Prop. 2021/22:261

Regeringens skrivelse 2021/22:261

Nationell planering för transportinfrastrukturen
Skr.

2022–2033
2021/22:261

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 juni 2022

Magdalena Andersson

Tomas Eneroth (Infrastrukturdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för planeringsarbetet och sitt beslut om

fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period. Vidare lämnar regeringen i skrivelsen en redogörelse för hur ett antal tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen, bl.a. med anledning av regeringens proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige, har omhändertagits.

1

Skr. 2021/22:261
Innehållsförteckning

1
Framtidens infrastruktur....................................................................
3

2 Bakgrund, utgångspunkter och ekonomiska ramar för

infrastrukturplaneringen....................................................................
4

2.1
Bakgrund
............................................................................
4

2.2
Ekonomiska ramar..............................................................
6

2.3
Kostnadskontroll ................................................................
7

3 Den nationella trafikslagsövergripande planen för

transportinfrastrukturen perioden 2022–2033...................................
8

3.1
Forskning och innovation ...................................................
8

3.2
Krisberedskap och civilt försvar.........................................
9

3.3
Vidmakthållande av statlig transportinfrastruktur ..............
9

3.3.1
Vidmakthållande av järnvägar.........................
10

3.3.2
Vidmakthållande av vägar ...............................
10

3.4
Utveckling av transportsystemet ......................................
11

3.4.1
Trimnings- och miljöåtgärder..........................
11

3.4.2
Stadsmiljöavtal ................................................
12

3.4.3
Namngivna objekt med en kostnad över

100 miljoner kronor.........................................
13

3.4.4
Räntor och amorteringar..................................
17

3.4.5
Driftbidrag till icke statliga flygplatser

m.m..................................................................
17

3.4.6
Övrig utveckling..............................................
17

3.5
Effekter av regeringens satsningar ...................................
19

4 Definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande

länsplaner för regional transportinfrastruktur .................................
21

5
Uppföljning .....................................................................................
22

5.1
Nationella planen..............................................................
22

5.2
Länsplanerna ....................................................................
23

6
Riksdagens tillkännagivanden.........................................................
23

6.1
Regional samverkan .........................................................
24

6.2
Fyrstegsprincipen inom planeringen av

transportinfrastruktur........................................................
25

6.3
Översyn av väglagen ........................................................
26

6.4
Nya isbrytare ....................................................................
27

6.5
Projektet Stockholm–Oslo................................................
27

Bilaga 1
Större investeringar och prioriterade utredningar.............
28

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde Klicka här för att

ange datum.............................................................................
38

2

1
Framtidens infrastruktur
Skr. 2021/22:261

Regeringen fastställde genom beslut den 7 juni 2022 den nationella

trafikslagsövergripande planen för transportinfrastruktur för perioden

2022–2033 och definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande

länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2022–2033. I

denna skrivelse redogör regeringen för planeringsarbetet och innehållet i

regeringens beslut.

Den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastruk-

turen för perioden 2022–2033 bygger på regeringens proposition

Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop.

2020/21:151), en infrastrukturproposition med den största ekonomiska

ramen någonsin för åtgärder i transportinfrastrukturen. Riksdagen fattade

beslut i enlighet med regeringens förslag i propositionen (bet.

2020/21:TU16, rskr. 2020/2021:409).

En utbyggd infrastruktur är viktig för regional utveckling och för jobben.

Infrastruktursatsningar kan bidra till ett starkare samhälle, fler bostäder,

förbättrade pendlingsmöjligheter och klimatsmarta transportlösningar.

Infrastruktur-

investeringar kan skapa jobb, förstora arbetsmarknadsregionerna och

bidra till tillgängligheten, klimatarbetet och sammanhållningen i landet.

En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har stor

betydelse för medborgare och näringsliv samt för konkurrenskraft,

ekonomisk utveckling och välfärd.

Den nationella planen ska bidra till att det finns goda förutsättningar att

bo, leva och arbeta i hela landet, att människor kan resa och mötas samt

att varor och gods transporteras på ett hållbart och klimatsmart sätt. Genom

att förbättra tillgängligheten skapas större arbetsmarknadsregioner. Till-

gängligheten är också central för att ge människor tillgång till vård,

omsorg och service liksom aktiviteter och miljöer för en meningsfull fritid.

Ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem är en

förutsättning för människor, näringslivet och ett starkt samhälle.

Utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen är en förutsättning

för att Sverige ska klara såväl befolkningsökning som en hållbar tillväxt

och för att nå klimatmålen. Sverige ska bli världens första fossilfria väl-

färdsland. Infrastrukturinvesteringar skapar jobb och ger samtidigt goda

förutsättningar för näringslivet att utveckla och exportera svensk teknik.

Det stärker svensk konkurrenskraft och Sverige som land med omfattande

export. Så drivs den gröna industriella revolutionen på med investeringar

i hela landet och så hamnar framtidens jobb i Sverige. Satsningarna i

planen stöder och förstärker bl.a. den pågående kraftiga industriutveckling

som sker framför allt i norra Sverige, men även teknikutveckling och in-

novationer i andra delar av Sverige. Trafikverket beräknar att det förslag

till plan som verket lämnat innebär att cirka 25 000 personer per år

kommer att vara sysselsatta under planperioden. Till det kommer

ytterligare kringinvesteringar som möjliggörs av utbyggd infrastruktur.

Infrastrukturinvesteringar skapar också potential för bostadsbyggande.

Det kräver samtidigt en väl fungerande samordning mellan statlig

infrastrukturplanering samt kommunal och regional samhällsplanering för

att den
potentialen ska utnyttjas till fullo. Transportinfrastrukturens
3

Skr. 2021/22:261 utformning och användning har stor betydelse för möjligheten att skapa en god bebyggd miljö och för att bibehålla och utveckla landskapets värden.

Att transporter och transportinfrastruktur fungerar är en nödvändig förutsättning för att viktiga samhällsfunktioner inklusive totalförsvaret ska kunna upprätthållas vid kriser i fredstid, höjd beredskap och ytterst i krig. Det behövs en ökad motståndskraft och redundans, dvs. att det t.ex. finns alternativa färdvägar eller transportsätt. Centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner har alla olika ansvarsområden, men även företag och civilsamhället är en betydelsefull del av det svenska samhället och upprätthåller många grundläggande samhällsfunktioner och har en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Planen ska bidra i detta arbete.

Ett hållbart transportsystem ska också bidra till att minska klyftorna i samhället och uppnå det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv.

Den av regeringen fastställda planen ska bidra till att uppfylla de riksdagsbundna transportpolitiska målen och de etappmål som regeringen har beslutat om.

Planen innebär förändringar i förhållande till det förslag som Trafikverket har lämnat, framför allt vad gäller utvecklingen, men även i fråga om vidmakthållande av infrastrukturen. Regeringen ser att det finns ett antal investeringar som behöver tidigareläggas eller intensifieras för att regeringens ambition om att infrastrukturen ska bidra till bl.a. vidgade arbetsmarknadsregioner och fler jobb, regional utveckling, bostadsbyggande samt skapa förutsättningar för näringslivets klimatomställning och öka sammanhållningen i hela landet ska kunna uppfyllas.

2 Bakgrund, utgångspunkter och ekonomiska ramar för infrastrukturplaneringen

2.1 Bakgrund

Riksdagen har fattat beslut i enlighet med regeringens förslag i

propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela

Sverige (prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16, rskr. 2020/21:409) och

budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22, bet.

2020/21:TU1, rskr. 2020/21:131). Propositionerna och riksdagens beslut

angav tillsammans med regeringens planeringsdirektiv som beslutades den

23 juni 2021 (I2021/01904 m.fl.) förutsättningarna för Trafikverkets och

länsplaneupprättarnas arbete i åtgärdsplaneringen. Vidare gav regeringen

den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att redovisa behovet av åtgärder

för att utveckla krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap och då

ytterst krig inom transportområdet (I2021/01905).

Regeringen gav den 11 mars 2021 Trafikverket i uppdrag att redovisa

4
status för objekt som ingår i regeringens beslut den 31 maj 2018 om

fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfra- Skr. 2021/22:261 strukturen för perioden 2018–2029 (I2021/00871). I uppdraget ingick att

Trafikverket dels skulle redovisa status för objekt som ingår i regeringens tidigare beslut om byggstarter, dels föreslå objekt som Trafikverket bör få byggstarta år 1–3 (2022–2024) och objekt som bör få förberedas för byggstart år 4–6 (2025–2027). Trafikverket redovisade uppdraget den 16 april 2021 i en rapport med förslag till objekt som bör få byggstarta år 1–

3 (2022–2024) samt objekt som bör få förberedas för byggstart år 4–6 (2025–2027).

Regeringen gav den 1 april 2021 Trafikverket i uppdrag att analysera och kvalitetssäkra införandet av signalsystemet ERTMS i det svenska järnvägssystemet (I2021/01105). Vidare gav regeringen den 23 september 2021 Trafikverket i uppdrag att analysera vilken påverkan de stora företagsetableringar och företagsexpansioner som pågår eller planeras i Norrbottens och Västerbottens län har för transportinfrastrukturen (I2021/02468). Trafikverket redovisade uppdraget den 30 november 2021. Den 17 februari 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att fördjupa analysen av förutsättningarna för ett genomförande av åtgärder i transportinfrastrukturen i de båda länen i enlighet med de rekommendationer Trafikverket lämnat i redovisningen av det tidigare uppdraget (I2022/00398).

Den 29 november 2021 lämnade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 (I2021/02884). Dagen efter skickades förslaget på remiss. Den 31 januari 2022 överlämnade Trafikverket en samlad effektbedömning som beskriver de effekter som uppstår av förslaget till nationell plan och de preliminära versionerna av länsplanerna på transportsystemet som helhet (I2022/02884).

Den 29 november 2021 redovisade Trafikverket även sin syn på behovet av åtgärder för att utveckla krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap och då ytterst krig inom transportområdet (I2021/03064). Samma dag redovisade Trafikverket dessutom uppdraget att analysera behovet av åtgärder i transportinfrastrukturen med anledning av större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbottens och Västerbottens län (I2021/02967) samt uppdraget att analysera och kvalitetssäkra införandet av signalsystemet ERTMS i det svenska järnvägssystemet (I2021/03065). Kompletteringen av uppdraget att fördjupa analysen kring förutsättningar för ett genomförande av åtgärder i transportinfrastrukturen med anledning av större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbottens och Västerbottens län redovisade Trafikverket den 18 mars 2022 (I2021/02967).

Under remissen av Trafikverkets planförslag inkom omkring 500 yttranden. Yttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet).

Trafikverkets förslag samt övriga underlag i form av tillhörande miljökonsekvensbeskrivning m.m., redovisade uppdrag och status i fråga om byggstarter samt remissyttranden utgjorde underlag för regeringens beslut om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 samt för vilka objekt som får byggstarta under perioden 2022–2024, vilka objekt som får förberedas för byggstart under perioden 2025–2027 och vilka prioriterade utredningar

som bör genomföras inför nästa planeringsomgång och planrevidering.
5

Skr. 2021/22:261 Länsplaneupprättarna ansvarar för att, i enlighet med förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur, upprätta och fastställa länsplanerna. Länsplaneupprättarna överlämnade i april 2022 sina förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur (I2022/00989). Dessa förslag till planer samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning m.m. utgjorde underlag för regeringens beslut om fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2022– 2033. Länsplaneupprättarna ska nu, efter att regeringen beslutat om definitiva ekonomiska ramar, fastställa länsplanen utifrån respektive inlämnat förslag.

