Prop. 2021/22:197

Regeringens proposition 2021/22:197

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Prop.

2021/22:197

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 2022

Magdalena Andersson

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar förslag för att utöka möjligheterna till distans- utmätning och underlätta Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar i mål om utmätning.

Det är viktigt att Kronofogdemyndigheten har ändamålsenliga verktyg för att utreda om en gäldenär har utmätningsbar egendom och för att verk- ställa utmätningar. Genom ett effektivt förfarande blir fler skulder betalda snabbare och förtroendet för utsökningsförfarandet ökar. Kronofogde- myndighetens arbete utgör också en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet.

Regeringen föreslår följande:

• Förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polis- myndigheten påträffar egendom i sin verksamhet.

• En skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldighet att lämna upplysningar i mål om utmätning.

• Ett tydliggörande av ramarna för Kronofogdemyndighetens utred- ningar i syfte att ytterligare stärka såväl effektiviteten som rättssäker- heten i myndighetens verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

1

Prop. 2021/22:197

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

3

2

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken .................................

4

3

Ärendet och dess beredning ..............................................................

7

4

Tillgångsutredningarna ska förbättras...............................................

7

4.1

Ramarna för utredningen tydliggörs...................................

7

4.2 Skyldigheten att lämna upplysningar till

Kronofogdemyndigheten skärps.......................................

13

5

Utökad distansutmätning ................................................................

18

6

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

25

7

Konsekvenser..................................................................................

26

8

Författningskommentar...................................................................

28

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare

utsökningsförfarande (SOU 2016:81) ..............................

32

Bilaga 2

Betänkandets lagförslag ...................................................

48

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna ...............................

150

Bilaga 4

Lagrådets yttrande ..........................................................

151

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 2022 .......

152

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2021/22:197

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken.

3

Prop. 2021/22:197 2

Förslag till lag om ändring i

utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 2 kap. 10–12 §§ och 4 kap. 9, 14 och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 12 a §, och närmast före

6 kap. 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §

Kronofogdemyndigheten får hålla

Kronofogdemyndigheten

får hålla

förhör med svaranden, om det

förhör med svaranden, om det

behövs. Svaranden får föreläggas

behövs. Svaranden får föreläggas

att inställa sig personligen vid vite

att inställa sig personligen vid vite

av högst ettusen kronor.

av högst femtusen kronor.

Till sådant förhör skall vid behov

Till ett sådant förhör ska vid

även sökanden kallas. Sökanden får

behov

även sökanden

kallas.

föreläggas att inställa sig vid på-

Sökanden får föreläggas att inställa

följd av att hans ansökan annars

sig vid påföljd av att hans eller

förfaller. Bör sökanden inställa sig

hennes

ansökan annars

förfaller.

personligen, får vite av högst

Sökanden får föreläggas att in-

ettusen kronor föreläggas honom .

ställa sig personligen vid vite av

högst femtusen kronor .

11 §

Förhör får vid behov hållas med

Förhör får vid behov hållas med

tredje man som är sakägare eller

tredje man som är sakägare eller

som enligt denna balk är skyldig

som enligt denna balk är skyldig att

lämna upplysningar. Tredje man får

lämna upplysningar. Tredje man får

föreläggas att inställa sig person-

föreläggas att inställa sig person-

ligen vid vite av högst ettusen

ligen vid vite av högst femtusen

kronor.

kronor.

12 §

Fråga om utdömande av vite som

Fråga om utdömande av vite som

har förelagts enligt 10 eller 11 §

har förelagts enligt 10 eller 11 §

prövas av kronofogdemyndigheten .

prövas

av Kronofogdemyndigheten .

Har ändamålet med vitet förfallit,

Om ändamålet med vitet har för-

får det ej dömas ut.

fallit, får vitet inte dömas ut.

Uteblir svaranden från förhör

En svarande eller tredje man som

och har vite förelagts honom, får

har kallats att inställa sig till förhör

han hämtas.

vid vite får hämtas om han eller hon

uteblir från förhöret.

4

Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, till- kommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställ- nings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Krono- fogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är be- fogade.

4 kap. 9 § 1

Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning som behövs med hänsyn till ansökans innehåll, till- kommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställ- nings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom.

14 §

Gäldenären är skyldig att lämna de

Gäldenären är skyldig att inom den

uppgifter om sina tillgångar som

tid

som

Kronofogdemyndigheten

behövs i målet.

bestämmer lämna de uppgifter om

sina

tillgångar som myndigheten

bedömer kan vara av betydelse i

målet.

Kronofogdemyndigheten

kan

Kronofogdemyndigheten får före-

ålägga gäldenären att inge förteck-

lägga gäldenären att ge in en förteck-

ning över sina tillgångar. Vid

ning över sina tillgångar. Vid behov

behov kan myndigheten förordna

får myndigheten förordna en lämp-

lämplig person att biträda gäld-

lig person att biträda gäldenären vid

enären vid upprättande av förteck-

upprättande av förteckningen.

ningen.

Gäldenären kan också

åläggas

Kronofogdemyndigheten får också

att på heder och samvete skriftligen

förelägga gäldenären att på heder

bekräfta de uppgifter om sina till-

och samvete skriftligen bekräfta de

gångar som han har lämnat vid

uppgifter om sina tillgångar som

förhör eller i förteckning.

han eller hon har lämnat vid förhör

eller i en förteckning.

15 §

Tredje man är skyldig att uppge

Tredje man är skyldig att inom den

huruvida gäldenären har

fordran

tid

som

Kronofogdemyndigheten

hos honom eller annat mellan-

bestämmer

havande med honom, som kan vara

– uppge huruvida gäldenären har

av betydelse för bedömning i vad

en fordran hos eller något annat

mån gäldenären har utmätningsbar

mellanhavande med honom eller

egendom, samt att ange den när-

henne , som kan vara av betydelse

mare beskaffenheten av mellan-

för bedömningen av i vilken ut-

havandet.

sträckning gäldenären har utmät-

ningsbar egendom, och

1 Senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2021/22:197

5

Prop. 2021/22:197

– lämna de upplysningar om den

närmare beskaffenheten av mellan-

havandet som Kronofogdemyndig-

heten bedömer kan vara av

betydelse för utredningen av gälde-

närens tillgångar .

6 kap.

Biträde av Polismyndigheten

12 a §

Om egendom som har påträffats i

Polismyndighetens verksamhet ut-

mäts, får Kronofogdemyndigheten

begära biträde av Polismyndig-

heten för att ta egendomen i förvar

enligt 2 och 4–8 §§. Detsamma

gäller om sådan egendom ska tas i

förvar enligt 12 §.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

6

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2021/22:197

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler (dir. 2014:127). Utredningen antog namnet Utsökningsutredningen. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ändamålsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden.

Utsökningsutredningen överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2 .

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings- ärendet (Ju2016/08502).

I denna proposition behandlas några av frågorna i betänkandet, närmare bestämt distansutmätning och tillgångsundersökning. Vissa av utred- ningens andra förslag har redan lett till lagstiftning, se propositionen Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet (prop. 2020/21:161). Utredningens förslag i övrigt bereds vidare i Regerings- kansliet. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut.

Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör överväga hur en reglering med utökade möjligheter till distansutmätning kan utformas eller låta ut- reda detta på nytt (bet. 2020/21:CU10 punkt 13, rskr. 2020/21:265). Riksdagen har även tillkännagett att regeringen bör se över polisens möjlighet att till Kronofogdemyndigheten dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens verksamhet i syfte att möjliggöra en utmätning av denna (bet. 2017/18:JuU13 punkt 14, rskr. 2017/18:254). Genom de förslag som lämnas och den bedömning som görs i proposi- tionen anser regeringen att dessa tillkännagivanden är slutbehandlade.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4 . Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

4 Tillgångsutredningarna ska förbättras

4.1 Ramarna för utredningen tydliggörs

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska vid tillgångs- utredningen få vidta de utredningsåtgärder som är befogade.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen föreslår att det i lag uttryckligen ska anges att Krono- fogdemyndigheten får genomföra registerkontroller och samverka och

7

Prop. 2021/22:197

8

utbyta information med andra myndigheter. Utredningen föreslår även i övrigt en annan lagteknisk lösning.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Kronofogdemyndigheten är positiv till förslaget men anser att det bör utformas annorlunda. Örebro tingsrätt anser att den före- slagna bestämmelsen har fått en alltför vag utformning och riskerar att öppna för tolkningen att spaningsåtgärder som angränsar till det polisiära området kan genomföras av Kronofogdemyndigheten. Riksdagens ombudsmän instämmer i utredningens bedömning att Kronofogdemyndig- heten inte bör ägna sig åt s.k. fishing expedition och Föreningen Sveriges Kronofogdar välkomnar utredningens ställningstagande om sådana utredningsåtgärder. Ekobrottsmyndigheten instämmer i att Kronofogde- myndigheten ska kunna leta efter tillgångar endast om det finns ett pågående utsökningsmål. Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget om ramarna för Kronofogdemyndighetens utredningsåtgärder och anser att det är för långtgående. Om förslaget genomförs anser föreningen att Krono- fogdemyndigheten inte ska få begära upplysningar om dessa sannolikt inte är relevanta för tillgångsutredningen.

Skälen för regeringens förslag

Tillgångsutredningen är grunden i utsökningsverksamheten

Det är Kronofogdemyndigheten som ansvarar för verkställighet i Sverige. I utsökningsbalken finns bestämmelser om verkställighet av exekutions- titlar (t.ex. en domstols dom eller Kronofogdemyndighetens utslag). Verk- ställighet sker av såväl privaträttsliga som offentligrättsliga anspråk. Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalnings- skyldighet sker genom utmätning. Utmätning innebär att egendom som tillhör en betalningsskyldig fysisk eller juridisk person tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten och i förekommande fall säljs exekutivt. De medel som flyter in från försäljningen används till betalning av sökandens fordran. Utmätning kan ske i såväl lös egendom (t.ex. kontanter, en bil eller en bostadsrätt) som fast egendom. En särskild verkställighetsform är utmätning av lön. Kronofogdemyndigheten driver årligen in över 12 miljarder kronor genom utmätning.

När en ansökan om verkställighet av en betalningsförpliktelse kommer in till Kronofogdemyndigheten ska myndigheten utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom (4 kap. 9 § utsökningsbalken). Detta kallas för en tillgångsutredning. Kronofogdemyndigheten har över 450 000 gäldenärer registrerade i sina register. Av dessa är cirka 400 000 fysiska personer. Varje år tillkommer det drygt 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gälde- närer som har sin första skuld för indrivning via Kronofogdemyndigheten. Det är alltså ett stort antal mål som ska hanteras och utredas.

En naturlig utgångspunkt i Kronofogdemyndighetens tillgångsutredning är registerkontroller. Fysiska personer kontrolleras i bl.a. beskattnings- databasen, Försäkringskassans register och vägtrafikregistret. Som utred- ningen beskriver närmare letar Kronofogdemyndigheten utifrån resultatet av dessa registerkontroller efter tillgångar. Gäldenären är skyldig att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten om sina tillgångar (4 kap. 14 § utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kan genomföra förrättning i

gäldenärens bostad eller lokal för att leta efter tillgångar och har rätt att genomsöka hus, rum eller förvaringsställe om det behövs för att verk- ställighet ska kunna ske (2 kap. 17 § första stycket utsökningsbalken). Tvång får användas i den utsträckning det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna (2 kap. 17 § tredje stycket utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten har en skyldighet att se till att en förrättning inte väcker onödig uppmärksamhet eller annars orsakar svaranden eller annan enskild större olägenhet än vad som är nödvändigt (3 kap. 1 § utsöknings- förordningen [1981:981]). Även tredje man kan åläggas att lämna upp- gifter till Kronofogdemyndigheten. I avsnitt 4.2 återkommer regeringen särskilt till gäldenärens och tredje mans upplysningsskyldighet och de på- tryckningsmedel och tvångsåtgärder som då är tillgängliga. En annan viktig del i tillgångsutredningen är samverkan med andra myndigheter. I avsnitt 5 behandlas frågan om distansutmätning av egendom som Polis- myndigheten påträffar i sin verksamhet.

Mot bakgrund av det stora antalet mål som Kronofogdemyndigheten hanterar behöver myndigheten hela tiden göra bedömningar av vilka åt- gärder som ska vidtas för att uppnå bäst resultat. För att effektivisera och gäldenärsanpassa sina utredningar använder sig Kronofogdemyndigheten av en metod som innebär att målen delas in i olika utredningsspår. Denna indelning ligger sedan till grund för den fortsatta handläggningen. Valet av utredningsspår sker utifrån sannolikheten att hitta tillgångar och möjlig- heten att komma i kontakt med gäldenären. Eftersom Kronofogdemyndig- hetens befogenheter är omfattande och kan innebära betydande intrång i enskildas personliga integritet behöver myndigheten även se till att åtgärderna inte är onödigt långtgående.

Justitieombudsmannen har i flera ärenden uttalat sig om Kronofogde- myndighetens tillvägagångssätt vid tillgångsutredningar. I ett omfattande beslut 1984 gjorde Justitieombudsmannen uttalanden om principerna för och metoderna i den efterforskande verksamheten (JO 1984:1). Justitie- ombudsmannen ansåg att vissa arbetsmetoder som då hade kommit att användas inom ramen för tillgångsutredningar, bl.a. spaning med video- kamera och flyg, kunde medverka till att känslan och respekten för den personliga integriteten försvagas och framhöll bl.a. att systematisk spaning eller dold övervakning på individnivå till sin natur är polisiär och bör för- behållas polisen. Justitieombudsmannen konstaterade att det fanns brister i regleringen som borde åtgärdas. När det gäller kontakter med tredje man, t.ex. familjemedlemmar, grannar, tidigare partner och affärsbekanta, har Justitieombudsmannen uttalat att Kronofogdemyndigheten i de flesta fall bör kunna få svar på sina frågor från register, samtal eller förhör med gäldenären och eventuellt bostadsförrättning och att det endast i de fall detta inte ger något resultat bör bli aktuellt att överväga tredjemanskontak- ter (JO 1985/86 s. 374). Justitieombudsmannen har bl.a. riktat kritik mot en kronoinspektör för att inom ramen för en tillgångsundersökning ha ringt upp och ställt frågor till en person som visade sig vara gäldenärens tolvåriga dotter (beslut 2014-02-21, dnr 1744-2013, jfr även beslut 2010-05-21, dnr 3834-2009, där Kronofogdemyndigheten kritiserades för att ha kontaktat en gäldenärs tandläkare i syfte att utreda förbehålls- beloppet vid löneutmätning).

Prop. 2021/22:197

9

Prop. 2021/22:197

10

En tydlig ram för tillgångsutredningen kan få flera positiva effekter

Det har gått lång tid sedan Justitieombudsmannen gjorde flera av sina uttalanden om metoderna i tillgångsutredningarna. Principerna för förvalt- ningen har sedan dess utvecklats generellt, bl.a. med ett ökat fokus på att värna den enskildes rättssäkerhet, och förvaltningsmyndigheternas ställ- ning har stärkts. Kronofogdemyndigheten blev 2006 en ny, riksomfat- tande, myndighet (prop. 2005/06:200) och är i dag beslutsmyndighet i ett stort antal olika ärenden. Kronofogdemyndigheten ska utföra sina upp- gifter på ett sätt som är rättssäkert och säkerställa den juridiska kvaliteten i handläggning som omfattar bl.a. verkställighet (5 och 16 §§ förordningen [2016:1333] med instruktion för Kronofogdemyndigheten). Kronofogde- myndighetens arbetsmetoder har utvecklats genom åren, inte minst som en följd av den ökade digitaliseringen. Det fokus som på 1980-talet fanns på fysisk spaningsverksamhet av olika slag är inte lika relevant längre. I dag har i stället sökningar på internet, registerkontroller och informations- utbyte med andra myndigheter fått större betydelse.

Den nya förvaltningslagen (2017:900) gäller, till skillnad från sin före- gångare, fullt ut i Kronofogdemyndighetens verksamhet. I den lagen kommer bl.a. grundläggande principer för förvaltningsförfarandet och allmänna krav på handläggningen av ärenden till uttryck, däribland proportionalitetsprincipen och krav på en enkel och effektiv handläggning. Enligt 9 § första stycket förvaltningslagen ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Kostnadsrekvisitet omfattar kostnader för både enskilda och det allmänna (prop. 2016/17:180 s. 294). Enligt proportionalitetsprincipen, som tagits in i 5 § tredje stycket förvaltningslagen, får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det av- sedda resultatet. En åtgärd får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt för- hållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Det får alltså inte föreligga ett klart missförhållande mellan det allmänna intresset av ett visst ingripande och den belastning som detta medför för den enskilde. Myndigheten måste också konstatera att åtgärden är det minst ingripande av de alternativ som finns för att uppnå samma resultat (prop. 2016/17:180 s. 290). När Kronofogdemyndigheten genom- för utredningsåtgärder med stöd av utsökningsbalken måste den tillämpa proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen i varje enskilt fall.

Mot bakgrund av att Kronofogdemyndigheten i dag har en väl funger- ande organisation och en lång och bred erfarenhet av utsökningsrättsliga frågor och med beaktande av det ramverk som förvaltningslagen numera ger skulle det kunna hävdas att det inte finns något stort behov av att ytter- ligare reglera ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar. Med beaktande av hur central tillgångsutredningen är för att Kronofogde- myndigheten ska kunna bedriva sin verksamhet och de ingripande verktyg myndigheten har till sitt förfogande bedömer dock regeringen att det ändå finns skäl att tydliggöra det rättsliga stödet för hur en tillgångsutredning ska bedrivas. En sådan ram kan även förbättra förutsättningarna för enhetliga bedömningar inom myndigheten och fungera som en påminnelse om att myndigheten inte får vidta vilka åtgärder som helst under tillgångs- utredningen. Avsikten är inte att en sådan bestämmelse ska inverka på

tillämpningen av den proportionalitetsprincip som regleras i förvaltnings- Prop. 2021/22:197 lagen.

Kronofogdemyndigheten ska vidta utredningsåtgärder som är befogade

Genom att i enlighet med vad utredningen föreslår införa en föreskrift om att Kronofogdemyndigheten får vidta befogade utredningsåtgärder tydlig- görs vikten av att Kronofogdemyndigheten kan utreda vilka utmätnings- bara tillgångar gäldenären har. Samtidigt sätter den en gräns för vilka åtgärder som får vidtas, oavsett förhållandena i det enskilda fallet. På så sätt skapas ökad tydlighet och förutsebarhet, både för enskilda och för Kronofogdemyndigheten. En sådan föreskrift markerar även att Krono- fogdemyndigheten inte behöver lägga ned mer arbete än vad som är befogat för att utreda en gäldenärs tillgångar.

Den nya föreskriften bör lämpligen placeras i den paragraf som reglerar myndighetens utredningsskyldighet (4 kap. 9 § utsökningsbalken). Utred- ningen föreslår att det föreskrivs dels att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade, dels att myndig- heten som ett led i att utreda tillgångar får göra kontroller i offentliga register och samverka och utbyta information med andra myndigheter. Spaning får i detta sammanhang anses vara ett slags utredningsåtgärd, och det behöver därför inte anges uttryckligen att befogade spaningsåtgärder får vidtas. Sökning i offentliga register är i praktiken alltid en behövlig åtgärd och en självklar del i tillgångsutredningen. Regeringen delar Krono- fogdemyndighetens uppfattning att det saknas skäl att uttryckligen reglera detta i lagtexten. Inte heller anser regeringen att det uttryckligen behöver föreskrivas att samverkan får ske med andra myndigheter. Att samverkan ska ske framgår av 8 § förvaltningslagen och som Kronofogdemyndig- heten påpekar kan det framstå som oklart varför just denna utrednings- åtgärd behöver nämnas uttryckligen i utsökningsbalken.

Örebro tingsrätt anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen har en för vag utformning och Svenska Bankföreningen anser att den är för långtgående. Enligt regeringen är det nödvändigt att en bestämmelse av detta slag är flexibel för att den ska kunna tillämpas i alla de olika typer av situationer som myndigheten ställs inför. Den måste också ge utrymme för Kronofogdemyndigheten att över tid anpassa sitt arbetssätt, bl.a. med beaktande av den tekniska utvecklingen. Det arbetssätt som Kronofogde- myndigheten använder i dag och som innebär att tillgångsutredningen anpassas efter gäldenären och successivt trappas upp framstår som lämp- ligt. Regeringen delar inte farhågan att den föreslagna bestämmelsen öppnar upp för alltför långtgående utredningsåtgärder.

Regeringen anser att den som är part i ett mål vid Kronofogdemyndig- heten har att räkna med att utredningsåtgärder kan vidtas mot honom eller henne som kan uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Som utredningen anför bör Kronofogdemyndigheten inte vara förhindrad att utföra spaning på allmän plats, men det finns samtidigt en gräns för vad som kan anses befogat vid en tillgångsutredning. Systematisk eller dold spaning bör sällan vara befogad. Det går dock inte att närmare ange vilka åtgärder som får förekomma inom ramen för en tillgångsutredning, bl.a. med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Det är inte befogat att begära

in upplysningar som sannolikt inte är relevanta för tillgångsutredningen.

11

Prop. 2021/22:197 Det behöver inte anges i lagtexten. Det kan i sammanhanget också erinras om att Kronofogdemyndigheten, när myndigheten genomför en utred- ningsåtgärd i ett enskilt fall, måste iaktta kravet på proportionalitet enligt 5 § tredje stycket förvaltningslagen.

Regeringen delar utredningens bedömning att Kronofogdemyndigheten inte ska ägna sig åt planlösa utredningsåtgärder. Kronofogdemyndighetens verksamhet styrs av de utsökningsmål som myndigheten handlägger när det gäller gäldenärer med obetalda skulder, vilket innebär att utredningen tar sin början i en gäldenär. Som utredningen konstaterar är det vedertaget att Kronofogdemyndigheten deltar vid t.ex. Polismyndighetens trafik- kontroller och undersöker om de stoppade fordonen kan utmätas. Riksdagens ombudsmän väcker frågan hur detta förhåller sig till bedöm- ningen att Kronofogdemyndigheten inte bör söka efter egendom utan koppling till ett pågående utsökningsmål (fishing expedition). Regeringen anser att det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten har möjlighet att hitta tillgångar som tillhör gäldenären men som inte är åtkomliga genom sedvanliga kontroller. Det gäller särskilt i fall då gäldenären inte med- verkar till utredningen. Det får därför accepteras att vissa av Krono- fogdemyndighetens utredningsåtgärder kan beröra personer som inte är parter i ett utsökningsmål hos myndigheten. Att Kronofogdemyndigheten samordnar sina utredningar med kontroller som t.ex. Polismyndigheten och Tullverket genomför inom ramen för sin verksamhet är ett sådant exempel.

Kronofogdemyndigheten har i dag ett välutvecklat digitalt informations- utbyte med vissa myndigheter. Utredningen anser att regeringen bör peka ut fler myndigheter som ska ha sådant samarbete med Kronofogdemyndig- heten. Som utredningen konstaterar kräver detta att flera frågor först utreds vidare, och det finns därför inte möjlighet att närmare överväga frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör klarläggas att Krono- fogdemyndigheten får leta efter fordon som kan tas i anspråk enligt lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter. Tillgångsutredningen syftar till att lokalisera utmätningsbara tillgångar. Om Kronofogdemyndigheten under tillgångsutredningen hittar ett fordon som inte kan utmätas, kan i stället ett ianspråktagande enligt lagen om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter komma i fråga. Frågor om ianspråktagande av fordon omfattas inte av detta lagstiftningsärende. Vissa frågor om ianspråktagande har hanterats inom ramen för regeringens arbete mot fordonsmålvakter (se prop. 2019/20:67 och Ds 2020:20).

12

4.2

Skyldigheten att lämna upplysningar till

Prop. 2021/22:197

Kronofogdemyndigheten skärps

Regeringens förslag: Gäldenären och tredje man ska svara på Krono- fogdemyndighetens förfrågan inom den tid som myndigheten bestämmer.

Gäldenären ska vara skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse. Tredje man ska vara skyldig att lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av sitt mellanhavande med gäldenären som Krono- fogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.

Det vitesbelopp som Kronofogdemyndigheten får föreskriva vid kallelse av svaranden, tredje man eller sökanden till förhör ska höjas till 5 000 kronor. En tredje man som har kallats till förhör vid vite ska kunna hämtas om han eller hon uteblir.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår inget tydliggörande av att Kronofogdemyndigheten avgör vilka uppgifter som gäldenären ska lämna. I utredningens förslag begränsas tredje mans upplysningsskyldighet till att avse ekonomiska mellanhavanden med gäldenären. Utredningen föreslår en uttrycklig bestämmelse om att gäldenärens och tredje mans upplysningsskyldighet ska omfatta uppgifter om gäldenärens tillgångar och mellanhavanden med tredje man i utlandet. I utredningens förslag höjs vitesbeloppen till 3 000 kronor.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller invänder inte mot dem. Kronofogdemyndigheten välkomnar att tredje mans upplysningsskyldighet tydliggörs men avstyrker hur den formuleras i utredningens förslag eftersom formuleringen enligt myndigheten innebär en inskränkning av skyldigheten. Kronofogdemyndigheten anser vidare att det bör tydliggöras att upplysningsskyldigheten omfattar även historiska uppgifter. Föreningen Sveriges Kronofogdar invänder mot formuleringen ekonomiskt mellanhavande och anser att det behövs flera förtydliganden när det gäller tredje mans upplysningsskyldighet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den av utredningen föreslagna utformningen av upplysningsskyldigheten språkligt inte kan anses omfatta uppgifter om samboskap, vilket innebär att lagtexten inte överensstämmer med avsik- ten. Kammarrätten i Göteborg föreslår att formuleringen ”mellanhavande av ekonomisk betydelse” används.

Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget om att skärpa tredje mans upplysningsskyldighet. Föreningen menar att förslaget inte är proportio- nerligt. Om förslaget genomförs anser föreningen att tredje man ska ha rätt att få information om skälen till begäran och utmätningsfordran för att kunna vara delaktig i bedömningen av om behovet av tillgångsutred- ningen. Föreningen ifrågasätter även möjligheten för inrättningar i utlan- det att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten med hänsyn till utländska regler om sekretess. Föreningen påpekar vidare att den sekre- tessbrytande verkan som bestämmelsen innebär kan avse endast den

juridiska person som tillfrågas och inte andra bolag i samma koncern.

13

Prop. 2021/22:197

De flesta remissinstanser uttalar sig inte om utredningens förslag om

höjda maximala vitesbelopp. Föreningen Sveriges Kronofogdar välkom-

nar att vitesbeloppen höjs men föreslår en höjning till 8 000 kronor, vilket

är den nivå som tingsrätten kan döma ut, och påpekar att Kronofogde-

myndigheten kan döma ut högre belopp enligt lagen (2014:836) om

näringsförbud. Umeå tingsrätt anser att beloppen bör regleras i förordning

för att underlätta eventuella framtida höjningar.

Skälen för regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten ska ha kontroll över utredningen

Gäldenären är enligt 4 kap. 14 § utsökningsbalken skyldig att lämna de

uppgifter om sina tillgångar som behövs i utmätningsmålet. Krono-

fogdemyndigheten får förelägga gäldenären att inge en förteckning över

sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna en lämplig person att

biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen. Gäldenären kan

också föreläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter

som har lämnats vid förhör eller i förteckning. Skyldigheten att lämna

upplysningar är inte inskränkt till en uppräkning av tillgångarna utan avser

även andra upplysningar som behövs för att ta ställning till om egendomen

kan och bör utmätas och för att säkerställa utmätningen, bl.a. uppgifter om

tillgångarnas närmare beskaffenhet och var de finns (prop. 1980/81:8

s. 405).

Enligt 4 kap. 15 § utsökningsbalken är tredje man – t.ex. en bank eller

en arbetsgivare – skyldig att uppge huruvida gäldenären har en fordran hos

eller något annat mellanhavande med honom eller henne, som kan vara av

betydelse för bedömningen av om gäldenären har utmätningsbar egendom,

och att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet. I förarbetena

anförs att upplysningsskyldigheten gäller i fall då det finns ett rätts-

förhållande av ekonomisk betydelse i vilket gäldenären och den tredje

mannen har del. I första hand åsyftas information om fordringar, bl.a. på

konto i bank och rättigheter som gäldenären kan ha på grund av olika slags

kontrakt. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller dock även för den som

innehar egendom som tillhör gäldenären, t.ex. på grund av pant, deposition

eller hyra (prop. 1980/81:8 s. 412 f.). Även en myndighet kan ha ställning

av tredje man och omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Upplys-

ningsskyldigheten bryter banksekretessen (prop. 1980/81:8 s. 414) och

sekretess som gäller mellan myndigheter (10 kap. 28 § första stycket

offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och LU 1980/81:23 s. 12).

Det förekommer enligt utredningen att Kronofogdemyndighetens

begäran om upplysningar ifrågasätts. Enligt myndigheten uppfattas om-

fattningen av tredje mans upplysningsskyldighet i praktiken som oklar och

myndigheten har ibland nekats att få del av efterfrågad information. Enligt

regeringen finns det därför skäl att komplettera bestämmelserna om gälde-

närens och tredje mans skyldighet att lämna uppgifter. Det bör för det

första föreskrivas att uppgifterna ska lämnas inom den tid som Krono-

fogdemyndigheten bestämmer. Det finns för det andra anledning att klar-

göra att det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka uppgifter som ska

lämnas. Det bör framgå att gäldenären ska lämna de uppgifter om sina

tillgångar som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse i

14

målet och att tredje man är skyldig att lämna de upplysningar om den

närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Regeringen delar inte Svenska Bankföreningens uppfattning att ändringen av tredje mans upplysningsskyldighet är oproportionerlig och ser inte behov av att införa en skyldighet för Kronofogdemyndigheten att förklara på vilket närmare sätt de begärda uppgifterna har betydelse för utred- ningen. Vilka förfrågningar som Kronofogdemyndigheten gör till tredje man styrs liksom övriga utredningsåtgärder av omständigheterna i det enskilda fallet och begränsas av att åtgärderna ska vara befogade (se avsnitt 4.1).

