Prop. 2021/22:32

Regeringens skrivelse 2021/22:32

Riksrevisionens rapport om omregleringen av
Skr.

besiktningsmarknaden för fordon
2021/22:32

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 20 oktober 2021

Stefan Löfven

Tomas Eneroth (Infrastrukturdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon (RiR 2021:11). Riksrevisionens övergripande slutsats är att omregleringen till viss del har lett till de resultat som riksdagen förväntade sig. I sin rapport rekommenderar emellertid Riksrevisionen regeringen att ombesörja så att skrivningarna i fordonslagen (2002:574) justeras så att Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) vandelsprövar alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser och att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden i enlighet med lagen.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och avser att se över utformningen av fordonslagen i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer samt genom sin styrning av myndigheterna arbeta för att utveckla tillsynen på besiktningsområdet. I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

1

Skr. 2021/22:32
Innehållsförteckning

1
Ärendet och dess beredning ..............................................................
3

2
Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till

regeringen .........................................................................................
3

2.1
Riksrevisionens iakttagelser ...............................................
3

2.2
Riksrevisionens rekommendationer till regeringen ............
5

3
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och

rekommendationer ............................................................................
5

3.1
Tillgänglighet .....................................................................
5

3.2
Vandelsprövning av styrelseledamöter i

besiktningsföretags styrelser ..............................................
6

3.3
Transportstyrelsens tillsyn av besiktningsmarknaden ........
8

4
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens

iakttagelser och rekommendationer ..................................................
9

Bilaga 1
Riksrevisionens rapport Omregleringen av
11

besiktningsmarknaden för fordon (RiR 2021:11).............

Utdrag ur protokoll ....................................................................................... vid regeringssammanträde den 20 oktober
92

2021

2

1
Ärendet och dess beredning
Skr. 2021/22:32

Riksrevisionen har granskat omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon (RiR 2021:11), se bilaga . Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 27 april 2021. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport.

2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen

Utgångspunkten för Riksrevisionens granskning är omregleringen av marknaden för fordonsbesiktning och de förväntningar riksdagen framförde när det gäller denna. Riksrevisionen konstaterar att förväntningarna innefattade att högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll skulle kunna bibehållas även efter en omreglering. Vidare noterar Riksrevisionen att omregleringen dessutom förväntades leda till pressade priser, mer valfrihet för konsumenterna och högre kvalitet. Förväntningarna innefattade vidare enligt Riksrevisionen att ökad konkurrens för de anställdas del skulle innebära fler arbetsgivare att välja mellan, vilket skulle leda till bättre utvecklingsmöjligheter, till exempel vad gäller lönefrågor. Dessutom konstaterar Riksrevisionen att förväntningar fanns på att fri konkurrens skulle gynna entreprenörskapet. Riksrevisionens granskning omfattar enbart besiktningsverksamheten för personbilar.

2.1 Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens slutsatser när det gäller besiktningsmarknaden avser främst frågor kopplade till tillgänglighet och valfrihet, konkurrens, prisutveckling samt Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls (Swedac) och Transportstyrelsens tillsyn av besiktningsverksamheten.

Riksrevisionen konstaterar att konkurrensen på besiktningsmarknaden har ökat men att inslaget av entreprenörskap är litet. Riksrevisionen beskriver att besiktningsmarknaden domineras av tre stora aktörer: AB Svensk Bilprovning (25,5 procent), Besikta Bilprovning i Sverige AB (24 procent) och Opus Bilprovning AB (25 procent). Riksrevisionen noterar att av de totalt tio ackrediterade besiktningsföretag för fordon som finns på den svenska marknaden har fem företag en marknadsandel om mindre än en procent. Även om marknadskoncentrationen minskat något för varje år så beskrivs den ändå av Riksrevisionen som stark och inslaget av entreprenörskap på marknaden som litet, riksdagens förväntningar på omregleringen till trots.

3

Skr. 2021/22:32
Inte heller bedömer Riksrevisionen att riksdagens förväntningar vad

avser prisutveckling har infriats. Riksrevisionen anger att priset för

fullständig kontrollbesiktning av en personbil har ökat med i medeltal

56 procent mellan 2010 och 2019. Riksrevisionen noterar att det finns en

liknande tendens med ökade priser för efterkontroll, fast med lägre

utvecklingstakt. Riksrevisionen
konstaterar att snittpriserna för

efterkontroll har ökat med 37 procent efter omregleringen, medan

konsumentprisindex under samma period har ökat med 10 procent.

Riksrevisionen drar därför slutsatsen att priserna för kontrollbesiktning

och efterkontroll har ökat mer än konsumentpriserna.

Riksrevisionen konstaterar att antalet besiktningsstationer har ökat och

att antalet personbilar per besiktningsstation har minskat efter om-

regleringen, sett över hela riket. Vidare konstaterar Riksrevisionen att

antalet verksamma besiktningstekniker också har ökat efter

omregleringen. Riksrevisionen bedömer att en kombination av ökat antal

besiktningsstationer, minskat antal personbilar per besiktningsstation och

ökat antal besiktningstekniker kan innebära att tillgängligheten har ökat

generellt sett. Riksrevisionen understryker dock att man inte har

kontrollerat för besiktningsstationernas besiktningskapacitet och utbudet

av flexibla besiktningstider.

Riksrevisionen anger att andelen underkända fordon vid

kontrollbesiktningar har minskat sedan 2011, vilket enligt Riksrevisionen

i sin tur har lett till färre efterkontroller. Samtidigt konstaterar

Riksrevisionen att antalet klagomål till besiktningsföretagen,

Konsumentverket, Swedac och Allmänna reklamationsnämnden på

besiktningsföretag från fordonsägare har ökat.

Riksrevisionen bedömer att Swedac förefaller arbeta ändamålsenligt

med ackreditering och tillsyn eftersom myndigheten vid behov anpassat

processen till förändrade omständigheter. Däremot påpekar Riks-

revisionen att fordonslagen (2002:574) inte ställer krav på att Swedac ska

göra en fullständig vandelsprövning av besiktningsföretagens styrelser –

det bolagsorgan som har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och

förvaltningen av bolagets angelägenheter. Riksrevisionen menar att det

därmed finns en risk att någon styrelseledamot skulle kunna vara olämplig

utan att detta upptäcks. Vidare menar Riksrevisionen att det är en brist att

Swedac inte gör förnyade vandelsprövningar i samband med den

återkommande tillsynen vart fjärde år. Ett sådant förfarande skulle enligt

Riksrevisionen kunna säkerställa att det inte tillkommit uppgifter i register

hos Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och

Skatteverket som innebär att personer i ledande ställning hos

besiktningsföretagen inte kan anses ha ett allmänt gott anseende.

Riksrevisionen konstaterar även att det är en brist att Swedac inte kunnat

få ut uppgifter om besiktningsresultat från Transportstyrelsen av

sekretesskäl. Riksrevisionen menar att det finns ett behov av att få

uppgifter som skulle kunna ligga till grund för riskbaserad tillsyn.

Vidare bedömer Riksrevisionen att Transportstyrelsen inte arbetar

ändamålsenligt med sin tillsyn. Riksrevisionen pekar på att resurserna för

Transportstyrelsens tillsyn av besiktningsmarknaden har minskat kraftigt,

antalet årsarbetskrafter som arbetar med tillsyn har successivt minskat från

5,5 år 2011 till 1 år 2020. Riksrevisionen konstaterar vidare att antalet

4
stickprovskontroller har minskat,
2012 gjordes totalt 79 stickprovs-

kontroller, varav 46 fysiska och 33 administrativa, medan det 2018 endast Skr. 2021/22:32 gjordes 7 stickprovskontroller, varav 1 fysisk och 6 administrativa.

Riksrevisionen noterar att minskningen framför allt gäller antalet fysiska stickprov. Riksrevisionen bedömer därför att Transportstyrelsen inte fullgör sitt uppdrag att utöva tillsyn över besiktningsbranschen. Däremot har Transportstyrelsen enligt Riksrevisionen en fungerande process för att formulera detaljerade föreskrivna regler.

Slutligen bedömer Riksrevisionen att regeringen inte har styrt Transportstyrelsen så att den arbetar ändamålsenligt med sin tillsyn av besiktningsmarknaden.

2.2 Riksrevisionens rekommendationer till regeringen

Riksrevisionen ger följande rekommendationer till regeringen.

– Regeringen bör ombesörja att skrivningarna i fordonslagen justeras så att Swedac vandelsprövar alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

– Regeringen bör säkerställa att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.

3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om att varken prisutvecklingen eller inslagen av entreprenörskap på besiktningsmarknaden kan sägas ha levt upp till de förväntningar som riksdagen hade vid tidpunkten för omregleringen av besiktningsmarknaden. Särskilt noteras att prisökningen av kontrollbesiktningar sedan 2010 varit över 50 procent.

3.1 Tillgänglighet

Vad avser tillgängligheten på besiktningsmarknaden delar regeringen Riksrevisionens bedömning till viss del. Det faktum att tillgängligheten har förbättrats, beräknat för landet som helhet, är tydligt och är givetvis positivt. Det förenklar för många bilägare att det finns många besiktningsstationer att välja bland samt att det i dag finns större möjligheter att välja tider för besiktning som är anpassade efter kunden. Samtidigt begränsar sig Riksrevisionens slutsatser delvis till hur det ser ut på en övergripande nivå och berör endast kortfattat det faktum att

förbättringen vad gäller avstånd till närmaste besiktningsstation är ojämnt

5

Skr. 2021/22:32 fördelad över landet. Under 2020 försämrades dessutom tillgängligheten till kontrollbesiktning på sju orter i landet då AB Svensk Bilprovning tog sina mobila besiktningsstationer ur bruk. Stationerna befann sig på respektive ort 2–6 veckor per år. Den ojämna fördelningen av tillgänglighet till besiktning är inte oproblematisk, särskilt i ljuset av den generella prisökning som skett sedan omregleringen genomfördes. Regeringen gav därför i november 2020 Transportstyrelsen i uppdrag att särskilt utreda konsekvenserna av detta och myndigheten redovisade sitt uppdrag till regeringen i januari 2021. Transportstyrelsen konstaterade i redovisningen att avståndet till den närmaste besiktningsstationen för de 9 600 fordonsägare som hade haft en mobil station som sin närmaste station ökat från 25,6 kilometer 2019 till 76,4 kilometer 2021 i genomsnitt (avstånd mätt fågelvägen). Transportstyrelsen bedömde i redovisningen att det finns goda skäl att tro att företagen på marknaden kommer att hitta vägar för att, i en nära framtid, tillgodose tillgänglighet till fordonsbesiktning i hela landet. I maj 2021 aviserade Opus Bilprovning AB att man har för avsikt att etablera mobila enheter för besiktning i glesbygden, med start under 2022. Givetvis återstår att se hur marknaden kommer att utvecklas.

3.2 Vandelsprövning av styrelseledamöter i besiktningsföretags styrelser

Enligt 4 kap. 2 c § fordonslagen får ackreditering som besiktningsorgan bara meddelas en sökande som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och allmänt gott anseende bedöms vara lämplig att bedriva verksamheten. Riksrevisionen menar att det är en brist att Swedacs vandelsprövning, på grund av skrivningar i fordonslagen, inte är fullständig. Det faktum att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter endast prövas om de till följd av eget ekonomiskt intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen innebär enligt Riksrevisionen att Swedac inte prövar det bolagsorgan som har det yttersta ansvaret – styrelsen.

Av 4 kap. 2 e § fordonslagen följer att vandelsprövningen enligt 4 kap.

2 c och 2 d §§ ska avse den juridiska personen eller den enskilda näringsidkaren samt följande personer:

1. i aktiebolag och ekonomiska föreningar den verkställande direktören, om det finns en sådan, och annan som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. i kommanditbolag och andra handelsbolag varje bolagsman som inte är kommanditdelägare och annan som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten, och

3. i andra privaträttsliga juridiska personer än de som avses i 1 och 2 den eller de som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett

bestämmande inflytande över verksamheten.

Härutöver ska prövningen avse styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget ekonomiskt intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse.

6

Riksrevisionen pekar på att det finns två andra statliga myndigheter som Skr. 2021/22:32 gör prövningar som motsvarar de vandelsprövningar som Swedac gör. Finansinspektionen genomför s.k. ägar- och ledningsprövningar i företag

som står under den myndighetens tillsyn och Skolinspektionen genomför prövningar av ägare och ledningen hos enskilda skolor. Dessa prövningar omfattar hela styrelsen oavsett eget ekonomiskt intresse.

Regeringen konstaterar att den nu aktuella personkretsen i fordonslagen har utformats med viss ledning av liknande bestämmelser i den då gällande yrkestrafiklagen (1998:490), se propositionen Fordonsbesiktning (prop. 2009/10:32 s. 58 f.). Den lagen har sedermera ersatts av en ny yrkestrafiklag (2012:210). I 2 kap. 2 § i den nya lagen anges att vilka som ska omfattas av prövningen i fråga om kravet på gott anseende framgår av artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. Därutöver ska enligt lagen prövningen i fråga om en privaträttslig juridisk person eller en näringsidkare som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) avse följande personer:

1. den verkställande direktören och annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2. de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och

3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.

Artikel 6.1 i EU-förordningen innebär inget krav på att hela styrelsen ska prövas. Det kan vidare konstateras att liknande begränsningar med avseende på styrelsen också finns i andra regleringar på transportområdet, se t.ex. 2 kap. 6 § taxitrafiklagen (2012:211) och 8 § lagen (1998:492) om biluthyrning.

Riksrevisionens jämförelse rör två områden som är tämligen artskilda från verksamhet som rör fordonsbesiktning. Liknande avgränsningar som den som Riksrevisionen uppmärksammar finns alltså i annan reglering på transportområdet. Regeringen konstaterar dock att besiktningsverksamheten är särpräglad, innefattar myndighetsutövning och att det t.ex. av trafiksäkerhetsskäl kan finnas anledning att överväga en mer långtgående vandelsprövning.

Riksrevisionen konstaterar även att det är en brist att Swedac saknar en process för återkommande vandelsprövningar och rutiner för att följa förändringar i besiktningsorganens ledning även om besiktningsföretagen har en rapporteringsskyldighet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsatser om att rutinerna för återkommande vandelsprövning hos Swedac bör kunna förbättras. Det bör kunna ske inom ramen för nuvarande regelverk.

7

Skr. 2021/22:32

8

3.3 Transportstyrelsens tillsyn av besiktningsmarknaden

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden. Enligt Riksrevisionen fullgör Transportstyrelsen inte sitt tillsynsansvar över besiktningsbranschen.

Regeringen delar till viss del Riksrevisionens problembeskrivning angående Transportstyrelsens tillsyn. Det reser givetvis frågetecken om tillsynens ändamålsenlighet när resurserna till den minskat på kort tid. Samtidigt bedömer regeringen inte att det per automatik innebär att Transportstyrelsen inte fullgör sitt tillsynsansvar. I 5 kap. 3 a § fordonslagen finns regler om tillsyn. Av paragrafen följer att tillsynsansvaret är uppdelat mellan Swedac och Transportstyrelsen. I paragrafens andra stycke anges att Swedac ska kontrollera att den tekniska kompetensen och utrustningsnivån i verksamheten samt kvalitetssäkringen av denna uppfyller föreskrivna krav. Swedac ska därutöver kontrollera att verksamheten uppfyller vissa i fordonslagen angivna krav. I tredje stycket anges att Transportstyrelsen ska kontrollera att besiktningsverksamheten fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. I propositionen Fordonsbesiktning framgår att Transportstyrelsen tilldelats detta ansvar eftersom det finns ett behov av en mer övergripande tillsyn av faktorer som inte i första hand är tekniska till sin karaktär (prop. 2009/10:32 s. 78). Av 5 kap. 3 c § fordonslagen följer vidare att Transportstyrelsen getts möjlighet att utföra s.k. stickprovskontroller. I avsnitt 5.5 i propositionen Fordonsbesiktning (prop. 2009/10:32) framgår alltså vad lagstiftaren haft för intentioner i fråga om tillsynens innehåll, men varken där eller i dagens lagstiftning är tillsynens omfattning reglerad i sig. En rimlig tolkning är att tillsynen som sådan inte kan eller bör utvärderas utifrån dess omfattning, utan utifrån hur väl besiktningsverksamheten som sådan fungerar.

Transportstyrelsens tillsyn av besiktningsmarknaden ska i huvudsak inriktas på marknadens funktion och inte i första hand enskilda besiktningar. Regeringen vill framhålla att Transportstyrelsen, bland annat via sina årliga marknadsrapporter, kontrollerar hur besiktningsverksamheten fungerar med avseende bland annat på prisutveckling och tillgänglighet, och detta konstaterar också Riksrevisionen i sin rapport. Det är utifrån denna löpande övergripande kontroll som myndigheten gör bedömningen om vilket behov som finns av exempelvis antalet stickprov.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att regeringen har att tillse att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.

4
Regeringens åtgärder med anledning av
Skr. 2021/22:32

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

Regeringen konstaterar att Riksrevisionens rekommendationer till Transportstyrelsen och Swedac redan har lett till att myndigheterna påbörjat en viss utveckling av sina respektive verksamheter. Swedac har i enlighet med Riksrevisionens rekommendation till myndigheten inlett ett internt arbete för att anpassa rutiner för att göra återkommande vandelsprövningar av besiktningsorganens ledningar. Arbetet innebär även förtydliganden kring uppföljningen av att besiktningsorganen fullgör sin rapporteringsskyldighet om ändrade förhållanden. Vidare har Transportstyrelsen och Swedac intensifierat sin samverkan och tagit fram en handlingsplan för åtgärder som ska effektivisera tillsynen av besiktningsmarknaden med fokus på utbyte av statistikuppgifter från besiktningar och teknikutveckling. Regeringen välkomnar detta arbete och avser att följa upp det inom ramen för sin styrning av såväl Swedac som Transportstyrelsen.

Regeringen avser att ytterligare stärka förutsättningarna för Swedacs tillsyn genom att i enlighet med Riksrevisionens rekommendation se över den nu gällande regleringen i fordonslagen i fråga om vandelsprövning av styrelser i besiktningsorgan.

Regeringen avser vidare att fortsatt följa besiktningsmarknadens utveckling vad gäller tillgängligheten till besiktning, med särskilt fokus på hur denna tillgänglighet är geografiskt fördelad över landet.

Regeringen säkerställer att Transportstyrelsen fullgör sitt tillsynsansvar som en del i sin löpande styrning av myndigheten. Regeringen tar frågan om tillsynens kvalitet och ändamålsenlighet på allvar och ser Riksrevisionens rapport som ett bra underlag för att stärka verksamheten. Regeringen avser att ge Transportstyrelsen i uppdrag att i detalj beskriva hur verksamhetsplaneringen för tillsynen av besiktningsmarknaden ser ut de kommande åren. För att säkerställa en helhetssyn och att utgångspunkten är en väl fungerande besiktningsmarknad ska planeringen redovisas i samverkan med Swedac.

I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

9

Riksrevisionens rapport Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon (RiR 2021:11)

Skr. 2021/22:32 Bilaga 1

EN GRANSKNINGSRAPPORT FRÅN RIKSREVISIONEN

Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon

rir 2021:11

11

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa demokratisk insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.

Riksrevisionen bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur effektiv den statliga verksamheten är. Effektivitetsgranskningar rapporteras sedan 2011 direkt till riksdagen.

riksrevisionen

isbn 978-91-7086-593-0 rir 2021:11

omslagets originalfoto: sarime

tryck: riksdagens interntryckeri, stockholm 2021

12

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

T I L L R I K S D A G E N

B E S L U T A D : 2 0 2 1 - 0 4 - 0 7 D N R : 3 . 1 . 1 - 2 0 2 0 - 0 7 4 5 R I R 2 0 2 1 : 1 1

Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport:

Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon

Riksrevisionen har granskat omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Den innehåller slutsatser och rekommendationer som avser Transportstyrelsen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och regeringen.

Riksrevisor Helena Lindberg har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Gunilla Lundquist har varit föredragande. Revisor Tobias Hamfelt och enhetschef Jörgen Lindström har medverkat i den slutliga handläggningen.

Helena Lindberg

Gunilla Lundquist

För kännedom:

Regeringskansliet; Infrastrukturdepartementet, Utrikesdepartementet Transportstyrelsen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac)

R I K S R E V I S I O N E N

13

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

R I K S R E V I S I O N E N

14

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Innehåll

Sammanfattning och rekommendationer
4

1
Inledning
7

1.1
Motiv till granskning
7

1.2
Övergripande revisionsfråga och avgränsningar
8

1.3
Bedömningsgrunder
8

1.4
Metod och genomförande
10

2
Bakgrund
12

2.1
Beskrivning av besiktningsform och besiktningsutfall
13

2.2
Delat tillsynsansvar
14

2.3
Svensk Bilprovning delades upp
14

3
Resultat för konsumenterna och besiktningsbranschen
16

3.1
Marknadskoncentration
16

3.2
Analys av tillgänglighet
18

3.3
Priserna för besiktning har ökat mer än konsumentprisindex
21

3.4
Anmälningar och klagomål har ökat
22

3.5
Konsumenternas klagomål till besiktningsföretagen
25

3.6
Analys av besiktningsutfall
26

3.7
Besiktningsteknikernas löneutveckling
29

4
Swedacs ackreditering och tillsynsarbete
31

4.1
Processen för ackreditering
31

4.2
Swedacs tillsynsarbete
32

5
Transportstyrelsens tillsyn och föreskriftsarbete
39

5.1
Transportstyrelsens tillsyn
39

5.2
Transportstyrelsens registerhållning och urval stickprovskontroller
41

5.3
Transportstyrelsens föreskriftsarbete
44

6
Slutsatser och rekommendationer
48

6.1
Inslaget av entreprenörskap är litet
49

6.2
Tillgängligheten och valfriheten har ökat sett över hela riket
49

6.3
Priserna för besiktning har ökat mer än konsumentprisindex
49

6.4
Löneutvecklingstakten för besiktningstekniker har mattats av
50

6.5
Andelen underkända fordon minskar men klagomålen ökar
50

6.6
Fordonslagens krav på Swedacs vandelsprövning behöver justeras
51

6.7
Transportstyrelsens tillsyn är i det närmaste obefintlig
51

6.8
Rekommendationer
52

Referenslista
53

Bilaga 1. Besiktningsverksamheten i Danmark, Finland och Norge
57

Bilaga 2. Kvantitativ metod
65

Bilaga 3. Tillgänglighet och valfrihet i LA-regioner
71

R I K S R E V I S I O N E N

15

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Sammanfattning och rekommendationer

Riksrevisionen har granskat omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon. Granskningen avser personbilar. Riksdagen förväntade sig att omregleringen skulle leda till fortsatt högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll, pressade priser, mer valfrihet för konsumenter och högre kvalitet. Ökad konkurrens skulle också leda till bättre utvecklingsmöjligheter för de anställda till exempel vad gäller lönefrågor. Dessutom skulle fri konkurrens gynna entreprenörskapet, menade riksdagen.

Kraven på hög kvalitet och tillförlitlighet skulle säkras genom

ett ackrediteringsförfarande som Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) skulle ansvara för. Swedac fick också ansvaret att göra så kallad lämplighetsprövning av ledande personer i besiktningsföretagen. Swedac benämner lämplighetsprövningen vandelsprövning vilket är det begrepp som används fortsättningsvis. Ackreditering skulle bara ges till dem som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och allmänt gott anseende bedöms vara lämpliga att bedriva verksamheten.

Vidare underströk riksdagen att verksamheten skulle stå under statlig tillsyn med bland annat detaljerat föreskrivna regler och olika former av kontroller av besiktningsföretagen. Transportstyrelsen fick ansvaret för dessa uppgifter.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att omregleringen till viss del har lett till de resultat som riksdagen förväntade sig. Framför allt är det tillgängligheten och valfriheten som har ökat markant genom fler besiktningsstationer och fler besiktningsföretag. Det finns dock delar av landet där läget är oförändrat sedan omregleringen.