2.2 Ekonomiska ramar

Ekonomiska ramar och kostnader i regeringens fastställelsebeslut är angivna i prisnivå 2021.

Enligt riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige ska den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under perioden 2022–2033 uppgå till 799 miljarder kronor, uttryckt i 2021 års priser (prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16, rskr. 2020/21:409). Den ekonomiska ramen fördelas enligt riksdagens beslut på följande sätt:

– 165 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga järnvägar,

– 197 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga vägar, och

– 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.

Utöver de medel som riksdagen har anslagit för planperioden tillkommer ytterligare medel från banavgifter, trängselskatter, infrastrukturavgifter och medfinansiering. Intäkter från banavgifterna beräknas uppgå till 26,9 miljarder kronor under planperioden och används för att finansiera vidmakthållande av de statliga järnvägarna. För utveckling av transportsystemet tillkommer medel genom trängselskatt med 39,6 miljarder kronor, infrastrukturavgifter med 0,290 miljarder kronor samt medfinansiering från kommuner och andra externa aktörer med 15,2 miljarder kronor. Totalt beräknas cirka 82 miljarder kronor tillföras på detta sätt. Med tillkommande finansiering från banavgifter, trängselskatter, infrastrukturavgifter och medfinansiering uppgår det totala beloppet för infrastruktursatsningar till 881 miljarder kronor.

Infrastrukturprojekt som ingår i det s.k. transeuropeiska transportnätet TEN-T kan medfinansieras av EU genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Tilldelningen till svenska projekt har varierat över tid och är beroende av att utlysningarna ska passa lämpliga aktuella och sökbara projekt. Sverige har haft en god utdelning från fonden. Regeringen anser att arbetet med att informera om fonden och finna lämpliga projekt är något som kan utvecklas och att Sverige fortsatt ska arbeta aktivt för att få en ökad tilldelning.

Fyrstegsprincipen är vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. Statliga åtgärder enligt fyrstegsprincipens första

6

steg, dvs. åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av Skr. 2021/22:261 transportsätt, är huvudsakligen sådana som inte hanteras inom ramen för infrastrukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och

administrativa styrmedel. Sådana åtgärder ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen. Åtgärder enligt det andra steget är sådana som medför ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur. Vissa steg

1- och steg 2-åtgärder kan inrymmas i infrastrukturplaneringen, främst inom ramen för trimnings- och miljöåtgärder. Trafikverket har i sitt planförslag redogjort för hur fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Principen är inbyggd i den metodik som Trafikverket tillämpar för de förberedande studier som ligger till grund även för föreslagna investeringar. Trafikverket ska fortsatt aktivt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och i vissa län regional nivå. Regeringen har dessutom gett Trafikverket i uppdrag att senast den 21 januari 2023 redovisa vilka steg 1- och steg 2-åtgärder som kan finansieras med medel från den nationella planen för transportinfrastruktur respektive länsplanerna för regional transportinfrastruktur och vilka som inte kan finansieras på det sättet och skälen till detta.

2.3 Kostnadskontroll

En bättre kostnadskontroll för åtgärder i infrastrukturen måste uppnås. Det är viktigt att de medel som staten avsätter för infrastrukturområdet används effektivt. Kunskapsnivån om kostnadsutvecklingen och lärandet från tidigare erfarenheter måste öka för att insatser för tidiga kostnadsbesparingar ska kunna göras.

Sedan det föregående planbeslutet fattades 2018 har kostnaden för de namngivna objekten ökat med 33 procent. Regeringen ser allvarligt på kostnadsutvecklingen och kostnadskontrollen ska skärpas. Trafikverket behöver vidta kraftfulla åtgärder och på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder. I oktober 2020 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen vid upphandling och genomförande av investeringsprojekt. Bakgrunden var att regeringen sett en oroande kostnadsutveckling för byggandet av infrastrukturprojekt. Trafikverket ska med detta som utgångspunkt:

– intensifiera arbetet med att förbättra arbetssätt och metoder för att effektivisera planeringen och genomförandet av både investeringar och väg- och järnvägsunderhåll i syfte att förbättra kalkyler och beräkningar, öka produktiviteten och minska kostnaderna,

– förbättra kostnadsprognoser och kostnadskontroll, med fokus på investeringarnas tidiga planeringsskeden, och

– öka transparensen kring kostnadsökningar och orsakerna till dessa.

Arbetet ska leda till att förbättringar kommer till stånd och att det sker i ett högt tempo.

Regeringen följer noga det arbete för ökad effektivisering och kostnadskontroll som Trafikverket har inlett och kommer att fortsatt ha en nära

7

Skr. 2021/22:261 dialog med Trafikverket för att följa utvecklingen. Regeringen ser det som särskilt viktigt att Trafikverket fokuserar på åtgärder som redan i tidiga planeringsskeden kan tydliggöra ett objekts kostnader. En återtagen kontroll över kostnaderna för åtgärderna i planen bedöms nödvändig och central för att under kommande planperioder kunna genomföra viktiga åtgärder för att uppnå de transportpolitiska målen.

Därutöver anser regeringen att Trafikverkets arbete med kostnadskontroll behöver granskas och följas för att förbättra myndighetens rutiner och arbetssätt för att skärpa kostnadskontrollen.

3 Den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen perioden 2022–2033

3.1 Forskning och innovation

Totalt fördelas 6,7 miljarder kronor till forskning och innovation under

planperioden, varav 3,1 miljarder kronor under anslaget 1:1 Utveckling av

statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

och 3,6 miljarder kronor under anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens

transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Insatserna omfattar samtliga trafikslag och relevanta ämnesområden.

EU:s nuvarande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa,

som är EU:s huvudsakliga instrument för att stödja forskning och

innovation från idé till marknadsintroduktion, kommer att få stort genom-

slag i framtida forskning och innovation. Trafikverket är aktivt inom olika

EU-program, vilket skapar möjligheter till uppväxling av satsade

nationella medel. Detta bidrar i sin tur till att förstärka de svenska forsk-

ningsresurserna.

Forskning och innovation på transportområdet är avgörande för att nå de

av riksdagen antagna transportpolitiska målen inklusive klimatmålen och

övriga miljömål, skapa tillgänglighet för såväl medborgare som näringsliv

i hela landet, bidra till ökad trafiksäkerhet samt öka produktiviteten och

förbättra kostnadskontrollen. Trafikverkets forsknings- och innovations-

verksamhet
ska
bidra till bl.a. samhällsekonomisk effektivitet,

jämställdhet samt utvecklad samhällsplanering och bostadsbyggande. Den

ska även understödja kunskapsuppbyggnaden för elektrifieringen av alla

trafik- och transportslag. Vidare ska den bidra till utveckling av teknik,

material och metoder för byggande, drift och underhåll av transportinfra-

struktur med minskade kostnader och minskad klimatpåverkan.

Ett långsiktigt hållbart transportsystem kräver ny kunskap och nya

innovativa lösningar inom samtliga trafikslag. Dessa lösningar måste

kunna variera mellan olika delar av landet eftersom förutsättningarna kan

skilja sig åt. Tiden från att ny kunskap förvärvas till att den omsätts i

praktiken i transportsystemet behöver kortas. Genom att forskning och

8
innovation
knyts
närmare åtgärder i den ordinarie verksamheten kan

innovationer snabbare komma till användning och bidra med nytta direkt. Skr. 2021/22:261 Förutsättningarna för detta kan öka om forsknings- och innovationsmedel

kombineras med andra åtgärders finansiering i den utsträckning som Trafikverket bedömer att det är möjligt.

Trafikverket har ett väl utvecklat samarbete med såväl näringsliv som myndigheter, bl.a. Verket för innovationssystem (Vinnova), Statens energimyndighet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), som kan fördjupas och effektiviseras och på så sätt ytterligare stärka den nationella sammantagna forskningen.

3.2 Krisberedskap och civilt försvar

Det behövs en ökad motståndskraft och redundans samt förstärkt säkerhetsskydd, informationssäkerhet och säkra kommunikationssystem inom transportområdet. Trafikverket har betydelsefulla uppgifter inom totalförsvaret och blir den 1 oktober 2022 sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Transporter.

Med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa samt kriget i Ukraina har behovet ökat ytterligare av olika åtgärder som bidrar till att det civila försvaret och krisberedskapen avseende transportområdet kan utvecklas och stärkas mer skyndsamt än tidigare planerat. Förmågan behöver utvecklas för att hantera olika händelser och situationer som t.ex. stora olyckor, naturhändelser, antagonistiska hot, höjd beredskap och ytterst krig. Behovet av insatser i transportinfrastrukturen kan också ha förändrats, vilket behöver beaktas i Trafikverkets fortsatta arbete. Regeringen följer frågan noga, och dialogen mellan de berörda myndigheterna behöver fortsatt utvecklas.

Sedan tidigare har medel för ändamålet civilt försvar avsatts på anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa ingår inte i den del av den ekonomiska ramen som fördelats till utveckling av transportsystemet. Medel för krisberedskap och totalförsvar hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocess.

3.3 Vidmakthållande av statlig transportinfrastruktur

Drift och underhåll av vägar och järnvägar är en förutsättning för att säkra den statliga transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet och är därmed viktigt för såväl medborgare som näringsliv i hela landet. Ett robust transportsystem ska på ett bra sätt kunna klara av både väntade och oväntade händelser, störningar till följd av trängsel, fordonsfel, olyckor eller skador på infrastrukturen. Infrastrukturen ska vara robust även i ett förändrat klimat. Det är viktigt med en väl avvägd balans mellan allt från storstadsområden till landsbygder vid planering av underhållsåtgärder som tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en god framkomlighet och tillgänglighet i hela landet. De utökade ramar för vidmakthållande som

riksdagen fastställde efter regeringens förslag i propositionen Framtidens

9

Skr. 2021/22:261 infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige möjliggör ökat underhåll och reinvesteringar på väg- och järnvägsnäten. Att underhålla befintlig infrastruktur i hela landet är ett resurseffektivt sätt att upprätthålla tillgängligheten.

Regeringen anser att det är viktigt att Trafikverket fortsatt verkar för bättre kvalitetssäkring och uppföljning av underhållsverksamheten och att upphandlingsunderlag för baskontrakten utvecklas. Trafikverket bör vidta fortsatta åtgärder för att motverka obalanserad budgivning och kostnadsökningar, främja konkurrensen och utveckla arbetssätt och systemstöd som möjliggör en mer komplett informationsinsamling om väg- och järnvägsanläggningens tillstånd och framtida behov av åtgärder. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att, med utgångspunkt från betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18), redovisa vilka åtgärder som Trafikverket fortsatt behöver vidta för att myndigheten ska kunna bedriva visst järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har i sin redovisning av uppdraget redogjort för sådana åtgärder. Trafikverkets uppgift som infrastrukturförvaltare innebär att myndigheten kontinuerligt behöver utveckla beställarrollen genom ökat lärande och utveckla marknaden.

3.3.1 Vidmakthållande av järnvägar

De ökade resurserna möjliggör en upprustning av standarden i det befintliga järnvägssystemet. Den ekonomiska ramen för drift, underhåll och trafikledning på järnväg uppgår till 165 miljarder kronor under planperioden, varav 1,3 miljarder kronor ska användas till forskning och innovation i enlighet med vad som anges i avsnitt 3.1 ovan. Utöver detta finansieras vidmakthållande av järnväg med intäkter från banavgifter. Dessa beräknas under planperioden uppgå till 26,9 miljarder kronor.