Det är inte nödvändigt att ändra upplysningsskyldigheten ytterligare

Utredningen föreslår att det i lagen ska anges att tredje mans upplysnings- skyldighet avser ekonomiska mellanhavanden med gäldenären. Flera remissinstanser invänder mot detta förslag. Kronofogdemyndigheten anser att tillägget skulle innebära en begränsning av upplysningsskyldighetens omfattning i förhållande till den gällande regleringen. En sådan begräns- ning vore enligt regeringen olycklig och verkar inte heller vara utred- ningens avsikt. Utredningen anser att bl.a. frågan om huruvida tredje man är sambo med gäldenären är en omständighet som ska omfattas av upp- lysningsskyldigheten. Regeringen delar den bedömningen och anser i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att det är oklart om så är fallet med den formulering som utredningen föreslår. Kammarrätten i Göteborg anser att formuleringen ”mellanhavande av ekonomisk betyd- else” bör användas i stället men regeringen anser att det finns en risk för att även en sådan formulering uppfattas som en begränsning. Den gällande formuleringen ger, inte minst efter klargörandet att det är Kronofogde- myndigheten som avgör vilka uppgifter som ska lämnas, ett tillräckligt utrymme för förfrågningar och bör därför behållas.

Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör förtydligas vad som gäller om tredje man har kännedom om ett mellanhavande utan att själv ha ett sådant med gäldenären. Som Svenska Bankföreningen konstaterar utgör regleringen om tredje mans upplysningsskyldighet resultatet av en avvägning mellan å ena sidan intresset av att Kronofogdemyndigheten får tillgång till relevant information om gäldenärens tillgångar och å andra sidan motstående intressen, såsom värdet av att begränsa den administra- tiva bördan för tredje man. Upplysningsskyldigheten förutsätter i dag att tredje man har ett eget mellanhavande med gäldenären. Det kan handla om att gäldenären har ett konto på en bank, en anställning hos en arbetsgivare eller gemensam ekonomi med en partner. Den omfattar inte var och en som kan veta något av betydelse för frågan om utmätning (prop. 1980/81:8 s. 412). Utredningen föreslår inte någon ändring av denna ordning och regeringen gör ingen annan bedömning. Detta innebär inte att regeringen anser att tredje mans skyldighet att lämna uppgifter på något sätt ska begränsas. Redan med den gällande lagstiftningen finns en omfattande skyldighet att lämna uppgifter, och regeringen anser att det är något som Kronofogdemyndigheten bör utnyttja, t.ex. i förhållande till banker. Kronofogdemyndigheten och Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det bör förtydligas att tredje mans upplysningsskyldighet avser även historiska uppgifter. Upplysningsskyldigheten är inte begränsad till frågan

Prop. 2021/22:197

15

Prop. 2021/22:197 om huruvida gäldenären har en fordran på eller något annat mellanhavande med den tredje mannen utan gäller även den närmare beskaffenheten av mellanhavandet, vilket öppnar upp för att olika typer av uppgifter kan behöva lämnas. Det kan handla om när mellanhavandet uppstod och hur det utvecklats. Det innebär att en bank i vissa fall kan vara skyldig att lämna uppgifter om tidigare transaktioner på ett konto (se rättsfallet NJA 2009 s. 500). Som framgår ovan bör det alltjämt krävas att det fortfarande finns ett mellanhavande med gäldenären. Den närmare avgränsningen av upplysningsskyldigheten bör enligt regeringen även fortsättningsvis över- lämnas till rättstillämpningen.

16

Svenska Bankföreningen framhåller den arbetsbelastning som uppgifts- skyldigheten kan innebära och vikten av att banksekretessen inte åsidosätts mer än nödvändigt. När det gäller arbetsbelastningen finns det anledning att påpeka att Kronofogdemyndigheten numera har tillgång till det konto- och värdefackssystem som är under uppbyggnad (3 § 5 lagen [2020:272] om konto- och värdefackssystem). Myndigheten kan genom systemet identifiera vilka kreditinstitut som gäldenären har ett konto i och rikta sina förfrågningar till dessa. Härigenom minskar både arbetsbelastningen för kreditinstituten och risken för att uppgifter behöver lämnas ut i onödan. Genom att Kronofogdemyndigheten har tillgång till systemet ökar träff- säkerheten och effektiviteten i myndighetens tillgångsutredningar (prop. 2019/20:83 s. 25). Det kan även underlätta undersökningen i situationer då flera kreditinstitut ingår i samma koncern. Även om uppgiftsskyldigheten är omfattande förbättras alltså förutsättningarna för Kronofogdemyndig- heten att koncentrera sina förfrågningar till de institut som är relevanta för utredningen.

Det kan finnas behov av att ställa frågor till gäldenären och tredje man om förhållanden utomlands. Utredningen föreslår att det i lagtexten förtyd- ligas att upplysningsskyldigheten omfattar även egendom som finns i utlandet. Bestämmelserna i 4 kap. 14 och 15 §§ är inte uttryckligen begrän- sade till att avse egendom som finns i Sverige. Inte heller i förarbetena finns uttalanden som medför en sådan begränsning. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det med gällande lagstiftning är möjligt för Krono- fogdemyndigheten att begära upplysningar som omfattar förhållanden i utlandet. Det finns därför inte behov av det tillägg som utredningen före- slår för att möjliggöra sådana förfrågningar. Som Svenska Bankföreningen påpekar kan den som en begäran riktas till i förekommande fall behöva ta hänsyn till tillämplig utländsk lagstiftning, såsom regler om banksekretess.

Påtryckningsmedlen och tvångsmedlen skärps

Kronofogdemyndigheten har flera påtryckningsmedel och tvångsmedel till sitt förfogande för att förmå gäldenären och tredje man att fullgöra sina skyldigheter. När Kronofogdemyndigheten förelägger gäldenären eller tredje man att fullgöra sin upplysningsplikt får myndigheten enligt 2 kap. 15 § utsökningsbalken föreskriva vite med det belopp som bedöms nöd- vändigt. I denna situation kan vitesbeloppet anpassas efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Fråga om utdömande av sådant vite prövas av tingsrätten på talan av Kronofogdemyndigheten.

I vissa fall kan Kronofogdemyndigheten själv döma ut vite som myndig- heten har förelagt. Det handlar om vite som sätts ut då någon kallas till

förhör (2 kap. 10–12 §§ utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med gäldenären (dvs. svaranden) eller med tredje man. Om gäldenären eller tredje man kallas att inställa sig personligen, får han eller hon kallas vid vite av högst 1 000 kronor. I ett enskilt mål kan även sökan- den kallas till förhör och om sökanden då bör inställa sig personligen, får vite av högst 1 000 kronor föreläggas honom eller henne. De bestämmelser som anger dessa vitesbelopp har varit oförändrade sedan utsöknings- balkens tillkomst, dvs. i drygt 40 år, och det kan enligt regeringen ifråga- sättas om regleringen numera ger utrymme för ett tillräckligt kännbart vite. Som ett led i att effektivisera och förenkla Kronofogdemyndighetens arbete med att utreda gäldenärers tillgångar anser regeringen att Krono- fogdemyndighetens möjlighet att använda sig av en vitessanktion bör anpassas så att vitesbeloppets storlek i varje enskilt fall blir ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå en part eller någon annan att inställa sig enligt kallelsen.

Utredningen konstaterar att alltför höga vitesbelopp i förhållande till en gäldenär inte kan antas ha någon påtaglig effekt i flera fall och att ett för högt vite kan bli kontraproduktivt då vitet blir ytterligare en skuld som kommer att konkurrera med sökandens fordran. Mot denna bakgrund före- slår utredningen att det maximala vitesbelopp som Kronofogdemyndig- heten ska få föreskriva och döma ut ska höjas till 3 000 kronor. Regeringen är inte övertygad om att det är motiverat att hålla det maximala vites- beloppet lågt för att undvika att gäldenären åläggs en ännu högre skuld- börda. Kronofogdemyndigheten har i regel god information om gäldenär- ens skulder och bör vid behov därför kunna undvika att sätta ut ett för högt vite som inte har någon effekt på gäldenären. Ett vite kan dessutom rikta sig till ställföreträdaren för en juridisk person eller en tredje man, för vilka det kan krävas ett högre vitesbelopp i syfte att säkerställa deras medverkan i utredningen. Som Föreningen Sveriges Kronofogdar påpekar sätts också vite regelmässigt ut med högre belopp vid kallelse till förhandling i domstol. Situationerna är inte helt jämförbara, men regeringen instämmer i att det av utredningen föreslagna beloppet är väl lågt. Det gäller inte minst i ljuset av att regleringen ska vara hållbar och kunna fylla syftet att säker- ställa medverkan av den som kallas. För att möjliggöra för Kronofogde- myndigheten att anpassa vitesnivån till omständigheterna i det enskilda fallet anser regeringen att den maximala vitesnivån bör vara något högre än vad utredningen föreslår. Regeringen anser sammantaget att Krono- fogdemyndigheten bör ha möjlighet att vid kallelse till förhör sätta ut och döma ut vite med högst 5 000 kronor. Regeringen anser att vitesbeloppen även fortsättningsvis bör anges i lag.

Om föreläggande av vite inte ger resultat finns det en möjlighet att förordna om hämtning av gäldenären till förhör (2 kap. 12 § andra stycket utsökningsbalken). Utredningen föreslår att även en tredje man som har kallats vid vite men inte infinner sig till förhör ska kunna hämtas. Hämtning av en tredje man skulle sällan bli aktuellt, eftersom det endast är en begränsad krets tredje män som kan kallas till förhör och eftersom hämtning förutsätter att personen dessutom först ska ha vägrat att infinna sig trots att vite har satts ut. Utredningens förslag innebär alltså ingen allmän möjlighet att hämta personer till förhör för att utreda en gäldenärs förhållanden och möjligheten att hämta någon skulle, i linje med hur den gällande bestämmelsen ska tillämpas, användas med stor försiktighet

Prop. 2021/22:197

17

Prop. 2021/22:197 (prop. 1980/81:8 s. 236). Samtidigt kan det inte uteslutas att det kan uppstå situationer där förhör med en tredje man, som utan godtagbara skäl inte infinner sig frivilligt, framstår som nödvändigt för att kunna lokalisera utmätningsbar egendom som tillhör gäldenären. Att Kronofogdemyndig- heten har detta verktyg till sitt förfogande framstår mot den bakgrunden som ändamålsenligt. Sammantaget anser regeringen att utredningens för- slag bör genomföras.

5

Utökad distansutmätning

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska få begära biträde

av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egen-

domen har påträffats i Polismyndighetens verksamhet (utökad distans-

utmätning).

Regeringens bedömning: Bestämmelser om myndigheters uppgifts-

skyldighet i förhållande till Kronofogdemyndigheten kan ges i förord-

ning.

Utredningens bedömning överensstämmer inte med regeringens för-

slag och bedömning. Utredningen anser att möjligheterna till s.k. distans-

utmätning inte bör utvidgas.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt

över utredningens bedömning när det gäller distansutmätning. Ett antal

remissinstanser vill att möjligheten till sådan utmätning utvidgas. Krono-

fogdemyndigheten förordar att det införs en möjlighet att säkerställa vissa

utmätningar genom Polismyndighetens, Tullverkets, Kustbevakningens

och andra brottsbekämpande myndigheters försorg. Ekobrottsmyndig-

heten anser att de brottsbekämpande myndigheterna bör ges en rätt att till-

fälligt omhänderta egendom för att inhämta Kronofogdemyndighetens

beslut om eventuell utmätning på distans. Polismyndigheten anför i huvud-

sak samma sak som Ekobrottsmyndigheten. Föreningen Sveriges Krono-

fogdar anser att bl.a. Polismyndigheten bör kunna kvarhålla egendomen

på uppdrag av Kronofogdemyndigheten.

De flesta remissinstanser uttalar sig inte i frågan om en underrättelse-

skyldighet för myndigheter. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att

frågan om underrättelseinformation som inte har samband med ett

pågående mål bör utredas vidare.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Myndigheterna efterfrågar utökad distansutmätning

Lös egendom som utmäts ska säkerställas så att egendomen inte kommer

på avvägar innan den säljs (6 kap. utsökningsbalken). När Kronofogde-

myndigheten är på plats vid utmätningen – t.ex. när förrättning sker i en

bostad – kan myndigheten själv säkerställa egendom som påträffas där.

Om i stället en annan myndighet påträffar egendom i sin verksamhet och

misstänker att egendomen bör utmätas, förekommer det att myndigheten

18

kontaktar Kronofogdemyndigheten. Ett exempel på detta är då Polis-

myndigheten har egendom i beslag och tar kontakt med Kronofogde- myndigheten innan beslaget hävs för att fråga om egendomen ska utmätas. Sedan ett antal år tillbaka har Kronofogdemyndigheten en jourtelefon som möjliggör för andra myndigheter att ställa dessa frågor även utanför kontorstid. Om utmätning sker då Kronofogdemyndigheten inte är på plats

– s.k. distansutmätning – kan egendomen enligt 6 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken säkerställas genom att Kronofogdemyndigheten beslu- tar att den andra myndigheten inte får lämna ut egendomen till någon annan än Kronofogdemyndigheten (ett s.k. förbudsmeddelande). Sam- arbetet mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter ledde 2021 till att egendom till ett värde av drygt 20 miljoner kronor kunde utmätas.

Det har i olika sammanhang framförts att samarbetet mellan Krono- fogdemyndigheten och andra myndigheter bör underlättas ytterligare för att öka möjligheterna till utmätning. Det är framför allt i de situationer då Kronofogdemyndigheten vill ta hjälp av en annan myndighet utan att själv vara på plats som det har visat sig att det befintliga regelverket för distans- utmätning inte riktigt räcker till. Ett förbudsmeddelande som meddelas för att säkerställa utmätt egendom förutsätter att den som meddelandet riktas till har egendomen i sin besittning. När det gäller myndigheter anses det innebära att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av det regelverk som myndigheten tillämpar, t.ex. som ett beslag hos Polismyndigheten (se JO 2014/15 s. 127). Ett förbudsmeddelande innebär alltså ingen rätt för en myndighet att ta egendom från en enskild för Kronofogdemyndighetens räkning. Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten har vid flera tillfällen framfört att möjligheterna till distansutmätning bör utökas. Enligt Kronofogdemyndigheten kan det totala utmätta beloppet avseende egen- dom som påträffas av en annan myndighet i vart fall tredubblas om möjlig- heten till distansutmätning utökas.

Distansutmätning bör kunna ske i fler fall än i dag

Utredningen överväger om möjligheten till distansutmätning bör utökas genom att det införs en möjlighet för Kronofogdemyndigheten att få bi- träde av Polismyndigheten för att egendom som inte redan har omhänder- tagits ska kunna distansutmätas. Detta föreslås i en promemoria från Kronofogdemyndigheten som utredningen redovisar och behandlar i sitt betänkande. Det kan enligt utredningen antas att utsökningsförfarandet skulle bli effektivare om en sådan möjlighet införs. Utredningen anser dock att en sådan möjlighet, av skäl som redovisas nedan, skulle vara problematisk och landar vid en samlad bedömning i att en förändring inte bör ske.

Enligt utredningen kan utökade möjligheter för Polismyndigheten att hjälpa Kronofogdemyndigheten uppfattas som att gränsen för vilka utred- ningsåtgärder som bör vidtas överträds. Utredningen pekar även på risken för att allmänhetens förtroende för myndigheter tar skada om deras upp- drag och roller blandas samman. Regeringen delar inte dessa farhågor. Genom lämpliga avgränsningar bör en ändamålsenlig ram för distans- utmätningen kunna skapas, och det avgörande för om utmätning kan ske bör enligt regeringen inte vara huruvida egendomen redan är omhänder- tagen eller inte. Kronofogdemyndigheten har redan i dag möjlighet att be-

Prop. 2021/22:197

19

Prop. 2021/22:197 gära biträde av Polismyndigheten för att genomföra en förrättning (3 kap. 3 § utsökningsförordningen [1981:981]). En möjlighet att ta hjälp att säkerställa egendom när Kronofogdemyndigheten inte är på plats ligger inte så långt ifrån detta och bör enligt regeringen kunna ges utan att myn- digheternas roller sammanblandas och utan risk för att förtroendet för myndigheterna skadas. Som framgår av avsnitt 4.1 ska Kronofogde- myndigheten få vidta befogade utredningsåtgärder, vilket bl.a. kan inne- fatta samverkan med andra myndigheter. Där beskrivs även de krav på legalitet, objektivitet och proportionalitet som förvaltningslagen (2017:900) ställer.

En utvidgning av möjligheterna till distansutmätning förutsätter att regleringen är rättssäker och utformas på ett sätt som tar hänsyn till den personliga integriteten. Andra än de som är parter i något mål vid Krono- fogdemyndigheten ska inte i onödan omfattas av myndighetens åtgärder. Samtidigt får regelverket inte uppfattas som uddlöst och leda till att Polis- myndigheten tvingas ”titta åt andra hållet” när man träffar på utmätnings- bar egendom. Kronofogdemyndigheten är inte en brottsbekämpande myndighet men ingår sedan 2009 i myndighetssamverkan mot grov och organiserad brottslighet. När egendom utmäts kan det indirekt utgöra ett led i arbetet att förebygga och motverka sådan och annan brottslighet. Kronofogdemyndigheten kan bidra i arbetet mot brottslighet genom att planera och förbereda kommande beslut om verkställighetsåtgärder eller betalningssäkringar (jfr prop. 2015/16:167 s. 18). Om distansutmätning blir möjligt trots att egendomen inte redan är i förvar, ökar myndigheternas möjligheter att gemensamt agera mot kriminella ytterligare. Med beaktan- de av de ökande kraven på myndigheters samverkan och viljan att förbättra möjligheten att slå mot ekonomiska vinningar av brott anser regeringen att det nu finns skäl att omvärdera utredningens ställningstagande och täppa till den lucka som berörda myndigheter pekar på. I vissa fall – framför allt i samband med arbete mot organiserad brottslighet – kan det till och med framstå som stötande att det inte vidtas någon åtgärd för att undersöka om egendom borde utmätas. Det finns berättigade förväntningar på att myndigheter inte låter egendom undgå utmätning på ett sätt som kan upp- fattas som att saker faller mellan stolarna.

Mot denna bakgrund anser regeringen att möjligheterna till distans- utmätning bör utökas i linje med vad de berörda myndigheterna och även riksdagen (bet. 2020/21:CU10 punkt 13, rskr. 2020/21:265) efterfrågar.

Polismyndigheten ska kunna biträda Kronofogdemyndigheten när egendom som Polismyndigheten påträffar utmäts

I enlighet med Kronofogdemyndigheten förslag anser regeringen att biträde vid distansutmätning bör kunna lämnas av Polismyndigheten. Polismyndigheten har befogenheter, relevant kompetens och praktiska möjligheter att hjälpa till med säkerställande av egendom.

Syftet med utökad distansutmätning är att förbättra Kronofogdemyndig- hetens möjligheter att få tag på utmätningsbar egendom och att egendom som påträffas av Polismyndigheten inte ska undgå utmätning på grunder som uppfattas som formalistiska. Ekobrottsmyndigheten menar att den typiska situation då frågan om distansutmätning bör aktualiseras är när

Polismyndigheten genomför en trafikövervakning eller vid andra polis-

20

initierade personkontakter då det uppmärksammas att en person bär på lösöre – t.ex. en värdefull klocka eller dyrbara smycken – eller kör en bil med exekutivt värde. Det handlar alltså framför allt om lösa saker och kontanter som myndigheten fysiskt stöter på. Den utökade distansutmät- ningen ska inte handla om att Polismyndigheten får Kronofogdemyndig- hetens uppdrag att leta efter tillgångar. Inte heller ska Kronofogdemyndig- heten överlåta sina egna uppgifter på Polismyndigheten genom att Krono- fogdemyndigheten ges en generell möjlighet att uppdra åt Polismyndig- heten att ombesörja att utmätt egendom säkerställs. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten ska inte hindra Polismyndighetens kärn- verksamhet. Det bör mot denna bakgrund uttryckligen framgå av bestämmelsen att biträde ska lämnas för distansutmätning av egendom som Polismyndigheten har påträffat inom ramen för sin egen verksamhet.

Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten förespråkar att det ska vara möjligt för Polismyndigheten att omhänderta egendom tillfälligt, för att först därefter inhämta Kronofogdemyndighetens beslut om eventuell utmätning på distans. Att införa en separat ordning för omhändertagande av egendom innan Kronofogdemyndigheten har beslutat om utmätning skulle kräva en reglering av bl.a. hur länge egendomen ska tillåtas vara omhändertagen och hur egendomen ska hanteras om utmätning inte beslutas. Även frågor om möjligheten att överklaga beslut att omhänderta egendomen, behörigheten att fatta beslut och dokumentation skulle behöva regleras. Det finns inte möjlighet att närmare överväga frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende utan det får vid behov ske i ett annat samman- hang. Regeringen återkommer nedan till att Kronofogdemyndigheten ska kunna begära biträde för att genomföra ett provisoriskt omhändertagande.

Några remissinstanser anser att fler myndigheter bör kunna bistå Kronofogdemyndigheten. Det skulle enligt regeringen i första hand vara aktuellt att överväga att ge den uppgiften till andra brottsutredande myndigheter medan det är mer tveksamt att, som Ekobrottsmyndigheten anför, överväga att ge en sådan uppgift till Kriminalvården. Det kan emellertid antas att t.ex. Tullverket och Kustbevakningen inte lika ofta som Polismyndigheten befinner sig i en situation där det blir aktuellt att ta kontakt med Kronofogdemyndigheten för att efterhöra om utmätning är aktuellt. Ekobrottsmyndigheten kan i sin verksamhet mer regelbundet ha anledning att ta en sådan kontakt. Utredningen har inte närmare övervägt dessa myndigheters medverkan vid utvidgad distansutmätning, t.ex. beträffande myndigheternas befogenheter och konsekvenserna för deras verksamhet, och det finns därför inte tillräckligt underlag för att nu lämna ett sådant förslag. Det kan enligt regeringen mycket väl finnas skäl att återkomma till frågan och överväga att utöka regleringen till att avse ytterligare myndigheter. I detta sammanhang kan det påpekas att möjlig- heten att genomföra distansutmätning genom att meddela ett förbuds- meddelande när förutsättningarna för detta finns kvarstår även med det förslag som regeringen nu lämnar. Kronofogdemyndigheten kan alltså även fortsättningsvis genomföra en distansutmätning genom förbudsmed- delande i det fall t.ex. Tullverket har utmätningsbar egendom i sin besitt- ning.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att den utökade distans- utmätningen ska innebära att Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar om egendomen

Prop. 2021/22:197

21

Prop. 2021/22:197 har påträffats i Polismyndighetens verksamhet. En polisman har enligt 10 § första stycket 4 och andra stycket polislagen (1984:387) rätt att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om polismannen möts av motstånd vid omhändertagande av egendom. Regeringen anser att det inte finns behov av någon särskild lagreglering av hur myndigheten ska hantera egendom som säkerställs med stöd av den nya regleringen.

Kronofogdemyndigheten ska även kunna få hjälp med provisoriska åtgärder om det är osäkert om gäldenären äger egendomen

Utredningen tar upp att utökad distansutmätning kan leda till att brotts- vinster ”tvättas” i utsökningsprocessen och att egendom som egentligen borde förverkas i stället används för att betala skulder. I 36 kap. brotts- balken finns bestämmelser om förverkande av bl.a. utbyte av brott och av brottslig verksamhet och om förverkande av hjälpmedel vid brott. Där finns även bestämmelser om förverkande under vissa förutsättningar för att förebygga brottslig användning av föremål som kan befaras komma till sådan användning. Ibland kan utmätning och förverkande aktualiseras beträffande samma egendom. I regel ska förverkande ha företräde framför utmätning, och ett beslut om utmätning hindrar inte att egendomen tas i beslag eller förverkas. Om utmätt egendom tas i beslag på grund av att den antas komma att förverkas, bör utsökningsmålet vila i avvaktan på prövning av förverkandefrågan (jfr rättsfallet NJA 1965 s. 97 I). Enligt 36 kap. 5 b § andra stycket brottsbalken upphör den rätt som sökanden har vunnit genom en utmätning när egendomen förverkas, om inte domstolen av särskild anledning beslutar att rätten ska bestå.

Den gällande ordningen som innebär att förverkande går före utmätning förändras inte av att möjligheterna till distansutmätning utökas. Frågan om distansutmätning aktualiseras främst i situationer då Polismyndigheten gör bedömningen att egendom som påträffas inte ska förverkas och det inte heller finns någon annan grund för att ta egendomen i beslag. I den situa- tionen kan det framstå som stötande att egendom som egentligen borde utmätas inte kan tas om hand. Som anförs ovan kan utmätning indirekt utgöra ett led i arbetet mot organiserad brottslighet, och utmätning kan på så sätt ses som ett komplement till förverkande ur Polismyndighetens perspektiv. Det kan i detta sammanhang noteras att 2020 års förverkande- utredning föreslår att möjligheterna till förverkande ska utvidgas, bl.a. genom att det införs en ny förverkandeform, s.k. självständigt förverkande av brottsvinster (SOU 2021:100). Om möjligheterna till förverkande blir större, kan behovet av och utrymmet för att utmäta egendom i vissa situa- tioner minska.

Utmätning går ut på att gäldenärens tillgångar tvångsvis används för betalning av gäldenärens skulder, vilket innebär att endast egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Som riksdagen påpekar i sitt tillkänna- givande ska stöldgods alltså inte utmätas. I 4 kap. utsökningsbalken finns presumtionsregler som innebär att gäldenärens äganderätt inte alltid måste bevisas för att utmätning ska kunna ske. Lös egendom som finns i gälde- närens besittning antas tillhöra honom eller henne (4 kap. 18 § utsöknings- balken). Även om besittningspresumtionen är tillämplig kan omständig- heterna vara sådana att Kronofogdemyndigheten behöver utreda ägande-

rätten innan utmätning kan ske (jfr rättsfallet NJA 2012 s. 953). Om det

22

innebär att utmätning inte kan ske genast, får Kronofogdemyndigheten vid Prop. 2021/22:197 behov ta egendomen i förvar eller vidta annan provisorisk åtgärd (se 6 kap.

12 § utsökningsbalken och prop. 1980/81:8 s. 425). Regeringen anser att Kronofogdemyndigheten i den situationen bör kunna be Polismyndigheten om biträde för att genomföra en sådan provisorisk åtgärd beträffande egendom som Polismyndigheten har påträffat. Detta stämmer överens med vad Kronofogdemyndigheten har föreslagit.

En uppgiftsskyldighet för vissa myndigheter i förhållande till

Kronofogdemyndigheten kan underlätta för distansutmätningen

En fråga som är nära kopplad till distansutmätning är vilka möjligheter andra myndigheter har att lämna upplysningar till Kronofogdemyndig- heten och på så sätt väcka frågan om utmätning. Huvudregeln är att sekretess gäller mellan myndigheter, vilket innebär att det som utgångs- punkt finns hinder mot att lämna uppgifter till en annan myndighet om sekretess gäller för uppgiften (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Sekretess kan gälla t.ex. vid förundersökning och annan brottsutredande verksamhet (18 kap. 1 § och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om en uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). I 4 kap. 15 § utsökningsbalken finns en sekretessbrytande bestämmelse om tredje mans skyldighet att besvara frågor från Kronofogdemyndigheten (se avsnitt 4.2). I lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet finns särskilda möjligheter för vissa myndig- heter – bl.a. Kronofogdemyndigheten – att utan hinder av sekretess utbyta information med varandra inom ramen för samverkan för att förebygga, förhindra eller upptäcka viss typ av brottslig verksamhet (1 och 2 §§). Som utredningen konstaterar tillämpas i övrigt den s.k. generalklausulen i

10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen om en myndighet vill lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. En myndighet får enligt den bestämmelsen lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Justitieombudsmannen har betonat att uppgiftslämnande till Krono- fogdemyndigheten med stöd av generalklausulen inte får ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet (se bl.a. JO 2017/18 s. 275 med där angivna hänvisningar). Kritik har riktats mot Polismyndigheten för att myndigheten inte har kunnat visa att upp- giftslämnandet föregåtts av en sådan egentlig intresseavvägning som bestämmelsen kräver (JO 2014/15 s. 127). Som Justitieombudsmannen har påpekat är generalklausulens syfte att vara en ventil för att inte oförutsedda hinder ska uppkomma i myndigheternas verksamhet och den framstår enligt regeringen inte som en helt ändamålsenlig grund för uppgifts- lämnande för en myndighet som mer regelbundet träffar på egendom som kan vara utmätningsbar. I de situationer då Polismyndigheten uppmärk- sammar egendom som kan vara intressant för Kronofogdemyndigheten – t.ex. vid en trafikkontroll – behöver myndigheten i regel snabbt fatta beslut om kontakt med Kronofogdemyndigheten och huruvida uppgifter ska lämnas. Med beaktande av att uppgiftslämnandet tar sikte på uppgifter om

23

Prop. 2021/22:197 att en person innehar viss egendom, bedömer regeringen att det är godtagbart att införa en reglering som innebär att tröskeln för att lämna

uppgifterna är lägre än vad uppenbarhetsrekvisitet i generalklausulen

innebär och som därmed kan underlätta hanteringen och leda till att

uppgifter lämnas i fler fall än i dag. Det finns därför skäl att införa en regel

som är anpassad för dessa situationer. Denna bedömning är i linje med

riksdagens tillkännagivande att regeringen bör se över polisens möjlighet

att dela med sig av information om egendom som påträffas i polisens

verksamhet till Kronofogdemyndigheten i syfte att möjliggöra utmätning

(bet. 2017/18:JuU13 punkt 14, rskr. 2017/18:254).

En uppgiftsskyldighet bör utformas efter en intresseavvägning mellan

de olika organens behov av att utbyta uppgifter och det intresse som den

aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda (prop. 2020/21:163

s. 30). Tillämpningsområdet bör vidare begränsas till vad som är nöd-

vändigt, och bestämmelsen bör utformas så att risken för godtyckliga

bedömningar minimeras (jfr prop. 2019/20:123 s. 69 f.). Det är viktigt att

komma ihåg att det inte är kriminellt att ha obetalda skulder och att de allra

flesta gäldenärer inte ägnar sig åt organiserad brottslighet. Regleringen

måste därför utformas så att den fungerar i olika situationer. I första hand

bör Polismyndigheten omfattas av en uppgiftsskyldighet. Polismyndig-

heten träffar regelbundet på egendom som kan vara utmätningsbar i

situationer där det inte framstår som ändamålsenligt att tillämpa general-

klausulen i offentlighets- och sekretesslagen. Det kan övervägas om ytter-

ligare myndigheter bör omfattas av regleringen.