Granskningens resultat

Inslaget av entreprenörskap är litet

Besiktningsmarknaden domineras av tre stora besiktningsföretag. De har alla sina ursprung i Svensk Bilprovning som hade monopol på fordonsbesiktning fram till 2010. Utöver dessa tre finns ytterligare fem besiktningsföretag varav tre endast har en besiktningsstation. Dessa tre har startats och ägs av tidigare anställda på Svensk Bilprovning. Den senaste nyetableringen skedde 2015. Riksrevisionen bedömer därmed att inslaget av entreprenörskap i besiktningsbranschen är litet.

Tillgängligheten och valfriheten har ökat sett över hela riket

Antalet besiktningsstationer och besiktningstekniker har ökat och antal personbilar per besiktningsstation har minskat sett över hela riket och därmed har

4 R I K S R E V I S I O N E N

16

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

tillgängligheten för konsumenterna generellt sett förbättrats. Förbättringarna är dock inte jämnt fördelade och gäller inte hela landet. En nästintill oförändrad tillgänglighet i glesbefolkade regioner kan bero på att besiktningsunderlagen inte är stora och att besiktningsstationernas besiktningskapacitet därför kan vara tillräcklig för att möta regionens behov av besiktningar.

Vidare har antalet besiktningsföretag ökat i stora delar av landet vilket har lett till en ökad valfrihet för konsumenterna.

Priserna för besiktning har ökat mer än konsumentprisindex

Fram till omregleringen var det ett fast pris för besiktning i hela landet. De genomsnittliga marknadspriserna för kontrollbesiktning och ombesiktning av personbilar har ständigt ökat efter omregleringen. Priset för kontrollbesiktning har ökat med 56 procent sedan 2010 och priset för efterkontroll med 37 procent. Under samma period har konsumentprisindex ökat med 10 procent.

Andelen underkända fordon minskar men klagomålen ökar

Andelen underkända fordon vid kontrollbesiktningar ökade efter omregleringen, men denna andel har en nedåtgående trend sedan 2011. Den minskade andelen underkända kontrollbesiktningar har lett till färre efterkontroller. År 2018 gjordes förändringar i en föreskrift om miljökontroller vid besiktningar vilket kan ha lett till färre anmärkningar vid miljömätningar.

Antalet klagomål på besiktningsföretag från fordonsägare har ökat. Det gäller klagomålen till besiktningsföretagen, Konsumentverket, Swedac och Allmänna reklamationsnämnden.

Det finns brister i förutsättningarna för Swedacs tillsyn

Swedac har en särskild enhet för ackreditering och tillsyn av besiktningsföretagen. Den fysiska tillsynen görs enligt ett rullande schema och Swedac har gjort knappt 200 tillsynsbesök per år. Swedac förefaller arbeta ändamålsenligt med ackreditering och tillsyn eftersom myndigheten, vid behov, har anpassat processen till faktiska förändrade omständigheter.

På grund av skrivningar i fordonslagen behöver Swedac inte göra en fullständig vandelsprövning av besiktningsföretagens styrelser - det bolagsorgan som har det yttersta ansvaret. Därmed finns det en risk att någon styrelseledamot skulle kunna vara olämplig utan att detta upptäcks. Vidare är det en brist att Swedac inte gör förnyade vandelsprövningar i samband med den återkommande tillsynen vart fjärde år. Det skulle i så fall vara för att säkerställa att det inte tillkommit uppgifter i register hos Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket som innebär att personer i ledande ställning hos besiktningsföretagen inte kan anses ha ett allmänt gott anseende.

R I K S R E V I S I O N E N
5

17

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Swedac har inte kunnat få uppgifter om exempelvis besiktningsresultat från Transportstyrelsen som hänvisat till sekretess. Det har prövats av Transportstyrelsen i ett ärende 2018. Detta är en brist eftersom Swedac är den myndighet som har sanktionsmöjligheter mot besiktningsföretag och besiktningsstationer genom indragning av hela eller delar av ackrediteringen. Frågan är emellertid inte lyft till en högre nivå mellan myndigheterna.

Transportstyrelsens tillsyn är i det närmaste obefintlig

Transportstyrelsen har haft en särskild grupp för tillsyn som startades i samband med omregleringen 2010. Gruppen bestod 2011 av 5,5 årsarbetskrafter men har successivt minskats till att numera omfatta enbart en analytiker. I takt med resursminskningen har även antalet stickprov minskat. Främst har de fysiska stickproven hos besiktningsföretagen minskat, men även de administrativa. Vidare har Transportstyrelsen upphört att ta ut en avgift från besiktningsföretagen för tillsynsverksamheten, eftersom överskottet blev för stort. Det innebär att Transportstyrelsen inte arbetat ändamålsenligt med sin tillsyn och att regeringen inte har styrt Transportstyrelsen så att Transportstyrelsen arbetar ändamålsenligt med sin tillsyn av besiktningsmarknaden.

Rekommendationer

Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen:

• Regeringen bör ombesörja att skrivningarna i fordonslagen justeras så att Swedac vandelsprövar alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

• Regeringen bör säkerställa att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.

Riksrevisionen riktar följande rekommendation till Swedac:

• Swedac bör återkommande vandelspröva besiktningsföretagens ledning. Riksrevisionen riktar följande rekommendation till Transportstyrelsen:

• Transportstyrelsen bör fullfölja sitt uppdrag att utöva tillsyn över besiktningsmarknaden genom att tillföra verksamheten resurser och personal.

Riksrevisionen riktar följande rekommendation till Transportstyrelsen och Swedac:

• Transportstyrelsen och Swedac bör klargöra vilka möjligheter det finns för Swedac att ta del av uppgifter om besiktningsföretagens statistik från Transportstyrelsen.

6 R I K S R E V I S I O N E N

18

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

1 Inledning

1.1 Motiv till granskning

Det är nu ett drygt decennium sedan besiktningsmarknaden för fordon omreglerades. Det statliga monopolet för AB Svensk bilprovning (Svensk Bilprovning) avskaffades och flera nya aktörer har sedan dess etablerat sig på marknaden. Numera finns åtta ackrediterade besiktningsföretag för fordon (personbilar), varav tre är tydligt större än de övriga. Det finns ytterligare

två ackrediterade besiktningsföretag, Inspecta Sweden AB (numera Kiwa Inspecta AB) och SMP Svensk Maskinprovning, (numera Rise SMP Svensk Maskinprovning AB) som besiktar andra typer av fordon, till exempel lyftanordningar och traktorer.

Det finns fyra olika former av besiktningar: kontrollbesiktning, lämplighetsbesiktning, registreringsbesiktning och mopedbesiktning. 1 Den vanligaste besiktningsformen är kontrollbesiktning. Därtill kan kontroll av fordon som anträffas i trafik ske genom så kallade flygande inspektioner. Behörig att utföra flygande inspektioner är en polisman eller en bilinspektör som har förordnats av Polismyndigheten. 2

Inför omregleringen av fordonsbesiktningsmarknaden framförde riksdagen förväntningar på att högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll skulle kunna bibehållas även efter en omreglering. Dessutom förväntades omregleringen leda till pressade priser, mer valfrihet för konsumenter och högre kvalitet. Ökad konkurrens skulle också för de anställdas del innebära fler arbetsgivare att välja mellan, vilket skulle leda till bättre utvecklingsmöjligheter, till exempel vad gäller lönefrågor. Dessutom skulle fri konkurrens gynna entreprenörskapet, menade riksdagen. 3

Kraven på hög kvalitet och tillförlitlighet skulle säkras genom

ett ackrediteringsförfarande som Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) skulle ansvara för. Swedac fick också ansvaret för att göra så kallad lämplighetsbedömning av ledande personer i besiktningsföretagen. Swedac kallar det vandelsprövning, vilket är det begrepp vi använder fortsättningsvis. Ackreditering skulle bara ges till dem som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och allmänt gott anseende bedöms vara lämpliga att bedriva verksamheten. 4

1 Se 2 kap. 6–9 §§ fordonslagen (2002:574). Kontrollbesiktning är en återkommande besiktning av om fordon i trafik uppfyller gällande trafiksäkerhets- och miljöregler. Lämplighetsbesiktning genomförs för att bedöma om ett fordon är lämpligt för exempelvis taxidrift eller som körskolebil.

Registreringsbesiktning ska genomföras vid förändringar på ett fordon eller vid import av fordon. Mopedbesiktning är en frivillig besiktning av mopedfordon (TSFS 2010:87; TFSF 2017:54).

2 2 kap 10 § fordonslagen (2002:574).

3 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161.

4 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161.

R I K S R E V I S I O N E N
7

19

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Vidare underströk riksdagen att verksamheten skulle stå under statlig tillsyn med bland annat detaljerat föreskrivna regler. Transportstyrelsen fick ansvaret för dessa uppgifter. 5

Eftersom omregleringen har skapat en helt ny marknad men med fortsatta krav på bland annat trafiksäkerhet och miljökontroll, är det motiverat att granska reformen.

Resultaten av omregleringen har inte granskats tidigare av Riksrevisionen, vilket också motiverar denna granskning.

1.2 Övergripande revisionsfråga och avgränsningar

Den övergripande revisionsfrågan är: Har omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon lett till de resultat som riksdagen förväntade sig? Delfrågor är:

1. Har omregleringen av besiktningsmarknaden lett till avsett resultat för konsumenterna och besiktningsbranschen?

2. Arbetar Swedac på ett ändamålsenligt sätt med ackreditering och tillsyn?

3. Arbetar Transportstyrelsen på ett ändamålsenligt sätt med föreskrifter och tillsyn?

4. Har regeringen vidtagit de åtgärder som krävs för att Swedac och Transportstyrelsen ska kunna arbeta ändamålsenligt?

Granskningsperioden är 2010–2019. Vi använder oss av 2010 som utgångspunkt, eftersom Svensk Bilprovning detta år hade 97,3 procent av marknadsandelarna. Resterande marknadsandelar bestod av annat än besiktning av fordon, till exempel lyftanordningar.

Avgränsning

Granskningen omfattar besiktningsverksamheten för personbilar.

1.3 Bedömningsgrunder

Bedömningsgrunderna är riksdagens uttalade förväntningar 6 på omregleringen av besiktningsmarknaden samt fordonslagen. 7

För att besvara den första revisionsfrågan utgår vi från att riksdagen menade att omregleringen skulle leda till en fri och fungerande konkurrens på besiktningsmarknaden. Detta skulle i sin tur leda till bland annat ökat entreprenörskap, mer valfrihet för konsumenterna, pressade priser, högre kvalitet och bättre utvecklingsmöjligheter för de anställda vad gäller lönefrågor.

5 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161.

6 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161.

7 Fordonslagen (2002:574).

8 R I K S R E V I S I O N E N

20

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Det är inte självklart hur begreppen entreprenörskap, valfrihet och högre kvalitet ska tolkas. Vi förstår entreprenörer som förnyelseagenter genom nyetablering av företag 8 .Vi utelämnar aspekter av entreprenörskap som handlar om förnyelse av tjänster inom befintliga företag eftersom besiktningsverksamhetens reglering lämnar lite utrymme för vilka tjänster som besiktningsföretagen kan erbjuda. Mer valfrihet för konsumenterna operationaliserar vi med att konsumenterna har fler besiktningsföretag och besiktningsstationer att välja mellan i sin geografiska närhet. Att det finns flera besiktningsstationer att vända sig till betecknas ofta med begreppet tillgänglighet (till exempel har Transportstyrelsen i uppdrag att följa just hur tillgängligheten utvecklas). Slutligen kan högre kvalitet omfatta en rad olika aspekter. Exempel på några kvalitetsindikatorer är utvecklingen av besiktningsutfallen och konsumenternas klagomål på besiktningsverksamheten. Utvecklingen av besiktningsutfallen är emellertid, utöver kvaliteten på besiktningarna, även beroende av Transportstyrelsens föreskrifter och kvaliteten på fordonsparken. Vi kommer därför inte att göra någon sammanfattande bedömning av om kvaliteten har förändrats i någon viss riktning. Vi kommer däremot att redogöra för besiktningsutfallens utveckling efter omregleringen och utvecklingen vad gäller antalet klagomål från konsumenterna.

Vi bedömer att de av riksdagen avsedda resultaten för omregleringen av besiktningsmarknaden har nåtts om:

• entreprenörskapet har gynnats genom en utbredd nyetablering av besiktningsföretag

• valfriheten för konsumenterna har ökat genom en ökad tillgänglighet, det vill säga fler besiktningsstationer och fler besiktningsföretag att välja mellan

• prisutvecklingen för besiktning är lägre eller har följt utvecklingen av konsumentprisindex

• besiktningsteknikernas löneutveckling har varit bättre än jämförbar yrkesgrupp och den generella löneutvecklingen sedan omregleringen av besiktningsmarknaden.

För att ovanstående resultat skulle kunna realiseras angav riksdagen också vissa förutsättningar. Riksdagen menade att kraven på hög kvalitet och tillförlitlighet skulle tillgodoses genom ett ackrediteringsförfarande. Särskilda krav som riksdagen såg framför sig skulle ställas i ackrediteringsförfarande var att besiktningsföretagen ska ha en anknytning till Sverige samt vara lämpliga och oberoende. 9 Vidare ska, enligt fordonslagen, den tekniska kompetensen och utrustningsnivån i verksamheten samt kvalitetssäkring av denna uppfylla föreskrivna krav. 10 Swedac har ansvar för att kontrollera detta.

8 SOU 2016:72, s. 42.

9 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, s. 17, rskr. 2009/10:161.

10 5 kap. 3 a § andra stycket fordonslagen (2002:574).

R I K S R E V I S I O N E N
9

21

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

För att besvara den andra revisionsfrågan bedömer vi därför att Swedac arbetar ändamålsenligt med ackreditering och tillsyn om Swedac:

• kontrollerar att kraven på hög kvalitet och tillförlitlighet råder på besiktningsmarknaden genom att

− ha en tydlig arbetsprocess för hur ackreditering och tillsyn ska bedrivas

− analysera om deras arbetsprocess är välfungerande och vidtar åtgärder vid brister.

Vidare skulle besiktningsverksamheten stå under statlig tillsyn med bland annat detaljerat föreskrivna regler. 11 Transportstyrelsen ansvarar för den statliga tillsynen och ska kontrollera att besiktningsverksamheten fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. 12 Ansvaret för de detaljerade föreskrivna reglerna är delegerat till Transportstyrelsen.

För att besvara den tredje revisionsfrågan bedömer vi därför att Transportstyrelsen arbetar ändamålsenligt med tillsyn och föreskrifter om Transportstyrelsen:

• kontrollerar att besiktningsverksamheten fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet

• har en fungerande process för sitt föreskriftsarbete för att formulera detaljerade föreskrivna regler.

För att besvara den fjärde revisionsfrågan menar vi att regeringen bör ha agerat och korrigerat sin styrning av Swedac och Transportstyrelsen så att de arbetar ändamålsenligt.

1.4 Metod och genomförande

I granskningen har vi intervjuat berörda personer på myndigheterna och tagit del av dokument. Det handlar exempelvis om riksdagstryck, tillsynsrapporter, vandelsprövningar, marknadsrapporter och skrivelser till regeringen. Vidare har vi inhämtat statistik över klagomål från konsumenter när det gäller besiktningsmarknaden. Uppgifterna kommer från Swedac, Transportstyrelsen, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden och besiktningsföretagen. Vi har även intervjuat intresseorganisationen för besiktningsföretagen, Fordonsbesiktningsbranschen, och de fem största besiktningsföretagen. Slutligen har vi kartlagt hur besiktningsmarknaden fungerar i Danmark, Finland och Norge (se bilaga 1).

11 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, s. 17, rskr. 2009/10:161.

12 5 kap. 3 a § tredje stycket fordonslagen (2002:574).

10 R I K S R E V I S I O N E N

22

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Vi har gjort en deskriptiv analys baserad på uppgifter om priser för besiktning, konsumentprisindex, besiktningsstationer, befolkning, personbilar och löner för besiktningstekniker, fordonsmekaniker och den generella löneutvecklingen samt besiktningsutfall. Uppgifter om priser för besiktning, besiktningsstationer och förrättningar har hämtats från Transportstyrelsen. Befolkningsstatistik och konsumentprisindex har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), medan uppgifter om personbilar har hämtats från Trafikanalys. Uppgifter om löner för besiktningstekniker och fordonsmekaniker och den generella löneutvecklingen har hämtats från SCB.

Baserat på uppgifter i den deskriptiva analysen har vi beräknat indextal för respektive parameter för att analysera utvecklingen över tid. Indexeringen möjliggör en enkel jämförelse av utvecklingen av flera parametrar med samma starttidpunkt (2010) över en viss tidsperiod (se utförligare beskrivningar i bilaga 2).

Granskningen har genomförts av en projektgrupp bestående av projektledaren Gunilla Lundquist och projektmedarbetarna Tobias Hamfelt och Sherzod Yarmukhamedov. En referensperson har lämnat synpunkter på granskningsupplägget och på ett utkast till granskningsrapporten: professor Mats Bergman, Södertörns högskola,

Företrädare för Swedac, Transportstyrelsen och Regeringskansliet har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på ett utkast till granskningsrapporten.

R I K S R E V I S I O N E N
11

23

12

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

2 Bakgrund

Det är tio år sedan fordonsbesiktningsmarknaden omreglerades. 13 Fram till 2010 hade Svensk Bilprovning monopol på besiktningsverksamhet för fordon. Numera finns det åtta ackrediterade besiktningsföretag för fordon (personbilar) varav sju är privatägda. Vi har uppskattat att hela marknaden 2018 uppgick till

cirka 3,2 miljarder kronor. 14

Inför omregleringen betonade riksdagen att den förväntade sig att de befintliga kraven på trafiksäkerhet och miljökontroll skulle vara fortsatt höga. En marknad med fungerande konkurrens förväntades leda till pressade priser, mer valfrihet för konsumenter och högre kvalitet, enligt riksdagen. Fri konkurrens skulle gynna entreprenörskapet och därmed på lång sikt tillväxten. Dessutom förväntade sig riksdagen att ökad konkurrens för de anställdas del skulle innebära fler arbetsgivare att välja mellan, vilket skulle leda till bättre utvecklingsmöjligheter vad gäller såväl arbetsförhållanden som lönefrågor. 15

Transportstyrelsen hade sedan 1 januari 2009 ansvar för att utfärda föreskrifter för besiktningsverksamheten. 16 I samband med omregleringen fick myndigheten också ansvaret för en övergripande tillsyn. Swedac fick ansvaret för att ackreditera besiktningsföretag (och återkalla ackreditering) och att utöva tillsyn kopplat till ackrediteringen. 17 Utöver de tekniska kraven som ställs vid en ackreditering betonade riksdagen vissa krav på besiktningsföretagen utifrån att besiktning är myndighetsutövning, till exempel att besiktningsföretagets huvudkontor ska finnas i Sverige. Ackreditering får bara ges till dem som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och allmänt gott anseende bedöms vara lämpliga att bedriva verksamheten. 18 Därför fick Swedac möjligheten att begära registerutdrag från Polismyndigheten, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Ett ytterligare krav var att besiktningsföretaget inte skulle bedriva eller vara beroende av någon som till exempel bedriver reparation eller service av besiktningspliktiga fordon. 19 Detta krav särskiljer Sverige från till exempel Norge och Finland där det är tillåtet för även verkstäder att bedriva besiktningsverksamhet. 20

13 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161.

14 AB Svensk Bilprovning, Års- och hållbarhetsredovisning 2018 , 2019; Sammanställning av information från allabolag.se.

15 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161.

16 Se 8 kap. 16 § fordonsförordningen (2009:211).

17 Se 5 kap. 3 a–3 c §§ fordonslagen (2002:574).

18 Se 4 kap. 2 b–c §§ fordonslagen (2002:574).

19 Prop. 2009/10:32, bet. 2009/10: TU8, rskr. 2009/10:161. Se även 4 kap. 2 h § fordonslagen.

20 Se bilaga 1.

R I K S R E V I S I O N E N

24

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

2.1 Beskrivning av besiktningsform och besiktningsutfall

Kontrollbesiktning är en lagstadgad periodisk kontroll av fordon. 21 Kontrollbesiktning är ett övergripande begrepp för fordonskontroller som innefattar fullständig kontrollbesiktning och efterkontroll. 22 Fullständig kontrollbesiktning ska genomföras senast 36 månader efter att bilen togs i bruk för första gången, därefter inom 24 månader och därefter 14 månader efter senaste månaden då den senaste besiktningen genomfördes. Sedan ska bilen kontrollbesiktas var 14:e månad tills det att fordonet är 30 år, och då ökar intervallet till var 24:e månad. 23

Om fordonet blir underkänt vid fullständig kontrollbesiktning kan det föreläggas om ombesiktning, så kallad efterkontroll. Efterkontroll är en besiktning av fordon där brister från den föregående fullständiga kontrollbesiktningen kontrolleras.

En efterkontroll kan också avse brister som upptäckts vid en flygande inspektion. Flygande inspektion är en slumpmässig teknisk kontroll av fordon i trafik som utförs av polis eller bilinspektör längs med vägar. 24 Vid en flygande inspektion kan polisen eller bilinspektören förelägga om antingen en fullständig kontrollbesiktning eller en efterkontroll. 25

Besiktningsutfallen från kontrollbesiktningen kan vara godkänd, underkänd med brister, där bristerna ska åtgärdas men fordonet inte behöver återkomma för efterkontroll och underkänd. 26 Om fordonet uppfyller föreskrivna miljö- och trafiksäkerhetsmässiga krav godkänns fordonet på besiktningen. Fordonet ska godkännas om det har brister som är av endast ringa betydelse. Om fordonet har endast enkla brister som inte utgör en uppenbar fara för trafiksäkerheten vid fordonsanvändning kan fordonet bli underkänd med brist, vilket innebär att fordonsägaren ansvarar för att åtgärda bristen snarast utan krav på efterkontroll. Om fordonet har allvarligare brister så att det inte kan godkännas, men inte utgör en uppenbar fara för trafiksäkerheten vid fordonsanvändning, kan fordonet underkännas med krav på efterkontroll. Om bristerna är av sådan karaktär att fordonsanvändningen utgör en uppenbar fara för trafiksäkerheten kan körförbud föreläggas. 27

21 Fordonslagen (2002:574) och Fordonsförordningen (2009:211).

22 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kontrollbesiktning (konsoliderad elektronisk utgåva), TSFS 2017:54.T.

23 Se 6 kap. 5 § fordonsförordningen (2009:211).

24 Se 2 kap. 10 § fordonslagen (2009:211) och 2017:55, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektion (TSFS 2017:55).

25 Se 6 kap 28 § fordonsförordningen (2009:211).

26 Jämför 6 kap. 13 § och 16–18 §§ fordonsförordningen (2009:211).

27 Se 6 kap. 16 § fordonsförordningen ((2009:211). Det kallas också bedömning tre och benämns med

3. Denna bedömning görs när fordonet har försämrats i otillåten grad beträffade föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning och bristen har sådan betydelse att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten. Se också 3 §1 TSFS2017:54.

R I K S R E V I S I O N E N
13

25

14

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

2.2 Delat tillsynsansvar

Både Transportstyrelsen och Swedac har tillsynsansvar för delar av besiktningsverksamheten. Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över besiktningsverksamheten med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. 28 Transportstyrelsen har vidare möjlighet att utföra stickprovskontroller och på så sätt kontrollera regelefterlevnaden hos besiktningsföretagen. Swedac ska utöva tillsyn över att ackrediterade besiktningsföretag fortsatt efterlever kraven för att bli ackrediterade. Swedac ska även kontrollera att den tekniska kompetensen, utrustningsnivån och kvalitetssäkringen av denna uppfyller föreskrivna krav. 29 Ett sätt att något förenklat beskriva skillnaden mellan de två myndigheterna är att Swedac utövar tillsyn över förutsättningarna för att genomföra besiktningar medan Transportstyrelsen utövar tillsyn över själva genomförandet och besiktningsverksamhetens konsekvenser. Swedac kan vidta åtgärder utifrån de iakttagelser som de gör i sin tillsyn, genom att ta tillbaka ackrediteringen för enskilda besiktningsstationer eller ett helt besiktningsföretag. 30 Transportstyrelsens tillsyn ska följa utvecklingen av besiktningsverksamheten men myndigheten har ingen sanktionsmöjlighet gentemot besiktningsföretagen.

