Prop. 2021/22:240

Regeringens proposition 2021/22:240

BNP-indexering av skatterna på kemikalier i
Prop.

viss elektronik och avfallsförbränning
2021/22:240

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 maj 2022

Morgan Johansson

Mikael Damberg (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfallsförbränning ska räknas om, utöver årligen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI), även med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022.

1

Prop. 2021/22:240

2

Innehållsförteckning

1
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................
3

2
Lagtext
..............................................................................................
4

2.1
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om

skatt på kemikalier i viss elektronik ...................................
4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om

skatt på avfall som förbränns..............................................
6

3
Ärendet och dess beredning ..............................................................
7

4
Årlig omräkning av vissa punktskatter .............................................
7

5
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik

och avfallsförbränning ......................................................................
8

6
Konsekvensanalys...........................................................................
11

7
Författningskommentar...................................................................
17

7.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om

skatt på kemikalier i viss elektronik .................................
17

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1274) om

skatt på avfall som förbränns............................................
19

Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian BNP-indexering

av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på

avfallsförbränning ............................................................
20

Bilaga 2
Promemorians lagförslag..................................................
21

Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna .................................
24

Bilaga 4
Lagrådets yttrande ............................................................
25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 2022.............
26

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2021/22:240

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.

3

Prop. 2021/22:240 2
Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 § 1

Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2. 8422 11,

3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4. 8451 21,

5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6. 8508 11,

7. 8516 50 och 8516 60,

8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

10. 8521 10 och 8521 90,

11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt

13. 9504 50.

För en skattepliktig vara som
För en skattepliktig vara som

avses i första stycket 1–4, 6 eller 7
avses i första stycket 1–4, 6 eller 7

ska skatt betalas med 11 kronor per
ska skatt betalas med 11,00 kronor

kilogram av den skattepliktiga
per kilogram av den skattepliktiga

varans nettovikt. Skatt ska dock
varans nettovikt. Skatt ska dock

inte betalas med högre belopp än
inte betalas med högre belopp än

440 kronor per skattepliktig vara.
457,00 kronor
per skattepliktig

vara.

För en skattepliktig vara som
För en skattepliktig vara som

avses i första stycket 5 eller 8–13
avses i första stycket 5 eller 8–13

ska skatt betalas med 160 kronor
ska
skatt
betalas
med

per kilogram av den skattepliktiga
166,00 kronor per kilogram av den

varans nettovikt. Skatt ska dock
skattepliktiga
varans
nettovikt.

inte betalas med högre belopp än
Skatt ska dock inte betalas med

440 kronor per skattepliktig vara.
högre belopp än 457,00 kronor per

skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans

nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

4
1 Senaste lydelse 2019:489.

3 a § 2

Prop. 2021/22:240

För
kalenderåret
2020
och
För
kalenderåret
2023
och

efterföljande kalenderår ska
skatt
efterföljande
kalenderår
ska
skatt

betalas med belopp som efter en
i stället för vad som anges i 3 §

årlig omräkning motsvarar de i 3 §
betalas med belopp som räknas om

andra och tredje styckena angivna
enligt
andra
stycket. Regeringen

skattebeloppen
multiplicerat
med
fastställer
varje
år
före

det
jämförelsetal,
uttryckt i
november månads
utgång
de

procent, som
anger
förhållandet
skattebelopp
som
enligt denna

mellan det allmänna prisläget i juni
paragraf ska betalas för påföljande

månad året närmast före det år
kalenderår.

beräkningen avser och prisläget i

juni 2018.

Beloppen
enligt första stycket
Skattebeloppen
räknas
om

avrundas till hela kronor.

genom att de belopp som gäller den

1 augusti det år då omräkningen

sker
multipliceras

med
ett

jämförelsetal.

Regeringen
fastställer
före
Jämförelsetalet
anger
för-

november
månads
utgång
de
hållandet
mellan det
allmänna

omräknade skattebelopp som enligt
prisläget i juni månad det år då

denna paragraf ska betalas för
omräkningen sker och prisläget i

påföljande kalenderår.

juni månad närmast föregående år.

Jämförelsetalet ska
avrundas till

fyra decimaler. Till jämförelsetalet

ska 0,02 adderas innan skatte-

beloppen räknas om. De om-

räknade
skattebeloppen
avrundas

till hela kronor och ören.

1. Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 2019:489.
5

För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 12 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen

fastställer varje år före november månads utgång det skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skatte-

beloppet räknas om. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

Prop. 2021/22:240 2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274)

om skatt på avfall som förbränns

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som

förbränns ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 §

För kalenderåret 2023 och efterföljande år ska skatten betalas med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar det i 12 § angivna skattebeloppet multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2021.

Belopp enligt första stycket avrundas till hela kronor.

Regeringen fastställer före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

6

3
Ärendet och dess beredning
Prop. 2021/22:240

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.13 och 11.14) bedömde regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränningsskatten, förutom den årliga omräkningen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI) även bör räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.

Inom Finansdepartementet har promemorian BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning utarbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/04051).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4 . Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

4 Årlig omräkning av vissa punktskatter

Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i KPI. Syftet är att följa den allmänna prisutvecklingen. Omräkningen sker med stöd av bestämmelser i respektive punktskattelag och utgår från faktisk förändring i KPI. Bestämmelserna innebär att de skattebelopp som anges i respektive lag räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Vid omräkningen använder regeringen fastställda indextal som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Vissa punktskatter omräknas, utöver förändringar i KPI, även med ett schabloniserat tillägg med två procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar (dvs. utveckling av BNP).

Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Omräkningen inkluderar även maxtaket för skattebelopp per vara.

Lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns trädde i kraft den 1 april 2020. Skatten trappas gradvis upp och ska fr.o.m. kalenderåret 2023 omräknas för att beakta KPI-utvecklingen.

7

Prop. 2021/22:240 5
BNP-indexering av skatterna på

kemikalier i viss elektronik och

avfallsförbränning

Regeringens förslag: Skatten på kemikalier i viss elektronik och

skatten på avfall som förbränns ska, utöver den årliga omräkningen med

hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av

utvecklingen av BNP genom ett årligt tillägg med två procentenheter

till förändringen i KPI. Bestämmelserna om omräkning ändras så att det

tydligare framgår hur det årliga tillägget om två procentenheter ska

hanteras när skattebeloppen för år 2023 och efterföljande år ska

beräknas.

Ändringarna träder i kraft den 22 november 2022.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens

förslag. I promemorian föreslås en något annorlunda utformad

omräkningsbestämmelse.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Falun , Kemikalieinspek-

tionen , Naturvårdsverket, Skatteverket, Tillväxtverket, Tullverket och

Verket för innovationssystem (Vinnova) har inget att invända mot förslaget

eller har inga synpunkter. Skatteverket har vissa lagtekniska synpunkter.

Konjunkturinstitutet (KI) liksom Ekonomistyrningsverket (ESV) har

invändningar mot förslaget och anser att det är svårt att se några

samhällsekonomiskt allmängiltiga motiv för att BNP-indexera kemikalie-

och avfallsförbränningsskatterna, dessutom är förslaget inte är tillräckligt

analyserat.

Applia Home appliances Sweden (Applia), Avfall Sverige,

Branschföreningen för Storköksleverantörer (BFS), Dataspelsbranschen,

Elektronikbranschen , Energiföretagen Sverige, Energimarknads-

inspektionen ,
Företagarna,
Näringslivets
Regelnämnd
NNR,

Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Svensk Handel, Svenskt

Näringsliv
och
TechSverige m.fl . avstyrker förslaget. Energiföretagen

Sverige, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd NNR, Svensk Handel

och Svenskt Näringsliv anser dels att företagens konkurrenskraft

försvagas, dels att utvärderingar av skatterna har visat att de saknar de

avsedda styreffekterna på miljön, något som även Applia, BFS, Dataspels-

branschen, Elektronikbranschen och TechSverige m.fl. instämmer i. Flera

av dessa remissinstanser hänvisar till Näringslivets gemensamma skrivelse

från september 2021 om skatten på kemikalier i viss elektronik. Avfall

Sverige, Energimarknadsinspektionen, Skogsindustrierna och Statens

energimyndighet anser att förslaget leder till försämrad konkurrenskraft

för svensk fjärrvärme och hämmar investeringar i planerbar

elkraftproduktion.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i

förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning men

påpekar att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten

liksom förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda

företag är bristfälliga samt att det saknas redovisning av storleken på

8
berörda företag.

Avfall Sverige, BFS, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, ESV, Skogsindustrierna och Näringslivets Regelnämnd NNR har synpunkter på konsekvensanalysen.

Skälen för regeringens förslag: Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Detsamma kommer att gälla skattebeloppen i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns för kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår. Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Syftet med skatten på avfall som förbränns är att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Ett antal remissinstanser, däribland Applia, Elektronikbranschen och TechSverige, föreslår ändringar i skatten på kemikalier i viss elektronik som inte avser förslaget om BNP-indexering. Vad remissinstanserna för fram i dessa delar faller utanför ramen för detta lagstiftningsärende. Vad avser skatten på kemikalier i viss elektronik kan nämnas att Finansdepartementet remitterat promemorian En enklare och tydligare kemikalieskatt (Fi2022/00478).

Ett flertal remissinstanser, däribland Näringslivets Regelnämnd, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv, menar att såväl skatten på kemikalier i viss elektronik som avfallsförbränningsskatten försvagar företagens konkurrenskraft och att utvärderingar av skatterna har visat att de saknar avsedda styreffekter. Regeringen ser det dock som angeläget att gå vidare med förslaget om att BNP-indexera skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning. En årlig omräkning av skattebeloppen med hjälp av BNP-indexering bibehåller styrningen mot de mål som ligger till grund för respektive punktskatt. Regeringen föreslår därför att skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning ska, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till förändringar i KPI, räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett årligt tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI. Förslaget motsvarar vad som aviserades av regeringen i budgetpropositionen för 2022.

