §),

– krav på distansundervisning (10 och 11 §§),

– resor och boende (12 §),

– särskilda

bestämmelser

om

– särskilda

bestämmelser

om

utbildning i

gymnasieskolan

och

utbildning i

gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan där distans- anpassade gymnasieskolan där

undervisning får användas för hela

distansundervisning får

användas

utbildningen (13–22 §§), och

för hela

utbildningen (13–22 §§),

och

– bemyndigande (23 §).

2

§ 119

Distansundervisning

får an-

Distansundervisning

får

an-

vändas i grundskolan, grundsär-

vändas i

grundskolan,

anpassade

skolan , specialskolan,

sameskolan,

grundskolan , specialskolan, same-

gymnasieskolan

och

gymnasie-

skolan, gymnasieskolan och an-

särskolan endast under de förut-

passade

gymnasieskolan

endast

sättningar och med de begräns-

under de förutsättningar och med

ningar som följer av detta kapitel

de begränsningar som följer av

och föreskrifter som har meddelats

detta kapitel och föreskrifter som

i

anslutning

till

kapitlet.

har meddelats i anslutning till

Distansundervisning får inte an-

kapitlet.

Distansundervisning får

vändas i förskolan och förskole-

inte användas i förskolan och

klassen.

förskoleklassen.

117

Senaste lydelse 2020:605.

236

118

Senaste lydelse 2020:605.

119

Senaste lydelse 2020:605.

s. 237 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av

Prop. 2021/22:162

undervisning användas.

Bilaga 2

4 § 120

För en elev i grundskolan,

För en elev i grundskolan, an-

grundsärskolan , specialskolan

eller

passade grundskolan , specialsko-

sameskolan som har fått distans-

lan eller sameskolan som har fått

undervisning ska den totala under-

distansundervisning ska den totala

visningstiden efter att eleven har

undervisningstiden efter att eleven

återgått

till ordinarie

undervisning

har

återgått

till

ordinarie

motsvara minst den tid som återstår

undervisning motsvara minst den tid

för övriga elever i den aktuella

som återstår för övriga elever i den

årskursen under den

kvarvarande

aktuella

årskursen

under

den

skoltiden.

kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

som

har

eller

anpassade

gymnasieskolan

fått

distansundervisning

och

som

har

fått distansundervisning

återgår

till ordinarie

undervisning

och som återgår till ordinarie under-

ska den garanterade undervis-

visning ska den garanterade under-

ningstiden efter att eleven har

visningstiden efter att eleven har

återgått motsvara minst den tid som

återstår för övriga elever i den

aktuella

utbildningen

under

den

aktuella

utbildningen

under

den

kvarvarande skoltiden.

5 § 121

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas som

särskilt

stöd enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap.

11 a §

i

grundskolan,

3 kap.

11 a § i

grundskolan, an-

grundsärskolan ,

specialskolan

eller

passade grundskolan , specialsko-

sameskolan för en elev som inte

lan eller sameskolan för en elev

kan delta i den ordinarie under-

som inte kan delta i den ordinarie

visningen på grund av en doku-

undervisningen på grund av en do-

menterad

medicinsk,

psykisk

eller

kumenterad medicinsk, psykisk eller

social problematik, om alla andra

möjligheter till särskilt stöd är

uttömda

eller

bedöms

olämpliga

uttömda eller bedöms olämpliga och

och om

elevens vårdnadshavare

om elevens vårdnadshavare medger

medger

att

sådan

undervisning

att sådan undervisning används. I

används. I lågstadiet får dock sådan

lågstadiet

får

dock

sådan

undervisning användas som särskilt

stöd endast om det finns synnerliga

skäl.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

120

Senaste lydelse 2020:605.

237

121

Senaste lydelse 2020:605.

s. 238 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Distansundervisning får an- vändas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasie- skolan eller anpassade gymna- sieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervis- ningen på grund av en dokumen- terad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

238

7 § 122

Distansundervisning får an- vändas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasie- skolan eller gymnasiesärskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

8 § 123

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning får användas

vändas för en hel utbildning i

för en hel utbildning i gym-

gymnasieskolan eller

gymnasie-

nasieskolan eller anpassade gym-

särskolan för en elev som inte kan

nasieskolan för en elev som inte kan

delta i den ordinarie undervis-

ningen på grund av en doku-

menterad medicinsk, psykisk

eller

menterad medicinsk, psykisk eller

social problematik eller av andra

särskilda skäl.

Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13–15 §§.

10 § 124

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva

distansundervisning om

1. undervisningen avser mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

122 Senaste lydelse 2020:605.

123 Senaste lydelse 2020:605.

124 Senaste lydelse 2020:605.

s. 239 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hem- kommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör mål- grupp en för anpassade gymnasie- skolan .

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gym- nasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om hu- vudmannen och den sökandes hem- kommun har kommit överens om er- sättningen.

Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Särskilda bestämmelser om

Prop. 2021/22:162

utbildning i gymnasieskolan och

Bilaga 2

anpassade gymnasieskolan där

distansundervisning får

användas för hela utbildningen

13 § 125

För behörighet till en utbildning i

gymnasieskolan eller gymnasie-

gymnasieskolan

eller anpassade

särskolan där distansundervisning

gymnasieskolan

där distansunder-

används med stöd av 8 § ska den

visning används med stöd av 8 § ska

sökande när det gäller

den sökande när det gäller

1. gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29–33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2. gymnasiesärskolan ,

tillhöra

2. anpassade

gymnasieskolan ,

målgruppen för skolformen enligt

tillhöra målgruppen för skolformen

18 kap. 4 §.

enligt 18 kap. 4 §.

14 § 126

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkom- munens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör gymnasiesär- skolans målgrupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gym- nasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i gymnasiesärskolan om huvud- mannen och den sökandes hem- kommun har kommit överens om ersättningen.

125

Senaste lydelse 2020:605.

239

126

Senaste lydelse 2020:605.

s. 240 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

240

17 § 127

En offentlig huvudman som har

antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan eller gymnasiesär-

gymnasieskolan

eller

anpassade

skolan där distansundervisning an-

gymnasieskolan

där distansunder-

vänds med stöd av 8 § ska ersättas

visning används med stöd av 8 § ska

för sina kostnader för elevens

ersättas för sina kostnader för ele-

utbildning av elevens hemkommun

vens utbildning av elevens hem-

(interkommunal ersättning).

kommun

(interkommunal

ersätt-

ning).

Om det är fråga om ett nationellt

program i gymnasieskolan

eller

program i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

eller

pro-

anpassade

gymnasieskolan

eller

graminriktat val som har utformats

programinriktat

val

som

har

för en grupp elever i gymnasieskolan

utformats för en grupp elever i

ska hemkommunen

betala

det

gymnasieskolan ska hemkommunen

belopp som har beslutats i varje

betala det belopp som har beslutats i

särskilt fall av Statens skolverk.

varje särskilt fall av Statens

skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18 § 128

Hemkommunen ska lämna bidrag

till en enskild huvudman som har

antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan eller gymnasie- gymnasieskolan eller anpassade

särskolan

där distansundervisning

gymnasieskolan där distansundervis-

används med stöd av 8 §.

ning används med stöd av 8 §.

Om det är fråga om ett nationellt

program

i gymnasieskolan

eller

program i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

eller

pro-

anpassade

gymnasieskolan

eller

graminriktat val som har utformats

programinriktat val som

har

för en grupp elever i gym-

utformats för en grupp elever i

nasieskolan består bidraget av ett

gymnasieskolan består bidraget av

grundbelopp enligt 19 § som har

ett grundbelopp enligt 19 § som har

beslutats i varje särskilt fall av

Statens skolverk och i vissa fall ett

tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

127 Senaste lydelse 2020:605.

128 Senaste lydelse 2020:605.

s. 241 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan , special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasie- skolan .

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning

Prop. 2021/22:162

på grund av att eleven är utlandssvensk.

Bilaga 2

22 § 129

En elev som har påbörjat en

utbildning på ett nationellt program

eller en nationell inriktning inom

gymnasieskolan

eller gymnasie-

gymnasieskolan

eller

anpassade

särskolan eller på ett introduktions-

gymnasieskolan eller på ett intro-

program

i

gymnasieskolan,

där

duktionsprogram i gymnasieskolan,

distansundervisning

används

med

där distansundervisning

används

stöd av

8 §, och

som därefter

med stöd av 8 §, och som därefter

önskar delta i ordinarie undervisning

har rätt att fullfölja utbildningen på

det påbörjade programmet eller den

påbörjade inriktningen med sådan

undervisning

hos

hemkommunen,

undervisning hos

hemkommunen,

om hemkommunen erbjuder sådan

utbildning.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

23 § 130

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan .

23 kap.

7 § 131

Bestämmelser om vilka som får

undervisa i

skolväsendet

finns i

undervisa i skolväsendet

finns i

2 kap. 13–19 §§. I stället för vad

2 kap. 13–19 §§. I stället

för vad

som anges i 2 kap. 18 § får, när det

gäller grundskolan, grundsärskolan ,

gäller

grundskolan, anpassade

specialskolan,

sameskolan,

gym-

grundskolan , specialskolan, same-

nasieskolan och gymnasiesärskolan ,

skolan, gymnasieskolan och an-

en lärare som inte uppfyller kraven

passade gymnasieskolan , en lärare

på

legitimation och behörighet i

som inte uppfyller kraven på legi-

2 kap. 13 §

ändå undervisa vid

timation

och behörighet

i 2 kap.

entreprenad om

129

Senaste lydelse 2020:605.

130

Senaste lydelse 2020:605.

241

131

Senaste lydelse 2020:605.

s. 242 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

242

13 § ändå undervisa

vid

entre-

prenad om

1. undervisningen avser mo-

1. undervisningen

avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

9 § 132

Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på

entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan, och

4. sameskolan.

Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad.

10 § 133

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1. förskolan,

2. förskoleklassen,

3. fritidshemmet,

4. grundskolan,

5. grundsärskolan ,

5. anpassade grundskolan

6. gymnasieskolan, och

7. gymnasiesärskolan .

7. anpassade gymnasieskolan .

132 Senaste lydelse 2020:605.

133 Senaste lydelse 2020:605.

s. 243 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

När viss undervisning får

Prop. 2021/22:162

överlämnas på entreprenad inom

Bilaga 2

gymnasieskolan och

gymnasieskolan och anpassade

gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

13 § 134

Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller

juridisk person på entreprenad inom

1. gymnasieskolan, och

2. gymnasiesärskolan .

2. anpassade gymnasieskolan .

14 § 135

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet

på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6.

anpassade gymnasieskolan .

Ett överlämnande av

uppgifter som

avser studiehandledning på

modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

16 § 136

Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6. anpassade gymnasieskolan .

17 § 137

Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har

godkänts som utförare av

distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på

entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

134

Senaste lydelse 2020:605.

135

Senaste lydelse 2020:605.

136

Senaste lydelse 2020:605.

243

137

Senaste lydelse 2020:605.

s. 244 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

5. gymnasieskolan, och

Bilaga 2

6. gymnasiesärskolan .

6. anpassade gymnasieskolan .

23 § 138

En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom

1. kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå,

och

2. kommunal

vuxenutbildning

2. kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning på grund-

som anpassad utbildning på grund-

läggande och gymnasial nivå.

I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.

24 kap.

8 § 139

Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat

sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen

ska

anordnas

Utbildningen

ska

anordnas

genom

försorg

av

huvudmannen

genom

försorg av huvudmannen

för hemmet. Den ska motsvara

utbildningen i grundskolan eller i

förekommande fall grundsärskolan

förekommande

fall

anpassade

eller

specialskolan.

För sådan

grundskolan eller specialskolan. För

utbildning ska relevanta be-

sådan

utbildning

ska

relevanta

stämmelser i skollagen

tillämpas

bestämmelser i skollagen tillämpas

med de nödvändiga avvikelser som

följer av att barnet vistas i ett sådant

hem.

Följande

bestämmelser

hem. Följande bestämmelser behöver

behöver dock inte tillämpas:

dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

9 § 140

Den som inte längre är skol-

pliktig och vistas i ett hem som

avses i 8 § första stycket och som

inte lämpligen kan fullgöra skol-

gång på annat sätt ska genom

huvudmannens försorg ges möj-

lighet att delta i utbildning som

motsvarar

sådan utbildning

som

motsvarar

sådan utbildning

som

erbjuds i

gymnasieskolan

eller

erbjuds i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

138

Senaste lydelse 2020:605.

244

139

Senaste lydelse 2015:176.

140

Senaste lydelse 2015:176.

s. 245 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

För sådana elever i grundskolan,

anpassade grundskolan , specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan och anpassade gymna- sieskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

17 § 141

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade

grundskolan ,

sameskolan,

gymnasieskolan

och

specialskolan,

sameskolan, gym-

gymnasiesärskolan som på grund av

nasieskolan och anpassade gymna-

sjukdom eller liknande skäl inte

sieskolan som på grund av sjukdom

kan delta i vanligt skolarbete och

eller liknande skäl inte kan delta i

som vårdas på sjukhus eller en

vanligt skolarbete och som vårdas på

institution som är knuten till ett

sjukhus eller en institution som är

sjukhus ska

särskild undervisning

knuten till ett sjukhus ska särskild

anordnas

på

sjukhuset

eller

undervisning anordnas på sjukhuset

institutionen, om det inte är

eller institutionen, om det inte är

obehövligt för elevens inhämtande

av kunskaper. Sådan undervisning

ska så långt det är möjligt motsvara

den undervisning som eleven inte

kan delta i.

Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket.

20 § 142

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

25 kap. 4 §

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

141 Senaste lydelse 2015:176.

142 Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

245

s. 246 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i

grundskolan, grundsärskolan , specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i

grundskolan, anpassade grundskolan , specialskolan, same- skolan och andra särskilda utbild- ningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska er- bjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

26 kap.

10 § 143

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet

eller beslutet om rätt till bidrag.

Statens skolinspektion får före-

lägga en utförare av utbildning där

distansundervisning

används i

distansundervisning

används

i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan,

anpassade grund-

specialskolan,

sameskolan,

gym-

skolan , specialskolan, sameskolan,

nasieskolan eller gymnasiesärsko-

gymnasieskolan

eller anpassade

lan att fullgöra sina skyldigheter

gymnasieskolan

att

fullgöra

sina

om

distansundervisningen

inte

skyldigheter

om

distansunder-

uppfyller de krav som följer av de

visningen inte uppfyller de krav som

föreskrifter som gäller för under-

följer av de föreskrifter som gäller

visningen eller de villkor som gäller

för undervisningen eller de villkor

för

godkännandet

som

sådan

som gäller för godkännandet som

utförare.

sådan utförare.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

26 a kap.

5 § 144

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök-

begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 §

andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i

verksamhet hos en huvudman för

1. grundsärskola ,

1. anpassad grundskola ,

2. specialskolan,

3. gymnasiesärskola ,

3. anpassad gymnasieskola ,

246

143

Senaste lydelse 2020:605.

144

Senaste lydelse 2020:446.

s. 247 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

4. kommunal

vuxenutbildning

4. kommunal

vuxenutbildning

Prop. 2021/22:162

som särskild utbildning

som anpassad utbildning

Bilaga 2

5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sök- begränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och

2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28 kap.

12 § 145

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om

1. barns

mottagande

i grund-

1. barns mottagande i anpassade

särskolan

enligt

7 kap.

5 § eller

grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller

tillhörighet

till

grundsärskolans

tillhörighet till målgrupp en för

målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

anpassade grundskolan enligt

7 kap. 5 b §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,

8. tillhörighet till målgruppen för

gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5

anpassade gymnasieskolan enligt

eller 7 §,

18 kap. 5 eller 7 §,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

145 Senaste lydelse 2020:605.

247

s. 248 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenut- bildning.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, anpassad grundskola , spe- cialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, anpassad grundskola , spe- cialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklag-

andenämnd i fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9

§,

2. särskilt

stöd i

en

särskild

2. särskilt

stöd

i en

särskild

undervisningsgrupp

eller

enskilt

undervisningsgrupp

eller

enskilt

enligt 3 kap. 11 §, eller

enligt 3 kap. 11

§,

3. anpassad

studiegång

enligt

3. anpassad

studiegång

enligt

3 kap. 12 §.

3 kap. 12 § , eller

4. att gå

om

en

årskurs enligt

7 kap. 11 c §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29 kap.

3 § 146

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, grundsärskola , specialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, grundsärskola , specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasiesär- skola .

9 § 147

248

146

Senaste lydelse 2020:446.

147

Senaste lydelse 2018:749.

s. 249 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1. inte har fyllt 20 år,

2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

3. inte

genomför

utbildning i

3. inte

genomför utbildning i

gymnasieskola

eller

gymnasiesär-

gymnasieskola eller anpassad gym-

skola eller motsvarande utbildning,

nasieskola eller motsvarande ut-

bildning,

4. inte har en gymnasieexamen,

5. inte

har

ett

gymnasie sär-

5. inte har ett gymnasiebevis av-

skole bevis, och

seende anpassade gymnasieskolan ,

och

6. inte

har

fullföljt utbildning

6. inte

har fullföljt utbildning

som motsvarar gymnasieskolan

som

motsvarar

gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan med god-

eller

anpassade

gymnasieskolan

känt resultat.

med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första–tredje styckena.

12 § 148

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden

enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan

till

gymnasieskolan,

gym-

till gymnasieskolan,

anpassade

nasiesärskolan

eller

kommunal

gymnasieskolan

eller

kommunal

vuxenutbildning

och

överklagande

vuxenutbildning

och överklagande

av beslut i fråga om sådan

utbildning även om den sökande

eller den klagande inte har uppnått

16 års ålder.

14 § 149

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

148 Senaste lydelse 2020:446.

149 Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

249

s. 250 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

250

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från

vidare studier.

Den som är eller har varit verksam

inom enskilt bedriven gymnasieskola

eller enskilt bedriven gymnasie-

eller enskilt

bedriven

anpassad

särskola får inte obehörigen röja

gymnasieskola får inte obehörigen

vad han eller hon har fått veta om

röja vad han eller hon har fått veta

någons personliga förhållanden i ett

om någons personliga förhållanden i

ärende enligt 22 kap. 14 §

om

ett ärende enligt

22 kap.

14 §

om

mottagande till utbildning

där

mottagande

till

utbildning

där

distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

19 § 150

Kommunen

ska

informera

Kommunen

ska

informera

vårdnadshavare

och

elever

om

vårdnadshavare

och

elever om

utbildning i förskolor, förskole-

klasser,

grundskolor,

grundsär-

klasser,

grundskolor,

anpassade

skolor , fritidshem, gymnasieskolor

grundskolor , fritidshem, gymna-

och gymnasiesärskolor

och

om

sieskolor och anpassade gymna-

sådan pedagogisk verksamhet som

sieskolor och om sådan pedagogisk

avses i 25 kap. och som erbjuds i

verksamhet som avses i 25 kap. och

eller av kommunen. Kommunen ska

som erbjuds i eller av kommunen.

också

informera

om

sådana

Kommunen ska också informera om

riksrekryterande

utbildningar

som

sådana riksrekryterande utbildningar

avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 §

som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.

och om motsvarande utbildningar vid

37 § och

om motsvarande utbild-

fristående skolor. Informationen ska

ningar vid fristående skolor. Infor-

utformas enligt 8 kap. 18 § andra

mationen ska utformas enligt 8 kap.

stycket kommunallagen (2017:725).