2.3 Svensk Bilprovning delades upp

I samband med omregleringen av besiktningsmarknaden gav riksdagen också regeringen bemyndigande att bland annat ändra ägarandelen av Svensk Bilprovning. 31 Syftet var att ha möjlighet att anpassa Svensk Bilprovning till en omreglerad besiktningsmarknad. Regeringen valde senare att använda detta bemyndigande eftersom få nya aktörer hade etablerat sig på besiktningsmarknaden. Svensk Bilprovning delades upp i tre kluster av besiktningsstationer. Två kluster gjordes till dotterbolag och förbereddes för försäljning. 32 I november 2012 meddelades att kluster 1, med 69 besiktningsstationer, sålts till Opus Group. 33 Den 25 januari 2013 beslutade ägarna av Svensk Bilprovning att dela upp ägandet av bolaget i två resterande delar. Svenska staten kvarstod som ensam ägare av

28 Se 5 kap. 3 a § fordonslagen (2002:574).

29 Se 5 kap. 3 a § fordonslagen (2002:574)

30 6 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll och artikel 5.4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

31 Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162.

32 Regeringsskrivelse 2011/12:140.

33 Beslut om ändrad ackreditering. Beteckning 12–38-61.8194. Swedac.

R I K S R E V I S I O N E N

26

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Svensk Bilprovning. De övriga ägarna 34 köpte kluster 2 som bestod av

56 besiktningsstationer. 35 Det bolaget heter numera Besikta Bilprovning i Sverige AB. 36 De övriga ägarna sålde därefter Besikta till Volati AB under 2013. 37 Kvar hos Svensk Bilprovning fanns 88 besiktningsstationer, varav 5 var temporära där besiktningen gjordes i en mobil besiktningsstation. 38

Även Svensk Bilprovnings fastighetsägande gjordes till ett dotterbolag och såldes. Svensk Bilprovning ägde före omregleringen huvuddelen av sina besiktningsstationer. 39 Majoriteten av fastighetsbeståndet, 142 fastigheter, såldes under 2012 till Söderport Fastighet till ett värde av 470 miljoner. 40 Syftet med fastighetsförsäljningen var att uppnå konkurrensneutralitet och att sänka priset på de två kluster som skulle säljas. Om klustren skulle äga fastigheter riskerade priset att bli för högt. 41

34 Bilförsäkringsföretagen (Folksam ömsesidig sakförsäkring, IF Skadeförsäkring Holding AB, Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, Roppongi ömsesidig sakförsäkring [i likvidation vid 2011], Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag), Motorbranschens Riksförbund. Motormännens Riksförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Kungliga Automobil Klubben, Sveriges Åkeriföretag, Svenska Taxiförbundet och Svenska Bussbranschens Riksförbund.

35 Beslut om ändrad ackreditering. Beteckning 12–39-61.8195. Swedac.

36 Bet. 2012/13: KU20.

37 Besikta bilprovning, ”Om Besikta”, hämtad 2020-09-09.

38 Beslut om ändrad ackreditering. Beteckning 12–41-61.4130. Swedac.

39 Prop. 2009/10:54, s. 5; Intervju med företrädare för Svensk bilprovning, 2020-10-07. Enligt Svensk bilprovning ägde företaget tre fjärdedelar av besiktningsstationerna.

40 AB Svensk bilprovning, Års- och hållbarhetsredovisning 2012 , 2012, s. 9. Ytterligare tre fastigheter såldes till separata aktörer.

41 Intervju Svensk Bilprovning, 2020-10-07.

R I K S R E V I S I O N E N
15

27

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

3 Resultat för konsumenterna och besiktningsbranschen

Sammanfattande iakttagelser

• Inslaget av entreprenörskap på besiktningsmarknaden är litet. Marknaden domineras av tre aktörer som alla har sina ursprung i Svensk Bilprovning. Det finns utöver dessa fem ytterligare besiktningsföretag, varav tre med bara en besiktningsstation. Dessa tre startades och ägs av tidigare anställda hos Svensk Bilprovning.

• Tillgängligheten har förbättrats sett över hela riket. Antalet besiktningsstationer har ökat från186 stycken 2010 till 526 stycken 2019, det vill säga med 183 procent.

• Antalet fordon per besiktningsstation har minskat med 40 procent i genomsnitt.

• Priserna för besiktning har ökat mer än konsumentprisindex. Under de senaste tio åren har konsumentprisindex ökat med 10 procent. Samtidigt har priset för en kontrollbesiktning ökat med 56 procent och priset för efterkontroll med 37 procent.

• Antalet klagomål från konsumenter till besiktningsföretagen, Konsumentverket, Swedac och Allmänna reklamationsnämnden har ökat.

• Underkännandegraden vid kontrollbesiktning har minskat från 29 procent till 24 procent.

• Andelen anmärkningar på brister i miljökontrollsystemet har minskat från14 procent 2010 till 10 procent 2019. Anledningen till detta kan vara förändringar i en föreskrift 2018 beträffande miljökontroller vid besiktningar

• Under de tre första åren efter omregleringen ökade besiktningsteknikernas medelmånadslöner med 14 procent. Under samma period var den generella löneökningen och den för fordonmekaniker 8 procent. Skillnaden har successivt minskat och 2019 var det ingen skillnad i löneutvecklingen mellan besiktningstekniker och fordonsmekaniker.

3.1 Marknadskoncentration

Numera finns det tio ackrediterade besiktningsföretag för fordon, varav

två (Inspecta Sweden AB och SMP Svensk Maskinprovning) besiktar andra typer av fordon, till exempel lyftanordningar och traktorer. Som framgår av tabell 1 har dock fem av dessa tio företag en marknadsandel under 1 procent och marknaden domineras av tre företag: Svensk Bilprovning (25,5 procent), Besikta Bilprovning i Sverige (24 procent) och Opus Bilprovning (25 procent). 42 Denna marknadskoncentration kan till del förklaras av att det var dessa tre företag som övertog de tre klustren som Svensk Bilprovning delades upp i under 2012/13. Några av företagen finns inte kvar längre. Applus Bilprovning var ett spanskt företag som köptes av Dekra och ClearCar köptes av Besikta 2016. Under hösten 2019 köpte Applus Bilprovning Dekra.

42 Marknadsandelarna bygger på antalet inrapporterade besiktningar till Transportstyrelsen 2018.

16 R I K S R E V I S I O N E N

28

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Utvecklingen av marknadsandelar visar att marknadskoncentrationen minskat något år för år (se tabell 1). Samtidigt kan antalet besiktningsföretag jämföras med Danmark som omreglerade besiktningsmarknaden 2005 och då hade 55 aktiva besiktningsföretag. Åtta år senare, 2013, fanns det 162 besiktningsföretag. 43

Tabell 1 Marknadsandelar av besiktningsmarknaden. Perioden 2012–2019

Företag
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

AB Svensk Bilprovning
85,86 %
34,12 %
33,45 %
32,03 %
28,96 %
28,04 %
26,80 %
25,57 %

Applus Bilprovning AB
0,64 %

Besikta Bilprovning i
4,24 %
25,96 %
23,60 %
21,22 %
23,07 %
25,67 %
25,19 %
23,99 %

Sverige AB

Carspect AB
4,05 %
6,29 %
8,13 %
9,36 %
10,76 %
12,01 %
12,82 %
14,36 %

ClearCar AB

0,83 %
2,79 %
5,02 %
2,46 %

Dekra Automotive AB
0,29 %
1,46 %
2,94 %
4,49 %
6,96 %
7,71 %
8,64 %
10,33 %

Dekra Bilprovning AB

0,47 %

Fordonsprovarna

0,03 %
0,14 %
0,16 %
0,16 %
0,16 %

i Kungälv AB

Fordonsprovarna
0,08 %
0,08 %
0,08 %
0,12 %
0,13 %
0,15 %
0,17 %
0,16 %

i Väst AB

Inspecta Sweden AB
0,01 %
0,01 %
0,01 %
0,02 %
0,02 %
0,02 %
0,02 %
0,02 %

Opus Bilprovning AB
4,62 %
30,54 %
28,73 %
27,41 %
27,16 %
25,91 %
25,88 %
25,07 %

SMP Svensk
0,07 %
0,07 %
0,08 %
0,08 %
0,09 %
0,09 %
0,09 %
0,11 %

Maskinprovning

Ystad Bilbesiktning AB
0,14 %
0,17 %
0,19 %
0,22 %
0,24 %
0,23 %
0,23 %
0,23 %

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

Transportstyrelsen genomförde en undersökning 2012 av vilka etableringshinder som besiktningsföretagen upplevde. Resultatet av undersökningen var att besiktningsföretagen då ansåg att ackrediteringen av besiktningsföretag, certifieringen av besiktningstekniker och tillgången på utbildade tekniker var de huvudsakliga problemen. 44 Transportstyrelsen aviserade att en uppföljande undersökning skulle genomföras under 2019 men på grund av omprioritering av Transportstyrelsens arbete har ingen uppföljning gjorts. 45 Riksrevisionen konstaterar att konkurrensen har ökat men besiktningsmarknaden domineras av tre stora aktörer som har sina ursprung i Svensk Bilprovning. Det finns inslag av nyetableringar med två medelstora besiktningsföretag men inslaget av entreprenörskap är litet. Det finns bara tre företag med endast en besiktningsstation vardera. Dessa har startats och ägs av tidigare anställda hos Svensk Bilprovning. 46 Senast ett nu existerande besiktningsföretag startades och som finns kvar var 2015.

43 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2013 , 2014. I dag finns det i Danmark 159 verksamma besiktningsföretag, se bilaga 1.

44 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2012 , 2013.

45 Mejl från Transportstyrelsen, 2020-09-03.

46 Intervju Besiktningsbranschens intresseorganisation, 2021-02-11.

R I K S R E V I S I O N E N
17

29

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

3.2 Analys av tillgänglighet

Nedan följer två figurer som visar antalet besiktningsstationer per lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) 47 2010 respektive 2019. Den tydligaste förändringen är att antalet LA-regioner med 1–5 besiktningsstationer har minskat i större utsträckning, till förmån för LA-regioner med spannet 6–15 besiktningsstationer. År 2010 var det bara regionen Stockholm-Solna som hade mer än

21 besiktningsstationer (26 stycken). Tio år senare hade regionen

90 besiktningsstationer. Även regionerna Göteborg och Malmö-Lund hade fler än 21 besiktningsstationer 2019. Göteborg har ökat från 16 till

66 besiktningsstationer och Malmö-Lund från 16 till 63 besiktningsstationer (se bilaga 3). Totalt sett har 46 av de 67 LA-regionerna fått en ökning med minst en besiktningsstation, vilket motsvarar 69 procent av landets LA-regioner. Motsvarande ökning gäller också för antalet besiktningsföretag i regionerna. Totalt 46 av LA-regionerna har fått en nyetablering av minst ett besiktningsföretag

(se bilaga 3).

47 Vi använder 2019 års indelning av LA-regioner enligt SCB, där hela Sverige indelas i 69 LA-regioner. I vår fortsatta analys har vi tagit bort två LA-regioner som saknar besiktningsstationer.

18 R I K S R E V I S I O N E N

30

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Figur 1 Antalet besiktningsstationer uppdelat i LA-regioner

Besiktningsstationer
LA-regioner 2010
LA-regioner 2019

0
2
2

1–5
61
42

6–10
2
12

11–15
0
6

16–20
2
3

21–
1
3

R I K S R E V I S I O N E N
19

31

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

3.2.1 Tillgängligheten har förbättrats sett över hela riket

Sett över hela riket har antalet besiktningsstationer ökat och antalet personbilar per besiktningsstation minskat efter omregleringen. Samtidigt rapporterar Transportstyrelsen att antalet verksamma besiktningstekniker har ökat efter omregleringen. 48 En kombination av ökat antal besiktningsstationer, minskat antal personbilar per besiktningsstation och ökat antal besiktningstekniker kan innebära att tillgängligheten har ökat sett över hela riket, även om vi inte har kontrollerat för besiktningsstationernas besiktningskapacitet och utbudet av flexibla besiktningstider.

Tillgänglighetsmått 1: Antal besiktningsstationer

Sedan omregleringen har antalet besiktningsstationer ökat sett över hela riket. Antalet besiktningsstationer har ökat från 186 stycken 2010 till 526 stycken 2019, vilket motsvarar en ökning av antalet besiktningsstationer med 183 procent (se figur 2). Under samma period har både befolkningen och antal personbilar ökat. Jämfört med 2010 har befolkningen och antal personbilar ökat med 10 respektive 13 procent enligt uppgifter för 2019. Antalet besiktningsstationer har alltså ökat mer än besiktningsunderlaget (antalet personbilar).

Figur 2 Utveckling av antal besiktningsstationer, befolkning och personbilar. Perioden 2010–2019

Index 300

250

200

150

100

50

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Stationer Befolkning Personbilar

Anm. Beräkningarna baseras på 67 LA-regioner.

Källa: Transportstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Trafikanalys. Riksrevisionens bearbetning.

Tillgänglighetsmått 2: Antal personbilar per besiktningsstation

Antalet personbilar per besiktningsstation har minskat efter omregleringen sett över hela riket (se figur 3). Antalet personbilar har minskat från 23 279 personbilar per besiktningsstation 2010 till 9 274 personbilar per besiktningsstation 2019, vilket innebär att det numera bara går 40 procent så många personbilar per

48 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , 2019.

20 R I K S R E V I S I O N E N

32

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

besiktningsstation som före omregleringen. En fullständig beskrivning av förändringen av antalet personbilar per besiktningsstation i respektive LA-region finns i bilaga 3.

Figur 3 Utveckling av antal personbilar per besiktningsstation: Hela riket. Perioden 2010–2019

Antal personbilar per station

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Anm. Beräkningarna baseras på 67 LA-regioner.

Källa: Transportstyrelsen och Trafikanalys. Riksrevisionens bearbetning.

3.3 Priserna för besiktning har ökat mer än konsumentprisindex

Riksdagen förväntade sig att omregleringen skulle leda till pressade priser men efter omregleringen har det genomsnittliga priset för kontrollbesiktning av

en personbil ökat. Jämfört med 2010 har priset för fullständig kontrollbesiktning av en personbil ökat i medeltal med 56 procent, enligt uppgifter för 2019. Riksrevisionen konstaterar en liknande tendens med ökade priser för efterkontroll, fast med lägre utvecklingstakt. Snittpriserna för efterkontroll har ökat med

37 procent efter omregleringen. Under samma period har konsumentprisindex ökat med 10 procent (se figur 4). Detta innebär att priserna för kontrollbesiktning och efterkontroll har ökat mer än konsumentpriserna.

Anledningen till de ökade marknadspriserna kan vara besiktningsföretagens höga produktionskostnader för att förbättra tillgängligheten för konsumenterna. Exempelvis har möjlighet att besikta fordonet tidigt på morgonen eller sent på kvällen liksom på drop-in ett värde för konsumenterna. Besiktningsföretag som tillhandahåller flexibla besiktningsmöjligheter och därmed troligen lägre beläggningsgrad har troligen högre produktionskostnader och måste därmed ta ut

R I K S R E V I S I O N E N
21

33

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

högre priser. 49 Samtidigt har också den kraftiga nyetableringen av besiktningsstationer drivit upp kostnaderna för besiktningsföretagen. 50

Figur 4 De genomsnittliga marknadspriserna för fullständig kontrollbesiktning och efterkontroll av personbil. Perioden 2010–2019

Index 160

150

140

130

120

110

100

90

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

(4)
(6)
(8)
(8)
(7)
(8)
(8)
(8)
(8)
(8)

Fullständig kontrollbesiktning

Efterkontroll

KPI

Anm. Inom parentes anges antal besiktningsföretag som inrapporterade snittpriser.

Källa: Transportstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Riksrevisionens bearbetning.

3.4 Anmälningar och klagomål har ökat

Riksrevisionen har erfarit att fordonsägare vänder sig till flera olika myndigheter för att lämna synpunkter på besiktningsverksamheten, nämligen Swedac, Transportstyrelsen, Allmänna reklamationsnämnden och Konsumentverket.

3.4.1 Klagomål till Swedac

De anmälningar som inkommit till Swedac har sedan 2010 ökat (se figur 5). I de fall Swedac anser att det finns behov av att utreda frågan närmare kontaktas besiktningsföretaget för att kontrollera dels hur de hanterat frågan, dels om det i klagomålet framkommer skäl som ger anledning till att utreda om det finns andra brister i deras hantering, exempelvis misstänka brister i rutiner eller kompetens. Det händer även att Swedac väljer att i stället utreda ett klagomål

i samband med tillsyn. Swedac följer inte upp om hanteringen av klagomålet har lett till det som anmälaren önskade sig. Till exempel kan Swedac inte godkänna ett underkänt fordon eller ge en bilägare rätt till ersättning för skador som man anser ha orsakats av besiktningsteknikern. Det finns inte heller någon reglering som säger att Swedac är den instans som fordonsägare ska vända sig till med

49 Intervjuer med besiktningsföretagen.

50 Intervjuer med besiktningsföretagen.

22 R I K S R E V I S I O N E N

34

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

synpunkter. För det fall ett besiktningsföretag inte längre har nödvändig kompetens för att bedriva verksamheten eller om besiktningsföretaget allvarligt underlåtit att uppfylla sina skyldigheter har dock Swedac möjlighet att återkalla beslut om ackreditering. 51

Figur 5 Antalet klagomål på besiktningsföretag till Swedac. Perioden 2010–2019

Antal 70

60

50

40

30

20

10

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Källa: Swedac. Riksrevisionens bearbetning.

3.4.2 Klagomål till Transportstyrelsen

Beslut av besiktningsföretag kan överklagas till Transportstyrelsen om det gäller beslut om körförbud, beslut i ett ärende om registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning, beslut om återkallelse av

en godkänd lämplighetsbesiktning och beslut om fastställande av ett fordons tekniska identitet. 52 Andra beslut av besiktningsföretag får inte överklagas. 53 Samtliga beslut i samband med förrättning kan emellertid ändras eller rättas med stöd av förvaltningslagen och föreskrifter. Besiktningsföretagen ska ha system och rutiner för att hantera omprövning av beslut och eventuella rättelser som följer av omprövningen. 54 Under perioden 2010–2019 tog Transportstyrelsen emot

1080 överklaganden, varav drygt 96 procent avser registreringsbesiktningar. 55 Antalet överklaganden per år visar en minskande trend efter en viss uppgång 2015/16 (se figur 6). 56 Ytterligare kontakt med allmänheten sker genom att

51 Se artikel 5.4 i förordning (EG) nr 765/2008 och 6 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.

52 Se 5 kap. 5 § fordonslagen (2002:574).

53 Se 5 kap. 6 § första stycket fordonslagen (2002:574).

54 Se 36–39 §§ förvaltningslagen och 7 kap. 8 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kontrollbesiktning (TFSF 2017:54).

55 Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

56 Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

R I K S R E V I S I O N E N
23

35

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Transportstyrelsen får ta emot klagomål angående besiktningsföretagen. De är dock få. 57 Vissa av klagomålen hänvisas vidare till Swedac för hantering medan en del har legat till grund för Transportstyrelsens tillsynsarbete.

Figur 6 Antalet överklaganden till Transportstyrelsen. Perioden 2010–2019

Antal 180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

3.4.3 Klagomål till Konsumentverket

Fordonsägare har även vänt sig till Konsumentverket med åsikter om besiktningsföretagen. Totalt 168 anmälningar kom in till Konsumentverket under tidsperioden 2010–2019. Antalet anmälningar ökade betydligt under 2019

(se figur 7). Konsumentverket har, sedan omregleringen, gjort totalt sex granskningar av besiktningsföretag efter inkommen anmälan (varav en uppföljning) uppdelat i två typer. Den första handlar om att besiktningsföretagen skickat ut reklam till fordonsägare när det snart är dags för besiktning. I denna reklam har besiktningsföretag dels redovisat en förbokad tid för besiktning, dels bifogat

en faktura. Konsumentverket har uppmanat besiktningsföretag att upphöra med denna typ av marknadsföring eftersom man menar att konsumenten därmed har upplevt att ”betalningsskyldighet föreligger”. Den andra typen handlar om missvisande prisuppgifter. Det förekommer också anmälningar från allmänheten om oskäliga avtalsvillkor men dessa har inte varit föremål för granskning

av Konsumentverket. 58

57 Mejl från Transportstyrelsen, 2020-06-17.

58 Mejl från Konsumentverket, 2020-08-17.

24 R I K S R E V I S I O N E N

36

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Figur 7 Klagomål till Konsumentverket. Perioden 2010–2019

Antal 50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Källa: Konsumentverket. Riksrevisionens bearbetning

3.4.4 Klagomål till Allmänna reklamationsnämnden

Även Allmänna reklamationsnämnden har tagit emot anmälningar rörande besiktningsverksamheten. Totalt inkom 48 anmälningar under perioden 2010–2019. År 2010 gjordes 2 anmälningar till myndigheten och under 2014 gjordes flest anmälningar ett enskilt år – 10 stycken. 59

Anmälningarna kan till exempel gälla att fordonet har blivit skadat under besiktningen. Allmänna reklamationsnämnden har avvisat alla anmälningar med hänvisning till att de inte prövar beslut som rör myndighetsutövning. 60

3.5 Konsumenternas klagomål till besiktningsföretagen

Transportstyrelsen har i flera av marknadsrapporterna för fordonsbesiktningsmarknaden påpekat att vissa av de klagomål som når både Transportstyrelsen och Swedac hade kunnat hanteras bättre mellan fordonsägaren och besiktningsföretaget. 61 Besiktningsföretagen har varit behjälpliga och lämnat uppgifter om antalet klagomål de fått från allmänheten i samband med

en besiktning (se figur 8). Statistiken är inte fullständig, bland annat på grund av att några besiktningsföretag har bytt ärendehanteringssystem under perioden och inte har kvar historiken. Men beaktat att antalet besiktningar har ökat från

59 Mejl från Allmänna reklamationsnämnden, 2020-04-22.

60 Mejl från Allmänna reklamationsnämnden, 2020-04-22.

61 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2014 , 2015. Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2015 , 2016. Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2016 , 2017. Transportstyrelsen , Fordonsbesiktningsmarknaden 2017 , 2018.

R I K S R E V I S I O N E N
25

37

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

5,4 miljoner till 5,6 miljoner under perioden förefaller antalet klagomål ha legat relativt stabilt med i genomsnitt drygt 1 500 per år.

Figur 8 Antalet klagomål till besiktningsföretagen. Perioden 2010–2019

Antal

2 000

1 800

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Skada på fordon

Bedömning

Bemötande

Övrigt

Totalt

Anm. Statistiken är ofullständig.

Källa: Besiktningsföretagen. Riksrevisionens bearbetning.

3.6 Analys av besiktningsutfall

Generellt har antalet fullständiga kontrollbesiktningar ökat efter omregleringen, förutom 2012 och de senaste två åren (se figur 9), trots att antalet personbilar har ökat. Anledningen till ett minskat antal fullständiga kontrollbesiktningar vissa år kan vara variationer i antalet nyregistrerade fordon och antalet fordon som är

i trafik. 62 En ytterligare förklaring kan vara att besiktningsperioden utifrån sista siffran i registreringsnumret togs bort 2018. Fullständig kontrollbesiktning ska genomföras senast 36 månader efter det att bilen togs i bruk för första gången, därefter inom 24 månader och därefter 14 månader efter den månad den senaste besiktningen genomfördes. Sedan ska fordonet kontrollbesiktigas var 14:e månad tills fordonet är 30 år, då intervallet ökar till var 24:e månad. 63

3.6.1 Andelen underkännanden vid kontrollbesiktningar har minskat

Andelen underkännanden 64 vid fullständiga kontrollbesiktningar ökade under de första tre åren efter omregleringen, och därefter har tendensen varit en minskad andel underkännanden vid fullständiga kontrollbesiktningar. Exempelvis var underkännandegraden 29 procent 2010, vilken hade minskat till 24 procent 2019.

62 Transportstyrelsen , Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , 2019.

63 Se 6 kap. 5 § fordonsförordningen (2009:211).

64 Med underkännande menar vi brister med krav på efterkontroll (inklusive så bristfällig att körförbud meddelats). Se 6 kap. 16 och 17 §§ fordonsförordningen ((2009:211).