Skatteverket för fram att det inte tydligt framgår av omräkningsbestämmelserna hur det årliga tillägget om två procentenheter ska hanteras när skattebeloppen för år 2023 och efterföljande år ska beräknas och lämnar ett förslag till förtydligande. Regeringen instämmer i denna bedömning och föreslår att de berörda omräkningsbestämmelserna justeras för att bli tydligare. De nu gällande bestämmelserna om omräkning innebär att de i lag angivna skattebeloppen räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Denna modell, som utgår från ett basår, innebär att perioden för omräkning kan sträcka sig flera år tillbaka i tiden som i exemplet med lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, där basåret är 2018. Ett alternativ till basårsmodellen är att i stället beräkna påföljande års skattebelopp i förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker. En sådan förändring kan bidra till att göra bestämmelserna om omräkning mer lättförståeliga och på det sättet innebära ett förtydligande. Det skulle även, som Skatteverket påpekar, innebära att bestämmelserna i ökad utsträckning harmoniserades med

Prop. 2021/22:240

9

Prop. 2021/22:240 bestämmelserna om omräkning på inkomstskatteområdet, t.ex. den årliga

omräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Regeringen föreslår

därför att påföljande års skattebelopp ska beräknas genom att de

skattebelopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker

multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet ska enligt förslaget

ange förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då

omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Det

innebär att jämförelsetalet ska beräknas genom att KPI-indextalet för juni

det år omräkningen sker divideras med det KPI-indextal som gäller för

juni året före det år omräkningen sker. Den resulterande kvoten utgör

jämförelsetalet och är den multiplikator som ska användas för att räkna om

skattebeloppen. På detta sätt knyts omräkningen direkt till gällande

skattebelopp.

I de nuvarande bestämmelserna om omräkning anges att jämförelsetalet

ska uttryckas i procent. Beräkningen av jämförelsetalet resulterar i en kvot

som fångar förändringen i KPI och ur ett beräkningstekniskt perspektiv

finns det inte något behov av att i stället uttrycka talet i procent. Den delen

av bestämmelserna föreslår regeringen därför ska slopas. För att tydliggöra

hur beräkningen ska ske föreslår regeringen att det uttryckligen anges att

jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. De av SCB fastställda

indextalen uttrycks med fem värdesiffror, varav två decimaler. Att avrunda

jämförelsetalet till fyra decimaler innebär därmed att antalet värdesiffror i

den beräknade multiplikatorn är detsamma som för de indextal som

används i beräkningen. Det bedöms bidra med tillräcklig information för

omräkningen samtidigt som exaktheten i de bakomliggande indextalen

inte överdrivs.

I de fall även utvecklingen av BNP ska beaktas vid omräkningen

uttrycks detta i motsvarande bestämmelser i andra punktskattelagar på så

sätt att det ska göras ett årligt tillägg av två procentenheter. För att

tydliggöra att tillägget ska göras till jämförelsetalet och eftersom jäm-

förelsetalet utgör en kvot, föreslås att denna del av bestämmelserna läggs

i en egen mening och uttrycks på så sätt att till jämförelsetalet ska 0,02

adderas innan skattebeloppen räknas om.

Regeringen bedömer att skattebeloppens utveckling inte kommer att

påverkas nämnvärt av att påföljande års skattebelopp ska beräknas i

förhållande till det belopp som gäller det år omräkningen sker, i stället för

att som nu gäller beräknas från ett visst basår. För vissa skattebelopp som

innehåller få värdesiffror kan den årliga omräkningen dock, beroende på

hur omräkning ska ske och hur skattebeloppen ska avrundas, innebära att

beloppen inte kommer att utvecklas på samma sätt som med nuvarande

utformning av bestämmelserna. För att omräkningen ska resultera i

skattebelopp som i genomsnitt utvecklas på samma sätt som i dag bör

ytterligare information i vissa fall läggas till i skattebeloppen. Det bedöms

bäst göras genom att uttrycka dessa skattebelopp i både kronor och ören,

vilket samtidigt kan bidra till att beloppen framgent utvecklas på ett

tydligare och över tid jämnare sätt. De belopp som detta avser är vissa

skattebelopp i lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. Regeringen

föreslår därför att skattebeloppen i den lagen ska anges i hela kronor och

ören.

Nuvarande bestämmelser innebär att regeringen före november månads

10
utgång ska fastställa de omräknade skattebelopp som ska tas ut för

påföljande kalenderår. Det innebär att gällande skattebelopp inte Prop. 2021/22:240 nödvändigtvis återfinns i respektive lag utan i förordning. För att

underlätta genomförandet av förslaget anges de enskilda skattebeloppen i fråga om skatten på kemikalier i viss elektronik i de nivåer som gäller för kalenderåret 2022 i lag. Vidare bör det år då omräkning nästa gång ska ske ändras till 2023. Några motsvarande åtgärder i fråga om skatten på avfallsförbränning behövs inte, eftersom skattebeloppen t.o.m. kalenderåret 2022 redan framgår av lag.

Förslaget innebär att omräkningen inför 2023 kommer att ske som i följande exempel. KPI-indextalet för juni 2022 är inte känt vid tidpunkten för denna lagrådsremiss, varför 2021 års indextal används för 2022 och 2020 års indextal används för 2021. Exemplet visar därför inte faktiska skattebelopp för 2023. Skattebeloppet den 1 augusti 2022 antas vara 11,00 kronor per enhet. Nästa års (2023) skattebelopp beräknas genom att 2022 års skattebelopp multipliceras med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet, eller multiplikatorn, ges av kvoten mellan det fastställda KPI-indextalet för juni 2022 och det fastställda KPI-indextalet för juni 2021. Jämförelsetalet avrundas till fyra decimaler: 341,32/336,84 = 1,0133. Därutöver ska omräkning även ske med hänsyn till utvecklingen av BNP. Detta sker genom ett schabloniserat tillägg med två procentenheter. Det innebär att 0,02 adderas till multiplikatorn innan nästa års skattesats beräknas: 1,0133 + 0,02 = 1,0333. För att beräkna 2023 års skattebelopp multipliceras därmed 2022 års skattebelopp med denna multiplikator och avrundas till hela kronor och ören: 11,00 × 1,0333 ≈ 11,37 kronor per enhet. För året därefter (2024) utgår omräkningen från 2023 års skattebelopp, dvs. 11,37 kronor per enhet, och de indextal som SCB har fastställt för de då aktuella månaderna.