De bestämmelser som nu är i fråga utgör inte föreskrifter om utsökning

(jfr 8 kap. 3 § regeringsformen) utan bestämmelser om uppgiftsskyldighet,

som bl.a. bryter eventuell sekretess. Sekretessbrytande regler vid uppgifts-

lämnande mellan myndigheter kan meddelas i förordning (10 kap. 28 §

första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Detta talar för att bestäm-

melserna kan regleras i förordning. I sammanhanget måste även 2 kap. 6 §

andra stycket regeringsformen beaktas, där det regleras att var och en

gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga

integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller

kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Inskränkningar i

denna fri- och rättighet får endast göras i lag. Bestämmelser om sekretess-

genombrott kan utgöra en reglering som kan leda till ett sådant betydande

integritetsintrång. Med beaktande av att de uppgifter som nu är i fråga inte

är särskilt integritetskänsliga i sig och att uppgifterna dessutom redan finns

i stor utsträckning hos Kronofogdemyndigheten gör regeringen bedöm-

ningen att den föreslagna uppgiftsskyldigheten inte innebär ett sådant

betydande integritetsintrång som enligt 2 kap. 6 § andra stycket regerings-

formen kräver att frågan regleras i lag. Uppgiftslämnandet till Krono-

fogdemyndigheten bör inte kräva att den myndighet som ska lämna

uppgifter samlar in nya personuppgifter. Det rör sig om uppgifter som

Polismyndigheten redan behandlar med stöd av brottsdatalagen

(2018:1177). Även om de uppgifter som lämnas rör uppgifter i Polis-

myndighetens verksamhet anser regeringen att det inte rör sig om ett

sådant tillgängliggörande av uppgifter som motiverar att föreskriften ges i

lag (jfr prop. 2009/10:85 s. 193). Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för

Polismyndigheten regleras redan i dag i vissa fall i förordning, se t.ex. 5 §

24

förordningen (2018:1942) om polisens behandling av personuppgifter

inom brottsdatalagens område. Genom att uppgiftsskyldigheten regleras i Prop. 2021/22:197 förordning underlättas möjligheten att vid behov inkludera ytterligare

myndigheter. Frågan om uppgiftsskyldighet bör mot denna bakgrund regleras i förordning.

Kronofogdemyndigheten kan redan i dag ta emot information från andra myndigheter inom ramen för sina tillgångsutredningar. Det närmare ända- målet för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske med anledning av den nya uppgiftsskyldigheten är fastställt i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet genom att Kronofogdemyndigheten får behandla personuppgifter i utsök- nings- och indrivningsdatabasen för bl.a. verksamhet för verkställighet (2 kap. 2 § 1). Den personuppgiftsbehandling som en uppgiftsskyldighet kan ge upphov till föranleder inte några ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Uppgifter som en annan myndighet lämnar till Kronofogdemyndigheten kan omfattas av sekretess hos Kronofogdemyndigheten. Enligt 34 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs (18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Eftersom sekretessen gäller för uppgift som hänför sig till den nämnda verksamheten följer sekretessen med uppgiften om den lämnas vidare till en annan myndighet. Det bedöms mot denna bakgrund inte finnas behov av ytterligare sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter som lämnas till Krono- fogdemyndigheten (jfr prop. 2015/16:167 s. 37 f.). Det finns inte anled- ning att, som Föreningen Sveriges Kronofogdar är inne på, överväga en reglering av hur underrättelseinformation som inte har samband med på- gående mål ska hanteras.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022.

Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångs- bestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning: Utredningen föreslår att lag- ändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

25

Prop. 2021/22:197 Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig invänder inte mot förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås innebär framför allt ökad förutsebarhet och effektivitet i utsök- ningsförfarandet och ett utökat indrivningsresultat. Förslaget om utökade möjligheter till distansutmätning kan även ha positiva effekter på arbetet mot organiserad brottlighet. Regeringen anser mot denna bakgrund att det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Lagänd- ringarna bör därför träda i kraft den 1 augusti 2022.

Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser. De nya reglerna blir därmed tillämpliga direkt från ikraftträdandet.

7

Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till en mer resurs-

effektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten, ett ökat indrivnings-

resultat och positiva ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda

borgenärer som det allmänna.

De kostnader som förslagen kan innebära för statliga myndigheter

kan finansieras inom befintliga ramar.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med rege-

ringens. Utredningen bedömer inte konsekvenserna av utökad distans-

utmätning eftersom utredningen inte lämnar något sådant förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot utred-

ningens bedömning. Polismyndigheten anför att förslaget om att tredje

man ska kunna hämtas till förhör kan medföra ökad arbetsbelastning för

polisen.

Skälen för regeringens bedömning: I utredningens betänkande lämnas

många förslag på moderniseringar av utsökningsförfarandet. Vissa förslag

och deras konsekvenser har behandlats i propositionen Löneutmätning och

digitala ansökningar i utsökningsförfarandet (prop. 2020/21:161). I denna

proposition går regeringen vidare med frågor i betänkandet som rör utökad

distansutmätning och förslag för att effektivisera Kronofogdemyndig-

hetens tillgångsutredningar. Den mer genomgripande reform som föreslås

i betänkandet behandlas dock inte nu. Detta innebär att det endast är de

aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms.

Förslaget om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångs-

utredningar bedöms kunna leda till ökad förutsebarhet och tydlighet för

gäldenärer, både enskilda personer och företag. Ökad förutsebarhet,

tydlighet och effektivitet bedöms i förlängningen leda till ökat förtroende

för Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Kronofogdemyndigheten bedömer att utökade möjligheter till distans-

utmätning vid en försiktig beräkning kan tredubbla det utmätta beloppet

avseende egendom som påträffas av en annan myndighet. Även förslagen

om justeringar i reglerna om gäldenärens och tredje mans upplysnings-

skyldighet, hämtning och vite bedöms leda till ökad effektivitet i Krono-

26

fogdemyndighetens verksamhet, vilket i förlängningen leder till att verk-

ställighet kan ske snabbare. Att det totala utmätta beloppet ökar och Prop. 2021/22:197 verkställighet sker snabbare innebär att fler borgenärer kan få betalt. Detta

innebär positiva konsekvenser för såväl enskilda borgenärer som företag som är borgenärer och för det allmänna i sin roll som borgenär.

Genom att egendom som inte kan förverkas utmäts kan Kronofogde- myndighetens verksamhet utgöra ett led i arbetet mot organiserad brotts- lighet. Utökade möjligheter till distansutmätning innebär bättre möjlig- heter till samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och Polismyndig- heten för att slå mot kriminellas tillgångar. Detta bedöms i förlängningen kunna ha positiva konsekvenser för brottsbekämpningen.

Förslaget om tydligare ramar för Kronofogdemyndighetens tillgångs- utredningar bör leda till ökad tydlighet och enhetligare bedömningar inom myndigheten. Förslagen om förhöjda viten och hämtning bedöms leda till ökad effektivitet och snabbare handläggning. För att Kronofogdemyndig- heten ska kunna använda de utökade möjligheter till distansutmätning som förslaget innebär behöver jourtelefonens tillgänglighet utökas och resurser omfördelas för att hämta, förvara och försälja det utmätta godset. Regeringen bedömer att eventuella ökade kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Sammantaget bör förslagen ha positiva effekter för Kronofogdemyndigheten.

Förslaget om utökad distansutmätning bedöms leda till visst ökat arbete för Polismyndigheten. Arbetet bedöms dock kunna inordnas i myndig- hetens övriga verksamhet och de kostnader som uppkommer bedöms kunna hanteras inom befintliga anslagsramar. Som Polismyndigheten anför kan förslaget om att tredje man ska kunna hämtas till förhör medföra ökad arbetsbelastning för myndigheten. Regeringen bedömer dock att antalet fall då hämtning skulle kunna komma i fråga är begränsat och att ökade kostnader med anledning av förslaget kan hanteras inom befintliga anslagsramar.

Förslagen bedöms inte leda till några ökade kostnader eller ekonomiska konsekvenser för domstolarna, för staten i övrigt eller för kommunerna och regionerna och bedöms inte heller påverka den kommunala själv- styrelsen.

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för miljön, för jämställd- heten, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.

27

Prop. 2021/22:197 8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten Förhör

10 § Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor.

Till ett sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får före- läggas att inställa sig vid påföljd av att hans eller hennes ansökan annars förfaller. Sökanden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen

kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhör med svaranden. Över- vägandena finns i avsnitt 4.2.

Genom ändringar i paragrafen höjs det maximala vitesbeloppet från ettusen till femtusen kronor. Nivån på vitet bör anpassas efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om ny kallelse behövs. Storleken på vitet kan även variera beroende på om den som kallas är en enskild gäldenär eller ställföreträdare för en juridisk person.

Övriga ändringar är endast språkliga.

11 § Förhör får vid behov hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig att lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhör med tredje man. Över- vägandena finns i avsnitt 4.2.

Genom ändringen i paragrafen höjs det maximala vitesbeloppet från ettusen till femtusen kronor. Nivån på vitet bör anpassas efter omständig- heterna i det enskilda fallet. Det kan finnas skäl att sätta ut ett lägre belopp vid den första kallelsen och vid behov höja beloppet om ny kallelse behövs. Storleken på vitet kan även variera beroende på om den som kallas är en enskild person eller ställföreträdare för en juridisk person.

Övrig ändring är endast språklig.

12 § Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10 eller 11 § prövas av Kronofogdemyndigheten . Om ändamålet med vitet har förfallit, får vitet inte dömas ut.

En svarande eller tredje man som har kallats att inställa sig till förhör vid vite

får hämtas om han eller hon uteblir från förhöret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utdömande av vite och hämtning.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Genom ändringen i andra stycket införs en möjlighet att hämta tredje

man till förhör under samma förutsättningar som gäller för svaranden.

Möjligheten att hämta tredje man bör användas med stor försiktighet (jfr

prop. 1980/81:8 s. 234 f.). En bedömning av om hämtning bör ske behöver

28

göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Prop. 2021/22:197

4 kap. Utmätning

Förfarandet

9 § Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållan- den och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Kronofogde- myndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Kronofogdemyndighetens utred- ningsskyldighet vid utmätning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Det införs en föreskrift om att Kronofogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade för att utreda gäldenärens för- hållanden. Syftet är att tydliggöra det rättsliga stödet för Kronofogde- myndighetens utredningsåtgärder (jfr 8 kap. 2 § första stycket 2 regerings- formen). Vad som är en befogad utredningsåtgärd bör bestämmas utifrån de ändamål som motiverar att en utredning genomförs och utmätning sker, den roll och de befogenheter som Kronofogdemyndigheten har och myndighetens resurser. Sökanden har möjlighet att lämna synpunkter på vilka åtgärder som vidtas – t.ex. genom att anvisa viss egendom som tillhör gäldenären – men det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka utred- ningsåtgärder som ska vidtas och när det är lämpligt att låta bli att utföra åtgärder som inte rimligen kan antas ge något resultat. Om verkställighet begärs i viss egendom behöver annan egendom i regel inte efterforskas (prop. 1980/81:8 s. 379).

Att söka i offentliga register är i princip alltid en godtagbar utrednings- åtgärd och det är en åtgärd som är lämplig att vidta tidigt i utredningen innan mer ingripande åtgärder som t.ex. en bostadsförrättning övervägs. De upplysningar som gäldenären lämnar är i regel centrala för tillgångs- utredningen (se 14 §). Förfrågningar till banker, försäkringsbolag, arbets- givare och andra tredje män är vedertagna utredningsmetoder (se 15 §). Även samverkan med andra myndigheter är en naturlig del. Sådan sam- verkan kan ske på olika sätt, t.ex. i form av förfrågningar till andra myndigheter om en viss gäldenärs inkomstförhållanden. Kronofogde- myndigheten kan även delta när en annan myndighet genomför en åtgärd inom ramen för sin verksamhet, t.ex. kontroller som Polismyndigheten eller Tullverket genomför. I de allra flesta fall får sådan samverkan anses vara befogad. Det kan vara befogat att Kronofogdemyndigheten ägnar sig åt viss spaning på allmän plats. Systematisk eller dold spaning bör dock sällan vara befogad. När Kronofogdemyndigheter genomför utrednings- åtgärder i ett enskilt fall med stöd av paragrafen måste det krav på proportionalitet som framgår av 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900) iakttas.

Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad.

Övriga ändringar är endast språkliga.

29

Prop. 2021/22:197 Upplysningsplikt

14 § Gäldenären är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet.

Kronofogdemyndigheten får förelägga gäldenären att ge in en förteckning över sina tillgångar. Vid behov får myndigheten förordna en lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen.

Kronofogdemyndigheten får också förelägga gäldenären att på heder och sam- vete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i en förteckning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gäldenärens skyldighet att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I första stycket görs två tillägg för att förtydliga gäldenärens uppgifts- skyldighet. Det anges att gäldenären ska lämna uppgifterna inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Vilken frist som Kronofogde- myndigheten bör sätta beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan bl.a. vara av betydelse om gäldenären behöver göra omfattande efter- forskningar och sammanställningar för att lämna uppgifterna och vilka förutsättningar gäldenären har att fullgöra upplysningsplikten. Vidare anges att gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter som Kronofogde- myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet. Kronofogde- myndigheten har ingen skyldighet att lämna en förklaring till varför en viss uppgift efterfrågas men är inte förhindrad att göra det.

Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad.

Övriga ändringar är endast språkliga.

15 § Tredje man är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer

– uppge huruvida gäldenären har en fordran hos eller något annat mellan- havande med honom eller henne , som kan vara av betydelse för bedömningen av i vilken utsträckning gäldenären har utmätningsbar egendom, och

– lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tredje mans skyldighet att lämna upplysningar till Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Paragrafen ändras för att tydliggöra upplysningsplikten. Kronofogdemyndigheten ges en uttrycklig rätt att ange en viss tid inom

vilken tredje man ska lämna upplysningar. Hur lång frist som bör ges får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Av betydelse kan vara om det krävs att den tredje mannen gör omfattande efterforskningar och sammanställningar för att lämna uppgifterna och vilka förutsättningar han eller hon har att fullgöra upplysningsplikten.

Det förtydligas att det är Kronofogdemyndigheten som har att bedöma om en viss uppgift kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Ett föreläggande ska alltså följas även om den tredje mannen inte delar bedömningen att uppgifterna kan ha betydelse för utredningen.

30

Kronofogdemyndigheten kan lämna en förklaring till varför en viss Prop. 2021/22:197 uppgift efterfrågas men har ingen skyldighet att göra det.

Genom hänvisning i 16 kap. 13 § tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

6 kap. Säkerställande av utmätning

Biträde av Polismyndigheten

12 a § Om egendom som har påträffats i Polismyndighetens verksamhet utmäts, får Kronofogdemyndigheten begära biträde av Polismyndigheten för att ta egen- domen i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska tas i förvar enligt 12 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Kronofogdemyndig- hetens möjlighet att få biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt lös egendom i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Utmätt egendom ska säkerställas (1 §). Kronofogdemyndigheten har enligt förevarande paragraf rätt att få biträde av Polismyndigheten för att säkerställa lös egendom genom att ta den i förvar. Andra former av säker- ställande än förvar, såsom märkning och försegling, kan inte ske med stöd av denna paragraf.

Möjligheten till biträde finns i de fall då lös egendom påträffas inom ramen för Polismyndighetens verksamhet. Det kan t.ex. röra sig om värde- saker som en person har med sig vid ett förhör eller kontanter som påträffas vid en trafikkontroll. Kravet på att det ska röra sig om egendom som myndigheten träffar på i sin verksamhet innebär ett krav på att egendomen finns till hands, dvs. att egendomen är tillgänglig så att den kan tas i förvar. Paragrafen fyller en funktion främst då egendomen inte redan av andra skäl ska tas om hand av Polismyndigheten. Om egendomen har tagits om hand och därmed finns i Polismyndighetens besittning, t.ex. som ett beslag, finns det i regel inget behov av biträde för att säkerställa egen- domen utan säkerställande kan ske genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att egendomen inte får lämnas ut till någon annan än Kronofogde- myndigheten (7 § andra stycket).

Kronofogdemyndigheten kan begära biträde även i den situation då utmätning inte kan ske genast men Kronofogdemyndigheten beslutar att egendomen ska tas i provisoriskt förvar enligt 12 §.

För att biträde enligt paragrafen ska aktualiseras krävs att Kronofogde- myndigheten, efter att egendomen påträffats, har beslutat om utmätning eller provisorisk åtgärd, vilket i sin tur i regel innebär att Polismyndigheten först har haft anledning att underrätta Kronofogdemyndigheten om den påträffade egendomen.

Genom hänvisning i 16 kap. 13 och 16 §§ tillämpas paragrafen även beträffande verkställighet av beslut om kvarstad.

31

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

32

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa- tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred- ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings- rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono- fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verkningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre över- klaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelse- förloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonven- tionen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att mot- stående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsökningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

33

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings- förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknik- neutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne- utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads- nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneutmätningsförfarandet.

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag förväntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekono- miskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borge- närskollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för- behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kostnadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

34

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallag- stiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De all-

männa målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skillnaderna i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Merparten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fortfarande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantags- bestämmelser för mål som handläggs enligt indrivningslagen.

Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft

Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltnings- myndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig-

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

35

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet också förbättras.

Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig fordran som kräver omedelbar indrivning.

Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstols- process eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar. Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överens- kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist. Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myn- dighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incita- ment för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställig- het är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är fri- villiga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att Krono- fogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att parterna går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en överens- kommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parterna att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.

36

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Krono-

Prop. 2021/22:197

fogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett

Bilaga 1

särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband

med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder.

En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och

underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De

samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställig-

hetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart

fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för

Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan fri-

göra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan

kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden

minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med

att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad myndighetssamverkan

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte

mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systema-

tiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten

och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag

leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsöknings-

förfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi

föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informations-

utbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som

betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom.

För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för

Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar

egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan.

Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla

den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en

utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten

eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndig-

heten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egen-

domen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska

kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen

innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara

omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om

ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogdemyndig-

heten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra

myndigheter i större utsträckning än i dag.

Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distans-

utmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om

besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför

risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en

myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och

därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en

sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förläng-

ningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är

37

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Krono- fogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag gällande besittningskravet.

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysnings- skyldigheten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter samverkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogde- myndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta infor- mation med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka tillgångsutredningen

Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar

varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för

första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogde-

myndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten

ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för

Kronofogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen

ska Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gälde-

närens inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogde-

myndigheten använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att

38

verksamheten ska vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst

utrymme att vara kreativ och använda mindre vanliga metoder när

Prop. 2021/22:197

omständigheterna kräver det. Det måste därför vara upp till Kronofogde-

Bilaga 1

myndigheten att avgöra vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att

vidta i det enskilda fallet. I denna bedömning måste Kronofogdemyndig-

heten förutom effektivitetsskäl och integritetsskäl också beakta om en

åtgärd är proportionerlig. Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters

resurser ska användas på bästa sätt. Bedömer Kronofogdemyndigheten att

en åtgärd kan antas bli utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga

den utan rättslig prövning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att

Kronofogdemyndigheten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad.

Om Kronofogdemyndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att

vidta en viss åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogde-

myndighetens beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogde- myndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogde- myndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löne- utmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk

så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär.

39

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndig- heten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas fram- ställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens handläggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl gäldenärs- som borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och domstolar.

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo- städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställig- hetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken inne- bär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Kronofogde- myndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

40

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egen- domen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogde- myndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsöknings- förfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutse- barhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undan- tagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verk- ställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gälde-

närens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön

till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till

betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på

detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som

pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning

och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år

1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne-

utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder

kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det

belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år.

Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000

gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000

kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel

41

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

42

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gäldenären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer

Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnads- kostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Krono- fogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genom- fördes.

Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmät- ningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löne- utmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras.

Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normal- belopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre

Prop. 2021/22:197

belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är

Bilaga 1

föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt

300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen

skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande

betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle

pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal-

beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på

400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att

borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor.

Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som

i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i

utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens

meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn,

sjukdom och tandvård.

Anstånd med löneutmätningen

Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst

sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick

gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan

löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogde-

myndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen

pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag

relativt begränsad.

Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas

anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny

beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom

eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi

klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska

omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att

Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har

pågått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en

bedömning av behoven i det enskilda fallet.

Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att

löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att

borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår

bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under

löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska

konsekvenser för borgenärskollektivet.

Proportioneringsprincipen lagfästs

Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller

sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska

förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings-

princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna

råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar

efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att

deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att

proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-

43

Prop. 2021/22:197

hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör proportio-

Bilaga 1

neringsprincipen lagfästas.

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med

tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat

utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt

är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast

egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att

avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare.

År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Krono-

fogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en

avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning

som dock inte verkställdes av olika skäl.

Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför

viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar

avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom

måste tillgodoses.

För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen

fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt

förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant

förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter

att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogde-

myndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids över-

lämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom föreskriven

tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får verkställas

innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om återvinning kan

domstol meddela inhibition.

Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha

fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas

ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att

gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet

för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att

särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem

om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör

44

tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser

Prop. 2021/22:197

också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda.

Bilaga 1

Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid

underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa

framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att

Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit

underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta

socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna

arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning

av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Krono- fogdemyndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

45

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni- seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivnings- förfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssamman- träden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmo- niseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis

försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogde-

myndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under

hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än

Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings-

förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i

utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna-

46

der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

Beneficiereglerna moderniseras

Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda är det ändå inte säkert att all egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Egendomen kan vara undantagen på grund av dess särskilda beskaffenhet, på grund av en särskild föreskrift eller på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom.

Reglerna om beneficium fungerar i huvudsak bra. Vissa ord och uttryck som används är emellertid ålderdomliga och omoderna. Vi föreslår en anpassning till dagens språkbruk och samhällsförhållanden.

I dagens samhälle är sparande i t.ex. värdepappersfonder och i mark- nadsnoterade aktier vanligt och har blivit en sparandeform som för många har ersatt sparande på bankkonto. Det finns därför inte längre någon anledning att i beneficiehänseende skilja på sparande på bankkonto och sparande i andra sparandeformer där sparandet enkelt går att omvandla till pengar.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 1

Inga privaträttsliga handlingar ska kunna verkställas direkt

I dag finns det vissa privaträttsliga handlingar som är direkt verkställbara. Reglerna i lagen (1933:269) om ägofred och lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled tillämpas sällan eller i princip aldrig medan reglerna i rennäringslagen (1971:437) används i viss utsträckning. Knappt 2 000 utsökningsmål årligen avser indrivning med stöd av debiteringslängder från samfällighetsföreningar. Förklaringen till den direkta verkställigheten är att det allmännas uppgifter och befogenheter lagts över på ett privaträttsligt subjekt som inte fritt kan välja sina gäldenärer. Regleringen är enkel och kostnadseffektiv för samfällighetsföreningarna men innebär merarbete för Kronofogdemyndigheten och rättsosäkerhet för gäldenären. Vi har funnit att nackdelarna överväger fördelarna och att samfällighetsföreningar precis som andra borgenärer med privaträttsliga fordringar ska ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid domstol för att få sin fordran fastställd. Först därefter ska fordringen kunna drivas in.

47

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16 §§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12 kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17 kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser

Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser

Kap. 4 – Utmätning

Kap. 5 – Undantag från utmätning

Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

48

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.

Prop. 2021/22:197

Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.

Bilaga 2

Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt

fordran m.m.

Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp

Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

Kap. 12 – Försäljning av fast egendom

Kap. 13 – Redovisning av pengar

Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m.

Kap. 15

– Avhysning

Kap. 16

– Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande

Kap. 17

– Kostnader

Kap. 18

– Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Krono- fogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner

1. Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2. Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3. Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

49

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

5. Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6. Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av ut- mätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7. Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8. Sökande: Den som begär utsökning.

9. Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10. Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11. Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12. Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan hand- läggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1) domstols dom, utslag eller beslut,

2) medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

50

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings-

Prop. 2021/22:197

föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

Bilaga 2

som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4) förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5) strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6) skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7) skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3– 19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som inne- fattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1. nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2. som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kredit- marknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3. när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 5 §

Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet

förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat

beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.

51

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot hovrättens beslut.

2 kap. 6 §

En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning.

Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga kraft.

2 kap. 7 §

En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får verkställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.

2 kap 8 §

Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat.

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol

2 kap. 9 §

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.

Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

2 kap. 10 §

Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 11 §

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av

ett europeiskt betalningsföreläggande.

52

Förvaltningsmyndighets beslut

Prop. 2021/22:197

2 kap. 12 §

Bilaga 2

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga

kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får

beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.

Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tilläm-

pas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och

avgifts- och sanktionsförelägganden

2 kap. 13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och

sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har

fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag

2 kap. 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt

äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make

för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om

makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans

och fortfarande inte bor tillsammans.

Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att

verkställighet inte får ske tills vidare.

Skiljedom

2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1. tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens-

kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

53

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

2 kap. 16 §

Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

2 kap. 17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

2 kap. 18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skilje- domen förs.

Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för underrätts- domar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verk- ställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om skiljedomen hade upphävts.

54

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

2 kap. 19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått laga kraft.

Invändningar mot verkställighet 2 kap. 20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verk- ställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske.

Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Krono- fogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder.

Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det är möjligt.

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som

Prop. 2021/22:197

avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.

Bilaga 2

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs 2 kap. 21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska utmätningen genast återgå.

I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran åter- ställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser Ansökan m.m.

3 kap. 1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före- skrifter om hur ansökan görs.

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Kronofogdemyndigheten.

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

3 kap. 2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs.

Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

55

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

3 kap. 3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

3 kap. 8 §

Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller

henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon

har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars

läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-

56

sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången

Prop. 2021/22:197

av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde-

Bilaga 2

myndigheten sätta ut ny tid.

I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §

rättegångsbalken.

3 kap. 9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förut-

sättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Det-

samma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte

ska bifallas.

Frivillig överenskommelse

3 kap. 10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig

överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet

och övriga omständigheter.

Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en

överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och

plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten

kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller

ljud- och bildöverföring.

Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en

frivillig överenskommelse.

Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman-

träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det upp-

kommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.

Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att

parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge

anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och

anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

3 kap. 11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs.

Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst

tretusen kronor.

Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får

föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör

sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före-

läggas honom eller henne.

3 kap. 12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som

enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas

att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

57

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

3 kap. 13 §

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut.

Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

3 kap. 14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.

3 kap. 15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel 3 kap. 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaran- den eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut.

Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföre- läggande.

3 kap. 17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör ute- varon inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om för- svarare och om rättegångskostnader i brottmål.

58

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att

Prop. 2021/22:197

pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad.

Bilaga 2

Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att

den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i

målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt

denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt-

ning av misstänkt.

3 kap. 18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det

behövs för att verkställighet ska kunna ske.

Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får

handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt.

Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens

frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till

innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan

antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda

skäl.

Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat

med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot

person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den

mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

3 kap. 19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs.

Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill

föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas

när den är uppenbart obehövlig.

3 kap. 20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsö-

kas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut

vitet, har fått laga kraft.

Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut

överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av

en domstol.

3 kap. 21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende

innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om

det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig

innan rättelse sker.

59

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

3 kap. 22 §

Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist 3 kap. 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndig- heten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk.

Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

3 kap. 24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten.

Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas.

Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

3 kap. 25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Krono- fogdemyndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångs- balken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller

9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmän- het är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt

18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första

stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet.

I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

60

Ställande av säkerhet m.m.

Prop. 2021/22:197

3 kap. 26 §

Bilaga 2

Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller

företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den

ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säker-

heten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den

prövas av Kronofogdemyndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får

utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten

ska avse godtas.

Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

3 kap. 27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap.

21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den

ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om

säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egen-

dom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företags-

hypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

3 kap. 28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säker-

het.

Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta

3 kap. 29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före

förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig

ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre

än fem procent.

3 kap. 30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas

tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna

utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 §

räntelagen för tiden därefter.

Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till

pengarna att de inte har betalats tillbaka.

Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

61

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

3 kap. 31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats.

Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §.

I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas företräds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom

3 kap. 32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

3 kap. 33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

3 kap. 34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

3 kap. 35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.

Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

3 kap. 36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

62

4 kap. Utmätning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §

Utmätning får äga rum när

Utmätning får ske när verk-

verkställighet som avser betal-

ställighet som avser betalnings-

ningsskyldighet är medgiven en-

skyldighet är medgiven

enligt

ligt 3 kap. Utmätning får också ske

2 kap. Utmätning får också ske när

när Kronofogdemyndigheten enligt

Kronofogdemyndigheten

enligt

särskild bestämmelse i denna balk

särskild bestämmelse i denna balk

får utsöka fordran eller kostnad.

får utsöka fordran eller kostnad.

4 kap.

1 a § 1

Utmätning på grund av att

Utmätning på grund av att

gäldenären enligt lag på särskilda

svaranden enligt lag på särskilda

tider

skall

betala

underhållsbidrag

tider

ska

betala

underhållsbidrag

till make, förutvarande make, eget

till make, förutvarande make, eget

barn eller annans barn skall avse

barn eller annans barn ska avse

samtliga bidrag som är förfallna

samtliga bidrag som är förfallna

vid

verkställighetstillfället.

Sö-

vid

verkställighetstillfället.

Sö-

kanden kan dock begära att verk-

kanden kan dock begära att verk-

ställigheten

skall

begränsas

till

ställigheten ska

begränsas

till

vissa bidragsbelopp.

vissa bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske för

Utmätning får inte ske för

preskriberade underhållsbidrag en-

preskriberade

underhållsbidrag

ligt äktenskapsbalken och för-

enligt äktenskapsbalken och för-

äldrabalken.

äldrabalken.

4 kap.