3.3.2
Vidmakthållande av vägar

Den ekonomiska ramen för drift och underhåll av statliga vägar, inklusive

bärighet och tjälsäkring samt bidrag för drift av enskilda vägar, uppgår till

197 miljarder kronor, varav 2,3 miljarder kronor ska användas till

forskning och innovation i enlighet med vad som anges i avsnitt 3.1 ovan.

Av medlen för vidmakthållande av vägnätet ska 161,5 miljarder kronor

användas för drift och underhåll och 18,2 miljarder kronor användas för

bärighet och tjälsäkring, vilket bl.a. inkluderar 10,2 miljarder kronor för

åtgärder för att öka delar av vägnätets bärighet till bärighetsklass BK4 och

åtgärder för att vägnätet ska vara tillgängligt året runt samt åtgärder för att

anpassa vägsystemets robusthet i ett förändrat klimat. Slutligen ska

bidraget för drift av enskilda vägar öka. Av medlen för vidmakthållande

av vägnätet ska 15 miljarder kronor användas för bidraget för drift av

enskilda vägar.

Det statliga vägnätet är omfattande och har i hela landet en stor betydelse

för att möjliggöra transporter och resor i mångas vardag. Behoven av un-

derhållsåtgärder är stora på alla typer av vägar. Även på det lågtrafikerade

vägnätet, vilket ofta utgörs av gamla vägar som inte har dimensionerats

10
och byggts utifrån dagens krav, finns stora behov av underhållsåtgärder.

Regeringen anser att det är viktigt att Trafikverket vid planering av Skr. 2021/22:261 åtgärder inom vägunderhållet tar hänsyn till behovet av att upprätthålla en

god framkomlighet och tillgänglighet i hela landet, vilket innebär att Trafikverket behöver beakta att underhållsåtgärder genomförs på såväl de högsom lågtrafikerade delarna av vägnätet. Regeringen anser att även det finmaskiga vägnätet på landsbygden som har en särskild betydelse för god tillgänglighet, är angeläget och behöver underhållas så att framkomligheten kan säkerställas.

3.4 Utveckling av transportsystemet

3.4.1 Trimnings- och miljöåtgärder

Sammanlagt 39,9 miljarder kronor ska under planperioden användas för

trimnings- och miljöåtgärder som utvecklar och förbättrar den befintliga

transportinfrastrukturen, varav 11,55 miljarder kronor ska användas till

miljöåtgärder. Trimnings- och miljöåtgärder är åtgärder med en total-

kostnad av högst 100 miljoner kronor. Dessa åtgärder planeras och

beslutas av Trafikverket löpande under planperioden.

För att stärka tillgängligheten i hela Sverige och samtidigt öka möjlig-

heterna att nå etappmålet för trafiksäkerheten inom vägtrafiken ska

Trafikverket under perioden 2022–2027 fördela upp till 1,25 miljarder

kronor av medlen för trimningsåtgärder för att samfinansiera länsplanerna

när det gäller trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Åtgärden

är en fortsättning på den samfinansiering som regeringen beslutade om för

perioden 2019–2022. Samfinansieringen ska utformas så att åtgärder som

förkortar restiden på landsbygd prioriteras. Det kan t.ex. innebära åtgärder

i form av mittseparering eller andra åtgärder som innebär att hastighets-

sänkningar kan undvikas. Samfinansiering kan ges upp till 50 procent av

kostnaden förutsatt att länen använder de inbesparade medlen till nya åt-

gärder med motsvarande ändamål.

Den s.k. näringslivspotten tillkom i den nationella trafikslagsövergri-

pande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 och har

varit en viktig del i att markera planens näringspolitiska betydelse. Nä-

ringslivspotten avsåg då medel till trimningsåtgärder som i dialog med nä-

ringslivet kunde användas för åtgärder i den statliga järnvägsinfrastruk-

turen som stärker näringslivets konkurrenskraft. Tillsammans med bl.a.

den av regeringen beslutade godstransportstrategin har infrastrukturinsat-

serna blivit en viktig del i att stärka konkurrenskraften och främja närings-

livets utveckling i hela landet. För att kunna bedöma hur näringslivspotten

ska utformas är det dock viktigt att samlat utvärdera insatserna och pröva

möjligheterna att ännu bredare säkra näringspolitiska markeringar i

kommande planrevidering. Mot den bakgrunden ska Trafikverket i dialog

med näringslivet fördela upp till 600 miljoner kronor under perioden

2022–2027 inom ramen för trimningsåtgärder. Satsningen kommer då att

ha pågått i tio år. Åtgärderna ska bidra till hållbara transportlösningar som

ökar intermodaliteten mellan samtliga trafikslag. Trafikverket ska vidare

utvärdera näringslivspotten och redovisa genomförda och planerade

åtgärder och deras effekter. Utvärderingen bör ha som målsättning att re-
11

Skr. 2021/22:261 sultaten kan ligga till grund för nästa planeringsomgång och planrevidering.

Medel för trimningsåtgärder kan användas för att främja ökad och säker cykling på det statliga vägnätet. Regeringen utökar satsningarna på cykelåtgärder och ger Trafikverket i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor av medlen för trimningsåtgärder till en särskild pott för cykelåtgärder längs statliga vägar. Av dessa medel ska Trafikverket fördela upp till 1 miljard kronor under perioden 2022–2027 till samfinansiering av länsplanernas cykelåtgärder, både namngivna åtgärder och trimningsåtgärder, längs statliga vägar. Samfinansiering kan ges upp till 50 procent av kostnaden, förutsatt att länen använder de inbesparade medlen till nya cykelåtgärder på det regionala vägnätet. Samfinansieringen bör ske utifrån likvärdiga bedömningsgrunder över hela landet. Denna möjlighet till samfinansiering ger bl.a. goda förutsättningar för att infrastrukturen för cykling utformas trafiksäkert och på ett sådant sätt att fler väljer att använda cykel.

Regeringen konstaterar att genomförande av miljöåtgärder återkommande legat på en lägre nivå än vad som anges i den nationella trafikslagsövergripande planen. Av Trafikverkets planförslag framgår samtidigt att åtgärdsbehoven inom flera åtgärdsområden är stora. Regeringen ser därför behov av att Trafikverket vidtar åtgärder för att öka åtgärdstakten inom anslagna medel till miljöåtgärder.

3.4.2 Stadsmiljöavtal

För att främja hållbara stadsmiljöer får Trafikverket enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer ge stöd till kommuner och regioner för sådana åtgärder i städer som leder till ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik, eller till hållbara godstransportlösningar. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö nås. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik, cykeltrafik eller godstransporter.

Trafikverket ska fördela upp till 6 miljarder kronor enligt förordningen under perioden 2022–2027. För avtal som har ingåtts eller förhandlats färdigt senast sommaren 2022 gäller de tidpunkter för utbetalning som tidigare har avtalats eller förhandlats. Trafikverket bör, t.ex. genom riktade informationsinsatser, eftersträva att medel från stadsmiljöavtalen fördelas mer jämnt och kommer hela landet till del. Trafikverket bör särskilt identifiera om det finns omständigheter som försvårar för gles- och landsbygder, tätorter och städer i hela landet att ta del av stödet, t.ex. vad gäller förutsättningarna för att ansöka om medel, processen i övrigt eller kraven på motprestationer. Trafikverket kan, vid behov och inom ramen för förordningens bestämmelser, överväga justeringar i tillämpningen av densamma som kan underlätta för gles- och landsbygder, tätorter och städer i hela landet att ta del av stödet. Trafikverket bör även undersöka om ett processtöd kan vara ett verktyg för att underlätta för kommuner och regioner att söka medel från stadsmiljöavtalen.

12

Förordningen om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer tillkom 2015 Skr. 2021/22:261 och stadsmiljöavtalen blev en del av den nationella plan som beslutades

2018. Medel har avsatts för ändamålet i såväl den plan som beslutades

2018 som genom extra budgetsatsningar, som ett led i regeringens ambition att minska utsläppen av växthusgaser och främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för i synnerhet kollektivtrafik och cykeltrafik. Trafikverket har i sitt planförslag redovisat att myndigheten avser att utvärdera avtalen inför en kommande planrevidering. Regeringen instämmer i att det är viktigt att samlat utvärdera insatserna för att kunna dra slutsatser om hur stödet bör utvecklas framåt.

3.4.3 Namngivna objekt med en kostnad över 100 miljoner kronor

Till stora infrastrukturinvesteringar, s.k. namngivna objekt, fördelas 296,7 miljarder kronor under planperioden. De namngivna objekten finansieras även med medel från bl.a. trängselskatt, infrastrukturavgifter samt medfinansiering från i första hand kommuner och regioner. De medel som i den nu fastställda planen tilldelas de namngivna objekten innebär stora satsningar på prioriterade objekt i hela landet.

De namngivna objekt som ingår i planen redovisas i bilagan . I tabell 1 i bilagan anges de namngivna objekt som är pågående när den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 fastställs. Med pågående avses namngivna objekt för vilka byggentreprenaden är upphandlad och de ekonomiska medlen på så vis är uppbundna. I tabell 2 i bilagan anges vilka namngivna objekt som Trafikverket får byggstarta under perioden 2022–2024, vilka namngivna objekt som får förberedas för byggstart under perioden 2025–2027 samt övriga namngivna objekt som Trafikverket får planera för att genomföra under planperioden. Med byggstart avses i detta sammanhang att det namngivna objektet har en ekonomisk prioritering i enlighet med åtgärdsplanen. För att realisera åtgärden krävs normalt flera andra avgöranden enligt tillämpliga regelverk. Trafikverket ska säkerställa att genomförandet av projekten sker i enlighet med statsstödsregelverket.

Förändringar i förhållande till Trafikverkets planförslag

För nedan angivna objekt har regeringen i fastställelsebeslutet gjort förändringar i de statliga medlen inom utvecklingsramen under planperioden jämfört med Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033.

– Ostkustbanan, etapp Gävle–Kringlan, kapacitetshöjning utökas med 5 000 miljoner kronor.

– Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm) utökas med 7 500 miljoner kronor.

– Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny bana utökas med 2 000 miljoner kronor.

– Maria–Helsingborg C, dubbelspår utökas med 1 000 miljoner kronor.

– Västra stambanan Laxå–Alingsås högre kapacitet utökas med 300 miljoner kronor.

13

Skr. 2021/22:261 – E22 Ronneby Ö–Nättraby utökas med 500 miljoner kronor.

– E16 Borlänge–Djurås utökas med 550 miljoner kronor.

– Rv 26 Hedenstorp–Månseryd utökas med 210 miljoner kronor.

– Luleå C flytt av personvagnsuppställning (etapp 1) utökas med 58 miljoner kronor.

– Luleå C ombyggnad av personbangård (etapp 2) utökas med 231 miljoner kronor.

– Malmbanan Kiruna–Riksgränsen Stax 32,5 ton utökas med 162 miljoner kronor.

– Malmbanan Svappavaara–Kiruna Stax 32,5 ton utökas med 100 miljoner kronor.

– Stambanan genom övre Norrland SgöN Sävastklinten–Norra Sunderbyn ny mötesstation och partiellt dubbelspår, utökas med 114 miljoner kronor.