De synpunkter som remissinstanserna lämnat på promemorians konsekvensanalys behandlas i avsnitt 6.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022. Det innebär att ändringarna kommer att tillämpas när regeringen i november 2022 omräknar de skattebelopp som ska gälla för år 2023.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik och i 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.

6
Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som

bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av

förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet anser i sitt remissvar att konsekvensutredningen uppfyller

kraven i förordningen.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och

avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings-

konventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer
11

Prop. 2021/22:240 och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.

De föreslagna regeländringarna medför effekter för vilka det redogörs för i detta avsnitt. Konsekvenserna av att införa BNP-indexering är dock överlag begränsade. För en närmare redogörelse av bl.a. konsekvenserna av de aktuella punktskatterna i allmänhet hänvisas primärt till den proposition i vilken regeringen föreslog att respektive skatt skulle införas. För skatten på kemikalier i viss elektronik återfinns förslaget i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16), medan förslaget att införa en skatt på avfallsförbränning återfinns i propositionen Skatt på

avfallsförbränning (prop. 2019/20:32).

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget handlar om att skatterna på kemikalier i viss elektronik och

avfallsförbränning, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till

förändringar i KPI, som aviserades i budgetpropositionen för 2022 även

ska räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett tillägg

med två procentenheter till förändringen i KPI. Därigenom beaktas den

reala utvecklingen av bruttonationalprodukten. Ett alternativ till förslaget

är att inte genomföra några förändringar. Det skulle innebära att skatterna

på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning även fortsättnings-

vis enbart skulle räknas om enbart med hänsyn till förändringen i KPI.

Offentligfinansiella effekter

De offentligfinansiella nettoeffekterna av att införa BNP-indexering av

avfallsförbränningsskatten och av skatten på kemikalier i viss elektronik

beräknas till 10 miljoner kronor respektive 40 miljoner kronor under

2023. Åren därefter bedöms skatteintäkterna, allt annat lika, öka med

ytterligare lika mycket.

Effekter för företagen

Att skattebeloppen på kemikalier i viss elektronik fr.o.m. 2023, utöver

omräkning med hänsyn till förändringen i KPI, även föreslås räknas om

med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP medför att

skattenivåerna, allt annat lika, kommer att öka snabbare. Därigenom

förstärks den prissignal som punktskatten ger upphov till. Skatten på

kemikalier i viss elektronik har tidigare bedömts dämpa efterfrågan på viss

elektronik genom att skattekostnaden fullt ut övervältras på näst-

kommande led. Samtidigt visar Skatteverkets och Kemikalieinspektionens

utvärdering av skatten inte tydligt på någon efterfrågeeffekt (se rapporten

Utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik), vilket bl.a. KI , ESV

och branschföreträdare i sina remissvar tolkar som att skatten helt saknar

styrande effekt. Det bör i det sammanhanget även vägas in att skatten på

12
kemikalier i viss elektronik infördes under 2017, varför skattens

långsiktiga effekter fortfarande är oklara. Det torde därför vara för tidigt att dra slutsatsen att skatten saknar styrande effekt. Den tillkommande ökningen av skattekostnaden är samtidigt begränsad. För vitvaror förväntas skattebeloppet per kilo de närmaste åren öka med knappt 50 öre ytterligare per år, medan skattebeloppet för övrig elektronik per kilo förväntas öka med ytterligare ca 7 kronor per år som en följd av BNP- indexeringen. Därmed bedöms effekterna på konsumtionen överlag som begränsade.

Enligt Skatteverkets och Kemikalieinspektionens utvärdering redovisar omkring 750 företag, främst aktörer verksamma inom detalj- och partihandel, årligen kemikalieskatt. Det är i första hand dessa företag som berörs av de föreslagna ändringarna. Företagen i fråga bedöms samtidigt fullt ut kunna övervältra skattekostnaden på sina kunder. Regelrådet efterfrågar i sitt remissvar en redovisning av storleken på berörda företag. Kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) fann att importörer av olika storlek skulle beröras av den föreslagna punktskatten. Bedömningen är att så fortsatt är fallet.

Utvärderingen indikerar att varken företagens vinster eller sysselsättning har påverkats av skatten. Det tyder på att företagens konkurrensförutsättningar inte påverkats i någon större utsträckning. Det ger även stöd för bedömningen att skattekostnaderna i stället övervältrats på dem som köper produkterna. Huvuddelen av skattekostnaden bedöms övervältras på hushållskunder, men skattekostnaderna övervältras även på företag. Av den samlade årliga kostnadsökningen på 40 miljoner kronor beräknas kostnadsökningen för företag som köper skattepliktiga produkter till 13 miljoner kronor per år.