3 § 2

Utmätning skall ske endast om

Utmätning ska ske endast om

det belopp som kan beräknas flyta

det belopp som kan beräknas flyta

in, efter avdrag för kostnader som

in, efter avdrag för kostnader som

uppkommer efter utmätningen, ger

uppkommer efter utmätningen, ger

ett överskott som gör åtgärden

ett överskott som gör åtgärden

försvarlig.

försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör

Av utmätningsbar egendom bör

i första hand tagas i anspråk sådan

i första hand tas i anspråk sådan

tillgång som kan användas till

tillgång som kan användas till

fordringens betalning med minsta

fordringens betalning med minsta

kostnad,

förlust

eller annan

kostnad,

förlust eller annan

olägenhet för gäldenären , om ej

olägenhet för svaranden , om inte

annat följer av 4–6 §§.

annat följer av 4–6 §§.

1 SFS senaste lydelse 1995:298.

2 SFS senaste lydelse 1993:1650.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

63

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

4 kap. 4 §

Sökande, vars fordran är för-

Om särskild förmånsrätt gäller i

enad med särskild förmånsrätt,

viss egendom ska den egendomen

har rätt att i första hand få ut-

utmätas för den förmånsberättigade

mätning av egendom vari för-

fordran om det kan ske.

månsrätten gäller. Annan tillgång

får ej utmätas för fordringen, om

det är till skada för annan sök-

ande, såvida ej utmätning sker på

villkor att betalning i första hand

skall utgå ur den egendom vari

förmånsrätten gäller.

4 kap.

5 §

Registrerat

skepp,

registrerat

Registrerat

skepp,

registrerat

luftfartyg, intecknade

reservdelar

luftfartyg, intecknade

reservdelar

till luftfartyg eller fast egendom får

till luftfartyg , fast egendom eller

endast om sökanden begär det

bostadsrätt eller annan jämförbar

utmätas för fordran som ej är

andel

som medför

nyttjanderätt

förenad med särskild förmånsrätt i

till bostad får endast om sökanden

egendomen.

begär det utmätas för fordran som

inte är förenad med särskild för-

månsrätt i egendomen.

4 kap.

9 § 3

Kronofogdemyndigheten

skall i

Kronofogdemyndigheten ska i

den utsträckning som behövs med

den utsträckning som behövs med

hänsyn till

ansökans innehåll,

hänsyn

till

ansökans

innehåll,

tillkommande

uppgifter,

gälde-

tillkommande uppgifter, svaran-

närens förhållanden och omständig-

dens förhållanden och omständig-

heterna i övrigt utreda gälde-

heterna i övrigt utreda svarandens

närens anställnings- och inkomst-

anställnings-

och

inkomst-

förhållanden samt undersöka om

förhållanden samt undersöka om

gäldenären

har utmätningsbar

svaranden

har

utmätningsbar

egendom.

egendom.

4 kap.

9 a § 4

Om gäldenären enligt utred-

Om svaranden enligt utred-

ningen saknar tillgångar till full

ningen saknar tillgångar till full

betalning av utmätningsfordringen,

betalning

av

utmätningsford-

skall

Kronofogdemyndigheten

ringen,

ska

Kronofogdemyndig-

snarast

underrätta sökanden och

heten snarast underrätta sökanden

gäldenären om detta. Sökanden

och

svaranden

om

detta.

64

3 SFS senaste lydelse 2007:277.

4 SFS senaste lydelse 2007:277.

Utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. gäller

i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7–9 §§.

skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- heten avser att vidta senare under målets handläggning.

Sökanden

ska också underrättas

Prop. 2021/22:197

om vilka

utredningsåtgärder som

Bilaga 2

myndigheten avser att vidta senare

under målets handläggning.

4 kap.

9 b § 5

Om gäldenären under hand-

Om svaranden under hand-

läggningstiden försätts i konkurs,

läggningstiden försätts

i konkurs,

skall målets handläggning avbrytas.

ska målets handläggning avbrytas.

Gäller målet en fordran med panträtt

Gäller målet en fordran med panträtt

i viss egendom, följer det av 3 kap.

i viss egendom, följer det av 3 kap.

7 § konkurslagen (1987:672) att det

7 § konkurslagen (1987:672) att det

skall handläggas vidare i den del

ska handläggas vidare i den del som

som avser utmätning i egendomen.

avser

utmätning i

egendomen.

Pågår löneutmätning gäller 7 kap.

Pågår

löneutmätning gäller 7 kap.

19 §.

19 §.

Egendom som har utmätts före

Egendom som har utmätts före

konkursen får säljas och influtna

konkursen får säljas och pengar

medel redovisas i den utsträckning

redovisas i den utsträckning som

som följer av 3 kap. 8 § konkurs-

följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.

lagen. Detsamma gäller för åtgärder

Detsamma gäller för åtgärder mot

mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4 kap. 10 § 6

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de hand- lingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.

4 kap. 11 § 7

Har två eller flera sökt utmät-

Har två eller flera sökt utmät-

ning mot samma gäldenär , skall

ning mot samma svarande , ska

5 SFS senaste lydelse 2007:277.

6 SFS senaste lydelse 2007:277.

7 SFS senaste lydelse 1995:298.

65

Utmätning får ske utan hinder av att svaranden inte är när- varande, om det inte behövs att han eller hon får tillfälle att yttra sig vid förrättningen.

Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen ska ske så tidigt att svaranden kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken brådskande, behöver svaranden inte under- rättas. Underrättelse behövs inte heller, om svaranden saknar känd hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

Bestämmelserna i första och andra stycket ska inte tillämpas i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om Kronofogdemyndigheten har av- brutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen i den lagen.

4 kap.

12 §

Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken eljest bråd- skande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig

4 kap.

13 §

Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrätt- ningen.

66

Tredje man är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndig- heten bestämmer lämna de upp- lysningar som Kronofogdemyndig- heten bedömer kan vara av be- tydelse för utredning om svaran- dens tillgångar angående svaran- dens fordran hos eller annat eko- nomiskt mellanhavande med honom eller henne.

Svaranden är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndig- heten bestämmer lämna de upp- gifter om sina tillgångar som be- hövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan förelägga svaranden att inge för- teckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda svaran- den vid upprättande av förteck- ningen.

Svaranden kan också före- läggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4 kap. 14 §

Gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteck- ning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen.

Gäldenären kan också åläggas att på heder och samvete skrift- ligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4 kap. 15 §

Tredje man är skyldig att uppge huruvida gäldenären har fordran hos honom eller annat mellan- havande med honom, som kan vara av betydelse för bedömning i vad mån gäldenären har utmät- ningsbar egendom, samt att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet.

4 kap.

15 a §

Det som anges i 14 och 15 §§ gäller också upplysningar om svar- andens tillgångar samt fordringar och ekonomiska mellanhavanden i utlandet.

4 kap.

15 b § Kronofogdemyndigheten får vid-

ta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda svarandens tillgångar.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

67

Svaranden anses vara ägare till lös egendom som han eller hon har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra svaranden , om denne är inskriven

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör svaranden eller om han eller hon enligt 18 eller 19 § ska anses vara ägare.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

68

Som ett led i att utreda till- gångar får Kronofogdemyndig- heten

1. göra kontroller i offentliga register, och

2. samverka och utbyta infor- mation med andra myndigheter i syfte att utmätningsbara tillgångar ska kunna utmätas innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

15 c §

De myndigheter som regeringen bestämmer ska samverka och ut- byta information med Kronofogde- myndigheten i syfte att identifiera och utmäta utmätningsbara till- gångar som myndigheten har i sin besittning innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap. 16 §

Bestämmelser om förhör med

Bestämmelser om förhör med

gäldenären eller tredje man och

svaranden eller tredje man och om

om tvångsmedel i samband med

tvångsmedel i samband med att

att upplysningar begärs av gälde-

upplysningar begärs av svaranden

nären eller tredje man finns i

eller tredje man finns i 3 kap. 11–

2 kap. 10–16 §§.

17 §§.

4 kap. 17 §

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare.

4 kap. 18 §

Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra gäldenären , om denne är inskri-

ven som ägare och det ej framgår

som ägare och det inte framgår att

att egendomen tillhör annan.

egendomen tillhör annan.

4 kap. 19 §

Om gäldenären är gift och

Om svaranden är gift och

varaktigt

sammanbor

med

sin

varaktigt

sammanbor

med

sin

make och de har lös egendom i sin

make och de har lös egendom i sin

gemensamma

besittning, anses

gemensamma

besittning, anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

om

enligt

lagen

(1904:48

s. 1)

om

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Det-

andre eller någon annan. Det-

samma

gäller,

när gäldenären

samma

gäller,

när

svaranden

varaktigt sammanbor med annan

varaktigt sammanbor med annan

under

äktenskapsliknande

för-

under

äktenskapsliknande

för-

hållanden.

hållanden.

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

som avses i första stycket har lös

egendom

i

sin gemensamma

egendom

i

sin gemensamma

besittning,

får

egendomen

eller

besittning,

får

egendomen

eller

andel däri utmätas endast om det

andel däri utmätas endast om det

framgår

att

egendomen

eller

framgår

att

egendomen

eller

andelen tillhör gäldenären .

andelen tillhör svaranden .

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

4 kap. 20 §

Utmäts lös egendom enligt 17,

Utmäts lös egendom enligt 17,

18 eller 19 § trots att tredje man

18 eller 19 § trots att tredje man

har påstått bättre rätt till egen-

har påstått bättre rätt till egen-

domen, skall Kronofogdemyndig-

domen, ska Kronofogdemyndig-

heten, om skäl föreligger, före-

heten, om skäl föreligger, förelägga

lägga tredje mannen att inom en

tredje mannen att inom en månad

månad från det att föreläggandet

från det att föreläggandet delgavs

delgavs honom väcka talan i saken

honom eller henne väcka talan i

mot sökanden och gäldenären .

saken mot sökanden och svaran-

Detsamma gäller, om tredje man

den . Detsamma gäller, om tredje

påstår bättre rätt först sedan

man påstår bättre rätt först sedan

utmätning har skett.

utmätning har skett.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

69

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

70

Efterkommer tredje man ej före-

Följer tredje man inte före-

läggandet, har han förlorat sin rätt

läggandet, har han eller hon för-

mot sökanden, om ej denne inom

lorat sin rätt mot sökanden, om

den angivna tiden har väckt talan i

inte denne inom den angivna tiden

saken mot tredje mannen.

har väckt talan i saken mot tredje

mannen.

4 kap. 21 §

Sedan utmätt lös egendom har

Sedan utmätt lös egendom har

sålts eller utmätt fordran har

sålts eller utmätt fordran har

drivits in, gäller 20 § beträffande

drivits in, gäller 20 § beträffande

rätten till influtna medel , om ej

rätten till pengarna , om inte tredje

tredje mannen efter föreläggande

mannen efter föreläggande har

har förlorat sin rätt mot sökanden.

förlorat sin rätt mot sökanden.

4 kap. 22 §

Kan viss lös egendom ej ut-

Kan viss lös egendom inte ut-

mätas enligt 17–19 §§ men före-

mätas enligt 17–19 §§ men före-

ligger sannolika skäl att egen-

ligger sannolika skäl att egen-

domen tillhör gäldenären , får

domen tillhör svaranden , får

egendomen utmätas med förbehåll

egendomen utmätas med förbehåll

för tredje mans rätt.

för tredje mans rätt.

Kronofogdemyndigheten

skall ,

Kronofogdemyndigheten ska , om

om det ej av särskilda skäl är

det inte av särskilda skäl är

obehövligt, förelägga sökanden att

obehövligt, förelägga sökanden att

inom en månad från det att

inom en månad från det att

föreläggandet delgavs

honom

föreläggandet delgavs honom eller

väcka talan i saken mot tredje

henne väcka talan i saken mot

mannen. Efterkommer sökanden

tredje mannen. Följer sökanden

ej föreläggandet, skall utmät-

inte föreläggandet, ska utmätningen

ningen hävas, om ej tredje mannen

hävas, om inte tredje mannen inom

inom den angivna tiden har väckt

den angivna tiden har väckt talan i

talan i saken mot sökanden.

saken mot sökanden.

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

4 kap. 23 §

Har fordran eller annan rättighet

Har fordran eller annan rättighet

blivit utmätt och råder ovisshet om

blivit utmätt och råder ovisshet om

fordringens eller

rättighetens

fordringens

eller rättighetens

bestånd, skall Kronofogdemyndig-

bestånd, ska

Kronofogdemyndig-

heten, om skäl föreligger, förelägga

heten, om skäl föreligger, förelägga

sökanden att inom en månad från

sökanden att inom en månad från

det att

föreläggandet delgavs

det att föreläggandet delgavs

honom väcka talan i saken mot

honom eller henne väcka talan i

tredje

mannen.

Efterkommer

saken mot tredje mannen. Följer

sökanden ej föreläggandet, skall

sökanden inte föreläggandet, ska

utmätningen hävas, om ej tredje

utmätningen hävas, om inte tredje

mannen inom den angivna tiden

mannen inom den angivna tiden

har väckt talan i saken mot

har väckt talan i saken mot

sökanden.

sökanden.

Första stycket gäller även när

Första stycket gäller även när

ovissheten i fall som avses i 2 §

ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt

andra stycket rör i vad mån utmätt

pantbrev eller annan intecknings-

pantbrev eller annan intecknings-

handling utgör säkerhet för fordran.

handling utgör säkerhet för fordran.

4 kap. 24 §

Fast egendom får utmätas, om

Fast egendom får utmätas, om

det framgår att egendomen tillhör

det framgår att egendomen tillhör

gäldenären . Har gäldenären lag-

svaranden . Har svaranden lagfart

fart på egendomen, får utmätning

på egendomen, får utmätning ske,

ske, om det ej framgår att egen-

om det inte framgår att egen-

domen tillhör annan.

domen tillhör annan.

4 kap. 25 §

När överlåtelse av fast egendom

När överlåtelse av fast egendom

beror av villkor som ännu ej är

beror av villkor som ännu inte är

uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att

uppfyllt,

hindrar inte

överlåtelsen

egendomen utmäts för fordran hos

att egendomen utmäts för fordran

överlåtaren. Utmätningen

om-

hos

överlåtaren. Utmätningen

fattar i sådant fall även över-

omfattar i sådant fall även över-

låtarens rätt mot den som har för-

låtarens rätt mot den som har för-

värvat egendomen. Uppfylls vill-

värvat egendomen. Uppfylls vill-

koret, gäller utmätningen därefter

koret, gäller utmätningen därefter

endast

överlåtarens

rätt

mot

endast

överlåtarens

rätt

mot

förvärvaren.

förvärvaren.

Utmätning av fast egendom får

Utmätning av fast egendom får

även äga rum för fordran hos den

även ske för fordran hos den som

som har

förvärvat egendomen,

har

förvärvat egendomen,

fastän

fastän hans förvärv beror av

hans eller hennes förvärv beror av

villkor.

Återgår hans

förvärv,

villkor. Återgår hans eller hennes

omfattar

utmätningen

därefter

förvärv,

omfattar

utmätningen

endast den rätt som han i sådant

därefter endast den rätt som han

fall har mot den som överlät egen-

eller hon i sådant fall har mot den

domen.

som överlät egendomen.

4 kap. 27 § 8

Har domstol eller Kronofogde-

Har domstol eller Krono-

myndigheten fastställt att förfallen

fogdemyndigheten

fastställt

att

fordran skall utgå med särskild

förfallen fordran

ska utgå

med

8 SFS senaste lydelse 2006:672.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

71

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

72

förmånsrätt

i registrerat skepp,

särskild förmånsrätt i registrerat

registrerat

luftfartyg, intecknade

skepp, registrerat luftfartyg, in-

reservdelar till luftfartyg eller fast

tecknade reservdelar till luftfartyg

egendom anses egendomen ome-

eller fast egendom anses egen-

delbart utmätt.

domen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte

Denna verkan förfaller, om inte

försäljning begärs hos Krono-

försäljning begärs hos Krono-

fogdemyndigheten inom två må-

fogdemyndigheten inom två må-

nader från det att beslutet eller

nader från det att beslutet eller

utslaget vann laga kraft. Utmät-

utslaget fick laga kraft. Utmät-

ningsverkan förfaller dessutom om

ningsverkan förfaller dessutom om

borgenären

hos Kronofogdemyn-

sökanden hos Kronofogdemyn-

digheten anmäler att han inte

digheten anmäler att han eller hon

kommer att begära försäljning.

inte kommer att begära för-

säljning.

4 kap. 28 §

Medel vilka gäldenären betalar

Pengar som svaranden betalar

till Kronofogdemyndigheten i

till Kronofogdemyndigheten i an-

anhängigt mål anses omedelbart

hängigt mål anses omedelbart

utmätta i målet, om betalningen ej

utmätta i målet, om betalningen

har skett med villkor som strider

inte har skett med villkor som

häremot.

strider häremot.

4 kap. 29 §

När utmätning har beslutats, får

När utmätning har beslutats, får

gäldenären ej till skada för sökan-

svaranden inte till skada för

den

förfoga

över

egendomen

sökanden förfoga över egen-

genom överlåtelse eller på annat

domen genom överlåtelse eller på

sätt, om ej Kronofogdemyndig-

annat sätt, om inte Kronofogde-

heten efter hörande av sökanden

myndigheten

efter

hörande av

medger det av särskilda skäl.

sökanden medger det av särskilda

skäl.

Första stycket utgör ej hinder

Första stycket utgör inte hinder

mot pantsättning av pantbrev eller

mot pantsättning av pantbrev eller

annan

inteckningshandling

som

annan

inteckningshandling

som

gäller i egendomen. Om förbud

gäller i egendomen. Om förbud

mot pantsättning av sådan hand-

mot pantsättning av sådan hand-

ling när den har tagits i förvar av

ling när den har tagits i förvar av

kronofogdemyndigheten

finns

Kronofogdemyndigheten

finns

bestämmelser i 6 kap. 5 § och

bestämmelser i 6 kap. 5 § och

12 kap. 5 §.

12 kap. 5 §.

Om nyttjandet av utmätt egen-

Om nyttjandet av utmätt egen-

dom m.m. finns bestämmelser i

dom m.m. finns bestämmelser i

6 kap. 4 §

andra

stycket

och

6 kap.

4 §

andra

stycket

och

12 kap. 6–10 §§.

12 kap. 6–10 §§.

4 kap. 33 § 9

Om det genom rättegång eller

Om det genom rättegång eller

på annat sätt blir utrett att utmätt

på annat sätt blir utrett att utmätt

egendom tillhörde

tredje

man,

egendom tillhörde tredje man, ska

skall

utmätningen hävas,

såvida

utmätningen hävas,

såvida inte

inte

tredje

mannen

efter

tredje mannen efter föreläggande

föreläggande har förlorat sin rätt

har förlorat sin rätt mot sökanden.

mot

sökanden. Har

egendomen

Har

egendomen

sålts,

gäller

sålts, gäller hävandet av utmät-

hävandet av utmätningen

endast

ningen endast rätten till influtna

rätten till inbetalda pengar .

medel .

Utmätningen skall också hävas,

Utmätningen

ska

också hävas,

om

försäljning

av

egendomen

om

försäljning

av

egendomen

eller indrivning av utmätt fordran

eller indrivning av utmätt fordran

inte kan antas ge ett överskott som

inte kan antas ge ett överskott som

gör åtgärden försvarlig.

gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

5 kap. 1 §

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler, husgeråd och annan utrustning , i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3. arbetsredskap och annan ut- rustning som behövs för gälde- närens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,

4. föremål med sådant över- vägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart obilligt att taga egen- domen i anspråk,

5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till svarandens personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler, husgeråd och annan utrustning som är vanligt före- kommande i ett hem ,

3. arbetsredskap och annan utrustning som behövs för svar- andens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till skäligt värde,

4. föremål med sådant över- vägande personligt värde för svaranden att det måste anses uppenbart obilligt att ta egen- domen i anspråk,

5. hyresrätt till lägenhet som behövs för svarandens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

9 SFS senaste lydelse 2007:277.

73

När svaranden har familj, be- stäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver.

Om svaranden eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av allvarlig funktionsnedsätt- ning eller allvarlig sjukdom, ska det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till svar- andens skuldbörda.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

6. bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter ,

i den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta , dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

6.

7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för underhåll åt svaranden , dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

5 kap.

2 §

När gäldenären har familj, be- stäms vad som får undantagas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen brukar eller behöver.

Om gäldenären eller någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gälde- närens skuldbörda.

5 kap.

4 §

Om egendom som avses i 1 § 1–

Om egendom som avses i 1 § 1–

3 har sådant värde att den ej kan

3 har sådant värde att den inte kan

undantagas enligt vad som sägs

undantas enligt vad som sägs där,

där, får utmätning ske med

får utmätning ske med förbehåll

förbehåll att gäldenären efter egen-

att svaranden efter egendomens

domens försäljning skall av den

försäljning ska av den behållna

behållna köpeskillingen få ut visst

köpeskillingen få ut visst skäligt

skäligt belopp för att kunna

belopp för att kunna anskaffa vad

anskaffa vad han behöver i den

han eller hon behöver i den sålda

sålda egendomens ställe.

egendomens ställe.

74

5 kap. 5 §

Egendom, som till följd av sin

Egendom, som till följd av sin

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

gåva eller i testamente eller på

gåva eller i testamente eller på

annan grund som gäller mot envar

annan grund som gäller mot envar

ej får överlåtas, får ej heller ut-

inte får överlåtas, får inte heller ut-

mätas, om ej annat följer av andra

mätas, om inte annat följer av andra

stycket eller av särskild föreskrift.

stycket eller av särskild föreskrift.

Egendom, som gäldenären har

Egendom, som svaranden har

förvärvat på kredit under förbehåll

förvärvat på kredit under förbehåll

om återtaganderätt för kredit-

om återtaganderätt för kredit-

givaren, får utmätas utan hinder av

givaren, får utmätas utan hinder av

att egendomen ej får överlåtas.

att egendomen inte får överlåtas.

5 kap. 6 § 10

Medel , som för särskilt angivet

Pengar , som för särskilt angivet

ändamål har anvisats gäldenären

ändamål

har anvisats svaranden

av staten, kommun eller annan

av staten, kommun eller annan

menighet eller av samfund, stiftel-

menighet eller av samfund, stiftel-

se eller inrättning med allmän-

se eller inrättning med allmän-

nyttigt syfte eller har samlats in

nyttigt syfte eller har samlats in

bland allmänheten, får ej utmätas,

bland allmänheten, får inte ut-

om det strider mot det angivna

mätas, om det strider mot det

ändamålet.

angivna ändamålet.

Sedan medlen har betalats ut,

När pengarna har betalats ut,

gäller förbudet mot utmätning så

gäller förbudet mot utmätning så

länge de hålls avskilda.

länge de hålls avskilda.

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

också medel för begravning som

också pengar för begravning som

tillfaller ett dödsbo på grund av en

tillfaller ett dödsbo på grund av en

försäkring eller en utfästelse av en

försäkring eller en utfästelse av en

arbetsgivare, i den mån beloppet

arbetsgivare, i den mån beloppet

inte överstiger det för dödsåret

inte överstiger det för dödsåret

gällande prisbasbeloppet

enligt

gällande

prisbasbeloppet enligt

lagen (1962:381) om

allmän

socialförsäkringsbalken .

försäkring.

5 kap. 7 §

Skadestånd, som tillkommer

Skadestånd, som

tillkommer

gäldenären med anledning av per-

svaranden med anledning av per-

sonskada, frihetsberövande, falskt

sonskada, frihetsberövande,

falskt

åtal, ärekränkning eller annat så-

åtal, ärekränkning

eller

annan

dant , får ej utmätas medan skade-

kränkning av den personliga inte-

ståndet innestår hos den som skall

griteten , får inte utmätas medan

utge det. Har skadeståndet bestämts

skadeståndet innestår hos den som

10 SFS senaste lydelse 2005:108.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

75

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

76

att utgå som livränta, gäller vad som

ska utge det. Har skadeståndet

har sagts nu rätten till livräntan.

bestämts att utgå som livränta,

gäller vad som har sagts nu rätten till

livräntan.

Sedan skadeståndet har betalats

När skadeståndet har betalats ut,

ut, får vad som hålls avskilt ej

får vad som hålls avskilt inte

utmätas,

om skadeståndet

skall

utmätas,

om skadeståndet

ska

tillgodose

försörjningsbehov

som

tillgodose

försörjningsbehov

som

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

om mindre än två år har förflutit

om mindre än två år har förflutit

från det att medlen betalades ut.

från det att pengarna betalades ut.

5 kap. 8 §

Rätt till pension eller till annan

Rätt till pension eller till annan

livränta än som avses i 7 § får ej

livränta än som avses i 7 § får inte

utmätas i den mån rättigheten

utmätas i den mån rättigheten

behövs för gäldenärens försörjning

behövs för svarandens försörjning

och fullgörande av underhålls-

och fullgörande av underhålls-

skyldighet som åvilar honom. Detta

skyldighet som åvilar honom eller

gäller dock ej , om gäldenären vid

henne . Detta gäller dock inte , om

förvärv av rättigheten har åsidosatt

svaranden vid förvärv av rättig-

tillbörlig hänsyn mot sina borge-

heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn

närer.

mot sina borgenärer.

5 kap. 12 §

Medel som ej får utmätas medan

Pengar som inte får utmätas

de innestår hos annan får ej heller

medan de innestår hos annan får

sedan de har betalats ut utmätas

inte heller sedan de har betalats ut

förrän dagen efter utbetalningen.

utmätas förrän dagen efter utbetal-

ningen.

5 kap. 14 §

Gäldenären skall lämna de

Svaranden ska lämna de upp-

uppgifter som är tillgängliga för

gifter som är tillgängliga för

honom och som behövs för

honom eller henne och som be-

Kronofogdemyndighetens prövning

hövs

för Kronofogdemyndig-

av vad som bör undantagas från

hetens prövning av vad som bör

utmätning. Myndigheten skall för-

undantas från utmätning. Myn-

fara efter vad som är känt eller kan

digheten ska beakta omständig-

utrönas utan omgång.

heter som är kända eller som enkelt

kan utredas.

Kronofogdemyndigheten

får

undanta pengar

från utmätning

även om myndigheten inte har

någon utredning om det faktiska

behovet

när det

är uppenbart

att

pengarna behövs för att tillgodose svarandens behov.

5 kap. 15 §

Anvisar gäldenären viss egen-

Anvisar svaranden viss egen-

dom till utmätning, hindrar be-

dom till utmätning, hindrar be-

stämmelserna om förbud mot

stämmelserna om förbud mot

utmätning i 1–12 §§ ej att egen-

utmätning i 1–12 §§ inte att egen-

domen utmäts, om den kan över-

domen utmäts, om den kan över-

låtas och utmätning ej uppenbart

låtas och utmätning inte uppenbart

strider mot vad som är påkallat av

strider mot vad som är påkallat av

hänsyn till gäldenärens eller hans

hänsyn till svarandens eller hans

familjs behov.

eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6 kap. 8 §

Handling, som ej är nämnd i 2

Handling, som inte är nämnd i 2

eller 5 § men som visar gälde-

eller 5 § men som visar svar-

närens rätt till utmätt egendom

andens rätt till utmätt egendom

eller vars omhändertagande är

eller vars omhändertagande är

påkallat för att hindra förfogande

påkallat för att hindra förfogande

över egendomen eller som behövs

över egendomen eller som behövs

vid nyttjande av denna, får tagas i

vid nyttjande av denna, får tas i

förvar. Detta gäller även om

förvar. Detta gäller även om

handlingen innehas av tredje man.

handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7 kap. 1 § 11

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

gäller i fråga om utmätning av

gäller i fråga om utmätning av

1. arbetstagares lön,

vare

sig

1. arbetstagares lön,

vare

sig

den utgår som tidlön, ackordslön,

den utgår som tidlön, ackordslön,

provision eller annan gottgörelse,

provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbets-

2. annan ersättning för arbets-

insats av gäldenären , om dennes

insats av svaranden , om dennes

ställning är jämförlig med en

ställning är jämförlig med en

arbetstagares,

arbetstagares,

3. periodiskt vederlag för

ut-

3. periodiskt vederlag för

ut-

nyttjande av patent, rätt till litte-

nyttjande av patent, rätt till litte-

rärt eller konstnärligt

verk

eller

rärt eller konstnärligt

verk

eller

11 SFS senaste lydelse 2010:1229.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

77

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

annan sådan rättighet eller för

annan sådan rättighet eller för

överlåtelse av rörelse,

överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension

4. belopp som utgår som pension

eller livränta,

eller livränta,

5. föräldrapenningsförmåner,

5. föräldrapenningsförmåner,

sjukpenning,

rehabiliterings-

sjukpenning,

rehabiliterings-

penning

och

närståendepenning

penning

och

närståendepenning

enligt

socialförsäkringsbalken

enligt

socialförsäkringsbalken

samt annan ersättning som lämnas

samt annan ersättning som lämnas

på grund av sjukdom, smitta,

på grund av sjukdom, smitta,

olycksfall, utbildning, arbetslöshet,

olycksfall, utbildning, arbetslöshet,

värnpliktstjänstgöring eller annan

värnpliktstjänstgöring eller annan

tjänstgöring

som ersätts

med

tjänstgöring

som ersätts

med

samma

eller

liknande förmåner

samma

eller

liknande förmåner

som värnpliktstjänstgöring,

allt i

som värnpliktstjänstgöring,

allt i

den utsträckning ersättningen inte

den utsträckning ersättningen inte

avser att kompensera för särskilt

avser att kompensera för särskilt

angivna kostnader eller ska åter-

angivna kostnader eller ska åter-

betalas.

betalas.

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

är inte tillämpliga när gäldenären

är inte tillämpliga när svaranden är

är dödsbo eller annan juridisk

dödsbo eller annan juridisk person.

person.

7 kap.

5 § 12

Den del av lönen som inte får tas

Kronofogdemyndigheten

ska

i anspråk

genom

utmätning

bestämma hur mycket av lönen

(förbehållsbeloppet) bestäms med

som inte får tas i anspråk genom

ledning av belopp multiplicerade

utmätning (förbehållsbeloppet) .

med ett tal som anger förhållandet

Förbehållsbeloppet består av ett

mellan det allmänna prisläget i

normalbelopp som innefattar alla

oktober närmast

föregående

år

vanliga levnadskostnader, bostads-

och prisläget i oktober 1993

kostnad och sådana särskilda kost-

(normalbelopp).