18 § andra stycket kommunallagen

(2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a § 151

En huvudman

för förskoleklass,

En huvudman för

förskoleklass,

grundskola, grundsärskola , gym-

grundskola, anpassad

grundskola ,

nasieskola eller

gymnasiesärskola

gymnasieskola eller anpassad gym-

150 Senaste lydelse 2017:759.

151 Senaste lydelse 2014:903.

s. 251 Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar Kontrollera mot PDF

ska till Statens skolverk lämna

nasieskola ska till Statens skolverk

Prop. 2021/22:162

sådana uppgifter om verksamhe-

lämna sådana uppgifter om verk-

Bilaga 2

tens

organisation

och

ekonomiska

samhetens organisation och ekono-

förhållanden som behövs för allmän-

miska förhållanden som behövs för

hetens insyn.

allmänhetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och

andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom

skolväsendet.

När det gäller utbildning i form av

När det gäller utbildning i form

ett

introduktionsprogram inom

av ett introduktionsprogram inom

gymnasieskolan och ett individuellt

program

inom gymnasiesärskolan

program inom anpassade gymna-

får regeringen meddela föreskrifter

sieskolan får regeringen meddela

om att enskilda och andra får

föreskrifter om att enskilda och

anordna mer av utbildningen än

andra får anordna mer av utbild-

som följer av första stycket.

ningen än som följer av första

stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får

föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från

bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

28 a § 152

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer får

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om skyldighet

för huvudmän att använda nationella

för huvudmän att använda natio-

kartläggningsmaterial

i förskole-

nella kartläggningsmaterial i för-

klassen och nationella bedömnings-

skoleklassen och nationella bedöm-

stöd

i

årskurs 1

i

grundskolan,

ningsstöd i årskurs 1 i grundskolan

grundsärskolan , specialskolan och

och sameskolan , i årskurs 1 och 3 i

sameskolan.

anpassade grundskolan , samt i

årskurs 1 och 4 i specialskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024 i fråga om 2 kap. 25 a §, 3 kap.

4 och 4 b §§, 1 januari 2023 i fråga om 2 kap. 25 §, 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 § och i övrigt den 1 juli 2022.

152 Senaste lydelse 2018:1098.

251

s. 252 Förteckning över remissinstanserna (SOU 2021:11) Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2021:11)

Följande remissinstanser har inkommit med yttrande över betänkandet: Autism- och Aspergerförbundet, Barnombudsmannen, Diskriminerings- ombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Friskolornas riksförbund, Funk- tionsrätt Sverige, Förvaltningsrätten i Luleå, Föräldraalliansen Sverige, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Haninge kommun, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Hällefors kommun, Högskolan Kristianstad, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Integritetsskyddsmyndighe- ten, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarrätten i Jönköping, Karlstads uni- versitet, Leksands kommun, Lindesbergs kommun, Ljusdals kommun, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Malmö kommun, Malmö univer- sitet, Myndigheten för delaktighet, Mälardalens högskola, Norrköpings kommun, Nässjö kommun, Osby kommun, Region Gävleborg, Region Västerbotten, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Riksförbundet för döva, hörselska- dade barn och barn med språkstörning (DHB), Riksföreningen för Skolsköterskor, Simrishamns kommun, Skellefteås kommun, Skolforsk- ningsinstitutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Socialstyrelsen, Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten, Staffanstorps kommun, Statens institu- tionsstyrelse (SiS), Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statskon- toret, Stockholms kommun, Svenska skolläkarföreningen, Sveriges Kom- muner och Regioner (SKR), Sveriges Psykologförbund, Sveriges skol- kuratorers förening, Sveriges Skolledarförbund, Tanums kommun, Var- bergs kommun, Vingåkers kommun och Öckerö kommun.

Spontana yttranden har därutöver inkommit från AcadeMedia, Afasi- förbundet i Sverige, Akademikerförbundet SSR, Anders Ljungstedts gym- nasium, Fysioterapeuterna, Helsingborgs kommun, Hjärnfonden, Interna- tionella Engelska Skolan, Kommunal, Maskrosbarn, Nacka kommun, Stockholms universitet, Svenska Logopedförbundet, Svenska OCD-för- bundet, Svenska OCD-föreningen Uppsala, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges läkarförbund, Sveriges Vägledarförening, Valfrihetens Vänner, Vårdförbundet och en privatperson.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig, men har för- klarat sig avstå eller har inte inkommit med yttrande: Elevernas Riksför- bund, Färgelanda kommun, Gotlands kommun, Jokkmokk kommun, Kro- koms kommun, Nätverket unga för tillgänglighet, NUFT, Regelrådet, Re- gion Skåne, Region Värmland, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksförbun- det Vuxenutbildning i Samverkan (ViS), Robertsfors kommun, Sameskol- styrelsen, Storumans kommun, Strängnäs kommun, Sundsvalls kommun, Sveriges Elevkårer, Upplands Väsby kommun, Ödeshögs kommun och Örkelljunga kommun.

252

s. 253 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 1 dels att 11 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 2, 3, 5, 6 a, 7, 13, 18, 20, 25, 27, 31 och 36 §§, 3 kap. 3, 4, 4 b, 6, 10–12, 12 b, 12 i, 12 j, 13, 14 a och 14 b §§, 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 4 d, 7–9, 12, 17, 19 och 21 a §§, 7 kap. 4–6, 8, 9, 11 a, 11 b, 15, 17, 21 och 22 §§, 11 kap. 1, 2, 4–8, 17, 19, 21, 23 a, 24–30, 31–35, 37 och 39 §§, 12 kap. 6, 8, 13 a och 14 §§, 14 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 18 kap. 1–9, 11, 13– 17, 22, 24, 25 och 27–35 §§, 19 kap. 1, 3, 10, 17–19, 21, 23–25, 27–29, 31, 34, 36, 40, 41 och 45 §§, 20 kap. 1–7, 9–10 a §, 11 a, 12, 13, 15,16, 16 b–18, 20 a, 21–23, 35, 35 a,36, 38 och 40–40 b §§, 21 kap. 1, 2, 4–6, 8, 11, 13 och 14 §§, 22 kap. 1, 2, 4, 5, 7, 8, 10, 13, 14, 17, 18, 22 och 23 §§, 23 kap. 7, 9, 10, 13, 14, 16, 17 och 23 §§, 24 kap. 8, 9, 17 och 20 §§, 25 kap. 4 §, 26 kap. 5 och 10 §§, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 12 och 16 §§, 29 kap. 3, 8, 9, 12, 14, 19, 19 a, 21 och 28 a §§, bilaga 3 och 4, rubrikerna till 11, 18, 19 kap. och rubrikerna närmast före 7 kap. 5 §, 11 kap. 28 §, 18 kap. 28 §, 19 kap. 10 och 27 §§, 21 kap. 6 §, 22 kap. 7 § och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 11 kap. 23 a § ska lyda ”Anpassad grundskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 11 kap. 33 § ska lyda ”Fristående anpassad grundskola”, rubriken närmast efter 18 kap. 26 a § ska lyda ”Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 18 kap. 33 § ska lyda ”Fristående anpassad gymna- sieskola”, rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola”, rubriken närmast efter 19 kap. 33 § ska lyda ”Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 19 kap. 44 a § ska lyda ”Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola”, rubriken närmast efter 20 kap. 9 § ska lyda ”Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå”, rubriken närmast före 20 kap. 11 § ska lyda ”Rätt att delta i utbild- ning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå”, rubriken närmast efter 20 kap. 15 § ska lyda ”Kommunal

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

1 Senaste lydelse av

rubriken närmast efter 18 kap 26 a § 2012:109

rubriken närmast efter 18 kap. 33 § 2012:109

rubriken närmast före 19 kap. 22 § 2022:147

rubriken närmast efter 19 kap. 33 § 2012:109

rubriken närmast efter 19 kap. 44 a § 2012:109

rubriken närmast efter 20 kap. 9 § 2020:446

rubriken närmast före 20 kap. 11 § 2020:446

rubriken närmast efter 20 kap. 15 § 2020:446

rubriken närmast före 20 kap. 20 § 2020:446

253

rubriken närmast efter 22 kap. 12 § 2020:605.

s. 254 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå”, rubriken närmast före 20 kap. 20 § ska lyda ”Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå” och rubriken närmast efter 22 kap. 12 § ska lyda ”Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 11 c §, och närmast före

7 kap. 11 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 2

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–

6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

– förskola,

– förskoleklass,

– grundskola,

– grundsärskola ,

– anpassad grundskola ,

– specialskola,

– sameskola,

– gymnasieskola,

– gymnasiesärskola , och

– anpassad gymnasieskola , och

– kommunal vuxenutbildning.

I skolväsendet ingår också fri-

tidshem som kompletterar utbild-

ningen i förskoleklassen, grund-

skolan, grundsärskolan , specialsko-

skolan, anpassade grundskolan ,

lan, sameskolan och vissa särskilda

specialskolan, sameskolan och vissa

utbildningsformer.

särskilda utbildningsformer.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Tydligare krav på fristående

förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

3 § 3

I denna lag avses med

– distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

i både rum och tid,

– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

254

2

Senaste lydelse 2020:446.

3

Senaste lydelse 2022:000.

s. 255 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

– fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte

i tid,

– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

– fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid

vilken

en

enskild

bedriver

vilken

en

enskild

bedriver

utbildning

inom

skolväsendet i

utbildning

inom skolväsendet i

form av förskoleklass, grundskola,

grundsärskola ,

gymnasieskola,

anpassad

grundskola ,

gym-

gymnasiesärskola

eller

sådant

nasieskola,

anpassad gymnasie-

fritidshem som avses i 2 kap. 7 §

skola eller sådant fritidshem som

första stycket,

avses i 2 kap. 7 § första stycket,

– förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

– konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

– konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

– lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

– skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

– undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och

– utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

7 c § 4

Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om.

Vid fristående skolor och fri- Vid fristående skolor och fri-

stående fritidshem med stående fritidshem med

konfessionell inriktning får konfessionell inriktning får

konfessionella inslag endast konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen förekomma vid sådana tillfällen

4 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

255

s. 256 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information

ska lämnas till barnets

vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.

Nuvarande lydelse

som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information

ska lämnas till barnets

vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.

Föreslagen lydelse

256

12 § 5

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Dessa är

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

– kvalitet och inflytande (4 kap.),

– trygghet och studiero (5 kap.),

– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

– förskolan (8 kap.),

– förskoleklassen (9 kap.),

– grundskolan (10 kap.),

– grundsärskolan (11 kap.),

– anpassade grundskolan

(11 kap.),

– specialskolan (12 kap.),

– sameskolan (13 kap.),

– fritidshemmet (14 kap.),

– gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– gymnasiesärskolan (18 och

– anpassade gymnasieskolan (18

19 kap.),

och 19 kap.),

– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

– fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

– distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

– entreprenad och samverkan (23 kap.),

– särskilda utbildningsformer (24 kap.),

– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

– behandling av personuppgifter (26 a kap.),

– Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

– överklagande (28 kap.), och

– övriga bestämmelser (29 kap.).

2 kap.

5 Senaste lydelse 2020:605.

s. 257 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

2 § 6

Prop. 2021/22:162

Kommuner är huvudmän för

Kommuner

är

huvudmän för

Bilaga 4

förskola,

förskoleklass,

grund-

förskola,

förskoleklass,

grund-

skola, grundsärskola , gymnasie-

skola, anpassad grundskola , gym-

skola, gymnasiesärskola , kommunal

nasieskola,

anpassad gymnasie-

vuxenutbildning och fritidshem, om

skola , kommunal

vuxenutbildning

inte annat följer av 4 §.

och fritidshem, om inte annat följer

av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra

kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs

av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs,

lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser

i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga

nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är

föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

3 § 7

En region får vara huvudman för

gymnasieskola,

gymnasiesärskola

gymnasieskola,

anpassad

gymna-

och kommunal vuxenutbildning i

sieskola och kommunal vuxenut-

den utsträckning som anges i denna

bildning i den utsträckning som

lag.

anges i denna lag.

I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första

stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens

uppgifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är

föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Lydelse

enligt

lagrådsremisserna

Föreslagen lydelse

Ett mer likvärdigt skolval och

Dimensionering

av gymnasial

utbildning

för

bättre

kompetensförsörjning

5 § 8

Enskilda får efter ansökan god-

kännas som huvudmän för förskola,

förskoleklass, grundskola, grundsär-

förskoleklass, grundskola, anpassad

skola , gymnasieskola, gymnasie-

grundskola , gymnasieskola, an-

särskola och fritidshem.

passad gymnasieskola och fritids-

hem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

6 Senaste lydelse 2020:446.

7 Senaste lydelse 2020:446.

8 Senaste lydelse 2022:000.

257

s. 258 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

258

2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att godkännande ska lämnas.

För att godkännande ska lämnas

krävs, utöver det som anges i

andra–fjärde styckena, att utbild-

ningen inte innebär påtagliga ne-

gativa följder på lång sikt för

eleverna eller för den del av skol-

väsendet som anordnas av det all-

männa i den kommun där utbild-

ningen

ska

bedrivas.

Vid

ningen

ska

bedrivas.

Vid

bedömningen

av

om utbildningen

bedömningen av

om utbildningen

innebär påtagliga

negativa följder

innebär påtagliga

negativa följder

ska det särskilt beaktas att alla elever

har rätt till en likvärdig utbildning.

Om ansökan avser gymnasieskola

eller

gymnasiesärskola

ska

eller anpassad gymnasieskola ska

följderna i närliggande kommuner

för den del av skolväsendet som

anordnas av det allmänna också

beaktas. Avser ansökan förskole-

beaktas. Avser ansökan för-

klass, grundskola eller grundsär-

skoleklass, grundskola eller anpas-

skola krävs därutöver att elev-

sad grundskola krävs därutöver att

underlaget är tillräckligt för att

elevunderlaget är tillräckligt för att

verksamheten ska kunna bedrivas

långsiktigt.

Avser

ansökan

förskoleklass,

Avser

ansökan förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola ,

grundskola,

anpassad grundskola ,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola

gymnasieskola,

anpassad

eller fritidshem som anordnas vid

gymnasieskola eller fritidshem som

en skolenhet

med

förskoleklass,

anordnas vid en skolenhet med

grundskola

eller

grundsärskola ,

förskoleklass,

grundskola

eller

ska ett yttrande inhämtas från den

anpassad grundskola , ska ett

kommun

där

utbildningen

ska

yttrande

inhämtas

från

den

bedrivas. Kommunen ska i ett

kommun

där

utbildningen

ska

sådant fall inkomma med ett

bedrivas. Kommunen ska i ett

yttrande.

Avser

ansökan

sådant fall inkomma med ett

gymnasieskola

eller

gymnasiesär-

yttrande.

Avser

ansökan

skola ska

närliggande kommuner

gymnasieskola

eller

anpassad

som kan antas bli berörda av

gymnasieskola

ska

närliggande

ansökan ges tillfälle att yttra sig. En

kommuner

som

kan

antas

bli

s. 259 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskole- klass, grundskola, anpassad grund- skola , gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller an- passad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kom- mun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen an- svarar för att samrådet dokumen- teras. Om utbildningen ska bedri- vas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola , ska kom- munen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

kommun som yttrar sig ska bifoga

berörda av ansökan ges tillfälle att

Prop. 2021/22:162

en bedömning av konsekvenserna

yttra sig. En kommun som yttrar sig

Bilaga 4

av om ansökan skulle bifallas.

ska bifoga en bedömning av

Konsekvensbeskrivningen

ska

konsekvenserna

av

om

ansökan

innehålla en analys av ekonomiska,

skulle

bifallas.

Konsekvens-

organisatoriska och

pedagogiska

beskrivningen

ska

innehålla en

konsekvenser utifrån

de

aspekter

analys

av

ekonomiska,

som anges i femte stycket.

organisatoriska

och

pedagogiska

konsekvenser utifrån

de

aspekter

som anges i femte stycket.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller

förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en

konfessionell inriktning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 a § 9

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskole- klass, grundskola, grundsärskola , gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verk- samheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvud- mannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymna- sieskola eller gymnasiesärskola , ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass,

– grundskola,

– grundsärskola ,

– anpassad grundskola ,

– gymnasieskola,

– gymnasiesärskola , eller

– anpassad gymnasieskola , eller

– fritidshem som anordnas vid en

skolenhet

med

förskoleklass,

skolenhet

med

förskoleklass,

grundskola eller grundsärskola .

grundskola eller anpassad grund-

skola .

9 Senaste lydelse 2018:1158.

259

s. 260 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och be- hörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är an- ställda som lärare i anpassade grundskolan , specialskolan eller anpassade gymnasieskolan . Det- samma gäller i fråga om special- lärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

260

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

13 § 10

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och be- hörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är an- ställda som lärare i grundsärskolan , specialskolan eller gymnasiesär- skolan . Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som

undervisar inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

18 § 11

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1. modersmål,

2. ett yrkesämne i a) gymnasieskolan,

b) gymnasiesärskolan ,

b) anpassade gymnasieskolan ,

c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller

d) kommunal

vuxenutbildning

d) kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning på gym-

som anpassad utbildning på gym-

nasial nivå, eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxen- utbildning.

20 § 12

10 Senaste lydelse 2020:446.

11 Senaste lydelse 2020:446.

12 Senaste lydelse 2020:446.

s. 261 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan , sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och anpassade gym- nasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elev- hälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas ut- veckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska be- drivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och social- tjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedago- giska insatser ska det finnas tillgång

till skolläkare, skolsköterska,

Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i

1. modersmål,

2. ett yrkesämne i a) gymnasieskolan,

b) gymnasiesärskolan ,

b) anpassade gymnasieskolan ,

c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller

d)

kommunal

vuxenutbildning

d)

kommunal

vuxenutbildning

som

särskild

utbildning på

som

anpassad

utbildning på

gymnasial nivå, eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning.

Det som anges i andra stycket gäller bara om

1. det saknas sökande som har legitimation,

2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och

3. det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.

Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

25 §

För eleverna i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psyko- logiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveck- ling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol- sköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

261

s. 262 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

personal med sådan kompetens att

psykolog , kurator och special-

Bilaga 4

elevernas

behov

av

specialpeda-

pedagog eller speciallärare .

gogiska insatser kan tillgodoses.

27 §

Varje

elev

i

grundskolan,

Varje elev i grundskolan, an-

grundsärskolan

och

specialskolan

passade grundskolan och special-

ska erbjudas minst tre hälsobesök

skolan ska erbjudas minst tre häl-

som innefattar allmänna hälso-

sobesök som

innefattar

allmänna

kontroller. Varje elev i sameskolan

hälsokontroller. Varje elev i same-

ska erbjudas minst två hälsobesök

skolan ska erbjudas minst två häl-

som innefattar allmänna hälso-

sobesök som

innefattar

allmänna

kontroller. Hälsobesöken ska vara

hälsokontroller. Hälsobesöken ska

jämnt

fördelade

under

skoltiden.

vara jämnt fördelade under skol-

Eleven

ska

dessutom

mellan

tiden. Eleven ska dessutom mellan

hälsobesöken

erbjudas

undersök-

hälsobesöken

erbjudas

undersök-

ning av syn och hörsel och andra

begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i

stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första

stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan

ska

erbjudas

anpassade

gymnasieskolan

ska

minst ett hälsobesök som innefattar

erbjudas minst ett hälsobesök som

en allmän hälsokontroll.

innefattar en allmän hälsokontroll.

31 § 13

Den som erbjuds en anställning

inom

förskolan, förskoleklassen,

inom förskolan, förskoleklassen,

fritidshemmet,

grundskolan,

grund-

fritidshemmet,

grundskolan,

an-

särskolan , specialskolan, same-

passade grundskolan , specialskolan,

skolan,

gymnasieskolan,

gymnasie-

sameskolan,

gymnasieskolan,

särskolan

eller

sådan pedagogisk

anpassade

gymnasieskolan

eller

verksamhet som avses i 25 kap. ska

sådan pedagogisk verksamhet som

visa upp ett utdrag ur det register

avses i 25 kap. ska visa upp ett

som förs enligt lagen (1998:620)

utdrag ur det register som förs enligt

om belastningsregister för den som

lagen (1998:620) om belastnings-

erbjuder anställningen. Utdraget ska

register för den som erbjuder

vara högst ett år gammalt. Den som

anställningen.