Genom att fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändringen i KPI, även räkna om skattebeloppet för skatt på avfall som förbränns med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP kommer skattenivån, allt annat lika, att öka snabbare. Därigenom förstärks den prissignal som punktskatten ger upphov till. På längre sikt påverkar en skatt på avfallsförbränning incitamenten att investera i avfallsförbränningskapacitet genom att den minskar lönsamheten för energiåtervinning. Om avfallsförbränningskapaciteten minskar leder det i sin tur till minskade nationella utsläpp av växthusgaser och bidrar därmed till att uppnå Sveriges klimatmål. Det är framför allt plastfraktioner i avfallet som står för avfallsförbränningens fossila utsläpp. Regeringen har tidigare bedömt att detta kan ske efter 2030 (se prop. 2019/20:32 s. 38). En schablonmässig omräkning av skattesatsen som även beaktar utvecklingen av BNP bedöms inte förändra de bedömningar som gjordes inför det att skatten infördes.

Enligt Skatteverket var 83 företag under 2020 registrerade som skattskyldiga för avfallsförbränningsskatten (se Skatteverkets rapport Utvärdering av avfallsförbränningsskatten), varav 54 procent redovisade för mer än noll kronor under skattens första år. Övriga företag förbränner antingen avfall som är undantaget från beskattning eller producerar material som innehåller avfallet eller dess restprodukt. Majoriteten av företagen som redovisade för mer än noll kronor tillhör branscherna el- och fjärrvärme samt avfall, återvinning och sanering. Denna grupp svarar också för 99 procent av skatteintäkterna. De företag som berörs av skatten är av varierande storlek.

Prop. 2021/22:240

13

Prop. 2021/22:240
Av de företag som är registrerade för avfallsförbränningskatt utgör

hälften kommunala företag. Den andra hälften domineras av privata

företag vilka förbränner avfall som är undantaget från skatteplikt, som

exempelvis krematorier för husdjur. Bland de aktörer som producerar

fjärrvärme är majoriteten kommunala företag.

Avfall används som bränsle i såväl kraftvärmeverk som renodlade

värmeverk. Det handlar således primärt om anläggningar som är anslutna

till och ingår i lokala fjärrvärmesystem. Totalt förväntas den årliga

energiproduktionen under 2022 med avfall som tillfört bränsle motsvara

16 TWh värme och 4 TWh el. Bidraget till den nationella elbalansen

förväntas därmed vara begränsat, men kraftvärmeanläggningar fyller en

viktig roll för energisystemet genom att tillföra lokal kraft i områden som

riskerar att drabbas av effekt- och kapacitetsbrist, inte minst i

storstadsområden och i södra Sverige. Avfallsbaserade anläggningar är att

betrakta som pristagare på råkraftmarknaden och kostnaden för

punktskatten bedöms därför inte kunna övervältras på elpriset. Därmed får

avfallsförbränningsägaren bära den del av skattekostnadsökningen som

hänförs till produktionen av el i avfallsförbränningsanläggningar.

Samtidigt innebär förslaget, åtminstone på kort till medellång sikt,

begränsade ökningar av skattekostnaden. Skattenivån bedöms de närmaste

åren, allt annat lika, öka med ytterligare 5 kronor per ton och år (exklusive

KPI-omräkning) som en följd av den föreslagna BNP-indexeringen.

Lönsamheten för avfallsförbränning beror också på priset på el vilket

påverkas av en mängd omvärldsfaktorer. Senare tids elprisökningar och

den förväntade prisutvecklingen, bl.a. till följd av höga bränslepriser, tyder

på betydande intäktsökningar för el som säljs via råkraftmarknaden. Den

årliga kostnadsökningen för dessa anläggningar bedöms inte i större

utsträckning inverka på lönsamheten för den elproduktion som sker med

avfall som bränsle.

På fjärrvärmemarknaden distribuerar aktörerna värmen i lokala nät och

på lokala marknader där företagen oftast agerar som monopolister. För att

omhänderta denna situation prissätts därför fjärrvärme normalt utifrån

alternativen. Skatteverket finner i rapporten Utvärdering av avfalls-

förbränningsskatten att övervältring i de allra flesta fallen inte har skett på

fjärrvärmepriserna. Den ökade skattekostnad som uppstår till följd av den

tillkommande BNP-indexeringen bedöms därför inte övervältras på

fjärrvärmekunderna. Som framgår ovan bedöms dock ökningen av

skattenivån de närmaste åren bli relativt måttlig. Därför förväntas

påverkan på de berörda företagens konkurrenskraft på marknaden för

uppvärmning vara begränsad, åtminstone på kort till medellång sikt.

Energiföretagen Sverige efterfrågar i sitt remissvar en analys av

konsekvenserna av de ökade priserna på utsläppsrätter i det europeiska

utsläppshandelssystemet EU ETS. Det kan konstateras att det primärt är

de regeländringar som föreslås i denna lagrådsremiss som belyses i detta

avsnitt. Utsläppsprisernas nivå påverkar lönsamheten för de anläggningar

som ingår i EU ETS och som använder fossila bränslen, såsom

plastfraktioner i avfallsförbränning. Orsaken är dels att de ökar kostnaden

för att producera värme och el med fossila bränslen, dels att intäkterna för

el indirekt tenderar att öka, eftersom marginalproduktionen på el-

marknaden ofta är fossilbaserad. Högre priser på utsläppsrätter inom EU

14
ETS medför samtidigt företagsekonomiska incitament att växla till att i

stället använda fossilfria bränslen, vilket är i linje med den klimatomställning som nu pågår.