Beloppen

är

nader som anges i 7 kap. 4 § ut-

43 800 kronor för ensamstående,

sökningsförordningen. Bostadskost-

72 360 kronor för sammanlevande

naden och de särskilda kostnad-

makar och

därmed

jämställda,

erna beräknas särskilt och läggs till

23 240 kronor för varje barn till

normalbeloppet.

och med det kalenderår då barnet

fyller sex år och 26 750 kronor för

tid därefter.

Normalbeloppen

skall anses

Normalbeloppet bestäms

med

innefatta alla vanliga levnads-

ledning av belopp multiplicerade

kostnader utom

bostadskostnad,

med 
 ett tal som anger förhållan-

som beräknas särskilt och läggs

det mellan det allmänna prisläget

till normalbeloppen.

i oktober månad närmast före-

gående år och prisläget i oktober

78

12 SFS senaste lydelse 1995:298.

2016. Beloppen

är

56 200 kronor

Prop. 2021/22:197

för

ensamstående,

92 800 kronor

Bilaga 2

för makar och sambor, 30 000 kro-

nor för barn 0 – 6 år, 36 000 kro-

nor för barn 7 – 10 år, 42 000 kro-

nor

för

barn

11 – 14 år

och

48 000 kronor för

barn som

är

15 år och äldre.

Normalbeloppen fastställs för

Normalbeloppen

fastställs

för

varje år av regeringen eller den

varje år av regeringen eller

den

myndighet som regeringen be-

myndighet

som

regeringen

be-

stämmer.

stämmer.

7 kap.

5 a §

Om svaranden lever tillsam- mans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

7 kap. 6 § 13

Utmätning av lön för under-

Utmätning av lön för under-

hållsbidrag som avses i 4 kap.

hållsbidrag som avses i 4 kap.

1 a § första stycket får ske endast

1 a § första stycket får ske endast

om bidragsbeloppet utestår obetalt

om bidragsbeloppet utestår obetalt

eller om gäldenären vid två eller

eller om svaranden vid två eller

flera tillfällen under de senaste två

flera tillfällen under de senaste två

åren före utmätningsbeslutet har

åren före utmätningsbeslutet har

underlåtit att betala i rätt tid och

underlåtit att betala i rätt tid och

det finns anledning att anta att

det finns anledning att anta att

detta skall upprepas.

detta ska upprepas.

Utmätning får bara ske för

Utmätning får bara ske för

bidragsbelopp som är förfallet när

bidragsbelopp som är förfallet när

verkställighet skall ske eller som

verkställighet ska ske eller som

förfaller näst därefter.

förfaller näst därefter.

13 SFS senaste lydelse 2004:479.

79

Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Beslutet behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för svaranden beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om svaranden betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

7 kap. 7 § 14

Innan ett beslut om utmätning

Innan ett beslut om utmätning

meddelas,

skall gäldenären ges

meddelas, ska svaranden ges

tillfälle att yttra sig, om det inte

tillfälle att yttra sig, om det inte

avsevärt

skulle

fördröja

avsevärt skulle fördröja hand-

handläggningen. Om det inte finns

läggningen. Om det inte finns

särskilda skäl för det, behöver

särskilda skäl för det, behöver

gäldenären dock inte höras när

svaranden dock inte höras när han

han byter anställning och beslut

eller hon byter anställning och

skall meddelas om utmätning hos

beslut ska meddelas om utmätning

den nye arbetsgivaren.

hos den nye arbetsgivaren.

7 kap. 10 § 15

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart

obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om be- slutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7 kap.

11 § 16

Kronofogdemyndigheten får på

Kronofogdemyndigheten får på

begäran av sökanden eller

begäran av sökanden

eller

gäldenären bevilja anstånd under

svaranden bevilja anstånd

under

pågående utmätning av lön. På

pågående utmätning av lön. På

begäran av gäldenären får anstånd

begäran av svaranden får anstånd

dock beviljas endast om sökanden

dock beviljas endast om sökanden

medger det eller om det finns

medger det eller om det finns

särskilda skäl.

särskilda skäl på grund av svaran-

14

SFS senaste lydelse 1995:298.

80

15

SFS senaste lydelse 1995:298.

16

SFS senaste lydelse 1995:298.

dens och dennes familjs personliga och ekonomiska omständigheter .

7 kap. 17 § 17

Bor gäldenären varaktigt till-

Bor svaranden varaktigt till-

sammans med sin make och

sammans med sin make och

överstiger underhållsbidrag till

överstiger underhållsbidrag till

maken eller till makarnas barn vad

maken eller till makarnas barn vad

som skäligen bör tillkomma den

som skäligen bör tillkomma den

underhållsberättigade, får bidraget

underhållsberättigade, får bidraget

vid tillämpningen av 14 och 16 §§

vid tillämpningen av 14 och 16 §§

jämkas med hänsyn till annan

jämkas med hänsyn till annan

fordran för vilken utmätning sker

fordran för vilken utmätning sker

samtidigt. Om det finns särskilda

samtidigt. Om det finns särskilda

skäl, får sådan jämkning ske även

skäl, får sådan jämkning ske även

av annat underhållsbidrag, om detta

av annat underhållsbidrag, om detta

överstiger vad som skäligen be-

överstiger vad som skäligen be-

hövs för den underhållsberättiga-

hövs för den underhållsberättiga-

des försörjning.

des försörjning.

Har gäldenären rätt till avdrag

Har svaranden rätt till avdrag

enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,

enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,

får belopp som på denna grund

får belopp som på denna grund

tillgodoräknas honom eller henne

tillgodoräknas honom eller henne

inte tas i anspråk genom utmät-

inte tas i anspråk genom utmät-

ning för fordran, som tillkommer

ning för fordran, som tillkommer

annan än den underhållsberät-

annan än den underhållsberät-

tigade eller någon som har inträtt i

tigade eller någon som har inträtt i

dennes rätt, eller för fordran som

dennes rätt, eller för fordran som

avser underhållsstöd till samma

avser underhållsstöd till samma

barn.

barn.

7 kap. 19 § 18

Även om gäldenären är i kon-

Även om svaranden är i kon-

kurs får utmätning enligt detta

kurs får utmätning enligt detta

kapitel ske för fordran med

kapitel ske för fordran med

företrädesrätt enligt 14 § första

företrädesrätt enligt 14 § första

stycket 1. Utmätning får också ske

stycket 1. Utmätning får också ske

för konkursboets räkning.

för konkursboets räkning.

Försätts gäldenären i konkurs

Försätts svaranden i konkurs

under pågående utmätning av lön

under pågående utmätning av lön

för någon annan fordran än sådan

för någon annan fordran än sådan

som har företrädesrätt enligt 14 §

som har företrädesrätt enligt 14 §

första stycket 1, skall utmätningen

första stycket 1, ska utmätningen

fortsätta för konkursboets räkning,

fortsätta för konkursboets räkning,

17 SFS senaste lydelse (2015:756).

18 SFS senaste lydelse 1996:1032.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

81

Prop. 2021/22:197

om inte konkursförvaltaren begär

om inte konkursförvaltaren begär

Bilaga 2

att verkställigheten skall upphöra.

att verkställigheten skall upphöra.

7 kap.

22 § 19

Arbetar gäldenären

i

annans

Arbetar

svaranden

i

annans

förvärvsverksamhet utan

lön eller

förvärvsverksamhet utan

lön eller

mot uppenbart för låg ersättning

mot uppenbart för låg ersättning

och kan utmätning därför inte ske

och kan utmätning därför inte ske

eller ske endast med för lågt

eller ske endast med för lågt

belopp,

får

Kronofogdemyndig-

belopp,

får

Kronofogdemyndig-

heten ålägga arbetsgivaren att, för

heten ålägga arbetsgivaren att, för

tid efter det att beslut därom har

tid efter det att beslut därom har

meddelats och till dess annat

meddelats och till dess annat

beslutas, till myndigheten utge så

beslutas, till myndigheten utge så

mycket som hade kunnat tas ut

mycket som hade kunnat tas ut

genom utmätning, om skälig lön

genom utmätning, om skälig lön

hade betalats för arbetet. Innan ett

hade betalats för arbetet. Innan ett

sådant

beslut

meddelas

skall

sådant beslut meddelas ska svar-

gäldenären och arbetsgivaren ges

anden och arbetsgivaren ges till-

tillfälle att yttra sig.

fälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första

En åtgärd som avses i första

stycket räknas som utmätning av

stycket räknas som utmätning av

lön. Underlåter

arbetsgivaren att

lön. Underlåter

arbetsgivaren

att

utge belopp som har bestämts

utge belopp som har bestämts

genom beslutet, gäller vad som

genom beslutet, gäller vad som

sägs i 21 §.

sägs i 21 §.

7 kap.

23 § 20

Har

arbetsgivaren

innehållit

Har

arbetsgivaren

innehållit

medel vid utmätning av lön i

pengar vid utmätning av lön i mål

allmänt mål för fordran som avses

som ska handläggas enligt lagen

i 2 § lagen (1993:891) om indriv-

(1993:891)

om

indrivning

av

ning av statliga fordringar m.m.,

statliga

fordringar

m.m.

för

är gäldenären

inte

längre

fordran som avses i den lagens

betalningsskyldig för den del av

2 § , är svaranden inte längre be-

fordringen som motsvaras av det

talningsskyldig för den del av

innehållna beloppet, även om det

fordringen som motsvaras av det

inte kan tas ut hos arbetsgivaren.

innehållna beloppet, även om det

Detsamma gäller när medel har

inte kan tas ut hos arbetsgivaren.

innehållits för fordran som avser

Detsamma gäller när pengar har

underhållsbidrag,

om fordringen

innehållits för fordran som avser

tillkommer

Försäkringskassan

underhållsbidrag,

om

fordringen

enligt 19 kap. 29 § socialförsäk-

tillkommer Försäkringskassan enligt

ringsbalken.

19 kap.

29 §

socialförsäkrings-

balken.

82

19 SFS senaste lydelse 1995:298.

20 SFS senaste lydelse 2010:1229.

Försäljning av utmätt egendom ska ske utan dröjsmål, om inte hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande registrerat skepp, regi- strerat luftfartyg m.m. och fast egendom. Vid försäljning av bo- stadsrätt eller annan jämförbar

7 kap.

Prop. 2021/22:197

24 § 21

Bilaga 2

Sedan lön har betalats ut, kan

Sedan lön har betalats ut, kan

medlen utmätas endast i enlighet

pengarna utmätas endast i enlig-

med vad som sägs i 5 kap.

het med vad som sägs i 5 kap.

8 kap. Allmänna bestämmelser

8 kap. Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning m.m.

om försäljning m.m.

8 kap.

1 §

Utmätt

egendom

säljs genom

Utmätt egendom säljs

genom

Kronofogdemyndighetens försorg.

Kronofogdemyndighetens

för-

sorg.

I 9 kap. finns bestämmelser om

I 9 kap. finns bestämmelser om

indrivning av utmätt fordran och

indrivning av utmätt fordran och

om åtgärder efter utmätning av

om åtgärder efter utmätning av

pantbrev eller intecknat skuldebrev.

pantbrev eller intecknat skuldebrev.

Bestämmelser om försäljning av

Bestämmelser om försäljning av

utmätt egendom gäller i tillämp-

utmätt egendom gäller i tillämp-

liga delar även när egendom skall

liga delar även när Kronofogde-

säljas exekutivt under konkurs.

myndigheten ska sälja

egendom

under konkurs.

8 kap.

2 §

Om sökanden beträffande egen-

Om sökanden beträffande egen-

dom för vilken enligt 10–12 kap.

dom för vilken enligt 10–12 kap.

skyddsbelopp

skall

bestämmas

skyddsbelopp ska bestämmas visar

visar att hans fordran är förenad

att hans eller hennes fordran är för-

med bättre särskild förmånsrätt än

enad med bättre särskild förmånsrätt

som följer av utmätningen, kan han

än som följer av utmätningen, kan

begära

att försäljningsvillkoren

han eller hon begära att försälj-

bestäms med hänsyn till förstnämn-

ningsvillkoren bestäms med hänsyn

da förmånsrätt.

Härvid tillämpas

till

förstnämnda

förmånsrätt. Vad

vad som föreskrivs om borgenärs

som

föreskrivs

om

borgenärs

anslutningsrätt .

anslutningsrätt ska då tillämpas .

8 kap. 3 §

Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder möter. I 10–12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister be- träffande egendom som avses där .

21 SFS senaste lydelse 1995:298.

83

När utmätning har skett med stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen inte säljas utan svarandens sam- tycke förrän utsökningstiteln har fått laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om

betalningsföreläggande eller handräckning och svaranden har sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety- dande värde , bostadsrätt eller annan jämförbar andel som med- för nyttjanderätt till bostad eller fast egendom får inte heller i annat fall säljas utan svarandens sam- tycke, om inte utsökningstiteln har fått laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökan- den eller gäldenären . På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om utmätningssökanden medger det eller särskilda skäl föreligger.

andel som medför nyttjanderätt till bostad gäller vad som före- skrivs om tidsfrister och anstånd i 12 kap. 11 §.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran av sökanden, svar- anden eller tredje man som berörs av försäljningen . På begäran av svaranden eller tredje man får anstånd beviljas endast om sökan- den medger det eller särskilda skäl föreligger. När en begäran om anstånd prövas ska Krono- fogdemyndigheten särskilt beakta om försäljningen avser svarandens eller tredje mans hem.

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

8 kap.

4 § 22

När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens sam- tycke förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety- dande värde eller fast egendom får ej heller i annat fall säljas utan gäldenärens samtycke, om ej exekutionstiteln har vunnit laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam

84

22 SFS senaste lydelse 1990:748.

vård skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt.

vård ska utan hinder av första eller

Prop. 2021/22:197

andra stycket säljas så snart som

Bilaga 2

möjligt.

Första och andra stycket gäller

inte i mål som ska handläggas en-

ligt lagen (1993:891) om indriv-

ning av statliga fordringar m.m. I

sådant mål ska försäljning av ut-

mätt egendom ske utan dröjsmål,

om inte hinder möter eller anstånd

lämnas av Kronofogdemyndig-

heten.

8 kap.

8 §

Har utmätning skett av andel i

Har utmätning skett av andel i

viss egendom som tillhör två eller

viss egendom som tillhör två eller

flera och är lagen (1904:48 s. 1)

flera och är lagen (1904:48 s. 1)

om samäganderätt tillämplig, kan

om samäganderätt tillämplig, kan

Kronofogdemyndigheten på yrkan-

Kronofogdemyndigheten på yrkan-

de av sökanden, gäldenären eller

de av sökanden, svaranden eller

annan delägare förordna att hela

annan delägare besluta att hela

egendomen skall säljas. När någon

egendomen ska säljas. När någon

av nämnda sakägare har framställt

av nämnda sakägare har framställt

sådant yrkande, skall de övriga

sådant yrkande, ska de övriga

beredas tillfälle att yttra sig över

beredas tillfälle att yttra sig över

yrkandet. I fråga om hinder mot

yrkandet. I fråga om hinder mot

försäljningen gäller 6 och 7 §§

försäljningen

gäller 6 och

7 §§

lagen om samäganderätt.

lagen om samäganderätt.

Första stycket gäller ej andel i

Första stycket gäller inte andel i

fordran, om andelen utan olägen-

fordran, om andelen utan olägen-

het kan drivas in för sig. Är så ej

het kan drivas in för sig. Är så inte

fallet, gäller första stycket i fråga

fallet, gäller första stycket i fråga

om såväl indrivning som försälj-

om såväl indrivning som försälj-

ning av hela fordringen.

ning av hela fordringen.

8 kap.

9 §

Bifalls yrkande om försäljning

Bifalls yrkande om försäljning

som avses i 8 §, anses hela egen-

som avses i 8 §, anses hela egen-

domen utmätt. Försäljning får ej

domen utmätt. Försäljning får inte

äga rum innan beslutet har vunnit

ske innan beslutet har fått laga

laga kraft, såvida ej egendomen är

kraft, såvida inte egendomen är

sådan som avses i 4 § tredje

sådan som avses i 4 § tredje

stycket.

stycket.

Framställs ej yrkande som avses

Framställs

inte yrkande

som

i 8 § eller vinner sådant yrkande ej

avses i 8 § eller får sådant yrkande

bifall, skall den utmätta andelen

inte bifall, ska den utmätta ande-

bjudas ut till försäljning i den

len bjudas ut till försäljning i den

ordning som gäller för exekutiv

ordning som gäller för tvångsvis

85

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att ta emot betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han eller hon måste dock inte avstå från sin pant- eller reten- tionsrätt utan att hans eller hennes fordran blir betald, om inte försälj- ning eller, i fråga om utmätt ford- ran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars ford- ran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran

hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske .

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har så- dan begäran framställts, får för- farandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för sökandens fordran förfaller.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

försäljning av utmätt rättighet eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Det- samma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd.

försäljning av utmätt rättighet eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Det- samma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen inte kommer till stånd.

8 kap.

10 §

När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars ford- ran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum .

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmät- ningssökandens fordran förfaller.

8 kap.

11 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om utmätt fordran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

86

När Kronofogdemyndigheten säljer egendom under konkurs, ska betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8 kap. 12 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8 kap. 13 § 23

En borgenär, vars fordran är

En borgenär, vars fordran är

förenad

med

företagshypotek i

förenad

med

företagshypotek i

utmätt egendom, har rätt att få

utmätt egendom, har rätt att få

betalning

ur

egendomen, om

betalning

ur

egendomen, om

borgenären

anmäler sin fordran

borgenären

anmäler sin fordran

hos

Kronofogdemyndigheten

hos

Kronofogdemyndigheten

innan egendomen säljs. Om för-

innan egendomen säljs. Om för-

säljning sker under hand eller

säljning sker under hand eller

utmätt fordran drivs in eller för-

utmätt fordran drivs in eller för-

säljning i annat fall inte behövs,

säljning i annat fall inte behövs,

görs anmälan senast när fördel-

görs anmälan senast när fördel-

ning ska äga rum .

ning ska ske .

Sökanden har dock företräde i

Sökanden har dock företräde i

den mån betalning till en borgenär

den mån betalning till en borgenär

som avses i första stycket är obe-

som avses i första stycket är obe-

hövlig för att trygga borgenären

hövlig för att trygga borgenären

och dem som har sämre förmåns-

och dem som har sämre förmåns-

rätt i egendomen på grund av

rätt i egendomen på grund av

företagshypotek. Vid prövningen

företagshypotek. Vid prövningen

ska hänsyn tas även till säkerhet

ska hänsyn tas även till säkerhet

som borgenären på annan grund

som borgenären på annan grund

har i egendom som tillhör gälde-

har i egendom som tillhör svaran-

nären .

den .

8 kap. 15 § 24

Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egen- domen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

23 SFS senaste lydelse 2008:991.

24 SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

87

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum .

När Kronofogdemyndigheten säljer egendom under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmåns- rätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran hos Krono- fogdemyndigheten innan egen- domen säljs eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning ska ske .

8 kap.

17 §

Verkställigheten skall avbrytas,

Verkställigheten

ska avbrytas,

om influtna medel förslår att täcka

om inbetalda pengar räcker till att

sökandens fordran och fordringar

täcka sökandens

fordran och

med lika eller bättre rätt till

fordringar med lika eller bättre rätt

betalning ur medlen samt kostnad

till betalning ur pengarna samt

som skall tagas ut i målet.

kostnad som ska tas ut i målet.

Undantag från första stycket

Undantag från

första stycket

följer av 10 § andra stycket samt

följer av 10 § andra stycket samt

av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§

av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§

och 12 kap. 13 §.

och 12 kap. 13 §.

8 kap.

18 §

När utmätt egendom har sålts, har

När utmätt egendom har sålts, har

köparen rätt att vid behov få hand-

köparen rätt att vid behov få hand-

räckning av Kronofogdemyndig-

räckning av Kronofogdemyndig-

heten för att komma i besittning av

heten för att komma i besittning av

vad han har förvärvat. Därvid

vad han eller hon har förvärvat.

gäller i tillämpliga delar vad som

Därvid gäller i tillämpliga delar

sägs i 16 kap. 2–9, 11 och 12 §§ .

vad som sägs i 15 kap. 1–8 och

16 kap. 1 och 2 §§ .

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

9 kap.

2 § 25

För förhandling om försälj- ningen får Kronofogdemyndigheten

88

25 SFS senaste lydelse 2014:151.

Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försälj- ningsförsök göras, om inte sökan- den avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som har kommit in eller kommer in i målet med anledning av redan vidtagna åtgärder.

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om samman- trädet.

Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obe- hövlig.

besluta att

bevakningssamman-

Prop. 2021/22:197

träde ska hållas antingen samma

Bilaga 2

dag som auktionen eller lämplig

dag före denna.

En auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Om det ska

hållas ett bevakningssammanträde

eller om det kan förutses att ett

sammanträde

behöver hållas

för

fördelning av

köpeskillingen,

ska

kungörelsen innehålla uppgift

om

det.

Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid under- rättas särskilt, om inte en under- rättelse är uppenbart obehövlig.

9 kap. 6 § 26

Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försälj- ningsförsök göras, om inte sökan- den avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

26 SFS senaste lydelse 2014:151.

89

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

90

9 kap. 8 §

Utmätt egendom

bör

säljas

Utmätt egendom

bör

säljas

under hand, om det är sannolikt att

under hand, om det är sannolikt att

högre köpeskilling

kan

uppnås

högre köpeskilling

kan

uppnås

därigenom och sådan försäljning

därigenom och sådan försäljning

även i övrigt är ändamålsenlig.

även i övrigt är ändamålsenlig.

Sökanden, gäldenären och annan

Sökanden, svaranden och annan

känd sakägare vars rätt beror av

känd sakägare vars rätt beror av

försäljningen skall beredas tillfälle

försäljningen ska ges tillfälle att

att yttra sig i frågan, om anledning

yttra sig i frågan, om det finns

föreligger därtill.

anledning .

Försäljning får dock ej ske

Försäljning får dock inte ske

under hand, om egendomen häftar

under hand, om egendomen häftar

för sjö- eller luftpanträtt eller

för sjö- eller luftpanträtt eller

ovisshet råder härom samt det ej är

ovisshet råder härom samt det inte

känt vem som gör anspråk på

är känt vem som gör anspråk på

sådan panträtt eller var han upp-

sådan panträtt eller var han eller

ehåller sig.

hon uppehåller sig.

9 kap. 10 § 27

Har utmätning skett av egendom

Har utmätning skett av egendom

som gäldenären har förvärvat på

som svaranden har förvärvat på

kredit under förbehåll om åter-

kredit under förbehåll om åter-

taganderätt

för kreditgivaren, får

taganderätt

för kreditgivaren, får

egendomen

säljas

endast

om

egendomen

säljas endast

om

köpeskillingen förslår till betalning

köpeskillingen förslår till betal-

av kreditgivarens

fordran

eller

ning

av kreditgivarens fordran

försäljningen med

kreditgivarens

eller försäljningen med kredit-

samtycke i målet sker med för-

givarens samtycke i målet sker

behåll för hans eller hennes rätt

med förbehåll för hans eller

enligt avtalet.

hennes rätt enligt avtalet.

Kreditgivarens fordran bestäms

Kreditgivarens fordran bestäms

enligt 36 § konsumentkreditlagen

enligt 36 § konsumentkreditlagen

(2010:1846) eller enligt 5 § lagen

(2010:1846) eller enligt 5 § lagen

(1978:599)

om avbetalningsköp

(1978:599)

om avbetalningsköp

mellan näringsidkare m.fl. Är inte

mellan näringsidkare m.fl. Är inte

någon av dessa lagar tillämplig på

någon av dessa lagar tillämplig på

avtalet, bestäms fordringen likväl

avtalet, bestäms fordringen likväl

enligt sistnämnda paragraf, varvid

enligt sistnämnda paragraf, varvid

jämkning får ske efter vad som är

jämkning får ske efter vad som är

skäligt.

skäligt.

Sker försäljningen med för-

Sker försäljningen med för-

behåll för

kreditgivarens

rätt,

behåll

för

kreditgivarens

rätt,

svarar därefter den som förvärvar

svarar därefter den som förvärvar

egendomen i stället för gäldenären

egendomen i stället för svaranden

27 SFS senaste lydelse 2010:1848.

för dennes skyldigheter enligt för dennes skyldigheter enligt

avtalet. avtalet.

9 kap. 11 §

Om utmätt fordran är förfallen

Om utmätt fordran är förfallen

till betalning, skall Kronofogde-

till betalning, ska Kronofogde-

myndigheten utan dröjsmål an-

myndigheten utan dröjsmål upp-

moda

sekundogäldenären

att

mana sekundogäldenären att betala

betala sin skuld till myndigheten.

sin skuld till myndigheten.

Betalar sekundogäldenären

ej

Betalar

inte

sekundogäldenären

frivilligt, skall Kronofogdemyndig-

frivilligt,

ska

Kronofogdemyn-

heten utsöka

fordringen,

om

digheten

utsöka fordringen, om

exekutionstitel finns.

utsökningstitel finns.

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

första stycket får tillämpas även

första stycket får tillämpas även

när sekundogäldenären underlåter

när sekundogäldenären underlåter

att betala utmätt fordran utan att

att betala utmätt fordran utan att

ovisshet

råder

om fordringens

ovisshet

råder

om fordringens

bestånd.

bestånd.

9 kap. 15 §

Har sökanden ej inom tid som

Har sökanden inte inom tid som

anges i 14 § första stycket yrkat att

anges i 14 § första stycket yrkat att

den intecknade egendomen skall

den intecknade egendomen ska tas

tagas i anspråk, skall pantbrevet

i anspråk, ska pantbrevet pant-

pantförskrivas till honom.

förskrivas till honom eller henne .

Pantförskrivning sker genom att

Pantförskrivning sker genom att

Kronofogdemyndigheten

till sö-

Kronofogdemyndigheten

till sö-

kanden utfärdar bevis att pantbrevet

kanden utfärdar bevis att pantbrevet

utgör pant för hans fordran och

utgör pant för sökandens fordran

överlämnar pantbrevet eller, om

och överlämnar

pantbrevet eller,

annan än den intecknade egen-

om annan än den intecknade egen-

domens

ägare

innehar

detta,

domens

ägare

innehar

detta,

underrättar innehavaren om pant-

underrättar innehavaren om pant-

förskrivningen.

I underrättelsen

förskrivningen.

I underrättelsen

skall anges att innehavaren ej får

ska anges att innehavaren inte får

lämna ut handlingen till skada för

lämna ut handlingen till skada för

sökanden. Andel i pantbrev som

sökanden. Andel i pantbrev som

tillkommer delägare i intecknad

tillkommer delägare i intecknad

egendom får ej pantförskrivas för

egendom får inte pantförskrivas för

sig.

sig.

Bestämmelsen i 14 § andra

Bestämmelsen i 14 § andra

stycket

gäller

även beträffande

stycket

gäller

även beträffande

pantförskrivning av pantbrevet.

pantförskrivning av pantbrevet.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

91

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

92

9 kap. 16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

gäller även när skuldebrev som är

gäller även när skuldebrev som är

intecknat i luftfartyg eller reserv-

intecknat i luftfartyg eller reserv-

delar till luftfartyg har utmätts hos

delar till luftfartyg har utmätts hos

den

intecknade

egendomens

den

intecknade

egendomens

ägare.

ägare.

Pantförskrivning

av inteck-

Pantförskrivning

av inteck-

ningshandlingen omfattar ej per-

ningshandlingen

omfattar

inte

sonligt betalningsansvar som en-

personligt betalningsansvar

som

ligt handlingen åvilar utmätnings-

enligt handlingen åvilar svaranden .

gäldenären .

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10 kap. 3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

månader från utmätningen eller, i

månader från utmätningen eller, i

fall som avses i 4 kap. 27 § eller

fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8

8 kap. 1 § tredje stycket, från det att

kap. 1 § tredje stycket, från det att

begäran om försäljning kom in till

begäran om försäljning kom in till

Kronofogdemyndigheten, om ej

Kronofogdemyndigheten, om inte

hinder möter eller anstånd beviljas

hinder uppstår eller anstånd

enligt 8 kap. 3 §.

beviljas enligt 8 kap. 3 §.

10 kap. 4 §

Borgenär eller annan vars rätt

Borgenär eller annan vars rätt

kan vara beroende av skeppets

kan vara beroende av skeppets

försäljning får utlösa

sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

sökandens ställe.

Den som vill utlösa sökanden

Den som vill utlösa sökanden

skall , innan skeppet har sålts, till

ska , innan skeppet har sålts, till

Kronofogdemyndigheten

betala

Kronofogdemyndigheten

betala

exekutionsfordringen

och

upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

komna förrättningskostnader.

10 kap. 5 §

Borgenär, vars fordran är för-

Borgenär, vars fordran är för-

enad med sjöpanträtt i skeppet,

enad med sjöpanträtt i skeppet,

kan begära att detta säljs för hans

kan begära att detta säljs för hans

fordran, om hans rätt till betalning

eller hennes fordran, om hans eller

är ostridig eller styrks. Hör

hennes rätt till betalning är ostri-

skeppet till konkursbo, har även

dig eller styrks. Hör skeppet till

borgenär, vars fordran är förenad

konkursbo, har även borgenär,

med panträtt på grund av

vars fordran är förenad med panträtt

inteckning,

retentionsrätt

eller

på

grund

av

inteckning,

förmånsrätt enligt 10 § förmåns-

retentionsrätt

eller

förmånsrätt

rättslagen (1970:979), sådan be-

enligt

10 §

förmånsrättslagen

fogenhet.

(1970:979), sådan befogenhet.

Skall arvode eller annan kostnad

Ska arvode eller annan kostnad

för skeppets

förvaltning

under

för skeppets

förvaltning under

konkurs utgå ur skeppet, kan

konkurs utgå ur skeppet, kan

förvaltaren begära att det säljs för

förvaltaren begära att det säljs för

den fordringen.

den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är

Om borgenär, vars fordran är

förenad med sjöpanträtt i skeppet,

förenad med sjöpanträtt i skeppet,

har begärt att det säljs för hans

har begärt att det säljs för hans

fordran, får förfarandet ej läggas ned

fordran, får förfarandet inte läggas

därför att frågan om försäljning för

ned därför att frågan om försäljning

annan borgenärs eller konkursboets

för annan borgenärs eller konkurs-

räkning förfaller.

boets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa

I fråga om rätt att utlösa

borgenär eller konkursbo som har

borgenär eller konkursbo som har

anslutit sig enligt första eller andra

anslutit sig enligt första eller andra

stycket tillämpas bestämmelserna

stycket tillämpas bestämmelserna

i 4 §.

i 4 §.