– Norrbotniabanan (Umeå) Dåva–Skellefteå ny järnväg utökas med 500 miljoner kronor.

– E4 förbifart Skellefteå utökas med 958 miljoner kronor.

Regeringen beslutar vidare att statliga medel inom utvecklingsramen fördelas till följande objekt.

– Malmbanan, Murjek, förlängning av mötesstation med 298 miljoner kronor.

– Malmbanan, Harrträsk, förlängning av mötesstation med 136 miljoner kronor.

– Malmbanan, Näsberg, förlängning av mötesstation med 127 miljoner kronor.

– Malmbanan, Nuortikon, förlängning av mötesstation med 110 miljoner kronor.

– Malmbanan, Boden–Gällivare, stängselsystem och passager för ren och vilt med 303 miljoner kronor.

Regeringen uppdrar dessutom åt Trafikverket att fortsätta att utreda förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad till dubbelspår på stambanan genom övre Norrland mellan Luleå och Boden.

Därtill beslutar regeringen att statliga medel inom utvecklingsramen fördelas till följande objekt.

– Kust-till-kustbanan, Dubbelspår Växjö–Räppe (etapp 1 av dubbelspår Växjö–Alvesta) med 375 miljoner kronor.

– Mälaren/Rv 55 Hjulsta ny- eller ombyggnad av bro med 400 miljoner kronor.

– Rv 25 Nybro, Trafikplats Glasporten med 80 miljoner kronor.

– E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv, ombyggnad

2+1 med 224 miljoner kronor.

– Mittbanan, Östersund–Storlien, hastighetshöjande åtgärder med 300 miljoner kronor.

– E20 Trafikplats Hovsjö med 110 miljoner kronor, där Trafikverket också ska ha en fortsatt dialog med kommunen om redundansbehoven för vägtrafiken som korsar Södertälje kanal.

14

Arbetet med att bygga nya stambanor för höghastighetståg ska fortskrida så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer som främjar en tydlig överflyttning av resor till tåg samt ökar kapaciteten för person- och godståg i den totala järnvägsanläggningen.

Utbyggnaden av nya stambanor ska genomföras inom den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet. Regeringen ser dessutom till att satsningar görs på såväl nya stambanor som andra angelägna åtgärder i transportinfrastrukturen. I den nationella planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund samt planläggning för de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm, via Jönköping, till ett belopp av 104 miljarder kronor under planperioden. Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner.

För att skapa förutsättningar för en helhetssyn och därmed förbättrad kontroll och styrning ska Trafikverket löpande redovisa projektets framdrift och ekonomiska förutsättningar till regeringen. De nya stambanorna ska i den fortsatta ekonomiska redovisningen redovisas både som en helhet och etappvis samt särredovisas i investeringsplanen för Trafikverket. Genom infrastrukturplaneringen kan regeringen göra de prioriteringar som krävs för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

En hög grad av kostnadskontroll och transparens ska genomsyra projektet. Trafikverket har i sitt planförslag redovisat att ansvaret för både planering och genomförande av nya stambanor ligger samlat under programorganisationen Nya stambanor. Genom detta ökar förutsättningarna för ett effektivt resursutnyttjande, liksom möjligheterna att dra nytta av sådana kunskaper och erfarenheter som byggts upp inom den ansvariga organisationen inklusive en hög grad av kostnadskontroll. Det ger också förbättrade förutsättningar för ett rationellt byggande där man kan dra nytta av stordriftsfördelar.

Trafikverket ska inom ramen för utvecklingen av såväl de nya stambanorna som övriga objekt, genom väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör nationellt, regionalt och lokalt inflytande samverka med kommuner och regioner och även medverka i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet.

Trafikverkets bedömning är att järnvägskapaciteten på den fasta förbindelsen över Öresund ska räcka till cirka 2050. Trafikverket och Öresundsbrokonsortiet har i samarbete med Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB gemensamt identifierat vilka åtgärder i järnvägsnätet vid landanslutningen på den svenska sidan som skulle behövas för att motsvara kapaciteten hos den fasta förbindelsen över Öresund. Regeringen kommer fortsatt att se över frågan.

Trafikverket har i sitt planförslag lagt in objektet Kiruna, ny järnvägsstation. I planförslaget anges dock också att objektet förutsätter full extern finansiering av extern part/externa parter. Regeringen anser att full extern finansiering är ett krav för objektets genomförande och att det är enligt den förutsättningen som objektet finns upptaget i den nationella planen.

Skr. 2021/22:261

15

Skr. 2021/22:261
För att möjliggöra sjötransporter året runt i hela Sverige är en väl

fungerande isbrytarservice nödvändig. Delar av Sjöfartsverkets isbrytar-

flotta är ålderstigen och behöver förnyas. Mot den bakgrunden fördelar

regeringen 3 440 miljoner kronor under planperioden till Sjöfartsverket för

nyanskaffning av två nya isbrytare. Efter att isbrytarnas kapacitet och pre-

standa har säkerställts i operativ drift kommer regeringen med stöd av

Sjöfartsverket åter att utvärdera vilken kapacitet och eventuellt ytterligare

investeringsbehov som är nödvändiga för en fortsatt väl fungerande isbry-

tarservice.

Planeringen för att bygga Sveriges första permanenta elväg på sträckan

Hallsberg–Örebro fullföljs. Elvägen förväntas vara i drift kring årsskiftet

2025–2026. Beräknad totalkostnad för objektet är 500–600 miljoner

kronor och slutkostnaden beror på bl.a. val av teknik. Trafikverket ges i

planbeslutet i uppdrag att fortsätta planeringen av elvägar och utifrån den

tidigare utbyggnadsplanen identifiera lämpliga sträckor. En möjlig etapp

ska redovisas senast december 2024.

Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen

för gränsöverskridande transporter. Detta behöver ske i dialog mellan de-

partementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar

för transportsystemet i respektive land. Regeringen uppdrog den 7 juni

2022 åt Trafikverket att, tillsammans med Jernbanedirektoratet i Norge,

utreda förutsättningarna för åtgärder på järnvägen på stråket Göteborg–

Oslo. Regeringen uppdrog vidare den 7 juni 2022 åt Trafikverket att,

tillsammans med Jernbanedirektoratet i Norge, utreda förutsättningarna

för åtgärder på järnvägen på stråket Stockholm–Oslo.

Regeringen ser allvarligt på kostnadsutvecklingen för införandet av järn-

vägssignalsystemet ERTMS och vill försäkra sig om en fortsatt gedigen

kostnadskontroll. Trafikverket behöver vidta kraftfulla åtgärder och

fortsatta effektiviseringar så att kostnaderna för genomförandet av

ERTMS hålls nere. Regeringen anser att effektiviseringar är nödvändiga

för att kunna fortsätta utbyggnaden. Regeringen fördelar 15,4 miljarder

kronor till utbyggnaden av ERTMS inom planperioden inklusive

införande, utveckling och vidareutveckling. Trafikverket ska fördela

medlen för perioden 2022–2033 på så sätt att utbyggnaden kan ske så

effektivt som möjligt utifrån både investeringskostnader och

anläggningens funktion. Trafikverket ska årligen utvärdera och redovisa

hur införandet av ERTMS fortskrider, vilka kostnadsbesparingar som har

genomförts samt vilka åtgärder som har potential att minska kostnaderna

för utbyggnaden över tid. Regeringen kommer noga att följa Trafikverkets

redovisning för att överväga eventuella justeringar av inriktningen.

Den 1 mars 2022 trädde förordningen (2022:41) om ersättning till en

länsstyrelse för arbete med ett omfattande infrastrukturobjekt i kraft.

Rätten till ersättning gäller vissa objekt som regeringen har fastställt en

rätt till ersättning för och till ett visst maxbelopp. Ersättningen ska avse

sådana kostnader för en länsstyrelses arbete med ett infrastrukturobjekt

som föranleds av en tillämpning av 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 §§

miljöbalken. Ersättningen får totalt uppgå till högst 0,1 procent av infra-

strukturobjektets beräknade totalkostnad, inklusive eventuell medfinansie-

ring, som anges i den nationella planen för transportinfrastrukturen. Det är

Trafikverket som prövar frågor om ersättning enligt förordningen.

16
Trafikverket betalar också ut ersättningen. Ansökan från en länsstyrelse

om ersättning ska ha kommit in till Trafikverket senast inom den tid som Skr. 2021/22:261 verket beslutar, och länsstyrelsen ska, på begäran av Trafikverket inom

den tid som verket bestämmer, lämna de uppgifter som behövs. Om en länsstyrelse har beviljats ersättning enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken i samband med tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken, kan ersättning inte lämnas också enligt den nya förordningen.

Regeringen har i den nationella planen fastställt en rätt till ersättning för länsstyrelsernas arbete med följande infrastrukturobjekt och till angivet maxbelopp.

Tabell 3.1
Maxbelopp per infrastrukturobjekt

Infrastrukturobjekt
Maxbelopp

Nya stambanor, delen Hässleholm–Lund
28 miljoner kronor

Nya stambanor, delen Göteborg–Borås
44 miljoner kronor

Norrbotniabanan, delen Umeå (Dåva)–
16 miljoner kronor

Skellefteå

Norrbotniabanan, delen Skellefteå–Luleå
23 miljoner kronor

Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–
13 miljoner kronor

länsgränsen Uppsala/Stockholm)

3.4.4 Räntor och amorteringar

Kostnaden för räntor och amorteringar för samhällsinvesteringar och investeringar i anläggningstillgångar som finansierats med lån beräknas uppgå till 25,7 miljarder kronor under planperioden.

3.4.5 Driftbidrag till icke statliga flygplatser m.m.

Till ersättning för att finansiera delar av driftsunderskott vid kommunala och privata flygplatser som trafikeras av flyglinjer som upphandlas av staten fördelas 1 056 miljoner kronor under planperioden.

3.4.6 Övrig utveckling

Planering, stöd och myndighetsutövning

Till planering, stöd och myndighetsutövning fördelas 16 miljarder kronor

under planperioden.

Som angetts inledningsvis anser regeringen att Trafikverkets arbete med

kostnadskontroll behöver granskas och följas för att förbättra

myndighetens rutiner och arbetssätt. För detta ändamål fördelar regeringen

40 miljoner kronor av utvecklingsramen.

Trafikverket ska fortsätta att utreda ett antal stråk, noder eller

motsvarande med målsättning att dessa ska vara så pass utredda att de kan

övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering. För nedan

angivna stråk och noder beslutar regeringen om tillägg till Trafikverkets
17

Skr. 2021/22:261 förslag. Prioriterade utredningar ska utöver Trafikverkets förslag genomföras för följande objekt.

– Stockholm C och Tomteboda bangård, kapacitet m.m.

– Kapacitet och redundans för transporter över Öresund, inklusive fortsatt fördjupning Helsingborg–Helsingör.

– Kapacitet för landtransporter till och från Arlanda.

– Undersöka förutsättningarna för delektrifiering, dvs. elektrifiering (exempelvis med vätgaståg) på delar av oelektrifierade banor som t.ex. Inlandsbanan eller Stångådalsbanan.

Samtliga prioriterade utredningar redovisas i bilagan.

En väl fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för planens genomförande och för att kostnadsutvecklingen ska hållas nere. Utmaningarna med kompetensförsörjning för järnvägsbranschen är en fråga som berör ett flertal aktörer inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Järnvägsbranschen har svårt att få sökande till de platser som finns och branschen är ojämnställd. Det pågår också ett generationsskifte med stora pensionsavgångar, vilket innebär en underbemanning av erfarna medarbetare såsom tekniker, projektledare och specialister.