Utdraget

ska

vara

inte har visat upp ett sådant

högst ett år gammalt. Den som inte

registerutdrag får inte anställas.

har visat upp ett sådant regis-

terutdrag får inte anställas.

Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som

1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

262

13 Senaste lydelse 2021:452.

s. 263 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Eleverna i grundskolan, an- passade grundskolan , specialsko- lan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt Prop. 2021/22:162 högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal Bilaga 4 vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen

inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas

plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

36 §

Eleverna i grundskolan, grund- särskolan , specialskolan, samesko- lan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3 kap. 3 § 14

Vårdnadshavare för ett barn i

förskolan samt eleven och elevens

vårdnadshavare

i förskoleklassen,

vårdnadshavare i förskoleklassen,

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan,

anpassade grund-

specialskolan,

sameskolan, fritids-

skolan , specialskolan, sameskolan,

hemmet, gymnasieskolan och gym-

fritidshemmet, gymnasieskolan och

nasiesärskolan ska fortlöpande in-

anpassade

gymnasieskolan ska

formeras om barnets eller elevens

fortlöpande informeras om barnets

utveckling.

eller elevens utveckling.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

4 § 15

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan och i

2. lågstadiet i grundskolan , i

sameskolan, om det utifrån använd-

anpassade grundskolan och i

ning av ett nationellt bedömnings-

sameskolan, om det utifrån använd-

stöd eller ett nationellt prov i

ning av ett nationellt bedömnings-

svenska,

svenska som andraspråk

stöd eller ett nationellt prov i

eller matematik, finns en indikation

svenska, svenska som andraspråk

på att

eleven inte kommer att

eller matematik, finns en indikation

14 Senaste lydelse 2018:1098.

15 Senaste lydelse 2022:000.

263

s. 264 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, same- skolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

uppfylla kriterierna för bedömning

på att eleven inte kommer att

av kunskaper för årskurs 1 eller 3,

uppfylla kriterierna för bedömning

och

av kunskaper för årskurs 1 eller 3,

och

3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna

i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 b § 16

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

6 § 17

Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller

endast i förskoleklassen, grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade grundskolan ,

skolan, sameskolan, fritidshemmet,

specialskolan, sameskolan, fritids-

gymnasieskolan och gymnasiesär-

hemmet,

gymnasieskolan och

skolan .

anpassade gymnasieskolan .

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

10 § 18

För en elev i grundskolan, grund-

För en elev i grundskolan,

särskolan , specialskolan och same-

anpassade grundskolan , special-

skolan ska det särskilda stödet ges på

skolan och sameskolan ska det

16

Senaste lydelse 2018:1098.

264

17

Senaste lydelse 2015:246.

18

Senaste lydelse 2022:000.

s. 265 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grund-

det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

särskilda stödet ges på det sätt och i

Prop. 2021/22:162

den omfattning som behövs för att

Bilaga 4

eleven ska ha möjlighet att uppfylla

de betygskriterier eller kriterier för

bedömning av kunskaper som

minst ska uppfyllas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Om det finns särskilda skäl, får

ett beslut enligt 9 § för en elev i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan, anpassade grund-

specialskolan

eller sameskolan

skolan , specialskolan eller same-

innebära att särskilt stöd ska ges

skolan innebära att särskilt stöd ska

enskilt eller i en annan under-

ges enskilt eller i en annan

visningsgrupp

(särskild undervis-

undervisningsgrupp

(särskild

un-

ningsgrupp) än den som eleven

dervisningsgrupp)

än den

som

normalt hör till.

eleven normalt hör till.

12 § 19

Om det särskilda stödet för en

elev i grundskolan, grundsär-

elev i grundskolan,

anpassade

skolan , specialskolan eller same-

grundskolan , specialskolan

eller

skolan inte i rimlig grad kan

sameskolan inte i rimlig grad kan

anpassas efter elevens behov och

förutsättningar, får ett beslut enligt

7 § innebära avvikelser från den

timplan samt de ämnen och mål

som annars gäller för utbildningen

(anpassad studiegång). I grund-

(anpassad studiegång).

I grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan ska den anpassade studie-

gången utformas så att eleven så

långt som möjligt får förut-

sättningar att nå behörighet till

gymnasieskolans nationella pro-

gymnasieskolans nationella

pro-

gram.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

12 b § 20

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i

19

Senaste lydelse 2017:620.

265

20

Senaste lydelse 2018:1303.

s. 266 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de an- givna skolformerna ska den skol- enhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som

behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från

grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan , ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den över-

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

grundskolan,

grundsärskolan ,

skolan , specialskolan och same-

specialskolan och sameskolan.

skolan.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

12 i § 21

En nyanländ elev, som har tagits

emot inom skolväsendet i hög-

stadiet i grundskolan, grundsär-

stadiet

i

grundskolan, anpassade

skolan eller specialskolan och vars

grundskolan

eller

specialskolan

kunskaper

har

bedömts enligt

och vars kunskaper har bedömts

12 c §, ska få studiehandledning på

enligt

12 c §,

ska

få studie-

modersmålet om det inte är uppen-

handledning

på

modersmålet

om

bart obehövligt. Studiehandlednin-

det inte är uppenbart obehövligt.

gen ska syfta till att ge eleven

Studiehandledningen ska syfta till

förutsättningar

att

uppfylla

de

att ge eleven förutsättningar att

betygskriterier

eller

kriterier

för

uppfylla

de

betygskriterier

eller

bedömning

av

kunskaper

som

kriterier för bedömning av kun-

minst ska uppfyllas.

skaper som minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 j § 22

När en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan eller gymnasiesär- skolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skol- formerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan

till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan , ska den mot- tagande skolenheten skyndsamt

informera den överlämnande

266

21

Senaste lydelse 2022:000.

22

Senaste lydelse 2018:1098.

s. 267 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

lämnande skolenheten om att skol-

Prop. 2021/22:162

enheten har tagit emot eleven, om

Bilaga 4

det inte är obehövligt.

13 § 23

I grundskolan, grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan, sameskolan, gymna-

skolan , specialskolan, sameskolan,

sieskolan,

gymnasiesärskolan

och

gymnasieskolan, anpassade gym-

kommunal

vuxenutbildning

ska

nasieskolan och kommunal vuxen-

betyg sättas i den utsträckning och

utbildning ska betyg sättas i den

form som följer av denna lag eller

utsträckning och form som följer av

annan författning.

denna lag eller annan författning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med

särskild pedagogisk inriktning.

14 a § 24

En rektor får besluta att betyg ska

sättas i årskurs 4 och 5 i

grundskolan, grundsärskolan och

grundskolan, anpassade

grund-

sameskolan och i årskurs 5 och 6 i

skolan och sameskolan och i

specialskolan, vid en skolenhet som

årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid

rektorn ansvarar för. Beslutsunder-

en skolenhet som rektorn ansvarar

laget ska dokumenteras.

för.

Beslutsunderlaget

ska

dokumenteras.

En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

14 b § 25

Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.

Ett sådant beslut kan avse endast

kommande årskullar som ännu inte

har fått betyg eller även omfatta

elever som redan har fått

terminsbetyg i årskurs 4 i

grundskolan, grundsärskolan eller

grundskolan, anpassade grund-

sameskolan eller i årskurs 5 i

skolan eller sameskolan eller i

specialskolan med stöd av ett beslut

årskurs 5 i specialskolan med stöd

enligt 14 a §.

av ett beslut enligt 14 a §.

23 Senaste lydelse 2020:446.

24 Senaste lydelse 2021:191.

25 Senaste lydelse 2021:191.

267

s. 268 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grund- skolan, anpassade grundskolan , specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobil- telefoner och annan elektronisk

kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet åter-

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, anpassade grundskolan , specialskolan, same- skolan och fritidshemmet ska er- bjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

4 kap. 12 §

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, grundsär- skolan , specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

16 § 26

I en lokal styrelse för en för-

skoleenhet eller en skolenhet med

grundskola eller grundsärskola ska

grundskola eller anpassad grund-

företrädare

för

barnens

eller

skola ska företrädare för barnens eller

elevernas

vårdnadshavare

och

elevernas

vårdnadshavare

och

företrädare för de anställda ingå

företrädare för de anställda ingå som

som ledamöter. I en lokal styrelse

ledamöter. I en lokal styrelse för en

för en skolenhet med gymnasieskola,

skolenhet

med

gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller kommunal

anpassad

gymnasieskola

eller

vuxenutbildning ska företrädare för

kommunal

vuxenutbildning

ska

eleverna och företrädare för de

företrädare

för

eleverna

och

anställda

ingå

som ledamöter.

företrädare för de anställda ingå

Företrädarna för

eleverna

eller

som ledamöter.

Företrädarna

för

vårdnadshavarna får inte vara fler

eleverna eller vårdnadshavarna får

än övriga ledamöter.

inte vara fler än övriga ledamöter.

5 kap.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Skolans arbete med trygghet och

studiero

4 d§ 27

Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan , special- skolan, sameskolan och fritids- hemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunika- tionsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall

268

26

Senaste lydelse 2020:446.

27

Senaste lydelse 2022:000.

s. 269 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

ska föremålet återlämnas senast vid

lämnas senast vid varje skoldags

Prop. 2021/22:162

varje skoldags slut.

slut.

Bilaga 4

Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.

Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl.

7 § 28

I grundskolan, grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan, sameskolan, gymna-

skolan , specialskolan,

sameskolan,

sieskolan och gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

och

anpassade

får en lärare eller en handledare

gymnasieskolan får en lärare eller

som avses i 21 kap. 13 § visa ut en

en handledare som avses i 21 kap.

elev från undervisningslokalen för

13 § visa ut en elev från

högst återstoden av ett undervis-

undervisningslokalen

för högst

ningspass, om

återstoden

av

ett

undervisningspass, om

1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och

2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.

Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas när han eller hon kommer tillbaka eller annars i efterhand.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

Under samma förutsättningar som

i 7 § får en lärare eller rektor i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan,

anpassade grund-

specialskolan,

sameskolan,

gym-

skolan , specialskolan,

sameskolan,

nasieskolan

eller

gymnasiesär-

gymnasieskolan

eller

anpassade

skolan besluta att en elev ska stanna

gymnasieskolan besluta att en elev

kvar i skolan under uppsikt högst en

ska stanna kvar i skolan under

timme

efter

att

skoldagens

uppsikt högst en timme efter att

undervisning

har avslutats

eller

skoldagens undervisning har av-

infinna sig i skolan högst en timme

slutats eller infinna sig i skolan

innan undervisningen börjar.

högst en timme innan undervis-

ningen börjar.

9 §

Om en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grundsko-

cialskolan, sameskolan, gymna-

lan , specialskolan,

sameskolan,

sieskolan

eller gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

eller

anpassade

28 Senaste lydelse 2022:000.

269

s. 270 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

vid upprepade tillfällen stört ord-

gymnasieskolan vid upprepade

ningen eller uppträtt olämpligt eller

tillfällen stört ordningen eller uppträtt

om eleven gjort sig skyldig till en

olämpligt eller om eleven gjort sig

allvarligare förseelse, ska rektorn se

skyldig till en allvarligare förseelse,

till att saken utreds. Samråd ska ske

ska rektorn se till att saken utreds.

med elevens vårdnadshavare.

Samråd ska ske med elevens

vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

Lydelse enligt lagrådsremissen

Föreslagen lydelse

Skolans arbete med trygghet och

studiero

12 § 29

I förskoleklassen,

grundskolan,

I förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade

grundskolan ,

spe-

sameskolan, gymnasieskolan och

cialskolan,

sameskolan, gymna-

gymnasiesärskolan

får rektorn

sieskolan och anpassade gymna-

besluta att en elev ska följa under-

sieskolan får rektorn besluta att en

visningen i en annan undervis-

elev ska följa undervisningen i en

ningsgrupp än den eleven annars

annan undervisningsgrupp än den

hör till eller undervisas på annan

eleven annars hör till eller

plats inom samma skolenhet om

undervisas på annan plats inom

åtgärderna som gjorts efter en

samma

skolenhet

om åtgärderna

sådan utredning som avses i 9 §

som gjorts efter en sådan utredning

första stycket inte varit tillräckliga

som avses i 9 § första stycket inte

eller om det annars är nödvändigt för

varit tillräckliga eller om det annars

att tillförsäkra de andra eleverna

är nödvändigt för att tillförsäkra de

trygghet och studiero.

andra

eleverna

trygghet

och

studiero.

Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.

Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla

för en längre tid än fyra veckor.

17 § 30

I gymnasieskolan, gymnasiesär-

I gymnasieskolan,

anpassade

skolan och kommunal vuxen-

gymnasieskolan och

kommunal

utbildning får huvudmannen eller

vuxenutbildning får huvudmannen

rektorn besluta att stänga av en elev

eller rektorn besluta att stänga av en

270

29

Senaste lydelse 2022:000.

30

Senaste lydelse 2022:000.

s. 271 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

helt eller delvis om andra elevers

elev helt eller delvis om andra

eller personals säkerhet bedöms

elevers eller personals säkerhet

vara hotad.

bedöms vara hotad.

Huvudmannen eller rektorn får även besluta att stänga av en elev helt eller delvis om

1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,

4. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område,

eller

5. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

En förutsättning för avstängning enligt andra stycket 2, 3 eller 5 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf.

19 § 31

Huvudmannen eller rektorn får,

utöver vad som anges i 17 § första–

tredje styckena, besluta att helt eller

delvis stänga av en elev från en viss

utbildning i gymnasieskolan,

utbildning i gymnasie-skolan,

gymnasiesärskolan eller kommunal

anpassade gymnasieskolan eller

vuxenutbildning, om

kommunal vuxenutbildning, om

1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och

2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.

Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf.

21 a § 32

I 10 kap. 30 och 31 §§ och

11 kap. 29

och

30 §§

finns

11 kap. 29

och

30

§§

finns

bestämmelser

om

placering

utan

bestämmelser

om

placering utan

tidsbegränsning av en elev i

grundskolan

eller

grundsärskolan

grundskolan

eller

anpassade

vid en annan skolenhet än den som

grundskolan

vid

en

annan

elevens vårdnadshavare har önskat,

skolenhet än den som elevens

om det är nödvändigt med hänsyn

vårdnadshavare har önskat, om det

31 Senaste lydelse 2022:000.

32 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

271

s. 272 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

till övriga elevers trygghet och

är nödvändigt med hänsyn till

Bilaga 4

studiero.

övriga elevers trygghet och

studiero.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

4 § 33

Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska

skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot

enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt

bestämmelserna i 24 kap.

Skolplikten kan dock börja full-

göras direkt i grundskolan, grund-

göras direkt i grundskolan, an-

särskolan , specialskolan eller same-

passade grundskolan , specialsko-

skolan enligt 11 a och 11 b §§.

lan eller sameskolan enligt 11 a och

11 b §§.

Grundsärskolan

Anpassade grundskolan

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

5 § 34

Barn som på grund av att de har

en utvecklingsstörning inte bedöms

en

intellektuell

funktionsned-

ha förutsättningar

att uppfylla

sättning

inte

bedöms

ha

sådana betygskriterier eller kriterier

förutsättningar att uppfylla sådana

för bedömning av kunskaper som

betygskriterier

eller

kriterier

för

gäller för grundskolan och som

bedömning

av

kunskaper

som

minst ska uppfyllas, ska tas emot i

gäller för grundskolan och som

grundsärskolan .

minst ska uppfyllas, ska tas emot i

anpassade grundskolan .

Frågan om mottagande i grund-

Frågan om mottagande i an-

särskolan prövas av barnets hem-

passade

grundskolan

prövas

av

kommun. Ett beslut om mottagande

barnets hemkommun. Ett beslut om

i grundsärskolan ska föregås av en

mottagande i anpassade grundskolan

utredning

som

omfattar

en

ska föregås av en utredning som

pedagogisk,

psykologisk,

medi-

omfattar en pedagogisk, psy-

cinsk och

social

bedömning.

kologisk,

medicinsk

och

social

Samråd med barnets vårdnads-

bedömning. Samråd

med

barnets

havare ska ske när utredningen

vårdnadshavare ska ske när utred-

genomförs.

ningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte

lämnar sitt medgivande till att

barnet tas emot i grundsärskolan ,

barnet

tas

emot

i

anpassade

272

33 Senaste lydelse 2017:1115.

34 Senaste lydelse 2022:000.

s. 273 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

ska barnet fullgöra sin skolplikt

grundskolan , ska barnet fullgöra sin

Prop. 2021/22:162

enligt vad som gäller i övrigt enligt

skolplikt

enligt vad som

gäller i

Bilaga 4

denna lag. Ett barn får dock tas

övrigt enligt denna lag. Ett barn får

emot i grundsärskolan utan sin

dock tas emot i anpassade

vårdnadshavares medgivande,

om

grundskolan utan sin vårdnadsha-

det finns synnerliga skäl med

vares medgivande, om det finns

hänsyn till barnets bästa.

synnerliga skäl med hänsyn till

barnets bästa.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a § 35

Den som arbetar inom skol-

väsendet

ska underrätta

elevens

väsendet

ska

underrätta

elevens

rektor om han eller hon uppmärk-

sammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i

grundsärskolan inte tillhör grund-

anpassade grundskolan inte tillhör

särskolans målgrupp.

anpassade grundskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens

hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b § 36

Hemkommunen

ska

besluta

att

Hemkommunen ska

besluta

att

eleven inte tillhör grundsärskolans

eleven

inte

tillhör

anpassade

målgrupp om en utredning enligt

grundskolans

målgrupp

om

en

5 a §

visar detta. Hemkommunen

utredning

enligt 5 a § visar detta.

ska då ta emot eleven i grundskolan

Hemkommunen ska då ta emot

eller se till att eleven på något annat

eleven i grundskolan eller se till att

sätt

får

föreskriven

utbildning.

eleven på något annat sätt får

Hemkommunen

ska

vidta

de

föreskriven

utbildning.

Hem-

åtgärder som krävs för elevens

kommunen ska vidta de åtgärder

övergång

från grundsärskolan till

som krävs för elevens övergång från

en annan skolform.

anpassade

grundskolan

till

en

annan skolform.

6 §

Barn som på grund av sin

funktionsnedsättning

eller

andra

funktionsnedsättning

eller

andra

särskilda skäl inte kan gå i grund-

skolan eller grundsärskolan ska tas

skolan eller anpassade grund-

emot i specialskolan om de

skolan ska tas emot i specialskolan

om de

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3. har en grav språkstörning.

35 Senaste lydelse 2012:109.

36 Senaste lydelse 2012:109.

273

s. 274 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skol- former, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

274

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

8 §

Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens

om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

9 §

En elev i grundskolan kan få sin

utbildning inom grundsärskolan

utbildning

inom

anpassade

(integrerad elev), om de huvudmän

grundskolan (integrerad elev), om

som berörs är överens om detta och

de huvudmän som berörs är överens

elevens vårdnadshavare medger

om detta och elevens vårdnadshavare

det. En elev i grundsärskolan kan

medger det. En elev i anpassade

under samma förutsättningar få sin

grundskolan

kan

under samma

utbildning inom grundskolan eller

förutsättningar få sin utbildning inom

sameskolan.

grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till

undervisningens uppläggning.

11 a § 37

Ett barn får börja fullgöra skol-

plikten i grundskolan, grundsär-

plikten i grundskolan, anpassade

skolan , specialskolan eller same-

grundskolan ,

specialskolan

eller

skolan höstterminen det kalenderår

sameskolan

höstterminen

det

då barnet fyller sex år om

kalenderår då barnet fyller sex år

om

1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller

2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan,

och

37 Senaste lydelse 2017:1115.

s. 275 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

3. barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan .

3. barnets hemkommun när det

Prop. 2021/22:162

gäller anpassade grundskolan .

Bilaga 4

11 b § 38

Ett barn som har beviljats upp-

skjuten skolplikt och som ska tas

emot i grundsärskolan får, utöver

emot i anpassade grundskolan får,

vad som anges i 11 a §, börja

utöver vad som anges i 11 a §, börja

fullgöra skolplikten i grundsär-

fullgöra skolplikten i

anpassade

skolan utan att först ha gått ut

grundskolan utan att först ha gått ut

förskoleklassen, om barnets vård-

förskoleklassen,

om

barnets

nadshavare begär det hos hem-

vårdnadshavare

begär

det hos

kommunen.

hemkommunen.

Gå om en årskurs

11 c §

Rektorn får besluta att en elev i

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

15 § 39

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan eller specialskolan har

grundskolan eller specialskolan har

rätt att slutföra den högsta års-

rätt att slutföra den högsta

kursen, även om skolplikten upphör

årskursen,

även om

skolplikten

dessförinnan.

upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsär-

En elev i grundskolan, anpassade

skolan eller specialskolan har också

grundskolan eller specialskolan har

rätt

att

efter

skolpliktens

också rätt att efter skolpliktens

upphörande

slutföra

utbildningen

upphörande

slutföra

utbildningen

under ytterligare två år, om eleven

38 Senaste lydelse 2017:1115.

39 Senaste lydelse 2022:000.

275

s. 276 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygs- kriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i

gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

Nuvarande lydelse

inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygs- kriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

Föreslagen lydelse

17 § 40

En

elev i

förskoleklassen,

En

elev

i

förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

cialskolan och sameskolan ska delta i

skolan , specialskolan och same-

den verksamhet som anordnas för

skolan ska delta i den verksamhet

att ge den avsedda utbildningen,

som anordnas för att ge den

om eleven inte har giltigt skäl att

avsedda utbildningen, om

eleven

utebli.

inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår

och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex

timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar

eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer får

som

regeringen

bestämmer får

meddela föreskrifter om avvikelser

från andra stycket för elever i

grundsärskolan och specialskolan.

anpassade

grundskolan

och

specialskolan.

276

40 Senaste lydelse 2017:1115.

s. 277 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obliga- toriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte infor- meras samma dag.

Om en elev i förskoleklassen, Prop. 2021/22:162 grundskolan, anpassade grundsko- Bilaga 4

lan , specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vård- nadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver

elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

21 § 41

Hemkommunen ska se till att

skolpliktiga barn som inte går i dess

förskoleklass, grundskola eller

grundsärskola på något annat sätt får

anpassad grundskola på något annat

föreskriven utbildning.

sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

22 § 42

Huvudmannen ska se till att

eleverna i huvudmannens för-

skoleklass, grundskola och grund-

skoleklass, grundskola och anpassad

särskola fullgör sin skolgång. Hu-

grundskola fullgör sin skolgång.

vudmannen för specialskolan och

Huvudmannen för specialskolan och

huvudmannen för sameskolan ska

se till att elever i utbildning under

deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

11 kap. Grundsärskolan

11 kap. Anpassade grundskolan

1 § 43

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–17 §§),

– bestämmelser om betyg (18–23 a §§),

41

Senaste lydelse 2018:608.

42

Senaste lydelse 2018:608.

277

43

Senaste lydelse 2011:876.

s. 278 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Anpassade grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombina- tion av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

– bestämmelser om grundsär- skola med offentlig huvudman (24– 33 §§), och

– bestämmelser om fristående grundsärskola (34–40 §§).

– bestämmelser om anpassad grundskola med offentlig huvud- man (24–33 §§), och

– bestämmelser om fristående anpassad grundskola (34–40 §§).

2 § 44

Grundsärskolan

ska ge

elever

Anpassade grundskolan

ska ge

med utvecklingsstörning

en

för

elever med intellektuell funk-

dem anpassad utbildning som ger

tionsnedsättning en för

dem

kunskaper

och

värden

och

anpassad utbildning som ger kun-

utvecklar

elevernas förmåga

att

skaper och värden och utvecklar

tillägna sig dessa.

elevernas förmåga att tillägna sig

dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och

ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om elever med

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell

funktionsnedsättning

vissa andra barn, ungdomar och

också ska gälla vissa andra barn,

vuxna.

ungdomar och vuxna.

4 § 45

Grundsärskolan ska ha nio års-

Anpassade

grundskolan

ska

ha

kurser, som indelas i lågstadium,

nio årskurser, som indelas i låg-

mellanstadium

och

högstadium.

stadium, mellanstadium och hög-

Lågstadiet består

av

årskurs 1–3,

stadium.

Lågstadiet består

av

mellanstadiet

av

årskurs 4–6 och

årskurs 1–3, mellanstadiet

av

års-

högstadiet av årskurs 7–9.

kurs 4–6

och

högstadiet

av

års-

kurs 7–9.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

5 §

Grundsärskolan omfattar ut- bildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesom- råden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbild-

278

44

Senaste lydelse 2012:109.

45

Senaste lydelse 2017:620.

s. 279 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

ningen kan också omfatta ämnen

ämnen enligt grundskolans kurs-

Prop. 2021/22:162

enligt grundskolans kursplaner.

planer.

Bilaga 4

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

– bild,

– engelska,

– hem- och konsumentkunskap,

– idrott och hälsa,

– matematik,

– musik,

– naturorienterande ämnen,

– samhällsorienterande ämnen,

– slöjd,

– svenska eller svenska som andraspråk, och

– teknik.

Ämnesområden:

– estetisk verksamhet,

– kommunikation,

– motorik,

– vardagsaktiviteter, och

– verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val Vidare ska det finnas skolans val. och skolans val. Undervisningen i

elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden.

7 § 46

Den totala undervisningstiden för

varje elev i grundsärskolan ska

varje elev som läser ämnen i

vara minst 6 890 timmar. För en

anpassade grundskolan ska vara

elev

i inriktningen träningsskolan

minst 6 890 timmar. För en elev

ska

den totala undervisningstiden

som läser ämnesområden ska den

dock vara minst 6 665 timmar.

totala undervisningstiden dock vara

minst 6 665 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra

stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i

årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga

elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis-

ningstiden (timplan).

46 Senaste lydelse 2017:620.

279

s. 280 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Om en elev i anpassade grund- skolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för

betygssättning i grundskolan tillämpas.

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

280

8 §

Huvudmannen

för utbildningen

Huvudmannen

för utbildningen

avgör om en elev som tas emot i

grundsärskolan huvudsakligen ska

anpassade

grundskolan

huvud-

läsa ämnen

eller

ämnesområden.

sakligen ska läsa ämnen eller

Rektorn får besluta att en elev ska

ämnesområden. Rektorn får besluta

läsa en kombination av ämnen och

att en elev ska läsa en kombination av

ämnesområden samt ämnen

enligt

ämnen och

ämnesområden samt

grundskolans

kursplaner,

om

ämnen enligt grundskolans kurs-

eleven har förutsättningar för det.

planer, om eleven har förutsätt-

ningar för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

17 §

Eleverna

ska

efter avslutad

Eleverna

ska

efter

avslutad

grundsärskola få intyg om den

anpassad grundskola få intyg om

utbildning de gått igenom.

den utbildning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

19 § 47

Om en elev eller elevens vård-

nadshavare begär det, ska betyg

sättas i grundsärskolans ämnen.

sättas i anpassade grundskolans

ämnen.

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

23 a § 48

47 Senaste lydelse 2021:191.

48 Senaste lydelse 2022:000.

s. 281 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

En intellektuell funktions- nedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Hemkommunen ansvarar för att

utbildning

i

grundsärskolan

utbildning i anpassade grund-

kommer till stånd för alla som

skolan kommer till stånd för alla

enligt denna lag har rätt att gå i

som enligt denna lag har rätt att gå

grundsärskolan och inte fullgör sin

i anpassade grundskolan och inte

skolgång på annat sätt.

fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem-

kommunen

1. anordnar grundsärskola i den

1. anordnar anpassad grundskola

omfattning som krävs för att bereda

i den omfattning som krävs för att

utbildning för alla i kommunen som

bereda utbildning för alla i

är berörda, eller

kommunen som är berörda, eller

2. kommer överens med en annan

kommun att den i sin grundsärskola

kommun att den i sin anpassade

ska ta emot de elever som

grundskola ska ta emot de elever

hemkommunen ansvarar för.

som hemkommunen ansvarar för.

25 § 49

En elev har rätt att bli mottagen i

en grundsärskola som anordnas av

en anpassad

grundskola som

en annan kommun än den som ska

anordnas av

en annan kommun

svara för elevens utbildning, om

än den som ska svara för elevens

eleven med hänsyn till sina

utbildning, om eleven med hänsyn

personliga

förhållanden

har

till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i den

kommunens grundsärskola . Innan

kommunens anpassade grundskola .

kommunen fattar beslut om att för

Innan kommunen fattar beslut om att

ett visst läsår ta emot en sådan elev,

för ett visst läsår ta emot en sådan

ska den inhämta yttrande från

elev, ska den inhämta yttrande från

elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant

hem för vård eller boende som

avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen

(2001:453) och som är beläget i en

49 Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

281

s. 282 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin anpassade grundskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

annan kommun än den som ska

svara för elevens utbildning har rätt

att bli mottagen i en grundsärskola

att bli mottagen i en anpassad

i den kommun där eleven vistas.

grundskola i den kommun där

eleven vistas.

26 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundsärskola

efter önskemål av elevens vårdnadshavare.

27 §

En elev som har tagits emot i en

kommuns grundsärskola ett visst

kommuns anpassade grundskola

läsår har rätt att gå kvar hela läsåret,

ett visst läsår har rätt att gå kvar

även om de förhållanden som låg till

hela läsåret, även om de för-

grund för mottagandet ändras under

hållanden som låg till grund för

läsåret.

mottagandet ändras under läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

Kommunens organisation

av sin grundsärskola

av sin anpassade grundskola

28 §

Varje kommun är skyldig att vid

utformningen av sin grundsärskola

utformningen av

sin

anpassade

beakta vad som är ändamålsenligt

grundskola beakta vad som är

från kommunikationssynpunkt för

ändamålsenligt

från

kommu-

eleverna.

nikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska så långt det är

möjligt organisera sin grundsärskola

möjligt organisera

sin

anpassade

så att ingen elev på grund av

grundskola så att ingen elev på

skolgången behöver bo utanför det

grund av skolgången behöver bo

egna hemmet.

utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo

utanför föräldrahemmet.

29 §

En elev ska placeras vid den av

kommunens

skolenheter

där

kommunens

skolenheter

där

elevens vårdnadshavare önskar att

eleven ska gå. Om den önskade

placeringen skulle medföra att en

282

s. 283 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

annan elevs berättigade krav på

Prop. 2021/22:162

placering vid en skolenhet nära

Bilaga 4

hemmet åsidosätts, ska dock

kommunen placera eleven vid en

annan skolenhet inom sin grund-

annan skolenhet inom sin anpas-

särskola .

sade grundskola .

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

Lydelse enligt lagrådsremissen Ett

Föreslagen lydelse

mer likvärdigt skolval

29 a § 50

Om det inte finns plats för alla

som har uttryckt önskemål om

placering vid en viss skolenhet med

grundsärskola ska ett urval göras.

anpassad grundskola ska ett urval

göras.

Följande urvalsgrunder får användas för placering av elever:

1. förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskonförtur),

2. förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),

3. förtur till en viss skolenhet med högre årskurser för elever som går vid en viss skolenhet med lägre årskurser (skolspår),

4. förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, och

5. slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter).

Om skolspår tillämpas på en skolenhet med högre årskurser som tar emot elever från en viss skolenhet, ska eleverna vid den skolenheten ingå

i urvalet till skolenheten med högre årskurser även om elevernas vårdnadshavare inte har uttryckt önskemål om placering vid den skolenheten.

Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30 § 51

Den som har blivit placerad vid

en viss skolenhet har rätt att gå kvar

där om inte något annat följer av

50

Senaste lydelse 2022:000.

283

51

Senaste lydelse 2015:246.

s. 284 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

284

29 § andra stycket. Detsamma ska

gälla den som har tagits emot vid en

skolenhet med

förskoleklass och

skolenhet med förskoleklass och

som ska fortsätta sin utbildning i

grundsärskolan

vid

samma

anpassade grundskolan vid samma

skolenhet.

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte

anordnas vid skolenheten.

31 §

Elever i

grundsärskola

med

Elever i anpassad grundskola

offentlig huvudman har rätt till

med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts från en plats i

kostnadsfri skolskjuts från en plats

anslutning till elevens hem till den

i anslutning till elevens hem till den

plats där utbildningen bedrivs och

tillbaka, om sådan skjuts behövs

med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållanden,

elevens

trafikförhållanden,

elevens

funktionsnedsättning

eller någon

funktionsnedsättning eller

någon

annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever

som väljer att gå i en annan

skolenhet än den där kommunen

annars skulle ha placerat dem eller

som går i en annan kommuns

grundsärskola med stöd av 25 eller

anpassade grundskola med stöd av

26 §§. I de fall då det kan ske utan

25 eller 26 §. I de fall då det kan ske

organisatoriska

eller

ekonomiska

utan

organisatoriska

eller

svårigheter

ska

kommunen

även

ekonomiska

svårigheter

ska

anordna skolskjuts i dessa fall.

kommunen även anordna skolskjuts

i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

32 §

En elev som med stöd av 25 § går

i en annan kommuns grundsärskola

i en annan kommuns anpassade

och som på grund av skolgången

grundskola och som på grund av

måste övernatta i den kommunen

skolgången måste övernatta i den

har rätt till skolskjuts mellan den

kommunen har rätt till skolskjuts

tillfälliga bostaden och den plats där

mellan den tillfälliga bostaden och

utbildningen bedrivs under samma

den plats där utbildningen bedrivs

förutsättningar

som

gäller

för

under

samma

förutsättningar som

elever som är hemmahörande i

gäller för elever som är

kommunen.

hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

s. 285 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Varje fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan . Utbild- ningen får dock begränsas till att avse

33 § 52

Prop. 2021/22:162

En kommun som i sin grund-

En kommun som i sin anpassade

Bilaga 4

särskola har en elev från en annan

grundskola har en elev från en

kommun ska ersättas för sina kost-

annan kommun ska ersättas för sina

nader för elevens utbildning av

kostnader för elevens utbildning av

elevens hemkommun, om elevens

skolgång i kommunen grundar sig på

skolgång i kommunen grundar sig

25 § eller 27 § andra stycket.

på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 §

ska hemkommunen betala ersättning

till den

mottagande

kommunen.

till den mottagande kommunen. Om

Om kommunerna i ett sådant fall

kommunerna i ett sådant fall inte

inte kommer överens om annat, ska

kommer överens om annat, ska

ersättningen

bestämmas med

ersättningen

bestämmas

med

hänsyn

till kommunens åtagande

hänsyn

till

kommunens åtagande

och elevens behov efter samma

grunder

som

hemkommunen

grunder

som

hemkommunen

tillämpar vid fördelning av resurser

till de egna grundsärskolorna . Har

till de egna anpassade grund-

en elev ett omfattande behov av

skolorna . Har en elev ett omfattande

särskilt stöd, behöver hem-

behov av särskilt stöd, behöver

kommunen inte lämna bidrag för det

hemkommunen

inte lämna

bidrag

särskilda

stödet, om

betydande

för det särskilda stödet, om

organisatoriska

eller

ekonomiska

betydande

organisatoriska

eller

svårigheter uppstår för kommunen.

ekonomiska svårigheter uppstår för

kommunen.

Lydelse enligt lagrådsremissen Ett

Föreslagen lydelse

mer likvärdigt skolval

34 § 53

Varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som

har rätt till utbildning i grundsärskolan . Utbildningen får dock begränsas till att avse

1. vissa årskurser,

2. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är

i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

52 Senaste lydelse 2014:458.

53 Senaste lydelse 2022:000.

285

s. 286 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande vid en viss resursskola ska ett urval göras, där de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

35 § 54

Om det inte finns plats för alla

sökande till en viss skolenhet med

grundsärskola ska ett urval göras.

anpassad grundskola ska ett urval

göras.

Följande urvalsgrunder får användas för mottagande av elever:

1. förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskonförtur),

2. förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),

3. förtur till en viss skolenhet för elever som går vid en viss skolenhet om skolenheterna har ett organisatoriskt eller pedagogiskt samband (verksamhetsmässigt samband),

4. förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, och

5. slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter).

Geografiskt baserat urval får som mest tillämpas på hälften av de till- gängliga platserna vid skolenheten.

Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse

Ökad likvärdighet för skolhuvudmän

37 § 55

Grundbeloppet ska bestå av en basersättning och en strukturersättning. Basersättningen ska avse ersättning för kostnadsslagen

1. undervisning,

2. lärverktyg,

3. elevhälsa,

4. måltider,

5. administration,

6. mervärdesskatt, och

7. lokalkostnader.

286

54

Senaste lydelse 2022:000.

55

Senaste lydelse 2022:000.

s. 287 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Basersättningen

ska

bestämmas

Basersättningen

ska

bestämmas

Prop. 2021/22:162

efter samma

grunder

som

efter

samma

grunder

som

Bilaga 4

hemkommunen

tillämpar

vid

hemkommunen

tillämpar

vid

fördelning av resurser för dessa

kostnadsslag

till

den

egna

kostnadsslag

till

den

egna

grundsärskolan .

Hemkommunen

anpassade

grundskolan .

ska göra ett avdrag från

Hemkommunen ska göra ett avdrag

basersättningen

för

de

från

basersättningen

för

de

merkostnader som kommunen har

till följd av sitt ansvar enligt 24 § att

anordna

utbildning

i

anordna

utbildning i

anpassade

grundsärskolan .

grundskolan .

Strukturersättningen ska avse ersättning som fördelas utifrån elevernas

olika förutsättningar och behov. Den ska bestämmas efter samma grunder

som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna

verksamheten enligt 2 kap. 8 b §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

39 §

Hemkommunen

ska anordna

Hemkommunen

ska

anordna

skolskjuts för elever som går i en

fristående

grundsärskola

inom

fristående

anpassad

grundskola

kommunen under samma förut-

inom

kommunen

under

samma

sättningar som enligt 31 § andra

förutsättningar

som

enligt

31 §

stycket andra meningen gäller för

andra stycket andra meningen gäller

elever som valt en annan skolenhet

för elever som valt en annan

än den där kommunen annars skulle

skolenhet än den där kommunen

ha placerat dem.

annars skulle ha placerat dem.

12 kap. 6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,

2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och

3. avvikelser för elever med

utvecklingsstörning

från

den

intellektuell funktionsnedsättning

ämnesindelning som anges i 4 §.

från den ämnesindelning som anges

i 4 §.

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklings-

För elever

med

intellektuell

störning får grundsärskolans kurs-

funktionsnedsättning

får

kurs-

planer tillämpas om elevens vård-

planerna för anpassade grundsko-

nadshavare lämnar sitt samtycke.

lan tillämpas om elevens vård-

Om elevens

vårdnadshavare inte

nadshavare lämnar sitt samtycke.

lämnar sitt

samtycke ska eleven

Om elevens

vårdnadshavare

inte

287

s. 288 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

läsa enligt specialskolans kurs-

lämnar sitt samtycke ska eleven

planer. Grundsärskolan s kurs-

läsa enligt specialskolans kurs-

planer får dock tillämpas för en elev

planer.