10 kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid

Auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall innehålla

uppgift

om

ska innehålla uppgift om samman-

sammanträde för

fördelning

av

träde för fördelning av köpe-

köpeskillingen.

skillingen om sådant sammanträde

ska hållas.

Innehavare av fordran som bör

Innehavare av fordran som bör

iakttaga s vid auktionen skall i

beaktas vid auktionen ska i

kungörelsen uppmanas att anmäla

kungörelsen uppmanas att anmäla

sin rätt till Kronofogdemyndig-

sin rätt till Kronofogdemyndig-

heten senast vid auktionen.

heten senast vid auktionen.

10 kap.

7 § 28

Minst trettio dagar före auk-

Minst trettio dagar före auk-

tionen

skall underrättelser om

tionen

ska

underrättelser

om

försäljningen sändas till sökanden

försäljningen sändas till sökanden

och ägaren samt till kända

och ägaren samt till kända

borgenärer som har

sjöpanträtt,

borgenärer

som har

sjöpanträtt,

panträtt på grund av inteckning

panträtt på grund av inteckning

eller

retentionsrätt.

Blir

sådan

eller

retentionsrätt.

Blir

sådan

borgenär känd senare, skall under-

borgenär känd senare, ska under-

rättelse genast sändas till honom.

rättelse genast sändas till honom

Har registermyndigheten

uppgift

eller henne . Har registermyndig-

28 SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

93

Prop. 2021/22:197

om adress, skall den användas.

Bilaga 2

Underrättelse till utrikes ort skall

om möjligt sändas med flygpost.

heten uppgift om adress, ska den användas.

10 kap.

10 § 29

I sakägarförteckningen

upptas,

I sakägarförteckningen

upptas,

förutom

exekutionsfordringen ,

förutom

utsökningsfordringen ,

fordran som är förenad med sjö-

fordran som är förenad med sjö-

panträtt, panträtt på grund av

panträtt, panträtt på grund av

inteckning

eller

retentionsrätt

inteckning

eller

retentionsrätt

samt förrättningskostnaderna.

samt förrättningskostnaderna.

Om skeppet hör till konkursbo,

Om skeppet hör till konkursbo,

upptas även arvode och annan

upptas även arvode och annan

kostnad

för

skeppets förvaltning

kostnad

för

skeppets förvaltning

under

konkursen.

Är

skeppet

under

konkursen.

Är

skeppet

därjämte utmätt, upptas

fordran

därjämte utmätt, upptas

fordran

som skall utgå med förmånsrätt

som ska utgå med förmånsrätt

enligt

10 §

förmånsrättslagen

enligt

10 §

förmånsrättslagen

(1970:979).

(1970:979).

Med fordran som är förenad

Med fordran som är förenad

med panträtt på grund av inteck-

med panträtt på grund av inteck-

ning avses även fordran för vilken

ning avses även fordran för vilken

skepp har tagits i anspråk enligt

skepp har tagits i anspråk enligt

9 kap. 14 § samt rätt till betalning

9 kap. 14 § samt rätt till betalning

på grund av ägarhypotek.

på grund av ägarhypotek.

10 kap.

11 §

Fordringarna

upptas efter det

Fordringarna

upptas efter

det

företräde som gäller enligt lag.

företräde som gäller enligt lag.

Ränta och

annan biförpliktelse

Ränta och

annan

biförpliktelse

upptas före fordringens kapital-

upptas före fordringens kapital-

belopp, om ej borgenären yrkar

belopp, om inte sökanden yrkar

annat.

annat.

Förrättningskostnaderna

upptas

Förrättningskostnaderna

upptas

närmast före exekutionsfordringen .

närmast före utsökningsfordringen .

Fordran upptas även om den är

Fordran upptas även om den är

beroende av villkor eller tvistig. Är

beroende av villkor eller tvistig. Är

panträtt för fordran beroende av

panträtt för fordran beroende av

att sökt inteckning beviljas, upptas

att sökt inteckning beviljas, upptas

fordringen med det företräde som

fordringen med det företräde som

tillkommer den om inteckningen

tillkommer den om inteckningen

beviljas.

beviljas.

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av

förvaltaren

i

konkurs,

anses

förvaltaren

i

konkurs,

anses

konkursboet som sökande utan för-

konkursboet

som

sökande

utan

månsrätt, om ej annat följer av 5 §.

förmånsrätt,

om

inte annat

följer

94

29 SFS senaste lydelse 1994:480.

Den som vinner budgivningen av skeppet är därefter skyldig att lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock inte mindre än de förrättnings- kostnader som ska utgå ur skeppet.

Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som vinner budgivningen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks av köpe- skillingen och kan anses betrygg- ande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast

av 5 §.

10 kap. 13 §

I övrigt anges i sakägarför-

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

teckningen

1. sammanlagda

beloppet av

1. sammanlagda

beloppet av

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

skyddade,

2. det lägsta bud

som måste

2. det lägsta bud som måste

avges för att skeppet enligt 14 §

avges för att skeppet enligt 14 §

skall få säljas,

ska få säljas,

3. betalningsvillkoren.

3. betalningsvillkoren.

10 kap. 14 §

Vid försäljningen skall skydds-

Vid försäljningen ska skydds-

beloppet täckas av köpeskillingen

beloppet täckas av köpeskillingen

för skeppet och andra medel som

för skeppet och andra tillgängliga

finns att tillgå .

pengar .

10 kap. 16 § 30

Den som ropar in skeppet är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än de förrättningskost- nader som skall utgå ur skeppet.

Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast

30 SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

95

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

96

vid det sammanträde som enligt 6 §

vid den tidpunkt Kronofogde-

har kungjorts för köpeskillingens

myndigheten bestämmer .

fördelning .

När köpeskillingen har till fullo

När köpeskillingen har till fullo

betalats, får köparen komma i

betalats, får köparen komma i

besittning av skeppet.

besittning av skeppet.

Köparen blir personligen be-

Köparen blir personligen be-

talningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse har avräknats på

överenskommelse har avräknats på

köpeskillingen och den förre ägaren

köpeskillingen och den förre ägaren

blir fri från ansvar härför.

blir fri från ansvar härför.

10 kap. 18 §

Innan skeppet ropas ut skall

Innan skeppet bjuds ut ska

redogörelse lämnas för innehållet

redogörelse lämnas för innehållet

i sakägarförteckningen. Upplys-

i sakägarförteckningen. Upplys-

ning skall lämnas om att skeppet

ning ska lämnas om att skeppet

ropas ut med förbehåll att inrop

bjuds ut med förbehåll att bud ska

skall prövas enligt 19 §.

prövas enligt 19 §.

10 kap. 19 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

fogdemyndigheten pröva, om det i

14 § angivna villkoret för försälj-

14 § angivna villkoret för försälj-

ning är uppfyllt. Även om detta är

ning är uppfyllt. Även om detta är

förhållandet får inropet ej godtagas ,

förhållandet får budet inte godtas ,

om det är sannolikt att avsevärt

om det är sannolikt att avsevärt

högre köpeskilling kan uppnås.

högre köpeskilling kan uppnås.

Utan hinder av första stycket

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas , om samtliga

ska bud godtas , om samtliga

berörda

sakägare medger det.

berörda

sakägare medger det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas

fastän förrättningskost-

godtas

fastän förrättningskost-

naderna ej har blivit täckta.

naderna inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas , om exeku-

bestridande godtas , om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

ningsfordringen inte täcks.

10 kap. 20 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven

handpenning.

Krono-

bart lämna föreskriven hand-

fogdemyndigheten

kan dock på

penning. Kronofogdemyndigheten

begäran göra ett kort uppehåll i

kan dock på begäran göra ett kort

handläggningen för att

bereda

uppehåll i handläggningen för att

inroparen

tillfälle

att

anskaffa

bereda denne tillfälle att anskaffa

handpenning, om

uppehållet ej

handpenning, om uppehållet inte

Lämnas inte bud som godtas och fullföljs genom att hand- penning lämnas, ska nytt försälj- ningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har bud blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion ska hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Ska nytt försäljningsförsök inte göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

kan antagas medföra beaktans- värd olägenhet. Lämnas ej hand- penning, skall skeppet ropas ut på nytt.

Fullgör ej inroparen sin be- talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

kan antas medföra beaktansvärd

Prop. 2021/22:197

olägenhet. Lämnas inte hand-

Bilaga 2

penning, ska skeppet bjudas ut på

nytt.

Fullgör inte den som vunnit

budgivningen sin betalningsskyl-

dighet enligt 16 § fjärde stycket, är

budet ogiltigt.

10 kap. 21 §

Sker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning lämnas, skall nytt försäljnings- försök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, skall nytt försälj- ningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning antaga att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med an- ledning av redan vidtagna åtgär- der.

10 kap. 22 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

stycket,

skall

handpenningen

stycket, ska handpenningen tas i

tagas i anspråk i den mån det

anspråk i den mån det behövs för

behövs för att sammanlagt samma

att sammanlagt samma belopp ska

belopp skall uppnås som vid den

uppnås som vid den förra auk-

förra auktionen jämte ränta därå,

tionen jämte ränta därå, beräknad

beräknad

enligt

5 § räntelagen

enligt 5 § räntelagen (1975:635),

(1975:635), från utsatt dag för

från utsatt dag för köpeskillingens

köpeskillingens fördelning till och

fördelning till och med den nya

97

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

med den nya dagen för sådan fördelning och för att även

förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir skeppet ej sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

dagen för sådan fördelning och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden har inträtt. Vad som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den nye vinnaren av budgivningen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir skeppet inte sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls inte ny auktion, ska hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som inte behöver tas i anspråk ska åter- lämnas.

10 kap.

23 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet enligt 16 § fjärde

talningsskyldighet enligt 16 § fjärde

stycket även om auktionen över-

stycket även om auktionen över-

klagas.

klagas.

Utan hinder av att auktionen

Utan hinder av att auktionen

överklagas får köparen komma i

överklagas får köparen komma i

besittning av skeppet, om ej annat

besittning av skeppet, om inte

har förordnats enligt 18 kap. 12

annat har beslutats enligt 18 kap.

eller 19 § innan han har blivit

12 eller 19 § innan han eller hon

berättigad därtill. Får han på grund

har blivit berättigad därtill. Får

av sådant förordnande ej komma i

han eller hon på grund av sådant

besittning av skeppet och är

beslut inte komma i besittning av

hindret ej hävt inom tre månader

skeppet och är hindret inte hävt

från utsatt dag för köpeskillingens

inom tre månader från utsatt dag

fördelning, får han frånträda köpet

för köpeskillingens fördelning, får

och återfå vad han har betalat

han eller hon frånträda köpet och

jämte upplupen ränta, om han gör

återfå vad han eller hon har betalat

anmälan därom hos Kronofogde-

jämte upplupen ränta, om han

myndigheten medan hindret allt-

eller hon gör anmälan därom hos

jämt består.

Kronofogdemyndigheten medan

hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

11 kap.

1 §

Beträffande exekutiv försäljning

Beträffande tvångsvis

försälj-

av registrerat luftfartyg och

ning av registrerat luftfartyg och

98

intecknade reservdelar till luft-

intecknade reservdelar

till luft-

Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar ska säljas på begäran av borgenär som inte har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 inte i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som

Kronofogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av pengar , den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för borgenär som inte har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpe- skillingen minskad med förrätt- ningskostnaderna. Därvid ska i fall som avses i 10 kap. 22 § hand- penning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den

fartyg tillämpas 10 kap., om ej annat föreskrivs nedan.

I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reserv- delar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.

fartyg tillämpas 10 kap., om inte

Prop. 2021/22:197

annat föreskrivs nedan.

Bilaga 2

I fråga om vissa främmande

luftfartyg eller intecknade reserv-

delar till sådana luftfartyg skall

även tillämpas lagen (1955:229) i

anledning av Sveriges tillträde till

1948 års konvention

rörande

internationellt erkännande

av rätt

till luftfartyg.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.

11 kap. 3 §

Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som Kronofogde- myndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel , den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen

minskad med förrättnings- kostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § hand- penning för reservdelarna läggas

99

Prop. 2021/22:197

till köpeskillingen, i den mån den

Bilaga 2

ej skall tillkomma inroparen .

inte ska tillkomma den som vunnit budgivningen .

11 kap.

3 a § 31

Nyttjanderätt

är

skyddad utan

Nyttjanderätt

är skyddad utan

särskilt

förbehåll,

om

rättigheten

särskilt förbehåll, om rättigheten har

har bättre rätt än exekutionsford-

bättre rätt än utsökningsford-

ringen .

ringen .

Om sakägarförteckningen upp-

Om sakägarförteckningen upp-

tar en rättighet som inte enligt

tar en rättighet som inte enligt

första stycket är skyddad utan

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll, skall luft-

särskilt förbehåll, ska luftfartyget

fartyget först ropas ut utan för-

först bjudas ut utan förbehåll för

behåll för rättighetens bestånd och

rättighetens

bestånd och därefter

därefter

med

sådant

förbehåll.

med sådant förbehåll. Uppnås vid

Uppnås vid det senare utropet bud

den senare budgivningen bud som

som täcker fordringar med bättre

täcker fordringar med bättre rätt

rätt än rättigheten eller som, utan

än rättigheten eller som, utan att

att täcka dem, är lika högt som

täcka dem, är lika högt som eller

eller högre än budet vid det

högre än budet vid den föregående

föregående utropet , har budet vid

budgivningen , har budet vid den

det senare utropet företräde. Att

senare

budgivningen företräde.

ägarhypotek inte täcks, utgör inte

Att ägarhypotek inte täcks, utgör

hinder mot att bud med förbehåll

inte hinder mot att bud med

för rättigheten godtas.

förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar

sakägarförteckningen

Upptar

sakägarförteckningen

två eller flera sådana rättigheter

två eller flera sådana rättigheter

som avses i andra stycket, skall

som avses i andra stycket, ska

luftfartyget först ropas ut utan

luftfartyget först bjudas ut utan

förbehåll för någon av rättig-

förbehåll för någon av rättig-

heterna och därefter med förbehåll

heterna och därefter med förbehåll

först endast för den rättighet som

först endast för den rättighet som

har bästa rätt och efter hand för

har bästa rätt och efter hand för

ökat antal rättigheter enligt deras

ökat antal rättigheter enligt deras

inbördes ordning. Ett bud som

inbördes ordning. Ett bud som

skyddar fler rättigheter än ett

skyddar fler rättigheter än ett

annat bud har företräde framför

annat bud har företräde framför

detta, om det inte leder till sämre

detta, om det inte leder till sämre

täckning av fordran som har bättre

täckning av fordran som har bättre

rätt än någon av rättigheterna.

rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en

När ett bud med förbehåll för en

rättighet inte täcker fordringar med

rättighet inte täcker fordringar med

bättre rätt,

kan

rättighetshavaren

bättre

rätt,

kan

rättighetshavaren

skydda sin rättighet genom att

skydda sin rättighet genom att

betala skillnaden mellan det budet

betala skillnaden mellan det budet

och bud utan förbehåll för rättig-

och bud utan förbehåll för rättig-

heten eller så stor del av skillnaden

heten eller så stor del av skillnaden

100

31 SFS senaste lydelse 2004:84.

som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luft- fartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättig- heter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

som behövs för att täcka fordringar

Prop. 2021/22:197

med bättre rätt.

Bilaga 2

Om rättighetshavaren i fall som

avses i tredje stycket är villig att

betala enligt vad som sägs i fjärde

stycket men det sålunda erbjudna

beloppet, till följd av att flera

tillskott behövs, inte ensamt eller i

förening med annat tillskott som

bjuds är tillräckligt för att hans

eller hennes rättighet ska skyddas,

ska luftfartyget bjudas ut med för-

behåll för rättigheten och den eller

de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat

tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran

inte har blivit täckt genom ett visst

bud godtar budet, ska fordringen

vid tillämpningen av andra–femte

styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, ska det

gälla.

11 kap. 4 §

Vid försäljning av flera luft-

Vid försäljning av flera luft-

fartyg skall varje luftfartyg ropas

fartyg ska varje luftfartyg bjudas

ut för sig. Luftfartyg som är i

ut för sig. Luftfartyg som är i

samma ägares hand och svarar för

samma ägares hand och svarar för

samma

fordringar

skall dock

samma fordringar ska dock bjudas

ropas ut gemensamt, om ägaren

ut gemensamt, om ägaren eller

eller borgenär ej begär särskild

borgenär

inte

begär

särskild

försäljning av visst eller vissa

försäljning av visst eller vissa

luftfartyg. Särskild

sakägarför-

luftfartyg.

Särskild sakägarför-

teckning skall upprättas för egen-

teckning ska upprättas för egen-

dom som ropas ut för sig. Be-

dom som bjuds ut för sig. Be-

träffande fordran för vilken flera

träffande fordran för vilken flera

luftfartyg svarar skall i förteck-

luftfartyg svarar ska i förteck-

ningen anmärkas att mindre be-

ningen anmärkas att mindre be-

lopp än som anges i förteckningen

lopp än som anges i förteckningen

kan komma att falla på egendomen

kan komma att falla på egendomen

till följd av att köpeskillingen för

till följd av att köpeskillingen för

annan

egendom

lämnar tillgång

annan egendom

lämnar

tillgång

till betalning av fordringen eller

till betalning av fordringen eller

del därav.

del därav.

Bestämmelserna i första stycket

Bestämmelserna i första stycket

gäller också i fråga om försäljning

gäller också i fråga om försäljning

av luftfartyg

och

intecknade

av luftfartyg och intecknade reserv-

101

Fastighetens ägare ska efter uppmaning tillhandahålla de handlingar som visar hans eller hennes äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som be- svärar fastigheten eller om till- behör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning. Kronofogdemyndig- heten ska även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hän- seenden samt om den belastning som rättighet utgör och det veder- lag som utgår.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

reservdelar. Luftfartyg och reserv- delar får dock ej ropas ut gemen- samt, om fordran har bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan god- tagas enligt 10 kap. 19 §.

delar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som inte har inteckning i reserv- delarna.

Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär bjudas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan godtas enligt 10 kap. 19 §.

11 kap.

5 §

Omfattar inteckning flera luft-

Omfattar inteckning flera luft-

fartyg eller luftfartyg och reserv-

fartyg eller luftfartyg och reserv-

delar, får fordringen innestå enligt

delar, får fordringen innestå enligt

10 kap. 15 § endast om all den

10 kap. 15 § endast om all

den

intecknade egendomen har blivit

intecknade egendomen har

blivit

utmätt och säljs vid gemensamt

utmätt och säljs vid gemensamt

utrop .

budgivningsförfarande .

I stället för 10 kap. 16 § sjätte

I stället för 10 kap. 16 §

sjätte

stycket gäller 33 § lagen (1955:227)

stycket gäller 33 § lagen (1955:227)

om inskrivning av rätt till luftfartyg.

om inskrivning av rätt till luftfartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

12 kap.

4 §

Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de hand- lingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastig- heten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning.

Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

102

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyndig- heten , om inte hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får inte utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

Ägare till utmätt fastighet får inte minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja natur- tillgångarna eller förändra fastig- heten. Om inte annat följer av 8 eller 9 §, får han eller hon i övrigt tillgodogöra sig vanlig av- kastning till dess fastigheten har sålts och ska tillträdas av köparen. Sådan rätt föreligger dock inte i fråga om växande gröda eller annan avkastning som har förklarats ingå i försäljningen.

Ägaren får inte upplåta rättighet som går utöver vad som är med- givet enligt första stycket. Krono- fogdemyndigheten kan förbjuda honom eller henne att upplåta rättig- het som kan försvåra fastighetens försäljning.

På begäran av ägaren kan Kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i sökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

12 kap.

6 §

Ägare till utmätt fastighet får ej minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja natur- tillgångarna eller förändra fastig- heten. Om ej annat följer av 8 eller 9 §, får han i övrigt tillgodogöra sig vanlig avkastning till dess fastigheten har sålts och skall till- trädas av köparen. Sådan rätt före- ligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan avkastning som har förklarats ingå i försäljningen.

Ägaren får ej upplåta rättighet som går utöver vad som är med- givet enligt första stycket. Krono- fogdemyndigheten kan förbjuda honom att upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning.

På begäran av ägaren kan Kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

12 kap.

11 §

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndig- heten , om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

103

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för- månsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastig- hetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogde- myndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

104

12 kap. 12 §

Borgenär eller annan vars rätt

Borgenär eller annan vars rätt

kan vara beroende av fastighetens

kan vara beroende av fastighetens

försäljning får utlösa sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

sökandens ställe.

Den som vill utlösa sökanden

Den som vill utlösa sökanden

skall , innan fastigheten har sålts,

ska , innan fastigheten har sålts, till

till Kronofogdemyndigheten be-

Kronofogdemyndigheten

betala

tala exekutionsfordringen och upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

komna förrättningskostnader.

12 kap. 13 § 32

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för- månsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevaknings- sammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att

32 SFS senaste lydelse 1994:444.

fastigheten säljs för hans fordran,

fastigheten säljs för hans eller

får förfarandet ej läggas ned därför

hennes fordran, får förfarandet

att frågan om försäljning för annan

inte läggas ned därför att frågan

borgenärs eller konkursboets räk-

om försäljning för annan borge-

ning förfaller.

närs eller konkursboets räkning

förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den

I fråga om rätt att lösa ut den

som har anslutit sig enligt första

som har anslutit sig enligt första

eller andra stycket tillämpas be-

eller andra stycket tillämpas be-

stämmelserna i 12 §.

stämmelserna i 12 §.

12 kap. 16 §

Vad som har influtit genom

Inkommen betalning efter sär-

särskild försäljning

av tillbehör

skild försäljning av tillbehör till-

tillkommer dem som har ford-

kommer dem som har fordringar

ringar med rätt i fastigheten med

med rätt i fastigheten med det

det företräde mellan dem som

företräde mellan dem som gäller

gäller enligt lag. Den som har

enligt lag. Den som har fordran

fordran med panträtt i fastigheten

med panträtt i fastigheten kan

kan avstå från betalning utan att

avstå från betalning utan att det

det minskar hans rätt i fastigheten

minskar hans eller hennes rätt i

i övrigt. Innehavare av fordran

fastigheten i övrigt. Innehavare av

med panträtt på grund av gemen-

fordran med panträtt på grund av

sam inteckning får dock ej avstå

gemensam inteckning får dock inte

från betalning ur tillbehörsmedel

avstå från betalning med anled-

under annan förutsättning än att

ning av genomförd försäljning av

samtycke

till

avståendet

har

tillbehör under annan förutsätt-

lämnats av såväl ägare till övriga

ning än att samtycke till avståen-

av

inteckningen

besvärade

det har lämnats av såväl ägare till

fastigheter

som

innehavare

av

övriga av inteckningen besvärade

panträtt vilken gäller i en eller flera

fastigheter som innehavare av pant-

av fastigheterna med lika rätt som

rätt vilken gäller i en eller flera av

eller sämre rätt än inteckningen.

fastigheterna med lika rätt som

eller sämre rätt än inteckningen.

Avstående som inverkar på vill-

Avstående som inverkar på vill-

koren vid fastighetens försäljning

koren vid fastighetens försäljning

på auktion skall ske senast vid

på auktion ska ske senast vid

bevakningssammanträdet och kan

bevakningssammanträdet eller, om

därefter ej återkallas.

bevakningssammanträde inte ska

hållas, vid den tidpunkt Krono-

fogdemyndigheten bestämmer. Av-

stående kan därefter inte åter-

kallas.

12 kap. 17 §

Om medel som har influtit

Om betalning efter särskild

genom

särskild

försäljning

av

försäljning av tillbehör räcker att

tillbehör

förslår

att förnöja

sök-

förnöja sökanden samt dem som

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

105

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

106

anden samt dem som har bättre

har bättre rätt och inte har avstått

rätt och ej har avstått från betal-

från betalning, ska förfarandet

ning, skall förfarandet avbrytas,

avbrytas, om inte egendom är

såvida ej egendom är avträdd till

avträdd till konkurs och för-

konkurs och förvaltaren begär att

valtaren begär att förfarandet ska

förfarandet skall fortgå .

fortsätta .

12 kap. 18 §

Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svar- anden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ges tillfälle att yttra sig om bud-

givningsförfarandet.

Tid och plats för auktion på

Tid och plats för auktionen samt

fastighet bestäms av Kronofogde-

hur bud ska lämnas bestäms av

myndigheten.

Kronofogdemyndigheten.

Fastighetens ägare och inne-

Fastighetens ägare och inne-

havare av nyttjanderätt till fastig-

havare av nyttjanderätt till fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten visas på lämplig tid.

heten visas på lämplig tid.

12 kap. 19 §

För förhandling om försälj-

För förhandling om försälj-

ningen skall bevakningssamman-

ningen får Kronofogdemyndigheten

träde hållas antingen samma dag

besluta att bevakningssamman-

som auktionen eller lämplig dag

träde ska hållas antingen samma

före denna.

dag som auktionen eller lämplig

dag före denna.

Om det inte ska hållas ett be-

vakningssammanträde ska Krono-

fogdemyndigheten bestämma en

senaste dag när fordran eller rättig-

heter senast ska anmälas.

12 kap. 20 §

Auktionen skall kungöras i god

Auktionen ska kungöras i god tid

tid och på lämpligt sätt. Kungörel-

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

sen skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om till-

bevakningssammanträde och sam-

trädesdag samt om bevakningssam-

manträde för fördelning av köpe-

manträde

och

sammanträde

för

skillingen.

fördelning

av

köpeskillingen

om

sådana sammanträden ska hållas.

Innehavare av

fordran

eller

Innehavare

av fordran

eller

rättighet som bör iakttagas vid

rättighet som bör beaktas vid auk-

auktionen skall i kungörelsen upp-

tionen ska i kungörelsen uppmanas

manas att anmäla

sin rätt

till

att anmäla sin rätt till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten ska upprätta en sakägarförteckning när en förhandling vid ett bevak- ningssammanträde har avslutats eller, om bevakningssammanträde inte ska hållas, vid en annan tid- punkt som Kronofogdemyndig- heten bestämmer.

Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet .

Har Kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen ej utfärdas förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpe- skillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

myndigheten senast vid den

tid-

Prop. 2021/22:197

punkt som Kronofogdemyndigheten

Bilaga 2

bestämmer.

Har

Kronofogdemyndigheten

beslutat om särskild försäljning av

tillbehör,

får

kungörelsen

inte

utfärdas

förrän

försäljningen

har

fått laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

12 kap. 24 §

När förhandlingen vid bevak- ningssammanträdet har avslutats, upprättas sakägarförteckning.

12 kap. 25 § 33

I

sakägarförteckningen

upptas

I sakägarförteckningen

upptas

förutom exekutionsfordringen

förutom utsökningsfordringen

1. fordran som skall utgå med för-

1. fordran som ska utgå med för-

månsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller

månsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller

2 förmånsrättslagen (1970:979) och

2 förmånsrättslagen (1970:979) och

som förfaller till betalning senast

som förfaller till betalning senast

den tillträdesdag som anges i 36 §,

den tillträdesdag som anges i 36 §,

2. fordran som

är förenad

med

2. fordran

som

är

förenad med

panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten,

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

rätt till elektrisk kraft som be-

rätt till elektrisk kraft som be-

svärar fastigheten, om rättigheten

svärar fastigheten, om rättigheten

är inskriven eller grundar sig på

är inskriven eller grundar sig på

skriftlig handling som är till-

skriftlig handling som är till-

gänglig eller avser hyra av en

gänglig eller avser hyra av en

bostadslägenhet

i

en fastighet,

bostadslägenhet

i

en fastighet,

som är taxerad som hyreshus-

som är taxerad som hyreshus-

enhet, om hyresgästen har tillträtt

enhet, om hyresgästen har tillträtt

lägenheten, dock ej sådan rättighet

lägenheten,

dock

inte

sådan

som

skall

bestå

oavsett

rättighet som ska bestå oavsett

fastighetens försäljning,

fastighetens försäljning,

4. förrättningskostnaderna.

4. förrättningskostnaderna.

Om fastigheten tillhör konkurs-

Om fastigheten tillhör konkurs-

bo, upptas även arvode och annan

bo, upptas även arvode och annan

33 SFS senaste lydelse 1994:480.

107

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

108

kostnad för fastighetens förvalt-

kostnad för fastighetens förvalt-

ning under konkursen.

ning under konkursen.

12 kap. 26 §

Fordringar och rättigheter upptas

Fordringar och rättigheter upptas

efter det företräde som gäller enligt

efter det företräde som gäller enligt

lag. Ränta och annan biförpliktelse

lag. Ränta och annan biförpliktelse

upptas före fordringens kapital-

upptas före fordringens kapital-

belopp, om ej borgenären yrkar

belopp, om inte borgenären yrkar

annat.

annat.

Förrättningskostnaderna

upptas

Förrättningskostnaderna

upptas

närmast

före

exekutionsford-

närmast före utsökningsfordringen.

ringen.

Fordran

eller

rättighet

upptas

Fordran eller

rättighet

upptas

även om den är beroende av vill-

även om den är beroende av vill-

kor eller tvistig. Är panträtt för

kor eller tvistig. Är panträtt för

fordran beroende av att sökt

fordran beroende av att sökt

inteckning beviljas eller är in-

inteckning beviljas eller är in-

skrivning av rättighet sökt men

skrivning av rättighet sökt men

ännu ej beviljad, upptas ford-

ännu inte beviljad, upptas ford-

ringen eller rättigheten med det

ringen eller rättigheten med det

företräde som tillkommer den om

företräde som tillkommer den om

inteckningen

eller inskrivningen

inteckningen

eller inskrivningen

beviljas.

beviljas.

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av

förvaltaren

i

konkurs,

anses

förvaltaren

i

konkurs,

anses

konkursboet

som sökande utan

konkursboet

som sökande utan

förmånsrätt, om ej anslutning har

förmånsrätt,

om

inte anslutning

skett enligt 13 §.

har skett enligt 13 §.