Ett ökat helhetsgrepp behövs för att säkerställa utbildningsmöjligheter och öka attraktiviteten. Insatser och nära samverkan mellan universitet och högskolor, institut, övriga utbildningsanordnare, myndigheter och näringsliv inom transportsektorn är avgörande för en fungerande kompetensförsörjning. Trafikverket har sedan 2020 i uppdrag att arbeta med den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Arbetet ska fortsätta under den nya planperioden.

Under planperioden ska Trafikverket i samverkan med berörda branscher, myndigheter, kommuner, regioner och utbildningsanordnare arbeta strategiskt för att förbättra den långsiktiga försörjningen av kompetens inom för planens genomförande, kritiska personalkategorier, med särskilt fokus på järnvägssektorn. Strävan efter jämställdhet i inflödet av ny kompetens ska prägla arbetet. Trafikverket ska i arbetet även se över och vid behov verka för t.ex. att järnvägstekniska övningsanläggningar möter utbildningsbehoven och andra utbildningssamarbeten i branschen.

Informations- och kunskapshöjande insatser, som inte tydligt anknyter till transportmyndigheternas grundläggande uppdrag, kan vara motiverade att genomföra förutsatt att de är kostnadseffektiva och ger värdefulla bidrag till de transportpolitiska målen. Sådana insatser bör styras genom tidsbegränsade uppdrag. Trafikverket har i uppdrag att genomföra sådana insatser inom trafiksäkerhet, transportsektorns omställning till fossilfrihet, uppdrag inom den nationella godstransportstrategin samt mobilitet som en tjänst.

Inlandsbanan och den fasta förbindelsen över Öresund

Till årliga driftbidrag till Inlandsbanan fördelas 2,1 miljarder kronor under planperioden, vilket medger en ökning med 75 miljoner kronor per år under perioden 2023–2026. Till järnvägsdriften av den fasta förbindelsen över Öresund fördelas cirka 4,5 miljarder kronor under planperioden.

18

3.5 Effekter av regeringens satsningar

Regeringens plan bidrar sammantaget till att öka tillgängligheten för medborgare och näringsliv, såväl regionalt, nationellt som internationellt, vilket har stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. Planen skapar jobb, bidrar till att det finns goda förutsättningar att bo, leva och arbeta i hela landet, att människor kan resa och mötas samt att varor och gods transporteras på ett hållbart och klimatsmart sätt. Planen bidrar också till att uppnå regeringens mål om bl.a. bostadsmarknaden och större arbetsmarknadsregioner.

Regeringen genomför omfattande förstärkningar av kapaciteten i järnvägssystemet, exempelvis en utbyggnad av Ostkustbanan på delarna Gävle–Kringlan och fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm). Det ger förutsättningar för att de berörda kommunerna ska kunna fullfölja överenskommelser om omfattande nybyggnad av bostäder och nya bostadsområden med förbättrade pendlingsmöjligheter. Regeringen ger därför betydande tillskott till järnvägsprojekten Ostkustbanan etapp Gävle–Kringlan och Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm) som således kan tidigareläggas avsevärt jämfört med Trafikverkets förslag.

Regeringen gör betydande utökningar av de statliga medlen för Sydostlänken (Älmhult–Olofström–Karlshamn), elektrifiering och ny bana, för dubbelspår Maria–Helsingborg C och för högre kapacitet på Västra stambanan Laxå–Alingsås. Regeringen har också lagt till helt nya järnvägsobjekt, som Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Räppe, (etapp 1 av dubbelspår Växjö–Alvesta) som genom att förbättra pendlingsmöjligheterna kan bidra till större arbetsmarknadsregioner, och kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan Östersund–Storlien, till gagn för näringslivet och inte minst besöksnäringen.

Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping till ett belopp av 104 miljarder kronor under planperioden.

Genom infrastrukturinvesteringarna i planen skapas jobb, samtidigt som det ger goda förutsättningar för näringslivet att utveckla och exportera svensk teknik som ett led i den gröna industriella revolutionen. Regeringens omfattande satsningar på infrastruktur i hela landet stöder och förstärker bl.a. den pågående kraftiga industriutveckling som sker framför allt i norra Sverige, men även teknikutveckling och innovation i andra delar av Sverige. Det kommer att ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och regeringen skjuter till ytterligare medel jämfört med Trafikverkets planförslag för bl.a. utbyggnad av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå, åtgärder på Luleå C, förstärkning av Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen samt mellan Svappavaara och Kiruna för att möjliggöra högre axellaster samt vissa åtgärder på stambanan genom övre Norrland. Regeringen lägger också till ett antal helt nya projekt på Malmbanan, t.ex. förlängning av flera mötesstationer, men också stängselsystem och passager för ren och vilt på delen mellan Boden och Gällivare.

Skr. 2021/22:261

19

Skr. 2021/22:261
Regeringen tillskjuter även medel till E4 Förbifart Skellefteå, en åtgärd

som är något som särskilt efterfrågas av näringslivet samtidigt som det

förbättrar både boendemiljön och trafiksäkerheten i Skellefteå.

Regeringen ökar även drift- och underhållsbidraget till Inlandsbanan.

Regeringen har avsatt medel för nyanskaffning av isbrytare för att möj-

liggöra sjötransporter året runt och har också lagt till objektet Mälaren/Rv

55 Hjulsta ny- eller ombyggnad av bro, för att fortsatt underlätta för över-

flyttning av godstransporter till sjöfart. Därutöver innebär planen att

tidigare planerade åtgärder kan fullföljas, bl.a. farledsfördjupningar i

Göteborgs och Luleå hamnar som möjliggör mer djupgående fartyg samt

uppgradering av slussarna i Trollhättan.

Regeringen ser ett fortsatt behov av att höja säkerhetsstandarden på

vägarna. Några exempel på större investeringar för vilka regeringen till-

skjutit ytterligare medel, utöver vad Trafikverket föreslagit, är E22

Ronneby Ö–Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–

Månseryd. Regeringen har även lagt till helt nya vägobjekt. Ombyggnad

till mötesfri landsväg av E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–

Bäckevarv förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten för person- och

lastbilar. Objektet Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten kommer att öka

framkomligheten och trafiksäkerheten samt möjliggöra fortsatta

exploateringar i verksamhetsområdet.

Inom medlen för trimnings- och miljöåtgärder avsätts pengar till flera

särskilda potter. Näringslivspotten, som introducerades i den förra

nationella planen har blivit en viktig del i att stärka konkurrenskraften och

främja näringslivets utveckling i hela landet. Möjligheten att samfinansi-

era länsplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder kommer fortsatt

förkorta restiden på landsbygd och bidrar till att nå etappmålet för trafik-

säkerheten. Den särskilda cykelpotten möjliggör fler åtgärder längs det

statliga vägnätet, bl.a. genom samfinansiering av länsplanernas cykelåt-

gärder, vilket kan ha stor betydelse för att öka andelen som cyklar.

För att värna om framkomligheten på landsbygden och det lågtrafike-

rade vägnätet har regeringen gjort betydande satsningar på utökade medel

till statsbidrag till enskild väghållning, en miljard kronor mer än i

föregående plan. Regeringen fortsätter också att stärka vägnätet för att

kunna upplåta upp till 90 procent av de utpekade vägar som är viktigast

för näringslivet för bärighetsklassen BK4 under planperioden.

Regeringen gör en betydande utökning av satsningarna på åtgärder i in-

frastrukturen för ökad och säker cykling, både längs det nationella stam-

vägnätet och genom samfinansiering av cykelåtgärder i länsplanerna,

utöver de åtgärder för cykling som redan ingår i olika vägprojekt. Även

inom ramen för stadsmiljöavtalen finns stora möjligheter att genomföra

åtgärder som ger goda förutsättningar för att infrastrukturen för cykling

utformas trafiksäkert och på ett sådant sätt att fler väljer att använda cykel.

Att transporter och transportinfrastruktur fungerar är en nödvändig för-

utsättning för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas vid

kriser. Det behövs en ökad motståndskraft och redundans inom transport-

området, och förmågan att hantera olika händelser och situationer som

t.ex. stora olyckor, naturhändelser, antagonistiska hot, höjd beredskap och

krig behöver utvecklas. Planen bidrar i det arbetet.

Regeringen har i planbeslutet gett Trafikverket i uppdrag att intensifiera

20
arbetet med att förbättra arbetssätt och metoder för att effektivisera

planeringen och genomförandet av både investeringar och väg- och järn- Skr. 2021/22:261 vägsunderhåll i syfte att öka produktiviteten och minska kostnaderna,

förbättra kostnadsprognoser och kostnadskontroll, särskilt i tidiga planeringsskeden, samt öka transparensen kring kostnadsökningar och orsakerna till dessa. Trafikverkets ansvar att under planperioden arbeta strategiskt för att förbättra den långsiktiga försörjningen av kompetens inom, för planens genomförande, kritiska personalkategorier tydliggörs. Genom att ytterligare granska av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll kan den också skärpas.

Regeringen har i beslutet fastställt en rätt till ersättning för länsstyrelsernas arbete med nya stambanor, Norrbotniabanan samt Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm) Därigenom underlättas genomförandet av projekt och risken att de försenas förhindras.

4 Definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur

Regeringen har fastställt den ekonomiska ramen till cirka 42 miljarder kronor för länsplanerna, vilket är en ökning med åtta procent, i reala termer, jämfört med planperioden 2018–2029. Ramens fördelning framgår av nedanstående tabell. Respektive läns genomsnittliga årliga nivå för planperioden ska dock justeras i förhållande till verkligt utfall av upparbetade medel för planperioden 2018–2029 vid utgången av 2021.

Tabell 4.1
Ekonomiska ramar 2022–2033

Län

Ramar

Stockholms län

9 832 miljoner kronor

Uppsala län

1 901 miljoner kronor

Södermanlands län
1 148 miljoner kronor

Östergötlands län
1 680 miljoner kronor

Jönköpings län

1 581 miljoner kronor

Kronobergs län

881 miljoner kronor

Kalmar län

1 068 miljoner kronor

Gotlands län

257 miljoner kronor

Blekinge län

610 miljoner kronor

Skåne län

5 095 miljoner kronor

Hallands län

1 364 miljoner kronor

Västra Götalands län
7 339 miljoner kronor

Värmlands län

1 151 miljoner kronor

Örebro län

1 181 miljoner kronor

Västmanlands län
949 miljoner kronor

Dalarnas län

1 294 miljoner kronor
21

Skr. 2021/22:261
Län
Ramar

Gävleborgs län
1 093 miljoner kronor

Västernorrlands län
1 020 miljoner kronor

Jämtlands län
598 miljoner kronor

Västerbottens län
1 054 miljoner kronor

Norrbottens län
931 miljoner kronor

Inom den ekonomiska ramen för länsplanerna för regional transportinfrastruktur får berörda regioner använda medel till ersättning för att finansiera delar av driftunderskottet vid kommunala och privata flygplatser där staten inte upphandlar transportpolitiskt motiverad flygtrafik, i enlighet med förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Trafikverket ska i sin årliga fördelning av anslagen för länsplanerna eftersträva att alla planer är lika långt genomförda. För att kunna säkra en effektiv framdrift av stora investeringar kan det ibland vara nödvändigt att enskilda år ge vissa län en större tilldelning av länsanslagen. Eftersom en sådan princip innebär att andra län enskilda år får en mindre tilldelning bör principen användas med försiktighet. Trafikverket bör i sådana fall föra en dialog med berörda län i syfte att nå samsyn om fördelningen. Genomförandet av länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska ske på ett sådant sätt att en lika stor andel av respektive länsplan har genomförts till 2025.