I viss utsträckning bedöms även ett mindre antal företag verksamma inom olika typer av återvinning beröras av avfallsförbränningsskatten, jfr prop. 2019/20:32 s. 40–41. Det handlar framför allt om s.k. sekundäravfall. En särskild utredare har analyserat frågan om bl.a. visst sekundäravfall bör undantas från avfallsförbränningsskatten. Utredningen, som antog namnet Undantagsutredningen, redovisade sitt uppdrag den 8 mars 2022 i betänkandet Avfallsbeskattning – En fråga om undantag (SOU 2022:9). Förslaget om att BNP-indexera skattebeloppen bedöms endast påverka dessa företag i begränsad omfattning.

Ett införande av BNP-indexering för punktskatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning ökar skattenivåerna för punktskatter vars skattebelopp redan i dag förändras årligen och som hanteras av berörda företag. Då omräkningen föreslås ske år från år innebär det att vissa skattebelopp riskerar att utvecklas på ett annat sätt än när omräkning sker utifrån ett visst basår. För att omräkningen ska resultera i motsvarande utveckling som i en basårsmodell bedöms därför ytterligare information i vissa fall behöva tillföras för skattebelopp som innehåller få värdesiffror. Det föreslås ske genom att skattebeloppen för skatten kemikalier i viss elektronik utöver hela kronor också avrundas till hela ören. Det förändrar skattebeloppens utveckling för enskilda år, men i genomsnitt bedöms utvecklingen bli motsvarande. Den ökade detaljeringsgraden kommer också innebära en jämnare och tydligare utveckling av skattebeloppen som är lättare för de berörda företagen att förutse. Att även ören föreslås införas för kemikalieskattens skattebelopp bedöms inte innebära en avsevärt förändrad administrativ börda då det är en valutaenhet som företagen redan hanterar i sina administrativa system. Vissa engångskostnader kan dock uppstå.

Förslaget kommer sammantaget inte nämnvärt påverka företagens administrativa börda. Någon särskild hänsyn till små företag bedöms därmed inte heller behöva tas i utformningen av förslaget.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

De ökade skattekostnaderna som följer av den föreslagna BNP- indexeringen av skatten på kemikalier i viss elektronik bedöms i huvudsak övervältras på hushållskunder. Den årliga kostnadsökningen för hushåll som köper de varor som är skattepliktiga förväntas totalt uppgå till ca 27 miljoner kronor per år. Prisökningen per vara bedöms samtidigt som begränsad, varför effekterna av förslaget på hushållens konsumtion förväntas vara små.

Skatten på kemikalier i viss elektronik syftar till att minska förekomsten av farliga kemiska ämnen i människors hemmiljö (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16). Framför allt handlar det om skadliga flamskyddsmedel. Behovet av och de önskvärda samhällsekonomiska effekterna av att minska användningen kopplas i sin tur till de negativa effekterna på människors hälsa och miljö som användning av dessa medel bedöms ge upphov till. I den utsträckning som BNP-indexeringen ökar skattens styrande effekt bidrar förslaget därmed till att minska de hälso- och

Prop. 2021/22:240

15

Prop. 2021/22:240 miljörelaterade effekter som användningen av skadliga flamskyddsmedel i elektronik innebär.

Enligt Skatteverket övervältras avfallsförbränningsskatten via materialåtervinningsaktörerna till bl.a. hushållen. Samtidigt leder förslaget till relativt små ökningar av skattekostnaderna. På kort sikt förväntas förslaget om BNP-indexering av skatten på avfallsförbränning endast i begränsad utsträckning påverka hushållens avfallskostnader. På lång sikt påverkas även hushållen indirekt av eventuella elprisökningar.

Förslaget bedöms endast marginellt påverka kommunernas kostnader för hantering av hushållsavfall. I de fall kommunerna äger avfallsförbränningsanläggningar blir effekterna enligt ovan. Om de ökade skattekostnaderna helt eller delvis inte övervältras påverkas intäkterna från den verksamhet som bedrivs i avfallsförbränningsanläggningen negativt. Eftersom kostnadsökningen bedöms som begränsad blir dock även påverkan på intäktsnivån begränsad.

Effekter för miljön

Skatten på avfallsförbränning bedöms i allmänhet ha en mycket begränsad påverkan de totala utsläppen av växthusgaser. Däremot bedöms den i viss utsträckning efter 2030 indirekt kunna bidra till att det nationella klimatmålet uppnås till följd av att avfallsförbränningskapaciteten minskas. En snabbare uppräkning av skattesatsen understödjer denna utveckling. Till skillnad mot vad bl.a. Energiföretagen Sverige, Avfall Sverige och KI anför i sina remissvar anser regeringen därmed att skatten har miljöstyrande effekt.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget innebär att Skatteverket behöver vidta åtgärder för att tillgodose företagens informationsbehov när det gäller BNP-indexering av skatten på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränningsskatten. Det behövs troligen inte heller några informationsinsatser som går utöver de som normalt sker vid regelförändringar. Åtgärderna ingår i den anpassningen som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning och eventuellt tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Regelrådet har påpekat att redogörelsen för hur förslaget överensstämmer med EU-rätten är bristfällig. De båda skatterna utgör nationell skattelagstiftning. I samband med att de aktuella skatterna infördes prövades de mot EU-rätten och anmäldes i enlighet med tillämpliga sekundärrättsliga regler. Skatterna bedömdes då uppfylla EU-rättens krav. Förslaget innebär en mindre ändring av de nationella skattebestämmelserna. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förslaget är förenligt med EU-rätten.