26 R I K S R E V I S I O N E N

38

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Andelen godkännanden med brist vid fullständiga kontrollbesiktningar har också minskat från 17 procent 2010 till 13 procent 2019. Minskningen i andelen underkännanden och andelen godkännanden med brist under de senaste åren har inneburit att andelen godkännanden har ökat. Godkännandegraden från fullständiga kontrollbesiktningar har ökat från 54 procent 2010 till 63 procent 2019.

Figur 9 Fullständig kontrollbesiktning. Perioden 2010–2019

Andel

Antal

70

3 800

60

3 700

3 600

50

3 500

40

3 400

30

3 300

20

3 200

10

3 100

0

3 000

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Antal besiktningar (höger axel)

Godkänd

Godkänd med brist

Underkänd

Anm. Antal besiktningar anges i staplar.

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

3.6.2 Andelen underkännanden vid efterkontroll är i stort sett oförändrat

Antalet efterkontroller på grund av underkännande vid fullständig kontrollbesiktning har en minskande tendens, även om antalet efterkontroller under vissa perioder har ökat något (se figur 10). Detta förklaras med att andelen underkännanden vid fullständiga kontrollbesiktningar har minskat. Andelen underkännanden vid efterkontroller har minskat, från 10 procent 2010 till

9 procent 2019, medan andelen godkännanden med brist vid efterkontroller har ökat i liten grad efter omregleringen. Godkännandegraden på efterkontrollerna har också ökat från 90 procent 2010 till 91 procent 2019. Förekomsten av underkända fordon på efterkontroller innebär att fordonsbristerna som identifierades vid fullständig kontrollbesiktning inte åtgärdas fullt ut inför ombesiktningen. Det bör noteras att efterkontrollen är begränsad till de system eller komponenter som tidigare har underkänts. 65

65 Detta gäller i de fall en ny kontrollbesiktning sker inom två månader efter en fullständig kontrollbesiktning. Se 6 kap. 14 § fordonsförordningen (2009:211) och 2 kap. 8 § (TSFS 2018:46).

R I K S R E V I S I O N E N
27

39

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Figur 10 Efterkontroller. Perioden 2010–2019

Andel

Antal

100

1 000

90

900

80

800

70

700

60

600

50

500

40

400

30

300

20

200

10

100

0

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Antal besiktningar(höger axel)

Godkänd

Godkänd med brist

Underkänd

Anm. Antal besiktningar anges i staplar.

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

3.6.3 Andel anmärkningar vid miljökontroller har minskat

Det sammanlagda antalet underkännandena från tre besiktningsprogram, det vill säga fullständig kontrollbesiktning, efterkontroll och efterkontroll flygande inspektion, har generellt ökat efter omregleringen, men tendensen har varit

ett minskande antal underkända besiktningar under de senaste åren (se figur 11).

Bland underkända besiktningar har andelen anmärkningar vid miljökontroller ökat generellt men Riksrevisionen konstaterar att andelen minskade 2018 och 2019. Till exempel, var andelen anmärkningar på brister i miljökontrollsystemet 14 procent 2010, vilket minskade till 12 procent och 10 procent 2018 respektive 2019. Anledningen till detta kan vara förändringar i en föreskrift 2018 beträffande miljökontroller vid besiktningar.

28 R I K S R E V I S I O N E N

40

Skr. 2021/22:32 Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Figur 11 Underkända besiktningar. Perioden 2010–2019

Andel 16

14

12

10

8

6

4

2

0

2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Antal underkända besiktningar (höger axel)

Brister i miljökontrollsystem

Anm. Antal underkända besiktningar anges i staplar.

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

Antal

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

3.7 Besiktningsteknikernas löneutveckling

I analysen av besiktningsteknikernas löneutveckling finns ett tidsserieavbrott vid årsskiftet 2013/2014. Det beror på att standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) uppdaterades och innehållet i respektive yrkesområdeskod förändrades från och med 2014.

Medelmånadslönerna för besiktningstekniker hade ökat med 14 procent 2013 jämfört med 2010 (se figur 12). Den största löneökningen för

en besiktningstekniker var strax efter omregleringen, då lönerna steg med 9 procentenheter 2011 jämfört med 2010. Löneutvecklingen för besiktningstekniker var därmed bättre än löneutvecklingen för fordonsmekaniker och den generella löneutvecklingen 66 som var 8 procent under samma period.

66 Med generella löneutvecklingen avses genomsnittlig månadslön för samtliga yrken.

R I K S R E V I S I O N E N
29

41

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Figur 12 Löneutveckling medelmånadslön. Perioden 2010–2013

Index 115

110

105

100

95

2010
2011
2012
2013

Besiktningstekniker

Fordonsmekaniker

Generell löneutveckling

Anm. Indexering avser de genomsnittliga månadslönerna för samtliga sektorer.

Källa: Statistiska centralbyrån. Riksrevisionens bearbetning.

Den genomsnittliga månadslönen för besiktningstekniker och fordonsmekaniker hade ökat med 10 procent 2019 jämfört med 2014, medan den generella löneökningen var 12 procent (se figur 13). Under 2019 var lönerna nästan oförändrade för besiktningstekniker och fordonsmekaniker.

Detta kan indikera att utbudet av besiktningstekniker var begränsat när omregleringen inleddes, och vid den tidpunkten fanns 1 410 besiktningstekniker. 67 Antalet besiktningstekniker har successivt ökat, 2019 fanns det 1 936 besiktningstekniker. 68

Figur 13 Löneutveckling: medelmånadslön. Perioden 2014–2019

Index 115

110

105

100

95

2014
2015
2016
2017
2018
2019

Besiktningstekniker

Fordonsmekaniker

Generell löneutveckling

Anm. Indexering avser de genomsnittliga månadslönerna för samtliga sektorer.

Källa: Statistiska centralbyrån. Riksrevisionens bearbetning.

67 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2012 , 2013.

68 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , 2020.

30 R I K S R E V I S I O N E N

42

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

4 Swedacs ackreditering och tillsynsarbete

Sammanfattade iakttagelser

• Swedac har, vid behov, anpassat ackrediteringsprocessen till faktiska förändrade omständigheter. Bland annat gör Swedac oannonserade platsbesök på aktuella besiktningsstationer.

• Swedac har en tillsynsprocess och har gjort knappt 200 tillsynsbesök per år.

• Swedac har inte fått uppgifter från Transportstyrelsen eftersom Transportstyrelsen har gjort bedömningen att uppgifterna omfattas av sekretess. Varken Transportstyrelsen eller Swedac har utrett frågan vidare och myndigheterna har inte heller lyft frågan om det eventuellt har funnits behov av ändring i gällande föreskrifter.

• Fordonslagens reglering innebär att Swedac inte behöver pröva alla styrelseledamöter i ett besiktningsföretag trots att styrelsen är det bolagsorgan som har det yttersta ansvaret för verksamheten.

• Swedac gör ingen återkommande vandelsprövning av besiktningsföretagens ledning.

4.1 Processen för ackreditering

Kravet på ackreditering gäller alla typer av besiktningar, det vill säga kontrollbesiktning, registreringsbesiktning, lämplighetsbesiktning och mopedbesiktning. Förutom krav på rätt kompetens, ställs det också krav på oberoende. Den som vill besikta fordon får till exempel inte sälja eller reparera bilar. Ledningspersonal får inte vara dömd för allvarliga, ekonomiska brott eller andra brott och besiktningsföretaget ska ha gott anseende. Besiktningsteknikerna ska vara certifierade för sin uppgift. 69

Krav på ackreditering ställs både vid etablering av nya besiktningsföretag och vid en utökning av besiktningsföretagens ackreditering. En utökad ackreditering kan vara att öppna ytterligare en besiktningsstation, flytta en besiktningsstation, få behörighet för att utföra fler typer av besiktningsformer och besikta fler fordonstyper.

I samband med en utökning av besiktningsföretagens ackreditering brukade Swedac fram till 2019 göra en så kallad insyn av besiktningsstationen innan den var i drift för att kontrollera lokaler och utrustning och för att få

en kompetensbekräftelse av personalen. Insynen gjordes, och görs, av Swedacs bedömningsledare. En kompetensbekräftelse av personalen gjordes oftast genom en simulerad besiktning av något medhavt fordon eftersom besiktningsstationen inte kunde börja besikta innan den hade ett utfärdat beslut om ackreditering.

69 Se 4 kap. 1–2 §§ fordonslagen (2002:574).

R I K S R E V I S I O N E N
31

43

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

4.1.1 Processen för ackreditering ändrade 2020

År 2020 ändrade Swedac processen för utökning av besiktningsföretagens ackreditering. Motivet till förändringen var att de etablerade besiktningsföretagen visste precis vad Swedac ville se vid det första besöket. Swedac uppger att vissa besiktningsföretag hade speciella drifttagningsteam, som var de som mötte Swedacs bedömningsledare vid insynen. Ibland kunde det hända att Swedac träffade samma person två gånger inom samma månad men på olika besiktningsstationer. Sedan hade besiktningsföretaget cirka tre månader på sig att rekrytera och introducera personalen.

Processen är numera annorlunda. Swedac bedömer ansökan om utökning av ackreditering och gör en riskanalys för att se om Swedac kan göra en administrativ insynskontroll. Swedac kompletterar denna administrativa bedömning med

ett oannonserat platsbesök tre till fyra månader efter erhållen utökning av ackrediteringen. På så sätt kan Swedac kontrollera att verksamheten fungerar

i praktiken, ganska snabbt efter att den har kommit i gång med ordinarie personal på besiktningsstationen. Annars hade det dröjt till nästa ordinarie tillsyn av besiktningsföretaget i fråga. Beroende på timingen mellan insyn och ordinarie tillsynscykel, kunde det tidigare bli upp till ett och ett halvt år innan ett besök gjordes. 70 Riksrevisionen konstaterar att Swedac har funnit behov av att ändra sin ackrediteringsprocess på grund av besiktningsföretagens agerande och därmed övergått till initiala oanmälda tillsynsbesök.

4.2 Swedacs tillsynsarbete

När ett nystartat besiktningsföretag fått beslut om ackreditering börjar det sin verksamhet. Swedac åker sedan till besiktningsföretaget efter 6 månader, sedan efter 12 månader, sedan efter 24 månader, sedan 36 månader, sedan 48 månader (0, 6, 12, 24, 36, 48). Det ger sex besök på fyra år och fyra år är en tillsynscykel. Därefter förutsätter Swedac att det är en mogen aktör och glesar ut besöken. Antalet besök blir då tre på fyra år. (16, 32 och 48 månader). Även med längre intervall mellan besöken kan det förekomma att Swedac, på förekommen anledning, gör extra tillsynsbesök däremellan. 71

Anledningen till att det skiljer sig mellan helt nya besiktningsföretag och en utökad ackreditering av ett befintligt företag är att det i det senare fallet finns ett redan etablerat ledningssystem och kompetent personal i ett fungerande besiktningsföretag. Detta ledningssystem kan användas av en ny besiktningsstation och det finns också redan fungerande rutiner för kompetenssäkring av nyintroducerad personal i det aktuella besiktningsföretaget. 72

70 Mejl från Swedac, 2020-08-21.

71 Mejl från Swedac, 2021-03-18.

72 Mejl från Swedac, 2021-01-13.

32 R I K S R E V I S I O N E N

44

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

4.2.1 Swedac har i snitt gjort knappt 200 tillsynsbesök per år

Bedömningsledarna hos Swedac är de som arbetar med ackreditering och tillsyn av besiktningsföretagen. Under den granskade perioden har det i snitt funnits

12 bedömningsledare. Nyanställda bedömningsledare går en internutbildning på fyra månader. Under den tiden ingår övningsbedömning under handledning av kvalificerad bedömningsledare inom området. Bedömningsledarna har besiktnings- eller verkstadsbakgrund. 73

Bedömningsledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är att utöva tillsyn och att följa upp och godkänna de ackrediterade besiktningsföretagens svar på avvikelser de har fått av Swedac. De måste svara på avvikelser på ett för Swedac tillfredsställande sätt för att få ha kvar sin ackreditering. En annan uppgift som ligger på bedömningsledarna är att följa upp inkomna klagomål och tips. Utifrån

ett klagomål eller ett tips kan Swedac inleda en tillsyn om myndigheten bedömer att det finns skäl till det. 74 I takt med att antalet besiktningsföretag och besiktningsstationer har ökat, har också Swedacs tillsynsbesök ökat. I snitt har Swedac gjort 178 tillsynsbesök per år under granskningsperioden. Men under perioden 2016–2019, när inga nya besiktningsföretag etablerades, gjordes

206 tillsynsbesök. 75

Några av bedömningsledarna har också sidouppdrag och är så kallade områdesexperter, där en av deras uppgifter är att följa utvecklingen av regelverket och ha kontakt med Transportstyrelsen. Det finns till exempel en som är områdesexpert för kontrollbesiktning och en annan som är områdesexpert för registreringsbesiktning. En annan sidouppgift kan vara att ingå i arbetsgrupper på internationell nivå, vars syfte är att harmonisera bedömningarna och tolkningarna internationellt. 76

4.2.2 Swedac har haft svårt att få uppgifter från Transportstyrelsen

I slutet av 2018 gjorde polisen en flygande inspektion av en buss. Trots att bussen besiktats samma dag som inspektionen fann polisen så många brister på bussen att den fick körförbud. Polisen lämnade in ett klagomål till Swedac som startade ett tillsynsärende för den aktuella besiktningsstationen. 77 I samband med det skrev Swedac till Transportstyrelsen och bad om att få uppgifter över besiktningar som var gjorda på närliggande besiktningsstationer. 78

73 Mejl från Swedac, 2021-01-13.

74 Mejl från Swedac, 2021-01-13.

75 Mejl från Swedac, 2021-03-02.

76 Mejl från Swedac, 2021-01-13.

77 Busskontroll 2018-12-13, Resultatredovisning. Polisregion Väst, OPE/Trafiksektionen, 2018-12-14.

78 Mejl från Swedac till Transportstyrelsen, 2019-03-13.

R I K S R E V I S I O N E N
33

45

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Transportstyrelsen avslog emellertid begäran från Swedac och menade att uppgifterna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess. 79 I sitt beslut hänvisade Transportstyrelsen till de sekretessbestämmelser som gäller vid myndighetens tillsyn, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. 80

Swedac har till Riksrevisionen framhållit att myndigheten bland annat skulle ha nytta av att få ta del av Transportstyrelsens uppgifter avseende underkännandefrekvens per fordonskategori och per besiktningsföretag för att kunna göra en riskbaserad tillsyn. Det skulle även vara värdefullt för Swedacs tillsyn att få en del av dessa uppgifter nedbrutna på stationsnivå eller per tekniker. Med hjälp av detta skulle Swedac kunna förbättra kvaliteten i tillsynen genom att kunna basera tillsynen på en bättre riskanalys och exempelvis välja att göra

en extra tillsyn av en station som sticker ut i statistiken. 81

Vid en förfrågan från Riksrevisionen framkommer det att frågan om vilka möjligheter det finns att lämna ut uppgifter till Swedac – med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser – inte diskuterats mellan myndigheterna. Varken Transportstyrelsen eller Swedac har utrett frågan vidare efter ovan nämnda begäran. Myndigheterna har inte heller lyft frågan om det eventuellt har funnits behov av ändring i gällande föreskrifter. 82

Vid en efterföljande kontakt har Transportstyrelsen framfört att för uppgifter om besiktningsföretagens statistisk ska 19 kap. 1–2 §§ OSL tillämpas, eftersom besiktningsföretagen omfattas av OSL. 83 Transportstyrelsen menar också att

en överföring av sekretess torde kunna ske om sekretessreglerade uppgifter lämnas vidare till Swedac, med tillämpning av 19 kap. 2 § OSL. Därutöver konstaterar Transportstyrelsen att en prövning av utlämnande även bör kunna göras med stöd av 10 kap. 27 § OSL. En sådan prövning skulle kunna resultera i att Transportstyrelsen lämnar ut uppgifter till Swedac. Transportstyrelsen ser därför numera inte att det skulle finnas något behov av en särskild sekretessbrytande regel i förhållande till Swedac. 84

Riksrevisionen konstaterar att Swedac har behov av att få uppgifter av Transportstyrelsen inom ramen för sin tillsyn. Uppgifter från Transportstyrelsen skulle kunna ligga till grund för Swedacs arbete med riskbaserad tillsyn. Swedac som ackrediterande myndighet över besiktningsstationer är den som kan besluta

79 Se Transportstyrelsens beslut den 20 juni 2019, dnr TSG 2019–4373.

80 Se 30 kap. 23 § OSL jämfört med 9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) och punkt 17 i bilagan till denna förordning.

81 Mejl från Swedac, 2021-02-04.

82 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-02-24 och från Swedac, 2021-02-24.

83 Vid tillämpningen av OSL ska besiktningsföretagen jämställas med myndigheter när det gäller fordonskontroll. Se 2 kap. 4 § OSL jämfört med bilagan till denna lag.

84 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-02-24.

34 R I K S R E V I S I O N E N

46

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

om sanktioner mot besiktningsföretag och besiktningsstationer genom att återkalla hela ackrediteringen eller delar av den. Riksrevisionen konstaterar vidare att en myndighet inom sitt verksamhetsområde ska samverka med andra myndigheter. 85 Som framgår ovan har varken Transportstyrelsen eller Swedac utrett vilka möjligheter det finns att lämna ut uppgifter till Swedac.

4.2.3 Fordonslagen kräver inte vandelsprövning av alla styrelseledamöter

I samband med ackreditering ska Swedac göra en vandelsprövning av ett antal nyckelpersoner hos besiktningsföretaget. 86 Bestämmelser om vandelsprövning finns i fordonslagen. 87 Swedac har utarbetat en vägledning för vandelsprövningen. 88 Prövningen av fysiska personer ska göras i samband med en första ansökan om ackreditering. Prövning av juridiska personer kan göras vid löpande tillsyn och, om det finns skäl, vid en nyansökan. Det är sedan en del av den löpande tillsynen att kontinuerligt kontrollera att kraven på god vandel uppfylls, även när verksamheten påbörjats. En prövning ska avse den juridiska personen eller den enskilde näringsidkaren samt följande personer: i aktiebolag och ekonomiska föreningar den verkställande direktören, om det finns en sådan, och annan som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. 89

Härutöver ska prövningen också avse styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget ekonomiskt intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse. Som exempel på styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som ska prövas anges i förarbetena en aktieägande styrelseledamot. 90 Även den som ersätter en vandelsprövad person ska prövas, och det är besiktningsföretagets ansvar att anmäla detta till Swedac. 91

Vid prövningen av om sökanden uppfyller kravet på allmänt gott anseende ska Swedac beakta hans eller hennes vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter

85 Se 8 § förvaltningslagen (2017:900).

86 Se 4 kap. 2 c–f §§ fordonslagen (2002:574).

87 Se 4 kap. fordonslagen (2002:574).

88 Swedac, Vandelsprövning av besiktningsorgan och personer i ledande ställning enligt fordonslagen (2002:574) , 2020.

89 Se 4 kap 2 e § första stycket 1 fordonslagen (2002:574). Ett exempel på någon som på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten är en majoritetsaktieägare (se prop. 2009/10:32

s. 97 ). När det gäller kommanditbolag och andra handelsbolag omfattas varje bolagsman som inte är kommanditdelägare av prövningen liksom annan som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. I övriga privaträttsliga juridiska personer prövas den eller de som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Se 4 kap. 2 e § första stycket 2 och 3 fordonslagen (2002:574).

90 Prop. 2009/10:32 s. 97.

91 Se 4 kap. 2 e § andra stycket och 2 f § fordonslagen (2002:574).

R I K S R E V I S I O N E N
35

47

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

mot det allmänna samt laglydnad i övrigt. Kravet på allmänt gott anseende anses inte vara uppfyllt av den som dömts för allvarliga, ekonomiska brott eller andra brott, eller upprepade överträdelser av fordonslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den. 92 Vid vandelsprövningen kan Swedac begära uppgifter från Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket.

Swedac har gjort knappt 40 vandelsprövningar under den granskade perioden. Ingen har lett till avslag. Riksrevisionen har funnit att ibland har Swedac vandelsprövat till exempel en ny personalchef eller marknadschef eftersom de bedömts ha ett bestämmande inflytande i verksamheten. Samtidigt förekommer det att ingen i styrelsen vandelsprövats eftersom ingen ledamot har ett eget ekonomiskt intresse i företaget. Styrelsen i ett aktiebolag har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. 93

Vidare konstaterar Riksrevisionen att Swedac saknar en process för att återkommande vandelspröva besiktningsföretagen vilket är en brist. Myndigheten saknar också rutiner för att följa förändringar i till exempel besiktningsföretagens ledning. Däremot är besiktningsföretagen som tidigare nämnts skyldiga att anmäla om en person som ska vandelsprövas byts ut eller tillträder. 94 Med nuvarande ordning innebär det att ett besiktningsföretag måste anmäla

en förändring för att Swedac ska få kännedom om den.

4.2.4 Finansinspektionen och Skolinspektionen får vandelspröva fler än Swedac

Exempel på två andra statliga myndigheter som gör prövningar motsvarande Swedacs vandelsprövning är Finansinspektionen och Skolinspektionen. Prövningen kallas ägar- och ledningsprövning.

Finansinspektionens ägar-och ledningsprövning

Finansinspektionen genomför ägar- och ledningsprövning i företag som står under myndighetens tillsyn. Personkretsen i ledningen som ska prövas är:

• styrelseordförande, styrelseledamöter inklusive arbetstagarrepresentanter och styrelsesuppleanter

• verkställande direktör och dennes ställföreträdande samt ansvarig för betaltjänstverksamhet i betalningsinstitut.

92 Se 4 kap. 2 d § fordonslagen (2002:574).

93 Se 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).

94 Samtal med Swedac, 2020-09-02.

36 R I K S R E V I S I O N E N

48

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Personkretsen ska lämna uppgifter till Finansinspektionen, dels när ett finansiellt företag ansöker om tillstånd, eftersom ledningsprövning ingår som en del

i tillståndsansökan, dels i samband med att personerna utses i ett företag som står under myndighetens tillsyn. 95

Liksom Swedac kan Finansinspektionen ta in uppgifter från Bolagsverket,

Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket.

Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning

Skolinspektionen gör en prövning av ägare och ledningen hos enskilda skolor förutom enskilda förskolor som prövas av kommunerna. Prövningen sker

i fyra situationer: nyetablering, utökning av en skola, löpande inom Skolinspektionens tillsyn och vid ägar- och ledningsförändringar. Vid ägar- och ledningsförändringar ska detta enligt lag meddelas till Skolinspektionen inom en månad från datumet för förändringen. 96

I ägar- och ledningsprövningen prövar Skolinspektion bland annat:

• ekonomiska förutsättningar

• erfarenhet och/eller att personen på annat sätt har förvärvat insikt i de förskrifter som gäller för skolverksamheten

• lämplighet att bedriva skolverksamhet 97

Lämplighet förstås som vilja och förmåga att fullgöra skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse. 98 Skolinspektionen nämner att exempelvis tidigare brottslighet och ekonomisk misskötsamhet är indikatorer på olämplighet. 99

De personer som omfattas av prövningen är:

• verkställande direktör och andra som genom ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten

• styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

• bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag

• personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten 100

95 Se 14 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

96 Se 2 kap. 5 b § skollagen (2010:800).

97 Se 2 kap. 5 § skollagen (2010:800).

98 Se 2 kap. 5 § skollagen 2010:800.

99 Skolinspektionen, ”Ägar- och ledningsprövning”, hämtad 2020-10-14.

100 Se 2 kap. 5 a § skollagen (2010:800). Prövningen enligt bestämmelsen ska ske i fråga om en juridisk person.

R I K S R E V I S I O N E N
37

49

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Vad som anses vara väsentligt inflytande definieras som att en ägare

i ett aktiebolag äger mer än 10 procent av det röstberättigade aktiekapitalet. 101 I andra fall behöver en prövning göras i det enskilda fallet. 102 Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna kan Skolinspektionen även pröva den koncern som skolan ingår i. 103

Skolinspektionen använder i sin prövning uppgifter både från den sökande och andra myndigheter. Vidare kan Skolinspektionen inhämta uppgifter från Polismyndigheten, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och olika företag som erbjuder kreditupplysningar. 104

101 Prop. 2017/18:158, s. 48.

102 Prop. 2017/18:158, s. 48; bet. 2017/18: FiU48; rskr. 2017/18:356.

103 Skolinspektionen, ”Ägar- och ledningsprövning”, hämtad 2020-10-14.

104 Skolinspektionen, ”Ägar- och ledningsprövning”, hämtad 2020-10-14.

38 R I K S R E V I S I O N E N

50

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

5 Transportstyrelsens tillsyn och föreskriftsarbete

Sammanfattande iakttagelser

• Transportstyrelsen har minskat resurserna för tillsyn av besiktningsmarknaden sedan 2010. Som en följd av detta har Transportstyrelsens tillsyn minskat och vid granskningsperiodens slut är den i det närmaste obefintlig.