5 Uppföljning

5.1 Nationella planen

Trafikverket ska följa upp den nationella planen gentemot de transportpolitiska målen och återrapportera årligen i samband med årsredovisningen. Redovisningen ska, utöver det som anges om uppföljning i bilaga 4 i fastställelsebeslutet eller annars följer av 6 kap. miljöbalken, omfatta bl.a. följande:

– På en övergripande nivå, redovisa hur medlen för pågående forsknings- och innovationsprojekt fördelas per ämnesområde och där så är relevant per trafikslag samt beskriva större samarbeten inom forsknings- och innovationsområdet.

– Effekterna, däribland den samhällsekonomiska nyttan, av de åtgärder som genomförs för att upprätthålla kvaliteten och tillgängligheten på väg- och järnvägsnäten i hela landet samt kostnaderna för åtgärderna.

– Vilka åtgärder som vidtagits under året för att effektivisera verksamheten för investeringar och vidmakthållande.

– Åtgärder som vidtagits under året som bidrar till ökad transporteffektivitet i transportsystemet så att tillgängligheten kan öka samtidigt som det trafikarbete som krävs för att uppnå motsvarande tillgänglighet kan

22
minska.

– En uppdaterad indikativ fördelning av medlen för miljö- och trim- Skr. 2021/22:261 ningsåtgärder på respektive preciserat åtgärdsområde, samt en årlig re-

dogörelse av faktisk förbrukning av medel per preciserat åtgärdsområde.

– En redogörelse för hur mycket medel för trimningsåtgärder som har avsatts till samfinansiering av cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet och vilka åtgärder som har vidtagits för dessa medel.

– En redogörelse för trimningsåtgärder som genomförts efter dialog med näringslivet i syfte att bidra till hållbara transportlösningar som ökar intermodaliteten mellan samtliga trafikslag.

– Upparbetade och beräknade framtida kostnader samt effekter per namngivet objekt samt efterkalkyler av samhällsekonomisk lönsamhet för färdigställda objekt öppnade för trafik, där slutliga byggkostnader och realiserade effekter ligger till grund för kalkylen.

– En redogörelse för marknads- och indexutveckling, större avvikelser, bedömning av risker samt framdriften av de namngivna investeringsobjekten.

– Hur införandet av ERTMS fortskrider samt vilka kostnadsbesparingar som genomförts inom utrullningen.

– Hur arbetet för ökad effektivisering och kostnadskontroll fortskrider samt genomförda aktiviteter och resultat (utfall).

– En redovisning av dels vilka investeringsobjekt som är färdiga för byggstart inom den närmaste treårsperioden inklusive förslag till finansiering, dels vilka objekt som bör förberedas för byggstart under den följande treårsperioden. Regeringen får därmed en kontinuerlig uppdatering av planeringsläget för de stora investeringsobjekten.

5.2 Länsplanerna

Trafikverket ska även fortsättningsvis årligen göra en samlad redovisning av länsplanerna för regional transportinfrastruktur, av vilken det ska framgå hur stor andel av respektive länsplan som genomförts och fördelningen totalt sett inom landet mellan olika infrastrukturåtgärder, statsbidrag och medfinansiering för olika ändamål i länsplanerna.

6 Riksdagens tillkännagivanden

Nedan redogörs för hur vissa av riksdagens tillkännagivanden med anledning av regeringens skrivelse Nationell planering för transportinfrastrukturen 2018–2029 (skr. 2017/18:278, bet. 2018/19:TU5, skr. 2018/19:176), regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76, bet. 2018/19:TU18, rskr. 2018/19:277) samt med anledning av regeringens proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151, bet. 2021/21:TU16, rskr. 2021/409) har omhändertagits av regeringen.

23

Skr. 2021/22:261 6.1
Regional samverkan

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 punkt 21, rskr. 2018/19:176).

I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogjorde regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande mål-sättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade.

Boverket publicerade, på regeringens uppdrag, under 2020 en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter som är riktad till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen.

Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget betonar regeringen att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen i stort samt att nära kopplingar finns till annan infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling och bostadsplanering. Trafikverket skulle därför beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. I propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) gjorde regeringen förtydliganden om regional samverkan och slog bl.a. fast att Trafikverket ska samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterade regeringen att ett arbetssätt med samverkan och samarbete mellan Trafikverket och andra parter är centralt för att tillsammans nå önskad effekt, inte minst när det gäller lokaliserings- och markanvändningsfrågor. Regeringen anförde också att Trafikverket i samhällsplaneringen ska säkra att den statliga transportinfrastrukturen utformas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag.

I sitt beslut om nationell plan för perioden 2022–2033 anger regeringen att Trafikverket ska samverka med kommuner och regioner och även medverka i genomförandet av det regionala utvecklingsarbetet, inom ramen för utvecklingen av såväl de nya stambanorna som andra objekt, genom väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör nationellt, regionalt och lokalt inflytande.

Vidare gav regeringen den 29 april 2021 Statskontoret i uppdrag att utvärdera förhandlingsuppdrag som metod att lösa stora samhällsutmaningar som kräver att statlig transportinfrastrukturplanering samordnas med lokal och regional samhällsplanering. Statskontoret ska redovisa uppdraget senast den 6 augusti 2022.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar är slutbehandlat.

24

6.2 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (skr. 2018/19:76, bet. 2018/19:TU18 punkt 1, rskr. 2018/19:277).

Trafikverket har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen har följt detta arbete.

Regeringen har i propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). Detta upprepas i regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram det inriktningsunderlag som utgjort underlag för propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151). Regeringen anger i propositionen att fyrstegsprincipen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och att den är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. Vidare gör regeringen förtydliganden om fyrstegsprincipen, bl.a. att statliga åtgärder enligt det första steget huvudsakligen är åtgärder som inte hanteras inom ramen för infrastrukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och administrativa styrmedel. Sådana åtgärder som kan påverka transportefterfrågan ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen.

Regeringen uppdrog den 23 juni 2021 åt Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för 2022–2033. Av Trafikverkets förslag framgår att fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Principen är även inbyggd i den metodik som Trafikverket tillämpar för de förberedande studier som ligger till grund för föreslagna investeringar.

I den nationella planen för 2022–2033 konstaterar regeringen återigen att fyrstegsprincipen är vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och en viktig utgångspunkt för de ekonomiska ramarna och deras fördelning. Trafikverket ska fortsatt verka för fyrstegsprincipens tillämpning

i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och, i vissa län, regional nivå.

Regeringen har vidare i Trafikverkets regleringsbrev för budgetåret 2022 gett Trafikverket i uppdrag att senast den 21 januari 2023 redovisa vilka steg 1- och steg 2-åtgärder som kan finansieras med medel från den nationella planen respektive länsplanerna för regional transportinfrastruktur och vilka som inte kan finansieras på detta sätt och skälen till detta.

Trafikverket har ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet och Trafikanalys ska kontinuerligt följa Trafikverkets arbete. Regeringen tar löpande del av Trafikanalys redovisning och har inte sett behov av att återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området.

Skr. 2021/22:261

25

Skr. 2021/22:261 Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag, arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar och tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen är slutbehandlat.

6.3 Översyn av väglagen

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik (bet. 2020/21:TU3 punkt 3, rskr. 2020/21:162).

I den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 gav regeringen ett uppdrag till Trafikverket att utreda om, och i så fall hur, frågan om markåtkomst utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller i genomförandet av regionala cykelplaner. Uppdraget redovisades den 11 januari 2021 i rapporten Utgör markåtkomst ett hinder för tillkomsten av cykelvägar? (TRV 2021/3614). Trafikverkets samlade bedömning är att framkomligheten i cykelprojekten ofta upplevs hindras av svårigheter att få åtkomst till mark. I de flesta fall kunde dock frågan ha lösts genom att kommunen tagit fram en detaljplan i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) då det i många fall inte är en brist som ålegat Trafikverket att lösa. Rapporten visar även att det är mycket få fall där det på grund av väglagens regler inte varit möjligt att anlägga en cykelväg. Tvärtom visar undersökningen att det, i de fall som åtgärden inte har genomförts, till en övervägande del går att relatera till bristande finansiering eller prioritering.

Regeringens bedömning är att det redan i dag finns verktyg för att anlägga friliggande cykelvägar utan direkt anknytning till vägar avsedda för motortrafik. Kommuner ansvarar för planering, byggande och drift av det kommunala gatunätet och det allmänna vägnätet inom kommunala väghållningsområden. I övrigt visar Trafikverkets rapport att det i övervägande fall är bristande finansiering och prioriteringar som varit hinder mot att projekt inte har förverkligats. I den nationella planen för perioden 2022–2033 har regeringen beslutat om utökade satsningar på cykelåtgärder och gett Trafikverket i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor av medlen för trimningsåtgärder till en särskild pott för cykelåtgärder längs stamvägnätet. Av dessa medel ska Trafikverket fördela upp till 1 miljard kronor under perioden 2022–2027 till samfinansiering av länsplanernas cykelåtgärder med upp till 50 procent. Genom förbättrade möjligheter till finansiering av cykelinfrastruktur ges regionerna även bättre förutsättning att prioritera och finansiera cykelvägar på det sätt som efterfrågas.

Mot bakgrund av det anförda ser regeringen inte något behov av att återkomma med något förslag om lagändringar och anser att riksdagens tillkännagivande att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik är slutbehandlat.

26

6.4
Nya isbrytare
Skr. 2021/22:261

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att nya isbrytare bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. (prop. 2020/21:151, bet. 2020/21:TU16 punkt 8, rskr. 2020/21:409).

I regeringens beslut om nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 ingår medel för investering i nya isbrytare.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande om att nya isbrytare bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. är slutbehandlat.

6.5 Projektet Stockholm–Oslo

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om projektet Stockholm–Oslo (prop. 2021/22:83, bet. 2021/22:TU9 punkt 4, rskr. 2021/22:229). Tillkännagivandet innebär att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att etappvis utveckla stråket Stockholm–Oslo samt ge förslag på hur åtgärderna kan finansieras.

Regeringen gav den 7 juni 2022 Trafikverket i uppdrag att tillsammans med norska Jernbanedirektoratet utreda förutsättningarna för att etappvis utveckla stråket Stockholm–Oslo samt ge förslag på hur åtgärderna kan finansieras. Samråd ska ske med berörda regioner och kommuner samt andra berörda aktörer. Valet av åtgärder ska ta sin utgångspunkt i de rekommendationer som Trafikverket redovisat i rapporten Utpekad bristanalys: Stockholm–riksgränsen–Oslo, kapacitetsproblem och långa restider (publ. 2021:093). Det norska Samferdselsdepartementet har gett ett motsvarande uppdrag till Jernbanedirektoratet att sätta igång med vad de kallar en möjlighetsstudie, som ska redovisas den 1 oktober 2022, för att Jernbanedirektoratet därefter ska kunna ta ställning till om och i så fall hur ett eventuellt fortsatt arbete ska genomföras. Trafikverkets uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 1 oktober 2022.

Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm–Oslo samt ge förslag på finansiering av åtgärderna är slutbehandlat.

27

Skr. 2021/22:261
Större investeringar och prioriterade utredningar

Bilaga

Den nationella planens innehåll avseende investeringar och åtgärder med en kostnad över 100 miljoner kronor

Regeringens fastställelse av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 med avseende på investeringar och åtgärder med en kostnad över 100 miljoner kronor innebär ett uppdrag till Trafikverket att bedriva det planeringsarbete som krävs för ett genomförande av aktuella investeringar och åtgärder under perioden 2022–2033. De investeringar och åtgärder som planen omfattar anges i tabell 1 och tabell 2. Utöver investeringar och åtgärder som listas i tabell 1 och tabell 2 ingår i planen de reståtgärder som Trafikverket i sitt förslag till nationell plan har listat som öppnade för trafik.

I tabell 1 anges de investeringar och åtgärder som pågår när den nationella planen för 2022–2033 fastställs. Med pågående avses att byggentreprenaden är upphandlad och medlen härigenom är uppbundna vid ingången av 2022. I tabell 2 anges de investeringar och åtgärder som Trafikverket får byggstarta under perioden 2022–2024, vilka investeringar och åtgärder som får förberedas för byggstart under perioden 2025–2027 samt övriga aktuella investeringar och åtgärder som Trafikverket får planera för att genomföra under planperioden. Med byggstart avses i detta sammanhang att åtgärden har en ekonomisk prioritering i enlighet med åtgärdsplanen. För att realisera åtgärden krävs sedan flera efterföljande avgöranden enligt tillämpliga regelverk. Därutöver ingår det i Trafikverkets uppdrag att genomföra utredningar för de stråk, noder eller motsvarande som anges under rubriken Prioriterade utredningar nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering, se vidare nedan.

Tabell 1
Pågående investeringar och åtgärder

Trafikslag
Järnvägsstråk/
Objekt

Vägnummer/Farled

Järnväg
Hela landet
ERTMS utveckling

Järnväg
Hela landet
Fjärrstyrning av järnväg

Järnväg
Hela landet
Kraftförsörjning

Järnväg
Hela landet
LTS; Hallsberg–Malmö/Göteborg, åtgärder för långa

godståg

Järnväg
Hela landet
Nationellt tågledningssystem

Järnväg
Hela landet
Ny optoanläggning för ökad kapacitet i

kommunikationsnät inklusive vägklassificering

28
Järnväg
Hela landet
Teletransmissionsanläggning

Trafikslag
Järnvägsstråk/
Objekt

Vägnummer/Farled

Väg
Hela landet
Elväg, pilotsträcka

Väg
E22
E22 Lösen–Jämjö

Järnväg
Dalabanan
Uppsala–Borlänge, hastighetshöjande åtgärder och

ökad kapacitet etapp 1

Väg
E16
E16 Borlänge–Djurås

Väg
E45/Rv 70
E45/Rv 70 genom Mora steg 1–3

Väg
Rv 50
Rv 50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen

Järnväg
Ostkustbanan
Gävle hamn, järnvägsanslutning

Järnväg
Västkustbanan
Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Väg
E4
E4 Ljungby–Toftanäs

Väg
Rv 25
Rv 25 Sjöatorp–Alvesta V (inklusive trafikplats)

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m.

Väg
E4
E4 Salmis–Haparanda

Järnväg
Skånebanan
Åstorp–Hässleholm, 160 km/tim

Järnväg
Södra stambanan
Flackarp–Arlöv, utbyggnad till flerspår

Järnväg
Skånebanan
Kapacitetsåtgärder i Skåne

Järnväg
Södra stambanan
Lund (Högevall)–Flackarp, fyrspår

Järnväg
Västkustbanan
Ängelholm–Maria, dubbelspårsutbyggnad (inklusive

Romares väg)

Väg

Superbussar i Skåne, åtgärder i statlig

infrastruktur

Järnväg
Godsstråket genom
Åstorp–Teckomatorp, etapp 2 och 3 och

Skåne och
Marieholmsbanan

Marieholmsbanan

Järnväg
Stockholms
Barkarby bytespunkt med anslutning till

närområde
tunnelbana

Järnväg
Stockholms
Kollektivtrafik Stockholm, tunnelbaneutbyggnad

närområde
(statlig medfinansiering)

Järnväg
Stockholm övrigt
Roslagsbanan, dubbelspår etapp 1+2 (statlig

medfinansiering)

Järnväg
Stockholms
Stockholm Central och Karlberg,

närområde
funktionsanpassningar efter Citybanan

Järnväg
Mälarbanan
Tomteboda–Kallhäll, ökad kapacitet

Järnväg
Stockholm övrigt
Tvärspårväg Ost/Saltsjöbanan (statlig

medfinansiering)

Väg
E18
E18 Danderyd–Arninge

Väg
E4
E4 Förbifart Stockholm

Väg
E4/E20
E4/E20 Tomteboda–Bredäng, ITS

Sjöfart
901
Södertälje Sluss, Mälaren

Väg
Rv 56
Rv 56 Katrineholm–Bie

Väg
Rv 56
Rv 56 Bie–St Sundby (Alberga), Räta linjen

Järnväg
Värmlandsbanan
Laxå–Arvika, ökad kapacitet

Järnväg
Värmlandsbanan
Kil–Laxå, mötesstationer

Järnväg
Norrbotniabanan
Norrbotniabanan Umeå–Dåva ny järnväg

Skr. 2021/22:261 Bilaga

29

Skr. 2021/22:261 Bilaga

30

Trafikslag
Järnvägsstråk/
Objekt

Vägnummer/Farled

Väg
E4
E4 Sikeå–Gumboda mötesseparering

Väg
E4/E12
E4/E12 Umeå

Järnväg
Ådalsbanan
Sundsvalls hamn, Tunadalsspåret,

Malandstriangeln m.m.

Väg
E4
E4 Sundsvall

Väg
Rv 56
Rv 56 Kvicksund–Västjädra

Väg
E18
E18 Köping–Västjädra, kapacitetsbrister

Järnväg
Göteborgs
Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad

närområde
kapacitet och dubbelspår över Göta älv

Järnväg
Göteborgs
Olskroken, Planskildhet

närområde

Järnväg
Västra stambanan
Västra stambanan, Göteborg–Skövde,

kapacitetsförstärkning

Järnväg
Göteborgs
Västsvenska paketet järnväg

närområde

Väg
E20
E20 Förbi Skara

Väg
E20
E20 Förbi Vårgårda

Väg
E20
E20 Tollered–Alingsås

Väg
E20
E20 Vårgårda–Vara

Väg
E6
E6.20 Hisingsleden, Södra delen

Väg
E6
E6.21 Göteborgs hamn/Lundbyleden

Väg
Göteborgs
Västsvenska paketet väg

närområde

Järnväg
Godsstråket genom
Godsstråket Dunsjö–Jakobshyttan, dubbelspår

Bergslagen

Järnväg
Godsstråket genom
Godsstråket Storvik–Frövi, kapacitetspaket 1+2

Bergslagen
samt Sandviken–Kungsgården mötesstation

Järnväg
Godsstråket genom
Hallsberg–Degerön, dubbelspår, etapp 1

Bergslagen

Järnväg
Godsstråket genom
Godsstråket Jakobshyttan–Degerön, dubbelspår

Bergslagen

Järnväg
Ostlänken
Ostlänken nytt dubbelspår Järna–Linköping, del av

nya stambanor

Järnväg
Hela landet
ERTMS, TC Hallsberg Norrköping

Järnväg
Hela landet
ERTMS, TC Malmö

Järnväg
Malmbanan
ERTMS, Nord, Malmbanan

Väg
Skåne
Helsingborg cykelobjekt

Väg
Skåne
Helsingborg, kollektivtrafik

Väg
Skåne
Lund cykelobjekt (cykelbanor och cykelgarage)

Väg
Skåne
Malmö cykelobjekt

Väg
Skåne
Malmö, stadsbusslinje (EL-MEX- och EL-bussar)

Järnväg
Stockholm
Hagalund, tunnelbanestation

Väg
Stockholm
Stockholm, cykelobjekt

Väg
Göteborg
Göteborg cykelobjekt

Skr. 2021/22:261

I tabell 2 nedan anges de investeringar och åtgärder med en kostnad över Bilaga

100 miljoner kronor som Trafikverket får byggstarta 2022–2024, de investeringar och åtgärder som får förberedas för byggstart 2025–2027 samt övriga aktuella investeringar och åtgärder som Trafikverket får planera för att genomföra under planperioden. Hur de olika objekten kvalificerar sig enligt byggstartssystemet bygger på det underlag som Trafikverket har lämnat till regeringen. Regeringen har i beslutet att fastställa den nationella planen för perioden 2022–2033 gett betydande tillskott till ett antal objekt, exempelvis järnvägsprojekten Ostkustbanan etapp Gävle–Kringlan och Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm), som således kan tidigareläggas avsevärt jämfört med Trafikverkets förslag. Det ankommer på Trafikverket att snarast inkomma med förändringar i fråga om byggstarter föranledda av detta beslut.

I tabell 2 anges även de åtgärder som ingår i de s.k. storstadsavtalen som Sverigeförhandlingen har ingått överenskommelser om med kommuner och landsting i Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län. För dessa åtgärder är det inte regeringen som fattar beslut om byggstart.

Tabell 2 Investeringar och åtgärder som får byggstartas 2022–2024, investeringar och åtgärder som får förberedas för byggstart 2025–2027 samt övriga aktuella investeringar och åtgärder under planperioden 2022–2033

(För de objekt som funnits med i tidigare plan och ännu inte har ett beslut om byggstart eller förberedelse för byggstart, och där regeringen nu utökat medelstilldelningen i förhållande till Trafikverkets förslag, ska Trafikverket återkomma med förnyad bedömning om byggstart)

Trafik-
Järnvägsstråk
Objekt
2022
2025
2028

slag
/Vägnummer

–
–
–

/Farled

2024
2027
2033

Järnväg
Hela landet
FRMCS
x

(Järnvägskommunikations-

system) tunnel

Järnväg
Hela landet
Förtätning av GSM-R
x

(Järnvägs-

kommunikationssystem)