Anpassade grundskolans

utan

elevens

vårdnadshavares

kursplaner får dock tillämpas för en

samtycke om det finns synnerliga

elev utan elevens vårdnadshavares

skäl med hänsyn till elevens bästa.

samtycke om det finns synnerliga

I

den

utsträckning

som

skäl med hänsyn till elevens bästa.

grundsärskolans

kursplaner

inte

I den utsträckning som anpassade

kan användas får särskilda kurs-

grundskolans

kursplaner inte kan

planer upprättas.

användas

får

särskilda kursplaner

upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

13 a § 56

I årskurs 7–10 ska läraren, om

grundsärskolans kursplaner tilläm-

anpassade grundskolans

kurs-

pas och eleven får undervisning i

planer tillämpas och eleven får

ett ämne som eleven eller vård-

undervisning i ett ämne som eleven

nadshavaren inte begär betyg i eller

eller vårdnadshavaren inte

begär

ett ämnesområde, en gång per läsår

betyg i eller ett ämnesområde, en

vid ett av utvecklingssamtalen i en

gång per läsår vid ett av

skriftlig

individuell

utvecklingssamtalen i en skriftlig

utvecklingsplan

individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller

b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som

eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §

288

56 Senaste lydelse 2022:000.

s. 289 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–

Prop. 2021/22:162

21 §§.

Bilaga 4

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap.

bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.

För elever som läser enligt

grundsärskolans

kursplaner

gäller

anpassade grundskolans kursplaner

utöver

3 kap. bestämmelserna om

gäller utöver 3 kap. bestämmelserna

intyg, studieomdöme och betyg i

om intyg, studieomdöme och betyg i

11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett

ämne har avslutats ska dock sättas

vid de

tidpunkter som anges i

vid

de

tidpunkter

som anges i

16 § 1.

14 kap.

2 §

Fritidshemmet

kompletterar

Fritidshemmet

kompletterar

utbildningen

i

förskoleklassen,

utbildningen

i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grundsko-

cialskolan, sameskolan och sär-

lan , specialskolan, sameskolan och

skilda

utbildningsformer

som

särskilda

utbildningsformer

som

skolplikt kan fullgöras i. Fritids-

skolplikt kan fullgöras i. Fri-

hemmet ska

stimulera elevernas

tidshemmet ska stimulera elevernas

utveckling och lärande samt er-

utveckling

och

lärande

samt

bjuda dem en meningsfull fritid och

erbjuda dem en meningsfull fritid

rekreation. Utbildningen ska utgå

och

rekreation. Utbildningen ska

från en helhetssyn på eleven och

utgå från en helhetssyn på eleven

elevens behov.

och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

3 §

Varje kommun ska erbjuda ut-

bildning i fritidshem för elever i

kommunens

förskoleklass,

grund-

kommunens

förskoleklass,

grund-

skola och grundsärskola . Staten ska

skola och anpassad grundskola .

erbjuda utbildning i fritidshem för

Staten ska erbjuda utbildning i

elever

i

specialskola

och

fritidshem för elever i specialskola

sameskola.

och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i

en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

10 §

En elev i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola , specialskola

skola, anpassad grundskola , spe-

eller sameskola ska erbjudas ut-

cialskola eller sameskola ska er-

bildning i fritidshem vid eller så

bjudas utbildning i fritidshem vid

nära som möjligt den skolenhet där

eller så nära som möjligt den

eleven får utbildning.

skolenhet där eleven får utbildning.

14 §

En kommun som i sitt fritidshem

har en elev från en annan kommun

289

s. 290 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan , kom-

munal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

290

ska ersättas för sina kostnader för

elevens utbildning i fritidshemmet

av

elevens

hemkommun,

om

av

elevens

hemkommun,

om

elevens skolgång i den mottagande

kommunens

förskoleklass,

grund-

kommunens

förskoleklass, grund-

skola eller grundsärskola grundar sig

skola

eller

anpassad

grundskola

på

9 kap.

13 §

första

stycket,

grundar sig

på 9 kap.

13 §

första

10 kap. 24,

25

eller 26 §

eller

stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller

11 kap. 24 § andra stycket 2 eller

11 kap. 24 §

andra stycket 2

eller

25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

15 kap.

5 § 57

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning

som ges i form av ett fjärde tekniskt år.

I 17 kap. 16

§ andra och tredje

I 17 kap.

16

§ andra och tredje

styckena finns

bestämmelser

om

styckena finns

bestämmelser

om

utbildning i gymnasieskolan

för

utbildning

i gymnasieskolan

för

vissa elever från grundsärskolan .

vissa elever från anpassade grund-

skolan .

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning.

14 § 58

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

57 Senaste lydelse 2014:530.

58 Senaste lydelse 2020:446.

s. 291 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Anpassade gymnasieskolan ska ge elever med intellektuell funk- tionsnedsättning en för dem an- passad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola

Prop. 2021/22:162

anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

Bilaga 4

17 kap.

16 § 59

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem- kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

Utöver det som följer av första

stycket ansvarar hemkommunen för

att elever från

grundsärskolan

att

elever

från

anpassade

erbjuds yrkesintroduktion och in-

grundskolan

erbjuds

yrkesintro-

dividuellt alternativ, om de önskar

duktion och individuellt alternativ,

sådan utbildning. Hemkommunen

om de önskar sådan utbildning.

behöver dock inte erbjuda sådan

Hemkommunen behöver dock inte

utbildning om det med hänsyn till

erbjuda sådan utbildning om det med

elevens bästa finns synnerliga skäl

hänsyn till elevens bästa finns

att inte göra det.

synnerliga skäl att inte göra det.

Hemkommunen

får

erbjuda

Hemkommunen

får

erbjuda

språkintroduktion

enligt

12 § till

språkintroduktion

enligt 12 § till

elever som tillhör gymnasiesär-

elever

som

tillhör

anpassade

skolans målgrupp.

gymnasieskolans målgrupp.

18 kap. Allmänna bestämmelser

om gymnasiesärskolan

om anpassade gymnasieskolan

1 § 60

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–20 §§),

– bestämmelser om betyg (21–26 a §§),

– bestämmelser

om

gymna-

– bestämmelser

om

anpassad

siesärskola med offentlig huvud-

gymnasieskola med offentlig

hu-

man (27–33 §§), och

vudman (27–33 §§), och

– bestämmelser

om

fristående

– bestämmelser

om

fristående

gymnasiesärskola (34–37 §§).

anpassad gymnasieskola (34–37

§§).

2 § 61

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig

59

Senaste lydelse 2018:749.

60

Senaste lydelse 2018:749.

291

61

Senaste lydelse 2012:109.

s. 292 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en intellektuell funktions- nedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för anpassade gymnasie- skolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om ut- bildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

utveckling och ett aktivt deltagande

i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra

tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska i huvudsak bygga på de

nasieskolan ska i huvudsak bygga

kunskaper som eleverna har fått i

på de kunskaper som eleverna har

grundsärskolan eller i motsvarande

fått i anpassade grundskolan eller i

utbildning.

motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om ungdomar med

utvecklingsstörning ska gälla också

intellektuell

funktionsnedsättning

för vissa andra ungdomar.

ska gälla också för vissa andra

ungdomar.

3 § 62

Huvudmannen för gymnasie-

Huvudmannen för anpassade

särskolan ska samverka med sam-

gymnasieskolan ska samverka med

hället i övrigt.

samhället i övrigt.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

4 § 63

Utbildningen i gymnasiesärsko- lan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som på grund av att de har en utveck- lingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gym- nasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Nuvarande lydelse

292

62

Senaste lydelse 2012:109.

63

Senaste lydelse 2022:000.

s. 293 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

5 § 64

Hemkommunen prövar frågan om

en sökande tillhör målgruppen.

en sökande

tillhör målgruppen.

Beslutet ska föregås av en

utredning motsvarande

den som

utredning motsvarande den

som

enligt 7 kap. 5§ andra stycket ska

enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska

göras inför beslut om mottagande i

grundsärskolan om

utredning

anpassade

grundskolan

om

saknas eller det av andra skäl

utredning saknas eller det av andra

bedöms nödvändigt.

skäl bedöms nödvändigt.

6 § 65

Den som arbetar inom skol-

väsendet ska underrätta

elevens

väsendet

ska underrätta elevens

rektor om han eller hon upp-

märksammar eller

får kännedom

märksammar eller får kännedom

om något som tyder på att en elev i

gymnasiesärskolan

inte

tillhör

anpassade

gymnasieskolan inte

gymnasiesärskolans målgrupp.

tillhör anpassade gymnasieskolans

målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7 § 66

Hemkommunen ska

besluta att

Hemkommunen ska

besluta att

eleven inte tillhör gymnasie-

eleven

inte

tillhör

anpassade

särskolans målgrupp om en utred-

gymnasieskolans målgrupp om en

ning enligt 6 §

visar detta. Hem-

utredning enligt

6 §

visar

detta.

kommunen ska då erbjuda eleven

Hemkommunen

ska

då erbjuda

utbildning i gymnasieskolan

eller

eleven utbildning i gymnasieskolan

vuxenutbildning

enligt

denna

lag.

eller vuxenutbildning enligt denna

Hemkommunen ska vidta de åt-

lag. Hemkommunen ska vidta de

gärder som krävs för elevens över-

åtgärder som krävs för elevens

gång från gymnasiesärskolan

till

övergång från anpassade gymnasie-

gymnasieskolan

eller

vuxenut-

skolan

till

gymnasieskolan

eller

bildning.

vuxenutbildning.

8 § 67

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan består av nationella och

nasieskolan består av nationella och

individuella program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

9 § 68

64 Senaste lydelse 2012:109.

65 Senaste lydelse 2012:109.

66 Senaste lydelse 2012:109.

67 Senaste lydelse 2012:109.

68 Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

293

s. 294 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gym- nasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan och elever som tillhör anpassade gymnasie- skolans målgrupp.

Prop. 2021/22:162

Varje kommun ska informera om

Bilaga 4

gymnasiesärskolans olika program.

Varje kommun ska informera om anpassade gymnasieskolans olika program.

11 § 69

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska i huvudsak vara skol-

nasieskolan ska i huvudsak vara

förlagd, om inte annat anges i andra

skolförlagd, om inte annat anges i

eller tredje stycket.

andra eller tredje stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används

inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

13 § 70

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasiesär-

vara gemensam för anpassade gym-

skolan , gymnasieskolan, kommunal

nasieskolan , gymnasieskolan, kom-

vuxenutbildning som särskild

munal vuxenutbildning som an-

utbildning på gymnasial nivå och

passad utbildning på gymnasial

kommunal vuxenutbildning

på

nivå och kommunal vuxenutbildning

gymnasial nivå.

på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasie-

vara gemensam för anpassad gym-

särskola anordnad av kommuner,

nasieskola anordnad av kommuner,

regioner och enskilda huvudmän.

14 § 71

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gym- nasieskolan för vissa elever från grundsärskolan och elever som tillhör gymnasiesärskolans mål- grupp.

15 § 72

När en elev börjar eller slutar vid

en gymnasiesärskola med en annan

en anpassad gymnasieskola med en

huvudman än hemkommunen, ska

annan huvudman än hemkommunen,

huvudmannen snarast meddela detta

ska huvudmannen snarast meddela

till hemkommunen.

detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever.

69

Senaste lydelse 2020:605.

70

Senaste lydelse 2020:446.

294

71

Senaste lydelse 2018:749.

72

Senaste lydelse 2014:1002.

s. 295 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

16 § 73

Prop. 2021/22:162

En elev i gymnasiesärskolan ska

En elev i anpassade

gymna-

Bilaga 4

delta i den verksamhet som

sieskolan ska delta i den verksam-

anordnas för att ge den avsedda

het som anordnas för att ge den

utbildningen, om eleven inte har

avsedda utbildningen, om

eleven

giltigt skäl att utebli.

inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan

Om en elev i anpassade gym-

utan giltigt skäl uteblir från den

nasieskolan utan giltigt skäl uteblir

verksamhet som anordnas för att ge

från den verksamhet som anordnas

den avsedda utbildningen,

ska

för att ge den avsedda utbildningen,

rektorn se till att elevens vård-

ska rektorn se till att elevens

nadshavare samma dag informeras

vårdnadshavare

samma

dag

om att eleven har varit frånvarande.

informeras om att eleven har varit

Om det finns särskilda skäl behöver

frånvarande. Om det finns särskilda

elevens

vårdnadshavare

inte

skäl behöver elevens vård-

informeras samma dag.

nadshavare inte informeras samma

dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

17 § 74

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

skolan ska vara avgiftsfri.

nasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

22 § 75

På de nationella programmen ska

betyg sättas i ämnen och efter

genomfört

gymnasiesärskole-

genomfört

gymnasiearbete

i

arbete . Betyg ska sättas när ett

anpassad

gymnasieskola . Betyg

ämne är avslutat. Om ett ämne

ska sättas när ett ämne är avslutat.

består av flera nivåer ska betyg

Om ett ämne består av flera nivåer

sättas efter varje avslutad nivå i

ska betyg sättas efter varje avslutad

ämnet.

nivå i ämnet.

Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

73 Senaste lydelse 2018:1098.

74 Senaste lydelse 2012:109.

75 Senaste lydelse 2022:000.

295

s. 296 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Som betyg på gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymna- siearbetet i anpassad gymnasie- skola . För den elev som inte har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betyg inte sättas.

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 § 76

Som betyg på gymnasiesär- skolearbetet ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet . För den elev som inte har nått målen för gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

25 § 77

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En

utvecklingsstörning

får

En intellektuell funktionsned-

beaktas

vid betygssättningen

bara

sättning får beaktas vid betygs-

om det finns synnerliga skäl.

sättningen bara om det finns

synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar,

förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 § 78

Varje kommun ansvarar för att

alla ungdomar i kommunen som

tillhör gymnasiesärskolans mål-

tillhör anpassade gymnasieskolans

76

Senaste lydelse 2012:109.

296

77

Senaste lydelse 2022:000.

78

Senaste lydelse 2019:947.

s. 297 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gym- nasieskolan på nationella och individuella program.

Varje kommun ska vid utform- ningen av anpassade gymnasiesko- lan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommuni- kationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymna- sieskola ska så långt det är möjligt organisera anpassade gymnasie- skolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

grupp erbjuds utbildning av god

målgrupp erbjuds utbildning av god

Prop. 2021/22:162

kvalitet i gymnasiesärskolan .

kvalitet i anpassade gymnasieskolan .

Bilaga 4

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller

utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt

samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått

ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt

det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Kommunens organisation

av gymnasiesärskolan

av anpassade gymnasieskolan

28 § 79

Varje kommun ska vid utform- ningen av gymnasiesärskolan beakta vad som för eleverna är ända- målsenligt från kommunikations- synpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera gym- nasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

29 § 80

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i gymnasiesärskolan på

nationella och individuella program.

30 § 81

Elever i gymnasiesärskola

med

Elever i anpassad gymnasieskola

offentlig huvudman har rätt till

med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts inom hem-

kostnadsfri

skolskjuts

inom

kommunen från en plats i anslut-

hemkommunen från en plats i an-

ning till elevens hem till den plats

slutning till elevens hem till den plats

där utbildningen bedrivs och till-

där utbildningen

bedrivs

och

baka, om sådan skjuts behövs med

tillbaka, om sådan skjuts behövs

hänsyn till färdvägens längd, tra-

med hänsyn till färdvägens längd,

fikförhållanden, elevens

funk-

trafikförhållanden,

elevens

funk-

tionsnedsättning eller någon annan

särskild omständighet.

79

Senaste lydelse 2012:109.

80

Senaste lydelse 2019:947.

297

81

Senaste lydelse 2019:947.

s. 298 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

298

För elever som går i en annan

kommuns gymnasiesärskola ska

kommuns anpassade gymnasieskola

hemkommunen anordna skolskjuts

ska

hemkommunen

anordna

i de fall det kan ske utan

skolskjuts i de fall det kan ske utan

organisatoriska eller ekonomiska

organisatoriska eller

ekonomiska

svårigheter.

Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31 § 82

En elev som med stöd av 19 kap.

35–37 §§ går i gymnasiesärskola i en

35–37 §§ går i anpassad gymnasie-

annan kommun än sin hemkommun

skola i en annan kommun än sin

och som på grund av skolgången

hemkommun och som på grund av

måste övernatta i den kommunen,

skolgången måste övernatta i den

har rätt till skolskjuts mellan den

kommunen, har rätt till skolskjuts

tillfälliga bostaden och den plats där

mellan den tillfälliga bostaden och

utbildningen bedrivs under samma

den plats där utbildningen bedrivs

förutsättningar som gäller för

under samma förutsättningar som

elever som är hemmahörande i

gäller för elever som är

kommunen.

hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

32 § 83

Hemkommunen

ska

lämna

Hemkommunen

ska

lämna

ekonomiskt stöd till elever i en

gymnasiesärskola

med

offentlig

anpassad gymnasieskola med of-

huvudman som behöver inack-

fentlig huvudman

som

behöver

ordering på grund av skolgången.

inackordering på grund av skol-

Denna skyldighet gäller till och

gången. Denna skyldighet gäller till

med första kalenderhalvåret det år

och med första kalenderhalvåret det

eleven fyller 20 år. Skyldigheten

år eleven fyller 20 år. Skyldigheten

gäller dock inte elever som har

gäller dock inte elever som har tagits

tagits emot i andra hand till ett

emot i andra hand till ett nationellt

nationellt program

enligt

19 kap.

program enligt 19 kap. 39 §.

39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

33 § 84

82 Senaste lydelse 2012:109.

83 Senaste lydelse 2013:530.

84 Senaste lydelse 2012:109.

s. 299 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en gymnasie- särskola med offentlig huvudman.

Regeringen meddelar föreskrifter

Prop. 2021/22:162

om urval bland de sökande som har

Bilaga 4

tagits emot till en anpassad

gymnasieskola med offentlig huvud-

man.

34 § 85

Varje fristående gymnasiesär-

Varje fristående anpassad gym-

skola ska vara öppen för alla ung-

nasieskola ska vara öppen för alla

domar som har rätt till utbildning i

ungdomar som har rätt till utbildning

en gymnasiesärskola med offentlig

i en anpassad gymnasieskola med

huvudman.

offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

35 § 86

Elever i gymnasiesärskola med

Elever i anpassad gymnasieskola

enskild huvudman har rätt till

med enskild huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts inom hem-

kommunen från en plats i anslut-

kommunen från en plats i anslutning

ning till elevens hem till den plats

till elevens hem till den plats där

där utbildningen

bedrivs

och

utbildningen

bedrivs och tillbaka,

tillbaka, om sådan skjuts behövs

om sådan skjuts behövs med

med hänsyn till färdvägens längd,

hänsyn till

färdvägens

längd,

trafikförhållanden,

elevens

funk-

trafikförhållanden, elevens

funk-

tionsnedsättning eller någon

annan

tionsnedsättning eller någon

annan

särskild omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

1 § 87

I detta kapitel finns bestämmelser om

– utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),

– dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning (27 §),

utbildning i anpassad gym-

nasieskola (27 §),

– ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§),

85

Senaste lydelse 2012:109.

86

Senaste lydelse 2012:109.

299

87

Senaste lydelse 2012:109.

s. 300 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

– utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman (34–44 §§), och

– utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (45– 48 §§).

– utbildning på program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (34–44 §§), och

– utbildning på program vid en fristående anpassad gymnasieskola (45–48 §§).

3 § 88

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

– svenska eller svenska som andraspråk,

– engelska,

– matematik,

– idrott och hälsa,

– estetisk verksamhet,

– historia,

– samhällskunskap,

– religionskunskap, och

– naturkunskap.

Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.

Det ska också finnas individuellt val.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om

ämnen och individuellt val i

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

Gymnasial lärlingsutbildning

i gymnasiesärskolan

i anpassade gymnasieskolan

10 § 89

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlings-

utbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

Gymnasial

lärlingsutbildning i

Gymnasial lärlingsutbildning

i

gymnasiesärskolan ska i huvudsak

anpassade

gymnasieskolan ska

i

vara förlagd till en eller flera

huvudsak vara förlagd till en eller

arbetsplatser.

flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som regeringen

bestämmer

får

meddela ytterligare

föreskrifter

om

meddela ytterligare

föreskrifter

om

gymnasial

lärlingsutbildning

i

gymnasial

lärlingsutbildning

i

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

17 § 90

88

Senaste lydelse 2012:109.