• I Transportstyrelsens registerhållning av stickprov saknas det i vissa fall underlag för rapporterade stickprov.

• Transportstyrelsen saknar en rutin för urval av fysiska stickprov. De fysiska stickproven tycks vägledas av geografisk närhet mellan besiktningsstationer, snarare än risk.

• Transportstyrelsen har en process för sitt föreskriftsarbete i vilken det ingår att analysera hur föreskrifterna kan tillämpas av berörda aktörer och vilka konsekvenser föreskrifterna i övrigt får. Transportstyrelsen har även nyligen bildat en kommitté för dialog med berörda aktörer om Transportstyrelsens föreskrifter på besiktningsområdet.

5.1 Transportstyrelsens tillsyn

Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över besiktningsverksamheten tillsammans med Swedac. Transportstyrelsen ska kontrollera att besiktningsverksamheten fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. 105 Detta kan göras genom statistiska uppföljningar. Transportstyrelsen har också rätt att göra stickprovskontroller. 106 Transportstyrelsen använder sig av två former av stickprovskontroller i sin tillsyn, administrativa och fysiska. Administrativa stickprov genomförs genom att kontrollera besiktningsprotokoll och data som rapporteras i Vägtrafikregistret från utförda besiktningar. Fysiska stickprov sker genom att myndigheten granskar utförandet av besiktningar på plats hos besiktningsföretagen. 107 De fysiska stickproven utförs genom att en tillsynshandläggare befinner sig på

en besiktningsstation under en dag och bevittnar de besiktningar som utförs under den dagen. Resultatet av Transportstyrelsens tillsyn publiceras årligen

i en rapport som kallas Fordonsbesiktningsmarknaden. Mottagaren av rapporten är i huvudsak regeringen och riksdagen. 108

105 Se 5 kap. 3 a § fordonslagen (2002:574).

106 Se 5 kap. 3 c § fordonslagen (2002:574).

107 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , 2020.

108 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , 2020.

R I K S R E V I S I O N E N
39

51

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

5.1.1 Transportstyrelsens avsatta resurser för tillsyn har minskat

Resurserna för tillsynen har minskat kraftigt. År 2011 hade Transportstyrelsen 5,5 årsarbetskrafter som arbetade med tillsyn, varav 4 tillsynshandläggare,

1 analytiker och 0,5 administratör. Antalet årsarbetskrafter har successivt minskat sedan dess. 109 År 2020 slutade den sista tillsynshandläggaren som arbetade med stickprov och Transportstyrelsen saknar därmed personal för att genomföra de administrativa och fysiska stickproven. 110 Transportstyrelsen har numera således enbart en analytiker som arbetar med tillsyn av besiktningsmarknaden i form av marknadsövervakning avseende exempelvis marknadskoncentration

och besiktningsutfall.

Transportstyrelsen har samtidigt som resurserna i form av anställda minskat haft ett ekonomiskt överskott från avgifter för tillsyn av besiktningsmarknaden. 111 Transportstyrelsen har tillåtelse att ta ut avgifter från besiktningsföretagen för sin tillsyn enligt fordonslagen. 112 Avgiften var initialt 3 kronor per besiktning men den avvecklades successivt för att slutligen upphöra eftersom avgifterna hade genererat ett för stort överskott, som ännu inte har förbrukats. 113

Riksrevisionen konstaterar att regeringen inför omregleringen uppskattade att Transportstyrelsen skulle behöva nyanställa 15–25 årsarbetskrafter för att kunna utföra myndighetsuppgifterna föreskriftsarbete respektive tillsyn på ett sådant sätt att en väl fungerande besiktningsmarknad skulle kunna säkerställas. 114 Inför bildandet av Transportstyrelsen uppskattade utredaren behovet till 25–37 årsarbetskrafter. 115 Regeringen specificerade inte antalet som specifikt skulle arbeta med tillsyn närmare än ”ett visst antal” 116 . Sammanlagt med Transportstyrelsens föreskriftsarbete arbetar numera uppskattningsvis 2–3 årsarbetskrafter på Transportstyrelsen med tillsyn och föreskriftsarbete riktat mot besiktningsmarknaden. 117

5.1.2 Antalet stickprovskontroller har minskat

I takt med att resurserna för att bedriva tillsynsverksamhet minskat har även verksamheten minskat (se tabell 2). År 2012 gjordes totalt 79 stickprovskontroller, varav 46 fysiska och 33 administrativa. Lägst noterat antal gjordes under 2018 med endast 7 stickprovskontroller, varav 1 fysiskt och 6 administrativa. Minskningen gäller framför allt antalet fysiska stickprov. Antalet stickprov kan jämföras med

109 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2018 , 2019, s. 18.

110 Intervju med företrädare för Transportstyrelsen, 2021-01-27.

111 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-02-21.

112 Se 5 kap. 8 § tredje stycket 6 fordonslagen (2002:574).

113 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-03-19.

114 Prop. 2009/10:32.

115 SOU 2008:44, s. 386–387.

116 Prop. 2009/10:32.

117 Intervju med företrädare för Transportstyrelsen, 2021-01-27; Mejl från Transportstyrelsen, 2021-01-27.

40 R I K S R E V I S I O N E N

52

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

hur det ser ut i de nordiska grannländerna 2019. I Danmark genomfördes

2 281 fysiska stickprov, i Finland 118 122, och i Norge 4 526. 119 Det ska dock noteras att Swedac inom ramen för ackrediteringen genomför tillsynsbesök på besiktningsstationerna, medan det i de nordiska grannländerna enbart är

en myndighet som utför tillsynsbesök.

Samtidigt som antalet stickprovskontroller minskat har, som vi tidigare konstaterat antalet besiktningsstationer ökat. År 2011 fanns

189 besiktningsstationer och 55 stickprovskontroller genomfördes. År 2019 fanns

526 besiktningsstationer och 27 stickprovskontroller genomfördes.

Tabell 2 Stickprovskontroller utförda av Transportstyrelsen

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Administrativa
0
0
33
51
34
22
36
36
6
23

Fysiska
0
55
46
39
37
23
14
6
1
4

Totalt
0
55
79
90
71
45
50
42
7
27

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

Som en konsekvens av det minskade antalet stickprov kunde Transportstyrelsen 2018 och 2019 inte fullt ut bedöma huruvida det hade skett en teknikutveckling på fordonsbesiktningsmarknaden. 120

Transportstyrelsens ledning och regeringen har uppmärksammats via Transportstyrelsens årliga marknadsrapport på att det saknas resurser för att genomföra en rimlig tillsyn utifrån Transportstyrelsens uppdrag. 121 Riksrevisionen konstaterar att varken Transportstyrelsen eller regeringen har agerat på informationen om bristande resurser och ett minskat antal utförda stickprovskontroller.

5.2 Transportstyrelsens registerhållning och urval stickprovskontroller

I Transportstyrelsens registerhållning över stickprovsprotokoll är det svårt att utläsa vilka handlingar som utgör protokoll från stickprov eftersom det inte används en enhetlig benämning på handlingarna. Vidare har Transportstyrelsen efter fråga från Riksrevisionen inte kunnat leverera ett antal stickprovsprotokoll som överensstämmer med det antalet stickprov som Transportstyrelsen har uppgett att man utfört i sina årliga marknadsrapporter (se tabell 3). 122

118 För Finland saknar vi data för 2019 och redovisar därför antalet fysiska stickprov för 2018.

119 Mejl från Færdselstyrelsen, 2020-10-31; TrafiCom, Katsastusalan tilannekatsaus 2019 , 2019; Mejl från Statens vegvesen, 2020-10-20.

120 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2018 , 2019, s. 33; Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , 2020, s. 34.

121 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2018 , 2019, s. 18.

122 Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

R I K S R E V I S I O N E N
41

53

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Riksrevisionen konstaterar att underlaget efter Transportstyrelsens tillsyn inte är fullständigt. Detta skapar en osäkerhet om hur många stickprov Transportstyrelsen egentligen gjort, och det går heller inte att i efterhand kontrollera eller analysera resultaten från stickproven.

Tabell 3 Differensen mellan antalet stickprov i Transportstyrelsens årliga marknadsrapporter och rapporterade stickprov till Riksrevisionen.

År
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Admin.
0
3
4
0
5
0
21
-7
-5

Fysiska
8
0
3
-1
8
0
1
0
1

Totalt
8
3
7
-1
13
0
22
-7
-4

Anm. År 2014, 2018 och 2019 uppstår en negativ differens på grund av att vi har fått underlag på fler stickprov än vad Transportstyrelsen har rapporterat i sin marknadsrapport för respektive år. Transportstyrelsen gjorde inga stickprov under 2010.

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

5.2.1 Transportstyrelsen saknar riktlinjer för urval av stickprov

Urvalet av Transportstyrelsens stickprov förefaller inte ha varit riskbaserat. Transportstyrelsen har i stor utsträckning genomfört sina fysiska stickprov på besiktningsstationer som är varandra geografiskt nära. Av underlagen för

205 fysiska stickprov 123 som har lämnats till Riksrevisionen, genomfördes drygt två tredjedelar, 138 stycken, inom en vecka inom samma LA-region. 124 Detta indikerar att urvalet vägleds av besiktningsstationernas geografiska närhet till varandra, snarare än att urvalet är riskbaserat. Vidare saknar Transportstyrelsen riktlinjer för hur urvalet av fysiska stickprov görs. 125

5.2.2 Transportstyrelsen har i sin tillsyn kontrollerat pris- och tillgänglighetsutveckling

Transportstyrelsen har genom publicerandet av ett flertal rapporter beskrivit pris- och tillgänglighetsutvecklingen på besiktningsmarknaden. I Transportstyrelsens årliga fordonsbesiktningsmarknadsrapporter presenteras dels resultat utifrån de stickprov som Transportstyrelsen har gjort, dels olika statistiska analyser. De statistiska analyserna avser prisutvecklingen, utvecklingen av antalet ackrediterade besiktningsföretag och deras marknadsandelar, och utvecklingen av tillgänglighet till besiktningsstationer. Vidare har Transportstyrelsen sedan 2010 presenterat

tre särskilda rapporter som berör pris och/eller tillgänglighet. Den första rapporten genomförde Transportstyrelsen på uppdrag av regeringen efter att riksdagen riktat

123 Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

124 Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

125 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-01-15.

42 R I K S R E V I S I O N E N

54

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

ett tillkännagivande till regeringen. 126 Den andra rapporten var en uppföljning av en kundundersökning som gjordes våren 2010 inför omregleringen. 127 Slutligen presenterade Transportstyrelsen i januari 2021 (utanför vår granskningsperiod)

en rapport som analyserar tillgängligheten i glesbygden på uppdrag av regeringen. 128

5.2.3 Transportstyrelsen anser sig sakna behövliga verktyg i sin tillsyn

Transportstyrelsen har framfört att de har bristande möjligheter att bedöma huruvida besiktningsföretagen genomför fordonsbesiktningar korrekt. Transportstyrelsen kan i de fysiska stickproven följa den besiktning som besiktningstekniker på plats genomför. Transportstyrelsen har fört fram att man önskar som ytterligare verktyg

i sin tillsynsverksamhet: dels referensbesiktning, dels så kallad ”mystery-shopping”. ”Mystery-shopping” innebär att Transportstyrelsen skulle låta ett fordon med kända fel bli besiktat hos besiktningsföretag för att se om besiktningsföretagen upptäcker de kända felen på fordonet. 129 Referensbesiktning innebär att Transportstyrelsen skulle genomföra en besiktning på ett fordon efter det att besiktningsföretag genomfört besiktningen, 130 det vill säga göra en självständig bedömning. Både mystery-shopping och referensbesiktning är tillåtet i våra nordiska grannländer. 131 Genom att nyttja båda eller något av ovan nämnda verktyg skulle Transportstyrelsen, i sin egen bedömning, i större utsträckning kunna kontrollera huruvida besiktningar går korrekt till.

Regeringen övervägde i förarbetena till omregleringen att Transportstyrelsen skulle utföra referensbesiktning som en del i tillsynsarbetet. Regeringen menade emellertid att referensbesiktningar skulle vara ett svårmotiverat ingrepp i upplägget att det ska vara ackrediterade besiktningsföretag och inte en myndighet som ska utföra besiktningar. Detta föreslogs därför inte. 132

Transportstyrelsen genomförde under en kort period 2012–2014, vad de benämnde som, likformighetsbesiktningar, vilka var att likna med referensbesiktningar. Myndigheten uttalade specifikt att likformighetsbesiktningar inte handlade om en överprövning av besiktningsutfallet utan om en del i tillsynen. 133 Detta arbete upphörde under 2014 med hänvisning till att Transportstyrelsen saknade ”mandat/förordnande att få tillgång till fordonet utanför besiktningshallen”. 134

126 Transportstyrelsen, Rapportering av regeringsuppdrag om nulägesanalys av tillgängligheten för fordonsbesiktning , 2016; Regeringsbeslut II 2 N2015/5979/SUBT, N2014/2645/MRT (delvis).

127 Transportstyrelsen, Kundmätning av fordonsbesiktningsverksamheten , 2018.

128 Transportstyrelsen, Tillgänglighet till fordonsbesiktning i glesbygd , 2021; Regeringsbeslut I2020/02788.

129 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2015 , 2016; Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2016 , 2017; Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2017 , 2018.

130 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2015 , 2016; Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2016 , 2017; Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2017 , 2018.

131 Se bilaga 1.

132 Prop. 2009/10:32, s. 81.

133 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2012 , 2013.

134 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2013 , 2014, s. 31.

R I K S R E V I S I O N E N
43

55

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

5.3 Transportstyrelsens föreskriftsarbete

Transportstyrelsen fick vid bildandet av myndigheten uppgiften att författa de föreskrifter och allmänna råd som ska vara gällande för besiktningarna. Föreskrifterna rör de fyra besiktningsformerna, teknik hos kontrollorganen och krav på utbildning och kompetens för besiktningstekniker, polisman och bilinspektör. 135 Uppgiften var tidigare delegerad till Vägverket. Besiktningen regleras utöver föreskrifterna också i lag, förordning och EU-direktiv. 136

5.3.1 Nuvarande arbetssätt

Transportstyrelsens föreskriftsarbete på besiktningsområdet följer ett generellt arbetssätt som Transportstyrelsen har för att arbeta med föreskrifter. Processen består av följande steg: prioriteringar, initieringsbeslut, utredningsarbete, samråd, remiss, hantering av remissvar, notifiering och anmälan till EU, beslutad föreskrift, beslut om trycklov och därefter publicering. 137 Juridisk förankring sker genom att juridisk kompetens finns med i föreskriftsprocessen från initiering till beslutad föreskrift. 138 Transportstyrelsen uppskattar att antalet årsarbetskrafter som arbetar med föreskrifter inom besiktningsområdet är 1–2. 139

I sitt föreskriftsarbete använder Transportstyrelsen som underlag statistiska analyser av data från exempelvis Vägtrafikregistret, omvärldsbevakning, internationellt arbete som berör den aktuella regleringen, samråd med berörda aktörer och särskilda studier. Samråd med berörda aktörer sker löpande mellan föreskriftsförändringar, och särskilt när en föreskriftsförändring har initierats. En särskild del av detta är att skicka ut förslaget på föreskriftsförändring på remiss till berörda aktörer. Berörda aktörer omfattar dels olika typer av intresseorganisationer, dels berörda myndigheter, främst Polismyndigheten och Swedac. Transportstyrelsen uppger att uppföljning av föreskrifterna i vissa fall kan vara svårgörlig. Det handlar främst om huruvida en reglering som syftar till att uppnå högre trafiksäkerhet är rimlig i proportion till de krav som ställs och de kostnader som uppstår. Svårigheten består i att det saknas data som visar anledningen till trafikolyckor. 140

Ett exempel på hur Transportstyrelsen arbetar med att ta in uppgifter om hur deras föreskrifter är tillämpbara är möjligheten till omprövning av

ett besiktningsutfall. Problematiken uppstod efter att Polismyndigheten i flygande inspektioner underkänt fordon och förelagt fordon med besiktning, ett beslut som

135 TSFS 2017:53; TSFS 2017:54; TSFS 2010:78; TSFS 2010:87.

136 EUT L 127, 29.4.2014, Celex 32014L0045; Fordonslagen 2002:574; 8 kap. 16 § fordonsförordningen 2009:211.

137 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-01-27.

138 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-03-19.

139 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-01-27.

140 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-01-27.

44 R I K S R E V I S I O N E N

56

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

är möjligt att överklaga. 141 Fordonsägare överklagade och fick rätt, men Polismyndigheten saknade system och rutiner för att ändra sitt beslut. Transportstyrelsen bedömde att detta inte var lämpligt och föreskrev därför att Polismyndigheten ska ha system och rutiner för att hantera omprövning av sina beslut i samband med flygande inspektioner och eventuella rättelser som följer av omprövningen. 142

År 2020 initierades ett forum där Transportstyrelsen samverkar med en rad andra aktörer inom fordonsbranschen för att utveckla Transportstyrelsens föreskriftsarbete. Arbetet är i sin linda men bär likheter med det nedan beskrivna samarbetet mellan Transportstyrelsen och Svensk Bilprovning, även om det tidigare samarbetet var än mer formaliserat. I det nuvarande samarbetsforumet, benämnt Besiktningskommittén, samlas följande aktörer: Transportstyrelsen, Swedac, Polisen, Konsumentverket, Naturvårdsverket, besiktningsföretag, Bil Sweden, verkstäder, åkeribranschen, och hobbyfordonsgrupper. 143

Fordonsbesiktningsbranschen har framfört att det finns en viss problematik med denna konstellation eftersom besiktningsföretagen därmed ingår i

ett samarbetsforum med verkstäder. Detta anses av branschen vara problematiskt eftersom det vanligtvis ställs höga krav på oberoende och täta skott mellan verkstadsbranschen och besiktningsföretagen. 144 Swedac och Transportstyrelsen har emellertid framfört att de inte ser någon anledning att invända mot samarbetsforumets sammansättning. 145

5.3.2 Historik tillbakablick

Transportstyrelsen hade före omregleringen ett tätt samarbete med Svensk Bilprovning när det gällde föreskriftsarbetet. Samarbetet fortsatte en tid efter omregleringen, och då med alla ackrediterade besiktningsföretag. Samarbetet avvecklades däremot efter en tid och övergick till ett remissförfarande där Transportstyrelsen internt arbetade fram förslag till förändringar och därefter skickade förändringarna på remiss till berörda aktörer. 146

Svensk Bilprovning hade både under den tid som Vägverket var föreskriftsskrivande myndighet och under Transportstyrelsens tid en egen enhet som arbetade tillsammans med den föreskriftsskrivande myndigheten. 147 Enligt uppgift var det 14 personer som arbetade på Svensk Bilprovning med att bland annat bistå Transportstyrelsen i deras föreskriftsarbete och samråda om

141 4–5 §§ 5 kap. fordonslagen (2002:574)

142 Intervju med företrädare för Transportstyrelsen, 2021-01-27; se 8 kap. 9 § TFSF 2017:55 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektion.

143 Besiktningskommittén, ”Möte 1 – 2020-02-19”, hämtad 2021-02-15.

144 Intervjuer med besiktningsföretag.

145 Mejl från Swedac, 2021-03-18 och Transportstyrelsen, 2021-03-19.

146 Intervju med besiktningsföretag.

147 Intervju med besiktningsföretag.

R I K S R E V I S I O N E N
45

57

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

tillämpning. 148 Att Svensk Bilprovning hade en roll i föreskriftsskrivandet synliggörs även av att Trafikinspektionsutredningen förde fram att den tänkta myndigheten (Transportstyrelsen) var i ett stort behov av rekrytering av personal som skulle ombesörja författandet av föreskrifter om en omreglering av besiktningsmarknaden genomfördes. 149 Rekryteringsbehovet var enligt utredaren i storleksordningen 25–37 årsarbetskrafter. 150

En ytterligare förändring som är en följd av omregleringen är att Transportstyrelsen i mindre utsträckning kan styra tolkningen av föreskrifterna. Före omregleringen fanns det via det täta samarbetet mellan Transportstyrelsen och Svensk Bilprovning möjlighet att ändra tolkning och tillämpningar av föreskrifterna som reglerade besiktningar. En viktig del i detta handlade om Svensk Bilprovnings handbok som fungerade som ett praktiskt hjälpmedel för besiktningstekniker i deras arbete. 151 Efter omregleringen gjorde Transportstyrelsen bedömningen att det inte var möjligt att styra tillämpningen på samma sätt eftersom det rådde fri konkurrens. Transportstyrelsens möjlighet att påverka besiktningarnas utförande är därmed begränsad till föreskrifter. 152

5.3.3 Synpunkter på Transportstyrelsens föreskriftsarbete

Besiktningsföretagens branschorganisation har framfört synpunkter till Transportstyrelsen om myndighetens föreskriftsarbete och efterföljande remissförfarande. Branschen menar att Transportstyrelsen agerar saktfärdigt i sitt föreskriftsarbete och att den som berörd bransch sällan får gehör för konkreta synpunkter. Remisser inför föreskriftsändringar anses komma med kort varsel inför ikraftträdandedatum, vilket leder till problem med tanke på att personal ska utbildas i nya regelverk, IT-system ska justeras och så vidare. 153 Vidare anses de korta remisstiderna ha inneburit problem med att hinna gå igenom regelverket för att föra fram branschens synpunkter. Organisationerna Naturskyddsföreningen, Gröna bilister och Astma- och allergiförbundet har framfört kritik mot att ingen klimat- eller miljöorganisation finns med i Transportstyrelsens remissändlista. 154

Utöver synpunkter på föreskriftsarbetesprocessen har det även riktats kritik mot att vissa förändringar anses leda till försämringar i framför allt miljökontrollen. Förändringar som har kritiserats rör främst att avgaser från dieselbilar äldre än

148 Intervju med besiktningsföretag.

149 SOU 2008:44, s. 386–387.

150 SOU 2008:44, s. 386–387.

151 Svensk Bilprovning använder sig fortfarande av handboken men den utvecklas inte längre i samarbete med Transportstyrelsen (Intervju med företrädare för Transportstyrelsen).

152 Intervju med företrädare för Transportstyrelsen, 2021-01-27.

153 Mejl från Fordonsbesiktningsbranschen 2020-06-15. Intervjuer med besiktningsföretag.

154 Med anledning av Transportstyrelsens nya föreskrifter (TFS 2017–177) gällande kontrollbesiktning. Naturskyddsföreningen, Gröna bilister, Astma- och allergiförbundet, skrivelse, 2018-04-19.

46 R I K S R E V I S I O N E N

58

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

20 år numera kontrolleras genom okulärkontroll och inte via opacitetsmätning 155 samt höjda gränsvärdena på kolväten och kolmonoxid för bensinbilar och höjt gränsvärde för opacitet 156 för dieselbilar. Sammantaget menar kritikerna att dessa förändringar leder till en ökad negativ påverkan på människors hälsa och miljö. 157 Denna kritik har även framförts till regeringen av organisationerna Naturskyddsföreningen, Gröna bilister och Astma- och allergiförbundet. 158 Andra områden där kritik har framförts av fordonsbesiktningsbranschen är kontroll av bromsar på tunga fordon, a-traktorer och utväxlingskravet, brist på kontroll av funktionalitet av OBD 159 och hanteringen av ny EU-förordning gällande tillgång till fordonsspecifik information. 160

Transportstyrelsen har framfört att de i föreskriftsarbetet gör en sammanvägd bedömning utifrån miljö- och trafiksäkerhetsaspekter samt konsekvenser och ekonomisk påverkan för hela samhället. 161 Vidare har Transportstyrelsen framfört att föreskriftsprocessen är administrativt lång samt att det står vem som helst fritt att anmäla intresse för att ta del av och besvara deras remisser. 162

Regeringskansliet har framfört att regeringen den 30 augusti 2018 gav Transportstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att analysera klimat- och miljöeffekter av nuvarande föreskrifter om kontrollbesiktning, jämte annan reglering som rör kontroll av motorfordon. 163 I slutrapporten har IVL Svenska Miljöinstitutet på Transportstyrelsens och Naturvårdsverkets uppdrag analyserat regeländringarnas effekt i form av förändrade utsläpp. Analysen visar att de skattade utsläppseffekterna av de genomförda regeländringarna är små, i de allra flesta fall

i storleksordningen 1 procent eller mindre. 164

155 Denna metod gällde sedan tidigare för fordon tagna i bruk före 1980.

156 Röktätheten. Opacitet är synonymt med transparens och ogenomskinlighet och kan beskrivas som ”ett materials grad av ogenomsläpplighet för ljus”.