12 kap. 29 §

I övrigt anges i sakägarför-

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

teckningen

1. sammanlagda

beloppet av

1. sammanlagda

beloppet av

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

skyddade,

2. i vad mån behållen köpe-

2. i vad mån behållen köpe-

skilling för tillbehör skall an-

skilling för tillbehör ska användas

vändas för betalning av fordringar

för betalning av fordringar som

som har upptagits i förteckningen,

har upptagits i förteckningen,

3. det lägsta bud

som måste

3. det lägsta bud som måste

avges för att fastigheten enligt

avges för att fastigheten enligt

32 § skall få säljas,

32 § ska få säljas,

4. vilka rättigheter som enligt

4. vilka rättigheter som enligt

33 § första stycket

är skyddade

33 § första stycket

är skyddade

utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid försäljningen,

5. betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrätt- ningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen.

utan förbehåll eller enligt 33 §

Prop. 2021/22:197

andra stycket ska förbehållas vid

Bilaga 2

försäljningen,

5. betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten ska vid tillämp- ning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än utsökningsford- ringen samt förrättningskostna- derna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får inte tas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angetts i sakägarförteckningen.

12 kap. 30 §

I

sakägarförteckningen skall i

I

sakägarförteckningen

ska i

förekommande fall erinras om

förekommande fall erinras om

1. verkan av underlåten upp-

1. verkan av underlåten

upp-

sägning av arrende- eller hyres-

sägning av arrende- eller hyres-

avtal i fall som avses i 46 § andra

avtal i fall som avses i 46 § andra

stycket samt rätt till förlängt avtal

stycket samt rätt till förlängt avtal

eller skadestånd som enligt lag

eller skadestånd som enligt lag

tillkommer arrendator eller hyres-

tillkommer arrendator eller hyres-

gäst om han blir uppsagd med

gäst om han eller hon blir uppsagd

anledning av fastighetens för-

med anledning av fastighetens för-

säljning,

säljning,

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

som enligt lag tillkommer bostads-

som enligt lag tillkommer bostads-

rättshavare,

rättshavare,

3. rätt att bo kvar på fastigheten

3. rätt att bo kvar på fastigheten

som

Kronofogdemyndigheten

som

Kronofogdemyndigheten

enligt 36 § tredje stycket har med-

enligt 36 § tredje stycket har med-

givit ägaren.

gett ägaren.

4. egendomen är försäkrad.

12 kap. 33 §

Tomträtt som har inskrivits är

Tomträtt som har inskrivits är

vid försäljningen

skyddad utan

vid försäljningen skyddad utan

särskilt förbehåll. Annan nytt-

särskilt förbehåll. Annan nytt-

janderätt samt servitut och rätt till

janderätt samt servitut och rätt till

elektrisk kraft är skyddade utan

elektrisk kraft är skyddade utan

särskilt förbehåll,

om rättigheten

särskilt förbehåll, om rättigheten har

109

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

har bättre rätt än exekutions- fordringen .

I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anled- ning antaga att rättigheten belas- tar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har för- behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

bättre rätt än utsökningsford- ringen .

I andra fall än som avses i första stycket ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anled- ning anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid ska rätt till betalning på grund av ägarhypotek inte anses som fordran.

Bestämmelser om inskränk- ningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som av- ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättigheten som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har för- behållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

12 kap.

34 §

I

avräkning på köpeskillingen

I

avräkning på köpeskillingen

för fastigheten skall innestå kapi-

för fastigheten ska innestå kapi-

talbeloppet av sådan fordran inom

talbeloppet av sådan fordran inom

skyddsbeloppet

som är

förenad

skyddsbeloppet

som är

förenad

med panträtt och ej enligt

med panträtt och inte enligt

sakägarförteckningen skall betalas

sakägarförteckningen ska betalas

med

köpeskilling

för

tillbehör.

med

köpeskilling

för

tillbehör.

Detta gäller dock ej om,

Detta gäller dock inte om,

1. fordringen

är

förfallen

till

1. fordringen

är

förfallen

till

betalning senast på tillträdesdagen

betalning senast på tillträdesdagen

och borgenären har yrkat kontant

och borgenären har yrkat kontant

betalning,

betalning,

2. fordringen

är

sådan

som

2. fordringen

är

sådan

som

avses i 26 § tredje stycket eller

avses i 26 § tredje stycket eller

3. fordringen

är

förenad

med

3. fordringen

är

förenad

med

panträtt endast i andel i fastig-

panträtt endast i andel i fastig-

heten.

heten.

För ägarhypotek skall , även om

För ägarhypotek ska , även om

det

faller inom

skyddsbeloppet,

det

faller inom

skyddsbeloppet,

kontant betalning alltid erläggas.

kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket skall köpe-

enligt första stycket ska köpe-

skillingen för fastigheten betalas

skillingen för fastigheten betalas

kontant, om ej inroparen visar att

kontant, om inte den som vunnit

han har avtalat annat med den som

budgivningen visar

att han

eller

110

Den som vinner budgivningen är skyldig att efter auktionen lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som ska utgå ur fastigheten.

Handpenningen ska betalas kontant, om inte säkerhet ställs för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid den tidpunkt som Krono- fogdemyndigheten bestämmer, dock senast på den tillträdesdag som Kronofogdemyndigheten bestäm- mer enligt 12 kap. 36 §.

enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det ej avräknas.

hon har avtalat annat med den som

Prop. 2021/22:197

enligt sakägarförteckningen

är

Bilaga 2

betalningsberättigad. Om

det

enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det inte avräknas.

12 kap. 35 § 34

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej mer än som enligt 34 § skall betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som skall utgå ur fastigheten.

Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyl- diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som enligt 20 § har kungjorts för köpeskill- ingens fördelning.

12 kap. 36 §

Som tillträdesdag räknas

den

Kronofogdemyndigheten ska be-

dag då enligt kungörelse fördel-

sluta om tillträdesdag. Krono-

ningssammanträdet skall äga rum.

fogdemyndigheten kan medge den

Kronofogdemyndigheten kan dock

som vunnit budgivningen att ta

medge inroparen att taga vård om

vård om fastigheten eller del av

fastigheten eller del därav före

den före tillträdesdagen.

tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten

får

Kronofogdemyndigheten

får

förordna att obetald avkastning av

besluta att obetald avkastning av

34 SFS senaste lydelse 2007:277.

111

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

112

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

eller syssloman och som har

eller syssloman och som har

förfallit under tiden till och med

förfallit under tiden till och med

den dag köparen har tillträtt

den dag köparen har tillträtt

fastigheten,

skall

tillkomma

fastigheten, ska tillkomma denne.

denne. Om sådan avkastning i

Om sådan avkastning i annat fall

annat fall betalas till köparen,

betalas till köparen, ska denne

skall denne redovisa därför till

redovisa därför till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten.

myndigheten.

Har förre ägaren ej annan

Om förre ägaren inte har annan

bostad, kan

Kronofogdemyndig-

bostad, kan Kronofogdemyndig-

heten tillåta honom att bo kvar på

heten tillåta honom eller henne att

fastigheten högst tre månader efter

bo kvar på fastigheten högst tre

tillträdesdagen.

månader efter

tillträdesdagen. Vid

denna bedömning ska Kronofogde-

myndigheten

särskilt beakta om

fastigheten är försäkrad.

12 kap. 37 §

På begäran av de sakägare vilkas

På begäran av de sakägare vars

rätt beror därav kan försäljningen,

rätt beror därav kan försäljningen,

såvitt avser annat än erläggande av

såvitt avser annat än erläggande av

handpenning och den återstående

handpenning

och den

återstående

kontanta köpeskillingen samt tiden

kontanta köpeskillingen samt tiden

för tillträde, ske på andra villkor än

för tillträde, ske på andra villkor än

som anges i detta kapitel. Skydds-

som anges i detta kapitel. Skydds-

beloppet får höjas även om borge-

beloppet får höjas även om borge-

när som inte själv har begärt försälj-

när som inte själv har begärt försälj-

ning motsätter sig det.

ning motsätter sig det.

Begäran som avses i första

Begäran som avses i första

stycket skall framställas senast vid

stycket ska framställas senast vid

bevakningssammanträdet.

bevakningssammanträdet. Om be-

vakningssammanträde

inte ska

hållas

ska

begäran

framställas

innan

Kronofogdemyndigheten

fastställer sakägarförteckningen.

12 kap. 38 §

Vid auktionen skall , i den mån

Vid auktionen ska , i den mån

det är påkallat med hänsyn till

det är påkallat med hänsyn till

värdet av fastighetens tillbehör eller

värdet av fastighetens tillbehör

av annan orsak, anges vilken

eller av annan orsak, anges vilken

egendom som framstår som till-

egendom som framstår som till-

behör ej skall följa den. Vad så-

behör inte ska följa den. Vad så-

lunda angivits är avgörande för

lunda angivits är avgörande för

vad försäljningen omfattar i den

vad försäljningen omfattar i den

delen. I övrigt ingår i försälj-

delen. I övrigt ingår i försälj-

ningen vad som enligt lag utgör

ningen vad som enligt lag utgör

tillbehör

till fastigheten. Råder

tillbehör

till

fastigheten. Råder

tvist om tillbehör, skall det an-

tvist om tillbehör, ska det anmälas.

mälas.

Redogörelse skall lämnas för

Redogörelse

ska lämnas för

innehållet

i sakägarförteckningen.

innehållet

i sakägarförteckningen.

Upplysning skall lämnas om att

Upplysning ska lämnas om att

fastigheten ropas ut med förbehåll

fastigheten bjuds ut med förbehåll

att inrop skall prövas enligt 40 §.

att bud ska prövas enligt 40 §.

12 kap. 39 §

Om sakägarförteckningen upp-

Om sakägarförteckningen upp-

tager rättighet som ej enligt 33 §

tar rättighet som inte enligt 33 §

första stycket är skyddad utan

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll och ej heller har

särskilt förbehåll och inte heller

förbehållits enligt 33 § andra

har förbehållits enligt 33 § andra

stycket,

skall

fastigheten

först

stycket,

ska

fastigheten

först

ropas ut utan förbehåll om

bjudas ut utan förbehåll om

rättighetens

bestånd

och därefter

rättighetens bestånd

och därefter

med sådant förbehåll. Uppnås vid

med sådant förbehåll. Uppnås vid

det senare utropet bud som täcker

det senare budgivningsförfarandet

fordringar med bättre rätt än

bud som täcker fordringar med

rättigheten eller som, utan att

bättre rätt än rättigheten eller som,

täcka dem, är lika högt som eller

utan att täcka dem, är lika högt som

högre än budet vid det föregående

eller högre än budet vid det före-

utropet , har budet vid det senare

gående

budgivningsförfarandet ,

utropet företräde. Att ägarhypotek

har det senare budet företräde. Att

ej täcks utgör ej hinder mot att bud

ägarhypotek inte täcks utgör inte

med

förbehåll

för

rättigheten

hinder mot att bud med förbehåll

godtas.

för rättigheten godtas.

Upptager

sakägarförteckningen

Upptar

sakägarförteckningen

två eller flera sådana rättigheter

två eller flera sådana rättigheter

som avses i första stycket, skall

som avses i första stycket, ska

fastigheten först ropas ut utan

fastigheten först bjudas ut utan

förbehåll för någon av rättig-

förbehåll för någon av rättig-

heterna och därefter med förbehåll

heterna och därefter med förbehåll

först endast för den rättighet som

först endast för den rättighet som

har bästa rätt och efter hand för

har bästa rätt och efter hand för

ökat antal rättigheter enligt deras

ökat antal rättigheter enligt deras

inbördes

ordning.

Bud

som

inbördes

ordning.

Bud

som

skyddar flera rättigheter än annat

skyddar flera rättigheter än annat

bud har företräde framför detta,

bud har företräde framför detta,

om det ej leder till sämre täckning

om det inte leder till sämre

av fordran som har bättre rätt än

täckning av fordran som har bättre

någon av rättigheterna.

rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för

När bud med förbehåll för

rättighet ej täcker fordringar med

rättighet inte täcker fordringar med

bättre

rätt,

kan

rättighetshavaren

bättre rätt, kan

rättighetshavaren

skydda

sin

rättighet

genom att

skydda sin rättighet genom att betala

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

113

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

114

betala skillnaden mellan det budet

skillnaden mellan det budet och bud

och bud utan förbehåll för

utan förbehåll för rättigheten eller så

rättigheten eller så stor del av

stor del av skillnaden som behövs

skillnaden som behövs för att

för att täcka fordringar med bättre

täcka fordringar med bättre rätt.

rätt.

Om rättighetshavare i fall som

Om rättighetshavare i fall som

avses i andra stycket är villig att

avses i andra stycket är villig att

betala enligt vad som sägs i tredje

betala enligt vad som sägs i tredje

stycket men det sålunda erbjudna

stycket men det sålunda erbjudna

beloppet, till följd av att flera

beloppet, till följd av att flera

tillskott behövs, ej ensamt eller i

tillskott behövs, inte ensamt eller i

förening med annat tillskott som

förening med annat tillskott som

bjuds är tillräckligt för att hans

bjuds är tillräckligt för att hans

rättighet

skall

skyddas, skall

eller hennes rättighet ska skyddas,

fastigheten ropas ut med förbehåll

ska fastigheten bjudas ut med

för rättigheten och den eller de

förbehåll för rättigheten och den

rättigheter

som

är

skyddade

eller de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat

genom tidigare bud och annat

tillskott som bjuds.

tillskott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har

Om borgenär vars fordran inte

blivit täckt genom visst bud

har blivit täckt genom visst bud

godtager

budet,

skall

fordringen

godtar budet, ska fordringen vid

vid tillämpning av första–fjärde

tillämpning

av

första–fjärde

styckena anses täckt.

styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för

Om rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, skall det

att betala ställer säkerhet, ska det

gälla.

gälla.

12 kap. 40 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

fogdemyndigheten pröva, om det i

32 § angivna villkoret för försälj-

32 § angivna villkoret för försälj-

ning är uppfyllt. Även om detta är

ning är uppfyllt. Även om detta är

förhållandet får inropet ej god-

förhållandet får budet inte godtas ,

tagas , om det är sannolikt att

om det är sannolikt att avsevärt

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

högre köpeskilling kan uppnås.

uppnås.

Utan hinder av första stycket

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas , om samtliga

ska bud godtas , om samtliga

berörda

sakägare medger

det.

berörda

sakägare medger det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas

fastän

förrättningskost-

godtas

fastän förrättningskost-

naderna ej har blivit täckta.

naderna inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas , om exeku-

bestridande godtas , om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

ningsfordringen inte täcks.

12 kap.

Prop. 2021/22:197

41 §

Bilaga 2

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven

handpenning.

Krono-

bart lämna föreskriven hand-

fogdemyndigheten

kan

dock på

penning.

Kronofogdemyndig-

begäran göra ett kort uppehåll i

heten kan dock på begäran göra ett

handläggningen för att

bereda

kort uppehåll i handläggningen för

inroparen

tillfälle

att

anskaffa

att bereda den som vunnit bud-

handpenning,

om

uppehållet ej

givningen

tillfälle

att anskaffa

kan antagas medföra beaktans-

handpenning, om uppehållet inte

värd olägenhet. Lämnas ej hand-

kan antas

medföra

beaktansvärd

penning, skall fastigheten ropas ut

olägenhet. Lämnas inte hand-

på nytt.

penning, ska fastigheten bjudas ut

på nytt.

I fall som avses i 39 § skall

I fall som avses i 39 § ska

handpenning

lämnas

för

varje

handpenning lämnas för varje bud ,

inrop , även om fastigheten skall

även om fastigheten ska bjudas ut

ropas ut på nytt. Om inropet ej

på nytt. Om budet inte ska bestå,

skall bestå, återlämnas hand-

återlämnas handpenningen.

penningen.

Fullgör ej inroparen sin betal-

Fullgör inte den som vunnit

ningsskyldighet enligt 35 § fjärde

budgivningen sin betalningsskyl-

stycket, är inropet ogiltigt.

dighet enligt 35 § fjärde stycket, är

budet ogiltigt.

12 kap. 42 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas

fullföljs

genom att

handpenning

och fullföljs genom att hand-

lämnas, skall nytt försäljnings-

penning lämnas, ska nytt försälj-

försök göras, om sökanden begär

ningsförsök göras, om sökanden

det inom en vecka från auktionen.

begär det inom en vecka från

Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §

auktionen. Har bud blivit ogiltigt

tredje stycket, skall nytt försälj-

enligt 41 § tredje stycket, ska nytt

ningsförsök göras, om ej sökanden

försäljningsförsök göras, om inte

avstår därifrån.

sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att

Har två auktioner hållits utan att

fastigheten har blivit såld och

fastigheten har blivit såld och

saknas

anledning

antaga att

saknas anledning anta att fastig-

fastigheten kan säljas inom rimlig

heten kan säljas inom rimlig tid,

tid, får

Kronofogdemyndigheten

får Kronofogdemyndigheten av-

avvisa begäran om nytt försälj-

visa begäran om nytt försäljnings-

ningsförsök.

försök.

Om ny auktion skall hållas,

Om ny auktion ska hållas, gäller

gäller vad som sägs i 18–41 §§.

vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan

Anmälan av fordran eller rättighet

av fordran eller rättighet som har

som har skett för en auktion gäller

skett för en auktion gäller även för

även för senare auktion.

senare auktion.

115

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

116

Skall nytt försäljningsförsök ej

Ska nytt försäljningsförsök inte

göras, skall utmätningen hävas.

göras, ska utmätningen hävas. Detta

Detta gäller dock ej medel som

gäller dock inte pengar som

har influtit eller inflyter med an-

betalats in med anledning av

ledning av redan vidtagna åtgär-

redan vidtagna åtgärder.

der.

12 kap. 43 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

stycket, skall handpenningen tagas

stycket, ska handpenningen tas i

i anspråk i den mån det behövs för

anspråk i den mån det behövs för

att sammanlagt

samma

belopp

att sammanlagt samma belopp ska

skall uppnås som vid den förra

uppnås som vid den förra

auktionen

jämte

ränta

därå,

auktionen

jämte

ränta

därå,

beräknad enligt 5 § räntelagen

beräknad enligt 5 § räntelagen

(1975:635),

från

tillträdesdagen

(1975:635),

från

tillträdesdagen

till och med den nya tillträdes-

till och med den nya tillträdes-

dagen och för att även förrätt-

dagen och för att även förrätt-

ningskostnaderna med anledning

ningskostnaderna med

anledning

av den nya auktionen skall täckas.

av den nya auktionen ska täckas.

Detta gäller även om fastigheten

Detta gäller även om fastigheten

säljs med förbehåll för rättighet

säljs med förbehåll för rättighet

som ej har förbehållits vid den

som inte har förbehållits vid den

förra auktionen

eller

ändrade

förra

auktionen

eller

ändrade

förhållanden har inträtt. Vad som

förhållanden har inträtt. Vad som

ej behöver tagas i anspråk skall

inte behöver tas i anspråk ska

återlämnas när den nye inroparen

återlämnas när den nye vinnaren

har fullgjort sin betalningsskyl-

av budgivningen har fullgjort sin

dighet. Blir fastigheten ej såld vid

betalningsskyldighet. Blir

fastig-

den nya auktionen, är hela hand-

heten inte såld vid den nya

penningen förverkad.

auktionen, är hela handpenningen

förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Hålls inte ny auktion, ska

penningen användas till betalning

handpenningen användas till be-

av förrättningskostnader som har

talning

av

förrättningskostnader

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

som har blivit onyttiga. Vad som

tagas i anspråk skall återlämnas.

inte behöver tas i anspråk ska

återlämnas.

12 kap. 44 §

Sedan auktion som har lett till

Sedan auktion som har lett till

försäljning

av fastigheten har

försäljning

av fastigheten har

vunnit laga kraft och köparen har

vunnit laga kraft och köparen har

fullgjort sin

betalningsskyldighet

fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten

köpebrev.

köpebrev.

Visar inroparen att han har

Visar den som vunnit bud-

bjudit för annans räkning, skall

givningen att han eller hon har

köpebrev utfärdas till denne.

bjudit för annans räkning, ska

köpebrev utfärdas till denne.

12 kap. 45 §

Sedan

fastigheten

har sålts

Sedan

fastigheten

har sålts

svarar den ej för fordran som

svarar den inte för fordran som

avses i 25 § första stycket 1.

avses i 25 § första stycket 1.

Borgenär som har pantbrev kan

Borgenär som har pantbrev kan

ej efter

fastighetens

försäljning

inte

efter

fastighetens

försäljning

mot köparen göra gällande pant-

mot köparen göra gällande pant-

rätt i fastigheten för större fordran

rätt i fastigheten för större fordran

än som har avräknats på köpe-

än som har avräknats på köpe-

skillingen jämte utfäst ränta därå

skillingen jämte utfäst ränta därå

från tillträdesdagen samt framtida

från tillträdesdagen samt framtida

skadestånd och kostnad som för-

skadestånd och kostnad som för-

anleds av fordringsförhållandet.

anleds av fordringsförhållandet.

Köparen blir personligen betal-

Köparen blir personligen be-

ningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse

har

avräknats

överenskommelse

har

avräknats

på den

kontanta

köpeskillingen

på den kontanta

köpeskillingen

och den förre ägaren blir fri från

och den förre ägaren blir fri från

ansvar härför. I fall som avses i

ansvar härför. I fall som avses i

44 § andra stycket blir även den

44 § andra stycket blir även den

som har gjort inropet betalnings-

som

har

vunnit

budgivningen

skyldig.

betalningsskyldig.

12 kap. 46 §

Köpare som har fullgjort sin

Köpare som har fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt

35 §

betalningsskyldighet

enligt 35 §

fjärde stycket får tillträda fastig-

fjärde stycket får tillträda fastig-

heten på den dag som har bestämts

heten på den dag som har bestämts

för köpeskillingens

fördelning.

för köpeskillingens

fördelning.

Han svarar därefter för ägares

Han eller hon svarar därefter för

skyldigheter i den mån de skall

ägares skyldigheter i den mån de

fullgöras efter tillträdesdagen.

ska fullgöras efter tillträdesdagen.

Vill köparen att i sakägar-

Vill köparen att i sakägar-

förteckningen

upptagen

arrende-

förteckningen upptagen arrende-

eller hyresrätt, som ej är skyddad

eller hyresrätt, som inte är skyddad

enligt 33 § första stycket eller har

enligt 33 § första stycket eller har

förbehållits enligt 33 § andra

förbehållits enligt 33 § andra

stycket eller vid auktionen, skall

stycket eller vid auktionen, ska

upphöra, åligger det honom att

upphöra, åligger det honom eller

inom en månad från tillträdes-

henne att inom en månad från

dagen säga upp avtalet. I annat fall

tillträdesdagen säga upp avtalet. I

gäller avtalet

mot

honom.

annat fall gäller avtalet mot

Beträffande

den

tidpunkt

vid

honom eller henne . Beträffande

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

117

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

118

vilken arrende- eller hyresavtal

den tidpunkt vid vilken arrende-

skall upphöra med anledning av

eller hyresavtal ska upphöra med

uppsägning gäller vad som är före-

anledning av uppsägning gäller vad

skrivet i fråga om uppsägning

som är föreskrivet i fråga om

efter frivillig överlåtelse av fastig-

uppsägning efter frivillig överlåtelse

het.

av fastighet.

Om rätt i vissa fall för arren-

Om rätt i vissa fall för arren-

dator eller hyresgäst att begära

dator eller hyresgäst att begära

förlängning av avtalet eller att få

förlängning av avtalet eller att få

ersättning vid uppsägning finns

ersättning vid uppsägning finns

särskilda föreskrifter.

särskilda föreskrifter.

12 kap. 48 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet

enligt

35 §

talningsskyldighet

enligt 35 §

fjärde stycket även om auktionen

fjärde stycket även om auktionen

överklagas.

överklagas.

Utan hinder av att auktionen

Utan hinder av att auktionen

överklagas

får köparen

tillträda

överklagas

får köparen

tillträda

fastigheten

på

den

bestämda

fastigheten

på

den bestämda

dagen, om ej dessförinnan annat

dagen, om inte dessförinnan annat

har förordnats enligt 18 kap. 12

har beslutats enligt 18 kap. 12

eller 19 §. Får han på grund av

eller 19 §. Får han eller hon på

sådant förordnande

ej

tillträda

grund av sådant beslut inte till-

fastigheten och är hindret ej hävt

träda fastigheten och är hindret

inom tre månader från den

inte hävt inom tre månader från

bestämda tillträdesdagen,

får

han

den bestämda tillträdesdagen, får

frånträda köpet och återfå vad han

han eller hon frånträda köpet och

har betalat jämte upplupen ränta,

återfå vad han eller hon har betalat

om han gör anmälan därom hos

jämte upplupen ränta, om han eller

Kronofogdemyndigheten

medan

hon gör anmälan därom hos

hindret alltjämt består.

Kronofogdemyndigheten

medan

hindret alltjämt består.

12 kap. 49 §

När någon av flera gemensamt

När någon av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade fastigheter ska säljas

på auktion har den som har

på auktion har den som har

fordran med panträtt på grund av

fordran med panträtt på grund av

den gemensamma inteckningen

den

gemensamma

inteckningen

rätt att indraga annan av de

rätt att dra in annan av de

intecknade fastigheterna i för-

intecknade fastigheterna i för-

säljningen, om den svarar för det

säljningen, om den svarar för det

intecknade beloppet eller av detta

intecknade beloppet eller av detta

före den fastighet som skall säljas.

före den fastighet som ska säljas.

Ska denna säljas för panträtts-

Ska denna säljas för panträtts-

havarens fordran eller för fordran

havarens fordran eller för fordran

som har lika eller bättre rätt, får

som

har lika eller

bättre rätt, får

han även indraga fastighet som

han eller hon även dra in fastighet

svarar för inteckningen först efter

som svarar för inteckningen först

den fastighet som skall säljas.

efter den fastighet som ska säljas.

Yrkande

om

indragning

skall

Yrkande

om

indragning

ska

framställas

hos

Kronofogdemyn-

framställas

hos

Kronofogdemyn-

digheten senast vid bevaknings-

digheten senast vid den tidpunkt

sammanträdet. Fastighetens ägare

Kronofogdemyndigheten bestäm-

skall beredas tillfälle att yttra sig

mer. Fastighetens ägare ska ges

över yrkandet.

Bevakningssam-

tillfälle att yttra sig över yrkandet.

manträde och auktion skall in-

Auktion och i förekommande fall

ställas och nya tider sättas ut, om

bevakningssammanträde

ska

det behövs för att yrkandet ska

ställas in och sättas ut på nytt , om

hinna prövas.

det behövs för att yrkandet ska

hinna prövas.

Bifalls

yrkandet,

anses

den

Bifalls

yrkandet,

anses

den

indragna fastigheten

utmätt

när

indragna fastigheten

utmätt

när

beslutet meddelas. Den får ej

beslutet meddelas. Den får inte

säljas innan beslutet har vunnit

säljas innan beslutet har fått laga

laga kraft.

kraft.

12 kap. 51 §

Om

samtliga fastigheter som

Om samtliga fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

besväras av gemensam inteckning

skall säljas på auktion och

ska säljas på auktion och

förhållande som anges i 52 § andra

förhållande som anges i 52 § andra

stycket

ej föreligger, upprättas

stycket inte

föreligger, upprättas

gemensam sakägarförteckning för

gemensam sakägarförteckning för

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna skall härvid anses

fastigheterna

ska härvid

anses

upplåten i dem alla. Vid auktionen

upplåten i dem alla. Vid auktionen

ropas fastigheterna ut gemensamt.

bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12 kap. 52 §

Skall flera av gemensamt in-

Ska flera av gemensamt in-

tecknade fastigheter men inte alla

tecknade fastigheter men inte alla

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

När samtliga fastigheter som

När samtliga fastigheter som

besväras av gemensam inteckning

besväras av gemensam inteckning

skall säljas, gäller likaledes 53–

ska säljas, gäller likaledes 53–

55 §§, om

55 §§, om

1. fastigheterna har olika ägare,

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon av fastigheterna med

2. någon av fastigheterna med

stöd av 49 § har indragits i för-

stöd av 49 § har dragits in i för-

säljningen,

säljningen,

3. någon av fastigheterna endast

3. någon av fastigheterna endast

i andra hand svarar för gemensam

i andra hand svarar för gemensam

inteckning,

inteckning,

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

119

Särskild sakägarförteckning ska upprättas för varje fastighet som ska säljas. Förteckningen upp- rättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om inte utsökningsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- gas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

120

4. någon

av fastigheterna

be-

4. någon

av fastigheterna

be-

sväras av särskild inteckning,

sväras av särskild inteckning,

5. någon

fastighets

ansvar

för

5. någon

fastighets

ansvar

för

gemensam

inteckning

inte avser

gemensam

inteckning

inte avser

inteckningens hela belopp,

inteckningens hela belopp,

6. det yrkas av innehavare av

6. det yrkas av innehavare av

sådan rättighet i någon av fastig-

sådan rättighet i någon av fastig-

heterna som ej skall bestå oavsett

heterna som inte ska bestå oavsett

om fastigheten säljs, eller

om fastigheten säljs, eller

7. det i annat fall yrkas av ägare

7. det i annat fall yrkas av ägare

eller borgenär vars rätt kan bero

eller borgenär vars rätt kan bero

därav.

därav.

Yrkande som avses i andra

Yrkande som avses i andra

stycket 6 eller 7 skall framställas

stycket 6 eller 7 ska framställas

senast vid

bevakningssamman-

senast vid bevakningssammanträ-

trädet.

det. Om bevakningssammanträde

inte ska hållas ska yrkandet fram-

ställas

innan Kronofogdemyndig-

heten

fastställer sakägarförteck-

ningen.

12 kap. 53 §

Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- gas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig. Därefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemen- samt budgivningsförfarande ska även annars ske, om full betalning inte har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de ska bjudas ut gemen- samt.

Uppnås vid gemensamt bud- givningsförfarande högre bud än summan av buden vid de särskilda

budgivningsförfarandena , ska budet vid det gemensamma budgivningsförfarandet ha före- träde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemensamma bud- givningsförfarandet ska fördelas på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets andel i den gemensamma köpe- skillingen utgör dock minst vad som har bjudits för den fastigheten vid särskilt budgivningsförfaran- de . Har någon av fastigheterna bjudits ut med tillbehör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen ska beräk- nas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av nämnda värde, ska den fastighetens värde vid tillämpningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra till- gängliga pengar inte till skydds- beloppet och ska därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla, ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt.