300

89

Senaste lydelse 2012:109.

90

Senaste lydelse 2012:109.

s. 301 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasie- arbete i anpassad gymnasieskola ingå.

Föreslagen lydelse

Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska bedrivas som hel- tidsstudier.

Utbildningen i gymnasiesär-

Utbildningen i anpassade gym-

Prop. 2021/22:162

skolan är avsedd att genomgås

nasieskolan är avsedd att genomgås

Bilaga 4

under fyra läsår. Huvudmannen får

dock besluta att utbildningen får

fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.

18 § 91

Av 18 kap.

11 § framgår att

Av 18 kap. 11 §

framgår att

utbildningen i gymnasiesärskolan i

utbildningen i anpassade gymna-

huvudsak ska vara skolförlagd om

sieskolan i huvudsak ska vara

inte annat följer av bestämmelserna

skolförlagd om inte annat följer av

om gymnasial

lärlingsutbildning i

bestämmelserna

om

gymnasial

gymnasiesärskolan i 10 §.

lärlingsutbildning

i

anpassade

gymnasieskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

19 § 92

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska bedrivas som heltids- studier.

21 § 93

Omfattningen

av

studierna

på

Omfattningen

av studierna

på

nationella program anges i gym-

nasiesärskolepoäng .

Utbildningens

nasiepoäng i anpassad gymnasie-

omfattning är

2 500

poäng.

För-

skola . Utbildningens omfattning är

delningen av poängen framgår av

2 500 poäng.

Fördelningen

av

en poängplan i bilaga 4.

poängen framgår av en poängplan i

bilaga 4.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

23 § 94

I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasie- särskolearbete ingå.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

91 Senaste lydelse 2012:109.

92 Senaste lydelse 2012:109.

93 Senaste lydelse 2018:749.

94 Senaste lydelse 2012:109.

301

s. 302 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

24 § 95

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

För varje nivå ska det anges hur

många gymnasiesärskolepoäng som

många gymnasiepoäng i anpassad

nivån omfattar.

gymnasieskola som nivån omfattar.

25 § 96

Har en elev efter en avslutad nivå i

ett ämne eller ett genomfört

gymnasiesärskolearbete

fått lägst

gymnasiearbete i anpassad gym-

betyget E, är huvudmannen inte

nasieskola fått lägst betyget E, är

skyldig att erbjuda

ytterligare

huvudmannen inte

skyldig

att

utbildning av samma slag, om inte

erbjuda ytterligare

utbildning

av

annat följer av föreskrifter som har

samma slag, om inte annat följer av

meddelats med stöd av andra stycket.

föreskrifter som har meddelats med

stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1. börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2. läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning

utbildning i anpassad

gymnasieskola

27 § 97

Elever som har genomfört en

gymnasiesärskoleutbildning ska få

utbildning i anpassade gymnasie-

ett gymnasiesärskolebevis .

skolan ska få ett gymnasieskole-

bevis avseende anpassad gym-

nasieskola .

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som regeringen

bestämmer

får

meddela föreskrifter om doku-

mentation av genomförd gym-

mentation av genomförd utbildning i

nasiesärskoleutbildning .

anpassad gymnasieskola .

28 § 98

En ansökan till ett nationellt eller

individuellt program eller till en

sådan nationell inriktning, särskild

variant

eller

gymnasial

lär-

variant

eller

gymnasial

lär-

lingsutbildning i gymnasiesärskolan

lingsutbildning i

anpassade

gym-

95 Senaste lydelse 2022:000.

96 Senaste lydelse 2022:000.

302

97 Senaste lydelse 2012:109.

98 Senaste lydelse 2012:109.

s. 303 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

som börjar första läsåret ska ges in

nasieskolan som börjar första läs-

till den sökandes hemkommun.

året ska ges in till den sökandes

Avser ansökan mer än en

hemkommun. Avser ansökan mer än

utbildning ska den sökande ange i

en utbildning ska den sökande ange

vilken ordning han eller hon önskar

i vilken ordning han eller hon

komma i fråga.

önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

29 § 99

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande

ska tas emot.

Om

hemkommunen

enligt

Om

hemkommunen

enligt

18 kap.

5 § har beslutat

att en

18 kap.

5 §

har beslutat att en

sökande inte tillhör målgruppen för

gymnasiesärskolan , ska kom-

anpassade

gymnasieskolan ,

ska

munen bereda honom eller henne

kommunen

bereda honom

eller

tillfälle att söka till gymnasieskolan

henne tillfälle att söka till gym-

i hemkommunen så snart som

nasieskolan

i hemkommunen så

möjligt.

snart som möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hem- kommunen.

31 § 100

Det som sägs i 30

§ gäller på

Det som sägs i 30

§ gäller på

motsvarande sätt den elev som har

påbörjat

gymnasial

lärlings-

påbörjat

gymnasial

lärlings-

utbildning i gymnasiesärskolan .

utbildning i anpassade gymnasie-

skolan .

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

34 § 101

Kommunen ska

sträva efter att

Kommunen ska sträva efter att

erbjudandet om

utbildning i

erbjudandet om utbildning i

gymnasiesärskolan ska omfatta ett

anpassade gymnasieskolan ska om-

allsidigt urval

av nationella

99 Senaste lydelse 2012:109.

100 Senaste lydelse 2012:109.

101 Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

303

s. 304 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

program

och

nationella

inrikt-

fatta ett allsidigt urval av nationella

Bilaga 4

ningar.

program och nationella inriktningar.

36 § 102

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är

hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen

tas emot i första hand om de har sökt till

1. sådan utbildning som avses i

35 § och

med

hänsyn

till sina

35 § och

med hänsyn till

sina

personliga förhållanden har sär-

skilda skäl att få gå i den gym-

skilda skäl att få gå i den anpassade

nasiesärskola dit de har sökt,

gymnasieskola dit de har sökt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det

första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den

sökta utbildningen,

3. gymnasial

lärlingsutbildning i

3. gymnasial lärlingsutbildning i

gymnasiesärskolan som börjar det

anpassade

gymnasieskolan

som

första läsåret och är hemmahörande

börjar det första läsåret och är

i en kommun som inte erbjuder

hemmahörande i en kommun som

någon utbildning på det aktuella

inte erbjuder någon utbildning på

programmet,

det aktuella programmet,

4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.

40 § 103

En kommun får ta emot en elev

från en annan kommun på ett

individuellt

program

i

sin

individuellt program i sin an-

gymnasiesärskola

under

förut-

passade gymnasieskola under för-

sättning att

hemkommunen

har

utsättning att hemkommunen har

bedömt att eleven inte kan följa

undervisningen på

ett nationellt

undervisningen på ett nationellt

program. Även en region får ta

emot en elev på ett individuellt

program under samma förutsätt-

ning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

304

102

Senaste lydelse 2012:109.

103

Senaste lydelse 2019:947.

s. 305 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

41 § 104

Innan en kommun tar emot en

sökande som inte är hemma-

hörande i kommunen eller sam-

verkansområdet för utbildningen ska

yttrande inhämtas från den sökandes

hemkommun. Yttrandet ska inne-

hålla uppgift om huruvida eleven

tillhör

gymnasiesärskolans

mål-

tillhör anpassade gymnasieskolans

grupp. Detsamma gäller innan en

målgrupp. Detsamma gäller innan

region tar emot en sökande. I de fall

en region tar emot en sökande. I de

där eleven har sökt till ett

fall där eleven har sökt till ett

individuellt

program

ska yttrandet

individuellt program ska yttrandet

också

innehålla uppgifter

om

också innehålla uppgifter om

huruvida eleven kan följa ett

nationellt

program

och

om

nationellt program och om överens-

överenskommelse om ersättning för

kommelse om ersättning för utbild-

utbildningen enligt 40 §.

ningen enligt 40 §.

45 § 105

Hemkommunen ska lämna bidrag

till huvudmannen för varje elev på

ett nationellt program vid skolen-

heten

som hemkommunen enligt

heten som hemkommunen enligt

18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda

utbildning i gymnasiesärskolan vid

utbildning i anpassade gymnasie-

den

tidpunkt när utbildningen

skolan vid den tidpunkt när

påbörjades.

utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

20 kap.

1 § 106

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–9 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenut- bildning som särskild utbildning på grundläggande nivå (10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenut- bildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå (10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som

104 Senaste lydelse 2019:947.

105 Senaste lydelse 2015:73.

106 Senaste lydelse 2022:109.

305

s. 306 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

306

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå (16–23 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

– bestämmelser om sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare (33 a och 33 b §§),

– bestämmelser om betyg (34–41 a §§),

– bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

– bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2 § 107

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

– vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,

– vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens

i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,

– den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och

– den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompe- tensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.

3 § 108

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas

– på grundläggande nivå,

– på gymnasial nivå,

– som

särskild

utbildning

på

– som anpassad

utbildning

på

grundläggande nivå,

– som

särskild

utbildning

på

– som anpassad

utbildning

på

gymnasial nivå, och

– som svenska för invandrare.

4 § 109

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

107 Senaste lydelse 2020:447.

108 Senaste lydelse 2020:446.

109 Senaste lydelse 2020:446.

s. 307 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Särskild utbildning på grund-

Anpassad utbildning

på

grund-

Prop. 2021/22:162

läggande nivå syftar till att ge

läggande

nivå syftar

till

att ge

Bilaga 4

vuxna kunskaper på en nivå som

motsvarar den som utbildningen i

grundsärskolan ska ge.

anpassade grundskolan ska ge.

Särskild utbildning på gymnasial

Anpassad utbildning på gym-

nivå syftar till att ge vuxna

nasial nivå syftar till att ge vuxna

kunskaper på en nivå som mot-

svarar den som utbildningen på

nationella program i gymnasie-

nationella

program i

anpassade

särskolan ska ge.

gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare

grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till

att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och

skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen

får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven

behärskar.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

5 § 110

Utbildning

på

grundläggande

Utbildning på

grundläggande

nivå, särskild

utbildning

på

nivå, anpassad

utbildning

på

grundläggande nivå och utbildning

i svenska för invandrare bedrivs i

form av kurser. Utbildning på

gymnasial

nivå

och särskild

gymnasial

nivå

och anpassad

utbildning

på

gymnasial

nivå

utbildning

på

gymnasial

nivå

bedrivs i form av

1. ämnen, och

2. ett komvuxarbete.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och

komvuxarbetet med gymnasiepoäng.

Inom

särskild

utbildning

på

Inom anpassad

utbildning

på

gymnasial nivå anges omfattningen

av nivåerna i ämnen och komvuxar-

betet med gymnasiesärskolepoäng .

betet

med gymnasiepoäng

i

anpassad gymnasieskola .

5 a § 111

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

kan

som

regeringen

bestämmer

kan

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

formen meddela föreskrifter om att

utbildning på gymnasial nivå och

särskild

utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

110 Senaste lydelse 2022:000.

111 Senaste lydelse 2022:000.

307

s. 308 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

nivå

där

betyg

inte

sätts

får

nivå där betyg inte sätts får

Bilaga 4

bedrivas i form av kurser.

6 § 112

För varje kurs i utbildning på

grundläggande nivå och i särskild

grundläggande nivå och i anpassad

utbildning på grundläggande nivå

ska det finnas en kursplan. För

varje ämne i utbildning på

gymnasial nivå och i särskild

gymnasial nivå och i anpassad

utbildning på gymnasial nivå ska

det finnas en ämnesplan. Om det

finns särskilda skäl får flera ämnen

ha en gemensam ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

får

som

regeringen bestämmer

får

meddela föreskrifter om kursplaner,

ämnesplaner,

gymnasiepoäng

och

ämnesplaner, gymnasiepoäng

och

gymnasiesärskolepoäng .

Sådana

gymnasiepoäng i anpassad gymna-

föreskrifter

får

innebära

att

sieskola . Sådana föreskrifter får

kursplaner

eller

ämnesplaner

inte

innebära att kursplaner eller äm-

ska finnas eller att gymnasiepoäng

nesplaner inte ska finnas eller att

eller

gymnasiesärskolepoäng

inte

gymnasiepoäng

eller

gymnasie-

ska beräknas för vissa kurser.

poäng

i

anpassad

gymnasieskola

inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också

meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

Lydelse enligt

lagrådsremissen

Föreslagen lydelse

Dimensionering

av

gymnasial

utbildning

för

bättre

kompetensförsörjning

6 a § 113

I utbildning på gymnasial nivå

och i särskild utbildning på

och i anpassad utbildning på

gymnasial nivå kan kurser som är

relevanta

för

ett

yrkesområde

relevanta

för

ett

yrkesområde

kombineras

till

en

sammanhållen

kombineras till

en

sammanhållen

yrkesutbildning.

En

del

av

yrkesutbildning.

En

del

av

utbildningen

i

en

sammanhållen

utbildningen i

en

sammanhållen

yrkesutbildning

ska genomföras

yrkesutbildning

ska

genomföras

som arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkes-

utbildning eller vara utformad av en huvudman.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

308

112 Senaste lydelse 2022:000.

113 Senaste lydelse 2022:000.

s. 309 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

7 § 114

Prop. 2021/22:162

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag

Bilaga 4

eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för

eleverna.

Huvudmannen får bestämma att

böcker och andra lärverktyg, som

varje elev inom utbildning på

grundläggande eller gymnasial nivå

eller inom särskild utbildning på

eller inom anpassad utbildning på

grundläggande eller gymnasial nivå

har för eget bruk och får behålla

som sin egendom, ska anskaffas av

eleverna själva eller erbjudas mot

avgifter som

högst motsvarar

avgifter som

högst motsvarar

huvudmannens

anskaffningskost-

huvudmannens

anskaffningskost-

nader. Lärverktyg som används i

utbildningen ska i övrigt tillhanda-

hållas utan kostnad för eleverna.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

9 § 115

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbildningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen eller den

aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven saknar

förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning

inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grund-

läggande nivå eller särskilda ut-

läggande nivå eller anpassad ut-

bildning på grundläggande nivå har

upphört enligt andra stycket ska på

nytt beredas sådan utbildning, om

det finns särskilda skäl för det. Den

vars utbildning på gymnasial nivå

eller särskilda utbildning på

eller anpassade utbildning på

gymnasial nivå har upphört enligt

andra stycket får på nytt beredas

sådan utbildning, om det finns

särskilda skäl för det.

114 Senaste lydelse 2020:446.

309

115 Senaste lydelse 2022:000.

s. 310 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 § 116

Hemkommunen ansvarar för att

de som enligt 11 eller 11 a § har rätt

att delta i utbildning på

grundläggande nivå eller i särskild

grundläggande nivå eller i anpassad

utbildning på grundläggande nivå

och som önskar det, också får delta

i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för

att nå de vuxna i kommunen som har

rätt att delta i utbildning på

grundläggande nivå eller i särskild

grundläggande nivå eller i an-

utbildning på grundläggande nivå

passad utbildning på grundlägg-

och för att motivera dem att delta i

ande nivå och för att motivera dem

sådan utbildning.

att delta i sådan utbildning.

10 a § 117

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

11 a § 118

En vuxen med utvecklings-

En vuxen med

intellektuell

störning har rätt att delta i särskild

funktionsnedsättning

har rätt att

utbildning på

grundläggande nivå

delta i anpassad utbildning på

från och med andra kalender-

grundläggande nivå från och med

halvåret det år han eller hon fyller

andra kalenderhalvåret det år han

20 år, om han eller hon

eller hon fyller 20 år, om han eller

hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana

kunskaper som

2. saknar sådana kunskaper som

utbildningen

i

grundsärskolan

utbildningen i anpassade grund-

syftar till att ge, och

skolan syftar till att ge, och

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om personer med

116 Senaste lydelse 2020:446.

310

117 Senaste lydelse 2020:446.

118 Senaste lydelse 2020:446.

s. 311 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin

anpassade utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kom- mun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen

har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

Föreslagen lydelse

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell funktionsnedsättning

Prop. 2021/22:162

för vissa andra vuxna.

också ska gälla för vissa andra

Bilaga 4

vuxna.

12 § 119

Om en elev i utbildning på

grundläggande nivå

eller i särskild

grundläggande nivå eller i anpas-

utbildning på grundläggande nivå

sad utbildning på grundläggande

har bristfälliga kunskaper i svenska

nivå har bristfälliga kunskaper i

språket, får utbildningen tillhanda-

svenska språket, får utbildningen

hållas på elevens modersmål eller

tillhandahållas på elevens moders-

något annat språk som eleven

mål eller något annat språk som

behärskar. Sådan

utbildning ska

eleven behärskar. Sådan utbildning

kompletteras med undervisning eller

ska kompletteras med undervisning

träning i svenska språket.

eller träning i svenska språket.

13 § 120

En ansökan om att delta i ut-

bildning på grundläggande nivå

eller i särskild utbildning på

eller i anpassad utbildning på

grundläggande nivå ska ges in till

den sökandes hem kommun. En

sökande ska tas emot till utbild-

ningen, om de villkor som anges i

11 eller 11 a § är uppfyllda.

15 § 121

En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin särskilda utbildning på grund- läggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

Lydelse enligt lagrådsremissen

Dimensionering av gymnasial

119

Senaste lydelse 2020:446.

120

Senaste lydelse 2020:446.

311

121

Senaste lydelse 2020:446.

s. 312 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

utbildning

för

bättre

Bilaga 4

kompetensförsörjning

16 § 122

Hemkommunen ansvarar för att

de som enligt 19, 19 a eller 19 b §

har rätt att delta i en utbildning och

önskar delta i den, också får det.

Varje

kommun

ska

därutöver

Varje

kommun

ska

därutöver

erbjuda

utbildning

på

gymnasial

erbjuda utbildning

på

gymnasial

nivå och särskild utbildning på

nivå och anpassad utbildning på

gymnasial nivå enligt 16 a och

16 b §§.

16 b §

Utöver vad som framgår av 16

och 16 a §§ ska kommunerna sträva

efter att erbjuda utbildning på

gymnasial

nivå

och

särskild

gymnasial

nivå

och

anpassad

utbildning på gymnasial nivå som

svarar mot vuxnas efterfrågan och

behov.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 § 123

Varje kommun ska informera om

möjligheterna

till

utbildning

på

möjligheterna

till

utbildning

på

gymnasial nivå och särskild utbild-

gymnasial

nivå

och

anpassad

ning på gymnasial nivå samt aktivt

utbildning på gymnasial nivå samt

verka för att vuxna i kommunen

aktivt verka för att vuxna i kom-

deltar i sådan utbildning.

munen deltar i sådan utbildning.

18 § 124

En region får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom

områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en

kommun får regionen tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även

inom andra områden.

En

region

får

tillhandahålla

En

region

får

tillhandahålla

särskild

utbildning

på

gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå

efter

överenskommelse

med

nivå

efter

överenskommelse

med

en kommun.

20 a § 125

122 Senaste lydelse 2022:000.

123 Senaste lydelse 2020:446.

312

124 Senaste lydelse 2020:446.

125 Senaste lydelse 2020:446.

s. 313 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

En vuxen med utvecklings-

En vuxen med intellektuell

Prop. 2021/22:162

störning är behörig att delta i sär-

funktionsnedsättning är behörig att

Bilaga 4

skild utbildning på gymnasial nivå

delta i anpassad utbildning på gym-

från och med andra kalenderhalvåret

nasial nivå från och med andra

det år han eller hon fyller 20 år, om

kalenderhalvåret det år han eller hon

han eller hon

fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är

yngre än vad som anges i första

stycket men har slutfört utbildning i

gymnasiesärskolan eller likvärdig

anpassade

gymnasieskolan eller

utbildning och uppfyller övriga

likvärdig utbildning och uppfyller

behörighetsvillkor.

övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som

sägs i denna lag om personer med

utvecklingsstörning också ska gälla

intellektuell

funktionsnedsättning

för vissa andra vuxna.

också ska gälla för vissa andra

vuxna.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Dimensionering av gymnasial

utbildning för bättre kompetensförsörjning

21 § 126

En ansökan om att delta i ut-

bildning på gymnasial nivå eller i

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå ska ges in till den sökandes

hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en

tidigare överenskommelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 § 127

Den huvudman som anordnar

utbildning på gymnasial nivå eller

126 Senaste lydelse 2022:000.

127 Senaste lydelse 2020:446.

313

s. 314 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

I utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas på varje avslutad kurs.

Inom den del av den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

särskild utbildning på gymnasial

anpassad utbildning på gymnasial

nivå beslutar om den sökande ska

tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 § 128

Om den sökande har rätt att delta

i utbildning enligt 19, 19 a

eller

i utbildning enligt 19, 19 a

eller

19 b § innebär ett beslut

om

19 b § innebär ett beslut

om

mottagande enligt 22 § att

den

mottagande enligt 22 § att

den

sökande också antas till utbild-

ningen. I övrigt är det den huvud-

man som anordnar utbildning på

gymnasial nivå eller särskild ut-

gymnasial nivå eller anpassad ut-

bildning på gymnasial nivå som

beslutar om en sökande ska antas

till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

35 § 129

I utbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas på varje avslutad kurs.

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

314

128

Senaste lydelse 2020:446.

129

Senaste lydelse 2022:000.

s. 315 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

35 a § 130

Bilaga 4

I utbildning på gymnasial nivå

och

särskild

utbildning

på

och

anpassad utbildning

på

gymnasial nivå ska betyg sättas i

ämnen. Betyg ska sättas när ett

ämne är avslutat. Om ett ämne

består av flera nivåer ska betyg

sättas efter varje avslutad nivå i

ämnet.

När ett godkänt betyg sätts på en

högre nivå i ett ämne med flera

nivåer ska betyget anses omfatta

lägre nivåer i ämnet och ersätta

betyg som har satts på sådana

nivåer. Detta gäller även om

betygen på de lägre nivåerna har

satts

inom gymnasieskolan

eller

satts

inom gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 § 131

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt

användas.

Som betyg på särskild utbildning

Som betyg på anpassad utbild-

på grundläggande nivå ska beteck-

ning på grundläggande nivå ska

ningen Godkänt användas. För den

beteckningen Godkänt användas.

elev som inte uppnår betyget

För den elev som inte uppnår

Godkänt ska ett intyg om att eleven

betyget Godkänt ska ett intyg om

har deltagit i kursen utfärdas.

att eleven har deltagit i kursen

utfärdas.

Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Som betyg på särskild utbildning

Som betyg på anpassad utbild-

på gymnasial nivå ska någon av

ning på gymnasial nivå ska någon

beteckningarna A, B, C, D eller E

av beteckningarna A, B, C, D eller

användas för godkända resultat.

E användas för godkända resultat.

Högsta betyg betecknas med A och

lägsta betyg med E. För den elev

som inte uppnår betyget E ska ett

intyg om att eleven har deltagit i

kursen utfärdas.

130 Senaste lydelse 2022:000.

315

131 Senaste lydelse 2020:447.

s. 316 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Bilaga 4

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

38 § 132

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från

enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses

funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som

inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska

kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

Vid betygssättning inom särskild

Vid

betygssättning

inom

utbildning på grundläggande och

anpassad utbildning på grund-

gymnasial nivå får en utvecklings-

läggande och gymnasial nivå får en

störning beaktas bara om det finns

intellektuell funktionsnedsättning

synnerliga skäl.

beaktas bara om det finns

synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av

betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar,

förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

40 § 133

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från utbildning på

grundläggande nivå, särskild ut-

grundläggande

nivå,

anpassad

bildning på grundläggande nivå

utbildning på grundläggande nivå

eller utbildning i svenska för

invandrare ska ha möjlighet att

genomgå prövning i alla kurser som

det sätts betyg på. Detta gäller även

den som tidigare har fått betyg på

kursen.

Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den

aktuella kursen.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar

i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och

betygssättning i 35–37 och 38 §§.

40 a § 134

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från utbildning på

gymnasial nivå eller särskild ut-

gymnasial

nivå

eller

anpassad

bildning på gymnasial nivå ska ha

utbildning på gymnasial nivå ska ha

möjlighet att genomgå prövning i

alla ämnen som det sätts betyg i och

på samtliga nivåer i dessa ämnen.

Detta gäller även den som tidigare

har fått betyg i ämnet och även om

132 Senaste lydelse 2022:000.

316

133 Senaste lydelse 2022:000.

134 Senaste lydelse 2022:000.

s. 317 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

betyget omfattar den nivå i ämnet

Prop. 2021/22:162

som prövningen gäller. Den som

som

prövningen

gäller. Den som

Bilaga 4

fortfarande är elev i gymnasie-

skolan eller

i gymnasiesärskolan

skolan eller i anpassade gymnasie-

får dock inte genomgå prövning på

skolan får dock inte genomgå

en viss nivå i ett ämne om eleven

prövning på en viss nivå i ett ämne

tidigare har fått minst betyget E på

om eleven tidigare har fått minst

den nivån.

betyget E på den nivån.

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar

utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå

i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i

enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och

38 §§.

40 b § 135

Den som är bosatt i landet och

vill ha betyg från utbildning på

gymnasial

nivå eller särskild

gymnasial nivå

eller

anpassad

utbildning på gymnasial nivå ska ha

möjlighet att genomgå prövning i

komvuxarbete. Detta gäller även

komvuxarbete. Detta

gäller även

den som tidigare har fått betyg på

komvuxarbetet, ett gymnasiearbete

eller ett gymnasiesärskolearbete .

eller ett gymnasiearbete i anpassad

Den som fortfarande är elev i

gymnasieskola . Den som fort-

gymnasieskolan eller i gymnasie-

farande är elev i gymnasieskolan

särskolan får dock inte genomgå

eller

i anpassade gymnasieskolan

prövning i ett komvuxarbete om

får dock inte genomgå prövning i

eleven tidigare har fått betyget E på

ett

komvuxarbete

om

eleven

ett gymnasiearbete eller ett gymna-

tidigare har fått betyget E på ett

siesärskolearbete .

gymnasiearbete eller ett gym-

nasiearbete i anpassad gymnasie-

skola .

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar

utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 kap.

1 § 136

I detta kapitel finns bestämmelser om

– allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),

– när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),

135

Senaste lydelse 2022:000.

317

136

Senaste lydelse 2020:605.

s. 318 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grund- skolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begräns- ningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrunder- visning får inte användas i förskolan.

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

318

– när

fjärrundervisning

får

– när

fjärrundervisning

får

användas

i gymnasieskolan

och

användas

i gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan (6 §),

anpassade gymnasieskolan (6 §),

– när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ung- domshem (7 §),

– försöksverksamhet (8 §),

– beslut om fjärrundervisning (9 §),

– utförare av fjärrundervisning (10 §),

– krav på fjärrundervisning (11–13 §§), och

– bemyndigande (14 §).

2 § 137

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan , spe- cialskolan, sameskolan, gymna- sieskolan och gymnasiesärskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

Lydelse enligt prop. 2021/22:111

4 § 138

I grundskolan,

grundsärskolan ,

I grundskolan, anpassade grund-

specialskolan och

sameskolan får

skolan , specialskolan och same-

fjärrundervisning användas endast i

skolan får fjärrundervisning an-

ämnena

vändas endast i ämnena

– engelska,

– matematik,

– moderna språk,

– modersmål,

– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

– samiska,

– svenska,

– svenska som andraspråk,

– teckenspråk, och

– teknik.

I grundskolan får fjärrundervisning även användas för extra studietid och integrerad samisk undervisning.

137 Senaste lydelse 2020:605.

138 Senaste lydelse 2022:000.

s. 319 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga 4

5 § 139

Regeringen får meddela före-

skrifter om begränsningar i fråga

om i vilka årskurser som fjärr-

undervisning får användas i grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan, anpassade grundskolan ,

skolan och sameskolan.

specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om

1. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

2. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

När fjärrundervisning får

användas i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan

och anpassade gymnasieskolan

Lydelse enligt prop. 2021/22:36

Föreslagen lydelse

6 § 140

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får i

fråga om gymnasieskolan

och

fråga om

gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan meddela

före-

anpassade

gymnasieskolan

med-

skrifter om

dela föreskrifter om

1. i vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas,

2. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 § 141

Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med

fjärrundervisning i

1. förskoleklassen, och

2. grundskolan,

grundsärskolan ,

2. grundskolan,

anpassade

specialskolan och

sameskolan i

grundskolan , specialskolan och

andra ämnen än de som anges i 4 §.

sameskolan i andra ämnen än de

som anges i 4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

139 Senaste lydelse 2020:605.

140 Senaste lydelse 2022:000.

141 Senaste lydelse 2020:605.

319

s. 320 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan , special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gym- nasieskolan .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

11 § 142

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare

som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13

§ ändå

bedriva fjärrundervisning om

1. undervisningen avser mo-

1. undervisningen avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13 § 143

Vid fjärrundervisning ska det

Vid

fjärrundervisning ska

det

finnas en handledare. I grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade

grundskolan ,

skolan och sameskolan ska hand-

specialskolan och sameskolan

ska

ledaren finnas närvarande där elev-

handledaren finnas

närvarande

där

erna befinner sig.

eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

14 § 144

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan .

22 kap.

1 § 145

I detta kapitel finns bestämmelser om

– allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2–4 §§),

– när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),

– när

distansundervisning

får

– när

distansundervisning

får

användas

i gymnasieskolan

och

användas

i gymnasieskolan

och

gymnasiesärskolan (7 och 8 §§),

anpassade gymnasieskolan (7 och

8 §§),

– utförare av distansundervisning (9 §),

– krav på distansundervisning (10 och 11 §§),

– resor och boende (12 §),

142

Senaste lydelse 2020:605.

143

Senaste lydelse 2020:605.

320

144

Senaste lydelse 2020:605.

145

Senaste lydelse 2020:605.

s. 321 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

– särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distans- undervisning får användas för hela utbildningen (13–22 §§), och

– bemyndigande (23 §).

– särskilda bestämmelser om Prop. 2021/22:162 utbildning i gymnasieskolan och Bilaga 4 anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas

för hela utbildningen (13–22 §§), och

2 § 146

Distansundervisning

får an-

Distansundervisning

får

an-

vändas i grundskolan, grundsär-

vändas

i grundskolan,

anpassade

skolan , specialskolan,

sameskolan,

grundskolan , specialskolan, same-

gymnasieskolan

och

gymnasie-

skolan, gymnasieskolan och an-

särskolan endast under de förut-

passade

gymnasieskolan endast

sättningar och med de begräns-

under de förutsättningar och med

ningar som följer av detta kapitel

de begränsningar som följer av

och föreskrifter som har meddelats

detta kapitel och föreskrifter som

i

anslutning

till

kapitlet.

har meddelats i anslutning till

Distansundervisning får inte an-

kapitlet.

Distansundervisning

får

vändas i förskolan och förskole-

inte användas i förskolan och

klassen.

förskoleklassen.

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av

undervisning användas.

4 § 147

För en elev i grundskolan,

För en elev i grundskolan, an-

grundsärskolan , specialskolan

eller

passade grundskolan , specialsko-

sameskolan som har fått distans-

lan eller sameskolan som har fått

undervisning ska den totala under-

distansundervisning ska den totala

visningstiden efter att eleven har

undervisningstiden efter att eleven

återgått

till ordinarie

undervisning

har

återgått

till

ordinarie

motsvara minst den tid som återstår

undervisning motsvara minst den tid

för övriga elever i den aktuella

som återstår för övriga elever i den

årskursen under den

kvarvarande

aktuella

årskursen

under

den

skoltiden.

kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

som

har

eller

anpassade

gymnasieskolan

fått

distansundervisning

och

som

har

fått distansundervisning

återgår

till ordinarie

undervisning

och som återgår till ordinarie under-

ska den garanterade undervis-

visning ska den garanterade under-

ningstiden efter att eleven har

visningstiden efter att eleven har

återgått motsvara minst den tid som

återstår för övriga elever i den

aktuella

utbildningen

under

den

aktuella

utbildningen

under

den

kvarvarande skoltiden.

146 Senaste lydelse 2020:605.

147 Senaste lydelse 2020:605.

321

s. 322 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Distansundervisning får an- vändas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasie- skolan eller anpassade gymna- sieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervis- ningen på grund av en dokumen- terad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

322

5 § 148

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas

som

särskilt

stöd enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap.

11 a §

i

grundskolan,

3 kap.

11 a § i

grundskolan, an-

grundsärskolan ,

specialskolan

eller

passade grundskolan , specialsko-

sameskolan för en elev som inte

lan eller sameskolan för en elev

kan delta i den ordinarie under-

som inte kan delta i den ordinarie

visningen på grund av en doku-

undervisningen på grund av en do-

menterad medicinsk,

psykisk

eller

kumenterad medicinsk, psykisk eller

social problematik, om alla andra

möjligheter till särskilt stöd är

uttömda

eller

bedöms

olämpliga

uttömda eller bedöms olämpliga och

och om

elevens vårdnadshavare

om elevens vårdnadshavare medger

medger

att

sådan

undervisning

att sådan undervisning används. I

används. I lågstadiet får dock sådan

lågstadiet

får

dock

sådan

undervisning användas som särskilt

stöd endast om det finns synnerliga

skäl.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

7 § 149

Distansundervisning får an- vändas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasie- skolan eller gymnasiesärskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

8 § 150

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning får användas

vändas för en hel utbildning i

för en hel utbildning i gym-

gymnasieskolan eller

gymnasie-

nasieskolan eller anpassade gym-

särskolan för en elev som inte kan

nasieskolan för en elev som inte kan

delta i den ordinarie under-

visningen på grund av en doku-

menterad medicinsk, psykisk

eller

menterad medicinsk, psykisk eller

148 Senaste lydelse 2020:605.

149 Senaste lydelse 2020:605.

150 Senaste lydelse 2020:605.

s. 323 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör anpassade gymnasieskolans mål- grupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en

social problematik eller av andra

social problematik

eller av

andra

Prop. 2021/22:162

särskilda skäl.

Bilaga 4

Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till

sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13–15 §§.

10 § 151

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte

uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva

distansundervisning om

1. undervisningen avser mo-

1. undervisningen

avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13 § 152

För behörighet till en utbildning i

gymnasieskolan

eller

gym-

gymnasieskolan

eller

anpassade

nasiesärskolan

där distansunder-

gymnasieskolan

där

distans-

visning används med stöd av 8 §

undervisning används med stöd av

ska den sökande när det gäller

8 § ska den sökande när det gäller

1. gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29–33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2. gymnasiesärskolan ,

tillhöra

2. anpassade

gymnasieskolan ,

målgruppen för skolformen enligt

tillhöra målgruppen för skolformen

18 kap. 4 §.

enligt 18 kap. 4 §.

14 § 153

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkom- munens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör gymnasiesär- skolans målgrupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en

151

Senaste lydelse 2020:605.

152

Senaste lydelse 2020:605.

323

153

Senaste lydelse 2020:605.

s. 324 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

sökande till en utbildning som avser

Bilaga 4

programinriktat

val

som

har

utformats för en enskild elev,

yrkesintroduktion,

individuellt alter-

nativ

eller språkintroduktion

i

gymnasieskolan

eller

till

en

utbildning som avser ett indivi-

duellt program i gymnasiesärskolan

om

huvudmannen

och

den

sökandes hemkommun har kommit

överens om ersättningen.

sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbild- ning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasie- skolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

17 § 154

En offentlig huvudman som har

antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan

eller

gymnasie-

gymnasieskolan

eller

anpassade

särskolan

där

distansundervisning

gymnasieskolan

där distansunder-

används

med

stöd

av

8 §

ska

visning används med stöd av 8 § ska

ersättas för sina kostnader för

elevens

utbildning

av

elevens

utbildning

av elevens

hemkommun (interkommunal

er-

hemkommun (interkommunal er-

sättning).

Om det är fråga om ett nationellt

program

i gymnasieskolan

eller

program

i

gymnasieskolan

eller

gymnasiesärskolan

eller

pro-

anpassade

gymnasieskolan

eller

graminriktat val som har utformats

programinriktat

val

som

har

för en grupp elever i gymnasieskolan

utformats för en grupp elever i

ska hemkommunen

betala

det

gymnasieskolan ska hemkommunen

belopp som har beslutats i varje

betala det belopp som har beslutats i

särskilt fall av Statens skolverk.

varje särskilt fall av Statens

skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning

på grund av att eleven är utlandssvensk.

18 § 155

Hemkommunen ska lämna bidrag

till en enskild huvudman som har

antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan

eller gymnasie-

gymnasieskolan eller anpassade

särskolan

där

distansundervisning

gymnasieskolan där distansundervis-

används med stöd av 8 §.

ning används med stöd av 8 §.

Om det är fråga om ett nationellt

program

i gymnasieskolan eller

program i gymnasieskolan eller

324

154 Senaste lydelse 2020:605.

155 Senaste lydelse 2020:605.

s. 325 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan , special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasie- skolan .

gymnasiesärskolan

eller

pro-

anpassade gymnasieskolan

eller

Prop. 2021/22:162

graminriktat val som har utformats

programinriktat val som

har

Bilaga 4

för en grupp elever i gym-

utformats för en grupp elever i

nasieskolan består bidraget av ett

gymnasieskolan består bidraget av

grundbelopp enligt 19 § som har

ett grundbelopp enligt 19 § som har

beslutats i varje särskilt fall av

Statens skolverk och i vissa fall ett

tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

22 § 156

En elev som har påbörjat en

utbildning på ett nationellt program

eller en nationell inriktning inom

gymnasieskolan eller gymnasiesär-

gymnasieskolan

eller

anpassade

skolan eller på ett introduktions-

gymnasieskolan eller på ett intro-

program

i

gymnasieskolan,

där

duktionsprogram i gymnasieskolan,

distansundervisning

används

med

där distansundervisning

används

stöd av

8 §, och

som därefter

med stöd av 8 §, och som därefter

önskar delta i ordinarie undervisning

har rätt att fullfölja utbildningen på

det påbörjade programmet eller den

påbörjade inriktningen med sådan

undervisning

hos hemkommunen,

undervisning hos

hemkommunen,

om hemkommunen erbjuder sådan

utbildning.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

23 § 157

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan .

23 kap.

7 § 158

156

Senaste lydelse 2020:605.

157

Senaste lydelse 2020:605.

325

158

Senaste lydelse 2020:605.

s. 326 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

326

Bestämmelser om vilka som får

undervisa i

skolväsendet

finns i

undervisa i

skolväsendet

finns i

2 kap. 13–19 §§. I stället för vad

2 kap.

13–19 §§. I stället

för vad

som anges i 2 kap. 18 § får, när det

gäller grundskolan, grundsärskolan ,

gäller

grundskolan,

anpassade

specialskolan, sameskolan,

gymna-

grundskolan , specialskolan, same-

sieskolan och gymnasiesärskolan , en

skolan, gymnasieskolan och an-

lärare som inte uppfyller kraven på

passade gymnasieskolan , en lärare

legitimation och behörighet i 2 kap.

som inte uppfyller kraven på legi-

13 § ändå

undervisa

vid

entre-

timation och behörighet

i

2 kap.

prenad om

13 §

ändå

undervisa

vid

entre-

prenad om

1. undervisningen

avser mo-

1. undervisningen

avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola ,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola , och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

9 § 159

Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på

entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan, och

4. sameskolan.

Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad.

10 § 160

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1. förskolan,

2. förskoleklassen,

3. fritidshemmet,

4. grundskolan,

5. grundsärskolan ,

5. anpassade grundskolan

6. gymnasieskolan, och

7. gymnasiesärskolan .

7. anpassade gymnasieskolan .

159 Senaste lydelse 2020:605.

160 Senaste lydelse 2020:605.

s. 327 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

När viss undervisning får

Bilaga 4

överlämnas på entreprenad inom

gymnasieskolan och

gymnasieskolan och anpassade

gymnasiesärskolan

gymnasieskolan

13 § 161

Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller

juridisk person på entreprenad inom

1. gymnasieskolan, och

2. gymnasiesärskolan .

2. anpassade gymnasieskolan .

14 § 162

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet

på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6.

anpassade gymnasieskolan .

Ett överlämnande av

uppgifter som

avser studiehandledning på

modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

16 § 163

Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan ,

2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6. anpassade gymnasieskolan .

17 § 164

Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har godkänts som utförare av distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan , 2. anpassade grundskolan ,

3. specialskolan,

161

Senaste lydelse 2020:605.

162

Senaste lydelse 2020:605.

163

Senaste lydelse 2020:605.

327

164

Senaste lydelse 2020:605.

s. 328 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

4. sameskolan,

Bilaga 4

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan .

6. anpassade gymnasieskolan .

23 § 165

En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom

1. kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå,

och

2. kommunal

vuxenutbildning

2. kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning på grund-

som anpassad utbildning på grund-

läggande och gymnasial nivå.

I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.

24 kap.

8 § 166

Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat

sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen

ska

anordnas

Utbildningen

ska

anordnas

genom

försorg

av

huvudmannen

genom

försorg av huvudmannen

för hemmet. Den ska motsvara

utbildningen i grundskolan eller i

förekommande fall grundsärskolan

förekommande

fall

anpassade

eller

specialskolan.

För sådan

grundskolan eller specialskolan. För

utbildning ska relevanta be-

sådan

utbildning

ska

relevanta

stämmelser i skollagen

tillämpas

bestämmelser i skollagen tillämpas

med de nödvändiga avvikelser som

följer av att barnet vistas i ett sådant

hem.

Följande

bestämmelser

hem. Följande bestämmelser behöver

behöver dock inte tillämpas:

dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

9

§ 167

Den som inte längre är skol-

pliktig och vistas i ett hem som

avses i 8 § första stycket och som

inte lämpligen kan fullgöra skol-

gång på annat sätt ska genom

huvudmannens försorg ges möj-

lighet att delta i utbildning som

motsvarar sådan utbildning som

165

Senaste lydelse 2020:605.

328

166

Senaste lydelse 2015:176.

167

Senaste lydelse 2015:176.

s. 329 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan , special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasie- skolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

erbjuds i gymnasieskolan eller

Prop. 2021/22:162

gymnasiesärskolan .

anpassade gymnasieskolan .

Bilaga 4

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

17 § 168

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan ,

specialskolan,

anpassade grundskolan , special-

sameskolan, gymnasieskolan och

skolan, sameskolan, gymnasie-

gymnasiesärskolan som på grund av

skolan och anpassade gymna-

sjukdom eller liknande skäl inte

sieskolan som på grund av sjukdom

kan delta i vanligt skolarbete och

eller liknande skäl inte kan delta i

som vårdas på sjukhus eller en

vanligt skolarbete och som vårdas på

institution som är knuten till ett

sjukhus eller en institution som är

sjukhus ska särskild

undervisning

knuten till ett sjukhus ska särskild

anordnas på sjukhuset eller institu-

undervisning anordnas på sjukhuset

tionen, om det inte är obehövligt för

eller institutionen, om det inte är

elevens inhämtande av kunskaper.

obehövligt för elevens inhämtande

Sådan undervisning ska så långt det

av kunskaper. Sådan undervisning

är möjligt motsvara den undervis-

ska så långt det är möjligt motsvara

ning som eleven inte kan delta i.

den undervisning som eleven inte

kan delta i.

Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket.

20 § 169

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan , specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

25 kap. 4 §

168

Senaste lydelse 2015:176.

329

169

Senaste lydelse 2015:176.

s. 330 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda

öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

Den

öppna fritidsverksamheten

Den öppna fritidsverksamheten

ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i grund-

skolan, grundsärskolan , special-

skolan,

anpassade grundskolan ,

skolan,

sameskolan och andra

specialskolan, sameskolan och andra

särskilda utbildningsformer i vilka

särskilda

utbildningsformer i vilka

skolplikt kan fullgöras. Verksam-

heten ska erbjuda barnen möjlighet

till utveckling och lärande samt en

meningsfull fritid och rekreation.

26 kap.

5 § 170

Inspektionen

för

vård

och

Inspektionen

för vård

och

omsorg

utövar

tillsyn

över

omsorg

utövar

tillsyn

över

elevhemsboende vid Rh-anpassad

utbildning, specialskolan

och

viss

utbildning,

specialskolan och

viss

utbildning

för

elever

med

utbildning

för

elever

med

utvecklingsstörning

som

bedrivs

intellektuell funktionsnedsättning

enligt avtal med staten.

som bedrivs enligt avtal med staten.

Lydelse

enligt

lagrådsremissen

Föreslagen lydelse

Skolans arbete med

trygghet och

studiero

10 § 171

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet

eller beslutet om rätt till bidrag.

Statens skolinspektion får före-

lägga en utförare av utbildning där

distansundervisning

används i

distansundervisning

används

i

grundskolan, grundsärskolan , spe-

grundskolan,

anpassade grund-

cialskolan, sameskolan, gymnasie-

skolan , specialskolan, sameskolan,

skolan eller gymnasiesärskolan att

gymnasieskolan

eller

anpassade

fullgöra sina skyldigheter

om

gymnasieskolan

att fullgöra

sina

distansundervisningen

inte

upp-

skyldigheter

om

distansundervis-

fyller de krav som följer av de

ningen inte uppfyller de krav som

föreskrifter som gäller för under-

följer av de föreskrifter som gäller

visningen eller de villkor som gäller

för undervisningen eller de villkor

för godkännandet

som

sådan

som gäller för godkännandet som

utförare.

sådan utförare.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.

330

170

Senaste lydelse 2012:958.

171

Senaste lydelse 2022:000.

s. 331 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för

Prop. 2021/22:162

att avhjälpa de påtalade bristerna. Om bristerna bedöms vara ett allvarligt

Bilaga 4

missförhållande ska det anges. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger

stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 a kap.

5 § 172

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök- begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i

verksamhet hos en huvudman för

1. grundsärskola ,

1. anpassad grundskola ,

2. specialskolan,

3. gymnasiesärskola ,

3. anpassad gymnasieskola ,

4. kommunal

vuxenutbildning

4. kommunal

vuxenutbildning

som särskild utbildning

som anpassad utbildning

5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sök- begränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och

2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28 kap.

Lydelse

enligt

lagrådsremisserna Föreslagen lydelse

Resursskolor och tilläggsbelopp

för

särskilt

stöd

och

Dimensionering

av gymnasial

utbildning

för

bättre

kompetensförsörjning

12 § 173

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om

1. barns

mottagande

i grund-

1. barns mottagande i anpassade

särskolan

enligt

7 kap.

5 § eller

grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller

tillhörighet

till

grundsärskolans

tillhörighet till anpassade grund-

målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

skolans målgrupp enligt 7 kap.

5 b §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

172

Senaste lydelse 2020:446.

331

173

Senaste lydelse 2022:000.

s. 332 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

332

3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket eller rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket,

7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,

8. tillhörighet till målgruppen för

gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5

anpassade gymnasieskolan enligt

eller 7 §,

18 kap. 5 eller 7 §,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklag-

andenämnd i fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9

§,

2. särskilt

stöd i

en

särskild

2. särskilt

stöd

i en

särskild

undervisningsgrupp

eller

enskilt

undervisningsgrupp

eller

enskilt

enligt 3 kap. 11 §, eller

enligt 3 kap. 11

§,

3. anpassad

studiegång

enligt

3. anpassad

studiegång

enligt

3 kap. 12 §.

3 kap. 12 § , eller

4. att gå

om

en

årskurs enligt

7 kap. 11 c §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29 kap.

s. 333 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

3 § 174

Prop. 2021/22:162

De personer som avses i 2 §

De personer som avses i 2 § andra

Bilaga 4

andra stycket 1 och 2 har rätt till

stycket 1 och 2 har rätt till

utbildning i

gymnasieskola

och

utbildning

i gymnasieskola

och

gymnasiesärskola endast om de har

anpassad gymnasieskola endast om

påbörjat utbildningen innan de fyllt

de har påbörjat utbildningen innan

18 år. De har inte rätt till utbildning

de fyllt 18 år. De har inte rätt till

i kommunal vuxenutbildning.

utbildning i kommunal vuxenut-

bildning.

De personer som avses i 2 § andra

stycket 4 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola ,

specialskola

skola, anpassad grundskola , spe-

och sameskola.

cialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra

stycket 5 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola ,

specialskola,

skola, anpassad grundskola , spe-

sameskola och, om de påbörjar

cialskola, sameskola och, om de

utbildningen

innan

de fyllt 18 år,

påbörjar utbildningen innan de fyllt

gymnasieskola

och

gymnasiesär-

18 år, gymnasieskola och anpassad

skola .

gymnasieskola .

8 §

Det som i denna lag sägs om

personer med

utvecklingsstörning

personer med intellektuell funk-

gäller även dem som har fått en

tionsnedsättning

gäller

även

dem

betydande och bestående begåv-

som har fått en betydande och

ningsmässig

funktionsnedsättning

bestående begåvningsmässig funk-

på grund av hjärnskada, föranledd

tionsnedsättning

på

grund

av

av yttre våld eller kroppslig

hjärnskada, föranledd av yttre våld

sjukdom.

eller kroppslig sjukdom.

Personer

med

autism

eller

Personer

med

autism

eller

autismliknande

tillstånd ska

vid

autismliknande

tillstånd ska

vid

tillämpningen av denna lag jäm-

ställas med personer med utveck-

ställas med personer med intellek-

lingsstörning endast om de också

tuell funktionsnedsättning

endast

har en utvecklingsstörning eller en

om de också har en intellektuell

sådan

funktionsnedsättning

som

funktionsnedsättning eller en sådan

avses i första stycket.

funktionsnedsättning

som

avses i

första stycket.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

9 § 175

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

174 Senaste lydelse 2020:446.

175 Senaste lydelse 2018:749.

333

s. 334 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

334

1. inte har fyllt 20 år,

2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

3. inte

genomför

utbildning i

3. inte

genomför utbildning i

gymnasieskola

eller

gymnasiesär-

gymnasieskola eller anpassad gym-

skola eller motsvarande utbildning,

nasieskola eller motsvarande ut-

bildning,

4. inte har en gymnasieexamen,

5. inte

har

ett

gymnasiesär-

5. inte har ett gymnasiebevis av-

skolebevis , och

seende

anpassad

gymnasieskola ,

och

6. inte

har

fullföljt utbildning

6. inte

har fullföljt utbildning

som motsvarar gymnasieskolan

som

motsvarar

gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan med god-

eller

anpassade

gymnasieskolan

känt resultat.

med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första–tredje styckena.

12 § 176

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasie- särskolan eller kommunal vuxenut- bildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

14 § 177

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser

176 Senaste lydelse 2020:446.

177 Senaste lydelse 2020:605.

s. 335 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från

vidare studier.

Den som är eller har varit verksam

inom enskilt bedriven gymnasieskola

eller enskilt bedriven gymnasiesär-

eller enskilt

bedriven

anpassad

skola får inte obehörigen röja vad

gymnasieskola får inte obehörigen

han eller hon har fått veta om

röja vad han eller hon har fått veta

någons personliga förhållanden i ett

om någons personliga förhållanden i

ärende enligt 22 kap. 14 §

om

ett ärende enligt

22 kap.

14 §

om

mottagande till utbildning

där

mottagande

till

utbildning

där

distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

19 § 178

Kommunen

ska

informera

Kommunen

ska

informera

vårdnadshavare

och

elever

om

vårdnadshavare

och

elever om

utbildning i förskolor, förskole-

klasser, grundskolor,

grundsär-

klasser,

grundskolor,

anpassade

skolor , fritidshem, gymnasieskolor

grundskolor , fritidshem, gymna-

och

gymnasiesärskolor och

om

sieskolor och anpassade gymna-

sådan pedagogisk verksamhet som

sieskolor och om sådan pedagogisk

avses i 25 kap. och som erbjuds i

verksamhet som avses i 25 kap. och

eller av kommunen. Kommunen ska

som erbjuds i eller av kommunen.

också informera om sådana riks-

Kommunen ska också informera om

rekryterande utbildningar som avses

sådana riksrekryterande utbildningar

i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och

som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.

om

motsvarande

utbildningar

vid

37 § och

om motsvarande utbild-

fristående skolor. Informationen ska

ningar vid fristående skolor. Infor-

utformas enligt 8 kap. 18 § andra

mationen ska utformas enligt 8 kap.

stycket kommunallagen (2017:725).

18 § andra stycket kommunallagen

(2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a § 179

En huvudman för förskoleklass,

En huvudman för

förskoleklass,

grundskola, grundsärskola , gymna-

grundskola, anpassad

grundskola ,

sieskola eller gymnasiesärskola ska

gymnasieskola eller anpassad gym-

till Statens skolverk lämna sådana

nasieskola ska till Statens skolverk

uppgifter om verksamhetens orga-

lämna sådana uppgifter om verk-

nisation och ekonomiska förhållan-

samhetens organisation och ekono-

178 Senaste lydelse 2017:759.

179 Senaste lydelse 2014:903.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

335

s. 336 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda natio- nella kartläggningsmaterial i för- skoleklassen och nationella be- dömningsstöd i årskurs 1 i grund- skolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner .

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

336

den som behövs för allmänhetens

miska förhållanden som behövs för

insyn.

allmänhetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom

skolväsendet.

När det gäller utbildning i form av

När det gäller utbildning i form

ett introduktionsprogram inom

av ett introduktionsprogram inom

gymnasieskolan och ett individuellt

program inom gymnasiesärskolan

program inom anpassade gymnasie-

får regeringen meddela föreskrifter

skolan får regeringen meddela

om att enskilda och andra får

föreskrifter om att enskilda och

anordna mer av utbildningen än

andra får anordna mer av utbild-

som följer av första stycket.

ningen än som följer av första

stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

28 a § 180

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskole-

klassen och nationella be- dömningsstöd i årskurs 1 i grund- skolan, grundsärskolan , special- skolan och sameskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 §, den 1 juli 2024 i fråga om 3 kap. 4 och 4 b §§ och 29 kap. 28 a § och i övrigt den 2 juli 2023.

180 Senaste lydelse 2018:1098.

s. 337 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 181

Prop. 2021/22:162

Nuvarande lydelse

Bilaga 4

Nationella program i gymnasiesärskolan

De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

– Programmet för administration, handel och varuhantering,

– Programmet för estetiska verksamheter,

– Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

– Programmet för fordonsvård och godshantering,

– Programmet för hantverk och produktion,

– Programmet för hotell, restaurang och bageri,

– Programmet för hälsa, vård och omsorg,

– Programmet för samhälle, natur och språk, och

– Programmet för skog, mark och djur.

181 Senaste lydelse 2017:620.

337

s. 338 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

338

Bilaga 3

Föreslagen lydelse

Nationella program i anpassade gymnasieskolan

De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är

– Programmet för administration, handel och varuhantering,

– Programmet för estetiska verksamheter,

– Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

– Programmet för fordonsvård och godshantering,

– Programmet för hantverk och produktion,

– Programmet för hotell, restaurang och bageri,

– Programmet för hälsa, vård och omsorg,

– Programmet för samhälle, natur och språk, och

– Programmet för skog, mark och djur.

s. 339 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Bilaga 4 182

Prop. 2021/22:162

Nuvarande lydelse

Bilaga 4

Poängplan för nationella program i gymnasiesärskolan

Ämne

Gymnasiesärskolepoäng

Fördelning på olika ämnen av gymnasiesärskolepoäng som i minst

angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som

andraspråk

200

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och hälsa

200

Estetisk verksamhet

100

Historia

50

Samhällskunskap

50

Religionskunskap

50

Naturkunskap

50

Ämnen som ger programmet dess karaktär

1 300

Individuellt val

200

Gymnasiesärskolearbete

100

Summa gymnasiesärskolepoäng

2 500

182 Senaste lydelse 2017:620.

339

s. 340 Lagrådsremissens lagförslag Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Bilaga 4

Föreslagen lydelse

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne

Gymnasiepoäng i anpassad

gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska

eller

svenska

som

andraspråk

200

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och hälsa

200

Estetisk verksamhet

100

Historia

50

Samhällskunskap

50

Religionskunskap

50

Naturkunskap

50

Ämnen som ger programmet dess karaktär

1 300

Individuellt val

200

Gymnasiearbete

i anpassad

gymnasieskola

100

Summa

gymnasiepoäng

i

anpassad gymnasieskola

2 500

340

s. 341 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1

Föreslagen lydelse

7 kap. 11 c § 1

Rektorn får besluta att en elev i

grundskolan,

grundsärskolan ,

grundskolan, anpassade

grund-

specialskolan eller sameskolan ska

skolan ,

specialskolan

eller

gå om en årskurs, om elevens

sameskolan ska gå om en årskurs,

vårdnadshavare medger det och det

om elevens vårdnadshavare medger

med hänsyn till elevens utveckling

det och det med hänsyn till elevens

och personliga förhållanden i övrigt

utveckling

och

personliga

är lämpligast för eleven. Om det

förhållanden i övrigt är lämpligast

finns synnerliga skäl får rektorn

för eleven. Om det finns synnerliga

även utan medgivande från elevens

skäl får rektorn även utan

vårdnadshavare besluta att eleven

medgivande från elevens vårdnads-

ska gå om en årskurs.

havare besluta att eleven ska gå om

en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023.

1 Senaste lydelse 2022:000.

341

s. 342 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att punkt 3–5, 7 och 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

342

Lydelse enligt avsnitt 2.2 i prop. 2021/22:36

3. För utbildning i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4. Utbildning inom gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5. Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymna- sial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenut- bildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

7. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom

Föreslagen lydelse

3. För utbildning i gymnasie- skolan och anpassade gymna- sieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal

vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4. Utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gym- nasieskolan , kommunal vuxenut- bildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestäm- melser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5. Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan , kom- munal vuxenutbildning på gymna- sial nivå eller kommunal vuxenut- bildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kom- munal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

7. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom

s. 343 Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Kontrollera mot PDF

gymnasieskolan, gymnasiesärsko- lan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8. Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan , kom- munal vuxenutbildning på gymna- sial nivå eller kommunal vuxenut- bildning som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.

gymnasieskolan, anpassade gym- Prop. 2021/22:162 nasieskolan , kommunal vuxenut- Bilaga 4 bildning på gymnasial nivå eller

kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmel- serna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8. Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, anpassade gymnasieskolan , kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.

Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023.

343

s. 344 Lagrådets yttrande Kontrollera mot PDF

Prop. 2021/22:162

Lagrådets yttrande

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-02-24

Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström, f.d. hovrättspresidenten

Lennart Svensäter och justitierådet Kristina Svahn Starrsjö

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions-

nedsättning

Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 2022 har regeringen (Utbildnings-

departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i skollagen (2010:800),

2. lag om ändring i skollagen (2010:800),

3. lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Jan Käll, biträdd

av departementssekreteraren Leif Eriksson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

344

s. 345 Utbildningsdepartementet Kontrollera mot PDF

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson

Föredragande: statsrådet Axelsson Kihlblom

Regeringen beslutar proposition Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Prop. 2021/22:162

345