157 Yttrande 2018-03-15 Ärendenr: NV-01850-18; Med anledning av Transportstyrelsens nya föreskrifter (TFS 2017–177) gällande kontrollbesiktning. Naturskyddsföreningen, Gröna bilister, Astma- och allergiförbundet, skrivelse, 2018-04-19; Sammanställning av intervjuer med besiktningsföretag.

158 Med anledning av Transportstyrelsens nya föreskrifter (TFS 2017–177) gällande kontrollbesiktning. Naturskyddsföreningen, Gröna bilister, Astma- och allergiförbundet, skrivelse, 2018-04-19.

159 On-Board Diagnostics (felkodsläsare).

160 Intervjuer med besiktningsföretag.

161 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-03-19.

162 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-03-19.

163 Mejl från Regeringskansliet 2021-03-19; Regeringsbeslut 2018-08-30. N2018/04591/MRT. N2016/08154/MRT. N2018/02627/MRT. N2018/03084/MRT.

164 Transportstyrelsen och Naturvårdsverket, Analys av klimat- och miljöeffekter av förändrade kontrollbesiktningsregler för motorfordon , 2019.

R I K S R E V I S I O N E N
47

59

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

6 Slutsatser och rekommendationer

Riksrevisionen har granskat om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon lett till de resultat som riksdagen förväntade sig. Riksrevisionens övergripande slutsats är att omregleringen till viss del lett till de resultat som riksdagen förväntade sig. Framför allt har tillgängligheten och valfriheten ökat markant genom fler besiktningsstationer och fler besiktningsföretag. Det finns dock delar av landet där läget är oförändrat sedan omregleringen.

Riksrevisionen bedömer att konkurrensen har ökat men att inslaget av entreprenörskap är litet. Priserna för besiktning har inte utvecklats så som riksdagen förväntade sig. Snittpriset för kontrollbesiktning av en personbil ökade med 56 procent under perioden 2010–2019. Under samma period ökade konsumentprisindex med 10 procent.

Under de första åren efter omregleringen var besiktningsteknikernas löneutvecklingstakt högre än den generella löneutvecklingen. Den var också högre än ökningstakten för den jämförbara yrkesgruppen fordonsmekaniker. Efter denna inledande period har löneökningstakten för besiktningstekniker mattats av och följer i stort den generella utvecklingen.

Riksrevisionen bedömer att Swedac arbetar ändamålsenligt med ackreditering och tillsyn i det att de har en tydlig arbetsprocess för detta och har vidtagit åtgärder för att förändra processen när myndigheten identifierat brister. Riksrevisionen bedömer dock att förutsättningarna för Swedacs arbete har brister som bottnar

i fordonslagens reglering om vandelsprövning, vilket leder till att ett besiktningsföretags hela ledning inklusive styrelse inte vandelsprövas.

Vidare bedömer Riksrevisionen att Transportstyrelsen inte arbetar ändamålsenligt med sin tillsyn. Tillsynen har under lång tid bedrivits i mycket liten omfattning och var under slutet av granskningsperioden i det närmaste obefintlig. Riksrevisionen bedömer därför att Transportstyrelsen inte fullgör sitt uppdrag att utöva tillsyn över besiktningsbranschen. Däremot har Transportstyrelsen enligt Riksrevisionens bedömning en fungerande process för sitt föreskriftsarbete för att formulera detaljerade föreskrivna regler.

Slutligen bedömer Riksrevisionen att regeringen inte har styrt Transportstyrelsen så att Transportstyrelsen arbetar ändamålsenligt med sin tillsyn av besiktningsmarknaden.

48 R I K S R E V I S I O N E N

60

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

6.1 Inslaget av entreprenörskap är litet

Besiktningsmarknaden domineras av tre stora besiktningsföretag. De har alla sina ursprung i Svensk Bilprovning som hade monopol på fordonsbesiktning fram till 2010. Det har därefter skett en nyetablering med fem besiktningsföretag, varav tre har endast en besiktningsstation. Dessa tre har startats och ägs av tidigare anställda på Svensk Bilprovning. De flesta av besiktningsföretagen tillkom några år efter omregleringen och den senaste etableringen skedde 2015.

Riksrevisionen bedömer därmed att inslaget av entreprenörskap i besiktningsbranschen är litet.

6.2 Tillgängligheten och valfriheten har ökat sett över hela riket

Antalet besiktningsstationer och besiktningstekniker har ökat och antalet personbilar per besiktningsstation har minskat sett över hela riket. Även om Riksrevisionen inte har kunnat kontrollera för besiktningsstationernas storlek medför kombinationen av ökat antal besiktningsstationer och besiktningstekniker samt minskat antal personbilar per besiktningsstation att det är rimligt att dra slutsatsen att tillgängligheten för konsumenterna generellt sett har förbättrats. Förbättringarna är dock inte jämnt fördelade och gäller inte hela landet.

Riksrevisionen bedömer att en nästintill oförändrad tillgänglighet i glesbefolkade regioner kan bero på att besiktningsunderlagen inte är stora och att besiktningsstationernas besiktningskapacitet därför kan vara tillräcklig för att bemöta regionens behov av besiktningar såväl före som efter omregleringen.

Vidare har antalet besiktningsföretag ökat i stora delar av landet vilket har lett till en ökad valfrihet för konsumenterna.

6.3 Priserna för besiktning har ökat mer än konsumentprisindex

Fram till omregleringen var det ett fast pris för besiktning i hela landet. De genomsnittliga marknadspriserna för kontrollbesiktning och ombesiktning av personbilar har ökat efter omregleringen. Priserna för kontrollbesiktning har ökat mer än priserna för efterkontroll, men båda dessa två priser har ökat betydligt mer än konsumentpriserna i allmänhet.

Jämfört med 2010 hade priset för kontrollbesiktning av en personbil ökat med

56 procent 2019. En liknande tendens gäller även för efterkontroll fast med lägre utvecklingstakt. Priset för efterkontroll har ökat med 37 procent efter omregleringen. Under samma period har konsumentprisindex ökat med 10 procent.

R I K S R E V I S I O N E N
49

61

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Riksrevisionen bedömer därmed att omregleringen av besiktningsmarknaden inte resulterat i pressade snittpriser.

6.4 Löneutvecklingstakten för besiktningstekniker har mattats av

Lönerna för besiktningstekniker har ökat efter omregleringen. Åren efter omregleringen var löneutvecklingstakten som snabbast. Den har sedan successivt minskat mot slutet av granskningsperioden och var oförändrad under det senaste året. Den minskade löneutvecklingstakten flera år efter omregleringen kan indikera att bristen på besiktningstekniker har åtgärdats med tiden och att löneutvecklingen för besiktningstekniker har börjat följa löneutvecklingen för liknande yrkeskategorier såsom fordonsmekaniker.

Medelmånadslönerna för besiktningstekniker hade ökat med 14 procent

2013 jämfört med 2010. Den största löneökningen för besiktningstekniker kom strax efter omregleringen, då lönerna steg med 9 procent 2011 jämfört med 2010. Löneutvecklingen för besiktningstekniker var därmed bättre än löneutvecklingen för fordonsmekaniker och den generella löneutvecklingen som ökade med

8 procent under perioden 2010–2013.

Vidare hade medelmånadslönen för både besiktningstekniker och fordonsmekaniker ökat med 10 procent 2019 jämfört med 2014, vilket innebär att lönerna för båda yrkena har utvecklats i samma takt. År 2019 var lönerna nästan oförändrade för båda yrkena. Den generella löneökningen var 12 procent

2019 jämfört med 2014. Det innebär att besiktningstekniker och fordonsmekaniker haft en lägre löneökning än den genomsnittliga på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen bedömer att löneutvecklingstakten för besiktningstekniker initialt var hög men har mattats av i takt med att fler besiktningstekniker har utbildats.

6.5 Andelen underkända fordon minskar men klagomålen ökar

Andelen underkända kontrollbesiktningar ökade efter omregleringen, men denna andel har en nedåtgående trend sedan 2011. Den minskade andelen underkända fordon vid kontrollbesiktningar har lett till färre efterkontroller.

Förändringar av föreskriften 2018 beträffande miljökontroller vid besiktningar kan ha lett till färre anmärkningar vid miljömätningar. Detta innebär att andelen underkända besiktningar med underkännandeorsaken brist i miljökontrollsystem har minskat efter ändringarna.

50 R I K S R E V I S I O N E N

62

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Samtidigt har antalet klagomål från konsumenter ökat. Det gäller klagomålen till besiktningsföretagen, Konsumentverket, Swedac och Allmänna reklamationsnämnden.

6.6 Fordonslagens krav på Swedacs vandelsprövning behöver justeras

Swedac har en särskild enhet för ackreditering och tillsyn av besiktningsföretagen. Medarbetarna genomgår en 4 månader lång utbildning under handledning av en kvalificerad kollega. Den fysiska tillsynen görs enligt ett rullande schema och Swedac har gjort knappt 200 tillsynsbesök per år under granskningsperioden.

I och med att Swedac har ändrat sin process för ackreditering och tillsyn när Swedac har identifierat brister bedömer Riksrevisionen därmed att Swedac förefaller arbeta ändamålsenligt med ackreditering och tillsyn.

Riksdagen har betonat att ackreditering bara skulle ges till dem som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och allmänt gott anseende bedöms vara lämpliga att bedriva verksamheten. Riksrevisionen bedömer att det är en brist att Swedacs vandelsprövning, på grund av skrivningar i fordonslagen, inte är fullständig.

Genom att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter endast prövas om de till följd av eget ekonomiskt intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen innebär det att Swedac inte prövar det bolagsorgan som har det yttersta ansvaret – styrelsen.

Vidare menar Riksrevisionen att det är en brist att Swedac inte gör förnyade vandelsprövningar i samband med den återkommande tillsynen vart fjärde år. Detta för att säkerställa att det inte tillkommit uppgifter i register hos Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket som innebär att personer i ledande ställning hos besiktningsföretagen inte kan anses ha ett allmänt gott anseende.

Swedac har inte kunnat få uppgifter om exempelvis besiktningsresultat från Transportstyrelsen som hänvisat till sekretess. Detta är en brist eftersom Swedac är den myndighet som har sanktionsmöjligheter mot besiktningsföretag och besiktningsstationer genom indragning av hela eller delar av ackrediteringen. Frågan är emellertid inte lyft till en högre nivå mellan myndigheterna.

6.7 Transportstyrelsens tillsyn är i det närmaste obefintlig

Transportstyrelsen har haft en särskild grupp för tillsyn som startades i samband med omregleringen 2010. Gruppen bestod till en början av 5,5 årsarbetskrafter men har successivt minskats till att numera enbart ha en anställd i form av

en analytiker. I takt med personalminskningen har även antalet stickprov minskat. Främst har de fysiska stickproven minskat, men även de administrativa. Vidare har Transportstyrelsen under samma tidsperiod upphört med att ta ut en avgift från

R I K S R E V I S I O N E N
51

63

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

besiktningsföretagen för tillsynsverksamheten, eftersom överskottet blev för stort. Detta har enligt Riksrevisionens bedömning medfört att Transportstyrelsen inte fullgör sitt tillsynsansvar över besiktningsbranschen. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen har varit informerad om det minskande tillsynsarbetet genom de årliga marknadsrapporterna, men ändå inte styrt Transportstyrelsen för att arbeta ändamålsenligt inom området.

Riksrevisionen bedömer vidare att Transportstyrelsen inte har gjort tillräckligt i sin tillsyn för att kontrollera att besiktningsverksamheten fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö och teknikutveckling. Transportstyrelsen har emellertid via sina årliga marknadsrapporter kontrollerat hur besiktningsverksamheten fungerat med avseende på prisutveckling och tillgänglighet.

Transportstyrelsens föreskriftsarbete följer en process som involverar uppföljning av föreskrifternas tillämpbarhet och analys av deras konsekvenser. Kritik har förts fram mot Transportstyrelsens föreskriftsarbete. Riksrevisionen konstaterar att Transportstyrelsens process involverar både samråd och remissförfaranden. Därmed bedömer Riksrevisionen att Transportstyrelsens process för föreskriftsarbete är ändamålsenlig. Riksrevisionen har inte bedömt huruvida Transportstyrelsens avvägningar i sak är rimliga.

6.8 Rekommendationer

Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen:

• Regeringen bör ombesörja att skrivningarna i fordonslagen justeras så att Swedac vandelsprövar alla styrelseledamöter i besiktningsföretagens bolagsstyrelser.

• Regeringen bör säkerställa att Transportstyrelsen utövar tillsyn över besiktningsmarknaden.

Riksrevisionen riktar följande rekommendation till Swedac:

• Swedac bör återkommande vandelspröva besiktningsföretagens ledning. Riksrevisionen riktar följande rekommendation till Transportstyrelsen:

• Transportstyrelsen bör fullfölja sitt uppdrag att utöva tillsyn över besiktningsmarknaden genom att tillföra verksamheten resurser och personal.

Riksrevisionen riktar följande rekommendation till Transportstyrelsen och Swedac:

• Transportstyrelsen och Swedac bör klargöra vilka möjligheter det finns för Swedac att ta del av uppgifter om besiktningsföretagens statistik från Transportstyrelsen.

52 R I K S R E V I S I O N E N

64

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Referenslista

Artiklar, myndighetsrapporter och utredningar

AB Svensk Bilprovning, Års- och hållberhetsredovisning 2018 , AB Svensk

Bilprovning, 2019.

AB Svensk Bilprovning, Års- och hållbarhetsredovisning 2012 , AB Svensk

Bilprovning, 2013.

SOU 2008:44, Transportinspektionen – Ansvarslag för vägtrafiken m.m.

SOU 2016:72, Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet .

Statistiska centralbyrån, SSYK96 Standard för svensk yrkesklassificering , MIS 1998:3, Statistiska Centralbyrån, 1998.

Statistiska centralbyrån, SSYK 2012 Standard för svensk yrkesklassificering ,

MIS 2012:1, Statistiska Centralbyrån, 2012.

Swedac, Vandelsprövning av besiktningsorgan och personer i ledande ställning enligt fordonslagen (2002:574), Swedac, 2020.

TrafiCom, Katsastusalan tilannekatsaus 2019 , 2019.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2012 , TSV 2013:1539,

Transportstyrelsen, 2013.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2013 , TSV 2014:696,

Transportstyrelsen, 2014.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2014 , TSV 2014:1445,

Transportstyrelsen, 2015.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2015 , TSV 2015:2298,

Transportstyrelsen, 2016.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2016 , TSV 2016:2344,

Transportstyrelsen, 2017.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2017 , TSV 2017:3344,

Transportstyrelsen, 2018.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2018 , TSV 2018:5026,

Transportstyrelsen, 2019.

Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019 , TSV 2019:5741,

Transportstyrelsen, 2020.

R I K S R E V I S I O N E N
53

65

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

Transportstyrelsen, Kundmätning av fordonsbesiktningsverksamheten , TSA 2017:171, Transportstyrelsen, 2018.

Transportstyrelsen, Rapportering av regeringsuppdrag om nulägesanalys av tillgängligheten för fordonsbesiktning , TSV 2016:1762, Transportstyrelsen, 2016.

Transportstyrelsen, Tillgänglighet till fordonsbesiktning i glesbygd , TSG 2020:10101, Transportstyrelsen, 2021.

Transportstyrelsen och Naturvårdsverket, Analys av klimat- och miljöeffekter av förändrade kontrollbesiktningsregler för motorfordon , Transportstyrelsen, 2019

Författningar m.m.

Aktiebolagslagen (2005:551).

Fordonslagen (2002:574).

Fordonsförordningen (2009:211).

Förordning (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.

EUT L 218, 13.8.2008, s. 30–47, Celex 32008R0765, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroller i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (Text av betydelse för EES) .

EUT L 127, 29.4.2014, Celex 32014L0045, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (Text av betydelse för EES) .

Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Regeringsskrivelse 2011/12:140. 2012 års redogörelse för företag med statligt ägande.

Regeringsbeslut II 2 N2015/5979/SUBT, N2014/2645/MRT (delvis), Regleringsbrev för budget år 2015 .

Regeringsbeslut I2020/02788, Uppdrag att analysera tillgängligheten till fordonsbesiktning i glesbygd .

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektioner (TFSF 2017:55).

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning (TSFS 2010:87).

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kontrollbesiktning (TSFS 2017:54).

Skollagen (2010:800).

54 R I K S R E V I S I O N E N

66

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Riksdagstryck

Bet. 2012/13:KU20.

Prop. 2009/10:32, Fordonsbesiktning , bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161.

Prop. 2009/10:54, Förändrad ägandestruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning, m.m. , bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162.

Prop. 2017/18:158, Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, bet. 2017/18: FiU48, rskr. 2017/18:356.

Övrigt

Besikta bilprovning, ”Om Besikta”, https://besikta.se/om-besikta/, hämtad 2020-09-09.

Besiktningskommittén, ”Möte 1 – 2020-02-19”, https://ts- beskom.se/onewebmedia/2020-02-19/Besiktningskommitt%C3%A9n%20- %20ver%201_1.pdf, hämtad 2021-02-15.

Naturskyddsföreningen, Gröna bilister, Astma- och allergiförbundet, Yttrande 2018-03-15 Ärendenr: NV-01850-18; Med anledning av Transportstyrelsens nya föreskrifter (TFS 2017–177) gällande kontrollbesiktning, skrivelse, 2018-04-19.

Naturskyddsföreningen, Gröna bilister, Astma- och allergiförbundet, Med anledning av Transportstyrelsens nya föreskrifter (TFS 2017–177) gällande kontrollbesiktning, skrivelse, 2018-04-19.

Skolinspektionen, ”Ägar- och ledningsprövning”, https://www.skolinspektionen.se/inspektion-och-tillstand/ansok-om- tillstand/fristaende-skola/agar--och-ledningsprovning/, hämtad 2020-10-14.

Swedac, Beslut om ändrad ackreditering. Beteckning 12–38-61.8194.

R I K S R E V I S I O N E N
55

67

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

56 R I K S R E V I S I O N E N

68

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 1. Besiktningsverksamheten i Danmark, Finland och Norge

I denna bilaga redogör vi för hur besiktningsmarknaderna ser ut i tre grannländer: Danmark, Finland och Norge. Vi redogör för bland annat vilka regler som gäller för besiktning och vilken som är ansvarig myndighet samt viss deskriptiv statistik, så som antal personbilar och underkännandestatistik.

Danmark

I Danmark finns det fyra former av besiktning: a) periodisk kontroll,

b) registreringsbesiktning, c) ändringsbesiktning, och d) besiktning vid ändring av fordonets ändamål. 165 Den periodiska kontrollen är att likna med den svenska kontrollbesiktningen. 166

Periodisk kontroll genomförs enligt en så kallad 4-2-2-2 modell. Det innebär att personbilar besiktas 4 år efter första registreringsdatum och därefter vartannat år. 167 Besiktningsverksamheten regleras i lag och i föreskrifter. Den föreskrivande myndigheten är Færdselstyrelsen. 168

Besiktningsverksamheten bedrivs i konkurrens. Ett besiktningsföretag ansöker om tillstånd att utföra besiktningar hos Færdselstyrelsen. Ansökningen görs för en eller flera av de fyra fordonskategorierna. De formella krav som ställs på ett företag som söker tillstånd är: a) det ska finnas en tekniskt ansvarig person med särskild utbildning, b) besiktningstekniker ska ha genomgått särskild utbildning, c) företagsägarna och den tekniskt ansvariga personen ska klara en vandelsprövning, d) företaget ska teckna en giltig ansvarsförsäkring,

e) företaget ska ha nödvändig utrustning, f) företaget ska ha elektronisk kommunikationsutrustning för att inrapportera besiktningsutfall och g) företaget ska använda ett kvalitetssystem som är godkänt av en opartisk kontrollinstans. 169

Förutom ovanstående reglering med vandelsprövning och att besiktningsverksamheten omfattas av förvaltningslagen 170 finns det särskilda bestämmelser rörande lämplighet och oberoende för besiktningsföretagen. Lämpligheten att bedriva besiktningsverksamhet bedöms utifrån huruvida företagsägarna är dömda för allvarliga brott eller har en skuld på lika med eller mer än 50 000 danska kronor till det offentliga samt en bedömning av om det

165 4 och 10 kap. bekendtgørelse om godkendelse of syn av køretøjer nr. 1684 af 23 november 2020.

166 10 kap. bekendtgørelse om godkendelse of syn av køretøjer nr. 1684 af 23 november 2020.

167 56 § bekendtgørelse om godkendelse of syn av køretøjer nr. 1684 af 23 november 2020.

168 3 § bekendtgørelse om godkendelse of syn av køretøjer nr. 1684 af 23 november 2020.

169 1 och 2 §§ bekendtgørelse om virksomheder, der foretager syn af køretøjer nr. 724 af 24 juni 2011.

170 Forvaltningsloven nr. 433 af 22 april 2014.

R I K S R E V I S I O N E N
57

69

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

finns skäl att tro att företaget inte kommer drivas på ett ansvarsfullt sätt. 171 Oberoendet innebär att ägare av besiktningsföretag inte samtidigt får äga eller bedriva verksamhet med fordonsreparationer. Det är däremot tillåtet att hyra lokaler och utrustning av reparationsverksamheter såtillvida det inte föreligger ägarförhållanden eller nära familjeband mellan verksamheterna. 172 En ytterligare aspekt av oberoendet är att besiktningstekniker inte får besikta fordon som besiktningsföretaget äger, använder eller nyttjar på annat sätt eller har ekonomiskt intresse i. 173

Færdselstyrelsen har ansvar för tillsyn över besiktningsverksamheten. Myndigheten genomför både administrativ och fysisk tillsyn. Den administrativa tillsynen består i att analysera statistik och inrapporterade besiktningsutfall. I den fysiska tillsynen besöker Færdselstyrelsen besiktningsstationerna och genomför stickprovskontroller. I dessa stickprovskontroller ingår att göra en egen besiktning av ett av besiktningsstationen nyligen besiktat fordon. Stickprovskontrollerna kan även genomföras genom att besikta ett fordon med kända fel hos besiktningsstationerna. 174 År 2019 genomförde Færdselstyrelsen 2 281 fysiska tillsynsbesök, varav 2 085 besök innefattade att efterkontrollera fordon som vid tillsynsbesöket blivit besiktade. 175 Utifrån de fynd som Færdselstyrelsen gör i sin tillsyn gör myndigheten en riskbedömning av besiktningsstationen, vilket resulterar i att besiktningsstationen tilldelas en risknivå utifrån en femgradig skala. Denna bedömning publiceras även på Færdselstyrelsen hemsida över tillståndsgivna besiktningsstationer som en form av kundinformation. 176

Omprövning av ett besiktningsutfall görs hos Færdselstyrelsen. Færdselstyrelsens beslut kan inte överklagas. 177

I Danmark finns det 444 besiktningsstationer för lätta fordon. 178 Antalet verksamma företag är 159. Därtill finns det ytterligare 100 företag, fördelat på

103 besiktningsstationer, som enbart har tillstånd att genomföra ombesiktningar. 179 Antalet personbilar var vid 2019 års slut 2 594 469 stycken. 180 Underkännandegraden för personbilar i kategori M1 181 var under 2019 20,5 procent, vilket ligger i linje med den underkännandegrad som var under perioden 2016–2020. 182

171 2 § punkt 10–12 bekendtgørelse om virksomheder, der foretager syn af køretøjer nr. 724 af 24 juni 2011.