Uppnås inte bud som förslår till betalning av någon del av ut- sökningsfordringen , får inte någon av fastigheterna säljas.

Har fastighet dragits in i för- säljningen med stöd av 49 §, ska

12 kap.

54 §

Vid auktionen skall fastig- heterna ropas ut var för sig. Där- efter skall de ropas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemensamt utrop skall även eljest äga rum , om full betalning ej har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de skall ropas ut gemensamt.

Uppnås vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen, skall budet vid det gemensamma ut- ropet ha företräde. Den köpe- skilling som har bjudits vid det gemensamma utropet skall för- delas på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets andel i den gemen- samma köpeskillingen utgör dock minst vad som har bjudits för den fastigheten vid särskilt utrop . Har någon av fastigheterna ropats ut med tillbehör som ej ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen skall beräknas eller ropats ut utan tillbehör som omfattades av nämnda värde, skall den fastighetens värde vid tillämp- ningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel

i köpeskillingen och andra till- gängliga medel ej till skydds- beloppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla, skall de övriga fastighe- terna ropas ut gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen , får ej någon av fastigheterna säljas.

Har fastighet indragits i för- säljningen med stöd av 49 §, skall

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

121

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

122

den ursprungligen utmätta fastig-

den ursprungligen utmätta fas-

heten ropas ut först. Om därvid ej

tigheten bjudas ut först. Om

uppnås bud som förslår till

därvid inte uppnås bud som förslår

betalning av någon del av exeku-

till betalning av någon del av

tionsfordringen , får fastigheten ej

utsökningsfordringen , får fastig-

säljas. Blir den ej såld, skall ej

heten inte säljas. Blir den inte såld,

heller den indragna fastigheten

ska inte heller den indragna

säljas.

fastigheten säljas.

Fastighet som endast i andra

Fastighet som endast i andra

hand svarar för fordran med

hand svarar för fordran med

panträtt på grund av gemensam

panträtt på grund av gemensam

inteckning får ej säljas för den

inteckning får inte säljas för den

fordringen innan det har visat sig

fordringen innan det har visat sig

att betalning ej kan utgå ur den

att betalning inte kan utgå ur den

fastighet som svarar i första hand.

fastighet som svarar i första hand.

I andra hand ansvarig fastighet får

I andra hand ansvarig fastighet får

ej heller säljas, om dess ägare eller

inte heller säljas, om dess ägare

annan sakägare betalar den brist

eller annan sakägare betalar den

för vilken fastigheten skall svara

brist för vilken fastigheten ska

eller ställer säkerhet för beloppet.

svara eller ställer säkerhet för

Gemensamt utrop av fastigheterna

beloppet. Gemensamt budgiv-

behöver ej ske annat än om sär-

ningsförfarande av fastigheterna

skilda skäl föreligger.

behöver inte ske annat än om

särskilda skäl föreligger.

12 kap. 55 §

Om rättighet har förbehållits vid

Om rättighet har förbehållits vid

särskilt utrop , skall förbehållet

särskilt budgivningsförfarande , ska

gälla

även

vid

efterföljande

förbehållet gälla även vid efter-

gemensamt utrop . Har rättigheten ej

följande gemensamt budgivnings-

förbehållits vid det särskilda ut-

förfarande . Har rättigheten inte

ropet , tillämpas 39 § även vid det

förbehållits vid det särskilda bud-

gemensamma utropet .

givningsförfarandet , tillämpas 39 §

även vid det gemensamma budgiv-

ningsförfarandet .

Vid tillämpning

av

40 § skall

Vid

tillämpning av 40 §

ska

prövningen

huruvida

avsevärt

prövningen

om avsevärt

högre

högre köpeskilling kan uppnås avse

köpeskilling kan uppnås avse den

den

sammanlagda

köpeskillingen

sammanlagda

köpeskillingen

för

för samtliga fastigheter som har

samtliga fastigheter där bud har

ropats in vid auktionen.

avgetts .

Handpenning skall lämnas efter

Handpenning

ska lämnas

efter

varje inrop , även om inropad fas-

varje

vunnet

budgivningsförfar-

tighet skall ropas ut på nytt. Om

ande , även om fastighet ska bjudas

inropet ej skall bestå, återlämnas

ut på nytt. Om budet inte ska bestå,

handpenningen.

återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av

Fordran som på grund av

gemensam inteckning är förenad

gemensam

inteckning är

förenad

med

panträtt

i såld fastighet be-

med panträtt i såld fastighet betalas

Beslut av Kronofogdemyn- digheten om fortsatt inteck- ningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köparen.

Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jorda- balken, får beslut om fortsatt inteckningsansvar meddelas be- träffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen blivit täckt. Om inbetalade pengar efter särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får beslut inte meddelas beträffande motsvaran- de del av inteckningen.

Begäran om beslut enligt denna paragraf ska framställas senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan Kronofogde- myndigheten utfärdar köpebrev. Därvid ska pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för Kronofogdemyndigheten eller om Kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undan- tag.

talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

kontant, om inte köparen och den

Prop. 2021/22:197

som enligt sakägarförteckningen är

Bilaga 2

betalningsberättigad avtalar annat.

12 kap. 56 § 35

Sådant förordnande av Krono- fogdemyndigheten om fortsatt in- teckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får med- delas på begäran av köparen.

Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jorda- balken, får förordnande om fort- satt inteckningsansvar meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela in- teckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen blivit täckt. Om me- del som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förord- nande ej meddelas beträffande motsvarande del av inteckningen.

Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för köpe- skillingens fördelning eller, vid för- säljning under hand, innan Krono- fogdemyndigheten utfärdar köpe- brev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för Kronofogdemyndigheten eller om Kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undantag.

12 kap. 62 §

Bestämmelserna i 3–61 §§

Bestämmelserna i 3–61 §§

gäller i tillämpliga delar även när

gäller i tillämpliga delar även när

utmätning av fast egendom har

utmätning av fast egendom har

35 SFS senaste lydelse 1994:444.

123

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

skett medan gäldenärens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63– 68 §§.

skett medan svarandens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom inte har avsett hel fastighet, om inte annat följer av 63–68 §§.

12 kap.

63 §

Har, i fall då överlåtelse av

Har, i fall då överlåtelse av

fastighet är beroende av villkor,

fastighet är beroende av villkor,

fastigheten blivit utmätt för fordran

fastigheten blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren, får försäljning ej

hos överlåtaren, får försäljning

ske förrän det visar sig om

inte ske förrän det visar sig om

villkoret uppfylls.

villkoret uppfylls.

Vad som sägs i första stycket

Vad som sägs i första stycket

gäller också om del av fastighet

gäller också om del av fastighet

genom överlåtelse har kommit i

genom överlåtelse har kommit i

särskild ägares hand och fastig-

särskild ägares hand och fastig-

heten har blivit utmätt för fordran

heten har blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren innan fastig-

hos överlåtaren innan fastig-

hetsbildning som enligt lag utgör

hetsbildning som enligt lag utgör

villkor för överlåtelsens giltighet

villkor för överlåtelsens giltighet

har kommit till stånd. Skulle det

har kommit till stånd. Skulle det

medföra betydande tidsutdräkt att

medföra

betydande dröjsmål att

avvakta huruvida

fastighets-

avvakta

om

fastighetsbildningen

bildningen kommer till stånd, får

kommer till stånd, får dock fastig-

dock fastigheten säljas med för-

heten säljas med förbehåll för den

behåll för den rätt som tillkommer

rätt som tillkommer förvärvaren.

förvärvaren.

Försäljningen

om-

Försäljningen

omfattar då även

fattar då även gäldenärens rätt mot

svarandens rätt mot förvärvaren.

förvärvaren.

Köparen

svarar

för

Köparen

svarar för svarandens

gäldenärens

skyldigheter

mot

skyldigheter mot förvärvaren.

förvärvaren.

12 kap.

64 §

Har, i fall då förvärv av fastighet

Har, i fall då förvärv av fastighet

eller del av fastighet är beroende

eller del av fastighet är beroende

av villkor,

egendomen

blivit

av villkor, egendomen blivit ut-

utmätt för fordran hos förvär-

mätt för fordran hos förvärvaren,

varen, skall

Kronofogdemyndig-

ska Kronofogdemyndigheten bju-

heten bjuda ut gäldenärens rätt till

da ut svarandens rätt till

egendomen till försäljning i den

egendomen till försäljning i den

ordning som gäller för exekutiv

ordning som gäller för tvångsvis

försäljning

av utmätt rättighet.

försäljning

av utmätt rättighet.

Kommer försäljning

till

stånd,

Kommer

försäljning

till stånd,

svarar köparen

för

gäldenärens

svarar

köparen för

svarandens

skyldigheter

mot

sin

fångesman,

skyldigheter mot sin

fångesman,

Ansökan om inteckning, som har

Ansökan om inteckning, som har

gjorts samma dag som utmät-

gjorts

samma dag

som utmät-

124

ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej Kronofogdemyndigheten på begä- ran av köparen förordnar annat.

Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

ningen

eller senare,

förfaller

Prop. 2021/22:197

genom

försäljningen,

om inte

Bilaga 2

Kronofogdemyndigheten på begä-

ran av köparen beslutar annat.

Kan det inte utan betydande

dröjsmål avvaktas om det för

förvärvet gällande villkoret upp-

fylls, kan anstånd med försälj-

ningen medges tills det visar sig

om så blir fallet. Uppfylls vill-

koret, sker försäljning i den ord-

ning som i allmänhet gäller för

tvångsvis försäljning av fast egen-

dom.

När försäljning som har skett

enligt första stycket har fått laga

kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet,

utfärdar

Kronofogdemyndigheten

köpe-

handling.

12 kap. 66 §

Om villkoret uppfylls i fall som

Om villkoret uppfylls i fall som

avses i 63 § eller om förvärvet går

avses i 63 § eller om förvärvet går

åter i fall som avses i 64 § andra

åter i fall som avses i 64 § andra

stycket, skall Kronofogdemyndig-

stycket, ska Kronofogdemyndig-

heten driva in eller bjuda ut till

heten driva in eller bjuda ut till

försäljning vad som därefter till-

försäljning vad som därefter till-

kommer gäldenären och omfattas

kommer svaranden och omfattas

av utmätningen. Härvid tillämpas

av utmätningen. Härvid tillämpas

den ordning som enligt 8 och

den ordning som enligt 8 och

9 kap. gäller i fråga om utmätt

9 kap. gäller i fråga om utmätt

fordran eller rättighet.

fordran eller rättighet.

12 kap. 67 §

Har endast andel i fastighet

Har endast andel i fastighet

blivit utmätt

men

skall

enligt

blivit utmätt men ska enligt 8 kap.

8 kap. 8 § hela fastigheten säljas

8 § hela fastigheten säljas på

på auktion, skall av sakägarför-

auktion, ska av sakägarför-

teckningen framgå vilka ford-

teckningen framgå vilka ford-

ringar och rättigheter som belastar

ringar och rättigheter som belastar

varje särskild andel. Skydds-

varje särskild andel. Skydds-

beloppet skall bestämmas så att

beloppet ska bestämmas så att

fordringar, som gäller i den först

fordringar, som gäller i den först

utmätta andelen enbart eller i

utmätta andelen enbart eller i

nämnda andel jämte annan andel

nämnda andel jämte annan andel

och som har

bättre

rätt

än exe-

och som har bättre rätt än ut-

125

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har fått laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- brev.

13 kap. Redovisning av pengar

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

kutionsfordringen , samt förrätt- ningskostnaderna blir fullt täckta.

Är någon av delägarna i kon- kurs, får borgenär utöva anslut- ningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

sökningsfordringen , samt förrätt- ningskostnaderna blir fullt täckta.

Är någon av delägarna i kon- kurs, får borgenär utöva anslut- ningsrätt enligt 13 § även om han eller hon har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

12 kap.

68 §

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpebrev.

13 kap. Redovisning av influtna medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

13 kap.

1 § 36

Medel som har flutit in till

Pengar som ska fördelas ska

Kronofogdemyndigheten i mål om

redovisas så snart som möjligt .

utmätning skall redovisas så snart

som möjligt. Är influtet belopp

ringa och kan det antas att ytter-

ligare medel kommer att flyta in i

målet, får myndigheten avvakta

med redovisningen.

Om det sammanlagda belopp

som tillkommer en borgenär un-

derstiger 100 kronor ska beloppet

bara betalas ut om det finns sär-

skilda skäl.

Pengar som inte kan betalas ut till

den betalningsberättigade borge-

nären ska i första hand fördelas

mellan övriga mål där fordringen

inte har fått full täckning. Kan

betalning inte ske till någon annan

borgenär ska pengarna återbetalas

till svaranden. Om utbetalning eller

återbetalning inte är möjlig inom tio

126

36 SFS senaste lydelse 1995:298.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

år tillfaller pengarna staten. Om

Prop. 2021/22:197

pengar ska tillfalla staten, gäller det

Bilaga 2

även inlåningsräntan.

Om utmätning har skett för under-

hållsbidrag innan det har förfallit till

betalning ska redovisning ske i nära

anslutning till den tidpunkt då

bidraget förfaller till betalning.

13 kap. 2 §

Vad som sägs i detta kapitel om

Vad som sägs i detta kapitel om

influtna medel gäller även ränta

pengar som ska fördelas gäller

som utgår på medlen till och med

även ränta som enligt utsök-

den i 6 § angivna fördelnings-

ningstiteln utgår på pengarna till

dagen. Ränta på belopp som

och med den i 6 § angivna för-

innestår därefter tillkommer den

delningsdagen.

som är berättigad till beloppet.

Om fördelat belopp inte kan

betalas ut i samband med fördel-

ningsdagen ska utbetalningen inne-

fatta upplupen inlåningsränta från

fördelningsdagen fram till dess ut-

betalning sker.

13 kap. 4 §

För

fördelning av influtna

Kronofogdemyndigheten

ska

medel

skall

Kronofogdemyndig-

hålla ett fördelningssammanträde

heten

hålla

fördelningssamman-

när det är oklart hur pengar ska

träde, när det är föreskrivet i

fördelas eller om Kronofogdemyn-

balken eller när det i annat fall är

digheten i annat fall anser att det

oklart hur medlen skall fördelas.

behövs. Sådant sammanträde

får

inte hållas senare än tillträdesdag

som bestämts enligt 12 kap. 36 §.

Sammanträde som ej har blivit

Sammanträde som inte har blivit

utsatt i samband med kungörande

utsatt i samband med kungörande

av auktion skall kungöras särskilt,

av auktion ska kungöras särskilt,

om det är behövligt med hänsyn

om det behövs med hänsyn till

till okända sakägare eller av annat

okända sakägare eller av annat

skäl. Kungörande skall ske i god

skäl. Kungörande ska ske i god tid

tid och på lämpligt sätt. Sökanden,

och på lämpligt sätt. Sökanden,

gäldenären och andra kända sak-

svaranden och andra kända sak-

ägare skall kallas till samman-

ägare ska kallas till sammanträdet.

trädet.

127

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

128

13 kap.

6 § 37

En fordran som skall beaktas

En fordran som ska beaktas ska

skall tas upp med det belopp som

tas upp med det belopp som den

den uppgår till på fördel-

uppgår till på fördelningsdagen.

ningsdagen.

Vid bedömningen av om en

Vid bedömningen av om en

fordran är förenad med särskild

fordran är förenad med särskild

förmånsrätt i en fastighet skall ett

förmånsrätt i en fastighet ska ett

pantbrev vars belopp är bestämt i

pantbrev vars belopp är bestämt i

utländsk valuta räknas om till

utländsk valuta räknas om till

svenska kronor enligt den kurs

svenska kronor enligt den kurs

som gäller på

fördelningsdagen.

som

gäller på

fördelningsdagen.

Pantbrevets belopp får dock inte

Pantbrevets belopp får dock inte

sättas högre än det belopp som har

sättas högre än det belopp som har

bestämts vid

omräkning

enligt

bestämts

vid

omräkning

enligt

12 kap. 27 § fjärde stycket.

12 kap. 27 § fjärde stycket.

Som

fördelningsdag anses den

Som

fördelningsdag anses den

dag till vilken fördelningssam-

dag till vilken fördelningssam-

manträde är utsatt, även om det då

manträde är utsatt, även om det då

finns något hinder mot att verk-

finns något hinder mot att verk-

ställa fördelningen. Om det inte

ställa fördelningen. Om det inte

hålls något sammanträde,

anses

hålls

något sammanträde,

anses

den dag då Kronofogdemyndig-

den

dag

Kronofogdemyndigheten

hetens beslut meddelas som fördel-

meddelar beslut som fördel-

ningsdag.

ningsdag.

Vid

fördelning

räknas

som

Vid

fördelning

räknas

som

fordran i ett mål även sådan för-

fordran i ett mål även sådan för-

rättningskostnad som avser endast

rättningskostnad som avser endast

det målet.

det målet.

Begär

borgenär

betalning för

Begär

borgenär

betalning för

fordran som ej har anmälts i tid,

fordran som inte har anmälts i tid,

skall utdelning utgå av överskott,

ska utdelning utgå av överskott,

om sådant uppkommer.

om sådant uppkommer.

13 kap.

7 § 38

Är fordran eller därmed förenad

Är fordran eller därmed förenad

förmånsrätt

beroende av

villkor

förmånsrätt

beroende av

villkor

eller tvistig eller är förmånsrätt

eller tvistig eller är förmånsrätt

beroende av att sökt inteckning

beroende av att sökt inteckning

beviljas, skall Kronofogdemyndig-

beviljas,

ska Kronofogdemyndig-

heten avsätta vad som belöper på

heten avsätta det som belöper på

fordringen i avvaktan på att

fordringen i avvaktan på att

villkoret uppfylls eller

förfaller

villkoret

uppfylls eller

förfaller

eller att tvisten eller frågan om

eller att tvisten eller frågan om

inteckning

blir slutligt

avgjord.

inteckning

blir slutligt

avgjord.

37 SFS senaste lydelse 2004:448.

38 SFS senaste lydelse 1994:480.

Om alla berörda sakägare är överens om hur pengarna ska fördelas, ska fördelningen göras enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser för registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket.

Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall , om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen , om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borge- nären.

Kan fördelningen ej utan be- tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall Kronofogdemyndig- heten själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.

Avsättning ska dock inte ske om

Prop. 2021/22:197

tvist

ska

prövas

enligt

tredje

Bilaga 2

stycket.

Borgenär vars

fordran

eller

förmånsrätt är tvistig ska , om det

inte av särskilda skäl är obe-

hövligt, föreläggas att inom en

månad från det att föreläggandet

delgavs honom eller henne väcka

talan om rätten till pengarna mot

sakägare som pengarna ska till-

komma om borgenärens anspråk

faller bort. Följer inte borgenären

föreläggandet, har han eller hon

förlorat sin rätt till pengarna , om

inte motparten inom den angivna

tiden har väckt talan mot borge-

nären.

Kan fördelningen inte utan be-

tydande olägenhet

för

parterna

avslutas utan att tvisten har blivit

avgjord,

ska

Kronofogdemyn-

digheten själv pröva tvisten, om

det är ändamålsenligt. Då gäller

vad

som

sägs

i 3

kap.

23 och

24 §§.

13 kap. 8 §

När medel avsätts enligt 7 §,

När pengar avsätts enligt 7 §,

skall

Kronofogdemyndigheten

ska Kronofogdemyndigheten ange

ange

hur det skall förfaras med

hur de ska fördelas om fordringen

dem om fordringen faller bort helt

helt eller delvis faller bort.

eller delvis.

13 kap. 9 §

Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall fördelningen ske i enlighet därmed.

Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m.m. och fast egendom

129

När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, ska behållen avkastning av egendomen, ersätt- ning som har betalats in med anledning av misslyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försäljningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Pengar från sär- skild försäljning av tillbehör till fastighet ska fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen ska ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det inte framgår att fordran under- stiger det som anges i förteck- ningen. Angående begränsning av inteckningshavares rätt vid för- säljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket.

Utdelning för fordran som inte har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

130

13 kap. 10 §

När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, skall behållen avkast- ning av egendomen, ersättning som har influtit med anledning av miss- lyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försälj- ningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen skall ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger vad som anges i förteckningen. Angående begränsning av inteck- ningshavares rätt vid försäljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket.

Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

13 kap. 11 §

Bestämmelserna i 10 § första

Bestämmelserna i 10 § första

stycket gäller också när fastighet

stycket gäller också när fastighet

har sålts under hand. Medlen skall

har sålts under hand. Pengarna

fördelas i första hand enligt

ska fördelas i första hand enligt

köpevillkoren och i övrigt enligt

köpevillkoren och i övrigt enligt

de grunder som gäller för upp-

de grunder som gäller för upp-

rättande av sakägarförteckning.

rättande av sakägarförteckning.

13 kap. 12 §

Avbryts förfarandet i fråga om

Avbryts förfarandet i fråga om

egendom som avses i 10 § utan att

egendom som avses i 10 § utan att

egendomen har blivit såld, skall

egendomen har blivit såld, ska

influtna medel fördelas enligt vad

pengarna fördelas enligt vad som

som sägs där, om sakägarförteck-

sägs där, om sakägarförteckning

ning har upprättats, och i annat fall

har upprättats, och i annat fall

enligt de grunder som gäller för

enligt de grunder som gäller för

upprättande av sådan förteckning.

upprättande av sådan förteckning.

Annan borgenär än sökanden har

Annan borgenär än sökanden har

dock ej rätt att få betalning ur

dock inte rätt att få betalning för

medlen för annat än ränta och

annat än ränta och kostnader, om

kostnader, om hans fordran är

hans eller hennes fordran är

förenad med panträtt på grund av

förenad med panträtt på grund av

inteckning.

inteckning.

När tillbehör till fastighet har

När tillbehör till fastighet har

sålts för sig, skall borgenär, som ej

sålts för sig, ska borgenär, som

har avstått från betalning, få

inte har avstått från betalning, få

utdelning med tillämpning av

utdelning med tillämpning av

12 kap. 16 §, även om fastigheten ej

12 kap. 16 §, även om fastigheten

säljs.

inte säljs.

13 kap. 13 §

Medel som tillkommer borgenär

Pengar som en borgenär har

skall avräknas på ränta och annan

rätt till ska avräknas på ränta och

biförpliktelse

före

fordrans

annan biförpliktelse före fordrans

kapitalbelopp,

om ej

borgenären

kapitalbelopp, om inte borgenären

har yrkat annat före fördelningen

har yrkat annat före fördelningen

eller, om fördelning ej äger rum ,

eller, om fördelning inte sker , före

före utbetalningen.

utbetalningen.

Om ordningen mellan fordrans

Om ordningen mellan fordrans

kapitalbelopp

och biförpliktelser

kapitalbelopp

och biförpliktelser

när registrerat

skepp,

registrerat

när registrerat

skepp, registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar

luftfartyg, intecknade reservdelar

till luftfartyg eller fastighet har

till luftfartyg eller fastighet har

utmätts finns

bestämmelser i

utmätts finns

bestämmelser i

10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.

10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.

1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

13 kap. 14 § 39

Medel får ej betalas ut utan att

Pengar får inte betalas ut utan

säkerhet ställs, om

att säkerhet ställs, om

1. utmätning har skett med stöd

1. utmätning har skett med stöd

av

3 kap. 5 § 1 eller 6 §

och

av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln

exekutionstiteln ej har vunnit laga

inte har fått laga kraft eller

kraft eller utmätning har skett på

utmätning har skett på grund av

grund av utslag eller beslut i mål

utslag eller beslut i mål om betal-

om

betalningsföreläggande

eller

ningsföreläggande eller handräck-

handräckning och gäldenären har

ning och svaranden har sökt åter-

sökt återvinning eller överklagat,

vinning eller överklagat,

2. utmätning har skett hos döds-

2. utmätning har skett hos döds-

bo för fordran som ej var förenad

bo för fordran som inte var före-

med särskild förmånsrätt i egen-

nad med särskild förmånsrätt i

domen och den tid som anges i

egendomen och den tid som anges

39 SFS senaste lydelse 1994:1038.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

131

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

8 kap. 6 § första stycket ej har gått

i 8 kap. 6 § första stycket inte har

till ända ,

löpt ut ,

3. rätten till medlen är beroende

3. rätten till pengarna är beroende

av ett överklagande av utmät-

av ett överklagande av utmät-

ningen eller den utmätta egen-

ningen eller den utmätta egen-

domens försäljning eller av talan

domens försäljning eller av talan

som avses i 4 kap. 20–22 eller

som avses i 4 kap. 20–22 eller

26 §,

26 §,

4. fördelning som har skett vid

4. fördelning som har skett vid

fördelningssammanträde ej har

fördelningssammanträde inte har

vunnit laga kraft,

fått laga kraft,

5. i annat fall tvist råder om vem

5. i annat fall tvist råder om vem

som är betalningsberättigad.

som är betalningsberättigad.

13 kap. 15 §

Har medel avsatts enligt 7 §

Har pengar avsatts enligt 7 §

första stycket på grund av tvist och

första stycket på grund av tvist och

har tvisten prövats av domstol, får

har tvisten prövats av domstol, får

den vinnande parten mot säkerhet

pengarna betalas ut till den vinnan-

lyfta medlen utan hinder av att

de parten även om avgörandet inte

avgörandet ej har vunnit laga

har fått laga kraft om säkerhet

kraft. I annat fall får medel som

ställs . I annat fall får pengar som

har avsatts enligt 7 § första

har avsatts enligt 7 § första stycket,

stycket, om skäl föreligger, mot

om skäl föreligger, mot säkerhet

säkerhet betalas ut till den

betalas ut till den borgenär för

borgenär för vilken de har avsatts

vilken de har avsatts eller, om

eller, om denne ej vill lyfta med-

denne inte vill ha pengarna ut-

len , till den som i andra hand är

betalda , till den som i andra hand

berättigad till dem.

har rätt till dem.

13 kap. 16 § 40

Att en verkställd fördelning

Om en verkställd fördelning

överklagas hindrar inte att belopp

överklagas får belopp som inte

som inte berörs av överklagandet

berörs av överklagandet betalas ut.

betalas ut.

13 kap.

17 § 41

När medel betalas ut, skall

När pengar betalas ut, ska

iakttagas vad som i allmänhet

iakttas vad som i allmänhet gäller

gäller om skyldighet för borgenär

om skyldighet för borgenär att

att förete eller återställa ford-

uppvisa eller lämna tillbaka

ringsbevis eller säkerhet som har

fordringsbevis eller säkerhet som

lämnats för fordran.

har lämnats för fordran.

132

40 SFS senaste lydelse 1994:1038.

41 SFS senaste lydelse 2003:531.

Pantbrev i skepp eller fastighet

Pantbrev i skepp eller fastighet

eller företagsinteckningsbrev, vil-

eller företagsinteckningsbrev, vil-

ket utgör säkerhet för fordran på

ket utgör säkerhet för fordran på

vilken betalning har utfallit, skall

vilken betalning har utfallit, ska

företes även om borgenären ej är

uppvisas även om borgenären inte

skyldig att återställa handlingen,

är skyldig att lämna tillbaka

om ej

Kronofogdemyndigheten

handlingen, om inte Kronofogde-

finner skäl att medge undantag.

myndigheten anser att det finns

Detsamma gäller skuldebrev som

skäl att medge undantag. Det-

är intecknat i annan egendom, när

samma gäller skuldebrev som är

skyldighet att förete eller åter-

intecknat i annan egendom, när

ställa skuldebrevet ej följer redan

skyldighet att uppvisa eller lämna

av första stycket.

tillbaka skuldebrevet inte följer

redan av första stycket.

När köparen åberopar att den som

När köparen åberopar att den som

enligt

sakägarförteckning

är

enligt sakägarförteckning har rätt

berättigad till

betalning

har

till betalning har medgett honom

medgivit

honom

avräkning

på

eller henne avräkning på köpe-

köpeskillingen, gäller vid Krono-

skillingen, gäller vid Kronofogde-

fogdemyndighetens prövning

av

myndighetens prövning av överens-

överenskommelsen vad som före-

kommelsen vad som föreskrivs i

skrivs i första och andra styckena.

första och andra styckena.

13 kap. 18 §

Om borgenär för vilken ut-

Om borgenär för vilken ut-

delning har beräknats ej inom ett

delning har beräknats inte inom ett

år från det att fördelningen har

år från det att fördelningen har fått

vunnit

laga

kraft

företer

laga kraft uppvisar fordringsbevis

fordringsbevis eller i övrigt full-

eller i övrigt fullgör vad som krävs

gör vad som krävs enligt 17 § för att

enligt 17 § för att han eller hon ska

han skall få lyfta medlen , får dessa

få pengarna utbetalda , får dessa

mot säkerhet betalas ut till den

betalas ut mot säkerhet till den

som i andra hand är berättigad till

som i andra hand har rätt till dem,

dem, om ej särskilda skäl

om det inte finns särskilda skäl.

föreligger .

13 kap. 19 §

Om alla berörda sakägare med-

Om säkerhet krävs får belopp

ger att belopp betalas ut utan

betalas ut utan säkerhet om alla

säkerhet när sådan annars krävs,

berörda sakägare medger det.

skall det ske .

13 kap. 20 §

Ändras beslut

om

fördelning

Ändras beslut om fördelning

eller utbetalning, skall Krono-

eller utbetalning, ska Krono-

fogdemyndigheten

på

begäran

fogdemyndigheten på begäran ut-

utsöka vad som skall betalas till-

mäta vad som ska betalas tillbaka.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

133

Bestämmelserna i 1 § första och fjärde stycket , 13 och 14 §§ och 20 § första stycket gäller inte sökanden i mål som ska hand- läggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. För sådana mål gäller inte heller 4–9 §§ annat än om för- delning ska ske med enskild borgenär eller om det hålls ett fördelningssammanträde . Bestäm- melsen i 7 § tredje stycket får inte tillämpas för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. , om sökandens fordran berörs av tvisten.

Prop. 2021/22:197 Bilaga 2

baka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom.

I sådana fall får ställd säkerhet tas i anspråk. Motsvarande gäller, om pengar som någon har fått utbe- talda enligt 14 eller 15 § ska till- komma annan sakägare eller om borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom eller henne .

Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken ut- mätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogde- myndigheten.

Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser för mål

beträffande allmänna mål

som ska handläggas enligt lagen

(1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.