Väg
Rv 40
Rv 40 Nässjö–Eksjö
x

Väg
Rv 25
Rv 25 Österleden i Växjö
x

Sjöfart
763
Luleå hamn kapacitetsåtgärd
x

farled

Väg
E10
E10, Avvakko–Lappeasuando
x

Väg
E10
E10, Morjärv–Svartbyn
x

Väg
E22
E22 Trafikplats Ideon
x

Väg
E22
E22 Trafikplats Lund S
x

Väg
E22
E22 Fjälkinge–Gualöv
x

Järnväg
Stockholms
Årstaberg–Flemingsberg,
x

närområde
signalåtgärder optimering

Väg
Rv 56
Rv 56 Sala–Heby 2+1
x

31

Skr. 2021/22:261 Bilaga

32

Trafik-
Järnvägsstråk
Objekt
2022
2025
2028

slag
/Vägnummer

–
–
–

/Farled

2024
2027
2033

Väg
E45
E45 Tösse–Åmål
x

Järnväg
Godsstråket
Godsstråket Hallsberg–Åsbro,
x

genom
dubbelspår

Bergslagen

Väg
E22
E22 Ronneby Ö–Nättraby

x

Järnväg
Bergslagsbanan
Borlänge–Falun, Kapacitets-

x

och hastighetshöjande

åtgärder

Järnväg
Dalabanan
Dalabanan, åtgärder för ökad

x

turtäthet och kortare restid

Väg
E45
E45 Vattnäs–Trunna

x

Järnväg
Ostkustbanan
Ostkustbanan, etapp Gävle–

x

Kringlan, kapacitetshöjning

Väg
E45
E45 Rengsjön–Älvros

x

Järnväg
Mittbanan
Ånge–Östersund, Kapacitets-

x

och hastighetshöjande

åtgärder

Väg
Rv 40
Rv 40 förbi Eksjö

x

Väg
Rv 26
Rv 26 Mullsjö–Slättäng

x

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan Nattavaara

x

bangårdsförlängning

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan Sikträsk

x

bangårdsförlängning

Väg
E65
E65 Svedala–Börringe

x

Väg
E4/Lv 259
E4/Lv 259 Tvärförbindelse

x

Södertörn

Järnväg
Stockholm övrigt
Hagalund,

x

bangårdsombyggnad

Järnväg
Västra
Västra stambanan,

x

stambanan
Flemingsberg–Järna,

upprustning tunnlar

Sjöfart
511
Farled Södertälje–Landsort

x

Väg
E4/E20
E4/E20 Hallunda–Vårby,

x

Kapacitetsförstärkning till

följd av Förbifart Stockholm

Järnväg
Västra
Högsjö västra, förbigångsspår

x

stambanan

Järnväg
Västra
Katrineholm, förbigångsspår

x

stambanan

Järnväg
Ostkustbanan
Uppsala, Plankorsningar

x

Järnväg
Dalabanan
Heby Mötesspår

x

Väg
E45
E45 Säffle–Valnäs

x

Järnväg
Norrbotniabanan
Norrbotniabanan (Umeå)

x

Dåva–Skellefteå ny järnväg

Trafik-
Järnvägsstråk
Objekt
2022
2025
2028

slag
/Vägnummer

–
–
–

/Farled

2024
2027
2033

Väg
E4
E4 Gumboda–Grimsmark

x

mötesseparering

Järnväg
Ostkustbanan
Sundsvall C–Dingersjö,

x

dubbelspårsutbyggnad

Järnväg
Ådalsbanan
Sundsvall resecentrum,

x

tillgänglighet och plattformar

m.m.

Järnväg
Mittbanan
Sundsvall–Ånge, kapacitets-

x

och hastighetshöjande

åtgärder – inklusive

säkerhetshöjande åtgärder

Väg
E20
E20 Förbi Mariestad

x

Väg
E20
E20 Götene–Mariestad

x

Järnväg
Västra
Göteborg och Västsverige

x

stambanan
Omloppsnära

uppställningsspår

Sjöfart
161
Farleden i Göteborgs hamn,

x

Kapacitetsåtgärd farled

Järnväg
Västra
Laxå, bangårdsombyggnad

x

stambanan

Väg
Rv 50
Rv 50 Medevi–Brattebro

x

(inklusive Nykyrka)

Väg
E22
E22 Förbi Söderköping

x

Järnväg
Hela landet
ERTMS, TC Stockholm Gävle

x

Järnväg
Hela landet
Införande av FRMCS

x

(Järnvägskommunikationssyst

em)

Järnväg
Hela landet
LTS; Övrigt stomnät, åtgärder

x

för långa godståg, etapp 1

Järnväg
Hela landet
LTS; Övrigt stomnät, åtgärder

x

för långa godståg, etapp 2

Järnväg
Hela landet
LTS; Övrigt stomnät, åtgärder

x

för långa godståg, etapp 3

Järnväg
Hela landet
ERTMS, TC Göteborg

x

Järnväg
Hela landet
ERTMS, TC Boden Ånge

x

Järnväg
Blekinge
Blekinge kustbana, mötesspår

x

kustbana
och hastighetshöjning

(Etapp1)

Järnväg
Älmhult–
Sydostlänken (Älmhult–

Olofström
Olofström–Karlshamn),

elektrifiering och ny bana

Väg
E4
E4 Kongberget–Gnarp

x

Järnväg
Godsstråket
Godsstråket,

x

genom
Kapacitetshöjande åtgärder

Bergslagen

Skr. 2021/22:261 Bilaga

33

Skr. 2021/22:261 Bilaga

34

Trafik-
Järnvägsstråk
Objekt
2022
2025
2028

slag
/Vägnummer

–
–
–

/Farled

2024
2027
2033

Järnväg
Västkustbanan
Halmstad C/bangård

x

Järnväg
Västkustbanan
Väröbacka Station 1

x

Järnväg
Markarydsbanan
Markarydsbanan/Knäred

x

mötesspår

Järnväg
Mittbanan
Östersund–Storlien,

x

hastighetshöjande åtgärder

Järnväg
Jönköping
Värnamo–Jönköping/Nässjö,

x

godsbangård –
elektrifiering och höjd

Vaggeryd
hastighet

Väg
E4
E4 Trafikplats Ljungarum,

x

genomgående körfält

Väg
Rv 26
Rv 26 Hedenstorp–Månseryd

Väg
E22
E22 Förbi Bergkvara

x

Väg
E22
E22 Gladhammar–Verkebäck

x

Väg
Rv 25
Rv 25 Nybro, Trafikplats

x

Glasporten

Järnväg
Södra
Alvesta, triangelspår

x

stambanan

Järnväg
Kust-till-
Räppe, ny station

x

kustbanan

Järnväg
Kust-till-
Kust-till-kustbanan,

x

kustbanan
Dubbelspår Växjö–Räppe

(etapp 1 av dubbelspår Växjö–

Alvesta)

Väg
E10
E10 Kauppinen–Kiruna

x

mötesseparering

Järnväg
Stambanan
Luleå C flytt av

x

genom övre
personvagnsuppställning

Norrland
(etapp 1)

Järnväg
Stambanan
Luleå C ombyggnad av

x

genom övre
personbangård (etapp 2)

Norrland

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan Kiruna–

x

Riksgränsen Stax 32,5 ton

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan Svappavaara–

x

Kiruna Stax 32,5 ton

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, Murjek,

x

förlängning mötesstation

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, Harrträsk,

x

förlängning mötesstation

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, Näsberg,

x

förlängning mötesstation

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, Nuortikon,

x

förlängning mötesstation

Trafik-
Järnvägsstråk
Objekt
2022
2025
2028

slag
/Vägnummer

–
–
–

/Farled

2024
2027
2033

Järnväg
Malmbanan
Malmbanan, Boden–Gällivare,

x

stängsel och viltpassager

Järnväg
Norrbotniabanan
Norrbotniabanan Skellefteå–

x

Luleå ny järnväg

Järnväg
Stambanan
SgöN Sävastklinten–Norra

x

genom övre
Sunderbyn ny mötesstation

Norrland
och partiellt dubbelspår

Järnväg
Malmbanan
Kiruna ny järnvägsstation,

x

alternativ Väst till nya

centrum 1

Järnväg
Skånebanan
Hässleholm–Helsingborg,

x

förlängt mötesspår och höjd

hastighet

Järnväg
Södra
Malmö godsbangård,

x

stambanan
utbyggnad av spår 58

Järnväg
Västkustbanan
Maria–Helsingborg C,

dubbelspår

Väg
E4/E18
E4/E18 Hjulsta–Jakobsberg,

x

Kapacitetsförstärkning till

följd av Förbifart Stockholm

Väg
E4
Essingeleden, riskreducerande

x

åtgärder upprättande av

ledverk

Väg
E20
Trafikplats Hovsjö

x

Väg
Mälaren/Rv 55
Hjulsta ny- eller ombyggnad

x

av bro

Järnväg
Ostkustbanan
Ostkustbanan, fyra spår

(Uppsala–länsgränsen

Uppsala/Stockholm)

Väg
E4
E4 Trafikplats

x

Bergsbrunna/Knivsta 1

Väg
E18
E18 Valnäs–Riksgränsen,

x

deletapp Töcksfors–

Bäckevarv. Ombyggnad 2+1

Väg
E4
E4 Broänge–Daglösten

x

mötesseparering

Väg
E4
E4 Daglösten–Ljusvattnet

x

mötesseparering

Väg
E4
E4 förbifart Skellefteå

x

Järnväg
Ådalsbanan
Ådalsbanan, Västeraspby

x

vändslinga

Järnväg
Norge/
Norge–Vänerbanan, vändspår

x

Vänerbanan med
i Älvängen

Nordlänken

Järnväg
Västra
Västra stambanan Laxå–

stambanan
Alingsås högre kapacitet

Skr. 2021/22:261 Bilaga

35

Skr. 2021/22:261 Bilaga

Trafik-
Järnvägsstråk
Objekt
2022
2025
2028

slag
/Vägnummer

–
–
–

/Farled

2024
2027
2033

Sjöfart
955
Vänersjöfarten, Trollhätte

x

kanal/Göta älv

Väg
E45
Järnvågen med överdäckning

x

av E45 1

Järnväg
Godsstråket
Frövi bangårdsombyggnad

x

genom

Bergslagen

Järnväg

Hässleholm–Lund, del av nya

x

stambanor

Järnväg
Kust-till-
Göteborg–Borås, del av nya

x

kustbanan
stambanor

Järnväg
Hela landet
Nya stambanor, utredning för

kvarstående etapper

Järnväg
Hela landet
ERTMS vidareutveckling
Inte aktuell för

byggstartsbeslut

Storstadsförhandling

Väg
Göteborg
Göteborg, Citybuss Backa-
x

stråket

Väg
Göteborg
Göteborg, Citybuss Norra
x

Älvstranden (västra delen)

Järnväg
Göteborg
Göteborg, Spårväg Brunnsbo–
x

Linné (Norra Älvstranden,

centrala delen)

Järnväg
Malmö
Malmöpendeln Lommabanan –

x

etapp 2, samfinansiering

Järnväg
Stockholm
Älvsjö–Fridhemsplan,

x

tunnelbana och nya stationer

Järnväg
Stockholm
Roslagsbanan till City,

x

förlängning och nya stationer

Järnväg
Stockholm
Stockholm, Spårväg syd,

x

kapacitetsutökning för

kollektivtrafik

1 Förutsätter full extern finansiering av extern part/externa parter.

Prioriterade utredningar

Enligt planbeslutet ska Trafikverket fortsätta att utreda de stråk, noder eller motsvarande som beskrivs nedan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att dessa stråk, noder eller motsvarande är så pass utredda att de kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.

– Stångådals- och Tjustbanorna. Banornas funktion för regional utveckling.

– Utveckling av högvärdig kollektivtrafik på väg i storstadsregionerna

36

Stockholm, Göteborg och Öresundsområdet.

– Anläggning för tjänst (järnvägens sidosystem) – fördjupad utredning.

– Digitalisering av sjöfart.

– Stockholm C och Tomteboda bangård, kapacitet m.m.

– Kapacitet och redundans för transporter över Öresund, inklusive fortsatt fördjupning Helsingborg–Helsingör.

– Kapacitet för landtransporter till och från Arlanda.

– Förutsättningarna för delektrifiering, dvs. elektrifiering (exempelvis med vätgaståg), på delar av oelektrifierade banor som t.ex. Inlandsbanan eller Stångådalsbanan.

Skr. 2021/22:261 Bilaga

37

Skr. 2021/22:261

Infrastrukturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 2022

Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen

Föredragande: statsrådet Eneroth

Regeringen beslutar skrivelse Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033

38