172 Færdselstyrelsen, ”Godkendelse af synsvirksomheder”, hämtad 2020-10-12.

173 19 § andra stycket bekendtgørelse om virksomheder, der foretager syn af køretøjer nr. 724 af 24 juni 2011.

174 Færdselstyrelsen, ”Styrelsens tilsyn med snysvirksomheder”, hämtad 2020-10-12. .

175 Mejl från företrädare från Færdselstyrelsen, 2020-10-31.

176 Færdselstyrelsen, ”Find synshal”, hämtad 2020-10-12.

177 Færdselstyrelsen, ”Periodisk syn”, hämtad 2020-10-12.

178 Færdselstyrelsen, ”Find synshal”, hämtad 2020-10-12.

179 Mejl från företrädare för Færdselstyrelsen, 2020-10-31; Færdselstyrelsen, ”Find synshal”, hämtad 2020-10-12.

180 Danmarks statistik.

181 Kategori M1 inkluderar personbilar med åtta eller färre passagerare oberoende av vikt.

182 Mejl från företrädare för Færdselstyrelsen, 2020-11-04.

58 R I K S R E V I S I O N E N

70

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Finland

Det finns fyra former av besiktning i Finland. Dessa är: a) periodisk kontroll,

b) registreringsbesiktning, c) ändringsbesiktning och d) kopplingsbesiktning. Den periodiska kontrollen motsvarar den svenska kontrollbesiktningen. 183

Den periodiska kontrollen av personbilar sker enligt en 4-2-2-2-1 modell. Det innebär att en personbil besiktas 4 år efter registrering och därefter vartannat år tills personbilen är 10 år. Efter 10-årsdagen ska personbilen besiktas varje år. 184 Föreskriftskrivande myndighet är Transport- och kommunikationsmyndigheten (TrafiCom). 185

Besiktningsverksamheten bedrivs i konkurrens mellan aktörer som får tillstånd att bedriva besiktningsverksamhet av TrafiCom. 186 Följande krav måste vara uppfyllda för att få tillstånd att bedriva besiktningsverksamhet: a) den sökande har rätt att idka näringsverksamhet i Finland, b) den sökande är inte satt i konkurs, c) den sökande är tillförlitlig, d) annan verksamhet som sökanden bedriver i anslutning till fordon än besiktningsverksamhet inverkar inte på slutresultatet av besiktningen, e) den sökande förmår säkerställa tillräckligt hög kvalitet på verksamheten och har certifierat kvalitetsledningssystem, och f) den sökande har ändamålsenliga förbindelser till trafik- och transportregistret. 187

Det är i Finland tillåtet att både bedriva fordonsreparation och besiktningsverksamhet. Verksamheten ska däremot inrättas på sådant sätt att andra omständigheter än besiktningen inte kan inverka på slutresultatet av besiktningen. 188 Vidare ska även andra åtgärder än besiktning på fordonet skiljas prismässigt, tidsmässigt och

i övrigt från besiktningen om fordonsägaren så önskar. 189

Utöver särskilda krav på besiktningsverksamheten och dess ägare finns det även bestämmelser om vem som får besikta fordon, det vill säga besiktningsteknikern. Det ställs krav på yrkesskicklighet, utbildning och tillförlitlighet. 190

Bedömningen av tillförlitlighet görs av den sökande om det är en fysisk person, och i de fall den sökande är en juridisk person görs bedömningen av den fysiska person som har ett bestämmande inflytande över den sökande. Det finns särskilda krav för när en person inte anses vara tillförlitlig. Dessa är om personen a) under de senaste tio åren har dömts till ett minst två år långt fängelsestraff, b) har dömts till straff enligt överträdelser av bestämmelser om besiktning, registrering eller

183 6 och 7 kap. fordonslagen (1090/2002).

184 3 § fjärde punkten statsrådets förordning om tillsyn över trafikdugligheten hos fordon (1455/2019).

185 53 § fordonslagen (1090/2002).

186 53 § fordonslagen (1090/2002).

187 7 § lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

188 13 § lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

189 23 § lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

190 3 kap. lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

R I K S R E V I S I O N E N
59

71

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

beskattning av fordon eller bestämmelser om bokföring eller ekonomiförvaltning eller om personen blivit bestraffad för en överträdelse som visar att personen är uppenbart olämplig att bedriva besiktningsverksamhet, c) under de senaste

tre åren har dömts till ett högst sex månader långt fängelsestraff eller upprepade bötesstraff, d) har fått återkallat tillstånd att bedriva besiktningsverksamhet och

e) under de senaste fem åren har fått upprepade anmärkningar eller skriftliga varningar som hänför sig till bedrivande av besiktningsverksamhet. 191 En liknande prövning görs av individuella besiktningstekniker men med tillägget att besiktningsteknikern inte anses tillförlitlig om personen under de senaste tre åren dömts till bötesstraff för andra trafikbrott än trafikförseelser. 192

Tillsyn över besiktningsverksamheten ansvarar TrafiCom också för. I sin tillsyn ska myndigheten följa det regionala utbudet av besiktningstjänster, utvecklingen av avgifter vid besiktning och besiktningsverksamheten i övrigt. Detta ska rapporteras årligen till Kommunikationsministeriet. Vidare har TrafiCom möjlighet att göra stickprovskontroller på plats hos besiktningsföretagen. I dessa stickprovskontroller kan myndigheten efter en utförd besiktning själva kontrollera det nyligen besiktade fordonet samt använda sig av ett fordon med kända fel. 193 Vidare kan TrafiCom upphandla tillsynsbesöken. År 2018 genomfördes

122 tillsynsbesök, varav 121 av ett upphandlat företag och ett av TrafiCom. 194

Om en fordonsägare är missnöjd med besiktningsresultatet kan fordonsägaren begära en omprövning av TrafiCom. 195 Är någon part vidare inte nöjd med utfallet av TrafiComs beslut kan beslutet överklagas till förvaltningsdomstol. 196

Vi har inte lyckats erhålla siffror för 2019 i Finland, men däremot har vi statistik för 2018. Det fanns 552 besiktningsstationer i Finland den sista december 2018 med en generell ökande trend sedan 2015. Antalet besiktningsföretag framgår inte av tillgänglig statistik, däremot framgår att sex företag har 52,9 procent av marknadsandelarna. Det fanns 2 691 044 registrerade personbilar i trafik den

31 december 2018. 197

191 9 § lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

192 15 § lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

193 6 kap. lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

194 TrafiCom, Katsastusalan tilannekatsaus 2019 , 2019.

195 53 § lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

196 6 § lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

197 TrafiCom, Katsastusalan tilannekatsaus 2019 , 2019.

60 R I K S R E V I S I O N E N

72

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Norge

Det finns endast två besiktningsformer i Norge, periodisk kontroll, som i folkmun kallas EU-kontroll, och fordonskontroll. Den periodiska kontrollen bedrivs på

en marknad med fri konkurrens medan fordonskontrollen bedrivs statligt. 198

Den periodiska kontrollen ska för personbilar genomföras enligt en 4-2-2-2 modell, likt den i Danmark. En personbil ska således besiktas 4 år efter registrering och därefter vartannat år. 199 Samferdselsdepartementet får utföra föreskrift gällande periodisk kontroll. 200

Tillstånd för att bedriva periodisk kontroll söks hos Statens vegvesen. För att erhålla tillstånd finns särskilda krav på: a) lokalerna, b) teknisk utrustning,

c) tillgång till uppdaterat regelverk och nödvändig tekniska data för fordon,

d) teknisk ledare och ställföreträdare, e) besiktningskontrollanterna och f) att

ett kvalitetsstyrningssystem ska finnas. Tillståndet kan erhållas för en eller flera av fem existerande fordonskategorier. 201 Även besiktningsteknikerna ska godkännas av Statens vegvesen. 202

Det finns i Norge ingen begränsning rörande huruvida besiktningsföretag även får bedriva verksamhet för fordonsreparation. Däremot finns det jävsbestämmelser som reglerar att en besiktningstekniker inte får besikta företagets eller sitt eget fordon hos besiktningsföretaget. En besiktningstekniker får inte heller besikta närståendes fordon, det får däremot en annan tekniker på besiktningsföretaget göra. 203

En prövning snarlik vandelsprövning genomförs av besiktningstekniker av Statens vegvesen för att bedöma om besiktningsteknikern anses vara lämplig.

En bedömning görs av huruvida besiktningsteknikern tillvaratar tilliten till besiktningsordningen. Straff för oriktig förklaring till offentlig myndighet, förfalskning av handling, vinst eller ekonomiskt brott medför att besiktningsteknikern inte anses lämplig. 204

Statens vegvesen har även tillsynsansvar över besiktningsverksamheten. Tillsynen omfattar att granska exempelvis lokaler, utrustning och kvalitetssystem. Även genomförandet av besiktningen granskas. Detta kan göras genom att besikta

ett fordon som besiktats av besiktningsstationen eller genom att låta ett fordon med kända fel bli besiktat hos besiktningsstationen. Statens vegvesen använder

198 Lov om vegtrafikk, § 19; Forskrift om godkjenning av bil og tilhenger til bil.

199 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 5 §.

200 Lov om vegrafikk, § 19 b.

201 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, kap. 3.

202 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 12 §.

203 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 12 §.

204 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 12 §.

R I K S R E V I S I O N E N
61

73

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

sig däremot sällan av fordon med kända fel. 205 Utöver tillsyn på plats följer Statens vegvesen även upp statistik över besiktningsverksamheten och mottar klagomål. 206

Omprövning av ett besiktningsutfall kan göras till Statens vegvesen. 207 Överklagan av beslut av Staten vegvesen lämnas till Vegdirektoratet. 208

I Norge finns det 2 480 besiktningsstationer. 209 Antalet personbilar är 2 816 038. 210 Statens vegvesen genomförde 2019 4 526 stickprovskontroller. 211

205 Mejl från företrädare för Statens vegvesen, 2020-10-20.

206 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 23 §.

207 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 26 §.

208 Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr. 591, 28 §.

209 Statens vegvesen, ”Finn godkjent verksted”, hämtad 2020-10-12.

210 Statistiska sentralbyrån.

211 Mejl från företrädare för Statens vegvesen, 2020-10-20.

62 R I K S R E V I S I O N E N

74

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Referenser

Bekendtgørelse om godkendelse of syn av køretøjer nr. 1684 af 23 november 2020.

Bekendtgørelse om virksomheder, der foretager syn af køretøjer nr. 724 af

24 juni 2011. Dansk statistik. Fordonslagen (1090/2002).

Forskrift om godkjenning av bil og tilhenger til bil. Forskrift om periodisk kontroll av kjøretøy, nr 591. Forvaltningsloven nr. 433 af 22 april 2014.

Færdselstyrelsen, ”Godkendelse af synsvirksomheder” https://www.fstyr.dk/da/Syn-af-koeretoej/Information-til-syns--eller- omsynsvirksomhed/Godkendelse-af-synsvirksomheder#habilitetsforhold, hämtad 2020-10-12.

Færdselstyrelsen, ”Styrelsens tilsyn med synsvirksomheder”, https://www.fstyr.dk/da/Syn-af-koeretoej/Information-til-syns--eller- omsynsvirksomhed/Styrelsens-tilsyn-med-synsvirksomheder, hämtad 2020-10-12.

Færdselstyrelsen, ”Find synshal”, https://www.fstyr.dk/da/Syn-af-koeretoej/Find-synshal#find-din-synshal, hämtad 2020-10-12.

Færdselstyrelsen, ”Periodisk syn”, https://www.fstyr.dk/da/Syn-af-koeretoej/Periodisk-syn#saadan-klager-du-over- syn, hämtad 2020-10-12.

Lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013).

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Lov om vegtrafikk.

Statens vegvesen, ”Finn godkjent verksted”, https://www.vegvesen.no/kjoretoy/eie+og+vedlikeholde/finn-godkjent-verksted/ hämtad 2020-10-12.

Statistiska sentralbyrån.

Statsrådets förordning om tillsyn över trafikdugligheten hos fordon (1455/2019).

TrafiCom, Katsastusalan tilannekatsaus 2019 , 2019.

R I K S R E V I S I O N E N
63

75

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

64 R I K S R E V I S I O N E N

76

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 2. Kvantitativ metod

I denna bilaga beskriver vi mer i detalj den kvantitativa metoden som vi använder i rapporten.

För att analysera utvecklingen av pris per besiktning, antal besiktningsstationer, lön för besiktningspersonal och besiktningsutfall, efter omregleringen, har vi beräknat indextal för respektive parameter över tid. Indexering möjliggör en enkel

jämförelse av utvecklingen av flera parametrar med samma starttidpunkt (basår) över en viss tidsperiod �������������������������������������������������������� . Indextal för en = parameter ( ������������������������������������ beräknas ) ∗ enligt 100 följande:

���� ������������������������������������ ���� ������������������

där parameterindex i år t beskriver hur parameter i år t har förändrats

i förhållande till parameterns värde i basåret. Basåret i vårt fall är 2010, året när fordonsbesiktningsmarknaden omreglerades. Till exempel var priset för fullständig kontrollbesiktning 300 kronor 2010 (basår) och priset steg till

320 kronor 2011. Då blir indextalet för priset år 2011 lika med (320 / 300) * 100 = 106,67. För att få fram utvecklingen uttryckt i procent subtraheras 100 från indextalet. I vårt exempel blir det 106,67 – 100 = 6,67 procent, vilket innebär att priset för kontrollbesiktning, jämfört med 2010 hade ökat med 6,67 procent 2011. På samma sätt beräknas indextal för övriga år samt övriga parametrar.

Metod tillgänglighet

Vi har studerat tillgänglighet med två variabler: antal besiktningsstationer och antal personbilar per besiktningsstation. Vi har analyserat och redovisat dessa två variabler för hela riket och per LA-region. Indelning av riket i LA-regioner bygger på statistik om arbetspendling och kan förändras över tid beroende på pendlingsströmmarnas riktning och styrka. 212 Anledningen till redogörelse av regional tillgänglighet är att åskådliggöra utvecklingen av tillgänglighet efter omregleringen i mindre aggregerade geografiska områden där fordonsägare vanligen rör sig geografiskt. 213 Vi använder 2019 års indelning av LA-regioner enligt SCB, där hela Sverige indelas i 69 LA-regioner. Vi har exkluderat LA-regionerna Dorotea och Hällefors ur analysen eftersom dessa två LA-regioner saknar besiktningsstationer. Därmed är analysen baserad på den regionala tillgängligheten i 67 LA-regioner.

212 Detaljerade uppgifter om LA-regioner finns på SCB:s webbsida.

213 Alternativet till LA-indelning var län, men det sistnämnda anses vara för aggregerade för att bedöma tillgänglighetsutvecklingen i olika geografiska områden samt indikerar inte hur invånarna rör sig

i vardagen.

R I K S R E V I S I O N E N
65

77

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

En aspekt av tillgänglighet som vi inte har tagit hänsyn till i vår analys är besiktningskapaciteten på besiktningsstationerna. Som vi konstaterar har antalet besiktningsstationer ökat, från 186 före omregleringen till 526 fasta besiktningsstationer 2019. Uppgifter om antalet besiktningstekniker och besiktningsbanor per besiktningsstation är inte tillgängliga. Det innebär att vi inte kan beräkna hur besiktningskapaciteten på besiktningsstationerna har förändrats. Exempelvis är det möjligt att tänka sig ett scenario där antalet besiktningsstationer i en region har gått från 2 till 4. Samtidigt har antalet besiktningstekniker varit konstant 4 stycken. Det är därmed inte entydigt att tillgängligheten mätt i antalet tillgängliga besiktningstider har ökat av att besiktningsstationerna blivit dubbelt så många.

Ett annat mått på tillgänglighet som skulle kunna ha varit av intresse att analysera är besiktningsstationernas öppettider, det vill säga, besiktningsstationernas utbud av flexibla besiktningstider under dygnets olika klockslag (exempelvis tidig morgon, sen kväll och drop-in) och under veckans olika dagar (exempelvis lördagar). Dessa uppgifter var tillgängliga i begränsad omfattning och kunde därför inte användas i analysen.

Metod pris

Analysen av prisutvecklingen omfattar dels det årliga genomsnittliga marknadspriset för fullständig kontrollbesiktning och efterkontroll av personbilar, dels konsumentprisindex. Analysen baseras på uppgifter som besiktningsföretagen har rapporterat in till Transportstyrelsen med början 2018. Före 2018 hämtade Transportstyrelsen in listpriserna från respektive besiktningsföretags webbsida. Listpriserna avspeglade inte de faktiska priserna för en besiktning eftersom olika erbjudanden och rabatter som besiktningsföretagen erbjöd inte var möjliga att beakta. Därför beslutade Transportstyrelsen 2018 att hämta in de faktiska årliga prisuppgifterna från besiktningsföretagen. Utifrån de faktiska snittpriserna som inrapporterades har vi sedan beräknat medel av medeltal och därefter tagit fram indextal.

Vissa besiktningsföretag köptes upp av andra företag under den analyserade perioden och då fick den nya ägaren rapportera in de historiska årliga snittpriserna för besiktningar som den gamla ägaren hade inför förvärvet. Ett företag kunde inte rapportera in de historiska årliga snittpriserna som den gamla ägaren hade. Givet att majoriteten av besiktningsföretag inrapporterade sina och förvärvade företags snittpriser bedömer vi att beräkningen av de årliga genomsnittliga marknadspriserna 214 inte påverkas väsentligt, även om de historiska årliga snittpriserna från enskilda besiktningsföretag saknas.

214 Genomsnittet av de inrapporterade faktiska priserna utgör det genomsnittliga marknadspriset för kontrollbesiktning respektive efterkontroll.

66 R I K S R E V I S I O N E N

78

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Det skulle ha varit av intresse att ta hänsyn till att priserna för besiktning kan variera beroende på dygnets olika klockslag och vilken dag som besiktningen görs på. Sådana detaljerade prisuppgifter finns emellertid inte tillgängliga, varför prisanalysen baseras på de faktiska årliga snittpriserna.

Metod lön

I analysen av besiktningsteknikers löneutveckling har vi använt oss av standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). SSYK består av olika yrkesområden, så som ”Säkerhetsinspektörer m.fl.”, där besiktningstekniker ingår. Löneutvecklingen för besiktningstekniker kommer att jämföras med löneutvecklingen för fordonsmekaniker och den generella löneutvecklingen för samtliga yrken. Det betyder att redovisning av löneutveckling kommer att göras för yrkesområdeskoder där besiktningstekniker och fordonsmekaniker ingår. Anledningen till den aggregerade redovisningen är att separata löneuppgifter för besiktningstekniker och fordonsmekaniker inte är tillgängliga på individnivå över tid.

På grund av det tidsseriebrott som orsakas av en uppdatering av SSYK, se nedan, har vi gjort en redovisning av löneutveckling för respektive yrkesområdeskoder som är indelad i två perioder. Period 1 omfattar perioden 2010–2013, där löner för yrkesområdeskoder SSYK96:3152, SSYK96:7231 och SSYK96:0000 redovisas. Period 2 omfattar perioden 2014–2019, där löner för yrkesområdeskoder SSYK2012:3354, SSYK2012:7231 och SSYK2012:0000 redovisas.

SSYK för bland annat besiktningstekniker och fordonsmekaniker har uppdaterats i lönestrukturstatistiken och från och med 2014 gäller den nya standarden för yrkesklassificering. 215 Detta innebär att den gällande yrkesklassificeringen SSYK2012 där besiktningstekniker ingår i ”3354 Säkerhetsinspektörer m.fl.” kan skilja sig innehållsmässigt från yrkesklassificeringen före uppdateringen av SSYK-koden. Besiktningstekniker tillhör yrkesområdeskod

”3152 Säkerhetsinspektörer m.fl.” 216 enligt den tidigare yrkesklassificeringen SSYK96, men i den uppdaterade yrkesklassificeringen SSYK2012 faller vissa yrken bort inom SSYK96:3152 och besiktningsteknikerna tillhör en ny

215 Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) är ett system för att gruppera individers yrken eller arbetsuppgifter. SSYK används inom arbetsmarknads- och individstatistiken. Det finns två versioner av SSYK, SSYK 96 och SSYK 2012. Från och med 2014 används SSYK 2012 inom den officiella statistiken. Den är en uppdatering av SSYK 96, som den också ersätter. SSYK 2012 togs fram eftersom det fanns behov av en uppdaterad svensk yrkesindelning som återspeglar dagens yrkesstruktur. Uppdateringen innebär att det blir ett tidsseriebrott, då det är stora förändringar jämfört med SSYK 96. SSYK 96 användes i statistikproduktion för registerårgångarna 2001–2013. Mer information finns på www.scb.se.

216 SSYK96: 3152 Säkerhetsinspektörer m.fl. Kontrollerar att lagar och föreskrifter om arbetsmiljö och arbetarskydd efterlevs; gör arbetsskadeutredningar, kartlägger riskfaktorer och ger förslag till lösningar; kontrollerar att produkter och verksamhet uppfyller kvalitets- och säkerhetskrav; besiktigar fordon, fartyg och luftfartyg; svarar för tillsyn av trafik- och flygskolor; utfärdar föreskrifter, certifikat och tillstånd. Hit hör bl.a. skyddsingenjör, sprängämnesinspektör, trafikinspektör (vägtrafik), yrkesinspektör (MIS 1998:3).

R I K S R E V I S I O N E N
67

79

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

yrkesområdeskod, ”3354 Säkerhetsinspektörer m.fl.”. 217 Således förändras omfattningen av antalet yrken i den uppdaterade yrkesområdeskoden SSYK2012:3354 jämfört med yrkesområdeskod SSYK96:3152. Detta betyder att en jämförelse mellan perioderna 2010–2013 och 2014–2019 inte är möjlig eftersom de yrken som ingår i yrkesområdeskoderna har förändrats.

En motsvarande situation uppstår för fordonsmekaniker. Den tidigare yrkesklassificeringen SSYK96 där fordonstekniker ingick

i (”7231 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer” 218 ) uppdaterades 2014 genom utökning av antalet yrken. Efter revideringen omfattas fordonsmekaniker av yrkesområdeskoden ”7231 Motorfordonsmekaniker

och fordonsreparatörer” 219 i SSYK2012. 220 Därför blir lönerna för yrkesområdeskoderna för SSYK96:7231 och SSYK2012:7231 där bland annat fordonsmekanikerna ingår, inte jämförbara mellan perioderna 2010–2013 och 2014–2019.

Metod besiktningsutfall

Uppgifterna som ligger till grund för analysen av besiktningsutfallet är hämtade från Transportstyrelsens Tillsynsdatabas. Uppgifterna i Tillsynsdatabasen kommer i sin tur från Vägtrafikregistret (VTR). VTR och Tillsynsdatabasen förvaltas av Transportstyrelsen.

Det finns en risk att Transportstyrelsens Tillsynsdatabas som vi hämtat besiktningsuppgifter ifrån för vår analys av besiktningsutfall innehåller felaktiga besiktningsuppgifter. Begränsningar i Tillsynsdatabasens funktionalitet har gjort att det inte varit möjligt att identifiera felaktigheterna för exkludering och bedömning av omfattningen av problemet.

Genomförda besiktningar rapporteras till VTR. En månad efter det överförs dessa besiktningsuppgifter till Tillsynsdatabasen. Det betyder att Tillsynsdatabasen matas en gång i månaden med uppgifter från föregående månad ur VTR. Detta

217 SSYK2012: 3354 Säkerhetsinspektörer m.fl. Kontrollerar att produkter och verksamhet uppfyller kvalitets- och säkerhetskrav. Analyserar risker i produktion. Besiktigar fordon, fartyg och luftfartyg. Svarar för tillsyn av trafik- och flygskolor. Utfärdar föreskrifter och certifikat. Verkar för att farligt gods transporteras på ett säkert sätt (MIS 2012:1).

218 SSYK96: 7231 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer. Underhåller och reparerar motorer till motorfordon och båtar; reparera och utför service på motorcyklar, personbilar, lastbilar, långtradare, trailrar, bussar, traktorer samt cyklar; underhåller och reparerar lantbruks-, skogs- och anläggningsmaskiner (MIS 1998:3).