16

Övriga effekter
Prop. 2021/22:240

Effekter på sysselsättning, fördelning och ekonomisk jämställdhet

Förslaget bedöms ha en mycket begränsad påverkan på företagens och hushållens kostnader och förväntas därför inte påverka sysselsättning, fördelning eller den ekonomiska jämställdheten.

Effekter på energisystemet

Att skatten på förbränning av avfall fr.o.m. 2023, utöver omräkning med hänsyn till förändring i KPI, även föreslås räknas om med hänsyn till den genomsnittliga utvecklingen av BNP medför att skattenivån kommer att öka snabbare. Det bedöms att skattens effekter för avfallsförbrännare förstärks. Skatteverkets utvärdering av skatten visar att kraftvärme- och värmeverkens investeringsplaner har påverkats redan ett år efter skattens införande och det bedöms att avfallsförbränningskapaciteten kommer att minska. Såsom Statens energimyndighet påpekar i sitt remissvar riskerar en snabbare omräkning av avfallsförbränningsskatten bidra till att minska incitamenten till att investera i kraftvärme. I Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299) har regeringen aviserat ett uppdrag till Statens energimyndighet om att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärrvärmesektorn. Strategin bör omfatta en översyn över regelverk och styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

3 § Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2. 8422 11,

3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4. 8451 21,

5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6. 8508 11,

7. 8516 50 och 8516 60,

8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

10. 8521 10 och 8521 90,

11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt

13. 9504 50.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara.

17

Prop. 2021/22:240 För en skattepliktig vara som avses i första stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 166,00 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre belopp än 457,00 kronor per skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

I paragrafen anges vilka varor som är skattepliktiga och skattens storlek. Ändringarna i andra–femte stycket innebär att 2022 års skattebelopp

anges. Skattebeloppen anges med hela kronor och ören. Övervägandena finns i avsnitt 5.

3 a § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 3 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång de skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppen räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppen räknas om. De omräknade skattebeloppen avrundas till hela kronor och ören.

I paragrafen regleras hur skattebeloppen som ska betalas för år 2023 och efterföljande kalenderår ska beräknas, dvs. hur omräkningen av skattebeloppen för de varor som anges i 3 § ska göras.

Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppen för 2023 och efterföljande kalenderår räknas om enligt andra stycket. Bestämmelsen om att regeringen senast före november månads utgång ska fastställa de skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår, som finns i nuvarande tredje stycket, tas också in i första stycket.

Bestämmelserna om omräkning, som finns i nuvarande första stycket, finns nu i andra och tredje styckena. Av andra stycket följer att skattebeloppen för påföljande år räknas om genom att de belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det innebär att den tidigare modellen för omräkning som utgick från ett specifikt basår ersätts med en ny, enligt vilken skattebeloppen ska omräknas löpande från år till år.

I tredje stycket anges vad som avses med det jämförelsetal som ingår i beräkningen enligt andra stycket. Ändringen innebär vidare att jämförelsetalet som anges i nuvarande första stycket ska avrundas till fyra decimaler. Härigenom används lika många värdesiffror i det framräknade jämförelsetalet som i de indextal som används i beräkningen. Detta tydliggör hur beräkningen sker. Därutöver anges att 0,02 ska adderas till jämförelsetalet innan skattebeloppen räknas om, vilket är ett schabloniserat tillägg som uttrycker BNP-utvecklingen. Ändringen innebär att skattebeloppen, utöver att omräknas med hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP. De omräknade skattebeloppen ska avrundas till hela kronor och ören för att bidra till att beräkningen resulterar i belopp som i genomsnitt utvecklas på samma sätt som med dagens basårsmodell.

18

Övriga ändringar är redaktionella.

Övervägandena finns i avsnitt 5. I avsnitt 5 finns även ett räkneexempel Prop. 2021/22:240 för hur omräkningen av skattebeloppen ska ske.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns

13 § För kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i 12 § betalas med belopp som räknas om enligt andra stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Till jämförelsetalet ska 0,02 adderas innan skattebeloppet räknas om. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

I paragrafen regleras hur skattebeloppet som ska betalas för år 2023 och efterföljande kalenderår ska beräknas, dvs. hur omräkningen av skattebeloppet för de varor som anges i 12 § ska göras.

Ändringen i första stycket innebär att skattebeloppet för 2023 och efterföljande kalenderår räknas om enligt andra stycket. Bestämmelsen om att regeringen senast före november månads utgång ska fastställa det skattebelopp som ska betalas för påföljande kalenderår, som finns i nuvarande tredje stycket, tas också in i första stycket.

Bestämmelserna om omräkning, som finns i nuvarande första stycket, finns nu i andra och tredje styckena. Av andra stycket följer att skattebeloppet för påföljande år räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det innebär att den tidigare modellen för omräkning som utgick från ett specifikt basår ersätts med en ny, enligt vilken skattebeloppet ska omräknas löpande från år till år.

I tredje stycket anges vad som avses med det jämförelsetal som ingår i beräkningen enligt andra stycket. Ändringen innebär vidare att jämförelsetalet som anges i nuvarande första stycket ska avrundas till fyra decimaler. Härigenom används lika många värdesiffror i det framräknade jämförelsetalet som i de indextal som används i beräkningen. Detta tydliggör hur beräkningen sker. Därutöver anges att 0,02 ska adderas till jämförelsetalet innan skattebeloppet räknas om, vilket är ett schabloniserat tillägg som uttrycker BNP-utvecklingen. Ändringen innebär att skattebeloppet, utöver att omräknas med hänsyn till förändringen i KPI, även räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

Övriga ändringar är redaktionella.

Övervägandena finns i avsnitt 5. I avsnitt 5 finns även ett räkneexempel för hur omräkningen av skattebeloppet ska ske.

19

Prop. 2021/22:240 Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian BNP- indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning

I promemorian föreslås att skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfallsförbränning ska räknas om, utöver årligen med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex (KPI), även med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten genom ett tillägg med två procentenheter till förändringen i KPI.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022.

20

Promemorians lagförslag

Prop. 2021/22:240 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 § 1

Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1. 8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2. 8422 11,

3. 8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4. 8451 21,

5. 8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6. 8508 11,

7. 8516 50 och 8516 60,

8. 8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9. 8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

10. 8521 10 och 8521 90,

11. 8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12. 8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73,

samt

13. 9504 50.

För en skattepliktig vara som avses i första stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11 kronor per kilogram av den skattepliktiga varans

nettovikt.

Skatt ska dock inte betalas med
Skatt ska dock inte betalas med

högre belopp än 440 kronor per
högre belopp än 457 kronor per

skattepliktig vara.
skattepliktig vara.

För en skattepliktig vara som
För en skattepliktig vara som

avses i första stycket 5 eller 8–13
avses i första stycket 5 eller 8–13

ska skatt betalas med 160 kronor
ska skatt betalas med 166 kronor

per kilogram av den skattepliktiga
per kilogram av den skattepliktiga

varans nettovikt.
varans nettovikt.

Skatt ska dock inte betalas med
Skatt ska dock inte betalas med

högre belopp än 440 kronor per
högre belopp än 457 kronor per

skattepliktig vara.
skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till närmaste helt gram.

1 Senaste lydelse 2019:489.
21

Prop. 2021/22:240 Bilaga 2

22

3 a § 2

För kalenderåret 2020
och
För
kalenderåret
2023
och

efterföljande kalenderår ska
skatt
efterföljande kalenderår ska
skatt

betalas med belopp som efter en
betalas med belopp som efter en

årlig omräkning motsvarar de i 3 §
årlig omräkning motsvarar de i 3 §

andra och tredje styckena angivna
andra och tredje styckena angivna

skattebeloppen multiplicerat
med
skattebeloppen
multiplicerat
med

det jämförelsetal, uttryckt i procent,
det jämförelsetal, uttryckt i procent,

som anger förhållandet mellan det
som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i juni månad året
allmänna prisläget i juni månad året

närmast före det år beräkningen
närmast före det år beräkningen

avser och prisläget i juni 2018.
avser och prisläget i juni 2021 med

ett
årligt
tillägg
av
två

procentenheter.

Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 2019:489.

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:240 Bilaga 2

13 §

För
kalenderåret
2023
och
För
kalenderåret
2023
och

efterföljande år ska skatten betalas
efterföljande år ska skatten betalas

med belopp som efter en årlig
med belopp som efter en årlig

omräkning motsvarar det i 12 §
omräkning motsvarar det
i
12 §

angivna
skattebeloppet
multi-
angivna
skattebeloppet
multi-

plicerat
med det
jämförelsetal,
plicerat
med det
jämförelsetal,

uttryckt i procent, som anger
uttryckt i procent, som anger

förhållandet mellan
det allmänna
förhållandet mellan
det allmänna

prisläget i juni månad året närmast
prisläget i juni månad året närmast

före det år beräkningen avser och
före det år beräkningen avser och

prisläget i juni 2021.

prisläget i juni 2021 med ett årligt

tillägg av två procentenheter .

Belopp enligt första stycket avrundas till hela kronor.

Regeringen fastställer före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 22 november 2022.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

23

Prop. 2021/22:240 Bilaga 3

24

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från Applia Home

appliances Sweden, Avfall Sverige, Branschföreningen för Storköksleverantörer (BFS), Dataspelsbranschen, Energiföretagen

Sverige, Energimarknadsinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Elektronikbranschen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun,

Kemikalieinspektionen, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket,

Näringslivets Regelnämnd NNR, Regelrådet, Skatteverket, Skogsindustrierna, Statens Energimyndighet, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, TechSverige, Tillväxtverket, Tullverket och Verket för innovationssystem (Vinnova).

Därutöver har yttranden inkommit från, GRAM A/S, Bertazzoni Scandinavia AB, Renova AB, Severin Svenska AB, Tekniska verken i Linköping AB och Vattenfall AB.

Energigas Sverige och Sveriges Kommuner och Regioner har avstått från att yttra sig.

Lagrådets yttrande
Prop. 2021/22:240

Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-03-29

Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Annika Brickman samt

justitierådet Leif Gäverth

BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och

avfallsförbränning

Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 2022 har regeringen

(Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande

över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

2. lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Christophe Kellner.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

25

Prop. 2021/22:240

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 2022

Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Damberg

Regeringen beslutar proposition BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

26