219 SSYK2012: 7231 Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer. Analyserar fel, underhåller och reparerar motorer till motorfordon och båtar. Reparerar och utför service på motorcyklar, personbilar, lastbilar, långtradare, trailrar, bussar, traktorer samt cyklar. Underhåller och reparerar lantbruks-, skogs-, entreprenad- och anläggningsmaskiner. Beställer, lagerhåller och säljer reservdelar och tillbehör (MIS 2012:1).

220 Från och med 2014 ingår även åldersgruppen 65–66 i lönestatistiken. Detta innebär att SSYK96 och SSYK2012 skiljer sig i detta avseende med.

68 R I K S R E V I S I O N E N

80

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

innebär att Tillsynsdatabasen kan innehålla icke uppdaterade uppgifter om uppgifterna i VTR uppdateras efter överföringen av uppgifter till Tillsynsdatabasen.

Det förekommer makulerade förrättningar i Tillsynsdatabasen, det vill säga, annullerade besiktningar. Tillsynsdatabasen ger inte möjlighet att identifiera sådana besiktningar och exkludera dem från analysen. Detta har haft en viss påverkan vid beräkningen av besiktningsutfall, men det är oklart hur stor påverkan är.

Transportstyrelsen genomförde ändringar i föreskriften om kontrollbesiktning beträffande miljökontroll som trädde i kraft i maj 2018. 221 Före ändringen kunde kontrollen av avgasemissioner utföras genom kontroll av fordonets ombordsdiagnossystem (OBD), där felkoder i OBD kunde leda till anmärkningar vid besiktningar. Efter ändringen i föreskriften ska kontroll av avgasemissioner mätas i avgasröret med motorn igång. 222 Förändringen av föreskriften har inneburit både höjningar och sänkningar av gränsvärden för fordons utsläpp av olika ämnen. Därmed kan regeländringen betyda både sänkta och skärpta krav vid kontrollbesiktningens miljökontroll beroende på fordonskategori och utsläpp av olika ämnen. 223 Efter ändringar i föreskriften förekom felaktiga krav från besiktningsföretagen vid miljökontroller. Det betyder att felaktiga underkännanden har rapporterats till VTR, vilket i sin tur innebär att Tillsynsdatabasen har matats in med felaktiga besiktningsuppgifter. Enligt Transportstyrelsen kan det uppskattningsvis handla om 700–800 fordon som besiktades under 2019. 224 Felaktigheter som har rättats i efterhand i VTR har inte rättats i Tillsynsdatabasen. 225 Därmed kan Tillsynsdatabasen innehålla icke uppdaterade besiktningsuppgifter, som även denna granskning använder sig av.

221 TSFS2018:46. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS2017:54) om kontrollbesiktning.

222 Transportstyrelsen, Fordonsbesiktningsmarknaden 2019, 2019.

223 Transportstyrelsen, Analys av klimat- och miljöeffekter av förändrade kontrollbesiktningsregler för motorfordon, 2019.

224 Mejl från Transportstyrelsen, 2021-01-14.

225 Mejl från Transportstyrelsen, 20121-01-14.

R I K S R E V I S I O N E N
69

81

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

70 R I K S R E V I S I O N E N

82

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Bilaga 3. Tillgänglighet och valfrihet i LA-regioner

Tabell 4 Antal station

LA-region
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Arjeplog
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Arvidsjaur
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Arvika-Eda
1
1
1
1
1
2
2
3
3
3

Avesta-Hedemora
2
2
2
2
2
2
2
2
3
4

Bengtsfors-Dals-Ed
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Bollnäs-Ovanåker
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3

Borås
4
6
6
7
7
8
9
9
11
11

Eskilstuna
3
3
3
5
7
8
8
10
10
11

Fagersta-Norberg
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2

Falun-Borlänge
4
4
4
5
6
8
8
8
10
10

Gotland
1
1
2
2
4
5
4
4
4
4

Gällivare
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2

Gävle
2
3
3
5
6
7
8
8
8
9

Göteborg
16
19
25
33
45
56
56
61
63
66

Hagfors
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Halmstad
1
3
3
4
7
7
7
8
9
9

Haparanda
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Hudiksvall
1
1
1
1
1
1
2
2
2
3

Härjedalen
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Jönköping
6
6
6
7
9
8
8
9
11
11

Kalmar
3
3
4
4
5
7
7
7
8
8

Karlshamn-
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3

Olofström

Karlskrona
2
2
2
2
3
5
4
5
6
6

Karlstad
5
6
8
11
14
15
14
14
14
15

Kiruna
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Kramfors
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Kristianstad-
3
5
5
6
9
11
10
11
12
12

Hässleholm

Lidköping-Götene
2
2
2
3
4
5
5
5
6
6

Linköping
6
7
9
10
12
15
14
17
17
17

Ljungby
1
1
2
2
2
2
2
3
3
3

Ljusdal
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2

Ludvika
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2

Luleå
5
5
6
6
7
8
8
8
8
9

Lycksele
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

R I K S R E V I S I O N E N
71

83

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

LA-region
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Malmö-Lund
16
25
27
35
41
52
55
58
58
63

Malung-Sälen
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Mora
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3

Norrköping
4
4
6
8
9
10
9
9
9
10

Nyköping-
1
1
2
3
4
4
4
4
4
4

Oxelösund

Oskarshamn
1
1
1
1
2
3
3
3
3
3

Pajala
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Skellefteå
2
2
2
2
2
5
5
5
5
6

Skövde
5
5
5
6
8
10
10
11
13
13

Sollefteå
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Stockholm-Solna
26
36
50
56
65
74
78
82
86
90

Storuman
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Strömstad
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2

Strömsund
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Sundsvall
4
4
5
6
6
6
6
6
6
6

Söderhamn
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Torsby
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3

Umeå
3
4
5
5
5
5
5
5
5
7

Vansbro
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Vetlanda
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3

Vilhelmina
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Vimmerby-
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2

Hultsfred

Värnamo-Gnosjö
2
2
2
2
3
5
5
5
5
5

Västervik
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2

Västerås
4
6
8
8
10
11
13
13
15
16

Växjö
3
4
4
5
6
6
6
7
8
8

Älmhult
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2

Årjäng
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Åsele
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Örebro
5
6
7
8
14
15
14
14
17
19

Örnsköldsvik
1
1
1
1
1
2
2
2
2
3

Östersund
3
3
3
3
3
4
4
4
4
5

Övertorneå
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

RIKET
186
222
261
305
370
436
441
466
494
526

Anm.: Antal stationer vid slutet av respektive år. Med stationer avses fasta besiktningsstationer som har en ackreditering för besiktning av personbilar med en totalvikt av högst 3,5 ton. Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

72 R I K S R E V I S I O N E N

84

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Tabell 5 Antal personbilar per station

LA-region
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Arjeplog
3 283
3 321
3 350
3 336
3 339
3 343
3 382
3 411
3 386
3 334

Arvidsjaur
3 758
3 734
3 619
3 758
3 815
3 824
3 782
3 827
3 742
3 732

Arvika-Eda
19 372
19 533
19 670
19 759
19 949
10 040
10 133
6 812
6 856
6 816

Avesta-
10 233
10 370
10 448
10 507
10 722
10 957
11 211
11 340
7 586
5 709

Hedemora

Bengtsfors-
8 339
8 343
8 380
8 411
8 547
8 613
8 713
8 833
8 879
8 814

Dals-Ed

Bollnäs-
10 197
10 327
10 442
10 551
10 699
10 847
11 068
11 172
11 191
7 437

Ovanåker

Borås
23 871
16 163
16 284
14 069
14 340
12 811
11 604
11 793
9 722
9 703

Eskilstuna
23 356
23 858
24 070
14 675
10 705
9 578
9 820
7 960
8 009
7 256

Fagersta-
11 744
11 900
12 101
12 135
12 399
12 510
12 813
12 918
12 958
6 417

Norberg

Falun-
19 831
20 076
20 387
16 515
14 104
10 701
10 926
11 067
8 893
8 896

Borlänge

Gotland
32 425
32 796
16 467
16 656
8 479
6 898
8 794
8 933
9 011
9 022

Gällivare
6 999
7 029
7 013
7 096
7 146
7 086
7 076
7 021
6 990
6 906

Gävle
37 341
25 057
25 130
15 282
12 951
11 278
10 092
10 283
10 311
9 147

Göteborg
34 110
29 193
22 308
16 983
12 696
10 375
10 606
9 891
9 615
9 213

Hagfors
7 220
7 240
7 281
7 197
7 284
7 354
7 364
7 346
7 295
7 236

Halmstad
63 038
21 407
21 635
16 356
9 554
9 792
10 019
8 944
8 042
8 141

Haparanda
5 206
5 264
5 258
5 299
5 340
5 376
5 508
5 441
5 442
5 456

Hudiksvall
25 116
25 325
25 597
25 781
26 206
26 424
13 408
13 536
13 561
9 097

Härjedalen
6 393
6 380
6 377
6 470
6 534
6 498
6 513
6 524
6 553
6 496

Jönköping
16 736
17 038
17 249
14 952
11 908
13 645
13 989
12 781
10 564
10 668

Kalmar
20 972
21 239
16 097
16 326
13 326
9 681
9 958
10 144
8 987
9 031

Karlshamn-
11 528
11 701
11 706
11 720
11 881
8 048
8 187
8 233
8 270
8 295

Olofström

Karlskrona
22 889
23 053
23 194
23 427
15 883
9 724
12 430
10 115
8 481
8 467

Karlstad
19 817
16 729
12 673
9 288
7 389
6 990
7 627
7 745
7 808
7 299

Kiruna
12 786
12 965
13 213
13 437
13 629
13 801
13 571
13 637
13 612
13 646

Kramfors
10 615
10 703
10 639
10 677
10 787
10 814
10 869
10 815
10 772
10 658

Kristianstad-
29 954
18 142
18 272
15 373
10 440
8 658
9 728
8 999
8 331
8 364

Hässleholm

Lidköping-
19 858
20 141
20 265
13 659
10 397
8 441
8 581
8 734
7 352
7 391

Götene

Linköping
21 079
18 209
14 332
13 090
11 132
9 062
9 904
8 295
8 343
8 361

Ljungby
19 885
20 056
10 120
10 206
10 434
10 552
10 839
7 386
7 454
7 469

Ljusdal
10 460
10 532
10 572
10 524
10 714
10 795
10 941
10 943
10 960
5 465

Ludvika
22 069
22 270
22 478
22 774
23 198
23 484
23 952
24 198
12 083
11 979

Luleå
17 878
18 133
15 306
15 475
13 500
11 966
12 060
12 103
12 138
10 780

Lycksele
8 923
9 057
9 046
8 949
9 063
9 008
9 051
9 184
8 886
8 869

R I K S R E V I S I O N E N
73

85

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

LA-region
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Malmö-Lund
30 409
19 713
18 441
14 432
12 517
10 037
9 718
9 365
9 440
8 789

Malung-Sälen
6 614
6 675
6 679
6 693
6 847
6 824
6 821
6 893
6 898
6 967

Mora
20 440
20 688
20 922
21 139
21 543
21 818
21 979
22 192
22 369
7 456

Norrköping
19 449
19 751
13 287
10 049
9 140
8 422
9 529
9 693
9 730
8 786

Nyköping-
31 333
32 099
16 266
10 972
8 334
8 532
8 615
8 672
8 725
8 661

Oxelösund

Oskarshamn
24 280
24 482
24 295
24 441
12 360
8 389
8 546
8 685
8 696
8 645

Pajala
3 569
3 574
3 633
3 737
3 688
3 624
3 592
3 538
3 571
3 609

Skellefteå
18 974
19 301
19 564
19 770
20 107
8 125
8 253
8 321
8 306
6 958

Skövde
18 346
18 633
18 839
15 840
12 124
9 872
10 089
9 336
7 972
8 006

Sollefteå
11 647
11 611
11 657
11 689
11 887
11 900
11 938
11 972
11 865
11 627

Stockholm-
37 249
27 441
20 053
18 139
16 024
14 442
14 040
13 638
13 050
12 532

Solna

Storuman
3 601
3 601
3 582
3 595
3 625
3 642
3 667
3 649
3 612
3 598

Strömstad
13 583
13 895
14 059
14 233
14 582
7 398
7 502
7 585
7 579
7 543

Strömsund
6 995
7 069
7 121
7 030
7 147
7 133
7 136
7 213
7 145
7 136

Sundsvall
18 441
18 643
14 934
12 589
12 824
12 978
13 172
13 307
13 249
13 218

Söderhamn
13 828
13 801
13 869
13 947
14 118
14 285
14 432
14 542
14 478
14 316

Torsby
7 892
7 947
7 993
5 324
5 397
5 432
5 503
5 527
5 498
5 447

Umeå
21 283
16 233
13 194
13 404
13 696
13 918
14 225
14 423
14 615
10 452

Vansbro
4 051
4 059
4 129
4 175
4 244
4 251
4 302
4 313
4 314
4 330

Vetlanda
9 864
9 993
10 094
10 176
10 404
7 088
7 267
7 399
7 450
7 425

Vilhelmina
3 954
4 020
4 021
4 009
4 085
4 087
4 074
4 108
4 159
4 163

Vimmerby-
15 899
16 073
16 281
16 318
16 645
8 425
9 044
8 743
8 690
8 674

Hultsfred

Värnamo-
18 631
18 825
19 009
19 168
13 076
7 945
8 101
8 262
8 310
8 350

Gnosjö

Västervik
17 451
17 809
18 023
18 123
18 290
18 466
18 746
18 985
9 483
9 496

Västerås
27 023
18 419
14 053
14 282
11 654
10 758
9 252
9 431
8 222
7 727

Växjö
21 259
16 211
16 445
13 345
11 338
11 492
11 764
10 266
9 029
9 031

Älmhult
14 951
15 135
7 567
7 573
7 696
7 898
8 022
8 074
8 134
8 174

Årjäng
6 041
6 151
6 255
6 254
6 315
6 308
6 307
6 360
6 322
6 365

Åsele
1 681
1 683
1 699
1 685
1 704
1 673
1 695
1 683
1 680
1 658

Örebro
26 196
22 199
19 280
17 129
9 784
9 305
10 176
10 331
8 595
7 702

Örnsköldsvik
29 806
30 238
30 491
30 658
31 093
15 680
15 830
15 920
15 911
10 551

Östersund
18 105
18 303
18 456
18 659
18 977
14 429
14 698
14 898
15 020
12 026

Övertorneå
2 627
2 667
2 713
2 682
2 714
2 720
2 702
2 679
2 665
2 626

RIKET
23 279
19 802
17 019
14 722
12 371
10 689
10 792
10 379
9 841
9 274

Anm.: Antal stationer och antal personbilar vid slutet av respektive år

Källa: Transportstyrelsen och Trafikanalys. Riksrevisionens bearbetning.

74 R I K S R E V I S I O N E N

86

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Tabell 6 Jämförelse av antalet personbilar per besiktningsstation 2010 och 2019.

LA-region
2010
2019
Procentuell förändring

Arjeplog
3 283
3 334

2 %

Arvidsjaur
3 758
3 732

-1 %

Arvika-Eda
19 372
6 816

-65 %

Avesta-Hedemora
10 233
5 709

-44 %

Bengtsfors-Dals-Ed
8 339
8 814

6 %

Bollnäs-Ovanåker
10 197
7 437

-27 %

Borås
23 871
9 703

-59 %

Eskilstuna
23 356
7 256

-69 %

Fagersta-Norberg
11 744
6 417

-45 %

Falun-Borlänge
19 831
8 896

-55 %

Gotland
32 425
9 022

-72 %

Gällivare
6 999
6 906

-1 %

Gävle
37 341
9 147

-76 %

Göteborg
34 110
9 213

-73 %

Hagfors
7 220
7 236

0 %

Halmstad
63 038
8 141

-87 %

Haparanda
5 206
5 456

5 %

Hudiksvall
25 116
9 097

-64 %

Härjedalen
6 393
6 496

2 %

Jönköping
16 736
10 668

-36 %

Kalmar
20 972
9 031

-57 %

Karlshamn-Olofström
11 528
8 295

-28 %

Karlskrona
22 889
8 467

-63 %

Karlstad
19 817
7 299

-63 %

Kiruna
12 786
13 646

7 %

Kramfors
10 615
10 658

0 %

Kristianstad-Hässleholm
29 954
8 364

-72 %

Lidköping-Götene
19 858
7 391

-63 %

Linköping
21 079
8 361

-60 %

Ljungby
19 885
7 469

-62 %

Ljusdal
10 460
5 465

-48 %

Ludvika
22 069
11 979

-46 %

Luleå
17 878
10 780

-40 %

Lycksele
8 923
8 869

-1 %

Malmö-Lund
30 409
8 789

-71 %

Malung-Sälen
6 614
6 967

5 %

Mora
20 440
7 456

-64 %

Norrköping
19 449
8 786

-55 %

Nyköping-Oxelösund
31 333
8 661

-72 %

Oskarshamn
24 280
8 645

-64 %

R I K S R E V I S I O N E N
75

87

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

LA-region
2010
2019
Procentuell förändring

Pajala
3 569
3 609
1 %

Skellefteå
18 974
6 958
-63 %

Skövde
18 346
8 006
-56 %

Sollefteå
11 647
11 627
0 %

Stockholm-Solna
37 249
12 532
-66 %

Storuman
3 601
3 598
0 %

Strömstad
13 583
7 543
-44 %

Strömsund
6 995
7 136
2 %

Sundsvall
18 441
13 218
-28 %

Söderhamn
13 828
14 316
4 %

Torsby
7 892
5 447
-31 %

Umeå
21 283
10 452
-51 %

Vansbro
4 051
4 330
7 %

Vetlanda
9 864
7 425
-25 %

Vilhelmina
3 954
4 163
5 %

Vimmerby-Hultsfred
15 899
8 674
-45 %

Värnamo-Gnosjö
18 631
8 350
-55 %

Västervik
17 451
9 496
-46 %

Västerås
27 023
7 727
-71 %

Växjö
21 259
9 031
-58 %

Älmhult
14 951
8 174
-45 %

Årjäng
6 041
6 365
5 %

Åsele
1 681
1 658
-1 %

Örebro
26 196
7 702
-71 %

Örnsköldsvik
29 806
10 551
-65 %

Östersund
18 105
12 026
-34 %

Övertorneå
2 627
2 626
0 %

RIKET
23 279
9 274
-60 %

Anm.: Antal stationer och antal personbilar vid slutet av respektive år.

Källa: Transportstyrelsen och Trafikanalys. Riksrevisionens bearbetning.

76 R I K S R E V I S I O N E N

88

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

E N G R A N S K N I N G S R A P P O R T F R Å N R I K S R E V I S I O N E N

Tabell 7 Antalet besiktningsföretag per LA-region

LA-region
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Arjeplog
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Arvidsjaur
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Arvika-Eda
1
1
1
1
1
2
2
3
3
3

Avesta-
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2

Hedemora

Bengtsfors-Dals-
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Ed

Bollnäs-Ovanåker
1
1
2
2
2
2
2
2
2
3

Borås
1
3
5
5
5
5
5
5
5
5

Eskilstuna
1
1
3
5
6
6
5
5
5
5

Fagersta-Norberg
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2

Falun-Borlänge
1
1
2
3
4
4
4
4
5
5

Gotland
1
1
2
2
3
3
2
2
2
2

Gällivare
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Gävle
1
1
2
4
4
4
4
4
4
5

Göteborg
1
3
5
6
6
7
6
7
7
7

Hagfors
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Halmstad
1
2
3
3
4
4
3
4
5
5

Haparanda
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Hudiksvall
1
1
1
1
1
1
2
2
2
3

Härjedalen
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Jönköping
1
1
3
4
5
5
4
5
5
5

Kalmar
1
1
3
3
3
3
3
3
3
3

Karlshamn-
1
1
2
2
2
3
2
2
2
2

Olofström

Karlskrona
1
1
2
2
2
4
3
3
3
3

Karlstad
1
1
5
5
5
5
3
3
3
3

Kiruna
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Kramfors
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Kristianstad-
1
2
3
3
5
5
4
4
4
4

Hässleholm

Lidköping-Götene
1
1
1
2
2
3
2
2
2
2

Linköping
1
1
4
5
6
6
5
5
5
5

Ljungby
1
1
2
2
2
2
2
3
3
3

Ljusdal
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2

Ludvika
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2

Luleå
1
1
2
2
3
3
3
3
3
3

Lycksele
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Malmö-Lund
1
4
5
6
6
6
6
6
6
6

Malung-Sälen
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Mora
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3

R I K S R E V I S I O N E N
77

89

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

O M R E G L E R I N G E N A V B E S I K T N I N G S M A R K N A D E N F Ö R F O R D O N

LA-region
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019

Norrköping
1
1
5
5
5
5
4
4
4
5

Nyköping-
1
1
2
3
3
3
3
3
3
3

Oxelösund

Oskarshamn
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2

Pajala
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Skellefteå
1
1
1
1
1
3
3
3
3
4

Skövde
1
1
3
4
5
5
4
4
4
4

Sollefteå
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Stockholm-Solna
2
3
5
5
5
5
5
5
5
5

Storuman
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Strömstad
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2

Strömsund
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Sundsvall
1
1
2
3
3
3
3
3
3
3

Söderhamn
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Torsby
1
1
2
3
3
3
3
3
3
3

Umeå
1
1
3
3
3
3
3
3
3
4

Vansbro
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Vetlanda
1
1
2
2
2
3
3
3
3
3

Vilhelmina
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Vimmerby-
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2

Hultsfred

Värnamo-Gnosjö
1
1
2
2
3
4
3
3
3
3

Västervik
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2

Västerås
1
2
5
5
5
5
5
5
5
5

Växjö
1
2
4
4
4
4
4
4
5
5

Årjäng
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Åsele
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

Älmhult
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2

Örebro
1
2
4
5
5
5
4
4
5
5

Örnsköldsvik
1
1
1
1
1
2
2
2
2
3

Östersund
1
1
1
1
1
2
2
2
2
3

Övertorneå
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

RIKET
2
5
9
8
8
9
8
8
8
8

Anm.: Antal besiktningsföretag med stationer i LA-regionen vid slutet av respektive år. Med stationer avses fasta besiktningsstationer som har en ackreditering för besiktning av personbilar med en totalvikt av högst 3,5 ton.

Källa: Transportstyrelsen. Riksrevisionens bearbetning.

78 R I K S R E V I S I O N E N

90

Skr. 2021/22:32

Bilaga 1

omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon

Besiktningsmarknaden för fordon omreglerades 2010. Det blev då tillåtet för privata företag att besikta fordon. Riksdagen förväntade sig att omregleringen skulle leda till fortsatt högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll, pressade priser, mer valfrihet för konsumenter, bättre utvecklingsmöjlighe ter för besiktningstekniker och att den fria konkurrensen skulle gynna entre prenörskapet.

Granskningen visar att omregleringen till viss del att lett till de resultat som riksdagen förväntade sig. Konsumenterna har fått en ökad valfrihet och till gänglighet genom att nya besiktningsföretag har etablerats och att det finns fler besiktningsstationer. Däremot har omregleringen inte lett till pressade priser och det har inte gynnat entreprenörskapet.

Besiktningsföretagen auktoriseras av Swedac och Transportstyrelsen utövar till syn över besiktningsmarknaden. Granskningen finner att Transportstyrelsen inte har bedrivit en tillräcklig tillsyn, samt att Swedac i större utsträckning be höver förutsättningar för att vandelspröva alla styrelseledamöter i besiktnings företagen och få möjlighet att ta del av uppgifter från Transportstyrelsen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Swedac nödvändiga förutsätt ningar för vandelsprövning. Riksrevisionen rekommenderar Transportstyrelsen att fullfölja sitt uppdrag att utöva tillsyn över besiktningsmarknaden och att tillsammans med Swedac klargöra vilka möjligheter det finns för Swedac att ta del av uppgifter från Transportstyrelsen.

ISSN 16526597

ISBN 9789170865930

riksrevisionen

box 6181

s:t eriksgatan 117, 102 33 stockholm 08-5171 4000 | www.riksrevisionen.se

91

Skr. 2021/22:32

Infrastrukturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh

Föredragande: statsrådet Eneroth

Regeringen beslutar skrivelse 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon

92